Audioförnätet by Jesper Ohlsson

Nr 4 2013 Årgång 40

AudioNYTT

MARTIN INGVARS MAGISKA VÄRLD

SILVERÖRAT OCH ARNBRINKS

AUDIO-NYTT I BACKSPEGELN

40 år med Audio-Nytt

Stig Arlinger:

Audio-Nytt genom 40 år S I D A N T V Å

Efter tillkomsten av den vetenskapliga tidskriften Scandinavian Audiology saknades ett mer lättillgängligt och praktiskt inriktat organ. Den luckan har Audio-Nytt fyllt med den äran i fyra decennier.

ret var 1974 när det första numret av Audionytt utkom. Det tidiga 70-talet innebar förändringar i många avseenden, och en viktig sådan var starten av den vetenskapliga tidskriften Scandinavian Audiology, vars första nummer publicerades 1972. Audiologin i Norden var i ett internationellt perspektiv i många avseenden föregångare, och tanken med Scandinavian Audiology var att erbjuda ett engelskspråkligt forum för audiologisk forskning och utveckling i de nordiska länderna. Denna tidskrift ersatte en skandinaviskspråklig föregångare, Nordisk Audiologi, som alltså nu upphörde. Den tidskriften hade haft Nordiska Audiologiska Sällskapet som huvudman och utgivits sedan 1961. Därmed försvann ett mera lättillgängligt och praktiskt inriktat organ, och tanken med Audio-Nytt var att fylla detta tomrum. Audionytt har ju hela tiden haft sin hemvist i Sverige men med tydlig koppling också till de övriga nor diska länderna genom kontaktpersoner och distribution till många läsare där. Mitt första bidrag - i nummer 2

Redan i häfte 2 1974 fanns mitt första bidrag med i Audio-Nytt i form av referat från den Internationella audiologikongressen som gått av stapeln i Paris april 1974. Elektrofysiologiska testmetoder, bl.a. elektrocochleografi, var ett område som stod mycket i fokus på den kongressen. I häfte 1/1975 hade jag varit i Köpenhamn och rapporterade nu från Bispebjerg Hospitals årsmöte i mars samma år. Elektrocochleografi vid diagnostik på barn skrev jag om i häfte 2 1976. Sedan dess har jag kunnat bidra med allehanda erfarenheter och åsikter under årens lopp, fram till idag nästan 30 år senare. I november 1974 bildades Svenska Audiologiska Sällskapet, SAS, vilket rapporterades i häfte 1, 1975. Jag kom med i styrelsen för SAS då och minns arbetet att utforma stadgarna under ledning av ordföranden Margareta Korsan-Bengtsen (sedermera Bjurö-Møller). Stadgarna för Nordiska Audiologiska Sällskapet, NAS, bildat 1960, som också var en paraplyorganisation för olika yrkesgrupper inom hörselvården, var den förebild vi utgick ifrån. Samma år 1974 hade jag blivit medlem av NAS

styrelse, tillika kassör, och blev alltså involverad på många fronter samtidigt. Dock dröjde det till 1977 innan jag kom med i redaktionen för Audionytt, och där blev jag kvar i många år, ända till 2008, d.v.s. sammanlagt drygt 31 år i en stimulerande arbetsgemenskap med under åren skiftande konstellationer. Redaktionens uppgift har hela tiden varit att föreslå lämpliga ämnen att belysa och identifiera tänkbara skribenter. Ofta har tidskriften haft temanummer med fokus på ett aktuellt delområde inom hörselvården. Referat från möten och konferenser har också varit viktiga inslag – både de svenska yrkesorganisationernas årliga möten och olika internationella konferenser med svenskt deltagande. Sammanfattningar av aktuella avhandlingar eller andra forskningsprojekt är ett annat inslag som återkommit med jämna mellanrum. Vad har Audio-Nytt betytt för hörselvården?

Jag upplever att betydelsen har varit stor i form av ett forum för utbyte av information, kunskap och erfarenhet från alla yrkesgrupper till alla yrkesgrupper inom hörselvården. Främst har kontakterna fungerat mellan de svenska grupperna, men också våra kollegor i de övriga nordiska länderna har funnits med i bilden, fr.a. i Norge och Danmark. Den ursprungliga målsättningen när Audio-Nytt startade – att på ett lättillgängligt sätt vara en kommunikationsform för det praktiska arbetet i hörselvården – har uppfyllts med råge. Den eminente redaktören Börje Ohlsson har funnits som en stabil spindel i Audionytt-nätet från tidens början och nu till dess slut, en professionell klippa som sett till att bidrag i form av både text och bild kommit in och satts samman till en läsvärd helhet. Tiden går och landskapet förändras under resans lopp. Detta gäller också Audionytt. Trots det är jag övertygad om att vi är många som kommer att sakna dess uppdykande i brevlådan tre gånger om året! Stig Arlinger

stig.arlinger@liu.se

SVERIGES STÖRSTA HÖRSELVÅRDSFÖRETAG ÄR AUDIONOMERNA DEN 1 JANUARI 2014 BILDAS AUDIONOMERNA SOM ÄR EN SAMMANSLAGNING AV BÅDA FÖRETAGEN HÖRSAM OCH AUDIONOMERNA. FAKTA OM AUDIONOMERNA: 45 hörselkliniker från Sundsvall i norr till Höllviken i söder.

Arbetar med den senaste hörapparattekniken från världsledande tillverkare.

Fler än 80 st. Legitimerade Audionomer och totalt 125 st. medarbetare.

Deltar i forskning och utveckling av nya metoder och produkter.

Utför ca 13 000 hörselrehabiliteringar under 2013.

Är Auktoriserad vårdgivare inom hörselrehabilitering i Skåne, Stockholm, Uppsala och Östergötland.

Specialister på Arbetsplatsrehabiliteringar och hörselskydd.

Arbetar på uppdrag av flera landsting.

Egen serviceverkstad för snabbaste hanteringen av reparation och service.

Leder utvecklingen för löner och villkor för Audionomyrket.

Är medlem i Nationella Kvalitetsregistret för hörselrehabilitering.

Har kollektivavtal med SRAT.

JUST NU SÖKER VI AUDIONOMER!

Vi söker Audionomer till Stockholm, Norrköping, Linköping, Höllviken, och Kristianstad. Om du är nyfiken på att arbeta tillsammans med det ledande företaget i branschen så tveka inte att kontakta oss. Skicka ett mail till nyfiken@audionomerna.se eller ring till någon av våra Regionchefer: Skåne: Marianne Damgaard tel. 0728 - 58 49 67, Stockholm: Jeanette Bernhardsson tel. 0700 - 07 92 76, Dahlia Slewa tel. 0766 - 35 34 82, Uppsala: Katarina Unger tel. 0721 - 51 17 81, Östergötland: Roshanak Kiani tel. 0766 35 34 65.

NYA AUDIONOMERNA l TEL. 010 - 130 11 90 l NYFIKEN@AUDIONOMERNA.SE l WWW.AUDIONOMERNA.SE

Dags för nya kvastar... K O M M E N T A R E N

Efter 40 år - läs mer längre fram i tidningen - är det dags för nya kvastar att ta över. Den gamla redaktionen drar sig tillbaka och en ny träder till. Hur Audio-Nytt kommer att utvecklas i framtiden är i skrivande stund okänt och en fråga för de nya ägarna. Vi hoppas att de gångna 40 åren har varit till både glädje och Audio-Nytts allra första nummer då som nu, myck buller. FOTO: Börje inspiration för et om Ohlsson läsekretsen, och tackar för alla bidrag till tidningen genom åren, och för alla synpunkter som gjort arbetet roligt och givande!

REDAKTION

Kontaktpersoner utomlands: Danmark: Audiolog Ture Andersen, Odense. E-post ture.andersen@fyns-amt.dk

Utgivningsplan/publishing schedule: Nr/issue no. 1-2 materialdat/deadline 15 april Nr/issue no. 3 1 juli Nr/issue no. 4 25 nov

Finland: Tapani Jauhianien, Audiologiska kliniken, Universitetssjukhuset, Helsingfors. E-post tapani.jauhianien@welho.com

Text: Börje Ohlsson, Box 89, S-273 22 Tomelilla. Tel. 0708/626 176, fax 0417/312 61.

Ansv. utgiv: Kjell Alenius, Hörsam.

Norge: Einar Laukli, Höresentralen, Universitetssykehuset, Tromsö. E-post: einar.laukli@unn.no

Redaktion och e-postadresser:

Prenumeration/adressändring:

Kjell Alenius, kjell.alenius@horsam.se Anna Kjellander, anna.kjellander@spsm. se Helene Ljung, helene.ljung@audionomerna.se Peter Nordqvist, peter.nordqvist@horselbron.se Börje Ohlsson, borje@audionytt.se Stefan Stenfelt, stefan.stenfelt@liu.se Inger Uhlén, inger.uhlen@karolinska.se

Laes-Magnus Jansson, Fjällskärs Gård, 611 97 Stigtomta, 0155-590 90. 070-897 96 60, e-post larsmagnus@tidochsmycken.se Annonskontakt/advertising contact, materialadress/adress for material: Mikael Törneman, mikael@audionytt.se, tel.+46 (0)73 22 93 222 För icke beställt material ansvaras ej.

innehåll sidan två – Stig A om Audio-Nytt

Hört & hänt – Med backspegel och kikare

SAS-dagen – Silveröra och Arnbrinks

audio-nytt 40 år – En exposé genom tiden 10 audiologikongress – Rapport från Teheran

CI-jubileum – 20 år i Göteborg

vindkraftverk – Det farliga infraljudet

in memoriam – Arne Gustavsson

tvillingar – Studie om språkutvecklingen 26 mattekunskaper – Hur står sig hörselskadade?

slut i rutan – OM:s redaktör får sista ordet 30

Hörsam får ny ägare Företaget Hörsam har nyligen sålts till William Demant Holding. Ett nytt bolag har bildats med med Kjell Alenius, f.d. Hörsam, som VD. Samtidigt byter också Audio-Nytt ägare, redaktion och redaktör fr.o.m. nästa nummer. Ny ägare är Mentor Communications AB. Redaktionen förbehåller sig rätten att ej införa annonser som strider mot tidningens syfte och etik.

Distribution: Audio Nytt distribueras och ägs av Hörsam, Box 603, S-194 26 Upplands Väsby. Tel 08-590 00 450.Fax 08-590 00 490. Tryckeri/printer: AB Ystads Centraltryckeri, Ystad Telefon: 0046-(0)41173610 Telefax: 0046-(0)41117353

ISSN 0347-6308.

Nr 4/13. Årgång 40. Upplaga: 3.500 ex. Tryckt på miljövänligt papper.

Hört & Hänt

Backspegel och kikare Audio-Nytt dök upp i mitt medvetande 1978 då jag började min utbildning inom klinisk audiologi på KS. Lasse Änggård var då med i redaktionen och visade mig på hur tidningen speglade diskussionen och frontlinjerna inom hörselvården. Alltså en utmärkt källa till förankring i vårt breda område, både vad gäller innehållet och de verksamma personerna.

ågra av oss är så lyckigt lottade att vi i vår ägo har Stig Arlingers DVD med alla nummer av AudioNytt från 1974 till 2005. Ur detta material kan man utläsa att det hela började med att Nordisk Audiologi omvandlades till Scandinavian Audiology och därmed lämnade ett vakuum i den svensk/nordiskspråkliga audiologilitteraturen. Med den i Danmark skapade Audio-nyt som förebild togs ett initiativ i Sverige. Under ledning av psykolog Mårten Hasselrot och inom det då allenarådande LIC (Landstingens InköpsCentral) startades Audio-Nytt med Hasselrot som redaktör stödd av Arne Fransson och Lars Änggård och med Börje Ohlsson som ansvarig för layout och annonser. Redan första numret höll hög kvalité och innehöll frontlinjeartiklar om hörseltestning på barn, bullerskadeproblematik, talaudiometri, psykologiska behandlingsmetoder och en vårdorganisatorisk översikt. Audio-Nytt har breddat kunskapsbasen

Den stilen har Audio-Nytt hållit och varit av utomordentlig betydelse för att fortbilda och bredda kunskapsbasen för hörselvårdens personal. Om lyckan står den bi kan den fortsätta och skapa en ständigt uppdaterad ”lärobok” vid den audiologiska fronten. Grunderna får traditionella läroböcker stå för.

AUDIO-NYTT 4/13

forskningsprojekt för AudioNytt, därtill koppla en detaljerad svensk rapport (Ahlsénrapport), skriva en eller flera artiklar i internationell vetenskaplig litteratur, samt ha ett inslag på de återkommande Hörseldagarna i Örebro, eller annan yrkeskonferens. Mitt första bidrag var ”Hörselvården om 20 år”. Det kunde låta ofarligt att ta i så lång tid, men nästa år får jag min dom. Bredd och visioner

Erik Borg, mångårig medarbetare i Audio-Nytt.

Mitt eget engagemang i Audio-Nytt har som så många andra bestått i att skriva artiklar och som några färre lyckligt lottade få vara med i redaktionskommittén. 1994 började jag i redaktionen efter Lars Änggård och tillsammans med Stig Arlinger och Inger Tillberg. Börje Ohlsson var den sammanhållande diplomatiska kraften, som gjorde att det var så lätt

och roligt att arbete med tidningen. Claes Lund som VD och mötesordförande höll också milt i klubban. Det ständiga inflödet av intressanta artiklar var det allra viktigaste. Om 20 år = nästa år!

Den filosofi jag själv försökt til�lämpa för informationsspridning har varit att skriva en sammanfattning av ett avslutat

För att friska upp minnet och se lite bakåt plockade jag på måfå ut ett nummer: Nr 3 2005. Vilken bredd och vilka visioner! Akustik och musik; Hörapparater med kompression; Intelligenta Hörapparater; CI och teknik; Hörseln och konsten; Drömjobb i Köpenhamn; Audiografer i Norge, Rapporer från yrkesgruppernas konferenser m.m. Vision idag: Audio-Nytt samlar alla hörselvetenskapens yrkesorganisationer och blir ett forum för att bygga broar både åt sidorna och framåt, och förena djup och bredd. En digitalversion med goda möjligheter att söka efter artiklar och i artiklar. En uttalad ambition att skriva ”Tutorials”, undervisande sammanfattningar av forskningsfronten för avancerad fortbildning inom alla våra professioner. Sammanhållning i en mångvetenskaplig värld. Erik Borg

Ulf Rosenhall (t.v.) tilldelades Silverörat, medan Måns Ege-Olofsson fick motta Arnbrinks utmärkelse.

Audiologisk Dag 40 år:

Två prisade gentlemän Ulf Rosenhall, professor emeritus i klinisk audiologi vid institutionen för klinisk neurovetenskap Karolinska Institutet, tilldelades årets Silveröra, medan Arnbrinks utmärkelse gick till Måns Eeg-Olofsson för hans avhandlingsarbete "Transmission of bone-conducted sound in the human skull based on vibration and perceptual measures".

0-års jubilerade Audiologiska dag bjöd på ett mycket bra program med spännande och intressanta föreläsningar hållna av engagerade och inspirerande föreläsare. Först ut på banan var Helge RaskAndersen, professor på, Neuro-otologiska

centrum på Akademiska universitetssjukhuset i Uppsala. Våra svindlande vindlingar – om nanoteknik, stamceller och inneröreimplantat var rubriken på hans föredrag. Svindlande är ordet med tanke på hur innerörat, detta

lilla organ är uppbyggt och fungerar och hur långt forskningen kommit med att ersätta förlorade funktioner som skador på innerörat kan ge. Tekniken med cochleaimplantat utvecklas fortgående. Helge redogjorde också för forskningsprojekt där man stude-

AUDIO-NYTT 4/13

Publiken trivdes verkligen i salongen. Nedan t.h. Catharina Kinnefors, Audio-Nytts rapportör från mötet, tillsammans med Birgitta Nyman.

rar möjligheten att ersätta förlorade hårceller för att i framtiden helt eller delvis ersätta cochleaimplantat i syfte att förbättra hörsel ytterligare hos döva och hörselskadade. Han påpekade att människans hörsel är enastående bland däggdjuren och som exempel visade han hur hörselceller där hårcellen dött samarbetar med närliggande hörceller varför det finns en möjlighet att återställa hörseln efter flera års dövhet. Han redovisade fantastiska foton tagna med svepelektronmikroskopi av det mänskliga innerörat, något som var en ny upplevelse för många av oss i publiken. Framtidens implantat

Sabine Reinfeldt, forskare på institutionen för Medicinska signaler och system på Chalmers i Göteborg, fortsatte på ämnet hur tekniska utvecklingen kan hjälpa hörselskadade till bättre rehabilitering. Detta under rubriken Framtidens benledningsimplantat. Sabine redovisade en studie där man jämfört olika typer av benförankrade hörapparater. Hon påpekade vissa utmaningar i utvecklingen av dessa; tillräcklig effektivitet, bra anslutning (överföring av vibrationer) och säkerhet (undvika infektioner). Trenden man ser i dag är att man går mot fler implantat och gärna undviker hudgenomföring. AUDIO-NYTT 4/13

Transistors Johan Hammarström (t.h.) och Bernt Nellert, tilldelades Guldmikrofonen.

Resultatet vad det gäller total upplevd nytta av hörapparaterna för landstingsenheter och privata enheterna ligger i medeltal på samma nivå, men spridning är något större i gruppen privata hörselmottagningar. Läkemedelsbehandling av innerörat

Kärntruppen från Hörsel- och Balanskliniken, Karolinska universitetssjukhuset arran gerade Audiologiska Dagen med den äran.

Pernilla Videhult Pierre, med. doktor, Centrum för hörsel- och kommunikationsforskning, KI, stod näst på tur. Att behandling med cisplatin (används vid cancerbehandling) kan ge hörselskador är påvisat. Hur stor skadan blir beror på behandlingsdos. Skadan uppträder inom ett par dagar efter behandling och är ibland tillfällig, oftast dubbelsidig. Symptomen är tinnitus och högfrekvent nedsättning. Känsligheten varierar stort mellan patienter. Pernilla redogjorde för en planerad forskningsstudie där man vill undersöka om skador på hårceller kan förhindras eller minskas genom att gel pumpas in i mellanörat i samband med cisplatinabehandlingen. Koltrasten som ambulans

Professor Martin Ingvar lockade både till skratt och eftertanke.

Hur nöjda brukare är och vilken nytta de har av sina hörapparater och med anpassningen av dessa rapporterade Peter Nordqvist, föreståndare på Forskningsinstitutet Hörselbron, i sin föreläsning Nationellt kvalitetsregister för hörselrehabilitering- resultat och erfarenheter. I Hörselbrons kvalitetsregister deltar nu tio landsting och totalt 93 enheter, varav 70

stycken är privata mottagningar, vilket borde betyda att ungefär hälften av alla brukare som anpassats med hörapparater och andra hörseltekniska hjälpmedel får Hörselbrons frågeformulär. Resultaten visar bl a och inte förvånande att brukare med binaural anpassning av hörapparater upplever mer nytta jämfört med de som har monoaural anpassning.

Anders Mildner, författare till ”Koltrasten som trodde den var en ambulans”. Med intressanta lyssningsexempel och lätt obekväma filmscener lät han oss ta del av vår ljudhistoria. Öronmasken föddes i USA på julafton 1926 och har allt sedan dess förökat sig världen över. I dagens samhälle är det svårt att hitta tysta miljöer och att vi vet hur allt ljud och oljud vi ständigt har runt omkring oss påverkas oss i. Han påpekade att vi i våra skolor skapar eller snarare underbygger en klassamhällesutveckling där fattigare områden har stökigare ljudmiljöer medan de som har råd placerar sina barn i lugnare klasser, vilket bäddar för lättare inlärning och en bättre framtidsmöjligheter. Martin Ingvar, professor vid Osher Center AUDIO-NYTT 4/13

Professor Helge Rask-Andersen använde händerna flitigt för att understryka det han berättade. T.h. Sabine Reinfeldt, forskare på Chalmers.

för integrativ medicin, KI, Stockholm höll dagens sista föredrag: Att förstå det som sägs - the hard problem. Genom lyssnings- och synexempel lät han oss mycket effektivt själva uppleva vår förmåga till uppfattning, att vi möter inkommande information med redan inlagd information. Vi är redan färdigprogrammerade mottagare vilket underlättar den kognitiva processen. Detta väcker också tanken på hur lätt vi kan styras till hur vi ska uppfatta information. Han upplyste oss om att utvecklingen till förståelsen hos barn är helt beroende av återkoppling från oss vuxna, vilket än mer aktualiserar frågan kring mobilhantering kring våra barn. Trots att han var sista föreläsaren hade han inte några som helst problem att hålla åhörarnas intresse vid liv. Skratten och igen-

AUDIO-NYTT 4/13

kännandet var många. Utställningen bemannades av diverse leverantörer. Enda intresseorganisationen närvarande var Barnplantorna. Stort tack till Svenska Audiologiska Sällskapet och Huddinge kliniken för trevlig och givande dag!

CATHARINA KINNEFORS

Audium Norden AB BIRGITTA NYMAN

Hörselingenjör, Hörsel- och Balanskliniken, Enheten för Hörselrehabilitering Vuxna, Karolinska Universitetssjukhuset

40 år med Audio-Nytt:

Buller den röda tråden - från början till slutet 1974, Vid köksbordet på Bellmansgatan i Uppsala, föddes det allra första numret av AudioNytt. Då satt Börje Ohlsson och gnuggade rubriker för hand. Det har hänt en hel del sen dess - både när det gäller design och hur tidningen sätts ihop. Men målet har alltid varit detsamma: att på ett vetenskapligt, men lättläst vis berätta om utvecklingen inom audiologins område.

et allra första numret av Audionytt handlade om detta evigt aktuella ämne - buller! Debutnumret bestod av 16 sidor, helt i svartvitt så när som på en mörkrosa dekorfärg kring omslaget. Omslaget var också tidningens enda bild. Färgbilder inuti tidningen såg man först sparsmakat - i nummer 3, 1983. Mårten Hasselrot, som också var redaktör för första numret, skrev om audiologisk behandling av hörselskadade vid Södersjukhusets audiologiska avdelning. Och Arne Fransson skrev om tolkverksamhet för döva

kommande tema genom åren, men arbetsmiljö, teckenspråksutveckling, tinnitus och frågor kring hörapparater har också ofta aktualiserats. Senare, mot 90-talet, blev den spännande utvecklingen inom gener och cochleaimplantat två återkommande inslag. 1992:s upplaga av Audiologisk Dag avverkas i Konserthuset i Stockholm. De stora punkterna på dagordningen var handikappropositionen, men det blev också mycket diskussioner kring Sverige och Europeiska Gemenskapen. För höga bullernivåer i EG

Datorrevolutionen flyttade redaktionen

Datorrevolutionen gjorde det möjligt för Börje att flytta Audio-Nytts huvudkontor från Uppsala till Tomelillas landsbygd. Det blev mycket telefax och disketter skickade med posten på den tiden, och även det låter idag hisnande primitivt. Lagom till första numret 1986 får Audionytt ett riktigt grafiskt lyft. Tidningen har nu stora överskådliga bilder, och rikligt med dekorfärger. Målet för tidningen har alltid varit att hitta balansen mellan vetenskaplig saklighet, och en lättläst form. Alla i branschen skall kunna ta del av vad som skrivs, och inte bara de högst utbildade, och mest insatta. Audionytt har också ofta utgått från ett tema, och det kunde man se redan i första numret, när buller stod i fokus. “Hörseln”, har troligtvis varit tidningens mest före-

Inger Claesson-Wästberg från socialdepartementet beskrev handikapp-propositionen som en stor framgång, och menade att det var den enda riktigt stora sociala reformen som regeringen genomfört - trots att ekonomin inte riktigt tillät. När det handlade om EG var tongångarna blandade. EG hade exempelvis slagit fast att bullergränsen skulle ligga på 85-90 decibel, medan Sveriges egna utredning hade kommit fram till 75 decibel. Tinnitus stod också i fokus i det här numret. Ny forskning från Uppsala visade att det fanns ett lågt samband mellan styrka, frekvens och art av tinnitus, och hur mycket besvär som patienten upplevde. Slutsatsen var alltså att tinnitus i högsta grad var ett psykologiskt upplevelsefenomen, och att patientens inställning var en viktig faktor. Hur stor roll spelar våra gener när det handlar om hörseln? Ganska stor, visar det

sig. Ärftlig dövhet och hörselnedsättning hör till de vanligaste sjukdomarna som kan härledas till genetiskt arv. Niklas Dahl från Akademiska Sjukhuset i Uppsala berättade i 3/1995 att 15-20% av personer som lever i västvärlden är drabbade av hörselnedsättningar över 25 decibel. Våra ärftliga anlag är en väldigt viktig del av den här statistiken, och antas ligga till grund för hälften av fallen. Stor svensk profil

I det här numret fick man också bekanta sig med en riktig profil inom svensk audiologi - Erik Wedenberg. Wedenberg började sin karriär som tandläkare, 1929, men bytte bana när ett av hans barn föddes med total dövhet. På 40-talet var Wedenberg den mest erfarna och pålästa experten i Sverige när det gällde diagnos och omhändertagning av hörselskadade barn, och visade i en doktorsavhandling 1951 att hans hörselträning gav goda resultat. Wedenberg blev 89 år, och var fram till några månader innan sin död fullt sysselsatt med olika vetenskapliga projekt. Örats embryologi

Nummer 4-1995 handlade till stor del om örats embryologi, med särskilt utgång ifrån missbildningar på örat. Lars Ekvall från Uppsala lämnade rapport om diagnos och behandling av patienter med Treacher-Collins syndrom; ett sällsynt syndrom med kranofaciala missbildningar, ofta på inre och yttre delar av örat. Men med modern kiAUDIO-NYTT 4/13

Det allra fรถrsta numret av Aud io-Nytt.

AUDIO-NYTT 4/13

och programpunkterna varierade, med alltifrån genetik och etik, till akustik och socialantropologi. Det blev också prisutdelning. Barbro Furugren från Stockholm fick ta emot årets Silveröra för sitt arbete som samordnare av forsknings- och utvecklingsfrågor kring hörsel- och dövblindhjälpmedel. Motiveringen noterade också hennes noggranna dokumentation av det senaste decenniets händelser inom hörselområdet. 2/1998 var ett tungt temanummer om cochleaimplantat. Implantatet var vid skrivandets stund en etablerad metod för vuxna - en pilotstudie för vuxna inleddes 1984 vid Södersjukhuset - men diskussioner fördes kring värdet av implantatet för barn. Oro för teckenspråket

rurgi kan patienter ofta få fungerande hörsel utan att behöva använda hörapparat. Journalisten Katarina Oscarsson stämde träff med professor Tore Lundborg, chef för audiologiska kliniken på Södersjukhuset, som pratade om hur viktigt det är för audiologin att ta tillvara positiv uppmärksamhet i media. Elektrod i örat samma som spik i TV:n

Hörselvården fick sitt eget dramatiska inslag i samband med cochleaimplantatet, och tekniken väckte både positiva och negativa känslor. Lundborg berättar bl.a att en grupp döva i Frankrike - “sourds en colere” - demonstrerade så högljutt utanför ett sjukhusmöte gällande implantatet att polisen fick tillkallas. Lundborg delade även med sig av en egen historia från ett personalmöte på södersjukhuset 1974, när planerna på ett svenskt cochlea-program först lades fram. En vetenskapligt insatt tekniker kommenterade idén med: “att operera in en elektrod i innerörat vore lika förnuftigt som att slå in en tjugotumsspik genom TV-rutan för att få bättre bild”.

Det handlar om hjärnan i nummer 4, 1996, och om kommunikation. Den neurologiska forskningen kring teckenspråk firar hundraårsjubileum. 1896 kom en rapport från den franske neurologen Grasset som som handlade om afasi hos en döv man. Grasset fann stora likheter mellan den afasi som tog sig uttryck i teckenspråk, och den afasi som kunde observeras i talspråk. Det här var en tidig och viktig observation, som fick uppbackning i ett antal neurologiska studier fram till slutet på 1970-talet. BARNAS - nordisk barnaudiologisk kongress i Örebro - gick av stapeln för andra året.

Göran Bredberg, Bo Lindström och Göran Linde resonerade bl.a. om att Sverige har ett väl utvecklat teckenspråk, och goda utbildningsmöjligheter på teckenspråk finns på både för- och grundskolenivå. Vad som belystes var en oro att denna teckenspråksutveckling kunde äventyras. Att ge barn som ännu inte har något språk - prelingualt döva barn - ett implantat var vid tiden väldigt nytt, och hade då bara gjorts sedan 1995. I den studie som de tre författarna lägger fram poängteras att många föräldrar finner sig i en besvärlig situation då de får motstridiga uppgifter från olika grupper Björn Lyxell, docent i psykologi, presenterade i detta nummer en intressant undersökning kring taluppfattning och cochlea implantat. En hörselnedsättning hänger ofta ihop med en försämrad förmåga att snabbt fylla i och förstå otydlig eller ofullständig information (via ljud). Om man gör olika kognitiva tester - exempelvis hur mycket man uppfattar av en telefonkonversation - innan operation, kan man ge pa-

Stora skillnader i Europa

Hur var villkoren för hörselvården bland Europas länder mot 90:talets slut? Stig Arlinger pekade i 3/1997 ut stora skillnader i sin artikel, men identifierar också flera gemensamma nämnare. Bakom skillnaderna ligger sociala, historiska, ekonomiska, och vårdkulturella skäl. Första numret av Audionytt 1998 dominerades av Audiologisk Dag, förlagd till Folkets Hus, Stockholm. Salen var välfylld

AUDIO-NYTT 4/13

göra musik kan också innebära smärta. I en studie av 140 klassiska musikers arbetsmiljö kunde man i 1-2/2001 läsa att de flesta tyckte att hög ljudnivå var det mest akuta arbetsmiljöproblemet. Samma studie visade också att nästan 40% av musikerna upplevde tinnitus efter en musikutövning, och att 60% oroade sig över sin hörsels framtid. Dystert i Norge

tienten en tydligare bild av vilken form av talförståelse som kan uppnås med hjälp av cochleaimplantatet. Året var 1999, och det mytiska 2000-talet stod för dörren. Audionytt kände också vibbarna, och inledde i detta nummer en artikelserie författad av Erik Borg som handlade om hörselvårdens tekniska, akademiska, och professionella framtid. I seriens första del betonar Borg att hörselvården är en ung och mångfacetterad discplin som saknar en sammanhållen teoretisk grund. Hörselvetenskapen är tvärvetenskaplig, och handlar å ena sidan om att förklara, förstå och förhindra sjukdomar, men också om att bota, lindra och trösta den drabbade. Som disciplin hämtar hörselvetenskapen rön från många olika fält; akustik, biomedicin, lingvistik och sociologi för att nämna några. Kompetens inom många olika fält behövs om hörselvården skall bli så bra som möjligt.

Einar Lakli, professor i audiologi i Tromsö, lämnade en dyster rapport om audiologins situation i Norge. Det nämns exempelvis att endast fem doktorsavhandlingar inom audiologin lagts fram de senaste tio åren. Anledningarna är många, och handlade bl. a om begränsade möjligheter för läkare att specialisera sig inom medicinsk audiologi. Årtusendets första silveröra delades ut, och gick till före detta SAS-ordföranden Stig Arlinger, som samtidigt firade 35 år som teknisk audiolog i Linköping. Motiveringen hyllade Arlingers roll som ledare för utvecklingen av en svensk, teknisk audiologi, som vunnit både svensk och internationell respekt.

Torbjörn Nilsson på Audionomdagarna

Nummer 3/1999 handlade också om audionomdagarna i Borås. Stor uppskattning fick ett föredrag ifrån förre detta fotbollsspelaren Torbjörn Nilsson, som pratade om mental träning. Det blev rapportering ifrån den första internationella barnkongressen i Norden i 3/2000. Endast två internationella barnkongressen har hittills anordnats, och det var i Holland 1953 och 1961. Kongressen hölls i Danmark, och lockade 550 deltagare från 40 länder. Bland de mest centrala föreläsningarna var de som handlade om hörselscreening av nyfödda med hjälp av otoakustiska emissioner, och om de oerhörda svårigheter man möter, och som raskt hopar sig när det gäller hörselskadade barn i utvecklingsländerna Utav glädje bygger man musik. Men att

AUDIONYTT 4/13

30-årsjubileum i Örebro

Hörseldagen i Örebro firade 30 år i 4/2002. Och det blev också en hjärnornas kamp när en internationell Nobelkonferens bjöd in ett 20-tal av världens främsta hörselbiologer under parollen “To Restore Hearing”. Föredragen på Nobelkonferensen kretsade kring fyra frågor: hur dör en cell, hur förhindrar man celldöd, hur kan döda celler ersättas, och hur kan modern biologi göra cochleaimplantatet bättre. Stora frågor, och frågor som vi än idag klurar på. 3/2003 kom med ett stort och noggrant reportage från årets STAF/SMAF/SvAfkonferens, som i sin tur bjöd på grundlig

täckning av cochleaimplantatet och hörapparater. De tre konferensdagarna behandlade b.la diagnostik, rehabilitering, genetik, öronfysiologi, framtida behandlingar och personliga minnen. Professor emeritus Bengt Barr pratade om hörselvårdens utveckling innan 1950, som var en ganska blek period. När Barr började sin egen karriär “kunde man tro att örat var till för att ha infektioner i”, men underströk samtidigt att det fanns riktiga eldsjälar som Gunnar Holmgren, Erik Wedenberg, C A “Charlie” Tegnér, m fl. Nr 1-2 2004 – Teckenspråk för barn? Akupunktur för thailandssvenskar? Teckenspråk eller inte för barn med cochleaimplantat? Det var huvudfrågan vid SPAF:s seminarium. Och svaret blev ett övervägande “både-och”. Så var det åter dags för Audiologisk Dag, och för första gången på 32 år var det handikapporganisationerna inom SAS som anordnat det hela. Temat som redovisades i 4/2005 var hörselskadade och dövblinda i utvecklingsländerna, och helt apropå delades årets Silveröra ut till Lisbeth Olsson, som i flera år jobbat med hörselskadade i Kenya. Världens äldste fick hörapparat

I det här numret kunde man också läsa om världens då äldsta man, Ruperto Hernándex López, som vid 118 års ålder anpassades med två hörapparater från Oticon. Ruperto blev stormförtjust, och berättade att han nu skulle gå hela vägen ut och även skaffa sig ett par glasögon. Hörsel var temat i 3/2006, med stort reportage ifrån Svenska Mässan i Göteborg. Cirka 500 deltagare träffade utställare och representanter från b.la SvAF, STAF, SMAF och HLF under en tre dagar lång konferens. Nytt för i år var att tillställningen var öppen för allmänheten.

bli mer uppmärksam på människors kroppsspråk, och säger också att skadan lärde henne fokusera. I 3/2008 handlade det bl.a. om Johan Hammarström, som flög jorden runt i Word Flight for Hearing. I fyra års tid reste han runt och föreläste om sin hörselskada, och väckte stort intresse var han än landade. I 3/2009 gjorde Ulf Rosenhall en bred beskrivning av hörselproblemet i landet under rubriken Hörselnedsättning igår, idag och imorgon. År 2007 beräknades över två miljoner lida av en permanent hörselnedsättning som påverkar talet. 130 000 har svår hörselnedsättning eller dövhet på bägge öronen. Om framtiden trodde Ulf Rosenhall att år 2030 är andelen hörselskadade ungefär densamma hos barn och vuxna upp till 69 år, men gruppen äldre med hörselproStephan Mangold, Stingerfonden, pratade om hur tvärvetenskapligt arbete ofta leder till nya idéer och vinklar. Stingerfonden delade ut 465 000 kronor under 2006 till, i huvudsak, unga forskarstuderande med lovande projekt inom rehabilitering med tvärvetenskapliga inslag. Slutligen kunde man läsa om Claes Lund, som varit LIC Audios ledare i mer än 20 år. Företaget byter ägare, och Claes tackar för sig. LIC Audio hade hållit sig på sparlåga under en längre tid, men var samtidigt lönsamt. Planerna för den nya ledningen var att sätta in stora delar av vinsten i produktutveckling, i hopp om att bli ett större och starkare företag. Ny ägare blev Bertil Allard, som tidigare varit chef för LIC Audio under perioden 1975-1980. Gammal chef, ny huvudägare, med andra ord. Claes själv lät meddela att han tänkte ägna sin tid åt att bygga ett hem i Roslagen. Vi lever allt längre. Men med en gråare befolkning blir också åldersrelaterade sjukdomar allt vanligare. Det här numret av Audionytt fokuserade på hörselproblem på ålderns höst, med intressant data. Professor Ulf Rosenhall från Karolinska Institutet berättade att 75% av alla över 65 har någon slags hörselskada, och att nästan alla över 80 är drabbade. En hörselskadad minister

I 1/2008 kunde man också läsa om kulturminister Lena Adelsohn Liljeroths hörselproblem. När Liljeroth föddes hade navelsträngen ringlat sig runt hennes hals, och syretillförseln var strypt. Läkarna misstänkte att en hjärnblödning hade uppstått, men ett ryggmärgsprov visade att så inte var fallet. Några år senare skulle det däremot visa sig att Liljeroth fötts med en allvarlig hörselskada. Handikappet blev ändå en styrka, då Liljeroth berättar att hon lärde sig

Annars uppmärksammade vi i det här numret den nya forskarskolan Linnécentrum Head, som ska arbeta tvärvetenskapligt med hörselskador och dövhet. Man har fått ett 10-årigt forskaranslag från Vetenskapsrådet. Forskarskolan ingår i Linnaeus Centre Head och består av en kärntrupp på tio seniorforskare vid universiteten i Linköping, Örebro och Lund plus ett antal samarbetspartners. Åsa Bergman-Blom var en av de första som opererades med cochleaimplantat. Det var för 30 år sedan, skrev vi i nummer 1-2/2010. Göran Bredberg på Södersjukhuset gjorde första operationerna i Sverige. Många var tveksamma, men idag är det nog ingen som har invändningar. För Åsa innebar det en förändring av hela hennes liv. Merparten av numret ägnades åt cochleatekniken. Ett annat spännande område är stamceller och möjligheter att med deras hjälpåterskapa hörseln. I en artikel beskriver Sveriges ledande forskare på området, professor Helge Rask – Andersen, Uppsala, hur långt forskarna kommit. Buller, buller överallt, stod det på omslaget till nummer 3 detta år. Återigen var det dags för ett av våra populära temanummer, och buller var det som stod i fokus denna gång. Bullerforskarna Staffan Hygge och Patrik Sörqvist, Högskolan i Gävle redogjorde för sina bullerinventioner. Deras förslag är att man ska försöka hitta de individer som är särskilt känsliga för buller. Därigenom kan man inrikta bullerbekämpande åtgärder på bästa kostnadseffektiva sätt. Professorn och redaktionsmedlemmen Erik Borg, Örebro, tog i en lång artikel upp

blem beräknas ha ökat med hela 40 procent. I samma nummer kräver Hörselskadades Riksförbund (HRF) kräver skärpta lagar. 16 av landets 21 landsting har enligt HRF slutat respektera Hälso-och sjukvårdslagens krav på hörselrehabilitering inom ramen för högkostnadsskyddet. Bråk om hörselutprovning i Stockholm

Vårdföretaget Avesina, som ansvarar för hörselutprovning i Stockholm, är i blåsväder hur man sköter verksamheten, speciellt när det gäller mätmetodik och den expertis man förfogar över. I årets sista nummer fick vi veta att civilingenjör Anders Jönsson, Lund fick årets Silveröra. En stridbar bullerbekämpare och lärare på audionomprogrammet i Lund. Det var ett nydesignat Silveröra, som Anders fick mottaga. Audiologisg Dag detta år hade den åldrande människan i fokus – vad händer med kroppen när vi blir gamla?

ämnet ”Oljud och Go`ljud - ett mångsidigt problem. Redaktionsmedlemmar i pension

I nummer 1-2/2011 tog vi farväl av våra

AUDIO-NYTT 4/13

Audio-Nytt önskar alla läsare

God Jul och ett riktigt

Gott Nytt År! AUDIO-NYTT 4/13

Blekinge drogs med väntetider som inte ens klarade vårdgarantins 90 dagar. Privat eller offentligt?

trogna redaktionskamrater, Inger Tillberg, Erik Borg och Ulf Rosenhall. Erik och Inger hade varit med sedan mitten av 80-talet och Ulf sedan mitten av 2000-talet. Nu gick alla tre i pension. Det här var också året då begreppet Fritt Val blev verklighet – och omdiskuterat. Var det så framtidens hörselvård skulle se ut? Vem ska betala? Frågorna och åsikterna var många. I 3/2011 debatterades frågan livligt. I Skåne, som var ett av de första landstingen tillsammans med Stockholm att pröva systemet, blev det en stor framgång. Ganska snart var man nere i väntetider på en vecka, medan man i till exempel Östergötland och

Frågan om privat eller offentligt var också ett debattämne på Audionomdagarna i Kalmar i maj. Hörselvårdens stora framtidsfrågor och utmaningar var ämnet när AudioNytts redaktion hade en rundabordskonferens. Att vi gärna tror att utvecklingen går snabbare än den i verkligheten gör gav Ulf Rosenhall flera exempel på. ”För tjugo år sedan trodde vi att snart skulle man kunna bota cochleära hörselskador, men så har det inte blivit. Och när de första cochleaimplantaten rapporterades från House Institute i Los Angeles på 70-talet så vara alla överens om det inte var något för framtiden. Så fel, vi hade! sa Ulf.” Mobiltelefonen som idag är snart var mans egendom kan också komma att spela en roll för hörselskadade i framtiden, spådde Stefan Stenfelt, professor i teknisk audiologi, Linköping.

fyllde 90 år och presenterades i en artikel. Erik Borg och en grupp kollegor fortsatte i 3/2012 att diskutera hörselvårdens vetenskapliga grund och beskrev de psykologiska, pedagogiska och socialvetenskapliga teorierna som det hela bygger på. Professor Helege Rask-Andersen fick Stora Hörselpriset på 100 000 kronor för sin framstående forskning om elektroakustisk stimulering, EAS. Priset delades ut av kulturminister Lena Adelsohn – Liljeroth.

Silverörat till Erik Borg

Årets mottagare av Silverörat blev Erik Borg. Detta år hölls Audiologiska Dagen i Eriks hemstad Örebro och det var en mäkta stolt Erik som tog emot priset. Forskaren Per Muhr fick SAS-Arnbrinks utmärkelse för årets bästa avhandling, som handlade om värnpliktiga som utsätts för skadligt buller och hur man ska bekämpa det. Och en av hörselvårdens mest stridbara röster, HRF,

Benledningsforskning

Årets sista nummer, 4/2012, fokuserade på benledningsforskningen. Professor Bo Håkansson, Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg fick Silverörat för sin forskning kring benförankrade hörapparater, BAHA. Tillsammans med läkaren Anders Tjällström beskrev Bo Håkansson i en artikel hur man hör med BAHA-tekniken. I detta nummer

Stiftelsen Tysta Skolan Anslår årligen medel dels till habiliterande och rehabiliterande verksamhet för personer som är döva eller har en hörselnedsättning samt för personal verksam inom området, dels till audiologisk forskning.

Habilitering och rehabilitering

Anslag kan utgå för - utgifter i samband med utbildning, studieresor, kurser, läger, skolresor m.m. - aktiviteter anordnade av föreningar, organisationer eller motsvarande - viss teknisk utrustning - projekt inom döv/hörselområdet inkl. studieresor

Audiologisk forskning

Anslag kan utgå inom de medicinska, pedagogiska, psykologiska, psykosociala och tekniska områdena till - forskningsprojekt inklusive teknisk utrustning - stipendium för doktorand - studieresor Ansökan skall göras på särskild blankett (habilitering/rehabilitering 1 ex – audiologisk fotrskning 5 ex, inkl bilagor), som kan hämtas från vår hemsida www.tystaskolan.se Ansökan och ev bilagor skall vara stiftelsen tillhanda senast den sista februari 2014. Adress Bragegatan 32, 114 37 Stockholm

AUDIO-NYTT 4/13

Nr 4 2013 Årgång 40

AudioNYTT

MARTIN INGVARS MAGISKA VÄRLD

SPAF-spalten Hösten är här och dagarna blir allt kortare, men arbetet med nästa års SPAF-konferens är redan i full gång. 2014 års konferens kommer att anordnas i samarbete med SvAf, Svenska Audionomföreningen, och Hörsel- och Balanskliniken Karolinska Universitetssjukhuset.

SILVERÖRAT OCH ARNBRINKS

AUDIO-NYTT I BACKSPEGELN

40 år med Audio-Nytt

Den 2 – 4 april är Du välkommen till Folkets Hus i Stockholm, till som vi hoppas, givande dagar med intressant program. Det kommer att bli både gemensamma föreläsningar av intresse för alla, men också parallella föredrag där man väljer utifrån profession samt eget intresse. Konferensen kommer att ha fokus på bland annat ”tvärprofessionellt samarbete” och omfatta både barn/vuxen, landsting/ kommunal/stat och privat sektor. Inbjudan och program kommer snart upp på respektive förenings hemsida så håll utkik! Glöm heller inte att nominera till SPAF:s pedagogpris 2014. Gå in på hemsidan redan nu för att se hur man gör. Seniorer möts i Stockholm

Audio-Nytts sista nummer år 40 (som du just nu läser).

presenterar också Bo Håkansson och kollegor en ny typ av benledningsapparat, Bone Conduction Implant, BCI som verkar mycket lovande. I årets första nummer 1-2/2013 hade vi ett stort reportage om Stingerfonden och den spännande historien bakom tillkomsten. Allt har sitt ursprung i den tvärvetenskapliga forskargruppen som bildades 1979 i Göteborg, för att ta fram en programmerbar hörapparat där civilingenjören Stephan Mangold var en av centralgestalterna. Själva namnet kom till på en strand där havet var full av otrevliga maneter, ”stingers”. Därav namnet på fonden. Otrevligheter handlar däremot inte fonden om. Av patentinkomsterna från den programmerbara hörapparaten har fonden köpt ett stort hus på ön Brac i Kroatien och kan årligen dela ut forskarpengar. Huset står öppet för tvärvetenskapliga forskare och diverse stipendiater. I nummer 1-2/2013 skrev professor Stig Arlinger om temporär hörselnedsättning vid bullerexponering. Man har länge trott att hörtrösklarna återhämtade sig efter en tid.

AUDIO-NYTT 4/13

Drottning Silvia besökte Silviaskolan i Hässleholm och Audio Nytt var på plats med penna och kamera. Orgasm är inte yrsel

I 3/2013 hade vi en stor artikel om yrsel och balans av forskaren, docent Lars Ödkvist, Linköping. Orgasm, knäsvaghet, svimningskänsla, dimsyn, ångest är inte yrsel. Det är ett begrepp som ska reserveras för en illusion av rörelse, att det känns som omgivningen svajar och snurrar trots att man är helt stilla. Äkta yrsel kommer från störningar i det centrala nervsystemet. Om de senaste landvinningarna när gäller tinnitus berättade psykologen och universitetslektorn Hugo Hesser i samma nummer. Trots att det forskas enormt kring tinnitus är det fortfarande ett mysterium varför vissa drabbas mer än andra. Objektiva mått som ljudnivå kan inte säkert förklara denna variation. Börje Ohlsson Jesper Ohlsson

Seniordelen inom SPAF låter hälsa att det är deras förhoppning att även många seniorer kommer till Stockholm 2-4 april. De som var med på konferensen i Visby berättade att det var roligt att känna sig uppdaterade på vad som händer inom hörselområdet och inte minst uppskattat var att träffas, så till alla seniorer - passa på! På senaste årsmötet i Visby diskuterades designen på föreningens logga och styrelsen arbetar vidare med att förnya den. Förslaget kommer att presenteras i samband med årsmötet den 3 april 2014. Wibelfonden, där SPAF har en representant, verkar för att utveckla röst- och talträningsarbete för personer med hörselnedsättning/dövhet. Arbete pågår med en del förändringar, som framöver kommer att möjliggöra för fler att söka fondmedel, både om man arbetar med barn och vuxna. Men innan vi förhoppningsvis ses i april så vill vi önska alla en riktigt God Jul och Gott Nytt År! SPAF:s styrelse

Gruppbild på arrangörerna.

Rapport från en audiologikongress i Teheran The 12th International Congress Of Iranian Association of Audiology hölls i tre dagar mellan 30:e april och 2:a maj i Iran, Teheran. Presentationerna framfördes av 20 huvudtalare, 40 oral, 92 poster och 13 workshops. Fjorton olika företag deltog som utställare. Samtliga presentatörer var från Iran förutom två från Sverige, som hade iranskt ursprung vilket gjorde att alla presentationer kunde hållas på persiska.

e flesta föreläsarna hade någon koppling till något universitet i utlandet. Konferensen inleddes dagligen med nationalsången. Dikter lästes upp av moderatorn i början av konferensdagen eller vid byte av huvudtalare. Studerande inom ämnet hörsel arbetade som volontärer under konferensen. Konferensavgiften inkluderade mat och konferensmaterial. Huvudämnet första dagen var utvärdering och behandling av tinnitus. Auditory evoked potentials (AEPs) samt

utvärdering och behandling av vestibulära problem var andra dagens huvudämne, hörapparater, chochlea implantat och rehabilitering tredje dagens. Priser i form av persiska mattor delades ut till tre personer som hade gjort ett bra arbete inom hörselrehabilitering under lång tid och till en masterstudent som hade lyckats publicera resultatet av sitt examensarbete i tidningen International Journal of Audiology. Masoumeh Ebtekar, immunolog och den första kvinnliga vicepresidenten, var konfe-

rensens inledningstalare. Hon är för närvarande ledamot i kommunfullmäktige i Teheran. ”Vi bygger samhället för bilar istället för människor,” var andemeningen i Ebtekars öppningsanförande. Att det inte har gjorts systematiska mätningar och åtgärder när det gäller ljudnivån i den stora staden Tehran var några av hennes exempel. De senaste tio åren har ljudnivån ökat med 8,5 dB, vilket framförallt är orsakat av motorcyklar, som har en genomsnittlig ljud-

AUDIO-NYTT 4/13

skapa en miljö runt barnet i kuvös, som möjliggör att barnet kan höra sin mammas ljud. Stigma verkar vara ett stort problem i Iran. Föräldrar till barn med grav hörselskada är beredda att betala höga priser för att kunna bota sitt barns skada. Exempelvis höga kostnader för cochlea-implantat som delvis sponsras av landstinget kan innebära att föräldrarna säljer sina tillgångar för att operera barnet även om de har blivit upplysta från sjukvårdspersonalen att barnet inte kan ha stor nytta av det. Mer är 70% av personerna med hörselskada väljer att ha hörapparater av formen ”allt i örat”. I en workshop visade doktoranden Said Malayeri datorprogrammet ”Biologic auditory evoked potentials” som använde sig av ljudet ”DA” som stimuli vid mätningen av otoakustiska emissioner istället för klickljudet. DA-ljudet som var 40ms långt kunde uppfattas som klickljud. Dövblindhet inget ämne

Föreläsningsscenen med artikelförfattaren som föreläsare. De två experterna i panelen hade som uppgift att ställa förtydligande frågor. FOTO: Sarraf Nia.

nivå på 83 dB istället för 77 dB, den tillåtna standardnivån. Etikens nytta och nödvändighet togs upp av Behzad Rahmani, specialist inom thoraxmedicin. Inledningsvis berörde Rahmani medicinsktetiska koder ” Code of Medical Ethics” ur globalt perspektiv. Rahmani belyste även etiska särförhållanden för Iran och hur en person kunde reagera för att få en eventuellt oetiskt utförd handling från en vårdgivare överprövad. En panel bestående av medicinskt sakkunniga fick besvara föreläsarens och auditoriets frågor. En fråga till panelen om den etiska principen ”öga för öga” kunde vara etiskt försvarbar bevarades av ordföranden i Iranska läkarsällskapet att den kunde vara det, men bemöttes för övrigt med tystnad av panelen. Tinnitus huvudämne första dagen

Tinnitus var huvudämnet på första dagen. Personer med tinnitus är en relativt stor grupp som har fått sin skada under det 8åriga kriget med Irak. Neurologen Said Mahmoudian föreläste och delade sina erfarenheter om tinnitus med auditoriet trots att många gärna vill dölja och inte berätta om sin skada. Tinnitus beskrev han som en dysfunktion i behandlingen av ljudsignaler som involve-

AUDIO-NYTT 4/13

rar perceptuella och psykologiska komponenter. Skadan borde särskiljas från auditiva hallucinationer som är ett symptom av psykiska och neurologiska störningar. Han förklarade olika typer av tinnitus (Objektiv tinnitus, subjektiv tinnitus, Akut tinnitus, Kronisk tinnitus,...), orsakerna, vad som kan förvärra tinnitus, mätmetoderna och behandlings metoderna. Mahmoudian utlyste en bättre benämning på ordet Tinnitus på persiska och förslog att en hemsida för Iranska tinnitusföreningen borde byggas med det möjliga domännamnet www.ITA.ir. Hörselskydd av för tidigt födda

Vikten av hörselskydd och anpassningen av ljudmiljön hos barn som är för tidigt födda och ligger i kuvös påpekades av forskaren Zahra Jafari. Hon menade att vi skyddar deras icke-färdigutvecklade syn med ögonbindel men inte gör något för deras hörsel. De höga ljuden i barnets miljö kan skada barnets hörsel eftersom barnets hjärna inte är färdigutvecklad och inte kan hantera höga ljudnivåer, vilka brukar dämpas av mammans mage och fostervattnet i hennes mage. Samtidigt missar barnet ljud som skapas av mammans, kropp exempelvis hjärtljud, sång, musik och tal. Det ska gå att

Dövblindhet som ett ämne fanns inte på konferensen, men personer med dövblindhet förekom ofta som exempel på patienter som fick cochleaimplantat och därmed ökad livskvalité. Andelen personer med dövblindhet är gissningsvis högre i Iran än i Sverige och många andra länder pga. kriget. Trots den höga andelen personer med dövblindhet finns inget register, ingen förening eller liknande specifikt för dem. Att Audiologiskt forskningscentrum i Sverige utvecklar hjälpmedel som förbättrar omgivningsperceptionen hos personer med dövblindhet, liksom att Örebro universitet utvecklar hjälpmedel som förbättrar förmågan hos dessa personer så att de kan rida mer självständigt, var imponerande för många. Stigma och attitydproblem

Som en i panelen fick jag svara på hur det kommer sig att personer i Iran med dövblindhet göms, medan de i Sverige får hjälp att kunna rida. Stigma och attitydproblem finns mer eller mindre överallt och borde bearbetas. Avslutningsvis upplevde jag konferensen på en hög nationell nivå och vill framföra ett stort tack till STAF som sponsrade mitt deltagande i konferensen. Parivash Rajnbar

Ann-Charlotte Gyllenram och Jacob Johanen.

CI i Göteborg firade 20-årsjubileum Cohleaimplantat är idag en etablerad behandlingsmetod och historia skrivs ända från 1970-talet när CI initierades av forskare. Det handlade om att återskapa ett sinne. 1993 etablerade Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) cochleaimplantatverksamhet.

dagsläget finns det 400 CI-användare i Västra Götaland varav 100 är barn och 302 är vuxna. Av barnen har 49 ett CI och 47 dubbla CI. När det gäller vuxna ser inte situationen ut på samma sätt. Endast 5 vuxna av 302 har dubbla CI; m.a.o. finns det mycket att göra i Västra Götaland i påverkans- och informationsarbete. Detta beskrevs tydligt av ansvarig läkare för CI-verksamheten på SU, Radi Jönsson, vid det grandiosa födelsedagskalas som SU inbjöd CI-användare, anhöriga, familjer och

många andra berörda till den 29 september på Elite Park Avenue Hotell i Göteborg. Cirka 170 personer var med och firade. SVT uppmärksammade jubilaren

Många var mäkta stolta över den uppmärksamheten, som firandet av cochleaimplantat som framgångsrik etablerade behandlingsmetod rönte, genom reportage i Sveriges Television, Västnytt. Detta spreds snabbt på sociala medier av stolta CI-användare samt föräldrar till barn med CI.

Dagen beskrevs i Radi Jönssons inledning som en ”inspirationseftermiddag”. Radi Jönsson valde att blicka tillbaka till 1970-talet. Det är idag väl känt hur forskare i Australien, USA, Frankrike och Österrike påbörjade forskning avseende stimulering av koklean med syftet att återskapa hörseln. I början av 1980-talet initierades CI i Sverige av Göran Bredberg, välkänd läkare i Stockholm. 1993 startade SU CI verksamhet i Göteborg. En smått fantastisk utveckling AUDIO-NYTT 4/13

sin hörsel utan hjälp av hörselhabilitering, som t.ex. ljudböcker med texter att ladda ned till datorn. Titta först på texten och lyssna. Så småningom kan man lämna de visuella ledtrådarna och bara lyssna. Visuell telefoni som Skype för att se och höra en person samtidigt för att sedan övergå till Smartphone med direktkoppling till CI-processorn. Jacobs budskap: Utmana hjärnan och utmana dig själv. Arbetslivet och CI

Richard Reed.

som många i publiken varit delaktiga i. Radi Jönsson beskrev det så här: -Dubbla implantat, förändrade indikationer för CI, operationstekniken har förändrats, tunnare implantat, stort fokus på hörsel- och språkträning, allt yngre barn och alltfler äldre får höra. Vilken behandlingsmetod har en nöjdhet på över 95 procent? ”Jubilaren” gjorde rätt som tog tillfället i akt att synliggöra att få behandlingsmetoder inom sjukvården har en patientnöjdhet på över 95 procent! Däremot är vi naturligtvis inte nöjda i västra Sverige med att färre har CI i västra regionen jämfört med övriga landet. Det betyder att färre får CI i väster och därmed är tillgången på CI som behandlingsmetod ojämlik i Sverige. Radi Jönsson påpekar: -Vi vet att teknologin skulle kunna gagna många fler. Därför är också er medverkan i olika projekt och studier viktiga. Musikens betydelse

Vad är väl mer rätt av ett CI-team i framkanten av utvecklingen än att efter inledning fortsätta med musikens betydelse för hörselutvecklingen. Pontus 10 år, CI-användare, spelade gitarr tillsammans med sin pappa. Imponerande. Sedan följde Richard Reed musiker från USA som förlorade hörseln, men som efter att ha fått CI kan återvända till ett liv där musiken varit otroligt betydelsefullt. Motståndet mot CI, som vi vet fortfarande finns, blev extra påtagligt när Richard sade: -I was scared to have a cochlear implant because of misinformation so for many years I turned it off as an option in my life. Richard Reed beskrev isoleringen som följde när han blev döv. Varför valde han CI till sist? Detta beskrev Richard Reed så här: -It was all about the invisible piano. FiAUDIO-NYTT 4/13

nally I sat down by the piano together with friends and played through the music knowledge in my head. My friends were amazed. I did not hear anything but my friends did… Richard åskådliggjorde för alla hur ljuden efter inkoppling blev mer och mer ”normala”. Han utvecklade sin hörsel via musiken och undrar varför inte en gren av AVT (Auditory Verbal Therapy) utvecklas till Auditory Verbal Music Therapy. Richard poängterar hur viktigt det är med hörselträning och träning för hjärnan. Det handlar om mycket, ofta och kontinuerligt. Nyckelordet är REPETITION. Det blev härligt övertydligt och pusselbitarna föll på plats när Richard uttryckte följande: -Music perception is in the mind. The hearing loss is the limitation but music appreciation is in the heart and there is no limitation in the heart… Fler pedagoger inom förskola, skola och habilitering borde ta del av Richards erfarenheter. I likhet med Nina Kraus (välkänd professor och forskare om musikens betydelse för hörsel- och språkutveckling) konstaterade Richard att musikutövning förbättrar hörseln. Utmana hjärnan och dig själv

CI-teamet hade lyckats finna en stor bredd av olika levnadshistorier avseende personer som hör med cochleaimplantat. Jakob Johanen, 25 år, berättade utförligt hur han hade varit hörselskadad sedan tidig tonår. Plötsligt försvann emellertid hörseln helt. Han visade upp en otrolig målmedvetenhet när även han följde Richard Reeds reflektioner om att hjärnan måste tränas och utmanas. Det är faktiskt upp till dig själv hur långt du vill ta dig med din CI-hörsel. Han beskrev många strategier att träna

Många av barnen med CI börjar komma upp i övre tonåren. Gymnasieskola, eventuell högskoleutbildning och arbetslivet finns inom räckhåll. Barbro Wallgren Hemlin var nästa implantathörande person att berätta om sina erfarenheter av ett kommunikationskrävande arbete. Hon är lektor vid Göteborgs Universitet. För två år sedan fick hon ett CI. Hon är lektor i svenska med inriktning på retorik med stort fokus på språket och att göra människor till bättre talare. Vid 25 års ålder drabbades hon av en bullerskada och hennes hörsel försämrades sedan successivt. Initialt fungerade det bra med konventionella hörapparater, men för fyra år sedan fick hon information om CI och för tre år sedan blev hennes hörselnedsättning väldigt påtaglig när hon inte kunde höra konsonanter längre. En del av rehabiliteringen efter CI-inkopplingen var att undervisa tillsammans med en kollega. Barbro berättar: -I ett inledande skede hade jag skrivtolk på svenska, men släppte det efterhand. Jag behöll skrivtolk för engelska. Enligt mina studenter är en bra strategi att jag är öppen med min hörselskada. Hon berättar vidare att svaga röster fortfarande är en utmaning för henne men konstaterar också att vissa säger att hörselnedsättningen är en fördel, eftersom många känner att du är extra intresserad när du förflyttar dig närmre för att höra. Fantastisk dag

Vilken fantastisk dag Sahlgrenska Universitetssjukhusets CI-team bjöd in till. Så många människor, vars liv fullständigt har förändrats med modern väletablerad hörselteknologi, greppade många tillfällen att mingla, mötas och samtala. Leverantörerna Cochlear Nordic, Möllerström Medical (MedEl) och Comfort Audio var på plats för att uppdatera med teknisk utveckling. Stort tack till arrangörerna på CI-teamet vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Ann-Charlotte Gyllenram

Ordförande Barnplantorna

Förbisedd hälsorisk:

Infraljud från vindkraftverk kräver större säkerhetsavstånd Infraljud från vindkraftverk påverkar innerörat och utgör en möjlig hälsorisk för personer med migrän eller annan typ av central sentitisering. Regelverket för nyetablering av vindkraftverk bör revideras med hänsyn tagen till denna omständighet, anser artikelförfattarna.

idigare vetenskapliga studier om vindkraftverk och infraljud har varit motsägelsefulla. De har därför inte varit tillräckligt trovärdiga vid planeringen av regelverket för etablering av vindkraftverk. Under de senaste åren har emellertid en ny insikt vuxit fram om central sentitisering, vilket ger en ökad förståelse för migrän, fibromyalgi och andra kroniska smärtsyndrom [1, 2] samt vissa fall av tinnitus och yrsel. Denna insikt har även betydelse för förståelsen av hur infraljud från vindkraftverk kan påverka hälsan. I flera studier har man funnit att boende nära vindkraftverk oftare har allvarliga sömnstörningar och depression. Man har även funnit en ökad frekvens av yrsel, tinnitus, ljudöverkänslighet, huvudvärk, ökad aktivering av autonoma nervsystemet med mera [3, 4]. Infraljud påverkar innerörat

Förutom det hörbara ljudet, som kan ge bullerskada och vara allmänt störande psykiskt, genererar vindkraftverk även ett pulserande infraljud som påverkar innerörat och centrala nervsystemet utan att skada själva hörseln. Infraljud är ljud med frekvenser under 20 Hz, motsvarande våglängder från 17 meter och uppåt, som inte uppfattas med normal hörsel. Detta ljud kan, om det inte dämpas kraftigt, utbreda sig över mycket långa sträckor. Det uppstår ur flera källor, till exempel pulserande flöden ur rörmynningar, stora virvlar (till exempel vindkraftverk och stora jetmotorer) och stora vibrerande ytor. I vetenskapliga studier har infraljudet från vindkraftverk uppmätts vid

så låga nivåer att ljudet inte uppfattas av människa. Man har även gjort bedömningen att infraljud från vindkraftverk inte kan ge upphov till bullerskada i traditionell mening. [5] Pulserande ljud kan påverka balansen

Det man inte har tagit hänsyn till i dessa studier är att infraljudet från vindkraftverk är ett rytmiskt pulserande ljud, och att det pulserande ljudtrycket påverkar innerörat även om något ljud inte uppfattas av individen. Tryckvågorna fortplantar sig till innerörats vätskefyllda hålrum, och denna »massageeffekt« påverkar sinnescellerna i innerörats hörsel- och balansdelar [6]. Man har inte heller tagit hänsyn till det faktum att en del människor är känsligare än andra för sensorisk påverkan. Vissa är påtagligt känsliga för det pulserande ljudtrycket medan andra inte påverkas av det på ett märkbart sätt.

Det pulserande ljudtrycket från vindkraftverk framkallar även indirekt en aktivering av det autonoma nervsystemet med ökad utsöndring av adrenalin med åtföljande stresspåslag, risk för panikångest, högt blodtryck och hjärtinfarkt för personer med ökad sensorisk känslighet. Migrän, ADHD och autism riskfaktorer

Huvudvärk och koncentrationssvårigheter

Migrän orsakas av en genetiskt betingad central sensorisk överkänslighet med risk för central sentitiserng. Migränprevalensen är omkring 30 procent [10, 11]. Till det kommer andra orsaker till cental sentitisering, vilket innebär att drygt 30 procent av boende i närheten av vindkraftverk riskerar att, i större eller mindre utsträckning, drabbas av vindkraftverksrelaterade besvär.Speciella riskgrupper är personer med migrän eller med migrän i släkten, personer över 50 års ålder, personer med fibromyalgi och personer med tendens till ångest och depression [12]. Även barn och vuxna med ADHD och autism tillhör riskgruppen och riskerar att få sina symtom förvärrade.

Det rytmiskt pumpande infraljudet från vindkraftverk utgör en stimulering som påverkar innerörats sensoriska funktioner [7, 8]. En sådan sensorisk stimulering kan hos personer med sensorisk överkänslighet framkalla central sentitisering med besvärande symtom såsom ostadighetsyrsel, huvudvärk, koncentrationssvårigheter, synstörningar, med mera [9]. Besvären uppstår även om den uppmätta bullernivån är relativt låg eftersom infraljudet hela tiden påverkar och rytmiskt ändrar trycket i innerörats vätskerum via hörselbenskedjan.

Det är alltså inte fråga om en bullerskada i traditionell mening utan en effekt av att ett konstant pulserande ljudtryck ständigt ändrar trycket i innerörat och retar sinnesorganen där. Man kan likna det vid ett pulserande eller flimrande ljus – många besväras inte märkbart medan personer med sensorisk överkänslighet kan få besvär. Flimrande ljus kan som bekant till och med utlösa epilepsi. På samma sätt utlöser det ständigt pulserande, icke hörbara infraljudet

Inte en vanlig bullerskada

AUDIO-NYTT 4/13

vid Cityhälsan ÖNH, Ängelholm inga.malcus@telia.com

Referenser 1. Woolf CJ. Central sensitization: Implications for the diagnosis and treatment of pain. Pain. 2011;152(3 Suppl): S2–15. 2. Aguggia M, Saracco MG, Cavallini M, et al. Sensitization and pain. Neurol Sci. 2013;34 Suppl 1:S37-40. 3. Farboud A, Crunkhorn R, Trinidade A. ’Wind turbine syndrome’: fact or fiction? J Laryngol Otol. 2013;127(3):222-6. 4. Shepherd D, McBride D, Welch D, et al. Evaluating the impact of wind turbine noise on health-related quality of life. Noise Health. 2011;13(54):333-9. 5. Arbetsmiljöverket. Buller och bullerbekämp1ning. Stockholm: Arbetsmiljöverket; 2002. 6. Salt AN, Hullar TE. Responses of the ear to low frequency sounds, infrasound and wind turbines. Hear Res. 2010;268(1-2):1221. 7. Todd NP, Rosengren SM, Colebatch JG. Tuning and sensitivity of the human vestibular system to low- frequency vibration. Neurosci Lett. 2008;444(1):36-41. 8. Enbom, H. Vestibular and somatosensory contribution to postural control [dissertation] Lund: Lunds universitet; 1990. 9. Lovati C, Mariotti C, Giani L, et al. Central sensitization in photophobic and nonphotophobic migraineurs: possible role of retino nuclear way in the central sensitization process. Neurol Sci. 2013;34 (Suppl):133-5. Infraljudet från de allt fler vindkraftveerken är en mycket förbisedd hälsorisk.

från vindkraftverk betydande besvär hos personer med central sensorisk överkänslighet. Dessa besvär kan bli kroniska, invalidiserande och leda till ångest och depression och öka risken för hjärtinfarkt. I det aktuella regelverket för etablering av vindkraftverk har hänsyn inte tagits till den potentiella risken för personer med central sensorisk överkänslighet. Vindkraftverk uppförs i dag alltför nära bebyggelse. Det aktuella regelverket bör därför revide-

ras med ett ökat säkerhetsavstånd till bebyggelse för att förhindra eller reducera risker för vindkraftsrelaterad översjuklighet. (Tidigare publicerad i Läkartidningen) Håkan Enbom

MD, PhD, ÖNH-specialist, otoneurolog, specialist på yrselsjukdomar Inga Malcus Enbom

ÖNH-specialist, specialist på allergi och överkänslighetsreaktioner; båda

10. Ashina S, Bendtsen L, Ashina M. Pathophysiology of migraine and tension-type headache. Tech Reg Anesth Pain Manag. 2012(16):14-8. 11. Aurora SK, Wilkinson F. The brain is hyperexcitable in migraine. Cephalalgia. 2007;27:1442-53. 12. Desmeules JA, Cedraschi C, Rapiti E, et al. Neurophysiologic evidence for a central sensitization in patients with fibromyalgia. Arthritis Rheum. 2003;48:1420-9. AUDIO-NYTT 4/13

In Memoriam

Arne Gustavsson avliden Under sitt långa och aktiva yrkesliv var Arne Gustavsson mycket framgångsrikt verksam som hörselingenjör inom den tekniska audiologins olika arbetsfält.

rne arbetade en lång period som hörselingenjör på Birgittaskolan i Örebro, en statlig specialskola för hörselskadade och döva barn. Arne arbetade sedan under längre perioder även på dåvarande Regionsjukhuset i Örebro och dess audiologiska klinik samt på Riksgymnasiet för döva och hörselskadade elever, RGD/RGH. Han var periodvis även knuten till Örebro universitet och då främst som lärare vid audionomutbildningen. Han publicerade genom åren en rad artiklar i olika tidskrifter och var även medförfattare till böcker, publikationer och rapporter inom ämnet teknisk audiologi. Internationellt respekterad

Arne hade en unik kunskap om hörteknik i allmänhet men särskilt i relation till undervisning av hörselskadade och döva elever och han var mycket etablerad och respekterad för dessa kunskaper både nationellt och internationellt. Han var därför även efterfrågad som uppskattad föreläsare och deltog i en mängd konferenser inom och utanför Sverige där han på ett pedagogiskt, genomtänkt och konsekvent sätt delgav andra sina kunskaper, erfarenheter och åsikter. Vi vill påstå att Arne Gustafsson blev och förblir ett kvalitetsbegrepp inom svensk teknisk audiologi. Skrev uppskattad lärobok

Även efter sin pensionering fortsatte Arne att jobba inom området, då knuten till Specialpedagogiska skolmyndigheten. Han genomförde bl.a. flera utbildningar för hörselteknisk personal och skrev även en bok under den här perioden, ”Att höra i skolan”, som blivit en mycket använd och uppskattad grundbok om hörteknik i undervisningen. Vi som har haft förmånen att under många år till och från fått arbeta tillsamAUDIO-NYTT 4/13

Arne Gustavsson.

mans med Arne, uppskattade alltid hans kunskaper men också han sätt att vara som människa. Han var engagerad, och då alltid på elevens sida, det man idag kallar för barnperspektiv hade Arne tidigt. Många barn med hörselnedsättning har Arne att tacka för att deras skolvardag blev drägligare och mer tillgänglig. Självironi och distans

Arne ville alltid utveckla sig och sitt kunnande, och det gällde för honom ända fram till slutet.

Arne var noggrann och systematisk, tänkande och reflekterande. En bildad och beläst man på många sätt. Men samtidigt en person med härligt pricksäker och intelligent humor, med inslag av självironi och distans till sig själv. Det var väldigt lätt att ha trevligt i Arnes sällskap. Vi minns Arne med saknad och sorg men framförallt med respekt och glädje. Arbetskamraterna

Greger Bååth Håkan Bergkvist

Tvillingars utveckling:

Spännande studie om språkutvecklingen hos tvillingar i en döv familj I avhandlingen Signs of Acquiring Bimodal Bilingualism Differently: A Longitudinal Case Study of Mediating a Deaf and a Hearing Twin in a Deaf Family har Emelie Cramér Wolrath under sju år följt utvecklingen av tvåspråkighet hos ett tvillingpar. Studien påbörjades då barnen var tio månader gamla. Den ena tvillingen är en flicka som är döv, som har kallats Diana, och den andra är en pojke som hör, Hugo. De växer upp med ett dövt äldre syskon och med döva föräldrar. Familjen har teckenspråk som gemensamt familjespråk. Avhandlingen beskriver både respektive tvillings tillägnade av tvåspråkighet och hur den processen vägleds, d.v.s. medieras.

villingarna tillägnande sig två språk. Hugo, den hörande tvillingen, tillägnade sig tvåspråkighet parallellt från födseln medan Diana först tillägnade sig åt svensk teckenspråk. Vid 35 månaders ålder fick Diana ett cochleaimplantat (CI) och tillägnade sig successivt talad svenska, alltså en sekventiell tvåspråkighet.

enspråkets grammatik med den talade svenskans och Diana separerade språken. Den utvecklingen är intressant eftersom Diana under tiden för studien inte ingick i något av de vanligt förekommande formella program som erbjuds för att lära barn med CI höra och tala. Språktestades av CI-teamet

Tecken stöd för tal

Ett intressant fynd som beskrivs i studien är hur Diana med stöd av sitt förstaspråk, teckenspråket, själv stöttade sitt lärande av talad svenska, det vill säga hennes andraspråk. Det började med att Diana, efter att hennes CI hade blivit aktiverat, i sin teckenspråkiga interaktion med Hugo infogade ljud med sin röst. Över tid utökades ljuden till stavelser och så småningom till ord. Efter drygt två år med CI krockade teck-

Diana språktestades kontinuerligt av CIteamet. Vid 8-års ålder bedömdes hennes receptiva svenska som åldersadekvat. Det betyder att hennes ordförståelse motsvarade hennes ålder. Hennes språkproduktion på svenska motsvarade den ålder som hon haft CI, det vill säga fem år. Min slutsats är att Dianas förstaspråk, svenskt teckenspråk, har varit avgörande. Det överensstämmer helt med annan forskning inom tvåspråkighet. Det överensstäm-

mer också med Cummins teori om det omvända förhållandet mellan exponering av ett andra språk och prestationen av det (Cummins, 1987). Det innebär att kontinuitet och fortsatt användande av förstaspråket är mer avgörande än mängden av andraspråket som individen möter. Dessutom konstaterar jag att ömsesidig meningsfullhet i kommunikationen och motivation till kommunikation är viktiga och generella faktorer för lärandet. Till det hör också de vuxnas uppmuntran, positiva attityd till båda språken och sätt att hitta barnets intressefokus. Familjens interaktion

I avhandlingen beskrivs interaktioner i familjen i tre huvud segment. Inom dessa pågår ett successivt lärande medan skiftena mellan segmenten sker abrupt.

AUDIO-NYTT 4/13

tig språklig funktion, vilket gör att blickens utveckling har en avgörande betydelse för teckenspråkiga barn. När tvillingarna var 12 och 13 månader gamla upptäcktes ett sätt att kommunicera som inte har beskrivits tidigare. Tillsammans med boken eller leksaken skapar de en medierande triangel vilket gör att alla samtidigt kan se både varandra och det de fokuserar. Det döva barnet sitter i mammans knä. Mamman tecknar allt som hon normalt tecknar framför sig istället framför Diana och allt som mamman normalt skulle ha tecknat på sig själv tecknar hon istället taktilt på Diana. Mamman skapade en tecknares perspektiv vilket är som om Diana själv tecknar. Mamman talar och tecknar

Den hörande tvillingen sitter snett mitt emot så han kan se allt tecknande och både mamma och Diana kan avläsa vad han tecknar. I den här positionen kan mamman också avläsa Hugo om han använder tal. När han är visuellt koncentrerad på t.ex. bilder i boken infogar mamman enstaka ord med rösten samtidigt som hon tecknar. Det gör att båda barnen fick språk till det som de samtidigt såg på. De behövde alltså inte rikta om sin blick mot partnerns tecknande för att få information om det de fokuserade på. Det har jag kallat för simultan-taktil-uppmärksamhet, något som illustreras i figuren. Blandar språken mer än de vuxna

Jag har också iakttagit att barnen använde olika kommunikationstyper, oftast teckenspråk, men också simultant använde teckenspråk och talade ord. Ibland blandade de båda språken medan föräldrarna endast infogade enstaka ord eller tecken i det språk de för tillfället använde. Läs avhandlingen

Simultan-taktil-uppmärksamhet. Ill. Sofia Heimdahl.

I det första segmentet var det till exempel föräldrarna som tog flest initiativ till kommunikation, medan i det andra var det barnen och i det tredje var fördelningen i stort sett balanserad mellan barn och föräldrar. Jag har observerat och beskrivit olika kommunikativa ageranden, bland annat hur föräldrarna inkluderar och uppmuntrar

AUDIO-NYTT 4/13

barnen till kommunikation. Blicken viktig funktion i teckenspråk

Jag har också iakttagit mer specifik interaktion där de vuxna guidar respektive barn genom exempelvis uppmärksamhetsuttryck och språk. I teckenspråk har blicken en vik-

Avhandlingens består av fyra artiklar och en sammanfogande kappa som utvecklar ett resonemang kring tvåspråkighet i vokalt och gestuellt uttryck, länk finns nedan. En populärvetenskaplig version på svenska ger Specialpedagogiska skolmyndigheten ut i början av december 2013. Rapporten har fått titeln Hur händer det? En studie om hur en hörande och en döv tvilling blir guidade i sitt tillägnande av tvåspråkighet, teckenspråk och talad svenska. Rapporten finns att ladda ner från Specialpedagogiska skolmyndigheten, FoU skriftserie nr 4: www.spsm.se. Emelie Cramer-Wolrath

Emelie.Cramer-Wolrath@spsm.se

Mattekunskaper hos elever med hörselnedsättning Hur kan vi förbättra mattekunskaperna hos elever som är döva eller har en hörselnedsättning? Forskningen är än så länge bara i början.

öjligheter att förbättra undervisning och förutsättningar för lärande i matematik för döva och hörselskadade elever är ett gemensamt intresse för oss som genomför detta projekt. Claudia M. Pagliaro är biträdande professor i specialpedagogik /dövundervisning vid Michigan State University, USA, Ronald R. Kelly är professor vid National Technical Institute for the Deaf i Rochester, USA och Elsa Foisack är universitetslektor i specialpedagogik vid Malmö Högskola. Undersökning av nationella prov

I den här studien jämförde vi resultaten på det nationella provet i matematik för döva, hörselskadade och hörande elever i Sverige. För de döva och hörselskadade eleverna ville vi undersöka om teckenspråk som undervisningsspråk gör skillnad samt om det finns samband mellan prestationsnivå i matematik och bakgrundsvariabler relaterade till kön, hörselnedsättning, ytterligare funktionsnedsättning och om de var födda i Sverige eller i annat land samt föräldrarnas hörselstatus, utbildningsnivå och om de var födda i Sverige eller i annat land. I den svenska specialskolan för döva och hörselskadade är läroplan och kursplan för ämnet matematik desamma som för alla andra grundskolor. Det som skiljer specialskolan från övriga grundskolor är att den är tioårig, och att den har en tvåspråkig målsättning med språken teckenspråk och svenska. Därmed är utgångspunkten att döva och hörselskadade elever har samma förutsättningar som hörande att nå målen, vilket bekräftas av forskningen som genomgående visar att döva och hörselskadade personers kognitiva potential, förmåga att tänka och lära, är densamma som hörandes (Martin, 1991). Eftersom endast c:a hälften av de döva och hörselskadade eleverna vid Sveriges specialskolor når de nationella målen i matematik (Specialskolemyndigheten,

2008), ställde vi oss frågan vad det kan bero på. Forskning om döva och hörselskadades situation i Sverige är av internationellt intresse utifrån synen på teckenspråk som ett minoritetsspråk samt att det i jämförelse med andra länder är en relativt stor andel döva och hörselskadade elever som går i specialskola eller i specialklass. Metod

Vi vände oss till elever som genomförde det nationella provet i matematik 2009, nämligen alla elever i skolår 10 i de fem regionala specialskolorna för döva och hörselskadade i Sverige (60 elever) och elever i skolår 9/10 i tre kommunala skolor som har hörsel/ dövklassorganisation (32 elever). Vi vände oss även till samtliga elever i skolår 9 som genomförde det nationella provet i matematik 2009 i en grundskola i en stadsdel med blandad socioekonomisk struktur och med ungefär samma antal (56 elever) som totalt vid specialskolorna. Efter projektets godkännande i Etikprövningsnämnd gav 48 döva och hörselskadade elever (52%) och 18 hörande elever (32%) och deras vårdnadshavare sitt skriftliga samtycke till att medverka i studien. 89% av vår undersökningsgrupp uppnådde godkänt på provet och motsvarande andel på riksnivå var 87% bedömer vi gruppen vara representativ. Även om svarsfrekvensen är låg, kan vi konstatera att var och en av skolorna för döva och hörselskadade elever representeras av ungefär samma andel elever, cirka hälften. För att inte riskera att inkräkta på sekretessen har vi valt att inte redovisa de döva och hörselskadade elevernas resultat för varje skola. Av de döva och hörselskadade eleverna gick 29 i s.k. dövklass med teckenspråk som undervisningsspråk och 19 i s.k. hörselklass med talad svenska som undervisningsspråk.

För denna studie samlades data in avseende dels resultat på nationellt prov i matematik, dels enkätsvar angående bakgrundsvariabler. Nationellt prov i matematik

Det nationella provet i matematik för årskurs 9 år 2009 (Skolverket, 2009b) utgjorde underlag för kvantitativ analys på provet. Poäng på matematikprovet jämfördes för de tre elevgrupperna, elever i dövklass, elever i hörselklass och hörande elever vad gällde totalpoäng, poäng på provets olika delprov (A, B1, B2 och C) samt på uppgiftsnivå. För redovisning av den statistiska bearbetningen hänvisas till rapporten (Foisack m.fl., 2013). I denna studie har vi fokus på godkänt-nivån och har endast analyserat resultat för betyget Godkänd (G) och Väl Godkänd (VG) på provet, inte Mycket Väl Godkänt (MVG). För prestationsnivån i matematik visar analysen av totalpoäng på det nationella provet signifikant skillnad mellan de döva och hörselskadade eleverna och de hörande eleverna, vilket inte avviker från resultat i motsvarande studier både internationellt (Traxler, 2000; Nunes, 2004; Swanwick m. fl., 2005) och tidigare utförda i Sverige (Heiling, 1993; Norell, 1998). Ingen signifikant skillnad föreligger mellan de båda grupperna elever i dövklass och elever i hörselklass. De tre grupperna visar emellertid delvis olika mönster. För gruppen elever i dövklass finns det många som fått få poäng och några elever som fått många poäng. För gruppen elever i hörselklass ligger elevernas resultat mer samlade kring mitten/medelbra resultat. Delprov A prövar elevens förmåga att muntligt framföra matematiskt grundade idéer samt förmåga att lyssna till, följa och pröva andras förklaringar och argument. Delprov A består av en uppgift, som genomförs i samtal i grupp om 3 – 4 elever, övriga AUDIO-NYTT 4/13

AUDIO-NYTT 4/13

delprov genomförs individuellt och skriftligt. Delprov B1 prövade framför allt elevens taluppfattning och grundläggande färdigheter i räkning med naturliga tal, tal i bråkoch decimalform och procent. Några uppgifter prövar elevens kunskaper i grundläggande algebra, geometri och statistik. Det fanns 17 uppgifter med lite text och endast korta svar krävdes. Delproven B2 och C prövar elevens förmåga att lösa problem, reflektera över och tolka sina resultat samt bedöma dess rimlighet. Där prövas också elevens förmåga att uttrycka sina tankar skriftligt, dra slutsatser och generalisera. Delprov B2 består av en mer omfattande uppgift och delprov C består av 10 uppgifter. Bättre resultat i grupp

Poäng på delprov A (8p) visar ingen signifikant skillnad på gruppnivå, medan signifikanta skillnader framkommer på delprov B1, B2 och C, som visar att grupperna elever i dövklass och elever i hörselklass presterar lägre än gruppen hörande elever. Att de döva och hörselskadade eleverna presterar relativt sett bättre när de får lösa problem i grupp och i interaktion är värt att uppmärksamma. De hörande eleverna presterade högst på delprov B1då de fick lösa många olika uppgifter och avge korta svar, vilket också kan uppmärksammas i undervisningen för elever med dövhet och hörselskada. Döva och hörselskadade elever har i tidigare forskning visat sig presterar bättre på matematikprov, när det finns mindre text (Swanwick m.fl., 2005). Vår analys av delproven visar en mer komplex bild. För uppgifter med problem formulerade i relativt mycket text som i delprov B2 och C får vi ett motsvarande resultat, nämligen att mindre text ger bättre resultat. Däremot visar delprov B1 med mycket lite text och med många korta uppgifter av numerisk art mycket sämre resultat för de döva och hörselskadade eleverna än för de hörande. Här är det av avgörande betydelse att förstå den exakta innebörden av enstaka ord, att utföra ett ganska stort antal uppgifter på en begränsad tid samt att snabbt kunna växla mellan olika matematiska områden, vilket verkar orsaka svårigheter för många av de döva och hörselskadade eleverna. Analys på uppgiftsnivå

Samtliga uppgifter i provet har även analyserats på uppgiftsnivå. Vi konstaterar att elevgrupperna döva/hörselskadade och hörande skiljer sig signifikant för cirka hälften av uppgifterna både på godkänt-nivå och

på väl godkänt-nivå till de hörandes favör, medan det på de övriga uppgifterna inte kunde urskiljas någon signifikant skillnad. Lösningsgraden för uppgifterna sinsemellan följer samma mönster på gruppnivå för de tre grupperna. Flera av de döva och hörselskadade eleverna i studien klarade provet bra, inte mindre än en femtedel av dem har uppnått betygsgraden Väl godkänt. De båda grupperna visade emellertid delvis olika mönster. För gruppen elever i dövklass fanns det många som fått få poäng och några elever som fått många poäng. För gruppen elever i hörselklass låg elevernas resultat mer samlat kring mitten. Att många elever, särskilt i dövklass fått så få poäng är otillfredsställande. Alltför många elever har genomfört provet med endast enstaka poäng som resultat. Det finns inte något i deras provresultat som säger vad de kan i matematik och tiden de har tillbringat med att genomföra provet har varit helt meningslös för dem. Att gruppen elever i dövklass är mycket heterogen framgår genom att några av dem har fått många poäng på delprov C, som är det mest krävande av delproven. Det finns de som har löst alla uppgifterna och fått full poäng. Detta ger anledning att vidare utforska undervisningens innehåll och utformning i matematik. Matematikprestationer och bakgrundsvariabler

Analys av matematikprestationer för grupperna elever i dövklass respektive hörselklass i relation till undersökta bakgrundsvariabler gav ingen signifikant skillnad för någon av variablerna. Jämförande analys gjordes för totalpoäng och för poäng på de olika delproven och även för poäng på godkänt nivå och på väl godkänt nivå. Det skiljer sig från annan statistik (Hendar, 2008) som visat att gruppen elever i hörselklass presterar bättre än gruppen elever i dövklass. Att antalet deltagare i studien är lågt gör en kvantitativ analys vansklig att dra slutsatser från. Analys av data för elever som genomförde det nationella provet i matematik i hela riket samma år (Skolverket, 2009a) visar ingen signifikant skillnad mellan pojkar och flickor, vilket överensstämmer med våra data. Signifikant skillnad framkommer beroende på föräldrars utbildningsnivå och på svensk eller utländsk bakgrund, vilket inte är fallet för våra data. Det kan därför finnas anledning att reflektera över det som Powers (2003) kallar skoleffekten för döva

och hörselskadade elever. Det kan vara så att skolan och undervisningen har större betydelse för döva och hörselskadade elevers kunskapsutveckling än för andra elever. Diskussion

I studien framkommer att det är rimligt att ha förväntningen att döva och hörselskadade elever presterar på samma nivå som hörande i matematik, men att mycket kan och behöver göras för att skapa förutsättningar, så att det blir möjligt för alla elever att uppnå godkänt-nivån i ämnet matematik i grundskolan. Tänkbara variabler som kan påverka provsituationen för döva och hörselskadade elever, som provets utformning, hur provet presenterats och att tiden inte har räckt till samt för provresultatet hur bedömningen gjorts, finns anledning att beakta. Utvidgning av det nationella provsystemet i Sverige sedan 2009 till årskurserna 3, 5 och 9 visar att man från myndigheternas sida signalerar en större betydelse av bedömning genom prov, vilket gör det angeläget att se över betingelserna för de döva och hörselskadade eleverna. Vi kan konstatera att denna studie visar, i enlighet med tidigare forskning, att förklaringar till döva och hörselskadade elevers låga prestationer i matematik inte kan klargöras utifrån undervisningsspråk eller bakgrundsvariabler på gruppnivå. Komplex situation

Situationen är mycket komplex och det är flera olika variabler som samverkar på ett för den enskilde eleven unikt sätt. Det ger oss anledning att i fortsatt forskning fokusera på skolvariabler som skolans, lärares och kamraters förväntningar, undervisningens kvalitet samt lärares kompetens i såväl undervisningsspråket som matematik och matematikdidaktik i enlighet med den svenska läroplanen, Lgr11. Elsa Foisack Claudia M. Pagliaro Ronald R. Kelly

elsa.foisack@mah.se

Referenser Foisack, Elsa, Pagliaro, Claudia M. & Kelly, Ronald R. (2013). Matematikprestationer och elever med dövhet eller hörselnedsättning. Educare 2013:1, 68-92. Malmö: Malmö högskola. http://muep.mah.se/handle/2043/16012

AUDIO-NYTT 4/13

Moren har gjort sin plikt, nu kan moren gå Ett välkänt citat, hämtat från Friedrich Schillers pjäs "Konspirationer". Och nog har moren, i det här fallet gestaltad av Börje Ohlsson, mer än fullgjort sin plikt. I 40 år har han träget arbetat med och för Audio-Nytt.

en någon större nostalgi hittar man inte hos Börje, som står stadigt i den skånska myllan i alla väder och odlar sin egen trädgård. - Tusan också, glömde dina morötter, säger han beklagande när vi träffas. Odlingarna överstiger den egna konsumtionen, nämligen. Men visst, nog kommer han att sakna Audio-Nytt: -Framför allt alla fantastiska människor jag har träffat, och alla glada skratt vi har delat. -Man ska heller inte glömma att det har handlat om professionella människor i höga positioner som tagit sig tid, både med mig och med Audio-Nytt. Och som alla ställt upp av rent intresse och till ingen egen vinning alls! Några arvoden har det nämligen aldrig varit tal om i Audio-Nytts långa historia. Nu har tidningen bytt ägare, och då försvinner den gamle redaktören. -Ingen stor sak i det - en ny ägare har så klart nya idéer om tidningens framtid, och anlitar naturligtvis journalister och redaktörer som han känner sedan tidigare. Vad har han då för minnen, roliga, positiva och kanske ett och annat negativt från alla sina år som redaktör? Börje funderar en stund, kliar sig i stubben på hakan, innan han säger: -Ett oförglömligt minne var när hela re-

AUDIO-NYTT 4/13

daktionen hade förlagt sitt redaktionsmöte till Österlen och Branteviks bykrog. Det var på LIC Audios tid och Claes Lund var chef och tyckte kanske vi skulle vidga våra vyer och uppleva något annat än Stockholms krogar. Det blev en givande redaktionsträff, som också bjöd på tur i minibuss runt Österlen och ett nedslag på min gård i Everöd utanför Tomelilla. Jag tror redaktionskamraterna blev lite impade av odlingarna, men mest snackisen var defintivt kirskålen som växte frodigt. En fråga om kål

Ännu i denna dag brukar Erik Borg fråga hur det står till med “kålen”. “Jo tack, brukar jag svara. Numera ser jag den som ett tillskott till sommarsalladen. Så det är alldeles utmärkt. Att skåda in i framtiden har vi försökt många gånger, inte minst Stig Arlinger och Erik Borg har prövat den svåra konsten. För ett par år sedan satt hela redaktionen i ett rundabordsmöte och försökte se vad som väntade runt hörnet.

Det blev några spännande timmar där bland annat Ulf Rosenhall nyktert konstaterade att vi tror alltid att allt går mycket snabbare än det gör och det är otroligt svårt att förutse framtiden. När de första cocleaimplantaten kom på 70-talet, så var det många som inte trodde det var något för framtiden. “Så fel vi hade”, sade Ulf. Det hade han ju rätt i. Det mest positiva som hänt är annars att mycket av skamstämpeln på hörselhandikappet har helt försvunnit. Det hänger säkert samman mycket med den mobila telefonrevolutionen. Idag springer nästan alla omkring med något i örat. -Efter 40 år med Audio-Nytt känns det bra att andra tar över och utvecklar tidningen och gör den till en ännu bättre tidning. Jag önskar de som tar över all lycka!

PontoTM – Den benförankrade hörsellösningen

Utformad för livslånga fördelar

N Y HE

Ponto PlusTM - processorer med förstklassig ljudkvalitet

OptiFitTM - nytt koncept för vävnadsbevarande kirurgi

Livslånga fördelar

N Y HE

Ponto StreamerTM - trådlös kommunikation

OptiGripTM - utformad för bättre implantatstabilitet

Fördelar med Ponto PlusTM Ponto Plus: Mer kraftfull vibrator, bättre hantering av återkoppling, nya möjligheter för trådlös kommunikation Ponto Streamer: Fjärrkontroll för processorn, ger tillgång till externa ljudkällor, har inbyggd telespole (processorn behöver ingen antenn) OptiGrip: Implantat med marknadens största yta för osseointegration OptiFit: Nya distanser för vävnadsbevarande kirurgi

För mer information:

Cecilia Canerén 08 545 227 75 ccan@oticonmedical.com Hannele Andersson 08 545 227 57 hana@oticonmedical.com