Nya Yngarebygden Nr 5, 2020 by Johan Eklöf

Gruppförsändelse till hushållen från Björkviks Bygdekommité sedan 1994.

NR 5, 2020

ÅRGÅNG 26

kar s n ö Vi d en go

jul

En betraktelse i coronatider från byns epidemisjukhus SID 8-9

ANNIE LÖÖF PÅ BESÖK • TORSTENS TANKAR CORONAKLIPPNING • GLINDRANLOPPET • SPÖKVANDRING UMGÅS SÄKERT UTOMHUS • CIP I BJÖRKVIK • TANKAR IFRÅN EN LANTBRUKSFÖRETAGARE • RÖSTER FRÅN SIMSKOLAN OCH MYCKET MER ATT LÄSA..

50-ÅRS JUBILEUM SID 5 ÅRGÅNG 26 • NR 5, 2020 • NYA YNGAREBYGDEN

LIVET I BJÖRKVIK DEL 6 SID 11

HEJ & TACK SID 7 1

Vi sponsrar detta nummer av Nya Yngarebygden

SAMVÄX AB

Sarpetorps gård Såg- Hyvleri-Skogsentreprenad 070-5457897, 070-5457898

Björkviks snickeri AB

hugo@nordenfelt.se Rådgivning inom Nyetablering och Företagsutveckling

Snickeri – byggvaruhandel

0155-711 85 www.snickeri.org

Börje Dahlqvist Information

Magnus Bil och reparation

Kerstin och Lars Hermelin

Alltjänst i Björkvik AB 072 – 180 79 54

Vill du också sponsra Nya Yngarebygden och få din logotyp här? Läs mer på www.nyayngarebygden.se

NYA YNGAREBYGDEN • NR 5, 2020 • ÅRGÅNG 26

NYA YNGAREBYGDEN utkommer med 6 nummer per år och delas ut gratis till hushållen i Björkvikssocken. Tidningen trycks i 850 exemplar. UTGIVARE Björkviks Bygdekommitté ANSVARIG UTGIVARE Göran Nilsson REDAKTÖR & GRAFISK FORM Johan Eklöf ANNONSER Pyret Backman pyret_b@hotmail.com OMSLAGSFOTO Rakel Carlsson TRYCKERI Lindroths Tryckeri i Vingåker ISSN 1402-0742 PRENUMERATION Årsprenumeration 200kr betalas till Björkviks Bygdekommitté via Bankgiro 5891–0845

Ledare

SÅ ÄR VI FRAMME i december, det har blivit mörkt men inte speciellt kallt och jag tycker tiden går fort. Sista Nya Yngarebygden år 2020 är klar, har blivit det bland annat tack vare flera duktiga skribenter som delat sina tankar och erfarenheter med oss som läser tidningen.

I detta nummer har vi förutom våra ”gamla” trogna artikelförfattare även fått in några nya skribenter med berättelser från både förr och nu, välkomna Sven Sjökvist, Nina Gual, Elisabet Svensk och Beatrice Ask, hoppas att ni återkommer med flera artiklar i kommande nummer av tidningen. Stina är flitig med skrivandet som vanligt, missa inte att gå in på Annie Lööfs youtubekanal för att ta del av Annis nyfunna kunskap att locka

NÄSTA NUMMER Utgivning 18 Februari Manusstopp 1 Februari

på tuppen, kanske även kan användas i riksdagen. JAG KAN OCKSÅ notera när jag läser tidningen att vi spänner över årets olika årstider, från simskola på Fagerön till Rödakorshemmet i vinterskrud, härliga bilder som det går att längta till när decembermörkret ligger över socknen. Vill nu också passa på att tacka Nya Yngarebygdens läsare, artikelförfattare, redaktion och Bygdekommittén för året som gått och önska er en God Jul och ett gott 2021.

Göran Nilsson Ordförande

Tipsa oss, skicka reportage och bilder till oss! Tillsammans gör vi en riktigt bra tidning. Maila oss på info@nyayngarebygden.se

KOMPETENSPOOLEN KATRINEHOLM – FLEN – VINGÅKER

VÅRA TJÄNSTER

Snickerier Målning Städning Flyttstädning Trädfällning, Trädgårdsskötsel Beskärning av träd och buskar Sandning, Snöskottning och snöröjning KONTAKT

Anders Lund 070-677 13 54 www.kompetenspoolen.com

ROT -o ch

RUT-a vdrag

ÅRGÅNG 26 • NR 5, 2020 • NYA YNGAREBYGDEN

Annie Lööf på besök i Björkvik att vi får finbesök till byn, denna gång var det Annie Lööf som kom hit. Det kom sig så att en fd kollega till mig vars fru jobbat åt Annie i flera år kontaktade mig och frågade om vi kanske kunde tänka oss att vara med i en film på Annies youtube kanal. Hon ville komma till en liten gård och göra ett besök.

VISST HÄNDER DET

SÅ TIDIGT EN MORGON åkte jag ner till mina föräldrars gård, Edeby. Jag tog lite bilder på gården och skickade till Annies pressekreterare och de båda tyckte det såg perfekt ut för ett besök. Så veckan senare var det bokat. Jag vet inte hur ni är med ”kändisar” men jag är lite svag för det. Så det blev att boka tid hos frissan och fixa naglarna, köpte till och med nya stallkläder. Löjligt tycker vissa, superkul tycker jag. Tidigt på morgonen möttes vi upp i vårt stall på Yngersstrand, stallet ägs av Jan Weijber men vi hyr stallplats där. Annie fick hjälpa till med morgonens sysslor, släppa ut hästar och mocka. Sedan åkte vi ner till Edeby, film-

teamet, säpo och Annie i en bil och nervösa jag i min egna. Pappa mötte upp oss på lagårdsbacken. Det var kyligt och blåsigt men klarblå himmel och strålande sol. Vi besökte Eibers, min pappa och Pelle Lindaus företag som huserar i vår lagård. Annie var imponerad av hur lagården numera är en högteknologisk verkstad. Spår av lagårdens forna jag finns att se bland annat foderbordet. Sen blev det att ta fyrhjuling ner till udden och förse våra pensionerade kossor med lite äpplen. Vi släppte ut hönsen och Annie fick ta del av min pappas lite udda lockläte på hönsen. Sen fick Annie plocka lite ägg som hon såklart fick ta med sig hem. EFTER NÅGRA TIMMAR ute i blåsten var det skönt att få komma in till mamma. Hon hade bakat både matbröd och bullar och vi hade en trevlig fikastund där vi bla diskuterade jordbrukets framtid och vikten av att vi äter mat utifrån säsong. Sen var det dags att vinka av Annie, debatt med statsministern stod på hennes agenda. Själv åkte jag hem

och fick inget gjort den dagen, funderade på om det verkligen hade hänt. Hade jag suttit hemma hos mina föräldrar med Annie Lööf och fikat med en säpo vakt i vardagsrummet? Men ja det hade hänt, för någon vecka senare kom filmen ut på youtube. Och jag tycker filmen ger en rättvis bild av vackra Edeby. Ni kan se filmen om ni söker på Annie Lööf på Youtube. STINA SKÅNBECK

Fakta Annie Lööf Annie Marie Therése Lööf, född Johansson den 16 juli 1983 i Värnamo församling i Jönköpings län, är en svensk politiker och jurist. Hon är Centerpartiets partiledare sedan 2011 och riksdagsledamot från Jönköpings län sedan riksdagsvalet 2006. Hon var Sveriges näringsminister åren 2011–2014 i regeringen Reinfeldt. Källa: Wikipedia

Scanna QR-koden för att se filmen.

NYA YNGAREBYGDEN • NR 5, 2020 • ÅRGÅNG 26

50 års jubileum

11/12 Avslutningsmiddag med enormt pampiga anrättningar. Servicen är fantastisk. Jag får en känsla av att varje passagerare har en uppassare, därför går inte en sådan här resa ihop sig. Befälet är svenskt, den övriga delen är mycket internationell. 12/12 Sista kvällen och dagen på detta underbara Kungsholm. Byter adresser och småpratar. En vecka med båt över Atlanten har gått alldeles för fort. Landstigning i Norge sen mot Köpenhamn.

Jag var med på Kungsholms sista julresa från New York till Göteborg 5 december 1970. Julbåten är ett exklusivt nöje att resa på, med ett romantiskt skimmer. Avfärd med Kungsholm ifrån pier 97 kl 12.30. Trevliga rum med både telefon och radio. Till lunch renkött, ägg och glass. Fisk till middag sen prövar vi baren. 6/12 Mera vågor nu när vi är ute på Atlanten. Biff a lá Lindström till lunch och rostbiff med lök till middag. Sett film med Gina Lollobrigida. Sen dans på diskoteket till 04.00.

9-10/12 Jultomten kom till Kungsholm. Sen ett magnifik julbord där inget saknades. Spelar pingis och dansar på kvällen.

avslutning på en 20 månader lång tillvaro i USA. Där jag praktiserat jordbruk som utbytes trainee. Först i Wisconsin och sista året i Kalifornien. Vi var flera grabbar som åkte från Hvilans lantbrukskola där vi studerade på driftsledarkursen. Vi har lärt oss att stå på egna ben och blivit självständiga. USA är ett underbart land att besöka och från den tiden finns mycket att berätta om.

DET HÄR VAR

SVEN G. SJÖKVIST

7-8/12 Sover till 12.30. Vaknar med hård sjögång. Wienersnitzel till lunch. Vi får guidning till kommandobryggan en dag för att se hur man navigerar ett fartyg som Kungsholm.Vi går även ner till motorerna. Middagen blev fördröjd då en jättevåg kom och slog sönder all porslin i matsalen. Efter en timma dukades nytt porslin upp och vi kunde äta middag. Badar bastu. Dansar till sena natten.

En vit jul?

13/12 Efter en fantastisk sagoresa landstiger vi i Göteborg 19.00. Enda tråkiga är att resan är slut. Vi möts av tidigare USA vänner som möter oss som hjältar med jubel och hurrarop.. Min bror Bo mötte upp och vi körde sen hem till Björkvik på natten.

Kungsholmslängd 200m, bredd 26 m, vikt 26.700 bruttoron, 10 däck, 750 passagerare varav 108 i första klass, som har täckta livbåtar. Maxfart 24 knop, sjösatt 1965 och döpt av Anna Bella Broström, kostnad 100 miljoner. Biosalong för 300 personer, butiker, tryckeri, skrädderi, skönhetssalong, frisör m.m.

Under de senaste åren har det propagerats för en vit jul, dvs en alkoholfri jul med tanke på barnen. Och absolut, julen är till för barnen. Men jag är inte så mycket för förbud och pekpinnar. Jag, liksom du är vuxna och måste ta vårt egna ansvar för våra val och handlingar. Det är liksom det som gör oss till vuxna, att ansvaret är vårt egna. Nu är jag ganska restriktiv som person när det gäller alkohol av egentligen ingen anledning alls. Men mitt råd till folk är istället drick med måtta och klarar du inte av det så kan det vara dags att ta hjälp. Nubbe och nåt smarrigt till maten, vad ska du ha mer till? Ta en funderare över dina alkoholvanor, du är den viktigaste personen i någons liv så va en förebild. Ta hjälp i dina svårigheter är den bästa lektionen du kan ge någon. JOHAN EKLÖF

Alkohollinjen 020 – 84 44 48 ÅRGÅNG 26 • NR 5, 2020 • NYA YNGAREBYGDEN

Beroendeteamet, Katrineholm 0150 – 563 48 5

rstens o T

n ta

k ar

Matte tycker att det skall bli så skojigt att åka på en stor loppmarknad som har ordnats till här i Björkvik. Jag undrar om hon har glömt att loppor och löss är något vi inte tycker om, men nu skall vi tydligen åka runt och titta på detta överallt, jag tänker inte kliva ur bilen så det får hon och husse göra själva. Första anhalten blir vid bussgaraget i centrum, tämligen mycket folk och jag ser en liten hundvalp som promenerar in i garaget, efter en stund kommer den ut, hoppandes och skojandes och ser helskinnad ut. Märkligt. Nästa anhalt är Görelsberg, här har de inte bara loppor utan även andar. Familjen var på väg att flytta och därför passade de på att sälja saker de inte ville ta med sig. Jag sitter kvar i bilen, någon måtta får det faktiskt vara. Funderar på att kontakta Kennelklubben. Vi fortsätter och stannar lite här och där, alla ser ut att tycka att detta är jättekul, det dricks kaffe och äts korv. Efter ett tag kommer vi hem till Jennika och pudeltjejerna på Viggartorp, tjejerna är lika söta och pigga som vanligt, får veta av dem vad människor menar med loppmarknad. Matte kommer med något i en påse och försöker locka med innehållet; det var torkad lever, tänk att det går att köpa sånt för pengar. Här visar Jennika även sin cigaretthållare som gick både att fälla ihop och ta ut. Nu börjar jag bli riktigt intresserad av evenemanget, nästa stopp är på Sjögetorp, här var det en liten flicka som sålde sina gosedjur, min slant räckte till en snobben och den rosa på bilden. Nästa gång det ordnas ett liknande megaloppis så ska jag passa på att fylla på inför jul och födelsedagar, tänk så mycket saker det finns hemma hos folk som på detta sätt kan hitta nya platser att vara på ett tag. Passar på att önska alla en God Jul och Ett Gott Nytt År till er alla, tänk på att om olyckan är framme är vägen inte lång till veterinär Anders Lager i Åby, tel. 070 530 32 51, choklad, julskinkan eller ett nappatag med kompisen. MARGIT LARLSSON-NORDÉN

Coronaklippning I MARS MÅNAD

kom coronapandemin till Sverige och hela världen. Jag som hör till 70+arna höll mig hemma. Jo visst gick jag ut och promenerade och handlade i affären i Björkvik när det inte var så mycket folk där, höll avstånd, spritade händerna, tog mig , så gott det gick, inte i ögonen och ansiktet. Tänkte att det var ju ok att bo så här på landsbygden där vi inte träffas i stora folksamlingar eller i hissar. Inte gick jag heller till frisören. Så efter ett tag var jag irriterad av att håret ramlade ner i ansiktet. Ja det gick ju att fixa, klippte själv håret framifrån två gånger och såg att det växte ohämmat i nacken. Jaja, kan väl spara det och sätta upp det i tofs när det blir längre. Efter att tiden

gick och jag inte fick upp håret i tofs så tänkte jag att jag får väl gå till frisören. Så första september slog jag till, gick till vår lokala frisör Amanda. Jag sa: Nu får du klippa det kort. Får jag använda maskinen, frågade hon. Javisst sa jag och Amanda klippte KORT. Det blev snyggt, kort och jättebra. Jag är väldigt nöjd. Nu tar det ju ett tag innan jag behöver klippa mig igen för jag vet ju inte hur länge Pandemin varar. PYRET BACKMAN

Glindranloppet

I BÖRJAN AV oktober var det återigen dags för Glindranloppet. Trots höstrusk deltog 53 personer, varav 20 barn. För att loppet ska passa så många som möjligt så erbjöds i vanlig ordning flera möjligheter till anpassningar. Deltagarna fick välja mellan tre olika sträckor och valde även om de ville gå, springa eller cykla. Efter loppet passade några på att spela minigolf medan andra lekte

i den nya lekparken. Priser lottades sedan ut på deltagarnas startnummer. Tack till Oasen på Åsen, Ängby Gård, Glindrans kryddklubb för sponsring av priser. Ett stort tack även till alla som deltog på årets Glindranlopp. Hoppas vi ses nästa år igen! GLINDRANS IDROTTSKLUBB

NYA YNGAREBYGDEN • NR 5, 2020 • ÅRGÅNG 26

Hej och tack!

Musikgudstjänsten 8 Nov

Efter 26 år styr vi kosan norrut igen. Den 25 november går flyttlasset mot Järvsö. Till Mångsas, en stor Hälsingegård. Vi hyr in oss i ena längan hos vår dotter med familj under tiden vi söker vårt eget lilla paradis. Arne och jag vill passa på att säga ett rungande tack till alla vänner här i Björkvik och vackra Sörmland Hästintresset drog oss hit ner då vi ville tävla mer, Arne i dressyr och jag i distans.

Livet med hästarna i centrum har gett oss ett fartfyllt liv, många resor och vänner i hela landet. Men att komma hem till vårt Vittorp har alltid varit den bästa känslan. Vår gård mitt i skogen bland hjortar, vildsvin, grävlingar mm har alltid varit en varm famn att krypa in i oavsett om det är efter en lång dag på jobbet eller någon tävling långt borta. Det vackra röda huset i slutet på vägen. Huset med golvtiljor som knakar och med en vedspis i köket som oftast sprakar inbjudande vid morgonkaffet . I det huset har vi haft många goa möten. När tre barn ger sju barnbarn och äkta hälfter blir det bullrigt, skrattigt och härligt här. Arne har i alla år varit ordförande för Björkviks Ryttarförening. De flesta styrelsemöten har hållits här hemma. Ett härligt gäng hästintresserade tjejer som med stor entusiasm skapade allt från små blåbärstävlingar till internationella tävlingar med middag och övernattningar. Mycket skratt och varma kinder var kännetecknade för Bjrfs träffar. VI HAR BOTT i Vittorp i 22 år. Så länge har vi aldrig tidigare stannat på samma ställe. Det är väl bevis på att vi verkligen har trivts här! Men vi är båda från Örnsköldsvik och tycker om att åka skidor både längd och utför. Våra barn bor lite för långt bort för att det ska vara ”nyttigt”. Och om vi ska orka flytta så får vi ta tag i det nu! Så nu storstädar vi med hjälp av loppis, gåvorna i stan och tippen. Vi packar lådor och skriver lappar. Var vi slutligen hamnar är ju fortfarande ett oskrivet blad. Men det är också spännande. Vi är pensionärer men känner oss ganska unga och fortfarande nyfikna på vad livet har att erbjuda! Det bästa är att de två som flyttar in i vårt älskade Vittorp är helt fantastiskt härliga! Josefin och Christian ett ungt par med några får, höns, en hund och katter i bagaget. De tar hand om våra gamla trotjänare. Min Granit som blir 24 år och Arnes Amoress som blir 23 vid årsskiftet. Att våra älskade hästar får gå kvar i sina hagar, så länge de lever är mer än jag någonsin kunde hoppats på. Tack alla goa vänner för underbara år. ULLA BERNDES

ÅRGÅNG 26 • NR 5, 2020 • NYA YNGAREBYGDEN

SÖNDAGEN DEN 8 november var det meningen att Östgöta kammarkör skulle besöka Björkviks kyrka.

är knuten till Linköpings universitet. Kören grundades 1989 och består idag av 40 sångare (10 sopraner, 10 altar, 10 tenorer och 10 basar). Kören framträder med egna produktioner eller i samarbete med orkestrar. Repertoaren består huvudsakligen av klassisk västerländsk körmusik, med tonvikt på barockmusik och nutida musik. Dirigent är Director musices Christina Hörnell.

ÖSTGÖTA KAMMARKÖR

Coronarestriktionerna krokben för deras besök. Meningen var ju att begränsningen för hur många personer som fick samlas, skulle höjas från 50 till 300. Så blev det inte, utan den tidigare restriktionen blev kvar. Eftersom bara kören är 40 sångare skulle vi åhörare inte alls få plats.

TYVÄRR SATTE

MIKAEL LJUNGSTRÖM som vikarierade för Åke Eldberg, lyckades med kort varsel ordna en fantastisk musikgudstjänst med våra lokala förmågor. Mikael skulle dessutom själv ha sjungit i kören. Ida König sjöng ackompanjerad av Patrik Rytterström. Anna Trensing spelade violin och sjöng till Christina Hörnells pianoackompanjemang och Nickas Veltman spelade cello. Det blev ett mycket fint och varierat program. Alla medverkande har anknytning till Björkvik på ett eller annat sätt.

KERSTIN HERMELIN

En betraktelse i coronatider från byns epidemisjukhus

Rödakorshemmet i vinterskrud. Foto: Daniel Gual

En kvinna i en soffa Det är en regnig novembermorgon, sju grader varmt och det gröna gräset utanför fönstret väntar på vintervila under snötäcket. Om det kommer någon snö denna vinter. Tiden är ju helt ur led i dessa tider, inte bara gällande vädret utan jag tänker förstås på den pandemin som härjar över hela vår jord. Jag eldar i brasan, sitter ensam i min soffa och tittar på bilden av en kvinna som en gång satt i en soffa här i huset. Jag undrar vad hon tänker på och vad som pågick runt om kring henne i världen när bilden togs. Troligtvis är det Märtha som tjänstgjorde i Rödakorshemmet när det var förlossningsinrättningen här i byn. Huset kallas än

En kvinna i en soffa. Fotograf: Okän

i dag för Rödakorshemmet, beläget en kilometer utan för byn, en gång i tiden uppfört som epidemisjukhus. som läser den här tidningen är födda här, kanske har du till och med fött ditt barn här för längesen. Några av er har jag fått träffa och tänk att era liv började här i mitt vardagsrum. Kanske just där jag brukar ha julgranen över nyåret. Många har också genom åren slutat sitt liv här i huset. Tillsammans med huset flätas vi samman och är en del av varandras historia. MÅNGA AV ER

skillnaden är jag är helt ensam i mitt sjukhus. BARNEN ÄR HOS sin pappa och den jag håller kär och skulle spendera helgen med har isolerat sig hemma hos sig, positiv på covid-19, jag har isolerat mig

Historien upprepar sig Huset har en historia att berätta och för hundra år sedan kunde man läsa rubriken i tidningen att ”Björkviks epidemisjukhus är överfullt! 26 patienter hade difteri och 4 scharlakansfeber, vilket betydde att det var så fullt att man fick sända patienter till Katrineholm och att trakten kring Yngaren just nu var hårdast ansatt. Historien tycks upprepa sig. Rubrikerna om fulla sjukhus och ökad smittspridning finns även idag på morgonen när jag öppnar nättidningen och scrollar läget i världen och i Sverige. Den stora

Överfullt på epidemisjukhuset i Björkvik ur Katrineholms Kuriren. NYA YNGAREBYGDEN • NR 5, 2020 • ÅRGÅNG 26

här och hoppas att jag inte är smittad eftersom vi träffades bara timmarna innan han blev sjuk. Så kanske ska en farsot än en gång ridas ut här i huset. Tankarna och känslorna denna morgon är många och snurrar runt. Då är det en perfekt syssla att skingra tankarna med att skriva denna artikel. Hade inte detta virus varit så oförutsägbart så kanske jag hade hoppats på att vara smittad av det, men med facit i handen så vet man ju inte om man knappt märker av sjukdomen eller om det blir ens värsta mardröm. Jag hoppas innerligt att min käresta kommer lindrigt undan och att vi får träffas snart igen. en kort stund igår, jag reste i flera mil för att få se honom och säga hej innan jag reste tillbaka hem i min lilla bil. Jag på gatan, han på balkongen, några varma ord, leenden och en avståndskram, sen en lång stund tillsammans i telefonen som sällskap i bilen hemåt mot Björkvik i mörkret. Jag tänkte på alla människor i världen som just nu är skilda från sina nära och kära. En planerad helg i ro tillsammans ställs helt in med ett positivt Covidtest som en mur emellan oss. Jag spelar Ebba Gröns låt Di Mauer, om den där muren som plötsligt fanns där emellan honom och den han hade kär.

VI FICK SES

Ett hus med historia från år? På temat att historian upprepar sig var det just en historia om en förälskad kvinna i ett epidemisjukhus under tidigt 1900 tal som fick mig att söka vidare om husets historia, om huset som inte alls verkar vara från 1912 som mina huspapper säger utan troligast byggdes det sent 1800-tal. 1912 verkar helt enkelt vara ett standard år för hus som inte riktigt har tidsbestämts. Historian berättades dessutom av en man som föddes här i huset, den historian hoppas jag kunna skriva mer om i kommande nummer. I ETT HUSFÖRHÖR som genomförts i Tjärsta Östergården/ Epidemisjukhuset kan man läsa om Ida Lovisa Jansson som var förestånderska på epidemisjukhuset och hade flyttat in här 1906. Men huset verkar byggt tidigare än så och den vackra stenmuren i trädgården och husets stengrund påminner en del om muren runt kyrkogården, kanske byggdes de av samma person, i samma tid när den nya kyrkan uppfördes efter branden, det finns absolut några trådar kvar för mig att söka vidare. I en skrift ÅRGÅNG 26 • NR 5, 2020 • NYA YNGAREBYGDEN

om ett annat epidemisjukhus i Sörmland kunde jag läsa att det också är uppfört ca en kilometer utanför staden Mariefred, tillgängligt men på behörigt avstånd. RUNT SEKELSKIFTET 1800-1900 härjade flera smittsamma sjukdomar och en central fråga för kommun och landsting då var att hitta sätt att förhindra att smittan spreds. De sjukdomar som föll under epidemistadgarna var kolera, tyfus, scharlakansfeber, difteri och rödsot. Flera av dessa sjukdomar är idag helt främmande för oss, men nya lika allvarliga dyker upp som Corona och väcker samma frågor för kommun och regioner att hantera. År 1900 hade Sörmland 1773 smittade och 75 döda. I år har 2460 hittills smittats med Covid i Sörmland och 254 har dött.

det är svårt att hålla värmen och jag kan relatera till känslan då det även idag drar ganska snålt på nedre plan mellan varven. Jag gläds varje dag åt de eldstäder vi återinrättade förra vintern och som nu brinner sakta och värmer huset i takt med att jag skriver dessa rader. i Mariefred blev sen barnhem tidigt 30-tal då verksamheten lades ner precis som i Björkvik, här inrättades istället ett BB. Så även där finns en liknande historia och de båda husen blev en plast för nystart och fylldes av barns skratt och gråt. Jag har tagit kontakt med kvinnan som bor där och till sommaren ska jag besöka dem och hoppas lära mig mer om mitt eget hus.

EPIDEMISJUKHUSET

tanken om att jag är så lyckligt lottad i denna tid som har alla möjligheter att hålla kontakten med familjen genom videosamtal, jag kan jobba mycket hemma med datorn och trots isolering kan jag vara fri utomhus på behörigt avstånd från andra. Idag ska jag sysselsätta mig med att mocka skit hos hönsen, kratta de sista löven och drömma om våren som kommer snart med nytt hopp om liv och grönska, en ny säsong med nya möjligheter. Mat har jag ju så jag klarar mig över vintern, i alla fall om jag kan laga 100 olika recept på pumpa. I nästa nummer hoppas jag kunna berättar jag mer om kärlekshistorier från den här platsen och hur huset och trädgården får nytt liv, om läckande avloppsrör, renoveringsprojekt med lokala hantverkare. Om en köksträdgård som med inspiration från förr byggs av trädgårdsskräp och ensilage från grannbonden.

JAG ÅTERKOMMER TILL

Landstinget skulle ta hand om att vårda de sjuka och förebygga fler fall genom att bygga särskilda epidemisjukhus. Målsättningen var att inte behöva transportera någon sjuk längre än 3 mil och i rask takt byggdes 14 inrättningar i länet. I provinsialläkarens ”länsöverläkaren” rapport kan man år 1906 läsa om Mariefreds nybyggda epidemisjukhus som i storlek och inredning är likartadt med beskrivna epidemisjukhuset i Björkvik, som då antagligen byggdes före. Beskrivningen av Björkviks sjukhus som enligt texten i all väsentlighet äger tillämpning på de övfriga i länet uppförda epidemisjukhusen vittnar om att det kanske finns 14 liknande hus i Sörmland. Lika vackra, unika med sin historia att berätta. Husen består av en tvåvånings, rödfärgad träbyggnad med tillhörande uthus. På nedre botten finns 2 sjukrum, dagrum, rum för läkare, sjuksköterska, kök och badrum. Övre våningen rymmer 3 rum. Sjukrummen värms upp av kakelugnar vilka har plana ytor och står tätt intill väggen för att man ska komma åt dammet och lätt kunna torka av alla husets ytor. Uthuset innehåller tvättstuga, mangel, ved och likbod. Det går att läsa om att DET BESTÄMDES ATT

Jul i rödakorshemmet 2019. Foto

NINA GUAL

: Nina Gual

Miljö och hållbarhet

vägen sånär som någon som är ute och promenerar. VAD HAR HÄNT? Letar på alla olika informationskanaler, hade detta blivit framskjutet? Åkte fram till Katrineholm, lite mindre bilar än vanligt, social hundpromenad runt i stan, massor att nosa på och kolla i skyltfönster, automatiska dörrar och tåg.

över, måste åka 55an ner till Norrköping och kolla vad som hänt, inte speciellt miljövänligt men ibland tar vetgirigheten över. Har aldrig sett denna väg så tom, avstängningen måste ha blivit av, men av någon anledning tagit en annan väg. Kommer ner så jag ser motorvägen, där åker lite bilar åt båda hållen? Ser inga som jobbar? Verkar vara lite smalare och endast ett körfält öppet åt vardera hållet, men otroligt lite trafik. Undrar fortfarande vad som hänt, men det kanske kommer fram så småningom. Önskar er alla en god och trevlig jul/nyårshelg och hoppas att Coronan ser till att försvinna snabbt så vi kan få tillbaks lite vanlighet igen!

NU TAR NYFIKENHETEN

ilket bra initiativ med loppmarknaderna! Tänk så mycket grejer som kan få ett nytt liv hos någon ny person, kanske en hel serie bra och spännande böcker, fina burkar fyllda med inlagda grönsaker (kanske från Oasen på Åsen?) Det är så spännande med loppisar, här kan man hitta och komplettera saker som inte finns på marknaden längre, personliga presenter, men man måste tänka till för att få det att passa. Ett ypperligt tillfälle att åka runt och hälsa på hos sina närboende,

dagarna räckte inte till men det kommer säkert flera tillfällen. AVSTÄNGNINGEN av E4an gick väldigt obemärkt förbi, fick ett bra svar från kommunikatören på trafikverket som informerade om hur detta var tänkt att gå till, med trafikvakter på strategiska ställen, så jag såg med spänning fram emot lördag morgon den 14 november då skulle E4an varit avstängd från midnatt. Upp och tittar ut, undrar om jag är vaken, jodå men helt tomt på

MARGIT LARSSON-NORDÉN

Hört från Byn (Från Kalkbruket). Henning Bok åkte massäck med Haldin å de lasta kalk i kalkbrottet i Djupvik. Kalken skulle till Lilla Allmänningen vid Hanebacken. De åkte vägen över Svensund, Henning fråga Haldin –”var skall vi idag?”. Då svara Halding lite myndigt –”det får du se”. Det var i mars så det var halt på vägarna så när de kom till Norra Eskedalen svängde vägen kraftigt men Haldin fortsatte rakt fram ner i diket. Henning sa då –”Jasså, det var hit vi skulle !” BÖRJE ANDERSSON

NYA YNGAREBYGDEN • NR 5, 2020 • ÅRGÅNG 26

Livet i Björkvik Del 6

Kallt, riktigt kallt har det blivit ute senaste dagarna. Jag är väldigt frusen nuförtiden så vinterjackan har redan åkt fram. Och som vanligt vid årstidsskiften så tas jag lite på sängen och inser att jag inte försett barnen med vantar och mössa ännu. Kylan gör ju inte så mycket om man håller sig inne, men med mitt nyfunna hästliv så blir det en hel del tid utomhus. Bra och varma kläder är ett måste. Snart står jag där i mörkret och hackar is på frusna vattenbyttor, släpar skottkärran i snödrivor. Såhär innan låter det ju ändå lite mysigt, men jag vet att jag kommer svära också, men om inte annat så är det väldigt bra träning. ATT BO I vårt lilla Björkvik gör mig ofta väldigt stolt. Det är inte vilken liten by som helst. Det finns så mycket engagerade människor som får saker att hända. Vi får information från idrottsföreningen om ett stundande gym, käpphästbanan kommer få färdigt underlag i veckan som kommer. Jag ser så mycket företag som satsar och utvecklar sina verksamheter, otroligt inspirerande. Och det är väl som med allt annat i livet, det ger ringar på vattnet. I vårt fall är det många gånger ringar av engagemang och lust som sprider sig här i Björkvik. Jag tänker mycket på det, vad som gör och ger vad i livet. Jag har några grundläggande tankar som jag låter forma mitt liv. Tänkte dela dessa med er, kanske något att ta med er till fåtöljen och reflektera kring i vinter. En favorit för mig är; du får vad du ger! Och jag tycker jag kan matcha in detta i alla typer av relationer, människor som djur. Vilka möten som helst.

för lite drygt 10 år sen sa mina chefskollegor till mig; nu är det slut på positiv feedback och beröm, din personal kommer bara säga när

NÄR JAG BLEV CHEF

ÅRGÅNG 26 • NR 5, 2020 • NYA YNGAREBYGDEN

något är dåligt. Där och då tänkte jag, jaha det lät ju trist, men la inte så stor vikt vid det. Och sen har jag heller aldrig nånsin upplevt livet som chef på det sättet. Jag har alltid fått positiv feedback och uppskattning, jag har såklart vart intresserad och nyfiken på vad som inte fungerar också, för det är ju saker som kan lösas. Och min slutsats i detta, jag har fått det jag gett. Jag är själv generös med att ge beröm, se mina medarbetare och lyssna. Och ja då är det också exakt det som jag får tillbaka. Och jag tycker detta gäller alla typen av möten med andra människor. Le och andra ler tillbaka. Hälsa glatt och andra, nåväl kanske, hälsar tillbaka. Att tro gott om andra har för mig också visat sig vara ett framgångsrecept för att själv må bra. OM JAG ska dra ytterligare en pararell till arbetslivet så har jag alltid vid övertag av nya arbetsgrupper träffat överlämnande chef som då ska berätta för mig hur alla medarbetare är. Som ny ledare lyssnade jag och tog emot denna överlämning, numera avböjer jag vänligt men bestämt den typen av överlämningar. För det ger mig absolut ingenting, utom möjligen förutfattade meningar om personer som

jag aldrig ens träffat, och det kommer jag såklart inte ha någon som helst nytta utav. att vi ibland blir upprörda, eller stör oss på saker hos andra människor. Det gör vi nog alla. Jag ser mycket av det i sociala medier, mer tummen ner än tummen upp på youtube-klipp, massa elaka kommentarer. Och vi är snabba att döma andra. Tro oss veta saker om andra. Men hur många av oss vaknar på morgonen och tänker idag ska jag minsann göra mitt sämsta, jag ska göra så mycket fel jag kan på jobbet, jag ska vara en urusel förälder. Nej jag tror faktiskt inte någon lever sitt liv med den inställningen. Jag vågar tro att de allra flesta utav oss tänker precis tvärtom. Idag ska jag göra mitt bästa, idag ska jag ge det jag kan. Sen är det inte alltid att mitt bästa för dagen räcker hela vägen fram. Mitt bästa för dagen kan ändå resultera i vissa misslyckanden. Men det var aldrig min avsikt. Det var inte med flit det blev som det blev. För om vi tror det om andra så måste vi ju tro så även om oss själva. För varför skulle mitt misslyckande ha ett elakt uppsåt men inte ditt? Att tro på att andra vill väl hjälper mig. Och det har den fina effekten att det också tar mycket mindre av min energi med den inställningen. Att hata tar energi, att älska ger. Så nu när mörkret och kylan gör sig påmind kanske tankar som dessa kan få oss att hålla värmen i vintern. Vi som bybor mot varandra, du som chef över dig själv och ditt välmående. För som vi är mot varandra, vi vuxna, så hjälper vi även våra barn att få en chans att leva ett liv med mer kärlek och värme.

OCH VISST HÄNDER DET

STINA SKÅNBECK

CIP i Björkvik Nuvarande verksamhet Björkvik har för närvarande en räddningstjänst som består av 8 brandmän anställda av Västra Sörmlands Räddningstjänst, varav en är Första insatsperson (FIP), med jour dygnet runt i egen jourbil (skall kunna kvittera ett larm på 90 sekunder). Jouren delas av 4 brandmän med jour 1 vecka per gång. 6 Brandmän (får enligt avtal med VSR vara 8) som ingår i Björkviks Frivilliga Brandkår. Samtliga brandmän förutom dom som åker som FIP har likvärdig utbildning och utrustning och kan använda både VSR:s släckbil samt Frivilligkårens brandbil. För att åka som FIP krävs ytterligare utbildning.

Planerad utökad verksamhet Vi planerar att 2021 utöka verksamheten med ett antal Civila insatspersoner (CIP) i Björkvik. Denna verksamhet har funnits i Katrineholm under ett antal år.

Medverkan som CIP Alla som medverkar som CIP gör det helt frivilligt och ingen ersättning ugår. De som medverkar som CIP får en utbildning på 8 tim som ger kunskap i Hjärt- lungräddning och första hjälpen samt agerande när man kommer först vid brand, trafikolycka eller drunkningstillbud. Man hjälper till utifrån sin egen förmåga och förutsättningar och avgör själv vid varje tillfälle om man kan bidra.

Utlarmning av CIP Vid händelser där någon ringer 112 för att larma om en olycka eller hjärtstopp där tidsaspekten är avgörande kommer ett meddelande via mobiltelefon att gå ut till de personer i ert område som ingår i gruppen samtidigt som samhällets resurser larmas. De händelsetyper som i första hand är aktuella gäller brand, trafikolycka, drunkning och hjärtstopp.

Fördelar Det innebär att den första resurs som kan vara hos dig efter att du larmat via 112 är en granne som kan vara hos dig väldigt snabbt. OM DU ÄR INTRESSERAD av att höra mer och kanske ingå som CIP i Björkviks Frivilliga Brandkår så kontakta Göran Nilsson, 070-5457898 goran@marktjanst.se

Umgås säkert, tillsammans utomhus Packa ryggsäcken med lite fika, bjud ut grannen, barnbarnen, din sambo eller en gammal vän. Ge er ut i det snåla dagsljuset på ett miniäventyr alldeles runt stugknuten. Längre behöver du inte resa.

Lära nytt om gammalt Runt i grannskapet finns det fornlämningar, spår efter människor som levde för mycket länge sedan. Spår efter hus, arbetsuppgifter, odlingar, verktyg. En del är urgamla, från stenåldern, andra yngre, från förra seklet, bara några generationer bort. Så här beskrivs fornlämning; Fasta fornlämningar ska vara lämningar efter människors verksamhet under forna tider, de ska ha tillkommit genom äldre tiders bruk och vara varaktigt övergivna. Detta gäller dock inte en lämning som tillkommit 1850 eller senare, om inte länsstyrelsen gjort en särskild fornlämningsförklaring. Samma regler gäller för fartygslämningar. Så räknas till exempel ett ålderdomligt järnbruk som ännu är i drift inte som fornlämning i lagens mening, medan en hyttruin från samma tid gör det. PÅ RIKSANTIKVARIATSÄMBETETS hemsida finns mycket att läsa om fornlämningar. Där finns också en kartfunktion som heter Fornsök: https://app.raa.se/open/fornsok/ DU ZOOMAR helt enkelt in det område du är nyfiken på. Då syns ett antal symboler, det klassiska R som utmärker fornminnen. När du klickar på symbolen får du mer detaljerad information om just den fornlämningen.

En annan digital karta kallas för ”Skogens pärlor” https:// kartor.skogsstyrelsen.se/kartor/ och är mer ur ett skogsbruksperspektiv och i vissa avseenden mer detaljerad än Fornsök. Värd att studera. Visste du att det finns spår efter flera stycken fornborgar i Björkvik? Mängder med gravfält och andra lämningar. Gamla vägsträckningar, husgrunder, kolbottnar och tjärdalar. Ute i skog och mark kan man ibland hitta plastremsor runt träd som det står kulturminne på. Då är det något som ska skyddas, en gammal väg, en kolbotten eller en husgrund. Dom finns inte alltid med på Fornsök. Så det är bara att ge sig ut i lämpliga kläder och koppla på nyfikenheten, få lite dagsljus, motion och en gnutta historia. JENNIKA SMEDBERG

NYA YNGAREBYGDEN • NR 5, 2020 • ÅRGÅNG 26

ÅRGÅNG 26 • NR 5, 2020 • NYA YNGAREBYGDEN

Spökvandring i Björkvik

Halloween är nog ett tillfälle som fått större betydelse för oss Svenskar för vart år som går. Och kanske mest uppmärksammat och uppskattat av de yngre generationerna. Men så är det vi föräldrar, vi som under några år har träffats för att spöka ut oss för våra barn. För varje år har vår halloween kväll avancerat och slutligen är det nog vi vuxna som har haft roligast. INFÖR ÅRETS HALLOWEENKVÄLL insåg vi ganska snart att vi var fler som ville spöka än vad vi hade att spöka för… Några av barnen har hunnit bli så stora att de knappast kan kallas barn längre och de tycker mest vi vuxna är larviga och har svårt att förstå det roliga i vårt spökande. Men ännu finns det några som gillar det och det är vi snabba på att fånga upp.

fredagseftermiddagen for vi gemensamt till Katrineholm för att inhandla lite rekvisita och gott att äta till lördagens årliga halloweenfirande på Kvarngården. Väl på parkeringen utanför mataffären går vi igenom det sista vi behöver handla och bestämmer oss för att vi kanske ändå skulle göra den här kvällen till ett lite större evenemang. Samtalet spinner vidare på vilka vänner vi kan bjuda in för att få några fler att spöka för. Vi handlar på oss marschaller, popcorn och lite

SENT PÅ

14 14

annat som vi tror kan gå åt under tiden som vi kastar ur oss ideer om själva genomförandet av spökvandringen för våra vänner. Vi inser att vi har så mycket att planera så varför inte ha en gemensam fredagskväll? Vi köper med oss hämtmat hem och samlar våra familjer för planering av spökvandringen. Planerna går högt och lågt, fantasin flödar under vår gemensamma pizza och thai middag på Kvarngården. Det är nu det händer! Varför inte bjuda in våra bygrannar?? I sena timmen vid 21-tiden på fredagskvällen bestämmer vi oss för att slå till, det värsta som kan hända är väl att det inte kommer någon? Vi ringer runt till syskon och vänner för att få ihop några fler spöken och dom var inte sena på att hoppa på tåget. Vi lägger ut en inbjudan på Björkviks facebooksida Anslagstavlan, där vi bjuder in till spökvandring under lördagskvällen.

ett dygns framförhållning och redan fullt med aktiviteter som redan var inplanerade i våra familjeliv sen tidigare så fick vi ett tight tidsschema att jobba på. Vi alla som skulle spöka samlades för ett genrep på lördagen kl 16:00 en och en halv timme innan utsatt starttid för vandringen. Flitens lampa lyste när vi för första gången tillsammans skulle planera ut hur vandringen skulle upplevas av våra besökare. Därefter återvände vi snabbt till Kvarngården för att spöka ut oss ordentligt. Åter tillbaka kl 17:15 vid Björkviksskola där vandringen höll till. Till vår stora förvåning stod redan besökare på kö för att gå vår spökvandring, wow så kul och shit så nervösa vi blev! Våra besökare släpptes iväg familjevis med någon minuts mellanrum och vandringen börjar genom att passera de blodiga skynket. Längs spåret möts besökarna av läskiga djur, munken som fått en yxa i huvudet, den sjungande läskiga damen, clownen som sågade av sin fot och några fler skepnader. Vandringen avslutades vid skolan där alla modiga besökare bjöds på poppade aphjärnor (popcorn) och häxans brygd med löständer (saft med godis).

MED MINDRE ÄN

Det kom betydligt fler än vi någonsin kunnat önska och flera av våra besökare kom och gav vår entrevärd uppskattande ord och positiv feedback på vårt enkla arrangemang. Några besökare gick flera varv till vår glädje! Den här kvällen, den 31/10, blev precis de familjearrangemang som vi tänkt oss. Arrangemanget som sattes i verket 18-timmar efter att vi kläckte iden kom att bli en succe och ni kan räkna med att det här var bara ett smakprov av vad som kan komma nästa år…. JOSEFINE THOMSSON & LOUISE EDLUND

NYA YNGAREBYGDEN • NR 5, 2020 • ÅRGÅNG 26 ÅRGÅNG 26 • NR 5, 2020 • NYA YNGAREBYGDEN

Simskolan vid Fagerön 2020 - fortsättning från nummer 3/2020

Vi frågar Ebba 6 år, Varför skall man gå i simskola? - För att kunna rädda någon som inte kan simma, och för att man får varm choklad efteråt.

I ÅR VAR DET femte året i rad för Wiggo Säv, född 2011, på simskolan. Trots att det var kallt i vattnet (och i luften) så klarade han av att ta simborgarmärket för första gången, vilket han var väldigt stolt över. Wiggo bor i Björkvik och har 3 småbröder, så även om han nu inte kommer att delta i simskolan något mer så kommer han bli ”tvungen” att hänga på Fagerön ett par somrar framöver. Brorsorna ska ju också lära sig att simma. Vilken tur att han tycker det är så kul att ta simmärken! På frågan om vad som var bäst med simskolan i år så kom svaret snabbt: ”Att jag klarade av att ta simborgarmärket!!”.

MED TYDLIGHET, proffessionalitet och engagemang visar simskolan på Fagerön hur viktigt det är ur säkerhetssynpunkt att barn får riktig vattenvana långt från stilla klorvatten. Här talar man bredare om friluftssäkerhet, respekt och sjökunskap. Styrelsen med eldsjälarna Kicki och Agneta och de duktiga simlärarna ger våra barn värdefulla färdigheter inför livet som räddar liv. Finare gåva kan man aldrig ge någon!

ÅRGÅNG 26 • NR 5, 2020 • NYA YNGAREBYGDEN

VI BOR I Kungälv utanför Göteborg och bor varje sommar på familjens landställe i Hagbyberga. Sommaren 2017 var första gången vi hade kontakt med simskolan. Vår äldsta son började då i nybörjargruppen. Sommaren 2018 var vi återigen på plats. Det rådde ingen tvekan att återvända efter första sommaren. Hur kommer det sig?

med värme fram emot kommande aktiviteter i Glindrans IK och uppmanar alla att stödja denna fantastiska och livsviktiga verksamhet. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något. Med vänlig hälsning Robert och Johanna Erlandsson

VI SER

har våra döttrar, nu 6 och 8 år deltagit i simskolan på Fagerön. Här får de med hjälp av duktiga pedagoger lära sig att ha respekt för vattnet, men samtidigt uppmuntras i glädjen att bada och simma. I huvudstaden är det vanligaste att barnen inomhus trängs i en tempererad och klorerad pool. Visst kan man lära sig simtag där med, men Glindrans IK visar på det större perspektivet och ställer den viktiga frågan: Varför?

SEDAN TVÅ ÅR

Utgångspunkten för Glindrans IK:s simskola är sjävklart barn i Björkvik med närmsta omnejd. Det är roligt att även barn från Sveriges fyra hörn kommer och medverkar på simskolan. Flertalet av de kommer från mellersta Sverige, från öst till väst, men i år hade föreningen medverkande även från norr (Umeå) och från söder (Landskrona). En av anledningarna till att komma tillbaka och medverka på simskolan är släkt relaterat: - Mina föräldrar satte mig i simskolan här och jag vill ge mina barn samma upplevelse. Andra anledningar är Sörmlands vackra natur och inte minst trivsel i bygden. I fortsättningsgruppen fanns det barn från olika delar i mellersta Sverige. Här kommer fler röster från fortsättningsgruppen än som kom med vid förra artikeln.

är en livsviktig insats. Runt om i Björkvik finns vardagshjältar, eldsjälar och volontärer vars frivilliga insatser bär upp bygden och gör skillnad för ett stort antal medmänniskor. Sedan 10 år äger vår familj ett litet hemman nära Glindran. Även om vi är bosatta i Stockholm har vi sedan dess haft nöjet att året om få följa det stora engagemang som går som en livsnerv genom bygden. Detta märks särskilt genom Glindrans IK och dess fantastiska verksamhet.

SIMSKOLAN PÅ FAGERÖN

från Glindrans IK, det arbete de lägger ned för att barnen skall känna sig trygga och få vattenvana. Simlärare som är närvarande och pedagogiska. Som förälder är det en otrolig trygghet och speciellt för oss som har barn med NPF-diagnos. Sommaren 2019 blev det ingen sommarsimskola pga personliga skäl. I år var vi tillbaka vid Fagerön och Glindrans sommarsimskola. Nu var det också lillebrors tur att börja i nybörjargruppen och som under tidigare sommskoleveckor fanns tryggheten där. Utöver simskolan finns möjlighet att ta det årliga simborgarmärket och andra märken som främjar barnens trygghet i vattnet.

ETT STORT ENGAGEMANG

Björkvik – alltid nära och bra

Det var flera omständigheter som gjorde att jag i början av 80-talet blev med fritidshus för första gången. Att det blev just Björkvik var däremot ingen slump. Min dåvarande sambo och äldste sonens pappa är uppvuxen i Glindran där föräldrarna Nils Erik och Ulla Wennerholm hade gård. NÄR JAG HAMNADE i familjen hade de emellertid skilt sig, men Nils Erik var kvar i lantbruksföretaget på sin hemgård och Ulla hade flyttat till ett radhus i Katrineholm där hon arbetade inom barnomsorgen. I Björkvik fanns emellertid ”mormor Brita”(Hult) i villan vid Hagsjö livs som då övertagits av en bror Sune till Ulla. Den andre brodern Sture drev ICA-butiken i Stigtomta. Hos mormor Britta samlades familjerna till Victor i växthuset söndagsmiddag ganska ofta med Ulla vid grytorna. Det var alltid fint dukat, riktig dessert, kaffe med kakor och senare läsk och frukt. Många gånger satt vi sedan trötta och väldigt mätta i en liten gul folkvagn på väg tillbaka till Stockholm och jobb.

FÖR MIG SOM ÄR uppvuxen i en HSBlägenhet i Sveg och aldrig hade bott i ett eget hus var detta med ”landet” ganska nytt. I Härjedalen växer definitivt inte allt som snabbt slår rot i Södermanland. Tomten på Sandviksområdet fick fruktträd, jag anlade en kryddträdgård och förbluffades över hur hög libstickan blev. Det köptes växthus och planterades en vinstock bl a. Men trädgårdsarbete var då inte min starkaste gren. Jag hade fullt upp som småbarnsförälder och som förbundsordförande i MUF. Det krävde mycket tid och jag reste mycket. Men sonen hade pappa, farmor, farfar och många andra på ”Landet”. På Sandviksområdet fanns många kompisar och pappas kusin Kerstin med familj bodde i villaområdet nästgårds. Tjejerna Tina och Marina fanns där och framförallt Jerry som var jämnårig med Victor.

så fort vi var lediga känns det som. Året om. Många gånger har jag varit glad över att de som planerade området redan på 70-talet tänkte på den saken. Att ha tillgång till el, kommunalt vatten och avlopp är en förmån när det gäller fritidshus. De första åren ordnade vi en hel del fester dit vi bjöd vänner och bekanta. Till och med akvariefiskarna fick åka med över sommaren. Vi grävde ner ett större barnbadkar som fick utgöra damm. Idag är jag förundrad över att det fungerade i flera år. Victor fick en kanin som dessvärre rymde och drog på sig lunginflammation innan den hittades i en grannes trädgårdsland. Det blev veterinärbesök och jag fick per telefon följa medicinering och ånga i badrummet för att underlätta kaninens tillfrisknande.

VI ÅKTE TILL BJÖRKVIK

GLINDRANS GÅRD fick givetvis ett och annat besök. En natt ringde telefonen och vi fick veta att ladugården stod i brand! Folk kämpade för att få ut djuren och rädda övriga hus. Det var alldeles förfärligt. Men en stor, ny och modern ladugård reste sig och jag fick veta mer om hur modern mjölkproduktion går till. Kontakten med Glindran och de som verkat och verkar där har framförallt gett mig insikt i hur komplicerat och arbetskrävande det är att driva lantbruksföretag. Något 9 till 5 jobb är det aldrig, men ofta sömnlösa nätter för att det kommer kalvar, utryckning därför att korna i någon hage blivit skrämda och är på drift etc. Jag har också upplevt hur långsiktigt och noga lantbrukare planerar och agerar för att det ska fungera och givetvis, jag har hört många synpunkter på regelverk, byråkrat, politik och kostnader. Just de erfarenheterna har jag nytta av idag som landshövding efter som länsstyrelsen har en hel del ärenden och ansvar visavi lantbruksföretagen.

med viltförvaltning har jag haft en del kontakt med via Glindran. ”Farfar” Nils-Erik Wennerholm jagade mycket och när sonen Per tog över gården blev det ännu mera. När Nils-Erik firade sin 90-årsdag var det kalas i flera dagar och många av gästerna var jaktkamrater i alla åldrar. Min son Victor som blev första barnbarnet tog tidigt jägarexamen och ringde inte sällan sin farfar för att fråga om de kunde jaga till helgen? Kontakten mellan dem och detta att ha ett gemensamt intresse är jag väldigt glad över. Dessutom är det

ÄVEN DETTA

NYA YNGAREBYGDEN • NR 5, 2020 • ÅRGÅNG 26

nyttigt att lära känna och ha respekt för naturen i praktiken. SÖDERMANLAND är rikt på vilt och vi är beroende av en fungerande viltvård. På en del håll är klövviltet ett påtagligt bekymmer för lantbruket och trafik-

tomten fin. Jag bytte tak och byggde en större veranda. Där tillbringar jag nu mycket ledig tid ofta i sällskap av delar eller hela familjen. Och för barnbarnen är det väldigt praktiskt att ha farmor resp farfar rätt nära. I flera år fick de också lära känna ”farmor Ulla” som flyttat tillbaka till Björkvik. Så länge hon orkade var hon ofta med och bara några veckor innan hon gick bort stod hon med rullatorn i pulkabacken där barnen åkte. När barnen några veckor senare fick veta att hon lämnat oss sa Douglas direkt ”Vi borde resa en staty över henne!” Jag kan bara hålla med. Det säger en del om hur viktiga kontakterna över generationsgränserna kan vara.

om ungdomar som tack vare skolan fick möjlighet att studera för att senare i bygden eller på annat håll kunna hänga med i tiden. Ett annat exempel är de kvinnor som under många år ifrågasatte bristen på en egen hembygdsdräkt. Det fick Björkviks hembygdsförening att i slutet av 70-talet tillsätta en kommitté som lät göra en ordentlig inventering i socknens textilhistoria. I juni 1978 ordnades en utställning i Glindrans skola där resultaten presenterades. Efter ett gediget arbete togs en Björkviksdräkt fram och vid midsommarfirandet 1981 hade två av de kvinnliga folkdansarna de första exemplaren. Till dags dato lär det ha sytts upp 95 kvinnliga dräkter och 8 manliga.

egna barnen är vuxna och jag dessutom tillträtt som landshövding i länet ges naturligtvis mer tid och ställs krav på vidgade vyer när det gäller bygden. De senaste åren har jag upptäckt platser och lärt känna Björkvik ännu mer. Och Björkvik är ett bra exempel på levande landsbygd. Servicen hos Matbutiken vid busstation är fantastisk. Där finns det mesta man kan begära och det som inte finns kan man beställa. Den som vill bygga och fixa har rätt nära till hantverkare och inköp, vill man ha hämtmat kan man snabbt ta sig till Stavsjö eller Stigtomta. På Ängby gård eller vid Ändebol kan man både handla och koppla av. Det är nära till Katrineholm respektive Nyköping och Sörmlandstrafiken fungerar väl för den som saknar bil. Det startas nya företag, barn- och fritidsverksamhet finns och i Glindran har man byggt en ny lekplats. Det talas om att bygga ett gym, utöver det utegym som finns helt centralt. Och vore det inte för pandemin funnes det ännu fler aktiviteter i föreningsregi.

JAG ÄR LYCKLIG

NU NÄR DE

Christer, Ulla och Victor

säkerheten. Vi har också varg och lo som måste hållas efter, men såvitt känt är det inte ett bekymmer i Björkvik. Efter sådär 10 år lämnade jag personligen Björkvik som fritidsboende. De personliga kontakterna har dock funnits hela tiden. Har man barn så finns det farmor, farfar och många andra som är viktiga. Och barn som varit på landet över helgen har alltid en hel del att berätta. Jag bildade ny familj, fick sonen Stefan och fortsatte i politiken. 1991 blev jag skolminister och 2006 justitieminister. Däremella representerade jag Stockholms stad i riksdagen. var jag på besök i Björkvik strålande sommardag. Barnbarnet Dorothea sken ikapp med solen och tvillingar var på väg i Victors familj. Han talade om landet som ett paradis för barn och att de måste vara mycket mer i Björkvik framöver. Jag hade ett tag funderat över att skaffa ett fritidshus på lämpligt avstånd från Stockholm och passande nog fanns just då en fastighet på samma område till salu! I september skrev jag på köpekontraktet. Huset är inte stort, men

SOMMAREN 2013

ÅRGÅNG 26 • NR 5, 2020 • NYA YNGAREBYGDEN

Södermanland är Stockholmsregionens närmaste och rätt okända granne. Björkvik är inget undantag, även om tidigare statsministern Göran Persson gjorde vad han kunde genom att hålla sina sommartal i Björkviks Folkets park. Egentligen är det märkligt med tanke på att folk i Björkvik är handlingskraftiga. Ta till exempel kyrkoherden Erik Norrman som på 40-talet byggde upp Björkviks realskola där elever per korrespondens fick studera, en verksamhet som under sin glans samlade runt 200 elever. Skoltidningen blev för övrigt just den ni nu läser – Yngarebygden. Otaliga är berättelserna

över att ha fått övertaga

Björkviksdräkt med Gun-Britt Karlsson.

en Björkviksdräkt som Gun-Britt Karlsson, Stigtomta haft. Hon är uppvuxen vid Glindran och fick dräkten uppsydd 1985 av Marianne Åbrink. I de trakter jag kommer ifrån är hembygdsdräkt vanligare och något man alltid kan vara fin i. Jag har frågat efter en Björkviksdräkt, men ingen har verkat veta något tills Gun-Britt spontant hörde av sig. Men nu kan jag visa upp den i olika sammanhang på även den vägen bidraga till att berätta om en fantastisk bygd och underbara människor. BEATRICE ASK LANDSHÖVDING

Tankar i en lantbruksföretagares huvud produktion. De är viktiga för den biologiska mångfalden genom sina betesdjur. Det finns även flera hästföretagare. Man kan i en naturbetesmark hitta lika många arter som i en regnskog, så den betande mulen är viktig. Det finns ett ökande intresse för trädgårdsodling. Några har utvecklat detta intresse vidare från hobbynivå. Oasen på Åsen är ett bra exempel på det. Värt att nämna är även Mariebergs självplock. Där har du säkert varit och plockat jordgubbar. Trakten hyser även några biodlare, de flesta på hobbynivå än så länge.

Jag har blivit ombedd att skriva några rader om lantbruket i Björkvik och då gärna utifrån ett LRF-perspektiv. LRF uppmuntrar till att vi ska handla svenskproducerade livsmedel och vill gärna informera om att det svenska jordbruket på många sätt är bland det bästa i världen.

ör er som inte redan känner till Lantbrukarnas Riksförbund, LRF så kommer här en kort beskrivning. LRF är en riksomfattande, partipolitiskt obunden intresse- och företagarorganisation för människor och företag som har sin bas i jord, skog, trädgård (de gröna näringarna) och landsbygdens miljö. LRF:s vision är att få landet att växa. Målet är livskraftiga företag i de gröna näringarna. LRF-organisationen jobbar i flera nivåer från avdelningen närmast medlemmen, i kommungrupp, i region upp till riksorganisationen. Arbetet kan vara alltifrån social samvaro, överläggning med politiker, bevakning av lagstiftning, stöttning vid olika störningar, intrång, information och anordning av utbildningar. har en nyckelroll i den nödvändiga miljö- och klimatomställningen och i arbetet mot ett hållbart samhälle. Trots det får lantbruket ofta klä skott för övergödning, utsläpp av växthusgaser mm. De gröna näringarna binder genom fotosyntesen kol i de biologiska processerna i odlingen, bidrar till biologisk mångfald och öppna land-

DE GRÖNA NÄRINGARNA

TEKNIKUTVECKLINGEN är hög inom lantbruket. Man hör allt oftare begreppet precisionsodling. Den nya avancerade tekniken ökar möjligheten att optimera olika insatser på fälten såsom gödsel och växtskyddsmedel samt att minska körningen. Min premiär som traktorförare var att hjälpa pappa att välta.

skap, bidrar till livsmedelsförsörjningen, producerar fossilfri energi. Det finns en stor potential om rätt förutsättningar ges. Lantbruket är viktigt, för att inte säga oumbärligt för ett väl fungerande samhälle. en ständig storleksrationalisering. Driftsenheterna blir färre med större areal och fler djur per enhet. När jag växte upp på sextiotalet fanns det i Björkvik några stora herrgårdar, många små gårdar och det fanns mjölkkor på nästan varenda gård. Så ser det inte ut i Björkvik idag. Växtodling och skog dominerar fortfarande, men det är färre gårdar som har djur. Glindrans gård är den enda gården med mjölkproduktion. 1999 fanns det 350 företag med mjölkproduktion i Sörmland, och 2019 hade antalet sjunkit till 91, så minskningen av antalet mjölkproducenter är inte unik för Björkvik. Vid Ottekil bedrivs Björkviks enda svinuppfödning. Det finns fågel också i form av kycklingproduktion vid Hagbyberga och äggproduktion vid Vedebykvarn. Det finns några gårdar som har får- och/eller nöt-

DET SKER

NYA YNGAREBYGDEN • NR 5, 2020 • ÅRGÅNG 26

Välten drogs av en Fordson Major. Den var en blå traktor med störtbåge som saknade servostyrning och hade en mekanisk osynkad växellåda. Det var tungt att svänga runt när jag kom till vändtegen. Sedan fick jag förtroendet att köra en Volvo BM 650. Den hade både hytt och servostyrning. Det var ett lyft vad gäller komforten. Den finns kvar på gården och används numera till lite småkörningar. Idag har de flesta moderna traktorer kopplingsfri fram/ back, steglös växellåda (automat) och fjädrande hytt och framaxel. Många traktorer är utrustade med GPS med möjlighet till självstyrning och styrs av en dator. Traktorns dator kan ha en dialog med redskapet bakom. Där kan man vid t ex pressning av halm se vattenhalten i materialet, balens vikt, antal balar som pressats under en viss tid och pressen kan även styra traktorns hastighet. Moderna sprutor kan stänga av varje enskilt sprutmunstycke, vilket gör att det inte blir dubbelspridet vid vändtegar och när fältet har oregelbunden form. Vid spridning av mineralgödsel kan en påmonterad N-sensor mäta växtens gröna färg och sedan omvandla det till ett kvävebehov. Informationen går sedan vidare till gödningsspridaren som i sin tur varierar mängden gödning utefter det uppmätta resultatet. Detta är bra både för miljö och ekonomi. Den nya tekniken kostar dock mycket, vilket gjort att lantbruket har blivit alltmer kapitalkrävande. Det i kombination med en låg lönsamhet i produktionen har nog bidragit till att enheterna växer i storlek. Det är lättare att räkna hem en investering om den ska användas till fler hektar, timmar eller djur. Det är svårt att hålla lönsamheten uppe då produktpriserna inte höjs medan kostnaderna för att hålla verksamheten igång hela tiden ökar. Primärproducentens (lantbrukets) del av konsumentpriset är alltför liten. Många mindre gårdar försvinner ofta som egen brukningsenhet när ägaren/ brukaren slutar. MEDELÅLDERN ÄR HÖG bland lantbrukarna idag och det är svårt att få de unga intresserade. Det är svårt att rekrytera kompetent personal både till djurstallar, växtodling, skogs-

ÅRGÅNG 26 • NR 5, 2020 • NYA YNGAREBYGDEN

entreprenad, och maskinverkstäder. Det är brist veterinärer som vill jobba med livsmedelsproducerande djur. Flera naturbruksskolor har lagt ner runt om i landet under det senaste decenniet. Det är heller inte lätt för unga nystartare att få tag på mark och att bli beviljade lån. De har svårt att konkurrera med de större brukningsenheterna vid köp eller arrende av mark. OM JAG SKULLE ställa frågan ”vilka hot ser du mot livsmedelproduktionen idag?” skulle svaren kunna vara: det höga vilttrycket, regelkrånglet, bristen på kompetensförsörjning, det stora kapitalbehovet, minskningen av åkermark, den låga lönsamheten, djurrättsaktivister eller rovdjur. Det finns så många lagar, regler och förordningar att förhålla sig till som lantbruksföretagare att det ibland känns

LAND, som ingår i medlemskapet är välkommen. DET BEHÖVS FLER unga till de gröna näringarna, till ett omväxlande arbete som följer årstidens växlingar och där man ständigt ställs mot olika utmaningar. Det händer mycket på teknikfronten, och miljö- och hållbarhetsarbetet samt djuromsorgen är bland det bästa i världen. Den låga antibiotikaanvändningen i svensk djuruppfödning är ett föredöme. Så vi ska vara stolta över det svenska lantbruket och med trygghet köpa svenska varor i butiken. Hållbarhetsmålen hindras av billig, ofta utlandsproducerad mat. Oavsett om du handlar animaliska produkter eller vegetariskt, ekologiskt eller konventionellt framställt så köp alltid svenskt när det går. Då är du med och gynnar de bästa livsmedelsproducenterna i världen och ger de svenska lantbrukarna möjlighet att fortsätta med sitt hållbarhetsarbete. Glöm det gamla uttrycket ”den billigaste matkassen” och anamma det nya ”den hållbaraste matkassen”.

ELISABET SVENSK

övermäktigt att ha koll på allt. Trycket från det allmänna ökar på olika sätt. Friluftslivet vill ha tillgång till ”orörda ” skogar, ny infrastruktur ska byggas, kommunerna tillåter byggnation på högklassig åkermark, rovdjurspolitiken försvårar möjligheten att ha betesdjur.

Lantbruksföretagare och ordförande i Björkviks LRF-avdelning

områden där LRF kan och är med och stöttar på olika sätt. LRF är inte bara för företagare. Du som är intresserad av landsbygdens frågor och kanske vill följa dessa i tidningen

DET FINNS MÅNGA

kar s n ö Vi l d ju o g en

Alltjänst i Björkvik

Ängby Gårdsbutik & café

Mias Betongbod

Björkviks Marktjänst

Kompetenspoolen

SPF Seniorerna Björkvik

Björkviks Bygdegård

Björkviks hembygdsförening

Björkviks Biodlarförening

Björkviks Plåt

Vidilab

Ångslupen Munter

Sandviks Samfällighetsförening

Björkviks Jägargille

Barbros Café

A och B på Lingonstigen

Hugo Nordenfelt Företagsutveckling

Björkviks frivilliga brandkår

Samväx Clas & Göran

Glindrans kryddklubb

Björkviks Däckservice

CA Byggkontroll NYA YNGAREBYGDEN • NR 5, 2020 • ÅRGÅNG 26