Husbyggaren nr 2 2021

Nya AFS 2020:1 skapar förvirring i byggbranschen

SBR | SV EN SK A

BYGGINGENJÖR

Dörrar, fönster och brandklassning

VR vid utrymnings-

dimensionering

BYGG • EL • V VS

ERS RIKSFÖRB

UND

ETAB L. 19 58

• ANLÄGGNING

NU M M ER

2 | 20 21

JURIDIK

Godtagbara bevis vid krav på kvalitets- och miljöledningssystem i upphandlingar DEBATT

Träpanel på skolbyggnader SBR

ny expertgrupp

Tekniska specialister

TEMA

Brand & betong

Betongen är den stora klimatfrågan för bygg­ branschen

NYHET!

Vår största varvtalsstyrda bergvärmepump NIBE F1355 | BERGVÄRMEPUMP NIBE F1355 är en intelligent och kraftfull värmepump med inverterteknik, dubbla kompressorer och möjlighet till multianläggning med upp till nio enheter. Värmepumpen passar för fastigheter med stort uppvärmningsbehov och finns i storleken 4–28 kW och nu i 6–43 kW. Läs mer om våra fastighetslösningar på proffs.nibe.se.

IT’S IN OUR NATURE F1355-43: RSK 624 92 74. Rekommenderat pris 159 000 exkl moms. CO2 ekvivalent under 5 ton per kylkrets. Energimärkning A+++.

NIBE.SE

K VA L I TE TS DÖ R R A R I ST Å L SE DA N 1 9 5 0

Born and raised in Mellerud Hos Hellbergs tillverkar vi dörrar som våra kunder vill ha dem.

Det har vi gjort i mer än sjuttio år. Med stolta hantverkstraditioner och starkt entreprenörskap producerar vi, i vår egen fabrik i dalsländska Mellerud, moderna ståldörrar för den skandinaviska byggmarknaden.

Våra kunder preciserar kraven och miljön där dörren ska sitta.

Vi möter upp med kompletta lösningar för klassade brand-, säkerhets- och ljuddörrar, brandluckor och brandskjutportar.

hellbergs.se

Ledare Tidningen Husbyggaren ges sedan 1958 ut av SBR, Svenska Byggingenjörers Riksförbund och är en heltäckande fack- och idétidning för bygg­branschen och dess beslutsfattare.

Tidningen riktar sig till kvalificerat byggfolk i före­skrivande och byggande led inom Hus och anlägg­ning, El, VVS, samt Fastighets­ förvaltning.

SBR BYGGINGENJÖRERNA

Hornsbruksgatan 19, 1 tr 117 34 Stockholm

08-462 17 90, info@sbr.se ISSN: 0018-7968 REDAKTION & PRODUKTION

Mediarum Sverige AB redaktionen@husbyggaren.se Ansvarig utgivare: Anders Hedén Redaktör: Björn Mårtenson 0708-68 80 85, bjorn@husbyggaren.se ANNONSERING

Mediarum Sverige AB 08-644 79 60, annons@husbyggaren.se PRENUMERATIONSÄRENDEN

pren@husbyggaren.se

PRENUMERATIONSPRISER

Prenumeration, kronor per år: 595 kr Lösnummer, plus porto: 99 kr Samtliga priser exklusive moms.

UTGIVNINGSPLAN 2021

Nr 1: v.9 Nr 4: v.37

Nr 2: v.15 Nr 5: v.43

Nr 3: v.22 Nr 6: v.49

FORMGIVNING

Caramba, Stockholm, www.caramba.se OMSLAG

Foto: Shutterstock Husbyggaren är medlem i Sveriges Tidskrifter.

Upplaga: 11 600 ex. Kontrollerad av TS. Husbyggaren uttrycker SBRs ­officiella uppfattning endast då det särskilt a ­ nges.

Redaktionen ansvarar inte för o ­ beställt mate­ rial. Allt redaktionellt material publiceras och lagras även på www.husbyggaren.se.

Förbehåll mot detta måste meddelas i förväg, men medges som regel inte.

Vilka utmaningar kommer du att möta som konsult i framtiden?

I

SKRIVANDE STUND har ca 6 % av Sveriges befolkning fått sin andra dos vaccin mot Covid-19. Än återstår det många att vaccinera men jag har ändå fått kontakt med känslan av att det finns ett ”efter Covid” inom en inte alltför avlägsen framtid. Under tiden får vi fortsätta anpassa oss efter läget både på arbetstid och på fritid.

Tack vare en ökad användning av digitala hjälpmedel (och att följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer) har det för de flesta konsulterna fungerat alldeles utmärkt att utföra arbetsuppgifter på plats eller digitalt.

Hur ser byggbranschen ut efter Covid?

Vad behöver jag som konsult inom byggoch fastighetsbranschen utveckla i min yrkesroll? Vilka möjligheter öppnar upp sig för mig och mitt företag? Konsult­ dagarna, 6–7 maj, har temat framtidens konsult och behandlar dessa frågor med en praktisk inriktning. Detta genom en mängd föredrag, möjlighet att nätverka digitalt och en avslutande paneldebatt.

Syftet med Konsultdagarna är att skapa en mötesplats för dig som konsult som ger dig praktiska tips, råd och inspiration att använda i ditt arbete och ditt företag redan imorgon.

Medlemskap i sbrs expertgrupper är ett annat utmärkt sätt att hålla dig ajour i din yrkesroll samtidigt som du kan påvisa din expertis på marknaden.

2019 startade sbr en expertgrupp för byggprojektledare. Våra kurser i projektledning är indelade i blocken projekt­ utveckling, projekteringsledning och pro­ duktion samt ett sammanfattande block.

Kurserna har redan från start varit mycket populära och uppskattade. Godkänd tentamen leder fram till möjligheten att certifiera sig och att ingå i expertgruppen. Vi räknar med att i år erbjuda medlemmarna gruppens första symposium med aktuella nyheter, kunskaps­ återföring och nätverkande för dig inom yrkesrollen.

I år startar vi sbrs femte expertgrupp; Expertgruppen för tekniska specialister.

Gruppen vänder sig till dig som har specia­listkunskaper inom olika områden såsom exempelvis fukt, brand, ljud, ventilation m.m. Vi vill erbjuda dig att kunna samverka, nätverka, sprida kunskap men också att skapa en tydlig kvalitetsstämpel och marknadsföra din specialitet på ett ännu bättre sätt. Christopher Ågren kommer leda gruppen som ordförande, mer om honom och gruppen kan du läsa på medlemssidorna i detta nummer.

Trevlig läsning! ■

BJÖRN EDEBRAND

Vd SBR Byggingenjörerna

Välj ett auktoriserat plåtslageri www.pvforetagen.se

HUSBYGGAREN NR 2.2021

5

BRANDSKYDDSGLAS FÖR DIN SÄKERHET Testat och godkänt från EW15 till EI180!

Lokal förädling för optimal service och snabb leverans.

Kombinera design och transparens med ljudkrav, solskydds-och energisparfunktioner.

Finns i inbrottklassat och skottsäkert utförande.

Pyrobel Vision Line är den ideala lösningen för stora glasväggar utan mittprofiler.

Pyrobel-T är för de riktigt stora glasen. Finns i storlekar upp till 4,5 m x 2 m!

AGC Glass Svenska AB - T +46 87684080 - hans.frennert@eu.agc.com www.yourpyrobel.com - www.agc-yourglass.com

Innehåll 5 LEDAREN Vilka utmaningar kommer du att möta som konsult i framtiden?

SBRs vd, Björn Edebrand.

12 NYA AFS 2020:1 SKAPAR FÖRVIRRING I BYGGBRANSCHEN Den 1 januari 2021 började nya föreskrifter att gälla för hur arbetsplatser ska utformas. Artikeln som är författad av Kristin Andrée och Johan Nilsen båda verksamma på Brandskyddslaget, jämför kraven i Boverkets byggregler, som omfattar utrymningssäkerheten med funktionsnedsättning i publika lokaler, och de krav som afs 2020:1 ställer.

19 VIRUTUAL REALITY SOM HJÄLPMEDEL VID UTRYMNINGSDIMENSIONERING Även om teknikutvecklingen till stor del drivits av spelindustrin så börjar fördelarna med att använda tekniken även uppmärksammas inom andra områden. Tekniken kan användas inom brandteknisk projektering för att till exempel effektivi­sera utrymningsförloppet och på så sätt både skapa besparingar och möjlig­göra mer yteffektiv användning av byggnaden.

12

23 DÖRRAR OCH FÖNSTER SAKNAR OFTA NÖDVÄNDIG BRANDKLASSNING Richard Johansson och Kristian Törnqvist båda vid rise Fire Research skriver om behovet att även undersöka ytskiktet i samband med brandklassning av dörrar och förnster.

27 TÄTHET SOM ALTERNATIV TILL UTTORKNING AV BETONGBASERADE GOLVSYSTEM? Med nya bindemedel såsom flygaska och slagg i betongen för att minska klimat­ belastningen påverkar också betongens egenskaper. Det har bl.a. medfört att betonggolven fukttekniskt inte uppför sig som förr. Dessa egenskaper har undersökts i två sbuf-rapporter där den första var en teoretisk simulering av fukt­omfördelningen i olika golvsystem och den senare en praktiskt genomförd studie med fysiska provkroppar. Artikeln går igenom sbuf-rapporterna och vilka slut­satser som kan dras från dessa.

19

33 BETONGEN ÄR DEN STORA KLIMATFRÅGAN FÖR BYGGBRANSCHEN – NU ÖVERTRÄFFAR BYGGFÖRETAGEN VARANDRA ATT MINSKA KLIMATAVTRYCKET Fredrik Lundberg tittar närmare på den mindre klimatbelastande betongen, den som används idag och vad som väntar runt hörnet.

37 DEBATT Träpanel är direkt olämpligt val för skolbyggnader.

40 JURIDIK Godtagbara bevis vid krav på kvalitets- och miljöledningssystem i upphandlingar 45 SBR-MEDELEMSSIDOR • Kurser, utbildningar och seminarier • Ny expertgrupp: Tekniska specialister

TEMA I DETTA NUMMER

33 Nästa nummer tema Tak, fasader & träbyggnad.

Utgivning vecka 22.

■ BRAND & BETONG UTVECKLINGSTAKTEN HAR ALDRIG varit snabbare, ändå kommer den aldrig vara så här långsam igen! Beroende på humör och person tas en sådan föresats som hot eller löfte. Sett ur ett klimatperspektiv är bäst att vi tar det som ett löfte som vi också infriar.

Klimatfrågan ger drivkrafter att ta fram mindre klimatbelastande cement och betong. Mindre klimatbelastande recept på betong ger förstås andra egenskaper som ska hanteras. Förtätning, större huskroppar i trä, mer flexibel användning av lokaler – allt detta ger branschen mycket att fundera på. Just dessa frågor klurar de som arbetar med brand- eller betongfrågor extra mycket på.

HUSBYGGAREN NR 2.2021

23

27 7

Noterat BETONGRAPPORT NR 10, UTGÅVA 2, 2020

Självkompakterande betong – rekommendationer för användning Självkompakterande betong, skb, utvecklades i Japan men Sverige var en gång Europas ledande nation inom denna betongteknik. Betongföreningen arrangerade den första internationella skb-konferensen 1999 och gav ut Betongrapport nr 10 om rekommendationer för användning av skb tre år senare. Under de 18 år som gått sedan dess har skb blivit den betong som dominerar inom förtillverkade betongelement medan det gått trögare inom platsgjuten betong. Forskningen på skb har varit intensiv, inte minst i Sverige.

Exempel på framgångsrika svenska insatser finns inom reologi, formtryck, modellering av färsk skb:s rörelse samt beständighet och brandbeständighet.

Ett flerårigt kommittéarbete har lett fram till en väsentligt reviderad och utökad utgåva 2 av rapporten. Den nya utgåvan innehåller bl.a. beskrivningen av två lyckade projekt med skb, dels en s.k. tunnel-lining i Stäket, dels in stödmur i Kapellskärs hamn. Källa: Betongföreningen

NORDBYGG – återkomsten 2022 Om dryga året återkommer Nordbygg efter det extralånga uppehållet på fyra år. Den 26 april 2022 öppnar mässan för fyra dagar med nyheter, seminarier och inspiration.

– Vi vet att många saknat Nordbygg och nu ser fram emot att ställa ut och besöka mässan igen, säger mässgeneralen Peter Söderberg.

Det är därför extra roligt att redan nu kunna utlova innehållsrika dagar med många spännande och inspirerande inslag och nämner prefab inom vvs, 3d och hållbarhet som områden som kommer ta plats.

PBL-arbetet ska digitaliseras Boverket har fått regeringens uppdrag att fortsätta verka för en effektiv och enhetlig tillämpning av plan- och bygglagen, PBL, i en digital miljö – nu med fokus på lösningar. Uppdraget ska redovisas senast i december 2021.

I det nya uppdraget får vi möjlighet att fortsätta att utveckla digitala arbetssätt som gör det enklare för medborgare, handläggare på kommunen, aktörer inom byggsektorn och beslutsfattare, skriver Boverket i ett pressmeddelande.

Boverket ska bland annat ■ föreslå tekniska lösningar som behövs för att möjliggöra en digital plan-, lov- och byggprocess ■ påbörja utveckling av lösningar som till exempel en ändamålskatalog där byggnadsverks och dess egenskaper enhetligt beskrivs och klassificeras och ett application programming interface (API) för behörighetsregistret

■ bedöma vilka hinder som finns

för att den beslutade och juridiskt bindande detaljplanen ska vara digital ■ bedöma förutsättningarna för att ersätta äldre detaljplaner med digitala original, bland annat hur arbetet ska finansieras, den förvän­tade nyttan och hur de planer som inte är lämpliga att ersätta bör hanteras ■ föreslå hur översiktsplaner och regionplaner bör utformas i en digital miljö ■ föreslå hur digitala planer kan arkiveras på ett beständigt sätt med bibehållen digital funktionalitet ■ föreslå nödvändiga författningsändringar.

Boverket kommer driva detta utvecklingsarbete i nära samverkan med aktörer inom samhällsbyggnadsområdet. Källa: Boverket

Cykelvägar för miljö och miljoner Trafikverket har i en första utlysning inom den tillfälliga cykelförstärkningen beviljat stöd till 26 kommuner och regioner. Stödet uppgår till nästan 205 miljoner kronor 10 av dem har färre än 50 000 invånare. De flesta åtgärderna avser byggnation av nya gång- och cykelbanor, totalt cirka 40 kilometer. Breddning och förbättrad belysning höjer också standarden på befintliga gång- och cykelbanor. En ny riktad utlysning till cykelåtgärder i stadsmiljöavtalen är öppen från den 25 mars till den 19 maj. Källa: Trafikverket

8

HUSBYGGAREN NR 2.2021

En lite grönare betong Ja, vi vet så klart att det inte finns någon grön betong. Betong­ industrin är energiintensiv och världen över står branschen för nästan 4 procent av CO²­utsläppen. Samtidigt är betong ett fantastiskt material: hållbart, fuktsäkert, brandsäkert och med god värmeisoleringsförmåga. Ur ett livscykelperspektiv är betong överlägset. Använder du våra prefabricerade betongelement får du dessutom ett tätt hus på nolltid.

Betong är helt enkelt ett för bra byggmaterial för att bytas ut.

I Biobetong har Abetongs betongingenjörer optimerat våra recept och ersatt delar av cementmängden med alternativa bindemedel. I en svensk typlägenhet som byggs med Biobetong kan koldioxidbelastningen minskas med upp till 22 procent.

Branschens målsättning är att betong för husbyggnation ska ha halverad klimatpåverkan senast 2025, jämfört med Svensk Betongs referensvärde. Därför har vi skapat Biobetong – vårt varumärke för klimatförbättrade betongelement.

Sakta men säkert gör vi betongen klimatsmart.

Biobetong är vår gröna planta i världens betongkruka.

Den miljövinsten gör oss stolta, men inte nöjda. Biobetong är ett koncept som vi utvecklar och förbättrar hela tiden, och vi ger oss inte förrän våra fabriker är helt klimatneutrala.

Läs mer om Biobetong™ på abetong.se.

Noterat Testa Boverkets klimatdatabas Om knappa året kan vi förvänta oss att lag om krav på klimatdeklaration vid uppförande av nya byggnader gäller. Lagen innebär att byggherren måste redovisa byggnadens klimatpåverkan innan kommunen kan meddela slutbesked. Aktörer i byggbranschen som redan nu vill förbereda sig har möjlighet att besöka en testversion av Boverkets klimatdatabas som kommer vara i bruk fram till 7 maj.

Via tjänsten kan man söka på byggmaterial såsom, takpannor, isolering etc.

Det finns totalt drygt 170 material och informationen är framtagen med hjälp av ivl. Testversionen är öppen för synpunkter till 7 maj. Boverket skriver på sin hemsida att klimatdatabasen låses 1 juni och det är den versionen som ska användas när deklaration ska göras.

Klimatdatabasen och mer information hittar du på Boverkets hemsida via qr-koden här bredvid. |→

Coronakrisen har påskyndat digitaliseringen Digitaliseringen inom samhällsbyggnad har jämfört med andra branscher varit relativt låg. Nu visar en öppen enkät genomförd av Svensk Byggtjänst tidigare i år, att pandemin har drivit på en utveckling i sektorn mot ökad digitalisering. Användningen av digitala branschverktyg som t ex Dalux Build, iBinder, Interaxo, bim360 Field, Autocad, Navisworks och Tekla har fått en påtaglig ökning det senaste året visar bl.a. enkäten.

Ungefär 70 procent bekräftar att coronakrisen hjälpt företagets med­ arbetare att ta till sig nya digitala lösningar. Över 85 procent menar att användandet av digitala verktyg bidragit till att lösa utmaningar gällande kommunikation och planering i hög eller mycket hög grad. Drygt 60

procent tycker att arbetet blivit mer effektivt sedan implementeringen av digitala verktyg anpassade för branschen. Källa: Svensk Byggtjänst

Eltermografering minskar risken för bränder

Nu släpper Brandskyddsföreningen en reviderad version av ”norm Termograför elanläggning” med målet att minska antalet elrelaterade bränder genom ökad kunskap. Den främsta anledningen till att termografera sin elanläggning, oavsett om det gäller en villa eller en stor industrifastighet, är att hitta onormala varmgångar i dess elektriska komponenter.

Vid en eltermografering använder man en avancerad värmekamera för att mäta temperaturdifferenser i elektriska installationer och en certifierad termograför har dokumenterad kunskap för att korrekt genomföra termografering av olika anläggningar. Idag är dock endast ett 30-tal personer i Sverige certifierade termograförer.

– Det är alldeles för få, vi hoppas att fler ska inse nyttan med termografering och att fler certifierar sig mot normen. Fler certifierade termograförer skulle kunna innebära en ökad kunskap och förståelse för nyttan med termogrefing hos exempelvis fastighetsägare, verksamhetsutövare och kravställare vilket i sin tur skulle kunna minska risken för driftavbrott och elbränder, säger Joakim Jonsson, expert el, Brandskyddsföreningen.

Källa: Brandskyddsföreningen

Byggmästarens kostnadskalkylator 2021 bk 2021 är ett hjälpmedel för dem i byggnadseller förvaltningsbranschen som snabbt och överskådligt behöver information om kostnadsdata och innehåller priser på material och arbetsutförande. Boken är i behändigt fickformat (122 × 180 mm, 432 sidor).

I boken finns också kalkyler som visar kostnadsberäkningar för bland annat större hyreshus, villor och ombyggnadsprojekt. Vidare finns

10

exempel på indexreglering, materialprislistor, indextablåer med mera. bk 2021 är strukturerad efter bsab 96 – det vill säga samma system som används i bland annat Ama Hus 18 och kommande Ama Hus 21. Genom denna strukturering överensstämmer ordningsföljden i bk 2021 med byggbeskrivningen. bk 2021 ges ut av Svensk Byggtjänst

HUSBYGGAREN NR 2.2021

Byggpriser Kasper Salin-priset 2020 Ombyggnaden av Kulturhuset i Stockholm mottog Sveriges Arkitek­ters Kasper Salin-pris vid Arkitekturgalan den 25 mars.

Ansvarig arkitekt är Per Ahrbom, Arbom & Partner, och byggherre Stockholms stad. Juryns motivering lyder: Vinnaren representerar betydelsen av en kvalificerad arkitekts närvaro över tid, där ombyggnaden utgör ett crescendo i en ständigt pågående process. Att tillåta estetisk spretighet och bara ändra det som behöver ändras kräver mod, skicklighet och kompe­tens. Utan att kompromissa kring ursprungsbyggnadens värden har arkitekterna med hög kvalitet revitaliserat betydelsen av öppenhet, föränder­lighet och publik närhet.

Plåtpriset 2021 Plåtpriset 2021 tilldelas Sandellsandberg Arkitekter för byggan­ den Synvillan, belägen i Eriksbergs Viltpark. Juryns motivering: Juryn imponeras av byggnadens geniala enkelhet, liksom dess lekfulla och mycket respektfulla förhållningssätt till omgivningen.

Hållbarhetsfunktioner har integrerats på ett självklart sätt och exteriört brilje­rar byggnaden med träffsäkra och modiga materialval. Plåtpriset tilldelas en svensk arkitektbyrå som under året visat upp ett projekt där metallfasadens möjligheter har tillvaratagits och maximerats utifrån aspekterna form, funktion, innovation och miljö.

Priset är instiftat av och delas ut av Svensk Byggplåt, en branschorganisation för tak- och fasadplåt.

Årets småhus 2021 Ett stort engagemang och ett fokus på högsta kvalitet och hållbarhet för att skapa kundens unika hus, det är några av de delar som kännetecknar årets vinnare i tävlingen Årets Småhus 2021. Vinnaren presenterades 18 mars på Gar-Bos digitala event Småhusdagen Live 2021.

Vinnare av Årets Småhus 2021 är Villa Schelin –Willa Nordic.

Vinnarhuset finns i Nässjö och är en kombination av suterräng och 1,5-plans villa på 187 m2, med en sidobyggnad på 19 m2. Arkitekt för huset är Patrik Windisch. Hela processen har skett under ledning av Willa Nordics säljare och projektledare Mia Olsson, tillsammans med Mats Cedermalm som varit byggledare under byggnationen för byggplats. Källa Gar-Bo

Landskapsarkitekturpris 2020 Vid Arkitekturgalan mottog också Parken Paradiset i Vallastaden, Linköping, Sveriges Arkitekters Landskapsarkitekturpris. Landskapsarkitekt är 02 Landskap och byggherre Linköpings kommun.

Vinnarmotiveringen lyder: I en tid när mångfalden är hotad och jorden allt mer utarmad påminner Paradiset oss om vår förmåga till varsamhet, samarbete och skönhet. En odlingspark som visar vägen mot nya sätt att utforma våra parker genom att fläta samman kolonilotter med parken, vilket gynnar biologisk mångfald och främjar social samvaro. Paradisets enkla och naturliga innehåll visar en skicklig hantering av landskapsarkitekturens grundläggande verktyg; växter, vatten och topografi.

HUSBYGGAREN NR 2.2021

11

TEMA

BRAND

NYA AFS 2020:1 SKAPAR FÖRVIRRING I BYGGBRANSCHEN

Den 1 januari 2021 började nya föreskrifter att gälla för hur arbetsplatser ska utformas. De nya reglerna infördes utan någon övergångsperiod. Den här artikeln kommer att fokusera på de delar i Arbetsplatsens utformning – afs 2020:1 – som berör utrymningssäkerheten på arbetsplatser för personer med funktionsnedsättning och hur dessa krav främst påver­ kar nybyggnation och ombyggnation. Artikeln jämför kraven i Boverkets byggregler, som omfattar utrymningssäkerheten för personer med funktionsnedsättning i publika lokaler, och de krav som afs 2020:1 ställer.

TEXT KRISTIN ANDRÉE & JOHAN NILSEN

12

HUSBYGGAREN NR 2.2021

A

FS-KRAVEN I KORTHET

En påtaglig ändring i de nya reglerna är att ett projekteringsansvar är infört och att det finns föreskrifter som såväl byggherre, baS-p och projektörer ska uppfylla. Kraven har höjts både vad det gäller tillgänglighet och frångänglighet (med frångänglighet avses tillgängliga utrymningsvägar) från tidigare gällande afs 2009:2. Krav gällande brand och utrymning som tidigare varit skrivna som allmänt råd har flyttats till föreskriftstext och då blivit skall-krav. De nya reglerna innebär att arbetsplatser, både vid nybyggHUSBYGGAREN NR 2.2021

nad och ombyggnad, ska projekteras så att de blir tillgängliga och möjliga att använda på lika villkor för så många som möjligt, även för personer med nedsatt rörelseeller orienteringsförmåga. Tillgängliga arbetsplatser ska vid ny- eller ombyggnation projekteras så att följande uppfylls: ■ Det ska finnas tillfälliga utrymnings­ platser om inte utrymningsvägarna är tillgängliga hela vägen till en säker plats (det fria) ■ Utrymningsvägarna ska vara tillgängliga hela vägen till en säker plats, eller till tillfälliga utrymningsplatser ■ Tillfälliga utrymningsplatser ska ha tvåvägs kommunikationssystem INGEN ÖVERGÅNGSPERIOD

afs 2020:1 infördes 1 januari 2021 utan övergångsperiod. Detta i kombination med en annorlunda syn på projektering än vad byggbranschen har skapar en stor osäkerhet inom byggbranschen. Arbetsmiljöverkets syn på projektering är att projekteringen pågår så länge den projekterade

byggnaden eller byggnadsdelen inte är byggd och infogad i byggnaden på sin slutliga plats. När någon del är infogad på sin slutgiltiga plats och det krävs rivning för att uppfylla projekteringsparagraferna kan Arbetsmiljöverket inte längre ställa krav på byggherrar och projektörer när det gäller den byggda delen, projekteringen bedöms då vara avslutad. Dessa faktum, dvs. ingen övergångsperiod samt Arbetsmiljöverkets syn på hur länge projektering pågår, gör det svårt för pågående byggprojekt då dessa nu efter årsskiftet kan omfattas av projekteringsparagraferna i afs 2020:1 trots att de, enligt projektets sätt att se på det, är färdigprojekterade och bygghandlingar är framtagna sedan länge.

Vi menar att det rimliga vore att nya regler kring arbetsplatsens utformning införs med en övergångsperiod på samma sätt som vid revideringar av till exempel Boverkets byggregler (bbr). Det är även underligt att Arbetsmiljöverket tillämpar en annan definition på projektering än vad byggbranschen gör, vi bedömer att det rimliga är att projekteringen ses som avslutad när bygghandlingar är framtagna och inte när byggnaden eller byggnadsdelen är infogad på sin slutgiltiga plats. Med Arbetsmiljöverkets nuvarande definition på projektering tvingas varje enskilt projekt till en bedömning rörande huruvida det krävs rivning eller inte för att t.ex. installera ytterligare dörrautomatiker eller för att tillskapa nya brandcellsgränser för tillfälliga utrymningsplatser. För att göra nämnda åtgärder kan t.ex. en håltagning i en vägg krävas för en kabeldragning eller att nedmontage av ett undertak krävs för att anpassa nya väggar mot omgivande konstruktioner, dvs. rivning om än av det mindre slaget. Troligt är att frågan rörande huruvida rivning krävs för att uppfylla projekteringsparagraferna kommer att tillämpas strikt och dras till sin spets i byggbranschen och i många fall leda till att slutsatsen är att någon form av rivning krävs i pågående byggprojekt, vilket då medför att krav ej ställs på byggherrar och projektörer. Dock kommer detta tolkas olika från fall till fall vilket bygger på osäkerheten som byggbranschen nu står inför.

HÖGRE KRAV ÄN BBR

bbr har sedan tidigare ställt krav på att utrymningen för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga ska säkerställas från publika lokaler (biografer, restauranger, butiker, bibliotek etc.).

Kraven är numera 13

BRAND

kända för både projektörer, byggherrar och fastighetsägare. bbr ställer inga liknande krav för arbetsplatser såvida arbetsplatsen inte även klassas som en publik lokal. Även om bbr reglerar frångängligheten i publika lokaler och afs 2020:1 reglerar frångängligheten i arbetslokaler finns det behov av att tillämpa båda dessa regelverk samtidigt. En arbetsplats kan även vara en publik lokal och vice versa. Det kan konstateras att afs 2020:1 ställer betydligt högre krav på tillgängliga utrymningsvägar i tillgängliga arbetslokaler än vad BBR ställer krav på tillgängliga utrymningsvägar i publika lokaler.

I korthet ställs det i bbr krav på att det i publika lokaler ska finnas minst två tillgängliga och användbara utrymningsvägar från varje brandcell, i de fall brandcellen är i två plan räcker det med en tillgänglig utrymningsväg per plan till säker plats. Är det inte möjligt att nå en säker plats kan utrymningsplatser anordnas. bbr ställer inget krav på maximalt gångavstånd för att ta sig till de tillgängliga utrymningsvägarna.

Utrymningsplatsen ska förses med tvåvägskommunikation och storleken på utrymningsplatsen regleras av en procentsats av personantalet i brandcellen. bbr medger lättnad ifall automatiskt släcksystem installeras och kravet på tillgänglig utrymning utgår då helt. afs 2020:1 ställer krav på att tillgängliga arbetsplatser även ska projekteras så att de har tillgängliga utrymningsvägar (se tidigare punktlista under rubrik ”afs-kraven i korthet” för kravnivån mer specifikt). Arbetsmiljöverket ställer betydligt högre krav än Boverket med avseende på antalet tillgängliga utrymningsvägar då afs 2020:1 i princip anger att samtliga utrymningsvägar ska vara tillgängliga alternativt att det skapas tillfälliga utrymningsplatser (viss tolkningsmån finns som gör att antalet tillgängliga utrymningsalternativ i många fall kan reduceras men faktum kvarstår att det är ett betydligt högre krav än i publika lokaler sett till vad bbr anger).

Vidare medger inte afs 2020:1 någon generell lättnad vid installation av automatiskt släcksystem så som BBR gör. Arbetsmiljöverket har dock publicerat ett svar på sin hemsida gällande detta där de skriver sprinkler kan fördröja brand­ förloppet och göra det möjligt att vänta i den 14

egna lokalen som då kan betraktas som en tillfällig utrymningsplats. Detta är dock något som måste bedömas i den enskilda fal­ let, och bland annat räddningstjänstens insatstid måste beaktas.

I bbr tillåts fönsterutrymning både från kontorslokaler och skolor i markplan. Detta medger inte afs 2020:1 då det ställs krav på att utrymningsvägen ska vara tillgänglig. I de fall räddningstjänsten är tänkt att assistera vid utrymning kan det dock vara en acceptabel lösning.

Utvalda delar över hur afs 2020:1 skiljer sig mot bbr redovisas i tabellen nedan.

AFS 2020:1

BBR 29

Krav på tillgängliga utrymningsvägar i tillgängliga arbetslokaler.

Inget generellt krav på tillgängliga utrymningsvägar i arbetslokaler utan endast i publika lokaler.

Antalet tillgängliga utrymningsvägar kan i princip likställas med antalet utrymningsvägar (viss tolkningsmån finns dock som gör att antalet tillgängliga utrymningsalternativ i många fall kan reduceras).

Publika lokaler ska förses med minst två oberoende tillgängliga utrymningsvägar (utrymningsplats eller horisontell utrymning till säker plats). Om lokalen har fler än ett plan räcker det med en tillgänglig utrymningsväg per plan. Inget krav på maximalt gångavstånd.

Ingen generell lättnad medges vid installation av automatiskt släck­ system.

Vid installation av automatiskt släcksystem utgår krav på tillgängliga utrymningsvägar.

OTYDLIGHET KRING HUR REGELVERKET SKA TOLKAS

afs 2020:1 är uppbyggd på ett sådant sätt att vissa paragrafer (7–21 §§) är specifikt kopplade till det införda projekteringsansvaret medan andra paragrafer berör utrymning, larm och brandskydd (89–109 §§).

I 15 § anges att projektörerna inom ramen för sina uppdrag ska projektera så att kraven i 18–21 §§ uppfylls.

20 § i afs 2020:1 anger att arbetsplatser, både vid nybyggnad och ombyggnad, ska projekteras på ett sådant sätt att det blir tillgängliga så att så många som möjligt kan använda dem på lika villkor, även personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

Ombyggnad anges i allmänt råd avse för­ ändringar som är så stora att Boverkets krav på tillgänglighet vid ombyggnad gäller.

21 § i afs 2020:1 anger att när ett byggnadsverk som ska innehålla tillgängliga arbetsplatser ska projekteras för ny- eller

ombyggnad, ska de även projekteras så att de är frångängliga (se tidigare punktlista).

I korthet; tillgänglig arbetsplats medför krav på frångänglighetsanpassad utrymning vid projektering, både vid ny- och ombyggnad, enligt afs 2020:1.

Ovanstående är tydligt och beskriver när ”brandkraven” i projekteringsparagraferna träder i kraft. Vad som däremot inte är tydligt är att krav listade ovan från 21 § handlar om delar där kravnivån skiljer sig mellan befintligt och nytt. Övriga paragrafer i afs 2020:1, t.ex. de som anger krav kopplat till brandskydd i 89–109 §§, gäller både befintliga arbetsplatser och vid projektering av nya. Dvs. även övriga paragrafer gäller vid projektering även om detta inte omnämns i 15 § som en del av projektörernas ansvar (det kan förvisso ses som en självklarhet att även andra delar av regelverket måste beaktas vid projektering men det finns en otydlighet som i sin tur skapar en osäkerhet).

Ovanstående har Arbetsmiljöverket beskrivit i separat dialog med artikelförfattarna och det är inget som tydligt framgår i afs 2020:1 och dessvärre är bedömningen att detta är lite av en röd tråd i hur förfarandet har sett ut vid lanseringen av de nya reglerna. För att skapa sig en helhetsbild av vad de nya reglerna innebär sett till utrymning och brandskydd krävs att afs 2020:1 läses parallellt med frågor och svar på Arbetsmiljöverkets hemsida samt med svar som delgetts till olika branschorganisationer. Och även om så görs finns stora tolkningsmöjligheter. Med den nivå på otydlighet som bedöms råda i regelverket finns det stora behov av projekteringsvägledningar, annars är risken stor att lösningarna för att uppfylla nya arbetsplatsens utformning kommer att skilja sig både vitt och brett beroende på vem som projekterar brandskyddet. Arbetsmiljöverket har meddelat att de planerar att ta fram vägledningar likt detta, vilket är bra, men det finns i skrivande stund inget framtaget och publicerat.

BBR-LÖSNINGAR UPPFYLLER EJ KRAV I AFS 2020:1

De nya reglerna om arbetsplatsens utformning beskriver hur brandskyddet på arbetsplatser ska utformas vilket även BBR gör (vid nybyggnad och ombyggnad). En problematik som uppstår är att kravnivån regelverken emellan, afs 2020:1 och bbr 29, skiljer sig åt vilket gör det svårt för byggherrar att göra rätt. En lösning som uppfyller BBR kan vara en lösning som å andra sidan inte uppfyller afs 2020:1. För att åskådliggöra ges här bredvid två olika exempel på vad skillnaderna i afs 2020:1 och bbr 29 innebär.

HUSBYGGAREN NR 2.2021

EXEMPEL

Enligt BBR får en av utrymnings­vägarna i ett kontor beläget i markplan utgöras av ett fönster givet att vissa förutsättningar uppfylls (personantal, gångavstånd, storlek och läge på fönster). En godkänd lösning är således att ett kontor i markplan har en utrymningsväg via dörr till det fria och den andra via ett fönster från kontorslokalen. Detta utgör förenklad dimensionering enligt BBR vilket innebär att allmänna råd följs och att föreskriften på så sätt uppfylls. Med AFS 2020:1 ställs krav på att utrymningsvägarna ska utföras tillgängliga hela vägen till en säker plats och om så inte är möjligt ska tillfälliga utrymningsplatser anordnas. Detta som följd av 20 § och 21 § i AFS 2020:1. Följden av de nya arbetsplatsreglerna blir således att fönsterutrymningen, som utgör en godkänd lösning enligt BBR, inte kan tillämpas utan att utrymningsvägen behöver ersättas av en dörr till det fria eller av en tillfällig utrymningsplats med stora kostnadsökningar som följd. I praktiken tar alltså AFS 2020:1 bort möjligheten att använda en förenklad BBR-lösning.

Exemplet är även tillämpbart för skolor i verksamhetsklass 2a (under 150 personer per brandcell) i markplan där fönsterutrymning är en förenklad lösning enligt BBR.

1. KONTOR I MARKPLAN

2. GALLERIA MED AUTOMATISK VATTENSPRINKLER En galleria utgör en publik lokal vilket innebär att BBR i grunden ställer krav på frångänglighetsanpassad utrymning (anpassade utrymningsvägar direkt till det fria eller utrymningsplatser). Vid installation av automatisk vattensprinkler utgår dock detta krav och en förenklad lösning enligt BBR i en galleria med automatisk vattensprinkler är

EN ENHETLIG SKYDDSNIVÅ BORDE EFTERSTRÄVAS

Beskrivna exempel utgör endast två exempel på skillnader i regelverken, fler exempel finns och skulle kunna lyftas fram. För att minska osäkerheterna och skapa en enhetlig skyddsnivå bör myndigheterna synkronisera regelverken så att situationer likt de tidigare nämnda ej kan uppstå. Nu står branschen inför två olika regelverk som ställer olika krav för samma lokal och där förenklade bbr-lösningar i många fall inte längre går att bygga utan att bryta mot afs 2020:1.

SLUTORD

I grunden är det positivt att frångänglighetskrav aktualiseras och att möjligheter till säker utrymning säkerställs för alla, oavsett funktionsförmåga. Vad som däremot bedöms som saknat vid införandet av de nya reglerna är en realistisk kostnad-nytta analys och rimlighetsbedömningar gjorda utifrån denna analys. Kraven i afs 2020:1 medför såväl en teknisk som ekonomisk problematik och artikelförfattarna ställer sig frågande till om Arbetsmiljöverket till fullo har insett konsekvenserna av det nya regelverket.

HUSBYGGAREN NR 2.2021

således att denna utförs utan frångänglighetsanpassad utrymning.

Likt exempel 1 krockar dock detta med vad AFS 2020:1 anger eftersom AFS 2020:1 ej medger någon generell lättnad vid installation av automatisk vattensprinkler. För att uppfylla de nya reglerna kring arbetsplatsens utformning krävs i exemplet således tillfälliga utrymningsplatser såvida inte utrymningsvägarna är tillgängliga hela vägen till säker plats. Den lättnad som BBR medger försvinner därmed eftersom gallerian även är att betrakta som en arbetsplats.

Hårt utryckt kan sägas att AFS 2020:1 tar bort ett incitament hos byggherrar att installera automatisk vattensprinkler i sina lokaler vilket i slutändan leder till ett sämre brandskydd för alla.

Ytterligare något som ökar på osäkerheten är att de tillfälliga utrymningsplatserna i det aktuella exemplet endast är till för arbetstagarna i lokalerna. I en galleria är antalet arbetstagare i relation till antalet besökare litet, det är därmed inte självklart att vägledande markeringar med piktogram med rullstolssymbol kan installeras likt normalt eftersom detta riskerar att vägleda allmänheten till en tillfällig utrymningsplats som inte på långt när är dimensionerad att hantera den kapacitet som personantalet i stort i gallerian innebär.

Det som är mest utstickande är dock inte detta utan det faktum att personerna i gallerian i det aktuella exemplet med automatisk vattensprinkler, enligt BBR, bedöms ha en godtagbar säkerhetsnivå och detta utan vare sig utrymningsplatser eller frångänglighetsanpassade horisontella utrymningsvägar medan de enligt AFS 2020:1 inte bedöms ha denna säkerhetsnivå.

En övergångsperiod där endast nya projekt som söker bygglov från 2021 ska uppfylla afs 2020:1 hade gett en mer rimlig möjlighet att projektera in utrymningssäkerheten för personer med nedsatt rörelseoch orienteringsförmåga. Nu tvingas redan satta planlösningar att rivas upp och det blir ibland rent av dåliga lösningar där exempelvis en tillgänglighetsanspassad toalett, rwc, i anslutning till ett utrymningstrapphus (som är för litet för att få plats med en tillfällig utrymningsplats) får agera tillfällig utrymningsplats och bli en egen brandcell samt förses med tvåvägs kommunikationssystem, dörrstängare och dörrautomatik.

Det vore också önskvärt om Boverket och Arbetsmiljöverket kunde komma överens om en genomsam nivå för att säkerställa utrymningen för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Idag står de två regelverken långt ifrån varandra vilket skapar många frågetecken hos både projektörer, byggherrar och verksamheter. bbr och afs måste harmoniseras och ha en enhetlig linje för att skapa en robust utrymningssäkerhet för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga.

Sammanfattningsvis ger vi Arbetsmiljöverket tummen upp för ambitionen men att vi också konstaterar att det finns förbättringspotential i utförandet. Flertalet faktorer bidrar till att afs 2020:1 skapar förvirring i byggbranschen, varav en del har disku­terats i denna artikel. Tillsammans får byggbranschen ihop med oss brandkonsulter hjälpas åt att tolka reglerna för att hitta säkra, bra och kostnadseffektiva lösningar som fungerar i verkligheten men som för den skull inte bryter mot det nya regel­ verket. ■

KRISTIN ANDRÉE

Brandingenjör Teknologie licentiat Brandskyddslaget JOHAN NILSEN

Brandingenjör Civilingenjör riskhantering Sakkunnig inom Brandskydd, Behörighet K, SAK 3 Brandskyddslaget

15

Se fler brandtestade lösnigar: - Innerväggar - Vindskydd - Fasader - Undertak ute - Takfot cembrit.se

Extra brandsäkerhet föreskriven på förskolans fasad Botkyrka kommun arbetar med att få ned brandrisken. Som en del av arbetet byggdes bland annat förskolan Granen i Norsborg, Stockholm med brandsäkra fasadskivor från Cembrit – Cembrit Solid.

"Det var viktigt att vi valde ett brandsäkert material vilket gjorde att valet föll på Cembrits fasadskivor Cembrit Solid. Fukt- och brandtåliga och dessutom väldigt tåliga mot yttre påfrestninga "Vi delade även in fasaden i olika bredder och kulörer bredvid varandra vilket skapar en levande variation. Skivorna i sig är väldigt lättarbetade vilken gjorde installationen smidig."

Dan Johansson, arkitekt SAR/MSA från Norconsult.

Ljudklass B med < 370 mm bygghöjd.

Brandsäkra med våra hybridbjälklag.

Med Hedas hybridbjälklag i flerbostadshuset kan de boende ta det lugnt om olyckan är framme.

Bjälklagen behåller sin bärförmåga, stänger ute värme och giftiga ämnen i över 90 minuter enligt våra tester hos RISE. Dessutom har de ett märkbart lägre pris än motsvarande renodlade bjälklag av trä.

Läs mer på heda.se/hybridbjalklag

Våra bjälklag uppfyller REI 60 med god marginal.

Byggsystemet med lägst klimatpåverkan Masonite Beams Byggsystem med lättbalksstomme i trä har lägst klimatpåverkan av de sex byggsystem som hittils analyserats av Svenska Miljöinstitutet. Välj Masonite Beams Byggsystem i lättbalk till ditt nästa projekt.

Ansvarsfullt producerat i Rundvik sedan 1974.

Masonite Beams ingår i Byggma Group. www.masonitebeams.se

bästa brandskyddet på bygget med wes+ Lättinstallerat brand- och utrymningslarm för maximal säkerhet dygnet runt. WES+ är med sin innovativa design och sitt smidiga handhavande en ekonomisk och praktisk brandskyddslösning för byggarbetsplatser och tillfälliga installationer.

WES+ fire alarms for Ingen kabeldragning behövs, de trådlösa detektorerna temporary use… ansluts genom ett enkelt knapptryck. Systemet kan lätt flyttas med till nya byggprojekt.

w

• Install during maintenance or refurbishment when main system is inactive • Protect areas while awaiting installation of permanent fire alarm

Dafo BranD aB l Vindkraftsv 8 l Box 683 l 135 26 Tyresö l Tel 08-506 405 00 l fax 08-506 405 99 l info@dafo.se l www.dafo.se

• Monitor temporary accommodation units / camps • Fire safety cover for locations without electricity • Provide 24 hour protection for remote buildings

• Monitor hazardous locations (hot works) • Easy identification of source of fire • Reusable units

Brandposter • Stigarledningsutrustning • Brandarmaturer electronics

+44 (0) 746 714 8959 adam.kovics@ramtech.co.uk

www.wesfire.co.uk

138921 Banner Stands x2.v2.indd 2

24/09/2015 16:41

• Robust units built to construction environm

• Call points for emerge VÄNDBAR

Venti

Vatten som släckmedel = miljövänligt!

• Svenska HeatBrandslangfabriken and smokeABdete 24hr active fire detec

Box 2066, 511 02 SKENE • Tel. 0320-20 94 20 • Fax. 0320-20 94 29 • www.svebab.se • svebab@svebab.se

BRAND

V IR T UA L R E A L I T Y

Som hjälpmedel vid utrymnings­dimensionering VIRTUAL REALITY (VR) är en metod

som vunnit mark inom flertalet områden på senare år. Även om teknikutvecklingen till stor del drivits av spelindustrin så börjar fördelarna med att använda tekniken även uppmärksammas inom andra områden. Tekniken kan användas inom brandteknisk projektering för att till exempel effektivisera utrymningsförloppet och på så sätt både skapa besparingar och möjliggöra mer yteffektiv användning av byggnaden. Med rätt förutsättningar är möjligheterna stora för att skapa både säkrare och mer effektiva byggnader.

TEXT AXEL MOSSBERG

V

i tar det från början. vr är egentligen ett sätt att få personer att uppleva datorgenererade miljöer på ett påtagligt realistiskt sätt. Med hjälp av exempelvis huvudburna skärmar (Head Mounted Display, hmd) kan de egna huvudrörelserna överföras till och uppträda i den virtuella verkligheten samtidigt som förflyttningar och liknande än så länge normalt görs med handkontroller, även om mer futuristiska hjälpmedel som gångband, vr-anpassade skor och andra mer sofistikerade lösningar finns på marknaden.

HUSBYGGAREN NR 2.2021

vr har till också letat sig in i byggbranschen där vi numera kan använda tekniken för att orientera oss i bim-modeller, göra virtuella platsbesök med mera. Ett exempel på denna utveckling är det sbuf-projekt som håller på att avslutas kopplat till kunskapsåterföring från produktion till projektering med hjälp av vr 1. Möjligheterna för ytterligare inarbetning av vr som arbetssätt ökar i samma höga takt som tekniken utvecklas och blir billigare.

NYA MÖJLIGHETER MED VR OCH UTRYMNING

Inom utrymning finns det ett antal traditionella hinder kopplade till genomförande av försök där vr-tekniken visat sig kunna

underlätta. Sådana hinder kan vara att det vid vissa typer av försöksuppställningar är svårt att testa hur olika tekniska system påverkar ett specifikt beteende vid utrymning. Svårigheterna kan bero på att det tekniska systemet är svårt att montera och/ eller programmera eller på att det är svårt att få tillgång till miljön som ska undersökas. Även etiska frågor föreligger om tänkta försök kan ge upphov till stark stress hos deltagarna.

Med hänsyn till dessa faktorer så är det inte förvånande att vr blivit ett populärt hjälpmedel för att studera beteende i olika utrymningssituationer. En positiv nationell aspekt som jag gärna uppmärksammar är 19

Bild: Silvia Arias

BRAND

Figur 1. Ett exempel på ett nattklubbsscenario i VR.

att avdelningen för Brandteknik vid Lunds Tekniska Högskola gjort sig till ett stort internationellt namn på området med bland annat Silvia Arias som doktorerar på ämnet vr och utrymning (med planerad disputation i sommar, håll utkik på lth:s hemsida). Några exempel på områden som studerats i Lund med vr är människors beteende kopplat till utrymningsplatser 2, hur bilkörande påverkas av rök från skogsbränder 3 samt hur personer utrymmer från hotell 4. Utöver detta har vr även använts för att studera beteende i inträffade brandincidenter 5.

VR FÖR ATT FÖRBÄTTRA BYGGNADSUTFORMNING

vr är inte bara ett hjälpmedel som kan underlätta forskningen på utrymningsbeteende. En stor fördel med tekniken är att utrymningen ur komplexa byggnader och anläggningar som ännu inte byggts kan studeras och utvärderas. Detta öppnar både upp för införande av ”nya” utrymnings­ system som inte tidigare provats, t.ex. guidning via mobiltelefoner, och för att tydligare strömlinjeforma utrymningsflöden på sätt som tidigare inte varit möjligt.

Ett exempel där tekniken kan komma i användning är byggnader med höga per­ son­antal, dessa behöver ofta mer omfattande utrymningsvägar med flera olika placeringar i byggnaden. I projekteringen behöver man ta höjd för att det finns relativt stora osäkerheter i hur utrymmande personers vägval skulle kunna se ut, vilket kan leda till en viss konservativ överkapacitet i 20

ningsutformning som möjligt för en byggutrymningsvägarna. Med hjälp av vr skulle nad eller anläggning är ett systematiskt tillman för sådana anläggningar kunna testa vägagångssätt avgörande. Ett förslag på hur olika typer av vägledningssystem för att på ett sådant tillvägagångssätt kan se ut redoett tydligare sätt strömlinjeforma utrymningen och därmed även möjliggöra ett mer visas i figur 2. Denna process är inspirerad av en process som tagits fram för forskning yteffektivt användande av byggnaden. på tekniska system för utrymning 8 men har Ytterligare exempel är att utrymning ur anpassats till projekteringsprocessen. undermarksanläggningar eller ur höga Processen initieras med en informationsbyggnader skulle kunna studeras för att analys, där olika analysmodeller kan använkunna effektivisera utrymningsförloppet das. Ett sätt som visat sig fördelaktigt i tidimed hjälp av utrymningshissar, något som gare sammanblivit allt mer hang är att aktuellt på använda en senare år 6 –7.

STEG 1 Denna utryms.k. Situa­ INFORMATIONSANALYS Identifiera problem ningslösning tional Aware­ skulle kunna ness Require­ innebära stora ment Ana­ STEG 2 VR-EXPERIMENT fördelar för lysis, i vilken Lös problem utnyttjandede utrymgraden av en mandes inforbyggnad och mationsbeSTEG 3 FÄLTFÖRSÖK Testa systemet även för hov studeras utrymningsutifrån ett förhållandena målorienterat Figur 2. Förslag på process för att förbättra utrymnings­ för den del av förhållningsdesignen i byggnader och anläggningar. befolkningen sätt 9. Genom som kan ha att först idenproblem med att gå i trappor. Kopplat till tifiera vad målet för den utrymmande är utrymningsbeteende finns dock vissa fråge- kan projektören identifiera vilken informatecken, vilket gör att systemet kan behöva tion som behövs för att uppfylla målet på testas i exempelvis vr innan det implemen- bästa sätt. Projektören kan sedan analysera teras i anläggningar med stora personantal. hur denna information ska kunna nå den utrymmande under de förutsättningar som SYSTEMATIK SOM LEDER TILL EFFEKTIVISERING råder i den aktuella byggnaden. Dynamisk För att möjliggöra en så effektiv utrymskyltning kan till exempel vara ett sätt att HUSBYGGAREN NR 2.2021

Bild: Silvia Arias

Figur 3. Exempel på VR scenario i ett hotell.

vägleda utrymmande och som kan anpassas efter den situation som uppstått i byggnaden.

När det första steget landat i ett förslag på utformning av informationssystem för en effektiv utrymning behöver detta testas för att säkerställa att informationen verkligen förmedlas på det sätt som är avsett. Så kallade ”designmisstag” (vilket innebär att den som utformat ett system har en annan bild av hur ett system kommer uppfattas än vad det faktiskt gör) är tyvärr relativt vanligt förekommande, även i utrymningssammanhang. vr skapar här helt nya möjligheter att testa utformningar medan de fortfarande ligger på ritbordet, något som tidigare inte varit möjligt. Detta skapar möjligheten att på ett helt annat sätt än tidigare utforma byggnader med effektivare utrymningsförutsättningar.

I det tredje och sista steget rekommenderas att ett test i fält genomförs, när byggnaden färdigställts. Detta för att säkerställa att inga missuppfattningar förekommer och att de föreslagna utformningarna uppfattas

korrekt. Om det i detta skede skulle identifieras att missuppfattning finns i delar av utformningen kan processen startas om på nytt. De möjliga missuppfattningar som sker vid denna nivå är dock normalt små och enkla att åtgärda, förutsatt att processen tillämpats korrekt.

SLUTSATS

VR är ett hjälpmedel som med fördel kan användas för att förbättra och effektivisera utrymningsförutsättningarna i byggnader och anläggningar. Om det tillämpas på rätt sätt och som en del av en systematisk process så finns stora möjligheter att både förbättra utrymningsförutsättningarna samtidigt som utrymningsdesignen kan strömlinjeformas för att möjliggöra effektivare användande av byggnaden som helhet.

Under rätt förutsättningar så erbjuder vrtekniken möjligheten att göra kostnadsbesparingar samtidigt som byggnaden (eller anläggningen) görs säkrare vid utrymning.

Win-win helt enkelt. ■

Referenser 1. ”Kan VR förbättra kunskapsåterföring från produktionen under projektering? | SBUF.” https://www.sbuf. se/Projektsida?project=596fe167-bcc5-40d1-a4023c3d5522a9dc (accessed Mar. 17, 2021).

2. K. Andrée, A. Jönsson, S. Bengtson, and H. Frantzich, ”Utformning av utrymningsplats,” Institutionen för bygg- och miljöteknologi, Lund, 3190, 2015.

3. N. Wetterberg, E. Ronchi, and J. Wahlqvist, ”Individual Driving Behaviour in Wildfire Smoke,” Fire Technol, Aug. 2020, doi: 10.1007/s10694-020-01026-5.

4. S. Arias, H. Frantzich, A. Mossberg, D. Nilsson, and J. Wahlqvist, ”Validering av utrymningsförsök i Virtual Reality - En jämförelse av förflyttningsmönster, beslutsfattande, attityder och ögonrörelser,” Stockholm, BSL 2020:02, 2020.

5. S. Arias, E. Ronchi, J. Wahlqvist, J. Eriksson, and D. Nilsson, ”ForensicVR: Investigating human behaviour in fire with Virtual Reality,” Lund University, Lund, 3218, 2018.

6. A. Mossberg, D. Nilsson, and J. Wahlqvist, ”Evacuation elevators in an underground metro station - A Virtual Reality evacuation experiment,” Fire Safety Journal, 2020, doi: 10.1016/j.firesaf.2020.103091.

7. J. Hammarberg, H. Niva, and A. Mossberg, ”Incorporation of elevator evacuation from a specific floor – A numerical study of an office building,” Collective Dynamics, vol. 5, 2020.

8. D. Nilsson, ”Exit choice in fire emergencies - Influencing choice of exit with flashing lights,” Lunds Universitet, Lund, Doktorsavhandling 1040, 2009.

9. A. Mossberg and D. Nilsson, ”Användande av utrymningshissar vid utrymning av tunnelbanestation,” Brandskyddslaget, Stockholm, BSL 2018:02, 2018.

FÖRFATTARUTA

Axel Mossberg är forskningschef och senior brandskyddskonsult på Bengt Dahlgren Brand & Risk. Han är även industridoktorand på avdelningen för Brandteknik på Lunds Tekniska Högskola där han forskar på utrymningshissar. Axel har bedrivit forskning om brandskydd i gröna tak, fasader, utrymningshissar samt användandet av VR inom utrymningsforskning och vid utformning av utrymningssystem.

HUSBYGGAREN NR 2.2021

AXEL MOSSBERG

Forsknigschef Bengt Dahlgren Brand & Risk

21

Träfasad för flervåningshus

Material: Cederträspån med vattenfast brandimpregnering SP Fire 105, Moelven Projekt: Norrvikens Kust, Båstad Arkitekt: Wingårdhs Arkitekter

Vi kan träfasad Moelven har under många år fått förtroendet att leverera materialet till flera stora projekt. Med vår långa erfarenhet, gedigna träkunskap och väletablerade projektavdelning är vi den naturliga träleverantören för många arkitekter och entreprenörer. Vilket projekt behöver du hjälp med?

Vi vägleder i valet av synliga träprodukter: Träfasad för flervåningshus • Trätak • Utemiljö Interiöra trä- och plywoodpaneler • Bastu Träslag • Brandskydd av trä • Behandlingar Miljöbedömningar • Miljöcertifieringar

Avancerad fjärrmätning har aldrig varit enklare.

Mäter temperatur och fukt på byggen.

Har eget backup-minne. Skickar trådlöst utan gateway. Meddelar när värden uppnås eller överskrids. Du kollar alla mätdata i mobilen – när du vill.

Användningsområden: Betonghållfasthet Byggfukt Byggklimat Fuktskada Skanna QR-koden och upptäck Celsicom Easy Connect.

Moelven Wood Projekt 010-122 50 60 projekt.woodab@moelven.se www.moelven.se/WoodProjekt

031-704 10 70 www.nordtec.se

BRAND

Dörrar och fönster saknar ofta nödvändig brandklass Konsekvenserna av ett dåligt presterande ytskikt kan vid händelse av brand vara förödande vid evakuering. Om exempelvis utrymningsvägen har angränsande dörrar av för låg brandklass kan branden utvecklas och spridas alldeles för fort för att möjliggöra en lyckad utrymning. Idag efterfrågar byggherren och föreskrivande led allt för sällan brandklassen på ytskiktet av dörrar och fönster. Av det skälet provar inte heller det flesta dörr- och fönstertillverkare brandprestandan på sina produkter.

TEXT RICHARD JOHANSSON & KRISTIAN TÖRNQVIST BILD RISE

B

YGGANDE I SVERIGE regleras

av Boverket och Boverkets byggregler – föreskrifter och allmänna råd (bbr).

Kapitel 5 reglerar brand och nämner att mindre byggnadsdelar så som dörrblad, dörr- och fönsterkarmar, tak- och golvlister ska ha lägst brandteknisk klass D-s2,d0 (→ fakta ○ + ○ ).

En rundringning som RISE gjort under hösten 2020 samt våren 2021 till de största dörr- och fönstertillverkarna i Sverige visar att provning och klassifikation av dessa produkter oftast saknas.

Tillverkarna hävdar att kravspecifikationen hos beställaren sällan efterfrågar en HUSBYGGAREN NR 2.2021

brandklass för ytskikt enligt en 13501-1 ( → fakta ○ ). Ifall detta görs är det även lätt att få beställaren att avstå från kravet. Därför prioriteras heller inte denna klassificering hos dörr och fönstertillverkarna. Vissa dörr och fönstertillverkare menar även att ytan kan anses så liten att de ifrågasätter klassifikationens nödvändighet.

ALLMÄN KUNSKAP OM brandscenarior hos

rise talar dock emot dessa argument. Per Thureson, Tekniskt ansvarig inom brandprovning på rise, säger: – I händelse av brand i exempelvis en korridor med ett stort antal dörrar eller fönster så kan produkternas yta ge ett betydande bidrag till brandens och rökens

utveckling. Ofta är dessa korridorer även utrymningsvägar med höga krav på ytskiktets prestanda, B-s1,d0.

Det är viktigt att veta för byggherren/ förskrivande att ur ett legalt perspektiv är det Boverket som sätter lägsta til�­ låtna brandprestanda för en produkt­ typ och inte tillverkaren eller bygg­ herren.

OFTA SÄGS ATT MAN utreder ytskiktets prestanda med en 13501-1. Det är dock viktigt att poängtera att det inte enbart handlar om yttersta skiktet på produkten utan hela byggprodukten samt dess montage och substrat – materialet som produkten mon-

23

BRAND

FAKTARUTA

Utdrag ur Boverkets byggregler angående minsta brandprestanda hos dörrar och fönster.

BBR 5:5 Skydd mot utveckling och spridning av brand och brandgas inom byggnader 5:521 Väggar, tak, golv och fast inredning För mindre byggnadsdelar kan ytskikt utformas i lägre brandteknisk klass dock lägst brandteknisk klass D-s2,d0.

Mindre byggnadsdelar mot­ svaras av sådana byggnads­ delar vars sammanlagda omslutningsarea understiger 20 % av anslutande tak eller vägg. Exempelvis på sådana mindre byggnadsdelar kan vara dörrblad, dörr- och föns­ terkarmar, tak- och golvlister, och balkar. Detta gäller dock inte rörisolering.

Det europeiska systemet för brandklassificering av ytskikt heter EN 13501-1.

Systemet används för att prova och klassificera byggprodukter i hela EU samt ESS. En provad och klassificerad produkt är därför klassificerad i alla innefattande länder.

Respektive land sätter sina egna krav på ytskiktens prestanda i olika miljöer. Det är enbart tillåtet att ställa krav på klasser som finns beskrivna i EN 13501-1.

I Sverige bestäms kraven av Boverket som är myndigheten för samhällsplanering, byggande och boende.

Beskrivningar finns i kapitel 5 i Boverkets Byggregler- föreskrifter och allmänna råd, BFS 2020:4 (BBR 29).

Klassifikationsrapporten enligt EN 13501-1 beskriver produktens säkerhet i inomhusmiljö i samma brandcell som man befinner sig. Brandklasserna har en korrelation till utrymningssäkerhet i händelse av brand.

Den första bokstaven beskriver hur det brinner i ett litet rum om väggarna och tak är klädda med material av en viss brandklass.

E-KLASS

Övertändning inom 2 minuter

D-KLASS

Övertändning mellan 2 – 10 minuter

C-KLASS

Övertändning mellan 10 – 20 minuter

B-KLASS

Ingen övertändning före 20 minuter

A1, A2 Obrännbara

s1, s2, s3 Rökklasser i stigande omfattning från låg

rökproduktion till hög rökproduktion

d0, d1, d2 Beskriver förekomsten av brinnande droppar

d0 = Inga brinnande droppar d1 = brinnande droppar som varar mindre än 10 sekunder d2 = brinnande droppar som varar mer än 10 sekunder

Specifika beskrivningar för provning och vilka delar av dörrar och fönster som ska provas beskrivs i respektive produktstandard.

Det vill säga EN 14351-1 respektive EN 14351-2. Dessa pekar på provning av dörrar och fönster som ytskikt enligt EN 13501-1.

teras mot i slutanvändning. Detta är en ytterligare missuppfattning som framkommit under samtalen. Många tillverkare tror att det enbart är det yttersta lagret, färg, faner, laminat eller liknande som behöver provas. Systemet för brandprovning av ytskikt är dock inte uppbyggt på det sättet.

Produkterna ska provas med hela dörren eller fönstret i sin helhet. Brandprestandan påverkas nämligen till stor del av underliggande material, exempelvis om det är solitt trä, honeycomb, cellplast, gips eller annat.

PROVNING HOS RISE VISAR på betydande skill-

nad i prestanda beroende på produktens underliggande material. Erfarenheter säger att det är osäkert om det ens är möjligt att nå lägsta kravet D-s2,d0 på en dörr med exempelvis honeycomb eller cellplast som innanmäte.

Under rundringningen som gjorts har många tillverkare inte heller insett skillnaden mellan deras befintliga brandprovning för brandmotstånd enligt en 13501-2 och en brandprovning av ett ytskikt enligt en 13501-1. Detta har lett till en tro om att det är tillräckligt med deras befintliga provning mot brandmotstånd.

Dörrars och fönsters prestanda har länge brandklassificerats mot en 13501-2. Resultatet beskriver en byggprodukts prestanda rörande dess förmåga att stänga in branden. Man kan säga att klassificering enligt 24

SBI – RISE: Provutrustning enligt EN 13823, Single Burning Item, den typiska provmetoden enligt EN 13501-1.

en 13501-2 svarar på frågan: Hur länge är man skyddad i rummet intill branden?

Brandklassen kan exempelvis vara ei30 där E står för integritet, I för isolering och siffran beskriver tiden i minuter som produkten motstår branden.

avger brinnande droppar/partiklar. Man provar och utvärderar då materialens och konstruktionens brandprestanda avseende parametrar som antändlighet, värmeutveckling, rökproduktion, energiinnehåll samt brandspridning.

Trots den oklara bilden av ytskiktets behov av brandprovning hos tillverkarna som framkommit under rise rundringning tror ändå rise att provning av ytskikt kommer att öka framöver. Detta eftersom ett fåtal större aktörer idag provar och klassificerar sina sortiment, samt att ce-märkning av ytskiktets prestanda snart är möjligt.

Eftersom de marknadsledande tillverkarna kommer att marknadsföra sina klassificerade produkter och sannolikt få en konkurrensfördel tror RISE att detta kommer att ge ringar på vattnet. ■

RICHARD JOHANSSON

Projektledare för brandprovning, RISE

PROVNING OCH KLASSIFICERING enligt

en 13501-1 handlar istället om hur det brinner i samma brandcell som man befinner sig i, så kallad branddynamik. I denna visas produktens bidrag till övertändning i rummet, rökproduktion och ifall produkten

KRISTIAN TÖRNQVIST

Projektledare för brandprovning, RISE

HUSBYGGAREN NR 2.2021

Det finns dörrar. Sen finns det dörrar som gör skillnad. För att de har ett viktigt jobb att göra. Som att stänga ljud inne.

Eller ute.

Vi tillverkade vår allra första dörr för att stå emot brand. Det var 1942. Sen dess har varje dörr vi tillverkat haft ett viktigt syfte. Att stoppa tjuvar och oväsen, explosioner och skott, eldsvådor och dödliga brandgaser. Att öka trivseln och tryggheten i hem och skolor, på hotell och arenor. Att rädda liv.

Våra dörrar har ett tydligt syfte och det har vi med. Att hjälpa dig med det du behöver för att få rätt dörr till ditt projekt.

För om det är något vi lärt oss genom åren så är det att dörrar inte alltid är så enkla som de ser ut.

Det är därför som dörrar alltid varit vårt enda fokus. Man måste vara engagerad och nyfiken för att skapa dörrar som betyder något.

Läs mer på daloc.se

L Ä T T

A T T

B Y G G A

BETONG

Täthet som alternativ till uttorkning av betong­ baserade golvsystem?

Ja, konceptet fungerar fuktmässigt både i teorin och praktiken!

Den moderna, täta betongen medför att man kan avjämna och limma matta med vattenbaserat lim innan uttorknings­ kravet på ekvivalent djup är uppfyllt. Detta fungerar dock inte generellt utan ställer vissa krav på betongens ålder och sammansättning, så att erforderlig täthet hinner utvecklas och fukttransportförmågan minska tillräckligt.

TEXT MARCIN STELMARCZYK, TED RAPP, HANS HEDLUND & STAFFAN CARLSTRÖM

F

UKTRELATERADE PROBLEM I

betongbaserade golvsystem kan lätt leda till skador och emissioner av irriterande ämnen. För att förebygga dessa problem måste fukten i betongen hanteras på ett sätt som inte medför fara för alkalisk nedbrytning av lim och ytskikt. En metodik för att åstadkomma just detta togs fram under 1990-talet och början av 2000-talet baserat på dåtidens betong och dess egenskaper.

Det är dessa arbeten som ligger till grunden för dagens innehåll avseende fuktmätning och kritiska gränsvärden i Rådet för Bygg-

HUSBYGGAREN NR 2.2021

kompetens, RBKs fuktmätningsmanual samt AMA Hus. Sedan dess har cementens sammansättning förändrats. Med huvudsyfte att minska koldioxidbelastningen har de primära bindemedlen i Ordinarie Portlandcement (opc) spätts ut med t.ex. kalkstenfiller, flygaska och slagg. Detta har påverkat betongens egenskaper och vidare medfört att betonggolven fukttekniskt inte uppför sig som förr. Olika indikationer på problem med uttorkning har framkommit 1. Även mätmetoder för relativ fuktighet har fått justeras för att säkerställa tillförlitliga mätningar så som revidering av Manual fuktmätning i betong från version 5 till version 6.

BETONGEN ÄR INTE SOM FÖRR

De senaste åren har olika inmätningar av betongens egenskaper utförts 2–4. Dessa visar tydligt att en ökad täthet uppstått i betongens porsystem med minskad förmåga till fukttransport, jämfört med tidigare 5. Betongens porositet verkar inte ha ändrats. Den rymmer lika mycket fukt som tidigare. Däremot verkar flaskhalsarna i porsystemet blivit trängre med lägre fukttransport och långsammare diffusionsuttorkning och fuktutbyte med andra material som följd. Upptäckten av detta föranledde en teoretisk undersökning av konsekvenserna för fuktsamverkan i betonggolv i sbuf-projektet 13354. I projektet utfördes

27

BETONG

ÄR DET FUKTNIVÅN ELLER FUKTTRANSPORTEN SOM ÄR PROBLEMET?

Det sätt som betongfukt i golv hanteras idag, är nära kopplat till en specifik typ av OPC vct 0,40

Höjdkoordinat i golvet [m]

0,12 0,10 0,08 0,06 0,04 0,02 0

60

65

70

75

80

85

90 RH [%]

Figur 2. En typisk fuktprofil, relativ fuktighet för olika djup, efter ensidig uttorkning av 0.1 m tjock betong­ platta med relativt god fukttransportförmåga.

28

LUFT

YTSKIKT

LIM

AVJÄMNINGSMASSA

BETONG

Figur 1. Ytskikt limmat direkt på betong (vänster) och på avjämningsmassa med underliggande betong (höger).

risk. Scenariot bygger på en betong med relativt god förmåga till fukttransport belagd med ett relativt tätt ytskikt. När betongen torkar innan läggning av ytskiktet erhålls en typisk uttorkningsprofil, se Figur 2. När ytskiktet appliceras fungerar det som ett lock. En mindre fukttransport kommer att ske genom ytskiktet, men en väsentligt snabbare omfördelning av den kvarvarande fukten kommer att ske i betongen. En mycket fuktigare betongyta än under uttorkningen erhålls efter påläggning av ytskiktet, även utan inverkan av limfukt.

Detta kan medföra en direkt risk för ytskiktet och limmet då hög fuktnivå i betongen möjliggör alkalitransport och kan resultera i hydrolys av bindemedel i limmet och/eller mjukgörare i ytskiktet och där tillhörande emissioner.

För praktisk hantering av denna omfördelning och slutnivån för fukten i kontakt med ytskiktet används begreppet ekvivalent djup, som kravställer på vilket djup man mäter relativ fuktighet i betongen 8.

Det ekvivalenta djupet är valt så att vid en klassisk uttorkningsprofil, skall den större mängden fukt under det ekvivalenta djupet och den mindre mängden fukt ovanför jämnas ut. Resultatet blir en konstant rf över hela tvärsnittet vilken överensstämmer med ursprunglig rf på ekvivalent djup.

Detta uppnås först efter en total omfördelning av fukten över tvärsnittet. I Figur 2 är det ekvivalenta djupet 4 cm från betongens övre yta, höjdkoordinat 0.06 m.

Mätning på ekvivalent djup och resonemanget bakom bygger på det faktum att ytskiktet är så mycket tätare än betongen så att det blir flaskhalsen i fukttransporten i hela golvet. Så var också fallet i gammaldags betong med Ordinarie Portlandcement som enda bindemedlet utan några mineraliska tillsatser. Cementen har dock ändrats sedan dess och nu är det betongen som blivit det funktionellt tätaste materialet i golvet. Jämförande simuleringar visas i Figur 3.

Betongen med ren opc bjuder inte på några överraskningar. Där sker en typisk

omfördelning och eftersom den relativa fuktigheten på ekvivalent djup, i detta fall 40 mm under ytan, var 85 % vid mattläggning leder omfördelningen inte till ett rf högre än 85 % under ytskiktet. Exemplet med betong med det gamla Bascementet följer däremot ett helt annorlunda förlopp.

Figuren visar att en omfördelning (fuktprofilerna skär varandra) endast äger rum i de översta millimetrarna av konstruktionen för Bascementet. För övrigt ser betongen ut att torka långsamt. Man bör även observera att rf under ytskiktet håller sig under 85 % trots att betongen var dåligt uttorkad och hade 90 % på ekvivalent djup vid mattläggning.

TÄTHET IHOP MED AVJÄMNING BORDE KUNNA FUNGERA

Ekvivalent djup känns alltså inte särskilt relevant för den nya, täta betongen. Den relativa fuktigheten på detta djup kommer inte vara representativt för vad som händer vid ytan, dvs. i närheten av ytskiktet. Det gamla kravet på 85 % rf på ekvivalent djup syftade till att det inte skulle bli mer än 85 % i lim och ytskikt efter omfördelning. Vad sbuf 13354 gjorde vidare var att simulera fuktförloppet i hela golvet med huvudfokus på om kravet på kritiskt rf uppfylls i direkt Höjdkoordinat i golvet [ m]

simuleringar av fuktförloppen i två typer av golv: ett bestående av ytskikt limmat på betong och ett annat då ytskiktet limmats på betong med avjämning, se Figur 1.

Materialdata för olika moderna betonger användes i simuleringarna. Beräkningar av diffusionsuttorkning samt fuktsamverkan mellan betongen och de omgivande materialen utfördes. En rad både negativa och positiva resultat konstaterades. Till de negativa hör bl.a. en markant förlängning av tiden för diffusionsuttorkning. Förändringen är så stor att uttorkningsåtgärder vidtagna några månader efter gjutning knappt har någon verkan alls. Detta bekräftas i utförda uttorkningsförsök 6 där uttorkningen avstannar då betongen nått tillräcklig nivå av täthet, vilken byggs upp successivt efter gjutning. En annan negativ konsekvens har att göra med direktlimning av ytskikt med vattenbaserad lim på betong.

Detta har tidigare endast setts som ett problem för betong med mycket låga vattencementtal 7. Idag kan även betong med högre vct bli så tät att limfukten inte kan tränga ner i betongen utan stängs inne mellan betong och ytskiktet. Detta resulterar i fuktmättnad i betongens övre skikt, med transport av hydroxidjoner till lim och ytskikt med alkalisk hydrolys som följd.

Undersökningen gav även en djupare förståelse i vad som förändras i golvets fuktfunktion. Baserat på detta ställdes frågan huruvida den nya betongens egenskaper kan leda till något positivt. Finns det sätt att utnyttja tätheten konstruktivt under produktionen av betongbaserade golvsystem?

Simuleringarna bekräftade att detta bör vara möjligt men förutsätter ett reviderat sätt att se på fukten i betonggolv.

OPC vct 0,40

0,12 0,10 0,08 0,06 t = 0.5 d

0,04

t = 13 d t = 180 d t = 365 d

0,02

t = 730 d 85 % RF

0

60

65

70

75

80

85

90

95 RH [%]

Figur 3. Visualisering av principen för fuktomfördel­ ning i en 100 mm tjock betongplatta med gammal­ dags OPC till vänster samt Bascement CEM II/A-V (gamla) till höger. Fuktomfördelning efter limning av ytskikt motsvarande Tarkett iQ Optima med icke vat­ tenbaserat lim på betong, fuktprofiler vid olika tid­

HUSBYGGAREN NR 2.2021

0,10 0,08 0,06

t = 33 d t = 41 d t = 180 d

0,04

t = 365 d t = 730 d 85 % RF

0,02

Gräns avj.-lim Gräns btg.-avj.

0

60

65

70

75

80

85

90

95

100 RH [%]

Figur 4. Fuktprofiler i konstruktionen vid olika tid­ punkter under fuktomfördelning. Betong med Basce­ ment CEM II/A-V (gamla) vct 0,40, RF vid start (t=0d) är 95%, därefter uttorkning mot luft med RF 60%, samt avjämning (t=20d) och vattenbaserad limning av ytskikt (t=34d).

Bascement vct 0,55

0,12

Höjdkoordinat i golvet [%]

Höjdkoordinat i golvet [m]

anslutning till ytskiktet. Utöver detta förutsattes ett lager väl uttorkad avjämning vara nödvändigt för att hantera limfukten. Ett exempel på en sådan strategi redovisas i Figur 4. Ett 10 cm tjockt betonggolv med en antagen grad av självuttorkning till 95 % uttorkas ensidigt under kort tid. Detta för att initiera en fuktgradient i de två översta centimetrarna. Därefter avjämnas betongen med 10 mm golvavjämningen som får torka i två veckor, vilket resulterar i en fuktnivå understigande 70 % RF i avjämningen (se mörkblå linje i diagrammet).

Slutligen limmas ett ytskikt (Tarkett iQ Optima) med vattenbaserat lim (CascoProff Universal) på golvavjämningen Fuktprofilerna i diagrammet visar att en typisk omfördelning inte äger rum och att rf i avjämningen inte överstiger 80 %. Detta innebär att ytskiktet och limmet aldrig kommer i kontakt med ett cementbaserat underlag i närheten av kritisk rf. För mer detaljer kring dessa simuleringar se gärna 9 och 10.

0,10 0,08 0,06 t = 19 d

0,04

basis. Då dessa värden inte kalibrerades mot kända rf-nivåer skall de endast ses som en indikering på hur fuktnivån rör sig i avjämningen och inte tolkas ensamma utan jämförelse med rf uppmätt i uttaget prov.

Det bör noteras att samtliga fuktnivåer i denna rapport redovisas utan mätosäkerheten pålagd som säkerhetsmarginal, dvs. inte som ett slutvärde enligt rbk. Detta för att lättare jämföra mot tidigare forskningsresultat, t.ex. Wengholt Johnsson 1995, från vilka det kritiska värdet av 85 % baserar sig på. I nedanstående fall var mätosäkerheterna 2,0 % RF för betong och 1,7–1,8 % rf för avjämning. Den som önskar jämföra mätningarna nedan med slutvärden bör själv lägga på respektive mätosäkerhet. Den resistiva indikationen uppvisade en hög känslighet med avseende på omgivande temperatur. Då temperaturen varierade något i förvaringsutrymmet bör den långsiktiga trenden i indikationen beaktas och inte mindre variationer.

HUR GICK DET DÅ?

En typisk bild av förloppet i en av betongplattorna visas i Figur 5. Vi ser att det initialt sker en ökning av rf i avjämningen. Detta är förväntat då fukten från limmet måste ta vägen någonstans och tränger då ner i avjämningen. Sedan ser vi att RF stabiliseras under 80 % för att därefter övergå i väldigt långsam uttorkning genom det täta ytskiktet. Detta är exakt som predikterat av simuleringarna i sbuf 13354 och motsvarande resultat erhölls för de flesta övriga betongplattorna.

Verkar alla kombinationer fungera? Nej. I projektet valdes medvetet att testa betongplattor avjämnade vid två olika åldrar och för två olika vct. Då bägge parametrarna påverkar tätheten i betongen förväntades man kunna se något av de tidiga objekten med högt vattencementtal ge högre rf i

Velox +slagg vct 0,40, 3 månader efter gjutning

100

80

90

70

80

60

70

50

60

40

50

30

40

20

30

10

t = 30 d t = 180 d t = 365 d

0,02

t = 730 d 85 % RF

0

För att verifiera simuleringsresultaten från den teoretiska studien i sbuf 13354 krävdes skarpa försök med ytskikt limmade på tät betong belagd med golvavjämning. Då startades ett nytt projekt, sbuf 13560, med syftet att bl.a. verifiera det nya fuktkonceptet praktiskt. Upplägget gick i princip ut på att upprepa det som simulerades i sbuf 13354 fast denna gång i verkligt utförande med skarpa provkroppar. Ett antal betongplattor med tjockleken 110 mm gjöts på pallar med krage. Efter en tid av självuttorkning i förseglat tillstånd fick betongplattornas ytor diffusionstorka under ca en veckas tid.

Därefter avjämnades plattorna med ca 15–19 mm Weberfloor 140 Nova. Efter ca tre veckors uttorkning av avjämningen limmades mattorna.

Betongens täthet går att åstadkomma på olika sätt. I projektet valdes att testa tre olika sammansättningar av bindemedel, framtagna med hänsyn till tillgängliga cement samt miljöhänsyn, dvs. med relevant inslag av mineraliska tillsatser som drar ner betongens koldioxidbelastning: ■ Cementa Bascement CEM II/A-V, ca 15 % flygaska, (gamla Bascementet) ■ CEMEX Miljö, ca 42,5 % slagg ■ Cementa Velox Slite (OPC) + 30 % slagg Vi valde vidare att testa två vattencementtal för varje bindemedelssammansättning: 0,40 samt 0,55. Då vi inte visste hur fort tätheten etableras i den hårdnande betongen valde vi att låta betongplattorna hydratisera i förseglat tillstånd i 3 resp. 6 månader innan de avjämnades.

Fukt kontrollerades i provkropparna på olika sätt under projektets gång. rf i betong mättes i enlighet med 8 med givare monterad i betongen. rf i avjämning mättes i enlighet med 11 med uttaget prov. Utöver detta monterades resistiva elektriska givare i avjämningen som avlästes på kontinuerlig

Resistiv indikation [ –]

Höjdkoordinat i golvet [m]

TEORIN ÄR FIN, MEN FUNKAR DET I PRAKTIKEN?

Bascement vct 0,55

0,12

60

65

70

75

80

85

90

95 RH [%]

punkter efter limning. Vänster – betong med OPC vct 0,40 ensidigt uttorkad i till 85% RF på ekvivalent djup. Höger – betong med Bascement CEM II/A-V vct 0,55 ensidigt uttorkad i 20 dygn i 60% RF från anta­ gen självuttorkningsnivå på 90% RF.

HUSBYGGAREN NR 2.2021

20 –2

0

2

4

RF betong

6

8

10

RF avjämning

12

14

16

18

20 22 24v Tid efter mattläggning [månader]

0

Resistiv indikation avjämning

Figur 5. Relativ fuktighet i betong och avjämning samt resistiv fuktindikation i avjämning som funktion av tid efter mattläggning. Betong med Velox (OPC)+30% slagg, vct 0,40, självuttorkad i 3 månader före avjämning.

29

CEMEX Miljö vct 0,55, 3 månader efter gjutning

100

80

90

70

80

60

70

50

60

40

50

30

40

20

30

10

20 –2

0

2

4

RF betong

6

8

10

RF avjämning

12

14

16

18

20 22 24 Tid efter mattläggning [månader]

Resistiv indikation [–]

Höjdkoordinat i golvet [%]

BETONG

0

Resistiv indikation avjämning

Figur 6. Relativ fuktighet i betong och avjämning samt resistiv fuktindikation i avjämning som funktion av tid efter mattläggning. Betong med CEMEX Miljö, vct 0,55, självuttorkad i 3 måna­ der före avjämning.

avjämningen. Så var också fallet för objektet vars förlopp visas i Figur 6.

Här verkar kombinationen av fuktinnehåll i betongen och dess täthet inte fungera för att rf i avjämningen inte ska stiga på grund av fukttillskott från betongen. En viss omfördelning sker och det resulterar i att rf i avjämningen precis stiger överkritisk rf på 85 % för att sedan övergå i långsam uttorkning. Då betongen fortfarande är tätare än motsvarande betong med samma vct och gammaldags opc erhålls ingen fortsatt omfördelning av större betydelse. Den lilla ökning, som ändå sker, kan fortfarande vara för mycket för att undvika alkalisk hydrolys. Man bör också komma ihåg att de redovisade rf-nivåerna inte innehåller några säkerhetsmarginaler.

För samtliga fuktresultat från denna undersökning se 12. Den övergripande bilden av resultaten sammanfattas nedan: ■ De olika provkropparna hade inte endast skillnader i transportförmåga för fukt utan blev även självuttorkade till olika RF-nivåer. Det bör dock konstateras att om osäkerheten i mätningen i betong beaktas (2,0 % rf adderas till mätresultaten) uppfyller ingen av betongplattorna kravet på 85 % rf på ekvivalent djup vid avjämning.

■ En av plattorna, 3 månaders cemex Miljö vct 0,55, har spräck kravet på max 85 % RF i avjämningen. Ytterligare ett, 3 månaders Bascement CEM II/A-V vct 0,55, misstänks ligga i farozonen. Detta är inte förvånansvärt då bägge tillhör de fuktigare provkropparna med högst förväntat transportförmåga för fukt. Resultaten är en indikation på att det finns en gräns avseende täthet för när konceptet inte fungerar.

■ För de övriga plattorna har kravet på kritiskt rf i avjämningen uppnåtts med upp till 10 % rf som marginal, även med pålagt mätosäkerhet, för att därefter 30

övergå i långsam uttorkning. Detta trots att ingen av plattorna uppfyllde dagens krav på uttorkning inför mattläggning.

Försöksresultaten bekräftar simuleringsresultaten från sbuf 13354. Det går alltså att utnyttja den nya betongens täthet i kombination med väl uttorkad avjämning för att undvika att en rf på 85 % uppkommer i lim och ytskikt. Detta trots att betongens rf överskrider 85 % på ekvivalent djup vid tillfället för mattlimning!

SLUTSATSER

Skarpa försök visar att den låga förmågan till fukttransport i den moderna, täta betongen kan utnyttjas tillsammans med avjämning för att undvika att kritisk rf överskrids i anslutning till lim och ytskikt.

Detta trots att betongen inte är uttorkad till kritisk rf på ekvivalent djup innan ett ytskikt appliceras. Denna effekt är beroende av betongens täthet, vilket i sin tur ställer vissa krav på betongens ålder och sammansättning. Tillvägagångssättet skulle kunna användas med syfte att förkorta tiden som behövs för betonguttorkning inför limning av ytskikt med vattenbaserat lim. Detta utan att lim och matta utsätts för högre rf än tillåtet.

Samtidigt skall man ha klart för sig att dessa resultat endast skall ses som validering av ett koncept. Vad vi visat med testerna i sbuf 3560 är att konceptet mycket väl kan ge det önskade resultatet. Detta är dock inte att jämställa med en färdigutvecklad och kvalitetssäkrad arbetsmetodik som hjälper utföraren att undvika eventuella risker. En sådan återstår att utveckla. Då kravet man ställer på betongen flyttas från uttorkning till täthet, bör tätheten på något sätt kunna valideras med en kvalitetssäkrad metod under produktionen av golvkonstruktioner i skarpa projekt. ■

Referenser 1. C. Svensson Tengberg, Inventering av uttorkning av betonggolv, Betong med mineraliska tillsats­ material, SBUF 13358 Slutrapport, 2018 2. M. Stelmarczyk, T. Rapp, H. Hedlund, S. Carlström, Utveckling av beräkning av uttorkning i program­met Produktionsplanering Betong samt Inmät­ning av Bascement för uttorkningsberäkning i Produktionsplanering Betong, SBUF 13197 & 13198 Slutrapport, 2019 3. N. Olsson, L.-O. Nilsson, M. Åhs, V. BaroghelBouny, Moisture transport and sorption in cement based materials containing slag or silica fume, Cement and Concrete Research, 2018.

4. M. Saeidpour, L. Wadsö, Moisture diffusion coefficients of mortars in absorption and desorption, Cement and Concrete Research, 2016 5. G. Hedenblad, Moisture Permeability of Mature Concrete, Cement Mortar and Cement Paste, TVBM-1014, Lund Institute of Technology 1993 6. J. Carlswärd, Uttorkningsegenskaper hos klimat­förbättrad betong, Bygg & Teknik Nr 6 2020 7. H. Wengholt Johnsson, Kemisk emission från golvsystem – effekt av olika betongkvalitet och fuktbelastning, Chalmers Tekniska Högskola 1995, 8. RBK 2017 – RBK, Manual – Fuktmätning i betong, version 6, kap 2.3 9. M. Stelmarczyk, T. Rapp, H. Hedlund, F. Gränne, M. Gunnarsson, Finns det någon fördel med modern, tät betong?, www.sbuf.se/ppb 2017, numera www.byggforetagen.se/ppb 10. M. Stelmarczyk, T. Rapp, H. Hedlund, Utredning av funktionell uttorkningsnivå hos betong med mine­raliska tillsatsmaterial, SBUF 13354 Slutrapport, 2019 11. Bestämning av relativ fuktighet, RF i golv­ avjämning, Utgåva 2:2017, GBR 12. M. Stelmarczyk, T. Rapp, H. Hedlund, F. Gränne, M. Gunnarsson, Kan täthet ersätta uttorkning i produk­tion av betongbaserade golvsystem?, www.byggforetagen.se/ppb, 2021

MARCIN STELMARCZYK

Civ.ing.

The Green Dragon Magic

TED RAPP

Civ.ing. Byggföretagen Tekniskt sakkunnig RBK

HANS HEDLUND

Dr., Adj. Prof.

Skanska Sverige AB

STAFFAN CARLSTRÖM

Swerock AB

HUSBYGGAREN NR 2.2021

Thomagrön

®

Betong med upp till 50% lägre CO2-avtryck

!

Behöver du klimatförbättrad betong har vi mer erfarenhet än någon annan. . Vi hjälper också till med att ta fram klimatkalkyler för betongen. Är det dags att börja använda Thomagrön® ?

Specialisterna på betong Läs mer om betong och hållbarhet på thomasbetong.se

BYGG FRAMTIDEN PÅ NÅGOT HÅLLBART Det finns många argument för att betongen är ett hållbart byggmaterial.

Den är brandsäker, tål fukt och möglar inte. Dessutom lagrar betong värme vilket ger ett minskat energibehov för t ex hus. Men främsta skälet är naturligtvis att betong håller. Länge. Väldigt länge.

www.ubab.com

Rebetdagen 2021, 20 maj

Produkter för Svanenmärkta hus brandtätning

|

Webbinarium

tillverkning

CERTIFIERAD ISO 9001 Ledningssystem för kvalitet

Årets tema:

CERTIFIERAD ISO 14001

CERTIFIERAD ISO 9001

Ledningssystem för miljö

Ledningssystem för kvalitet

Provningsmetoder för tillståndsbedömning På grund av omständigheterna kommer årets Rebetdag anordnas som ett webbinarium den 20 maj i direkt anslutning till årsmötet.

Mer information och program finns på:

brandisolering |

utbildning

www.rebet.nu

brandteknikab.se

klimatneutral MotMotklimatneutral betong betong Vår resa har börjat Vår resa har börjat

www . dalacement . se www . dalacement . se

0241-646400 0241-646400 dalacement dalacement

BETONG

Betongen är den stora klimatfrågan för byggbranschen Nu överträffar bygg­företagen varandra i att minska klimat­ avtrycket Riksbyggen gjorde 2015 Sveriges första upphandling av klimatförbättrad betong.

(Se Husbyggaren 2/2016). Då var de ensamma.

Men det är dom inte längre. Byggbranschen var inte så snabb på bollen. Sveriges riksdag tog sitt första klimatmål 1988. ipcc bildades samma år. 1992 kom klimatkonventionen. Byggbranschens stora klimatproblem blev kvar i alla år.

TEXT FREDRIK LUNDBERG

M

EN NU ÄR nästan alla på banan: byggföretagen Peab, Skanska, ncc, Veidekke och stora beställare som Trafikverket.

Thomas Betong säljer Thoma­grön®, betong med upp till 50 % lägre klimatpåverkan. Skanska erbjuder Grön betong som utlovar halvering av koldioxidutsläppen: grön väggbetong, grön bjälklagsbetong, grön garagebetong och grön betong för det HUSBYGGAREN NR 2.2021

144 meter höga kontorshuset Citygate i Göteborg som byggs nu och ska vara klart sommaren 2022.

Betongindustri, liksom Cementa inom Heidelberg Cement, marknadsför Biobetong tm. Det var också Cementa som levererade cement med lägre koldioxidavtryck med hjälp av inblandad flygaska till Riksbyggens projekt. Cementa vill idag inte uttala sig om cementrecept till Husbyggaren.

MINUSUTSLÄPP MED TRÄ?

Ett annat sätt att minska betongens klimat-

avtryck är att bygga i trä. Veidekke bygger trähuskvarteret Cederhusen i Hagastan i Stockholm åt Folkhem, som hävdar att detta ger minus 16 000 ton koldioxid!

Veidekke hävdar också, på sin hemsida, att fiberbetong ger mindre utsläpp genom att det behövs mindre mängd betong. En fiberbetongplatta kan vara 16 mm, eller till och med 12 mm, jämfört med en vanlig betongplatta på 100 mm.

Maria Sandell, hållbarhetschef på jm, pekar också på vikten av slimmade konstruktioner.

33

BETONG

– Vi kör ett byggsystem för alla våra hus och där har vi minskat mängden betong i konstruktionen och sen inför vi det för alla våra projekt. jm har under 2020 gjutit två trapphus i kvarteret Havreflingan, Järfälla, den ena med klimatförbättrad betong från Betongindustri, med tio procent mindre koldioxidavtryck, det andra med vanlig betong.

Det föll väl ut.

– Vi ska testa fler leverantörer och högre inblandning av slagg. Vi vill ha det som standard, men först vill vi utvärdera hållfasthet och kvalitet och brinntider, säger hon. jm bygger också i trä i bland annat Södertälje 2021.

Åsa Lindgren, projektledare Trafikverket

Maria Sandell, hållbarhetschef JM

Henry Flisell, teknisk chef Swecem

TRAFIKVERKET STÄLLER KRAV

Det finns nu en ökande press på klimatavtryck från beställare som Trafikverket.

Verket ställer krav på att den cement som används i deras projekt 2020–2024 ska släppa ut högst 0,7 kg koldioxid per kg cement, eller högst 0,125 per kg betong, berättar Åsa Lindgren projektledare vid Trafikverket. Det skärps till 0,62 respektive 0,108 kg från 2025.

Målet är, precis som för hela Sverige, netto noll utsläpp till 2045.

– Vi utvecklar kraven i samråd med branschen, för att se var deras utveckling ligger.

Det är ingen idé att vi ställer krav på produkter som inte finns att tillgå, säger Åsa Lindgren.

Det varierar också över landet, eftersom det finns olika tillgång på material att blanda in, som masugnsslagg och flygaska.

Det är också olika beroende på hur betongen används, efter exponeringsklass.

Det finns ännu inget exakt mått på hur långt man lyckats, men Åsa Lindgren tror att det är cirka 20 procent mindre utsläpp jämfört med en referensbetong.

– Vi har projekt med högre inblandning där man jobbar med högre inblandning av alternativ. Man ersätter ytterligare mer av den traditionella Portlandscementen med slagg.

Då behövs ytterligare provningar, för det är hittills oprövat. Men fullskaletest är nu i gång. (Se längre fram i artikeln.)

NORSK CEMENT MER ELEKTRISK

Förutom alternativa bindemedel finns det också cement med något mindre utsläpp att köpa från Brevik i Norge, där man använder mer el i sina produktionsprocesser, enligt Åsa Lindgren.

Cementa och Vattenfall har planer på att i ännu större skala ersätta bränslen med el även på Gotland.

Just där på Norcem i Brevik (tio mil väs34

ter om Strömstad, fågelvägen) har Norge beslutat att lagra koldioxiden i projekt Långskepp. Norcem är liksom svenska Cementa en del av koncernen Heidelberg Cement. Planen är att samla in 400 000 ton koldioxid per år (av 850 000 ton i utsläpp), frakta den med fartyg till havet väster om Bergen och trycka ner de under havsbottnen där. Projektet beräknas kosta 17 miljarder kronor, varav norska staten betalar det mesta, antingen direkt eller via Equinor (f.d. Statoil).

Det är världens första projekt för koldioxidlagring från cement, och Norcem skriver på sin hemsida att tekniken kan komma att få ”viral” spridning, men det kanske de skrev innan Covid-19 slog till.

Om detta kan vara en framkomlig väg att minska utsläppen även i Sverige får framtiden utvisa. Det finns ett brett politiskt stöd det, men är politikerna också beredda att betala vad det kostar?

Om det inte får så stort genomslag så är det klart att slagg och aska inte räcker för att ersätta all Portlandcement.

LERA ETT ALTERNATIV

– Inom forskningen tittar vi ännu ett steg längre bort: calcinerade leror och geopolymerer. Det är inget vi använder i Sverige idag, men det vill vi se hur det kan funka för oss och i vilka tillämpningar, säger Åsa Lindgren.

Geopolymerer är en grupp tvåkomponentsmaterial med kisel och aluminiumoxid som aktiveras med en alkalisk lösning.

(Se även Husbyggaren 2/2018.) Åsa Lindgren nämner också aska från förbränning av biobränslen som ett möjligt framtida bindemedel.

Trafikverket är en stor forskningsfinansiär med en årlig budget på 700 miljoner kronor, ”men det ska ju räcka till många områden”, påpekar Åsa Lindgren.

Det är ingen idé att vi ställer krav på produkter som inte finns att tillgå.

Även rise (ri.se) och Vinnova har studerat lerorna i ett projekt kallat ClayBind. Det kom 2020 fram till att ”ett bindemedel som innehåller 30 % kalcinerad lera och 15 % kalksten avger 35 % mindre CO2 per kg bindemedel jämför med ett 100 % cementprov”, men att den bästa leran i södra Sverige finns i skyddade områden. Åsa Lindgren nämner ett annat projekt på rise, Betcrete 2.0 Klimatneutral cementoch betongindustri, forskning om bland annat alternativa bindemedel (projektet ger f.ö. ut ett gratis nyhetsbrev om betong). Ett av Trafikverkets projekt med särskilt hög ambition är Hamnbanan i Göteborg i Eriksbergs hamnområde. Den sista etappen är att bygga om 1,9 km till dubbelspår (till Pölsebo) varav 1,1 km i tunnel.

– Det är en stor ekonomisk satsning.

Hamnbanan är viktig för Sverige, för 30 procent av Sveriges utrikeshandel går genom hamnen i Göteborg, berättar projektledare Björn Ållenberg.

Betongarbetena börjar i höst. Det ska vara klart december 2023.

Tunneln ska dras under en känslig miljö, Krokängsparken. I parken finns gott om gamla, ihåliga ekar.

HUSBYGGAREN NR 2.2021

Steg som gör skillnad.

ST I LRE N A ENTRÉLÖSNINGAR SEDAN 1 9 4 4 När du väljer en entrématta från Kåbe-Mattan får du mycket på köpet – renare golv, minskade underhållskostnader och en mer trivsam miljö för dina besökare.

Kåbe Originalmatta är dessutom 100% återvinningsbar – vårt sätt att bidra till en mer hållbar värld. Upptäck våra entrémattor och tillbehör på kabe-mattan.se.

BETONG

I Swecems produktionsanläggning i Oxelösund ska biprodukten från råjärnstillverkning omvandlas till bindemedel för betongtillverkning.

TUFFARE MILJÖ FÖR ANLÄGGNINGSCEMENT

– Vi ställer krav på att reducera klimatavtryck i förfrågningsunderlag, säger Björn Ållenberg.

Det är Skanska som gör jobbet, och föresatsen är att minska klimatpåverkan med 50 procent berättar Mikael Andersson, Skanska.

Då jämför man med en standardcement 2015.

– Sådant har gjorts för hus, och Thomas Betong har åstadkommit minus 50 procent.

Men det är tuffare krav för anläggningsbetong. Där har man tidigare inte lyckats minska mer än 15–20 procent (se artikel Svensk infrastruktur mogen för klimatför­ bättrat cement i Husbyggaren 1/2020.)

– Så vi har provgjutit och nu börjar vi känna positiva vibbar! säger han.

Det är 40 000 kubikmeter betong som ska gjutas.

– Jag vågar inte svära på att vi klarar 50 procent, men vi är ganska säkra på att klara minus 40 procent, säger han.

Minskningen beror på inblandning av slagg.

– Det är spännande att använda restprodukter som man förr inte kunde bli av med, säger Mikael Andersson.

Den klimatsmartare cementen kommer 36

från Skanska Industrial Solutions (tidigare Skanska Asfalt och Betong).

PEABS NYA CEMENTFABRIK

Peab startar egen tillverkning i Oxelösund genom dotterbolaget Swecem. Där mals slaggcement från ssab:s masugn i samma stad.

Teknisk chef för fabriken är Henry Flisell: – Jag jobbade tidigare på ssab och följde med slaggen, säger han blygsamt.

Start för kvarnen har fördröjts på grund av Coronan. Nu ska ordinarie drift starta i sommar.

Kvarnen är av typen vrm, Vertical Roller Mill.

– Det har substantiella fördelar för miljön. Den är mycket energieffektivare för att man kan mata med hög fukthalt så det behövs ingen torkning. Den är också tystare.

Men SSAB ska ju stänga av sin masugn år 2025 och ersätta med en ljusbågsugn. Var får ni slaggen från då?

– Den får vi från en systeranläggning i Finland. Vi har tecknat långa kontrakt, det är en förutsättning för investeringen. Råvaruförsörjningen är inget problem de närmaste 15–20 åren, säger Henry Flisell.

Fördelen med slagg är att den bara ger

20–40 kg koldioxid per ton jämfört med 8–900 kg för Portlandcement.

Men smakar det så kostar det.

– Slaggpriset har stuckit iväg, säger Henry Flisell.

Det beror hittills på att efterfrågan till cementindustrin ökat, men framöver kan tillgången också minska om andra gör som ssab-Luleå planerar, och byter till en vätgasbaserad process.

Det måste också vara rätt sorts slagg.

Slaggen från ssab:s masugn i Oxelösund är snabbkyld och det ger en granulerad, glasartad, bindemedelsprodukt.

Slagg från ssab-Luleå är luftkyld och kan inte användas på samma sätt men ändå göra viss nytta som ballast i betongen, enligt Henry Flisell.

Fler material behövs för att ersätta Portlandscement.

– Kalcinerade leror används i Indien och på Kuba, påpekar han. ■

FREDRIK LUNDBERG

Vetenskapsjournalist

HUSBYGGAREN NR 2.2021

Debatt

Träpanel är ett direkt olämpligt val för skolbyggnader Ingen annan byggnad i samhället är så utsatt för bränder som skolbyggnader.

Den rådande vurmen kring träbyggnader riskerar att förvärra en redan ohållbar situation, skriver Johan Henriksson och Anna Ranow verksamma på två material­ leverantörer med fokus på brandsäkerhet.

I

NGEN ANNAN BYGGNAD i samhället är så utsatt för bränder som just skolbyggnader. 2019 brann nära 600 skolor och förskolor i Sverige enligt den senaste statistiken från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Över 300 av bränderna betecknas som avsiktliga. Tittar man tillbaka genom åren syns ingen minskning av bränderna, snarare tvärtom.

DET PÅGÅR FÖR NÄRVARANDE två parallella

byggtrender som drar åt olika håll. Den första där man eftersträvar extra hög brandsäkerhet med stålreglar i ventilerade fasader även där det är obrännbara fasadmaterial t.ex. fasadskivor klass a2-s1,d0. Här gäller principen både hängslen och livrem. Den andra trenden är en vurm för trä på fasader för att minska klimatpåverkan, vilket är positivt i vissa sammanhang, men direkt olämpligt ur brandsäkerhetssynpunkt när det gäller exempelvis skolbyggnader.

SKOLBRÄNDER STARTAR OFTAST från utsidan av skolbyggnaderna och efter skoltid, när ingen är på plats och kan anmäla. Förloppet är många gånger så snabbt att brandkåren inte hinner fram. De bränder som ger störst skador är de som börjar i fasaderna och sprider sig via takfoten upp på vinden.

Nästan utan undantag handlar det då om skolor byggda med träpanel på fasaden, helt eller delvis, och med en luftspalt som går rakt upp genom takfoten utan något brandskydd däremellan.

I BRANDFORSKS RAPPORT ”Anlagda skolbrän-

der går att förhindra” kan man läsa följande: ”En viktig slutsats när forskarna analyserat hur skolbränder sprider sig är att byggreglerna inte är utformade att skydda mot spridning från en brand som anlagts utomhus, utan för att begränsa spridningen av en brand inomhus”. Det räcker alltså HUSBYGGAREN NR 2.2021

inte att bara förlita sig på Boverkets byggregler för att skydda skolbyggnader mot anlagda bränder. De är långt ifrån tillräckliga och det finns all anledning att ha större marginaler.

VI MÄRKER AV ATT kunskapen kring brandsäkerhet brister alltmer och det finns en otydlighet kring vem som bär det yttersta ansvaret. Här vill vi poängtera att det alltid är byggherrens ansvar och det är ett ansvar som aldrig kan delegeras. Vi menar att byggherren bör kräva att hela ytterväggskonstruktionen i skolbyggnader byggs med obrännbara material. Alla detaljer bör vara rätt utförda såsom exempelvis perforerad list i underkant av ventilerade luftspalter.

Då förhindrar man att brännbart material kan stoppas in där och antändas. Brandsäkerhet är ett grundkrav som inte ska åsidosättas.

STATISTIKEN TALAR SITT tydliga språk. De

insatser som görs och de regelverk som finns räcker inte för att förhindra anlagda bränder i skolor och nu börjar vurmen för

Skiftinge Förskola är ett exempel på nybyggd brand­ säker skola med obrännbar yttervägg och stålreglar bakom fasadskivorna.

trä märkas på nya skolprojekt i landet. Det är hög tid för byggherrarna att ta sitt samhällsansvar och ge frågan den uppmärksamhet som den förtjänar. Inför nolltolerans. Vi vill inte se fler skolor som sätts i brand, helt i onödan, med enorma kostnader för samhället, störd undervisning och miljöpåverkan som följd. Skolor som brinner är inte hållbara. ■

JOHAN HENRIKSSON

Produktchef Europrofil

ANNA RANOW

Ingenjör och marknadschef Cembrit

37

BYGGLEVERANTÖRER Vi utför kompletta bullerskärmsentreprenader Försäljning av Planta Bullerskärmar

www.gnf.eu Tel +46 144 314 09 Fax +46 144 314 29 Mobil +46 705 556 576

Minst 70 av alla vindarhar har Bygg enligt fuktbrandskyddat med Minst 70% % avoch alla vindar Bygg enligtBBR BBR fuktoch brandskyddat med Minst 70 % % av alla vindar har Bygg enligt BBR fuktoch brandskyddat med etsVaktens styrda vindsventi Tryggh lation! etsVaktens styrda vindsventi Tryggh lation! problem med mögel!

Minst 70 av alla vindar har problem med mögel!

Minst 70 % alla vindar har Bygg enligt BBR fuktoch brandskyddat med Bygg enligt BBR fuktoch brandskyddat med etsVaktens styrda vindsventi Tryggh lation! problem med mögel!

Minst 70 % av alla vindar har Bygg enligt BBR fuktoch brandskyddat med etsVaktens styrda Tryggh etsVaktens vindsventi Tryggh lation! problemstyrda medvindsventi mögel! problem med mögel!lation!

etsVaktens Tryggh problemstyrda medvindsventi mögel! lation!

Förebygg med Förebygg med Förebygg med TrygghetsVakten vind TrygghetsVakten TrygghetsVakten vind TrygghetsVakten Förebygg med TrygghetsVakten vind TrygghetsVakten Förebygg med Förebygg Vind - Innebär stängd takfot-med inga brandceller.

TrygghetsVakten vind Vind - Innebär stängd takfotinga brandceller.

Vind -TrygghetsVakten Innebär stängd takfotinga brandceller.

Stänger ventilation vid höga temperaturer TrygghetsVakten vind TrygghetsVakten vind TrygghetsVakten TrygghetsVakten -•Stänger ventilation vid höga temperaturer - Stänger ventilation vid höga temperaturer Minimalt underhåll - Ventilerar ut värmeöverskott sommartid Innebär stängd takfotingasommartid brandceller.

•Vind Minimalt underhåll - Ventilerar utunderhåll värmeöverskott sommartid •--Minimalt - Ventilerar ut värmeöverskott Skyddar mot byggfukt och mögel Extremt energisnål -•Innebär stängd takfotinga brandceller.

- Innebär stängd takfotinga brandceller.

- Stänger ventilation vid höga temperaturer - Skyddar mot byggfukt och mögel • Extremt energisnål - Skyddar mot byggfukt och mögel -•Stänger ventilation vid höga temperaturer • Extremt energisnål Lätt att installera Minimalt underhåll - Ventilerar utatt värmeöverskott sommartid - Stänger ventilation vid höga temperaturer • Lätt installera Minimalt underhåll - Ventilerar ut värmeöverskott sommartid Vind stänger ventilationen när -Lätt Skyddar mot byggfukt och mögel •TrygghetsVakten att installera Minimalt underhåll - Ventilerar värmeöverskott sommartid Extremt energisnål TrygghetsVakten Vind stänger när -•Skyddar mot byggfukt ochventilationen mögel • ut Extremt energisnål det det är fuktigt uteuteoch ventilerar då det är gynngynnär fuktigt och ventilerar då det är TrygghetsVakten Vind stänger ventilationen när - Skyddar mot byggfukt och mögel • Lätt • Extremt energisnål • Lättatt attinstallera installera

Vind

Vind

samt. Den är lämplig för alla vindar mellan

MedMed TrygghetsVakten Vind skyddar dugynnvinden samt.

Den är lämplig för alladå vindar mellan Vind skyddar du vinden det ärTrygghetsVakten fuktigt uteTrygghetsVakten och ventilerar det är Vind ventilationen när TrygghetsVakten Vindstänger stänger ventilationen kvm.

20-20 000 kvm. mot000 fukt och mögel.

TrygghetsVakten Vindnär stänger •20-20 Lätt att installera mot fukt och mögel.

TrygghetsVakten Vind stänger samt.

Den är lämplig för alla vindar mellan Med TrygghetsVakten Vind duoch vinden det är fuktigt uteute och ventilerar då det är gynndet är fuktigt och ventilerar dåute är gynnventilationen när det ärärskyddar fuktigt och ventilerar ventilationen när det fuktigt ute ventilerar TrygghetsVakten Vind stänger ventilationen när 20-20 000 kvm. samt.

Den är lämplig för allavindar vindar mellan samt.

Den är lämplig för alla mellan mot fukt och mögel.

TrygghetsVakten stänger Besök oss på Nordbygg Med TrygghetsVakten Vind skyddarVind du Besök oss på Nordbygg Med TrygghetsVakten Vind skyddar du vinden vinden då det är gynnsamt. då det är gynnsamt. det är fuktigt uteennär och ventilerar då det är gynni-För monter AG: 37 ventilationen det är -För torr och säker vind! ute och ventilerar Kontakta oss förfuktigt dimensionering! i monter AG: 37 en torr och säker vind!

Kontakta oss för dimensionering! samt.

Den ärpå lämplig förVind alla vindar Besök oss Nordbygg Med TrygghetsVakten skyddarmellan du vinden då det är gynnsamt. i monter -För enAG: torr37 och vind!

Kontakta osssäker för dimensionering!

www.trygghetsvakten.se www.trygghetsvakten.se

031-760 2000 • 08-4100 18191819 • 040-630 1940 1940 031-760 2000 • 08-4100 • 040-630

www.trygghetsvakten.se www.trygghetsvakten.se

www.trygghetsvakten.se 031-760 2000 • 08-4100 1819 1817 • 040-630 1940 031-760 2000 • 08-4100 031-760 2000 • 08-4100 1817

www.trygghetsvakten.se

031-760 2000 • 08-4100 1817

BGreen-it - komplett system för

Gröna väggar, gröna tak och takterrasser

Hållbara, miljövänliga lösningar med stor vikt på säkerhet

BGreen-it skapar gröna oaser i städerna med effektiva och kundanpassade lösningar till alla typer av gröna väggar, gröna tak och takträdgårdar.

www.byggros.com Produkter för branta och låglutande tak

Kvalitet, säkerhet och kompetens i varje moment

Isola utvecklar och levererar funktionella tak och fasadprodukter till den nordiska byggbranschen - Bitumenbaserade tätskiktsmattor och membraner - Takshingel - Plåttak Powertekk - Underlagstäckningar/underlagsdukar - Gröna tak - Tyvek® Vindskydd och Underlagstak

www.bf.nu Bygg bättre, enklare

KONSULTERANDE INGENJÖRER

BESIKTNINGSFÖRRÄTTARE SVERIGE AB

Radon Av SBSC Certifierade besiktningsmän För sprinkler-, brandlarm och inertgasanläggningar Umeå · Sundsvall · Leksand · Stockholm · Norrköping Örebro · Karlstad · Ystad

08-410 102 30 • www.mpa.nu • info@mpa.nu

• Mätning • Utredning • Åtgärder

RN Projektresurs AB

Verksam inom projekt och förvaltning

Robert Norman

Org nr 556786-4987

Byggnadsingenjör SBR

www.fst-ab.com

073-962 59 06 norman.robert@telia.com Besöksadr: Värmdövägen 738, Saltsjö-Boo Postadr: Box 146, 132 23 Saltsjö-Boo

Är kunden nöjd är jag nöjd

VI UTFÖR - PROJEKTERING - CAD 2D & 3D - PROJEKTERINGSLEDNING - PROJEKTLEDNING - BYGGLEDNING - BAS-P / BAS-U - ENTREPRENADBESIKTNING - STATUSBESIKTNING - KA-UPPDRAG ENLIGT PBL

www.jefoab.se

info@jefoab.se

Av SBSC cert. besiktningsfirma för – Brandlarm – Talat utrymningslarm Av Rise cert. entreprenadbesiktningsman Telefon: 070-374 02 62 E-post: info@arbrandsakerhet.se

Gör rätt från början Anlita ett auktoriserat Säker Vatten-företag som kan de nya Branschreglerna. → www.säkervatten.se

www.projektkraft.com

www.vega-husbesiktning.se jonas@vegahusbesiktning.se Levins gränd 3, 136 58 Vega

Många nya uppdrag.

Tack vare vår inriktning - komfort inne och mindre co2 ute.

Vi llhandahåller expertkompetens inom VVS, Kyl, SÖ, Energi och Teknisk förvaltning Besiktningar, projektledning, projektering och injustering sedan 1985

Stockholm 08-585 375 00 Örebro 019-19 27 70 Göteborg 031-774 39 71 Sandviken 026-27 00 66

www.bkkonsulter.se

TEKNIK, KVALITET & IDÈ

ETT HELHETSPERSPEKTIV PÅ FASTIGHETER NACKA • VARBERG WWW.TQI.SE • 08-567 021 00

JURISTERNA PÅ FOYEN ADVOKATFIRMA

Här skriver juristerna på Foyen Advokatfirma om ett aktuellt ämne i varje nummer.

JOHANNA HELLSTRÖM Advokat johanna.hellstrom@foyen.se

Godtagbara bevis vid krav på kvalitets- och miljölednings­ system i upphandlingar Det är vanligt förekommande att upphandlande myndigheter i sina upphandlingar ställer krav på att anbudsgivare ska ha kvalitets- och miljölednings­ system. Kraven kan ställas som kvalificeringskrav, men också som särskilda kontraktsvillkor. Men vilka bevis ska anbudsgivare lämna in för att visa att kra­ ven är uppfyllda? Advokat Johanna Hellström redogör för rättsläget och den senaste praxisen inom området.

NÄR KRAV AVSEENDE kvalitets-

och miljöarbete ställs som kvalificeringskrav har upphandlande myndigheter enligt 15 kap 14 och 15 §§ lou möjlighet att kräva att leverantörer visar upp ett intyg, utfärdat av ett oberoende organ, om att leverantören följer vissa kvalitetssäkringsstandarder. Även likvärdiga intyg från organ etablerade inom europeiska ekonomiska samarbetsområdet (ees) måste godtas av den upphandlande myndigheten.

Vidare gäller att den upphandlande myndigheten ska godta även andra bevis, om leverantören kan visa att åtgärderna är likvärdiga med de som erfordras i det ledningssystem eller den standard som myndigheten har krävt. Detta gäller dock endast i det fall en leverantör inte kan få tillgång till intyget inom den angivna tidsfristen och att detta inte beror på leverantören eller något förhållande på leverantörens sida. Av bestämmelserna följer vidare vissa krav på hur den upphandlande

40

myndigheten ska precisera kravet genom hänvisning till vissa standarder.

KVALIFICERINGSKRAVEN KAN

också vara alternativa på så sätt att anbudsgivare antingen ska vara certifierade enligt en standard, eller arbeta enligt ett eget likvärdigt certifierbart ledningssystem som anbudsgivaren avser att använda vid utförandet av aktuellt kontrakt, eller ha ett system för kontinuerlig kvalitetsledning

och ett system för kontinuerlig miljöledning. Alldeles oavsett hur kraven utformas så har den upphandlande myndig­ heten rätt att kräva in någon form av bevis för att säkerställa att kravet är uppfyllt.

Vilka bevis, utöver certifikat, kan då vara godtagbara till styrkande av att krav på kvalitets- och miljöledningssystem uppfylls?

KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG har i mål nr 3914-14 ansett att en

anbudsgivare inte får åberopa ett annat företags miljö- och kvalitetsledningssystem. Kammarrättens argument har i detta avseende varit att kvalitets- och miljöledningssystem utarbetas individuellt för det enskilda företaget och att det endast är detta företag som anses bundet av de aktuella systemen. Enligt kammarrätten utgör krav på att anbudsgivaren ska ha sådana ledningssystem ett kvalitetskrav och inte ett krav på att anbuds­

HUSBYGGAREN NR 2.2021

JURISTERNA PÅ FOYEN ADVOKATFIRMA

givaren ska ha en viss kapacitet för att utföra tjänsten, varför det inte är möjligt att åberopa annat företags kapacitet i det avseendet. Även kammarrätten i Sundsvall har i senare avgöranden gjort samma bedömning. 1 KAMMARRÄTTEN I SUNDSVALL har vidare i mål nr 1949-16 uttalat att upphandlande myndigheter kan föreskriva att anbudsgivare antingen ska vara certifierade enligt en standard eller arbeta enligt ett likvärdigt certifierbart system. Som bevis kan därmed den upphandlande myndigheten begära in antingen ett certifikat eller en redovisning av ett likvärdigt certifierbart ledningssystem som anbudsgivare avser att använda vid utförandet av aktuellt kontrakt. I den upphandling som var föremål för kammarrättens prövning kunde leverantörer välja mellan just dessa alternativ. Den vinnande leverantören hade hänvisat till sitt moderbolags ledningssystem som det ledningssystem som leverantören avsåg arbeta efter. Kammarrätten ansåg att leverantören genom den hänvisningen redovisat vilket ledningssystem leverantören avsåg att använda. Kammarrätten ansåg att leverantören på egen hand uppfyllde kravet och att det inte var fråga om att åberopa ett annat företags kapa­ citet.

KAMMARRÄTTEN I JÖNKÖPING

prövade i mål nr 1032-20 om det krävdes en utförlig beskrivning av anbudsgivares egna system för kvalitets- och miljöledning. I upphandlingsdokumenten angavs att anbudsgivaren skulle ha ett system för kontinuerlig kvalitetsledning och ett system för kontinuerlig miljöledning. Ett eget kvalitetsledningssystem skulle innehålla kvalitetspo1. Kammarrätten i Sundsvall mål nr 569-572-18 och mål nr 573-576-18

HUSBYGGAREN NR 2.2021

licy och rutiner för egenkontroller och ett eget miljöledningssystem skulle innehålla miljöpolicy, rutiner för egenkontroller, rutiner för att minimera transporter i uppdraget och rutiner för minimering av spill samt miljöriktigt omhändertagande av restprodukter.

Den vinnande anbudsgivaren hade inte ett certifierat kvalitets- respektive miljöledningssystem utan istället egna system. Domstolen uttalade att för att en anbudsgivare med egna system ska uppfylla de obligatoriska kraven så krävs det att anbudet innehåller uppgifter om det som särskilt efterfrågas i upphandlingsdokument. Domstolen konstaterade att det inte kunde utläsas att det krävdes en utförligare beskrivning av respektive punkt för att kraven skulle vara uppfyllda, utan att det med hänsyn till den allmänna formuleringen i upphandlingsdokumentet fick anses vara tillräckligt med en faktisk uppgift om det som särskilt efterfrågades. Således ett relativt lågt beviskrav.

KAMMARRÄTTEN I JÖNKÖPING har

nyligen i ett avgörande, mål nr 2359-20, även prövat frågan om en objektspecifik plan kan tjäna som bevis och likställas med vad som krävs enligt standarderna iso 9001 och 14001. I den upphandling som var föremål för kammarrättens prövning hade den upphandlande myndigheten föreskrivit att anbudsgivaren skulle ha ett kvalitetsledningssystem och ett miljöledningssystem som motsvarar kraven i nämnda ISO-standarder. Det föreskrevs vidare i upphandlingsdokumentet att anbudsgivaren hade att beskriva såväl kvalitets- som miljöledningssystemet. Kammarrätten uttalade att hänvisningarna till två internationella standarder innebar att anbudsgivares kvalitets- och miljöledningssystemen måste vara uppbyggda på ett sådant sätt att

de åtminstone till största del uppfyller kraven som följer av standarderna. Kammarrätten uttalade vidare att det som kännetecknar ett ledningssystem är bland annat en redovisning av övergripande målsättningar, metoder och rutiner samt redogörelser för hur målsättningarna ska uppnås.

Den vinnande anbudsgivaren hade till sitt anbud bifogat handlingar benämnda ”Kvalitetsplan” och ”Miljöplan” som till sin utformning inte var övergripande utan snarare tydde på att det var planer avsedda att tillämpas i ett specifikt projekt. Det saknades exempelvis information om anbudsgivarens övergripande rutiner för kvalitets- och miljöarbetet. Kammarrätten ansåg att bristerna i handlingarna innebar att det var tydligt att anbudsgivaren inte hade lämnat beskrivningar av kvalitetsoch miljöledningssystem som var likvärdiga med vad som krävdes enligt standarderna ISO 9001 och 14001 och underkände således de planer som lämnats in i anbudet, vilket alltså medförde att den vinnande anbudsgivarens vid en ny utvärdering inte skulle kvalificeras.

SAMMANFATTANDE REFLEKTION

Upphandlande myndigheter har ett relativt stort utrymme att utforma kvalificeringskraven i en upphandling och ställa krav på såväl kvalitetssom miljöarbete. Till begränsande av detta utrymme har upphandlande myndigheter att förhålla sig till principen om proportionalitet på så sätt att den upphandlande myndigheten är förhindrad att uppställa krav som är oproportionerliga i förhållande till upphandlingsföremålet. När upphandlande myndigheter väl valt att ställa krav på kvalitets- och miljöarbete åligger det anbudsgivare att noggrant gå igenom kraven och bifoga den bevisning som krävs för att styrka att kraven uppfylls.

AV PRAXIS KAN VI konstatera att det inte är möjligt för en anbudsgivare att åberopa ett annat företags kvalitets- eller miljöledningssystem och vi kan konstatera att det kan vara tillräckligt att redovisa vilket ledningssystem man avser tillämpa om kravet i fråga lämnar det utrymmet.

För det fall upphandlingsdokumentet är knapphändigt och inte innehåller utförlig reglering av vad anbudsgivarens redovisning ska innehålla så har anbudsgivare att förhålla sig till de formuleringar som anges i upphandlingsdokumentet. Beviskravet kan alltså i vissa avseenden vara relativt lågt ställda. Därutöver kan konstateras att det inte är jämförbart att bifoga objektsspecifika planer till styrkande av krav på kvalitets- och miljöledningssystem. En objektsspecifik plan tar sikte på utförandet av det aktuella kontraktet och visar inte övergripande målsättningar, metoder och rutiner för kvalitets- och miljöarbetet.

FÖR ANBUDSGIVARE är det sam-

manfattningsvis klokt att noggrant läsa igenom kraven i upphandlingsdokument och säkerställa att de bevis som anbudsgivaren lämnar in motsvarar det som efterfrågas och beskrivs i upphandlingsdokumentet. Möjligheterna att komplettera sitt anbud efter anbudstidens utgång är mycket begränsade varför risken att diskvalificeras blir överhängande om detaljer om beviskraven förbises. ■

HAR DU FRÅGOR? ■ Som SBR-medlem har du möjlighet att kostnadsfritt ställa frågor till ­juristerna på Foyen Advokatfirma via ­telefon 08 - 506 184 00.

41

Projektnyheter Hyresrätter i 24 våningar

Science Park Towers i Jönköping

Skanska har tecknat avtal med Union Investment Real Estate Gmbh, UniImmo Deutschland fund om att bygga hyreslägenheter i Helsingfors, Finland. Den 24 våningar höga byggnaden omfattar 216 hyreslägenheter, med en total yta om cirka 11 900 m2. Byggnaden kommer att motsvara den högsta energieffektivitetsklassen och inkluderar solpaneler på taket som hjälper till att generera en del av den el som används av fastigheten. Dessutom kommer ett system för att återvinna värme från spillvatten att installeras. Byggandet är planerat att starta i mars 2021. Byggnaden kommer att vara färdigställd till det andra kvartalet 2023. www.skanska.se

ncc ska i samverkan med Jönköpings kommuns Fastighetsutveckling AB bygga kvarteret och framtidens mötesplats Science Park Towers i centrala Jönköping.

Kvarteret består av en lägre bas i tegel och fyra torn i olika höjd, från sju till femton våningar. Totalt omfattar byggnaderna omkring 13 000 m2 och kommer främst att bestå av kontorslokaler men även konferens- och eventytor. Restaurang och lounge byggs i bottenplan. Under mark finns ytor för service och drift.

Som en del i att skapa en mötesplats för hållbart entreprenörskap och innovation utförs projektet med fokus på hållbarhet och resurseffektivitet. Exempelvis kommer digitala tjänster att användas för att spåra och optimera användningen av maskiner, fordon och verktyg samt miniminera transporter till och från arbetsplatsen.

Uppdraget är en totalentreprenad som genomförs i partnering. Samarbetet inleddes 2019 och sedan dess har parterna planerat, budgeterat och projekterat för byggnationen. Markarbeten har påbörjats och kvarteret beräknas stå färdigt sommaren 2023. www.ncc.se

48 borätter i centrala Jönköping I området Liljeholmen, centralt i Jönköping och nära Vätterstranden, ska ncc bygga hsb Brf Fågeln. Kvarteret omfattar 48 bostadsrätter som fördelas i fyra hus med fyra våningar. Lägenheterna blir i varierande storlekar mellan 2–4 rum och kök med uteplats eller balkong. Husen får en fasad av tegel i tre kulörer med inslag av glas och metall. Mellan huskropparna skapas en innergård med grön­ytor samt lek- och sittplatser. Det byggs även gemensamma utrymmen som styrelserum, tvättstuga, cykelförråd och rum för övernattande gäster. Byggstart sker under våren 2021. www.ncc.se

Målet, att uppnå halverad klimat­påverkan I ett traditionellt nybyggnadsprojekt släpps det idag ut ca 450 kg CO2/m2. Nu påbörjar Fabege projekteringen av Park­ huset i Solna Business Park som förväntas uppnå ett utsläpp på 225 CO2/m2 – en halverad klimatpåverkan i jämförelse med ett traditionellt nybyggnadsprojekt.

För att uppnå målet kommer bl.a. byggdelar från ett rivningsprojekt i Solna Business Park att återbrukas. Tillsammans med rise, ncc och Codesign har en utredning gjorts för att säkerställa att delar från betongstommen kan återbrukas i nybyggnationen av Parkhuset. Ett preliminärt 42

resultat av utredningen visar att ca 3 500 m2 håldäckselement kan återbrukas, vilket motsvarar en besparing på ca 300 ton CO2.

Vidare byggs Parkhuset med trästomme och klimatsmarta materialval genom hela projektet. På så sätt kan utsläppen sänkas till 225 CO2/m2.

Parkhuset blir första projekt ut i forskningsprojektet Återhus – att bygga hus av hus. Återhus möjliggör återbruk av tunga byggnadsdelar i en branschövergripande övergång till cirkulär ekonomi, och fokuserar på stomdelar och fasad av betong och stål för återbruk inom ny- och ombyggna-

tion. Projektet består av 13 samverkanspartners och utförs med stöd från Vinnova.

Källa: Fabege

HUSBYGGAREN NR 2.2021

Projektnyheter Ett helt nytt kvarter i Spånga I kvarteret Ferdinand 9 vid Bromstens­vägen i Spånga i västra Stockholms planerar Magnolia Bostad och Heimstaden för 141 bostäder samt för ett äldreboende med 80 platser.

Bostäderna har promenadavstånd till Spånga Station med pendeltåg, bussar och centrum. Det nya kvarteret har en stor livsmedelsbutik och parkering i markplan. Ovanpå byggs bostäder för små och stora familjer. Från välplanerade lägenheter om 1–3 rok till stadsradhus om

4 rok. Taken på radhusen kommer kläs med sedumväxter för en hållbar hantering av dagvatten. Äldreboendet omfattar 80 lägenheter, gemensamhetslokaler och lokaler för personal. Den gröna innergården är upphöjd i två våningar från gatan vilket skapar ett ljust läge. Projektet kommer även ha sex LSS-lägenheter. Magnolia Bostad är projektledare och driver genomförandet av projektet som köptes av Heimstaden Bostad i december 2019. Totalentreprenör är Consto AB. Kvarteret färdigställs våren 2024. Källa: Magnolia Bostad

Dädesjö nya skola i Braås Ungdoms­lägenheter på Kungsholmen Stockholmshem bygger 152 nya student- och ungdomslägenheter på Sankt Göransgatan, mellan Fridhemsplan och Hornsberg. Tillsammans med befintliga lägenheter, som rustas upp, blir det totalt 229 student- och ungdomsbostäder. Bostäderna är en del i Stockholms stads satsning att bygga 140 000 nya bostäder till 2040. Det blir två nya åtta- respektive niovåningshus samt en påbyggnad på ett befintligt lägre hus. Lägenhetsstorlek är primärt ettor, men även ett antal tvåor. Husen binds samman av en gång och i ena huset planeras ett kafé på bottenvåningen. Projektet startade i december 2020.

Husen beräknas stå klara för inflyttning 2022/2023.

Skolbyggnaden kommer att innehålla en avdelning för barn 1–3 år, två avdelningar för barn 4–5 år, tre avdelningar för F-3 samt tillagningskök för 150 portioner, teknikutrymmen och personalutrymmen. I entreprenaden ingår även byggnader för förråd och miljöhus. De nya lokalerna omfattar 1 281 m2 varav 1 144 m2 är skola /förskola och 137 m2 är tillagningskök. Peab ska bygga den nya skolan enligt miljöcertifieringen Miljöbyggnad Silver.

Stommen kommer att bestå av trä på betongplatta. Fasaden kommer att täckas av en träpanel och taket ska förses med bandtäckt plåt, solceller och sedum. www.peab.se

Mälarbanans utbyggnad öppnar omfattande stads­utveckling I samband med att Mälarbanan byggs ut genom Solna och delar av järnvägen förläggs i tunnel frigörs mark i centrala Huvudsta som möjliggör en stadsutveckling omfattande cirka 150 000 m2 med nya gröna stadskvarter, bostäder och arbetsplatser. Förslaget till detaljplan är föremål för samråd under våren 2021. Parallellt med detaljplanearbetet har Solna stad kommit överens om att utveckla den mark som frigörs intill och ovanpå tunneln tillsammans med Skanska Sverige och Fabege.

Totalt uppgår stadsutvecklingsprojektet i centrala Huvudsta till 15 miljarder kronor.

Byggstart för utbyggnaden av Mälarbanan är planerad till 2023 och den nya bebyggelsen planeras att uppföras under perioden 2030–2040.

HUSBYGGAREN NR 2.2021

43

Marknadsnytt Ballast med mins 50 procent återvunnet

Brandmotstånd vid ventilerad takfot

Under varumärket eco-Ballast kommer Swerock att introducera produkter utvecklade för specifika bygg- och anläggningsändamål. Råvarorna kan vara industriella biprodukter eller överskott från bygg- och anläggningsprojekt, såsom schaktmassor eller entreprenadberg från tunnelsprängningar.eco-Ballast utgörs av minst 50 procent återvunna råvaror. Många eco-Ballast produkter kommer att helt bestå av återvunna råvaror, men ibland kan en viss inblandning av jungfrulig ballast ge det bästa resultatet. Eftersom tillgången på råvaror för återvinning kommer att variera över tid och geografiskt kan även utbudet av ecoBallast göra det. eco-Ballast är cemärkt, miljöoch hälsodeklarerad verifierat genom tredje­parts­ granskning.

Källa: PEAB

Tenmat Mark 2 är ett nytt, smidigt och säkert brandtätningssystem bestående av ett massivt svällband och ett finmaskigt, hållfast aluminiumnät för skydd av luftspalter i takfot.

I händelse av en brand förseglar det breda, brandsvällande bandet luftspalten. Samtidigt fastnar sticklågor, gnistor och värme effektivt i det flamskyddande nätet, som fungerar som en barriär mot lågorna och begränsar risken för brandspridning via luftspalten vidare in till vinden.

Tenmat Mark 2 kan i det utförande som beskrivs i tillhörande montageanvisning användas för att uppfylla avsnitt 5:535 i bbr. (btu 210125).

Det brandsvällande bandet är bedömt och godkänt av Byggvarubedömningen och även bedömt av SundaHus, samt listat i Svanens Husproduktportal och därmed godkänt att använda i Svanenmärkta byggprojekt. www.flameguard.se

Filmar håligheter i väggar och tak

EPD som tar hänsyn till betongens upptag av CO2

VidoFlex g4 xxl är ett professionellt videoinspektionssystem för visuell kontroll vid svårtillgängliga ställen t.ex. i rör, håligheter i väggar och tak, bakom kablar och ledningar och motorfordon som ska inspekteras visuellt. Den långa, flexibla kabeln är perfekt för användning på längre avstånd. Effektiv led-objektbelysning säkerställer tillförlitlig bildtagning, även i svåra förhållanden. Färgåtergivningen ger en extremt realistisk bild och detaljer kan tydligt fångas med zoomfunktionen. www.blinken.eu

44

I mars godkändes betongtillverkaren Betongindustris nya miljödeklaration, epd för Fabriksbetong till Vägg- och Bjälklag. Nytt för denna epd är att beräkningar för koldioxidupptaget i betong ingår för första gången. Därmed ges möjlighet att på ett mer korrekt sätt beräkna hur en betongkonstruktion påverkar klimatet under hela livscykeln För att kunna beräkna karbonatiseringen under produktens bruksskede (b1) krävs det kännedom om betongens sammansättning och även om den blivande produktens geometri och exponering skriver Betongindustri i ett pressmeddelande. Läs mer om betydelsen av betongens CO2uppdag i Husbyggaren nr 1/2021.

HUSBYGGAREN NR 2.2021

Nytt från SBR

Utan sill – inget Malmö Det var sillen som gjorde att Malmö växte fram och runt 1200-talet landade vid havet där staden idag är belägen. Sill för att vi på den tiden av olika skäl inte fick äta kött alla dagar. När reformationen kom, i alla dess former, ändrades förutsättningarna och Malmös förändringsresa, mot den industristad som den kännetecknas av, började.

PÅ 15- OCH 1600-TALEN har Malmö sin stor-

hetstid med sin geografiskt utmärkta placering mitt i Danmark. Öresundstullen, som upptogs av den danska staten, var en inkomstdrivande intäkt. När Malmö blev svenskt var staden inte längre geografiskt lika strategiskt placerad.

Man har från Malmö exporterat oxar, hästar och spannmål sedan 1700-talet, vilket har fortsatt under flera århundraden framöver. Det var tack vare denna export som Frans Suell insåg värdet av att anlägga en hamn där båtarna kunde lägga till och varorna lastas på direkt från kajen. Hamnen kom att få stor betydelse för stadens utveckling. Idag använder hamnoperatören cmp, Copenhagen Malmö Port, hamnen för en massiv bilimport.

KOCKUMS TILLVERKNING AV BÅTAR etablerades

vid en docka som Malmö stad en gång hade byggt i hamnen. Kockums är en av Malmös mer signifikanta industrier. Andra verksam-

HUSBYGGAREN NR 2.2021

heter som vuxit och etablerat sig i Malmö tack vare hamnen är till exempel tillverkningen av choklad. Cloetta, Mazetti och flertalet andra chokladtillverkare har verkat i Malmö under årens lopp. Även nära hundra textilindustrier har funnits i Malmö genom tiderna.

I MALMÖ HAR INDUSTRIERNA varit byggstenarna för staden, därför låg alla fabriker naturligt i centrum. Idag finns inte plats för fabriker i centrum där den moderna människan vill bo. Vad händer nu med alla gamla byggnader som en gång byggde denna stad?

DE SVARTA RÖKPELARNA SOM man ser bolma

ur fabrikernas skorstenar på bilder från Malmö signalerade på den tiden rikedom

och pengar. Idag signalerar svart rök något helt annat. Även flera kemifabriker har haft sin etablering i Malmö, och det får vi idag bokstavligen städa upp efter med områden där marken är kraftigt förorenad och inte lämpar sig för bostadsetablering utan omfattande och kostsam sanering.

EN GÅNG I TIDEN gick det tåglinjer rakt ige-

nom hela staden, men 1955 fick tågen stå tillbaka för det mer populära transportmedlet – bilen.

TROTS ATT SÅ

MYCKET har hänt

över åren kan man fortfarande skymta det industrihistoriska Malmö på sina håll. Visst är det synd att renovera bort de spår av användning som en byggnad har fått igenom åren, tack vare sina olika anvvändningsområden.

Avslutningsvis summerar jag föredraget om Malmös industrihistoria med att reflektera över påståendet om att en stads historia ibland är ”ljug” och en försköning av verkligheten – för mig handlar det om säljande marknadsföring! ■ Föredraget hölls av Christian Kindblad och arrangerades den 16:e mars av Malmöavdel­ ningen och referatet är skrivet av Stina Albing, styrelseledamot lokalavdelningen Malmö. Christian Kindblad är lokalhistori­ ker med Malmö och Falsterbonäset som expertområde, samt ledamot av Skånes Industri­historiska förening.

45

Nytt från SBR

Kurser & utbildningar ■ Kombinerad entreprenadjuridik Datum: 21–22 april

Deltagare: Detta är en tvådagarskurs i entreprenadjuridik som riktar sig till alla om tillämpar ab 04 och abt 06.

Kan du tolka kontraktshandlingar?

Vilka ersättningsregler finns och hur til�lämpas och tolkas dessa? Vad är egentligen hinder, forcering och rubbade förutsättningar? Får entreprenören avbryta arbetena och när i så fall? Vilka regler gäller vid skadestånd? Vad är besiktningsmannens uppdrag och ansvar?

Föreläsningarna varvas med övningsexempel som vanligtvis bygger på verkliga rättsfall. Fördjupa dina kunskaper i ab och abt och lär dig undvika fallgroparna.

Mål med kursen: Kursen ger dig grundläggande kunskaper i entreprenadjuridik samt möjlighet för dig att ta upp praktiska frågor från din vardag. Vid

SBR finns för dig!

Förbundet bildades 1951 och är en ideell yrkesorganisation med 2 800 medlemmar i 22 lokalavdelningar. SBR utvecklar och marknadsför medlemmarnas kompetens och bevakar deras intressen. SBR erbjuder bland annat utbildningar, expertrådgivning och kollegialt nätverkande.

Medlemmar får använda den skyddade titeln Byggingenjör SBR. SBR representerar Sverige i det europeiska samarbetsorganet AEEBC och sam­verkar med systerorganisationer i Norden. SBR ger även ut branschtidningen Husbyggaren.

För medlemskap krävs bygg­ingenjörs­ examen eller motsvarande.

Studenter kan ansluta sig till SBR. Mer information: www.sbr.se

46

kurstillfället kommer vi att gå igenom standardavtalen ab 04 samt abt 06, de viktigaste regelverken i en entreprenad.

Efter kurstillfället har du kunskaper om beställarens och entreprenörens skyldigheter och rättigheter. Du ska också erhållit mer kunskap om besiktningens och besiktningsmannens funktion och rättsverkan.

■ Byggprojektledning – hela bygg­ processen Datum: 26–29 april

Vill du utveckla dig som projektledare?

Då är sbrs kursprogram för Byggprojektledare något för dig. I anslutning till detta block finns möjligheten att skriva tentamen som ligger till grund för möjligheten till medlemskap i SBRs expertgrupp för Byggprojektledning samt ansökan om Av sbr godkänd Bygg­ projektledare och certifiering via rise.

Under kursdagarna fokuserar ni på: Ledarskap, initiering hela byggproces-

Ett urval av våra kommande kurser under våren, samtliga kurser finner du på: www.sbr.se sen, styrning, planering, ekonomi, myndighet och planprocessen, genomförande, avslut samt juridik.

■ Avancerad entreprenadjuridik Datum: 24 maj

Innehåll: Genomgångar av de senaste rättsfallen inom entreprenadjuridiken med hjälp av grupparbeten. Genomgång av frågorna och svar samt alternativa lösningar sker gemensamt.

Genomgång av de administrativa föreskrifterna, dess svagheter diskuteras och gås igenom, med särskild inriktning på det senaste inom branschen. Är det möjligt att skriva rätt i de administrativa föreskrifterna?

Kursen bygger på ett aktivt deltagande av kursdeltagarna och omfattar alla fackområden där ab 04 och abt 06 tillämpas. Jämförelse sker även med andra standardavtal som förekommer inom entreprenadbranschen.

SBR Byggingenjörerna Svenska Byggingenjörers Riksförbund Hornsbruksgatan 19, 1 tr 117 34 Stockholm. info@sbr.se HEMSIDA www.sbr.se

MIKAEL HÄGG Svensk Entreprenadförmed-

FÖRBUNDSORDFÖRANDE

RICKARD LINDGREN Projektkonsult

Anders Hedén

VD

Björn Edebrand, 08-462 17 95 MEDLEMSÄRENDEN

Anna Nyqvist, 08-462 17 92

UTBILDNING

Linn Bessner, 08-462 17 93, Alex Cohen, 08-462 17 94

ling AB, Enhörna

RALF MALMBERG HIFAB AB, Huddinge HÅKAN J ROTH Vinnergi AB, Borås MICAEL BODE Cebratic Consulting AB,

Västerås

i Umeå AB, Umeå

PETTER MOBERG Mobergs Byggkonsult AB,

Mellbystrand

JOEL HEINZE Energikompetens AB,

Enköping

FELIX ÖSTRÖM Metod Arkitekter AB,

Stockholm

JURIDIK

JOHAN BRANDT Sweco Sverige AB, Solna

FÖRSÄKRINGAR

MATTIAS JOHANSSON CMB Projekt AB,

Foyen Advokatfirma AB, 08-506 184 00

SBR:s försäkringsservice, 08-23 33 10

EMIL HAUGDAHL Enköping

Södra Sandby

BOKHANDEL

ANDERS HOLMSTRÖM Anders Holmström

ANSVARIG BYGGTEKNIKSKA FRÅGOR

CHRISTIAN OPPSTEDT Åkermans Ingenjörs-

Svensk Byggtjänst, www byggtjanst.se Camilla Werme och Said Elmi

Nya medlemmar. Välkomna!

JOHANNES TSINTZIRAS Newsec Property Asset Management Sweden AB, Rönninge

Hisskonsult AB, Åkersberga

byrå AB, Strandbaden

JOHANNA YNGVE Anders byrå AB,

Östhammar

GUNILLA WALDEMAR Svensson & Waldemar

Byggritningar AB, Sparreholm

HUSBYGGAREN NR 2.2021

SBRs nya expertgrupp

Nya expertgruppens styrelseordförande

Idag har sbr expertgrupper för entreprenadbesiktning, överlåtelsebesiktning, kontrollansvariga och byggprojektledare. Efter medlemsundersökningen i höstas stod det klart att Tekniska specialister kommer bli SBRs femte expertgrupp.

Syftet med gruppen är att: ■ Marknadsföra våra medlemmar som har olika specialiteter som t.ex. brand, fukt, ljud, ventilation m.m.

■ Ge möjlighet att nätverka, skapa samarbetsmöjligheter och uppdrag ■ Ta tillvara specialistkompetens bättre i utbildningar både internt och externt ■ Skapa förståelse och sprida kunskap mellan yrkesroller och inom bygg­ processen ■ Skapa en kvalitetsstämpel för specialister ”Av SBR godkänd specialist” Gruppen kommer till stor del följa utformningen som våra övriga grupper.

Arbetsgruppen för Tekniska specialister kommer nu i vår starta sitt arbete med utformning, regler och verktyg under ledning av ordförande Christopher Ågren. ■

Det ska bli väldigt roligt att tillsammans med andra medlemmar i SBR bygga upp en ny expertgrupp för Tekniska specia­ lister. Jag är övertygad om att vi tillsammans, inom olika tekniska specialistgrupper, har en god möjlighet att påverka vår bransch på ett bra sätt och föra utvecklingen framåt.

Kort om mig. Jag har i olika konstellationer arbetat inom i bygg och fastighetsbranschen sedan 14 års ålder. Mitt allra första jobb var inom fastighetsskötsel på ett hotell.

Redan då tyckte jag att arbetet med fastigheter var spännande och blev nyfiken på att lära mig mer om fastigheter vilket senare ledde mig in på kth och inriktningen byggteknik och hälsa. Det föll sig därför naturligt att jag sedan 2008 arbetat med utredningar av fel, brister och byggskador, mycket kopplat till bristande fuktsäkerhet och försämrad inomhusmiljö. Senaste åtta åren har mitt fokus varit att förvalta mina erfarenheter i det förebyggande arbetet, främst i rollen som fuktsakkunnig samt till viss del inom miljö och energifrågor.

Har även engagemang i, och var med och startade upp en intresseförening vars uppdrag går ut på att driva utvecklingen av Branschstandarden ByggaF (Bygga Fuktsäkert) framåt, t.ex. genom att arbeta för att öka kunskapen om och engagemanget för hållbara byggprojekt och friska inomhusmiljöer.

Jag är 36 år gammal och bor i Stockholm med min sambo och 3-åriga son. Spenderar min fritid med familjen eller ute i löparspåret samtidigt som jag slukar mängder av ljudböcker, poddar och liknande. Har under större delen av livet haft ett intresse för psykologi, filosofi och personlig utveckling som jag mer än gärna reflekterar över tillsammans med andra människor över en kopp kaffe eller liknande.

Tveka inte att höra av dig till mig bara för ett trevligt samtal, nya samarbeten eller om vi som branschorganisation kan stödja dig, ny som befintlig medlem. ■ Christopher Ågren, styrelseordförande SBRs expertgrupp för Tekniska specialister

DANILO ILJIC Hifab AB, Linköping KRISTOFER FRAHM PE Teknik och Arkitektur

AB, Göteborg

MIRELA MUSTIC SARHATLIC AB Hultsfreds

Bostäder, Högsby

ANDERS EDWALL Edwall Projekt AB,

Huddinge

PONTUS PÅLSSON Planör projekt, Kvidinge JOAKIM BYQVIST Projektledarhuset i Stock-

holm AB, Huddinge

JAN KEY-ÅBERG JAKÅ Bygg & Förvaltning

AB, Sundbyberg

ADAM WALTARI Västerås TOBIAS GUSTAVSSON Vinnergi AB, Växjö MORTEN HENRICHSEN Östgöta Byggstatik

AB, Motala

MATTIAS SCHWERDFEGER

Fastigheter.A.Sverige AB (Agera Fastig­ heter), Lerum BJÖRN HALL B.O.505 Consult AB, Vänge MARTIN WASS Arqly Sverige AB, Norrköping MATTIAS ÅKERBERG , Mölltorp MICHAEL HJALMARSSON KLT Konsult AB, Oskarshamn DAVID ZAZI DALZ AB, Tullinge

HUSBYGGAREN NR 2.2021

ROBERT LINDSTRÖM El Av Sol Nordic AB,

Västerås

CONNY ANDERSSON Conny Andersson

Byggkontroll.se, Katrineholm JAN BJÖRKLUND Björklund Projekt AB, Trosa NICKLAS KARLEN NiKar AB, Vallentuna LARS GERKE OBOS Bostadsutveckling AB, Torslanda RENEE BERECZ Danderyds kommun, Rånäs ARMIN KHAZRAI Wahlström & Steijner Arkitekter AB, Ytterby LENA PETTERSSON Arqly Dalarna AB, Söderbärke ANDERS HULTGREN Totalprojekt Norr AB, Sundsvall MICHAEL EKBERG Michael Ekberg Consulting AB, Borås MICHAEL BERG Bergs bygg och hår AB, Gislaved ÅKE KECK PE Teknik & Arkitektur AB, Enskede MORGAN EDSTRÖM Kökspennan AB, Stockholm ULF VIKSTRÖM Arqly Sweden AB, Vadstena JOHAN SMEDS Torhamn

Kalendariet ■ KURSER & SYMPOSIER Ledarskap 16 april | DIGITALT Entreprenadbesiktning steg 1 19–20 april | DIGITALT Kombinerad entreprenadjuridik 21–22 april | DIGITALT Fördjupningskurs för Byggnadsinspektörer 23 april | DIGITALT Symposium entreprenadbesiktning 27–28 maj | DIGITALT Kontrollansvarig PBL 17–20 maj | DIGITALT Plåt i teori och verklighet 25 maj | DIGITALT Diplomerad inom fuktmätning 26–27 maj | DIGITALT Areamätning

8 maj, Uppsala ANMÄL AN GÖRS PÅ HEMSIDAN:

sbr.se/byggutbildningar

47

Posttidning B Husbyggaren Hornsbruksgatan 19, 1 tr 117 34 Stockholm

DÅTID SAMTID FRAMTID. Hållbart samhällsbyggande i 150 år Sedan 1871 har cement och betong varit oersättliga material i byggandet av våra samhällen. Det finns ingen tvekan om att materialen är hållbara, det vi bygger i dag kan stå kvar om 150 år.

Nu är utmaningen en annan aspekt av hållbarhet. För att fortsätta utveckla vårt samhälle – men med ett betydligt lägre klimatavtryck än tidigare – behöver alla delar i samhällsbyggnadssektorn arbeta med sin omställning.

Cementas roll handlar om att utveckla cement med så låg klimat­ påverkan som möjligt, och vi har en tydlig ambition att tillverka cement för klimatneutral betong i Sverige 2030.

Nyckeln för att nå målet är ett nära samarbete med beslutsfattare, leverantörer, myndigheter och kunder. Då kommer vi att lyckas.

Läs mer på cementa.se 48

HUSBYGGAREN NR 2.2021