Biobr채nslehantering en handbok
Innehåll Förord
2
Grot = grenar och toppar
4
Här tar vi ut grot
5
Använd bränslemetoden
6
Skotning
8
Undvik sten, jord och grus
10
Lastningsteknik
12
Visa hänsyn till naturen
13
Täckning håller fukten borta
14
Så här lagras grot och flis
16
Energiröjning
17
Askåterföring
18
2
Förord Bränslen från den svenska skogen är välförpackad sol-
Trädbränsle definieras som biobränsle som inte genom-
energi. Det är en förnybar energikälla. Men uttag av
gått någon kemisk process. Trädbränslen är avverknings-
skogsbränslen innebär ett intensivare utnyttjande av skog
rester, det vill säga grenar och toppar (grot) som blir över
och skogsmark. Det är därför särskilt viktigt att inte skada
när stamveden tagits bort vid avverkningar samt klenvirke
markerna där trädbränslet tas ut.
från röjningar och gallringar. Trädbränslen är också bipro-
Den här handboken anger hur Sveaskog anser att uttag av trädbränslen bör ske för att våra skogar ska må så bra som möjligt. Uttag av trädbränslen ur våra skogar ska ske
dukter från skogs- och möbelindustrin såsom bark, spån och återvunnet virke. Uttag, transport och förädling av skogsbränslen skapar
samtidigt med som man bibehåller näringsbalansen i
nya arbetstillfällen. Genom att utnyttja inhemska bränslen
marken, den biologiska mångfalden och vattenkvaliteten
från skogen minskar också beroendet av fossila bränslen
i våra sjöar och vattendrag.
och energitillförsel från utlandet.
Biobränsle används i huvudsak för att producera värme. De senaste tio åren har användningen av trädbränsle i värmeproduktionen fyrdubblats. Ur miljösynpunkt är trädbränslen mycket bra eftersom växande träd tar upp lika mycket koldioxid som sedan avges vid förbränning, därför ökar inte tillförseln av koldioxid till atmosfären. Mycket av trädens näringsinnehåll återfinns i barr, grenar och toppar. Detta innebär att förrådet av växttillgängliga näringsämnen kan minska vid uttag av trädbränsle. För att inte utarma skogsmarken på näring kan askan föras tillbaka och spridas över skogsmarken.
Koldioxid FOTOSYNTES Solenergi + koldioxid + vatten = kolhydrater+syrgas
Aska
Växtnäringsämnenas kretslopp
Skogsbränsle
Materialåtervinning Avfall Produkter
3
GROT = grenar och toppar Avverkningsrester i form av grenar och toppar som uppstår vid gallring och slutavverkning i skogen.
Rester från slutavverkning
Uttag av trädbränsle är ett sätt att ta tillvara det som skogsbruket annars skulle lämna efter sig. Att ta ut toppar och grenar efter avverkning äventyrar inte den biologiska mångfalden.
GAGNVIRKE gagnvirke motsvarar 70–80 procent av biomassan ovan stubben.
4
GROT Grenar och toppar motsvarar 20–30 procent av biomassan ovan stubben.
Var tar vi ut grot? Redan när man planerar en avverkning på marker, där ett uttag av trädrester är möjligt ur ekologisk synvinkel, bör man besluta om trädresterna ska tas ut som bränsle
EJ LÄMPLIGT Torr mark med mager markvegetation av lingontyp eller lavmark.
eller lämnas kvar. Om trädresterna ska tas ut väljer skördarföraren ett arbetsmönster som underlättar uttaget. Den övervägande delen av trädens näringsinnehåll återfinns i barr, grenar och toppar. Detta innebär att förrådet av växttillgängliga näringsämnen minskar vid uttag av grot. Med tanke på markens näringsbalans är det viktigt att lämna merparten barr kvar på hygget. I landets sydvästra delar, som är mest drabbade av försurning och kvävenedfall, kan dock även barren tas ut för att minska kvävemängden i marken. Förlusten av övriga näringsämnen ersätts då med askåterföring eller kompensationsgödsling. Den kväveavlastning i kombination med askåterföring eller kompensationsgödsling som då blir aktuell kan ses som en miljövårdsinsats.
LÄMPLIGT Frisk och fuktig mark av blåbärstyp eller bördigare.
MINDRE LÄMPLIGT På torvmarker och på marker med mager markvegetation lämpar det sig sämre för uttag av trädbränsle. Om grot-uttag ändå sker är det särskilt angeläget att lämna kvar barren eller att återföra askan.
5
Använd bränslemetoden Bränslemetoden kallas det arbetssätt som innebär att skördaren lägger trädresterna i högar bredvid körstråket. På det viset kör varken skördare eller virkesskotare i trädresterna. En av fördelarna med bränslemetoden är att de koncentrerade högarna förblir luftiga. Detta innebär att trädresterna torkar effektivare och inte trycks ner i markskiktet. Därigenom undviks även att de förorenas. Risken att trädresterna suger upp fukt underifrån minskar markant om de inte trycks ner av drivningsmaskinerna. Andra fördelar med bränslemetoden är att prestationen för grotskotningen ökar 20–30 Fällriktning
procent vid normala terrängtransportavstånd, jämfört med uttag efter en konventionellt arbetande skördare. Vid virkesskörd är det också viktigt att arbeta på ett sådant sätt att tillvaratagandet av grot underlättas. Skördaren bör därför fälla
Kranzon för andra stopp i varje uppställning.
trädet framåt. Ett till två stopp görs för uppläggning i varje ris- och virkeshög. Virke och grot läggs i högar på ömse sidor om stickvägen. Det största virkessortimentet läggs närmast stickvägen.
Kranzon för första stopp i varje uppställning.
6
Högarna bör inte vara högre än ca 150 cm. Annars blir uttorkningen sämre och lossade barr fastnar lättare inne i högen och följer med vid uttaget. Görs högarna mindre återfuktas de lättare av regn och snö och torkar sämre. Toppar längre än 5,5 m får inte lämnas.
Rishögar bör inte läggas där det är kraftig underväxt. Då finns risk att rotryckta träd som har sten, jord och grus i rötterna följer med vid skotningen.
7
Skotning
När groten är lastat på skotare transporteras den till en uppsamlingsplats på hygget eller vid en bilväg.
Grot tas ut i en separat operation efter avverkning av timmer och massaved. Groten lastas på en skotare och körs till uppsamlingsplats antingen på hygget eller vid bilväg. Skotning bör ske under sommaren efter att riset har torkat. Detta eftersom det är viktigt att groten är så torr som möjligt och så mycket som möjligt av barren blir kvar på hygget för den långsiktiga näringsbalansens skull.
8
9
Undvik sten, jord och grus Skotaren ska vara utrustad med en öppen grip så att inte sten och jord följer med vid lastningen.
Rotryckta träd eller stubbar ska inte tas med, eftersom de har sten, jord och grus i rötterna.
Kör inte i grothögarna! Lämna kvar grot som har blivit nedkörd eller har förorenats.
10
Skotning av trädrester efter bränsleanpassad avverkning ökar uttagsandelen och prestationen jämfört med skotning efter konventionell avverkning.
11
Lastningsteknik Vid transport av hela trädrester kan det vara svårt att uppnå full last. Skotaren bör ha någon form av förlängd lastbärare. lastning bör ske på tvären då detta gör att grotlasset kan bli dubbelt så stort då stabiliteten ökar. Prestationen vid lastningen ökar samtidigt som kranen kan komprimera trädresterna i samband med att de lastas. Det är viktigt att förarna av skotare och lastbilar inte ”städar” så noga att det följer med sten och jord i lassen. Ta endast grot som ligger i koncentrerade högar.
Lasta på tvären bakifrån och framåt. Korslägg inte groten, eftersom avlastningen till välta då går långsammare och försvårar flisning och vidare transport. Även vid avlastning är det viktigt att inte korslägga groten.
12
Visa hänsyn till naturen Naturvårdsarealer, det vill säga hänsynskrävande biotoper, kantzon och skogsgrupper skall helt undantas från skogsbränsleuttag.
Levande och döda träd som lämnats som naturhänsyn ska lämnas orörda. Samma hänsyn till naturen ska tas vid grotanpassad avverkning som vid normal avverkning.
Ta stor hänsyn vid skotning i anslutning till fornminnen, naturstigar och kulturhistoriska lämningar.
Undvik körskador. Har körstråken dålig bärighet ska dessa risas.
Lägg vida eller spretiga toppar av lövträd i separata grothögar.
13
Täckning håller fukten borta
För att torkningen av groten ska gå snabbare täcks vältan med armerad papp. Lägg risknippen ovanpå pappen så att den inte blåser bort. Pappen ska vara så gott som dold av risknippen för att ligga säkert.
Trädresterna kan lagras hela eller sönderdelade. Hela trädrester som torkat på hygget och lagts upp i en täckt välta kan lagras upp till ett år utan att kvaliteten försämras nämnvärt. Täckningen, som vid avlägg utförs med skotare, görs med armerad papp som hindrar vältan från att bli fuktig vid regn och snö. Vältan bör placeras på en öppen, torr plats där den kan utsättas för vind och därmed torka så fort och fullständigt som möjligt. Lägg risknippen på papperet, så att det inte blåser bort. Tänk särskilt på att hålla ner hörn och kanter så att inte vinden får tag i dem. Papperet ska vara så gott som helt dolt efter förankringen. Man kan även lägga något under vältan, till exempel smala trädstammar, så att trädresterna inte har direktkontakt med marken och utsätts för fukt underifrån. När vältan rivs är det enklast att göra det med början från det håll som lades upp sist. En enkel markering med vältlapp kan användas som anvisning. 14
Så ska vältorna placeras • Trädrester som ska lagras osönderdelade läggs upp i en 3–5 meter hög välta, som placeras torrt och högt i terrängen. Att vältorna ges möjlighet att torka ordentligt är viktigt då man vill undvika att frakta vatten till värmeverken. Är materialet torrt blir också barren kvar på hygget, vilket är bra för för den långsiktiga näringsbalansens skull. • Om vältan kommer upp något från marken minskar risken för att föroreningar följer med i hanteringen. • Vältan läggs med fördel på slanor så att materialet inte får direktkontakt med marken. • Tänk på åtkomligheten för flisare och vidaretransport. • Lägg inte vältorna på vändplatser eller stickvägar, bakom eller mellan träd eller under kraftledning.
15
Så här lagras GROT och flis När trädresterna tas ut från hygget med skotare på försommaren och ska förbrukas först kommande eldningssäsong behöver de lagras, antingen i täckta vältor vid avlägget eller på en terminal. Rensa diken, avlägg och vägar från grot och flis efter att vidaretransporten är avslutad.
Det är viktigt att lägga vältorna parallellt med vägen, om groten ska vidaretransporteras oflisad eller flisas av en maskin, som inte är terränggående. Avlastning av grot får inte ske vid trumma, under kraftledning eller på blöt mark. Avlastning från bilväg bör undvikas.
Vidaretransport
Vidaretransporten av biobränslet måste beaktas redan vid
vika värdeminskning, i många fall t o m öka värdet, skall
avverkningstillfället. Ska bränslet levereras i form av hel-
de bästa förutsättningarna för torkning av bränslet åstad-
grot är det viktigt att längderna kapas i 5,50 m längd för
kommas. Vältan skall placeras exponerat och öppet, täckas
att möjliggöra hög lastfyllnad av lastbilen. Vare sig man
med armerad papp samt placeras på underlag. Förutom
tänkt sig helgrot eller flisning på plats i skogen ska avlägg
att bidra till högre torrhalt kommer underlaget att minska
med gott om plats planeras – biobränsle är ett skrym-
risken för att föroreningar som sten och jord följer med
mande sortiment. Man måste också ta med i beräkningen
biobränslet till förbränningsanläggningen samt att under-
att de fordon som används för vidaretransport både är
lätta lastning vid vidaretransport.
tyngre och mer platskrävande. Helgrot ska läggas i trave, där mitten av traven får vara
16
Avgörande för transportekonomin av helgrot är lastfyllnadsgraden. För att öka laststorleken är det viktigt att se
max 5 m från lastbilens sida. Platsen ska väljas så att
till att bränslet är kapat till rätt längd och att det läggs upp
bränslet kan lagras över en vegetationsperiod. För att und-
i en ordentlig välta utan korslagda bränsleknippen.
Energiröjning Röjning som är en viktig skogsskötselåtgärd innebär en nettoutgift för skogsägaren, varför den inte sällan skjuts på framtiden. Följden har blivit att vi har fått stora mängder ungskogar med höga stamantal som måste åtgärdas. De konventionella metoderna för att åtgärda bestånden är röjning eller gallring som dock blir mycket kostsamma i dessa bestånd. Ett alternativ till konventionell röjning eller gallring är att utföra en så kallad energiröjning. Detta innebär att man maskinellt röjer igenom beståndet och tar ut ett bränslesortiment. Teknikutvecklingen har gått framåt för att effektivt avverka träddelar i klena gallringar. Med ny teknik kan fler stammar hanteras på samma gång innan de läggs ned på marken. Detta höjer prestationen avsevärt i jämförelse med enträdshantering då träden fälls och läggs ner på marken ett och ett. Kostnaden för hanteringen har därför sjunkit dramatiskt Förutom den avverkade volymen har även trädslagsblandningen betydelse för lönsamheten vid energiröjning. Detta beror på att lövträd generellt har ett högre energivärde än barrträd.
Några tumregler: • Medelstammen bör om inte annat anges ha en volym som överskrider 20 liter stamved men understiger 60 liter. Skulle medelstammens volym vara högre kan det vara mer lönsamt med en traditionell gallring med massavedsuttag. • Vid röjning och gallring kan uttaget även omfatta barren utan problem för näringsbalansen. • Bestånd med gran eller björk ger i regel ett högre täckningsbidrag än tallbestånd eftersom de förra innehåller mer biomassa per träd vid samma grovlek.
17
Askåterföring Skogsbränsleuttag leder till att förrådet av växttillgänglig
lastbil med släp kan ta tre flak eller 30–35 ton per
mineralnäring minskar. Genom att återföra den aska som
ekipage. Containrarna utnyttjas som mellanlager i skogen.
blir kvar efter förbränning av trädbränslet till skogsmarken
För att minimera terrängtransporten ska mellanlagret
kompenseras bortförandet av näringsämnen.
ligga så nära platsen för spridning som möjligt. En grip-
Alla askor är inte lämpliga att sprida i skogsmark.
skopa på spridningsfordonen eller på en separat lastbil
Många förbränningsanläggningar blandar biobränslen
lastar om till en skotare. Helst bör lastflaken tömmas
med fossila eller avfallsbränslen, vilket kan ge askor med
samma dag de körs ut i skogen för att problem med att
exempelvis för höga halter av tungmetaller. Det är därför
askan fryser fast eller påverkas av nederbörd ska undvikas.
mycket viktigt att askorna analyseras med avseende på kemiska egenskaper, för att undvika spridning av olämplig
Aska som ska spridas i skogen skall behandlas så att:
aska.
• Akuta skador på mark och vegetation liksom mekaniska skador på träd undviks
Askans ursprung viktig
• Jämn spridning eftersträvas
Aska, som ska spridas i skog, bör till huvuddelen härröra från förbränning av skogsbränslen, men viss inblandning
Askåterföring får inte ske under perioder med samtidig
av aska från andra bränslen kan möjligen fungera.
tjäle och hög avrinning eftersom näringsämnen då riske-
Tekniken att sprida aska är ungefär densamma som vid skogsmarkskalkning. Askan sprids nästan uteslutande med skotare. Skotarna är utrustade med behållare som
den aktuella marken tillgodo. På grund av risken för utlakning på färska hyggen bör
rymmer 5–8 ton aska och med tallriksspridare. De båda
askåterföring inte ske förrän markvegetation har etablerat
tallrikarna är försedda med vingar som kastar askan
sig. Skogsstyrelsen anger att spridning bör undvikas under
10–15 meter åt varje sida. Total bredd upp till 30 meter.
en period som sträcker sig från fem år före till omkring
Fläktspridare som blåser ut askan har också prövats,
fem år efter föryngringsavverkning.
men askprodukterna är inte tillräckligt jämna och lätt-
Askprodukter som är stabila och långsamlösliga såsom
rinnande för att fläktspridning ska fungera problemfritt.
granuler och pellets kan spridas i samband med föryng-
Till skogen levereras askan vanligen i container. En
18
rar att hamna i vattendragen istället för att askan kommer
ringsavverkning.
Askåterföring är en form av kompensationsgödsling. Vid askåterföring bör kväveutlakning och förluster av tillförd näring förebyggas genom val av arbetssätt, produkt och tidpunkt för åtgärd.
Omräkningstal, ungefärliga överslagsvärden
1 m3f 1 m3s 1 m3f 1 tTS 1 m3s 1 m3f
= = = = = =
2,5–3 m3s 0,33–0,4 m3f 0,3–0,6 tTS 5,6–6,7 m3s 0,8 MWh 2,1 MWh
1 MWh 1 MWh 1 MWh 1 GWh 1 TWh
= = = = =
0,47 m3f 1,25 m3s 1 000 kWh 1 000 MWh 1 000 GWh 19
Sveaskog Virkesmarknad Stockholm Pipersv채g 2, Solna 105 22 Stockholm Tel 08-655 90 00
Produktion: Pl채dera Information AB (www.pladera.com) i april 2004.
www.sveaskog.se