Husbyggaren nr 5 2020

NUMMER 5 | 2020

FÖRBIFART STOCKHOLM

Ändrar snart karaktär AI och maskin­inlärning för tolkning av renoveringsbehov Glesspont i tätort – slukhål och flytbenägen jord JURIDIK Á-pris vs timpris SBR Kurser, symposier och digitala föreläsningar

TEMA ROT, grunder & grundläggning

TYPGODKÄNDA KRYPGRUNDSSYSTEM

Krav och uppföljning

L Ä T T

A T T

B Y G G A

Funktion.

Kvalité.

Design.

FÖR RENARE INOMHUSMILJÖ Kåbe Originalmatta är med sina klassiska vågformade gummilameller och stomme i aluminium den effektivaste entrémattan på marknaden.

Sedan 1944 har funktion, design och kvalité gjort oss marknadsledande i Sverige. Kåbe-mattan erbjuder ett komplett program av entrémattor och skrapgaller med tillbehör som passar alla entréer.

kabe-mattan.se

NYA REGLER Gäller från den 1 januari 2021

Nu har de nya Branschreglerna kommit!

Samordning med övriga branschregler, fler illustrationer och syftningstexter som ska underlätta förståelsen och tillämpningen av reglerna i det praktiska arbetet.

Det är några av förändringarna i Branschregler Säker Vatten­ installation 2021:1 som börjar gälla från den 1 januari 2021.

Välj ett auktoriserat plåtslageri

→ Läs de nya Branschreglerna på www.säkervatten.se.

www.säkervatten.se

www.pvforetagen.se

Ledare Tidningen Husbyggaren ges sedan 1958 ut av SBR, Svenska Byggingenjörers Riksförbund och är en heltäckande fack- och idétidning för bygg­branschen och dess beslutsfattare.

Tidningen riktar sig till kvalificerat byggfolk i före­skrivande och byggande led inom Hus och anläggning, El, VVS, samt Fastighets­förvaltning.

SBR BYGGINGENJÖRERNA

Hornsbruksgatan 19, 1 tr 117 34 Stockholm, info@sbr.se Tfn: 08-462 17 90, ISSN 0018-7968 REDAKTION & PRODUKTION

Mediarum Sverige AB redaktionen@husbyggaren.se Ansvarig utgivare: Anders Hedén Redaktör: Björn Mårtenson 0708-68 80 85, bjorn@husbyggaren.se ANNONSERING

Mediarum Sverige AB 08-644 79 60, annons@husbyggaren.se PRENUMERATIONSÄRENDEN

Att våga…

I

en tid av oro och osäkerhet har jag efter noggrant övervägande valt att avsluta min trygga anställning som byggnads­ inspektör hos Stockholm stad.

MITT UNDER DENNA PANDEMI har jag bestämt mig för att pröva mina vingar och ”köra egen låda” hela vägen. Från att ha varit en bisyssla vid sidan av min anställning till att bli min huvudsakliga försörjning. Jag har länge haft ambitionen att fullt ut verka som företagare, men var det verkligen läge för det just nu?

pren@husbyggaren.se PRENUMERATIONSPRISER

Prenumeration, kronor per år: 595:– Lösnummer, plus porto: 99:– Samtliga priser exkl. moms.

UTGIVNINGSPLAN 2020

Nr 1: v.9 Nr 4: v.40

Nr 2: v.16 Nr 5: v.45

Nr 3: v.23 Nr 6: v.50

GRAFISK FORM

Caramba Grafisk form, Stockholm OMSLAG

Förbifart Stockholm.

Foto: Trafikverket/Mikael Ullén Husbyggaren är medlem i Sveriges Tidskrifter.

Upplagan är 11 200 ex. Kontrollerad av TS. Husbyggaren uttrycker SBRs ­officiella uppfattning endast då det särskilt ­anges.

Redaktionen ansvarar inte för o ­ beställt mate­rial. Allt redaktionellt material publiceras och lagras även på www.husbyggaren.se.

Förbehåll mot detta måste meddelas i förväg, men medges som regel inte.

Å ANDRA SIDAN, när är det läge för någonting? På ett sätt är det högst lägligt att våga ta steget nu när ekonomin till följd av pandemin vänt nedåt. Om fler vågar bli egenföretagare, fortsätta med planerade byggprojekt eller starta nya byggprojekt, kommer vi kunna hantera den ekonomiska nedgången i vår bransch och bidra till att vända utvecklingen.

utmanande tid. Dessa modiga entreprenörer som inspirerar, skapar värden och inte minst arbetstillfällen. av oss vågar att gå emot pessimisterna och kör på kan vi hålla gång vår bransch, utveckla den och till och med utöka den.

OM TILLRÄCKLIGT MÅNGA

PANDEMIN HAR INNEBURIT ekonomisk nedgång och begränsningar på många sätt men också givit plats till eftertanke. Jag hoppas att många av oss om 5 till 10 år kan se tillbaka på den här tiden och vara tacksamma för att vi vågade fatta modiga beslut och tog de där obekväma stegen som vi så gärna ville. ■

kan påverka och enskildas vägval kan ge ringar på vattnet. Förenklat uttryckt är ekonomin summan av alla våra vägval.

VAR OCH EN AV OSS

om byggreglerna runt om i landet bl.a. i SBRs regi på arkitektkontor, brandingenjörskontor, projektledarkontor, fastighetsbolag m.fl. har jag fått ta del av många berättelser om alla de som vågar att fortsätta att bygga även i en

GENOM MINA FÖRELÄSNINGAR

SAID ELMI

Ledamot, förbundsstyrelsen SBR

Vi säkrar din

grundläggning WSP Terrasond har mångårig erfaren­ het av arbete med gamla kultur­ byggnader som är grundlagda på trä.

Vi utför undersökningar av grund­ läggningen och hjälper dig att hitta det bästa åtgärdsförslaget. Med Eurobormetoden utför vi grund­ bevarande åtgärder som stoppar rötangrepp i rust och pålar.

Läs mer på wspgroup.se/terrasond

HUSBYGGAREN NR 5.2020

5

Marknadsnytt Ljudgolvslösningar som bidrar till goda akustiska värden vid lätta bjälklag.

Den ökande trenden att bygga med lättare stommar, t.ex. KL-trä innebär nya utmaningar, bland annat när det kommer till ljudkomfort. Valet av golvlösning är därför central när det kommer till att åstadkomma ljuddämpning i byggnader som byggs med KL-träbjälklag.

Weber har tidigare inlett ett samarbete med Aprobo AB, ett företag med inriktning på akustiska lösningar för golv och bjälklagskonstruktioner. Nu erbjuder Weber ett antal komponenter som kompletterar Webers Ljudgolvssystem och som bidrar till bra akustiska värden vid byggande med lätta bjälklag.

Stegljudsmattan Decibel 3 monteras permanent i bjälklagskonstruktionen och beläggs Weber avjämningsmassa vilket skapar bra stegljudsnivå samt luftljudsisolering.

Stegljudsmattan Decibel 4 används i första hand till lätta bjälklag, som t.ex. bjälklag av KL-trä och vindsbjälklag, där det vanligtvis finns akustiska utmaningar.

Glava stegljudsskiva passar särskilt för byggnader med KL-trästomme. Produkten har låg vikt och fungerar utmärkt i flytande konstruktioner tillsammans med Webers golvavjämning. Skivan är tillverkad av glasull med lågt CO2-avtryck. www.weber.se

Ser genom betong Ny väggscanner DWD181 från Makita med tre detekteringsresultat kan visas på en delad skärm, perfekt för effektiv och exakt detektering av en bred yta. Fullfärgsvisning visar objektets position och djup på en stor 4,1-tums skärm. Läget kan väljas utifrån väggytans material: ■ Torrbetong-läge ■

Våtbetong-läge

■

Delnings-läge

■

Radarvy-läge

■

Singeldetekteringsläge: Kan upptäcka linjära objekt i betong som armeringsjärn.

■

Multidetekteringsläge: Kan också detektera diagonalt böjda föremål i betong som kombinerade kanaler eller flexibla plaströr. Tydlig display, LCDskärm i fullfärg med bakgrundsbelysning. www.makita.se

Ny ställning från ZARGES Nytt ROT-bruk för väggar och golv Nivoplan 350 är ett cementbaserat ROT bruk för användning på väggar och tak av betong, lättbetong, tegel och cementbaserad puts eller gipsskivor. Produkten är avsedd för inomhusbruk vid både renovering och nybyggnation. Nivoplan 350 är: ■ avsett för tjocklekar mellan 3–50 mm och fungerar utmärkt som underlag för tätskikt, keramiska plattor eller andra ytskikt.

■

dammreducerad och levereras i 15 kg säck med handtag.

■

certifierat enligt EN 998-1 som lagningsbruk och miljöklassat som EC 1 Plus vad gäller emissioner.

Nivoplan 350 har kort blandningstid, låg åtgång och torkar snabbt vilket innebär snabb produktion vid renovering av t.ex. badrum. Läs mer på www.mapei.se 6

Komplicerade och tidskrävande hantverksställningar tillhör det förflutna skriver tillverkaren Zarges i sitt pressmeddelande om nya ”Pax Tower” en hantverksställning. Ställningen har tre specialfördelar som möjliggör en arbetshöjd på upp till 7,65 meter, både enkelt och säkert.

Den hållbara designen, specifikationerna i enlighet med den kommande standarden EN 1004:2020 och det avancerade S-PLUS skyddsräcket säkerställer ett säkert arbete på höjd. Hantverksställningen går att bygga upp både snabbt och säkert tack vare S-PLUS räcken med integrerade diagonala stag.

Skyddsräcket S-PLUS monteras innan man kliver upp på nästa pattformshöjd och fungerar därmed som integrerat fallskydd, vilket också är rekommenderat i 53§ i de nya ställningsföreskrifterna. Zarges har också specialtillverkat en mellanstege som har 80 mm djupa steg med integrerat ZARGES Safer Step Technology-halkskydd för säkert tillträde mellan ställningens plattformar. www.zarges.com

HUSBYGGAREN NR 5.2020

Innehåll #5 | 2020 5 LEDAREN Said Elmi, ledamot förbundsstyrelsen SBR. 8 FÖRBIFART STOCKHOLM HAR PASSERAT AVGÖRANDE MILSTOLPAR OCH ÄNDRAR SNART KARAKTÄR Ett av Sveriges hittills största infrastrukturprojekt, Förbifart Stockholm, fortskrider enligt en reviderad tidsplan eftersom trafikstarten flyttas fram från 2026 till 2030.

Under de kommande åren skiftar Förbifart Stockholm karaktär från ett anläggningsprojekt till ett installationsprojekt.

8

15 GLESSPONT I TÄTORT I kvarteret Stora Frösunda i Solna har BESAB utfört grundläggningsarbeten för en ny bilhall med ovanliggande bostäder. Inom en borrad glesspont, ca 350 krönmeter med tre till fyra hammarbandsnivåer, har upp till femton meter djupa schakter utförts i lera och flytbenägen siltig jord ned till och ibland under grundvattennivån.

En del märkliga mätresultat uppkom som orsakade oroligheter under utförandet.

23 TYPGODKÄNDA KRYPGRUNDSSYTEM – KRAV OCH UPPFÖLJNING I denna artikel beskriver Lars Olsson vid RISE den miljö som krypgrundsystemet har att hantera, varför undertryck i krypgrunden är en effektiv lösning samt vikten av god isolering och fuktspärr. Typgodkända system har funnits på marknaden sedan 2006 och i denna text redovisas uppföljning av två lösningar.

28 HUR PÅVERKAR TRÅNGBODDHET BYGGNADENS FUNKTION I Sverige byggdes över en miljon bostäder under 1965–1974, det så kallade miljonprogrammet, med syftet att råda bot på bostadsbristen och avskaffa dålig bostadsstandard. Under de senaste åren har emellertid antalet invånare i många lägenheter i dessa byggnader, särskilt i förorter till större städer, ökat. Trångboddhet medför en rad utmaningar och det är viktigt att det finns kunskap om hur man optimerar den tekniska förvaltningen av byggnaderna.

15

32 AI OCH MASKININLÄRNING FÖR TOLKNING AV RENOVERINGSBEHOV Information om det svenska byggnadsbeståndet har ökat de senaste åren bland annat genom att data finns tillgänglig i energideklarationerna som visar vilken energi­prestanda olika byggnader har. Baserat på denna information kan potentialen för energieffektiviserande åtgärder beräknas byggnadsspecifikt. Resultaten kan sedan användas för att utforma nationella strategier för energieffektivisering.

Metod och resultat av denna studie redovisas.

23

39 JURIDIK Á-pris vs timpris. Undvik att betala för mycket.

41 SBR-MEDLEMSSIDOR Läs om kurser och symposier, kostnadsfria digitala föreläsningar.

Två nya student­ambassadörer presenterar sig.

Nästa nummer tema Byggmetoder & innemiljö.

Utgivning vecka 50.

TEMA I DETTA NUMMER

π ROT, GRUNDER & GRUNDLÄGGNING EFTER ÅTTA MÅNADER har vi börjat vänja oss att leva med en samhällsmitta. På väg in i november uppmanas vi att fortsätta hålla avstånd, tvätta händer stanna hemma om sjukdomssymtom etc. Samhällsekonomi är omskakad men i Byggföretagens konjunkturrapport som publicerades i dagarna är byggbranschen en av de branscher som klarat sig relativt bra under pandemin. Bostadsbyggandet sjönk redan i fjol och antas ligga kvar på samma nivå i år, anläggningsbyggandet förväntas stadga upp byggkonjunkturen. Som en direkt följd av Coronan har ombyggnadsinvesteringarna ökat. Vi har i större utsträckning valt att investera och rusta upp våra bostäder istället för att resa, lite ljus att ta med sig in i vintermörkret tänker vi. Unna dig lästid med Husbyggaren, här finns mer ljus och kunskap att ta del av. Trevlig läsning!

HUSBYGGAREN NR 5.2020

Punkthus 7.75%

Ej matchade 1.61% Övriga 3.10 %

Lamellhus 1945–1960 28,8 %

Skivhus 18,5 %

Lamellhus 1960–1975 40,2 %

32 7

GEOTEKNIK

FÖRBIFART STOCKHOLM

har passerat avgörande milstolpar och ändrar snart karaktär

Ett av Sveriges hittills största infrastrukturprojekt, Förbifart Stockholm, fortskrider enligt en reviderad tidsplan eftersom trafikstarten flyttats fram från 2026 till 2030. Förbifart Stockholm är ett historiskt infrastrukturprojekt med en budget på drygt 37 miljarder kronor. Totalt ska projektet resultera i 21 kilometer tunnel, varav tre passager under Mälaren.

TEXT: ANNIKA WIHLBORG FOTO: TRAFIKVERKET /MIKAEL ULLÉN

8

HUSBYGGAREN NR 5.2020

läcker in i tunneln. För att ytterligare förstärka tätskiktet och säkerställa att inget vatten läcker in på vägbanan kläs hela tunneln med en tjock duk. Duken är gjord av PVC och hänger i bultar en bit från taket.

FRÅN ANLÄGGNINGSPROJEKT TILL INSTALLATIONSPROJEKT

Förbifart Stockholm är inte enbart ett av Sveriges hittills största infrastruktur- och anläggningsprojekt. Det är också ett högteknologiskt installationsprojekt. Förbifart Stockholm kommer att bli ett av världens längsta motorvägstunnelprojekt, vilket förstås innebär omfattande installationer av avancerad styr- och reglerteknik.

– Under de kommande åren skiftar Förbifart Stockholm karaktär från ett anläggningsprojekt till ett installationsprojekt. Det innebär att vi delvis får en helt ny organisation ute på våra arbetsplatser runtom i regionen. När projektet successivt ändrar karaktär markerar det också inledningen på ett helt nytt arbetssätt, säger Johan Brantmark, Trafikverkets projektchef för Förbifart Stockholm.

KOMPLICERAD TESTKEDJA OCH KOMPLEX KONFIGURATION AV TEKNISKA SYSTEM

Tunneltaken kläs med en tjock duk som är gjord av PVC och hänger i bultar en bit från taket.

D

rygt sjuttio procent av sprängningsarbetet i ett av världens största motorvägstunnelprojekt är nu klart. När sprängningsarbetet är helt klart inleds nästa steg för att göra tunnlarna till en trygg och säker plats. Särskilda utrymmen för elförsörjning, datakommunikation och ventilation har sprängts ut. Ett omfattande rörsystem har lagts vid sidan av den blivande körbanan för att ta hand om det vatten som används vid tunneltvätt och vatten som HUSBYGGAREN NR 5.2020

I vissa delar av projektet börjar nu de första entreprenaderna att stå klara och redo för slutbesiktning innan projektet förflyttas in i en installationsfas.

– Vi har precis inlett arbetet med den testkedja som krävs vid den här typen av avancerade tekniska installationer. Våra upphandlade installationsentreprenörer har påbörjat sin detaljprojektering och de första factory acceptance testerna av utrustningen som så småningom ska installeras i tunnlarna. Därefter följer en fas med site acceptance tester, då man successivt testar en komplex konfiguration av den tekniska utrustningen på plats i tunnlarna, säger Johan Brantmark.

I september 2020 passerade Förbifart Stockholm en viktig milstolpe när den första av tre Mälarpassager, den Södra Mälarpassagen, stod klar. Södra Mälarpassagen är en tvåhundra meter lång tunnel som sträcker sig sjuttio meter under Mälaren mellan Sätra varv och Kungshatt. Färdigställandet av den Södra Mälarpassagen innebar att Trafikverket hade genomfört ett av sina hittills mest komplexa delprojekt inom ramen för Förbifart Stockholm. Den färdigställda tunneln innebar även att den nya sträckningen av E4:an väster om Stockholm tog ett stort steg framåt. De övriga två tunnelpassagerna som ska byggas under Mälaren kommer att gå mellan Kungshatt och Lovön samt mellan Lovön och Grimsta.

Johan Brantmark, Trafikverkets projektchef för Förbifart Stockholm.

REGIONALA SVAGHETSZONER I BERGET KRÄVDE SPECIELLA ARBETSMETODER

En särskild utmaning under byggtiden har varit den regionala svaghetszon som befinner sig i området där den första Mälarpassagen byggdes. Det har medfört att särskilda arbetsmetoder har fått användas.

En av de särskilda metoderna var att först bygga två parallella arbetstunnlar innan arbetet med huvudtunnlarna startade. Det gav projektledarna möjlighet att kunna få mer detaljerad information om bergets geologiska förutsättningar innan de blivande motorvägstunnlarna byggdes.

– När vi upptäckte de regionala svaghetszonerna i berget ställdes vi inför en helt ny verklighet med helt nya förutsättningar för arbetet med den första Mälarpassagen. Så här i efterhand kan vi konstatera att den lösning vi valde, med två parallella arbetstunnlar, var helt rätt. Vi förväntar oss likartade bergförhållanden i den andra passagen, men i arbetet med den tredje passagen förväntas bergförhållandena däremot vara något bättre jämfört med de två föregående. Ett skäl till att framdriften av Mälarpassagerna är så komplex är förstås att det rör sig om undervattenspassager, vilket ställer särskilt höga krav vad gäller förundersökningar och att kontinuerligt följa upp de geologiska förutsättningar som råder på platsen, säger Johan Brantmark.

TRAFIKSTARTEN FLYTTADES FRAM FYRA ÅR

Tunnlarna i Förbifart Stockholm sprängs med borra-och-spräng-teknik, som traditionellt sett används i Stockholmsregionen.

I arbetet med den första Mälarpassagen har sammanlagt ca 82 000 kubikmeter berg sprängts ut och forslats bort under Mälarens vatten. De bergmassor som inte 9

Foto: Per Åke Andersson

GEOTEKNIK

Trafikplats Akalla.

Betongarbete i de södra delarna av mellan Skärholmen och Sätra.

behövts inom projektet har sålts till externa entreprenörer som kommer att använda massorna i andra byggprojekt runt om i regionen. Totalt ska Trafikverket transportera bort 24 miljoner ton bergmassor under byggtiden för E4 Förbifart Stockholm.

Förbifart Stockholm var ursprungligen tänkt att öppnas för trafik 2026, men flera faktorer har bidragit till att trafikstarten istället skjutits fram till 2030. En viktig bidragande faktor till beslutet var att Trafik­ verket tvingades häva ett kontrakt med en upphandlad tunnelentreprenör ute på Lovön. Arbetet med att upphandla en ny entreprenör tog sin tid, men i september 2020 inledde den nya tunnelentreprenören AF-gruppen sitt arbete ute på Lovön.

10

Laddning inför salva vid genomslaget Sätra och Skärholmen.

– Ytterligare en faktor som bidragit till att vi flyttade fram trafikstarten fyra år är de utmaningar vi stötte på i form av svag berggrund när vi byggde den första Mälarpassagen. Den tredje faktorn som bidragit till beslutet är komplexiteten i de omfattande tekniska installationer som ska samordnas och integreras med Trafikverkets befintliga anläggning, säger Johan Brantmark.

ANDELEN KOMPLEXA VÄGAR ÖKAR FRÅN TRETTIO TILL ÅTTIO KILOMETER

– De mest avgörande faktorerna för att vi fortsättningsvis ska kunna hålla tidsplan och budget är att vi kan fortsätta hålla en hög säkerhetsnivå på arbetsplatserna, att vi har en bra framdrift på tunnelentreprena-

den och de efterföljande markarbetena samt att installationsarbetena fortlöper enligt tidsplan. Ytterligare en faktor att ha i beaktande är att vi verkar på en het anläggningsmarknad, för närvarande pågår flera stora infrastrukturprojekt i Stockholmsregionen. Hittills har vi dock kunnat säkerställa tillräckligt med resurser och medarbetare till vårt projekt, säger Johan Brantmark.

– Det är oerhört viktigt att vi bygger Förbifart Stockholm på ett sådant sätt att den blir effektiv att förvalta. I dagsläget trafikleder Trafikverkets organisation drygt trettio kilometer tunnel i Stockholm, däribland Norra och Södra Länken. Dessa trettio kilometer, där bland annat även Essingeleden ingår, klassificeras som komplexa vägar.

HUSBYGGAREN NR 5.2020

E4 FÖRBIFART STOCKHOLM

Består av 21 kilometer tunnel, två parallella tunnelrör, ramper och tvärtunnlar, totalt drygt 5,5 mil tunnlar. Projektet är en av Trafikverkets största investeringar i infrastruktur, och en viktig pusselbit för att skapa en tillgängligare Stockholmsregion.

Vägen binder ihop norra, västra och södra Stockholm, och gör det möjligt för människor, varor och tjänster att ta nya, smidigare vägar. Nya vägar skapar även möjlighet för nya kollektiva resor. Den förenklar vardagen för många, skapar bättre flöden och bidrar till mindre störningar i trafiknätet.

Förbifart Stockholm knyter ihop norr och söder under Mälaren, skapar nya möjligheter att resa kollektivt och skapar en gemensam arbets-, bostads- och servicemarknad i Stockholmsregionen. Trafikverkets målsättning är att en bilresa från Kungens Kurva i söder till Häggvik i norr ska ta cirka 15 minuter när Förbifart Stockholm står klar. Projektet har pågått sedan 2006. Förberedande byggarbeten inleddes 2015. Arbetet påbörjades 2016 med de första tunneldelarna i söder. Anläggningen beräknas kunna öppnas för trafik 2030. Trafikverkets budget för Förbifart Stockholm är 37,7 miljarder kronor i 2017 års prisnivå. Drygt åttio procent finansieras med avgifter för trängselskatt medan staten står för övriga tjugo procent.

En prefabricerad tunnelvägg lyfts på plats.

TRV inspekterar genomslag mellan Sätra och Skärholmen.

När Förbifart Stockholm öppnar upp för trafik ökar andelelen tunnlar som ska förvaltas och övervakas i regionen från trettio till åttio kilometer. Det innebär förstås att arbetet med att rusta organisationen inför den här dramatiska ökningen behöver påbörjas i god tid. Ett internt jobb med att rusta organisationen pågår därför parallellt med att projektet fortskrider, säger Johan Brantmark.

EFFEKTIV INTERNKOMMUNIKATION AVGÖRANDE FRAMGÅNGSFAKTOR

Den största utmaningen i att vara projektchef för ett så omfattande och långsiktigt infrastrukturprojekt som Förbifart Stockholm är, enligt Johan Brantmark, att säkerHUSBYGGAREN NR 5.2020

ställa en fungerande internkommunikation.

Det handlar om att få rätt information att nå ut till rätt medarbetare i de olika delprojekten vid rätt tidpunkt. Trafikverkets organisation kring Förbifart Stockholm består av drygt trehundra medarbetare. Utöver det sysselsätter förstås de upphandlade entreprenörerna och deras leverantörer betydligt fler.

– Min personliga drivkraft i arbetet med att leda det här projektet är att vara delaktig i ett projekt som involverar så många människor från olika delar av samhället.

Det här är dessutom ett högteknologiskt projekt och ett dagligt arbete som till stor del bedrivs i en internationell miljö. Det är självklart också roligt att leda ett projekt

som kommer att göra stor skillnad i många stockholmares vardag. Förbifart Stockholm gör ett stort avtryck på samhällsutvecklingen i regionen, vilket självklart känns spännande, säger Johan Brantmark. ■

ANNIKA WIHLBORG

11

PROFFSENS HEMMAPLAN När du är uppe tidigt, så är vi uppe tidigt. När du tar i så svetten lackar, så är vi där och hugger i. Och när du kämpar för att få jobbet klart i tid, så kavlar vi också upp ärmarna. För dina utmaningar är våra utmaningar. Oavsett om du är en proffshantverkare som bygger åt andra, eller en duktig hemmafixare som snickrar på ditt eget hus, så är vi med dig. Med rätt produkter, rätt kunskap, rätt tjänster och rätt attityd strävar våra tusentals medarbetare runt om i landet alltid efter att förenkla din arbetsdag och ditt byggprojekt. Vår inställning är att vårt jobb inte är gjort förrän ditt är gjort. Välkommen till proffsens hemmaplan.

GRUNDLÄGGNING

GLESSPONT I TÄTORT

Slukhål och flytbenägen jord

I kvarteret Stora Frösunda i Solna har BESAB under perioden april 2018 till juni 2019 utfört grundläggningsarbeten för en ny bilhall med ovanliggande bostäder. Inom en borrad glesspont, ca 350 krönmeter med tre till fyra hammarbandsnivåer, har upp till femton meter djupa schakter utförts i lera och flytbenägen siltig jord ned till och ibland under grundvattennivån. Jordinjektering

I

nom kvarter 6 och 7 på fastigheten Stora Frösunda 2 i stadsdelen Haga Norra i Solna uppförs för närvarande Europas modernaste bilhall.

Anläggningen om cirka 37 000 m2 bruttoarea färdigställs under 2021 och kommer att inrymma kontor, restaurang, bilhall, car show room, verkHUSBYGGAREN NR 5.2020

utfördes innan schakt- och utfacknings­ arbetena för sponten påbörjades för att förhindra utfall av lösa jordmassor. Spontens rörelser övervakades med automatiska inklinometrar och stagkraftsgivare. En del märkliga mätresultat uppkom som orsakade oroligheter under utförandet.

TEXT: JOHAN OLOVSSON

stad och underjordsgarage i två våningar.

Ovanpå anläggningen kommer det att uppföras bostäder i åtta till tolv våningsplan, dessa kommer under 2022 vara redo för inflyttning.

Ytterligare utveckling av stadsdelen kommer att ske, bland annat med sex bostadskvarter och två kontorsbyggnader vilket

innebär ca 900 lägenheter och 70 000 m2 kommersiella ytor. Inom stadsdelen kommer det att produceras egen värme och kyla genom att installera ca 160 st brunnar för geoenergi på ett djup av 330 meter.

Sammanlagt beräknas 2 000 människor bo och 5 000 människor arbeta i stadsdelen.

Bilia som har befunnit sig i området sedan

15

GRUNDLÄGGNING

TRAFIKPLATS HAGA NORRA

FRÖ

SUN

DA L

EDE

N

KOLO

NN

VÄ G

EN

E4

Figur 1. Planerad anläggning inom markerat område.

1968 blir kvar, men nu med en helt ny och modern fullserviceanläggning.

UPPHANDLING

Byggherren Fabege inledde systemhandlingsprojektering för anläggningen under sommaren 2017 genom att anlita ELU Konsult för att genomföra geotekniska markundersökningar för utredning av lämpliga stödkonstruktioner och grundläggning.

Projektet övergår ganska snart till en förtroendeentreprenad mellan Fabege och Zengun. I december 2017 mynnade systemhandlingsprojekteringen ut i ett förfrågningsunderlag, där sponten utgjordes av en borrad tätspont. Anbud kom in till beställaren som valde att föra dialog med ett antal av anbudslämnarna. Parallellt med detta drevs projekteringen vidare och under mars 2018 skickades ett reviderat förfrågningsunderlag ut, där bland annat den borrade tätsponten hade bytts ut mot en borrad glesspont. Efter nya anbudsutvärderingar och förhandlingar valde beställaren slutligen BESAB som entreprenör för grundläggningsarbetena och S46 som entreprenör för schaktningsarbetena.

BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN

Fastigheten har sedan början av 1970-talet dominerats av Bilias anläggning med lokaler för bilförsäljning, verkstad, en bensinstation och stora parkeringsytor, se figur 1.

Området för den nya anläggningen används för bilparkering och utgör en lågpunkt med 16

nivå ca + 12 inom fastigheten. Marknivån vid Kolonnvägen är ca + 20, vid Frösundaleden ca + 22 och vid Bilias befintliga anläggning ca + 17. Området avgränsas i norr av ett privat område där berget kommer upp i dagen. Den befintliga anläggningen har källare med golvnivå ca + 17 och är huvudsakligen grundlagd på betongpålar slagna med lutning, men även plattgrundläggning förekommer. Anläggningen ska vara fullt tillgänglig och vara i drift fram tills det att den nya anläggningen är inflyttningsbar.

för slänter var begränsat behövde schaktningsarbetena utföras inom sponter. Under projekteringen diskuterades valet mellan borrad glesspont och borrad tätspont flitigt; risker med schakt i flytbenägna jordar nära grundvattennivån inom borrad glesspont ställdes mot färre risker men med högre kostnader inom borrad tätspont. Efter att ett antal metoder diskuterats för att minimera och hantera riskerna kunde projektet enas om att utföra schakten inom en borrad glesspont.

JORDARTSFÖRHÅLLANDEN

PROJEKTERING I 3-D

Jorddjupen inom fastigheten varierar kraftigt. I nordväst förekommer berg i dagen och i andra delar har sondstopp erhållits drygt 30 m under markytan. Inom vissa delar finns upp till 15 m fast lagrad friktionsjord ovan berget. Större delen av området är uppfyllt. Under fyllningen finns ett ca 5 m tjock lager av lera med torrskorpekaraktär. Under leran förekommer svallat material av i huvudsak sand och silt men även lera förekommer i lager eller skikt.

Detta jordlager har en tjocklek av upp mot ca 15 m. Därunder följer fastare friktionsjord på berg. Block förekommer både i fyllningen och i friktionsjorden. Uppmätta grundvattennivåer inom området varierar mellan ca + 5 till + 6.

Befintlig grundläggning och befintliga konstruktioner digitaliserades och ritades upp i 3-D tillsammans med nya tillfälliga och permanenta konstruktioner för att visualisera och tydliggöra arbetena, se figur 2. I figuren framgår att ett antal av spontrören behövde borras genom en underjordisk betongkammare och att ett antal befintliga pålar hamnade innanför spontlinjen. Placeringen av spontens stag anpassades och riktades så att de skulle undvika att hamna i konflikt med de befintliga betongpålarna.

SPONT

Både jord- och bergschakt var aktuellt för grundläggningen och eftersom utrymmet

GRUNDFÖRSTÄRKNING

Grundläggningsarbetena inleddes med att grundförstärka två av anläggningens betongpålade fundament. Grundförstärkningen var nödvändig eftersom betongpålarna behövde kapas då de var slagna med lutning och hamnade innanför spontlinjen, se figur 2. Grundförstärkningen gjordes

HUSBYGGAREN NR 5.2020

Våra markprodukter och murar i SNYGGT, TRYGGT TAK natursten och betong komplette-

Vi Benders man gör betongtakpannor som är rar på varandra perfektvet - etthur smart sätt att skapa som spännande livlika starka de äroch snygga.

Därför ger vi dig hela 30 års fulla miljöer med kvaliteter som

garanti för hållfasthet, vattentäthet och frostbeständighet när står sig. Utnyttja de olika mate-

du köper ett till komplett Benders-tak!

Läs mer om rialens styrkor din fördel, så håller du nere utaneller tala med din garantin på kostnaderna vår hemsida att pruta på vare sig funktion el-

återförsäljare. ler estetik.

Det naturliga valet www.benders.se

GRUNDLÄGGNING

med stålrörspålar som borrades till berg och sedan stoppslogs. Därefter schaktades fundamenten fram och en avväxlingsbalk monterades i ett framschaktat dike under fundamentet, se figur 3.

Efter att grundförstärkningen färdigställts påbörjades borrning av glessponten för den nya anläggningen. Spontlinjen utfördes som närmast på knappt en halvmeters avstånd från den befintliga anläggningen, se figur 4. Borrningen gjordes från två fronter och utfördes med vattendriven sänkborrhammare. Det befarades att sedimentationsanläggningens kapacitet inte skulle vara tillräcklig för att omhänderta returvattnet från borrningen, men det visade sig att jordens genomsläpplighet var så pass stor att endast en mindre volym returvatten behövde omhändertas.

Bilias befintliga anläggning.

Figur 2: Projekteringen utfördes i 3-D. Figuren visar del av spontsträcka längs befintlig pålad anläggning.

JORDINJEKTERING

Eftersom det hade beslutats att utföra schakten inom en borrad glesspont så bestämdes att utföra proaktiva åtgärder för att minska riskerna för utfall av flytbenägna jordmassor vid schakt- och plåtningsarbetena för sponten. Åtgärderna bestod av att stabilisera jorden med jordinjektering, innan schakt- och plåtningsarbetena påbörjades. Jordinjekteringen utfördes med cementsuspension via självborrande stag från djup ca 3 m under slutlig schaktbotten och vidare upp till markytan. Mellan varje spontrör utfördes två borrhål för jordinjekteringen. Borrhålen placerades ca 0,3 m bakom spontlinjen för att minska risken för inträngande cementsuspension i schaktgropen. Jordinjekteringen resulterade i pelare med diameter ca 1,2 gånger borrkronans diameter, se figur 5.

Figur 3. Betongpålat fundament, dike för installation av avväxlingsbalk.

UTFALL AV JORDMASSOR

Jordinjekteringen visade sig ha bra effekt och utfackningsarbetena kunde utföras planenligt, utom längs delar av sträckan närmast befintliga anläggningen där stora volymer lösa jordmassor flöt in i schakten och flertalet slukhål inträffade vid markytan. Orsak till de lokala utfallen diskuterades och bedömdes vara en kombination av flera faktorer; det förekom mycket processvatten som inte pumpades bort, en okänd vattenledning läckte vatten samt att det utfördes mammutpumpning i närheten i samband med installation av en filterbrunn för grundvattensänkning. Olika åtgärder genomfördes för att hejda utfallen. Till en början provades att minska pallhöjden från ca 1 m till ca 0,5 m, även ca 0,2 m provades på en kortare sträcka, men effekten uteblev och dessutom skulle tidplanen för schaktoch plåtningsarbetena inte kunnat hållas 18

Figur 4. Sponten utfördes som närmast ca 0,5 m från befintlig betongpålad anläggning. På bilden pågår stagborrning på nivå två (av fyra).

med sådant förfarande. Det beslutades att utföra kompletterande jordinjektering inifrån schakten, med utformning i princip som en solfjäder. På ett par ställen trycktes horisontella plåtar in mellan spontrören.

Den läckande vattenledningen lokaliserades och tätades och mammutpumpningen för närliggande filterbrunnen upphörde och grundvattennivån sänktes. Efter dessa

åtgärder torkade silten ur bättre och då minskade utfallen väsentligt och återgick till att vara hanter­bara. ÖVERVAKNING AV RÖRELSER I SPONT OCH I STAG

Längs sträckan närmast befintliga anläggningen var två sektioner instrumenterade med fasta inklinometrar och stagkraftsgivare för automatisk övervakning av rörelser

HUSBYGGAREN NR 5.2020

Figur 5. Två pelare utförda med självborrande stag med cementsuspension.

Figur 6. Till höger i bilden pågår fyllning med cementsuspension för att åtgärda slukhål som uppkommit vid markytan. Centralt i bilden pågår arbeten med att utföra en stabil arbetsbädd.

i spont och krafter i stag, se figur 7. Utöver de automatiska mätningarna så utfördes även manuella mätningar på prismor på spontens hammarband och på den befintliga anläggningen. Larmvärdena för inklinometrarna var satta till 30 mm utböjning utifrån förväntade deformationer enligt Plaxisberäkningar samt med hänsyn till hur stor extra utböjning som de befintliga betongpålarna skulle klara av utan att riskera att knäckas. ÖVERSKRIDNA LARMVÄRDEN

De automatiska mätsystemen började larma på grund av överskridna larmvärden ungefär vid samma tidpunkt som man arbetade med åtgärder mot utfallen och slukhålen som uppkom vid schakt- och plåtningsarbetena längs med befintliga anläggningen. Rörelserna orsakade stor oro i projektet, var valet av glesspont dumHUSBYGGAREN NR 5.2020

Figur 7. Stagkraftsgivare, installerade vid stagen längst till höger i bild.

dristigt? Till en början kunde ingen specifik orsak till rörelserna påvisas. Det var oklart om rörelserna berodde på utfall av jord mellan spontrören, att man höll på med kompletterande jordinjektering i närheten och/eller att temperaturen hade börjat sjunka vilket kanske orsakade is-/tjälbildning bakom sponten. Kontrollplanen för sponten kompletterades med larm-och gränsvärden med hänsyn till tjäle och det gjordes förberedelser för att kunna värma sponten. Men efter att den inledande oron mattats av och eftertänksamheten tog över så noterades att det fanns skäl till att ifrågasätta mätresultaten från de automatiska mätningarna. De manuella mätningarna som utfördes på hammarbandet bekräftade inte mätresultaten från de automatiska mätningarna, utan visade snarare rörelser i motsatta riktningen. Särskilt uppmärksammades detta i samband med uppspänning

av stagen på var sida om inklinometern på nivå 3, schaktdjup ca 8 m. Vid uppspänning av stagen borde inklinometrarna visa rörelser i riktning ut från schaktgropen, men inklinometrarna visade istället rörelser in mot schaktgropen, se figur 8.

Mätfirman som installerat inklinometrarna och stagkraftsgivarna kontaktades för felsökning, men kunde inte hitta några uppenbara felaktigheter varken från installationen eller i själva givarna. Men eftersom inga tydliga eller logiska förklaringar kunde hittas till rörelserna så bestämdes det ändå att dra upp givarna, utföra manuell inklinometermätning och jämföra resultatet mot nollmätningen och mot de automatiska mätningarna. Efter att de manuella mätningarna hade utförts så kunde det konstateras att något gått fel vid installationen av de fasta givarna. Det visade sig att samtliga givarna hade installerats i omvänd ordning,

19

0 –0,5 2018-11-27 » 11:00

–1,0

2018-11-27 » 12:00

–1,5

2018-11-27 » 13:00 2018-11-27 » 14:00

HB1

–2,0

2018-11-27 » 15:00

–2,5

2018-11-27 » 16:00 2018-11-27 » 17:00

–3,0

2018-11-27 » 18:00

–3,5

2018-11-27 » 19:00 2018-11-27 » 20:00

–4,0

2018-11-27 » 21:00

–4,5

2018-11-27 » 22:00 2018-11-27 » 23:00

HB2

–5,0

2018-11-28 » 00:00

–5,5

2018-11-28 » 01:00 2018-11-28 » 02:00

–6,0

2018-11-28 » 03:00

–6,5

Djup (mm)

det vill säga de nedre givarna satt överst istället för tvärtom. För stagkraftsgivarna kunde det dock inte påvisas några felaktigheter varken i mätsystemet eller i installationen. Mätvärdena fortsatta att variera och låg över larmvärdena men det fanns inga tydliga tecken på att rörelserna var temperaturberoende. Till sist hittades dock även felkällan till dessa märkliga mätvärdena.

Det visade sig att en starkströmsledning hade placerats på sponten och ibland på själva mätstationerna och givarnas kablar var inte tillräckligt isolerade för att inte påverkas av detta. Det beslutades att slopa de fasta inklinometrarna och istället utföra manuella mätningar med jämna intervall.

Efter att de felaktiga automatiska givarna hade ersatts av manuella mätningar så kunde arbetena utföras utan att några större rörelser inträffade.

Djup [mm]

GRUNDLÄGGNING

2018-11-28 » 04:00 2018-11-28 » 05:00

–7,0

2018-11-28 » 06:00

–7,5

2018-11-28 » 07:00

Uppspänning första staget

–8,0

HB3

2018-11-28 » 08:00 2018-11-28 » 09:00

–8,5

2018-11-28 » 10:00 2018-11-28 » 11:00

–9,0

Uppspänning andra staget

–9,5

2018-11-28 » 12:00 2018-11-28 » 13:00 2018-11-28 » 14:00

–10,0

2018-11-28 » 15:00

–10,5

STAGBORRNING

–11,0

Det befarades att det skulle bli problem med att utföra de självborrande stagen utan foderrörsborrning. Skulle topphammarens kapacitet vara tillräcklig för att utföra upp till 60 m långa stag, skulle stagen böja av och borra in i Bilias befintliga betongpålar, kommer borrkronorna att hålla?

Ingen av dessa farhågor inträffade; samtliga stag kunde utföras utan att borra på någon betongpåle, samtliga stag gick att borra in sju till elva meter in i berg och samtliga stag var godkända vid provdragningen. Värt att notera från stagborrningen är att närboende upplevde det vackra ljudet från topphammarna som störande.

–11,5

Larmnivå, –30 mm utbuktning Larmnivå, 30 mm utbuktning

–12,0 –12,5 –13,0 –13,5 –14,0 –14,5 –15,0 –15,5 –16,0 0 2

5

8

11

14

17

20

23

26

29

32

35

38

41

44

47

50

Utböjning [mm]

Utböjning (mm)

Figur 8. Inklinometermätningar. Kurvorna visar att spontens rörelse ökar i riktning in mot schaktgropen i samband med uppspänning av stag på nivå 3.

SLUTORD

Schakt i tätort under grundvattenytan och i flytbenägen jord utfördes inom en borrad glesspont. De befarade utfallen av jordmassor kunde i stor utsträckning minimeras genom att utföra proaktiva åtgärder i form av jordinjektering mellan spontrören. Vid schakt i siltiga flytbenägna jordar är det viktigt att avleda vatten så att jorden torkar upp. I dessa förhållanden har det gått att utföra stagborrning med upp till ca 60 m jordborrning och med 11 m bergborrning med topphammare och utan foderrör utan stora borrhålsavvikelser. Automatiska mätsystem för övervakning av rörelser ska användas i sådana här komplexa grundläggningsarbete. Men man bör komplettera dessa med manuella mätningar på hammarband och jämföra mätvärdena sins­ emellan för att säkerställa att inga felkällor föreligger. Det kan även vara lämpligt att med jämna mellanrum kontrollera fasta inklinometrar med manuella mätningar, speciellt om det är glest avstånd mellan de 20

Befintlig byggnad på plats idag sett från Kolonnvägen.

fasta inklinometrarna. Resultat mellan den automatiska mätningen med fasta inklinometrar var tredje meter jämfört mot manuell mätning varje halvmeter skiljde som mest ca 40 mm. ■

JOHAN OLOVSSON

BESAB AB

HUSBYGGAREN NR 5.2020

MULTICEM Markstabilisering för en hållbar grund

Grundlägg framtiden Multicem ger upp till 70 procent lägre koldioxidbelastning än traditionella material och har samtidigt utmärkta egenskaper vid markstabilisering och som bindemedel i asfalt.

Multicem har framgångsrikt använts i över ett decennium med dokumenterat goda resultat och den är BASTA-registrerad.

Detta gör Multicem till ett hållbart och medvetet val för platser som ska fylla sin funktion under lång tid framöver.

Läs mer på cementa.se/multicem

KRYPGRUNDSAVFUKTNING FÖR SUNDARE BOENDEMILJÖ Krypgrundsavfuktare CTR 300TT2 och styrutrustning HomeVision® Våra avfuktare finns i över 25 000 krypgrunder runtom i Sverige. Vår populära krypgrundsavfuktare CTR 300TT2 är konstruerad för att fungera optimalt i Nordiskt klimat med höga krav på prestanda, energieffektivitet och driftsäkerhet.

Med styrsystemet HomeVision® kan du kontrollera avfuktningen i krypgrunden via en trådlös kontrollpanel i bostadsutrymmet.

Corroventa erbjuder även lösningar för byggavfuktning, radonsanering och avfuktning av kallvindar. Kontakta oss på 036-37 12 00 för mer information.

CORROVENTA AVFUKTNING AB Mekanikervägen 3, SE-564 35 Bankeryd, SWEDEN • www.corroventa.se

Undertrycksatt krypgrund under Sveriges friska hus

Fuktsäkerhetsprojektering Tryckmätningsprotokoll Egenkontroll

Typgodkänd Isolergrund är en tät, isolerad och undertrycksatt krypgrund utan köldbryggor. Omvänt luftflöde säkerställer att förorenad luft med radon, lukt och mikroorganismer inte når upp i huset.

5000 typgodkända grunder sedan 2005. Över 100 utbildade grundföretag i hela landet.

Kontakta oss för offert / konstruktionsunderlag: 0430-149 90 / info@isolergrund.se

Typgodkänd nr 1037

GRUNDER

TYPGODKÄNDA KRYPGRUNDSSYSTEM

Krav och uppföljning

Figur 1. Välisolerat kryputrymme med ett exempel på undertryckshållning (Isolergrund-Byggsystem Direkt).

I denna artikel beskriver Lars Olsson vid RISE den miljö som krypgrundsystemet har att hantera, varför undertryck i krypgrunden är en effektiv lösning samt vikten av god isolering och fuktspärr. Typgodkända system har funnits på marknaden sedan 2006 och i denna text redovisas uppföljning av två lösningar.

TEXT: LARS OLSSON

HUSBYGGAREN NR 5.2020

K

ryputrymmet ska vara välisolerat och undertrycksatt med frånluftsfläkt för att säkerställa låg fuktighet och att inte luft med mögel och radon från marken tränger upp i byggnaden. Det ska uppfylla kraven enligt en kravspecifikation baserad på framförallt Boverkets byggregler. Verifiering av funktion är obligatoriskt av bland annat kompatibilitet i väsentliga materialmöten, livslängd, beräkningar och flera olika mätningar. Typgodkännande ställer krav på att montaget sker exakt enligt 23

GRUNDER

monteringsanvisning och funktionskontroll görs i varje objekt samt att fortlöpande kontroll utförs av ett oberoende kontrollorgan.

MOTIVET TILL UNDERTRYCK I KRYPUTRYMME

24

Figur 2. Pågående montage av isolerade grund- /kantelement (Bender Modulgrund).

Bild Steffl Interactive.

Marken är i princip alltid fuktig med 100 % relativ fuktighet samt innehåller mikroorganismer såsom mögel och bakterier vilka kontinuerligt avger flyktiga organiska ämnen och mögellukt. Dräneringsmaterial i marken är luftgenomsläppliga vilket medför att luft från marken under dräneringsmaterial och grunden står i förbindelse med kryputrymmet. Luft i mark bredvid grundkonstruktionen där det sker pågående nedbrytning av växtdelar står också i förbindelse med marken i kryputrymmet.

Så länge det finns påverkan från marken i kryputrymmet så är marken i sig ett problem. Det är praktiskt svårt att spärra mot detta med byggmaterial såsom vanlig isolering eller lufttäta material som plastfolie där det finns luftotätheter i skarvar, infästningar anslutningar och genomföringar, se figur 3. Dessutom kan emissioner från mögelprocesser och mögellukt i viss mån diffundera igenom plastfolien. Dessa luftföreningar kan relativt lätt tränga upp i byggnaden eftersom träbjälklag vanligtvis är mer eller mindre luftotäta, se exempel på kritiska punkter som är mer eller mindre svåra att utföra helt täta i figur 3. Det har under det senaste året utförts mätningar av tre olika byggnader på tre olika orter i Mellansverige med relativt lufttäta träbjälklag och lufttäta kryputrymmen.

Trots att de var konstruerade att vara mycket lufttäta visade de ändå på luftläckage, dvs. luft från marken kunde tränga upp i kryputrymmet och vidare upp genom golvbjälklaget till inomhusmiljön. Luftläckaget genom golvbjälklaget var mellan 0,05– 0,31 l/(s,m²) vid ± 50 Pa och genom kryp­ grunden var luftläckaget mellan 0,31–0,66 l/(s,m²) vid ± 50 Pa. I vanliga byggnader är det normalt sett alltid undertryck inomhus dels på grund av temperaturskillnader mellan inne och ute, som ger upphov till termisk drivkraft, dvs. den varma inomhusluften stiger och ersätts med luft underifrån vilket delvis kommer via luftotätheter. Dels att det vanligtvis är undertryck i moderna byggnader genom någon typ av mekanisk ventilation. Även äldre byggnader med självdrag bygger på principen att det är undertryck inomhus åtminstone vid golvnivå. När det gäller övertryck i byggnader så ska det undvikas eftersom varm fuktig inneluft annars riskerar att tränga ut i klimatskalet via luftotätheter och kondensera eller orsaka hög relativ fuktighet i kallare delar.

Figur 3. Luft i marken kan tränga upp i byggnaden relativt lätt via luftotätheter, pilarna visar poten­tiella otätheter, i fall undertryckshållning saknas i kryputrymmet.

Genom att skapa ett mottryck i kryp­ utrymmet gentemot inomhus så kan luft­ rörelser från kryputrymmet elimineras.

Dessutom förhindras att kall luft läcker in på golvet som kan orsaka kallt golv. Vanligtvis räcker det endast med några enstaka Pascals undertryck i kryputrymmet mot inne vilket innebär att det luftflödet som går nedåt är flera eller många gånger mindre än det flöde som skulle läckt upp om inte undertryckshållning skapats i kryp­ utrymmet. En förutsättning för att kunna skapa ett undertryck med en liten frånluftsfläkt är god lufttäthet. Om kryputrymmet isoleras väl så hålls hela golvbjälklaget gan-

ska varmt och därmed finns ingen risk för kondens eller hög fuktighet när lite luft sugs ner till kryputrymmet.

Ett ytterligare motiv till undertryckshållning är att radon i den luft som kommer från marken behöver förhindras att tränga in i byggnaden. Radonhalten i mark är alltid tillräckligt hög för att ge förhöjda halter inomhus om det finns en förbindelse mellan mark och inomhus.

MOTIVET TILL ISOLERING OCH FUKTSPÄRR

Som nämnts så är marken konstant fuktig och avger fukt bland annat i ångfas vilket behöver beaktas. Dessutom är marken rela-

HUSBYGGAREN NR 5.2020

tivt kall och omgivande luft kan kondensera framförallt under den varma årstiden. Ifall marken är oisolerad och värms upp ökar fuktavgivningen från marken. Samtidigt minskar kondensrisken mot marken ju högre temperaturen blir. Utan att åtgärda båda problemen så kan fukt bli ett problem. Ett samlat grepp för att relativt enkelt förhindra att kryputrymmet tillförs fukt är att isolera marken och grundmuren tillräckligt, isolera bort köldbryggor (se figur 4 och 5) och applicera en fuktspärr. Vad som är tillräckligt med isolering beror på bland annat isoleringstjockleken i golvbjälklaget.

I princip gäller att ju högre temperaturen hålls i krypgrunden desto lägre fuktighet fås. Samtidigt ökar den omslutande klimatskiljande ytan varför det kan vara en fördel att hitta det optimala isoleringsförhållandet mellan golvbjälklag och isolering på mark. Dessutom kan det finnas golvvärme som behöver isoleras undertill för att få bra värmeavgivande effekt. I de fall det finns tjälskjutande mark under grundkonstruktionen så behöver marken isoleras längs en randzon närmst byggnaden för att förhindra tjälnedträngning etc. I samband med byggnation kan det finnas byggfukt i material som behöver avgå eller kommer att avgå till kryputrymmet. Det kan också finnas en viss mån av ångtransport till kryputrymmet inifrån som behöver beaktas.

I normala fall med kontrollerade fuktmängder kan fukten ventileras ut av systemet för undertryckshållning.

MOTIVET TILL UPPFÖLJANDE MÄTNINGAR

Teoretisk fukt- och temperaturprojektering av konstruktioner ska inte bara uppvisa att det fungerar på ”ritbordet” utan det måste också fungera i verkligheten. Huruvida projekteringsverktyg kan eller har beaktat allt är inte alltid säkert. När det gäller exempelvis nya konstruktioner eller lösningar kan det finnas okända faktorer som inte beaktas. Uppföljande mätningar fyller därför en viktig funktion för att exempelvis fånga upp eventuella fel eller brister i tidigt skede, visa på att det finns utrymme för ytterligare optimering eller skapa dokumenterad trygghet. Av dessa skäl är uppföljande mätningar obligatoriska för aktuella krypgrundssystem.

plastsyll 250 mm • Överst syllisolering, Grå 250 mm • Mjuk åldersbeständig • PE-folie mm S300 cellplastsyll • 30 (underst närmast balk)

mm IGR cellplast • 50 mm motgjuten cellplast • 150 100 mm IGR cellplast • PE-folie • Makadamåldersbeständig på plan schaktbotten •

Figur 4. Välisolerat kryputrymme med 100–250 mm isolering mot kantelement och 110–200 mm på mark (Isolergrund av Byggsystem Direkt).

100 Benders S80 0,2 PE-folie 100 Benders S80 Drän.lager enl. anv.

Figur 5. 100 mm isolering under hjärtmur (Bender Modulgrund av Benders) för att bryta köldbryggan mot mark.

1.

2.

3.

4.

5.

6.

UNDERTRYCKSHÅLLNING

HUSBYGGAREN NR 5.2020

100 Benders S80 0,2 PE-folie 100 Benders XPS300 Drän.lager enl. anv.

100

720

7 mm sylltätning 30 Benders S200

KRAVSPECIFIKATION FÖR KRYPUTRYMME MED

För att kunna påvisa egenskaper och funktion krävs att beräkning, provning, mätning och kontroll utförs och dokumenteras. Följande ger en vägledning för vad som kan vara väsentligt för krypgrundskonstruktioner med träbjälklag.

• Kantbalkselement mm motgjuten cellplast • 150 mm IGR cellplast • 100 PE-folie åldersbeständig •

7.

Funktionskontroll skall utföras och dokumenteras för varje objekt.

Stadigvarande undertryck både i grund mot inne och i golvbjälklag mot inne på minst ca 1 Pa. Kryprumssystemet får inte orsaka onormal ventilation i bostaden.

Driftlarm skall finnas som säkerställer undertrycket.

Avluften i kryprummet får inte placeras så att den kan ledas tillbaka in i byggnaden t.ex. via tilluftsintag, dörrar och öppningsbara fönster.

Fuktsäkerhetsprojektering ska vara utförd. Relativa fuktigheten ska inte varaktigt överstiga kritiska fukttillstånd som för vissa träbaserade material är ca 75 % RF beroende på varaktighet och temperatur. Syll och trädetaljer ska inte varaktigt utsättas för högre fuktkvot än ca 0,17 kg/kg (beakta mätosäkerhet). Fuktförhållandena ska följas med långtidsmätningar som dokumenteras i minst tre objekt.

Ytor mot ouppvärmda områden ska vara värmeisolerade och ångtäta för att

hind­ra kondens och ångtransport till kryputrymmet.

8. Risken för tjälskjutning skall beaktas.

9. Grunden ska vara inspekterbar och tillgänglig för eventuella reparationer.

Det fria avståndet mellan bottenbjälklag och markytan bör vara minst ca 0,5 m.

Vid uppskjutande berg får avståndet minskas lokalt till ca 0,15 m.

10. Beakta risk för frysskador på installationer.

11. Systemet ska vara beständigt i minst 50 år för ingående material förutom mekaniska komponenter såsom fläkt m.m. om åtkomligt.

12. Dräneringen ska fungera väl. Dräneringen ska skyddas mot jordartsmaterial etc. som kan sätta igen dräneringens funktion. Viktigt att dräneringen är placerade med tillräckligt avstånd under kryprummets bottennivå.

13. Skydd/hinder mot skadedjur.

14. Det ska finnas tydliga ritningar, arbets­ anvisningar, montageanvisningar och egenkontroll. Alla delar i byggprocessen ska kvalitetssäkras.

25

GRUNDER

100

100 Relativ fuktighet [%]

90

Temperatur [°C ]

70

19-08-13

19-06-24

19-05-05

19-03-16

17-12-21

11-01-17

10-11-18

10-09-19

10-07-21

10-05-22

10-03-23

10-01-22

09-11-23

09-09-24

0 09-07-26

10

0 09-05-27

10

Temp. [°C ]

18-12-06

20

18-10-17

30

Temp. [°C ]

20

18-08-28

50 40

18-07-09

50 40 30

Diagram 2. RF och temperaturmätningar under nästan två år av kryputrymme i Torslanda med 300 mm isolering på mark och 250 mm isolering i golvbjälklag (Isolergrund-Byggsystem Direkt).

Diagram 1. RF och temperaturmätningar under mer än två år av kryputrymme i Göteborg med 200 mm isolering på mark och 170 mm isolering i golvbjälklag (Isolergrund-Byggsystem Direkt).

100

100 Relativ fuktighet [%]

90

Temperatur [°C ]

80

Relativ fuktighet [%]

90

Temperatur [°C ]

80 RF [%]

70

RF [%]

70 60

30

Diagram 3. RF och temperaturmätningar under 1,5 år av kryputrymme i Mariestad 1 med 200 mm isolering på mark och 90 mm isolering i golvbjälklag (Bender Modulgrund-Benders).

UPPFÖLJNING

De typgodkända krypgrundssystemen som följts upp är Benders Modulgrund av Benders Sverige AB (certifikatnummer SC052618 utfärdat av RISE) och Isolergrund av Byggsystem Direkt Sverige AB (certifikatnummer 01037 utfärdat av Kiwa). Båda systemen utgörs bland annat av välisolerat kryputrymme med god lufttäthet och undertryckshållning, se exempel på konstruktionerna i figurerna 1, 4 och 5.

Mätningarna visar genomgående på relativa fuktigheter i princip under 75 % RF, se Diagram 1 och 2. En förklaring till att fuktigheten varit förhållandevis låg är att marken och kantelementen är välisolerade vilket gör att temperaturen höjs. Trots att golvbjälklaget i objektet i Torslanda har en isoleringstjocklek av 250 mm så kan en låg fuktighet hållas och en förklaring är att marken är ännu mera isolerad med 300 mm. Enligt uppgift har objektet i Torslanda ovanligt mycket isolering med avseende på att det finns golvvärme.

20-10-06

20-08-07

19-08-13

19-06-14

19-04-15

20-10-16

20-08-17

20-06-18

20-04-19

20-02-19

19-12-21

19-10-22

19-10-22

0 19-08-23

10

0 19-06-24

10 19-04-25

Temp. [°C]

20

20-06-08

Temp. [°C ]

20-04-09

30

20-02-09

50 40

19-12-11

50 40

19-10-12

60

26

Temperatur [°C ]

RF [%]

60

18-05-20

RF [%]

70 60

20

Relativ fuktighet [%]

90 80

18-02-09

80

Diagram 4. RF och temperaturmätningar under 1,5 år av kryputrymme i Mariestad 2 med 200 mm isolering på mark och 90 mm isolering i golvbjälklag (Bender Modulgrund-Benders).

Mätningarna visar genomgående på relativa fuktigheter i princip under 70 % RF, se Diagram 3 och 4. En förklaring till att fuktigheten kan hållas låg är att marken och kantelementen är välisolerade samtidigt som golvbjälklaget har betydligt mindre isolering på 90 mm vilket gör att temperaturen ökar.

SLUTKOMMENTARER

De uppföljande fukt- och temperaturmätningarna visar på förhållandevis låga fuktigheter och att aktuella krypgrundsystem fungerade som förväntat, det vill säga att högsta tillåtna fukttillstånd inte överskreds.

Typgodkännande innebär bland annat att krypgrundsystemet är väl utprovat, uppföljt och dokumenterat samt att den fortlöpande kontrollen görs av tredjepartsorgan. Varje objekt funktionskontrolleras vilket ska säkerställa att funktionen är uppfylld. Typgodkännande innebär att byggreglerna är uppfyllda och det underlättar handläggningen hos myndigheter. Sam-

mantaget skapar det en trygghet för samtliga berörda parter. ■

Referenser SP Rapport, 2011, Olsson L., Uppföljning av fukt- och temperaturmätningar i tre Isolergrunder (SP Rapport PX15354). SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Borås.

RISE Rapport, 2019, Svensson, O., Lufttäthetsprovning av bjälklag och grund, villa modulbyggnad (Rapport 9P08053:1-3), Research Institutes of Sweden, Borås.

RISE Rapport, 2020, Olsson, L., Kontinuerliga fukt-och temperaturmätningar i två krypgrunder med Benders Modulgrund (Rapport 9P01073F), Research Institutes of Sweden, Borås.

LARS OLSSON

RISE

HUSBYGGAREN NR 5.2020

Minimalt underhåll • driftsäker • mycket energieffektiv

marken finns II marken finnsalltid alltid radon, markbakterier radon, markbakterieroch och markväxande mögel. markväxande mögel.

Dimensionerings-

ort supp 00 1817 08 - 41

TrygghetsVakten Pro skyddar mot fukt, lukt och radon i krypgrunder.

Pro-serien jobbar genom forcerad- och kontrollerad undertrycksventilation samt behovsstyrt klimat. undertrycksventilation samt behovsstyrt klimat.

Läs mer på www.trygghetsvakten.se

Energieffektiva Krypgrunds- & Vindsavfuktare

www.trygghetsvakten.se 031-760 2000 www.trygghetsvakten.se 031 – 760 2000

- alla geoteknikers årliga branschdag sedan 1978! www.grundlaggningsdagen.nu

F ly tt a n m ä la n GD 2021…

Vi i Arbetsgruppen för GD har dragit igång planeringen inför en fysisk Grundläggningsdag 2021. Vi längtar efter att få träffas igen, utställare, deltagare, föredragshållare och sponsorer och för att öka möjlighet att få träffas har vi beslutat att flytta Grundläggningsdagen till hösten. / AG för Grundläggningsdagen – Anna-Karin, Anne, Daniel och Pia

TORSDAG 7 OKTOBER 2021

STOCKHOLMSMÄSSAN

Ä LV S J Ö

Deltagaranmälan öppnar i juni 2021!

ROT

Hur påverkar trångboddhet byggnadens funktion?

I Sverige byggdes över en miljon bostäder under 1965–1974, det så kallade miljonprogrammet, med syftet att råda bot på bostadsbristen och avskaffa dålig bostadsstandard. Under de senaste åren har emellertid antalet invånare i många lägenheter ökat i dessa byggnader, särskilt i förorter till större städer på grund av bostadsbrist i allmänhet men också på grund av invandring.

Det kom tidigt indikationer på att utsatta stadsdelar där man bor trångt och där flera generationer delar lägenhet drabbades extra hårt under Covid-19 28

pandemin. Som det ser ut i dagsläget kommer hög boendetäthet att vara ett faktum i delar av bostads­beståndet under många år framöver. Det är därför viktigt att det finns kunskap om hur man optimerar den tekniska förvaltningen av byggnaderna så att bostaden kan erbjuda en bra innemiljö och fastigheten kan hålla en låg energioch effekt­användning oavsett låg eller hög boende­täthet.

TEXT: KRISTINA MJÖRNELL, AKRAM ABDUL HAMID, DENNIS JOHANSSON, JENNY VON PLATTEN & HANS BAGGE.

HUSBYGGAREN NR 5.2020

N

ågra av anledningarna till den ökade boendetätheten är ökad invandring, brist på bostäder till överkomlig kostnad, att släktingar eller flera familjer delar lägenheter, brist på stora lägenheter (delvis orsakade av att äldre tenderar att stanna i sina stora lägenheter efter att barnen har flyttat ut), urbanisering samt ojämlikheter i samhället som orsakar en ojämn fördelning av tillgängliga bostäder (Boverket 2016). Andelen människor som bor i en bostad med mer än en person per sovrum, som enligt Socialstyrelsen definieras som trångbodda enligt Norm 3, har ökat från 15 till 17 procent mellan 2008 och 2018. Bland utrikes födda invånare var andelen 38 procent 2018 (SCB 2019).

Följaktligen kan en boendetäthet som är högre än vad byggnaden var avsedd för, bidra till en högre fuktbelastning orsakad av fuktgenererande aktiviteter som matlagning, tvätt och dusch. Detta kan påverka byggnadens material och system men också medföra en ökad risk för dålig luftkvalitet och fuktskador. Med tanke på att ventilationen i många lägenheter från rekordåren redan är otillräcklig vid normal boendetäthet på grund av självdragsventilation i många lägenheter (Boverket 2009) finns det en uppenbar risk att en ökad belastning kommer att få allvarliga konsekvenser både för byggnaden, installationssystemen och inomhusmiljön. För att utreda problemens omfattning och art så gjordes en intervjustudie med fastighetsskötare och bovärdar som förvaltar byggnader i områden med hög boendetäthet och trångboddhet.

Byggnaderna och områden där trångboddhet är utbredd är ofta från miljonprogrammet. De byggnaderna och dess planlösning, byggnadsskal och installationsteknik projekterades inte för hög boendetäthet, vilket även gäller för de flesta övriga flerbostadshus i Sverige. I Boverkets byggregler (BBR) regleras byggnaden och installationerna med tanke på risker som kan kopplas till bl.a. inneklimatet. De regler som finns kopplas dock inte till antalet personer som faktiskt använder byggnaden.

När många boende vistas och utför aktiviteter såsom matlagning, dusch och tvätt på en liten yta under stor del av dygnet bidrar det till en ökad fuktbelastning (Markus 1993) och ökade luftföroreningar inomhus.

Detta kommer att påverka risken för dålig inomhusluftkvalitet och fuktskador i byggnaden och på lång sikt de boendes hälsa och välbefinnande. Ett väl fungerande ventilationssystem i byggnader är en förutsättHUSBYGGAREN NR 5.2020

ning för att uppnå god luftkvalitet och termisk komfort. För att spara energi sänks dock ventilationen ofta till låga nivåer, vilket i vissa fall har lett till att koldioxidkoncentrationer överskrider generellt accepterade nivåer. Koldioxidkoncentration är allmänt accepterat som en indikator för inomhusluftkvalitet eftersom andra föroreningar korrelerar med koldioxidkoncentrationen.

En lösning för att hantera de ökade belastningarna i inomhusluften kan vara ett högre ventilationsflöde, vilket skulle minska fuktbelastningen på materialen i byggnadsskalet och undvika höga koncentrationer av föroreningar inomhus. Att tvinga ventilationen till högre nivåer än vad systemet är konstruerat för är troligtvis möjligt med befintliga fläktar, men det kommer sannolikt att orsaka buller och drag inomhus och kommer att öka energianvändningen avsevärt (Mjörnell et al 2019). Såvitt vi vet saknas forskning om effekterna av trångboddhet på byggnadstekniken, VVS-systemen och inomhusmiljön.

INTERVJUER MED FASTIGHETSSKÖTARE

Tio semistrukturerade intervjuer genomfördes med fastighetsskötare, fastighetsvärdar och bovärdar. Frågorna rörde byggnaderna i sig och deras tekniska funktioner, samt de utmaningar relaterade till boendetäthet som påträffas gällande fastighetsförvaltning, underhåll, inomhusmiljö, trivsel och energianvändning. Samtliga intervjuer genomfördes mellan oktober och december 2019. Fem intervjuer genomfördes i Göteborg, tre i Malmö och en vardera i Helsing­borg respektive Karlshamn.

RESULTAT FRÅN INTERVJUER

Resultaten från intervjuerna med fastighetsskötare bekräftade till stor del att hög boendetäthet kan orsaka en försämrad inomhusmiljö men också att det påverkar byggnaden och dess installationer negativt.

Fastighetsskötarna beskrev ett antal inomhusmiljörelaterade problem orsakade av hög boendetäthet såsom hög fuktbelastning, slitage, smuts och avfall samt störande ljud. Fuktrelaterade problem koncentrerades ofta till badrummet och till sovrummet. I badrum i lägenheter med hög boendetäthet hade de intervjuade ofta sett mögeltillväxt i takväggvinkeln, vilket de antog var en följd av täta duschningar och otillräcklig ventilation. Ett extremt exempel på sådan mögeltillväxt kan ses i Bild 1. I sovrum i lägenheter med hög boendetäthet hade en av de intervjuade sett kondens på väggar på grund av ökad fuktbelastning orsakad av att många personer sover i samma rum. Dessutom hade vissa av de intervjuade sett mögeltillväxt i sovrummen i kalla hörn där två ytterväggar möter taket.

I sådana hörn kan kondens uppstå även vid lägre boendetäthet, men vid högre belastning kommer risken för kondens och mögeltillväxt öka. Andra fuktgenererande aktiviteter som ökar risken för mögeltillväxt i lägenheter med hög boendetäthet är frekvent matlagning samt torkning av tvätt.

Flera intervjuade beskrev också slitage på inre ytor (golv, väggar, dörrar), vitvaror i köket och andra installationer som hade observerats i lägenheter med hög boendetäthet. Bild 2 visar ett exempel på utslitna skåp och lådor i ett kök i en av byggna-

Bild 1. Mögelpåväxt i vägg-takvinkel i badrum i lägenhet med väldigt hög boendetäthet.

29

ROT

derna. Även om slitage inte direkt bidrar till en dålig inomhusmiljö kan det få invånarna att uppleva sitt hem som slitet och skadat, och även göra det svårt att hålla ytor rena.

Att hålla lägenheten ren var enligt flera intervjuade svårare när boendetätheten var hög, helt enkelt på grund av fler sängar och föremål. Även om städvanor är nära kopplade till individuellt beteende hade intervjuade noterat att en hög boendetäthet orsakade ökade mängder avfall och försvårade sanering av skadedjur.

SLUTSATS OCH FORTSATT BEHOV AV FRAMTIDA FORSKNING

Vår slutsats från studien är att problem orsakade av hög boendetäthet ofta är kopplade till byggnader som byggdes under miljonprogrammet 1965–1975. Ett exempel på en bidragande orsak till sådana problem är den ventilation som finns i sådana byggnader. Eftersom många av byggnaderna från rekordåren använder självdragsventilation och var konstruerade för att tillgodose kraven som rådde för 50 år sedan är ventilationen ofta otillräcklig för moderna krav även när boendetätheten inte är särskilt hög.

Hypotesen att det finns problem i byggnader med hög boendetäthet på grund av hög fuktbelastning bekräftades, men det visade sig också att de boendes beteende spelade en mycket viktig roll. Exempelvis orsakar mer frekvent duschande nu än för 50 år sedan avsevärt högre fuktbelastning. Resultaten från intervjuerna avslöjar att många av de problem som finns i byggnader med hög bostadstäthet ofta är relaterade till beteende men även byggnadernas utformning och avsedda användning. Därmed kan dessa problem också finnas i områden med lägre boendetäthet, men det är sannolikt

att med en hög boendetäthet blir problemen ännu större snarare än att orsaka dem.

Baserat på uppgifter från intervjuerna har beräkningar utförts som har visat på koldioxidhalter och fukttillskott som medför stor risk för ohälsa men även risk för skador på byggnaden om boendetätheten är hög (Abdul Hamid et al 2020). Vad som nu saknas är en ordentlig kvantifiering av boendetätheten och vilka belastningar den orsakar genom omfattande mätningar av innemiljöparametrar i trångbodda lägenheter för att verifiera beräkningarna. Dessutom behövs tester och utvärdering av olika konkreta och möjliga åtgärder som kan införas för att minska problemen med dålig innemiljö och risker för skador på byggnaden. Dessutom behövs mer representativa indata till beräkningar och simuleringar som kan fungera som underlag för att simulera åtgärder som kan vara dyra att testa i fält för att påverka boendesituationen.

Baserat på resultatet av dessa mätningar och tester kommer man att kunna ge tydliga råd om hur bostadsbolag ska hantera de problem som hög boendetäthet orsakar, även med beaktande av låg energianvändning och att det ofta är svårt eller omöjligt att hitta utrymme att höja hyran. Detta är ett förhållandevis stort steg till att nå våra mål om minskning av byggnaders energianvändning samtidigt som ekonomisk och ekologisk hållbarhet tas till vara och den sociala hållbarheten stärks genom att säkerställa hälsosam och sund innemiljö.

Referenser Boverket (2016). Trångboddheten i Storstadsregionerna; Report 2016:28; Boverket: Karlskrona, Sweden, 2016; ISBN 978-91-7563-419-7.

SCB Statistik (2019). Undersökningarna av Levnadsförhållanden (ULF), Statistics Sweden, Stockholm.

Available online: http://www.scb.se Boverket (2009). BETSI Study—Buildings’ Energy Use, Technical Status and Indoor Environment; Boverket: Karlskrona, Sweden, 2009.

Boverkets Byggregler. Tillgängliga online: https:// www.boverket.se/en/start/buildingin-sweden/ swedish-market/laws-and-regulations/nationalregulations/building-regulations/ Markus, T.A. Cold, condensation and housing poverty. In Unhealthy Housing Research Remedies and Reform; Burrage, R., Ormandy, D., Eds.; Spon Press: NY, USA, 1993; pp. 141–167.

Mjörnell, K.; Johansson, D.; Bagge, H. The Effect of High Occupancy Density on IAQ, Moisture Conditions and Energy Use in Apartments. Energies 2019, 12, 4454.

Abdul Hamid, A, Von Platten, J, Mjörnell, K, Johansson, D & Bagge, H 2020, Impact of high residential density on the building technology, HVAC systems, and indoor environment in Swedish apartments. in 12th Nordic Symposium on Building Physics (NSB 2020). vol. 172, 09003, E3S Web of Conferences, 12th Nordic Symposium on Building Physics, NSB 2020, Tallinn, Estonia, 2020/09/06. https://doi. org/10.1051/e3sconf/202017209003

KRISTINA MJÖRNELL

Docent, avd. för Byggnadsfysik, LTH/RISE

TILLKÄNNAGIVANDE

Forskningen har finansierats av Energimyndighetens program E2B2, projekt 41819-1, NOVA. ■

AKRAM ABDUL HAMID

Doktor, avd. för Byggnadsfysik, LTH

DENNIS JOHANSSON

Docent, avdelningsföreståndare, avd. för Installations- och klimatiseringslära, LTH

JENNY VON PLATTEN

Doktorand, avd. för Byggnadsfysik, LTH/RISE

HANS BAGGE

Universitetslektor, avd. för Byggnadsfysik, LTH Bild 2. Högt slitage på kök i en lägenhet som haft väldigt hög boendetäthet.

30

HUSBYGGAREN NR 5.2020

Klassade stål- eller trädörrar?

Med en pålitlig partner hittar du rätt.

Vi vet att det här med dörrklassningar kan vara krångligt.

Kraven för brand-, ljud- och säkerhetsdörrar skiljer sig i olika miljöer. Är du osäker, fråga oss. Vi är Skandinaviens ledande tillverkare av klassade stål- och trädörrar. Med vår kunskap säkerställer du att rätt dörr används vid rätt tillfälle. Det gör ditt jobb lite enklare. Och tryggare.

Läs mer på daloc.se

ROT

AI OCH MASKININLÄRNING

för tolkning av renoveringsbehov Information om det svenska byggnadsbeståndet har ökat de senaste åren bland annat genom att data finns tillgänglig i energideklarationerna som visar vilken energiprestanda olika byggnader har. Baserat på denna information kan potentialen för energieffektiviserande åtgärder beräknas byggnadsspecifikt. Resultaten kan sedan användas för att utforma nationella strategier för energieffektivisering. Problemet är att det saknas viss information som kan vara avgörande för att veta vilka åtgärder som är lämpliga för en viss byggnad.

Med hjälp av maskininlärningsmetoder har vi lyckats identifiera ett antal sådana parametrar (eller karaktärsdrag) hos byggnader inom flerbostadshusbeståndet byggt 1945–1975.

TEXT: CLAES SANDELS, MIKAEL MANGOLD, JENNY VON PLATTEN & KRISTINA MJÖRNELL

I

Sverige byggdes en betydande andel av våra befintliga flerbostadshus under två expansiva perioder, Folkhemmet och Miljonprogrammet (1965–1974). Byggnaderna byggdes i industriell skala med standardiserade processer. Dessa byggnader har relativt låg energiprestanda och har komponenter som nått sin tekniska livslängd. Det finns därmed potential att göra åtgärder för att minska energibehovet i samband med att man 32

renoverar. Många olika initiativ har drivits för att ta fram åtgärdspaket för energieffektivisering omfattande exempelvis tilläggsisolering, fönsterbyten och installation av ventilation med värmeåtervinning, bland annat inom BeBo (Beställargruppen bostäder). Baserat på dessa åtgärdspaket kan energieffektiviseringspotentialen och kostnaden för att göra åtgärderna för denna del av byggnadsbeståndet uppskattas. Problemet med sådana analyser är att åtgärdspaketen inte är lämpliga för alla byggnader.

Byggnader med en kulturhistoriskt värdefull fasad är exempelvis inte lämpliga att tilläggsisolera. Byggnadsspecifik information finns tillgänglig från flera datakällor på nationell nivå såsom energideklarationerna och fastighetsregistret. I projektet Nationell Byggnadsspecifik Information har RISE fört samman dessa typ av register i en större databas. Vissa byggnadsspecifika parametrar som är nödvändiga för att bestämma vilka energieffektiviseringsåtgärder som är lämpliga för en specifik byggnad finns dock inte i dessa databaser.

Fem huvudsakliga flerbostadshustyper identifieras från Folkhemmets och Miljonprogrammets epoker: lamellhus, skivhus, punkthus, radhus och loftgångshus. Bilder av några av dessa byggnadstyper kan ses i figur 1. Eftersom energieffektiviseringspotentialen är kopplad till byggnadstyp så kan denna parameter vara mycket användbar för analys av lämpliga energieffektiviseringsåtgärder i byggnadsbeståndet.

Målet med studien var att undersöka om maskininlärning kan användas för att förutsäga byggnadsspecifika parametrar som kan komplettera befintlig information om byggnaderna i databasen. Studien har avgränsats till flerbostadshus som byggdes mellan åren 1945 och 1975 och omfattar bara tre byggnadsspecifika parametrar (i) byggnadstyp, (ii) fasadmaterial, och (iii) takfot som kan ha betydelse för valet av renoveringsåtgärder och därmed energibesparingspotentialen i beståndet.

VAL AV METOD

Maskininlärning kan vara en lämplig metod för att förutsäga parametrar effektivt i en så stor skala som ett byggnadsbestånd.

Maskininlärning upptäcker mönster i data som kan användas för att förutsäga olika

HUSBYGGAREN NR 5.2020

PUNKTHUS SKIVHUS

LOFTGÅNGSHUS

RADHUS

LAMELLHUS

parametrar i större datamängder. Fördelen med maskininlärning är att användaren inte behöver programmera modellerna uttryckligen eftersom den automatiskt analyserar mönster i stora mängder data. Detta sparar tid och ansträngning under modelleringsfasen jämfört med andra modelleringstekniker. För att kunna använda maskininlärning behövs någon form av träningsdata.

En grafisk illustration över den använda metoden kan ses i figur 2. Metoden består av fyra steg, (i) skapa ett representativt dataset, (ii) observera byggnadsspecifika parametrar, (iii) maskininlärningsmodellering och (iv) modell för förutsägelse och validering. Var och ett av dessa steg beskrivs nedan.

Första steget innebar att göra ett slumpmässigt urval av drygt 500 flerbostadshus som byggdes mellan åren 1945 och 1975 från den nationella byggnadsspecifika databasen. Sannolikheten för att byggnaden skulle väljas var proportionell mot byggnadens uppvärmda area. Med andra ord, ju HUSBYGGAREN NR 5.2020

Figur 1. Fem huvudsakliga flerbostadshustyper identifieras från Folkhemmets och Miljonprogrammets epoker 1945–1975 – lamellhus, skivhus, punkthus, loftgångshus samt radhus.

Figur 2. Illustrationen visar de fyra stegen i metoden: • Uttag av representativt data set • Observation av byggnadsspecifika parametrar • Utveckling av maskininlärningsmodell • Modell för prediktion och validering.

Uttag av representativt data set

Observation av byggnadsspecifika parametrar Subset of data

National building specific data

Google streetview observations Observation survey

Addresses

Modell för prediktion och validering

Predictions

Model validation

Optimal models

mer uppvärmd yta, desto större är sannolikheten att inkluderas i uttaget. Det resulterade i en uppsättning av drygt 500 adresser till byggnader för vilka observationer gjordes i nästa steg.

Utveckling av maskininlärningsmodell Machine learning modelling

Observation data

Feature engineering

IDENTIFIKATION AV BYGGNADSSPECIFIKA PARAMETRAR

Observationer av byggnadsspecifika parametrar gjordes genom att titta på byggnaden i en gatuvy från Google Maps, figur 3.

33

ROT

Figur 3. Exempel på gatuvy från Google Maps som användes vid observation av byggnadsspecifika parametrar.

Antal våningar

De parametrar som noterades var: typ av byggnad, typ av fasadmaterial, utformning av tak och takfot. Det är viktigt att det är personer med kunskap om byggnader som gör observationerna. För att säkerställa att bedömningar som gjordes av olika personer överensstämmer gjordes en jämförelse av bedömning av 13 byggnader. Om byggnaden inte kunde observeras från Google Maps gatuvy av någon anledning så registrerades detta också.

Information från observationerna samt från fastighetsregistret och energideklarationer för de drygt 500 byggnaderna sammanställdes för att användas som träningsdata och valideringsdata. Informationen omfattar bland annat byggår, uppvärmd bostadsyta, antal våningar, antal lägenheter, antal trapphus, årlig energianvändning samt byggnadstyp, fasadmaterial, utformning av tak och takfot. Utifrån observationerna fördelade sig de drygt 500 byggnaderna på byggnadstyperna lamellhus, punkthus, radhus och skivhus samt övriga och icke identifierbara (N/A). I figur 4 exemplifieras hur byggnadstyp korrelerar med andra byggnadsspecifika parametrar.

Övriga

14

NA 12

Lamellhus Punkthus

10

Radhus

8

Skivhus

6 4 2 0 1945

1950

1955

1960

1965

1970

Baserat på det insamlade materialet var det möjligt att utveckla maskininlärningsmodeller. Detta gjordes i två steg: val av indata (exempelvis baserat på expertkunskap) och val av modell som ska användas. Modellerna kan antingen vara allt från enkla linjära till komplexa ickelinjära modeller.

Utmaningen är att hitta modellen med minst avvikelser när man applicerar den på oberoende testdata. Av de drygt 500 observationerna användes 80% av data för att träna modellen och 20% av data användes för att testa och utvärdera modellen. De bästa modellerna som togs fram i föregående steg användes därefter på hela databasen för att förutsäga byggnadsspecifika parametrar i hela flerbostadshusbeståndet byggt mellan 1945-1975. Förutsägelserna validerades mot ett slumpmässigt urval av byggnader för att kunna uppskatta hur noggranna förutsägelser som kan göras med modellerna.

RESULTAT

Fördelningarna mellan de byggnadsspecifika parametrar visas i figur 5 och 6. Det framgår att 40 % av byggnaderna är av typen lamellhus byggda 1960–1975 och av dessa har 22 % utskjutande takfot och annat fasadmaterial än tegel, medan bland lamellhusen byggda före 1960 så har nästan 64 % en utskjutande takfot och annat fasadmaterial än tegel. Byggnadskategori kunde upp34

1975 Byggår

MODELLERING AV MASKININLÄRNING

Figur 4. Sambandet mellan byggnadsår och antal våningar för olika byggnadstyper.

Punkthus 7.75%

Ej matchade 1.61% Övriga 3.10%

Lamellhus 1945–1960 28,8%

Skivhus 18,5%

Lamellhus 1960–1975 40,2%

Figur 5. Fördelning av byggnadstyp i det svenska flerbostadshusbeståndet.

Källa: Von Platten et al 2020.

skattas med en noggrannhet på nästan 90 % medan fasadmaterial och takfot kunde uppskattas med drygt 70 % noggrannhet.

EXEMPEL PÅ HUR INFORMATIONEN KAN ANVÄNDAS

Från de förutsagda byggnadsspecifika parametrarna tillsammans med den befintliga informationen om energianvändning, byggnadsår etc. kan vi uppskatta vilka åtgärder som är lämpliga för varje enskild byggnad.

Vi har valt att utgå ifrån tre åtgärdspaket

Byggnadstyp

Utskjutande takfot och ingen tegelfasad

Lamellhus byggda före 1960

63.9

Lamellhus byggda 1960–1975

22.0

Skivhus

6.81

Punkthus

26.4

Alla flerfamiljshus 1945–1975

32.0

Figur 6. Tabell över andel byggnader inom varje byggnadstyp som har en utskjutande takfot och inte har tegelfasad, vilket sedan har använts som en förutsättning för att göra en tilläggsisolering.

som beskrivs i boken Lönsam energieffektivisering – Saga eller verklighet? Paket 1 omfattar en optimering av belysning och uppvärmning, paket 2 omfattar åtgärder i paket 1 samt installation av mer effektiva pumpar samt tilläggsisolering av vind och isolering av befintliga fönster och paket 3 omfattar paket 1 samt nytt ventilationssystem med värmeåtervinning, nya fönster samt tilläggsisolering av byggnadsskalet.

För att allokera lämpliga åtgärdspaket till

HUSBYGGAREN NR 5.2020

GWh per år

Flerbostadshus byggt 1945–1975

500 Åtgärdspaket 3 Åtgärdspaket 2

400

Åtgärdspaket 1 300

I behov av renovering?

JA

Energiklass

200

100

A–C

NEJ

D

E–G 0 2020

Lämplig för tilläggsisolering?

Ingen energirenovering

2030

2040

2050

Figur 8 Energibesparingspotentialen i flerbostadshusbeståndet och fördelning mellan olika åtgärdspaket. Renoveringarna antas ske då byggnaderna behöver värdesäkras. Figuren är från von Platten et al 2020.

NEJ JA

Millioner Euro

1 500 Åtgärdspaket 3

PA K E T 1

PA K E T 2

PA K E T 3

Byggnadstyp

Byggnadstyp

Byggnadstyp

Åtgärdspaket 2

1 200

Åtgärdspaket 1 900

600

Energibesparingspotential och kostnad

300

0

Figur 7. Beslutsträd för allokering av åtgärdspaket för varje enskild byggnad i flerbostadshusbeståndet byggt 1945–1975.

hela flerbostadshusbeståndet byggt 1945– 1975 gjordes följande antaganden: Åtgärder görs endast i de byggnader som har ett behov av renovering. Ingen åtgärd görs i byggnader med energiklass A–C. I byggnader med energiklass D görs åtgärdspaket 1.

I byggnader med energiklass E–F görs paket 2 om byggnaden har en tegelfasad och inget takutsprång, då vi har antagit att det då inte är lämplig att tilläggsisolera fasaden. För resterande byggnader i energiklass E–F används paket 3. Med denna logik har lämpligt åtgärdspaket allokerats till hela flerbostadsbeståndet. Baserat på information om energibesparingspotentialen och kostnader för de olika åtgärdspaketen som också hämtats från boken Lönsam energi­ effektivisering – Saga eller verklighet? kunde vi uppskatta energieffektiviseringspotential och kostnad för hela flerbostadshusbeståndet från 1945–1975.

2020

2030

2040

2050

Figur 9. Uppskattad kostnad för att genomföra åtgärdspaket 1, 2 och 3 i flerbostadshusbeståndet. Figuren är från von Platten et al. 2020.

specifika parametrar som inte tidigare har samlats in på byggnadsnivå genom att utnyttja observerade mönster i en mindre delmängd. Noggrannheten i förutsägelserna var mellan 70 % till 90 % för de olika parametrarna fasadmaterial, form på takfot och byggnadstyp.

Resultaten kan i sin tur användas för att allokera lämpliga åtgärdspaket till varje enskild byggnad och där med kunna göra mer realistiska bedömningar av energibesparingspotential och kostnaden för att göra energieffektiviserande åtgärder vid renovering.

CLAES SANDELS

Tekn. doktor, forskare RISE

MIKAEL MANGOLD

Tekn. doktor, forskare RISE

TILLKÄNNAGIVANDE

Projektet har finansierats av Energimyndigheten genom programmet E2B2. ■ JENNY VON PLATTEN

Tekn. lic., doktorand avd. för Byggnadsfysik LTH/RISE Referenser:

SLUTSATSER

I studien undersöktes potentialen för att använda maskininlärning för att förutsäga byggnadsspecifika parametrar för svenska flerbostadshus byggda 1945–1975. Resultaten visar att det går att förutsäga byggnadsHUSBYGGAREN NR 5.2020

Lönsam energieffektivisering – Saga eller verklighet? VVS-företagen. Stockholm, Sverige 2012.

Jenny von Platten, Claes Sandels, Kajsa Jörgensson, Viktor Karlsson, Mikael Mangold och Kristina Mjörnell, Using Machine Learning to Enrich Building Databases—Methods for Tailored Energy Retrofits, Energies, 19 maj 2020.

KRISTINA MJÖRNELL

Docent, avd för Byggnadsfysik, LTH/RISE

35

Noterat Hon blir SBUFs nya vd Anneli Kouthoofd blir ny vd för Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond (SBUF). Anneli kommer närmast från rollen som vd för Byggmaterialindustrierna. SBUF som utgör bryggan mellan företags­ initiativ och akademi med förenad specialistkunskap ser jag med ödmjukhet och nyfikenhet fram emot att leda, säger Anneli.

– Jag har under mina år inom sektorn drivit flera utvecklingsprojekt och genom dem sökt och fått bidrag från SBUF. SBUF står för något unikt. Bryggan mellan företagsinitiativ och akademi med förenad specialistkunskap ser jag med ödmjukhet och nyfikenhet fram emot att leda, säger Anneli.

Tidpunkt för när Anneli tillträder är inte klart, men det blir någon gång senast i april nästa år. www.sbuf.se

Stockholms Byggmästareförenings ROT-pris 2020 Johannes kyrka har utsetts till vinnare av Stockholms Byggmästareförenings ROT-pris 2020.

Beställare: Johannes Församling Entreprenör: M3 Bygg Arkitekt: Bach arkitekter AB Projektledare: KFS AB Adress: Johannesgatan 21, Stockholm JURYNS MOTIVERING

Med knappt synliga ingrepp har man, under den monumentala trappan framför Johannes Kyrka, lyckats trolla fram en plats där tillsynes ingen plats fanns. En föredömlig samverkansentreprenad där församling entreprenör och arkitekt genom gott samarbete och innovativt tänkande skapat goda tekniska och ekonomiska lösningar.

Befintliga outnyttjade kor har återupplivats och förbinds med ett nybyggt underjordiskt rum vilket överraskar i rymd och ljusflöde från väl integrerade taklanterniner samt korens nya dörrar i glas. Detta skapar också förbindelse med kyrka och park och blir till ett givande möte mellan gammalt och nytt.

Nu finns möjlighet att hålla en borgerlig begravning såväl som ett kyrkligt bröllopsfirande, här får skolbarn en plats att sitta i lugn på rasten och här kan församlingen utöva sin verksamhet. Ett känsligt tillägg som skapar nya rumsliga värden likväl som en plats för möten Johannes kyrkas nya församlingslokal. mellan människor.

36

Markus Glaas mottog Silverbalken Silverbalken är Stålbyggnadsinstitutets utmärkelse för speciellt framträdande insatser för stålbyggandets utveckling. I år delades Silverbalken ut för 46:e året i rad och mottogs av Markus Glaas vid en prisceremoni ute på Slussbron inför Stålbyggnadsdagen 2020. Markus Glaas är idag teknisk chef för stålbroar på Skanska.

PRISMOTIVERINGEN LYDER:

Markus Glaas tilldelas Silverbalken 2020 för att han under sin tjugoåriga karriär säkerställt att de mest avancerade stålbrokonstruktionerna i Sverige tillverkats och anlagts kvalitets­säkert och precist.

Markus har redan varit delaktig i flera framstående och prisade projekt. Några exempel förutom Slussbron är gamla Årstabron, motor­vägsbroarna vid Rotebro, järnvägsbroarna vid Tomteboda samt stålbron vid Stockholms stadshus.

När såväl stora som små stålbroprojekt kräver speciella kunskaper och erfarenheter är det ofta Markus som får uppdraget. Som en av de yngsta vinnarna av Silverbalken genom tiderna visar han att tillväxten av unga och duktiga brobyggare i Sverige är god.

Det är med stor glädje som Stålbyggnadsinstitutet tilldelar 2020 års Silver­balk till Markus Glaas.

Årets samhällsbyggare Byggchefernas ordförande Kajsa Hessel har utsetts till Årets samhällsbyggare 2020. Hon får priset för sitt arbete med att förändra och förbättra byggbranschens kultur. Årets samhällsbyggare koras av nätverksorganisationen Samhällsbyggarna. Under Samhällsbyggnadsdagarna 2020 hyllades Kajsa Hessel för sitt arbete med att omvandla byggbranschens inre kultur och yttre förtroende, med siktet inställt på ett bättre ledarskap.

Utöver att vara ordförande för Byggcheferna är Kajsa Hessel regionchef på Sweco, medlem i Ledarnas förbundsstyrelse och ledamot i Samhällsbyggnadssektorns Etiska Råd.

Källa: Byggcheferna

HUSBYGGAREN NR 5.2020

Nu fullbordar vi cirkeln

RÄTT GLAS RÄTT MONTERAT

Den nya auktorisationen är framtagen för att hjälpa upphandlare att ställa relevanta miljö- och hållbarhetskrav utifrån ett helhetsperspektiv när det gäller golvinstallationer. Tillsammans kan då leverantörer och entreprenörer borga för en hållbar golvkonstruktion i hela kedjan!

Anlita alltid MTK-auktoriserade företag!

Glas är möjligheternas material. Det släpper in dagsljus, dämpar buller, skyddar mot brand, stoppar farlig strålning, ger skydd mot beskjutning och försvårar inbrott.

Men det gäller att välja rätt glas och montera det rätt! Ett litet fel kan få stora följder. Det kan i värsta fall leda till otillräckligt brandskydd eller allvarliga säkerhetsrisker.

Leverantörer

Entreprenörer

För hållbart materialval För hållbar installation

Det är viktigt att du anlitar MTK-auktoriserade glasföretag som följer rådande branschregler.

Detta så att du kan garantera säkra glasmiljöer.

På www.mtkauktoriserad.se hittar du mer information. Du kan också söka efter företag nära dig.

KOMPETENS • KVALITET • GARANTI AUKTORISATION.SE Auktorisationen administreras av Golvbranschen, GBR. info@golvbranschen.se •golvbranschen.se

HUSBYGGAREN NR 5.2020

37

BYGGLEVERANTÖRER

MAXIMALT SKYDD FÖR ALLA PLÅTYTOR

CE-märkta rökluckor

036-132245, info@induf.se, www.induf.se

STEGAR.SE

BY

www.röklucka.nu/webbutiken Minst 70 av alla vindarhar har Bygg enligt fuktbrandskyddat med Minst 70% % avoch alla vindar Bygg enligtBBR BBR fuktoch brandskyddat med Minst 70 % % av alla vindar har Bygg enligt BBR fuktoch brandskyddat med etsVaktens styrda vindsventi Tryggh lation! etsVaktens styrda vindsventi Tryggh lation! problem med mögel!

Minst 70 av alla vindar har problem med mögel!

Minst 70 % alla vindar har Bygg enligt BBR fuktoch brandskyddat med Bygg enligt BBR fuktoch brandskyddat med etsVaktens styrda vindsventi Tryggh lation! problem med mögel!

Minst 70 % av alla vindar har Bygg enligt BBR fuktoch brandskyddat med etsVaktens styrda Tryggh etsVaktens vindsventi Tryggh lation! problemstyrda medvindsventi mögel! problem med mögel!lation!

TrygghetsVaktens problemstyrda medvindsventi mögel! lation!

Förebyggmed med Förebygg Förebygg med TrygghetsVakten vind TrygghetsVakten TrygghetsVakten vind TrygghetsVakten Förebygg med TrygghetsVakten vind TrygghetsVakten Förebygg med Förebygg med Vind - Innebär stängd takfot- inga brandceller.

TrygghetsVakten vind Vind - Innebär stängd takfotinga brandceller.

Vind -TrygghetsVakten Innebär stängd takfotinga brandceller.

Stänger ventilation vid höga temperaturer TrygghetsVakten vind TrygghetsVakten vind TrygghetsVakten TrygghetsVakten

-•Stänger ventilation vid höga temperaturer - Stänger ventilation vid höga temperaturer Minimalt underhåll - Ventilerar ut värmeöverskott sommartid Innebär stängd takfotingasommartid brandceller.

•Vind Minimalt underhåll - Ventilerar utunderhåll värmeöverskott sommartid •--Minimalt - Ventilerar ut värmeöverskott Skyddar mot byggfukt och mögel Extremt energisnål -•Innebär stängd takfotinga brandceller.

- Innebär stängd takfotinga brandceller.

- Stänger ventilation vid höga temperaturer - Skyddar mot byggfukt och mögel • Extremt energisnål - Skyddar mot byggfukt och mögel -•Stänger ventilation vid höga temperaturer • Extremt energisnål Lätt att installera Minimalt underhåll - Ventilerar utatt värmeöverskott sommartid - Stänger ventilation vid höga temperaturer • Lätt installera Minimalt underhåll - Ventilerar ut värmeöverskott sommartid Vind stänger ventilationen när -Lätt Skyddar mot byggfukt och mögel •TrygghetsVakten att installera Minimalt underhåll - Ventilerar värmeöverskott sommartid Extremt energisnål TrygghetsVakten Vind stänger när -•Skyddar mot byggfukt ochventilationen mögel • ut Extremt energisnål det det är fuktigt uteuteoch ventilerar då det är gynngynnär fuktigt och ventilerar då det är TrygghetsVakten Vind stänger ventilationen när - Skyddar mot byggfukt och mögel • Lätt • Extremt energisnål • Lättatt attinstallera installera

Vind

Vind

0573-63 81 00 info@stegcentralen.se

samt. Den är lämplig för alla vindar mellan

MedMed TrygghetsVakten Vind skyddar dugynnvinden samt.

Den är lämplig för alladå vindar mellan Vind skyddar du vinden det ärTrygghetsVakten fuktigt uteTrygghetsVakten och ventilerar det är Vind ventilationen när TrygghetsVakten Vindstänger stänger ventilationen kvm.

20-20 000 kvm. mot000 fukt och mögel.

TrygghetsVakten Vindnär stänger •20-20 Lätt att installera mot fukt och mögel.

TrygghetsVakten Vind stänger samt.

Den är lämplig för alla vindar mellan Med TrygghetsVakten Vind duoch vinden det är fuktigt uteute och ventilerar då det är gynndet är fuktigt och ventilerar dåute är gynnventilationen när det ärärskyddar fuktigt och ventilerar ventilationen när det fuktigt ute ventilerar TrygghetsVakten Vind stänger ventilationen när 20-20 000 kvm. samt.

Den är lämplig för allavindar vindar mellan samt.

Den är lämplig för alla mellan mot fukt och mögel.

TrygghetsVakten stänger Besök oss på Nordbygg Med TrygghetsVakten Vind skyddarVind du Besök oss på Nordbygg Med TrygghetsVakten Vind skyddar du vinden vinden då det är gynnsamt. då det är gynnsamt. det är fuktigt uteennär och ventilerar då det är gynni-För monter AG: 37 ventilationen det är -För torr och säker vind! ute och ventilerar Kontakta oss förfuktigt dimensionering! i monter AG: 37 en torr och säker vind!

Kontakta oss för dimensionering! samt.

Den ärpå lämplig förVind alla vindar Besök oss Nordbygg Med TrygghetsVakten skyddarmellan du vinden då det är gynnsamt. i monter -För enAG: torr37 och vind!

Kontakta osssäker för dimensionering!

www.trygghetsvakten.se www.trygghetsvakten.se

031-760 2000 • 08-4100 18191819 • 040-630 1940 1940 031-760 2000 • 08-4100 • 040-630

www.trygghetsvakten.se

www.trygghetsvakten.se www.trygghetsvakten.se 031-760 2000 • 08-4100 031-760 2000 • 08-4100 1819 1817 • 040-630 1940

031-760 2000 • 08-4100 1817

www.trygghetsvakten.se

FOTO: Anders Bergön

031-760 2000 • 08-4100 1817

BGreen-it - komplett system för

Gröna väggar, gröna tak och takterrasser

Hållbara, miljövänliga lösningar med stor vikt på säkerhet

BGreen-it skapar gröna oaser i städerna med effektiva och kundanpassade lösningar till alla typer av gröna väggar, gröna tak och takträdgårdar.

38

www.byggros.com

HUSBYGGAREN NR 5.2020

KONSULTERANDE INGENJÖRER

Av SBSC cert. besiktningsföretag Av RISE cert. besiktningsman för entreprenadbesiktningar

Entreprenadbesiktning inom VVS, projektledning, projektering samt injustering.

Besiktning / Konsultation / Utbildning • Sprinkler • Brandlarm • Gassläcksystem www.brandskyddsbesiktning.com Bybacken 3A, 139 36 VÄRMDÖ info@brandskyddsbesiktning.com • 070-510 72 00

Radon • Mätning • Utredning • Åtgärder

www.fst-ab.com

VI UTFÖR - PROJEKTERING - CAD 2D & 3D - PROJEKTERINGSLEDNING - PROJEKTLEDNING - BYGGLEDNING - BAS-P / BAS-U - ENTREPRENADBESIKTNING - STATUSBESIKTNING - KA-UPPDRAG ENLIGT PBL

www.jefoab.se

info@jefoab.se

RN Projektresurs AB

Verksam inom projekt och förvaltning

Robert Norman Byggnadsingenjör SBR

BESIKTNINGSFÖRRÄTTARE Org nr 556786-4987

073-962 59 06 norman.robert@telia.com Besöksadr: Värmdövägen 738, Saltsjö-Boo Postadr: Box 146, 132 23 Saltsjö-Boo

SVERIGE AB

Är kunden nöjd är jag nöjd

PK GROUP

MILJÖANALYSER

Vi llhandahåller expertkompetens inom VVS, Kyl, SÖ, Energi och Teknisk förvaltning TEKNIK, KVALITET & IDÈ

– ETT HELHETSPERSPEKTIV PÅ FASTIGHETER NACKA • VARBERG WWW.TQI.SE • 08-567 021 00

HUSBYGGAREN NR 5.2020

VOC, MVOC, PAH, PCB, PCP, metaller äkta hussvamp, ålder och asbest Stockholm 08-585 375 00 Örebro 019-19 27 70 Göteborg 031-774 39 71 Sandviken 026-27 00 66

www.bkkonsulter.se

060-12 72 40 | WWW.PKGROUP.SE Ackred. nr 1650 Provning ISO/IEC 17025

39

JURISTERNA PÅ FOYEN ADVOKATFIRMA

Här skriver juristerna på Foyen Advokatfirma om ett aktuellt ämne i varje nummer.

JOHAN BOGREN

Advokat johan.bogren@foyen.se

Á-pris vs. timpris Undvik att betala för mycket Den här artikeln berör en praktiskt viktig sak i förhållande till AB 04 och ABT 06 – Skillnaden mellan á-pris och timpris i entreprenader och vad man bör tänka på för att inte riskera att betala för mycket.

FÖREMÅLET FÖR ARTIKELN har i och för sig delvis redan besvarats i ett förtydligande av Byggandets Kontraktskommitté, BKK, nr 4/2014. Skälet till att jag trots synbar bristande aktualitet ändock väljer att ta upp saken är att jag många gånger noterat att de råd och rekommendationer som lämnas i förtydligandet inte alltid följs, något som leder till tvister och oförutsedda kostnader som beställaren kanske inte alls hade räknat med när förfrågningsunderlaget skickades ut.

I AB 04 (Allmänna bestämmel-

ser avseende byggnads-, anläggnings- och installationsarbeten) och ABT 06 (Allmänna bestämmelser för total­entreprenader avseende byggnads-, anläggnings- och installationsarbeten), i fortsättningen gemensamt ”AB”, är á-pris definierat som ”pris exklusive mervärdesskatt för enhet av arbete”. Ett á-pris ska avse samtliga kostnader, inklusive kostnader för räntor och centraladministration samt vinst för en i entreprenadhandlingarnas mening färdig enhet av arbete. Á-priser kan användas för att reglera hela eller delar av kontraktsarbetena (vanligtvis vid mängdkon-

40

trakt). Á-priser kan även användas vid reglering av ÄTAarbete där man på förhand avtalat om á-priser för tillkommande och avgående arbeten.

TIMPRISER ÄR NÅGOT ANNAT än á-priser. Även om begreppet används flitigt i praktiken återfinns det inte i AB. Det är emellertid vanligt förekommande att parterna för att förenkla kontroll och debitering vid löpande räkning avtalar om att vissa kostnader ska beräknas baserat på arbetad tid för viss eller vissa yrkeskategorier eller viss eller vissa maskiner eftersom det minskar administrationskostnader och underlättar fakturahanteringen, helt enkelt därför att entreprenören slipper att sammanställa underlag och redovisa varje särskild kostnadspost.

SAMMANSTÄLLANDET AV KOST-

för att visa på egentlig självkostnad för entreprenören är typiskt sett svårt för att man – om man eftersträvar ett så korrekt resultat som möjligt – måste beakta ett antal parametrar. Vad ska bakas in i timpriset för exempelvis en person? Lön, sociala avgifter, tjänstepension, kost-

NADSPOSTER

nader för förmåner, leasing av utrustning, del av hyra osv?

Var ska egentligen beräkningen sluta? Av nämnda anledning är det typiskt sett enklast för båda parter att man kommer överens om ett pris för vissa yrkeskategorier och maskiner. Entreprenörens självkostnader för anlitande av underentreprenörer och inhyrd personal är enklare att hantera än egna självkostnader i och med att entreprenören får en faktura från underentreprenörer och för inhyrd personal. baseras just på arbetad tid så är det inte ett fast pris för ett färdigt arbetsresultat utan ett fast pris för en resurs under en viss tid.

Avsaknaden av en definition av timpris (och liknande begrepp som timkostnad, timarvode, timersättning) i AB samt att det inom byggbranschen inte har funnits någon generell enhetlig definition av begreppet timpris leder till tvister, vilket ledde till ovan nämnda förtydligande. Förtydligandet innebär i korthet att på grund av skillnaden mellan timpris (fast pris för en resurs under viss tid – exempelvis mättekniker 900 kr/tim)

I OCH MED ATT TIMPRISET

och á-pris (fast pris för färdig enhet av arbete –exempelvis jordschakt 55 kr/m3) samt avsaknaden av en definition av timpris måste man vara noga med att i kontraktet ange vad som omfattas av timpriset. är det i praktiken vanligt att parterna inte angivit vad timpriset ska omfatta. Man tror – i vart fall hos beställaren – att timpriset precis som á-priset inbegriper i princip allt, men när de första fakturorna dimper ner överraskas man av att så inte är fallet. I vissa fall kan det vara så att det först i samband med slutregleringen kommer krav på ersättning utöver timpriset, men kopplat till timpriset, som man inte hade räknat med. Det förekommer alltsomoftast att det utöver själva timpriset krävs ersättning för allehanda kostnader som kan kopplas till varje timprissatt yrkeskategori eller maskin.

Vad man – i vart fall enligt entreprenörens mening – köpt är en helt ”naken” arbetare eller ”naken” maskin. Det kan bli fråga om påslag för de verktyg som yrkesarbetaren avvänder sig av till dennes del i kostnader för arbetsbodar, städning, avfallshantering, hyra av

OAKTAT FÖRTYDLIGANDET

HUSBYGGAREN NR 5.2020

kontorsmaskiner, arbetsledning m.m. eller krav på kostnader för sådant som man kan tycka naturligen borde ingå i priset såsom skopor till grävmaskinen, uppställningskostnader för maskin, besiktningskostnader m.m. Ibland kan man tro att det bara är fantasin som sätter gränserna. På timkostnaden jämte ”kringkostnader” läggs dessutom entreprenörsarvode på. Timpriset som man trodde inbegrep ”allt” visar sig i slutändan bli långt mycket högre än vad man ursprungligen trodde. Á-priset ska enligt AB:s definition avse samtliga kostnader för en färdig del av arbete.

Misstaget som görs är alltså att man sätter likhetstecken mellan á-pris och timpris. är på vems personal eller maskiner som

EN ANNAN FRÅGA

HUSBYGGAREN NR 5.2020

timpriserna ska tillämpas.

Timpriser överenskoms ofta för att underlätta debitering och administration vid löpande räkning. Förenklingen som man vill åstadkomma är i förhållande till huvudentreprenörens egna självkostnader då det kan vara svårt eller tidsödande att ta fram den egentliga självkostnaden för dennes resurser. I de fall entreprenören enkelt kan visa sin självkostnad för exempelvis inhyrd personal eller arbete som har utförts av underentreprenörer är det naturligt att det just är självkostnaden som ska ersättas och även ligga till grund för entreprenörsarvodet. För resurser som entreprenören får en faktura för som utvisar kostnaden finns det typiskt sett ingen anledning att avtala någon annan debiterings-

norm, som exempelvis en timprislista. Det kan noteras att det förekommer fall där entreprenörer förefaller ha satt i system att avtala om ett timpris för att därefter anlita underentreprenörer med ett lägre timpris och på så sätt kunna tillgodogöra sig mellanskillnaden.

MOT BAKGRUND AV ovanstående bör man alltså för undvikande av oklarheter och tvister om timpriser inte bara tydligt ange vad timpriset ska omfatta (exempelvis handverktyg, centraladministration, materialkostnader, försäkringar, vinst m.m.) utan även ange huruvida timpriset ska tillämpas i förhållande till huvudentreprenörens egna resurser, timmar hänförliga till någon underentreprenörs resurser samt om timpriset ska få til�-

lämpas i förhållande på inhyrda resurser. Ett sätt kan vara att man redan i AF-delen beskriver vad som ska ingå och på vad timpriset ska til�lämpas (bara för huvudentreprenören eller för ”allt”) för den händelse att parterna inom ramen för entreprenaden kommer överens om att tillämpa timpriser. ■

HAR DU FRÅGOR? ■ Som SBR-medlem har du möjlighet att kostnadsfritt ställa frågor till ­juristerna på Foyen Advokatfirma via ­telefon 08 - 506 184 00.

41

Projektnyheter Första klimatneutral kontoret Nu startar bygget av Sveriges första klimatneutrala kontorshus i Örebro. Tyréns har bidragit med kompetenser inom trämodellering för huset som byggs helt i trä och kommer att certifieras enligt Sweden Green Building Councils nya certifiering NollCO2. Polismyndigheten blir hyresgäster – byggnaden blir därmed sannolikt även världens första klimatneutrala poliskontor.

Kontorshuset byggs helt i trä och är skapad av Utopia arkitekter tillsammans med fastighetsbolaget Castellum. Huset kommer att certifieras enligt Sweden Green Building Councils nya certifiering NollCO2. Certifieringen ställer mycket höga krav på material, energiförbrukning och andra miljöfaktorer. Målsättningen är att byggnaden ska ha netto-noll koldioxidutsläpp under sin livstid.

Klimatneutralitet i projektet uppnås främst genom att använda stommar i trä, vilket jämfört med stål och betong ger 40 procent lägre utsläpp. Till det kommer även solpaneler på taket som försörjer byggnaden med el och värme. Byggnaden beräknas stå klar för Polismyndigheten region Bergslagen att flytta in våren 2022. www.tyrens.se

Ny domstolsbyggnad i Jönköping Serneke, Castellum och Domstolsverket har tecknat ett totalentreprenadskontrakt för att uppföra en domstolsbyggnad för Göta hovrätt och Kammarrätten i Jönköping. Den nya domstolsbyggnaden ska uppföras på Slottskajen vid Munksjön i centrala Jönköping och ska inrymma Göta hovrätt och Kammarrätten i Jönköping. Byggnaden omfattar cirka 9 000 kvadratmeter och kommer att innehålla tio förhandlingssalar och omkring 180 arbetsplatser. Projektet genomförs i nära samverkan mellan Serneke, Castellum och Domstols­verket.

Projektering av byggnaden påbörjas omgående och projektet byggstartas i slutet av 2020. Domstolsbyggnaden beräknas vara färdig­ställd under sommaren 2022. Källa Serneke

Netto noll i Salem I Salem utanför Stockholm utvecklar Skanska Hyresbostäder ett bostadsområde som blir ett spjutspetsprojekt inom förnyelsebar energi. En smart kombination av solfångare och bergvärme minskar energiåtgången med 80 procent, vilket kombinerat med solceller blir ett netto noll-energiprojekt. Projektet Norra Vitsippan i Salem, som NREP förvärvat av Skanska tidigare i år, rymmer 108 lägenheter i sju hus som förses med solceller och solvärmepaneler.

Med det innovativa systemet HYSS, Hybrid Solar System från företaget Free Energy Innovation, sammanförs solenergi och bergvärme med ett unikt styrsystem som flyttar energin dit den gör störst nytta, med en kraftigt ökad effektivitet som följd. www.skanska.se

42

Muddermassor blir grunden till nya Arendal hamnterminal Peab har fått uppdraget att bygga en ny hamnterminal i Arendal i Göteborg. Beställare är Göteborgs Hamn AB. I projektet ingår det att muddra och omhänderta cirka 250 000 kubikmeter förorenade muddermassor från befintliga farleder till Göteborgs hamn. Massorna ska sedan bli fyllning och utgöra grunden i ett helt nytt terminalområde på totalt 22 hektar.

Det motsvarar cirka 30 fotbollsplaner.

Med hjälp av Peabs egenutvecklade teknik (ProSol) kaps-

las föroreningarna in med binde­medlen granulerad slagg och cement. Då hållfastheten hos materialet höjs leder det till att massorna går att nyttja som byggmaterial i projektet.

Det ingår även att bygga en tillfällig kaj för mottagning av muddermassorna. Projektet är en del av den nya terminal-

HUSBYGGAREN NR 5.2020

Projektnyheter

Visionära planer på kommunhus och hotell i Trelleborg Hemsös planerade nybyggnation av ett kommunhus kombinerat med en hotell- och konferensanläggning i centrala Trelleborg börjar ta form. Byggnaden får en särpräglad arkitektonisk utformning och blir 16 våningar hög med panoramautsikt över havet och Trelleborg stad.

Det historiska magasinshuset kommer också att renoveras och kopplas ihop med huvudbyggnaden.

Den nya byggnaden får en uthyrningsbar yta på cirka 10 500 m2 som inkluderar konferensanläggning och café i Thelinska magasinet. Kommunhuset får en yta på cirka 3 000 kvadratmeter fördelat på reception och kontor på de nedersta fyra planen. Hotellet får 132 hotellrum varav flertalet har havsutsikt och några med privata balkonger. De gemensamma ytorna på plan 10 och 14 har panoramavy över havet och Trelle­borgs stad. På dessa våningar planeras SPA med pool, jacuzzi, bastu, behandlingsrum och gym samt en dubbel takterrass på plan 10. Plan 14 kommer att inrymma en skybar med takterrass och ett glasat burspråk. Andra faciliteter inkluderar lobby, restaurang och bar med uteservering på markplan.

Planen är att byggnaden miljöcertifieras enligt Miljöbyggnad Silver med nivå GULD på energianvändning. www.hemso.se

byggnaden i Arendal som görs för att skapa utrymme för framtida godsvolymer hamnen. Den nya terminalen är den största utbyggnationen av hamnyta i Göteborgs hamn sedan 1970-talet.

Källa: PEAB (Läs mer om metoden i Husbyggaren nr 5, 2017 eller på husbyggaren.se)

HUSBYGGAREN NR 5.2020

Delnings­lägenheter inflyttnings­klara i Haninge I Haninge bygger Wallenstam totalt sett 285 hyreslägenheter i projektet Parkstråket som nu är under successiv inflyttning.

I de 17 delningslägenheterna som Colive hyr ut bor hyresgästerna tillsammans i fullt möblerat boende för 5 till 6 personer.

Utöver ett privat låsbart rum har hyresgästen tillgång till gemensamma ytor som vardagsrum och kök. Dessutom ingår en stor gemensam

lounge­yta för alla i hubben, regelbunden städhjälp, Wi-Fi och communityaktiviteter.

Alla bostadssökande genomgår en objektiv, fördomsfri och personlig roomiematchning för att öka förutsättningarna för att alla ska trivas så bra som möjligt i den delade lägenheten. Lägen­ heterna i Parkstråkets Colivehubb hyrs ut via colive.se.

Källa: Wallenstam

92 hyresrätter i Fyllinge, Halmstad Rikshem utökar sitt fastighetsbestånd i Halmstad. Projektfastigheten Nåden utvecklas i samarbete med byggkoncernen Serneke och 92 hyresrättslägenheter uppförs i stadsdelen Fyllinge, ett bostadsområde med natursköna omgivningar beläget strax sydost om Halmstad centrum.

Rikshem äger sedan tidigare 12 samhällsfastigheter i Halmstad och bygger för närvarande ytterligare 267 hyreslägenheter fördelat på två separata byggprojekt – Projektet Enheten i det centralt belägna friluftsområdet Galgberget samt projektet Bonden i det nya centrala bostadsområdet Västra Förstaden. Lägenheterna byggs i en etapp i två friliggande 3 ½-planshus och är fördelade på 1 till 4 rum och kök.

Beräknad inflyttning är sommaren 2022. www.rikshem.se

43

Noterat Svensk världskonferens ska visa vägen till hållbara samhälls­byggen

Författningshandbok 2020/2021

Hur ska byggsektorn agera för att bidra till FN:s mål för hållbar utveckling? Det är det brännande ämnet för Beyond 2020, årets viktigaste globala konferens om hållbart byggande, som arrangeras av Chalmers 2–4 november.

Färdplanen ”Transformational Plan for the Built Environment” kommer att presenteras under konferensens avslutningsdag. Den ska länka samman den byggda miljön med 11 av FN:s 17 hållbarhetsmål och lägga grunden till globala och regionala utvecklingsstrategier. Grunden till planen är ett ramverk som bland annat bygger på 25 års forskning om hållbart byggande på Chalmers. Utifrån de senaste rönen och nya idéer som presenteras under konferensen, ska färdplanen utvecklas till ett kraftfullt verktyg för att vägleda hela sektorn i arbetet mot hållbara städer och samhällen.

Konferensen är uppdelad i tre sektioner: klimat och hållbarhet, digitalisering och innovation och styrning och finansiering. Forskare från 45 länder i samtliga världsdelar bidrar med över 300 vetenskapliga artiklar. Beyond 2020 arrangeras digitalt av Chalmers i samarbete med forskningsinstitutet Rise, Johanneberg Science Park och Göteborgs stad. Konferencier för Beyond 2020 är den brittiska BBC-profilen Angela Lamont. www.beyond2020.se

Författningshandbok för byggsektorn utkommer varje år och redovisar ett brett urval av de författningstexter som berör samhällsplanering, byggande och förvaltning. Lagar, förordningar och föreskrifter återges med några få undantag i sin helhet.

Texterna i denna utgåva är giltiga per 1 juli 2020, men även beslutade författningsändringar med senare ikraftträdande finns med. Nyheter i årets utgåva är bland annat förordning (2020:254) om undantag från plan- och byggregler för tillfälliga vårdbyggnader till följd av sjukdomen covid-19. Omfång 1530 sidor. www.byggtjanst.se

Boverket presenterade nya beräkningar av bostadsbristen 462 000 hushåll i landet är trångbodda och drygt 56 000 hushåll av dem har också en ansträngd boendeekonomi. Det är hushåll som har en orimlig boendesituation och som saknar ekonomiska möjligheter att ta sig ur den. Det framgår av den rapport om bostadsbristen som Boverket lämnar till regeringen i slutet av september.

Boverket har haft regeringens uppdrag att ta fram ett förslag på hur bedömningar av bostadsbristen kan genomföras varje år och har tagit fram en beräknings­ modell där antalet hushåll som saknar en rimlig bostad beräknas på nationell, regional och lokal nivå. Vad som är en rimlig bostad definieras efter sex behovs­ baserade kriterier som redovisas och förklaras i rapporten.

Källa Boverket.

44

Årets byggnadsvårdare I år får byggnadsantikvarien och programledaren Erika Åberg utmärkelsen Årets byggnadsvårdare. För sin mix av teori och praktik inom kulturhistoria får hon priset, som delas ut av Svenska byggnadsvårdsföreningen. På ett smakfullt sätt gör hon byggnadsvård begripligt för många lyder en del av motiveringen.

– Jag känner mig hedrad och uppskattningen når rakt in i hjärtat. Jag beundrar arbetet som Svenska Byggnadsvårdsföreningen gör och blir smickrad av att få den ryggdunk som priset innebär, säger Erika Åberg. Svenska byggnadsvårdsföreningen delar ut priset Årets byggnadsvårdare varje år. Utmärkelsen går till en person som gjort en utmärkt insats för byggnadsvården i landet. Tidigare har priset gått till bland andra Ulla Skoog och Ingvar Oldsberg.

Erika Åberg sprider just nu sina byggnadsvårdskunskaper som programledare i det populära historie- och byggnadsvårdsprogrammet Det sitter i väggarna. Förutom byggnadsvårdsexpert i TV är Erika dessutom skribent och föreläsare. Hon driver även Instagramkontot @erikashus där hon delar med sig av egna byggnadsvårdsprojekt till strax under 60 tusen följare.

– Vi är glada och stolta över att ge Erika priset för Årets byggnadsvårdare, säger Stephan Fickler, verksamhetsledare på Byggnadsvårdsföreningen. Hon har varit ett viktigt kugghjul i det maskineri som lett till ett ökande intresse för byggnadsvård de senaste åren. Källa: Byggnadsvårdsföreningen

HUSBYGGAREN NR 5.2020

NYTT FRÅN SBR

Kurser & symposier

För mer information om kurser: innehåll, tid, plats och form (digital och/eller fysisk) www.sbr.se/byggutbildningar/

■ Ledarskap i projekt – en utbildning att bygga på!

Block Byggprojektledning: 16–19 november, 2020.

Som projektledare behöver du vara skicklig på teknik och din bransch, på människor, och att kunna hantera abstrakta idéer och se helheter. För dig som leder andra människor, är denna utbildning en utmärkt påbyggnad till din befintliga tekniska byggkunskap.

Block Produktion: 24–26 mars, 2021.

Målgrupp: Kursen vänder sig till dig som är projektledare, byggledare eller projekteringsledare och vill öka din kunskap inom ledarskap. Utbildningen är även till för dig som är projektdeltagare och som är nyfiken på vad det innebär att leda andra människor och att själv bli ledd.

Förkunskaper: Ett intresse av ledarskap och egen utveckling.

Datum: 1 december, 2020.

■ Vill du utveckla dig som projektledare?

Då är SBRs kursprogram för Byggprojektledare något för dig.

I anslutning till block Byggprojektledning finns tillfälle att skriva tentamen som ligger till grund för till medlemskap i SBRs expertgrupp för Byggprojektledning samt ansökan till Av SBR godkänd Byggprojektledare och certifiering via RISE.

Block Projekteringsledning: 9–12 mars, 2021.

■ Kontrollansvarig enligt PBL Tentamen för certifiering ingår i kurspriset.

Kursinnehåll Kursen ger kunskaper om bl.a.

■ Plan- och bygglagen (PBL) ■ Boverkets byggregler BBR ■ Boverkets föreskrift av europeiska konstruktionsstandarder ■ Övriga regler boverkets krav på kännedom för kontrollansvariga ■ Entreprenadjuridik/avtal som AB04, ABT06, ABS18, Konsumenttjänstlagen mm ■ Kvalitets- och miljöledningssystem SS-EN ISO 9001:2015 samt SS-EN ISO 14001:2015 ■

Anmälan samt mer information finner du på sbr.se/byggutbildningar

NYA STUDENTAMBASSADÖRER

Grattis Göteborg och Uppsala BELMIN BELIC

SERGEN SEGMEN

Jag heter Belmin Belic och studerar på Yrkesakademins yrkeshögskola i Göteborg. Min väg in i fastighetsbranschen har gått via arbete med hissar.

Med över 12 års erfarenhet och specialistkompetens inom hissbranschen som tekniker, säljare, projekt- och arbets­ ledare och numera även hisskonsult vill jag fortsätta att utveckla mig och studerar nu till fastighetsingenjör.

Jag valde att bli ambassadör för SBR för att jag värdesätter kompetens och kvalifikationer högt och det är någonting som SBR står för. En av mina förhoppningar på längre sikt är att skapa goda relationer och ett bra samarbete mellan hiss- och fastighetsbranschen. Kontakter och närverk skapas inte av sig själv, SBR Byggingenjörerna ger möjligheter för nyexaminerade ingenjörer att knyta till sig kontakter inom specialkompetenser vilket inte är helt enkelt på egen hand.

Utöver arbete och studier spenderar jag mycket tid med min familj och mina två barn, lägger en hel del tid på träning och coachar i sporten CrossFitt.

Mitt namn är Sergen Segmen och jag studerar på Nacka­demins yrkeshögskola i Uppsala.

Innan jag bestämde mig för att fortsätta med studier fick jag möjligheten att skaffa mig praktiska erfarenheter av byggbranschen. Under ett fantastiskt och lärorikt år jobbade jag som arbets­ledare på Svagab Bygg. Ett år där intresset för branschen växte. Jag vidareutbildar mig för att kunna säkra upp och utveckla mina kunskaper och min karriär.

Det jag tror bidrar till att jag kan bli en bra ambassadör är mitt engagemang och mitt intresse för yrket. Som person ser jag möjligheter där andra kanske inte gör det. Jag tänker att SBR erbjuder mig som medlem en plattform att kunna utvecklas ifrån och ett verktyg för att utöka mitt kontakt­ nätverk. När jag inte studerar eller jobbar är jag gärna med min familj och mina vänner samt i padelhallen.

HUSBYGGAREN NR 5.2020

45

NYTT FRÅN SBR

SBRs NYA EXPERTGRUPP

DIGITAL FÖRELÄSNING

Kommunikation i byggprocessen

Tekniska specialister

Nu erbjuder vi möjligheten att lyssna på en digital föreläsning med Johan Bengtsson från Foyen advokatfirma.

i SBRs strategiplan är expertgrupperna. Målet är, förutom att utveckla befintliga grupper, att starta nya expertgrupper för att kunna erbjuda spetskompetens inom fler områden samt för att vi ska kunna marknadsföra din kompetens ytterligare.

Efter att ha sammanställt svaren på utskickad medlemsenkät har förbundsstyrelsen beslutat att en arbetsgrupp ska bildas och arbeta för att starta den nya expertgruppen Tekniska specialister.

En sammanställning av enkäten kommer skickas ut till alla medlemmar i samband med ordförandekonferensen i november. ■

ETT PRIORITERAT OMRÅDE

Det är viktigt att veta hur kommunikationen ska skötas i ett byggprojekt med flera olika underentreprenörer. En miss i kommunikationsvägarna kan annars innebära onödiga och kostsamma utgifter.

Datum: Onsdag 25 november, kl. 12.00–13.00 Plats: Vi använder oss av portalen StarLeaf, alla som anmäler sig kommer att få ett separat mail med inbjudan och instruktioner.

Kostnad: Kostnadsfritt.

Anmälan görs på hemsidan senast 22 november!

OBS! Tipsa gärna dina kollegor eller andra i branschen.

SBR finns för dig!

HEMSIDA www.sbr.se

Förbundet bildades 1951 och är en ideell yrkesorganisation med 2 800 medlemmar i 22 lokalavdelningar. SBR utvecklar och marknadsför medlemmarnas kompetens och bevakar deras intressen.

SBR erbjuder bland annat utbildningar, expertrådgivning och kollegialt nätverkande. Medlemmar får använda den skyddade titeln Byggingenjör SBR. SBR representerar Sverige i det europeiska samarbetsorganet AEEBC och sam­verkar med systerorganisationer i Norden. SBR ger även ut branschtidningen Husbyggaren.

För medlemskap krävs bygg­ingenjörs­ examen eller motsvarande.

Studenter kan ansluta sig till SBR. Mer information: www.sbr.se

Anders Hedén

SBR Byggingenjörerna Svenska Byggingenjörers Riksförbund Hornsbruksgatan 19, 1 tr 117 34 Stockholm. info@sbr.se

46

STYRELSEORDFÖRANDE VD

Björn Edebrand, 08-462 17 95

MEDLEMSÄRENDEN

Anna Nyqvist, 08-462 17 92

UTBILDNING

SIMON LILJA Projektförstärkning Sverige

AB, Saltsjö-boo

KIM KARLSSON LH Ingenjörsbyrå AB,

Linköping

PEKKA ATTI BD Bygglov och detaljplan AB,

Spånga

SARA HAMMARE S Hammare Consulting AB,

Vallentuna

Linn Bessner, 08-462 17 93, Alex Cohen, 08-462 17 94

HENRIK SÖDERQVIST Specialfastigheter

JURIDIK

DANIEL ELMGREN Projektbyggaren Teknik

FÖRSÄKRINGAR

THOMAS OLSSON AK Konsult Indoor Air AB,

BOKHANDEL

ANDERS WIBERG Håkan Gummesson

Foyen Advokatfirma AB, 08-506 184 00 SBR:s försäkringsservice, 08-23 33 10 Svensk Byggtjänst, www byggtjanst.se ANSVARIG BYGGTEKNIKSKA FRÅGOR

Camilla Werme och Said Elmi

Sverige AB, Södertälje

Syd AB, Kalmar Bagarmossen

Hisskonsult AB, Stockholm

DANIEL ODEKVIST Besiktningsakuten

Sverige AB, Knivsta

LINN DRAKMAN , Enhörna

Nya medlemmar. Välkomna!

JAVIER VALLEJOS Aktiv projektledning

i Uppland AB, Uppsala DANIEL JÄRNEHAG STB Svenska Tak­ beläggningar AB, Enskede SVANTE HERTZ Frank Projektpartner, Visby SHOWAN HERKI Sweco Structures AB, Uppsala PETER RAGNARSSON Systra AB, Malmö JOAKIM LINDBERG ÅF Infrastructure AB, Borås DANIEL WOXBERG Woxa AB, Mörsil

KJELL LINDERSSON B&B Bro & Betong

Projektledning AB, Västerhaninge

CARINA FRIBERG CEF Byggkonsult,

Uppsala

EDDIE MELIN IProj AB, Linköping MATTIAS JANSSON Infra Action STH AB,

Märsta

MATS LINDSTRÖM WSP Sverige AB,

Stockholm

BÖRJE PIHL Pihls ventilation AB,

Åkersberga

CHRISTER WIHLBORG Drift-Energi-

Control AB, Kävlinge

HUSBYGGAREN NR 5.2020

Besiktningsverktyg ÖB-medlemmar – InspecTech

KONSULTDAGARNA

SAVE THE DATE

SBRs expertgrupp för överlåtelsebesiktning rekommenderar besiktnings­verktyget InspecTech.

6 - 7 MAJ 2021

Verktyget är anpassat för överlåtelsebesiktning, statusbesiktning och lägenhetsbesiktning.

För dig som är medlem i SBRs ÖB-grupp ingår de obligatoriska SBR mallarna.

Möjlighet finns att integrera Fortnox, bildgalleri och extra stort utrymme i molntjänst med plus abonnemanget.

Garanterat lägsta pris på verktyget för dig som är medlem i ÖB-gruppen:

Konsultdagarna 2021 - BYGG och FASTIGHET Äger rum i Stockholm och erbjuder dig kunskap, nätverk, affärsnytta och trivsel. Detta genom en mängd föredrag inom aktuella ämnen och möjlighet till möten och mingel. Som deltagare får du ny kunskap, inspiration och ett breddat kontaktnät som underlättar nya utmaningar i praktiken.

Bas abonnemang: 500 kr/mån (ord. 720 kr)

www.konsultdagarna.se

Plus abonnemang: 660 kr/mån (ord. 920 kr)

KENT SJÖBERG TeFö AB, Åkersberga

TOMAS ANDERSSON , Töllsjö

MICHAEL MALMBORG Michael Malmborg

PATRIC TERELIUS Hagalunds elservice AB,

AB / Nyhem, Täby ANDERS KÖHLER 1969 Projektledning AB, Stockholm ANDREAS BERTILSSON AFRY ÅF infrastruktur AB, Gustafs GLENN KARLSSON Fukt och Byggkonsult AB, Lilla edet JONAS LINDEROTH Hifab AB, Åkarp MIKAEL HANSEN Hanelko AB, Kungälv ANDREAS ERIKSSON Erfator projektledning AB, Solna ALEXANDER ALLANSSON Ingenjörsfirman Mikael Gustafsson AB, Ljungbyholm JOACIM JOHANSSON , Växjö PETER HJEMLI Tuelin Byggkonsult i Dalarna AB, Falun JACOB LINDAHL Projektbyggaren Teknik Syd AB, Nybro PÄR LINDSKOG BTC Brandtekniskt Center AB, Älmhult DAMIR PAVICIC DP Byggkonsult AB, Ängelholm FREDRIK HASSELSTRÖM Ingenjörsfirman M. Gustafsson AB, Färjestaden AMIR DZAFIC Karlstads Bostads AB, Karlstad PAVEL LOKMAN Knivsta BELMIN BELIC Vertikalen Hisskonsult i Väst AB, Hisings backa

HUSBYGGAREN NR 5.2020

Stockholm

ANDRÉ SANDBERG , Östersund NOA NOBUOKA , Uppsala MATÉ HEVESI , Växjö JOHAN WINGE Winge Byggkonsult AB,

Norrtälje

KJELL SANDEHL Kjell Sandehl Styrkonsult

AB, Tullinge

STEFAN NYGREN Stefan & Mosig Projekt­

ledning AB, Nynäshamn MATS NYMAN MN Elkonsult AB, Älvsjö JIMMY ROSÉN Rowida AB, Hässleholm KENT WALIN Projektgruppen i syd AB, Hjärnarp VIKTOR CRONSIOE Skanska Sverige AB, Malmö Kalendariet π KURSER & SYMPOSIER Areamätning

25 november,

30 november ABK 09

8 december Fuktmätning

24-25 november Plåt i teori och verklighet

8 december ANMÄL AN GÖRS PÅ HEMSIDAN:

www.sbr.se/byggutbildningar π MÄSSOR & MÖTEN

Beyond 2020, World Sustainabble Build Environment Online

2–3 november Betongdagen 2020, Webinar

19 november

Nordbygg 2021

Stockholm 20–23 april

Fördjupad kurs för Byggnadsinspektörer

2 december

Avancerad entreprenadjuridik

Åbymässan, 3–4 februari

Praktisk Överlåtelsebesiktning

PBL

3 december

Bygg Göteborg 2021

26 november

20 november

BBR

digital

Elfack 2021

Svenska Mässan, 4–7 maj Grundläggningsdagen 2021

Stockholm, 7 oktober

47

Posttidning B Husbyggaren Hornsbruksgatan 19, 1 tr 117 34 Stockholm

48

HUSBYGGAREN NR 5.2020