Nya Yngarebygden Nr 1, 2021

NR 1, 2021

KÄRLEK, MASONIT OCH MASSOR AV BEBISAR PÅ RÖDAKORSHEMMET

ÅRGÅNG 27

KOR KAN BROMSA KLIMATFÖRÄNDRINGEN

BJÖRKVIKS HEMBYGDSFÖRENING FYLLER 100ÅR!!

ETT BESÖK PÅ FRIDHEM OUTDOOR

BRANKÅREN DONERAR HJÄRTSTARTARE LIVET PÅ GLINDRANS GÅRD, DEL 2 BB, EPEDEMISJUKHUS OCH PANDEMIER TORSTENS TANKAR • WISCONSINMINNEN HÅLLBARHET & MILJÖ • MIN FARMOR THURA KOM ALDRIG TILL STOCKHOLM OCH MYCKET MER ATT LÄSA..

NYA YNGAREBYGDEN • NR 1, 2021 • ÅRGÅNG 27

Gruppförsändelse till hushållen från Björkviks Bygdekommité sedan 1994.

1

Våra sponsorer

Mias Betongbod

hugo@nordenfelt.se Rådgivning inom Nyetablering och Företagsutveckling

Alltjänst i Björvik 072 – 180 79 54

Elins klipp med stil Boka tid på: 073 – 053 58 25

2

Anita & Börje Dahlqvist

Kerstin och Lars Hermelin

Eibers

Magnus Bil och reparation

SAMVÄX

Sarpetorps gård Såg- Hyvleri-Skogsentreprenad 070 – 545 78 97, 070 – 545 78 98

NYA YNGAREBYGDEN • NR 1, 2021 • ÅRGÅNG 27

Intro

NYA YNGAREBYGDEN utkommer med 6 nummer per år och delas ut gratis till hushållen i Björkvikssocken.

Tidningen trycks i 850 ex.

UTGIVARE Björkviks Bygdekommitté ANSVARIG UTGIVARE Göran Nilsson REDAKTÖR & GRAFISK FORM Johan Eklöf ANNONSER Pyret Backman pyret_b@hotmail.com OMSLAGSFOTO Ronja Parmskog TRYCKERI Lindroths Tryckeri i Vingåker ISSN 1402-0742 PRENUMERATION Årsprenumeration 200kr betalas till Björkviks Bygdekommitté via Bankgiro 5891–0845

Ledare SÅ ÄR VI IGÅNG IGEN, nytt år med första numret av Nya Yngarebygden. Första februari med minus 12 grader vilket bjuder på skridskois på Klubbviken plogad av entusiaster och flitigt besökt av både gamla och unga, skridsko och sparkåkare, fyrhjulingar och fiskare i en härlig blandning.

Bra gjort att få till banor så snabbt och klokt med Swish konto för att om man vill kunna bidra till kostnader för plogning.

som bor i Björkvik, jag hoppas att vi kan få in några fler sponsorer så hör gärna av er till tidningen.

HOPPAS NI FÅR en trevlig läsning och hör

gärna av er med kommentarer om tidningen och dess innehåll, både positivt och negativt, för att vi ska kunna göra en så bra tidning som möjligt.

DET HÄR NUMRET hoppas jag skall ha lite för olika intressen, från Torstens tankar till lite historia om Björkvik både från födslar på Rödakorshemmet till verksamheter i dagens Björkvik och en och annan Björkvikshistoria.

TIDNINGEN FINANSIERAS genom sponsorer

och annonser. Den delas ut gratis till dom

Göran Nilsson Ordförande

KONTAKT info@nyayngarebygden.se NÄSTA NUMMER Utgivning 15 April Manusstopp 28 Mars

Tipsa oss, skicka reportage och bilder till oss! Tillsammans gör vi en riktigt bra tidning.

Besök vår hemsida på www.nyayngarebygden.se

ÄNGBY GÅRDSBUTIK & CAFÉ BJÖRKVIK Kött, ägg, hembakat bröd från gården, lammskinn, hantverk, presenter, loppis.

I det mysiga cafét kan du fika gott med hembakat till.

Gott om plats, lätt att hålla avstånd!

LÖR-SÖN: 11.00 – 15.00

VÄLKOMMEN! NYA YNGAREBYGDEN • NR 1, 2021 • ÅRGÅNG 27

KOMPETENSPOOLEN KATRINEHOLM – FLEN – VINGÅKER

VÅRA TJÄNSTER

Snickerier Målning Städning Flyttstädning Trädfällning, Trädgårdsskötsel Beskärning av träd och buskar Sandning, Snöskottning och snöröjning KONTAKT

Anders Lund 070-677 13 54 www.kompetenspoolen.com

ROT -o ch

RUT-a vdrag 3

KA R

TO

Det var en gång...

ENS TAN T RS

Nu har det varit Nyårsafton, matte har berättat att det tidigare varit hundar eller människor här nästan varje år som blir sjuka av raketer, det var tur att de inte var här den här nyårsafton. Allt började så bra med en massa godsaker att äta, vila i soffan med matte som läste och tittade på tv. Sent på natten började det smälla och kom en massa saker som lyste upp himlen – inte något jag gillade, ingen annan heller hemma hos oss.

Men något jag gillar är det här som kallas pandemi, alltid någon hemma hos mig, långa promenader på olika ställen, massa roliga ställen att promenera på. Idag när jag skriver detta så är det snöstorm, det tycker jag är roligt, springa jättefort med huvudet neråt så att snön yr runt mig, komma in där det eldas i spisen.

Mer märkligt hemma hos mig är att det har införskaffats något som heter brödrost. I den stoppas brödskivor som efter en stund, utan att man vet när, kastar ur sig två varma brödskivor, i början hamnade de på mig eftersom jag satt och väntade på att jag skulle få en nyrostad brödskiva. Men nu har jag lärt mig att sitta på andra sidan bordet och vänta på att de hoppar upp, och kastar sig ut med en faslig fart, ibland lyckas någon fånga dem innan de försvinner ner på golvet.

Ibland hämtar vi paket i affären, det är så skoj att få dessa kartonger och leka med, slita i stycken, springa fort och kasta upp i luften, matte blir så glad och säger att det är så bra att jag hjälper till så det blir småbitar och lägga i spisen när den skall tändas.

TORSTEN LARSSON-NORDÉN

4

...en liten stuga. Den byggdes, var bebodd och försvann på bara 50 år. Almelund hette stugan. Det var soldaten Alm som gav stugan sitt namn. Han, soldat 134 Olof Alm hade varit soldat i 25 år på Bråtens soldattorp. Enligt Södermanlands regemente Livkompaniet hade Olof ”tjänt väl torde få underhåll”.

Han föddes i Bärbo 1799 och kom till Björkvik 1823 som ny och färsk soldat.

Han var 1,70 lång och nygift. När han begärde avsked 1848 flyttade en ny soldat in i soldattorpet och Olof var tvungen att flytta med fru och barn. Kanske var det han som fick lov att bygga en ny stuga några hundra meter bort på Hagbybergas mark. År 1849 kunde de flytta in i den lilla stugan som nog inte var mer än 40 kvadratmeter. Hur han försörjde sig är oklart, men han fick en liten slant i underhåll från det militära. Det enda märkvärdiga med honom enligt prästen i Björkvik var att Olof hade en bibel. Så märkvärdigt att det noterades vid husförhören. ÅREN GÅR och Olof och hans fru Anna blir gamla och skröpliga. Barnen flyttar iväg för att skapa sina egna liv. En kort tid flyttar en av hans söner hem igen med fru och barn. Olofs fru Anna dör 1872 och Olof 1876, 77 år gammal.

IN I STUGAN Almelund flyttar 1877 torparen Johan Fredrik Jansson och hans fru Gustava Fick, från Ulriksdal som låg en bit bort på andra sidan landsvägen, vägen som idag heter väg 216. Det var fattigt småfolk som var befriade från att

betala skatt, vilket prästen noggrant noterade. ÅR 1895 i januari dör Johan Fredrik.

Fru Gustava bor själv i stugan i några år.

Fattigdom och skröplighet råder i stugan när lika fattiga Johan Fredrik Persson med fru flyttar in 1899 från torpet Bråten en bit bort.

STUGAN ALMELUND närmar sig slutet av sagan. År 1900 står stugan tom och kall.

I bara ett år, stannar Johan Fredrik med familj. Gamla änkan Gustava Fick flyttar till fattighuset, där hon dör 1910.

VAD HÄNDE SEN? Ruttnade stugan ner, brann den upp eller tog någon vara på timret, fönstren och annat värdefullt?

Lite finns kvar än i våra dagar, 120 år efter att den sista brasan i spisen slocknat.

Stengrunden, de mödosamt lagda tunga stenarna skymtar i blåbärsriset i granskogen. En skylt med stugans namn står i kanten av stengrunden där tröskeln till stugan låg.

IGÅR ÅKTE jag dit, ställde mig mitt i

”huset” och försökte föreställa mig stugan Almelunds 50 år på jorden. När den var nybyggd och soldaten Olof Alm just flyttat in, när det bråkades lin i bråkgropen intill och äppelträdet blommade. Hur tidens tand gnagde på stugan och förfallet var ett faktum. Hur skogen och blåbärsriset kröp allt närmare. Hur många sagor om små stugor finns det?

JENNIKA SMEDBERG NYA YNGAREBYGDEN • NR 1, 2021 • ÅRGÅNG 27

Ett besök på Fridhem Outdoor En oktobermorgon besöker jag Lena Strömgren på Fridhem och Fridhem outdoor vid sjön Näsnaren. Vi har stämt träff vid Glindran där vi möts upp och åker i varsin bil mot Fridhem.

VÄGEN SLINGRAR SIG genom skogen och strax innan Fridhem kommer vi fram till en urskog. Gammal 200-årig orörd skog med träd i olika åldrar. Vi kör in till vägkanten och kliver ur bilarna.

Det är helt tyst i skogen och jag känner av en fysisk och mental närvaro.

Samtidigt känner jag mig väldigt liten där vi står under de grova, höga tallarna som tornar upp sig och sträcker sig över oss.

Urskogar är betydelsefulla för bibehållandet av artmångfald bland både växter och djur. Vi hoppar in i bilarna och fortsätter genom skogen. Vägen passerar en bäck där två sjöar binds samman, här finns det goda chanser att få se häger.

Framme vid Fridhem hälsas jag välkommen av Lena. Jag ser en liten röd stuga och en lada. I en hage går några får och betar vilket ger ett stämningsfullt intryck. Lena berättar om Fridhem och

Vi gjorde ett stopp vid urskogen, för att imponeras av giganterna.

ryggsäckarna igen och fortsätter ner till vattnet och bryggorna där en liten roddbåt ligger förtöjd. Vattenytan är spegelblank och det är lugnt och stilla.

Nästan så att jag vill ta ett dopp i det klara vattnet. Plötsligt hör jag ett plask och jag tar upp min kikare och tycker mig kunna se något en bit ut i vattnet. Lena berättar att det finns både fiskgjuse ute på öarna och bäver i området. Sjön är rik på gäddor, abborrar och kräftor. Vår vandring fortsätter tillbaka upp mot fårhagarna och husen där vi pratar en stund och jag tackar för besöket och en stunds varande här och nu.

Paketlösningar Skogsliden nämns i texten, och självaste skribenten vandrar sakta och fridfullt fram under den.

visar mig runt på området sedan beger vi oss iväg på vandring. Med matsäck i ryggsäckarna går vi längs en naturstig som leder fram till en vacker lind, vi stannar till och blickar uppåt i trädkronan. Genast känner jag mig lugn och rofylld. En känsla som jag bär med mig när vi fortsätter längs stigen. Vi stannar intill fårhagen och Lena ropar på fåren.

Inom kort ser vi ett av dem. Nästa stopp blir i skogen där vi slår oss ner med utsikt över Näsnaren. Vi äter vår matsäck och pratar om naturen och vilka fantastiska effekter den har på oss.

Hur viktig naturen är för vårt välmående och hur både vår psykiska och fysiska hälsa förbättras genom att befinna oss ute i naturen. Vi tar på oss NYA YNGAREBYGDEN • NR 1, 2021 • ÅRGÅNG 27

• 2-dagars vandring • Ö-vandring • 3-dagars vandring • Kräftfiskepaketet • Sörmlandspaketet • Skogsbad

LENA ÄR DIPLOMERAD naturguide samt skogsbadsguide och fritidspedagog.

Hon driver Fridhem tillsammans med sin man sedan 2000 och företaget Fridhem outdoor skapades och ägs av Lena sedan 2020. Ett företag som erbjuder olika paketlösningar för kräftfiske, skogsbad och enklare företagsevent.

Man kan även välja mellan olika vandringspaket med övernattning i blandad terräng längs Sörmlandsleden eller i närheten av Fridhem. Det finns möjlighet att ha en naturguide med sig

om man så önskar.

Vad är skogsbad?

Skogsbad är en kombination av mycket långsam vandring i park eller skog, där du tar in naturen genom att öppna alla dina sinnen och låter naturen komma in genom öron, ögon, näsa och mun.

Genom att öppna våra sinnen kan vi uppleva kontakten med naturen på ett mer närvarande sätt.

Detta är en terapiform som utvecklats ursprungligen i Japan under namnet Shinrin Yoku och rekommenderas för personer som är stressade och för personer som är utbrända. Shinrin betyder skog på japanska och yoku betyder bad. Ett skogsbad pågår vanligen i 2-3 timmar och om man vill kan man ha en utbildad skogsbadsguide med sig som vägleder i att använda sinnena och i att känna sig mer väl till mods.

Här är jag, Lena när gäster cyklar Djulöleden (Näckrosleden) och har bokat B&B så sätter vi ut skyltar, så de hittar rätt!

FRIDHEM OUTDOOR har som värdegrund att

bidra till landskapsutveckling, att värna, vårda och visa. Som gäst bor du på Fridhems charmiga B&B i torparmiljö med lugnet och den vackra naturen runtomkring. Det finns ingen elektricitet men det finns många lösningar för det praktiska såsom powerbanks för utlåning till laddning av mobiler, matkällare, gårdspump för vatten, kaminer och öppen spis och gasolplattor och en liten vedeldad bastu nere vid sjön. Där finns också en enkel utedusch och unikt utespa. Strandbotten och badstege finns.

Bastubad med tillhörande dopp sker året runt. När du bor på Fridhem finns det alltid tillgång till en nybäddad säng, fräscht och rent utedass och en stadig frukost samt möjligheter till en uppvärmd bastu efter ett uppfriskande dopp i sjön.

EN SKOGSVÄN

5

Miljö och hållbarhet NU EFTER JUL och nyårsfirandet fylls

tidningarna över av artiklar om hur du skall klara av att betala räkningarna, och hur du skall bli av med de extra kilon som kanske har kommit till, men jag hoppas att de flesta är så kloka att de kan planera sina inköp och klarar av att fira jul utan att föräta sig eller förköpa sig, och kanske ägnar en tanke åt varför vi firar jul? Förvånar mig dock över rubriksättarnas ambition om att sälja många fler exemplar av sin publikation till någon som inte har några pengar kvar.

Så ett första förslag är att beställa en ny bok på biblioteket (eller köp den själv) ”Ditt framtida jag” av Sara Öhrvall; på ett lättförståeligt sätt förklarar hon hur man kan nyttja den nya tekniken, hur man kanske måste släppa kontrollen över allt i sin tillvaro och låta tekniken ta över.

NÅGOT SOM ÄR bra med

denna envisa Pandemi är att så många börjar att gå ut och gå, Sörmlandsleden, med fina avstickare , vanliga skogsvägar, en del med picnicväska med, andra med hörlurar i öronen.

Har du något fint ställe

som du promenerar på? Skriv en rad om var du själv tycker att det vore trevligt om det kommer fler personer till, själv tycker jag att det är trevligt att stanna på en grusväg, parkera på lämpligt ställe, gå en stund framåt, vänder och går tillbaks.

En av fördelarna är att det går att promenera även om det sitter en bom över vägen, och man behöver ju inte skräpa ner efter vägen. Ljudböcker verkar ha fått ett stort uppsving, och visst är det trevligt att ha bokhyllorna fulla med böcker men hur många gånger läser man om en vanlig bok? Jag har valt ut en av alla de förslag som tillhandahåller ljud/ läsböcker på datan/telefonen, massor att välja på och framförallt så laddas det ner direkt utan att jag måste göra något själv för att inte använda upp månadspotten på en eller två böcker.

MARGIT LARSSON-NORDÉN

Min farmor Thura kom aldrig till Stockholm DET MEST SPECIELLA med min farmor var hennes namn. Hon hette Thura. Det blev alltid missuppfattat och felstavat.

Vi trodde hon var ensam i hela världen om det namnet. Men enligt Arkiv Digital fanns det sex kvinnor i Björkvik mellan 1840–1947 som hette Thura.

genom min släktforskning.

Kanske hängde det lite sorgsna draget i farmors personlig ihop med detta.

Farmor blev alltid orolig om vi skrattade för mycket: ”Ni får sluta skratta. Det kan bli nåt elände”, sa hon.

THURA FICK FLYTTA till sin bror Hjalmar

och hans fru Ida vid Glindran där Hjalmar 1894 levde hela var statdräng. Thura sitt liv i Björkvik gick i Glindrans och reste som skola. Som 14-åring längst till blev hon piga vid Norrköping, Jorsbol och senare vid Katrineholm och Tjärsta. 1911 Nyköpingskriver hennes matOxelösund för att mor där Ida Karlsson hälsa på släkatt Thura ”uppfört ten. Hon hade 7 Pigan Thura på trappen vid Stora Munkebo med familjen Österbergs hund 1915 sig ärligt och syskon och farfar ordentligt”.

Göran hade 11 syskon. De flesta bodde i Björkvik och ingen längre bort än Norrköping. Släkten 1911–1917 var Thura piga vid Stora var farmors och farfars viktigaste umMunkebo hos familjen Österberg. Det gänge. var en bra plats. Ett foto på barnen Österberg stod sedan alltid på hennes byrå. 1917 gifte sig Thura och Göran och THURA VÄXTE UPP vid Bäckershof mitt bosatte sig i den lilla stugan vi Eriksdal, emellan Grindtorp och Glindran. numera riven. Där föddes 1918 deras När hon var 9 år dog hennes mamma enda barn Thore – min pappa. Familjen och pappa i tuberkulos. Det här pratade bodde sedan vid Skogshyddan och farmor aldrig om. Jag upptäckte det först FARMOR THURA född

6

Simbol och 1936 – 1960 vid Klastorp inte långt från Viggaren.

VID KLASTORP inne i skogen trivdes

Thura. Hon skötte hemmet och odlade sina grönsaker bland annat de spritärtor som numera ingår i den fröbank som Jennika Smedberg vid Viggarrtorp bevarar. De sista 14 åren fram till sin död 1974 bodde farmor och farfar vid Farmor Thura vid Furulid.

NÄR JAG STUDERADE i

Klastorp på sin 50-årsdag 1944 med farfar Göran.

Stockholm på 60-talet föreslog jag att farmor och farfar skulle komma på besök.

Men det slog farmor ifrån sig! Inte ville hon ge sig ut på sådana onödiga resor!

Nej Glindran med omnejd i Björkvik räckte för henne.

GUN-BRITT KARLSSON

NYA YNGAREBYGDEN • NR 1, 2021 • ÅRGÅNG 27

Vackra vinterdagar i Björkvik att barn får möjligheten att vara just barn i dagen samhälle. Om så vi vuxna måste åka med i pulkan för att det ska bli av, är det just dessa minnen vi alla kommer att bära med oss genom livet. Jag har fortfarande ont i fötterna efter min comeback på skridskor efter en paus på ca. 20år.. Vilken tortyr det var..! Tur fötterna domnade bort efter ett tag, för det är ganska kul trots allt.

SÅ UT OCH NJUT NU, vi har det helt underbart i Björkvik. När detta skrivs finns spolad is vid skolan, både på grusplanen och basketplanen. En trevlig pulkabacke bakom brandstationen/mataffären. Privatpersoner som erbjuder sin grässlänt som en alternativ pulkabacke t.ex. vid sockenstugan. Nån som gjort längdskidspår på Vedebygärdet osv.. På den digitala ”anslagstavlan” på facebook dyker det titt som tätt upp tips, håll koll!

Varmchoklad gör kroppen glad.

J

ag sitter på mitt kontor med kaffekoppen och tittar ut över vårt fantastiskt soliga vinterlandskap. Jag reflekterar över vilken tur vi har som lever just nu, just här! Solens strålar reflekteras av den fluffiga vita snön som tillsammans väcker den där lyckliga barnsliga känslan som bor i oss alla. Man bara måste ut och njuta!!

SPORTLOVET är framför oss och jag hoppas

innerligt att minusgraderna och denna snö får vara kvar så att vi tillsammans får till massa (corona anpassade) aktiviteter för både barn och vuxna? Björkviks församling där jag jobbar håller i dagarna på med planering. Vilket säkert både idrottsföreningen och familjeföreningen också gör, håll utkik efter affischer och digital information via facebook.

DETTA MÄRKTES extra tydligt i helgen som

var när betydligt fler än vi spontant samlades vid Klubbviken för att njuta av ”en av de bästa dagarna hitintills denna vinter” som min son glatt uttryckte sig senare på kvällen. Runt 80 personer räknades det ihop var på plats samtidigt på söndagsförmiddagen! Temperaturen var kring -6 solen sken och vinden var knappt märkbar.

Fikapaus a´la Björkvikstyle.

RUNT HELA VIKEN ringlade en upplogad

slinga på 1650m samt ytligare en slinga längre ut där totallängden blev hela NYA YNGAREBYGDEN • NR 1, 2021 • ÅRGÅNG 27

JAG VILL MED DETTA rikta ett stort TACK till Det ska börjas i tid.

4400m att åka skridskor eller spark på.

I mitten av av sjön var det upplogat en slinga för mindre motorfordon som till exempel fyrhjulingar att sladda runt på, och som det sladdades! Det skrattades och fikades i varje hörn, grillen var igång och folk i alla åldrar var minst sagt aktiva till både höger och vänster. Skridskor, långfärdsskridskor, spark, skidor, pulka, bob, fiske, isvaksbad (ja burr, inget för mig!) mm. Själv försökte jag få minsta dottern på 1 1/2år bekväm med pjäxor och slalomskidor, vilket gick över förväntan. ”Fjärde barnet blir ordentligt härdat” var en av kommentarerna som kom, och så är det nog lite. De lite äldre passade utöver ovanstående aktiviteter även på att prova tolka efter fyrhjulingarna med både skridskor, skidor och bob. Många vurpor blev det, men med varma kläder och varm choklad lyckades humöret hållas på topp hela dagen. Alla barnen på plats turades om, delade med sig och hjälptes åt, vilket är fantastiskt att se! Jag tycker personligen det är viktigt

vår starka Björkviksanda och de eldsjälar som ensamma eller tillsammans jobbar aktivt för att vi ska få njuta till fullo av de möjligheter vi har i Björkvik. Ingen nämnd ingen glömd..

Håll i, håll ut, håll avstånd! Tillsammans klarar vi Björkviksbor allt!

RONJA PARMSKOG

Ut och njut av vackra Björkvik i vinterskrud.

7

Kärlek, Masonit och massor av bebisar på Rödakorshemmet I VÄNTAN PÅ våren i tider av fysisk distans och hemarbete passar det bra att gräva fram en bit historia både bakom skivor av gammal masonit och i samtal med en annan människa över en brasa. Snö har vi i alla fall gott om just nu till skillnad från när förra numret växte fram. Efter det så tänkte jag mycket på värdet att ta sig tid att skriva något som kommer i tryck och kan bevaras och inte bara dela med sig på sociala medier på nätet. De skrifter som hembygdsföreningen har gett ut genom åren har betytt mycket för mig i jakten på historien om mitt hus och de saker som skett här genom åren. Det har också

på inredningen eller på människorna som verkade här. Jag får söka historien på annat sätt….

JAG HAR TRÄFFAT

många som är födda eller har en släkting som är född här och det är så fint. Särskilt fint upplevde jag det att få träffa en kvinna som är 100 år gammal och som har fött sitt barn här. Här där mitt liv pågår tillsammans med mina barn. Hade det inte varit för Corona hade jag velat ha henne här på tebjudning med sin dotter för att få höra mer av vad hon minns från den tiden. Jag hoppas jag får chansen längre fram.

–"Att berätta en bit historia för att bevara historierna."

I SOMRAS fick jag däremot en liten bit av en annan historia om en kvinna som bott häri huset och det väckte min nyfikenhet.

För att få veta mer bad jag om ett samtal med Lennart Jansson, en väldigt fin person som bott här i Björkvik nästan hela livet och engagerat sig både i jägargillet, hembygdsföreningen och är fortfarande ordförande i byns biodlarförening. En kväll nu i veckan fick vi till vårt möte, vid en brasa i trädgården med några meter mellan oss, med snön som sakta föll, berättade han om flera kvinnoöden i bygden och delade en bit av sin släkthistoria med mig.

KÄRLEK ÖVER en mjölkspann på Tjärsta Lennart berättar om historien.

inneburit fina möten med de som har kommit förbi för att lämna dessa skrifter till mig. Kanske kommer någon om 50 år att besöka en nyinflyttad kvinna här i huset med några sparade nummer av Nya Yngarebygden för att lämna historiearvet vidare.

Den kvinnan som jag tror var den första att flytta in här i huset som förestånderska, år 1906, hette Ida Lovisa Jansson, hon var änka och mamma till barnen Karl och Maria. Jag får höra historier om hennes liv och Lennart berättar att hon var hans farmor och Karl var han far. På den tiden

OM VI INTE dokumenterar vår samtid eller dåtid kommer den att försvinna med tiden när ingen längre minns. Eftersom ingen bodde permanent här i huset så finns det inte så många fotografier varken

hämtades troligen mjölken till sjukhuset uppe på Östergården Tjärsta. Gårdens son Carl-Henning och Ida Lovisa fattar tycke för varandra och gifter sig några år senare. Hon och barnen flyttar in på Tjärsta och andra kvinnor tar över driften på sjukhuset.

LENNART BERÄTTAR vidare om året 1930 och om Märta Eklund som flyttar in på Rödakorshemmet som husmor. Även hon hämtar mjölken uppe på Tjärsta, där har nu Kalr växt upp till en ung man och på nytt uppstår kärleken över en mjölkspann uppe på Tjärsta. Märta följer i Lovisas fotspår och gifter sig med ynglingen på Tjärsta. 1946 tar sedan Lennart själv sina första andetag här i huset. Hans mor Märta omtalas också som den särskilt anställda husmodern i boken, Björkvik av Mörner, som gavs ut 1933 och beskriver några av de åren hon tjänstgjorde här på rödakorshemmet.

Driftiga Kvinnor skapar bättre livsvillkor i Björkvik I förra numret berättade jag om tiden när huset var epidemisjukhus, så nu känns det rätt att fortsätta berätta om tiden då huset var förlossningshem och fick namnet Rödakorshemmet eftersom det drevs i rödakorset regi tack vare driftiga kvinnor från bygden.

I KATRINEHOLMS KURIREN kunde vi redan 1945 läsa om att ca 50 barn årligen föddes på Rödakorshemmet. Årsskriften från Björkviks hembygdsförening 1995 citerar tidningsartikeln, ”Förlossningshemsfrågan väntar på sin lösning på många håll och i de flesta fall får blivande mödrar på landsbygden göra både dyrbara, påfrestande och långa resor till sjukhusens barnbördsavdelningar. Björkviks rödakorskrets har för längesedan löst denna fråga genom att ordna eget förlossningshem med plats för fyra mödrar med barn.”

REDAN 1922 hade en grupp kvinnor med den engagerade Ulla von Arnold i spetsen bildat Björkvikskretsen av Svenska Röda Korset. De anordnade olika tillställningar och fester för att samla in pengar till ett förlossningshem. 1924 hyrde man först en stuga i Aspa och när epidemisjukhuset lades ner kom de överens med kommunen att få flytta in där istället. Den 30 juni 1929 invigdes Rödakorshemmet.

I Mörners bok står att läsa att kommunen upplåter lokalerna kostnadsfritt med fri vedbrand medan rödakorset äger instrumenten och ansvarar för driften.

Vackert inrett för mödrar och barn. Foto: Okänd.

8

NYA YNGAREBYGDEN • NR 1, 2021 • ÅRGÅNG 27

HEMBYGDENS årsskrift berättar att förlossningshemmet var i drift mellan 1929-1955 och lades ner då Björkvik inte längre tilldelades någon egen barnmorska. Trots att det var ett stort arbete att finansiera förlossningshemmet hade rödakorsmedlemmarna hållit ut och fortsatt hålla i driften för att Björkviksborna skulle ha förtur till vården vilket inte skulle garanteras om Landstinget tog över hemmet.

Vilka bor i Apotekarvillan?

I ÖVER 30 ÅR skapade Rödakorskretsen en

plats för Björkviks barnaföderskor, där den personliga omtanken och ett kärleksfullt omhändertagande skulle genomsyra atmosfären. En trygg plats för mor och barn. Det låter som ett ställe jag gärna skulle föda mina barn på och en atmosfär som jag hoppas fortfarande råder här i hemmet med mig som husmor och föreståndare.

Vackert i solnedgången över Tjärsta.

HÖNSHUSET som tog mig till den här

platsen. Hundratals med barn har kommit till världen här i huset, några av er läser kanske den här artikeln. På sätt och vis känns det som att mitt liv eller i alla falla mina drömmar också fick börja på riktigt här i huset. Jag hade ända sen jag flyttade hemifrån drömt om en egen gård och framför allt om en egen stor grönskande trädgård full av enorma färgglada grönsaker som jag kunde samla i korgen i solen bland surrande bin på sommarens och höstens morgnar. Njuta NYA YNGAREBYGDEN • NR 1, 2021 • ÅRGÅNG 27

Hönshuset som tog mig hit.

av hur de ser ut och smakar.

DET BÖRJADE MED en sökning på blocket

efter en fågelbur och sökordet HÖNSHUS svepte även in en bostadsannons.

En annons om ett hus som inte riktigt ville släppa taget. När jag visade den för familjen var det klart på en sekund att dit ville vi flytta. Ett hus fullt av historia och helt unikt i sitt slag med vackra golv, originaldetaljer kvar, rustika väggar och murstockar som skapar det där lilla extra.

Men också en hel del möjligheter att hitta på och sysselsätta sig med en rad projekt hela vägen in i pensionsåldern.

Senast igår jobbade jag långt in på kvällen med att klä av trapphuset den gamla gulnade masoniten och korkmattan för att låta dåtidens vackra, ljust gröna pärlspont och de gamla trägolven komma fram igen. Vilken skatt jag hittade, vackra och nästan oförstörda väggar och golv som kommer stå fina i ännu många år med lite ny olja och färg. Jag går också och väntar på tapeterna som ska avsluta arbetet efter en vattenläcka i somras.

Det var verkligen inte lätt att välja tapeter som kan göra detta gamla vackra hus rättvisa och jag fnissade förtjust när jag upptäckte att jag till slut hade lyckats välja en tapet med originalmönster från sekelskiftet 18-1900 tal. En tidstypisk tapet går förhoppningsvis snart att skåda i hallen igen.

LENNART OCH JAG pratade också mycket om framtiden i brasans sken och jag hoppas att jag får besök av honom regelbundet i trädgården igen till våren då han får bli min mentor när det kommer till att skaffa egna bin. Kanske jag får berätta mer om hur det går med grönsakerna och bina när snön har smält bort igen.

NINA GUAL

BITTE OCH MIKAEL Ljungström flyttade till Björkvik 25 januari 2018 och har sedan dess trivts jättebra i det stora vita huset vid Yngarens strand. Den första vintern tillbringade vi en hel del tid på isen där grannen dragit upp superfina skidspår. De senaste åren har det varken gått att åka skidor eller skridskor, vi får de hur det blir i år.

Mikael har säkert en del av er träffat eftersom han då och då vikarierar för kyrkoherden i Björkviks fina kyrka.

I vanliga fall sysslar han mest med musik i sin studio som är inrymd på nedervåningen i den gamla apotekslokalen. Då och då styr han kosan till Enköping där han driver företaget Vidilab tillsammans med Bitte och de tre vuxna barnen som gärna gästar Björkvik när dom har möjlighet. Bitte veckopendlar och är i Enköping 3-4 dagar i veckan.

VIDILAB ÄR ETT laboratorium som sysslar med parasitundersökningar på alla djurslag samt utför näringsoch mineralanalyser på grovfoder. Vi letar alltså mest efter maskägg i bajs från häst, får och alla tänkbara djur för att kunna säga om dom behöver avmaskas eller inte. Vi gör också trikinanalyser på kött mestadels från vildsvin för att folk ska kunna äta säkert kött utan att bli sjuka.

Företaget har tagit fram en produkt som heter kollamasken som finns för alla djurslag inklusive vildsvin samt kollafodret för grovfoderanalyser.

Om du skulle behöva hjälp med att kolla parasiter på dina djur, kolla ditt grovfoder eller om du vill trikintesta ditt vildsvinskött får du gärna höra av dig till oss.

BITTE LJUNGSTRÖM

9

Wisconsinminnen

Flyger från Bulltofta och vi är 5 st grabbar som lärt känna varann på Hvilans lanbruksskola som anläder till Chigago via mellanlandning i Montreal. Vi möts av dollargrin i massor och jag blir skjutsad av en salesman från Tracy farms i en Cadillac med AC, 20mil norrut från Chigago.

sädesmajs, svin, 150 biffdjur. Bob Tracy är en man med stor pondus som inger respekt. Ingen sätter sig på hans stol i kontoret. Han har rest över hela världen, har utsädesfarmer i Chile och Australien.

Han skickade f.ö. julhälsning med foto till mig 15 år efter traineetiden där, så en sånt här utbyte skapar goodwill mellan länder. Var i kontakt med en av hans söner förra året på e-mail.

JAG VÅRPLÖJER med en Case 1040 med en 5 skärig delburen plog den första tiden på fält som senare blir sått med majs.

Skriver upp nya ord jag lär mig varje dag. Första veckorna vid utsättningen på morgonen förstod jag inte mycket men det förbättrade sig snabbt.

EFTER EN MÅNADS tillvaro i det ljuva

Wisconsin har vi nu fått över oss det första indianöverfallet! Vet inte hur det började, jag såg inget i vår nyanskaffade lokaltidning, utan det var bara här en dag.

Ingen förlust här på farmen men vi kan räkna med fortsatta strider. Sov med en av Bobs vapensamlingswinchester under kudden, jag har även köpt en kikare för att ej överumplas. Vi har ännu mer trainees som jobbar här nu, bland annat 10

HÄR FINNS OMFATTANDE svinskötsel på 2000

djur. Förmannen är en ung yankee som varit i Vietnam en tid. Han kom hem skadad i en arm. Låg på sjukhus i ett år men kan ej skriva med högerarmen så han tränade upp vänsterarmen till att skriva med. De som varit i Vietnam har skjortor där det står ”När jag dör kommer jag till himmelen för jag har varit i helvetet”. Tidningarna är fyllda med nyheter från Vietnamkriget varje dag.

Insändare från sörjande föräldrar manar om att få ett slut på kriget.

isconsin.

Tracy's farm i W ni, Sven G. 23 år 1969 14 april- ju

VI ÄR 23 ANSTÄLLDA på 3000 acre med ut-

till Sverige igen.

TILL FRUKOST äter vi flingor, mjölk, te och smörgås. Lunch vid 12 då vi testar burkar med makaroner, spaghetti, köttbullar, chilibeans och ibland bacon och ägg.

Vi handlar på Douglas store i Avalon. En underbar liten affär som har det mesta. Med härliga expediter där jag får ut mer än att bara handla som språkträning och social samvaro. De dagar vi jobbar övertid äter vi sent annars vid 6 PM. Mycket fryst finns färdiglagat med kyckling, biff, fisk, kalkon. Pizza och paj är andra återkommande rätter. Vi äter gott och det är ingen konst att variera.

en svart från Kenya som springer med det här brevet till en flygbana på gården.

Det är så bra för han syns ej för indianerna då han springer över den svarta mulljorden och det är tur att ej majsen har kommit upp än.

Wisconsin, är en delstat i USA, belägen i Mellanvästern och grundad som landets trettionde delstat 1848. Staten har kust mot Övre sjön i norr och Michigansjön i öster.

Wisconsin har gräns mot fyra andra stater, nämligen Minnesota och Iowa i väster, Illinois i söder samt Michigan norrut. Namnet är en anglifiering av franskans Ouisconsin, som ursprungligen var namnet på floden Wisconsin på något algonkinspråk. Exakt vilket språk och ordets betydelse är omdebatterat, men en ledande teori anser att det är Miami-Illinois för ”det ligger rött”, syftandes på flodbäddens röda sandsten.

SÅ BÖRJADE MITT första brev hem till Mor

Märta och broder Bo då jag berättade om en dröm jag hade haft (för övrigt drömde jag på amerikanska redan efter tre månader). De tyckte jag borde åka hem

KÖPER BIL Chevrolet stationsvagn års-

modell 1957 för 150 dollar, den rymmer 6 personer + bagage, en riktig kejsare, den går bra och är oumbärlig med sin V8 motor och vaakum-vindrutetorkare.

PICKNICK MED VATTENSKIDOR, volleyboll och ser sevärdheter varje helg. Det blir bättre och bättre hela tiden, när språket blir lättare att förstå. Vi svenskar är väldigt populära i Wisconsin och Minnesota.

Saknar inget här i USA mer än knäckebröd och en morakniv i arbetsbyxorna. Ett spansk-svenskt lexicon skulle också vara bra att ha, då trainees från Chile jobbar här.

SVEN SJÖKVIST

NYA YNGAREBYGDEN • NR 1, 2021 • ÅRGÅNG 27

ningarna förstås. Kl. 04, 12 och 20 mjölkas de ca 200 korna. Är det vinterperiod får de efter mjölkning gå tillbaka till sitt nydukade foderbord och sen till liggbås, med komfort madrasser som strös med halm och torv för att viloplatsen ska vara torr och ren.

JAG NÄMNDE FÖRUT att kon är en

Livet på Glindrans gård Del 2

Glindrans gård är gården mitt i byn Glindran, här i Björkvik. Jag, Camilla, och min man Per driver detta företag i tredje generation med fjärde på väg in.

Med oss idag har vi ca 10 medarbetare och ytterligare några säsongsanställda. Vi flyttade våren 2020 till villan mitt emot Glindrans skola och Ida med familj flyttade in i stora huset. senare börjar regna, den är oslagbar!

NÄR DET GÄLLER våra ungdjur så varar

NÄR VI nu redan är inne på ett nytt år, inser jag att skördeperioden för längesen är avslutad, även om det inte riktigt känts så. I början på oktober var årets skördar bärgade, 4 gräs/ensilageskördar, spannmål, halm, ärtor, åkerbönor och majs. Att odla olika slags grödor innebär att vara väldigt uppdaterad med väderprognoserna under säsong. Att försöka planera något utöver jobb går, om man är beredd på att det kan bli ändrat eller inställt. Tajmning för skörde-start är viktigt för att pricka rätt för att bärga foder till våra djur, både när det gäller kvalité och kvantitet.

Vädret är en mycket viktig spelpjäs för tillväxt och skörderesultat. Regn behövs för den växande grödan, men vid skördetillfället behöver det vara uppehållsväder.

Med klimatförändringarnas snabba kast gäller det att hänga med så vi har maskiner att bärga skörden på kortast möjliga tid. Många gånger lite väl spännande! Men känslan när aktuell skörd är bärgad och det några timmar NYA YNGAREBYGDEN • NR 1, 2021 • ÅRGÅNG 27

betessäsongen mellan slutet på april till mitten på oktober, mjölk-kornas kortare.

Bete har vi egen mark till men även arrende. En del lite “finare” områden kallas natura 2000 och innebär att vi har extra beteskrav för att upprätthålla floran just där. Kor betar väldigt “blomvänligt” jämfört med hästar t.ex. och rent generellt hjälper de samtidigt till att hålla landskapet öppet och fritt från sly och ogräs. Vad skulle hända med vår betesmark om det inte just betades?

Alternativet är antagligen bara skog.

Kon är ju en idisslare och suverän foderomvandlare. Från kon får vi mejerivaror som mjölk, yoghurt, ost och smör och som slaktad, kött med svenskt protein rakt igenom. Basvaror som helt säkert kommer att stå sig genom div. trender.

Det tror vi på.

NÄR DJUREN är ute på alla sina (spridda)

beten är det tillsyn av stängsel som gäller. Är elen intakt? Har det vilda haft sönder tråden? fungerar vattnet som det ska?

Behöver vi fylla på salt och mineraler? Är alla kvar i hagen och framförallt mår dom bra? Mjölkkorna har vi “kosläpp” på i början av maj och visst blir det lite busigt, men våra kor går lösa året runt inomhus så det blir inte vilda västern direkt men mkt “ko-glädje” ändå!

DOM GÅR sen i två skilda grupper ut och in

idisslare, så vila och lugn och ro för henne är väldigt viktigt. 10-12 timmar behöver hon idissla, alltså tugga om maten som dom tidigare svalt ner i mage nr 1 som heter våmmen. Där bryts det i princip otuggade gräset ner lite grann med hjälp av bakterier, flyttas till mage nr 2 där det sker en jäsningsprocess.

Därefter stöts maten upp som bollar och kon ligger och tuggar och finfördelar fodret, som ni säkert sett att dom gör ute i hagarna. Efter det sväljs fodret en andra gång och hamnar då i mage nr.3 bladmagen och blandas där med vatten.

Slutligen hamnar maten i löpmagen, innan restprodukterna blir till gödsel och näring för kommande skördar. Gräs blir till mjölk! Suverän är hon kon, idag utmålad som en miljöbov tyvärr. Vi ser fram emot när helheten och all fakta kommer upp på bordet då kons värde blir återupprättad som en stor tillgång i livsmedelsförsörjningen. Vi är övertygade om att svenskt lantbruk och mjölkproduktion går en ljus framtid till mötes.

I NULÄGET känner vi oss lyckligt lottade

ändå. Vi har duktiga medarbetare och vi har klarat oss från corona så här långt på gården, vår näring har inte berörts alls egentligen. Inte än i alla fall. Vi fortsätter att jobba hemifrån... :) med förmånen att leva med naturen på knutarna alla dess årstider, men vi ser fram som alla andra lite normalare tider där vi får mötas och träffas som vanligt. Glindrans gård har en Facebook sida som uppdateras med jämna mellanrum. Inte så ofta så här års men fram i vår nästan dagligen.

Välkommen att besöka oss där.

CAMILLA WENNERHOLM

som dom vill utom vid de tre mjölk11

Foto: Johan Eklöf

Kor kan bromsa klimatförändringen Foto: Elin Beckman, Berga gård

Brandkåren donerar hjärtstartare Björkviks Frivilliga Brandkår, en förening med många medlemmar, som värnar om Björkviksborna och gärna vill behålla Räddningstjänst i Björkvik, vill på detta sätt tacka och betala tillbaks till bygden med en hjärtstarter som ska finnas tillgänglig i MatButiken under dess öppettider. Överlämnandet skedde 27 januari då Kenneth Svahn överlämnade Hjärtstartern till Sara i Butiken. Den kommer att sättas upp på en plats i Butiken som är väl synlig och vara lättillgänglig för alla. Hjärtstartern är en liten vit låda med ett rött hjärta på som väger 2kg och är ca 30x30x10cm. Den är batteridriven.

Personalen i Butiken kommer att utbildas utav certifierade utbildare Kenneth Svahn och Göran Nilsson i hur denna hjärtstartare fungerar.

DET FINNS nu fyra officiella hjärt-

startare i Björkvik denna medräknad. En på Yngaregården, en stationär på Brandstation. och en i FIP, första insatsperson, ni vet den lilla röda ”brandbilen” en VW Caddy.

Vi hoppas att vi får fler Hjärtstarter då Björkvik är till ytan ett stort område.

DET ÄR VIKTIGT att komma ihåg att vid

hjärtstopp är varje minut viktig så: 1. larma 112, tala om att det är ett hjärtstillestånd, då kommer FIP. 2. börja med HLR, hjärtlungräddning, så fort som möjligt eller bed någon annan som är där hjälpa till, tveka inte, gör så gott du kan, du kan rädda liv.

PYRET BACKMAN

12

Produktion av kött och mjölk från idisslare genererar utsläpp av växthusgaser från fodersmältning, foderproduktionen, gödselhantering samt från energianvändning i stallar och slakterier.

MEN DET ÄR inte korna det är fel på. De

gör vad de alltid gjort. De omvandlar för människan osmältbar biomassa till näringsrika livsmedel. Det är fel djurhållningen som den ser ut runt om i världen.

Det går inte att jämföra påverkan från kor som går på naturbete och flyttats dagligen med amerikanska feedlots.

Under vissa förhållanden, givetvis inte alla, kan utsläppen som djurhållningen orsakar delvis eller helt kompenseras av att marken där de betar lagrar in kol.

Genom att flytta korna dagligen/ofta kan vi se till så att gräset alltid har optimal tillväxt och därmed binder mest kol. Det är därtill möjligt att ha fler djurslag på samma yta. Får kan gå på betesmarken efter korna och äta upp det korna ratar.

Därefter går höns som sprider gödseln och äter upp fluglarverna. Området vilar en period och korna släpps tillbaka på ytan när gräset är som frodigast.

REGENERATIV JORDBRUK är en av många lösningar för att bromsa klimatförändringen. Det är ett sätt att bruka jorden utan att utarma den. Regenerativt jordbruk kan öka mängden matjord, fertiliteten och den fukthållande kapaciteten i jorden, kolinlagringen och

biologiska mångfalden. Den kan därtill öka arbetstillfällena.

JU MER SJÄLVFÖRSÖRJANDE jag och Martin

har blivit desto mer tydligt har det blivit hur värdefullt det är med att få till ett fungerande kretslopp på gården. Att låta naturen sköta en del av jobbet. Naturliga system är mer hållbara än konstgjorda.

I naturliga system finns herbivorer (växtätare). Ska vi ha en hållbar matproduktion behöver vi korna. Och fåren, grisarna och hönsen.

NÅGOT ANNAT som behövs är att folk värderar riktig mat högre. Så att det blir lönsamt att producera riktig mat.

För trots att mat är livsviktigt spelar det tydligen liten roll vad maten smakar eller innehåller. Mycket av maten som finns på affären knappt borde få kallas mat. Det är framstressat, smaklöst, kemiskt framställt eller så är den dränkt i fett, socker och smakförstärkelser.

JAG ÄR SÅ TACKSAM för att vi är nästan helt

självförsörjande och att vi kommer kunna producera ett överflöd så att fler får möjligheten att äta riktig mat.

MARYANN FARGO NYA YNGAREBYGDEN • NR 1, 2021 • ÅRGÅNG 27

BB, Epidemisjukhus och pandemier hennes mormor, UT, sin sista praktikplacering på grundutbildning sjuksköterskor för 40 år sedan. Våningen ovanför låg intensiven där jag gick vidareutbildningselev sedan, yngsta dottern var bebis då, moster till dagens elev på privatskolan.

Bebisen är nu vuxen och arbetar som vårdenhetschef på Vrinnevisjukhusets intensivvårdsavdelning. Hon hade just tillträtt chefsjobbet som är ett tufft jobb i vanliga fall men blev ju ett av Sveriges tuffaste i dessa tider... I en artikel i Ventilen, tidning för anestesi/intensivvårdspersonal skriver hon en artikel om situationen i våras. Den har ju blivit bättre. En artikel innan i nämnda tidning handlar om svenska farsoter bl a Spanska sjukan 1918-1920 som kom efter första världskriget. Sjukan kom i tre vågor, först en mild under mars/april sen en dödligare fr om augusti. Tredje vågen i början av 1919, dödlig men inte lika många.

I DAGARNA är det hundra år sedan min skånska mormor födde den här lilla tultan på bilden i torpet Hålkärr i Viråskogen.

Rödakorshemmet hade inte öppnat BB än där, öppnade det 1929-1955. Det var fortfarande epidemisjukhus. Undrar hur de gjorde på den här tiden, skötte sig själva eller skickade efter någon ackuschörska, barnmorska eller jordmor. Jordmor heter det fortfarande i Norge. Storasyster (min mamma) som håller henne i handen föddes i Norrköping 1917 på gamla gamla lasarettet, inte det i Södra promenaden, det byggdes 1927.

Det gamla gamla ligger bredvid Ebersteinska skolan ner mot strömmen. Det är Montessoriskola skola nu. Där jobbar hennes barnbarn som lärare idag.Hennes dotter går i nyöppnad privatskola i gamla lasarettet. På det våningsplanet gjorde

NYA YNGAREBYGDEN • NR 1, 2021 • ÅRGÅNG 27

NÅGOT LASARETT har vi inte haft i Björkvik som ligger som i en

triangel mellan Nyköping-Norrköping-Katrineholm. För femtio år sedan gick Björkviks kommun upp i Katrineholm.

Grannorten Kolmården i Norrköping samma år. Kontakter mellan kommuner och över länsgränsen förekommer, även i skolvärlden.

PÅ BILDEN från Hålkärr 1958 är tultan vuxen och hennes dotter sitter bak på cykeln bakom kusinen som är artikelförfattare.

Hennes dotter jobbar på Nyköpings lasarett. Den som krampaktigt håller i styret har anmält sig vaccinera i Region Sörmland i pågående pandemi.

ELISABETH SCHJÖLBERG

13

Björkviks hembygdsförening fyller 100år

I år är det ett sekel sedan den då 56-årige Ernst Hermelin på Marieberg grundade hembygdsföreningen i Björkvik tillsammans med ett dussin likasinnade med intresse för lokalhistoria och arkeologi. Det är Sörmlands äldsta hembygdsförening och tidigt etablerades kontakt med museet i Nyköping och kyrkan i Björkvik.

Vad är en hembygdsförening? ”Föreningens uppgift är att sprida kunskap och väcka förståelse för och kärlek till Björkviksbygden” stod det i §1 i de första stadgarna. I våra stadgar idag framhålls att föreningen vill ”vara en del av det levande samhället, skapa broar mellan det förgångna, nutiden och framtiden öppen för alla med ett humanistiskt, demokratiskt synsätt”.

bygdekommittén. Genom museet gjordes den första inventeringen av fornminnen i Björkvik med undersökning av de gamla byarna Edeby, Valla, Rihagen och Tjärsta Östergård. 1934 började kyrkoruinen konserveras, nytt torn, ny klockstapel och altare byggdes. Ödekyrkan blev åter en kyrka.

UNDER ÅRENS LOPP har verksamheten varit

inriktad på olika saker. De första åren på att samla bygdens historia, skaffa en hembygdsstuga och bevara kyrkoruinen efter branden 1869. Som gåva från familjen Eswein på Danbyholm fick föreningen ryggås/parstugan Sörgölet som monterades ned, kördes med häst och byggdes upp vid Grindtorp på mark skänkt av Birger Schenström på Valla och 1933 blev hembygdsstugan. Samma år gav Robert Mörner, Hermelins svåger, ut boken Björkvik en Sörmlandssocken, något som föreningen haft stor glädje av.

Boken har tryckts om flera gånger och delas ut till nyinflyttade av

14

Jean Zeschke.

Fotografen Jean Zeschke och hans bildskatt Jean Zeschke kom till Björkvik från Tyskland omkring 1920 för att besöka sin syster Charlotte guvernant på Vedeby.

Fadern hade en stor fotoateljé i Berlin och Jean hade deltagit som fotograf vid slaget vid Verdun under kriget. Han kom att bli kvar i socknen som bygdefotograf, gifte sig med tyska Dora och de bodde i den nu rivna Vedeby Grindstuga vid kyrkan. Han kallades ofta bara ”Tysken”, den långe smale mannen klädd i mörk kavaj, grågröna spetsbyxor med benlindor och kängor på cykel med kameran i ryggsäcken och Jean och Dora Zeschke. stativet på ramen.

Han tog många svart-vita kort på gårdar och människor i vardag och fest.

När han avled 1976 och stugan skulle rivas förstod vaktmästaren Waldemar Jansson vilken bildskatt det fanns i kökssoffan med omkring 6 000 glasplåtar.

Nils Eriksson framkallade alla bilderna och studiecirklar startades för att identifiera bilderna för någon förteckning fanns inte. Både hans kamera, glasNYA YNGAREBYGDEN • NR 1, 2021 • ÅRGÅNG 27

plåtarna och de framkallade bilderna finns idag bevarade hos hembygdsföreningen. Tyvärr fick han aldrig stor uppmärksamhet under sin levnad men många av er kollar säkert varje morgon den bild som Jennika Smedberg lägger ut på vår Facebooksida och kommenterar också bilderna på ett värdefullt sätt.

Två viktiga inflyttade personer på 1930-talet Erik Norrman kom med familj till Björkvik som kommunister 1930 och sedan 1932 som kyrkoherde.

Han grundade Björkviks realskola 1943 för att ge ungdomar en möjlighet att ta realexamen per korrespondens i samarbete med Hermods i Malmö.

Skolan växte och 1958 slutade han som präst för att helt ägna sig åt realskolan med verksamhet i sockenstugan. Då fanns det cirka 200 elever, en del inackorderade i bygden med sju handledare. Han startade tidningen Yngarebygden och avled tyvärr i förtid.

1932 flyttade Per Hansson med familj som provinsialläkare till Björkvik och blev bygdens trygga stöd genom sin läkarverksamhet och sin personkännedom.

Han kom efter pensioneringen 1958 att ägna mycket tid åt hembygdsföreningen, sorterade Virå bruks arkiv, deltog i studiecirklar, ledde små exkursioner till gravfält och fornlämningar för skolan och andra. 1963 utgavs boken Björkvik, tre sockenbeskrivningar. Den innehåller uppgifter om Björkvik av tre präster Kolmodin 1757, Bergius 1786 och Bernhard 1823 delvis översatta från latin.

Fortsatt verksamhet 1940-talet präglades av krig, inkallelser, ransonering, gengas, kalla vintrar och varma somrar med dåliga skördar.

Hembygdsföreningen anordnade föredrag, teater och cykelutflykter.

Hembygdsstugan var livligt uthyrd till exempel till idrottsföreningen som omklädesrum vid matcherna på fotbollsplanen i Grindtorp, eftersom Björkviksgården och Björkviksvallen ännu inte existerade. Utflyttade björkviksbor bildade i Stockholm Björkviksgillet.

En av dem journalisten Verner Vall utgav flera böcker med anknytning till hembygden t.ex. Fru Märta på Hofsta och Björkviks ortnamn.

skivinspelning på 1960-talet. Hembygdsstugan rustades upp med elektrisk spis, elvärme och ytterbelysning. Vävstolar sattes upp i det ena rummet och nya trasmattor vävdes kan Märta Duán berätta.

1971 BLEV BJÖRKVIK en del av Katrineholms kommun och konstnären Kurt Rubank gjorde ett blå - gult emblem med ett björkhänge som symbol för bygden.

Under ledning av Vera Karlsson satte man igång att utifrån befintliga klädesplagg skapa en Björkviksdräkt flitigt använd på examen och av Björkviks folkdansgille.

1978 ANORDNADE Riksförbundet för byggnadsvård en torpresa i Björkvik där kungaparet deltog som hedersgäster med lunch i hembygdsstugan. Under Lars Hermelins tid som ordförande 1984 deltog hembygdsföreningen i firandet av Hembygdens år och en ko leddes till Bettna och en budkavle överlämnades.

Nu bestämdes att man inte skulle ta emot gamla ting. Däremot försökte man använda gammal teknik genom nytt spåntak på oxvandringen vid Gamla Klubbetorp och nytt torvtak på Kaplansstugan vid Mosstorp.

I 23 ÅR VAR Agnes Wirengren ordförande

men också studieledare i studieförbundet Vuxenskolan och ordförande i Björkviks bygdekommitté. Det innebar att studiecirklar, torpinventering och bokutgivning stod i centrum. Boken om Björkviks indelta soldater och Försvunna torp och gårdar är fortfarande mycket populära bland nyinflyttade och släktforskare liksom häftet om Nunnefjärilen och Björkviks affärer. 1987 startade utgivningen av den första årsskriften.

En Återvändardag med olika bygdespel genomfördes varje sommar och ofta stod Bengt Fredriksson för text, bearbetning och musik. Andra medverkande var Ulla-Britt Jansson, Britta Björketun, Rolf Edström, Rune Österlund och Göran Fredriksson. Det blev dessutom ett texthäfte och en CD med visor från Björkvik.

INGVAR CARLSSON kom som ordförande att

blåsa liv i föreningen och startade 1948 tillsammans med 17 personer Björkviks hembygds- och kyrkokör med en NYA YNGAREBYGDEN • NR 1, 2021 • ÅRGÅNG 27

BRÖDERNA Holger och Helmer Carlsson la ner mycket arbete på att sätta upp skyltar vid försvunna torp. De arbetade också mycket tillsammans med Ingvar Carlsson för att ett arkiv skulle byggas vid hembygdsstugan för att i rätt temperatur och fuktighet förvara glasplåtar, fotografier och skrivet material.

1980 stod det klart efter många timmar av ideellt arbete och med en direkt kostnad på 30 000 kronor utan kommunala eller statliga bidrag. Där förvaras idag flera föreningars handlingar och alla Anna-Lisa Råströms tidningsurklipp. Jag är mycket tacksam över att Anita Gustavsson- Dahlqvist som pensionerad arkivarie lagt ned mycket tid på att sortera arkivet och Leif Wahlströms praktiska hyllor i arkivet.

Mina personliga reflexioner Jag har nu varit ordförande i 10 år och att jag har engagerat mig beror mycket på mitt intresse för historia men också på att det känns tryggt i tillvaron att ha en fast punkt, en hembygd. Det är viktigt att inte stänga in sig i sin bubbla utan även försöka påverka framtiden på olika sätt.

Jag vill samarbeta med andra föreningar och aktivt visa upp vårt arkiv och vår bygd på olika sätt. 2020 blev ett ovanligt år genom att alla planerade engagemang blev inställda på grund av corona och tyvärr ser det inte bättre ut 2021. Föreningen hade börjat planera ett stort firande 2021 men tyvärr måste det skjutas på framtiden.

Traktorutflykt 19 maj 2019.

FÖRENINGEN HAR idag 352 medlemmar och jag hoppas det finns initiativrika personer som vill bli medlemmar. Det kostar bara 100 kronor per år. Vi jobbar helt ideellt utan bidrag men har genom olika donationer en stabil ekonomi. Det ska vara roligt och utvecklande att vara medlem. Jag efterlyser dessutom bilder från 1960-talet och framåt som föreningen kan få eller få kopiera. Det gäller främst arbetsbilder och olika verksamheter.

INGER BERGQVIST, ORDFÖRANDE

Björkviks arkiv fredag 18 april 1980.

15

istorier h a g i l o R Brukar alla sotare jobba svart?

– Förra veckan sköt jag en 150-taggare.

– Det måste ha varit en enorm älg.

– Det var ingen älg, det var en igelkott.

Vad kallas det när pensionärer inte gör vad polisen beordrar?

Senil olydnad.

– Vad gör flaggstångsfabrikören när arbetstiden är slut?

– Stänger!

– Är det några mjölkbönder som är vakna?

– Nej, vi har gått och laktos.

Visste ni att Jesus var världens första astronaut? Ja han var ju från NASAret.

– Hur stavar du till giraff?

– T… J… I… R… R… A… F! – Det är ju helt fel.

– Visst, men det är så JAG stavar till det ordet och det var ju det du frågade om.

– Pappa! Kan du hjälpa mig med matten?

– Vad är problemet?

– Jag ska hitta den gemensamma nämnaren.

– Vad fan, har ni inte hittat den än?

Den letade vi också efter då jag gick i skolan.

– Sitter du ensam i baren och dricker?

– Ja, då har jag bara mig själv att fylla!

Den ene jägaren till den andra: – Har jag träffat dig förut?

– Ja, för två år sedan.

I benet...

16

Jag hade som mål att träna bort 5kg fett från kroppen. Efter att ha tränat hårt och fått upp aptiten rejält har jag bara 10kg kvar.

Kalle i Kulla kom till Svedling i cykelverkstan och undra vart fan det där Korea låg nånstans? Svedling: – Ja tror att det ligger mellan Grova och Flinksta, Kolungsvägen in.

– Det kunde je mig fan på att det var åt det hållet, sa Kalle i Kulla BÖRJE ANDERSSON

NYA YNGAREBYGDEN • NR 1, 2021 • ÅRGÅNG 27