Å
R
S
R
E
D
O
V
I
S
SVERIGES MÖBELINDUSTRIFÖRBUND 1
N
I
N
G
”Även presentationen av hemmöbler har vitaliserats, t ex genom avdelningen Area Modern med ett 40-tal utställare.” Mässor, sidorna 7–10
2
Svensk möbelindustri är inne i en positiv spiral undersökning vad de enskilda medlemmarna verkligen önskade av sitt förbund och resultatet av den undersökningen har legat till grund för de projekt som styrelsen beslutat at genomföra. Under begreppet ”Ledande i nytänkande” har projekten inom IT och miljöområdena fått många av medlemsföretagen att deltaga med konkreta resultat. Under verksamhetsåret har fler och fler företag också insett värdet av Möbelfakta och anslutit sig till projektet. Vårt förbund har också under året aktivt deltagit i det internationella förbundet UEA:s verksamhet och Sveriges allmänt sett ledande roll inom IT-området har säkert haft betydelse för att SMI aktivt kunnat ta del i och påverkat det internationella arbetet med att skaffa gemensamma normer för IT-handel på nätet.
Svensk möbelindustri fick under det första året i det nya milleniumet en mycket god start och visade en styrka och vitalitet som lovar gott inför framtiden. Redan under Älvsjömässan februari 2000 kändes det att svensk möbelindustri är på väg tillbaka. På väg tillbaka att inta en betydande roll inom den totala världsomfattande möbeltillverkningen. Det har tidigare konstaterats och sagts att svårigheter att nå en tillfredsställande lönsamhet har resulterat att vi i branschen inte har haft de resurser som krävts att försvara den ledande position vi tidigare hade – också i ett globalt perspektiv. Men beviset att svensk möbelindustri har bestämt sig för att knappa in på de konkurrerande nationernas försprång syntes tydligt på Älvsjömässan 2001. Svensk möbelindustri är nu inne i en positiv spiral och alla inom branschen kunde uppleva den positiva och fullt berättigade stämningen på den senaste mässan. Det är länge sedan så många journalister från internationell press besökte mässan och det var också länge sedan den internationella journalistkåren var så imponerade av vad man såg. Framgång föder framgång och det är med stor tillförsikt vi nu kan se framåt. Med stärkt självförtroende vet jag att det nu satsas vidare ute i industrin och som sagt är den nya uppmärksamheten fullt ut befogad. Sveriges Möbelindustriförbund har under år 2000 också haft ett mycket bra år vilket inte minst framgår av denna årsredovisning. Styrelsearbetet har aldrig tidigare, under den tid som jag personligen varit engagerad, präglats av en sådan progressiv anda och styrelsen har på flera sätt visat sin vilja att satsa kraftfullt för att stötta de enskilda medlemsföretagen. Redan tidigare, under 1999, undersöktes genom en Gallup-
En stor fråga under året har varit frågan om ett eventuellt samgående med andra näraliggande förbund. Frågan är verkligen inte väckt för första gången. Redan flera gånger tidigare har man diskuterat olika former för samgående. Fusionsfrågan har nu fått förnyad aktualitet främst kanske genom bildandet av Svenskt Näringsliv. SMI:s styrelse har deltagit i diskussionerna med andra förbunds representanter och ser en rad fördelar med ett eventuellt samgående. Styrelsen har ännu inte formulerat sin slutgiltiga ståndpunkt om samgåendet men deltar i fortsatta diskussioner ock är under vissa förutsättningar positiva till en fusion med andra förbund. En positiv utveckling för branschen, en fantastiskt bra mässa, internationell uppmärksamhet, en progressiv styrelse och därtill den stora spännande fusionsfrågan gör att det nu känns mycket positivt att vara engagerad i förbundet och jag önskar alla medlemmar fortsatt framgång. Sven W Samuelsson Ordförande
”SMI:s styrelse har deltagit i diskussionerna med andra förbunds representanter och ser en rad fördelar med ett eventuellt samgående.”
3
Det gick helt enkelt alldeles strålande för den svenska möbelbranschen år 2000. Möbelproduktionen i Sverige ökade med minst 6% vilket är tillfredsställande ökning och den total produktionen kommer att ligga i storleken 18,5 miljarder uttryckt i producentpris. Den svenska möbelproduktionen har fördubblats under 90-talet. IKEA har ökat sina inköp från den svenska möbelindustrin och vi beräknar att det total inköpen uppgår till 6 miljarder SEK. En ansenlig del av denna produktion exporteras.
Möbelbranschen i Sverige går mycket bra världen tar marknad i Europa. Möbelindustrin i Europa måste förbättra sin produktivitet och anpassa priserna till den rådande konkurrensen från Asien, Latinamerika och Öststaterna.
Den inhemska konsumtionen av möbler har under år 2000 likaså varit synnerligen god. Konjunkturen har stimulerat till inköp av sällanköpsvaror som möbler. Det uppdämda behovet från 90-talets lågkonjunktur har likaså bidragit till den höga konsumtionen. Möbler sålda för den svenska marknaden ökade med ca 8% till en total konsumtionen i storleken 30 miljarder (saluvärde till slutkunden). Exporten har ökat till 11,1 miljarder vilket är mer än 62% av produktionen. Mer än 80% av de exporterade möblerna går till Europa med 53% till EU. Till Norge går 23% av exporten till ett värde av 2,5 miljarder kronor. Tyskland som är näst största exportlandet når upp till 1,4 miljarder och därefter Danmark med 1 miljard. Importen av möbler ökade med ca 11% till 7,5 miljarder. Hälften av importen är komponenter, halvfabrikat och delar till möbelindustrins tillverkning. Importen från Danmark uppgår till cirka 800 miljoner SEK och ger oss nu åter ett handelsöverskott. De största importörerna till Sverige är Asien (1,1 miljarder) följd av Tyskland (1,0 miljarder) och Polen (0,8 miljarder). Importen till EU har ökat samtidigt som exporten från EU minskat under 2000. Vi ser tydligt att konkurrensen från övriga
Å R H U N D R A D E T S F Ö R S TA G E M E N S A M M A BRANSCHMÖTE
Seklets första år präglades av övertro på den nya ekonomin influerad av den spektakulära utvecklingen inom internet. Vid förbundsstämman den 27 april i Stockholm hade vi århundradets första gemensamma branschmöte som rätt tydligt uttrycker möbelbranschens förhoppningar. ”Möbelbranschen i samverkan skapar konkurrensfördelar.” Här några axplock från seminariets talare som speglar vad branschen känner. Jon Klegard, VD Sveriges Möbelindustriförbund, inledde med att säga ”att om ABB, Ericsson och IKEA kan fördubbla sin omsättning på fem år, varför skulle inte möbelbranschen kunna det? Men detta förutsätter en bättre samverkan i nätverk. Möbelbranschens företag i alla led har baskunskapen, kapaciteten och därtill tillgång till den nya ekonomins möjligheter. Det finns en jungfrulig marknad om vi rätt kan utnyttja läget och genom samverkan i nätverk eller gemensamt göra möbelbranschen till en vinnare i den globaliserade möbelvärlden”. Kompetensen
Möbelbranschen 1992 – 2000 Produktionsvärden i miljarder kr
Sören Lindahl, Svenska Inredare, berättade om den enorma uppslutningen och intresset inom hans unga och lilla förbund. I början av 90-talet hade han två mål, det ena var att skaffa en utbildning för att auktorisera inredare, det andra att utbilda inredningsföretagen att uppfylla moderna miljökrav. ”De företag som inte klarar av dessa är det ute med” avslutade Sören Lindahl sitt anförande. Cross Cultural Design Vi upplever en Cross Cultural Design, sade Hans Karlsson från MIBO, Möbelimportörernas branschorganisation. Hemmet har öppnat sina dörrar för utländska influenser och skandinavisk
4
design är just nu ett hett konkurrensmedel. Möbelimportörerna som har 30 medlemmar med en sammanlagd omsättning på ca 800 milj kr. måste ta miljöfrågorna och IT på allvar. ” Med satsningar på miljön, IT och design har vi allt att vinna!” Paradoxen Anders Strömberg, Möbelhandlarnas VD presenterade visionsgruppens arbete. Sveriges möbelhandlare, Sveriges möbelindustriförbund, Svenska inredare, Möbelimportörernas branschorganisation och Sveriges Inredningsarkitekters riksförbund utsåg en ”visionsgrupp” bestående av en ung representant från vardera förbundet som tillsammans med Patrick Regnér från Handelshögskolan som moderator skulle ge oss sin syn på hur vi ”utvecklar och profilerar möbel- och inredningsbranschen”. Slutsatsen som drogs i projektet blev en paradox; trots ett starkt ökat intresse för branschen ”den är nu femte största i media” och även bland ungdomar, upplevs möbelbranschen som bakåtsträvande. Hur löser man detta då? Jo, genom en ökad professionalism, en förbättrad logistik, mer utbildning och genom att attrahera ungt blod utifrån som inte är förvaltare. Detta kräver dock en tolerans av det nya. Gruppen visionärer gjorde en samlad bedömning att branschen inte var hjälpt av ett gemensamt mål, men däremot en gemensam förändringsvision. Man gick förutsättningslöst ut och funderade om de traditionella branschförbunden kanske utgjorde själva problemet, om de kanske hade spelat ut sin roll. Man kan sitta och se på och dö, eller förändra.
Kommer man att köpa möbler? Webbyrådirektör Sören Strömberg på Artisan Global Media tog ordet och målade upp sina visioner: Kommer konsumenterna att köpa möbler via Internet i framtiden? ”Ja, säger Strömberg, om producenterna klarar att frigöra sig från distributionen, vågar förändra branschtänkandet, om man definierar ”hemmet” som visningsplats, den nya marknadsarenan, kan man skapa nya marknadsmönster och bygga upp starka kundrelationer. Till exempel e-handelsplatser där man slår sig ihop ett team för att få ner priset. Eller genom att möbelhandlaren ger bort en fåtölj mot tio checker som kunden ser till att hans vänner använder i en viss affär, ett slags pyramidspel. Han tror också att e-handeln kan minska distributionskostnaderna kraftigt. Den förändringsbenägenhet man känner stimulerades av talarna och de visioner de framförde som ibland osannolika i andra fall realistiska och framför allt inspierades branschen till eftertanke. Resultatet år 2000 blev bra för alla delar av möbelbranschen trots att vi har många förbättringar att göra.
Varumärket Ulf Enander talade om varför det har blivit så viktigt att ha ett starkt varumärke. I korthet menade han att det beror på att allt fler produkter blir allt mer lika varandra, t ex kreditkort, datorer, ölsorter, charterresor eller bensinbolag. Då gäller det att skilja ut sig ur mängden. Dessutom upplever allt fler människor att de lider av tidsbrist, inte för att de har mindre tid, men därför att de vill fylla den med mer. Vi får också tillgång till allt mer information. Resultatet är kaos. Lösningen: Förenkling. Därför väljer allt fler att konsumera genom att gå efter starka varumärken som de vet står för deras värderingar. Sverige världsledande på IT Bo Ahnegård, Industriförbundet, meddelade att Sverige är en världsledande IT-nation om man tror på Newsweek. Investeringar i telekom användning av IT och ett av de mobiltätaste länderna i världen är faktorer som placerat Sverige i toppen.
S M I S AT S A R P Å AT T H Ö J A KO M PE T E N S E N I MÖBELINDUSTRIN.
IT och internetstrategin i SMI. Internet och modern kommunikationsteknologi kan användas för att öka försäljningen av möbler och utveckla kundrelationerna. Snabbare information sänker ledtiderna och minskar lagerhållning av material, halvfabrikat och färdiga varor samt öppnar nya möjligheter för distribution av möbler. Beställning, planering, orderhantering, produktion, leveranser, fakturering, intern administration är några områden där internet ger möjlighet till rationalisering och effektivisering av rutiner och flöden.
Dynamiska hörnan Nya affärsmöjligheter med IT pratade Mats Abrahamsson från Linköpings universitet om. ”Det gäller att hitta sitt företags dynamiska hörna, sade han. Där har man nått hög operativ effektivitet som stödjer nya marknadspositioner och är mycket flexibel till nya förutsättningar. Man är lyhörd för lärande.”
5
Glädjande är att vi inför kommande år 2001 beviljats en offensiv budget så att vi kan starta upp ett antal marknadsaktiviteter med målgruppsformulering på såväl möbelproducenter som dess kunder med konsumenterna inkluderade.
SMI:s strategi innebär: att medlemsföretagen för assistans i arbetet att göra hemsidor och hålla dem uppdaterade med aktuell information med den egna personalen. IT-tåget startade under andra kvartalet när vi erbjöd medlemmarna att stiga på IT-tåget för att få gratis assistans med att göra och hålla hemsidorna uppdaterade med egen personal. 15 företag har fått denna service under 2000. att företagen ansluts till Smelink eller andra portaler som kan vara intressanta för information och Business to Business. att skapa internationella kontakter som kan underlätta den framtida etableringen av mötesplatser/portaler.
MILJÖ
Projektet ”Möbelindustrins kvalitets- och miljöledningssystem – FR 2000” fortskrider som planerat med en träff per månad där de deltagande företagen dels rapporterar sina hemuppgifter och dels går igenom nya avsnitt för genomförande i det egna företaget. FR 2000 är – med Företagarnas Riksorganisation som ägare – baserat på ISO 9001 och ISO 14001, anpassat till de villkor som gäller för mindre företag och skall leda till en certifiering. Arbetsformen som utgår ifrån att deltagarna gemensamt ”i skolbänken” går igenom de olika avsnitten teoretiskt under kvalificerad ledning för att sedan enskilt i det egna företaget arbeta med genomförandet är uppskattat eftersom de känner stöd av kollegor. Näringslivets organisationer har beslutat att samarbetet med den av regeringen tillsatta EKU-delegationen skall upphöra. Ett beslut som vi deltagit i och till fullo stöder. EKU-delegationens uppdrag har varit att utarbeta kriterier för ekologiskt hållbar upphandling av varor, inkl. möbler, och tjänster inom kommun, landsting och stat. Skäl är att vi anser att det leder till ökade kostnader för företagen utan några positiva miljöeffekter. Våra synpunkter på struktur och kravformuleringar har helt nonchalerats.
N Ä R A KO N TA K T E R M E D U E A
SMI har haft nära kontakter med UEA (det europeiska möbelindustriförbundet) och varit aktivt deltagande i projekt i Ryssland Bosnien Herzegovina för att medverka till anpassning av möbelindustrier till marknadsekonomien. Liknande uppgifter har vi medverkat till i Estland, Lettland och Litauen. SMI har varit en viktig part i utvecklingen av en EU-portal för möbler och deltagit i flera arbetsgrupper. Under 2001 kommer SMI att inneha ordförandeposten i den workshop som skall leda utvecklingen av möbelportalen. Som delägare i EIAS har SMI fått del av arbetet i Latinamerika för att utvärdera nya marknader. Vi har likaså haft en viktig uppgift att informera om den utveckling Sverige har i frågor kring producentansvar och recycling där vi haft en ledande position. Det europeiska standardiseringsorganet CEN och den internationella standardiseringskommissions ISO är två organ där SMI har ordförandeskapet för den svenska delen TK 18/möbler och i ISO TC 136/Furniture. Vid UEA:s 50-årsjubileum i Amsterdam deltog ordförande Sven W Samuelsson, vice ordföranden Dag Klockby och VD Jon Klegard. Vid högtidsmiddagen överlämnade ordföranden Sven W Samuelsson en gåva i form av en donation för bevarande av havens miljö till Världsnaturfonden (WWF) vilket fick stor uppskattning.
S TA N D A R D I S E R I N G E N
Arbetet med standardiseringen inom CEN har varit framgångsrik med många och viktiga standarder fastställda. Tex. har standarder för kontorsmöbler, arbetsstolar och bord, fastställts vilket ur exportsynpunkt är positivt då våra svanska företag kan basera sig på ett för Europa gemensamt synsätt i stället för ett otal variationer i respektive länder. Fastställda CEN standarder utgör en viktig bas i Möbelfaktasystemet. Enligt tidigare beslut har ISO arbetet åter kommit igång med ett par möten under året. ISO arbetet enligt den av oss föreslagna nya modellen med Det pånyttfödda globala standardiseringsarbetet inom ISO har haft sina första möten under de nya arbetsformerna utgående från tydligt beskrivna och tidsbegränsade projekt. Intressant för de fortsatta arbetet var den positiva atmosfären som präglade mötena och verkligen ställde i utsikt att gemensamt överbrygga de skiljaktigheter som funnits och då främst mellan Nordamerika och Europa. Vi och Sverige har haft ett stort och aktivt inflytande på standardiseringsarbetet inom både ISO och CEN genom Bo Wadling.
M Ö B E L FA K TA
Det gångna året har inte inneburit den utökning av företagstillstånd som indikerades vid periodens inledning. De trettiotalet företag som innehar Möbelfaktarättigheter har dock valt att arbeta vidare med Möbelfakta genom att öka sin andel av antal möbler med Möbelfaktatillstånd. Glädjande är att två av Norges större producenter av arbetsstolar för kontor, HÅG AB och SAVO A/S, har ansökt och erhållit Möbelfaktatillstånd för några av sina stolar. Det svala intresset för Möbelfakta hos möbelindustrin förklaras med att det inte efterfrågas av kunder eller konsumenter. Orsak till detta kan säkert förklaras med att vi under föregående år medvetet lagt en låg budget för marknadsföring och projektledning.
6
Köln 17–23 januari 2000
Rekordshow och 75 årsjubileum! IMM i Köln, som ägde rum den 17–23 januari 2000, blev en stor framgång för mässan. Rekordpublik, största utställninsyta någonsin och en intressant besöksprofil som mässan torde vara ensam om i världen: 60 procent av utställarna – 900 företag – kommer från utlandet! Denna internationella dominans på en möbelmässa är unik i världen. Mässan firade också sitt 75 årsjubileum – redan 1929 visades möbler för första gången på mässan i Köln, fem år efter Kölnmässans invigning. Det gav en extra glans åt evenemanget där 1 500 utställare från 50 länder visade världens största och mest omfattande utbud av möbler för hemmet. Närmare 150 000 fackbesökare från ett 100-tal länder besökte mässan som därmed kunde notera ett nytt all-time-high. Moderna kök och badrum visades i hall 14.1, en viktig attraktion. Därtill hade mässan denna gång även en ny inredningsavdelning med kompletta miljöer i hall 13.3. Utställningsytan var också den största någonsin, hela 286.000 kvm – en yta större än 40 fotbollsplaner... Andra våningen i hall 9 utnyttjades nu helt för första gången. Den första våningen togs i bruk 1999 och bygget av hallen motsvarar en kostnad av 300 miljoner DEM. Ca 140 utställare från Skandinavian ställde ut sina nyheter på denna millieniets första IMM-mässa. Från Sverige kom ett 20-tal deltagare inklusive gruppen Signs of Sweden i Avantgarde Design Center. Danmark dominerade med 73 individuella utställare samt med en grupp utställare på ca 15 företag i Avantgarde Design Center medan Finland och Norge visade upp 15, respektive sex företag. Estland representerades av fyra och Litauen av fem utställare. De baltiska staterna utnyttjar intensivt mässplatsen Köln för att erövra nya exportmarknader.
Låt oss påpeka att sedan länge är tyskarna de bästa möbelköparna i Europa och den tyska marknaden klart störst i Europa. 1998 importerade Tyskland möbler till ett värde av 7,6 miljarder EURO, en ökning med över 10 procent. Där har vi en av de många förklaringarna till IMMs starka attraktionskraft på utställare från hela världen. Det skandinaviska inslaget på mässan
Lammhults ställde ut på IMM och visade bl a upp Chicago, design Gunilla Allard.
7
blev som vanligt starkt uppmärksammat. Tillsammans med Italien har de nordiska deltagarna sedan årtionden varit den största utländska utställargruppen, vilket naturligtvis bidragit till att man byggt goda och långsiktiga kundrelationer bland mässbesökarna. Svenska utställare har funnits på IMM sedan slutet av 60-talet i olika grupperingar. Måndag till fredag var mässan öppen för fackmän. Lördag och söndag hölls öppet för allmänheten.
Internationella Svenska Möbelmässan i Stockholm, 9–13 februari 2000
”Premiären för den nya hallen blev en succé” Den har aldrig varit större. Den har aldrig varit bättre. Det nya milleniets första svenska möbel- och ljusmässa började med all-time-high: ytan hade ökat med 35 procent till 56.000 kvm brutto. Detta till trots var mässan slutsåld sedan hösten innan. Antalet besökare uppgick till 41.000 personer, en ökning med 30 procent. Mer än 25.000 besökare var fackmän medan 15.000 personer tog chansen att se mässan på Allmänhetens dag. Mer siffror: 855 utställare medverkade under årets mässa, också här blev ökningen 30 procent. Av fackbesökarna kom 18 procent från utlandet. Allt detta är givetvis glädjande för såväl svensk möbelindustri som den svenska inredningsbranschen i övrigt. Vi kan upprepa påståendet att mässan i Älvsjö är och förblir årets stora möbelhändelse, i vårt land. Aldrig tidigare i mässans snart 50-åriga historia har den varit större. Nu är den dessutom störst i Norden. Ett glädjande faktum – men vad beror denna uppseendeväckande framgång på? Man kan peka på flera faktorer. Svensk inredningsindustri ligger i Theselius stol Ambassad fick framkant av utveckSköna Hems utmärkelse Årets Möbel 2000. Källemo tillverkar. lingen. Allt fler tillverkare satsar framgångsrikt på produktutveckling och marknadsföring vilket bl a leder till internationell uppmärksamhet och exportframgångar. Bästa sättet att hålla kontakt med nya och gamla kunder är att visa upp sig på mässan. En ny generation duktiga formgivare vitaliserar utbudet av moderna, internationellt attraktiva möbler och inredningar. Även detta lockar naturligtvis besökare till mässan.
Ett rymdskepp modell Kinnarps hade landat i den nya hallen här lanserades bl a den nya ETM-serien.
Mässan satsar sedan tre år offensivt på att utöka och modernisera den egna anläggningen i Älvsjö. Man har byggt en ny hall på 21.800 kvm. Ökad yta, ökad attraktionskraft. Under projektledare Helena Lindens ledning har mässans presentationsteknik och layout successivt förbättrats med fokusering på designmöbler samt möbler för offentlig miljö och kontor i hall C. Även presentationen av hemmöbler har vitaliserats, t ex genom avdelningen Area Modern med ett 40-tal utställare. I samarbete med SMI har satsningen på seminarier och temautställningar utökats. Marknadsföringen har intensifierats såväl mot utställarsidan som mot besökarsektorn, bl a med hjälp av en specialbilaga i Dagens Industri i januari 2000 som även producerades som särtryck och direktdistribuerades. Totala upplagan uppgick till ca 170.000 ex. Man har också konsekvent satsat på att öka det nordiska deltagandet. Resultatet är att allt fler ledande danska möbeltillverkare valt mässan i Stockholm som plattform i det nordiska försäljningsarbetet. Mässan är navet i den internordiska handeln. Allt som allt har dessa medvetna och långsiktiga satsningar, som igångsattes
8
under slutet av 90-talet, medfört att mässan 2000 tagit det definitiva steget från att vara en nationell angelägenhet för svensk hemmamarknad till att vara en viktig aktör på den europeiska scenen. På årets mässa fanns intressanta separatutställningar. Bl a ”Stolens grafik” där elever från RMI-Berghs mötte elever från KTH-A i ett 20-tal formexperiment kring sittandets estetik. Den Mathssonska släkten uppmärksammades i en skärmutställning i C-hallsgången och på entrétorget firade Carl Malmstens-skolan sitt l00årsjubileum med att visa ett axplock ur skolans historia men även glimtar av framtidens verksamhet. Bland talarna på seminarierna kan nämnas den italienska formgivaren med världsrykte, Piero Lissoni. Förre finansminister Erik Åsbrink talade om framtidsperspektiv för svensk ekonomi och företagande. Eero Koivisto från den högaktuella arkitektbyrån Claesson, Koivisto, Rune i Stockholm lockade fullt hus till K 11, där han på en timme gav en spännande skildring av vad som händer just nu inom svensk design. Här fanns exempel på inredning av en lya på 33 kvm på Sveavägen liksom en presentation av den moderna svenska ambassadörsbostaden i Berlin.
Scandinavian Furniture Fair, Köpenhamn. 24–28 maj, 2000
Återhållsamhet på mässan Scandinavian Furniture Fair 2000 i Köpenhamn lockade totalt 16.441 besökare, en nedgång jämfört med året innan då motsvarande siffra var 17.566. Även antalet utländska besökare minskade från 4.171 till 3.831, en minskning med 8 procent. Allmänhetens Dag den 28 maj var inte heller någon höjdare, endast 2.132 personer mötte upp. Däremot ökade antalet fackbesökare med 2 procent jämfört med 1999 till 14.361. Dessa dystra siffror kommenteras av direktör Keld Korsager, Foreningen Dansk Möbelindustri, i med bl a en hänvisning till den uppbromsning som under våren ägde rum på den danska hemmamarknaden. ”De danska inköparna visade stor återhållsamhet när det gällde att teckna order på mässan eftersom lagren var fyllda och osäkerheten var stor ifråga om danskarna köpintresse för den närmaste framtiden.
Men det vikande intresset från hemmamarknadens sida kompenserades av god försäljning till de utländska kunderna. Även om antalet utländska fackmän minskade något kunde utställarna glädjas åt god försäljning internationellt. Kvaliteten på de utländska besökarna ansågs vara mycket hög. Liksom i producentledet rullar fusionsvågen även hos de stora återförsäljarna. Det medför naturligtvis en minskning av antalet resenärer till olika mässor i utlandet – utan att det går ut över köpomfånget som sådant.” Antalet inköpare från Tyskland minskade från 457 till 351, vilket får ses mot bakgrunden av det starka danska deltagandet på bl a IMM, Köln, och andra tyska mässor. På samma sätt kan man hänvisa nedgången av svenska och norska besökare till det faktum att man tidigare
under året haft möbelmässor i båda länderna med ett betydande danskt utställardeltagande. 1.255 svenska fackmän besökte mässan jämfört med 1.519 året innan. Motsvarande siffra för Norge var 565, respektive 607. Ett glädjeämne i sammanhanget var att besöket av japanska inköpare ökade till 159 mot 117 föregående år. Det understryker SFF:s position som internationell orienteringspunkt för möbler. Ett bekymmer för SFF är naturligtvis att svenska, norska och finska utställare numera utgör ett marginellt inslag på mässan. Den lever helt enkelt inte upp till sitt namn. Många av dem som saknas i Bella Center återfanns i stället i Öknehallen inne i Köpenhamn där en rad välkända svenska företag medverkade. För en besökare tedde sig denna utställning ganska avslagen och glest besökt. Det återstår att se om den kan leva vidare i denna form.
Salon du Meuble 2000 i Paris
Bra försäljning, nöjda besökare och ökat utländskt intresse Salon du Meuble är den tredje största mässan i Europa och den utvecklas för varje år i sin ambition att skapa trender och att visa intressant ny design. Mässan 2000 var bättre än i fjol, ansåg många av de besökare och utställare på Salon du Meuble i Paris som vi träffade under mässdagarna i början av januari. Försäljningen rapporterades vara bra och många bokade redan i januari större montrar till nästa års mässa. Den exaka besökssiffran landade strax under fjolårets ca 45 000 besökare. Av dessa var 20 procent utländska, en klar uppgång. Antalet utländska utställare uppgick till 50 procent av totalt ca 1000 företag, även här en uppgång från fjolårets 43 procent. De danska och norska utställarna tyckte att det var en bra mässa. Den ende svenske deltagaren var Nelo, även här
mötte vi positiva bedömningar av resultatet. Den franska hemmamarknadens starka tillväxt var en positiv faktor som i sin tur gav goda förutsättningar för de företag som exporterar till Frankrike. Mässan blir för varje år mer och mer internationell. Många bedömer fortfarande Salon du Meuble som en i första hand nationell mässa men det är den faktiskt inte längre när man ser till fördelningen av utställare och besökare. Trender och design redovisades framför allt i hall 3, Metropol-sektionen. Här fanns Cappellini, Molteni, Ligne Roset och den alltid spännande franska arkitektgruppen VIA.
Metropol höll genomgående hög klass med ett bra urval av moderna möbler med huvudinriktning på offenlig miljö eller exklusiv hemmiljö. Inga direkta sensationer, kanske, men ett representativt urval av moderna möbler i den högre prisklassen. Fräscht och elegant, ibland fräckt och färgstarkt. Nu handlar det som bekant inte bara om moderna möbler på Saon du Meuble. Många inköpare lockas framför allt av att här finns ett brett utbud av klassiska möbler i traditionella stilar från i första hand franska, italienska och spanska utställare. Liksom tidigare återfanns de i hall 4, i Village-hallen, som var synnerligen välbesökt.
”Den ende svenske deltagaren var Nelo, även här mötte vi positiva bedömningar av resultatet.”
9
Orgatec, Köln, 19-24 oktober:
Stark svensk satsning i hård konkurrens Orgatec i Köln som äger rum vartannat år tillhör vinnarna bland de internationella mässorna. När det gäller kontorsmöbler och inredning för offentlig miljö presenterar mässan sig själv som den största i världen och den uppfattningen är svår att ifrågasätta. Visst finns det tuffa konkurrenter – tänk bara på Neocon i Chicago, en riktig höjdare med många spännande nya ideér – men när det gäller att visa allt vad som händer på kotorsmöbelfronten, både i fråga om kvalitet och kvantitet, är det ändå Orgatec som blir vinnare. Här möttes i oktober världens största tillverkare från USA och Tyskland tillsammans med eliten av europeiska specialister på kontors-, design- och ergonomimöbler. Sammanlagt var här 1.100 utställare från 46 länder på detta evenemang som lockade 85.000 professionella från 100 olika länder. Vilken kontorsmöbelmässa kan slå det? Sverige har under hela 90-talet medverkat med goda framgångar. Nu deltog
ECO som produceras av IFORM rönte stort intresse på Orgatec
ett 40-tal svenska företag med ett imponerande utbud av vackra och välgjorda kollektioner. Många nya produkter, många eleganta och väl genomtänkta presentationer. Här fanns Klaessons, Lammhults, Gärsnäs, Signs of Sweden (Blå Station, Iform, Källemo och Materia), Albin i Hyssna, Lustrum/Zero, Formträ, Miljöexpo, Exportrådet, Offecct, Office Line, Mitab och Vemo samt renodlade kontors-
möbelspecialister som Kinnasand, RHForm och Höganäsmöbler. Kunniga och erfarna exportörer med stor samlad erfarenhet av just denna viktiga mässa har goda förutsättningar att hävda sig väl i den hårda konkurrensen. Att företagen i växande omfattning utvecklat sitt samarbete med goda formgivare gör inte chanserna mindre. Framgångarna var välförtjänta.
GOOD NEWS – branschens exportstöd GOOD NEWS FROM SWEDEN är inredningsbranschens exportstöd på viktiga internationella möbelmässor, i första hand i Europa. Den utkommer två gånger om året och har en upplaga på 10.000 ex. Vårnumret 2000 delades ut i Köln, Stockholm, Köpenhamn och Milano medan höstnumret delades ut på Orgatec i Köln i oktober 2000. Vårnumret omfattade 32 sidor och innehöll bl a ett reportage om den nya svenska ambassaden i Berlin, en artikel av professor Love Arbén om de nya designtrender som ligger i tiden efter millennium-skiftet, ett porträtt av formgivaren Björn Dahlström, tecknat av arkitekt Carl Christiansson, samt förhands-presentationer av IMM i Köln och Internationella Svenska Möbelmässan i Stockholm.
En fyllig artikel av professor Love Arbén om den nya frihet i tid och rum som präglar det moderna kontorsarbetet, illustrerad med bilder från svenska utställare på Orgatec 2000, var tyngdpunkt i höstutgåvan, av vilken inte mindre än 8.000 ex distribuerades på Orgatec. Detta nummer av GOOD NEWS omfattade 36 sidor. Här presenterades också de nya planerna för kommande Stockholm Furniture Fair, kompletterad med en guide till några intressanta showrooms i centrala Stockholm. Vidare visades två stora kontorsprojekt, Electrolux nya huvudkontor på Lilla Essingen och Icon Medialabs nya kontor i Stockholm City. Nya produkter presenterades i båda utgåvorna som en självklar och viktig del
10
av nyhetsförmedlingen till omvärlden. Tidskriften, som ägs av Bertil Arwidson och Jens Vagland, distribuerades som vanligt också till en rad handelskontor, agenter i olika länder och permanenta showrooms.
SVERIGES MÖBELINDUSTRIFÖRBUND ORG NR 802002-4058
F Ö R VA LT N I N G S B E R Ä T T E L S E STYRELSEN OCH VERKSTÄLLANDE DIREKTÖREN AVGER FÖLJANDE ÅRSREDOVISNING OCH KONCERNREDOVISNING FÖR RÄKENSKAPSÅRET 2000-01-01 – 2000-12-31 I N F O R M AT I O N O M V E R K S A M H E T E N
F Ö R S L AG T I L L V I N S T D I S P O S I T I O N
Förbundet som är en ideell förening, skall företräda och tillvarata medlemmarnas gemensamma intressen. Medlemmarnas verksamhet består i att tillverka och marknadsföra möbler och liknande produkter.
Koncernen Koncernens egna kapital uppgår till 7 349 045 kr inklusive årets vinst 549 780 kr, varav 613 720 kr är bundet i dotterbolagen. Någon avsättning till bundna fonder föreslås ej.
KONCERNFÖRHÅLLANDEN
Moderbolaget Till bolagsstämmans förfogande står följande vinstmedel: Balanserade vinstmedel 5 380 387 Årets vinst 355 854
Koncernredovisning lämnas för förbundet med dess helägda dotterbolag Möbelindustrins Service AB, org.nr. 556096-0121. MISAB ingår med sitt helägda dotterbolag, Möbelindustrins Utveckling i Stockholm AB, org.nr. 556518-9452. Inköp och försäljning mellan koncernbolag har ej skett.
5 736 241 Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras så att i ny räkning överförs
5 736 241 5 736 241
K O N C E R N R E S U LTAT R Ä K N I N G 2000
1999
6 565 658 389 422
6 207 467 260 494
6 955 080
6 467 961
–3 523 858 –5 172 690 –163 957 2 325 696
–3 192 142 –3 370 863 –211 407 –
–6 534 809
–6 774 412
Rörelseresultat
420 271
–306 451
Resultat från finansiella investeringar Ränteintäkter Räntekostnader
269.808 –
200.108 –469
Summa resultat från finansiella investeringar
269.808
199.639
Resultat efter finansiella poster
690.079
–106.812
–140.299
32.127
549.780
–74.685
Rörelsens intäkter m m Nettoomsättning Övriga rörelseintäkter
Not 1
Summa intäkter m m Rörelsens kostnader Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar Återbetalning SPP
Not 2 Not 3
Summa rörelsens kostnader
Skatt på årets resultat ÅRETS VINST
11
KONCERNBALANSRÄKNING 2000-12-31
1999-12-31
454.000
554.000
454 000
554 000
100.000 8.155
119.000 8.155
108.155
127.155
52.711
52.711
614.866
733.866
153.380 – 1.986.783 26.775
16.254 52.416 152.828 37.028
2.166.938
258.526
8.329.018
8.741.011
Summa omsättningstillgångar
10.495.956
8.999.537
SUMMA TILLGÅNGAR
11.110.822
9.733.403
5.380.387 613.720 805.158 549.780
5.256.256 559.000 1.058.696 –74.685
Summa eget kapital
7.349.045
6.799.267
Avsättningar Skatter Övriga avsättningar
21.280 430.160
– 200.000
Summa avsättningar
451.440
200.000
528.108 517.877 101.525 2.162.827
292.790 – 64.608 2.376.738
3.310.337
2.734.136
11.110.822
9.733.403
Inga Inga
Inga Inga
TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Affärsvärde Materiella anläggningstillgångar Inventarier Konst Finansiella anläggningstillgångar Övriga långfristiga värdepappersinnehav
Not 1
Not 4
Not 5
Not 6
Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kundfordringar Skattefordringar Övriga kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Kassa och bank
EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Medlemskapital Bundet eget kapital i dotterbolagen Fritt eget kapital i dotterbolagen Koncernens resultat
Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Skatteskulder Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Not 7
Not 8
Summa kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Ställda säkerheter Ansvarsförbindelser
12
F Ö R B U N D E T S R E S U LTAT R Ä K N I N G 2000-12-31
1999-12-31
357.221
366.820
357.221
366.820
–146.739
–143.408
–146.739
–143.408
Rörelseresultat
210.482
223.412
Resultat från finansiella investeringar Ränteintäkter
178.392
132.913
Summa resultat från finansiella investeringar
178.392
132.913
Resultat efter finansiella poster
388.874
356.325
Lämnat koncernbidrag Skatt på årets resultat
– –33.020
–224.000 –8.193
ÅRETS VINST
355.854
124.132
Rörelsens intäkter m m Nettoomsättning
Not 1
Summa intäkter m m Rörelsens kostnader Övriga externa kostnader
Not 2
Summa rörelsens kostnader
13
FÖRBUNDETS BALANSRÄKNING 2000-12-31
1999-12-31
50.000 52.711
50.000 52.711
Summa anläggningstillgångar
102.711
102.711
Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Fordringar hos intresseföretag Skattefordringar Övriga kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
373.771 64.330 13.442 26.775
– 89.156 1.642 11.825
478.318
102.623
Kassa och bank
5.165.212
5.399.603
Summa omsättningstillgångar
5.643.530
5.502.226
SUMMA TILLGÅNGAR
5.746.241
5.604.937
5.380.387 355.854
5.256.256 124.132
5.736.241
5.380.388
Kortfristiga skulder Skulder till koncernföretag Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
– 10.000
214.549 10.000
Summa kortfristiga skulder
10.000
224.549
5.746.241
5.604.937
Inga Inga
Inga Inga
TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag Övriga långfristiga värdepappersinnehav
EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Ingående kapitalbehållning Årets vinst
Not 1
Not 9 Not 6
Not 7
Summa eget kapital
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER
Ställda säkerheter Ansvarsförbindelser
14
NOTER GEMENSAMMA FÖR MODERBOLAG OCH KONCERN
Not 1 Redovisningsprinciper
Not 3 • Personal
Årsredovisningen har upprättats enligt Årsredovisningslagen. Tillämpade redovisningsprinciper överensstämmer med Bokföringsnämndens och Redovisningsrådets rekommendationer och uttalanden.Principerna är oförändrade i jämförelse med föregående år.
2000.12.31
1999.12.31
Koncernen Kvinnor Män
2 2
2 4
Totalt för koncernen
4
6
939.126 1.025.608 1.964.734 1.143.236
850.296 1.202.904 2.053.200 732.595
2.192.583 Totala löner, ersättningar, sociala avgifter och pensionskostnader för koncernen 5.300.553
412.600
Koncernredovisning Koncernens resultat- och balansräkning omfattar alla företag i vilka moderbolaget direkt eller indirekt har mer än hälften av aktiernas röstvärde samt företag i vilka koncernen å annat sätt har ett bestämmande inflytande och en betydande andel av resultatet av deras verksamhet. Koncernredovisningen har upprättats enligt Redovisningsrådets rekommendation om koncernredovisning. Samtliga förvärv av företag har redovisats enligt förvärvsmetoden.
Moderbolaget Föreningen har i likhet med föregående år inte haft någon anställd och inga löner eller ersättningar har utgått. Koncernen Löner och ersättningar har uppgått till Styrelsen och verkställande direktören Övriga anställda Totala löner och ersättningar Sociala avgifter enligt lag och avtal Pensionskostnader (varav för styrelse och verkställande direktör 1 828 221 kr (241 860 kr))
Fordringar Fordringar upptas till det belopp varmed de beräknas inflyta. Avsättningar Skatter avser latent skatteskuld på obeskattade reserver. Övriga avsättningar har värderats till belopp som åtagandet bedöms infrias till. Övriga tillgångar och skulder Övriga tillgångar och skulder har värderats till anskaffningsvärden, om något annat ej anges nedan.
3.198.395
Gottgörelse från pensionsstiftelse har erhållits med 0 kr (66 tkr). Utöver under året kostnadsförda pensionskostnader föreligger inga pensionsförpliktelser. Årets pensionskostnader har till största delen täckts av återbetalning från SPP.
Not 2 • Arvoden och kostnadsersättningar
Koncernen Revisionsuppdrag Andra uppdrag
Moderbolaget Revisionuppdrag Andra uppdrag
2000.12.31
1999.12.31
57.000 42.000
55.000 44.000
99.000
99.000
12.000 9.000
10.000 14.000
21.000
24.000
Not 4 • Affärsvärde 2000.12.31
Koncernen Ingående anskaffningsvärden 1.000.000 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 1.000.000 Ingående avskrivningar –446.000 Årets förändringar -Avskrivningar –100.000 Utgående ackumulerade avskrivningar –546.000 Utgående restvärde enligt plan Avser rätten till varumärket Möbelfakta.
15
454.000
1999.12.31
1.000.000 1.000.000 –346.000 –100.000 –446.000 554.000
Not 5 • Inventarier
Not 7 • Förändring av eget kapital 2000.12.31
Koncernen Ingående anskaffningsvärden Årets förändringar -Inköp -Försäljningar och utrangeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Årets förändringar -Försäljningar och utrangeringar -Avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående restvärde enligt plan
1999.12.31
275.408
1.629.144
44.957 – 320.365 –156.408
63.407 –1.417.143 275.408 –1.462.144
– –63.957 –220.365
1.417.143 –111.407 –156.408
100.000
119.000
1999.12.31
6.799.265 549.780
6.873.950 –74.685
Belopp vid årets utgång
7.349.045
6.799.265
Not 8 • Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Avskrivningar enligt plan beräknas på en ekonomisk livlängd av 5 år.
2000.12.31
1999.12.31
Koncernen Förutbetalda licensintäkter 2001–2005
1.463.400
1.788.600
Summa
1.463.400
1.788.600
Not 9 • Andelar i dotterföretag
Not 6 • Övriga långfristiga värdepappersinnehav 2000.12.31
1999.12.31
1 52.710 52.711
1 52.710 52.711
Ingående anskaffningsvärden Årets förändringar -Tillkommande värdepapper
52.711
1
–
Utgående redovisat värde, totalt
52.711
Koncernen och moderbolaget Bella Center EIAS
2000.12.31
Bundet eget kapital Eget kapital Belopp vid årets ingång Årets resultat
Moderbolaget
Möbellindustrins Service AB Org. nr. 556096-0121 Stockholm
Kapital andel %
Rösträtts andel %
Antal Bokfört aktier värde
100
100
5.000 50.000
Summa
50.000 2000-12-31
1999-12-31
52.710
Ingående anskaffningsvärden
50.000
50.000
52.711
Utgående redovisat värde
50.000
50.000
Stockholm 2001-03-06
Sven-Villy Samuelsson
Love Arbén
Birger Gustavsson
Dag Klockby
Kurt Tingdal
Ordförande
Jon Klegard VD
Anette Gustafsson
Kenneth Johansson
Sara Wadskog
Vår revisionsberättelse har avgivits 2001-03-06. Ulf Westin Auktoriserad revisor
Jan-Olov Alexandersson
16
Sven-Åke Waern
REVISIONSBERÄTTELSE
Till förbundsstämman i Sveriges Möbelindustriförbund Org nr 802002-4058
Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Sveriges Möbelindustriförbund för år 2000. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att i rimlig grad försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga fel. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag till vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i förbundet för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot förbundet. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med årsredovisningslagen eller förbundets stadgar. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. Årsredovisningen och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger därmed en rättvisande bild av förbundets och koncernens resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Vi tillstyrker att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för förbundet och för koncernen, disponerar vinsten i förbundet enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Stockholm den 6 mars 2001
Ulf Westin Auktoriserad revisor
Jan-Olov Alexandersson
17
Sven-Åke Waern
STYRELSE OCH REVISORER ORDINARIE LEDAMÖTER
Förbunds- och styrelseordförande direktör Sven W. Samuelsson, Nässjö, vice förbunds- och styrelseordförande, direktör Dag Klockby, Galleri Stolen AB, Stockholm, Professor Love Arbén, Arkitekt, Stockholm, direktör Birger Gustavsson, Vittsjö, direktör Kenneth Johansson, Swedese Möbler AB, Vaggeryd, direktör Anette Gustafsson, Höganäsmöbler AB, Höganäs, exportchef Sara Wadskog, Karl Andersson & Söner AB, Huskvarna, direktör Kurt Tingdal, Offecct interiör ab, Tibro. SUPPLEANTER
Direktör Per Bergman, Contrapoint AB, Tranås, direktör Kjell Hammar, SA Möbler AB, Tibro, direktör Hans Karlsson, Universal Furniture AB, Skene, direktör Lars Holstensson, RH-Form AB, Nässjö, exportchef Anders Magnusson, Voice AB, Jönköping, direktör Peter Runesson, Tibro Förenade Möbelfabriker AB, Tibro, Kenneth Eriksson, PA-IT AB, Växjö. A R B E T S U T S KOT T E T
Arbetsutskottet består av ordföranden, vice ordföranden, samt verkställande direktören. R EV I S O R E R
Direktör Jan-Olof Alexandersson, Albin i Hyssna AB, Hyssna, direktör Sven-Åke Waern, AB Järnforsens Stoppmöbler, Järnforsen, aukt revisor Ulf Westin, Josefsons Revisionsbyrå AB, Solna. Suppleanter: direktör Lars Bülow, Materia AB, Tranås, direktör Eva Jannerstedt, City Möbler AB, Tibro, revisor Bengt Sterner, Josefsons Revisionsbyrå AB, Solna. VA L B E R E D N I N G E N
Ordinarie ledamöter Direktör Billy Larsson, sammankallande, Christer Holden, Rolf Johansson, Sven W. Samuelsson, Dag Klockby. Suppleanter: Anders Olsson, Peter Söderberg, samt 3 vakanter under året. PE R S O N A L
Direktör: Jon Klegard. Ekonomi: Margareta Bisset. VD assistent: Yvonne Identeg. Utvecklingschef: Bo Wadling M E D L E M S A N TA L
Antalet medlemmar i Förbundet den 31. 12. 2000 var 102. SAMMANTRÄDEN
Ordinarie förbundsstämma hölls den 27 april 2000 i Industrisalen, Industriförbundet, Storgatan, Stockholm. Till ordinarie styrelseledamöter valdes: Sven W. Samuelsson, omval 2 år, Kurt Tingdal, omval 2 år, Love Arbén, nyval 2 år, Sara Wadskog, nyval 2 år. Till styrelsesuppleanter valdes: Per Bergman, omval 2 år, Anders Magnusson, omval 2 år, Lars Holstensson, nyval 2 år, Kenneth Eriksson, fyllnadsval 1 år. STYRELSEMÖTEN
Styrelsen har under året sammanträtt 4 gånger. KO N TO R S M Ö B E L S E K T I O N E N
Kontorsmöbelsektion höll sitt 34:e ordinarie sektionsmöte den 7 november 2000 hos Kinnarps AB, Jönköping. Styrelsens verksamhetsberättelse godkändes av mötet och styrelsen beviljades ansvarsfrihet för verksamhetsåret. Till ordinarie styrelseledamöter i sektionen för en tid av ett år valdes hrr Bo Ljung, Göran Nygren som tillika valdes till ordförande, Kjell Hammar, SA Möbler AB och Ingemar Fast, Isku Facit AB. Till styrelsesuppleanter för en tid av ett år valdes hrr Josef Höbenreich, AB Edsbyverken och Assar Jarlsson, Kinnarps AB. M Ö B E L I N D U S T R I N S U T V E C K L I N G I S TO C K H O L M A B
Styrelseledamöter: Lars Holstensson, Nässjö, Olle Jonsson, Kvänum, Bo Wadling, ordförande, Jon Klegard, Stockholm Personal: Bo Wadling, utvecklingschef, Älmhult.
18
”Aldrig tidigare i mässans snart 50-åriga historia har den varit större. Nu är den dessutom störst i Norden”
19
www.pladera.com
Projektet ”Möbelindustrins kvalitetsoch miljöledningssystem – FR 2000” fortskrider som planerat med en träff per månad där de deltagande företagen dels rapporterar sina hemuppgifter och dels går igenom nya avsnitt för genomförande i det egna företaget. Miljö sid 6
SVERIGES MÖBELINDUSTRIFÖRBUND Sveriges Möbelindustriförbund • Box 14012 • 10440 Stockholm • Besöksadress: Grevgatan 5 • Tel: 08-23 07 80 • Fax 08-783 05 96 www.mobelindustrin.se • info@mobelindustrin.se
20