Husbyggaren nr 1 2021

Betydelsen av betongens CO2upptag ur ett livscykelperspektiv

SBR | SV EN SK A

BYGGINGENJÖR

Klimatpåverkan från byggnader – snart införs klimatdeklarationer

R EC IR KU L E R AT M AT E R IA L

Ambitioner möter utmaningar

BYGG • EL • V VS

ERS RIKSFÖRB

UND

ETAB L. 19 58

• ANLÄGGNING

NU M M ER

1 | 20 21

JURIDIK

Vad ingår i anbudet?

KRÖNIKA

Mot klimatoro finns inget vaccin

TEMA

Klimatsmart byggande

Så ska Hyllie Terrass uppnå miljö­ certifieringen NollCO2

CW Lundberg marknadsledande inom taksäkerhet

Med CWL Safety System installerat på våra taksäkerhetsprodukter eller som fristående vajersystem tillförsäkras du löpande förankring av personlig fallskyddsutrustning vid vistelse på tak.

- Skarvbart vajersystem förenklar och underlättar din installation

- Minimerar leveranstid med färdiga vajerlängder

- Justerbara moduler som kan anpassas efter dina behov

www.cwlundberg.com

D E T H Ä R Ä R E N A N N O N S F R Å N M U R & P U T S F Ö R E TA G E N

Hur hållbar är fasaden, egentligen?

Visste du att ordet fasad kommer från det latinska ordet för ansikte?

Det kanske inte är så svårt att gissa – fasaden är ju husets ansikte utåt.

Och att hålla fasaden är ett välkänt uttryck för att stå oberörd oavsett vad som händer omkring. Ja, som en riktigt hållbar fasad ska göra.

Fasaden ska stå pall för regn, stormar, snö­ smockor och kanske en och annan fotboll. Är inte fasaden bra och säker så kommer du snart att ha problem i resten av byggnaden.

Dessutom ska fasaden fylla sin praktiska och estetiska funktion, år ut och år in.

Tyvärr är det just det långsiktiga perspek­ tivet som ibland glöms bort när man pratar om hållbarhet. I Sverige är det till exempel inte ovanligt att livscykelanalysen, LCA, för en byggnad räknas på livslängden 50 år.

Det här är så klart inte speciellt resurseffek­ tivt och på tok för kort, eftersom de flesta byggnader konstrueras för att leva lyckliga längre än så.

Det snäva tidsperspektivet var en av anledningarna till att branschföreningen Mur & Putsföretagen anlitade KTH för att reda ut hur det står till med hållbarheten i olika fasadmaterial.

– Vi ville gå från tro till veta hur olika fasad­ material förhåller sig till varandra – miljö­ mässigt och ekonomiskt i ett mer långsiktigt perspektiv, säger Johan Onno, vd på Mur & Putsföretagen.

Forskaren Torun Widström som även under­ visar på avdelningen för hållbara byggnader på KTH har tillsammans med doktoranden Nicolas Francart genomfört en så kallad LCA, en livscykelanalys och en LCC, livscykelkost­ nadsanalys, på olika fasadmaterial. I studien jämförs de olika fasaderna ur ett hållbarhets­ perspektiv efter 50, 100 respektive 200 år.

– Hållbarhet är ett komplext och stort begrepp. Om syftet verkligen är att för­ ändra, då måste vi veta om hela bilden.

Med studien vill vi försöka göra en slags karta över verkligheten, något att ha som utgångspunkt i framtida beslutsunderlag, menar Torun Widström.

Och även om resultaten kanske inte är totalt överraskande för någon som redan är såld på murade och putsade fasader, så är det så klart skönt att få sina tankar verifierade av vetenskapen.

– Den här rapporten ger oss dessutom information om var i processen vår bransch, murat och putsat, kan minska våra CO2­ avtryck. Hur vi kan bli ännu mer hållbara, säger Johan Onno och fortsätter.

– Men det är ju ändå härligt att vi nu vet mer om det som vi tidigare trodde och kände, att fasader med tegel och puts inte bara är vackra utan att de är vackra länge.

Det finns fullt av exempel på detta. Titta till exempel på Engelbrektskyrkan, den har stått där i hundra år utan åtgärd på tegelfasaden. Eller LO­borgen i Stockholm som byggdes för över 100 år sedan med rivputs. Jag tror att den bara har tvättats under sin livstid? •

Läs hela rapporten på murochputsforetagen.se

Torun Widström Forskare, KTH

Observationer och slutsatser i forskningsrapporten från KTH • I det korta perspektivet avgör mäng­ den material. Däremot skiljer sig investeringskostnaden inte nämn­ värt åt mellan materialen.

• I ett längre perspektiv är det materialens hållbarhet och krav på underhåll som avgör. Bättre hållbarhet över tid orsakar mindre miljöpåverkan och lägre kostnader.

• Ju längre man kan undvika att riva och bygga nytt, dvs öka livslängden, desto bättre tillvaratagande av den inbyggda energin och minskad miljöpåverkan i det långa loppet.

Lösningar utifrån funktion eller design

Lyft ditt nästa projekt genom att uppdatera vägguttagen med fler funktioner eller design som tillför det lilla extra i rummet.

Exxact 2-vägsuttag med USB A + C ger fyra uttag i samma produkt. Med de växande kraven på vår digitala vardag blir det alltmer en utmaning att hålla enheter laddade och anslutna. Vi har de senaste integrerade USB-produkterna av hög kvalitet som är säkra och

se.com/se

kompatibla enheter för Android, Apple och Windows som finns tillgängliga idag och i framtiden. Allt för att kunna erbjuda flexibla och bekväma möjligheter att ladda elektroniska enheter.

1820386 2-vägsuttag 2xUSB 3A typ A+C Vit 1820387 2-vägsuttag 2xUSB 3A typ A+C Antracit 1820388 2-vägsuttag 2xUSB 3A typ A+C Metallic

Ledare Tidningen Husbyggaren ges sedan 1958 ut av SBR, Svenska Byggingenjörers Riksförbund och är en heltäckande fack- och idétidning för bygg­branschen och dess beslutsfattare.

Tidningen riktar sig till kvalificerat byggfolk i före­skrivande och byggande led inom Hus och anlägg­ning, El, VVS, samt Fastighets­ förvaltning.

SBR BYGGINGENJÖRERNA

Hornsbruksgatan 19, 1 tr 117 34 Stockholm

08-462 17 90, info@sbr.se ISSN: 0018-7968 REDAKTION & PRODUKTION

Mediarum Sverige AB redaktionen@husbyggaren.se Ansvarig utgivare: Anders Hedén Redaktör: Björn Mårtenson 0708-68 80 85, bjorn@husbyggaren.se ANNONSERING

Mediarum Sverige AB 08-644 79 60, annons@husbyggaren.se PRENUMERATIONSÄRENDEN

pren@husbyggaren.se

PRENUMERATIONSPRISER

Prenumeration, kronor per år: 595 kr Lösnummer, plus porto: 99 kr Samtliga priser exklusive moms.

UTGIVNINGSPLAN 2021

Nr 1: v.9 Nr 4: v.37

Nr 2: v.15 Nr 5: v.43

Nr 3: v.22 Nr 6: v.49

FORMGIVNING

Caramba, Stockholm, www.caramba.se OMSLAG

Foto: Shutterstock Husbyggaren är medlem i Sveriges Tidskrifter.

Upplaga: 11 200 ex. Kontrollerad av TS. Husbyggaren uttrycker SBRs ­officiella uppfattning endast då det särskilt a ­ nges.

Redaktionen ansvarar inte för o ­ beställt mate­ rial. Allt redaktionellt material publiceras och lagras även på www.husbyggaren.se.

Förbehåll mot detta måste meddelas i förväg, men medges som regel inte.

Är du klimatsmart?

D

ET PÅGÅR MÅNGA initiativ för att nå ett mer hållbart samhällsbyggande. Samtidigt är det i samtal med aktörer i branschen allt för vanligt att upptäcka att hållbarhetsfrågan inte är särskilt närvarande, möjligen i tanken men inte i praktiken. Bland det stora byggentreprenörerna finns ett utvecklat hållbarhetsarbete men branschen består som bekant också av många små och medelstora aktörer. Efterfrågan på lokaler med miljöprofil är förvisso ökande men hur stor andel av företagen efterfrågar aktivt miljöcertifierade lokaler? Och hur är det på privatsidan.

Kan den genomsnittliga familjen tänka sig att bo på mindre yta, längre ned i huset, inte så centralt, för att lägga en del av köpkraften på ett boende med mindre miljöbelastning? De projekt, byggmetoder och aktörer som vi skriver om i Husbyggaren ligger ofta i framkant och kan tjäna som goda exempel. Men hur hållbart byggs lejonparten av lokaler och bostäder idag?

GEMENSAMT FÖR ARTIKLARNA i denna utgåva

är att de berör det faktum att bygg- och fastighetssektorn står för en betydande andel av de totala utsläppen av växthus­ gaser. Miljöfrågan driver debatten om hur vi ska bo, var och med vad vi ska bygga.

För att kunna göra rätt behöver vi veta vad som belastar miljön och vad kan vi göra för att minimera belastningen. I texten av Ingemar Löfgren FoU Chef på C-lab, Thomas Concrete Group på sidan 27 beskrivs hur betong på plats i byggnad, övertid tar upp koldioxid i den utsträckning och att de bör tas med i beräkningarna av en byggnads co2, med rätt kunskap ökar förutsättningarna för fatta bra beslut.

BLAND DET MEST trendande miljöorden 2020 hör Cirkulär ekonomi. I en text av Elin Jönsson på Skanska kan ni läsa om en sbuf-rapport och undersökning som tagit tempen på vart branschen idag står beträffande att använda recirkulerat material.

Flertalet av aktörerna som tillfrågades i undersökningen hade återbruk med som ett mål i hållbarhetsplanen men få återbrukade i praktiken.

FRÅGAN ÄR NÄR och hur branschen ska

förmås att på bred front bygga hållbart. Är möjligen införandet av klimatdeklarationerna början på verkligt hållbart byggande? I ett första led föreligger riksdagsbeslut om införande av miljödeklarationer från 2022, först från 2027 föreslår Boverket att gränsvärden för utsläppsnivåer införs.

Om detta skriver en grupp forskar vid Högskolan i Gävle på sida 10–13.

PÅ SIDA 33–35 skriver Johnny Kellner om den globala uppvärmningens konsekvenser och den oro som den för med sig.

Berättigad oro och kunskap om vad som står på spel är avgörande för att förmå oss att göra de uppoffringar och ansträngningar som behövs för att få ned nivåerna av klimatgaser i atmosfären. Läsningen kan vara oroande men förhoppningsvis också inspirerande för oss i branschen att öka ansträngningarna att arbeta mer hållbart. ■

BJÖRN MÅRTENSSON

Redaktör

Välj ett auktoriserat plåtslageri www.pvforetagen.se

HUSBYGGAREN NR 1.2021

5

Gör en klok miljöinvestering!

Ett målmedvetet arbete med miljö- och energifrågor bidrar både till ökad trivsel för de som vistas i byggnaden och ett ökat fastighetsvärde. TQI hjälper dig att hitta lösningar som ger en effektivare energianvändning, bättre inomhusmiljö och lägre miljöpåverkan. Självklart är vi kvalitets- och miljöcertifierade. Hör av dig så berättar vi mer.

TQI / 08-567 021 00 / INFO@TQI.SE / WWW.TQI.SE

Innehåll 5 LEDARE Är du klimatsmart? Björn Mårtenson, redaktör.

10 KLIMATPÅVERKAN FRÅN BYGGNADER I FOKUS – SNART INFÖRS KRAV PÅ KLIMATDEKLARATION Redan i januari nästa år, 2022, föreslås att nya krav på redovisning av klimatdeklaration vid uppförande av nya byggnader införs för de som söker bygglov. Men vad ska redovisas och vad innebär det?

17 SÅ UPPNÅS NYA MILJÖCERTIFIERINGEN NOLLCO2 Skanskas Hyllie terrass ska klara 23 procent mindre klimatpåverkan än en normal kontorsbyggnad, från första spadtag och under 50 års drift. Projektet har bidragit till att utveckla en ny certifiering – NollCO2 – och klaras bland annat genom klimat­ smart betong och fossilfri arbetsplats.

10

21 RECIRKULERAT MATERIAL I BYGG- OCH FASTIGHETSBRANCHEN – AMBITIONER MÖTER UTMANINGAR För att minska bygg- och fastighetsbranschens klimatpåverkan och främja en hållbar utveckling krävs ökad recirkulering av byggmaterial och produkter. Elin Jönsson på Skanska sammanfattar en förstudie i form av sbuf-projektet 13802 Kvalitetssäkring av recirkulerade material, klart i maj 2020, som undersökte hur långt branschen har kommit i arbetet med kvalitets- säkring av recirkulerat material.

27 BETYDELSEN AV BETONGENS KOLDIOXIDUPPTAG UR ETT LIVSCYKELPERSPEKTIV I denna artikel beskriver Ingemar Löfgren, FoU chef C-lab, Thomas Concrete Group hur betong tar upp koldioxid ur luften och hur det beräknas. Här visas också några exempel för olika konstruktioner där koldioxidupptaget anges i kg koldioxid per kvadratmeter exponerad yta. Koldioxidupptaget för ett flerfamiljshus redovisas och exempel ges på hur upptaget kan ökas genom alternativa lösningar.

32 DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN PÅVERKAR VÅR HÄLSA OCH ORO – NÅGOT SOM VI INTE KAN VACCINERA OSS MOT Varje vecka läser vi om smältande isar, naturkatastrofer, döende hav och ohälsa i form av farliga utsläpp av partiklar i luften. Risken finns att domedagsperspektivet i medierapporteringen kan verka avtrubbande. I denna artikel skriver Johnny Kellner om de konsekvenser den globala uppvärmningen orsakar redan idag och vad vi behöver vara beredda på.

43 JURIDIK Vad ingår i anbudet? – en fråga om kontraktsarbetenas omfattning.

46 SBR-MEDELEMSSIDOR Kurser, utbildningar och seminarier. Vi välkomnar nya medlemmar.

TEMA I DETTA NUMMER

17 21 Nästa nummer tema Brand & betong.

Utgivning vecka 15.

■ KLIMATSMART BYGGANDE FÖRUTOM AKTUELLA ARTIKLAR som beaktar olika aspekter på hur vi ska minska miljöbelastningen inom samhällsbyggnad hittar du också notiser, marknads- och projektnyter som berör hållbart byggande. Nya regler och krav på laddinfrastruktur vid nybyggnation gäller från 10 mars i år. I Malmö har man lanserat LFM30, ett branschinitiativ för en klimatneutral bygg- och anläggningssektor i Malmö med målet att uppnå ett klimatpositivt byggande till år 2035. På sidorna om Projektnyheter kan du bl. a. läsa om Lund blivit Sveriges första spårvagnstad på över 100 år samt om aktuella byggprojekt i korthet med mer eller mindre uttalade miljöambitioner.

HUSBYGGAREN NR 1.2021

7

Noterat Fastighetsförsäkringen – vår vanligaste sakförsäkring: Ny bok!

VILKET SKYDD GER fastighetsförsäkringen? Och hur ska ett försäkringsfall regleras. Denna nya bok är därför utformad så att läsaren enkelt ska kunna sätta sig in i hur en fastighetsförsäkring är utformad och hur en skada som försäkringen täcker ska regleras.

Ett stort antal frågor om försäkringsskyddet och skaderegleringen besvaras med två olika typer av svar: Ett kort och ett utförligt. Med detta

Nya regler och krav på laddinfrastruktur för laddning av elfordon

FÖR DEN SOM LÄMNAR in bygglov efter den 10 mars 2021

blir det för vissa byggnader krav på så kallad laddinfrastruktur för laddning av elfordon. I många fall ställs enbart krav på ledningsinfrastruktur, det vill säga förberedelser i form av tomrör och liknande fram till parkeringsplatser, men i vissa fall ställs även krav på laddningspunkter. Boverket har även tagit fram regler med krav på hur laddutrustningen ska utformas samt vägledning till reglerna. Regleringen innebär i korthet: ■ Nya bostadshus med fler än 10 parkeringsplatser i byggnaden eller på tomten ska ha ledningsinfrastruktur (förberedelse med tomrör eller liknande) till alla parkeringsplatser.

■ Övriga nya uppvärmda byggnader (ej bostadshus) med fler än 10 parkeringsplatser i byggnaden eller på tomten ska ha ledningsinfrastruktur till 20 procent av parkeringsplatserna och minst en laddningspunkt för elfordon.

■ Reglerna ska även tillämpas vid så kallad ombyggnad (påtaglig förnyelse) av en byggnad.

■ För ouppvärmda byggnader ställs inga krav.

■ Sedan tidigare gäller även följande retroaktiva krav för vissa byggnader: ■ Uppvärmda byggnader, som inte är bostadshus, med fler än 20 parkeringsplatser i byggnaden eller på tomten ska ha minst en laddningspunkt för elfordon senast den 1 januari 2025.

■ För ouppvärmda byggnader och bostadshus ställs inga retroaktiva krav.

För mer information: www.boverket.se

8

upplägg är all juridik i boken lätt att ta till sig även för en läsare som inte är jurist.

Boken utgår från de nu gällande försäkringsvillkoren i fyra representativa försäkringsbolag här i landet och observerar de skillnader som finns mellan dessa bolags försäkringsskydd.

Boken är författad av Harald Ullman och ges ut på Svensk Byggtjänst förlag.

Bygg- och teknikföretag lämnar flest anbud i upphandlingar DE TIO FÖRETAG som lämnade flest

anbud i offentliga upphandlingar 2019 var alla verksamma inom bygg-, teknik och anläggningsbranscherna. Det framgår av rapporten Statistik om offentlig upphandling 2020 som ges ut av Upphandlingsmyndigheten och Konkurrensverket Varje år annonseras över 18 000 offentliga upphandlingar i Sverige. Det sammanlagda värdet

av de inköp som omfattas av upphandlingsreglerna uppgår till närmare 800 miljarder kronor.

Det motsvarar nästan en femtedel av bnp. Fyra av tio upphandlingar gäller bygg- och anläggningsarbete och de tio företag som lämnar flest anbud är alla verksamma inom bygg-, teknikoch anläggningsbranscherna.

Källa: Upphandlingsmyndigheten

LFM30 – ETT BRANSCHINITIATIV för en klimatneutral bygg- och

anläggningssektor i Malmö har lagt grunden för ett klimatpositivt byggande till år 2035. Målet ska nås med definierade gränsvärden och en ny metod för klimatbudget som går betydligt längre än föreslagen lagstiftning. lfm30 har i dagsläget 145 anslutna aktörer från hela byggkedjan, varav 37 är byggherrar. Samtliga deltagare förbinder sig att vidta konkreta åtgärder för kraftigt minskade utsläpp av växthusgaser på såväl företags- som projektnivå samt redovisa resultaten. För att säkerställa byggande med bästa teknik har lfm30 tagit fram målgränsvärden (X kg CO2e/m2 ljus BTA) för nyproduktion av småhus, flerbostadshus och lokaler. Motsvarande arbete pågår för renoverings-, ombyggnads- och tillbyggnadsarbeten på befintliga byggnader och anläggningar. lfm30:s åtagande är betydligt tuffare än lagen om klimatdeklaration för nya byggnader som ska börja gälla från och med januari 2022. Källa: lfm30

HUSBYGGAREN NR 1.2021

Noterat Oväntat hög byggtakt Nybyggnad

2019 2020p 2021p

Flerbostadshus

37 700

41 00

38 800

Bostadsrätt

14 000

13 500

14 300

Hyresrätt

23 300

27 000

24 000

Äganderätt

400 500 500

Småhus

10 700

10 500

11 200

Total nybyggnad

48 400

51 500

50 000

3 200

2 500

2 500

51 600

54 000

52 500

Nettotillskott genom ombyggnad Totalt påbörjade bostäder

Boverket: Prognos för antal påbörjade bostäder, december 2020.

Boverket har uppdaterat sin bedömning över hur många bostäder som behöver byggas för att möta befolknings­ utvecklingen i Sverige. Beräkningarna visar att tillskottet av bostäder i större delen av landet nu går i takt med, eller överstiger, befolkningsökningen. Men det finns fortsatt ett stort

underskott på grund av att det tidigare år inte byggts tillräckligt många bostäder som har behövts.

Boverket bedömer att det behövs mellan 59 000 och 66 000 bostäder årligen under åren 2020–2029 om man ska bygga bort det underskott som finns. För att enbart möta den beräknade befolkningstillväxten behöver det byggas mellan 41 000 och 43 000 bostäder årligen.

■ Prognosen för antalet färdigställa bostäder skrivs upp främst för år 2021.

■ I år ökar antalet påbörjade bostäder främst bland större kommuner utanför storstadsregionerna.

■ Investeringsstödet för hyresrätter och studentbostäder har till stor del gått till kommuner utanför storstads­regionerna.

■ Bygglov för cirka 58 500 bostäder de senaste fyra kvartalen.

■ I åtta av de tio regionerna med störst behov byggs bostäder i en takt som svarar mot den förväntade befolknings­ökningen.

Källa:Boverket

Gothenburg Green City Zone Smartare samhällsbyggnadsprocess är nu driftsatt I JANUARI DRIFTSATTE projektet Smartare samhällsbyggnadsprocess den första versionen av den Nationella geodataplattformen, som ska försörja en digital samhällsbyggnadsprocess med nationellt standardiserad information. De första informationsmängderna som kommer hanteras i nationella geodataplattformen är digitala detaljplaner samt byggnadsinformation.

Utöver att kunna söka och hitta gällande detaljplaner så kommer man ur de nya informationsmodellerna för detaljplaner dessutom kunna: ■ Identifiera vilken markanvändning som är tillåten inom ett område.

■ Ha som underlag för att pröva bygglov.

■ Ha som underlag för etablering av nya verksamheter och bebyggelse.

■ Som underlag för att pröva fastighetsindelning.

■ För att identifiera outnyttjade byggrätter.

■ Som underlag för statistik, ha möjlighet till att automatiskt generera statistik till scb, Boverket.

■ Stöd till LST samrådsportal och andra samråds­ lösningar.

Vad kommer man kunna göra i den nationella geodataplattformen under 2021?

Som producent: Efter tecknande av avtal, får man möjlighet till lagringsmiljö och api:er för uppladdning och uppdatering av digitala detaljplaner och tillhörande filer. Tjänster för validering och indexering av levererade detaljplaner.

Som konsument: Efter tecknande av avtal, tillgång till API:er för sökning och nedladdning av digitala detaljplaner och tillhörande filer. Källa: Lantmäteriet HUSBYGGAREN NR 1.2021

NU UTVECKLAS Gothenburg Green City Zone, en världsunik satsning av en rad tunga aktörer för ett klimatneutralt transportsystem som sträcker sig från Lindholmen längs med evenemangsstråket vid Korsvägen och hela vägen till Forsåker i Mölndal.

Man kan likna zonen vid en stor testbädds- och demonstrationsmiljö där företag, samhällsaktörer, akademi och institut kan samverka och testa ny teknik och utveckla och skala upp sina verksamheter, produkter och tjänster kring transporter, infrastruktur, energi och miljö.

Målet är att alla fordon som färdas i eller från Gothenburg Green City Zone ska drivas utsläppsfritt 2030 i en fungerande infrastruktur som möter klimatneutrala transportval och underlättar i vardagen för såväl näringsidkare som för boende och besökare i en attraktiv stadsmiljö. Källa: Business Region Göteborg

Beräkna återbrukets klimateffekter INTRESSET ÖKAR FÖR ATT återbruka byggprodukter och material i nya byggnader. Det ger byggsektorn stora möjligheter att minska sin klimatpåverkan, men det finns en osäkerhet i branschen om hur man beräknar den skriver ivl i ett pressmeddelande. Nu lanserar institutet en handledning som underlättar den saken.

– Vi vill lyfta fram klimatvinsterna med återbrukade byggprodukter och samtidigt göra det enklare för branschen att förstå hur de kan räkna, säger Johanna Andersson, projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Handledningen har möjliggjorts genom projektet Digitaliserade miljö- och klimatkrav genom hela upphandlingskedjan som finansierats genom Smart Built Environment. Handledningen är utformad i linje med den europeiska standarden för värdering av byggnaders miljöprestanda och kompatibel med Boverkets förslag på krav på klimatdeklara­tioner, som väntas införas 2022. Den går att ladda ner via ivl:s hemsida eller qr-koden här bredvid.

9

TEMA

KLIMATSMART BYGGANDE

KLIMATPÅVERKAN från byggnader i fokus – snart införs krav på KLIMATDEKLARATION Samhällsbyggnadssektorn i Sverige står för en betydande andel av landets utsläpp av växthusgaser. I ett led att styra branschen mot en mer hållbar riktning har Boverket fått i uppdrag att underlätta införandet av klimatdeklaration vid nybyggnation. Redan i januari nästa år, 2022, föreslås att nya krav på redovisning av klimatdeklaration vid uppförande av nya byggnader införs för de som söker bygglov. Men vad innebär redovisning av klimatdeklaration?

TEXT MARITA WALLHAGEN, JAN AKANDER, ABOLFAZL HAYATI, THOMAS JUNGELL & MATHIAS CEHLIN

10

HUSBYGGAREN NR 1.2021

LIVSCYKELINFO BYGGNAD Slutskede

• Materialåtervinning

• Återvinning

• Återanvändning

C4 – Sluthantering

C3 – Avfallshantering

D

C2 – Transport

C1 – Rivning

B7 – Vattenanvändning

B6 – Energianvändning

B5 – Renovering

B4 – Utbyte

C 1–4

B3 – Reparation

B 1–7

Övrig miljöinfo

POTENTIAL FÖR:

Drift

B2 – Underhåll

A5 – Uppförande av byggdelen

A4 – Transport

A 4–5

A3 – Tillverkning

A2 – Transport

A1 – Råmaterial

A 1–3

Byggfas

B1 – Användning

Materialproduktion

ÖVRIG INFO

Figur 1. Byggnadens livscykelskeden och -moduler enligt standarden EN 15978.

den). De byggnadsdelar som föreslås ingå i redovisningen är bärande konstruktionsdelar, klimatskärm och innerväggar. Markberedning, grundläggningsarbeten och installationer ingår däremot inte.

K

RENT KONKRET INNEBÄR detta att det görs en sammanställning av materialval samt den energi- och bränsleåtgång som behövs för att uppföra byggnaden. Här kan ofta data användas som sammanställs då en ekonomisk kalkyl tas fram. För beräkning av klimatpåverkan uttryckt som co2-ekvivalenter kan sedan antingen specifika data användas eller generiska data från den klimatdatabas som Boverket håller på att ta fram och som tillsammans med vägledning kommer att färdigställas under 2021. Redan nu finns flera olika lca verktyg som kan användas, av vilka några listas på sida 13.

MILJÖBEDÖMNINGSMETODEN MILJÖBYGGNAD RAVET PÅ klimatdeklara-

tion innebär att byggherren behöver redogöra för beräknad klimatpåverkan från byggnaden redovisat som kg koldioxidekvivalenter per m2 bruttoarea (bta) för att få slutbesked. Vissa byggnader är dock undantagna från kravet, exempelvis jordbruksfastigheter, industribyggnader samt mindre byggnader.

UTSLÄPP SOM SKA redovisas är för byggske-

det, det vill säga materialproduktion, transporter och produktion fram till färdig byggnad. I standardiserad livscykelanalys, (lca) omfattar dessa lca-modulerna a1–a5 (råvaruförsörjning, transport och tillverkning i produktskedet samt transporter, bygg- och installationsprocessen i byggproduktionsskedet, där även materialspill på byggplatsen ingår) (fig 1, byggnadens livscykelskeHUSBYGGAREN NR 1.2021

har redan tagit hänsyn till detta i indikator 15 – Stommen och grundens klimatpåverkan, där det ställs krav på liknande beräkningar. Emellertid ingår inte klimatskärm och hela innerväggarna, endast material som hör till stommen (bärande väggar, pelare, balkar, bjälklag och grundläggning ner till dräneringsskiktet) räknas in. Miljöbyggnad går steget längre gällande kraven för betyget Silver och Guld då det även krävs att en viss del av livscykelanalysdatan kommer från epd:er (Environmental Product Declarations). För att erhålla Guldbetyget krävs dessutom att man visar att man minskar koldioxidutsläppen med minst 10 % lägre än Silver-nivå för redan vald byggnadsutformning, stomme och grundläggning. Det kan exempelvis göras genom förändringar i stommens materialåtgång eller i materialval.

ANLEDNINGEN TILL ATT nu även byggnadsma-

terialen hamnar i fokus vid byggnation är att uppförandet av byggnader i stor

BEGREPP, FÖRKORTNINGAR & TERMER

Environmental Product Declaration, det vill säga miljövarudeklaration för en viss produkt eller produktgrupp. Här avses sådana miljövarudeklarationer som följer beräkningsreglerna i SS-EN 15804. Brukar också benämnas produktspecifika data.

GENERISKA DATA Klimatdata som är representativa för ett visst material eller en viss sorts komponent. Sådana representativa data grundas vanligen i medelvärden för olika byggvaror inom en och samma produktgrupp.

GRÄNSVÄRDE Används i denna artikel för en maximal nivå på klimatpåverkan för en byggnad som kan ställas som ett krav i regelverket för klimatdeklaration av byggnader.

KOLDIOXIDEKVIVALENTER Enhet för att mäta samlad klimatpåverkan från utsläpp av olika växthusgaser, förkortas vanligen CO2e.

LCA Livscykelanalys. Miljöbedömning av en produkts eller tjänsts hela livscykel.

Specifika data Används i artikeln framför allt för produktspecifika klimatdata (EPD) som gäller specifikt för en viss produkt eller produktgrupp från en viss leverantör, till skillnad från generiska data.

EPD

utsträckning påverkar koldioxidutsläppen.

Nu när det krävs en snabbare omställning till låga utsläpp för att Sveriges klimatmål ska uppnås behöver även byggnadssektorn bidra i större omfattning.

11

KLIMATSMART BYGGANDE

ENLIGT BOVERKETS FÄRDPLAN (Boverket 2020) är bygg- och fastighetssektorn inhemska utsläpp av växthusgaser cirka 12 miljoner ton co2-ekvivalenter. Det utgör cirka en femtedel av Sveriges totala utsläpp av co2, varav nybyggnation och rivning medför ungefär en tredjedel. Regler om klimat­ deklarationer är ett sätt att få byggbranschen att minska utsläppen från materialanvändningen i byggskedet för att omställningen mot netto-noll samhället ska gå snabbare.

NETTO-NOLL SAMHÄLLE innebär ett samhälle

som inte har några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Sverige har som mål att nå nettonollutsläpp 2045 enligt det klimatpolitiska ramverket. Rent konkret betyder det att utsläppen från verksamheter inom Sverige 2045 ska vara minst 85 % lägre än utsläppen år 1990. För att klara de återstående 15 % får kompletterande åtgärder räknas in. Det kan till exempel vara ökade upptag av koldioxid i skog och mark eller investeringar i förnybar energi i andra länder.

Betongplattor på mark och bjälklag har oftast relativt stor betydelse för en byggnads totala koldioxidutsläpp.

Foto: Husbyggaren

I E2B2-PROJEKTET Miljökrav, energianvändning och klimatpåverkan – samband och möjligheter” vid Högskolan i Gävle studerar vi flera av Miljöbyggnads indikatorer, däribland indikator 15. När vi granskar vilken miljöpåverkan indikatorer och krav innebär så ligger det nära till att även reflektera över vilka möjligheter den nya klimatdeklarationen ger men också påtala dess brister.

Byggnadsmaterial har stor miljöpåverkan.

12

ATT INFÖR NYA REGLER stegvis är säkert det som är enklast för byggbranschen. Från klimatsynpunkt är det dock angeläget med skyndsam omställning för att lyckas att uppfylla 1,5 graders målet. Att minska klimatpåverkan från byggnader är möjligt. Vid jämförelse av fyra olika byggnader som miljöcertifierats i Miljöbyggnad 3.0 så varierar utsläppen av koldioxidekvivalenter från stommen mellan 110–305 kg co2-ekvivalenter/m2 Atemp. Tidigare internationella jämförelser av olika byggnaders livscykelutsläpp av co2-ekvivalenter visar också att variationen kan vara stor och trenden är att utsläppen från byggnadsmaterialen ökar.

De undersökta bostadsbyggnaderna varierade i utsläpp från materialen med mellan 165–665 kg co2-ekvivalenter/m2 bta och kontorsbyggnader med mellan 355–580 kg co2-ekvivalenter/m2 bta (mellan första till tredje kvartilen). Skillnaden mellan de miljöcertifierade byggnaderna och de andra beror delvis på att byggnadsstommen endast står för en del av byggnadsmaterialens samlade utsläpp under hela byggnadens livslängd.

HUSBYGGAREN NR 1.2021

BÅDE MARKBEREDNING och grundläggning kan dessutom ha stor påverkan. Om dessa inte tas med i beräkningarna kommer alternativa placeringar och grundläggningar av byggnader troligtvis inte att undersökas och påverkas. Inte heller installationer finns med även om dessa kan stå för en ansenlig del av co2-utsläppen, mellan 18–46 %, enligt nyare lca studier (Boverket, 2020). Dessutom verkar det finnas en trend mot fler installationer i byggnader.

En annan sak som kan uppfattas som en brist är kopplad till transporterna. Det framgår ännu inte om det kommer att ha någon betydelse för beräkningen om fordonen drivs av fossila bränslen, biobränslen eller el. Snarare är det själva transportslaget som deklareras. Eftersom inte alla faser av en byggnads livscykel tas med kommer dessutom exempelvis inte underhållsarbeten och behov av att byta material med jämna intervall med i analysen. Att bara studera produktionen av material och inte underhåll och livslängd skulle kunna missgynna material som har lång livslängd, men som har något högre utsläpp under produktion. Eftersom fokus är att uppnå klimatmå-

LCA-VERKTYG

Olika LCA-verktyg som kan användas (Boverket 2019): ANAVITOR Framtaget av IVL Svenska Miljöinstitutet och innehåller miljödata från IVL Miljödatabas Bygg som i sin tur innehåller representativa data för den svenska marknaden.

BIDCON KLIMATMODUL Framtaget av Elecosoft och innehåller generiska globala miljödata från Ecoinvent.

BYGGSEKTORNS MILJÖBERÄKNINGSVERKTYG (BM-verktyget)

Framtaget av IVL Svenska Miljöinstitutet och innehåller ett urval av miljödata från IVL Miljödatabas Bygg.

ONE CLICK LCA (Tidigare Optimi 360) Framtaget av Bionova och innehåller miljödata baserade på framför allt EPD-data från hela världen.

GABI Avancerat LVA verktyg där det går att anpassa detaljer om energikällor, transporter och materialtyper.

Kräver högre nivå av LCA kunskap hos användaren.

SIMAPRO Avancerat LVA verktyg där det går att anpassa detaljer om energikällor, transporter och materialtyper. Kräver högre nivå av LCA kunskap hos användaren.

KLIMATKALKYL Trafikverket för transport­infrastruktur i Sverige

HUSBYGGAREN NR 1.2021

len med en kortare horisont kanske det kan vara motiverat. Hur utsläpp från återvunna eller återanvända material ska allokeras framgår inte i nuläget. Att återanvända och återvinna material, och även byggnader, bidrar oftast till både lägre utsläpp och dessutom lägre naturresursanvändning.

Därför är det en kommande viktig aspekt att tydliggöra. Dessutom finns det frågetecken kring hur själva produktionen av byggnaden i lca-modulen a5 ska deklareras. Eventuellt kommer det att finnas möjlighet att basera denna modul på schabloner och därmed inte exakta uppgifter. Även om det underlättar deklarerandet så minskar det chansen att klimatdeklaration ökar förståelsen för co2-utsläppen under denna livscykelfas. Därmed sjunker chansen att deklarationen påverkar och på sikt leder till minskning av koldioxidutsläppen under denna del av byggprocessen.

VILKEN EFFEKT KOMMER då klimatdeklaratio-

ner att ha på bygg- och fastighetssektorns klimatpåverkan? Eftersom det inte ställs några krav på minskningar av klimatpåverkan eller finns några kravnivåer att uppfylla så blir det enkla svaret att det troligtvis inte kommer att ha någon omedelbar effekt på byggsektorns co2 utsläpp från produktionen. Samtidigt så är detta ett första steg mot ökade krav kring minskade co2 utsläpp och utökad deklaration, vilket är bra och något som krävs för att kunna arbeta vidare med dessa frågor.

BOVERKET FÖRESLÅR NÄMLIGEN i sin färdplan

att gränsvärden med maximalt utsläpp av växthusgaser för uppförande av byggnader kommer att införas 2027 (Boverket juni 2020). Dessutom föreslås även utökade krav på redovisning i reglerna så att alla skeden av byggnadens livscykel och fler delar av byggnaden skall redovisas, bland annat installationer.

ska kunna uppnås. Om dess planer genomförs kommer förhoppningsvis byggbranschens co2 utsläpp minska genom att både materialproducenter, byggherrar, konsulter och entreprenörer hittar lösningar för att minska byggnaders co2-utsläpp.

SYFTET MED KLIMATDEKLARATIONEN är att öka

kunskapen om materialens co2-utsläpp och även minska co2-utsläppen från byggnader, även om det inte initialt finns några krav på att byggherren minskar miljöpåverkan från byggnaden. Klimatdeklarationer är ett första steg som kan leda till ett successivt utvecklande av lärande, kunskap, innovationer och lösningar om hur framtida utsläpp av växthusgaser från byggnader kan begränsas genom mer miljöanpassade projekteringsval samt klokare och miljövänligare materialproduktion, transporter och byggnation. För miljöns bästa så är det önskvärt att denna utveckling går skyndsamt. ■

MARITA WALLHAGEN

Tekn. dr, universitetslektor, Högskolan i Gävle, Arkitekt SAR/MSA, Arkitektgruppen i Gävle AB

JAN AKANDER

Tekn. dr, universitetslektor, Högskolan i Gävle

SYFTET MED GRÄNSVÄRDEN, som dessutom

succesivt planeras att skärpas mellan år 2035–2045 är att öka styrningen mot att klimatförbättrande åtgärder vidtas i projektering och byggande. Många åtgärder krävs nämligen för att uppnå ett byggande med netto-noll co2-utsläpp som är en nödvändighet om det nationella klimatmålet 2045

Referenser Boverket, 2019, Verktyg för LCA, Boverket Karlskrona, ref inhämtad 2021.02.

Boverket 2020, Rapport 2020:13 - Utveckling av regler om klimatdeklaration av byggnader förslag på färdplan och gränsvärden, juni 2020.

Röck, Martin et al, 2020. ”Embodied GHG Emissions of Buildings – The Hidden Challenge for Effective Climate Change Mitigation”. Applied Energy 258 (januari): 114107

ABOLFAZL HAYATI

Tekn dr, universitetslektor, Högskolan i Gävle

THOMAS JUNGELL

Industridoktorand inom företagsforskarskolan Future Proof Cities, Högskolan i Gävle, Högskolan Dalarna samt Kopparstaden

MATHIAS CEHLIN

Docent energisystem, programledare Urban Transition, Högskolan i Gävle

13

Ställ rätt krav på din våtrumsentreprenör GVK ställer krav på både företag och montörer att följa branschreglerna för att säkerställa fackmässiga våtrumsinstallationer.

GVKs uppdaterade branschregler säkra våtrum ger både mattläggare och plattsättare praktiska instruktioner för hur man bygger våtrum på rätt sätt.

Läs mer om GVK på www.gvk.se Där kan du ladda ner eller beställa säkra våtrum och hitta GVK-auktoriserade företag.

BGreen-it - komplett system för

GRÖNA VÄGGAR, GRÖNA TAK OCH TAKTERRASSER

Hållbara lösningar med stor vikt på säkerhet BGreen-it skapar gröna oaser i städerna med professionella och kundanpassade lösningar till alla typer av gröna väggar, gröna tak och takträdgårdar.

Våra BGreen-it Gröna tak- och vägglösningar är ett komplett system till både extensiva och intensiva gröna tak, takträdgårdar, takterrasser och gröna väggar.

Byggros erbjuder professionell hjälp under hela processen, från detaljplanering till anläggningsfas.

När vi med vår erfarenhet och specialkunskap deltar i processen med gröna taklösningar ligger alltid funktionalitet, kvalitet och visuellt uttryck i fokus.

Det ställs höga krav på hållbarhet och CO2-neutralitet i konstruktioner. Därför har gröna miljövänliga tak och väggar blivit en eftertraktad och efterfrågad modern lösning.

Kontakta våra tekniska konsulter Tel. 0771 48 9000

BG Byggros AB Tel.: 0771 48 9000 www.byggros.com

NYHET!

Vår största varvtalsstyrda bergvärmepump NIBE F1355 | BERGVÄRMEPUMP NIBE F1355 är en intelligent och kraftfull värmepump med inverterteknik, dubbla kompressorer och möjlighet till multianläggning med upp till nio enheter. Värmepumpen passar för fastigheter med stort uppvärmningsbehov och finns i storleken 4–28 kW och nu i 6–43 kW. Läs mer om våra fastighetslösningar på proffs.nibe.se.

IT’S IN OUR NATURE F1355-43: RSK 624 92 74. Rekommenderat pris 159 000 exkl moms. CO2 ekvivalent under 5 ton per kylkrets. Energimärkning A+++.

NIBE.SE

TRAPPOR SOM HÅLLER I GENERATIONER Weland tillverkar trappor i hållbart stål med en tidlös design som lyfter sin omgivning. Vi utvecklar ständigt våra produktionsprocesser och konstruktionslösningar för att begränsa vårt klimatavtryck. Vårt löfte gentemot våra kunder är att utveckla produkter som håller över tid.

För en hållbar framtid. weland.se

KLIMATSMART BYGGANDE

H Y LLIE TER R A S S

Så uppnås nya miljö­­ certifieringen NollCO2

Skanskas Hyllie terrass ska klara 23 procent mindre klimatpåverkan än en normal kontorsbyggnad, från första spadtag och under 50 års drift.

Projektet har bidragit till att utveckla en ny certifiering – NollCO2 – och klaras bland annat genom klimatsmart betong och fossilfri arbets­plats.

I

TEXT FREDRIK LUNDBERG

HYLLIE, SÖDRA MALMÖ (norr om e20

till Köpenhamn och nära Ikea), bygger Skanska 14 000 m2 kontorshus, Hyllie terrass. I januari 2021 är det bara en grop. Man gräver för bottenplattan och sätter spont.

Hyllie terrass gör skäl för sitt namn, dels för huset är terrasserat och dels för att många av hyresgästytorna kommer att ha en egen grön terrass när HUSBYGGAREN NR 1.2021

huset står klart 2023. Arkitekter är danska Cobe.

Skanska har sitt eget kontor i Hyllie, och Hyllie är ett område som Malmö stad har höga klimatambitioner för ända sedan 2011.

FÖRSTA KLIMATNEUTRALA KONTORET

Enligt Skanska ska det bli Öresundsregionens mest hållbara stadsdel och Hyllie Terrass Sveriges första klimatneutrala kontor.

Det innebär en bibba certifikat. Förutom leed (för byggmaterial och energi) och well (för inomhusmiljö) så ska byggnaden certifieras med NollCO2.

– Det är en alldeles ny certifiering och sgbc, Sweden Green Building Council gick ut för ett par år sedan och ville ha pilotprojekt för att utveckla certifieringen, och då gick vi med, berättar Martina Davidsson, projektutvecklare vid Skanska Öresund.

17

KLIMATSMART BYGGANDE

– Det ska pusha byggbranschen att bli hållbarare och minska vårt klimatavtryck.

NollCO2 sätter systemgränserna längre ut än andra standarder: klimatavtrycket beräknas från allt material som byggs in, byggprocessens klimatpåverkan från första spadtag, och från byggnadens användning under sin hela livslängd. Den är satt till 50 år.

Hyllie terrass är ”pre-certifierad” för NollCO2. Det ska följas upp med mätningar när byggnaden är klar 2023.

Hur mycket mindre avtryck har ni än en normal byggnad?

– När man ansöker om den här certifieringen beräknar sgbc en baseline för den typ av byggnad man har, och ett åtagande att minska sitt totala klimatavtryck.

Totalt sätt minskar vi byggnadens klimatavtryck med cirka 23 % i jämförelse med SGBCs baseline. I jämförelse med originalprodukten vi tog fram är dock minskningen något högre, cirka 35 % – Kraven kommer gradvis att skärpas, år för år för år, säger Martina Davidsson.

– Vi har tyvärr inte noll i utsläpp, där är vi inte idag, berättar Martina vidare.

Men det man inte minskar ska kompenseras (se faktaruta).

Hyllie Terrass gör skäl för sitt namn, dels är huset terrasserat och dels för att många av hyresgästerna kommer att ha en egen grön terrass när huset står klart 2023. Arkitekt är Danska Cobe.

På byggplatsen är idag endast en grop men när byggnaden står klart ska det vara ett av Sveriges mes hållbara kontorshus.

BETONG MED MINDRE KOLDIOXID

Det minskade klimatavtrycket klaras bland annat med ändrade recept för all betong.

– Det utvärderade vi i ett tidigt skede. Det är en stor byggnad med 12 våningar och det är olika lösningar för ytterväggar, innerväggar och bjälklag.

I grundplattan ersätter vi kalkcement med slagg, säger Martina Davidsson – För ytterskivan i fasaden är vi väldigt måna om ett jämnt och ljust utseende, och det är också ett krav från staden. Här har vi ersatt delar av den vita cementen, som är kraftigt klimatbelastande, med microsilika.

Vi väljer även att använda miljöcement i innerskivan av fasadelementen. Totalt ger dessa åtgärder ett minskat klimatavtryck på cirka 20 % för denna byggdel.

Mikrosilicirka är en biprodukt som uppstår vid produktion av kisel och legeringsämnet ferrokisel.

Leverantör av betong till bottenplattan är Sydsten. Resten av betongen kommer från lettiska UPB. ÅTERVUNNET STÅL

Konstruktionsstål är också en stor klimatpåverkande del.

– Vi har letat med ljus och lykta runt i närområdet och i Europa efter återbrukat stål.

Det arbetet pågår fortfarande. Vi har hittat en leverantör som vi hoppas på.

Byggnaders energieffektivitet är något 18

Skanska arbetat med väldigt länge. Hyllie Terrass uppfyller kraven för Energiklass B samt för leed certifieringen.

Husen är i U-form så kraven och förutsättningarna skiftar från fasad till fasad.

– En av fasaderna vetter mot tåget och har därmed höga akustiska krav, berättar Martina Davidsson. Mot söder har vi solinstrålning att ta hänsyn till.

– Det utmanande är helheten, att kartlägga alla delar och att få in epd:erna (Environmental Product Declaration). Att få in data och papper och beräkningar på vad varje byggnadsprodukt släpper ut, det ställer certifieringen krav på, och det är en utmaning, avslutar Martina Davidsson.

Skanska arbetar också med själva produktionen, där man föresätter sig att skapa en fossilfri grön arbetsplats. Alla maskiner ska köras på fossilfria bränslen.

När det gäller energianvändningen ska el, värme och kyla vara utsläppsfria i ett

samarbete med E.on i en integrerad lösning kallad E.ON Next och som ska se till att driften av huset ger så lågt klimatavtryck som möjligt.

TJOCKA KANALER

Själva installationerna är konventionell teknik, enligt Skanskas installationsplattform, säger Tomas Roos, teknikansvarig vid Skanska Öresund.

– Det är robust teknik. Inte för mycket ventiler som kan sluta fungerar utan att man märker det. Det är kyla från kylbafflar, stora aggregat för att inte bygga upp tryckfall i systemet, tjocka kanaler för att inte bygga in begränsningar.

Kylan bygger på ett högtemperatursystem, 20–23 grader, vilket gör det möjligt att använda mycket frikyla.

Värmeåtervinningen använder två stora batterier 12+12 rörrader för 10 kubikmeter luft per sekund. De är 4 meter breda, 2,8 HUSBYGGAREN NR 1.2021

Bostäder har förbrukningstoppar när folk duschar på morgonen och kvällen. På kontor är det närmast tvärtom, framhåller Tomas. Max förbrukning för både bostäder och kontor blir alltså mindre än summan av dem var och en för sig.

FLYTTA UT ENERGIN

Martina Davidsson och Tomas Roos, Skanska.

meter höga och 10 meter långa.

– Stora fläktrum blir det ju, säger Tomas Roos.

För att få plats med bortåt fem meter i tak får man gräva en extra djup grop för dessa källare.

– Det tar sin plats, men det är en bra teknisk lösning, berättar Tomas.

LÅNA ENERGI MELLAN GRANNAR

Det mest innovativa ligger i systemtän­ kandet.

E.on Next kommer att leverera 100 % förnybar värme och kyla från det lokala fjärrvärme- och fjärrkylanätet. På taket kommer 25 kilowatt solcellspaneler att placeras och elen från dem kommer både att användas inom byggnaden och kunna lagras i batterier i källaren. När batterierna är fulladdade säljs överskottselen ut till elnätet, där grannarna kan ta del av den förnybara elen.

Laddningsstationer för bilar används också för att balansera elnätet.

Man delar värme, kyla och el med grannfastigheterna innan de kopplas in i större system, i så kallat ektogrid. (Se även en artikel i Husbyggaren 1–2019, Framtidens elnät.)

E.on ska, annorlunda uttryckt, kunna använda fastighetens stomme för att lagra värme eller kyla, enligt Tomas Roos.

Vid Skanskas Öresunds kontor, som sedan fyra år också ligger i Hyllie-området gör man redan så. E.on kan koppla upp sig mot byggnadens bms (Building Management System).

– När energin är på väg att bli dyr så höjer E.on framledningstemperaturen, säger Tomas Roos.

På det sättet kan man minska effekttoppar för värme, kyla och el. Om man kan förskjuta förbrukningen och sänka effekttopparna så kan man undvika att köra igång reservkraftverk och topplastpannor, som ofta är fossileldade.

– Så det har ett hållbarhetsvärde, berättar Tomas vidare.

Man kan också utnyttja skillnaden i lastprofil mellan Hyllies bostäder och kontor.

HUSBYGGAREN NR 1.2021

Man försöker också flytta ut energisystemen i nätet, d.v.s. att istället för att bygga ut kapaciteten i större kraftverk och bygga ut infrastrukturen i rörsystem och kraftkablar så kan man flytta ut delar av systemen, resonerar Tomas Roos.

Till exempel blir det vanligt med solceller, både för bostäder och i kontorssammanhang.

– När vi har överskott i batteriet och det är snedbelastning i nätet kan E.on låna el ur vårt nät för att frekvensreglera obalanser, till exempel mellan de tre faserna i växelspänningen, säger Tomas Roos.

– Det kommer E.on att testa utifrån vår fastighet. Det är en ganska liten anläggningen men den är alltså en försöksanläggning för framtidens energisystem skulle man kunna kalla det. Man kan testa hur man kan öka verkningsgraden i elnätet när man har obalanser.

När man inte använder all el, på helger till exempel, så kan vi låna ut el från våra batterier till elnätet och våra grannar, i bostäder. Så i framtiden kan det bli kluster där man byter energi med varandra. Sol­ kvarteret, också i Hyllie, kommer att ge överskott av energi. Det kanske blir en lokal elmarknad.

I området finns även Malmö Arena som ger spillvärme från sina kylanläggningar, industrier och ett köpcentrum med sina olika profiler för förbrukning och produktion av energi.

Utöver det har vi förnybar el från vattenkraft, ursprungsmärkt förnybar fjärrkyla och förnybar ”additiv” fjärrvärme, vilket innebär att när vi tar ut fjärrvärme så kommer E.on att köpa mer förnybar värme för vårt uttag, så det kommer inte att påverka deras andra kunder i deras nät.

HÄLSOSAMT RESANDE

Andra inslag i det hållbara kontoret Hyllie Terrass är: ■ Kombinerad barista/reception ■ Drive-in cykelhotell med cykelservicestation och lånecyklar ”för ett hållbart och hälsosamt resande i tjänsten” ■ Dusch- och omklädningsrum med förvaringsskåp (för att folk ska kunna springa eller cykla till jobbet) ■ Restaurang ”med hållbart och hälsosamt koncept” ■

FAKTA – NollCO2

NollCO2 är en påbyggnadscertifiering till Miljöbyggnad, BREEAM-SE, LEED och Svanen och syftar till att uppnå nettonoll klimatpåverkan av en ny byggnad, enligt Swedish Green Building Council.

Den är alltså mer specifikt inriktad på klimatavtrycket än andra miljöcertifieringar.

NollCO2 ger i praktiken hårdare krav än för ett plusenergihus. Ett sådant räknar enbart energi ut (till exempel från överskottsel från solceller) minus energi in. NollCO2 tar med klimatpåverkan från byggmaterial och byggprocess. Bland annat ger tillverkning av betong och stål ge stora utsläpp.

Därmed går det inte att få noll i utsläpp. De utsläpp som inte kan elimineras ska kompenseras efter särskilda regler. Klimatkompensation är ämne för en egen artikel, eller flera, men inte i detta nummer av Husbyggaren. Den som söker mer klarhet kan titta på www.sgbc.se/app/uploads/2020/09/ NollCO2-Nybyggnad-1.0-Ramverk.pdf.

För byggnadsdelar och energikrav finns gränsvärden i NollCO2, som inte kan kompenseras bort.

Standarden lanserades officiellt i september 2020 efter ett antal pilotprojekt.

Pilotprojekt förutom Hyllie för att utveckla NollCO2 har varit ■ Lidls butik i Visby ■ Castellum kontorsbyggnad i Örebro ■ Electrolux utbyggnad av huvudkontoret i Stockholm ■ Hemsö äldreboende i Tyresö ■ Wihlborgs byggnad med blandad verksamhet i Malmö Standarden är till att börja med svensk, men SGBC tittar även på möjligheten att lansera den i andra länder.

FREDRIK LUNDBERG

Vetenskapsjournalist

19

EN

MA

IN SWE

D

DE

E

AN

IT

Y

W

L

D QUA

L

KLIMATSMARTA FÄSTEN FÖR NORDISKA FÖRHÅLLANDEN Våra solpanelsfästen tillverkas klimatsmart i en modern och energisnål maskinpark. Elförsörjd av egna solpaneler förstås.

Produkterna är anpassade för nordiska förhållanden och finns i låglutande, höglutande och parallella utföranden. Systemen passar alla tak och alla typer av solceller, solpaneler och solfångare. welandstal.se

KLIMATSMART BYGGANDE

RECIRKULERAT MATERIAL i bygg- och fastighets­branschen – ambitioner möter utmaningar

I kontorshuset Epic i Malmö återbrukade Skanska träpaneler från rivningsobjekt och fler än 77 000 petflaskor till väggarna i atriet.

För att minska bygg- och fastighetsbranschens klimatpåverkan och främja en hållbar utveckling krävs ökad recirkulering av byggmaterial och produkter.

I denna text sammanfattar Elin Jönsson på Skanska en förstudie i form av SBUFprojektet 13802 Kvalitetssäkring av recirkulerade material, klart i maj 2020,

D

ET PÅGÅR EN STOR omställning inom byggbranschen för att nå upp till uppsatta nationella och internationella mål för hållbar utveckling. 74 organisationer inom bygg- och anläggningssektorn har ställt sig bakom initiativet Färdplan för fossilfri konkurrenskraft – Bygg- och HUSBYGGAREN NR 1.2021

som undersökte hur långt branschen har kommit i arbetet med kvalitetssäkring av recirkulerat material.

Man fann bl.a. att intresset i branschen är stort men att återanvändning i nyproduktion fortfarande är liten.

TEXT ELIN JÖNSSON

anläggningssektorn vars mål är ett nollutsläpp av växthusgaser 2045. En av de fem nyckelfaktorerna i färdplanen är att ställa om från linjära till cirkulära materialflöden.

I färdplanen står att Material återvinns och återanvänds allt mer i cirkulära flöden tills att avfall som begrepp upphör och Övergång från linjära till cirkulära affärsmodeller i värdekedjan. Men hur långt har branschen kommit med att skapa cirkulära material-

FOTO EPIC, SKANSKA.

flöden? Även om en stor mängd rivningsmaterial återanvänds redan idag så hamnar hälften i så kallad lågkvalitativ användning, vilket innebär att det används som återfyllnad eller sluttäckning på deponier. Detta går tvärt emot cirkuleringsmålet och visionen att avfall som begrepp ska upphöra.

För att få igång den cirkulära värdekedjan krävs mer högkvalitativ återanvändning så att materialen som redan finns i värde21

KLIMATSMART BYGGANDE

kedjan i första hand återanvänds och i andra hand återvinns. Det skulle minska energianvändning, utsläpp av växthusgaser och ohållbar utvinning av råmaterial. Men en storskalig och energieffektiv recirkulering, där material från rivna byggnader återanvänds direkt i nyproduktion, kräver att materialen håller tillräckligt hög kvalitet för ändamålet. I takt med att material åldras försämras prestanda. Ökat fuktinnehåll, ökat innehåll av nedbrytningsprodukter, minskad hållfasthet samt ansamling av föroreningar är några exempel prestandaförsämringar. Man måste, precis som för jungfruliga material, kunna säkerställa att återanvänt material som byggs in uppfyller de funktionsmässiga, tekniska och estetiska krav som ställs trots åldrade produkter.

Skanska återvann 16 ton betong från Köpenhamn metro och 17 ton fasadtegel från rivnings­objekt till golven i kontorshuset Epic i Malmö.

AMBITION OCH VERKLIGHET

SBUF-projektet Förstudie – kvalitetssäkring av recirkulerat material genomfördes för att ta fram en nulägesbeskrivning för hur branschen hanterar kvalitetssäkring av recirkulerat material idag. Syftet var att utreda hur branschens olika aktörer ser på användning och kvalitetssäkring idag, vilka krav de anser bör ställas samt föreslå hur arbetet med kvalitetssäkring kan drivas vidare. Projektet genomfördes i form av en litteraturstudie, en enkätundersökning och en workshop. Enkätundersökningen skickades ut till drygt hundra företag och organisationer med olika roller inom branschen. De svarande delades in i fem olika kategorier: beställare/fastighetsbolag /kommun, byggföretag, återvinningsföretag, tillverkare och forskning/akademi. Enkätfrågorna bestod både av allmänna frågor som ställdes till samtliga medverkande, och frågor som var riktade specifikt till en eller några av kategorierna. Svarsfrekvensen var cirka 45 %.

Enkäten visade på ett stort intresse för hållbarhetsfrågor från de som valde att medverka. 19 av 20 angav att ökad materialrecirkulering finns med i deras företags hållbarhetsarbete. Samtidigt svarade en övervägande majoritet att de aldrig ställt krav på eller använt sig av recirkulerat material i praktiken. Färre än en femtedel av beställare, fastighetsbolag och kommuner har ställt krav på användande av recirkulerade produkter. En tredjedel av bygg­ företagen har någon gång använt sig av recirkulerat material i nyproduktion. På den punkten finns här således ett glapp mellan målsättningen att återbruka och det hållbarhetsarbete som verkligen utförs. De flesta i enkäten såg en otydlig juridisk ansvarsfördelning gällande garantin samt att lagar och regler som inte gynnar recirkulering utgöra de främsta hindren. Tillverkare, forskning och byggföretag ansåg att 22

problemet är ett otillräckligt utbud av relevant material. Inget av återvinningsföretagen såg däremot ett otillräckligt utbud som ett hinder, utan svarade att utmaningen snarare är att recirkulerat material inte är ekonomiskt försvarbart att använda då jungfruligt oftast är billigare. Olika delar av branschen stöter på olika problem med hållbarhetsarbetet, och det verkar inte finnas en tillräcklig samverkan mellan parterna för att klara utmaningarna.

I frågan om kvalitetskrav var också enkätsvaren varierade. Majoriteten av de tillfrågade ansåg att samma krav bör ställas på recirkulerat material som för jungfruligt, men bland byggföretag, återvinningsföretag och forskning anser nästan hälften att kvalitetskraven bör vara lägre för återanvänt material. En möjlig anledning till de varierande svaren kring kvalitetssäkring kan vara att kunskaperna om kravställning i dagsläget inte är tillräckligt goda. På frågan Vet ni vilka krav ni ska ställa på återanvänt, återvunnet och återbrukat material? som ställdes till både beställare och byggföretag svarar en övervägande majoritet att de inte vet vilka kvalitetskrav som gäller utan anser att det är säljaren som bör ansvara för kvalitetskrav och garantier. Detta bekräftas från forskning /akademi där samtliga svarar att kunskapen idag är otillräcklig.

UTBUD OCH EFTERFRÅGAN

För att driva utvecklingen är det viktigt att det finns aktörer som tar ansvar för kvalitetssäkringen. Återvinningsföretagen framhålls av svarande i enkäten både som mest lämpliga att bedöma möjligheten till cirkulering av material och som mest lämpliga att genomföra kvalitetssäkringen. Fyra av

fem medverkande återvinningsföretag uppger att de redan idag kan genomföra undersökningar av rivningsmaterials egenskaper för att säkerställa kvalitet inför framtida recirkulering men att de hindras av otillräckliga ekonomiska incitament. Det finns helt enkelt inte en marknad för rivningsmaterialet. Detta visar på ett problem med dagens diskussion kring recirkulering, man tänker sig att någon eller några aktörer ska ansvara för recirkuleringen. Men byggbranschen är en värdekedja där alla aktörer är beroende av varandra. Återvinningsföretagen kan inte själva driva utvecklingen genom att öka tillgången, det krävs även en efterfrågan.

För att utvecklingen ska drivas framåt krävs att alla aktörer inom branschen får information om och tillgång till kvalitetssäkrat material. Inget av återvinningsföretagen menar att otillräckligt utbud utgör något hinder för att öka återanvändningen idag medan flera av byggföretagen och tillverkarna ser det som ett av de främsta hindren. Medverkande byggföretag beskriver svårigheterna med att rita in lösningar under projektering utan att vara säker på vilka material som kommer att finnas tillgängliga under produktion. Någon form av branschgemensam lagerhållning och logistiksystem, exempelvis en digital marknadsplats, skulle kunna vara ett sätt att koppla samman utbud och efterfrågan. Samtliga medverkande återvinningsföretag var positiva till ett sådant initiativ, liksom majoriteten byggföretag och beställare.

ATT KOPPLA IHOP BRANSCHENS KOMPETENS

Förslaget med en digital marknadsplats diskuterades vidare i en workshop. MedverHUSBYGGAREN NR 1.2021

LÄTTA LÖSNINGAR FÖR ETT BÄTTRE KLIMAT

Klimatsmart byggnad med EPS och XPS EPS och XPS är ett hållbart, klimatsmart material som ger ett bättre resultat i livscykelanalyser jämfört med andra alternativa material till samma ändamål.

PRODUKTSKEDE

Jackons produkter är tillverkade av EPS eller XPS och består av 98% luft och 2% polystyren. EPS och XPS är ett 100% återvinningsbart material. Allt spill och rester från produktionen återvinns till nytt råmaterial och nya produkter.

• •

• •

Jackon arbetar kontinuerligt med att utveckla mer miljövänliga produkter.

Vid produktion av Jackofoam® (XPS) har vi ersatt och reducerat drivgaser som påverkar den globala växthuseffekten med substanser som har lågt eller noll i GWP-värde.

Jackopor® (EPS) produceras helt utan skadliga drivgaser.

Inga skadliga flamskyddsmedel (HBCD) eller ozonnedbrytande substanser används i någon av Jackons produkter.

BYGGPROCESS

EPS är 85% lättare än traditionella isoleringsmaterial. Den låga vikten innebär att mindre energi går åt för att transportera materialet jämfört med andra material som används till samma ändamål.

•

Alla Jackons produkter av polystyren kan användas i BREEAM certifierade byggen eftersom de inte innehåller miljögifter som framgår av

• •

•

A20 listan.

På byggarbetsplatsen rekommenderar vi att produkterna säkras så att de inte skadas eller tas med vinden.

Vid kapning ger glödtråd eller värmekniv ett renare snitt och förhindrar samtidigt att materialet sprids i naturen.

Spill ska sorteras i påsar som levereras till återvinning. Inom kort kommer man även att kunna lämna in material för återvinning vid Jackons fabriker.

DRIFTSKEDE

Låg vikt och enastående isolerande egenskaper har gjort EPS och XPS till ett förstahandsval för många tillämpningar inom bygg och anläggning. Materialet ger en betydande energi- och resursbesparing, jämfört med alternativa material för samma ändamål, och reducerar därmed utsläpp av klimatgaser.

•

•

Uppvärmning och kylning av byggnader står för ungefär hälften av Europas totala energiförbrukning.

Tack vare hög isoleringsförmåga kan EPS bidra avsevärt för att minska användningen av fossila bränslen för dessa ändamål.

Varje liter olja som används för produktion av EPS ger en besparing

•

•

på 200 liter olja för uppvärmning under dess livstid. (Källa: GPH - Güteschutzgemeinschaft Polystyrol-Hartschaum.)

EPS och XPS har extremt låg vattenabsorptionsförmåga och kan inte ruttna. Materialet är otroligt hållbart över tiden och släpper inte ut ämnen till vare sig mark eller vatten.

Tack vare den långa hållbarheten reduceras behovet för att byta ut/ ersätta produkterna - vilket skulle vara ett slöseri med resurser.

SLUTSKEDE

EPS och XPS är ett 100% återvinningsbart material som, förutom att återvinnas till nya EPS- och XPS produkter, kan användas nedsmält i produktion av andra plastprodukter.

Vill du veta mer? Ta kontakt med oss på jackon.se/kontakta

KLIMATSMART BYGGANDE

kade gjorde en utvald referensgrupp av personer från olika företag med olika roller inom branschen, alla med stor kunskap om återvunnet, återanvänt och återbrukat byggmaterial. Representerade företag ut­över Skanska var AkkaFRAKT, Midroc, ncc, Saint-Gobain, Starka, Stena Recycling, Stena Metall, Stena Stål och Ågab Syd AB. Referensgruppens medlemmar ansåg att styrkan hos en digital marknadsplats är dess klimatsmarthet och potentialen att förenkla materialhanteringen genom att koppla samman kompetenserna i värdekedjan. Gruppen påpekade att den generellt ökande medvetenheten om behovet av en mer hållbar samhällsutveckling också påverkar byggbranschen. En ny målgrupp av miljömedvetna konsumenter som i större utsträckning är villiga att betala för hållbara alternativ växer nu fram.

Svagheter som diskuterades är att marknadsplatsen skulle få en dålig lönsamhet eftersom ingen i nuläget verkar vilja betala för materialet. Byggbranschen är dessutom konservativ och det finns en kultur av att göra som man alltid gjort. Referensgruppen anser att utvecklingen av en marknadsplats också kommer att bromsas av att lagstiftningen inte följer utvecklingen. Den som väljer att använda recirkulerat material hamnar ofta i konflikt med bbr och det finns stora risker med att bygga in rivningsmaterial då kravställningsunderlaget är otydligt. Utifrån diskussionerna verkar det svårt för en enskild aktör inom branschen att genomföra implementeringen av en

gemensam marknadsplats på egen hand, men det finns redan initiativ som verkar för att klara av dessa utmaningar. ”Vi har efter förstudien haft kontakt med Centrum för cirkulärt byggande (www.ccbuild.se) som startat precis en sådan marknadsplats och ser positivt på deras initiativ. Marknadsplatsen är än så länge ganska okänd i branschen och man bör arbeta med marknadsföring för att den ska kunna utvecklas,” säger Stina Nilsson på Skanska som var projektledare för förstudien.

Under workshopen diskuterades även vad varje enskild del i värdekedjan kan göra för att skapa en ökad efterfrågan. I värdekedjan ingår stat och kommun, rivningsentreprenörer, tillverkare av byggnadsmaterial, återvinningsföretag, konsulter (arkitekter och konstruktörer), fastighetsbolag och byggherrar samt byggentreprenörer.

Generellt kom man fram till att parterna i värdekedjan bör arbeta för ökad kravställning, en ändrad lagstiftning, regelverk för riskfördelning och kvalitetssäkring, demonterbara och/eller spårbara produkter, logistiska lösningar med förbättrad lagerhållning av demonterat material, förbättrad marknadsföring samt att tidigare i projektering utgå från möjligheten till att demontera och återanvända byggnadens komponenter.

KRAVSTÄLLNING OCH STANDARDISERING

Svaren från enkätundersökningen visade på att det finns en osäkerhet bland aktörer inom branschen kring vilka krav som bör

Materialinventering (FA) med inventering av material för största möjliga återanvändning Kommun och fastighetsägare skapar förutsättningar för recirkulerade produkter

Byggherre ställer krav på återvunna, återbrukade och återanvända byggprodukter

Rivningsentreprenör demonterar och river

GEMENSAM MARKNADSPLATS

Byggföretag köper och bygger in återanvända, återbrukade eller återvunna material och produkter

Tillverkare eller återvinningsföretag fraktionerar, rensar, upcyclar, lagerhåller och kvalitetssäkrar byggprodukter

ställas på recirkulerat material i jämförelse med jungfruligt. Där finns också en osäkerhet kring om det är byggföretag och beställare som bör ha denna uppgift. Referensgruppen ansåg att utöver de krav som ställs på jungfruligt material, bör det för recirkulerat material ställas krav på acceptabelt kemiskt innehåll, teknisk kvarvarande livslängd och teknisk specificering för aktuellt syfte. Avsaknaden av en harmoniserad standard som underlag till kvalitetssäkring visade sig vara en av utmaningarna med att använda recirkulerat material. Referensgruppen kom fram till att Boverket, sis och Byggföretagen skulle vara lämpliga att driva frågan om en harmoniserad standard vidare. Boverket har tidigare blivit tillfrågade, men anser inte att det är deras uppgift att ta fram den typen av underlag. Byggföretagen skulle kunna vara lämpliga att driva frågan men det bör bara en tredje part likt SIS, som står utanför branschintressen, som formulerar standarden enligt referensgruppen.

INGENTING ÄR STARKARE ÄN SIN SVAGASTE LÄNK

– Förstudiens resultat är för oss tydligt.

Bygg- och fastighetsbranschens utmaning är att skapa tydliga och relevanta spelregler för en ökad användning av cirkulära material och produkter. En första och viktig länk är gemensamma branschkrav på kvalitetssäkring, säger Martin Engman på Skanska som var med i projektgruppen för förstudien. Det blir en mycket stor utmaning för företag och organisationer i branschen att ensamma genomföra omställningen från linjära till cirkulära materialflöden. För att driva frågan om kvalitetssäkrat recirkulerat material vidare krävs en gemensam vilja inom byggbranschen. Medverkande i enkätstudien, liksom referensgruppen, pekar på att det inte enbart räcker med ett ökat engagemang utan det krävs lagförändringar och ett ändat regelverk för att verkligen skapa en märkbar skillnad. Förbättrade logistiska lösningar, nya standarder och en tydligare juridisk ansvarsfördelning kan vara några hjälpmedel för att branschen i stor skala ska våga satsa på att kvalitetssäkra cirkulerat byggmaterial inför återanvändning i nyproduktion. ■

Konsulter och arkitekter utgår ifrån recirkulerade produkter i projektering

ELIN JÖNSSON

Den kritiska värdekedjan för cirkulär materialhantering tydliggör vikten av samarbete mellan aktörerna inom branschen för att få kedjan att fungera.

24

Civilingenjör, Skanska Sverige, Teknik

HUSBYGGAREN NR 1.2021

Framtidens fasader ger energi Soltech Facade har inbyggd solenergi där du slipper välja mellan estetik och effektivitet möjligheterna är oändliga. Fasaderna finns i flera färger för kreativa lösningar och har tillhörande material och passbitar som kan varieras ihop med panelen eller ett traditionellt material som trä eller betong.

Låt oss berätta mer om hur våra integrerade solcellsprodukter kan anpassas efter behov och bli till kostnadseffektiva lösningar för en hållbar framtid.

Kontakta oss på sales@soltechenergy.com

Soltech Energy är en ledande helhetsleverantör som både utvecklar, säljer, installerar och optimerar solenergilösningar för våra kunders behov på ett tryggt och säkert sätt. Det gör vi tillsammans med våra dotterbolag som alla har gedigen erfarenhet av solenergi samt tak- och fasadarbeten.

Läs mer på soltechenergy.com

D

LT A T IGI

KONSULTDAGARNA BYGG OCH FASTIGHET 6 MAJ 2021

Konsultdagarna är ett event som erbjuder dig kunskap, nätverk, affärsnytta och trivsel.

Detta genom en mängd föredrag inom aktuella ämnen.

Som deltagare får du ny kunskap och senaste rönen, riktlinjer samt inspiration. Detta år kommer vi att anordna Konsultdagarna digitalt p.g.a. av de rådande omständigheterna med COVID-19.

Tre av våra föreläsare:

Anna Martin

Peter Svärd

Johan Bengtsson

PROJEKTOMRÅDESCHEF AKADEMISKA HUS

PROJEKTCHEF SLUSSEN

ADVOKAT FOYEN ADVOKATFIRMA

Anna Martin expertområden

Peter Svärd projektchef för

Johan har entreprenadrätt

är framför allt arkitekturfrågor,

en av Sveriges mest omtalade

som specialitet och varvar

projekteringsledning och

projekt. Slussen ska bli en

case i rätten med att vara en

processledning i bygg-

effektiv och trygg knutpunkt

mycket uppskattad föreläsare

processen. Hon kommer

för gående, cyklister och

på SBRs kurser och event.

under Konsultdagarna att

kollektivtrafik. Det ska också

Johan kommer tillsammans

behandla polariseringen i

bli en av Stockholms mest

med kollegor på Foyen hålla

samhällsbyggnadsbranschen

attraktiva mötesplatser med

föredrag om juridiken med

och nya mål som kräver nya

parkliv, nöjen och kultur,

utgångspunkt i dagarnas båda

typer av samarbeten.

restauranger och caféer.

teman.

LÄS MER OM EVENTET, VÅRA FÖRELÄSARE OCH BOKA DIN BILJETT PÅ: WWW.KONSULTDAGARNA.SE

KLIMATSMART BYGGANDE

Betydelsen av betongens koldioxidupptag ur ett livscykelperspektiv I denna artikel beskriver Ingemar Löfgren, FoU chef C-lab, Thomas Concrete Group hur betong tar upp koldioxid ur luften och hur det beräknas. Här visas också några exempel för olika konstruktioner där koldioxidupptaget anges i kg kol­dioxid per kvadratmeter exponerad yta. Kol­ dioxidupptaget för ett fler­familjshus redovisas och exempel ges på hur upptaget kan ökas genom alternativa lösningar. Redovisade resultat och nomenklatur är baserad på metodik enligt den europeiska standarden EN 15804.

TEXT INGEMAR LÖFGREN

B

ETONG TAR UPP koldioxid (co2) genom att kemiskt reagera med co2 i luften vilket gör att en del av den co2 som frigjordes vid cementtillverkningen binds i betongen då kalciumhydroxid reagerar med co2 och bildar kalksten. Detta koldioxidupptag benämns karbonatisering och beaktas när erforderligt täckskikt för armering bestäms.

Då karbonatisering är en naturlig process och som endast kan förhindras genom att betongen inte tillåts komma i kontakt med luften, t.ex. genom att applicera diffu-

HUSBYGGAREN NR 1.2021

sionstäta spärrskikt, så bör koldioxidupptaget (eller bindningen) också beaktas vid en livscykelanalys (lca). Beräkning av betongens koldioxidupptag anges i de produktspecifika reglerna (pcr) för betong och betongelement, ss-en 16757 Product Category Rules for concrete and concrete elements.

I rapporten sis-cen/tr 17310:2019 beskrivs hur koldioxidupptaget beaktas i en lca för betong, så som anges i ss-en 16757, och ger också ett detaljerat underlag till beräkningsmodellen och de olika vetenskapliga studier den baserats på.

Flera studier har genomförts för att kvantifiera och påvisa koldioxidupptaget i betong och cementbaserade material, se

t.ex. i Lagerblad (2005), Stripple (2013), Stripple m.fl. (2018) och & Andersson m.fl.

(2013 & 2019). Dessa analyser visar att effekten är långt ifrån försumbar, upptaget under byggnadens brukarskede (b1) kan motsvara cirka 5 till 20 % av det utsläpp som skett under produktionsskedet (A1-A3) och kan bli avsevärt större om man beaktar och maximerar upptaget vid rivning och återanvändning (c1-c3). Stripple (2013) angav ett koldioxidupptag för ett 5 vånings flerfamiljshus med 23 lägenheter som var 31 708 kg co2, vilket motsvarar 23 kg koldioxid per kubikmeter betong (kg co2/m3 betong). Stripple (2013) beräknade även koldioxidupptaget vid rivning och återan27

KLIMATSMART BYGGANDE

≤ 15 MPa

HÅLLFASTHET

Hur en beräkning av betongens koldioxidupptag i användarfasen (b1) och i slutfasen (c) ska göras beskrivs i Annex B av standarden ss-en 16757. Ett mer utförligt underlag av modellen ges i rapporten cen/tr 17310 Carbonation and co2 uptake in concrete.

Koldioxidupptaget av betongen beräknas enligt följande ekvation: CO2 upptag = (kⁱ ×√t ⁄ 1000) × (CO2 – upptagtcc ) × C×carbⁱ [kg CO2/m²]

• ki är karbonatiseringshastigheten [mm/år0,5] • t är tiden (livslängd) i [år] • co2-upptagtcc är det maximala teoretiska co2-upptaget i kg co2/kg cement.

För portlandcement (cem i) är det 0,49 kg co2/kg • C är cementinnehållet i betongen [kg/m3] • carb i är karbonatiseringsgraden i [%] Beräknad karbonatiseringshastighet och karbonatiseringsgrad för betong exponerad i olika miljöer är angivna i Tabell 1.

KOLDIOXIDUPPTAG FÖR EN BETONGVÄGG ENLIGT SS-EN 16757 ANNEX BB

Koldioxidupptaget för en vägg beror på dess exponering, om den är öppen eller har en beläggning (målad eller med tapet) samt av betongens tryckhållfasthet. I Figur 2 redovisas koldioxidupptaget per kvadratmeter vägg för tre olika hållfasthetsklasser med resp. utan beläggning. Som framgår av Figur 2 blir koldioxidupptaget 2,0 till 5,5 kg co2/m2 efter 100 år.

Hur stor andel koldioxid som kan bindas i förhållande till utsläppen vid cementtillverkningen (epd-data a1-a3, enl. en 15804) visas i Figur 3 för olika väggtjocklekar. För en tunnare vägg så kommer en större andel att bindas. I Tabell 2 redovisas koldioxid28

≥ 35 MPa

Karbonatiseringsgrad carb i [%]

Regnutsatt

–

2,7

1,6

1,1

85

Skyddad

–

6,6

4,4

2,7

75

I mark

–

1,1

0,8

0,5

85

Hus Utomhus regnutsatt

5,5

2,7

1,6

1,1

85

Utomhus skyddad

11,0

6,6

4,4

2,7

75

Inomhus med beläggning

11,6

6,9

4,6

2,7

40

Inomhus utan beläggning

16,5

9,9

6,6

3,8

40

–

1,1

0,8

0,5

85

I mark

Tabell 1. Karbonatiseringsfaktorer för beräkning av karbonatiseringsdjup för olika hållfasthets­ klasser (cylinder) och exponeringsförhållanden, baserad på tabell BB.1 i SS-EN 16757.

Modul B1

50 år [kg CO2/m2]

100 år [kg CO2/m2]

t = 200 mm 50 år Exponering Enkel Dubbel

t = 200 mm 100 år Exponering Enkel Dubbel

Vägg utan beläggning C20/25 (C=285 kg/m3)

3,9

5,5

8,9 %

17,8 %

12,6 %

25,2 %

C30/37 (C=340 kg/m3)

3,1

4,4

5,9 %

11,9 %

8,4 %

16,8 %

C35/45 (C=385 kg/m3)

2,0

2,9

3,4 %

6,8 %

4,8 %

9,7 %

Vägg med beläggning C20/25 (C=285 kg/m3)

2,7

3,9

6,2 %

12,4 %

8,8 %

17,6 %

C30/37 (C=340 kg/m3)

2,2

3,1

4,1 %

8,3 %

5,9 %

11,7 %

C35/45 (C=385 kg/m3)

1,4

2,0

2,4 %

4,9 %

3,4 %

6,9 %

Tabell 2. Koldioxidupptag efter 50 och 100 år i kg CO2/m2 och i % av utsläpp från cementen för en 200 mm tjock vägg, exponerad från ena eller båda sidorna och för fallen utan och med beläggning (målad/tapet).

Vägg inomhus öppen / målad CO₂-upptag [kg CO₂/m²]

BERÄKNING AV KOLDIOXIDUPPTAG ENLIGT SS-EN 16757 ANNEX BB

25–30 MPa

Anläggning

6,0

C25/30

5,0

C30/37 C25/30 målad

4,0

C30/37 målad 3,0

C35/45 C35/45 målad

2,0 1,0 0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100 Tid [år]

Figur 2. Koldioxidupptag per kvadratmeter betongvägg inomhus med olika hållfasthetsklass och utan (”öppen”) resp. med beläggning (målad/tapetserad yta) i modul B1 (driftsskedet).

Vägg inomhus öppen/ målad C30 /37 CO₂-upptag från cement [ %]

vändning (c1-c3) och angav ett konservativt värde av 5 kg co2/m3, ett värde som skulle kunna ökas till 20 kg co2/m3 betong med bättre och effektivare hantering. Totalt skulle detta koldioxidupptag motsvara ca 43 kg co2/m3 betong vilket då motsvarar ett upptag som är 17 % av utsläppen från cementen under produktionsfasen. För betong motsvarar detta cirka 15 % då 85–90 % av utsläppen kan hänföras till cementtillverkningen. Erlandsson (2020) anger i ivl-rapporten Modell för bedömning av svenska byggnaders klimatpåverkan att koldioxidupptaget i betong motsvarar ca 10 % av de ursprungliga utsläppen och att den positiva klimatpåverkan är signifikant.

15–20 MPa

Karbonatiseringshastighet ki [mmÌr]

PARAMETRAR

35 30 25 20

Öppen 100 år dubbel

15

Målad 100 år dubbel

10

Öppen 100 år enkel

5 0

100

200

300

400

Målad 100 år enkel

Tjocklek [mm]

Figur 3. Koldioxidupptag i procent av utsläppen från cementet för betongvägg inomhus efter 100 år, utan beläggning (”öppen”) och med målad yta, för olika tjocklek och för ensidig och dubbelsidig exponering i modul B1.

HUSBYGGAREN NR 1.2021

CEMENT FÖR FRAMTIDEN

Tillsammans för ett hållbart byggande Som enda cementtillverkare i Sverige har vi en viktig roll i att driva klimatomställningen i industrin. Dels ersätter vi delar av råmaterialet med mindre klimatpåverkande alternativ, dels använder vi allt mer biobränslen.

Kommande utmaning handlar om att avskilja och lagra koldioxiden. Detta kräver i sin tur ökad tillgång till stabil och klimatanpassad el. Tekniken finns. Det som behövs för att nå målet om cement för klimatneutral betong är fokuserat arbete i samverkan med kunder, leverantörer, myndigheter och beslutsfattare. Då kommer vi att lyckas.

Läs mer på cementa.se

KLIMATSMART BYGGANDE

upptaget för en 200 mm tjock vägg: efter 100 år kommer den att ha bundit från 3,4 % till 25,2 % beroende på om väggen är exponerad från en sida eller båda (t.ex. ett tätskikt på ena sidan) och beroende på hållfasthet och ytskikt.

50 år [kg CO2/m2]

Modul B1

100 år [kg CO2/m2]

t = 240 mm 50 år

t = 240 mm 100 år 10,5 %

Bjälklag öppen C25/30 (C=285 kg/m3)

3,9

5,5

7,4 %

C30/37 (C=340 kg/m3)

3,1

4,4

5,0 %

7,0 %

C35/45 (C=385 kg/m3)

2,0

2,9

2,9 %

4,0 %

Bjälklag målad KOLDIOXIDUPPTAG FÖR BETONGBJÄLKLAG ENLIGT SS-EN 16757 ANNEX BB

För ett fasadelement (prefab, sandwichelement) bestående av 70 mm betong på utsidan och 150 mm betong på insidan så kommer karbonatisering att ske på både insidan och utsidan av väggen. På utsidan antas att fasadelementet är utsatt för regn och att elementet på insidan är målat/tapetserat.

Koldioxidupptaget visas i Figur 6 och varierar från 2,4 till 3,3 kg co2/m2 efter 100 år.

Efter 100 år motsvarar detta cirka 8 % till 12 % av utsläppen från cementen, se Figur 6 och Tabell 4.

KOLDIOXIDUPPTAG FÖR EN BYGGNAD ENLIGT SS-EN 16757 ANNEX BB

Ovanstående beräkningsexempel på konstruktionsdelar kan omsättas på ett fler­ bostadshus med sandwichelement i fasad, bärande innerväggar av betong där insidan är målad, samt bjälklag med ytskikt på ovansidan och målad undersida. I Tabell 5 anges indata för stommen och den totala betongvolymen är 5 112 m3. För detta hus blir den totala mängden koldioxid som tas upp under 100 år 132 624 kg co2 eller 25 kg co2 per kubikmeter betong. Det motsvarar 10 % av utsläppen från cementtillverkningen eller cirka 8–9 % av utsläppen för betongen.

Resultat är därmed likvärdigt med de siffror som Stripple (2013) rapporterade.

Om man beaktar upptaget i modul C (rivning och återvinning) skulle det innebära ytterligare ett upptag av 20 kg co2 per m3 betong, vilket för hela huset motsvarar 104 520 kg co2. Upptaget skulle då totalt uppgå till 17 % av utsläppen från cementtillverkningen, eller cirka 14–15 % av utsläppen från betongen. Detta illustrerar tydligt att koldioxidupptaget genom betongens karbo30

3,9

5,2 %

7,3 %

3,1

3,5 %

4,9 %

C35/45 (C=385 kg/m3)

1,4

2,0

2,0 %

2,9 %

natisering inte är försumbar utan signifikatn. Dessutom finns det en potential att öka koldioxidupptaget genom att låta betongen vara exponerad där så är möjligt och lämpligt samt att inte föreskriva högre tryckhållfasthet än vad som krävs konstruktivt.

Genom att använda en annan golvlösning med ett uppstolpat golv så kan ljudkraven uppfyllas med ett tunnare bjälklag.

Uttorkningskravet medger då en lägre betongkvalitet (c25 /30) samtidigt som koldioxidupptaget maximeras eftersom bjälk-

laget blir exponerat från båda sidorna. Med denna typ av golvlösning blir den totala mängden koldioxid som tas upp under 100 år 156 086 kg co2, se Tabell 6. Detta motsvarar då ett upptag av 31 kg co2 per m3 betong, vilket motsvarar hela 12% av utsläppen från cementtillverkningen eller 11 % av utsläppen från betongen.

Tar man även med koldioxidupptaget i modul C så skulle det totala upptaget motsvara 23% av utsläppen från cementtillverkningen.

Bjälklag inomhus ”öppen” och ”målad” CO₂-upptag från cement [% ]

KOLDIOXIDUPPTAG FÖR ETT FASADELEMENT ENLIGT SS-EN 16757 ANNEX BB

2,7 2,2

Tabell 3. Koldioxidupptag efter 50 och 100 år i kg CO2/m² och i % av utsläpp från cemen­ten för ett 240 mm tjockt bjälklag, exponerad från ena sidan (ytskikt på ovansidan) och för fallen utan och med beläggning (färg) på undersidan.

15

10

Öppen uk C25/30 Målad uk C25/30 Öppen uk C30/37

5

Målad uk C30/37 Öppen uk C35/45

0 200

Målad uk C35/45 220

240

260

300 280 Tjocklek [mm]

Figur 4. Koldioxidupptag i procent av utsläppen från cementet för betongbjälklag inomhus efter 100 år (ytskikt ovansida och öppen eller målad undersida), i modul B1.

Bjälklag inomhus ”öppen” och ”målad” CO₂-upptag [kg CO₂/m²]

För ett betongbjälklag som har ett tätt ytskikt på ovansidan (t.ex. parkett) kommer karbonatiseringen att ske endast på undersidan. I Figur 4 visas koldioxidupptaget i procent av utsläppen från cementet för tre olika hållfasthetsklasser för fallen med målad eller obehandlad undersida (t.ex. undertak) och för olika tjocklekar. Som framgår av Figur 4 och Tabell 3 så kan koldioxidupptaget efter 100 år variera från 2,0 till 5,5 kg co2/m2 vilket motsvarar 3,0 % till 10,5 % av utsläppen från cementen.

C25/30 (C=285 kg/m3) C30/37 (C=340 kg/m3)

3,5

Insida

3,0 2,5

Utsida

2,0 1,5 1,0 0,5 0

0

20

40

60

80

100 Tid [år]

Figur 5. Koldioxidupptag per kvadratmeter för ett fasadelement (sandwichelement, 70 mm betong på utsidan och 150 mm insida med målad/tapetserad yta), i modul B1.

HUSBYGGAREN NR 1.2021

Som framgår av de tidigare studier som har genomförts där betongens koldioxidupptag har kvantifierats tillsammans med resultaten i denna utredning så innebär karbonatiseringen ett betydande upptag i förhållande till de utsläpp som genereras vid tillverkningen av cement. De studier som finns redovisade i sis-cen/tr 17310:2019 visar att koldioxidupptaget under driftskedet (modul B) kan vara 10 % till 20 % av utsläppen från cementtillverkningen (motsvarar cirka 9–18 % av utsläppen från betongen) för byggnader (kontor och bostäder). Vilka ytskikt betongen har, hur den är exponerad, konstruktionens tjocklek och betongens tryckhållfasthet är alla parametrar som påverkar koldioxidupptaget. Resultaten redovisade i denna artikel visar att det, genom att använda befintlig europeisk standard, är relativt enkelt att beräkna koldioxidupptaget och att detta kan vara högst betydande. För ett flerbostadshus uppgick koldioxidupptaget genom karbonatiseringen till ca 10 % av utsläppen vid cementtillverkningen och om även rivning och krossning beaktas så skulle det totala koldioxidupptaget kunna uppgå till 17 %.

Genom att beakta koldioxidupptaget vid lca och i miljövarudeklarationer så kommer det att leda till att byggherrar, arkitekter och byggkonsulter får ett faktabaserat underlag för att optimera betongstommen så att koldioxidupptaget kan maximeras.

Betydelsen av konstruktiv lösning, t.ex uppstolpat golv, betongens hållfasthetsklass samt val av tätskikt och ytbeläggningar blir tydlig. Genom att synliggöra betongens koldioxidupptag och beakta den vid projektering och lca så kommer detta att leda till en minskad klimatpåverkan från byggnadsverk genom att arkitekter och byggkonsulter får tillgång till ett faktabaserat underlag för att göra väl avvägda val så att betongstommens klimatpåverkan kan minimeras. Beaktandet av betongens koldioxidupptag skulle också påvisa nyttan med att återvinna betong och behandla den på ett sätt så att koldioxidbindningen maximeras (modul C). ■

Modul B1

50 år [kg CO2/m2]

100 år [kg CO2/m2]

50 år

100 år

2,3

3,3

5,5%

7,8 %

1,7

2,4

8,8%

12,4 %

Insida målad C30/37 (C=360 kg/m3) Utsida öppen C30/37 (C=360 kg/m3)

Tabell 4. Koldioxidupptag efter 50 och 100 år i kg CO2/m² och i % av utsläpp från cementen för ett fasadelement (sandwichelement, 70 mm betong på utsidan och 150 mm insida med målad/tapetserad yta), i modul B1.

Exponering

Yta [m2]

Volym [m3]

[kg CO2/m2]

Grundplatta

Modul B1 (betong C30/37)

1

3 720

670

4,4

16 361

Bjälklag

1

6 665

1 600

3,1

20 431

[kg CO2]

Yttervägg (insida /utsida)

2

3 002

660

3,3 / 2,4

16 946

Innervägg och trappor

2

12 857

2 316

3,1

78 886

Summa:

5 226

132 624

Tabell 5. Koldioxidupptag efter 100 år i modul B1 för ett flerfamiljshus (6 våningar med 22 lägen­heter), där ”exponering” i tabellen anger om elementet är ensidigt eller dubbelsidigt exponerat.

Exponering

Yta [m2]

Volym [m3]

[kg CO2/m2]

Grundplatta

Modul B1 (betong C30/37)

1

3 720

670

4,4

16 361

Bjälklag (C25/30)

2

6 665

1 333

2,7 / 3,9

43 893

[kg CO2]

Yttervägg (insida/utsida)

2

3 002

660

3,3 / 2,4

16 946

Innervägg & trappor

2

12 857

2 316

3,1

78 886

Summa:

4 979

156 086

Tabell 6. Koldioxidupptag efter 100 år i modul B1 för ett flerfamiljshus (6 våningar med 22 lägenheter) med ett uppstolpat golv på bjälklaget, där ”exponering” i tabellen anger om elemen­tet är ensidigt eller dubbelsidigt exponerat.

C30/37 sandwich (70+150 mm) CO₂-upptag från cement [%]

SLUTSATSER

14 Utsida 70 mm

12 10

Insida 150 mm målad

8 6 4 2 0

0

20

40

60

80

100 Tid [år]

Figur 6. Koldioxidupptag i procent av utsläppen från cementet för ett fasadelement (sandwichelement, 75 mm betong på utsidan och 150 mm insida med målad/tapetserad yta), i modul B1.

Referenser Andersson R., Stripple H., Gustafsson T., & Ljungkrantz C. (2019): Carbonation as a method to improve climate performance for cement based material. Cement and Concrete Research 124 (2019) 105819.

Erlandsson M. (2020): Modell för bedömning av svenska byggnaders klimatpåverkan – inklusive konsekvenser av befintliga åtgärder och styrmedel.

IVL rapport C 433, IVL Svenska Miljöinstitutet.

Andersson R., Fridh K., Stripple H., Häglund M. (2013): Calculating CO2 Uptake for Existing Concrete Structures during and after Service Life. Environmental Science & Technology, 2013, 47(20), pp 11625–11633. DOI: 10.1021/es401775w. Publication Date (Web): September 5, 2013.

Lagerblad B. (2005): Carbon dioxide uptake during concrete life cycle – State of the art. CBI report 2:2005.

HUSBYGGAREN NR 1.2021

Leemann A. (2019): CO2 adsorption of concrete based on the boundary conditions of Switzerland. CO2STO2019 International Workshop CO2 Storage in Concrete

SIS-CEN/TR 17310:2019: Carbonation and CO2 uptake in concrete.

Stripple H. (2013): Greenhouse gas strategies for cement containing products. IVL Report B2024, Swedish Environmental Research Institute.

Stripple H., Ljungkrantz C., Gustafsson T., Andersson R. (2018): CO2 uptake in cement containing products - Background and calculation models for IPCC implementation. IVL report B 2309, Swedish Environmental Research Institute.

INGEMAR LÖFGREN

FoU chef C-lab, Thomas Concrete Group AB Tekn.dr. & adjungerad professor Chalmers tekniska högskola

31

Krönika

Den globala uppvärmningen påverkar vår hälsa och oro – något som vi inte kan vaccinera oss mot Varje vecka läser vi om smältande isar, natur­katastrofer, döende hav och ohälsa i form av farliga utsläpp av partiklar i luften. Risken finns att domedagsperspektivet i medierapporteringen kan verka avtrubbande. För mycket katastrofvarningar slår tillbaka. Människor vänjer sig vid skuldkänslan och stänger av mentalt och förtränger det obehagliga och lever vidare som vi alltid har gjort men med oro.

O

RO SKAPAS AV det faktum

att 2020 blev det varmaste året sedan de officiella mätningarna i Sverige började år 1860. Med den låga minskningstakt av utsläpp av koldioxid (co2) närmar vi oss snarare en temperaturökning på tre grader 32

eller mer inom detta sekel. co2-halten i atmosfären ökar också ständigt och var år 2020, 415,53 ppm. Det är en ökning med 2,20 ppm jämfört med år 2019 trots Coronapandemin med globalt nedstängda verksamheter. Utsläppen minskade globalt från industrin (Kina undantaget) men trögheten gör att den ändå ökar i atmosfären. Ett varmare klimat med ökade utsläpp av co2 och

partiklar är ett stort hot mot vår hälsa enligt who. Partiklar som hamnar i människors lungor leder till minskade lungfunktioner och ökar risken för stroke. Trots att Sverige internationellt sett har relativt bra luft dör varje år 7 000–8 000 personer i landet på grund av luftföroreningar. Enligt eu kommissionen skulle antalet förtida dödsfall kopplade till luftföroreningar minska med HUSBYGGAREN NR 1.2021

VISSA KLIMATEFFEKTER KAN UPPLEVAS SOM POSITIVA

De klimateffekter som Sverige drabbas av kan i början uppfattas som positiva till exempel varmare somrar, mildare vintrar och längre växtperioder, vilket skulle påverka både jord- och skogsbruket. Relativt högre sommartemperaturer kan till och med öka turismen till Sverige från södra Europa där sommartemperaturerna kan bli extremt höga och som gör att människor söker sig till ett drägligare sommarklimat som i Sverige. Högre vintertemperaturer medför att värmeförbrukningen framför allt för bostäder kan minska med upp till 30 procent, men samtidigt kan det sommartid orsaka oönskade ohälsosamma höga inomhustemperaturer. Risken är stor att värmebesparingen vintertid istället tas ut av en högre elanvändning sommartid för kyla.

FÖRLÄNGD VÄXTSÄSONG PROBLEMATISK

55 procent till år 2030 jämfört med år 2005 ifall medlemsländerna genomförde alla beslutade åtgärder. En brittisk studie från, Independent Nurse, år 2020 visar även en koppling mellan exponering av luftföroreningar och en ökning av depression och ångest.

Hälften av världens befolkning lever redan i dag i urbana miljöer i städer utan tillgång till natur där de hälsovådliga luftföroreningarna är mer än 2,5 gånger högre än who:s gränsvärden. De mest känsliga befolkningsgrupperna är hjärt- och kärlsjuka, lungsjuka, äldre och småbarn. Andelen klimatrelaterade katastrofer ökar också.

I exempelvis usa inträffade flera klimatrelaterade katastrofer under 2020 med flera avlidna och där enbart samhällskostnaden beräknas till mer än 22 miljarder dollar enligt amerikanska National Oceanic and Atmospheric Administration, noaa.

Det som märks redan i Norden är att antalet dagar med värmebölja blir fler och andelen större skogsbränder ökar. Ett annat exempel till oro är att fästingar sprider sig allt längre norrut i Sverige. Forskare har funnit att fästingkopplade sjukdomar som borrelia och tbe har ett direkt samband med det mildare klimatet. Om vi inte anpassar oss till klimateffekterna beräknas enligt Centrum för arbets- och miljömedicin (camm) antalet personer enbart i Stockholmsregionen som dör på grund av hög värme sommartid öka med över 300 procent de närmaste 30 åren.

HUSBYGGAREN NR 1.2021

Den globala uppvärmningen ger längre sommarsäsonger vilket gör att insekter hinner med fler generationer per säsong och inflygande insekter kan i framtiden övervintra i Sverige och inleda angreppen på grödan tidigare. Risken finns att också malariamyggan kan anpassa sig till nordiskt klimat. Enligt undersökningar av Hampshire University så tinar permafrosten i en allt snabbare takt vilket förutom utsläpp av metan också frigör metylkvicksilver till näringskedjan som letar sig ut via vattendrag och kan utgöra en hälsorisk för alla levande organismer. Den kraftiga algblomningen sommartid i den syrefattiga Östersjön är exempel på ohälsa som redan drabbar människor och djur, framförallt hundar och barn har drabbats av allvarliga förgiftningar.

En förändring av ekosystemen och arters utbredningsområden kan medföra att även nya invandrande sjukdomar riskerar att spridas i Sverige, framförallt vektorburna1 sjukdomar som allvarligt kan påverka både människor och djur. Nya pollenproducerande växter sprider sig allt längre norrut och påverkar hälsan hos framförallt allergiska personer. Astma i milda och fuktiga klimat har ofta samband med kvalsterallergi. I Sverige är 15 procent av unga vuxna allergiska mot pollen.

LUFTFÖRORENINGAR ÄR REDAN ETT PROBLEM

Ett förändrat klimat med allt högre temperaturer och hälsovådliga luftföroreningar får konsekvenser för särskilt sårbara grupper. Luftföroreningar påverkas av klimatförändringen genom att högre temperaturer påskyndar kemiska reaktioner i atmosfären. Luftföroreningar kan orsaka problem med luftvägarna och hjärt- och kärlsjukdomar. Luftföroreningarna som drabbat bland annat Peking och New Delhi påminner om den gamla Londonsmoggen som skapade allvarliga hälsoproblem.

STÖRRE PARKER I STÄDER ÄR NÖDVÄNDIGA

Den urbana värmeöeffekten blir starkare ju större och tätare bebyggelsen är. Befolkningen i tätorter och städer är därför särskilt utsatta. En stad med en miljon invånare kan bli flera grader varmare än sin omgivning, medan en tätort med under 1 000 invånare kan ha en värmeöeffekt upp till två grader. Att öka mängden vegetation

VATTENFÖRSÖRJNINGEN HOTAS

Ökande temperaturer gynnar också tillväxten av bakterier både i dricks- och badvatten. Kvaliteten på råvattnet i vattentäk1. Exempel på vektorburna sjukdomar är gula febern, japansk encefalit, chikungunya, West Nile-feber och Krim-Kongo blödarfebervirus, men vanligaste är myggburna smittan hos hemvändande resenärer är denguefeber och nilfeber.

Foto: Johnny Kellner

Klimatflyktingarnas antal ökar. Undernäring väntas bli den största hälsoeffekten av klimatförändringen under detta sekel.

terna riskerar att försämras med ökade humushalter och ökad förorening av mikroorganismer. Allt oftare får människor att rådet att koka sitt dricksvatten. Kraftigare och ändrade nederbördsmönster kan leda till att avloppsvatten oftare bräddas. Enligt den tidigare Klimat- och sårbarhetsutredningen ökar risken för avbrott och förorening av dricksvattnet när översvämningar blir allt vanligare. Mälaren är Sveriges största vattentäkt. I dag ligger Mälarens nivå 0,7 meter över Östersjön. Med nuvarande stigande havsnivåer finns risk för saltvatteninträngning under nästa sekel.

I ett framtida perspektiv kanske avsaltning av Mälaren blir nödvändig för dricksvatten?

Små barn är känsliga för klimatförändringar i form av värmeböljor och luft- och vattenföroreningar.

33

L Ä T T

A T T

B Y G G A

Foto: Pixabay

Foto: Erik Wickström

Krönika

Dagens ungdomar är klokare än dagens vuxna generation.

är det mest effektiva sättet att minska risken för hälsoskadlig värme i en tätort. Vegetationen kyler sin omgivning, dels genom att skapa skugga, men framförallt genom växternas förångning av vatten som tar energi från omgivningen. Parker kan sänka lufttemperaturen i en tätort med flera grader, och kyleffekten kan sträcka sig flera hundra meter in i bebyggelsen. Ju större parkerna är, desto större blir kyleffekten. Det är bara en tidsfråga när konsumentkrav på kylning kommer även för bostäder, med ökat elbehov som följd. Någon form av svalhållning bör redan i dag införas på sjukhus och äldreboenden så att temperaturen kan hållas på en rimlig nivå även vid värmeböljor.

Luftkonditionering är den faktor som i internationella studier visats ha bäst skyddande effekt under värmeböljor. Konsekvensen blir en ökad energianvändning under sommaren.

NATURMILJÖER HELAR

Urbaniseringen i ett allt varmare globaltklimat även i Sverige utan nära tillgång till naturmiljö missgynnar människors välbefinnande. Antalet personer som blir sjukskrivna på grund av stressrelaterade sjukdomar har ökat. Något som kan bidra till ökad stress är den urbana miljö som många idag lever i. Studier vid Stockholms universitet, vid den samhällsvetenskapliga fakulteten visar att naturmiljöer har återhämtande effekter. Studien visar att deltagarna i en undersökning kände sig nästan fyra gånger så stressade efter de suttit i den urbana miljön jämfört med efter de suttit i naturmiljön.

Hjärnan återhämtar sig bättre i naturmiljö än i urban miljö. Naturen stimulerar också sinnena och förbättrar koncentrationsförmågan. Att den självupplevda stressnivån sänktes hos deltagarna ger stöd för att naturen kan ha återhämtande effekter.

HUSBYGGAREN NR 1.2021

Kortare snösäsong blir allt påtagligare. Kanske Vasaloppet tvingas gå på rullskidor år 2045 på grund av snöbrist i mars.

KLIMATFLYKTINGARNAS ANTAL ÖKAR NÄR LIVSMEDELSPRODUKTIONEN FÖRSÄMRAS

Problemet med temperaturökningar är en global problemställning. Klimatförändringar innebär redan i dag allvarliga konsekvenser för miljontals människor runt om i världen framförallt i utvecklingsländer som kommer att drabbas först. Förändringar av temperatur och nederbörd väntas påverka kapaciteten att producera livsmedel framförallt i Centralasien och Afrika. I utvecklingsländerna leder förlust av mark och minskad tillgång till vatten till en minskad matproduktion. Detta riskerar att leda till konflikter och ökade flyktingströmmar på grund av sämre kosthållning och undernäring. Effekterna är redan i dag påtagliga.

Enligt fn-organet unhcr beräknas upp emot en miljard människor vara klimatflyktingar år 2050 på grund av brist på mat, vatten och förlust av brukbar mark. Sverige kan indirekt drabbas i en kris genom att vi idag har en mycket låg självförsörjningsgrad av livsmedel på 45 procent, faktiskt lägst i Europa. Vi är med andra ord helt beroende av möjligheten av import av livsmedel för vår försörjning.

HÄLSOVINSTERNA ÄR DUBBELT SÅ STORA SOM KOSTNADEN FÖR ATT GENOMFÖRA NÖDÅTGÄRDER

Enligt who är hälsovinsterna för att minska co2-utsläppen ungefär dubbelt så stora som kostnaden för att hela tiden genomföra ofrånkomliga nödåtgärder.

Genom att uppfylla målen i Parisavtalet kan man globalt rädda cirka en miljon liv per år bara genom minskade luftföroreningar. Trots att hälsa har inkluderats på ett tydligt sätt i Parisavtalet, har den inte fått tillräckligt ekonomiskt stöd för att kunna prioriteras. who visar också på svårigheterna att få tillgång till internationell klimatfinansiering för att skydda männis-

kors hälsa. Inte minst fn:s klimatmöten har visat detta.

KLIMATFÖRÄNDRINGAR HOTAR ATT FÖRSTÖRA 50 ÅRS FRAMSTEG INOM FATTIGDOMSBEKÄMPNING

Vi går mot en tid med en slags klimatapartheid då de rika köper sig fria från stigande temperaturer och hunger i en värld av epidemier, värmeböljor och torka. Enligt Philip Alston, fn:s särskilde rapportör för extrem fattigdom och mänskliga rättigheter, kommer utvecklingsländerna att bära 75–80 procent av kostnaden för klimatförändringarna. Detta trots att den fattigaste hälften av jordens befolkning bara står för 10 procent av världens utsläpp av växthusgaser, medan de rikaste 10 procenten av befolkningen är ansvariga för hälften av utsläppen. På det viset kommer klimatkrisen att ytterligare öka klyftorna i världen.

Klimatförändringarna hotar att förstöra 50 års framsteg inom utveckling, fattigdomsbekämpning och global hälsa enligt fn. ■

Referenser: 1. Naturvårdsverket, Konsekvenser för människors hälsa.

2. Folkhälsomyndigheten, Folkhälsa i ett förändrat klimat.

3. Article, Klimatförändring och människors hälsa.

4. Tidningen Vårdförbundet.

5. Naturskyddsföreningen, Klimatförändringarna hotar mänskliga rättigheter och 50 år av utveckling.

6. Supermiljöbloggen, Finansiering saknas för att skydda människors hälsa från klimatförändringar.

7. The Lancet countdown on health and climate change.

8. Läkartidningen 9. Skillnader i stressnivåer i en naturmiljö jämfört med en urban miljö, Fanny Lundborg.

JOHNNY KELLNER

Energi-och klimatstrateg

35

Marknadsnytt Underlagsduk för svetsbara tätskikt Mataki Haloten T1 är den första underlagsduken i byggbranschen anpassad för både svetsbara och klistrade tätskikt. Produkten är värmetålig, formstabil och rivstark.

Dessutom är ytan halksäker för att öka säkerheten vid montering.

Haloten T1 rekommenderas för underlagstäckning av tak ned till 1,4 graders lutning. Duken kan monteras med spik eller klammer och har självklistrande bitumenkanter som säkerställer täthet under byggtiden. Ytan består av hålad plast som är halksäker och gör det enkelt att skrapa bort regnvatten. Medan många andra underlagsprodukter är 70 centimeter breda levereras Haloten T1 på rullar om 1 meter. www.mataki.se

Hur hälsosamt är ditt inneklimat?

Healthy Homes nya inneklimatmätare ”Sense” ger en tydlig bild av kvalitén på inneklimatet, antigen det är i skolan, på kontoret eller i hemmet. Med appen kan du övervaka mätningarna i realtid och spåra förändringar (IOS, Android).

Inneklimatet påverkar både vår hälsa och prestation. Vi är väldigt stolta över att vara först ute med en mätare som övervakar de viktigaste parametrarna för ett sunt inneklimat, säger Jonn Are Myhren, som är forskare vid Högskolan Dalarna och grundare av Healthy Homes. ”Sense” ger ljussignal på displayen om inneklimatet försämras och sparar data över tid, vilket gör det enkelt att jämföra hur olika parametrar förhåller sig till rekommendationer från Arbetsmiljöverket eller Boverkets byggregler. Om någonting inte står rätt till med inneklimatet synliggörs det så att åtgärder kan vidtas. www.healthyhomes.se

Skarvbara vajerlängder för säkerhet på tak

SAPA lanserar skjutdörr med extremt slimmade aluminiumprofiler Nu lanserar SAPA en lyftskjutdörr som kombinerar extremt slimmade profiler med effektiv lufttäthet och utmärkta termiska egenskaper. Konstruktionens viktigaste egenskap är den minst synliga: den smala mittprofilen, vilken ger dörren en minimalistisk design med ökad transparens som tillåter ett extra intag av dagsljus.

En stor skillnad från den tidigare versionen 2160S är mittprofilen, som är synlig i mitten av dörren när den är stängd. Bredden på denna profil har reducerats från 92 till 36 mm. Skjutdörren är tillverkad av Hydro CIRCAL, en aluminiumlegering tillverkad av återvunnen aluminium från tidigare uttjänta produkter.

Källa: Sapa by Hydrox 36

Företaget CW Lundberg i Mora lanserar en ny lösning för skarvbara vajerlängder som ett komplement till tidigare utvecklat vajersystem.

Vajersystemet är en taksäkerhetslösning som gör det möjligt att förflytta sig över takytan vid en infästningspunkt som löper med vid förflyttning. Vid stora takytor blir hanteringen av vajer i vissa fall tungarbetad, något som CW Lundberg uppmärksammat och utvecklat en lösning med skarvbar vajer i olika längder. Fördelarna med ett skarvbart vajersystem är att behovet av objektsunika längder försvinner, med de skarvbara längderna har företagets distributionsnät alltid rätt längd i lager och kan därigenom med en betydligt högre hastighet se till att rätt säkerhetssystem installeras på respektive tak.

Användning av skarvbar vajer gör det enkelt att göra justeringar, vid ändring från ursprungligt förslag, utan att behöva byta ut hela vajerlängden. Detta gör den skarvbara vajern mycket kostnadseffektiv. www.cwlundberg.com

HUSBYGGAREN NR 1.2021

Rätt dörr öppnas och en ny karriär tar sin början. Tänk vilken betydelse en dörr kan ha.

Vi tillverkade vår allra första dörr för att stå emot brand. Det var 1942.

Sen dess har varje dörr vi tillverkat haft ett viktigt syfte. Att stoppa tjuvar och oväsen, explosioner och skott, eldsvådor och dödliga brandgaser.

Att öka trivseln och tryggheten i hem och skolor, på hotell och arenor.

Att rädda liv.

Våra dörrar har ett tydligt syfte och det har vi med. Att hjälpa dig med det du behöver för att få rätt dörr till ditt projekt. För om det är något vi lärt oss genom åren så är det att dörrar inte alltid är så enkla som de ser ut.

Det är därför som dörrar alltid varit vårt enda fokus. Man måste vara engagerad och nyfiken för att skapa dörrar som betyder något.

Läs mer på daloc.se

BYGGLEVERANTÖRER Vi utför kompletta bullerskärmsentreprenader Försäljning av Planta Bullerskärmar

www.gnf.eu Tel +46 144 314 09 Fax +46 144 314 29 Mobil +46 705 556 576

Minst 70 av alla vindarhar har Bygg enligt fuktbrandskyddat med Minst 70% % avoch alla vindar Bygg enligtBBR BBR fuktoch brandskyddat med Minst 70 % % av alla vindar har Bygg enligt BBR fuktoch brandskyddat med etsVaktens styrda vindsventi Tryggh lation! etsVaktens styrda vindsventi Tryggh lation! problem med mögel!

Minst 70 av alla vindar har problem med mögel!

Minst 70 % alla vindar har Bygg enligt BBR fuktoch brandskyddat med Bygg enligt BBR fuktoch brandskyddat med etsVaktens styrda vindsventi Tryggh lation! problem med mögel!

Minst 70 % av alla vindar har Bygg enligt BBR fuktoch brandskyddat med etsVaktens styrda Tryggh etsVaktens vindsventi Tryggh lation! problemstyrda medvindsventi mögel! problem med mögel!lation!

etsVaktens Tryggh problemstyrda medvindsventi mögel! lation!

Förebygg med Förebygg med Förebygg med TrygghetsVakten vind TrygghetsVakten TrygghetsVakten vind TrygghetsVakten Förebygg med TrygghetsVakten vind TrygghetsVakten Förebygg med Förebygg Vind - Innebär stängd takfot-med inga brandceller.

TrygghetsVakten vind Vind - Innebär stängd takfotinga brandceller.

Vind -TrygghetsVakten Innebär stängd takfotinga brandceller.

Stänger ventilation vid höga temperaturer TrygghetsVakten vind TrygghetsVakten vind TrygghetsVakten TrygghetsVakten -•Stänger ventilation vid höga temperaturer - Stänger ventilation vid höga temperaturer Minimalt underhåll - Ventilerar ut värmeöverskott sommartid Innebär stängd takfotingasommartid brandceller.

•Vind Minimalt underhåll - Ventilerar utunderhåll värmeöverskott sommartid •--Minimalt - Ventilerar ut värmeöverskott Skyddar mot byggfukt och mögel Extremt energisnål -•Innebär stängd takfotinga brandceller.

- Innebär stängd takfotinga brandceller.

- Stänger ventilation vid höga temperaturer - Skyddar mot byggfukt och mögel • Extremt energisnål - Skyddar mot byggfukt och mögel -•Stänger ventilation vid höga temperaturer • Extremt energisnål Lätt att installera Minimalt underhåll - Ventilerar utatt värmeöverskott sommartid - Stänger ventilation vid höga temperaturer • Lätt installera Minimalt underhåll - Ventilerar ut värmeöverskott sommartid Vind stänger ventilationen när -Lätt Skyddar mot byggfukt och mögel •TrygghetsVakten att installera Minimalt underhåll - Ventilerar värmeöverskott sommartid Extremt energisnål TrygghetsVakten Vind stänger när -•Skyddar mot byggfukt ochventilationen mögel • ut Extremt energisnål det det är fuktigt uteuteoch ventilerar då det är gynngynnär fuktigt och ventilerar då det är TrygghetsVakten Vind stänger ventilationen när - Skyddar mot byggfukt och mögel • Lätt • Extremt energisnål • Lättatt attinstallera installera

Vind

Vind

samt. Den är lämplig för alla vindar mellan

MedMed TrygghetsVakten Vind skyddar dugynnvinden samt.

Den är lämplig för alladå vindar mellan Vind skyddar du vinden det ärTrygghetsVakten fuktigt uteTrygghetsVakten och ventilerar det är Vind ventilationen när TrygghetsVakten Vindstänger stänger ventilationen kvm.

20-20 000 kvm. mot000 fukt och mögel.

TrygghetsVakten Vindnär stänger •20-20 Lätt att installera mot fukt och mögel.

TrygghetsVakten Vind stänger samt.

Den är lämplig för alla vindar mellan Med TrygghetsVakten Vind duoch vinden det är fuktigt uteute och ventilerar då det är gynndet är fuktigt och ventilerar dåute är gynnventilationen när det ärärskyddar fuktigt och ventilerar ventilationen när det fuktigt ute ventilerar TrygghetsVakten Vind stänger ventilationen när 20-20 000 kvm. samt.

Den är lämplig för allavindar vindar mellan samt.

Den är lämplig för alla mellan mot fukt och mögel.

TrygghetsVakten stänger Besök oss på Nordbygg Med TrygghetsVakten Vind skyddarVind du Besök oss på Nordbygg Med TrygghetsVakten Vind skyddar du vinden vinden då det är gynnsamt. då det är gynnsamt. det är fuktigt uteennär och ventilerar då det är gynni-För monter AG: 37 ventilationen det är -För torr och säker vind! ute och ventilerar Kontakta oss förfuktigt dimensionering! i monter AG: 37 en torr och säker vind!

Kontakta oss för dimensionering! samt.

Den ärpå lämplig förVind alla vindar Besök oss Nordbygg Med TrygghetsVakten skyddarmellan du vinden då det är gynnsamt. i monter -För enAG: torr37 och vind!

Kontakta osssäker för dimensionering!

www.trygghetsvakten.se www.trygghetsvakten.se

031-760 2000 • 08-4100 18191819 • 040-630 1940 1940 031-760 2000 • 08-4100 • 040-630

www.trygghetsvakten.se www.trygghetsvakten.se

www.trygghetsvakten.se 031-760 2000 • 08-4100 1819 1817 • 040-630 1940 031-760 2000 • 08-4100 031-760 2000 • 08-4100 1817

www.trygghetsvakten.se

031-760 2000 • 08-4100 1817

BGreen-it - komplett system för

Gröna väggar, gröna tak och takterrasser

Hållbara, miljövänliga lösningar med stor vikt på säkerhet

BGreen-it skapar gröna oaser i städerna med effektiva och kundanpassade lösningar till alla typer av gröna väggar, gröna tak och takträdgårdar.

www.byggros.com Produkter för branta och låglutande tak

Kvalitet, säkerhet och kompetens i varje moment

Isola utvecklar och levererar funktionella tak och fasadprodukter till den nordiska byggbranschen - Bitumenbaserade tätskiktsmattor och membraner - Takshingel - Plåttak Powertekk - Underlagstäckningar/underlagsdukar - Gröna tak - Tyvek® Vindskydd och Underlagstak

www.bf.nu Bygg bättre, enklare

KONSULTERANDE INGENJÖRER

BESIKTNINGSFÖRRÄTTARE SVERIGE AB

Radon Av SBSC Certifierade besiktningsmän För sprinkler-, brandlarm och inertgasanläggningar Umeå · Sundsvall · Leksand · Stockholm · Norrköping Örebro · Karlstad · Ystad

08-410 102 30 • www.mpa.nu • info@mpa.nu

• Mätning • Utredning • Åtgärder

RN Projektresurs AB

Verksam inom projekt och förvaltning

Robert Norman

Org nr 556786-4987

Byggnadsingenjör SBR

www.fst-ab.com

073-962 59 06 norman.robert@telia.com Besöksadr: Värmdövägen 738, Saltsjö-Boo Postadr: Box 146, 132 23 Saltsjö-Boo

Är kunden nöjd är jag nöjd

VI UTFÖR - PROJEKTERING - CAD 2D & 3D - PROJEKTERINGSLEDNING - PROJEKTLEDNING - BYGGLEDNING - BAS-P / BAS-U - ENTREPRENADBESIKTNING - STATUSBESIKTNING - KA-UPPDRAG ENLIGT PBL

www.jefoab.se

info@jefoab.se

Av SBSC cert. besiktningsfirma för – Brandlarm – Talat utrymningslarm Av Rise cert. entreprenadbesiktningsman Telefon: 070-374 02 62 E-post: info@arbrandsakerhet.se

www.vega-husbesiktning.se jonas@vegahusbesiktning.se Levins gränd 3, 136 58 Vega

Många nya uppdrag.

Tack vare vår inriktning - komfort inne och mindre co2 ute.

Vi llhandahåller expertkompetens inom VVS, Kyl, SÖ, Energi och Teknisk förvaltning Besiktningar, projektledning, projektering och injustering sedan 1985

Stockholm 08-585 375 00 Örebro 019-19 27 70 Göteborg 031-774 39 71 Sandviken 026-27 00 66

www.bkkonsulter.se

TEKNIK, KVALITET & IDÈ

ETT HELHETSPERSPEKTIV PÅ FASTIGHETER NACKA • VARBERG WWW.TQI.SE • 08-567 021 00

Projektnyheter Ny spårvagnstad i Sverige – den första på över 100 år

Eysturoy-tunneln på Färöarna invigd 19 DECEMBER INVIGDES Eysturoy-tunneln, som ncc byggt för kunden P/E Eystur- og Sandoyartunlar (est). Den 11,2 km långa tunneln under vatten är en del i en omfattande infrastruktursatsning på Färöarna som väsentligt förkortar restiden mellan huvudstaden Tórshavn och många andra platser på Färöarna. Byggandet av tunneln påbörjades i januari 2017 med genomslag den 7 juni 2019. Vid dess lägsta punkt ligger tunneln 187 meter under havsytan och i tunneln finns också Atlantens första och enda rondell under havsytan. När tunneln nu öppnas för trafik knyts huvudstaden Tórshavn samman med båda sidor av Skálafjørðurfjorden. ncc är redan igång med den andra delen av projektet på Färöarna; byggandet av den 10,8 km lång Sandoy-tunneln som går mellan Gamlarætt på Streymoy till Traðardalur på Sandoy. Denna tunnel beräknas bli klar 2023. Källa: ncc

DEN 5,5 KM LÅNGA linjen knyter samman Lund C med Skånes universitetssjukhus, Lunds tekniska högskola, forskningsbyarna Ideon och Medicon Village, Sony-Ericsson-området samt forskningsanläggningarna max iv och ess.

Stora delar av spårvägsstråket förnyas med ombyggda gator och torg samt entréer som vänds mot spårvägen. Spårvägen ska också stimulera utbyggnaden av stadsmiljöer, bostäder och kontor – framförallt i den nya smarta stadsdelen Brunnshög. Ordinarie linjetrafik startade på luciadagen, den 13 december 2020. Källa: Skånetrafiken

Havsnära bostäder i Örnsköldsvik

1 000 kvadratmeter solceller till Kallebäcks Terrasser

KALLEBÄCKS TERRASSERS NYA stora kontors-

byggnad blir självförsörjande på förnybar energi. Save by Solar ska nu installera 508 solcellsmoduler på byggnadens tak. Egenproducerad vindkraftsel tillsammans med 1 000 kvadratmeter solcellsmoduler bidrar till en klimatsmart vardag för kontorshyresgästerna som flyttar in i slutet av nästa år.

Solcellsproduktionen kommer också att generera närproducerad el till laddningsplatserna i fastighetens garage. Med de nya solcellsmodulerna på taket kommer 150 mwh el att mikroproduceras på plats.

Källa: Wallenstam 40

NISCHERS PROJEKT OM 228 hyresrätter erhåller laga kraft vunnet bygglov. Bygglovet innebär nyproduktion av 228 kvadratsmarta hyresrätter enligt en kombination av Nischers koncept Start Living samt Family Living. Hyresrätterna byggs energieffektiva med en stomme av trä och dessutom med det statliga investeringsstödet. Projektet ligger vackert beläget ovanför Örnsköldsviksfjärdens strand­promenad längs Varvsbergets sluttning. Källa: Nischer Properties NCC SKA PÅ UPPDRAG av fastighetsbolaget Indulogg ab bygga ett 14 våningar högt hus med 51 bostadsrätter på Framnäsudden. Framnäsudden ligger i närheten av hamnen, Strandparken och Örnsköldsviks centrum. Huset inrymmer lägenheter i storlekar om 2–4 rum och kök, mellan cirka 50–100 kvadratmeter. Alla lägenheter byggs med stora ytor, öppen planlösning och tillhörande inglasade balkonger.

Grundkonstruktionen blir en platsgjuten betongstomme med stålpelare i fasaden. Ytterväggarna blir underhållsfria i svart-vit färgsättning med en ljussatt fasad. Runt huset och på taket byggs ytor för grönska och med plats för solceller.

Byggnationen startar i maj 2021 och boendet beräknas vara färdigt i slutet av 2022.

Källa: NCC

HUSBYGGAREN NR 1.2021

Funktion.

Kvalité.

Design.

FÖR RENARE INOMHUSMILJÖ Kåbe Originalmatta är med sina klassiska vågformade gummilameller och stomme i aluminium den mest effektiva entrémattan på marknaden.

Sedan 1944 har funktion, design och kvalité gjort oss marknadsledande i Sverige. Kåbe-mattan erbjuder ett komplett program av entrémattor och skrapgaller med tillbehör som passar alla entréer.

kabe-mattan.se

Projektnyheter Steninge Slottsby, Sigtuna PEAB HAR FÅTT UPPDRAGET att bygga 98 lägenheter i Steninge Slottsby, Sigtuna, norr om Stockholm. Beställare är Borohus samt Innovation Properties. Det nya flerfamiljshuset kommer att byggas i Steninge Slottsby i Sigtuna, omringat av vacker natur, närhet till bad och en historisk slottsmiljö. Lägenheterna kommer att fördelas mellan ettor och treor samt en etagevåning med treor och fyror.

Uppdraget är en totalentreprenad med byggstart i januari 2021 och inflyttning är beräknad till hösten 2022. Källa: PEAB

Detaljplan RegionCity på plats KOMMUNFULLMÄKTIGE I GÖTEBORG har tillstyrkt detaljplanen

340 lägenheter Haga Palett i Solna

för Västlänken station Centralen. Detaljplanen Västlänkens station Centralen rymmer två av Västlänkens uppgångar och möjliggör en nybyggnation av station, handel och kontor på ca 34 000 kvm bta (bruttoarea) för Jernhusen. Utöver detta har Jernhusen en markanvisning om ytterligare cirka 10 000 kvm på kommunens mark.

Utvecklingsområdet kommer att binda ihop Göteborgs Centralstation med Västlänken där byggnation pågår och beräknas vara färdig 2026. Hela området består av två detaljplaner med en total byggvolym för Jernhusen på cirka 150 000 kvm bta. Byggnation beräknas starta 2023 och stå färdig till Västlänkens öppnande 2026. Källa Jernhusen

STRAX NORR OM TORSPLAN är Stockholms innerstad på väg att

bli lite större. Solnavägen, som redan idag ansluter till Torsgatan, ska förvandlas till en ny levande stadsgata där butiker och restauranger samsas med träd och cykelvägar. Nya bostadskvarter ska binda samman Hagastaden med. Inom ramen för projektet Haga Palett kommer Nordr bygga ett helt nytt bostadskvarter med totalt cirka 340 nya lägenheter. Lägenheterna i projektet byggs i varierande planlösningar med 1–5 rum och kök som fördelas på en boyta om 29–122 kvadratmeter. Samtliga bostäder har antingen balkong eller egen uteplats och den största lägenheten i projektet har även en egen takterrass. Utöver detta har de boende även tillgång till en gemensam takterrass med fri utsikt över det vackra närområdet. www.nordr.se

Kontorshus om 1 800 m² i Fosie, Malmö.

Till sommaren 2022 flyttar Beckhoff in i ett helt nybyggt och modernt hus på Hindbygården 7 i Fosie, sydost om Malmös stadskärna. Beckhoff kommer att hyra hela fastigheten av Wihlborgs.

Byggnaden kommer att utrustas med intelligent fastighetsautomation som är ett av Beckhoffs huvudproduktområden vid sidan av styr- och automationslösningar inom industrin. Certifiering enligt Miljöbyggnad Guld planeras. Källa: Whilborgs Fastigheter

42

HUSBYGGAREN NR 1.2021

JURISTERNA PÅ FOYEN ADVOKATFIRMA

Här skriver juristerna på Foyen Advokatfirma om ett aktuellt ämne i varje nummer.

PERNILLA SAMUELSSON Advokat pernilla.samuelsson@foyen.se ESMERALDA EBERHARDSON Biträdande jurist esmeralda.eberhardson@foyen.se

Vad ingår i anbudet? – en fråga om kontraktsarbetenas omfattning En grundläggande förutsättning för att lämna anbud på ett arbete är att som entreprenör kunna förstå vilka kontraktsarbeten som kommer att omfattas av anbudet. Denna fråga avgörs av hur kontraktsarbetenas omfattning bestäms i det avtal som ska gälla mellan parterna. Om ett av standardavtalen ab 04 (Allmänna bestämmelser för byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenader) respektive abt 06 (Allmänna bestämmelser för totalentreprenader avseende byggnads-, anläggnings- och installationsarbeten) ska gälla mellan parterna skiljer sig dessa åt beträffande hur kontraktsarbetenas omfattning fastställs. Vilka är då skillnaderna mellan ab 04 och abt 06 i detta avseende och vad kan dessa skillnader innebära för parterna?

AV SÅVÄL AB 04 SOM ABT 06 fram-

går att omfattningen av kontraktsarbetena bestäms av kontraktshandlingarna. Som en följd därav faller sådana arbeten som inte redovisats i kontraktshandlingarna utanför entreprenörens åtagande.

Denna bestämmelse är dock till viss del modifierad i båda standardavtalen och särskilt i det fall parterna ska tillämpa abt 06 för sin avtalsrelation.

FÖR UTFÖRANDEENTREPRENADER

stadgar ab 04 ett undantag för detaljarbeten som uppenbarligen är avsedda att utföras utan att någon extra ersättning utgår till entreprenören.

Så kan exempelvis vara fallet om det i förfrågningsunderlaget föreskrivs byte av träpanel. Det kan då förstås att spik omfattas av kontraktsarbetena utan att detta särskilt anges.

Undantaget gäller sådana mycket små arbeten som är av kompletterande natur och av

HUSBYGGAREN NR 1.2021

mycket ringa ekonomisk betydelse. Av detta följer att entreprenören i anbudsskedet i princip inte behöver räkna på annat än det som anges i kontraktshandlingarna, oavsett om ytterligare arbeten krävs för att beställaren ska få ett fungerande objekt, t.ex. en byggnad. I en utförandeentreprenad enligt ab 04 vilar ansvaret för att objektet i sin slutliga utformning uppfyller avsedd funktion med andra ord på beställaren.

I ABT 06 ÅLÄGGS entreprenören däremot ett funktionsansvar.

Av kommentaren till 1 kap 1 § i abt 06 följer att ”eftersom entreprenören vid totalentreprenad svarar för hela eller väsentlig del av produktbestämningen måste beställaren kunna räkna med att entreprenörens arbete utmynnar i en produkt som fungerar för det ändamål vartill den är avsedd”.

FÖR ENTREPRENÖRENS DEL inne-

bär detta ett ansvar för att avtalad funktion uppnås. I den mån beställaren har föreskrivit funktionskrav i ett förfrågningsunderlag ska entreprenörens anbud omfatta det arbete som krävs för att uppnå funktionskravet, oavsett om samtliga arbeten för att uppnå funktionen finns angivna i förfrågningsunderlaget eller inte.

Att entreprenören åläggs ett funktionsansvar innebär inte någon ändring av bestämmelsen i 1 kap 1 § abt 06 utan entreprenören ska kunna förlita sig på att det beställaren föreskrivit i förfrågningsunderlaget speglar omfattningen av arbetet som entreprenören lämnar anbud på, men entreprenören ska däri också räkna in sådant arbete som krävs för att uppnå avtalad funktion.

Enligt abt 06 bestäms kontraktsarbetenas omfattning dock än vidare, och i avsaknad av krav och utfästelser innefat-

tas även i kontraktsarbetena sådant arbete som kan fordras med hänsyn till den av beställaren redovisade planerade användningen. Bestämmelsen medför att kontraktsarbetena också omfattar arbeten som inte framgår av i kontraktshandlingarna redovisade krav, men som följer av den av beställaren (före anbudstidens utgång) för entrepre­nö­ ren skriftligen eller muntligen redovisade planerade användningen.

VAD KAN DETTA då innebära i praktiken? Om kontraktsarbetena omfattar anläggning utomhus av en fotbollsplan av konstgräs och beställaren för entreprenören har redovisat att fotbollsplanen ska användas i lika stor omfattning året om så bör detta medföra att kontraktsarbetena omfattar sådana arbeten som erfordras för att gräsmattan just ska kunna användas året om.

43

JURISTERNA PÅ FOYEN ADVOKATFIRMA

Arbeten som då kan omfattas av kontraktsarbetena kan vara sådana arbeten som krävs för att säkerställa att planen enkelt kan skottas fri från snö.

Likaså får enligt vår uppfattning en redovisad planerad användning av en byggnad som sporthall anses innebära att byggnaden måste ha ett visst antal omklädningsrum oavsett vilka krav som ställts i förfrågningsunderlaget. Detsamma gäller en redovisad planerad användning av byggnad som sjukhus med operationssalar. En sådan redovisad planerad användning får t.ex. anses innebära att byggnaden måste ha ett visst antal sänghissar oavsett vilka krav som finns i förfrågningsunderlaget.

NÄR DET GÄLLER att bedöma funktionsansvaret och den redovisade planerade användningen kan jämförelse göras med köplagens bestämmelse om en varas beskaffenhet. Det är då tänkbart att viss ledning för tillämpligheten av 1 kap 1 § 3 st abt 06 kan hämtas från 17 § köplagen vad avser ändamålsenlighet och den förväntning hos köparen som följer av att ett sådant ändamål som en vara i allmänhet används för, eller det särskilda ändamål som säljaren måste insett att varan var avsedd att användas för. Bestämmelsens andra stycke första punkt tar sikte på marknadsmässigheten i en vara med avseende på varans ändamålsenlighet. Som utgångspunkt kan då gälla hur varor av motsvarande beskaffenhet i allmänhet används.

Härtill ska en köpare inte behöva nöja sig med en vara som inte har samma brukbarhet som motsvarande varor i allmänhet. Detta kan jämföras med den premiss som råder enligt abt 06, enligt vilken beställaren ska kunna räkna med att entreprenörens arbete utmynnar i en ändamålsenlig produkt. Därutöver kan paralleller dras till bestämmelsens andra stycke

44

tredje punkt vid en bedömning av planerad användning.

Denna punkt tar sikte på den situation att köparen talar om för säljaren vad denne ska använda varan till och förlitar sig på att säljaren tillhandahåller lämplig vara. Tillämpligheten av bestämmelsen i köplagen förutsätter således insikt hos säljaren om det särskilda ändamålet. Precis som för en beställare gentemot en entreprenör blir det avgörande hur köparen gett uttryck för ändamålet. abt 06 uppställer till skillnad från köplagen uttryckligen krav på att sådan planerad användning ska redovisas för entreprenören. Den förväntning som därigenom uppstår hos beställaren framstår oaktat som ett sådant krav som är närbesläktad med de förväntningar som uppstår hos köparen när denne gett uttryck för ändamålet. En entreprenör kan därför i anbudsskedet behöva ställa sig frågan vilka förväntningar som uppstått genom den av beställaren redovisade planerade användningen.

FÖR PARTERNA KAN frågan upp-

komma om använt standardavtal definierar kontraktsarbetenas omfattning på så vis att ett funktionsansvar är uteslutet i en utförandeentreprenad. Någon skiljelinje av sådant slag finns inte. Även vid utförandeentreprenader enligt ab 04 kan förekomma att entreprenören har funktionsansvar för viss del som denne åtagit sig att projektera eller faktiskt har projekterat för. I den numera välkända domen från 2009 gällande läckande takkupor, det s.k. takkupemålet, konstaterade Högsta domstolen att ansvaret i en entreprenad inte enbart kan bestämmas av vilket standardavtal som valts eller av entreprenadens benämning.

I stället ska hänsyn tas till vad som i övrigt framgår av kontraktshandlingarna. Parterna kan alltså modifiera en utfö-

randeentreprenad enligt ab mot en totalentreprenad. I nämnda dom fann Högsta domstolen att entreprenören påtagit sig ett ansvar för såväl konstruktion som funktion i en utförandeentreprenad.

Detta berodde dels på att entreprenören genom individuellt avtalade villkor i entreprenadkontraktet fick anses ha ett strikt ansvar för takkupornas funktion, dels på grund av att entreprenören hade föreslagit en ändring av takkupornas konstruktion och tillhandahållit konstruktionsritningar för dessa. Entreprenören hade därigenom påtagit sig ett ansvar för takkupornas ändamålsenliga funktion.

SAMMANFATTNING

Sammanfattningsvis är det kontraktshandlingarna som visar vilka arbeten som ska läggas till grund för anbudet.

Anbud lämnas således endast på det som utvisas av kontraktshandlingarna, med undantag för detaljarbeten vid en utförandeentreprenad.

Vid funktionskrav, såsom ofta är fallet i en totalentreprenad, inbegrips vanligtvis samtliga arbeten som krävs för att åstadkomma avtalad funktion i funktionskravet. Någon särskild reglering om detaljarbeten går därför inte att finna i abt 06. Det är för beställaren viktigt att för entreprenören

tydligt redovisa den planerade användningen och för entreprenören att sätta sig in i vad det som beställaren har redovisat innebär för kontraktsarbetenas omfattning. Detta eftersom krav som följer av den av beställaren redovisade planerade användningen antingen innehållsmässigt kan påverka redan redovisade funktionskrav eller fylla ut redovisade krav med fler krav.

Lämpligen sker därför en redovisning av planerad användning redan i förfrågningsunderlaget. För beställarens del är det även viktigt att vara medveten om att arbeten som inte följer av krav i kontraktshandlingarna åtminstone ska utföras i klass med övriga arbeten och till lägsta godtagbara fackmässiga nivå.

Om beställaren önskar säkerställa annan nivå för arbetenas utförande måste detta därför anges i kontraktshandlingarna. ■

HAR DU FRÅGOR? ■ Som SBR-medlem har du möjlighet att kostnadsfritt ställa frågor till ­juristerna på Foyen Advokatfirma via ­telefon 08 - 506 184 00.

HUSBYGGAREN NR 1.2021

RES MED SBR

SBRs Studieresa Ɵll Japan i november 2021

SBRs studieresa Ɵll Japan kan bli diƩ största reseäventyr!

Vi på Style har genomfört många studieresor för byggbranschen Ɵll Japan och nu plockar vi ut det allra bästa ur dem Ɵll SBRs resa!

Vi kommer under ledning av vår guide som är japanska ingenjör, ta del av både den moderna och tradiƟonella byggnadskonsten i Japan samt få veta mer om den japanska kulturen, maten och uppleva era av landets främsta sevärdheter.

Tokyo onsdag 10 – söndag 14 november.

Tillägg om du önskar rundresa i Japan söndag 14 – söndag 21 november.

Grundpaketet är en lång week-end i Tokyo med möjlighet aƩ förlänga resan Ɵll bl.a. Hiroshima och den tusenåriga kejsarstaden Kyoto.

Avresor från Stockholm, Göteborg och Köpenhamn Intresseanmälan och mer informaƟon på: www.style.se/sbr Style Scandinavia AB 08-22 33 80 eller info@style.se

Nytt från SBR

Digitala föreläsningar

Anmälan och mer info: www.sbr.se/event

Under våren erbjuder vi möjligheten att lyssna på tre kostnadsfria digitala föreläsningar ■ Kommunikation i bygg­ processen När: 18 februari, kl 12–13 JOHAN BENGTSSON från Foyen advokatfirma föreläser om hur kommunikationen ska skötas i ett byggprojekt med flera olika underentreprenörer. En miss i kommunikationsvägarna kan annars innebära onödiga och kostsamma utgifter.

■ Klimatsynda När: 25 mars, kl 18.00 MATTIAS GOLDMAN är en välkänd

talare och moderator inom klimat, energi och migration samt envis debattör. 2016 utnämnde han till mäktigast i Hållbarhetssverige,

2017 blev han Runner-Up i årets Opinionsbildare, han dubbades det året också till riddare för sitt klimatarbete av franska regeringen. Han kommer under denna föreläsning att utgå från sin bok Klimatsynda!

■ Socialt och hållbart byggande När: 22 april, kl 18.00 JESSICA LÖFSTRÖM är en entreprenör som med sitt företag Expandera Mera varit den första med att starta ett bemanningsföretag i byggbranschen. Efter 20 år på vdstolen klev Jessica av och fokuserar nu på företagets nya affärsområde socialt och hållbart byggande.

SBR finns för dig!

Förbundet bildades 1951 och är en ideell yrkesorganisation med 2 800 medlemmar i 22 lokalavdelningar. SBR utvecklar och marknadsför medlemmarnas kompetens och bevakar deras intressen. SBR erbjuder bland annat utbildningar, expertrådgivning och kollegialt nätverkande.

Medlemmar får använda den skyddade titeln Byggingenjör SBR. SBR representerar Sverige i det europeiska samarbetsorganet AEEBC och sam­verkar med systerorganisationer i Norden. SBR ger även ut branschtidningen Husbyggaren.

För medlemskap krävs bygg­ingenjörs­ examen eller motsvarande.

Studenter kan ansluta sig till SBR. Mer information: www.sbr.se

46

KOSTNADSFRI WORKSHOP

Att arbeta som besikt­nings­man Nu erbjuder vi möjlighet att vara med på en workshop med Mattias Granberg från Nord­ inspekt AB. Workshopen vänder sig till dig som vill veta mer om att arbeta som besiktningsman.

Vattenskador kostar årligen fastighets­ägare mer än 6 miljarder kronor, en betydande del av dessa skador sker i våtrum. Det är därför viktigt att alla i byggprocessen känner till regelverket och hur vi förebygger dessa skador. Under workshopen får ni tillfälle att bekanta er med de regler som gäller för våtrum och ta del av Granbergs arbete som våtrumskontrollant samt även följa ett utredningsarbete där en vattenskada har uppstått.

Varmt välkommen att boka dig! ■ Pris: Kostnadsfritt Var: Digitalt via Starleaf. Separat inbjudan.

Anmälan: Senast 23 mars. www.sbr.se/event

SBR Byggingenjörerna Svenska Byggingenjörers Riksförbund Hornsbruksgatan 19, 1 tr 117 34 Stockholm. info@sbr.se HEMSIDA www.sbr.se

ALEXANDER FÄLLMAN Afry, Norrköping

FÖRBUNDSORDFÖRANDE

OSCAR SVENSTEDT Svenstedts Installa-

Anders Hedén

VD

Björn Edebrand, 08-462 17 95 MEDLEMSÄRENDEN

Anna Nyqvist, 08-462 17 92

UTBILDNING

Linn Bessner, 08-462 17 93, Alex Cohen, 08-462 17 94 JURIDIK

Foyen Advokatfirma AB, 08-506 184 00

FÖRSÄKRINGAR

SBR:s försäkringsservice, 08-23 33 10

KENT STRANDBERG Frank Uppsala AB,

Enköping

JIMMY SJÖGREN Åf-Infrastructure AB,

Stockholm

FREDRIK JOHANSSON Planör AB, Bjärred

tionsledning AB, Borensberg

ROBERT LIDEBORG Gunnar Karlsen Sverige

AB, Huddinge

STEFAN BERNTSSON Epg Konsult Samord-

nad VVS Teknik AB, Göteborg

RICKARD WALLGREN Conics AB, Tyresö TOMAS SCHÄFER Byggvesta Development

AB, Täby

JOHAN BROCK Incoord, Österskär DAVID HOLM Skövde Projektledning AB,

Skövde

BOKHANDEL

PERNILLA HORSELL Mälarenergi AB,

ANSVARIG BYGGTEKNIKSKA FRÅGOR

SIMON HABEB Byggdax I Mälardalen AB,

Svensk Byggtjänst, www byggtjanst.se Camilla Werme och Said Elmi

Nya medlemmar. Välkomna!

CARLO DIOCIAIUTI Lumena Arkitekter AB, Stockholm

Västerås Tullinge

PER ANDERSSON Ovk Energi Förvaltning

i Sundsvall AB, Sundsvall

MAGNUS ERIKSSON Qbia Byggkonsult AB,

Älvsjö

HUSBYGGAREN NR 1.2021

Kurser under våren ■ PBL Datum: 17 mars

Mål med kursen: Grundlig genomgång av Plan- och bygglagen samt även de förändringar som tillkommit.

Deltagare: Kursen vänder sig till alla som berörs av Plan & Bygglagen: Byggherrar, KA, anställda inom kommuner, konsulter av olika slag (arkitekter, konstruktörer, akustiker, geotekniker, fuktkonsulter m.fl.)

■ BBR

För anmälan och mer info: www.sbr.se ner, konsulter av olika slag (arkitekter, konstruktörer, akustiker, geotekniker, fuktkonsulter m.fl.)

■ Byggprojektledning, inriktning Produktion Datum: 24–26 mars

Blocket med inriktning på Produktion fokuserar på din roll som projektledare från genomförande till överlämning (3 dagar): Styrning, ekonomi, planering, genomförande, avslut samt entreprenadjuridik.

Datum: 18 mars

■ Ledarskap inom projekt

Mål med kursen: Grundlig genomgång av Boverkets byggregler samt även de förändringar som tillkommit; främst på energiområdet där större förändringar skett på sistone

Datum: 16 april

Deltagare: Kursen vänder sig till alla som berörs av Boverkets byggregler: Byggherrar, KA, anställda inom kommu-

MARIE BORG Projektidé AB, Uppsala KIM KOLLBERG Enspecta AB, Gävle JOHAN ROSLUND KLT Konsult AB,

Färjestaden

CHRISTOPHER ÅGREN Dry-It AB,

Stockholm

ROBERT PETTERSSON Fvb Sverige AB,

Fränsta

Kursmål och syfte: Utbildningen innehåller en projektledares dagliga utmaningar i att leda människor mot oklara mål, med oklart arbetssätt och med projektmedlemmar som alla har sina egna behov i nya relationer.

DANIEL ENGBERG Bengt Dahlgren Linköping

AB, Linköping

MAREK SOOMLAIS Swencn AB, Bromma MATS NILSSON Mats Nilsson Färgteknik,

Malmö

HENRIK JENSEN Nibe Energy Systems,

Hjärnarp

JONES ALI Liviali AB, Norrköping

LENA PETTERSSON Drevico AB, Vega

CHERA AHMED Enspecta AB, Borås

DAVID INGFELDT Sustend AB, Karlstad

REBECKA BJÖRK , Uppsala

MOSTAFA ALMAWED Perfekt Design

LINDA RÄÄF Hässelby

Arkitekter, Landskrona

KRISTIAN ABELIN ABelin Väst AB,

Svenshögen

OSCAR FALKMAN Bjerking AB, Täby LEIF AHO Åf Industri AB (Afry), Västerås JENS OLOV WALLIN Afry AB, Brevens Bruk TOM JOHANSSON Rudsplan Bygg o

Fastighets­service AB, Karlstad TORBJÖRN BEGNER Begner Kraft AB, Åkersberga ROBERT PETERSSON Anders Produktion AB, Uppsala SANDRA JÖNSSON Enspecta AB, Skurup SIMON GUNNARSSON MMB, Båstad

HUSBYGGAREN NR 1.2021

Som projektledare behöver du vara skicklig på teknik och din bransch, på människor, och att kunna hantera abstrakta idéer och se helheter. För dig som leder andra människor, är denna utbildning lämplig att bygga på med utöver din redan tekniska byggkunskap.

Entreprenadbesiktning steg 2

23 mars | DIGITALT Byggprojektledning: Inriktning produktion

24–26 mars | DIGITALT Entreprenadbesiktning steg 1

19–20 april | DIGITALT Byggprojektledning: Inriktning Byggprojektledning

26–29 april | DIGITALT

JOHAN WÄNSETH , Horisont Arkitekter,

Symposium Överlåtelsebesiktning

JOACHIM LEMMINGE Projektledning i

Symposium Kontrollansvariga enligt PBL

Bjärred

Ängelholm AB, Ängelholm FRANK OUCHTERLONY FBO Consulting AB, Ingarö JESSICA PERSSON Lektus Projekt- & Byggledning i Malmö AB, Åkarp Kalendariet ■ KURSER & SYMPOSIER Entreprenadbesiktning steg 2

22 mars | DIGITALT

8–9 mars | DIGITALT 12–13 april Överlåtelsebesiktning

10–11 mars samt 13–14 april | DIGITALT Ledarskap inom Byggprojekt

16 april | DIGITALT Fördjupningskurs för Byggnadsinspektörer

23 april | DIGITALT ANMÄL AN GÖRS PÅ HEMSIDAN:

sbr.se/byggutbildningar

47

Posttidning B Husbyggaren Hornsbruksgatan 19, 1 tr 117 34 Stockholm

k l a b t t ä l Bygg med Byggsystemet med lägst klimatpåverkan

VILLA

Masonite Beams Byggsystem med lättbalksstomme i trä har lägst klimatpåverkan av de sex byggsystem som hittils analyserats av Svenska Miljöinstitutet. Välj Masonite Beams Byggsystem i lättbalk så får du följande fördelar: • • • • • •

Lätt stomsystem Klarar stora spännvidder Stor arkitektonisk frihet Levereras färdiganpassad Konstruktörsstöd finns på plats Enkel att projektera

Bygg smart och effektivt

FLERVÅNINGSHUS

SKOLA OCH KONTOR

PÅBYGGNAD

- välj byggsystemet från Masonite Beams.

Ansvarsfullt producerat i Rundvik, Sverige sedan 1974.

48

Masonite Beams ingår i Byggma Group. www.masonitebeams.se

HUSBYGGAREN NR 1.2021