OM 03/2010

Ortopediskt Magasin 3/2010 1

2 Ortopediskt Magasin 3/2010

Ortopediskt Redaktion Medlemstidskrift för Svensk Ortopedisk Förening och Sveriges Ortopedingenjörers Förening.

Ortopediskt Magasin utkommer 4 ggr/år 2009 vecka 13, 23, 40 och 52.

Manus till redaktionen senast sex veckor innan respektive utgivningsvecka.

Ansvarig utgivare:

Tre musketörer i Göteborg.

FOTO: Börje Ohlsson .

BILDBEARBETNING: Mikael Törneman.

Professor Olle Svensson, Ortopedkliniken, Norrlands Universitetssjukhus, 901 85 Umeå, tel 090-785 00 00, fax 090-13 74 55, e-post olle. svensson@orthop.umu.se

Redaktion: Docent Anders Wykman, Ortopedkliniken, Helsingborgs lasarett, tel 042-406 10 57, fax 042406 24 06, e-post anders.wykman@skane.se Fackredaktör Börje Ohlsson, 0417-310 26. epost: borje@ortopedisktmagasin.se Ortopedingenjör Magnus Lilja, SOIF, Gjuterigatan 9, 553 18 Jönköping, tel 070-667 06 76 e-post m.lilja@ossur.com Specialistläkare Karin Bernhoff, Ortopedkliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala, tel 018611 00 00, fax 018-50 94 27, epost karin.bernhoff@gmail.com

innehåll ledaren Det heter Ortopediveckan!

5

osseointegration Nervstyrda proteser nästa steg

34

ortopediveckan Vetenskapen i högsätet

6

epiphysens ortopedivecka Internationellt mingel

36

en rökfri operation Kampanjstart som hördes och sågs

11

sk-kurser Läs och lär

38

i sportens värld Löpare, golfare och tennismatadorer

15

hur blev göteborg?

Intervju med Björn, Cody och Olle

39

Ortopediskt Magasin, Box 89, 273 22 Tomelilla, 0417-310 26, fax 0417-312 61. e-post: borje@ortopedisktmagasin.se Hemsida: www.ortopedisktmagasin.se Hemsida SOF: www.ortopedi.se

sextrakasserier på tapeten Het debatt i Göteborg

18

sof-hörnan Magnus ny i styrelsen

40

inte bara allvar Glada ortopeders sällskap

20

årets avhandling Smärta i ländryggen

42

Manuskript och annonser skickas till redaktionsadressen ovan.

larm om ytersättning 93 000 patienter berörs

25

axelina Kunglig glans, liten tävling

44

ortopedexamen Nervöst - som vanligt

26

soif-spalten God diabetesvård

50

ortopedexamen II Alla frågorna

28

tvärfackligt symposium Inriktning på barn

52

första stipendiet utdelat Ann-Charlotte fick 100 000

33

priss Därför är vi med!

56

Redaktionsadress:

Prenumeration (ej SOIF) SOF:s kansli, Tuna Industriväg 4, 153 30 Järna, tel. 08-550 390 50, fax 08-550 104 09, e-post sofkansli@ortopedi. se.

Prenumeration: 4 nr 150:– per år för medlemmar. Övriga 200:– per år.

Annonspriser: För prisuppgifter, övriga uppgifter eller annan information, samt bokning av annonser: Eva Evedius, tel 0411-197 69, 070-646 81 43, epost eva.evedius@telia.com. Bokning senast fyra veckor innan respektive utgivning. Lämning av annonsmaterial senast tre veckor innan respektive utgivning. Rabatt 10% vid bokning av fyra annonser samtidigt.

Upplaga: 2.000 ex.

Tryck: Centraltryckeriet, Ystad. Nr. 3 2010.

ISSN 0349-733X 3 Ortopediskt Magasin 2/2010

Medarbetare i detta nr: Olle Svensson, olle.svensson@orthop.umu.se Per Wretenberg, per.wretenberg@karolinska.se Karin Bernhoff, karin.bernhoff@gmail.com Li Felländer-Tsai, li.tsai@karolinska.se Kerstin Hagberg, kerstin. hagberg@sahlgrenska.se Camilla M Bergh, camilla.m.bergh@vgregion.se Ilka Kamrad Svante Berg, svante.berg@spinecenter.se Jan Nowak, jan.nowak@akademiska.se Per Källvant, per.kallvant@ aktivortopedteknik.se Pernilla Johansson, pernilla.johansson@aktivortopedteknik.se Helena Idenäs, helena.idenas@patientforsakring.se Isabell Ahlström, Bo Andersson, Johanna R Petersson Anna Sprinchorn, anna.sprinchorn@gmail.com Börje Ohlsson, borje@ortopedisktmagasin.se Tore Dalén, tore. dalen@gmail.com

Ortopediskt Magasin 3/2010 3

�Med hjälp av tekniken frün Toul kan vi Üka antalet operationer med 50 % och samtidigt minska risken fÜr postoperativa infektioner�

Carina FrÜberg, operationssjukskÜterska och sektionsledare, Ortopedkliniken, Gävle Sjukhus Toul 300 är vürt instrumentbord med integrerat laminärflÜde fÜr effektivt skydd av instrument och utrustning under uppdukning och hela operationstiden.

Vinn värdefull operationstid genom att använda dig av ett instrumentbord med inbyggt ultrarent luftflÜde.

Med Toul 300 Instrumentbord kan du duka upp i fÜrväg under säkra hygieniska fÜrhüllanden och minimera ställtiden mellan operationerna.

Vi garanterar ultraren luftmiljÜ* med ≤ 5 cfu/m3 luft i kritiska mülomrüden, süsom i süromrüde och Üver instrument under uppdukning och hela operationstiden. Samtidigt bidrar tekniken till att Üka antalet hepafiltrerande luftväxlingar och reducera partikelhalten i hela operationssalen.

Toul 400 är vür mobila enhet fÜr effektivt skydd av süromrüdet.

definition av ultraren luft och gällande LSBW WJE �SFOB PQFSBUJPOFS� ¤S DGV N3 luft (cfu = colony forming units, dvs, bakteriebärande partiklar) *

4 Ortopediskt Magasin 3/2010 5PVM .FEJUFDI "# å …OHIBNNBSHBUBO å 7¤TUFS¼T å 5GO å JOGP!UPVMNFEJUFDI DPN å XXX UPVMNFEJUFDI DPN

D

Det heter Ortopediveckan! et kan väl knappast ha undgått någon att årets sofistikerade ortopedivecka gick av stapeln i Göteborg tillsammans med SICOT - det utan jämförelse största ortopedmöte som någonsin arrangerats i Sverige med totalt nästan 3000 deltagare. Det var ett fantastiskt jobb som göteborgarna hade gjort, vilket med all önskvärd tydlighet framgår av de många reportagen i OM. Man hade till och med fixat finväder, i bjärt kontrast till veckan innan under kirurgiveckan då det regnade och stormade.

Eftersom mötet var så stort så använde vi en kongressbyrå, annars brukar ju de lokala arrangörerna tillsammans med Arnold Persson och Gunilla och Lena Göthe på SOF-kansliet sköta det mesta av administrationen. Det är ett roligt jobb för en klinik att arrangera. Ortopediveckan mobiliserar förbluffande starka krafter, det ger en sammanhållning och lagbildning som inte någon exklusiv och dyr konsult ens skulle våga drömma om. Nu har stafettpinnen gått vidare till Blekinge, och som framgick av deras presentation vid årsmötet är de taggade till tusen. Det är nämligen en viktig princip att ortopediveckan ska kunna hållas även på mindre och medelstora sjukhus i olika delar av landet.

Det finns ju numera ingen brist på ortopedmöten: googlar man på ”orthopaedic congress” OR ”orthopaedic meeting” så får man nästan trettiotusen träffar. Samtidigt blir det ju allt svårare att finansiera resor och ledighet, förlåt, det är inte någon ledighet, det är nödvändigt arbete, så krävs det ju tuff prioritering. Vad ska en gniden verksamhetschef eller en blaserad kongresshabitué prioritera?

Vad är det som gör att man åker på möten? En viktig sak är det sociala, att träffa gamla och nya fiender/vänner, skvallra, diskutera, inspirera och intrigera. Det sitter uppenbarligen i generna hos flockdjuret homo sapiens en inneboende drift att organisera sig och bilda grupper och föreningar.

Inget ont i det. Professionella sammankomster katalyserar utvecklingen. Det måste därför vara lag att fortbildning och resande är nödvändigt. Inom parentes kan man nämna att bara för några hundra år sedan var det ett krav att man måste resa utomlands för att skriva avhandlingar; resan var målet.

Det som sker inom sjukvården sker till stor del på lokal, regional och i ökande grad även nationell nivå, när nu regeringen använder de maktmedel de har, pengar och i någon mån lagar, att förändra de motspänstiga sjukvårdsleverantörerna. Det kommer förmodligen att dröja många år (10?) innan man får en europeisk samordning av sjukvården. De nationella mötena har därför fortfarande en stor popularitet i väntan på Europas förenta stater.

Ortopediveckan är ju vad medlemmarna gör den till. Vad tyckte du om göteborgsmötet? Vi avstod från att göra den ordinarie enkäten i Göteborg, eftersom det var så speciella förhållanden. Hör av dig till SOF-styrelsen eller till blekingarne om du har kritik eller förslag: ingenting är hugget i sten.

Erfarenheterna av att ge stort utrymme till SOF:s specialföreningar har ju varit mycket goda. Superspecialisterna har ju, likt indianen örat mot rälsen, och man vet vad som är på gång, samtidigt som man vill föra ut budskapet till medelsvensson.

Det har anmärkts på att ortopediveckan drar in för stora vinster. Det håller jag inte med om. Det är förvisso inte någon affärsverksamhet, men vi har nu fått en ekonomisk buffert så att vi kan ta risker, parera force majeur eller oväntade förluster. Vi ska inte vara vinstdrivande företag, utan arbeta för att främja ortopedin. Det är ortopediveckans syfte.

Generella kongresser har sin speciella charm. Själv brukar jag gå på sessioner om esoteriska ämnen. Det för frågan till Rikstämman som också är ett viktigt forum för svensk ortopedi. Under senare år har SOF aktivt arbetat för att få med rörelseorganen på agendan, och försöka presentera våra budskap till andra specialiteter och discipliner. Det externa arbetet är vitalt.

Ett problem för småföreningar som SOF är att vi inte har resurser för att göra större utbildningssatsningar som exempelvis föreningarna i USA och andra stora länder. Även en så pass mäktig förening som EFORT har haft få sökande till de fina kurser och resestipendier som annonseras ut. De kurser som NOF arrangerat, senast i Reykjavik och Tromsö, rönte ett minst sagt måttligt svenskt intresse Det är synd och skam. Det är kurser och studieresor man inte kan göra på nationell nivå.

Varför inte ansöka om att få arrangera ortopediveckan på er klinik/enhet? Det tar minst två, gärna tre år att göra en kongress om man vill få den billig och bra. Det är viktigt att man gör ett affärsmässigt anbudsförfarande, annars rinner kronorna iväg. De lokala arrangörerna har betydande frihetsgrader när det gäller att designa programmet i samarbete med SOF:s vetenskaplige sekreterare, magnus.karlsson@med.lu.se.

Det kommer fortfarande propåer om att ortopediveckan ska återgå till det tidigare upplägget med enbart läkare. Men, ack: nostalgia isn’t what it used to be. Det skulle vara suicidalt för det teamarbete som ortopedin gått i bräschen för; det skulle också bli mindre spännande och givande föreläsningar och symposier. Det skulle också minska dynamiken: under senare år har SOF gått samman med andra professionsföreningar och då börjar det hända saker, exempelvis med PRISS och rökstopp. Det är därför ingen tillfällighet att namnet är ortopediveckan snarare än ortopedveckan.

OLLE SVENSSON

Ortopediskt Magasin 3/2010 5

Ortopediveckan i Göteborg 2010:

Trojkan som höll Ortopediveckan med SICOT var en stor utmaning att organisera.

Vägen var inte okomplicerad, men när dörrarna slogs upp på Gothia Towers och det fina vädret dessutom anlände, borgade detta för ett innehållsrikt och roligt möte, skickligt framlotsat av Cody Bünger, SICOT-president, Björn Rydevik, mötespresident och Olle Svensson, SOF-president.

6 Ortopediskt Magasin 3/2010

Företagen som finns kvar

O

rtopediveckan har sedan flera år haft ett väl utprovat format som varit mycket uppskattat. Då förfrågan från Björn Rydevik och SICOT kom angående ett gemensamt möte tyckte vi i styrelsen dock tiden var mogen att våga prova något nytt och vi beslutade att 2010 ordna det nu genomförda gemensamma mötet. Förberedelserna startade redan för två år sedan och drog sedan igång på allvar i Jönköping i fjol. Arbetet har varit intensivt, inte minst för den lokala organisationskommittén.

Tålamod och hårt arbete Att organisera och förbereda ett möte tillsammans med en stor internationell organisation

kräver en hel del tålamod och mycket hårt jobb. Beslutsvägarna är inte alltid klara och det finna många som uttrycker sin mening men som sedan förutsätter att jobbet görs av någon annan. Årets möte har därför krävt en mycket stora arbetsinsatts och vi från styrelsen vill tacka alla som ingått i den lokala organisationskommittén. Några måste dock speciellt framhållas nämligen Peter Nyberg, Jon Karlsson, Helena Brisby, Johan Kärrholm och Carina Lysell. På SICOT-sidan vill vi framförallt tacka Björn Rydevik och vår nya hedersledamot tillika SICOT:s ordförande, Cody Bünger.

Det vetenskapliga programmet utformades av en sammansatt grupp med företrädare från både SOF och SICOT med där huvudansvaret

legat på den svenska sidan. Över 1800 abstracts hade skickats in och många SOF-kollegor hjälpte till med granskningen. Kvalitén var varierande, vilket är naturligt när bidrag kommer från hela världen, men samtidigt var det mycket intressant att kunna presentera föredrag från Afganistan och Korea på ortopediveckan.

Att t.ex. höra om hur man i utvecklingsländerna löser problemen med tuberkulos och infektioner i leder ger också ett viktigt perspektiv på vår egen verksamhet.

Imponerande bredd 450 abstracts valdes ut till fria föredrag och 650 för posterpresentation. Dessutom hölls över 30 symposier och 5 ”Plenary Lectures”,

Ortopediskt Magasin 3/2010 7

ter in idag. Dr Wroblewski redogjorde på ett höftsymposium för upp till 40 års uppföljning av patienter opererade med Charnleyprotes.

Resultaten är imponerande. Han diskuterade också orsaker till de problem vi nu ser med metall-metall-proteserna med stora huvuden.

Det manar till eftertanke.

Eller som vår förre ordförande Olle Nilsson uttrycket saken: -Höftkirurgerna vet vad dom ska göra, men gör det inte!

NARA-registret visar nu också en klart ökad risk för revision tidigt för ytersättning jämfört med konventionell protes, och skillnaden är än mer tydlig för kvinnor.

Ian Learmonth, professor från Bristol, diskuterade vad som är viktigast då det gäller att ytterligare förbättra resultaten vid höftledsartroplastik, men frågan är således om det i första hand inte gäller att undvika att försämra resultaten genom att använda oprövade koncept.

Multitrauma

Peter Nyberg hörde till dem som slet hårt för att ro i land projektet. Här under en sällsynt vilopaus i Trägår´n. Här med Marianne Bergius, som organiserade hela ortopedexamen på Sahlgrenska.

där speciellt inbjudna framstående forskare framträdde. Här följer ett axplock av lite av det som diskuterades.

Henrik Malchauordförande i SOF:s patientsäkerhetskomitté, diskuterade höftproteskirurgi och presenterade mycket intressanta data om den korsbundna plasten. Det har visat sig

att nötningen ökar något mellan 5 och 7 års uppföljning vilket givit upphov till frågor om vad som kommer att hända på längre sikt. Evitamin kan vara ett sätt att ytterligare förbättra plasten genom att minimera oxidationen.

I anslutning till detta har vi också fått anledning att fundera över vilka höftproteser vi sät-

EFORT bidrog med att symposium om multitrauma som modererades av Karl-Göran Thorngren. En mycket bra genomgång av högoch låg-energi mulitrauma gjordes av Pierre Hoffmeyer från Geneve. Handläggningen med damage control stämmer väl överens med hur vi gör i Sverige.

Han belyste hur många äldre nu kommer in med multipla frakturer efter lågenergitrauma och där man måste försöka få en stabil behandling av frakturerna omgående för att tilllåta belastning och så snabb rehabilitering som möjligt. Han menade att denna patientgrupp inte behöver damage control på samma sätt utan frakturerna kan fixeras omgående.

Den göteborgske japanen Shinichi Kikuchi är en av de ledande ryggkirurgerna i Japan. Han diskuterade hur vi bör överbrygga nationella gränser när det gäller medicinsk forskning. Han har bla. haft ett mycket gott samarbete med Göteborg där 14 av hans yngre läkare varit på fellowship. Han pekade på kulturella skillnader beträffande hur patienter upplever ett visst sjukdomstillstånd.

I Japan är ryggsmärta ansett som ett lindrigt tillstånd som ger upphov till mycket liten sjuklighet, medan situationen i USA och Sverige är en helt annan.

För låg evidens

Ett gäng nöjda SOF:are med förre ordföranden Olle Nilsson i spetsen. Fr. v. Olle, Tore Dalén, Rickard Wallensten, Hanne Hedin och Bertil Romanus.

8 Ortopediskt Magasin 3/2010

Tommy Hansson talade om ”Ways to improve outcome in orthopaedic surgery”. Han menade att vi fortfarande har mycket låg evidens för

Bringing Together Proven Technologies Continuum™ Acetabular System

Over 11 years

Over 10 years

Over 20 years

of clinical history with proven highly porous Trabecular Metal™ Material1

of clinical history with proven Longevity® Highly Cross-linked polyethylene2

of clinical history with proven Metasul® Metal-on-Metal Technology3

BIOLOX® delta* Ceramic with improved mechanical properties4

Innovation on the move. Learning from experience. Always going the extra mile.

Not resting on the laurels of past successes. That’s Zimmer. Together with renowned orthopaedic surgeon pioneers, Zimmer has been writing orthopaedic history for over 75 years. With ideas and the spirit of invention.

06.01958.012 © 2010 Zimmer GmbH 1 Macheras GA, et al., Radiological evaluation of the metal-bone interface of porous tantalum monoblock acetabular component, J Bone Joint Surg Br., 2006, 88(3), 304–309 2 Bragdon CR, et al., Minimum 6-year Followup of Highly Cross-linked Polyethylene in THA, Clinical Orthopaedics and Related Research, 2007, 465, 122–127 3 Grübl A, et al.: Long-term follow-up of metal-on-metal total hip replacement, J Orthop Res, 2007, 25, 841–8 4 Kuntz M, Validation of a New High Performance Alumina Matrix Composite for Use in Total Joint Replacement, Seminars in Arthroplasty, 2006, 17, 141–145 * BIOLOX delta is a trademark of CeramTec AG.

www.zimmer.com

Ortopediskt Magasin 3/2010 9

Samuel Stupp, som var en stark kandidat till Nobelpriset i kemi i år, föreläste om sin fascinerande forskning om hur nanotekniken kanske kan få nervtrådar att börja växa igen.

Mikael Andersson berättade om sitt liv.

höra som om handläggningen av komplext multitrauma eller avancerad ryggkirurgi. Just angående spik i foten hölls ett jättebra föredrag från Israel. Budskapet var att om spiken penetrerat skon och sedan gått in i foten så finns det mycket ofta en främmande kropp från sula eller strumpa i mjukdelarna. Ultraljud alternativt CT bör göras för att lokalisera denna. Än viktigare är att om en patient kommer tillbaka efter dagar eller veckor med infektion finns som regel en missad främmande kropp. Utredningen måste då göras om och man får inte ge sig innan man hittat infektionskällan.

Avstamp för En rökfri operation

Rakit, som är ett plågoris i Afrika och ett stort problem, var temat för ett seminarium där bland annat Christa Kitz från Tyskland föreläste.

många av våra ingrepp och tog exempel från rygg- och artroskopisk kirurg där ”shame” operationer ibland visat sig lika effektiva som både vertebroplastik och meniskingrepp. Hans analys av hur vi med bra forskning kan få vedertagna sanningar att falla platt var verkligen tankeväckande.

På ett symposium om fot och ankel frakturer diskuterades bla. Calcaneusfraktuer och där var det mycket tydligt att många fotkirurger var helt övertygande om vilka operationsmetoder som skulle användas vid olika typer av denna fraktur när evidensen i själva verket är mycket låg.

10 Ortopediskt Magasin 3/2010

Cody Bünger framhåll i sin föreläsning ”Global Challenges in Orthopaedics” att ortopedin som disciplin är en av de specialiteter som har allra minst evidens för vad som är rätt behandling för olika tillstånd. Summa summarum behövs mer högkvalitativ forskning och på detta möte blev det uppenbart att mycket av vår svenska forskning håller hög klass.

Spännande om spik i foten Från stort till smått kan man också konstatera ett exempelvis ett föredrag om penetrerande trauma i fotsulan kan vara väl så viktigt att

Under veckan gjordes också avstamp för den riksomfattande antirökkampanjen en rökfri operation, där ortopedin varit banbrytande.

Läs mer på www.enrokfrioperation.se. Ortopedin ligger med denna kampanj och det omfattande PRISS-arbetet i den absoluta framkanten vad gäller patientsäkerhet.

Ortopediveckan i modifierad form är nu till ända. Det var mitt sista årsmöte som vetenskaplig sekreterare och jag skulle vilja tacka alla kollegor i landet som hjälpt till med arrangemangen under min tid i styrelsen, allt från Örebro 2005 till det nu avslutade mötet.

Det har varit ett fantastiskt roligt arbete!

Jag önskar nu min efterträdare Magnus Karlsson lyckat till, i första hand med nästa års möte i Karlskrona!

PER WRETENBERG Vetenskaplig sekreterare

Olle Svensson inledde symposiet om rökning under Ortopediveckan.

En rökfri operation:

Kampanjen har startat!

Kampanjen ”En rökfri operation” fick en flygande start i Göteborg med en välbesökt presskonferens som ledde till att den uppmärksammades i både tidningar, radio och TV. Under hösten kommer den att synas ännu mer, bland annat med hjälp av TV-reklam.

Ortopediskt Magasin 3/2010 11

Fr. v. Göran Modin, Hanne Tønnesen och Johanna Adami, medicine och filosofie doktor samt chef för Vinnovas hälsodivision.

rtopeder vägrar operera om patienten vägrar sluta röka. Rätt eller fel?

Den heta debatten, som initierades av “antikrökprofessorn” Olle Svensson, fick nytt bränsle och nytt, tungt faktaunderlag vid ett stort, avslutande symposium på fredagen under Ortopediveckan 2010 i Göteborg.

I samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Patientförsäkringen lanserade Svensk Ortopedisk Förening (SOF) en massiv kampanj för att få patienter att sluta röka före en operation, “En rökfri operation”.

mångdubblas den kostnaden – förutom patientens lidande på grund av komplikationer och längre och återkommande sjukhusvistelser.

Antalet rökare har stadigt minskat, från en topp på 73 procent av männen och 34 procent av kvinnorna till i dag 11 respektive 13 procent.

Fler kvinnor än män röker alltså i dag.

Enligt Hanne Tønnesen, kirurgprofessor vid WHO Collaborating Center på Bispebjerg Hospital i Köpenhamn, leder daglig rökning till en fördubblad dödlighet i postoperativa komplikationer.

Rökstopp halverar komplikationerna

Vad är boven i dramat?

Ett rökstopp minskar komplikationerna med 50 procent enligt flera studier.

Och det handlar om stora pengar. Ortopediska komplikationer är den näst största utgiftsposten för Patientförsäkringen, och kostar varje år uppemot 80 miljoner kronor.

En höftledsoperation kostar 200 000-300 000 kronor bara i sjukvårdskostnader – om den misslyckas på grund av att patienten röker

Resultaten från de två senaste studierna är entydiga: rökare får fler komplikationer, framför allt när det gäller sår och trycksår/liggsår.

I den ena undersökningen minskade antalet komplikationer från 52 procent till 18 procent vid ett rökstopp 6-8 veckor före operationen, och i den andra från 41 procent till 21 procent.

Den senare undersökningen använde fyra veckors rökstopp före operation och fyra veck-

O

12 Ortopediskt Magasin 3/2010

or efter. Men vad är egentligen boven i dramat? Är det nikotinet - eller är det något annat?

Hanne Tønnesen erkänner att man inte vet säkert: -Det behövs mer forskning, men faktum är att nikotinersättning - plåster och annat - inte verkar ha samma negativa påverkan.

Personalen mer negativ än patienterna Hanne Tønnesen presenterade annars det mest uppseendeväckande materialet under symposiet, nämligen att sjukhuspersonalen är mer negativ till rökavvänjning än vad patienterna själva är!

Således tror personalen att patienten inte är motiverad för rökavvänjning, medan fakta är att 80 procent vill ha hjälp på sjukhuset med tobak, alkohol och fetma före en operation.

Personalen tror också att patienten inte kan fokusera både på avvänjning och den kommande operationen.

Fakta är att patienten fokuserar på att minska komplikationerna, och på att få hjälp.

Ortopediskt Magasin 3/2010 13

Kampanjen syntes överall t i Göteborg, och kampan jknapparna tog snabbt slut.

En trött men nöjd Olle Svensson.

Nu är kampanjen i gång!

Personalen tror inte heller att deras egen inställning är något som spelar roll för patienten.

Fakta är att aktivt stöd från personalen gör det lättare att sluta röka.

Personalen anser också att de lägger sig i pa-

14 Ortopediskt Magasin 3/2010

tientens privatliv om de agerar för rökstopp.

Fakta är att alla patienter vill bli erbjudna aktiv hjälp att sluta röka.

I en undersökning där patienterna var rökfria fyra veckor före och fyra veckor efter operation uttryckte hälften av de patienter som lottades till kontrollgruppen besvikelse!

David O Warner berättade om rökningens patofysiologi och dess relevans i samband med operation. Han anförde bland annat kardiovaskulära komplikationer, försvårad sårläkning och problem med luftvägarna.

Johanna Adami från Karolinska Institutet (en gång själv rökare!) berättade om de undersökningar som finns, och som samtliga visar på en dramatisk förbättring när det gäller antalet minskade komplikationer hos dem som slutar röka inför en operation.

Göran Modin, som leder kampanjen, me-

nade att ett rökstopp helt enkelt är en fråga om patientsäkerhet: -Vi är skyldiga att ta asnvar för hela människan och ge henne de absolut bästa förutsättningarna inför ett ingrepp - och då är det naturligt med ett rökstopp.

Det som började som en brandfackla i Umeå har alltså nu utvecklats till en angelägenhet för hela ortopedi-Sverige. Och mannen bakom verket, professor Olle Svensson, är naturligtvis nöjd med att så många hoppat på tåget: -Men det här är bara början. Vi räknar med att alla kirurgiska specialiteter kommer att sluta upp!

FOTNOT: För er som undrar var i världen det röks mest så är svaret Ryssland. Tvåa på denna tvivelaktiga topplista kommer Österrike och trea Chile.

Halverad Ortopedmil

Segraren i Ortopedmilen Jan Viklund, Piteå, flankerad av tvåan Andreas Nyström, Uppsala och trean Erik Vestberg, Kalmar.

Den klassiska Ortopedmilen blev i år bara fem kilometer lång - längre får nämligen inte en så kallad Charity Run vara enligt SICOT:s bestämmelser. En viss besvikelse över denna stympning anades faktiskt bland deltagarna. a. ur lång är egentligen en ortopedisk mil?

Den frågan är inte helt lätt att besvara, efter att ha följt nämnda mils öden och äventyr i några år.

Den kan vara i det närmaste en mil – det påstås att den var det i Jönköping i fjol.

Men den kan också vara i det närmaste oändlig, eller i vart fall 12-13 kilometer, som i Halmstad för två år sedan.

Eller den kan vara som i år i Göteborg, futtiga fem kilometer.

Vadslagningen lär redan vara i gång på lan-

H

dets ortopedkliniker om hur lång den blir nästa år i Karlskrona…

Hur som helst, segrade gjorde en seg norrlänning i form av Jan Viklund från Piteå, som sprang rundan på goda 18.59, något litet över gällande världsrekord, men ändå en mycket god prestation.

I damklassen var Karin Hvidtfelt från Mora smått överlägsen på 21.43.

Tävlingen i Göteborg blev annars en succé, med ett 60-tal anmälda, varav 43 kom till start.

Det var en brokig samling, och i vimlet fanns förutom svenskar långväga löpare från både

Japan och ch Malaysia.

Karin Hvidtfelt, Mora, tog hem segern bland damerna.

Ortopediskt Magasin 3/2010 15

En glad golfkvartett från Korea, fr. v. YS Park, SJ Lim, mrs Park och KY Han.

Svensk seger i golf - men Hongkong tog hem tennisen I varje sann ortoped bor en liten tävlingsdjävul. Därför gick ingen golfare runt utan att tro på seger, och ingen spelade tennis utan att tro på vinst. Men till slut måste trots allt någon vinna...

S

åledes togs den trivsamma golftävlingen - i strålande sol - hem av Pavel Neuman, Sahlgrenska sjukhuset Göteborg. Man kan väl misstänka att han hade tjuvtränat en hel del och slipat formen just på hemmabanan.

Som god två kom Chikawa Takashi, Japan.

Golftävlingen sponsrades för övrigt av Artimplant, vilket inte minst berodde på ett stort golfintresse från högsta ledningens sida!

Tennisen samlade inte lika många deltagare, och klassen på deltagarna kunde kanske ha varit bättre, men glädjen över varje boll innanför de förargliga linjerna gick inte att ta miste på.

Här segrade det internationella inslaget, närmare bestämt Jason Cheung från HongKong, före hemmaspelaren Mats Karlsson.

16 Ortopediskt Magasin 3/2010

Sex segersäkra spelare - före turneringen.

COPAL

®

Eftersom mycket beror på revisionen

COPAL® – den nya produktlinjen för revisionsendoprotetik Allt från samma ställe: Vare sig det rör sig om revisioner i ett eller två steg, så har COPAL® cement många användningsområden för pålitlig och individuell användning.

COPAL® G+C – dubbelt skydd och säkerhet vid revisioner i ett eller två steg COPAL® spacem – specialcementen för framställning av temporära platshållare (spacer)

Heraeus Medical Nordic AB · Box 437 · 191 24 Sollentuna · Sverige · www.heraeus-medical.com

Ortopediskt Magasin 3/2010 17

Lennart Landin och Cecilia Rogmark satt i panelen som diskuterade ortopedins rekryteringssvårigheter.

Cecilia Rogmark:

Nya ortopeder skräms bort av grabbig attityd -Sexuella trakasserier är vanligare inom ortopedin än i armén!

Den salvan avlossade moderatorn Cecilia Rogmark på Ortopediveckan näst sista dag under ett symposium som handlade om hur man skulle rekrytera – och behålla – läkare inom ortopedin. ecilia Rogmark redovisade en undersökning bland 20 kvinnor och åtta män som samtliga bytt specialitet och lämnat ortopedin.

Av de 20 kvinnorna hade 14 upplevt någon

C

18 Ortopediskt Magasin 3/2010

form av sexuella trakasserier. I tolv av fallen hade de trakasserats av en eller flera kollegor.

Av de åtta männen ansåg sig en ha blivit sextrakasserad, också han av en kollega.

Trots detta angav ingen av dem trakasserier-

na som främsta skäl till att de lämnat ortopedin, utan det handlade mest om svårigheterna att kombinera arbete och familjeliv.

Snittåldern i undersökningen var 28 år, och det handlade mest om svårigheterna att kom-

Eva Pontén deltog med kloka synpunkter på hur man skulle förhålla sig till sina överordnade.

binera arbete och familjeliv. 15 av deltagarna i undersökningen hade småbarn, och ansåg det svårt att kombinera arbete och familj.

Det handlade också om den inofficiella personalpolitiken, om svårigheter att bli en i gänget. Att de gång på gång måste bevisa att de var värda att tas upp i gemenskapen. Bristande möjligheter att göra moment vilka för yrkesutvecklingen framåt ledde också till avhopp.

70 procent lämnade ortopedin - trots att det var deras förstaval Hälften av de undersökta ville bli ortopeder från början, men lämnade alltså ändå.

Cecilia Rogmark efterlyste ett grundligt beredskapsarbete på klinikerna. Hur kan man till exempel underlätta för gravida ortopeder? Hur kan man arbeta för att slippa sexuella trakasserier?

Att fundera över vilken jarjong som råder på kliniken, och hur den kan uppfattas, är viktigt.

I enkäten framskymtade att de flesta upplevt övertrampen som någon man fick ”leva med”,

men frågan måste lyftas. Bakgrunden till att den brännheta frågan togs upp är en hotande brist på ortopeder och läkare som vill in i specialiteten. Många av dagens läkare är födda på 40-talet, vilket innebär att mängder av tjänster blir lediga de närmaste åren, utan att någon fyller upp dem. Vill vi rekrytera de bästa underläkarna till ortopedin måste vi bli bättre på att behålla dem som söker sig till oss.

Dessutom är snedrekryteringen fortfarande stor. Av 1128 ortopeder är till exempel bara 215 kvinnor, lika med endast 19 procent av kåren.

Det mest positiva är att den senare siffran har ökat med sju procent under de senaste fem åren.

Manliga gynekologer mobbade Marie Wedin menade att inte bara kvinnor blev trakasserade inom läkaryrket. Inom gynekologin, med fler kvinnor än män, upplevde 65 procent av männen att de mobbades på jobbet.

Eva Pontén ansåg att samarbetet fungerade bäst när antalet kvinnor och män var 50/50. Då

var det mera sällan det uppstod grupperingar som någon kunde uteslutas från, och det blev mycket svårare för små kotterier med mycket stor inofficiell makt att uppstå och verka.

Lennart Landin redovisade hur en bra utbildning ska se ut. Ilka Kamrad belyste hur intressant och roligt det kan vara som ung ortoped genom att berätta om sina egna erfarenheter, och att hon inte bara fått kritik utan också mycket beröm av sina äldre och mer erfarna kollegor, mestadels män.

Gärna fler kvinnliga ortopeder i Thailand - men...

Publiken deltog livligt i diskussionen, och en något annorlunda syn på saken redovisade en thailändsk ortoped.

Jo, han ville gärna ha fler kvinnliga kollegor – just nu hade han ingen. Men det gick ju inte.

Man saknade nämligen ett omklädningsrum för kvinnor!

KENT FALL

Ortopediskt Magasin 3/2010 19

Socialt från A till Ö, eller:

Från Trädgår´n till President´s Dinner I nvigningen väckte blandade reaktioner. ”Jag skrattade så jag kiknade”, ”Hemskt, vad var det där?!”, ”Fint med integrerade danser från olika världsdelar”, ”Helt psykedeliskt, - det galnaste jag sett, Göteborgshumor?”, ”Var det inte typiskt att den enda talaren som var en tjej var på skoj och dessutom svimmade!” ”Fantastisk koreografi!” ”There must be a deeper artistic meaning , I believe it means something to the Swedish people”, det

20 Ortopediskt Magasin 3/2010

Ingen lämnades oberörd av invigningscermonin som leddes av Fredrik Belfrage.

Han var påläst och passade på att berätta om sitt luxerade lillfinger och tacka för fin ortopedisk hjälp.

senare uttalat med viss indisk brytning.

Pampiga farbröder med guldkedjor och powerpointbilder avlöste varandra på podiet och berömde varandras insatser på det ena eller andra sättet. Till slut frågade Fredrik Belfrage helt sonika mötesgeneral Björn Rydevik var kvinnorna var. Björn fann sig snabbt och utlovade en klar ökning inom snar framtid . (ett löfte som med stor sannolikhet kommer att infrias.)

Efter sammanlagt åtta män kom så äntligen en e ung kvinna, presenterad som ordförande i unga forskare. Hon var märkbart nervös och u fingrade på sitt manus, harklade sig, stammade för f att till slut svimma med en duns. Ett sus gick genom publiken och den sanne läkaren g Sicot/Sirots ordförande Cody Bünger rusade S fram för att hjälpa. Dock visade sig den unga f stjärnforskaren i själva verket vara en av dans sarna och svimningen en brutal övergång till s kryckdans följt av Michael Jacksons thriller k med zombies i patientskjortor . m Efter detta hämtade sig publiken med kallskuret, skaldjur och dryck i utställningen. s Inblåsta på krogen På P onsdagen inbjöds till Fun Night på Resturang Trädgår´n. En pampig blåsorkester hälsar de välkomna och underhöll utanför tills pubd

liken fick komma in. Vädret tillät vissa samtal att hållas utomhus i närheten av baren, där man kunde hämta ut två drinkar.

Folk hittade till baren men letade förgäves efter skaldjursbuffén. Den hade snopet ersatts med en rätt skral tallrik med lite oliver, en och annan räka och några musslor. Trots den snåla förtäringen sågs ortopeder, sjukgymnaster, sköterskor och sekreterare stuffa till sent in på natten på de olika dansgolven.

Väl lagad fisk Banketten eller Presidents´dinner som det hette i år, gick av stapeln i själva kongresshallen. En mycket välkomponerad trerättersmeny serverades där personalen proffsigt lyckades få ut varmrätten het på varma tallrikar. En riktigt god fisk som om man ska klaga på något kan-

Ortopediskt Magasin 3/2010 21

ske var lite för vällagad. Detta uppvägdes dock av den fina servisen att kunna tillhandahålla kvalitativa alkoholfria drycker genomgående.

Några enstaka tal och pris för Art-Ort var de enda avbrotten i middagen och sedan kom ABBA! Inte de riktiga ABBA även om vi runt mitt bord försökte lura i de flesta utländska kollegerna att det verkligen var äkta vara...

Underhållningen var en fullträff och hon-

22 Ortopediskt Magasin 3/2010

nören fick svälja det sista kaffet med energiskt dansande kolleger kring borden. Inga skandaler har kommit till redaktionens kännedom men flertalet partysugna sågs samlas i lobbyn efter banketten för att i samlad tropp ta del av Göteborgs nattliv. Här kan ett och annat ha inträffat som den numera sedesamma redaktionen missat p.g.a. tidig t sänggående.

Nya tag nästa år, då ska Karlskronas uteliv sonderas...

KARIN BERNHOFF Festreportage

BĂ–RJE OHLSSON Kongressfoto

Ortopediskt Magasin 3/2010 23

Gott & Blandat Dagen efter den svenska ortopedexamen tog 24 individer chansen att skriva den internationella SICOT/SIROT diplomexamen. Tentamen började med en skriftlig del bestående av 100 flervalsfrågor och följt av ytterligare två timmars munta uppdelat i de fyra områdena barnortopedi, rygg, idrottsmedicin och allmän ortopedi. Av de modiga 24 var det 17 som klarade sig, ingen deltagare var från Sverige. Bland de godkända lottades två Fellowship i Tyskland ut.

*** Patricia Fuchs är barnortoped i San Paolo och kassör i SICOT/SIROT styrelse.

Hon är den enda kvinnan i styrelsen. Hon menar att det speglar medlemmarnas sammansättning rätt bra. Av 9000 medlemmar är 400 kvinnor. Hon tycker organisationen är viktig främst för utvecklingsländer. ”Om man jämför med de stora organisationerna AAOS och EFFORT så är SICOT/SIROT mycket mer internationellt med 110 representerade länder.”

En glad Ann-Christine Moberg,verksamhetschefssekreterare vid Sjukgymnastik och Arbetsterapi på Sahlgrenska Universitetssjukhuset tog hem segern i årets Art Ort, där den konstkritiska publiken i vanlig ordning bestämde vem som var bäst.

Ett önskemål till nästa år är förstås fler utställare!

Av den röstande publiken hade Anders Danemo mest tur. Han vann lottdragningen bland de som stoppat sin röst i den därför avsedda lådan. Från Sahlgrenska, han också...!

På grund av utställningens internationella karaktär utsågs i år ingen monter till hela utställningens bästa. Tävlingen ställdes helt enkelt in.

24 Ortopediskt Magasin 3/2010

Försäljningschefen Anders Rehn (t.v.) och VD Tapio Varjonen i det nyuppsatta operationsrummet.

Operationsmodul på plats - på 36 timmar!

En helsvensk idé som kan rädda liv vid akuta katastrofer men också användas som tillfällning lösning vid ombyggnad av ett sjukhus presenterades under Ortopediveckan.

E

n operationsmodul som kan sättas upp var som helst i världen på 36 timmar, fraktad med bil, tåg eller flyg - se där ett nytt koncept som företaget bakom hoppas mycket på.

Swedish Operating Theatre Modules heter företaget, med kontor i Stockholm men med produktionen förlagd till Vara på västgötaslätten.

Konceptet är smått genialiskt. En eller flera moduler sätts samman och skapar en helt självständig enhet, klar direkt på plats för t. ex. traumaläkaren!

-Vi kan till och med förse den med alla redskap som behövs, berättar Tapio Varjonen, VD för företaget.

Modulen arbetar under övertryck - och nästa dörr går inte att öppna förrän den första är stängd.

-Vi har naturligtvis också filter, berättar Anders Rehn.

En människa åstadkommer nämligen 10 000 olika partiklar - i minuten!

Man kommer in i ett förrum, kombinerat som första undersökningsrum, väntrum och tvättrum. Innanför detta rum ligger operationssalen, komplett med allt som behövs.

Någonstans i denna är de två modulerna hopskarvade - men precisionen är så perfekt att det inte går att se var.

KENT FALL

Höftlarm under Ortopediveckan:

DePuy återkallar 93 000 proteser över hela världen Det diskuterades mycket om höftleder och ytersättning i Göteborg, och många tillrådde stor försiktighet, framför allt med metallmetall-lösningar, något som också Nils Hailer med flera tagit upp i Läkartidningen tidigare.

Nu har problemen blivit så akuta att tillverkaren DePuy beslutat sig för att med omedelbar verkan dra in två modeller. I Sverige berörs ungefär 400 patienter.

I

ett ganska dramtiskt pressmeddelande skriver DePuy:

”DePuy topp-prioriterar patientsäkerhet och patienthälsa, och utvärderar kontinuerligt data om sina produkter. De flesta höftledsoperationer med ASR har varit framgångsrika. Men data som företaget nyligen fått visar att fler människor än väntat, av de som fått en ASR-protes, upplevt smärtor och andra symtom som lett till en andra höftledsoperation, så kallad revisionskirurgi (omoperation).

Av denna anledning återkallar DePuy Orthopaedics ASE XL Acetabular System och DePuy ASR Hip Resurfacing System. Denna återkallelse innebär att ytterligare kontroller och undersökningar kan bli nödvändiga för att säkerställa att din höftprotes fungerar bra. En del patienter kan behöva opereras igen.

Nya data visar att fem år efter den första höftledsoperationen behövde ungefär 12%

av patienterna (1 av 8) som fått ASR Resurfacing-modellen och 13% av patienterna (1 av 8) som fått totalt höftledsbyte med ASR en omoperation. ”

Produkterna har använts sedan 2004, och de finns alltså nu inopererade på 93 000 patienter runt om i världen. DePuy har gått ut med direktinformation till samtliga berörda läkare, och även upprättat akuttelefoner för oroliga patienter och läkare som vill ha mer information.

Problemen består dels av cuplossningar, dels av cystliknande ansamlingar av metalljoner.

De första åren hade man en normal revisionsfrekvens, men vid femårsuppföljningen hade denna ökat dramatiskt, långt över vad som kan och bör tolereras. Därför agerade DePuy föredömligt snabbt och drog in de aktuella produkterna med omedelbar verkan.

I Sverige finns redan de allra flesta som opererats med aktuella höftleder eller ytersättning i Höftregistret, vilket naturligtvis underlättar när man behöver göra en extra kontroll.

Att revisionerna kommer att kosta mänskligt lidande är alldeles klart. Hur mycket de kommer att kosta DePuy är det ingen som kan svara på i dag. I skadeståndsglada länder kan det förstås bli oerhört dyrt, medan i länder som Sverige, där patienters lidande värderas till drygt 2 000 kronor i månaden i akutfasen, och där dessutom en försäkring täcker den kostnaden, blir det förstås betydligt enklare.

KENT FALL

Ortopediskt Magasin 3/2010 25

Glada examinander med diplom och

klocka i handen hyllas av årsmötet.

Till

höger myser ordförande Olle Sven

sson.

Hurra, vad ni var bra!

Sexton ortopeder ställde i år upp för att genomgå den praktiska delen av Ortopedexamen. Markus Waldén från Hässleholm-Kristianstad tyckte att det var en nervös utmaning. Han hade läst på några veckor men var rejält skakig.

M

arkus inte bara klarade provet med åtföljande diplom och hyllningar. Som grädde på moset vann han också den biljett till nästa års Academymöte i USA som lottas ut bland examinanderna!

Lisbeth Westman, pensionerad f.d. läkarsekreterare, var tålmodig provpatient med sin felställda fot. Hon skadades i en slåttermaskin vid två års ålder och hade nu fått alltmer ont sedan hon bytt det stillasittande arbetet mot ett aktivt pensionärsliv. Efter att tre blivande specialister och två docenter undersökt och bedömt henne och varit överens om behandlingen, tyckte hon att det hade varit värt besväret med examinationen och kände sig nu lugn inför en operation inom kort.

Rune Hedlund är överläkare på ryggsektionen vid Sahlgrenska. Detta var hans premiär som examinator. Han medgav att han nog var

26 Ortopediskt Magasin 3/2010

lika nervös som många av de han nu tenterade.

-Det är lärorikt och stimulerande att så nära följa de unga kollegornas sätt att bemöta och undersöka patienter. Men det är svårt att låta bli att lägga sig i och hjälpa till, att vara tyst och vara ”aktivt passiv”!

Helena Brisby, ryggortoped från Göteborg och arrangör var också examinator.

-Jag roade mig efter provet med att fråga patienten som undersökts av tre examinander vilken doktor hon tyckte verkade mest kunnig. Hennes bedömning överrensstämde exakt med min egen. Patienter vet mycket väl att bedöma sin läkares kompetens!

Vi frågar Olof Leonardsson från Malmö om han förväntar sig ett lönepåslag när han klarat examen. Han småler och meddelar att något sådant är inte att förvänta, han fick inte ens inläsningstid av sin klinik. Jag undrar varför han gör examen.

-Jag blev uppmuntrad av min forskningshandledare att göra examen men främst gör jag detta för min personliga utveckling.

Ortopedmottagningens chef, Marianne Bergius, är organisatören bakom ortopedexamen.

Hon har rekryterat de 24 patienter som valts ut från operationsväntelistan.

-Vi tog patienter med en definierad diagnos, om tar man obedömda remisser riskerar vi att de inte passar som provpatienter.

En sista telefonkontakt på fredagen innan säkerställde patienternas deltagande.

Någon större ersättning utgår inte: -De får efterskänkt patientavgiften vid inskrivningsbesöket, men de flesta efterfrågar ingen kompensation. De vill ställa upp och göra nytta, förklarar hon.

KARIN BERNHOFF ANDERS WYKMAN

Plus och minus i årets examen Svensk Ortopedisk Förening framför sina varmaste gratulationer till alla som avlagt ortopedexamen 2010!

Markus Waldén klarade examen - och fick en resa till USA!

xaminatorsgruppen har i år genomfört en översyn av den skriftliga delen av ortopedexamen. Syftet är att modernisera ortopedexamen för att möta de krav som en ny specialist kan komma att ställas inför i Sverige anno 2010. Målet är bedömningar av god kvalitet som kan ligga till grund för evidensbaserad ortopedisk behandling och god patientsäkerhet med beaktande av god läkaretik. Redan 2009 reviderades kriterierna för den muntliga delen (faktaruta). Under de år ortopedexamen har funnits har många blivit underkända vid första försöket. Av integritetsskäl sker rättningen anonymt för att skrivningstillfället verkligen skall ses som ett sätt till inlärning och möjlighet att skriva om nästa år! En noggrann analys av skrivningsfrågorna har genomförts i år.

Analysen och resultatet har också presente-

E

Faktaruta För godkännande skall examinanden nöjaktigt uppvisa följande förmågor på den muntliga delen av ortopedexamen Förmåga att ta relevant anamnes Förmåga att utföra relevant status Förmåga att formulera förslag till utredning och behandling Problemlösningsförmåga (förmåga att ställa korrekt arbetsdiagnos samt identifiera problem) Korrekt beteende och relation till patient/anhöriga

rats på verksamhetschefsmötet under SOF-veckan i år.

I detta nummer av OM presenteras Ortopedexamen med svarsmall. Tabell 1 redovisar medelresultatet per fråga. Som framgår föreligger en viss spridning. Fråga 4 om fotledsfrakturer (klassifikation, operationsindikationer, operationsmetoder, komplikationer och överväganden) uppvisade en hög andel korrekta svar (8,3/10) medan frågan 1 om för- respektive nackdelar vid bakre jämfört med ett anterolateralt snitt i sidoläge vid höftproteskirurgi och vilket/vilka av dessa snitt som bör användas vid hel- eller halvprotesoperation på patienter med höftfraktur uppvisade en låg andel korrekt svar (4,6/10). Det var glädjande att 100% svarade rätt på frågan om vilka muskler som ingår i rotatorcuffen. Lite mindre glädjande var 10% korrekt svarsfrekvens på frågan om vilken evidens som finns för intraartikulär injektion vid behandling av knäledsartros.

Frågan om när ortopedexamen skall avläggas har debatterats flitigt och gränsdragning är ju alltid en delikat fråga. SOF:s styrelse har fattat beslut att alla examinander som skriver i skarpt läge skall ha minst 4,5 års tjänstföring inom ortopedi vid skrivningstillfället för att

nivån skall kunna klassificeras som en specialistexamen. Bedömningen är att denna tjänstgöringstid fordras för att nå en nödvändig klinisk mognad.

Avslutningsvis vill jag framföra SOF:s varma tack till Ortopedmottagningen, Sahlgrenska Universitetssjukhuset för att under ledning av de lokala organisatörerna Rune Hedlund och Marianne Bergius ha bidragit till att organisera den muntliga delen av ortopedexamen 2010! Vi ser mycket fram mot muntan 2011 i Karlskrona!

LI FELLÄNDER-TSAI Utbildningssekreterare Svensk Ortopedisk Förening

Ortopediskt Magasin 3/2010 27

Ortopedexamen 2010:

Alla frågorna - och svaren

Sista förhöret, den slutliga utmaningen. SOF:s vetenskaplige sekreterare Per Wretenberg penetrerar kunskaperna hos en av examinanderna.

Har du funderat på att ta ortopedexamen? Ortopediskt Magasin ger dig här chansen att testa om dina kunskaper räcker ända fram!

Fråga 2010-1 10p Vad är för- respektive nackdelarna vid användning av ett bakre jämfört med ett anterolateralt snitt i sidoläge vid höftproteskirurgi?

Vilket/vilka av dessa snitt bör användas vid hel- eller halvprotes operation på patienter med höftfraktur?

Svar: Det anses vara enklare att positionera cupen korrekt (framför allt anteversionsläget) vid användande av anterolateralt (Gammer) snitt. Det anses vara enklare att positionera stammen korrekt vid bakre snitt (undvika så

28 Ortopediskt Magasin 3/2010

kallat C2 läge där protesspetsen tangerar bakre kortex). Vilket snitt som generellt sett ger mest optimal komponentposition vid en röntgenologisk bedömning är dock dåligt klarlagt.

Enligt en studie av Malchau och medarbetare (Cup positioning at a Tertiary Hospital: Risk factors for malpositioning, American Hip Society, Charnley Award) gav bakre snitt ett mer optimalt cupläge än främre. Det viktiga är att inse hur val av snitt påverkar operatörens förmåga att positionera protes delarna på ett önskat sätt.

Det finns inga säkra hållpunkter för att ris-

ken för att risken för nervskada skiljer mellan de två snitten (se nedan).

Abduktionskraften nedsätts mer under postoperativa året efter anterolateralt snitt.

Partiell/total ruptur av m gluteus medius insertion är också vanligare.

Generellt sett minskar bakre snitt risken för revision på grund av lossning.

Ett år efter operation har patienten mindre smärta och är nöjdare samt uppger en större förbättring av livskvalitet mätt med EQ5D. Risken för revision på grund av luxation är större med bakre snitt.

Riskökningen är speciellt uttalad under de första 2 åren efter operation.

Eftersom patienter som opereras med höftprotes på grund av höftfraktur har en ökad risk att drabbas av revision på grund av luxation bör skall dessa patienter som regel opereras med ett anterolateralt snitt.

I en Cochran genomgång av patienter opererade pga. artros (2006) jämfördes direkt lateralt (Hardinge) med bakre (Moore) snitt.

Man fann man bl. a: - fler nervskador vid direkt lateralt snitt. Vid uppdelning för respektive nerv försvann skillnaden.

- ingen skillnad beträffande hälta.

- bättre rörlighet efter bakre snitt - ingen säker skillnad i luxation (går heller inte att säkert visa i höftprotesregistret) Totalt sett bedömdes evidensen dock för dåliga för att kunna dra några säkra slutsatser.

Fråga 2010-2 10p En 40 årig man söker dig pga diffusa smärtor medialt i knäleden sedan 3 månader då han vill minnas att han råkade ut för en lätttare knädistorsion. Beskriv hur du genomför anamnestagning och status.

Svar: Följande skall penetreras vid anamnestagning: Tidigare knäskador/trauma i anamnesen?

Andra ledproblem? Patientens hälsotillstånd?

Hur gick distorsionen till i detalj?

Gick det att stödja på knäleden då?

Svullnade knäleden upp i samband med distorsionen och i så fall hur snabbt?

Har knäleden varit svullen vid fler tillfällen under dessa 3 månader?

Har patienten nattlig värk?

Går det att stödja på knäleden nu?

Finns låsningar/upphakningar?

Viker sig knäleden vid vridning eller vid gång?

Har patienten prövat någon behandling? Effekten av denna?

Status: Hälta?

Hydrops? Patellardans?

Rörelseomfång, (passivt och aktivt) jämför med frisk sida!

Finns sträckdefekt?

Palpationsömhet över ledspringan?

Annan palpationsömhet?

Bakercysta?

Lachmans test Draglådetest

Pivot shift Varus/valgusvackling i sträckt och semiflekterat läge Mc Murray test Appleys test Fråga 2010-3 10p 63-årig kvinna med diabetes söker ortopedjouren på akutmott. Hon har opererats för 12 dagar sedan med en knäprotes, och hon utskrevs 5 dagar efter operationen. Det har vätskat så att bandaget är mättat och när du lyfter på det så är agrafferna kvar och det är småsmetigt, lite rodnat, värmeökat och svullet.

Det gör ont när hon rör och hon tycker det känns mer ont än när hon gick hem. Vad göra?

Vad har du för arbetsdiagnos? Redogör för vilken behandling du vill starta och i vilken ordning du vill göra dina åtgärder.

Svar: Detta är en djup infektion till dess motsatsen är bevisad. Du skall starta med att ta odlingar från sårkanterna, kolla temp, SR, CRP och helst antal leukocyter.

Hon bör sedan anmälas till operation snarast möjligt för att öppna såret, ta vävnadsodlingar (minst 5 st), om det är ett modulärt knä ta bort plasten, göra synovektomi, spola med koksaltlösning (minst 5 liter), sedan sätta in antibiotika (helst i samråd med infektionskliniken), lägga in collagenplattor med gentamycin, sätta dit en ny plastinsats, sy ihop, gärna collagenplatta med gentamycin subcutant, sy huden.

Borttagna plasten skickas gärna för sonikering och efterföljande odling. Benet skall sedan läggas i en skena så att det hålls stilla men pat får belasta. Intravenös antibiotika till dess att provsvar anlänt på odlingen och därefter antibiotika efter resistensmönster. Mobilisering kan startas utifrån klinisk bild.

Antibiotika fortsätter i minst 6-12 veckor.

CRP skall följas som ett mått på sjukdomsaktivitet och vara normaliserat. Innan antibiotika sätts ut.

Fråga 2010-4 10p Fotledsfrakturer.

Ange: A. Klassifikation (redogör för ett system) B. Operationsindikationer C. Operationsmetoder D. Komplikationer E. Särskilda överväganden

Svar: A. Klassifikation: Danis-Weber, Lauge Hansen, AO Danis-Weber: Typ A Fibulafraktur under syndesmoshöjd, Typ B fraktur i nivå med syndesmosen och Typ C fraktur ovanför syndesmosen.

Lauge Hansen klassificerar skadan utifrån skademekanism; supinationsskada/pronationsskada. Pronationsskador har vanligen fibulafrakturen högre upp än supinationsskador varför de förra oftare kräver osteosyntes pgasyndesmosskada med instabilitet.

AO klassifikationen är en vidareutveckling av Danis-Weberklassifikationen med tillägg av skademekanism enligtLauge Hansen dvs A1-3, B1-3 och C1-3 B. Op.indikationer: Inkongruens i ledytor, instabilitet, radiologisk gaffelvidgning, luxationsfraktur C. Op.metoder: adaptiv eller rigid osteosyntes D. Komplikationer: sekundär artros, infektion, pseudartros, sårnekros, Charcot vid neurologisk sjukdom ss diabetes E. Särskilda överväganden: stor komplikationsrisk efter operation på diabetiker med neuropati och hos andra patienter med neurologisk sjukdom, läkningsproblem hos rökare och/eller vid nedsatt fotcirkulation.

Fråga 2010-5 5p Beskriv det kliniska symptomen och förloppet med avseende på smärta efter kotkompression på grund av osteoporos. Nämn en viktig prediktor för intensiteten av kvarstående smärta efter 1 år.

Svar: Kotkompression på grund av osteoporos orsakar smärta av varierande grad. Vissa frakturer ger sannolikt lite eller obetydliga smärtor eftersom de ibland diagnostiseras accidentellt. Andelen av dessa asymptomatiska patienter har skattats till ca 50 %.

I en konsekutiv studie av 100 patienter (>40 år) med kotkompression efter lågenergi trauma upplevde majoriteten av patienterna att smärtan successivt minskade upp till 3 månader efter fraktur. (1) Härefter förelåg ytterligare förbättring av patienter med lumbala frakturer medan de med thorakala frakturer ofta försämras. Kilformade och konkava frakturtyper hade bättre prognos än krossfrakturer beträffande smärta.

Graden av frakturkompression (3 klasser) var en bra prediktor för smärta. Ju större kompression desto mer kvarstående smärta efter 1 år. I dessa studier av Suzuki et al (2009) hade

Ortopediskt Magasin 3/2010 29

cirka tre fjärdedelar av patienterna uttalade smärtor (VAS>50) efter 1 år.

Fråga 2010-6 5 p En 57-årig man söker på akutmottagningen efter att ha fallit och slagit i sin högra axel.

Han har kanske känt av lite värk i den axeln någon gång tidigare men i övrigt varit axelfrisk. Vid klinisk undersökning finner Du att han inte kan lyfta höger arm. De skickar honom på en akut rtg av axeln och får till svar att det inte finns någon fraktur eller luxation.

A. Hur bedömer Du skadan?

B. Vilken blir den fortsatta handläggningen?

Svar: En speciell typ av cuffrupturer är de som uppkommer efter ett akut trauma (ofta fall mot utsträckt arm, hastigt drag i arm eller att personen blivit hängande i armen). Patienten söker pga smärta samt oförmåga att abducera armen. Slätröntgen är normal. Sannolikt har vederbörande då ådragit sig en akut cuffruptur i sin redan degenerativt försvagade rotatorcuff. Dessa patienter skall följas upp med klinisk kontroll (inom 10 dagar) och bör utredas med MR eller ultraljud vid kvarstående funktionsnedsättning. I en studie av Basset och Cofield (1983) av 37 patienter med traumatisk cuffruptur fann man signifikant bättre abduktionsförmåga hos dem som opererades inom tre veckor efter traumat.

I övrigt är det inte studerat huruvida dessa skador ska repareras akut eller inte.

Fråga å 2010-8 5p Bilden visar höger och vänster fot på en nyfödd flicka, som remitteras från BB-avd för behandling av deformitet vänster fot, höger är normal.

Diagnos?

Differentialdiagnos?

Behandling?

Uppföljning?

Svar: Calcaneo-valgus eller hälfot. Beror på intra-uterint felläge av foten. Hela foten ligger uppslagen mot underbenets fram- och lateralsida och kan inte plantarflekteras mer än till rät vinkel.

Behandling: Ingen eller försiktig tänjning av modern. Normaliseras på 2-4 mån och blir helt normal.

Uppföljning kan rekommenderas då congenital vertikal talus är en differentialdiagnos och skillnaden är inte helt självklar neonatalt.

Fråga 2010-9 5p

Fråga 2010-7 5p Jättecellstumör. Vad är det? Vilka drabbas i första hand? Var är vanligaste lokalisationerna? Symptom och kliniska fynd? Hur ska den behandlas? Vad är prognosen?

Svar: En oftast benign skelettumör som drabbar individer mellan 20 och 50 år med viss kvinnlig övervikt. Sitter vid änden av långa rörben, i epifys eller metafys.Runt knäleden (distala femur, proximala tibia) är vanligaste lokal. Därnäst distala radius men den finns beskriven i hela skelettet. Symptom är smärta och palpabel tumör. Behandlingen är utskrapning, curettage, och att sedan fylla kaviteten med bencement. Resektion kan komma ifråga om det är lokalt möjligt utan funktionsbortfall eller vid stor destruktion som kräver ledrekonstruktion.

Prognosen är god med lokalrecidiv som främsta komplikation.

30 Ortopediskt Magasin 3/2010

A. Redogör för skillnaden mellan reell och funktionell benlängdsskillnad.

B. Nämn några orsaker till respektive.

C. Vilka kliniska undersökningsmetoder är lämpliga för att reda ut vilken typ av benlängdsskillnad som föreligger?

Svar: Reell benlängdsskillnad: Orsaker är t.ex. förkortning efter fraktur, prematur fysär slutning, medfödda tillstånd, status efter höftledsplastik.

Funktionell benlängdsskillnad: Adduktionskontraktur t.ex. efter höftledsplastik, fraktur, spasticitet av olika orsaker.

Undersökningsteknik: Med patienten stående undersöker man skillnaden i nivå av patientens crista som palperas. Dessutom observeras nivån av glutealvecket och hudvecken i fossa poplitea.

Träblock av varierande höjd, lämpligen 2-30 mm tjocka skall finnas tillgängliga på mottag-

ningen. Patienten får stå på anpassad höjd av träblock så att de båda cristae blir horisontella.

Träblockens sammanlagda höjd anger benlängdsskillnadens storlek, mätfel oftast endast 1 cm.

I liggande mäts benlängden från spina iliaca anterior superior till den distala begränsningen av den mediala malleolen. Då detta görs skall båda fotlederna vara i neutral beträffande dorsalextension och plantarflexion.

Dessa två mätmetoder ger en uppfattning om den reella benlängdsskillnadens storlek.

Den funktionella benlängdsskillnadens storlek mäts från naveln till mediala mallolens distala omfång och sålunda vägs bäckentippningen in i bestämningen. En adduktionsdeformitet av höften orsakar en funktionell benlängdsförkortning på sidan för kontrakturen.

En abduktionsdeformitet ger en skenbar förlängning.

Fråga 2010-10 5p Beskriv uppkomst, symtom, undersökningsfynd och behandling av förvärvad plattfothet hos vuxna.

Svar: Utökad pronation ger töjning av de mediala strukturerna i foten, tibialis posteriorsenan tänjs, dorsalextensionen i steget tas allt mer över i talonavicularleden, hälsenan töjs mindre och kontraheras vilket ger mer pronation. Dysfunktion av senan ger ruptur eller förlängning och kollaps av fotvalvet.

Belastningssmärta och svullnad nedom med malleolen. Mellan- och framfoten i abduktion.

Tilltagande kollaps av fotvalvet, hälen i valgus.

Undersök båda fötterna i stående och gående. Stå på tå,” too many toes sign”, palpömhet och svullnad bakom med malleolen. Rtg belastad sidobild, ev ultraljud eller MR Op sutur vid akut ruptur, gips kan försökas om tidigt skede.

Manifest plattfothet op med hälseneförlängning, calcaneus-osteotomi (Evans, Koutsogianis) Fråga 2010-11 3p Enligt medföljande föräldrar till en 3 månader gammal gosse började han gråta och vägra att använda höger arm genast efter ett fall från 1/2 meter. Vid undersökning fann man svullen armbåge men normalt distalstatus.

Röntgen initialt (Figur 1) med jämförande vä armbåge (Figur 2).

A. Diagnos?

B. Behandling? Finns något utöver detta som man måste tänka på?

fen är intakt och glenoiden inte är för kraftigt eroderad.

Totalplastik bättre resultat än halvplastik i dessa fall enligt flera jämförande studier och bör då väljas istället för halvplastik Omvänd protes: Omvänd (reverse) protes t ex Delta Xtend vid cuffartropathi med oförmåga att lyfta armen (pseudopares), vid komplicerade fraktursequele och i många fall vid revisionsartroplastik.

Akut primär protesförsörjning med omvänd protes kan övervägas vid en del splittrade, osteoporotiska axelfrakturer på äldre patienter.

Figur 1 (ovan).

Figur 2: Jämförande undersökning av vänster armbåge.

Fråga 2010-14 2p

Svar: Fraktur genom distala humerusfysen, dvs Salter Harris typ 1. Denna patient reponerades slutet och stiftades (Figur 3). Armbågsluxation hos så små barn är däremot ytterst ovanligt.

Figur 3: Efter sluten reposition och stiftning.

Svårigheten med diagnosen är att ossifikationscentrum i capitellum inte säkert syns på spädbarn. Misshandelsmisstanke bör övervägas.

Skademekanismen vid den mycket vanligare suprakondylära frakturen är fall på utsträckt arm, och spädbarn skadar sig inte på det sättet.

och kraftig ömhet. Lab: vita 22.3, Hb 120, trombocyter 321, SR 80, CRP 20. Man gör akut MR. A. Diagnos?

B. Behandling?

Svar: Nekrotiserande fasciit/myosit! AB + snabb radikal kirurgisk revision!

Odling visade växt av Streptococcus pyogenes.

Efter MR blev patienten dålig, sjönk i tryck och hon opererades 2 timmar efter inkomsten.

Vid op var gluteus maximus normal, men medius och minimus var svullna, missfärgade och saknade kapillär genomblödning.

Man såg ingen abscess. Medius och minimus exciderades radikalt. Man gick inte in i höftleden, eftersom den var normal på MR. Det här är en diagnos som man inte har råd att tveka inför som bakjour.

Fråga 2010-13 3p

Fråga 2010-12 3p En tidigare frisk 6-årig flicka söker akut p.g.a. smärta i vänster höft och lår sedan ett dygn.

En vecka innan hade hon under en dag haft feber, som gick över. Det hade inte förekommit något trauma på sistone. Hon är febril med temp 39.5, puls 120 och bltr 100/50. Hon kan inte gå, man kan bara böja 20 grader i höften, övriga rörelser går inte.

Det finns en diffus svullnad över höften

Vilka är indikationerna för axelprotesoperation med halvplastik, totalplastik resp omvänd protes?

Svar: Halvplastik: Hemiartroplastik vid dislocerad flerfragmentsfraktur, artros, artrit, caputnekros, fraktursequele, cuffartropati med god axelrörlighet Totalplastik: Degenerativa smärttillstånd såsom artros, artrit, caputnekros där rotatorcuf-

En 38-årig man sökte för två periodvis ömmande knölar vid höger armbåge. De hade tillvuxit långsamt under det senaste året.

Dom orsakade värk ibland, inte särkilt svår.

Det fanns inga utlösande faktorer; inget trauma, ingen sensibilitetsnedsätting eller parestesier, eller värk nattetid.

Vid undersökning fann man normal rör-

Ortopediskt Magasin 3/2010 31

lighet i armbågen. Båda knölarna var fixerade och lätt ömma. Den första var 3x3 cm och med fasta partier. Den andra var 5x4 cm och mjuk. Man gjorde konventionell röntgenundersökning och MR. På den förstnämnda fanns en liten erosion vid olekranon. Ultraljudsledd biopsi gjordes.

Diagnos?

Svar: Gikttofi! Kristaller i mikroskopet.

Fråga 2010-15 2p Beskriv den volara tillgången till distala radius som används vid plattosteosyntes.

Svar: Hudincision just radialt om flexor carpi radialis-senan från distala böjvecket vid handleden cirka 5 cm i proximal riktning. Gå ner mellan senan och a. radialis. Dela underarmsfascian och lös m. pronator quadratus från radius. Frakturen kan då ses.

Fråga 2010-16 2p Vad är en Akin-osteotomi? Vad används den till?

us-sena, fraktur (pseudoartros) os peroneum, partiell (total) ruptur av peroneus longus senan, tendosynovit av peroneus sena (anses kunna orsakas av skada os peroneum, förstorad tuberkel på calcaneus mm)

(koksalt) ger inte någon signifikant reduktion av smärta.

5. De på marknaden förekommande kortisonpreparaten för injektion i knäleden har olika effekt.

Fråga 2010-18 2p

Svar: Rätt svar är 2 och 5.

I två olika meta analyser (Hepper et al 2009, J Am Orth Surg 17:638-46, Bellamy et al J Cochrane Database Syst Rev. 2006 Apr 19;(2):CD005328) konkluderar att det finns belägg för att intraartikulär kortison ger en signifikant smärtlindring efter en vecka. En del studier påvisar en viss effekt upp till 3 veckor efter injektion. Flera studier visar också en signifikant smärtreduktion av koksalt efter en vecka, dock inte lika stor som med kortison. Åtminstone en studie visar att triamcinolon har bättre effekt än betametason

Beskriv de typiska tecken på akut distal bicepsseneruptur Du kan finna vid en klinisk undersökning.

Svar: Hematom i fossa cubiti. Bicepssenan kan inte palperas distalt. Smärta vid supination. Svaghet i underarmens supinationskraft jämfört med kontralaterala sidan.

Fråga 2010-19 2p Operation enligt Stainsby används vid ett vanligt tillstånd.

A. Vilket?

B. Beskriv kortfattat hur det går till.

Svar: A. Hammartå.

B. Debasering av grundfalangen och stabilisering med långa extensosenan som dela och där de distala delen sys mot volara plattan eller flexorsenan.. ofta temp fix med stift distalt från.

Fråga 2010-20 1p

Svar: Kilosteotomi med basen medialt på dig 1 basfalang, distalt eller proximalt.

Används för att korrigera en allt för valgusställd stortå.

Fråga 2010-17 2p Ange olika orsaker till kroniska smärtor i anslutning till laterala delen av fotleden.

Svar: Kronisk fotledsinstablitet (hos yngre växande individer ibland med smärtsam pseudoartros vid kvarvarande benfragment), osteokondral fraktur på talus, luxerande perone-

Vilka evidens finns det för intra-artikulär injektion vid behandling av knäledsartros?

Ange vilken eller vilka påståenden nedan som är korrekta.

1. Intra-artikulär cortison ger en säkerställd smärtreduktion som varar 3 månader efter injektion 2. Intra-artikulär injektion av kortison ger en signifikant smärtreduktion under kort tid efter injektion (ca 1 vecka).

3. Intra-artikulär injektion av kortison har ingen säkerställd effekt..

4. Intra-artikulär injektion av placebo

Fråga 2010-21 1p På vilket sätt skiljer sig risken för revision vid primär höftproteskirurgi mellan män och kvinnor?

Svar: Män revideras oftare på grund av lossning, periprostetisk fraktur och infektion.

Fråga 2010-22 1p En 62-årig lantbrukare har remitterats från primärvården för bedömning av artros höger höft. Besvären debuterade för c:a 5 år sedan med först belastningssmärta och sedan vilovärk. Efter hand har symptomen minskat, nu särskilt när sonen tagit över lantbruket.

Höften har blivit allt stelare med tiden och vilovärken har försvunnit.

Vet om att man kan bli opererad med höftplastik med bra resultat men har börjat använda en käpp och då går allt riktigt hyggligt, kan gå ute på ägorna och även delta i jakt. Vill inte bli opererad men undrar nu vilken hand han kan rekommenderas att ha käppen i. Höger eller vänster?

Svar: Vänster Fråga 2010-23 1p Vilka muskler ingår i rotatorcuffen?

Svar: Subscapularis, supraspinatus, infraspinatus, teres minor

LI FELLÄNDER-TSAI Utbildningssekreterare SOF

32 Ortopediskt Magasin 3/2010

Grattis till 100 000 kronor!

Det var en glädjestrålande Ann-Charlotte Söderpalm, barnortoped i Göteborg, som tog emot beskedet att hon blivit första mottagaren av SOF:s nyinstiftade stipendium för bästa avhandling under året.

J

uryns motivering löd: ”Med oförtruten entusiasm introduceras och valideras en ny undersökningsmetod att mäta bentäthet hos barn. I framtiden kan denna metod bidra till en bättre förståelse för rörelseförmåga och frakturrisk hos patienter med sjukdomar inom rörelseapparaten vilket ökar möjligheterna till en individualiserad och skräddarsydd behandling.”

-Jag satt i bilen när Ola (Rolfson) ringde och sade att jag måste vara med på årsmötet, berättar Ann-Charlotte.

-Först då började jag misstänka att det var något lurt på gång!

Ann-Charlotte hade nästan glömt allt om tävlingen, dit hon skickat in den avhandling hon påbörjade 2000 och fick färdig åtta år senare.

-Jag jobbade ju samtidigt, så en del jourkompensation gick åt, även om jag fick litet finansierat också.

-Men utan min handledare Jon Karlsson

hade det nog aldrig blivit klart!

Det nyinstiftade priset på 100 000 kr till bästa ortopediska avhandling löper vidare de närmaste åren, och reglerna är enkla: 1.Pristagaren skall vara medlem i SOF 1.Pristagaren utses av SOF:s styrelse och priset delas ut i samband med årsmötet Pristagaren väljs ut bland de kandidater som under året försvarat sin avhandling och anmält den till tävlingen genom att till Ortopediskt Magasin skicka in en kort sammanfattning.

Priset tilldelas den person som under året skrivit den avhandling som bedöms komma att medföra störst nytta för ortopedin i framtiden.

Priset är personligt och kan inte överklagas.

-Personligt? Då är det ju bara mina pengar, utbrister Ann-Charlotte förtjust!

Konkurrensen var hård in i det sista. Många avhandlingar var högklassiga och uppfyllde mer än väl kriterierna. Men till sist var det Ann-Charlottes forskning som vägde tyngst.

Vad ska hon då göra med alla pengarna?

-Jag vill resa, och kanske göra huset färdigt.

Men framför allt ska jag klättra - på Kilimanjaro!

Som en sann forskare ger sig inte Ann-Charlotte förrän hon med egna ögon konstaterat om det fortfarande finns snö på toppen av Afrikas högsta berg!

KENT FALL Frilansjournalist i Borrby

Avhandlingarna som tävlade 1.Daniel Bring - Neuronal reglering av senläkning 2.Anders Enocson - Dislokation av höftprotes efter fraktur 3.Truike Thien – Höftprotesdesign och lossning 4.Björn Salomonsson - Axelinstabilitet 5.Katarina Nilsson Helander - Behandling hälseneruptur 6.Erling Hallström – Dynamisk RSA av axeln 7.Ann-Charlotte Söderpalm - Bentäthetsmätning barn

Ortopediskt Magasin 3/2010 33

Bild från kirurgidelen av den internationella osseointegrationskursen. I förgrunden syns det operationsinstrumentarium som används vid behandling av lårbensamputerade.

Nervstyrda proteser nästa steg i osseointegrationen Orthopaedic Surgical Osseointegration Society (OSOS) höll sin tredje internationella konferens under de två sista dagarna av Ortopediveckan i Göteborg.

SOS bildades år 2007 med syfte att sammanföra forskare och kliniker runt om i världen som är intresserade av att vidareutveckla benförankrade protessystem och osseointegration inom ortopedin. De tidigare konferenserna har båda hållits i San Francisco. Där kommer också det kommande och fjärde OSOS mötet äga rum, samtidigt med AAOS i februari 2012.

O

34 Ortopediskt Magasin 3/2010

De båda grundarna av OSOS, Richard och Rickard, var båda med i Göteborg. Richard O´Donnell är tumörortoped vid University of San Francisco och hans specialområde är extremitetsbevarande kirurgi genom metoden ”compressive osseointegration for endoprosthetic construction”. I slutet av mötets första dag hade deltagarna möjlighet att rent praktiskt lära mer om metoden genom en instruc-

tional course. Den andra grundaren av OSOS är Rickard Brånemark, med osseointegrerade amputationsproteser som sitt specialområde.

Rickard är ortopedläkare verksam vid Centrum för Ortopedisk Osseointegration (COO) vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) i Göteborg, och denna enhet har för närvarande störst och längst klinisk erfarenhet i världen inom området. Forskarguppen i Göteborg är

tvärprofessionell och studierna omfattar hela bredden frün �nanoosseointegration� d.v.s. studier av gränssnittet mellan implantat och benvävnad pü mikro-, ja till och med nanonivü, och hela vägen fram till patientens syn pü vilken innebÜrd det är att ha en protes fÜrankrad till skelettet istället fÜr fastsatt med en hylsa utanpü amputationsstumpen.

Under mÜtet fÜrläste süledes büde prekliniker och kliniker om den svenska behandlingsmetoden; frün Biomaterial Peter Thomsen och Anders Palmqvist och frün Sahlgrenska Universitetssjukhuset; Örjan Berlin (ortoped), Eva HäggstrÜm (ortopedingenjÜr), Kerstin CaineWinteberger (arbetsterapeut) och Kerstin Hagberg (sjukgymnast).

Lovande resultat av studie Det var med stolthet som gruppen under mĂś-

tets andra dag kunde presentera alldeles färska och ännu opublicerade prospektiva resultat frün tvü ürs uppfÜljning av 51 patienter behandlade med osseointegrerad lürbensprotes (s.k. OPRA-studien). Resultaten är mycket lovande med statistiskt säkerställd Ükad användning av protesen, fÜrbättrad funktion, färre problem och fÜrbättrad fysisk hälsorelaterad livskvalitet. Dock fÜrekommer givetvis komplikationer och i tre fall tvingades implantatet tas ut inom de fÜrsta tvü üren.

Behandling med skelettfÜrankrade amputationsproteser utfÜrs numera även i Tyskland, men med ett annat implantat och en annan metod. Om detta berättade Dr Tomas Hoffmeister frün Lßbeck. Retrospektiva resultat frün 47 patienter redovisades och en prospektiv studie planeras, men har inte pübÜrjats.

Nervstyrda proteser?

Ett extra spännande inslag i ürets konferens var ocksü de mÜjligheter som den fixerade protesfÜrankringen i framtiden kan komma att innebära fÜr att üstadkomma bättre nervstyrda amputationsproteser. Om detta fÜreläste den

mest erkände experten pü omrüdet, Todd Kuiken frün Chicago. Max Ortiz, industridoktorand vid Sahlgrenska Akademin, presenterade sin forskning som berÜr mÜnsterstyrning av handproteser. Det kommer bli mycket intressant att fÜlja deras fortsatta samarbete.

Efter avslutat OSOS-mÜte fanns mÜjlighet fÜr deltagarna att stanna kvar i GÜteborg fÜr ytterligare en instructional course; �Boneanchored Amputation Prostheses - Surgical Technique with hands on and Rehabilitation� som anordnades tillsammans med Integrum.

Vid denna fick entusiastiska deltagare vid fyra stationer bl.a. testa instrumentariet fÜr operation seans 1, där titanfixturen monteras in i restskelettet, pü benmodeller (se bild). Årets OSOS mÜte gjorde det tydligt fÜr oss alla – osseointegration inom ortopedin kommer att växa – därfÜr hoppas vi att alla med intresse fÜr omrüdet markerar det kommande mÜtet i San Francisco i februari 2012 i sin kalender.

KERSTIN HAGBERG Centrum fĂśr Ortopedisk Osseointegration, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

MJO@NAJO !CITRS - } lMGDBC@O FJH=DI@M<O H@? NO<=DGDO@O !DJUST - UTM¡RKER SIG MED SIN L¡TTA VIKT OCH ERBJUDER BRUKAREN EN BEHAG LIG H¡LIS¡TTNING BRA D¡MPNING OCH ENKEL AVRULLNING AV STEGET $EN HAR INST¡LLBAR H¡LHšRDHET TILL DEN AMPUTERADES INDIVIDUELLA BEHOV OCH GšNG UTAN EFTERJUSTERING AV PROTESEN 3TABILITETEN ¡R BRA N¡R PROTESBELASTNINGEN OCH UNDERLAGET VARIERAR %N L¡TT STEGAVVECKLING GER FYSIOLOGISK OCH KOMFORTABEL GšNG +OSMETIKEN HAR NORMALT ELLER SMALT UTFĂ&#x2020;RANDE SAMT TVš F¡RGER

OOJ J>F ><I?DI<QD< @G{ ½žž}ÂżĂ&#x2026; ½Ă&#x192; ½½ Â? RRR{JOOJ=J>F{N@

Ortopediskt Magasin 3/2010 35

EPIPHYSEN

Hur ska vi ha ortopedexamen? Epiphysen har synpunkter.

Epiphysens Ortopedivecka – internationellt mingel Vilket möte! Det är sällan att man träffar så många internationella föreläsare, utställare, deltagare, och allt detta på hemmaplan! piphysen har i år igen försökt att hålla måttet på sina programpunkter. En viss nervositet fanns trots tidigare stor succé, eftersom i år alla föredrag skulle hållas på engelska och vi var osäkra om till exempel ”För och emot” skulle få samma positiva respons som åren

E

36 Ortopediskt Magasin 3/2010

innan. Framförallt när salen var nästan fullbesatt.

För och emot på engelska Docent Nils Hailer och professor Andre´ Stark möttes i en fantasisk duell. Den stora frågan

vi fick klarhet i är om vi behöver cement eller ej vid höftproteskirurgi. Därefter tog överläkarna Hans Nåsell och Ola A Olsson galant in oss till nästa heta ämne. Plattfixation eller intramedullär spik vid instabila trochantära frakturer. ”Hot Topics” var i år ånyo av hög kvalitet

subspecialitéer igen och finna motivation till att genomföra ortopedexamen . Den allmänna uppfattningen är ju att ortopedexamen skulle vara en morot på slutet av ST-tiden och vara ett specialistbevis, liksom i andra länder, fast inte obligatoriskt.

Vi frågade om det fanns ett mönster i vilka ämnen examinanderna hade störst svårigheter med. Enligt Li fanns det brister framför allt i beskrivningen av olika snittföringar för höftproteser (10 poängs fråga), att knappast någon kände igen en nekrotiserande fascit på MR. Däremot var alla mycket duktiga t ex på beskrivningen av fotledsfrakturer. Angående tjänstgöringstiden berättade Li att ortopedexamen egentligen var tänkt som ett bevis på bakjourskompetens. Aha, tänkte vi, det kan till viss del förklara saken.

Trots allt - det blev ändå ett gäng glada ortopeder till slut! l !O Och hö över alltihopa ll vakade ortopedmottagningens chef Marianne Bergius (infälld).

med något mer okonventionella och mycket spännande ämnen.

Nyblivne specialisten Alexander Börve introducerade oss för sitt entreprenadskap, Patient med hudförändringar sända över bild från mobil och får svar från hans företag inom 24 timmar. Kan det även vara något att använda inom ortopedin?

ST-Läkare Daniel Bring fortsatte med sin forskning angående mekanismen bakom hälseneläkning. Slutligen ST-läkare Greta Snellman om vitamin D och dess olika betydelse för skelettet. Kan vi använda det inom diagnos för osteoporos?

Hur behålla läkarna inom ortopedin?

Epiphysen deltog även i ett symposium angående svårigheten att rekrytera och sedan behålla ST-läkare inom ortopedin. Personliga erfarenheter fick ST-läkarnas synpunkter att verka optimistiska och positiva, gentemot den något mer negativa aspekten hos de andra föreläsarna som berättade bland annat om könsrelaterade problem inom ortopedin samt problem att nå kompetens på den lilla kliniska tjänstgöringstiden ST-läkarna har.

På onsdagskvällen hade Epiphysen sitt traditionella årsmöte med anslutande middag.

Livliga samtal och nya kollegiala framtida vänskapsband knöts under kvällen. Rekordmånga ST-läkare anmälde sig till denna trevliga kväll och vi får verkligen intrycket att Epiphysen har fått ett ytterst positivt rykte! Tack till alla trogna medlemmar!

En av ortopediveckans höjdpunkter var liksom tidigare ortopedexamen på måndagen,

där 12 unga ortopeder grillades från höger till vänster och till slut fick sina examensbevis.

Grattis till Er! Många underkända i examen Ortopedexamen har i år varit ämne för många diskussioner. 36 unga ortopeder anmälde sig i år till det skriftliga provet vilket tyder på att det blir alltmer polulärt för varje år.

Nytt för i år var den strikta tolkningen kring ”tjänstgöringstid”. Minst 4,5 år klinisk tjänstgöring krävdes för att kunna anmäla sig till det skriftliga provet. Trots högt deltagarantal och lång klinisk erfarenhet bland examinanderna fick 2/3 inte godkänt Epiphysen har fått en många mail på grund av detta och haft flertal diskussioner. Den allmänna uppfattningen var att rättningen har varit alltför hård och examinanderna blivit offer för superspecialisternas uppfattning om hur omfattande svaren skulle vara. SOF´s utbildningsansvarig, Professor Li Felländer-Tsai har givit sin åsikt som en allmän beskrivning av ortopedexamens resultat på SOF´s hemsida. Alla examensfrågor och svar publiceras i detta nummer.

Examen ger bakjourskompetens?

Epiphysen träffade Professor Li Felländer-Tsai under ortopediveckan. Bland annat var vi intresserade av hur gränsen för tjänstgöringstiden rättfärdigas, eftersom det betyder för vissa en fördröjning på nästan ett helt år. Då är ST-tiden redan slut sedan länge och man har börjat subspecialisera sig. Det är svårt att efter ST-tiden hinna fördjupa sig i alla ortopediska

Ortopeder först på plan?

Gällande faktum att ortopedexamen skulle vara ett bevis på bakjourskompetens så undrar vi varför det inte beskrivs någonstans som sådan. Specialistexamen eller bakjourskompetens, känns som väldigt olika nivåer. För att nå bakjourskompetens diskuterades i senaste läkartidningen, minst fem års klinisk tjänstgöring verkar vara minsta gemensamma nämnare. Det finns hittills inte inom någon specialitet någon skriftlig examen för att uppnå bakjourskompetens. Då kanske vi ortopeder är först, men kanske görs denna examen i så fall för tidigt?.

Alla borde göra examen Om nu denna examen skall spegla vad en nybliven specialist kunskapsnivå skall ligga på så måste vi vara självkritiska. Vad har gått fel om så hög andel misslyckades med skrivningen trots minst 5 års klinisk tjänstgöring och ett otaligt antal kliniska undersökningssituationer. Hur gör vi det bättre? Vi kan bara hoppas att den positiva trenden att allt fler deltar i examen inte bryts efter årets resultat. Kanske höjer det vår kompetens ytterliggare! Vi förespråkar definitivt att i stort sett att alla skall göra denna examen! Men vi skulle önska oss att det anses som en del av specialistbeviset och som avslutning av ST tiden.

Avslutningsvis vill vi återkomma till att årets internationella ortopedmöte i Göteborg var en mycket givande vecka. Detta kommer att bli ett fantastiskt minne.

CAMILLA BERGH ILKA KAMRAD

Ortopediskt Magasin 3/2010 37

SK-kurser

SK-kurser och andra AnA a komb bud att arranger ww.ipuls.se. mande ekt på IPULS w dir rs gö r se ur SK-k S

h bör SK-kurs kan oc e antages såsom int . m rs so ku er e” rs nd Ku na * ”SK-lik arrangeras som såsom tidigare knande arrangera en SK-li s om du avser hemsida os l F:s til SO l på mä An tid * nonseras i god an n ka n de ! t sin at kurs så pediskt Maga di.se, och i Orto via www.ortope ter mtliga specialite d SK-kurser i sa me ta lis t let . * En komp w.ipuls.se ULS hemsida: ww publiceras på IP fås sblankett som rskild ansökning sä på ks sö a rn * SK-kurse ipuls.se. via IPULS www. l är 1 okt och til -kurser till våren .

SK en r ar fö giv ag rs sd ku ng s Sista anmälni söks direkt ho -liknande kurser SK j. ma 1 en st hö er F:s hemsida ell annonser på SO Se : er rs ku gs * Fortbildnin

2010 ordinarie SK-kurser För mer information se: www.ipuls.se SK-kurs nr: 1:16: Skuldrans och armbågens sjukdomar och skador Datum: 15 – 19 november 2010 Ort: Ortopediska kliniken, Universitetssjukhuset MAS, Malmö Kursledning: Öl Anders Nordqvist, Öl Christians Olsson, Öl Henrik Ahlborg Ortopediska kliniken UMAS, Malmö Kontakt: Carin Holmberg, Ortopediska inst., Ort. kliniken, UMAS E-post: carin.holmberg@med.lu.se Antal deltagare: 28

2011 SK-kurser

SK-kurs nr: 1:08: Barnortopedi Datum: 2 – 6 maj 2011 Ort: Skånes Universitetssjukhus, Malmö Kursledning: Doc, öl Henrik Düppe och öl, med dr Carl-Johan Tiderius, Barnort. enheten, Ort. kliniken, SUS, Malmö Kontakt:Henrik Düppe, SUS, Malmö E-post: henrik.duppe@med.lu.se Antal deltagare: 25 SK-kurs nr: 1:11: Skuldrans och armbågens sjukdomar och skador Datum: 14 – 18 november 2011 Ort: Ortopediska kliniken, Skånes Universitetssjukhus, Malmö Kursledning: Öl Anders Nordqvist, Axelsektionen.

Ort.kliniken, SUS Malmö Kontakt: Forsknings- och utbildningsadm Carin Holmberg E-post: carin.holmberg@med.lu.se Antal deltagare: 28

2010 Övriga Kurser (inkl. SK-liknande) de) Kurs: Grundläggande Artroskopisk kirurgi gi (STST-STnivå) Datum: 15 - 19 november 2010 Plats: Capio Artro Clinic, Sophiahemmet, Valhallav. alhallav. aavv 91, Stockholm Kursledning: Doc Björn Engström och Öl Lotta Willll berg, Capio Artro Clinic Kontakt: Anna Pappas E-post: anna.pappas@capio.se Sista anmälningsdag: 29 oktober 2010 Anmälan görs direkt på web-sidan www.artro.nu Kurs: Utbildning för blivande specialister i traumatologi (SK-kurs) Datum: 29 november – 3 december 2010 Plats: Katastrofmedicinskt Centrum, Linköping Kursledning: Tore Vikström, tore.vikstrom@lio.se Kontakt: Linda Johansson E-post: linda.a.johansson@lio.se Sista anmälningsdag: 29 oktober 2010 Anmälan görs direkt på web-sidan www.lio.se/kcm Kurs: Amputationsteknik (SK-liknande kurs) Datum: 3 – 4 februari 2011 Plats: Hässleholm Kulturhus Kursledning: Gert-Uno Larsson, Öl Ort.kliniken Hässleholm-Kristianstad-Ystad Kontakt: Anne-Li Jönsson E-post: anne-li.jonsson@skane.se Sista anmälningsdag: 14 december 2010 Anmälan: Fax till 044-309 12 64 eller e-post anneli.jonsson@skane.se Kurs: Avancerad knäproteskirurgi Datum: 6 – 10 april 2011 Plats: Gällivare Kursledning: Tore Dalén och Kjell Nilsson, Umeå Universitetssjukhus Kontakt: Tore Dalén E-post: tore.dalen@orthop.umu.se Sista anmälningsdag: 10 november 2010 Anmälan: knaproteskurs.axaco.se

För mer information se: www.ipuls.se SK-kurs nr: 1:09: Handkirurgi Datum: 7 – 11 mars 2011 Ort: Handkirurgiska kliniken, Skånes Universitetssjukhus, Malmö Kursledning: Sven Abrahamsson, Lars Dahlin Kontakt: Helen Wilhelmsson, Handkirurgiskakliniken, Malmö-Lund E-post: Helen.wilhelmsson@skane.se Antal deltagare: 25 SK-kurs nr: 1:03: Kirurgisk patofysiologi Datum: 18 – 21 april 2011 Ort:Kirurgkliniken, Skånes Universitetssjukhus, Malmö Kursledning: Doc Henrik Thorlacius, Kir.kliniken SUS Malmö Kontakt: Henrik Thorlacius eller Anita Alm, Kurssekreterare E-post: henrik.thorlacius@med.lu.se eller anita. alm@med.lu.se Antal deltagare: 25

38 Ortopediskt Magasin 3/2010

2010 IPULS-kurser För mer information se: www.ipuls.se Kurs: Akut ortopediskt omhändertagande av svårt skadad patient Datum: 20 – 22 oktober 2010 Ort: Skåvsjöholm Kursgård, Åkersberga Kursledning: Karl-Åke Jansson, öl, traumaansvarig KU Solna.

Kontakt: Annika Kling Österlund, Ortoped kliniken, KU, Solna E-post: annika.kling-osterlund@karolinska.se Kurs: Knäledens och skuldrans instabilitets- och smärtproblematik Datum: 12 november 2010 Ort: Steningevik Konferens AB, Märsta/Arlanda Kursledning: Björn Engström, Docent, Överläkare, Capio Artro Clinic, Stockholm Kontakt: Anna Liljehäll E-post: anna_liljehall@merck.com

Vill Du som kursgivare ha hjälp att granska innehåll och schema i kurser för att underlätta måluppfyllelse i linje med den nya specialistutbildningen i ortopedi?

Den nya specialistutbildningen bygger på tydliga mål som skall uppfyllas. Detta ställer högre krav på hela utbildningssystemet.

Både kursgivare, studierektorer och ST-läkare arbetar därför enligt helt nya förutsättningar.

SOF´s utbildningskommitté erbjuder nu hjälp att granska innehåll och schema i kurser för att underlätta måluppfyllelse av den nya specialistutbildningen. Även erfarenheter från specialistexamen i ortopedi vägs in.

Kontakt: sofkansli@ortopedi.se

LI FELLÄNDER-TSAI Utbildningsansvarig SOF

Ortopediveckan 2010 - slutsummering

Björn Rydevik, Cody Bünger och Olle Svensson.

De tre musketörerna Så var då årets stora begivenhet till ända, nämligen Ortopediveckan 2010 i Göteborg. Ortopediskt Magasin samlade veckans tre musketörer för att höra deras omdömen om evenemanget.

H

deltagarna från att komma hit, vulkanutbrott t.ex.

O: Nej, men vi var en smula oroliga för ett år sedan.

Vad var du orolig för en vecka innan kongressen?

C: De sociala aktiviteterna, att de skulle vara för oseriösa och för lättsamma för den internationella publiken.

B: Jag oroade mig för att något skulle hindra

Vad har varit svårast/roligast?

C: Att få SICOT-styrelsen att lita på den svenska organisationskommittén. Att de klarar detta. De är inte så vana vid att det finns en så kompetent organisation i värdlandet.

B: Det svåraste var att få ihop planeringen med många olika viljor, men vi löste det. Det roliga är att ha så många internationella kolleger här som sätter prägel på mötet. Detta är unikt.

O: Två olika kulturer och traditioner krävde lite pyssel och kompromisser. Det roliga var

ur tycker du nu att veckan blev?

C: Det vetenskapliga programmet var mycket bra, en bra mix mellan kliniska rapporter och tyngre vetenskap. Hot topics var väldigt roligt.

B: Det ska du egentligen fråga deltagarna om men jag känner mig nöjd. Det blev bättre än jag hoppats.

O: Mycket bra. Verkligen imponerad över hur Göteborgarna rattade mötet.

att ha fått vara med i ett vinnande lag.

Kommer du att ta lite ledigt nu och vila upp dig?

C: Nej,nej, jag reser redan nästa vecka till nästa uppdrag.

B: Nej, nu ska ansökningen för nästa tre års ALF-medel in så det blir ingen vila.

O: Ska segla i Kroatien.

Tack för ett fint möte!

KARIN BERNHOFF Specialistläkare, Uppsala

SOFHÖRNAN SOFHÖRNAN SOF-styrelsen:

Olle gick - och Olle kom!

När SOF höll årsmöte under Ortopediveckan i Göteborg stod SOF:s ordförande Olle Svensson i tur att avgå. Men ett enigt årsmöte valde honom för ett år till.

A

pplåderna rungade i salen när Olle Svensson accepterade att sitta kvar som ordförande ännu ett år. Att Olle är populär råder det ingen tvekan om, inte heller att mycket har hänt under hans tid som ordförande.

Ny vetenskaplig sekreterare Ett enda skifte blev det i styrelsen: vetenskaplige sekreteraren Per Wretenberg avgick och ersattes av Magnus Karlsson från Malmö.

Per har lagt ned mycket tid på den tunga posten, och kan nu förhoppningsvis ägna litet mer tid åt träningen inför nästa Ortopedmil...

Styrelsen består nu av följande personer, inom parentes när deras mandat löper ut: Olle Svensson, ordförande (2011), Magnus Karlsson, vetenskaplig sekreterare (2013), Birgitta Lagerqvist, facklig sekreterare (2011), Åke Karlbom, skattmästare (2011), Li Tsai Felländer, utbildningsansvarig (2011), Anne Garland, kvalitetsansvarig SPUR (2012) och Erica Arverud, ST-representant (2012).

Magnus Karlsson, Malmö, ny i styrelsen.

Stipendieregnet i Göteborg Som vanligt delades ett antal stipendier ut under Ortopediveckan. Ortopediskt Magasin gratulerar mottagarna!

Sir John Charnley – stipendiet De Pue 55 000 kr Daniel Wenger – Nya diagnostiska metoder för analys av höftdysplasi Henrik Olivecrona – Vidareutveckling av 3D-CT för analys av lossning av höftproteser

Anatomicas forskningsstipendium 20 000 kr Anna Grauers – Presentation av forskningsresultat vid International Research Society on Spinal Deformities, Montreal, Canada

Links höftstipendium 30 000 kr Björn Rosengren – Studier av fargilitetsfrakturer i höften bl.a. med inriktning mot att identifiera högriskpatienter

SOF:s studiestipendium 30 000 kr Jörg Schicher – 6 månaders traumautbildning, 6 månaders proteskirurgi och arthroskopi i Adelaide, Australien

40 Ortopediskt Magasin 3/2010

SICOT Award Winners Även SICOT delade ut priser under Ortopediveckan.

Här följer ett axplock: Australian SICOT Award The following winner received EUR 1,850 and a diploma at the Closing Ceremony: Darya Tesakova (Belarus)

Lester Lowe SICOT Awards The following winners each received up to USD 1,000 each and a diploma at the Closing Ceremony: Jiong Jiong Guo (China) Sunil Gurpur Kini (India)

German SICOT Fellowships Sattar Alshryda (United Kingdom) Syah Irwan Shamsul Bahari (Ireland) Dessutom delades ett antal priser på 500 euro ut för både muntliga presentationer och posters.

Svenska Fotkirurgiska Sällkapets Årsmöte 3-4 februari 2011 i Växjö, Kosta Boda art Hotel (Växjö). Boka nu! Separat inbjudan kommer!

För info se SFS hemsidan : Ortopedi.se delföreningar.

SOFHÖRNAN ÖR

r a m m le d e m s g ta e r ö F a r å V Anatomica AB Stora Åvägen 25 436 34 ASKIM Kontakt: Sverker Stomberg sverker.stomberg@anatomica.se www.anatomica.se

Erimed International KB Box 5028 141 05 HUDDINGE Kontakt: Robert Jansheden robert.jansheden@erimed.se www.erimed.se

Smith & Nephew AB Box 143 431 22 MÖLNDAL Kontakt: Joachim Andersson joachim.andersson@smith-nephew.com www.smith-nephew.com

Arthrex Sverige AB Turbinvägen 9 131 60 NACKA Kontakt: Johan Karlsson johan.karlsson@arthrex.se www.arthrex.se

Heraeus Medical Nordic AB Box 437 191 24 SOLLENTUNA Kontakt: Sven Caspersson sven.caspersson@heraeus.com www.heraeus-medical.com

Stryker AB Box 50425 202 14 MALMÖ Kontakt: Pehr Abrahamsson pehr.abrahamsson@stryker.com www.stryker.com

Artimplant AB Hulda Mellgrens gata 5 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA Kontakt: Roland Fredéus roland.fredeus@artimplant.com www.artimplant.se

KARL STORZ ENDOSKOP SVERIGE AB Box 218 127 24 SKÄRHOLMEN Kontakt: Pär Magnusson par.magnusson@karlstorz.se www.karlstorz.com

Synthes AB Korta Gatan 9 171 54 SOLNA Kontakt: Maria Sahlström sahlstrom.maria@synthes.com www.synthes.com

Bayer AB, Bayer Schering Pharma Box 606 169 26 SOLNA Kontakt: Andrea Kern Andrea.kern@bayerhealthcare.com www.

Link Sweden AB Box 180 184 22 ÅKERSBERGA Kontakt: Kjell Thor kjell.thor@linksweden.se www.linksweden.se

TOUL Meditech AB Ånghammargatan 4 721 33 VÄSTERÅS Kontakt: Tomas Hansson info@toulmeditech.com www.toulmeditech.com

Biomet Orthopaedics AB Forskaregatan 1 275 37 SJÖBO Kontakt:Anders Hahn anders.hahn@biometeurope.com www.biomet.se

Nordic Medical Supply Datavägen 10D 436 32 ASKIM Kontakt: Maria Hillinge mhi@nordicmedicalsupply.com www.nordicmedicalsupply.com

Zimmer Sweden AB Gamlestadsvägen 2-4, Byggnad 22 415 02 GÖTEBORG Kontakt: Jan Hultberg jan.hultberg@zimmer.com www.zimmer.com

Boehringer Ingelheim AB Box 47608 117 94 STOCKHOLM Kontakt: Jessica Lundström jessica.lundstroem@boehringer-ingelheim. com www.boehringer-ingelheim.se

ORTOTECH Kokbjerg 9 DK-6000 KOLDING Kontakt: Jacob Risgaard Mortensen jrm@ortotech.com www.ortotech.com

Össur Nordic AB Box 67 751 09 UPPSALA Kontakt: Magnus Lilja mlilja@ossur.com www.ossur.com

RSA Biomedical AB Box 7972 907 19 UMEÅ Kontakt: Per Grundström per.grundstrom@rsabiomedical.se www.rsabiomedical.se

CeramTec Klippan IJ 414 51 GÖTEBORG Kontakt: Anders Hedlund a.hedlund@ceramtec.se www.ceramtec.com De Puy a Johnson & Johnson company 191 84 SOLLENTUNA Kontakt: Mikael Tunedal mtunedal@jnjse.jnj.com www.depuy.com

Sectra Imtec AB Teknikringen 20 583 30 LINKÖPING Kontakt: Ulrika Vach Ulrika.vach@sectra.se www.sectra.com

Nya medlemmar i SOF Sofie Andersson, Danderyd, Torun Bråmer, Mora, Mikael Jonsson, Nyköping, Sarwar Mahmood, Sundsvall/ Härnösand, Saad Noori, Nyköping, Johnny Paulsson, Helsingborg, Linn Pettersson, Nyköping, Bernhard Spitzer, Borås.

Ortopediskt Magasin 3/2010 41

Guld ldcch han ha nss! s!

10 0 0 0 0:…til till ll år å ets ets bä b sta sta a ha av han nd d dllin lliiing

Ny avhandling om behandling av ländryggssmärta S

Ska vi göra onda ryggar stel eller rörliga? Svante Berg jämför i sitt avhandlingsarbete steloperation med diskprotes och finner ingen signifikant skillnad i resultat. Han föreslår långtidsstudier.

K

ronisk ländryggssmärta (KLS) orsakad av smärtsam diskdegeneration (SDD) behandlas idag ofta med steloperation (fusion) när konservativ behandling med bland annat fysikalisk träning inte har lett till förbättring och symptomen är uttalade.

Denna kirurgiska behandling har hos de behövande visat sig lika effektiv som ledutbyte hos patienter med utsliten höftled, vad gäller förbättring av livskvalitet och funktion. Trots det finns det vissa problem med denna behandling, ett av dem är att efter primärt framgångsrik behandling kan KLS återkomma i en angränsande nivå (AN).

Detta har lett till utvecklandet av alternativa kirurgiska behandlingsmetoder som återskapar och upprätthåller rörligheten i behandlad nivå, för att undvika AN. Den mest använda av dessa nya metoder är den som går ut på att ersätta den smärtande disken med en konstgjord (KD).

152 patienter i studien Denna avhandling utgörs av fyra studier som jämför KD som utförs framifrån via buken med fusion utförd bakifrån, ur olika aspekter.

Studierna baseras alla på ett material bestående av 152 patienter med SDD i en eller två disknivåer, i ålder mellan 20 och 55 år som lottades mellan de två behandlingsalternativen.

Hundraprocentig uppföljning Den första studien jämförde utfallet av operationerna samt komplikationerna. Uppföljningen vid både 1 och 2 år var 100%. Studien visade att båda behandlingsalternativen ledde till klar förbättring, men att KD ledde till bättre resultat i de allra flesta patient baserade uppföljnings-skalorna.

Patienterna i fusionsgruppen hade ett långsammare tillfrisknande som även pågick un-

42 Ortopediskt Magasin 3/2010

der det andra året, varför skillnaderna mellan grupperna minskade fram till 2 års uppföljningen. Fortfarande hade dock KD-gruppen lägre genomsnittlig ryggsmärta, samt att 30 % uppfattade sig som helt smärtfria, mot 15 % i fusionsgruppen.

Ingen skillnad sågs avseende summan av antalet patienter som angav sig helt smärtfria eller mycket bättre, mellan grupperna (KD =73% och fusion =63%).

Kortare operationstid för KD-gruppen Operationstiden och vårdtiden var kortare för KD-gruppen.

Det var ingen skillnad i antalet komplikationer eller reoperationer mellan grupperna, bortsett ifrån att 17 patienter opererats med avlägsnande av det skruvinstrumentarium som använts.

Den andra studien rörde sexlivet och sexuella funktioner hos dessa patienter före behandling samt för respektive grupp efter behandlingen.

Före behandlingen hade en majoritet av patienterna uttalade störningar i sitt sexliv på grund av ryggsmärtor, något som förbättrades påtagligt till 2-års kontrollen och som korrelerade till minskad ryggsmärta men inte uppvisade några skillnader mellan behandlingsgrupperna.

före behandlingen samt vid 2-årsuppföljningen.

Resultatet visade att 78% av de fusionerade patienterna uppnådde sitt kirurgiska mål (stelhet) medan 89% av patienterna i KD-guppen nådde sitt (rörlighet). Patienterna i KD-gruppen uppvisade efter behandlingen en ökad rörlighet jämfört med innan.

Patienterna hade i båda grupperna före operationerna en sänkt diskhöjd, jämfört med en normativ databas med åldersmatchade friska individer. I fusionsgruppen förblev diskhöjden sänkt även efter behandlingen, medan den i KD-gruppen blev högre.

I icke behandlade delar av ländryggen uppvisade båda grupperna en ökad rörlighet efter operation jämfört med innan. Rörligheten i den nivå som var närmast den opererade hade ökat mer i fusions-gruppen än i KD-gruppen.

Den fjärde studien analyserade och jämförde kostnaderna för de båda behandlingsalternativen. Sjukhuskostnaderna var högre i fusions-gruppen och även totalkostnaden för samhället (90.000:-), den senare skillnaden var dock inte signifikant, då spridningen av totalkostnaderna var mycket stor.

Patienterna i KD-gruppen var i genomsnitt sjukskrivna 2 månader kortare än patienterna i fusions-gruppen.

Totalt visade dessa studier att den nya me-

toden (KD) inte i något avseende var sämre än fusion.

Där skillnader förelåg var dessa till KD-behandlingens fördel, varför det i detta tidsperspektiv förefaller rimligt att kunna behandla utvalda patienter med denna metod. Långtidsuppfölning pågår Avhandlingens och kommer att rap- upphovsman Svante porteras fortlöpande. Berg.

SVANTE BERG

Extra kursinfo Kurs: Höftprotesrevision – teori och praktik Datum: 23-25 mars 2011 Ort: Skåvsjöholm Kursgård, www.skavsjoholm.se Kursledning: Docent Per Wretenberg, Professor Lars Weidenhielm, Ortopedkliniken Karolinska Sjukhuset Kontakt: Annika Kling, högskolesekreterare E-post: annika.kling-osterlund@karolinska.se Antal deltagare: 16 Sista anmälningsdag: 2011-02-15

Retrograd ejakulation komplikation Att operera mot ländryggen via buken som görs vid KD-behandling har utförts under lång tid med olika förväntade komplikationer, men speciellt att män fått ”retrograd ejakulation” har varit en frekvent rapporterad komplikation.

I denna studie gjordes friläggningen till kotpelaren med en teknik som innebär att men rundar bukhinnan med innehåll, till skillnad från tidigare rapporter där man frilagt rakt igenom innehållet i bukhålan. I studien förekom heller inga kvarstående fall av retrograd ejakulation.

Det visade sig dock att ett flertal män i fusionsgruppen rapporterade svårigheter att få orgasm efter operationen. Bland kvinnorna sågs inga skillnader i sexuella funktioner vid jämförelse före och efter operation eller mellan grupperna.

KD-gruppens patienter rörligare Den tredje studien berörde rörlighet i kotsegmenten kring diskarna. Röntgenbilder togs vid framåt- respektive bakåtböjning i ländryggen

Välkommen till höstmöte 11.11 Krusenbergs Herrgård 25 min från Arlanda. Programmet startar 10.00 Fria föredrag, föreläsing av Ove Furnes om slutsatser ur Norska protesregistren samt falldiskussioner.

Definitivt program utsändes till medlemmar och kommer att finnas på SOFs hemsida.

Deltagaravgift: 100,- skr (inkluderar lunch och eftermiddagsfika). Middag och övernattning betalas av medlemmarna själva. Inbetalas till: Bankgiro: 357-7483.

Var goda och anmäl er samt betala avgift helst innan 15/10. Platsantal begränsat

Ortopediskt Magasin 3/2010 43

Lärarledd rit- och injektionsteknik med lokalbedövning subacromiellt i soft spot en tum under pina.

Kunglig glans över Axelina Vad har prinsessan Victoria med Axelina att göra? Inget alls annat än att delar av hennes nu levande familj har fått ge ansikte åt ett pedagogiskt hjäpmedel som underlättar kategoriseringen av de flesta diagnoser i skuldran enligt Axelinas koncept. onceptet och kategoriseringen ska snart presenteras men först en dikt av allmänläkare Peter Keiding i Borås som tackade för kursen 2007 genom en dikt som briljant sammanfattar hela konceptet:

K

Förut var axelont mest en pina för doktorn – men nu har vi gått Axelina och sticker ihärdigt som bina i soft spot en tum under spina Om sjukgymnasten förut gick på en mina kanske såg hon patienten grina

44 Ortopediskt Magasin 3/2010

men med caputcentrering ses ansikten skina och ingen muskulatur förtvina!

Patienterna är ju båda mina och dina och behandlar vi nu enligt Axelina blir resultaten kungligt fina I mitten på 1990-talet samlades ett multiprofessionellt team av sjukgymnaster och läkare från olika specialiteter för att ta fram någon form av riktlinjer för diagnos och behandling av de vanligaste skuldersjukdomarna i primärvården.

Axelina föddes för tio år sedan av Jan No-

wak, ortoped, och Berith Svensson, sjukgymnast på Samariterhemmets sjukhus, som fortsatte utvecklingen av konceptet samt tog fram ett grafiskt hjälpmedel med standardiserade övningar i olika aktivitetsgrupper för att underlätta den preoperativa och den postoperativa rehabiliteringen med specifika rehabiliteringsplaner. Målet var att när diagnosen var säkerställd kunna skriva till sjukgymnasten ange ”rehabilitering enligt Axelina för subacromiellt impingement”. Sjukgymnasten visste då principerna för just denna diagnos eller vilken diagnos det nu gällde och rekommendationerna fanns i rehabiliteringsplanerna.

NYHET frĂĽn Camp Scandinavia!

Ytterligare en utveckling inom ToeOFFÂŽ-Familjen!

NAVIGAITâ&#x201E;˘ är alternativet vid mild droppfot där lyftet enkelt kan justeras med gummibandet efter användarens behov. s 5TVECKLAD FĂ&#x161;R ATT HJĂ&#x2039;LPA PERSONER MED MILD droppfot till bättre dorsalďŹ&#x201A;exion.

s $EN POLSTRADE PLASTDELEN SITTER BEKVĂ&#x2039;MT MOT benets framsida.

s (AR EN AVTAGBAR TVĂ&#x2039;TTBAR POLSTRING s 'RADEN AV DORSALmEXION JUSTERAS GENOM FĂ&#x2039;STET I SKON ELLER KARDBORRBANDETS PLACERING s $EN SMIDIGA DESIGNEN GĂ&#x161;R DEN OSYNLIG UNDER lĂĽngbyxor.

s .!6)'!)4Š lNNS I TVĂ? STORLEKAR s 0LASTDELEN KAN VID BEHOV TRIMMAS NĂ?GOT I Ă&#x161;VER OCH UNDERKANT

FĂśr mer information eller om ni Ăśnskar ett personligt besĂśk, kontakta vĂĽr kundsupport. kunsupport@camp.se eller 042 - 25 27 01.

Tel Fax

www.camp.se

SVERIGE 042-25 27 01 042-25 27 25 mail.sweden@camp.se

DANMARK 43 96 66 99 43 43 22 66 mail.denmark@camp.dk

FINLAND NORGE 09-350 76 30 23 23 31 20 Magasin 45 09-350 76 338 Ortopediskt 23 23 313/2010 21 mail.ďŹ nland@camp.ďŹ mail.norway@camp.no

Åskådarna håller sig på behörigt avstånd när Jan ska rita ut hur man injicerar lokalbedövning subacromiellt på Ulf Sennerby.

I det grafiska hjälpmedlet utförde Axelina alla övningarna som skulle tränas hemma. De blev på så sätt standardiserade så man slapp den tidens streckteckningar. Hjälpmedel togs fram för att snabbt komma till diagnos. Samtidigt utvecklades anatomidelen som en av de viktigaste byggstenarna. Rita på varandra.

Videos inspelades på patienter med olika diagnoser. Diagnosscheman byggdes upp. Sam-

46 Ortopediskt Magasin 3/2010

verkansdokument togs fram så att öppenvården och slutenvården kunde samarbeta kring patienten.

Axelina Royal är ett diagnoshypoteshjälpmedel. Det förenklar nämligen mycket att ha en hypotes på rimlig diagnos, innan man går vidare till den mest troliga diagnosen. Man måste då utgå ifrån något som är enkelt och det är kön på patienten. Den andra mindra säkra sanningen är patientens ålder. Patienten är antingen yngre, medelålders eller äldre. Allt beror naturligtvis på hur gammal man själv är och dessutom är ju vissa äldre patienter yngre till sin aktivitetsnivå och då får man gå på det.

Nu kommer sista pusselbiten: trauma eller inte. Vi får då ta hjälp av tabellen med diagnoserna som är vanligast inom varje grupp och oftast stämmer det men inte alltid.

För att göra det ännu tydligare fick Victorias nu levande familjemedlemmar ge ansikte åt varje diagnosgrupp utan att man överhuvudtaget känner till den verkliga sanningen om hur det är med familjens axelproblem. Axelina Royal myntades av Torsten Gudmunds i Dalarna som tyckte att hypotesen skulle ha ett namn.

Eftersom det i sommarens rojalistiska yra

kring Victoria och Daniels bröllop är viktigt att ha omvärldskunskap om vem som är vem inom familjen lottar Ortopediskt Magasin ut två vinster. Vinsten är att deltaga utan kostnad på Axelinas baskurs på valfri ort.

Den första vinsten går till den vars kuvert först dras och som har föreslagit rätt nu levande familjemedlem till varje diagnos. Varje familjemedlem kan bara ha en diagnos en gång.

Den andra vinsten går till den som kan ange vad Daniel har för axeldiagnos och varför.

Vill ni delta i båda tävlingarna måste ni skicka in svaren i separata kuvert. Märk det ena kuvertet med Axelina Royal och ta en kopia på tabellen och skriv in familjemedlemmarna i varje ruta. Glöm ej din egna adressuppgifter.

Det andra kuvertet märker du med Daniel och lägger in ditt diagnosförslag och förklaring. Glöm ej din egna adressuppgifter.

Sänd till Ortopediskt Magasin, Box 89, 273 33 Tomelilla. Svaret måste vara oss tillhanda senast 15 november. Vinnarna tillkännages i nästa nummer som kommer i december.

JAN NOWAK Specialistläkare, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Nightingale

Nu kan du förebygga tromboser effektivare

1

med tablett istället för spruta

1

Xarelto är effektivare än enoxaparin och reducerar signifikant risken för en kombination av symtomatisk VTE och död efter total knä- eller höftledsplastik.1 Xarelto har lika god säkerhetsprofil som enoxaparin avseende blödning.1 Xarelto – en tablett en gång om dagen ges postoperativt, i två veckor efter total knäledsplastik och i fem veckor efter total höftledsplastik.

L.SE.02.2010.0028 (10.02.01)

www.thrombosisadviser.com

Referenser: 1) Eriksson BI et al. J Bone Joint Surg Br. 2009;91:636-44.

Xarelto (rivaroxaban) är ett antikoagulantia ੯, Ff, (B01 AX06). Indikationer: Förebyggande av venös tromboembolism (VTE) hos vuxna patienter som genomgår kirurgisk elektiv höft- eller knäledsplastik. Sortiment: 10 mg filmdragerade tabletter i kartong med 10, 30 och 100 tabletter. Kontraindikationer: Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne. Kliniskt signifikant aktiv blödning. Leversjukdom förknippad med koagulopati och kliniskt relevant blödningsrisk. Graviditet och amning. Varningar och försiktighet: Hos flera undergrupper av patienter föreligger en ökad blödningsrisk. Dessa patienter ska övervakas noga för tecken på blödningskomplikationer efter att behandlingen inletts. För fullständig information om varningar och försiktighet var god se www.fass.se. För ytterligare information och prisuppgift var god se www.fass.se. Datum för senaste översynen av produktresumén april 2009. Bayer AB. Box 606. 169 26 Solna. Tel. 08-580 223 00.

Ortopediskt Magasin 3/2010 47

Kurs i avancerad knäproteskirurgi Kurs om revisioner och komplexa primära knäproteser Onsdag den 6.4 – söndag den 10.4 2011 i Gällivare Kursen innehåller föreläsningar, praktiska övningar, falldiskussioner och demonstrationer. Kursen kommer delvis att hållas på engelska.

Kursen kostar 10.000:- och det finns 40 platser. Antagning sker i turordning efter anmälningsdatum. Ytterligare information finns på www.surgsci.umu.se/enheter/ortopedi/utbildning/kurser/knaproteskirurgi

Anmälan till http://knaproteskurs.axaco.se. Anmälan måste ske före 10.11.2010 Kursledning: Tore Dalén och Kjell Nilsson, Umeå Universitetssjukhus, 90185 Umeå Kontaktperson: tore.dalen@orthop.umu.se

Vill Du arbeta som läkare hos oss?

Vi söker en

Ortopedspecialist på 50% till vår ortopedmottagning med inriktning mot ortopedtekniska hjälpmedel.

Visiting Fellowships available for 2010 & 2011 Are you interested in a 4-6 week visiting fellowship in Europe? Please find herewith more information about the EFORT FOUNDATION visiting fellowships.

Each grant consists of a maximum of 3.000 Euro!

Visiting Fellowships in adult reconstructive total hip and knee arthroplasty, shoulder and elbow problems as well as trauma.

Visiting Fellowships in the field of trauma.

For more information, please visit www.efortfoundation.org.

info

If you have any questions, please do not hesitate to send an e-mail to foundation@efort.org

48 Ortopediskt Magasin 3/2010

Vi erbjuder: x en non profit-verksamhet med korta beslutsvägar x ett stimulerande arbetsklimat i ett etablerat och väl fungerande team med internationellt gott renommé x en arbetsplats med tydliga mål, där kvalité och service prioriteras x flexibla arbetstider utan jourer Tjänsten ligger under Protesenheten som är en del av Stiftelsen Rödakorshemmet/Röda Korsets Sjukhus, som just nu genomgår en spännande förändring.

Vi tar emot patienter med såväl medfödda skador som amputationer.

Knutna till oss är EX-Center – nationellt kunskapscenter för multipelt extremitetsskadade.

Som ortopedspecialist hos oss driver du en ortopedisk mottagning med i huvudsak inriktning mot ortopedtekniska hjälpmedel.

Du företräder verksamheten nationellt och internationellt samt leder och deltar i forskningsprojekt. Är Du intresserad?

Då är Du välkommen att kontakta överläkare Zewar Al Dabbagh tel: 076-798 51 36 eller Protesenhetens verksamhetschef Christina Ragnö tel: 0768-70 05 22.

Sista ansökningsdag är den 28 oktober.

Skicka din intresseanmälan och medföljande CV till rekrytering@rks.se

Ortopediskt Magasin 3/2010 49

SOIFSPALTEN

Reflektioner i höstmörkret kring god diabetesvård Ett av världens snabbast växande folkhälsoproblem är diabetes, som i västvärlden har en prevalens på ca 6–7 procent. För Sveriges del gäller att nästan var 5:e invånare över 80 år är diabetiker. De sena diabeteskomplikationerna står för 8 procent av de direkta sjukvårdskostnaderna i Sverige, och med ökande diabetesprevalens i samband med en växande andel äldre kommer dessa sannolikt att öka ytterligare de kommande åren.

D

et märks att hösten är i antågande.

Inflödet av arbete ökar efter sommaren. I Uppsala märker vi hur patienter med fotrelaterade besvär bara ökar och ökar. Inget nytt i och för sig, branschen har ju sedan länge konstaterat att dessa patienter står för nästan 50% av verksamheten. Ser vi till vilken typ av patienter vi träffar rör det sig till stor del om diabetiker, vilket gör denna patientgrupp synnerligen viktig för vår bransch. Hur tar vi då hand om våra diabetiker? Vad gör vi? Varför gör vi så?

En av de mest fruktade komplikationerna är fotsår, som orsakas av neuropati och benartärsjukdom, oftast i kombination. Enligt Swedvascs (Nationella kvalitetsregistret för kärlkirurgi) årsrapport 2006 utförs 60 procent av alla kärlingrepp i Sverige på indikationen benischemi. Av dessa är ca 40–50 procent utförda på diabetiker. Klart är också att prevalensen av amputation ovan fotled hos diabetiker i Sverige är 1–2 procent.

sig markant runt om i vårt avlånga land.

Hur samstämmiga är vi när var och en besvarar följande frågor?

Analysförfarande. Hur, Vad, Varför? Val av avgjutningsteknik. Vilka faktorer påverkar valet? Principer vid avlastning.

Hur avlastar vi?

Vad är en ”rätt avlastning” Hur mycket kan vi avlasta? Val av skor. Vilka krav ska vi ställa på skon? Funktion kontra design.

Uppföljning och resultat

Inga gemensamma strategier Ärligt talat saknar jag gemensamma strategier och riktlinjer i den ortopedtekniska branschen för denna stora patientgrupp. Socialstyrelsen har i sina riktlinjer fastlagt hur en god diabetesvård skall vara. Dessutom har de flesta landsting nedskrivna rutiner kring diabetesteam och vilken roll primärvården skall ha.

Borde inte vi som bransch också ha nationella riktlinjer för god ortopedteknisk behandling vid sårproblematik kring diabetespatienter?

En del av er har säkert sina egna rutiner och till viss del är nog dessa väl samkörda med just det egna teamet. Jag misstänker dock att de lokala skillnaderna är stora och synsätten skiljer

50 Ortopediskt Magasin 3/2010

Hur kontrollerar vi om det fungerar? Gånganalys? Tryckmätning? Dokumentation av vidtagna åtgärder?

Jag roade mig med att på ett enkelt sätt försöka skissa på en enkel modell eller snarare ett flöde som beskriver den process som vi alla, på ett eller annat sätt, dagligen praktiserar när det gäller en god ortopedteknisk vård gällande diabetespatienter (se bild).

Jag känner att detta är ett mycket viktigt område för oss alla yrkesverksamma med tanke på att andelen äldre bara ökar och ökar. Inom protesområdet har branschen kommit en bra bit på väg, inte minst på grund av redan förekommande rehabiliteringsstrategier som

exempelvis tidig postop behandling. Protesregistret är också ett ypperligt exempel på hur den ortopedtekniska utvecklingen går framåt.

Barnhjälpmedel och fastlagda behandlingsmodeller kring dessa, är ytterligare ett område där vi i branschen har tagit enorma steg framåt.

Jag skulle vilja se något liknande inom diabetesområdet. Kanske någon form av nationell konsensus och gemensamma riktlinjer. Helt enkelt någon form av ”Best Practice”. Behöver vi kanske ordna en konferens kring vad vi står och vad vi vill?

Jag lämnar stafettpinnen vidare till er medlemmar. Är vi på banan eller kan vi tillsammans göra saker bättre? Kom gärna med synpunkter/ förslag till hur vi kan ta ett samlat grepp kring denna, för oss, så viktiga patientgrupp.

PER KÄLLVANT Ordförande SOIF

erimed

er d fo l l U

Vinterfodrade kängor

Heiki 870205 MT Stl. 28-35

Normal - MT Antivarus - DV Ortos - LO

r de lfo Ul Canadian 443895 MT Stl. 23-38

r+ e fod tex l l U nd Wi Milou Blå 447705 MT Stl. 20-45 447700 DV 447708 LO Stl. 20-38

r de lfo Ul

r+ e d x o f l Ul ndte Wi

Alaska 446085 MT Stl. 23-39

Tintin Röd 448805 MT 448800 DV 448808 LO Stl. 20-38

www.erimed.se Tel: 08-449 56 50

Ortopediskt Magasin 3/2010 51

Tvärfackligt symposium med inriktning på barn Det är bara att lyfta på hatten för Team Ortopedteknik som med bravur arrangerat det sjätte ”Tvärfackligt samnordiskt symposium” denna gång med inriktning mot barn. Ungefär 170 deltog, från nordens länder med olika professioner som berör de diagnoser som avhandlades. en första eftermiddagen hade temat Pes Equino Varus Adductus som är en av de vanligaste kongenitala missbildningarna. Det var Arne Johansson, överläkare på ortopedkliniken i Skövde, som inledde och orsaken bakom missbildningen är okänd, troliga orsaker kan vara genetisk disposition, toxiner som rökning, alkohol och droger, den är vanligare i tätbefolkade områden.

Vad gäller behandling är Ponseti-metoden den metod som anses vara den absolut bästa.

Man inleder så snabbt som möjligt med gipsbehandling (7-10 dgr gammal) där foten absolut inte får proneras. Ofta behövs en achillotenotomi i slutet av behandlingen. Korrigera tills foten kan abduceras 60-70º och extenderas 15-20º då övergår behandlingen till abduktionsortos som används de första tre månaderna 23 h/dygn därefter nattetid till 4 års ålder.

Ponseti beskriver Foot Abduction Orthoses (typ Dennis-Brown skena) men t ex i Lund där ortopedingenjör Ann-Louise Selvö arbetar används istället individuella KAFO upp till ett års ålder och AFO därefter. I Lund utfördes en enkätstudie bland föräldrar till PEVA-barn för att utvärdera upplevelserna av behandlingen.

En intressant iakttagelse var att 60% av föräldrarna tycker att barnen sover bra på natten med ortos(er). I jämförelsegruppen, föräldrar med barn utan PEVA, tycker endast 35% att barnen sover bra! Kanske något att ta till sig i samhället generellt då allt fler och fler tycks ha sömnsvårigheter! Ponseti-metoden finns beskriven på www.global-help.org/publications/ books/help.cfponseti.pdf.

D

Huvudproblem Dulcey Lima, ortopedingenjör och arbetsterapeut från Chicago, beskrev olika varianter av

52 Ortopediskt Magasin 3/2010

Arrangörstrion Lotta Siljehult, Michael Ceder och Kjell-Åke Nilsson.

Föreläsarna Fredrik Bergljung, Fredrik Gewalli och Dulcey Lima.

få som ser några av dessa barn. Konklusion av ämnet blev att det skulle kunna vara en uppgift för Socialstyrelsen att komma med riktlinjer för hjälmbehandling.

Polyneuropati

Olympiske guldmedaljören David Lega gjorde dundersuccé.

Lotti Granberg och Lars Ahlstrand hörde till dem som trivdes i minglet.

I ämnet polyneuropati, där Charcot-MarieTooth är den vanligaste formen, fick vi bl a höra överläkare Barbro Westerberg och professor Christina Jern båda verksamma i Göteborg. Det finns två huvudformer: I. den klassiskt beskrivna formen med svaga senreflexer, cavusfötter, nedsatt sensibilitet, tunn vadmuskulatur och balansstörning. II. då reflexerna ofta är nedsatta eller närmast normala, finns hos barn men upptäcks oftast senare. I allmänhet är prognosen sämre för typ I där 10% blir hjälpmedelsberoende, gemensamt för båda typerna är tilltagande muskeltrötthet och försämrad handfunktion. I dagsläget känner man till ett 30-tal gener som kan orsaka CMT. Docent Bertil Romanus, Göteborg, beskrev olika ortopediska ingrepp, där behandlingen inriktas på att förbättra gångfunktion snarare än utseende eftersom polyneuropatier ger ökande gångsvårigheter. I hans värld har de mänskliga rättigheterna utökats med fotsulan plantgrad mot golvet rakt nedanför tibia och raka fötter med tårna pekandes framåt. Det kan vi övriga instämma med!

Nedsatta fosterrörelser orsakar felställning

huvuddeformiteter. 1992 kom rekommendationen att barn ska sova på rygg för att minska plötslig spädbarnsdöd och efter det ökade antalet huvuddeformiteter. Vanligtvis försvinner eventuella asymmetrier efter sex veckor, men i ryggläge kan inte barnen stärka nack- och bålmuskulatur lika effektivt och deformerande kraft verkar på bakhuvudet. Andra orsaker är prematur födsel, torticollis och flerbarnsfödsel.

Som förälder ska man låta sitt barn få arbeta

så mycket som möjligt i magläge för att stärka muskulaturen.

Ortopedingenjör Fredrik Bergljung från Lund beskrev behandling med individuella hjälmar, den optimala starten är före sex månaders ålder och ett avslut vid ett års ålder.

Man mäter huvudets diagonaler och räknar ut skillnaden däremellan, 6-7% skillnad är hjälmindikation medan ≤3,5% anses normalt.

I Sverige verkar det vara få som får hjälp, för när frågan ställdes till auditoriet är det ytterst

”Evorna” Kimber och Pontén barnneurolog i Uppsala resp. specialist i ortopedi/handkirurgi i Stockholm, ledde oss in i nästa ämne, Arthrogryposis Multiplex Congenita, AMC, som är medfödd felställning i fler än två leder i olika kroppsregioner. Det finns fler än 200 olika tillstånd där gemensam bakgrund är nedsatta fosterrörelser som i sin tur kan ha olika orsaker.

Amyoplasi, ”klassisk” artrogrypos, är inte ärftlig, det är en skada på ryggmärgens framhornsceller sannolikt orsakad av tillfälligt störd blodcirkulation under de första tre graviditetsmånaderna.

Det är viktigt med tidig diagnostisering för så gynnsam prognos som möjligt. Oftast är prognosen god men behovet av träning är stort och ortopediska åtgärder vanligt där efterföljande ortosbehandling är viktig.

Ortopedingenjör Marie Eriksson är doktorand på Karolinska Institutet med ämnet faktorer som påverkar gången vid AMC. I en studie hon gjort kunde tre grupper definieras utifrån

Ortopediskt Magasin 3/2010 53

Koncentrerade åhörare under en förel

äsning. BILDER: Martin Wallin.

vilken ortos som barnet använde; 1. KAFO med låst knäled, 2. AFO eller KAFO med öppen knäled, 3. inga ortoser men fotbädd eller skoändring. Skillnad mellan grupperna kunde ses i bål-, bäcken- och knäkinematik. Steglängden var liknande mellan grupperna och gånglabbets referensvärde vilket troligtvis beror på god extensionsstyrka i höften.

Guldmedaljör på scenen Nästa man upp på scen, David Lega, höll ett bejublat föredrag, som inte lämnade någon oberörd. En otrolig inspiratör som bl a deltagit i paralympics i Atlanta och Sydney, tagit tre VM-guld, fyra EM-guld och 14 världsrekord i simning.

När han föddes med artrogrypos sa läkarna att han förmodligen aldrig skulle kunna sitta utan stöd. Med djup kärlek berättade han hur föräldrarna, som var så unga att de troligen inte ens förstod hur allvarlig hans diagnos var, tränade honom t ex för att lära sig falla utan att

54 Ortopediskt Magasin 3/2010

landa med huvudet först. När han som sexåring frågade sjukgymnasten vad som behövdes för att slippa träffa henne någon gång i veckan blev svaret idrott.

Han har efter den makalösa simkarriären blivit uppskattad föreläsare i personlig utveckling, positivt tänkande och ledarskap. Han sätter upp subjektiva mål för att utvecklas, det är ingen mening att jämföra sig med andra, tävlar man mot andra blir de allra flesta besvikna eftersom det bara är en som kan vinna.

Hela sitt liv har han tagit ansvar för sig utan att skylla på några omständigheter och det är inte utan anledning han har fått utnämningar som ”Triumph of the Human Spirit”, ”The Outstanding Young Person of the World”, ”Årets Talare” och H.M. Konungens Medalj i 8:e storleken.

ISPO international har efter en konsensuskonferens tagit fram den digra rapporten om evidens kring behandling av CP http://ispoint. org/images/docs/publications/ispo_cp_report.pdf.

Den är baserad på systematisk litteraturgranskning och specialistdiskussioner. Roy Bowers, ortopedingenjör och lärare på University of Strathclyde, presenterade evidens av AFObehandling vid CP. Mycket illustrativt beskrev han vilka problem vi ställs inför i vardagen och jämför detta med litteraturen.

De studier som har gjorts på ortoser visar sig tyvärr vara bristfälliga i många fall, t ex den mångfasetterade diagnosen CP klumpas ihop till en status och AFO:s beskrivs inte alltid om de är ledade eller oledade. Fast det finns evidens för att ortoser tillför många positiva effekter vid behandlingen finns en hel del kvar att bevisa vetenskapligt.

Jag ser fram emot fler tvärfackliga symposium, den blandning som upplägget ger är alltid mycket givande med många aspekter och mycket kunskap som är stimulerande i arbetet.

PERNILLA EKROTH Ortopedingenjör, Aktiv Ortopedteknik, Eskilstuna

35$'$;$ ())(.7,97 6.<'' 027 97( ¤ %c'( 3c 6-8.+86 2&+ , +(00(7

Skydd mot VTE helt enkelt Ortopediskt Magasin 3/2010 55

Hjälp os s protesr halvera elate infektio rade ner!

18

”

reviso re yrkesg r per rupp behöv s i hös Din in t! sats är viktig!

Att va ra är intr revisor es Det är sant. m givand ycket e hur m att se an gör på andra kliniker .

Projektet ska sto PRISS, protes ppas, har relatera frekven de infe ktioner sen vid som mål att hal ele och höf erfa t. Projek ktiva protes vera infektio ns- bät rna kollegor operati mellan tet som hjä one yrkesorga bedrivs tvä tringsm rprofessio r i knä infektio nisationer fördjupa öjligheter. Ett lper till att finn nsl nellt na för a tionssju äkare, ortope till verksa analysen. Tea platsbesök ing förksk dsjuksköt ortopeder, met ger år för att ortopedkl öterskor, sju ers mans öve mhetschefen därefte kor kgymn r och ma rens om aster och , operaringsbo iniker. Landst n komme feedback För rev ingets lag stö lan det r tillsam Öm isorernas åtgärder. djer pro s finansiellt två jektet adm sesidiga För . säk- Sto dagars startse del börjar upp inistrat Koncep minariu draget ckholm ivt och igenom tet går ut på tillsamma i december. m på Ersta Kon med ett att man verksamh Semina gör en på klin eten utif riet ägn ferens i revisorste ns med övriga ike rap as man har port. Det han rån elva fråg n går identifi amet, gå ige i det tvärprofe åt att, or och dlar om era för nom klin ssionel liga asp för, ur infektio bättrin la ike sig infö ns nssynp vilka rutiner ekter från gsmöjli rappor r pla postop första bes unkt, väsent era Allt som tsbesöket på gheter och för t, ök till tre bereda de rutine tivt och hur fem dag allt tar uppdra kliniken. ma må ar. LÖF ten gra r man har ver n förvissar sig nader ker som ger eko get som reviso nskas av klig om att nomsikt medve r cirka ett tvärpr en efterlevs. rkar i PRI blonen bid Rap ofessio för rev SS med rag till klininellt tea porisio för fem m med dagar + n av en klinik revisorer. Sch och hot aär ordina ell betala 31,42 %. Res or, startse rie lön s av LÖ F. minarie r

Hjälp oss halvera antalet protesinfektioner!

Intres

Ta chan s

seanm

en att v

ara med

!

älan sk ick via sm as till torbjo s eller rn.schu telefo För mer n till 07 ltz@patient in försäk 3-590 eller To formation ring.se 49 24 kontak re Besök , Dalén, ta Torb gärna SO F, jörn Sc vår he tore.d hu msida alen@ gmail.c ltz www.p om atient forsak ring.se /PRISS .html

Projektet PRISS, protesrelaterade infektioner ska stoppas, har som mål att halvera infektionsfrekvensen vid elektiva protesoperationer i knä och höft. Projektet bedrivs tvärprofessionellt mellan yrkesorganisationerna för ortopeder, infektionsläkare, ortopedsjuksköterskor, operationssjuksköterskor, sjukgymnaster och landets ortopedkliniker. Landstingets Ömsesidiga Försäkringsbolag, LÖF, stödjer projektet administrativt och finansiellt.

K

onceptet går ut på att man på kliniken går igenom verksamheten utifrån elva frågor och gör en rapport. Det handlar om vilka rutiner man har för, ur infektionssynpunkt, väsentliga aspekter från första besök till tre månader postoperativt och hur man förvissar sig om att de rutiner man har verkligen efterlevs.

Projektet, som startade med en pilot våren 2009, har nu fått upp farten. Sammanlagt har redan drygt hälften av landets samtliga cirka 75 kliniker som utför protesoperationer gått med.

Vi har ställt ett antal frågor till personer som arbetar som revisorer åt PRISS. Svaren hittar du nedan!

Ann Wesslau, sjukgymnast, Danderyds sjukhus AB.

Våra frågor 1. Behövs PRISS? 2. Varför ställde du upp som revisor?

3. Vad har erfarenheten gett dig?

4. Något som varit knepigt?

5. Hur mycket tid tar det?

6. Vilka egenskaper ska man ha?

7. Tips till intresserade?

sten behöver vändas, vridas och granskas för att hitta och åtgärda orsaker.

2. – Eftersom jag länge arbetat med denna patientgrupp kändes det mycket intressant att fördjupa mig kring infektionsproblematiken samt vad jag som sjukgymnast kan uppmärksamma och förbättra i infektionsförebyggande åtgärder. Det var också mycket givande att få besöka andra ortopedkliniker i Sverige och ta del av deras erfarenheter, problemlösningar och arbetsmetoder.

3. – Erfarenheten har gett mig: fördjupade kunskaper, att kunna se min vardag med nya ögon, även ur infektionssynpunkt och inte enbart de sjukgymnastiska ögonen.

1. – PRISS är nödvändigt för att sätta fokus på infektioner och dess följder för patienter opererade med höft- eller knäplastik. Varje

56 Ortopediskt Magasin 3/2010

4. – Knepigt, ja kanske att hitta sin roll som sjukgymnast i sammanhanget, då sjukgymnaster inte lika tydligt som andra yrkeskategorier har infektionsrisk i fokus. Detta har dock förbytts till sin motsats då jag insett att sjukgymnasten som går mellan kanske alla patienter på en avdelning kan vara en stor smittspridare.

5. – Förutom att sätta sin i ämnet så ungefär fyra dagar, två dagar för genomgång av klinikens rutiner och säkerställandet, en dag för klinikrevision samt ytterligare en dag för sammanställande av rapporten.

6. – Egenskaper som jag tror är viktiga är objektivitet, kunskap om ämnet, att personen har lätt för att samtala på en positiv nivå både inom revisorsteamet och med kliniken. Andra egenskaper som kan vara bra att besitta är att kunna skapa en trygg och vänlig atmosfär, samt uttrycka sig väl i tal och skrift.

7. – Mycket givande att blicka ut nationellt och att lyfta blicken över den egna vardagen.

Våga utmaningen du växer med uppgiften!

Katharina Ornstein, infektionsläkare, Hässleholms sjukhus.

1. – I sjukvården arbetar vi idag med fokus på patientsäkerhet. Att förhindra vårdrelaterade infektioner är en viktig del av det arbetet.

En låg andel vårdrelaterade infektioner är en

www.DJOglobal.se

DonJoy OA Assist

– Tillåter naturlig tibial rotation OA Assist är ett stöd speciellt utformat för ensidig knäförslitning. Den upprättstående enkelskenan gör den lätt och smidig, samtidigt som det unika 3DF-gångjärnet förhindrar rotation.

NYHET! I DJOs sortiment finns även: DonJoy - Defiance Custom Defiance är DonJoy´s mest kända knäskydd. Denna lättviktsskena kombinerar det främsta inom teknologi, material och design. Den ger hållbart stöd vid måttlig till svår ACL, PCL, MCL och LCL-instabilitet, bland annat tack vare det patenterade 4-punktsystemet för avlastning.

DonJoy - Lateral ”J” Det mjuka rörformade laterala ”J”-stödet är idealiskt vid lateral patellasubluxation, dislokation eller lateral patellofemoral felställning.

Aircast - AirHeel Speciellt designad för behandling av plantar fasciit, achilles tendinit och hälsmärta.

DISTRIKTSANSVARIG SÄLJARE:

CefarCompex – CC Family CefarCompex Rehab 400, Theta 500 och Mitheta 600 är 4-kanaliga stimulatorer speciellt framtagna för den professionella terapeuten inom ortopedi, neurologi och idrottsmedicin.

Tveka inte att kontakta oss med frågor eller om ni önskar boka en demonstration.

Johan Ström, mobil 0706-50 91 41 Gävleborg, Västernorrland, Jämtland, Västerbotten, Norrbotten

Therese Stenlund, mobil 0703-35 13 41 Stockholm (västerort + innerstan), Värmland, Örebro

Anna Gau, mobil 0761-30 57 70 Dalarna, Västmanland, Södermanland, Östergötland, Gotland

Kim Forsell, mobil 0702-09 71 19 Västra Götaland, Halland, Kronoberg, Jönköping

Helene Garpefors, mobil 0730-43 70 20 Anna Krusvar, mobil 0702-20 24 64 Stockholm (söderort+norrort) och Uppsala Blekinge, Kalmar, Skåne

HOUSE OF QUALITY BRANDS Ortopediskt Magasin 3/2010 57

DJO Nordic AB – Murmansgatan 126 – 212 25 Malmö – Tel 040 39 40 00 – Fax 040 39 40 99 – E-post info.nordic@DJOglobal.com – www.DJOglobal.se

viktig kvalitetsfaktor som om inte redan idag så inom en snar framtid kommer att vara en konkurrenskraftig faktor för var den enskilde medborgaren väljer att vara patient. Konceptet med en revision av en specifik patientgrupp fungerar utmärkt som motor i klinikens utvecklings- och förbättringsarbete.

2. – Jag arbetar sedan några år tillbaka med ortopederna i Hässleholm med infektionskomplikationer vid proteskirurgi. Vi har tillsammans byggt upp ett arbetssätt som fungerar bra för patientgruppen och där våra olika specialiteter har klara roller. Hässleholm deltog i den första PRISS-omgången så jag var med och blev ”PRISS:ad” som infektionsläkare. När jag blev tillfrågad om jag ville bli revisor upplevde jag det som om det var självklart att delta, en viktig arbetsuppgift och att ge tillbaka. Jag var också nyfiken på hur det fungerar på andra ortopedkliniker.

3. – Att jag är bra på att behandla protesinfektioner men inte alls deltar i det förebyggande arbetet! Ett fantastiskt perspektiv på hur många led det finns i förberedelserna för en optimal protesoperation. En hel rad av vårdkategorier har ett stort gemensamt ansvar för att erbjuda den bästa hygienstandard. Sjukvårdsfolk har massor med goda idéer och är uppfinningsrika.

4. – Det första formuläret som vi skulle använda när vi i teamet gick igenom den klinik som skulle revideras var riktigt knepigt. Värderingstermerna fungerade inte utan det blev en riktig ”brain-twister”.

5. – Förarbetet i Stockholm tog två dagar och själva revisionen tar en dag. Vi var effektiva med att förbereda vem som skulle hålla i vilket svarsformulär och fick under revisionens gång med det mesta varför efterarbetet blev minimalt. Någon timme för slutredigering innan allt kunde skickas iväg.

6. – Det blir effektivt om man jobbar på och för gruppens arbete framåt genom att ge konstruktiv kritik, ställer följdfrågor så att man får med det som behövs och svaren får ett äkta innehål. Det gäller att kunna balansera en trevlig atmosfär med ett konstruktivt arbete helt enkelt.

7. – Anmäl dig! Om du redan arbetar med patienterna har du mycket att tillföra och mycket att få tillbaka. Jag var lite nervös att jag inte skulle räcka till och det var mycket jag inte

58 Ortopediskt Magasin 3/2010

förstod men frågor väcker som sagt tankar hos den som ska svara.

Eva-Marie Sehlstedt, specialistsjuksköterska i ortopedi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

1. – Ja, absolut! PRISS är ett mycket bra sätt för att komma igång och se över klinikens rutiner och omhändertagande av patienter. PRISS går igenom hela vårdförloppet från det att patienten sätts upp på väntelista till dess att de skrivs ut och följs upp av den utskrivande enheten. PRISS leder till att varje verksamhet får se över sina egna styrkor och svagheter och på så vis jobba med det som de själva behöver ta tag i. Det viktigaste är att förebygga så att så få patienter, eller egentligen, ingen ska behöva drabbas av en protesrelaterad infektion.

2. – Jag har varit med från första omgången som revisor och tyckte redan då att det var spännande att få vara med i en aktiv process.

Man kommer ut och träffar kollegor från olika delar av landet. Det är väldigt roligt och det är spännande att arbeta i ett tvärprofessionellt team, vilket är en av de stora poängerna med PRISS. Man arbetar i team runt protespatienten så att man får in alla perspektiven.

3. – Jag har träffat många andra som arbetar med liknande saker som jag, vilket är väldigt roligt. Jag har knutit nya kontakter inom ortopedisk verksamhet i Sverige som jag inte hade fått annars. Jag har även fått med mig massor med goda exempel på hur andra verksamheter arbetar med samma diagnosgrupp som jag själv gör.

4. – Det kanske tar lite tid att komma in i tankeprocessen kring arbetsinstrumentet och de elva frågorna som är ett självvärderingsinstrument för den verksamhet man besöker.

Men man åker aldrig flera nya revisorer till samma plats utan det finns alltid någon som varit med tidigare i varje team.

5. – Det är material som ska läsas in innan man träffas på ett gemensamt seminarium under två dagar. På denna träff i Stockholm, går man tillsammans med sitt team igenom alla dokument som den klinik man ska besök skickat in i förväg. Platsbesöket tar en dag och sedan måste teamet hjälpas åt skriva ihop en återföringsrapport. Ja, så det tar lite tid och man får avsätta heldagar men det går bra om alla hjälps åt och skriver lite var. Dessutom får ju den egna kliniken ett ekonomiskt bidrag av LÖF för att delta med mig som revisor i PRISS. 6. – Man behöver verkligen vara intresserad av den ortopediska patienten och att vilja jobba med processen för att säkerställa omhändertagandet av honom eller henne. Det är bra att ha god kännedom om just elektiva primära protespatienter för att kunna känna vad som är viktigt för denna patientgrupp.

Man representerar sin egen yrkesgrupp i hela revisionsprocessen och därför behöver man ha egen kunskap om just denna patientgrupp i förhållande till övriga teammedlemmar.

7. – Anmäl dig till Torbjörn Schultz på LÖF om du är intresserad! Det är väldigt roligt och givande att få jobba på nationell nivå med samma sak som man arbetar med på lokal nivå i ett tvärprofessionellt team, det är stimulerande! Vi behöver fler sjusköterskor från olika delar av landet så anmäl dig!

Eija Järnroos Långström, sjuksköterska, ortopedavdelningen, NUS.

1. – Ja, patienter med protesrelaterade infektioner lider oerhört. Om vi inom ortopedin kan hjälpas åt att minska detta lidande så är PRISS kontakten där alla ortopediska enheter i Sverige kan samarbeta och tillsammans förebygga protesinfektioner.

2. – Att bedriva en bra vård med nöjda patienter är viktigt för mig. Som revisor får jag vara aktivt delaktig i ett förbättringsarbete som i framtiden ska leda till fler nöjda protesopererade patienter.

3. – Jag har varit revisor vid två olika tillfäl-

len och fascineras av all kunskap som finns inom ortopedin. Klinikerna som jag träffat har haft en stor självinsikt i sina egna förbättringsområden och varit öppna i diskussioner och erfarenhetsutbyten. Att få träffa olika yrkeskategorier och höra om deras infektionsförebyggande åtgärder känns som ett privilegium för mig. Ett stort plus är att bra åtgärder från andras erfarenheter kan tillföras min egen arbetsplats.

4. – Jag har inte träffat på något knepigt.

Detta är ett samarbete och om något knepigt uppstår så går det troligtvis att lösa gemensamt.

5. – LÖF ger ett bidrag för fem arbetsdagar per klinik/revisorsuppdrag till min arbetsgivare. Dessa dagar används för förberedelser inför och för startseminarier, resor och besök hos berörd klinik samt uppföljande arbete.

Beroende på hur noggrant kliniken utfört sitt förarbetade material så varierar också arbetsdagarna och det kan förekomma att en del av fritiden tas i anspråk.

6. – En viktig egenskap är framförallt ett intresse för att arbeta förebyggande för protesinfektioner gemensamt med andra.

7. – Häng med i PRISS så får ni ett stort kunskapsutbyte, träffa många trevliga människor från olika delar av Sverige både inom revisorsteamet och vid platsbesöken hemma hos de deltagande klinikerna.

Dan Eriksson, verksamhetschef i Oskarshamn.

1. – Absolut! Ledprotesrelaterade infektioner märker vi alla av som har hand om denna patientgrupp. Det är vårt ansvar gentemot våra patienter att i möjligaste mån minimera denna komplikation. PRISS ger ortopedkliniker i Sverige en möjlighet att förbättra sina egna rutiner kring denna patientgrupp. Kunskaper och erfarenheter från olika enheter kommer alla till del. En av styrkorna med projektet är att

man ser till hela vårdprocessen från det att patienten planeras för operation till tre månader efter operationen. Att just hela vårdprocessen granskas ger en belysning av hela kvalitetsbegreppet kring en ledprotesoperation och inte bara själva infektionssituationen.

Varför deltog er klinik?

– Intresse och viljan av att göra det vi gör ännu bättre. Nyfikenhet på hur andra enheter arbetar med dessa vårdprocesser. Vi ville få en möjlighet att få ta del av andras erfarenheter och kunskap samt fördelen att få sin egen verksamhet objektivt granskad av utomstående intresserade medarbetare.

Vad har det gett er?

– Självvärderingsinstrumentet gav oss en bra anledning till att verkligen tänka igenom hela vår egen process. Bara denna del av arbetet gav uppslag till flertalet förbättringsåtgärder. Det tvärprofessionella arbetssättet gav en naturlig plattform att på hemplan genomföra flera bra saker. Sammantaget har vi fått bra tips och förslag på förbättringsmöjligheter.

Något som varit knepigt?

– I början kändes det knepigt att få den där överblicken men ju mer arbetet fortgick så klarnade bilden markant. Vissa av frågorna i självutvärderingsinstrumentet kan i början tyckas gå i varandra men även här så klarnar

bilden efter viss bearbetning av sina egna data.

Hur mycket tid har det tagit er?

– Svårt att uppskatta den egentliga tidsåtgången. Arbetet med rapporten i självvärderingsinstrumentet tar en hel del tid men många av de efterfrågade dokumenten och PM finns ju redan färdiga. Tiden med att komplettera och uppgradera är ju egentligen något som ändå skall göras med jämna mellanrum och som i sig leder till en förbättring. Arbetet sköts av många olika medarbetare med olika professioner och ansvarsområden. Tiden för introduktion och revisionen är bara stimulerande och lite av en examination – spännande!

Vad krävs av klinikledningen?

– Engagemang och ödmjukhet! Detta är en unik möjlighet att få kollegial hjälp utifrån som har i syfte att förbättra sin egen verksamhet till förmån för protesopererade patienter.

Många av de övergripande kvalitetsfrågorna kommer också att på ett positivt sätt påverka hela verksamheten.

– Anmäl kliniken till PRISS! Det har varit mycket givande och stimulerande och gett kliniken en ordentlig skjuts framåt avseende kvaliteten vid protesoperationer.

HELENA IDENÄS Informatör på Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag

Ortopediskt Magasin 3/2010 59

Anton Johannesson föreläste under gåskoledagarna i Örebro.

Inspirerande gåskolemöte Protesteamet i Örebro arrangerade ett mycket inspirerande gåskolemöte. Anmärkningsvärt var att man hade lyckats bjuda in samtliga i Sverige doktorerade ortopedingenjörer i form av Magnus Lilja som utställarrepresentant för huvudsponsorn Össur, Anton Johannesson och Thor-Henrik Brodtkorb.

I

övrigt var vi ett 80-tal som på ett eller annat sätt jobbar med proteser och protesanvändare som hade hörsammat inbjudan från Örebro.

Sjukgymnasterna Torbjörn Österman, Christina Karlsson och Rolf Prim från Örebro hade satt ihop ett intressant program som mixades med resultat från deras egen studie ”Benamputerad –hur går det sen?”. Studiens syfte var att få reda på mer om fantomkänslor, fantom- och stumpsmärta, aktivitetsnivån före och efter amputationen, kartlägga protesanvändningen och livskvalitet.

60 Ortopediskt Magasin 3/2010

Först ut av gästföreläsarna var Anton Johannesson, leg.ortopedingenjör och Med. Dr, Ortopedteknik AB i Kristianstad. Han berättade om sin forskning, upptäckter och problem kring benamputationer. Fyra avhandlingar som alla blivit publicerade!

Därefter resonerade Thor-Henrik Brodtkorb, leg.ortopedingenjör, Med. Dr. vid Linköpings Universitet om kostnader och effekter av framtidens proteser. Dyrare, mer avancerade komponenter, kan det motiveras av bättre livskvalitet och hur dyr är komponenten egentligen?

I en tid då beslutsfattare måste prioritera resurser då dessa inte är obegränsade så kommer det att var oerhört viktigt att kunna visa med hjälp av t.ex. Quality-adjusted life-years som beräkningsmodell att man får ”value for Money”. Avslutningsvis spådde Thor Henrik att framtidens hjälpmedel som proteser inte kommer att bli billigare Bengt Söderberg, leg. ortopedingenjör, VD. för Skandinaviska Ortopedtekniska Laboratoriet, berättade om det nationella amputations/ protesregistret som efter många års arbete i byråkratins kvarnar nu närmar sig målet.

Heidi Phillips, Finland, talade om vikten av samarbete.

Dagen avslutades med två diskussioner.

Först Utvärderingsinstrument att använda vid rehabilitering av benamputerade, ledd av Saffran Möller, leg. sjukgymnast, Össur Nordic.

En rad instrument diskuterades, exempelvis LCI-5 (Locomotion Cabability Index) vilket är ett självskattningsinstrument som många verkade använda sig av. Bland övrigt diskuterade instrument fanns TUG (timed up and go) och L-test, en modifierad version av TUG vilka är objektiva tester av gångförmågan. I en av pauserna demonstrerades hur bedömningsinstrumentet Amputee Mobility Predictor (AMP) används.

Instrumentet som är utformat för trans- tibialt och femoralt amputerade bedömer funktionell mobilitet och har viss evidence för förväntad mobilitetsgrad.

Hur lindra smärta?

Den andra diskussionen handlade om smärta och leddes av Christina Karlsson, leg. sjukgymnast, Örebro.

Olika behandlingsmetoder används: silverstrumpor, taktil behandling, akupunktur, pepparkräm, taggbollar, kroppskännedom, avledning och fysisk aktivitet. Problemen är olika över landet och på de ställen rigida bandage används tillsammans med kompressionsbehandlingar upplever teamen mindre problem med fantomsmärtor.

Andra dagen inleddes av Heidi Phillips,

leg. sjukgymnast, Suomen Proteesipalvelu, Finland. Hon pratade om vikten av samarbete mellan ortopedingenjör och sjukgymnast.

Hon berättade hur behandlingskedjan ser ut på hennes arbetsplast som är ett privat företag där förutom tillverkning och utprovning av proteser även protesträning ingår .

komponentval och patientens aktiviteter och intressen.

Gåskoledagarna 2010 avslutades med en diskussion om att skapa en gåskolesektion där alla i teamverksamheten kan ta del av aktiviteterna.

Rösten föll på en sektion inom ISPO. Göteborg nästa för Gåskoledagarna

Flexibilitet och individuella lösningar Eva Högvall, leg. sjukgymnast, berättade om Växjös arbetssätt för att effektivisera och använda kompetensen. Förkortad vårdtid och besparingar på sjukhus kräver individuella lösningar och flexibilitet, inte stelbenta vårdprogram! Då det är en liten diagnosgrupp med många olika vårdgivare jobbar de med patientportfolio som innehåller aktuell information till patienten men också till andra vårdgivare.

De har också en informativ hemsida: www.ltkronoberg.se/protesteamet Att inte vänta med att göra det du vill göra här i livet, var något Birgitta Roos uppmanade oss alla. Hon är TF-amputerad sedan några år tillbaka och berättade om sina tankar om och erfarenheter av livet med protes.

Klurigheter med proteser Olika klurigheter man kan ställas inför när man ska utforma en protes berättade Daniel Jardenius, leg. ortopedingenjör om. Stumpens form, längd och hudstatus. Suspension,

Nästa år är Göteborg arrangör av gåskoledagarna. Vill du läsa mer av årets föreläsare hittar du mer på: http://www.orebroll.se/sv/uso/Utbildning/Material-fran-forelasningar/Gaskoledagar/ För oss från gåskolan i Uppsala som står inför en organisationsförändring av gåskoleverksamheten så var det här mötet fantastiskt inspirerande. Inte minst att träffa andra team och dela erfarenheter är oerhört givande.

Nu står vi inför utmaningen att få med alla yrkesgrupper som deltar i rehabiliteringen av patienter med benamputation i förändringsprocessen.

ISABELL AHLSTRÖM Leg. sjukgymnast, Akademiska sjukhuset, Uppsala

BO ANDERSSON Leg. ortopedingenjör, Aktiv Ortopedteknik Uppsala

JOHANNA R PETERSSON Leg. ortopedingenjör, Aktiv Ortopedteknik Uppsala

Ortopediskt Magasin 3/2010 61

Sista brevet från Melbourne Det har tidigare i Ortopediskt Magasin funnits positiva reserapporter från läkare som jobbat i Australien, men jag måste säga att detta har varit det tuffaste året i mitt liv. Det skall bli skönt att komma hem, säger Anna Sprinchorn, som dock inte vill avråda någon från att ta ett fellowship.

F

arväl Melbourne! En vinterkall (+8 grader) morgon i slutet av juni tar jag för sista gången spårvagnen förbi Flinder’s Street Station upp till Royal Melbourne Hospital. Om tre dagar skall jag, maken och våra två, numera engelskspråkiga, barn påbörja den långa resan hemåt.

Jag åkte till Melbourne för att lära mig mer fotkirurgi och det har jag verkligen gjort – över förväntan. Här har jag sett massor med fötter – toppen! Det är dock så mycket mer som ett år utomlands har lärt mig och som jag kommer att bära med mig. Att möta nya människor från andra kulturer (och Australien har många olika kulturer representerade) leder till en förståelse för andra – och för mitt eget land.

Det kan ibland kännas förvånande hur likt allting ändå är på andra sidan jordklotet.

Samma operationsinstrument, samma kliande munskydd och samma problem med att blyförklädena alltid verkar ha fått fötter och försvunnit. Å andra sidan blir jag ibland full av förundran över hur annorlunda det också kan vara. Varför har hela sjukhuset heltäckningsmatta (dock inte operationssalen)? Varför görs inga operationer i lokalbedövning? Det verkar finnas en skräck för att patienten skall vara vaken och veta vad som händer. Härom dagen erbjöd jag att suturera en akillessena i lokalbedövning på en stor och fet man. Det var det inte tal om, så narkosläkaren kämpade med intuberingen, som slutligen lyckades med fiberintubering, en tand bröts av, varefter vi var sju personer för att vända patienten över på mage.

Yeah, whatever Mycket svårare än språket har varit att vänja sig vid kulturen och att riktigt anpassa mig har jag aldrig gjort. En gång hade jag beställt speciella skruvar för en framfotsperation, som skulle komma in från en företag. När jag kom till operationssalen fredag eftermiddag visade

62 Ortopediskt Magasin 3/2010

Sista skruven idragen!

det sig att en kollega på förmiddagen använt mina skruvar på ett traumafall. Jag fick stryka operationen (och patienten hade redan väntat i över sex månader). Jag var riktigt arg, både på min kollega och på sköterskan som planerade.

Jag öste kommentarer över alla såsom: Om jag beställer något förväntar jag mig att sakerna finns där, vad gick fel och hur undviker vi att detta upprepas? Så insåg jag att alla inblandade (inklusive patienten) förvånade såg på mig och inte fattade varför jag var upprörd.

“Yeah, whatever” var allas kommentar, och så gick man ut och tog en öl. Australiensarna är verkligen avslappnade, de kallar själva sin kultur för “yeah, whatever”-mentaliteten. Som en riktigt “ordning och reda”- svensk går det mig på nerverna.

Min sista operation på Royal Melbourne Hospital blir en subtalus-artrodes. Med en viss tillfredsställelse drar jag i den sista skruven i calcaneus så att det bubblar i sinus tarsi.

Patienten är en liten herre från Grekland som

helt förnöjd har lyckats förmedla via tolken att han litar helt på mig. Jag hoppas allt går bra.

För sista gången gör jag en kopp kaffe i mr Beischers fina espresso-maskin på hans flotta mottagning. För sista gången klär och tvättar jag prydligt en fot som mr Beischer skall operera på. Något jag ser fram emot är att få arbeta som jag själv vill igen. När jag försökte lägga bandage på en fot något annorlunda än vad mr Beischer hade sagt, sade min fellow-kollega Andrei genast “No, no, Anna: it’s the Beischer way - or the high way”.

Den övervägande känslan när jag slutligen stiger på flyget för 30 timmars resa hemåt är triumf. Jag klarade det! Ett år utomlands - fem år äldre. Alla besök på sjukhus utomlands (eller till och med i en annan stad i Sverige) leder till mognad och insikt. Jag kan rekommendera att fler gör ett “fellowship”, men man bör ta ett djupt andetag innan man påbörjar det.

ANNA SPRINCHORN

PERFECT SURGERY IS IN YOUR HANDS. BUT PERFECT PLANNING IS IN YOUR FINGERTIP

Web-based and PACS-independent, Sectra Preop Online will simplify your planning process enormously. With just a few clicks, you can plan almost any hip and knee surgery, with absolute precision. How? Many reasons. Easy-to-use

clickguides is one. Another is fingertip access to 50,000 prosthesis templates from all leading manufacturers, the largest database by far. But don’t take our word for it.

Check out the demo for yourself at preoponline.com

EFORT i Köpenhamn 2011 - Europas svar på AAOS År 2011 är Köpenhamn och Bella Center platsen för Efort XII Congress, den 1-4 juni. Per Kjaersgaard, ordförande i Dansk Ortopedisk Förening och president för mötet räknar med 6000-8000 besökare.

Per Kjaersgaard hälsar välkommen till Köpenhamn.

E

fort är en paraplyorganisation för de europeiska staternas nationella organisationer.

Man har över 40000 medlemmar från 42 länder. Efort bildades 1992 i Paris på initiativ av ortopedkirurgerna Michael Freeman och Jacques Duparc från England respektive Frankrike. Huvudkontor och administration ligger i Zürich. Ordföranden väljs på två år och roterar mellan medlemsländerna År 2008 - 2009 hette ordföranden Karl-Göran Thorngren, Lund. Något som gissningsvis bidragit till att 2011 års kongress hamnade i Skandinavien.

Rik på kultur –I juni är Köpenhamn som vackrast och blir en fin inramning till arrangemanget, säger Per Kjaersgaard, när vi träffas på hans arbetsplats vid Lille Belts Sykehus i Vejle.

Köpenhamn är Nordens största stad, rik på kultur och nöjen. Tivoli mitt i “byn” har nära fem miljoner besökare årligen. Man kan också ståta med världens bästa krog, Noma.

Den sociala och kulturella delen är viktig

64 Ortopediskt Magasin 3/2010

för val av kongresstad. Köpenhamn och Bella Center med nya hotellkomplex har också kapacitet att härbärgera jättelika kongresser.

Brett vetenskapligt program Om det vetenskapliga programmet kan man skriva mycket, här kommer några axplock.

Per Kjaersgaard hyser dock inga tvivel om att det ska bli väl mottaget även om alla detaljer i skrivande stund inte i är helt klara Per Kjaersgaard berättar att man fått in över 3000 abstracts (posterarbeten), som nu håller på att granskas. Varje arbete bedöms av tre oberoende experter.

Traditionella postervisningar är utrymmeskrävande så därför kommer man sannolikt att satsa på någon form elektronisk visning.

– Inte helt och fullt, de 600 bästa arbetena visas på traditionellt vis, säger Per Kjaersgaard.

Några höjdpunkter I det vetenskapliga programmet hittar man bl a de nationella kvalitetsregistren för höftoch knäproteser, respektive höftfrakturer,

som kommer att tas upp i tre plenarsessioner.

– De olika registren visar på stora skillnader, så här finns mycket att diskutera och ventilera, bland annat förbättrade behandlingsmetoder och hur man ska få snabbare omhändertagande.

– I Danmark har vi till exempel praktiskt taget inga väntetider för höftoperationer och det är nog ganska unikt, säger Per Kjaersgaard.

“Bonehealing” är annat område där det sker en snabb utveckling, inte minst experimentellt.

–Här kommer det säkert att uppstå livliga diskussioner om rökningens och alkoholens inverkan.

Idrottsskador Den sportintresserade Per Kjaersgaard, f.d. elitfotbollsspelare och domare, pekar också på intressanta föredrag när det gäller idrottsskador. Bl a diskuteras kirurgisk behandling av brosk i knän och metoder för behandling av knädislokationer.

Sammanlagt kommer det att hållas tjugo nittiominuters symposier inom olika ämnes-

omrüden, som infektioner, fot- och vristskador, trauma med rekonstruktion vid svüra extremitetsskador. Vidare nya rÜn när det gäller behandling av klubbfÜtter och osteoporotiska skador pü ryggraden m.m.

Exmex - expertgenomlysning â&#x20AC;&#x153;Exmexâ&#x20AC;? är nĂĽgot helt nytt som introduceras pĂĽ Efortkongressen. Det innebär kort att olika ämnesexperter gĂśr en bred genomlysning av olika problemomrĂĽden fĂśr att vid dagens slut nĂĽ konsensus.

Det blir fyra â&#x20AC;&#x153;Exmexâ&#x20AC;?- sessioner när det gäller frakturbehandling pĂĽ barn, hĂśftproteser och idrottsskador.

Utbildning och att fĂĽ till stĂĽnd likvärdig utbildning och kunskapsnivĂĽ i medlemsstaterna är ett av Eforts stora mĂĽl. Som ett led i detta och fĂśr att fĂśrbereda deltagarna fĂśr den europeiska ortopedexamen hĂĽlls ett heldagssympsosium ( 8-18) som genomlyser hela den â&#x20AC;&#x153;ortopediska människanâ&#x20AC;? - snabbkurs i ortopedi.

Svensk Ortopedisk FĂśrening har beslutat att ĂĽrligen under tre ĂĽrs tid utse Ă&#x2026;rets Bästa Ortopediska Avhandling. Stipendiesumma uppgĂĽr till 100 000:-. Tävlingen pĂĽgĂĽr under ĂĽren 2009, 2010 och 2011.. FĂśljande kriterier gäller fĂśr beslut: s 3TIPENDISĂ&#x161;KANDEN SKALL VARA MEDLEM I 3/& s 3TIPENDISĂ&#x161;KANDEN UTSES AV STYRELSEN FĂ&#x161;R 3/& OCH PRISET DELAS UT I SAMBAND MED Ă&#x152;RSMĂ&#x161;TET s 3TIPENDISĂ&#x161;KANDEN VĂ&#x160;LJS UT BLAND DE KANDIDATER SOM MED BĂ&#x161;RJAN KALENDERĂ&#x152;RET UNDER Ă&#x152;RET

Festa hela natten Ă&#x201E;ven om fokus ligger pĂĽ vetenskap och forskning, sĂĽ behĂśvs ocksĂĽ â&#x20AC;&#x153;skĂĽdespelâ&#x20AC;?. Torsdagen den 2 juni bjuder man upp till â&#x20AC;&#x153;Copenhagen Nightâ&#x20AC;? i det nya ( världsberĂśmda) operahuset. En fest och mingelafton med balett och skĂśn musikunderhĂĽllning; KĂśpenhamn har en lĂĽng tradition som jazzens hĂśgborg i Norden.

FÜr de sportiga delegaterna arrangeras Charity Run, där man springer till stÜd fÜr minskad växthuseffekt.

Till sist hoppas Per Kjaersgaard pĂĽ att det ska komma riktigt mĂĽnga frĂĽn Sverige. â&#x20AC;&#x201C; I vart fall skĂĽningarna borde kunna ta sig Ăśver â&#x20AC;&#x153;bronâ&#x20AC;? ĂĽtminstone en kongressdag!

BĂ&#x2013;RJE OHLSSON Text och foto

FĂ&#x161;RSVARAT SIN AVHANDLING OCH ANMĂ&#x160;LT DEN TILL TĂ&#x160;VLINGEN GENOM ATT SKRIVA EN KORT SAMMANFATTNING I /RTOPEDISKT MAGASIN FĂ&#x161;R PUBLIKATION SENAST I NUMMER VĂ&#x152;REN s 3TIPENDIET TILLDELAS DEN PERSON SOM UNDER Ă&#x152;RET SKRIVIT DEN AVHANDLING SOM BEDĂ&#x161;MS KOMMA ATT MEDFĂ&#x161;RA STĂ&#x161;RST NYTTA FĂ&#x161;R ORTOPEDIN I FRAMTIDEN s 3TIPENDIET Ă&#x160;R PERSONLIGT 3KICKA SENAST DEN APRIL DIN AVHANDLING OCH EN KORT FĂ&#x161;RKLARING VARFĂ&#x161;R JUST DEN BĂ&#x161;R BLI Ă&#x152;RETS BĂ&#x160;STA TILL Docent Anders Wykman, Ort klin, Helsingborgs lasarett, 251 87 Helsingborg. e-post: anders.wykman@skane.se

Ortopediskt Magasin 3/2010 65

V

IN-

SPALTEN

Vid skampålen fr. v. artikelförfattaren Tore Dalén, ortopeden Rüdiger Weiss från Stockholm och Angela Travis, gift med en australiensisk kollega.

Skampålen förklaras i artikeln!

Podiatrisk oenologi II ...eller vin för fotkirurger.

S

ambandet mellan fötter och vin är alltmer självklart ju mer man intresserar sig för ämnet. I USA (var annars?) finns flera vinfirmor och vingårdar som anspelar på detta samband.

Barefoot Wine & Bubbly är en vingård i Kalifornien. Förutom att sälja vin så stöder man på olika sätt projekt att minska den ”footprint” vi gör på planeten. Tillsammans med ”Surf Foundation” försöker man göra USAs stränder så barfotsvänliga som möjligt. Det låter ju som en rätt behövlig ambition i dessa tider med oljeutsläpp.

Volleyboll med officiellt vin

Man har blivit officiell vinproducent till “Association of Volleyball Professionals”! Det tror jag inte finns någon idrottsorganisation i Sverige som har en sådan uppbackning!! Vingården bildades på 60-talet, men efter många oroliga år köptes den av bröderna Gallo 2005 och har sedan dess vuxit ordentligt. På etiketterna har man ett fotavtryck som sitt märke.

Förutom vanliga flaskor och kartonger så säljer man en fyra flaskors(187 ml) -förpackning kallad ”Little Feet”.

Ambitionen är att göra skapliga billiga viner och det har man lyckats rätt bra med. Inga kvalitetsviner alltså, och där passar man nog bra in i Gallo-företaget, som ju är världens största vinproducent.

Kolla gärna hemsidan www.barefootwine. com. Där finns möjlighet att bli medlem

66 Ortopediskt Magasin 3/2010

(Barefooter), recept, surftips, lyssna på barfota-musik och en massa annat.

Lättfotade amerikaner Passion Feet är en vingård från området Finger Lakes och ingår som en av tre i firman Three Brothers Winery. Vingården finns just utanför Geneva, inte långt från Rochester, NY. Passion Feet gör flera olika blandviner och de har en serie med flasketiketter som anspelar rätt tydligt i en riktning. De har namn som; 90 Seconds of Heaven, Take Me Home, Flirtation, Seduce me osv. Det framgår klart att det inte bara är vin och fötter de har passion för. Här skulle man kunna tala om ”lättfotade” viner. En rolig detalj med dessa viner är att de blandat vanliga klassiska druvor som Riesling, Chardonnay osv, med druvor som Concord, Diamond och Noriet vilka utvecklats från vilda amerikanska druvor.

I Australien finns också viner med anspelning på fötter. Jag har tidigare skrivit i denna spalt, om Two left feet som är gjort av firman Mollydooker från South Australia, som gör viner för vänsterhänta. Det vinet innehåller huvudsakligen shiraz-druvor från McLarenValeområdet.

hål för fem fötter. Det finns både som rött och vitt vin. Bägge är blandviner där undertecknad föredrar det röda som innehåller både Cabernet och Shiraz.

Footbolt som finns att köpa i Sverige kommer från D’Arenberg i samma område. Namnet kommer från en legendarisk travhäst som sprang fort som en blixt (bolt). Det är ett kraftfullt shirazvin, som är lagringsbart.

Fyrstjärnig groda Från Australiens västkust kommer vinerna Feet first, med både röda, vita och mousserande viner. På etiketten har man en bild av en trädgroda kallad Splendid Frog, där den hoppar med sina stora fötter. Namnet är en förenkling av det latinska namnet, ”Litoria Splendida”. Den grodan finns bara i Kimberley-regionen i Western Australia. Vinerna har fått ungefär fyra stjärnor av fem möjliga de senaste åren av James Halliday, som är en australiensisk vinskribent.

Det finns säkert fler viner med fot-anknytning, men något eller några av dessa från mina två spalter kan kanske vara av intresse för den fotkirurgiskt inriktade ortopeden?

TORE DALÉN Vin för kyrkstocken Från samma område kommer även Five Feet av firman Woodstock där man har en replik på kyrkstocken från Woodstock i England med

Ortopediskt Magasin 3/2010 67

68 Ortopediskt Magasin 3/2010