OM 1-09

Ortopediskt Nummer 1 / 2009 Gundad 1979 Num

Ortopedi i världen

Thailand Kongo Polen Irak Norge USA

Öka säkerheten med

CHECKLISTA

Vitamin Estabiliserad HXLPE Vita Vitamin E-stabiliserad HXLPE är näs nästa generations material med: • Öv Överlägsen styrka Oxidativ stabilitet • O • U Ultralågt slitage

Bimetric – 3000 patienter i svenska höftregistret

Orthopaedics • Biologics • Trauma • Spine • Sports Medicine • Microfixation • Osteobiologics

www.biomet.se • Tel: 0416 258 50 © 2008 Biomet Orthopedics. E-polyTM är ett registrerat varumärke som tillhör Biomet Manufacturing Corp.

2 Ortopediskt Magasin 1/2009

BiometEpoly OrtMag indd 6

09-02-24 13 45 05

Ortopediskt Redaktion Medlemstidskrift för Svensk Ortopedisk Förening och Sveriges Ortopedingenjörers Förening.

Ortopediskt Magasin utkommer 4 ggr/år 2007 vecka 13, 23, 40 och 52.

Manus till redaktionen senast sex veckor innan respektive utgivningsvecka.

Ansvarig utgivare:

Temat i årets första nummer är internationellt. FOTO: Börje Ohlsson

Professor Olle Svensson, Ortopedkliniken, Norrlands Universitetssjukhus, 901 85 Umeå, tel 090-785 00 00, fax 090-13 74 55, e-post olle. svensson@orthop.umu.se

Redaktion: Docent Anders Wykman, Ortopedkliniken, Länssjukhuset, 301 85 Halmstad, tel 035-13 12 59, e-post anders.wykman@lthalland.se Fackredaktör Börje Ohlsson, 0417-310 26. epost: borje@ohlsson-reklam.se Ortopedingenjör Magnus Lilja, SOIF, Gjuterigatan 9, 553 18 Jönköping, tel 070-667 06 76 e-post m.lilja@ossur.com Specialistläkare Karin Andersson, Visby lasarett, 621 84 Visby, tel 0498-26 81 75, fax 0498-26 81 89, epost karin.andersson02@hsf. gotland.se

Redaktionsadress: Ortopediskt Magasin, Box 89, 273 22 Tomelilla, 0417-310 26, fax 0417-312 61. e-post: borje@ohlsson-reklam.se Hemsida: www.ortopedisktmagasin.se Hemsida SOF: www.ortopedi.se Manuskript och annonser skickas till redaktionsadressen ovan.

Prenumeration (ej SOIF) SOF:s kansli, Tuna Industriväg 4, 153 30 Järna, tel. 08-550 390 50, fax 08-550 104 09, e-post sofkansli@ortopedi. se.

Prenumeration: 4 nr 150:– per år för medlemmar. Övriga 200:– per år.

innehåll ledaren Rökning och ortopedi

5

sk-kurser Läs och lär!

38

i thailändske kungens tjänst Rapport från en svensk ortoped

6

epiphysen SPUR gör nytta i Stockholm

40

nytt land - ny möjlighet Från Irak till Sverige

10

sof-hörnan Ny webmaster bland annat

41

åter till Kongo Med ortopedexamen i ryggen

14

checklista Ökar operationssäkerheten

44

läkare utan gränser Mitt i inbördeskrigets Kongo

18

årets ortopedivecka Jönköping hälsar välkommen

46

vem kör taxin?

En kollega som inte får legitimation?

22

tre doktorandarbeten En presentation

48

soif-krönikan Förskrivningsrätt till aLLa!

24

rökstopp lönar sig För ortopedikirurgin

52

en flygande skotte Från nordnorge till Skåne

26

reuma Läkemedel eller kirurgi?

54

svensk ortopedteknik på export Jasiek, 15, skidade till nordpolen

30

skalpell eller brödkniv?

Henrik valde båda

58

aaos-möte i Las Vegas Litet spel och dobbel blev det

34

vinspalten Följaktligen handlar det om öl

62

Annonspriser: För prisuppgifter, övriga uppgifter eller annan information, samt bokning av annonser: Eva Evedius, tel 0411-197 69, 070-646 81 43, epost eva.evedius@telia.com. Bokning senast fyra veckor innan respektive utgivning. Lämning av annonsmaterial senast två veckor innan respektive utgivning. Rabatt 10% vid bokning av fyra annonser samtidigt.

Upplaga: 2.000 ex.

Tryck:

Medarbetare i detta nr: Olle Svensson, olle.svensson@orthop.umu.se Maria Eriksson, maria.a.eriksson@lthalland.se Arkan Sayed-Noor, arkansam@yahoo.com Urban Berg, urban.berg@vgregion.se Martin Baehr, martin.baehr@ ryggkirurgiska.se Karin Andersson, karin.andersson02@hsf.gotland.se Bo Andersson, Börje Ohlsson, borje@ohlsson-reklam.se Bengt Söderberg, Kenneth Jonsson, kenneth.jonsson@surgsci.uu.se Gunilla Göthe, sofkansli@ortopedi.se Anne Garland, anne.garland@hsf.gotland.se Ilka Nussbaum, ilka. nussbaum@ort.lu.se Ola Rolfson, ola.rolfson@vgregion.se Anders Wykman, anders.wykman@lthalland. se Jon Ahlberg, Birgitta Lagerqvist, birigtta.i.lagerqvist@lj.se Eva Häggström, David Rusaw, Roy Tranberg, Lars Magnus Jansson, lm@lmj.se Johanna Adami, johanna.adami@ki.se Urban Rydholm, urban.rydholm@ort.lu.se Nils Hailer, nils.hailer@akademiska.se

Centraltryckeriet, Ystad. Nr. 1 2009.

3 Ortopediskt Magasin 1/2009

Ortopediskt Magasin 1/2009 3

Hur skyddar du sĂĽromrĂĽde och instrument mot luftburen smitta?

En stor del av alla postoperativa infektioner kan härledas till orena instrument som kontaminerats av nedfallande luftburna bakteriebärande partiklar.

Vi garanterar ultraren luftmiljÜ* med ≤ 5 cfu/m3 i kritiska mülomrüden, süsom i süromrüde och Üver instrument under uppdukning och hela operationstiden. Samtidigt bidrar tekniken till att Üka antalet hepafiltreToul 300 är vürt instrumentbord med laminärflÜde fÜr effektivt skydd av instrumenten under uppdukning och hela operationstiden.

rade luftväxlingar och reducera partikelhalten i hela operationssalen.

Sü här fungerar det Touls mobila teknik ger ett riktat ultrarent laminärt luftflÜde som skyddar operationssür och instrument mot nedfallande bakteriebärande partiklar.

Toul-teknikens flexibilitet gÜr att den lämpar sig fÜr alla typer av kirurgiska ingrepp och kräver ingen fast installation eller anpassning av befintlig ventilation i operationssalen. www.toulmeditech.com

Toul 400 är vür mobila enhet fÜr effektivt skydd av süromrüdet.

4 Ortopediskt Magasin 1/2009

* definition av ultraren luft och gällande krav vid â&#x20AC;?rena operationerâ&#x20AC;? är < 10 cfu/m3 luft (cfu=colony forming units, dvs bakteriebärande partiklar)

5PVM .FEJUFDI "# ĂĄ Â&#x2026;OHIBNNBSHBUBO ĂĄ 7¤TUFSÂĽT ĂĄ 5GO

Fumare necesse est

Ä

r det nödvändigt att röka? Knappast. Har det några fördelar? Kanske. Li Zhi-Sui skriver att den främsta anledningen till att han utnämdes till Mao Zedongs livläkare var att Li rökte. Mao själv rökte nämligen som en borstbindare och misstrodde djupt läkare i alllmänhet och i synnerhet dem som inte rökte. Rökning kan sålunda vara bra för karriären i diktaturer.

Bertrand Russell, matematikern, var också en inbiten rökare, och hade ett starkt och logiskt oantastligt ar gument för rökning. När sjöflygplanet Bukken Bruse störtade utanför Trondheim 1948, överlevde Russell och de andra 18 personerna som satt i rökavdelningen, de övriga dog direkt. Russell konkluderade därför att rökning kan vara bra för hälsan. Nu när rökning är förbjudet på flygen, så faller tyvärr detta komparativa argument. Har det tillkommit några argument för rökning?

Nej, tvärtom. Goblat sett är tobak inte bara en av de stora massmördarna, utan även en av de främsta orsakerna till sänkt hälsorelaterad livskvalitet. Sjukdomsbördan i form av disability-adjusted life years av lungcancer och KOL motsvarar nästan lika mycket som prostatacancer, bröstcancer, osteoporosfrakturer, colorektalcancer och reumatiska sjukdomar tillsammans.2 Däri är det inte inäknat rökningens roll som riskfaktor för kardiovaskulära sjukdomar och stroke. För att nu inte tala om miljö och estetik: Den som röker tobak luktar som ett svin, den som snusar tobak ser ut som ett svin, och den som tuggar tobak är ett svin.

Skämt åsido. I tillägg till alla de allmänna skadeverkningarna av tobak, så har det tillkommit stark evidens för att rökare har en kraftigt ökad komplikationsrisk vid kirurgi, inte bara allmänkomplikationer utan även postoperativa infektioner och störd läkning, speciellt benläkning. Glädjande nog kan man minska dessa risker genom rökstopp. Inte bara före operationen vid planerade ingrepp, utan även om man vid akuta skador låter bli att röka under läkningsfasen. Här finns många kontrollerade studier och flera svenska avhandlingar.

Vid ortopedkliniken i Ume ska vi införa obligatoriskt rökstopp vid planerade ingrepp och en tuff information till traumapatienterna. (Snuset vågar vi oss inte på i Norrland. Det skulle bli revolution!) I skrivande stund vet vi inte hur det kommer att gå. Kanske blir vi rökta?

Vi har valt att rekommendera två månader före och efter operationen. Nu kan man väl knappast vara 100%-igt konsekvent. Vid akuta skador kan man ju inte underlåta att behandla, och nog kan man tänka sig att operera välrökta patienter med mycket svåra besvär som av olika skäl inte kan sluta inför en planerad operation. Men huvudlinjen måste vara att få patienten i ett så gott skick som möjligt inför en operation. Inte kan man preoperativt avstå från hygienrutiner, låta bli att sanera infektionshärdar och att strunta i andra sjukdomar och tillstånd, för att nu nämna några av de åtgärder som ingår i patientsäkerhetsarbetet! Och operationsindikationen blir ju alltid en syntes av risker och fördelar med kirurgi. Flertalet ortopediska ingrepp sker ju inte på vitalindikation, utan är en fråga om hur ont man ska ha.

Man kan heller inte komma bort från att individen har ett egenansvar för sin egen hälsa det är ett hett diskutionsämne i prioriteringssammanhang. Men alla gamla rökare, inklusive undertecknad, vet hur svårt det är att sluta eller rättare sagt som Mark Twain noterade att inte börja igen: i djurexperiment är nikotin lika vanebildande som heroin. (Tänk en Gaulois, en calvados och en dubbel espresso en varm majdag på en bistrot i Paris!).

Det krävs därför en väl genomtänkt strategi hur rökavvänjningen ska göras så effektiv som möjligt.

Enbart välmenande rådgivning räcker inte. Flertalet landsting har rökavvänjningsenheter. Kontakta dem! Sätt i gång på er klinik/enhet! Identifiera nyckelpersoner: engagemanget hos många phtisiologer, medicinare och allmänläkare saknas sannerligen inte. Man måste rigga en organisation, formera allianser, få all personal med sig, vara beredd på misslyckanden, och följa upp resultaten.

Det är ett fritt land, och det står alla fritt att röka ihjäl sig, men det känns en smula onödigt att det ska ske just postoperativt.

Vid ortopediveckan i Jönköping kommer man att att ta om seminariet om rökning och ortopedi.

Vore det inte på sin plats att bilda ett SOF-nätverk mot rökning i anslutning till operationsborden?

Här kan ortopedin bilda ett avant garde i patientsäkerhetsarbetet!

1 Li Zhi-Sui, The private life of chairman Mao. 2. Assessment of osteoporosis at the primary health care level. WHO Scientific group technical report, 2007.

OLLE SVENSSON

Ortopediskt Magasin 1/2009 5

Författaren på middag med ryggortoped (till höger om sig) och sju thailändska ST-kollegor.

Blek blondin i thailändske kungens tjänst På King Bhumibol Adulyadej Royal Thai Airforce Hospital hamnade efter en viss pappersexercis en en kvinnlig svensk ortoped - det blev en spännande upplevelse!

ropisk natt med spelande syrsor och söta, exotiska dofter. Eldar flammar under fräsande wokpannor, fett droppar från upphängda ankor med huvudena makabert hängande efter sidorna och lösa hundar av alla sorter tassar mellan borden. Stämningen är hög, mat och dryck (whiskey med is och sodavatten) fylls ständigt på. Min manlige bordsgranne vill veta EXAKT vilken timme och minut jag är född, hans största intresse är nämligen att ställa personliga horoskop. Svårt tänka sig ett sådant intresse hos en av Thailands främsta ryggortopeder, som tillsammans med sin amerikanske vän och professor opererade självaste Kung Bhumibol! Det är ett land av kontraster jag kommit till; en avundsvärd professionalitet och ett strikt vetenskapligt tänkande, samtidigt som de tur- och lyckobringande amuletterna kan anas under operationskläderna.

T

Barnortoped Piu gipsar femurfraktur.

6 Ortopediskt Magasin 1/2009

Jag har efter sju sorger och åtta bedrövelser (en oändlig mängd papper och intyg från Sverige och Thailand, personliga besök på ambassaden med olika konstiga tider för in- och utlämning av visumhandlingar) äntligen landat på King Bhumibol Adulyadej Royal Thai Airforce Hospital. Ett bländade vitt sjukhus med 700 vårdplatser i norra delen av Bangkok. Personalen är anställd av flygvapnet och måste med jämna mellanrum borsta upp sin militära utbildning och årligen kontrolleras att man har kondition nog att tjänstgöra i aktivt förband.

Sträng men korrekt Ortopedkliniken styrs med fast hand av Dr Youngsakdi Liengudom, men som ST-läkare är det främst Dr Vudhipong Sudhasaneya man vänder sig till. ”Sträng” var mitt första intryck av denne man när han i korrekt mörkblå uni-

form med alla gradbeteckningar, förhörde och intensivt kommenterade ST-läkaren ansvarig för dagens vetenskapliga anförande. Jag var oerhört glad att som gäst slippa några frågor då jag trots toppresultat på skriftlig svensk ortopedexamen och sistaårs ST-läkare hade haft svårt att svara. Med tiden fann jag dock dr Vudhipong vara en man med härlig humor, en aldrig sinande generositet och stor pedagogisk förmåga.

Enda kvinnan - barnortoped En annan person som gjorde stort intryck på mig var klinikens enda kvinnliga kollega, en förtjusande söt specialist i barnortopedi med bilen full av gosedjur och Hello Kitty-saker. ”They’re so stupid!” utbrast hon allt som oftast under dagarna. Jag hade länge funderat på varför mina ST kollegor såg så märkliga ut på ronderna, händerna hårt kramande sina överarmar. Dr Vudhipong gav mig skrattande förklaringen; den väna Dr Piu brukar nypa dem hårt i armarna när de svarar fel på hennes frågor! Och eftersom detta händer tämligen ofta är ST-läkarna (endast manliga för den delen) livrädda för henne. Inte undra på att det studeras flitigt på nätterna!

Förutom att jag vanligtvis slipper bli nypt i armarna av mina äldre kollegor, är livet som ST-läkare i ortopedi i Sverige oerhört annorlunda jämfört med i Thailand. Det är svårt att ”komma till” på operation. Mycket sällan får man själv operera (i princip bara som sistaårsST) och minst tre eller fyra assistenter står placerade runt huvudoperatören i strikt hierarkisk ordning efter utbildningsår. Man är alltså alltid många på salen och vid en demonstration av femurspikning räknade jag vid ett tillfälle oss vara mellan 18 och 21 personer hela tiden.

Med den strikta hierarkiska ordningen och en kultur av artighet, speciellt gentemot kvinnor, blir det ändå aldrig några problem.

Författaren assisterar på handoperation.

Tre lyckliga assistenter (i hierarkisk ordning) och stolt operatör.

Företagen som finns kvar

Minst lika hög kvalitet på sjukvården Öppna frakturer var de absolut vanligaste jourfallen och nästan det enda man som ortoped blev inkopplad på. Akutläkare tog hand om de mindre blessyrer vi hålls uppe hela nätterna av på mitt hemsjukhus. Inom parentes bör kanske nämnas att diagnoser som ”lumbago”, ”cervikalgi” etc inte existerar. Jag fann inga större skillnader i handläggande jämfört med hemma. Den allmänna sjukvården har minst lika hög kvalité som vår, om inte högre.

Jag var även inbjuden till ett av de många privatsjukhusen i Bangkok och där var standarden skyhög; mycket avancerade operationer utfördes, ofta datoriserade. Bemötande, lokaler och personal var av allra högsta klass.

All verksamhet genomsyras av omtanke om

Ortopediskt Magasin 1/2009 7

Många människor i operationssalarna; läkare i gröna mössor, sköterskor i blå.

Knäartroskopi, operatör Dr Vudhipong.

patienten Högsta service är en självklarhet patienten. självklarhet, till skillnad mot Sverige, där t ex min pappa som har en kostsam privat sjukförsäkring, enligt egen utsago knappast får någon extra service utöver den förkortade väntetiden.

Vi har mycket att lära Innan jag åkte ner till Thailand frågade många om jag skulle åka med ”Läkare utan gränser”.

Jag trodde själv att thailändsk sjukvård var

8 Ortopediskt Magasin 1/2009

av låg kvalité efter att ha tagit del av massmedias rapportering i samband med Tsunamikatastrofen. Ack, vilken missvisande bild!

Sanningen är att vi har mycket att lära. Något att fundera på är t ex deras system att ”betala tillbaka” till samhället för examen från läkarlinjen.

Man arbetar tre år på landsbygden innan man får påbörja AT-tjänst. Det skulle kanske lösa en del av våra bemanningssvårigheter på landsbygden och ge unga läkare en viktig erfarenhet?

Och ja, maten ÄR fantastisk i Thailand! Jag gick till min mammas glädje, och min egen sorg, upp rejält i vikt. Mina nya vänner har dessutom visat mig hur världen blir lite mer magisk och spännande om man låter läkarrocken hänga kvar i skåpet när man går hem för dagen.

Och numera hänger det förstås även i min bil en lyckobringande amulett...

MARIA ERIKSSON är ST-läkare på Länssjukhuset Halmstad

IL J Ö

FÖ

D

SA O CH V L Ä H ÅR N I M

R

X-Lite® är ett biologiskt nedbrytbart och hälsovänligt plastgips för alla applikationer.

Tel Fax

www.camp.se

SVERIGE 042-25 27 01 042-25 27 25 mail.sweden@camp.se

DANMARK 43 96 66 99 43 43 22 66 mail.denmark@camp.dk

FINLAND 09-350 76 30 09-350 76 338 mail.finland@camp.fi

NORGE 23 23 31 20 23 23 31 21 mail.norway@camp.no

Ortopediskt Magasin 1/2009 9

Arkan tillsammans med sin mentor

Göran Sjödén.

Nytt land - ny möjlighet Med hjälp av Bolibompa lärde han sig språket - och tackar Sveriges Televisions Katarina Sandström alldeles särskilt för hennes ovetande roll som både språklärare och idol!

N

är jag 1997 blev klar med läkarutbildningen i Bagdad, Irak, hade jag stora drömmar och ville göra allt möjligt, jobba, operera, forska - allt och på en gång! Men mycket snart efter att jag började min AT där upptäckte jag att chansen att förverkliga mina drömmar var nästan obefintliga. Mycket av de teoretiska fakta som jag lärde mig under läkarutbildningen gick inte att anpassa till praktiken. Det fanns inga resurser för att jobba vetenskapligt.

1999 bestämde jag mig att lämna Irak. Jag valde att åka till Sverige eftersom en del av

10 Ortopediskt Magasin 1/2009

mina släkt hade bott i Stockholm sedan 80talet. Efter en spännande resa anlände jag i Stockholm i början av juni 1999. Allt var främmande och exotiskt för mig - platsen, vädret, språket. Jag var mest imponerad av den vackra naturen, även inne i städerna.

Jag letade från början efter den rätta starten. Jag förstod tidigt att om man ville lyckas så måste man kunna prata bra svenska. För att göra det försökte jag desperat hitta svenska vänner, men detta var bara att glömma. Migrationsverket brydde sig heller inte ett dyft om att jag var en färdig läkare och de såg till att

jag hamnade i en skola med andra utlänningar som inte kunde sitt eget språk. Det kändes som om jag inte skulle lära mig språket någon gång om jag skulle fortsätta så här. Då körde jag min egen språkutbildning genom att lyssna på radio och titta på TV hela tiden. Katarina Sandström på SVT var min språklärare och idol, och Bolibompa, med dess enkla roliga språk var mitt favoritprogram.

Efter att jag så småningom klarade språkprovet i juli 2000, gjorde jag ett omfattande medicinskt prov (test för utländska läkare, TULE provet) som innehöll en 8 timmars teorisk del

En europamästare med sina konkurrenter.

och en 4 sessions klinisk del. Efter det fick jag börja min AT och förverkliga min första dröm, att jobba igen som läkare.

Redan under första dagarna på sjukhuset insåg jag att det här var en helt annorlunda värld än den som jag upplevde under mina 2 år som läkare i Irak. Den största skillnaden var kanske relationen mellan läkarkollegorna och mellan läkarna och övrig personal. I Irak var relationen en strikt militär hierarki. Det var knappt några gemensama sociala aktiviteter mellan över- och underläkarna, för att inte tala om mellan läkarna och övrig personal.

gon dokumentation att tala om. Det var därför omöjligt att bedriva någon vettig forskning där.

Men det var inte allt. När jag började min ST upptäckte jag att upplägget för ST var helt annorlunda än i Irak.

Där fick man inte välja vilken specialitet man skulle fortsätta med utan detta bestämdes av slutbetyget man fick under läkarutbildningen. ST-läkarna examinerades i slutet av år 1, 2 och 5.

Varje överläkare hade 3-5 ST läkare som måste slåss för att få operera och det fanns sällan några kurser eller konferenser.

Ska patienten informeras?

Chanser jag aldrig fått i Irak Det var också främmande för mig att läkarna måste ge information till patienterna om handläggningen. I Irak gav man väldigt lite information till patienterna som skulle vara tacksamma för behandlingen, och speciellt om de skulle opereras. Vi hade heller inte nå-

Jag gillade verkligen mitt jobb här i Sverige.

Som ST-läkare hade jag allt stöd jag behövde från mina kollegor. Jag fick en fantastisk STutblidning och hade möjligheten att delta i de nödvändiga kurserna och konferenserna. Jag

gjorde svenska och europeiska ortopedexamen. Jag fick också chansen att forska och så småningom disputera. Allt det hade jag knappast kunna göra i mitt hemland.

Det var tungt att lämna mitt hemland men att förverkliga mina drömmar på det här sättet gör det mycket lättare. Trots att jag fortfarande känner mig som en irakier, så blir en allt större del av mig svensk, för att inte säga norrlänning.

Här finns ju en risk, som den svensk-grekiske författaren Theodor Kallifatides skriver, att man förlorar sin identitet och inte får något hem till slut. Det Grekland han lämnade finns ju inte längre. Men fortfarande känner jag mig hemma både i Sundsvall och i Bagdad. Jag ångrar inte ett ögonblick att jag invandrade till Sverige.

ARKAN SAYED-NOOR är medicine doktor och specialistläkare, Ortopedkliniken, Sundsvalls sjukhus

Ortopediskt Magasin 1/2009 11

ST-utbildning på Cypern och i Sverige Alla människor har sina drömmar och mål. Läkarstuderande har som närmaste målsättning att avsluta sina studier och legitimerade läkare andra önskemål. De flesta har väl funderat på olika specialiteter men att välja rätt är ett av de svåraste besluten att fatta.

Mitt största mål börjar uppnås här i Halmstad där jag har börjat som ST-läkare i ortopedi. Jag ska försöka beskriva skillnaderna mellan det grekiska hälsosystemet och det svenska sjukvårdsystemet vad gäller specialisering för läkare.

12 Ortopediskt Magasin 1/2009

Artikelförfatt

aren.

Trodos mäktiga, snöklädda bergskedja på det annars soldränkta Cypern.

Det nya sjukhuset i Nicosia, ett av Europas modernaste.

å den grekiska delen av Cypern finns inget universitetssjukhus. Huvudansvaret för specialitetstjänstgöring har universitetssjukhusen i Grekland som också har sina grekiska doktorer som skall gå igenom programmet. Av den anledningen skapas platsbrist och den i sig betyder att det blir för få ST- platser.

P

Åratals väntan på ST-plats Socialstyrelsen i Grekland har ett system som fördelar ST-block på ett rättvis sätt, men det blir samtidigt tidskrävande. Man anmäler sig till något av de olika landstighetssjukhusen och väntar på sin turordning. Det kan ta från några månader till år. Situationen förvärras år efter år.

ST - tjänstgöringen i ortopedi omfattar sex år. Det består av två delar - första delen är allmän kirurgi och resten är inriktad på ortopedi.

Första delen är lättare att avverka, eftersom det finns flera platser. Att få börja den andra delen kan ta upp till flera år - i mitt fall minst tre år.

Det skapar stressmoment, eftersom det innebär att man får svårt att försörja sig. Medan man väntar på sin tur får man vikariera inom olika områden, inom, primärvården eller på

privata kliniker. Att jämföra utbildning och kunskap mellan sökanden är relativt lätt. Att bedöma fallenhet är betydligt svårare.

Ingen blandning mellan poliklinik och slutenvård En stor skillnad mellan den grekiska sjukvården och den svenska är att man på grekiska sjukhus inte har blandningen mellan poliklinisk och slutenvård.

Största delen av planerade operationer utgörs av höft- och knäproteser p.g.a. långa väntetider på cirka två år. Vårdgaranti gäller inte inom på grekisk sjkvård: man har att välja mellan offentlig vård med väntetid eller privat hälsoförsäkring och då få operationer via privata sjukhus. Akuta operationer utförs förstås inom den allmänna sjukvården.

Osjälvständiga ST-läkare Randutbildningen i Grekland har ungefär samma struktur som i Sverige. Man jobbar sävål inom jourverksamhet som på vårdavdelningar, på operation och på mottagning. Däremot finns det en stor skillnad i att ST-läkarna inte får operera självständigt – en specialistlä-

kare måste vara med. Det innebär bra feedback för ST-läkaren, men å andra sidan lär sig den unge kollegan inte att fatta egna beslut. Systemet försvaras med hänvisning till patientensäkerheten.

Efter sex års tjänstgöring måste man avlägga ett kunskapsprov , det är ett krav från grekiska motsvarigheten till Socialstyrelsen. Så fort man har ett godkänt prov är man specialistläkare – det gäller alla specialiteter.

Sammanfattningsvis; om jag skulle poängtera skillnader mellan den grekiska och den svenska ST-tjänstgöringen är det dels anställningssystemet och dels ställningen i den uttalade hierarkin, en position som förändras efter godkänt diagnostiskt prov.

PANAYIOTIS SAVVIDES är ST-läkare på Länssjukhuset Halmstad

Ortopediskt Magasin 1/2009 13

Författaren i samtal med Panzisjukhusets chef Denis Mukwege, som tilldelats FN:s människorättspris och Olof Palme-priset 2008.

Åter till Kongo - med ortopedexamen i ryggen Vad kan en svensk ortoped bidra med i Kongo? Nyligen hemkommen från en korttidsinsats i Demokratiska Republiken Kongo (Kongo-Kinshasa) med stöd från Läkarbanken vill jag dela med mig erfarenheter av ortopedi i ett afrikanskt u-land. Mitt intresse och engagemang för detta stora, mineralrika men fattiga, vanskötta och krigshärjade land är en lång historia.

M

ellan 1981 och 1991 bodde och arbetade jag 5-6 år i östra Kongo (dåvarande Zaïre) nära gränsen mot Rwanda och Burundi tillsammans med min familj i en bergsby, som heter Lemera. Där fanns med afrikanska mått ett välfungerande landsbygdssjukhus.

14 Ortopediskt Magasin 1/2009

Som nybliven ortopedspecialist 1984 blev jag sjukhuschef, vilket jag på intet sätt eftertraktade. Åren på Lemera sjukhus bidrog knappast till min ortopediska karriärgång men gav å andra sidan ett vidgat perspektiv på människors livsvillkor, och dessutom grundlades en vänskap

och ett kontaktnät som jag burit med mig sen dess. Lemera sjukhus blev dessvärre på hösten 1996 förstört när det utsattes för en massaker varvid 35 patienter och tre bland personalen blev dödade. Det blev startskottet till ett nytt krigsutbrott som senare ledde till att dåvarande diktatorn, president Mobutu, störtades.

fektioner är däremot vanligt. Sickelcellsanemi med störningar i den osseösa cirkulationen är en starkt predisponerande faktor och närmare hälften av fallen med recidiverande osteomyeliter har denna bakgrund.

Felläkta frakturer vanliga

Kvinna med bilaterala öppna underbensfrakturer, som opererats med externfixation.

Exterfixatorerna är skänkta av svenska försvaret.

Men ända sedan 1994, då folkmordet i grannlandet Rwanda ägde rum, har östra Kongo präglats av krig och övergrepp med svält och sjukdomar i flyktingströmmarnas spår.

Under dessa år beräknas omkring 4 miljoner människor ha dött direkt eller indirekt som en följd av kriget. Kvinnor har systematiskt utsatts för våldtäkter förenat med brutalt fysiskt våld.

Det är först de senaste åren som förhållandena i Kongo uppmärksammats i svenska massmedia. Demokratiska val hölls 2006, men fortfarande är läget instabilt i vissa områden.

Sedan 2004 har jag i stort sett varje år rest ut 3-4 veckor för korttidsinsatser i provinshuvudstaden Bukavu. Min huvuduppgift har varit undervisning vid medicinska fakulteten UEA, men också punktinsatser vid det närliggande Panzisjukhuset, där studenterna gör sin praktik. För att få en bekräftelse på att jag är kunskapsmässigt uppdaterad gjorde jag ortopedexamen 2008. Det kändes skönt att veta att man någorlunda hänger med i utvecklingen.

58 patienter första dagen Vid ett av mina senaste besök i Kongo besökte jag mitt ”gamla” sjukhus i Lemera. Sjukhuset är en skugga av sitt forna jag, men verksamheten har återupptagits i begränsad omfattning efter krig, plundringar och förödelse. Dagen efter min ankomst gick jag runt på sjukhuset med den unge kongolesiske kollegan och tittade på en del patienter, som han ville ha hjälp med.

Sedan skulle vi ha lite öppenvårdsmottagning med ”ortopediska” patienter, som genomgått ”triage”.

Sorteringen av patienterna var inte riktigt

vad jag tänkt mig. Ryktet hade tydligen spridits att jag skulle komma, och man hade satt upp 58 patienter på min mottagningslista. Flertalet utgjordes av kvinnor med värk i ”rörelseapparaten”. Att dessa hårt arbetande kongolesiska kvinnor får ont i rygg och ben är inte särskilt förvånande. Jag upplevde behov av att påminna mej om devisen ”sällan bota, ofta lindra, alltid trösta”.

Vi höll på från kl. 7 på morgonen till kl. 9 på kvällen med avbrott för lunch och operation av en sex månader gammal flicka med klumpfot. Min kongolesiske kollega hann dessutom med två akuta kejsarsnitt under dagen.

Före-kyrkan-operation Tidigt nästa morgon, innan vi skulle gå på söndagsgudstjänsten i kyrkan, skulle jag operera en kvinna med rejäl medianuspåverkan efter en handledsfraktur. Operationen blev betydligt besvärligare än jag tänkt mej beroende på undermålig utrustning. Det fungerade inte att anlägga blodtomt fält och den sax och pincett som togs fram var i kolossalformat och nästan oanvändbara för ändamålet. Nåväl, med lite möda och besvär gick det bra till slut.

Hur skiljer sig den ortopediska verkligheten i Afrika från den svenska? När det gäller sjukdomspanoramat kan noteras att degenerativa sjukdomar och osteoporosfrakturer är ovanligt. Förklaringen är väl största delen den kortare medellivslängden och en annan livsstil. Osteomyeliter och andra ortopediska in-

Mycket vanligare än i Sverige är deformiteter till följd av felläkta frakturer. Traumatiska skador är vanligt och blir inte sällan mer allvarliga och komplicerade än i i-länderna. En orsak är att patienterna kommer till sjukhus med en kraftig fördröjning. Öppna frakturer har redan hunnit bli infekterade. Ofta rör det sig om högenergivåld till följd av trafikolyckor, fallolyckor eller våldsskador t. ex. skottskador.

En intressant erfarenhet från Kongo är att befolkningen på vissa håll har större förtroende för den lokale medicinmannen än för sjukhusen när det gäller behandling av slutna frakturer. En förklaring är att folket har sett mycket komplikationer och dåliga läkningsresultat hos dem som vårdats på sjukhus, förutom att det kostat mycket pengar.

Det kändes extra spännande att komma till Kongo nu i januari 2009. Panzisjukhuset har ju blivit världsberömt i och med att dess chef, gynekologen Denis Mukwege, fått ta emot FN:s människorättspris och Palmepriset 2008 för sina insatser till förmån för våldsutsatta kvinnor. Panzisjukhuset har blivit ett centrum för fistelkirurgi och psykosocial rehabilitering av kvinnor som utsatts för sexuellt våld, och Denis Mukwege har fått upp världssamfundets ögon för kvinnornas situation i Kongo.

Eftersom jag sedan 25 år är god vän och har samarbetat mycket med honom, känner jag mig oerhört stolt. När dr Mukwege skulle ta emot Palmepriset i Stockholm befann jag mig i Kongo. Låt mig ge en glimt av vad jag då fick uppleva. Öppen underbensfraktur Det är en lördag och jag har lovat göra ett par operationer och se några patienter nere på Panzisjukhuset. Övriga dagar har jag varit upptagen på universitetet med undervisning.

När vi går igenom det som planerats berät-

Operation av 12-årig pojke med gammal armbågsskada (luxation med fraktur).

Ortopediskt Magasin 1/2009 15

tycker att vi ska åtgärda den unga kvinnan med underbensfraktur idag. Jag ger mitt klartecken och en stund senare bärs kvinnan in på operationsavdelningen.

Brutalt våld

Sjuårig pojke som opererats för svår osteomyelit.

tar man också om en ung kvinna som lagts in två dagar tidigare på sjukhuset med en öppen underbensfraktur, som är en knapp vecka gammal. Den unge kongolesiske kollegan vill ha mitt råd. Hon har inte åtgärdats med annat än en stödskena, penicillin och smärtstillande medicin. Jag säger att det nog går att externfixera och föreslår att vi ska göra det idag. Det visar sig emellertid att externfixationsutrustningen som vi använde två dagar tidigare inte är steriliserad. Då jag tillsammans med en av operationsassistenterna ska försöka plocka fram nödvändig utrustning, visar det sig att förrådet är låst, och han som har nyckeln har lämnat sjukhuset. Vi försöker ringa men får inget svar.

Så småningom dyker han upp på sjukhuset och därmed kan vi komma in i förrådet och plocka fram sakerna som behöver steriliseras.

Men då har redan ett par timmar förlorats.

Under tiden blir det ett par andra halvakuta operationer, bl. a. hjälper jag till med en amputation. Det är en kvinna med diabetesgangrän, vilket inte är så vanligt i Kongo. Dessutom tillkommer ett akut kejsarsnitt. Det hinner bli sen eftermiddag och den unge kongolesiske läkaren som är jour frågar om jag fortfarande

Den 21-årig kvinnan heter Jolie, vilket betyder vacker. Hon gör skäl för namnet. Hon ligger på britsen med en bräcklig transportskena som stöd för benet. När jag frågar vad som hänt och får del av hennes berättelse fylls jag av ilska och gråt. Hon berättar att hon var ute på åkern och försökte komma undan från soldater, som fortfarande härjar i vissa trakter i östra Kongo.

Hon blev våldtagen av fem soldater och när hon sedan försökte fly kastade man sten på henne och hon träffades av en stor sten som krossade hennes underben och fläkte upp ett stort sår.

Den mänskliga grymheten är omänsklig, ofattbar. En ung kvinnas liv har på några ögonblick slagits i spillror av hänsynslösa män.

När bedövningen lagts konstaterar jag att skadan är värre än jag befarat. Det är en typ III B-skada med denuderat ben som saknar mjukdelstäckning. Jag gör en sårrevision, externfixerar och försöker med lokal muskellambå minska defekten. Om det bara är stabilt och infektionen under kontroll finns en chans till granulering även om benet inte är helt täckt.

Det har jag sett förr under mina år i Kongo.

Men även om frakturen läker och kvinnan får behålla sin fot kommer funktionen aldrig bli normal.

Under operationen har himmelens fönster öppnats i form av ett kraftigt skyfall, och när operationen är slut har det blivit mörkt. Jag börjar oroa mig för hur jag ska ta mig hem.

Sjukhusets chaufför är förvarnad om att jag kan behöva hjälp med transport, men var han finns nu vet jag inte. Att ta sig hem till fots i mörker genom gyttja och lera är i princip omöjligt. Vi går ut och talar med portvakten till sjukhuset och ber honom skicka bud efter chauffören. Portvaktens svar och ansiktsuttryck ger uttryck för tvivel. Han vet inte var chauffören finns. Efter en stund blinkar ljuset till på en av bilarna som står parkerade på sjukhusområdet. Jo minsann, chauffören finns där, han hade lagt sig för att sova i bilen medan jag höll på och opererade. Plötsligt vaknar han.

Det är inte problemfritt ens med den fyrhjulsdrivna Landcruisern att ta sig upp för backarna till Panzikullen där jag bor, men som väl är går det bra och jag tackar chauffören för hjälpen och ber honom ta det försiktigt tillbaka.

Balansgång med kritiken

Ortopedikursen vid sjukhuset.

16 Ortopediskt Magasin 1/2009

Undervisningsuppdraget på universitetet avlöper väl. Det blir åtta dagars teoretisk undervisning med föreläsningar (på franska) i

Flicka med tuberkulös spondylit.

traumatologi och ortopedi och två dagar med patientdemonstrationer och lite praktik med bl a gipsteknik. Studenterna är många och verkar intresserade. Mina försök att involvera dem i diskussioner om patientfall uppskattas.

När vi ska ha patientdemonstrationer på sjukhuset uppstår dilemman på flera plan. Dels är studenterna så många att grupperna blir mycket större än jag skulle önska. Dessutom stöter vi på patientfall som enligt min uppfattning är illa skötta, och då gäller det att inte öppet kritisera handläggningen, i synnerhet inte när patienterna är närvarande. Samtidigt går det ju inte att försvara allt. Det kan vara en svår balansgång. Jag ser det som viktigt att förmedla en attityd av ödmjukhet och självkritik, men vännen Denis Mukwege har gett mig råg i ryggen att inte alltid vara så diplomatisk utan påtala det som är uppenbart fel.

Så går dagarna och det är dags att ta farväl för denna gång. Mina kongolesiska vänner frågar när jag kommer tillbaka nästa gång och om jag kan stanna lite längre. ”Mungu akipenda” svarar jag, vilket betyder ”Om Gud vill”. Frågan är om jag själv vill. Denna gång har blandningen av inspiration och frustration varit ännu mer uppenbar. Faktum kvarstår att Kongo är möjligheternas land med stora behov, där ortopedins förbättringspotential är mycket stor.

URBAN BERG är överläkare i ortopedi vid Kungälvs sjukhus

Demokratiska Republiken Kongo Folkmängd: 65 miljoner Storlek: 5 ggr Sverige Huvudstad: Kinshasa Språk: franska, bantuspråk Medellivslängd: 49 år Analfabetism: 33% Statsskick: republik Naturtillgångar: stora BNP: 0,6 USD/inv/dag (Sverige 152 USD/inv/dag)

össur är ligamentortoser

Stabilitet i fokus En tredjedel av alla ACL-skador sker i sporter med snabba riktningsförändringar. Den vanligaste fysiska aktiviteten i samband med korsbandsskada är fotboll. Alpin skidåkning kommer på andra plats.

Steadman-Hawkins studien En studie av professionella utförsåkare med främre korsbandsskada visade att skidåkare utan ortos löpte 6,4 gånger större risk att drabbas av en sekundär knäskada än de utförsåkare som efter första skadetillfället använde en funktionell ligamentortos.*

CTi-ortoserna används i förebyggande och rehabiliterande syfte hos patienter med ligamentskador.

Bra passform och utmärkt suspension är ett av skälen till att CTi varit ledande inom branschen de senaste 20 åren.

Med CTi kan användaren fortsätta att utföra de flesta sporter och aktiviteter på önskat sätt med stabilitet i fokus.

För mer information, kontakta Össur Nordic, 018-18 22 00, www.ossur.com.

*Kocher M, Stedman JR ”Effect of functional bracing on subsequent knee injury in ACL deficient professional skiers” J Knee Surg, April 2003:16;2.

Relatert studie: Sterett WI, Briggs KK, Farley T, Steadman JR. “Effect of Functional Bracing on Knee Injury in Skiers With Anterior Cruciate Ligament Reconstruction – A Prospective Cohort Study”. Am J Sports Med 2006 34:1581-1585 Önskar du ovanstående studier i sin helhet? Kontakta oss på info@ossur.com.

Össur är ett internationellt företag på den ortopediska marknaden. Vi lägger en stor del av vår omsättning på forskning och utveckling och har för närvarande 317 registrerade patent.

Vår mission är att utveckla och tillhandahålla lösningar inom ortopedi som förbättrar människors liv. ”Life Without Limitations”, vårt motto och ledstjärna.

Ortopediskt Magasin 1/2009 17

Läkare utan gränser:

Från Strängnäs till inbördeskrigets Kongo Martin Baehr har sin dagliga gärning som ryggkirurg på Ryggkirurgiska kliniken i Strängnäs. Han är också sedan många år medlem i Läkare Utan Gränser. Tack vare tillmötesgående kollegor på kliniken hemma kunde han ta ett uppdrag i Masisi i Kongo, mitt emellan stridande regeringstrupper och rebeller.

V

erkligheten kan se helt olika ut, beroende på var man är och i vilken situation. Och då och då känns det nästan overkligt att man är en och samma person i två olika verkligheter.

Från den 10 december till den 15 januari arbetade jag som allmänkirurg i Masisi i Kongo för Läkare Utan Gränser.

Masisi är huvudstad i provinsen med samma namn. Det ligger 80 kilometer väster om Goma, mitt i North Kivu-området, just det område som på senare tid varit centrum för våldsamma strider mellan rebelltrupperna i CNDP och den reguljära kongolesiska armén.

Civilbefolkningen har dessutom drabbats av anfall från mindre, beväpnade grupper och krigsherrar, med namn som Mai-Mai, FRDC och PARECO. Masisi har lyckligtvis förskonats från militärens intresse, av den enkla anledningen att staden inte går att försvara.

Den ligger nämligen längst ned i en dalgång, och är synnerligen lätt att anfalla från de omgivande höjderna. Lätt att inta, men alltså mycket svår att försvara.

Ett sjukhus mitt i striderna Trots striderna runt omkring har Masisi ett väl fungerande sjukhus, som fungerar som ett referenssjukhus för hela regionen. Den kongolesiska regeringen driver sjukhuset, och ser till att läkare anställs, men på grund av den rådande situationen har man svåra logistiska problem, och en märkbar brist på resurser.

På grund av detta beslöt Läkare Utan Gränser 2007 att hjälpa till med logistiken och med kirurgisk service. I detta ingår hjälp till de runt 10 000 flyktingar i läger runt staden..

18 Ortopediskt Magasin 1/2009

Scener från praktiken runt om i byarna.

Trakterna är otillgängliga.

Läkare Utan Gränser skickade tio medhjälpare till Masisi, en chef för uppdraget, en medicinsk koordinator, två logistiker, två sköterskor, den ena ansvarig för sjukhuset, den andra för den mobila enhet som åker runt till byarna runt Masisi, en administratör, en allmänläkare, en narkosläkare och en kirurg.

Själva sjukhuset har fem allmänläkare – några av dem klarar av kejsarsnitt och mindre

kirurgiska ingrepp som de behövs många av.

Själv arbetar jag i vanliga fall som ryggkirurg på Ryggkirurgiska Kliniken i Strängnäs, dit jag kom för två år sedan efter att ha arbetat i Tyskland tidigare.

Att ta sig till Masisi är synnerligen komplicerat. Man kan flyga till Goma, men därifrån måste man ta sig på urusla vägar, tvärs igenom frontlinjen mellan rebeller och regeringstrup-

svåra skador – de skottskador vi tog hand om var för det mesta lätta. Vi hade en patient med blödning i thorax, som svarade bra på dränage.

Om skadorna varit svårare hade de förstås inte klarat av att ta sig till sjukhuset.

Patienter med frakturer lades för det mesta i sträck, och lämnades på det sättet tills callus sågs på utanskriften eller kunde palperas – ingen röntgen, som sagt! En långsam läkningsprocess via kryckor.

Enklare föda utan ben i sträck Operationskläder på tork. Till höger operationssalen.

De flesta som opererades var gravida kvinnor. Till höger morgonmöte.

En humerusfraktur som inte läkt efter åtta veckor behandlade jag med en ortos och en gravid kvinna som utvecklat osteomyelit efter en skottskada med tibiafraktur fixerades externt, vilket sällan gick annars beroende på materialbrist.

Jag såg henne aldrig på benen eftersom tiden var så kort, men infektionen minskade, och det föreföll mycket enklare för henne att föda med den externfixationen än med ett ben i sträck!

Antiobiotika var aldrig något problem; det hade vi gott om.Jag började till och med göra en del elektiva procedurer på patienter med stora ljumskbråck och hydrocelen som börjat orsaka hudsprickor på scrotum på grund av sin storlek. Dessa ingrepp planerades efter att ha träffat patienterna i en sorts öppenvård, och efter anestetisk bedömning.

Operationssalen var enkel, men funktionell. Några månader tidigare hade personalen ändrat steriliseringsprocessen och övergett de gamla plåtaskarna för att i stället slå in instrumenten i papper som tillät ångan att passera lättare. Det gjorde en märkbar skillnad, och vi hade inga problem med postoperativa infektioner.

Fantastisk hängivenhet i det postoperativa arbetet

Ännu ett par bilder som visar den svåra terrängen.

per. Sträckan är bara 80 kilometer, men den tog oss tio timmar att köra, vilket ger en uppfattning om svårigheterna.

Vid mitt första besök på sjukhuset insåg jag att det inte fanns så mycket arbete för en kirurg, eftersom de flesta patienterna var gravida kvinnor som väntade på sitt första kejsarsnitt.

Eller andra. Eller tredje…

Skottskador, blödningar och gravida kvinnor I övrigt var situationen rätt lugn, och jag behandlade bara ett tiotal patienter med akuta skador. Det handlade om skottskador, fraktu-

rer som orsakats av kulor, blödningar i kraniet.

Men majoriteten av patienterna var som sagt gravida kvinnor, som antingen väntade på kejsarsnitt eller behövde åtgärdas på grund av förlossningskomplikationer som te x brusten livmoder eller fosterdöd. När vi räknade ihop alla operationer gjorde vi 99 på 25 dagar, varav hälften var gynekologiska eller obstetriska.

Någon mer avancerad diagnostik kunde inte utföras; det fanns varken röntgen, ultraljud, laboratorium eller syrgas.

Vad som fanns var en saturationsmätare, en Hb-mätare och olika tester för parasiter och malaria.

På den ortopediska fronten var det inte så

Jag blev imponerad av kvaliteten och hängivenheten som präglade det postoperativa arbetet och den kirurgiska avdelningen. Jag gjorde en trepanation på en patient i koma med en GCS på 4-5. Han hade en skallfraktur och en stor, epidural blodansamling som vi tömde. Det fanns inga möjligheter att ge patienterna syrgas och inte heller röntgen eller ultraljud, så patientens återhämtning var helt beroende av den postoperativa vården och av att förhindra andningsproblem. Sköterskorna övervakade honom intensivt, vilket inkluderade rensugning av andningsvägarna varje halvtimme de första dygnen, tills patienten äntligen återfick medvetandet, kunde röra sina extremiteter utom vänster arm, och fick tillbaka sin talförmåga.

Det var också förvånansvärt hur patienterna

Ortopediskt Magasin 1/2009 19

klarade av tillstånd som i Europa hade krävt intensivvård, bara med övervakning och en tro på Gud. Ett ovanligt botemedel i vår del av världen, och speciellt bland läkare, men i Masisi hörde jag ofta läkarna säga ”nu har vi gjort vårt, resten är upp till Gud”. Jag kommer ihåg två patienter med allvarlig post partumblödning, med ett Hb på 30, som fick en eller två enheter blod, hämtade från den närmaste omgivningen, bland dem som visste sin blodgrupp.

Nartin Baehr med personal.

En patient undersöks.

Döende promenerade ut två dagar efter hjärtstillestånd Båda var döende – den ena fick till och med hjärtstillestånd – men två dagar senare promenerade de ut från sjukhuset, medtagande sina barn!

Jag hade aldrig tidigare arbetat med afrikanska läkare, inte heller på ett statligt sjukhus, och jag tyckte det var oerhört tillfredsställande och blev mycket imponerad av att sjukhuset kunde drivas nästan som ett västerländskt sjukhus, trots allt som saknades.

Visst uppskattar jag alla resurser som finns i Strängnäs, men jag lärde mig att man kan operera under helt andra omständigheter, till stor del beroende på hängivenheten hos de människor som arbetar där. Och förstås på patien-

terna, vars skador läker fast vi skulle kalla deras tillstånd livshotande.

Efter tre och en halv vecka tämligen slutkörd efter att ständigt ha haft jour, lämnade jag Masisi, en möjlighet som de lokala läkarna förstås inte har.

De jobbar dygnet runt, året runt, med Läkare Utan Gränser och andra frivilliga som deras enda kontakt med yttervärlden.

MARTIN BAEHR studerade i Heidelberg 1983-90, tog tysk specialistexamen i allmänkirurgi 1999, i traumaortopedi 2001. Han har arbetat för Läkare Utan Gränser sedan 1992 (i södra Sudan 1992, i Burundi 2002 och i Masasi 2008-09).

Medlem i den tyska styrelsen för Läkare Utan Gränser 1996-97 och 2006-.

ORTOSER

Sof Tec® Coxa En säker väg tillbaka till vardagen.

Innovativ, flerdimensionell led

• Säker positionering av höftleden genom flerdimensionell led och flexibelt bäckenskal. Ger optimal rörlighet utan risk för luxation • Mjukt tygmaterial som andas och är fuktavledande • Individuell anpassning efter kroppsform för hög patientföljsamhet

Motion is Life: www.bauerfeind.se 20 Ortopediskt Magasin 1/2009

Material som andas

Flexibelt bäckenskal

erimed College Park Accent

TM

Accent, en knapptryckning mellan högklackat och barfota.

Sandaltån och ett genialiskt flexibelt ankelblock tar upp rörelsen i ankeln.

www.erimed.se Tel: 08-449 56 50

Ortopediskt Magasin 1/2009 21

Vem kör taxin du åker med?

Är det en kollega i väntan på sin legitimation?

Hur fungerar det när man kommer som läkare till Sverige? Finns det många utlandsutbildade kolleger som kör taxi i vårt land? Är byråkratin oändlig när det gäller att granska dokumenten? OM sökte upp Socialstyrelsen för att få svar på frågorna.

S

ocialstyrelsen har sina lokaler i Stockholm, dels nära Rålambshovsparken och dels på Lilla Essingen. Den taxichaufför som kör mig från Bromma förnekar att han har en läkarutbildning, han hävdar bestämt att han bara är taxichaufför, men erkänner att han har pluggat Stockholms stadskarta ingående. Han hittar direkt till Primusgatan 18.

Jag har bokat möte med Harriet RittervallJonsson och Carin Furuseth som båda jobbar med behörighetsfrågor för läkare. De granskar de inkomna utländska behörighetshandlingarna. Alla dörrar är låsta på Socialstyrelsen och jag hamnar i en sorts vänthall tills Harriet kommer och släpper in mig. Det har förekommit hot mot oss och därför är det låst överallt, vi får vara försiktiga, förklarar hon.

EU-läkare behöver inte kunna svenska Carin Furuseth jobbar främst med att granska utländska legitimationshandlingar från andra EU-länder och Norden. Harriet RittervallJonsson konverterar specialistbevis. Ofta ansöks om både läkarlegitimation och specialistbevis samtidigt och de jobbar i nära samarbete med varandra.

-Det är stor skillnad på EU och utanför EU, berättar Carin.

-Inom EU är det lättare att ha kontinuerlig kontakt med motsvarande myndigheter i andra EU-länder. Undantagen är de nya EUmedlemsländerna, Rumänien och Bulgarien, där de inhemska myndigheterna tycks litet tagna på sängen när det gäller hur behörighetsfrågorna ska behandlas EU-länderna emellan.

I de flesta medlemsstaterna inom EU finns ingen motsvarighet till AT. Därmed berättigar examensbeviset till automatiska erkännande,

22 Ortopediskt Magasin 1/2009

d.v.s. legitimation i Sverige. Dessa läkare skall inte fullgöra AT, vilket inte hindrar att man överenskommer med arbetsgivaren om ett AT-liknande program efter legitimationen. De medlemsstater som har en motsvarighet till AT ges möjlighet att fullgöra AT i Sverige på samma sätt som svenska läkare. De nordiska länderna har praktikkrav som liknar AT. Därutöver finns AT i Storbritannien, Österrike, Italien, Litauen, Polen, Irland och Portugal. Beslut av Socialstyrelsen krävs för AT-behörighet utom för den som läst medicin i de nordiska länderna, säger Carin.

Hon berättar också att det saknas kunskaper hos huvudmännen. Om en läkare är utbildad inom EU konverteras examensbeviset till legitimation under förutsättning att läkaren har inkommit med korrekta handlingar. Socialstyrelsen får inte ställa krav på svenska språkkunskaper eller kunskaper i svenska medicinalförfattningar enligt gällande EU-direktiv.

-Vi blir ibland uppringda av upprörda arbetsgivare som undrar hur vi kunnat utfärda legitimation till en läkare som inte behärskar svenska språket, men det åligger inte på Socialstyrelsen att kontrollera detta, utan det är arbetsgivarens skyldighet att se till att läkaren har kunskaper i svenska språket (sjukvårdssvenska) och kännedom i svenska medicinalförfattningar för att kunna arbeta som läkare här i landet.

Annat gäller för dem som kommer från länder utanför EU. Där finns inga direktkonverteringar av dokument.

Hur veta att utbildningarna är likvärdiga?

Jag undrar hur man vet att specialistutbildningarna i olika länder är likvärdiga. Harriet svarar att det inom EU inte är Socialstyrelsens

sak att granska innehållet i de utländska utbildningarna, de är redan granskade och godkända av EU. Vad gäller ortopedi har hon uppfattningen att det inom EU överlag stämmer rätt väl med Sveriges specialistkrav, men vissa länder har mindre praktisk operativ träning.

Både Harriet och Carin påpekar att de utfärdar legitimationer och specialistbevis, men de vet ju inte hur många av läkarna som de facto sedan arbetar i Sverige. Det kan ju vara så att de ansöker om behörighet i flera länder och aldrig jobbar i Sverige. Är vissa landsting bättre på att anställa utländska kolleger, undrar jag. Carin har känslan av att en del landsting verkar vara mer välinformerade än andra och erbjuder AT-liknande anställningar till EU-läkare med sjukvårdssvenska inkluderat i anställningen. En annan känsla är att det är enklare att få tjänstgöring ju längre norrut i landet man kommer.

192 svenskar blir läkarutbildade i Rumäninen Vad man inte alltid tänker på är att många utlandsutbildade läkare faktiskt är svenskfödda som pluggat medicin utomlands. Jag får reda på att antalet svenska medicinestuderande som väljer att studera medicin utomlands ökat markant. Sedan Rumänien blev medlem i EU, januari 2007, har ett ökande antal studenter sökt sig dit: 98 st läsåret 2007/08 och 192 st andra halvåret 2008.

-I Rumänien är terminsavgiften bland de lägsta i Europa och universiteten är godkända för studiemedel från CSN, Rumänien är ett billigt land att leva och studera i, förklarar Carin.

Andra länder som svenskar söker sig till är bl a Danmark, Polen och Ungern. Även i dessa länder får de studerande studiemedel från CSN. Med risk för att klassas som paranoid har

Ett vanligt läkaryrke?

Statistik över utfärdade specialistbevis för läkare med specialiteten ortopedi under perioden 2004 till 2008.

Totalt utfärdades 339 specialistbevis inom ortopedi. Av dessa var 279 svenskutbildade. De övriga 60 (knappt 18 procent) som utbildats utanför Sverige redovisas nedan.

Land 3:e land Bulgarien Danmark Estland Finland Grekland Italien Lettland Litauern

Trångt i portgången för läkare som inte kommer från EU.

jag haft tanken att det kanske är en medveten strategi från Svenska staten att snåla på utbildningsplatserna i Sverige och krasst förlita sig på invandrad läkarkraft…

Carin och Harriet förnekar förstås att det finns någon sådan agenda, men bekräftar att Sverige aldrig skulle klara sin läkarförsörjning

utan tillskottet av utländska kolleger.

Hur många taxichaufförer som kör runt med en läkarutbildning i bagaget vet nog ingen…

KARIN ANDERSSON är specialistläkare i Visby

Norge Polen Rumänien Schweiz Slovakien Spanien Tyskland Ungern Totalt

Antal

1 1 14 1 1 1 2 2 3 1 9 10 1 1 1 1 7 3 60

Ortopediskt Magasin 1/2009 23

SOIF-krönikan:

Förskrivningsrätt för alla -utan fula misstankar!

Det känns om vi nu kan höja standarden i kommunikationen med andra vårdgivare - därmed kanske det blir lättare att inom de olika landstingen driva igenom förskrivningsrätt till ortopedingenjörerna. Med förskrivningsrätt ökar ansvaret och möjligheten att effektivisera förskrivningsprocessen genom ortopedingenjörers specialistkunskap inom ortopedtekniska hjälpmedel.

I

och med att ortopedingenjör är en legitimerad yrkesgrupp med socialstyrelsen som tillsynsmyndighet har ortopedingenjör rätt att förskriva ortopedtekniska hjälpmedel, men inte inom samtliga Sveriges landsting!

I dag är det främst ortopedingenjörer anställda av kommun och landsting som har förskrivningsrätt. Stockholms läns landsting är det landsting med privata entreprenörer som i och med legitimeringen gav ortopedingenjörer förskrivningsrätt efter medicinsk bedömning från specialistläkare.

I hjälpmedelsinstitutets skrift om förskrivningsprocessen krävs det att förskrivaren har god kunskap kring det som förskrivs samt att det finns ett förskrivaransvar att följa upp, och utvärdera funktion och nytta med det förskrivna hjälpmedlet. Efter en snabb genomläsning av HI:s tolkning av förskrivningsprocessen hävdar jag att den yrkesgrupp som är bäst rustade kompetensmässigt att ta det förskrivar- man även regelverket kring vad som landsansvar på ortopedtekniska hjälpmedel är just tinget ansåg var egenvård, främst då det gällde förskrivning av fotbäddar/inlägg. Redan förortopedingenjören. sta året från april till december kunde man se en besparing på ca. 7-8 miljoner kronor. Öka förtjänsten?

En mycket positiv effekt av ändringen av förEtt argument mot förskrivningsrätt är att or- skrivningsrätten var att för första gången gick topedingenjören skulle kunna förskriva hjälp- informationen kring ändringar i regelverket medel som patienten inte har behov av för att fram till förskrivarna utan dröjsmål, då man öka förtjänsten hos företaget ortopedingenjö- från landstingets håll endast behövde informeren är anställd hos. Detta är ett argument som ra de fyra ortopedtekniska företagen, i stället tydligen inte gäller andra privata vårdgivare för sina ordinerande läkare ute på sjukhus och med anställda läkare som ordinerar behand- privata vårdgivare, i dag ca.700 st.

Som annan vårdpersonal godtar ortopedinglingar som man själv utför?

När Stockholms läns landsting införde för- enjörer inte felaktiga eller bristfälliga förskrivskrivningsrätt för ortopedingenjörer ändrade ningar av ortopedtekniska hjälpmedel utan tar

kontakt med den ansvariga förskrivaren även om detta är ett omständligt förfaringssätt och tar mycket tid. Det är inte rimligt att läkare även ska kunna hålla sig väl underrättande om vad som gäller inom ortopedtekniken.

Vi hoppas att inom en snar framtid få se en effektiv förskrivningsprocess där varje yrkesgrupp bidrar med sina specialkunskaper.

Läkare bidrar med medicinsk bedömning, ortopedingenjör med ortopedtekniska bedömningar och åtgärder, sjukgymnaster och arbetsterapeuter med fysisk rehabilitering och arbetssättsträning.

BO ANDERSSON är ordförande i SOIF

24 Ortopediskt Magasin 1/2009

XAR

Xarelto (rivaroxaban) – den första perorala direkta faktor Xa-hämmaren ®

Nightingale

Äntligen en ny trombosprofylaxtablett Xarelto är effektivare än enoxaparin och minskar signifikant risken för venös tromboembolism (VTE) efter total knä- eller höftledsplastik.1,2 Xarelto har lika god säkerhetsprofil som enoxaparin avseende blödning.1,2 Xarelto – en tablett en gång om dagen ges postoperativt, i två veckor efter total knäledsplastik och i fem veckor efter total höftledsplastik.

www.thrombosisadviser.com

10-08-0693 SE

Referenser: 1) Eriksson BI, et al. N Engl J Med 2008;358:2765-75. 2) Lassen MR, et al. N Engl J Med 2008;358:2776-86.

Xarelto (rivaroxaban) är ett antikoagulantia ੯, Ff, (B01 AX06). Indikationer: Förebyggande av venös tromboembolism (VTE) hos vuxna patienter som genomgår kirurgisk elektiv höft- eller knäledsplastik.

Sortiment: 10 mg filmdragerade tabletter i kartong med 10, 30 och 100 tabletter. Kontraindikationer: Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne. Kliniskt signifikant aktiv blödning. Leversjukdom förknippad med koagulopati och kliniskt relevant blödningsrisk. Graviditet och amning. Varningar och försiktighet: Hos flera undergrupper av patienter föreligger en ökad blödningsrisk. Dessa patienter ska övervakas noga för tecken på blödningskomplikationer efter att behandlingen inletts. För fullständig information om varningar och försiktighet var god se www.fass.se. För ytterligare information och prisuppgift var god se www.fass.se. Datum för senaste översynen av produktresumén september 2008. Bayer AB. Box 606. 169 26 Solna. Tel. 08-580 223 00.

XAR67_Xarelto LansAnn_210x297+3_SvOrtopMagas_Se_090302.indd 1

Ortopediskt Magasin 1/2009 25

2009-03-02 15.43

Paul Mc Shane och en tårtbit på föde

lsedagen.

Från mörkret i Nord-Norge till värmen? i Skåne Efter en något krokig resa hamnade skotten Paul Mc Shane till sist i Malmö, där han nu är tillförordnad chef på Aktiv Ortopedteknik.

Turen gick via Leeds och Nord-Norge, och anledningen var förstås den stora kärleken. aul Mc Shane står det på namnbrickan, men annars finns inget som antyder den skotska bakgrunden.

Efter nio år i Sverige sitter svenskan perfekt, möjligen kan man ana inslag av skånskan. Paul eller snarare Palle som han kallas är ortopedingenjör och driftschef på

P

26 Ortopediskt Magasin 1/2009

Aktiv Ortopedteknik i Malmö. Till Sverige och Malmö kom han efter en krokig ”resa” som stavas KÄRLEK. Inte helt ovanligt i sådana här sammanhang.

- Min fru, Hanna, och jag träffades 1995 när hon var över som utbytesstudent och jobbade på ett sjukhus i Leeds i norra England. Det var

en lycklig slump att vi möttes. Hon letade efter någonstans att bo och jag och en kompis hyrde ett stort hus. Så hon fick bo hos oss och sen gick det som det gick, säger Palle och ler.

Nu de har två barn, Morris och Selma och bor i en villa i Dalby utanför Lund.

Idag fyller han 37 år och på bordet i lunch-

rummet står en tårta som han själv tagit med till fikat.

Det var hans mamma som jobbade på Strathclyde University som fick honom intresserad av yrket. Annars hade nog kunnat tänka sig en lärarbana. I början på 90-talet genomgick han den fyraåriga ortopedingenjörsutbildningen vid University of Strathclyde i Glasgow. Det var det enda som stod till buds på den tiden i hela Storbritannien. Vilket förklarar den skotska överrepresentation, som länge har rått i yrket.

- Det har också påverkat lönerna, man tjänade mindre i Skottland än i England, men det håller så sakta på att ändra sig nu när man också fått en motsvarande utbildning i Manchester. Det är som alltid en fråga om tillgång och efterfrågan, säger Palle.

Engelsk utbildning mer praktisk Fotvård á là Norge.

Han berättar att den brittiska ortopedingenjörsutbildningen är genomgående mer praktiskt inriktad än den svenska. Under de första tre åren varvas teori och praktik, medan det fjärde och sista året är ett praktikår med handledning. Då jobbar man halva tiden med skor och ortoser och de avslutande sex månaderna med protestillverkning.

- När man är färdigutbildad är man mogen att börja ”producera”. Att gå vidare och forska som man uppmuntras att göra i Sverige och Skandinavien är inte så vanligt i Storbritannien, säger Palle.

På tal om nivån och utvecklingen inom ortopedtekniken tycker han inte att det är någon större skillnad. Även om man från brittiskt håll gärna hävdar motsatsen. Men det finns andra skillnader. I England är läkarnas ord lag och den hierarkiska ordning som råder känns ovan för många skandinaver, säger Palle.

- Hanna till exempel trivdes inte så bra i Leeds och med det engelska systemet. Van som hon var från Sverige att agera självständigt.

- Det där med egna beslut var inte alltid så populärt!

Från engelsk hierarki...

Så det engelska äventyret slutade med att paret McShane och Knall packade sina väskor och reste norrut. Till Nordnorge - Tromsö med midnattssol från mitten av maj till slutet av juli. Som sedan gled över i skymning för att från mitten av november till slutet av januari slutligen kliva in i det stora mörkret, när solen aldrig orkar över horisonten.

- Det var en märklig upplevelse. Men oerhört vackert och spännande. Så helt olikt allt annat vi hade upplevt.

Midnattssolen över Tromsö.

-I jobbet kunde vi både få ta Hurtigruten och flyget för att komma till företagets olika filialer.

Hanna och Palle fick anställning vid NordNorges ortopediska verkstad på Tromsö Universitetssjukhus. Ett privat företag med cirka tjugo anställda och ett upptagningsområde, som omfattade hela Tromsö kommun och Finnmarken upp till finsk-ryska gränsen. Plus hela skärgården utanför. Här är fiske och jordbruk de stora näringarna utanför tätorterna Tromsö och Hammerfest. Jakt och turism är också viktigt och i fjällområdena finns en stor samebefolkning med renar.

- Förhållanden som i högsta grad satte sin prägel på vårt jobb. Många av våra patienter

Samer i Nord-Norge.

Ortopediskt Magasin 1/2009 27

Teambuilding på Svalbard.Till höger Paul i verkstaden.

Mycket snö blir det!

och hållbarhet rankades betydligt högre än design.

- Aldrig att någon tyckte att protesen skulle vara diskret. Nej, den skulle hålla och fungera i alla väder, ner till minus 20-30 grader. Skorna skulle vara rejäla med kraftiga sulor.

Paul berättar en liten historia hur det kunde vara: - En gång kom det in en patient, en same, med en trasig lårbensprotes, den var i två delar.

Den var knäckt tvärt av.

Vi tyckte det var jättekonstigt, eftersom den var nästan ny. Men efter ett tag så kröp det fram att han kört fast med snöskotern när han var ute och matade djuren. Och eftersom han inte hade haft något annat att ta till så hade han använt protesen som bräcka för att få upp skotern ur diket.

- I det här fallet blev påfrestningarna i mesta laget, men det visar att det krävs kraftiga ”don” i de här trakterna, skrattar Paul.

Tiden i Tromsö skulle han inte vilja vara utan. Det var väldigt utvecklande. Både yrkesmässigt och på det personliga planet. De stora avstånden gjorde att man ofta tvingades lösa ”problemen” på plats. Bor man långt ute i havsbanden eller i någon fjällby nånstans så är det inte så lätt att ta sig in till stan och sjukhuset.

- Återbesök och uppföljning måste av nödvändighet inskränkas till ett minimum. Grejorna måste fungera direkt. ...till norsk byråkrati

Fisk på tork - här blir det lutfisk!

hade råkat ut för arbetsskador, skoterolyckor och fiskeolyckor var vanliga.

De kärva livsvillkoren, klimatet inte minst, spelade stor roll.

Det var viktigt att grejorna höll. Funktion

28 Ortopediskt Magasin 1/2009

Även om Nordnorge är en fantastisk del av världen med härliga människor och sällsam natur som Palle varm kan rekommendera, så var det tungarbetat. Hela systemet med hjälpmedelshanteringen var byråkratiskt och krångligt, tycker han.

- Vi klagar ibland på det svenska systemet, men det är inget mot de norska förhållandena, där kommunerna betalar hjälpmedlen för sina invånare och ska godkänna det hela.

Palle på sin arbetsplats i verkstaden.

- Det var ofta trassel med kommunens tjänstemän om tolkningar av behovet av hjälpmedel. Remisser som kunde åka fram och tillbaka både en och två gånger ibland. I längden blev det ganska jobbigt.

Lägre lön men billigare att leva Efter fyra år i ishavsklimat och polarmörker kändes södern och Skåne lockande när det kom ett erbjudande om jobb i Helsingborg.

Det var inget svårt beslut, säger Paul. Innerst inne har vi hela tiden velat bo i Skåne och slå oss till ro ordentligt. Skaffa barn och hus och allt det där. Som vi har nu.

Jobbmässigt har det också blivit en förändring.

- Det är klart högre tempo i Sverige. Vi var ungefär lika många anställda i Tromsö som här i Malmö, cirka tjugofem personer. Men vi hade färre patienter. Här har vi genomsnitt fyrtio patienter om dagen, uppe i Tromsö, ungefär hälften.

Lönemässigt ligger Norge klart före Sverige, drygt en tredjedel mer tjänar man som ortopedingenjör. Men å andra sidan kostade också mer att leva. I synnerhet i Nordnorge var det extra dyrt.

- Lever man förståndigt, så kan man ganska snabbt få en bra sparad slant över, säger Paul.

Efter ungefär ett år i Helsingborg fick Palle jobb i Malmö och Hanna i Lund, det är också en skillnad mot tidigare.

- Det är också medvetet val, det blir så mycket ”jobbsnack” hemma annars. Det är också en policy vi har inom Aktiv Ortopedteknik.

BÖRJE OHLSSON är redaktör för Ortopediskt Magasin

Alpha® Liner Bekvämt skydd

Judith Flickinger

smart shoppare | vårdgivare | författare | karriärkvinna | socialt utåtriktad | amputerad

En Alpha Liner erbjuder mest komfort och skydd för personer som Judith som har en mängd tidskrav.

För många amputerade är Alpha Liner synonymt med komfort. Den mineraloljebaserade Alpha-gelen med E-vitamin ger utförlig stötdämpning för stumpen med större komfort och skydd från skav och nedbrytning. Alpha linern har slitsstarkt tyg på utsidan för att förlänga linerns livslängd och göra det enklare att ha proteser.

Olika modeller av Alpha liner: Alpha Original s Alpha Spirit s Alpha MAX s Alpha AK s Alpha UE s Alpha P-POD™ s Alpha DESIGN®

R EAL SOLUTIONS FOR R EAL PEOPLE

F Ö R M E R I N F O R M AT I O N R I N G O H I O W I L LO W W O O D + 4 6 ( 0 ) 1 8 3 4 9 2 9 1 W W W. O W W C O . S E Ortopediskt Magasin 1/2009 29

Polen:

Jasiek, 15, skidade till Nordpolen - på svensk protes

Jasiek med ledsagare på nordpolsisen.

Skandinaviska Ortopedtekniska Laboratoriet har funnits i Polen i tio år. Från start en mödosam uppbyggnad av verksamheten som nu börjar fungera, och ett av de roligaste uppdragen hittills var att förse 15-årige Jasiek med en benprotes, allt betalt av en välkänd polsk äventyrare och miljonär.

P

olen är med sina 40 miljoner invånare vår största granne i söder. Trots att Sveriges regenter genom århundraden har krigat och ockuperat Polen ända fram till mitten av 1700 talet råder det en mycket vänlig inställning till oss. Dessutom börjar turister från Sverige upptäcka Polen som ett billigt och trevligt land med mycket kultur och välbevarade städer.

Tiden då vodkapriset och billig rysk champagne lockade turister är helt förbi. I dag fylls universiteten av utländska studenter, varav många åker hit för att studera medicin. Städer som Krakow, Wroclaw, Warszawa och Gdansk är väl värda ett besök.

För tio år sedan startade Skandinaviska Ortopedtekniska Laboratoriet (SOL) ortopedteknisk service i Polen med personal från Sverige.

Det visade sig bli en rejäl utmaning.

30 Ortopediskt Magasin 1/2009

Sjukhus som inte renoverats sedan de byggdes är en vanlig syn i Polen.

Polen var då inte med i EU, hade stora problem med korruption, och sjukhus som inte fått pengar till renovering sedan de en gång byggdes. Det fanns ingen utbildning för ortopedingenjörer eller tekniker, något som ännu

i dag inte finns, även om det nu diskuteras att starta en sådan enligt ISPO:s koncept. Läkarens lön var för låg för att försörja sig på och byggde på att man hade privat verksamhet vid sidan om eller att man på annat sätt lyckades dryga ut sin lön. I dag ligger lönerna fortfarande lågt, motsvarande 7-10.000 kronor i månaden.

Det statliga betalsystemet för en protes motsvarade inte ens halva komponentkostnaden.

Trots dessa utmaningar lyckades projektet mycket väl och situationen för amputerade och andra som behöver ortopedtekniska hjälpmedel är i dag betydligt bättre.

Att bli rörelsehindrad i Polen innebär stora förändringar. I ett land som genomgått en fantastisk utveckling vad gäller industri, infrastruktur och demokrati saknas fortfarande ett socialt skyddsnät för dem som behöver det mest. Efter en olycka förlorar man efter en kort

I nya, fina och ljusa lokaler arbetar de polska ortopedteknikerna numera.

tid sin inkomst och sociala status.

Chansen att hitta ett nytt jobb är liten och den framtida försörjningen blir beroende av den familj man har. Får man dessutom ingen fungerande protes efter en amputation blir situationen ännu värre.

50 nya ingenjörer och tekniker SOL har under sina tio år lärt upp cirka 50 personer till ortopedingenjörer och tekniker. För att få arbeta som ortopedingenjör med direkt patientkontakt krävs att man har en sjukvårdsutbildning först.

Vi valde att rekrytera sjukgymnaster, en del med master degree, och ge dem en tvåårig internutbildning. Några av dem har slutat och börjat hos andra, men de flesta har stannat kvar. De arbetar på någon av de fyra etablerade ortopedtekniska avdelningarna: Warszawa, Lodz, Repty och Korfantow.

I dag finns det ca 60 ortopedtekniska avdelningar, inklusive de statliga. SOL är den största privata enheten i Polen som har avtal med staten, NFZ. De statliga avdelningarna lever under ganska svåra förhållande med relativt dåliga lokaler och personal, som gärna slutar och startar eget eller börjar hos någon i privat regi istället.

En stor risk i framtiden vid uppbyggandet av ortopedteknisk service är att det blir många små

avdelningar runt om i landet som inte kan erbjuda en bred kompetens utan är ute efter snabba pengar. Detta uppmuntras av företag som säljer komponenter, och av en centraliserad produktion, som då kommer att kontrollera marknaden. Patienten får i ett sådant system svårt att hitta kunnig personal, och komponentvalet styrs av de avtal som den enskilde ortopedingenjören har, inte av patientens behov.

Receptionen hos SOL i Polen.

Betalningssystemen har blivit flera och mer tillgängliga. De som

förolyckas i trafiken eller på sin arbetsplats (och det är många) är

Mest pengar från EU Men det har generellt blivit betydligt bättre service under de senaste tio åren och mer uppmärksamhet riktas mot rörelsehindrades situation.

Många sjukhus har fått stora pengar till upprustning från EU. Polen är idag den största bidragstagaren från EU. Teamarbetet runt patienten har blivit bättre, inte minst vad gäller diabetesfoten, där team från Helsingborgs sjukhus varit i Polen och polska team varit i Sverige.

Andelen transfemorala amputationer i förhållande till transtibiala sjunker, men är fortfarande på en hög nivå - cirka 50/50.

Attityden till rörelsehindrade har blivit bättre, bland annat p.g.a. uppmärksamheten runt Paralympics, och flera större fonder har gjort reklam för att få in pengar.

Patientföreningar som arbetar aktivt mot myndigheter har börjat få gehör för sina synpunkter.

Ortopediskt Magasin 1/2009 31

Ett exempel på vad ortopedtekniken numera kan göra.

Nedan: verkstadslokaler.

ofta täckta av försäkringar, som täcker kostnaderna för proteser och ortoser. Medellönen har ökat så att många kan betala en liten del med privata medel. Insamlingar och olika fonder för rörelsehindrade är fler och har mer pengar.

En av dessa är Marek Kaminski-fonden.

En galen upptäcksresande Marek Kaminski är en professionell upptäcktsresande som gjort de mest galna saker som man kan tänka sig av en upptäcktsresande.

32 Ortopediskt Magasin 1/2009

Av en händelse träffade han Jasiek, 15 år, som blivit transradialt och transtibialt amputerad efter att kommit i kontakt med en högspänningsledning. Jasiek var kraftigt deprimerad och hade förlorat sitt hopp om att leva som en vanlig 15 åring. Hans benprotes var undermålig och han kunde bara gå korta sträckor med den. SOL fick en förfrågan från Kaminski fonden om vi ville sponsra Jasiek i ett projekt att nå Nordpolen på skidor. Jag fick förmånen att protesförsörja honom och lära honom att springa med protesen. Först då trodde nog Ja-

siek själv på att det var möjligt att åka skidor, något han aldrig gjort förut.

Jasiek nådde Nordpolen och eftersom det gått förhållandevis bra bestämde de sig för att försöka skida även till Sydpolen samma år.

Detta lyckades! 23.30 på nyårsaftonen ringde han till oss och berättade den glada nyheten.

Vid ett sådant tillfälle är det extra roligt att vara ortopedingenjör. Protesen var det han hade haft minst besvär med.

Mareks och Jasieks prestationer har skapat stora rubriker i polska media och hjälpt många andra amputerade både ekonomiskt med proteser och med att skapa självförtroende.

Polen är ett väldigt spännande land med trevliga människor. Det går oerhört fort framåt nu även inom sjuk- och hälsovård. Rehabilitering har traditionellt varit ett starkt område inom polsk sjukvård och man får nu bara hoppas att utflyttningen av kvalificerad arbetskraft inte dränerar landet på kompetent personal.

BENGT SÖDERBERG är legitimerad ortopedingenjör vid SOL i Lund och Helsingborg

ToggleLocTM Femoral Fixation Device One implant for varying tunnel lengths

Sports Medicine ad modum Biomet ZipLoopTM teknologi med produkterna TogglelocTM Femoral Fixation Device och MaxFireTM Meniscal Repair System är några av Biomets produkter inom vårt sortiment för Sports Medicine. Precis som av Biomets övriga sortiment kan du förvänta dig hög kvalitet och innovation levererat med hög servicenivå och kundomsorg. Är du intresserad av att veta mer? – Kontakta oss för mer information.

MaxFireTM Meniscal Repair Device All-inside, all-suture system

Orthopaedics • Biologics • Trauma • Spine • Sports Medicine • Microfixation • Osteobiologics

www.biomet.se • Tel: 0416 258 50 © 2009 Biomet Orthopaedics. ToggleLocTM, ZipLoopTM och MaxFireTM är varumärken som tillhör Biomet Sports Medicine, Inc.

Ortopediskt Magasin 1/2009 33

AAOS enda vinnaren i

Las Vegas

Världens största möte för ortopeder, American Academy Of Surgeons (AAOS), avhölls den här gången i Las Vegas. Men den som trodde att ortopederna skulle sätta färg på staden bedrog sig. Deras närvaro dränktes av 10 000-tals motorfans, som kom dit samtidigt för att se en stor tävling.

Trots detta blev mötet intressant och givande för alla som var där. Största svårigheten var som vanligt att välja rätt i det stora utbudet.

34 Ortopediskt Magasin 1/2009

För medlem är mötet gratis, men om man anländer utan registrering kan det bli dyrt.

”

It’s a sweet gig to be an orthopedic surgeon!”in Las Vegas. Exakt hur många svenskar som fanns bland de 30 000 delegater som besökte Academymötet i Las Vegas är okänt, men siffran var sannolikt mellan 50 och 100.

Förhoppningsvis kom alla hem välbehållna, trots att mötet hölls i Sin City, ett namn som Las Vegas förtjänat genom sin toleranta inställning till sex- och spelindustrin.

Med sjungande gondoljär till föreläsningen Konferensen hölls i möteslokaler inrymda i hotellet the Venetian, och tack vare de enorma ytorna som fanns att tillgå var det mycket lätt att hitta mellan de olika föreläsningssalarna.

Promenaden mellan de mest avlägsna hörnen av konferenslokalerna tog inte mer än 5 minuter.

Det var också möjligt att färdas med gondol, åtminstone när man skulle besöka shoppingcentrumet som innehöll både kanaler och

sjungande gondoljärer och inrymdes i själva hotellet.

AAOS årsmöte är världens största möte för ortopeder, både vad gäller antalet delegater, ytan på tekniska utställningen och antalet parallella sessioner. Detta gör förstås att mötet lätt blir svåröverskådligt och det gäller att hålla tungan rätt i mun när man arbetar fram sitt mötesschema.

Sök medlemskap i god tid!

på t.ex. OKO (ortopeadic knowledge on line) där man kan hitta instruktionsfilmer, översiktsartiklar, patientinformation och annat matnyttigt. Dessutom, vilket är charmigt, får man en liten färgglad frans på sin namnskylt.

Las Vegas är spanska för ängen och beskriver en slätt omgiven av berg i Mojaveöknen. Staden grundades som järnvägsknut så sent som 1905, men är den stad i USA som hade den snabbaste tillväxten under 1900 talet och nu bor cirka

Som medlem i AAOS är mötet gratis, men om man anländer utan registrering kan mötet bli dyrt.

800 USD för en registrering på plats av en icke-medlem. Man kan som svensk ortoped och medlem i SOF bli internationell medlem i AAOS. Det gäller dock att ansöka i tid så att medlemskapet hinner gå igenom innan registreringen.

En annan fördel med medlemskapet är att man får tillgång till AAOS utbildningsmaterial The Venetian, kongresshotellet med gondoler, 4 000 rum och ett casino på en dryg hektar.

Ortopediskt Magasin 1/2009 35

två miljoner människor i området.

Spel legaliserades på 30-talet och genom maffiabossarnas, t.ex.

Benjamin ”Bugsy” Siegel, idoga arbete växte sig denna industri stark och fram till alldeles nyligen var Las Vegas spelindustrins huvudstad. Numer omsätts ännu mer pengar i Macau, Kina!

Pissoarens filtersystem som en protescup Under veckan som AAOS besökte staden rådde högsäsong, eftersom även ett av NASCAR-cirkusens lopp kördes i staden. Det stora turistflödet gjorde att man inte alls fick känslan av att ortopederna invaderat. Till skillnad från t. ex. mötet i San Francisco förra året syntes inte AAOS-symbolen på särskilt många ställen.

Visst kände man kollegornas närvaro, t.ex. utbröt en spontan internationell diskussion om för och nackdelar med trabecular metal” inne på en av nattklubbarnas herrtoalett. Jag hade till

min svenska kollega råkat nämna att pissoarens filtersystem liknade just en protescup i det materialet.

Mötet har ett stort utbud som kan indelas i vetenskapliga symposier, vetenskapliga presentationer, vetenskapliga posters och instruktionskurser.

De senare kräver att en biljett inhandlas och kan antingen innehålla praktiska övningar eller vara av typen state-of-the-art-föreläsningar. Personligen tycker jag inte att de vetenskapliga symposierna och instruktionskurserna skiljer sig särskilt mycket åt, utan båda formerna innebär att en auktoritet på ett aktuellt område sammanfattar vetenskapligt stöd och redogör för personliga behandlingsval.

Intressant om fottrauma Jag deltog i instruktionskurser inom hela övre extremitetens traumatologi, från hand till scapula, och även i en kurs i fottrauma där Sean Nork från Seattle och Roy Sanders från Florida gav sin

Kris på akuten - de flesta vill öppna eget så fort som möjligt för att tjäna stora och snabba pengar

syn på när och hur man ska operera talus och calcaneus frakturer.

Diskussionerna om indikationer, hur bråttom det är att reponera frakturluxationer och med vilken teknik vi bäst internfixerar var mycket belysande.

Ett annat symposium som fångade allmänintresset handlade om det stora problemet att få tillräckligt med ortopeder att gå bakjour på akutmottagningarna i USA. Det var spännande att följa debatten om the emergency room crisis, som hettade till ordentligt då vissa privatpraktiserande ortopeder kände sig anklagade. Grunden till krisen verkar utgå ifrån att en färdig ortopedspecialist i USA snabbt vill öppna sin egen låda och inte har något intresse av att ta hand om basalt ortopediskt trauma eftersom inget ekonomiskt incitament finns. Det blir ett fåtal som får dra ett tungt lass (81% av alla ortopeder är privatanställda).

Politiska sanktioner om hörnet?

AAOS arbetar för att få sina medlemmar att inse att om inte kollektivet löser problemet så kommer snart politikerna att införa sanktioner som tvingar ortopederna till akutmottagningarna. Man är även orolig för att andra specialiteter kan börja göra anspråk på delar av ortopediska traumatologin. Det verkar också som att man även i USA insett att arbete och familjeliv måste balanseras samtidigt som det är svårt att få allmänhetens acceptans för att doktorerna behöver mer betalt för att sköta sin samhällsplikt. Som Jeffrey Anglen, Indiana sade: ” It’s a pretty sweet gig to be an orthopeadic surgeon”.

Mycket om benersättning

Nöjda mötesdelegater: Thomas Marneus, Mora och Anna-Lena Raninen, Uppsala.

36 Ortopediskt Magasin 1/2009

“Ortho biologics” tilldrar sig ett allt större intresse. Det handlar om syntetiska benersättningsprodukter och användandet av tillväxtfaktorer för att stimulera läkning och benregeneration i kliniska situationer. Både symposier, podiepresentationer och postrar tillägnades detta område.

Sven Stener, Vänersborg, har just redovisat 8-års resultat efter korsbandsplastiker.

Bl. a. hölls en paneldebatt kring frågan om BMP-behandling kan anses vara standar-of-care och i så fall i vilka situationer. Panelen var ganska enig om att BMP-behandling är effektiv och är här för att stanna även om det inte är något undermedel. Det poängterades att utan en god ortopedisk operation som skapar stabilitet och fräscha sårytor kommer tillväxtfaktorerna inte att fungera. Fördelarna med att leverera benstimulerande ämnen från läkemedelindustrin jämfört med autolog transplantation kommer dessutom med en häftig prislapp; cirka 40 000 kronor per behandling.

Fler studier efterlyses Panelen efterlyste fler randomiserade studier på området, samtidigt som de påpekade att studier som dimensioneras för att svara på dessa frågor kostar upp mot 50 000 000 USD, om de alls är möjliga att göra, och det blir svårt att kliniskt studera särskilt många

Sällan har höftens utåtrotatorer och deras relation till ischiasnerven varit så tydlig.

av de potentiella preparat som nu testas och fungerar i djurförsök.

Efter en givande mötesdag kan man i Las Vegas välja bland ett smörgåsbord av fina restauranger, pråliga shower och skräniga nattklubbar. Ett besök på en Cirque du Soleil föreställning, det fanns sex olika, kan rekommenderas.

Dessa cirkusföreställningar som helt saknar clowner, elefanter och sågspån, men är rika på akrobatik

och suggestiv musik, ses i snitt av 9000 personer varje kväll i Las Vegas.

Silikonutställning Bland det mest spännande som jag såg var dock utställningen ”Bodies-the exibition”, som är en anatomisk utställning av silikoniserade kadaver som dissekerats för att visa människans anatomi och fysiologi.

Det var mycket snyggt gjort och sällan har höftens utåtrotatorer och deras relation till ischiasnerven åskådliggjorts så tydligt. Efter en kväll på stan kan man sedan alltid besöka hotellets casino, sätta sig vid en bandit eller ett pokerbord och hoppas på storvinsten.

Efter en vecka i Vegas slutade mitt spelkonto på -31 dollar, vilket mer än väl kompenserades av positiv balans på erfarenhetskontot.

KENNETH JONSSON är docent på Akademiska sjukhusaet i Uppsala

Ortopediskt Magasin 1/2009 37

SK-kurser

SK-kurser och SK-liknande kurser ng av läkare i Sverige) kli ec utv ll ne sio fes pro för et tut sti (In LS IIPU kursverksamhet n na an h oc ten he sam erk rsv -ku SK för aansvarar eter, patientini i tierad av fakulteter, landsting, myndigh organisationer, läkemedelsindustri etc.

Anbud mmande w.ipuls.se. att arrangera ko t på IPULS ww ek dir rs gö r se SK-kur

h bör SK-kurs kan oc e antages såsom int . m rs so ku er e” rs nd * Ku ”SK-likna arrangeras som såsom tidigare a en SK-liknande du avser arranger ida om g mi l til l på SOF:s hems mä * An nseras i god tid no an n ka n de ! t kurs så at pediskt Magasin di.se, och i Orto via www.ortope a specialiteter -kurser i samtlig SK d me ta lis t * En komplet w.ipuls.se.

ULS hemsida: ww publiceras på IP lankett som fås kild ansökningsb rs sä på ks sö a * SK-kursern ipuls.se. via IPULS www. l är 1 okt och til urser till våren -k .

SK en r ar fö giv ag rs sd ku ks direkt hos Sista anmälning knande kurser sö -li SK j. ma 1 en höst hemsida eller nser på SOF:s kurser: Se anno * Fortbildnings gasin. i Ortopediskt Ma

SK-kurs nr: 1:13: Frakturkirurgi Datum: 2 - 4 november 2009 Ort: Akademiska Sjukhuset, Uppsala Kursledning: Tf överläkare Tomas Borg, ortopedkliniken, Akademiska Sjukhuset Kontakt: Sonia Johansson, Ort.klin. Akademiska Sjukhuset E-post: sonia.johansson@akademiska.se Antal deltagare: 24 SK-kurs nr: 1:10: Artros och endoproteskirurgi Datum: 9 - 12 november 2009 Ort: Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg/ Mölndal Kursledning: Prof. Johan Kärrholm, Ortopedi, SU Gbg/Mölndal Kontakt: Karin Davidsson, Ortopedi, SU Gbg/Mölndal E-post: Karin.h.davidsson@vgregion.se Antal deltagare: 25

2009 IPULS-granskade kurser 2009 SK-kurser För mer information se: www.ipuls.se SK-kurs nr: 1:11: Barnortopedi Datum: 20 - 24 april 2009 Ort: Universitetssjukhuset MAS, Malmö Kursledning: Doc, öl Henrik Düppe och öl, med dr Carl-Johan Tiderius, Barnort. enheten, ort.klin., UMAS Kontakt: Docent, öl Henrik Düppe, Ort.klin, UMAS E-post: henrik.duppe@med.lu.se Antal deltagare: 25 SK-kurs nr: 1:12: Barnortopedi inklusive traumatologi Datum: 5-8 oktober 2009 Ort: Göteborg, Sahlgrenska Universitetssjukhuset/ Östra Kursledning: Doc, öl Ragnar Jerre, Ortopeden, Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra Kontakt: Maile Gröndahl, Ortopeden, Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra.

E-post: maile.grondahl@vgregion.se Antal deltagare: 25

38 Ortopediskt Magasin 1/2009

För mer information se: www.ipuls.se SK-kurs nr: 1:16: Nervkompression och nervskador inom hand och arm Datum: 12 - 16 oktober 2009 Ort: Malmö, Handkirurgiska kliniken Kursledning: Lars Dahlin, Handkirurgiska kliniken, UMAS Kontakt: Prof Lars Dahlin, Handkirurgiska kliniken, UMAS E-post: lars.dahlin@med.lu.se Antal deltagare: 15 SK-kurs nr: 1:15: Ryggsjukdomar, Biomekanik, kirurgisk och icke-kirurgisk behandling, patologi Datum: 19– 23 oktober 2009 Ort: Ortopediska kliniken, Universitetssjukhuset MAS, Malmö Kursledning: Professor Magnus Karlsson, Ortopediska kliniken UMAS, Malmö Kontakt: Jenni Bolander, Ortopediska inst., Ort.kliniken, UMAS E-post: jenni.bolander@skane.se Antal deltagare: 30

Kurs: Grundläggande proteskirurgi höft och knä; teori och praktik Cementerade och ocementerade proteser; indikationer och teknik Datum: 16-18 september Ort: Skåvsjöholm Kursgård Kursledning: Docent Per Wretenberg, Ortopedkliniken, Karolinska Universittessjukhuset, Solna Kontakt: Anna Randow E-post: anna.randow@stryker.com Antal deltagare: 16 Sista anmälningsdag: 090531 För mer information se utbildningskatalogen på www.ipuls.se Kurs: Fotkirurgi Datum: 5 – 7 oktober 2009 Ort: Länssjukhuset Kalmar Kursledning: Öl Maria Cöster Kontakt: Barbro Jenssen-Nilssen E-post: barbroj@ltkalmar.se Sista anmälningsdag: 31 maj 2009

SK-kurser Kurs nr 20090044: Skuldrans och armbågens sjukdomar och skador Datum: 16 – 20 november 2009 Ort: Universitetssjukhuset, Malmö Kursledning: Öl, med dr Anders Nordqvist, Axelsektionen, Ort.kliniken, UMAS Kontakt: Forsknings- o Utb.adm Carin Holmberg E-post: carin.holmberg@med.lu.se Sista anmälningsdag: 1 september 2009

2009 SK-liknande och Övriga Kurser Kurs: NOF Instructional Course/Master Class Foot & Ankle Datum: 10 - 11 september 2009 Ort: Reykjavik, Iceland Kursledning: Prof. Dr. C Nick van Dijk Kontakt: Prof. Jón Karlsson, SU Mölndal E-post: c.n.vandijk@amc.uva.nl, jon.karlsson@ vgregion.se Sista anmälningsdag: 15 februari 2009 Kurs: The Third International Seminar on Fractures in Children Datum: 16 – 18 september 2009 Ort: Särö, söder om Göteborg Kursledning: Doc Göran Persson, Barnkir.kliniken, Drottning Silvias Barn- o Ungdomssjukhus, Gbg Kontakt: Göran Hansson E-post: goran.hansson@mbox312.swipnet.se Kurs: Rörelseorganens tumörer samt amputationsteknik och protesförsörjning Kurs: Rörelseorganens tumörer samt amputationsteknik och protesförsörjning Datum: 5 – 8 oktober 2009 Ort: Karolinska Sjukhuset, Solna Kursledning: Doc Otte Brosjö, Ortopedkliniken KU, Solna Kontakt: Otte Brosjö E-post: otte.brosjo@karolinska.se Sista anmälningsdag: 5 juni 2009 Kurs: Forskarutbildning Rörelseorganen - Klinisk utvärdering av funktion och behandling Datum: 12 - 16 oktober Ort: Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Kursledning: Professor Lars Weidenhielm, Docent Per Wretenberg Ortopedkliniken, Karolinska Universitessjukhuset, Solna Kontakt: Lars Weidenhiem E-post: lars.weidenhielm@karolinska.se Anmälan: lars.weidenhilem@karolinska.se eller via www.ki.se Antal deltagare 12 Sista anmälningsdag: 090620 Godkänd forskarutbildningskurs vid KI, 1.5p För införande under den här rubriken kontakta sofkansli@ortopedi.se

Sectra preoperativ planering Intresset för digital preoperativ planering inför proteskirurgi ökar stadigt och därmed utbildningsbehovet på ortopedklinikerna. Sectra erbjuder därför utbildning inom detta område med syfte att fördjupa ortopedernas teoretiska kunskaper och praktiska färdigheter.

Kurstillfällen: 28/4, 26/5, 10/11 och 8/12 Plats: Linköping Kurslängd: 1 dag Kostnad: 4500 kr Anmälan: imtec-training@sectra.se Vid frågor kontakta kursansvarig Anette Salomonsson på 013 –23 56 03 Eller an-sal@sectra.se

Ortopediveckan 2009 Jönköping 24 - 28 augusti Välkomna!

EPIPHYSEN SOFHÖRNAN

ST-utbildning fick nystart i Stockholm 2001 genomfördes en SPUR-inspektion på Huddinge Universitetsjukhus. Den visade på stora brister i ST-läkarnas utbildningsstruktur och oro över hur målbeskrivningen skulle uppfyllas p.g.a. alltför skarp sektionering. är Margareta Hedström blev övergripande studierektor år 2005 hade hon ett mycket svårt uppdrag. Att samordna ST-utbildningen av två kliniker som skilde sig väldigt mycket i just utbildningen, och att förbättra Huddinges dåliga SPUR-betyg.

Hur lyckades du samordna ST utbildningen?

-Det var svårt i början. På Solna tyckte man det var bra som man hade det och var tveksam inför en övergripande utbildning där man jobbar på bägge ställen. På Huddinge, med sämre utbildningsförutsättningar innan sammanslagningen, var man mer positiv inställd.

Hur läggs ST utbildningen upp numera?

-Alla ST-läkare har ett ST-kontrakt. Alla har en handledare, varav de flesta har gått handledarutbildning. Sedan har varje ST-läkare en ST-plan som är fast utom i undantagsfall.

Placering på de olika sektionerna sker efter STläkarens behov, inte efter sektionernas.

Arbetar man på båda sjukhusen?

-Integrationen efter sammanslagningen är nog bäst bland ST-läkarna därför att man gör sin utbildning där kompetensen finns. T. ex. sker rygg- och artroskopiplaceringen i Huddinge, tumör- och multitraumautbildningen i Solna.

Hur fungerar den praktiska utbildningen?

-Det viktigaste är parallelliteten. Vi har fått en bra rutin under OP-dagarna där en ST-läkare i stort sett alltid opererar tillsammans med en äldre kollega. På protessektionen har vi som mål att ST-läkaren alltid opererar dagens tredje protes efter att ha assisterat de två första.

-Sedan har ju alla stora kliniker samma problem med för lite operationstid för varje läkare. Då behövs en noggrann planering så att ST-läkarna får en bred operativ utbildning.

På traumasektionen har vi nyligen infört att vi dagvis bestämmer de olika uppgifterna och har en plan över vad ST-läkaren behöver lära sig på OP. På så sätt kan vi anpassa ST-läkarens position efter de utbildningsbehov som finns.

Hur ser den teoretiska utbildningen ut?

-Vi har intern utbildning två heldagar per ter-

N

40 Ortopediskt Magasin 1/2009

min med föreläsare inom kliniken. De dagarna organiserar jag, och de är schemalagda för STläkarna. Ingen måste söka tjänstledighet för detta. Sedan har vi två halvdagar per termin för hela Stockholms ST. Stockholms studierektorer träffas regelbundet, gör program och delar upp organisationen av de olika dagarna.

Hur bedömer du stämningen bland ST-läkarna angående utbildningen?

-De är ganska nöjda numera, men akutverksamheten tar för stor del av ST-utbildningstiden på Huddinge, där det ej finns akutläkare.

Hur har SPUR-inspektionerna hjälpt dig?

-De har varit till mycket stor hjälp i förändringsarbetet. Inför en SPUR-inspektion motiveras kollegor och ledning att se över sitt bidrag till bra utbildningsmiljö. Det ska granskas!

Studierektorn kan använda mallen för poängsättning av utbildningskvalitén vid inspektionen i förändringsarbetet.

-Dessutom är den feed-back och de konstruktiva förslag som vi fick av inspektörerna mycket viktig för kliniken framöver.

Andra faktorer som påverkar arbetet?

-På Karolinska sjukhuset ska vissa krav vara uppfyllda för att utbetalning av FoU-medel ska ske för ST-läkarnas utbildning. Exempelvis kräver man för full ersättning att alla ST-läkare har handledare, att det finns avsatt tid för studierektorsarbetet och för handledarsamtal.

Detta påverkar också klinikens satsningar och har varit viktigt i utvecklingsarbetet.

Vilka ”take home messages” kan du ge oss?

1. Alla måste ha ett ST-kontrakt, regelbunden handledning och en strukturerad ST-plan.

2. ST-läkarna måste rotera genom alla sektioner och hålla fast vid planen. 3. Parallelliteten är det viktigaste för en god praktisk utbildning, handledar- och lärlingstänkande. 4.

Nätverk för studierektorer behövs för samlade insatser. 5. Verksamhetschef som är engagerad i utbildningsfrågor.

ILKA NUSSBAUM är ST-läkare i Lund

ANNE GARLAND är ST-läkare i Visby

Margareta Heds

tröm.

Nöjd ST-läkare Ola Hallert är ST-läkare på Huddinge sjukhus: -Vi är ett bra gäng och jag får se mycket.

Har du bra handledning?

-Den är strukturerad men så klart personberoende. Vår studierektor samlar in protokoll. Det sätter lite press.

Hur funkar det med jourer?

-Man går primärjour på akuten. Periodvis rätt mycket.

Men inget utarbetat mellanjoursystem tyvärr.

Tyvärr säger du?

-Ja. Det finns liksom inget mellansteg mellan att harva på akuten och att sedan vara färdig specialist. Det vore bra med ett mellanjoursystem som gjorde att man successivt fick ta större ansvar på kliniken.

Hur funkar det på operation?

-Det är för lite tid på op. Men det tycker ju alla överallt. Jag skulle nog gärna se att vi ST-läkare fick vara försteoperatörer lite mer. Det kan vara svårt att komma till och få rutin på standardingrepp.

Varför då?

-Dels för att det är så strikt sektionerat. Man gör sina frakturer ett halvår och hoppas man kommer ihåg hur man gjorde när man väl är färdig specialist. Och det är många högspecialiserade ingrepp. Så är det på en universitetsklinik på gott och ont.

Får ni randa er något?

-Narkos och barnortopedi förstås. Och hand, fast nu har vi handkirurger hos oss också. Jag skulle tycka det vore bra med ytterligare randning för att få mer standardingrepp men jag vet inte hur ledningen skulle ställa sig till det.

Skulle man kunna få större volym på standardingrepp på Huddinge om utbildningen planerades bättre?

-Jo, kanske.

Hur är det med den teoretiska utbildningen då?

-Det är bra. Vi har gemensamma utbildningsdagar med KS Solna och även med de andra Stockholmssjukhusen.

Det diskuteras ST och utbildningsfrågor. Vi brukar få ledigt för kurser vi vill gå.

Om du inte jobbade på Huddinge- var skulle du vilja jobba då?

-Ja, det skulle väl vara i Visby då. (Ha,ha)

Varför det?

-Jag tror man tränar upp sin självständighet snabbare på en liten klinik. Och mellanjoursystemet med egen rondning och mycket operationer av alla möjliga slag tror jag skulle vara bra.

SOFHÖRNAN ÖR

r a m m le d e m s g ta e r ö F a r Vå Anatomica AB Stora Åvägen 25 436 34 ASKIM Kontakt: Dan Stocks dan.stocks@anatomica.se www.anatomica.se

Heraeus Medical Nordic AB Box 437 191 24 SOLLENTUNA Kontakt: Sven Caspersen sven.caspersen@heraeus.com www.heraeus-medical.com

Scandinavian Customized Prosthesis AS MTFS, Olav Kyrres gt 3 N-7489 TRONDHEIM Kontakt: Gunnar Gjeldnes gunnar.gjeldnes@scp.no www.scp.no

Arthrex Sverige AB Turbinvägen 9 131 60 NACKA Kontakt: Jan Häggström jan.haggstrom@arthrex.se www.arthrex.se

KARL STORZ ENDOSKOP SVERIGE AB Box 218 127 24 SKÄRHOLMEN Kontakt: Pär Magnusson par.magnusson@karlstorz.se www.karlstorz.com

Sectra Imtec AB Teknikringen 20 583 30 LINKÖPING Kontakt: Ulrika Vach Ulrika.vach@sectra.se www.sectra.com

Artimplant AB Hulda Mellgrens gata 5 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA Kontakt: Roland Fredéus roland.fredeus@artimplant.com www.artimplant.se

Link Sweden AB Box 180 184 22 ÅKERSBERGA Kontakt: Kjell Thor kjell.thor@linksweden.se www.linksweden.se

Smith & Nephew AB Box 143 431 22 MÖLNDAL Kontakt: Joachim Andersson joachim.andersson@smith-nephew.com www.smith-nephew.com

AstraZeneca Sverige AB Byggnad 413 C 151 85 SÖDERTÄLJE Kontakt: Pernilla Svahn pernilla.svahn@astrazeneca.com www.astrazeneca.se

Medical Vision AB Hästholmsvägen 32 131 30 NACKA Kontakt: Ewa Aspman info@medicalvision.org www.medicalvision.org

Stryker AB Box 50425 202 14 MALMÖ Kontakt: Jonas Båghammar jonas.baghammar@stryker.com www.stryker.com

Biomet Orthopaedics AB Forskaregatan 1 275 37 SJÖBO Kontakt:Anders Hahn anders.hahn@biometeurope.com www.biomet.se

Nordic Medical Supply Datavägen 10D 436 32 ASKIM Kontakt: Maria Hillinge mhi@nordicmedicalsupply.com www.nordicmedicalsupply.com

Synthes AB Korta Gatan 9 171 54 SOLNA Kontakt: Maria Sahlström sahlstrom.maria@synthes.com www.synthes.com

Boehringer Ingelheim AB Box 47608 117 94 STOCKHOLM Kontakt: Jessica Fasth jessica.fasth@boehringer-ingelheim.com www.boehringer-ingelheim.se

ORTOTECH Kokbjerg 9 DK-6000 KOLDING Kontakt: Jacob Risgaard Mortensen jrm@ortotech.com www.ortotech.com

TOUL Meditech AB Ånghammargatan 4 721 33 VÄSTERÅS Kontakt: Tomas Hansson info@toulmeditech.com www.toulmeditech.com

De Puy a Johnson & Johnson company 191 84 SOLLENTUNA Kontakt: Mikael Tunedal mtunedal@jnjse.jnj.com www.depuy.com

Pfizer AB Vetenskapsvägen 10 191 90 SOLLENTUNA Kontakt: Görel Skogsmo gorel.skogsmo@pfizer.com www.pfizer.com

Zimmer Sweden AB Gamlestadsvägen 2-4, Byggnad 22 415 02 GÖTEBORG Kontakt: Jan Hultberg jan.hultberg@zimmer.com www.zimmer.com

Erimed International KB Box 5028 141 05 HUDDINGE Kontakt: Robert Jansheden robert.jansheden@erimed.se www.erimed.se

RSA Biomedical AB Box 7972 907 19 UMEÅ Kontakt: Per Grundström per.grundstrom@rsabiomedical.se www.rsabiomedical.se

Össur Nordic AB Box 67 751 09 UPPSALA Kontakt: Magnus Lilja mlilja@ossur.com www.ossur.com

Nya medlemmar i SOF Anna Hjort Berggrén, Falu Lasarett, Falun, Pierre Campenfeldt, Mora Lasarett, Thehmed Dhahad, SÄS sjukhus, Borås, Mats Falk, Norrtälje Sjukhus, Norrtälje, Helena Gladh, Blekingesjukhuset, Karlskrona, Jens Christian Larsen, Länssjukhuset Ryhov, Jönköping, Olof Leonardsson, UMAS, Malmö, Viktor Lindgren, Karolinska Universitetssjukhuset Solna, Stockholm, Sarantos Nikou, SÄS sjukhus, Borås, Goran Puretic, Mölndals sjukhus, Mölndal, Anna Tötterman, Akademiska sjukhuset, Uppsala, Marianne Bergdahl , Uddevalla Sjukhus, Uddevalla, Johan von Heidiken, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm, Stefan Mattson, Sunderbyn, Luleå, Karin Rennefeldt, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Mölndal, Ulf Sigurdsson, MAS, Malmö, Andreas Wahl, Centrallasarettet, Växjö, Göran Yllner, Elisabethsjukhuset, Uppsala.

Ortopediskt Magasin 1/2009 41

SOFHÖRNAN

ortopedi.se mot nya höjder Möt vår nye webmaster!

Vår nye webmaster Ola Rolfson beskriver sig själv som icke datanörd. Framtiden får utvisa om det är korrekt, men han lovar hur som helst en nysatsning på hemsidan. om nyligen utnämnd webbansvarig för SOF vill jag tacka för förtroendet och passa på att presentera mig själv och det arbete som pågår med föreningens hemsida. När SOF utlyste uppdraget som webbansvarig i OM sökte de någon som inte är datanörd. Det var nog den enda kvalifikation jag uppfyllde. Men jag kanske utvecklas till en datanörd på kuppen!

Engagemanget för SOF började för min del i Epiphysen där jag nu gör mitt sista år i styrelsen. Vid den föredömliga Kirurg- och Ortopedkliniken i Kungälv har jag genomgått STutbildning och mina första år som specialist och inom kort väntar nya arbetsuppgifter vid protesteamet på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Mölndal. Med Höftprotesregistret som bas håller jag på att slutföra mitt avhandlingsarbete som handlar om höftproteskirurgi och hälsoekonomi.

S

Uttjänt hemsida Föreningen kommer under 2009 att få en ny hemsida. Den gamla, som skapades i samband med att Bone and Joint Decade invigdes, har nu tjänat ut.

Hemsidan har under åren blivit omodern och av olika anledningar förfallit. Det krävs att arbetet med en hemsida organiseras smart för att kunna upprätthålla god kvalitet på innehållet. Målet för den nya hemsidan är att ge medlemmarna uppdaterad föreningsinformation, tillhandahålla aktuell information om utbildning, forskning och klinik samt att utgöra en bastant plattform för att hitta information och andra hemsidor som är relevanta för ortopeder.

Den nya hemsidan skall vara mer lättnavigerad och tydlig och vi är övertygade om att den kommer att bli välbesökt.

SOF:s underföreningar och subspecialistföreningar får nya egna avdelningar på hemsidan.

42 Ortopediskt Magasin 1/2009

Nya funktioner har och håller på att utvecklas. Bland annat är nu anmälan till ortopedexamen nätbaserad och själva skrivningen kommer framledes att vara nätbaserad den också. En särskild medlemsportal, ”member manager”, med funktioner för att uppdatera sina medlemsuppgifter håller på att utvecklas.

Som webbansvariges kommer jag framförallt arbeta med hemsidans struktur, funktioner och övergripande innehåll. För dett tekniska ansvarar AM-tryck i Hässleholm som också tillhandahåller server. Löpande uppdatering kommer såsom idag att skötas av Gunilla Göthe på kansliet. Även OM får ny hemsida Hemsidan för Ortopediskt Magasin kommer också att få ett nytt ansikte under 2009. Vi arbetar för att samarbete och sambandet mellan

medlemstidningens hemsida och föreningens hemsida skall bli förbättras.

Det vore värdefullt med medlemmarnas synpunkter på vad den nya hemsidan skall innehålla och hur den skall utformas. Arbetet är i sin linda.

Målet är att vi ska ta ortopedi.se mot nya höjder!

OLA ROLFSON ola.rolfson@vgregion.se

SOFHÖRNAN

Styrelsens nya grillas Vad är en ortopedexamen i svårighetsgrad jämfört med en grillning i Ortopediskt Magasin som ny styrelseledamot? Läsarna får själva bedöma hur väl de klarar av Anders Wykmans knivskarpa frågor!

Och visst ska festen bli ännu bättre i Jönköping, det lovar Birgitta Lagerqvist, nybliven styrelseledamot.

1. I Västergötland, uppvuxen på en bondgård på Billingen.

2. Gått den långa vägen. Först vårdlinjen med undersköterskeexamen, sedan sjuksköterskeskolan, därefter medicinstudier i Uppsala.

3. Började skolan ett år för tidigt, blev därför sveriges yngsta sjuksköterska redan vid 20 års ålder.

Hade turen att hamna på ortopeden i Jönköping på min sista långa praktik och visste direkt att jag var fast i ortopedin. Fick jobb på samma avdelning efter examen. Där fanns läkare som uppmuntrade mej till fortsatta studier. Naturvetenskapen fick raskt läsas in före medicinstudierna som jag sedan målmedvetet läste för att bli ortoped i Jönköping. Helst skulle jag bli reumakirurg och så blev det!

4. Överläkare på Ortopedkliniken i Jönköping samt på Spenshults Reumatikersjukhus utanför Halmstad. Undervisar också i ortopedi på Hälsohögskolan i Jönköping.

5. Änka, tre barn. Bor med yngste sonen Einar 14 år i radhus centralt i Jönköping.

6. Skidåkning på längden. Tyvärr blir det mest rullskidor...

Sjunger gärna.

7. Min egen kock lagar fantastisk husmanskost.

8. Överförtjust i öl, gärna en god ale.

9. ”Munken som sålde sin Ferrari”.

10. Musikalen ”Jesus Christ Superstar” i Malmö. Fantastiskt!!

11. Svenska Klassikern i bagaget är väl nåt att vara stolt över?! Dessutom ett antal Vasalopp i tillägg.

12. Reumakirurgi! En fantastisk nich som jag har ynnesten att få ägna mej åt.

Otroligt givande att på ett så påtagligt sätt kunna tillföra livskvalitet till ofta svårt drabbade människor. Engagerad i Svensk Reumakirurgisk Förening. Å så brinner jag förstås för att göra en riktigt bra Ortopedivecka i Jönköping 24-28/8 2009.

13. Det är väl att hålla ordning på¨övriga styrelsen?? Nej, bara på skoj!! Som facklig sekreterare är ju arbetsuppgifterna ganska väl definierade. Men jag representarar ju också ortopedi ”på landet” vilket ju i sig är en annan uppgift. Ser verkligen fram emot att för egen del få nya intryck, nya möten och nya lärdomar under tiden.

1.

1 Född på Allmänna BB i Stockholm S 2.

2 Läkarexamen och avhandling från fr Karolinska Institutet 3.

3 Balett på Operans balettskola i Stockholm. Klubbmästare 800 m Spårvägen, flickor 18 år.

4.

4 Professor/överläkare i ortopedi vid Karolinska Institutet p och Karolinska Universitetso sjukhuset. sj 5.

5 Ja, stor. Bor i Stockholm.

6.

6 Många.

7.

7 Allätare.

8.

8 Det mesta.

9.

9 The Big Switch av Nicholas Carr.

10. Arkitekturen på The Getty Center i Los Angeles.

11. Har inga dolda talanger.

Li Felländer-Tsai ser utbildningsfrågor 12. Innovation och kreativitet. som viktigast i sitt styrelseuppdrag.

13. Eftersom jag efterträder Kristigt att ortopedin på ett tydligt sätt tina Åkesson är det framför allt bevakar och kvalitetssäkrar dessa utbildningsfrågor, dvs ortopedi frågor. Som final remissinstans och rörelseorganens sjukdomar har vår medicinska specialitet ett ur både grund-, fort- och vidarestort ansvar. utbildningshänseende. Det är vik-

Våra frågor 1. Född var?

2. Utbildning? Ev avhandling?

3. Sysslade med innan medicinstudierna?

4. Vad arbetar du med? Var? 5. Familj? Bor var? Och hur?

6. Fritidsintressen?

7. Favoritmat?

8. Favoritdryck?

9. Senast lästa bok?

10. Senaste konstupplevelse (scen, måleri)?

11. Dold talang? (Det visste ni inte om mig) 12. Detta brinner jag för.

13. Ser jag som min uppgift i styrelsen?

Ortopediskt Magasin 1/2009 43

Checklista för säkerhet vid operationer Checklistan är inte avsedd att vara heltäckande. Tillägg och modifieringar för att anpassa den till lokala rutiner uppmuntras.

Före inledning av anestesi >>>>>>

Förberedelse Patienten har bekräftat följande: • identitet • plats för incision • informerad om och samtycker till operation Operationsområde markerat/ej tillämpligt Säkerhetskontroll för anestesi genomförd Fungerande pulsoximeter kopplad Har patienten något av följande: Känd allergi? nej ja Risk för aspiration/svår intubation? nej ja och utrustning/assistans är tillgänglig Risk för >500 ml blodförlust (7 ml/kg för barn)? nej ja, och tillfredsställande intravenösa infarter och blod/ vätskor är planerade Risk för hypotermi? nej ja, och åtgärder är planerade/vidtagna

Före incision >>>>>>

Timeout Bekräfta att alla medlemmar i laget presenterat sig med namn och roll

Innan patienten lämnar operationssalen

Avslutning Checklisteansvarig får muntlig bekräftelse av laget: Vilket ingrepp har utförts

Anestesiolog/anestesisjuksköterska och operationssjuksköterska, operatör bekräftar muntligt • patient ID • plats för incision • planerad operation Väntade kritiska moment under operationen Anestesipersonalens bedömning: finns några patientspecifika eller anestesiologiska problem?

Operationssjuksköterskans bedömning: har sterilitet bekräftats?

Finns några problem med utrustning eller annat? Är patienten korrekt upplagd?

Operatörens bedömning: vilka kritiska eller oväntade moment finns, operationens längd, förväntad blodförlust?

Att antal instrument, torkar och nålar stämmer (eller ej tillämpligt) Hur preparat är märkta (inklusive patientens namn och personnummer) Finns problem med utrustningen som behöver uppmärksammas?

Operatör, anestesiläkare/sjuksköterska och operationssjuksköterska går igenom huvudpunkterna för det initiala postoperativa omhändertagandet Vad kan vi lära? Vad kan vi göra bättre nästa gång?

Har antibiotikaprofylax givits inom de senaste 60 minuterna? ja ej tillämpligt Har trombosprofylax givits enligt ordination? ja ej tillämpligt Visas nödvändig bildinformation? ja ej tillämpligt

Published by the World Health Organization in 2008 under the title WHO surgical safety checklist 1st edition 2008 (TR/08/216). Producerad av Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag mars 2009.

Checklista minskar komplikationerna WHO-projektet Safe Surgery Saves Lives har nu resulterat i en svensk checklista för att minska risken för misstag och komplikationer. Den kommer att finnas både i pappersversion och på ett USBminne.

I

juni 2008 lanserade WHO inom projektet Safe Surgery Saves Lives en checklista för operationsprocessen. En preliminär version av den presenterades i Läkartidningen nr 8 2008. Checklistan har testats vid 8 stora sjuhus i Jordanien, Indien, Tanzania, Filipinerna, USA, Kanada, Nya Zeeland och England. Resultatet publicerades nyligen (N Engl J Med, 2009; 360: 491-9).

Den visar en minskning av komplikationsfrekvensen under vårdtiden från 11 till 7 procent (p<0,001) och av sjukhusmortaliteten från 1,5 till 0,8 procent (p=0,003). Frekvensen av reoperationer och sårinfektioner minskade också signifikant.

Under hösten 2008 har en arbetsgrupp bestående av Pelle Gustafson som representerade SOF, Lena Nilsson, Svensk Förening för Anestesi och Intensivvård, Axel Ros, Svensk

44 Ortopediskt Magasin 1/2009

Kirurgisk Förening, May-Lena Färnert, narkossjuksköterskorna, Irini Antoniadou, operationssjuksköterskorna samt undertecknad arbetat med att översätta och bearbeta WHO:s checklista för svenska förhållanden. Det arbetat avslutades nyligen efter att arbetsgruppen haft möjlighet att delta i en konferens ordnad av WHO:s Europaregion. Vi fick där möjlighet att se hur andra europiska länder angripit frågan.

Vi fick idéer till några mindre förändringar, men i huvudsak stärktes vi i tron på det resultat vi åstadkommit. Nu återstår bara en del arbete med att paketera den på ett bra sätt tillsammans med ett introduktionsmaterial. Vi räknar med att checklistan skall finnas tillgänglig senast i mars.

Checklistan kan modifieras för att anpassas till olika rutiner i olika institutioner, kulturen

på operationsenheten och hur väl operationslaget känner varandra. Vi avråder dock starkt från att stryka säkerhetsåtgärder för att de inte kan genomföras i den befintliga miljön.

För att öka användbarheten har checklistan avsiktligt hållits kort och aldrig avsetts bli heltäckande. Vi avråder från att göra checklistan så komplex att den blir svårhanterlig.

Vi planerar att kunna leverera ett paket innehållande en introduktionsfilm (DVD), ett PowerPoint-material, en bruksanvisning samt checklistan med och utan plats för patientbricka och en version där punkterna är klickbara. Allt material kommer att finnas i pappersform och elektroniskt på ett USB-minne.

JON AHLBERG är chefläkare på Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag.

Masterclass Ankle and Hindfoot: a NOF Instructional Course Reykjavik, Iceland September 10 & 11, 2009

Course organization Niek van Dijk (Amsterdam) Jon Karlsson (Göteborg) Gauti Laxdal (Reykjavik) Sveinbjörn Brandsson (Reykjavik) Course description During this two-day masterclass various controversial ankle and hindfoot topics are highlighted. The audience will always be invited to take part in the discussion and debate these matters in detail. Prepared case discussions are an integral part of the course, but participants are stimulated to bring their own cases. Live Surgery will give the participants the opportunity to watch the “state of the art”. The course has a limited number of participants, allowing each participant ample opportunity to interact with the faculty.

Course objectives → To learn the latest techniques in Ankle & Hindfoot Surgery → To know about diagnostics in Ankle and Hindfoot Pathology → To be informed about the “State of the Art” in Ankle & Hindfoot Surgery → To learn more about the Ankle and Hindfoot through lectures and discussion sessions → Anterior & Posterior Ankle arthroscopy: Tips & Tricks, → Osteochondral defects: Treatment Rationale & Algorithm, → Subtalar arthrodesis : Indications & Methods, → Achilles tendinopathy :The current Evidence & Role of the Paratenon → Ankle fractures: SE II vs. SE IV, Malunion & Reconstruction, → Laxity of Syndesmotic-, Deltoid- , Lateral- & Subtalar Ligaments → Tendons around the ankle: Problems & Solutions → Sport resumption after Ankle Surgery More info and registration WWW.ANKLEPLATFORM.COM : click Ortopediskt Magasin 1/2009 45

Välkommen till oss!

Jönköping rustar för att ta emot den ortopediska anstormningen i augusti. Och programmet lovar att bli riktigt spännande. ändstickan med sin glöd som på årets SOF-logga stagar upp vårt ortopediska träd är symbolen för Jönköping men också för vårt brinnande intresse för vårt värv.

Med stor glädje och entusiasm arbetar vi nu med förberedelserna för Ortopediveckan 2428/8 2009. Mötet äger rum på Elmia som är en stor mäss-och konferensanläggning med omfattande erfarenhet av liknande arrangemang.

Vårdpersonalens program är i år koncentrerat till tisdag och onsdag.

Ortopediveckans hemsida www.ortopedi. se genomgår under våren en förändring och

T

46 Ortopediskt Magasin 1/2009

förbättring. Detta har något försenat vår möjlighet att lägga ut information. Men vi räknar med att preliminärprogram och anmälningsmöjligheter finns klart i mitten av mars månad. Vi uppmanar alla att besöka hemsidan kontinuerligt då den ständigt uppdateras.

Programboken ges i år bara ut i en upplaga i samband med mötet. Alla har därför ännu ett skäl att regelbundet besöka hemsidan.

Ortopedexamen Den skriftliga delen av ortopedexamen äger rum 13 mars. Ortopediveckan inleds med den

muntliga och praktiska delen av ortopedexamen måndag 24 augusti. Vi räknar med nytt deltagarrekord och rustar för stor celebrering på kvällen!

Vetenskapliga programmet Tisdag 25/8 börjar med instruktionskurser, tio olika väl utvalda kurser finns att välja emellan.

Hälften är inriktade mot trauma och hälften mot elektiv ortopedi.

Vår ambition är att skapa ett brett program med något för alla. Två av dagarna kommer det finnas tre parallella program att välja emellan.

I år medverkar nybildade ”Svenska Höft- och Knäföreningen” med en halvdags program, nytt för i år är även en halvdag med tumörer som tema arrangerat av Skandinaviska Sarkomgruppen (SSG).

är inbjudna till olika symposium, håll ögonen öppna på hemsidan.

Det finns all anledning att delta i Ortopediveckan 2009 för dess vetenskapliga innehåll.

Men…det finns även goda skäl att ansluta till sociala aktiviteter och festligheter.

Norsk hypokondri Historisk hockey I Norge finns nordens första hypokondriklinik och Dr. Wihelmsen därifrån medverkar i symposiet ”Kan man bota en frisk som känner sig sjuk”. En inte helt obekant frågeställning…

Likaså har vi ett tvärfackligt symposium om multiresistenta bakterier, dess klinik och konsekvenser. Flera internationella gästföreläsare

Tisdagens program övergår direkt i mingel kring Art Ort. Så börjar invigningsfesten i Hammarskjöldsalen där ” Småland visar upp sig”, vi lovar att detta kommer sent att glömmas…Detta är festkvällen för alla yrkesgrupper.

Onsdagskvällen bjuder på Ortopedmilen, vinprovning samt vernissage. Efter detta går en historisk ishockeymatch av stapeln. Modiga ortopeder och utställare inbjuds att spela en match mot HV 71!! Alla andra får vara påhejande publik och osäkert är väl om en och annan av oss också får rycka ut i tjänst vid behov…

Pub och förtäring kommer att finnas i arenan.

Torsdagskvällen är vikt för en traditionell sittande bankett med god mat och fin underhållning.

Väl mött i Jönköping för Ortopediveckan 24-28/8 2009!

Ortopediskt Magasin 1/2009 47

Doktorandarbeten:

Osseointegrerade benförankrade lårbensproteser Min forskning handlar om lårbensamputerade patienter som fått en titanfixtur som penetrerar huden med Brånemarks metod osseointegration. Jag ansvarar för deras osseointegrerade proteser (OI-proteser) och att de fungerar i verkligheten för dem som ska gå med dem.

S

om leg ortopedingenjör på en av nordens enskilt största ortopedtekniska avdelningar på Sahlgrenska i Göteborg träffar jag många lårbensampu-

terade.

Benförankring av lårbensproteser har pågått sedan 1990 [1] då den första patienten behandlades. I dag har vi cirka 100 patienter i Göteborg på lårbensnivå och ca 35-40 på övre extremiteten. Mycket forskning har gjorts och mycket pågår, men tidigare finns ingen forskning när det gäller själva ortopedtekniken för denna mycket speciella patientgrupp. Mycket har hänt under åren, 2001 fick jag hand om patientgruppen efter ortopedingenjör Ronney Bergqvist. Nya behandlingsmetoder måste givetvis följas upp och dessa patienter mäts och kontrolleras på flera sätt med kliniska undersökningar, röntgen, RSA, gånganalys, olika enkäter och protokoll vi mäter höftrörlighet, PCI, känsel etc. etc.

Osseoperception I min avhandling handlar den ena studien om vad man känner genom sin protesfot via protes och lårben så kallad osseoperception [2].

Jag använder en av de kvantitativa känselmätningsmetoder (QST Quantitative sensory testing) som bl a den Amerikanska Akademin för Neurologi godkänner [3]. Mätningar görs normalt för att se funktionen för patienter med neurologiska symtom eller för de som löper risk att utveckla en neurologisk sjukdom. De metoder som används för dessa utvärderingar är press/tryck, vibration eller termiskt (värme/ kyla).

Studien om känsel genom protesfoten jämförs med den friska foten, före behandling, efter 1 år och efter 2 år, och jämförs med en kontrollgrupp (S-grupp). Att patienter som har en benförankrad lårbensprotes känner mer

48 Ortopediskt Magasin 1/2009

Patient med protes.

än om har en hylsprotes kanske låter självklart men dels är det viktigt att visa hur det fungerar på olika vis med en ny behandlingsmetod och dels är det en säkerhetsaspekt för patienten, en vibration går genom protesen vid hälisättning via lårbenet och det ger en indikation om var protesen befinner sig. Skillnaden med att gå med en hylsprotes är bl a att man måste lära sig ett gångmönster men känner inte riktigt var man har sin protesfot.

Preliminära resultat visade ingen signifikant skillnad i vibrationskänsel i amputerade benet preoperativt genom protesen mellan OIgruppen och S-gruppen. Men skillnader fanns däremot i jämförelserna OI-gruppen preoperativt med efter 1 och efter 2 år, och mellan 1och 2 år samt jämförelsen mellan OI 1 år och S-gruppen. Analyser gjordes även för att jämföra grupperna när det gäller kön och tid sedan amputationen, även här fanns skillnader.

Vi förstår inte allt om osseoperception men kanske kan en del förklaras med det som sker med känselcentrumet i hjärnan efter en amputation då den amputerade extremitetens

utrymme minskas och kompenseras av andra u delar exempelvis händer, läppar etc. pga av d minskad information från den förlorade exm tremiteten.

Efter en osseointegration kommer t nya n impulser via känselceller i benet och de ”avsomnade” delarna i hjärnan visar aktivitet ” igen i båda hjärnhalvorna [4]. i Patienterna säger att det är positivt med de signaler man får och att det mer känns som att s protesen är deras egna ben och att säkerheten p ökar.

Mätningarna på S-gruppen har också ett ö värde i sig men fungerar i den här studien som v en e jämförelsegrupp.

Andra studier i forskningen som är på gång handlar bl a om hur belastningar på distans h och o fixtur ser ut och som vi hoppas kan ge mer vägledning om säkrare och bättre protesförv sörjning och implantat framöver.

EVA HÄGGSTRÖM är legitimerad ortopedingenjör

Referenser 1. Branemark, R., P. I. Branemark, B. Rydevik, R.R. Myers, Osseointegration in skeletal reconstruction and rehabilitation: a review. J Rehabil Res Dev, 2001. 38(2): p. 175-81.

2. Rydevik, B., Shubayev, V. Myers, R. , Osseoperception. In: Brånemark P-I, editor. The osseointegration book: from calvarium to calcaneus. . Berlin; Chicago: Quintessence, 2005: p. 149-155.

3. Association, P.N., Quantitative sensory testing: a consensus report from the Peripheral Neuropathy Association. Neurology, 1993.

43(5): p. 1050-1052.

4. Lundborg, G., et al., Functional magnetic resonance imaging shows cortical activation on sensory stimulation of an osseointegrated prosthetic thumb. Scand J Plast Reconstr Surg Hand Surg, 2006. 40(4): p. 234-9.

Hur mäta känsel i protesen?

Ortopedingenjörsprogrammet i Jönköping har en lång historia av forskning allt sedan dess invigning i slutet av 1970-talet.

Nordisk Ortopedteknisk Kongress 2009 Göteborg den 8-10 oktober ag har fått chansen att studera och ar arbeta i denna miljö sedan jag flyttade till Sverige för att läsa till min magisterexamen under 2005. Min doktorsavhandling, som påbörjades under 2006, är ett samarbete mellan Sahlgrenska Akademien på Göteborgs Universitetet och Hälsohögskolan i Jönköping (HHJ). Nyligen har jag även kommit med i en forskarskola inom området medicinsk teknik. Den forskarskolan drivs av Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm och är en samverkan mellan fem universitet och högskolor i Sverige. Mina handledare på Sahlgrenska och på Hälsohögskolan, samt mina kolleger på ortopedingenjörsprogrammet, har givit mig väldigt mycket stöd under min doktorandtid. Mina intressen och min forskning är fokuserad på amputerade människor men nyligen har jag även samarbetat med dr Nerrolyn Ramstrand i ett par projekt inom ortosområdet. Huvudmålet för mina studier är utforska hur amputerade människors känsel genom protesen fungerar och hur detta kan mätas objektivt. Ett av mina mål är att undersöka hur olika protesfötter påverkar den amputerades svar på oväntade rörelser i omgivningen. Genom att undersöka muskulärt och biomekaniskt svar på oväntad rörelse i omgivningen hoppas vi kunna förstå hur en protes kan påverka en persons förmåga att förebygga fall i dessa situationer. Biomekaniska labbet på Hälsohögskolan tillhandahåller de lokaler och den utrustning som behövs för att genomföra dessa studier. En ytterligare fråga som dök upp under studieperioden handlar om hur man ska placera de reflektiva markörerna under biomekanisk analys av protesfötter. Hur kinematiska data tolkas av våra system påverkas av positionen av markörerna på protesen och rörelsemönstret hos foten. När vi har en mer fullständig bild av hur den sanna rörelsen sker i t.ex. en protesfot så kan vi också kompensera för detta i de biomekaniska modeller vi använder för rörelseanalys.

J

Call for papers Sveriges ortopedingenjörsförening, Norges ortopedingenjörers förening, Danska bandagister, och Föreningen för Islands ortopedingenjörer bjuder in yrkesverksamma intresserade av ortopedteknik att anmäla sitt intresse att delta i Nordisk Ortopedteknisk Kongress 2009. Mötet äger rum på Svenska mässan i Göteborg den 8-10 oktober. Anmälan kan göras via SOIF´s hemsida på www.soif.org.

Vi vill gärna lyfta fram den kunskap som vi vet finns bland de nordiska ortopedingenjörerna och vi tror att det finns mycket vi kan lära av varandra. Kanske har du eller teamet: • Utvecklat en ny teknik eller metod som förbättrar ortos-/protesförsörjningen • Resultat från forskning eller fallstudier som andra kollegor kan dra nytta av • Sett resultat av certifieringar eller hälsoekonomiska utredningar som kan vara till god vägledning också för andra Inom olika ortopedtekniska behandlingsområden är vi särskilt intresserade av barnortoser och scolioser, olika proteslösningar för övre- och nedre extremitet, diabetesrelaterade ortoser samt nya (kanske mindre traditionella) typer av behandlingar inom ortopedteknik. Här är inget ämne för stort eller för litet, examensarbeten, pilotstudier, miljöarbeten och beskrivningar av produktionstekniker mm välkomna!

Workshops, Free-paper eller Poster Man kan presentera sitt arbete på olika sätt. Kommersiella presentationer görs i tekniska workshops och fria presentationer görs antingen muntliga eller som posters. För de muntliga presentationerna reserveras 15 minuter; 10 minuters presentation och därefter en kort frågestund. Posters kan vara antingen i A1 eller i A0 storlek.

Programkommittén har rätt att välja vilka presentationer som antas. Vi kommer att besvara varje intresseanmälan skriftligen oavsett om presentationen antas eller refuseras. Priser kommer att delas ut under konferensen i kategorierna ”Free-paper”, Student-/examensarbete samt Poster.

Nytt för i år är ”Pimp your O&P solution” !

Det är inte alltid som de hjälpmedel vi tillverkar följer gängse mallar och normer – det viktiga är att lösningen hjälper patienten och då kan konventioner vara av mindre betydelse. Vi vet att det finns en massa spännande proteser och ortoser ute på de nordiska ortopedtekniska avdelningarna och dessa skulle vi gärna vilja ”fånga in” och lyfta fram vid den samnordiska konferensen 2009.

SOIF och programkommittén uppmanar alla som har gjort en speciallösning att skicka in en bild på produkten samt en beskrivning som talar om vilket problemet var, hur du löste det och hjälpmedlets funktion. Presenteras i enklare Posterformat i A1 eller i A0 storlek.

Bidrag skall vara SOIF till handa senast 1 april, 2009.

DAVID RUSAW

Ortopediskt Magasin 1/2009 49

Biomekaniska mätmetoder:

Metodologi och kliniska tillämpningar I mitt arbete vid ortopeden, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Mölndal ansvarar jag för den dagliga driften av Lundbergs laboratorium för ortopedisk forskning, rörelseanalys. Tillsammans med leg. sjukgymnast Roland Zügner bedriver vi klinisk gånganalys och forskning inom området rörelseanalys/gånganalys på heltid.

I

nom den kliniska gånganalysen arbetar vi med huvudsakligen med utredande verksamhet av barn och ungdomar med störningar på gångförmågan.

Undersökningarna resulterar i rapporter som ligger till grund för kommande behandling.

Rapporterna föredras och diskuteras vanligtvis tillsammans med den ordinerande läkaren och/eller teamet.

Forskningen fokuseras av naturliga skäl på frågeställningar inom ortopedi, och huvudsakligen på knä- och höftledens funktion.

Forskningen vid laboratoriet har fram till idag resulterat i ett flertal artiklar (Karlsson and Tranberg 1999; Saari, Tranberg et al. 2004; Saari, Tranberg et al. 2004; Saari, Tranberg et al. 2005; Augustsson, Thomee et al. 2006; Weidow, Tranberg et al. 2006) som ingår i fyra avhandlingsarbeten.

Golden standard avseende analys av rörelse inom ortopedin.

I det första delarbetet har vi den unika möjligheten att studera knäledens kinematik dels med ett gånganalyssystem, dels med ett dynamiskt radiostereometrisk system (RSA).

Utveckling av gånganalysmetod

Tredje studie om markörmodeller

Min forskning har som övergripande mål att validera och utveckla en gånganalysmetod som specialutvecklats för Lundberglaboratoriet.

Och använda denna metod för utvärdering av kirurgiska ingrepp avsedda till att förbättra gångförmåga och funktion hos lårbensamputerade patienter och patienter med knäledsartros.

Inom gånganalysen används markörer som fästs på huden för att spåra kroppssegmentens rörelse, till skillnad mot RSA-tekniken där markörer i form av 0,5-1,0 mm tantaliumkulor opereras in i de ben vars rörelse man avser undersöka.

Tantalumkulornas positioner registreras med två synkroniserade röntgensystem vilket möjliggör en 3-dimensionell rekonstruktion varje markörs positioner. RSA anses idag som

I min tredje studie är fokus riktat på hur olika markörmodeller påverkar resultaten från gånganalysen. Det finns idag två huvudsakliga metoder att applicera markörer på huden, dels markörer som appliceras direkt på huden över kända landmärken, dels grupper om tre-fyra markörer som först placeras på ett plastskal som i sin tur fästs på kroppssegmentet med ett elastiskt band.

Ett stort antal patienter med diagnosen gonartros genomgår varje år total knäprotesinplantat. Som fjärde och avslutande studie kommer jag att studera de skillnader i gångmönster som patienter med grunddiagnosen gonartros uppvisar före respektive efter dem genomgått knäprotesinplantat (TKA).

50 Ortopediskt Magasin 1/2009

Referenser: Augustsson, J., R. Thomee, et al. (2006). ”Single-leg hop testing following fatiguing exercise: reliability and biomechanical analysis.” Scand J Med Sci Sports 16(2): 111-20.

Osseointegrering ger möjlighet till bättre gångmönster Att använda sig av en protes som har en fast förankring till skelettet, osseointegrering, öppnar för möjligheter att utveckla och i förlängningen förbättra sitt gångmönster i olika avseenden.

I denna, den andra studien kommer jag att studera gångmönstret hos en grupp lårbensamputerade patienter före respektive efter osseointegrering.

ROY TRANBERG

Karlsson, D. and R. Tranberg (1999). “On skin movement artifact-resonant frequencies of skin markers attached to the leg.” Human Movement Science 18: 627-635.

Saari, T., R. Tranberg, et al. (2004). “The effect of tibial insert design on rising from a chair; motion analysis after total knee replacement.”

Clin Biomech (Bristol, Avon) 19(9): 951-6.

Saari, T., R. Tranberg, et al. (2004). ”Total knee replacement influences both knee and hip joint kinematics during stair climbing.” Int Orthop 28(2): 82-6.

Saari, T., R. Tranberg, et al. (2005). ”Changed gait pattern in patients with total knee arthroplasty but minimal influence of tibial insert design: gait analysis during level walking in 39 TKR patients and 18 healthy controls.” Acta Orthop 76(2): 253-60.

Weidow, J., R. Tranberg, et al. (2006). ”Hip and knee joint rotations differ between patients with medial and lateral knee osteoarthritis: gait analysis of 30 patients and 15 controls.” J Orthop Res 24(9): 1890-9

Kåseriet:

Nästan en Lindeman!

Det var tretton före mig på akuten.

I mitt stilla sinne undrade jag hur många som inte behövde sitta där.

Som bara inbillade sig. Som överdrev sitt tillstånd. ypokondriker förstås, hela bunten.

Inte undra på att man måste vara på gränsen till dödsjuk innan man kommer över tröskeln och får det som många anser vara världens bästa sjukvård.

Att akutpersonalen inte såg att här var det äntligen fråga om en dödssjuk är naturligtvis upprörande.

Du har plats tretton i kön.

Innan lunch kan jag vara död. isserligen är denna morgon något av dagen efter. Kollegan från Sydsverige hade gästat mitt enkla tjäll. Gemensamt skulle vi tillbringa ett par dagar på en viktig konferens.

Det är inte så ofta vi träffas, numera.

Naturligtvis ackompanjerades därför den bättre middagen av diverse drycker. Drink innan (ett par stycken, om jag nu ska vara helt uppriktig), ett par flaskor utsökt vin till maten, några glas port till osten och så avec med påfyllning, förstås. Frågan är om vi inte drog i oss ett par pavor vin till innan nan sängdags.

Svettningarna hade plötsligt och en aning märkligt avtagit, svullnaden i an kroppen gett med sig och hjärtklappkr ningen klingat av. Jag närde en stilla n förhoppning om att jag ändå skulle fö överleva dagen. öv En söt sköterska tog EKG, blodtryck och puls. oc Det visade sig snabbt att det inte var något fel på den gamla kroppen. Efter nå en kvarts genant väntan fick jag beskedet att ta på mig skorna och åka hem. de

H

Fötterna uppsvullna så att skorna klämmer Men två starka karlar tål väl att spotta i glasen, så inte var det baksmälla som fick mig att känna yrsel, svettningar och allmän ohälsa nästa morgon. Nej, det var något galet med kroppen, inte tu tal om den saken. Kanske en begynnande influensa. Eller rent av hjärtat som jäklades.

Fötterna kändes svullna, skorna klämde. Andningen var en aning tung. Och var det inte så att hjärtat dunkade ovanligt hårt denna förmiddag?

Vid smärtor i bröstet: ring omedelbart!

Hade jag drabbats av dubbelseende?

Ett par väl ingångna skor - orsak till hjärtinfarkt?

bröstet så jag avstod heroiskt ambulansen och ringde efter en taxi. Sjukhuset låg ju bara 15 minuter bort.

-Smärtar det i bröstet, frågade sköterskan på akuten.

För ett kort ögonblick tänkte jag nicka jakande, för det vet man ju att bröstsmärtor är sesam öppna dig på en akut. Snabbt kommer man över tröskeln, hur trångt det än kan vara i porten.

Mitt ärliga svar gav mig alltså plats tretton i kön.

En snabb blick på klockan och jag visste att jag skulle vara död innan det blev min tur.

Ta på dig skorna och åk hem...

Läkarna hade gett mig stränga förhållningsorder efter hjärtinfarkten några år tidigare.

Minsta tecken, ring efter en ambulans. Smärtar det i bröstet, tveka inte. Denna eländiga förmiddag kände jag visserligen inga smärtor i

Drygt två timmar senare hade jag sparkat av mig mina nyinköpta eleganta kängor av märket Camel och låg på en brits i ett av akutrummen.

Det var när jag inte fick ned fötterna i De Camelkängorna som tanken slog mig.

Ca Hade jag sett dubbelt i morse när jag Ha tvingades plocka fram skohornet för att tvi dem på mig? få d Hade det inte stått två par kängor av H samma märke i hallen? sam Svetten bröt ånyo fram i pannan. Den här gången av skammen.

Jag tog kängorna i handen och smög mig ut i väntrummet, slog på mobilen och fick tag i kollegan.

Hade han möjligen också ett par nyinköpta bruna kängor av märket Camel?

-Jo, svarade han.

-Men jag måste ha köpt ett par nummer för stora för dom glappar så in i helvete. Eller så har jag krympt.

I blå skoskydd och ingenting mer i taxin Taxichauffören tittade roat på mig när jag kom uttassande i sjukhusets blåa skoskydd över strumporna och med ett par kängor av märket Camel i handen.

Det kändes som om jag hade gjort en riktig Lindeman. Du vet, han som knäppte ihop västen med gylfen.

LARS MAGNUS JANSSON är frilansjournalist

Ortopediskt Magasin 1/2009 51

Rรถkstopp lรถnar sig fรถr

ortopedikirurgin 52 Ortopediskt Magasin 1/2009

Det är allmänt känt att tobaksrökning orsakar enorma hälsoproblem i västvärlden. Mindre känd är omfattningen av de problem som rökningen orsakar i samband med kirurgiska och ortopediska ingrepp.

Livsstilsfaktorers inverkan på operationsresultat har hittills inte fått särskilt mycket uppmärksamhet vid vetenskapliga utvärderingar.

B

akgrunden till den svenska rökstoppstudien var att spännande data från Danmark (1, 2) visade att rökare som erbjöds rökavvänjning inför kirurgi hade en kraftig reduktion av antalet postoperativa komplikationer. I den danska Lancetpublikationen hade 6-8 veckors preoperativ rökavvänjning erbjudits med god effekt på operationsresultaten. Det var dock oklart om rökavvänjning även kunde vara effektivt inför allmänkirurgsiska ingrepp och om rökavvänjningsperioden kunde förkortas.

Första studien i världen

mycket kraftig reduktion av komplikationer hos dem som fick rökavvänjningshjälp. Enligt intention to treat hade kontrollgruppen en total komplikationsfrekvens på 41% och rökavvänjningsgruppen 21% (P=0.03). Relativa riskreduktionen för att drabbas av någon komplikation var 49% och number needed to treat (NNT) var 5.

Komplikationerna var främst sårinfektioner samt blödningar och lymfansamlingar i operationssåret. En klart större andel förblev rökfria i gruppen som hade genomgått rökavvänjningsprogrammet vid såväl korttids- som långtidsuppföljningen efter ett år.

komplikationer efter kirurgi. Det är oetiskt ur ett patientsäkerhetsperspektiv att inte erbjuda rökavvänjning som bevisligen förbättrar vårdkvalitet.

Dessutom visar våra resultat att metoden är kostnadsbesparande för vårdorganisationen i sin helhet.

JOHANNA ADAMI är huvudman för svenska rökstoppstudien. leg, läk, docent vid Institutionen för medicin, enheten för klinisk epidemiologi, Karolinska Institutet

Referenser Världens första vetenskapliga studie i syfte att bland annat utvärdera hur kort tids preoperativt rökstopp inverkar på risken för komplikationer efter elektiv ortopedisk kirurgi har just avslutats vid Karolinska Institutet (2, 3) under ledning av Johanna Adami. Två doktorsavhandlingar (4, 5) baserade på denna unika studie har försvarats under hösten 2008. Studien var upplagd som en randomiserad klinisk multicenterstudie i Stockholmsregionen och patientrekryteringen skedde vid kirurg- och ortopedklinikerna på Södersjukhuset, Danderyds sjukhus, S:t Görans sjukhus samt Norrtälje sjukhus.

117 patienter i studien I studien ingick 117 patienter med planerade operationer för elektiv allmänkirurgi, höftledsoch knäledsoperationer. Interventionsgruppen genomgick i genomsnitt 4 veckors rökstoppsintervention innan operation med veckovisa möten eller telefonkontakt och erhöll gratis nikotinersättningsmedel.

Rökavvänjningen fortsatte även fyra veckor postoperativt. Kontrollgruppen behandlades enligt sedvanliga rutiner på respektive klinik.

I kriterierna för postoperativ komplikation så krävdes det att man genomfört någon form av åtgärd, utredning eller behandling av densamma.

Alla patienter som ingick i studien hade rökt i genomsnitt 34–36 år. Resultaten visade en

Danmark rekommenderar rökstopp i samband med operation I Danmark har Sundhetsstyrelsen (motsvarighet till Socialstyrelsen) gått ut med allmänna rekommendationer där man rekommenderar preoperativt rökstopp då bevisningen om dess positiva effekter är tillfyllest. Hälsoekonomiska analyser visar att stora besparingar kan ske om man inför rökavvänjning i rutinsjukvården.

Ytterst få svenska kliniker erbjuder rökavvänjning Idag är det ytterst få kliniker i Sverige som erbjuder rökavvänjning även om metoden för att minska ohälsa och utgifter är väl studerad och dess kostnadseffektivitet väl beskriven. Förutom minskat lidande för patienten så finns det att stora vinster i behandlingsresultat att hämta utanför operationssalen då besparingar sker i form av kortare vårdtider, minskad läkemedelskonsumtion, färre återbesök och kortare sjukskrivningar.

Rökavvänjning skulle således kunna vara en av ortopedins potentiellt mest kostnadseffektiva preventiva åtgärder.

1. Sorensen, L.T., T. Karlsmark, and F. Gottrup, Abstinence from smoking reduces incisional wound infection: a randomized controlled trial. Ann Surg, 2003. 238(1): p. 1-5.

2. Moller, A.M.,Villebro N, Pedersen T, Tonnesen H., Effect of preoperative smoking intervention on postoperative complications: a randomised clinical trial. Lancet, 2002.

359(9301): p. 114-7.

3. Lindstrom, D., Sadr Azodi O, Wladis A, Tonnesen H, LInder S, Nåsell H, Ponzer S, Adami.

J, Effects of a perioperative smoking cessation intervention on postoperative complications: a randomized trial. Ann Surg, 2008.

248(5): p. 739-45.

4. Lindström D. The impact of tobaccco use on postoperative complications. Thesis Karolinska Institutet 2008.

5. Sadr Azodi, O. Tobacco Smoking, High Body mass Index and The Outcome after surgery: the role of intervention. Thesis Karolinska Institutet 2008

Oetiskt ur ett patientsäkerhetsperspektiv Rökstopp inför planerade ortopediska och allmänkirurgiska ingrepp reducerar risken för

Ortopediskt Magasin 1/2009 53

Reuma:

Läkemedel eller kirurgi?

Kommer modern antireumatisk farmakologisk behandling att eliminera behovet av reumakirurgi?

I

nnan jag försöker besvara den frågan vill jag passa på att att mycket kort friska upp läsarens kunskaper om kroniskt inflammatoriska sjukdomars patofysiologi och vad modern antireumatisk behandling innebär.

RA är en kronisk multifokal inflammatorisk sjukdom som drabbar ca 1% av befolkningen med sannolikt fallande incidens. Synovial vävnad, brosk och subkondralt ben är målorgan.

Etiologiskt finns en interaktion mellan specifik genetisk disposition och vissa omgivningsfaktorer (rökning, diet, hormonell inbalans etc).

Sjukdomen resulterar obehandlad eller ofullständigt behandlad i smärta, progredierande leddestruktioner, funktionsförlust, försämrad livskvalitet och förtida död, och förorsakar samhället betydande kostnader (invaliditet, läkemedelsbehandling).

Snabbt förlopp

RA har som regel ett snabbt förlopp efter insjuknandet. I ett arbete (Lindqvist et al. 2003) konstaterades att 49% av patienterna i en grupp med tidig RA hade röntgenologiska erosioner vid inklusion i studien, 90% efter två år och 96% efter tio år. Merparten (75%) av alla röntgenförändringar uppstod under de första fem sjukdomsåren.

För ortopeden är benförlusterna av större intresse än förekomsten av inflammation i mjukdelar. Osteoklaster bär huvudansvaret för benförlusterna.

Osteoklastdifferentiering styrs bl.a. av IL-1 och TNF- som båda dessutom kan inducera apoptos av osteoblaster. RANKL (receptor activator of nuclear factor- B ligand) medverkar i differentiering och aktivering av osteoklaster och farmakologisk inhibering av RANKL representerar en av de senaste utvecklingarna av biologiska läkemedel.

Broskförluster Broskförluster initieras främst av interleukiner (IL-1 och IL-6), men också av TNF. Inflammation och broskdestruktion är sannolikt sepa-

54 Ortopediskt Magasin 1/2009

rata processer. Det finns mer TNF uttryckande celler i synovial vävnad och mer IL uttryckande celler i brosk.

Modern läkemedelsbehandling av RA Tidig diagnos och omedelbar aggressiv behandling med olika DMARDs (ofta i kombination, Figur 1) och blockering av cytokiner och RANKL med biologiska läkemede (Figur 2) ger effektiv symtomlindring och har också visats förebygga extra-artikulära långtidseffekter såsom atheroskleros och ökad dödlighet.

Biologiska läkemedel har också visats kunna bromsa leddestruktion.

Vinsterna med kombinationsbehandling illustreras i Figur 3. Vid utebliven effekt eller besvärande biverkningar av biologiska läkemedel (Figur 4) byter man snabbt till alternativt preparat. Remission eller åtminstone kraftigt sänkt sjukdomsaktivitet är alltid reumatologens behandlingsmål.

Viktigt för ortopeden är att veta att infektionstecken kan maskeras av anti TNF- behandling och att behandlade patienter ha en ca 30% ökad infektionsrisk under första behandlingsåret, men risken sjunker sedan (Geborek et al. 2007).

Figur 1.

Figur 2.

Behovet av reumakirurgi Även om behovet av kirurgi har sjunkit som ett resultat av modern aggressiv farmakologisk behandling är det intressant att konstatera att bland 183 patienter med tidig RA följda i 16-20 år hade mer än 50% behandlats ortopediskt (storledsplastik 24% och framfotskirurgi 15%). Högt CRP kunde i samma studie visas prediktera behov av tidig kirurgi (Kapetanovic et al. 2008).

I Norge har incidensen av ledplastik och synovektomi hos patienter med kroniskt inflammatorisk ledsjukdom minskat kraftigt mellan 1994 och 2004 (Fevang et al. 2007).

Möjliga förklaringar anges vara förbättrad och tidigare insatt farmakologisk behandling och/ eller minskad sjukdomsaktivitet från start och/ eller mildare sjukdomsprogress.

Figur 3.

Weiss och medarbetare (2006) har visat att sjukhusinläggning i Sverige pga RA minskade med 42% mellan 1987 och 2001, att 12% av alla inläggningar motiverades av kirurgi på nedre extremiteten, och att detta antal minskade med ca 15% under dessa år. Samma författare (2008) har också kunnat visa på sjunkande frekvens RA-relaterad övre extremitetskirurgi i Sverige mellan 1998 och 2004. Dock var frekvensen ledplastiker oförändrad under denna period.

att a delta öka, inte minst efter det att handkirurgerna har kopplat sitt register (HAKIR) till r det. d Läkemedel och operation

Figur 4.

Figur 8.

Figur 5.

Figur 9.

När N det gäller ställningstagande till seponering av a läkemedel i samband med kirurgi är kunskaperna bristfälliga. Man har att balansera s behovet av kontinuerlig sjukdomskontroll mot b den d teoretiskt ökade risken för infektion. Faktorer som talar emot utsättande är den ökade sjukdomsaktiviteten per- och postoperativt (i s sig s en riskfaktor för infektion!), försvårad mobilisering (riskfaktor för trombos), temporärt b ökat behov av kortison (riskfaktor för infekö tion), risk för antikroppsbildning mot prepat ratet och svårigheter att bestämma när och hur r återinsättande skall ske. å Faktorer som talar för utsättande är en sannolikt något minskad risk för per- och poston perativ infektion, minskad risk för toxiska nip våer av läkemedel i samband med operation, v minskad blödning (NSAID-preparat, tveksam m valör) och sannolikt mindre sårläkningsstörv ningar. n Patientens välmående viktigast

Figur 6.

Figur 10.

Figur 7.

Figur 11.

I figur 5-9 visas utvecklingen av antalet utförda ledplastiker på diagnosen RA i Sverige.

Data är hämtade från de olika registrena. Figur 10 och 11 visar data från Lund avseende halsryggs- och juvenil reumakirurgi.

soläget, ombesörja social välfärd och vid behov remittera till ortoped. Ortopedens uppgifter är att besluta om nödvändighet och typ av kirurgi, göra prioriteringar och tidsplanering, informera patienten och följa upp behandlingsresultaten.

Ett reumakirurgiskt kvalitetsregister (RAKIR, https://wsq.rakir.net) initierades för några år sedan i samarbete med Svensk Reumakirurgisk Förening. Registrering har hitintills skett på ortopedkliniken i Lund och vid Spenshults reumatikersjukhus. Registret är nu anslutet till NKO och förhoppningsvis kommer intresset

Olika yrkesroller Skillnaden mellan reumatologen och ortopeden är den förres intresse för och kunskaper kring leddestruktionens patofysiologi. Reumatologens uppgifter är att ordinera läkemedel, vara observant på biverkningar, optimera häl-

Något behov att sätta ut methotrexate i samN band med ortopedisk kirurgi förefaller inte föb religga, utom för patienter med njursvikt eller r kardiovaskulär skörhet. k Det kan vara bra att veta för den som ändå föredrar utsättande, att patienten återfår symf tom först efter några veckor och alltså knapt past p far illa. Detta i motsats till effekterna av utsättande av biologiska läkemedel där man u kan k förvänta mycket snabbare akutisering av sjukdomsaktiviteten efter utsättande. I Lund s sätter vi aldrig ut NSAID i samband med ors topedisk kirurgi, med undantag för patienter t med m ocementerade proteser eller artrodeser där d vi är återhållsamma i den tidiga postoperativa perioden. r Patientens välmående och underlättade mobilisering är viktigare än den teoretiskt lätt m ökade blödningsrisken.

Studie ett år postoperativt Sedan 060101 pågår vid reumatologiska kliniken i Lund en kontrollerad studie av effekterna av att inte sätta ut biologiska läkemedel i samband med kirurgi. Patienterna följs strukturerat under ett år postoperativt. Som kontrollgrupp tjänar en patientgrupp opererad före 060101. Preliminära resultat pekar inte mot någon påtagligt ökad infektionsrisk med denna behandlingsprincip (Gülfe, pers komm).

Svårigheterna att skapa regler för hanteran-

Ortopediskt Magasin 1/2009 55

Nära samarbete mellan ortoped och reumatolog blir allt viktigare i takt med nya läkemedel

Figur 12.

Figur 13.

Under 2008 utfördes på detta sjukhus mer än ä 1000 operationer, varav ca hälften på reumatiker.

Antalet beräknas stiga kommande år. m Uppdämt behov av axel- och armbågskirurgi

Figur 14.

det av läkemedel i samband med operation betingas av det faktum att olika läkemedel och olika typingrepp sannolikt har helt olika risknivåer. Aktuella rekommendationer baseras huvudsakligen på farmakologiska halveringstider och visas i Figur 12.

Framtiden Det framtida behovet av reumakirurgi är svårvärderat. Patientgruppen hanteras olika på olika kliniker i landet. I Västra Götalandsregionen t.ex. har reumakirurgin aldrig prioriterats, vilket illustreras i Figur 13 och 14. Kunskapen bland reumatologerna om vad som kan uppnås med kirurgi är också mycket skiftande i landet.

Den ökning (eller snarare avsaknad av minskning) på senare tid som ses avseende axel och armbågsproteskirurgi torde i sin helhet kunna förklaras av den reumakirurgiska verksamheten på Spenshults Reumatikersjukhus, där många patienter rekryterats från Västra Götalandsregionen.

56 Ortopediskt Magasin 1/2009

Den sjunkande frekvensen höft- och knäplastik men stabila frekvensen axel- och armbågskirurgi kan sannolikt förklaras av att det fortfarande finns ett uppdämt behov av de senare.

Flertalet ortopeder utför höft- och knäplastik, medan axel- och armbågskirurgi (med rätta) är fördelade på färre händer. Speciellt notabel är det dramatiskt sänkta behovet av kirurgi på barn. Här har uppenbarligen modern farmakologisk behandling haft det största genomslaget.

För friska patienter avbeställer operation Effektiv synovitdämpning innebär risk för instabilitet och sekundär artrosutveckling, och även om leddestruktionen stoppas finns risken för sekundär artrosutveckling. Även om biologiska läkemedel har visats kunna bromsa broskdestruktion är det ju inte sannolikt att brosket restitueras ad integrum! Farmakologisk symtomlindring ger också risk för att progredierande ledestruktion sker i tysthet.

Ett speciellt problem för ortopeden i dagsläget är vad man skall göra med patienter som avbeställer planerade ingrepp för att de känner sig så friska efter att ha börjat behandling med biologiska läkemedel.

Jag tror att det finns en risk för ett stigande behov av ledrekonstruktion på sikt och att ett nära samarbete mellan ortoped och reumatolog blir viktigare i takt med introduktionen av allt potentare biologiska läkemedel. Behovet av ortopediska och handkirurgiska insatser kommer sannolikt att falla ytterligare, men kommer säkert att finnas kvar, om än på en lägre nivå.

URBAN RYDHOLM är professor i reumakirurgi, överläkare ort klin Lund och Spenshults Reumatikersjukhus, ordförande Svensk Reumakirurgisk Förening Tack till Tore Saxne (figur 3), Pierre Geborek (figur 4), Michael Jakobsson (Svenska Armbågsprotesregistret), Björn Salomonsson (Svenska Axeprotesregistret), Otto Robertsson (Svenska Knäregistret), Göran Garellick (Svenska Höftregistret) och Åke Carlsson (Svenska fotledsregistret).

Referenser Fevang BTS, Lie SA, Havelin LE, Engesaeter LB, Furnäs O. Reduction in Orthopedic Surgery Among Patients With Chronic Inflammatory Joint Disease in Norway, 1994 –2004.Arthritis & Rheumatism 2007;57:529-32.

Kapetanovic MC, Lindqvist E, Saxne T, Eberhardt K. Orthopaedic surgery in patients with rheumatoid arthritis over 20 years: prevalence and predictive factors of large joint replacement. Ann Rheum Dis. 2008;67:1412-6.

Lindqvist E, Jonsson K, Saxne T, Eberhart K. Course of radiographic damage over 10 years in a cohort with early rheumatoid arthritis.

Ann Rheum Dis 2003:62:611-16 Geborek P, Kristensen LE . Hur fungerar behandling med TNFahämmare i praktiken? Incitament 2007;16, 440-5.

Gülfe A. Pers komm.

Weiss RJ, Stark A, Wick MC, Ehlin A, Palmblad K, Wretenberg P. Orthopaedic surgery of the lower limbs in 49802 rheumatoid arthritis patiens: results from the Swedish National Inpatient Registry during 1987 to 2001. Ann Rheum Dis 2006;65:335-41 Weiss RJ, Ehlin A, Montgomery SM, Wick MC, Stark A, Wretenberg P. Decrease of RA-related orthopaedic surgery of the upper limbs between 1998 and 2004: data from 54,579 Swedish RA inpatients. Rheumatology 2008;47:491-4

PALAMIX

®

V ak u

la mb

ndningssy s

tem

u

Blandningsystem för bencement: Enkelt – säkert – effektivt*

EUS

fö r

nt

FRÅN HERA

bencem

e

PALAMIX® – enkel hantering för alla användningsområden * enkelt

med få moment blandar du ett homogent och applikationsfärdigt bencement * säkert pålitlig vakuumkontroll genom vakuum-indikator i luftslangen * effektivt ett system för alla användningsområden inom cementerad protetik tack vara olika storlekar på patroner och speciella tillbehör Heraeus Medical Nordic AB · Box 437 · 191 24 Sollentuna · Sverige · www.palacos.com

Ortopediskt Magasin 1/2009 57

Henrik bytte skalpellen mot matkniv

Till vardags är han professor i ortopedisk onkologi. Men helst är han kock och allt-i-allo på sin och hustruns älskade cateringrestaurang i Bromma.

H

an älskar kaos. Med en ordentlig dos stress fungerar Henrik Bauer allra bäst.

–När jag var underläkare trodde jag att det var mycket på akuten, säger han. När jag kom till ett restaurangkök förstod jag vad riktig stress är – och trivdes med pulsen och kreativiteten.

Till vardags är Henrik Bauer adjungerad professor i ortopedisk onkologi vid Karolinska Universitetssjukhuset. Resten av dygnets timmar är han småbarnspappa och delägare i

58 Ortopediskt Magasin 1/2009

Broms Catering i Bromma.

Broms heter hustrun. De träffades för fyra år sedan och har hunnit få två barn, byggt ett restaurangkök i garaget till villan i Nockeby och dragit i gång en cateringverksamhet, som inte bara åtar sig att laga mat till fester och andra tillställningar, utan också att serva trötta och hungriga Brommabor med läcker färdiglagad middagsmat.

Snacka om tempo här i livet…

Men låt oss ta det hela från början.

För 30 år sedan flyttade Henrik Bauer till

Stockholm för att läsa medicin. Hemma hos mamma och kokerskan ”Fru Lindén” i Skåne hade han lärt sig vad man kan göra i ett kök.

–Mina äldre systrar frågade alltid bara efter när maten var klar. Jag frågade i stället om jag fick hjälpa till.

Kökspojke och underläkare samtidigt Matintresset – och framför allt matglädjen – tog unge herr Bauer med sig upp till huvudsta-

Menyn utanför villan i Nockeby lockar kunder till ceteringbutiken i källaren.

den, där han dessutom upptäckte det goa livet på krogen. Han hängde på Victoria, Operabaren, Tattersall och Riche bar.

Efter läkarexamen, AT och disputation 1987 pryade han för skoj skull på nystartade och populära PA & Co i Stockholm. Följande sommar varvade han mellan underläkare på ortopeden och PA:s kök. Sedermera blev det Riche där han som kökspojke fick praktisera ett par veckor på varje station som hör ett stort restaurangkök till.

–Jag lärde mig grunderna; som att diska och slå ihop en femliters majonnäs. Och så fick jag det mått av kaos och stress som alltid råder i ett restaurangkök när det är fullsatt i matsalen och alla ska ha sin mat på en och samma gång.

Snacka om logistik!

Han upptäckte att det var roligare att laga mat för 100 än för fyra när han hjälpte sin syster Marika Wachtmeister med vernissagemiddagar på Wanås Utställningar i Skåne.

För fyra år sedan kom alltså Anna Broms i hans väg.

Anna hade jobbat som kock på finare restauranger i London och Chamonix.

Det slog gnistor och sedan gick allt i rasande tempo.

–Vi tyckte det vara lika bra att skaffa barn

Anna Broms Bauer tar hand om nyanlända råvaror.

med en gång, och för tre år sedan föddes Rebecca (sedan har det blivit ännu en liten till, som under intervjun sover rofyllt i en vagn ute i villaträdgården, och på vilken pappa Henrik

ständigt slänger ett öga).

Under Annas första graviditet drog hon igång en cateringverksamhet i Medicinska föreningens lokaler på KI. En sommardag 2006

Ortopediskt Magasin 1/2009 59

HENRIKS SURDEGSBRÖD

Henriks surdegslimpa – mäkta populär (se recept).

föreslog Anna att hon skulle flytta över verksamheten till den gemensamma villan på Nåsvägen i Nockeby. Efter en snabbkalkyl lät det som en lysande idé!

Sagt och gjort.

Till stora kostnader och hårt arbete förvandlades garaget och råkällaren till ett kök. 50 ton betong forslades bort. Golvet försågs med gotländsk kalksten. Fettavskiljare, vattenrör och all upptänklig köksutrustning installerades.

Bastun blev omedelbart till ett förråd.

Specialist på bakning I december 2007 stod allt klart och Henrik och Anna kunde ta emot sina första kunder. Ty nu hade man bestämt sig för att utveckla cateringverksamheten till att sälja färdiglagad mat över disk i det nyinredda garaget.

–Det har gått riktigt hyggligt, säger Henrik och bjuder på en skiva av en surdegslimpa som han - givetvis - själv har knådat och bakat.

–Med en stjärnkock i familjen håller jag numera låg profil när det gäller matlagningen, säger han. Så bakningen har blivit min specialitet. Surdegslimpor, administration och pro-

blemlösningar är numera min lott.

Likheter mellan forskning och restaurangverksamhet Henrik Bauer leder tillsammans med Otte Brosjö tumörortopedien på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna.

–Jag har upptäckt att det finns många likheter mellan forskning och restaurangverksamhet. Man ställs hela tiden inför nya problem och det gäller bl a att hitta människor som kan hjälpa till med att hitta lösningar. Och pengarna räcker nästan aldrig. Och då gäller det att hitta nya vägar för att gå vidare.

Dessutom har Henrik upptäckt att cateringverksamheten helt förändrat familjens sociala liv.

–Tidigare nickade man möjligen igenkännande åt grannarna. Nu vet alla vem man är.

Man känner snart varenda kotte. Så det gäller att uppföra sig. Man har fått ögonen på sig.

Middagar i gourmetklass Det är inget tu tal om att verksamheten hem-

Henrik Bauer svarar för bakningen i verksamheten. Hans surdegsbröd har blivit en av kundernas favoriter.

–Min surdegskultur är cirka åtta år gammal. Det finns många sätt att göra surdegskultur, titta t ex. i Riddarbagarens eller Jan Heds böcker.

Henrik har inget exakt recept, men gör ungefär så här för att få två bröd à ett kilo.

Han häller 1 liter 25 gradigt vatten i 100 g surdegskultur, rör ner 1 kg rågsikt och 1-2 matskedar salt.

Degen får vila i rumstemperatur 1-2 dygn Den skall bubbla och smaka surt när den är klar att använda. Då är det dags att röra i rågsikt tills det blir trögt att röra, lite drygt 1 kg.

Henrik smörjer sedan 2 stycken 2 liters avlånga bakformar med olivolja och häller 1 kg deg i varje, pudrar med rågmjöl och låter jäsa i rumstemperatur tills de når precis över kanten – det tar 4-12 timmar beroende på rumstemperatur.

Han gräddar i 190 graders ugn 55 minuter, stjälper upp direkt och låter bröden vila på galler, annars förlorar de frasighet.

–Jag gör degen i en bunke som står och torkar i skafferiet när jag inte bakar. Även om den fått vila flera månader så är det bara att hälla på vatten och rågsikt så vaknar den till liv igen.

ma i villan går bra. En fredag, t ex, kan man sälja mellan 80-90 middagar. Dessutom ordnar man middagar med mat i gourmetklass.

–Det finns många som gärna betalar för att få hem en kock i det egna köket. Det är klart det kostar, men för många företag, t ex, blir det äändå billigare än att gå ut på krogen att representera. Just nu har man tre kockar anställda. se Framtiden, då?

Någon egen restaurang i traditionell mening funderar vare sig Henrik eller Anna på. Därefu mot sneglar man på möjligheten att kunna få m sälja sina matportioner från ett en kiosk vid sä spårvagnsstationen i Bromma. sp –Det skulle vara enkelt att köpa med sig någgot på vägen hem.

LARS MAGNUS JANSSON är frilansjournalist

Kockarna i morgonmöte på Broms Catering.

60 Ortopediskt Magasin 1/2009

The best thing next to bone

Trabecular Metal Revolution With proven clinical results in primary, revision and reconstructive orthopedics, Trabecular Metal Technology is the Best Thing Next To Bone.

Ortopediskt Magasin 1/2009 61

Ö

L-

SPALTEN Ett litet teet men välment - och välsmakande! - stilbrott gör Spalten den här gången. l är gott – det torde de flesta ortopeder hålla med om. Men gångna högkonjunkturer och en alltmer florerande mat- och dryckeskultur har i Sverige lett till att ölnjutandet hamnat lite i skymundan, till förmån för ädlare drycker med högre prislapp. I finanskrisens spår och efter alarmerande rapporter om dussintals gifter i olika druvslag kan det alltså vara hög tid att besinna ölets kvaliteter!

Den ortopediska anknytningen till öldrickandet är något överraskande inte alldeles självklar, inte ens efter en historisk djupdykning: Sumererna uppfann förutom så oväsentliga ting som skriftspråket även ölbryggandet, och deras Gilgameschepos berättar vackert om urmänniskan Enkidus första kontakt med både öl och bröd. Sju bägare ska han ha fått i sig första gången, en möjligen något överdriven dos för en första provning.

Ö

Hammurabis glada prästerskap Det babyloniska riket avlöste som bekant sumererna, och Babyloniens konung Hammurabi lagstiftade om lämpliga mänger öl som tillstod olika personalkategorier i rikets tjänst: En arbetare hade rätt till två liter om dagen, en tjänsteman fick tre, och översteprästerna fem. Även hos Hammurabi söker man tyvärr förgäves efter uppenbara ortopediska eller ens medicinska anknytningar, om man bortser från att de höga administratörerna redan på den tiden göddes flitigare än fotfolket - en trend som kan återfinnas i modern sjukvård.

Efter en kortare mellanlandning hos egyptierna, som uppskattade ölet så mycket att det

62 Ortopediskt Magasin 1/2009

tillägnades ett eget skrifttecken (!) kommer vi så till den västerländska läkekonstens anfader, Hippokrates. Och märkligt vore väl om denne högproduktive herre hade förbisett ölets fördelar: Maltbrygden tillskrevs av Hippokrates en helande inverkan vid feber och sömnlöshet, och att öl i högre doser kan inleda djup och orubblig sömn har därefter bekräftats upprepade gånger. Den ortopediska litteraturen är otydlig på huruvida öl användes som generell sedering inför Hippokrates reponering av axelledsluxation, men tanken är näraliggande: axelledsluxation, I synnerhet om man en stekhet sommardag suttit under Hippokrates platan på ön Kos och avnjutit en iskall ”Mythos”, ett ljust grekiskt lageröl med rejäl beska.

300 klosterbryggerier i Bayern Romarna föraktade ölet som barbarernas dryck, och inte förrän vi kommer till medeltidens läkekonst får vi ånyo upp vittringen: Under kejsar Karl den Stores tid kring år 800 ska uppemot 300 klosterbryggerier ha funnits enbart i Bayern, och anledningen till detta torde finnas i de gamla klosterreglerna som sade ”Liquida non frangunt ieunum – flytande bryter ej fastan”! Ett återkommande föremål för diskussioner mellan dagens ortopeder och deras antagonister narkosläkarna, som brukar ha en mycket striktare uppfattning fattning om fasta än medeltida munkar.

Och 1040 grundades det äldsta idag kvarvarande bryggeriet ”Weihenstephan” stephan” i Bayern, vars underbara ofiltrerade veteöl ”Hefeweizen” man idag kan avnjuta i sin n mörka eller ljusa variant. Det måste varit ettt eller ett par krus kru ru us

av denna brygd som några år sena senare inspirerade den läkekunniga abbedissan Hildegard av Bingen att uttala sig om ölets he helande kraft (”Cervisiam bibat – drickom öl”) i sitt kända verk om sjukdomar och deras kur kurer, ”Causa et cura”. Andra exempel på överjästa överjäs ölsorter är beska men fylliga ”Bishops Finger Fing Kentish Strong Ale” och de starka belgiska Trappistölen, och namnen illustrerar mer än väl munkarnas förkärlek för denna dryck. Men tydligare än att munkarna och nunnorna nunnorn försökte pigga upp de halta och lytta med jästa jä brygder blir nog inte den historiska kopplingen till ortopedin - för den här gången!

NILS HAILER är docent och överläkare på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Samt öldrickare.

Nyhet!

Flex-Foot® Assure – komfort & säkerhet Flex-Foot® Assure är perfekt för de brukare som främst rör sig i sin närmiljö, t.ex. går till affären, är i trädgården eller håller på med andra enklare hushållssysslor.

Flex-Foot® Assure är konstruerad för att ge mindre aktiva brukare ett symmetriskt rörelsemönster med komfort och stabilitet. Allt för att minska belastningen på kroppen och ge en så komfortabel och säker gång som möjligt.

Flex-Foot® Assure

Kontakta Össur Nordic på tel 018-18 22 00 eller www.ossur.com för mer information.

Össur är ett internationellt företag på den ortopediska marknaden. Vi lägger en stor del av vår omsättning på forskning och utveckling och har för närvarande 317 registrerade patent.

Vår mission är att utveckla och tillhandahålla lösningar inom ortopedi som förbättrar människors liv. ”Life Without Limitations”, vårt motto och ledstjärna.

MicroPower Power Meets Refinement ement - The Next Generation on of o Hall® Power

Mpower Large bone and trauma

DIN PERSONLIGA totalleverantör av Såg- och Borrutrustning Nordic Medical 64 Ortopediskt Magasin 1/2009

Supply AB - Tel +46 (0)31 337 90 30 - info@nordicmedicalsupply.se - www.nordicmedicalsupply.se