Husbyggaren nr 4 2020 by Husbyggaren

NUMMER 4 | 2020

Så sköter vi gröna täta tak PASSIVHUS

Myter & fakta Bättre lönsamhet vid solcellsinstallationer på befintliga byggnader

JURIDIK Köparens under sökningsplikt sträcker sig långt SBR Digitala utbildningar och föreläsningar TEMA Fastighet & hållbart byggande

Stor potential att öka materialåtervinning av byggavfall

REDO FÖR VINTERN? Säkra ditt tak och undvik skador med robusta snörasskydd som förhindrar snö- och isras. Weland Stål erbjuder flera olika lösningar för alla taktyper som tål väder och vind och skapar en trygg miljö för både takarbetare och förbipasserande.

welandstal.se

VISIONSBILD

ANNONS. Hela denna sida är en annons från Masonite Beams, Termoträ och Grönbo

”Det unika och tilltalande med detta byggsystem är ett genomgående ekologiskt tänk som man tidigare mest sett i småhusproduktion” Fredrik Lindberg, vd Glommen & Lindberg

I Karlagård i Skellefteå har fem ekologiska femvåningshus byggts tack vare ett cirkulärt tänk i hela byggprocessen och en unik väggkonstruktion. Stommen har många unika fördelar och en positiv klimatpåverkan, eftersom den binder mer koldioxid än det går åt vid tillverkningen. Dessutom är den högt brandsäkerhetsklassad enligt REI 120.

Så bygger man ekologiska och hållbara trähus Ekologiska, tysta, energisnåla trähus som projekteras i 5D och monteras enligt Masonite Beams effektiva byggsystem. I Karlagård i Skellefteå har Grönbo och byggherren Glommen & Lindberg projekterat och uppfört fem femvåningshus i en unik konstruktion. – DET UNIKA OCH tilltalande med detta bygg system är ett genomgående ekologiskt tänk, som man tidigare mest sett i småhuspro duktion, likaså det industriella tänket kring byggprocessen, säger Fredrik Lindberg, vd på Glommen & Lindberg. Grönbo har lagt stora resurser på att införa ett ekologiskt och cirkulärt tänk i hela byggprocessen; i allt från materialval till arbetsmiljö. – Vissa träbyggnadsmetoder använder bara ”oxfilén av trädet”, kärnan. Med Maso nite Beams och Termoträ använder vi hela stocken, säger Anders Tengbom, projektchef på Glommen & Lindberg.

Tyst och säker boendemiljö Tillsammans med Masonite Beams har Grönbo arbetat målmedvetet för att även skapa en tyst boendemiljö, och utvecklat en

www.masonitebeams.se

unik lösning där ljudklass A uppnås. Dessutom är väggens konstruktion, tack vare Termoträs isolering, brandsäkerhets klassad enligt REI 120 och kan byggas i hus som är upp till 16 våningar höga.

Snabbhet och precision Projektering i 5D säkerställer att minsta detalj ritas för tillverkning i både fabrik och på plats. Fördelarna är flera; full kontroll på kostnader, kvalitet och möjlighet till långt gående projektering och utvärdering. – Vi testar projektmodellen digitalt i många steg. Alla förbättringsmöjligheter återförs direkt till modellen så att varje bygge blir mer och mer effektivt. Erfaren heten och informationen försvinner inte hos en massa underleverantörer, säger Anders Eriksson, projektutvecklare Grönbo. n

www.termotra.se

Stommen har ett egenutvecklat isolersystem och hela konstruktionen är brandsäkerhets klassad enligt REI20.

FAKTA/VÄGGSTOMMEN SOM BINDER KOLDIOXID Hållbarhet:

Binder Genererar Netto Energi:

Brand:

REI 30 till REI 120 (16 vån.)

Last/regel:

48 kN (8 vån.)

Ljudklass:

50 dB (Rw+Ctr, med fasadmaterial)

U-värde:

0,15-0,09 W/m2 °C

www.gronbo.se

31,26 kg CO2 21,19 kg CO2 -10,07 kg CO2 177,5 kWh/m2

Mediarum Sverige AB

Klassade stål- eller trädörrar? Med en pålitlig partner hittar du rätt.

Vi vet att det här med dörrklassningar kan vara krångligt. Kraven för brand-, ljud- och säkerhetsdörrar skiljer sig i olika miljöer. Är du osäker, fråga oss. Vi är Skandinaviens ledande tillverkare av klassade stål- och trädörrar. Med vår kunskap säkerställer du att rätt dörr används vid rätt tillfälle. Det gör ditt jobb lite enklare. Och tryggare. Läs mer på daloc.se

Ledare Tidningen Husbyggaren ges sedan 1958 ut av SBR, Svenska Byggingenjörers Riksförbund och är en heltäckande fack- och idétidning för byggbranschen och dess beslutsfattare. Tidningen riktar sig till kvalificerat byggfolk i föreskrivande och byggande led inom Hus och anläggning, El, VVS, samt Fastighetsförvaltning. SBR BYGGINGENJÖRERNA

Hornsbruksgatan 19, 1 tr 117 34 Stockholm, info@sbr.se Tfn: 08-462 17 90, ISSN 0018-7968 REDAKTION & PRODUKTION

Mediarum Sverige AB redaktionen@husbyggaren.se Ansvarig utgivare: Michael Maddison Redaktör: Björn Mårtenson 0708-68 80 85, bjorn@husbyggaren.se ANNONSERING

Mediarum Sverige AB 08-644 79 60, annons@husbyggaren.se PRENUMERATIONSÄRENDEN

pren@husbyggaren.se PRENUMERATIONSPRISER

Prenumeration, kronor per år: 595:– Lösnummer, plus porto: 99:– Samtliga priser exkl. moms. UTGIVNINGSPLAN 2020

Nr 1: v.9 Nr 4: v.40

Nr 2: v.16 Nr 5: v.45

Nr 3: v.23 Nr 6: v.50

GRAFISK FORM

Caramba Grafisk form, Stockholm OMSLAG

Arninge, Täby. Foto: Husbyggaren Husbyggaren är medlem i Sveriges Tidskrifter. Upplagan är 11 200 ex. Kontrollerad av TS. Husbyggaren uttrycker SBRs officiella uppfattning endast då det särskilt anges. Redaktionen ansvarar inte för o beställt material. Allt redaktionellt material publiceras och lagras även på www.husbyggaren.se. Förbehåll mot detta måste meddelas i förväg, men medges som regel inte.

Coronan och den nya morgondagen

i har följt Folkhälsomyndig hetens restriktioner i snart ett halvår i tron om att allting återgår till det vanliga efter semestern. Vi har arbetat hemifrån mer än någonsin tidigare. Arbetsgivare har fått ansvaret att se till att det fungerar att arbeta på distans och livspusslet har blivit enklare för många. Undersökningar visar att fyra av tio trivs bättre med att arbeta hemifrån och är mer effektiva. När Covid-19 är över kommer vi troligtvis inte att återgå fullt ut till där vi var utan det digitala arbetssättet och att arbeta hemifrån har fått en ny acceptans. Låt oss spåna lite kring hur kan komma att påverka oss framöver: ■ Arbetsresorna blir färre, åtminstone med någon dag i veckan. ■ Mer plats i kollektivtrafiken. ■ Vi kommer att ha ett annat resmönster. ■ Semesterresor kommer att omvärderas och vi uppskattar det vi har på hemma plan. ■ Mindre stress. ■ Mindre miljöpåverkan. ■ Med tillåtelse att arbeta mer hemifrån ökar jämställdheten då det oftast är kvinnor som går ner på deltid för att få livspusslet att gå ihop. ■ Om fler arbetar hemifrån finns inte samma behov av lika stora kontorsytor och således färre kontor i centrum.

■ Mindre kontorsytor i centrum ger

möjligheter för andra typer av satsningar i stadskärnor. ■ Mer uteserveringar större del av året. ■ Offentliga verksamheter kan komma få annat ledarskap med annan typ av kommunikation med snabba beslut, mer til�lit och lättrörliga agila organisationer. ■ Hygienrum kommer att få ett annat utrymme när vi i framtiden projekterar nya verksamheter. ■ Mindre import, vi försöker bli mer självförsörjande och mer byggnation av arbetslokaler och industrier. ■ Mer planering, avstånd m.m. vid sammankomster som konferenser. ■ Fortsättning med möten digitalt och utomhus. Antalet sjuka i behov av vård och antalet avlidna sjunker och vi går i rätt riktning men smittan finns kvar tills det finns ett vaccin. Folkhälsomyndigheten uppmanar dem som kan att fortsätta arbeta hemifrån. Livet blir inte som innan och i väntan på en normal vardag fortsätter vi att hålla distans, tvätta händerna och stanna hemma vid minsta symtom. Må väl och ta hand om varandra och er själva. Och ja just det – tvätta händerna extra ofta med tvål och vatten! ■ CAMILLA WERME

Vice ordf i förbundsstyrelsen, SBR

Välj ett auktoriserat plåtslageri www.pvforetagen.se

HUSBYGGAREN NR 4.2020

Marknadsnytt Lösning för is-och snöfria takbrunnar RIM-DrainTrace-KIT består av en central aluminiumring som läggs runt takbrunnen på det platta taket. Ringen har sex flikar som sammanfogas med kanalpaneler. En färdig längd GM-2XT värmekabel ingår och placeras runt ringen och i panelerna. Värmekabeln levereras med 8 m påmonterad kallkabel och färdig ändavslutning. Vid snö och kyla RIM-DrainTrace-KIT överför effektivt värmen till snön och håller områdena runt takbrunnarna is- och snöfria. RIM-C-kanalpanelerna skyddar värme kabeln mekaniskt och skapar kanaler för smältvattnet att rinna i, ner till takbrunnen. RIMDrainTrace-KIT kan användas antingen ihop med befintliga, redan monterade takbrunnar eller ihop med nya brun�nar, vid nybyggnation. DrainTrace kan användas på alla typer av platta tak, inklusive bitumentak. www.nvent.com

Sätt valfri färg på din takavvattning Lindab lanserar nu möjligheten att få deras takavvattningssortiment i valfri RAL-kulör. Det skapar stora möjligheter för att låta takavvattningen smälta in helt i samma kulör som fasaden, eller fungera som en spännande accentfärg. RAL är en färgprovsamling med över 200 olika färgprover och är vanligt förekommande både inom industrin och i byggbranschen. Att Lindab erbjuder sina takavvattningsprodukter i valfri RAL-kulör innebär att det inte längre behövs kompromissas i byggprojekt i samma utsträckning som tidigare. För att beställa takavvattning i en specifik RALkulör tar du kontakt med Lindab. www.lindab.se

Weberfloor 150 dura, miljö varudeklarerad produkt med akustiska fördelar Nu tar Weber ännu ett steg i hållbarhetsarbetet och lanserar weberfloor 150 dura, en golvavjämningsmassa med ytterligare sänkt klimatavtryck. Produkten är speciellt lämpad för att användas i byggnader med KL-trästomme. Produkten fungerar utmärkt i flytande konstruktion och har en hög densitet vilket ger en akustisk fördel. Den kommer med miljövarudeklaration, en EPD, som redovisar produktens miljöavtryck, uppger tillverkaren i ett pressmeddelande. ”Weberfloor 150 dura är framtagen för att möta önskemål om lägre klimatpåverkan, snabbare uttorkning och möjlighet till bättre akustik”, säger Anders Anderberg, Marknadsutvecklingschef på Weber. ”Den är särskilt lämplig i Webers ljudgolvslösningar, i byggnader med KL-trästommar, men fungerar även utmärkt i andra sammanhang”. www.weber.se

Nya ID06-kortläsare som stöder PIV-teknologin ID06-kortet introducerades av Sveriges Byggindustrier, idag Byggföretagen, 2006 för att säkra arbetsplatser i byggbranschen samt främja sund konkurrens. ID06-kortet har därefter utvecklats successivt för att öka säkerheten och bredda funktionaliteten. Dagens ID06-kort kommer med den nya PIV-teknologin, Personal Identification Verification som höjer säkerhetsnivån ytterligare och gör det möjligt för byggarbetsplatser att tillämpa LOA2, Level of Assurance 2. AddMobile har uppgraderat sin mjukvara och introducerar en ny ID06-kortläsare som stödjer PIV-teknologin som blir ett krav från och med1 januari 2022. Det innebär att kunder redan nu kan gå över till en läsare som både är kompatibel med befintlig och ny teknologi, och därmed framtidssäkra sina arbetsplatsers passagelösningar. www.addmobile.se

HUSBYGGAREN NR 4.2020

Innehåll #4 | 2020 5 LEDAREN Camilla Werme, vice förbundsordförande SBR. 8 KOMBINERA SOLCELLSINSTALLATION MED TAKUNDERHÅLL FÖR BÄTTRE LÖNSAMHET Artikeln beskriver allmänna och specifika aspekter på anläggningar som har eller ska uppföras på befintliga flerbostadshus i samband med underhåll eller renovering av tak. Det finns förutsättningar för ett bättre slut resultat och förbättrad lönsamhet vid en samordning av installationen av solcellerna med underhåll eller renovering av taken. 14 SÅ SKÖTER VI GRÖNA TÄTA TAK I Husbyggaren nr 3/2019 skrev författarna om viktiga krav och aspekter på gröna tak i dagens byggprojekt. I denna uppföljande artikel behandlas underhåll och skötselfrågor.

20 BOVERKET FÖRTYDLIGAR VÄGLEDNING FÖR KONTROLLPLAN ENLIGT PBL Många olika satsningar har gjorts genom åren för att komma till rätta med fel, brister och skador i byggandet som orsakar samhället stora kostnader. En av dessa satsningar är arbetet med PBLs kontrollplan och kontroll ansvarigs roll i byggprocessen. Den 1 augusti publicerade Boverket en ny vägledning för kontrollplaner på PBL kunskapsbanken.

23 STOR POTENTIAL ATT ÖKA MATERIALÅTERVINNING AV BYGGAVFALL Byggavfall och rivningsavfall är några av de största avfallsströmmarna både i Europa och Sverige. Genomförda plockanalyser visar att det brännbara byggavfallet till energiåtervinning skulle kunna minskas med 30 procent enbart genom en väl fungerande källsortering och återvinning främst av plast och pappersförpackningar. 26 PASSIVHUS MYTER OCH FAKTA Välbyggda serieproducerade småhus med värmepumpar är bättre än passivhus både vad gäller bygg- och energikostnader som innemiljö visar artikelförfattaren Christer Harrysson på. Han är också mycket kritiskt på det sätt Passivhusen marknadsförs och hur dessa hus beskrivs av media. 39 JURIDIK Så noga ska du undersöka fastigheten före köp – undersökningsplikten sträcker sig långt. 41 SBR-MEDLEMSSIDOR Läs om kurser och symposier, kostnadsfria digitala föreläsningar, och om vad som är på gång hos lokalavdelningen Malmö.

20 Nästa nummer tema ROT, grunder & grundläggning. Utgivning vecka 45.

TEMA I DETTA NUMMER

π FASTIGHET & HÅLLBART BYGGANDE FORSKNING OCH UTVECKLING inom bygg och fastighetssektorn fokuserar på att minska miljöbelastningen vid uppförandet av nya hus och vid renovering av det befintligt bestånd, renovera klimatsmart och minska energiåtgången för uppvärmning och drift av husen. I detta nummer kan du bl.a. läsa om nyttan med att samordna solcellsinstallationer på tak med underhåll och renovering av tak på befintliga byggnader. Att det finns stora miljövinster att göra med en bättre hantering av byggavfall, självklart tänker du men här kan du läsa om att bättre sortering ger större andel avfall som går till återvinning istället för förbränning eller deponi. Trevlig läsning!

HUSBYGGAREN NR 4.2020

26 7

FASTIGHET

ERFARENHETER MED FOKUS PÅ FFU OCH ENTREPRENADER

Kombinera solcellsinstallation med takunderhåll för bättre lönsamhet Den här artikeln beskriver främst allmänna och specifika aspekter på anläggningar som uppförts eller ska uppföras på befintliga flerbostadshus i samband med takunderhåll-/renovering, där en planerad samordning med rätt förutsättningar kan innebära ett bättre slutresultat och en förbättrad lönsamhet. TEXT: JAN-OLOF DALENBÄCK, MARIA HAEGERMARK & PETER KOVACS

BÖRJA MED EN ORDENTLIG FÖRSTUDIE

e senaste åren har utvecklingen för solcellsinstallationer varit väldigt positiv och förväntas fortsätta så. Utvecklingen har fört med sig att det finns bättre kunskap om solcellsanläggningar hos fastighetsägare, mer hjälpmedel i form av handböcker och mallar för förstudier och förfrågningsunderlag och mer erfarna konsulter och entreprenörer, vilket till del kompenserar för att nuvarande investerings bidrag sänks eller försvinner. 8

Alla projekt inleds normalt med en förstudie som med fördel genomförs av en eller flera erfarna konsulter. I förstudien identifieras de aktuella förutsättningarna utgående från takets konstruktion och dess underhålls-/renoveringsbehov. En solcellsinstallation i samband med takunderhåll/ -renovering kan kräva lite mer jobb med bygglov och takutredningar än för en anläggning på ett nytt tak. Men då det i båda fallen rör sig om takarbete finns där också möjliga samordningsvinster när det gäller erforderlig taksäkerhetsutrustning, byggställningar, montage och lyft av material. Takkonstruktion, taklutning och ytskikt (tegel, plåt, takduk, m.fl.), bestämmer vilka

montagesätt som är möjliga och lämpliga. Det finns ett stort behov att underhålla och renovera plana tak. Dessa är vanliga i miljonprogramsområden och på större affärslokaler samt industribyggnader. En installation där solcellsmodulerna vinklas upp mer eller mindre från taket är då ofta att föredra, vilket i dagsläget kan kräva bygglov inom detaljplaneområden. Vid en traditionell installation på lutande tak monteras solcellsmodulerna med en luftspalt ovanpå det befintliga yttertaket, men idag finns det också flera system där solcellsmodulerna monteras så de blir en integrerad del av takkonstruktion och takets tätskikt. De flesta äldre byggnader kräver dessutom en kontrollberäkning av tillåtna laster på taket vilket kan behöva förstärkas. En viktig aspekt på befintliga tak är vilka installationer som redan finns på taket, t.ex. takfläktar, inspektions- och rensningsluckor för ventilationskanaler, avluftnings-

HUSBYGGAREN NR 4.2020

just solcellsentreprenader, kan det beroende på vilken takrenovering som ska göras, vara en fördel att dela upp projektet i två entreprenader, en för solcellsanläggningen och en för takrenoveringen, vilket sannolikt också leder till fler anbud. Erforderlig samordning faller då på beställaren eller delegeras till en av entreprenörerna. För att kunna handla upp takunderhåll/renovering som en underentreprenad till en solcellsentreprenad krävs tydliga underlag för att de ska göra sig besvär att lämna anbud. Exempel på när det kan vara intressant är när takunderhåll sker genom byte av takduk eller då endast enklare förstärkningsarbeten krävs för att taket ska kunna bära solceller. Se sid 12 om Gårdsten. Projektering /dimensionering av montagesystem och solcellsanläggning utgående från resultaten i förstudien bör ligga på entreprenören. Däremot bör fastighetsägaren (beställaren), redan i anslutning till förstudien, gör en kontrollberäkning av tillåtna laster på taket och bifoga den i förfrågningsunderlaget. När en installation av en solcellsanläggning kombineras med takrenovering kan det också vara aktuellt med en utförandeentreprenad, upphandlad som General entreprenad (en entreprenör samordnar), respektive Delad entreprenad (beställare samordnar flera entreprenörer), men den förutsätter att fastighetsägaren ansvarar för projektering. ANVÄND FRAMTAGNA MALLAR FÖR FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG

rör och eventuella skorstenar som kan begränsa tillgänglig takyta. Vid en mer omfattande takrenovering kan det finnas anledning att utreda möjligheterna att ändra de befintliga installationerna för att underlätta solcellsinstallationen. Viktigt att beakta är också krav på tillgänglighet för inspektion och vid brand, t.ex. gångbryggor, och snörasskydd där det krävs. En förstudie omfattar också kartläggning av elabonnemang och den historiska elanvändningen tillsammans med uppgifter om de takareor som är tillgängliga för montage av solcellsmoduler. Tillsammans med gällande skatteregler och beställarens ambitioner föreslås sedan en lämplig storlek på solcellsanläggningen. VÄLJ LÄMPLIG ENTREPRENADFORM

Den vanligaste entreprenadformen för en solcellsanläggning är totalentreprenad (enligt ABT06), dvs. att erforderlig projektering överlåts till entreprenören, som sedan utför allt installationsarbete. Då de flesta solcellsentreprenörer är specialiserade på HUSBYGGAREN NR 4.2020

Förfrågningsunderlag (anbudsunderlag), FFU, består främst av Administrativa föreskrifter, en teknisk rambeskrivning som innehåller en detaljerad teknisk beskrivning av anläggningen, funktionskrav, materialval m.m., och diverse kompletterande dokument, t.ex. ett anbudsformulär. För exempel på FFU för solcellsanläggningar, se inforuta FFU. FFU:s innehåll och omfattning kan variera beroende på erfarenhet hos beställare och den konsult som tar fram detsamma, liksom beroende på vilken typ av anläggning och takarbete som efterfrågas. Under 2019 gjordes en granskning av 20 förfrågningsunderlag för upphandling av lite större solcellsanläggningar främst från 2016–2018. Innehåll och omfattning jämfördes med den mall som tagits fram inom Sol i Väst projektet. Granskningen sammanfattas och kommenteras i det följande. Av de studerade förfrågningsunderlagen gällde 19 av 20 en totalentreprenad enligt ABT06 och 18 var utformade enligt Lagen om offentlig upphandling (LOU). I 19 fall

anslöt de administrativa föreskrifterna till AMA AF och i 17 fall anslöt eller hänvisade den tekniska beskrivningen till AMA EL. Samtliga FFU omfattade ”Projektering, leverans, installation/montage, driftsättning, provning av solcellsanläggning” och tre omfattade dessutom takarbete (byte av takduk, nytt undertak, respektive förstärkning och underhåll av yttertak). Hälften av studerade FFU utvärderades på lägst pris (eller pris per kW eller kWh/år) och hälften på pris plus diverse kriterier. Det kan vara försvarbart att enbart utvärdera på pris om det är en förhållandevis enkel installation, men vid utvärdering av anbud där takunderhåll eller -renovering ingår bör det finnas med en viktning av ett par kvalificeringskrav (t.ex. teknisk och ekonomisk kapacitet enl. LOU 15 kap. §11). Begärda uppgifter När det gäller vilka uppgifter som begärdes i de olika FFU:na skiljer de sig en del. Det behöver inte betyda att beställarna inte fått in de uppgifter som behövs. Tabell 1 och 2 visar hur många uppgifter som efterfrågats i 20 olika FFU.

Tabell 1 Begärda uppgifter FFU (Sol i Väst mall)

Antal

Solcellsmodulernas toppeffekt (kW, DC enligt STC)

Växelriktarens uteffekt/märkeffekt (kW, AC)

Förväntad årlig elproduktion (enligt mall med redovisad indata)

Antal växelriktare

Antal moduler

Datablad för offererat material

Val av montagemetod med datablad på offererad utrustning

Datablad, mer allmänt

Systemverkningsgrad, s.k. performance ratio

Eventuella abonnemangskostnader för elcertifikat, datainsamling, osv.

Tabell 2 Begärda uppgifter FFU (Övriga)

Antal

Ritning/skiss med placering av solcellsmoduler

Beskrivning av systemuppbyggnad/ utförande

Växelriktarnas (EU-)verkningsgrad

Dokumentation/beskrivning av montagelösningar utan krav på datablad

Manualer för växelriktare

Totala vikten av installationer (kg eller kg/m2)

Flera andra olika uppgifter

1–2

FASTIGHET

Beställaren kan antingen ange önskad effekt i FFU, eller låta entreprenören bestämma effekten utgående från anvisad takyta. Då behöver motsvarande takarea respektive. effekt efterfrågas. I båda fallen bör det strävas efter att erhålla ett estetiskt tilltalande montage. På motsvarande sätt kan önskad typ av moduler (t.ex. av estetiska skäl) anges i FFU, eller väljas av entreprenören (pris, prestanda). I båda fallen bör datablad på modulerna, liksom på föreslagna växelriktare, finnas med i anbudet. Uppgifter om årligt elutbyte (elproduktion) behövs för att stämma av lönsamheten, men det kan samtidigt vara svårt att verifiera den uppgiften eftersom den beror på solstrålningen och kräver någon form av normalårskorrigering. Då är det generellt sett enklare att verifiera anläggningens effekt. Oftast räcker det dock med rimlighetsbedömningar utgående från erfarenhetsvärden med avseende på kWh/år/kW.

Tabell 3 Angivna krav montage FFU Dimensionering efter normenliga vind-/ snölaster

Antal 10

Åtkomlighet för skötsel/underhåll av moduler

Montagelösningar i samråd mellan entre prenör och beställare

Beakta befintliga takfunktioner

Ta hänsyn till skuggning

Modulerna ska monteras efter takets lutning

Montering enligt tillverkarens anvisningar

Symmetri/estetik

Montering som tillåter ventilering av moduler (med distans från taket)

Utrymme för snörasskydd

Beakta behov av snöskottning

Anpassning till åskskyddsystem

Flera andra olika krav

Tabell 4 Angivna krav brand FFU Brandtätningar ingår i entreprenaden

1–2

Beträffande dokumentation som exempelvis ritningar m.m. räcker det med enkla skisser i anbudet, medan det krävs detaljerade systembeskrivningar och ritningar för att kunna besiktiga och överlämna anläggningen till beställaren. Kravställning montage De studerade FFU:na hade förhållandevis många (olika) krav med koppling till hur modulerna skulle monteras på taket (Tabell 3). Många har med beaktande av befintlig takkonstruktion och åtkomlighet för inspektion av befintlig utrustning och t.ex. snöskottning. Andra krav omfattar snörasskydd, hänsyn till skuggning, estetik och typ av monteringslösning (på stativ, etc). I knappt hälften av de studerade FFU:na uppges att montagelösning ska väljas i samråd mellan entreprenör och beställare. När det gäller skuggning är det inte bara så att hänsyn bör tas vid placering av modulerna utan att projekteringen också bör omfatta beräkningar av energiutbytet med en modell som tar hänsyn till skuggning. Alla krav som angetts i de studerade FFU:na är relevanta, men olika viktiga beroende på typ av anläggning. När det gäller åtkomlighet och snörasskydd är Taksäkerhetskommitténs Branschstandard en lämplig referens 1.

Antal 15

Brandkårsbrytare ska finnas!

Placering av manöverdon Brandkårs brytare

Informationsskylt vid Räddningstjänsten insatsväg (olika anvisningar)

Material och montagemetoder skall väljas och utföras så att brandfaran minimeras

Hänvisning till Räddningstjänstens anvisningar

Informera /föra dialog med Räddnings tjänsten

Brf Högalid i Trelleborg.

Kravställning brand Brand har av olika anledningar fått stor betydelse i anslutning till solcellsanläggningar, vilket framgår från de utvärderade FFU:na (Tabell 4). Som med vid alla elinstallationer finns det brandrisker vid olämpligt utförande och man bör vara medveten om att solcellsmoduler blir varma. Den främsta anledningen är dock att de kommunala Räddningstjänsterna i princip ställer krav på att kunna bryta strömmen i DC-kretsen (kretsen med sol-

cellsmoduler) när de gör en räddnings insats. Det finns för- och nackdelar med så kal�lade Brandkårsbrytare som det ställs krav på i 9 av 20 FFU. De viktigaste kraven som bör ställas i en FFU är att det förs en dialog med Räddningstjänsten på orten, att gällande krav på skyltning följs och att dokumentation upprättas i enlighet med SEK handbok 457 3. Föreskrifter Det som var mest bekymmersamt i de FFU:er som granskades gällde de föreskrifter som refererades till eller listades i de olika FFU:una. Merparten har med de föreskrifter och standarder som finns med i Sol i Väst-mallen, men de flesta listar även ytterligare föreskrifter- både för elinstallationer och solcellsinstallationer och visar på allt från Starkströmsföreskrifterna och Arbetsmiljölagarna till minst fyra standarder som inte gäller längre. Där kan vi hoppas att SEK:s handbok 457 ger lite vägledning 2. FÖRDEL MED ERFAREN PROJEKTLEDNING I BYGGSKEDET

Det är en klar fördel om fastighetsägaren/ (beställaren) har en erfaren projektledare, särskilt om syftet är att kombinera installation av en solcellsanläggning med takunderhåll eller renovering. Aspekter som kan behöva handpåläggning är t.ex. arbetsledning, samordning, taksäkerhet, egenkontroll, m.m. Som nämnts tidigare är solcellsentreprenörerna i regel väldigt bra på solcellsanläggningen, men mindre bra på mer allmänna delar i en byggentreprenad. Med få undantag – t.ex. då ett etablerat entreprenadföretag, med vana att hantera olika underentreprenörer, väljer att utveckla sin verksamhet med solcellsinstallationer – är solcellsbranschen fortfarande en separat bransch som

HUSBYGGAREN NR 4.2020

N O R O O F T O WA S T E L Å T O S S T I L L S A M M A N S S K A PA F U N K T I O N E L L A TA K M E D E T T Å T E R V U N N E T O C H H Å L L B A R T M AT E R I A L

www.derbigum.com

FUNKTIONELLA TAK 183x264.indd 1

16/09/20 14:34

FASTIGHET

Projekt 1. Plant tak med solcellsmoduler monterad på en ny takduk.

Projekt 2. Plant tak med solcellsmoduler monterad på stativ på en ny takduk.

bon under modulerna vilket kan leda till att modulerna blir för varma och skadas. Ett sätt att kontrollera statusen på modulerna är att använda en drönare med värme kamera. Projekt 3. Lutande plåttak med solcellsmoduler monterad efter takförstärkningar.

ENTREPRENADERFARENHETER – EXEMPLET GÅRDSTENSBOSTÄDER

sakta börjar anamma de normer och regler som länge funnits i övriga byggvärlden. För befintliga byggnader behöver också kvalitén på projektering och dokumentation förbättras i entreprenörsledet.

Det här har Lokalförvaltningen (LF) i Göteborg löst genom att de lägger SÖ-system som en separat entreprenad för att anläggningen från början ska kunna följas upp i det (befintliga) överordnade SÖ-systemet.

TÄNK ÖVER UPPFÖLJNINGEN

KOM IHÅG EFTERFÖLJANDE TILLSYN

Solcellsanläggningar har under lång tid utvecklats internationellt för att själva visa och lagra mätvärden i växelriktarna via Internet. Mer eller mindre med automatik ingår då en inloggning till en web-portal där information om anläggningen visas och lagras. Nackdelen är att det inte är helt enkelt att integrera solcellsanläggningen i befintliga svenska fastighetssystem, ofta bakom brandväggar, m.m. Resultatet blir att det kommer till nya rutiner för att kunna följa upp om solcellsanläggnigen fungerar som den ska.

Det kan tyckas att en solcellsanläggning kräver ett minimum av underhåll under lång tid, men med tanke på att ansvaret för anläggningen övergår på anläggningsägaren efter slut-/garantibesiktning finns det ett par saker att beakta. Det finns krav på att alla elektriska system i en byggnad ska besiktigas varje år. De delar som bör besiktigas är t.ex. brandkårsbrytare som bör provas, och kopplingsboxar där förekommande skruvplintar bör kontrolleras. Vidare bör det kontrolleras så det inte har samlats löv eller byggts fågel-

Västra Gårdsten består av 40-talet byggnader med plana tak. Norra Gårdsten består av 20-talet byggnader med låglutande sadeltak. Under perioden 2013 till 2017 genomfördes två projekt omfattande samtidigt byte av takduk (takunderhåll) och installation av solcellsanläggningar i Västra Gårdsten. Under perioden 2018 till 2020 har det sedan genomförts ett projekt omfattande takförstärkningar (underhåll) och installation av solcellsanläggningar i Norra Gårdsten som ett demoprojekt inom ESTprojektet 3. Alla tre projekten (Tabell 5) har genomförts inom ramen för LOU under ledning av en erfaren projektledningsfirma med varierande stöd från en erfaren konsult. Alla tre projekten har omfattat FFU med först ett eller ett par provtak och sedan optioner för övriga tak, vilket fungerat bra. Det första projektet omfattade anläggningar dimensionerade för egenanvändning, det andra för max utbyte per tak (i kombination med batterier i ett par undercentraler), det tredje

HUSBYGGAREN NR 4.2020

Objekt

I – Västra 2013

II – Västra 2016

III – Norra 2018

Plana tak 3 och 5 våningar

Södersida sadeltak 5–6 våningar

FFU

1+3 = 4 tak

3+11+3 = 17 tak

1+7 = 8 tak

Dimensionering

Egenanvändning

Max kW per tak

Egenanvändning

Solceller/montage

Ospecifierade

Beskrivning

Entreprenad

2 × totalentreprenör Få anbud

1 Totalentreprenad Få anbud

Omfattning

Takduk + Anl.

Takförstärk + Anl.

Utvärdering anbud

Pris + div. (LOU): Stora skillnader

Pris + div. (LOU): Små skillnader, men två anbud hade glömt pris takförs.

Moduleffekt [kW]

Ca 125

Ca 530

Ca 500

Entreprenör

Erfaren sollcell

Erfaren solcell

Erfaren el, bygg, m.m.

Modulmontage

Låga stativ (15°) fästa i takduk

Höga stativ (30°) fästa i taket

Skenor fästa i plåttak (15°)

Byggskede

Beställare bad solcells entreprenör ta takentre prenör som underentrepre nör (takgaranti).

• Beställare bytte ut offererad takduk • Entreprenör bytte projektledare 2 ggr. • Entreprenör tog batterier som underentreprenör. • Entreprenör monterade moduler med olika prestanda.

Enligt anbud

Bra

Slutresultat:

Tabell 5. Beskrivning av tre projekt hos Gårdstensbostäder.

återigen med anläggningar dimensionerade för egenanvändning. Det första projektet omfattade två FFU som senare slogs ihop till en entreprenad. FFU föreskrev ett montage med horisontella eller låglutande solcellsmoduler. Slutresultatet blev att modulerna monterades på låglutande stativ som fästes direkt i takduken, och med tanke på garantier var det viktigt att det gjordes inom en entreprenad. Resultatet från det första projektet, och tillgången på bidrag, inspirerade Gårdstensbostäder att gå ”all-in” i det andra projektet, med risk för att det omfattade för många saker, varpå resultatet blev därefter.

FFU föreskrev inget speciellt montage utan entreprenören kunde föreslå ett lämpligt montage för att utnyttja taken maximalt. I samband med upphandlingen fick entreprenören byta till en annan (bättre) takduk, dessutom bytte entreprenören projektledare två gånger och entreprenaden blev förlängd. Slutresultatet blev att modulerna monterades med cirka 30 graders lutning på stativ för att komma ovanför rensluckor, m.m. som finns på taken. Det medförde också att solcellsanläggningarna syns tydligt. Beställaren lyfte in installation av batterier i ett par elcentraler. Under entreprenaden byttes offererade moduler ut till moduler med högre effekt, vilket resulte-

rade i att taken blev olika och att ett par växelriktare blev något underdimensionerade. Sammantaget ett montage som inte är estetiskt optimalt i förhållande till andra byggnader i området. Dessutom är anläggningarnas egenanvändning låg, vilket i och för sig var beställarens intention. Sammantaget ett slutresultat påverkat av beställarens och entreprenörens ambitioner. Det tredje projektet hade bäst förutsättningar och visar som helhet det bästa slutresultatet på flera olika sätt. Beställaren tog fram en beskrivning av vilka takförstärkningar m.m. som skulle ingå i entreprenaden. Vid upphandling visade det sig att ett par anbudsgivare inte räknat med kostnaderna för takförstärkningarna, vilket ledde till överklagande från en tredje anbudsgivare och projektförseningar. FFU föreskrev ”svarta” moduler monterade på befintligt plåttak med en sammanlagd effekt inom ett intervall utgående från elanvändningen i respektive undercentral. Entreprenaden genomfördes av en etablerad entreprenör. Slutresultatet blev enligt FFU. SAMMANFATTANDE REKOMMENDATIONER

Börja med en ordentlig förstudie som inkluderar en kontrollberäkning av taklaster och identifiering av samordningsvinster såsom montage av infästningar av takentreprenör, taksäkerhet (ställningar, skyddsräcken, m.m.). Välj sedan en lämplig entreprenadform beroende på omfattning och erforderlig projektering av takarbeten. Utvärdera inte anbuden på enbart pris, ha med minikrav med avseende på erfarenhet. I byggskedet är en erfaren projektledare och samordning av entreprenörer viktigt för ett bra slutresultat. ■

JAN-OLOF DALENBÄCK

Installationsteknik CHALMERS

FÖRSTUDIER, FFU-MALLAR, M.M.

Projektet Sol i Väst www.solivast.nu Vertyg & Stöd Energimyndigheten www.energimyndigheten.se Solcellsguide –från idé till färdig anläggning. Företag, föreningar och organisationer (Pdf) Lokalförvaltningen Göteborg stad Tekniska krav och anvisningar… www.goteborg.se/wps/portal?uri=gbgln k%3a201662911534997.

HUSBYGGAREN NR 4.2020

Referenser 1. Taksäkerhetskommitténs särtryck Taksäkerhet på tak med solpaneler (Oktober 2019). 2. Svensk Elstandard (SEK) – SEK Handbok 457: Solceller – Råd och regler för elinstallationen (Utgåva 1; Februari 2019). Denna handbok riktar sig till installatörer, projektörer, besiktningsförrättare och innehavare av solcellsanläggningar. Den behandlar eltekniska aspekter vid installation av solcellsanläggningar och grundar sig på svensk standard SS 436 40 00 och SS-EN 62446-1, samt IEC 60364-7-712. 3. Kovacs, P., J-O. Dalenbäck och F. Fiedler. Tvärfackligt projekt – ger branschen ökad kunskap om solcellstak vid takrenovering. Husbyggaren Nr 3, 2019

MARIA HAEGERMARK

CIT Energy Management AB

PETER KOVACS

RISE

FASTIGHET

GRÖNT ÄR SKÖNT MEN INTE HELT SKÖTSELFRITT

Så sköter vi gröna täta tak I Husbyggaren nummer 3/2019 berättade vi om några viktiga aspekter och krav som bör ställas på gröna tak i dagens byggprojekt. Högst upp på agendan ligger täthet, säkerhet och dagvatten. Artikeln avslutades med konstaterandet att en kartläggning över skötseloch underhållsfrågor saknas och ska tas fram. TEXT: ANNE HEINO, TOBIAS EMILSSON & YLVA EDWARDS

I 14

föreliggande artikel lyfter vi just skötselfrågorna. Vad har saknats? Vad har åtgärdats inom det aktuella Vinnovaprojekt (UDI Steg 3) Gröna Täta Tak (GTT)? Och vad återstår att göra efter att projektet avslutats? Projektet löper efter viss förlängning fram till november 2020.

SKÖTSEL AV GRÖNA TAK

Man skiljer på olika typer av underhåll: ■ Planerat underhåll – byte och

utveckling av ett grönt tak ■ Avhjälpande underhåll – stödsådd,

återplantering med pluggplantor, dress med nytt material som t.ex. biokol, m.m.

■ Drift – rensning, bevattning, ogräs

rensning, skräpplockning m.m. Driften är den stora kostnaden under ett grönt taks hela livslängd och den måste ske regelbundet. Det mest grundläggande är att man har tillsyn på avvattning och rensar denna från skräp och växtdelar. Totalentreprenad blir billigast i byggskedet för ett grönt tak och är därför vanligare än utförandentreprenad. Tyvärr kan det förra på sikt bli betydligt dyrare. Okunnighet, tidsbrist och ovillighet att ta ansvar gör tyvärr också att man ofta väljer totalentreprenad. Grunden i totalentreprenaden är att beställaren ska granska projektörens handlingar, vilket kan bli svårt under processens gång. Här saknas vägledning, teknisk beskrivning och checklista. För att säkerställa en bra överlämning bör förvaltaren också tas med i processen. Egenkontrollen

HUSBYGGAREN NR 4.2020

är bra men inte tillräcklig. Den fungerar inte tillfredsställande och är därtill svår att kontrollera. Ofta saknas det kunniga besiktningsmän som dessvärre godkänner ofullständiga eller felaktiga gröna tak. För att kunna uppnå hållbar kvalitet på ett grönt tak måste man förbereda för en bra övergång till förvaltning, dvs. en driftoch underhållsplan behövs. För att detta ska fungera måste man också ha varit tydlig med vad det är tänkt att taket ska användas till. ■ Finns t.ex. vattenutkastare? Det är helt avgörande om man ska vattna eller ha avancerade perennplanteringar.

Vegetation

■ Hur fungerar logistiken? Kan man få upp

Substrat/växtbädd

dressjord, plantor och gödning på taken? ■ Finns planerade ytor där man kan gå ■ Hur tar man sig upp på taket säkert? ■ Behövs snöskottning och service? Hur

ska detta i så fall utföras och av vem? ■ Takets design måste med andra ord

fungera med funktioner som ligger i linje med dess syfte. Kvalitet kan säkerställas med färdigställandeskötsel och garantiskötsel, vilket också till viss del erbjuds av leverantören (för att garantin ska gälla). Innehållet i en garantiskötsel behöver emellertid beskrivas tydligt för att parterna ska vara säkra på vilken kvalitet och standard som gäller. Ett sätt att få bort en hel del reklamationer och underhållsproblem är att undvika de allra tunnaste gröna taken och istället fokusera på kraftigare växtbäddar där vegetationen inte behöver bevattnas i ett senare skede. Ett förslag på minimitjocklek borde kunna tas fram i Vinnovaprojektet, menar man från beställarsida. Det är också viktigt att ta höjd för kommande klimatförändringar. Hur ser framtidens gröna tak ut? Om vi får ett klimat i Sverige som liknar det som man har längre ner på kontinenten så innebär det att man inte kommer att kunna bygga gröna tak med substrattjocklekar ner mot 5 cm. Ett substrat på 3 cm är helt otänkbart i t.ex. södra Tyskland eller Italien. SKÖTSELASPEKTER SOM TAGITS UPP I PROJEKTET

Drift- och underhållsfrågor har drivits hårt inom projektets Steg 3. Flera workshoppar, möten och besök på gröna tak har genomförts. En rad generella önskemål och förslag på utvecklingspunkter har tagits fram av Stockholmshem för behandling i projektet. Mot bakgrund av dessa beställarens önskemål och krav har man i den reviderade Grönatakhandbokens del om växtbädd och HUSBYGGAREN NR 4.2020

Bevattningssystem

Illustration: Patrik Granqvist.

utan att skada växter?

Dräneringslager Avvattning Geotextil Rotspärr Tätskikt och bjälklag Ett grönt tak består av flera lager över bjälklaget och tätskiktet. Dessa lager kan delas in i vegetation, växtbädd, eventuella bevattningssystem, dränering, avvatt ning, skyddstextilier och rotspärr.

vegetation utvidgat kapitlet om skötsel och underhåll. Det nya innehållet behandlas kortfattat i avsnitten nedan. Skötsel och underhåll Skötseln av en grön anläggning står i relation till de valda installerade systemen men också till de förväntningar som beställaren har på anläggningen. För att man ska få en bra anläggning är det viktigt att kommunicera tydligt med hyresgäster och andra brukare kring de tänkta målen med det gröna taket. Skötselbehovet av gröna tak har ibland gett upphov till förvirring då system ibland har sålts in som skötselfria byggprodukter. Just idén om att framförallt de tunna gröna taken är ett byggmaterial och inte ett levande biologiskt system ligger bakom en del av denna problematik. Om man istället mer fokuserar på taken som gröna miljöer så kan man också lära sig hur man sköter och underhåller dessa genom att titta på markbaserade system. Många av de skötselprodukter som beskrivs i Sveriges allmännyttas manualer för markbaserade grönytor kan direkt appliceras på gröna tak, speciellt gröna tak med park- och trädgårdskaraktär.

Skötsel av gröna tak är inte bara kopplat till typ, utan beror också på vilken fas taket befinner sig i. Själva skötseln kan delas in tre steg: installationsskötsel, färdigställande-/garantiskötsel och underhållsskötsel. Installationsskötsel innebär bevattning och kontroll av att växtmaterialet förankrats och rotar sig väl. Färdigställande-/garantiskötsel ska stötta och gynna vegetationen, och krävs under 1–2 år beroende på vegetationstyp. Ogräsrensning och omplantering kan ibland ingå. Att ha skötsel efter anläggningsutförandet är ytterst viktigt för att uppnå en anläggning med kvalitet. Underhållskötsel syftar till att bevara den från början avsedda funktionen. Bevattning är som regel inte nödvändig på sedumtak som får tillräckligt substratdjup såsom sedum-ört eller ängstak men bör finnas tillgänglig vid anläggning och i händelse av extrem torka. Samtliga anläggningar bör ha återkommande tillsyn av avvattningssystem 1–2 gånger per år för att se till att löv, växtdelar eller dylikt inte har satt igen brunnar eller rännor. Vegetationsfria zoner såsom singel-

FASTIGHET

remsor mot sarg eller fasad m.m. bör kontrolleras och rensas. Samtidigt kontrolleras vegetationens status och behov för att undvika att en underhållsskuld och stora framtida investeringar byggs upp. Bekämpningsmedel ska aldrig användas på ett grönt tak. Gifterna följer lätt med vid avrinningen från taket och ut i dagvattenrecipienter. Av samma anledning bör gödsling genomföras med inkapslad långtidsverkande gödsel och sparsamt. All skötsel på taken ska utföras enligt Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS) för arbete på tak. Hänsyn till boendes säkerhet och utemiljö ska också iakttas under och efter arbete. Det är fastighetsägarens ansvar att nödvändiga säkerhetsinstallationer för arbetets utförande finns och underhålls. Skötseln kan också utföras i relation till vegetationssystem. Sedumtak Systemet kännetecknas av en täckande vegetation dominerad av fetblad. Skötseln omfattar gödning, tillförsel av substrat, borttagning av vedartad vegetation, ogräs och skräp. Mattor byts ut där vegetation och substrat har eroderat kraftigt. Dessa åtgärder beskrivs närmare i handboken. Eroderade eller i övrigt skadade delar av taket riskerar att medföra vindlyft och bör noggrant återställas. Tunna extensiva sedummattor med substratdjup på 30 mm på höga tak håller dåligt över tid, kort livslängd, många arter dör ut och det blir mer mossa. Därför bör substratdjupet med vattenhållande system ökas till ett minimum av 50-60 mm för sedumtak på hög höjd. Detta är även kravet för att få GYF poäng (se faktaruta). Gödsling utförs vartannat till vart tredje år för att stimulera tillväxt. Gödselgiva motsvarande cirka 5 g kväve/m2 rekommenderas bland annat. Toppdressing utförs för att höja systemets näringsstatus på längre sikt men får inte påverka växtbäddens vikt i vattenmättat tillstånd så att den överstiger takets bärkraft. Sedum-ört/ängstak Sedum-ört och ängstak har en frodigare vegetation än sedumtaken. Efter installations- och färdigställandeskötsel under vanligen två växtsäsonger är den fortlöpande underhållskötseln jämförbar oavsett om sedum-ört eller ängstaket anlagts med vegetationsmattor, plugg eller genom frösådd. Med substratdjup större än 80 mm är det fler torktåliga örter som kan överleva utan bevattning, men risken för att oönskat växtmaterial etablerar sig på taket ökar. Inva16

Odling av perenner på tak.

siva arter och trädsticklingar måste rensas bort. Blommande tak med ängsvegetation/ ängskaraktär gödslas ej eller mycket sparsamt vid behov. Biotoptak Biotoptak kan se ut på många olika sätt beroende på vilken typ av biotop eller ekosystem som man försöker skapa. De har som regel tjockare växtbädd som består av flera olika vegetationssystem inom samma yta. Denna typ av system kan ha många specifika skötselbehov. I handboken beskrivs de mer generella behoven. Det gäller t.ex. att säkerställa områdets behov av kompensationsåtgärder och att en växtart inte får ett oönskat övertag, en särskild design kräver kanske omfattande skötsel för att upprätthållas och pH-värdet kan vara en viktig faktor för att behålla en viss biotop. Gödsling är som regel inte nödvändigt på artrika tak med ängskaraktär.

En oberoende besiktningsperson som är kvalificerad för uppdraget och har tillräckliga kunskaper om de gröna systemen ska användas. I Sverige är det BEUM (Föreningen besiktningsmän för utemiljö) som utbildar personer med grön kompetens. Certifieringen av besiktningsmän görs av RISE. SKÖTSELASPEKTER SOM ÅTERSTÅR ATT BEHANDLA

Gröna extensiva tak finns det många av och fler tillkommer. Dessvärre, så finns det en hel del gröna sedum/mosstak som inte leve-

Besiktning Målet med en besiktning är att avgöra om det som är avtalat också är uppfyllt. Vid slutbesiktningen kontrollerar man att de föreskrivna materialen har installerats på korrekt sätt och att entreprenören har genomfört föreskrivna arbeten för att säkerställa att t.ex. vegetationen utvecklar sig som avtalat. För en korrekt besiktning krävs handlingar som tydligt visar vilket system som beställts. Objektiva kriterier och krav för besiktning listas i handboken.

HUSBYGGAREN NR 4.2020

GYF-POÄNG

Grönytefaktor är ett arbetsredskap för att säkerställa att gröna kvaliteter uppnås vid byggande. Grönytefaktorn beräknas med eko effektiv yta delat med fastighetens yta, med ett poängsystem mellan 0 och 1 för varje delfaktor. Exempelvis ger hårdgjorda ytor med fogar, till exempel gatsten, 0,2 poäng/m2 och växtbädd på underliggande jord 1,0 poäng/m2.

Gröna tak kan ge städer ett nödvändigt klimatskal när markytor hårdgörs.

rerar de nyttorna som det är tänkt och beställt. Kravet på grönytefaktor har satt fart på gröna takbyggandet i hela landet. Detta är både positivt och negativt. Vi behöver verkligen bra gröna tak i framtiden som kan leverera både dagvattenhantering och biologisk mångfald. Därför behöver vi bygga andra typer av vegetationssystem. Gröna tak kan ge städer ett nödvändigt klimatskal när grönstruktur försvinner. Det finns många vinster. Hållbart stadsbyggande bör skapa förutsättningar för ekossystemtjänster på tak.

Taklandskapen i städerna kan ge upphov till spännande och intressanta möjligheter för stadens invånare. Stadsodling är en växande trend. Odling av grönsaker, bär och vildblommor är fullt möjligt om konstruktionen byggs utifrån den funktion som det gröna taket är tänkt att ha. Visst är det något speciellt med att besöka en restaurang som har sin egna ekologiska odling på taket. Idag saknas det dessvärre kunskap, bra exempel och goda erfarenheter av olika typer av vegetationssystem. Många tycks tro att gröna tak är just tunna sedumtak. Branschen behöver lyfta blicken uppåt och utåt. Det finns intressanta och spännande lösningar som ger fina mervärden. Utvecklingsmöjligheter: ■ Gröna taksystem måste in tidigare i planeringen. Redan i idéstadiet, programskedet ■ Rätt konstruktion skapar hållbara och

klimatanpassade gröna taklandskap

■ Gröna tak är en del i vårt arbete

med Agenda 2030 Gröna tak är inte skötselfria, de kräver att man har tänkt igenom dess funktion och anläggningens mål. Om man anpassar sin utformning efter sina mål och resurser kan man uppnå en grön lösning som levererar både miljömässiga och mänskliga värden till en rimlig kostnad. Och det uppe på en byggnad! ■ Referenser Grönatakhandboken, Vinnovaprojekt diarienummer 2014-00579, 2021 (under bearbetning).

ANNE HEINO

Mark- och utemiljöspecialist, Stockholmshem.

■ Öka substrathöjden för befintliga exten-

siva tak, så fler arter hittar dit. Utveckla minimumdjup till medium. Underhållet minskar på saftigare sedumtak ■ Med ökade vegetationssystem krävs

mer specialistkunskaper i branschen

TOBIAS EMILSSON

Forskare Gröna tak och grön infrastruktur. SLU Institutionen för Landskapsarkitektur, planering och förvaltning.

■ Gröna tak kräver en egen budget/

konto för att säkerställa rätt skötsel och underhåll ■ Det är dyrt att renovera dåliga tak,

så gör dem rätt från början ■ Gå kurs om gröna tak

HUSBYGGAREN NR 4.2020

YLVA EDWARDS

Teknisk doktor, Vägteknik. Docent i Brobyggnad (från KTH). Seniorkonsult, Ylva Edwards Materialteknik AB.

Detta uppslag är en annons från Bauroc

Foto: Hoolekandeteenused

Moderna vårdhem – boende för människor med särskilda behov Det estniska statliga företaget AS Hoolekandeteenused som tillhandahåller välfärdstjänster har under de senaste åren byggt vårdhem i form av genomtänkta typhus: Ett bostadshus med fyra lägenheter och där varje lägenhet rymmer gemensamhetsutrymmen och sex sovrum. I varje lägenhet bor sex personer där de delar gemensamma utrymmen och vardag tillsammans – som en familj.

”FÖR OSS ÄR BYGGNADENS KARAKTÄR VIKTIG:

vi bygger hem – inte vårdinstitutioner,” säger Katrin Pärgmäe som är PR-chefen för Hoolekandeteenused AS. I bostadshusen som är belägna mitt i samhället finns moderna hem för 1 200 personer vars boendeförhållanden liknar den normala livssituationen hemma. ”De boende i lägenheterna ägnar sig åt hushållsarbete, lagar mat, arbetar och tar hand om sitt hem. På fritiden sysslar de förstås med sina intressen och fritidsaktiviteter hemma eller i dess närhet”, berättar Katring Pärgmäe Genomtänkt typprojekt Enligt företagets fastighetschef Karl Mänd stod arkitekten Heidi Karro på EMP A&I OÜ inför stora utmaningar när hon inledde projektet: det handlade om ett väldigt spe18

ciellt bostadshus. Projekteringen tog ett år. ”Jag var huvudansvarig för den upphandlande myndigheten och tog fram under laget som arkitekterna sedan använde för att gå vidare med projektet. Byggnadens koncept utgår från familjers ”normala” boendeförhållanden. De stora skillnaderna är att rummen är rymligare och byggnaden är i markplan för att underlätta för de boende med olika funktionsnedsättningar.”, förklarar Karl Mänd. ”Vi ville att byggnaden skulle ha en öppen och universell planlösning för att det ska vara lätt att orientera i huset. Denna planlösning visade sig vara en särskild utmaning för arkitekten”. Bauroc och nära-nollenergihus Många av de boende har statlig pension som enda inkomst och den ska täcka

löpande utgifter och boendekostnaden. För att garantera låg boendekostnad har det gjorts stora ansträngningar att minimera driftskostnaden och hitta den mest kostnadseffektiva konstruktionslösningen. ”Vi valde det värmeisolerande lättbetongsblocket Bauroc ECOTERM+ 500 för husens ytterväggar. Både in- och utsidan av väggarna putsades. Dessa väggar behöver ingen ytterligare värmeisolering och tack vare detta slapp vi flera annars kostsamma arbetsmoment när vi byggde ytterväggarna. Väggens pris per kvadratmeter var till slut lägre än för alternativa konstruktionslösningar” förklarar Karl Mänd. I upphandling av byggentreprenad fanns ingen begränsning beträffande konstruktionsmaterial. Bland inkomna anbud fanns också lösningar med träelement men förslagen med Bauroc väggblock var bästa och

HUSBYGGAREN NR 4.2020

Detta uppslag är en annons från Bauroc

Foto: Annika Haas

Foto: Hoolekandeteenused Foto: Bauroc

BRA ATT VETA

mest ekonomiska lösningen enligt flera anbudsgivare. ”När det väl var beslutat att husen skulle byggas med Bauroc-block, modifierade vi projektet för att så lite betongblock som möjligt skulle behöva kapas och nästan inget spill förekommer heller under uppförandet. Vi optimerade väggarnas höjd till blocken och tänkte ut lösningar för husets specialdelar. Vi ville också hålla nere byggnadens uppvärmda ytor. Det fanns mycket att fundera ut men till slut hittade vi en fungerande lösning” - berättar Karl Mänd vidare. Passar både i mindre byar och storstäder En förutsättning för projektet var att byggnaden anpassas till skiftande miljöer i olika byar och städer över hela Estland. Upphandlingsmyndigheten var därför aktiv i och samarbetade bl.a. med arkiteteten för att finna flexibla lösningar så att typbyggnaden kunde anpassas till lokala förutsättningar såsom detaljplaner och infrastrukturen på plats. ”Byggnaden finns i flera versioner och har uppförts både med låglutande tak och med sadeltak. När det gäller uppvärmning kan man välja mellan mark- och fjärrvärme. Flexibiliteten har gjort att vi har kunnat anpassa byggnaden efter de lokala förutsättningarna och på så sätt har både funkHUSBYGGAREN NR 4.2020

tionalitet och estetik optimerats. Genom att vi ansvarar för uppförandet av byggnaderna, drift och förvaltning har vi haft goda skäl att bygga bra och rätt från början men också rätta till de brister som trots allt uppstått och förstås lärt oss av dessa, berättar Karl Mänd. Återkoppling från de boende I det moderna bostadshuset med låg energiförbrukning har varje lägenhet sex sovrum. Där finns också ett rymligt allrum för gemensamma aktiviteter såsom att laga och äta mat, umgås, titta på tv eller andra fritidsaktiviteter. Det först uppförda huset har idag varit i bruk i drygt två år, återkopplingen från både boende och de som arbetar i huset har varit genomgående positiv. Finns det behov att idag att genomföra förändringar i huvudprojektet? ”Det har förekommit enstaka problem som vi inte förtutsett”, erkänner Karl Mänd. ”T.ex. har de boende vid matlagning behövt mer assistans av personal vilket inneburit att fler personer vistats i köks delen och allrummet samtidigt. Allrummet har då upplevts något trångt. Samtidigt är allt nytt för de boende och som för alla tar det tid att vänja sig och finna sig till rätta både i gruppen och rumsligt.” ■

Hoolekandeteenused AS är ett estniskt statligt företag vars huvudverksamhet är att tillhandahålla välfärdstjänster till vuxna med psykiska funktionsnedsättningar. Tjänsterna tillhandahålls till mer än 1800 personer som behöver hjälp och stöd i det dagliga livet. Företaget har ca 900 anställda. www.hoolekandeteenused.ee/en/ Vårdhemmen som Hoolekandeteenused AS under de senaste åren har beställt har byggts enligt ett speciellt typprojekt med ytterväggar av värmeisolerade Bauroc ECOTERM+ block. www.bauroc.se/product/ lattbetongblock-ecoterm/ Typprojektet har tagits fram av konstruktionsbyrån EMP A&I. www.empai.ee/en.html Fram tills idag har det uppförts 20 stycken hus enligt denna modell. Under de närmaste åren kommer liknande moderna vårdhem att byggas på flera ställen i Estland. Målsättningen är att alla med psykisk funktionsnedsättning och som behöver hjälp ska kunna bo nära sin familj, sina vänner och kunna umgås med sina nära och kära i en bekant miljö.

FASTIGHET

Boverket förtydligar vägledning för kontroll plan enligt PBL Fel, brister och skador i byggandet orsakar kostnader för samhället på hisnande 100 miljarder kronor om året, vilket motsvarar drygt 50 000 nya lägenheter. Många olika satsningar har gjorts genom åren för att komma tillrätta med problemen och en viktig del handlar om PBLs kontrollplan och kontroll ansvarigs roll i byggprocessen. Den 1 augusti 2020 publicerade Boverket en ny vägledning för kontrollplaner på PBL kunskapsbanken.

et berättar Mats Sjökvist, ingenjör och projektledare på Boverket. Han har ingått i den referensgrupp som gjort en förstudie och därefter en förtydligad vägledning om tillämpningen av kontrollplan enligt PBL. Förstudien visade att de tre största problemen med tillämpningen av dagens kontrollsystem har varit. ■ Osäkerhet kring kontrollplanens omfattning och innehåll ■ Otydlighet kring de olika aktörernas

roller och ansvar TEXT: LILLEMOR FRENKEL

■ Centrala begrepp som behöver

klargöras.

HUSBYGGAREN NR 4.2020

Martin Lindholm som tidigare jobbade på Boverket har medverkat i arbetet med den nya vägledningen. Han framhåller också vikten av att hålla isär de olika roller och åtagande som en kontrollansvarig kan ta på sig. – När det gäller PBLs kontrollplan har KA ett offentligrättsligt ansvar (gentemot staten) att biträda byggherren med att upprätta en kontrollplan för PBL. KA ska med sin expertkompetens inom PBL bistå byggherren i att upprätta planen och se till att kontrollerna utförs. Den som är bäst lämpad och har specialistkunskapen är den som ska utföra kontrollen. Med andra ord är det inte nödvändigtvis KA som utför kontrollerna, förtydligar Martin. Ett problem för KA kan också vara dubbla lojaliteter. Samtidigt som man har ett avtal att stödja byggherren i PBL frågor är man också ”agent” för byggnadsnämnden och ska rapportera om något blir fel. HUSBYGGAREN NR 4.2020

Illustration: Tictac/Boverket

– PBL:s kontrollplan ska kontrollera de kritiska momenten i ett bygge utifrån byggets komplexitet och organisation och inte som i dag då man ofta i kontrollplanen PBL anger att allt ska kontrolleras. Det handlar istället om att göra en riskbedömning kring sannolikheten och konsekvenser för eventuella fel. Utfallet av riskbedömningen är det som ska kontrolleras och finnas med i kontrollplanen. Till stöd för att göra denna riskbedömning är det lämpligt att ta hjälp av exempelvis sina projektörer. Ända sedan lagen ändrades år 2011 har tillämpningen avseende kontrollplan och kontrollansvarigs (KA) roll utvecklats på ett sätt som inte var tänkt. Nu gör vi ett ordentligt omtag med Boverkets nya vägledning som förtydligar och beskriver arbetet. Börjar vi jobba som det var tänkt så kommer det att bli stor skillnad med mindre fel och brister, menar Mats Sjökvist. Det är önskvärt att KA har en stark ställning i rollen att biträda byggherren med att upprätta en kontrollplan för PBL. Man ska se KA som en processledare med PBL-kompetens som biträder byggherren i frågor kring lagstiftningen kring byggandet.

– Kanske byggherren även förväntar sig att KA ska stödja i andra frågor som inte har att göra med det offentligrättsliga ansvaret. Här gäller det att skriva tydliga avtal mellan byggherren och KA och att kunna skilja på de civilrättsliga avtal som ligger mellan byggherren och de olika entreprenörerna som anlitas. Det finns olika standardavtal inom branschen som är lämpliga att använda, säger Martin Lindholm RISKBEDÖMNINGEN

Hur den enskilda riskbedömningen ska gå till har Boverket inte gått in på i vägledningen men det finns olika standarder på marknaden, oftast i de större organisationerna. Här behöver man ta hjälp av projektörerna för att identifiera de kritiska momenten: Vilka fel och brister kan uppstå, vad är sannolikheten att det uppstår? När man identifierat en risk är det tillbaka till ritbordet för att ta fram tydliga anvisningar för åtgärder. – Detaljeringsgraden i planen måste öka medan det totalt sett blir färre kontrollpunkter, bara de absolut nödvändiga, menar Martin Lindholm. Said Elmi är byggnadsinspektör på deltid och övrig tid föreläser han om regelverket kring byggande och är utbildare för KA. Han är själv kontrollansvarig och entreprenad besiktningsman och beskriver problematiken ur sitt perspektiv: – En byggherre har alltid totalansvaret för helheten och kvalitetssäkring. Att bygga om inbyggda delar är oerhört komplicerat och kostsamt. När det gäller de kritiska

momenten är det av största vikt att tidigt bedöma risker och konsekvenser. Beroende på byggets komplexitet och omfattning finns det en mängd olika regler och kontroller byggherren måste ha koll på. Allt ifrån arbetsmiljöregler, lagen om skyddsrum, ellagen m.m. Men inom ramen för kontrollplan enligt PBL ska det renodlas till de tekniska egenskapskraven och inom detta område innehålla de mest kritiska delarna utifrån byggets förutsättningar och organisation. – PBL:s kontrollplan och KA-rollen finns inom det offentligrättsliga området medan entreprenörens egenkontroller finns inom det civilrättsliga området. Det är väsentligt att förstå skillnaderna mellan byggherrens dokumenterade egenkontroll enligt PBL och entreprenörens egenkontroll, som utgår ifrån entreprenadjuridiken och/eller kvalitetsledningsstandarder. Ibland kan dessa gå hand i hand men inte alltid, då utgångspunkterna är så olika. – Med Boverkets senaste vägledning om kontrollplanens utformning förtydligas KArollen till en mer samordnade roll vad gäller framtagandet av de kritiska kontrollerna, där kontrollansvariga tillsammans med byggets entreprenörer och projektörer bidrar med sina expertkunskaper av regelverket vid framtagandet av riskbedömda kritiska kontrollpunkter. Redan 1995 infördes begreppet kvalitetsansvarig som år 2011 växlades upp till kontrollansvarig. Said som sitter i SBRs expertgrupp för kontrollansvariga samt SBR styrelse framhåller KAs viktig roll som stöd för byggherren att ha koll på regelverket. Med den nya vägledningen från Boverket hoppas han att utbildningen av KA kan utvecklas med större tydlighet kring rollen. Med detta sagt måste jag även tillägga att Kommittén för modernare Byggreglers förslag om att avskaffa KA-rollen är illa genom-

FASTIGHET

TIPS

Den nya vägledningen om Kontroll planen hittar du på Boverkets hemsida PBL Kunskapsbanken/Lov och Byggprocess/Byggprocess/Kontrollplan. Under fliken PBL akademin på Kunskapsbanken finns en mängd korta webbutbildningar och webbseminarier med syfte att utbilda och kompetensutveckla yrkesverksamma inom PBL. För branschen finns övergripande utbildningar om PBLsystemet och om byggregler. Därutöver mer avgränsande som exempelvis om brandskydd, konstruktionsregler, klimatanpassning i planering och om ändringar och ombyggnad m.m.

Webbutbildningen ”Ny på jobbet som byggnadsinspektör” tar upp frågor kring KA och kontrollplan. Den kan även vara till nytta för mer erfarna medarbetare och för dig som jobbar som konsult eller i byggbranschen och vill lära dig mer om PBL och byggreglerna. Du hittar den under PBL-akademin.

Under 2019 samlades all information om PBL, även utbildningar och seminarier under begreppet PBL kunskapsbanken.

tänkt och utan vidare konsekvensanalys och om det vittnar remissvaren, inklusive vårt från SBR, understryker Said Elmi. Linn Bessner som är utbildningsansvarig på SBR ser också behovet att utveckla utbildningar och kurser för KA. – Det har handlat mycket om kontrollplaner i våra symposier de senaste åren. Jag upplever att det är en väldig spridning inom branschen av hur man tolkar rollen och vad en KA ska arbeta med. Det är viktigt att förstå att det är Byggherrens ansvar för kontrollplanen och KA ska vara experten som bistår med PBL kompetens. Många har arbetat tvärtom, där KA tagit på sig ett större ansvar, även för frågor som inte har med PBLas kontrollplan att göra. Det är viktigt att ha avtal som reglerar rollen och ansvaret. Jag ser fram mot att Boverket nu förtydligar detta. SBR har tagit fram en kontrollplan som KA kan använda. 22

Linn har deltagit i PBL kompetens olika möten med utbildningssamordnare och hon ser positivt på samverkan med Boverket. Det är bra att vi kan komplettera varandra i utbildningsbehovet. Exempelvis kan vi på SBR använda oss av Boverkets korta informationsfilmer i våra utbildningar. Sådana korta klipp/filmer behövs också på flera olika nivåer, inte bara grundläggande. Vi har kompletterat vår dokumentbank på SBR med länk till Kunskapsbanken på Boverket, berättar Linn PBL KUNSKAPSBANKEN

Boverket har sedan 2014 gjort flera satsningar kring kompetensutveckling inom PBL och tagit fram ett stort antal nya webbutbildningar, seminarier, vägledningar och nätverksaktiviteter som branschen kan ha stor nytta av. I det senaste regeringsuppdraget, PBL kompetens som startade 2017, vänder man sig aktivt till alla aktörer i samhällsbyggnadssektorn. Genom insatser som både ökar förståelsen för regelverken och aktörernas olika roller kan processen bli smidigare, kostnaderna lägre och generera ökade resurser till bostadsbyggandet. Allt material kring PBL kompetens finns samlat

Den 5 november sänder Boverket ett webbseminarium som tar upp den nya vägledningen: Kontrollplan enligt PBL. Inbjudan finns under PBL-akademin – webbseminarier.

på PBL kunskapsbanken som du hittar på Boverkets startsida. Kunskapsbanken är Boverkets digitala handbok för PBL som består av ca 2 000 webbsidor där man kan söka aktuella och kvalitetssäkrade vägledningar, regler, rättsfall om bland annat region-, översikts- och detaljplanering, lov- och byggprocessen samt Boverkets byggregler. Det är ett ramverk att luta sig mot där man får Boverkets syn på tolkning i olika frågor. Glädjande är att allt fler användare från den privata samhällsbyggnadssektorn hittar till PBL kunskapsbanken. Ju mer olika aktörer utgår från samma aktuella regler, vägledning och utbildning, desto bättre förutsättningar för en effektivare plan- och genomförande– process. ■

LILLEMOR FRENKEL

Directa, organisationskonsult med uppdrag i Boverkets PBL kompetens.

HUSBYGGAREN NR 4.2020

När du söker nya uttryck. Eller nya intryck.

Många är de som använder våra olika produkter för att förverkliga sina idéer – och så har det varit sedan vi startade för 50 år sen. Låt dig inspireras på plannja.se

Hela Nordens tak

HÅLLBART BYGGANDE

STOR POTENTIAL ATT ÖKA MATERIALÅTERVINNING AV BYGGAVFALL I övergången mot en cirkulär ekonomi är nyttiggörande av avfall och att använda detta som resurser en viktig hörnsten. Byggavfall och rivningsavfall är några av de största avfallsströmmarna både i Europa och Sverige och uppskattades till omkring 800 miljoner (2016) respektive 12,4 miljoner (2018) ton per år. TEXT: INGE JOHANSSON, CARL JENSEN & JENNY SAHLIN

enomförda plockanalyser i forskningsprojektet ”Reduktion av mängden brännbart bygg- och rivningsavfall” visar på att det brännbara byggavfallet till energiåtervinning skulle kunna minskas med drygt 30 procent enbart genom en väl fungerande källsortering och återvinning av främst plast- och pappersförpackningar. De förbättringsåtgärder som identifierats i projektet är en mix av komplexa åtgärder såsom normförändring, ny affärslogik och

kommunikation i värdekedjan till mer konkreta åtgärder såsom rätt antal containrar vid sortering, förbättrade möten vid projektuppstart samt metoder för utökat återtagande av förpackningar. Bygg- respektive rivningsavfall är två avfallsströmmar med stor potential till en ökad materialåtervinning jämfört med idag. Fram till idag har fokus varit att styra bort avfallet från deponi och en stor andel går istället till energiåtervinning. Trots de stora mängderna har underlaget om vad det brännbara bygg- respektive rivningsavfallet innehåller varit knapphändigt.

MYCKET ÅTERVINNINGSBART AVFALL I DET BRÄNNBARA AVFALLET

Plockanalyserna i projektet visade att det finns betydande andelar i de brännbara fraktionerna som borde ha sorterats ut för materialåtervinning. I snitt utgjordes det brännbara byggavfallet till drygt 30 % av främst plast- och pappersförpackningar. Detta är strömmar som omfattas av producentansvar och där det redan idag finns fungerande processer för materialåtervinning som dock kräver att källsortering på byggarbetsplatserna sker. När det gällde rivningsavfallet fanns det exempel där mer än

HUSBYGGAREN NR 4.2020

50 % av den så kallade brännbara fraktionen utgjordes av icke brännbart material, främst gips, som ska källsorteras. Det ska dock tilläggas att antalet plockanalyser var begränsat och inte utgör något statistiskt säkerhetsställt underlag.

Papper och papp Tjärpapp Papper Täckpapp

3% 13%

VAD KAN BYGGBRANSCHEN GÖRA?

I projektet togs det fram rekommendationer för olika aktörer (avfallsbolag, myndigheter med flera). Här följer ett urval av rekommendationer för byggbranschen: ■ Skapa strategi och samarbete för normförändring genom hela värdekedjan där alla måste prioritera arbetet med att HUSBYGGAREN NR 4.2020

Plast Frigolit

Övrigt Övrigt icke brännbart

8% 9%

Förpackningar (wellpapp) 80%

MEN PLAST BRINNER JU!

Så varför är det ett problem med mycket plast i det brännbara avfallet? Vill inte energianläggningarna ha plast i avfallet för att få ett högt värmevärde? Detta var frågor som återkom under workshopar och intervjuer som vi genomförde med olika intressenter i värdekedjan. Ett svar är att vi behöver hushålla med de resurser moderjord förser oss med. Det innebär att vi behöver lämna det linjära tänkandet som präglat ekonomin under en lång tid. Tekniskt är det inte några större problem för energiåtervinningsanläggningarna att hantera plasten. Fjärrvärmebranschen arbetar dock aktivt för att bli klimatpositiv till år 2045. Idag står avfallsförbränningen för omkring 57 % av de fossila koldioxidutsläppen från el- och fjärrvärmeproduktionen. Av de fossila koldioxidutsläppen från avfallskraftvärmeverk står plast för de absolut största mängderna. För att nå målen inom energisektorn är det nödvändigt med minskade mängder fossil plast i det brännbara avfallet från alla sektorer. Allt fler fastighetsägare efterfrågar också en fossilfritt producerad fjärrvärme för sin uppvärmning vilket förstås är positivt. Men samtidigt arbetar de i begränsad omfattning med att minska mängden fossilt avfall i den brännbara avfallsfraktionen som de själva direkt eller indirekt genererar under fastighetens livstid. Missuppfattningar som den om att energianläggningarna vill ha plast i sitt brännbara avfall måste övervinnas. En naturlig lösning för detta är en bättre kommunikation genom värdekedjan för att nå en bättre helhetsbild och kunskap kring avfall och återvinning. I projektet identifierades en rad ytterligare barriärer som spänner från prioriteringar i företagsledningarna till brist på tid och resurser för inventering och selektiv rivning och en upplevd brist på utrymme för sortering

BRÄNNBART BYGGAVFALL

Papper och papp 23%

Plast 29%

18% Rör

Trä 31%

Isolering (cellplast)

Rör (hårda)

Plastförpackningar (mjuka) 49%

2% 11% 14% Hårdplast

Källa: RISE

Genomsnittlig materialsammansättning i brännbart byggavfall samt i delfraktionerna papper och papp samt plast. Detta baserat på nio plockanalyser på brännbart byggavfall.

minimera och sortera avfall. Prioritera resurshushållning högt vid projektering, planering och implementering. ■ Förtydliga och utöka samarbete mellan

olika affärsenheter såsom ledning, hållbarhet, teknik, särskilt i stora organisationer. Hållbarhetsavdelningen är vanligen väl insatt i frågorna om avfallshantering, men kan ha svårt att nå ut och nå förändring i praktiken. ■ Sätt branschgemensamma mål och iden-

tifiera vägar för uppföljning för ökad resurshushållning och bättre avfallsbehandling. ■ Gör medvetna resursstyrda inköp för att

minska materialåtgång och i förlängningen avfallsmängder. ■ Skapa ett forum för samverkan mellan

samtliga aktörer i värdekedjan. ■ Avsätt utrymme för sortering. Förbättra

utformning av insamlingssystem och effektivisera avfallslogistiken. ■ Undvika byggnadsmaterial som är sam-

der mest lämpat för energiåtervinning. Det kommer dock, om det görs på rätt sätt, att minska både det miljömässiga fotavtrycket som byggnation och rivning idag har och det koldioxidavtryck som energisektorn utgör – samtidigt som farliga ämnen fasas ut ur samhället på ett säkert sätt. Kunskapen som genererats i detta projekt tillsammans med de kontaktytor som skapats är förhoppningsvis pusselbitar som kan guida mot en mer cirkulär framtid. Arbetet är långt ifrån klart och nu arbetar konsortiet vidare på att försöka hitta fler cirkulära lösningar för plast inom byggsektorn. Detta arbete leder förhoppningsvis till fler och mer konkreta råd om hur plast bör sorteras. ■ För er som vill läsa mer om projektet så kan rapporten laddas ner från SBUFs hemsida. www.sbuf.se/ Projektsida?project=477e6721-ce1e-4d18-bf1c2034d9c2e42c Projektet genomfördes av RISE och Profu under 2018 och 2019 och har finansierats av RE:Source, Avfall Sverige, SBUF och tio energiåtervinningsbolag.

mansatta av olika material och därmed svåra att återvinna. ■ Prioritera tid och utrymme och resurser

för att möjliggöra selektiv rivning. Punkterna ovan ger mer eller mindre konkreta åtgärdsförslag. Eftersom olika företag har kommit olika långt i sitt arbete känns kanske vissa åtgärdsförslag som självklar heter men det har visat sig inte vara det för alla.

INGE JOHANSSON

HUR GÅR VI VIDARE?

CARL JENSEN

Genom att på ett bättre sätt ta tillvara på och cirkulera material som idag går till energiåtervinning kan mer material cirkuleras och uttaget av jungfruliga resurser minskas samtidigt som man hjälper energibranschen i deras arbete med att nå en fossilfri energisektor. Det betyder inte att allt material kommer kunna cirkuleras, en del är fortfarande med dagens återvinningsmeto-

Projektledare, Resurser och avfall RISE

Forskare, Resurser och avfall RISE

JENNY SAHLIN

Forskare, Profu

HÅLLBART BYGGANDE

MYTER & FAKTA OM PASSIVHUS Välbyggda serieproducerade småhus med värmepumpar är bättre än passivhus visar uppföljande undersökningar i bebodda hus. Såväl vad gäller bygg- och energikostnader som innemiljö. Passivhus debatten pågår med en strid ström av nyhets inslag och tidningsartiklar. Samtidigt träder allt fler boende fram och vittnar om problem med hus och hälsa. Marknadsföringen av passivhus har inte tillräckligt kritiskt granskats av media visar bland annat ett tv-program som fällts av Granskningsnämnden för radio och tv. TEXT: CHRISTER HARRYSSON

nergisparandet i nya bostäder har inte kommit särskilt långt sedan oljekrisen 1973. Som framgår av offentlig statistik är besparingarna genomsnittligen av storleksordningen 10–20 %. En väg till framgång är att arbeta med helhetsgrepp och systemtänkande samt rangordna olika lösningar med hänsyn till kostnader, energianvändning och innemiljö. Man måste ingående granska och utvärdera nya lösningar innan beslut fattas om att starta eventuell serieproduk26

tion. Detta för att främja goda lösningar som kan ha en sparpotential på ytterligare minst 20 %. PASSIVHUSENS FÖREGÅNGARE: LUFTVÄRMDA HUS PÅ 80- OCH 90-TALEN

Oljekrisen 1973 blev starten på en mängd FoU-arbeten och konstruktionsändringar av nya hus. Kunskapsnivån om byggfysik,

energi och innemiljö i byggnader var låg. En mängd energisparåtgärder infördes men medförde olika innemiljöproblem och byggskador. Många gånger uteblev energibesparingen helt eller delvis. På 1980-talet började luftvärme med återluft marknadsföras i bostäder. Strategin var att värme- och ventilationssystemen kunde förenklas och slås samman till ett distribu-

HUSBYGGAREN NR 4.2020

kWh/m2

tionssystem genom att husen gjordes avsevärt mer isolerade och tätare. De luftvärmda husen påstods ha lägre energianvändning och god innemiljö även för allergiker. Marknadsföringen var ytterst aggressiv och argument som i figur 1 användes. De luftvärmda husen visade sigsnart ha helt andra egenskaper. Sanningen är att alla nya bostadshus måste värmas i nordiskt klimat. Redan vid ett par plusgrader ute måste energi tillföras via värmesystemet i småhus för att upprätthålla normal innetemperatur 20°C! Många problem uppstod i de luftvärmda husen både i form av större effektoch energibehov än beräknat, men allvarligast för de boende, hälsoproblem och en mängd innemiljöproblem. Ett antal luftvärmda hus har måst kompletterats med elradiatorer för att vara beboeliga, däribland 28 småhus på Bo92 i Örebro. Mer än 30 000 småhus byggdes med luftvärme och cirka 20 % av dessa hade allvarliga problem för de boende liksom högre energianvändning än utlovat. Till slut blev husen med problem så många att Boverket i de nya byggbestämmelserna 1994 förbjöd luftvärme med återluft. Ett förbud som senare successivt luckrats upp. Kring millennieskiftet återkom luftvärmen i nya passivhus, nu utan återluft. VAD ÄR PASSIVHUS?

Småhus kan byggas på många olika sätt. Ett av dessa sätt är passivhus som kararakteriseras av: extremt tjock isolering, hög täthet, ofta stora glasytor och ett kombinerat värme- och ventilationssystem, luftvärme dvs frånlufts-/tilluftsventilation med ventilationsvärmeväxlare och elektriskt värmebatteri för värmning av tilluften. Klimatskärmen ska vara så energisnål att ventilationsluften räcker för att värma huset. Några element/radiatorer under fönster ska inte finnas. De flesta passivhus är elvärmda med ett värmebatteri. SKRÖNOR OCH MYTER OM PASSIVHUS

Det verkar fint att slippa synliga element/ radiatorer och lika fint att ha skyltfönster ut mot naturen och grannarna. Men, vi lever i ett nordiskt klimat med andra krav på uppvärmning och komfort än i Sydeuropa. Det är det vi måste bygga efter. Annars får de boende hälso- och komfortproblem samt HUSBYGGAREN NR 4.2020

160 140

140 130

120

110

100

102

1971–1980

1981–1990

1991–2000

60 40 20 0 –1940

1941–1960

1961–1970

2001–

Källa: Energimyndigheten (2012)

Figur 1. Genomsnittlig energianvändning per m2, summan för bygg nadsuppvärmning och varmvatten, exklusive hushållsel i 7 000 småhus under 2011, fördelat på byggår, kWh/m2.

bygg- och energikostnaderna skjuter i höjden – vilket också har skett. Förespråkarna påstår osakligt bland annat att: ■ Inneluften är bättre än uteluften genom att den filtreras. ■ Ingen köpt energi behövs. Husen är själv-

värmda/kroppsvärmda och har därför inget värmesystem. ■ Stora och energieffektiva fönster spar

energi. ■ Passivhusen har obetydligt högre eller

samma produktionskostnader och lägre energianvändning än vanliga hus. ■ Passivhus minskar användningen av

”marginalel” producerad med kolkraft jämfört med om man använder värmepumpar. Få har tagit ett helhetsgrepp för att klarlägga passivhusens verkliga egenskaper och beaktat systemet boende-byggteknikenergi-innemiljö. Förespråkarna har därför hittills fått stå ganska oemotsagda i debatten och använt många osakliga argument.

MWh/hus

Samtliga –1940 1941–1960 1961–1970 1971–1980 1981–1990 1991–2000 2001–

17,4 ±0,5 18,8 ±1,6 17,8 ±2,0 18,4 ±1,6 17,4 ±0,9 15,9 ±0,8 16,0 ±1,2 16,8 ±1,5

kWh/m2

128 ±4 149 ±15 138 ±14 132 ±11 120 ±6 121 ±5 125 ±8 116 ±10

Källa: Energimyndigheten (2012)

ENERGIANVÄNDNING, TOTALT OCH DELPOSTER

Trots stora ekonomiska satsningar för att spara energi under mer än 40 år har energianvändningen i nya småhus inte minskat så mycket visar offentlig statistik, Energimyndigheten (2012, 2017), figur 1 samt tabellerna 1 och 2. Elvärmda småhus byggda under 1970-talet har 2011 genomsnittligen specifik total energianvändning för summa värmesystem, varmvatten och hushållsel med 120 kWh/m2 eller 17 400 kWh medan ”dagens” nyproduktion 2001 genomsnittligen visar cirka 118 kWh/ m2 eller 16 800 kWh. För 2016 har energianvändningen i småhus byggda på 1970-talet genomsnittligen minskat till 112 kWh/m2 eller 16 100 kWh medan småhus byggda 2001–2010 har energianvändningen 108 kWh/m2 eller 16 300 kWh. Som framgår är energibesparingarna genomsnittligen mycket små trots de stora resurser som satsats på att minska energianvändningen. Det rör sig inte om mer än 10–20 % om man jämför hus byggda på 1970talet med hus byggda under 2000-talet.

MWh/hus

Samtliga –1940 1941–1960 1961–1970 1971–1980 1981–1990 1991–2000 2001–2010 2011–2015 Uppgift saknas

16,3 ±0,5 16,7 ±1,3 17,1 ±1,9 17,5 ±1,2 16,1 ±0,7 15,0 ±1,1 16,1 ±1,6 16,3 ±1,1 15,3 ±3,2 9,9 ±3,2

kWh/m2

119,4 ±3,2 138 ±10 143 ±14 118 ±9 112 ±5 117 ±7 113 ±9 108 ±8 99 ±10 135 ±51

Källa: Energimyndigheten (2017)

Tabell 1. Genomsnittlig elanvändning inklusive hushållsel per m2 uppvärmd area inklusive biarea för småhus 2011, uppvärmda enbart med el, för delad efter byggår. MWh/hus respektive kWh/m2 (redovisad med 95 % konfindensintervall).

Tabell 2. Genomsnittlig elanvändning inklusive hushållsel per hus och m2 uppvärmd area inklusive biarea för småhus uppvärmda med enbart el år 2016, fördelat på byggår, MWh/hus och kWh/m2 (redovisad med 95 % konfindensintervall).

HÅLLBART BYGGANDE

Ventilationsförluster

NYA SMÅHUS

Elvärmda nya småhus har enligt Energimyndigheten (2017) en genomsnittlig total energianvändning på cirka 15 000 kWh/år eller cirka 100 kWh/m2 år (genomsnittlig yta cirka 150 m2) ungefärligen fördelat på ⅓ vardera för värmesystem, varmvatten och hushållsel. Det finns emellertid goda lösningar som ligger nere kring 80 eller ca 10 000 kWh/år. Med frånluftsvärmepump uppgår den totala energianvändningen till cirka 10 000 kWh/år, ungefärligen fördelat med cirka ⅔ för summa energi till värmesystem och varmvatten samt ⅓ för hushållsel. Goda lösningar har således en avsevärd ytterligare energisparpotential och måste därför särskilt stödjas från samhällets sida. En sådan lösning karakteriseras av måttlig isolering och täthet, frånluftsventilation samt frånluftsvärmepump för värmesystem och varmvatten. ÄLDRE BYGGBESTÄMMELSER OCH NUVARANDE

Före Boverkets byggregler 2006 använde man sig av referenshusberäkning och betraktade den totala energianvändningen, summan för byggnadsuppvärmning, varmvatten och hushållsel, figur 2. Från 2006 baseras byggreglerna på den specifika energianvändningen, summan för byggnadsuppvärmning, varmvatten och fastighetsel, men exklusive hushållsel. Hushållselen anses utgöra 30–40 % av husets totala energianvändning, cirka 6 000 kWh/år eller 40 kWh/m2 år. Större delen av hushållselen blir gratisvärme som ger betydande bidrag till byggnadens uppvärmning, liksom solinstrålning, personer och varmvatten. KOMPLEXA BYGGBESTÄMMELSER OCH AGGRESSIV MARKNADSFÖRING AV PASSIVHUS

Det är naturligtvis svårt för den vanlige villaägaren att sätta sig in i såväl byggbestämmelser som branschens marknadsföringsaktiviteter av såväl olika produkter, system och husfabrikat. Särskilt svårt är det att tränga in i marknadsföringen av passivhus. Dessa marknadsförs som ”hus utan värmesystem” och kroppsvärmehus”. Byggreglerna från 2006 försvårar en korrekt bedömning av den totala energianvändningen inklusive hushållsel vid uppföljning och jämföreler mellan storheterna. Marknadsföringen avser ibland dessutom delposten ”byggnadsuppvärmning” eller ”energi till värmesystemet” och/eller ”varmvatten”. Användningen av begreppen Passivhus, Plusenergihus, Nollenergihus med flera försvårar vid olika jämförelser, ökar förvirringen och möjligheterna att 28

Transmissionsförluster tak

Solinstrålning

Gratisvärme från varmvatten, hushållsel och personvärme

Transmissionsförluster fönster

Transmissionsförluster vägg

Transmissionsförluster golv Källa: Harrysson

Energibehov för uppvärmning, varmvatten och hushållsel

Spillvärme från varmvatten och hushållsel

Figur 2. Pilarna visar hur energibalansen upprätthålls i ett småhus.

fatta rätt beslut och spara energi i realiteten. FAKTA OCH PROBLEM MED PASSIVHUS

Få uppföljande undersökningar har gjorts. En av dessa har utförts av Harrysson (2015). Den visar på anmärkningsvärd hög energianvändning i passivhus. Nivån är inte lägre än för genomsnittligen byggda småhus under 2000-talet. Många uppgifter om passivhus har vid närmare granskning inte kunnat verifieras. Energiuppgifter som används är ofta gynnsamt valda och beräknade värden utan att vederbörlig uppföljning gjorts i några tiotal byggda och bebodda hus. Dessutom föreligger ofta oklarheter om det är storheten energi eller effekt som avses. Inte heller är det alltid tydligt om det är den totala energianvändningen som avses eller någon/några av delposterna för värmesystem, varmvatten och hushållsel. Beräknad energianvändning är oftast lägre än verklig. Beräkningsförutsättningarna är ofta alltför gynnsamma och har inte beaktat passivhusens speciella egenskaper. Komfortproblem nära stora fönsterytor finns och har ibland avhjälpts med extra radiatorer under fönstren, figur 3. Sommartid har kompletteringar måst göras med

Figur 3. Passivhusområden måste ofta kompletteras med radiatorer under fönster. Källa: Harrysson (2015a,b)

dyrbara markiser för att begränsa övertemperaturer. Problemen med passivhus är i flera avseenden desamma som i luftvärmda hus byggda under 80- och 90-talen: ■ Isolertjockleken. Extrema isolertjocklekar

ger ökade byggkostnader alternativt lägre hyresintäkter.

HUSBYGGAREN NR 4.2020

Nu fullbordar vi cirkeln

RÄTT GLAS RÄTT MONTERAT

Den nya auktorisationen är framtagen för att hjälpa upphandlare att ställa relevanta miljö- och hållbarhetskrav utifrån ett helhetsperspektiv när det gäller golvinstallationer. Tillsammans kan då leverantörer och entreprenörer borga för en hållbar golvkonstruktion i hela kedjan!

Anlita alltid MTK-auktoriserade företag! Glas är möjligheternas material. Det släpper in dagsljus, dämpar buller, skyddar mot brand, stoppar farlig strålning, ger skydd mot beskjutning och försvårar inbrott. Men det gäller att välja rätt glas och montera det rätt! Ett litet fel kan få stora följder. Det kan i värsta fall leda till otillräckligt brandskydd eller allvarliga säkerhetsrisker.

Leverantörer

Entreprenörer

För hållbart materialval För hållbar installation

Det är viktigt att du anlitar MTK-auktoriserade glasföretag som följer rådande branschregler. Detta så att du kan garantera säkra glasmiljöer. På www.mtkauktoriserad.se hittar du mer information. Du kan också söka efter företag nära dig.

KOMPETENS • KVALITET • GARANTI AUKTORISATION.SE Auktorisationen administreras av Golvbranschen, GBR. info@golvbranschen.se •golvbranschen.se

bästa brandskyddet på bygget med wes+ Lättinstallerat brandlarmssystem för maximal säkerhet dygnet runt. WES+ är det mobila brand- och utrymningslarmet för byggarbetsplatser, tillfälliga boenden och andra miljöer där fasta brandlarm ännu inte kan installeras. Ingen kabeldragning behövs, de trådlösa detektorerna ansluts genom ett enkelt knapptryck och ett obegränsat antal detektorer kan anslutas. WES+ flyttas även smidigt med till nya byggprojekt. Dafo BranD aB l Vindkraftsv 8 l Box 683 l 135 26 Tyresö l Tel 08-506 405 00 l fax 08-506 405 99 l info@dafo.se l www.dafo.se

Produkter för Svanenmärkta hus

• Robust units built to c construction environm brandtätning

tillverkning

CERTIFIERAD ISO 9001

Ledningssystem för kvalitet

Färg för industriellt underhåll

Induf erbjuder skyddande och problemlösande färgprodukter för industriellt och professionellt målningsunderhåll. Vår målsättning är att säkerställa problemfri drift och bevara ekonomiska värden. Tillsammans med auktoriserade takentreprenörer erbjuder vi plåttaksmålning med 15–20 års problemfri funktion. Läs mer på induf.se

• Call points for emerge CERTIFIERAD ISO 14001

CERTIFIERAD ISO 9001

Ledningssystem för miljö

Ledningssystem för kvalitet

• Heat and smoke detec 24hr active fire detect brandisolering |

utbildning

brandteknikab.se

Svensk generalagent

HÅLLBART BYGGANDE

■ Livscykelkostnader – utförande. Obetyd-

ligt lägre livscykelkostnader som lätt kan bli högre på grund av slarvigt utförande. ■ Hög energianvändning. Verklig energian-

vändning är ofta högre än beräknad. Passivhusen har dessutom sällan lägre energianvändning än välbyggda serieproducerade hus med värmepump. ■ Täthet och fukt. Större risker för fuktoch

mögelskador i klimatskärmen på grund av tjock isolering samt att FT-ventilationen medför större risker för övertryck inne och fuktkonvektion i klimatskärmen.

kWh/m2 år

100

0 Värme + varmvatten

■ Distributionssystem – värmeförluster.

Ökade värmeförluster från distributionssystemet som ytterligare kan öka av egenkonvektion i lösull.

Hushållsel

Summa Källa: Harrysson (2015,a,b)

Figur 4. Specifik total energianvändning och delposter; Lindås (passiv hus) respektive hus med frånluftvärmepump. Serieproducerade små hus är bättre än passivhus.

■ Utförande – värmeförluster. Extra insatser

för utbildning och noggrant utförande då extrema isolertjocklekar relativt sett har större inverkan på värmeförlusterna.

Hus med frånluftvärmepump

Lindås (passivhus) 80

kWh/m2 år

150

100

■ Luftläckage i värmeväxlare. Fukt- och

luktöverföring mellan från- och tilluft. ■ Styr- och reglerutrustning. En centralt

placerad termostat styr värmetillförseln och medgör lägre gratisvärmeutnyttjande. ■ Innemiljö. Innemiljöproblem för de

boende på grund av förorena(n)de tilluftskanaler. Höga underhållskostnader för kanalrensning och filterbyten i kanaler och växlare.

0 Område 1

Område 2

Område 11

Lindås Park inkl. solf 9

Värnamo Oxtorget exkl. solf

Hamnhuset gbg flerbo

Frillesås exkl. solf

Källa: Harrysson (2015,a,b)

Figur 5. Passivhusområden, total energianvändning, summan för värme, varmvatten och hushållsel. Passivhusområden klarar ej utlovad energianvändning.

VÄLBYGGDA SERIEPRODUCERADE SMÅHUS LIKA BRA SOM PASSIVHUS!

Passivhus är inte energisnåla. Lika låg energianvändning, figur 4, kan man emellertid enkelt uppnå med vanliga välbyggda serieproducerade småhus som har frånluftsventilation, vattenradiatorer samt frånluftsvärmepump för byggnadsuppvärmning och varmvatten m.m. Figur 5 visar uppmätta genomsnittliga värden för några passivhusområden. Områdena.1, 2 och 11 är hämtade från Harrysson (2015 a, b) och har specifik total energianvändning, summan för byggnadsuppvärmning, varmvatten och hushållsel, 118, 100 och 82 kWh/m2 år. För områdena 1 och 2, båda med luftvärme och vattenbatteri, ska dessutom adderas kulvertförluster, vilket område 11, med luftvärme och elbatteri, saknar. Inget av de 3 studerade passivhusområdena klarar rekommendationerna enligt Feby-12, dvs. 25 för elvärme och 50 kWh/m2 år för övriga uppvärmningssätt. Områdena Lindås Park har specifik total energianvändning 78 inklusive energi från solfångare 9, Värnamo (flerbostadshus) 69 exklusive energi från solfångarna, HamnhuHUSBYGGAREN NR 4.2020

set Göteborg (flerbostadshus) 114 (15 % högre än beräknade värden) och Frillesås 81 exklusive energi från solfångarna. Dagens bäst dokumenterade och mest energisnåla passivhus som småhus är området Lindås Park med elbatteri och 20 st tvåplans radhus som, genomsnittligen har totala energianvändningen 78 kWh/m2 år fördelat på 20,1 för byggnadsuppvärmning, 15,4 varmvatten el, 33,5 hushållsel och varmvatten från solfångare 9 kWh/m2 år. VEM TJÄNAR PÅ PASSIVHUSEN?

Passivhusdebatten pågår med en strid ström av nyhetsinslag och tidningsartiklar. Samtidigt träder allt fler boende fram och vittnar om problem med hus och hälsa. Trots påstådda fördelar är passivhusen inte bättre än serieproducerade hus med frånluftsvärmepump, enkel frånluftsventilation och vattenradiatorer. Den totala energianvändningen för byggnadsuppvärmning, varmvatten och hushållsel är ungefär densamma, medan riskerna för innemiljöproblem och byggskador är större

liksom produktionskostnadena. De stora ekonomiska vinsterna gör i stället olika tillverkare av material och produkter som isolering, fönster- och glasindustrin samt installationsföretag med flera. Passivhusen har dessutom blivit en födkrok för flera organisationer och centrumbildningar, till exempel IG Passivhus samt Passivhuscentrum Alingsås (numera avvecklat), som bland annat drivits med skattepengar från Västragötalandsregionen. Dessutom stöds dylika inrättningar liksom många forskare och konsulter med statliga medel samt av tillverkande bolag . MEDIAL BAKLÄXA OM PASSIVHUSDRÖMMAR I VILLA CIRCUITUS, VÄXJÖ

Granskningsnämnden för radio och Tv fällde häromåret SvT-programmet Husdrömmar, februari 2016, för bristande saklighet om ett nybyggt passivhus i Växjö, villa Circuitus, Myndigheten för press, radio och tv (2016). I stället för skönmålning skulle programmet kunnat berätta fakta ansåg Granskningsnämnden: nämli31

HÅLLBART BYGGANDE

gen att återbetalningstiden för passivhuset uppgår till mer än två medellivslängder, eller 175 år! Förhoppningsvis kan domen bana väg för en nyktrare mediebevakning av experimentellt bostadsbyggande. I programmet påpekades att passivhuset var mycket energieffektivt och endast använde 2 000 kWh/år, vilket jämfördes med en ”normalvilla” som gör av med 25 000 kWh/år. Siffrorna var dock missvisande, då passivhuset inte jämfördes med en nybyggd villa, utan med en eluppvärmd genomsnittsvilla där alla energiposter är inräknade (värme, varmvatten och hushållsel). När det gäller passivhuset avsåg siffran 2 000 kWh/år endast värme och varmvatten. Om tv-programmet hade jämfört passivhuset med motsvarande nybyggd villa hade skillnaderna i energianvändning varit betydligt mindre. Enligt Boverkets byggregler får en nybyggd villa på 170 m2 ha en energianvändning på högst 9 350 kWh/m2 år. Snittet i branschen är dock ännu lägre, omkring 6 500 kWh/år, varav ungefär hälften går till värme och hälften till varmvatten. Notera att hushållselen numera inte räknas in i Boverkets energikrav, och att denna energipost ofta är relativt hög i så kallade lågenergihus. Påpekas ska att det passivhusbyggande paret representerar en intresseorganisation IG Passivhus som lobbar för den här typen av husbyggande. Paret bedriver också en affärsmässig verksamhet kring passivhus. Den osakliga beskrivningen av villa Circuitus utgör knappast ett undantag i mediernas rapportering om passivhus. Tvärtom har det länge rått en okritisk vurm för experimentella husbyggen där kritiska frågor uteblivit. Granskningsnämndens dom kan förhoppningsvis väcka till eftertanke och bli en väckarklocka för de journalister som bevakar byggbranschen. Saklighet och opartiskhet bör gälla även om husbyggarna vill framställa sitt koncept som den optimala lösningen för alla husdrömmare. Media måste med större kraft kritiskt granska uppgifter från forskare och företag. Vem har finansierat utredningen som ligger bakom uppgifterna? Vad kan ligga bakom uppgiftslämnarens ställningstaganden? Blir resultaten och slutsatserna desamma om en annan forskare upprepar undersökningen? SLÖSERI MED SKATTEMEDEL

Ofta har problem uppstått med experimenthus och boutställningar, inte bara i passivhus. Av till exempel Bo01 framgår att stora fönster och golvvärme är orsaker till 32

extremt hög energianvändning och olika innemiljöproblem. 20 % av de luftvärmda husen byggda under 80- och 90-talen har visat sig ge allvarliga problem för de boende. Därför är det viktigt att tillräckligt omsorgsfullt prova ut nya lösningar innan eventuell serieproduktion startar. Det är viktigt att förespråkare och motståndare får komma till tals i media och utbildningssammanhang samt att olika åsikter då får ”brytas mot varandra”. Olika centra, organisationer, forskningsprojekt, utbildningar och kurser finansierade med offentliga medel (skattepengar) ska i första hand användas för att åstadkomma ett bättre och billigare byggande, inte för att torgföra ett specifikt och tveksamt sätt att bygga. REKOMMENDATIONER

Bostadshus ska ha separata system för värme och ventilation samt rumsvis behovstyrd luft- och värmetillförsel. Erfarenheter visar bl.a. från Lindås Park att serieproducerade småhus av god kvalitet kan ha lika låg energianvändning som de bästa och dokumenterade passivhus dvs. 80 kWh/m2 år, summan för värme, varmvatten och hushållsel. En god lösning karakteriseras av måttlig isolering och täthet, frånluftsventilation med korta uteluftskanaler samt återvinning med frånluftsvärmepump för byggnadsuppvärmning och varmvatten. Frånluftssystemets ”akilleshäl” är väggventilernas placering och luftspridande egenskaper, något som måste ägnas särskild uppmärksamhet. ■

Referenser Energimyndigheten (2012). Energistatistik för småhus 2011. Statens energimyndighet, ES 2012:04, Eskilstuna. Energimyndigheten (2017). Energistatistik för småhus 2016, Statens energimyndighet, ES 2017:03, Eskilstuna. Harrysson, C (2015a). Energianvändning och innemiljö i småhus byggda på 2000-talet eller tidigare. Jämförelser mellan tio grupphusområden med olika tekniska lösningar. Uppmätta och beräknade värden, offentlig energistatistik, olika byggbestämmelser och praktiskt möjliga energinivåer. Bygg & teknik 5/15, Stockholm. Harrysson, C (2015b). Passivhusen fungerar bara i teorin och fantasin – men inte i verkligheten. Bygg & teknik 8/15, Stockholm. Harrysson, C (2019). Bygg Bättre Billigare. Fakta, erfarenheter och goda råd. Bygg- och Energiteknik, Falkenberg. ISBN 978-91-519-1457-2. Boken köps via bokhandlare eller via hemsidan byggochenergiteknik.se Myndigheten för press, radio och tv (2016). Dnr 16/00 753, Granskningsnämnden för radio och tv, Stockholm. Svensk tematidning (1986). Marknadsföring av Värmevalet-kampanjen, nr 3, Stockholm.

CHRISTER HARRYSSON

Professor emeritus i bygg teknik Örebro universitet

HUSBYGGAREN NR 4.2020

NÄR STORLEKEN HAR BETYDELSE VILPE® utökar sitt sortiment för stora byggnader VILPE FLOW • Frånluftshuvar ﬁnns nu för kanalstorlekar upp till Ø 630 mm • Låg tryckförlust • Låg energiförbrukning • Förstklassig vattenseparation

VILPE IO KOMBIVÄGGHUV • Kanalstorlekar upp till Ø 250 mm • Reglerbar lufthastighet med justerbart munstycke för avluften • Vändbar front för höger- eller vänsterutförande •

VILPE 630S FLOW 3XL och 400S FLOW 2XL frånluftshuvar med FLOW installationsbaser

Smälter in i väggen

VILPE IO 250-kombivägghuv med justerbart munstycke

VILPE FLOW och IO är tillverkade av slitstarkt, UV-skyddat polypropenmaterial, som garanterar lång livslängd och minskar därmed miljöbelastningen. FLOW och IO har 10 års färggaranti och 20 års teknisk garanti.

Vi leVererar betongelement till gaimMED est ETT HÅLLBART BYGGSYSTEM Venis pro exernam. BETONGELEMENT FRÅN UBAB. www.ubab.com

www.ubab.com

BYGGLEVERANTÖRER

MAXIMALT SKYDD FÖR ALLA PLÅTYTOR

CE-märkta rökluckor

036-132245, info@induf.se, www.induf.se

STEGAR.SE

www.röklucka.nu/webbutiken Minst 70 av alla vindarhar har Bygg enligt fuktbrandskyddat med Minst 70% % avoch alla vindar Bygg enligtBBR BBR fuktoch brandskyddat med Minst 70 % % av alla vindar har Bygg enligt BBR fuktoch brandskyddat med etsVaktens styrda vindsventi Tryggh lation! etsVaktens styrda vindsventi Tryggh lation! problem med mögel! Minst 70 av alla vindar har problem med mögel! Minst 70 % alla vindar har Bygg enligt BBR fuktoch brandskyddat med Bygg enligt BBR fuktoch brandskyddat med etsVaktens styrda vindsventi Tryggh lation! problem med mögel! Minst 70 % av alla vindar har Bygg enligt BBR fuktoch brandskyddat med etsVaktens styrda Tryggh etsVaktens vindsventi Tryggh lation! problemstyrda medvindsventi mögel! problem med mögel!lation! TrygghetsVaktens problemstyrda medvindsventi mögel! lation!

Förebyggmed med Förebygg Förebygg med TrygghetsVakten vind TrygghetsVakten TrygghetsVakten vind TrygghetsVakten Förebygg med TrygghetsVakten vind TrygghetsVakten Förebygg med Förebygg med Vind - Innebär stängd takfotinga brandceller. TrygghetsVakten vind Vind - Innebär stängd takfotinga brandceller. Vind -TrygghetsVakten Innebär stängd takfotinga brandceller. Stänger ventilation vid höga temperaturer TrygghetsVakten vind TrygghetsVakten vind TrygghetsVakten TrygghetsVakten

-•Stänger ventilation vid höga temperaturer - Stänger ventilation vid höga temperaturer Minimalt underhåll - Ventilerar ut värmeöverskott sommartid Innebär stängd takfotingasommartid brandceller. •Vind Minimalt underhåll - Ventilerar utunderhåll värmeöverskott sommartid •--Minimalt - Ventilerar ut värmeöverskott Skyddar mot byggfukt och mögel Extremt energisnål -•Innebär stängd takfotinga brandceller. - Innebär stängd takfotinga brandceller. - Stänger ventilation vid höga temperaturer - Skyddar mot byggfukt och mögel • Extremt energisnål - Skyddar mot byggfukt och mögel -•Stänger ventilation vid höga temperaturer • Extremt energisnål Lätt att installera Minimalt underhåll - Ventilerar utatt värmeöverskott sommartid - Stänger ventilation vid höga temperaturer • Lätt installera Minimalt underhåll - Ventilerar ut värmeöverskott sommartid Vind stänger ventilationen när -Lätt Skyddar mot byggfukt och mögel •TrygghetsVakten att installera Minimalt underhåll - Ventilerar värmeöverskott sommartid Extremt energisnål TrygghetsVakten Vind stänger när -•Skyddar mot byggfukt ochventilationen mögel • ut Extremt energisnål det det är fuktigt uteuteoch ventilerar då det är gynngynnär fuktigt och ventilerar då det är TrygghetsVakten Vind stänger ventilationen när - Skyddar mot byggfukt och mögel • Lätt • Extremt energisnål • Lättatt attinstallera installera

Vind

0573-63 81 00 info@stegcentralen.se

samt. Den är lämplig för alla vindar mellan

MedMed TrygghetsVakten Vind skyddar dugynnvinden samt. Den är lämplig för alladå vindar mellan Vind skyddar du vinden det ärTrygghetsVakten fuktigt uteTrygghetsVakten och ventilerar det är Vind ventilationen när TrygghetsVakten Vindstänger stänger ventilationen kvm. 20-20 000 kvm. mot000 fukt och mögel. TrygghetsVakten Vindnär stänger •20-20 Lätt att installera mot fukt och mögel. TrygghetsVakten Vind stänger samt. Den är lämplig för alla vindar mellan Med TrygghetsVakten Vind duoch vinden det är fuktigt uteute och ventilerar då det är gynndet är fuktigt och ventilerar dåute är gynnventilationen när det ärärskyddar fuktigt och ventilerar ventilationen när det fuktigt ute ventilerar TrygghetsVakten Vind stänger ventilationen när 20-20 000 kvm. samt. Den är lämplig för allavindar vindar mellan samt. Den är lämplig för alla mellan mot fukt och mögel. TrygghetsVakten stänger Besök oss på Nordbygg Med TrygghetsVakten Vind skyddarVind du Besök oss på Nordbygg Med TrygghetsVakten Vind skyddar du vinden vinden då det är gynnsamt. då det är gynnsamt. det är fuktigt uteennär och ventilerar då det är gynni-För monter AG: 37 ventilationen det är -För torr och säker vind! ute och ventilerar Kontakta oss förfuktigt dimensionering! i monter AG: 37 en torr och säker vind! Kontakta oss för dimensionering! samt. Den ärpå lämplig förVind alla vindar Besök oss Nordbygg Med TrygghetsVakten skyddarmellan du vinden då det är gynnsamt. i monter -För enAG: torr37 och vind! Kontakta osssäker för dimensionering!

www.trygghetsvakten.se www.trygghetsvakten.se

031-760 2000 • 08-4100 18191819 • 040-630 1940 1940 031-760 2000 • 08-4100 • 040-630

www.trygghetsvakten.se

www.trygghetsvakten.se www.trygghetsvakten.se 031-760 2000 • 08-4100 031-760 2000 • 08-4100 1819 1817 • 040-630 1940

031-760 2000 • 08-4100 1817

www.trygghetsvakten.se

FOTO: Anders Bergön

031-760 2000 • 08-4100 1817

BGreen-it - komplett system för

Gröna väggar, gröna tak och takterrasser

Hållbara, miljövänliga lösningar med stor vikt på säkerhet

BGreen-it skapar gröna oaser i städerna med effektiva och kundanpassade lösningar till alla typer av gröna väggar, gröna tak och takträdgårdar.

www.byggros.com

HUSBYGGAREN NR 4.2020

KONSULTERANDE INGENJÖRER

Av SBSC cert. besiktningsföretag Av RISE cert. besiktningsman för entreprenadbesiktningar

Värmex utför Entreprenadbesiktning inom VVS Projektledning, Projektering samt Injustering

www.varmex.se 08 -400 125 00

Besiktning / Konsultation / Utbildning • Sprinkler • Brandlarm • Gassläcksystem www.brandskyddsbesiktning.com Bybacken 3A, 139 36 VÄRMDÖ info@brandskyddsbesiktning.com • 070-510 72 00

Radon • Mätning • Utredning • Åtgärder

www.fst-ab.com

VI UTFÖR - PROJEKTERING - CAD 2D & 3D - PROJEKTERINGSLEDNING - PROJEKTLEDNING - BYGGLEDNING - BAS-P / BAS-U - ENTREPRENADBESIKTNING - STATUSBESIKTNING - KA-UPPDRAG ENLIGT PBL

www.jefoab.se

info@jefoab.se

RN Projektresurs AB

Verksam inom projekt och förvaltning

Robert Norman Byggnadsingenjör SBR

BESIKTNINGSFÖRRÄTTARE Org nr 556786-4987

073-962 59 06 norman.robert@telia.com Besöksadr: Värmdövägen 738, Saltsjö-Boo Postadr: Box 146, 132 23 Saltsjö-Boo

SVERIGE AB

Är kunden nöjd är jag nöjd

PK GROUP

MILJÖANALYSER

Vi llhandahåller expertkompetens inom VVS, Kyl, SÖ, Energi och Teknisk förvaltning TEKNIK, KVALITET & IDÈ

– ETT HELHETSPERSPEKTIV PÅ FASTIGHETER NACKA • VARBERG WWW.TQI.SE • 08-567 021 00

HUSBYGGAREN NR 4.2020

VOC, MVOC, PAH, PCB, PCP, metaller äkta hussvamp, ålder och asbest Stockholm 08-585 375 00 Örebro 019-19 27 70 Göteborg 031-774 39 71 Sandviken 026-27 00 66

www.bkkonsulter.se

060-12 72 40 | WWW.PKGROUP.SE Ackred. nr 1650 Provning ISO/IEC 17025

JURISTERNA PÅ FOYEN ADVOKATFIRMA

Här skriver juristerna på Foyen Advokatfirma om ett aktuellt ämne i varje nummer.

DAN JOHANSSON

Advokat dan.johansson@foyen.se

Så noga ska du undersöka fastigheten före köp – undersökningsplikten sträcker sig långt DET FINNS ETT KÄNT ekonomiskt dilemma som kan uppstå när en säljare har avgörande kunskap som kunden saknar. Ett karikerat exempel är den ohederlige bilhandlaren som prånglar ut defekta begagnade bilar till godtrogna kunder. Konsekvensen kan bli att köparna så småningom lämnar marknaden.

krav på den som har ett informationsövertag. Exempelvis kräver redovisningslagar att företag i vissa fall informerar intressenter om sin ekonomiska ställning, vid vissa köp kan man ha en upplysningsplikt, har man insiderinformation är viss handel rentav brottslig, etcetera. Hur väl sådan lagstiftning faller ut kan diskuteras. Någon perfekt informationssymmetri mellan köpare och säljare kan den i vart fall inte åstadkomma.

LAGSTIFTAREN STÄLLER OFTA

är en sådan affär där säljaren vet betydligt mer om ”varan” än köparen gör. Säljaren har oftast använt fastigheten och har kanske renoverat eller till och med uppfört byggnaden. Dessutom kommer fastigheter med en hög prislapp. För en privatperson är det ofta livets största köp.

FASTIGHETSKÖPET

blir köparens kunskap om fastigheten före köpet viktig. Studier visar också att mer välinMED SÅ STORA INSATSER

formerade husköpare är nöjdare med sina köp. Vad finns det då för lagregler kring fastighetsköp i Sverige? Ganska så stränga sådana – mot köparen. ska fastigheten som utgångspunkt hålla ”normal standard”. Eftersom varje fastighet är unik är det dock svårt att säga vad det betyder. Sådant som byggnadens ålder kan spela roll – är byggnaden säg 40 år får man räkna med att dräneringen är uttjänt om den inte lagts om. I slutändan krävs ganska mycket för att en fastighet ska understiga normal standard.

FÖRST OCH FRÄMST

gör det blir säljaren dock inte automatiskt ansvarig. Köparen har nämligen inte rätt att klaga på sådana fel som hen själv borde ha upptäckt vid en undersökning före köpet. Det är det som kallas köparens undersökningsplikt – ett incitament för köparen, i form av en piska, att på egen hand informera sig.

OM FASTIGHETEN ÄNDÅ

på vad en köpare förväntas upptäcka. Man får vässa synen, hörseln, lukten, känseln och säkert något annat sinne också. Även svårtillgängliga vindsutrymmen ska undersökas och om man ser en fuktfläck eller annars misstänker någon brist ska man utforska saken närmare, i värsta fall genom att

DET ÄR HÖGA KRAV

göra ingrepp i byggnaden. En besiktningsman kan behövas men skulle denne missta sig går det ut över köparen. kan vara en god investering finns alltså risk att den blir prissatt på oriktiga grunder om köparen inte lyckas informera sig om dess verkliga skick. Det är inte ovanligt att köpare och säljare sedan börjar tvista och då är en rutinmässig säljarinvändning att även om fastigheten haft något fel så borde köparen ha upptäckt det innan köpet. Den baksluge bilsäljaren ovan har möjligen sin like i den fastighetsägare som trots enträgna försök inte lyckades hindra kommunen från att placera en rondell intill hans fastighet, bjöd istället ut fastig-

ÄVEN OM EN FASTIGHET

heten till försäljning innan rondellen anlagts, blev frågad av spekulanterna vad det pågående vägarbetet var för något och svarade att ”vägen skulle breddas”. Han blev dock stämd av köparen och förlorade i Högsta domstolen. Att avslöja lögner är inte något som ingår i undersökningsplikten. ■

HAR DU FRÅGOR? ■ Som SBR-medlem har du möjlighet att kostnadsfritt ställa frågor till juristerna på Foyen Advokatfirma via telefon 08 - 506 184 00.

HUSBYGGAREN NR 4.2020

Ge mig en vinterstorm, brännande sol eller piskande regn, det rör mig inte. Fasader av tegel och puts står pall mot det mesta. Dessutom erbjuder materialen estetiska möjligheter som få kan matcha. Våra medlemsföretag garanterar produkter och hantverk av hög kvalitet, så att din fasad är vacker, längre. Du hittar oss här: murochputsforetagen.org

Noterat SPEF – byter namn till Mur & Putsföretagen

Nya branschregler för säkra vatteninstallationer 2021

Branschföreningen för murat och putsat byggande – SPEF – byter namn till Mur & Putsföretagen. SPEF är bland annat känt för att årligen arrangera tävlingen Årets fasad i samband med Fasad forum. Nu vill Mur & Putsföretagen ta en större plats i debatten gällande fasadmaterial och lyfta alla de fördelar som murat och putsat har med fokus på ett långsiktigt hållbart och estetiskt byggande – Det är viktigt att marknaden har alla fakta i frågor som rör val av fasadmaterial och det är därför hög tid för Mur & Putsföretagen att föra sin talan, säger Per Hallgren, ordförande för branschföreningen. I det arbetet är det viktigt med en tydlig avsändare och därför ligger namnbytet helt rätt i tiden. – Det nya namnet är tydligt och leder tankarna till vad våra medlemsföretag arbetar med. Det känns fantastiskt bra, säger Johan Onno, vd på Mur & Putsföretagen.

Vart femte år uppdateras Branschregler Säker Vatteninstallation, vilket innebär att nya regler börjar tillämpas den 1 januari 2021. Genomgående har ”enkelhet och samordning” varit ledorden för de nya Branschreglerna. Stor vikt har lagts vid att samordna Säker Vattens branschregler med övriga organisationers regelverk, allt för att göra det så enkelt som möjligt för installatörer och projektörer att göra rätt och därmed undvika vattenskador. De största förändringarna i Branschregler Säker Vatteninstallation 2021:1 är: Branschreglerna har samordnats så långt det är möjligt med BKR,Byggkeramikrådet, och GVK, Golvbranschens våtrumskontroll. Branschreglerna innehåller fler bilder och illustrationer för att förtydliga hur texterna ska tolkas. Det finns också syftestexter som beskriver bakgrunden till de olika kraven. BEGREPPET ”VÅTZONER” HAR SLOPATS.

Mot alla Odds – vägen ur fastighetskrisen I september släpptes Hans Wallenstams bok som beskriver 1990-talets fastighets- och finanskris, en av de mest dramatiska perioderna i Sveriges moderna historia. I boken berättar Hans Wallenstam hur han som ung nybliven vd ledde bolaget, som hans pappa startat, genom de turbulenta krisåren. Boken är ett spännande tidsdokument över en av de värsta ekonomiska kriserna i Sveriges historia. Fastigheter och fastighetsaktier rasade i värde, tusentals företag gick i konkurs och tiotusentals människor förlorade sina jobb. Många såg sina livsverk gå upp i rök. På Västkusten fanns det före krisen ett tiotal börsnoterade fastighetsbolag. Efter krisen återstod bara ett – Wallenstam. Boken finns att köpa i handeln från den 11 september 2020. Hans Wallenstams författararvode går till Ulla och Lennart Wallenstams stiftelse, som via bidrag främjar social hjälpverksamhet och omsorg om barn och ungdomar.

Ett avsnitt om vattenanslutna apparater utanför kök har tillkommit eftersom kaffemaskiner och vattenautomater allt oftare placeras i korridorer och konferensrum. För rörgenomföringar genom vägg med tätskikt har avståndet mellan rören ökats för att underlätta montering av tätskikt korrekt. Projekterings- och installationsarbeten som startats efter den 1 januari 2021 ska utföras enligt Branschregler Säker Vatten 2021:1. Även om Branschregler Säker Vatteninstallation 2021:1 börjar gälla först den 1 januari 2021, ligger de nu färdiga på tryckeriet och kommer inom kort att distribueras till alla auktoriserade Säker Vatten-företag. www.säkervatten.se

Ny bok om entreprenad rättens grunder Den nya boken Introduktion till entreprenadrätt beskriver den entreprenadrättsliga resan från förfrågningsunderlag och avtal till utförande, ändrade förutsättningar, besiktning och, i värsta fall, en rättslig process på grund av en tvist. I boken presenteras de grundläggande förutsättningar och regler som gäller för utförande av bygg- och anläggningsentreprenader. Med god kunskap om reglerna kan oklarheter förebyggas och tvistiga situationer bättre hanteras i en entreprenad. Författare är Stefan Olsson, advokat och delägare i Advokatfirman Whålin. Boken ges ut på Svensk Byggtjänsts förlag.

HUSBYGGAREN NR 4.2020

Noterat Nytt skatteavdrag nästa år för gröna investeringar

MKB konst App Det kommunala bostadsbolaget i Malmö, MKB har tagit fram en app där de har samlat det verk som står på gator och gårdar där de kan betraktas av vem som helst, när som helst. MKB Konst – gratis och finns där appar finns. Innehåller 39 konstverk med tillhörande text, utmärkta på en karta.

Ozon kommer inte åt orsaken till fuktoch luktproblem Det visar en ny rapport från Villaägarnas Produktgranskning. Problemet är att ozonbehandling inte kommer åt orsaken till problemen. Ozon ger dessutom luftvägsproblem och kan medföra att hälsofarliga nedbrytningsprodukter bildas. Slutsatsen i en ny rapport från Villaägarna Produktgranskning är därför att ozongeneratorer inte bör användas av privatpersoner som en enkel och generell metod för att åtgärda dålig luftkvalitet inomhus. – Innan du bestämmer dig för hur ett luktproblem ska åtgärdas, är det viktigt att först gå till botten med vad problemen beror på. Som en läkare som först ställer diagnos och därefter sätter in behandling, säger Villaägarnas byggnadstekniska expert Johan Smeds. Läs mer och ta del av hela rapporten på www.vil laagarna.se Krav på individuell mätning och debitering i flerbostadshus Den 1 juli 2021 träder nya krav i kraft på individuell mätning och debitering (IMD) för värme och tappvarmvatten i flerbostadshus. Regeringen beslutade i november 2019 om en förordningsändring som innebär att nya krav ställs på installation av mätare för värme och tappvarmvatten på lägenhetsnivå i flerbostadshus. Dessa krav börjar gälla den 1 juli 2021. Boverket kommer under hösten, tillsammans med Energimyndigheten, att informera närmare om vilka byggnader som omfattas av kraven, vilka alternativa energieffektiviseringsåtgärder som byggnadsägaren kan genomföra och hur byggnadsägaren bör göra för att kunna visa på undantag om att det inte är tekniskt genomförbart eller lönsamt. Källa:Boverket

HUSBYGGAREN NR 4.2020

I budgetpropositionen för 2021 avser regeringen föreslå ett avdrag för gröna investeringar i syfte att underlätta klimatomställningen. Avdraget kan användas av privatpersoner som installerar grön teknik som till exempel solceller. Stödet föreslås fungera på liknande sätt som rot- och rutavdraget så att köparen kan ta del av skattelättnaden direkt. Förslaget innebär att en skattereduktion ska gälla för arbetsoch materialkostnader vid installation av grön teknik, som solceller, lagring av egenproducerad elenergi och laddningspunkter till elfordon. Skattereduktionen föreslås vara 15 procent för solceller och 50 procent för lagring av egenproducerad elenergi och laddningspunkter till elfordon och får uppgå till högst 50 000 kronor per person och år. Skattereduktionen omfattar endast privatpersoner och föreslås ersätta de nuvarande stöden till privatpersoner för installation av solceller, lagring av egenproducerad elenergi och laddningspunkter till elfordon. Den nya skattereduktionen föreslås träda i kraft den 1 januari 2021

Undersökning om hem arbete under Coronan Bostadsbolaget Riksbyggen skickade i juli månad ut en enkät till boende i deras fastigheter med frågor om arbete och boendekvalitet under pandemin. De flest är glada över att slippa restider. Två av tre saknar sina kollegor och uppger att det är den största nackdelen med Corona-smittan sett ur ett jobbperspektiv. Nära nittio procent har inte hört från arbetsgivaren om särskild ersättning för hemmakontoret. En del menar att de blivit mer effektiva medan andra upplever motsatsen. Många har omvärderat sin boendesituation och funderar på att förändra den. Läs mer om undersökningen på www.riksbyggen.se

Projektnyheter Detaljplan för ny stadsdel i Nyköping Nyköpings kommun beslutade i september om en ny stor detaljplan för det stationsnära området Nöthagen. Området är idag industriområde och om fem år kommer den nya stadsdelen i sina första delar stå klar med bostäder, skola samt vård- och omsorgsboende om totalt 160 000 BTA. Området Nöthagen omvandlas från industriområde till en ny stadsdel med bostäder, handel, verksamheter och skola/förskola. Totalt möjliggör planen ca 1 600 bostäder. Nya torg och en stor offentlig park ingår i planområdet. Delar av den

äldre kulturhistoriskt värdefulla industribebyggelsen bevaras och förenas med den nya bebyggelsen. Mötet mellan gammalt och nytt blir en viktig del i Nöthagens identitet. Inom området planeras nya förskolor, grundskolor samt högre utbildning som

gymnasieskola eller eftergymnasial utbildning. Bostadsdelarna kan inrymma vårdoch omsorgsboende, hyresrätter och bostadsrätter. Driver och äger utvecklingen gör Samhällsbyggnadsbolaget i Norden (SBB). www.nyköping.se

Nya bostäder med inslag av återbruk i attraktiva Varvsstaden I Brf Varvsporten ingår 116 Svanenmärkta bostadsrätter där arvet från varvet lever vidare och den industriella känslan fått ta stor plats. Man har hittat vägar att återbruka material från Kockumtiden och skapat ett spännande bostadsprojekt som blir en del av Malmös nya hållbara stadsdel. I Varvsporten finns allt ifrån små studioettor till enorma etagelägenheter med takterrass. Varvsstaden är ett stads-

utvecklingsprojekt, beläget på Kockums historiska område i centrala Malmö, som samägs av Peab och Fastighets AB Balder. Inflyttning planerad under våren 2023. Stadsutvecklingsprojektet kännetecknas av ett cirkulärt och hållbart tänk. Här skapas en ny stadsdel med bostäder, kultur, skolor och arbetsplatser med många publika rum i form av kajstråk, parker och torg. www.peab.se

Skanska bygger Forum Medicum i Lund

NCC fortsätter att bygga Inre hamnen i Norrköping

Skanska har tecknat avtal med Akademiska Hus om att bygga nya Forum Medicum i Lund. Totalt rör det sig om cirka 15 000 kvadratmeter forsknings- och utbildningslokaler åt Medicinska fakulteten vid Lunds universitet. I Forum Medicum samlas större delen av den medicinska fakulteten vid Lunds universitet i ett hälsovetenskapligt och medicinskt kunskapscentrum. Byggnaden kommer att bli sex våningar hög samt ett källarplan. Forum Medicum har ritats av Henning Larsen Architects. www.skanska.se

NCC har fått i uppdrag av Norrköpings kommun att bygga en 700 meter lång kaj i stadsutvecklingsprojektet Inre hamnen. Sedan hamnverksamheten i Norrköping flyttat längre ut i Bråviken satsar staden på att bygga om det gamla hamnområdet till ett attraktivt bostadsområde. För NCC:s del är det sammantaget ett stort arbete som är uppdelat i 20-tal delprojekt och som påbörjades 2019 och sträcker sig över många år. Arbetet bedrivs i strategisk partnering med Norrköpings kommun. www.ncc.se

HUSBYGGAREN NR 4.2020

NYTT FRÅN SBR

Kurser & symposier

För mer information om kurser: innehåll, tid, plats och form (digital och/eller fysisk) www.sbr.se/byggutbildningar/

■ Kurs Kontrollansvarig enligt PBL

■ Kurs i Överlåtelsebesiktning

En av flera kurser som vi erbjuder både digitalt samt fysiskt är Kontrollansvarig enligt PBL. Kursen ger kunskaper bland annat i: ■ Plan- och bygglagen (PBL) SFS 2010:900 särskilt kontrollplan kap. 10 3–14§§, 189–21§§ ■ samt bygglovsprocessen kap. 9-10§§ ■ Boverkets byggregler BBR 18 med ändringar t.o.m. BBR 26 ■ Boverkets föreskrift av europeiska konstruktionsstandarder EKS 10 ■ Övriga regler boverkets krav på kännedom för kontroll ansvariga ■ Entreprenadjuridik/avtal som AB04, ABT06, ABS18, Konsumenttjänstlagen m.m. ■ Kvalitets- och miljöledningssystem SS-EN ISO 9001:2015 samt SS-EN ISO 14001:2015

Kursen kommer, om inget händer gällande utveckling av Covid-19, hållas fysiskt. Under kursdagarna ges grundläggande information om reglerna kring fastighetsköp, främst med utgångspunkt från besiktningens betydelse och besiktningsmannens ansvar, säljarens uppgiftsskyldighet och begreppet dolda fel. Dessutom behandlas byggteknik, kritiska konstruktioner, skador och dess orsaker, fukt och mögel samt byggnormernas förändringar genom åren. Syftet med kursen är att deltagarna ska förstå hur en överlåtelsebesiktning ska utföras med riktlinjer för uppdragsbekräftelse och utlåtande.

Tentamen: I kursen ingår ett ordinarie tentamenstillfälle. Certifiering ingår ej. Tentamen sker via RISE certifiering.

Del 2: 12 november (tentamen den 13 november, separat anmälan) på Scandic Victoria Tower.

Pris: 15 900 kr (SBR-medlem 14 900 kr).

Efter utfört godkänt prov kan, om vissa andra krav är uppfyllda, anslutning till godkänd eller certifierad besiktningsman sökas. Läs mer om kraven för godkänd/certifierad BM på vår hemsida under rubriken Expertgrupper.

Pris digital kurs: 13 800 kr (SBR-medlem 12 800 kr). Tentamen ingår i priset. Föreläsare: Byggingenjör SBR Mats Löfgren Datum fysisk kurs: Stockholm, Elite Palace Hotel, 23–26 november, 2020. Datum digital kurs: 12–15 oktober, 2020. Anmälan samt mer information finner du på sbr.se/byggutbildningar

Föreläsare: Byggingenjör SBR Martin Bjerking och Advokat Johan Bengtsson Del 1: 12–13 oktober på Elite Palace Hotel

■ Besiktningsverktyg för ÖB medlemmar SBRs expertgrupp för överlåtelsebesiktning rekommenderar besiktningsverktyget InspecTech. Verktyget är anpassat för överlåtelsebesiktning, statusbesiktning och lägenhetsbesiktning. För dig som är medlem i SBRs ÖB-grupp ingår de obligatoriska SBR mallarna. Möjlighet finns att integrera Fortnox, bildgalleri och extra stort utrymme i molntjänst med plus abonnemanget. Läs mer på sbr.se under medlemsförmåner.

KONSULTDAGARNA SAVE THE DATE 6 - 7 MAJ 2021

Konsultdagarna 2021 - BYGG och FASTIGHET äger rum i Stockholm och erbjuder dig kunskap, nätverk, affärsnytta och trivsel. Detta genom en mängd föredrag inom aktuella ämnen och möjlighet till möten och mingel. Som deltagare får du ny kunskap, inspiration och ett breddat kontaktnät som underlättar nya utmaningar i praktiken. www.konsultdagarna.se

HUSBYGGAREN NR 4.2020

NYTT FRÅN SBR

Kom och nätverka med lokalavdelningen Malmö i höst Den nytillträdda styrelsen låter hälsa att deras fokus är att du som medlem ska få ut så mycket som möjligt av ditt medlemskap. – Vi ska skapa inspirerande mötesplatser för ingenjörer i Malmö med omnejd. Som ett led i vår nysatsning har vi beslutat att under hösten göra vårt yttersta för att genomföra tre aktiviteter. Den första är redan genomförd. Samtliga möten hålls på Malmö Universitet, om inte annat annonseras, och startar 17.00 med gemensam middag inkl. dryck (gratis för medlemmar, övriga äter och dricker till självkostnadspris). Vi anpassar avstånd och genomför-

SBR finns för dig! Förbundet bildades 1951 och är en ideell yrkesorganisation med 2 800 medlemmar i 22 lokalavdelningar. SBR utvecklar och marknadsför medlemmarnas kompetens och bevakar deras intressen. SBR erbjuder bland annat utbildningar, expertrådgivning och kollegialt nätverkande. Medlemmar får använda den skyddade titeln Byggingenjör SBR. SBR representerar Sverige i det europeiska samarbetsorganet AEEBC och samverkar med systerorganisationer i Norden. SBR ger även ut branschtidningen Husbyggaren. För medlemskap krävs byggingenjörs examen eller motsvarande. Studenter kan ansluta sig till SBR. Mer information: www.sbr.se

ande efter rådande läge och rekommendationer. Program och upplägg kan ändras med hänsyn till situationen Covid-19. ■ 17 september berättade SBRs Vd Björn Edebrand om vad som händer inom SBR idag och bjöd också på en framtidsspaning gällande SBR och branschen fram till år 2025. ■ 15 oktober Skydda din fasad och betongkonstruktion ■ 12 november E.on – innovatör eller stelbent elnätsbolag Anmälan gör du på hemsidan: www. sbr.se/ malmo. Där kan du också läsa mer om vad vi i SBRs lokalförening i Malmö kan göra för dig. Hälsningar från styrelsen i Malmöavdelningen ■ Gunnar Edebrand, Stina Albing, Caspar Skog och Lennart Olsson

SBR Byggingenjörerna Svenska Byggingenjörers Riksförbund Hornsbruksgatan 19, 1 tr 117 34 Stockholm. info@sbr.se HEMSIDA www.sbr.se STYRELSEORDFÖRANDE

Anders Hedén VD

Björn Edebrand, 08-462 17 95

MEDLEMSÄRENDEN

Anna Nyqvist, 08-462 17 92

UTBILDNING

Linn Bessner, 08-462 17 93, Alex Cohen, 08-462 17 94

JURIDIK

Foyen Advokatfirma AB, 08-506 184 00 FÖRSÄKRINGAR

SBR:s försäkringsservice, 08-23 33 10 BOKHANDEL

Svensk Byggtjänst, www byggtjanst.se ANSVARIG BYGGTEKNIKSKA FRÅGOR

Camilla Werme och Said Elmi

Nya medlemmar. Välkomna! PETER ALLSTRIN Hifab AB, Stockholm CARL ANDERSSON Carl Andersson Consulting CAC Sweden AB, Malmö

DANIEL ANGELRED

Angelred Byggledning AB, Oxelösund

MARIA BÄGGAGÅRD Arkretiva AB, Ljusdal GUSTAV DOMINDER

FST Husbesiktningar AB, Söderköping

JOHAN EDH Lervikens Bygg & Fastighets-

konsult AB, Malmö

ROGER EDMUND

Projektgruppen i syd AB, Malmö

MAGNUS EKHOLM

Inobric AB Sopsug, Stockholm

JÖRGEN ENOKSSON

FST Husbesiktningar AB, Nyköping

ARNE ERICSSON

Sweco Management AB, Linköping

MAGNUS ERIKSSON

Qbia byggkonsult AB, Stockholm

HANS FRIBERG

Hans Friberg Byggkonsult AB, Jönköping

FLORIAN FUCIU

Tysklinds i Stockholm AB, Haninge

BENGT JANSSON

Ampellen konsult AB, Ängelholm

BÉLA JASKU Stockholm HANS JOHANSSON Umeå ProjektEnergi AB,

Umeå

HUSBYGGAREN NR 4.2020

Kostnadsfria digitala föreläsningar i höst

RADIOAKTIVT AVFALL Johan Molin, SKB · 29 september, kl 12.00–13.00 SKB:s uppdrag är att på ett säkert sätt ta hand om det radioaktiva avfallet från de svenska kärnkraftverken. I dag lagras kortlivat radioaktivt avfall i ett slutförvar, SFR, i Forsmark, och använt kärnbränsle förvaras i vattenbassänger i ett mellanlager, Clab, i Oskarshamn. För att på ett långsiktigt säkert sätt kunna ta hand om det radioaktiva avfallet behöver SKB bygga ett slutförvar för använt kärnbränsle och en inkapslingsanläggning, samt bygga ut det befintliga SFR. Det är tre världsunika byggprojekt med en drifttid som sträcker sig fram till 2090-talet. Läs mer här: www.sbr.se/blog/aktiviteter/digital-forelasning-om-radioaktivt-avfall-29-9/

KOMMUNIKATION I BYGGPROCESSEN

PROJEKTLEDNING

Johan Bengtsson, Foyen Advokatbyrå

22 oktober, kl 18.00–19.00

25 november, kl 12.00–13.00 Det är viktigt att veta vikten av hur kommunikationen ska skötas i ett byggprojekt med flera olika underentreprenörer. En miss i kommunikationsvägarna kan annars innebära onödiga och kostsamma utgifter. Läs mer här: www.sbr.se/blog/aktiviteter/digital-forelas ning-om-kommunikation-i-byggproces sen-25-11/

PETER JONSSON PE Teknik & Arkitektur AB,

DRAGAN PAREZANOVIC Smista tak AB,

ÅKE KNUTSSON Ingenjörsfirman

PONTUS PETERSSON

Uppsala

M Gustafsson AB, Kalmar SANDSTRÖM LARS LSm Consult AB, Nynäshamn MIKAEL LEVIN Levin byggkonsult AB, Jönköping ANDREAS LINDLÖF WSP Sverige AB, Falköping FREJ-PATRICK LINDQVIST

Borättsbildarna, Stockholm LARS LUNDSTRÖM Tecab Byggkonsult AB, Huddinge MILLION MENGHESTEAB DIMIME AB, Landskrona DEJAN MILORADOVIC VET Sollentuna AB, Stockholm ISAK MOLIN Umeå PETER NILSSON MP-plåtkonsultering, Ystad JOHANNA NORDLUND WSP Sverige AB, Stockholm MATS NYMAN MN Elkonsult AB, Stockholm SVEN-ERIK OLSSON Swedish refrigeration and energy consulting AB, Nacka

Huddinge

Sven har arbetat mer än 40 år i branschen och har gedigen erfarenhet av tekniska installationer och projektledning. 2017 fick han utmärkelsen Årets projektledare av svenska projektakademin för sina insatser i projektet operationscentrum på Centralsjukhuset i Karlstad. Läs mer här: www.sbr.se/blog/aktiviteter/digital-forelas ning-om-projektledning-22-10/

Symposium Entreprenadbesiktning

Helsingborg, 8 oktober

FST Husbesiktningar AB, Norrköping EMIL RYDH Östra Göinge KRISTER SJÖSTRAND Structor projekt ledning Malmö ABct, Trelleborg

KA enligt PBL

CHARLOTT SUNDSTRÖM

Byggprojektledning inriktning Projektutveckling

Wigot Konsult AB, Lund RAWAND TAHA Diagona AB, Sundbyberg NICLAS TRIMARK Bengt Dahlgren Brand och Risk AB, Kristianstad ERIK WESTESSON Westesson Bygg och projekt AB, Ängelholm MARCUS WITT

Bygglovsproffsen Sverige AB, Västerås

LUCIAN ZAHARIA

Kombyggtak Sverige AB, Sollentuna

Kalendariet π KURSER & SYMPOSIER Entreprenadbesiktning steg 2 samt tentamen

Stockholm, 1 oktober Entreprenadbesiktning steg 1

Helsingborg, 6–7 oktober

HUSBYGGAREN NR 4.2020

Sven Olsson, Byggdialog

12–15 oktober

digital

ÖB-symposium

Helsingborg, 19–20 oktober

Stockholm, 19–22 oktober ANMÄL AN GÖRS PÅ HEMSIDAN:

sbr.se/byggutbildningar π MÄSSOR & MÖTEN

Samhällsbyggnadsdagen

Stockholm 13 oktober SKYDD

20–22 oktober Stålbyggnadsdagen

22 oktober

digital

Bygg Göteborg 2021

Åbymässan 3–4 februari Nordbygg

Stockholm 20–23 april, 2021

Posttidning B Husbyggaren Hornsbruksgatan 19, 1 tr 117 34 Stockholm

t v i t k e f f e & Smart Masonite Beams – väggreglar med många starka fördelar Masonite Beams väggreglar har utvecklats för att spara naturens resurser – nu och i framtiden. Välj Masonite Beams så får du följande fördelar: ✓

En formstabil, stark och lätt lättbalk

✓

Färdigkapad och kundanpassad efter dina behov

✓

Ett hållbart byggande med låga u-värden och minskade köldbryggor

✓

Levererans i platta paket i anpassade längder, uppmärkta efter ritningar för effektiv montering

✓

Paketerade våningsvis för effektivare byggprocess

Till v

ad i Sve r erk

s

M

Masonite Beams ingår i Byggma Group. www.masonitebeams.se

o n it B ea m e

ige

M

Ansvarsfullt tillverkad i Rundvik, Sverige.

ad i Sve r erk

ige

Till v

Bygg smart, effektivt och hållbart, välj väggreglar från Masonite Beams! o n it B ea m e

HUSBYGGAREN NR 4.2020

Husbyggaren nr 4 2020

Articles inside

NOTERAT

Lösning för is-och snöfria takbrunnar

Projektnyheter

Boverket förtydligar vägledning för kontrollplan enligt PBL

STOR POTENTIAL ATT ÖKA MATERIALÅTERVINNING AV BYGGAVFALL

Så sköter vi gröna täta tak