sveaskog årsredovisning 2006 by Plädera Info AB

Verksamheten 2006 med h책llbarhetsredovisning

Innehåll Året i korthet

Bo Dockered, Sveaskogs styrelseordförande

Gunnar Olofsson, vd Sveaskog

Ägarens riktlinjer

Koncernidé, vision och strategisk inriktning

Verksamhetsmål

Flerårsöversikt och definitioner

Kommentarer till flerårsöversikten

Omvärld och marknad

Skogskapitalet

Forskning och utveckling

Sveaskog ska vara främst på att utveckla skogens värden. Sveaskog är Sveriges största skogsägare, med 15% av den produktiva skogsmarken, och en ledande leverantör av timmer, massaved och biobränsle. Företaget arbetar dessutom aktivt med markaffärer och tillhandahåller jakt och fiske samt mark för lokala företagare inom naturbaserad turism. Skogen är kärnan i Sveaskog och företagets vision är att vara främst på att utveckla skogens värden. Genom att förvalta skogen på ett lönsamhetsinriktat och miljömässigt föredömligt sätt bidrar Sveaskog till en långsiktigt hållbar utveckling. Sveaskog ska ge ägaren avkastning på skogskapitalet och vara en föredömlig arbetsgivare och affärspartner. Företaget satsar långsiktigt på forskning och utveckling och för en aktiv dialog med intressenter. Verksamheten är decentraliserad och finns över hela landet. Koncernen omsätter cirka 6 miljarder kronor och har 730 anställda. Sveaskog ägs av svenska staten.

Verksamhetsbeskrivning: Skogsrörelsen

Fastighetsaffärer

Sveaskog Naturupplevelser AB

Svenska Skogsplantor AB

Setra Group AB

Risk- och känslighetsanalys

Hållbarhetsredovisning

Hållbarhetsfrågor under 2006

Sveaskogs syn på hållbar utveckling

Ansvar och ledningssystem

Ekonomiskt ansvar

Miljöansvar

Socialt ansvar

Ledning och organisation

Styrelse

Företagsledning

Ordlista och historik

Ekonomiskt ansvar

Miljöansvar

Socialt ansvar

Nyckeltal, koncernen Nettoomsättning, MSEK

Framsidan: Elin Larsson arbetar som processansvarig för Skogliga tjänster på Sveaskogs dotterbolag Svenska Skogsplantor AB. Foto av Bengt Alm.

2006

2005

6 030

6 155

Rörelseresultat före värdeförändring skog, MSEK

782

691

Värdeförändring skog, MSEK

842

180

Rörelseresultat, MSEK

1 624

871

Resultat före skatt, MSEK

1 338

524

Resultat från avvecklad verksamhet, MSEK

1 152

246

Årets resultat, MSEK

2 138

616

Avkastning på eget kapital, %

Avkastning på operativt kapital, %

5,3

2,8

Soliditet, %

731

773

1 027

1 116

Antal anställda Medelantal anställda

Året i korthet Resultat

Nettoomsättningen för helåret 2006 sjönk med 2% jämfört med föregående år. Leverensvolymen minskade med 7% och uppgick till 13 miljoner kubikmeter, vilket är 1 miljon kubikmeter mindre än 2005. Det operativa resultatet för skogsrörelsen förbättrades trots detta markant, till följd av ökade priser och ett positivt utfall av det interna effektiviseringsarbetet. Rörelseresultatet före värdeförändring skog ökade till MSEK 782 (691). Försäljning av AssiDomän Cartonboard

I slutet av 2005 tecknade Sveaskog avtal om försäljning av kartongrörelsen AssiDomän Cartonbord AB i Frövi till Kinneviks helägda dotterbolag Korsnäs. Affären slutfördes i maj 2006 efter en prövning av konkurrensmyndigheten. I och med försäljningen är Sveaskog ett renodlat skogsföretag.

3,35 miljoner hektar produktiv mark ägs av Sveaskog.

Visionsmöten

Under våren genomfördes visionsmöten där vd Gunnar Olofsson träffade samtliga medarbetare. Frågor som diskuterades var företagets vision och mål samt den nyframtagna uppförandekoden.

235

fastighetsaffärer inom markförsäljningsprogrammet för att stärka enskilt jord- och skogsbruk genomfördes under året.

miljarder kronor omsatte Sveaskog 2006.

Ökad tillväxt

För att kunna möta ett ökat behov av skogsråvara och bidra till ett bättre klimat arbetar Sveaskog för att öka tillväxten i skogen. Under året har företaget i ökad utsträckning använt förädlat frö- och plantmaterial och bättre metoder för återbeskogning. Sveaskog har även ökat näringstillförseln på lämpliga marker.

730

är antalet anställda i Sveaskog under 2006.

1100

medarbetare och entreprenörer har genomgått Sveaskogs vidareutbildning inom produktion och miljö.

Ökad satsning på FoU

Ökad skogstillväxt, effektivare teknik och nya användningsområden för skogsråvaran är prioriterade områden för Sveaskogs forskning och utveckling. Under året har Sveaskog investerat i Linotech AB, ett utvecklingsbolag som utvecklar miljövänlig impregnering av trä med linolja som bas. Sveaskog är delägare i företaget SweTree Technologies

Ny organisation

Sveaskog etablerade 1 juli 2006 en vidareutvecklad organisation som ska skapa större effektivitet och ge bättre lönsamhet. Organisationen bygger på en sammanhållen skogsrörelse med tre huvudprocesser – Marknad, Produktion och Skogsskötsel – och fem marknadsområden. Storm och granbarkborrar

Efterutdelning och nya mål

Vid en extra bolagsstämma i december beslutades om en efterutdelning om MSEK 1 539 eller 13 kronor per aktie, utöver de 3 kronor som beslutades om vid årsstämman. Stämman beslutade också att införa nya ekonomiska mål för Sveaskog till följd av Sveaskogs utveckling mot ett renodlat skogsföretag.

som forskar kring trädens och växternas biologi och biokemi, vilket ger kunskap och möjlighet att utveckla nya produkter.

miljoner plantor planterades under 2006

I spåren av stormen Gudrun har populationen av granbarkborre ökat starkt i södra Sverige. Under 2006 angreps cirka 70 000 kubikmeter på Sveaskogs marker. Hur granbarkborreskadorna utvecklas under 2007 beror dels på vädret, dels på hur framgångsrika olika åtgärder blir. Stormen i januari 2007 har ytterligare förvärrat situationen. Sveaskog genomför omfattande insatser kring inventering och upparbetning i de drabbade områdena. Ambitionen är att få ut barkborreangripna träd ur skogen till 15 maj och vindfällda träd till 15 juni 2007. Hänsynsprioritering

20% av Sveaskogs produktiva skogsmark ska avsättas för naturvård. Detta arbete består av tre delar; bildande av ekoparker, avsättande av naturvårdsskogar samt naturhänsyn i produktionsskogarna. Hänsynsprioritering är namnet på den metodik Sveaskog använder sig av för att välja ut de skogsområden som är viktigast för bevarandet och utvecklandet av biologisk mångfald. Ekoparker

782 MSEK blev rörelseresultatet för 2006.

Fyra nya ekoparker invigdes under året: Malingsbo i Bergslagen, Leipipir och Storklinten i Norrbotten och Böda på Öland. Verksamheten 2006 Året i korthet

Bo Dockerd, Sveaskogs ordförande:

Skogen är en garanti för fortsatt välfärd Skogen är en av Sveriges viktigaste näringar. En ytterligare vidareförädling av skogsprodukter är en garanti för fortsatt välfärd. Sveaskog har som stor skogsägare och oberoende aktör en vitaliserande roll inte bara på virkesmarknaden utan även för samhället i stort, konstaterar Sveaskogs styrelseordförande, Bo Dockered.

Hur ser du på verksamhetsåret 2006?

– Jag är mycket nöjd med det arbete som gjorts i bolaget. Vi har redovisat ett starkt ekonomiskt resultat och bolagets ledning och medarbetare arbetar på ett bra sätt för att genomföra de uppdrag och mål som ägaren angett. Vilka är de viktigaste händelserna för Sveaskog under 2006?

– Vi har gått vidare med att renodla bolaget till det skogsägande företag som riksdagen beslutade om när Sveaskog bildades. Vi har sålt kartongbruket AssiDomän Cartonboard i Frövi till Korsnäs och fått bra betalt. Genom affären har vi placerat Frövi i en stark industristruktur, vilket ger förutsättningar för en långsiktig och konkurrenskraftig utveckling av verksamheten. Korsnäs är en stark och skicklig ägare. Vi har också lyckats väl med vårt markförsäljningsprogram, som syftar till att förstärka enskilt jord- och skogsbruk. På det sättet har vi bidragit till att säkra en levande landsbygd. Vilken roll har Sveaskog i skogsnäringen?

– Sveaskogs viktigaste roll är att vårda och utveckla vårt skogsinnehav, som är en betydande tillgång för Sverige. Det gör vi i ett långsiktigt perspektiv. Vi strävar inte efter att maximera den kortsiktiga avkastningen, utan bedriver ett lönsamt och hållbart skogsbruk med höga naturvårdsambitioner. Det uppfattar jag att både enskilda medborgare, marknadens aktörer och statsmakterna förväntar sig och uppskattar. – En förutsättning för att skogs-

Verksamheten 2006 Bo Dockered, ordförande

näringen även i framtiden ska vara ryggraden i Sveriges ekonomi, är att vi har ett aktivt och lönsamt skogsbruk. Som stor markägare kan Sveaskog vara drivande i forskning och utveckling kring nya metoder, tekniker och sortiment som ökar effektiviteten och produktiviteten i skogsbruket. Ett exempel är nya metoder för att bättre ta tillvara röjningsvirke för bioenergi. Sveaskog tar även ett stort ansvar genom att satsa på utveckling av nya användningsområden för såväl skogen som skogsråvaran. Det är väsentligt för Sverige som ledande skogsnation i framtiden. Vad betyder markförsäljningsprogrammet?

– Genom Sveaskogs geografiskt spridda och omfattande markinnehav kan vi förstärka det enskilda skogsbruket, inte minst i glesbygd. Det sker genom vårt markförsäljningsprogram. Vi har också ett avtal med Naturvårdsverket som innebär att Sveaskog ställer upp med ersättningsmark när staten vill ta privat mark i anspråk för reservat och andra allmännyttiga ändamål. Härigenom bidrar Sveaskog till att det nationella miljömålet Levande Skogar kan nås. – Intresset för att köpa skogsmark stimuleras och är stort. Takten i Sveaskogs försäljning ökar för varje år. Vårt uppdrag är att sälja 5–10% av den produktiva skogsmarken. Hittills har vi sålt cirka 4%. Nu ska vi öka takten ytterligare. Försäljningen innebär en unik möjlighet, särskilt för skogsägare och boende i norra Sverige som ofta kan välja vilka områden de vill köpa och när affären ska göras.

Sveaskog tänker öka tillväxten i skogen. Hur går det ihop med en hög naturvårdsambition?

– Växthuseffekten och klimatförändringen är den största och mest akuta miljöfrågan människan står inför. Även skogen drabbas av klimatförändringen genom ökade risker för stormfällningar, rotröta, skadeinsekter och onaturliga förändringar i den biologiska mångfalden. Samtidigt har skogen en mycket viktig roll för att minska den globala uppvärmningen. Växande skog fungerar som en kolsänka, genom att den binder kol och minskar mängden koldioxid i atmosfären. De klimatpåverkande utsläppen kan minskas genom mer användning av förnyelsebar skogsråvara i förpackningar, byggande, produktion av värme och el och som fordonsbränsle. Därför ska vi öka skogstillväxten, inom ramen för samhällets lagar och krav och Sveaskogs egen ambitiösa miljöpolicy. Sveaskog både köper och säljer virke. Hur gynnar det virkesmarknaden?

– Sveaskog har en vitaliserande inverkan på virkesmarknaden, som traditionellt präglats av ett fåtal starka köpare och ett stort antal små leverantörer av virke. Genom att Sveaskog är en stor leverantör och oberoende gentemot pappers- och massaindustrin, kan vi bidra till att bryta den oligopolliknande struktur som virkesmarknaden har i vissa områden. Vår närvaro har lett till en ökad transparens. Vi levererar skogsråvara både från egen skog och från andra källor. Det innebär att vi kan säkra tillgången på virke för våra kunder och erbjuda dem jämna flöden av råvara med särskilda sortiment, kvaliteter

och dimensioner – något som blir allt mer viktigt för att svensk skogs- och träindustri ska kunna utveckla sin lönsamhet och konkurrensförmåga. Det bidrar även till en ökad konkurrens om virkesköp, vilket gynnar privata skogsägare och ökar värdet på deras leveranser och skogstillgångar. Varför är Sveaskog fortfarande hälftenägare i träindustriföretaget Setra Group?

– Vi har för avsikt att minska vårt ägande i Setra Group. Bolaget har utvecklats positivt och visar en bra lönsamhet för 2006. Vi anser att bolaget är redo för en börsintroduktion under 2008. Att vi genomför ägarbreddningen i bolaget stegvis beror på att det har en avgörande betydelse för värdet på Sveaskogs och övriga markägares skogsinnehav. Sågverken är de ekonomiskt mest betydelsefulla kunderna för skogsägarna och för att säkra skogsvärdet krävs en långsiktigt lönsam och internationellt konkurrenskraftig sågverksnäring. Idag fungerar många svenska sågverk som flismaskiner för att skaffa råvara till fiberindustrin, vilket minskar värdet på skogsråvaran. Det är inte bra för Sverige. Vi behöver starka sågverkskoncerner av Setras storlek som är oberoende

gentemot fiberindustrin och som satsar på vidareförädling och tillväxt. Sveaskog har startat ett nytt dotterbolag för att satsa på naturbaserad turism. Varför ska Sveaskog stimulera turismföretagare?

– Skogen har många värden. Vi kan öka avkastningen på skogskapitalet genom att göra marken tillgänglig för fler människor. Men vi ska inte själva bedriva turismverksamhet. I stället ska vi ge förutsättningar för privata aktörer och entreprenörer att etablera olika former av turismföretag på våra marker. Vi kan hjälpa dem med utbildning, marknadsföring och certifiering som garanterar konsumenten en bra upplevelse. Rätt utnyttjat finns här en stor potential. Den utvecklar vi genom dotterbolaget Sveaskog Naturupplevelser. Vilket ansvar tar Sveaskog för övrig glesbygdsutveckling?

– Förutom att stärka enskilt jord- och skogsbruk genom markförsäljning bidrar Sveaskog till en levande landsbygd genom att skapa jobb och infrastruktur. Skogsbruket har effektiviserats genom en omfattande mekanisering, men sysselsätter ändå många människor. Behovet av resurser för plantering, röjning, gallring,

avverkning, vägbyggen, virkestransporter, snöröjning med mera kommer alltid att finnas. Därtill skapar Sveaskog förutsättningar för jobb i skogs- och träindustrin och servicenäringarna. Ett exempel är Norrbotten där Sveaskog sysselsätter fler än 1 700 personer. Och då har jag inte räknat in de jobb som genereras indirekt inom kommun, landsting och det lokala näringslivet. Genom utvecklingen av biobränslesektorn och naturturism kommer antalet jobb att kunna öka ytterligare. – I såväl skogsbruket som våra satsningar på forskning och utveckling kring ny teknik eller nya skötselmetoder samverkar Sveaskog med företag och forskare i skogslänen. Därigenom bidrar vi till att en världsledande spetskompetens utvecklas och behålls i glesbygden. Det stärker Sverige! – Sveaskog är dessutom landets största enskilda väghållare med närmare 4 500 mil skogsbilvägar. Företagets policy är att hålla vägarna öppna, vilket möjliggör för jägare, fiskare, lokalbefolkning och turister att ta sig ut i skog och natur. Det tillsammans med företagets upplåtelser av jaktmarker och fiskevatten och investeringar i friluftsområden har betydelse för rekreation, som jag tror kommer att värdesättas allt högre i framtiden. Verksamheten 2006 Bo Dockered, ordförande

Vd Gunnar Olofsson om året och framtiden

2006 gav ett bra utgångsläge för 2007 – 2006 blev ett starkt år för Sveaskog. Trots lägre leveransvolymer förbättrade vi rörelseresultatet med 91 miljoner kronor till 782 miljoner kronor. Inräknat värdeförändringen på skogsinnehavet ökade rörelseresultatet till 1 624 miljoner kronor, vilket nästan är en fördubbling jämfört med 2005.

– Dotterbolaget Svenska Skogsplantor ökade försäljningen och förbättrade resultatet med 71% till 26 miljoner kronor. God efterfrågan, ändrad produktmix och högre andel skogsvårdstjänster ligger bakom resultatet. Även Sveaskog Naturupplevelser, som arbetar med viltvård och upplåtelser för jakt, fiske och naturupplevelser, har förbättrat sitt resultat genom nytt tjänsteutbud och ökade intäkter. – Träindustriföretaget Setra Group AB, där Sveaskog äger 50%, fortsätter att visa en positiv utveckling. Rörelseresultatet uppgick till 257 miljoner kronor, vilket är en förbättring med 362 miljoner kronor jämfört med föregående år. Branschen för sågade trävaror har utvecklats mycket positivt och ett omfattande internt effektiviseringsarbete har börjat ge effekt. Setra har utvecklat sin vidareförädling under 2006, bland annat genom förvärvet av Rolfs Såg i Kalix. Att gå längre fram i förädlingskedjan är en viktig del i företagets strategi för att skapa en stabil lönsamhet och ökad internationell konkurrenskraft. Varför har Sveaskog ökat försäljningen av mark?

– Efterfrågan är stor och vi har en väl fungerande säljverksamhet. Under 2006 såldes drygt 53 000 hektar mark för dryga miljarden. Det är mer än någonsin, men i linje med vår prognos. Prisutfallet blev bättre än väntat till följd av den stora efterfrågan på skogsfastigheter.

Verksamheten 2006 Vd Gunnar Olofsson

Huvuddelen såldes till enskilt jord- och skogsbruk och boende i glesbygd. Under kommande år räknar vi med att öka försäljningen ytterligare. Är du nöjd med resultatutvecklingen?

– Resultatutvecklingen är mycket positiv, med tanke på att Sveaskog har minskat avverkningarna i egen skog i norra Sverige och att vi haft ökade kostnader för upparbetning efter stormen Gudrun. Lönsamheten har även påverkats genom försäljningen av kartongbruket AssiDomän Cartonboard, som tidigare bidrog positivt till rörelseresultatet. Efter försäljningen har vi gjort en översyn av kapitalstrukturen, som ledde till nya ekonomiska mål för företaget. Vi har även genomfört en extrautdelning på MSEK 1 539 till ägaren. Vilken är Sveaskogs strategi på virkesmarknaden?

– Vår strategi är att skapa högre avkastning på skogskapitalet genom att öka värdet av leveranserna. Det gör vi genom att öka värdet av leveranserna. Det gör vi genom att utveckla attraktiva produkter och tjänster och etablera långsiktiga samarbeten med kunder som ser potentialen i skogsråvaran. Nya lösningar som ökar lönsamheten för både kunden och oss ökar värdet på skogsråvaran. Ett exempel är vårt samarbete med Smurfit Kappa Group i Piteå. Det innebär ökad biobränsleanvändning, nya logistiklösningar samt forskning om förgasning av svartlut för fordonsbränsle, el och råvaror för tillverkningsindustrin.. Hur ser marknadsläget ut för företagets produkter?

– Sveaskogs produkter är efterfrågade och vi ser en positiv prisutveckling inom samtliga sortiment. Konjunkturen är stark med god efterfrågan på kundernas produkter. Trävarupriserna i Europa steg till följd av ett ökat byggande. Priserna förväntas plana ut efter första kvartalet 2007 och stabiliseras på en historiskt hög nivå. Massa- och pappersindustrin ser en fortsatt positiv utveckling. Efterfrågan på biobränslen ökar.

Hur kan Sveaskog utveckla lönsamheten i skogsbruket ytterligare?

– Vi utvecklar skogsvärdet genom högre produktivitet, forskning, nya maskinkoncept och metoder. Sveaskog finansierar och driver flera utvecklingsprojekt kring produktionshöjande tekniker såsom förarlösa skördarrobotar och nya aggregat för flerträdshantering. Med effektivare styrning, teknik och mätsystem kan vi öka precisionen och ta ut just de produkter kunderna efterfrågar. Därigenom ökar vi lönsamheten i skogsbruket. Sveaskogs vision är att vara främst på att utveckla skogens värden. Hur går det till?

– Vi tar på oss rollen att utveckla skogens ekonomiska, miljömässiga och sociala värden. Med skogsskötseln lägger vi grunden för en långsiktig volym- och värdetillväxt. Samtidigt som vi ökar tillväxten i skogen med 20% fram till 2030 gör vi omfattande insatser för att bevara och utveckla skogens natur- och kulturvärden. Varför bedriver Sveaskog forskning kring nya användningsområden för skogsråvaran?

– Det säkrar en långsiktig efterfrågan på vår skogsråvara och ökar värdet på skogskapitalet, leder till industriell utveckling i Sverige och har positiva miljöeffekter. Ett exempel är satsningen i utvecklingsbolaget Linotech AB, där Sveaskog under 2006 gick in som delägare. Linotech forskar kring och utvecklar nya tekniker för miljövänlig impregnering av träprodukter med linolja som bas. Ett annat exempel är investeringen i företaget SweTree Technologies i Umeå, som forskar kring trädens och växternas biologi och biokemi, vilket ger kunskap för utveckling av nya produkter.

Hur balanserar Sveaskog mellan avkastningskrav och ett miljömässigt och socialt hållbart nyttjande av skogen?

– Beslutet att minska avverkningarna i egen skog i norra Sverige under en femtonårsperiod är ett uttryck för att vi prioriterar ett långsiktigt hållbart skogsbruk. Vår miljöpolicy innebär att vi sätter av 20% av den produktiva skogsmarken som naturvårdsareal. Vi bildar 34 ekoparker i landet med stor betydelse för den biologiska mångfalden. – För att öka kunskapen om alternativa skogsbruksmetoder har Sveaskog initierat ett försök med kontinuitetsskogsbruk på cirka 3 000 hektar i tre områden i landet. I försöket ska vi dokumentera skogsbrukets inverkan på rekreation, naturvärden, tillväxt, biologiska effekter och annan markanvändning som exempelvis renskötsel. Via forskning utvecklar vi även viltförvaltningen och samverkan mellan skogsbruk och rennäring. Vilka är Sveaskogs utmaningar 2007?

– Att utan personskador och på kort tid upparbeta storm- och granbarkborreskadat virke i södra Sverige är en prioriterad insats under året. – Under 2006 införde Sveaskog en ny processinriktad organisation med tydligare ansvar och roller, effektivare arbetssätt och en starkare marknadsorientering. Samtidigt påbörjade vi en översyn av den interna kontrollen och ett program för bättre resultat, som vi arbetar vidare med under 2007. – Att utveckla vår kultur och verksamhet utifrån företagets sociala mål och uppförandekod – som anger hur Sveaskog ska uppträda som affärspartner, arbetsgivare och samhällsaktör – är en viktig och långsiktig process. I detta arbete är Sveaskogs ISO- och FSCcertifieringar viktiga verktyg. Under 2006 träffade jag all personal för att diskutera vision, mål och verksamhetsutveckling. Det fortsätter jag med. Det är mitt sätt att visa berättigad uppskattning.

Verksamheten 2006 Vd Gunnar Olofsson

Ägarens riktlinjer Sveaskog ingår i gruppen av företag med statligt ägande som verkar under marknadsmässiga villkor och krav. Dessa krav gäller långsiktighet, effektivitet, lönsamhet, utvecklingsförmåga samt en miljömässigt och socialt ansvarstagande verksamhet.

Staten äger skog därför att ett långsiktigt statligt ägande av skogsmark är en viktig nationell angelägenhet. Skogen är viktig som råvarukälla och skapar sysselsättning och rekreationsmöjligheter. Ägarmålet

Sveaskog ska förvalta företagets skogar på ett föredömligt sätt, ur både produktions- och miljösynpunkt, för att trygga en långsiktigt hållbar utveckling. Verksamheten ska drivas på marknadsmässiga grunder och ska generera avkastning minst i nivå med jämförbara verksamheter.

Särskilda riktlinjer Sveaskogs ägare har utöver det övergripande ägarmålet angett vissa särskilda förutsättningar för verksamheten.

bättre virkesförsörjning för köpsågverken och andra aktörer. Alla kunder ska behandlas på ett affärsmässigt och likvärdigt sätt.

Naturturism Förstärka enskilt jord- och skogsbruk

Sveaskogs stora och geografiskt utspridda markinnehav medför att Sveaskog aktivt ska verka för att erbjuda omarronderings- och tillköpsmöjligheter av mark i syfte att förstärka det enskilda jord- och skogsbruket. Inriktningen ska vara att genom försäljning av mark till enskilda underlätta utkomstmöjligheter och lokal utveckling i skogs- och landsbygd. I försäljningsaktiviteterna ska glesbygden prioriteras. På sikt ska denna försäljning omfatta 5–10% av arealen vid Sveaskogs bildande. Läs mer på sid 34. Ersättningsmark

Oberoende aktör

Sveaskog ska vara en oberoende aktör och bidra till en ökad konkurrens på virkesmarknaden i avsikt att skapa en

Sveaskog ska också tillhandahålla ersättningsmark till staten i samband med bildandet av naturreservat och markavsättningar för andra allmännyttiga

Allmänheten bjöds in till Sveaskogs årsstämma i april 2006. Ett 60-tal personer deltog. Under stämman fanns möjlighet att ställa frågor om verksamheten.

Verksamheten 2006 Ägarens riktlinjer

ändamål. All överföring av mark från Sveaskog ska ske till marknadsmässiga priser. Läs mer på sid 34.

Möjligheter till upplevelser av olika slag, baserade på skogen och dess resurser skapar förutsättningar för Sveaskog att bedriva en utökad verksamhet inom området naturturism, rekreation och upplevelser. Verksamheten ska bedrivas på marknadsmässig grund. I ett inledningsskede ska Sveaskogs marker i norra delen av landet prioriteras. Läs mer på sid 36. Utplacera industriell rörelse

Ägarens ambition är att inte vara långsiktig ägare till industriell verksamhet inom det skogliga området. Därför ska befintlig industriell rörelse inom Sveaskog utplaceras i nya strukturer. I arbetet med att förändra ägarstrukturerna ska Sveaskog säkerställa möjligheterna att få ut ett bra värde för tillgångarna.

Ekopark Håckren i västra Jämtland är den fjällnära vildmarkens landskap. Här är skogen mycket gammal. Områdets äldsta tall är imponerande 450 år. I Håckren kan du uppleva storslagen natur, trolska tjärnar, porlande bäckar och myrar som lockar med hjortronens gyllene glans i sensommartid. Djurlivet är rikt. Tjäder, kungsörn och björn är bara några av de djur du kan träffa på eller se spår av.

Verksamheten 2006 Ägarens riktlinjer

Koncernidé, vision och strategisk inriktning Sveaskogs strategiska inriktning utgår från ägarens riktlinjer, verksamhetsmålen samt marknadsförutsättningarna.

Koncernidé ”Sveaskog ökar avkastningen på skogskapitalet genom att hållbart utveckla nyttan inom skogens alla användningsområden.”

utveckling – ekonomiskt, miljömässigt och socialt. Sveaskogs avsikt är att vara främst, det vill säga att driva utvecklingen och att vara ett föredöme.

Strategisk inriktning Vision ”Sveaskog ska vara främst på att utveckla skogens värden.” Det är företagets vision och utgångspunkten för alla satsningar. Visionen skiljer Sveaskog från andra företag. Den pekar tydligt på att det är skogen med sina olika tillgångar som är kärnverksamheten. Skogens värden handlar om ekonomisk tillväxt och avkastning, biologisk mångfald, minskad klimatpåverkan, svensk kulturhistoria, jakt- och fiskeupplevelser samt om var och ens personliga förhållande till naturen. Gemensamt för skogens värden är att de bidrar till en långsiktigt hållbar

Sveaskog arbetar långsiktigt. Såväl med det egna skogsinnehavet som i relationen till kunderna.

Verksamheten 2006 Koncernidé, vision och strategisk inriktning

Sveaskogs strategiska inriktning utgår från ägarens riktlinjer, verksamhetsmålen samt marknadsförutsättningarna. Sveaskogs kärnverksamhet är skogen med fokus på skogsskötsel, virkesskörd, försäljning av skogsråvara och utveckling av skogens övriga värden, bland annat genom upplåtelser för jakt, fiske och naturbaserad turism. Långsiktigt hållbart skogsbruk

Sveaskog vårdar och utvecklar det egna skogsinnehavet i ett långsiktigt perspektiv. Det innebär att företaget ska bedriva ett hållbart skogsbruk, där lönsamhet balanseras med höga naturvårdsambitioner.

Sveaskog arbetar för att öka värdet på det egna skogsinnehavet. Det sker bland annat genom att sträva efter en god arrondering, investera i skogsskötsel för ökad kvalitet och skogstillväxt samt utveckla tekniker och metoder som ökar produktiviteten i skogsbruket och som underlättar samverkan med andra näringar och verksamheter i skogen. Sveaskog ska sätta av 20% av den produktiva marken som naturvårdsareal. Det arbetet ska genomföras med hög kvalitet och baserat på stor kunskap om det egna markinnehavet. Som ett led i strävan att bedriva ett hållbart skogsbruk har Sveaskog beslutat att minska uttaget från egen skog, främst i norra Sverige. Ett skäl är att skogen har en ojämn åldersklassfördelning, med låg andel slutavverkningsbar skog i vissa områden. Det möjliga virkesuttaget påverkas även av avsättningar för naturvård samt av att företagets arealer minskar genom Sveaskogs markförsäljningsprogram.

Innovativ och pålitlig partner

Genom att etablera nära, strategiska och långsiktiga samarbeten med kunder som ser potentialen i skogsråvaran ska Sveaskog skapa högre avkastning på skogskapitalet. Sveaskog ska vara en pålitlig och eftertraktad partner som erbjuder ett innovativt och värdeskapande utbud av produkter och tjänster, till exempel inom logistik och service. För att kunna erbjuda utvecklande och konkurrenskraftiga kundlösningar kompletterar Sveaskog råvaruvolymerna från egen skog med råvara från andra skogsägare, biprodukter från sågverk i Sverige samt genom import. Sveaskog är fristående från skogsindustrin och kan genom en aktiv och oberoende roll på virkesmarknaden bidra till ökad konkurrens samt till kostnadseffektiva råvaruflöden från skog till förädlad produkt. Det gynnar utvecklingen av en konkurrenskraftig träindustri samtidigt som det ökar värdet på Sveaskogs och privata markägares skogstillgångar. Utvecklad biobränsleaffär

Sveaskog ska utveckla biobränsleverksamheten, både vad gäller volym och lönsamhet. Genom att i samarbete med kunder utveckla användningen av biobränslen kan företaget långsiktigt öka avkastningen på skogskapitalet.

Jan Karlsson arbetar som beståndsvårdsledare på Sveaskog i marknadsområde Bergslagen.

Skogsråvaran utgör en värdefull energitillgång och har en delvis outnyttjad potential i den svenska energiförsörjningen. Såväl nya sortiment i skogen som restprodukter från skogs- och träindustrin kan tas tillvara i större utsträckning för produktion av el, värme och drivmedel.

och i förlängningen för olika turistprodukter kan arbetstillfällen skapas i glesbygd. Samverkan ska ske med andra statliga markförvaltare och aktörer inom turistnäringen i syfte att främja utvecklingen av naturturism. Bredda ägandet i Setra Group AB

Ökad produktivitet och nya användningsområden

Sveaskog ska satsa på forskning och utveckling som säkrar en långsiktig efterfrågan på skogsråvaran och därmed ökar värdet på företagets skogskapital. Sveaskog ska vara drivande i forskning och utveckling kring nya metoder, tekniker och sortiment som ökar effektiviteten och produktiviteten i skogsbruket. Ett annat prioriterat område för företagets forskning och utveckling är nya användningsområden för såväl skogen som skogsråvaran. I satsningarna på forskning och utveckling samverkar Sveaskog med företag i skogslänen samt med branschgemensamma organ.

Sveaskog och övriga delägare verkar för ett breddat ägande i Setra Group AB och undersöker möjligheterna till en börsintroduktion 2008. Ambitionen är att skapa ett lönsamt företag som är internationellt konkurrenskraftigt. Det bidrar till att långsiktigt säkra värdet på den svenska skogen. Genom bildandet av Setra Group år 2003 påbörjades utplaceringen av Sveaskogs sågverksindustri i en ny ägarstruktur. Setra Group bildades genom en sammanslagning av dåvarande AssiDomän Timber med Mellanskogs sågverksrörelse. Sveaskog äger idag 50% av Setra Group, vars övriga ägare är LRF till 23%, Skogsägarna Mellanskog till 26% samt övriga aktieägare till 1%.

Främja naturbaserad turism

I samarbete med lokala företagare ska Sveaskog utveckla jakt- och fiskemöjligheterna och göra attraktiva marker tillgängliga för naturturism. Genom att skogsmarken på kommersiella villkor ställs till förfogande för privata företagare

Elisabeth Tun är redovisningsekonom på Sveaskog.

Staffan Härdelin är planeringsledare i Västerbotten,

Verksamheten 2006 Koncernidé, vision och strategisk inriktning

Verksamhetsmål Baserat på ägarens mål och principerna för hållbar utveckling har Sveaskog utvecklat definierade mål för ekonomi, miljö och socialt ansvarstagande. Under 2006 har de ekonomiska målen reviderats. En extra bolagsstämma i december fastställde de nya målen som gäller från och med 1 januari 2007.

Ekonomiska mål En hållbar utveckling förutsätter en lönsam verksamhet. Sveaskog ska långsiktigt uppfylla marknadsmässiga avkastningskrav. DIREKTAVKASTNING

Den årliga direktavkastningen (exklusive fastighetsförsäljningar) ska uppgå till minst MSEK 800. AVKASTNING OPERATIVT KAPITAL

Mål minst 7%. Rörelseresultat dividerat med genomsnittligt operativt kapital. AVKASTNING EGET KAPITAL

Mål minst 10%. Redovisat resultat efter skatt i procent av genomsnittligt justerat eget kapital.

Mål från och med 1 januari 2007 Sveaskog sålde under 2006 sin industriella del, Assidomän Cartonboard, och blev därmed ett renodlat skogsägande företag. Detta får konsekvenser för den avkastning som företaget kan förväntas generera på sikt och därmed också vilka ekonomiska mål som kan vara rimliga.

Mål minst 2,0. Rörelseresultat plus finansiella intäkter dividerat med finansiella kostnader.

Det långsiktiga målet är 2,0, men kan variera inom intervallet 1,5–2,5. Rörelseresultat före värdeförändring skog plus finansiella intäkter dividerat med finansiella kostnader. SKULDSÄTTNINGSGRAD*

DIREKT AVKASTNING

Mål minst 3,5%. Rörelseresultat före värdeförändring skog dividerat med genomsnittligt operativt kapital (exkl. latent skatt).

Målet bör ligga inom intervallet 0,3–0,7. Räntebärande nettoskuld dividerat med eget kapital. UTDELNING

TOTAL AVKASTNING OPERATIVT KAPITAL

Mål minst 7% under markförsäljnings- och reservatbildningsprogrammens genomförande. Rörelseresultat dividerat med genomsnittligt operativt kapital (exkl. latent skatt). AVKASTNING EGET KAPITAL

RÄNTETÄCKNINGSGRAD

RÄNTETÄCKNINGSGRAD*

Mål minst 6% under markförsäljnings- och reservatbildningsprogrammens genomförande. Redovisat resultat efter skatt i procent av genomsnittligt eget kapital.

Ordinarie utdelning ska långsiktigt motsvara minst 60% av resultatet efter skatt, exklusive ej kassaflödespåverkande värdeförändringar enligt IFRS. Hänsyn ska tas till Sveaskogs konsolideringsbehov och ekonomiska ställning i övrigt. * Räntetäckningsgraden är överordnad skuldsättningsgraden som finansiell restriktion.

SKULDSÄTTNINGSGRAD

Mål cirka 1,0. Räntebärande nettoskuld dividerat med justerat eget kapital. UTDELNING

Ordinarie utdelning ska långsiktigt motsvara minst 50% av resultatet efter skatt. Hänsyn ska tas till Sveaskogs konsolideringsbehov och ekonomiska ställning i övrigt. Vid beräkning av det utdelningsgrundande resultatet ingår även resultatet från fastighetsförsäljningar. Utveckling och utfall för 2006 beskrivs i Sveaskogs Årsredovisning 2006.

Verksamheten 2006 Verksamhetsmål

Miljömål BIOLOGISK MÅNGFALD

20% av den produktiva skogsmarken inom varje skogsregion ska användas som naturvårdsareal. Inom ramen för detta skapar Sveaskog ekoparker motsvarande 5% av den produktiva skogsmarken. Sveaskog arbetar även systematiskt för att minska viltbetesskador.

VATTEN OCH MARK

Negativ påverkan på vatten och ekosystem ska begränsas bland annat genom att identifiera värdefulla vattenekosystem och upprätta åtgärdsplaner för dessa. Företaget har också som miljömål att minska antalet betydande körskador i samband med avverkning.

Under 2007 kommer fyra nya ekoparker att invigas. Ejheden i Dalarna, Kilsbergen i Närke, Jovan i Västerbotten och Dubblabergen i Norrbotten.

KLIMATPÅVERKAN OCH UTSLÄPP

ARBETSMILJÖ OCH HÄLSA

Sveaskog ska minska utsläpp från förbränning, bland annat koldioxid från fossila bränslen. Utveckling och utfall för 2006 beskrivs i Hållbarhetsredovisningen (sid 45 och framåt).

Sveaskogs medarbetare ska ha en god och säker arbetsmiljö och Sveaskog ska främja medarbetarnas hälsa.

Sociala mål Sveaskogs värderingar; mervärde, respekt och dialog utgör grundstenar i arbetet med att balansera ekonomiska, sociala och miljömässiga hänsyn i verksamheten. Sveaskogs agerande ska avspegla värderingarna.

ekonomiska, ekologiska och sociala värden samt skapa förutsättningar för ett aktivt friluftsliv. Företaget eftersträvar en öppen och aktiv dialog med olika intressenter lokalt och på riksnivå.

MÅNGFALD

Sveaskog eftersträvar mångfald vad gäller ålder, utbildningsbakgrund samt kulturell och etnisk bakgrund. JÄMSTÄLLDHET

Balansen mellan män och kvinnor inom Sveaskog ska förbättras. Detta bland annat genom att öka andelen kvinnor i mansdominerade enheter och i personalledande befattningar.

KOMPETENSUTVECKLING OCH MEDINFLYTANDE

SAMHÄLLSANSVAR

Varje medarbetare ska ha rätt kompetens för sina arbetsuppgifter och ges resurser och möjligheter till kompetensutveckling, inflytande och påverkan på sin egen och företagets utveckling. Sveaskog vill öka kunskapsspridning och uppmuntrar därför intern rörlighet.

Sveaskog ska bidra till välstånd och hållbar utveckling i de lokalsamhällen där företaget har verksamhet. Förutom att skapa ekonomisk tillväxt genom skogbruket ska Sveaskog möjliggöra för andra näringsgrenar att verka i skogen. Sveaskog ska utveckla skogens

ETIK

Sveaskogs relationer till kunder och leverantörer ska präglas av hög integritet, professionalism, respekt och god etik. Sveaskogs förtroende bygger på att företaget som virkesleverantör kan möta kundernas förväntningar och tillfredsställa deras önskemål. INFORMATION OCH KOMMUNIKATION

Sveaskog ska av medarbetare och intressenter uppfattas som ett öppet, kompetent, pålitligt och utvecklande företag som kombinerar affärsmässighet, miljömedvetenhet och socialt ansvarstagande. Utveckling och utfall för 2006 beskrivs i Hållbarhetsredovisningen (sid 45 och framåt). Verksamheten 2006 Verksamhetsmål

Definitioner

Flerårsöversikt Enligt respektive årsredovisning**

Enligt IFRS* 2006

2005

2004

2003

2002

AVKASTNING EGET KAPITAL

Redovisat resultat efter skatt i procent av genomsnittligt justerat eget kapital. AVKASTNING OPERATIVT KAPITAL

Resultaträkningar, MSEK Nettoomsättning Övriga rörelseintäkter Rörelsens kostnader Avskrivningar/nedskrivningar Resultatandel i intresseföretag Rörelseresultat före värdeförändring skog Värdeförändring skog Rörelseresultat Finansnetto Resultat före skatt Skatt Resultat efter skatt, men före resultat av avvecklad verksamhet Resultat från avvecklad verksamhet, netto efter skatt Årets resultat

6 030 58 –5 309 –93 96 782 842 1 624 –286 1 338 –352 986 1 152 2 138

6 155 181 –5 540 –59 –46 691 180 871 –347 524 –154 370 246 616

6 272 14 –5 263 –68 –53 902 206 1 108 –425 683 123 806 181 987

8 420 8 390 257 51 –6 772 –6 815 –327 –365 –15 – 1 563 1 261 – – – – –516 –495 1 047 766 –106 –187 – – – – 941 579

Balansräkningar, MSEK Anläggningstillgångar, ej räntebärande Varulager Kortfristiga fordringar m m, ej räntebärande Likvida medel och räntebärande fordringar Tillgångar som innehas för försäljning Summa tillgångar

29 548 599 1 940 776 – 32 863

29 688 599 1 949 2 367 3 354 37 957

32 619 716 2 216 803 – 36 354

23 950 24 525 946 851 1 646 1 525 840 337 – – 27 382 27 238

Eget kapital Räntefria skulder Räntebärande skulder Skulder hänförliga till tillgångar för försäljning Summa eget kapital och skulder

16 620 9 610 6 633 – 32 863

16 275 9 399 9 283 3 000 37 957

16 135 10 072 10 147 – 36 354

12 715 12 727 4 184 4 353 10 483 10 158 – – 27 382 27 238

Operativt kapital

30 406

30 641

33 693

23 974 23 897

Rörelseresultat dividerat med genomsnittligt operativt kapital. BRUTTOMARGINAL

Rörelseresultat före avskrivningar och resultatandel i intresseföretag i procent av nettoomsättningen. DIREKTAVKASTNING

Rörelseresultat före värdeförändring skog dividerat med genomsnittligt operativt kapital (exkl. latent skatt). JUSTERAT EGET KAPITAL

Eget kapital plus minoritetsintressen. KAPITALOMSÄTTNINGSHASTIGHET

Nettoomsättning dividerad med genomsnittligt operativt kapital. OPERATIVT KAPITAL

Balansomslutningen exkl räntebärande tillgångar, skattefordringar och tillgångar som innehas för försäljning minus ej räntebärande skulder exkl skatteskulder, allt beräknat vid årets slut. RÄNTEBÄRANDE NETTOSKULD

Räntebärande skulder minus räntebärande tillgångar, allt beräknat vid årets slut. RÄNTETÄCKNINGSGRAD

Kassaflöde Kassaflöde från den löpande verksamheten Kassaflöde från investeringsverksamheten Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde

399 4 497 –4 472 424

–183 895 –1 163 –451

164 1 199 –1 029 334

5 856

6 916

9 344

9 643

9 821

Nyckeltal Avkastning eget kapital, % Direktavkastning Skogsrörelsen (exkl fastighetsförsäljning), MSEK Avkastning på operativt kapital (inkl värdeförändring skog), % Skuldsättningsgrad, ggr Soliditet, % Kapitalomsättningshastighet, ggr Räntetäckningsgrad, ggr Bruttomarginal, % Rörelsemarginal, %

13,0 922 5,3 0,35 51 0,20 4,7 27 27

3,8 617 2,8 0,42 43 0,20 2,3 16 14

6,2 1 064 3,6 0,58 44 0,20 2,3 20 18

7,4 1 191 6,5 0,76 46 0,36 2,9 23 19

4,7 1 025 5,3 0,77 47 0,35 2,4 19 15

Utdelning Beslutad utdelning totalt, MSEK ***

491

1894

355

896

Investeringar, MSEK Företagsförvärv och investeringar i aktier Övriga investeringar

2 114

23 129

1 102

4 302

2 047 379

Räntebärande nettoskuld

697 1 317 158 –2 341 –872 –5 201 –17 –6 225

Rörelseresultat plus finansiella intäkter dividerat med finansiella kostnader. RÖRELSEMARGINAL

Rörelseresultat i procent av nettoomsättningen. SKULDSÄTTNINGSGRAD

Räntebärande nettoskuld dividerad med justerat eget kapital. SOLIDITET

Justerat eget kapital dividerat med balansomslutning, allt beräknat vid årets slut. VÄRDEFÖRÄNDRING SKOG

Den värdeförändring som uppkommer vid en ändring av den växande skogens verkliga värde diskonterat till nuvärde. Dessutom ingår reavinster för försäljning av skogsfastigheter.

* Effekt av ändrad princip

Personal Antal anställda Medelantal anställda Kostnadsförda löner och andra ersättningar, MSEK

731 1 027 349

773 1 116 361

** Omräkning till IFRS har ej skett. *** För 2006 anges föreslagen utdelning. 2005 inkluderar beslutad efterutdelning MSEK 1 539.

Verksamheten 2006 Flerårsöversikt

805 1 098 370

1 519 2 211 731

2 245 2 433 777

Sveaskog berörs speciellt av IFRS regler avseende biologiska tillgångar med dess krav på redovisning av växande skog till ett verkligt värde. I resultaträkningen redovisas ”värdeförändring skog”. I balansräkningen har framför allt balansposterna anläggningstillgångar, eget kapital och räntefria skulder påverkats.

Kommentarer till flerårsöversikten 2002

Året var Sveaskogs första verksamhetsår efter förvärvet av börsbolaget AssiDomän AB. Under året förvärvades dessutom cirka 200 000 hektar produktiv skogsmark från Korsnäs AB tillsammans med dess sågverksrörelse. Efterfrågan var förhållandevis god på Sveaskogs produkter, vilket bidrog till ett förbättrat rörelseresultat. 2003

I början av april överfördes Svenska Skogsplantor AB från staten till Sveaskog. Syftet var att rekonstruera företaget. Vid halvårsskiftet överfördes Sveaskogs sågverksrörelse, AssiDomän Timber Holding AB genom en apportemission till Mellanskog Industri AB. Bolaget bytte namn till Setra Group AB och blev det största träindustriföretaget i Sverige. God efterfrågan på koncernens huvudprodukter ledde till att resultatet förbättrades. 2004

Utvecklingen för Sveaskogs produkter var under året gynnsam med god efterfrågan från såväl massa- och pappersindustrin som sågverken.

På grund av den ändrade koncernstrukturen 2003 blev försäljningen 2004 något lägre än föregående år. Lönsamheten var fortsatt tillfredställande. 2005

Året inleddes med den dramatiska stormen Gudrun som fällde totalt drygt 62 Mm3fub i södra Sverige. För Sveaskogs del uppgick den stormfällda volymen till drygt 2,5 Mm3fub. Kostnaden för att upparbeta och leverera den stora mängden stormskadat virke blev mycket hög för alla skogsägare. Vidare medförde det stora överutbudet av virke att prisutvecklingen blev påtagligt negativ. Omsättning minskade något och resultatet för koncernen påverkades kraftigt negativt. I november tecknades ett avtal med Korsnäs AB om försäljning av AssiDomän Cartonboard AB. Vidare hade vid inledningen av året ScandFibre Logistics AB överlåtits till fem svenska skogsindustribolag.

vissa negativa effekter främst under första delen av 2006. Efterfrågan på Sveaskogs produkter var god och trots en relativ minskning av avverkade och levererade volymer förbättrades det operativa resultatet påtagligt. I maj slutfördes affären med Korsnäs AB avseende AssiDomän Cartonboard AB, vilken gav en betydande reavinst. Genom försäljningen av bolaget är nu Sveaskog ett renodlat skogsföretag. Under våren inleddes ett omfattande arbete med att anpassa organisationen till de nya förutsättningarna vilket inneburit en relativt stor förändring främst inom skogsrörelsen. Successivt har även staber och övrig verksamhet anpassats. De försäljningar som genomförts under senare år av ingående verksamheter i koncernen, i kombination med ett positivt kassaflöde, har inneburit att nettoskulden reducerats avsevärt. En omfattande översyn av Sveaskogs kapitalstruktur under hösten ledde fram till nya ekonomiska mål för koncernen och en efterutdelning på MSEK 1 539 genomfördes till ägaren.

2006

Effekterna från stormen Gudrun klingade successivt av, men medförde

Under visionsmötena 2006 var dialogen kring företagets vision ”Sveaskog ska vara främst på att utveckla skogens värden” intensiv.

Eva-Lisa Lindvall är planeringsledare på Sveaskog i Norrbotten och en av deltagarna på Sveaskogs ledarprogram under 2006 och 2007.

Verksamheten 2006 Flerårsöversikt

Omvärld och marknad En ökad efterfrågan på skogsråvara har under 2006 ökat priserna i både Sverige och internationellt. Biobränslemarknaden växer kraftigt. Samtidigt får skogen en allt viktigare roll i nya användningsområden genom bioteknik och som miljörenare.

Globala handelsströmmar

Marknaden har under 2006 präglats av en ökad efterfrågan på framför allt sågade trävaror, men även på massa och papper, vilket har lett till ökade priser på dessa sortiment. Kina har kraftigt ökat sin produktion av sågade trävaror och pappersprodukter, vilket påverkat de globala handelsströmmarna. Detta har medfört en betydande import av rundvirke och pappersmassa till Kina för att tillgodose landets växande skogsindustri. Stora virkesflöden till Kina kommer från Oceanien och Ryssland. Kina köper dessutom avverkningsrätter i Ryssland för att säkra råvarutillgången och etablera industriproduktion där. Det kinesiska behovet av pappersmassa har lett till en expansion av massabruken i Sydamerika. De globala virkesflödena påverkas även av att den kanadensiska sågverks-

och massaindustrin omstruktureras. I västra Kanada har insektsangrepp av barkborrar förstört stora skogsområden, vilket gör att det nu och något år framåt finns ett överskott av bland annat talltimmer. Eftersom kvaliteten på den skadade skogen är sämre kommer en stor del av virket att användas som biobränsle. Utbyggnaden av den europeiska biobränslemarknaden stimulerar till uppbyggnad av stora pelletsfabriker i Kanada för export till Europa. Samtidigt har en sänkning av de maximalt tillåtna avverkningsnivåerna drivit upp priserna på timmer och lett till en utslagning av sågverk och massaindustrier i framför allt östra Kanada. Det finns ett överskott av fiber i sydöstra USA, eftersom det är billigare för fiberförbrukarna att köpa fiberråvara i Brasilien än att använda befintlig lokal råvara. Överskottet i sydöstra USA har lett

till att pelletstillverkning startats för export till bland annat Sydeuropa. Den goda prisutvecklingen på skogsråvara är positiv för Sveaskog, som äger en efterfrågad resurs. Genom den globala konkurrensen får Sveaskog sannolikt större och mer specialiserade kunder som ställer högre krav på sina leverantörer av sågtimmer, massaved och biobränsle. Det ger möjlighet till tätare samarbeten, anpassade sortiment, nya användningsområden samt nya logistiklösningar. Marknaden runt Östersjön

Trävarumarknaden har varit stark under 2006 tack vare en god byggkonjunktur i många europeiska länder. En ökad efterfrågan på sågade trävaror och vidareförädlade produkter, i kombination med att handelsströmmarna tagit nya vägar, har lett till ökade priser. Den ryska exporten av sågade trävaror till

EXEMPEL PÅ GLOBALA HANDELSSTRÖMMAR AV TRÄPRODUKTER

Rundvirke RysslandSve/Finland

Biobränsle Kanada-Europa Papper Kanada/USAEuropa Biobränsle USA-Europa Trävaror Europa-USA

Trävaror/papper Kanada-USA

Papper Sve/FinlandEuropa

Rundvirke Ryssland-Kina

Avsalumassa Brasilien-Europa Avsalumassa Brasilien-USA Avsalumassa Brasilien-Kina Trävaror Chile-USA Cellulosaflis Sydafrika-Japan

Verksamheten 2006 Omvärld och marknad

Rundvirke N.Zeeland-Kina

I Sveaskogs värld

Leverans av biobränsle blev en bonus När Sveaskog hörde av sig till skogsägarna Christer och Christina Nilsson om att köpa grot, kvarlämnade grenar och toppar från en skogsavverkning innebar det en välkommen bonus. – Det är gratissortiment som jag inte hade räknat med, säger Christer Nilsson. I närheten av Skellefteå äger familjen Nilsson 900 hektar skog på mestadels bördig och fuktig mark som domineras av gran. När Sveaskog hörde av sig och var intresserade av att köpa grot på den mark de hade kontrakterat för avverkning innebar det en extra bonus. Intäkterna från de hyggesrester som tidigare skulle ha lämnats kvar på marken räcker för att finansiera återväxten – plantor och markberedning. – Det är utgifter vi annars hade fått ta ur egen ficka, säger Christer Nilsson som tycker det är positivt att få bort riset när marken ska återplanteras. – Men, tillägger han, utan ett lokalt värmeverk som köpare hade det inte funnits någon avsättning för produkten eftersom marknaden för grot ännu är relativt lokal. Skellefteå Kraft stor köpare

Fakta

• 2005 användes 112 TWh bioenergi i Sverige vilket motsvarar en fjärdedel av landets energiförbrukning. • De senaste åren har förbrukningen av bioenergi ökat med 5 TWh per år. • Avverkning av en hektar granskog kan ge 30 ton grot, vilket motsvarar 75 MWh eller värmebehovet hos tre villor under ett år.

Det är Skellefteå Kraft som köper grot och röjningsvirke av Sveaskog till sina anläggningar i Hedensby utanför Skellefteå, Malå och Lycksele. Biobränsle svarar för 95% av el- och värmeproduktionen vilket räcker till uppvärmning av 24 500 normalstora villor via fjärrvärme. – Vi har i många år varit en av de mer betydande fjärrvärmeproducenterna och köparna av biobränsle, säger Seved Lycksell som är bränslechef på Skellefteå Kraft. Han tycker att hanteringen av skogsbränsle måste effektiviseras och att nya volymer av biobränsle, exempelvis stubbrytning, borde frigöras. Stellan Johansson på Sveaskog i Västerbotten instämmer. Stiger priset på biobränsle kan även långa toppar och klena träd från gallring och röjning bli lönsamma. – Efterfrågan bara ökar och ökar och vi gör nu en rejäl översyn av möjligheterna att förse marknaden med tillräckliga mängder skogsråvara, säger han.

Verksamheten 2006 I Sveaskogs värld

Västeuropa har i princip upphört eftersom Ryssland använder allt mer virkesråvara inom landet och kraftigt ökat exporten till Kina. Underskottet av sågtimmer i Europa gör att priserna förväntas vara gynnsamma under de närmaste åren. Baltiska och finska sågverk har fått problem med råvaruförsörjningen bland annat på grund av beroendet av virkesimport från Ryssland. Politiska beslut i Ryssland om att från och med 1 juli 2007 höja exportavgifter på rundvirke kan komma att leda till en ytterligare omstrukturering av bland annat den finska sågverksindustrin. Tyskland är Europas största producent av sågade trävaror och den tyska sågverksindustrin har vuxit kraftigt. Det har lett till ett underskott på skogsråvara, vilket bland annat påverkar den österrikiska sågverksindustrin som fått se sin råvarubas minska. Höjda elkostnader påverkar skogsindustrin, främst de mekaniska pappersbruken i Västeuropa. Många producenter av kemisk massa investerar kraftfullt för att själva kunna producera el med hjälp av biprodukter från sin massatillverkning. Därmed kan de producera grön elkraft för det egna behovet eller för försäljning via elnätet. Import och export

Importen av rundvirke till Sverige har ökat något i jämförelse med 2005, som dock var ett onormalt år på grund av stormen Gudrun. Sett över en längre period

minskar importen. I stället får Sverige en starkare roll som exportland av sågtimmer och massaved. En tydlig exportökning, om än från låga nivåer, märks bland annat till Finland som importerat mindre råvara från Ryssland samt till Tyskland där sågverksindustrin går på högvarv. Importen av flis från Sydamerika har inte blivit lika stor som förväntat. Sjötransportkostnaderna är fortsatt höga och allt fler industrier sätts upp i Sydamerika för att på plats förädla skogsråvaran till pappersmassa. Tidigare har massatillverkningen huvudsakligen skett i bland annat Nordamerika och Skandinavien. Aktörer på svenska skogsmarknaden

Den svenska skogsmarknaden präglas av ett fåtal stora skogsindustrier, ett stort antal träindustriföretag och cirka 350 000 skogsägare, varav 90 000 är knutna till skogsägarföreningar med egen industri. Som stor skogsägare oberoende gentemot skogsindustrin har Sveaskog en fristående roll på marknaden, vilket bidrar till ökad konkurrens. Sågverksindustrin i Sverige

Sågverken är de ekonomiskt sett mest betydelsefulla kunderna för skogsbruket. Det beror på att timmerintäkten står för den största andelen av rotnettot, det vill säga värdet på avverkad skog efter kostnader för avverkning och transport till bilväg. Produktionen av sågade trävaror har sakta ökat i befintliga sågverk. Många

Stora skogsägare i Sverige, produktiv skogsmark

Sveaskog AB Bergvik Skog AB² SCA Skog AB¹ Holmen Skog AB Statens fastighetsverk Fortifikationsverket Persson Invest Skog AB Uppsala Akademiförvaltning Boxholms Skogar AB (inkl. Örmo Skogar AB) Skogssällskapet förvaltning AB 1

Inkl. Scaninge Timber 2 Skogsmarksbolag som inkluderar Stora Ensos och Korsnäs skogsmarksinnehav. Källa: Skogsstyrelsen.

Verksamheten 2006 Omvärld och marknad

1 000 hektar 3 350 1 999 1 911 1 035 883 97 63 38 36 30

sågverk har haft god lönsamhet under det gångna året på grund av ökad efterfrågan och stigande priser på sågade trävaror. Sannolikt kan sågverken se fram emot en bra konjunktur med god efterfrågan ännu några år. Samtidigt pågår en specialisering, där sågverken i allt högre utsträckning fokuserar på ett nischat utbud vad gäller sortiment och kvaliteter. Exempel på detta är satsningar på trädslagsren produktion, produktion av byggprodukter för gör det själv-kedjor eller högkvalitativa sortiment för snickeriindustrier. Flera företag planerar att ge sig in i biobränslemarknaden genom att tillverka pellets av sina biprodukter. Massa- och pappersindustrin

Delar av massa- och pappersindustrin har haft en normal till god efterfrågan. Ren massaproduktion och produktion av tidningspapper har gått bra, medan det varit svårare för tillverkare av säckpapper, kartong och journalpapper att höja priserna. Dock har priserna rört sig uppåt på senare tid även för dessa sortiment. Marknaden har de senaste åren globaliserats allt mer. Produktionen förskjuts till södra halvklotet. De stora skandinaviska och nordamerikanska aktörerna är intresserade av Sydamerika för fiberproduktion och Kina för pappersproduktion. Höjda energikostnader och ökade kostnader för fiberråvara bidrar sannolikt på sikt till en omstrukturering av massa- och pappersindustrin i Sverige.

Skogsägare av olika slag Skogsindustrier med skog • SCA • Holmen Skogsindustrier utan skog • Billerud • Smurfit Kappa • Frantschach • M-real • Rottneros • Wermland Paper • Munksjö • Cascades • Stora Enso1) • Korsnäs1) 1) Stora Ensos och Korsnäs skogsmarksinnehav ingår i Bergvik Skog AB.

Skogsägare knutna till industrin • Bergvik • 90 000 enskilda skogsägare som är medlem i skogsägarföreningar med egen industri; Södra Skogsägarna, Mellanskog, Skogsägarna Norrskog samt Norra Skogsägarna Skogsägare oberoende gentemot industri • Sveaskog • Enskilda skogsägare • Fastighetsverket • Stiften • Fortifikationsverket • Kommuner

För några år sedan fanns en tydlig vilja att konsolidera branschen genom sammanslagning av företag, men lönsamheten blev inte som förväntat. Idag är trenden snarare att stora europeiska och nordamerikanska företag stärker sin produktionskapacitet för att minska kostnaderna och höja kapacitetsutnyttjandet på kvarvarande enheter. Andra trender är att fler kinesiska pappersproducenter startar samt att amerikanska investmentbolag köper massa- och pappersindustrier för att avnotera dem från börsen och renodla deras verksamhet. Biobränsle i Sverige

Marknaden för biobränsle för produktion av värme och el växer snabbt i Sverige. Systemen med gröna certifikat och handel med utsläppsrätter driver på investeringar i kraftproduktion med förnyelsebar biomassa. På konsumentsidan påskyndas en övergång från el- och oljebaserad uppvärmning genom höga oljepriser och konverteringsbidrag. Det

Johan Dahlslätt är maskinförare på Sveaskog i Götaland. Sveaskog tar en aktiv roll i de projekt som pågår kring aggregat för flerträdshantering, automatiserad kranspetsstyrning, fasta aggregat med klingor och klippare för effektivt uttag av bioenergi och andra tekniker som kan öka produktionen. Redan under 2007 kommer Sveaskog att implementera flera av dessa tekniker.

VÄRDE PER SORTIMENTGRUPP PÅ DEN SVENSKA VIRKESMARKNADEN, MILJARDER KRONOR

ANVÄNDNINGEN AV BIOBRÄNSLE

70 Trädbränsle 1,1 mdkr

Sågtimmer 14,7 mdkr

TWh

60 50

Massaved 8,2 mdkr

Källa: Skogsstatistisk årsbok 2006.

Övriga branscher

Sågverksindustrins biprodukter

Biobränslen, torv m m för elproduktion

Massaindustrins övriga biprodukter

Massaindustrins returlutar

-91 -93 -95 -97 -99 -01 -03 -05 Källa: Energimyndigheten, Energiläget 2006.

Verksamheten 2006 Omvärld och marknad

har gjort att bland annat pelletsförsäljningen ökat kraftigt för villamarknaden. Skogsbränsle är den i särklass största råvarukällan för biobaserad energiförsörjning i Sverige. En rad nya kraftvärmeverk byggs eller planeras av kraftbolag, massabruk samt större kommunala företag runt om i landet. 2006 användes cirka 112 TWh biobränsle, inklusive bränslet som används av skogsindustrin själv. Det motsvarar ungefär 22% av landets totala energibehov. Många planerade investeringar under de närmaste åren gör att efterfrågan på biobränsle ser ut att vara fortsatt god framöver. Beräkningar visar att de närmaste årens nyinvesteringar kommer att generera ett ökat behov av runt 10 till 12 TWh per år.

Gröna certifikat och handel med utsläppsrätter Gröna certifikat är ett svenskt system som ska ge Sverige en ökad energiproduktion från förnyelsebara energikällor. Systemet är uppbyggt så att producenter av förnyelsebar el får ett certifikat för varje producerad MWh el. För att öka efterfrågan på certifikaten är det obligatoriskt för elleverantörer och vissa elanvändare att köpa en viss mängd certifikat i förhållande till sin elleverans/elanvändning, den så kallade kvotplikten. Försäljningen av certifikat gör att producenterna får en extra intäkt utöver intäkterna från elförsäljningen, vilket skapar bättre ekonomiska villkor för miljöanpassad elproduktion. Det europeiska systemet med handel med utsläppsrätter fungerar på ett liknande sätt. Källa: Energimyndigheten.

Verksamheten 2006 Omvärld och marknad

Nya användningsområden med bioteknik

Samhällsutvecklingen präglas i hög grad av behovet av långsiktigt hållbara system för produktion av varor och tjänster. Det innebär en successiv omställning från fossila till förnyelsebara material och bränslen. Skogsråvara får en ökad betydelse, både som biobränsle och som beståndsdel i modifierade material framtagna genom bioteknik. Utvecklingen inom bioteknik kommer med stor sannolikhet att på sikt öka värdet på skogsråvaran, genom att det skapar fler användningsområden. Sveaskog deltar därför aktivt i en rad bioenergi- och bioteknikprojekt. Redan i dag används träbaserade kompositer för att ersätta plast i bilar. Biltillverkarna Volvo och Mercedes använder träfiber i dörrpaneler och innertak. Extremt lätta och samtidigt mycket starka vedfibermaterial används i rymdutrustning av den amerikanska rymdflygstyrelsen, NASA. Modifierade fibermaterial kan även ersätta plastskikt i blöjor och olika vätskeförpackningar. För kläder och möbler används också modifierade material, vilket ger produkter med nya ytegenskaper och nya formningsegenskaper. Skogsråvara kan förädlas till drivmedel för fordon. Till exempel kan lignin, som är en beståndsdel i ved, förgasas för att framställa fordonsbränslet dimetyleter, DME, som ersättning till dagens diesel. Sveaskog deltar i ett forskningsprojekt vid Smurfit Kappa Group i Piteå om förgasning av svartlut, som är en värdefull energirest vid tillverkningen av pappersmassa. Med ny förgasningsteknik kan svartluten användas mer effektivt för att producera el och drivmedel. Vid Domsjö Fabriker i Örnsköldsvik framställs etanol ur vedråvaror som cellulosa och hemicellulosa. Vid anläggningen pågår också utveckling av ett så kallat bioraffinaderi. Domsjö Fabriker kan

förädla ved till insatsråvaror som används i exempelvis mediciner och härdare i cement. Läs mer i avsnittet Forskning och utveckling, sidan 24–25. Ekosystemtjänster

Till följd av den globala klimatförändringen har intresset ökat för skogens ekologiska funktioner eller ekosystemtjänster. En sådan funktion är den växande skogens bindning av koldioxid. En annan är skogens förmåga att rena vatten. Dessa ekosystemtjänster har i ett kortare perspektiv särskilt stor betydelse i utvecklingsländer där det sker en snabb avskogning. Sveaskog finns representerat i den internationella samarbetsorganisationen Forest Trends, som försöker driva utvecklingen av marknader för ekosystemtjänster. Forest Trends verkar också för en uthållig utveckling av världens skogar genom att sammanföra aktörer inom olika sektorer, sprida information och stödja affärsprojekt som kan utveckla ett uthålligt nyttjande. En av årets största frågor för Forest Trends har varit att påverka investerare, företag och myndigheter i Ryssland och Kina att utveckla ett ansvarsfullt nyttjande av skogarna i Sibirien. Turism

Sveaskog kan öka avkastningen på skogskapitalet genom att på olika sätt göra marken tillgänglig för fler människor. Naturbaserad turism, jakt och fiske ger upplevelser med ekonomiskt värde som går hand i hand med modernt skogsbruk. En av Sveaskogs affärsgrenar är att utveckla denna verksamhet och stimulera privata företag och entreprenörer som vill stärka Sveriges unika möjlighet att erbjuda ett aktivt friluftsliv. Verksamheten drivs i dotterföretaget Sveaskog Naturupplevelser AB.

Sveaskog levererar 13 miljoner kubikmeter virke till kunder inom skogs-, trä-, och energisektorn. För att effektivisera logistiken byter skogsföretagen timmer med varandra.

Verksamheten 2006 Omvärld och marknad

Skogskapitalet Sveaskogs mål är att utveckla värdet på de egna skogarna. Den ekonomiska värdeförändringen i skogskapitalet påverkas främst av tre områden – tillväxt, avverkning och fastighetsförsäljning.

Skogens ekonomiska värde

Sveaskogs skogsinnehav står för stora ekonomiska värden. För 2006 har dessa tillgångar ett bokfört värde om MSEK 28 787. Taxeringsvärdet uppgår till MSEK 29 756. Det bokförda värdet har under året minskat med MSEK 185. Det beror i huvudsak på ökad försäljning inom markförsäljningsprogrammet samt ökad överlåtelse av mark till reservatsbildning. Sveaskog redovisar även värdet på den biologiska tillgången*. Den biologiska tillgångens värde ändras med hänsyn till hur skogen växer och hur mycket företaget investerar i skogsskötsel. Värdet påverkas även av hur mycket företaget avverkar samt av företagets fastighetsförsäljning och förvärv. * Från och med 2005 använder Sveaskog de nya internationella redovisningsreglerna för skogstillgångar (IAS 41 Jord- och skogsbruk). Därmed görs en marknadsvärdering av företagets biologiska tillgångar. Med biologiska tillgångar menas de befintliga träden – inte den mark skogen växer på. Avsikten är att sätta ett värde på den växande skogen.

För 2006 var det biologiska värdet (värdet på träden) MSEK 26 747, medan det bokförda värdet för själva skogsmarken (exklusie träden) var MSEK 2 040. Investeringar i skogskapitalet

Tillväxt- och värdehöjande skogsskötselåtgärder är investeringar som ökar värdet på skogskapitalet. Exempel på sådana åtgärder är föryngring – med markberedning, sådd och plantering – samt röjning och gödsling. Under 2006 har företaget framför allt ökat gödsling och föryngring med förädlat plantmaterial. Läs mer i kapitlet Skogsrörelsen på sidan 27. Den årliga tillväxten på Sveaskogs produktiva skogsmark är 11,8 miljoner m3sk eller 3,5 m3sk/ha. Sammanlagt uppgår virkesförrådet på den produktiva skogsmarken till 311 miljoner m3sk eller 93 m3sk/ha. Under de senaste fem åren har virkesuttaget varit i genomsnitt 71% av tillväxten på brukad areal. Det innebär att virkesförrådet ökar i volym varje år. Den största tillväxten sker i yngre skog som ännu inte är avverkningsbar.

Sveaskogs skogskapital

Total markareal, miljoner ha - varav produktiv skogsmark, miljoner ha - varav brukas, miljoner ha Bokfört värde, MSEK Taxeringsvärde skogsmark, MSEK Virkesförråd*, miljoner m3sk Virkesförråd*, m3sk/ha Nettotillväxt*, miljoner m3sk Virkesuttag från egen skog, miljoner m3fub Virkesuttagets andel av nettotillväxten på brukad mark *, %

2006 4,45 3,35 2,98 28 787 29 756 267 90 11,0 5,85 65

2005 2004 2003 2002 1) 4,48 4,54 4,60 4,60 3,37 3,40 3,46 3,46 3,02 3,05 3,11 3,19 28 972 2) 29 529 2) 20 783 3) 21 015 3) 30 832 24 006 23 300 23 623 268 270 275 276 89 88 88 86 11,2 11,3 11,7 11,7 7,11 6,60 6,62 6,39 78

* Brukad mark 1) Avser proforma Sveaskogkoncernen 2) Verkligt värde enligt IFRS 3) Enligt tidigare redovisningsprinciper. 1 m3sk motsvarar cirka 0,82 m3fub.

Verksamheten 2006 Skogskapitalet

I investeringar i skogskapitalet ingår också anläggning och underhåll av vägar på företagets marker samt förvärv av skogsmark. Under 2006 har Sveaskog investerat MSEK 88 i anläggning och underhåll av vägar. Skogsmark har förvärvats till ett värde av knappt MSEK 9. Långsiktigt hållbar avverkningsnivå

Skogen växer hela tiden, vilket innebär att den potentiella intjäningsförmågan är relativt förutsägbar. Under 2004 genomförde Sveaskog analyser av långsiktigt hållbara avverkningsvolymer. Därefter har Sveaskog påbörjat en minskning av avverkningsnivåerna, vilket lett till en anpassning av avverkningsresurser och lägre leveransvolymer, framför allt i norra Sverige. Sveaskogs avverkningsstrategi är anpassad till skogens åldersstruktur. Detta innebär att företaget i dag och de kommande tio till femton åren har en

Skogskapitalets avkastning Den årliga virkesskörden är den viktigaste faktorn för att fastställa skogsinnehavets ekonomiska värde. Årets virkesskörd utgör en del av den årliga totalavkastningen i form av direktavkastning. Som direktavkastning räknas även årets nettointäkter från fastighetsförsäljningar samt från verksamheten inom jakt, fiske och naturupplevelser. I den totala avkastningen ingår – förutom direktavkastningen – också årets värdeförändring på skogskapitalet. Denna förändring beror på skillnader mellan faktisk skördad volym och avverkningspotential och därmed förändring i tiden av virkesskörden samt värdeförändringar till följd av fastighetsförsäljningar.

Skogens åldersfördelning Åldersfördelningen i de svenska skogarna är ojämn. Skogar i ålderskategorin 50 till 100 år är underrepresenterade, medan skogar i ålderskategorin 0 till 50 år och äldre än 100 år är överrepresenterade. Bakgrunden är att de skogsskötselmetoder som tillämpades under slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet skapade glesa och lågproduktiva skogar. En stor restaureringsvåg startades 1950, som lett till stora arealer skogar med hög tillväxt som ännu inte är mogna. En relativt stor andel av den svenska skogen över 100 år är undantagen för naturvårdsändamål. Källa: Skogsstyrelsen

ÅLDERSKLASSFÖRDELNING AV SKOGSMARK I HELA SVERIGE, SVEASKOG SAMT ALLA ÄGARE

% Sveaskog

Alla ägare

20 15 10 5 0

0-19 20-39 40-59 60-79 80-99 100119

120139

140159

160+

Ålder

Källa: Skogsstatistisk årsbok 2006 samt Sveaskog.

Verksamheten 2006 Skogskapitalet

SVEASKOGS SKOGSINNEHAV OCH OMRÅDESINDELNING

avsevärt lägre avverkningsnivå än vad som sedan beräknas bli möjlig. Stormen Gudrun under 2005 innebar ett större uttag av skog än normalt i södra och mellersta Sverige. Under 2006 har avverkningsnivåerna återgått till normala nivåer. Ekonomisk värdering av skogskapitalet

Beräkningarna av skogskapitalets värde uppdateras varje kvartal och bygger på Sveaskogs långsiktiga avverkningsberäkningar. De utgörs av en avkastningsvärdering där framtida förväntade intäkter diskonteras till nuläget. Det innebär att företaget räknar in skogens framtida värden i sitt nuvarande värde. Beräkningarna görs på de volymer som beräknas falla ut till avverkning under en genomsnittlig omloppstid för skogen. Summan av omloppstidens diskonterade kassaflöden är värdet på den biologiska tillgången. Förenklat innebär beräkningarna att försäljningspriser och kostnader ställs samman för de volymer och sortiment som beräknas kunna avverkas varje år. Nivåerna för intäkter och kostnader baseras på ett historiskt genomsnitt. Det beräknade kassaflödet för varje år

diskonteras med hjälp av en räntesats om 6,25% nominellt. Den årliga inflationen har antagits vara 2%. Fastighetsförsäljning

Sedan 2002 genomför Sveaskog en omfattande försäljning av mark till enskilda jord- och skogsägare samt boende i Norrland och i glesbygd i södra Sverige. Syftet med markförsäljningsprogrammet är att stärka enskilt jord- och skogsbruk och att därigenom ge människor större möjligheter att bo kvar och få en utkomst i glesbygden. Målet för programmet, som grundas på ett beslut av riksdagen när Sveaskog bildades, är att sälja 5 till 10% av Sveaskogs marker till marknadsmässiga priser. Generellt märks i hela landet en stor efterfrågan på skogsfastigheter. Sedan 2002 har Sveaskog sålt cirka 160 000 hektar skogsmark inom markförsäljningsprogrammet. Under 2006 har 235 affärer gjorts om totalt 39 985 hektar mark. Mark har sålts till ett sammanlagt värde av MSEK 603.

Innehavet är fördelat över hela landet, men huvuddelen av marken är belägen i Norrbotten och Västerbotten. Även i Bergslagsområdet samt i de inre delarna av Götaland har Sveaskog betydande innehav.

Sveaskog äger 15% av skogsmarken DEN SVENSKA SKOGSÄGARSTRUKTUREN, ÄGARKATEGORIER I PROCENT

Övriga privata ägare 6%

TRÄDSLAGSFÖRDELNING SVEASKOG

Lövträd 8%

Sveaskog 15% Övriga allmänna ägare 4%

Tall 61% Gran 31%

Enskilda ägare 51%

Privata skogsbolag 24%

Källa: Skogsstatistisk årsbok 2006.

Källa: Sveaskog.

Den totala svenska landarealen uppgår till cirka 41 miljoner hektar. Av denna areal utgörs 22,9 miljoner hektar av produktiv skogsmark*. Sveaskog äger cirka 4,5 miljoner ha mark, varav cirka 3,3 miljoner hektar är produktiv skogsmark. Det innebär att Sveaskogs andel av den totala produktiva skogsmarken i Sverige är cirka 15%. Därmed är företaget Sveriges största skogsägare. Även i en global jämförelse är Sveaskog en betydande skogsägare. * Detta enligt den svenska skogsvårdslagens definition. I internationella sammanhang används en annan definition och där anges 27,3 miljoner hektar. I den svenska definitionen dras en gränslinje vid produktionsförmåga 1 m3sk/ha/år. Den internationella definitionen fokuserar på trädens kronsträckning och höjd. Källa: Skogsstyrelsen, Skogsstatistisk årsbok 2006

Verksamheten 2006 Skogskapitalet

I Sveaskogs värld

I drygt 70 år har Rågsvedens Såg i Vansbro, Västerdalarna, gett arbete och stabilitet åt bygdens invånare. – Trots konjunktursvängningarna genom åren så har jag aldrig sagt upp en enda anställd, säger Per-Erik Andersson, sågens ägare och kommunens näst största arbetsgivare.

Såg med viktig roll i kommunen Det var 1959 som Per-Erik Anderssons far Aron kom till Äppelbo för att ta över den konkursdrabbade bondsågen i Rågsveden. Sedan dess har företaget utvecklats till en modern sågverkskoncern. Idag producerar sågverket cirka 120 000 kubikmeter trävaror som till stor del förädlas vidare inom koncernen. Omsättningen är totalt 370 miljoner kronor. Per-Erik Andersson tog över företaget med sin bror 1978 och sedan något år tillbaka driver han själv företaget tillsammans med familjen. Just nu är det fru och dotter som jobbar medan sonen studerar ekonomi i Lund. Tanken är att den tredje generationen Andersson ska ta över om några år. – När jag kom hem efter studierna fick jag börja i själva produktionen och lära mig allt från grunden. Det gav mig en bra start, något jag är glad över nu, konstaterar Per-Erik Andersson. I en liten inlandskommun som Vansbro får ett företag av Rågsvedens storlek stor betydelse. Med totalt 145 anställda är sågen

den näst största arbetsgivaren i kommunen. Det är ett ansvar som Per Erik Andersson tar på största allvar, men sågen går bättre än någonsin och orolig är han inte. – Jag sover lugnt på natten. Dels har jag en övertygelse om att det ska fortsätta att gå bra, dels känner jag även ett stort stöd från både personal och folk i bygden. Personalen är en förutsättning för att kunna driva och utveckla företaget, enligt Per Erik: – Vi har otroligt bra personal som alltid ställer upp. Det är genomgående trotjänare, så det blir många guldklockor. Jag delade ut den tolfte i torsdags. Hög förädling är nyckeln till framgång

Företaget består idag av två koncerner – en industridel med Rågsvedens Såg, Västerdala Träkomponenter och Dalalist, och en ”handelsdel” där tre byggvarubutiker i Västerdalarna ingår. Företaget har lyckats med att identifiera intressanta nischer. Detta i kombination med högförädlingen är nyckeln till framgången.

Under åren har företaget investerat och byggt ut i olika omgångar. Bara sen 2002 har man investerat 85 miljoner kronor och nu är det dags för ytterligare 50 miljoner i timmerplaner och ett nytt justerverk. Där kommer virket att bedömas av ett kamerasystem i stället för manuellt. Det innebär att åtta personer blir övertaliga, en viss naturlig avgång sker, medan övriga får arbeta kvar, nu inom förädlingen. Just nu är efterfrågan på sågade och förädlade produkter större än någonsin. Den enskilt största produkten är vitvaxad panel som är mycket populär i Danmark. Råvaran är paneltall som bland annat levereras av Sveaskog. Sveaskog har fungerat som leverantör till Rågsveden sedan år 2000. – Sju långtradare fullastade med färdigmålad panel lämnar sågen varje vecka och jag bedömer att vi har 25% av den danska marknaden, säger en nöjd Per-Erik Andersson.

Namn: Per-Erik Andersson, vd

och ägare Ålder: Snart 50 Bakgrund: Gymnasieekonom Familj: Fru och två barn Bor: Äppelbo Fritidsintresse: I mån av tid

jakt och sportskytte (har tillhört landslaget under många år)

Verksamheten 2006 I Sveaskogs värld

Forskning och utveckling Ökad skogstillväxt, effektivare teknik och nya användningsområden för skogsråvaran är prioriterade områden för Sveaskogs forskning och utveckling. För att få bästa möjliga genomslag och affärsnytta drivs en stor del av Sveaskogs forskningsarbete i samverkan med universitet, högskolor och branschgemensamma forskningsinstitut, som Skogforsk, STFI-Packforsk och SP Trätek. Ökad tillväxt – skogens roll i klimatarbetet

Samhällets ambition att använda mer biobränslen innebär stora utmaningar för forskarna. För att skogsråvaran ska räcka till i framtiden måste nya produktionshöjande metoder utvecklas och införas i skogsbruket. Sverige är världsledande inom skogsbioteknik och Sveaskog är samarbetspartner i flera framtidsinriktade projekt. Till exempel bedöms vegetativ förökning av plantor med hjälp av så kallad ”somatisk embryogenes” ha stor potential. Metoden öppnar möjligheter till massförökning av förädlade granplantor med hög tillväxt och intressanta kvalitetsegenskaper. Sveaskog är delägare i bioteknikföretaget SweTree Technologies (STT) som bland annat samverkar med Umeå Plant Science Center (UPSC) för att bygga upp och kommersiellt använda kunskap om trädens grundläggande biologi. Genom STT medverkar Sveaskog också i utvecklingen av nya miljövänliga gödselmedel baserade på aminosyran arginin. Försök med uppdrivning av granoch tallplantor i plantskolor har genomförts med goda resultat. Avsikten är att utveckla arginin även för uppvuxen skog där behovet av ett effektivt modernt gödslingsmedel är stort. För att möta efterfrågan på skogsbränsle har Sveaskog under 2006 genomfört försöksutvinning av stubbar i Bergslagen. Såväl miljöeffekterna som de tekniska och ekonomiska förutsättningarna kommer att analyseras under 2007. Ett mer aktivt brukande av den svenska boreala skogen skulle kunna medföra en

Verksamheten 2006 Forskning och utveckling

fördubblad tillväxt och en fördubblad bindning av koldioxid. Mot bakgrund av detta har Sveaskog i samverkan med Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, LKAB, Länsstyrelsen i Norrbotten, Landstinget i Norrbotten och Syvab tagit initiativ till Kolsänkeprojektet i Norrbotten. Projektet syftar till att undersöka vilka möjligheter som finns att binda kol i mark och träd genom olika former av tillväxthöjande skötsel. Fullskaleförsöket påbörjades sommaren 2006. Försöksområden om totalt 600 hektar har avgränsats och utvalda områden har gödslats med bionäring. Läs mer på sid 57. Effektivare teknik

Sveaskog deltar i ett flertal projekt kring teknik- och metodutveckling i skogsbruket. På grund av biobränsleanvändningens snabba ökningstakt blir det allt viktigare att utveckla teknik och logistik inom biobränsleområdet. Till exempel har nya fasta aggregat med klingor och klippare testats för avverkning av biobränsle i klen skog och längs vägar. Under året har Sveaskog deltagit i tester av en förarlös skördarrobot. Roboten ingår i ett system för slutavverkning som även omfattar två bemannade skotare, som fungerar som kurirer till roboten. Systemet innebär många fördelar för skogsbruket och industrin. Förarna får en bättre arbetsmiljö med mindre skakningar och buller. Robottekniken ger även ekonomiska besparingar, tidsbesparingar och miljövinster genom bland annat minskade körskador på marken. Sveaskog planerar att ta systemet i bruk under 2007. Sveaskog medverkar som extern finansiär i projektet kranspetsstyrning som drivs av bland andra Umeå Universitet, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, Skogforsk samt olika maskintillverkare. Målet är att utveckla en ny kran för

skördarmaskiner med teknik för kranspetsstyrning som ökar maskinens prestation samtidigt som förarens arbetsmiljö förbättras. Nya användningsområden för skogsråvaran

Att skogsindustrins fabriker, i första hand massabruken, kan bli kärnan i framtida ”bioraffinaderier”, är en vision som sannolikt kommer att förverkligas. Med skogsråvaran och brukens biprodukter som utgångspunkt, kan elektricitet, ”gröna kemikalier”, biodrivmedel med mera produceras. Sveaskog är en av intressenterna i ett nationellt forskningsprojekt om svartlutsförgasning vid Smurfit Kappa Group i Piteå. Svartlut är en energirik biprodukt vid kemiska massabruk. Genom att förgasa svartlut kan man framställa syntesgas för att generera el, fordonsbränslen och förnyelsebara insatsråvaror för livsmedels- och läkemedelsindustrin. Sveaskog stödjer även ett forskningsprogram kring ”framtidens skogspro-

Sveaskog planerar att ta en förarlös robot i bruk under 2007. Roboten ger bättre arbetsmiljö, miljövinster och ekonomiska besparingar. Exempelvis minskar körskadorna i skogen.

dukter”. Det handlar om hur modifierade trä- och fiberprodukter samt biokompositer kan ersätta fossilt material. Under året har Sveaskog investerat i Linotech AB, ett utvecklingsbolag som utvecklar miljövänlig impregnering av trä med linolja som bas. Trä som impregneras med linolja kan användas i fler tillämpningar, vilket ökar värdet på produkten. EUs teknikplattform

Forskning kring biodrivmedel är en viktig del i EUs strategiska forskningsprogram som totalt omfattar 440 miljarder kronor fram till 2013. Visionen för år 2030 är att 25% av fordonsbränslet i Europa ska vara biodrivmedel. Sveaskogs forskningschef Ann-Britt Edfast ingår i styrgruppen för EUs teknikplattform för biodrivmedel. De alltmer omfattade svenska och europeiska forskningssatsningarna inom bioenergiteknik, bioraffinaderier och nya material från skogen är viktiga delar i en klimatpolitik som syftar till att ersätta fossila bränslen och stimulera användningen av förnybara resurser. Samtidigt

skapas nya affärsmöjligheter för såväl skogsägare som skogsindustri. Naturvård

Sveaskog har beslutat använda en del av den skogsmark som brandhärjades i Norrbotten sommaren 2006 för forskning kring hur skogsbränder påverkar biologisk mångfald, vattendragens biokemi, skogsföryngringen med mera. Projektet är ett samarbete mellan Sveaskog, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, Umeå Universitet och Luleå Tekniska universitet. Föryngring av marklav är ett doktorandprojekt vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU och ingår i Sveaskogs och rennäringens gemensamma program. I syfte att minimera skador på marklav vid markberedning prövas olika typer av alternativa och mer skonsamma metoder för känsliga områden. Artificiell spridning av lavfragment är ett alternativ för att påskynda lavens återhämtning efter markberedning, men möjligheterna att praktiskt tillämpa metoden behöver undersökas mer.

Annan användning av skogen

Under 2006 har Sveaskog tillsammans med Skogsstyrelsen tagit initiativ till storskaliga försök med kontinuitetsskogsbruk, som ett komplement till det dominerande trakthyggesbruket. Försöken ska öka kunskapen om vilken inverkan olika typer av kontinuitetsskogsbruk har på produktion, tillväxt, biologisk mångfald, friluftsliv och annan markanvändning. Läs mer på sid 69. Sveaskog och Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, har även inlett ett samarbete som syftar till att studera effekterna av olika foderskapande åtgärder. Målsättningen är att det ska leda till mindre betesskador och livskraftigare viltstammar. Läs mer på sid 37. Hur påverkas personer med utmattningssyndrom av att regelbundet vistas i skogen. Detta studeras i forskningsprojektet Skog och Hälsa som är ett samarbetsprojekt mellan Sveaskog, Skogsstyrelsen och Svedriges lantbruksuniversitet. Läs mer på sid 68.

Verksamheten 2006 Forskning och utveckling

Verksamhetsbeskrivning

SkogsrĂśrelsen

sid

FastighetsaffĂ¤rer

sid

Sveaskog Naturupplevelser

sid

Svenska Skogsplantor sid 38 Setra Group

Veksamheten 2006 Verksamhetsbeskrivning

sid

Skogsrörelsen Sveaskog ökar värdet och avkastningen på skogskapitalet genom att hållbart utveckla nyttan inom skogens alla användningsområden. Sedan den 1 juli 2006 är företagets skogsrörelse organiserad i tre huvudprocesser: Marknad, Produktion och Skogsskötsel. Det ska ge större effektivitet och bättre lönsamhet.

färskhet, längder och dimensioner. Genom att effektivt använda det egna skogsinnehavet, i kombination med virke som anskaffas från andra skogsägare och genom import, lever Sveaskog upp till kraven. Konkurrenskraften bygger på att tjänsterna kundanpassas i allt högre grad, till exempel inom produktion, virkestillredning, logistik och service. Anpassningen ger kunderna mervärden i form av till exempel ökad kostnadseffektivitet eller förbättrat utfall i förädlingen. Det bidrar i sin tur till att Sveaskog långsiktigt kan öka värdet av de egna leveranserna och det egna skogsinnehavet. En nyligen genomförd kundundersökning bland Sveaskogs virkes- och biobränslekunder visar att kundernas syn på Sveaskog har utvecklats positivt under de senaste två åren. Framför allt inom områdena kompetens och affärsmässighet.

Marknad Sveaskog arbetar med produktion, anskaffning, försäljning och leverans av sågtimmer, fiberråvara och biobränsle. Företaget är en ledande virkesleverantör i Sverige. Kunderna är främst svenska sågverk samt pappers- och massabruk. Bränsleprodukter säljs till värmeverk, kraftvärmeverk och skogsindustrier. Oberoende aktör

Genom en aktiv och oberoende roll på virkesmarknaden bidrar Sveaskog till kostnadseffektiva råvaruflöden från skog till förädlad produkt. Sveaskogs närvaro på marknaden bidrar också till att stärka konkurrensen. Dels genom att företaget är oberoende relativt pappers- och massaindustrin, dels genom att företaget byter och köper virke med andra aktörer. Anpassade tjänster ger mervärden

Marknaden 2006

För att vara en attraktiv leverantör måste Sveaskog erbjuda kunderna jämna leveranser med rätt volym, sortiment,

Sveaskog har cirka 80 timmerkunder, 35 fiberkunder samt 30-talet biobränsle-

Råvarukällor

Volymer

Sveaskog 44%

13,1 Mm3fub

Egen skog

Andel av volymen

Andel av intäkter

Sågtimmer

3,3 Mm3fub

25%

29%

Massaved

2,3 Mm3fub

18%

15%

Biobränsle

0,2 Mm3fub

Totalt

5,8 Mm3fub

44%

45%

Sågtimmer

2,0 Mm3fub

15%

21%

Massaved

3,0 Mm3fub

23%

21%

Flis

1,7 Mm3fub

13%

10%

Biobränsle m m

0,6 Mm3fub

56%

55%

kunder. Det totala antalet kunder ligger i nivå med föregående år. Virkesmarknaden 2006 präglades av en ökad efterfrågan på virkesråvara och stigande priser. Framför allt ökade efterfrågan på sågtimmer. Många sågverk har tidvis upplevt brist på timmer. Vad gäller fiberråvara har utbud och efterfrågan varit mer balanserad. Den ökade efterfrågan på och betalningsförmågan för skogsråvara visar att det går bra för Sveaskogs kunder. Marknaden för sågade trävaror och vidareförädlade träprodukter har varit positiv under året med höjda priser. Detta tack vare en god byggkonjunktur i många europeiska länder. Även på massa har efterfrågan varit god. Prisuppgången på långfibrig pappersmassa har varit tydlig, medan den varit mer återhållsam för färdiga pappersprodukter. Höga energipriser och en sjunkande dollarkurs har bromsat lönsamhetsutvecklingen hos delar av skogsindustrin. Under 2005 påverkades den svenska virkesmarknaden kraftigt av stormen

Kunder Andel av volymen

Sågverk 40%

Externa 56% Skogsägare Flis från sågverk Import

Totalt

7,3 Mm fub

Massabruk 57%

Biobränslekunder 3%

Verksamheten 2006 Verksamhetsbeskrivning

Gudrun i södra Sverige. Fortfarande finns virkeslager i stormområdet som påverkar virkesbalansen. Men effekten av stormen har minskat under 2006 och merparten av virkeslagren väntas bli avvecklade under 2007. Dock kommer avverkning av granbarkborreskadad skog att påverka marknaden i södra Sverige med ett fortsatt grandominerat utbud. Ökade leveranser av biobränsle

Sveaskog levererade under 2006 biobränsle motsvarande 1,6 TWh exklusive import. Jämfört med föregående år ökade de levererade volymerna av skogsbränsle med 22%. Sveaskogs nya kontrakt har främst tecknats med kunder inom skogsindustrin, men även med värmeverk och kraftvärmeverk. Biobränsleaffären är mest omfattande i Mellansverige, men har under året etablerats i större skala även i Norrbotten och Västerbotten. Kundernas anläggningar ligger oftast nära Sveaskogs skogsinnehav och deras årsbehov varierar från 5 GWh till drygt 300 GWh. En rad investeringar har gjorts och planeras inom de svenska massabruken för att producera el, bland annat av Billerud i Skärblacka och Karlsborg samt av Smurfit Kappa Group i Piteå. Leveranserna av biobränsle består av grot (grenar och toppar), träddelar, brännved – det vill säga rundved som inte håller måttet för industriellt bruk – samt biprodukter från sågverksindustrin. Sveaskog genomför försök med leverans av stubbar. Läs mer sid 24. Virkesanskaffning

Av Sveaskogs leveranser 2006 kom 44% av råvaran från egen skog, medan resterande del kom från externa källor. En stor del av de externa källorna är andra svenska skogsägare. Sveaskog har cirka 8 000 externa leverantörer. Det är i huvudsak privata skogsägare som inte själva har resurser för avverkning och transport. I merparten av Sveaskogs köp ingår även tjänster som skogsbruksplaner, avverkningsplanering, avverkning, transporter, markberedning och åter-

Verksamheten 2006 Verksamhetsbeskrivning

beskogning. Sveaskogs inköp av virke från svenska skogsägare styrs av särskilda riktlinjer. Sveaskog köper biprodukter från sågverk samt köper och byter virke med andra svenska skogsföretag för att effektivisera logistiken och minska transportkostnader. Drygt 7% av Sveaskogs virkesleveranser består av importerat virke, främst från Baltikum. Importen uppgick till 1,05 miljoner m3fub varav en stor del levererades från Sveaskogs dotterbolag, Sveaskog Baltfor. Det är främst massaved, flis och en växande andel biobränsle som importeras. Priserna för importerad fiberråvara har stigit under 2006, liksom priserna för rotstående skog i Sverige. VALS kontrollerar virkesflödet

Under 2006 har Sveaskog arbetat intensivt med prognosfrågor. Ett viktigt led i detta arbete är optimering av affärsledningssystemet VALS. Systemet knyter ihop hela Sveaskogs virkeaffär – från marknadsbedömningar, via inköp, avverkning och logistik till fakturering och annan administration. Arbetet med VALS

Stöd för säkrare import Sveaskog har en importpolicy för virkesköp utanför Sverige. Råvara som köps in får inte komma från illegala avverkningar eller andra kontroversiella källor enligt definitioner från FSC*. För att minimera riskerna arbetar Sveaskog för att säkra och kontrollera spårbarheten för allt virke som köps in från utländska aktörer. Sveaskog har två certifikat för spårbarhet, så kallad ”Chain of Custody” eller C o C, ett certifikat i enlighet med FSC*standard och ett enligt PEFC-standard. Spårbarhetscertifikaten gör det möjligt att garantera råvarans ursprung – från skogen via industrin till konsumenten. Sveaskog har även ett samarbete med Världsnaturfonden, WWF, kring utveckling av ansvarsfull virkeshandel. Samarbetet ska ytterligare säkra uppföljning och kontroll av råvaruflöden.

under året har handlat om att ytterligare förbättra kontrollen av virkesflödet för att matcha Sveaskogs inköp mot kundbehoven.

Produktion Virkesskörd

Sveaskog har en så kallad traktbank med information om de skogsbestånd som är tillgängliga för skörd. I denna finns avverkningsvolymer motsvarande två årsavverkningar i egen skog och cirka ett år för köpskog. Utifrån denna bank gör Sveaskog en rullande tremånaders produktionsplanering baserad på order från kund. Den slutliga leveransmixen till kund svarar Sveaskogs lokala organisation för utifrån samtliga råvarukällor, såsom egen produktion, byten eller import. Under 2006 utförde Sveaskog avverkningsåtgärder (gallringar och föryngringsavverkningar) på 49 000 hektar. Den egna avverkningsorganisationen består av cirka 60 maskinlag med 250 maskinförare. Samarbetet med entreprenörerna är viktigt för Sveaskog. För avverkningstjänster arbetar företaget med omkring 155 olika entreprenörföretag över hela landet. Öppen entreprenadupphandling

Sveaskog har under 2006 genomfört anbudsupphandlingar för avverkningstjänster i Götaland och Västerbotten. Målsättningen har varit att konkurrensutsätta upphandlingarna och därigenom göra dem mer affärsmässiga. Upphandlingsformen ska stimulera partnerskap och utveckling tillsammans med entreprenörerna. I Sveaskogs bedömning av anbuden ingår förutom pris även kvalitet, leveranssäkerhet, flexibilitet och utvecklingsbenägenhet. På vägsidan används anbudsupphandlingar för en rad aktiviteter, till exempel vid nybyggnad av vägar.

Under 2006 avslutades ett pilotprojekt om betalningsgrundande skördarmätning. Systemet innebär att skördaren förutom att avverka även mäter och sammanställer stockdata som via mobilnätet skickas till SDC, skogsnäringens IT-företag. Leveransen är klar när avverkningen är slutförd.

Verksamheten 2006 Verksamhetsbeskrivning

Virkestillgänglighet

Sveaskog är Sveriges största enskilda väghållare. Under 2006 satsade företaget MSEK 58 på underhåll av vägar. 39 mil ny väg anlades. Bland de större projekten märks bland annat en ny metod för återvinning av slitlagergrus som hamnat i väggrenen.

Kortfakta kunder och leveranser • 2006 levererade Sveaskog sammanlagt 13,1 miljoner m3fub virke. Av leveransvolymen utgjorde 10,6 miljoner m3fub rundvirke, vilket motsvarar motsvarar cirka 14% av alla industriella rundvirkesleveranser på den svenska virkesmarknaden. • Leveranserna av virkesråvara, inklusive biobränsle, från egen skog uppgick till 5,8 miljoner m3fub, vilket är 9% lägre än föregående år. • Sveaskogs import av råvara minskade med 28% jämfört med 2005 till 1,05 miljoner m3fub. Det motsvarar 11% av den samlade svenska importen av skogsråvara. • Sveaskog levererade till cirka 80 timmerkunder, 35 fiberråvarukunder och 30-talet biobränslekunder.

Under åren 2004 till 2006 har Sveaskog deltagit i ett projekt om CTI, Central Tyre Inflation. Med CTI kan föraren av ett virkesfordon under färd variera däcktrycket. Det gör att fordonen kan köra på sämre vägar med ett mindre slitage som följd. Projektet har letts av Skogforsk. Vägverket kommer att införa nya regler, för bruttovikten, för fordon med CTI. Sveaskog kan därmed komma åt virkesvolymer där en väginvestering inte är motiverad. Ny teknik för avverkning

Sveaskog arbetar aktivt med att utveckla företagets maskinlag samt entreprenörslag för att höja kvaliteten vid avverkning och tillredning av virket. Företaget arbetar också med utveckling av nya avverkningsmetoder och maskinkoncept. Under året har Sveaskog medverkat i tester av en förarlös skördarrobot. Roboten ingår i ett system för slutavverkning som även omfattar två bemannade skotare, som fungerar som kurirer till roboten. Läs mer på sid 24–25. Sveaskog har bidragit till utvecklingen av flerträdshantering, som har testats av Skogforsk och fått genomslag under 2006. Tekniken ökar lönsamheten vid avverkningar i klen skog. Ett nytt aggregat

2006 investerade Sveaskog MSEK 88 i underhåll och byggnad av 39 mil nya vägar. Sveaskog har cirka 4 500 mil skogsbilväg som också hålls öppen för allmänheten.

Verksamheten 2006 Verksamhetsbeskrivning

sätts på befintlig utrustning för att hålla fast flera stammar samtidigt. Utveckling har även skett inom avverkning för bioenergi. Nya fasta aggregat med klingor och klippare har testats för avverkning i klen skog och längs vägar med successivt införande. Sveaskog har under 2006 avslutat ett pilotprojekt om betalningsgrundande skördarmätning. Det är en affärsform där markägaren får kvitto direkt på det avverkade virkets kvalitet och volym. Ytterligare en åtgärd som förberetts under 2006 är att så kallade maskinmallar läggs in på alla maskiner. Det gör det möjligt att uppdatera prislistor och kundspecifikationer elektroniskt via en fil i maskindatorn, i stället för som tidigare manuellt.

Skogsskötsel I skogsskötselprocessen tas de operativa besluten om vilka områden av skogsmarken som ska användas för skogsbruk respektive avsättas för naturvårdsändamål. Här ligger ansvaret för att kostnadseffektivt skapa nya växtkraftiga skogar efter avverkning samt sköta om de uppväxande skogarna så att de ger

bästa möjliga avkastning i gallring och slutavverkning. Under 2006 har Sveaskog framgångsrikt påbörjat arbetet med konkurrensutsatt upphandling av skogliga tjänster inom föryngring och beståndsvård. Granbarkborren stor risk

I spåren av stormen Gudrun har populationen av skadegöraren granbarkborren ökat starkt i södra Sverige. Under 2006 angreps totalt cirka 1,5 miljoner kubikmeter granskog, varav cirka 70 000 kubikmeter på Sveaskogs marker. Under 2007 riskerar volymen granbarkborreskadad skog bli upp emot 10 miljoner kubikmeter. Hur granbarkborreskadorna utvecklas under 2007 beror dels på vädret, dels på hur framgångsrika olika åtgärder blir. För att minimera insektsskadorna har Sveaskog under året genomfört ett omfattande inventerings- och avverkningsarbete i de drabbade områdena. Föryngring

Ett omfattande arbete har under året genomförts för att ta fram gemensamma föryngringsstrategier för hela företaget. Syftet är framför allt att uppnå högre tillväxt i anlagda bestånd och att få

Sara Berggren arbetar som logistiker i Bergslagen sedan 2006.

lägre föryngringskostnader. I norra Sverige har anpassad markberedning utförts på cirka 1 000 hektar, framför allt på viktiga betesområden för rennäringen. Sådd som föryngringsmetod har fortsatt att öka eftersom det ger goda föryngringsresultat till förhållandevis låga kostnader. Förädlingsvinsten i frö- och plantmaterial har kommit i fokus och andelen förädlat material ökar från år till år. Föryngringsarbetet efter stormen Gudrun har fortsatt. Området föryngras till största delen med gran och tall, men även en del lövplanteringar har utförts. Beståndsvård

För Sveaskog är röjning en prioriterad åtgärd och röjningsarealerna ökade under 2006. Stråkröjning har under 2006 provats på cirka 400 hektar över Sverige i samarbete med Skogforsk och övriga skogsbruket. Metoden är delvis mekaniserad där stråken röjs maskinellt och mellanzonerna manuellt. Ökad tillväxt

Sveaskog har som ambition att öka tillväxten i skogen och ett sätt att uppnå

Ove Ohlsson är avverkningsledare i Jönköping, Götaland.

detta är att öka gödslingsarealen. År 2006 gödslades 9 700 hektar skogsmark. All gödling sker med GPS-stöd och utförs med hög precision. Markanvändning

Enligt Sveaskogs miljöpolicy ska 20% av Sveaskogs produktiva skogsmarksareal sättas av för naturvård. På den övriga arealen ska ett effektivt och långsiktigt hållbart skogsbruk bedrivas. Naturvårdsarbetet

Naturvårdsarbetet bedrivs genom att Sveaskog bildar ekoparker, sätter av naturvårdsskogar samt tar vardagshänsyn i produktionsskogarna. Vardagshänsynen utgörs exempelvis av kvarlämnade träd, trädgrupper och kantzoner efter

Skogsskötselåtgärder 2006 i ha Markberedning Plantering Antal miljoner planterade plantor Sådd Röjning Gödsling Dikesunderhåll, meter

19 600 ha 17 100 ha 35,8 5 100 ha 28 187 ha 9 691 ha 29 090

Lennart Ask arbetar som maskinförare i Västerbotten.

Verksamheten 2006 Verksamhetsbeskrivning

avverkning. Ambitionen är inte enbart att skydda befintliga skogar med höga naturvärden utan också att återskapa skogsmiljöer som det är brist på i landet. Naturvårdsarbetet sker utifrån ett landskapsperspektiv. Därigenom blir det lättare att skapa miljöer som ger hotade djur- och växtarter möjlighet att överleva och spridas. Hela Sveaskogs innehav har analyserats och delats in i 160 ekologiska landskap (exklusive ekoparker) som är mellan 1 500 och 100 000 hektar stora. Varje landskap har bedömts och fått en ambitionsnivå för naturvårdsavsättningar. Ekoparker

34 av landskapen har avsatts som ekoparker där minst 50% av arealen används för naturvårdsändamål. Ekoparkerna omfattar totalt 175 000 hektar eller 5% av Sveaskogs marker. Ett omfattande inventeringsarbete genomförs och hittills har 15 ekoparker invigts. Under 2006 invigdes fyra ekoparker, Malingsbo, Leipipir, Storklinten och Böda, motsvarande totalt cirka 22 500 hektar. Ytterligare cirka 25 000 hektar har inventerats under året inför kommande års invigningar.

Fredrik Klang är marknadsområdesansvarig i Götaland. Här ses han vid dialogmötet Forum Sveaskog i Harasjömåla.

Verksamheten 2006 Verksamhetsbeskrivning

Hänsynsprioritering

10% av den produktiva skogsmarken sätts av som naturvårdsskogar som helt undantas från skogsbruk. Hänsynsprioritering är namnet på den metodik Sveaskog använder sig av för att välja ut de skogsområden i varje ekologiskt landskap som är viktigast för bevarandet och utvecklandet av biologisk mångfald. Läs mer på sid 54.

delar där det ena behandlar samrådsförfarandet med protokoll, kartunderlag, dokumenthantering och samrådets genomförande. Det andra delprojektet kommer att utveckla och testa metoder som är effektiva för skogsbruket, men som samtidigt accepteras av rennäringen. Läs mer på sid 67.

Bränning och skogsbrand

För att uppfylla FSC*-kraven ska Sveaskog bränna 5% av föryngringsarealen på torr och frisk mark som ett genomsnitt över fem år. Under 2006 har 1 280 hektar hygges- och naturvårdsbränningar genomförts. Under den mycket torra sommaren har dessutom ungefär lika mycket brunnit i samband med skogsbränder, varav knappt 900 hektar av detta brann i Norrbotten.

Det här är FSC* FSC är en oberoende internationell organisation för certifiering av ansvarsfullt skogsbruk. Målet är att skogen brukas på ett ansvarsfullt sätt, såväl miljömässigt, socialt som ekonomiskt. FSCs logo på produkter står för oberoende certifiering av skogsbruk och produkttillverkning enligt FSCs regler.

Samverkan med rennäringen

Under slutet av 2006 påbörjades ett projekt för att utveckla samverkan med rennäringen. Projektet består av två

Eva Hellström är virkesadministratör i Bergslagen.

Anders Berglund har arbetat i skogen i över 40 år. Anders arbetar som maskinförare i Västerbotten.

Guntis Balodis, distriktschef för det statsägda lettiska skogsboilaget och Guntars Zvejsalnides, vd för Sveaskog Baltfor diskuterar under en stickprovskontroll för att säkra spårbarheten.

Verksamheten 2006 I Sveaskogs värld

Fastighetsaffärer Sveaskog arbetar aktivt med köp, byten och försäljning av skogsfastigheter. Genom fastighetsaffärerna blir strukturen på det egna skogsinnehavet mer effektiv. Samtidigt driver företaget ett stort markförsäljningsprogram, som syftar till att stärka enskilt jord- och skogsbruk, särskilt i glesbygd.

Sedan 2002 genomför Sveaskog en omfattande försäljning av mark till jord- och skogsägare samt till boende i Norrland och i glesbygd i södra Sverige. Syftet med det så kallade markförsäljningsprogrammet är att stärka enskilt jord- och skogsbruk och att därigenom ge människor större möjligheter att bo kvar och få en utkomst i glesbygden. Markförsäljningsprogrammet grundas på ett beslut av riksdagen att företaget ska sälja 5–10% av markinnehavet. Det gör Sveaskog till en stor aktör på marknaden för skogsfastigheter i Sverige. All markförsäljning sker till marknadsmässiga priser. Olika arbetssätt i norr och söder

Omfattningen av Sveaskogs markinnehav varierar i olika delar av landet. De största innehaven finns i Norrbottens och Västerbottens inland samt i delar av Bergslagen. Även efterfrågan på skogsfastigheter varierar i olika delar av landet. Efterfrågan är störst i södra Sverige. Utifrån marknadsbilden och det egna innehavet genomför Sveaskog markförsäljningsprogrammet på olika sätt i södra och norra Sverige. I södra Sverige väljer Sveaskog ut lämpliga områden som erbjuds marknaden via mäklare. Områdenas storlek varierar mellan 50–200 hektar. I norra Sverige erbjuder Sveaskog lämplig mark underhand till intressenter som inkommit med intresseanmälan. Storleken på de skiften som säljs uppgår som mest till cirka 500 hektar. Ofta är möjligheterna goda för intressenter att påverka valet av skiften och dessutom tidpunkten för förvärvet. I Sverige byter skogsfastigheter ägare i mycket begränsad omfattning. Av den skogsmark som säljs förvärvas en

Verksamheten 2006 Verksamhetsbeskrivning

betydande del av släktingar och bekanta till säljaren. Sveaskogs markförsäljningsprogram innebär en unik möjlighet för skogsägare i allmänhet och för boende i norra Sverige i synnerhet att förvärva skogsmark. Fler affärer för varje år

Takten i Sveaskogs försäljning av mark för att stärka enskilt jord- och skogsbruk har ökat successivt sedan försäljningsprogrammet startade. Under 2006 genomfördes 235 affärer om cirka 40 000 hektar. Sedan starten 2002 har närmare 1 000 affärer genomförts om 160 000 hektar. För att öka kännedomen om programmet genomfördes under 2006 en informationskampanj, med annonsering och informationsmöten i norra Sverige. Resultatet blev att antalet intresseanmälningar ökade kraftigt. För att läsa mer om markförsäljningen och var i landet Sveaskog har sålt mark, gå in på www.sveaskog.se Mark för reservatsbildning

Sveaskog överlåter mark då staten önskar förvärva mark för olika samhällsnyttiga insatser. En inventering under år 2004 av statlig skyddsvärd skog kommer att leda till att Sveaskog överlåter cirka 130 000 hektar skog med höga naturvärden till Naturvårdverket för bildande av naturreservat. Därigenom bidrar Sveaskog till att det blir enklare för staten att formellt skydda skogsmark i enlighet med det nationella miljömålet Levande Skogar. Till följd av stormen Gudrun har de överlåtelser av reservatsmark som gjorts sedan 2005 i huvudsak omfattat mark i Götaland. Under året har Sveaskog och Naturvårdsverket tecknat avtal om 86 områden

som totalt omfattar cirka 9 800 hektar. Försäljningssumman uppgår till MSEK 363. Ersättningsmark

Naturvårdsverket kan också förvärva så kallad ersättningsmark från Sveaskog. Denna mark används av Naturvårdsverket som bytesmark och lämnas till enskilda markägare i stället för ekonomisk ersättning för att de överlåtit mark till staten vid reservatsbildning. Under 2006 genomfördes 20 sådana försäljningar om sammanlagt 1 350 hektar. Förbättrad arrondering

Ett väl arronderat markinnehav ökar värdet på skogen och effektiviteten i Sveaskogs verksamhet. En målsättning för Sveaskog är därför att förbättra arronderingen i samband med försäljningar, köp och byten av mark. En annan målsättning är att realisera mervärden genom att sälja mark för annan markanvändning än skogsbruk. Sveaskog säljer bland annat mark till kommuner, företag och privatpersoner vid industri- och bostadsetableringar eller tomtutvidgningar. Utöver markförsäljningsprogrammet och försäljningen till Naturvårdsverket genomförde Sveaskog under 2006 178 överlåtelser till ett värde av MSEK 78. Fakta Sveaskog har under 2006 sålt totalt 53 100 hektar mark för drygt 1 miljard kronor. Det är mer än någonsin tidigare. Den största delen av försäljningen, cirka 40 000 hektar, handlar om mark som inom Sveaskogs särskilda markförsäljningsprogram sålts till skogsägare och privatpersoner för att stärka enskilt jord- och skogsbruk.

I Sveaskogs värld

Bara fantasin sätter stopp för möjligheterna Att äga skog är inte bara en rättighet, utan även en skyldighet mot nästkommande generation. Det anser skogsägaren Hillevi Wiss Kullebjörk. – Jag hoppas att mina döttrar kommer att ta över efter mig.

Åtta mil nordväst om Pajala i Tornedalen ligger byn Nuuksujärvi, mitt ute i skogen. Här är Hillevi Wiss Kullebjörk född och uppvuxen. Det är också här hon sedan tio år tillbaka äger och driver föräldrarnas gamla skogsfastighet. – I Norrland betyder skogen allt. Den är vår livsnerv och största resurs. Jag tycker man har ett ekonomiskt och ett socialt ansvar för skogen. Det jag förvaltar och sköter i dag, kommer mina barn att ha nytta av i framtiden, säger Hillevi Wiss Kullebjörk. Lejer bort arbetet

För två år sedan köpte hon ytterligare 500 hektar skog, denna gång av Sveaskog. – Egentligen handlar det inte om hur mycket skog man äger, utan om hur man förvaltar den. För att kunna bevara skogen till kommande generationer är alla ägare lika viktiga. Jag tillhör den nya generationen skogsägare som i stället för att gå runt med hjälm och motorsåg, lejer bort stora delar av arbetet. På så sätt går det att äga skog även om man skulle vilja flytta utomlands. På senare år har intresset för skogsfastigheter i Norrland varit stort. Trots det äger nästan ingen av Hillevi Wiss Kullebjörks väninnor skog. – När kvinnor äger skog sker det ofta tillsammans med maken. Själv äger jag och min man varsin skogsfastighet, säger Hillevi Wiss Kullebjörk. Hon ser en stor potential att locka fler kvinnor att bli skogsägare. – Kvinnor ser ofta på skog annorlunda än män. Vi tar in hela spektrumet – att kunna plocka svamp, jaga, förvalta och använda den för rekreation. Det gör att det bara är fantasin som sätter stopp för möjligheterna med skogsägande. Inte självklart ta över

Även om Hillevi Wiss Kullebjörk själv är uppvuxen i en skogsägarfamilj var det inte självklart att hon skulle ta över föräldrarnas mark. När hon bestämde sig var hon 32 år, vilket är relativt ungt bland skogsägare. – Problemet med privatskogsbruk är att generations-

skiftet ofta sker först när den ena föräldern dött, och då är barnen redan i pensionsåldern. För att få ut något av skogen bör man vara förhållandevis ung när man tar över. Sveaskog har öppnat för möjligheten att köpa skog redan innan generationsskiftet, säger Hillevi Wiss Kullebjörk. Själv hoppas Hillevi Wiss Kullebjörk att döttrarna en dag ska ta över. – I dagsläget är intresset litet, men jag vet ju vad jag själv tyckte när jag var 15 år. Det är nog en mognadsprocess, säger Hillevi Wiss Kullebjörk.

Verksamheten 2006 I Sveaskogs värld

Sveaskog Naturupplevelser AB Under 2005 kompletterades Sveaskogs bolagsordning med att omfatta naturbaserad turism, främst genom att ställa mark till förfogande för privata entreprenörer samt genom att samordna arbetet med naturbaserad turism på statens marker.

Utifrån Sveaskogs vision att vara främst på att utveckla skogens värden är det naturligt för företaget att göra marken tillgänglig för jakt, fiske och naturupplevelser genom olika former av upplåtelser. Inriktningen för Sveaskogs arbete med naturbaserad turism är däremot inte att bedriva egen turismverksamhet. Nytt dotterbolag

Den 1 januari 2006 bildades Sveaskogs dotterbolag Sveaskog Naturupplevelser AB. Till bolaget fördes den verksamhet som tidigare bedrivits i Sveaskog kring upplåtelser av jakt och fiske. Sveaskog Naturupplevelser har tre huvuduppgifter; att förvalta upplåtelser av mark och fiskevatten på ett sätt som skapar ökade värden för uppdragsgivarna, att sköta viltstammar och fiskbestånd samt att utveckla kommersiell naturturism i Sverige. Detta sker främst genom att erbjuda företagare möjlighet att arrendera mark- och vattentillgångar, och som ett led i detta ansvarar bolaget för Sverigefiskekortet samt driver marknadsplatsen inatur.se Verksamheten bedrivs på marknadsmässiga villkor och bolaget samverkar med andra statliga fastighetsförvaltare och aktörer inom turistnäringen. Inledningsvis prioriteras Sveaskogs marker i norra delen av landet. Sveaskog Naturupplevelser har sitt säte i Östersund. Bolaget omsätter MSEK 65 och har omkring 35 anställda. De anställda finns utspridda i landet för en nära kontakt med turismföretagare, jaktlag, fiskevårdsföreningar och de lokalsamhällen där turismen ska utvecklas.

Verksamheten 2006 Verksamhetsbeskrivning

Utveckling av naturturism

Från och med 2007 erbjuder Sveaskog i samarbete med Statens fastighetsverk ett nytt fiskekort som gäller i hela landet – Sverigefiskekortet. Kortet ger tillgång till fler än 1 000 fiskevatten i 50 av landets kommuner från norr till söder. inatur.se ska bli Sveriges största marknadsplats för naturturism. Den har utvecklats under 2006 och lanseras första kvartalet 2007. På inatur.se kommer användaren att hitta naturupplevelser och boenden över hela Sverige. Aktiviteter som fiske, hundspannsturer, jakt, kajakpaddling, vandring, ridning etcetera kommer att kunna bokas och betalas online. Genom en avancerad kartdatabas kan kunder planera sitt naturbesök och skriva ut detaljerade kartor. inatur.se drivs av Inatur Sverige AB, ett dotterbolag till Sveaskog Naturupplevelser. Projektet är ett nära samarbete mellan norska Statsskog och Sveaskog. Motsvarande marknadsplats finns etablerad i Norge på inatur.no. Samarbetspartners

Sveaskog har inlett samarbete med Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, i Umeå samt Mittuniversitetet och European Tourism Research Institute, ETOUR, i Östersund, genom finansiering av två professurer inom turism. Sveaskog och Svenska Ekoturismföreningen beslöt under året att inleda ett samarbete kring naturturism. Att stimulera fram fler och skickligare turistföretagare, och lyfta fram naturturismen i samhällsdebatten är några frågor som parterna kommer att arbeta med. Sveaskog finansierar de gemensamma satsningarna med MSEK 4,5 under tre år. Under året

har bolaget även etablerat samarbete och kontakter med andra aktörer såsom Rese- och turistindustrin i Sverige, RTS, Svenskt Friluftsliv, Jägareförbundet, Sportfiskarna och LRF.

Fakta om ledning och styrelse Mikael Linnander rekryterades som vd för bolaget och en styrelse tillsattes med Yngve Bergqvist, vd för Icehotel AB, Maria Lilja, tidigare vd för Nyman & Schultz samt europachef för American Express Business Travel samt Claes-Göran Österlund, vd och kanaldirektör för Göta Kanal. Styrelsens ordförande är Gunnar Olofsson, vd och koncernchef i Sveaskog.

Hjälmare Kanal

Hjälmare Kanal AB är ett dotterbolag till Sveaskog. Hjälmare Kanal färdigställdes 1639 och är Sveriges äldsta konstgjorda vattenväg. Kanalen är 13 km lång med nio slussar mellan Mälaren och Hjälmaren. Varje år slussas hundratals fritidsbåtar och större passagerarbåtar. Totalt cirka 40 000 turister besöker kanalområdet varje år. Under 2006 har arbetet med ett nytt besökscenter påbörjats. Besökscentret syftar till att inspirera besökarna att upptäcka de naturupplevelser som finns i området. I anslutning till besökscentret finns såväl nya naturstigar som en ny cykelled. Besökscentret invigs i maj 2007. För mer information, se www.sveaskog.se

I Sveaskogs värld

Försök med viltfoder för minskade betesskador Mindre betesskador och livskraftigare viltstammar. Det kan bli resultatet av ett samarbete mellan Sveaskog och Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. Samarbetet handlar om att studera effekterna av olika foderskapande åtgärder.

I samarbetet mellan Sveaskog och Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, kommer fem områden att väljas ut i olika delar av landet. Dessa delas in i test- och referensområden. Försöksområdena kommer att vara störst i norr, då älgarna där vandrar över större områden. Projektet beräknas pågå ett antal år framöver. Då älgarna vandrar över stora områden, särskilt i norr kommer försöksområdena där att vara störst och mindre i söder. – Det är oerhört glädjande och positivt att vi påbörjat detta gemensamma projekt där både skogsbruks- och viltförvaltningsfrågor ingår samtidigt, säger Jimmy Pettersson, chef för viltförvaltning på Sveaskog Naturupplevelser AB. Viktigt att jobba på rätt sätt

– Röjnings- och avverkningsmetoder har betydelse för att få minskade betesskador på produktionsskogen. Jobbar man på rätt sätt över hela linjen blir det ett netto på sista raden, säger Jimmy Pettersson. Det är viktigt nu när rovdjursstammarna, av exempelvis varg och lo, stärks i stora delar av landet vilket leder till minskade

rådjurs- och älgstammar. Detta innebär även att vikten av samarbetet mellan skogens olika brukare ökar. – Jakt och fiske är en grön verksamhet som rätt utnyttjad räcker i evighet. Traditionella åtgärder som jägare gör, allt från att skapa viltåkrar eller våtmarker till att sätta ut saltsten, är bra åtgärder. En aktiv jägarkår kan och bör vara noggrannare med vad som skjuts. För låg medelålder på tjurarna kan till exempel påverka reproduktionen negativt, säger Jimmy Pettersson.

tillväxt av attraktivt foder i form av lövsly längs vägrenen. Sveaskog har även röjt runt 1 500 ekar i området för att ge dem ljus. Varje ek kan producera cirka 300 kilo ekollon varje år, något som viltet gärna äter. – Älgen känner lukten av nyfällda träd och dras ofta till avverkningsområden. Det finns mat för två dagar för en älg i en fälld tall. I en gallringstall finns mat för 1,5 dagar, säger Jimmy Pettersson. Åtgärderna fungerar, men ännu saknas siffror på hur utökade fodermängder påverkar betesskadorna.

Lätt tillgängligt älgfoder

I traditionellt skogsbruk används ofta ris och grenar från avverkningar för att bland annat skapa stabilare körunderlag till skogsmaskinerna. Det innebär att attraktivt älgfoder körs sönder. Försök har gjorts i Ekopark Halle-Hunneberg med att lägga ris från tall och lövträd åt sidan och på så sätt skapa lätt tillgängligt älgfoder, medan granris används som körunderlag eftersom älgarna inte äter gran. Andra försök som Sveaskog har gjort handlar bland annat om röjning längs lågtrafikerade skogsvägar för att släppa in ljus. Det har medfört ökad

Fler insatser behövs

Efter försöken i Ekopark Halle-Hunneberg ska projektet bedrivas på fler områden och involvera fler moment, även om det mest angelägna är foderskapande åtgärder för att minska betesskadorna. – Både jägare och skogsägare kan göra fler insatser för att minska betesskadorna. Det går att kombinera en attraktiv älgstam och bra produktionsskogar, säger Jimmy Pettersson.

Verksamheten 2006 I Sveaskogs värld

Svenska Skogsplantor AB Företaget har åtta plantskolor, en fröenhet och ett nätverk med cirka 100 leveransterminaler. Företaget har cirka 90 medarbetare.

Under 2006 har Svenska Skogsplantor sålt ungefär 130 miljoner skogsplantor. Det motsvarar en marknadsandel på cirka 35%. Den största kunden är Sveaskog. Övriga kunder är skogsföretag och privata skogsägare över hela landet. Verksamheten i Svenska Skogsplantor har under 2006 präglats av en ökad efterfrågan på plantor i södra Sverige till följd av stormen Gudrun, och därmed också hantering av ovanligt stora plantvolymer. Denna volymökning bedöms fortsätta ytterligare något år, och en tidigare nedlagd plantskola har därför tillfälligt tagits i drift. Den varma sommaren bjöd på bra odlingsklimat med fin plantkvalitet som resultat inför 2007. Svenska Skogsplantor erbjuder även skogsskötseltjänster. För att passa dagens olika markägarkategorier arbetar företaget kontinuerligt med att utveckla erbjudanden om tjänster som markbered-

ning, plantering, röjning och upprättande av skogsbruksplaner. Den milda hösten har varit gynnsam för denna typ av tjänster och omfattningen av dessa har ökat. Under 2006 har blomningen i granfröplantagerna varit mycket riklig, vilket lett till ökade insatser av kottplockning och en välbehövlig påfyllning i lagren av förädlat granfrömaterial. Svenska Skogsplantor deltar också aktivt i den omfattande rikstäckande utbyggnaden av nya fröplantager för framtida tillgång på högkvalitativt förädlat frö. Uthållig genetisk förädling av skogsodlingsmaterial och fysiologisk utveckling av frön och plantor är viktigt för hela skogsnäringen. Med genetiskt bättre skogsodlingsmaterial kan skogens tillväxt per arealenhet öka. Dessutom höjs virkeskvaliteten samtidigt som trädens anpassningsförmåga och motståndskraft mot olika skador förbättras.

Henrik Svensson, Jörgen Franzén och Ove Ström arbetar för Svenska Skogsplantor på Lugnets plantskola i Bålsta.

Verksamheten 2006 Verksamhetsbeskrivning

Nästan 36 miljoner plantor sattes på drygt 17 000 hektar av Sveaskogs marker under 2006.

Satsningen på att öka andelen täckrotsplantor odlade i så kallade öppna odlingssystem har fortsatt. Utformningen av krukan i de nya öppna odlingssystemen gör att rotsystemen utvecklas mer naturligt och leder till en snabbare etablering efter plantering. Under första halvåret 2006 blev Svenska Skogsplantor miljöcertifierat enligt ISO 14001 och företaget erhöll också certifikat enligt PEFC-standarden. Utveckling av maskinell utrustning till de mekaniska snytbaggeskydden Conniflex och BetaQ pågår, och en första prototyplinje beräknas vara klar under 2008.

2006 sålde Svenska Skogsplantor 130 miljoner plantor vilket motsvarar en marknadsandel på 35%.

Verksamheten 2006 Verksamhetsbeskrivning

Setra Group AB Setra Group är Sveriges största träindustriföretag. Företaget är även en betydande aktör på den europeiska marknaden.

Setra Group erbjuder kvalitativa träprodukter för inredning och byggnation baserade på miljöcertifierad råvara. Företagets kunder finns inom bygghandel och industri i Europa och på prioriterade marknader i övriga världen, exempelvis Japan. Svensk sågverksindustri är fortfarande fragmenterad. Långsiktig konkurrenskraft kräver effektiva produktionsenheter och distributionslösningar. Kundkonsolideringen fortsätter. Kunderna, inom såväl bygghandel som inom industri, blir färre och större. Stora kunder utvecklas mot alltmer globala aktörer. Detta ställer krav på ökad specialisering och kundanpassning av produkterna. Setra Group har en tydlig strategi för att öka förädlingsvärdet på sina trä-

produkter. Naturliga steg enligt denna strategi togs under året med förvärvet av Rolfs Såg&Hyvleri AB, som kompletterar Setras kompetens och kapacitet inom förädling, och försäljningen av skivspecialisten Ceos Industriprodukter AB. Setra Group har cirka 2 400 aktiägare varav de största är Sveaskog AB (50%), Skogsägarna Mellanskog ekonomisk förening (26%) och LRF, Lantbrukarnas Ekonomi AB (23%). Övriga aktieägarare har tillsammans cirka 1% av aktierna. Huvudägarna planerar för ett breddat ägande. Resultat

Setra Groups nettoomsättning för 2006 uppgick till MSEK 5 844 (5 378). Ökningen på närmare 9% är främst en

Verksamheten 2006

2005

Antal produktionsenheter (sågverk och förädling)

Årlig volym sågade trävaror, miljoner m3

2,3

289 000

235 000

1 411

1 470

2006

2005

Nettoomsättning, MSEK

5 844

5 378

Rörelseresultat, MSEK *

257

–105

Resultat efter finansiella poster, MSEK

212

–154

Resultat efter skatt, MSEK

222

–87

Årlig volym förädlade trävaror, m3 Antal anställda

Finansiella nyckeltal

Soliditet, %

Investeringar, MSEK

* Varav jämförelsestörande poster, MSEK

–3

–61

Verksamheten 2006 Verksamhetsbeskrivning

effekt av högre priser. Koncernens rörelseresultat uppgick till MSEK 257 (–105), vilket är en förbättring med MSEK 362 jämfört med föregående år. Resultatförbättringen är främst en effekt av ökad bruttovinstmarginal. Marknaden har varit stark vilket gett utrymme för en god prisutveckling. Resultatförbättringen är också en effekt av ett omfattande arbete inom Setra Group med skärpt affärsfokus genom effektiviseringar och insatser på såväl kostnads- som intäktssidan. Resultat efter finansiella poster uppgick till MSEK 212 (–154). Den positiva resultatutvecklingen har följts av ett starkt kassaflöde. Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick för helåret till MSEK 430 (–39)

Under ett år hanterar Setras sågverk totalt cirka 5 miljoner m3 timmer. Lars Eng arbetar på Setras sågverk i Färila i Hälsingland.

Verksamheten 2006 Verksamhetsbeskrivning

Risk- och känslighetsanalys Skogens biologiska tillväxt samt, i normala fall, stabila och förutsägbara kassaflöden från avverkningar begränsar skogsägarens ekonomiska risker. Sveaskog är utsatt för marknadsrelaterade risker, finansiella risker och risker för skogskapitalet: biologiska, väder- och klimatrisker samt sociala risker förknippade med företagets ansvar och agerande.

De stora stormfällningarna i början av 2005 och 2007 visar med tydlighet på väder- och klimatrisken och dess konsekvenser. Sveaskogs stora och utspridda innehav ger en spridning av risken för lokala och regionala väder- och biologiska skador. Därtill har Sveaskog möjligheter att begränsa skador genom att flytta resurser från andra delar av landet, en möjlighet som utnyttjades efter stormen Gudrun. Till följd av stormfällningarna har Sveaskogs försäkringsskydd för katastrofskador reviderats på ett omfattande sätt under 2006. Marknadsrisker

Den dominerade delen av skogsbrukets nettointäkter kommer från sågtimmer, men även massaveden är betydelsefull. Biobränsle utgör en ny och växande andel av nettot. Utvecklingen för sågverksindustrin kommer även fortsatt att vara den viktigaste faktorn för skogsbrukets lönsamhet. Lönsamheten i sågverken avgör på sikt betalningsförmågan för sågtimret. Den svenska sågverksnäringen har under lång tid lidit av otillfredsställande lönsamhet och svag konkurrenskraft. Under 2006 har utvecklingen på träindustrimarknaden varit positiv och de flesta sågverken ökat sin lönsamhet. En angelägen strukturomvandling pågår och behovet av utveckling är fortsatt stort. I den fortsatta ägarbreddningen i intresseföretaget Setra Group AB är det Sveaskogs ambition att aktivt påverka den nödvändiga strukturomvandlingen i svensk sågverksnäring. Trots fiberråvarans lägre andel av skogsbrukets nettointäkter är en utveckling för svensk massa- och pappersindustri av stor betydelse för lönsamheten. Massa- och pappersindustrin har under senare år haft en positiv utveckling. Efterfrågan på fiberråvara ökar liksom

Verksamheten 2006 Verksamhetsbeskrivning

importbehovet. Samtidigt har skillnaderna ökat mellan priser på svensk fiberråvara och kostnader för importerad råvara. Såväl sågverksindustrin som massa- och pappersindustrin verkar på en internationell marknad. Den internationella konkurrenskraften avgörs i stor utsträckning av företagens möjligheter till intäkts- och produktivitetsutveckling i nivå med konkurrenter i andra länder. Biologiska risker

Vilt, skadeinsekter samt gremeniella, rotröta och andra svampsjukdomar utgör de största biologiska riskerna för en skogsägare. Förebyggande åtgärder begränsar riskerna. Efter stormen Gudrun 2005 har granbarkborrepopulationen vuxit kraftigt i det stormdrabbade området. Granbarkborren är en av få insekter som kan orsaka omfattande skador genom att döda oskadade träd. Skogsstyrelsen uppskattade i december 2006 att 1–10 miljoner m³ granskog kan komma att dö i Götaland under 2007. Storleken på angreppen avgörs av hur framgångsrika de åtgärder som sätts in blir, samt av väderleken under 2007. En torr, varm sommar gynnar granbarkborren. Stormen Per fällde cirka 12 miljoner m³ i början av 2007. Därmed ökar risken ytterligare för framtida angrepp eftersom barkborrarnas reproduktion gynnas av kvarliggande träd. Det är viktigt att kraftfulla åtgärder vidtas för att skadorna på stående skog de kommande åren ska kunna minimeras. Helt nödvändiga åtgärder är omfattande så kallad sök och plockverksamhet och användande av kemiskt behandlat fångstvirke. De ur ekonomisk synvinkel mest omfattande skadorna på skog uppkommer normalt när vilt betar på plantor och ungskog. En balanserad jakt anpassar

älgstammen till tillgången på föda och begränsar därmed betesskadorna. Sveaskog vidtar även åtgärder för att öka födotillgången, till exempel anläggande av särskilda viltåkrar. Sveaskog har utvecklat riktlinjer för viltvården i syfte att minimera kostnaderna för betesskador. Snytbaggen orsakar skada genom att gnaga av bark från barrträdsplantor som ofta dör av angreppen. Kemiska skyddsmedel är registrerade för användning till och med 2009. Samtidigt pågår arbete med att utveckla fullgoda alternativa plantskydd. Enligt Skogsstyrelsen innebär på kort sikt avsaknad av effektiva nya skydd mot snytbagge kraftigt försämrade föryngringar och risk för uppskjutna avverkningar i väntan på alternativ behandling av snytbaggen. På längre sikt bedömer Skogsstyrelsen att skadorna för snytbaggen kan leda till ett minskat utbud av industrivirke med 4–5 miljoner m³ per år. Totalt uppskattas den årliga direkta kostnaden till cirka MSEK 550 för det svenska skogsbruket och skogsindustrin. Sveaskog och Svenska Skogsplantor fattade under 2005 beslut om investering i och vidareutveckling av de mekaniska snytbaggeskydden Conniflex och BetaQ. Rotröta förekommer i hela Sverige, främst på gran. Angreppen kan förebyggas bland annat genom att stubbarna i samband med avverkning behandlas med sporer från en ofarlig svampart, som förhindrar etablering av den skadliga rotrötesvampen på stubbytan. Väder- och klimatrisker

De väder- och klimatrisker som Sveaskog utsätts för är storm, snöbrott, brand och klimatförändringar. Stormfällning utgör den dominerade väderrisken. Stormfällt och därmed skadat virke utgör i genomsnitt cirka 5% av de årliga avverkningarna.

(kolla årtal med Ulf Allvin)

Granbarkborren förekommer i hela landet och är vanligast i södra Sverige. Arten utvecklas under grövre bark på stående eller liggande granstammar. Granbarkborren angriper främst döda eller försvagade träd. Får arten möjlighet att massföröka sig kan den bli mycket aggressiv och döda levande träd. I normala fall är den åttatandade barkborren en sekundär insekt som angriper grövre obarkat granvirke, kvarlämnade lumpar och vindfällen. Vid primärangrepp på levande skog är granbarkborren en av våra allvarligaste skadeinsekter.

Verksamheten 2006 Verksamhetsbeskrivning

Mindre stormfällningar är återkommande händelser. Skogsbruksprinciperna anpassas för att minimera riskerna. Placering av hyggen och hyggeskanter, gallringsprogram samt trädens höjd vid tidpunkten för virkesskörden är viktiga faktorer i det arbetet. Sveaskog arbetar för att begränsa väder- och klimatrisker genom att undvika gallringar i äldre bestånd (särskilt grandominerade), att slutavverka bestånd när de nått sin ekonomiska mognad, att anpassa hyggesutformningen, att ta särskild hänsyn i speciellt utsatta områden och att öka andelen lövträd. En viktig faktor är kontinuerligt ökad kunskap om skogsbruk. Sveaskog samarbetar med olika parter däribland Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, för att omsätta grundforskning i användbara modeller. Risken för en större stormfällning är statistiskt mer begränsad, men om den inträffar innebär den stor skada. Detta har med eftertryck visats i samband med de stora stormfällningarna i södra Sverige i början av 2005 och 2007. Sveaskog har försäkrat sig mot skador i samband med större stormfällningar. Surt regn och skogsdöd var tidigare stora miljöfrågor. Kontinuerlig övervakning och forskning har visat att nedfallet har minskat och att skogsmarkerna och sjöarna blivit mindre försurade. Försurningen kan motverkas genom kalkning och återföring av så kallad bioaska till skogen, vilket Sveaskog gör i samarbete med biobränslekunder. Träd har dock en relativt hög anpassningsförmåga till sura förhållanden. Därför avgör behovet hos andra känsligare organismer när och var motåtgärder mot försurning sätts in. De svenska skogarna påverkas även av de klimatförändringar som följer av växthuseffekten. Genetiska undersökningar visar att trädpopulationer kan anpassa sig till ändrade klimatförhållanden. Genom Sveaskogs arbete med förädlat material kan företaget i viss mån parera klimatförändringar. Prognoser visar att högre temperaturer och ökad nederbörd kan komma att öka barrträdens framtida tillväxt med 10—30%. Lövträdens tillväxt ökar sannolikt ännu mer. Samtidigt antas att riskerna för epidemiska sjukdomar eller skadedjursangrepp kommer att öka.

Verksamheten 2006 Verksamhetsbeskrivning

Stormfrekvensen kan också komma att öka vid ändrade temperaturförhållanden. Finansiella risker

De finansiella riskerna utgörs av finansieringsrisk, ränterisk, kreditrisk/motpartsrisk samt valutarisk. Inom Sveaskog finns en koncerngemensam finansavdelning som svarar för koncernens externa upplåningsbehov och utgör en så kallad internbank för koncernens olika enheter. Till internbanken är ett koncernkontosystem knutet, där koncernens dagliga likviditetsflöden samlas upp för att uppnå en optimal samordningseffekt. Arbetet med att reducera de finansiella riskerna sker i enlighet med en av styrelsen fastställd finanspolicy. Liksom den dagliga likviditetsförvaltningen ligger ansvaret för koncernens finansiering och finansiella riskhantering hos koncernens finansavdelning. Ytterligare information om Sveaskogs finansiella risksituation framgår i Årsredovisningen av not 30 Finansiella risker och finanspolicy. FINANSIERINGSRISK

Sveaskogs tillgångar är till cirka 20% finansierade med externa lån. Stor vikt läggs vid att minimera såväl finansieringsrisk som ränterisk i upplåningen. Dessutom eftersträvas att inte vara beroende av enstaka finansieringskällor. Finansieringsrisken utgörs av risken för att ett stort lånebehov uppstår i ett ansträngt kreditmarknadsläge. Sveaskog har en väl diversifierad långivarbas med god flexibilitet och konkurrenskraftig prissättning. RÄNTERISK

Ränterisken motsvaras av den resultateffekt som en ränteförändring orsakar. Hur snabbt en trendmässig ränteförändring får effekter på resultatet beror på lånens och placeringarnas räntebindningstid. För att Sveaskog ska nå en kostnadseffektiv finansiering och inte utsättas för alltför stora resultatslag vid en större negativ ränteförändring bör lånestockens genomsnittliga räntebindning inte understiga 10 månader och inte överstiga 27 månader. För att nå denna norm används till viss del räntederivat. Den genomsnittliga räntebindningstiden inklusive

räntederivat var vid 2006 års utgång cirka 16 månader. Beträffande lånens förfallostruktur se Årsredovisningen not 24 Räntebärande skulder. KREDITRISK/MOTPARTSRISK

Eftersom Sveaskog är nettolåntagare består den huvudsakliga kreditrisken i att en motpart i en finansiell transaktion inte kan fullfölja sina åtaganden. Dessa uppstår framför allt vid köp av derivatinstrument. Koncernens finanspolicy innehåller ett särskilt motpartsreglemente i vilket maximal kreditexponering för olika parter anges. Placeringar görs enbart i kortfristiga placeringar i SEK. Under 2006 förekom inga kreditförluster. VALUTARISK

Sveaskogs valutaexponering är begränsad. Ingen säkring av kommersiella flöden sker för närvarande. Sociala risker

Sveaskog har inköpsverksamhet i Ryssland och Baltikum, främst Lettland, och med denna följer potentiella risker kopplade till illegal avverkning, korruption, brott mot mänskliga rättigheter och arbetsrätt. Sveaskogs import sker till största delen genom dotterbolaget Sveaskog Baltfor som har tydliga riktlinjer för spårning och dokumentation av inköp. För importen finns ett certifierat kvalitets- och miljösystem som ska säkra att hanteringen är både etiskt och miljömässigt korrekt och att råvaran inte hämtas från kontroversiella källor, exempelvis illegala avverkningar eller skyddsvärda skogar. Sveaskog samarbetar med Världsnaturfonden, WWF, kring frågorna om ansvarsfull virkesimport. För virkesköp i Sverige finns riktlinjer, som alla Sveaskogs virkesköpare har att följa. Riktlinjerna finns på www.sveaskog.se I övrigt styr Sveaskogs uppförandekod företagets agerande, vilket innebär att Sveaskog tar avstånd från brott mot mänskliga rättigheter och arbetsrätt, korruption, bestickning samt mutor. Sveaskog har antagna rutiner för hantering av överträdelser av uppförandekoden. Formulär för anmälan av överträdelser finns på hemsidan.

Hållbarhetsredovisning

Ekonomiskt ansvar sid 50

Miljöansvar

sid

Socialt ansvar

sid

Sveaskogs vision är att vara främst på att utveckla skogens värden. Sveaskogs skogar ska förvaltas på ett föredömligt sätt för att långsiktigt trygga en hållbar utveckling. Det innebär att utöver det långsiktiga ekonomiska ansvaret ska Sveaskog ta miljömässigt och socialt ansvar. Det ställer höga krav på företagets agerande.

Verksamheten 2006 Hållbarhetsredovisning

Olof Johansson, chef Miljö och socialt ansvar:

Hållbarhetsfrågor under 2006 2006 blev året då alla eventuella tvivel om att det pågår en global klimatförändring försvann. Koldioxidhalten i atmosfären nådde rekordnivåer och Europa upplevde den varmaste hösten på flera hundra år. Förändring tycks gå snabbare än vi tidigare trott men ännu saknas överblick över vad följderna kan bli för olika livsmiljöer och den biologiska mångfalden runtom i världen.

Klimatförändringen griper också in i de samhällsekonomiska förutsättningarna. Den under året uppmärksammade så kallade Sternrapporten spekulerade i att kostnaden för en fortsatt klimatförändring kan uppgå till tusentals miljarder kronor redan år 2050 och då medföra en krympning av världsekonomin med upp till en femtedel. I Sverige lade den statliga Oljekommissionen fram sitt betänkande om nödvändiga förändringar för minskat oljeberoende fram till 2020. Som en huvudväg i den omställning som behövs utpekades ökad användning av förnyelsebara bränslen från skogs- och jordbruk. Skogsbrukets viktiga roll

Det är bland annat mot denna bakgrund vi kan se den betydelse som skogsbruket och Sveaskog har för en hållbar utveckling. Inhemsk förnyelsebar skogsråvara kan ersätta fossila bränslen för produktion av energi och fordonsbränsle. Samtidigt spelar skogen och skogsbruket i sig en

viktig roll för att motverka växthuseffekt och klimatförändring, då växande skog i stor omfattning binder koldioxid. Detta är en av många ekosystemtjänster som skogen ger och som vi ofta tar för givna. Hit hör också skogens andra värden och funktioner, till exempel som vattenrenare, hemvist för växt- och djurarter och som omistlig resurs för fritid, rekreation och naturupplevelser. Det råder idag enighet om att det ur miljösynpunkt är nödvändigt att ersätta fossila bränslen med biobränslen. Det gör också att ökad tillväxt i skogen kan ha en sammantaget positiv miljöeffekt. För att möta den växande efterfrågan på skogsråvara planerar Sveaskog att under de kommande åren öka den skogliga tillväxten inom ramarna för ett miljömässigt och socialt ansvarsfullt brukande. Sveaskog stödjer också miljödrivna innovationer. Exempel under året har varit satsningarna på miljövänliga gödselmedel och företagets investering i Linotech AB

För många hotade arter av insekter, lavar och vedsvampar är det viktigt att död ved lämnas kvar i skogarna.

Sveaskog 2006 Hållbarhetsredovisning

som tar fram en miljövänlig metod för impregnering av trä. Betoningen på skogens övriga miljöfunktioner ökar, samtidigt som naturskydd och naturvård fortsatt kommer att vara viktigt för Sveaskog. Under 2006 fortsatte Sveaskog utvecklingen av naturvårdsinsatserna, bland annat genom arbetet med klassificering av naturvårdsambitioner i landskap, nya ekoparker och restaurering av våtmarker. Inom området socialt ansvar har Sveaskog under året börjat realisera den uppförandekod och de sociala mål som utvecklades och antogs 2005. Året har därför präglats av intern kommunikation och igångsättande av verksamheter inom detta område. Ett exempel är virkesimporten från Lettland, via Sveaskogs egen inköpsorganisation Sveaskog Baltfor, där kraven på råvarans ursprung tydligt formuleras i avtal och kontrakt. Med Sveaskog Baltfors certifiering enligt FSC* har ett arbetssätt etablerats under

2006 som gör det möjligt att fullt ut spåra virket till sitt geografiska ursprung. Sveaskogs egna skogar är sedan länge certifierade enligt svensk FSC*-standard för ett ansvarsfullt skogsbruk – ekonomiskt, miljömässigt och socialt. Sedan förra året är företaget också anslutet till FNs Global Compact och dess tio principer om mänskliga rättigheter, grundläggande arbetsvillkor, bekämpande av korruption och en bättre miljö. FSC* och Global Compact utgår från en globalt hållbar utveckling som kombinerar ekonomisk utveckling med omsorg om miljö och sociala förutsättningar. Denna ambition stämmer väl överens med Sveaskogs mål och värderingar. Till grund för Sveaskogs egna arbete med hållbar utveckling ligger ett antal policies och riktlinjer. Hit hör bland andra följande: • • • • • • • •

Ägarens riktlinjer Uppförandekoden Policy för virkesköp i Sverige Importpolicy Miljöpolicy Riktlinjer för hållbart skogsbruk Personalpolicy Informationspolicy

Dessa policies och riktlinjer finns på www.sveaskog.se

Olof Johansson är chef för miljö- och socialt ansvar på Sveaskog.

Sveaskog 2006 Hållbarhetsredovisning

Sveaskogs syn på hållbar utveckling Sveaskog ska bidra till en hållbar utveckling, vilket innebär en samtidig strävan för ekonomisk tillväxt, god miljö och socialt ansvar. Med Sveaskogs rapportering kring mål och måluppfyllelse inom ekonomi, miljö och socialt ansvarstagande är företagets ambition att bidra till ökad insyn och kunskap som grund för en dialog kring verksamheten. Ekonomiskt ansvar

skogen spelar även en viktig roll ur miljösynpunkt för att motverka växthuseffekt och klimatförändring. Socialt ansvar

För att få förtroende att göra affärer och utveckla verksamheten ska Sveaskog vara en god samarbetspartner och arbetsgivare – för kunder, medarbetare, entreprenörer, leverantörer och andra aktörer i samhället. Sveaskog bedriver ett

Sveaskog ska vara ett lönsamt företag. Då finns ekonomiska förutsättningar att investera i och introducera ny, miljöanpassad och effektiv teknik.

ansvarsfullt företagande utifrån uppförandekod och policies. Som arbetsgivare ska Sveaskog erbjuda medarbetarna utvecklande arbete i en god och säker arbetsmiljö. Sveaskog ska bidra till välstånd och hållbar utveckling i de lokalsamhällen där företaget har verksamhet. Sveaskog ska skapa förutsättningar för ett aktivt friluftsliv i skogen. Företaget strävar efter en öppen dialog med intressenter lokalt och på riksnivå.

Ekonomiskt ansvar

Miljöansvar

Miljöarbetet utgår från miljöpolicyn och de miljömål som styr verksamheten. Skogsbruk bedrivs enligt den svenska FSC*standarden. Sveaskogs miljöpolicy innebär bland annat att 20% av den produktiva skogsmarken ska hanteras som naturvårdsareal. Övrig skogsmark brukas på ett effektivt sätt med marknadsmässiga avkastningskrav. Den växande skogen tar upp koldioxid och ett aktivt brukande av

Miljöansvar

Socialt ansvar

Ansvar och ledningssystem Ansvar och redovisning

I Sveaskogs nya processinriktade organisation ligger det direkta ansvaret för miljöfrågor och sociala ansvarsfrågor hos cheferna inom linjeorganisationen. Chefen för miljö och socialt ansvar har ett övergripande ansvar då det gäller att koordinera arbetet med de mål som styrelse och koncernledning ställer upp inom detta område. Sveaskog rapporterar årligen om mål och prestanda i Hållbarhetsredovisningen, som 2006 ingår som en integrerad del i Verksamhetspresentationen. Chefen för miljö och socialt ansvarar för den årliga utvärderingen av mål och prestanda.

Sveaskog 2006 Hållbarhetsredovisning

Ledningssystem

Sveaskogs miljöledningssystem är certifierat enligt ISO 14001 och skogsinnehavet är dessutom certifierat enligt FSC*. Avvikelser kan rapporteras från olika delar av organisationen genom intranätet. Rapportering av prestanda avseende miljö och sociala frågor sker enligt samma principer som finansiell rapportering, med mål, nyckeltal och indikatorer. Under 2007 kommer hela detta system att integreras i ett sammanhållet verksamhetsledningssystem.

Uppförandekoden

För att säkerställa att Sveaskogs uppförandekod efterlevs finns ett särskilt rapporteringssystem för avvikelser eller överträdelser. Möjlighet att rapportera och anmäla möjliga överträdelser finns både på Sveaskogs hemsida, www.sveaskog.se, och intranät. Ett företagsråd går igenom inkomna anmälningar och diskuterar hur dessa ska hanteras vidare. I detta råd ingår Olof Johansson, chef miljö och socialt ansvar, Linda Andersson, informationschef, Solveig Aspholm, chefsjurist, Karin Ericsson, personalchef samt Urban Eriksson, vice vd och skogsdirektör.

Verksamhetsutbildningen inom produktion och miljö var ett viktigt inslag under året. Sammanlagt deltog 1 100 medarbetare och entreprenörer i den två dagar långa utbildningen. Utbildningen syftade till till att ge medarbetare och entreprenörer en god kunskap om de metoder som används i det dagliga skogsbruket. I södra Norrland var utbildningen förlagd till skogarna runt Hamra och Los. Utbildningen startade i augusti och avslutades i september. Utbildningen avslutades med en skriftlig tentamen. Här ser vi från vänster Lars Olov Hansson, Dalfors Entreprenad AB, Lars Åke Larsson, Furulunds Entreprenad och Per Olmårs, Sveaskog.

Sveaskog 2006 Hållbarhetsredovisning

Ekonomiskt ansvar Hållbarhet förutsätter att ett antal faktorer samverkar och fungerar inom flera områden samtidigt. En av hörnstenarna i detta samband är ekonomin.

Begreppet ekonomi betyder hushållning och förvaltning. Hushållning med de resurser som skaffas och står till förfogande för användning, respektive förvaltning av resurserna så att de kan användas utan inskränkningar även i framtiden. En tungt vägande faktor i hållbarhetsperspektivet inom Sveaskog är ekonomi med tillämpning inom tre områden: • företagsekonomi • styrning och organisation, samt • effekterna för det omgivande samhället, de regional- och nationalekonomiska konsekvenserna. Sveaskogs företagsekonomi ska uppfylla

företagets långsiktiga mål när det gäller förvaltning, användning och utveckling av skogskapitalet, anställdas kompetens och kapacitet samt avkastning med samtidig tillväxt av de finansiella tillgångarna. Basen för allt detta förutsätter respekt för skogens ekologi och långsiktigt hållbara användning. Balans mellan målen

Styrningen av Sveaskog bygger på att företaget ska infria ägarens krav. De ekonomiska kraven är i balans med kraven på långsiktig hållbarhet och utgör grunden för styrningen av Sveaskogs organisation och verksamhet. Skogens ekonomiska värde

Sveaskogs skogsinnehav representerar stora ekonomiska värden. För 2006 var detta innehav bokfört till MSEK 28 787 med ett taxeringsvärde om MSEK 29 756. Den årliga virkesskörden och dess fördelning över tiden är den viktigaste faktorn för att fastställa skogsinnehavets ekonomiska värde. Fördelningen påverkar även på vilket sätt den totala avkastning-

en på skogsvärdet uppnås. Avkastningen kan beräknas på årlig basis. Årets virkesskörd utgör en del av den årliga totalavkastningen i form av en direktavkastning. Som direktavkastning räknas även årets nettointäkter från fastighetsförsäljningar samt från verksamheten inom Jakt, fiske och naturupplevelser. I den totala avkastningen ingår, förutom direktavkastningen, också årets värdeförändring skog. Denna förändring beror på skillnader mellan faktiskt skördad volym och avverkningspotential och därmed förändrad fördelning över tid avseende virkesskörden. Även förändringar i framtida virkespriser och avverkningskostnader påverkar skogsvärdet. Värdet kan också påverkas genom skogsskötselåtgärder för att förbättra virkesskördens sammansättning, till exempel förbättrad infrastruktur, röjning, gödsling och andra tillväxthöjande åtgärder. Viktig roll

Sveaskog är Sveriges största skogsägare. Företaget har genom sina ägarförhållanden, sin storlek och sin konkurrensutsatta verksamhet en viktig roll i ett regional-

Ekonomiska mål

Avkastning eget kapital, % Avkastning operativt kapital, %

2005

13,0

3,8 2,8

minst 7

5,3

minst 2,0

4,7

2,3

Skuldsättningsrgrad, ggr

cirka 1,0

0,35

0,42

Utdelning (andel av årets resultat), %

minst 50

Sveaskogs företagsekonomi ska uppfylla företagets långsiktiga mål när det gäller förvaltning, användning och utveckling av skogskapitalet, anställdas kompetens och kapacitet samt avkastning med samtidig tillväxt av de finansiella tillgångarna.”

Sveaskog 2006 Hållbarhetsredovisning

2006

Räntetäckningsgrad, ggr

1) Föreslagen utdelning

Mål minst 10

50 1)

och nationalekonomiskt perspektiv. Det innebär bland annat att företaget betyder mycket för den direkta och indirekta sysselsättningen på arbetsmarknaden. Som exempel på detta kan nämnas att Sveaskog skapar arbetstillfällen, direkt och indirekt, åt omkring 1 700 personer i Norrbotten. Under 2006 genomfördes 235 affärer om nästan 40 000 hektar inom markförsäljningsprogrammet. På detta sätt bidrar Sveaskog till välstånd i glesbygden genom att människor får en större möjlighet att bo kvar och få en utkomst. Sveaskog finns i hela landet och har 730 anställda. Till detta kommer alla entreprenörer som är viktiga partners för Sveaskog. Sveaskog samverkar med omkring 350 olika entreprenörer inom skogsskötsel, avverkning och transport. De flesta är småföretagare som under säsongen tar in extra personal. Precis som de anställda är entreprenörerna spridda över hela landet. Som enskilt företag har därför Sveaskog ett betydande ansvar för en hållbar ekonomisk, industriell och social utveckling i landet.

Rörelseresultatet före värdeförändring skog uppgick till MSEK 782 vilket är en ökning med MSEK 91 jämfört med 2005. Då ingick väsentliga engångsintäkter avseende försäkringsintäkter och skattereduktion relaterade till stormen Gudrun. Efter värdeförändring skog uppgick rörelseresultatet till MSEK 1624 vilket i det närmaste är en fördubbling jämfört med 2005. Även finansnettot har förbättrats och uppgick till MSEK –286. Vid årsskiftet uppgick nettolåneskulden till MSEK 5856.

SVEASKOGS ANSTÄLLDA I DE REGIONER DÄR DE ARBETAR

Utdelning

En efterutdelning om MSEK 1 539 genomfördes i december 2006 till ägaren till följd av företagets försäljning av AssiDomän Cartonboard och en översyn av kapitalstrukturen Styrelsen föreslår att utdelningen för 2006 fastställs till totalt MSEK 491 vilket motsvarar SEK 4,15 per aktie. 50% av Sveaskogs resultat går tillbaka till ägaren och därmed indirekt till det svenska folket.

Resultat 2006

Effekterna av Stormen Gudrun klingade successivt av under året och kostnadsbilden var vid årets slut tillbaka på normala nivåer. Marknadsläget har dock varit gynnsamt vilket medfört att prisökningar har till viss del kompenserat för den lägre volym som totalt leveretats under 2006. Nettoomsättningen sjönk med 2% medan levererad volym minskade med 7% till 13 miljoner kubikmeter fub, vilket är en miljon mindre än 2005.

Prickarna är än så länge bara bluff

Sveaskog 2006 Hållbarhetsredovisning

Miljöansvar Viktiga händelser 2006 Marknaden för biobränslen fortsatte växa och Sveaskog levererade biobränsle i form av avverkningsrester motsvarande 1,6 TWh, vilket är en ökning med 22% jämfört med föregående år.

Genom engagemang i bioteknikföretaget SweTree Technologies (STT) bidrog Sveaskog till att ta fram ett modernare och miljömässigt effektivare gödselmedel för plantskolor baserade på aminosyran arginin.

Sveaskog fortsatte sitt engagemang i projekt för att utveckla biodrivmedel, bland annat genom svartlutsförgasning vid Smurfit Kappa Group i Piteå. Svartlut är en värdefull biprodukt från massabruken. Genom förgasning erhålls en syntesgas som kan användas för att generera el och olika typer av fordonsbränslen, till exempel DME.

Sveaskog investerade i Linotech AB, ett utvecklingsbolag som utvecklar miljövänlig impregnering av trä med linolja som bas. Fyra nya ekoparker invigdes: Malingsbo i Bergslagen, Leipipir och Storklinten i Norrbotten och Böda på Öland.

Efterfrågan är stor på nya biodrivmedel. Genom att förgasa svartlut kan syntesgas framställas för att generera olika typer av fordonsbränslen, till exempel DME (dimetyleter). Volvo har anpassat en lastbilsmotor för detta bränsle.

Sveaskog 2006 Hållbarhetsredovisning

Arbetet med restaurering av våtmarker fortsatte och i november presenterades planerna på restaurering av sjön Gästern utanför Oskarshamn. Sveaskog sålde mark till Naturvårdsverket omfattande 9 813 hektar, vilket möjliggör bildandet av 86 nya naturreservat. En systematisk och oberoende granskning av naturhänsynen på hälften av alla Sveaskogs avverkningar i Norrbotten genomfördes. Resultatet visade generellt en god uppfyllelse av kraven på naturhänsynen enligt svenska standarden för FSC*.

I Sveaskogs värld

Det går som på räls… Med avsikt att minska antalet vägtransporter sker nu allt fler av Sveaskogs långa transporter av timmer och massaved med tåg.

En ökad efterfrågan på skogsråvara gör att kunder och leverantörer behöver arbeta inom allt större geografiska områden. Längre transporter gör att tåget blir allt intressantare såväl för att jämna ut obalansen i utbud och efterfrågan som ur miljösynpunkt. Allt fler av Sveaskogs långa transporter av timmer och massaved sker med tåg. I Bergslagen transporteras 10%, eller 200 000 kubikmeter, med tåg. Det är en

siffra som troligtvis kommer att fortsätta att öka. Den första reguljära tåglinjen inrättades 2003 mellan Hasselfors och Kastet sågverk utanför Gävle. – Furutimmer kommer med bil till Setras sågverk i Hasselfors där det mäts och lastas på tågvagnar flera gånger i veckan, säger logistikansvarige Bo Arketeg på Sveaskog i Örebro. Andra sträckor där Sveaskog i allt högre

utsträckning använder tåg är mellan Frövi och Kastet samt mellan Västervik och Frövi. Helt ny är tåglinjen mellan Nässjö och Frövi. – Det är bland annat importerad lövmassaved från Baltikum som tre gånger i veckan körs på räls från hamnen i Västervik till massa- och kartongbruket i Frövi, säger Bo Arketeg som helst ser att alla längre transporter görs med tåg. – Det blir både billigare och skonsammare för miljön, avgör han.

Sveaskog 2006 I Sveaskogs värld

Fortsättning miljöansvar

Naturvårdsareal och ekoparker Mål: ”Planera för 20% naturskydd och naturhänsyn”

I Sveaskogs miljöpolicy slås fast att 20% av Sveaskogs produktiva skogsmark ska sättas av för naturvård. Det är ett arbete som består av tre delar; bildandet av ekoparker, avsättande av naturvårdskogar samt naturhänsyn i produktionsskogarna. Sedan tidigare är Sveaskogs innehav analyserat och indelat i cirka 160 skogslandskap (exklusive ekoparkerna, se nedan). Landskapen utgör grunden i den fortsatta planeringen. I varje landskap avsätter Sveaskog mellan 5% och15% som naturvårdsskogar, där de landskap som har högre naturvärden också ska ha en högre naturvårdsambition. För att välja ut de områden som ska avsättas som naturvårdsskogar gör Sveaskog en hänsynsprioritering. Principerna för hänsynsprioriteringen följer till stor del en nyligen framtagen strategi för naturskydd från Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen. Under 2007 ska arbetet med att avgränsa naturvårdsskogarna i respektive landskap göras klart.

Mål: ”Tillskapa ekoparker motsvarande 5%”

Sveaskog har sedan tidigare beslutat om 34 ekoparker runtom i landet. De omfattar 175 000 hektar skog, vilket motsvarar 5% av företagets produktiva skogsmark. Under 2006 invigdes fyra nya ekoparker, vilket innebär att femton av de beslutade ekoparkerna nu är invigda. Under 2007 kommer ytterligare fyra nya ekoparker att invigas. 2006 års ekoparker har följande karaktärer: Malingsbo i norra Bergslagen är ett område dominerat av barrblandskog med kärnor av gammal asp och björk. Centralt i ekoparken finns ett värdefullt vattensystem med både flodpärlmussla och ett naturligt bestånd av öring. Leipipir, strax sydost om Gällivare, är ett stort höglänt och nästan väglöst skogsområde. Ekoparken innehåller kilometervis av nästan orörda gamla granskogar i mosaik med tallåsar och små klarvattensjöar. Storklinten i Bodens kommun är ett mycket kuperat landskap med gott om orörda barrskogar och områden med grova aspar och björkar. Här finns en stor mängd hotade arter av bland annat lavar och vedsvampar som är beroende av gamla träd och död ved.

Böda på norra Öland är ett varierat landskap med många olika miljöer och en stor mångfald av arter, bland annat av orkidéer och fåglar. Här kommer Sveaskog att arbeta för att bevara och återskapa ängstallskogar, rika ädellövlundar och våtmarker, men också lyfta fram alla de fornlämningar och kulturmiljöer som finns i denna bygd.

Mål: ”Identifiera värdefulla vattenekosystem och upprätta åtgärdsplaner”

I arbetet för att förverkliga detta mål ingår en del av ekoparkerna, ”Projekt 100 våtmarker” och skötsel av värdefulla vattendrag. Projekt 100 våtmarker, som startade under 2005, är ett samarbete med Svensk Våtmarksfond och Sveriges Ornitologiska Förening. Projektet går ut på att till och med 2010 återskapa 100 värdefulla våtmarker, främst i skogsmark. Under året har arbetet fortsatt att identifiera och planera åtgärder inom olika områden. Ett par av de större projekt som satts igång är Älgmaden på norra Öland och Gästern i trakten av Misterhult utanför Oskarshamn. Gästern är en numera helt vassbevuxen sjö där klarvattenytor ska skapas genom dämmen och varierande vattennivåer.

Ekopark Böda på norra Öland invigdes under 2006. Förutom ett varierat landskap med en stor mångfald av arter, bland annat av orkidéer och fåglar, finns här också fantastiska badstränder.

Sveaskog 2006 Hållbarhetsredovisning

I Sveaskogs värld

Dialogen förs bäst i skogen

Skogen är den bästa miljön för att nå samförstånd. Det hävdar Sveaskogs Peter Bergman som året om tar med folk ut i skogen för att informera och skapa dialog. – Konceptet är att låta folk uppleva. Skogen är en oslagbar pedagogisk miljö, säger han. Peter Bergman är ekologen som sysslar lite med träd och mycket med människor och deras värderingar om hur våra skogar ska hanteras. Synen på skogen är nämligen en vattendelare. En del vill ha skogen för att plocka bär i medan andra tycker den ska användas för produktion, och åter andra bara ser till den biologiska mångfalden. – Värderingarna kring skogen är starka och kan till och med komma till våldsamma uttryck. Det beror inte på att man är en ond människa utan på ett djupt engagemang, säger Peter Bergman och fortsätter: – Under större delen av 1900-talet var värderingsgrunden enhetlig då skogsbruket byggdes upp till att bli Sveriges ekonomiska ryggrad. Men de senaste decennierna har det ringt många varningsklockor vilket gjort att nya värderingsgrunder växt sig starka, till exempel betydelsen av att ta till vara den biologiska mångfalden, eller de sociala värden som skogen besitter. Viktigt skapa förståelse

Namn: Peter Bergman Ålder: född 1964 Yrkestitel: Landskapsekolog/naturvårdsanalytiker Bakgrund: disputerad och lärarutbildad ekolog från Göteborg Bor: på en gård i Fänneslunda mellan Borås och Ulricehamn

med hästar, får, katter, sambo och två söner.

Sveaskogs uppdrag och vision handlar om att utveckla skogens olika värden. Det kräver långsiktigt hållbara avvägningar mellan till exempel produktion och naturvård. För Sveaskog är det viktigt att skapa en förståelse för vad företaget vill göra med skogen och den förståelsen måste grundas på information och dialog. Peter Bergman tar upp Sveaskogs hänsynsprioritering som syftar till att avsätta 10% av skogsmarken till naturvårdsskog. Här gäller det att skapa förståelse varför Sveaskog gör den prioriteringen. – Att vi vill sköta marken på ett visst sätt skapar en mängd bilder. Kärnpunkten är att inse att skogen väcker starka känslor. Ska man ge sig in i en dialog är det lätt att det blir konflikt i ett sammanträdesrum medan en eller två timmar i skogen är en förlösande faktor i nio fall av tio, hävdar Peter Bergman. Nästan varje vecka året om träffar Peter Bergman politiker, myndighetspersoner, studenter, forskare eller allmänhet för att berätta om Sveaskogs arbete. – Dialog och kommunikation är ju egentligen ett arbetssätt som många har inom Sveaskog. Det handlar i grund och botten om enkla och självklara saker, säger Peter Bergman.

Fritidsintresse: Fixa gården, vara tillsammans med familjen

samt njuta av allehanda väl skrivna böcker.

Sveaskog 2006 I Sveaskogs värld

Fortsättning miljöansvar

Klimatpåverkan och utsläpp Mål: ”Minska utsläpp från förbränning av fossila bränslen”

Den växande skogen binder luftens koldioxid och kan därigenom motverka växthuseffekt och klimatförändringar, på samma sätt som en minskning av själva utsläppen. En kubikmeter skog binder drygt ett ton koldioxid per år och den årliga inlagringen av kol i Sveaskogs skogar är i storleksordningen 100 gånger större än utsläppen från Sveaskogs egen verksamhet, inklusive alla transporter. Sveaskogs växande biobränsleaffär är positiv ur klimatsynpunkt genom att klimatpåverkande utsläpp minskar då fossila bränslen ersätts med skogsråvara för att producera värme, kraft eller drivmedel. Då det gäller utsläpp från den egna verksamheten var utvecklingen klart

positiv under 2006 jämfört med föregående år. Till stor del beror detta på att utsläppen 2005 låg på en högre nivå till följd av arbetet med uppröjning och vidaretransport av stormfällt virke efter stormen Gudrun. Men det finns också flera andra förklaringar till årets positiva resultat: • Bidraget från personbilar i skogsrörelsen stod för endast 0.5% av de totala koldioxidutsläppen. Motsvarande siffra för 2005 var hela 14%. Till en del förklaras det av ett redovisningstekniskt fel 2005, men det har också skett en förskjutning bland bilarna då äldre bilar ersatts av nyare modeller. Andelen miljöbilar växer också, 2006 var sex av 30 inköpta bilar miljöbilar. • Andelen transporter med eltåg har ökat då det gäller långa transporter av

FOSSILT UTSLÄPP AV CO2 (ton)

100 000

FOSSILT UTSLÄPP AV NOX (ton)

ton

1 600

ton

ANVÄNDNING AV FOSSILT BRÄNSLE (TJ)

1 200

1 000

60 000

Sveaskog gjorde försök med det syntetiska bränslet EcoPar 2003–2004 med positiva resultat ur drifts- och arbetsmiljösynpunkt. Dagens miljöklassning och beskattning är dock ett hinder för introduktion på bred front och marknaden väntar fortfarande på förutsättningar för en genomgripande omställning till alternativa bränslen. Under 2007 väntas ökad inblandning av rapsolja i vanlig diesel ge ett viss möjlighet till minskade koldioxidutsläpp.

1 400

1 400 80 000

timmer och massaved. Transportflödena med tåg ökade efter stormen Gudrun och dessa flödesvägar behölls till stor del under 2006. • Trimning av flödena med virkesbyten mellan företag och ökat utnyttjande av returtransporter.

800

800 40 000

600

400

20 000

200

200 0

0 2003 2004 2005 2006 Skogsvård och Virkesavverkning transporter

2003 2004 2005 2006 Skogsvård och Virkesavverkning transporter

Miljöfakta för skogsrörelsen 2006

2005

2004

2003

2002

Produktion* Leveranser från egen skog, 1 000 m3 Produktion av skogsbränsle, m3fub

5 817 7 114 6 630 6 852 6 394 xx 648 000 599 000 531 000 133 000*

Råvaruanvändning* Gödselmedel, ton kväve

1 400

Energianvändning 1) Fossila bränslen., TJ

544

815

688

740

631

705

635

450

538

2006 Utsläpp till luft 1) CO2 fossilt, ton SO2, ton2) NOX, ton2)

2005

2004

41 000 78 000 0,8 2,0 649 801

47 553 1,5 760

Mark Total markareal, Mha Varav produktiv skogsmark, Mha Andel av total tillväxt som ej avverkas, % **

1) Exkl virkestransporter 2) Beräknade värden baserat på användning av fossila bränslen * Exkl biprodukter ** Inkl skog som inte brukas

Sveaskog 2006 Hållbarhetsredovisning

4,45 3,35 xx

4,5 3,4 27

4,5 3,4 35

2003

2002

47 815 40 388 1,5 1,3 761 645

4,6 3,5 35

4,6 3,5 33

I Sveaskogs värld

Skogen livsviktig för klimatet Skogens tillväxt kan påverkas i olika omfattning beroende på skötselåtgärder. Om Sveriges barrskogar och de övriga boreala skogarna på norra halvklotet skulle skötas mer aktivt, kan skogens tillväxt nästan fördubblas och binda dubbelt så mycket koldioxid jämfört med idag. Skogen spelar en viktig roll för att lösa vår tids största miljöproblem, klimatförändringen. Växande skog binder nämligen koldioxid och när kolet lagras i stammar och mark fungerar skogen som en kolsänka. Ett aktivt skogsbruk som får skogen att växa bättre skapar därför stora värden för såväl skogsnäringen som samhället i stort. Kolsänkeprojektet i Norrbotten

Hur mycket mer koldioxid kan de växande träden binda vid olika skötselåtgärder i skogen? Att få svar på den frågan är syftet med Kolsänkeprojektet i Norrbotten som startades under sommaren 2006. – Det ska bli intressant att se hur vi genom en ökad tillväxt i skogen kan dra nytta av naturens eget arbete i fotosyntesen och motverka den ökade halten koldioxid i luften, säger Hans Winsa, projektledare vid Sveaskog. På 600 hektar av Sveaskogs marker i Överkalix, Övertorneå och Kalix kommuner genomförs försök där marken tillförs biologisk näring i pelletsform. Bionäringen består av upphettat torkat avloppsslam från Stockholm. I forskningsprojektet arbetar Sveaskog tillsammans med Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, LKAB, Länsstyrelsen i Norrbotten, Landstinget i Norrbotten och Syvab (Sydvästra Stockholmsregionens VA-verksaktiebolag). Fokus på tillväxt

Ung, växande skog binder mer koldioxid än gammal skog. Det är själva ökningen av skogstillväxten och av kolförrådet i marken som är den egentliga kolsänkan. Därför är arbetet i Kolsänkeprojektet inriktat på att skapa en långsiktig och bestående ökning av tillväxten snarare än en uppbyggnad av stående virkesförråd. Viktiga resultat för framtiden

Resultaten av försöken kommer att ge ökad kunskap och beslutsunderlag om brukningsmetoder för att skapa så stor kolbindning som möjligt. En positiv effekt är att skogen ger mer biomassa som kan ersätta oljebaserade material och bränslen. Projektet har tagit fram ett nytt spridningssystem för bionäringen, liknande det som används i lantbruket. Miljö- och socioekonomiska effekter kommer också att presenteras. Projektet ska pågå till 2010 med en första utvärdering 2008.

Koldioxid ingår i fotosyntesen, naturens livsviktiga process för att de gröna växterna ska fungera: Solenergi omvandlar koldioxid och vatten till kolhydrater, som i skogen blir virke. Samtidigt bildas syre. Ackumulerat kol kallas kolförråd. Kolförrådet i Sveaskogs skogar motsvarar idag mer än 400 miljoner ton koldioxid. Utsläppet av koldioxid från till exempel industri och trafik i hela Sverige är 70 miljoner ton koldioxid. Sveaskog 2006 I Sveaskogs värld

Fortsättning miljöansvar

Uppföljningar och revisioner 2006

Sveaskog följer kontinuerligt upp miljöeffekter av skogsbruket genom egna interna kontroller och oberoende externa revisioner. Genom att lägga samman resultaten från alla dessa uppföljningar erhålls en värdemätare på hur det står till med naturhänsynen vid virkesskörd och hur riktlinjer och standarder inom detta område följs i praktiken. Resultaten 2006 ger en samstämmig bild av en väl fungerande naturhänsyn inom de flesta områden. Detta gäller särskilt hänsyn till biotoper av olika slag och lämnande av naturvärdesträd och lämpliga trädgrupper vid föryngringsavverkning.

Sveaskogs egna uppföljningar

Den egna uppföljningen av avverkningar består av två delar. Skördarlagen gör själva en egen bedömning av samtliga avverkningar och därefter sker i efterhand en stickprovskontroll av slumpvis valda

trakter genom särskilt utbildad planeringspersonal. I båda stegen noteras eventuella avvikelser från Sveaskogs instruktioner eller FSC*-kraven. År 2006 omfattade stickprovskontrollerna 238 objekt fördelade över hela landet. 138 av dessa var trakter som föryngringsavverkats och 100 utgjordes av gallringstrakter. Andelen trakter utan avvikelser var liksom tidigare år över 90% för de flesta undersökta parametrar. Störst antal negativa anmärkningar gällande miljökraven hade nyskapande av högstubbar i samband med avverkningar. Ett av Sveaskogs miljömål är att minska antalet betydande körskador. Årets stickprovskontroll indikerar en fortsatt minskning av körskadorna. Körskador kan dock antas bli ett ökande problem om tendensen med milda nederbördsrika vintrar fortsätter och en översyn kommer att göras 2007 av mål och lokala handlingsplaner.

ANDEL AVVERKADE TRAKTER UTAN AVVIKELSER MILJÖKRAV 2004–2006

100

Särskild extern uppföljning i Norrbotten

Under året genomfördes en bred uppföljning av naturhänsynen vid Sveaskogs planerade och utförda föryngringsavverkningar i Norrbotten. Undersökningen, som utfördes av Foran

PLANERADE OCH GENOMFÖRDA AVVERNINGAR I NORRBOTTEN BETYG PER KONTROLLPUNKT

100

-04 -05 -06

Trädgrupper och enskilda träd

Död ved

Hänsynskrävande biotoper

Körskador

Exempel på avvikelser vid stickprovskontroller, fördelade på miljö- och produktionskrav. För de flesta kriterier var andelen trakter utan avvikelser nära 100%. Diagrammen visar de kriterier som hade störst frekvens avvikelser 2004, 2005 respektive 2006. Källa: Skogsstyrelsen

Revisioner av FSC* och ISO

Årets revisioner av FSC* och ISO innehöll ett antal mindre avvikelser. Bland annat påtalades förbättringsbehov då det gäller hänsyn till lövträd vid ungskogsröjning och i tillämpning av en konsekvent metod för naturvärdesbedömning innan avverkning. Båda revisionerna uppmärksammade också att fortsatt arbete krävs för att motverka uppkomsten av betydande körskador. Resultatet då det gäller naturhänsynen var enligt revisionerna bra och hade stärkts på flera punkter, till exempel då det gäller sparande av naturvärdesträd.

Sveaskog 2006 Hållbarhetsredovisning

er per ner ent per l yta räd räd bar ved tion t t op o b p o a iot biot antz edim gru re ka hets rdes gstu Död ent b l å m g rv ä e K mp Träd tör ö i u k v m H k c I E atu S S Ny Do N Vissa brister Godkänt Underkänt

Källa: Foran Sverige AB i samarbete med Svensk SkogsCertifiering.

Sverige AB i samarbete med Svensk SkogsCertifiering, omfattade 186 objekt varav 130 utförda föryngringsavverkningar. På dessa kontrollerades naturhänsynen i relation till kraven i den svenska FSC*-standarden. Resultaten visar att hänsynskrävande biotoper av olika slag identifierats och undantagits med hög precision och att enskilda naturvärdesträd och trädgrupper generellt sparats enligt gällande certifieringskrav. Negativt var bristen på högstubbar i tillräckligt antal på vissa avverkningstrakter. Skogsstyrelsens bedömning av naturhänsynen

Under året publicerade Skogsstyrelsen en ny, uppdaterad uppföljning av naturhänsynen hos landets skogsägare sett över en treårsperiod. Undersökningen följer tidigare års mönster, där Sveaskog avviker positivt genom att en betydligt större andel avverkningar ligger över lagnivån ifråga om naturhänsyn.

Miljökontroll av virkeslagring och förorenad mark

Verksamheten på de tre egna virkesterminaler som Sveaskog etablerade strax efter stormen Gudrun i januari 2005 har fortsatt även under 2006. På grund av den varma sommaren och hösten har bevattningen varit mer omfattande såväl i antal veckor som i antal timmar per dygn. De lagrade virkesvolymerna har dock varit avsevärt mindre. Sveaskog har som tidigare haft fortsatt ansvar för bevattning och skötsel samt miljökontroll för samtliga tre anläggningar. I samråd med respektive kommun har kontrollprogrammen utformats för 2006. Kontrollverksamheten har omfattat både yt- och grundvatten på och i närheten av virkesterminalerna samt på intilliggande privata dricksvattenbrunnar. Analysresultaten från vattenprovtagningen, som fortlöpande översänts till respektive kommun, har inte gett anledning till någon förändring av

verksamheten på virkesterminalerna. Det finns ingen indikation på någon negativ påverkan på närliggande privat brunnsvattentäkt. Analyserna från Sveaskogs virkesterminaler kommer tillsammans med mätningar utförda hos andra skogsägare att ingå i ett större utvärderingsprogram av påverkan på den yttre miljön vid långtidslagring av timmer. Under 2006 påbörjades ett arbete för att skapa överblick av vilka möjliga miljöbelastningar som kan finnas på Sveaskogs markinnehav i form av förorenad mark från tidigare verksamheter. Det kan till exempel röra sig om rester från skogsindustriell verksamhet, plantodling och deponier. Under 2007 kommer inventeringsfasen att övergå i fastställande av rollfördelning inom organisationen och prioritering av åtgärdsområden.

Miljömålen NATUR- OCH KULTURMILJÖHÄNSYN 2001–2004

Andel av arealen, %

60 50 40 30 20 10 0

Privata

Övriga exkl Sveaskog

Sveaskog

Bättre än 30§ Skogsvårdslagen Nivå med 30§ Skogsvårdslagen Sämre än 30§ Skogsvårdslagen

Samtliga

Källa: Skogsstyrelsen

Under 2006 har Sveaskog arbetat med följande miljömål: • Planera för 20% naturskydd och naturhänsyn på den produktiva skogsmarken inom varje skogsregion (sid 54). • Tillskapa ekoparker motsvarande 5% av den produktiva skogsmarken inom ramen för 20% naturskydd och naturhänsyn (sid 54). • Identifiera värdefulla vattenekosystem och upprätta åtgärdsplaner (sid 54). • Minska antalet betydande körskador (sid 58). • Minska viltbetesskadorna • Minska utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen (sid 56). • Utreda skogens potential som kolsänka.

Resultat från Skogsstyrelsens uppföljning av hänsyn vid avverkningar. Diagrammet visar andel av den föryngringsavverkade arealen som uppfyller skogsvårdslagens krav på lämnad natur- och kulturhänsyn efter avverkning under perioden 2001–2004. Resultatet är fördelat på olika markägarkategorier. För att nå de nationella sektorsmålen till 2010 bedömer Skogsstyrelsen att andelen avverkningar som inte uppnår lagens krav totalt bör halveras till 10% av arealen samtidigt som den andel som uppnår bättre hänsyn bör öka till 50% av arealen.

Sveaskog 2006 Hållbarhetsredovisning

Socialt ansvar Viktiga händelser 2006 2006 har fokus varit på implementering och uppföljning av uppförandekoden. Under våren 2006 träffade vd Gunnar Olofsson samtliga medarbetare på visionsmöten runt om i landet. En viktig punkt på dessa möten var att diskutera uppförandekoden och hur den upplevs, vad den innebär etcetera.

avverkningar. Under året har också företagets kundansvariga medarbetare vidareutbildats i frågor om ansvarsfull virkeshandel.

Totalt 1100 av Sveaskogs medarbetare samt entreprenörer har under året genomgått Verksamhetsutbildningen – en vidareutbildning i produktionoch miljö. Utbildningen syftade till att ge alla medarbetare och entreprenörer en god kunskap om och förståelse för de metoder som används i det dagliga skogsbruket. Alla ska även ha en god förståelse för de bakomliggande faktorer som ligger till grund för Sveaskogs riktlinjer och metodval.

Skogsbruket och rennäringen är beroende av samma skog och båda näringarna måste kunna utvecklas i synergi med varandra. Sveaskog arbetar på flera sätt för att underlätta samverkan mellan rennäringen och skogsbruket. Ett sätt är att gemensamt driva projekt för att utveckla markanvändningen. I slutet av 2006 inleddes ett projekt som syftar till att utveckla samråden mellan Sveaskog och rennäringen. Projektet kommer att omfatta själva samrådsförfarandet samt besluta om vilka forskningsprojekt och försök som ska bedrivas och var det ska ske.

Under 2006 har virkeshanteringen certifierats enligt FSC*s nya standard för spårbarhet. Det innebär ett godkännande av Sveaskogs system för virkesspårning som utesluter oönskat virke, till exempel från olagliga

Sveaskog har tillsammans med Skogsstyrelsen inlett ett försök med kontinuitetsskogsbruk. Med kontinuitetsskogsbruk menas ett skogsbruk utan hyggen. Det vill säga att skogen kontinuerligt har träd på marken, och

Sveaskog 2006 Hållbarhetsredovisning

att avverkningen sker trädvis och inte yttäckande. I försöket ingår det att demonstrera och utvärdera olika brukningsmetoder. De tre försöksområden som valts ut finns i Misterhult i Oskarhamns kommun, Handog i Östersunds kommun samt Ätnarova i Gällivare. Försöksområdena omfattar totalt 3 000 hektar. För att stärka Sveaskogs chefer i sin ledarroll och därmed skapa bra förutsättningar för en fortsatt positiv utveckling av företaget startades ett ledarprogram under hösten 2006. Föreläsare är såväl externa konsulter som interna medarbetare. Programmets innehåll är kopplat till Sveaskogs affär, mål och uppdrag, men tillhandahåller också olika verktyg för att utöva ett gott ledarskap. Programmet kompletteras av individuella ledarutvecklingsinsatser.

I Sveaskogs värld

Kontroller säkrar importvirkets ursprung Sveaskog importerar årligen omkring en miljon kubikmeter virke. I kriterierna för inköp av virke från utländska aktörer ingår hänsyn till natur och miljö, socialt ansvar och etiska riktlinjer. Att spåra virkets ursprung är ett sätt att följa upp att villkoren för att Sveaskogs importpolicy efterlevs.

De lettiska skogarna är välskötta och efterfrågan på virke är stor. Via dotterbolaget Sveaskog Baltfor. skeppas varje år drygt 800 000 kubikmeter skogsråvara från hamnen i Riga till Sveaskogs kunder i Sverige. Ända sedan Sveaskog inledde sin verksamhet i Lettland har kraven på skogsråvarans ursprung varit tydligt formulerade i avtal och kontrakt. Grundnivån är landets egna lagar och föreskrifter. Virket får inte vara avverkat utan laglig rätt eller med olagliga metoder. Det får inte heller komma från skyddsvärda eller naturskyddade områden. – Sedan Sveaskog Baltfor certifierats enligt både ISO 14001 och FSC* är det lättare att spåra virket till sitt geografiska ursprung, konstaterar Sveaskogs miljöchef Olof Johansson. Ungefär hälften av den lettiska skogen är statsägd och miljöcertifierad enligt FSC*, Forest Stewardship Council, som tagit fram riktlinjer för ett miljöanpassat och livskraftigt skogsbruk. Övrig skogsmark i Lettland är privatägd och saknar i stort sett miljöcertifiering. För att ändå kunna kontrollera att råvara även från dessa marker har avverkats på ett riktigt sätt används en spårbarhetsstandard som kallas ”Controlled Wood”. För spårbarhet av den statliga skogen använder Sveaskog Baltfor FSC*s system Chain of Custody. Stickprovskontroller

Sveaskog Baltfors miljökoordinator Dace Rozenberga hämtar regelbundet slumpvis valda inmätningslappar på virkesterminalen i Riga. Tillsammans med en extern skogskonsult följer hon sedan virkeslasterna tillbaka till rötterna. Till exempel till Tukums, drygt 10 mil sydväst om Riga. Här leder en smal körväg in i ett välskött statsägt skogsområde. Resliga hundraårstallar står i givakt bredvid nyligen upplagda virkestravar fördelade efter sortiment och kund. – Eftersom vi är mindre än fem kilometer från havet finns det begränsningar att ta hänsyn till när vi avverkar, förklarar här det statsägda lettiska skogsbolagets distriktschef Guntis Balodis. Just detta 23 hektar stora skogsområdet avverkas mycket selektivt genom att bara 25% av beståndet huggs ut var tionde år. Daze Rosenberga och hennes kollega jämför uppgifterna från inmätningslappen, ser över antalet kvarlämnade naturvårdsträd, spårdjupet efter skogsmaskinerna, att man inte överskridit markgränsen etcetera. De samlar ihop alla dokument som rör leveransen, intervjuar lokala myndigheter och ställer frågor till leverantören. – Vår uppgift är att kontrollera att virket är vad det utges för att vara, säger Dace Rozenberga. Skulle vi upptäcka några oegentligheter utfärdas en varning som kan leda till att kontraktet upphävs. Sveaskog Baltfors vd Guntars Zvejsalnieks konstaterar att det numera finns en utbredd förståelse för behovet av dessa stickprovskontroller. Ökade krav från utländska kunder och en allt större medvetenhet inom den lettiska skogsnäringen har inneburit början på en sanering av hela branschen. – Konkurrensen om den lettiska skogsråvaran hårdnar, säger han. Då är det också viktigt att kunna garantera ursprung och legitimitet på virket. Sveaskog 2006 I Sveaskogs värld

Fortsättning socialt ansvar

Medarbetare 2006 hade Sveaskog 730 medarbetare. Medelantalet anställda uppgick till 1 027.

Medarbetarundersökning VIS

Medarbetarundersökningen VIS (Vi i Sveaskog), som genomförs vartannat år, är ett viktigt verktyg för att bland annat mäta hur Sveaskog upplevs som arbetsgivare. Undersökningen består av frågor kring ett antal områden från företagsnivå till medarbetarnivå. VIS följs upp i företagets ledning som tar fram ett antal prioriterade mål.

Arbetet under 2006 baseras på resultatet av VIS 2005. Åtgärder genomförs på varje arbetsplats. Chef och medarbetare har tillsammans identifierat förbättringsområden och arbetat fram handlingsplaner för dessa. Det kan till exempel handla om stressrelaterade problem, mötesrutiner eller informa-

tionsflöden. Dessa handlingsplaner följs kontinuerligt upp inom arbetsgruppen. VIS blir därigenom ett viktigt instrument för att på ett strukturerat sätt arbeta med förbättringar på arbetsplatsen. Hösten 2007 genomförs en ny VIS då bland annat de av företagsledningen prioriterade målen på nytt ska mätas.

Fakta medarbetare Utveckling

2006

2005

Medarbetare (avser hela koncernen) Medelantal anställda

1 027

1 116

andel kvinnor %

17,5

15,2

andel män %

82,5

84,8

Antal anställda

731

773

Antal utbildningsdagar per anställd och år

4,1

Personalomsättning %

3,0

6,2

49 år

48 år

11,9

13,0

3,9

3,4

kvinnor, %

4,4

4,2

män, %

3,8

3,2

Långtidssjukfrånvaro – % av den totala sjukfrånvaron

65,7

Långtidsfriska, %**

47,4

43,9

Medelålder

Hälsa och säkerhet (avser koncernen Sverige) Antal rapporterade arbetsskador* Sjukfrånvaro totalt, %**

Jämställdhet Andel kvinnor på koncernledningsnivå, %

* Anmälda arbetsskador som renderat minst en sjukfrånvarodag/1 000 årsverken. ** Total sjukfrånvaro i % av de anställdas sammanlagda ordinarie arbetstid. *** Andel medarbetare som varit anställda minst tre år och inte varit frånvarande på grund av sjukdom de senaste två åren.

Sveaskog 2006 Hållbarhetsredovisning

Kompetensutveckling och medinflytande Ambitionen är att Sveaskog av medarbetare och omvärld ska uppfattas som en arbetsgivare som erbjuder utvecklande och ansvarsfulla arbeten. Det är viktigt att alla medarbetare får den kompetensutveckling som krävs för att kunna göra ett bra arbete. Med ett gott renommé som arbetsgivare kommer Sveaskog lättare att kunna attrahera kompetenta medarbetare även i framtiden. På så vis gynnas företagets kompetensförsörjningsbehov.

Mål: Kompetensutveckling och medinflytande

Varje medarbetare ska ha rätt kompetens för sina arbetsuppgifter och ges resurser och möjligheter till kompetensutveckling. Sveaskog tror att ökat medarbetarinflytande är bra för både medarbetarna och företagets resultat. Sveaskogs medarbetare ska ges möjligheter att påverka sin egen och företagets utveckling. 2006 var antalet utbildningsdagar* per år och anställd 4,1, vilket är i samma nivå som föregående år. Utbildning i medarbetarsamtal

Medarbetarsamtal är ett viktigt tillfälle att exempelvis diskutera utvecklingen av det egna arbetet och behovet av kompetensutveckling. Det är viktigt att samtalen genomförs med hög kvalitet. Medarbetarundersökningen VIS 2005 visade på ett behov av att öka kvaliteten i medarbetarsamtalen. För att stödja * Antalet utbildningstimmar genom åtta delat med medelantalet tillsvidareanställda.

Hans Welff är en av deltagarna i Sveaskogs ledarprogram.

cheferna i genomförandet togs under 2006 en endagsutbildning fram. Totalt har nästan 70 av Sveaskogs personalansvariga chefer deltagit vid något av de nio olika tillfällen som utbildningen getts. Utvärderingarna visar att utbildningen varit mycket uppskattad. I medarbetarundersökningen VIS 2007 följs upp hur kvaliteten på medarbetarsamtalen har förändrats. Vidareutbildning i produktion och miljö

Totalt 1100 av Sveaskogs medarbetare och entreprenörer har under våren och sommaren genomgått Verksamhetsutbildningen – en vidareutbildning i produktion och miljö. Utbildningen syftade till att ge alla medarbetare och entreprenörer en god kunskap om och förståelse för de metoder som används i det dagliga skogsbruket. Alla ska ha en god förståelse för de bakomliggande faktorer som ligger till grund för Sveaskogs riktlinjer och metodval. Det har också varit viktigt att skapa en dialog mellan olika yrkesgrupper i företaget för att åstadkomma en bättre samverkan Målgruppen var maskinförare, planerare, arbetsledare, specialister i områdesstaberna samt entreprenörer. Utbildningen omfattade två dagar och genomfördes utomhus i de olika marknadsområdena. Fokus var på gallring samt hur Sveaskog ska bedriva naturvård i samband med dessa aktiviteter. Engagemanget bland deltagarna var stort och utbildningen blev mycket uppskattad. Många värdefulla synpunkter kom in från deltagarna under utbildningens gång och vid utvärderingarna. Dessa synpunkter systematiseras och ligger till grund

för utveckling av fältinstruktioner och handböcker samt till beslut om eventuellt kommande utbildningsinsatser. Vid årets ISO-revision lyftes utbildningen fram som ett positivt inslag. Skoglig utbildning för ickeskogligt utbildade

En stor del av Sveaskogs medarbetare har en skoglig utbildning. För att öka kunskapen och förståelsen kring skogsbruk bland övriga medarbetare har en skoglig utbildning för ickeskogligt utbildade arbetats fram. Utbildningen genomfördes vid två olika tillfällen och totalt drygt 30 personer deltog. Det är framför allt medarbetare från staberna. Utbildningen består av både teori och praktik. Under tre dagar fick deltagarna lära sig mer om avverkning, markberedning, plantering, röjning, gallring och Sveaskogs naturvårdsarbete. Utvärderingarna var positiva och sannolikt kommer utbildningen att integreras i företagets kontinuerliga kompetensutvecklingsarbete. Nytt ledarprogram

För att stärka Sveaskogs chefer i sin ledarroll och därmed skapa bra förutsättningar för en fortsatt positiv utveckling av företaget startades ett ledarprogram under hösten 2006. Det vänder sig till alla personalansvariga chefer samt processägare och pågår under cirka ett år. Föreläsare är såväl externa konsulter som interna medarbetare. Programmet innehåller punkter kopplade till Sveaskogs affär, mål och uppdrag, men tillhandahåller också olika verktyg för att utöva ett gott ledarskap. Programmet kompletteras med individuella ledarutvecklingsinsatser.

Sveaskog 2006 Hållbarhetsredovisning

Fortsättning socialt ansvar

Arbetsmiljö och hälsa Friska medarbetare med låg sjukfrånvaro är en bra grund för ett lönsamt företag. Sveaskog ska främja medarbetarnas hälsa och medarbetarna ska ha en god och säker arbetsmiljö. Under 2006 har företaget varit förskonat från allvarliga olyckor.

Mål: God arbetsmiljö och förebyggande arbete mot skador och olyckor

Sveaskog har på lokalplanet byggt upp en aktiv och engagerad arbetsmiljöorganisation. Arbetsmiljöarbetet följs upp i lokala skyddskommittéer inom varje marknadsområde och dessutom i en central skyddskommitté som är gemensam för samtliga Sveaskogs bolag. Det interna arbetsmiljöarbetet följs upp och utvärderas i medarbetarundersökningen VIS. 2005 års undersökning visade att andelen medarbetare som anser att de arbetar i en bra arbetsmiljö var 68%. Under 2006 har arbetet med lokala handlingsplaner pågått (se sid 62). Under 2006–2007 kommer samtliga personalansvariga chefer och skydds-

ombud att genomgå en intern utbildning i arbetsmiljö. På detta sätt försöker Sveaskog stärka den lokala arbetsmiljöorganisationen och det systematiska arbetsmiljöarbetet inom Sveaskog. I samband med den organisationsförändring som genomfördes under 2006 gjordes en riskbedömning. Denna startade i form av en enkät där samtliga tjänstemän och huvudskyddsombud erbjöds att delta. Resultatet av denna enkät kommer under första halvåret 2007 att diskuteras såväl inom personalorganisationerna som partsgemensamt. Sveaskog redovisar olycksfallsfrekvens, det vill säga antalet anmälda arbetsskador och arbetssjukdomar som lett till sjukfrånvaro. 2006 inträffade 11,9 olyckor per 1 000 årsverken.

Mål: Friska medarbetare – låg sjukfrånvaro

Sveaskogs mål är att sjukfrånvaron ska understiga 3,3%. Den totala sjukfrånvaron ökade något under året och är nu 3,9% (3,4% 2005) eftersom långtidssjukfrånvaron ökat. Ytterligare ett mått på hälsa är långtidsfriska* medarbetare. Sveaskog hade 47,4% långtidsfriska år 2006, vilket är en ökning jämfört med 2005 (43,9%) Alla oavsett anställningsform och anställningstid har tillgång till företagshälsovård. Alla anställda har också tillgång till subventionerad motion och friskvård. * Medelvärde av de fyra kvartalen 2006 enligt SCB (kvinnor i privat sektor). ** Långtidsfriska: andel medarbetare som varit anställda minst tre år och inte varit frånvarande på grund av sjukdom de senaste två åren.

SJUKFRÅNVARO

4,5

4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0

2005

2006

Sjukdom < 60 dagar Sjukdom > 60 dagar

Sveaskog 2006 Hållbarhetsredovisning

I Sveaskogs värld

Annette ansvarar för Västerbotten En ny organisation skapar nya positioner. Ett exempel på det är Anette Waara som har produktionsansvaret i Västerbotten sedan i somras då Sveaskogs nya processorienterade organisation trädde i kraft.

Namn: Anette Waara Ålder: 37 Yrkestitel: Produktionsansvarig Anställd i Sveaskog: sedan 2002 Bakgrund: Färdig jägmästare 1999. Taxerat skog för riksskogstaxeringen, därefter fältassistent och miljösamordnare på Skogsvårdsavdelningen vid Holmen Skog, Vikarierande miljöledare på Sveaskog och sedan produktionskooordinator på Sveaskogs tidigare virkesmarknadsstab Teknik & Produktion. Bostadsort: Nyinköpt villa i västra Spöland (cirka tre mil från Umeå) Familj: Sambo Husdjur: Hund Fritidsintresse: Utförsåkning.

För Anette Waaras del innebär det lokalt samordningsansvar för allt som har att göra med underhåll och byggnation av vägar, avverkningsplanering och avverkning på Sveaskogs marker i Västerbotten. Totalt arbetar 56 personer inom produktionsprocessen i Västerbotten. Annette har direkt chefsansvar för elva medarbetare. Hennes vardag som chef har under året förstås präglats av vidareutvecklingen av organisationen. När hon sammanfattar sina arbetsuppgifter gör hon det med orden planering, kommunikation och ständig förbättring. – Jag har ägnat mycket tid åt att sätta samman en vinnande grupp, att förankra vårt nya sätt att arbeta bland alla medarbetare, men också att rekrytera och få folk på plats, förklarar hon. Hennes elva medarbetare är utspridda på fyra lokalkontor i Västerbotten så det blir många timmar i bil, men besöken och samtalen i vardagen är viktiga. – Det är svårt för en enskild medarbetare att ha full kontroll över hela verksamheten och vissa hamnar långt från kunden. Detta kräver en samordnad och styrd produktion. Det är en utmaning att försöka ta tillvara potentialen hos varje medarbetare och att skapa delaktighet kring mål och strategier. Anette Waara är mycket nöjd med den nya processinriktade organisationen som bättre tydliggör syften med olika åtgärder och aktiviteter. En gemensam syn på verksamheten underlättar samarbetet i och mellan processerna och ger också en bättre kommunikation. Så var det inte alltid förr. – Produktionsprocessen är ”klockren”. Här är roller, ansvar och befogenheter tydligt beskrivna, vilket ökar förutsättningarna för mig och mina medarbetare att skapa ett bra resultat och för mig att leda processen, konstaterar Anette Waara.

Sveaskog 2006 I Sveaskogs värld

Fortsättning socialt ansvar

Mångfald Sveaskog eftersträvar mångfald vad gäller ålder, kulturell och etnisk bakgrund samt utbildningsbakgrund. Sveaskog anser att mångfald skapar mervärde i relationen mellan medarbetare, vilket får positiva effekter för företaget och affärsrelationerna.

Mål: Medveten rekrytering för sänkt medelålder och medarbetare från skilda kulturella och etniska miljöer.

Många arbeten inom Sveaskog har en homogen rekryteringsbas, vilket avspeglar sig i företaget. Detta är ett problem som delas med övriga branschen. Mångfaldsarbetet består av olika insatser, såväl i Sveaskog som i branschgemensamma satsningar för att försöka få fler och olika människor intresserade av skogsnäringen. Sveaskog deltar aktivt i flera branschprojekt, bland annat Skogen i skolan och SLA-projektet ”Sveriges bästa prao”, i syfte att öka intresset för skogen och de skogliga yrkena. Förhoppningen är att ett långsiktigt arbete för att locka såväl yngre som nya grupper till skogsnäringen ska leda till att rekrytering av medarbetare med olika bakgrund underlättas. Medelåldern i företaget 2006 var 49 år. Nästan hälften (49%) av alla medarbetare är 50 år eller äldra. Kvinnorna har

en något jämnare åldersfördelning än männen. Kvinnornas medelålder är 46 år medan männens är 50 år. Sveaskog arbetar på kort och lång sikt med att försöka sänka medelåldern. I samband med arbetet med den vidareutvecklade organisationen valde företaget att prioritera pensioneringserbjudanden.

Genomsnittsåldern på de personer som nyanställdes var 37 år. Personalomsättningen* är låg, 3%, vilket innebär att påverkan på det totala genomsnittet är liten. * Personalomsättningen baseras på antal nyanställda personer under året.

ÅLDERSFÖRDELNING

PERSONALOMSÄTTNING

6 20 4 10 0

2 20-29 30-39 40-49 50-59 60-

2005 2006

2005

2006

Börjat Slutat

Jämställdhet Skogsbranschen är traditionellt mansdominerad. För att åstadkomma en bättre balans mellan kvinnor och män bedriver Sveaskog ett aktivt jämställdhetsarbete.

Mål: Balans mellan män och kvinnor inom företaget

I styrelsen utgör kvinnorna 67% och i koncernledningen är 38%, tre av åtta medlemmar, kvinnor. I den nya organisationen är andelen kvinnliga chefer i Sverige 19%, jämfört med 14% i den tidigare. Sveaskog har som ambition att fortsätta öka andelen kvinnor i personalledande befattningar. Eftersom personalansvariga chefer har ett stort ansvar i jämställdhetsarbetet i allmänhet och rekryteringar i synnerhet

Sveaskog 2006 Hållbarhetsredovisning

är det viktigt att de får utbildning inom området. För att öka kunskapen och medvetenheten bland chefer inom Sveaskog finns därför jämställdhet och mångfald med som ett obligatoriskt utbildningsinslag i ledarprogrammet som startade hösten 2006. Sveaskogs geografiskt spridda organisation innebär mycket resor för anställda i vissa typer av befattningar. För att underlätta för föräldrar ska därför alltid möjligheten till telefonmöten undersökas i första hand. Under 2006 installerades

även videokonferensutrustning på sex verksamhetsorter. Sveaskog har sedan 2003 ett skogligt kvinnligt nätverk med ett trettiotal medlemmar. Tillsammans arrangerar de träffar och aktiviteter. Nätverkets syfte är bland annat att förbättra utbytet av erfarenheter och skapa tydliga kvinnliga förebilder inom företaget. På så vis hoppas Sveaskog kunna attrahera ytterligare kvinnor till företaget. Medlemmar från nätverket deltar också i arbetet med den årliga jämställdhetsplanen.

SAMHÄLLSANSVAR Välstånd, lokal utveckling och friluftsliv Sveaskog ska bidra till välstånd och hållbar utveckling i de lokalsamhällen där företaget har verksamhet. Förutom att skapa ekonomisk tillväxt genom skogsbruket ska Sveaskog möjliggöra för andra näringsgrenar att verka i skogen. Företaget ska utveckla skogens ekonomiska, ekologiska och sociala värden samt skapa förutsättningar för ett aktivt friluftsliv. Sveaskog eftersträvar en öppen och aktiv dialog med olika intressenter, lokalt och på riksnivå.

Mål: Genom vår verksamhet möjliggöra för olika näringsgrenar att verka i skogen

Samverkan med entreprenörer är viktig för Sveaskog. Under 2006 anlitade Sveaskog 350 entreprenörsföretag över hela landet inom områdena avverkning och skogsskötsel. Samverkan skogsbruk och rennäring

Sveaskog följer FSC*s principer med särskilda åtaganden när det gäller relationer till lokalsamhällen, exempelvis rennäringen i samebyar. Sveaskog samråder kontinuerligt med berörda samebyar kring skogsbruksåtgärder. Samråden beskrivs närmare på sid 71. Sveaskog arbetar på flera sätt för att underlätta samverkan mellan rennäringen och skogsbruket. Ett sätt är att gemensamt driva projekt för att utveckla markanvändningen. I slutet av 2006 inleddes ett arbete som ska besluta vilka forskningsprojekt och försök som ska bedrivas och var det ska ske.

utvecklingsfrågor kring detta, bland annat vad gäller möjligheten att odla och sprida marklav. I slutet av året startade ett projekt i Malå i Lappland om hur renarna rör sig och äter. Tjugo renar har utrustats med sändare. Syftet är att se hur ofta renarna rör sig och över vilka områden. Detta för att kunna optimera virkesproduktionen och samtidigt säkra tillgången till bete för renarna. Projektet är ett samarbete mellan Sveaskog och Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. Skonsam markberedning

Genom samverkan mellan skogs- och rennäringen har sedan tidigare en speciell maskin, så kallad Huminmix, tagits fram för skonsam markberedning på lavrika marker. Om maskinen körs på rätt sätt blir påverkan minimal vid markberedning, vilket gör att samebyarna ofta efterfrågar den vid markberedning. Diskussioner pågår mellan Sveaskog och övriga näringen hur metoden ska utvecklas vidare. Modellskog erbjuder multinyttjande

Exempel på forskningsområden är: • Nya tekniker för skonsam markberedning som inte begränsar tillgången på marklav. • Nya sätt att odla och sprida marklav. Skogsbruket och rennäringen är beroende av samma skog och båda näringarna måste kunna utvecklas i synergi med varandra. Tillgången på mark- och hänglav är avgörande för renbetet och denna tillgång påverkas av skogsbruket på olika sätt. Sveaskog arbetar sedan tidigare med

I Leipipir söder om Gällivare har en så kallad modellskog etablerats, där aktivt skogsbruk förenas med andra intressen såsom rennäring, gruvnäring, friluftsliv och turism. Samverkan mellan näringarna är organiserad i ett så kallat lokalt partnerskap. I detta ingår Sveaskog, Gällivare kommun, samebyar, Boliden Mineral AB, SLU och Stiftelsen Råne Älvdal. Målet är att utveckla markanvändning som både tar hänsyn till naturvärden och ger positiva effekter för den lokala ekonomin. Området i Leipipir är på 70 000 hektar.

I september 2006 blev delar av Leipipirområdet ekopark. Förutom Leipipir finns en modellskog i Vilhelmina. Inspiration till modellskogarna kommer från Kanada och International Model Forestry Association. Naturbaserad turism

Sveaskog har ägarens uppdrag att bidra till utvecklingen av naturbaserad turism på statens marker. Som ett led i detta och för att stimulera fram fler och skickligare turistföretagare beslöt Sveaskog och Svenska Ekoturismföreningen, under 2006 att inleda ett samarbete. inatur.se ska bli Sveriges största marknadsplats för naturturism och lanseras under första kvartalet 2007. På inatur.se finns information om naturupplevelser och boenden över hela Sverige. I slutet av året var antalet kontrakterade turistföretagare drygt 60 stycken. Totalt upplät Sveaskog 60 000 hektar mark. Ett arbete pågår med att utveckla nya former av upplåtelser. Syftet är att uppnå ett ökat multinyttjande av marken. Sveaskog har beslutat att finansiera två nyinrättade professurer. Den ena inom naturturism vid Mitthögskolan i Östersund, den andra inom fisk- och viltturism på Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, i Umeå. Syftet är att skapa större kunskap och en möjlighet att utveckla turismen i våra skogar. Själva finansieringen sträcker sig över en femårsperiod. Rekryteringsprocessen pågår och förväntas vara avslutad första halvåret 2007.

Sveaskog 2006 Hållbarhetsredovisning

Skogens hälsoeffekter

Under 2006 inledde Sveaskog och Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU ett nytt forskningsprojekt kring Skog och Hälsa. Projektet handlar om att studera hur personer med utmattningssyndrom som kontinuerligt får vistas i skogen påverkas av detta. En pilotstudie har startats där olika behandlingsmetoder testas för att på bästa sätt kunna användas i huvudstudien som inleds i april 2007.

Mål: Utveckla skogens värden genom att skapa förutsättningar för ett aktivt friluftsliv

Sveaskogs skogar besöks varje år av hundratusentals personer. Förutom skogs- och rennäringen är det bland andra bärplockare, jägare, fiskare och naturintresserade. Sveaskogs nät av cirka 4 500 mil skogsbilvägar som underhålls och utvecklas varje år är av stor betydelse för besökarnas möjlighet att ta sig ut i naturen. Företagets policy är därför att hålla skogsbilvägarna öppna. Sveaskog har därtill under året investerat cirka MSEK xx i underhåll och nyinrättande av rastplatser, leder, skyltning, guidningar med mera för att öka tillgängligheten till skogen. En stor del av satsningarna har genomförts i Sveaskogs ekoparker. Sveaskog har beslutat att inrätta 34 ekoparker, som är stora landskap med höga naturvärden och i många fall även ett aktivt friluftsliv. Femton ekoparker har invigts, varav fyra under 2006. Ekoparkscentra

I anslutning till ett antal ekoparker satsar Sveaskog på att etablera så kallade ekoparkscentra, där besökare kan få information, hjälp och service inför sitt besök i ekoparken. Företagets ambition är att locka fler lokala företagare att engagera sig och erbjuda aktiviteter inom naturturism. Inledningsvis etableras centra i ekoparkerna Omberg i Östergötland, Böda på Öland samt Halle-Hunneberg i Västra Götaland. Sveaskog förvärvade under 2006

Sveaskog 2006 Hållbarhetsredovisning

fastigheten Skäftekärr som ligger inom Ekopark Böda. Sveaskogs ambition är att fortsätta utveckla Skäftekärr till ett attraktivt besöksmål genom att arrendera ut byggnader och kringliggande mark till företag med turismverksamhet samt att etablera ett ekoparkscentrum med information om ekoparkens natur och kulturvärden. Jakt

Sveaskogs jaktmarker upplåts till cirka 3 200 jaktlag. På Sveaskogs marker jagar årligen cirka 28 000 jägare. Dessa personer tillhör olika jaktlag, klubbar och föreningar som arrenderar mark av företaget. Dessutom erbjuds, främst genom olika lokala turismföretagare, cirka 100 jaktarrangemang, vilket innebär att fler människor får möjlighet att jaga på Sveaskogs marker. Exempel på sådana arrangemang är korttidsjakt, gäst- och gruppjakt. Sedan 2003 erbjuder Sveaskog en särskild jaktledarutbildning, som cirka 2 200 personer hittills har genomgått. I utbildningen ingår både teori och praktiska övningar som fokuserar på ämnen som etik och säkerhet. Jaktlagen hjälper även till med viltrapportering, viltinventering, avskjutningsstatistik och foderproduktion. Antalet jaktledare är cirka 3 200 och för att underlätta kommunikationen med dessa har Sveaskog en särskild webbtjänst kallad Jaktwebben, till vilken ungefär hälften av jaktlagen är anslutna. Under 2006 genomförde Sveaskog en undersökning bland jaktledarna. Syftet med undersökningen var att få ökad kunskap om hur jaktledarna uppfattar Sveaskogs arbete inom viltförvaltning och upplåtelser av jaktmark. Totalt intervjuades 456 representanter från jaktlagen över hela Sverige. Undersökningen visade att relationen mellan jaktledarna och Sveaskog uppfattades som viktig och att den i stort sett fungerar bra. Jaktledarna upplever att de får snabba svar från Sveaskog och att informationen är bra. Jaktledarutbildningen får höga betyg medan däremot jaktwebben inte var särskilt känd. Under 2007 kommer Sveaskog bland annat

att utveckla jaktwebben till en intressant mötesplats där avskjutningsstatistik, inventeringsresultat och övriga nyheter inom området presenteras på ett tydligt och lättsamt sätt. Fiske

Sveaskog är en stor vattenägare med omkring 5 000 fiskevatten i hela landet. Sveaskog upplåter en del av dessa vatten som fiskevatten till lokala sportfiskeklubbar, privatpersoner och turismföretagare. I slutet av 2006 lanserades Sverigefiskekortet. Det omfattar över 1 000 fiskevatten i 50 av landets kommuner över hela landet. Sverigefiskekortet (tidigare Sveafiskekortet) är en produkt i samarbete mellan Sveaskog och Statens fastighetsverk. Under 2006 såldes 5 600 Sveafiskekort. Förhoppningen är att det nya Sverigefiskekortet ska bidra till en ökad kortförsäljning. De mest populära fiskedestinationerna är Mörrum och Harasjömåla i Blekinge samt Malingsbo-Kloten i Bergslagen. Samarbetet med Sportfiskarna fortsatte under året, med målsättning att öka intresset för sportfiske med särskilt fokus på ungdomsverksamhet. Det samarbetet omfattade även Svenska Flugfiskelandslagets deltagande i SM i flugfiske och olika ungdomskurser. Under 2006 har ett flertal fiskevårdsprojekt genomförts. I Jäknaströmmarna i Piteälv har ett omfattande restaureringsarbete skett för att återställa miljön efter tidigare flottledsrensning. Stora stenar har lagts tillbaka i forsen, vilket gör delar av älven djupare och därmed skapar skyddade ståndplatser för strömälskande fiskarter som harr och öring. Dessutom har återställningsarbeten genomförts i Malån, Västerbotten samt vissa förbättringsarbeten i Lumsån i Bergslagen. I Mörrumsån har det utförts flera fiskevårdande insatser under året till exempel utläggning av lekgrus, utsättning av havsöringssmolt samt inventeringar. Skolelever i skogen

2005 ingick Sveaskog och Svenska Orienteringsförbundet, SOFT, ett samarbetsavtal. Avtalet, som innebär att

Dialogen med intressenter är viktig för Sveaskog och att genomföra exkursioner i skogen är ofta ett bra sätt att inleda dialogen på. Här är det skogarna kring Harasjömåla i Blekinge som besöks.

Sveaskog under tre år bidrar med MSEK 7,5, syftar till att öka kunskapen och intresset för skog och orientering. Största delen av medlen används för skoloch ungdomsprojektet Skogsäventyret. Hittills har cirka 50 000 barn deltagit i Skogsäventyret och lärt om skogens livscykel, naturhänsyn, allemansrätten och orientering med karta och kompass. Permanenta Skogsäventyrsbanor har under året invigts i ekoparkerna i Omberg och Böda samt i Nationalstadsparken i Stockholm. Samarbetet mellan Sveaskog och SOFT omfattar även orienteringslandslaget, O-ringen och Naturpasset. Kontinuitetsskogsbruk

Sveaskog har tillsammans med Skogsstyrelsen inlett ett försök med konti-

nuitetsskogsbruk. Med kontinuitetsskogsbruk menas ett skogsbruk utan hyggen. Det vill säga att skogen kontinuerligt har träd på marken, och att avverkningen sker trädvis och inte yttäckande. I försöket ingår att demonstrera och utvärdera olika brukningsmetoder. Försöksområdena omfattar 3 000 ha. De tre försöksområden som valts ut finns i Misterhult i Oskarhamns kommun, Handog i Östersunds kommun samt Ätnarova i Gällivare. Försöket fokuserar på hur landskapsbild och friluftsliv påverkas av ett kontinuitetsskogsbruk. Ett skogsbruk i tätortsnära skogar med höga rekreationsvärden bör kanske se annorlunda ut jämfört med ett skogsbruk i mindre lättillgängliga områden. I varje område anläggs

demonstrationsytor som visar olika varianter av kontinuitetsskogsbruk. Under 2007 kommer forskare och företrädare för miljörörelsen, friluftslivet, rennäringen, turistbranschen och andra intressenter att bjudas in till en dialog kring de olika metoder som testas. Mål: En öppen och aktiv dialog med olika intressenter, lokalt och på riksnivå. Intressenter

Skogen är en viktig nationell tillgång och skogsbruket är en verksamhet som förändrar landskapsbilden. Sveaskogs verksamhet engagerar många människor och för företaget är kontakten med olika intressenter kring användning och

Sveaskog 2006 Hållbarhetsredovisning

brukande av skogsmarken viktig. Sveaskog har många intressenter, bland andra ägare, medarbetare, kunder, leverantörer, entreprenörer, samarbetspartners, politiker, myndighetsrepresentanter, forskare, intresseorganisationer, renägare, jägare, sportfiskare, ornitologer, närboende och skogsintresserad allmänhet. De flesta intressenter finns lokalt, där Sveaskog har sin skogsmark och operativa verksamhet. Dialog för bättre verksamhet

Sveaskog lägger stor vikt vid information, samråd och dialog kring företagets verksamhet. Samråd med intressenter ger Sveaskog värdefull information om lokala förhållanden och innebär att företaget får bättre underlag för beslut om skogsbruket och markanvändningen. Exempelvis genomför Sveaskog

regelbundet samråd med samer på mark där renskötsel bedrivs. Arbetet med etablering och skötselplaner för ekoparker utgår till stor del från samråd med experter och lokala intressenter. Uppskattningsvis omfattade bara samråden med samebyarna cirka 380 arbetsdagar under 2006. Till invigningar av ekoparkerna bjuds boende, företagare, kunder, myndigheter och media in. Totalt har cirka 450 personer deltagit vid årets olika invigningar. Ekoparkens dag har hållts vid tre tillfällen och vid dessa har cirka 1 000 personer deltagit. Sveaskog bjuder in till lokala dialogmöten, Forum Sveaskog, runt om i landet. Syftet är att öka kunskapen om företaget, skapa ökad insyn och fånga upp åsikter och frågor bland intressenter i närområdet. Frågor vid dessa möten handlar om allt från skogsskötsel och virkeshandel till

Samhällsansvar

Antal anställda Summa utbetalda löner, inkl sociala avgifter , MSEK Intressentdialoger - antal Forum Sveaskog - antal deltagare - antal deltagare, Ekoparkens Dag med flera möten - antal samråd med samebyar - antal nedlagd tid i arbetsdagar Summa areal friluftsområden, ekoparker och naturreservat, ha Satsning på underhåll av friluftsområden, ekoparker och naturreservat, MSEK Summa bidrag till FoU, MSEK

Sveaskog 2006 Hållbarhetsredovisning

2006 731 540

2005 773 545

3 70 1 000 100 380 225 400

6 402 x 100 320 210 500

xx 15

8,5 15

viltvård och naturturism. Under 2006 genomfördes tre Forum Sveaskog med totalt cirka 70 deltagare. Dialogen kring Sveaskogs verksamhet är också ett viktigt inslag i de exkursioner, seminarier, kundträffar, konferenser och mässor som företaget arrangerar och deltar i. Genom samarbete med nätverket Skogen i skolan deltar Sveaskog vid skogsdagar för lärare och elever. Företaget når även ut brett med information om skogen och skogsbruk bland skolelever i mellanstadiet genom ett samarbete med Svenska Orienteringsförbundet kring skolsatsningen Skogsäventyret. Sveaskog har under 2006 medverkat vid ett antal mässor och evenemang, som till exempel Skogsnolia, Vildmarksmässan och Sportfiskemässan.

I Sveaskogs värld

Samråd med samebyar Varje år har Sveaskog omkring hundra samråd med samebyar i norra Sverige som använder Sveaskogs marker. Vid samråden diskuteras frågor som avverkning och vägbyggen. Den hetaste frågan i år är gödsling. Enligt skogsvårdslagen är en markägare skyldig att samråda med berörd sameby avseende avverkning och efterföljande skogsvårdsåtgärder. Skyldigheten gäller där renarna betar året runt och på vintern eftersom Sveaskog är FSC*-certifierade. Ulf Nilsson vid Sveaskog i Älvsbyn har åtta samebyar att samråda med i södra Norrbotten. Han ansvarar för drygt 300 000 hektar mark. – Någon gång under vårvintern drar vi igång nya samråd. Den mest aktuella frågan då blir gödsling. Vi vill gödsla mer för att öka tillväxten och gödslingen gör att renarnas bete påverkas på olika sätt, berättar Ulf Nilsson. Samråden utgår från Sveaskogs taktiska skogsbruksplan. I den har Sveaskog beskrivit vilka områden som är aktuella för exempelvis skötselåtgärder såsom gödsling, vägbyggen eller avverkning.

Planer och kartor

Några månader innan samrådet ska äga rum skickas aktuella kartor och planer över området ut till samebyarna. – Sedan tar jag kontakt och bokar tid och plats för samrådet. Vi brukar vara en eller två från Sveaskog och från samebyarna kommer allt från en till sju personer, säger Ulf Nilsson. Under samrådet diskuteras skogsområdena och andra aktuella frågor. Rune Stokke är ansvarig för samråden i Udtja skogssameby söder om Jokkmokk. Samebyn har totalt cirka 2 500 renar. – Jag tycker att samråden är positiva och det är bra att vi får möjlighet att säga vad vi tycker. Oftast lyssnar markägarna på oss, säger Rune Stokke. Även han tror att frågan om gödsling kommer att bli het i vår. – Vi vill inte att man gödslar. Renarna

äter inte på de markerna och dessutom försvinner den lav som de äter. Sveaskog strävar efter att enas med samebyarna och helst hitta lösningar som fungerar för bägge parter. – I vissa fall avstår vi från att gödsla av hänsyn till renägarna. Vi enas också om andra anpassningar i skogsbruket, som till exempel att använda skonsammare markberedningsmetoder, avverka vid en annan årstid eller avvakta med den tänkta åtgärden en tid, säger Ulf Nilsson. – Sveaskog brukar lyssna; de skjuter ofta upp en avverkning eller markberedning på en känslig mark. Men när frågan kommer upp igen är det inte någon skillnad för oss menar Rune Stokke. Det bästa enligt både Ulf Nilsson och Rune Stokke är att göra en fältsyn av det område som diskuteras – med andra ord att flytta samrådet utomhus. – Inomhus kan man ha fel uppfattning om vilket område som egentligen diskuteras och hur terrängen ser ut, från både vår och renägarnas sida. Det är lättare att komma överens när vi ser marken på plats, menar Ulf Nilsson.

Sveaskog 2006 Hållbarhetsredovisning

Etik och goda affärsrelationer Sveaskogs relationer till kunder och leverantörer ska präglas av hög integritet, professionalism, respekt och god etik. Sveaskogs förtroende bygger på att företaget kan möta kundernas förväntningar och tillfredsställa deras önskemål.

Mål: Sveaskogs affärsförbindelser ska grundas på tydliga, skriftliga avtal med leverantörer, entreprenörer och kunder

Entreprenörer

Sveaskog anlitar totalt 350 entreprenörsföretag. För Sveaskog är det viktigt att entreprenörerna precis som de egna anställda omfattas av företagets värderingar. Ett led i detta var att Sveaskogs entreprenörer deltog i företagets vidareutbildning i produktion och miljö. Utbildningen uppskattades av entreprenörerna. Läs mer på sid 63. Anbudsupphandlingar

Under året har Sveaskog genomfört anbudsupphandlingar för avverkningstjänster och skogsskötseltjänster i Götaland och Västerbotten. För Sveaskogs del syftar upphandlingen till att stimulera partnerskap och utveckling tillsammans med entreprenörerna. Resultatet av upphandlingarna hittills är ett utvecklat samarbete och bibehållen eller bättre kvalitet till en lägre kostnad. Nöjda kunder och leverantörer

Sveaskog har leveransavtal med cirka 140 kunder inom produktområdena sågtimmer, massaved, sågverksflis och biobränsle. Kundavtalen omförhandlas varje år. Även ramavtal som löper över flera år omförhandlas årligen vad gäller leveransvolymer, kvalitetsfrågor, priser med mera. I slutet av 2006 genomfördes en kundundersökning bland Sveaskogs virkes- och biobränslekunder. Undersökningen visar att kundernas syn på

Sveaskog 2006 Hållbarhetsredovisning

Sveaskog har utvecklats positivt under de senaste två åren, framför allt inom områdena kompetens och affärsmässighet. För att förbättra samarbetet med Sveaskogs virkesleverantörer har ett så kallat Nöjd Leverantörs Index införts. Det baseras på intervjuer med 800 markägare och resultaten ligger till grund för åtgärder och förbättringar. Vid mätningen 2005 identifierades information och dialog som förbättringsområde. Under 2007 genomförs en ny undersökning. Kundcenter för ökad service

I mars öppnade Sveaskog ett kundcenter för att göra det enklare för kunder och allmänhet att komma i kontakt med företaget och få information om Sveaskogs verksamhet och erbjudanden. Kundcenter erbjuder information och service kring bland annat fiskekortet, fiskedestinationer, jakterbjudanden och upplåtelser. Kundcenter ger även vägbeskrivningar och information om sevärdheter, aktiviteter, boendemöjligheter och service i ekoparker och friluftsområden. Under 2006 tog kundcenter emot 1 283 stycken telefonsamtal. Merparten av samtalen handlade om Sveaskogs markförsäljningsprogram och följdes ofta av ett utskick av broschyrer och intresseanmälningar. Etik, avtal och rutiner ANSVARSFULL VIRKESIMPORT

Sveaskogs kundansvariga medarbetare har under 2006 vidareutbildats i frågor om ansvarsfull virkeshandel. Sveaskogs virkeshantering har certifierats enligt

FSC*s nya standard för spårbarhet, vilket innebär ett godkännande av företagets system för virkesspårning som utesluter oönskat virke, till exempel från olagliga avverkningar. PROJEKT FÖR EFFEKTIVARE INKÖP

Under året har ett projekt startat som ska effektivisera företagets inköp genom en utvecklad inköpsstrategi och inköpsprocess. Projektet ska se över området och föreslå åtgärder för att förbättra inköpsprocessen och ange potential för besparing och kvalitetshöjning. Projektet ska även föreslå områden för relevant ITstöd och ta fram en genomförandeplan. RIKTLINJER FÖR SPONSRING

Som stöd för att utveckla mer affärsmässiga samarbeten har under året nya riktlinjer samt en handbok kring sponsring tagits fram.

Mål: Införa och följa upp uppförandekoden i kund-, leverantörs- och entreprenörsrelationer

Vid anställningar, medarbetarsamtal, upphandlingar och avtal är det obligatoriskt att gå igenom uppförandekoden. Uppförandekoden och dess tillämpning diskuterades vid vårens visionsmöten som berörde alla Sveaskogs medarbetare. Under 2006 inkom ett tiotal rapporter rörande möjliga överträdelser eller avvikelser från uppförandekoden. Samtliga har undersökts i relation till kodens innehåll och intentioner. Huvuddelen har avslutats under året och inget fall har föranlett några sanktioner.

Sveaskog Naturupplevelser ska främja naturbaserad turism tillsammans med andra statliga fastighetsförvaltare och aktörer inom turistnäringen. Bilden visar Abisko i Lappland.

Sveaskog 2006 I Sveaskogs värld

Ett tydligare Sveaskog Sveaskog ska av medarbetare och intressenter uppfattas som ett öppet, kompetent, pålitligt och utvecklande skogsföretag som kombinerar affärsmässighet, miljömedvetenhet och socialt ansvarstagande.

Mål: Göra Sveaskog tydligare och synligare i syfte att öka kunskapen hos medarbetare, kunder, virkesleverantörer och andra intressenter om Sveaskogs verksamhet.

Sveaskogs ägare, kunder, virkesleverantörer, entreprenörer och samarbetspartners är intresserade av företagets verksamhet, mål, planer och utveckling. För Sveaskog är det viktigt att dessa intressenter, och även andra som har ett intresse i Sveaskogs skogar, får inblick i och kunskap om Sveaskog. En undersökning år 2005 visade att kännedomen var låg bland boende och skogsägare i norra Sverige, om möjligheten att köpa mark av Sveaskog. Under 2006 har Sveaskog därför genomfört en informationsinsats, med annonser i regionala medier, pressinformation och möten. Uppföljningen visar att insatsen har lett till ökad kunskap och en 25procentig ökning av antalet intresseanmälningar för köp av skogsmark jämfört med tidigare år. Under året har Sveaskog genomfört en varumärkesundersökning bland olika målgrupper. Den visar att kännedomen om företaget har ökat betydligt sedan 2003 och att attityden till företaget är positiv. Samtidigt varierar associationerna till företaget mellan olika målgrupper. Resultatet kommer att ligga till grund för en rad aktiviteter som syftar till att öka kunskapen om Sveaskog. Ny företagstidning

I augusti 2006 gavs det första numret ut av den nya företagstidningen Forum Sveaskog. Syftet med företagstidningen

Sveaskog 2006 Hållbarhetsredovisning

Forum Sveaskog är att öka kunskapen om Sveaskogs roll, verksamhet och betydelse som affärspartner, arbetsgivare och samhällsaktör. Den ska bidra till att göra Sveaskog tydligare och synligare. Tidningen skickas till alla medarbetare i Sveaskog, kunder, entreprenörer, politiker och beslutsfattare, myndigheter, branschen, intresseorganisationer, medier med flera. Tidningen gavs ut med två nummer under 2006. Från och med 2007 planeras utgivningen till fem nummer per år. Företagstidningen kompletteras med elektroniska nyhetsbrev för snabbare informationsgivning. Aktiv nyhetsförmedling

Sveaskog arbetar aktivt med att förmedla nyheter om verksamheten till en bred allmänhet genom berörda medier. Förutom pressmeddelanden välkomnar företaget medier att bevaka såväl publika arrangemang som aktiviteter i den löpande verksamheten. Att Sveaskogs verksamhet uppfattas som intressant framgår i en medieanalys för året. Sveaskog får relativt stor publicitet, varav en övervägande del i landsortsmedier där företaget har sin verksamhet. Sveaskogs pressmeddelanden ligger till grund för en femtedel av publiciteten och fler än hundra medarbetare i Sveaskog kommer till tals i olika frågor. Att Sveaskogs verksamhet intresserar många människor bekräftas även vid de dialogmöten, ekoparksinvigningar, friluftsdagar, exkursioner, konferenser och mässor som Sveaskog arrangerat och deltagit i under året. Även Sveaskogs öppna årsstämma var välbesökt.

Visionsmöten

Liksom under 2005 genomfördes under året en rad interna visionsmöten där Sveaskogs vd träffade alla anställda. Mötena fokuserade på dialog om företagets vision, mål, strategier och organisation, som vid tillfället genomgick en förändring. Vid mötena diskuterades även företagets uppförandekod. Nytt intranät

Ett viktigt och stort arbete under året har varit utvecklingen av ett nytt intranät med ett integrerat verksamhetsledningssystem. Med en så pass geografiskt spridd verksamhet är intranätet ett viktigt verktyg för att nå ut med information. Ett stort antal medarbetare är och har varit involverade i arbetet. Det nya intranätet lanseras under första kvartalet 2007. Intranätet är en viktig källa för kontinuerlig information om Sveaskogs vision, mål, strategier och resultat.

I Sveaskogs värld

Ekopark skapar växtkraft åt norra Öland Sveaskogs Ekopark Böda på Ölands norra spets invigdes i september 2006. Det är en i raden av de 34 ekoparker som Sveaskog har beslutat att inrätta. Förutom höga naturvårdsambitioner ska ekoparkerna skapa förutsättningar att utveckla den lokala besöksnäringen.

Till norra Öland kommer varje sommar närmare en miljon besökare, ditlockade av badlivet längs de långa sandstränderna. Men här finns också ett värdefullt och varierat skogslandskap med höga, raka tallar och frodiga ädellövskogar samt en lång kulturhistoria med lämningar ända från järnåldern. För att bevara och utveckla landskapets höga naturvärden har Sveaskog valt att avsätta 5 400 hektar skogsmark på norra Öland till Ekopark Böda. – Men de allra flesta besökarna ägnar inte en tanke åt områdets natur, kultur och historia, säger Caroline Wejstorp på Sveaskog Naturupplevelser. Detta hoppas Sveaskog emellertid kunna ändra på. En ekopark, hävdar Caroline Wejstorp, kan vara den samlande arena som förlänger säsongen och ger förutsättningar för såväl turismen som det lokala näringslivet att utvecklas. Detta kan i sin tur ge nya inkomster åt hela bygden.

Sveaskog har därför köpt in jägmästarbostället på Skäftekärr där det redan idag finns museum, butik, café, fornlämningar och en välbesökt järnåldersby. – Vår ambition är att utveckla Skäftekärr till ett attraktivt besöksmål som kan locka fler människor att även besöka den närbelägna ekoparken, säger Caroline Wejstorp. Hennes vision är att fler lokala företagare ska uppmuntras att etablera sig kring Skäftekärr, på mark och i byggnader som upplåts av Sveaskog. Många alternativ till stranden

Guidade skogsvandringar är ett exempel på aktiviteter som molniga dagar kan bli aktuella som alternativ till stranden. Konserter, midsommarfirande, skördefester, skolbesök och nationaldagsarrangemang är andra arrangemang som kan öka områdets attraktionskraft. Och redan finns en nyanlagd cykelled och nygjorda informationstavlor om områdets särart uppsatta, utfört av en lokal arbetsgrupp med virke från ett lokalt sågverk.

– Vi hoppas att kommunen kan stödja våra insatser i området och att det ska gå att äta och sova i Bödas omgivning, säger Caroline Wejstorp som för en dialog med Borgholms kommun, länsstyrelsen och lokala företagare om ett fördjupat samarbete med ekoparken som gemensam nämnare. Lars Frick är kommunchef i Borgholms kommun. Han konstaterar att norra Öland länge haft begränsade förutsättningar att utvecklas, men att Sveaskogs satsning bidragit till att skapa ny optimism. – Ekopark Böda betyder oerhört mycket och ökar attraktionskraften för hela norra Öland, summerar han.

Fotnot: Sveaskog har beslutat att inrätta sammanlagt 34 ekoparker om totalt 175 000 i hela landet. I ekoparken styr ekologiska värden över ekonomiska, och minst hälften av den produktiva skogsmarken används för naturvård. Samtidigt sätts skogens betydelse för friluftslivet och människans välbefinnande i fokus.

Sveaskog 2006 I Sveaskogs värld

Ledning och organisation Sveaskog har 730 medarbetare. Under året har företaget infört en ny processinriktad organisation med en sammanhållen skogsrörelse bestående av de tre processerna Marknad, Produktion och Skogsskötsel.

Ökad kundorientering i ny organisation

Sveaskog etablerade 1 juli 2006 en vidareutvecklad organisation som ska skapa större effektivitet och ge ökad lönsamhet. Förändringen ska också underlätta intern samverkan med enhetliga rutiner och arbetssätt och gemensam utveckling. Organisationen bygger på en sammanhållen skogsrörelse med tre huvudprocesser – Marknad, Produktion och Skogsskötsel. Skogsrörelsen är indelad i fem marknadsområden, Norrbotten, Västerbotten, Södra Norrland, Bergslagen och Götaland. Huvudorterna i de fem marknadsområdena är Kalix, Lycksele, Östersund, Örebro och Växjö. Dessutom finns ett antal lokalkontor runt om i landet. De tre huvudprocesserna finns

Jimmy Pettersson är chef för viltförvaltningen på Sveaskogs dotterbolag, Sveaskog Naturupplevelser AB.

Sveaskog 2006 Ledning och organisation

representerade på varje marknadsområde och arbetar för ett gemensamt bra resultat, vilket gör att företaget kan använda de lokala resurserna på ett bättre sätt. Genom införande av ett mer processorienterat arbetssätt kunde antalet tjänster minskas med cirka 35. Många medarbetare tackade ja till pensionslösningar och några valde också att på eget initiativ sluta i företaget. Ett mindre antal personer blev övertaliga. Organisationsarbetet bedrevs i nära samverkan med de fackliga organisationerna. Företagsledning

Sveaskog leds av verkställande direktören enligt de instruktioner som fastslagits av styrelsen. Vd ingår inte i styrelsen, men är föredragande och förser styrelsen med

med information som underlag för dess arbete. Vds ansvar innefattar löpande verksamhetsfrågor och kontakter med företagets styrelseordförande och externa intressenter. Företagsledningen har fått en ny sammansättning under 2006. Ledningen består utöver verkställande direktören av vice vd tillika chef för skogsrörelsen samt cheferna för staberna Personal, Information, Ekonomi, Miljö och socialt ansvar, Skogskapital samt Juridik. Fördelningen mellan män och kvinnor är tre kvinnor och fem män. Företagsledningen sammanträder en gång i månaden. Några gånger per år hålls speciella temadagar med fokus på för företaget strategiska frågor. Inom dotterbolagen Svenska Skogsplantor AB samt Sveaskog Naturupplevelser AB finns egna ledningsgrupper

Annika Gustavsson är virkesköpare på Sveaskog. Här besöker hon skogsägaren Torvald Aksén i Grythyttan.

som leds av respektive vd. En gång i kvartalet har vd verksamhetsuppföljning med respektive stabschef. Med samma periodicitet har vd affärsuppföljningsmöten tillsammans med ledningen för Skogsrörelsen samt vd för Svenska Skogsplantor och Sveaskog Naturupplevelser. Medarbetare

Sveaskog har 730 medarbetare. Medelåldern är 49 år. Personalomsättningen var under året 3%. Sjukfrånvaron är 3,9%. Chefs- och medarbetarinformation

Sveaskog arbetar för att hålla företagets personalansvariga chefer informerade om företagets utveckling. Därigenom kan de föra en dialog med sina medarbetare. Samtliga chefer träffas två gånger per år.

Förutom vid regelbundna arbetsplatsmöten får Sveaskogs medarbetare information om företaget via intranätet. Samtliga medarbetare får även Sveaskogs företagstidning Forum Sveaskog hemskickad. Våren 2006 träffade vd samtliga medarbetare vid visionsmöten runt om i landet. Årligen genomförs medarbetarsamtal mellan chefer och medarbetare. Genom medarbetarundersökningen VIS mäts vartannat år hur Sveaskog fungerar och upplevs som arbetsgivare.

liga informationsgrupper, benämnda referensgrupper. För att anpassa den överenskommelse som funnits mellan arbetsgivaren och personalorganisationerna om samråd har ett nytt referensgruppsavtal framtagits. Avtalet gäller från den 1 januari 2007. Som ett komplement till arbetsmiljölagstiftning och centrala arbetsmiljöavtal har parterna inom Sveaskog också arbetat fram ett lokalt arbetsmiljöavtal. Samtliga fackliga organisationer är berörda och avtalet syftar främst till att tydliggöra samverkansformer.

Facklig samverkan

Dialogen med personalorganisationerna är viktig. För att underlätta information och samråd inom företaget mellan företagsledning och företrädare för personalorganisationerna finns tvärfack-

ORGANISATION

Vd Sveaskog Naturupplevelser AB Staber Svenska Skogsplantor AB Fastigheter Intressebolag Skogsrörelsen

Norrbotten

Västerbotten

Södra Norrland

Bergslagen

Götaland

Marknad Produktion Skogsskötsel

Sveaskog 2006 Ledning och organisation

Styrelse Av bolagsstämman valda styrelseledamöter Bo Dockered, styrelseordförande

Född 1941, invald 1999. AgrDhc. Ordförande i bland annat AB Trav och Galopp. Vice ordförande i Andra APfonden. Ledamot i KSLA. Ordförande i fastighetsutskottet (FU) och ersättningsutskottet (EU). Närvaro vid styrelsemöten under 2006: 10 av 10, FU 8 av 8 och EU 1 av 1. Lars Johan Cederlund

Född 1941, invald 1999. Civilekonom vid Handelshögskolan, Stockholm. Ämnesråd, enheten för statligt ägande, Näringsdepartementet. Tidigare olika befattningar inom regeringskansliet. Ordförande i OECDs arbetsgrupp för privatisering och bolagsstyrning av statliga bolag och i Förvaltningsbolaget Stattum. Ledamot i Civitas Holding AB/ Vasakronan AB. Ledamot i fastighetsutskottet (FU). Närvaro vid styrelsemöten under 2006: 10 av 10 och FU 8 av 8. Birgitta Johansson-Hedberg

Född 1947, invald 2001. Fil kand, psykologexamen vid Lunds Universitet. Styrelseordförande i Umeå Universitet och VINNOVA, ledamot i Finansinspektionen, MISTRA och Fortum Oy. Ledamot i KSLA. Tidigare vd och koncernchef i FöreningsSparbanken och Lantmännen. Ledamot i ersättningsutskottet (EU). Närvaro vid styrelsemöten under 2006: 9 av 10 och EU 1 av 1.

Svenska Endometriosföreningen, vice ordförande i AB Svensk Exportkredit, ledamot i Länsförsäkringar Bergslagen, Vasakronan AB, Prevas AB samt i SJR in Scandinavia AB. Ordförande i revisionsutskottet (RU). Närvaro vid styrelsemöten under 2006: 10 av 10 och RU 9 av 9.

Bo Dockered

Lena Johansson

Född 1955, invald 1999. Agronom vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Generaldirektör för Kommerskollegium. Tidigare generaldirektör för Livsmedelsekonomiska institutet, SLI. Ledamot i Stiftelsen Svensk Industridesign. Ledamot i fastighetsutskottet (FU). Närvaro vid styrelsemöten under 2006: 10 av 10 och FU 8 av 8. Maria Norrfalk

Född 1952, invald 2005. Civiljägmästarexamen vid Skogshögskolan. Generaldirektör för Styrelsen för Internationellt Utvecklingssamarbete, Sida. Tidigare generaldirektör vid Skogsstyrelsen, forskningschef Skogforsk samt skogspolitisk handläggare Skogsägarnas Riksförbund. Ledamot i KSLA. Tidigare styrelseledamot i Svenska Jägarförbundet, Inlands delegationen, Miljömålsrådet, Arbetsgivarverket samt Sveriges Lantbruksuniversitet. Närvaro vid styrelsemöten under 2006: 10 av 10.

Lars Johan Cederlund

Håkan Ahlqvist Karl-Åke Kjellberg

Åsa Domeij

Född 1962, invald 1999. Agronom vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Närvaro vid styrelsemöten under 2006: 10 av 10. Christina Liffner

Född 1950, invald 1999. Civilekonom vid Handelshögskolan, Stockholm. Tidigare finansdirektör Asea-koncernen, vice vd och CFO AssiDomän AB. Ordförande i Svensk Adressändring AB,

Sveaskog 2006 Styrelse

Åsa Domeij

Ola Lassemo

Maria Norrfalk

Christina Liffner Kurt Larsson Birgitta Johansson-Hedberg

Arbetstagarrepresentanter Sture Persson

Född 1957, invald 2003. Ordinarie, Skogs- och Träfacket. Skördarförare, Sveaskog. Ledamot i revisionsutskottet (RU). Närvaro vid styrelsemöten under 2006: 8 av 10 och RU 9 av 9. Karl-Åke Kjellberg Sture Persson

Håkan Ahlqvist

Född 1943, invald 2003. Agronomoch ekonomiexamen. Tidigare vd och koncernchef Cerealia samt lång erfarenhet som företagsledare från livsmedelsindustrin. Ordförande i materialbolagen Svensk Returkartong AB och Svenska Metallkretsen AB, ledamot i Coop Norden och Coop Sverige. Ledamot i KSLA. Ledamot i revisionsutskottet (RU). Närvaro vid styrelsemöten under 2006: 8 av 10 och RU 8 av 9. Anna-Stina Nordmark-Nilsson Lena Johansson

Född 1956, invald 2006. Civilekonom. Hälso- och sjukvårdsdirektör i Stockholms läns landsting. Tidigare biträdande landstingsdirektör i Stockholms läns landsting. Tidigare vägdirektör Norra regionen Vägverket, landstingsdirektör i Norrbottens läns landsting, vd för Piteå-Tidningen AB och auktoriserad revisor samt kontorschef Öhrlings PriceWaterHouseCoopers. Ordförande i Centrum för biovetenskap Novum Karolinska Institutet, vice ordförande i Svenska Kraftnät och ledamot i Diös Fastigheter AB. Närvaro vid styrelsemöten under 2006: 5 av 6.

Född 1949, invald 2003. Ordinarie, Ledarna. Vägmästare, Sveaskog. Närvaro vid styrelsemöten under 2006: 9 av 10. Kurt Larsson

Född 1952, invald 2003. Suppleant, Skogs- och Träfacket. Skördarförare, Sveaskog. Närvaro vid styrelsemöten under 2006: 10 av 10. Ola Lassemo

Född 1974, invald 2006. Suppleant, Civilingenjörsförbundet, CF. Chef Virkesadministration, Sveaskog. Närvaro vid styrelsemöten under 2006: 4 av 5.

Revisorer Torsten Lyth

Född 1952, vald 1999. Auktoriserad revisor, Ernst & Young. Torbjörn Köhler

Född 1952, vald 1999. Auktoriserad revisor, Ernst & Young. Filip Cassel

Född 1947, utsedd 2004. Auktoriserad revisor, Riksrevisionen.

Anna-Stina Nordmark-Nilsson Sveaskog 2006 Styrelse

Företagsledning

Urban Eriksson

Gunnar Olofsson

Solveig Aspholm

Karin Ericsson

Peder Zetterberg

Gunnar Olofsson

Vd och koncernchef sedan 2004. Född 1955. Anställd sedan 2001. Civiljägmästare. Tidigare bland annat skogsdirektör i Sveaskog, vd för Persson Invest Skog och byrådirektör vid Skogsstyrelsen. Styrelseordförande i träindustriföretaget Setra Group AB, i Sveaskogs dotterbolag Sveaskog Naturupplevelser AB samt ledamot i Skogsindustrierna. Urban Eriksson

Vice vd och Skogsdirektör. Född 1959. Anställd sedan 2003.

Olof Johansson

Herman Sundqvist

Linda Andersson

Olof Johansson

Solveig Aspholm

Chef stab Information. Född 1971. Anställd sedan 2004.

Chef stab Miljö och socialt ansvar. Född 1958. Anställd sedan 1988.

Chef stab Juridik. Född 1957. Anställd sedan 2006.

Karin Ericsson

Herman Sundqvist

Peder Zetterberg

Chef stab Personal. Född 1956. Anställd sedan 2001.

Chef stab Skogskapital. Född 1963. Anställd sedan 1994.

Chef stab Ekonomi och Finans. Född 1951. Kontrakterad sedan 2006.

Sveaskog 2006 Ledning

Linda Andersson

Ordlista

Historik

Aptering

Bonitet

Fossila bränslen

En trädstams uppdelning i sortiment. Uppdelningen görs så att största möjliga ekonomiska utbyte erhålls.

Mått på produktionsförmågan hos skogsmark. Definieras som medeltillväxten när den kulminerar för ett visst bestånd, mätt i m3sk/ha/ år.

Bränslen baserade på kol- och väteföreningar från sedimenterad berggrund – främst kol, olja och fossilgas.

Arrondering

Skogsfastigheternas relativa belägenhet.

Bruttoavverkning

Askåterföring

Att till skogsmarken återföra den mineralämnesrika askan från ved som eldats i biobränslepannor. På så sätt upprätthålls ett långsiktigt kretslopp av vissa näringsämnen. Avsalumassa

Torkad massa som säljs i balar på marknaden. Avverkningsrätt (leveransrotköp)

Skogsägaren låter en opartisk person märka ut ett skogsområde som ska avverkas. Köparen ansvarar själv för skörd och uttransport. Volymen mäts och avräknas vid industrin. Avverkningsuppdrag

Skogsägaren uppdrar åt köparen att svara för skörden. Köparen ansvarar för skörd och uttransport till bilväg medan prissättning och mätning av virket sker på samma sätt som för leveransvirke. Barrmassaved

Tall- eller granmassaved. Ger längre och starkare fibrer än lövmassaved. Bestånd

Träd som växer inom en viss areal och som främst kännetecknas av enhetlig ålder och trädslagsblandning. Biobränslen

Förnyelsebara bränslen som kommer från växtriket, t ex från ved, inkl lutar, bark och tallolja. Biologisk mångfald

Variationsrikedom bland allt levande i alla miljöer och ekologiska processer som de ingår i. Detta innefattar mångfald inom och mellan arter och hos ekosystem.

Från ett skördat skogsbestånd uttagen ved med tillägg för kvarlämnade fällda träd och stamdelar. Bruttotillväxt

Volymtillväxt i ett skogsbestånd inklusive naturlig avgång. Chain och Custody, CoC

Certifikat för spårbarhet som gör det möjligt att garantera råvarans ursprung – från skogen via industrin till konsumenten. COD (Chemical Oxygen Demand)

Kemiskt syreförbrukande ämnen. Ett mått på den mängd syre som krävs för fullständig nedbrytning av organiskt material i vatten. CSR (Corporate Social Responsibility)

Företags sociala ansvarstagande, bl a som affärspartner, arbetsgivare och samhällsaktör. Ekologiskt bokslut

En systematisk, dokumenterad, periodisk och objektiv granskning av resultatet av miljöskyddsåtgärder, till exempel i skogsbruket. Ekologisk landskapsplan

En skogsbruksplan på landskapsnivå där skogsbruket anpassas på lång sikt för att bibehålla landskapets mångfald av växter och djur. Ekoparker

Ett större sammanhängande skogslandskap med höga naturvärden och naturvårdsambitioner. Sveaskog har beslutat att inrätta 34 ekoparker runt om i landet. Flis

Biotop

Naturtyp.

Ved, som maskinellt sönderdelats till bitar av lämplig storlek, avsedda för t ex massatillverkning, fiberskivetillverkning eller bränning.

Fotosyntes

De gröna växternas förmåga att med hjälp av solenergi, koldioxid och vatten bilda kolhydrater. FSC* (Forest Stewardship Council)

Internationell organisation som verkar för certifiering av skog och ett samhällsnyttigt, miljöanpassat och ekonomiskt livskraftigt skogsbruk. fub (Fast kubik under bark)

Trädråvaran rensad från bark, toppar och övrigt spill. Se m3fub, m3sk. Ha

Hektar, en yta motsvarande 10 000 m2. En km2 motsvarar 100 ha. Humuslager

Det ytliga markskiktet huvudsakligen bestående av döda växt- eller djurdelar. Impediment

Benämning på markområde som har en genomsnittlig tillväxt om mindre än 1 m3sk/ha/år. Industrived

Stamved som används i industriella förädlingsprocesser, främst massaved och timmer. Kväveoxider (NOX)

En grupp gaser bestående av kväve och syre som bildas vid förbränning. I fuktig luft omvandlas kväveoxider till salpetersyra, som försurar nederbörden. Lövmassaved

Vanligen björk. Ger kortare fibrer än barrmassaved. Används särskilt vid framställning av tryck- och kontorspapper.

Massaved Virkessortiment avsett för framställning av pappersmassa. Både lövved (företrädesvis björk) och barrved (tall och gran) förekommer. Massaved mäts vanligen i fallande längder 25–55 dm eller i tremeterslängder. Naturvärdeslokal

Skog med vissa naturvärden och stora förutsättningar att inom snar framtid återskapa höga naturvärden. Nyckelbiotop

Skogsområde med höga naturvärden där man kan förvänta sig närvaro av (biotopberoende) rödlistade arter. Dessa skogar har ofta lång historia och naturskogsliknande karaktärer. PEFC

(Programme for the Endorsement of Forest Certification schemes) Organisation som verkar för certifiering av skog och erkännande av olika certifieringsprogram. Produktiv skogsmark Skogsmark som kan producera minst 1 m3sk/ ha/år i genomsnitt. Rundvirke Avverkat och kvistat timmer, även utan bark, kapat och kluvet. Rödlistade arter

Arter som vars långsiktiga överlevnad är osäker på sikt – på grund av t ex skogsbruk. Klassade enligt internationella hotkategorier i en s k rödlista. Självföryngring Ny skog uppkommer från frön som sprids från fröträd. Självgallring Träd konkurreras ut, torkar och faller omkull. Ståndort

Ett område som har för växterna enhetlig livsmiljö.

m3fub

Uppförandekod

Volymenhet för virke. Anger kubikmeter verklig vedvolym utan bark. Se även fub.

Dokument som tydliggör hur företaget ska uppträda som affärspartner, arbetsgivare och samhällsaktör.

m3sk

Skogskubikmeter. Volymen virke inklusive topp och bark, 1 m3sk motsvarar cirka 0,82 m3fub. Se även fub.

text fotografer, produktion, tryckeri m m xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

Merparten av statens skogsinnehav förvaltades fram till 1992 av Domänverket. Den 1 juli 1992 överfördes Domänverkets huvudsakliga skogsinnehav samt verkets skogsrörelse och merparten av övrig verksamhet till det av svenska staten helägda företaget Domän AB. Kvar i statens förvaltning låg främst skogsmark väster om den så kallade odlingsgränsen. Domän AB förvärvade den 31 december 1993 det helstatliga skogsindustriföretaget ASSI AB. Samtidigt ändrades företagets namn till AssiDomän AB. Den 1 mars 1994 lämnade AssiDomän ett erbjudande till samtliga aktieägare i det börsnoterade Ncb AB, där staten ägde cirka 51% av aktierna. Den 1 april 1994 börsintroducerades AssiDomän varefter statens ägarandel uppgick till drygt 50%. Under 1999 överfördes cirka 25% av AssiDomäns skogsmark till dotterföretaget Sveaskog AB, vars aktier förvärvades av staten. Samtidigt minskade statens ägarandel i AssiDomän till cirka 35%. År 2001 förvärvade staten genom Sveaskog AB resterande 65% av aktierna i AssiDomän AB. 2006 sålde Sveaskog kartongrörelsen AssiDomän Cartonboard i Frövi till Kinneviks helägda dotterbolag, Korsnäs. I och med försäljningen blev Sveaskog ett renodlat skogsföretag.

Sveaskog samarbetar med WWF för att främja bevarande och uthålligt brukande av världens skogar.

Sveaskog AB org nr 556558-0031 KONCERNKONTOR Sveaskog Förvaltnings AB Stockholm Pipers väg 2A, Solna 105 22 Stockholm Tel 08-655 90 00 Fax 08-655 94 14

Sveaskog ger för 2006 ut två publikationer, verksamhetsberättelse med hållbarhetsredovisning samt årsredovisning. Dessa finns som webbversioner och som pdf på www.sveaskog.se

Verksamheten 2006 med hållbarhetsredovisning

Sveaskog Förvaltnings AB Kalix Torggatan 4, Kalix Box 315 952 23 Kalix Tel 0923-787 00 Fax 0923-787 01

SKOGSRÖRELSEN OMRÅDESKONTOR Sveaskog Norrbotten Box 123 952 22 Kalix Tel 0923-696 50 Fax 0923-696 69

Verksamhetsberättelse med hållbarhetsredovisning.

Sveaskog Västerbotten Box 71 921 22 Lycksele Tel 0950-231 50 Fax 0950-231 90 Sveaskog Södra Norrland Storsjöstråket 15 831 34 Östersund Tel 063-55 15 00 Fax 063-55 15 01 Sveaskog Bergslagen Box 404 701 48 Örebro Tel 019-19 50 00 Fax 019-19 50 25 Sveaskog Götaland Box 3223 350 53 Växjö Tel 0470-76 54 50 Fax 0470-76 54 76 www.sveaskog.se

Årsredovisning 2006

Årsredovisning.