Gruppförsändelse till hushållen från Björkviks Bygdekommité sedan 1994.
Nya Yngarebygden NR 2, 2020
ÅRGÅNG 26
PERSONPORTRÄTT:
BETONG-MIA SID 7
LIVET I BJÖRKVIK DEL 3 • TORSTENS TANKAR • GÅRDSHISTORIA • TRÄDGÅRDSHÄDELSER GLIDRANS SKOLA • MAKT ÖVER MATEN • GRANNSAMVERKAN OCH MYCKET MER ATT LÄSA..
BERÄTTELSER OM CORONA SID 8-9 ÅRGÅNG 26 • NR 2, 2020 • NYA YNGAREBYGDEN
JOHANS FOTOSKOLA SID 13
PÅ GÅNG I BYGDEN SID 16
1
Vi sponsrar detta nummer av Nya Yngarebygden
SAMVÄX AB
Sarpetorps gård Såg- Hyvleri-Skogsentreprenad 070-5457897, 070-5457898
Alltjänst i Björvik AB 072-180 79 54
Kerstin och Lars Hermelin
Björkviks snickeri AB
hugo@nordenfelt.se
Rådgivning inom
Nyetablering och
Företagsutveckling
Snickeri – byggvaruhandel
Börje Dahlqvist Information
0155-711 85 www.snickeri.org
Magnus Bil och reparation
Annonsera i Nya Yngarebygden
Priser och storlekar
Nya Yngarebygden når mellan 800 och 1000 personer och utkommer sex gånger per år. Storlekarna tillsammans med priser syns till till höger.
Halvsida Liggande 180 x 131 mm 1 050 kr
Helsida Stående 180 x 267 mm 1 900 kr
Kvartssida Stående 87,5 x 131 mm 625 kr Åttondelssida Liggande 87,5 x 63 mm 350 kr
Priserna är inklusive moms och gäller färdiga annonser. För annonsproduktion tillkommer produktionskostnad.
2
NYA YNGAREBYGDEN • NR 2, 2020 • ÅRGÅNG 26
LEDARE NYA YNGAREBYGDEN utkommer med 6 nummer per år och delas ut gratis till hushållen i Björkvikssocken. Tidningen trycks i 850 exemplar. UTGIVARE Björkviks Bygdekommitté ANSVARIG UTGIVARE Ordförande Göran Nilsson REDAKTÖR & GRAFISK FORM Johan Eklöf ANNONSER Pyret Backman pyret_b@hotmail.com OMSLAGSFOTO Johan Eklöf TRYCKERI Lindroths Tryckeri i Vingåker ISSN 1402-0742 PRENUMERATION Årsprenumeration 200kr betalas till Björkviks Bygdekommitté via Bankgiro 5891-0845
Krishantering, när krisen slår till Björkviks LRF – Frivilliga Brandkåren och kommunens krishanterare skulle träffas för att diskutera hur vi i Björkvik skall kunna hantera kriser och extra ordinära händelser. Alltså händelser och kriser som Skogsbränder, större elavbrott, stormar och sånt. Då, en vecka innan mötet så slår den till, ”Corona”. Inte en kris som startar direkt och som man kanske kan börja jobba med och planera för ett slutdatum, nej då en pandemi som börjar och fortgår utan att man märker nått på flera veckor (utom information ifrån TV) och som man inte kan börja jobba med så att man ser ett
ALLT VAR KLART,
slut, dessutom så slår den till på ett sätt så det blir svårt att organisera motståndet genom att träffas. Nä, det var bättre kriser förr med stormar, med träd över vägar och elledningar eller en och annan skogsbrand. Inga pandemier kan dock hindra Yngarebygden för att komma ut, hoppas att den kan bidra till att fördriva tiden med lite trivsam läsning.
Göran Nilsson Ordförande
Nästa nummer: 25 Aug
Tipsa oss, skicka reportage och bilder till oss! Tillsammans gör vi en
Manusstopp: 2 Aug
riktigt bra tidning. Maila oss på yngarebygden@gmail.com
SOMMARSIMSKOLA VID FAGERÖN 6-17 JULI 2020 Föranmälan på mail glindrans.ik@gmail.com begränsat antal Simskolan bygger på 2 veckor men det finns möjlighet att närvara en vecka Barn födda -15 och äldre är välkomna Avslutning sker i samband med fredagens simskola i sin grupp Vid frågor och funderingar kontakta Kicki Karlsson: lillstugan1122@telia.com Agneta Säv: agneta.saaf@gmail.com Arr: Glindrans IK Med reservation att det kan bli inställt på grund av Coronan
ÅRGÅNG 26 • NR 2, 2020 • NYA YNGAREBYGDEN
Vem ser till att den nyanställde får visitkort? Vem ser till att det är kontinuitet och kvalitativt innehåll på era sociala medier? Vem producerar den nya broschyren? Och framförallt, vem ser till att den röda tråden finns där som andas ert varumärke så att ni ser riktigt proffsiga och seriösa ut? Allt detta vill jag hjälpa er med! Jag vill se ett långsiktigt samarbete mellan oss för att göra er attraktiva och det självklara valet för era potentiella kunder. Det kan handla om att se till att era dokument ser bra ut, eller ta hand om publicering på era sociala medier och/eller hemsida, ta hand om ert mässmaterial eller vad ni än nu har behov av.
Kontakta mig +46 (0) 70 609 91 32 info@johaneklof.se www.johaneklof.se
3
REPORTAGE
Gårdshistoria Under 1800-talet och in på 1900-talet var Stavsjö och Virå Bruk ett stort företag. Stora skogar, många arrendegårdar, järnhantering, sågverk m.m. Min farfar, Johan Liljegren, och morfar, Johan Skog, arrenderade mindre gårdar och arbetade i skogen med häst, huggning och diverse reparationer på brukets gårdar.
Erika Cyrillus Prästens skola : Björkviks realskola 19431970 / Erika Cyrillus ; Björkviks hembygdsförening 1992 69 s. : ill. ISBN 91-7810-967-1
var en märklig man som gjorde storverk i det lilla. Tack vare sin begåvning och flit lyckades han, född i soldattorpet Kärrhus under Trolleholms gods i Skåne, sluta sina dagar som präst och respekterad rektor för realskolan i Björkvik. Realskolan i Björkvik fick livsavgörande betydelse för många unga i Björkvik under 3 decennier. Han skrev själv så gott som alla artiklar i föregångaren ”Yngarebygden”. De flesta artiklarna handlade om skolan och församlingen, ibland också episoder ur sitt eget liv.
ERIK NORRMAN
ut en novellsamling: Under jagande skyar :Berättelser Boken är idag mycket svår att hitta. Finns det någon bland läsarna som äger boken?
1942 GAV HAN
avled 1965. 1986 började Britt Karlsson och Agnes Wirengren, ordförande i Hembygdsföreningen, tillsammans med Erika Cyrillus planera en skrift om Erik Norrman. 5 år senare gav Hembygdsföreningen ut boken Kända och okända Björkviksbor berättar om vad prästens skola betytt för dem. Boken avslutas med listor över alla som varit anställda och som examinerats från Björkviks realskola 1946-1970. Boken är slutsåld hos Björkviks Hembygdsförening men brukar dyka upp då och då hos nätantikvariaten. Du kan alltid låna den på biblioteket.
ERIK NORRMAN
YNGVE JOHNSSON 4
1923 GICK BRUKET i konkurs. Bland annat såldes arrendegårdarna ut. Farfar köpte Medlinge och morfar köpte Hjälmsäter. 1929 letade farfar efter en annan gård till sonen Åke och morfars dotter Hanna, som tänkte gifta sig. Till slut hittade han gården Skarendal med jord, skog och såg. Den var då i konkurs. Sågen drevs med vattenkraft via en turbin till en sågram. Vattnet i Skarendalsån var uppdämt till i början av maj då man åter släppte på vattnet för att inte störa vårbruket uppströms. För att kunna såga mera i maj köptes en ångmaskin. Den kom från Bettna järnvägsstation via gården Brännkärr och drogs av två par hästar, berättade Sven Karsson (lantbrukare i Brännkärr). Säkert var det på 1920-talet? Den eldades med sågspån. Men vid ägarbytet 1929 köpte gårdarna uppströms den fria fallrätten i ån varför sågen fick rivas. Åke och Hanna var brukare av Skarendal fram till 1965. Då köpte jag gården och sex år senare också Svenstorp. Våren -66 gifte jag mig med Ella Persson och sedan kom barnen, tre st.
också i företaget. Hösten 1966 kom tankhämningen av mjölken. Senare, efter utbyggnaden, rymde ladugården ett 35-tal mjölkkor plus ungdjur och slakttjurar, inalles upp till ett 90-tal djur. Ibland har man känt sig mer som förvaltare fast det stått ägare. Det är så många som vill vara med. Naturkrafterna gör sitt. Storm och snö skadar både skog och hus. Värre (?) är sena ändringar i EU-direktiven som måste följas för att få det utlovade bidraget. För stora viltstammar, som andra bestämmer över, har skadat både skördar på
STORA FÖRÄNDRINGAR
åkrarna och tillväxten i skogen. Skarendal ligger tydligen bra till för alla typer av kabeldragningar. För drygt 20 år sedan kom den första. Televerket skulle dra en kabel från Flen till Norrköping. Sedan kom bredband från Forssjö till Björkviks skola. Sedan är det stakat för en gasledning från södra Småland upp till Bergslagen, som skulle stått klart 2012, men det projektet är nedlagt. Bredband har fyllt på i sin ledning med en slang. Och nu i april hugger televerket skog för att ge plats för en kabel från Gnesta till Norrköping. Vad blir nästa? har nu avslutat och sålt Skarendal till sonen Stefan med familj och flyttat till Katrineholm. Nära till mycket bland annat Mariakyrkan där vi är aktiva. I flera generationer har vi på olika sätt försökt bidra till att bygga ett bra samhälle och för alla som verkar där. Bland annat genom Björkviks missionsförsamling och via flera förtroendeuppdrag i kommunen och olika organisationer. Året 2018 blev laddat med stora händelser och beslut. Det kom bredband, nytt avlopp, granbarkborren, avvecklingen av företaget och sökandet efter ny bostad. Tyngst av allt dock: vår dotter Maria kämpade mot cancern men förlorade den kampen i oktober. Man och tre tonåringar lämnas som många andra. Men vi har dock kvar tre familjer, två barn och sju barnbarn som ger oss glädje och kraft att gå vidare. Vi har inte riktigt landat än efter dom stora förändringarna.
ELLA OCH JAG
Tack alla som vi fick leva och arbeta tillsammans med i Björkvik. ELLA OCH LARS LILJEGREN
NYA YNGAREBYGDEN • NR 2, 2020 • ÅRGÅNG 26
REPORTAGE
Inget jobb är för litet, men heller inte för stort för Kompetenspoolen. Anders Lund är numera en välkänd profil i Björkvik. Hans föräldrar Hans och Sonia köpte Anderslund i Glindran som sommarstuga. När Anders tog över var det först som månskensbonde med tjurar, höns och odlade marker. Ständigt nyfiken, orädd och med en bakgrund som fritidskonsult inom Skog & Ungdom såg han nya möjligheter. Han sade upp sig, sålde djuren och började bygga upplevelseparken Skog & Äventyr för företagsevent, möhippor och kompisgängens femkamper som ofta avslutades med grillning av vildsvin och hjort, som jägaren Anders inte sällan själv fällt. 2017 dök en ny möjlighet upp. Kurt Rudin och Leif Öskog som tio år tidigare startat Kompetenspoolen skulle sälja. – Jag hade pratat med dem tidigare om att jag var intresserad att ta över. Nu fick jag den möjligheten, säger Anders. HAN HAR ALLTID gillat idén, att ta tillvara kompetensen hos yrkesskickliga
personer som jobbat ett helt liv inom olika hantverk och som vill fortsätta även efter uppnådd pensionsålder. – Företagsnamnet är genialt, här samlas massor av kompetens i en pool. Det är rutinerad arbetskraft med många års erfarenhet. –Efter att ha klarat av snöröjningen, nåja, den säsongen blev ju kort senaste vintern, har vi under våren utfört mycket trädklippning. Nu drar byggen, gräsklippning och målning igång innan hösten kommer med lövkrattning. HELA ÅRET FINNS städjobben och tapetsering. – Några jobb är enklare. Som att åka och veckohandla och putsa fönster, säger Anders.
Andra är mer kvalificerade. Som till exempel avancerad trädfällning och sprängning. – Vi fäller omkring 300 träd om året, säger Anders. UTÖVER TRYGGHETEN att ha erfaren personal har Kompetenspoolen också försäkringar om olyckan skulle vara framme. – Det är minst lika viktigt som att man får både ROT- och RUT-avdrag på de jobb vi utför. Utom murar, plattläggning och staket som inte omfattas av de skattelättnaderna, säger Anders. NÄR MAN BEHÖVER HJÄLP åker Anders oftast till kunden för att tillsammans titta på och diskutera vad som ska utföras. Det är också en trygghet, för att minska risken för missförstånd – och inte betala för mycket för arbetet. – Just nu är det bra snurr. I månadsskiftet april-maj startade vi veckan med 38 nya uppdrag, säger Anders som i dag sysselsätter 13 personer.
– Vi täcker större delen av södra Sörmland, från Högsjö i väster till Nyköping i öster, och norra Östergötland.
Trädgårdshändelser runt Glindrans skola så våra planer blir lite fördröjning på nu i Coronatider. Men vi jobbar på. Glindrans skola håller på att få en ordentlig uppfräschning i form av rödfärgning, fönstren blir vitmålade och tvättade. Glindrans skolas förvaltning har planer på att bygga ett lusthus med plats för fyra runda bord med stolar. Detta lusthus kommer att ligga i anslutning av flaggstången. kommer att anlägga en lekpark utanför klubblokalen. Att klubben har möjlighet till det är att de fick ta del av ett arv efter Anders Karlsson i Svartbol. Lekparken kommer att bestå av sandlåda, liten rutschkana, tre typer av gungor, baby gunga, däckgunga och ett så kallat fågelbo. Dessa tre gungor täcker in många åldrar. För de lite äldre barnen blir det en klätterställning av rep. På toppen av ställningen kommer man kunna ligga och slappa och softa. Går allt som det ska blir det även någon typ av grillplats i anslutning av lekparken. När föreningen har byggt
GLINDRANS IDROTTSKLUBB
Kryddgården i vårskrud med glindrans skola i bakgrunden NU NÄR JAG inte behöver lägga energi på att göra en tidning för bygden så tänkte jag att det kan vara läge att rapportera lite vad som kommer att hända i Glindran den kommande tiden. Nu blev ju inte denna vår som vanligt
ÅRGÅNG 26 • NR 2, 2020 • NYA YNGAREBYGDEN
denna park klar går den över i kommunens ansvar med besiktning av den. också fick del av arvet efter Anders finns en plan på att rusta uthuset på gräsmattan. Tanken är att det blir en ny friggebod, en del av den blir ett förråd och den andra delen ett samlingsrum med förvaring. I Kryddklubben har även torparrabatten fått sig en ansiktslyftning. Under hösten grävdes den om helt och hållet och planterades på nytt. Gärdesgården plockades ned för att den var i ett mycket dåligt skick. Efter vintern visade det sig att alla växter har klarat sig mycket bra. Nu är det bara att ta hand om allt ogräs som följde med kompostjorden. Kryddklubben är en liten förening på sju medlemmar som skulle vilja ha förstärkning av nya medlemmar som tycker om egenodlade kryddor i maten. Finns intresse hör av er till agneta.saaf@gmail.com
EFTERSOM KRYDDKLUBBEN
AGNETA SÄV 5
REPORTAGE
Våren 2020
Text: Pyret Backman, bild Monique, Kerstin och Pyret Januari börjar året, februari kommer näst, mars, april har knopp i håret, maj och juni blommar mest Ja så låter den ramsan jag som barn lärde mig för att komma ihåg vad de hette, månaderna, och i vilken ordning de kom. I år 2020 så har våren varit lång, började redan med Snödropparna som kom 13: de januari. När jag som går runt på ungefär samma platser nästan var dag så lägger jag ju märke till alla förändringar, och det gör ju också mina vänner. Moniqe skickade bilder på Blåsippa 12:te februari och Tussilago såg hon 2:ra mars, båda väldigt tidiga. Tibasten som blommade 8:onde februari skickade Kerstin mig bild på. Och våren dröjde, det kom snö flera gånger men stannade inte längre än nån dag, så var den borta. Ibland klamrade den sig kvar på räcket nån dag extra. Nu fattar jag ju att ni som läser detta naturligtvis har sett fler vårblommor på andra datum men detta är ju mina iakttagelser. Våren blev i år lång och segade sig fram, ett steg i taget. Hasselhängena såg jag 2:dra februari men då hade de varit några dagar. Redan 1:ta februari fotade jag rabarberknoppen som stack upp och den 4:de april var det ett litet blad.. Så i mars exploderade det, trots att det inte var så varma dagar och trots att nätterna var kalla, flera minusgrader ibland. Min Pion började visa sig i mitten på mars och då blommade också Krokus, Påsklilja och Scillan eller Rysk Blåstjärna som hör till Blåstjärnssläktet som är ett släkte i familjen Sparrisväxter. Ja, jag lär mig hela tiden nya saker med hjälp av att googla på nätet. I slutet på mars såg jag Vårlök och Viol sen dundrade april in och allt, trots kylighet, brakade loss. Svalört, Bellis och Körsbärsträden vid Talltullen i Katrineholm, Kastanjens, Björkens, Purpurapelns och Druvfläderns knoppar på väg att brista, och sen i slutet av april blommar trädgårdsvivorna och Pärlhyacinten. Nu när jag skriver detta 27 april har björken slagit ut , rosorna måste klippas ner trots att de har mycket utslagna blad efter denna märkliga vår.
6
NYA YNGAREBYGDEN • NR 2, 2020 • ÅRGÅNG 26
REPORTAGE
Personporträtt: Betong-Mia
Från kedjehus i Stockholm till lantlig villa i Björkvik, det är resan Mia och hennes man Peter gjort. Här i trakten är hon nog mest känd som ”Betong-Mia” trots ett känt ansikte ifrån Björkviks skola. Flytten från Stockholm Intresset med att gjuta saker i betong började redan innan flytten till Björkvik men det var här det tog fart. Mia och Peter bodde i Täby, strax utanför Stockholm i ett kedjehus om 140kvm. Under denna period arbetade Peter som banktjänsteman och Mia i förskolan. Vännerna beskrev paret som ”duracellkaniner” då ingen av dom kan sitta still utan alltid har projekt och idéer de vill genomföra. Det var också så flytten kom till, de växte helt enkelt ur sitt kedjehus efter alla projekt de genomfört och de kände sig klara med det huset. Kriterierna de slog in på hemnet var bland annat bra kommunikationer till Stockholm, vedeldat och kakelugn och kartnålen trillade ner på Björkvik. Mia föll direkt för huset de numera bor i medan Peter behövde lite övertalning och ytterligare en visning, nu har de bott i Björkvik i ÅRGÅNG 26 • NR 2, 2020 • NYA YNGAREBYGDEN
5 år och älskar det. Mia beskriver det som att det kändes att flytta hem när de landat i Björkvik. Betongboden föds i Björkvik Betongandet började i Stockholm då Mia såg diverse betongalster på Facebook där nån gjort krukor och ljuslyktor. Hon tyckte det såg snyggt ut och bestämde sig för att prova själv. Gäster och vänner tyckte det var snyggt och ville också ha och så började det sprida sig. Idag har Mia sin betongbod bredvid deras villa och har kycklingar, bokstäver, spöken, löv och andra prydnader gjutna i betong till försäljning. Alltid arbetat med barn När väl flytten gick från Stockholm till Björkvik så ägnade Mia sex månader med att tillverka sina betongalster och åkte runt på marknader och gjort sig
ett namn. Under denna period så visste hon inte riktigt vad hon ville göra men kände sig klar med att arbeta med barn efter att ha gjort det i 30 år. Men ett CV lämnades ändå in till Björkviks skola och tänkte att ett vikariat skadar ju inte. Fritids hörde sedan av sig, trots att hon inte ville arbeta mer med barn och funderingen hur det skulle gå med äldre barn så gav hon det en chans och tackade ändå ja. Idag är hon fastanställd och är arbetslagledare över skolans fritidsverksamhet. Även Peter har varit på skolan som träslöjdslärare. Konstnärlig ådra i släkten Mia är inte ensam i släkten om att tillverka saker, hennes dotter har även stylat en del säljobjekt i Stockholm. Mias pappa Folke håller på med träprodukter så som skålar, skärbrädor, klockor, svepaskar med mera. Och Folkes lillebror arbetar även han med trä och gör stallyktor i olika storlekar. Mias farfar var också konstnärligt lagd, trots händer stora som tallrikar så kunde han måla fantastiskt och det blev mycket porslinsmålning. JOHAN EKLÖF 7
BERÄTTELSER Föräldraledig i coronatider
Det har varit mysigt att ha henne hemma men hon har saknat kompisarna och är nu glad att kunna återgå till förskolan lite smått. våra fritidsaktiviteter är inställda och en del som hålls utomhus fortsätter som vanligt. Konsekvenserna kan tyckas många men alla är inte till ondo. Jag har alltid älskat vårat röda hus med vita knutar på en kulle i Björkvik, inte minst nu. Tänk att bara kunna gå utanför dörren, andas frisk luft och röra sig fritt utan att stöta på trafik och människor. Då blir det inte svårt med social distansering och ett isolerat liv. Jag har massor av tid att umgås med mina barn vilket ju faktiskt är lite vad en föräldraledighet går ut på. Vi går på utflykter till skogen, leker på gården och berget bakom huset, bakar, spelar spel, gör trolldeg, läser sagor, går på picknick, odlar, ser på film. På helgerna umgås vi hela familjen och passar på att fixa de där sakerna i hemmet och på tomten som inte riktigt prioriterats tidigare eftersom det har varit roligare att t ex åka till badhuset eller busfabriken. Det finns så mycket att uppleva i och omkring hemmet och jag tror att i ett barns ögon så är samvaron det viktigaste oavsett om det härjar ett coronavirus ute i världen eller ej.
EN DEL AV
I november förra året föddes mitt tredje barn och jag såg fram emot en lång och skön föräldraledighet. Öppen förskola, babysim, babysång, föräldragrupper och tid att umgås med släkt och vänner. Men den här gången blev det inte riktigt så, inte än i alla fall. blivit några månader och vi så smått börjat krypa ut ur bebisbubblan, börjat gå på öppna förskolan och rört oss utanför hemmets trygga vrå. Då kom coronaviruset och förändrade tillvaron. Jag ska erkänna att jag till en början tillhörde gruppen som var ganska skeptisk till att detta verkligen skulle få så stora konsekvenser. ”En ny influensa, jaja, folk dör varje år i influensa, och varje dag i cancer och hjärt-kärlsjukdommar för att nämna några. Media kommer alltid med skrämselpropaganda, förstorar upp allting, men hur farligt kan det vara?” Jag ville, eller vågade kanske är ett bättre ord, nog inte förstå vad detta kunde få för konsekvenser. Men med tiden har all information hunnit sjunka in, all fakta och verklighet, antal smittade och döda, det är inte bara ”skrämselpropaganda”. Detta är faktiskt på allvar. Och konsekvenserna kom.
LAGOM NÄR BEBISEN
I SLUTET PÅ mars hade vi bokat dop men valde att ställa in. Jag slutade gå på öppna förskolan, började heller inte på något babysim och föräldragrupperna blev inställda. Jag har inte träffat några vänner på flera månader och inte heller vågat träffa min mormor och farmor med rädsla för att eventuellt smitta dem. Mina föräldrar och svärföräldrar har vi kunnat träffa utomhus med lite distans. Jag är fortfarande inte jätterädd för själva smittan för egen del men har stor respekt för den och vill inte vara den som sprider den vidare till någon i riskgrupperna. Därför har jag valt att hålla mig och familjen så isolerad som jag kan. FÖR SONEN 7 år och bonusdottern 14 år gäller skolplikten så de går till skolan så länge de är friska. Dottern på 5 år har varit hemma från förskolan lite drygt fem veckor enligt bildningsförvaltningens vädjan.
För att sitta i karantän har jag det bra Våren får jag uppleva i sin helhet. Kan följa varje steg. Trädgården kan jag sköta när det passar mig och den har aldrig varit så fin som nu. Mina barn och barnbarn har varit på besök veckovis, då föräldrarna jobbar hemifrån.Vi umgås bara utomhus. På det här viset kan vi också 8
avlasta familjerna. Men visst undrar man varje dag hur länge detta tillstånd skall vara? Ingen vet, om det nu är en tröst. Som tur är har vi en utmärkt affär där vi handlar på 70+ tiden i största möjliga utsträckning. Viråvilt erbjuder fredagsoch lördagskassar att hämta. Det är
MITT TREDJE BARN blir
snart ett halvår och har inte gått på babysim, sångstund eller föräldragrupp MEN han har badat badkar med syskonen, sjungit med mamma i duschen, gått på utflykter i skogen och busat i mängder med sina syskon utan stress och andra tider att passa. Jag älskar att vara föräldraledig och om det inte vore för saknaden att träffa våra släktingar och vänner så skulle jag kunna säga att coronatider är bra tider för föräldraledighet. ERIKA BERGLUND
trevligt att förgylla karantän tiden med. Så lär vi oss att umgås virituellt, det är något som tillståndet tvingat oss till. Det tycker jag inte är negativt. Men så klart den fysiska kontakten är bäst. Tacksam att bo i Sverige och att få röra mig fritt. Beundrar all vårdpersonal och alla som sliter hårt för att få bukt på pandemin. LOUISE NORDENFELT NYA YNGAREBYGDEN • NR 2, 2020 • ÅRGÅNG 26
R OM CORONA Vad jag gör i Coronavirusets tid
Fredagsvandring och fika med behörigt avstånd DÅ JAG ÄR en introvert person, eremit kallar jag mig för så far jag inte så illa av att hålla mig inne. Ibland går det dagar då jag inte ens går ut fast jag mycket väl kan gå långa vägar här i Björkvik utan att träffa någon och kan ju på så sätt ”hålla avstånd”. Ja, så tänkte jag att nu var det ju tid att göra allt här hemma som jag inte tagit tag i, skjutit upp och framför mig. Men… Jag får ta det lugnt, det kan ju vara länge det här så jag får väl inte göra allt genast? Se där då kan jag skjuta upp igen. Ni vet sånt som ska göras: Stryka tvätt som legat i månader, laga, lappa och sy i knappar som fattas (finns en stor låda), hänga upp en del tavlor som fortfarande ligger i en låda sen jag flyttade in, måla den där väggen och
byråerna som står mot den, lägga och hänga undan vinterkläder och ylletröjor och nu är det ju trädgårdsdags också… Oj vad mycket!!! Jag har faktiskt målat väggen, röd. Men mesta tiden går åt att läsa nyheter på nätet, först ena tidningen sen den andra eller tredje och sen tillbaka till den första för det kan ju ha hänt att det kommit in något nytt osv, och så Facebook. Tiden rinner iväg, går fort tycker jag och undrar hur man hann med att jobba 8 timmar förr. Jag läser också böcker, lånar på Björkviks bibliotek där Bengt Hurtig fixar de flesta böcker Ja, apropå böcker så kan vi i bokcirkeln inte träffas heller men byter böcker på Bygdegårdens parkering, med
Framtidstankar
kassar). Behöver jag hämta något på kontoret så blir det mest tidigt måndag morgon, alla möten blir på Teams, Facetime eller liknande. Ibland blir det en biltur bara för nöjes skull, känslan är väldigt overklig.
detta var nog inget som någon hade trott på att det skulle ske i vår livstid, vi är ju så vana vid att händer det något sådant här utbrott, Ebola, sars eller liknande så ordnar det sig ju alltid och framförallt är det någon annan stans.
PANDEMI, I BJÖRKVIK,
hade det varit 163 fall i Katrineholms kommun, närmre statistik än så kommer vi kanske inte att få, men det är säkert flera som känner någon, eller har någon närstående som har drabbats allvarligt av denna sjuka. Men vi som bor i Björkvik har tur, vi har oftast möjlighet att röra oss i skog och mark, vi har en fantastisk affär som ställer upp för alla som behöver undvika kontakt med andra. Själv är jag inne på min 5e vecka i isolering och jobbar hemma, av de matvaror som jag får hem tvättas förpackningarna med tvål och vatten, kassar ställs inte på golvet, de åker direkt in i tvättmaskinen (tyg-
DEN 17 APRIL 2020
ÅRGÅNG 26 • NR 2, 2020 • NYA YNGAREBYGDEN
behöriga avstånd. Nåja, några promenader går jag , varje fredag kl.10 träffas vi, med medhavd kaffetermos och går en tur som trots att vi inte går så himla långt så tar det med fikapaus och samspråk en och en halv timme. Denna promenad bestämde vi att vi skulle göra för att både ”fredagsfikat”, caféet i Sockenstugan, alla föreningsmöten, Gympan och Sittyogan har tagit coronapaus. Trots att jag inte tycker att det är besvärligt att vara hemma så saknar jag scenen. Inte för att allt ljus ska var på mig utan jag vill så gärna förmedla något positivt till ”publiken”. Nåväl ingen scen tillhands nu på länge, ingen teater, ingen revy. Då kom jag på att jag kan ju dela med mig något till mina promenadkamrater så tänkt och gjort jag läste en dikt för dem i fredags och tänker göra det igen. Vilken dikt då undrar ni? Karin Boyes dikt ” Ja visst gör det ont när knoppar brister” tyckte jag var lämplig nu när våren gör sitt intåg trots att det egentligen är en kärleksdikt, all tolkning är ju upp till den som läser eller lyssnar. Oj. Nu är det snart dags att lyssna kl.14 på Folkhälsomyndighetens dagliga presskonferens med Anders Tegnell. Och sen läsa lite mer nyheter. PYRET BACKMAN
granne, se bild, en jättehög med ris här och där i skogen. Garanterat inte bara igelkottar som kommer att trivas i dessa superfina högar utan alla möjliga andra djur som behöver lite skydd. Själv har jag grovnätat ena sidan på altanen, igelkotten kommer in men inte hunden. Skaffa sniglar, själv har jag vinbergssniglar som kotten kan äta sig mätt på, kattmat och vatten lite här och där gillar de (inte mjölk, de är laktosintoleranta). Robotklippare är mycket farliga för kotten som inte förstår att man måste hålla sig undan. MARGIT LARSSON-NORDÉN
ta och kolla på sådant som är hanterbart; igelkottar. Dessa små underbara varelser har blivit rödlistade, ingen vet egentligen varför, kanske fler grävlingar, mer prydligt i trädgården eller något annat. Här kan man hjälpa till genom att inte finputsa sin trädgård eller göra som min
DÅ FÅR MAN
9
KRÖNIKA
Livet i Björkvik Del 3
Det är en märklig tid vi lever i. Första veckorna av corona visste jag inte vad jag skulle tro, tycka eller tänka. Kändes det inte lite överdrivet? Men sen sjönk det in och jag förstod både allvaret och mitt ansvar i detta.
J
ag jobbar normalt sett i Stockholm, men sen 26 mars har jag jobbat hemifrån. Första dagarna, när det kändes tillfälligt, satt jag på en pall i köket. Redan efter 2 dagar kändes min rygg helt förstörd och signalerna jag fick från mitt arbete var att ställa in sig på att vi nog kunde bli hemma hela april. Då lånade jag ett skrivbord och en vettig stol och fixade till ett kontor i vårt sovrum. Och där har jag suttit sen dess. Redan första dagarna bestämde jag och min man att vi skulle sätta bra rutiner, om det skulle bli långdraget. Och aldrig har man väl vart så tacksam för att bo just här som nu. när barnen åkt till skolan tar vi en morgonpromenad. Ofta även en till på lunchen. Det lunkar på i en ny rutin. Jag saknar dock min kontrast i livet, som ju är anledningen till att jag faktiskt valt att pendla 5 timmar om dagen, jag vill ha både puls och lugn. Men vi lär oss mycket av detta, och det kommer mycket gott ur det också. Även om jag såklart lider med alla som förlorar någon i denna pandemi. Framöver, när jag kan börja resa igen, så kommer det nog ändå ha skett en förändring. Insikten om att väldigt
VARJE MORGON
10
mycket går att lösa från hemmet kommer minska mitt resande framåt. Vilket är en stor vinst för framförallt miljön. Sen sparar jag ju mycket tid på det och den tiden kan läggas på mina barn, djur och träning. Men att jobba endast hemifrån som en permanent lösning hade inte passat mig som person. UTANFÖR FÖNSTRET ser jag sjön, jag ser hur träden börjar slå ut. Jag har tid att se dessa saker på ett annat sätt än innan. Och jag uppskattar det verkligen. Det som jag till en början trodde skulle vara en tillfällig situation på max 2 veckor är nu förlängt betydligt. Jag har redan suttit hemma över en månad och min arbetsgivare flaggar för att vi nog först återvänder till kontoret efter sommaren. Då har jag suttit hemifrån i ett halvår, galet. Det är ju också i kris som vi får visa vad vi går
för, och jag är så imponerad av hur affären här i byn hittat bra lösningar för oss. Att ha sina barn på en liten skola känns också tryggt. Det är mycket att vara tacksam för. Och något vi verkligen ska vara rädda om. För hur hade allting sett ut om vi inte haft dessa två kärnfunktionen i vårt lilla Björkvik?! Nej jag är så tacksam för att det faktiskt går att isolera sig här ute. Att vi har tillgång till vacker natur, och inte behöver trängas. Här kan livet lunka på sin gilla gång. Och även om vi hade en resa bokad till Grekland i början av sommaren, som jag sett framemot, så är jag helt ok med att sommaren kommer tillbringas här. Och jag kommer inte sakna något, sålänge solen skiner, för sola är en av mina absoluta favoriter. Kanske får pengarna som resan skulle kostat istället bli ett hönshus, med några höns som kan ge oss ägg, som kan ta tillvara på våra matrester och som vi faktiskt har glädje av hela året. Kanske är det också detta som vi lär oss av denna kris. Att uppskatta det vi har, att leva här och nu. Att njuta av livet i Björkvik. STINA SKÅNBECK
NYA YNGAREBYGDEN • NR 2, 2020 • ÅRGÅNG 26
REPORTAGE
Skaffa dig lite makt över maten du äter Jag tror att större delen av befolkningen skulle gissa att det är svårt att bli självförsörjande på grönsaker, kanske till och med omöjligt i vårt klimat. Det måste väl ändå kräva stora ytor och hiskeligt mycket hårt arbete? ändrats för många är det fler och fler som börjar inse vilket bräckligt samhälle vi byggt upp. Sverige importerar ungefär hälften av all mat vi äter. Redan innan Corona bröt ut var det en tydlig trend att fler vill bli mer självförsörjande och odla sina egna grönsaker. Nu är vi betydligt fler som vill ha makt över, åtminstone en del av, maten vi äter. Men hur blir man självförsörjande på grönsaker? Det korta svaret är att skaffa dig en yta där du kan odla och bara börja. Varje resa börjar med ett första steg. Du kommer lära dig längs vägen. Så länge du går hyfsat i rätt riktning så kommer du nå ditt mål förr eller senare. När jag och Martin började vår odlingsresa var vi noviser och hade vi inget mål att bli självförsörjande på grönsaker. Vi bara odlade. Vi testade oss fram, tittade på några Youtube videor och gjorde några snabba sökningar på nätet. Vi sådde frön för glatta livet, vattnade då och då och gödslade till och från. Trots vår okunskap, eller kanske tack vare, sprutade grönsakerna ur jorden. Helt plötsligt stod vi där med så mycket mat. Det var då vi insåg att det svåra är inte att odla mat, det är att lyckas äta upp allt man odlar.
självförsörjande på chili. Om du har odlingsytan men inte orken kan du fråga vänner, grannar eller brorssonen om de inte vill odla tillsammans med dig dela på arbetet. Eller så nöjer du dig med att odla i några enstaka krukor eller upphöjda odlingsbäddar. Nästa år kanske du har mer ork eller så har du lyckats övertala någon att odla med dig?
NU NÄR VARDAGEN
Ändra sitt tankesätt Att vara självförsörjande på grönsaker innebär att man måste avstå från vissa grönsaker vissa delar av året. Bara här vänder nog många i dörren och tänker att då är självförsörjning inte något för mig. Vi är så vana vid att ha tillgång till samma typer av grönsaker året runt. Behovet av att tålmodigt vänta på det man längtar efter har i stort sett örsvunnit från dagens samhälle. När man odlar sin egen mat inser man fort att ordspråket ”den som väntar på något gott väntar aldrig för länge” stämmer så väl. Aldrig någonsin har en tomat smakat så gott som den första solvarma tomaten man kan skörda. Grönsakerna jag odlar är så otroligt mycket godare än de som går att köpa i affären att jag inte känner att jag avstår ÅRGÅNG 26 • NR 2, 2020 • NYA YNGAREBYGDEN
a squash? Hade du mer
från något. Jag är inte sugen på smaklösa importerade tomater vintertid. Framförallt inte när jag kan frossa i så många andra smakfulla grönsaker som står redo att skördas eller finns lagrade. Men är det så att man verkligen vill ha färska tomater i december så finns det inget som hindrar att du köper det. Att vara självförsörjande på grönsaker innebär inte att du aldrig får köpa grönsaker. Det betyder att du inte behöver göra det. Du får makten att välja. Ju mer du odlar desto större makt får du över maten du äter. En annan bonus är att ditt matkonto kan minska dramatiskt. Alla har vi olika förutsättningar Alla har inte möjligheterna att bli helt självförsörjande på grönsaker. Det kräver ju ändå att man har en yta att odla på. Ytan behöver dock inte vara så stor som man först kan tro. Enligt en studie från högskolan i Gävle så behövs endast 500 kvm odlingsyta för att en familj på två vuxna och två tonåringar ska kunna bli självförsörjande på grönsaker. Detta innebär att de allra flesta som bor i villa har ytan att tillgå. Även de som inte har en tomt att tillgå kan bli självförsörjande. Jag och Martin skaffade en kolonistuga när vi bodde i radhus. Min mor har fått lov att ställa upp några pallkragar på bostadsrättsföreningens mark. Du kanske har en faster med en stor trädgård där du kan få en plätt att odla på? Eller så nöjer du dig med att odla i fönstret och vara
Hur mycket behöver jag odla? Om du googlar på ”hur blir man självförsörjande på grönsaker” hittar du en mängd olika artiklar och komplicerade uträkningar i exakt hur många kvadratmeter av X grönsaker respektive Y grönsak du behöver odla för att kunna vara självförsörjande. Hade jag haft dessa framför mig i början av min odlingskarriär hade jag storknat och förmodligen tappat all lust att odla. Jag vill inte behöva räkna ut hur många plantor spenat jag behöver så för att kunna skörda 20 kilo spenat (vilket tydligen något ett hushåll på två vuxna och två tonåringar äter på ett år). Innan jag började odla åt jag typ aldrig spenat. Jag visste inte heller vad pak choi var för något. Nu är det en av mina favoritgrönsaker (pak choi är en sorts kål). Problematiken med alla dessa uträkningar är att de inte tar hänsyn till att du kommer äta på ett helt annat sätt när du odlar dina egna grönsaker. När du har mängder av saftiga solvarma tomater att skörda kommer du äta betydligt mer tomater än du gjort tidigare. Om du har 20 kilo purjolök i landet och ingen röd lök för skörden gick dåligt kommer du använda purjolök i tacosen. Eftersom egenodlade palsternackor smakar oändligt mycket godare än köpta kommer du äta 10 gånger så mycket palsternackor. Så mitt svar på frågan är: Odla så mycket du orkar och har plats för av grönsaker du tycker om och äter mycket utav. Skulle det blir på tok för mycket av en grönsak så kommer dina grannar och vänner bli jätteglada av att få ta del av skörden. Förutom när du kommer med tredje matkassen full med squash… Det blir alltid för mycket squash. Dock inte för oss som har höns. De blir överlyckliga när jag kommer med tredje matkassen full av squash. Så odlar du för mycket squash, hör av dig! MARYANN FARGO OASEN PÅ ÅSEN
11
Torstens tankar husse som fick gömma sig och spåret var inte längre än 50 meter och rakt fram, han hade med sig min matskål så gissa om jag blev glad när jag hittade honom. Sen har längden och svårigheterna ökat lite sakta med tiden, ibland har matte tappat saker när hon lagt spåret som hon tycker att jag skall hitta.
H
alloj igen! Nu har våren kommit på riktigt, jag har träffat de första huggormarna, en höll jag på att kliva på när vi var på utflykt vid munkleden vid Julita kyrka, den andra kom och fräste åt mig när matte och jag satt ute i vårsolen och läste, matte sa att det var en duktig orm som fräste massor för att tala om att den var i närheten och lite rädd för mig. Matte fick in mig i huset och gick ut och sjasade bort ormen. Man får inte nosa på ormar eller ta med dem hem. Humlor ska man inte heller jaga och få i munnen, men det läskigaste hittills var när vi var i skogen och jag fick myror på fötterna, jag sprang men de höll sig fast. så sa jag att jag skulle berätta hur vi gör när jag spårar; Jag har en speciell sele och en lång lina på mig när jag skall spåra. Matte har då lagt ut
I FÖRRA NUMRET
ett spår, hon går ut i skogen eller på en äng och lämnar avtryck efter skorna som jag känner, hon måste tänka på hur det blåser så att det inte rör ihop sig för mig. Matte har inte så bra minne, så hon har klädnypor med plastband på som hon kan sätta lite här och där så vi vet att vi är på rätt väg – jag vet alltid var vi är – vi började med korta spår, de första var
DETTA ÄR EN ÖVNING som är lätt att lära sin hund och har man familj eller vänner så kan man låta dem lägga spåret och själva vara slutet om det inte skall ligga alltför länge. Är man ensam så kan man lägga en leksak eller matskålen som slut. Detta är något som de flesta hundar tycker är mycket roligt att hålla på med och blir en bra hjärngymnastik. Olika hundar har olika förutsättningar för att utveckla sitt spårarbete, en del har det som jobb.
MARGIT LARSSON-NORDÉN
Rara små ärtor från Björkvik
Av en händelse fick jag för ett år sedan, tio små torra och oansenliga ärtor. Sådde dom i min köksträdgård. Sol, vatten, värme och näring fick dom att växa höga och frodiga. Fram på sommaren var det dags att provsmaka, dom var precis så goda som jag hoppats på. Kanske blev det fem liter spritade ärtor att frysa ner och kalasa på ända fram till nästa års skörd. Thuras spritärt har dom fått heta. Thura bodde på Klastorp för att senare flytta till Furulid i Glindran. Förmodligen odlade hon dessa ärtor varje sommar. Spritade dom och sparade en näve till utsäde inför nästa år. Jag sparade också några för att nu, våren 2020, så Thuras ärtor igen. Ett fint och hjärtevarmt odlingsarv att förvalta. Närodlat och härodlat i många, många år. Nu har dom tittat upp ur jorden. Till sommaren ska jag sitta och sprita årets skörd på en pall i trädgården och tänka på Thura från Klastorp/Furulid. JENNIKA SMEDBERG 12
NYA YNGAREBYGDEN • NR 2, 2020 • ÅRGÅNG 26
REPORTAGE
JOHANS FOTOSKOLA Del 2: Bildkomposition Jag hoppas ni nu har en kamera som ni trivs med, har känt och klämt mycket på kameran så ni känner er trygga. För nu ska vi sätta bildkomposition. Generellt sett finns det tre olika bildkompositioner. Tredjedelsregeln, ledande linjer och mönster & symmetri. Skillnaden med att känna till och utnyttja kompositioner är också skillnaden med ”Wow, vilken bild” och en bild man snabbt bläddrar förbi. är nånting jag använder mig av hela tiden. Den innebär att man delar upp bilderna i tre, oavsett om det är på bredden eller höjden och fyller bilder men objektet antingen med en eller två tredjedelar alternativt lämnar luft runt objektet med en eller två tredjedelar. Titta på exemplet här:
TREDJEDELSREGELN
LEDANDE LINJER är inte alltid lätt, det är svårt att få till om det inte finns naturliga linjer. Det kan handla om slingrande vägar, raka stigar, vattendrag eller staket som inte är helt ovanligt att man kan använda sig av. Tanken bakom ledande linjer är att dra in betraktaren till objektet dvs att det som leder in inte är i fokus.
Har du en dikt som du tycker om och har skrivit själv och vill se den i tidningen så skicka ett mail till mig, Pyret Backman, pyret_b@hotmail.com så lägger vi in den i tidningen. Tänker att era dikter ska vara ett återkommande inslag i Nya Yngarebygden. Att vi inte kan publicera dikter som någon diktare har skrivit beror på deras ägande av sina verk, copyright. Däremot kan vi genom er läsare rekommendera dikter och böcker här i tidningen. Så skriv till oss och ge tips.
Dikt och verklighet
Rutnätet i kameran ser ut som dessa blåa sträcken även om de inte är blå i kameran. Det hjälper till att fotografera efter tredjedelsregeln såväl som raka linjer. Som ni ser har jag fotograferat på bredden vilket gör att jag fyllt bilden med två tredjedelar med sångaren här på både höjden och bredden. Dock så syns gitarristen i bakgrunden, det gör inget för han är inte i fokus och är därmed oskarp.
är inget jag använder mig av själv, men jag fotograferar mest reportage och naturbilder så de två tidigare nämnda är vanligare för mig att använda mig av. Tanken med denna bildkomposition är att just att fotografera mönster som t ex 8st röda stolar i rad, eller kanske ett par stenar ute i naturen som skapar en symmetri. Man får verkligen träna ögat för att börja se såna här kompositioner. Se exempel till höger.
Här är ett exempel på ledande linjer där de två ytterlinjerna på bryggan drar blicken mot den sista delen av bryggan. Här har jag också arbetat med för och bakgrund då bryggan är i förgrund medan dimman och skogen är bakgrunden.
MÖNSTER & SYMMETRI
JOHAN EKLÖF
Ett perfekt exempel där trapporna återupprepas i formen dvs att det skapar en symmetri. Foto: Greg Jeanneau
Jag har i hela mitt liv läst böcker och dikter. I gymnasiet var det ett egenarbete vi skulle göra och jag som hade en bok med dikter tänkte att det kunde jag väl, läsa en dikt för klassen. Tyvärr kommer jag inte ihåg varken vad författaren eller vad dikten hette men den handlade om någon som satt i en cell och bara såg solen ge gallerfönstrets skugga på den kala väggen en liten stund var dag. Nåväl när jag repeterat dikten och kunde den nästan utantill var det dags att läsa upp den för klassen. Jag var klar och läraren ville att jag skulle göra en analys av dikten och jag berättade om fången i fängelset. Då förklarade hon för mig att det nog inte var ett fysiskt fängelse utan ett psykiskt som författaren ville förmedla. Ja så kan det vara när man inte förstår. Jag kan däremot rekommendera diktare som jag gärna läser: Viktor Rydberg han med Tomten, Karin Boye med flera diktsamlingar där dikten I rörelse har en rad som många av oss känner igen - Nog finns det mål och mening i vår färd-men det är vägen som är mödan värd.
PYRET BACKMAN
ÅRGÅNG 26 • NR 2, 2020 • NYA YNGAREBYGDEN
13
REPORTAGE
Gott och blandat
M
ånga som bor i Björkvik har sina förfäder här sedan flera generationer. En del andra har kommit hit på senare år. Antar att de flesta av oss alla trivs ganska bra här. Kanske är vi också lite nyfikna på det som finns omkring oss. Några är unga och har fullt upp med att gå i skolan, spela fotboll, leka med kompisarna. Andra är mitt i livet och hastar mellan arbete, barnuppfostran, husrenoveringar och strävan mot sina mål. Gruppen äldre som oftast har mer tid att tänka efter, minnas tillbaka, träffa barnbarn och berätta historier.
VI ÄR ALLA i olika faser i våra liv, men den gemensamma nämnaren är den del av världen vi bor i. Den delen av världen som heter Björkvik.
Att stanna upp och tänka efter Våren 2020 kommer vi minnas länge. Ett elakt virus förändrade livsvillkoren för de flesta jorden runt. Det är inte som vanligt, det är ovanligt. Vi måste tänka oss för, så vi inte utsätter varandra och oss själva för risken att bli svårt sjuka. Att stanna upp, mitt i
steget, är mer eller mindre omtumlande och kan väcka många tankar. Tankar både framåt och bakåt i tiden. Fundera på hur andra har det och har haft det vid andra tider. För väldigt länge sedan eller ganska nyligen. Ett sätt att dela med sig av sina tankar, minnen och upplevelser är att skriva ner dom. Från i fjol sommar när jag gick i simskolan eller en skröna från gamla tider om någon liten gubbe i skogen. Att gå i någon annans skor En del finns nerskrivet. Många björkviksbor har sedan 1987 skrivit om skrönor, upplevelser, minnen eller efterforskningar på en svunnen tid eller det som hände förra sommaren. Tänk att få se Björkvik ur många olika perspektiv genom åren. Små korta berättelser samlade på ett ställe. Allt kanske inte väcker just din nyfikenhet, men tillräckligt mycket för att slå sig ner och bläddra en stund. Oavsett du och din släkt bott här i generationer eller flyttat hit nyligen, så kan du ha glädje av att gå i någon annans skor en stund. Vill du veta mer om Björkviks hemliga
Förslag till god litteratur under isoleringens tid sitter hemma och arbetar fantiserar jag om detta virus som förpestar vår tillvaro, får jag ett par timmar över om dagen som skall fyllas med något meningsfullt. Klart att en del går åt till att promenera i skog och mark, men det känns ganska skönt att krypa ner i läsfotöljen och fly verkligheten genom att läsa en god bok;
TROTS ATT JAG
1793 av Niklas Natt och Dag: deckardrama i dåtidens Stockholm, vi ska vara tacksamma för utvecklingen som har skett, snabbare på en del sätt, inte så fort på andra. Klart läsvärd och fortsättning finns. 50 myter om hållbarhet av Jessica Cederberg Wodmar: Välskriven och lättläst, kan användas som uppslagsbok efter att man läst igenom boken. 21 tankar om det 21 århundradet av Youval Noah Harari: Viktig och välskriven, bör kanske tas i etapper för stunder till
14
reflektion bör finnas. Han har även skrivit Homo Deus. Bin och människor av Lotte Möller: Mycket trevlig bok om bin och varför vi skall vara varsamma med dessa små varelser.
flygplats, vad namnet på sjön Gisslaren betyder, hur det var att arbeta i en telefonväxel, eller hur texten till visan om Björkvik går. Många personporträtt på personer som varit starka profiler på ett eller annat område. Mitt lästips Björkviks Hembygdsförenings årsskrifter finns att läsa. Ett litet häfte för varje år, alltsedan 1987. Kostar mindre än en kaffe med bulle. Som en påse Gott & Blandat.
JENNIKA SMEDBERG
Ett litet liv av Hanya Yanagihara; också en bok som skall läsas eftertänksamt, bra bok men man skall fundera runt det man läser.
Det första chiffret av Denise Rydberg: Hon har skrivit nio deckare tidigare om Marianne Jidhoff, men denna nya bok har verklighetsförankring och jag ser fram emot uppföljaren. Som Pesten av HanneVibeke Holst: Ja, vad ska man tro, mycket aktuell och verklighetsnära, fruktansvärd eller hoppfull; ja det är upp till läsaren att bestämma. MARGIT LARSSON-NORDÉN
Igelkottens elegans av Muriel Barbery: rekommenderas varmt, en mycket välskriven och trevlig bok. NYA YNGAREBYGDEN • NR 2, 2020 • ÅRGÅNG 26
REPORTAGE
Den fagra Fagerön
kunnigheten att byta bassängvattnets ljusblå vatten till skogens mörka vatten. Många barn och vuxna beger sig dit, lär sig simma och ta märken. Gör det du också. PÅ FAGERÖN har det förmodligen aldrig funnits någon bosättning. Däremot på den mindre ön, Boholmen i norr, har det bott folk. Kvar finns spåren av en liten ängslycka och en husgrund. Stugan monterades ner och timret drogs över isen till land alldeles i närheten av Vadstorp. Där byggdes stugan upp och fick namnet Åstugan då den ligger intill ån som rinner ner genom hela socknen ut i Yngaren. VID SÖDRA BROFÄSTET finns en väl tilltagen parkeringsplats så det är lätt att ta sig till ön. Fagerön är så skön att besöka, så gör det ofta. Lättgånget längs den gamla vägen tvärs över ön. Åk dit och leta efter de spännande växterna som beskrivits, leta efter torpgrunden på Boholmen, sov över i vindskyddet, ta simborgarmärket i sommar. Fagerön en fager plats för kropp och själ.
Det hörs på namnet att det är en fager plats. En ö i Näsnaren som förbinder fastlandet i norr, där Hjulbonäs ligger, med södra fastlandet där Häradsgården står vid strandkanten. Först en bit in på 1900-talet byggdes det en bro som gick över ön samt Boholmen strax norr om Fagerön.
flera stycken som bytts ut när de blivit för gamla och dåliga. Om dom kan du läsa mer i Hembygdsföreningens årsskrift 2020. Väl värt att läsa om. I en annan bok, Björkviksboken från 1933, skriven av Robert Mörner, beskrivs Fagerön så här i avsnittet om socknens grusåsar; ”Hjulboåsen börjar som enstaka kullar i Stora Malms socken, framträder i Björkvik vid Järnbol och Simbol norr om Hålvettern, går över näset vid Hjulbo, bildar Fagerö i Näsnaren, fortsätter nedåt Virlången och kan slutligen spåras i Kiladalen, där den sannolikt förenar sig med Glindraåsen under de här samlade leravlagringarna”.
BROARNA HAR VARIT
I samma bok under rubriken Växtvärlden står det så här om Fagerön; ”På Fagerö, som med sina två broar sammanbinder norr och söder om Näsnaren, finner man ett bestånd av den för övrigt inom Södermanland ytterst sällsynta Gråalen (Alnus
ÅRGÅNG 26 • NR 2, 2020 • NYA YNGAREBYGDEN
Kartbilderna är lånade från Lantmäteriets historiska kartor och Hitta.se. och beskriver hur området sett ut genom de senaste 200 åren. JENNIKA SMEDBERG
incana). Där växa ock den lilla Sårläkan (Sanicula europea) samt flera arter av Lummer (Lycopodium) och vid sjöstranden höjer Notblomstret (Lobelia Dortmanna) sin stängel med de ljusblå blommorna över vattenytan.” etapp 29 börjar i norr vid Viggarens strand och slutar strax söder om Fagerön. En populär sträcka som många vandrare gått genom åren. Både skolbarn från trakten och långväga gäster som vill njuta av naturen. Säkert är det många som övernattat i vindskyddet på ön och vaknat med solen i ögonen. Med sina orange markeringar är det lätt att följa leden genom hela Sörmland.
SÖRMLANDSLEDENS
har ön blivit hemvist för sommarens simskola. En av numera få simskolor som hålls i sjövatten. Bara det är värt mycket för sim-
DE SENASTE ÅREN
15
Grannsamverkan Många av er har alldeles säkert passerat och sett sådana här skyltar längs vägarna. Grannsamverkan. Vad är det för någonting? Hur fungerar det? som i sin tur är en organisation bestående av: Polisen, Folksam, If skadeförsäkring, Trygg Hansa, Länsförsäkringar, Dina försäkringar, Moderna försäkringar SSF stöldskyddsföreningen, BRÅ, Sveriges kommuner och Landsting, SABO, Hyresgästföreningen och Villaägarna, som alla verkar för att skapa ett tryggare boende. Grannsamverkan ingår också i polisens linjeorganisation.
JA, DET ÄR INTE så komplicerat som man kanske kan tro. Men det har visat sig göra stor nytta när det gäller att minska brottsligheten i ett område och därmed öka trivseln. Detta görs genom ökad uppmärksamhet från de boende och genom kunskap om hur man skyddar sig vilket i sin tur avskräcker och försvårar för tjuven.
startade första gången på 70-talet i Seattle, USA där man haft en inbrottsvåg i ett bostadsområde och med traditionella metoder inte kom till rätta med det. Första grannsamverkan gruppen i Sverige startade 1985 i Linköping och grannsamverkan är i dag en del av Samverkan mot brott,
GRANNSAMVERKAN
ökat senaste tiden är identitetsstölder. Vi får ju alla, viktig information i brevlådorna och vid olika tidpunkter. Det skickas ut bankkort, papper med personnummer, annat med kundnummer och olika koder, som i orätta händer kan användas t ex till att beställa varor, starta abonnemang i ditt namn och det är tyvärr ofta lätt för den som är ute efter ens information att lurpassa och helt fräckt tömma brevlådan. Ett bra, enkelt och effektivt sätt att försvåra är att skaffa en brevlåda som är låsbar och låsa den. Och att man även tänker på att spärra så ingen annan kan ändra din adress hos skattemyndigheten.
NÅGOT SOM TYVÄRR
GRANNSAMVERKANGRUPPEN bildar ett socialt nätverk i ett specifikt område Där man samarbetar, stödjer och hjälper varandra samtidigt som man har en god uppmärksamhet av vad som händer och har kontakt med polisen. Det handlar främst om att förhindra bostadsinbrott, skadegörelse och fordonsstölder. En utvärdering som Samverkan mot brott (SAMBO) genomfört av Grannsamverkans effekter visar att Grannsamverkan gör stor skillnad med en genomsnittlig minskning av inbrott med 36% i Grannsamverkansområden jämfört med 8% i kontrollområden.
även på andra positiva effekter som en minskning av tillgreppsbrott i Grannsamverkansområden och en ökning av antal gripanden av Polisen i Grannsamverkanområden i jämförelse med kontrollområden.
UTVÄRDERINGEN VISAR
kan tillämpas i flera olika boendeformer. I villa/radhusområden eller i flerbostadshus. Förutom att man samverkar, ska man en gång per år i gruppen träffas och då är det valfritt vad man egentligen tar upp. Man kanske vill diskutera något, eller kan få information om t ex DNA märkning hur det fungerar eller bara se tillbaka på det gångna året.
GRANNSAMVERKAN
OM DU VILL vara med i en grannsamverkangrupp, fråga dina närmsta grannar om de möjligen är med i någon. Vem som är kontaktombud att anmäla sig till. Man kan även ringa grannsamverkande polis 11414 och se vilket område man tillhör och få hjälp att starta en grupp om man vill. Många hushåll är med o samverkar här i Björkvik. Är du med? Mer att läsa om grannsamverkan, hur man kan skydda sig och även en del informationsfilmer finns på t ex www.samverkanmotbrott.se www. stoldskyddsforeningen.se
PIA NYMAN, VÅNGA
PÅ GÅNG I BYGDEN 5 Juli – Återvändardagen Hembygdstugan 16 Juli – Vandring till Borgarbärget Kl 18.00 Östra kulltorp Vecka 28-29 – Simskola Fagerön Arr: Glindrans IK
Vi reserverar oss för ändringar i programmet samt eventuella tryckfel. För anmälan av evenemang, maila yngarebygden@gmail.com NYA YNGAREBYGDEN • NR 2, 2020 • ÅRGÅNG 26 16 Evenemangen ska vara av allmänt intresse, lokalt i eller runt Björkvik och öppet för alla.