Öka din kompetens

Öka din kompetens Vidareutbilda dig vid Karolinska Institutet – ett medicinskt universitet

1

Den medicinska utvecklingen går kraftigt framåt och sjukvården kan bota allt fler. Men det är en kunskapskrävande och kostsam förändring som ställer ökade krav på personalen. För att klara utmaningarna i vården är det viktigt att ständigt lära nytt, menar prorektor Jan Andersson.

Nya tider kräver ny kunskap Jan Andersson är prorektor för Karolinska Institutet sedan 2010. Han ser flera tydliga trender i samhället som påverkar både patienter och vårdpersonal och som ökar behovet av kontinuerlig kompetensutveckling.

– Här i Stockholm håller det på att växa fram ett galleri av olika vårdgivare och så är det även på många andra orter i Sverige.

Flera vårdgivare innebär att det läggs mer ansvar på patienten att kunna välja och välja rätt, men på vårdgivarna ställs å andra sidan ökade krav på att bli alltmer effektiva.

Informatik via IT-lösningar Jan Andersson säger att det faktum att mötena mellan vårdgivare och patient blir allt kortare innebär att vårdpersonalen i allt högre utsträckning måste förlita sig på sofistikerade diagnostiska tester och informatik via IT-lösningar.

– Kravet på snabba och korrekta diagnoser har definitivt ökat och på de områden som hjälper oss i det arbetet – röntgen, blodprover och patologprover – går utvecklingen rasade fort.

2

Utöver den snabba tekniska utvecklingen sker också stora förändringar inom terapiområdena. Nu för tiden finns det ofta flera olika slags behandlingar att välja bland – och det är patienten själv som ska välja.

Stora krav på personalen Det ställer stora krav på personalen att dels vara insatt i alla nya behandlingsmetoder och dels kunna förklara för patienten vad alternativen innebär. Detta leder till att sjukvårdspersonal ständigt måste vidareutbildas.

– Som ett medicinskt universitet har vi ett ansvar att kontinuerligt utveckla ny kunskap för förbättrad hälsa och överföra denna kunskap till dem som ger vård.

En annan ny trend är att vården blir allt mer internationaliserad.

– Patienter kan söka högspecialiserad vård inom hela EU, vilket innebär att de stora vårdgivarna i Europa blir konkurrenter. Men det innebär naturligtvis också ett ökat utbyte och en mer mångkulturell miljö, vilket jag tror är positivt och något som gynnar den medicinska utvecklingen, säger Jan Andersson.

I dag är det brist på personal inom många vårdyrken och den bristen beräknas bli allt större. I dag har cirka 60 procent av alla nyanställda läkare i Sverige tagit sin examen utomlands.

– Vi behöver utbilda många fler läkare, sjuksköterskor och biomedicinska analytiker och göra omfattande nyanställningar inom en ganska snar framtid. Man räknar med att en tredjedel av alla som går på gymnasiet nu kommer att behövas någonstans inom vårdsektorn eller i branscher som är relaterade dit, säger Jan Andersson.

Från vård till bot Mest glad är han över det faktum att vården på 20–30 års sikt i mångt och mycket har gått från vård till bot. Möjligheterna att dia­ gnostisera och behandla är väldigt mycket bättre än förr och många fler kan överleva sin sjukdom.

– Det är någonting påtagligt som vi kan se och uppleva på jobbet varje dag och därför är vårdyrkena så spännande.

Som vårdpersonal är man en betydelsefull person!

Catharina Bergsten

Att hitta och söka utbildning Hitta utbildning Listor på de program och kurser vi erbjuder under höstterminen 2012 och vårterminen 2013 hittar du på s. 7–10 i denna folder.

Verkar någon utbildning intressant kan du läsa mer om den på ki.se/utbildningskatalog. Där kan du också söka fram utbildningar sorterat på program/kurs, heltid/deltid/distans, hösttermin/vårtermin/sommartermin eller undervisningsspråk.

Högskolepoäng – studietid Den tid du studerar på högskola eller universitet mäts i högskolepoäng (hp). En veckas heltidsstudier räknas numera som 1,5 hp.

En termins heltidsstudier motsvarar 30 hp.

Så ansöker du – antagning.se På antagning.se anmäler du dig till kurser och program genom en webbanmälan. Sista ansökningsdag för höstterminen 2012 är den 16 april och för vårterminen 2013 den 15 oktober.

Studievägledning Karolinska Institutet erbjuder allmän studievägledning för dig som är intresserad av våra utbildningar, läs mer på ki.se/studievagledning. På ki.se/utbildningskatalog hittar du också kontaktuppgifter till de olika utbildningarna vid informationen om respektive kurs och program.

Behörighet Vill du läsa en utbildning som ger en examen på avancerad nivå, som till exempel en magisterexamen eller en specialistsjuksköterskeexamen, så behöver du minst en yrkes- eller kandidatexamen om 180 högskolepoäng (3 år). Har du en äldre yrkesexamen som är kortare än tre år så kan du inom flera huvudområden komplettera din gamla utbildning med kurser som leder till en kandidatexamen.

För att läsa fristående kurser räcker det ofta med en äldre examen – de vänder sig till dig som är yrkesverksam. Det finns också kurser inom flera områden för dig som saknar en högskoleutbildning.

Har du frågor angående behörighet eller urval, se ki.se/antagning eller kontakta Antagningsgruppen vid Karolinska Institutet, telefon 08-524 862 50 (måndag–fredag 9.30–11.30).

Listor på de program och kurser vi erbjuder höstterminen 2012 och vårterminen 2013 hittar du på s. 7–10. Läs också mer om våra utbild­ ningar på ki.se/utbildning.

Sista ansökningsdag för HT 2012 är den 16 april och för VT 2013 den 15 oktober.

3

Sara

Holger

Går det tvååriga masterprogrammet i hälsoinformatik

Färdig specialistsjuksköterska inom psykiatrisk vård

Du är civilingenjör i kemiteknik men valde att byta spår. Varför?

Jag hade arbetat som miljökonsult i fjorton år och trivdes bra.

Men någonting fattades i yrkeslivet; passionen. Det finns ett citat från Aristoteles som fritt översatt lyder så här: ”Där din talang och passion möter världens behov – däri ligger ditt kall.” Så jag tyckte att det var dags att söka efter en utbildning som skulle kunna hjälpa mig att förverkliga det jag innerst inne vill göra, nämligen att arbeta med hälsofrågor. När jag läste om masterprogrammet i hälsoinformatik på KIs hemsida sa det bara ”klick” – det kändes som att jag hade hamnat helt rätt.

Varför valde du att specialisera dig?

Jag har länge varit intresserad av psykologi och hade redan när jag läste till sjuksköterska vid Karolinska Institutet planer på att gå specialistutbildningen inom psykiatrisk vård. Det mest fascinerande med psykologi är att studera människan – hur hon beter sig, kan påverkas och förändras, och hur människor samspelar med varandra.

Du har en personlig orsak till att vilja jobba med hälsofrågor, eller hur?

När jag var fjorton år upptäckte jag att kroppen inte riktigt lydde mig i alla situationer, men det dröjde tills jag var 32 år innan jag fick diagnosen Parkinsons sjukdom. I samband med beskedet började jag omvärdera saker i livet och bestämde mig för att börja studera igen. Jag gick från ett tryggt jobb till något som jag inte riktigt visste vad det var. Det är det modigaste och samtidigt det roligaste jag gjort.

Vad är det bästa med utbildningen?

Det som har gjort mig mest glad är upptäckten att vi är inne i ett paradigmskifte där vi går mot en mer patientorienterad vård. I det förändringsarbetet är informationsteknologin oerhört viktig. Den behövs som ett hjälpmedel och som en brygga mellan det tidigare systemet och det nya, medskapande, arbetssättet. Utan stöd kan vi inte hantera all information.

Och de viktigaste erfarenheterna?

Jag har blivit mer ödmjuk och försöker se saker och ting ur andras perspektiv. I vår klass har vi studenter från i princip alla världsdelar med helt olika bakgrund och synsätt. Det är fantastiskt berikande för vi lär oss så mycket av varandra.

Vad vill du arbeta med i framtiden?

Jag vill hjälpa andra och mig själv genom att forska om Parkinsons sjukdom.

4

Jobbade du som sjuksköterska tidigare?

Ja, jag har jobbat inom psykiatrin i flera år som sjuksköterska, varav ett och ett halvt år på en avdelning för bipolärt syndrom på Sankt Görans sjukhus. Jag arbetade 100 procent under hela specialistutbildningen vilket innebar en del kvälls- och helgarbete men det fungerade bra tycker jag.

Det sista året av utbildningen var jag också delaktig i ett pilotprojekt på min avdelning vid Sankt Göran som gick ut på att förbättra vårdstrukturen på arbetsplatsen, skapa större patientdelaktighet och en bättre arbetsstruktur hos personalen. Det blev ett så lyckat projekt att jag från och med oktober 2010 är projektledare för implementeringen av pilotprojektets idé för tio avdelningar inom Norra Stockolms psykiatri, en anställning på två år. Ett spännande projekt.

Hur tycker du att det var att läsa på distans?

Det fungerade väldigt bra. Men man måste vara motiverad och disciplinerad för att klara av det. Jag är dock väldigt nöjd med den digitala lärplattformen som vi använde, de kunniga lärarna och kurslitteraturen vi hade. En av favoritkurserna handlade om beroende och hur man bäst genomför motiverande samtal med patienter. Dessa samtal är otroligt viktiga och tillhör ett arbetsområde man ständigt kan utvecklas inom.

Har du några tankar för framtiden?

Nästa år vill jag läsa en magisterutbildning på Karolinska Institutet – samtidigt som jag arbetar. Sedan får vi se. Jag kan tänka mig att forska, och undervisa.

Ami

Göran

Har gått det tvååriga masterprogrammet i bioentreprenörskap

Läser Specialistsjuksköterskeprogrammet – operationssjukvård

Vilken bakgrund hade du när du sökte till programmet?

Jag hade en lång akademisk karriär bakom mig. Efter min examen i biomedicin vid Uppsala universitet doktorerade jag i tumörbiologi vid KI när jag hittade den här utbildningen. Jag sökte nya utmaningar och ville gärna arbeta inom läkemedelsbranschen.

Min ambition med studierna var att gå från akademi till industri.

Varför specialiserade du dig inom operationssjukvård?

Jag tycker om att man som operationssjuksköterska kan koncentrera sig på en patient i taget. Sedan gillar jag att jobba med händerna och teknisk apparatur, samt att man är ett helt operationsteam med kirurger, narkosläkare, ortopeder och specialistsjuksköterskor. I teamet måste kommunikationen fungera fullt ut – det är något av det viktigaste – så att alla vet vad de ska göra.

Specialistsjuksköterskan är lite av en projektledare som ser till att instrumenten är på plats och är sterila, att alla i teamet är rätt klädda samt medverkar till att patienten får så god omvårdnad som möjligt före, under och efter operationen.

Vad gör du i dag?

Jag är medical information specialist på ett hälso- och sjukvårds­ företag där jag gör medicinska utredningar och besvarar frågor kring företagets läkemedel. Det kan vara alltifrån allmänhetens frågor om vad man ska göra när man har glömt att ta sin medicin, till yrkesverksamma som undrar över biverkningar av olika läkemedel.

Vilka erfarenheter bär du med dig från masterprogrammet?

Förutom de teoretiska kunskaperna värdesätter jag erfarenheterna från våra grupparbeten. Att ena starka viljor vid diskussioner med drivande människor var både utmanande och givande. De erfarenheterna har jag nytta av resten av livet, både i och utanför arbetet.

Hur arbetade ni på programmet?

Vi jobbade mycket med fallstudier och projekt. I fallstudierna analyserade vi faktiska situationer för att se hur företaget kunde ha agerat annorlunda. I projekten arbetade vi ofta tillsammans med företag. I ett projekt gjorde vi en marknadsanalys för ett läkemedel som inte hade lyckats så bra efter lanseringen och gav konkreta förslag på hur man kunde öka försäljningen. Undervisningen var inte alltid lärarledd utan vi fick ofta definiera och planera våra egna arbeten. Det innebar stor frihet men också mycket ansvar och eget engagemang.

Bör man ha några särskilda egenskaper för att trivas på programmet?

En god samarbetsförmåga, lyhördhet och stor integritet är bra förutsättningar för lyckade grupparbeten. Teorin klarar man genom noggrannhet och ett analytiskt sinne.

Du har en bred bakgrund – var har du jobbat tidigare?

Jag har jobbat som undersköterska i många år och som sjuksköterska sedan 2004. Jag har provat på allt från ambulanssjukvård och akutsjukvård till arbete på ortopedmottagning, intensiven och på operation. Operation fastnade jag för direkt.

Du bor i Halmstad och läser på distans – hur fungerar det?

Det fungerar väldigt bra. Jag studerar på 75 procent och jobbar samtidigt 2–3 dagar per vecka på Centraloperation på Halmstads sjukhus. Där kan jag testa det jag lär mig direkt i det kliniska arbetet.

Den digitala lärplattformen är bra, jag får snabb respons från lärarna och vi studenter kan lätt utbyta erfarenheter och ge varandra tips och råd via nätet. Det är väldigt bra att få höra hur mina studiekamrater gör på sina arbetsplatser och hur de hanterar olika vårdsituationer.

Det passar också mig privat. Jag kan bo kvar i Halmstad med familjen och studera när jag vill på dygnet. Men du måste vara disciplinerad och ha hyfsat god datorvana för att hänga med!

Vad ska du göra när du är färdig specialistsjuksköterska?

Jag har jobb på Centraloperation på Halmstads sjukhus när jag är klar. De sökte operationssjuksköterskor och tyckte att jag skulle passa för jobbet, så de betalar mig under min utbildning. Det känns väldigt förmånligt – jag har haft tur!

5

Maja

Petra

Har läst det ettåriga magisterprogrammet i global hälsa

Sjukgymnast som läser masterprogrammet i klinisk medicinsk vetenskap

Varför valde du att läsa det här programmet?

Jag är sjuksköterska i grunden och har alltid varit intresserad av internationella frågor. Min ambition var att få en ökad förståelse för hur världen ser ut ur ett hälsoperspektiv. Sedan hade jag en dröm att jobba med biståndsfrågor i något utvecklingsland.

Varför valde du masterprogrammet i klinisk medicinsk vetenskap?

Jag ville prova på forskning, för att se om det är något för mig.

Och så lockades jag av att programmet är så tvärprofessionellt.

Man lär sig otroligt mycket om hela vårdapparaten genom att träffa och diskutera frågor med andra kategorier av vårdpersonal.

Genom att få en ökad förståelse för varandras arbeten blir det även lättare att hänvisa patienter vidare till rätt person.

På programmet gör vi ofta grupparbeten. Vi har tränat på olika intervjusituationer (till exempel mellan sjukvårdspersonal och patient) och diskuterat oss fram till vilka intervjumetoder som är bäst. Vi har också, med våra olika utgångspunkter, försökt enas om behandlingsmetoder för patienter. Gruppens medlemmar kan ha olika synsätt och det är inte alltid lätt att komma överens. Men det är väldigt lärorikt att få höra hur de andra tänker.

En annan bra sak med programmet är att du under alla kurser kan försöka utgå från ditt eget intresseområde. I mitt fall är det kroppsmedvetenhet hos elitidrottare och hur deras förmåga att tolka kroppens signaler påverkar deras skaderisk. Ett spännande område som ingen har tittat närmare på vad jag vet.

Hur tänker du kring biståndsfrågor nu?

Jag har fått en ny syn på biståndsfrågor. I vår klass fanns flera studenter från låginkomstländer och vi diskuterade biståndets villkor och om det är rätt väg att gå på lång sikt. I dag tror jag att akut katastrofhjälp är bra, men inte alltid långvarigt bistånd som bygger upp ett beroende. Utvecklingsländerna måste bygga upp sina samhällen inifrån, det går inte att hjälpen bara kommer utifrån.

Betyder det att du inte längre vill jobba med biståndsfrågor?

Jag vill gärna jobba med hälsofrågor ur ett globalt perspektiv.

Kanske i Sverige med migrationsfrågor, som sjuksköterska. Man måste ju inte åka utomlands. Jag kan också tänka mig att forska.

Vad var det viktigaste du lärde dig under magisterstudierna?

Att det är så många faktorer som påverkar människors hälsa: ekonomi, kultur, politik, miljö, resurser – ja, att hälsofrågorna helt enkelt är väldigt komplexa. Sedan var de här samtalen med studenter från hela världen väldigt givande för mig. Jag vidgade verkligen mina vyer.

Vad handlade din magisteruppsats om?

Den behandlade arbetsvillkoren för anställd personal i läke­ medels­butiker i Tanzania.

Vad gör du i dag?

Jag arbetar som sjuksköterska på Södersjukhusets akutmottagning i Stockholm. Tidigare har jag jobbat på kirurgavdelningen på samma sjukhus.

Har magisterprogrammet förändrat dig som person?

Ja, i viss mån. Utöver att jag fått nya kunskaper har jag blivit mer kritisk till nyhetsrapporteringar från andra länder. Jag följer fler händelser och har fått större insikt i hur världen fungerar.

6

Vad är det viktigaste du har lärt dig hittills på programmet?

Förutom en bredare syn på vårdapparaten så har vetenskaplig metodik varit en viktig kurs. Jag har också blivit bättre på att ta till mig nya rön och föra in dem i den dagliga verksamheten. Och jag har fått fördjupad kunskap inom mitt intresseområde förstås.

Du jobbar samtidigt som sjukgymnast – hur fungerar det?

Det fungerar bra och är berikande för jobbet att direkt få implementera det jag lär mig på programmet. Jag har också kunnat anpassa studietakten efter vad mitt jobb har krävt av mig i perioder. Det har varit värdefullt. I framtiden kan jag tänka mig forskning, eller ett jobb där jag kan utveckla arbetsmetoderna på en arbetsplats, och implementera nya rön.

FORTSÄTTNINGSPROGRAM Information om kompletterande utbildningar för läkare, tandläkare och sjuksköterskor från länder utanför EU, EES och Schweiz finns på sida 9.

Alla program, förutom påbyggnads­­utbildning i odontologisk profylaktik och kompletterande utbild­ningar för läkare, tandläkare och sjuksköt­ erskor från länder utanför EU/EES/Schweiz, kräver att du i grunden har minst en yrkes- eller kandidatexamen om 180 högskolepoäng (3 år).

Barnmorskeprogrammet 90 hp, 1,5 år Som barnmorska bistår och stödjer du kvinnor och deras partner i samband med barnafödande och familjebildning, samt medverkar i gynekologisk hälso- och sjukvård.

Påbyggnadsutbildning i odontologisk profylaktik 60 hp, 1 år Utbildningen ger en praktisk och en ämnesmässig fördjupning inom framför allt barn- och ungdomstandvård, tobaksavvänjning och äldres tandhälsa (gerodonti).

Psykoterapeutprogrammet 90 hp, 3 år (halvfart) Psykoterapeuten utreder psykologiska problem och planerar, genomför och utvärderar behandling av dessa. Exempel på problemområden är depression, ångest, missbruk och relationssvårigheter.

Specialistsjuksköterskeprogram Ambulanssjukvård 60 hp, 1,5 år (trekvartsfart distans) Programmet förbereder för arbete inom ambulanssjukvård och leder till specialistsjuksköterskeexamen. Som ambulanssjuk­ sköterska möter du patienter med akuta sjukdomar och skador.

Anestesisjukvård 60 hp, 1 år (distans) Som anestesisjuksköterska ansvarar du för att, i samråd med ansvarig anestesiolog, planera och genomföra anestesi i samband med kirurgiska procedurer och undersökningar.

Barn och ungdom 60 hp, 1 år (campus) och 2 år (halvfart distans) Programmet förbereder för arbete inom barnsjukvård, barn- och skolhälsovård, barnhabilitering samt barn- och ungdomspsykiatrisk vård. Som specialistsjuksköterska med inriktning barn och ungdom har du bland annat ansvar för att alla beslut som rör barnet tas utifrån barnets bästa. Det är också viktigt att du kan få barnet att känna sig trygg i vårdsituationen.

Distriktssköterska 75 hp, 1,25 år (campus) och 2,5 år (halvfart distans) Omvårdnaden inom distriktsvård innebär att möta individer och familjer i deras sociala miljö. Distriktssköterskor arbetar självständigt och kan ofta behöva göra komplexa bedömningar av patienters hälso- och sjukdomstillstånd.

Intensivvård 60 hp, 1 år (distans) Som intensivvårdssjuksköterska vårdar du, i nära samarbete med patientens närstående, patienter med svåra sjukdomstillstånd.

Vården kännetecknas av hög teknologi och personcentrerad, evidens­baserad och säker vård.

Kirurgisk vård 60 hp, 2 år (halvfart distans) Programmet förbereder för arbete inom kirurgisk vård. Specialistsjuksköterskan leder arbetet och ansvarar för utveckling av omvårdnaden inom specialistområdet.

Medicinsk vård 60 hp, 2 år (halvfart distans) Programmet förbereder för arbete inom medicinsk vård. Specialistsjuksköterskan leder arbetet och ansvarar för utveckling av omvårdnaden inom specialistområdet.

Onkologisk vård 60 hp, 2 år (halvfart distans) Programmet förbereder för arbete inom cancervård och har två inriktningar. Som specialistsjuksköterska inom avancerad cancervård arbetar du i verksamheter där patienter med cancersjukdom vårdas, som onkologiska mottagningar och behandlingsavdelningar för cytostatikabehandling, akutonkologiska vårdavdelningar, inom hemsjukvård och på hospiceavdelningar.

Vid inriktningen strålbehandling arbetar du på strålbehandlingsavdelningar.

Operationssjukvård 60 hp, 1 år (distans) Programmet förbereder för arbete som specialistsjuksköterska inom operationssjukvård och perioperativ omvårdnad. Som operationssjuksköterska ingår du i det kirurgiska teamet kring patienten där du bedriver personcentrerad och evidensbaserad perioperativ omvårdnad inom en medicinskt högteknologisk och mångfacetterad verksamhet.

Psykiatrisk vård 60 hp, 2 år (halvfart distans) Programmet förbereder för arbete inom psykiatrisk vård och ger dig kunskap om förhållanden i samhället som påverkar människors psykiska hälsa. Som specialistsjuksköterska inom psykiatri tar du bland annat fram strategier för stöd och bemötande av människor med psykisk ohälsa, samt initierar och deltar i hälsofrämjande åtgärder.

Vård av äldre 60 hp, 2 år (halvfart distans) Programmet förbereder för arbete inom geriatrisk vård och lär dig göra självständiga bedömningar genom att analysera och värdera patienters vårdbehov. Bedömningarna görs utifrån evidensbaserad och säker vård med den äldre människans välbefinnande i fokus.

7

Magister- och masterprogram Magisterprogrammet i diagnostisk cytologi 60 hp, 1 år Diagnostisk cytologi är ämnet för dig som är tekniskt och medicinskt intresserad och som vill arbeta med utredningar av sjukdomar där ändringar i cellernas utseende kan ge information om sjukdomens natur. Cytodiagnostiker arbetar främst vid sjukhusens cytologiska laboratorier och vid privata cytologiska laboratorier. Du kan även gå vidare till studier på forskarnivå.

Magisterprogrammet i global hälsa 60 hp, 1 år Magisterprogrammet i global hälsa fokuserar på de globala utmaningarna inom folkhälsoområdet med fokus på resurssvaga miljöer. Det övergripande målet är att bidra till en minskning av den globala sjukdomsbördan. Utbildningen integrerar kunskap och erfarenheter från olika discipliner såsom folkhälsa, medicin, epidemiologi, hälsoekonomi, miljömedicin, beteendevetenskap och antropologi.

Magisterprogrammet i klinisk optometri 60 hp, 1 år Magisterprogrammet i klinisk optometri vänder sig till dig som är legitimerad optiker med kontaktlinsbehörighet eller legitimerad sjuksköterska med påbyggnad inom ögonsjukvård. Efter utbildningen kan du arbeta med diagnostik av ögonsjukdomar, avancerade optometriska och oftalmologiska undersöknings­ metoder, undersökningar av barn och behandling av samsynsproblem.

Masterprogrammet i bioentreprenörskap 120 hp, 2 år Masterprogrammet i bioentreprenörskap riktar sig till dig som vill arbeta med utveckling och ledning av projekt och företag inom livsvetenskaperna. Du har din bakgrund inom hälso- och sjukvård, medicin, naturvetenskap eller teknologi. Programmet ges vartannat år. De företagsekonomiska kurserna inom programmet ges i samarbete med Kungliga Tekniska Högskolan (KTH).

Masterprogrammet i biomedicin 120 hp, 2 år Det biomedicinska forskningsfältet är brett och expanderar ständigt. Masterprogrammet i biomedicin vänder sig till dig som vill arbeta med att ta fram ny avancerad kunskap för att förbättra människors hälsa. Programmet är inriktat på förståelse av sjukdomsmekanismer med fokus på de stora folksjukdomarna, i syfte att utveckla framtida diagnos- och behandlingsmetoder.

Masterprogrammet i folkhälsovetenskap 120 hp, 2 år Folkhälsovetenskap handlar om att främja hälsa och livskvalitet, förebygga sjukdom och förbättra hälsosystem. Masterprogrammet är multidisciplinärt med ett globalt perspektiv och två inriktningar: folkhälsoepidemiologi ger kunskaper i epidemiologiska metoder och hälso­ekonomi, policy och management ger teoretiska och praktiska färdigheter för analys av hälso- och sjukvårdsfrågor.

Masterprogrammet i hälsoinformatik 120 hp, 2 år Utbildningen vänder sig till dig som är intresserad av IT och teknik och som vill tillämpa dina kunskaper inom medicin, vård och omsorg. Du får lära dig metoder som är nödvändiga för att utveckla vården genom datorbaserad informations- och kunskapshantering. Detta är avgörande för en säker vård av hög kvalitet och för företag som utvecklar IT-stöd för vården.

Masterprogrammet i klinisk medicinsk vetenskap 120 hp, 2 år (helfart) eller 4 år (halvfart). Etappavgång magister­examen 60 hp, 1 år (helfart) eller 2 år (halvfart).

Programmet vänder sig till dig som är verksam inom hälso- och sjukvård. Utbildningen är tvärprofessionell och ger en vetenskaplig och ämnesmässig fördjupning inom såväl ditt eget som andra professioners kunskapsområden.

Masterprogrammet i toxikologi 120 hp, 2 år Masterprogrammet i toxikologi ger studenterna fördjupade kunskaper i det breda och tvärvetenskapliga toxikologiska området.

Det ger även en solid plattform för vidare studier i toxikologi, eller för arbete relaterat till risk- och säkerhetsbedömning inom myndigheter eller företag.

Kompletterande utbildningar För läkare, tandläkare och sjuksköterskor från länder utanför EU, EES och Schweiz Karolinska Institutet har tillsammans med Göteborgs universitet, Linköpings universitet och Lunds universitet fått i uppdrag att anordna kompletterande utbildning för läkare, tandläkare och sjuksköterskor med examen från tredje land (utanför EU/EES).

Utbildningarna syftar till att förkorta vägen till svensk legitimation. Information om utbildningarna och ansökan kommer före den 16 april 2012 att publiceras på ki.se/legitimation.

Läs mer om masterprogrammen på ki.se/utbildning

8

FRISTÅENDE KURSER Indelade i olika avdelningar. Kurser som tillkommit efter december 2011 finns på ki.se/utbildningskatalog.

Kurser som inte kräver tidigare högskolestudier

Kurser för magister- och masterexamen, indelade i huvudområde BIOMEDICINSK LABORATORIEVETENSKAP

Farmakologi 15 hp Fysiologi - en introduktion 7,5 hp Fysisk aktivitet och hälsa för alla åldrar 7,5 hp Hälsopsykologi - teorier och modeller kring hälsorelaterat beteende 7,5 hp Kost och fysisk aktivitet som medicin 7,5 hp Människans fysiologi 30 hp Människans gener 7,5 hp Mätning av kroppens funktioner vid hälsa och ohälsa 7,5 hp Statistiska metoder med R 7,5 hp Stress och stressrelaterade sjukdomar 7,5 hp

l

Biosäkerhet och hållbar utveckling 7,5 hp

l

Examensarbete magisterexamen i biomedicinsk laboratorievetenskap 30 hp

l l l

Kvalitetssäkring inom laboratoriemedicin 7,5 hp Laboratoriemedicin 7,5 hp Projektledning inom laboratoriemedicin 7,5 hp

l l l l l

l l

LOGOPEDI

l

Evidens i logopedisk och audiologisk verksamhet 7,5 hp Examensarbete masterexamen i logopedi 30 hp

l l

l l

l MEDICAL MANAGEMENT l Examensarbete magisterexamen i medical management 15 hp l Ledarskap och organisationsutveckling 1, 30 hp l Ledarskap och organisationsutveckling 2, 30 hp Ledarskap och organisationsutveckling – fördjupning 15 hp l

Kurser för komplettering till kandidatexamen

ODONTOLOGI, ODONTOLOGISK PROFYLAKTIK, TANDTEKNIK

Examensarbete för kandidatexamen i arbetsterapi 15 hp Examensarbete för kandidatexamen i omvårdnad 15 hp Examensarbete för kandidatexamen i sjukgymnastik 15 hp Vetenskaplig teori och metod i arbetsterapi 15 hp Vetenskaplig teori och metod i omvårdnad 15 hp Vetenskaplig teori och metod i sjukgymnastik 15 hp Vetenskapsteori och metod inom biomedicinsk laboratorievetenskap 15 hp

l l l l l l

l Examensarbete magisterexamen odontologisk profylaktik 30 hp l Examensarbete magisterexamen tandteknik 30 hp l Examensarbete masterexamen odontologi 15 hp Vetenskapsteori och forskningsmetodik inom odontologi 15 hp l

l l OMVÅRDNAD

l l

Barnhälsovård inriktning pediatrisk- och familjecentrerad omvårdnad 7,5 hp

l

Examensarbete magisterexamen i omvårdnad 15 hp Omvårdnad vid allergi och annan överkänslighet 1, 15 hp Omvårdnad vid allergi och annan överkänslighet 2, 15 hp Omvårdnad vid kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) 7,5 hp Pediatrisk omvårdnad inriktning akutsjukvård 7,5 hp

l l l l l l

RADIOGRAFI

l Kursen går hösten 2012 l Kursen går våren 2013

Datortomografi Examensarbete magisterexamen i radiografi Magnetisk resonanstomografi Pediatrisk radiologi

l l l l

9

Övriga kurser Aktiviteter i dagligt liv för personer med demens – förutsättningar och stödinsatser 7,5 hp

l

Aktivitetsvetenskap 1, 15 hp

l

Att leda grupper och gruppaktiviteter inom hälso- och sjukvården 15 hp

l

l l Att möta och arbeta med sorg 7,5 hp l Avancerad vård i hemmiljö – interprofessionell kurs 7,5 hp l Barnfetma, behandling och prevention 7,5 hp l Barnoftalmologi och ortoptik 45 hp l Basutbildning i psykoterapeutisk metod 60 hp

Bedömning av gångfunktion hos barn och vuxna med funktionsnedsättning 7,5 hp

l

Beteendeförändring inom kost och fysisk aktivitet 15 hp Cell- och molekylärbiologi 15 hp

l

Cerebral pares – orsaker, symtom och behandling 15 hp

l

Diabetes – ett helhetsperspektiv 15 hp Effektivt påverkansarbete i styrelser och kommittéer 15 hp Ekokardiografi och doppler – introduktion 7,5 hp Ekokardiografi och doppler – fördjupning 7,5 hp Epedemiologiska metoder för att studera sjukdomars förekomst och spridning

l

l l l l

l l

Populärvetenskaplig kommunikation 7,5 hp

l

Psykomotorisk fysioterapi – en kroppsterapeutisk metod inom sjukgymnastiken 30 hp

l

l

l l l l l l l l l l l l l l

Psykosomatisk sjukgymnastik – reflektion och evidens 15 hp

l l l

Sexualmedicin – en introduktion 15 hp

l

Sjukgymnastik med inriktning mot neurologisk sjukdom/skada 15 hp

l l

Sjukvårds- och näringslivsmanagement för blivande läkare del 1, 15 hp

Idrottsmedicin och idrottsvetenskaplig metodik 30 hp Idrottsmedicin ur ett tvärprofessionellt perspektiv 7,5 hp Implantat och artificiella organ 4,5 hp Implantat och biomaterial 6 hp Klinisk biomekanik 7,5 hp Klinisk forensisk psykologi 7,5 hp Komplementär, alternativ och integrativ medicin 7,5 hp Kroppssammansättning och sjukdomstillstånd 7,5 hp Kvalitet och regelverk för medicintekniska produkter 3 hp

l

Sjukvårds- och näringslivsmanagement för blivande läkare del 2, 15 hp

l l l l l l l l l

l Kursen går hösten 2012

l l

Samhälls- och hembaserad rehabilitering ur ett kulturellt perspektiv 7,5 hp

l l

l l

Psykosomatisk sjukgymnastik – kropp och själ i samspel 15 hp

Högskolepedagogik för lärare och handledare i verksamhetsförlagd utbildning 7,5 hp

Sommarkurs 2012

10

Podiatrisk undersökning och behandling av skador och dysfunktion i fot och fotled 7,5 hp

Psykosocialt arbete i hälso- och sjukvård – fördjupning 7,5 hp

Från forskning till tjänsteföretagande – koncept för hälso- och sjukvård 7,5 hp

Fysisk aktivitet som prevention FYSS /FaR 7,5 hp Glaukom, diagnostik och behandling 7,5 hp Grundläggande näringsfysiologi 7,5 hp Hälsa och ohälsa – ett psykosomatiskt perspektiv 7,5 hp Hälsa och ohälsa ur ett genusperspektiv 7,5 hp

l

Psykosociala aspekter på sjukdom och behandling 15 hp

l

Folkhälsonutrition i EU 7,5 hp

Från idé till tjänsteföretagande – hälso- och sjukvård i förvandling 7,5 hp

Led- och muskelrelaterade funktionsproblem – OMT 30 hp Medicinsk akupunktur 15 hp Medicinsk teknik, grundkurs 6 hp Medicinsk teknik, grundkurs 6 hp Medicinteknisk verksamhet 7,5 hp Människans gener – tillämpning och fördjupning 7,5 hp Mätinstrument inom vårdvetenskap – validitet och reliabilitet samt klinisk användbarhet 15 hp Möte med våldsutsatta kvinnor 7,5 hp Nanomedicin 7,5 hp Naturläkemedel 7,5 hp Neonatal intensivvård 15 hp Oftalmologi för sjuksköterskor 60 hp Palliativ vård 7,5 hp Pediatrisk gastroenterologi, hepatologi och nutrition 15 hp

Spirometri i teori och praktik 3 hp Teknik i intensivvård och kirurgi 7,5 hp Tillämpad beteendemedicin i primärvården 7,5 hp Tillämpad medicinsk mätteknik 7,5 hp Träning som behandling FYSS /FaR 7,5 hp Vård i ett mångkulturellt samhälle 7,5 hp Äldres hälsa 15 hp

l Kursen går våren 2013

Kursen ges på engelska

l l l l

l l l l l l l l

Vill du utvecklas och få ny kunskap?

– gör det vid ett av världens ledande medicinska universitet Karolinska Institutet är Sveriges enda universitet med renodlad medicinsk inriktning och ett av världens ledande universitet på området. 40 procent av all medicinsk forskning vid universitet och högskolor i Sverige bedrivs här, vid sidan av det stora utbudet av högkvalitativa utbildningar.

Heltids-, deltids- och distansstudier

Karolinska Institutet erbjuder program och kurser inom vård och hälsa, tandvård och medicin. Här finns allt från heltidsstudier till deltids- och distansstudier, i form av kurser och program av olika längd.

Vissa utbildningar sträcker sig över några veckor, medan andra löper på hel- eller deltid under flera år. Väljer du deltids- eller distansstudier, eller får förlägga en del av studierna på arbetstid, har du goda möjligheter att kombinera studierna med jobb.

Samarbete med landstinget

För att bedriva en god hälso- och sjukvård och medverka till att förbättra människors hälsa måste banden mellan universitet och sjukvård vara starka. Vetenskapliga upptäckter ska snabbt översättas till nya behandlingar, vårdprogram, läkemedel och tekniker.

Kliniska behov bör så fort som möjligt återföras till forskningen så att nya behandlingsmetoder kan utvecklas. På samma sätt måste utbildningarna uppdateras och utvecklas efter vetenskapliga rön och verkligheten inom dagens sjukvård.

Därför har Karolinska Institutet ett nära samarbete med Stockholms läns landsting, SLL. Samarbetet syftar till att skapa en väl integrerad infrastruktur för sjukvård, utbildning, forskning och utveckling. Kort sagt handlar det om att få ett bättre strategiskt helhetsperspektiv över behov och resurser.

väl förberedd för en fortsatt karriär inom renodlad forskning och utbildning, som kombinerad forskare och kliniker, forskningskompetent ledare, vetenskapsjournalist eller som konsult.

Utbildning på forskarnivå motsvarar två eller fyra års heltidsstudier och leder till en licentiat- eller doktorsexamen. Den är till stor del baserad på doktorandens individuella forskningsprojekt, som kompletteras med kurser på forskarnivå. Som forskarstuderande tränas du i ett vetenskapligt förhållningssätt och får öva dig i att tänka kritiskt och analytiskt.

Under din utbildning fördjupar du dig i ett ämne, och lär dig att använda relevant metodik för att lösa problem självständigt.

Läs mer på ki.se/doctoral eller skriv till doctoral@ki.se.

Vårt uppdrag är att genom forskning och utbildning bidra till att förbättra människors hälsa.

Uppdragsutbildning

Utöver de vanliga programmen och kurserna erbjuder Karolinska Institutet uppdragsutbildning inom bland annat medicin, bio­ medicin, odontologi, vård och hälsa samt ledarskap. Grunden i verksamheten är kurser, seminarier och skräddarsydda utbildningar med vetenskapligt baserad kunskap inom såväl traditionella som nya kunskapsområden.

Många kursdeltagare arbetar heltid parallellt med studier och det finns därför möjlighet att anpassa undervisningsformer och utbildningstakt efter det. Det kan handla om föreläsningar, seminarier och workshops som på kort tid ger uppdaterad kunskap, men även internetbaserad distansundervisning. Vissa kurser finns till exempel att tillgå genom en interaktiv lärplattform.

Uppdrags-utbildning beställs av arbetsgivaren och kan i vissa fall ge de studerande högskolepoäng. Läs mer på ki.se/uppdragsutbildning.

Forskarutbildning

Utbildning på forskarnivå är något för dig som drivs av lust att veta mer. Karolinska Institutet utbildar doktorander inom medicinsk vetenskap för hela samhällets behov. Efter examen är du

11

Sista ansökningsdag för ht 2012 är den 16 april och för vt 2013 den 15 oktober.

Karolinska Institutet 171 77 Stockholm

Allmän studievägledning: 08-524 863 50 Telefontid må–to 9.30–11 Växel: 08-524 800 00 ki.se

Foto: Camilla Svensk, Marcus Erixson, privata bilder. Illustration: Maja Modén. Tryck: Lananders Grafiska AB 2012.

Läs mer på ki.se/utbildning