Buestikka 2016 02 by Jan Roar Sekkelsten

Medlemsblad for Norges Bueskytterforbund

BUESTIKKA Nr. 2 Mars 2016 42. 책rg.

Innhold:

Redaksjonelt:

Redaksjonelt ................................................s. 2 Visepresidenten har ordet .........................s. 3 Idrottens grunder, mental trening ............s. 4 Nordisk møte i Helsinki ............................s. 8 Moss bueskyttere feirer 50 år....................s. 10 Regionmesterskap i Midt-Norge ..............s. 14 Bli med på NUM 2016 ..............................s. 16 Høringssvar om tilskudd til idrettsbygg ..s. 18 Regelhjørnet ................................................s. 22 Fra stevnefronten/Deltakertoppen .........s. 23 Nye norske rekorder ..................................s. 26 Norgescupen 2015-2016............................s. 27

Av og til går det vel fort i svingene. Det vet alle som har skrevet ett eller flere scorekort. De rutinerte kan påstå at det er rett fram og enkelt, men i kampens hete er det alltids muligheter for at tall, summeringer og signaturer ikke finner veien dit de skal. Konsekvensene av feil og mangler kan bli avgjørende. Så ille er det heldigvis ikke når det stokker seg i redaksjonen. Men her drysser inn ideer, tekster og bilder til bladet, og der er ikke alltid ting faller på plass der de skal. Når i tilleg g hukommelsen spiller redaktøren et puss, må det følges opp med en justering i ettertid. Tor Solve Tretli kjente igjen både bilde og skytter på omslaget i forrige utgave, men «æren» ble tilskrevet en annen. Så redaktøren rødmer kledelig og beklager, men forsøker seg likevel på nytt.

Manusfrist for neste utgave av Buestikka er 1. april 2016 Forsiden «Finale» Mars er finalemåneden framfor noen. Da er innendørssesongen på hell. KM og regionmesterskap avvikles, for ikke å snakke om NM innendørs. Alle trenigstimene oppsummeres i forsøket på å sette den avgjørende pila nærmest mulig senter i en nervepirrende shoot-off. Forsidebildet er tatt av redaktøren, etter en idé av Sander Roth. Utgiver: Norges bueskytterforbund 0840 Oslo Bankkonto: 5134.06.05997 Tlf: 21 02 97 85 E-post: bue@nif.idrett.no Internet: www.bueskyting.no

Bladet kommer ut med ti nummer årlig, med unntak av januar og juli. Utsendelse ca. den 15. i måneden. Abonnementet er inkludert i medlemskapet i forbundets klubber. For andre kr. 160,- pr. år.

Annonsesatser for stevner: 1/1-side kr. 350,1/2-side kr. 175,Annen annonsering etter avtale. Redaktør: Jan Roar Sekkelsten buestikka@bueskyting.no

VISEPRESIDENTEN har ordet

Det nærmer seg våren og overgang fra skyting innendørs til utendørs. Riktignok er det store forskjeller på starttidspunktet for denne overgangen i vårt langstrakte land, noen setter på seg superundertøyet og varme klær og kjører utendørssesong nesten hele året mens andre helst ikke trekker utendørs før det nærmer seg shorts-vær. Det viktigste er at alle har det morsomt og koser seg med bueskytinga uansett nivå og alder. Når dette skrives har vi tre skyttere til start i VM innendørs, og vi krysser fingrene for vel gjennomført konkurranse. Dette er bare en av mange viktige konkurranser og oppgaver vi må ta tak i dette året. Etter NM innendørs, som er det siste store stevnet innendørs, er det tid for Tinget og flere vedtak i prinsipielt viktige saker basert på spørreundersøkelsen og strategiprosessen som skal behandles. Det er viktig at NBF fortsetter det gode arbeidet som er lagt ned på utvikling av trenerløypa og få på plass en toppidrettsmodell tilpasset vårt forbund. Vi må også legge forholdene til rette for at så mange som ønsker å bruke tid på bueskyting får muligheten til å utfolde seg uansett nivå. Grunnlaget for egen utvikling er det den enkelte skytteren som har ansvaret for, og det er også mange dyktige trenere ute i klubbene som kan bidra til at hver enkelt utøver utvikler seg i riktig retning.

EM Skive i Nottingham i mai og World Cup i Antalya i juni er siste sjanse for å vinne kvoteplasser til OL i Rio. Mange land har allerede kvalifisert seg, og nå skal det kjempes om et antall plasser, både enkeltvis og for lag. Vi kjenner jo til at media har stor oppmerksomhet omkring de Olympiske Leker og at det vil føre til ekstra oppmerksomhet dersom vi klarer å kvalifisere skyttere til Rio. Videre har vi et EM i 3D og et VM i feltskyting i år og vi håper at våre skyttere kan hevde seg i disse mesterskapene, vi har jo gode erfaringer fra 3D og felt fra før. Vi har en positiv stigning i antall skyttere og klubbene må passe på å utdanne aktivitetsledere og trenere i takt med denne stigningen. Dette vil føre til enda flere fornøyde skyttere som kan bidra til å øke aktiviteten vår ytterligere. Sigmund L

Idrottens Grunder

Mental träning, del IV Skrevet av Jennifer, studerar på sjuksköterskeutbildning med specialintresse psykologi, och Leif Janson

Nu är vi framme vid den fjärde artikeln i serien om mental träning. Tänk att det är så många faktorer att hålla reda på, om man vill träffa i mitten så ofta som möjligt. Ett dilemma uppstår dock om man säger att det kan vara dåligt att tänka för mycket. Hur kan nu detta gå ihop, att några skriver flera artiklar om olika problem situationer, men samtidigt säger att man skall tänka mindre? Kanske det är just det vi kan förklara i denna månads upplaga av den mentala träningen. Försvarsmekanismer, skall vi ha sådana? När man kommer till tävlingar får man ofta höra av några konkurrenter om deras krämpor och hur svårt de haft att få tid att träna. Samma förklaringar eller bortförklaringar hör vi också internationellt. Varför gör man just dessa bortförklaringar eller förklaringar? Kan det vara så att man vill tala om i förväg att man är bättre än vad man kan prestera just idag? Bakgrunden kan vara den att man inom sig är rädd och försvarsmekanismer sätter in som en ”räddning”: ”Jag är en förlorare, det går alltid dåligt för mig!” För många ger dessa

förklaringar om problem de haft en lättnad under det tryck man känner inför stundande tävling. ”Nu har alla hört hur illa jag haft det innan tävlingen, nu vet de att jag kan misslyckas.” Detta kan göra att skytten i fråga nu känner att han/hon kan skjuta friare.

Försvarsmekanismer finns i sju olika nivåer och de skall finnas där för att vi skall kunna överleva på ett bra sätt. Men är det bra att man lägger en massa tid på olika bor tförklaringar? ”Hade jag inte missat det sista målet hade jag vunnit!” Tänk om motståndaren, vinnaren, missade det tredje sista målet eller serien. Försök nu sluta med bortförklaringar, hycklande och nedvärdering av motståndarna för att du skall klara dig bättre. Vi som tvingas lyssna på dem som använder dessa metoder förstår precis var du vill ha fram. Du vill vara stjärnan, men det fungerar dåligt just därför a t t d u a nvä n d e r f ö r my cke t koncentration på förklaringar i stället för att använda den till din skjutning.

Mycket ”snack” om problem Mycket talas det också om andra problem, alltför mycket. Det vore bättre att fokusera på den uppgift vi skall lösa istället för problemen som uppstått. Om man råkar ut för ett problem, då finns vi gamla skyttar där för att ge råd. I stort sett alla bågskyttar hamnar förr eller senare i någon formsvacka och olika problem kan uppkomma, problem som för det mesta går att lösa på ett eller annat sätt. Det gäller att ta itu med svårigheter skytten hamnat i direkt, ju snabbare man hjälper till ju lättare kan det va r a a t t l ö s a s vå r i g h e t e n . M å n g a världsstjärnor har haft problem med sin skjutning och många av dem säger att ”det var först efter det att jag löst mina problem som jag blev en riktig bågskytt” bland andra rekurvskyttarna Darrel Pace och Rick McKinney, båda världsrekordskyttar, världsmästare och olympiska mästare och medaljörer. Samtalen Leif haft med dem har betytt mycket för att förstå att det finns möjligheter att lösa skjutningens hemligheter även om det varit motgångar. I Sverige har vi också haft mästerskyttar/ världsmästare som drabbats av problem, innan de presterat i världsklass. Det mesta går att lösa, men det kan vara svårt att alldeles själv chansa på en lösning. Vi är alla olika och olika lösningar kan vara bra att fundera på. Absolut och sträng disciplin är ett första steg att ta.

I alla dessa situationer måste både skytten och tränaren vara ödmjuka. Förklaringar som att vi är många som hamnar i olika svårigheter. Tillsammans skall vi lösa detta, kan vara ett sätt att börja dialogen. Skytten bör acceptera den nivå

vederbörande befinner sig på för tillfället. Om han/hon gör det har man redan funnit en väg till lösning. För ett antal år sedan arbetade Leif med en världsstjärna inom idrotten, en stjärna som efter skada var på väg att dala. Samtalen började på det sätt som ovan beskrivits: a) relationen mellan den aktive och terapeuten (hjälparen), b) acceptera att du hamnat i formsvacka, c) ge tid, inom två år är du tillbaka i världseliten, jag tror på dig. Just detta med att ge tid upplevs ofta av en mindre framstående idrottare som att det måste gå fortare, medan andra idrottare som vill prestera upplever det att man har tid som mycket p o s i t iv t . I d e t n ä m n d a f a l l e t va r vederbörande världsstjärna tacksam för att han fick tid. Nu kunde han börja jobba steg för steg, utan att ha pressen på sig, tack Leif för att jag fick tid. Allmänt har man alldeles för bråttom att lösa problemen, som psykoterapeut kan man träffas under 1 - 1½ år för att lösa problem. En sådan process måste få ta tid. Snabba lösningar kan vara rent av dåliga. Detsamma gäller vår skjutteknik, den skall få ta tid att sätta in ordentligt. Det behöver knappast ta flera år, men att man har ”fått tid” ger bra distans till problemet och man kan prova olika metoder att lösa dem. Rädsla De flesta som förklarat för Leif hur de upplevt problemen menar att de varit alldeles för medvetna om detaljer som siktningen och var de skall träffa i stället för att hålla koncentrationen på det de skall göra, hålla ordning på sina övergripande tankar på sitt utförande. Det att tänka för mycket gör att vi stör den automatiserade tekniken vi lärt in. En bra förklaring till hur

6 vi fungerar är att vi med lätthet kan cykla på en bräda 10 meter lång och 70 cm bred, inga problem. Om vi istället hissar upp samma bräda 10 meter blir det många av oss som aldrig ens skulle våga försöka cykla på brädan. Vad är det som händer med oss när vi skall utföra det senare testet? Vi börjar genast kalkylera med riskerna. Tänk om jag ramlar ner. För oss bågskyttar: ”Tänk om jag missar!” Nu har vi redan tagit fram ett problem.

Liknande känslor får många av oss, som på träning skjuter riktigt bra, men i tävling har betydligt svårare att prestera anständiga resultat. Vi är olika och vi reagerar olika på nya situationer och olika tävlingsmoment. Vi kan träna upp förmågan att klara stressorer (sådana omständigheter som ger oss stress), även vi som kanske är litet rädda. Med bra vägledning och professionell tränarhjälp går det att lösa det mesta. Vi har tidigare nämnt just stresshantering, i nästa artikel försöker vi utveckla den faktorn ytterligare. Jobba med din förmedvetenhet I tidigare artiklar har vi nämnt något om hjärnans förmåga att verka inför en utmaning. Sigmund Freud kallade den förmågan vi fått förmedvetenhet. Därmed kan vi innan vi ställs inför en tuff situation mentalt förbereda oss inför vad som skall göras av oss. Den förmågan kan vi påverka långt i förväg, just innan en tävling eller under tävlingen utnyttja på ett effektivt sätt. Förutsättning ett är att vi aldrig funderar på

svårigheter. Nu programmerar vi in det vi skall utföra, inget annat. I din hjärna har din teknik inprogrammerats, din bästa teknik finns där, kanske maskerad av dina dåliga skott. Förhoppningsvis domineras ditt motoriska minne av bra utförda skott. Dessa bra skott har vi förmågan att ta fram mentalt, uppleva dem om och om igen. Det är nu du har chansen att förstärka din bra teknik, innan du skall skjuta skottet. Ta fram det ur minnet, förstärk känslan och du kan uppleva att det verkliga skottet blir bättre. Det kan vara svårt att direkt få bästa effekt av denna träning, förberedelse för skott. Men det lönar att jobba med den träningen, vi lovar det. Vi tror också att många av oss bågskyttar gör så, men kanske mer eller mindre omedvetet.

På TV kan vi ganska ofta se att många friidrottare inom sig upplever sitt utförande innan själva hoppet eller kastet. De gör en genomgång i det förmedvetna. Det är så vi också kan göra. En annan människa, som få andra, kan visa förmedvetenheten tydligare än Zlatan Ibrahimovitz på fotbollsplanen, där han kan få många olika situationer att registrera, de ändras ju ständigt i en sport som fotboll. Han vet redan när bollen är på väg mot honom vad han skall göra, han har en idé till lösning, kanske han missar någon gång, men för det mesta går det riktigt bra. Zlatan ”vet” också var motståndarna och medspelarna finns, han har en inre bild av situationen, den kan kallas split vision.

7 En studie om straffläggare Just nu är Leif handledare för en student som forskar inom straffläggning i fotboll, allsvenskan, och ishockeys, SHL. De preliminära resultaten visar att förberedelserna är i stort sett helt avgörande för om straffläggaren skall lyckas. I nuet intervjuas också målvakterna i en kvalitativ studie. Vi skriver detta för att vi alla bör ta till oss enkla metoder för att vi alla skall få ut det bästa av oss. Det går, många har bevisat den tesen Skjutningen skall ske med automatik Automatiskt utförande och övergripande tankar på det du skall utföra gäller och kommer alltid att gälla. Därmed är det mycket olämpligt att ge tekniska råd om detaljer under tävling. Man kan gärna påminna om det man kommit överens om under träning och inför ett internationellt uppdrag. För mycket information är för det mesta av ondo för skytten. Enkla ord om att stå rakt, spänn av och gör det du kan, är sådant ni kan ha kommit överens om. Vi är lite primitiva på skjutlinjen då är det dumt

att snacka sönder skjutningen. Efter tävlingen kan det vara bra att fråga vad vederbörande lärt under tävlingen. Där kan du få en riktigt bra bild av vad skytten sysslat med på banan. För mycket information kan ge oönskade sidotankar ”alla tittar på mig”, ”alla ser att jag gör fel, som tränaren säger”. Mina erfarenheter är att många skyttar, även internationellt tror att alla tittar på just dem när de skjuter. Tänk om de tittar på någon annan skytt, sin elev eller… Många tittar förstås på eliten när det börjar dra ihop sig till matchskjutningar. Men för oss vanliga skyttar är den ingen eller få som ser oss.

att försöka uppleva skotten inom dig och att du senare försöker att mentalt plocka fram dina bästa skott. Repetera dem innan du skjuter och prova om du kan ta med dig samma bra känsla. Kom ihåg att göra övningen många gånger den kan ta tid. Inför nästa månad gäller din träning

Denne artikkelen er hentet fra den svenske bueskytterforbundet blad «Bågskytten», og er den andre av fire som vi kommer til å publisere her i Buestikka. Vi takker våre gode naboer i øst for lånet.

Nordisk møte Helsinki, 20. - 21. februar 2016 Årets nordiske møte ble avholdt på Scandic Simonkettä i Helsinki, og alle de nordiske nasjonene var representert, Danmark, Finland, Sverige, Norge, Færøyene og Island. Fra Norge møtte Steinar Risinggård og Morten B. Wilmann. Tekst: Morten B. Wilmann Foto: Anne Lante

Etter en presentasjonsrunde og innledning der nasjonene fortalte litt om sin egen utvikling og utfordringer (de fleste jobber nå med klubbutvikling i forskjellige fasonger og har etter forholdene ganske god økonomi), gikk man over til den mer spesifikke sakslista som i første rekke gjaldt NUM, nordisk ungdomsmesterskap, som nå også fikk sin engelske betegnelse; World Archery Nordic. Det ble ganske stor enighet om å endre på lagkonkurransen – i den forstand at man gikk vekk fra forhåndsnominerte lag og vil sette lagene sammen på grunnlag av innledningsresultatet. Dog vil enkelte klubber fortsatt kunne stille med et eget klubblag, men da vil klubben bli registrert på samme linje som en nasjon. F.eks. Danmark, Sverige, Lindome, Norge, Klepp, Finland. Det ble ellers gjort vedtak vedr. klesbestemmelser; man kan enten stille i klubbantrekk, evnt. klubblag må naturligvis gjøre det eller i spesielt nasjonsantrekk produsert for bruk i NUM. Man får ikke ha

noen form for camomønster, og det gjelder også hodeplagg, for øvrig var man åpen for mer ungdomsrelatert påkledning slik at man kan bruke denimstoff (ikke tillatt i WA). Når vi først snakker om camo, man aksepterer camomønster på skyteutstyr , buer, piler etc. I år arrangeres NUM i Danmark, neste år står Finland for tur, og deretter (2018) står Norge på planen – og det er fint om noen aktuelle arrangører ser på dette som en mulighet og kanskje begynner å tenke i disse baner allerede i år. Det ble også diskutert om man skulle åpne for deltakelse fra de baltiske statene, men pga siste års tilvekst av deltakere ønsket man å ligge litt på vent i denne sammenhengen. Norge reiste spørsmålet om internasjonale mesterskap i 3D også for recurveskyttere, og hvordan man så på dette i de andre nordiske landene som i likhet med Norge tillot recurve i 3D på nasjonalt plan. Spørsmålet ble ganske grundig analysert, og man så problemene rent arrangementsteknisk, både på utstyrssiden og ikke minst

9 på tidsaspektet. En ekstra klasse ville kreve en ekstra bane, og basert på tidligere tilbakemeldinger fra WA når spørsmålet er blitt luftet, vil man evnt. måtte erstatte recurve med en annen klasse. Det ble også påpekt fra øvrige nasjoner at det var svært få recurveskyttere som deltok i 3D (og her har Sverige nå gjort en forsøk med kortere avstander, skyting fra blå påle. Men det er litt tidlig å høste erfaringer, dog kanskje noe å tenke på også for oss? Ellers hadde vi fått en henvendelse fra World Archery om å finne fram til en person/nasjon fra Norden som kunne inngå i en komite i det videre arbeidet innenfor World Archery Plan. Det var bred enighet om at Finland her burde bidra, i og med at

de skandinaviske landene allerede var involvert på forskjellige områder innenfor World Archer y. Jo bredere nordisk engasjement innenfor WA, dess større samlet innflytelse vil vi kunne ha. Finland aksepterte synspunktet og skulle se om de kunne finne egnet person. Utover dette ble det «som vanlig» en diskusjon om mulige felles tiltak; stevner for matching, ianseo-kurs, regelkurs for lagledere/coacher (2017), for å nevne noen av mulighetene.

F.v. Peo Gunnars (S), Ellinor Ryrå (S), Morten Holm (DK), Morten Wilmann (N), Steinar Risinggård (N), Rolf Lind (DK), Margret Einarsdottir (Island), Cenneth Åhlund (S), Rolf Rønnlund (S), Jogvan Andreassen (FØ), Schandorff Vang (FØ) og Petteri Alahuhta (F). Jaakko Setälä (F) og fotografen kom ikke med på bildet. Foto Anne Lante

50 år verdt å feire Moss Bueskyttere, klubben i våre hjerter, er 50 år i år, 2016, nærmere bestemt 26 april. I løpet av 50 år har det skjedd mye, og vi kan ikke komme inn på alt her, men det må være på sin plass å nevne personene i det første styret, som stiftet klubben: • • • • • •

Formann: Geroll Corneliussen Sekretær: Willy Larsen Kasserer: Arne Claussen Materialforvalter: Tage Junker Styremedlem: Tore Bjørn Andersen Vara: Odvar Amundsen, Hans Leirung

En gruppe menn som alle er årsaken til at vi har en klubb idag. Og som gjorde den jobben som skulle til for at klubben skulle bestå, vokse og utvikle seg.

Julesamling Foto Bjørnar Thon Aasen

11 Klubbens historie er beskrevet ved tidligere milepæler, og den har sikkert ikke vært veldig ulik andre klubbers. Den mest markante utøveren i klubben har vært Kai Svingen, som med sine mange Norgesmesterskap og rekorder herjet på resultatlistene og i media på 70- og 80-tallet. Det har vært mange andre gode skyttere og prestasjoner både før og siden også, men ingen nevnt, ingen glemt. Klubben har de siste 25 år vært meget aktiv, og arbeidet målrettet for å få sine egne anlegg for trening og konkurranse. Det har resultert i eget bueskytterhus, som sto ferdig i 1993. Her må nevnes to personer som sto for mye mer enn halvparten av de nær 8000 timene det tok å ferdigstille huset.. Odvar Amundsen og Bjarne Karlsen. Ideen om eget hus ble lagt frem av Trond Amundsen, Odvars sønn.

Loppemarked. Foto: John Måleng Bueskytterhuset blir regelmessig brukt til trening, stevner, kurs, samlinger og seminarer. Og det blir leiet ut til div arrangementer for å skaffe nødvendige midler til driften. Som ikke er ubetydelige. Utebanen vår på Noreødegården er også etter siste utvidelse blitt så stor at vi kan avholde våre stevner der, så vi slipper være avhengig av å låne bane av kommunen. Klubbens fine anlegg krever sitt av drift og stell, men alt overgås av gleden og nytten ved å bruke dem. Det kan nok muligens ha gått ut over rekruttering og stevnedeltagelse, men vi håper å ha funnet en rimelig balanse over flere år.

Skytterhuset utvendig. Foto: John Måleng Og det har også resultert i utebanen vår på Noreødegården, som i løpet av de 4-5 siste år er blitt utvidet til dobbel størrelse av opprinnelig, og nå er på ca 60x90m, og i sum over 13 mål med omliggende område. Den har også, som huset, krevet en stor innsats av klubbens styre og medlemmer.

Utebanen på Nordødegården. Foto: John Måleng

Skytterhuset rigget til stevne. Foto: John Måleng Klubben arrangerer 10-12 stevner i året, likt fordelt på inne og ute, og må med det sies å ta sitt ansvar på området, klubbens størrelse tatt i betraktning. Moss Bueskyttere har i senere tid hatt fin økning i antall aktive og stevnedeltakelser, og vi håper med det å ha funnet den rette formelen, og være på rett vei. Medlemsmassen er varierende rundt 60-70 medlemmer. Gledelig er senere tids tilsig av nye medlemmer, både barn, ungdom og voksne. Vi takker Moss Kommune, som har gitt oss muligheten til å drive idretten vår på egne anlegg.

Og vi takker Norges Bueskytterforbund for bistand og bruk av vår hall til samlinger og kurs. Vi anser oss for å være en livskraftig 50åring, og ser fremtiden lyst i møte. Klubbens styre i jubileumsåret, bestående av John Måleng, leder og Anne Lene Hagen, sekretær. Med seg har de Bjørn Arild Hansen, Ivar Budalen, Ulf Hansen, Jarle Vestlund, Lin K. Vestlund, Wanja M Richardsen og Erik Enderød.

Regionmesterskap i Midt-Norge

Glade bueskyttere fra hele Midt-Norge samlet i Vigrahallen Vigra IL Bueskyttere var arrangør av årets regionsmesterskap for Bueskytterregion Midt-Norge i Vigrahallen 27. og 28. feburar. Hele ti bueskytterklubber var påmeldt med totalt 68 skyttere, fordelt på ni ulike mesterskapsklasser. Geografisk spreiing frå Stoksund, Fosen i nord til Hundeidvik i sør viser litt av avstandane innan regionen. Og at buesport er for alle aldre viste spennet på deltakere som var frå 14 til 74 år i mesterskapklassene. Tekst og foto: Terje Molnes, Hundeidvik

Mesterskapet vart arrangert over to dagar med innledende skyterunde laurdag der skyttere skyter kvalifisering over to rundar. Resultat av dette gir gr unnlag for finaleskyting, neste dag. I finaler er det antall deltakere som avgjer kor mange rundar det skytes. I største klasser startes det med 1/8-finale, derretter ¼-finale og semifinale. Til slutt bronse- og gullfinale. Og søndagen vart ein spanande dag både for skyttere og publikum. Tette dueller på

skytelinja gjorde sitt til at intet var avgjort før siste pil var skutt. Bueskyting er ein individuell sport der skytter må ha konsentrasjon om egen ferdighet og sjølv om konkurransen er hard er miljøet innan sporten er jovial og sosial. Som ein kuriositet enda resultatlista med at alle dei 10 klubbane fekk skyttere på pallen i ei eller fleire av klassene. Så ingen klubb reiste heim utan edelt metall.

15 Geitastrand: Sølv kl.Comp. Kadett Goma: Sølv og bronse i kl. Trad. og bronse i kl.BB Hundeidvik: Gull og sølv i kl. Recurve Kadett Stoksund: Gull i Comp.Rekrutt og Gull i Recurve Damer Sverresborg: Gull i Recurve Herrer og Sølv i Recurve Rekrutt Tustna: Gull i kl. Comp. Kadett, Gull og sølv i kl. senior BB, sølv og bronse i kl. Comp. Senior og sølv i Comp. Rekrutt Vestnes: Sølv kl. Recurve Herrer og bronse kl. comp. Rekrutt Vigra: Gull i Recurve Junior, Gull i Recurve Rekrutt, Gull i kl. Trad. herrer, Sølv kl. Recurve Damer og bronse kl. Recurve gutter Yrjar: Gull kl. Comp. senior Ålesund: Bronse kl. Recurve Herrer, Bronse kl. Recurve Damer og bronse i kl. Comp. Kadett Arrangørklubben Vigra IL Bueskyttere hausta gode tilbakemeldingar frå deltakere, både på lokala og arrangement av mesterskapet.

Bli med på NUM 2016 Nordisk ungdomsmesterskap 2016 - I år har ungdomsutvalget virkelig sprengt grensene! Det blir Archery Tag for de norske ungdommene før vi drar til Danmark. Tekst: Endre Vik Larsen/Ungdomsutvalget. Foto: NUM 2016

Onsdag 29. juni Starter bussen fra Gardermoen kl. 17.00 og kjører til Floren skole på Hvaler. Henting på veien er mulig, men må avtales god tid på forhånd. Vi overnatter i klasserom som vanlig på NUM. Ha med liggeunderlag og sovepose. Torsdag 30. juni blir det Archery Tag og litt finpuss på skiveskytingen, og annet sosialt. Fredag 1. juli kjører vi videre til Danmark med buss. Se egen side med program fra Danmark for helgen. Søndag 3. juli reiser vi tilbake til Floren skole etter premieutdelingen.

Mandag 4. juli blir det sosialt og 3D/Felt opplegg med Eivind Lie. Tirsdag 5. juli er vi tilbake til Gardermoen til klokken 16.00 Mer detaljert og fullstendig tidsskjema blir sendt ut til påmeldte. Prisinfomasjon: Skyttere*: kr 2.400 Lagledere**: kr 1.950 *Skyttere/Lagledere som ankommer Gardermoen med fly vil mulig bli gitt en reisestønad. Oppfordres til å søke kretser for stønad uansett, da dette er noe mange

17 kretser gir støtte til. Og kretser oppfordres til å støtte ungdommene da det er ungdommens idrettsår og gi dem en opplevelse de sent vil glemme! ;) **Lagledere er ikke med på Archery Tag. Om det er ønskelig kommer mulig en avgift på 350 kr i tillegg. Alle deltakere får to landslagstrøyer for NUM. Lagledere får Coach på ryggen. Disse må tas vare på til senere NUM. Påmelding: Stusser du enda på om du skal være med? Da melder du deg på! Nordiskt Ungdomsmesterskap høres kanskje farlig og skummelt ut for nye skyttere, men dette er først og fremst et sosialt tiltak og skal være gøy! Det er muligheter for at det blir en deltakerbegrensning, så det er som vanlig første mann/dame til mølla som gjelder.

Archery Tag: Det er det samme som paintball bare med pil og bue i en mye svakere grad. Man får utlevert sikkerhetsutstyr og spesialutstyr, og skal ikke benytte egne buer. Pilene har en stor ”kanonball”lignende klump frempå som en spiss. Det skytes i aldersbestemte klasser; Rekrutt, Kadett og Junior (13-20 år) Påmelding sendes klubbvis til Endre Vik Larsen på mail innen fredag 22. april. Klubbene må benytte påmeldingsskjema sendt som eget vedlegg. For spørsmål kan Endre kontaktes på e-post, eller på telefon: 991 25 103.

Postadresse: 0840 Oslo Tlf.: 21 02 97 85 Fax: 21 02 90 03 E-mail: bue@nif.idrett.no

===========================================================================

Norges Idrettsforbund

Postboks 5000 0840 Oslo

Kristiansand, 23.02.2016

Innspill til bestemmelser om tilskudd til anlegg Vi viser til høringsnotat fra NIF datert 08.02.2016 om bestemmelser om tilskudd til anlegg. Eksisterende idrettshaller Norges Bueskytterforbund er enig i at kapasiteten ved eksisterende idrettshaller bør utvides. Dette bør gjøres ved bygging av tilleggsarealer for flere idretter gjennom nye bestemmelser i kulturdepartementets bestemmelser om tilskudd til anlegg for idrett og fysisk aktivitet, V0732b. Dette bør gjøres ved at det fastsettes noe høyere tilskuddssatser enn ved bygging av nye idrettshaller. Dette for å stimulere til utvidelse av eksisterende haller for å gi mindre idretter muligheter for treningsfasiliteter. Det er utvilsomt et stort udekket behov for denne type tilleggsarealer og kanskje kan dette bidra til å jevne ut noe av de ekstreme forskjellene i tilskudd til idrettene. Bueskyting som er en av de olympiske sommeridrettene har store problemer med tilstrekkelige treningstider rundt om i det ganske land. Nye idrettshaller Når det gjelder nye idrettshaller mener Norges Bueskytterforbund at det i V-0732b fra kulturdepartementet bør tas inn regler om at alle nye idrettshaller skal inneholde aktivitetssaler, se V-0732b pkt. 2.6.5. Arealet bør økes fra dagens 150 kvm til 500 kvm. Det er nødvendig å stille krav til at alle nye idrettshaller skal inneholde aktivitetssaler. Dette for å sikre mindre idretter treningsfasiliteter. Med vennlig hilsen Norges Bueskytterforbund

Steinar Risinggård President

Penthalon Extreme Hunter karbonpiler.

Spine 600: Toleranse: +/- 003. 7,1 GPI Spine 500: Toleranse +/- 003. 7,8 GPI Spine 400. Toleranse: +/- 003. 8,7GPI

Veil. pris: 135,-

Dodo: Ny 3d-blink fra SRT Veil. pris: 2375,-

CATOS BUESPORT Shrewd Archery

- Lave priser og gode tilbud - God service - Tilgjengelig hver dag Mandagâ&#x20AC;&#x201C;Fredag 0900 - 1700

Organisasjonsnr. NO 977 325 323

Postadresse Rustadgt. 45 3187 HORTEN NORWAY

Telefon Mobil Tlf./fax

920 19 645 33 04 53 63

Bank 9710 61 00644

E-mail

caeide@online.no Internett www.pilogbue.com

Regelhjørnet #45 ved Morten Wilmann:

OMSKYTING Jeg har til min overraskelse blitt informert om at omskyting funnet sted ved enkelte konkurranser. Jeg vil starte med å si at det er ikke tillatt å skyte noen skudd om igjen. Kort sagt; Skutt er skutt. De mest dramatiske tilfeller som mange mener burde medføre omskyting, er om noen skulle være så uheldige å dytte bort i en skytter som står «i draget» og kanskje lar skuddet gå. Ansvaret ligger imidlertid alltid på skytteren. Skytteren må ha kontroll. Vi har tross alt et våpen, og kan ikke risikere at skudd går i «hytt og pine». Han må ta ned, altså ikke skyte, og vil selvsagt av dommerne få ekstra tid til å skyte dette skuddet under normale forhold. Altså, uansett hva som måtte hende, eller være feil, skytteren må ikke skyte. Det blir et tellende skudd enten det blir en 10-er eller et bomskudd. Hvis noe er organisatorisk feil i konkurransen, vil skytter da få relevant tid til å skyte sine piler, f.eks. stoppsignalet kommer for tidlig. En skytter bør jo etterleve stoppsignalet, men ved feil vil det bli gitt ny tid til å skyte de pilene som ikke er skutt. Jeg gjentar; Skutt er skutt ! Unntak Så har vi to tilfeller der et skudd ikke ansees skutt. Det ene tilfellet er der pilen havner innenfor 3m-linjen, altså mellom skytelinje og 3m-linjen. En slik pil er ikke skutt, selv om en skytter teknisk sett «skjøt» pilen ned i bakken idet han ønsket å «ta ned». Det andre tilfellet er der matte eller skive faller eller blåser ned mens pilen er i luften mellom skytter og skive, slik at pilen ikke hadde noe å treffe for å si det slik. Her kan dommer, hvis det ikke er mulig å måle seg fram til treffsonen, anse denne pilen for ikke skutt, og gi tid til å skyte en annen pil. Disse to unntakstilfellene omtales ikke som «omskyting» i regelverket, da man ikke ønsker å gi inntrykk av at omskyting er tillatt.

Stevnenytt I lørdag 5. mars arrangerte Tinden bueskytterklubb et bueskytterstevne. Vi i Harstad bueskyttere er stolte av at Eirik Johansen imponerte alle stort med flott skyting, og at det resulterte i at han vant Karstein Liens Minnepokal. Dette er første napp i vandrepokalen som Tinden tildeler juniorskytteren med høyest poengsum etter 60 piler. Dette er tredje året vandrepokalen deles ut. De to forrige årene gikk den til juniorskyttere, men i år var det altså en minijunior som tok den. Pokalen må vinnes tre ganger før den fåes til odel og eie. De to andre som har napp i den vil ikke klare å få den til odel og eie før de blir for gamle, da de bare har en mulighet igjen. Men 13-åringen Eirik har jo mange muligheter.

Deltakertoppen - ved Sissel Storelv 1 2 4 5 6 8 9

19 21

25 26 28 31 Bildet viser Eirik Johansen med buen hans og de flotte pokalene han fikk. Foto: Knut Wegner

Vigra IL BSG Fana BK Harstad BS Sverresborg BS Stavanger BS Bergen BS Kristiansand BSK Fauske HIL HEG - Bergstaden Klepp BS Fredrikstad BS Larvik BS Sandefjord BS Rana Førde BS Hvaler IL Lillestrøm & Omegn BS Sortland BK Tinden BSK Tustna IL BS Geitastrand Moss BS Bodø BF Goma IL Ullensaker BSK IL Yrjar Fjordane BSL Horten Ytre Nordfjord Hamar og omgn BS Roan Pistolklubb. avd buesk. Stoksund Farsund IL Grenland BS Hardanger BS Skreia IL

24 20 20 18 16 15 15 14 14 14 13 13 13 13 13 12 12 12 12 12 11 11 10 10 10 10 9 8 8 7 7 7 6 6 6 6

Informasjon fra forbundet UTTAK PARA-EM Til årets Para-EM som avholdes i Challans i Frankrike i begynnelsen av april, er følgende skyttere tatt ut: Morten Johannessen, Fredrikstad BS John Olav Johansen, Fredrikstad BS Begge skyter i klassen «Compound Open». Ledere: Jan R. Skyttesæter og Jan E. Ellingsen KRITERIER FOR UTTAK – ETTERSOMMEREN 2016 EM 3D Alle 3D stevner er tellende fram til 17. juli. • • Kravene må oppnås minst tre ganger for å komme i betraktning

Krav pr pil Herrer

Damer

Compound

10,21

8,44

Barebow

8,74

7,15

Ins?nkt

8,09

5,71

Langbue

7,53

5,44

VM Felt • Alle feltstevner er tellende fram til 7. august. • Kravene må oppnås minst to ganger for å komme i betraktning

Krav pr mål Herrer

Damer

Compound

16,58

15,38

Recurve

14,21

13,08

Barebow

13,46

11,00

EM Junior Her er det verdt å merke seg følgende: For å være aktuelle for representasjon må kandidatene skyte samme runde og distanse som mesterskapet avholdes i. For Recurve Junior skytes en 720 runde på 70m. Recurve Kadetter skyter på 60m. Compound skyter 720 runde på 50m for begge kategorier. Det spesifiseres ikke krav for deltakelsen. Uttak skjer på skjønn og kan være et ledd i en planlagt utviklingsstrategi for respektive skytter(e). Det er resultatene på 720 runden frem til uttaksdato 11/6 som er med i uttakningsgrunnlaget og UK må ha minst 2 resultater for å kunne vurdere skytteren BAREBOW – KLASSE 2 Forbundsstyret har vedtatt flere detaljer knyttet til den nye klassen, BB2. Klassen innføres fra og med kommende sesong – etter 15. april 2016 (sommersesongen). Klassen betraktes som en begynnerklasse, slik at distanser/skivestørrelse blir de samme som for BB4. Skyttere som har erfaring fra BB1-klassen fortsetter i den klassen og bestemmelsene vil bli evaluert etter første sesong. FITA/Halv FITA - 30-25-20-15 m De to første distanser på 122cm skive, de to korteste distanser på 80cm skive. 720-runde - 25 m (122cm skive). Skandiarunde - 40-30-20 m (122cm skive) Kortrunde - 35-25-20 m (80cm skive) Norgesrunde - 30 m (80cm skive) Opprykkskrav: 720-runde, HalvFITA = 550 p. FITA-runde = 1100 p. Man rykker opp når man har klart to opprykkskrav samme sesong. Disse kan være på forskjellig runde. Innendørs: Her skyter BB2 på 18 m med 60 cm full skive eller på 25 m med 80 cm full skive. Opprykkskravene er hhv 500 p. og 525 p.

Nye norske rekorder 30 piler, 18 meter Rune Edvardsen Lisbeth Iversen Stine Nygård Patrich Schellenberg, Anita Lien

Hvaler IL Hvaler IL Fredrikstad BS Kristiandsand BS Tinden BK

60 piler, 18 meter Sander Figved Klepp BS

Barebow herrer senior og herrer 50 Recurve damer senior Recurve damer 50 Trad herrer junior, kadett og rekrutt Trad damer senior

253 poeng 278 poeng 266 poeng 215 poeng 258 poeng

Compound gutter rekrutt

587 poeng

Vi gratulerer så mye! Bueglimt

Bueglimt

God sportsånd klassen recurve rekrutt jenter. Etter endt kvalifisering tok de hverandre i hendene på vei tilbake til skytelinja og hilste til publikum. F.v.:Sara Eide, Førde, Sara Evang, Ullensaker, Bettina Johansen, Fana, Ingeborg Stanstadvold, Bærum, og Mathea Roseth, Skreia. Foto: Jan Marius Evang

Norgescupen 2015-2016 I skrivende stund er ni av ti runder av Norgescupen 2015-2016 avviklet, og nå begynner flere å ha sine tre tellende resultater. Finalene for de åtte beste i hver divisjon går i Sandefjord 2. april, etter et siste stevne samme sted. Listene nedenfor viser stillingen etter nest siste stevne. Følgende stevner inngår: Hvaler 7.11 - Vigra 14.11 - Kristiansand 27.12 - Bergen 23.01 - Tinden 23.01 Larvik 13.02 - Førde 20.02 - Lillestrøm 29.02 - Sandefjord 02.04 Barebow 1 Morten Schelander 2 Johny Sandbæk 3 Svein-Ole Sjøtun 4 Kjell Bøe 5 Greta Saumane 6 Jens Erik Johannesen 7 Rune Edvardsen 8 Fred Arne Gjelseth Siw Caroline Avdal Marny Strømland

Sandefj. Sandefj. Lillestr. Sandefj. Skrim Laugen Hvaler Fredr. Hvaler Fana

1469 1420 1363 1227 1206 1031 1030 967 903 790

Compound 1 Stian Sannerud 2 Sunniva Lislevand 3 Frank Westby 4 Kristoffer Skjelanger 5 Ole Jørgen Holte 6 Bjørn O. Tveiten 7 Jan Olav Sandvik 8 Trym Isnes Lene C. O. Tveiten Njål Åmås

Lillestr. Bærum Dram Bergen Bergen Dram FInstad Tønsb Dram Klepp

1713 1687 1684 1681 1680 1666 1656 1650 1464 1180

Tradisjonell 1 Tom Martinsen 2 Tor Børrud 3 Trond Hagerup 4 Frank Baller 5 Kristin Hagerup 6 Knut Neergård 7 Tom Halvorsen 8 Inger F. Edvarsen Roy Hviding Ivar Nordviken

Skreia Lillestr. Laugen Ås Laugen Dram Bergen Hvaler Finstab Skreia

1469 1449 1377 1374 1350 1004 986 953 914 914

Recurve 1 Pål Andre Hagen 2 Jon Ivar Nesset 3 Wanja Richardsen 4 Arve Mosand 5 Ole Petter Willassen 6 Simen B. Burhol 7 Øyvind Nordbø 8 Line B. Ridderstrøm Lisbeth Iversen Brigitte Brueland

Elver Ørje Moss Skrei Askim Lillestr. Sande Klepp Hvaler Grenl.

1730 1676 1658 1647 1641 1641 1637 1614 1611 1597

Fullstendige lister for de ulike divisjonene finner du på bueskyting.no

Returadresse Norges Bueskytterforbund 0840 Oslo