OM 01/2008

ORTOPEDISKT

NR 1 2008

MAGASIN

GRUNDAD 1979

Så blir man entreprenör

Kontroversiellt om KORSBAND

Tema PRIVATVÅRD CAD CAM i stället för avgjutning

innehåll

Redaktion Medlemstidskrift för Svensk Ortopedisk Förening, och Sveriges Ortopedingenjörers Förening.

Ortopediskt Magasin utkommer 4 ggr/år 2007 vecka 13, 23, 40 och 52.

Manus till redaktionen senast sex veckor innan respektive utgivningsvecka.

Ansvarig utgivare: Professor Olle Svensson, Ortopedkliniken, Norrlands Universitetssjukhus, 901 85 Umeå, tel 090-785 00 00, fax 090-13 74 55, e-post olle.svensson@orthop.umu.se Redaktion: Docent Anders Wykman, Ortopedkliniken, Länssjukhuset, 301 85 Halmstad, tel 035-13 12 59, e-post anders.wykman@lthalland.se Fackredaktör Börje Ohlsson, 0417-310 26. e-post: borje@ohlsson-reklam.se Ortopedingenjör Magnus Lilja, SOIF, Gjuterigatan 9, 553 18 Jönköping, tel 070-667 06 76, e-post m.lilja@ossur.com Specialistläkare Karin Andersson, Visby lasarett, 621 84 Visby, tel 0498-26 81 75, fax 0498-26 81 89, epost karin.andersson02@hsf.gotland.se Redaktionsadress: Ortopediskt Magasin, Box 89, 273 22 Tomelilla, 0417-310 26, fax 0417-312 61. e-post: borje@ohlsson-reklam.se Hemsida: www.ortopedisktmagasin.se Hemsida SOF: www.ortopedi.se Manuskript och annonser skickas till redaktionsadressen ovan.

Prenumeration (ej SOIF) SOF:s kansli, Tuna Industriväg 4, 153 30 Järna, tel.

08-550 390 50, fax 08-550 104 09, epost sofkansli@ortopedi.se.

Prenumeration: 4 nr 150:– per år för medlemmar. Övriga 200:– per år.

Annonspriser: Omslag sista sida Omslag, insida Helsida Halvsida Mindre annonser

16 300:– 14 700:– 13 400:– 11 000:– 35:-/sp.mm.

Bokning senast fyra veckor innan respektive utgivning. Lämning av annonsmaterial senast två veckor innan respektive utgivning. Rabatt 10% vid bokning av fyra annonser samtidigt.

Upplaga: 2.000 ex.

Tryck: Centraltryckeriet, Ystad, 2008. Nr 1.

I rampljuset. Läs mer på sid. 22. OMSLAG: Börje Ohlsson.

Medarbetare i detta nr: Olle Svensson, olle.svensson@orthop.umu.se Börje Ohlsson, borje@ohlsson-reklam,se Åke Johansson, ake.johansson@ds.se Patrick Överli, patrick.overli@movement.se Eva Jacobson, eva.jacobson@pfizer.com Karin Andersson, karin.andersson02@hsf.gotland.se Richard Frobell, richard.frobell@skane.se Anders Wykman, anders.wykman@lthalland.se Anna Agrell, anna.agrell@vll.se Martin Ålund, martin.alund@lio.se Ylva Hägglund, ylva.hagglund@olmed.se Cecilia Rogmark, cecilia.rogmark@skane.se Ilka Kamrad, ilka.kamrad@skane.se Åke Karlbom, ake.karlbom@hsf.gotland.se Lars-Magnus Jansson, lm@lmj.se Tore Dalén, tore.dalen@gmail.com

LEDAREN – Pengar luktar inte

5

DEN OSYNLIGA HANDE – Dansen kring guldkalven

6

GARANTIOPERATIONER? – Enkät med de privata

10

ORTHO CENTER – “vi plockar inga russin”

13

PRIVAT ELLER INTE? – Gemenskap, sämre ekonomi

16

UNIKT SAMARBETE – Movement i Halmstad

17

INDUSTRIRÅDGIVAREN – Har inte bytt sida

20

PRIVATORTOPEDEN – Jagar när han vill

22

ENTREPRENÖREN – Tror inte på fusk

26

SOIF-KRÖNIKAN – Dags för Orto 2008

28

PRIVATPRAKTIK – Dröm, eller mardröm?

30

KORSBANDSSKADA – Ska den opereras?

34

UTMÄRKELSE – Det handlar om Neer Award

37

HALMSTAD NÄSTA – En ortopedisk vecka

38

NOTERAT – Recension m.m.

41

SK-KURSER – Läs och lär!

42

SOF-HÖRNAN – Fotmöte i Sundsvall

44

CAD CAM – I stället för avgjutning?

48

NEKROLOG – Bo Klasson

51

KVINNLIGA ORTOPEDER – Årsmöte med sedvanligt bad 52 AAOS – Svensk succé

54

DEN SURE ÖVERLÄKAREN – Dags för comeback?

58 KÅSERI – Festligt på hospitalet

61

VINSPALTEN – Fältskärn som vinmakare

62

N

ledaren

Pecunia non olet - pengar luktar inte

Olle Svensson.

Hur ska vi ha det med privatortopedin? Handlar det bara om att tid är pengar? Är det inte dags att börja bedöma vårdkvaliteten också?

N

är den romerske kejsaren VESPASIANUS införde en urinskatt vid de offentliga toaletterna, förebrådde hans son, TITUS, honom. Kejsaren tog raskt upp ett mynt ur togan och kunde konstatera att det inte luktade, trots källan. Men även om de inte luktar har pengar, eller rättare sagt bristen på pengar, kommit i förgrunden när det gäller debatten om hälsovården.

Gamle MARX hade rätt: pengarna styr. Men trots att flertalet länder spenderar mellan 5-15% av BNP på sjukvården, verkar det inte räcka och kommer heller aldrig att göra det.

Det beror på att det inte finns någon marknad: den som konsumerar betalar sällan direkt själv, och behoven är som bekant oändliga. Även om förhållandena i västvärlden är förhållandevis idylliska i jämförelse med tredje världen finns det många hjärtskärande missförhållanden i Sverige.

Och värre kommer det att bli.

Den grå revolutionen står för dörren: när de stora barnkullarna efter andra världskriget kommer upp i mogen ålder. Samtidigt är ju pensionssystemet skakigt och magra år väntar bakom knuten.

Det finns också en utbredd uppfattning bland politiker åtminstone bland dem som befinner sig på molnfri höjd - att den svenska sjukvården

är ineffektiv och förstelnad. I en utredning från finansdepartementet 2005, ”Iakttagelser om landstingen”, sparade man inte på krutet, utan framhöll en rad missförhållanden, som inte är obekanta för någon av oss. Det går att hålla med i mycket, men samtidigt kan man notera att författarna undviker att gå in på detaljer. Kritiken är ofta principiell och svepande. I internationella jämförelser är Sverige sällan i toppen, men heller inte i botten.

Politiker vilseledda?

Det är uppenbart att ledande politiker och tjänstemän är vana att bli vilseledda av engagerade personer i vårdsvängen, så man har lärt sig att sila snacket och misstro i princip alla som kommer med mössan i hand. Starka politiska krafter verkar för skrotning av landstingen och privatisering av sjukvården. Man kan fråga sig vad man ska ha i stället. Försäkringssystem är nödvändiga. Få personer kan täcka de kostnader som en svår sjukdom/skada innebär. Man kan jämföra med USA där en stor del av befolkningen inte har någon sjukförsäkring, även om the Gubernator Schwartzenegger försöker genomföra det i Kalifornien. Oavsett om försäkringsbolag är privata eller offentliga drar de med sig en enorm byråkrati. Privatprak-

tiserande läkare i USA får tillbringa en stor del av sin tid med korrespondens med försäkringstjänstemän för att få tillstånd att vidta den ena eller andra åtgärden. Privatisering sätter snurr på hjulen, och ger säkerligen en bättre vård i många fall, men eftersom ett privat företag måste tjäna pengar inriktas verksamheten naturligt på det lönsamma och lätta.

Och tyvärr är större delen av våra patienter inte lönsamma: ur ett strikt ekonomiskt perspektiv skulle väl en hel del kardiologi, olycksfallskirurgi, infektion och elektiv ortopedi betala sig. Resten är motiverad enbart av humanitära skäl.

Småskaligt

Ortopedi är väl med undantag av tandläkeri kanske den kirurgiska verksamhet som bäst lämpar sig för småskalig verksamhet. Men eftersom en stor del av ortopedin inte kan drivas utan stora kringresurser, samt att ersättningsnivåerna på ett påtagligt sätt styr åtgärderna, är det inte i ett helhetsperspektiv rimligt att släppa marknaden helt fri - speciellt eftersom det ju inte finns någon marknad.

Kvalitetsaspekter, utbildning och patientsäkerhet är också nödvändiga; det innebär dyr byråkrati. Den måste räknas in också i den privata verksamheten. Under åren har vi

gravt eftersatt de långsiktiga investeringarna i utbildning och kvalitetskontroll. Här har SOF en nyckelroll. Håller vi inte rent gör någon annan det åt oss. En arbetsgrupp inom SOF för kvalitets- och patientsäkerhetsfrågor håller på att formeras i samarbete med Patientförsäkringen.

Den arbetsgruppen med stöd av våra starka kvalitetsregister blir ryggraden i verksamheten.

Hur är det då med vårdgarantin, bra eller dålig? Den har varit en katalysator. Utan vårdgarantin - trots dess oönskade effekter där vården ofta inte erbjuds på lika villkor - hade de omstruktureringar som skett under senare år aldrig inträffat. Om inte annat har den visat att ortopedin är underfinansierad jämfört med många andra specialiteter, och det finns nu en mycket bättre förståelse för horisontell prioritering.

Här har vi allt att vinna på att arbeta proaktivt. Vad som krävs är ett nytt ersättningssystemen för offentligt finansierad sjukvård, vilket inkluderar den största delen av den privata verksamheten.

Det är inte bara antalet åtgärder som måste räknas, utan även resultatet. Det är bara professionerna som kan rigga det.

Gärna privatortopedi, men det måste ske på lika villkor. ■ Olle Svensson

Dansen kring guldkalven eller den osynliga handen Alla hälsoekonomiska styrsystem är ransoneringssystem. Kvantitet är viktigare än kvalitet. Men också kostnader för forskning, utbildning och utveckling negligeras. På sikt är det rent marknadsekonomiska tänkandet förödande för sjukvården - och för patienterna.

D

Av Olle Svensson, Umeå

et första man gör när man fått reda på att man har njurcancer—när man slutat gråta—är att googla fram kidney cancer.

Det andra man gör är att förvånas över det stora antalet mirakulösa mediciner och behandlingar som finns på marknaden. Det tredje är att förfäras över att de många av de mest spektakulära terapierna inte finns i den offentliga sjukvården. Denna diskrepans mellan vad som är möjligt och vad som är tillängligt är kanske lika frapperande inom ortopedin som onkologin, trots att flertalet ortopediska indikationer är högst relativa—och nästan helt relaterade till smärta och livskvalitet - hur ont man ska ha snarare än livhanken.

Här finns det ju inga gränser: behoven är oändliga. Incidensen av olika elektiva kirurgiska ingrepp mellan olika länder och regioner varierar vida mer än vad man skulle kunna förklara med biologiska faktorer. För att inte chikanera någon ortopedkollega kan man nämna exempelvis incidensen av åderbråcksoperationer som varierar med en faktor 10 mellan Västerbotten och Norrbotten. Vilka tror ni är mest åderbräckta?

(Rätt svar är, naturligtivis, norrbottningarne.)

gerar inte. Prissättningen är ett enormt kraftigt styrmedel, även eller kanske speciellt inom medicinen. Ett exempel är att när man ökade ersättningen för intravenös regional blockad, så fick denna i och för sig förträffliga metod ett enormt uppsving bland privatpraktiker, men inte bland sjukhusläkare. Pengarna är mer kraftfulla styrmedel än både riktlinjer och evidens.

Skrotad behandling - när ersättningen ändrades

I en vacker, kontrollerad studie visade IAN GOLDIE att röntgenstrålning inte hade någon smärtstillande effekt på ospecifika värktillstånd.

För både kontrollerna och interventionsgruppen tände man lampan som markerade strålfältet, och satte igång fläkten; bara interventionsgruppen fick strålning. Båda grupperna angav dock en markant subjektiv förbättring. Men ändrades praxis på grund av studien?

Knappast.

Men nästan över en natt, när ersättningssystemet ändrades, skrotades behandlingen.

Marknad som inte finns

Pengarna styr

Privata, exempelvis, plastikkirurgiska lådor, är säkert mer kostnadseffektiva än sjukhusbundna plastikkirurgiska kliniker, delvis beroende på att de erbjuder olika tjänster, men också på incitament och det lilla företagets möjligheter att renodla och rationalisera. Och privata företag måste med naturnödvändighet tjäna pengar: kapitalism utan konkurs är som kristendom utan helvete—det fun-

6

Titeln på denna essä alluderar, som OM:s bildade läsekrets säkerligen redan anat, inte på extremitetskirurgi, utan på ADAM SMITHS berömda bok, The Wealth of Nations, där han beskriver de mekanismer som reglerar handel och marknad: snöd egennytta och skär egoism. Det bygger på att det finns konkurrens, att de enskilda aktörerna håller tummen i ögat på varandra och i görligaste mån neutraliserar avarter. Men

som tidigare framhållits är hälso- och sjukvård ingen reell marknad, som exempelvis bygg- och bilindustrin.

Som alla vet förekommer det även där en hel del fiffel. Så snart en bransch kan, menar Adam Smith, försöker den skapa karteller och trissa upp priserna.

Ransoneringssystem kräver byråkrati

Alla hälsoekonomiska styrsystem är ransoneringssystem. Därför krävs det en ganska omfattande kontroll och byråkrati. Se exempelvis på DRG-systemet som tagit decennier att utveckla på basen av omfattande mätningar. Idag har köparna av sjukvård i Sverige inga kvalitetskrav, det enda som räknas är antalet besök/operationer: vad patienten har för nytta av åtgärderna verkar inte vara så intressant. Här finns det enorma potentialer att förbättra och utveckla vården. Det gäller i lika hög grad privat som offentlig sjukvård, men kvalitetsaspekterna måste in i ersättningssystemet. Det saknas nästan helt idag.

Mer än bara vård i ersättningen

Av större vikt, framförallt på lite längre sikt, är att ersättningen av sjukvård måste inkludera kostnader för forskning, utbildning och utveckling. Det tar cirka tio år att utbilda en beslutskompetent kirurg, och den kliniska forskningen ligger som bekant för fäfot.

Ersättningen för sjukhus med FoU-åtaganden måste därför ligga på en högre nivå än renodlade produktionsenheter.

Annars blir det ju inte någon ny personal utbildad.

ORTOPEDISKT MAGASIN 1/08

ORTOPEDISKT MAGASIN 1/08

7

Kanske dags att snegla på USA nu, där en bra utbildningsverksamhet är en förutsättning för federala bidrag.

Och att göra fel, är det dyraste man kan göra.

Dags att snegla på - USA

Man bör också snegla på det amerikanska systemet, där federala bidrag endast utgår till de sjukhus som fyller vissa specificerade krav på en bra utbildning. Det är ju inte förvånande att ett slimmat team med bara specialister som behandlar utvalda fall, kan hålla en helt annan produktivitet än en koloss till universitetssjukhus med ett helt annat pa-

8

tientpanorama.

Man kan tycka vad man vill om privatisering och vårdgaranti, men det som nu händer inom ortopedin hade inte hänt om det inte tillkommit nya incitament. Om vi tar vara på det positiva och innovativa i den nya situationen, kommer de nya finansieringssystemen att bidra till att utveckla behandlingen för patienter med sjukdomar och skador i rörelseorganen.

Om vi är passiva, riskerar vi att utveckling och forskning kommer på ■ undantag.

Olle Svensson är professor och verksamhetschef på Norrlands Universitetssjukhus, Umeå och ordförande i SOF

Referenser Invisible hand. http://en.wikipedia.org/wiki/Invisible_hand Goldie I, Rosengren B, Moberg E, Hedelin E. Evaluation of radiation treatment of painful conditions of the locomotor system. A double blind study.

Acta Radiol Ther Phys Biol. 1970 Aug;9(4):311-22

ORTOPEDISKT MAGASIN 1/08

4UBCJM UJMMWBSP $5J jS WlSU ยบBHHTLFQQ JOPN LOjPSUPTFS GzS MJHBNFOUTLBEPS %FO ยนOOT J FO NjOHE PMJLB VU GzSBOEFO CFSPFOEF Ql BLUJWJ UFUTOJWl EFTTVUPN ยนOOT EFO ClEF TPN TUBOEBSEQSPEVLU PDI GzS NlUUCFTUjMMOJOH %FO BCTPMVU GSjNTUB GzSEFMFO NFE $5J jS BUU BOWjOEBSFO LBO VUGzSB EF ยบFTUB TQPSUFS PDI BLUJWJUFUFS Ql zOTLBU TjUU NFE TUBCJMJUFU J GPLVT

$5J PSUPTFSOB jS VQQTLBUUBEF BW FMJU JESPUUTNjO PDI JESPUUTMjLBSF zWFS IFMB WjSMEFO 0SUPTFO TJUUFS Ql QMBUT UBDL WBSF FO QFSGPSFSBE TJMJLPOQPMTUSJOH &O ยบFYJCFM NBOTDIFUU LSJOH WBEFO NJOTLBS SPUBUJPOTLSBGUFO ZUUFSMJHBSF PDI EF HKVUOB LBOUFSOB HBSBOUFSBS FO CSB QBTTGPSN $5J PSUPTFS IBS FO VUNjSLU TVTQFOTJPO WJMLFU jS FUU BW TLjMFO UJMM BUU $5J WBSJU MFEBOEF JOPN CSBOTDIFO EF TFOBTUF lSFO

4UFBENBO )BXLJOT TUVEJFO &O TUVEJF BW QSPGFTTJPOFMMB VUGzSTlLBSF NFE GSjNSF LPSTCBOETTLBEB WJTBEF BUU TLJElLBSF VUBO PSUPT MzQUF HlOHFS TUzSSF SJTL BUU ESBCCBT BW FO LOjTLBEB jO VUGzSTlLBSF NFE FO $5J LOjPSUPT 4UVEJF $BXMFZ 18 'VODUJPOBM ,OFF #SBDJOH GPS 4LJJOH " 3FWJFX PG 'BDUPST "GGFDUJOH #SBDF $IJPTF 5PQ "DVUF $BSF 5SBVNB 3FIBCJMJUBUJPO

4UVEJF $BXMFZ 18 ,OFF #SBDJOH 4DJFODF PG 1TZDIPMPHZ *O ,OFF -JHBNFOU 3FIBCJMJUBUJPO $IBQUFS $IVSDIJMM -JWJOHTUPO /FX :PSL eOTLBS EV SBQQPSUFO J TJO IFMIFU NBJMB JOGP!PTTVS DPN

7JE GSlHPS LPOUBLUB eTTVS /PSEJD "# XXX PTTVS DPN eTTVS jS FUU JOUFSOBUJPOFMMU GzSFUBH Ql EFO PSUPQFEJTLB NBSLOBEFO 7J MjHHFS FO TUPS EFM BW WlS PNTjUUOJOH Ql GPSTLOJOH PDI VUWFDLMJOH PDI IBS GzS OjSWBSBOEF SFHJTUSFSBEF QBUFOU 7lS NJTTJPO jS BUU VUWFDLMB PDI UJMMIBOEBIlMMB MzTOJOHBS JOPN PSUPQFEJ TPN GzSCjUUSBS NjOOJTLPST MJW ยฏ-JGF 8JUIPVU -JNJUBUJPOTยฏ WlSU NPUUP PDI MFETUKjSOB ย

ORTOPEDISKT MAGASIN 1/08

Finns det resultatgaranti hos privatortopederna?

Ortopediskt Magasin ställde ett antal frågor till våra privata kliniker om höftledsartroplastik. Glädjande nog svarade nästan alla, och därför kan vi nu presentera den här intressanta sammanställningen.

N

är man köper en bil från Volvo eller SAAB får man ISOcertifierade produkter och garanti, man är som konsument skyddad av konsumentköpslag.

Om man anlitar en snickare gäller konsumenttjänstlag.

Vad gäller för sjukvården?

Vad står i avtalen?

Inom landstingen kommer returerna åter in i samma system, märks de egentligen av?

De syns senare i olika register, men kostnaden ligger redan på förra årets bokslut.

Det får ju aldrig bli fel någonstans men det händer ibland. Var slutar ansvaret för patienten?

Vi frågade vad som trots allt skulle hända om något gick galet när man opererar privat. Vi fick olika svar och det känns som om tanken med garanti är rätt ny.

Framgång och effektivitet

Vi ville också veta vad man tror är de främsta faktorerna till framgång vad gäller effektivitet. Många landsting har tagit efter idéer vad gäller att tänka i produktionstermer och flöden. Fungerar systemen oavsett var de tillämpas? Vad tror de privata aktörerna fungerar bättre hos dem?

Tack till er som svarat!

För att ställa några av dessa frågor satte redaktionen samman en enkät. För att det

10

Våra frågor om primär höftledsartroplastik 1. Ungefär hur många primära höftproteser opereras per år hos er?

2. Hur lång är väntetiden hos er mellan beslut om operation och op?

3. Procentuellt hur stor del av patienterna kommer från: a) Privat betalning/ privat sjukförsäkring? b) Vårdgaranti c) Fritt vårdval d)Annat, -vad?

4. Sedan hur länge rapporterar ni till höftplastikregistret / höftprotesdispensären?

5. Hur väljer ni implantat?

6. Gäller vanlig konsumentköpslag som garanterar ny vara (ny operation, revision) eller pengarna tillbaka vid komplikation t. ex. lossning inom tre år?

7. Vad anser ni är den främsta faktorn som gör er mer kostnadseffektiva än landstingsdriven sjukvård?

skulle bli hanterligt valde vi ut dem som rapporterar till svenska höftregistret och som fanns med i rapporten 2006.

Vi valde att endast fråga om primära höftartroplastiker fastän många enheter också

har stor övrig verksamhet.

Totalt sju enkäter skickades ut och nådde fram. Alla svar finns här intill.

Enheterna har svarat olika utförligt på olika frågor och presenteras här i sin origi-

nalform.

En fråga som man kanske borde haft med är om det bedrivs undervisning på de olika sjukhusen men den frågan får vi ta i ett annat nummer.

Tack till er som svarat! ■

ORTOPEDISKT MAGASIN 1/08

“Väntetiden är aldrig längre än några månader” Lars Carlsson, OrthoCenter i Göteborg: 1. Cirka 100 artroplastiker per år för närvarande, något fler höfter än knän. Liten andel armbåge och axel. Kapacitet cirkaa 250 per år och med nytt avtal med Värmland beräknas produktionen för 2008 bli cirka 200.

Björn Waldebäck, Ortopediska huset:

Olof Lundin, Perago ortopedklinik: 1. Ungefär 20 höftplastiker per år.

1. 450 st/år 2. Väntetid: Egentligen ingen om patienten vill bli opererad snabbt, i praktiken ca en månad.

3. För närvarande kommer 100% av våra artroplastikpatienter från privata försäkringar eller privat betalande patienter.

4. Vi rapporterar till registren sedan starten av vår nya verksamhet 2007.

5. Beroende på resultat från nationella register och litteraturdata. Vi använder bara implantat med de bästa resultaten.

6. Skulle ett implantat vara defekt och orsaka omoperation (vilket vi ännu ej upplevt) skulle detta naturligtvis vara en garantiåtgärd. Komplikationer orsakade av biologiska orsaker ersätts ej.

7.Vi är mycket erfarna kirurger som bedriver klinisk verksamhet fem dagar varje vecka. Inget administrativt arbete under “kontorstid”. All dagtid ägnas således åt patienterna.

Vi har mycket korta beslutsvägar, ingen byråkrati. Vi tar alla beslut vid patientbesöket, inga onödiga återbesök.

Samma doktor ser patienterna hela tiden, från mottagningsbesök till operation och återbesök. Vår organisation är slimmad, ingen överflödig personal. Samtidigt är alla medvetna om att verksamheten måste uttnyttjas maximalt för att vi skall gå runt ekonomiskt, det gör att all personal är mycket flexibel. Vi har inga strykningar på operationsavdelningen, all op-tid utnyttjas maximalt.

Erfarna operatörer som har nisch-områden med superspecialisering gör att operationerna går snabbt, detta tillsammans med att vi utvecklat minimal invasiv kirurgi medför en snabb rehabilitering för patienterna.

2. ca 2- 4 veckor 3. 2007 kom 50% av patenterna från SLL och 50% utomläns.

Vi har mycket få privata patienter.

4. I registret är bara att kolla i många år. Till höftdispensären fr.o.m. 2007.

5. Implantat väljs mot bakgrund av resultat i registret och kostnad.

6. Fr.o.m. 2008 kommer avtal att skrivas där komplikationshantering ingår inom en tidsperiod. Tidigare har SLL-avtalet varit grundavtalet (enl konsumentköplag finns ju bl. a. ångervecka, men jag förstod parallellen).

7. Logistik och rollfördelningen mellan arbetstagarna.

Patrick Överli, Movement: 1.100 per år 2007.

2. Cirka två månader.

Vi har optimerade vårdprogram och nära kontakt med sjukgymnaster för att så snabbt som möjligt rehabilitera patienterna, vilket innebär korta vårdtider, som regel 3-4 dagar för protespatienter.

Ansvarig operatör finns alltid tillgänglig dygnet runt om så krävs.

Vi har en direkt koppling mellan vårt arbete och ekonomiskt utfall. Detta innebär att vi är mycket kostnadsmedvetna, samtidigt som vi sporras av en högre produktion.

Våra patienter betraktas som viktiga kunder som skall behandlas så snabbt och effektivt som möjligt, en syn som inte alltid finns i offentlig vård. Vi gör allt för att underlätta praktiskt och mentalt för att patienterna skall bli bra.

Vår tanke är att nöjda kunder är vår bästa marknadsföring.

ORTOPEDISKT MAGASIN 1/08

3. Privat betalning/privat sjukförsäkring? 5%, vårdgaranti 80%, fritt val 15% 4.

Höftplastikregistret 2002, dispensären 2006.

5.Bland de som går bäst i registren.

6. Nej. 7. Liten enhet där personalen är samtrimmad.

2. Väntetiden mellan beslut och operation är 0.

D.v.s. vi planerar in vilken dag pat enten kan och vi kan direkt.

3. Alla patienter via privat betalning eller privat sjukförsäkring.

4. Rapporterar till registret sedan vi startade kliniken, början -07.

5. Avseende cementfri eller cementerad protes: Väljer implantat och typ av fixation efter patientens ålder, aktivitetsgrad och benkvalitet.

Avseende fabrikat helt efter operatörens preferens.

6. I tillämpliga fall resoneras detta om på ett vettigt sätt. Det har ännu inte varit aktuellt.

7. Korta beslutsvägar.

Mindre organisation. Ingen väntetid för patienten.

“Antalet klienter varierar mellan 20-450 /klinik” 11

Erik B Mathiesen, Elisabethsjukhuset, Uppsala:

Ingemar Gladh, Stockholms Specialistvård AB: 1. 300-350st

1. Cirka 150-175 primära höftproteser per år.

2. 4-6 veckor.

2. Normalt cirka 6-12 veckor.

3. Cirka 40% från gemensam väntelista med Akademiska Sjuhuset /Enköpings Lasarett enligt avtal med Uppsala läns landsting (I detta avtal ingår även primära knäledsartroplastiker).

Cirka 40% vårdgaranti/fritt vårdval från Stockholms Läns Landsting (det går ej att skilja på vårdgaranti/fritt vårdval då man inte håller vårdgarantitiden inom SLL. Enstaka – cirka 2% - privata eller privat sjukförsäkring.

Resterande cirka 18% fritt vårdval/vårdgaranti från övriga landsting.

4. Sedan slutet av -90 talet (vet ej exakt – före min tid), till en början enstaka patienter. 1999 opererades 21 patienter enligt höftregistret. Höftdispensären sedan 2007.

3. Privat betalning/privat sjukförsäkring? 1% Vårdgaranti + fritt vårdval 25-30%. Annat, -vad? Eget landsting direkt och som underleverantör till annat sjukhus i landstinget.

4. Sedan start 8år sedan/1år.

5. Från höftregistrets resultat/pris.

6. Normalt inte, men vårt senaste avtal med ett landsting ger en form av garanti.

7. Logistik, snabba byten, tidig operationsstart, kostnadsmedveten personal.

5. Efter behov och erfarenhet.

Två cementerade system som kompletterar varandra väl Exeter och Lubinus SP2 - som båda är väldokumenterade i höftregistret.

Som komplement två ocementerade implantat som också är väldokumenterade (CLS och Corail).

6. För privatbetalande/försäkringspatienter? Fritt vårdval eller alla? Är detta en praxis som tillämpas av något landstingsdrivet sjukhus gentemot beställaren vid t.ex. tidig lossning, luxation eller postoperativ djup infektion?

En intressant tanke - förutsatt att kostnaden för kända risker är inbakad i ersättningen.

M.a.o. - den som har flera tidiga komplikationer än ett genomsnitt i riket förlorar pengar och den som har färre komplikationer tjänar extra kulor. Möjligen ett effektivt instrument för beställaren att driva kvalitetsarbetet.

Jag förmodar dock att man ganska snart skulle hamna i svåra gränsdragningsfrågor t ex med tanke på benägenhet att revidera snabbt eller hellre sega på det hela med konservativa medel, så som sluten reposition eller långvarig antibiotikabehandling, till man passerat den magiska tidsgränsen.

Enkäten har utformats och genomförts av redaktionen för Ortopediskt Magasin

7. Effektiv planering - logistik och patientflöden - och stor kontinuitet i arbetet (ingen joucomp).

Få händer och relativt stora volymer per operatör. Ingen ”störande akutverksamhet” som sliter sönder en tight planering.

Denna modell finns ju även i landstingsdrivna enheter och fungerar utmärkt (t ex Södersjukhuset i Stockholm).

12

ORTOPEDISKT MAGASIN 1/08

Trötta på offentlig byråkrati startade ortopederna Lasse Regnér, Ulf Nordenson och Lasse Carlsson tillsammans med Leif Swärd nya Ortho Center.

Ortho Center: “Vi plockar inga russin” På nystartade Ortho center i Göteborg förnekar man bestämt att man ”plockar russinen ur kakan” och bara tar lätta fall. Det är reglerat i avtalen med uppdragsgivarna vilka patienter man får behandla.

E

tt stenkast från Sahlgrenska Universitetssjukhuset ligger nya Ortho Center på krönet av Arvid Wallgrens backe och med den ståtliga Annedalskyrkan som närmsta granne. Skärper man blicken skymtar Slottskogen i bakgrunden. Ortho Center är det senaste tillskottet av privata ortopedkliniker och öppnade så sent som januari 2008 med artistuppträdande av folkkära Galenskaparna.

Man har ljusa, rymliga lokaler med vita och duvblå väggar. Det skulle lätt kunna tas för ett arkitektkontor - om det inte var för personalens sjukhuskläder.

ORTOPEDISKT MAGASIN 1/08

Av Börje Ohlsson, Tomelilla

ULF THÖRNKVIST, ortoped och VD sedan årsskiftet, tar emot i uppknäppt skjorta och jeans. Han föreslår en pratstund innan vi går runt och tittar på de cirka fyrahundra kvadratmeter stora lokalerna.

Liksom alla som jobbar här har han ett förflutet inom landstingsvården. Han var verksamhetschef på ortopediska kliniken i Karlstad.

Trött på byråkrati och långsamma beslutsvägar känns nya jobbet som en vinstlott efter många års landstingstjänst.

Landstingsbyråkratin är ett argument som ofta förs fram när man pratar med

privatortopederna.

- Här har vi en platt organisation och korta beslutsvägar. Vi bestämmer själva vad som ska köpas in. Det är en av de stora fördelarna med att jobba privat. Vi rår oss själva, säger han.

Vi slår oss ner i lunchrummet, där alla verkar mötas. Den skarpa vintersolen lyser genom de stora perspektivfönstren. Det är avslappnat och hjärtlig stämning. Den riktiga ”operationsstressen” verkar inte riktigt ha infunnit sig. I väntrummet, med snygga designmöbler, sitter ännu bara ett par patienter. ULF NORDENSON, axelspecialist och

13

en av de fyra delägarna, slår sig ner. I ägarkonstellationen i övrigt ingår ortopeden och idrottsskadespecialisten LEIF SWÄRD, LASSE REGNÉR och LASSE CARLSON. De två sistnämnda är specialister på arthrosproblem och proteskirurgi. Samtliga fyra har lång erfarenhet av landstingsvården och jobbat på Sahlgrenska universitetssjukhus.

Att OM skulle göra ett reportage om Ortho Center var närmast en tillfällighet. På senaste SOF-mötet i Umeå berättade Ulf Thörnqvist att han blivit ”headhuntad”, som det heter på nysvenska, till det privata.

Och eftersom redaktionen just bestämt att vi skulle ta upp den privata ortopedin, passade det som hand i handske.

Då visste vi inte mer än så om Ulfs planer. Han var väldigt hemlighetsfull.

Bakom Ortho Center står ett vårdbolag med det internationellt klingande namnet Global Health Partner. Som visserligen är noterat på den engelska börsen och bedriver verksamhet i England, men som hittills har varit mest inriktat på Sverige.

Högt lagd ribba

Global Health Partner startades 2006 av entreprenören PER BÅTELSON, sedan han hoppat av VD-posten för vårdjätten Capio, som han också var pappa till en gång. Den långsiktiga planen nu är att i samarbete med intresserade specialistläkare bygga upp en kedja av små specialistkliniker runt om i Europa.

Ambitionerna är det inget fel på. I en tidningsintervju säger Per Båtelson att man ska ha kliniker i världsklass.

Det är i det skenet man ska se Ortho Center. Ribban är med andra ord högt lagd.

Global Health Partner riktar in sig på fyra områden: ortopedi, ryggkirurgi och ryggbehandling, obesitaskirurgi och -behandling samt dentalkirurgi och protetik.

I Högsbo, några kilometer bort, ligger ryggkliniken Got-

14

VD Ulf Thörnkvist hälsar på en nyopererad patient. Han är ortopeden från Karlstad som lämnat operationsbordet för att utveckla det privata konceptet Ortho Center.

henburg Spine Center där man gör större ortopediska ingrepp och har vårdavdelningar för inneliggande fall.

Stockholm Spine Center, som startade år 2000, ingår också i gruppen.

Planerar för 4 000 operationer om året

Här på Ortho Center handlar det enbart om dagkirurgi.

Lättare fall.

-När båda operationssalarna är klara kommer vi att kunna göra omkring 4 000 operationer per år om allt flyter på som det ska. På Spinecentret i Högsbo gör man 1314 operationer i veckan, säger Ulf Nordenson.

Byggnaden som ursprungligen uppfördes i början av sextiotalet är ombyggd för sitt nya ändamål och topputrustad i alla avseenden, bl a magnetkamera.

-Det är alltid skönt att ha funktionella och riktiga lokaler. Tidigare fick vi t. ex. dela röntgen med Carlanderska, säger Ulf Nordenson.

Så småningom ska här också bli en komplett rehabavdelning i bottenplanet med sjukgymnaster.

Fotbollens Svennis på väggen

En fotbollsintresserad journalist tycker naturligtvis att

Leif Swärd, ortoped med extrauppdrag som lagläkare för engelska fotbollslandslaget.

de inramade fotbollströjorna på väggarna är ett roligt inredningsgrepp. Ett arv från den gamla IFK-kliniken, idrottsmottagning, som startades av Leif Swärd.

En av tröjorna är man extra mallig över, det är en gåva av Sven Göran ”Svennis” Eriksson, med namnteckning på.

Svennis var för övrigt en gång tränare för stans stolthet ”Blåvitt” (IFK Göteborg) innan större uppgifter lockade i fotbollsvärlden, bl. a. engelska fotbollslandslaget.

Här har vi ytterligare en koppling till Ortho Center Leif Swärd.

Den värmlandsfödde ortopeden Swärd blev kvar som Englands landslagsläkare när kompisen Svennis fick sparken och italienaren CAPELLO så småningom tog över.

Svennis tröja får bilda bakgrund när vi ska ta ”doktorsbilden” på Lasse Regnér, Ulf Nordenson och Lasse Carlsson. En bild på Leif Svärd får anstå tills han dyker upp från senaste landslagsuppdraget i helgen.

England- Schweiz, 2-1 på Wembley.

Ortho Center får sina patienter från främst två håll: dels försäkringsbolagen och dels från landstinget genom

ORTOPEDISKT MAGASIN 1/08

När båda operationssalarna är i gång klarar man 4 000 operationer om året.

det normala upphandlingsförfarandet.

-Vi har avtal med olika landsting, bl. a. Västra Götaland, för höft- och knäoperationer.

Just nu håller vi på och förhandlar med mitt gamla hemlandsting Värmland, säger Ulf Thörnqvist.

Försäkringspatienter ny grupp

Det är helt normalt och ytterst vanligt numera, intressantare är då försäkringsgruppen, som antyder att det håller på att hända något nytt i Sverige.

I tider med långa köer och landsting med ekonomiska problem växer gruppen ”försäkringskunderna”.

Framgångsrika företag vill ha sina anställda på jobbet och inte hemma i sängen. En både rationell och rimlig tanke.

- Patienterna ringer sitt försäkringsbolag som bokar tid hos oss. Det är väldigt smidigt. Just har vi ungefär lika många patienter från vardera lägret.

I Ulf Thörnqvists VD-jobb ingår inte bara de vanliga direktörssysslorna med ekonomi och administration.

En tyngre och mycket viktigare uppgift är att utveckla konceptet. Att identifiera behov och erbjuda vårdlösningar. Det vill säga hjälpa ortopeder med entreprenörshjärtan (viktig egenskap) att

ORTOPEDISKT MAGASIN 1/08

starta liknande specialistenheter.

-Det handlar om allt från rådgivning till att erbjuda finansiella lösningar.

Gott samarbete med gamla kollegor

En fråga som ofta kommer upp är hur man samarbetar med den offentliga sjukvården, om det finns problem, stängda dörrar. Eller om allt är frid och fröjd?

Både Ulf Thörnqvist och Ulf Nordenson säger att man har det bästa samarbetet med landstingssjukvården. Ändå kan man inte komma ifrån att det finns barriärer, inte kollegor emellan men ”tjänstemässigt”.

-Jag var tvungen att sluta på Sahlgrenska när jag började här, men det är inga ”hard feelings”.

För att understryka det goda samarbetsklimatet berättar han att hans forskningshandledare är professor JON KARLSSON på Sahlgrenska.

-Allt vi gör rapporteras i god ordning till de kvalitetsregister som finns - de nationella höft- och knäregistret, tillägger han.

Sjukhusortopeder rycker in hos privata

Det här typiska svar från de privatortopeder som vi talat med. Alla säger att man har

det ”bästa samarbetet” med den offentliga vården.

I Halland har till och med sjukvårdspolitikerna gått med på att ortopederna på lasarettet får rycka in hos privata Movement när man behöver hjälp - och vice versa.

Säkert en strategin som vinner i längden.

På Ortho Center tycker man heller inte att talet om att ”plockar russinet ur kakan” är sant. De ser närmast förvånade ut när jag ställer frågan.

-Det står helt klart i avtalen med våra uppdragsgivare vad vi ska göra och inte göra. Det är viktigt att det inte råder några oklarheter på den punkten, säger regelexperten Ulf Thörnqvist.

Ulf tycker inte att frågan om ”lätta” och ”svåra” patientfall känns riktigt relevant.

-Det är klart definierat i våra avtal, och får vi t ex en ASA3-patient, så kan vi/får vi inte behandla henne. Då hänvisar vi henne till den allmänna landstingsvården. -Vi har inte resurserna att ta hand om alla fall helt enkelt. Man gör det man är bra på och skickad för.

Bättre vård med koncentration

Ulf Nordenson säger under snabblunchen med pasta och nyttiga bönor och grönt att sjukvården mer borde koncentrera specialiteterna till vissa centra.

-Då blir doktorerna , ja hela teamet, skickligare och riskerna för fel och komplikationer minskar.

Ett av de stora problem inom dagens ortopedi (och annan verksamhet också) är att akutvården, i vissa situationer, kan ställa hela den planerade ortopedin på huvudet.

Frågan inställer sig naturligtvis om det kan vara en uppgift för hugade ortopeder hos Global Health Partner?

-Inte som vårt koncept är upplagt nu, i varje fall, säger Ulf Thörnqvist.

Men han är inte främmande för själva tanken på högspecialiserade, effektiva akutsjukhus.

-Jag skulle mycket väl kunna tänka mej att även den delen skulle kunna drivas rationellt och som en specialitet. Men det är en sak för politikerna, säger han.

Mycket av vårddiskussionen handlar om ansvar, vilket ansvar man tar för bot och behandling och vad som händer om något går snett?

I den offentliga sjukvården ligger det inbyggt i hela begreppet offentlig vård att man är skyldig att inom rimlig tid rätta till det som blivit fel.

Men är det alldeles givet för de privata aktörerna? Finns det något ”bäst före datum” är den raka frågan. Svaret från Ulf Thörnqvist kommer prompt och tveklöst.

-Vi tar det fulla ansvaret för alla våra patienter. Något annat kan vi inte göra. Det är vår affärsidé att nöjda kunder/patienter kommer tillbaka. Det vore närmast självmord att agera annorlunda.

Att Ulf Thörnqvist är en varm anhängare av privatvård är självklart annars skulle han inte befinna sig där han är nu, men han hyllar den svenska modellen och inte den man har i USA. -Jag tycker det är en bra modell som vi har i Sverige med en offentligt finansierad sjukvård. Men det behöver inte nödvändigtvis innebära att driften ska vara offentlig, den kan mycket väl vara privat.■ Börje Ohlsson är redaktör för Ortopediskt Magasin

15

Privatpraktikern som återvände till landstinget:

Skön gemenskap - men sämre ekonomi Privatpraktik eller offentlig vård? Artikelförfattaren har gjort en tur- och returresa - och upptäckt för- och nackdelar med båda.

E

Av Åke Johansson, Danderyd

fter nära 15 år, varav drygt 10 år som specialist på det stora universitetssjukhuset söder om Stockholm, svarade jag på lockrop från en ny värld.

En kollega hade lämnat kliniken ett par år tidigare för att bygga upp en privat enhet för höft- och knäartroplastiker.

Det hade börjat fungera fint, verksamheten rullade på och när operationsvolymerna ökade behövdes lämplig förstärkning.

lilla ”protesfabriken”.

Av olika skäl beslutades emellertid efter några år att stänga den vårdavdelning, som ju var en absolut förutsättning för vår verksamhet.

Enheten var plötsligt historia och även om det fanns utrymme för annan verksamhet var jag sen evigheter så ”insnöad” på ledplastiker att jag hade svårt att tänka mig att sadla om.

Ett erbjudande dök upp från offentligheten i form av Danderyds sjukhus, som jag i stort sett tidigare bara kände till som appendektomioffer på 70-talet. En ny arbetsplats igen, med verksamhet som i stort liknar den som jag en gång lämnade, men på bara dryga halvtimmens cykelavstånd.

Trött på nattpass

Jag hade börjat tröttna på långa resor till arbetet och jourverksamheten hade blivit alltmer frustrerande med huvudsaklig sysselsättning att mitt i natten vaska fram obefintliga vårdplatser åt akuta sjuklingar.

Jag sade således upp mig och hamnade i en delvis ny värld.

Den dagliga kliniska verksamheten var välbekant med mottagning, operation och avdelningsronder, med den lilla skillnaden att mina patienter verkligen var bara ”mina” dygnet runt. Även om man som kolleger förstås täcker upp för varandra vid behov var läkarkontinuiteten för patienten närmast 100procentig från första besöket till efterkontrollerna.

Man undrade förstås hur man skulle klara sig utan de regelbundet återkommande kompveckorna, men upptäckte rätt snabbt att dessa med råge uppvägdes av ute-

16

Samarbetets glädje

Åke Johansson.

blivna journätter och dito helger.

Den stora skillnaden på den nya arbetsplatsen var de korta beslutsvägarna. Ville vi förändra något diskuterades det direkt med VD. Vi ställde krav på moderniserade operationsresurser och efter en kort tids grunnande gavs klartecken för bygget av en ny, närmast kompromisslös

artroplastiksal med superventilation.

Rollfördelningen var praktisk och bekväm enligt konceptet ”sköt ni ert så sköter vi vårt”. På kontoret ägnade man sig åt administration och ekonomi, själva skötte vi patienterna.

När verksamheten var som allra störst opererades runt 700 patienter årligen i den

Återupptäckte glädjen med ha ett stort trevligt gäng med Erik Severin. goda kamrater runt sig, hur mycket man kan lära sig på en röntgenrond och inte minst hur kul det faktiskt kan vara att stå tillsammans med någon likasinnad en halv dag och revidera en höft eller ett knä.

Tyvärr förefaller vårdplatstillgången däremot inte ha blivit bättre genom åren.

Ekonomin? Tja, det kanske inte är huvudskälet till att återvända till offentlighetens ■ ljus! Åke Johansson är överläkare i ortopedi vid Danderyds sjukhus

ORTOPEDISKT MAGASIN 1/08

S

Det privata alternativet Movement startades 2001 av ortopederna Mats Örjes och Patrick Överli tillsammans med anestesiläkaren Per Gustafsson.

Movement:

Unikt samarbete med Länssjukhuset Ett fritt flöde av läkare och sköterskor och annan personal mellan det privata initiativet och landstinget - det låter för bra för att vara sant, men är verklighet i Halmstad.

S

edan flytten till nya lokaler på sjukhusområdet i Halmstad november 2004, då vi var sammanlagt fem anställda, har mycket hänt. I dag är vi 43 anställda varav fem ortopeder och en narkosläkare.

Redan från starten gjorde vi protesoperationer, men hade då ingen egen vårdavdelning, utan fick köpa vårdplatser.

ORTOPEDISKT MAGASIN 1/08

Av Patrick Överli, Halmstad

För att optimera flödet och förbättra kvalitén i vårdkedjan öppnades en vårdavdelning våren 2006. På vårdavdelningen finns plats för 20 patienter varav fyra platser är anpassade för övervakning första postoperativa dygnet.

Vårdavdelningens filosofi bygger på patientens delaktighet i rehabiliteringen och

att lyfta fram det friska. I och med att patienterna är uppe och går operationsdagen har vi nu i snitt vårdtider på fyra dygn för höft- och knäartroplastiker.

En annan viktig del i rehabiliteringen är den dagliga träningen, där måltiderna fyller en viktig funktion, då alla patienter gångtränar till och från

dagrummet där alla måltider intas. Maten lagas i eget restaurangkök av husmor MAY. I takt med ett ökat inflöde av patienter har vi ökat nyttjandegraden av de två befintliga operationssalarna. För att kunna möta den ökande efterfrågan från våra uppdragsgivare beslutade vi att under slutet av 2007 bygga ytterli-

17

…17

Under 2007 utfördes 2000 operationer, över 200 atroplastiker och resten öppenvårdsingrepp. Operationssköterskan Monica Persson undersöker en patient.

gare en operationssal med laminärt luftflöde, anpassad för proteskirurgi.

personal fritt får arbeta på bägge arbetsplatserna, vilket även inbegriper läkarna. Ett annat exempel är att vi får ta del av Länssjukhusets i Halmstad resurser. Detta samarbete är vi mycket stolta och glada över.

Brist på läkare och sköterskor

Under 2007 utfördes 2 000 operationer varav 320 var slutenvårdsingrepp, huvudsakligen artroplastiker, resterande var öppenvårdsingrepp, bland annat 120 korsabandsoperationer. Under 2008 kommer antalet operationer att öka då den nya operationssalen är i drift.

Med den ökande expansionen, har vi haft behov av ytterligare personal. En svårighet i Sverige är att rekrytera ortopedläkare då det råder stor brist på dessa i hela landet, framförallt på läkare med subspecialisering. En annan personalkategori som det råder brist på är operationssköterskor. I dagsläget är vi trots detta i stort sett fullbemannade, men med en sal till i drift söker vi ytterligare en eller två ortopeder.

En farhåga vi har haft är att ett privat sjukhus lätt kan bli isolerat från den offentliga vården. Movements ambition har sedan starten 2001 varit att finnas som ett komple-

18

Nära samarbete och goda relationer

Sjuksköterskan Lotta Bengtsson med en nyopererad patient.

Mats Örjes och Martina Melander i receptionen.

ment till den offentliga vården. Denna ambition blev verklighet då vi 2007 skrev ett unikt samarbetsavtal med Länssjukhuset i Halmstad.

Avtalet innebär bland annat att vi skall samarbeta i personalfrågor, utbildning och ortopedins utveckling i Halland. Ett exempel är att all

För att ett privat alternativ skall kunna fungera krävs vårdavtal. Movement har nu tre avtal med landstinget Halland och ett med Västra Götaland. Över 50% av våra patienter är utomlänspatienter. Vi har en mycket god relation med våra uppdragsgivare och ett nära samarbete med Landstinget Halland, som även är våra hyresvärdar.

För att driva avancerad sjukvård i privat regi är det viktigt att man arbetar seriöst och öppet redovisar sina resultat och sitt arbetssätt. Vi deltar i alla nationella kvalitetsregister och bjuder kontinuerligt in verksamhetsföreträdare från andra kliniker.

På detta sätt kan vi öppet visa vår verksamhet och skapa en dialog kring handläggandet av patienterna med mål att skapa en säker vårdkedja. I

ORTOPEDISKT MAGASIN 1/08

Movements patienter kommer främst från hemlandstinget Halland och Västra Götaland, men också från andra landsting, som den här kvinnan med fotproblem från Malmö. T.h: Siw Nilsson, ekonomisekreterare.

och med detta undviks många missförstånd. För att öka kompetensen i verksamheten inbjuds kontinuerligt externa subspecialiserade läkare i t.ex. artroskopisk kirurgi eller axelkirurgi.

Detta ökar dels vår egen kompetens och dels får vi hjälp med operationer som annars inte skulle kunna utföras hos oss.

En stor del av handläggandet av ortopedipatienter innefattar röntgen. Ett problem i nuläget är att röntgenbilder levereras i olika digitala format vilket försvårar handläggandet.

För att förbättra detta har vi startat ett projekt tillsammans med det finska företaget Mawell och G4it. Mawell har utvecklat ett webbaserat system där alla röntgenbilder

ORTOPEDISKT MAGASIN 1/08

som kommer till oss läggs in på vår egen server, kopplade till vårt journalhanteringssystem, Kliniken. Även artroskopibilder och bilder tagna med digitalkamera hanteras på samma sätt i DICOM format.

För att förbättra servicen för patienterna vid mottagningsbesök och efter operation kommer vi under 2008 att bygga en egen digital röntgenavdelning och därefter införskaffa en MR-kamera.

Halmstads ortopedklinik kommer att vara värd för 2008 års ortopedivecka. Vi har av verksamhetschef ANDERS WYKMAN blivit inbjudna att medverka i delar av programmet.

På tisdagen kommer Movement att stå som värd för en instruktionskurs i korsband-

skirurgi med dubbel bundleteknik. Livekirurgi och föreläsningar kommer att genomföras i våra egna lokaler. Fakulteten består av professorerna TORSTEN WREDMARK, JON KARLSSON och JÜRI KAR-

TUS .

I samband med detta kommer vi att ha öppet hus ■ för alla intresserade.

Patrick Överli är överläkare i ortopedi och VD för Movement Medical

19

En ortoped i industrin:

Jag har inte bytt sida!

Har jag bytt sida?

Nej, jag, Eva Jacobson, är fortfarande i första hand läkare, men jag använder mina kunskaper och mitt nätverk i ett nytt sammanhang. En för mig viktig uppgift idag är att vara en länk mellan läkemedelsindustrin och sjukvården.

I

dag behövs vi läkare inom industrin mer än någonsin, då det så nödvändiga samarbetet mellan verksamheterna lätt etableras med medicinska kunskapsförtecken.

Jag har förmånen att arbeta på världens största läkemedelsföretag Pfizer, som satsar miljarder dollar varje år på läkemedelsutveckling. Något som inte kan ske om man inte har ett intimt och förtroendefullt samarbete med den medicinska professionen ute i den kliniska vardagen.

Otänkbar ortopedvardag utan industrin

Vad man inte vet som vanlig doktor är hur enormt många idéer som skrotas under vägen fram till en färdig produkt, och hur lång tid det tar från ”ax till limpa”. Och hur mycket allt detta egentligen kostar.

Läkemedelsutvecklingen är ju oerhört viktig för att vi ska kunna utföra vårt dagliga arbete på kliniken – hur skulle vardagen te sig utan antibiotika, lågmolekylära hepariner, NSAIDs och andra ortopediskt närliggande preparat?

Ja, man kan ju förresten undra över vad en ortoped gör i läkemedelsindustrin; så många läkemedel har väl de flesta ortopeder inte koll på? Men det var jag som ”åkte på” att sitta i läkemedelskommittéen och sköta en del andra adminstrativa ståhej när det begav sig en gång på ortopedkliniken på S:t Görans sjukhus i Stockholm. Att få ha varit med om Artokliniken från början var också oerhört lärorikt (och kul!) – vi blev där alla mer eller mindre tvungna att lära oss IT tidigare än de flesta.

Efter Artrokliniken blev det några år som verksamhetschef, affärsområdeschef och så småningom en avhandling.

Att inte tycka administration är jobbigt

20

ORTOPEDISKT MAGASIN 1/08

Vad vore sjukvården utan sina piller?

är en förutsättning för arbetet inom läkemedelsindustrin. Mycket mail blir det och många SOPar (standard operating procedures) måste följas. Rapporter ska skrivas och det är ”deadlines” och ”meetings” mest hela tiden. Närmast dagligen har jag kontakt med kollegor på Pfizer både i Europa och USA; man får snabbt ett internationellt nätverk som komplement till det svenska.

Svensk läkemedelsforskning innovativ

Genom den omorganisation som Pfizer genomförde våren 2007, där den konventionella säljstyrkan kraftigt reducerades, har det blivit än mer viktigt för oss läkare på företaget att ha täta kontakter med sjukvården. För kontakt måste vi ha – det blir ju inga nya spännande preparat om vi inte samverkar.

Svensk läkemedelsforskning har varit, och är innovativ. Många goda idéer har kommit från enskilda läkare i sjukvården och Pfizer ger idag ekonomiskt stöd till bra projekt som drivs självständigt

ORTOPEDISKT MAGASIN 1/08

ute på olika kliniker i Sverige. Givetvis kontrollerade och transparanta projekt underkastade alla de regler för detta som finns idag.

Detta utöver de reguljära kliniska prövningar som företaget hanterar. Där är regelverket om möjligt än mer omfattande. Innan man 1986 lyckades framställa syntetiskt tillväxthormon i Sverige mixade man hypofyser till en soppa för bristiga patienter. Och några år senare kom det fortfarande svenskproducerade lågmolekylära heparinet fram ur några rör på forskningslabbet. Samma produkt som än idag används och fortfarande utvecklas.

Det stora testet på vanliga patienter

Många nya spännande preparat finns också runt kröken. Hela tiden startar nya kliniska prövningar av nya preparat som kanske blir framtidens läkemedel.

Ett alltmer vanligt inslag är även att läkemedelsindustrin är delaktig i upp-

följningen av hur nya mediciner fungerar i den kliniska vardagen; när läkemedlet är godkänt för allmänt bruk börjar ju egentligen den stora testen på alla ”vanliga” patienter.

Ett exempel på detta är det i år 20 års jubilerande kvalitetsregistret av patienter som behandlas med tillväxthormonet Genotropin. Där finns idag drygt 62 000 patienter från alla håll i världen registrerade.

Att läsa på och fylla på sina kunskaper med nya rön är något som de flesta ortopeder bara drömmer om; och hinns det med blir det på fritiden… inom läkemedelsindustrin är det ett självklart tjänsteuppdrag, liksom att delta i olika utbildningsaktiviteter.

För att inte helt tappa kontakten med patienterna jobbar jag kliniskt två dagar varje månad, vilket uppmuntras av Pfizer.

Jag har inte bytt sida, däremot fått möj■ lighet till andra perspektiv.

Eva Jacobson är medicinsk rådgivare på Pfizer AB

21

Privatläkarna:

Vi kan kapa köerna - om vi bara får...

Hos Praktikertjänst betonar man entreprenörskap och småskalighet. Ett vårdens ICA och Konsum i ett, skulle man lite tillspetsat kunna säga. Ortopeden Torsten Adalberth på Läkarhuset Ellenbogen i Malmö är i det här avseendet en typisk representant.

D

Av Börje Ohlsson, Tomelilla

et finns drygt 2 000 privatläkare i Sverige, 800 av dem är anställda i Praktikertjänst.

Man är anställd, men samtidigt egen företagare med krav på att verksamheten ska gå ihop - och helst lite till. Föreställningen att privatläkarna skär guld verkar vara en utbredd föreställning. Och i debatten kan man ibland få intryck av att privatvården har vind i seglen. Men ingetdera är sant. Ska man tala om vind handlar det möjligen om en pust. Landstingsvården är en jätte i jämförelse med det privata - 86 procent offentliganställda läkare mot 14 procent privata. Och ser man till ekonomin så är - åtminstone de enskilda privatläkarnas villkor kringskurna och villkorade av de avtal man har landstingen.

Typisk representant

Ortopeden TORSTEN ADALBERTH på Läkarhuset Ellenbogen i Malmö är i det här avseendet en typisk representant för privatläkarna. Formellt juridiskt är han anställd i Praktikertjänst, men praktiskt sett verkar han fungera som vilken småföretagare som helst. Han är sin egen

22

Torsten Adalberth har fin utsikt över centrala Malmö från sina ljusa arbetslokaler.

chef med lönsamhetskrav och totalansvar för drift och personal. Det betyder också medicinskt ansvarig. Han har tre anställda, två operationsköterskor och en mottagningssekreterare.

Det är med andra ord en välutrustad, klinik med reception, läkarexpedition, två undersökningsrum och en operationssal med steriliseringsrum.

-Det är en missuppfattning

att vi har bra betalt, men vi är effektiva! Därför tjänar vi bra. Vi har också ett hämmande regelverk, säger han innan jag ens hunnit ställa frågan.

Han är väl medveten om dis-

ORTOPEDISKT MAGASIN 1/08

kussionen om privatortopederna.

-Jag sysslar med knän, fötter och händer. Titthålskirurgi på knän med lokalbedövning är min specialitet. Jag gör arton operationer i veckan.

Det är vida mer än vad man hinner med på sjukhusen, hävdar han. Detta sagt som ett bevis på effektivitet och rationalitet. Han har två operationsdagar i veckan, resten är mottagning.

500 operationer 2007

Under 2007 gjorde han nära 500 operationer, nästan hälften avsåg knäartroskopi, tekniskt komplicerade ingrepp med lokalbedövning. Cirka femton procent av operationerna handlade om hallux valgus.

-Jag har avtal med landstinget om ett visst antal konsultinsatser per år. Varje åtgärd är prissatt på kronan. För en hallux valgus får jag till exempel 3 600 kronor.

-När jag har nått ”taket”, och det har jag som regel gjort i november, sjunker ersättningen till ungefär hälften.

Det tycker han är fel och, ur ett vidare perspektiv, oekonomiskt. Orsaken till ersättningsminskningen kan man anta är att uppdragsgivaren, landstinget, vill ha kontroll över kostnadsutvecklingen.

Remitterade i majoritet

Den alldeles övervägande delen av patienterna är remitterade från öppenvården, distriktsläkare eller sjukgymnast. Att få komma till Torsten Adalberth helt privat och betala ur egen ficka måste nästan vara ett mirakel att döma av det inspelade meddelandet på mottagningens telefonsvarare.

Behovet av ortopediska tjänster tycks outtömligt. För avtalspatienterna är målet att få ett första möte med doktorn inom tre månader. Eventuella operativa insatser ska sedan ske inom ytterligare tre månader.

ORTOPEDISKT MAGASIN 1/08

-Det sker också med god marginal. Vi pratar om en till två månader för att få komma för undersökning. Om det inte handlar om förtur, så sker operation inom ytterligare högst två månader, säger han.

Delar kostnaderna

Det är fredag eftermiddag, Läkarhuset Ellenbogen med de övriga tjugotalet specialisterna, verkar ha tagit helg.

Det är lugnt och stilla. Ortopedkollegan JAN L ERICSÄTER slinker förbi och hälsar innan han försvinner hem till Falsterbo och helgens vinprovning. Ericsäter och Adalberth är de enda ortopederna på läkarhuset och delar operationslokaler och viss utrustning för att hålla nere kostnaderna.

-Som du ser styr jag min vardag själv. Vill jag ha en ledig fredag avgör jag det själv.

Det är en av fördelarna med att vara privat.

Friheten och frånvaron av onödig byråkrati är vanliga argument för att bli privatläkare. Begreppet entreprenör framhålls ofta både som motiv och något sorts bevis på effektivitet. Praktikertjänst har det som ett tungt argument på sin hemsida, och Torsten Adalberth använder det också när han beskriver sin verksamhet.

Missförstådda och dåligt betalda...

Nackdelen med att vara privat verkar mest handla om att man känner sig missförstådda, sedda över axeln och har för lite betalt.

Därom råder det högst delade meningar. Det är naturligtvis heller inte förvånande att de vi talat med tycker att det bör vara mer av privat sjukvård i landet. Där finns också stöd från regeringshåll som ända sedan maktskiftet vill få in fler småföretagare i vården.

Mer privat blir det nog men utvecklingen går inte småföretagarnas väg - snarare handlar det om stora vinstdrivande vårdbolag i olika samverkansformer.

Regeringen vill också återin-

föra den fria etableringsrätten för läkarna. När det gäller det senare verkar EU ha annan uppfattning, av konkurrensskäl och vill tvärtom begränsa och omintetgöra privatläkarnas möjligheter att t ex sälja praktiken när vill gå i pension. Förslaget har haft en förlamande inverkan på viljan att göra investeringar för de som närmar sig pensionsåldern (mer om det på annan plats).

När vi på tidningen bad Privata Ortopeders Förenings ordförande ULF ANDÉN, Göteborg, berätta om de privatas situation fick vi förslaget att kontakta Torsten Adalberth i stället.

Veteran som privatpraktiker

Mest kanske beroende på att han tyckte Adalberth varit med längre och hade större erfarenhet av privat och offentlig anställning. Torsten Adalberth gick för elva år sedan, efter femton år som läkare på ortopeden i Helsingborg, över till det privata. Han fick en förfrågan om att öppna praktik på Ellenbogens läkarhus i Malmö. Då var han rejält trött på förhållandena på sina gamla arbetsplats.

-Jag fick inte utlopp för min kreativitet och vilja att rationalisera verksamheten. Jag kände mig instängd, säger utan omsvep.

Han säger vad tycker, är lättsam och avspänd. En spänstig man i femtioårsåldern, som åkt flera Vasalopp. Det är inget fel på självförtroendet.

Det märks på honom att det här är ett ämne som ligger varmt om hjärtat. Det är ingen tvekan om var han står någonstans i debatten.

Häromdagen höll han ett föredrag för ortopederna på Universitetssjukhuset i Malmö, MAS och beskrev öppet sin verksamhet. Avklätt och in i minsta detalj.

-Jag redovisade till och med vad jag tjänade och hur min taxa ser ut. Det är inget att hymla med. Det uppskattades också.

-Det är för stora barriärer

mellan det privata och det offentliga. Det måste vi ändra på. För samhällets - och patienternas - bästa, deklarerar han.

-Tveklöst skulle samhället tjäna stora pengar på att lägga över mer av sjukvården på privata entreprenörer. Lägg ut det som går!

Det är en tes som alla privatortopeder vi talat med hävdar med emfas.

Hur är det med russinen?

Det är här talet om ”russinen” i kakan kommer in. Från privathåll hävdar man att det är feltänkt, orationellt eller allmänt ”snack” . Man hänvisar till avtal med olika huvudmän om vad de får och inte får göra. Rationalitetsoch effektivitetstanken finns hela tiden med i de privatas resonemang.

Det låter både logiskt och riktigt, det som Torsten Adalberth hävdar.

-Mina lokaler skulle man kunna använda oftare. Jag har både personal och operationsutrymme tillgängligt.

Man skulle kunna ta hit ett par doktorer från MAS och beta av ”köerna” om man vill. Det har jag också föreslagit.

-Men jag har inte fått något gehör. Än. Kanske man ska tillägga. Men jag tycker att reaktionen på min ”föreläsning” var positiv.

Provverksamhet?

-Tanken var att starta en provverksamhet under en begränsad tid för att få något konkret att visa upp för politikerna.

Och det handlar inte om några stora pengar. En halv miljon skulle räcka för att driva en regelbunden ”kömottagning” med jourkomplediga doktorer från landstinget. Nu åker de til Norge istället. Det vore bättre att få behålla produktionskapaciteten i Skåne.

En droppe i havet, sett ur sjukhuset synvinkel, menar han. Å andra sidan tycker han att ”tunga” fall, som reumatiker och diabetiker, där sjukhusen förfogar över välfungerande

23

team, och där det i många fall handlar om superspecialister, bör ligga kvar inom den offentliga sjukvården. Tveklöst också akutvården. Men mycket av den ”lätta ortopedin” skulle det finnas stora samhällsvinster i att lägga på privata aktörer.

varm och glad åt gesten. Sådant hände aldrig på ”sjukhustiden”.

Detta sagt för att beskriva atmosfären på mottagningen och hur han ser på patientrollen.

I näringslivet brukar det framhållas att man alltid ska vara tillgänglig för sina kunder, inte minst i denna digitaliserade värld har det nästan blivit en plåga. Det är väl ännu inget tungt argument inom sjukvården, men Torsten Adalberth tycker det.

-Mina patienter kan nå mig när som helst. De nyopererade får till och med mina privatnummer. Det har hänt att någon har ringt mig under en helg, och varit orolig för något. Det inte ofta, men det händer, och det är en trygghet som mina patienter ska känna.

Fuskare ska inte få styra

Riskerna för missbruk är minimala, och det finns fungerande kontrollsystem för huvudmännen, menar Torsten Adalberth. Väl medveten om den senaste tidens larm om fuskande privatläkare.

-Det är inget argument för mindre privatvård. Några ytterst få fuskare ska inte förstöra för alla ärliga.

Kvalitet är alltid svårt att mäta.

Om en doktorn är bättre eller sämre är nästan omöjligt att säga och patienterna kan inte skilja på en trevlig och skicklig doktor.

Såvida det inte handlar om uppenbara missgrepp, menar Adalberth.

-Vi är anslutna till något som kallas ”KvalPrak”, privatläkarnas kvalitetssäkringssystem och Praktikertjänst eget kvalitetssäkringssystem,Qal, som ger en feedback på hur vi ligger till i olika avseenden.

Men han menar att det bästa måttet på kvalitet är det naturliga ”filtret” när det gäller privat verksamhet - nöjda kunder/patienter.

-Skulle distriktsläkarna inte vara nöjda med mig eller patienterna klagar så slutar man komma. Så är det bara.

Med den skriande brist på ortopedspecialister som råder och en vårdsektor som knäar under trycket torde nog den risken var minimal. Det ska nog mycket till för att en privatortoped som Torsten Adalberth ska stå utan jobb en dag.

Det tillstår han också.

Kontakten med patienterna, det personliga mötet öga mot öga, tillhör ljuspunkterna i arbetsvardagen.

-Även om kakan som patienten kan ha med sig är fet och dryper av honung blir man

24

Datorn styr upp vardagen

Att styra sin vardag och lägga upp arbetet själv tillhör privatortopedens självklara och uppskattade rätt. Och Torsten Adalberth, som är teknikinriktad, insåg tidigt vikten av att utnyttja datorns möjligheter till en rationellare vardag.

Allt journalmaterial är lagt på data, från tidbokning till journalanteckningar, remisser och receptbeställning.

Varje patient kan han enkelt följa både bakåt och framåt i tiden, vad som gjorts och vad som ska göras.

-Det går snabbt, man glömmer inget, och jag kan enkelt gå tillbaka och se vad som tidigare gjorts med en viss patient, säger han.

-Jag lever definitivt ett rikare liv nu. Jag hinner mer än bara jobb. När du och jag är klara ska jag åka iväg och pyrscha vildsvin, säger han ■ leende.

(Kommentar: Pyrscha, jaktterm för smygjakt, för de sanna jägarna det enda rätta) Läkare under luppen, eller i alla fall operationslampan.

Börje Ohlsson är redaktör för Ortopediskt Magasin

ORTOPEDISKT MAGASIN 1/08

ORTOPEDISKT MAGASIN 1/08

25

I huvudet på en entreprenör Jan Hultin, privatpraktiserande ortoped i Skåne och tidigare aktiv i Privata Ortopeders Förening är anställd av Praktikertjänst och trivs med att jobba privat. När jag träffade Jan på fotmöte i Sundsvall i januari gick han med på att besvara några av de ”elaka” påståenden som florerar om privat verksamhet.

1. Hur länge har du jobbat privat?

-Jag är ansluten till försäkringen sedan 1986.

2. Varför?

-Det började hemma i villan med fritidspraktik och jag upptäckte att det var givande och uppskattat. Tanken på att lämna det stora sjukhuset blev allt starkare. Jag fick inte utlopp för idéer jag hade, dessutom märkte jag att jag hade en liten entrepenör inom mig.

3. Är det inte ensamt, saknar du inte röntgenronderna i kollegers sällskap?

-I början var det kanske lite ensamt. Jag har dock alltid arbetat tillsammans med andra kollegor från andra specialiteter.

4. Blir man inte lite akterseglad som privat ortoped, hur hänger du med?

-Tvärtom! Nu besöker jag ofta stora internationella kongresser. Tidigare var det de stora docenterna som fick åka.

Ville man åka fick man bekosta det själv med beskattade pengar.

-Dessutom prenumererar jag på 4-5 medicinska tidskrifter.

5. Hur många operationer hinner du på en dag? Hur ser en vecka ut?

-På en arbetsdag gör jag ex. en chevron, två artroskopier med meniskkirurgi, samt tre ytterligare op som hall.rig, hammartå, morton, CTS, tenolys, Dup, epicondylit etc.

-Jag arbetar ca fyra dagar i veckan från 08 – 16.30 (en timmes lunch och slutar tidigt på torsdagar). Jag får anpassa min verksamhet efter när jag når mitt ekonomiska tak. Kommer jag över får jag inte betalt och jag har ingen lust att arbeta gratis. Detta känns frustrerande.

Man vet att det finns ett stort behov, patienter går sjukskrivna men vi får inte arbeta... Ibland förstår jag mig inte på politiker. Nationalekonomiskt måste det

26

bli dyrare att göra på detta sätt.

6. Jag har alltid trott att man som privat opererar enklare hammartår och liktornar i kosmetiskt syfte på fullt friska patienter, är det sant?

-Nej. Självklart inte. Jag skulle aldrig operera en patient av kosmetiska skäl.

Då får de söka en plastikkirurg.

7. Är indikationerna desamma som i offentlig sjukvård? Ser du att det finns en risk för indikationsglidning när man får mer betalt om man opererar en patient än om man låter bli?

Finns någon kontroll vad gäller indikation/operation/debitering?

-Ja, vi är nog kanske lite mer måna om våra patienter. På det stora sjukhuset kan det nog bli så ibland att man behandlar t.ex. en klassisk morton med en positiv Mulders klick med att ge pat en pelott. Vi vet ju att det inte fungerar. “Besvärliga pat” tar vi hand om. På det stora huset vet man ju att dessa stackare vandrar mellan alla doktorer. Ingen vill op osv, eller hur? Som privat opererar man inte patienter som inte vill eller behöver kirurgi. Om man gör det får man ett dåligt rykte och då kan man ju inte fortsätta. Vad gäller kontroll och uppföljning har alla privata vårdgivare en kvalitetskontroll. Praktikertjänst gör också kvalitetskontroller.

8. Tror du att man som privat lättare ger efter för patienttjat om operation för att tillfredställa kundens önskan?

-Vi lyssnar nog bättre på patienterna och tar mer hand om dem. Nöjda patienter garanterar ju verksamheten. Inga patienter, ingen lön. På det stora sjukhuset får man ju lön vad som än händer.

Jag artroskoperar en patient med känd gonartros som har anmnes på t. ex. en inslagen menisk eller där en trasig me-

nisk är det stora problemet och artrosen underordnad.

9. Kan man nå större framgång med softad belysning i väntrummet, sötare syster och gratis kaffe?

-Det är klart att patienterna mår bättre i ett varmt vackert inrett väntrum med sköna fåtöljer och avslappnad musik istället för plaststolar i ett kalt väntrum.

Det är klart att det är bättre för turisten att åka i första klass på Thai om det inte kostar mer för den enskilde. Målet är ju det samma.

10. Vad händer om något går snett?

En Hallux valgus som blir en Hallux varus t.ex, opererar du om patienten gratis eller finns försäkringar för sån´t?

-Vid ev. komplikationer får patienten komma hit direkt även om det är på min lunch. Jag tar varken ut arvode från patienten eller landstinget. Vid en ev. infektion, tack och lov mycket sällsynta, gäller detsamma. Samma sak vid en ev. reop. om jag kan läggas till skuld. Vi har försäkringar som täcker detta. Är man ansluten till det allmänna gäller patientförsäkringen.

11. Har du märkt av vårdgarantin?

Har du fått mer eller mindre att göra? Beror din verksamhet av kösituationen?

-Ja. Ett flertal patienter slussas hit från såväl Skåne som andra landsting. Idag finns en ökad kösituation. Sedan jag började arbeta har jag aldrig haft mindre väntetid än 2-3 veckor. Idag är det tyvärr ca 3-4 månader till mottagningen. Vissa operationer såsom hallux valgus kan få vänta upp till ett år.

■ Tack, Jan Hultin!

Karin Andersson är specialistläkare på Visby lasarett

ORTOPEDISKT MAGASIN 1/08

Zimmer Hip Systems Different solutions - One philosophy Fracture Solutions

Cemented Primary Solutions Hybrid Solutions

MS 30 ZCA

MS 30 Multipol채rt huvud

MS 30 Trilogy/ TM cup

TRIPLE TAPER Reverse Hybrid Solutions CLS Uncemented Primary Solutions CLS Trilogy / TM cup

ZCA

Metal-on-Metal Solutions CLS Large Diameter Head Durom cup

Snart är det dags!

På Göteborg Convention Centre(Svenska Mässan) den 17-19 april under Ortopedteknik 2008 träffas större delen av den ortopedtekniska branschen igen. Sveriges Ortopedingenjörs Förening (SOIF), Sveriges Ortopedskomakares Förening (SOS) och Sveriges Ortopedtekniker förening (SOTF) bjuder in samtliga yrkeskategorier som finns på en ortopedteknisk avdelning.

Ä

gedigen mötesplats där många kan komma till tals och har möjlighet att fråga.

Det skall vara attraktivt både med bredd, dvs med flera ämnesområden och specifikt för en specialist. De senaste trenderna skall också finnas med.

Det man som enskild kan göra för att påverka framtidens konferenser är bl a att ta den tid det krävs vid avslutningen av årets konferens att fylla i utvärderingsformulär.

ven brukarorganisationer i Sverige och de danska och norska föreningarna och är inbjudna att delta. En gemensam programkommitté har arbetat fram ett vetenskapligt (och säkerligen en del ovetenskapligt) program som kommer att saxas i olika parallella sessioner med olika inriktning.

Stressdoktorn kommer

Programmets innehåll skall inspirera och ge fördjupade kunskaper i aktuella ämnen som berör ortopedteknik i stort.

Utav våra internationella föreläsare kommer GARY BEDARD, CO, som är en mycket erkänd materialspecialist särskilt inom plaster.

Vi kommer att få förmånen att lyssna till beteendevetaren TOMAS DANIELSSON, även känd som ”stressdoktorn”, som talar om smärta ur ett beteendevetenskapligt perspektiv.

Konferensen kommer att ge möjligheten att stärka de olika tvärvetenskapliga team som den ortopedtekniska personalen jobbar i.

En del av föredragen inriktas nämligen på att ge kunskap och engagemang till de yrkesgrupper som finns representerade i dessa team.

Hälsoekonomi

Hälsoekonomi, idrottsskador, smärta, sår/sårläknings-

28

Använd hemsidan och skicka förslag

mekanismer, barn och material/biomekanik/design, är bara några av de ämnesblock som kommer att vara med i det vetenskapliga programmet.

Vårt största engagemang

På lördagen är brukare inbjudna att besöka konferensen, såväl utställningen som föreläsningar. Delar av programmet kommer att inriktas mot brukarna med bl a föredrag om grunder i ortopedteknik och olika diagnoser. Även deras egna tankar kommer att beröras vilket borde intressera oss professionella inom branschen.

Hur skall vi utforma våra konferenser i framtiden för att passa alla aktörer inom ortopedtekniken?

Det är många intressenter runt omkring oss och nya yrkeskategorier kommer till som agerar på samma marknad. SOIF är ju en intresseförening vars största engagemang årligen ligger kring att ordna en bra konferens.

Det ligger i vårt eget intresse att det blir ett bra utbildningstillfälle för oss som är intresserade av ortopedteknik.

Lämna dina synpunkter!

Konferensen skall vara en

Kommer man inte att deltaga i år då man kanske måste vara hemma för att upprätthålla ordningen, går det att använda den nya hemsidan och därigenom skicka förslag på vad man vill kommande konferenser skall handla om. Skriver man en önskelista är det större chans att önskningarna faller in.

Alltid bra möten i Göteborg

Förutsättningarna är goda för en lyckad konferens i år.

Det är nästintill ett krav att det blir lyckat i och med att det Nordiska mötet 2009 kommer att äga rum på samma plats.

Göteborg förknippas med bra möten. Det är ett gott rykte som skall levas upp till! ■ SOIF Styrelsen

ORTOPEDISKT MAGASIN 1/08

ett stort steg framåt PROPRIO FOOT® gör gång i trappor och sluttningar till en helt ny upplevelse.

PROPRIO FOOT® är världens första intelligenta protesfot. Den uppfattar sin egen placering i tid och rum, bearbetar informationen och agerar på förändringar i terrängen. Protesfoten ger ökad markfri gång genom att automatiskt dorsalflektera under varje steg.

Med PROPRIO FOOT® får brukaren en balanserad och symmetrisk gång även i upp- och nerförslut och risken att snubbla är minimal. Gång i trappor och sluttningar blir garanterat en helt ny upplevelse för brukaren.

PROPRIO FOOT® – ytterligare ett steg mot ”Life Without Limitations”.

Össur är ett internationellt företag på den ortopediska marknaden.

Vi lägger en stor del av vår omsättning på forskning och utveckling och har för närvarande 211 registrerade patent.

Vår mission är att utveckla och tillhandahålla lösningar inom ortopedi som förbättrar människors liv. ”Life Without Limitations”, vårt motto och ledstjärna.

för mer information, kontakta össur nordic – info@ossur.com eller besök vår hemsida www.ossur.com.

Privatpraktik - dröm eller mardröm?

Hur går det egentligen till att bli privatpraktiker? Vilka för- och nackdelar finns det? Vad har man för kostnader?

Karin Andersson har ställt nyfikna frågor till Praktikertjänst och fått raka svar tillbaka.

Men än så länge har Karin inte bestämt sig - och kanske gör hon rätt i att vänta.

Utredningens slutliga förslag väntar vi nämligen fortfarande på.

S

Av Karin Andersson, Visby

keptikerna till privat driven vård menar att den privata sjukvården bara tar de enkla fallen, plockar russinen ur kakan och stjäl skattemedel från den offentliga sjukvården. De glider på indikationer och lämnar ingen garanti om något går snett. Eftersom det måste produceras en vinst till aktieägarna, hur kan då vården bli bättre? Å andra sidan menar de privata förespråkarna att landstingsdriven sjukvård har ett så lågt tempo att den inte är försvarbar. Det saknas alla former av incitament. Kraven på produktion och prestation är obefintliga och om budgeten går back skjuts det bara till mer skattemedel.

En hel del kolleger i landstingen leker ibland med tanken om att starta eget, eller i alla fall jobba privat.

Skär man guld med täljkniv i det privata, hur funkar det?

Så här gör du

För att kartlägga Svenska ortopeders möjligheter till att jobba privat tog jag kontakt med Praktikertjänst i Stockholm för att höra hur det fungerar i den privata svängen. Jag förknippade Praktikertjänst främst med tandläkeri, men även specialistläkare engageras i företaget. Jag fick med kort varsel träffa LARS HELLMAN, regionchef för östra Sverige som enbart jobbar inom hälsooch sjukvård med specialistetablering.

Eftersom jag är en vanlig landstingsanställd vet jag inte så mycket om de olika formerna för privat verksamhet och jag bad Lars förklara övergripande. Jag

30

ORTOPEDISKT MAGASIN 1/08

Faktaruta Etablering. Enskilda personer. Nationell taxa(lag om läkarvårdsersättning) med olika tak för ersättning beroende på produktion. Etableringen är personlig och kan ej överlåtas. Begränsat antal.

Vårdavtal. Landstingen tecknar avtal direkt med enskild läkare eller grupp av läkare eller vårdföretag och köper en viss mängd vård , ex ett antal höftprotesoperationer. I avtalet kan man reglera exakt vad som skall göras och av vem.

När den beslutade antalet höfter är gjorda är det slutproducerat.

Upphandling. Detta är den form som förespråkas av EU av konkurrensskäl.

Köparen/landstinget författar en kravspecifikation och flera firmor lägger anbud. I regel vinner den som har billigaste upphandlingen. Oftast finns tak på hur mycket som får produceras.

Auktorisation/fri etablering/vårdval införs inom flera landsting och berör primärvård. Företag auktoriseras och får sedan fritt etablera sig. Patienten har en slags motsvarighet till ”skolpeng” och väljer fritt vårdgivare.

I Stockholm diskuteras att ha en motsvarighet inom bland annat ortopedi där företag kan söka auktorisation för höft- och knäplastik och där patienten fritt får välja vårdgivare av de auktoriserade och där ersättningen för höftplastik är fast.

Turbulensen handlar om den första formen ”den fria etableringsrätten”. Egen etablering finns idag, men är begränsad till en person och det finns bara ett visst antal. Det tillskapas inga nya. En egen etablering, ex. en praktik, kan idag inte överlåtas på en annan person eller säljas.

Det innebärt.ex. att man inför pensionering inte är benägen att nyinvestera i ny utrustning Ersättningen från landstingen sker efter ett debiteringssystem, också kallat nationell taxa. Man får betalt per åtgärd Där finns olika tak för hur mycket man kan tjäna. Man får ”full” ersättning upp till en viss nivå, ”tak 1” och efter det en reducering av ersättningen till ”tak 2” Efter tak 2 får man enbart patientavgift för de besök /åtgärder man utför.

På förslag från regeringen fanns att tillåta fri etablering i större skala, men EU och EG-rätten tycker att överlåtandet strider mot den fria konkurrensen. Det är svårt för exempelvis en spansk läkare att ta över en svensk praktik. Därför ligger nu även de befintliga etableringarna i farozonen och det skapar oro bland privatpraktiker i dagsläget. En utredning är tillsatt och beslut väntas under hösten 2008. har också förstått att det råder viss turbulens i nuläget avseende den s.k. etableringsrätten. Våras det för den privata ortopeden? Men nyvunnen egenföretagaranda, borglig regering och allt?

Nja, inte för den privata ortopeden, men i dagsläget för den privata vårdcentralen. Flera landsting (Halland Stockholm och Västmanland ) har infört s.k.vårdval. Där kan läkare på vårdcentralen verka enligt Kundvalsmodellen, där patienten ”har med sig en summa pengar”. D.v.s. vårdcentralen får bara betalt för listade patienter och patientbesök.

Men det fungerar inte så för specialisterna.

50-plussare vill starta eget

Jag undrar vilka läkare som hör av sig till Praktikertjänst. Är det de som tröttnat på den offentliga vården? Lars berättar att den vanliga läkaren är en specialist i åldern 50+ som är rätt erfaren.

De har ofta hamnat med en del administration på kliniken, sektionschefskap eller andra uppgifter. Jourer sliter och man har lust att ägna sig åt mer opera-

ORTOPEDISKT MAGASIN 1/08

tiv klinisk patientnära verksamhet.

-Det får man hos oss, säger Lars, vi tar hand om administrationen. Vi hjälper till med avtal, löner, fakturering, IT, juridik m.m.

Av all vård som finns i Sverige är 9% privat, i Stockholm är andelen högre, ca 20%. Praktikertjänst har mest verksamhet i Stockholmsområdet, Skåne och Göteborg, i resten av Sverige är det glest med privat vård.

Så hur funkar det nu då om jag skulle ringa till dig om att få starta eget, frågar jag. Vad händer då?

-Vi sätter oss ner och jag lyssnar på din idé. Om den verkar bra kanske vi kommer överens om ett samarbete. Jag hjälper till att förhandla avtal med landstinget. Du blir anställd men din verksamhet är en resultatenhet bland många andra. Vi beräknar hur mycket månadslön du kan lyfta ut. Vi sköter övergripande administration och tar i genomsnitt 4% av din omsättning i ersättning.

-Det överskott som förhoppningsvis blir på mottagningen/resultatenheten stannar där och disponeras av dig(investeringar, utbildning, lön) .

Det låter lite med fyra procent?

-Ja, men det är många resultatenheter.

Omsättningen är runt 9 miljarder/år.

Om det går åt skogen då? Det kanske visar sig att jag är en alkoholiserad latmask?

-Ja, ibland går man på pumpen men det händer väldigt sällan.

Vilka konkurrenter finns?

-Capio, Carema, GHB m.fl., men där är man som läkare en vanlig anställd fast av ett privat företag istället för landstinget. Praktikertjänst är mer att likna med ett producentkooperativ.

Attityder och incitament avgörande

Vi pratar om vad som gör att det kan bli effektivare vård i egen regi och Lars tror att det handlar om både attityder och incitament. Det lönar sig ju att vara produktiv och alla inblandade känner för verksamheten. Han påpekar mycket riktigt att jag sitter och intervjuar honom kl 10 en vardagsförmiddag, om jag jobbade som egen skulle jag troligen inte välja den tiden. -Mina läkare vill inte träffa mig när de har som mest att göra utan jag är tillgänglig för dem när det passar deras verksamhet, kanske efter kl 18.

(Jag tänker tillbaks och minns mina fruktlösa försök att få tag i någon på landstingets ekonomienhet en vanlig fredag eftermiddag! Hopplöst!)

Indikationsglidning?

Lars är också tveksam till varför landstingen ska producera vården själva, de ska beställa, granska och följa upp.

Allt är ju ändå skattemedel, menar han.

Jag frågar om risken för indikationsglidning. Om man får 600 konor för ett mottagningsbesök och 6 000 för en operation kanske man lättare tar beslut om operation även om det är tveksam indikation. Lars ser förvånad ut.

-Tror du att det förekommer?

Han tror dock inte att indikationsglidning är hållbart, eftersom det egna företaget måste ha bra relationer. Dessutom tar man över redan befintliga remisser m.m. som är bedömda eller skrivna inom landstingsdriven vård.

Tack för informationen, jag har lärt mig en hel del.

-När kommer du?

Haha! Så lättvärvad är jag inte! Jag får komma så småningom - jag har nog några år kvar i landstinget! Jag väntar in min 50årsdag, sen ringer jag!

■ Karin Andersson är specialistläkare vid Visby lasarett

31

Wallis Posterior dynamic stabilization system

E

PERIENCE

Our long term experience is unique:

• 1987: first patient implanted • 14 years of published clinical experience • Proven biomechanical efficacy in flexion and extension

www.abbottspine.com / e-mail wallis@abbottspine.com 32

AURUM 1/02

Anatomica AB Stora Åvägen 25 436 34 Askim Tfn 031-748 89 00 Fax 031-2

A complete system for the cervical spine

M-skruven • Polyaxial skruv med patenterad EWS låsning • 30 % lägre profil än traditionella polyaxiala skruvar • Kan vinklas 62 0 • Självgängande med diameter på 3.5 mm • FDA godkänd • Svensktillverkad

C1-klon • Rigid och enkel fixation för C1-C2 fusioner • Lätt att sätta på plats • Fördelar trycket över en stor yta på C1 • ME-kopplingen gör det möjligt att koppla skruven till staget på ett enkelt sätt • FDA godkänd • Svensktillverkad

SAMARBETSPARTNERS / PRODUKTER ABBOTT SPINE: Fidji Lumbar Interbody Cages, Fidji Cervical Cages, Java Fixation System, Pathfinder, Traxis, Universal Clamp, Wallis BIOCOMPOSITE: Benersättning: Genex, Stimulan, Allogran, Little Grafter Kannulerad Resorberbar Skruv INNOMED och PRO-MED: Kirurgiska Instrument I.T.S: Sacral Rods, Radiusplattor MERETE: Korsbandsskruv, Femur/Acet borstar, Kameraskydd, Axelförband, Cementplugg, Acetabularnät SYNVASIVE: Sågblad PMT: Haloväst STACKHOUSE: Rökutsugsmaskiner SUMMIT: Cementblandningssystem ANATOMICA: Ihrman Frakturspik, Olerud Cervical, PF Lumbar, Sacral Platta, ALIF Platta AURUM 1/02

1-28 72 76 Mail info@anatomica.se www.anatomica.se www.anatomicaspine.com

33

Meningslöst operera främre korsbandsskada?

En främre korsbandsskadad knäled behöver rekonstrueras för att fungera i mer krävande aktiviteter - det har länge varit en etablerad sanning bland ortopeder. Nu ifrågasätts denna praxis kraftfullt i en ny avhandling.

A

Av Richard Frobell, Lund

vhandlingens huvudsyfte var att undersöka årlig förekomst samt tidiga konsekvenser av akut främre korsbandsskada i knäleden. En klinisk studie med slumpvis fördelning mellan kirurgisk rekonstruktion och icke-kirurgisk behandling, KANON-studien, designades och användes för ändamålet.

På kort sikt orsakar en obehandlad främre korsbandsskada vikningsepisoder och instabilitet. Dessa symptom kan i hög grad lindras av strukturerad rehabilitering, med eller utan tillägg av kirurgi.

På längre sikt drabbas varannan individ emellertid av artros (ledsvikt) oavsett kirurgisk eller icke-kirurgisk behandling.

Idag finns inga vetenskapliga resultat som stödjer att kirurgisk rekonstruktion av ett skadat främre korsband ger bättre resultat än andra behandlingsmetoder.

Trots det rekommenderas vanligen kirurgi som behandling, särskilt för unga aktiva individer.

Främre korsbandsskada endast del av problemet

Förutom tidigare kända skador på menisker och sidoledband visar avhandlingen att 60% av dessa knän även drabbas av frakturer och att i stort sett alla har benmärgsskador, s.k. lesioner.

Genom att använda ny magnetkamera teknik (MR) visar man även att benmärgslesionerna kvarstår i nästan 2/3

En alltför vanlig syn på fotbollsplanen - en spelare som vrider sig av smärta efter en smäll på knät ofta med en korsbandsskada som följd.

34

ORTOPEDISKT MAGASIN 1/08

av knäna ett år efter skada. Dessutom finner man en konstant förändring av ledbrosket i två olika regioner av knäleden ett år efter skada oavsett behandling.

Det förstörda främre korsbandet är således endast en del av ett större skadepanorama, vilket måhända delvis förklarar varför risken för knäartros är hög även efter behandling av det skadade ligamentet.

Förlängd läkning efter kirurgisk rekonstruktion?

Kirurgisk rekonstruktion, utförd inom tio veckor efter skada, var en oberoende riskfaktor för fördröjd reduktion av såväl ledsvullnad som benmärgslesioner och lokala förändringar i ledbrosket ett år efter skada. En möjlig slutsats är därför att individer med tidig rekonstruktion av främre korsbandet bör undvika idrott och fysiskt krävande aktiviteter under de första 12 månaderna efter skada.

Varannan främre korsbandsskada feldiagnosticerad

ACL-ruptur.

Den årliga förekomsten av främre korsbandsskador är nära tre gånger högre än tidigare känt, 81 per 100 000 individer i åldrarna 10–64 år. Ökningen beror sannolikt delvis på att varannan patient med främre korsbandsruptur, verifierad med MR-undersökning, inte upptäcktes vid den kliniska undersökningen på ortopedens akutmottagning. Det akuta omhändertagandet av dessa patienter bör således förbättras genom ändrade rutiner. Återgång i idrott återspeglar inte symptomfrihet

Fotbollsspelare som tidigare drabbats av knäskada rapporterar sämre knäfunktion än sina skadade lagkamrater, trots att de spelar fotboll på samma nivå. Eventuellt betyder det att dessa individer är aktiva i spel trots symptomgivande knäleder vilket kan bidra till ökad risk för framtida knäartros.

Evidensbaserad behandling kräver stora resurser

Randomiserade kontrollerade kliniska studier är de enda vedertagna vetenskapliga redskapen för att visa en behandlings effektivitet jämfört med placebobehandling eller annan etablerad behandling. Denna studiedesign är krävande och tidsödande, men är ett krav vid exempelvis introduktion av nya läkemedel.

Däremot föreligger inget liknande krav för etablering eller introduktion av ki-

ORTOPEDISKT MAGASIN 1/08

En kortikal impressionsfraktur i laterala femurkondylen synlig på DETSE sekvensen vid MR undersökning i akutskedet efter främre korsbandsskada (Vänster). Den mörkt gråa linjen som löper parallellt med konkaviteten i femur (pilen) påvisar trabekulär fraktur. På STIR-sekvensen vid samma tillfälle ses en kraftig omgivande benmärgslesion kring området för frakturen (Höger).

rurgiska metoder. I den mån det är möjligt bör kanske även vissa knäkirurgiska behandlingar utvärderas på liknande sätt. Denna avhandling visar att det är fullt möjligt att genomföra en klinisk studie med slumpmässig fördelning mellan kirurgisk och icke-kirurgisk behandling. Man underlättar för liknande framtida studier genom att beskriva resulta-

tet av rekryteringsprocessen. Forskare som vill genomföra en studie liknande KANON-studien bör räkna med att behöva undersöka minst fem patienter för att inkludera en i sin studie. Sammanfattningsvis finns få sanningar om främre korsbandsskada. Konsekvenserna för den enskilda individen är emellertid ofta allvarliga. Såväl kortsiktiga som lång-

35

siktiga konsekvenser bör ingå vid utvärdering av dessa skador samtidigt som kvalitén på vetenskapliga rapporter rörande främre korsbandsskador behöver förbättras.

Reflektioner innan

Bilderna ovan och nedan visar hur vi kvantifierar strukturer från MR-bilden.

”En främre korsbandsskadad knäled behöver rekonstrueras för att fungera i mer krävande aktiviteter”. Innan jag inledde mitt doktorandprojekt var jag övertygad om att detta påstående både var sant och vetenskapligt bevisat, lika övertygad som de flesta andra idrottsmedicinskt aktiva läkare, sjukgymnaster etc.

Efter att ha granskat befintligt bakgrundsmaterial fann jag emellertid att det inte fanns några vetenskapliga belägg för att stödja ett sådant påstående. 2005 kom mycket riktigt en sammanställning från the Cochrane Collaboration (http://www.cochrane.org/) som visar att det saknas vetenskapligt stöd för att resultatet efter kirurgisk behandling av främre korsbandsskador skulle vara bättre än efter icke kirurgisk behandling (Linko et al 2005). Behovet av att genomföra en randomiserad kontrollerad studie var uppenbart och två av mina tre blivande handledare, docent HARALD ROOS och professor STEFAN LOHMANDER, hade redan tidigare funderat över att starta det som sedermera kom att bli KANON-studien.

Tankar efter

Figuren visar förändringen mätt i brosk mellan OP/ej OP under första året efter skada.

Trots att min avhandling inte visar några kliniska resultat från KANON-studien har resultaten väckt en hel del intresse, bl. a. i media. Många inom ortopedi och idrottsmedicin avvaktar resultaten av tvåårsuppföljningen, som vi avser att publicera så snart alla patienter passerat denna tidpunkt i studien (juni 2008).

Det finns idag tusentals rapporter om kirurgisk behandling efter främre korsbandsskada och endast ett fåtal rapporter om ett icke-kirurgiskt alternativ som dock verkar ge lika goda resultat. Den stora utmaningen i detta arbete blir sannolikt att få genomslag för vetenskapliga resultat som eventuellt inte till fullo överensstämmer med personliga erfarenheter och klinisk praxis. Inte desto mindre är det viktigt att objektivt utvärdera behandlingseffekten av olika metoder, både på kort och lång sikt, samt att ställa frågan om inte elektiva kirurgiska åtgärder bör prövas på liknande ■ sätt som läkemedel.

Richard Frobell är med dr, leg sjukgymnast, ortopedassistent, Avd. för ortopedi, Lunds universitet

36

ORTOPEDISKT MAGASIN 1/08

S

“Hovan” fick Neer-priset

Lennart Hovelius tar emot priset av ordföranden i amerikanska skulder associationen (Amerikan Elbow and Shoulder surgery) Wayne Burkhead.

Lennart Hovelius fick vid AAOS 2008 i San Francisco de amerikanska skulder- och armbågskirurgernas finaste pris Neer Award. Det är första gången någon från Överkalix och andra gången någon från Sverige får detta prestigefyllda pris.

S

om efternamnet antyder är Lennart prästson, och föddes anno 1939. Hovelii curiculum vitae inkluderar studentexamen i Sollefteå och akademiska studier i Uppsala. Efter medicine licentiatexamen flyttade han till Gävle och har sedan dess arbetat där, först på kirurgen och sedan på ortopeden, och blev dubbelspecialist.

En anledning att han trivdes så bra där var förmodligen hockeyintresset, och han har i många år varit Brynäs och Tre Kronors läkare.

Disputerade i Linköping

Idrottsmän har en störande benägenhet att luxera sin axlar, och Hovan, som han gemenligen kom att kallas, har under åren samlat på sig världens största och bästa axelluxationsmaterial.

1982 disputerade han i Linköping på

ORTOPEDISKT MAGASIN 1/08

avhandlingen ”Anterior dislocation of the shoulder. A clinical study on incidence, prognosis and operative treatment with the Bristow-Latarjet procedure”. Redan 1983 blev han docent, och sedan 2003 adjungerad professor först vid Högskolan i Gävle sedan i Umeå.

Hovan har skrivit ett 70-tal vetenskapliga publikationer och reviewartiklar som fått ett stort internationell genomslag, och han blev som förste svensk korresponderande medlem i American Academy of Shoulder and Elbow Surgeons.

Det som han nu får pris för är en unik långtidsuppföljning, där knappast någon luxerare har kunnat hålla sig undan Hovelii argusögon.

Utvecklat en benkvarn

Med tanke på hans lutheranska uppfost-

ran är det inte förvånande att hans arbetsamhet drivit fram flera framgångsrika utvecklingsprojekt, bland annat en benkvarn. Men här är sannerligen inte platsen att berätta vad som hände vid en kongress när Howex ställde ut flera glasskålar med benchips (Se OM nr. 4 1994!) i sin monter.

Hovan är ett lysande exempel på vad man kan åstadkomma med ett purt och brinnande intresse.

Han har i många år—i en tung klinisk verklighet—konsekvent drivit sina projekt, med en långsiktig strategi gjort vetenskapliga studier som knappast går att genomföra i andra länder.

När Lennart har hämtat sig efter de välförtjänta ärebetygelserna i Kalifornien ska han att skriva en sammanfattning av sin långtidsuppföljning, som vi kan läsa i OM:s första nummer efter somma■ ren.

37

Nu seglar vi mot Halmstad...

D FOTO: Mikael Karlsson.

38

ORTOPEDISKT MAGASIN 1/08

Mötesgeneralen Anders Wykman bjuder välkommen till Halmstad tillsammans med mötessekreteraren Nilla Heinsvig.

Minns i november, den ljuva september, grå är december, men ljuv är september… Ja, glöm inte bort att vika första veckan i september för Ortopediveckan - i år hålls SOF:s årsmöte 1-5 september i Tylösand.

D

et är inte första gången som SOF väljer att låta Halmstads ortopeder vara värdar för årsmötet. Senast det skedde var under ett par extremt soliga och varma majdagar 1993 - det var på den tiden då årsmötena hölls vartannat år på våren och vartannat år på hösten.

PELLE HANSSON var klinikchef i Halmstad och han hade satt ihop ett fint vetenskapligt program där bland andra MIKE FREEMAN pratade om plastslitage i knäproteser. LENNART LANDIN talade om vint och skevt inom barnortopedi, OLLE SVENSSON om vårdtyngdsmätning, LEIF CEDER om frakturbehandling med en ny platta, Medoff, och JAN HULTIN om hur man kunde spara artroskopibilder direkt i en dator.

ORTOPEDISKT MAGASIN 1/08

Jag minns inte mycket av det vetenskapliga programmet - det jag minns, nåja, är den otroliga festen under bankettkvällen. Alla gäster fick byta till grann T-shirt och pryddes med blomsterkrans, bjöds explosiva drinkar och snart gungade en stor del av ortopedsverige i en vild samba. Många timmar senare gick jag med min käresta barfota i Tylösanden och såg solen gå upp över dynerna.

Kvalitet och säkerhet

Hur ska vi femton år senare kunna överträffa det mötet?

Vi förmår kanske inte göra årets möte festligare, men det blir garanterat stör-

FOTO: S tudio 2.

39

På sätt och vis blir det i år ett tältmöte eftersom alla utställningarna inte ryms inom hotellet utan de flesta kommer att inrymmas i komfortabla tält.

Ortopediveckan

Nytt för i år är också att vi från och med nu kommer att kalla årsmötet för “Ortopediveckan” - i analogi med kirurgernas årliga kongress.

Vi börjar redan på måndagen med Ortopedexamen och ett socialt program som innefattar golf och vindsurfing. På tisdagen är det fullt program med föredrag, instruktionskurser och symposier och verksamhetscheferna har ett eget möte liksom deras högra händer, chefssekreterarna. Det blir också vernissage för ArtOrt, konstutställningen med ortopedernas egna alster, innan officiell invigning och festkväll.

Mil och mingel

På onsdagen har Epiphysen, de yngre ortopederna, sitt eget årsmöte och deras studierektorer träffas för sig. De som har krafter kvar får springa Ortopedmilen längs stranden och de som hittar hem igen får mingla med utställarna.

Senare på kvällen är det fria aktiviteter som gäller. Tylöhus har utlovat BBQ och välfyllda barer.

Torsdagen innehåller bland annat posterutställning och föreningens officiella årsmötesförhandlingar. Då väntar också en festlig afton med överraskningar och upplevelser, mat, musik och gyckel och drycker. Fredag förmiddag bjuder vi på varierad ortopedisk buffé med bland annat fotkirurgi, trombosprofylax och barnkirurgi. Vid lunchtid är det slut för denna gång.

Wir sprechen Svenska

FOTO: Patrik Leonardsson.

re. Nu kommer inte bara ortopeder och utställare utan också sköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster och sekreterare - och har egna program. Årets

40

tema blir “Kvalitet och Säkerhet” vilket förhoppningsvis kommer att märkas i föredrag och symposier, instruktionskurser och utställningar.

I år försöker vi göra en riktigt bra programbok med svenska titlar och svenska sammanfattningar, en bok som man kan bära med sig och spara och ta fram långt efter att årsmötet avslutats. Kanske nynnar någon då på “Try to remember, the Kind of September”, skriven av poeten TOM JONES. Varken han eller hans namne, Tjuren från Wales, har mig veterligen ännu satt sin fot i Halmstad eller i Tylösands varma sand. Men det är väl bara en tidsfråga..

Hur anmäler man sig? Hur bokar man hotell? Vad kostar det?Spana in hemsidan www.ortopediveckan.se Välkomna i början av september! ■ Anders Wykman är verksamhetschef, Ortopedkliniken, Länssjukhuset Halmstad

ORTOPEDISKT MAGASIN 1/08

Ortopedi på akuten En praktisk bok i ortopedi för primärjourer på akuten.

Sven-Anders Sölveborn Nordstedts Akademiska förlag 2007 Spiralpärm, 256 sidor Pris ca 200 kr Ortopedi på akuten är en handbok som beskriver hur man diagnostiserar och behandlar akuta ortopediska problem.

Den vänder sig främst till AT- och STläkare, men även till allmänläkare, sköterskor och paramedicinsk personal.

Författaren Sven-Anders Sölveborn är ortoped och idrottsmedicinare.

liteten avspeglar mycket av det underläkaren handlägger under en jour. Den är kortfattad och informativ. Boken ger inte bara rekommendationer om gipstyp och immobiliseringstid, utan ger ofta en idé om hur man praktiskt ska handlägga ett fall och vilken information man kan ge patienten. Tyvärr är pärmen lite ömtålig och boken ser snabbt lite sliten ut. Den är lätt att hitta i, men spiralpärmen gör att den känns klumpig när man snabbt ska bläddra fram någonting.

AT-läkarna på ortopedakuten i Umeå lånade boken några veckors under hösten, och flera tyckte att den var så användbar och de köpte den. Jag kan rekommendera boken till alla som handhar ■ akuta ortopediska patienter.

Anna Agrell är ST-läkare, Ortopedkliniken, Norrlands Universitetssjukhus

protestillverkning och patientanpassning. Idag finns det teknik och material som gör att ortopedingenjörerna kan skräddarsy lösningar för alla patientgrupper.

Det handlar om att försöka välja rätt lösning för att brukaren ska få möjlighet till ett ännu bättre liv. Bocks Harmony-system, innebär att hylsan och linern sitter fast med hjälp av vakuum.

Trycket inuti protesen regleras via en mekanisk pump. En yttre knämanchett träs över protesen som håller vakuumet intakt.

Fördelarna jämfört med traditionella tekniker är att liner- och Harmony-systemet gör passformen näst in till perfekt för brukaren.

Inom kort kommer Otto Bock med en ny elektronisk pump till Harmony-systemet, där brukaren själv kan reglera trycket inuti protesen och dessutom få massage på köpet som stimulerar blod■ cirkulationen.

Fakta från Otto Bock Otto Bock har utarbetat lösningar för alla genom kombinationen av olika linersmaterial och sättet man fäster dem på stumpen; med pinnlås, envägsventil eller vakuumpump.

Det medför att det numera finns lösningar som passar alla med behov av protes.

Otto Bocks linersmaterial och protestyper är vetenskapligt kvalitetskontrollerade. Linersmaterialet har bland annat genomgått en slitagetest som omfattar 3,5 miljoner komprimeringar, där varje komprimering motsvarar belastningen vid ett steg.

Boken är indelad i kapitel efter symtom med kapitelrubriker som exempelvis knäskador, knäsmärtor och knäsvullnad. Varje kapitel beskriver diagnostik och behandling av enskilda diagnoser med angivna koder enligt ICD10. Det finns illustrationer för injektionsteknik, vissa statusmoment, reponeringsmanövrar och enklare instruktioner för exempelvis tidig quadricepsträning vid knäskador. Spiralpärm gör boken relativt lätt trots sina 256 sidor, och den får plats i underläkarens rockficka på de kliniker där hygienföreskrifterna ännu inte förbjudit sådana klädesplagg.

Jämfört med liknande böcker som Akut ortopedi (Önnerfält 2003) och Karlstadskompendiet (Skelett- och ledskador, Behandlingsmetoder vid Ortopedkliniken Centralsjukhuset i Karlstad) är Ortopedi på akuten mer heltäckande.

Förutom allvarligare ortopediska diagnoser tar den även upp vissa kroniska besvär och vårdcentralsfall, vilket i rea-

ORTOPEDISKT MAGASIN 1/08

Ny protesteknik ger bättre livskvalitet De nya linersmaterialen och protestyperna för de nedre extremiteterna har inneburit större komfort, stabilitet och rörlighet. De nya lösningarna innebär också stora förenklingar.

Otto Bock, en av de stora aktörerna på marknaden, har satsat stora pengar på att utveckla egna system, säger man i ett pressmeddelande.

Konceptet går ut på att anpassa materialet i linern till rätt protestyp, utifrån stumpens form, hudkondition och brukarnas aktivititesnivå. Man har rest runt i Norden och berättat om den nya tekniken och materialen.

Det finns inte någon universallösning för

Silikon · Fungerar bra för dem som är ”lågaktiva” · Används tillsammans med pinnlås · Hållbart material som är lätt att hantera Copolymer · Fungerar bra för dem som är ”medelaktiva” till aktiva · Används tillsammans med envägsventil · Hudvänligt material som upplevs mjukt och behagligt Polyuretan · Fungerar bra för dem som är ”medelaktiva” till mycket aktiva · Används tillsammans med envägsventil/vakuumpump · Flytförmågan i materialet gör att det lämpar sig på stumpar som är ärriga..

41

-

SK-kurser och SK-liknande kurser IPULS (Institutet för professionell utveckling av läkare i Sverige) ansvarar för SK-kursverksamheten och annan kursverksamhet initierad av fakulteter, landsting, myndigheter, patientorganisationer, läkemedelsindustri etc.

Anbud att arrangera kommande SK-kurser görs direkt på IPULS www.ipuls.se.

Kurser som inte antages såsom SK-kurs kan och bör såsom tidigare arrangeras som ”SK-liknande” kurs.

Anmäl till mig om du avser arrangera en SK-liknande kurs så att den kan annonseras i god tid på SOF:s hemsida via www.ortopedi.se, och i Ortopediskt Magasin!

En komplett lista med SK-kurser i samtliga specialiteter publiceras på IPULS hemsida: www.ipuls.se.

SK-kurserna söks på särskild ansökningsblankett som fås via IPULS www.ipuls.se.

Sista anmälningsdag för SKkurser till våren är 1 okt och till hösten 1 maj. SK-liknande kurser söks direkt hos kursgivaren.

Fortbildningskurser: Se annonser på SOF:s hemsida eller i Ortopediskt Magasin.

Kristina Åkesson kristina.akesson@skane.se 2008 SK-kurser För mer information se: www.ipuls.se SK-kurs nr: 1:08: Barnortopedi Datum: 21 – 25 april Ort: Universitetssjukhuset MAS, Malmö Kursledning: Doc, överläkare Henrik

42

Düppe, Barnortopediska enheten, Ortopediska kliniken, UMAS Kontakt: Doc, överläkare Henrik Düppe, Ortopediska kliniken, UMAS, Malmö E-post: henrik.duppe@med.lu.se Antal deltagare: 25 SK-kurs nr: 1:11: Handkirurgi Datum: 29 september – 3 oktober Ort: Handkir. kliniken, Södersjukhuset, Stockholm Kursledning: MD Björn-Ove Ljung, Handkir.kliniken, Södersjukhuset Kontakt: Björn-Ove Ljung E-post: bjorn-ove.ljung@sodersjukhuset.se Antal deltagare: 25 SK-kurs nr: 1:12: Sentransfereringar i hand och underarm Datum: 8 – 10 oktober Ort: Västra Götalands län Kursledning: Jan Fridén, Professor Handkir.kliniken Kontakt: Maria Knall, forskningskoordinator E-post: maria.knall@orthop.gu.se Antal deltagare: 20 SK-kurs nr: 1:07: Artros och endoproteskirurgi Datum: 13 – 16 oktober Ort: Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg/Mölndal Kursledning: Prof Johan Kärrholm, SU Göteborg/Mölndal Kontakt: Karin Davidsson, Ortopedkliniken, SU Göteborg E-post: karin.h.davidsson@vgregion.se Antal deltagare: 25 SK-kurs nr: 1:09: Barnortopedi inklusive traumatologi Datum: 20 – 23 oktober Ort: Göteborg, Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra Kursledning: Docent, överläkare Ragnar Jerre, Ortopeden, Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra Kontakt: Maile Gröndahl, Ortopeden, Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra.

E-post: maile.grondahl@vgregion.se Antal deltagare: 25 2008 IPULS-granskade kurser För mer information se: www.ipuls.se Kurs nr 20070210: Primär knäproteskirurgi – do´s and don´t´s Kursdatum: 13 – 18 april Kursort: Riksgränsens högfjällshotell Kursledning: Prof Kjell G Nilsson, Ortopediska enheten, Umeå universitet Kontakt: Kjell Nilsson, Enheten för ortopedi, NUS, Umeå eller Tore Dalén Department of Ortopaedics, Flinders Medical Centre, Bedford Park, SA 5042 Adelaide, South Australia E-post: kjell.g.nilsson@orthop.umu.se , tore.dalen@orthop.umu.se Antal deltagare: 30-32 Sista anmälningsdag: 10 november 2007 Kurs nr 20070418: Artroskopi och artroskopisk kirurgi Datum: 14 – 18 april Ort: Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge, Solna Kursledning: Magnus Lundberg, Med dr Överläkare, Torsten Wredmark, Professor och Leif Ryd Professor Kontakt: Kerstin Andén-Larsson E-post: kerstin.anden-larsson@karolinska.se Antal deltagare: 20 Sista anmälningsdag: 24 mars 2008 Kurs nr 20070381: Knäledens och skuldrans instabilitets- och smärtproblematik Kursdatum: 12 – 13 maj Kursort: Steningevik Konferens AB, Märsta/Arlanda Kursledning: Björn Engström, Med dr, Överläkare, Capio Artro Clinic, Stockholm Kontakt: Åsa Larson, MSD, Sollentuna E-post: asa_larson@merck.com Antal deltagare: 25 Sista anmälningsdag: 11 april 2008 Kurs nr 20080012: Grundläggande proteskirurgi höft och knä; teori och praktik Cementerade och ocementerade proteORTOPEDISKT MAGASIN 1/08

ser; indikationer och teknik Datum: 24 – 26 september Ort: Skåvsjöholm Kursgård, Åkersberga Kursledning: Docent Per Wretenberg, Ortopedkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Kontakt: Anna Randow E-post: anna.randow@stryker.com Antal deltagare: 16 Sista anmälningsdag: 31 maj 2008 Kursen godkänd forskarutbildningskurs KI 1,5 poäng Kurs nr 20080068: Basal fotkirurgi – teori och praktik Datum: 6 – 8 oktober Ort: Ortpedkliniken, Länssjukhuset i Kalmar Kursledare: Maria Cöster Kontakt: Barbro Jenssen Nilsson, Maria Cöster E-post: barbroj2@ltkalmar.se, mariaco@ltkalmar.se Antal deltagare: 25 Sista anmälningsdag: 31 maj 2008 Kurs nr 20070232: Ryggsjukdomar Biomekanik, kirurgisk och icke-kirurgisk behandling, patologi Datum: 20 – 24 oktober Ort: Ortopediska kliniken, Universitetssjukhuset MAS, Malmö Kursledning: Professor Magnus Karlsson, docent Acke Ohlin, överläkare Ralph Hasserius, Ortopediska kliniken UMAS Kontakt: Inst.sekr Jenni Bolander,Ortopediska institutionen, Ortopediska kliniken Universitetssjukhuset UMAS eller Magnus Karlsson, UMAS E-post: jenni.bolander@skane.se, magnus.karlsson@med.lu.se Antal deltagare: 30 Sista anmälningsdag: 15 september 2008 Kurs nr 20080037: Frakturkirurgi Datum: 10 – 13 november Ort: Akademiska Sjukhuset, Uppsala Kursledning: Ort.kliniken - Tomas Borg, tf överläkare, Per Berg, överläkare och Sune Larsson, professor Kontakt: Sonia Johansson E-post: sonia.johansson@akademiska.se Antal deltagare: 24 Sista anmälningsdag: 30 maj 2008 2008 SK-liknande och Övriga Kurs: Traumaortopedi för yngre STläkare Datum: 7 – 9 april 2008 ORTOPEDISKT MAGASIN 1/08

Ort: Södersjukhuset, Stockholm Kursledning: Docent Hans Törnkvist, Bitr. överläkare Richard Blomfeldt Kontakt: Solveig Nettelbladt E-post: solveig.nettelbladt@sodersjukhuset.se Sista anmälningsdag: 080215 Mer information: www.sodersjukhuset.se

Ortopediveckan

Kurs: The Principles and Practice of Clinical Research Datum: 21 – 23 april 2008 Ort: Hotell Säröhus, Göteborg Kursledning: Michael Ullman, OTC Sweden – Mohit Bhandari, OTC International – Jon Karlsson, Göteborg Universitet – Anders Jönsson, OTC International Kontakt: Easy Conference – Tfn +46 (0)31 778 11 30 E-post: info@easyconf.com Sista anmälningsdag: 080201 – www.easyconf.com/otc.htm Kurs: Rörelseorganens tumörer samt amputationsteknik och proteser Datum: 6 – 9 oktober Ort: Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Kursledning: Med Dr Rikard Wedin, Ort.klin KU Solna Kontakt: Rikard Wedin E-post: rikard.wedin@karolinska.se Antal deltagare: 25 Kurs: Forskarutbildning Rörelseorganen - Klinisk utvärdering av funktion och behandling Datum: 13 -17 oktober Ort: Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Kursledning: Professor Lars Weidenhielm, Docent Per Wretenberg Ortopedkliniken, KU Solna Kontakt: Lars Weidenhiem E-post: lars.weidenhielm@karolinska.se Anmälan: lars.weidenhilem@karolinska.se eller via Karolinska Institutets Hemsida Sista anmälningsdag: 20 juni 2008 Antal deltagare: 16 Godkänd forskarutbildningskurs vid KI, 1.5 p Kurs: Utbildning för blivande specialister i traumatologi (SK-kurs) Arrangeras som egenfinansierad SKkurs efter önskemål från Svensk Kirurgisk Förening Datum: 24 - 28 november Ort: Katastrofmedicinskt Centrum, Linköping Kursledning: Tore Vikström Kontakt: Linda Johansson E-post: linda.a.johansson@lio.se

Anders Wykman och Pernilla Heinsvig lovar och försäkrar att ingen kommer att glömma årets SOF-möte i Halmstad i första taget.

Datum: 1 – 5 september 2008 Ort: Hotel Tylösand, Halmstad www.tylosand.se Mötesgeneral: Anders Wykman E-post: anders.wykman@lthalland.se Kontakt: Pernilla Heinsvig E-post: pernilla.heinsvig@lthalland.se Hemsida: www.sof2008.nu

E-posta till sofkansli@ortopedi.se för införande av kurs på denna sida!

43

Allt om höstens SK-kurser och SK-lik

SOFHÖRNAN

Fotmöte i Sundsvall Inte mindre än 70 fotkirurgi-intresserade ortopeder från hela landet och 17 utställare samlades i Stadshuset i Sundsvall den 31 januari – 1 februari.

Deltagarna hälsades välkomna av mötes-ordföranden AFSHIN AMOUZANDEH, Sundsvall, och SFS-ordföranden MARIA CÖSTER, Kalmar.

HANS TÖRNQVIST, Stockholm, pratade om sena besvär efter Lisfranc- och Chopart-skador.

Det finns en tydlig konsensus att bästa akuta handläggningen av Lisfranc-skador är öppen reposition och stabil fixation. Man bör använda skruvar i TMT I-III och stift endast för stabilisering av TMT IV-V. BERTIL ROMANUS, Göteborg, pratade om den neuroortopediska foten och beskrev de fotproblem som förorsakas av neuromuskulära störningar hos barn och vuxna. Ju tidigare i livet dessa störningar uppstår desto större blir de resulterande skelettdeformiteterna. Med olika typer av ingrepp kan man korrigera rigida felställningar och skapa stabilitet och muskulär balans i foten. I många fall kan man därigenom väsentligt underlätta livet för många patienter.

JACQUES RIAD, Skövde, redovisade resultaten av en studie på gångförmåga och livskvalitet efter stroke, den vanligaste orsaken till neurologiskt handikapp hos vuxna. Tillsammans med Jacques Riad visade sjukgymnast EVA BROSTRÖM, Stockholm, hur man genomför och utvärderar gånganalys, något som huvudsakligen används vid gångrubbningar hos barn, men som även kan utnyttjas som ett komplement vid både undersökning av komplexa fotproblem och utvärdering av fotkirurgiska åtgärder.

KAJ KLAUE, gästföreläsare från Lugano, Schweiz, beskrev de vanligaste sentransfereringarna. Per-Henrik Ågren, Stockholm, beskrev kirurgiska tekniker vid behandling av metatarsalgi.

JAN LIDSTRÖM, Mölndal, pratade om biomekaniken och patologin i MTP-leden.

LILIANE HELGER, Borås/Skene, rapporterade en ettårsuppföljning av den första patienten med hallux rigidus som opererats med en ArtelonR-MTP Spacer (Artimplant, Västra Frölunda). ArtelonR Tissue Reinforcement från samma företag kan bl a användas för rekonstruktion av rerupturerade hälsenor.

44

Fr. v. Anne Skoog, Krister Angel, Bertil Romanus och Maria Cöster.

Jan Lidström rapporterade hittills goda resultat hos fyra patienter.

En utförlig rapport från mötet presenteras i kommande nummer av Svensk Fotkirurgisk Tidskrift som kommer ut

i april. Årsmötet 2009 går av stapeln i ■ Malmö.

Martin Ålund, Ortopedicentrum i Östergötland, Motala Lasarett

Nytt från kansliet Anmälan till Ortopediveckan

Nu är sidan för anmälan öppen – www.ortopediveckan.se Nytt för i år är den scrollista som finns nedanför faktureringsrutorna.

I listan finns de flesta Landsting och gemensamma faktureringsadresser som brukar förekomma. Obs! I adressen finns inte referensnumret med.

Skall fakturan gå direkt till sjukhuset/arbetsgivaren fyller ni som tidigare i de rutor som är avsedda för faktureringsadressen.

Vad gäller på din arbetsplats?

En faktura på alla aktiviteter eller delad faktura på arbetsgivaren och privatadressen? Vilket referensnummer skall anges?

Hemsidan

Det skulle vara intressant att veta hur ni som medlemmar ser på vår hemsida www.ortopedi.se och vad ni har för önskemål om förändringar och tillägg.

Hur ofta går du in på vår hemsida?

Vad är det du söker när du går in på hemsidan? Är det något du saknar? Är det något du tycker kan tas bort?

E-posta gärna dina synpunkter till sofkansli@ortopedi.se Har du några frågor gällande anmälan till ortopediveckan är du välkommen att ringa 08-550 390 50 eller e-posta till kansliet.

Gunilla ORTOPEDISKT MAGASIN 1/08

liknande kurser hittar du på sidan 42!

SOFHÖRNAN

Våra företagsmedlemmar Anatomica AB Stora Åvägen 25 436 34 ASKIM Kontakt: Dan Stocks dan.stocks@anatomica.se www.anatomica.se

Heraeus Medical Nordic AB Box 437 191 24 SOLLENTUNA Kontakt: Rickard Witkowski rickard.witkowski@heraeus.com www.heraeus-medical.com

Smith & Nephew AB Box 143 431 22 MÖLNDAL Kontakt: Sven Caspersson sven.caspersson@smith-nephew.com www.smith-nephew.com

Arthrex Sverige AB Turbinvägen 9 131 60 NACKA Kontakt: Jan Häggström jan.haggstrom@arthrex.se www.arthrex.se

KARL STORZ ENDOSKOP SVERIGE AB Box 218 127 24 SKÄRHOLMEN Kontakt: Pär Magnusson par.magnusson@karlstorz.se www.karlstorz.com

Stryker AB Box 50425 202 14 MALMÖ Kontakt: Jonas Båghammar jonas.baghammar@stryker.com www.stryker.com

Artimplant AB Hulda Mellgrens gata 5 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA Kontakt: Roland Fredéus roland.fredeus@artimplant.com www.artimplant.se

Link Sweden AB Box 180 184 22 ÅKERSBERGA Kontakt: Kjell Thor kjell.thor@linksweden.se www.linksweden.se

Synthes AB Box 1478 171 28 SOLNA Kontakt: Maria Sahlström sahlstrom.maria@synthes.com www.synthes.com

AstraZeneca Sverige AB Byggnad 413 C 151 85 SÖDERTÄLJE Kontakt: Patrik Malmros patrik.malmros@astrazeneca.com www.astrazeneca.se

Medical Vision AB Hästholmsvägen 32 131 30 NACKA Kontakt: Ewa Aspman info@medicalvision.org www.medicalvision.org

TOUL Meditech AB Jonasborgsvägen 26 723 41 VÄSTERÅS Kontakt: Ulf Hörnquist info@toul.se www.toul.se

Biomet Cementing Technologies AB /Scandi Med Forskaregatan 1 275 37 SJÖBO Kontakt: Lars Ek lars.ek@biometeurope.com www.scandimed.se

Nordic Medical Supply Datavägen 10D 436 32 ASKIM Kontakt: Maria Hillinge mhi@nordicmedicalsupply.com www.nordicmedicalsupply.com

Zimmer Sweden AB Gamlestadsvägen 2-4, Byggnad 22 415 02 GÖTEBORG Kontakt: Jan Hultberg jan.hultberg@zimmer.com www.zimmer.com

Pfizer AB Vetenskapsvägen 10 191 90 SOLLENTUNA Kontakt: Görel Skogsmo gorel.skogsmo@pfizer.com www.pfizer.com

Össur Nordic AB Box 67 751 09 UPPSALA Kontakt: Magnus Lilja mlilja@ossur.com www.ossur.com

Boehringer Ingelheim AB Box 47608 117 94 STOCKHOLM Kontakt: Jessica Fasth jessica.fasth@boehringer-ingelheim.com www.boehringer-ingelheim.se De Puy a Johnson & Johnson company 191 84 SOLLENTUNA Kontakt: Mikael Tunedal mtunedal@jnjse.jnj.com www.depuy.com Erimed International KB Box 5028 141 05 HUDDINGE Kontakt: Robert Jansheden robert.jansheden@erimed.se www.erimed.se

RSA Biomedical AB Box 7972 907 19 UMEÅ Kontakt: Per Grundström per.grundstrom@rsabiomedical.se www.rsabiomedical.se Scandinavian Customized Prosthesis AS MTFS, Olav Kyrres gt 3 N-7489 Trondheim Kontakt: Gunnar Gjeldnes gunnar.gjeldnes@scp.no www.scp.no

Nya medlemmar i SOF MARCUS BOHLIN, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå, MARIA FUREMO, Universitetssjukhuset, Linköping, ANNA GRAUERS, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge, PETTER GUSTAVSSON, Lasarettet, Visby, DAVID HELLSTEN, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå, ANDERS WESTERMARK, Akademiska Sjukhuset, Uppsala, TOBIAS JÖNSSON, Länssjukhuset, Kalmar, JOHAN SAMPSON, Alingsås Lasarett, KRISTBJÖRG SIGURDARDOTTIR, Falu Lasarett, KRISTIAN-PANTELIS XINTARIS, Falu Lasarett, MAZIAR MOHADDES, Centrallasarettet, Västerås ORTOPEDISKT MAGASIN 1/08

45

Allt om höstens SK-kurser och SK-lik

SOFHÖRNAN

Så hamnade Gotland i Mälardalen MOF, Mälardalens Ortopediska Förening växte och plötsligt var Falun med. Jag vet inte om namnet fortfarande är aktuellt, men när jag fick höra talas om samarbetet tyckte jag att det lät kul. Små och stora sjukhus blandat med liknande bekymmer och villkor som lilla Visby. ST-läkarna i Visby hade slitit hund i flera år och de hade aldrig fått gå på bal.

Bara en jour till, och sedan, -ännu en…De hade aldrig fått träffa ST-kompisar annat än på SOF och dit kom ju inte alla heller...

N

Av Karin Andersson, Visby

är MOF hade möte i Eskilstuna för några år sedan smög jag mig dit och kikade in genom fönstret, det var tomt, alla hade redan åkt hem och lämnat överbliven potatis att kallna efter en god lunch.

Som den privatdeckare jag är letade jag igenom lokalerna och fann en deltagarlista och namn på de kommande arrangörerna i Nyköping.

När jag ringde Nyköping hade jag en ursäkt färdig om att jag nog tyckte att Gotland har viss kontakt med Mälaren eftersom man liksom kan segla dit…(det går inte från Mora).

För säkerhets skull bredde jag på med värsta vääästmanlääändskan, men ingen frågade varifrån jag kom eller hur jag hade hittat dem. Vi fick gärna delta.

i armens biomekanik - de kallade det för ”bowling”.

Visbys ST-läkare har alltså varit på inte mindre än tre fantastiska möten och tycker nu att det är på tiden att bjuda igen. Just nu jobbar de som illrar för att hinna klart till den 24-25 april, då de hoppas att hela Mellansveriges ST-läkare kommer till Gotland. De har städat trapporna i nya kongresshallen och bäddat sängarna på Strand hotell. De har klistrat ihop små namnskyltar, satt dricke, de har mutat föreläsare med tryffel och sitter nu och övar på Gotländskt tal, takt och ton som de vill framföra mellan pärken och stångstörtningen.

Vi trivs som mellansvenskar!

Ett gästabud att minnas

Små utschasade Visby-ST mottog beskedet med glädje, de skulle få åka på MOF. De gick hem, dammade av finstassen, plockade ögonbrynen och kammade sig.

Nyköping blev ett gästabud som vi sent ska glömma! Det fanns ett uppdämt behov hos Visbys ST-läkare att umgås med bröder och systrar, att få sitta på föreläsning igen, att få konversera utställare och mingla till sent på natten.

46

Och nu har vi jobbat oss trötta...

Jag minns att vi med milt våld blev utfösta ur slottet någon timme efter stängningsdags.

Fullärda om armbågens väl och ve och imponerade över arrangemanget deltog vi ett halvår senare i Västerås där succén upprepades med workshops, föreläsningar,

mingel och utbyte av erfarenheter.

I Uppsala hade ST-läkarna byggt klart kongressbygganden lagom till mötet och vi kunde äntligen få reda på allt vi undrade om frakturer och hållfasthet. På kvällen anordnades praktiska övningar

Sammankomsterna kallas nu även ”Mellansveriges Ortopediska Förening”, som är ett något vidare begrepp än Mälardalen och som troligen lättare kan vidgas. Kanske inte Gotland geografiskt riktigt hör till Mellansverige heller.

Men, vad tusan!

Gotland har ju historiskt tillhört både Hansan och Danmark och just nu passar oss ”Mellansverige” utmärkt!

Mellansverige! Välkomna till ■ MOF 24-25 april!

Karin Andersson är specialistläkare på Visby lasarett

ORTOPEDISKT MAGASIN 1/08

liknande kurser hittar du på sidan 42!

SOFHÖRNAN

WHO-centrum i Lund WHO utsåg den 18 december 2007 Avdelningen för Ortopedi, Lunds Universitet, till WHO Collaborating Centre for Evidence-Based Health Care in Musculoskeletal Disorders – WHO centrum för Evidensbaserad Behandling av Rörelseorganens Sjukdomar.

WHO Collaborating Centres utses efter en noggrann urvalsprocess och sker på förslag av WHO, antingen regionalt eller från huvudkontoret i Genève.

Kristina Åkesson och Lars Lidgren.

Den vetenskapliga verksamheten på institutionen bedöms ur ett internationellt perspektiv, och liksom den plats institutionen har i ett lands hälso- och utbildningsstruktur och huruvida man bidragit till utveckling av området.

Programmets inriktning är studier av etiologi, prevention och behandling för rörelseorganens sjukdomar men också implementering av strategier för bättre muskuloskeletal hälsa. Det finns sedan tidigare ett WHO-center vid Kvinnokliniken i Lund.

Välkända professorer ansvarar

LARS LIDGREN, professor i ortopedi i Lund, är huvudansvarig tillsammans med KRISTINA ÅKESSON, professor i ortopedi i Malmö.

Rörelseorganens sjukdomar är ett av Medicinska fakultetens i Lund strategiska områden med en stark forskning inom bland annat ledsjukdomar, benskörhet och tumörsjukdomar och sker i nära samverkan mellan klinisk verksamhet, experimentell forskning och Tekniska Högskolan vad gäller utveckling av nya diagnostiska metoder och behandling.

I Lund finns också ett nationellt kompetenscentrum för rörelseorganens sjukdomar med inriktning på nationella kva■ litetsregister.

Komplett sortiment av linerssystem för alla protesbrukare • Silikon Liner • Copolymer Liner • Polyuretan Liner

Otto Bock Scandinavia AB Tel. 011 - 28 06 00 • www.ottobock.se

ORTOPEDISKT MAGASIN 1/08

47

Framtidens ortopediteknik?

CAD CAM i stället för avgjutning I december 2007 besöktes Centro Ortopedico Emiliano i Reggio Emilia, Italien. Ändamålet med resan var att ta tillvara erfarenheter kring CAD CAM-tekniken som är väl utvecklad och används mycket frekvent på Centro Ortopedico Emiliano (CoE) samt att på sikt eventuellt introducera denna teknik med fungerande kliniska system så att de kan komma att användas mer även i Sverige.

R

Resan bekostades genom ett stipendium från Otto Bock.

CoE tar emot 8 000 patienter per år, övervägande delen är barn. 1 400 av dessa är patienter med diagnosen Cerebral Pares, 600 är spinala fall, 320 dystrofier, 2 900 patienter med fotproblematik m.m.

CAD/CAM (computer-aided design/computer-aided manufacturing) för den ortopedtekniska branschen har funnits tillgängligt på marknaden sedan tidigt 80-tal. Inriktningen var i tidigt skede framför allt för tillverkning och avläsning av fotortoser (formgjutna inlägg) samt proteser till övre och nedre extremiteten. Flera tillverkare och leverantörer finns numera att tillgå, tillika användare av de olika systemen. I Sverige har inget system ännu gjort riktigt genomslag.

Bara två procent avgjutningar

Centro Ortopedico Emiliano, har använt sig av CAD CAM i klinisk verksamhet sedan 2002. Numera använder sig CoE av denna teknik till 98%.

Endast mycket små modeller eller vid speciallösningar används konventionella gipsavgjutningar.

Systemet CoE använder är av fabrikatet Vorum, vilket är ett kanadensiskt företag som grundades 1989. Anpassningar till ortopedteknisk verksamhet påbörjades redan

48

Av Ylva Hägglund, Stockholm

Måttagning inför nya AFO efter fördefinierade referenspunkter.

1978 och den första presentationen gjordes på International Society for Prosthetics and Orthotics (ISPO) World Congress in London 1983.

Vorum har idag support till över 600 installationer till mer än 250 kunder i Asien, Europa och Nordamerika.

CoE valde Vorum på grund av tillgänglighet av support samt bred och användarvänlig mjukvara. I Italien finns flera användare av detta system.

Systemet är till en början utvecklat för FO men har sedan omarbetats för att användas

till AFO, KO, KAFO och korsetter.

Systemet består av tre delar: 1. Scanner/måttsticka.

2. Mjukvara för modellering och/eller anpassning till ”bibliotek”.

3. Fräs med tillhörande mjukvara.

CoE har tre olika typer av scanner. Den modernaste av dessa är från 2007 och portabel.

Scanning/Mått

Arbetssättet på CoE är att när en inläsning av en patients

kroppsdel skall göras används scanning till endast 10%. De resterande 90% av informationen fås via mått av patientens kroppsdel. Ofta används en kombination av dessa båda.

För att måtten skall kunna överföras till mjukvaran finns vissa nollpunkter fördefinierade i systemet.

Måttblad fylls i mycket noggrant inne hos patienten och dessa måttblad överförs sedan in i mjukvaran. Måtten kompletteras med fotografier.

Modellering sker i mjukvaran som har olika typer av biblio-

ORTOPEDISKT MAGASIN 1/08

Fräsning av fot och underben med CANFIT-PLUSTM Carver.

tek. Det finns ”färdiga” bibliotek som medföljer. Man har nu fem års klinisk erfarenhet av systemet och det medföljande biblioteket används knappt inte alls. CoE har byggt upp egna bibliotek med moduler som passas in på olika diagnoser, aktivitetsnivåer och ortosmodeller.

Mjukvaran är mycket användarvänlig och anpassningsbar och det är enkelt att lägga in nya standardmodelleringar i systemet. När modelleringen är avslutad är det möjligt att lägga in trimlinjer som tydligt markerar var ortosens kanter skall gå.

Tillverkning AFO/KAFO

Foten till en ny patient scannas i princip alltid och vadsegmentet tas från biblioteket.

Vid tillväxt eller då mindre förändringar har skett på patientens kroppsdel behövs det endast göras justeringar på den redan befintliga modellen. Vadsegmentet anpassas i form och storlek efter modifiering av modell i mjukvaran t.ex varus/valgus kurvering.

ORTOPEDISKT MAGASIN 1/08

Fotvinkel och sprängning är mycket enkelt att ändra liksom förlängning eller volymökning/minskning av modell.

HKAFO

Helkroppsmodeller tillverkas i tre separata delar som sedan monteras ihop. I ny mjukvara som kommer till våren 2008 kommer det vara möjligt att ta in helkroppsmodeller på ett bättre sätt. Dagens mjukvara är separerad i bål och ben.

Personalen på CoE är specialiserade på olika ortostyper.

Totalt är det sju personer som behärskar tekniken (samtliga patientansvariga). Endast en person modellerar för närvarande alla KAFO. Två personer hanterar korsetter och alla övriga modellerar AFO. Man modellerar inte ”sina egna” avläsningar/mått utan man tar den som ”står på tur”.

En stor fördel är att volymen hela tiden är konstant (om man vill), det enda modellören gör är att fördela om trycket.

Detta är svårare att hantera med gips då det till stor del

bygger på känsla och erfarenhet.

Efter ett nybesök/ny ortosmodell till en patient är modelleringen tidskrävande. Det är dock bara tiden och fantasin sätter stopp för vad man kan modellera i cad. Om personen är symmetrisk räcker det oftast att modellera en sida och därefter spegelvända modellen.

Fräsning

På CoE fräser man ca 3 300 modeller/år. Det finns två fräsar av treaxlig modell som fräser 20-30 modeller per maskin och dag som maximum. Under de fem år som CoE använt sig av utrustningen har de endast haft två driftstopp.

Beroende på vilken modell som skall fräsas används olika storlekar och hårdheter på PU-skumblock (Polyuretanskumblock). Blocken tillverkas industriellt. Beroende på modellens storlek och form föreslår mjukvaran till fräsen vilket block som bäst lämpar sig för respektive modell.

Blocken är avlånga och sätts

AFO modell fräst i vinkel.

in i fräsen via en horisontell axel tvärs genom modellen.

Detta ger vissa begränsningar då fräsen inte kommer åt

49

Mjukvara för modellering av AFO och KAFO.

B Mjukvara till fräs inför val av PURblock.

besöket går snabbare och upplevs mindre besvärande.

Arbetsmiljömässigt finns även stora fördelar. Det blir mindre sopor, mindre gipsdamm och inga tunga lyft.

Polyuretanskumblock i olika modeller och storlekar.

Användarvänligt system

Portabel scanner: CANFIT-PLUSTM scanGoghTM II, Vorum.

Centro Ortopedico Emiliano.

Mjukvara till fräs inför val av PUR- block.

precis intill axelns centrum.

Vid behov vrids därför blocket 20-45 grader och fräsningen kan då bli exakt under exempelvis fotsulan. Nackdelen är att detta kräver ett betydligt större block.

Mycket små modeller går ej att fräsa. Gränsen går vid om-

50

krets på ca 12 cm.

Vissa detaljer och slutfinish görs för hand med gips och sandpapper.

Sammanfattningsvis kan sägas att CoE är mycket nöjda med sin digitala teknik. Systemet är användarvänligt både för ortopedingenjörer och patienter.

Användare av Vorum systemet för proteser och ortoser är bland annat Regnier Orthopedie, Frankrike och Friddles Orthopedic Appliances, USA.Ett tack till OttoBock, SOIF och Olmed Ortopediska AB som gjorde ■ denna resa möjlig.

Ylva Hägglund är leg. ortopedingenjör vid Olmed Ortopediska AB

Enklare för patienten

CANFIT-PLUSTM Carver, Vorum, 3axlad fräs.

För patienten är CAD-tekniken till fördel jämfört med

konventionella gipsavgjutningar. Anledningen är att

Referenser

http://www.vorum.com Centro Ortopedico Emiliano: http://www.ortocoe.it ORTOPEDISKT MAGASIN 1/08

Bo Klasson död:

En visionär ur tiden En av ortopedteknikens stora visionärer har gått ur tiden.

Civilingenjör Bo Klasson gick den 15 februari hastigt bort i en ålder av 75 år.

B

osse föddes 1933 i Göteborg och avlade civilingenjörsexamen på KTH. Han började sedan sin yrkesbana på Atlas Copco, men kom i samband med neurosedynkatastrofen att börja på Norrbackainstitutet, där han arbetade med pneumatiska armproteser till barn. På Norrbackainstitutet blev han sedermera verksamhetschef.

Drev på utbildningen

Bosses gedigna ingenjörskunnande har präglat hela hans liv och gärning. Inom ortopedtekniken var Bosse starkt pådrivande för att få till stånd en mer ingenjörsmässig utbildning för yrkeskåren.

Bosse medverkade vid tillkomsten av ortopedingenjörsutbildningen och ingick under att antal år som ledamot i Yrkesnämnd och Linjenämnd för ortopedteknisk utbildning på Hälsohögskolan i Jönköping. Även efter linjenämndens upphörande 1992 visade Bosse ett fortsatt starkt engagemang i utbildningens utveckling. Benämningen ortopedingenjör var en viktig fråga för Bosse, för att understryka vikten av ortopedingenjörens tekniska kunnande parallellt med medicinsk, psykologisk, social och hantverksmässig kompetens.

För att manifestera detta delas Bo Klassons stipendium ORTOPEDISKT MAGASIN 1/08

för bästa ingenjörsmässiga examensarbete inom ortopedteknik årligen ut till två studenter i Hälsohögskolans avgångsklass för ortopedingenjörer.

Förnyade ortopedtekniken

Bosse översatte praktisk erfarenhet till teoretiska modeller, där han ifrågasatte gamla arbetssätt och starkt bidrog till förnyelse av ortopedtekniken.

Bosse förstod tidigt möjligheterna och metoderna för fiberteknikens användning i ortopedtekniken.

Bosses samarbete med innovatörer i branschen har också starkt bidragit till utvecklingen av nya metoder och produkter, där Iceross kanske är den mest kända.

Bosse hade en stark förståelse för vikten av kvalitet och processtänkande för att åstadkomma högre effektivitet och bättre patientnytta. Detta gjorde att han på ett tidigt stadium började arbetet med kvalitetsgrupper med ingenjörer för att utveckla och systematisera utbildning och metoder.

Hans breda tekniska och analytiska förmåga utmanade oss alltid att tänka ett steg till.

Bosse delade med glädje med sig av sina synpunkter på föreläsningar och seminarier.

Varje lucka i logiken blev

Bo Klasson.

obönhörligt belyst och ifrågasatt.

Bosses breda intressen speglades bl.a. av hans kärlek för Lanciabilar, gitarrer och ljudanläggningar. Hans musikintresse innebar att han spelade improviserad jazz, både i storband och i mindre grupper.

Men även här slår hans ingenjörskunnande igenom. Han inte bara spelade på gitarrer utan plockade även ner dem i småbitar, förbättrade dem och skruvade ihop dem igen.

Detsamma gällde för Lanciabilar, som restaurerades och förfinades!

Bosse var en gästfri och generös vän och alltid beredd att lösa problem för andra. Vi kommer att sakna honom!

Bosse sörjs närmast av sina tre söner Patrik, Martin och Fredrik och deras familjer ■ samt sin syster Berit.

Yvonne Meyer, Göran Garbergs, Robert Holmgren och Anita Helmbring 51

Kvinnliga ortopeder höll årsmöte

Moa Linnér, Cecilia Wyke och Maria Jörheim blandar bencement.

Nedan: God stämning kring borden (Christina Magneli, Cecilia Wyke).

T.h. Christina Magneli testar ett nytt sågblad.

Underst: Moa Linnér sågar.

I vackraste skånska höstväder avhölls Kvinnliga Ortopeders Sällskaps årsmöte 18-19 oktober, i Falsterbo. Malmös Ortopediska klinik med hjälp av andra skånska kollegor arrangerade mötet.

teknik. Vi fick bland annat höra om femurkondylens anatomiska variation mellan könen (!) och att brosk kan tränas.

Könet i hjärnan

Artrosens olika skeden belystes med olika föredrag och uppskattade workshops med knäplastik och cementerings-

52

Även scoliosbehandling och ett antal fria föredrag avhandlades, innan det var dags för professor ANNICA DAHLSTRÖMS gästföreläsning ”Könet sitter i hjärnan”. Dahl-

ström, professor i histologi och neurobiologi, väcker ofta en intressant debatt med sin forskning, så även i detta auditorium. Även om vi nu begränsat vårt ursprungliga föreningsnamn till att omfatta bara de sociala aktiviteterna, så är det just bad som gäller när vi träffas.

Trelleborgs badhus var reserverat för oss, och ett inofficiellt vattenrutschbane-mästerskap väckte mycket munterhet. Utöver utbildning och uppdatering inom aktuella forskningsområden är ju trevlig samvaro och ”nätverkande” en viktig del av våra möten. Ytterligare en funktion hos sällskapet blir den årliga stipendieutdelning från vår stiftelse som blir möjlig inom ett eller två år. Stiftelsens ka-

pital har stått på tillväxt sedan föreningen bildades 1990.

2008 års möte blir i Visby, 18-19 september. Arrangörerna lovar ett spännande program och ett Gotland med sensommarvärme. Som våra stadgar säger: rätt till medlemskap äger alla ortopeder som vill verka för våra mål!

Vare sig du är nyanställd vikarie eller pensionerad klinikchef är du varmt välkommen! Utskick om medlemsavgift bör komma i februari och mötesinbjudan i maj, per e-post. Är Din e-post nyligen ändrad, eller Du är ny inom ortopedin, hör av Dig till Gunnel Barkevall, vår ständiga kassör (barkevall.g@te■ lia.com).

Cecilia Rogmark, Malmö

ORTOPEDISKT MAGASIN 1/08

AURUM 1/02

53

Med hjärtat kvar i San Francisco...

Svensk succé på AAOS Årets möte var det 75:e i ordningen och arrangemanget växer för varje år.

San Francisco har även tidigare stått värd för mötet, då det endast är några amerikanska städer som uppfyller kraven på tillräckligt stora kongresscentra. Enligt inofficiella uppgifter är deltagarantalet runt tjugofemtusen. Det flera kvarter stora Moscone Convention Center klarar, märkligt nog, inte att rymma de amerikanska ögondoktorernas årsmöte, men än så länge klarar den av vår specialitet.

N

Några dagars acklimatisering i San Francisco innan själva mötet, med bl.a. sightseeing i staden, biltur norrut med besök i vindistrikten och hisnande bilfärd på Highway One. Mångfalden på mötet är enormt och bitvis är det svårt att välja mellan olika föredrag, kurser, symposier och posterutställningar.

Resan till San Francisco tog ett halvt dygn med mellanlandning och byten i Köpenhamn och Seattle. Väl framme möttes vi av ett härligt väder som påminde om svensk sommar när den är som bäst. Klimatet är milt och medel-

54

temperaturen under vinterhalvåret är 13-15. På sommaren är det något varmare, men dimma är vanligt och somrarna kan därför upplevas som relativt svala. Vi hann med några dagar på egen hand innan själva mötet började.

San Francisco kallas ofta ”Everybody´s Favorite City” och det är lätt som europé att gilla staden. Som turist tar man sig utan problem runt till fots. Stadsmiljön med de branta kullarna och spårvagnarna känns igen från filmer. Naturligtvis gjorde jag en åktur med spårvagnen. Detta var faktiskt en ganska

hisnande upplevelse, trots det makliga tempot på cirka 15 km/tim. Vagnarna dras med en kabel under gatan och föraren manövrerar med hjälp av spakar en gripklo som greppar kabeln och kan på så vis reglera farten utför.

Fishermans Wharf är en del av det gamla hamnområdet där man har bra utsikt över Golden Gate-bron och den gamla fängelseön Alcatraz, även kallad ”the rock”. På en pir har en koloni med sjölejon slagit sig ned och ligger hela dagarna och lapar sol till turisternas stora förtjusning. Området är fullt med my-

ORTOPEDISKT MAGASIN 1/08

mer. Vägen slingrar sig mäktigt längs bergssidorna som löper utmed Stilla Havskusten. Strax innan San Francisco passerade vi även genom Muir Woods med enorma redwoodträd.

En badge runt halsen

Årets möte var det 75:e i ordningen och arrangemanget växer för varje år.

San Francisco har även tidigare stått värd för mötet, då det endast är några amerikanska städer som uppfyller kraven på tillräckligt stora kongresscenter.

Enligt inofficiella uppgifter är deltagarantalet runt 25 000. Den flera kvarter stora Moscone Convention Center klarar, märkligt nog, inte att rymma de amerikanska ögondoktorernas årsmöte, men än så länge klarar den av vår specialitet (vem har sagt att ortopedi är tungt och utrymmeskrävande?!).

Anläggningen är imponerande och ligger centralt med promenadavstånd till stadens utbud.

Att det pågick ortopedkongress kunde ingen ta miste på och överallt såg man mötesdeltagare med ”badge” runt halsen. Taxichaufförer, butiks- och restaurangpersonal påtalade att antalet innehavare av Rolex hade ökat, huruvida vi svenskar bidrog till någon ökning är osäkert.

Egen dagstidning!

Mötet erbjuder ett stort utbud av symposier, föredrag, posterutställningar, instruktionskurser (kräver föranmälan), non-stop videovisningar av olika operationsmetoder samt industrins utställningar. Innan avresan hade jag bockat för det som jag tyckte verkade intressant och koncentrerade mig framförallt på övre extremitetskirurgi och frakturer. Man imponeras av effektiviteten och vanan att hantera stora möten. Registreringen är avklarad på kort tid, tiderna hålls med stor precision och man kan detaljplanera sitt schema, utan risk för ändringar.

Mötet har en egen dagstidning som håller en uppdaterad på höjdpunkter och eventuella ändringar.

Peter Ström, Uppsala, och Eric Carsjö, Stockholm.

siga och prisvärda fiskrestauranger. Chinatown är den största kinesiska kolonin utanför Kina och det är en upplevelse att promenera igenom och insupa den kinesiska atmosfären.

Jag och en kollega passade på att äta lunch där och naturligtvis valde vi Dim Sum - ångkokta knyten med olika innehåll. Menyn fick vi förklarad på kinesiska, och efter att vi överlåtit menybeslutet till servitrisen kom det in ett antal tallrikar med diverse knyten. Skålarna bars in i snabbare tempo än vi hann med och vi förklarade att vi var mer än nöj-

ORTOPEDISKT MAGASIN 1/08

da med det vi redan fått. Mycket mätta och belåtna kunde vi sedan fortsätta vår promenad.

Tillsammans med några kollegor från Varberg och Skövde hyrde vi en dag bil och begav oss norrut för att besöka vindistrikten. Färden började över den mäktiga Golden Gate-bron. Ganska snabbt kom vi ut på landsbygden och vindistrikten Sonoma och Napa. Naturligtvis stannade vi till på en vingård och testade utbudet.

Hemresan gick via Highway One, en vägsträcka som är med i ett flertal fil-

Humerusfrakturer

Jag deltog bland annat i en instruktionskurs där man gick igenom det senaste om proximala humerusfrakturer.

Diskussionen som fördes var bekant från Sverige och jag kunde konstatera att vi är bra uppdaterade och håller oss väl framme inom området. Dock är det värt att nämna några saker. Man var överens om att det inte finns någon enskild metod som kunde lösa alla typer av frakturer. Det är viktigt att individualisera

55

Moscone Convention Center.

metodvalet, och att tänka på att 85% av frakturerna är minimalt dislocerade och endast kräver konservativ behandling.

Radiologiskt poängterade man att CT är värdefullt för att utreda frakturer och axillär projektion kan ge värdefull information tillsammans med standardprojektionerna: frontal och sida. Precis som hos oss är vinkelstabil platta dominerande på mer komplicerade frakturer, med beredskap för eventuell protes.

Vanligt med perkutan stiftning

Något som verkar mer vanligt i USA är perkutan stiftning och då även av kraf-

56

tigt dislocerade frakturer, dock bör man överväga konvertering till annan metod intraoperativt, om det uppstår svårigheter. Det är intressant att se att val av olika operationsmetoder verkar ha ett cykliskt förlopp. Under min tid i Gävle använde vi oss ofta av Ender-liknande-spikar och cerklage (något vi kallade för ”Hovans pinnar”) hos äldre med flerfragmentsfrakurer. Detta ofta med gott resultat.

Metoden är mindre vanlig idag, efter att de vinkelstabila plattorna introducerades. Dock förordade man under mötet att metoden kan övervägas vid lämpliga fall. Vid proteser i samband med frakturer betonades vikten av att återställa tuberklarna till sitt anatomiska lä-

ge och undvika sträckning eller slapphet i cuffen. Ett tips är att man håller armen i neutralläge när tuberculum majus återsutureras.

Specialty Day blev Sweden Day

Efter att ha varit nominerad två gånger tidigare blev det tredje gången gillt för svensk axelkirurgis grand-old-man: LENNART ”HOVAN” HOVELIUS då han fick mottaga Amerikanska Skulder och Armbågssällskapets Neer Award. Priset delades ut på lördagens Specialty Day, där de tretton delföreningarna i AAOS har parallella heldagsseminarier.

Hovelius 25-årsuppföljning av primära

ORTOPEDISKT MAGASIN 1/08

Tekniska utställningen.

Tomas Borg och Kenneth Jonsson, Uppsala.

axelluxationer är imponerande och det var en mycket stolt och glad ”Hovan” som tog emot priset.

Från min egen klinik, ortopedkliniken i Uppsala, presenterade TOMAS BORG intressanta resultat från sin pågående forskning om livskvalitet efter acetabular- och bäckenfrakturer.

Idrottsskadesymposium

Eftersom jag är engagerad som idrottsoch lagläkare var det även mycket intressant att deltaga i ett idrottskadesymposium och få en inblick i hur det amerikanska lagläkeriet fungerar. Organisatoriskt har de professionella lagen oftast en medicinsk stab bestående av ortopeder, kirurger, internmedicinare, tandläkare och sjukgymnaster och dessa är tillgängliga dygnet runt. Precis som hos oss är det ett sidouppdrag och många har

ORTOPEDISKT MAGASIN 1/08

sin ordinarie anställning vid en idrottsmedicinsk klinik. Även på college och universitetsnivå finns denna organisation; då ofta kopplad till kliniken vid det aktuella universitetet.

Precis som i Sverige handlade diskussionen mycket om när idrottsmannen/kvinnan kunde återgå efter skada eller sjukdom. De vanligaste skadorna i övre och nedre extremitet avhandlades och vi i publiken kunde delta interaktivt med mentometerdosor.

I Sverige har man vanligtvis en bra dialog med tränare och ledare och medicinska bedömningar ifrågasätts sällan.

Klimatet bland amerikanska idrottslag verkar lite tuffare och det verkar generellt som att man har väldigt stor respekt för tränarna. Språkligt sett var symposiet givande; där det vardagliga amerikanska språket fullt med idrottsliknelser och termer, ytterligare spetsades med

idrottsortopedernas underhållande jargong.

Något som jag upplever som stor behållning från olika möten är den sociala biten, där man har möjlighet att informellt förhöra sig om hur det fungerar på andra sjukhus, behandlingsprinciper, organisation, jourbörda osv. Möjlighet finns att få träffa namnkunniga ortopeder och knyta kontakter för framtiden. Bra om man tänker sig auskultation på någon större klinik, då mycket av formalia kan kringgås om man har etablerat personlig kontakt. Inte bara träffar man amerikanska deltagare utan framförallt även svenska och jag tycker att genom åren bygger man upp ett bra nätverk med kontakter på de flesta svenska sjukhus.

Avslutningsvis tycker jag att Academymötet är ett måste-möte för varje ortoped någon gång under karriären. Efter att ha varit på mötet kommer man hem full med idéer, nya infallsvinklar på operationer, lusten att pröva nya saker, ännu mer kunskapstörstande och förhoppningsvis lite klokare.

Stort tack till SOF som gjorde resan ■ möjlig.

Peter Ström är avdelningsläkare på Traumasektionen, Ortopedkliniken, Akademiska Sjukhuset Uppsala

57

TECKNING: Åke Karlbom.

Vart tog gamle sure överläkaren vägen?

Vem kommer inte ihåg följande situation: kandidaten eller ST-läkaren förhörs av den ”gamle sure överläkaren”, på rond eller på operationssalen? Den förhörde som med förtvivlad entusiasm försöker imponera genom snabba svar. Rädslan för att bli hemskickad eller att inte få operera om svaret är fel lyser i ögonen.

E

fterföljande kritik bekräftar att man är inkompetent och överhuvudtaget borde fundera över sitt framtida yrkesval.

Detta är en metod som fortfarande utövas i många länder i Europa, dock knappast i Sverige. Och ingen här vill nog vrida klockan tillbaka. Själv

58

Av Ilka Kamrad, Malmö

har jag haft förmånen att uppleva andra länders utbildningssystem på nära håll och har därför sett för- och nackdelar med olika varianter av handledning och undervisning.

Mötet med det svenska system jag nu är verksam inom väcker därför en del tankar.

Ingen vill bli förhörd, men det hör till utbildningen och är en viktig motivator för att verkligen sätta ner sig och plugga.

Oftast blir man ju också belönad. Känslan av stolthet när man även kan svara på avancerade frågor är ingenting man vill gå miste om. Här är det

dock fullt möjligt att klara sig även med bristande kunskaper eftersom man får andra- och tredjechanser tills lärare och handledare blir trötta och ger godkänt ändå.

I moderna tider av ”problem based learning” lär vi oss från början att hantera problem

ORTOPEDISKT MAGASIN 1/08

COPAL

illgänglig t u

d ir

e

kt

COPAL® från Heraeus.

Revisionscement baserat på PALACOS®.

Den förstklassiga råmaterialskvaliteten, de goda bearbetningsegenskaperna och höga stabiliteten hos PALACOS® finns nu kombinerad med två antibiotika. Genom kombinationen av gentamycin och klindamycin har COPAL® en antibakteriell effekt på fler än 90 % av kliniskt relevanta organismer som kan orsaka septisk proteslossning.

COPAL® bencement finns bara hos Heraeus. Lita på erfarenheten hos tillverkaren av originalet PALACOS® bencement.

Heraeus Medical Nordic AB · Box 437 · 191 24 Sollentuna · Sverige · www.palacos.com

aren

®

C O PA L

rk

Dubbelt skydd och säkerhet vid revisioner.

N

®

f r å n t il l v e

Att operera i par innebär även kombinationen ST läkare - student. Kommunikation är i sig skapande, progressiv.

Inte bara i utbildningshänseende utan även för patientsäkerheten. Fyra ögon ser mer än två, fyra händer kan vara effektivare än två, och möjligheten att kunna diskutera under operationen är en viktig faktor för ingreppets framgång.

Alltid två piloter på flyget...

Två piloter är säkrare än en...

genom att diskutera med andra, efterforska på Internet och skaffa erfarenheter genom trial and error. På något sätt kommer man därefter slutligen till problemets lösning. En basal teoretisk vetenskapsgrund är fortfarande en stor fördel, men måhända något man nu för tiden kan klara sig utan. Eller?

Vad är det vi vill ha i vår utbildning till ortoped?

Antagligen vill vi lära oss att operera hela ortopedi-paletten, och helst under första ST-året. Att få en bred operativ utbildning och därefter vara en helt självständig operatör som nybliven specialist.

Men jag undrar hur kompetent man egentligen är när man får ut sin specialistkompetens. Även om det är elementärt att kunna operera bra som ortoped påstår jag att både den subjektiva och objektiva bedömningen ofta fokuserar alltför mycket på enbart operationskunskaperna och för lite på allt det där andra. Så fort man börjar som ST inser man att allt handlar om operationer. Lära sig rutiner på avdelningen eller akuten?

Tråkigt. För- och efterbehandla patienter på mottagningen? Om det är absolut nödvändigt. Lära av de gamla ortopederna? Bara om de låter oss operera.

Forska? Nää.

Ett slag för traditionerna

Blir man då en bra ortoped? Utan att ens vara tvungen att göra ortopedexamen?

Jag vill slå ett slag för att ta ett litet steg tillbaka till de gamla traditionerna, där de unga lär sig från de gamla, lärare och elev, entusiasm på båda sidorna. Att få lära någon allt man själv kan, respektive att utnyttja möjligheten att få bra

60

kunskap från en erfaren kollega genom det dagliga arbetet.

Teoretiskt finns möjligheterna på de flesta kliniker i landet men i praktiken fungerar ett sådant lagarbete sällan. Anledningarna stavas besparingar, underbemanning och andra sysselsättningar som gör att många ST-läkare missar den fantastiska möjlighet som det utgör att gå bredvid en erfaren handledare.

En handledare, som dessutom hellre förmedlar sin kunskap genom ett produktivt och trevligt samarbete med en underläkare, än att operera sin 956:e höftfraktur ensam, eftersom alla ST-läkare antingen går jour eller är jourkomplediga. Sedan har vi myntets andra sida: ”just nu finns inte någon annan som skulle kunna operera”. Självklart tar STläkaren då chansen att vara operatör; hellre ensam på op än inte alls. Man hoppas att det är en rutin-op och att allt ska gå bra. Snabb genomgång av principen och så let´s go.

Hur går det med patientsäkerheten?

Men hur går det då med utbildningstanken? Och patientsäkerheten? Tänk om vi som ovana kirurger alltid hade tillräckligt med tid för att förbereda oss ordentligt och samtidigt hade tryggheten med en erfaren ortoped som assistent. Att alltid operera parvis, med direkt återkoppling på att det man gör är rätt eller fel och slippa ångesten inför röntgenrondens vassa kommentarer. Jag tror också att man automatiskt läser på mer inför operationen, eftersom man självklart inte vill stå mitt emot den vane kirurgen och sakna de basala teoretiska kunskaperna bakom vad man ska utföra. Detta utgör optimala förhållanden ur en utbildningssynvinkel.

Man kan dra parallellen till flyget. Det finns alltid både pilot och andrepilot.

Andrepiloten bedömer hela tiden om det finns en risk för att någonting skulle kunna gå fel. En flyger planet och den andre kontrollerar vad den förste gör i princip. Skulle vi inte vilja ge våra patienter samma säkerhetstänkande?

Detta gäller inte bara under operationen utan även på avdelningen. Många ortopedkliniker lider av kronisk underbemanning, och eftersom den operativa kompetensen ofta behövs på operation, blir det en oerfaren underläkare eller en läkarassistent som ”rondar” patienterna på avdelningen.

Då är det helt naturligt att fel görs, att barriärerna inom en händelsekedja bryts igenom och resulterar i ett allvarligt fel.

Vårdtiderna kan också förlängas genom osäkerheten i beslutsfattandet vilket ger ökade kostnader. Det sammanfattade resultatet: dåligt och dyrt! Regelbundna ronder tillsammans med en överläkare skulle kunna förhindra fel, ge avdelningsläkarna feed-back och diskussionsmöjlighet och därigenom leda till att såväl patienter som behandlande personal mår bättre.

Optimal vård kräver säkerhetstänkande

Vi måste lära oss att tänka mer patientsäkert. Att alltid fråga oss själva om det finns risk för fel i det vi gör. Ge optimal vård i alla lägen med bra rutiner, inte bara under operationen utan även preoch postoperativt. Låta den första behandlingen bli den enda och rätta.

Så varför inte försöka? Vi kan skapa säkra förhållanden för patienten genom några små förändringar i rutinerna. Exempelvis genom att utnyttja de erfarna kollegorna till handledning i högre utsträckning. Det leder till trygghet för patienterna och trevligare arbetsförhållanden för både gamla och unga, med en bättre utbildning som bieffekt. Kanske kan då till och med den ”gamle sure överläkaren” börja dra lite på smilban■ den…

Ilka Kamrad, ST-läkare Malmö, styrelseledamot Epiphysen

ORTOPEDISKT MAGASIN 1/08

Festligt och fullsatt på hospitalet Vi bjuder på ett kåseri - och kanske en tankeställare för alla läkare och annan vårdpersonal, inklusive svårt upptagna ortopeder. En liten bild ur verkligheten, sedd från den andra sidan...

K

Av Lars-Magnus Jansson, Nyköping

lockan är en knapp halvtimme före midnatt denna kväll, när jag ledsagar dottern in på lasarettets akut i vår mellanstora svenska stad. Det är tomt och det är tyst. Inga överförfriskade A-lagare med krossade näsor, inga brutna tummar eller fiskedrag i överläppen – inte ens ett skrikande barn med den minst lilla hjärnskakning.

Akutintagen på våra sjukhus brukar ju annars vara avdelningar där det händer saker, även om stressen bleknar i all jämförelse med den amerikanska ”Akuten” på TV3. ”Vem vill vara sjuk en så spännande TV-kväll som denna”, tänker jag, medan en sval och leende sjuksköterska lotsar oss genom korridorerna till den specialistavdelning som brukar ta hand om dottern.

Spöklik tystnad - är sjukhuset tomt?

Under promenaden möter vi inte en levande själ. Tystnad råder och jag får en spöklik känsla av att sjukhuset är tomt.

Men jag vet förstås bättre. Lokaltidningen har ju i upprepade artiklar berättat om brist på lediga sjukhussängar, om förolämpande långa väntetider och skriande personalbrist.

Medan jourhavande specialist undersöker dottern bläddrar jag förstrött i Årets Runts tummade julnummer från 2004 och läser om kronprinsessans förmodade bröllopsplaner i en sönderläst Hänt i Veckan, innan jag sluter ögonen och låter tankarna ta mig tillbaka tio månader i tiden, till ett annat sjukhus, i ett helt annat land.

Whisky i baren

Dottern har insjuknat på en liten ö i grekiska skärgården. Snabb transport till Aten – själv kastar jag mig på ett plan från Sverige. Strax före midnatt kör taxin upp framför entrén till ett nybyggt privat kvinnosjukhus, praktiskt taget vägg i vägg med olympiastadion.

Dottern sitter tillsammans med pojkvännen och en liten man i 60-årsåldern

ORTOPEDISKT MAGASIN 1/08

i sjukhusrestaurangen under ett elegant tälttak i anslutning till en lobby, som mer påminner om en ankomsthall på en flygplats än ett sjukhus. Stämningen, inte minst ljudnivån, är hög.

Det är ”festligt och fullsatt”.

Efter en stunds kramande presenterar dottern mig för den lille mannen som visar sig vara den läkare som hyrt en operationssal på sjukhuset till nästa morgon för att operera henne. Medan han envist kedjeröker berättar han varför operationen måste göras här och nu.

Enligt svenska ambassaden i Aten är han en av de skickligaste inom sitt område. Det finns ingen anledning att betvivla hans kompetens. SOS Alarm i Köpenhamn har fått försäkringsbolaget att godkänna alla kostnader detta privatsjukhus kan tänkas debitera för operation och vård. Allt är klappat och klart.

Spänningen släpper och jag beställer en whisky från sjukhusbaren.

Vin, TV och hela släkten

Vi får vänta på hissen upp till avdelningen där dottern skall tillbringa natten i väntan på operationen. Förväntansfulla greker med paket och gigantiska kramdjur i famnen trängs i ivern att få besöka någon anhörig eller vän.

Det hela tar nästan formen av en parodi för oss nordbor. Dörrarna till sjukhussalarna står på vid gavel. Varje sal är fylld av människor. TV-apparater står på för fullt, det dricks vin och det tjattras. Hela släkter tycks vara på plats. Patienterna är det svårt att få en skymt av.

Dottern delar rum med en medelålders kvinna som genomgått en svår underlivsoperation. Vid hennes säng sitter modern på en stol. Enligt dotterns kedjerökande läkare har hon suttit på samma plats i fyra dygn. Hon ler vänligt mot oss.

Högt i tak på BB

När jag lämnar sjukhuset vid tvåtiden på morgonen sover dottern, men dörrarna till de flesta salarna står fortfarande öpp-

na. Stämningen har dämpats något, men inte mycket. I salarna där de nyblivna mammorna ligger är det fortfarande högt i tak.

I sjukhusrestaurangen är bara ett par stolar lediga.

Jag slår mig ner och beställer en pasta med bläckfisk och en karaff vitt vin.

Den kedjerökande läkaren kommer förbi, tar tacksamt emot ett glas och förklarar att jag inte behöver oroa mig och att jag nog bör stanna några dagar i Aten för att stötta dottern efter operationen.

Operationen nästa morgon går som planerat.

Dottern blir kvar på sjukhuset ytterligare ett dygn. I korridorerna och på salarna fortsätter det intensiva umgänget. Dygnet runt, till synes utan uppehåll.

Stängda dörrar och tysta korridorer

Jag rycker till när dottern kommer tillbaka till väntrummet, där jag med fötterna på en tidning med titeln ”Med Barn” som underlag, lutat mig tillbaka i en obekväm stol. Tystnaden är fortfarande kompakt. Lasarettet sover.

Det är inte heller speciellt vaket när vi nästa dag kommer på återbesök. Råder det någon som helst febril verksamhet, så inte är det i korridorerna. Och dörrarna till patientsalarna är stängda. ”Jag har ingenting emot att bli gammal – om det inte vore för de där generande bieffekterna”, skrev en gång AGATHA CHRISTIE. Det sägs att vi har världens bästa sjukvård i Sverige och det känns ju tryggt att veta nu när bieffekterna successivt gör sig påminda. Det gäller bara att ta sig förbi köerna och igenom dörrarna – levande.

Men behöver det vara så tråkigt? Livet behöver ju nödvändigtvis inte vara slut bara för att man blir intagen på sjukhus.

Fullsatt är det ju som bekant.

Men festligt är ändå inte ordet.

■ Lars-Magnus Jansson är frilansjournalist i Nyköping

61

V

V

Ett vin med riktigt ortopediskt förflutet kommer från Willows vingård i Barossa Valley.

I N S PA LT E N

En riktig ortoped

ingården ligger vid Light Pass och har sina rötter bakåt ända till tiden de första europeiska bosättarna kom till denna plats under första hälften av 1800-talet. Det var framför allt tyska invandrare och då från Schlesien, som ju tillhörde Preussen, som bosatte sig i området vid Barossa Valley. Skälen till utvandringen var oftast religiösa, men en del var tidigare soldater.

Bland dessa fanns den då 40årige JOHANN GOTTFRIED SCHOLZ. Precis som sina grannar startade han 1845 ett jordbruk med får, kor, spannmål och fruktträd, och sedan en liten vingård vid stranden av North Para River. I den preussiska armén hade han varit ”bonesetter”, dvs den som fick ta hand om frakturer, luxationer och liknande skador. Ganska snart fick han ta hand om denna typ av skador och besvär bland de andra invandrarna.

Det ursprungliga huset med väggar gjorda av lera och flätat ris blev det första privata sjukhuset i Barossa. Efter att ha brutit upp en felläkt femurfraktur och fått den att läka i perfekt läge fick han som tack en gåva på £ 500, vilket gjorde att han kunde bygga ett ordentligt hus. Både sonen och sonsonen fortsatte sedan traditionen och utvidgade även sjukhuset till 30 sängar.

När första världskriget bröt ut internerades tyskättlingar i Australien. Sonen i fjärde generationen, HERBERT SCHOLZ,

62

Av Tore Dalén, Adelaide

for istället till USA och lärde sig där mer om sjukgymnastik. När han återvände efter kriget utvidgade man sjukhuset ytterligare och började även sälja olika slags botemedel som patenterats av hans bror.

Ryktet om behandlingarna växte under 40-talet, särskilt under polioepidemin efter kriget, där de förespråkade träning istället för sängläge, som var den då gällande medicinska behandlingen.

Dock blev dessa former av behandling alltmer föråldrade och sonen i femte generationen studerade medicin och blev allmänpraktiker i Loxton, ca 15 mil bort. Sjukhuset stängde i början av 1960talet.

På dess ägor hade redan 1936 startats en liten vingård, på det stället där de ursprungliga vinplantorna planterats.

Vingården hade fått namnet ”Willows Vineyard”.

Sjätte generationen Scholz, som blev den första att bryta släktens ”medicinska tradition”, tog över ägorna under 1980-talet. PETER SCHOLZ hade fått vinutbildning och examinerats på Roseworthy College 1979. Efter lärlingsår hos PETER LEHMAN och SALTRAM kom hans första vin 1989.

Det första vinet var Shiraz, året därpå gjorde han även viner på Cabernet, Semillon och Riesling. Från en av de äldsta jordlotterna, där Shiraz vinrankor planterats långt före sjukhusets stängning, gjor-

des sedan ett särskilt vin, ”The Bonesetter”. Detta vin lagras i tunnor av fransk ek i mer än två år.

JAMES HALLIDAY, Australiens ledande vinkritiker har lyft vinet till skyarna: ”Outstanding focus, intensity and balance. Great vintage, great wine. Quality cork.”

ROBERT PARKER, som är världens mest kände vinkritiker, skrev om 2002 års årgång, ”The Bonesetter boasts extraordinary intensity, opulence and flavour dimensions. This beauty should drink well for 10-12 years.”

I fjol skrev han: “The 2003 Bonesetter is a bigger, more structured effort than the regular Shiraz, with an intense black/purple colour, a fullbodied bouquet of blackberries, cassis, smoked herbs and roasted meats and a reasonably powerful rich, multilayered personality. While this Shiraz will not mend any broken bones, it will relax the spirit, and please both the palate and the intellect.

Detta vin, The Bonesetter, används alltid vid styrelsemiddagarna i Australiensiska artroplastik föreningen. ■ Tore Dalén PS. Willows har även gjort ett typiskt australiensiskt mousserande vin på Shiraz och Pinot Noir”, som heter ”The Doctor Sparkling Red”. DS

ORTOPEDISKT MAGASIN 1/08

erimed Bekvämskor FinnComfort ”Finnamic”

Nyala ”Opara Deluxe”

AURUM 1/02

www.erimed.se

63