Arsredovisning 2013

Ă…rsredovisning 2013

Ett medicinskt universitet

(Dnr 1-583/2013) Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet.

I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar.

Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

OMSLAGSBILDEN Aula Medica invigdes 2013, men planeringen för en tillräckligt stor aula på Karolinska Institutet började långt tidigare. År 2001 vann Gert Wingårdh Arkitektkontor tävlingen om att få rita en aula till KI, men av ekonomiska skäl lades projektet på is. Sex år senare möjliggjordes byggandet av Aula Medica genom en donation på 350 miljoner kronor av Familjen Erling-Perssons stiftelse. Det första spadtaget togs i september 2010 och byggnaden stod klar i juni 2013. I Aula Medica ryms en hörsal vid namn Erling Perssonsalen med plats för 1 000 personer, cirka 100 arbetsplatser, 100 konferensplatser, restauranger, fakultetsklubb samt ett café.

Foto: Ylva Sundgren

ett medicinskt universitet

Rektor har ordet Vision och övergripande mål Efter mitt första år som rektor för Karolinska Institutet (KI) är jag övertygad om att vi på ett avgörande sätt kan bidra till att förbättra människors hälsa. Denna vision kan dock endast förverkligas genom att KI:s forskning når vetenskapliga genombrott och resulterar i upptäckter som förändrar synen på såväl normala livsprocesser som hälsa och sjukdom. Det är viktigt att forskningsresultaten i hög utsträckning leder till praktisk tillämpning inom hälso- och sjukvården samt till innovationer.

Våra utbildningsprogram har som målsättning att ge studenterna bästa möjliga förutsättningar att i sin kommande yrkesutövning kritiskt värdera och kontinuerligt införliva ny kunskap så att de kan leda och utveckla verksamhet i samverkan med andra professioner och discipliner.

KI är ett av världens ledande medicinska universitet, vilket nyligen uppmärksammats i två internationella rankningar av universitet och högskolor. Vårt universitet disponerar goda ekonomiska resurser och har en modern, växande infrastruktur i framkant. Vi har gynnats av en positiv forskningspolitik i Sverige, stark tillväxt, en lyckad fundraisingkampanj, stärkt infrastruktur och en ökning av vårt näringslivssamarbete.

Inför 2013 identifierades tre centrala frågor för KI:s utveckling och framtid, nämligen att stärka KI:s ställning som ett internationellt ledande forskningsuniversitet, att höja utbildningarnas kvalitet och stärka deras forskningsanknytning samt att utveckla samarbetet med hälso- och sjukvården.

Satsningar inom forskningsområdet En särskild satsning har inletts för att rekrytera fler internationellt ledande professorer och gästprofessorer som komplement till motsvarande satsning från Vetenskapsrådet. För att uppnå målet att snarast öka andelen kvinnliga professorer utgår nu ett aktivitetsstöd till de institutioner som rekryterar kvinnor till anställningar som professor eller gästprofessor. Samtidigt satsar vi på att rekrytera exceptionellt lovande yngre forskare. Centrala medel har också avsatts för nya anställningar på postdok-, forskarassistent- och forskarnivå i syfte att förstärka karriärstrukturen för juniora forskare.

Utbildningens kvalitet och forskningsanknytning En bred styrelseövergripande utredning om utbildningens kvalitet och forskningsanknytning under ledning av prorektor har tillsatts under året. För att höja kvaliteten på utbildningarna på grundnivå och avancerad nivå behöver vi förbättra forsk-

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2013

Foto: Ylva Sundgren

Stark internationell ställning

Rektor Anders Hamsten i Karolinska Institutets Aula Medica som invigdes den 11 oktober 2013. Aulabyggnaden blev verklighet tack vare en donation från Familjen Erling-Perssons stiftelse och har fått sin unika karaktär av arkitekt Gert Wingårdh. ningsanknytningen, organisationen och incitamentsstrukturen. Huvudfrågorna är hur vi får till stånd ett effektivt och för utbildningen berikande samband mellan forskning och utbildning, hur vi uppnår en optimal utbildningsorganisation som tydliggör institutionernas ansvar för utbildningen och hur statsanslaget kan användas för att trygga forskningsanknytning och ämneskompetens samt möjliggöra attraktiva anställningar och karriärvägar för lärare.

Utredningen presenterar ett antal förslag för att stärka KI i detta avseende och min intention är att många av de föreslagna åtgärderna ska ge resultat redan under 2014. När våra studenter lämnar KI ska de ha bästa möjliga förutsättningar för fortsatt professionell utveckling på en snabbt föränderlig arbetsmarknad.

Universitetssjukvården I ett alltmer mångfacetterat vårdlandskap måste tillgången till en välorganiserad hälso- och sjukvård av hög kvalitet säkras för forskning och utbildning. Arbetet med KI:s strategi för samverkan med hälso- och sjukvården har därför haft hög prioritet under det gångna året. Två frågor av särskild vikt har varit verksamhetsinnehållet i det nya Karolinska universitetssjukhuset och arbetet med att fastställa kriterierna för universi-

3

ett medicinskt universitet

tetssjukvård, det vill säga den del av hälso- och sjukvården där KI placerar både forskning och utbildning. KI har vidare verkat för utvecklingen av en värdebaserad hälso- och sjukvård, inom vilken vårdens värde för patienten mäts och premieras på sätt som understödjer innovation, hög kvalitet och god omvårdnad.

Vi har även medverkat i arbetet med att etablera en välfungerande och kvalitetssäkrad medicinsk informationsförsörjning och utforma ersättningssystem som främjar kvalitet.

För att ytterligare stärka KI:s representation när det gäller samverkan kring framtidens hälso- och sjukvård har ett uppdrag som vicerektor med denna inriktning inrättats.

Näringslivssamverkan Den globala läkemedelsindustrin har gjort en markant strategisk kursändring och söker nu på bred front fördjupat samarbete med företrädesvis de medicinska fakulteterna. Framgångar i detta samarbete förutsätter att universitetet tar en aktiv roll i att föra forskningsresultat till praktisk tillämpning; innovationsförmågan växer i betydelse. Under 2013 slöt KI avtal med AstraZeneca om att bygga upp ett unikt gemensamt forskningscentrum för kardiovaskulära och metaboliska sjukdomar, vilket kommer att lokaliseras till KI:s södra campusområde. Forskare från KI kommer att arbeta sida vid sida med forskare från AstraZeneca under ledning av en gemensam chef anställd vid KI. Avtalet omfattar cirka 650 miljoner kronor för en femårsperiod.

Aula Medica, Gammahuset och Widerströmska huset En historisk händelse inträffade den 11 oktober när Aula Medica invigdes under högtidliga former. Med sin stora föreläsningssal, sina spatiösa trapphallar och foajéer är Aula Medica en ändamålsenlig och stimulerande mötesplats för både vetenskap, debatt och akademiska ceremonier. Aulan ska med sin skönhet och rymd inspirera till nytänkande och till diskussioner som utmanar rådande vetenskapliga paradigm.

Under 2013 invigdes också Gammahuset, som givit möjlighet till expansion av SciLifeLab och inrymmer lokaler för vår bolagsverksamhet, samt det Widerströmska huset, inom vilket institutionerna för Lärande, informatik, management och etik och folkhälsovetenskap är lokaliserade.

Donationer Under 2013 har KI tagit emot donationer, som på ett avgörande sätt stödjer vår forskning. Jag vill här särskilt nämna och framföra ett varmt tack till: • Karin och Sten Mörtstedt (CBD Solutions AB), allergiforskning, • Bertil Hållstens forskningsstiftelse, Hållsten Academy Fellows, • Mattias och Sonia Westman, forskning och utveckling inom kognitiv neurovetenskap, • Investor, professur i innovativ vård och omsorg, • Märit och Hans Rausing, bröstcancerforskning inom KARMA-projektet,

4

• Familjen Einhorns Stiftelse, forskningssamarbete med Makerere University, Uganda, • Gunnar och Ingmar Jungners Stiftelse, AMORIS-projektet.

Behov av nya beslutsbefogenheter Departementspromemorian om att introducera en ny organisationsform för universitet och högskolor – högskolestiftelser – har livligt engagerat universitetsvärlden under hösten 2013.

KI uppskattar att regeringen har för avsikt att öka autonomin för lärosätena. I vårt yttrande betonade vi särskilt de områden där för-ändringar skulle ha mycket stor betydelse för KI:s internationella konkurrenskraft. Dessa omfattar möjligheten att: • ta emot och fritt förfoga över donationsmedel, • bygga upp eget kapital, • äga, förvärva och avyttra egna bolag samt skapa stiftelser, • äga, förvärva och avyttra fastigheter, • etablera och bedriva verksamhet internationellt, • till viss del få använda forskningsanslaget för innovationsfrämjande verksamhet, • i begränsad omfattning få bedriva hälso- och sjukvård för att åstadkomma särskilt forsknings- och utbildningsintensiva miljöer.

Strategi 2018 I början av hösten inleddes arbetet med vår strategi för perioden 2014–2018. I detta dokument uppehåller vi oss vid de övergripande målen för KI:s forskning och utbildning och vid huvuddragen i de strategier som har valts för att nå dessa mål. Ett kritiskt viktigt vägval är om KI på allvar ska sträva efter att stärka konkurrenskraften i ett internationellt perspektiv vad gäller genombrottsforskning, rekryteringar, stora anslag och förmåga att attrahera infrastrukturella satsningar. Fokus placeras därför på rekrytering och karriärutveckling, intern resursfördelning och incitamentsstruktur, organisation och ledarskap, infrastruktur, universitetssjukvården, internationella samarbeten, nationell samverkan samt näringslivssamverkan och innovationer.

Stora utmaningar – och möjligheter – ligger framför oss.

De invalidiserande folksjukdomarna väntar fortfarande på effektiv prevention, metoder som medger tidig diagnostik, och kunskap om sjukdomarnas innersta, molekylära mekanismer – det senare en förutsättning för individuellt utformad, och därmed effektivare, och i bästa fall kurativ behandling. Framgång i arbetet med dessa utmaningar förutsätter vetenskapliga genombrott bakom vilka står entusiastiska, kreativa, briljanta och hårt arbetande medarbetare. Jag hyser stora förhoppningar beträffande KI:s framtid och vill tacka alla anställda och studenter för goda insatser under det gångna året.

Anders Hamsten

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2013

ett medicinskt universitet

Studenterna har ordet

Erik Hellsing, ordförande Medicinska Föreningen 2013

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2013

självvärderingarna som gjordes inför UKÄ:s granskningar gav en god bild över styrkor och förbättringsmöjligheter inom programmen. Studentkårerna vill framledes, tillsammans med KI, aktivt använda utvärderingarna för att förbättra utbildningarna vid KI. Även internationaliseringsfrågan har varit aktuell under året. Det påbörjade arbetet med en ökad internationalisering av utbildningsprogrammen, samt planerna på att bygga bostäder för internationella studenter är viktiga första steg för att locka studenter från hela världen att välja KI framför andra toppuniversitet. Studentkårerna ser dock att fortsatta krafttag kring utbildningarnas kvalitet och utbildningsmiljöer måste tas för att bibehålla och utveckla KI:s status som ett internationellt, konkurrenskraftigt universitet.

Att studentkårerna är delaktiga i processerna kring den löpande utbildningsbevakningen och studentrepresentationen vid KI synliggör aktuella frågor och gör dem tillgängliga för samtliga studenter. Detta ökar inte bara kvaliteten på slutprodukten, utan skapar även ett större engagemang för KI hos studenterna då de får vara med att skapa det KI som de själva ska arbeta vid eller med i framtiden när dagens studenter är framtidens hälsooch sjukvård.

Foto: Fredrik Pajala

Foto: Ulf Sirborn

Under 2013 har samarbetet mellan studentkårerna Medicinska Föreningen (MF), Odontologiska Föreningen (OF) och KI ökat, ett samarbete som samtliga gagnats av. Till rektorsinstallationen uppdrogs MF och OF av KI att välkomna nya rektor med en film. Budskapet, ett ökat fokus på utbildningens kvalitet, studentbostäder och campusfrågorna, överlämnades till den nya ledningen samtidigt som en oväntad stor vinst blev en ökad kontakt kårerna emellan. Vidare ökade samarbetet med KI genom ett större helhetstänk kring mottagningen av de nya studenterna. MF och OF hoppas inför framtiden på ett ännu tätare samarbete med KI gällande student- och campusfrågor.

Det gångna året blev ett år där flertalet organisatoriska frågor togs upp för diskussion. Regeringens remiss kring högskolestiftelser avkrävde djuplodande diskussioner i KI:s styrelse och ledningsgrupp angående KI:s framtida verksamhet. Ledningen påbörjade även arbetet med en vision för KI fram till 2018, ett arbete som fortsätter in i 2014 och då sammanfogas med projektet utbildningens kvalitet och forskningsanknytning (UKF).

I diskussionerna kring KI:s organisation har dimensioneringen kring KI:s utbildningsutbud också varit högaktuell. Utredningarna av programmen i samband med dimensioneringsfrågan och

Hampus Eksell, ordförande Odontologiska Föreningen 2013

5

ett medicinskt universitet

6

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2013

ett medicinskt universitet

ÅRSREDOVISNING 2013 Rektor har ordet..................................................................................................................................................... 3 Studenterna har ordet..................................................................................................................................... 5 OM KAROLINSKA INSTITUTET................................................................................................................................. 8 UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ.........................................................................12 UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ...........................................................................................................................22 FORSKNING.....................................................................................................................................................................26 Karolinska Institutet I SAMHÄLLET – SAMVERKAN OCH INNOVATION............................36 gemensamt för verksamheterna Kompetensförsörjning och lika villkor..............................................................................................................41 Infrastruktur.....................................................................................................................................................................45 Hållbar utveckling........................................................................................................................................................46 FINANSIELL REDOVISNING.....................................................................................................................................48 intern styrning och kontroll.................................................................................................................71 KONSISTORIET................................................................................................................................................................72 VÄSENTLIGA UPPGIFTER...........................................................................................................................................76 TABELLBILAGA................................................................................................................................................................79 I tabellerna i denna årsredovisning förekommer decimalavrundningar som gör att summeringar med mera inte synes stämma.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2013

7

ett medicinskt universitet

OM KAROLINSKA INSTITUTET Karolinska Institutets (KI:s) vision är att vara ett av världens ledande universitet inom det medicinska området. KI är ett modernt medicinskt universitet som står för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen i Sverige och har det största utbudet av medicinska utbildningar i landet. Vår nära relation till hälso- och sjukvården, väl utbyggda infrastruktur och starka ekonomiska bas gör att KI kan bedriva utbildning och forskning av högsta kvalitet. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid KI mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

En sammanställning av faktauppgifter om KI återfinns i avsnittet Väsentliga uppgifter.

KI:s uppdrag och styrning KI:s uppdrag har sin utgångspunkt i högskolelagen där det framgår att universitetets uppgift är att bedriva utbildning som vilar på vetenskaplig grund och på beprövad erfarenhet samt bedriva forskning och utvecklingsarbete. Universitetet ska också samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat kommer till nytta. Föreliggande resultatredovisning utgår från regeringens uppdrag i högskolelagen och regleringsbrevet.

Den akademiska friheteten, grundfäst i lag, ger ett vidsträckt utrymme för självständigt bedriven forskning och utbildning.

KI:s verksamhet har endast ett fakultetsområde; medicin. En ny arbetsordning för KI med föreskrifter om övergripande organisation, delegering av beslutanderätt, handläggning av ärenden och formerna för verksamheten i övrigt har beslutats att gälla från 1 januari 2014. KI:s styrmodell innebär att konsistoriet fattar beslut om budget på verksamhetsövergripande nivå och rektor beslutar därefter om vidare resursfördelning och årliga uppdrag utifrån fastställda strategier och fokusområden.

KI har under verksamhetsåret 2013 initierat ett arbete för utformningen av Strategi 2018 som fastställs våren 2014. Strategin bygger vidare på föregående strategidokument och syftar till att tydliggöra de centrala frågor och utmaningar som kommer att få betydelse för långsiktighet, kontinuitet och förnyelse.

Karolinska Institutets organisation

KONSISTORIUM (universitetsstyrelse)

Internrevision

REKTOR Styrelsen för UTBILDNING Styrelsen för FORSKARUTBILDNING Styrelsen för FORSKNING

Universitetsförvaltning Universitetsbibliotek Komparativ medicin KI Holding AB

Råd och nämnder

Institutionen för biovetenskaper och näringslära Institutionen för cell- och molekylärbiologi Institutionen för folkhälsovetenskap Institutionen för fysiologi och farmakologi Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset Institutionen för klinisk neurovetenskap Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus Institutionen för kvinnors och barns hälsa Institutionen för laboratoriemedicin Institutionen för lärande, informatik, management och etik Institutionen för medicin, Huddinge Institutionen för medicin, Solna Institutionen för medicinsk biokemi och biofysik Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik Institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi Institutet för miljömedicin Institutionen för molekylär medicin och kirurgi Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Institutionen för neurovetenskap Institutionen för odontologi Institutionen för onkologi-patologi

Organisation Forskningen och utbildningen bedrivs huvudsakligen vid campus Solna och campus Huddinge. I anslutning till lärosätets campusområden ligger Karolinska Universitetssjukhuset som har en avgörande roll när det gäller klinisk forskning och utbildning.

Samarbete sker även med andra sjukhus i närområdet.

8

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2013

ett medicinskt universitet

Karolinska Institutet bedriver sin forskning och utbildning på flera campusområden och vid flera av länets sjukhus. Majoriteten av studenterna får merparten av sin utbildning på campusområdet i Huddinge.

Campus Solna 1 709 helårsstudenter 1 634 mnkr forskning 1 990 helårsarbetskrafter Campus Huddinge och Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge 3 074 helårsstudenter 904 mnkr forskning 1 081helårsarbetskrafter Danderyds Sjukhus 241 helårsstudenter 25 mnkr forskning 22 helårsarbetskrafter Södersjukhuset 186 helårsstudenter 42 mnkr forskning 41 helårsarbetskrafter Karolinska Universitetssjukhuset, Solna 756 helårsstudenter 1 280 mnkr forskning 1 149 helårsarbetskrafter

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2013

9

Foto: Ulf Sirborn

ett medicinskt universitet

Ny ledning. Rektor Anders Hamsten, prorektor Kerstin Tham och universitetsdirektör Per Bengtsson. Per Bengtsson tillträdde 1 januari 2014.

Under 2013 var Bengt Norrving universitetsdirektör.

Infrastruktur KI genomför tillsammans med Akademiska Hus en stor satsning på nya byggnader och moderna lokaler för att bättre möta behov inom forskning och utbildning. När planerna för Hagastaden och ett nytt, högmodernt universitetssjukhus tog fart, blev det ett tillfälle för KI att realisera planerna för campus Solna. Inte minst är det viktigt att dra fördel av de samarbetsoch effektiviseringsmöjligheter som det nya universitetssjukhuset kan erbjuda. Sjukhuset blir universitetets närmaste granne i Solna och planen är att förbinda bland annat Aula Medica, som färdigställdes år 2013, och det nya forskningslaboratoriet Biomedicum med sjukhusbyggnaden. Infrastrukturen ska ge bättre förutsättningar för den moderna medicinska forskningen som i allt högre utsträckning kräver tillgång till avancerad och dyrbar utrustning. Denna bör finnas att tillgå för många forskare och samutnyttjas för att bli kostnadseffektiv.

Kvalitet Utgångspunkten för kvalitetsarbetet vid KI är att det sker en ständig förbättring av verksamheten. En förutsättning för att uppnå ett framgångsrikt kvalitetsarbete är att detta är integrerat i ordinarie verksamhet. Krav på kvalitet formuleras i olika styroch strategidokument.

Under året har en bred styrelseövergripande utredning om utbildningens kvalitet och forskningsanknytning tillsatts. Huvudfrågorna som har behandlats har varit ett effektivare och för utbildningen berikande samband mellan forskning och utbildning med en optimal utbildningsorganisation och användning av statsanslaget. Utredningens förslag kommer att behandlas under 2014.

10

En central betydelse för kvaliteten inom KI:s verksamhet är det internationaliseringsarbete som pågår för att stärka ställningen som ett internationellt ledande forskningsuniversitet. Insatserna syftar till att förbättra kvalitet, konkurrenskraft och mångfald inom forskning, utbildning och administration. Vid KI finns en lång tradition av internationella kontakter och vetenskapliga utbyten med forskare, lärare, doktorander och studenter.

Innovation och samverkan För att säkra att innovationer inom medicin och hälsa omsätts till nytta för hälso- och sjukvård har KI under flera år utvecklat ett innovationssystem. Innovationssystemet består idag av ett flertal aktörer med tjänster som alla syftar till att nyttiggöra idéer sprungna ur forskning.

KI har avtal om samverkan inom forskning och utbildning med en rad framstående universitet världen över och samarbetar också med företag inom det biomedicinska och biotekniska området och även direkt med enskilda länder.

Som medicinskt universitet är det mycket viktigt för KI att samarbeta med hälso- och sjukvården, och då speciellt med Stockholms läns landsting (SLL). Vårt gemensamma mål är att bedriva utbildning och forskning med hög internationell kvalitet för att tjäna dagens och morgondagens patienter. Detta görs genom kompetensutveckling av personal i vården och implementering av forskningsresultat. För att göra samarbetet effektivt, tas beslut om övergripande strategier för utbildning, forskning och infrastruktur i gemensamma styrgrupper inom KI/SLL-samverkan.

Tillsammans med industrin utvecklar KI prövning av läkemedel samt medicinska produkter.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2013

ett medicinskt universitet

utbildning på grundnivå och avancerad nivå

På väg till föreläsning. Studenter passerar genom den så kallade Vinterträdgården mellan restaurang Jöns Jacob och Karolinska Institutets universitetsbibliotek på campus i Solna. I bakgrunden syns ”småstugorna” – grupprum som ger studenterna större möjlighet att studera både enskilt och i grupp.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2013

11

Foto: Andreas Beronius

UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ

utbildning på grundnivå och avancerad nivå

UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Utbildningsutbudet Karolinska Institutet (KI) har ett brett utbildningsutbud inom medicin och hälso- och sjukvård. Det breda utbudet är unikt i Sverige.

Under året har KI erbjudit ett fyrtiotal programutbildningar och drygt 80 fristående kurser. Tyngdpunkten i utbudet ligger på program som leder till en yrkesexamen samt påbyggnadsutbildningar för dem som har en utbildning inom hälso- och sjukvård.

KI har en ambition att ge en ökad andel utbildning på avancerad nivå inom områden med koppling till lärosätets starka forskningsområden. All utbildning, oavsett nivå, ska ha en tydlig forskningsanknytning för att skapa förutsättningar för en evidensbaserad yrkesutövning.

Enligt aktuella arbetsmarknadsprognoser för de närmaste åren, kommer det att finnas stor efterfrågan på de yrkeskategorier KI utbildar. Det finns även ett stort behov av kontinuerlig vidareutbildning för olika yrkeskategorier inom hälso- och sjukvården. KI samverkar med hälso- och sjukvården och andra avnämare i samband med utbudsplaneringen och kring utbildningarnas innehåll.

Under senare år har arbetet med utbildningsutbudet varit fokuserat på att långsiktigt anpassa det till takbeloppet. KI har bland annat avvecklat två nybörjarprogram och minskat omfattningen av fristående kurser. Vidare har KI arbetat för att skapa goda ekonomiska förutsättningar för att utbildningsuppdraget ska kunna genomföras med hög kvalitet. KI har därför minskat antalet program som inte har antagning varje läsår. Nysatsningarna under året har varit få, men det nya magisterprogrammet Public Health in Disasters – som är ett Erasmus Mundusprogram – har startat (se även avsnittet Internationalisering).

KI:s program erbjuds framför allt som campusutbildning, med undantag för vissa specialistsjuksköterskeprogram, medan fristående kurser oftare ges i distansform.

Enligt regleringsbrevet ska KI vid behov anordna legitimationskurser för icke-legitimerade optiker. KI har gjort bedömningen att det inte funnits behov av att starta någon kurs under 2013.

I tabellerna nedan redovisas fördelningen av helårsstudenter (hst), dels mellan program och fristående kurser, dels mellan grundnivå och avancerad nivå.

Fördelning mellan program som leder till yrkesexamen, program som leder till generell examen samt fristående kurser 2010–2013 2010

Hst

2011

%

Hst

2012

%

Hst

2013

%

Hst

%

Generell examen – nybörjare

264

5

248

4

211

4

197

3

Generell examen – påbyggnad

393

7

443

8

424

7

417

7

3 726

67

3 832

66

3 976

68

4 334

72

Yrkesexamen – nybörjare Yrkesexamen – påbyggnad

566

10

582

10

573

10

580

10

Fristående kurser

575

11

709

12

701

12

488

8

5 524

100

5 815

100

5 885

100

6 014

100

Summa

Kursers fördelning på grundnivå respektive avancerad nivå 2010–2013 2010

2011

2012

2013

Hst

%

Hst

%

Hst

%

Hst

%

Grundnivå

3 423

62

3 480

60

3 554

60

3 701

61

Avancerad nivå

2 035

37

2 289

39

2 290

39

2 267

38

Ej klassificerad Summa

66

1

46

1

41

1

47

1

5 524

100

5 815

100

5 885

100

6 014

100

Källa: Ladok.

12

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2013

utbildning på grundnivå och avancerad nivå

Studenterna Söktryck per programtyp (behöriga förstahandssökande) 2010–2013 2010

Nybörjarprogram

2011

2012

2013

Platser

Sök/plats

Platser

Sök/plats

Platser

Sök/plats

Platser

Sök/plats

1 142

5,1

1 297

4,6

1 245

4,9

1 238

5,4

Påbyggnadsprogram (ej magister/master)

511

2,9

618

3,1

674

2,8

674

2,8

Magister-/masterprogram

334

2,9

362

1,9

325

2,3

385

2,4

2 087

4,1

2 277

3,8

2 244

3,9

2 297

4,2

Totalt Källa: VHS, NyA, Open.

Sökande

Studentinflytande

KI:s utbildningsprogram har generellt sett ett högt söktryck som dessutom ökat jämfört med 2012. Antalet behöriga förstahandssökande ökade på de flesta program. Den totala ökningen var nio procent. De flesta av KI:s program har mer än två behöriga förstahandssökande per plats. På psykologprogrammet ökade antalet behöriga förstahandssökande med 43 procent – till 9,4 sökande per plats. Bland påbyggnadsutbildningarna kan bland annat märkas ett fortsatt ökat söktryck på magister- och masterprogrammen på engelska.

Studenternas medverkan är en viktig förutsättning för utveckling av KI:s verksamhet. Studenter på samtliga nivåer har möjlighet till inflytande i KI:s beredande och beslutande organ. För att ytterligare stärka studentinflytandet har KI under 2013 inrättat en särskild samverkansgrupp som består av studentrepresentanter och KI:s ledning. Gruppen sammanträder regelbundet.

För beslutförhet i organ som har direkt ansvar för utbildningsfrågor, krävs att minst en studentrepresentant är närvarande, förutsatt att en sådan finns utsedd.

För att främja studentinflytandet anordnar KI årligen utbildning för studenter aktiva inom beslutande och beredande organ.

Studenterna utbildas om gällande lagar och förordningar samt KI:s organisations- och beslutsstruktur. KI har avtal med de två studentkårerna vid lärosätet avseende ansvar för studentinflytande och utbildningsbevakning. KI ger finansieringsstöd för detta liksom för student- och doktorandombudsmän. År 2013 var 63 procent av studentrepresentanterna i beslutande organ kvinnor (KI:s styrelse, de interna verksamhetsstyrelserna och programnämnderna), vilket är en minskning med fem procentenheter jämfört med 2012. Studentpopulationen består till 73 procent av kvinnor.

Breddad rekrytering KI:s arbete med breddad rekrytering handlar både om att rekrytera nya grupper av studenter och att skapa goda studieförutsättningar för dem som redan studerar vid universitetet.

KI erbjöd under 2013 studenterna individuell handledning i vetenskapligt skrivande på svenska. I ett pilotprojekt har KI dessutom erbjudit språkhandledning på engelska. Studenterna har möjlighet att få handledning såväl på campus som på distans.

KI anordnar en seminarieserie i vetenskapligt skrivande. Fler utbildningsprogram har 2013 tagit del av seminarieserien än tidigare år.

Som ett led i att bredda rekryteringen har KI även studentambassadörer som besöker och presenterar KI:s verksamhet på gymnasieskolor inom Stockholms län. KI eftersträvar en så blandad grupp som möjligt bland ambassadörerna, både avseende kön och etnisk tillhörighet. Vid KI:s tre samarbetsgymnasier i Huddinge, Solna och Tensta har bland annat inspirationsföreläsningar och studiebesök genomförts. En annan viktig del i arbetet med breddad rekrytering är att KI erbjuder presumtiva studenter möjlighet att ”skugga en student”.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2013

13

utbildning på grundnivå och avancerad nivå

Utbildningsuppdraget

Helårsstudenter på läkarprogrammet och tandläkarprogrammet

Helårsstudenter och helårsprestationer Antalet helårsstudenter uppgick 2013 till 6 014 och antalet helårsprestationer (hpr) till 5 589 inom ramen för takbeloppet. Detta är en ökning av både helårsstudenter och helårsprestationer jämfört med 2012.

Utfallet är högre än tidigare prognos vilket framför allt beror på att pre-stationsgraden blev högre än beräknat. Resultatet för 2013 låg 30,4 miljoner kronor (mnkr) över takbeloppet efter ersättning för helårsprestationer från december 2012.

Respektive programs andel av det totala antalet helårsstudenter illustreras i diagrammet nedan. Antal helårsstudenter och helårsprestationer inom de olika utbildningsprogrammen framgår av tabell 4 i tabellbilagan.

Totalt antal helårsstudenter på läkarprogrammet och tandläkarprogrammet 2013 2013 Läkarprogrammet

1 591

Tandläkarprogrammet

412

Källa: Ladok

Antagning till psykologprogrammet

Helårssutdenter vid KI 2013 (totalt 6 014) Fristående kurs 8 % Magister och master 7 % Läkarprogrammet 26 %

Övriga påbyggnadsprogram 2 %

Enligt regleringsbrevet ska KI redovisa det totala antalet helårsstudenter på läkar- och tandläkarprogrammet. Uppgifterna framgår av tabellen nedan. I tabell 3 i tabellbilagan framgår hur antalet helårsstudenter utvecklats över tid.

Psykologprogrammet på KI startade höstterminen 2007 med 40 platser genom omfördelning av befintliga resurser. KI har stegvis tilldelats 30 nybörjarplatser och programmet har därmed 70.

Höstterminen 2013 registrerades 85 studenter på termin 1.

Studenter som inte tagit poäng

Spec sjuksköt. progr. (påbyggn.) 8 % Biomedicinska analytikerprogrammet 3 %

Sjukgymnastprogrammet 6 %

Övriga nybörjarprogram 11 % Sjuksköterskeprogrammet 13 %

Arbetsterapeutprogrammet 4 % TandläkarPsykologprogrammet 5 % programmet 7 % Källa: Ladok.

Den beräknade ersättningen för årets verksamhet uppgick till 631,1 miljoner kronor. Tillsammans med prestationerna från december 2012 på 2,2 miljoner kronor belastas anslaget för 2013 med 633,4 miljoner kronor. Detta medför ett utgående anslagssparande om 19,4 miljoner kronor.

Ersättning för hst och hpr inom takbeloppet 2010–2013, mnkr* 2010

2011

2012

2013

Takbelopp

619,4

616,1

589,2

603,0

Ersättning

553,8

588,0

599,0

633,4

Under/över takbelopp

-65,7

-28,2

11,2

30,4

Enligt regleringsbrevet ska alla lärosäten redovisa antalet helårsstudenter som var registrerade höstterminen 2012 men inte tagit poäng. KI har analyserat effekterna av att återrapportera enligt regleringsbrevets definition. KI har sedan gjort en analys enligt en definition där vi även uteslutit de studenter som gjort sena avbrott eller har underkända resultat. KI anser att dessa borde generera ersättning även fortsättningsvis.

Slutdatum för vårterminen 2013 har satts till den 31 augusti 2013, men i jämförelsesyfte har en analys gjorts med slutdatum 31 december 2013.

Antal helårsstudenter som inte tagit poäng Definition enligt regleringsbrevet, 2013-08-31

KI:s definition 2013-08-31

KI:s definition 2013-12-31

184

120

109

Källa: Ladok.

Analysen vid årsskiftet visar att det för en del studenter tar mer än en extra termin att klara av vissa examinationer. KI anser att det därför kan finnas skäl att se över de tider som anges för uppföljningen – oavsett vilken analysmetod som tillämpas.

Om man använder definitionen enligt regleringsbrevet tas inte hänsyn till lärosätets arbete med till exempel omexaminationer. KI menar att definitionen därför bör ses över.

* Inklusive tilläggsanslag för perioden 2010–2011.

Källor: Ladok, regleringsbrevet.

14

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2013

utbildning på grundnivå och avancerad nivå

Examina Det totala antalet utfärdade examina har ökat i jämförelse med 2012. Ökningen beror bland annat på att effekten av de inställda antagningarna på sjuksköterskeprogrammet minskat i och med att den första kullen i det nya programmet har tagit examen under året. Detta påverkar både antal sjuksköterskeexamina och kandidatexamina i omvårdnad. Antalet magisterexamina har ökat med 86 procent, vilket beror på att specialistsjuksköterskeprogrammen vid KI nu även leder till en generell examen.

Antalet utfärdade examina framgår av tabell 5 i tabellbilagan.

Antal examina 2010–2013 Examen

2010

2011

2012

2013

Yrkesexamen

1 416

1 466

1 223

1 256

728

773

655

891

Totalt antal examina

2 144

2 239

1 878

2 147

Totalt antal individer

1 786

1 888

1 668

1 758

Generell examen

Källa: Ladok.

Vissa av KI:s utbildningar leder till både en generell examen och en yrkesexamen. Antalet individer som erhållit examen är därför lägre än det totala antalet utfärdade examina.

Uppdragsverksamhet Uppdragsverksamheten vid KI består av uppdragsutbildning och beställd utbildning. Intäkterna för uppdragsverksamheten uppgick 2013 till 61,4 miljoner kronor, vilket är en minskning med 12,3 procent jämfört med 2012. En förklaring till minskningen är att Socialstyrelsens psykiatrisatsning upphörde 2012.

Intäkter av uppdragsverksamhet fördelade på finansiär 2013 Utländska finansiärer 10 %

Svenska företag 11 %

Övriga statliga myndigheter 27 %

Internationalisering Internationalisering av utbildning på grundnivå och avancerad nivå bedrivs i enlighet med fastställd handlingsplan. Målet med arbetet är att KI:s studenter efter avslutad examen ska ha kompetens för arbete såväl i mångkulturella miljöer som på en internationell arbetsmarknad med varierande ekonomiska och sociala förutsättningar. KI ska även vara en attraktiv studiedestination för internationella studenter.

KI eftersträvar ett ökat lärarutbyte och har därför infört tillfälliga bidrag för veckolånga utbyten till länder där externfinansiering saknas. Linnaeus-Palmeprogrammet kommer också att kunna bidra till ett mer omfattande lärarutbytet framöver under förutsättning att ansökningar beviljas. Glädjande är att antalet inresande lärare inom utbytesprogram ökat jämfört med 2012, från 23 till 30.

KI deltar för närvarande i tre Erasmus Mundussamarbeten riktade mot Indien, Sydafrika och Europa. Erasmus Mundus är EU-finansierade mobilitets- och utbildningssamarbeten som drivs i konsortier. Under 2013 beviljades KI finansiering för magisterprogrammet – Public Health in Disasters – tillsammans med Universidad de Oviedo, Spanien, och Université catholique de Louvain, Belgien. Programmet startade hösten 2013 och leder till en gemensam examen mellan KI och Universidad de Oviedo.

KI har fortsatt arbetet med informationsträffar om lärar- och studentutbyten, sociala aktiviteter för in- och utresande lärare och studenter, samt kurser i att undervisa på engelska.

Antalet utresande studenter har ökat jämfört med 2012. Den största ökningen står läkarprogrammet för. Vidare gör ett antal KI-studenter varje år delar av sitt examensarbete utomlands utanför utbytesprogram. Studenter som deltar i internationella kurser som Global hälsa och Medicinsk utveckling i Europa och EU genomför också en del av sin utbildning utomlands.

En minskning i antalet inresande studenter gör att skillnaden mellan antalet in- och utresande är mindre än på senare år. Den största minskningen har skett inom gruppen inresande studenter från Europa.

För jämförelser av hur studentutbyte utvecklats de senaste åren, se tabell 6 i tabellbilagan.

Organisationer och stiftelser 3%

Universitet och högskolor 12 %

Kommuner och landsting 37 % Källa: Agresso.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2013

15

utbildning på grundnivå och avancerad nivå

Studentutbyten 2013 Utbytesstudenter per världsdel år 2013 Andel inresande studenter till Karolinska Institutet

Andel utresande studenter från Karolinska Institutet

ASIEN NORDAMERIKA E U R O PA

22

194

74 17

41

6

15

12

AFRIKA SYDAMERIKA

4

7 26

Studieavgifter för tredjelandsstudenter KI hade totalt 94 studieavgiftsskyldiga studenter under 2013.

Inom ramen för studieavgiftsverksamheten erbjöds under året sju masterprogram och ett antal fristående kurser på engelska.

Höstterminen 2013 registrerades 37 nya studieavgiftsskyldiga studenter på KI:s masterprogram. Femton av dessa hade helt stipendium. Därtill registrerades tio studenter på fristående kurser. Slutligen antogs åtta studenter till magisterprogrammet Public Health in Disasters. Studenterna kommer att påbörja sina studier vid KI vårterminen 2014. Det totala antalet helårsstudenter 2013 uppgick till 51 och antalet helårsprestationer till 50.

KI uppvisar fortsatt gott resultat i International Student Barometer 2012/13 som mäter internationella studenters nöjdhet med utbildningens kvalitet och mottagandetjänster. De satsningar som KI gör inom studieavgiftsfinansierad verksamhet – till exempel utveckling av den engelskspråkiga webben – främjar lärosätets hela internationalisering och utbildningsverksamhet. Den studieavgiftsfinansierade verksamheten innebär ett visst administrativt merarbete. Kostnaden för detta finansieras via studieavgiften.

KI hade 75 tredjelandsstudenter inom ramen för utbytesavtal under 2013, att jämföra med 80 föregående år. KI har inte ingått några nya strategiska avtal med universitet utanför EU/EESområdet med anledning av införandet av studieavgifter. Samarbetet med Migrationsverket har fungerat tillfredsställande förutom i några fall då tredjelandsstudenters uppehållstillstånd försenats trots betald studieavgift. Det har även förekommit

16

OCEANIEN

20

oklarheter kring uppehållstillstånd för studenter som antagits till kurser som omfattar mindre än 30 högskolepoäng.

Andelen registrerade tredjelandsstudenter på termin 1 inom masterprogram på engelska har ökat jämfört med 2012, vilket framgår av tabellen nedan.

Tredjelandsstudenter på termin 1 på masterprogram på engelska 2011–2013 Andel registrerade (%)

2011

2012

2013

14,3

15,1

21,5

Källa: Ladok.

Som framgår av tabellen nedan, uppvisar den studieavgiftsfinansierade verksamheten för första gången ett positivt resultat. Detta beror huvudsakligen på att antalet studieavgiftstudenter ökat.

Intäkter och kostnader för den studieavgiftsfinansierade verksamheten 2011–2013, mnkr 2011

2012

2013

Intäkter

1,7

5,7

9,3

Kostnader

3,6

5,9

7,6

-1,9

-0,2

1,7

Totalt Källa: Agresso.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2013

Foto: Camilla Svensk

utbildning på grundnivå och avancerad nivå

Blivande arbetsterapeuter. Anders Nylund och Helene Gustafsson, som båda studerar till arbetsterapeuter, pluggar tillsammans i Karolinska Institutets universitetsbibliotek i Huddinge.

Kvalitet Utredning av utbildningarnas kvalitet och forskningsanknytning Under året har KI utrett hur kvaliteten i utbildningarna kan stärkas. Utredningen inbegriper frågor om hur KI kan skapa berikande samband mellan forskning och utbildning, möjliggöra attraktiva anställningar för lärare och optimera utbildningsorganisationen. Slutrapporten, med förslag på åtgärder, presenteras i början av 2014.

Översyn av examensarbetskurser och examensarbeten Under 2012 initierade KI en översyn av examensarbetskurser för att säkerställa att de examensarbeten som utförs av KI:s studenter håller god och jämn kvalitet. Resultatet av granskningen presenterades i januari 2013. I den första fasen av projektet granskades totalt 56 kursplaner för examensarbetskurserna. Kursplanerna granskades i förhållande till de mål som anges för respektive utbildning i högskoleförordningen. Av kursplanerna bedömdes 18 procent ha hög överensstämmelse med målen i högskoleförordningen, 41 procent både hög och bristande överenstämmelse och 41 procent bristande överensstämmelse.

I den andra fasen av projektet granskades 94 slumpvis utvalda examensarbeten. Vid bedömningen användes kriterier för granskning av examensarbeten vid KI, kompletterade med mål för bedömning av möjlig måluppfyllelse via examensarbetet.

Av examensarbetena bedömdes 51 procent hålla hög kvalitet och 49 procent bristande kvalitet.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2013

Resultaten av översynen har delgetts ansvariga vid institutionerna som uppmanats att, i berörda fall, revidera kursplanen. I de fall själva examensarbetena bedömts som svaga har institutionerna uppmanats att göra förändringar när det till exempel gäller handledningsmodeller.

Universitetskanslersämbetets utvärderingar Under våren 2013 granskade Universitetskanslerämbetet cirka 30 examina som utfärdas vid KI. I granskningen ingick bland andra sjuksköterskeexamen, kandidat- och magisterexamen i omvårdnad, tio specialistsjuksköterskeexamina, läkarexamen och tandläkarexamen. De nio examina som KI hittills har fått resultatet för, har erhållit omdömet hög kvalitet.

Utredning av möjligheterna att samordna och stärka anatomiundervisningen KI har under 2013 utrett möjligheterna att inrätta ett kliniskt anatomicentrum. Syftet är att höja kvaliteten i anatomiundervisningen genom att öka klinisk relevans, fördjupa progression och främja interprofessionellt lärande inom KI:s utbildningar. Ett annat syfte är att erbjuda landstingets personal klinisk professionsträning för att främja sjukvårdens kvalitets- och patientsäkerhetsarbete. Utredningen visar att det finns vinster med att samordna anatomiundervisningen, men vissa frågor måste utredas ytterligare innan beslut kan fattas.

17

utbildning på grundnivå och avancerad nivå

Åtgärder för att stärka kvaliteten i verksamhetsförlagd utbildning KI har under året arbetat med att stärka kvaliteten i den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). Ett projekt handlar om avvikelserapportering. Många av KI:s studenter kommer efter utbildningen att arbeta med avvikelserapportering.

KI utreder därför tillsammans med Stockholms läns landsting (SLL) om studenterna kan ges möjlighet att träna detta redan under VFU:n. Projektet syftar också till att kvalitetssäkra VFU:n genom att studenterna får möjlighet att anmäla avvikelser som berör till exempel planering och handledning. Projektet slutrapporteras under 2014. Se vidare Uppdrag att utveckla klinisk utbildning och forskning.

på programnivå. Till exempel har andelen män bland nybörjare på optikerprogrammet ökat från 15 procent till 25 procent och på psykologprogrammet från 35 procent till 41 procent. För att påverka könsbundna utbildningsval har KI till exempel alltid representanter för båda könen i marknadsföringen till presumtiva studenter.

Könsfördelning bland nybörjare på nybörjarprogram 2013 ArbetsterapeutAudionomBiomedicinBiomedicinsk analytikerLogoped-

Åtgärder för att höja kvaliteten i pedagogisk verksamhet Stödfunktioner för pedagogisk verksamhet och IT Under 2013 har KI samordnat sina pedagogiska stödfunktioner genom att inrätta Centrum för lärande och kunskap (CLK).

CLK:s huvuduppgift är att ge pedagogiskt stöd vid utveckling av kurser och utbildningsprogram samt att stödja utbildningarna i användandet av informations- och kommunikationsteknik.

Verksamheten har fyra fokusområden: lärande och IT, pedagogisk utveckling, fysiska lärandemiljöer och utvärdering.

Pedagogiska kurser och kompetensutveckling Under 2013 genomfördes tolv kurser i högskolepedagogik som sammantaget drygt 300 lärare deltagit i. Universitetet har vidare anordnat en lärardag med fokus på utvecklande av det pedagogiska IT-stödet vid KI:s utbildningar. I lärardagen deltog drygt 120 lärare, kliniska handledare och studenter.

Internetbaserad kursverksamhet Under 2013 har KI slutit avtal med den internationella utbildningskoncernen edX vilket gör det möjligt att erbjuda nätbaserade kurser, så kallade Massive Open Online Courses (MOOC), till hundratusentals studenter världen över.

EdX synliggör KI som utbildningsaktör vilket bidrar till en ökad rekryteringsbas av nationella och internationella studenter.

Initialt kommer fyra kurser att erbjudas vid KI höstterminen 2014. Ett långsiktigt mål är att samverkan med edX ska bidra till att etablera KI som en tongivande aktör på den framväxande globala utbildningsmarknaden.

LäkarOptikerPsykologRöntgensjuksköterskeSjukgymnastSjuksköterskeTandhygienistTandläkarNybörjarprogram totalt 0%

20%

40%

60%

Män

80%

100%

Kvinnor

Könsfördelning bland nybörjare på påbyggnadsprogram 2013 Barnmorskeprogrammet Psykoterapeutprogrammet Spec.sjuksköterskeprogrammet Progr. i odont. profylaktik Magisterprogram Masterprogram Påbyggn. program totalt 0%

20%

40% Män

60%

80%

100%

Kvinnor

Källa: Ladok.

Lika villkor Könsfördelning De flesta av KI:s utbildningsprogram på grundnivå och avancerad nivå har en ojämn könsfördelning där män utgör en minoritet.

Endast läkarprogrammet har en relativt jämn könsfördelning. Det är svårt att påverka könsbundna yrkesval; ett liknande mönster kan ses vid andra lärosäten med vårdutbildningar samt på den arbetsmarknad studenterna möter efter examen. Totalt sett är förändringarna jämfört med 2012 små, men skillnader kan noteras

18

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2013

utbildning på grundnivå och avancerad nivå

Lika villkor i utbildningen KI har under året fortsatt arbetat med att stärka lika villkorsperspektivet i universitetets utbildningar. Exempel på områden där lika villkor tas upp i utbildningen är patientbemötandefrågor och studenternas framtida yrkesroll. Lika villkor tas även upp i kurser som behandlar kunskapsområden där det finns koppling mellan olika patientgrupper och sjukdomsförekomst.

Under 2013 har optikerprogrammet genomfört ett projekt för att bland annat förbättra studenters bemötande av patienter och för att förbereda dem för risken att bli ifrågasatta. För att förbättra studenternas studiesociala miljö vad gäller lika villkor har arbetsterapeutprogrammet genomfört ett projekt där ett så kallat socio-kamratstöd implementerats. Projektets syfte är att stödja nybörjarstudenter i övergången till högskolestudier.

KI informerar samtliga nyantagna studenter om diskrimineringslagstiftningen och om de stödfunktioner som finns vid lärosätet. Studenternas studiesociala miljö följs upp i kursvärderingsenkäterna. Ökad kunskap och medvetenhet hos handledare i VFU är av avgörande betydelse för att främja lika villkor i utbildningen.

KI erbjuder därför sina lärare och kliniska handledare utbildning i dessa frågor. Universitetets nya webbutbildning om lika villkor och diskriminering har också börjat användas för att öka kunskapen hos administrativ personal och lärare. KI erbjuder även studenter utbildning om framför allt diskrimineringslagen och lika villkorsperspektiv i utbildningen.

Särskilda åtaganden Tandvårdscentral KI ska enligt regleringsbrevet driva en tandvårdscentral i anslutning till tandläkarutbildningen. Tandvårdscentralen ska tillgodose såväl utbildningens behov som behovet av klinisk odontologisk forskning och utvecklingsarbete. Verksamheten består av såväl barn- som vuxentandvård. Vården som ges vid tandvårdscentralen omfattar allt från rådgivning till avancerad specialistvård. Till verksamheten hör även vissa stödfunktioner.

Under 2013 omfattade verksamheten cirka 34 000 patientbesök.

Anslagsposten för tandvårdscentralen var 95,4 miljoner kronor och totalkostnaden 109,1 miljoner kronor. KI fördelar – utöver det anvisade anslaget – vissa ytterligare medel till verksamheten.

Integrationssatsningar Kompletterande utbildning för läkare, sjuksköterskor och tandläkare med utbildning från tredje land KI har i uppdrag att tillsammans med universiteten i Lund, Göteborg och Linköping anordna kompletterande utbildning för läkare, sjuksköterskor och tandläkare med utbildning från tredje land. KI samordnar utbildningarna som vardera omfattar ett års heltidsstudier (60 högskolepoäng).

När det gäller den kompletterande utbildningen för läkare har KI planerat för att kunna anordna VFU även i primärvården.

De förändringar i upplägget av den kompletterande utbildningen för sjuksköterskor som genomfördes inför höstterminen 2012, bedöms sammantaget ha underlättat studenternas lärande under VFU:n. En av de studenter som påbörjade sin utbildning höstterminen 2012 och en av dem som påbörjade sin utbildning höstterminen 2013 har avbrutit studierna på grund av personliga skäl.

Studenter på den kompletterande utbildningen för tandläkare har varierande förkunskaper – eftersom de har olika utbildningsbakgrund – och det är därför svårt att tillgodose samtliga studenters utbildningsbehov. Under året påbörjades därför en utredning av möjligheten att förlänga utbildningen till tre terminer. Urvalskriterierna vid antagning har förändrats för att få en studentgrupp som har bättre förutsättningar att klara utbildningen.

Goda kunskaper i svenska är viktigt för att kunna tillgodogöra sig utbildning. På den kompletterande utbildningen för tandläkare har noterats att kunskaperna varierar. KI och Sfa-medicin (yrkesinriktad språkutbildning för personer med utländsk akademisk examen i ett medicinskt yrke) i Södertälje har därför under läsåret 2012/2013 bedrivit ett gemensamt språkprojekt. Studenterna har erbjudits språkstöd både i grupp och individuellt, och den enskilda studentens språkutveckling har följts under läsåret. Erfarenheter från projektet är att gruppen som helhet fick något bättre svenskkunskaper medan en mer positiv utveckling kan ses för enskilda studenter.

Under våren 2013 genomförde KI en uppföljning av utbildningarna vid samtliga lärosäten som har i uppdrag att anordna kompletterande utbildning. Resultatet visar att nästan nio av tio anser att kompletteringsutbildningen har förberett dem för

Användning av medel för kompletterande utbildning 2013 (% av kostnader ) Läkare

Sjuksköterskor

Tandläkare

Planering

12,0

3,9

1,0

Antagning

4,6

0

1,9

Validering

0,0

0,0

0,0

Undervisning

19,7

31,6

11,2

Verksamhetsförlagd utbildning

34,2

26,6

33,7

Övrigt, inkl. indirekta kostnader och lokaler

29,5

37,9

52,2

100,0

100,0

100,0

Totalt Källa: Institutionernas uppskattningar

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2013

19

utbildning på grundnivå och avancerad nivå

arbetslivet i Sverige i stor eller mycket stor utsträckning. Nära två av tre upplever att arbetsgivare de varit i kontakt med har sett kompletteringsutbildningen som ett mervärde utöver yrkeslegitimation. Efter genomförd kompletteringsutbildning har nio av tio sökt arbete inom sin profession.

Antal sökande, registrerade och examinerade studenter samt antal helårsstudenter inom den kompletterande utbildningen, framgår av tabell 7 i tabellbilagan.

På föregående sida redovisas hur kostnaderna för kompletterande utbildning fördelas på olika kostnadsslag.

Uppdrag att utveckla klinisk utbildning och forskning

Under året har arbetet med att ta fram ett utvärderingsinstrument för VFU slutrapporterats. I de tre pilotstudier som genomförts under 2013 har det framkommit vilka delar av VFU:n som håller hög kvalitet och vilka som behöver förstärkas. Samverkan mellan lärosätet och sjukhusen samt utformning av utbildningsuppdrag och lärandemål är exempel på områden som behöver utvecklas.

Det viktigaste resultatet av pilotstudierna är att VFU av hög kvalitet bygger på god handledning. En handledarguide har därför tagits fram som beskriver studentens väg genom VFU:n.

En ytterligare kvalitetshöjande insats är att samtliga studenter under den första delen av VFU:n ska genomgå en obligatorisk webbaserad utbildning avseende journalhantering, bemötande, sekretess och hygien.

KI erhöll för 2013 1,6 miljoner kronor (2:72 ap. 6) för att utveckla klinisk utbildning och forskning. KI beslutade att även under 2013 använda medlen för klinisk utbildning. Under 2013 har stort fokus legat på VFU-försörjningen eftersom behovet av verksamhetsförlagda utbildningsplatser ökar och det är av största vikt att platserna håller god kvalitet. Framför allt sjuksköterske- och specialistsjuksköterskutbildningarna har under vissa perioder problem att hitta VFU-platser som motsvarar behoven. Ett led i arbetet med att skapa fler platser av god kvalitet är pedagogisk fortbildning, varför KI under året erbjudit kurser, seminarier och workshops.

20

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2013

utbildning på forskarnivå

Pipettering i labbet. Ingrid Lilienthal är doktorand vid institutionen för celloch molekylärbiologi. Lilienthal ingår i professor Camilla Sjögrens forskargrupp och forskar på hur celler överför information från en generation till nästa, med särskilt fokus på hur cellerna reparerar skador som inträffar under processen.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2013

21

Foto: Linda Lindell

UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ

utbildning på forskarnivå

UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ Utbildning på forskarnivå är en viktig del av Karolinska Institutets verksamhet. KI fortsätter arbetet med att säkerställa rekryteringen av de bästa doktoranderna. Alla doktorandplatser där KI är huvudsaklig arbetsgivare ska utlysas i öppen konkurrens. Detta sker bland annat genom samannonsering fyra gånger per år.

Intresset för forskarutbildningen på KI är stort. I genomsnitt finns vid gemensam utlysning 64 ansökningar till varje plats.

Dock minskade antalet doktorander som antogs 2013 till 373, jämfört med 438 året innan.

KI kommer att fortsätta satsningen på forskarskolor, särskilt med inriktning mot doktorander med klinisk bakgrund. KI har 13 forskarskolor för doktorander, därtill sommarforskarskolor för gymnasister och studenter på grundnivå. KI har nyligen tilldelats ett anslag från Vinnova för att utveckla en forskarskola i ”drug development and discovery”. Syftet med denna forskarskola är att utbilda den nya generationen forskare inom läkemedelsutveckling och att främja samarbetet mellan industrin och universitetet.

I ett kontinuerligt arbete med att höja kvaliteten på forskarutbildningen arbetar KI bland annat med utveckling av kursutbudet exempelvis genom webb-baserade kurser, olika enkätverktyg, såsom mid-poll för doktorander som genomfört sin halvtidskontroll, och exit-poll för doktorander som disputerat.

I enkä-terna ställs frågor om handledning, kurser, arbetsmiljö och stöd från institutioner och universitetsförvaltning. För att säkerställa en god arbetsmiljö för alla doktorander har styrelsen för forskarutbildning besökt samtliga institutioner under 2013.

Resultat

Under perioden 2010–2013 har nyantagna forskarstuderande minskat med 17 procent. Denna nedåtgående trend har stärkts i och med budgetåret 2013. Minskningen av totalt antal nyantagna doktorander sammanfaller med att allt färre kvinnor (från 62 procent 2010 till 55 procent 2013), fler med utländsk behörighetsgivande utbildning (från 33 procent 2010 till 37 procent 2013) samt allt fler yngre (39 procent under 30 år 2010, 48 procent år 2013) antas till forskarutbildningen.

Definitionen på aktiva doktorander har ändrats till följd av nya verktyg för framtagning av statistik. Aktiva doktorander 2013 definieras som: de doktorander som vid årsskiftet 2013–2014 var antagna till forskarutbildning och ej tagit ut examen och som rapporterat en aktivitet på 10 procent eller högre under höstterminen. Den nya definitionen har även tillämpats för åren 2010–2012. Den nya metoden ger ett något mindre antal doktorander än tidigare.

Tidigare har disputationsdatum (respektive datum för licentiatseminarium) använts som examensdatum. Sedan 1 november 2012 måste doktoranderna ansöka om examen och examensdatum blir därmed ett senare datum än för disputationen. I praktiken innebär det att en del som disputerade 2012 tog ut sitt examensbevis först 2013 och att det i skarven mellan de båda systemen uppstår inte helt jämförbara siffror. Den synbara minskningen av antal doktorsexamina 2013 motsvarar alltså inte nödvändigtvis en reell minskning.

Utbildning på forskarnivå; nyantagna, registrerade, examina 2010–2013 Nyantagna forskarstuderande – varav licentiander _ Forskarstuderande (aktiva >10%)

2010

2011

2012

2013

450

409

438

373

18

12

15

9

2 002

2 045

2 111

2 090

Licentiatexamen

21

14

14

12

Doktorsexamen

367

349

359

306

12

12

3

10

– varav tidigare licentiatexamen Källa: Ladok.

22

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2013

utbildning på forskarnivå

Antal doktorsexamina vid KI 2010–2013

Kostnader för utbildning på forskarnivå

Antal

Genomsnittskostnaden för en doktorand med anställning/ utbildningsbidrag har beräknats till 1 198 tusen kronor (tkr), vilket är ett nästan oförändrat belopp i förhållande till föregående år. Kostnaden bygger på olika antaganden och ska därför ses som ungefärlig.

400

300

Kostnad per prestation för doktorander 2012–2013, tkr

200

100

2012

2013

153

158

Handledarkostnad Lön

0 2010 Män

2011

2012

Kvinnor

2013

Drift

50

49

Lokaler

28

31

9

8

240

246

Avskrivningar

Totalt

Delsumma Doktorandkostnad

Aktiva doktorander vid KI 2010–2013 Antal

Lön/utbildningsbidrag

327

323

2 500

Drift

256

251

Lokaler

143

159

2 000

Avskrivningar

1 500

46

42

Delsumma

772

775

Indirekta kostnader på lön och drift

178

177

1 190

1 198

Total kostnad 1 000 Källa: Agresso och Primula.

500

Kvalitet 0 2010

2011

Män

2012

Kvinnor

Rekrytering av doktorander

2013

Under 2013 har cirka 30 procent av nya doktorander rekryterats genom att utlysning skett, detta är en ökning med tio procentenheter jämfört med förra året. Genomsnittligt söktryck var 64 ansökningar per utannonserad doktorandplats med en spridning mellan 21 och 155.

Totalt

Källa: Ladok.

Nettostudietid 2006–2013

Nettostudietiden är i stort sett oförändrad i förhållande till de senaste tre åren och ligger något över normalnivån fyra år. År 4 3 2 1 0

2006

Källa: Ladok.

2007

2008

2009

2010

2011

2012

Disp

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2013

2013

Doktorandernas arbetsmiljö För att kunna prestera behöver doktorander en god och trygg arbetsmiljö. Ett arbete pågår att stärka svaga forskarutbildningsmiljöer och att minska utsattheten för enskilda doktorander.

Samtliga 22 institutioner har under 2013 besökts för uppföljning och diskussion om dessa frågor. Samtalen bedöms ha varit konstruktiva och många institutioner har i samband med detta antingen påbörjat eller intensifierat sitt arbete för att förbättra doktorandernas arbetsmiljö.

Från och med 1 juli 2013 ska alla doktorander efter första året erbjudas ett möte med institutionens studierektor. Studierektorn kan på detta sätt bli medveten om och kunna hantera eventuella problem i ett tidigare skede. Dessutom skapas genom detta möte en kunskap hos doktoranden om studierektorns roll och funktion.

23

Foto: Ulf Sirborn

utbildning på forskarnivå

Forskare och doktorander. Stefano Caramuta, postdok, Adam Andreasson, doktorand och Linkiat Lee, postdok, är medlemmar i professor Catharina Larssons forskargrupp vid institutionen för onkologi-patologi.

Monitorering och examination Sverige har ett system där alla doktorander i praktiken godkänns vid examinationen. För att säkerställa att alla som disputerar har nått de kvalitetsmål som förväntas har KI utvecklat ett system för monitorering under utbildningen, till exempel halvtidskontroll, årlig uppföljning och förhandsgranskning av avhandlingens delarbeten. KI har inte tidigare utvärderat den faktiska kvaliteten i examinationen och i avhandlingarna. Under våren 2013 genomfördes därför en anonym enkätundersökning bland betygsnämndsledamöter med frågor om doktoranden och avhandlingens kvalitet. Över 60 procent menade att avhandlingen hade en god eller mycket god vetenskaplig kvalitet. Någon enstaka person var tveksam över riktigheten i att godkänna doktoranden. Ett särskilt förbättringsområde utgör avhandlingens ramberättelse.

Som ett stöd och verktyg för att examinera lärandemålen för doktorsexamen har en webb-föreläsning (webinar) tagits fram under året. Den finns tillgänglig på internwebben.

Internationalisering Nya utbytesavtal för doktorander Under året tecknades ett avtal om korttidsutbyten av doktorander mellan Chinese University of Hong Kong och KI. Avtalet innebär att en till två doktorander per år från respektive universitet kan tillbringa upp till sex månader på något av universiteten.

24

KI har också tecknat avtal om doktorandutbyten med Helsingfors universitet. Utbytena ska omfatta minst en månad och äga rum inom ramen för pågående forskningssamarbete mellan universiteten.

National Institutes of Health KI har sedan 2001 ett etablerat doktorandsamarbete med National Institutes of Health (NIH) i USA inom området neurovetenskap, vilket är det största institutionaliserade samarbetet avseende utbildning på forskarnivå vid KI. Doktoranderna tillbringar omväxlande tid vid KI och NIH och har handledare från båda lärosätena. Under 2013 rekryterades tre nya doktorander till gemensamma forskningsprojekt.

Lika villkor Sedan 2010 ingår ett avsnitt om lika villkor i den obligatoriska utbildningen för samtliga nyantagna doktorander. Inom handledarutbildningen, som är obligatorisk för nya huvudhandledare, finns moment om jämställdhetsfrågor och lika villkor.

En stor del av KI:s doktorander är inte svensktalande. Därför ska regler och riktlinjer som är viktiga och relevanta för doktorander och handledare finnas på både svenska och engelska. En genomgång av informationen om forskarutbildning visade att den till stora delar finns utgiven på båda språken.

Ytterligare åtgärder inom området lika villkor som berör forskning och forskarutbildning beskrivs i avsnittet Kompetensförsörjning och lika villkor.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2013

forskning

Foto: Linda Lindell

Mikroskopi. Sidney Carter-Dewey är postdok vid institutionen för cell- och molekylärbiologi där han ingår i professor Camilla Sjögrens forskargrupp.

FORSKNING KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2013

25

forskning

FORSKNING Målsättningen är att Karolinska Institutets (KI:s), forskning ska inta en ledande position i Europa, där motsvarande verksamhet vid ledande europeiska universitet utgör en måttstock. Ambitionen och påföljande aktiviteter har utvecklats utifrån en noggrann analys av forskningsläget i Sverige liksom vid KI. Ett antal olika initiativ har tagits. KI har mobiliserat ekonomiska resurser för rekrytering av internationellt ledande professorer, gästprofessorer och unga forskare. KI behöver ha fler kvinnliga professorer i syfte att åstadkomma en bättre könsfördelning, men även som förebilder för unga kvinnliga forskare. Beslut har fattats om ett särskilt aktivitetsstöd till institutioner som lyckas rekrytera kvinnor som professorer eller gästprofessorer. En karriärtrappa för unga forskare, omfattande forskarassistenttjänst (två år), ytterligare tjänst efter forskarassistent (två år) samt forskartjänst (fem år) har inrättats.

Inom ramen för samarbetet mellan KI och Stockholms läns landsting (SLL) har forskningsmedel från SLL frigjorts för satsning på högkvalitativ basal, translationell och klinisk forskning vid campus Huddinge. Medlen ska utlysas i konkurrens och bör på ett mycket kraftfullt sätt kunna nyttjas för att utveckla forskningen i regionen. Andra stora frågor har varit mobilisering och aktiviteter inom ramen för KI:s stora infrastrukturprojekt.

En kraftsamling har skett kring uppbyggande av förtroendefulla relationer till ledande universitet i världen. Ett flertal initiativ har tagits till nära samarbete med stora internationella läkemedelsbolag. Den största satsningen är ett nytt kardiometabolt forskningscentrum vid KI, vilket byggs upp som ett samarbete mellan KI och AstraZeneca och finansieras fullt ut av AstraZeneca med 650 miljoner kronor över fem år.

Nya forskningsrön – några exempel

En studie visade att kvinnor som strålbehandlats för bröstcancer löper högre risk att senare i livet få hjärtinfarkt. Mest ökade risken för kvinnor som hade andra kända riskfaktorer för hjärtsjukdom, som rökning, högt BMI eller diabetes (New England Journal of Medicine, mars) Överlevnaden för patienter med Hodgkins lymfom har förbättrats avsevärt under de senaste årtiondena och en ny studie har visat att de flesta dödsfall bland dessa patienter idag inte är relaterade till sjukdomen. Den stora förbättringen anses bero på ändrade behandlingsrutiner, framför allt övergången från strålning till läkemedelsbehandling (Journal of Clinical Oncology, februari).

Kirurgi är den mest etablerade botande behandlingen av matstrupscancer, men operationen är omfattande och enbart var tredje patient lever fem år efter behandlingen. En aktuell studie visade att patienter som opereras har betydligt större chans till överlevnad på lång sikt om operationen genomförs av en kirurg som ofta gör samma typ av operation (Journal of Clinical Oncology, januari).

En metod för att bedöma effekten av behandlingen av bröstcancer har presenterats. Metoden innebär att man följer förändringar i bröstens täthet, den del som är vit på en mammografibild, under pågående behandling (Journal of Clinical Oncology, april).

Varje år förlorar cirka 700 tonåringar i Sverige en förälder i cancer. En studie av barns upplevelser av vården visade att deras tillit till att föräldern fått bästa möjliga vård var högst i de fall familjen fått ett informerande samtal före dödsfallet (Journal of Clinical Oncology, juli).

Fetma

Som medicinskt universitet bedriver KI forskning inom ett brett spektrum av ämnen rörande många olika typer av sjukdomar.

Forskningen utförs på alla nivåer från rent experimentell laboratorieforskning över kartläggning av sjukdomars uppkomst och utveckling till mer patientrelaterad behandlingsforskning och kliniska prövningar. Här följer ett urval av de nya rön som publicerats i väl ansedda internationella vetenskapliga tidskrifter av mycket hög kvalitet under det gångna året.

Inom ramen för ett internationellt forskningskonsortium har klarlagts att fetma i sig är orsaken till sjukdomar kopplade till hjärta-kärl och ämnesomsättning, och inte bara är en markör för någon annan bakomliggande orsak (PLoS Medicine, juni).

Studier av kvinnor med övervikt eller fetma visade att dessa har en ökad risk att föda barn för tidigt (Journal of the American Medical Association, juni) och att den ökade risken kvarstår även om mamman genomgått fetmakirurgi (British Medical Journal, november).

Cancer

Hjärtsjukdom

Inom ramen för ett EU-samarbete, lett från KI, identifierades över 80 genetiska ”stavfel” som påverkar risken för bröst-, äggstocks- eller prostatacancer. Man kunde dessutom beräkna hur många ytterligare genvarianter som sannolikt påverkar riskerna för dessa sjukdomar och var i genomet man bör leta i kommande studier (fem publikationer i Nature Genetics, mars).

En svensk studie visade att patienter med hjärtsvikt har en hög dödlighet och ofta är underbehandlade. Man såg också att fler av dessa patienter behöver tillgång till avancerad specialistvård.

Patienter med dessa behov skulle kunna identifieras genom en enkel genomgång av fem vanliga riskfaktorer (Journal of the American College of Cardiology, oktober).

26

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2013

forskning

Två uppmärksammade studier om hjärtstamceller har presenterats. Den ena visade på en markör som behövs för utvecklingen av stamceller i den vänstra hjärtkammaren (Nature Cell Biology, juli). Den andra studien beskrev en ny teknik där syntetiskt budbärar-RNA (mRNA) som kodar för VEGF-A injiceras i muskelcellerna. Studien, som var gjord på möss, visade att det bara behövs en enda puls av VEGF-A för att stimulera hjärtstamcellerna att utvecklas om denna kan levereras till exakt det ställe i hjärtat där stamcellerna finns (Nature Biotechnology, september).

En uppföljning av möjliga biverkningar hos flickor i Sverige och Danmark som vaccinerats mot humant papillomavirus (HPV) kunde inte visa på någon statistisk ökning av 53 diagnoser hos vaccinerade flickor (British Medical journal, oktober).

Att förekomsten av könsvårtor, kondylom, sjönk med 93 procent hos flickor som fått HPV-vaccin före 14 års ålder visades i en omfattande registerstudie (Journal of the National Cancer Institute, mars).

Testning för HPV vid screening för livmoderhalscancer har jämförts med analys av cellprov och resultaten visade att HPVscreening ger ett 60–70 procent bättre skydd mot invasiv cancer (Lancet, november).

Urinvägsinfektioner är en av de vanligaste sjukdomarna, framför allt hos kvinnor efter klimakteriet. En studie av kvinnor som genomgått menopaus visade att östrogen stimulerade deras kroppsegna antibiotikum och stärkte slemhinnan i urinvägarna, vilket tyder på att lokal östrogenbehandling kan hjälpa kvinnorna att bekämpa återkommande infektioner (Science Translational Medicine, juni).

Reumatoid artrit och psoriasis Nya biologiskt aktiva läkemedel mot reumatoid artrit har utvecklats på senare år. En studie av kombinationer av läkemedel gav stöd till existerande behandlingsrekommendationer (Lancet, oktober). En annan studie visade att så kallade epigenetiska förändringar i arvsmassan är delaktiga i uppkomsten av reumatoid artrit. Detta ger en ökad förståelse för hur riskgener kan få genomslag i sjukdom och varför vissa individer drabbas lättare än andra (Nature Biotechnology, januari).

Kunskapen om hur sjukdomen psoriasis utvecklas har ökat efter att en ny cellmekanism blev beskriven (Immunity, november).

Epilepsi Oväntad död på grund av plötsligt hjärt- och andningsstillestånd är en vanlig dödsorsak bland personer med svår epilepsi.

Ny kunskap om sjukdomens bakgrund och symptom har tagits fram, vilka kan ligga till grund för bättre behandlings- och övervakningsrekommendationer (Lancet Neurology, september).

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2013

Foto: Lennart Nilsson/TT

Infektionssjukdomar och vaccinering

Ett lårben som skadats av reumatism.

Att en hög andel dödsfall bland epilepsipatienter beror på yttre orsaker, som självmord, olyckor och drogmissbruk, visades i en epidemiologisk studie (Lancet, juli). Med ökad kunskap inom vården om dessa många gånger psykiskt relaterade orsaker skulle fler dödsfall kunna förhindras.

Psykiatri Forskningen om bakomliggande orsaker till schizofreni tog ett stort kliv framåt i och med att 13 nya genetiska varianter som ger ökad risk för schizofreni har blivit kartlagda (Nature Genetics, augusti).

En studie, som omfattade 1,6 miljoner födslar i Norden, visade att behandling av en gravid kvinna med antidepressiva SSRIläkemedel inte innebär en ökad risk för foster- eller spädbarnsdöd (Journal of the American Medical Association, januari). Sedan tidigare vet man dock att det finns risk för andra biverkningar för barnet, samtidigt som det också finns välkända risker med att lämna depressioner obehandlade hos gravida kvinnor.

Ett internationellt forskningssamarbete visade att det finns ett samband mellan behandling för manlig infertilitet – så kallad ISCI där spermien injiceras direkt in i ägget – och en något ökad risk för autism och psykisk utvecklingsstörning hos barnet (Journal of the American Medical Association, juli).

Hjärna och nervsystem En nationell uppföljningsstudie av barn som fötts mycket för tidigt (före vecka 27) visade att vid 2,5 års ålder hade 73 procent av dessa bara en mindre eller ingen funktionsstörning, där

27

Foto: Linda Lindell

forskning

Samarbete. Forskargruppsledare Teresa Frisan i diskussion med sina doktorander Riccardo Guido och Laura Levi. De är verksamma vid institutionen för cell- och molekylärbiologi där de studerar bakomliggande orsaker till varför kroniska infektioner av vissa bakterier ökar risken för cancer. siffran förbättrades för varje graviditetsvecka (Journal of the American Medical Association, maj).

Hippocampus är ett område i hjärnan som har betydelse för minne och inlärning. En studie visade att det sker en omfattande nybildning av nervceller i hippocampus hos vuxna människor – något som hittills varit omdebatterat (Cell, juni). En studie visade att den ärrvävnad som bildas av stamceller efter en ryggmärgsskada inte har en negativ effekt på funktionsåterhämtningen utan tvärtom motverkar att skadan blir större (Science, november).

Samordingen av muskelaktiveringen i benen när vi går kan liknas vid koordineringen av olika instrument i en orkester. Forskare identifierade de nervceller och nervkretsar hos möss som reglerar tempot vid gång och som styr förmågan att omväxlande röra höger och vänster ben (Nature, juni, och Neuron, november).

Åldrande När vi åldras förändras och skadas våra celler. Nya rön, som ger en ökad förståelse för åldrandeprocessen, har visat att det inte bara är skador som ansamlats under en individs liv som har betydelse utan även det genetiska materialet man ärvt från sin mamma, genom hennes mitokondrie-DNA (Nature, augusti).

Genförändringar som ligger bakom kalkavlagringar i hjärnan,

28

både i mus och i människa, upptäcktes (Nature Genetics, augusti). Tillståndet, som ökar i frekvens med åldern, orsakar motoriska, kognitiva och psykiatriska besvär.

Läkemedel En forskargrupp har lyckats förbättra cytostatikabehandlingen som ges till barn med den kroniska immunbristsjukdomen granulomatös sjukdom före en stamcellstransplantation. Genom att skräddarsy doserna med cytostatika inför transplantationen åstadkom de en ökad överlevnad med minimala biverkningar hos patienterna (Lancet, oktober).

En studie visade att behandling med kortisonpreparat ökar risken för akut inflammation i bukspottkörteln, pankreatit, som är den vanligaste sjukdomen i bukspottkörteln. Resultaten talar för att patienter som behandlas med vissa former av kortison bör informeras om riskerna och även uppmanas att avstå från alkohol och rökning (JAMA Internal Medicine, februari).

Den första metoden som gör det möjligt att direkt mäta att läkemedel når fram till rätt mål i cellen presenterades, en metod som är av betydelse för utvecklingen av nya läkemedelsubstanser (Science, juli).

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2013

forskning

Cellbiologisk forskning En tidigare okänd mekanism har presenterats som styr om en cell dör eller överlever autofagocytos, en process som kan liknas vid att cellen äter upp delar av sig själv. Upptäckten kan öppna upp för nya möjligheter att påverka processen, som är inblandad i en mängd olika sjukdomstillstånd (Nature, juli).

Upptäckten att två olika arter av salamandrar på skilda sätt får musklerna att växa tillbaka i förlorade kroppsdelar presenterades. Fynden av de artspecifika lösningarna visar att det inte bara finns en utan flera mekanismer för att återskapa vävnad (Cell Stem Cell, november).

En femårig uppföljning av den första framgångsrika transplantationen av en konstruerad luftstrupe visade på goda resultat. Patienten, som opererades 2008, har god livskvalitet och har inte drabbats av avstötningsreaktioner mot implantatet (Lancet, oktober).

Molekylärbiologi från Science for Life Laboratory Med hjälp av en ny analysmetod har närmare hundra nya proteinkodande regioner i arvsmassan hos människa hittats.

Ett antal av dessa är så kallade pseudogener som misstänks ha en koppling till cancer (Nature Methods, november).

Varje gång en cell delar sig släpper alla transkriptionsfaktorerna från DNA och det specifika bindningsmönstret som ger cellen dess identitet måste återställas när delningen är avslutad.

Hur detta går till har man inte tidigare kunnat förklara, men nu visade forskare för första gången hur en proteinring som binder runtom DNA fungerar som cellens minne (Cell, augusti).

Inom ramen för världens största genprojekt kartlades granens arvsmassa. Forskningen bygger på teknik- och metodutveckling som bedöms få stor betydelse även för den medicinska forskningen (Nature, maj).

Forskare har lyckats härleda en betydande del av de proteiner som styr genuttryck till olika DNA-sekvenser. Denna kunskap ökade drastiskt vår förståelse för hur människans gener regleras och är avgörande för att kunna tolka enskilda individers arvsmassa och förstå den individuella risken för att utveckla olika sjukdomar (Cell, januari).

Nya molekylärbiologiska metoder En ny metod presenterades för hur man kan mäta geners aktivitet i enskilda celler (Nature Methods, december). En bättre teknik för att mäta geners aktivitet i enskilda celler presenterades, vilken kan ha betydelse både för grundforskning och framtida diagnostik (Nature Methods, september). Ett nytt sätt att tillverka korta, enkel-strängade DNA-molekyler beskrevs också (Nature Methods, juni).

Kvalitet Mått på vetenskaplig produktion – bibliometri KI använder bibliometri för mätning av forskningsresultatens spridning och genomslagskraft. Bibliometri är tillämpningen av matematiska och statistiska metoder på artiklar, böcker och andra kommunikationsmedia. Redovisade data 1 ska ses över en längre tidsperiod. Antal publikationer är ett grovt mått på vetenskaplig produktion och kan variera bland annat på grund av publiceringsmönster inom olika discipliner. Staplarna i figuren nedan representerar publikationer med någon adress som kan anknytas till KI. Siffrorna för antal publikationer grundas på publikationsår 2.

Eftersom databasen uppdateras med en viss eftersläpning finns vid tidpunkten för årsredovisningen inte en fullständig uppgift för det senaste året. För att ge en rättvisande bild av utvecklingen redovisas därför inte uppgifter för år 2013. En mer fullständig bild av den vetenskapliga produktionen kan erhållas vid en jämförelse över en längre tidsperiod. KI väljer att göra jämförelsen mellan åren 2003 och 2012. Under denna period har den totala produktionen av publikationer ökat med drygt 40 procent. Denna siffra speglar en stadigt ökad verksamhetsvolym och bildar bakgrund till nedanstående analyser över verksamhetens kvalitet.

Antal publikationer 2003–2012 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

Other

Editorial Material

Review

Letter

Meeting Abstact

Article

2010

2011 2012

Källa: Web of Science.

Certain data included herein are derived from the Web of Science® prepared by THOMSON REUTERS®, Inc. (Thomson®), Philadelphia, Pennsylvania, USA: © Copyright THOMSON REUTERS® 2013. All rights reserved.

2 Huvudsakliga adressträngar som ingår i analysen är: Karolinska, Huddinge Hospital/Sjukhus, Danderyd Hospital/Sjukhus, Sodersjukhuset/Soder hospital, St Goran Hospital/Sjukhus, St Erik Hospital/Sjukhus, Ersta Univ Coll, Sophiahemmet Coll, Astrid Lindgren.

1

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2013

29

forskning

Fältnormerad citeringsgrad

Forskningsanknytning

Den fältnormerade citeringsgraden speglar en artikels citeringsgrad jämfört med citeringsgraden för publikationer av samma slag, det vill säga av samma dokumenttyp, från samma år och inom samma ämne. En enskild artikels indikator blir 1 om den är citerad lika många gånger som medelciteringen för liknande artiklar. I nedanstående diagram visas medelvärdet av den fältnormerade citeringsgraden för alla artiklar från KI per år.

Utvecklingen under åren visar en relativt stabil nivå där KI håller sin position jämfört med omvärlden. Publikationer från 2013 kan inte anses utgöra underlag för stabila och tillförlitliga resultat och har exkluderats från redovisningen.

Stödet för forskningsanknytning sker genom tre delsatsningar på sammanlagt 37,5 miljoner kronor: medel för pedagogiskt högaktiva lärare, inrättande av ett ”future faculty”-program (tolv lektorat med särskild inriktning mot undervisning och med tidsbegränsad delfinansiering) samt uppdrag som ämnesföreträdare (ännu ej genomfört). Ett av syftena med forskningsanknytning av utbildningen är att forskningsaktiva personer på högsta vetenskapliga nivå ska delta i undervisning på grundnivå och avancerad nivå. Studenter på dessa nivåer kan därefter gå över till utbildning på forskarnivå och delta aktivt i forskningsprojekt. Under våren 2013 tillsatte rektor en utredning om utbildningens kvalitet och forskningsanknytning under ledning av prorektor.

Fältnormerad citeringsgrad 2003–2012 Citeringsgrad

Forskningsfinansiering

1,75 1,50 1,25 1,00 0,75

2003 2004 2005

2006

2007 2008

KI

2009

2010 2011

2012

Världsgenomsnitt

Källa: Web of Science.

Karriärvägar för forskare Att rekrytera och behålla de allra främsta forskarna krävs för att stärka KI:s position som ett internationellt ledande universitet inom forskningsområdet. I syfte att lyfta fram dessa frågor arrangerade KI en workshop, med cirka 50 deltagare, om karriärsystem för lärare och forskare.

Ett samlat program för central utlysning av medel för anställning av framgångsrika forskare på olika juniora nivåer har utarbetats. Aktuella nivåer är forskarassistent, forskarassistentförlängning (forskare tidsbegränsad till två år), samt forskare tidsbegränsad till fem år.

Som komplement till dessa satsningar har ett program för centrala satsningar avseende vissa strategiska anställningar på olika nivåer avseende professor eller gästprofessor utarbetats. Kandidaten ska också vara av alldeles särskilt värde och nytta för KI.

Forskningsdokumentation För att både underlätta och hålla hög kvalitet på forskningsdokumentationen samt säkerställa spårbarheten erbjuder KI en elektronisk loggbok, KI-ELN, till alla forskargrupper. Implementering pågår och i oktober månad 2013 använde cirka 2 100 personer systemet. Parallellt med den elektroniska loggboken finns sedan tidigare en pappersbunden loggbok.

30

Den totala forskningsfinansieringen fortsätter att öka. Statsanslaget har sedan 2010 ökat med 11 procent medan de externa medlen ökat med åtta procent. Särskilt markanta ökningar utgörs av intäkterna från Vetenskapsrådet (VR) som ökade 15 procent från år 2012 till totalt 678 miljoner kronor och från Wallenbergstiftelserna som ökade 39 procent till totalt 129 miljoner kronor.

VR beviljade, förutom projektanslag, bland annat ramanslag inom infektion och antibiotika, inom åldrande och hälsa, inom registerbaserad forskning, för forskningssamarbete med Kina, bidrag till stora databaser samt bidrag till framstående yngre forskare och flera forskarskolor. I VR:s stora utlysning beviljades KI störst belopp av alla lärosäten, omfattande 553 miljoner kronor, för den kommande femårsperioden.

KI beviljades även stora fleråriga anslag från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, bland annat 175 miljoner kronor för sex olika forskningsprojekt, 35 miljoner kronor för utvecklandet av en infrastruktur för toxikologi samt 22,5 miljoner kronor inom ett karriärprogram riktat till unga forskare.

Utveckling forskningsmedel 2004–2013 Mnkr 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 2004

2005

2006

2007

2008

Externa

2009

2010

2011

2012

2013

Statliga

Källa: Agresso.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2013

forskning

Intäkter forskning totalt (exkl kapitalförvaltning) 2010–2013, mnkr Finansiär

2010

2011

2012

2013

Förändring 2012–2013 (%)

Stiftelser och organisationer

654

688

692

779

12,6

Utländska finansiärer (se nedan)

496

431

417

435

4,6

Forskningsråd

597

654

730

800

9,6

Kommuner och landsting

551

427

475

396

-16,5

Övriga statliga

260

298

349

344

-1,4

Svenska företag

196

171

168

182

8,3

Egna medel

53

67

56

68

21,4

Finansiella intäkter

17

56

50

35

-30,5

Summa externa medel

2 824

2 792

2 937

3 040

3,5

Statsanslag

1 581

1 630

1 732

1 763

1,8

Totalt

4 405

4 422

4 669

4 802

2,9

64

63

63

63

Andel extern finansiering (%) Källa: Agresso.

Intäkter utländska finansiärer (exkl kapitalförvaltning) 2010–2013, mnkr 2010

2011

2012

2013

Förändring 2012–2013 (%)

EU

231

224

194

194

-0,0

Stiftelser och organisationer

195

128

150

158

5,3

Företag

69

79

73

85

16,4

Summa

496

431

416

437

5,0

Källa: Agresso.

Europeiska unionen

Intäkter från EU (inklusive stipendier) 2004–2013*

KI är den största mottagaren av EU-anslag bland svenska aktörer och en av de största mottagarna i Europa inom området hälsa. Det totala antalet EU-finansierade projekt på KI under 2013 var 229 stycken. Intäkterna av dessa uppgick, exklusive stipendier, till 194 miljoner kronor, vilket är oförändrat jämfört med föregående år. Under 2013 startade fem nya projekt med stöd ifrån europeiska forskningsrådet (ERC). Vid utgången av 2013 fanns 27 ERC-projekt vid KI. KI har stärkt sin position ytterligare med avseende på antalet excellenta forskare i så kallade ”bottom-up”-projekt där forskningsämne styrs av forskarna själva. Engagemanget i excellenta forskningskonstellationer i så kallade ”top-down”-projekt, där forskningsämnen bestäms av EU bibehålls jämfört med närmast föregående år.

Mnkr 250 200 150 100 50 0

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 EU

Stipendier

* På grund av nya redovisningsprinciper från och med 2011, anges stipendier separat i diagrammet ovan för åren 2011–2013.

Källa: Agresso.

Europeiskt stöd till individuella forskare Europeiska anslag till enskilda forskare kommer huvudsakligen ifrån ERC och Research Executive Agency (REA). ERC är en av delarna i EU:s ramprogram för finansiering av forskning, Seventh Framework Programme for Research (FP7), och kommer även att ingå i det nya ramprogrammet, Horizon 2020. ERC ger stöd till individuella forskare för idéer som har potential att revolutionera respektive forskningsfält. Av de fyra ERC Starting

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2013

31

forskning

Detta har dock kompenserats av en kraftig ökning av intäkter från övriga amerikanska organisationer (53,1 miljoner kronor, +43 procent).

Grants inom livsvetenskaper som tilldelades Sverige gick tre till KI. Motsvarande siffra för Advanced Grants var ett anslag av två. KI har elva löpande ERC Advanced Grants och femton Starting Grants. Intäkterna under 2013 för forskningsbidrag från ERC uppgick till 58,9 miljoner kronor vilket motsvarar en ökning med 14,8 procent jämfört med 2012.

Marie Curie-programmet rymmer både individuella och nätverksbaserade stödformer med det gemensamma syftet att stärka Europas intellektuella kapital och konkurrenskraft. Under 2013 uppgick individuella anslag till forskare vid KI till 29 stycken, en minskning med åtta anslag.

Medel till strategiska forskningsområden

Europeiska samarbetsprojekt Europeiska samarbetsprojekt finansierades på KI vid ingången av 2013 både av ramprogrammet (FP7), och av EU-kommissionens och läkemedelsindustrins gemensamma satsning, Innovative Medicines Initiative (IMI).

Under 2013 har KI deltagit i 229 EU-projekt. I 19 av dessa projekt är KI koordinator. Tre nya koordinatorskap tillkom i de sista FP7-utlysningarna. KI är den största enskilda mottagaren i Sverige av medel från EU:s hälsoprogram. KI deltar som partner i tretton av totalt 41 pågående IMI-projekt, varav i ett projekt som koordinator.

Utlysningarna av medel för samarbetsprojekt inom FP7 (2007–2013) stämde under programmets början väl överens med KI:s styrkeområden varför ett större antal projekt också koordinerades av KI i början i förhållande till slutet av anslagsperioden. KI har framgångsrikt deltagit som partner i projekt av ämnesöverskridande och translationell karaktär mot slutet av FP7. Dessa typer av samarbetsprojekt kommer att spela en allt större roll i det nya ramprogrammet Horizon 2020, och KI:s ämnes- och branschöverskridande kontaktnät kommer då att vara en tillgång.

Forskningsbidrag från USA KI är en av de största europeiska mottagarna av forskningsbidrag från USA. Universitetets intäkter från amerikanska finansiärer för år 2013 uppgick till 67,1 miljoner kronor, vilket är en ökning med 16 procent jämfört med föregående år. KI har erhållit statliga forskningsbidrag från National Institutes of Health, Agency for Healthcare Research and Quality, US Army, National Science Foundation men budgetnedskärningar har påverkat denna andel negativt (14,0 miljoner kronor, -33 procent).

Sex forskningsmiljöer inom diabetes, neurovetenskap, vårdvetenskap, cancer, epidemiologi och stamceller/regenerativ medicin har etablerats med strategiska forskningsmedel (SFO).

Varje SFO-miljö har som mål att utveckla sitt respektive forskningsfält samt att stärka kopplingen mellan preklinisk forskning, klinisk forskning och industri. De strategiska forskningsmedlen uppgick 2013 till 137,2 miljoner kronor. Utvecklingen av SFOmiljöerna och synergieffekter med andra strategiska satsningar ger KI en stark bas för att skapa internationellt ledande forskningsprofiler inom respektive område.

KI medverkar i ytterligare två SFO-satsningar inom molekylär biovetenskap (SciLifeLab) och E-vetenskap. SciLifeLab har under året omorganiserats och består av dels en nationell resurs, som leds från KTH, dels en direkt statlig finansiering samt en lokal kraftsamling av resurser från KI, KTH, Stockholms universitet och Uppsala universitet. SciLifeLab:s nationella inriktning möjliggör att forskare från såväl KI som övriga Sverige får tillgång till moderna instrument för teknikkrävande och storskaliga forskningsprojekt med inriktning på studier om geners och proteiners funktion. SciLifeLab arbetar med att skapa naturliga samarbetsplattformar tillsammans med andra etablerade nationella infrastrukturer, till exempel CBCS, Biobanking and Molecular Resource Infrastructure of Sweden (BBMRI.se) och SWEDSTRUCT. Se vidare om SciLifeLab under avsnitten Samverkan och Infrastruktur.

Medel till strategiska infrastrukturer Flera svenska universitet har under ledning av KI samverkat för att etablera en nationell centrumbildning, Swetox, för forskning och utbildning inom de toxikologiskt relaterade vetenskaperna.

Centret är förlagt till Gärtuna i Södertälje och den initiala uppbyggnaden finansieras med medel från FORMAS, KAW och KI. Under hösten 2013 invigdes resursen The Swedish National Facility for Magneto encephalography (NatMEG), som del i det Svenska nätverket för biologisk avbildning. Sedan tidigare koordinerar KI andra nationella infrastrukturer med grundfinansiering från VR och medfinansiering från samverkande parter.

Antal EU-projekt 2008–2013* Totalt antal projekt - varav koordinator**

2008

2009

2010

2011

2012

2013

260

230

204

222

234

229

41

38

29

31

21

19

* Antal pågående projekt inom FP6, FP7 och Folkhälsoprogrammet. Beslutade men ej påbörjade ingår inte. 2013 fanns ej något aktivt FP6. ** I siffran som avser KI som koordinator räknas inte projekt med stöd ifrån europeiska forskningsrådet (ERC).

Källa: EU database KI.

32

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2013

forskning

Inom området kemisk biologi har Chemical Biology Consortium Sweden, (CBCS) till uppgift att erbjuda forskare storskaliga bindningsstudier av kemiska molekyler till olika målproteiner.

BBMRI.se syftar till att skapa en nationell standard för insamling av biobanksprover samt kostnadseffektiva möjligheter till långtidsförvaring och analyser av prover. BBMRI.se stöds av samtliga medicinska universitet i Sverige och olika enheter kommer att etableras på olika platser i landet. SWEDSTRUCT arbetar för en sammanhållen infrastruktur inom området strukturbiologi.

International Neuroinformatics Coordinating Facility (INCF) INCF inrättades av OECD i augusti 2005, med syftet att utveckla området neuroinformatik (databaser och datorbaserad modellering) och möjliggöra en utveckling av olika typer av standarder och annan infrastruktur. Neuroinformatik är en separat del av bioinformatiken som har stor betydelse för utvecklingen av kunskapen om nervsystemets funktion och dess sjukdomar inom det psykiatriska och neurologiska området.

INCF har 17 medlemsländer i Europa, Nordamerika, Australien och Asien, och finansieras genom medlemsavgifter relaterade till ländernas investeringar i forskning och utveckling.

INCF-sekretariatet har 14 anställda, bestående huvudsakligen av disputerade forskare. KI ställer lokaler och administrativ service till INCF:s förfogande och KTH en professur i neuroinformatik samt en tjänst vid Parallel-Dator-Centrum (PDC).

INCF har under 2013 arbetat inom följande programområden: Digital Brain Atlasing, Ontologies for Neural Structures, Multi-scale modeling och Standards for Datasharing. Det övergripande syftet med programmen är att skapa standarder och interoperabilitet inom global neuroinformatik. INCF har också utvecklat INCF Dataspace, en mjukvara som kan utnyttjas bland annat för utveckling av neurovetenskapliga databaser. Dataspace är en del av en internationell cyberinfrastruktur för neuroinformatik, ett av INCF:s huvudsakliga uppdrag. Mer än 150 internationellt ledande forskare är involverade i INCF:s aktiviteter.

Internationalisering Internationaliseringsarbetet inom KI syftar till att förbättra kvalitet och mångfald inom forskning, utbildning och administration för att stärka universitetets konkurrenskraft. Vid KI finns en lång tradition av internationella kontakter och vetenskapliga utbyten med forskare, lärare, doktorander och studenter i andra länder. Kartan nedan visar en översikt rörande internationella samarbeten i form av antal sampublikationer med olika länder.

Antal vetenskapliga artiklar publicerade av Karolinska Institutets forskare i samverkan med en eller flera forskare från respektive land eller territorium.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2013

University of Texas Under året tecknades ett samarbetsavtal mellan KI och MD Anderson Cancer Center, vid University of Texas, USA, för ett fördjupat samarbete inom cancerforskningen. Inom ramen för samarbetet har det under året utlysts gemensamma samarbetsanslag. I samband med att avtalet tecknades arrangerades ett vetenskapligt symposium med medverkande talare från både KI och MD Anderson Cancer Center.

The Rockefeller University KI har samarbete med The Rockefeller University i USA via postdok-utbyten, korttidsutbyten för teknisk och akademisk personal och genom föreläsningsserien Nicholson Lectures.

Föreläsningarna hålls omväxlande vid båda lärosätena. Under 2013 förnyade KI sina samarbetsavtal med Rockefeller University för ytterligare en treårsperiod fram till år 2016.

Mayo Clinic Samarbetet mellan KI och Mayo Clinic, USA, med fokus på breddat samarbete inom forskning, utbildning, administration och innovation fortlöper. Inom ramen för samarbetet har gemensamma medel i form av dels resebidrag (40 ansökningar, varav 19 beviljades), dels projektbidrag (30 ansökningar varav elva beviljades) utdelats.

University of Toronto Under 2013 har samarbetet med University of Toronto i Kanada stärkts. Ett postdok-program för medicinsk elitforskning startades, som möjliggjordes genom en donation från förre ishockeyproffset Mats Sundin till KI och University of Toronto. De första postdok-stipendiaterna för Mats Sundin Fellowship utnämndes under 2013.

Kina KI har samarbeten med ett flertal universitet i Kina och sampublicering sker med över 50 olika universitet och organisationer.

Under 2013 har VR, Formas och Forte haft två utlysningar av rambidrag för forskningssamarbete med Kina. Tre forskargrupper vid KI beviljades bidrag.

Under hösten besökte en delegation från KI Shandong University. Under besöket arrangerades ett vetenskapligt symposium, en alumnåterträff samt ett seminarium för studenter.

Forskare vid Shandong-universitetet och KI står tillsammans bakom många sampublikationer.

University of Minnesota KI samarbetar med University of Minnesota i USA vad gäller postdok-utbyten och symposiet Frontiers in Biomedical Research.

Under 2013 initierades en diskussion om en breddning av ämnesområdena för samarbetet där resurser avsattes till stöd för utlysningar för postdoks under 2014 och 2015.

33

forskning

Internationell sampublicering år 2011–2013

GRÖNLAND (Danmark)

SVALBARD (NORGE)

USA

NORGE

ISLAND

SVERIGE

KANADA

RYSSLAND

FINLAND

ESTLAND LETTLAND

STORBRITANNIEN

LITAUEN

DANMARK NEDERLÄNDERNA

IRLAND

VITRYSSLAND

POLEN

TYSKLAND BELGIEN LUXEMBURG

TJECKIEN

UKRAINA

SLOVAKIEN ÖSTERRIKE

FRANKRIKE

KROATIEN BOSNIEN OCH HERCEGOVINA

SERBIEN

MONACO MONTENEGRO KOSOVO

USA

ALBANIEN

PORTUGAL

MONGOLIET

RUMÄNIEN

SLOVENIEN

ITALIEN

KAZAKSTAN

MOLDAVIEN

UNGERN

SCHWEIZ

BULGARIEN

UZBEKISTAN

GEORGIEN

MAKEDONIEN

KIRGIZISTAN

ARMENIEN

SPANIEN

GREKLAND

MALTA TUNISIEN

TURKMENISTAN

CYPERN

TADZJIKISTAN

KINA

SYRIEN LIBANON

IRAN

IRAK

ISRAEL

MAROCKO

NORDKOREA

AZERBAJDZJAN

TURKIET

AFGHANISTAN

SYDKOREA

JAPAN

PALESTINA

JORDANIEN

HAITI

PUERTO RICO (USA)

HONDURAS GUATEMALA NICARAGUA EL SALVADOR

MAURETANIEN

MALI

KAP VERDE

NIGER

GUADELOUPE (FR .)

BARBADOS

GAMBIA GUINEA-BISSAU

TRINIDAD & TOBAGO GUYANA

VENEZUELA

FRANSKA GUYANA (FR .)

ERITREA

NEPAL

QATAR

FÖRENADE ARABEMIRATEN

BANGLADESH

INDIEN

GUINEA

LAOS

THAILAND

FILIPPINERNA

KAMBODJA VIETNAM BENIN

ELFENBENSKUSTEN LIBERIA

TAIWAN BURMA

YEMEN

BURKINA FASO

SIERRA LEONE

SURINAM

PANAMA

SUDAN

TCHAD

SENEGAL

MARTINIQUE

COSTA RICA

SAUDIARABIEN

OMAN

DOMIKANSKA REPUBLIKEN

JAMAICA

BELIZE

PAKISTAN

BAHRAIN

EGYPTEN

VÄSTSAHARA

BAHAMAS CUBA

KUWAIT

LIBYEN

ALGERIET

MEXIKO

BHUTAN

NIGERIA

ETIOPIEN

GHANA

SOMALIA

SRI LANKA

SYDSUDAN

CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN TOGO

BRUNEI

KAMERUN

COLOMBIA

EKVATORIALGUINEA

GABON

ECUADOR

MALAYSIA UGANDA

REPUBLIKEN KONGO

KIRIBATI

SINGAPORE

KENYA

DEMOKRATISKA REPUBLIKEN KONGO

MALDIVERNA

RWANDA BURUNDI

PAPUA NYA GUINEA

TANZANIA

FRANSKA POLYNESIEN

0 1–10

BRASILIEN

PERU

201-1000

INDONESIEN

KOMORERNA

ANGOLA

SALOMONÖARNA

TUVALU

ÖSTTIMOR SAMOA

MALAWI

ZAMBIA

VANUATU

MOÇAMBIQUE

BOLIVIA

MAURITIUS

FIJI

ZIMBABWE

11–50 51-200

SEYCHELLERNA

NAMIBIA

CHILE

SWAZILAND

AUSTRALIEN

LESOTHO

ARGENTINA

1000+

TONGA MADAGASKAR

BOTSWANA

PARAGUAY

SYDAFRIKA URUGUAY

NYA ZEELAND

FALKLANDSÖARNA

Antal vetenskapliga artiklar publicerade av Karolinska forskare i INTERNATIONELL SAMPUBLICERING ÅR Institutets 2011-2013 samverkan med en eller flera forskare från respektive land eller territorium.

Antal vetenskapliga artiklar publicerade av Karolinska Institutets forskare i samverkan med en eller flera forskare från respektive land eller territorium

Certain data included herein arethederived from the Web of Science Certain data included herein are derived from Web of Science ® prepared

by THOMSON REUTERS®®,prepared by THOMSON Inc. ( Thomson®), Philadelphia, Pennsylvania, USA: © Copyright THOMSON REUTERS ® 2013. All rights reserved.

REUTERS ®, Inc. (Thomson®), Philadelphia, Pennsylvania, USA: © Copyright THOMSON REUTERS ® 2013. All rights reserved.

Lika villkor Under 2013 avslutades projektet Mentor4Equality, som finansierats av Delegationen för jämställdhet i högskolan. I projektet undersöktes, ur ett jämställdhets- och etnicitetsperspektiv, villkoren för att göra forskarkarriär. Projektet har genererat kunskap om mekanismer och strukturer som bidrar till ojämlika villkor vid KI. Projektresultaten presenteras i ett diskussionsmaterial på engelska: Not the Chosen One – Gender, Ethnicity and Power in Research Careers. Diskussionsmaterialet ska kunna användas i utbildningar och av ledningen på olika nivåer vid universitetet för att höja medvetenheten och kunskapen om dessa frågor. Rektors råd för lika villkor har ansvar för att omhänderta det diskussionsmaterial och de förslag till åtgärder som projektet genererat. Ett par av förslagen har under 2013 antagits i KI:s handlingsplan för lika villkor.

I slutet av året beslutade KI om ett program för särskilt aktivitetsstöd till de institutioner som under en period genomfört en rekrytering av professor eller gästprofessor som är kvinna.

Sammanfattningsvis utgår till anställande institution vid anställning av professor ett särskilt aktivitetsstöd om 500 tusen kronor per år i fem år. Vid anställning av gästprofessor utgår 350 tusen kronor per år i tre år.

Ytterligare åtgärder inom området lika villkor som berör forskning beskrivs i avsnittet Kompetensförsörjning och lika villkor.

34

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2013

karolinska institutet i samhälleT – samverkan och innovation

Årets Nicholsonföreläsning. Professor David Allis från Rockefeller University i samspråk med professor Per Svenningsson, som är akademisk koordinator för KI:s samarbete med Rockefeller University. Allis utsågs att hålla årets Nicholsonföreläsning vid KI. Föreläsningen är en del av ett samarbetsprogram mellan de båda universiteten. Allis har upptäckt hur ett system som styr generna fungerar och hans forskning har gjort att den så kallade epigenetiken har exploderat som forskningsfält.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2013

35

Foto: Ulf Sirborn

KAROLINSKA INSTITUTET I SAMHÄLLET – SAMVERKAN OCH INNOVATION

karolinska institutet i samhället – samverkan och innovation

Karolinska Institutet I SAMHÄLLET – SAMVERKAN OCH INNOVATION Karolinska Institutet (KI) har ett omfattande samarbete med lärosäten, sjukhus, myndigheter, företag och organisationer över hela världen. Denna samverkan är en förutsättning för att vara ett framgångsrikt universitet. KI är den största akademiska samarbetspartnern i Sverige för forskare i andra länder. Den enskilt största samarbetspartnern till KI, Stockholms läns landsting (SLL), möjliggör den så viktiga kliniska forskningen och utbildningen. Över hälften av KI:s verksamhet bedrivs i den kliniska miljön, i första hand på sjukhus men även inom primärvård och äldrevård.

Områdena kring campus Solna och Huddinge utvecklas kontinuerligt som starka noder för livsvetenskaperna. KI är samlokaliserat med bland andra Karolinska universitetssjukhuset, Karolinska Institutet Science Park, Science for Life Laboratory (SciLifeLab), Smittskyddsinstitutet (Folkhälsomyndigheten från och med 1 januari 2014) och Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC). Kungliga Tekniska högskolan (KTH), Stockholms universitet och Södertörns högskola är de närmast lokaliserade universiteten i Stockholm som KI samverkar med. I regionen finns också nära samarbeten med bland andra Stockholm Science City, Flemingsberg Science, Uppsala universitet och flera företag.

Ledningsnivå

Forskningsstrategiska kommittén

Samverkan med Stockholms läns landsting Den gemensamma målsättningen för KI och SLL är att genom forskning och utbildning förbättra hälso- och sjukvården. Omfattande omstruktureringar av hälso- och sjukvården i Stockholmsregionen kräver en intensifierad samverkan och den sker på olika organisatoriska nivåer.

Organisation för samverkan Samverkan för fördelning av FoUU-resurser (forskning, utbildning, utveckling) organiseras inom samverkansorganisationen KI/SLL. Detta inbegriper dels ALF-medlen och de FoUU-medel som SLL avsätter till samarbetet, dels de statliga fakultetsmedlen och det statliga anslaget för utbildning på grundnivå och avancerad nivå och forskning som anvisas till KI. På ledningsnivån finns ledningsgruppen KI/SLL och tre samverkansorgan för forskning, utbildning och infrastruktur.

På verksamhetsnivå organiseras samverkan i partsammansatta FoUU-grupper. Budgeten bereds främst i forskningsstrategiska kommittén, styrelsen för utbildning och infrastrukturrådet inför ledningsgruppens KI/SLL samlade förslag till FoUU-budget avseende de landstingförvaltade ALF-/FoUU-medlen.

Ledningsgruppen KI/SLL

Styrelsen för utbildning

Infrastrukturrådet

Verksamhetsnivå

FoUU-grupper

36

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2013

karolinska institutet i samhälleT – samverkan och innovation

Projektmedel Medel utlyses årligen för olika aktiviteter, bland annat för kliniskt inriktade medicinska forsknings- och utvecklingsprojekt (ALF-projektmedel) och medel för kliniska anställningar på olika nivåer såsom klinisk postdoktor och klinisk forskare.

Under 2013 genomfördes en uppföljning av dessa anställningar.

Den visade att aktuella forskare står för en omfattande vetenskaplig produktion. Nationella och internationella nätverkssamarbeten har initierats och etablerats. Forskarna har i konkurrens erhållit stora forskningsanslag från externa finansiärer och gått vidare i den akademiska karriären. En annan pågående satsning är translationella, tematiska centrumbildningar där den gemensamma kompetensen bland temats ingående forskare ska omfatta såväl klinisk som preklinisk verksamhet.

Integrering av utbildning, forskning och vård En stor del av professionsutbildningarna vid KI bedrivs som klinisk undervisning/verksamhetsintegrerat lärande (VIL). Med hälso- och sjukvårdens förändring står samarbetet inför stora utmaningar. Studenternas utbildning inom hälso- och sjukvården måste både kvalitetssäkras och utvecklas. Samtidigt måste antalet platser öka. Flera projekt drivs ihop med SLL för att stärka VIL. Under 2013 har beslut fattats om inrättande av ytterligare fyra akademiska vårdcentraler (AVC) som samtliga kommer att sättas i drift under 2014. AVC är ett viktigt inslag för att förena forskning, utbildning, utvecklingsarbete, interprofessionellt lärande och vårdverksamhet.

KI har aktivt arbetat för att möta den ökade efterfrågan av platser på de kliniska utbildnings- och mottagningsavdelningarna, vilka är viktiga arenor för interprofessionell utbildning.

Beslut har fattats om att starta nya kliniska utbildnings- och mottagningsavdelningar. Se avsnittet Utbildning på grundnivå och avancerad nivå för mer information om bland annat verksamhetsförlagd utbildning.

I december 2013 beslutade ledningsgrupen KI/SLL att inrätta en gemensam regional biobanksstruktur, Stockholms Medicinska Biobank. Området tilldelas ytterligare 20 miljoner kronor under 2014. Vidare utreddes under 2013 frågan om ett laboratorium för integrativ informatik. Ett sådant laboratorium kommer att inrättas under 2014.

Finansiell summering I enlighet med regleringsbrevet har KI lämnat uppgift till Utbildningsdepartementet om fördelningen av 2013 års ALF-ersättning enligt följande: personalkostnader 47,1 procent, lokaler 23,7 procent, övriga kostnader 29,2 procent. De samlade intäkterna för KI/SLLsamarbetet 2013 uppgick till: ALF-medel 580,4 miljoner kronor, SLL-medel 437 miljoner kronor, externa medel 128,7 miljoner kronor, sammanlagt 1 146,1 miljoner kronor.

Mer om klinisk forskning och utbildning finns att läsa i respektive verksamhetsavsnitt.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2013

Kunskapsspridning till allmänheten KI arbetar målmedvetet med att sprida den kunskap som skapas vid lärosätet till offentlig sektor, näringsliv och allmänhet. Forskningsresultat förmedlas till exempel via media till en bredare allmänhet. Under 2013 omnämndes KI i genomsnitt 42 gånger per dag i svensk nyhetsmedia, totalt 15 291 gånger.

I internationell nyhetsmedia nämndes KI 15 172 gånger (källa: Retriever). Sedan 1994 producerar KI Medicinsk Vetenskap, ett populärvetenskapligt magasin som kommer ut med fyra nummer per år och har en upplaga på 23 500. Under året har KI också givit ut en engelsk samlingsutgåva. Många av KI:s forskare och lärare är vid sidan av sina ordinarie uppdrag engagerade i offentlig debatt som författare till debattartiklar och böcker, som föreläsare samt genom deltagande i mässor och konferenser. Tillsammans med föreningen Vetenskap & Allmänhet deltog KI under 2013 i flera arrangemang som syftar till att sprida kunskap till en bredare allmänhet, till exempel vid Bok- & Biblioteksmässan, vid aktivitetsdagen ForskarFredag, som lockade cirka 5 000 besökare, samt vid Almedalsveckan i Visby. I Almedalen deltog KI-forskare i flera föredrag och debatter.

Innovationsstöd och samverkan med näringsliv En betydande del av forskningen vid KI sker i nära samarbete med både svenska och utländska företag. Det ger betydande kunskapsutbyte och är samtidigt en finansieringskälla. Under 2013 finansierades forskning vid KI med 268 miljoner kronor från företag, varav 85 miljoner kronor från företag baserade utomlands.

Från och med 2013 fungerar SciLifeLab som en nationell resurs inom molekylär biovetenskap. Det drivs gemensamt av KI, KTH, Uppsala universitet och Stockholms universitet.

Finansiering sker med statliga anslag, och medel från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och AstraZeneca. Inrättande av ett nytt centrum för translationell forskning i samarbete med AstraZeneca beslutades 2013. Syftet är att bedriva prekliniska och kliniska studier kring hjärt-kärlsjukdomar, störningar i ämnesomsättningen och regenerativ medicin. För mer information om forskningssamarbeten, se avsnittet Forskning.

KI Holding AB Karolinska Institutet Holding AB, KIHAB, äger, försäljer och förvaltar aktier och andelar i projekt och tjänstebolag. Syftet är att kommersiellt exploatera projekt och kunskaper från KI så att kunnande och forskningsresultat kan tillämpas. KIHAB har fyra helägda aktiva dotterbolag. Dessa är Karolinska Institutet Innovations AB, Karolinska Institutet Science Park AB, Karolinska Institutet University Press AB och Karolinska Institutet Housing AB. Fler uppgifter om KI-HAB finns i notapparaten.

37

karolinska institutet i samhället – samverkan och innovation

Innovationsaktörer Företag, forskare eller studenter som önskar samverka eller utveckla kommersialiserbara eller andra innovativa idéer, erbjuds stöd av KI:s innovationsaktörer. Visionen är att nyttiggöra vetenskapsbaserad kunskap inom medicin och hälsa genom att stärka den translationella förmågan och bidra till en mer professionell interaktion mellan akademisk forskning och utbildning och det industriella företagandet.

Utbildning och forskning inom innovation och entreprenörskap KI bedriver forskning och utbildning i entreprenörskap genom enheten för bioentreprenörskap (UBE). Bland annat har KI ett tvåårigt internationellt masterprogram. KI:s studenter ges möjligheter till interdisciplinära studier genom UBE:s samverkan med Handelshögskolan, KTH, Konstfack och Stockholms universitet inom Stockholm School of Entrepreneurship.

Under 2013 har 40 samverkansprojekt med företag och andra organisationer genomförts där studenter tränats att belysa och lösa konkreta problem. Under året har 90 externa lärare, handledare och föreläsare anlitats.

I regeringens strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet framgår att entreprenörskap ska löpa som en röd tråd.

Som ett led i detta har regeringen uppdragit åt Tillväxtverket att stödja implementering av entreprenörskap i utbildning på grundnivå och avancerad nivå, vilket på KI har resulterat i handlingsplaner för elva utbildningsprogram.

Innovationskontoret samverkar med Uppsala universitet inom bland annat immaterialrättslig rådgivning, med projektet Bio-X (näringslivssamverkan) och stöd till samverkan i första hand för små företag och SciLifeLab. Samverkansmodeller utvecklas även tillsammans med Göteborgs och Lunds universitet. Projektsamarbeten finns lokalt med KTH (Kunskapslotsen: samverkan med regionala SME:s), med Södertörns högskola (EntréQ: entreprenörskap för kvinnliga studenter) med stöd av bland annat regionala strukturfonder. Innovationskontoret har kontinuerligt, sedan etableringen i november 2010, deltagit i och arrangerat events såsom mässor, seminarier och institutionsbesök med målsättningen att stimulera intresset för innovation, höja kunskapsnivån och öka idéflödet.

Finansiering sker med särskilda statliga medel, 5,0 miljoner kronor för åren 2009–2011, samt 7,6 miljoner kronor för åren 2012–2013. KI har under året bidragit med 3,9 miljoner kronor för basfinansiering. De av utbildningsdepartementet tilldelade medlen har till stor del (5 miljoner kronor) använts för finansiering av anställda och fortsatt utveckling av innovationskontorets stöd till nyttiggörandet av forskning. Resterande medel för 2013 (2,6 miljoner kronor) och balanserade medel från tidigare tilldelningar har utnyttjats för finansiering av innovationsstödjande tjänster hos KI Innovation AB samt för ett direkt stöd till fortsatt verifiering och utveckling av projekt och idéer i KI Innovations AB:s regi. Totalt har 9 miljoner kronor av innovationskontorets medel utnyttjats för dessa aktiviteter.

KI:s inkubator för kommersiella projekt Servicefunktion för idérådgivning och näringslivssamverkan KI:s innovationskontor, som startade 2010 i enlighet med regeringens proposition 2008/09:50, fokuserar på tidig rådgivning, inspirations- och informationsaktiviteter samt näringslivssamverkan. Forskare och studenter erbjuds stöd och även företag som söker akademisk partner kan vända sig till innovationskontoret.

Under 2013 har 115 rådgivningsärenden hanterats vid Innovationskontoret av vilka 83 rör idérådgivning i tidig fas (72 forskare, 11 studenter). Av dessa ärenden har 47 följts upp med patentutredning eller annan coachning. Fem av dem har vidarebefordrats till KI Innovations för VFT-medel från Vinnova (”verifiering för tillväxt”). Under året har därutöver 32 ärenden hanterats som rör företagssamverkan kring etablerad forskning vid KI.

KI har en inkubator med kommersiell rådgivning och projektledning i form av Karolinska Institutet Innovations AB. Här utvärderas forskningsbaserade idéer och uppfinningar, främst från forskare vid KI. Sammantaget med KI:s innovationskontor har KI Innovations AB granskat 123 idéer och uppfinningar under 2013. KI Innovations AB ansvarar för att fördela medel från Vinnova till lovande forskningsresultat för utvärdering av kommersiell potential. Vid årsskiftet fanns 30 aktiva kommersiella projekt varav flertalet utan ägarandel från KI Innovations AB. Över 1400 idéer och uppfinningar har utvärderats sedan bolaget bildades 1996.

Unit for Bioentrepreneurship

Innovationskontoret

Karolinska Institutet Innovations AB

Karolinska Institutet Science Park AB

Karolinska Development AB

Forskning och undervisning i entreprenörskap

Stöd för näringslivssamverkan, information och vägledning för forskare i innovationsfrågor

Inkubator. Stöd vid kommersialisering och bolagisering. Licensiering.

Mogna bolag säljs till marknadsaktörer, bland andra Karolinska Development

Mjuk och hård infrastruktur, mötesplats för kunskapsöverföring och erfarenhetsutbyte, specifika stödfunktioner för Life Science-företag

Investmentbolag med företagsportfölj, där flera har ursprung i KI Innovations AB

38

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2013

karolinska institutet i samhälleT – samverkan och innovation

KI:s företagspark KI har en företagspark, Karolinska Institutet Science Park AB, med lokalisering både i Solna och i Flemingsberg/Huddinge.

I december 2013 fanns 70 företag i parken med sammanlagt 575 anställda. KI Science Park erbjuder företagen mjuk och hård infrastruktur, mötesplats för kunskapsöverföring och erfarenhetsutbyte, bland annat genom regelbundna seminarieaktiviteter, samt Life Science-specifika stödfunktioner och service. KI Science Park driver också tillsammans med Södertörns högskola en tjänsteinkubator i Flemingsberg. I programmen ”Från affärskoncept till företagande” samt ”Företagarprogrammet” får idébärare från KI, SLL och Södertörns högskola hjälp att affärsutveckla sin verksamhet. Programmen stöds av projektet EntréQ. En ny nationell nod för Life science-företag håller på att etableras tillsammans med Medeon och Sahlgrenska Science Park, med stöd från Vinnova.

Karolinska Development AB (publ) – ett fristående investmentbolag Karolinska Developments mål är att skapa värde för patienter, forskare, investerare och samhället genom att utveckla innovationer från världsledande forskning till produkter som kan säljas eller utlicensieras med hög avkastning. Portföljen, som per den 31 december 2013 bestod av 35 projekt, varav 16 i klinisk utveckling, är stark inom områden som till exempel cancer och andra områden med stort medicinskt behov. Aktien Karolinska Development B är sedan april 2011 noterad på NASDAQ OMX Stockholm.

Utvalda nyckeltal för samverkan 2010–2013 2010

2011

2012

2013

2824 265 69

2792 250 79

2935 241 73

3049 268 85

425 133

422 129

395 124

291 131

51 17

69 17

63 14

56 8

178

235

250

241

52 38

57 42

64 45

80 60

F. Antal doktorander med anställning i näringsliv och offentliga organisationer (årsarbetskrafter)

431

446

455

479

G. Antal EU-projekt (FP6, FP7 och Folkhälsoprogrammet) – därav som koordinator

204 29

222 31

234 21

229 19

H. Antal behandlade idérådgivningsärenden vid KI Innovations AB och Innovationskontoret

97

157

178

123

I. Antal aktiva projekt vid årets slut KI Innovations AB

21

13

11

30

A. Externfinansierad forskning totalt (mnkr) – därav från företag totalt (mnkr) – därav från utländska företag (mnkr) B. Uppdragsforskning (mnkr) – därav från företag totalt (mnkr) C. Uppdragsutbildning, intäkter totalt (mnkr) – därav från företag (mnkr) D. Uppdragsutbildning (helårsstudenter) E. Antal adjungerade professorer (headcount) – varav finansierade av SLL

J. Antal företag inom KI Science Park

54

65

63

70

585

580

420

575

L. Vetenskapliga artiklar, andel sampublicerade med part utanför KI (%)

81

84

83

85

M. Vetenskapliga artiklar, andel sampublicerade med part utanför Sverige (%)

60

62

63

63

K. Antal anställda i företag inom KI Science Park

Källor: A-C: Ekonomisystemet Agresso, D: Studentdatabasen Ladok E: KI Rekryteringsenheten, F: Studentdatabasen Ladok, G: Grants Office, H-K: Uppgifter från respektive verksamhet, L, M: Web of Science/KI Universitetsbibliotek.

Noter: F: Ny beräkningsmetod enligt ”LW10 Uppföljning av doktorander”. Uppdatering gäller samtliga år. G: Avser pågående projekt. Beslutade men ej påbörjade ingår inte. 2013 fanns ej något aktivt FP6. Siffran som avser KI som koordinator inkluderar inte projekt med stöd ifrån europeiska forskningsrådet (ERC). H: Avser nettoantal, varav 36 med medel från Vinnovas program Verifiering för Tillväxt. Detta har påverkat antalet aktiva projekt (I) vilket gör att siffran inte är direkt jämförbar med tidigare års siffror. Rådgivning för idéer i tidig fas etablerades vid innovationskontoret fr o m 2011. Uppgifter för 2010 avser enbart KI Innovations AB. K: Uppgift om antal anställda samlas in genom enkät. L, M. Preliminär data för 2013

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2013

39

GEMENSAMT FÖR VERKSAMHETERNA

Foto: © Camilla Svensk

GEMENSAMT FÖR VERKSAMHETERNA

40

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2013

Foto: Erik Cronberg

Öppet hus. I augusti 2013 stod Karolinska Institutets nya byggnad Aula Medica klar och i september hölls öppet hus för medarbetare och studenter vid KI. Över 1 000 personer tog chansen att gå husesyn i de nya lokalerna.

GEMENSAMT FÖR VERKSAMHETERNA

KOMPETENSFÖRSÖRJNING OCH LIKA VILLKOR vice-dekan för rekrytering med särskilt ansvar för rekrytering av lärare och forskare. Utvecklingen av en plan för att säkra kompetensförsörjningen särskilt avseende lärare pågår.

Attrahera, rekrytera och behålla kompetens Karolinska Institutets (KI:s) mål för kompetensförsörjning och kompetensutveckling är att ha kvalificerad kompetens inom såväl forskning och utbildning som stödfunktioner. Det övergripande målet är att kunna bedriva utbildning och forskning av hög kvalitet såväl på kort sikt som i ett längre perspektiv.

Ett professionellt ledar- och medarbetarskap är avgörande för att universitetet ska kunna fullgöra sitt uppdrag. KI erbjuder ett brett utbud av kurser och insatser på såväl grupp- som individnivå för att stödja chefer och medarbetare i deras uppdrag.

Alla åtgärder syftar till att möjliggöra uppfyllande av universitetets mål. Bedömning och analys av måluppfyllelse sker i enlighet med interna riktlinjer. Institutionerna har i uppdrag att analysera och vidta åtgärder avseende kompetensförsörjningen.

Under 2013 har arbete inletts för att implementera ett systemstöd för kompetenskartläggning. Detta kan fungera som ett operativt och strategiskt stöd för planering av kompetensförsörjning och även för planering av kompetensutvecklingsinsatser.

I universitetets samlade riskbedömning finns en identifierad risk avseende otillräcklig lärartillgång. Det är centralt att kunna rekrytera och behålla lärare som kan ansvara för såväl forskning som utbildning samt att ha tillgång till lärare för verksamhetsintegrerat lärande. Under året har lärosätet beslutat att utse en

Personalredovisning I oktober 2013 hade KI 4 778 anställda, vilket motsvarar 4 283 helårsarbetskrafter (åak). Det är en ökning med två procent (91 helårsarbetskrafter) jämfört med samma period 2012. Ökningen utgörs till största delen av forskare och administrativ personal. Antalet anställda doktorander har också ökat. Grupper som minskat i antal är bland andra kliniska universitetslektorer och forskarassistenter.

I KI:s verksamhet deltar förutom anställd personal ett stort antal personer utan formell anställning, till exempel gästforskare, stipendiater och oavlönade docenter. Därutöver finns landstingsanställd personal såsom läkare, sjuksköterskor och sjukgymnaster som i olika omfattning bedriver utbildning eller forskning inom KI. Antalet anställda doktorander (forskarstuderande) uppgick 2013 till 595 helårsarbetskrafter (572). Doktorander med utbildningsbidrag uppgick till motsvarande 375 helårsarbetskrafter.

Av dessa förenade 71 procent forskarstudierna med en assistenttjänst vilket är en viss ökning från föregående år. Utöver dessa finns forskarstuderande med annan försörjning såsom stipendier, annan anställning vid KI eller annat lärosäte eller anställning inom ramen för klinisk tjänstgöring.

Heltidsekvivalenter, olika personalkategorier 2010–2013 2010

2011

2012

Förändring totalt 2012–2013 (%)

2013

Antal

Andel kv (%)

Antal

Andel kv (%)

Antal

Andel kv (%)

Antal

Andel kv (%)

Professor preklin

190

28

203

27

214

29

222

28

Professor klin

142

20

144

23

153

24

151

27

-1

Universitetslektor preklin

112

57

134

62

122

62

109

64

-11

Universitetslektor klin

4

41

49

38

44

37

41

41

47

12

Forskarassistent

138

52

165

52

161

51

149

53

-7

Universitetsadjunkt

180

75

166

75

159

75

155

74

-3

Forskare

708

51

741

54

793

53

838

53

6

Doktorand

519

65

544

64

572

64

595

64

4

Adm personal

896

84

971

83

913

84

960

81

5

Tekn personal

1 020

73

1 003

71

1 068

69

1 063

67

0

Totalt

3 944

65

4 109

65

4 192

64

4 283

63

2

Anmärkning: I beräkningen ingår alla anställda oavsett omfattning och längd på anställning. Dock ingår inte anställda på assistenttjänst i förening med utbildningsbidrag samt adjungerade lärare. Tjänstlediga för annan anställning, föräldraledighet, sjukledighet, sjukpension mm ingår inte heller. Vad gäller antalet anställda har endast anställda med heltidstjänstledighet räknats bort, dock inte föräldra- och sjukledighet. Beräkningstillfället är för både helårsarbetskrafter och anställda oktober 2013. Vid beräkning av heltidsekvivalenter ingår dock inte sjuk- och föräldraledighet, allt i enlighet med SCB:s anvisningar.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2013

41

GEMENSAMT FÖR VERKSAMHETERNA

Under året 2013 har sammanlagt 354 personer anställts med en tillsvidareanställning och 249 slutat. Omsättningen av tillsvidareanställd personal var cirka 11 procent vilket är en minskning jämfört med 2012 (14 procent). Inkluderas personal med tidsbegränsad anställning och doktorander med anställning, har även den sammanlagda personalomsättningen minskat något jämfört med föregående år. Den var cirka 21 procent 2013, en minskning med två procentenheter.

Könsfördelning personal Av de anställda är cirka två tredjedelar kvinnor. Könsfördelningen inom de olika personalkategorierna är i stort sett oförändrad från 2012. Tjugoåtta procent av professorerna är kvinnor vilket innebär en marginell ökning. Inom grupperna universitetslektorer, forskarassistenter och forskare är könsfördelningen fortsatt inom intervallet 40–60 procent. När det gäller grupperna universitetsadjunkter, doktorander (anställda), teknisk och administrativ personal är kvinnor fortsatt i övervägande majoritet.

Nyanställda lärare Anställningar som lärare ska annonseras och tillsättas i konkurrens. Undantag kan göras för person som kallas till anställning som professor eller för anställning som adjungerad lärare eller gästlärare.

Under året har 21 nya professorer (16 män och fem kvinnor) anställts efter annonsering och sakkunnigprövning (se fotnot nedan). Vidare har tolv nya universitetslektorer anställts (samtliga kvinnor). Som gästprofessorer har tre personer anställts (samtliga män).

Under 2013 befordrades en kvinna och en man till professor.

Dessa ansökte om befordran då tillsvidareanställda universitetslektorer (och universitetsadjunkter) hade rätt att befordras om de uppfyllde behörighetskraven för den högre befattningen.

Rätten till befordran utgick ur högskoleförordningen per den 1 januari 2011 och universitetet beslutade då att inte återinföra den möjligheten i anställningsordningen.

Under året har 30 personer anställts som adjungerade professorer (22 män och åtta kvinnor). En del av dessa har sedan tidigare varit anställda som adjungerade professorer men fått sina anställningar förlängda. I oktober 2013 motsvarade anställda adjungerade professorer sammanlagt 18 helårsarbetskrafter. Anställda, adjungerade universitetslektorer uppgick till elva helårsarbetskrafter. För adjungerade universitetslektorer uppgick antalet anställda under året till 14 personer (sju män och sju kvinnor).

Könsfördelning olika personalkategorier, totalt 4 283 åak 103 89

61

Universitetslektor = 150

79

70

Fo-assistent = 149

114

Universitetsadjunkt = 155

41

Doktorand = 595

215

380

353

709 782

400

200

0

200

Kvinnor (totalt 2 697)

Tekn. personal = 1062 Adm. personal = 960

178

600

Forskare = 838

397

441

800

Professor = 373

270

400

600

800

Män (totalt 1 586)

Nyanställda professorer och lektorer, inkl befordrade, 2010–2013 2010

2011

Antal

Andel kv (%)

Utlyst anställning 3

10

Befordran

20

Gäst Totalt

2012

2013

Antal

Andel kv (%)

Antal

Andel kv (%)

Antal

Andel kv (%)

20

6

17

13

15

21

24

55

26

4

11

55

2

50

12

17

3

0

3

0

3

0

42

36

35

34

27

30

26

23

11

55

11

5

16

50

12

100

Professor

Universitetsektor Utlyst anställning

3

Befordran

12

75

38

79

3

33

0

0

Totalt

23

65

49

74

19

47

12

100

Varav en man kallats till anställning 2012 respektive 2013.

42

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2013

GEMENSAMT FÖR VERKSAMHETERNA

Disputerade Antalet och andelen disputerade lärare fortsätter att öka vid universitetet. I gruppen ingår professorer, universitetslektorer, forskarassistenter och universitetsadjunkter. Icke disputerade lärare återfinns enbart i gruppen universitetsadjunkter.

Antal disputerade lärare samt andel av samtliga lärare 2010–2013, helårsarbetskrafter År

Antal disputerade

Andel av samtliga (%)

2010

665

83

2011

707

84

2012

714

84

2013

717

87

Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron var 2013 i stort sett på samma nivå som föregående år. En förändring är dock att andelen långtidssjuka har ökat jämfört med 2012. Detta avser ett enskilt år och det är för tidigt att uttala sig om underliggande orsaker. Totalt sett har KI en låg sjukfrånvaro, men statistiken kan vara något osäker på grund av att forskande och undervisande personal inte har reglerad arbetstid i samma omfattning som övrig personal. Antalet och andelen disputerade lärare fortsätter att öka vid universitet.

I gruppen ingår professorer, universitetslektorer, forskarassistenter och universitetsadjunkter. Icke disputerade lärare återfinns enbart i gruppen universitetsadjunkter.

Sjukfrånvaro 2010–2013, % Totalt Andel långtidssjuka Kvinnor

Visiting Researcher Services Vid lärosätet samordnas praktisk information och rådgivning både till in- och utresande forskare och doktorander genom ”Visiting Researcher Services”. Sedan 2013 deltar KI som ”official contact point” i nätverket EURAXESS Services. Detta är ett europeiskt nätverk under EU-kommissionen och består av 200 informationscentra i 40 länder. Dessa centra bistår forskare med information om bland annat uppehållstillstånd, försäkringar, skatter, pensioner och sysselsättning för medföljande.

Arbetsmiljö och hälsa Under hösten 2013 har KI tagit fram nya riktlinjer för arbetsmiljö och hälsa. Riktlinjerna uttrycker arbetsgivarens viljeinriktning och åtaganden och ska vara ett stöd i genomförandet av KI:s övergripande uppdrag att genom forskning och utbildning bidra till att förbättra människors hälsa. Arbetsmiljö- och hälsoarbetet ska präglas av en helhetssyn, där både de fysiska och de psykosociala faktorerna beaktas.

Under året har hälsofrämjande workshops, utbildningar och kurser inom områdena stress och sömn erbjudits fortlöpande, liksom schemalagd, anpassad träning i kombination med individuellt stöd. Alla anställda har erbjudits ett friskvårdsbidrag på 1 500 kronor. Vidare har under 2013 en särskild satsning genomförts för arbetsgruppen djurtekniker inom avdelningen för Komparativ medicin. En ny satsning sedan 2013 är stresshanteringsgrupper enligt evidensutvärderade ACT-modellen (Acceptance and Commitment Therapy).

Lönebildning

2010

2011

2012

2013

2,0

1,9

1,8

1,8

57,0

48,9

32,1

35,1

2,7

2,4

2,4

2,5

Män

0,9

1,0

0,8

0,8

Anställda –29 år

1,5

1,2

1,2

1,1

Anställda 30–49 år

1,5

1,5

1,6

1,8

Anställda 50 år–

2,9

2,7

2,3

2,2

Långtidssjukfrånvaron avser en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer av den totala sjukfrånvaron. Sjukfrånvaron hos kvinnor och män anges i procent av den sammanlagda ordinarie arbetstiden inom gruppen. Siffrorna anger alltså inte sjukfrånvaron för kvinnor och män i procent av den totala sjukfrånvaron.

Sjukfrånvaron i åldersgrupper beräknas på motsvarande sätt.

Chefs- och ledarskapsutveckling Ett basutbud av ledarutvecklingsprogram har genomförts under året, däribland Försvarshögskolans koncept ”Utvecklande ledarskap” samt teamutveckling för chefer och ledare. Andelen chefer och ledare som under 2013 deltagit i någon form av ledarutvecklingsprogram var cirka 20 procent. Därutöver har ett flertal chefer och ledare genomgått arbetsmiljöutbildningar med både fysisk och psykosocial inriktning. Förutom internutbildningar har även utbildningar genomförts i samarbete med andra universitet i Stockholmsregionen.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2013

Lönerevisionen per den 1 oktober 2013 avlutades i december månad. Utfallet blev en genomsnittlig ökning med cirka 2,4 procent. Individuella, lönesättande samtal har på försök genomförts med 232 medarbetare vid tre institutioner och två avdelningar vid universitetsförvaltningen. Syftet är att genom en tydlig lönedifferentiering och kommunikation med medarbetarna säkerställa lönen som styrmedel. En utvärdering av försöket har genomförts. Resultaten visade att cirka 99 procent av samtalen slutade i enighet.

Lika villkor KI:s arbete med lika villkor utgår från diskrimineringslagen. Konsistoriet och rektor har det yttersta ansvaret för att arbetet bedrivs målinriktat. Rådet för lika villkor, som är direkt underställt rektor, arbetar strategiskt med övergripande planering och stödjer även arbetet vid bland annat institutioner och utbildningsprogram.

I början av 2013 tog rådet för lika villkor fram en treårig plan för både anställda och studenter med löpande åtgärder och särskilda satsningar till och med år 2015. Planen omfattar samtliga diskrimineringsgrunder enligt diskrimineringslagen och fastställdes av rektor i mars 2013. Ytterligare redovisning av frågor kring lika villkor finns under avsnitt för respektive verksamhetsområde.

43

Foto: Erik Cronberg

GEMENSAMT FÖR VERKSAMHETERNA

Nya professorer. Årets professorsinstallation hölls i Erling Perssonsalen i Aula Medica. Totalt installerades 41 professorer, varav 11 kvinnor.

Närmast kameran Cecilia Magnusson, adjungerad professor i folkhälsoepidemiologi, Sven-Erik Sonesson, adjungerad professor i barnkardiologi och Anders Thorell, adjungerad professor i kirurgi.

Arbetsmiljö och funktionshinder – eller den komplexa arbetsförmågan Syftet med satsningen på arbetsmiljö, med särskilt fokus på funktionshinder, är att förebygga arbetslöshet och utanförskap genom behovskartläggning och förslag till arbetsplatsåtgärder.

Under 2013 genomfördes ett pilotprojekt i form av en intervjustudie i samarbete med institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle – sektionen för arbetsterapi. Resultatet pekar på att det generellt sett fungerar bra med arbetet att stödja medarbetare tillbaka till arbetet efter långvarig sjukskrivning.

Någonting som dock beskrivs som en utmaning i detta sammanhang är utmattningssyndrom, psykisk ohälsa och komplexa tillstånd. Rapporten presenterades vid två möten med personalansvariga och andra berörda i december 2013.

Jämn könsfördelning i beredande och beslutande organ samt ledningsfunktioner

Rekryteringsmål för kvinnliga professorer I regleringsbrevet för budgetåret 2012 har regeringen fastställt ett rekryteringsmål för KI som innebär att minst 47 procent av de professorer som anställs under åren 2012–2015 ska vara kvinnor. I rekryteringsmålet inkluderas nyanställda och befordrade professorer och gästprofessorer men inte adjungerade professorer. Andelen kvinnor i gruppen anställda-, befordrade- och gästprofessorer uppgick 2012 och 2013 till 26 procent. Under 2013 har en handlingsplan tagits fram med särskilda satsningar. Handlingsplanen omfattar bland annat stöd till institutioner som anställer en kvinna som professor, efter utlysning eller kallelseförfarande, eller som gästprofessor. Planen innefattar också kvalitetssäkring av rekryteringsprocessen, kompetenshöjande insatser samt särskilda medel till kvinnor som handledare – delfinansiering för nya doktorander. Se även i avsnitt om Forskning.

I januari 2013 var könsfördelningen ojämn i akademiska ledningsfunktioner såsom rektor, prorektor, dekaner och prodekaner. En av åtgärderna för att möjliggöra att KI i framtiden har en jämn könsfördelning i beredande, rådgivande och beslutande organ, var genomförande av en intervjustudie. Den riktades till kvinnor som fanns med i inledande rekryteringsarbete men som sedan inte kandiderade. Bland annat analyserades tydligheten kring kriterierna för tillsättningsprocessen och anledningar till att nominerade inte har kandiderat.

44

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2013

GEMENSAMT FÖR VERKSAMHETERNA

INFRASTRUKTUR Den planering inom infrastrukturområdet som inleddes 2007/2008 innefattade två etapper. Den första etappen avsåg perioden fram till och med 2013 då ett antal byggnader skulle stå klara samtidigt som vissa core-faciliteter skulle ha utvecklats.

Den andra etappen avser perioden fram till 2018. Det är således fråga om planering för en tioårsperiod. De närmaste fem åren kräver ytterligare effektivisering av lokalutnyttjandet om det ska finnas utrymme för tillväxt. De nya byggnaderna har också inneburit att den genomsnittliga hyreskostnaden har gått upp och internhyran inom KI måste anpassas därefter. Också kostnaderna för avskrivningar på inredningsanskaffning knutna till de nya byggnaderna har ökat.

årsskifte. SMB kommer fungera som ett paraply för biobanksverksamhet i Stockholmsregionen och den organisationen ger möjlighet att samla prover från såväl forskningen som vården.

Djurhuset Wberg Den ny- och ombyggnation av KI:s djurhus, som inleddes för några år sedan, avslutades i allt väsentligt under 2013. Den största investeringen avsåg det nya djurhuset Wberg som invigdes 2012 men som kom i praktiskt bruk mer omfattande under 2013. KI har nu hög standard och tillräcklig kapacitet i sina djurhus för de närmaste åren fram till att Biomedicum står klart.

Student- och gästforskarbostäder KI:s lokalbestånd och loklakostnader 2010–2013 Area kvm (LOA)

Lokalkostnad (mnkr)

Andel av total kostnad (%)

2010

204 494

565

11

2011

200 859

586

11

2012

213 881

667

12

2013

218 870

741

13

År

Exempel på infrastrukturprojekt Karolinska Institutet Science Park (KISP) Under 2013 färdigställdes den sista etappen i Karolinska Institutet Science Park vid korsningen Solnavägen-Tomtebodavägen. De tre byggnaderna rymmer som planerat en blandning av stora och små företag tillsammans med delar av KI:s innovationssystem och avancerad forskningsverksamhet i form av SciLifeLab med tre medverkande universitet.

Bostäder i Vårberg blev inflyttningsklara under april 2013. I Solna pågår projektering av cirka 400 lägenheter. Boendet planeras bestå av fyra punkthus med mindre lägenheter. Detaljplanen beräknas vara godkänd april 2014 och därefter tar KI beslut om man vill genomföra projektet.

Fler exempel på planerade projekt Under 2013 inleddes fördjupad verksamhetsplanering för KI:s nya framtidslaboratorium för experimentell forskning, Biomedicum, som beräknas färdigställt 2018. KI har tecknat ett startavtal om framtagande av beslutsunderlag för byggande av ett 15 000 kvm stort forskningshus i Huddinge. Fattas ett sådant beslut kan byggnaden vara färdigställd under 2017.

I lärandemiljöprojektet, som är ett samarbete mellan KI och SLL, tas framtidens lärandemiljöer fram. Genom att använda ett återkommande koncept skapas en sammanhängande identitet i de berörda byggnaderna. Under 2014 planeras ytterligare, både formella och informella miljöer i Solna och i Huddinge.

Ytterligare två hus, Aula Medica och Widerströmska huset, invigdes under 2013. De nya byggnaderna har inneburit att tillgången på lokaler temporärt kunnat balansera efterfrågan men vakansgraden är mycket liten och någon marginal för större tillväxt finns inte. Aula Medica tillkom tack vare en donation från Familjen Erling Perssons stiftelse i samband med KI:s 200-årsjubileum. I byggnaden finns aulan med 1000 sittplatser, kontors- och konferenslokaler och restauranger. År 2013 flyttade tre institutioner in i Widerströmska huset. Byggnaden inrymmer kontor och lärandemiljöer.

Foto: Erik Cronberg

Aula Medica och Widerströmska huset

Informatik och biobanker Arbetet med de två prioriterade infrastrukturområdena informatik och biobanker har fortsatt under året med målsättningen att skapa en sammahållen informatikkedja i vården. En mellan KI och SLL gemensam biobank, Stockholms Medicinska Biobank, SMB, beslutades i december 2013 att bildas från kommande

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2013

Första spadtaget. Sten Wetterblad, regiondirektör Akademiska Hus; Jan Björklund, utbildningsminister; Pehr Granfalk (m), ordförande i kommunsstyrelsen i Solna kommun; Chris Heister, landshövding i Stockholm samt Anders Hamsten, KI:s rektor tar ett gemensamt första spadtag för byggnationen av forskningslaboratoriet Biomedicum.

45

GEMENSAMT FÖR VERKSAMHETERNA

Foto: Linda Lindell

HÅLLBAR UTVECKLING

Kurs i hållbar utveckling. Från och med höstterminen 2013 måste alla doktorander som har doktorandtjänst där det ingår att arbeta i laboratorier genomgå en obligatorisk kurs i hur miljö- och hälsofarliga ämnen ska hanteras.

Forskning och utbildning för hållbar utveckling En frisk befolkning och hälsobefrämjande miljöer är viktiga förutsättningar för en hållbar samhällsutveckling. Även om all forskning som bedrivs vid Karolinska Institutet (KI) syftar till att bidra till att förbättra människors hälsa, är det forskning som belyser just sambandet mellan hälsa, socioekonomiska faktorer och mänsklig miljöpåverkan som är av särskild vikt för en långsiktigt hållbar utveckling. ”Våra utbildningar ska ge studenter kunskap om hur de i sina framtida yrkesroller och som samhällsmedborgare kan bidra till en hållbar utveckling.” Citatet är taget från Utbildningsstrategi för Karolinska Institutet 2013. För att nå detta mål har vi under året genomfört aktiviteter för att i ännu högre grad integrera hållbar utveckling i våra utbildningar. Ett exempel är att alla laborerande doktorander som antas från och med höstterminen 2013 genomgår en obligatorisk kurs (1,8 högskolepoäng) i hur miljö- och hälsofarliga ämnen ska hanteras på ett säkert sätt samt specifikt tar upp hållbar utveckling i ett separat kursmoment.

Detta är ett konkret exempel på prioriterade kurser ur hållbarhetssynpunkt.

Utifrån ett vidare perspektiv har vi under året samverkat såväl regionalt som nationellt med andra lärosäten för fortsatt arbete med hållbar utveckling i utbildning och forskning.

Under 2013 har KI tagit flera steg mot grönare och flexiblare ITsystem, till exempel förbättrade möjligheter till resfria möten, minskad elförbrukning genom virtuella servrar, miljövänligare standard-PC och övervakningssystem som underlättar identifiering av ineffektiv IT-utrustning.

Miljökrav i offentlig upphandling och inköp kan påverka belastningen på miljö och klimat. KI:s regler för upphandling reviderades 2012 med ett tydligt hållbarhetsperspektiv. Ett nytt e-handelssystem är under utveckling som bland annat kommer att underlätta val av miljömärkta produkter.

Universitetet försöker även minska miljöpåverkan genom en minskad energianvändning i byggnader. Detta kan exemplifieras genom två stora projekt som löpt under året där lokaler i både Huddinge och Solna byggts om eller modifierats för att minska energiförbrukningen.

Ytterligare ett viktigt område är institutionernas individuella miljöaktiviteter. Kunskapsutbyte mellan institutioner och experthjälp har genomförts i workshop-format.

Miljöledningssystem KI:s ledningssystem för miljö och hållbar utveckling är uppbyggt för att möta kraven i den internationella standarden för miljöledning ISO 14001. Universitetets långsiktiga arbete har följts upp med en revisionsrapport. Identifierade utmaningar är bland annat att följa upp miljökrav vid inköp/upphandling och att införa ett avvikelsehanteringssystem.

Hållbart campus Under det gångna året genomfördes flera miljörelaterade projekt och åtgärder som bidrar till en hållbar arbetsplats. Nedan följer ett urval.

46

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2013

FINANSIELL REDOVISNING

Foto: iStockphoto

FINANSIELL REDOVISNING

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2013

47

FINANSIELL REDOVISNING

FINANSIELL REDOVISNING Karolinska Institutets (KI:s) omsättning år 2013 var 5 796 miljoner kronor (5 646 miljoner kronor) vilket är en ökning med 150 miljoner kronor eller 2,7 procent jämfört med 2012. Årets positiva kapitalförändring uppgick till totalt 7,6 miljoner kronor (108 miljoner kronor), varav KI:s ordinarie verksamhet stod för -1,2 miljoner kronor (139,5 miljoner kronor) och KI:s dotterbolag Karolinska Institutet Holding AB preliminärt för +8,8 miljoner kronor (-31,5 miljoner kronor), se vidare under rubriken Årets kapitalförändring.

I detta avsnitt är källan Agresso om inget annat anges.

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Intäkter Årets totala ökning av intäkter, 37,4 miljoner kronor i jämförelse med förra året, beror på ökade statsanslag med 41,7 miljoner kronor, eller 5,0 procent i jämförelse med 2012. Eftersom KI har nått över det så kallade takbeloppet vid avräkning av helårsstudenter och helårsprestationer under 2013, har det återförts 30,4 miljoner kronor av tidigare års anslagssparande. Totalt har KI 19,4 miljoner kronor i återstående anslagssparande vid 2013 års utgång, se vidare anslagsredovisning och not 1. KI fick extra anslagsmedel, 7,3 miljoner kronor, riktade till utbyggnad av sjuksköterskeutbildningar under 2013. Statsanslagen har prisoch löneomräknats med 0,57 procent (0,90 procent).

Verksamhet inom ramen för ALF-avtalet redovisas under avsnittet KI i samhället – samverkan och innovation.

Intäkter under posten avgifter och andra ersättningar minskade i jämförelse med 2012 vilket bland annat beror på att Socialstyrelsens satsning på utbildning inom psykiatriområdet upphörde 2012. Se vidare tabell i not 2.

Posten intäkter av bidrag består till största delen av bidragsmedel ifrån andra statliga myndigheter transfererade till KI för verksamhet inom utbildningsområdet.

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2010–2013, mnkr 2010

2011

2012

2013

754,0

805,5

833,1

874,8

Avgifter och andra ersättningar

83,9

100,0

100,6

97,3

Bidrag

12,7

20,6

19,8

18,9

0,1

0,1

0,0

0,0

850,7

926,2

953,6

991,0

Personal

434,0

488,2

507,7

483,4

Lokaler

99,6

99,0

109,2

100,4

295,1

318,1

335,7

350,3

Intäkter Anslag

Finansiella intäkter Summa intäkter Kostnader

Övriga driftskostnader Finansiella kostnader

0,2

0,3

0,1

0,1

23,3

17,9

12,2

15,7

852,1

923,5

965,0

949,9

Medel från staten

4,3

7,3

7,6

7,6

Medel från myndigheter

0,0

0,0

0,0

0,0

Medel från övriga

0,0

0,0

0,0

0,1

-4,3

-7,3

-7,6

-7,7

-1,4

2,6

-11,4

41,1

Avskrivningar Summa kostnader Transfereringar

Lämnade bidrag Kapitalförändring Årets Balanserad (IB)

137,9

136,5

139,1

127,8

Totalt (UB)

136,5

139,1

127,8

168,8

Forskning och utbildning på forskarnivå

Kostnader

Intäkter

Totalt sett minskade årets kostnader med 15,1 miljoner kronor jämfört med 2012, och vi ser minskade kostnader i alla kostnadsslag förutom i posten drift som ökar med 4,3 procent. Ökningen av driftkostnader återfinns framför allt inom kostnadsslaget köp av tjänster.

Finansiella kostnader består av posten dröjsmålsräntor.

Avskrivningar ökade mellan åren vilket beror främst på ökade investeringar i inredning och utrustning knutna till de nya byggnaderna som tagits i bruk under året.

Årets forskningsintäkter uppgick till 4 804,8 miljoner kronor (4 692,0 miljoner kronor).

Statsanslagen ökade med 30,4 miljoner kronor eller 1,8 procent jämfört med 2012. Ökningen är inte lika omfattande jämfört med tidigare år eftersom regeringens ökade satsningar inom strategiska forskningsområden, SFO, har klingat av under 2013 enligt plan. Övertagandet av verksamhet från Smittskyddsinstitutet finansieras från och med 2013 via statsanslagen, denna finansiering återfanns som externa bidrag under 2012. Statsanslagen har pris- och löneomräknats med 0,57 procent (0,90 procent).

48

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2013

FINANSIELL REDOVISNING

Verksamhet inom ramen för ALF-avtalet redovisas under avsnittet KI i samhället – samverkan och innovation.

Avgifter och andra ersättningar minskade med 57,9 miljoner kronor jämfört med förra året. Under 2012 avslutades uppdraget från Stockholms läns landsting gällande Karolinska Institutets Folkhälsoakademi, vilket påverkade förra årets intäkter med 68,7 miljoner kronor. Se även tabell i not 2.

Intäkter av bidrag ökade med 144,5 miljoner kronor eller 6,5 procent. De största ökningarna härleds till ökade bidrag ifrån statliga myndigheter och råd samt svenska ej statliga bidragsgivare. Även bidrag ifrån EU ökade under året, se även sammanställning av större enskilda finansiärer i tabell 8.

De finansiella intäkterna minskade med 4,2 miljoner kronor jämfört med 2012 vilket beror främst på lägre ränta på behållningen på räntekonto i Riksgälden. Årsgenomsnittet för räntesatsen på räntekontot i Riksgälden år 2013 var 1,01 procent (1,47 procent).

Kostnader Årets totala kostnader ökade med 306 miljoner kronor eller 6,7 procent i jämförelse med 2012.

Personalkostnaderna ökade totalt med cirka 143,5 miljoner kronor eller 6,1 procent jämfört med år 2012. Antalet helårsarbetskrafter ökade med 91 jämfört med samma period 2012, varav vi ser den största ökningen inom forskningsverksamheten. Utfallet av lönerevision per den 1 oktober 2013 gav en genomsnittlig löneökning med 2,4 procent.

KI:s lokalbestånd uppgick vid slutet av året till 218 870 kvm (213 881 kvm), en ökning med 2,3 procent, varav den största ökningen härleds till forskningsområdet. Utöver indexhöjning av hyror är kostnadsökningen en följd av utökad verksamhet och att flera nya byggnader har tagits i bruk, se vidare under avsnittet Gemensamt för verksamheterna. Ökade driftskostnader, 4,3 procent, är ett resultat av utökad verksamhet.

Finansiella kostnader består främst av posterna räntekostnader i Riksgälden och valutakursförluster. Trots ökat låneupptag för investeringar under året, minskade räntekostnaderna vilket beror på lägre räntesats på lån i Riksgälden. Årsgenomsnittet för räntesatsen 2013 var 1,01 procent (1,47 procent).

Avskrivningar ökade mellan åren vilket främst beror på ökade investeringar i inredning och utrustning knutna till de nya byggnaderna som tagits i bruk under året.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2013

Forskning och utbildning på forskarnivå (inkl kapitalförvaltning) 2010–2013, mnkr 2010

2011

2012

2013

1 581,5

1 630,1

1 732,4

1 762,8

696,8

641,0

670,1

612,2

2 095,0

2 077,6

2 234,6

2 379,1

29,1

65,6

54,9

50,7

4 402,4

4 414,3

4 692,0

4 804,8

2 171,7

2 265,2

2 363,5

2 507,0

465,0

486,7

557,7

640,8

Övriga driftkostnader

1 364,0

1 326,7

1 433,2

1 494,2

Finansiella kostnader

7,4

28,3

8,9

9,5

134,1

157,2

177,8

195,6

4 142,2

4 264,1

4 541,1

4 847,1

6,1

13,2

12,2

13,4

Medel från myndigheter

20,9

29,6

34,7

42,2

Medel från övriga

35,5

82,9

84,7

86,9

-62,5

-125,7

-131,6

-142,5

Årets

260,2

150,2

150,9

-42,3

Balanserad (IB)

552,9

813,1

954,3

1 105,2

Totalt (UB)

813,1

963,3

1 105,2

1 062,9

Intäkter Anslag Avgifter och andra ersättningar Bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter Kostnader Personal Lokaler

Avskrivningar Summa kostnader Transfereringar Medel från staten

Lämnade bidrag Kapitalförändring

49

FINANSIELL REDOVISNING

Finansiering KI:s intäkter fördelas per finansiärgrupp enligt diagram. De enskilt största externa finansiärerna återfinns listade i tabellbilagan, tabell 8.

Lämnade verksamhetsbidrag Under 2013 har KI lämnat verksamhetsbidrag till Stiftelsen Verksamhetsstaden med en miljon kronor samt till Stiftelsen Flemingsberg Science 500 000 kronor.

Intäkter Karolinska Institutet år 2013, totalt 5 796 mnkr (5 646 mnkr) Rådsmedel 14 % (13 %)

Statsanslag 46 % (45 %)

Övriga statliga 7 % (7 %)

Svenska stiftelser och organisationer 14 % (13 %)

Utländska stiftelser och organisationer 6 % (6 %) Svenska företag 4 % (4 %) Finansiella intäkter 1 % (1 %)

Utländska företag 1% (1%)

Kommuner och landsting 7 % (10 %)

Årets kapitalförändring Årets kapitalförändring, 7,6 miljoner kronor (108 miljoner kronor), relateras till verksamheten utbildning på grundnivå och avancerad nivå med plus 41,1 miljoner kronor och forskning och utbildning på forskarnivå, med minus 42,3 miljoner kronor.

Den positiva kapitalförändringen för utbildningsverksamheten beror till största delen på eftersläpning i förbrukning av statsanslag för ännu ej utförd verksamhet. Vad gäller forskningsverksamheten så härleds den negativa kapitalförändringen till största delen till verksamhet som är finansierad av statsanslag. Det kan konstateras att verksamheten växer i snabbare takt än tidigare, vilket medför snabbare förbrukning av både årets och tidigare års erhållna medel.

KI:s dotterbolag, Karolinska Institutet Holding AB, uppvisade ett positivt resultat på 8,8 miljoner kronor. Beloppet består av 2013 års preliminära resultat och justerat fastställt resultat för 2012.

Resultaträkning per verksamhetsgren 2013, mnkr Totalt

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

Forskning och utbildning på forskarnivå

2 637,6

874,8

1 762,8

709,5

97,3

612,2

2 398,0

18,9

2 379,1

50,7

0,0

50,7

5 795,8

991,0

4 804,8

2 990,3

483,4

2 507,0

Intäkter Anslag Avgifter och andra ersättningar Bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter Kostnader Personal

741,2

100,4

640,8

Övriga driftkostnader

Lokaler

1 844,5

350,3

1 494,2

Finansiella kostnader

9,6

0,1

9,5

211,4

15,7

195,6

5 797,0

949,9

4 847,1

-1,2

41,1

-42,3

Avskrivningar Summa kostnader Årets kapitalförändring (exkl. dotterföretag och uppbörd) Resultat från andelar i dotterföretag och intresseföretag

8,8

Resultat från uppbördsverksamhet

0,0

Årets kapitalförändring (inkl. dotterföretag och uppbörd)

7,6

50

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2013

FINANSIELL REDOVISNING

Utfall i jämförelse mot prognos Resultaträkning 2013, mnkr Utfall

Prognos

Statsanslag

2 638

2 653

Externa medel, avgifter o bidrag

3 107

3 081

51

46

5 796

5 780

2 990

3 005

741

700

1 845

1 830

Differens

Intäkter

Finansiella Summa intäkter

16

Kostnader Personal Lokaler Drift Finansiella

10

10

211

213

5 797

5 758

39

-1

22

-23

Avskrivningar Summa kostnader Årets kapitalförändring

Kommentarer till differens mellan utfall och prognos Skillnaden mellan utfall och prognos för posten statsanslag, beror på att beloppet för återföring av tidigare års anslagssparande för utbildningen på grundnivå och avancerad nivå var för lågt uppskattat vid delåret, samt att hänsyn inte var tagen till transferering av statsanslag till andra universitet.

Ytterligare differens att kommentera återfinns inom intäktsslaget externa medel, avgifter och bidrag. Denna post är svår att uppskatta, då det är ovisst vid prognostillfället hur mycket av de externa medlen som kommer att finansiera olika verksamheter.

Externa medel blir intäkt först då de förbrukas till skillnad mot erhållna statsanslag som intäktsförs i sin helhet oavsett förbrukning.

Största skillnaden vad gäller kostnader finns inom kostnadsslaget lokaler. Lokalkostnaderna blev högre än beräknat vilket framför allt beror på att det pågår stora infrastruktursatsningar där det kan vara svårt att mer exakt prognostisera kostnaderna.

Nettoförskott från externa finansiärer och likvida medel Oförbrukade bidragsintäkter och förutbetalda uppdragsintäkter avser icke upparbetade kostnader för verksamhet där finansiärerna utbetalar ersättning i förskott. Upplupna bidrags- och uppdragsintäkter avser upparbetade kostnader för pågående externfinansierad verksamhet, där ersättning erhålls i efterhand och där avtal/kontrakt finns som styrker detta.

I tabellen nedan redovisas utvecklingen av förskott från bidrags- och uppdragsverksamhet reducerade med pågående arbeten som faktureras/rekvireras i efterhand samt likvida medel.

Myndighetskapital Det ackumulerade myndighetskapitalet inklusive årets kapitalförändring uppgick till 1 296,2 miljoner kronor (1 288,6) uppdelat på dotterbolag 64,3 miljoner kronor (55,5 miljoner kronor), kapitalförvaltning 31,5 miljoner kronor (30,2 miljoner kronor) och ordinarie verksamheter 1 200,4 miljoner kronor (1 202,9 miljoner kronor). Se vidare not 10 och 24.

Nettoförskott och likvida medel 2010–2013, mnkr 2010

2011

2012

2013

2 224

2 277

2 313

2 445

362

358

294

260

-216

-205

-208

-256

-4

-9

-8

-10

Nettoförskott

2 366

2 421

2 391

2 439

Likvida medel, bank och RGK

3 064

3 384

3 388

3 290

Oförbrukade bidragsintäkter Förutbetalda uppdragsintäkter Upplupna bidragsintäkter Upplupna uppdragsintäkter

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2013

51

FINANSIELL REDOVISNING

Kapitalförvaltning

Avkastning

Karolinska Institutet förvaltar enskilda donationer avsedda för medicinsk vetenskap vid KI. Donationerna delas upp i:

• Fonder, som ingår i myndighetens redovisning.

• Fristående stiftelser som är egna rättssubjekt med till KI

anknuten förvaltning.

För fonderna, som förvaltas och redovisas inom KI, gäller att både avkastning och kapital får förbrukas. Stiftelserna är egna juridiska enheter och avger var för sig separata årsredovisningar.

Stiftelsers utdelade avkastning till KI, redovisas som externa bidrag i KI:s redovisning. Redovisning från KI:s stiftelser visas summariskt för att ge en total bild av KI:s donationskapital oavsett juridisk form.

Fondportföljen avkastade sammantaget 9,8 procent under 2013, Den relativa avkastningen i jämförelse med marknadsindex blev -2,8 procentenheter. Detta beror bland annat på etiska restriktioner och exponeringen mot tillväxtmarknadsaktier.

Avkastning i procent jämfört med referensindex 2010–2013 2010

2011

2012

2013

KI:s fonder

1,9

-3,8

6,4

9,8

Referensindex

4,1

0,9

6,9

12,6

Avkastning anges netto, dvs. inklusive utdelningar och avdrag för förvaltningskostnader. Aktieindex anges inklusive återinvesterade utdelningar.

Jämförelseindex för fondmedel 2013

Fonder Utveckling av placerade fonder under 2013 Marknadsvärdet på aktie- och räntebärande fonder, redovisade inom KI:s förvaltning, uppgick vid årets slut till totalt 270,7 miljoner kronor (259,0 miljoner kronor). Under 2013 har nettoutflödet (skillnad mellan köpta och sålda fonder) varit -14,3 miljoner kronor (-28,6 miljoner kronor) och värdeförändringen +25,7 miljoner kronor (+16 miljoner kronor). Förvaltad fondportfölj är placerad till 38,6 procent (49,3 procent) i aktiefonder i Sverige och övriga världen, och 33,4 procent (41,1 procent) i svenska räntebärande tillgångar. Alternativa investeringar ingår med 28 procent (9,6 procent) i portföljen.

Svenska räntebärande

OMRX Bond

30 %

Aktier

MSCI Världen NDR (uttryckt i SEK)

40 %

Alternativa investeringar

SSVX 12 M + 3 procentenheter (årsbasis)

30 %

Utdelning från KI:s fonder Under år 2013 har 67,7 miljoner kronor utdelats till verksamhet inom KI. Dessa är fördelade på ändamål enligt nedanstående tabell.

Utdelning från KI:s fonder, mnkr Räntebärande värdepapper 26,9 %

Alternativa investeringar 28 %

Kassa 6,5 %

Svenska aktiefonder 7,9 %

Globala aktieindexfonder 30,7 %

52

2010

2011

2012

2013

32,0

44,8

35,1

61,4

Resebidrag

0,6

0,6

0,6

0,6

Grundutbildning

0,9

1,1

0,1

0,4

Övrigt

20,0

20,0

20,0

5,3

Summa

53,5

66,5

55,8

67,7

Forskningsbidrag

Donationsmedel till KI Under 2013 har KI erhållit 82,3 miljoner kronor (90,9 miljoner kronor) i inbetalda medel från externa donatorer. I nedan tabell redovisas enskilda donationer uppgående till 2 miljoner kronor eller mer.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2013

FINANSIELL REDOVISNING

Forskningsändamål

Givare

Bröstcancerforskning

Hans & Märit Rausing

20,0

Medicinsk forskning och utbildning på forskarnivå

Stiftelsen Gustav & Tyra Svenssons minne

14,6

Professur klinisk behandling

Meda AB

7,0

Jubileumsprofessur

Torsten Söderbergs stiftelse

7,0

Kognitiv neurovetenskap

Stichting af Jochnick Foundation

5,0

Uppdrag besegra stroke

Hjärt-Lungfonden

4,5

Stöd till unga forskarassistenter

Bertil Hållstens Forskningsstiftelse

4,0

Vetenskaplig forskning, i första hand kring Cancersjukdomar

Sune & Charlotta Hays stiftelse

3,3

Stöd till unga, begåvade forskare

William K. Bowes Jr Foundation

2,7

Forskning inom haematologi

Dr Åke Olssons stiftelse

2,5

Forskning inom haematologi

Björn & Lena Ulvaeus

2,0

Kognitiv neurovetenskap

Mattias & Sonia Westman

2,0

KI:s stiftelser Utanför myndighetens redovisning finns 216 anknutna stiftelser, vilka avger separata bokslut och årsredovisningar. Under 2013 har ingen ny stiftelse bildats. 19 stiftelser har avslutats efter beslut från antingen Kammarkollegiet eller KI:s styrelse för forskning att hela kapitalet får ianspråktas i syfte att uppfylla stiftelsens ändamål. Nya donationer som placerats i befintliga stiftelser har erhållits med 17,3 miljoner kronor. Förmögenheten, 1 398 miljoner kronor, har i jämförelse med 2012 ökat med 163 miljoner kronor, eller 13,2 procent, efter utdelningar men inklusive nya donationer. Stiftelseförmögenheten bestod vid utgången av året av svenska aktier 19 procent (22), utländska aktier 42 procent (41), hedgefonder 19 procent (8), räntebärande värdepapper 19 procent (27) samt likvida medel 0,5 procent (2). Under året har 29,6 miljoner kronor utdelats till KI från stiftelserna, varav 2,2 miljoner kronor utgjordes av ianspråktaget bundet kapital. Det är det enskilda syftet med varje stiftelse som styr ändamål och inriktning av bidraget. För stiftelser med anknuten förvaltning, har KI erhållit ersättning med en miljon kronor för administrationskostnader.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2013

Belopp, mnkr

Stiftelser 2010–2013, mnkr Förmögenhet Beviljade bidrag*

2010

2011

2012

2013

1 244

1 166

1 235

1 398

47,5

45,1

35,8

29,6

*Beloppen 2010–2011 är justerade avseende forskningsbidrag till KI från externa stiftelser. De har tidigare felaktigt redovisats här.

53

FINANSIELL REDOVISNING

Resultaträkning (tkr) Utfall

Utfall

2013-01-01

2012-01-01

2013-12-31

2012-12-31

2 637 584

2 565 547

Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag (not 1) Intäkter av avgifter och andra ersättningar (not 2) Intäkter av bidrag (not 3) Finansiella intäkter (not 4) Summa intäkter

709 537

770 747

2 397 965

2 254 418

50 730

54 902

5 795 816

5 645 615

Verksamhetens kostnader Kostnader för personal (not 5)

-2 990 305

-2 871 225

Kostnader för lokaler (not 6)

-741 187

-666 949

Övriga driftkostnader (not 7)

-1 844 491

-1 768 913

Finansiella kostnader (not 8)

-9 649

-9 010

-211 369

-189 991

Summa kostnader

Avskrivningar och nedskrivningar (not 12-14)

-5 797 001

-5 506 088

Verksamhetsutfall

-1 184

139 527

8 825

-31 542

Resultat från aktier och andelar i hel- och delägda företag Uppbördsverksamhet (not 9) Intäkter av avgifter m.m. samt andra intäkter som inte disponeras av myndigheten

2 186

2 117

-2 219

-2 114

-34

3

20 984

19 801

för finansiering av bidrag

42 191

34 745

Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag

87 119

84 661

-150 294

-139 206

0

0

7 606

107 989

Medel som tillförts statsbudgeten från uppbördsverksamhet Saldo Transfereringar (not 10) Medel som erhållits från statsbudgeten för finansiering av bidrag Medel som erhållits från myndigheter

Lämnade bidrag Saldo

ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING (not 11)

54

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2013

FINANSIELL REDOVISNING

Balansräkning (tkr) TILLGÅNGAR

2013-12-31

2012-12-31

Balanserade utgifter för utveckling

5 199

3 828

Rättigheter och andra immateriella anl.tillg.

3 528

2 972

8 727

6 800

34 327

42 631

827 873

662 921

44 472

65 272

906 672

770 824

64 282

55 458

Immateriella anläggningstillgångar (not 12)

Summa immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Förbättringsutgifter på annans fastighet (not 13) Maskiner, inventarier, installationer m.m. (not 14) Pågående nyanläggningar (not 15) Summa materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar i hel- och delägda företag (not 16) Andra långfristiga värdepappersinnehav (not 17)

226 139

236 251

290 421

291 709

Kundfordringar

136 419

145 359

Fordringar hos andra myndigheter (not 18)

114 948

95 014

Summa finansiella anläggningstillgångar Fordringar

Övriga fordringar (not 19)

874

303

252 241

240 676

Förutbetalda kostnader (not 20)

161 628

151 478

Upplupna bidragsintäkter (not 21)

256 053

207 733

Övriga upplupna intäkter (not 22)

19 226

10 512

436 907

369 724

-19 778

-50 130

-19 778

-50 130

3 182 339

3 244 073

Summa fordringar Periodavgränsningsposter

Summa periodavgränsningsposter Avräkning med statsverket Avräkning med statsverket (not 23) Summa avräkning med statsverket Kassa och bank Behållning räntekonto i Riksgälden (not 24) Kassa, plusgiro och bank Summa kassa och bank

SUMMA TILLGÅNGAR

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2013

107 530

143 503

3 289 868

3 387 576

5 165 058

5 017 179

55

FINANSIELL REDOVISNING

Balansräkning (tkr) KAPITAL OCH SKULDER

2013-12-31

2012-12-31

Myndighetskapital (not 11+25) Statskapital Resultatandelar i hel- och delägda företag Balanserad kapitalförändring Kapitalförändring enligt resultaträkningen Summa myndighetskapital

5 238

5 238

50 458

82 000

1 232 865

1 093 334

7 606

107 989

1 296 167

1 288 561

10 299

7 438

Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser (not 26) Övriga avsättningar (not 27)

31 083

39 776

41 382

47 214

Lån i Riksgälden (not 28)

541 210

442 336

Skulder till andra myndigheter

113 275

105 610

Leverantörsskulder

187 728

247 332

Övriga skulder

119 147

137 349

Summa skulder m.m.

961 360

932 627

Summa avsättningar Skulder m.m.

Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader (not 29)

141 059

133 031

Oförbrukade bidrag (not 30)

2 444 749

2 313 002

Övriga förutbetalda intäkter (not 31) Summa periodavgränsningsposter

SUMMA KAPITAL OCH SKULDER

Ansvarsförbindelser (not 32)

56

280 341

302 743

2 866 149

2 748 777

5 165 058

5 017 179

40 644

183 900

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2013

FINANSIELL REDOVISNING

Redovisningsprinciper Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB).

Karolinska Institutet följer god redovisningssed enligt Ekonomistyrningsverkets (ESV:s) allmänna råd till 6 § förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring (FBF).

Inkomsterna och utgifterna periodiseras enligt bokföringsmässiga grunder. Periodavgränsningsbeloppet är 20 tkr.

Gränsbelopp för direktavskrivning är satt till 20 tkr.

Värdering av fordringar och skulder Fordringarna har upptagits till det belopp som, efter individuell prövning, beräknas bli betalt. I de fall faktura eller motsvarande inkommit efter fastställd brytdag (2014-01-03) eller om fordrings- eller skuldbeloppet inte är exakt känt när bokslutet upprättas, redovisas beloppen som periodavgränsningsposter.

Fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs.

Värdering av bankmedel i utländsk valuta Behållning på bankkonton i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs.

Donationer En donations anskaffningsvärde värderas till marknadsvärdet vid förvärvstidpunkten. Vid testamenterade gåvor anses förvärvstidpunkten föreligga vid utskiftet av dödsboet.

Värdering av immateriella anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar är egenutvecklade tillgångar avsedda att öka KI:s administrativa servicepotential. Den ekonomiska livslängden ska vara minst tre år och anskaffningsvärdet minst 20 tkr. I anskaffningsvärdet ingår både externa inköp och KI:s egna direkta kostnader. Anläggningar skrivs av linjärt med maximalt fem år från och med anskaffningsmånaden.

Värdering av materiella anläggningstillgångar Tillgångar, exklusive datorer, avsedda för stadigvarande bruk med ett anskaffningsvärde på minst 20 tkr och en beräknad ekonomisk livslängd på tre år eller längre definieras som anläggningstillgångar. Datorer med ett anskaffningsvärde upp till 30 tkr kostnadsförs direkt då den beräknade ekonomiska livslängden understiger tre år.

Objekt som utgör en fungerande enhet vars sammanlagda anskaffningsvärde uppgår till 20 tkr eller mer klassificeras som anläggningstillgång. Anläggningarna redovisas till anskaffning-

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2013

svärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar enligt plan.

Anläggningstillgångar skrivs av linjärt över den bedömda ekonomiska livslängden. Avskrivningstider för maskiner, inventarier, installationer med mera tillämpas enligt beräknad livslängd på tre år, fem år eller tio år.

Finansiella anläggningstillgångar Obligationer: vid köp bokförs köpeskillingen som finansiell tillgång i balansräkningen. Vid försäljning minskas de finansiella tillgångarna med bokfört värde och eventuell differens bokförs som realisationsvinst eller som realisationsförlust i resultaträkningen.

Aktier/andelar: vid köp bokförs köpeskillingen som finansiell tillgång i balansräkningen. Vid försäljning minskas de finansiella tillgångarna med bokfört värde och differensen bokförs som realisationsvinst eller realisationsförlust i resultaträkningen.

Nedskrivning och uppskrivning: om portföljens sammanlagda marknadsvärde med ett ansenligt belopp understiger bokfört värde och det råder osäkerhet om denna nedgång är bestående, görs en nedskrivning. Nedskrivning bokförs genom minskning av finansiella tillgångar i balansräkning mot ökning finansiella kostnader i resultaträkningen. Återföring av nedskrivning, uppskrivning, görs genom minskning respektive ökning av finansiella kostnader när marknadsvärdet stiger.

Externfinansierad verksamhet Vid periodisering av bidrag eller avgifter bestäms periodens intäkter av periodens kostnader. Överskjutande bidragsinkomster eller avgiftsinkomster periodiseras som oförbrukade bidrag/uppdrag respektive övriga förutbetalda intäkter.

Oförbrukade inkomster, som inte är bidrag eller avgifter, resultatförs mot årets kapitalförändring.

För projekt där betalning erhålls i efterhand och där avtal/kontrakt styrker detta, periodiseras kostnaderna mot övriga upplupna intäkter (vid avgiftsfinansiering) eller som upplupna bidragsintäkter (vid bidragsfinansiering). Vid avsaknad av avtal/kontrakt resultatförs kostnaderna och påverkar årets kapitalförändring.

KI Holding AB Karolinska Institutet övertog den 1 januari 1998 förvaltningen av Karolinska Institutet Holding AB från Närings- och handelsdepartementet. I årsredovisningen redovisas uppgifter om andelar i dotterföretag som resultatandel enligt kapitalandelsmetoden. Innehavet redovisas i balansräkningen under posterna andelar i dotterföretag, statskapital samt resultatandelar i dotterföretag.

57

FINANSIELL REDOVISNING

Förbättringsutgifter på annans fastighet Förbättringsutgift i annans fastighet hanteras som direkt kostnad när beloppet uppgår till max 500 tkr. Investeringar som uppgår till högre belopp hanteras som hyrestillägg.

Redovisning av förenade anställningar Under 2012 bytte KI redovisningsprincip för SPV-premier som gäller läkare med förenad anställning (läkare vars tjänst delas mellan KI och Stockholms läns landsting, SLL), enligt direktiv från ESV. Tidigare bokförde KI SPV-premier till SLL som en utomstatlig momsbefriad ersättning. Ändringen påverkar posten övriga intäkter av avgifter och ersättningar som reducerats, se not 2. Från och med 2012 redovisas SLL:s pensionspremier som en kostnadsreducering och påverkar posten arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal, se not 5. Korrigering av 2011 års siffror är gjorda i de ekonomiska tabellerna.

Undantag från vissa bestämmelser för universitet och högskolor enligt regleringsbrevet Universitet och högskolor medges undantag från bestämmelsen om avräkning av anslagsmedel enligt 5 och 16 §§ anslagsförordningen (1996:1189). Avräkning mot anslag och anslagsposter för medel som utbetalas till lärosätenas räntekonton i Riksgäldskontoret ska ske i samband med de månatliga utbetalningarna till respektive lärosätes räntekonto i Riksgäldskontoret.

58

Universitet och högskolor medges undantag från 11 § anslagsförordningen (1996:1189) på så sätt att lärosätet får överföra såväl överproduktion som outnyttjat takbelopp (anslagssparande) till ett värde av högst tio procent av takbeloppet till efterföljande budgetår, utan att särskilt begära regeringens medgivande.

Universitet och högskolor medges undantag från bestämmelsen i 2 kap. 4 § tredje stycket förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag om att årsredovisningen ska innehålla redovisning av väsentliga uppgifter. Universitet och högskolor ska i stället lämna uppgifter enligt bilaga 6.

Universitet och högskolor medges undantag från bestämmelsen enligt 2 kap. 4 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag, om att i årsredovisningen upprätta och till regeringen lämna en finansieringsanalys.

Upplysning Enligt ESV:s handledning om flerfinansierad verksamhet ESV2006:28 bör samtliga finansieringskällor förbrukas parallellt. Detta för att bland annat ge en rättvisande bild av hur resurserna förbrukas. KI har stor extern finansiering, framförallt för bidragsfinansierad forskning, där medel har ansökts om och beviljats för forskning inom ett visst ämne. Beviljade medel är villkorade enligt avtal och ska förbrukas enligt den beslutade planen i avtalet. Erhållna bidragsmedel är inte direkt kopplade till en prestation utan till de kostnader forskarna ansökt om för att forska inom ett visst ämne. Mot denna bakgrund tillämpar KI inte parallellförbrukning fullt ut eftersom bidrag oftast beviljas för specifika kostnader och inte prestationer.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2013

FINANSIELL REDOVISNING

Redovisning mot anslag och inkomsttitel (tkr) Redovisning mot anslag Ingående överf.belopp

Årets tilldelning enligt regl.brev

49 785

602 939

Omdisponerat belopp

Totalt disponibelt Indragning belopp

Utgifter

Utgående överf.belopp

652 724

633 368

19 356

1 338 788

1 338 788

0

95 360

95 360

0

4 494

0

176

176

0

100 030

100 030

0

16.2:15 Grundutbildning (ram) 16.2:15 1 Takbelopp 16.2:16 Forskning och forskarutbildning (ram) 16.2:16 2 Basresurs 16.2:71 Särskilda åtaganden för universitet och högskolor 16.2:71 17 Tandvårdscentral

0

0

0 1 338 788

16.2:71 18 Prov efter läkares allmäntjänstgöring 16.2:71 39 Kvalitetsbaserad resursfördelning Summa

0

95 360

0

4 494

0

176

0

100 030

4 494

0

0

16.2:72 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning 16.2:72 6

Karolinska Institutet

16.2:72 9

Uppdrag att utveckla klinisk utbildning & forskning Summa

Total

49 785

580 378

580 378

580 378

0

0

6 004

6 004

6 004

0

0

586 382

0

0

586 382

586 382

0

2 628 139

0

0

2 677 924

2 658 568

19 356

Villkor för anslag 2:15 ap1 Riktad utbyggnad av sjuksköterskeutbildningar KI har för 2013–2014 beviljats 7,3 mnkr per år för utbyggnad av sjuksköterskeutbildningar. Då KI fick besked om dessa medel först i juni 2013, har någon utbyggnad inte varit möjlig att göra under året. Under 2014 kommer KI att utöka sjuksköterskeprogrammet med 30 platser, vilket totalt motsvarar 9 mnkr. Resterande anslag disponeras för 55 helårsplatser inom specialistsjuksköterskeutbildning, inriktningarna medicinsk och kirurgisk vård.

Sjuksköterskeprogrammet, campus Specialistsjuksköterskeprogrammet – medicinsk vård Specialistsjuksköterskeprogrammet – kirurgisk vård Totalt

2013

2014

2015

2016

2017

Totalt per program

0

2 273

3 030

3 030

758

9 090

960

1 970

0

0

0

2 929

808

1 818

0

0

0

2 626

1 768

6 060

3 030

3 030

758

14 645

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2013

59

FINANSIELL REDOVISNING

Villkor för anslag 2:16 ap2 Ersättning enligt regleringsbrev (tkr) Cancer Diabetes Epidemiologi Neurovetenskap Stamceller och regenerativ medicin Vårdforskning Summa

Utgifter (tkr) Utgående belopp (tkr)

19 172 28 160 10 057 28 160 30 171 20 114 137 198

15 430 26 007 10 081 23 280 17 645 23 977 116 420

4 357 2 302 46 5 048 12 699 -3 704 20 778

Vårdforskning: Underskottet i vårdforskningen balanseras av tidigare års överskott.

Stamceller: I överskottet ingår ett rekryteringspaket för en professur och gästprofessur. Rekryteringsprocessen pågår i båda fallen och kommer förhoppningsvis att slutföras under första halvåret 2014.

Villkor för anslag 2:72 ap9 Ersättning enligt regleringsbrev (tkr)

Utfall (tkr)

850 1 052 912 875 703 1 612 6 004

850 1 052 912 875 703 1 612 6 004

Uppsala universitet Lunds universitet Göteborgs universitet Umeå universitet Linköpings universitet Karolinska Institutet Summa Redovisning mot inkomsttitel

Inkomster 2542 001

Patientavgifter vid tandläkarutbildning

2 219

Summa

2 219

Avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna ej disponeras

Tandvårdscentral Patientavgifter

60

Över-/ Över-/ underskott underskott t.o.m. t.o.m.

2012 2011 196

199

Intäkter 2013

Budget 2 000

Utfall 2 186

Kostnader 2013

Budget 2 000

Över-/ underskott 2013 Utfall 2 219

-34

Över-/ underskott utgående 2013 165

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2013

noter

Noter (tkr) Not 1. Intäkter av anslag Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Forskning och forskarutbildning Ersättning för klinisk utbildning och forskning

2013-12-31

2012-12-31

733 398 1 322 196 581 990

697 466 1 291 751 576 330

2 637 584

2 565 547

Tabell 1a Redovisning av antal helårsstudenter (hst) och helårsprestationer (hpr) Utfall avseende perioden 2013-01-01–2013-12-31 Utfall hst

Utfall hpr

Hst ersättning (tkr)

Hpr ersättning (tkr)

Utfall total ersättning

30 459 444 122 1 891 428 2 639

28 463 393 115 1 764 384 2 443

837 13 034 22 384 6 170 101 271 18 977 157 963

529 8 913 16 691 4 886 81 835 19 829 177 818

6 014

5 589

320 636

310 502

1 366 21 947 39 075 11 056 183 106 38 806 335 781 631 138

Utbildningsområde Humaniora Samhällsvetenskap Naturvetenskap Teknik Vård Odontologi Medicin Summa

Takbelopp (tkr) Redovisningen visar att lärosätet kommer över takbeloppet med (tkr) Redovisningen visar att lärosätet kommer under takbeloppet med (tkr) Tabell 2a Beräkning av anslagssparande och överproduktion (tkr) A. Tillgängliga medel (inklusive beslutad tilläggsbudget) Årets takbelopp + Ev. ingående anslagssparande Summa (A) B. Utfall totalt för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Ersättning för HPR från december föregående budgetår Utfall total ersättning enligt tabell 1 + Ev. utnyttjande av tidigare överproduktion Summa (B) Summa (A-B)

1

602 939 28 199 0

602 939 49 785 652 724 2 230 631 138 0 633 368 19 356

Tabell. Anslagssparande Totalt utgående anslagssparande (A-B) 2 - Ev. anslagssparande över 10% av takbeloppet

19 356

Utgående anslagssparande

19 356

Tabell. överproduktion Totalt utgående överproduktion 2 - Ev. överproduktion över 10% av takbeloppet Utgående överproduktion

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2013

0

61

Noter

Not 2. Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av avgifter och ersättningar enligt § 4 avgiftsförordningen Intäkter av uppdragsverksamhet Ersättningar SLL enligt ALF/FoUU-avtal Ersättningar utomstatliga löneavtal som ej omfattas av ALF Övriga intäkter av avgifter och ersättningar, statliga Övriga intäkter av avgifter och ersättningar, utomstatliga

2013-12-31

2012-12-31

106 301 269 247 132 461 15 725 39 880 145 923

82 791 364 613 32 566 0 32 325 258 452

709 537

770 747

Ökningen av § 4-intäkter beror på ökade hyresintäkter och ökade studieavgifter för studenter från tredje land.

Det ackumulerade överskottet av avgiftsbelagd verksamhet uppgår till 86 305 tkr vilket utgör 21,6 procent av verksamhetens omsättning, 398 722 tkr. Del av överskottet kommer att användas inom ramen för ett fördjupat samarbete med SLL inom folkhälsovetenskap. Vidare kommer det att användas för samfinansiering i projekt där full kostnadstäckning inte uppnås. Inom uppdragsutbildningen kommer överskottet bland annat att användas för utveckling av nya kurser.

Verksamhet Utbildning på grundnivå eller avancerad nivå Beställd utbildning

Ack. över/underskott utgående

Över-/ underskott t.o.m. år 2011

Över-/ underskott år 2012

Intäkter år 2013

Kostnader år 2013

Över/underskott år 2013

4 642

-1 668

6 780

7 761

-981

1 993

9 156

10 873

54 653

58 494

-3 841

16 188

-3 416 10 382

-171 9 034

9 263 70 696

7 551 73 806

1 712 -3 110

-1 875 16 306

år 2013

Yrkeshögskolan, KY m.m.

Uppdragsutbildning Utb av studieavgiftsskyldiga studenter Summering

Forskning eller utbildning på forskarnivå Uppdragsforskning

54 034

22 207

290 310

296 038

-5 728

70 513

Summering 53 034 Verksamhet där krav på full kostnadstäckning inte gäller

22 207

290 310

296 038

-5 728

70 513

0

0

214

214

0

0

-19

-245

-250

-514

-250

-514

Högskoleprovet 1

Upplåtande av bostadslägenhet - utbytesprogram och gästforskare 1 Upplåtande av bostadslägenhet - regeringsbeslut (U2010/4277/UH) Optikercentralen Övrigt enligt bilaga 4 Summering

2

-19

-245

728

978

36 774

36 774

37 716

37 966

¹Karolinska Institutet handhar inte självt uthyrningen av bostäder för internationella studenter och gästforskare utan upphandlar detta som en tjänst av Karolinska Institutet Housing AB (f d University Accommodation Center AB, UAC), ett helägt bolag inom KI Holding AB. KI betalade för detta ett arvode på 6 192 tkr under 2013 (3 492 tkr). Höjningen av arvodet härrör sig till ett tilläggsavtal om blockförhyrning av 70 bostäder i Vårberg. Härutöver har KI haft diverse kostnader på 853 tkr (261 tkr). Dessa kostnader bekostas av anslag. I och med att uthyrningen sker på detta sätt klassificeras den i KI:s redovisning inte som avgiftsfinansierad verksamhet.

KI Housing disponerar för KI:s del 308 (277) bostäder vid utgången av året, varav 63 (64) forskarlägenheter och 213 (213) studentrum. Totalt har KI Housing hyrt ut lägenheter/rum till ca 825 (808) internationella studenter och gästforskare under 2013. Beläggningsgraden var ca 87 procent. Därutöver har KI under 2013 hyrt ut några bostäder till gästforskare för 214 tkr (339 tkr). Kostnaden uppskattas till densamma. Behovet av lägenheter/rum beräknas öka i takt med ökat internationellt utbyte och samarbete. ²KI har under 2013 hyrt ut lokaler till externa hyresgäster för 37 716 tkr (42 280 tkr). Någon separat kostnadsredovisning av denna verksamhet finns inte men utgångspunkten är full kostnadstäckning, varför kostnaden anges i nivå med intäkten. KI:s policy är att om möjligt hyra hela byggnader för att få full rådighet över sitt lokalbestånd. Den vakans som då kan uppstå nyttjas som en lokalreserv för kommande behov genom uthyrning.

62

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2013

noter

Not 3. Intäkter av bidrag Intäkter av bidrag från andra myndigheter Intäkter av bidrag, ej statliga

2013-12-31

2012-12-31

1 034 761 1 363 204

983 626 1 270 792

2 397 965

2 254 418

2013-12-31

2012-12-31

32 052 13 043 5 635

46 971 2 742 5 189

50 730

54 902

Not 4. Finansiella intäkter Ränta på räntekonto hos Riksgälden Reavinst vid avyttring av finansiella anläggningstillgångar Övriga finansiella intäkter

Minskning av ränteintäkter hos Riksgälden beror på en lägre räntesats på räntekontot 2013 jämfört med 2012. Årsgenomsnittet för räntesatsen på räntekontot år 2013 är 1,01 procent (1,47 procent).

Not 5. Kostnader för personal Lönekostnader exklusive arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal Arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal Utbildningsbidrag Övriga personalkostnader

2013-12-31

2012-12-31

1 912 948

1 833 872

925 333 72 700 79 324

894 596 70 061 72 696

2 990 305

2 871 225

Personalkostnaderna har ökat med 119,1 mnkr eller 4,1 procent under 2013, i jämförelse med föregående år. I oktober 2013 hade KI 4 778 personer anställda, vilket motsvarar 4 283 helårsarbetskrafter, en ökning med 91 helårsarbetskrafter eller 2,2 procent jämfört med samma period 2012.

Not 6. Kostnader för lokaler KI:s lokalbestånd uppgick vid slutet av året till 218 870 kvm (213 881 kvm). Lokalkostnaderna har totalt ökat med cirka 74 mnkr, jämfört med 2012. Utöver indexhöjning av hyror är kostnadsökningen en följd av utökad verksamhet och att flera nya byggnader har tagits i bruk, se vidare under avsnittet Gemensamt för verksamheterna.

Not 7. Övriga driftkostnader Ersättning för klinisk utbildning och forskning (ALF-medel) Resor, konferenser, information och representation Inköp av varor laboratorieverksamhet Köpta tjänster Övriga varor och tjänster Övriga driftskostnader

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2013

2013-12-31

2012-12-31

580 378 140 201 283 356 498 146 153 440 188 970

574 400 135 537 270 784 470 417 153 402 164 373

1 844 491

1 768 913

63

Noter

Not 8. Finansiella kostnader Ränta på lån hos Riksgälden Dröjsmålsräntor Valutakursförluster Övriga finansiella kostnader

2013-12-31

2012-12-31

4 975 309 3 593 772

5 917 327 2 300 467

9 649

9 010

Minskning av räntekostnader hos Riksgälden beror på en lägre räntesats på räntekontot 2013 jämfört med 2012. Årsgenomsnittet för räntesatsen på räntekontot år 2013 är 1,01 procent (1,47 procent).

Not 9. Uppbördsverksamhet Saldot avser nettoförändring av befarade kundförluster för uteblivna patientavgifter på Odontologiska Institutionen.

Not 10. Transfereringar Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag Erhållna medel från kommuner och landsting Erhållna medel från privata företag Erhållna medel från internationella organisationer Erhållna medel från EU-institutioner Erhållna medel från stiftelser Erhållna medel från övriga

2013-12-31

2012-12-31

2 195 3 892 4 958 15 060 33 196 27 818

3 026 3 368 4 129 13 017 31 589 29 532

87 119

84 661

2013-12-31

2012-12-31

-4 833 -698

-4 743 -86

-7 661 -7 559 -59 875

-5 565 -951 -58 583

-80 626

-69 928

Lämnade bidrag Lämnade bidrag till landsting för konsumtion Lämnade bidrag till EU-länder för konsumtion Lämnade bidrag till övriga länder och interna organisationer för konsumtion Lämnade bidrag till övriga organisationer för konsumtion Lämnade bidrag till enskilda personer för konsumtion

Varav lämnade bidrag finansierade med anslag som finansieras från EU-budgeten Europeiska Unionen European Research Council (ERC)

64

2013-12-31

2012-12-31

-4 310 -10 750 -15 060

-11 121 -1 896 -13 017

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2013

noter

Not 11. Kapitalförändring Kapitalförändring per område, tkr Balanserad kapitalförändring (A)

Årets kapitalförändring (B)

Summa (A+B)

104 756 23 003 127 759

45 898 -4 822 41 076

150 654 18 181 168 835

Forskning/utbildning på forskarnivå Forskning och utbildning på forskarnivå Uppdragsforskning Summa

1 028 974 76 241 1 105 216

-36 531 -5 728 -42 260

992 443 70 513 1 062 956

Övrig verksamhet Resultat från andelar i hel- och delägda företag Konst, ej verksamhetsanknuten Uppbördsverksamhet Summa Total summa

55 458 238 -110 55 586 1 288 561

8 825 0 -34 8 791 7 606

64 282 238 -144 64 377 1 296 167

Verksamhet Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Utbildning enligt uppdrag i regleringsbrev Uppdragsverksamhet Summa

Årets kapitalförändring per verksamhet, tkr Verksamhet Anslagsfinansierad verksamhet Avgiftsfinansierad verksamhet Bidragsfinansierad verksamhet Resultat från andelar i hel- och delägda företag Övrig verksamhet Summa årets kapitalförändring

2013-12-31

2012-12-31

10 372 -10 551 -1 006 8 825 -34 7 606

42 118 31 412 65 997 -31 542 3 107 989

Not 12. Immateriella anläggningstillgångar Tillämpade avskrivningstider: 5 år IB Anskaffningsvärde Årets anskaffningar Avgår anskaffningsvärde utrangerade/sålda rättigheter UB Anskaffningsvärde IB Ackumulerad avskrivningar Avgår ackumulerade avskrivningar för utrangerade/sålda rättigheter Årets avskrivningar UB Ackumulerade avskrivningar Bokfört värde

2013-12-31

2012-12-31

32 972 4 110 -6 625 30 456 -26 172 6 625 -2 183 -21 729 8 727

38 500 389 -5 917 32 972 -29 957 5 917 -2 132 -26 172 6 800

Utrangering avser främst KI:s gamla webportal, ki.se, totalt 6 086 tkr.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2013

65

Noter

Not 13. Förbättringsutgifter på annans fastighet Tillämpade avskrivningstider: 10 år IB Anskaffningsvärde Årets anskaffningar Överföring från pågående anläggning Avgår anskaffningsvärde för utrangerade/ sålda inventarier UB Anskaffningsvärde IB Ackumulerad avskrivningar Avgår ackumulerade avskrivningar för sålda/utrangerade inventarier Årets avskrivningar UB Ackumulerade avskrivningar Bokfört värde Försålda/utrangerade anläggningar Reavinst Reaförlust

2013-12-31

2012-12-31

85 025 0 0 0 85 025 -42 395

102 278 0 0 -17 253 85 025 -41 205

0 -8 303 -50 698 34 327

7 814 -9 004 -42 395 42 631

0 0

0 9 429

2013-12-31

2012-12-31

2 198 720 317 299 51 539

2 010 676 224 460 20 859

-53 921 2 513 636 -1 535 799

-57 276 2 198 720 -1 405 087

50 919 -200 883 -1 685 763 827 873

48 143 -178 855 -1 535 799 662 921

0 2 979

0 8 729

2013-12-31

2012-12-31

65 272 30 738 -51 539 44 472

31 438 54 694 -20 859 65 272

Not 14. Maskiner, inventarier, installationer med mera Tillämpade avskrivningstider: 3 år, 5 år, 10 år IB Anskaffningsvärde Årets anskaffningar Överföring från pågående anläggning Avgår anskaffningsvärde för utrangerade/ sålda inventarier UB Anskaffningsvärde IB Ackumulerade avskrivningar Avgår ackumulerade avskrivningar för sålda/utrangerade inventarier Årets avskrivningar UB Ackumulerade avskrivningar Bokfört värde Försålda/utrangerade anläggningar Reavinst Reaförlust

Not 15. Pågående nyanläggningar IB Anskaffningsvärde Årets anskaffningar Överföring till anläggningskonto Ackumulerat anskaffningsvärde

Som pågående nyanläggningar redovisas bland annat upprustningen av KI:s Campusområden. Dessa projekt pågår under flera år varför överföring till anläggningskonto kan vara lägre än IB.

66

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2013

noter

Not 16. Aktier och andelar i hel- och delägda företag Karolinska Institutet Holding AB (100 %) Nominellt värde: 3 000 à 100 kr Bokfört värde

2013-12-31

2012-12-31

300 64 282

300 55 458

Aktierna i KI Holding värderas 9 mnkr högre än vid föregående bokslut.

Enligt preliminär och ännu oreviderad resultat- och balansräkning för 2013 redovisar Karolinska Institutet Holding AB en koncernomsättning på 48,9 mnkr, vilket är 6,2 mnkr högre än föregående år. Koncernens rörelseresultat är positivt, 8,9 mnkr, vilket är 41,9 mnkr bättre än föregående år. Av förbättringen härrör 36,9 mnkr från andelar i intresseföretag. Fjolårets nedskrivning av aktieinnehavet i Karolinska Development AB har i sin helhet återförts sedan börskursen stigit. De återförda nedskrivningarna uppgår till 19,0 mnkr. För ytterligare beskrivning av Karolinska Institutet Holding AB se avsnittet ”Samverkan”.

Not 17. Andra långfristiga värdepappersinnehav, avser kapitalförvaltningen Aktier och andelar Bokfört värde Marknadsvärde Obligationer m.m.

Bokfört värde Marknadsvärde

2013-12-31

2012-12-31

158 015 180 182

143 607 152 534

68 123 72 763

92 645 99 331

Fondportföljen avkastade sammantaget 9,8 procent under 2013. Den relativa avkastningen i jämförelse med marknadsindex blev negativ (-2,8 procentenheter). Detta beror bland annat på etiska restriktioner och exponeringen mot tillväxtmarknadsaktier.

Not 18. Fordringar hos andra myndigheter

Statliga kundfordringar Momsfordran Skattekonto

2013-12-31

2012-12-31

27 556 87 057 335

13 430 81 325 259

114 948

95 014

2013-12-31

2012-12-31

9 329 64 373 99 874

118 59 76 0 50 303

2013-12-31

2012-12-31

135 526 26 102

130 867 20 611

161 628

151 478

Not 19. Övriga fordringar Handkassa Reseförskott Förskott lön Fordran förenade anställningar Övriga fordringar

Not 20. Förutbetalda kostnader Förutbetalda lokalkostnader Övriga förutbetalda kostnader

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2013

67

Noter

Not 21. Upplupna bidragsintäkter 2013-12-31

2012-12-31

33 771 222 282

25 584 182 149

256 053

207 733

Upplupna bidragsintäkter, annan statlig myndighet Upplupna bidragsintäkter, ej statliga

Här redovisas fordringar avseende upparbetade kostnader för bidragsfinansierad verksamhet där ersättning erhålls i efterhand och där avtal/kontrakt finns som styrker detta.

Not 22. Övriga upplupna intäkter 2013-12-31

2012-12-31

9 859 6 418 2 949

8 230 0 2 282

19 226

10 512

Upplupna uppdragsintäkter Upplupna intäkter Science for Life Laboratory Övriga upplupna intäkter

I posten upplupna uppdragsintäkter redovisas fordringar avseende upparbetade kostnader för uppdragsfinansierad verksamhet där ersättning erhålls i efterhand och där avtal/kontrakt finns som styrker detta.

Not 23. Avräkning med statsverket 2013-12-31

2012-12-31

-18 803 -2 219 0 -21 022

-16 690 -2 114 1 -18 803

-49 785 2 658 392 176 -2 628 139 0 -19 356

-90 132 2 585 348 0 -2 573 813 28 812 -49 785

18 458 2 143 0 20 601 -19 778

16 372 2 162 -76 18 458 -50 130

Uppbörd Ingående balans Redovisat mot inkomsttitel (-) Medel från räntekonto som tillförts inkomsttitel (+) Skuld avseende Uppbörd Anslag i räntebärande flöde Ingående balans Redovisat mot anslag (+) Kvalitetsbaserad resursfördelning Anslagsmedel som tillförts räntekontot (-) Återbetalning av anslagsmedel Skuld avseende anslag i räntebärande flöde Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto i Riksbanken Ingående balans Inbetalningar i icke räntebärande flöde (+) Utbetalningar i icke räntebärande flöde (-) Fordran på statens centralkonto i Riksbanken Saldo

Av tidigare års anslagssparande inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå har återförts 30,4 mnkr då KI har producerat över det så kallade takbeloppet vid avräkning av helårsstudenter och helårsprestationer.

Not 24. Behållning räntekonto i Riksgälden 2013-12-31

2012-12-31

3 182 339 0

3 244 073 0

Behållning räntekonto i Riksgälden Varav kortsiktigt likviditetsbehov Beviljad, ej utnyttjad kredit, på räntekonto hos Riksgälden uppgår till 153,8 mnkr.

68

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2013

noter

Not 25. Myndighetskapital

Statskapital Ingående balans Föregående års disposition Korrigerat IB Förändring eget kapital dotterföretag Från Statens konstråd Årets kapitalförändring Utgående balans Förändring under året

Resultatandelar dotterföretag

Balanserad kapitalförändring

Kapitalförändring enligt RR

Summa myndighetskapital

82 000 -31 542 50 458

1 093 334 139 531 1 232 865

107 989 -107 989 0

1 288 561 0 1 288 561

5 238 5 238

0

5 238 0

50 458 -31 542

0

1 232 865 139 531

7 606 7 606 -100 383

7 606 1 296 167 7 606

Kapitalförändring per verksamhetsgren specificeras i not 11.

Not 26. Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Ingående avsättning Årets förändring av pensionsavsättningar Årets pensionsutbetalningar Utgående avsättning

2013-12-31

2012-12-31

7 438 4 303 -1 442 10 299

11 548 -2 530 -1 579 7 438

2013-12-31

2012-12-31

2 000 29 083 31 083

2 000 37 776 39 776

2013-12-31

2012-12-31

442 336 227 964 -129 090 541 210 542 000

400 245 175 100 -133 009 442 336 520 000

2013-12-31

2012-12-31

27 048 90 011 0 24 000

21 171 83 343 3 032 25 484

141 059

133 031

Not 27. Övriga avsättningar Avveckling av strålkälla Kompetensväxlings- och utvecklingsåtgärder Utgående avsättning

Not 28. Lån i Riksgälden Ingående balans Nyupptagna lån Årets amortering Skuld till Riksgälden Beviljad låneram i Riksgälden

Not 29. Upplupna kostnader Upplupna löner Semesterlöneskuld Upplupen kostnad till SPV för pensionsmedel Övriga upplupna kostnader

I posten upplupna löner ligger kostnader för löneökningar i samband med lönerevisonen. Utfallet av lönerevisionen per den 1 oktober 2013 gav en genomsnittlig ökning med 2,4 procent. Detta utbetalas i januari 2014.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2013

69

Noter

Not 30. Oförbrukade bidrag Oförbrukade bidrag, annan statlig myndighet Oförbrukade bidrag, ej statliga Oförbrukade bidrag kapitalförvaltningen

2013-12-31

2012-12-31

830 419 1 402 251 212 079

786 534 1 313 438 213 030

2 444 749

2 313 002

Skulderna avser icke upparbetade kostnader för bidragsfinansierad verksamhet där ersättningen erhålls i förskott.

Förbrukningstakt oförbrukade statliga bidrag Årets bidrag, annan statlig myndighet Oförbrukade bidrag, annan statlig myndighet Upplupna bidragsintäkter, annan statlig myndighet Förbrukningstakt Förbrukat inom antal månader Förbrukning tkr 0–3 månader Förbrukning tkr 3–12 månader Förbrukning tkr 1–3 år Förbrukning tkr >3 år

2013-12-31

2012-12-31

1 087 602 830 419 33 771 1,37

1 025 397 786 534 25 584 1,35

8,79 283 426 546 992 0 0

8,91 264 968 521 566 0 0

Noten har tagits fram i enlighet med HfR redovisningsråds rekommendation. Metoden innebär en schablonberäkning av den genomsnittliga omsättningshastigheten/förbrukningstakten. Förbrukningstakten för bidragsverksamhet med statlig finansiering bedöms sammantaget vara linjär.

Not 31. Övriga förutbetalda intäkter Förutbetalda uppdragsintäkter, annan statlig myndighet Förutbetalda uppdragsintäkter, ej statliga Övriga förutbetalda intäkter, annan statlig myndighet Övriga förutbetalda intäkter, ej statliga

2013-12-31

2012-12-31

41 922 218 072 13 451 6 896

54 372 239 661 547 8 163

280 341

302 743

Förutbetalda uppdragsintäkter avser icke upparbetade kostnader för uppdragsfinansierad verksamhet där ersättningen erhålls i förskott.

Not 32. Ansvarsförbindelser Ansvarsförbindelser

2013-12-31

2012-12-31

40 644

183 900

Ansvarsförbindelserna 2013 avser nya åtaganden mot Akademiska hus för verksamhetsanpassningar. Förra årets ansvarsförbindelser bortfaller i och med att KI ingått hyresavtal med löptid på 25 år med Akademiska hus, efter erhållet tillstånd av regeringen.

70

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2013

intern styrning och kontroll

INTERN STYRNING OCH KONTROLL Karolinska Institutet (KI) omfattas av förordning (2007:603) om intern styrning och kontroll. Mot bakgrund av fastställd riskanalys och utfört samt planerat arbete med beslutade kontrollåtgärder, gör konsistoriet i årsredovisningen bedömningen att den interna styrningen och kontrollen vid KI är betryggande. Årets arbete har utgått från tidigare beslutade regler och riktlinjer för intern styrning och kontroll vid KI där en förenklad riskanalys har genomförts under verksamhetsåret 2013. Utgångspunkten för riskanalysarbetet har varit KI:s uppdrag i enlighet med högskolelag- och förordning, regleringsbrev samt rektors fokusområden.

Därutöver har väsentliga iakttagelser i samband med intern och extern revision beaktats.

Konsistoriet har under året fastställt tolv riskområden där beslut har fattats om riktade kontrollåtgärder: • begränsade möjligheter till klinisk utbildning, • begränsade möjligheter till klinisk forskning, • bristfällig medicinsk informatik i samarbetet KI/SLL, • otillräcklig lärartillgång, • omdömet bristande kvalitet i externa utvärderingar av utbildningen, • forskningsfusk, • dataintrång och systemhaveri, • återkrav på grund av bristfällig hantering av medel och redovisning till externa finansiärer, • bristande forskningsdokumentation, • bristande efterlevnad av lagen om offentlig upphandling, • bristande moderna tekniska plattformar och verktyg inom utbildningen och • begränsande regelverk kring registerdata.

Under året har tidigare beslutade kontrollåtgärder följts upp vid två tillfällen där väsentliga resultat redovisats för konsistoriet.

Utifrån Riksrevisionens tidigare revisionsrapport kring intern styrning och kontroll av informationssäkerheten som lämnades 2011 har KI vidtagit åtgärder som

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2013

redovisats i samband med löpande granskning av myndigheten. Nya regler och riktlinjer för informationssäkerhet har tagits fram som publicerades i oktober 2013.

Under slutet av året har rekrytering av informationssäkerhetssamordnare genomförts med anställning den 1 januari 2014. Under hösten har planering genomförts inför ledningsgruppens riskanalys av informationssäkerheten i början av 2014. Handledning i informationssäkerhet har tagits fram och distribuerats till samtliga anställda, anknutna och studenter.

Riksrevisionen har 2012 lämnat en revisionsrapport innehållande iakttagelser kring upphandlings- och inköpsprocessen. KI har löpande redovisat åtgärder inom området omfattande åtgärdsplaner, förberedelser för implementering av e-handelssystem samt uppföljningsoch informationsaktiviteter. Under verksamhetsåret 2013 har en förstärkning genomförts av KI:s centrala inköps- och upphandlingsfunktion.

Justitiekanslern (JK) uttalade 2012 allvarlig kritik mot KI för brister i diarieföring och ärendehantering. JK beslutade i maj 2013 att avsluta granskningen mot bakgrund av vidtagna och redovisade åtgärder under 2012 och 2013.

Riksarkivet har under 2013 genomfört en inspektion av arkivvården vid KI och i beslut i juli 2013 lämnat förelägganden på ett antal områden. KI har under slutet av verksamhetsåret 2013 lämnat en redovisning till Riksarkivet om vidtagna och planerade åtgärder.

I syfte att effektivisera, kvalitetssäkra och integrera processen för intern styrning och kontroll samt verksamhetsplanering och uppföljning beslutade rektor i maj 2013 om aktiviteter i KI:s årsplanering för 2013–2014.

Arbetet har resulterat i KI:s första övergripande verksamhetsplan som fastställts av konsistoriet innehållande uppdrag, budget samt också en integrerad riskanalys för nästkommande år.

71

Konsistoriet

Konsistoriet Ersättningar till Karolinska Institutets styrelse (konsistoriet) år 2013 samt uppgift om övriga uppdrag (uppdrag som anges är styrelse- eller rådsledamot i andra statliga myndigheter samt uppdrag som styrelseledamot i aktiebolag, såväl svenska som utländska).

Namn

Övriga uppdrag

Lön/Arvode, kronor

Susanne Eberstein, ordf Polisstyrelsen Västernorrland, ordförande 22 000 t.o.m. 2013-04-30 Rikspolisstyrelsen, ledamot Säkerhets- och integritetsnämnden, ledamot Domarnämnden, ledamot

Lars Leijonborg, ordf Sveriges Utbildningsradio AB, ordförande 44 000 fr.o.m. 2013-05-01 Svenska Rymd AB, SSC, ledamot

MittMedia Förvaltnings AB, ordförande

Promedia Tidnings AB, ledamot SwedNanoTech AB, ordförande

Lars Leijonborg AB, ordförande Anders Hamsten, rektor

Karolinska Institutet Holding AB, ledamot Doktor Åke Olssons Stiftelse för forskning inom haematology, ledamot Stockholm School of Entrepreneurship, ledamot Petrus och Augusta Hedlunds Stiftelse, ledamot

1 529 287

Annika Andersson, vice ordf Pantor Engineering AB, ordförande 28 000

Dan Andersson Cancerfondens finansnämnd, ledamot 28 000 Elias Arnér

Biochimica et Biophysica Acta – General Subjects, Elsevier, redaktör IMCO Corporation Ltd AB, ledamot och aktieägare PRIMA Barn- och Vuxenpsykiatri AB, ledamot

783 686

Anders Blanck Institutet mot mutor (IMM), ledamot Swecare AB, ledamot Stiftelsen Swecare, ledamot

28 000

Susanna Borrás fr.o.m. 2013-05-01

Danmarks forskningspolitiska råd, ledamot

18 670

Eva Fernvall t.o.m. 2013-04-30

Eskil Franck

E-hälsoinstitutet, Högskolan i Kalmar, ordförande IQ, systembolagets dotterbolag, ledamot

9 340

Regeringens särskilde utredare om ett effektivare arbete för att förebygga våldsbejakande extremism

28 000

Laura Fratiglioni Styrelsen för nationell infrastruktur ESS/SHARE, ordförande fr.o.m. 2013-03-21 International Oversight Committee/Canandian Longitudinal Study on

Aging, Canadian Institutes of Health Research (CIHR), ledamot

Scientific Advisory Committee of the EU Joint Programme, Neurodegenerative Disease Research, ledamot

1 074 652

72

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2013

Konsistoriet

Namn

Övriga uppdrag

Lön/Arvode, kronor

Hans-Gustaf Ljunggren Scientific Advisory Board, Umeå Center for Microbial Research (UMCR), ledamot

International Advisory Board, Hannover Biomedical Research School, ledamot

Board of the Scandinavian Foundation for Immunology, ledamot

Society for Natural Immunity, president

CellProtect Nordic Pharmaceutical AB, grundare och aktieägare

Molecular Immunolgy, associate editor

Scandinavian Journal of Immunology, ställföreträdande editor-in-chief

Immunology and Cell Biology, editorial board, ledamot

Torbjörn Rosdahl Landstingsstyrelsen, SLL, ordförande

Landstingshuset i Stockholm AB, ordförande

SLL Internfinans Stockholm AB, ordförande

Ägarrådet för Transito AB, ledamot Mälardalsrådet, ledamot

AB SOLOM (Sollentuna Omsorg), ledamot Charlotte Strömberg fr.o.m. 2013-05-01

Castellum AB (publ), ordförande Boomerang AB, ledamot Fjärde AP fonden, ledamot Intrum Justitia AB (publ), ledamot Skanska AB (publ) ledamot Swedbank AB (publ), ledamot

949 414

28 000

18 670

Marie Wahren-Herlenius Scandinavian Society for Immunology, ordförande 845 173

Scandinavian Foundation for Immunology, ledamot Hjärt-Lungfondens Forskningsråd, ledamot

Konung Gustaf V:s 80-årsfond, ledamot och ordförande i vetenskapliga nämnden

Tore Nilssons Stiftelse, ledamot Rocognition AB, ledamot Kerstin Tham, adj Styrelsen för Karolinska universitetssjukhuset, adjungerad ledamot

Styrelsen för Stiftelsen Flemingsberg Science, ledamot

Styrelsen för Karolinska Institutet University Press, ledamot

1 246 907

Erik Hellsing Café Partner Scandinavia AB, suppleant 39 200

Arash Hellysaz Hope Group AB, suppleant 291 660

Hampus Eksell Inga externa uppdrag 30 330 Ledamöter från och med 2014-01-01 Elin Ekeroth Inga externa uppdrag

Viktoria Malas Inga externa uppdrag

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2013

-

73

Konsistoriet

Konsistoriet Nerifrån, Hamsten, rektor; rektor; Annika Lars Leijonborg, Leijonborg, ordförande; Hellysaz (stuNerifrån, rad rad 1: 1: Anders Anders Hamsten, Annika Andersson, Andersson, vice vice ordförande; ordförande; Lars ordförande; Arash Arash Hellysaz dentrepresentant); Elin Ekeroth (studentrepresentant) (studentrepresentant); Elin Ekeroth (studentrepresentant) Rad 2: Kerstin Tham, prorektor (ständigt adjungerad); Charlotte Strömberg; Susana Borrás ; Laura Fratiglioni (lärarrepresentant); Rad 2: Kerstin Tham, prorektor (ständigt adjungerad); Charlotte Strömberg; Susana Borrás; Laura Fratiglioni (lärarrepresentant); Dan Andersson Dan Andersson Rad 3: Eskil Franck; Viktoria Malas (studentrepresentant); Christina Hammarstedt (personalrepresentant); Gunnar Stenberg (perRad 3: Eskil Franck; Viktoria Malas (studentrepresentant); ChristinaKarl Hammarstedt (personalrepresentant); Gunnar Stenberg sonalrepresentant); Anders Blanck; Elias Arnér (lärarrepresentant); Bodell (personalrepresentant) (personalrepresentant); Anders Blanck; Elias Arnér (lärarrepresentant); Karl Bodell (personalrepresentant) Ej närvarande: Torbjörn Rosdahl; Marie Wahren-Herlenius (lärarrepresentant); Ej närvarande: Torbjörn Rosdahl; Marie Wahren-Herlenius (lärarrepresentant)

74

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2013

Konsistoriet

Beslut om årsredovisning samt bedömning av den interna styrningen och kontrollen Konsistoriet beslutar härmed att avge årsredovisning för år 2013.

Vi intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning.

Vi bedömer att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten är betryggande.

Stockholm den 19 februari 2014

Lars Leijonborg, ordförande Eskil Franck

Anders Hamsten, rektor

Laura Fratiglioni

Annika Andersson Arash Hellysaz

Dan Andersson

Viktoria Malas

Elias Arnér Torbjörn Rosdahl

Anders Blanck

Charlotte Strömberg

Susana Borrás

Marie Wahren-Herlenius

Elin Ekeroth

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2013

75

Väsentliga uppgifter

Väsentliga uppgifter 2013

2012

2011

2010

2009

6 014 147 5 589 158 51 373 55% 45% 2 090 59% 41% 595 375 2,41 4,24 306 12 i.u. i.u.

5 885 154 5 307 170 34 438 57% 43% 2 111 60% 40% 572 380 3,03 4,26 359 14 4 277 1 062

5 815 146 5 351 159 10 409 61% 39% 2 045 62% 38% 544 340 2,56 4,21 349 14 4 133 1 032

5 524 144 5 050 157

5 595 143 5 012 159

450 62% 38% 2 002 62% 38% 519 347 2,05 4,21 367 21 3 920 1 057

420 61% 39% 1 967 62% 38% 515 342 2,38 3,94 392 17 3 806 1 021

4 283 4 736 827 46% 54% 717 42% 58%

4 192 4 716 846 46% 54% 714 41% 59%

4 109 4 699 845 47% 53% 707 41% 59%

3 944 4 545 801 46% 54% 665 40% 60%

3 875 4 382 812 47% 53% 634 38% 62%

373 28% 72%

367 27% 73%

347 26% 74%

331 24% 76%

328 21% 79%

5 796 992 88% 12% 4 805 37% 63% 5 797 52% 13% 3 386 5 165 2 445 8 1 296 64

5 646 954 87% 13% 4 692 37% 63% 5 506 52% 12% 3 118 5 017 2 313 108 1 289 56

5 340 926 87% 13% 4 415 37% 63% 5 188 53% 11% 2 916 4 899 2 277 145 1 196 94

5 253 851 89% 11% 4 402 36% 64% 4 994 52% 11% 2 761 4 658 2 224 255 1 079 129

4 880 853 89% 11% 4 027 33% 67% 4 734 53% 12% 2 791 4 105 2 030 149 812 122

Utbildning och forskning Antal helårsstudenter1 Kostnad per helårsstudent, tkr * Antal helårsprestationer1 Kostnad per helårsprestation, tkr * Antal studieavgiftsskyldiga studenter (hst) Antal nyantagna doktorander – andel kvinnor – andel män Antal doktorander totalt ≥10% aktivitet – andel kvinnor – andel män Antal doktorander med doktorandanställning (årsarb.)

Antal doktorander med utbildningsbidrag (årsarb.)

Genomsnittlig studietid för licentiatexamen (netto) Genomsnittlig studietid för doktorsexamen (netto) Antal doktorsexamina Antal licentiatexamina Antal refereegranskade vetenskapliga publikationer ** Kostnad per refereegranskad vetenskaplig publikation, tkr ***

Personal Antal årsarbetskrafter Medelantal anställda Antal lärare totalt (årsarb.)

– andel kvinnor – andel män Antal disputerade lärare (årsarb.)

– andel kvinnor – andel män Antal professorer (årsarb.)

– andel kvinnor – andel män

Ekonomi Intäkter totalt (mnkr), varav Utbildning på grundnivå och avancerad nivå (mnkr) – andel anslag (%) – andel externa intäkter (%) Forskning och utbildning på forskarnivå (mnkr) – andel anslag (%) – andel externa intäkter (%) Kostnader totalt (mnkr) – andel personal – andel lokaler Lokalkostnader2 per kvm (kr) Balansomslutning (mnkr), varav – oförbrukade bidrag – årets kapitalförändring – myndighetskapital (inkl årets kapitalförändring) – varav dotterbolag (KI-Holding AB)****

1 Exklusive uppdragsutbildning och beställd utbildning.

2 Enligt resultaträkningen. * Inklusive kostnader inom ramen för ALF-anslaget samt tandvårdscentralen. ** Mått anges ej på grund av att eftersläpning i registrering inte ger en rättvisande bild av utvecklingen. Även siffrorna för 2009–2011 har justerats på grund av nämnda eftersläpning i registrering. Påverkar även kostnad per publikation. *** Inklusive kostnader inom ramen för ALF-anslag. **** År 2011 och 2012 är rättade, på grund av felaktig uträkning.

76

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2013

Kostnader för prestationer

Bilaga: Kostnader för prestationer I likhet med föregående år redovisar Karolinska Institutet, KI, följande prestationsmått: • • • •

kostnad per helårsstudent (exklusive uppdragsutbildning och beställd utbildning), kostnad per helårsprestation (exklusive uppdragsutbildning och beställd utbildning), kostnad per refereegranskad vetenskaplig publikation, kostnad för en doktorand med anställning eller utbildningsbidrag.

Definitioner Helårsstudenter och helårsprestationer är de prestationer som utförts under året och definieras enligt regleringsbrevet. Kostnaderna avser årets redovisade kostnader inom verksamhetsområdet Anslagsfinansierad utbildning på grundnivå och avancerad nivå. I kostnaderna ingår också bidrags- och avgiftsfinansierade kostnader som hör samman med den verksamheten. Däremot ingår inte uppdragsutbildning och beställd utbildning.

Det bör observeras att helårsstudenter och helårsprestationer här var och en ställs i relationen till kostnaderna. Det går således inte att relatera kostnaderna per helårsstudent och helårsprestation till de ”prislappar” som används i statens resursfördelning till lärosätena.

Det ska i sammanhanget noteras att i kostnaderna ingår också de kliniska delarna av läkar- och logopedutbildningen (motsvarande ALF-anslaget) samt tandläkarutbildningen (tandvårdscentralen). Måtten kostnader per helårsstudent respektive helårsprestation bedöms som relativt säkra eftersom de ingående delarna avser aktuellt år och är vedertagna.

I kostnad per refereegranskad vetenskaplig publikation ingår alla kostnader som hör samman med forskning och utbildning på forskarnivå, även uppdragsforskning.

Någon urskiljning av själva kursdelarna i forskarutbildningen görs inte eftersom de inte kan utläsas av redovisningen.

I begreppet vetenskaplig publikation har KI valt att hämta dokumenttyperna artiklar och översiktsartiklar från sin bibliometridatabas som baserar sig på data från Thomson Reuters citeringsdatabaser (Web of Science).

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2013

KI har valt att under väsentliga uppgifter redovisa antalet publikationer, ofraktionerade (det vill säga utan hänsyn till hur stor del av en publikation som faller på det aktuella lärosätets författare). För publikationer redovisar KI inte någon uppgift för det senaste året (2013) eftersom det finns en eftersläpning i inrapporteringen.

Måttet kostnad per refereegranskad artikel ska ses med försiktighet eftersom det inte finns någon direkt koppling mellan årets kostnader och under året publicerade artiklar. Forskningsarbetet bakom en artikel kan ha pågått i många år. Mot bakgrund av vad som angetts ovan ska måttet ses som ett närmevärde. Slutligen ska framhållas att dessa prestationsmått inte säger något om kvaliteten i verksamheten.

Kostnad för en doktorand med anställning eller utbildningsbidrag: kostnaden för studieförsörjningen för doktorander med anställning och utbildningsbidrag är ett vägt genomsnitt. Dessa kostnader kan fås direkt ur ekonomi- och personalredovisningssystemen.

Härtill kommer följande kostnader: • handledning, • driftkostnader, • lokaler, • utrustning (avskrivningskostnader), • indirekta kostnader.

Handledarinsatserna beräknas till cirka 20 procent av en helårsarbetskraft (baseras på en enkät). Därmed kan den genomsnittliga lönekostnaden för en handledare beräknas.

Drift- och lokalkostnader samt avskrivningar proportioneras utifrån antalet anställda helårsarbetskrafter inklusive doktorander med utbildningsbidrag inom verksamhetsgrenen forskning och utbildning på forskarnivå. Det görs på samma sätt för doktoranden som för handledaren.

Den totala kostnaden för en doktorand inklusive handledarkostnaden kan därmed beräknas efter pålägg för indirekta kostnader. Uppgifterna bygger till en del på antaganden varför kostnaden ska ses som ungefärlig.

Under avsnittet utbildning på forskarnivå redovisas en tabell över kostnaden med kommentarer.

77

78

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2013

Tabellbilaga

Tabell 1 Behöriga förstahandssökande, totalt och per nybörjarplats (planerad)

Nybörjarprogram Arbetsterapeutprogrammet

2010

2011

2012

2013

totalt /plats

totalt /plats

totalt /plats

totalt /plats

159

2,2

148

2,1

171

2,4

185

2,6

Audionomprogrammet

20

1,3

27

1,7

51

3,2

70

4,4

Biomedicinprogrammet

59

1,2

51

1,0

53

1,1

57

1,1

Biomedicinska analytikerprogramm

72

1,0

70

1,0

109

1,6

126

2,1

Folkhälsovetenskapsprogrammet

37

1,2

32

1,1

-

124

4,4

136

4,9

122

4,4

143

5,1

2 659

8,7

2 380

7,8

2 460

8,0

2 565

8,2

Optikerprogrammet

31

0,7

26

0,6

118

2,6

131

2,9

Psykologprogrammet

570

8,1

489

7,0

461

6,6

660

9,4

89

2,2

95

2,4

69

1,7

108

2,7

Sjukgymnastprogrammet

735

6,1

699

5,8

607

5,1

689

5,7

Sjuksköterskeprogrammet

577

3,8

1 185

4,0

1 278

4,3

1 272

4,2

Tandhygienistprogrammet

195

4,9

210

5,3

246

6,2

282

7,1

Tandläkarprogrammet

414

4,9

410

4,8

417

4,9

458

5,4

73

3,7

61

2,4

-

336

5,3

345

5,4

340

5,3

332

5,2

26

1,6

23

1,4

32

2,0

23

1,4

Specialistsjuksköterskeprogrammet

1 399

2,7

1 507

2,9

1 513

2,7

1 529

2,7

Påbyggnadsutb. i odont. profylaktik

26

1,3

26

1,0

18

0,7

27

1,1

Magisterprogram

226

3,5

275

1,8

182

2,4

586

2,4

Masterprogram

752

2,8

414

2,0

571

2,3

334

2,3

8 579

4,1

8 609

3,8

8 818

3,9

9 577

4,2

Logopedprogrammet Läkarprogrammet

Röntgensjuksköterskeprogrammet

Tandteknikerprogrammet

-

-

Påbyggnadsprogram Barnmorskeprogrammet Psykoterapeutprogrammet

Total

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2013

79

Tabellbilaga

Tabell 2 Antal nybörjare (registrerade på termin 1), samt andel kvinnor (%) 2010 Nybörjarprogram

antal

2011

% kvinnor

antal

2012

% kvinnor

antal

2013

% kvinnor

antal

% kvinnor

Arbetsterapeutprogrammet

88

91

92

84

94

86

92

89

Audionomprogrammet

25

76

21

71

24

71

25

68

Biomedicinprogrammet

74

65

77

58

75

64

77

68

Biomedicinska analytikerprogramm

83

77

90

82

95

78

101

81

Folkhälsovetenskapsprogrammet

46

85

41

93

-

-

-

-

Logopedprogrammet

34

100

33

94

32

84

33

82

317

56

328

51

325

48

320

49

Optikerprogrammet

52

83

40

90

62

85

59

75

Psykologprogrammet

86

72

89

73

84

65

85

59

Röntgensjuksköterskprogrammet

51

76

56

80

50

74

57

70

Sjukgymnastprogrammet

153

63

148

69

151

74

149

63

Sjuksköterskeprogrammet

179

85

358

82

367

86

354

86

Tandhygienistprogrammet

48

94

46

89

49

96

45

98

Tandläkarprogrammet

92

62

91

58

97

70

96

65

Tandteknikerprogrammet

33

82

30

70

-

-

-

-

Barnmorskeprogrammet

68

99

74

97

63

100

67

100

Psykoterapeutprogrammet

17

82

16

88

16

75

16

88

Specialistsjuksköterskeprogrammet

596

87

563

85

633

89

647

89

Påbyggnadsutb. i odont. profylaktik

27

81

21

100

23

100

23

87

Magisterprogram

68

69

163

90

73

81

276

82

308

67

235

70

257

68

141

67

2 445

76

2 612

77

2 570

77

2 663

77

Läkarprogrammet

Påbyggnadsprogram

Masterprogram Total

80

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2013

Tabellbilaga

Tabell 3 Helårsstudenter, totalt antal samt andel kvinnor (%) 2010 Nybörjarprogram Arbetsterapeutprogrammet

totalt

2011

% kvinnor

totalt

2012

% kvinnor

totalt

2013

% kvinnor

totalt

% kvinnor

203

90

204

89

205

88

213

89

Audionomprogrammet

43

75

46

74

48

74

48

70

Biomedicinprogrammet

159

64

152

61

145

62

158

65

Biomedicinska analytikerprogramm

180

83

181

84

196

82

205

82

Folkhälsovetenskapsprogrammet

76

89

87

88

65

88

38

92

Logopedprogrammet

86

91

101

93

94

93

111

90

1 492

56

1 523

56

1 516

54

1 591

54

8

64

0

-

1

50

0

-

Optikerprogrammet

130

89

111

90

103

89

110

85

Podiatriprogrammet

22

75

9

81

0

-

0

-

Psykologprogrammet

151

67

207

70

251

70

285

68

Röntgensjuksköterskeprogrammet

110

79

106

76

105

77

114

78

Sjukgymnastprogrammet

347

67

360

66

340

70

357

67

Sjuksköterskeprogrammet

468

89

457

85

601

85

788

85

Tandhygienistprogrammet

84

92

84

95

86

94

82

94

376

67

402

66

396

66

412

65

54

77

53

77

35

75

19

79

Barnmorskeprogrammet

98

98

97

98

95

98

101

100

Psykoterapeutprogrammet

22

82

24

82

22

81

21

82

Specialistsjuksköterskeprogrammet

446

88

461

88

457

88

458

91

Påbyggnadsutb. i odont. profylaktik

22

92

21

89

20

100

20

94

Magisterprogram

77

75

86

81

93

88

115

84

Masterprogram

295

73

337

70

311

69

281

69

Fristående kurser

575

79

709

78

701

81

488

80

5 524

73

5 815

73

5 885

73

6 014

73

Läkarprogrammet Programmet i medicinsk informatik

Tandläkarprogrammet Tandteknikerprogrammet Påbyggnadsprogram

Total

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2013

81

Tabellbilaga

Tabell 4 Helårsstudenter och helårsprestationer

Nybörjarprogram Arbetsterapeutprogrammet

Hst

2010

2011

2012

PrestHpr grad

PrestHpr grad

PrestHpr grad

Hst

Hst

2013 Hst

Hpr

Prestgrad

203

193

95

204

196

96

205

193

94

213

204

96

Audionomprogrammet

43

38

89

46

45

100

48

46

96

48

45

93

Biomedicinprogrammet

159

161

101

152

140

92

145

128

89

158

136

86

Biomedicinska analytikerprogr

180

161

89

181

165

91

196

166

84

205

185

90

Folkhälsovetenskapsprogrammet

76

69

91

87

72

82

65

69

105

38

45

119

Logopedprogrammet

86

73

85

101

97

96

94

90

96

111

105

95

1 492 1 381

93

1 523 1 393

91

1 516 1 402

93

1 591 1 500

94

Läkarprogrammet Programmet i medicinsk informatik

8

7

92

0

1

-

1

2

-

0

2

-

Optikerprogrammet

130

125

96

111

108

97

103

102

98

110

101

92

Podiatriprogrammet

22

26

115

9

12

132

0

1

-

0

0

-

Psykologprogrammet

151

125

83

207

201

97

251

223

89

285

270

95

Röntgensjuksköterskeprogrammet

110

106

96

106

94

89

105

100

95

114

106

93

Sjukgymnastprogrammet

347

348

100

360

359

100

340

315

93

357

360

101

Sjuksköterskeprogrammet

468

487

104

457

430

94

601

521

87

788

713

90

Tandhygienistprogrammet

84

88

105

84

75

90

86

78

91

82

72

88

376

316

84

402

428

106

396

364

92

412

363

88

54

47

87

53

52

99

35

41

117

19

20

109

Barnmorskeprogrammet

98

95

96

97

101

105

95

84

89

101

96

96

Psykoterapeutprogrammet

22

23

107

24

21

88

22

18

83

21

20

95

Specialistsjuksköterskeprogr

446

421

94

461

435

94

457

428

94

458

409

89

Påbyggnadsutb. i odont. profylakti

22

21

94

21

21

100

20

14

69

20

25

125

Magisterprogram

77

75

98

86

66

77

93

94

101

115

85

74

Masterprogram

295

253

86

337

295

88

311

293

94

281

297

106

Fristående kurser

575

413

72

709

545

77

701

535

76

488

429

88

5 524 5 050

91

5 815 5 351

92

5 885 5 307

90

6 014 5 589

93

Tandläkarprogrammet Tandteknikerprogrammet Påbyggnadsprogram

Total

82

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2013

Tabellbilaga

Tabell 5 Examina 2010

2011

2012

2013

Yrkesexamen Arbetsterapeutexamen

67

59

60

52

Audionomexamen

0

14

18

10

Barnmorskeexamen

70

55

56

56

Biomedicinsk analytikerexamen

64

41

52

57

Logopedexamen Läkarexamen Optikerexamen

2

32

4

30

219

260

272

219

44

42

29

31

18

32

14

21

Psykologexamen Psykoterapeutexamen Röntgensjuksköterskeexamen

10

15

34

38

39

23

Sjukgymnastexamen

112

91

107

108

Sjuksköterskeexamen

311

298

14

113

Specialistsjuksköterskeexamen

362

403

419

378

Tandhygienistexamen

39

37

38

39

Tandläkarexamen

65

67

70

70

Tandteknikerexamen Summa yrkesexamen

17

14

13

17

1 416

1 466

1 223

1 256

Generell examen Högskoleexamen

4

0

1

0

Kandidatexamen

460

547

351

464

Arbete och hälsa

0

0

0

15

Biomed laboratorievetenskap

0

2

1

3

Global hälsa

19

19

26

27

Klinisk medicinsk vetenskap

21

23

39

43

Magisterexamen

Medicinsk pedagogik

0

1

0

4

17

17

20

20

0

10

4

7

119

78

69

177

8

3

14

3

Biomedicin

19

26

38

30

Folkhälsovetenskap

36

40

35

51

Hälsoinformatik

0

0

9

14

Klinisk medicinsk vetenskap

3

3

9

7

Logopedi

0

0

0

1

Medicinsk pedagogik

0

0

0

3

Odontologi

0

0

8

4

Psykologi

0

0

7

11

Toxikologi

8

1

17

3

Optometri Radiografi Övriga huvudämnen/huvudområden Masterexamen Bioentreprenörskap

Magisterexamen m ämnesbredd

14

3

7

4

728

773

655

891

Totalt antal utfärdade examina

2 144

2 239

1 878

2 147

Antal individer

1 786

1 888

1 668

1 758

Summa generell examen

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2013

83

Tabellbilaga

Tabell 6 Internationella kontakter 2010

Studentutbyte

2011

2012

2013

Utres

Inres

Utres

Inres

Utres

Inres

Utres

Inres

182

273

169

304

139

305

169

269

Europa

91

197

82

215

65

225

74

194

Nordamerika

39

16

46

24

31

21

41

22

Övriga länder

52

60

41

65

43

59

54

53

Arbetsterapeutprogrammet

5

14

12

22

5

24

7

16

Audionomprogrammet

0

1

0

1

0

0

0

0

Barnmorskeprogrammet

4

6

2

5

4

4

3

5

Biomedicinprogrammet

9

41

22

43

12

50

6

45

Biomedicinska analytikerprogramm

1

23

6

26

7

18

8

12

Folkhälsovetenskapsprogrammen

5

18

2

17

5

13

9

12

Masterprogrammet i hälsoinformati

1

4

0

2

0

2

0

0

Logopedprogrammet

0

0

0

1

0

2

2

1

93

99

82

113

58

126

91

122

Optikerprogrammet

3

10

1

7

2

3

0

0

Podiatriprogrammet

3

0

0

0

-

-

-

-

Psykologprogrammet

1

1

2

2

3

0

5

2

Röntgensjuksköterskeprogrammet

3

1

6

4

4

4

3

2

11

10

11

14

6

13

11

16

22

32

6

25

8

29

11

18

1

0

4

3

7

3

3

5

20

13

13

17

17

14

10

13

0

0

0

2

1

0

0

0

Antal, totalt Fördelning/område

Fördelning/program

Läkarprogrammet

Sjukgymnastprogrammet j specialistsjuksköterskeprogram met Tandhygienistprogrammet Tandläkarprogrammet Tandteknikerprogrammet

84

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2013

Tabellbilaga

Tabell 7 Kompletterande utbildning för läkare med examen från tredje land

Antagningstermin

Ht 2010

Ht 2011

Ht 2012

Ht 2013*

Sökande

77

83

72

82

Antal registrerade

20

20

20

18

Examinerade inom ordinarie tid

7

12

7

-

Examinerade totalt t.o.m. ht 2013

9

16

3

-

17,60

18,90

18,85

7,65

Antal hst under aktuellt läsår

* En student som antogs hösten 2013 rapporterades till regeringskansliet som avgiftsskyldig men fick senare sin status ändrad.

Kompletterande utbildning för sjuksköterskor med examen från tredje land

Antagningstermin

Ht 2010

Ht 2011

Ht 2012

Ht 2013

Sökande

26

28

33

29

Antal registrerade

23

26

25

25

Examinerade inom ordinarie tid

15

19

19

-

Examinerade totalt t.o.m. ht 2013

20

25

22

-

21,85

25,45

24,43

10,63

Antal hst under aktuellt läsår

Kompletterande utbildning för tandläkare med examen från tredje land

Antagningstermin

Ht 2010

Ht 2011

Ht 2012

Ht 2013

Sökande

48

60

46

59

Antal registrerade

16

16

16

14

Examinerade inom ordinarie tid

10

13

12

-

Examinerade totalt t.o.m. ht 2013

13

16

15

-

15,80

15,45

16,56

5,95

Antal hst under aktuellt läsår

Uppgifterna inkluderar avgiftsskyldiga studenter.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2013

85

Tabellbilaga

Tabell 8 Intäkter 2013, största enskilda finansiärer

Rådsmedel Vetenskapsrådet FAS Formas Statliga myndigheter Kungl. Tekniska högskolan Verket för innovationssystem Kammarkollegiet Socialstyrelsen SIDA Stockholms universitet Statens folkhälsoinstitut Försäkringskassan Försvarsmakten Smittskyddsinstitutet Organisationer och stiftelser Cancerfonden Wallenbergsstiftelserna Stiftelsen för strategisk forskning Familjen Erling-Perssons stiftelse Hjärt-lungfonden T&R Söderbergs Stiftelse Barncancerfonden KI-stiftelser Stift Gustav och Tyra Svenssons minne Svenska Läkaresällskapet

86

677,7 102,5 20,1

90,3 61,3 40,7 31,9 23,0 17,9 12,7 12,7 12,2 11,8

155,1 129,1 75,2 65,2 56,3 44,8 42,8 39,6 22,0 11,8

Landsting och kommuner Stockholms läns landsting

Företag AstraZeneca AFA Försäkring Hoffman-La Roche Novo Nordisk Scandinavia AB Pfizer KI Science Park AB MEDA AB Biogen Idec Sweden AB Biolipox AB Centocor Biotech Inc Utländska organisationer Europeiska Unionen CHDI Foundation OECD Novo Nordisk fonden National Institute of Health H M Rausing Charitable Trust The Stanley Medical Research Inst.

Jochnick Foundation Århus Universitetshospital Embassy, Kingdom of Saudi Arabia

397,1

50,8 42,2 20,0 11,1 8,8 8,4 6,1 4,7 4,4 4,4

194,3 13,1 12,6 11,9 11,4 9,3 8,6 7,9 7,7 4,2

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2013

Karolinska Institutets 책rsredovisning 2013 Tryck: E-print ISBN: 978-91-85681-59-4

Karolinska Institutets ürsredovisning 2013 Sammanställning och underlag: UniversitetsfÜrvaltningen, Karolinska Institutet Utgivare: Kommunikationsavdelningen Karolinska Institutet 171 77 Stockholm ki.se