Årsredovisning 2018 - Karolinska Institutet by Karolinska Institutet

Ă&#x2026;rsredovisning 2018

Ett medicinskt universitet A

Dnr 1-671/2018 En komplettering av uppgifter har skett den 29 april 2019 i tabell 9 i tabellbilagan på sidan 94. Det avser uppgifter för Ht2017, om antal Examinerade inom ordinarie tid och Examinerade totalt t.o.m. ht2018, avseende kompletterande utbildning för läkare, sjuksköterskor och tandläkare med examen från tredje land.

OMSLAGSBILDER Av Erik Flyg, Erik Cronberg och PMAGI/Stephanie.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2018

KAROLINSKA INSTITUTET Ã&#x2026;RSREDOVISNING 2018

REKTOR HAR ORDET

Karolinska Institutet verkar för en bättre hälsa för alla Under 2018 flyttade över hälften av våra anställda in i nya byggnader, vi utvecklade en ny ledningsorganisation och vi arbetade fram en ny färdriktning för Karolinska Institutet (KI). Den förra strategin sträckte sig från 2014 och nådde sin slutpunkt 2018, och en ny strategi förankrades i organisationen under året. Vi kan konstatera att 2018 var ett mycket händelserikt år. KI:s nya strategi får en tidshorisont som sträcker sig fram till 2030. Det är ingen slump. Vår nya strategi har samma tidshorisont som FN:s agenda 2030 med de 17 globala hållbarhetsmålen. Ett sådant tidsperspektiv ger oss förutsättningar att arbeta långsiktigt eftersom förändringar tar tid. KI:s nya vision är att vi driver utvecklingen av kunskap om livet och verkar för en bättre hälsa för alla. KI ska stärka sin redan framträdande internationella position inom grundforskningen och på bred front arbeta för en bättre hälsa på ett gränsöverskridande sätt – över hela världen och mellan generationer.

Globalt perspektiv FN:s Agenda 2030 är en viktig utgångspunkt. KI utbildar studenter till professioner inom hälso- och sjukvård och till att bli framtidens ledare. Vi måste säkerställa att de kan ta sig an uppgiften att förverkliga hållbara utvecklingsmål och se hälsa i den breda kontext som hållbarhetsmålen inspirerar till. Strategi 2030, med en långsiktig strategi som tar avstamp i ett globalt perspektiv, ger oss möjlighet att tänka modigt och nytt. Vi kan påverka i rätt riktning. Alla aktiviteter vi beslutar oss för att utföra – med utgångspunkt i den nya strategin, med den nya visionen i sikte – måste vila på rätt värdegrund. Den snabba utvecklingen inom medicinsk forskning leder till nya utmaningar. Vi måste se människan bakom sjukdomen och diskutera medicinsk-etiska frågeställningar. Utvecklingen av nya tekniker forcerar framstegen – men det är lätt att göra misstag. Under 2018 arbetade KI intensivt i olika grupperingar inom organisationen till att diskutera just detta, vilka är våra kärnvärden och vilken värdegrund står vi på?

Foto: Erik Cronberg.

Samverkande forskningshus

Två milstolpar under 2018 var invigningarna av Karolinska Institutets nya forskningshus Neo, den 24 maj, och Biomedicum, den 30 november. Med de regionala, nationella och globala utmaningarna, är en modern infrastruktur en förutsättning för möten och samarbeten mellan människor. Under 2018 flyttade 60 procent av KI:s personal och cirka 80 procent av försöksforskningslaboratorierna till nya byggnader; till Alfred Nobels

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2018

REKTOR HAR ORDET

Allé 8, ANA Futura, och Neo i Flemingsberg, och i Solna till Bioclinicum, Biomedicum och Komparativ Medicin. Det här är byggnader som utgör en attraktiv forskningsmiljö och som gynnar samverkan mellan grundforskning och klinisk, patientnära, forskning. Närheten mellan KI och Karolinska universitetssjukhuset på våra campus i Flemingsberg och i Solna, möjliggör tät samverkan mellan grundutbildning och klinisk verksamhetsförlagd utbildning. Samverkan med näringsliv och det omgivande samhället, är den tredje stolpen för universitetets framgångar, därför är utvecklingen i Solna och Flemingsberg välkommen för vårt universitet. En tydlig strategi och en avancerad infrastruktur som gynnar samverkan, men också en ändamålsenlig organisation är helt nödvändig för att skapa de bästa förutsättningarna för utbildningen och forskningen vid vårt universitet.

Strategi 2030, med en långsiktig strategi som tar avstamp i ett globalt perspektiv, ger oss möjlighet att tänka modigt och nytt. Vi kan påverka i rätt riktning.”

Ändamålsenlig ledningsorganisation Under 2018 fattade konsistoriet beslut om en ny ledningsorganisation. Den trädde i kraft den 1 januari 2019. En ny besluts- och delegationsordning fastställdes för ledningsorganisationen den 18 december 2018. Den största förändringen ligger i att en fakultetsnämnd inrättas med rektor som ordförande. KI får nu ett forum för strategiska diskussioner om utbildning på grundnivå och avancerad nivå, forskarutbildning och forskning, i stället för, som tidigare, tre olika forum i tre skilda verksamhetsstyrelser. Det nyetablerade fakultetsrådet bidrar till ett utökat kollegialt inflytande på strategisk nivå. Därutöver har våra 22 institutioner delats in i tre institutionsgrupper, där varje institutionsgrupp leds av en dekan. Allt mynnar ut i behovet av transparens, kollegialt medinflytande och tydlig koppling mellan ansvar och befogenhet vid vårt universitet.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2018

Det handlar om ett strategiskt ledarskap som säkerställer internationalisering och samverkan med viktiga aktörer, däribland Region Stockholm, Karolinska universitetssjukhuset samt näringsliv och finansiärer.

Säkerställa karriärvägar

När vi siktar mot framtidens KI behöver vi framför allt säkerställa hållbara karriärvägar – ökad karriärstabilitet och långsiktiga akademiska karriärmöjligheter. Det finns behov av att reformera karriärstrukturerna. Ett annat lika viktigt perspektiv är finansieringen av forskningen, främst balansen mellan basfinansiering och extern finansiering. Generellt gäller att en högre andel basfinansiering rimligen skapar bättre förutsättningar för långsiktighet och kontinuitet. Forskningens förutsättningar, utifrån KI:s stora andel externa finansiering, liksom behovet av att kunna erbjuda förutsägbara karriärvägar för yngre forskare – är en speciell utmaning för vårt medicinska universitet. Men vi måste ta oss an den utmaningen om vi ska kunna behålla vår attraktionskraft och våra kompetenta medarbetare på sikt. Vi behöver också fördjupa samarbetet mellan KI och Region Stockholm, i syfte att nå vårt gemensamma mål om en hälso- och sjukvård i världsklass. Den nya sjukvårdsorganisationen som växer fram måste utformas och anpassas så att utbildning och klinisk forskning stärks. En nyckelfaktor i detta sammanhang är att samverkan mellan KI och Region Stockholm fungerar optimalt. En sak är klar: Kärnverksamhetens förutsättningar, värdegrund, finansiering och karriärvägar kommer att vara viktiga punkter i Karolinska Institutets färdriktning framåt – i Strategi 2030.

Ole Petter Ottersen Rektor Karolinska Institutet

STUDENTERNA HAR ORDET

Studenterna har ordet 2018 har varit ett händelserikt år. Karolinska Institutet (KI) beslutade om en ny ledningsorganisation och kårerna har varit delaktiga i arbetet med Strategi 2030, ett roligt uppdrag där vi fått vara med och påverka hur vi vill att KI ska se ut.

Studentinflytandet har fungerat bra på central nivå på KI. Vi upplever att ledningen förstår vikten av att studenterna är representerade där alla beslut tas.”

Iris Peña Arriarán Ordförande Medicinska Föreningen 2018

Stephanie Ammerman Ordförande Odontologiska Föreningen 2018

Foto: Paola Granado.

sentanter i SSCO:s styrelse som arbetat för att belysa bland annat den psykiska ohälsan bland Stockholms studenter, bostadsfrågan och samverkan mellan de olika kårerna inom Stockholm. Odontologiska Föreningen firade under året 130 år vilket firades med pompa och ståt. Ett stort arbete för kårerna var ansökan om kårstatus som skickades in i september. Detta görs var tredje år då kårerna får berätta varför de förtjänar att få vara en kår och hur vi tror framtiden ser ut. Båda kårer har fortsatt kårstatus vid KI och ser fram emot fortsatt samarbete för att göra studentlivet bättre för alla studenter. Under nästa år kommer det finnas ett utbildningsråd där kårerna samarbetar och samlar alla sektioner för att arbeta med frågor som berör samtliga studenter.

Foto: Erik Cronberg.

Studenterna och doktoranderna på KI representeras av kårerna Medicinska Föreningen (MF) och Odontologiska Föreningen (OF) vilka framför allt jobbar med studentinflytande, studenträtt och studentliv. Studentinflytandet har fungerat bra på central nivå på KI. Vi upplever att ledningen förstår vikten av att studenterna är representerade där alla beslut tas. På institutionsnivå varierar studentinflytandet och det är något vi måste fortsätta jobba med för att säkerställa att kvaliteten på våra utbildningar är hög. Kårerna har också hjälpt till att ta fram riktlinjer för rättssäker examination för att motverka fusk samt nya anvisningar för hur studentrepresentation bör bedrivas på KI. Arbetet med detta kommer att fortgå under 2019 för att säkerställa att vi uppfyller Universitetskanslersämbetets krav på förbättringar inom studentrepresentation. Kårerna bidrog även med en studentinlaga till universitetskanslersämbetets granskning av lärosätenas kvalitetssäkringsarbete för att berätta hur vi upplever studentinflytandet på KI. Medicinska Föreningen började året med att publicera en debattartikel om studenter på KI som, genom Migrationsverkets avslag på ansökan om förnyat uppehållstillstånd, förhindrades att avsluta sina studier. Artikeln blev väldigt uppmärksammad och fick stort utrymme i media. MF och OF har även fortsatt tätt samarbete med Stockholms Studentkårers Centralorganisation (SSCO) och MF har repre-

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2018

Innehåll Året i siffror............................................................................................................................................................................ 8 Om Karolinska Institutet...............................................................................................................................................11 Organisation.......................................................................................................................................................................................................................11 Uppdrag och styrning......................................................................................................................................................................................................11 Att styra och ha kontroll..................................................................................................................................................................................................12

Väsentliga uppgifter.........................................................................................................................................................13 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå.....................................................................................................15 Utbildningsutbudet..........................................................................................................................................................................................................15 Studenterna........................................................................................................................................................................................................................16 Utbildningsuppdraget.....................................................................................................................................................................................................17 Internationalisering..........................................................................................................................................................................................................18 Kvalitet..................................................................................................................................................................................................................................19 Lika villkor............................................................................................................................................................................................................................20 Särskilda åtaganden.........................................................................................................................................................................................................20 Integrationssatsningar.....................................................................................................................................................................................................21 Uppdrag att utveckla klinisk utbildning och forskning..........................................................................................................................................21

Utbildning på forskarnivå.............................................................................................................................................27 Forskarutbildningen på KI..............................................................................................................................................................................................27 Kvalitet .................................................................................................................................................................................................................................27 Lika villkor............................................................................................................................................................................................................................28 Internationalisering..........................................................................................................................................................................................................28

Forskning..............................................................................................................................................................................31 Kroppen runt......................................................................................................................................................................................................................31 Kvalitet..................................................................................................................................................................................................................................31 Lika villkor............................................................................................................................................................................................................................34 Forskningsfinansiering....................................................................................................................................................................................................34 Forskningsinfrastruktur....................................................................................................................................................................................................35 International Neuroinformatics Coordinating Facility (INCF)...........................................................................................................................36 Internationell sampublicering......................................................................................................................................................................................36 Internationalisering..........................................................................................................................................................................................................36

Samverkan...........................................................................................................................................................................41 Samverkan med Stockholms läns landsting.............................................................................................................................................................41 Samverkan och kommunikation med allmänheten..............................................................................................................................................42 Näringslivssamverkan......................................................................................................................................................................................................43 Innovationsstöd.................................................................................................................................................................................................................43 Utveckling av samverkan med svenska lärosäten...................................................................................................................................................44 Internationalisering..........................................................................................................................................................................................................45

KI som arbetsplats och studiemiljö..........................................................................................................................49 En attraktiv och utvecklande arbetsplats...................................................................................................................................................................49 Kompetensförsörjning....................................................................................................................................................................................................50 Chef- och ledarskapsutveckling...................................................................................................................................................................................51 Arbetsmiljö och hälsa......................................................................................................................................................................................................51 Lika villkor............................................................................................................................................................................................................................52 Hållbar utveckling.............................................................................................................................................................................................................53 Infrastruktur – lokaler.......................................................................................................................................................................................................55

Finansiell redovisning.....................................................................................................................................................61 Finansieringskällor............................................................................................................................................................................................................61 Resultat per verksamhet..................................................................................................................................................................................................63 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå.........................................................................................................................................................64 Forskning och utbildning på forskarnivå...................................................................................................................................................................65 Kapitalförvaltning..............................................................................................................................................................................................................66 Fonder..................................................................................................................................................................................................................................66 KI stiftelser...........................................................................................................................................................................................................................67 Resultat- och balansräkning..........................................................................................................................................................................................68 Redovisningsprinciper 2018.........................................................................................................................................................................................71 Noter.....................................................................................................................................................................................................................................74

Tabellbilaga.......................................................................................................................................................... 87 Konsistoriet.......................................................................................................................................................... 96 KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2018

ÅRET I SIFFROR

Året i siffror UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ

5 562

5 962

Helårsprestationer

Helårsstudenter

72 % Kvinnor

28 %

2 698

Män

Examina

Behöriga förstahandssökande per antagen student till:

LÄKARPROGRAMMET

PSYKOLOGPROGRAMMET

TANDLÄKARPROGRAMMET

6,7

4,4

3,9

UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ

Varav 387 nyantagna doktorander

2 134 Doktorander

57 % Kvinnor

43 % Män

381 Examina

29 %

Andel disputerade som deltagit i någon form av internationellt utbyte*

* Siffror från senaste mätningen 2017.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2018

ÅRET I SIFFROR

FORSKNING

3,9 miljarder kronor i externa forskningsbidrag

342

Professorer

6 166

vetenskapliga artiklar*

32 % Kvinnor

68 % Män

PERSONAL

877 lärare varav 93 % disputerade

4 654

Med lärare avses professorer, universitetslektorer, forskarassistenter och universitetsadjunkter.

Årsarbetskrafter

61 % Kvinnor

39 % Män

KI:s lokalarea:

243 431kvadratmeter

EKONOMI

84 %

42 %

Forskning

Anslag

16 %

58 %

Utbildning

Externa medel

7,1miljarder kronor i omsättning * Siffror från senaste mätningen 2017.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2018

Vår nya vision: Vi driver utvecklingen av kunskap om livet och verkar för en bättre hälsa för alla.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2018

OM KAROLINSKA INSTITUTET

Om Karolinska Institutet Karolinska Institutets (KI:s) vision för 2030 är att vi driver utvecklingen av kunskap om livet och verkar för en bättre hälsa för alla. KI är ett medicinskt universitet och en statlig myndighet med uppdrag att bedriva utbildning, som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, och bedriva forskning och utvecklingsarbete. Vi ska också samverka med det omgivande samhället, informera om vår verksamhet och verka för att forskningsresultaten kommer till nytta. KI står för en betydande del av den medicinska forskningen i Sverige och har det största utbudet av medicinska utbildningar i landet.

Organisation Konsistoriet är universitetets styrelse och har det yttersta ansvaret för den samlade verksamheten. Till sitt stöd har konsistoriet en internrevision som granskar, föreslår förbättringar samt ger råd och stöd i syfte att bidra till en betryggande intern styrning och kontroll. För ledning av verksamheten närmast under konsistoriet ansvarar rektor som är myndighetens chef. Den verkställande ledningen består utöver rektor av prorektor och universitetsdirektör. Under rektor har det fram till och med 2018 funnits tre interna verksamhetsstyrelser som letts av dekaner. Dessa styrelser har ansvarat för vart och ett av verksamhetsområdena, utbildning på grundnivå och avancerad nivå, utbildning på forskarnivå samt forskning. Universitetsdirektören har under rektor det övergripande ansvaret för KI:s administrativa verksamhet. Forskningen och utbildningen bedrivs i huvudsak vid de 22 institutionerna vars verksamheter leds av prefekter. Verksamheten bedrivs på två campusområden – Solna och Flemingsberg – samt vid flera av länets sjukhus. I anslutning till lärosätets campusområden ligger Karolinska universitetssjukhuset som har en betydelsefull roll när det gäller klinisk forskning och utbildning. KI samarbetar även med andra kliniker i närområdet och har institutioner vid Danderyds sjukhus och Södersjukhuset. Utöver institutionerna har organisationen 2018 bestått av enheten för toxikologiska vetenskaper i Södertälje, komparativ medicin, universitetsbiblioteket och universitetsförvaltningen samt ett forskningscentrum utomlands, Ming Wai Lau Centre for Reparative Medicine i Hongkong. Fördelning av ansvar och befogenheter regleras i organisationsplan och de besluts-, handläggnings- och delegationsordningar som fastställts för och på olika nivåer inom organisationen. I januari 2018 beslutade konsistoriet om huvuddragen för en ny ledningsorganisation som trädde i kraft 1 januari 2019. Under 2018 har den organisatoriska förändringen förberetts. Den största förändringen innebär inrättandet av en fakultetsnämnd, som ersätter de tidigare tre verksamhetsstyrelserna, och att de 22

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2018

institutionerna organiserats i tre grupper som var och en kommer att ledas av en dekan. Organisationsförändringen syftar till att åstadkomma en tydligare fördelning av ansvar och befogenheter, ett ökat kollegialt inflytande, färre antal befattningshavare som rapporterar direkt till rektor samt en bättre samordning av verksamhetens delar.

Uppdrag och styrning Universitetets uppdrag enligt högskolelagen (1992:1434) är att bedriva utbildning som vilar på vetenskaplig grund och på beprövad erfarenhet samt bedriva forskning och utvecklingsarbete. Vi ska också samverka med det omgivande samhället och informera om vår verksamhet samt verka för att forskningsresultaten kommer till nytta. Utifrån högskolelagen styr regeringen KI i huvudsak genom högskoleförordningen (1993:100) och årliga regleringsbrev. Den strategi som gällt fram till och med 2018, Strategi 2018, har varit utgångspunkt för treåriga verksamhetsplaner för verksamhetsstyrelser, institutioner och övriga organisatoriska enheter för perioden 2016–2018. Verksamhetsplanerna har varit sammansatta av aktivitetsplaner som följts upp årligen medan de treåriga verksamhetsplanerna nu följs upp efter periodens slut. Konsistoriet beslutar årligen om planeringsförutsättningar och budgetramar. Rektor fastställer därefter budgetramar till grund för fördelning av resurserna vidare i organisationen. Inför varje år görs en riskanalys som resulterar i konsistoriets beslut om vilka risker på verksamhetsövergripande nivå som är prioriterade att hantera. Analys och hantering av prioriterade risker på övriga nivåer i organisationen har varit integrerade i den treåriga planeringen och uppföljningen. Under året har arbetet med att formulera en vision och långsiktigt strategisk plan, Strategi 2030, bedrivits. Strategin ska fastställas av konsistoriet i början av 2019.

OM KAROLINSKA INSTITUTET

Sammanhållet kvalitetssystem

Åtgärder för bättre styrning

Implementering och utveckling av det sammanhållna kvalitetssystemet har fortsatt under 2018. Några exempel på aktiviteter är lansering av indikatorer för uppföljning i KI:s verksamhetsinformationssystem (VIS), utveckling av medarbetares avslutningssamtal, kvalitetssäkring inom forskning, kollegial granskning och lärande samt utveckling av ny regelportal. Under året har UKÄ, genom sin lärosätestillsyn, uppmärksammat KI på ett antal viktiga frågor att arbeta vidare med, bland annat studentinflytandet som behövde formaliseras och kvalitetssäkras. Som en konsekvens av tillsynen har kvalitetssäkring och revidering skett av aktuella regelverk. En överenskommelse har också träffats med studentkårerna om vilka organ studenterna ska vara representerade i. Den nya ledningsorganisationen från och med 1 januari 2019 innebär att en samordningsgrupp blir beredande i kvalitetsfrågor till rektor samt till fakultetsnämnden. Här kommer samordning ske mellan utbildning och forskning. För ytterligare information om kvalitetsarbetet i kärnverksamheten se kapitlen Utbildning på grundnivå och avancerad nivå, Utbildning på forskarnivå och Forskning.

Initiativ till och beslut om en mängd åtgärder har tagits och ett flertal har påbörjats under året i syfte att utveckla den interna styrningen och kontrollen och därmed skapa bättre förutsättningar för verksamheten. Exempel är, som tidigare nämnts, ny ledningsorganisation från och med 1 januari 2019, arbetet med att ta fram en ny långsiktig strategisk plan, Strategi 2030, som ska beslutas av konsistoriet i början av 2019, påbörjad förstudie om ett än mer behovsstyrt och optimerat verksamhetsstöd vid KI samt en informationshanteringsstrategi. Ytterligare exempel är inrättande och tillsättande av en funktion som vetenskapligt ombud på central nivå likväl som etikrådet med en majoritet av externa ledamöter från andra lärosäten. Från och med 1 januari 2019 är det också obligatoriskt för KI:s forskare att dokumentera sin forskning elektroniskt. Under året slutfördes också det intensiva arbete som inleddes 2017, i syfte att säkerställa KI:s efterlevnad av dataskyddsförordningen för behandling av persondata (GDPR) som trädde i kraft den 25 maj 2018.

Att styra och ha kontroll Universitetet ska ha en intern styrning och kontroll som med rimlig säkerhet ser till att givet uppdrag och verksamhet genomförs effektivt, att lagar och regler efterlevs, att redovisning är tillförlitlig och rättvisande samt att lärosätet hushåller med befintliga resurser. En viktig del i detta är att identifiera, värdera och hantera förhållanden och händelser som riskerar att KI inte kan utföra sitt uppdrag, uppnå sina mål och leva upp till de generella kraven på verksamheten. Därför åligger det universitetsledningen att ha en systematisk och strukturerad process för att hantera risker.1 Samtliga medarbetare har ett uttalat ansvar att bidra till en ändamålsenlig intern styrning och kontroll, men det är konsistoriet som har det övergripande ansvaret och har fastställt de regler och riktlinjer som gäller vid KI. Som tidigare nämnts, beslutar konsistoriet årligen om universitetets övergripande riskanalys och därmed vilka risker på verksamhetsövergripande nivå som ska prioriteras och hanteras. I årsredovisningen redovisar de sedan sin bedömning om i vad mån den interna styrningen och kontrollen varit betryggande. Chefer och verksamhetsstyrelser ansvarar för att en god intern styrning och kontroll upprätthålls inom ramen för deras verksamhet och ska årligen analysera riskerna i sina respektive verksamheter och vidta de kontrollåtgärder det finns behov av.

Hantering av prioriterade risker Inför 2018 beslutade konsistoriet om tolv prioriterade risker, varav flera varit prioriterade i flera år, att hantera på verksamhetsövergripande nivå.2 För dessa risker har det under året genomförts åtgärder och aktiviteter i syfte att reducera dem. Flertalet av riskerna kräver åtgärder under flera år för att risknivån ska reduceras vilket är en förutsättning för att risken ska kunna anses tillräckligt hanterad. För hälften av de prioriterade riskerna bedöms risknivån vid utgången av 2018 vara oförändrad och för den andra hälften bedöms den ha minskat. Elva av riskerna är fortsatt prioriterade att hantera 2019.

Sammanfattande bedömning Karolinska institutet har under 2018 fortsatt sitt arbete med att skapa struktur, ordning och reda. Under året har en översyn gjorts av ansvar, befogenheter och arbetsfördelning, en ordning som nu förtydligats i och med ny ledningsorganisation från och med årsskiftet. I samband med detta har också regler och rutiner anpassats för att fungera med den nya ledningsorganisationen. Under året har de obligatoriska momenten avseende riskhantering enligt förordningen om intern styrning och kontroll genomförts samt en mängd ytterligare åtgärder för att utveckla styrningen och skapa bättre förutsättningar för verksamheten och dess utveckling. Stora delar av verksamheten fungerar väl och vi har initierat en mängd åtgärder för att det ska fungera än bättre. Dock är den sammanfattande bedömningen att det ännu finns brister i vårt samlade sätt att styra och ha kontroll. Samtidigt har vi pågående och planerade åtgärder vi är övertygade om kommer att lösa dessa brister på sikt.

Dessa krav och förväntningar på intern styrning och kontroll och riskhantering framgår av högskoleförordningen, internrevisionsförordningen (2006:1228), förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll, 3§ myndighetsförordningen (2007:515) och förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag som KI har att följa. 2 Dessa prioriterade risker 2018 har varit begränsade möjligheter till klinisk utbildning, begränsade möjligheter till klinisk forskning, bristande ledarskap, bristande lag- och regelefterlevnad, oredlighet i forskning, läckage/förlust av verksamhetskritisk information, otillräcklig kompetensförsörjning lärare/forskare, bristande styrning/kontroll KI-verksamheter utanför våra campus, bristande plattform IT-stöd, att incitamentsstrukturen som tillämpas inte driver mot högre kvalitet, att en sammanhållen informatikstruktur inte kan etableras och icke önskvärda externa samarbeten. 1

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2018

VÄSENTLIGA UPPGIFTER

VÄSENTLIGA UPPGIFTER Utbildning och forskning Totalt antal helårsstudenter¹ varav kvinnor Kostnad per helårsstudent, tkr* Totalt antal helårsprestationer¹ Kostnad per helårsprestation, tkr* Totalt antal studieavgiftsskyldiga studenter (hst)² varav kvinnor Totalt antal nyantagna doktorander**** varav kvinnor**** Totalt antal doktorander med någon aktivitet**** varav kvinnor**** Totalt antal doktorander med doktorandanställning (årsarb.) varav kvinnor Totalt antal doktorander med utbildningsbidrag (årsarb.) varav kvinnor Genomsnittlig nettostudietid, licentiatexamen (år)**** Genomsnittlig nettostudietid, doktorsexamen (år)**** Totalt antal doktorsexamina Totalt antal licentiatexamina Totalt antal refereegranskade vetenskapliga publikationer** Kostnad per refereegranskad vetenskaplig publikation, tkr***

2018

2017

2016

2015

2014

5 962 72% 169 5 562 181 123 61% 387 61% 2 134 57% 854 58% 0 0% 2,7 4,6 381 8 i.u. i.u.

6 079 72% 155 5 618 168 111 58% 390 57% 2 238 58% 879 57% 0 0% 2,5 4,6 328 4 6 166 931

5 973 72% 156 5 558 168 110 55% 363 58% 2 303 58% 932 59% 0 0% 3,3 4,3 331 7 5 731 966

6 062 72% 153 5 534 167 107 50% 398 60% 2 289 58% 770 58% 122 61% 2,7 4,5 359 8 5 496 976

5 978 72% 158 5 613 169 74 56% 407 59% 2 320 58% 650 59% 281 57% 2,4 4,3 340 9 5 028 1 004

4 654 61% 5 221 877 51% 818 49% 342 32%

4 749 61% 5 405 860 49% 797 47% 363 30%

4 820 61% 5 334 863 49% 795 47% 368 30%

4 694 61% 5 193 853 48% 776 45% 372 29%

4 473 62% 4 924 844 47% 739 43% 367 28%

7 131 1 107 85% 15% 6 024 34% 66% 7 132 50% 13% 3 595 12% 7 436 3 225 0 1 610 200 1 373

6 890 1 084 85% 15% 5 806 34% 66% 6 794 52% 12% 3 020 11% 6 855 3 113 94 1 608 215 1 359

6 667 1 059 86% 14% 5 607 35% 65% 6 578 53% 11% 3 008 10% 6 249 3 107 78 1 514 184 1 295

6 475 1 050 86% 14% 5 424 35% 65% 6 394 53% 12% 2 996 11% 6 186 3 062 76 1 435 166 1 224

6 156 1 007 86% 14% 5 149 37% 63% 6 078 52% 13% 3 064 11% 5 577 2 621 63 1 359 146 1 164

Personal Totalt antal årsarbetskrafter varav kvinnor Medelantal anställda Totalt antal lärare totalt (årsarb.) varav kvinnor Antal disputerade lärare (årsarb.) varav kvinnor Antal professorer (årsarb.) varav kvinnor

Ekonomi Intäkter totalt (mnkr), varav Utbildning på grundnivå och avancerad nivå (mnkr) – andel anslag (%) – andel externa intäkter (%) Forskning och utbildning på forskarnivå (mnkr) – andel anslag (%) – andel externa intäkter (%) Kostnader totalt (mnkr) – andel personal – andel lokaler Lokalkostnader³ per kvm (kr) – andel av justerade totala kostnader (%) Balansomslutning (mnkr) – varav oförbrukade bidrag – varav årets kapitalförändring – varav myndighetskapital (inkl årets kapitalförändring) i) myndighetskapital inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå ii) myndighetskapital inom forskning och utbildning på forskarnivå

¹ Exklusive uppdragsutbildning, beställd, kompletterande och studieavgiftsbelagd utbildning. ² Exklusive beställd utbildning och kompletterande utbildning. ³ Redovisas i enlighet med SUHF:s rekommendationer om lokalkostnader i den del som avser sammanställning av lokalkostnader, se bilaga 2 till rekommendationerna (REK 2014:1, 2015-10-26, dnr 14/069). * Inklusive kostnader inom ramen för ALF-anslaget samt tandvårdscentralen. Vid framtagande av data för 2018 korrigerades utsökningarna avseende kostnader 2014-2017 och avgiftsfinansierad verksamhet exkluderades. På basis av detta har vissa uppgifter justerats i förhållande till tidigare års årsredovisningar. ** Ingen uppgift för 2018 på grund av eftersläpning i registreringar. Uppgifter för 2014–2016 har justerats jämfört med tidigare årsredovisningar. Detta beror i första hand på en breddning av databasunderlaget och viss eftersläpning i indexering. Ny indexeringspolicy har tillämpats från och med 2017. Förändringarna påverkar även kostnad per publikation. *** Inklusive kostnader inom ramen för ALF-anslag. **** Vid framtagande av data för 2018 gjordes en historisk utsökning. På basis av detta har vissa uppgifter justerats i förhållande till tidigare års årsredovisningar. KAROLINSKA INSTITUTET 2018 Källa: Ladok, Primula, Unit4 Business ÅRSREDOVISNING World, KI Bibliometricsystem. 13

Foto: PMAGI/Stephanie.

UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Under året har Karolinska Institutet (KI) erbjudit 13 nybörjarprogram, 27 påbyggnadsprogram samt cirka 80 fristående kurser inom medicin och hälso- och sjukvård. Under 2018 har flera nybörjarprogram fått utökade platser för att möta studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Ett nytt internationellt magisterprogram i nutritionsvetenskap har startat under året. Fler än åtta av tio examinerade studenter rekommenderar KI som lärosäte.

Utbildningsutbudet

Utbildningen har en tydlig och viktig roll på KI. Nödvändiga strukturella förutsättningar är etablerade – bland annat i form av en anpassad utbildningsorganisation, stärkta pedagogiska insatser samt ökad digitalisering i undervisningen. Vi är väl rustade att möta kommande års utmaningar vid KI.” Foto: Stefan Zimmerman.

Karolinska Institutet har ett brett utbildningsutbud inom medicin och hälso- och sjukvård. Det ger oss förutsättningar att svara mot samhällets behov av kompetens inom området. Bredden ger oss också goda förutsättningar för att kunna genomföra högkvalitativ och relevant interprofessionell utbildning, det vill säga utbildning där studenter från flera olika professionsutbildningar lär med, av och om varandra för att förbättra samarbetet. Huvuddelen av utbildningarna ges som olika utbildningsprogram. Det medför att utbudet förändras mycket lite mellan enskilda år. Beslut om utbildningsutbudet fattas utifrån framtagna riktlinjer och löpande analysarbete. Prioriteringar och avvägningar baseras på studenternas efterfrågan, arbetsmarknadens behov samt KI:s förutsättningar att erbjuda utbildningen. Aktuella arbetsmarknadsprognoser3 visar på att allt fler av de professioner som KI:s utbildningar leder till är – eller inom en snar framtid kommer att bli – bristyrken. För flertalet av programmen är tillgång till verksamhetsförlagd utbildning en avgörande faktor. Den långsiktiga planeringen påverkas även av annat såsom förändringar av yrkesexamen och legitimationskrav samt olika nationella satsningar. Nybörjarprogrammen är basen i utbildningsutbudet och KI utbildar de allra flesta professioner som finns inom hälso- och sjukvården. Dessa program svarar för cirka tre fjärdedelar av helårsstudenterna (hst). Under året har KI erbjudit tolv nybörjarprogram som avslutas med en yrkesexamen samt ett program som leder till en generell examen och dessutom riktar sig till en internationell målgrupp. Under 2018 har flera nybörjarprogram fått utökade platser i syfte att svara mot det ökade behovet i samhället samt studenternas och arbetsmarknadens efterfrågan.

Annika Östman Wernerson Dekan för utbildning 2018

³ Statistiska centralbyrån, Arbetsförmedlingen, Socialstyrelsen, Länsstyrelsen Stockholm.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2018

Vidareutbildning är en viktig del av utbudet. KI erbjuder vidareutbildning i form av fristående kurser, påbyggnadsprogram på avancerad nivå som leder till yrkesexamen samt magister- och masterutbildningar som riktar sig till såväl internationella som nationella målgrupper. Under året har ett nytt internationellt magisterprogram i nutritionsvetenskap startat. En fjärdedel av årets kurs- och programtillfällen utannonseras i form av distansutbildning. Det är framförallt fristående kurser men även hela program, som exempelvis magisterprogrammet i arbete och hälsa. Närmare hälften av specialistsjuksköterskeprogrammens tillfällen erbjuds som distansutbildning. Nätbaserad undervisning förekommer även inom många av de utbildningar som utannonseras som campusutbildningar. I så kallad Blended learning kombineras undervisning på plats med användande av distanspedagogik och olika former av digitala verktyg. Undervisningsformen är framförallt vanlig inom utbildning som riktar sig till yrkesverksamma, men den förekommer numera även i ökad utsträckning inom nybörjarprogrammen. Lärosätet ska enligt regleringsbrevet redovisa och analysera hur den särskilda höjningen av ersättningsbeloppen för utbildningsområdena humaniora och samhällsvetenskap bidragit till högre kvalitet inom berörda utbildningar. Då dessa områden omfattar en så liten del av utbildningen vid KI (drygt fem procent av antalet hst), har inga särskilda satsningar för att höja kvaliteten genomförts.

Studenterna Sökande Söktrycket till KI:s utbildningar är fortsatt högt. Det totala antalet behöriga förstahandssökande är dock något lägre än föregående år och antalet sökande till nybörjarprogrammen har minskat något. Enligt Universitets- och högskolerådet är den främsta förklaringen det goda arbetsmarknadsläget, men storleken på aktuella ungdomskullar kan också spela in. Några program har dock fler sökande, som tandhygienist- och tandläkarprogrammet och det internationella kandidatprogrammet i biomedicin. Liksom tidigare år har de program som leder till läkar-, psykolog- tandhygienist- och tandläkarexamen högst söktryck. Antalet behöriga förstahandssökande till specialistsjuksköterskeprogrammen fortsätter att öka, men även andra påbyggnadsprogram såsom barnmorske- och psykoterapeutprogrammet uppvisar ökningar. Antalet sökande till KI:s internationella masterprogram har fortsatt att öka (17 procent jämfört med 2017).

Breddad rekrytering KI arbetar sedan länge med att främja och bredda rekryteringen till lärosätets utbildningar. Målet med en breddad rekrytering är att studentsammansättningen, avseende till exempel social bakgrund, ska motsvara den övriga befolkningens. På vissa av KI:s

utbildningar är det inte så. Sannolikheten att söka sig till, och genomföra, studier på högre nivå ökar om man har föräldrar med akademisk utbildning.4 KI deltar därför i olika sammanhang för att informera om lärosätets utbildningar och för att prata om högskolan. Dessutom arbetar KI med att skapa ett bra studieklimat för de studenter som läser vid lärosätet. Det finns olika stödjande verksamheter för antagna studenter. Bland annat erbjuds individuell handledning, webbinarier, föreläsningar och workshops om akademiskt skrivande. KI ingår i det nationella nätverket Include, vars syfte är att sprida kunskap om hur högre utbildning kan bli tillgänglig för fler. KI har under året deltagit vid både nätverksträffar och konferenser om breddad rekrytering.

Studentinflytande Ett aktivt och engagerat deltagande från studenternas sida är centralt för KI:s utvecklingsarbete och för kvaliteten i verksamheten. För att säkerställa ett välfungerande studentinflytande har anvisningar för detta fastställts under 2018. En omfattande kartläggning av beslutande och beredande organ samt enskilda beslutsfattare har genomförts för att identifiera samtliga studentrepresentantsplatser inom organisationen. Kartläggningen ligger till grund för den överenskommelse om studentrepresentation som gjorts med studentkårerna. Studenterna har möjlighet att vara representerade i alla beredande och beslutande organ samt när beslut som rör utbildning eller studenternas situation fattas av enskild beslutsfattare. Studentrepresentationen är god i flertalet organ. För studentkårerna är det dock en utmaning att hitta studenter till alla studentrepresentantsposter. Studentrepresentanterna utses av studentkårerna som ska beakta ett jämställdhetsperspektiv när representanter utses. I termer av medlemskap i kåren, väljer manliga studenter att engagera sig i större utsträckning än kvinnliga. Det är vidare fler studenter från nybörjarprogrammen som engagerar sig i kårens verksamhet jämfört med studenter på påbyggnadsprogrammen. Lägst anslutningsgrad har påbyggnadsprogram på avancerad nivå som leder till yrkesexamen. KI arbetar tillsammans med kåren för att hitta vägar att öka studenternas engagemang i kårernas verksamhet och därigenom även i studentinflytandet. Den så kallade Studentbarometern genomförs vart fjärde år. Ett av syftena är att ge vägledning till hur KI kan identifiera vilka tjänster som behöver utvecklas för att ytterligare öka studenternas engagemang. Resultatet från den senaste studentbarometern presenterades i början av 2018. Där framgår att studenterna har en god bild av på vilka sätt de inbjuds till inflytande över både sin utbildning och KI som organisation. Ju tidigare de deltar på lika villkor i en utvecklingsprocess, desto lättare är det att vara motiverad. Under 2018 har beslut fattats om att Medicinska Föreningen och Odontologiska föreningen får fortsatt ställning som studentkår vid KI under perioden 2019–2021.

Universitetskanslersämbetet och Statistiska centralbyrån – Statistiska meddelanden UF 20 SM 1802.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2018

UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ

Utbildningsuppdraget Det totala antalet helårsstudenter (hst) enligt Ladok, inklusive studieavgiftsbelagd verksamhet och kompletterande utbildning, uppgick till 6 255 och antalet helårsprestationer (hpr) till 5 782. Antalet registrerade studenter har ökat de senaste åren. Läsåret 2017/18 var 9 302 studenter registrerade, vilket är en ökning med 260 jämfört med läsåret innan.

Helårsstudenter och helårsprestationer inom ramen för takbeloppet Antalet helårsstudenter inom ramen för takbeloppet uppgick 2018 till 5 962 och antalet helårsprestationer till 5 562. Det är en minskning av både antalet helårsstudenter (hst) och helårsprestationer (hpr) jämfört med föregående år. Som nämnts ovan ökar dock antalet registrerade studenter. Att det trots detta blir ett lägre utfall i termer av hst och hpr beror till stor del på hur terminerna löper över årsskiftena. Respektive programs andel av det totala antalet helårsstudenter illustreras i diagram 11 på sidan 23. Antal helårsstudenter och helårsprestationer inom de olika utbildningsprogrammen framgår av tabell 5 i tabellbilagan. Utfallet är lägre än tidigare prognos. Som framgår av tabell 8 på sidan 23 underskrider KI takbeloppet med 30,4 miljoner kronor (mnkr). Detta är inklusive prestationerna från december 2017. Utfallet innebär att det utgående anslagssparandet uppgår till 34,2 mnkr. Se även not 1 i kapitlet Finansiell redovisning.

Särskilda uppdrag och återrapporteringar Enligt regleringsbrevet ska KI redovisa antalet programnybörjare, antalet helårsstudenter och antalet examinerade de senaste tre åren på program som leder till barnmorske-, läkar-, sjuksköterske-, specialistsjuksköterske- och tandläkarexamen. Uppgifterna för 2018 framgår av tabell 7 på sidan 23. För jämförelse med de senaste tre åren, se tabell 8 i tabellbilagan. Tandläkarprogrammet har de senaste åren haft problem med försämrad genomströmning. Antalen avhopp har ökat, bland annat på grund av ökad övergång till läkarprogrammet och av att en större andel studerande inte klarar av sina kurser i tid. Programmet har arbetat med detta på olika sätt – dels via åtgärder för att förbättra studiemiljön, dels genom att höja antagningstalen och förändra utbildningens upplägg. Antalet helårsstudenter på läkarprogrammet är i nivå med föregående år. Antalet registrerade nybörjare har ökar markant i och med ett höjt överintag. Detta görs för att fylla de nya platser som KI tilldelats från 2018 men också som en av flera åtgärder i det pågående arbetet med att förbättra genomströmningen. Den av regeringen initierade utbyggnaden av hälso- och sjukvårdsutbildningar som inleddes 2015, innebar för KI:s del omfattande ökningar på barnmorske-, sjuksköterske- och specialistsjuksköterskeprogrammen. Målen för utbyggnad av antal registrerade nybörjare och helårsstudenter är satta i relation till utfallet för 2014.

Målet enligt regleringsbrevet 2015 var att specialistsjuksköterskeprogrammen ska utökas med 55 platser. Föregående år var detta uppdrag i stort sett uppfyllt, men utfallet för 2018 är något lägre. Det har sedan lång tid varit svårt att fylla platserna på specialistsjuksköterskeprogrammen, trots ett högt söktryck. En anledning till detta är att många antagna studenter inte fått tjänstledighet för att påbörja sina studier. För att minska detta problem och ge de sökande mer tid att kunna planera tjänstledigheten prövar KI, tillsammans med flertalet lärosäten som har utbildningen i Sverige, att ha en tidigarelagd antagningsomgång. Denna genomförs för andra gången inför VT2019 och kommer sedan att följas upp. KI ska enligt regleringsbrevet 2015 utöka barnmorskeprogrammet med 35 nybörjarplatser – vilket fullt utbyggt motsvarar ytterligare 52,5 helårsplatser jämfört med 2014. KI har tidigare beslutat att utannonsera 80 nybörjarplatser per år, vilket är en ökning med 16 nybörjarplatser per år jämfört med 2014. KI har gjort bedömningen att någon ytterligare utbyggnad inte är möjlig i dagsläget på grund av brist på platser inom verksamhetsförlagd utbildning (VFU). År 2018 hade barnmorskeprogrammet 80 nybörjare på programmet. KI kommer i nuläget inte att kunna nå regeringens mål för utbyggnad. Möjligheten till utökat antal platser för VFU är en fråga som utreds löpande inom samverkan med Stockholms läns landsting (SLL).5 Om antalet tillgängliga VFU-platser skulle öka, kan beslutet om antal platser komma att omprövas. Sjuksköterskeprogrammet ska enligt uppdrag i regleringsbrevet för 2015 utökas med 22 nybörjarplatser vilket fullt utbyggt motsvarar 66 helårsplatser. Antagningstalen har höjts väsentligt de senaste åren och antalet nybörjare på programmet har ökat kraftigt. Detta påverkar successivt antalet helårsstudenter på programmet och målet beräknas vara nått 2019.

Uppdragsverksamhet Uppdragsverksamheten vid KI består av uppdragsutbildning och beställd utbildning från andra universitet och högskolor samt övriga uppdrag. År 2018 uppgick intäkterna för uppdragsverksamheten till 96 mnkr vilket är oförändrat jämfört med 2017.

Uppdragsutbildning KI erbjuder ett brett utbud av uppdragsutbildningar inom medicin, hälsa och vårdvetenskap – områden där KI:s kompetens bidrar till samhällets utveckling och möjliggör livslångt lärande för yrkesverksamma. Under året har antalet kurser och seminarier uppgått till cirka 210 och drygt 2 800 deltagare har varit registrerade på våra poänggivande kurser. Det motsvarar en ökning med 75 procent jämfört med 2017 och förklaras av en utbildningsinsats i Stockholms stad – se nedan. Totalt har KI haft cirka 6 500 deltagare på uppdragsutbildningar. En betydande del av omsättningen under 2018 utgjordes av längre utbildningar inom psykoterapi och vidareutbildningar för sjuksköterskor, tandläkare och optiker, samt specialistkurser för läkare.

Från 2019 även benämnt Region Stockholm.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2018

Våren 2018 examinerades den första kullen Silviaarbetsterapeuter och Silviafysioterapeuter från KI:s webbaserade magisterutbildning (60 hp) i demensvård. Sedan tidigare utbildas läkare både i Sverige och utomlands med speciell inriktning mot demensvård. 2018 examinerades Kinas första Silvialäkare. KI har fortsatt att genomföra uppdragsutbildningar som ger en stor mängd yrkesverksamma möjlighet till fortbildning. Några exempel är kurserna, Första hjälpen till psykisk hälsa (MHFA) med totalt cirka 200 deltagare och Prevention, diagnosticering och behandling av förlossningsskador där KI under tre år genomför 30–35 utbildningsomgångar för cirka 600 deltagare från förlossningsvården. Satsningen Motiverande samtal, där KI de senaste två åren erbjudit kurser för cirka 800 deltagare ur Arbetsförmedlingens personal fortsätter under 2019. Webbaserade utbildningar utgör en betydande del av uppdragsutbildningarna på KI. I mars startade till exempel den första omgången av den webbaserade utbildningen Våld i nära relationer. Utbildningssatsningen, som pågår under tre år och innefattar sex utbildningsomgångar, är beställd av Stockholms stad och riktar sig till medarbetare som arbetar med barn, ungdomar och vuxna. Tillsammans med Arbetsförmedlingen och Sveriges Kommuner och Landsting lanserades också en webbutbildning för nyanländ vårdpersonal. Det är en introduktionskurs till svensk hälso- och sjukvård som utvecklats i ett samarbete mellan flera olika institutioner på KI.

Internationalisering KI har under året fortsatt arbetet med att integrera globala hälsofrågor i undervisningen och att implementera obligatoriska kurser på engelska i utbildningsprogrammen. En webbaserad kurs i global hälsa för undervisande personal har lanserats. De åtgärder som har vidtagits enligt handlingsplanen för internationalisering för utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2014–2018, har bidragit till att i huvudsak uppfylla de mål som rör globala hälsofrågor och obligatoriska kurser på engelska. Handlingsplanen ska utvärderas under 2019. Utöver de åtgärder som vidtagits för att nå målen i handlingsplanen så ingår också fem utbildningsprogram i ett strategiskt utvecklingsprojekt, delvis finansierat av Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning (STINT). Syftet med projektet är att stärka kvaliteten i utbildning på grundnivå och avancerad nivå genom internationalisering på hemmaplan – det vill säga genom att ge alla studenter, även de som inte deltar i aktiviteter utomlands, internationella perspektiv i sin utbildning. KI når inte handlingsplanens mål för lärarmobilitet. Antalet utresande lärare ligger på ungefär samma nivå som 2017. Däremot kan vi under året se en ökning av antalet inresande lärare. Liksom tidigare år uppger lärarna tidsbrist som skäl till att inte delta i lärarutbyte. Erasmusprogrammets fortbildning för personal är dock en annan möjlighet till mobilitet. En aktivitet

som till exempel jobbskuggning kan bidra till att höja lärarnas pedagogiska kompetens utan att ta lika lång tid i anspråk som ett vanligt lärarutbyte. Två lärare har deltagit i denna del av Erasmusprogrammet under 2018. En viss minskning kan ses i antalet utresande studenter, men antalet har hållit sig på ungefär samma nivå sedan 2014. Under året har en ändring gjorts vad gäller längden på utbytesstudier som ger rätt till resebidrag när extern finansiering saknas. Från och med höstterminen 2018 har gränsen sänkts från fem till fyra veckor, vilket förhoppningsvis kommer att motivera fler till studier utomlands. KI ser också att det är viktigt att belysa andra möjligheter till utlandserfarenheter och alternativ till traditionella studentutbyten för att öka internationaliseringen. Redan idag får ett stort antal studenter utlandserfarenheter under sin utbildning vid till exempel datainsamling till examensarbete, genom Erasmus traineeship och studentvalda kurser som delvis är förlagda utomlands. Detta ligger också i linje med den internationaliseringsutredning som presenterades av regeringen under året. Totalt rörde det sig om cirka 200 studenter som 2018 deltog i dessa aktiviteter. Antalet inresande studenter är fortfarande högt, men har minskat något de senaste två åren. För uppgifter om antal inresande och utresande studenter, se tabell 7 i tabellbilagan.

Studieavgifter för tredjelandstudenter Söktrycket på de internationella masterprogrammen var även 2018 mycket högt, vilket visar att KI fortsätter att vara ett attraktivt lärosäte för tredjelandstudenter. Nio masterprogram, varav tre ges i samverkan med andra nationella och internationella lärosäten, och ett kandidatprogram ingår i KI:s utbud på engelska. Utöver dessa program erbjuder KI även ett antal fristående kurser på engelska. Höstterminen 2018 registrerades 89 nya studieavgiftsskyldiga studenter på program (varav 56 kvinnor). Av dessa var cirka en fjärdedel stipendiater, vilket innebär att andelen egenfinansierade studenter ökar jämfört med 2017. Under 2018 hade KI totalt 213 studieavgiftsskyldiga studenter på program (varav 130 kvinnor). Det totala antalet helårsstudenter 2018 uppgick till 123 och helårsprestationerna till 111. Se tabell 4 på sidan 22 för jämförelse mellan åren. Satsningar som görs inom den studieavgiftsbelagda verksamheten syftar till att främja lärosätets hela internationaliserings- och utbildningsverksamhet. Utöver mottagandetjänster och sociala aktiviteter erbjuder KI studieavgiftsskyldiga studenter utökat stöd i akademiskt skrivande och mer omfattande karriärservice. I syfte att höja kvaliteten på undervisningen i det mångkulturella klassrummet, har kursen Teaching in the International University erbjudits undervisande personal på de globala masterprogrammen. Ökningen av studieavgiftsskyldiga studenter har på ett positivt sätt bidragit till internationalisering på hemmaplan. För att ytterligare höja kvaliteten i verksamheten har KI gjort särskilda satsningar under 2018. Delar av den ackumulerade kapitalförändringen har använts och verksamheten uppvisar för 2018 därför en negativ kapitalförändring.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2018

UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ

KI hade nio tredjelandstudenter inom ramen för utbytesavtal under 2018. Införandet av studieavgifter har under det gångna året inte lett till att KI ingått några nya strategiska avtal med universitet utanför EU-/EES-området. Separat antagning tillämpas sedan HT2017 för samtliga studieavgiftsskyldiga. Migrationsverket (MiV) har liksom under 2017 haft långa handläggningstider för beslut om förlängning av uppehållstillstånd. Även under 2018 har några av tredjelandstudenterna som står inför den sista terminen på sitt utbildningsprogram fått ett utvisningsbeslut. Anledningen till besluten är, enligt MiV, att studenterna inte uppfyller försörjningskravet om egna medel. KI anser att det är önskvärt att studieavgiftsskyldiga studenter som är antagna till tvååriga masterprogram beviljas tvååriga uppehållstillstånd.

Kvalitet KI arbetar aktivt med att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet. Den återrapportering av utbildningsuppdraget som institutionerna upprättar utgör en komponent i kvalitetssystemet. Återrapporteringen består i ett antal frågeställningar vad gäller till exempel lärartillgång, studentinflytande, forskningsanknuten utbildning och pedagogisk utveckling och förnyelse. Svaren utgör ett värdefullt underlag för kvalitetsutveckling inom utbildningsområdet och lyfter fram och synliggör utbildningsverksamheten inom KI. Återrapporteringarna kompletteras med kvalitetsplaner på institutionsnivå och programnivå. För att utveckla kvalitetsarbetet har strukturerade möten för kollegial granskning och lärande införts när det gäller till exempel kvalitetsplaner. Studenternas upplevelse av kvaliteten i den genomgångna utbildningen och sin utbildningstid inhämtas genom en gemensam examensenkät (exit poll) för samtliga utbildningsprogram på grundnivå och avancerad nivå. Examensenkäten utgör ett komplement till de kursvärderingar som genomförs efter varje avslutad kurs. I den enkät som besvarades av studenter som tog examen höstterminen 2017/vårterminen 2018, uppgav 83 procent att de sammantaget var nöjda med sin studietid på KI och att de skulle rekommendera KI som lärosäte till blivande studenter. För att inhämta avnämarnas, blivande uppdragsgivares, perspektiv på utbildningens innehåll – och hur detta i förlängningen svarar mot deras behov – har en gemensam modell för avnämarundersökningar införts. Undersökningar har genomförts på samtliga utbildningsprogram på grundnivå och avancerad nivå.

Uppföljning av KI:s konsekvensanalys med anledning av förändrat verksamhetsinnehåll på Karolinska universitetssjukhuset SLL:s beslut om ett nytt verksamhetsinnehåll för Karolinska universitetssjukhuset och en ny nivåstrukturering av vården i Stockholm innebär utmaningar för KI:s utbildningsprogram. 6

Konsekvensanalysen som KI genomfört visar bland annat att det finns risk att vissa examensmål inte nås. Det rör exempelvis läkarstudenters möjlighet att möta patienter med vanliga diagnoser och flera utbildningars möjlighet att uppfylla målen för interprofessionellt lärande. Med anledning av detta har konkre ta åtgärder för att säkra VFU/VIL6-platser vidtagits under året för att säkra målen. En uppföljning har genomförts och kommer att presenteras i början av 2019.

Kompetensutveckling för lärare och pedagogisk stödverksamhet KI har under året arbetat vidare för att nå Sveriges universitetsoch högskoleförbunds (SUHF:s) målsättning att alla lärare ska ha högskolepedagogisk utbildning som omfattar minst tio veckors heltidsstudier. För att stärka lärarnas pedagogiska kompetens genomfördes åtta kurser i högskolepedagogik samt sju kortare fortbildningskurser för handledare och lärare inom den verksamhetsförlagda utbildningen. KI:s utbildningskongress som anordnades under våren hade två teman – Medicinsk pedagogisk forskning, samt Internationalisering av utbildning. På kongressen medverkade, utöver lärare, även internationellt framstående forskare inom såväl pedagogik som internationalisering av utbildning. KI anordnade också en lärardag på temat Bedömning och examination. Syftet var att stimulera till dialog samt att utveckla lärarkompetens gällande examinationsverksamheten. Under denna dag diskuterades bland annat digitalisering och olika aspekter av rättssäker examination. Pedagogiskt stöd och utvecklingsverksamhet har bedrivits vid olika institutioner och centrumbildningar vid KI. Under året har KI förberett för att kunna samla dessa verksamheter i en ny medicinpedagogisk enhet – Undervisning och Lärande (UoL). Målsättningen med den nya enheten, som startar 1 januari 2019, är att samla den högskolepedagogiska kompetensen för bättre relevans och genomslag gällande stöd och pedagogisk utveckling.

Digital examination KI har under året påbörjat arbetet med att digitalisera examinationsverksamheten. Under året beslutades även att två av KI:s stora skrivsalar (en vid campus Flemingsberg och en vid campus Solna) ska förberedas för storskalig digital examinationsverksamhet. Målsättningen är att skrivsalarna ska vara utrustade och färdigställda för fullskalig drift under vårterminen 2019.

Stöd för etikundervisningen Under året drevs ett stödprojekt för att höja nivån gällande etikundervisningen på utbildningar på grundnivå och avancerad nivå. Stödprojektet riktade sig särskilt till de utbildningsområden där förbättringspotential noterats i en tidigare utredning. Målsättningen med projektet var att säkerställa att alla studenter på KI har ett etiskt förhållningssätt och att etikundervisningen håller hög nivå ur ett nationellt perspektiv.

Verksamhetsintegrerat lärande.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2018

Öppna nätbaserade kurser – mooc KI är sedan 2013 deltagare i det internationella EdX-samarbetet gällande massive open online courses (mooc). Det övergripande syftet med KI:s öppna nätbaserade kurser är att vidareutveckla och digitalisera egna utbildningar samt att marknadsföra KI internationellt. Under året har fyra nya kurser publicerats på EdX plattform. Utöver dessa har även flera av de kurser som getts under tidigare år drivits som självstudier, det vill säga utan att vara lärarledda.

Lika villkor Könsfördelning Könsfördelningen på KI:s utbildningar på grundnivå och avancerad nivå har inte ändrats nämnvärt under de senaste åren. En majoritet av studenterna är kvinnor. Det föreligger vissa skillnader mellan utbildningarna, men bara läkarprogrammet och ett fåtal magister-/masterprogram har en relativt jämn könsfördelning bland nybörjare. Det bör dock observeras att berörda magister- och masterprogram är små och att en liten förändring ger stort utslag på könsfördelningen på det enskilda programmet. För jämförelse över åren, se tabell 2 och 4 i tabellbilagan.

Lika villkor i utbildningen Integrering av ett genus- och likavillkorsperspektiv i KI:s olika utbildningsprogram är ett långsiktigt arbete. Universitetet arbetar på flera sätt för att möta diskrimineringslagens krav på att arbeta förebyggande i fråga om utbildningens genomförande och organisering. Ett genusperspektiv i utbildningen är ett prioriterat område i KI:s jämställdhetsintegreringsarbete. Utbildningsprogram på grundnivå och avancerad nivå innehåller återkommande moment om lika villkor. Genus- och lika villkorsperspektivet har förstärkts i läkarprogrammet genom att perspektiven finns med som en integrerad del inom områdena Professionell utveckling och Vetenskaplig utveckling samt som nya krav i examensarbetet. Återkommande utbildningsinsatser genomförs för KI:s kliniska handledare och lärare. Moment om genus och lika villkor ingår i flera pedagogiska kurser. Under hösten 2018 anordnades en föreläsning för samtliga ansvariga för KI:s professionsutbildningar. Föreläsningen handlade om hur KI kan säkerställa att studenterna utexamineras med färdigheter för att kunna möta samhällets utmaningar i fråga om ojämställdhet och ojämlikhet. Se vidare kapitlet, KI som arbetsplats och studiemiljö. Innehållet på ki.se har utvecklats med bland annat information och litteratur om inkluderande och normkritisk pedagogik samt om hur ett likabehandlingsperspektiv kan integreras i undervisningen. Informationen om vart studenter och anställda kan vända sig om de känner sig utsatta för trakasserier eller diskriminering har också uppdaterats.

Under året har KI beslutat om nya riktlinjer avseende diskriminering, trakasserier och kränkande särbehandling. KI har också arbetat fram en överenskommelse med SLL kring ärendehantering då studenter utsätts under verksamhetsförlagd utbildning.

Bedömning av reell kompetens Regeringen gav i 2016 års regleringsbrev uppdrag till universitet och högskolor att, under perioden 2016–2018, utveckla arbetet med bedömningen av reell kompetens7 samt att, i årsredovisningen för 2018, återrapportera hur arbetet utvecklats. Uppdraget tog sin utgångspunkt i en inventering av behovet av reell kompetens. Arbetet har skett genom deltagande i universitetsoch högskolerådets (UHR:s) aktiviteter och via samverkan med andra lärosäten. Bedömning av reell kompetens för antagning genomförs, sedan tidigare, av en samlad personalgrupp i enlighet med SUHF:s riktlinjer. Arbetet har därför framförallt fokuserat på bedömning av reell kompetens för tillgodoräknande. Antalet tillgodoräknanden grundade på reell kompetens är på KI relativt få men de enskilda ärendena är, generellt sett, såväl komplexa som tidskrävande. Målet för det interna arbetet var att utveckla, samt informera om, tydliga riktlinjer i syfte att säkra effektiva, korrekta och likvärdiga bedömningar. Med utgångspunkt i goda exempel från andra lärosäten har anvisningar för bedömning av reell kompetens tagits fram. Anvisningarna innehåller bland annat förslag på bedömningsmetoder och en mall för självvärdering av studentens kunskaper. Dessa riktlinjer har sedan kompletterats med allmän information gällande reell kompetens för såväl studenter som bedömare och har integrerats med övrig information gällande tillgodoräknande på ki.se. Här är även information om, och länkar till, externa verktyg som NARIC-portalen (UHR) med information om olika utbildningssystem en stor tillgång. I det nationella arbetet har KI medverkat i arbetet gällande godkännande av utländsk utbildning i ett uppdrag från Nordiska ministerrådet samt i ett av UHR:s lärosätesövergripande fokusområden.

Särskilda åtaganden Tandvårdscentral KI har i uppdrag att i anslutning till tandläkarutbildningen driva en tandvårdscentral. Tandvårdscentralen tillgodoser utbildningens behov av verksamhetsintegrerad klinisk färdighetsträning. I verksamheten ingår såväl barn- och ungdomstandvård som vuxentandvård. Under 2018 omfattade tandvårdscentralens verksamhet i undervisningen drygt 34 000 patientbesök. Intäkterna under 2018 uppgick till totalt 109,3 mnkr. Av dessa utgjorde anslaget 105,7 mnkr, patientavgifter 3,2 mnkr och övriga intäkter 0,4 mnkr. Kostnaderna uppgick till 105 mnkr.

Den samlade kompetens en person har, oavsett om hon eller han har formella bevis för det eller inte (Sveriges Universitets & Högskoleförbund, Rekommendationer för arbetet med att validera reell kompetens inom högskolan, dnr 42/03). 7

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2018

UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ

Integrationssatsningar Kompletterande utbildning för barnmorskor, fysioterapeuter, läkare, sjuksköterskor och tandläkare med examen från land utanför EU/EES och Schweiz KI har gett kompletterande utbildning för barnmorskor, fysioterapeuter, läkare, sjuksköterskor och tandläkare med examen från land utanför EU/EES och Schweiz. Samtliga utbildningar omfattar ett års heltidsstudier (60 hp) där teoretiska studier varvas med verksamhetsförlagd utbildning. Den kompletterande utbildningen för barnmorskor startade vårterminen 2018 och KI är det enda lärosäte i Sverige som ger denna. Sex behöriga antogs till tolv platser. Ingen har avbrutit sina studier. Inför programstart vårterminen 2019 är antalet behöriga sökande 18. Utvärdering sker genom muntliga och skriftliga evalueringar samt återkoppling från kliniska handledare. Hela programmet ska utvärderas skriftligt och muntligt före examen i januari 2019. Kompletterande utbildning för fysioterapeuter planerades starta vårterminen 2018. Ett lågt antal behöriga sökande medförde att starten sköts upp till höstterminen, då 16 behöriga antogs till 18 platser. En student har studieuppehåll. Utvärdering sker via kurs- och programvärderingar samt analyser av varför studenterna blivit underkända på vissa kurser. Hösten 2018 antogs 21 studenter till den kompletterande utbildningen för läkare. Ingen har avbrutit studierna, men två kom inte till start. För att kvalitetsförbättra utbildningen har ytterligare stödmaterial tagits fram och för att harmonisera utbildningen till övriga utbildningar, har ett nytt upplägg för dokumentation av de olika momenten av utbildningen införts. Ett nytt programkollegium har skapats för att ge multiprofessionella bidrag till förbättringar av innehåll och examinationer. Momenten utvärderas löpande i skriftliga enkäter. I slutet av utbildningen genomförs en sammanfattande enkätbaserad utvärdering av hela utbildningen. Vid individuella studievägledningssamtal uppmanas även deltagarna att komma med synpunkter och förbättringsförslag. 28 studenter antogs hösten 2018 till den kompletterande utbildningen för sjuksköterskor. Ingen har avbrutit studierna. Små förändringar i kursplanernas lärandemål och innehåll har gjorts. Studenter och kursansvariga lärare har deltagit i ett projekt med Karolinska universitetsbibliotekets språkverkstad och Stockholms universitet för att utveckla studenternas kunskaper i medicinsk svenska. Utbildningen följs upp genom kurs- och programvärderingar samt analyser av underkända kurser. Till den kompletterande utbildningen för tandläkare antogs 16 studenter, ingen har avbrutit studierna. Inga förändringar har skett av upplägget som följs upp med ett kursråd – Curriculum Council – samt kursvärderingar i enkätform. I KI:s nationella samordningsansvar har regelbundna möten i de olika utbildningsgrupperingarna ingått. En del av arbetet har där handlat om att förfina urvalsinstrumenten för att välja ut de bäst lämpade till utbildningarna. Den nationella utvärderingen av kompletteringsutbildning för tandläkare (dnr 1-505/2018)

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2018

omfattade 198 deltagare som påbörjat utbildningen 2010–2016. Utvärderingen visar att 92 procent av de antagna har fullföljt hela utbildningen. Siffror från Socialstyrelsen visar att 98 procent av deltagarna hade svensk tandläkarlegitimation i början av 2018. Många hade fått arbete innan de avslutade utbildningen. KI:s sammantagna erfarenheter enligt genomförda programutvärderingar visar att studenterna bedömer sig ha erhållit den kunskap och kliniska träning som krävs för att utöva yrket i Sverige. Trots olika utbildningsbakgrunder och avvikande språkkunskaper har studenterna i mycket hög grad kunnat genomföra utbildningarna. Tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting har ett informationsbrev utformats för att rekrytera till de kompletterande utbildningarna för sjuksköterskor runt om i landet. Antalet behöriga sökande inför vårterminen 2019 har därefter stigit markant i jämförelse med föregående år. För uppgifter om antal sökande, registrerade och examinerade studenter, se tabell 9 i tabellbilagan.

Uppdrag att utveckla klinisk utbildning och forskning Under 2018 erhöll KI 1,74 mkr för att utveckla klinisk utbildning och forskning. Medlen har i huvudsak använts till kvalitetshöjande arbete inom den kliniska utbildningen, bland annat genom satsningar på ytterligare förstärkning av högskolepedagogisk kompetens inom den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). KI har ett brett utbud av högskolepedagogiska kurser för personer som på olika sätt är involverade i handledning inom VFU. Ett nytillskott under året är en fördjupningskurs i högskolepedagogik motsvarande 7,5 hp för lärare och yrkesverksamma med pedagogiskt uppdrag inom medicinska utbildningsprogram. Vidare har en ny kurs i den pedagogiska metoden peer learning – som innebär att studenter lär av och med varandra – utvecklats i samverkan med de enskilda högskolorna. Kursen utgör ett tillskott till utbudet av kortare högskolepedagogiska kurser som vardera motsvarar en veckas heltidsstudier. En kartläggning av vilka professioner och verksamheter som varit/är representerade i dessa kurser har initierats. En ny serie seminarier med fokus på lärande inom hälso- och sjukvården har startats med avsikt att synliggöra utvecklingsarbete och forskning kring verksamhetsintegrerat lärande och VFU. Målgruppen är studenter och yrkesverksamma, såväl vid KI som inom hälso- och sjukvården. För kvalitetsuppföljning har en ny VFU-enkät utformats. I likhet med den tidigare enkäten (CKU3VIL) finns både studenters, medarbetares och chefers perspektiv med. En pilotomgång med den nya enkäten har startat. En revidering har också inletts av den grundläggande nätbaserade utbildning – Journalhantering, Bemötande, Sekretess och Hygien (JoBSH) – som studenter genomför inför VFU.

1. Fördelning mellan program som leder till generell examen, program som leder till yrkesexamen samt fristående kurser 2015

2016

2017

2018

Hst

Generell examen – nybörjare

173

164

154

Generell examen – påbyggnad

430

404

367

Yrkesexamen – nybörjare

4 521

4 433

4 477

4 418

Yrkesexamen – påbyggnad

576

595

648

641

Fristående kurser Summa

362

351

385

381

6 062

100

5 973

100

6 079

100

5 962

100

hst= helårsstudenter Källa: Ladok.

2. Söktryck per programtyp (behöriga förstahandssökande) 2015 Antagna Nybörjarprogram Påbyggnadsprogram (ej magister/master) Magister-/masterprogram Totalt

2016

Sök/ antagen

Antagna

2017

Sök/ antagen

Antagna

2018

Sök/ antagen

Antagna

Sök/ antagen

1 822

4,2

1 893

4,0

1 969

3,6

2 050

3,3

974

1,7

1 022

1,6

1 110

1,9

961

2,4

621

1,6

386

2,3

523

2,3

540

2,2

3 417

3,0

3 301

3,1

3 602

2,9

3 551

2,9

Källa: Ladok.

3. Antal registrerade studenter samt deltagare i uppdragsutbildning HT14/ VT15 Studenter – ej studieavgifter Studenter – studieavgiftsbetalande Totalt

HT15/ VT16

HT16/ VT17

HT17/ VT18

6. Användning av medel för kompletterande utbildning för läkare, sjuksköterskor, barnmorskor och tandläkare från tredje land (% av kostnader) 2018 100 %

8 822

8 958

8 922

9 165

106

138

120

137

8 928

9 096

9 042

9 302

Källa: Ladok.

90 % 80 % 70 % 60 % 50 %

4. Antal hst och hpr i studieavgiftsbelagd verksamhet

40 %

Helårsstudenter Helårsprestationer

2015

2016

2017

2018

107

110

111

123

112

105

111

hst= helårsstudenter, hpr= helårsprestationer Källa: Ladok.

30 % 20 % 10 % 0% Läkare

5. Intäkter och kostnader för studieavgiftsbelagd verksamhet, mnkr 2015

2016

2017

2018

Intäkter

19,3

19,6

18,4

24,2

Kostnader

15,4

16,8

21,9

26,5

3,9

2,8

-3,5

-2,2

Kapitalförändring Källa: Unit4 Business World.

Sjuksköterskor

Barnmorskor

Tandläkare

Antagning

Verksamhetsförlagd utbildning

Validering

Undervisning

Planering

Övrigt inkl. indirekta kostnader och lokaler

Kompletterande utbildning för fysioterapeuter startade under HT18, utbildningen har bedrivits för kort tid under året för att en rättvisande kostnadsbild ska kunna redovisas. Totala uppskattade kostnader för respektive utbildning; läkare 4,7 mnkr, sjuksköterskor 3,5 mnkr, barnmorskor 1 mnkr och tandläkare 5,3 mnkr. Källa: Unit4 Business World, institutionernas uppskattningar.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2018

UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ

7. Antal nybörjare (registrerade på termin 1), helårsstudenter och examinerade på vissa program 2018 Nybörjare

Hst

Examen

114

Läkarprogrammet

377

1 620

289

Sjuksköterskeprogrammet

394

827

207

Specialistsjuksköterskeprogrammen

569

504

492

Tandläkarprogrammet

120

417

Barnmorskeprogrammet

11. Helårsstudenter och helårsprestationer 2018 (5 962) 6%

6% 3%

27 %

8% 3% 6%

11 %

hst= helårsstudenter Källa: Ladok.

4% 7%

14 % 5%

8. Ersättning för hst och hpr inom takbeloppet, mnkr (inkl. decemberprestationer) Läkarprogrammet 27 %

2015

2016

2017

2018

Fysioterapeutprogrammet 6 %

Takbelopp

651,5

673,6

696,2

720,9

Sjuksköterskeprogrammet 14 %

Utfall

650,9

666,7

687,8

690,6

Psykologprogrammet 5 %

-0,6

-6,9

-8,4

-30,4

Under/över takbelopp

Tandläkarprogrammet 7 % Arbetsterapeutprogrammet 4 %

hst= helårsstudenter, hpr= helårsprestationer Källa: Ladok.

Övriga nybörjarprogram 11 % Biomedicinska analytikerprogrammet 3 % Specialistsjuksköterskeprogrammen 8 % Övriga påbyggnadsprogram 3 %

9. Utbyggnad av vissa utbildningar som leder till yrkesexamen

Magister och master 6 %

Utfall Uppdrag ökning hst Nybörjare

hst

Barnmorskeprogrammet

Sjuksköterskeprogrammet

Specialistsjuksköterskeprogrammen

2014 Nybörjare

2018

Nyhst börjare

Förändring 14–18

hst

Nybörjare

66 101

80 114

324 792

540 456

Måluppfyllelse (%)

Nyhst börjare

hst

394 827

318

569 504

hst= helårsstudenter Källa: Regleringsbrev och Ladok.

Fristående kurs 6 % Källa: Ladok.

12. Uppdragsverksamhet (96 mnkr) 7% 12 % 51 %

10. Hst och hpr i uppdragsutbildning

19%

2015

2016

2017

2018

Helårsstudenter

279

287

271

334

Helårsprestationer

249

237

251

311

hst= helårsstudenter, hpr= helårsprestationer Källa: Ladok.

10 % Kommuner och landsting 51 % Universitet och högskolor 10 % Övriga statliga myndigheter 19 % Stiftelser och organisationer 1 % Svenska företag 12 % Utländska finansiärer 7 % Källa: Unit4 Business World.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2018

Studentutbyten 2018 In- och utresande studenter inom utbytesprogram

Antal inresande studenter till Karolinska Institutet

Antal utresande studenter från Karolinska Institutet

N ORDA M E RIK A N ORDA M E RIK A

281

inresande studenter till Karolinska Institutet under 2018

S YDA M E RIK A

164

S YDA M ER I K A

Källa: Ladok.

utresande studenter från Karolinska Institutet under 2018

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2018

UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ

AS IE N E U RO PA

183

66 35

AFRIKA

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2018

OCE A N I EN

Foto: Erik Cronberg.

UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ

Utbildning på forskarnivå Med över 2 000 doktorander utgör forskarutbildningen en stor del av Karolinska Institutets (KI:s) verksamhet och målen är högt ställda: Att ha en doktorsexamen från KI ska innebära en nationellt och internationellt erkänd kvalitetsstämpel.

I examensenkäten uppger 90 procent att de är nöjda med sin forskarutbildning. Nio av tio alumner uppger att de skulle rekommendera KI till presumtiva doktorander.

Forskarutbildningen på KI Utbildning på forskarnivå innebär primärt att doktoranden genomför ett individuellt forskningsprojekt i samspel med handledare och övriga forskare. Vid sidan av forskningsprojektet kompletterar doktoranderna sin utbildning med kurser och andra utbildningsaktiviteter och varje doktorand får därmed en unik utbildning. Under 2018 erbjöds totalt 155 kurser, vid ett eller flera tillfällen, som doktoranderna kunde välja mellan.

Doktoranderna Antal doktorander har varit aningen lägre 2018 än de närmast föregående åren. Det verkar huvudsakligen bero på att många har disputerat under året, snarare än på ett vikande antal nyantagningar. Det är emellertid ett rimligt antagande att antalet nya doktorander kommer att bli färre den närmaste tiden – dels på grund av nya rutiner för antagning till KI:s forskarutbildning, dels med anledning av nya begränsningar i stipendiefinansiering av doktorander. Detta avspeglas dock inte i årets statistik och det är svårt att bedöma i vilken utsträckning dessa faktorer kommer att ge effekt på lång sikt. Fördelningen mellan män och kvinnor har under en längre tid varit stabil och uppgick under året till 43 respektive 57 procent.

Kvalitet Utbildning på forskarnivå av hög kvalitet innebär avhandlingar av hög vetenskaplig kvalitet men också att KI examinerar anställningsbara, kompetenta och självständiga forskare. För att uppnå detta krävs, förutom forskning av hög kvalitet, en miljö präglad av gott ledarskap med fokus på doktorandens lärande och utveckling.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2018

Institutionerna på KI har gjort ett bra arbete med att, med bibehållen kvalitet, lägga om rutiner för antagning till forskarutbildning. Under året har vi lanserat ett nytt sätt att granska ansökningar inför beslut om delfinansiering av doktorander. Våra internationella kontakter med bland andra Kina och Vietnam har stärkts.” Marianne Schultzberg Dekan för forskarutbildning 2018

Foto: Ulf Sirborn.

Ledamöter i bedömningsgrupper har 2018 genomgått utbildning om partiskhet, i syfte att motverka snedfördelningar i beviljandegrad mellan kvinnor och män.

Ny antagningsprocess Under året har ett omfattande arbete bedrivits för att se över och implementera en ny process för antagning till utbildning på forskarnivå. Ambitionen i förändringsarbetet har varit att åtgärda de brister som Universitetskanslersämbetet identifierat i ett tillsynsärende under våren. Samtidigt har det varit viktigt att förbättra och kvalitetssäkra samtliga processer som berörs vid antagning av en ny doktorand. Det vill säga – från initiering av ett nytt doktorandprojekt, via rekrytering av doktorand inklusive bedömning av behörighet och förmåga, till beslut om antagning och upprättande av individuell studieplan.

Styrdokument och processer KI har under en lång tid arbetat med att bygga upp ramverk i form av styrdokument, system och annat stöd, i syfte att kvalitetssäkra de förutsättningar som krävs för att alla doktorander ska få en forskarutbildning av högsta klass. Nya regler för en kvalitetssäker rekrytering och antagning har fastställts under året. En ny process för bedömning av ansökningar om doktorandfinansiering har införts för en mer rättvis och kvalitetssäker tilldelning av medel. För att garantera kvalitet på alla handledare finns sedan 2007 en obligatorisk handledarutbildning som rönt stort intresse både inom och utom landets gränser.

Uppföljning Examensenkät (exit poll) – inklusive kliniska doktorander För elfte året i rad8 inbjöds samtliga doktorander i samband med disputation att delta i en anonym enkätundersökning. Bland de som disputerade 20179 instämde cirka 90 procent – antingen helt (66 procent) eller delvis (24 procent) – i att de är nöjda med sin forskarutbildning på KI. Liksom för andra medicinska fakulteter genomför cirka en tredjedel av våra doktorander sin forskarutbildning parallellt med en anställning inom sjukvården. Detta ställer särskilda krav såväl på doktoranden som på lärosätet och behovet av uppföljning är stort. I 2017 års exit poll ställdes särskilda frågor till denna grupp om vad som skulle kunna underlätta för en doktorand att kombinera forskarutbildning med kliniskt arbete. Resultatet visar att det allra viktigaste är att det finns allokerad tid för forskning inom den kliniska anställningen, gärna i sammanhängande perioder. Andra viktiga faktorer är att ingå i forskningsnätverk, ha en genomarbetad individuell studieplan samt att delta i en forskarskola.

Alumnenkät KI har under året även genomfört en enkätundersökning10 bland de som disputerade 2010 och 2014. Syftet var att fånga upp hur doktorander från KI klarar sig på arbetsmarknaden och hur de upplevde sin forskarutbildning. En motsvarande undersökning genomfördes 2011 och resultaten mellan de två tillfällena

har jämförts. 45 procent av de som besvarade enkäten är idag verksamma inom universitetssektorn. För de flesta ingick forskning i arbetsuppgifterna och för hälften ingick också undervisning. 86 procent svarade att kurserna de hade läst under sin forskarutbildning generellt var av hög kvalitet, vilket är en stor förbättring jämfört med den enkät som skickades ut för sju år sedan då motsvarande siffra var 58 procent. 90 procent svarade att de skulle rekommendera KI till presumtiva doktorander.

Lika villkor Under 2018 har jämställdhet i bedömningsprocesser – med målet att motverka rådande snedfördelning11 i beviljandegrad mellan kvinnor och män – varit ett prioriterat område. Flera insatser har genomförts, till exempel har de personer som medverkar vid bedömning vad gäller tilldelning av medel genomgått en utbildning om partiskhet (bias). Resultatet av detta kommer att följas upp och analyseras under 2019. Könsuppdelad statistik för beviljandegrad tas fram vid beslut om satsningar på till exempel delfinansiering av doktorandprogram och kliniska forskarskolor. Detta utgör en del av arbetet med att beakta jämställdhet vid resursfördelning på KI. Definitionerna för lika villkor och jämställdhet har utvecklats i riktlinjerna för KI:s sammanhållna kvalitetssystem. På KI:s webb finns informationsmaterial och utbildningar som stöd till personer som är involverade i bedömningsprocesser. Se vidare kapitlet, KI som arbetsplats och studiemiljö. Forskarhandledarutbildningen samt kursen Ledarskap för forskargruppsledare har utvecklats genom att lärandemål om genus och förslag på kurslitteratur lagts till. KI finansierar även ett doktorandombud, anställd på Medicinska Föreningen, som kan bistå forskarstudenter och stödja dem i enskilda studentärenden.

Internationalisering I Strategi 2018 betonas vikten av att doktorander ges möjlighet att genomföra internationella utbyten under sin doktorandutbildning. Av dem som disputerade vid KI 20179 hade cirka 29 procent12 (38 procent 2016) deltagit i någon form av utbyte. Den vanligaste formen av utbyte är att tillbringa en del av sin utbildning i en annan forskargrupp vid utländskt universitet.

Samarbetsavtal med China Scholarship Council (CSC) I ansökningsomgången för år 2018/19 inom KI-CSC samarbetsprogrammet utdelades stipendier till 32 doktorander, en postdok, fyra gästforskare och fem studenter på masternivå. Intresset

Genomsnittlig svarsfrekvens på exit poll under 2008-2017: 80 procent. 2018 års enkät är öppen till februari 2019 och kan därför inte redovisas. 10 Svarsfrekvensen på alumnenkäten uppgick till 43 procent 11 Som exempel kan nämnas att beviljandegraden vad gäller tilldelning av så kallade KID-medel, delfinansiering av doktorander, i snitt har legat cirka sex procentenheter lägre för kvinnor än för män, (24 respektive 30 procent). 12 Frågorna i 2017 års enkät var delvis annorlunda än 2016 och siffrorna är därmed inte helt jämförbara. 8 9

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2018

UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ

bland KI:s forskargrupper för att rekrytera stipendiater är fortfarande stort.

samarbetspartners. Inom projektet utvecklar KI en öppen digital lärresurs som ska bli tillgänglig online, även för andra lärosäten.

Handledarutbildning

Muhimbili University of Health and Allied Sciences, MUHAS (Tanzania)

Inom ramen för det strategiska utvecklingsprojektet Doctoral Supervisor Training – A Hub for Collaboration and Internationalisation – finansierat av STINT (Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning) anordnade KI bland annat en uppskattad workshop om interkulturell kommunikation. Vid evenemanget deltog många från det nationella nätverket för forskarhandledarutbildare (NFU) samt internationella

KI har tillsammans med samarbetspartners från MUHAS framgångsrikt genomfört en Sida-finansierad Grants Writing Course på MUHAS under hösten 2018. MUHAS kommer i nära framtid själv kunna anordna en liknande kurs. Under 2018 disputerade en student från MUHAS vid KI.

1. Antal nyantagna doktorander13 500 420

450

438 410

374

400

407

398

390

363

387

350 300

Totalt

250

Kvinnor

200

Män

150 100 50 0

2009

2010

2011

2012

2013

2015

2014

2016

2017

2018

Vid framtagande av data för 2018 gjordes en historisk utsökning. På basis av detta har vissa uppgifter justerats i förhållande till tidigare års årsredovisningar. Källa: Ladok. 13

2. Utbildning på forskarnivå: antal doktorander, examina, studietid14 Examen 16

Antal doktorander (individer) varav kvinnor varav män

Antal doktorander (heltidsekvivalenter) varav kvinnor varav män Antal licentiatexamen varav kvinnor varav män

2015

2016

2017

201815

2 289

2 303

2 238

2 134

1 339

1 341

1 291

1 226

950

962

947

908

1 755

1 760

1 715

1 677

1 009

1 010

981

952

746

750

734

725

359

331

328

381

varav kvinnor

220

198

194

236

varav män

Antal doktorsexamen

139

133

134

145

Bruttostudietid (år)

6,0

5,8

6,4

6,5

varav kvinnor

6,0

5,9

6,5

varav män

6,1

5,6

6,3

6,4

Nettostudietid (år)

4,5

4,3

4,6

varav kvinnor

4,4

4,3

4,6

4,5

varav män

4,6

4,3

4,7

4,8

Vid framtagande av data för 2018 gjordes en historisk utsökning. På basis av detta har vissa uppgifter justerats i förhållande till tidigare års årsredovisningar. Rapporteringen har en viss eftersläpning vilket innebär att 2018 års siffror kan komma att justeras i nästa årsredovisning. 16 Samtliga doktorander som har registrerad aktivitet 1 procent eller mer under höstterminen. Källa: Ladok. 14 15

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2018

Foto: Erik Cronberg.

FORSKNING

Forskning De nya forskningsmiljöerna på Karolinska Institutets (KI:s) campusområden skapar goda förutsättningar för gränsöverskridande forskning och framgångsrika samarbeten. Detta ställer krav, men skapar också fantastiska möjligheter för KI att utnyttja sin forskningspotential. Ett Research Data Office har inrättats för hantering av forskningsdata och från och med 2019 införs obligatorisk elektronisk forskningsdokumentation. KI är en stor mottagare av anslag från EU:s ramprogram för forskning och innovation, och under 2018 hade lärosätet totalt 190 pågående EU-finansierade projekt. En kraftfull, ekonomisk satsning gjordes under året på lärosätets core-faciliteter.

Kroppen runt

Kvalitet Under 2018 fortsatte arbetet med att utveckla system för kvalitetssäkring inom forskningen. Detta utgör en del av det sammanhållna kvalitetssystemet för hela KI. Exempel är processen för uppföljning av de strategiska forskningsområdena vid KI samt en omfattande utveckling av utlysning och beviljande av medel för core-faciliteter. KI har vidare medverkat i en nationell samordning på lärosätesnivå för att utveckla processen för gemensamma ansökningar till Vetenskapsrådet gällande finansiering och avtal avseende nationella infrastrukturer.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2018

Året präglades mycket av fortsatt utveckling av KI:s forskningsinfrastruktur, bland annat har fler än hälften av medarbetarna flyttat in i nya lokaler. KI:s forskare har även under 2018 varit framgångsrika när det gäller beviljade anslag – ett bevis för att KI:s forskning gör skillnad.” Foto: Erik Cronberg.

De senaste åren har KI:s forskare årligen publicerat mellan 5 000 och 6 000 vetenskapliga artiklar (articles + reviews). Av dessa artiklar har ungefär 90 procent publicerats i samarbete med aktörer utanför det egna universitetet, i Sverige och utomlands. En betydande andel av forskningen har någon form av koppling till hälso- och sjukvården och många av de vetenskapliga artiklarna ingår också som delarbeten i de doktorsavhandlingar som läggs fram vid Karolinska Institutet. Omkring 60 procent av KI:s vetenskapliga artiklar blir fritt tillgängliga via internet, så kallad open access, inom ett år från att de har publicerats. På nästa uppslag kan du läsa ett litet urval av de nya forskningsrön som under 2018 presenterats i populärvetenskaplig form på vår webbplats och andra kanaler.

Anders Gustafsson Dekan för forskning 2018

Internet-KBT kan hjälpa barn med tandläkarskräck och magont.

Nya rön om hur ärrvävnad hämmar läkning av skadad ryggmärg.

Nyupptäckta celltyper i ytterörat kopplas till upplevelsen av ljudnivå.

Minskat stillasittande en halvtimme om dagen gör susen för hjärta och kärl.

Gröna blad kan motverka fettlever.

Var cell på sin plats – nyupptäckt proteinstruktur får celldelningen att fungera.

Immunterapi särskilt bra mot ärftlig hudcancer.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2018

Grafik: iStock och Noun Project.

Ineffektiv fettnedbrytning förklarar övervikt hos vissa.

FORSKNING

TA HAND OM LEVERN Ungdomars drickande förutspår risken för leversjukdom 40 år senare, visar en omfattande registerstudie som ifrågasätter rådande syn på ”säkert” drickande. Män som när de var 18–20 år uppgav att de drack mycket alkohol drabbades oftare av leversjukdom senare i livet. Mer än två standardglas om dagen gav en markant riskökning, men forskarna fann ingen tydlig nedre gräns där risken inte ökade alls (Journal of Hepatology, januari). Om alkohol är dåligt för levern så är grönbladiga grönsaker som spenat och ruccola desto bättre, visar en studie på möss och mänskliga celler. Det är nitratet i de gröna bladen som kan minska risken för fettlever, en vanlig sjukdom som kan utvecklas till livshotande skrumplever och levercancer (PNAS, december).

CELLDELNING PÅ RÄTT SÄTT Under året upptäckte KI-forskare i samarbete med brittiska kollegor en helt ny proteinstruktur i mänskliga celler, med betydelse för celldelningen i hela kroppen. Andra liknande proteinstrukturer löses upp när celler förnyar sig genom delning. Men den nyfunna strukturen är istället kvar, fäster cellen mot omgivningen under delningen och ser till så att nya celler sprider ut sig på rätt plats efteråt. Felaktig celldelning kan orsaka cancer (Nature Cell Biology, oktober).

VARFÖR VISSA BLIR FETARE Det har länge varit en gåta varför vissa människor har lättare än andra att utveckla övervikt, fetma och typ 2-diabetes. En studie, där KI-forskare undersökte bukfettet på ett åttiotal kvinnor, visar att nedsatt förmåga hos fettcellerna att göra om fett till energi kan vara boven i dramat. För att enklare kunna hitta patienter med ineffektiv fettnedbrytning har forskarna också utvecklat ett test baserat på kliniska och biokemiska parametrar och en algoritm (Cell Metabolism, maj).

STÅ UPP FÖR HJÄRTATS SKULL Risken att dö i förtid av hjärtkärlsjukdom minskar rejält för den som byter en halvtimmes stillasittande om dagen mot lågintensiv motion, som till exempel att stående utföra hushållssysslor. Detta

visar en studie där information om 1 200 personers aktivitetsnivå jämförts med svenska dödsorsaksregister. Ännu bättre för hjärta och kärl är det såklart att använda tiden till fysisk aktivitet på måttlig intensitetsnivå, som att promenera raskt, eller träning med högre intensitet (Clinical Epidemiology, januari).

INTERNET-KBT FÖR SMÅ MUNNAR OCH MAGAR Psykoterapi via internet kan ge fler människor chansen att få behandling mot sina psykiska problem, däribland barn. I en studie fick en liten grupp barn och tonåringar med tandläkarskräck behandling med kognitiv beteendeterapi (KBT) via internet. Ett år senare var mer än hälften av deltagarna helt av med sin fobi, och forskarna jobbar nu med en mer omfattande studie för att utvärdera behandlingsmetoden (Journal of Medical Internet Research, januari). Även för barn med magont och relaterade symtom som saknar tydlig kroppslig orsak kan internet-KBT enligt KI-forskare bidra till förbättrad livskvalitet och minskade symtom (Clinical Gastroenterology and Hepatology, november).

LAGA SKADAD RYGGMÄRG Skador i hjärnan eller ryggmärgen innebär ofta att den drabbade får en permanent funktionsnedsättning. KI-forskare har nu identifierat en cellmekanism som gör att ärrvävnad fungerar hämmande för nervåterväxten hos ryggmärgsskadade möss. I framtiden hoppas forskarna att den nya kunskapen ska leda till att skador i centrala nervsystemet hos människor ska kunna repareras, men mycket forskning återstår (Cell, mars).

immunförsvaret inte fungerar som det ska, till exempel allergi eller inflammatorisk tarmsjukdom (Cell, augusti).

PRISAD IMMUNTERAPI MOT HUDCANCER Kunskap om vårt immunförsvar ligger också till grund för 2018 års Nobelpris i fysiologi eller medicin, som delas ut av Nobelförsamlingen vid KI. Den sorts immunterapi som belönades fungerar särskilt bra mot en annars mycket svårbehandlad form av ärftlig hudcancer som hunnit sprida sig i kroppen, visar en ny KI-ledd studie. Forskarna, som själva inte har något med Nobelpriset att göra, tror att de goda resultaten beror på att dessa cancertumörer genetiskt är så olika friska celler att immunsystemet lätt kan hitta dem (Journal of Medical Genetics, oktober).

ARV OCH MILJÖ BAKOM MS Personer med vissa genvarianter som är kopplade till multipel skleros (MS) har ökad risk att insjukna om de har exponerats för färg och lösningsmedel, visar en observationsstudie. Ännu värre är det enligt forskarna om de dessutom varit rökare. Både lösningsmedel och rökning orsakar irritation i lungorna och sätter igång en immunreaktion i kroppen, vilken i sin tur påverkar sjukdomsutvecklingen (Neurology, juli). I en annan studie har forskare från KI kartlagt en viss typ av hjärnceller, oligodendrocyter, och visat att dessa kan ha en betydande roll i utvecklingen av MS. Upptäckten kan leda till nya MS-behandlingar som inriktar sig på andra områden än immunförsvaret (Nature Medicine, november).

ETT IMMUNFÖRSVAR BLIR TILL

NERVCELLER SOM LYSSNAR TILL LJUDNIVÅN

När ett barn lämnar mammans mage startar en dramatisk förändring av barnets immunförsvar, visar en studie där forskarna undersökt blodprover från 100 barn med ny teknik inom immuncellsanalys. Forskarna såg också att utvecklingen är annorlunda hos nyfödda med störd bakterieflora i tarmen. Den nya kunskapen öppnar möjligheter att styra immunsystemets utveckling tidigt i livet och kanske i framtiden förebygga vissa sjukdomar där

Forskare vid KI har i studier på möss identifierat tre helt nya nervcellstyper i ytterörat (perifera hörselsystemet). Troligen har de nyupptäckta celltyperna betydelse för upplevelsen av ljudnivå. Forskarna har också kartlagt vilka gener som är aktiva i de olika celltyperna och förhoppningen är att resultaten i framtiden ska bidra till behandlingar mot tinnitus och ljudöverkänslighet och bättre hörselhjälpmedel (Nature Communications, september).

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2018

Under året har ett Research Data Office (RDO) inrättats för att samordna och vidareutveckla stödet till forskarna kring hantering av forskningsdata och forskningsdokumentation. Arbetet har fokuserat på övergången till obligatorisk elektronisk forskningsdokumentation och inför 2019 står cirka 5 000 forskare, doktorander och studenter redo att uppfylla obligatoriet. Det arbete, som inleddes under 2018, med att se över och samordna befintliga interna regelverk och riktlinjer fortsätter. En ny RDOwebb med nytt informations- och utbildningsmaterial är under uppbyggnad och lanseras under 2019. Ledamöter i Etikrådet utsågs under året och leds av det vetenskapliga ombudet vid KI. Etikrådet, som har en majoritet av externa ledamöter, verkar för att en diskussion om etik förs inom KI, i första hand forskningsetik och medicinsk etik. Rådet ska även informera sig om utvecklingen på området, såväl nationellt som internationellt. Rådet ska vidare verka för att KI:s hantering av etiska frågeställningar står i god överenstämmelse med omvärldens värderingar och de som råder, eller ska råda, inom Karolinska Institutet.

Mått på vetenskaplig produktion – bibliometri Bibliometri är tillämpningen av matematiska och statistiska metoder på artiklar, böcker och andra kommunikationsmedia. Liksom många andra universitet använder KI bibliometri för att följa forskningsresultatens spridning och genomslagskraft. Antal publikationer är ett relativt grovt volymmått på vetenskaplig produktion och kan variera bland annat på grund av publiceringsmönster inom olika discipliner. Därför används ofta fältnormerad citeringsgrad som komplement för att beskriva vetenskapligt genomslag. På sidan 37 redovisas båda indikatorerna. Data som redovisas17 blir tydligare om den ses över en längre tidsperiod. Staplarna i figuren representerar antalet publikationer med någon adress som kan anknytas till Karolinska Institutet18 i antingen Web of Science eller Medline. Review-artiklar och originalartiklar är de två dokumenttyper som brukar ingå i bibliometriska analyser, såväl vid KI som internationellt. En review är en artikel som beskriver det nuvarande forskningsläget inom ett område. Till skillnad från originalartiklar (article i diagram 1 på sidan 37) så innehåller en review oftast inte egna forskningsresultat utan sammanfattar vad som tidigare har publicerats inom ett visst område. Eftersom databasen uppdateras med en viss eftersläpning finns vid tidpunkten för årsredovisningen inte fullständiga uppgifter för det senaste året. För att undvika en felaktig bild av utvecklingen redovisas därför inte data för år 2018.

Fältnormerad citeringsgrad Den fältnormerade citeringsgraden (Cf) speglar en artikels citeringsgrad jämfört med citeringsgraden för jämförbara publikationer, det vill säga publikationer av samma dokumenttyp, från samma år och inom samma ämne. I diagram 2 på sidan 37 visas medelvärdet per år av den fältnormerade citeringsgraden för alla artiklar19 från KI. Detta ställs i diagrammet i relation till motsvarande Cf-värde för EU:s 28 medlemsländer (EU28). KI:s citeringsgrad ligger på en nivå som överstiger motsvarande värde för EU28.

Rekrytering Den tidigare initierade satsningen på en tydlig och attraktiv karriärtrappa för unga forskare på KI fortsatte under 2018. Forskarassistenter som inom ramen för utlysta anställningar rekryteras externt erhåller, utöver en grundläggande lönefinansiering, också ett så kallat flyttbidrag. Syftet med detta är att man som nyanställd på KI, omedelbart ska kunna inleda ett aktivt forskningsarbete. För mer om Karolinska Institutets rekryteringsstrategi, se kapitlet KI som arbetsplats och studiemiljö.

Lika villkor Att utveckla rekryterings- och bedömningsprocesser ur ett jämställdhetsperspektiv är ett strategiskt och prioriterat område för KI där en särskild ambition är att öka andelen kvinnliga professorer. Flera insatser har genomförts under 2018, bland annat en utbildning i partiskhet (bias) i bedömningsprocesser. Se vidare kapitlet, KI som arbetsplats och studiemiljö. Det webbaserade stödet kring bedömning och jämställdhet vid rekrytering och resursfördelning har utvecklats. Arbetet har skett i flera steg där det första har varit att tillgängliggöra befintligt informationsmaterial och utbildningar på KI:s webb som ett stöd till personer involverade i bedömningsprocesser. Det andra steget är att utveckla en webbkurs för bedömargrupper vilket beräknas vara slutfört våren 2019.

Forskningsfinansiering De totala intäkterna till KI:s forskning ökade under året med 3,6 procent jämfört med 2017. Av den totala ökningen på 211 miljoner kronor (mnkr) svarade ett höjt statsanslag för drygt en fjärdedel, 58 mnkr. Det innebär att de externa medlen, liksom

Certain data included herein are derived from the Web of Science ® prepared by Clarivate Analytics ®, Inc. (Clarivate®), Philadelphia, Pennsylvania, USA: © Copyright Clarivate Analytics Group ® 2019. All rights reserved. 18 Huvudsakliga adressträngar som ingår i analysen är: Karolinska, Huddinge Hospital/Sjukhus, Danderyd Hospital/Sjukhus, Sodersjukhuset/Soder hospital, St Goran Hospital/Sjukhus, St Erik Hospital/Sjukhus, Astrid Lindgren Hospital/Sjukhus. 19 Articles och reviews i Web of Science. 17

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2018

FORSKNING

tidigare, ökar mer än det statliga anslaget. Andelen externt finansierad forskning på KI fortsätter därmed att successivt öka – om än marginellt. Intäktsökningen i övrigt motsvarades av större intäkter från kommuner och landsting samt svenska stiftelser och organisationer. För mer information om enskilda finansiärer, se kapitlet Finansiell redovisning, samt tabell 10 i tabellbilagan.

Europeiska unionen Under 2018 hade Karolinska Institutet totalt 190 pågående EU-finansierade projekt, varav elva koordineras av KI-forskare. Som koordinator ges en möjlighet för KI att uppmärksammas internationellt samt att i större utsträckning påverka europeiska forskningsfrågor. KI är den andra största mottagaren av EUanslag i Sverige. KI är Sveriges största mottagare av anslag från Horizon 2020:s20 samhällsutmaning 1 (hälsa och demografiska förändringar). Vid slutet av 2018 var KI totalt sett (internationell jämförelse) den nionde största mottagaren av dessa anslag. Totalt sett har KI nu ungefär 60 aktiva hälsa-projekt inom EU:s nuvarande (Horizon 2020) och föregående (FP7) ramprogram för forskning. Under 2018 startade tre nya projekt. Dessa rör nack- och ryggsmärta, förebyggande av demens samt cyberrisker inom sjukhus och vårdinrättningar. KI har under året också beviljats åtta nya projekt vilka kommer att starta under 2019. Lärosätet medverkar i 14 projekt inom EU-kommissionens och läkemedelsindustrins gemensamma satsning ”Innovative Medicines Initiative” (IMI). Två nya projekt startade under 2018. KI deltar även i projekt inom andra Horizon 2020-program. Bland annat program rörande livsmedelsförsörjning, infrastruktur, nanovetenskap och miljö. Intäkterna från KI:s EU-finansierade projekt uppgick till 261 mnkr.

Europeiskt stöd till individuella forskare European Research Council (Europeiska forskningsrådet, ERC) ger stöd till idéer med potential att revolutionera respektive forskningsfält. Vid utgången av 2018 deltog KI i 39 ERC-projekt, 35 av dessa leds av KI-forskare. Totalt startade sju nya ERC-projekt på lärosätet under 2018. Av dessa sju projekt gick två anslag till etablerade framstående forskare – så kallade Advanced Grants. Två Consolidator Grants tilldelades excellenta forskare för att befästa deras forskningsposition, och tre Starting Grants gick till unga lovande forskare för att bygga upp en forskarkarriär. KI har nu tolv löpande ERC Advanced Grants, tolv Consolidator Grants, 13 Starting Grants och två Proof of Concept Grants. Under 2018 tilldelades KI totalt 14 nya projekt inom Marie Sklodowska-Curie-programmet (MSCA). Ett av dessa utgjordes

20 21

av ett så kallat staff exchange-anslag vilket möjliggör utbyte av personal och erfarenheter inom aktuellt forskningsområde. Sex stycken MSCA-projekt var individuella postdoktorala anslag medan sju var nätverksbaserade, så kallade Innovative training networks. På lärosätet finns nu totalt 46 MSCA-projekt. MSCA-programmet förvaltas av Research Executive Agency, REA, och syftar till att stärka Europas intellektuella kapital och konkurrenskraft.

Forskningsinfrastruktur KI tar ett betydande ansvar för forskningsinfrastrukturer på det medicinska området. KI:s två campus i Solna och Flemingsberg expanderar kraftigt och det byggs flera nya anläggningar för bland annat laboratorier och djurverksamhet. Pågående satsningar sker i samverkan med bland annat hälso- och sjukvården för att ytterligare integrera forskning med klinisk verksamhet. Det finns ett stort behov av samordning, både inom KI men även i relation till Stockholms läns landsting (SLL).21 Det finns även behov av gemensamma satsningar på nationell nivå. Under våren 2018 har KI tillsammans med SLL utlyst och beviljat driftmedel för core-faciliteter omfattande närmare 100 mnkr per år i tre år. Därutöver har medel avsatts till vissa faciliteter för inköp av dyrbar vetenskaplig utrustning. Exempelvis görs en kraftfull satsning på precisionsmedicin via ett gemensamt åtagande med Karolinska universitetssjukhuset. Detta sker inom ramen för Genomic Medicine Sweden som koordinerar och utvecklar förutsättningarna för att Sverige ska kunna ligga i framkant inom detta forskningsområde. Detta görs genom implementering av storskaliga sekvenseringstekniker och genomik inom hälso- och sjukvården, vilket kommer att leda till en förbättrad sjukvård, stärkt svensk forskning inom området samt utgöra en grogrund för innovation och samverkan med industrin. Under 2018 har KI etablerat, eller medverkat till att etablera, infrastrukturer med stöd från Vetenskapsrådet för att stödja forskning på populationsnivå. Karolinska Institutet är värd för STR, Svenska Tvillingregistret – en populationsbaserad individdatabas av tvillingar och för NEAR, National E-Infrastructure for Ageing Research. NEAR är under uppbyggnad och ska integrera flera nationella longitudinella populationsbaserade projekt och databaser om åldrande och hälsa. KI medverkar dessutom i SIMPLER, Swedish Infrastructure for Medical Population-based Life-course and Environmental Research, som är en individdatabas och biobank för främst epidemiologisk forskning inom till exempel bröstcancer.

EU:s ramprogram för forskning och innovation. Från 2019 även benämnt Region Stockholm.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2018

I början av 2018 startade MedTechLabs, ett forskningscentrum där det ska bedrivas avancerad medicinteknisk forskning. Centrumet, som är ett nära samarbete mellan Region Stockholm, KI och KTH, är en infrastruktur för patientnära forskning och kommer att finnas i BioClinicum på Karolinska universitetssjukhuset. Där ska kliniskt aktiva forskare tillsammans utveckla teknik och metoder som sedan kan komma ut i vården. Det första forskningsprogrammet kommer att utveckla avbildning – imaging – vilket ska hjälpa patienter med till exempel stroke eller cancer att få bättre diagnos och behandling. Science for Life Laboratory (SciLifeLab) är en nationell infrastruktur som ger forskare från hela Sverige tillgång till moderna instrument för teknikkrävande och storskaliga forskningsprojekt. Den har också stimulerat framväxten av två helt nya forskningsområden inom de molekylära livsvetenskaperna – miljögenomik och molekylär precisionsmedicin.

International Neuroinformatics Coordinating Facility (INCF)

Internationell sampublicering Karolinska Institutets forskare publicerar varje år ett stort antal vetenskapliga artiklar i samverkan med forskare i andra länder. Under de senaste åren har de utgjort cirka 70 procent av alla artiklar från KI. Under perioden 2016-2018 publicerades artiklar tillsammans med forskare baserade i cirka 170 olika länder, där den största samarbetspartnern var USA. I Europa var Storbritannien och Tyskland de länder med vilka KI-forskare publicerade flest artiklar.

Internationalisering Samverkan med internationellt ledande forskningsmiljöer är en av flera viktiga förutsättningar för att möjliggöra utbyte av idéer, metoder och resultat som i sin tur kan driva forskningen framåt. KI:s internationella position och inflytande bygger i hög grad på i vilken utsträckning lärosätets forskare etablerar samarbeten och deltar i sampubliceringar med dessa miljöer. För mer om forskningssamarbeten, se kapitlet Samverkan.

KI ska enligt förordningen (2008:1102) om INCF-sekretariatet, redovisa sekretariatets verksamhet. Karolinska Institutet innehar värdskapet för International Neuroinformatics Coordinating Facility (INCF), vars sekretariat har 13 anställda. INCF inrättades av OECD 2005 med syfte att möjliggöra utveckling av neuroinformatik: standardisering och interoperabilitet av data och mjukvara för neurovetenskap. INCF:s nätverk sträcker sig över Europa, Nordamerika, Australien och Asien, och finansieras genom medlemsavgifter. INCF samarbetar även inom ramen för olika EU-projekt. Ett stort antal internationellt ledande forskare är involverade i verksamheten. Under 2018 har INCF:s arbete med att granska och validera standarder och bästa praxis för datahantering och mjukvara för neurovetenskap fortsatt. Webbportalerna KnowledgeSpace (encyklopedi för neurovetenskap) och TrainingSpace (samlingsplats för utbildningsmaterial i neuroinformatik) har utökats med datakällor och material från INCF:s egna nätverk samt en rad internationella samarbetspartners.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2018

FORSKNING

1. Antal publikationer 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 2008

2009

2010

2011

Other

2012

2013

2014

2015

Review

2016

2017

Article

Staplarna i figuren representerar antalet publikationer med någon adress som kan anknytas till Karolinska Institutet i antingen Web of Science eller Medline.23 Publikationstyper i Other är i fallande förekomst huvudsakligen: Meeting Abstract, Editorial Material, Letter, Correction, Biographical-Item, Comment, Historical Article, Biography, Portrait, Reprint, Book Review, News Item, Congress. Täckningen för dessa publikationstyper är mycket ojämn. 23 Data is partially derived from MEDLINE®/PubMed®, a database of the U.S. National Library of Medicine. Källa: Web of Science och Medline. 22

2. Fältnormerad citeringsgrad24 2,0 1,8 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

Cf EU28

I diagrammet visas medelvärdet per år av den fältnormerade citeringsgraden för alla artiklar från KI. Detta ställs i diagrammet i relation till motsvarande Cf-värde för EU:s 28 medlemsländer (EU28). De aktuella värdena räknas enbart på publikationer som täcks av Web of Science. Publikationer från 2018 kan ännu inte utgöra underlag för tillförlitliga resultat och har exkluderats från redovisningen. Källa: Web of Science. 24

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2018

3. Intäkter forskning totalt, mnkr (exklusive kapitalförvaltning)

2015

2016

2017

2018

Förändring 2017–2018

Statliga forskningsråd

969

988

1 013

1 038

2,5%

Övriga statliga

307

300

304

311

2,3%

Kommuner och landsting

400

390

341

409

19,9%

Svenska stiftelser och organisationer

954

966

1 024

1 077

5,2%

Utländska stiftelser och organisationer

397

350

481

514

6,9%

Svenska företag

250

295

318

297

-6,6%

147

170

187

10,0%

106

176

136

101

-25,7%

120,0%

Summa externa medel

3 478

3 623

3 793

3 946

4,0%

Statsanslag

1 897

1 959

1 997

2 055

2,9%

Totalt

5 375

5 582

5 790

6 001

3,6%

65%

66%

Finansiär

Utländska företag Utdelning från KI fonder Finansiella intäkter

Andel extern finansiering Källa: Unit4 Business World.

4. Utveckling forskningsmedel Mnkr 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 2009

2010

2011

2012

2013

2014

Externa medel

2015

2016

2017

2018

Direkta statliga anslag

Andelen externt finansierad forskning på KI fortsätter att öka. Källa: Unit4 Business World.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2018

FORSKNING

5. Intäkter från EU (inklusive stipendier och andra transfereringar) Mnkr 300 250 200 150 100 50 0 2009

2010

2011

2012

2013

2014

Stipendier och andra transfereringar

2015

2016

2017

2018

Intäkter

Källa: Unit4 Business World.

6. Antal EU-projekt25

Totalt antal projekt varav koordinator

2015

2016

2017

2018

214

198

200

190

25 Antal pågående projekt inom sjunde ramprogrammet (FP7), Horizon 2020 och Folkhälsoprogrammet. Beslutade, men ej påbörjade projekt, ingår inte. 26 I siffran som avser KI som koordinator ingår inte projekt med stöd från Europeiska forskningsrådet (ERC).

Källa: EU database KI, Participant portal, Cordis, VINNOVA.

7. Antal ERC-anslag till KI-forskare

Nystartade 2018

Totalt antal

Advanced Grants

Consolidator Grant

Starting Grant

Proof of Concept Grant

European Research Council (Europeiska forskningsrådet, ERC) ger stöd till idéer med potential att revolutionera respektive forskningsfält. Källa: Participant portal, Cordis.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2018

Foto:Erik ErikCronberg. Cronberg. Foto:

Närmare 1 500 personer deltog i utställningar, aktiviteter och föreläsningar med KI:s forskare när det nyöppnade laboratoriet Biomedicum öppnade upp för allmänheten den 29 september.

SAMVERKAN

Samverkan Genom Karolinska Institutets (KI:s) nära samverkan med hälso- och sjukvården, näringsliv och andra organisationer kommer utbildning och forskningsresultat till nytta.

I början av året togs de första studenterna emot vid Akademiskt specialistcentrum, som är ett samarbete mellan Stockholms läns landsting och KI. Betydelsefulla utbildnings- och forskningssamarbeten i flera världsdelar har befästs och utvecklats och alumn-nätverk har etablerats i Kina och Vietnam. KI:s samverkan med internationell industri har fördubblats på tre år.

Över hälften av Karolinska Institutets forskning och utbildning bedrivs i den kliniska miljön, på regionens sjukhus, inom primärvården och äldrevården. Hälso- och sjukvården i Stockholmsregionen genomgår omfattande strukturförändringar och KI har under året fortsatt att arbeta för att säkerställa möjligheterna till klinisk utbildning och till klinisk forskning i vårdens nya struktur. KI är samlokaliserat med bland andra Karolinska universitetssjukhuset, Folkhälsomyndigheten och Science for Life Laboratory (SciLifeLab). KI stödjer även utvecklingen i närområdet genom Stiftelserna Vetenskapsstaden och Flemingsberg Science som erhåller verksamhetsbidrag från KI om en respektive en halv miljon kronor (mnkr) årligen.

Samverkan med Stockholms läns landsting Stockholms läns landsting (SLL)27 är KI:s viktigaste samarbetspartner. Grunden för KI:s samarbete med landstinget är det nationella och det regionala ALF-avtalet. Det nationella ALFavtalet mellan svenska staten och vissa landsting är en överenskommelse om samarbete kring utbildning av läkare, klinisk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården samt om statens ersättning till landstingen för deras medverkan. På re-

gional nivå finns avtal mellan berörda landsting och universitet om samverkan inom respektive landsting/region. I det regionala ALF-avtalet mellan landstinget och KI har parterna även kommit överens om samverkan kring verksamhetsförlagd utbildning för samtliga utbildningar som kräver vårdens medverkan.

Nationella ALF-utvärderingar Under året genomförde Vetenskapsrådet och Socialstyrelsen sina regeringsuppdrag att utvärdera den kliniska forskningens kvalitet respektive att utvärdera universitetssjukvården vid de landsting/regioner som omfattas av det nationella ALF-avtalet. Vetenskapsrådets gav omdömen enligt skalan undermålig kvalitet, god–hög kvalitet samt mycket hög kvalitet. Resultaten av utvärderingarna har fått stor uppmärksamhet i regionen där Stockholm bedömdes prestera exceptionellt bra när det gäller den bibliometriska profilen vilket fick omdömet mycket hög kvalitet, medan för implementering och genomslag blev omdömet god–hög kvalitet. Utvärderingarna har betydelse för KI:s och landstingets gemensamma överväganden och prioriteringar om forskningens och utbildningens förutsättningar och genomförande och för universitetssjukvårdens fortsatta uppbyggnad och utveckling i Stockholmsregionen.

Samverkansorganisationen KI–SLL Samverkan mellan landstinget och KI organiseras enligt det regionala ALF-avtalet på tre nivåer: ledningsnivå, sjukhusnivå/ motsvarande och verksamhetsnivå. På ledningsnivå finns

27 Från 2019 även benämnt Region Stockholm.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2018

Ledningsgruppen KI-SLL och till stöd för ledningsgruppens strategiska arbete ett forskningsråd och ett utbildningsråd. På sjukhusnivå eller motsvarande finns FoUU-kommittéer och på verksamhetsnivån (kliniker/motsvarande) ett antal FoUU-grupper (FoUU=forskning, utbildning och utveckling).

Samverkan för fördelning av ALF/FoUU-resurser Ledningsgruppen KI-SLL tar ställning till årliga budgetförslag avseende landstingsförvaltade medel för FoUU. De resurser som står till förfogande är dels ALF-ersättningen från staten, dels de resurser som landstinget för in i samarbetet för gemensam prioritering. Sammantaget omfattar ALF/FoUU-budgeten i Stockholmsregionen cirka 1 miljard kronor per år. Den statliga ALF-ersättningen uppgick till 645 mnkr varav 135 mnkr till läkarutbildningens verksamhetsförlagda utbildning. Utöver statens ALF-ersättning avsatte landstinget 382 mnkr för forskning och utbildning för gemensam prioritering. I enlighet med regleringsbrevet redovisar KI uppgift om fördelningen av 2018 års ALF-ersättning: personalkostnader 55,8 procent, lokalkostnader 24,0 procent och övriga kostnader 20,2 procent.

Förändrade förutsättningar för klinisk forskning och utbildning Uppskattningsvis sker cirka hälften av KI:s forskning och utbildning i samverkan med landstinget varav Karolinska universitetssjukhuset utgör KI:s största samarbetspartner. Nära hälften av KI:s institutioner är förlagda till universitetssjukhuset. Hälso- och sjukvården i Stockholmsregionen genomgår omfattande strukturförändringar. Landstingets beslut om ett nytt verksamhetsinnehåll för Karolinska universitetssjukhuset och en ny nivåstrukturering av vården i Stockholm medför nya utmaningar för KI:s utbildningsprogram och kliniska forskning. KI har under året fortsatt att arbeta för att säkerställa möjligheterna till klinisk utbildning och till klinisk forskning i vårdens nya struktur. Uppföljning av genomförda konsekvensanalyser visar dock att det råder fortsatt brist på VFU-platser (verksamhetsförlagd utbildning), lärare och utbildade handledare inom ett flertal utbildningsprogram. Analyserna visar också att inom vissa områden finns risk att möjligheten för forskning försämras och i vissa fall omöjliggörs. Konsekvensanalyser inklusive uppföljning utfördes av Styrelsen för utbildning med start 2017.

Akademiskt specialistcentrum Landstinget och KI har gemensamt utvecklat ett koncept kallat Akademiskt specialistcentrum. Specialistcentrets uppdrag är att bedriva somatisk specialistvård, forskning, utbildning och utveckling utanför universitetssjukhuset. Här säkerställs att den kunskap och kompetens som under många decennier byggts upp gemensamt ska kunna tillvaratas när vårdens organisering i regionen förändras. Verksamheten omfattar områdena reumatologi, diabetes och neurologi. Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO) ansvarar för driften. I nära samverkan mellan KI och SLSO bedrivs forsk-

ning, utbildning och utveckling av pedagogiska metoder bland annat för interprofessionellt lärande. De första studenterna togs emot i början av 2018. För att kontinuerligt kunna bedriva vård, forskning och utbildning inom områden som är föremål för strukturförändringar anser KI att det är mycket angeläget att det skapas nya, eller utvecklas befintliga, specialistcentra hos de vårdgivare som har bäst förutsättningar för uppdraget. Detta för att bibehålla kompetensen inom aktuella områden och även fortsättningsvis kunna säkerställa god vård, tryggad kompetensförsörjning och utveckling av vården.

Samverkan och kommunikation med allmänheten KI sprider information om sin verksamhet och samverkar med det omgivande samhället på flera sätt. Nedan beskrivs kortfattat några exempel.

Populärvetenskapligt magasin och böcker KI:s populärvetenskapliga magasin, Medicinsk Vetenskap, distribueras till press, politiker, finansiärer, sjukhus, skolor, alumner, prenumeranter samt köpare i handeln med fyra nummer per år. Den tryckta upplagan 2018 uppgick till 26 200 exemplar per utgåva och tidningen finns även på KI:s webbplats och sprids via sociala medier. Flera KI-forskare publicerade populärvetenskapliga böcker under året och några av dem deltog även som föreläsare vid Bok & Biblioteksmässan i Göteborg.

Press, radio, tv och sociala medier Presstjänsten är en viktig länk i KI:s samhällskommunikation, framförallt när det gäller att kommunicera nya forskningsrön. Rektor, prorektor och konsistoriets ordförande kommunicerar via egen blogg och KI är aktivt på sociala medier med växande antal följare. KI driver Statuspodden, som handlar om alla KI:s utbildningsprogram och om livet som student. Podcasten Medicinvetarna introducerades 2018. Där intervjuas experter vid KI om allt från hälsorisker med snus till odling av minihjärnor. Populära radio- och tv-program som Sommar i P1 och Fråga Lund hade 2018 medverkande KI-forskare.

Evenemang Under Almedalsveckan i Visby arrangerade KI seminariet ”Vem tar ansvar för världens hälsa? Om hur oväntade allianser kan ge en hållbar värld”. Över femtio KI-forskare medverkade i olika debatter och seminarier under veckan. Under EU-evenemanget Forskarfredag var ett femtiotal KI-forskare representerade för att sprida kunskap till cirka 4 000 elever från grundskola och gymnasium. Två forskare från

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2018

SAMVERKAN

KI deltog även i den regionala tävlingen Forskar Grand Prix, ett slags forskar-stå-upp där de presenterade sin forskning på fyra minuter. Öppet hus för allmänheten hölls i KI:s nya forskningsbyggnad Biomedicum. Närmare 1 500 personer fick ta del av utställningar, aktiviteter och föreläsningar av KI:s forskare.

Alumn-nätverk Nätverket för KI:s alumner har drygt 17 100 medlemmar och möjliggör för KI att hålla aktiv kontakt med utexaminerade studenter och tidigare medarbetare.

Näringslivssamverkan Industrisamarbete är viktigt, såväl inom Sverige som internationellt, för att skapa nya utvecklingsmöjligheter genom kunskaps- och kompetensutbyte och stärkt finansiering. Det är en viktig länk i kedjan för nyttiggörande jämte innovationsutveckling, kommersialisering och klinisk samverkan. Under året har 42 rådgivningsärenden hanterats avseende näringslivssamverkan vid KI:s Grants Office. Under 2018 mottog KI 487 mnkr i finansiering från företag (489 mnkr 2017), varav 187 mnkr från företag i utlandet, vilket är på liknande nivåer som året innan.

• Den viktigaste industripartnern för KI är Astra-Zeneca med

det så kallade KI-AZ Integrated Cardiovascular Metabolic Center (ICMC) i spetsen.

• Sveriges största Medtech-bolag, Getinge AB, har under året

ingått ett flerårigt samarbete med Swedish Medical Nanoscience Center vid KI, en tvärvetenskaplig forskningsmiljö. I fokus för verksamheten står bland annat tillämpade projekt inom infektionskontroll.

• Under 2018 har KI förlängt samarbetet med Ferring Phar-

maceuticals med ytterligare fem år. Det utvidgade samarbetet sker genom SciLifeLab och Centre for Translational Microbiome Research (CTMR). Målet är att stödja utveckling av läkemedel inom gastroenterologi och reproduktiv hälsa.

• KI har sedan länge samarbetat med det nordamerikanska företaget Biogen inom multipel skleros. Under året tecknades ett nytt paraplyavtal mellan KI och Biogen som bland annat ska främja studier inom flera neurologiska sjukdomar.

• Samarbetet mellan KI och Merck KGaA, Tyskland, vidare-

utvecklades under 2018 med etableringen av två nya projekt inom autoimmuna sjukdomar.

• KI samarbetar även med många av världens ledande läkemed-

elsbolag genom nätverket Structural Genomics Consortium (SGC). KI:s bidrag till detta ”public-private partnership” (PPP) syftar till att identifiera och validera nya potentiella målproteiner inom inflammatoriska och neurologiska sjukdomar.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2018

Innovationsstöd KI:s innovationsstöd är en service till studenter, forskare och andra medarbetare som behöver råd och praktiskt stöd för att utveckla idéer till bärande innovationer och som kan komma till nytta i samhället. KI har också som ambition att ytterligare bidra till ett starkare nationellt ”ekosystem” för life science genom samverkan med både offentliga och privata aktörer. Inom ramen för KI:s holdingbolag KI Holding AB (KIHAB) genomförs en betydande del av den innovationsstödjande verksamheten. Olika former av stöd till forskare och studenter när det gäller innovation, nyttiggörande och samverkan finns även att hämta hos flera av KI:s organ, till exempel Grants Office och karriärservice. KI bedriver utbildning och forskning inom innovation, entreprenörskap och kunskapsöverföring. Det sker dels genom en särskild enhet vid en institution, Unit för Business Entrepreneurship, dels i samarbete med andra nationella och internationella innovationsaktörer.

KI Innovations AB – innovationskontor samt rådgivning och stöd till kommersialisering Från och med 2018 är innovationsstödsverksamheten konsoliderad till KI Innovations som därigenom fått ett uppdrag som kombinerar de tidigare separata innovationskontorsoch inkubatorverksamheterna. Det innebär ansvar för hela den tidiga innovationskedjan, från att inspirera och ge vägledning till att konkret bistå med utvärdering av affärspotential samt skapa affärer och bolag – allt i en sammanhållen innovationsprocess. KI Innovations bedriver sedan tidigare verksamhet inom affärsrådgivning, marknads- och patentfrågor samt affärsutveckling. En del av innovationskontorsverksamheten bedrevs även 2018 inom ramen för universitetsförvaltningens näringslivssamverkan. Det nya uppdraget till KI Innovations har sin grund i ett konsistoriebeslut. KI Innovations har under året givit individuell vägledning och rådgivning i 143 ärenden (varav nio studentbaserade), vilka kvalificeras av att det finns en idé om en produkt eller tjänst baserad på resultat eller kunskap hos student eller forskare som söker rådgivning, till skillnad från generell eller allmän rådgivning. Av dessa har 33 (varav tre studentbaserade) gått vidare till verifiering och utvärderats inom Vinnovas program ”Verifiering för tillämpning”, som bland annat erbjuder expertutvärdering. Det kan nämnas att det varit ytterligare 18 ärenden under utvärdering under året, men dessa inkom före 2018. Startup-bolag ges möjlighet att ansöka till KI Innovations inkubatorprogram, där varje antaget bolag får tillgång till en egen affärscoach, kunskapsnätverk och expertkompetenser. Under 2018 genomfördes bland annat affärsutvecklingsutbildningen BusinessBuild tillsammans med Uppsala Innovation Center och KI Innovations första egenarrangerade investerardag. KI Innovations är också med i Vinnovas Excellensprogram för inkubatorer, vilket ger tillgång till nationellt utbyte, utbildning och ytterligare verifieringsmedel. Under året har sex startup-bolag antagits till programmet och ett bolag utvecklats vidare inom

en annan inkubator. Några exempel på bolag i KI Innovations inkubatorprogram:

• MediTuner AB – ett e-hälsobolag som utvecklar kliniskt vali-

derade digitala lösningar för astma. MediTuner AB vann Carnegies/Svenska Dagbladets pris som Framtidens entreprenör 2018.

• MindMend AB – utvecklar en digital plattform som erbjuder psykiatrisk behandling. Behandling av ADHD hos vuxna är den första kommersiella produkten.

• Sigrid Therapeutics AB – utvecklar en produkt för behandling av prediabetes. Bolaget vann under 2018 både tävlingen StartJLM och Sweden Bio:s pitchtävling på Nordic Life Science Days (delad förstaplats).

• Attgeno AB – utvecklar en behandling för akut högt tryck i lungan i samband med hjärtkirurgi och säkrade genom en nyemission under 2018 finansiering för klinisk fas 1-studie.

Genom en nära samverkan med andra innovationsaktörer ges goda möjligheter till kompetensutbyte mellan olika områden. Inspirations- och informationsaktiviteter har under året genomförts både i egen regi och tillsammans med andra innovationsaktörer såsom EIT Health, KTH Innovation, SSE Innovation vid Handelshögskolan, Södertörns högskola, Venture Cup med flera för att ge möjligheter till brett kompetensutbyte mellan forskare och studenter från olika områden. Andra nationella och internationella nätverk där KI Innovations deltar är bland annat:

KI har därutöver från Kammarkollegiet tagit emot 1,2 mnkr för fördjupad kommersiell verifiering inom life science. Beslut har tagits under 2018 hur medlen ska användas under 2019. Under 2018 har motsvarande medel från år 2017 använts.

KI Holding AB KI Holding AB (KIHAB) bedriver verksamhet genom de helägda dotterbolagen KI Innovations AB (se ovan), KI Science Park AB (KISP) och KI Housing AB (KI Housing). Moderbolaget KIHAB fokuserar på förvaltning av aktie- och portföljinnehav, ekonomisk och finansiell rådgivning samt administration inom koncernen. Ett omfattande omstruktureringsarbete pågår inom KISP. Betoningen ligger på att utveckla life science-klustret kring KI:s campus i Solna. Det har möjliggjorts bland annat genom de lokaler som ställts till förfogande vid andra omflyttningar inom KI. Omstruktureringsarbetet innebär att antalet bolag i KISP:s verksamhet minskat. Det finns dock ett inflöde av hyrande bolag och i dagsläget bedömer KIHAB:s ledning därför att antalet sysselsatta kommer att öka de närmaste åren. KI Housing förvaltar och hyr ut bostäder till internationella studenter och gästforskare på uppdrag av KI. Se även kapitlet KI som arbetsplats och studiemiljö. KIHAB är ägare (kapitalmässigt 5,6 procent) i det fristående investmentbolaget Karolinska Development AB (Nasdaq Stockholm, KDEV, KD). Se även not 15 om redovisning för KI Holding AB.

• Swelife, ett Vinnovafinansierat strategiskt innovationsområ-

de där KI Innovations utgör projektets Stockholmsnod för programmet som erbjuder möjlighet till kompetens och kapital för forskare, entreprenörer och småföretag.

• EIT Health, där KI Innovations stöder främst småbolag som kan få stöd och råd genom Acceleratorprogrammet.

• NOME (Nordic Mentor Network for Entrepreneurship), ett

NovoNordisk Foundation-finansierat mentornätverk som matchar de bästa startupbolagen med de bästa mentorerna i Norden, där KI Innovations representerar NOME i Sverige.

• Johnson & Johnson Innovation möjliggör kontinuerligt kunskapsutbyte med ett ledande life science bolag.

• H2020-projektet UTILE, där KI Innovations är partner, utvärderar innovationsaspekten i samtliga avslutade FP7 och Horizon2020-projekt på uppdrag av EU-kommissionen.

För att bedriva KI:s innovationskontorsverksamhet har KI under 2018 finansierats med särskilda statliga medel om 8,7 mnkr. Medlen har i huvudsak använts för köp av innovationstjänster från KI Innovations AB, 7,0 mnkr. Utöver detta har 1,3 mnkr använts till innovationsstödjande verksamhet i form av den näringslivssamverkan som bedrivs inom universitetsförvaltningen. Årets oförbrukade medel på 0,3 mnkr planeras under 2019 att användas för motsvarande ändamål.

Utveckling av samverkan med svenska lärosäten Samverkan mellan lärosäten i Sverige sker i många fora och i många konstellationer. Ett exempel på ett brett samarbete är det nationella nätverket KLOSSnet (Kunskapsutbyte och Lärande om Strategisk Samverkan) med representanter på ledningsnivå från svenska lärosäten. KI har antagit en aktiv roll som medlem i styrgruppen. Innovationsmyndigheten Vinnova har i en särskild satsning för år 2018–2020 beviljat medel för utveckling av lärosätens samverkanskapacitet och för att stödja de behov som lärosätena själva bedömer strategiskt viktiga att utveckla. KI:s deltagande i fem av de totalt 17 Vinnova-finansierade projekten kompletterar varandra väl och hålls samman i ett projekt – SKISS (Stärka KI:s Strategiska Samverkanskapacitet). Via KLOSSnet och SKISS bidrar KI med, och får tillgång till, lärdomar, erfarenheter och goda exempel. Det övergripande syftet är att ge KI:s medarbetare bättre möjligheter att främja samverkan som en integrerad del i utbildnings- och forskningsverksamheten. Syftet är också att underlätta samverkan mellan lärosätet och omgivningen för att säkerställa att kunskapstillgångar synliggörs och bidrar till samhällsutveckling.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2018

SAMVERKAN

Internationalisering Internationella samarbeten är nödvändiga för att KI ska kunna stärka sin ställning som ett internationellt ledande medicinskt universitet och fullfölja sitt uppdrag att genom forskning och utbildning förbättra människors hälsa. Internationellt samarbete sker på flera olika nivåer; på individnivå genom enskilda forskares samarbeten, på institutionsnivå, på utbildningsprogramnivå och slutligen på central nivå genom strategiska allianser med ledande internationella universitet och institutioner. Under 2018 har KI bland annat etablerat alumn-nätverk i Kina och i Vietnam. Globala alumn-nätverk stärker banden mellan KI och våra internationella alumner, bland annat i deras roll som framtida partner inom utbildning, forskning och industrisamarbeten. En annan aktivitet för att främja KI:s internationaliseringsarbete är det STINT-finansierade projektet “Developing an integrated platform for improved internationalisation – KI-China strategic platform”. Målsättningen är att integrera ett internationaliseringsperspektiv i hela universitetets verksamhet och utveckla stöd för internationella samarbeten forskare emellan samt strategiska allianser. Modellen ska i förlängningen kunna användas av andra lärosäten i Sverige och appliceras på samarbeten även med flera länder. Nedan beskrivs några exempel på nya eller utvecklade samarbeten under 2018.

EIT Health (EU) KI har ett omfattande samarbete inom ramen för bland annat EU-finansierade forskningsprojekt. KI deltar sedan 2015 som fullvärdig partner i European Institute for Innovation and Technology Health (EIT Health). EIT är en av EU:s största satsningar på innovation och utbildning inom hälsoområdet, mer specifikt inom områdena Healthy Living, Active Ageing and Improvement of Health Care. Inom EIT Health samverkar drygt 140 partner från akademi, industri och publika aktörer för att tillsammans ta sig an utmaningar relaterade till en förändrad befolkningsdemografi. EIT Health utvecklar och implementerar nya produkter, tjänster, process- och organisationsförbättringar inom vård och omsorg som kommer den åldrande befolkningen tillgodo och i ett större perspektiv hela samhället. Ett exempel på ett framgångsrikt innovationsprojekt är STHLM3, ett diagnostiskt test för prostatacancer där KI är akademisk koordinator. Projektet avslutas i och med 2018 och vidareutvecklas under namnet OncoWatch med fortsatt tre-årigt stöd av EIT Health. Ett annat innovationsprojekt som leds av forskare vid KI och som bedöms ha stor potential att introduceras på marknaden är miniQ som syftar till att optimera läkemedelsanvändning hos äldre. Från och med nästa år övertar KI huvudansvaret för utbildningsprojektet Care giving and Ageing Reimagined for Europe (CARE) som syftar till att förbättra vårdkvalitén för den allt äldre befolkningen bland annat genom att utbilda både formella och informella vårdgivare. Alla organisationer i den högsta medlemskategorin, där KI ingår, erlägger årligen högst 750 tkr i medlemsavgift till EIT Health.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2018

Mayo Clinic (USA) I september 2018 ägde det 24:e nätverksmötet rum inom det breda samarbetet mellan KI och Mayo Clinic i Rochester. Forskare, forskarstuderande och anknutna från KI och Karolinska universitetssjukhuset deltog. Fyra fokusområden behandlades: forskning, utbildning, administration och innovation. Samarbetet understöds med gemensamma medel för bland annat forsknings- och utvecklingsprojekt.

The University of Tokyo (Japan) Under 2017 tecknade KI ett strategiskt samarbetsavtal med the University of Tokyo (UTokyo) i förening med KTH och Stockholms universitet. Syftet med avtalet är bland annat att främja tvärvetenskapliga samarbeten inom forskning och utbildning mellan Stockholmsregionen och UTokyo. Under oktober 2018 genomfördes en andra workshop med temat “Multidisciplinary collaboration for sustainable development” med cirka 80 deltagande från de tre stockholmslärosätena. Sverige och Japan har också firat 150 år av diplomatiska relationer. Det arrangerades en KI-Japandag den 28 november där flera KI forskare och studenter presenterade framgångsrika samarbeten mellan KI och japanska lärosäten.

The South Africa – Sweden University Forum (Sydafrika) KI har anslutit sig till The South Africa – Sweden University Forum (SASUF). Projektet samlar 36 lärosäten i Sydafrika och Sverige och har det övergripande syftet att stärka relationerna inom forskning, utbildning och innovation mellan länderna. Projektet organiseras runt de globala hållbarhetsmålen. Bland gemensamma aktiviteter inom projektet finns forsknings- och innovationsseminarier och gemensamma utlysningar av medel för samarbete. SASUF finansieras av STINT, National Research Foundation of South Africa, utbildningsministeriet i Sydafrika och medverkande lärosäten i Sverige.

Ming Wai Lau Centre for Reparative Medicine (Hongkong) Under 2018 har verksamheten vid KI:s etablering Ming Wai Lau Centre for Reparative Medicine (MWLC) i Hongkong utvecklats ytterligare. Forskargrupperna har fortsatt att formera sina team och verksamheten har under året resulterat i flera vetenskapliga publikationer. Samarbetet med kollegor vid lokala och internationella universitet liksom med grupperna inom den svenska noden av centret har intensifierats. Ett exempel på det är etableringen av en gemensam bioinformatik-plattform. Tre kurser har under året hållits, liksom två vetenskapliga symposier, öppna för deltagare från lokala universitet. Dessutom har två interna konferenser genomförts. Under sommaren genomfördes ett praktikprogram med deltagande av 14 studenter, utvalda efter internationell utlysning och ansökan. Centret har liksom föregående år rönt ett stort intresse från ett flertal internationella besökare, däribland det svenska universitetsdirektörsnätverket, som besökte centret i mars. Under 2018 har

centrets organisation reviderats så att det nu leds av en Director och är organiserat direkt under KI:s rektor. Som stöd för den fortsatta utvecklingen av centret har inrättats en internationell Advisory Board och en Local Reference Group. Därutöver har arbetet inriktats mot ett ökat fokus på samarbeten med de lokala universiteten i Hongkong, bland annat i syfte att säkra centrets långsiktiga verksamhet. Planerna för detta redovisades vid ett välbesökt symposium i Hongkong i november med deltagande från akademi, industri och externa finansiärer.

City University of Hong Kong KI:s rektor deltog i en ceremoni vid City University och signerade ett samförståndsavtal. I och med detta har KI nu samförståndsavtal (MoU) med tre av toppuniversiteten i Hongkong.

The Rockefeller University (USA) KI samarbetar med Rockefeller University via postdok-utbyten, och utbyten för annan teknisk och akademisk personal och genom föreläsningsserien Nicholson Lectures. Föreläsningarna hålls omväxlande vid båda lärosätena. Inför våren 2019 planeras ett större gemensamt symposium vid KI inom immunologi och neurovetenskap där ett tjugotal forskare från KI och Rockefeller University kommer att medverka.

Brigham and Women’s Hospital/ Harvard Medical School (USA) KI planerar tillsammans med Brigham and Women’s Hospital (BWH) vid Harvard Medical School att etablera ett europeisktamerikanskt nätverk inom Precision Medicine/Network Medicine som ska koordineras av BWH. I september 2018 drogs de huvudsakliga riktlinjerna upp för fortsatt samarbete inom utbildning och forskning. KI planerar att under 2019 signera ett samförståndsavtal (MoU) med BWH som klargör de fortsatta intentionerna för samarbetet. Läs mer om internationella samarbeten i kapitlen Utbildning på grundnivå och avancerad nivå och Forskning.

26 200 ex i upplaga

för KI:s populärvetenskapliga tidskrift Medicinsk Vetenskap

72 %

andel sampublicerade vetenskapliga artiklar med part utanför Sverige

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2018

SAMVERKAN

Indikatorer för samverkan 2014

2015

2016

2017

2018

3 260 289 97

3 478 341 89

3 623 443 147

3 793 489 170

3 946 487 187

70 11

74 8

83 12

90 12

89 12

304

279

287

271

334

85 67

91 71

85 68

81 64

73 53

E. Doktorander med anställning i näringsliv och offentliga organisationer (helårsekvivalenter)

500

511

528

533

546

F. Antal EU-projekt (FP7, H2020 och Folkhälsoprogrammet) – därav som koordinator

202 15

214 12

198 11

200 12

190 11

G. Antal behandlade idérådgivningsärenden vid KI Innovations AB

139

150

168

178

143

H. Antal aktiva projekt vid årets slut vid KI Innovations AB (både verifierings- och inkubatorprogrammen)

I. Antal företag inom KI Science Park

651

672

690

681

592

K. Vetenskapliga artiklar, andel sampublicerade med part utanför KI (%)

L. Vetenskapliga artiklar, andel sampublicerade med part utanför Sverige (%)

A. Externfinansierad forskning totalt (mnkr) – därav från företag totalt (mnkr) – därav från utländska företag (mnkr) B. Uppdragsutbildning, intäkter totalt (mnkr) – därav från företag (mnkr) C. Uppdragsutbildning (helårsstudenter) D. Antal adjungerade professorer (headcount) – varav finansierade av SLL

J. Antal anställda i företag inom KI Science Park

Källor: A, B: Ekonomisystemet Unit 4 Business world. C: Studentdatabasen Ladok. E: Studentdatabasen Ladok. K, L: KI Bibliometric System. Övrig data inrapporterad från respektive verksamhetsansvarig. Noter: D: Avser antal som vid något tillfälle under kalenderåret varit adjungerad. E: Beräkningsmetod enligt LW10 t o m 2015, 2016 i VIS och från och med 2017 i uppföljningsmodulen i Ladok3. Inkluderar kategorierna FTG, USL och AUH. F: Avser pågående projekt. Beslutade men ej påbörjade ingår inte. Siffran som avser KI som koordinator inkluderar inte projekt med stöd ifrån europeiska forskningsrådet (ERC). G: Avser projektförslag som har tagit mer än en timme i anspråk för bedömning, rådgivning och eventuell uppföljning. Inkluderade är bland annat projekt med medel från Vinnovas program Verifiering för Tillväxt och ALMIs förstudiemedel. T o m 2017 sammanräknat med Innovationskontoret. J: Uppgift om antal anställda erhölls 2018 genom beräkning, fram till 2017 via enkät. K, L: Samtliga års siffror är kontinuerligt uppdaterade och kan därför skilja sig från tidigare års redovisning. Data för 2018 var vid tidpunkt för denna redovisning inte fullständig. Certain data included herein are derived from the Web of Science® prepared by Clarivate Analytics®, Inc. (Clarivate®), Philadelphia, Pennsylvania, USA: © Copyright Clarivate Analytics Group® 2019. All rights reserved.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2018

I november togs det första spadtaget på campus Solna för nya bostäder som ska rymma upp till 400 forskare och studenter.

Foto: Erik Flyg.

Forskningshuset Neo invigdes den 24 maj och är en viktig del i det Life Science-kluster som sätter campus Flemingsberg på kartan över världsledande forskning.

KI SOM ARBETSPLATS OCH STUDIEMILJÖ

KI som arbetsplats och studiemiljö Karolinska Institutets (KI:s) nya strategi som arbetats fram under året utgår från FN:s Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling. En viktig del i den nya strategin är formuleringen av en gemensam värdegrund för KI:s medarbetare. Under 2018 har flera stora byggprojekt avslutats och verksamheter har flyttat in i nya funktionella lokaler. 2018 har varit ett händelserikt år för KI:s personal. Omkring 60 procent av medarbetarna har flyttat in i nya lokaler. De senaste åtta åren har energianvändningen per kvadratmeter minskat med omkring 13 procent. För första gången sedan 2011 minskar långtidsjukfrånvaron bland kvinnor.

En attraktiv och utvecklande arbetsplats KI är en kunskapsintensiv organisation i ständig förändring. Den akademiska världen präglas av hög personalrörlighet och intensiva arbetsinsatser. KI har hög andel externt finansierad verksamhet, ofta med kort planeringshorisont. En sådan verklighet ställer höga krav på såväl chefer som medarbetare för att lyckas bedriva en väl fungerande verksamhet. KI arbetar på flera sätt för att vara en bra och utvecklande arbetsplats för alla oavsett var man arbetar i vår verksamhet, eller om man är student. Olika insatser har gjorts under året för att skapa ännu bättre förutsättningar för detta. En viktig del är det nya samverkansavtal som undertecknades av de fackliga organisationerna och arbetsgivaren i slutet av året. Arbetet med att ta fram KI:s nya strategi, Strategi 2030, har präglat verksamheten på flera sätt under året. Bland annat pågår en översyn av vår gemensamma värdegrund. Arbetet med åtgärder utifrån den senaste medarbetarundersökningen har fortsatt liksom jämställdhetsintegreringen av verksamheten. I linje med den nya strategin pågår ett arbete för att KI, efter EU-kommissionens godkännande, ska bli certifierade att använda beteckningen HR Excellence in Research. Läs mer om certifieringen på sidan 50.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2018

Karolinska Institutets ambition är att vara ett ledande universitet med utbildning och forskning i världsklass. KI erbjuder därför medarbetare och studenter ett stort utbud av utbildningar och tjänster för att stödja dem i deras karriärutveckling. Delar av detta genomförs i egen regi, medan andra delar upphandlas från externa aktörer.

Korta fakta om personalen KI har i genomsnitt haft 5 221 personer anställda under 2018. Många är inte verksamma på heltid på lärosätet och i oktober uppgick antalet årsarbetskrafter till 4 654. Det är en nedgång med 95 årsarbetskrafter jämfört med motsvarande period 2017. Minskningen är generell utom för adjunkter som ligger kvar på samma nivå som föregående år och gruppen biträdande lektorer/forskarassistenter som ökat med 47 årsarbetskrafter, se tabell 2 på sidan 56. Ökningen i den gruppen kan förklaras av ändringarna i högskoleförordningen, där den tidigare meriteringsanställningen som forskarassistent utgick den 31 mars och ersattes av en ny anställning för meritering – biträdande lektor – från och med 1 april 2018. Även antalet professorer minskar, men andelen och antalet kvinnor i gruppen fortsätter att öka. Läs mer om professorerna under rubriken Rekryteringsmål för professorer på sidan 51. Andelen disputerade lärare är 93 procent liksom föregående år, se tabell 3 på sidan 56.

En tänkbar förklaring till den totala minskningen av antal årsarbetskrafter på KI är ökade kostnader för anställning av doktorander och postdoktorer samt ökade hyreskostnader. Kostnaderna för anställning har ökat successivt under de senaste åren till följd av såväl ändringar i högskoleförfattningarna som av ändrade stipendieregler. Förutom anställda finns ett stort antal anknutna personer som deltar i verksamheten vid KI inom ramen för anställningen hos en annan arbetsgivare. Dessa personer har ingen anställning vid KI men har i olika omfattning tillgång till KI:s lokaler och andra resurser på universitet. Under 2018 har nära 5 500 personer haft en anknytning till KI.28

stöd i att byta till en annan sådan utanför organisationen. Dessa omställningsinsatser har sedan tidigare strukturerats upp till ett karriärplanerings- och karriärväxlingsprogram som finansieras av lokala omställningsmedel. Arbetet med ett långsiktigt lokalt omställningsarbete genom karriärstöd till medarbetare har fortsatt under året. Under året har även en webbaserad karriärportal lanserats där medarbetare i olika delar av verksamheten själva kan ta del av karriärmöjligheter. Under kommande år ska ett mer interaktivt innehåll utvecklas.

Samverkan med de fackliga organisationerna

EU-kommissionen utfärdade 2005 en rekommendation om den Europeiska stadgan för forskare och Riktlinjer för rekrytering av forskare.29 Bakgrunden är önskemålet om att få ett starkt europeiskt område för forskningsverksamhet samt stödja och strukturera den europeiska forskningspolitiken. I december 2018 beslutade KI att ansöka om EU-kommissionens godkännande att implementera stadgan. Därmed skulle KI bli certifierade att använda beteckningen HR Excellence in Research. Certifieringen innebär att ett lärosäte lever upp till de EU-gemensamma krav som ställs på god forskningsmiljö när det gäller bland annat vilka etiska riktlinjer som forskningen ska följa, vilka stödfunktioner forskare har tillgång till i sitt arbete och hur lärosätet kan garantera transparanta och opartiska rekryteringsprocesser. Syftet med certifieringen är att ytterligare stärka KI som universitet på den globala arenan. En formell ansökan ska lämnas in under 2019.

Samverkan med de fackliga organisationerna är väl utvecklad och fungerande. Ett nytt samverkansavtal undertecknades i december 2018 och sätter dialogen mellan chef och medarbetare och ett aktivt medarbetarskap i centrum. Avtalet bidrar till inflytande och delaktighet för medarbetarna. Samverkan ska även skapa goda förutsättningar för utveckling av medarbetarnas kompetens och en god arbetsmiljö. Samverkan innebär i praktiken att information, dialog och diskussion förekommer i ett så tidigt skede som möjligt inför ett beslut. Frågor ska alltid behandlas tidigt tillsammans med de medarbetare som berörs.

Kompetensförsörjning En förutsättning för att KI ska kunna bedriva internationellt ledande forskning och utbildning är att lärosätet erbjuder tydliga karriärvägar med både spets och bredd för sin akademiska personal. Det är avgörande att KI långsiktigt kan attrahera, rekrytera och utveckla rätt kompetens i organisationen för att uppnå verksamhetens mål och behålla och stärka vår konkurrenskraft. Aktuella frågor är bland annat karriärvägar för undervisande och forskande personal, karriärstöd och karriärutveckling, kompetensutveckling och jämställdhetsintegrering.

Karriärutveckling Studenter, doktorander, postdoktorer och juniora forskare erbjuds återkommande karriärseminarier, kurser och workshops i syfte att visa på och förbereda olika karriärval, såväl inom som utanför akademin. Universitetet erbjuder även årligen återkommande utbildningar för såväl chefer och ledare på olika nivåer som för övriga medarbetare med syfte att stärka processerna för en god kompetensförsörjning. Utbildningar liksom seminarier anordnas både internt och i samarbete med externa leverantörer. KI erbjuder vid behov olika omställningsinsatser. Det omfattar individuell coachning och stöd för medarbetare. För dem som av olika skäl ska lämna en akademisk karriär erbjuds också

Europeiska stadgan för forskare och Riktlinjer för rekrytering av forskare

Karriärstruktur och regelverk KI har arbetat aktivt under 2018 med att skapa en förbättrad karriärstruktur som tydligare ska påvisa den mångfald av karriärmöjligheter som finns inom KI samt skapa förutsättningar för personer att söka anställningar utifrån olika fokus och meritering. Från och med 1 april 2018 har den nya anställningsordningen med kompletterande anvisningar börjat gälla. Regelverken reglerar de lärarbefattningar som återfinns i fjärde kapitlet i högskoleförordningen (HF). Under året påbörjades ett arbete med att utforma ett kompletterande regelverk för de lärarbefattningar som inte ingår i de ovanstående. Syftet är att dessa regelverk tillsammans ska skapa en karriärstruktur för en karriär på KI efter disputation. En stor insats har gjorts för att implementera de nya regelverken i organisationen under året som gått. Den 1 april 2018 infördes den nya meriteringsanställningen biträdande lektor i HF och i samband med det har den tidigare anställningen som KI benämnde forskarassistent utgått. Den som anställs som biträdande lektor har rätt att bli prövad för en anställning som lektor och kan befordras om de särskilda kriterierna för befordran uppfylls, vilket är en stor förändring från de begränsade möjligheter som den tidigare anställningen som forskarassistent innebar.

28 Genomsnittet av månaderna april och september ger att cirka 4 100 personer haft en pågående anknytning varje månad. 29 På engelska The

European Charter for Researchers and Code of Conduct for the Recruitment of Researchers Charter and Code.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2018

KI SOM ARBETSPLATS OCH STUDIEMILJÖ

Rekryteringsprogram för juniora forskare För femte året i rad har KI utlyst anställningar för att rekrytera framstående juniora forskare inom medicinsk vetenskap. Utlysningen är en strategisk satsning på juniora forskare med särskilt utmärkta vetenskapliga meriter och framtida potential. Det är en bred satsning som inriktar sig på både grundvetenskaplig forskning och kliniskt inriktad forskning. Den omfattar tre nivåer i den akademiska karriären; forskarassistent, förlängning av tidigare anställning som forskarassistent och forskare. KI delfinansierar lön under fyra, två respektive fem år för dem som erhåller dessa anställningar. Totalt samlade årets utlysning 300 sökande. Efter en urvalsprocess som inkluderar intern panelbedömning, extern sakkunniggranskning och slutligen intervjuer, har KI beslutat att erbjuda tolv sökanden anställning som forskarassistent och 16 sökanden anställning som forskare. För att underlätta för externt rekryterade forskarassistenter beslutade universitetet att tilldela flyttbidrag till de forskarassistenter som rekryteras externt till KI.

Rekryteringsmål för professorer Regeringen har i KI:s regleringsbrev fastställt ett rekryteringsmål för universitetet som innebär att minst 60 procent av de professorer och gästprofessorer som rekryteras under perioden 2017–2019 ska vara kvinnor.30 För 2018 har andelen kvinnor som rekryterats till dessa positioner sammanlagt ökat till totalt 38 procent jämfört med 2017 års resultat på 22 procent, vilket vi ser som mycket positivt. Av sökande till professorsanställningarna utgjorde kvinnor 32 procent. Rekryteringsutskottet har för dessa professurer bjudit in 21 personer till intervju, varav sju kvinnor. Tolv professorer har anställts under året, varav fem kvinnor. Arbetet med att bevaka frågan och öka medvetenheten om vikten av jämställdhetsperspektiv i rekryteringsprocesser fortsätter under 2019.

Chef- och ledarskapsutveckling 2018 har präglats av KI:s arbete med Strategi 2030, värdegrundsarbetet, aktivt arbete med åtgärder efter genomförd medarbetarundersökning och regeringens ställningstagande att tillitsbaserat ledarskap ska tillämpas inom staten. Detta har påverkat hur ledar- och chefskapet hos oss definieras och vad utvecklingsinsatserna har genomsyrats av. Under 2018 har chefernas utmaningar i hög grad kretsat kring att leda verksamheter genom chefsbyten, omorganisation, flytt och KI-övergripande strukturella organisationsförändringar. Arbetet med chef- och ledarskapsutveckling har fokuserats på att optimalt stödja cheferna i vardagen och fortsatt bygga på hörnstenarna vi har jobbat utifrån sedan 2016; det personliga ledarskapet, jämställdhetsintegrering, verksamhetsöverskridande forum för lärande samt att leda och utveckla medarbetare och verksamhet långsiktigt och med fokus på hållbarhet. Vi har

också satsat på att öka kunskapen om vad det innebär att vara chef på ett universitet och leda människor och verksamheten i en komplex organisation som KI. Under 2018 har vi genomfört tre stora interna ledarprogram. Enhetschefsprogrammet inom Universitetsförvaltningen, Framtidens Akademiska Ledare (FAL) inom institutionen för medicin Huddinge och KI:s Högre Ledarprogram (KIHLP) för prefekter och administrativa chefer.

Arbetsmiljö och hälsa Arbete för en god arbetsmiljö Ett fungerande arbetsmiljöarbete är avgörande för att främja god hälsa och förebygga arbetsrelaterad ohälsa. Det är arbetsgivarens ansvar att verka för en god arbetsmiljö så att ingen ska drabbas av ohälsa eller skador i arbete och studier. Det är en självklarhet för KI att arbeta aktivt med arbetsmiljöfrågor. Det praktiska ansvaret för arbetsmiljön ligger i första hand på linjechefer som erhållit en delegering av arbetsmiljöuppgifter. Universitetet erbjuder metodstöd för det systematiska arbetsmiljöarbetet, interna utbildningar för chefer på alla nivåer, konsultation och vägledning i frågor som rör organisatorisk och social arbetsmiljö inklusive kränkande särbehandling. KI har funktionella friskvårdslokaler där medarbetare och studenter erbjuds ett generöst utbud av friskvårdsaktiviteter. KI har medvetet valt att tillhandahålla mycket av ovanstående i egen regi för att på ett bra sätt kunna möta KI:s komplexa och mångfacetterade verksamhet och dra lärdom av egna exempel.

Arbetsmiljöutbildningar för chefer KI genomför löpande ett stor antal standardiserade arbetsmiljöutbildningar. Utbildningarna genomförs för chefer, skyddsombud och andra som hanterar arbetsmiljöfrågor. Under 2018 har KI dessutom börjat genomföra individuellt anpassade utbildningar (tre komprimerade moduler) för nytillträdda prefekter. De individuella arbetsmiljöutbildningarna bygger på de standardiserade utbildningarna, men har en direkt inriktning på aktuella arbetsmiljöfrågor för berörd institution samt prefektens roll och uppdrag. I de ordinarie arbetsmiljöutbildningarna har avidentifierade resultat från den senaste medarbetarundersökningen vävts in i övningsuppgifter för hur arbetsmiljöfaktorer ska bedömas och hanteras. Det ger en verklighetsförankring och direkt nytta för hur chefer, skyddsombud och andra medarbetare kan samarbeta. Flertalet av våra interna styrdokument inom arbetsmiljöområdet har reviderats under året. Detta dels för att ny lagstiftning träder i kraft och dels för att öka tydligheten i KI:s roll- och ansvarsfördelning både avseende studenters och medarbetares arbetsmiljö. Styrdokumenten har implementerats i samband med ordinarie utbildningar och interna konferenser under året.

30 Det är det juridiska könet kvinna som åsyftas i dessa sammanhang.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2018

Arbetsmiljödag I april genomfördes en arbetsmiljödag, den fjärde i ordningen, för medarbetare och studenter. Temat denna gång var ”Säkerhetskultur på KI”. Både internationella och interna specialister på området medverkade. Som en röd tråd löpte kopplingen mellan organisatoriska aspekter och mänskligt agerande avseende fysisk och psykisk säkerhet.

Friskvård och hälsofrämjande arbete KI:s friskvårdsverksamhet riktar sig i första hand till anställda medarbetare, men även studenterna får ta del av det hälsofrämjande arbetet. Fokus de senaste åren har varit på förutsättningar och kunskapsspridning kring vikten av regelbunden fysisk aktivitet och återhämtning, aktiva pauser och stresshantering. Arbetet för att främja hälsa genom aktiva pauser har fortgått under året. I samband med kampanjen ”Upp och Hoppa, Sverige” lanserades en KI-utmaning för korta aktiva pauser på arbetsplatsen. I Flemingsberg finns nu som ett resultat av detta arbete möjlighet för arbetsgrupper att låna ett mobilt gym från Friskvårdens träningsanläggning Base. I december 2018 påbörjades byggnationen av en ny träningsanläggning i Solna. Projektet syftar till bättre faciliteter för fysisk aktivitet till gagn för medarbetare och studenter på campus Solna. Målet är att anläggningen ska invigas under tredje kvartalet 2019.

Fokus på hälsa och hållbar utveckling KI:s friskvårdsverksamhet har under 2018 fördjupat sitt engagemang för hållbar utveckling. Till exempel återspeglades FN:s Globala mål för hållbar utveckling i det årliga evenemanget KI-loppet och vid de två cykeldagar och tre servicetillfällen som ordnades under året lyftes betydelsen av ökad fysisk aktivitet och minskad klimatpåverkan. Läs mer om evenemangen under rubriken Hållbart campus på sidan 54.

Sjukfrånvaro KI har en fortsatt låg rapporterad sjukfrånvaro jämfört med övriga statliga myndigheter inom utbildningsområdet.31 Sjukfrånvaron på KI uppgick totalt till 2,0 procent år 2018 vilket är en minskning med 0,3 procentenheter jämfört med föregående år, se tabell 4 på sidan 56. Kvinnor har högre rapporterad sjukfrånvaro än män, men för första gången sedan 2011 ser vi en nedgång i kvinnors sjukfrånvaro jämfört med året innan, se diagram 6 på sidan 57. År 2018 uppgick den till knappt 2,7 procent vilket är en nedgång med 0,4 procentenheter jämfört med 2017. Männens sjukfrånvaro ligger kvar på en nivå omkring 1,0 procent. Den minskade sjukfrånvaron för kvinnor kan nästan helt hänföras till minskad långtidssjukfrånvaro. Förklaringarna till den stora nedgången kan vara flera, men sannolikt har de interna utvecklingsinsatser som genomförts inom området arbetslivsinriktad rehabilitering riktade till chefer och HR-medarbetare bidragit, tillsammans med intensifierade insatser i enskilda rehabiliteringsärenden.

Lika villkor KI:s verksamhet ska präglas av delaktighet, öppenhet, jämställdhet och mångfald samt omsorg om miljön, såväl den inre som den yttre. För att uppnå det arbetar KI aktivt med likavillkorsfrågor i alla delar av verksamheten. KI främjar lika rättigheter och möjligheter för alla studenter och medarbetare samt motverkar diskriminering kopplat till kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning eller ålder. Efter #metoo-uppropen har KI intensifierat arbetet för att åstadkomma förändringar på både kort och lång sikt. För att motverka diskriminering och sexuella trakasserier samt för att främja lika villkor har KI under året erbjudit föreläsningar och seminarier för studenter, lärare och annan personal. I början av 2018 anordnades två öppna föreläsningar om sexuella trakasserier i kölvattet av #metoo och som ett led i arbetet med aktiva åtgärder, med drygt 200 deltagare. KI tillsatte 2018 en arbetsgrupp kring #metoo som fick till uppgift att föreslå och genomföra åtgärder på kort och lång sikt, samt förbättra och tydliggöra rutiner i samband med utredningar av trakasseriärenden. Gruppen är brett sammansatt och består av såväl akademiska och administrativa chefer, studentrepresentanter, forskare och sakkunniga tjänstepersoner. Ett resultat av gruppens arbete är att KI har beslutat att inrätta ett forsknings- och samverkansprogram för att motverka sexuella trakasserier och annan genusbaserad utsatthet i akademin, i samarbete med KTH och Malmö universitet. Inom ramen för programmet planeras en sektorsövergripande prevalensstudie och, utifrån vad som framkommer i den, flera kvalitativa insatser med fokus på förbyggande och främjande arbete.

Jämställdhetsintegrering Under 2017 fastställde KI en handlingsplan för jämställdhetsintegrering för perioden 2017–2019 enligt regeringens särskilda uppdrag. Prioriterade områden i handlingsplanen är att kunskap om genus och jämställdhet ska finnas med som en integrerad del i KI:s ledarskapsutveckling, att främja likvärdiga karriärvillkor, att motverka partiskhet i interna bedömningsprocesser samt vid resursfördelning samt att integrera kunskap om lika villkor i utbildningens innehåll och vid dess genomförande. KI har under året arbetat med att genomföra de fastställda insatserna inom olika områden. Detta har bland annat skett genom stöd, utbildning, informationsspridning i syfte att utveckla olika verksamhetsprocesser samt i form av omvärldsanalys gällande jämställdhetsfrågor liksom samverkan både inom lärosätet och i högskolesektorn. Läs mer om insatserna i kapitlen Utbildning på grundnivå och avancerad nivå, Utbildning på forskarnivå samt Forskning. Som ett led i jämställdhetsintegreringsarbetet arbetar KI långsiktigt med att stärka ledarskapet och att öka chefernas kunskaper om ledarskap, lika villkor, genus och sexuella trakasserier. Arbetet är under utveckling och i dagsläget ingår kun-

31 Källa: Statskontoret ”Sjukfrånvaron i staten år 2017 – myndigheter och sektorer” (Dnr 2018/59-5).

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2018

KI SOM ARBETSPLATS OCH STUDIEMILJÖ

skapspass om lika villkor och sexuella trakasserier i flera av KI:s ledarskapsutbildningar, både i ledarutveckling som riktar sig till forskningsledare i början av sin karriär och i KI:s ledarutvecklingsprogram för höga chefer. Som ett led i KI:s strategiska arbete med karriärvägar och bedömningsprocesser inom ramen för jämställdhetsintegreringsuppdraget har KI:s verksamhetsstyrelser genomgått en utbildning i partiskhet (bias) i bedömningsprocesser. Utbildningen avslutades med en strategisk diskussion om möjliga åtgärder. Läs mer i kapitlen Utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt Utbildning på forskarnivå.

Pride-parad och IDAHOT På den internationella dagen mot homo-, bi- och transfobi (IDAHOT) genomfördes ett seminarium under rubriken ”Hur kan vi motverka homo-, bi- och transfobi” där två KI-forskare föreläste om hälsosituationen för transpersoner och en ny rapport om hbtq-personers våldsutsatthet presenterades. Drygt 50 studenter, anställda och anknutna deltog. Under 2017 tog KI initiativ till ett nätverk för lika villkor för högskolor i Stockholm, ett nätverk som fortsatte att träffas under 2018 med bred uppslutning. Syftet med nätverket är bland annat att effektivisera arbetet med aktiva åtgärder, kunskapsöverföring och att möjliggöra samverkansprojekt. Ett konkret exempel på samverkan var samordningen av deltagandet i EuroPride 2018, där KI tillsammans med Ersta Sköndal Högskola, Handelshögskolan, KTH, Sophiahemmets högskola och Stockholms universitet gick i paraden under gemensam paroll, ”Academic Pride”. Från KI deltog omkring 130 studenter, anställda och anknutna i paraden.

Hållbar utveckling Arbetet med att formulera Strategi 2030, med samma tidsperspektiv som FN:s Agenda 2030 och dess 17 Globala mål för hållbar utveckling, har pågått under året. KI:s forskning och utbildning bidrar starkt till flera mål i Agenda 2030, och specifikt framhålls mål 2, nutrition; mål 3, säkerställa hälsosamma liv; och mål 4, säkerställa en inkluderande och likvärdig utbildning. KI arbetar också för att ta ansvar för miljö och hållbar utveckling i den dagliga verksamheten. Arbetet sker inom ramen för ett ledningssystem som byggs upp för att möta kraven i den internationella miljöledningsstandarden ISO 14001:2015. Som en del i detta arbete har KI under 2018 uppdaterat sin miljöutredning. Miljöutredningen ger en nulägesanalys av KI:s miljöpåverkan och identifierar KI:s betydande miljöaspekter: • Forskning • Grundutbildning • Tjänsteresor

• Energianvändning • Ny- och ombyggnad • Kemikalier och kemikalieavfall

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2018

KI har störst potential att bidra till en bättre miljö och en mer hållbar utveckling genom att synliggöra och integrera ett hållbarhetsperspektiv i vår forskning och grundutbildning. Universitetet strävar efter att öka den positiva och minska den negativa miljöpåverkan från verksamheten, samt tar fram miljömål och handlingsplaner för detta arbete. KI:s Råd för miljö och hållbar utveckling deltar i arbetet med att realisera detta.

Forskning och utbildning för hållbar utveckling Ett centralt mål i FN:s Agenda 2030 är hälsa och välbefinnande för alla människor, oavsett ålder och var i världen de bor. Intentionen beskrivs särskilt i mål tre i agendan, men ska även genomsyra övriga mål. KI:s forskare bidrar till arbetet för en hållbar utveckling och hälsa globalt. För att synliggöra hur universitetets forskning bidrar till detta har KI under året tagit fram en sida ”Tema: Hållbar utveckling och hälsa” på webben, där ett urval av nyhetsartiklar och featureartiklar med anknytning till miljö och hållbar utveckling finns samlade. KI har stor potential att bidra till en hållbar utveckling ur ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv genom den utbildning som bedrivs. Arbetet med att öka inslag av hållbar utveckling i KI:s utbildningar pågår. En interprofessionell valbar kurs, Hållbar utveckling i hälso- och sjukvården, har erbjudits studenter på grundnivå och avancerad nivå. En föreläsning om hållbar utveckling har genomförts inom den obligatoriska grundkursen för forskarhandledare vid fyra tillfällen under året. Under hösten har ett arbetsdokument tagits fram för hur hållbar utveckling kan integreras i utbildningarna. Förslaget har diskuterats med program- och utbildningsansvariga på grundnivå och avancerad nivå. Detta har skett utifrån de rekommendationer som Universitetskanslersämbetet (UKÄ) gav KI efter den tematiska utvärderingen av implementering av hållbar utveckling på lärosätena i Sverige 2017. Under 2019 kommer utbildningsprogram och kurser att granskas mer noggrant och förbättras utifrån det arbetsdokument som tagits fram. En annan rekommendation från UKÄ var att kompetenshöjande insatser för lärare krävs och att samverkan med studenter och arbetsliv behöver stärkas. KI planerar att utveckla och lansera en webbkurs om hållbar utveckling för doktorander och lärare på KI. Under året har ett antal evenemang med koppling till miljö och hållbar utveckling anordnats på KI, flera av dem av eller i samverkan med KI:s studenter. Konferensen “Swedish Global Health Research Conference: How can Sweden contribute to the Sustainable Development Goals? From Research to Action”, anordnad av Svenska Läkaresällskapet i samarbete med bland andra Karolinska Institutet, hölls på KI i april. Över 800 personer, de flesta skolungdomar, besökte KI för att lyssna till seminariet ”Kemikalier, droger och en hållbar utveckling” i oktober. Dessutom har flera lunchföreläsningar anordnats. Under året har KI arbetat med planering av den konferens om hållbar utveckling som ska hållas i Aula Medica på KI den 30 mars 2019, i samarbete med Göteborgs universitet, Chalmers tekniska högskola och Kungliga Vetenskapsakademien. Kon-

ferensen har titeln ”Rethinking Higher Education: Inspired by the Sustainable Development Goals” och riktar sig framför allt till högskolestudenter, högskolelärare och forskare från hela Sverige. KI har låtit ta fram kommunikationsmaterial om Agenda 2030 och de 17 Globala målen för hållbar utveckling i syfte att öka medvetenhet, nyfikenhet och engagemang samt för att främja och stärka arbetet med hållbar utveckling i verksamheten. Roll-ups och sittkuber med de Globala målen har använts vid olika föreläsningar och evenemang på KI, och kopplingen till de olika målen har lyfts fram. Exempelvis har kuberna använts som utställning tillsammans med en digital omröstning, där man kunde rösta på de olika målen för att väcka tankar och reflektion kring de Globala målen.

Hållbart campus Tjänsteresor och resfria möten Tjänsteresor är en av KI:s betydande miljöaspekter, och ska således prioriteras i miljö- och hållbarhetsarbetet. Målet har varit att minska klimatpåverkan från tjänsteresor med tre procent under perioden 2017–2018. Under perioden har klimatpåverkan från tjänsteresor ökat med cirka fyra procent, så miljömålet har ej uppnåtts. Orsaken till detta är under utredning. Under 2017 har en resebyråupphandling genomförts genom förnyad konkurrensutsättning inom Kammarkollegiets ramavtal, där miljökrav ställts på resebyråtjänsterna. Nytt avtal är på plats sedan hösten 2018, och avsikten är att under 2019 samarbeta med resebyrån för att främja mer miljö- och klimatsmart resande. På våren genomfördes två cykeldagar, en på campus Solna och en på campus Flemingsberg, för att främja hälsa, klimatsmart resande och aktiva transporter lokalt. På cykeldagarna erbjöds cykelservice, möjlighet att prova olika typer av cyklar och en föreläsning om Stockholm som cykelstad. Studenterna arrangerade en tävling där vinsterna var begagnade, renoverade cyklar. Cykeldagarna hölls i samarbete med bland andra Akademiska Hus, Stockholms stad, Klimatföreningen på KI (KF), Miljömedvetna Odontologer (MimO) och Huddinge kommun. Även tre separata servicetillfällen för cyklar anordnades under 2018, och servicetillfällena blev snabbt fullbokade. Under hösten hölls två informationsmöten om teknik för resfria möten (Skype for business och videokonferens), två på svenska och två på engelska, som var tillgängliga på campus Solna och campus Flemingsberg. KI har under året köpt in ett elfordon för transporter på campus Solna, och har därmed fyra fordon som drivs enbart med el. I och med att det nya forskningslaboratoriet Biomedicum togs i bruk har 29 laddplatser för elbilar tillkommit, och nu finns drygt 40 laddplatser totalt på campus Solna. Biomedicum har även ett cykelgarage som rymmer ett 150-tal cyklar.

Energianvändning Energianvändning är en av KI:s betydande miljöaspekter och har hög prioritet i miljö- och hållbarhetsarbetet. Målet är en effektiv och på sikt klimatneutral energianvändning. Ett av KI:s miljömål är att minska energianvändningen per kvadratmeter

med 25 procent till 2025 jämfört med 2010. Från 2010 till och med 2018 har total beräknad energianvändning ökat med cirka 23 procent. Beräknad total energianvändning per kvadratmeter minskade dock under samma period med nästan 13 procent. Samarbetet med hyresvärden Akademiska Hus för att energieffektivisera i befintliga lokaler fortsätter. Under 2018 har fläktar, luftbehandlingsaggregat, värmeåtervinningsbatterier och värmeåtervinningspumpar bytts ut i flera byggnader. Insatser för att förbättra närvarostyrning av belysning och ventilation har genomförts, och LED-belysning har installerats bland annat i Scheelelaboratoriet. Arbetet med att få på plats en ny elbaserad ångcentral med ett mer energieffektivt ångförsörjningsnät lokalt på campus har pågått under året, med planerad driftsättning i början av 2019. Under året har KI därtill startat ett projekt för att ta fram en tydligare målbild och strategi med förslag till åtgärder för att uppnå ökad energieffektivitet i KI:s lokaler framöver.

Laboratoriesäkerhet och avfallshantering Cirka 60 procent av KI:s medarbetare och cirka 80 procent av den experimentella forskningen har flyttat till nya lokaler under året. De nya forskningsmiljöerna ger förutsättningar för att stärka miljö- och hållbarhetsarbetet. Med anledning av flyttarna har en stor andel av KI:s laborativa verksamhet kasserat stora mängder gamla kemikalier. Många har infört användning av streckkoder i kemikaliedatabasen KLARA, för att bland annat förbättra säkerheten kring verksamheternas kemikaliehantering. I Biomedicum är detta obligatoriskt. KI har som mål att generellt arbeta med substitution, utfasning och minskning av farliga kemiska produkter samt att reducera mängderna av ett antal utvalda ämnen (”KI:s reduceringslista”) fram till 2019. Efter kemikalieinventeringen våren 2019 ska en ny mätning göras för att se om KI har minskat mängderna av de aktuella produkterna och ämnena. De oanmälda laboratorieinspektionerna har fortsatt under året i syfte att höja laboratoriesäkerheten. Resultatet från dessa är i skrivande stund inte sammanställt. Universitetet har haft en Köp och sälj-sida för laboratorieutrustning på medarbetarportalen, för att öka återbruk och minska avfallsmängderna i och med flyttarna. Anslag och dekaler för källsortering är under uppdatering, för att underlätta både för verksamheten och avfallsentreprenör. Målet är enhetlig skyltning för att göra det lättare att sortera rätt.

Övriga initiativ Under 2018 har Institutionen för Odontologi och Universitetstandvården uppgraderat sitt miljöledningssystem och har certifierat sig enligt den uppdaterade miljöledningsstandarden ISO 14001:2015. KI:s universitetsbibliotek har beslutat att vegetarisk mat ska vara förval vid möten och evenemang de anordnar. KI har de senaste åren minskat antalet tryckta upplagor av centralt informationsmaterial och satsar istället mer och mer på digitalt material på webben, detta minskar behov av såväl inköp som transporter och avfallshantering. Ett ökat engagemang har märkts från KI:s studenter, exempelvis har de anordnat en kläd-

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2018

KI SOM ARBETSPLATS OCH STUDIEMILJÖ

bytardag, filmkväll, GreenPub och kampanjen ”Drop the cup” för att skippa engångsmuggar under året. Studenterna har även uppmuntrat till deltagande i Studentmanifest för ett ekologiskt uppvaknande. Årets KI-loppet, ett motionslopp på 3 km, arrangerades med utgångspunkt i FN:s Globala mål för hållbar utveckling. I samband med KI-loppet gjordes medvetna och bättre val för att minska evenemangets miljöpåverkan och olika perspektiv av hälsa och hållbarhet lyftes fram, exempelvis i en tipspromenad för dem som inte hade möjlighet att delta i själva loppet. För att minska materialåtgången delades inga tidtagningschip och nummerlappar ut, och istället fanns en tävling för deltagande lag att själva framställa de mest hållbara nummerlapparna.

Krav på kollektivavtalsenliga villkor vid upphandlingar Enligt regleringsbrevet ska KI redovisa hur vi vid upphandlingar, som överstiger gällande tröskelvärden, har arbetat med att uppfylla de nya kraven på kollektivsavtalsenliga villkor som följer av 17 kap. 2-5 §§, lagen (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU). Avseende upphandlingar över tröskelvärdena har KI rutinmässigt genomfört behövlighetsprövning utifrån riskindikatorer kopplade till bransch eller yrkeskategori. Under året har detta resulterat i att arbetsrättsliga villkor enligt LOU 17 kap, 2-5 §§ inte varit befogat att ställa vid upphandling.

för att utveckla kliniknära forskningslaboratorier, erbjuda förbättrad undervisningsklinik för tandläkarstuderande samt nya undervisningslokaler och informella lärandemiljöer. Resultatet är ökade möjligheter till samverkan mellan institutionerna, de delade seminarierummen och speciallaboratorierna ger nya mötesplatser som främjar utbyte mellan studenter och forskare.

Övriga lokalprojekt Utöver de stora lokalprojekten har ett antal mindre projekt hanterats. På campus Solna har en större och modernare skrivsal skapats genom om- och tillbyggnad av Berzeliuslaboratoriet. Under hösten startades ett projekt för att skapa förbättrade friskvårdslokaler för campusnära träning för både studenter och anställda även i Solna. Motsvarande gjordes i Flemingsberg för några år sedan. Nya kurslaboratorier och lärandemiljöer i Scheelelaboratoriet har också färdigställts och medfört en förbättrad och samlad studentmiljö. En i huvudsak färdigställd om- och tillbyggnad av Wargentinhuset har gett nya lokaler för elektronmikroskopi, både för befintliga instrument och för nya investeringar. Många av forskarna som ska använda mikroskopen har sin hemvist i Biomedicum och Bioclinicum och mellan byggnaderna har det byggts förbindelsegångar för enkel kommunikation. Lärosätet har även medfinansierat den bro över Solnavägen som sammanknyter campus Solna och Karolinska universitetssjukhuset.

Bostäder

Infrastruktur – lokaler Fyra stora lokalprojekt har slutförts År 2018 blev ett år med betydande lokalförändringar. Under året flyttade 60 procent av våra medarbetare och 80 procent av den kliniska forskningen in i nya funktionella lokaler. Forskningsbyggnaden Neo i Flemingsberg invigdes den 24 maj när Prinsessan Christina, Fru Magnuson, klippte invigningsbandet. För KI är Neo avgörande för den verksamhet som bedrivs vid campus Flemingsberg. De nya lättillgängliga och välkomnande lokalerna främjar möten mellan forskare från olika verksamheter och gynnar samverkan. Under första halvåret 2018 flyttade institutionerna in i Biomedicum och KM-B i Solna och den 30 november var det invigning. Biomedicum och KM-B är KI:s största byggprojekt någonsin med plats för 1 600 forskare på sammanlagt 56 000 kvadratmeter. Det tog fem år från byggstart att färdigställa lokalerna som ger helt nya möjligheter att mötas över institutionsgränserna och samnyttja den modernaste infrastrukturen. Biomedicums närhet till den kliniska forskningsmiljön, förstärkt genom en förbindelsegång direkt till Bioclinicum, är avgörande för skapandet av ett integrerat forskningscenter för campus Solna. Biomedicumbyggnaden nominerades till ”Årets bygge 2019” av tidningen Byggindustrin. Under november avslutades ytterligare ett lokalprojekt i och med att projektet Framtidens lab inom förhyrningen av Alfred Nobels allé 8 i Flemingsberg färdigställdes. Det var det minsta av de fyra stora projekten (10 000 kvadratmeter) men likväl viktigt

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2018

KI Housing AB administrerar KI:s bostäder för gästforskare och utbytesstudenter. Vid utgången av 2018 disponerade KI härigenom 365 lägenheter för upp till drygt 400 boende inom sju olika områden. Sedan hösten 2017 pågår uppförande av nya bostäder på Fogdevreten vid campus Solna, bostäderna beräknas kunna tas i bruk 2020. Objektet består av tre byggnader med 319 lägenheter för upp till drygt 400 boende.

Lokalarea och lokalkostnader Under 2018 minskades lokalytan med cirka 2 000 kvadratmeter och den minskningen kommer under 2019 att fortsätta med ytterligare ett par tusen kvadratmeter enligt plan. Verksamhetens totala lokalkostnader har ökat från 822 mnkr år 2017 till 931 mnkr år 2018 till följd av att de fyra strategiska lokalprojekten gick i mål. Ökningen är dock lägre än beräknat tack vare att den totala hyresgrundande byggkostnaden för projekten landade långt under budget. För information om total lokalarea och lokalkostnadernas utveckling sedan 2011, se tabell 7 på sid. 57. Driftkostnaden (el, värme, gas, vatten), som uppgick till cirka 62 mnkr per år, har sjunkit med nästan 7 mnkr jämfört med föregående år. Sannolikt är en bidragande orsak till detta att stora delar av verksamheten under året flyttat från 40 000 kvadratmeter äldre lokaler in i moderna byggnader med bättre energihushållning. Full effekt bedöms utfalla först 2019 då de nya lokalerna kunnat nyttjas under hela året.

1. Nyanställda professorer och lektorer 2015

2016

2017

2018

Antal

Andel kv (%)

Antal

Andel kv (%)

Antal

Andel kv (%)

Antal

Andel kv (%)

Professorer Professor Gästprofessor

Adjungerad professor

Totalt

Lektorer Lektor Adjungerad lektor Totalt

I regleringsbrevet framgår att minst 60 procent av de professorer och gästprofessorer som rekryteras under perioden 2017-2019 ska vara kvinnor. 2018 rekryterades 42 respektive 25 procent kvinnor till dessa befattningar. Sammantaget innebär det att 38 procent kvinnor anställdes. Källa: KI:s Kompetensförsörjningsenhet.

2. Årsarbetskrafter, olika personalkategorier 2015

2016

2017

Förändring totalt 2017–2018 (%)

2018

Antal

(%) Andel kv

Antal

(%) Andel kv

Antal

(%) Andel kv

Antal

(%) Andel kv

Professorer, ej förenade anst

230

234

233

218

-6

Professorer, förenade anst

143

134

130

124

-4

Lektorer, ej förenade anst

110

100

-9

Lektorer, förenade anst

-2

Adjunkter

157

162

159

Forskare

379

361

353

348

-1

Bitr lektorer/Forskarassistenter

170

188

196

243

Postdoktorer med anställning

539

521

530

501

-5

Doktorander med anställning

770

932

879

854

-3

Tekn o adm personal

2 153

2 143

2 126

2 073

-2

Totalt

4 694

4 820

4 749

4 654

-2

Tabellen visar att antalet årsarbetskrafter minskar för andra året i rad. Med årsarbetskrafter avses här antal anställd personal omräknat till heltidsarbetande. I beräkningen ingår alla anställda som inte var helt tjänstlediga under mätmånaden oavsett omfattning och längd på anställningen. Dock ingår inte adjungerade lärare. Uppgifterna avser oktober 2018. Källa: Primula.

3. Antal lärare samt andel disputerade av samtliga lärare, årsarbetskrafter

4. Sjukfrånvaro (%) 2015

År

Antal lärare

Andel disputerade (%)

2015

853

2016

863

2017

860

2018

877

Med lärare avses professorer, lektorer, biträdande lektorer/forskarassistenter och adjunkter. Källa: Primula.

Totalt

2016

2017

2018

2,1

2,2

2,3

2,0

42,7

45,0

49,1

43,6

Kvinnor

2,7

3,0

3,2

2,7

Män

1,0

1,1

1,0

Anställda –29 år

1,1

1,4

1,5

1,0

Anställda 30–49 år

1,9

2,0

2,2

2,1

Anställda 50 år–

2,8

3,1

2,8

2,4

Varav andel långtidssjuka

Källa: Primula.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2018

KI SOM ARBETSPLATS OCH STUDIEMILJÖ

5. Könsfördelning olika personalkategorier, årsarbetskrafter 111

231

Professorer

80 53 120

Lektorer

159

Adjunkter

189

137

107

276

Bitr lektorer/Forskarassistenter

225

861

Doktorander med anställning

231

Administrativ personal

358

623 800

Postdoktorer med anställning

360

494

1 000

Forskare

600

400

200

Kvinnor (totalt 2 861)

Teknisk personal

400

600

800

Män (totalt 1 793)

Diagrammet visar att KI har en övervägande andel kvinnlig personal, totalt 61 procent. Lägst andel kvinnor återfinns i gruppen professorer (32 procent) och forskare (46 procent). Källa: Primula.

6. Sjukfrånvaro 2010–2018 3,5 3,0 2,72 % 2,5

Total sjukfrånvaro – kvinnor

2,0

Långtidssjukfrånvaro – kvinnor Total sjukfrånvaro – män

1,5 1,24 % 1,0

Långtidssjukfrånvaro – män

0,96 %

0,5

0,33 %

0,0 2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

Diagrammet visar utvecklingen av den rapporterade sjukfrånvaron för kvinnor och män. Efter ett antal år med succesivt stigande siffror innebar 2018 ett trendbrott för kvinnors sjukfrånvaro. Nedgången kan nästan helt hänföras till minskad långtidssjukfrånvaro. Källa: Primula.

7. Lokalarea och lokalkostnader Lokalarea (kvm)

Lokalkostnad (mnkr)

Andel av total kostnad (%)

2011

200 859

586

2012

213 881

667

2013

218 870

741

2014

220 628

763

2015

220 759

754

2016

221 925

755

2017

245 500

822

2018

243 431

931

År

I lokalkostnad ingår hyror och förbrukning av värme, kyla, el och vatten samt lokalvård m.m. Källa: KI:s fastighetssystem och Agresso.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2018

KAROLINSKA INSTITUTET Ã&#x2026;RSREDOVISNING 2018

KI SOM ARBETSPLATS OCH STUDIEMILJÖ

INVIGNING AV BIOMEDICUM 30 NOVEMBER 2018 ”Biomedicum förenar ledande forskargrupper från fem olika institutioner – de kan nu mötas över institutionsgränserna och dra nytta av modern infrastruktur”, sa rektor Ole-Petter Ottersen vid invigningen. Foton: Erik Flyg och Stefan Zimmerman.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2018

Foto: iStock.

FINANSIELL REDOVISNING

Intäkter Karolinska Institutet år 2018, totalt 7 131 mnkr

3% 4%

8% Statsanslag 42 % (42 %) Forskningsråd 15 % (15 %) Övriga statliga 5 % (5 %)

42 %

16 %

Kommuner och landsting 6 % (6 %) Svenska stiftelser och organisationer 16 % (16 %) Utländska stiftelser och organisationer 8 % (8 %) Svenska företag 4 % (5 %) Utländska företag 3 % (2 %) Finansiella intäkter 1 % (1 %)

6% 5% 15 %

Finansiell redovisning Karolinska Institutet (KI) fortsätter att växa, omsättningen uppgår 2018 till 7 131 miljoner kronor (mnkr). Forskningen dominerar KI:s verksamhet och uppgår till 84 procent av den totala omsättningen. Ökningen av KI:s myndighetskapital har avstannat under 2018.

KI:s omsättning fortsätter att öka i den takt som prognostiserats i budgetunderlaget. Ökningen sker inom alla intäktsslag. Mätt i intäkter ökar omsättningen med 241 mnkr eller 3,5 procent jämfört med 2017 och uppgår 2018 till 7 131 mnkr. Den största intäktsökningen ser vi inom kategorin bidrag, med 114 mnkr eller 3,5 procent jämfört med 2017. I den fortsatta redovisningen i kapitlet presenteras siffror för 2017 inom parentes. Forskningsverksamheten dominerar KI:s verksamhet och uppgår till cirka 84 procent av den totala omsättningen vilket är samma fördelning som föregående år. Årets kapitalförändring är marginellt positiv men avrundat blir det 0 mnkr (94 mnkr), varav lärosätets verksamhet står för -1,5 mnkr (95,6 mnkr) och KI:s dotterbolag Karolinska Institutet Holding AB för 1,6 mnkr (-1,6 mnkr).

Finansieringskällor KI:s verksamhet 2018 finansierades enligt diagrammet ovan indelat i finansiärskategorier. Fördelningen har inte förändrats nämnvärt jämfört med föregående år. Den sammanlagda statliga finansieringen av KI:s verksamhet uppgår till 62 procent vilket är på samma nivå som 2017. De enskilt största externa finansiärerna återfinns listade i tabellbilagan, tabell 10.

I detta kapitel är källan affärssystemet Unit4 Business World, om inget annat anges. Förra årets siffror presenteras inom parentes.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2018

Resultaträkning per verksamhetsgren 2018, mnkr

Totalt

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

Forskning och utbildning på forskarnivå

2 995,2

940,4

2 054,8

Intäkter Anslag Avgifter och andra ersättningar

750,3

139,8

610,5

3 337,2

26,8

3 310,4

48,2

0,0

48,2

7 130,9

1 107,0

6 023,9

3 563,3

614,6

2 948,7

930,9

96,3

834,6

Övriga driftkostnader

2 277,3

391,1

1 886,2

Finansiella kostnader

46,1

0,1

46,1

314,8

20,6

294,3

7 132,4

1 122,6

6 009,8

-1,5

-15,6

14,1

Bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter Kostnader Personal Lokaler

Avskrivningar Summa kostnader Årets kapitalförändring (exkl. dotterföretag) Resultat från andelar i dotterföretag och intresseföretag

1,6

Resultat från uppbördsverksamhet

0,0

Årets kapitalförändring (inkl. dotterföretag)

0,0

Balanserad kapitalförändring (IB)

1 609,5

215,2

1 359,1

Total kapitalförändring (UB)

1 609,5

199,6

1 373,2

Nettoförskott och likvida medel, mnkr

Oförbrukade bidragsintäkter Förutbetalda uppdragsintäkter Upplupna bidragsintäkter Upplupna uppdragsintäkter

2015

2016

2017

2018

3 062

3 107

3 113

3 225

282

270

275

259

-332

-407

-530

-584

-7

-10

-5

-4

Nettoförskott

3 005

2 960

2 853

2 897

Likvida medel, bank och Riksgäldskontoret

3 794

3 729

3 877

4 188

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2018

FINANSIELL REDOVISNING

Resultat per verksamhet Årets negativa kapitalförändring på -1,5 mnkr (95,6 mnkr) relateras till verksamheten utbildning på grundnivå och avancerad nivå med -15,6 mnkr (31,6 mnkr) samt forskning och utbildning på forskarnivå med 14,1 mnkr (63,9 mnkr). Kapitalförvaltningen som ligger inom verksamhetsgren forskning uppvisar en lägre positiv kapitalförändring jämfört med 2017. Den anslagsfinansierade verksamheten inom både utbildning och forskning uppvisar en negativ kapitalförändring. Utbildningens negativa kapitalförändring kopplas till den anslagsfinansierade utbildningen och förklaras av att KI inte nådde upp till takbeloppet. Takbeloppet underskreds med 30,4 mnkr vilket medför att det utgående anslagssparandet har utökats och nu uppgår till 34,2 mnkr. Delar av den ackumulerade kapitalförändringen för studieavgiftsfinansierad utbildning har använts och verksamheten uppvisar för 2018 därför en negativ kapitalförändring. Inom forskningen har bidrags- och uppdragsfinansierad verksamhet haft en positiv kapitalförändring medan anslagsfinansierad verksamhet har haft en negativ kapitalförändring och i enlighet med plan börjat minska myndighetskapitalet. Forskningsverksamheten inkluderar även kapitalförvaltningens resultat med plus 1,1 mnkr (7,6 mnkr).

Nettoförskott från externa finansiärer och likvida medel Oförbrukade bidragsintäkter och förutbetalda uppdragsintäkter avser icke upparbetade kostnader för verksamhet där finansiärerna betalar ersättning i förskott. Upplupna bidrags- och uppdragsintäkter avser upparbetade kostnader för pågående externfinansierad verksamhet, där ersättning erhålls i efterhand och där avtal/kontrakt finns som styrker detta. I tabellen på sidan 62 redovisas utvecklingen av förskott från bidrags- och uppdragsverksamhet reducerade med pågående arbeten som faktureras/rekvireras i efterhand, samt likvida medel. Inga större förändringar har skett under 2018 förutom en ökning av likvida medel vilket kan förklaras av högre leverantörsoch kortfristiga skulder samt en ökning av oförbrukade bidrag.

Myndighetskapital Det ackumulerade myndighetskapitalet inklusive årets kapitalförändring uppgår till 1 609,5 mnkr (1 608,5 mnkr) uppdelat på dotterbolag 36,8 mnkr (34,2 mnkr), kapitalförvaltning 127,8 mnkr (126,6 mnkr) och ordinarie verksamheter 1 444,9 mnkr (1 447,7 mnkr). Se vidare not 10 och 27. Det har skett en omfördelning av myndighetskapital inom forskningen från anslag till bidrag. Förklaringen är att inom anslagsverksamheten har KI förbrukat en del av det ackumulerade myndighetskapitalet under året och att bidrag har resultatförts vilket bidragit till en positiv kapitalförändring och en ökning av det ackumulerade myndighetskapitalet inom bidrag.

Fördelning av det ackumulerade myndighetskapitalet för utbildning och forskning, total 1 573 mnkr

11 %

53 % 27 %

Forskningsanslag 53 % Forskningsbidrag 27 %

Lån i Riksgälden

Forskningsuppdrag 7 %

Varje år tas lån upp i Riksgälden för de anläggningstillgångar som är finansierade av statliga medel. Detta sker två gånger per år, i juni respektive december, på investeringar gjorda till och med maj respektive november månad. Vid lånetillfället görs samtidigt amortering som motsvarar periodens avskrivningar och utrangeringar. Under 2018 har nya investeringar gjorts motsvarande 565 mnkr och avskrivningarna har uppgått till 139 mnkr. Total låneskuld i Riksgälden är 1 301 mnkr. KI:s låneram uppgår till 1 435 mnkr. Årsgenomsnittet för 2018 års räntesats var -0,50 procent (-0,50 procent). Den negativa räntan innebär att KI får ränteintäkter för lånen hos Riksgälden. Se vidare not 11–14 och not 30.

Utbildningsanslag 11 %

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2018

Utbildningsuppdrag 2 %

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå totalt, mnkr

2015

2016

2017

2018

Anslag

906,4

907,2

920,5

940,4

Avgifter och andra ersättningar

123,9

129,4

138,1

139,8

19,8

22,7

24,9

26,8

0,0

1 050,1

1 059,3

1 083,5

1 107,0

Personal

551,2

579,9

573,7

614,6

Lokaler

90,8

88,2

96,3

373,6

359,6

368,1

391,1

Intäkter

Bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter Kostnader

Övriga driftskostnader Finansiella kostnader

0,2

0,1

14,0

14,2

13,8

20,6

1 029,8

1 042,1

1 051,9

1 122,6

Medel från staten

4,5

4,6

4,7

Medel från myndigheter

0,1

0,0

Avskrivningar Summa kostnader Transfereringar

Medel från övriga

0,0

0,5

0,0

0,2

Lämnade bidrag

-4,6

-5,1

-4,7

-4,9

Kapitalförändring Årets

20,4

17,2

31,6

-15,6

Balanserad (IB)

146,1

166,4

183,6

215,2

Totalt (UB)

166,4

183,6

215,2

199,6

Efter ett antal år med positiv kapitalförändring inom utbildningen uppvisar KI 2018 en negativ kapitalförändring som främst kan hänföras till att takbeloppet inte uppnåddes.

Intäkter Utfallet för helårsstudenter och helårsprestationer är lägre än den prognos som KI lämnade i oktober. Differensen jämfört med prognosen beror på att helårsprestationerna påverkas av det korta året med få arbetsdagar kring årsskiftet vilket leder till en periodiseringseffekt. De tillgängliga medlen 2018, det vill säga årets takbelopp och det ingående anslagssparandet från 2017 är 724,8 mnkr. Utfallet, inklusive prestationerna från december 2017, innebär att de tillgängliga medlen underskrids och att det utgående anslagssparandet ökar och nu uppgår till 34,2 mnkr. Se not 1. Statsanslagen har prisoch löneomräknats med 1,84 procent (1,52 procent). Se vidare i anslagsredovisning och not 1. Verksamhet inom ramen för ALF-avtalet redovisas under kapitlet Samverkan. ALF-medel redovisas som anslagsintäkter. Intäkter av bidrag består till största delen av bidragsmedel från andra statliga myndigheter transfererade till KI för verksamhet inom utbildningsområdet i enlighet med respektive myndighets regleringsbrev.

Kostnader Årets kostnader för utbildning har ökat med 6,7 procent jämfört med 2017. Utbildningsverksamheten står för cirka 16 procent av KI:s totala kostnader. Personalkostnaderna ökar igen efter en tillfällig minskning under 2017. Lokalkostnaderna ligger däremot på samma nivå som föregående år. Avskrivningar har ökat markant under 2018 vilket förklaras av investeringar i KI:s gemensamma infrastruktur.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2018

FINANSIELL REDOVISNING

Forskning och utbildning på forskarnivå Intäktssidan har en ökning på samma nivå som föregående år. På kostnadssidan kan vi se en förändring av relation mellan de olika kostnadsposterna. Personalkostnader ökar inte i takt med omsättningen medan lokaler, drift och avskrivningar ökar i högre takt.

Forskning och utbildning på forskarnivå totalt (inkl. kapitalförvaltning), mnkr

Anslag Avgifter och andra ersättningar Bidrag

Årets forskningsintäkter är 6 024 mnkr (5 806,3 mnkr). Statsanslagen ökar med 57,8 mnkr eller 2,9 procent jämfört med 2017, och är i enlighet med regleringsbrevet. Statsanslagen har prisoch löneomräknats med 1,84 procent (1,52 procent). Verksamhet inom ramen för ALF-avtalet redovisas under kapitlet Samverkan. Avgifter och andra ersättningar ökar med 30,4 mnkr jämfört med 2017 vilket främst förklaras av en högre aktivitet inom uppdragsforskningen. Se vidare not 2. Den största ökningen av intäkter återfinns liksom föregående år inom posten intäkter av bidrag som ökar med 112 mnkr eller 3,5 procent, ökningen är dock mindre än 2017. Bidragsverksamheten har haft en positiv kapitalförändring till följd av att bidragsprojekt har resultatförts under året. Vetenskapsrådet står för en intäktsökning med 23,3 mnkr jämfört med 2017. Inom kategorin organisationer och stiftelser är den största bidragsgivaren fortsatt Wallenbergstiftelserna tätt följt av Cancerfonden. Finansieringen från landsting och kommuner har ökat under 2018 där Stockholms läns landsting32 ökar med 72 mnkr. I kategorin företag är AstraZeneca fortsatt den största finansiären. EU är fortsatt den största finansiären inom kategorin utländska organisationer men har minskat med 1 procent jämfört med 2017. Se vidare tabell 10 i tabellbilagan. De finansiella intäkterna ökar vilket beror på orealiserade kursvinster samt uppskrivning av finansiella anläggningstillgångar. Årsgenomsnittet för räntesatsen på räntekontot i Riksgälden är -0,50 procent (-0,50). Ränteintäkterna från Riksgälden är 5,3 mnkr, och härleds till negativa räntekostnader för myndighetens avistalån som har ökat under året. Övriga finansiella intäkter består främst av utdelning på aktier och kursvinster.

Finansiella intäkter

Årets totala kostnader för forskning och utbildning på forskarnivå ökar med 267 mnkr eller 4,7 procent i jämförelse med 2017. Posten personalkostnader är i princip oförändrad jämfört med föregående år. Under året har en lönerevision genomförts men då antalet anställda har minskat har den inte fått någon effekt i form av kostnadsökning för personal. Lokalkostnader ökar markant jämfört med 2017 vilket var prognosticerat då 2018 präglats av att verksamheten flyttat in i de nya byggnader som uppförts, se vidare kapitlet KI som arbetsplats och studiemiljö.

2016

2017

2018

1 896,7

1 959,4

1 997,2

2 054,8

593,8

608,3

580,1

610,5

2 862,5

3 002,4

3 198,1

3 310,4

Intäkter

Kostnader

2015

Summa intäkter

71,4

37,3

30,9

48,2

5 424,4

5 607,3

5 806,3

6 023,9

2 808,2

2 881,9

2 950,5

2 948,7

663,1

667,1

725,9

834,6

1 643,6

1 728,8

1 797,7

1 886,2

19,3

28,1

33,8

46,1

Kostnader Personal Lokaler Övriga driftskostnader Finansiella kostnader Avskrivningar

230,1

230,2

234,5

294,3

5 364,4

5 536,2

5 742,4

6 009,8

Medel från staten

13,2

13,4

13,0

13,1

Medel från myndigheter

68,8

56,2

50,1

45,0

Medel från övriga

136,1

130,1

117,8

120,7

Lämnade bidrag

-218,1

-199,7

-180,9

-178,8

60,0

71,1

63,9

14,1

Summa kostnader Transfereringar

Kapitalförändring Årets Balanserad (IB)

1 164,3

1 224,3

1 295,2

1 359,1

Totalt (UB)

1 224,3

1 295,4

1 359,1

1 373,2

Driftskostnaderna ökar i högre takt än omsättningen och kan främst förklaras av ökade konsult- och analyskostnader. Se vidare not 7. De finansiella kostnaderna består främst av räntekostnader, 18,7 mnkr (18,4 mnkr) för behållning på räntekontot i Riksgälden, återföring av tidigare års uppskrivningar 15 mnkr (0,3 mnkr) och valutakursförluster som uppgår till 4 mnkr (5,2 mnkr). Årsgenomsnittet för räntesatsen på räntekontot år 2018 är -0,50 procent (-0,50 procent). Avskrivningar har ökat med 60 mnkr eller 25 procent. Ökningen beror på stora nyinvesteringar som genomförts och som under året har aktiverats.

32 Från 2019 även benämnt Region Stockholm.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2018

Kapitalförvaltning

Fonder

Karolinska Institutet förvaltar enskilda donationer avsedda för medicinsk vetenskap vid KI. Donationerna delas upp i:

Marknadsvärdet, exklusive Ming Wai Lau Centre for Reparative Medicine (MWLC), uppgick vid årsskiftet till cirka 199,5 mnkr (193,7 mnkr). Under 2018 har inflöden via donationer och utdelningar från finansiella placeringar överstigit utflöden via forskningsbidrag. Trots fallande tillgångspriser under året har således förmögenhetsvärdet ökat tack vara nämnda nettoinflöde. Innehavet i fondportföljen fördelas enligt diagrammet. Donationen för MWLC har placerats i två separata portföljer, denominerade i svenska kronor respektive amerikanska dollar, med enbart räntebärande papper. Marknadsvärdet för de båda portföljerna uppgick vid årets slut till 324,7 mnkr (336,7 mnkr).

1. Fonder, som ingår i myndighetens redovisning. 2. Fristående stiftelser som är egna rättssubjekt med till KI anknuten förvaltning. För fonderna, som förvaltas och redovisas inom KI, gäller att både avkastning och kapital får förbrukas. Stiftelserna är egna juridiska enheter och avger var för sig separata årsredovisningar. Stiftelsers utdelade avkastning till KI, redovisas som externa bidrag i KI:s redovisning. Redovisning från KI:s stiftelser visas summariskt för att ge en total bild av KI:s donationskapital oavsett juridisk form.

Fördelning av fondportfölj 2018-12-31*

26 %

28 %

Avkastning Den reala avkastningen har under året – tvärtemot tidigare år – varit ogynnsam, vilket främst förklaras av att världens aktiemarknader uppvisat negativ avkastning under året. Detta förklaras i första hand av att den ekonomiska konjunkturen överraskat negativt under framför allt andra halvåret, vilket missgynnar riskfyllda placeringar. Avkastningskravet, som ska utvärderas på lång sikt och som består av den riskfria räntan (mätt som 6 mån statsskuldväxlar) plus 2 procentenheter, är uppfyllt på längre sikt men däremot inte för 2018. Under den senaste femårsperioden har den genomsnittliga årliga avkastningen överstigit avkastningskravet med närmare 4 procentenheter, vilket måste betraktas som mycket tillfredsställande. Däremot är den relativa avkastningen mot jämförelseindex mindre tillfredsställande eftersom portföljens avkastning under-

9% Avkastning i procent jämfört med referensindex

30 %

2014

2015

2016

2017

2018

15,4

5,2

5,8

5,9

-1,9

Referensindex

4,8

7,9

6,6

-0,8

Avvikelse

0,4

-2,1

-0,8

-1,1

KI:s fonder

Räntebärande värdepapper 28 % Kassa 9 % Globala aktie-indexfonder 30 %

Avkastning anges netto, det vill säga inklusive utdelningar och avdrag för förvaltningskostnader. Aktieindex anges inklusive återinvesterade utdelningar.

Svenska aktiefonder 7 % Alternativa investeringar 26 %

Jämförelseindex för fondmedel 2018

* Exklusive portföljen för MWLC som är placerad i två separata portföljer med räntebärande värdepapper.

Svenska räntebärande

OMRX Bond

30%

Svenska Aktier

SBX-CAP Etiskt

Emerging Markets

MSCI EM NR USD

16%

Developed Markets

MSCI AXWI SEB

16%

Alternativa investeringar

OMRX T-bill + 3%

30%

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2018

FINANSIELL REDOVISNING

presterade med 1,1 procentenheter. Det beror framför allt på att de alternativa investeringarna kraftigt underpresterade i förhållande till marknadsavkastningen. Övriga placeringsmandat har antingen överträffat eller haft en avkastning i nivå med sina referensindex. Under 2018 har nettoutflödet (skillnad mellan köpta och sålda fonder) varit -5,1 mnkr (-55,9 mnkr) och värdeförändringen totalt 10,9 mnkr (9,9 mnkr). Räntebärande placeringar i MWLC har haft en sammantagen positiv avkastning, trots låga räntenivåer. De svenska donationsmedlen hade en avkastning på -0,1 procent. Donationsmedel i amerikanska dollar hade en avkastning på 2,4 procent.

Utdelning från KI:s fonder och Ming Wai Lau Centre for Reparative Medicine³³ Under år 2018 har 101 mnkr delats ut till verksamhet inom KI. Dessa är fördelade på ändamål enligt nedanstående tabell. Minskningen beror på att större belopp rekvirerades av institutionerna under 2017 vilket inte skett i samma omfattning under 2018.

Utdelning från KI:s fonder, mnkr

Forskningsbidrag Resebidrag Grundutbildning Summa

2015

2016

2017

2018

103,8

94,6

121,9

69,5

0,6

0,5

0,7

0,6

0,7

0,3

105,1

95,4

122,9

70,4

MWLC donationen, mnkr

Externa medel till kapitalförvaltningen Under 2018 har KI:s kapitalförvaltning erhållit 79,9 (62,4) mnkr i inbetalda medel från externa donatorer. I tabellen längst ner på sidan redovisas enskilda donationer uppgående till 2,0 mnkr eller mer.

KI stiftelser Vid KI finns 170 (171) anknutna stiftelser, för vilka myndigheten har anknuten förvaltning. Stiftelsernas ändamål är att främja medicinsk forskning och utbildning. Under året har 1 (2) stiftelser avslutats efter beslut från Kammarkollegiet eller Styrelsen för forskning att hela kapitalet får ianspråktas i syfte att uppfylla ändamålet. Under året har ingen (0) ny stiftelse bildats eller tillkommit. Nya gåvor och donationer har tillkommit med 13,0 mnkr (7,3 mnkr), vilka har tillförts redan befintliga stiftelser. Årets redovisade resultat uppgick till 44,6 mnkr (69,2 mnkr), varav 3,0 mnkr (23,5 mnkr) hänförde sig till realisationsresultatet i samband med omplaceringar i värdepappersinnehavet, 0 tkr (0 tkr) till värderegleringen av värdepapper och 41,6 mnkr (45,7 mnkr) till förvaltningsresultatet. I förvaltningskostnaden ingår ersättning till KI med 1,7 mnkr (1,6 mnkr). Fluktuationen i beviljade bidrag beror på att KI Forskningsbidrag utlyses vartannat år och utlysning skedde 2018.

Stiftelser, mnkr

2015

2016

2017

2018

Utdelning

0,0

80,6

13,4

30,6

Förmögenhet

Summa

0,0

80,6

13,4

30,6

Beviljade bidrag

2014

2015

2016

2017

2018

1 605

1 683

1 794

1 923

1 834

32,7

28,8

56,8

16,4

68,1

Externa medel till kapitalförvaltningen Ändamål

Donator

Medicinsk forskning och utbildning på forskarnivå

Stiftelsen Gustav och Tyra Svenssons minne

Belopp (mnkr) 15,0

Medicinsk forskning vid Karolinska Institutet

Bengt Gustafssons dödsbo

11,0

Donation till forsking om långvarig smärta

Familjen Lundblads donation

10,0

Kognitiv neurovetenskap med fokus på den friska hjärnans åldrande

Stichting af Jochnick Foundation

5,0

Vetenskaplig forskning, i första hand kring cancersjukdomar

Sune och Charlotta Hays stiftelse

4,5

Donationer till forskningsverksamheten vid KI

Bertil Hållstens Forskningsstiftelse

4,0

Tobias Priset till Sten Eirik Jacobsen

Tobias Stiftelsen

4,0

Forskning inom haematologi

Dr Åke Olssons stiftelse

2,8

Investor's Professorship in Innovative Care

Investor AB

2,0

33 Föregående år redovisades utdelning från KI:s fonder endast via interna flöden, från och med 2018 redovisas även externa flöden som passerat kapitalförvaltningen. Jämförelsesiffror är justerade.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2018

Resultaträkning (tkr) Utfall

Utfall

2018-01-01

2017-01-01

2018-12-31

2017-12-31

2 995 228

2 917 690

750 283

718 180

3 337 193

3 222 985

48 193

30 946

7 130 898

6 889 800

-3 563 292

-3 524 128

Kostnader för lokaler (not 6)

-930 873

-822 200

Övriga driftkostnader (not 7)

-2 277 310

-2 165 800

Finansiella kostnader (not 8)

-46 130

-33 813

Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag (not 1) Intäkter av avgifter och andra ersättningar (not 2) Intäkter av bidrag (not 3) Finansiella intäkter (not 4) Summa intäkter Verksamhetens kostnader Kostnader för personal (not 5)

-314 841

-248 291

Summa kostnader

Avskrivningar och nedskrivningar (not 11-14)

-7 132 447

-6 794 232

Verksamhetsutfall

-1 549

95 569

1 591

-1 598

17 837

17 665

Resultat från andelar i hel- och delägda företag Transfereringar (not 9) Medel som erhållits från statens budget för finansiering av bidrag Medel som erhållits från myndigheter för finansiering av bidrag Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag Lämnade bidrag Saldo

ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING (not 10)

45 000

50 081

120 843

117 811

-183 680

-185 557

93 971

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2018

FINANSIELL REDOVISNING

Balansräkning (tkr) TILLGÅNGAR

2018-12-31

2017-12-31

Balanserade utgifter för utveckling (not 11)

4 101

5 197

Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar (not 11)

1 050

2 033

5 151

7 230

205 620

113 263

1 107 220

632 263

223 701

613 329

1 536 540

1 358 855

36 806

34 215

503 785

499 457

2 222

542 813

533 672

Kundfordringar (not 18)

206 760

185 108

Fordringar hos andra myndigheter (not 19)

161 164

161 320

Immateriella anläggningstillgångar

Summa immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Förbättringsutgifter på annans fastighet (not 12) Maskiner, inventarier, installationer m.m. (not 13) Pågående nyanläggningar (not 14) Summa materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Andelar i hel- och delägda företag (not 15) Andra långfristiga värdepappersinnehav (not 16) Andra långfristiga fordringar (not 17) Summa finansiella anläggningstillgångar Kortfristiga fordringar

Övriga kortfristiga fordringar (not 20) Summa kortfristiga fordringar

286

403

368 209

346 831

Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader (not 21)

240 171

195 478

Upplupna bidragsintäkter (not 22)

583 730

529 729

Övriga upplupna intäkter (not 23)

6 120

9 152

830 022

734 358

-34 192

-3 820

-34 192

-3 820

4 008 004

3 692 879

179 850

184 586

Summa kassa och bank

4 187 854

3 877 465

SUMMA TILLGÅNGAR

7 436 397

6 854 591

Summa periodavgränsningsposter Avräkning med statsverket Avräkning med statsverket (not 24) Summa avräkning med statsverket Kassa och bank Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret (not 25) Kassa och bank (not 26)

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2018

Balansräkning (tkr) KAPITAL OCH SKULDER

2018-12-31

2017-12-31

8 000

7 000

27 215

28 813

1 574 270

1 478 701

93 971

1 609 527

1 608 485

Myndighetskapital (not 10+27) Statskapital Resultatandelar i hel- och delägda företag Balanserad kapitalförändring Kapitalförändring enligt resultaträkningen Summa myndighetskapital Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser (not 28)

4 654

5 508

47 412

90 354

52 066

95 862

1 301 452

875 364

Kortfristiga skulder till andra myndigheter (not 31)

152 064

151 186

Leverantörsskulder

498 791

431 591

Övriga kortfristiga skulder (not 32)

151 599

122 312

2 103 906

1 580 452

Upplupna kostnader (not 33)

162 699

156 271

Oförbrukade bidrag (not 34)

3 224 972

3 112 549

283 227

300 972

Summa periodavgränsningsposter

3 670 898

3 569 792

SUMMA KAPITAL OCH SKULDER

7 436 397

6 854 591

15 458

5 095

15 458

5 095

Övriga avsättningar (not 29) Summa avsättningar Skulder Lån i Riksgäldskontoret (not 30)

Summa skulder Periodavgränsningsposter

Övriga förutbetalda intäkter (not 35)

Ansvarsförbindelser Övriga ansvarsförbindelser (not 36) Summa ansvarsförbindelser

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2018

FINANSIELL REDOVISNING

Redovisningsprinciper 2018 Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB) samt förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring (FBF). Universitet och högskolor medges undantag från bestämmelsen om redovisning av anslagsmedel enligt 12 § anslagsförordningen (2011:223). Avräkning mot anslag och anslagsposter för medel som utbetalas till lärosätenas räntekonton i Riksgäldskontoret ska ske i samband med de månatliga utbetalningarna till respektive lärosätes räntekonto i Riksgäldskontoret. Universitet och högskolor medges undantag från 7 § anslagsförordningen (2011:223) på så sätt att lärosätet får överföra såväl överproduktion som outnyttjat takbelopp (anslagssparande) till ett värde av högst tio procent av takbeloppet till efterföljande budgetår utan att särskilt begära regeringens medgivande. Universitet och högskolor medges undantag från bestämmelsen i 2 kap. 4 § tredje stycket förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag om att årsredovisningen ska innehålla redovisning av väsentliga uppgifter. Universitet och högskolor ska istället lämna uppgifter enligt bilaga 6 Väsentliga uppgifter. Universitet och högskolor ska i samband med upprättandet av noter till årsredovisningen särskilt beakta att specifikation ges av - låneram i Riksgäldskontoret uppdelad på beviljad låneram och utnyttjad låneram vid räkenskapsårets slut, och - beviljad och under året maximalt utnyttjad kontokredit hos Riksgäldskontoret. Universitet och högskolor medges undantag från bestämmelsen enligt 2 kap. 4 § förordningen (2000:605) andra stycket om årsredovisning och budgetunderlag, om att årsredovisningen upprätta och lämna en finansieringsanalys till regeringen. Universitet och högskolor medges undantag från 2 kap. 1§ första stycket och 3 § kapitalförsörjningsförordningen (2011:210) om finansiering av anläggningstillgångar enligt följande; En anläggningstillgång som används i myndighetens verksamhet får helt eller delvis finansieras med bidrag som har mottagits från icke-statliga givare. Detta gäller även för bidrag från statliga bidragsgivare under förutsättning att bidraget har tilldelats för ändamålet. Universitet och högskolor medges undantag från 25 a § andra och tredje styckena avgiftsförordningen (1992:191) om disposition av inkomster från avgiftsbelagd verksamhet enligt följande; Uppgår det ackumulerade överskottet till mer än 10 procent av den avgiftsbelagda verksamhetens omsättning under räkenskapsåret ska myndigheten i årsredovisningen redovisa hur överskottet ska disponeras. Har det uppkommit ett underskott i en avgiftsbelagd verksamhet som inte täcks av ett balanserat överskott från tidigare räkenskapsår ska myndigheten i årsredovisningen lämna ett förslag till regeringen om hur underskottet ska täckas.

Karolinska Institutet medges rätt att förvalta donationsmedel i aktier och andra värdepapper enligt 12 § första stycket donationsförordningen (1998:140). Lärosätet får även uppdra åt någon annan att placera dessa medel i enlighet med 12 § andra stycket. Universitetet ska redovisa hur avkastningen har utvecklats i förhållande till marknadsindex.

Periodavgränsningsposter Vid periodisering av bidrag eller avgifter34 bestäms periodens intäkter av periodens kostnader. Överskjutande bidragsinkomster eller avgiftsinkomster periodiseras som oförbrukade bidrag/uppdrag respektive övriga förutbetalda intäkter. Oförbrukade inkomster, som inte är bidrag eller avgifter, resultatförs mot årets kapitalförändring. För projekt där betalning erhålls i efterhand och där avtal/ kontrakt styrker detta, periodiseras kostnaderna mot övriga upplupna intäkter (vid avgiftsfinansiering) eller som upplupna bidragsintäkter (vid bidragsfinansiering). Vid avsaknad av avtal/kontrakt resultatförs kostnaderna och påverkar årets kapitalförändring. Fordringarna har upptagits till det belopp som, efter individuell prövning, beräknas inflyta. I de fall faktura eller motsvarande inkommit efter fastställd brytdag (2018-01-05) eller om fordrings- eller skuldbeloppet inte är exakt känt när bokslutet upprättas, redovisas beloppen som periodavgränsningsposter. Periodavgränsningsbeloppet är 100 tkr. Fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs.

Värdering av bankmedel i utländsk valuta Behållning på bankkonton i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs.

Värdering av immateriella anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar avser utveckling av KI:s infrastruktur som tillför väsentliga framtida ekonomiska och/eller kvalitativa verksamhetsfördelar. Den förväntade ekonomiska livslängden ska vara minst fem år och anskaffningsvärdet ska överstiga 30 tkr. I anskaffningsvärdet kan det ingå både externa inköp och KI:s egna direkta kostnader. Immateriella anläggningstillgångar skrivs av linjärt från den månad tillgången tas i bruk och avskrivningstiden är fem år.

Värdering av materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar avsedda för stadigvarande bruk med ett anskaffningsvärde på minst 30 tkr och en beräknad ekonomisk livslängd på minst tre år eller längre definieras som anläggningstillgångar. Anskaffningsutgifter med ett värde upp till 30 tkr eller en kortare livslängd än tre år kostnadsförs direkt.

34 Detta gäller endast avgifter inom uppdragsverksamheten.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2018

Objekt som utgör en fungerande enhet vars sammanlagda anskaffningsvärde uppgår till 30 tkr eller mer klassificeras som anläggningstillgång. Anläggningarna redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar enligt plan. Förbättringsutgift i annans fastighet aktiveras då anskaffningsvärdet överstiger 500 tkr och den ekonomiska livslängden beräknas vara mer än tre år. Anläggningstillgångar skrivs av linjärt över den bedömda ekonomiska livslängden från den månad anläggningstillgången tas i bruk. Avskrivningstider för maskiner, inventarier, installationer med mera tillämpas enligt beräknad livslängd på tre, fem eller tio år.

Komponentredovisning Komponentredovisning tillämpas då anläggningstillgångens anskaffningsvärde överstiger 10 mnkr och där komponentens värde utgör 40 procent av anskaffningsvärdet. Ett utbyte av komponenten ska även göras vid minst två tillfällen under anläggningens nyttjandeperiod för att villkoren ska vara uppfyllda. Karolinska Institutet har för närvarande inga anläggningstillgångar som faller under regelverket för komponentavskrivning.

Värdering av finansiella anläggningstillgångar Finansiella instrument som i första hand innehas för att ge avkastning eller värdestegringar värderas till verkligt värde (marknadsvärde). Eventuella värderegleringar redovisas som en förändring av tillgångens värde i balansräkningen samt en finansiell intäkt eller kostnad i resultaträkningen.

KI Holding AB I årsredovisningen redovisas uppgifter om andelar i hel- och delägda företag som resultatandel enligt kapitalandelsmetoden.

Upplysningar Enligt ESV:s handledning om flerfinansierad verksamhet ESV2006:28 bör samtliga finansieringskällor förbrukas parallellt. Detta för att bland annat ge en rättvisande bild av hur resurserna förbrukas. KI har stor extern finansiering, framförallt för bidragsfinansierad forskning, där medel har ansökts om och beviljats för forskning inom ett visst ämne. Beviljade medel är villkorade enligt avtal och ska förbrukas enligt den beslutade planen i avtalet. Erhållna bidragsmedel är inte direkt kopplade till en prestation utan till de kostnader forskarna ansökt om för att forska inom ett visst ämne. Mot denna bakgrund tillämpar KI inte parallellförbrukning fullt ut eftersom bidrag oftast beviljas för specifika kostnader och inte prestationer. Den 18 januari 2019 meddelades slutlig skiljedom och den 31 januari 2019 tilläggskiljedom i ett mål där KI var part. Domslutet innebär i huvudsak att KI är skadeståndsskyldigt för den skada motparten lidit eller kan komma att lida till följd av att KI och forskare vid KI i vissa avseenden brutit mot parternas avtal. KI anser däremot att motparten inte lidit någon skada. Arbete med att nå en förlikning mellan parterna har inletts. Avrundningsdifferenser kan förekomma i noter och tabeller.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2018

FINANSIELL REDOVISNING

Redovisning mot anslag och inkomsttitel (tkr) Ingående överf.belopp

Årets tilldelning enligt regl.brev

Omdisponerat belopp

16.2:15 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå (ramanslag) 16.2:15 1 Takbelopp (ram)

3 820

720 949

724 769

-690 576

34 193

16.2:16 Forskning och utbildning på forskarnivå (ramanslag) 16.2:16 2 Basresurs (ram)

1 559 586

-1 559 586

16.2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor (ramanslag) 16.2:65 17 Tandvårdscentral (ram)

105 674

-105 674

5 845

-5 845

Summa

111 519

-111 519

16.2:66 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning (ramanslag) 16.2:66 6 Karolinska Institutet (ram) 16.2:66 9 Uppdrag att utveckla klinisk utbildning & forskning (ram)

644 917

-644 917

6 467

-6 467

Summa

651 384

-651 384

TOTAL

3 043 438

3 047 258

-3 013 065

34 193

Redovisning mot anslag

16.2:65 18 Prov efter läkares allmäntjänstgöring (ram)

Totalt Indrag- disponibelt ning belopp

Utgifter

Utgående överf.belopp

Villkor för anslag 2:16 ap. 2 Enligt regleringsbrev för år 2018

Utgifter år 2018

Utgående saldo 2018

21 195 30 277 10 814 30 277 32 441 21 628

18 011 26 333 8 149 24 796 25 437 22 791

3 184 3 944 2 665 5 481 7 004 -1 163

146 632

125 517

21 115

Cancer Diabetes Epidemiologi Neurovetenskap Stamceller och regenerativ medicin Vårdforskning Summa

Under perioden 2016–2019 allokerar forskningsstyrelsen 80 procent av KIs SFO-medel direkt till respektive SFO-område för strategiska satsningar syftande till att stärka forskningsområdet. Resterande 20 procent bidrar till finansieringen av nya forskningsinfrastrukturer på KI och till samfinansiering av nationella infrastrukturer och core-faciliteter.

Villkor för anslag 2:66 ap. 9 Enligt regleringsbrev för år 2018

Utfall

Uppsala universitet Lunds universitet Göteborgs universitet Umeå universitet Linköpings universitet Karolinska Institutet

916 1 132 983 942 758 1 736

Summa

6 467

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2018

NOTER

Not 1. Intäkter av anslag Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Forskning och utbildning på forskarnivå Ersättning för klinisk utbildning och forskning

2018-12-31

2017-12-31

802 095

799 720

1 546 480

1 493 121

646 653

624 848

2 995 228

2 917 690

Tabell 1a Redovisning av antal helårsstudenter (hst) och helårsprestationer (hpr). Utfall avseende perioden 2018-01-01 – 2018-12-31. Enligt bilaga 2 Avräkning av helårsstudenter och helårsprestationer m.m. Summan utfall total ersättning ska avse den totala ersättningen som lärosätet genomför produktion för, dvs. oberoende av om den ryms inom tilldelade medel eller inte. Utfall hst

Utfall hpr

hst Ersättn. (tkr)

hpr Ersättn. (tkr)

Utfall total ersättning

281

146

427

Samhällsvetenskap

312

300

9 943

6 236

16 180

Naturvetenskap

451

396

24 535

18 162

42 697

Utbildningsområde Humaniora

Teknik Vård Odontologi

163

155

8 874

7 102

15 977

1 963

1 836

113 461

91 922

205 383

405

364

19 364

20 262

39 626

Medicin

2 658

2 504

171 696

196 737

368 432

Summa

5 962

5 562

348 155

340 567

688 721

Takbelopp (tkr) Redovisningen visar att lärosätet kommer över takbeloppet med (tkr) Redovisningen visar att lärosätet kommer under takbeloppet med (tkr)

720 949 0 32 228

Tabell 2a Beräkning av anslagssparande och överproduktion (tkr) A. Tillgängliga medel (inklusive beslutad tilläggsbudget) Årets takbelopp + Ev. ingående anslagssparande Summa (A)

720 949 3 820 724 769

B. Utfall totalt för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Ersättning för HPR från december föregående budgetår Utfall total ersättning enligt tabell1 + Ev. utnyttjande av tidigare överproduktion Summa (B) Summa (A-B)1

1 855 688 721 0 690 576 34 193

¹ Positiv summa förs till tabell över anslagssparandet nedan. Negativ summa förs till tabell över överproduktion nedan.

Tabell. Anslagssparande Totalt utgående anslagssparande (A-B) - Ev. anslagssparande över 10% av takbeloppet2 Utgående anslagssparande Tabell. Överproduktion Totalt utgående överproduktion - Ev. överproduktion över 10% av takbeloppet2 Utgående överproduktion

34 193 0 34 193

0 0

² Den del av anslagssparandet respektive överproduktion som lärosätet inte får behålla utan regeringens godkännande.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2018

NOTER

Not 2. Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av avgifter enl. regleringsbrev

2018-12-31

2017-12-31

Intäkter av uppdragsforskning

226 952

211 271

Intäkter av uppdragsutbildning

83 113

83 212

Intäkter av andra avgifter och ersättningar, statliga

45 520

38 302

Intäkter av andra avgifter och ersättningar, utomstatliga

173 412

137 056

Ersättningar SLL enligt ALF/FoUU-avtal

59 148

80 476

Ersättningar utomstatliga löneavtal, omfattas ej av ALF

41 912

39 766

Intäkter av studieavgifter

24 233

18 415

7 382

6 107

661 673

614 604

82 664

93 943

Intäkter av rådgivning och annan liknande service

3 764

6 111

Intäkter av konferenser

1 768

3 058

Intäkter av beställd utbildning Summa intäkter av avgifter enl. regleringsbrev Intäkter av avgifter enl. §4 avgiftsförordningen Intäkter av lokaluthyrning

Intäkter av övriga avgifter enligt 4 § AvgF

415

463

88 610

103 575

750 283

718 180

Summa intäkter enl. §4 avgiftsförordningen Summa intäkter av avgifter och andra ersättningar

Kostnader år 2018

Över-/ underskott år 2018

Ack. över/underskott utgående år 2018

7 382 0 87 979

6 336 0 82 038

1 046 0 5 941

-3 279 0 31 818

-3 521 7 379

24 233 119 594

26 472 114 846

-2 239 4 748

4 647 33 186

107 875 107 875

-7 004 -7 004

295 667 295 667

277 847 277 847

17 820 17 820

118 691 118 691

Verksamhet där krav på full kostnadstäckning inte gäller Högskoleprovet Upplåtande av bostadslägenhet1 - utbytesprogram och gästforskare

0 0 0

Upplåtande av bostadslägenhet1 -regeringsbeslut (U2010/4277/UH) Optikercentralen Övrigt enligt bilaga 42 Summering

0 0 56 2 723 2 779

0 0 409 2 860 3 269

0 0 1 610 23 406 25 016

0 0 2 039 20 259 22 299

0 0 -429 3 147 2 718

0 0 36 8 730 8 765

Avgiftsfinansierad verksamhet

Över-/ underskott t.o.m. år 2016

Över-/ underskott år 2017

Intäkter år 2018

-3 644 0 14 296

-681 0 11 581

10 407 21 058

Utbildning på grundnivå eller avancerad nivå Beställd utbildning Yrkeshögskolan, KY m.m. Uppdragsutbildning Utbildning av studieavgiftsskyldiga studenter Summering Forskning eller utbildning på forskarnivå Uppdragsforskning Summering

Redovisning i denna tabell skiljer sig från den primära i denna Not vilket specificierar vad som är upptaget i resultaträkningen totalt medan denna tabell redogör för utfallet inom verksamheten enligt bilaga 4 i regleringsbrevet för universitet och högskolor. Det ackumulerade överskottet av avgiftsbelagd verksamhet uppgår till 160 642 tkr (135 356 tkr) vilket utgör 36,5 procent (33,4 procent) av verksamhetens omsättning 440 277 tkr (405 304 tkr).

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2018

NOTER

¹ Karolinska Institutet handhar inte självt uthyrningen av bostäder för internationella studenter och gästforskare utan upphandlar detta som en tjänst av Karolinska Institutet Housing AB, ett helägt bolag inom KI Holding AB. KI betalade för detta ett arvode på 8 566 tkr under 2018 (8 566 tkr). I och med att uthyrningen sker på detta sätt klassificeras den i KI:s redovisning inte som avgiftsfinansierad verksamhet. KI Housing disponerar för KI:s del 365 (340) bostäder vid utgången av året, varav 209 (135) forskarlägenheter och 208 (205) studentrum. Totalt har KI Housing hyrt ut lägenheter/rum till cirka 850 (850) internationella studenter och gästforskare under 2018 och behandlat 1 500 ansökningar om bostad (1 500). Under 2018 har ett nytt område i Flemingsberg, KI Residence Flemingsberg, färdigställts, totalt 84 lägenheter med 130 bäddar. Från och med september är området fullt uthyrt men årets resultat och beläggning, är belastat med uppstartskostnader och vakanser i samband med tillträde. Beläggningsgraden blev därför något lägre än föregående år, cirka 87 procent (92 procent). Under året har byggstart skett av KI Residence Solna, där KI träffat avtal med Akademiska Hus om blockförhyrning av 319 lägenheter med 411 bäddar. Bostäderna uppförs på norra delen av campus i Solna med planerad inflytt i augusti 2020. ² KI har under 2018 hyrt ut lokaler till externa hyresgäster för 23 406 tkr (35 326 tkr) inom den avgiftsfinansierade verksamheten. Minskningen beror på att KI sagt och flyttat från byggnader under året där delar av lokalytan varit uthyrd. Utgångs punkten är full kostnadstäckning och redovisning av kostnaderna sker till ett beräknat kvadratmeterpris som utvärderas regelbundet. För externa lokalbokningar likställs kostnaderna med intäkter 4 087 tkr (6 287 tkr). KI:s policy är att om möjligt hyra hela byggnader för att få full rådighet över sitt lokalbestånd. Den vakans som då kan uppstå nyttjas som en lokalreserv för kommande behov genom uthyrning.

Särredovisning av avgiftsbelagd verksamhet – tjänsteexport

2018-12-31

2017-12-31

94 011 6 128 15 023 1 269 116 431

77 508 9 310 11 403 2 836 101 057

2018-12-31

2017-12-31

Statliga myndigheter inkl. statliga affärsverk

1 229 454

1 206 429

Övriga organisationer och ideella föreningar

1 116 009

1 098 987

Europeiska Unionen

263 887

264 502

Övriga länder och internationella organisationer

338 216

312 785

Privata företag

223 074

240 519

Kommuner och landsting

166 554

99 763

3 337 193

3 222 985

2018-12-31

2017-12-31

5 293

3 546

330

16 517

28 344

825

Intäkter av uppdragsforskning Intäkter av uppdragsutbildning Studieavgifter från studenter utanför EU Övriga tjänster §4 avgiftsförordningen Summa Tjänsteexporten ingår i den avgiftsbelagda verksamheten. Som tjänsteexport definieras universitetets försäljning av tjänster till utländska motparter.

Not 3. Intäkter av bidrag (per finansiär)

Not 4. Finansiella intäkter Ränta hos Riksgäldskontoret Reavinst vid avyttring av finansiella anläggningstillgångar Orealiserade värdeförändringar för finansiella instrument, intäkter¹ Utdelning på aktier och ränta på räntebärande papper

5 687

Valutakursvinster

8 308

8 147

Övriga finansiella intäkter

231

1 906

48 193

30 946

¹ Finansiella tillgångar har 2018 värderats till balansdagens kurs, samt att större uppskrivningar för dessa tillgångar skett under året.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2018

NOTER

Not 5. Kostnader för personal Lönekostnader exkl. arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal varav arvoden till styrelser, kommittéer eller ej anställd personal Avsättningar löner och arvoden Arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal Övriga personalkostnader

2018-12-31

2017-12-31

2 317 932 798

2 276 970 727

292

8 301

1 152 378

1 151 000

92 691

87 856

3 563 292

3 524 128

Personalkostnaderna har ökat med 39,2 mnkr eller 1,1 procent under 2018, i jämförelse med föregående år. I oktober 2018 hade KI 5 221 personer anställda, vilket motsvarar 4 654 helårsarbetskrafter, en minskning med 95 helårsarbetskrafter eller 2 procent jämfört med samma period 2017. Avsättning gratifikation till anställd är gjord under 2017 och beräknas utbetalas år 2026. Tidigare år har posten redovisats som en ansvarsförbindelse. 2017 års avsättning ingår de sociala avgifterna. Jämförelsetalen mellan åren har förändrats pga omklassificering av löner och arvoden.

Not 6. Kostnader för lokaler 2018-12-31

2017-12-31

804 291

681 308

Driftkostnader (el, värme, gas, vatten)

61 943

68 824

Renhållning, reparationer och övriga lokalkostnader

64 639

72 067

930 873

822 200

Hyror exkl el och värme

Kostnader för lokaler enligt SUHF modell Lokalhyra

802 719

679 924

Mediakostnad, el värme, kyla, vatten (som ej ingår i hyran)

61 943

68 824

Kostnader för reparation och underhåll av lokaler

20 203

6 974

Avskrivningskostnader på förbättringsutgift av annans fastighet

26 240

13 065

Kostnader för lokalvård

43 364

31 078

Kostnader för bevakning

12 045

5 937

Kostnader för larm och skalskydd

Kostnader för lokaltillbehör och övriga lokalkostnader Kostnader för egna fastigheter

1 072

34 016

Avgår: externa hyresintäkter och intäkter såld lokalvård

-82 068

-93 219

Summa lokalkostnader²

885 519

746 598

243 431 kvm

245 500 kvm

Area, kvm LOA vid årets utgång (exkl. student- och gästforskarbostäder)3 Genomsnittlig lokalkostnad (tkr/kvm LOA)

Andrahandsuthyrning Svenskt centrum för toxikologiska vetenskaper

Prognos 2019

Antal lägenheter

Beläggningsgrad

100%

442

308

Hyresintäkter Intäkter av anslag

¹ Larm och skalskydd särredovisas ej utan ingår i beloppet kostnader för reparation och underhåll av lokaler samt avskrivningskostnader på förbättringsutgift av annans fastighet. ² Lokalkostnaderna ökar främst på grund av högre hyreskostnader och avskrivningskostnader på förbättringsutgifter av annans fastighet i de nya byggnaderna där inflytt skett under året. ³ Skillnaden i lokalyta mellan åren härrör sig främst till att lokalprojekten inom Strategi 2018 färdigställts och uppsägning samt avflytt från de gamla lokalerna som de ersätter har skett. Regeringen beslutade 2016 att ge Karolinska Institutet tillstånd att under en perioden i begränsad omfattning ingå hyresavtal för bostadslägenheter i Södertälje och hyra ut dem i andra hand till personal som är verksam vid Svenskt centrum för toxikologiska vetenskaper (Swetox). KI ska redovisa uthyrningen av bostäderna i årsredovisningen enligt beslutet. Hyran ska så långt det är möjligt bestämmas så att full kostnadstäckning uppnås.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2018

NOTER

Not 7. Övriga driftkostnader 2018-12-31

2017-12-31

Köpta tjänster

830 595

667 758

Ersättning för klinisk utbildning och forskning (ALF-medel)

644 917

623 143

Inköp av varor laboratorieverksamhet

330 303

340 945

Övriga driftskostnader

185 181

192 945

Övriga varor och tjänster

149 233

205 531

Resor, konferenser, information, representation

137 081

135 478

2 277 310

2 165 800

2018-12-31 18 755

2017-12-31 18 374

16 566

8 117

9 991

6 330

Dröjsmålsräntor

287

383

Övriga finansiella kostnader

531

609

46 130

33 813

Not 8. Finansiella kostnader Ränta hos Riksgäldskontoret Orealiserade värdeförändringar för finansiella instrument, kostnader Valutakursförluster

De finansiella kostnaderna består till största delen av räntekostnader som KI, i nuvarande räntesituation, får erlägga till Riksgälden för sin behållning på räntekontot. Årsgenomsnittet för räntesatsen på räntekontot år 2018 var -0,50 procent (-0,50 procent). Även en större återföring av tidigare års uppskrivning av aktier och andelar har gjorts under året.

Not 9. Transfereringar Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag (per finansiär) 2018-12-31

2017-12-31

Erhållna medel från statsbudgeten

17 837

17 665

Erhållna medel från myndigheter för finansiering av bidrag

45 000

50 479

Erhållna medel från statliga bolag

7 812

13 747

15 981

19 813

4 202

3 503

Erhållna medel från privata företag

15 861

11 273

Erhållna medel från stiftelser

36 483

34 603

Erhållna medel från fonder

35 682

32 334

Erhållna medel från föreningar/förbund

2 318

1 164

Erhållna medel från donatorer, privatpersoner

1 873

521

631

456

183 680

185 557

Erhållna medel från EU-institutioner Erhållna medel från internationella organisationer Erhållna medel från kommuner och landsting

Erhållna medel från övriga

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2018

NOTER

Lämnade bidrag

Lämnade bidrag till statliga myndigheter

2018-12-31

2017-12-31

-82 174

-88 443

-13

Återbetalning av bidrag från statliga myndigheter Lämnade bidrag till landsting för konsumtion

-7 446

-9 884

Lämnade bidrag till EU-länder för konsumtion

-8 551

-11 881

Lämnade bidrag till övriga länder och interna organisationer för konsumtion

-6 978

-7 720

Lämnade bidrag till övriga organisationer för konsumtion

-13 723

-5 558

Lämnade bidrag till enskilda personer för konsumtion

-66 316

-59 959

1 520

-2 112

-183 680

-185 557

2018-12-31

2017-12-31

-109 736

60 257

Lämnade bidrag, inomstatliga, periodiseringsposter

Not 10. Kapitalförändring Årets kapitalförändring per verksamhet, tkr Verksamhet Anslagsfinansierad verksamhet Avgiftsfinansierad verksamhet

24 765

3 896

Bidragsfinansierad verksamhet

83 422

31 344

Summa, utbildning och forskning

-1 549

95 497

1 591

-1 598

Resultat från andelar i hel- och delägda företag Övrig verksamhet Summa, övrig verksamhet Summa, årets kapitalförändring

1 591

-1 526

93 971

Kapitalförändring per område, tkr Balanserad kapitalförändring (A)

Årets kapitalförändring (B)

Summa (A+B)

Utbildning enligt uppdrag i regleringsbrev

193 616

-22 553

171 063

Uppdragsverksamhet Summa

21 551 215 167

6 945 -15 608

28 496 199 559

1 258 232

-3 761

1 254 471

100 871

17 820

118 691

Summa

1 359 103

14 059

1 373 162

Summa, utbildning och forskning

1 574 270

-1 549

1 572 721

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

Forskning/utbildning på forskarnivå Utbildning på forskarnivå och forskning Uppdragsforskning

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2018

NOTER

Not 11. Immateriella anläggningstillgångar IB Anskaffningsvärde Årets anskaffningar Avgår anskaffningsvärde utrangerade/sålda rättigheter

2018-12-31

2017-12-31

26 297

26 685

1 106

1 810

-532

-2 198

UB Anskaffningsvärde

26 872

26 297

IB Ackumulerad avskrivningar

-19 068

-18 066

Avgår ackumulerade avskrivningar för utrangerade/sålda rättigheter

532

2 198

-3 184

-3 199

-21 720

-19 068

5 151

7 230

2018-12-31

2017-12-31

IB Anskaffningsvärde

193 804

120 632

Årets anskaffningar¹

119 679

80 227

Årets avskrivningar UB Ackumulerad avskrivningar Bokfört värde

Not 12. Förbättringsutgifter på annans fastighet

Avgår anskaffningsvärde för utrangerade/sålda inventarier

-41 958

-7 055

UB Anskaffningsvärde

271 525

193 804

IB Ackumulerade avskrivningar

-80 541

-74 089

Avgår ackumulerade avskrivningar för sålda/utrangerade inventarier Årets avskrivningar

40 875

6 614

-26 240

-13 065

UB Ackumulerade avskrivningar

-65 905

-80 541

Bokfört värde

205 620

113 263

1 082

441

-2 164

-882

Försålda/utrangerade anläggningar Reavinst Reaförlust

¹ Årets anskaffningar består till största del av pågående förbättringsarbeten i annans fastighet som framför allt kan hänföras till omfattande ombyggnationer både i Solna och i Flemingsberg.

Not 13. Maskiner, inventarier, installationer med mera 2018-12-31

2017-12-31

2 756 793

2 787 143

Årets anskaffningar

184 026

140 925

Överföring från pågående anläggning

591 980

20 313

IB Anskaffningsvärde

Avgår anskaffningsvärde för utrangerade/sålda inventarier

-325 953

-191 587

UB Anskaffningsvärde

3 206 846

2 756 793

IB Ackumulerade avskrivningar

-2 124 530

-2 082 410

Avgår ackumulerade avskrivningar för sålda/utrangerade inventarier Årets avskrivningar UB Ackumulerade avskrivningar Bokfört värde

310 320

189 907

-285 416

-232 027

-2 099 626

-2 124 530

1 107 220

632 263

1 913

713

-9 508

-760

Försålda/utrangerade anläggningar Reavinst Reaförlust

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2018

NOTER

Not 14. Pågående nyanläggningar IB Anskaffningsvärde Årets anskaffningar

2018-12-31

2017-12-31

613 329

225 944

202 352

407 698

Överföring från anläggningskonto

-591 980

-20 313

Ackumulerat anskaffningsvärde

223 701

613 329

Förändringen av pågående nyanläggningar kan framförallt hänföras till omfattande ombyggnationer både i Solna och Flemingsberg som nu börjat färdigställas. Som pågående nyanläggningar redovisas bland annat upprustningen av KI:s campusområden. Dessa projekt kan pågå under flera år varför överföring till anläggningskonto kan vara lägre än IB.

Not 15. Andelar i hel- och delägda företag Karolinska Institutet Holding AB (100 %) Nominellt värde 3 000 à 100 kr Bokfört värde

2018-12-31

2017-12-31

300

36 806

34 215

Aktierna i KI Holding värderas 2,6 mnkr högre än vid föregående bokslut. Enligt reviderad resultat-och balansräkning för 2018 redovisar KI Holding en koncernomsättning på 58,7 mnkr, vilket är 5,7 mnkr lägre än motsvarande period föregående år. KI Holding-koncernens resultat efter finansiella poster är positivt, 1,6 mnkr (-1,6 mnkr). För främjande av nyttiggörande och kommersialisering av forskningsresultat har KI Holding-koncerenen fakturerat 7,0 mnkr avseende innovationsstödjande verksamhet som tidigare bedrevs inom Karolinska Institutet och 4,0 mnkr avseende motfinansiering av inkubatorverksamheten. För rådgivning och handledning i kommersiella frågor samt utveckling av campus har KI Holding-koncernen fakturerat Karolinska Institutet 4,0 mnkr.

Not 16. Andra långfristiga värdepappersinnehav, avser kapitalförvaltningen Aktier och andelar

2018-12-31

2017-12-31

124 696

134 537

46 026

Bokfört värde

379 089

318 894

Summa

503 785

499 457

Bokfört värde Obligationer, inomstatliga Bokfört värde Obligationer, utomstatliga m m

Skillnaden mellan åren förklaras främst av ett högre inflöde av donationer jämfört med förbrukningen av redan mottagna donationsmedel. Inomstatliga obligationer har lösts in under året och en högre valutakurs för USD påverkar innehaven i USD positivt.

Not 17. Andra långfristiga fordringar Långfristiga fordringar, utomstatliga

2018-12-31

2017-12-31

2 222

2018-12-31

2017-12-31

203 729

184 571

Not 18. Kundfordringar Kundfordringar, utomstatliga Osäkra kundfordringar

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2018

3 031

538

206 760

185 108

NOTER

Not 19. Fordringar hos andra myndigheter Statliga kundfordringar Momsfordran Skattekonto

2018-12-31

2017-12-31

40 791

26 567

120 280

134 712

161 164

161 320

Not 20. Övriga kortfristiga fordringar 2018-12-31

2017-12-31

Reseförskott

197

Förskott lön

119

117

Övriga fordringar

112

286

403

2018-12-31

2017-12-31

202 755

163 074

37 416

32 404

240 171

195 478

2018-12-31

2017-12-31

Not 21. Förutbetalda kostnader Förutbetalda hyror Övriga förutbetalda kostnader

Not 22. Upplupna bidragsintäkter Upplupna bidragsintäkter, annan statlig myndighet Upplupna bidragsintäkter, ej statliga

57 774

62 162

525 956

467 566

583 730

529 729

Här redovisas fordringar avseende upparbetade kostnader för bidragsfinansierad verksamhet där ersättning erhålls i efterhand och där avtal/kontrakt finns som styrker detta.

Not 23. Övriga upplupna intäkter Upplupna avgiftsintäkter från uppdragsverksamhet Övriga upplupna intäkter

2018-12-31

2017-12-31

3 614

5 422

2 506

3 729

6 120

9 152

I posten upplupna uppdragsintäkter redovisas fordringar avseende upparbetade kostnader för uppdragsfinansierad verksamhet där ersättning erhålls i efterhand och där avtal/kontrakt finns som styrker detta.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2018

NOTER

Not 24. Avräkning med statsverket 2018-12-31

2017-12-31

-27 384

Redovisat mot inkomsttitel (-)

27 384

Skuld avseende Uppbörd

Uppbörd Ingående balans

Anslag i räntebärande flöde Ingående balans Redovisat mot anslag (+) Kvalitetsbaserad resursfördelning Anslagsmedel som tillförts räntekontot (-) Återbetalning av anslagsmedel

-3 820

3 013 065

2 935 354

-3 043 438

-2 939 174

-34 192

-3 820

27 097

Utbetalningar i icke räntebärande flöde (-)

-27 097

Fordran på statens centralkonto i Riksbanken

-34 192

-3 820

Skuld avseende anslag i räntebärande flöde Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto i Riksbanken Ingående balans Inbetalningar i icke räntebärande flöde (+)

Saldo

Redovisning mot inkomsttitel har har enligt regleringsbrevet upphört från 2017. Därav kvarstår ingen uppbördsverksamhet. Ökningen av anslagsmedel i räntebärande flöde beror på anslagssparande, se tabeller i not 1.

Not 25. Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret 2018-12-31

2017-12-31

4 008 004

3 692 879

4 008 004

3 692 879

2018-12-31

2017-12-31

Statens checkräkning SCR

1 066

ICA-banken

414

Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret

Not 26. Kassa och bank

Valutakonton

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2018

179 850

183 106

179 850

184 586

NOTER

Not 27. Myndighetskapital

Statskapital

Resultatandelar i hel- och delägda företag

Balanserad kapitalförändring, anslagsfinansierad verksamhet

Balanserad kapitalförändring, avgiftsfinansierad verksamhet

Balanserad kapitalförändring, bidragsfinansierad verksamhet

7 000

27 215

1 111 660

122 422

340 188

1 608 485

7 000

27 215

1 111 660

122 422

340 188

1 608 485

-1 598

60 257

3 896

31 344

-93 971

1 591 1 591 28 806

-109 736 -109 736 1 001 924

24 765 24 765 147 187

83 422 83 422 423 610

0 0 0

-42

Utgående balans 2017 Ändrad redovisningsprincip Rättelser Ingående balans 2018 Föregående års kapitalförändring Föregående års kapitaltillskott Årets kapitaltillskott Årets kapitalförändring Summa årets förändring Utgående balans 2018

Balanserad Kapitalkapital- förändring förändring, enligt övrig verkresultatsamhet¹ räkningen

Summa myndighetskapital

1 000 1 000 1 000 8 000

1 042 1 609 527

¹ Övrig verksamhet avser uppbördsverksamhet som avvecklades under 2016, och som under 2017 avslutades mot anslagsfinansierad verksamhet.

Not 28. Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser Ingående avsättning Årets förändring av pensionsavsättningar Årets pensionsutbetalningar

2018-12-31

2017-12-31

5 508

2 995

764

3 416

-1 618

-903

4 654

5 508

2018-12-31

2017-12-31

1 041

13 272

15 411

38 250

Gratifikation till anställd

8 603

8 301

Hongkong

1 688

Kompetensväxlings- och utvecklingsåtgärder

23 849

27 350

Utgående avsättning

47 412

90 354

Utgående avsättning

Not 29. Övriga avsättningar Avveckling av strålkälla Hyra för i förtid uppsagda lokaler Återställning och saneringskostnader av lokaler

Kortfristig del beräknas till 5,4 mnkr.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2018

NOTER

Not 30. Lån i Riksgäldskontoret Ingående balans

2018-12-31

2017-12-31

875 364

602 730

Nyupptagna lån

565 368

414 146

Årets amortering

-139 279

-141 513

Skuld till Riksgäldskontoret

1 301 452

875 364

Beviljad låneram i Riksgäldskontoret

1 435 000

1 240 000

2018-12-31

2017-12-31

Skuld avseende avgifter och försäkringar för anställda

61 040

60 758

Leverantörsskulder till andra myndigheter

59 084

57 697

Not 31. Kortfristiga skulder till andra myndigheter

Skuld mervärdesskatt

31 940

32 731

152 064

151 186

Avtalsförsäkring ingår för 2018 i leverantörsskulder till andra myndigheter. Beloppet för 2017 är också flyttad till leverantörsskulder till andra myndigheter.

Not 32. Övriga kortfristiga skulder Avräkning valutakonton Personalens källskatt Övriga kortfristiga skulder

2018-12-31

2017-12-31

93 294 57 675 630 151 599

64 598 56 501 1 213 122 312

2018-12-31

2017-12-31

13 217 107 771 41 710 162 699

14 377 101 871 40 024 156 271

2018-12-31

2017-12-31

1 315 307 1 513 340 396 325 3 224 972

1 180 202 1 528 589 403 757 3 112 549

Not 33. Upplupna kostnader Upplupna löner Semesterlöneskuld Övriga upplupna kostnader

Not 34. Oförbrukade bidrag Oförbrukade bidrag, annan statlig myndighet Oförbrukade bidrag, ej statliga Oförbrukade bidrag, donationer Skulderna avser ej upparbetade kostnader för bidragsfinansierad verksamhet där ersättningen erhålls i förskott.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2018

NOTER

Förbrukningstakt oförbrukade statliga bidrag 2018-12-31

2017-12-31

1 394 513 1 315 307 57 774 1,11

1 269 455 1 180 202 62 162 1,14

Förbrukat inom antal månader

10,82

10,57

Förbrukning tkr 0-3 månader Förbrukning tkr 3-12 månader Förbrukning tkr 1-3 år Förbrukning tkr >3 år

364 645 950 662 0 0

335 009 845 193 0 0

Årets bidrag, annan statlig myndighet Oförbrukade bidrag, annan statlig myndighet Upplupna bidragsintäkter, annan statlig myndighet Förbrukningstakt

I det totala beloppet för oförbrukade bidrag år 2018 ingår ett uppbundet belopp om 89 315 tkr (114 270 tkr) för framtida avskrivningar. Det motsvarar en andel av 2,77 procent (3,67 procent). Noten har tagits fram i enlighet med HfR:s rekommendation. Metoden innebär en schablonberäkning av den genomsnittliga omsättningshastigheten/förbrukningstakten. Förbrukningstakten för bidragsverksamhet med statlig finansiering bedöms sammantaget vara linjär.

Not 35. Övriga förutbetalda intäkter Förutbetalda uppdragsintäkter, annan statlig myndighet Förutbetalda uppdragsintäkter, ej statliga Övriga förutbetalda intäkter, annan statlig myndighet Övriga förutbetalda intäkter, ej statliga

2018-12-31

2017-12-31

47 847 211 234 14 006 10 139 283 227

38 606 236 546 13 771 12 048 300 972

Förutbetalda uppdragsintäkter avser ej upparbetade kostnader för uppdragsfinansierad verksamhet där ersättningen erläggs i förskott. I det totala beloppet för övriga förutbetalda intäkter år 2018 ingår ett uppbundet belopp om 3 244 tkr (3 373 tkr) för framtida avskrivningar. Detta motsvarar en andel av 1,14 procent (1,12 procent).

Not 36. Ansvarsförbindelser* Verksamhetsanpassningar lokaler

2018-12-31

2017-12-31

15 458 15 458

5 095 5 095

* Se även under rubriken Redovisningsprinciper 2018/Upplysningar sidan 72.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2018

TABELLBILAGA

Tabell 1 Behöriga förstahandssökande – antal samt per antagen student (urval 2) 2015

2016

per Antal antagen

Nybörjarprogram Arbetsterapeutprogrammet Audionomprogrammet Biomedicinska analytikerprogrammet Fysioterapeutprogrammet Kandidatprogrammet biomedicin Logopedprogrammet Läkarprogrammet Optikerprogrammet

2018

2017

per Antal antagen

236 85 137 838

1,7 3,1 1,4 4,2

191 63 133 790

1,4 2,3 1,3 4,0

184 46 111 692

1,3 1,3 1,1 3,5

150 38 107 643

1,0 1,0 0,9 3,1

1,2

163

2,0

231

2,9

236

2,8

118

3,1

114

2,9

2,2

1,6

3 061

8,0

3 155

7,8

2 965

7,3

2 842

6,7

124

1,8

141

2,0

132

1,8

118

1,4

Psykologprogrammet

673

5,6

672

5,6

602

5,0

530

4,4

Röntgensjuksköterskeprogrammet

126

1,9

112

2,2

1,7

1,4 2,2

Sjuksköterskeprogrammet

1 428

3,2

1 318

2,6

1 260

2,2

1 256

Tandhygienistprogrammet

275

5,0

253

4,6

238

4,3

248

4,5

Tandläkarprogrammet

460

4,5

417

4,1

437

4,1

451

3,9

223

2,8

243

2,4

281

2,4

315

2,5

1,3

2,0

2,1

2,2

1 420

1,7

1 356

1,5

1 724

1,8

1 932

2,4

1,2

0,8

0,9

191

1,7

Påbyggnadsprogram Barnmorskeprogrammet Psykoterapeutprogrammet Specialistsjuksköterskeprogrammen Påbyggnadsutb. i odont. profylaktik

1,1

169

1,5 -

2,5

2,0

1,3

Magister – Global hälsa

198

3,5

204

3,6

232

3,8

255

3,8

Magister – Klinisk med. vetenskap

121

1,2

Magister – Arbete och hälsa Magister – Diagnostisk cytologi

Magister – Klinisk optometri

1,3

Magister – Med. pedagogik

1,1

Magister – Nutritionsvetenskap

1,2

1,5

1,8

1,1

Master – Bioentreprenörskap

1,3

2,2

107

2,4

125

2,4

Master – Biomedicin

2,0

147

2,9

163

3,1

213

3,2

131

1,4

235

3,1

141

3,1

181

2,4

119

3,3

129

2,5

Master – Folkhälsovetenskap Master – Hälsoekonomi, policy och management

Master – Hälsoinformatik

1,4

0,8

129

1,4

1,1

Master – Toxikologi

1,0

2,0

1,6

1,4

10 332

3,0

10 080

3,1

10 344

2,9

10 250

2,9

Total

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2018

TABELLBILAGA

Tabell 2 Antal nybörjare samt andel kvinnor (%) 2015

2016

% antal kvinnor

Nybörjarprogram Arbetsterapeutprogrammet Audionomprogrammet Biomedicinska analytikerprogrammet Fysioterapeutprogrammet Kandidatprogrammet biomedicin Logopedprogrammet

90 21 76 144 73

87 67 71 62 71

2018

2017

% antal kvinnor

99 20 74 140 62

88 85 80 67 66

% antal kvinnor

96 32 84 145 61

78 69 82 65 75

antal

% kvinnor

91 29 101 156 64

84 69 81 54 66

329

325

316

377

Optikerprogrammet

Psykologprogrammet

Röntgensjuksköterskeprogrammet

Sjuksköterskeprogrammet

333

341

397

394

Tandhygienistprogrammet

Tandläkarprogrammet

116

120

Barnmorskeprogrammet

100

Psykoterapeutprogrammet

Specialistsjuksköterskeprogrammen

555

585

634

569

Påbyggnadsutb. i odont. profylaktik

100

Magister – Arbete och hälsa

Läkarprogrammet

Påbyggnadsprogram

Magister – Diagnostisk cytologi

100

Magister/master – Klinisk med. vetenskap

100

Magister – Klinisk optometri

Magister/master – Med. pedagogik

Magister – Global hälsa Magister – Hälsoinsatser i katastrofer

Magister – Nutritionsvetenkap Master – Bioentreprenörskap

Master – Biomedicin

Master – Folkhälsovetenskap Master – Hälsoekonomi, policy och management Master – Hälsoinformatik

26 50

69 68

23 45

70 62

Master – Molekylära tekniker Master – Toxikologi Total

2 568

2 418

2 669

2 630

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2018

TABELLBILAGA

Tabell 3 Nybörjare, åldersfördelning (%) –24 år 2015 2016 2017 2018

25–34 år

35– år

2015 2016 2017 2018

Nybörjarprogram Arbetsterapeutprogrammet Audionomprogrammet Biomedicinska analytikerprogrammet Fysioterapeutprogrammet Kandidatprogrammet biomedicin Logopedprogrammet

41 33 63 65 93 59

44 65 73 55 90 48

35 50 68 51 85 73

34 31 69 44 84 66

47 38 29 30 5 29

36 25 20 36 8 44

36 28 26 37 8 19

49 48 23 40 13 34

12 29 8 6 1 12

19 10 7 9 2 8

28 22 6 12 7 8

16 21 8 17 3 0

Läkarprogrammet

Optikerprogrammet

Psykologprogrammet

Röntgensjuksköterskeprogrammet

Sjuksköterskeprogrammet

Tandhygienistprogrammet

Tandläkarprogrammet

Barnmorskeprogrammet

Psykoterapeutprogrammet

Påbyggnadsprogram

Specialistsjuksköterskeprogrammen

Påbyggnadsutb. i odont. profylaktik

Magister – Arbete och hälsa Magister – Diagnostisk cytologi Magister – Global hälsa Magister – Hälsoinsatser i katastrofer Magister/master – Klinisk med. vetenskap

100

Magister/master – Med. pedagogik

Magister – Nutritionsvetenkap

Master – Bioentreprenörskap

Master – Biomedicin

Master – Folkhälsovetenskap Master – Hälsoekonomi, policy och management Master – Hälsoinformatik

23 28

26 29

77 40

57 47

0 32

17 24

Master – Molekylära tekniker Master – Toxikologi

50 46

65 59

67 48

66 71

50 46

35 41

29 52

28 24

0 8

0 0

4 0

6 5

Total

Magister – Klinisk optometri

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2018

TABELLBILAGA

Tabell 4 Helårsstudenter, totalt antal samt andel kvinnor (%) 2015

2016

% totalt kvinnor

2018

2017

% totalt kvinnor

Nybörjarprogram Arbetsterapeutprogrammet Audionomprogrammet Biomedicinska analytikerprogrammet Fysioterapeutprogrammet

231 58 204 365

88 72 82 64

236 51 196 361

88 78 81 64

243 49 185 353

86 79 82 66

239 54 184 329

86 72 81 62

Kandidatprogrammet biomedicin

172

164

154

Logopedprogrammet

116

117

104

Läkarprogrammet

1 651

1 635

1 623

1 620

Optikerprogrammet

130

141

142

144

Psykologprogrammet

320

328

322

Röntgensjuksköterskeprogrammet

110

101

Sjuksköterskeprogrammet

806

768

819

827

Tandhygienistprogrammet Tandläkarprogrammet

443

425

432

417

111

100

117

100

115

114

100

Påbyggnadsprogram Barnmorskeprogrammet Psykoterapeutprogrammet

Specialistsjuksköterskeprogrammen

447

455

508

504

Påbyggnadsutb. i odont. profylaktik

100

Magister – Arbete och hälsa

Magister – Diagnostisk cytologi Magister – Global hälsa

Magister – Hälsoinsatser vid katastrofer

100

Magister/master – Klinisk med. vetenskap

100

Magister – Klinisk optometri

Magister/master – Med. pedagogik

Magister – Nutritionsvetenkap

Master – Bioentreprenörskap

Master – Biomedicin

Master – Folkhälsovetenskap Master – Hälsoekonomi, policy och management

Master – Hälsoinformatik

Master – Molekylära tekniker Master – Toxikologi Fristående kurser Total

362

351

385

381

6 062

5 973

6 079

5 962

I uppgifterna för respektive program ingår ordinarie programstudenter, utresande samt inresande studenter inom ramen för takbeloppet.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2018

TABELLBILAGA

Tabell 5 Helårsstudenter och helårsprestationer 2015

% PrestHpr grad

Nybörjarprogram Arbetsterapeutprogrammet 231 Audionomprogrammet 58 Biomedicinska analytikerprogrammet 204 Folkhälsovetenskapsprogrammet 0 Fysioterapeutprogrammet 365

216 54 184 2 338

94 94 90

Kandidatprogrammet biomedicin

172

142

116

109

1 651 1 583

Hst

Logopedprogrammet Läkarprogrammet Optikerprogrammet

2016 Hst

% PrestHpr grad

222 47 185 348

94 92 94

236 51 196 361

164

151

116

104

1 635 1 552

Hst

222 91 46 94 163 88 0 351 100

239 54 184 329

227 51 160 320

95 93 87

243 49 185 353

164

151

154

145

117

110

104

121

Psykologprogrammet

320

290

Röntgensjuksköterskeprogrammet

109

Sjuksköterskeprogrammet

806 89

443

416

425

394

117

108

Tandhygienistprogrammet Tandläkarprogrammet

Hst

% PrestHpr grad

130

Programmet i medicinsk informatik

2018

2017

141

137

320

304

101

733

768

709

97 116 93

1 623 1 563

% PrestHpr grad

96 1 620 1 565

142

137

328

309

819

724

144

137

322

312

827

764

432

411

417

375

115

112

114

110

Påbyggnadsprogram Barnmorskeprogrammet

111

Psykoterapeutprogrammet

102

Specialistsjuksköterskeprogrammen

447

409

455

404

508

447

504

473

Påbyggnadsutb. i odont. profylaktik

Magister – Arbete och hälsa

18 115

13 120

105

Magister – Diagnostisk cytologi Magister – Global hälsa

27 106

25 111

Magister – Hälsoinsatser vid katastrofer

3 104

5 104

1 100

Magister/master – Klin. med. vetenskap Magister – Klinisk optometri

71 27

65 91 28 104

47 23

58 22

123 94

15 25

25 161 22 88

6 29 106

Magister/master – Med. pedagogik

102

10 128

Master – Bioentreprenörskap

105

Master – Biomedicin

101

Master – Folkhälsovetenskap Master – Hälsoekonomi, policy och management

Master – Hälsoinformatik

362

49 101

100

62 110

33 101

38 102

268

351

247

381

295

6 062 5 534

5 973 5 558

5 962 5 562

Magister – Nutritionsvetenkap

Master – Molekylära tekniker Master – Toxikologi Fristående kurser Total

385

283

6 079 5 618

I uppgifterna för respektive program ingår ordinarie programstudenter, utresande samt inresande studenter inom ramen för takbeloppet.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2018

TABELLBILAGA

Tabell 6 Examina Yrkesexamina Arbetsterapeutexamen Audionomexamen Barnmorskeexamen Biomedicinsk analytikerexamen Fysioterapeut-/sjukgymnastexamen Logopedexamen Läkarexamen Optikerexamen Psykologexamen Psykoterapeutexamen Röntgensjuksköterskeexamen Sjuksköterskeexamen Specialistsjuksköterskeexamen Tandhygienistexamen Tandläkarexamen Tandteknikerexamen Summa yrkesexamina

2015

% antal kvinnor

2016

% antal kvinnor

88 87 100 86 57 90 52 86 69 71 70 88 90 95 75 100 78

% antal kvinnor

89 70 100 85 77 95 56 87 72 77 88 89 90 100 61 80

64 21 73 61 112 23 262 34 54 9 50 229 375 42 70 1 479

Generella examina Högskoleexamina Summa högskoleexamina

3 3

67 67

Kandidatexamina Biomedicin Odontologisk profylaktik Övriga kandidatexamina Summa kandidatexamina

29 5 388 422

69 100 86 85

31 13 426 470

61 100 86 85

33 12 504 549

70 92 84 83

55 22 345 422

76 95 85 84

Magisterexamina Arbete och hälsa Diagnostisk cytologi Global hälsa Optometri Övriga magisterexamina Summa magisterexamina

43 2 30 23 575 673

95 100 70 83 87 87

13 34 25 486 558

100

31 14 28 23 563 659

90 86 86 78 89 88

8 14 35 30 324 411

100 64 71 87 86 84

Masterexamina Bioentreprenörskap Biomedicin Folkhälsovetenskap Hälsoinformatik Molekylära tekniker i livsvetenskaperna Toxikologi Övriga masterexamina Summa masterexamina

18 33 41 18 2 36 148

78 73 76 56

52 60 59 35 58 76 58

34 40 46 9 4 24 44 201

71 78 85 78 50 71 73 76

19 44 53 26 25 37 204

53 68 66 54

0 83 74

29 30 59 23 19 29 189

Summa generella examina

1 246

1 217

1 409

1 037

Totalt antal utfärdade examina

2 824

2 696

2 941

2 698

Antal individer

2 105

68 15 70 56 123 21 272 43 48 14 27 215 437 39 83 1 1 532

2018

71 17 64 65 101 21 292 38 47 13 33 237 439 46 94 1 578

1 946

92 67 100 89 64 87 55 74 76 78 82 90 91 90 59

2017

76 92 88 88

2 069

74 15 78 60 109 35 289 51 67 20 47 207 492 39 78 1 661

85 73 99 82 72 83 53 88 69 90 74 86 88 85 72 79

64 57 62

2 171

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2018

TABELLBILAGA

Tabell 7 Internationella kontakter 2016

2015 Studentutbyte Antal, totalt Fördelning/område Europa Nordamerika Övriga länder Fördelning/program Arbetsterapeutprogrammet Audionomprogrammet Barnmorskeprogrammet Biomedicinska analytikerprogrammet Folkhälsovetenskapsprogrammen Fysioterapeutprogrammet Biomedicinprogrammen inkl. toxikologi Logopedprogrammet Läkarprogrammet Masterprogrammet i hälsoinformatik Optikerprogrammet Psykologprogrammet Röntgensjuksköterskeprogrammet Sjuksköterske- och specialistsjuksköterskeprogrammen Tandhygienistprogrammet Tandläkarprogrammet

2018

2017

Utres

Inres

Utres

Inres

Utres

Inres

Utres

Inres

157

296

148

319

161

294

164

281

73 32 52

193 31 72

69 24 55

218 23 78

61 29 71

191 24 79

66 31 67

183 18 80

17 1 0 9 0 9 9 2 71 0 0 8 5

27 1 8 15 6 16 50 1 117 0 0 5 1

13 0 2 11 0 6 8 4 75 1 0 6 0

40 0 8 14 10 19 55 3 115 1 2 4 4

11 0 6 3 0 12 10 4 70 1 0 7 1

26 0 8 6 6 18 65 3 101 0 1 9 1

5 1 6 2 0 15 1 4 87 1 0 13 4

24 0 12 6 0 20 62 2 96 0 0 8 0

11 0 15

20 8 21

5 0 17

18 3 23

16 0 20

24 8 18

10 0 15

21 5 25

Tabell 8 Antal nybörjare (registrerade på termin 1), helårsstudenter och examinerade på vissa program 2016

2015 NyYrkesbörjare Hst examen

Barnmorskeprogrammet Läkarprogrammet Sjuksköterskeprogrammet Specialistsjuksköterskeprogr. Tandläkarprogrammet

79 111 329 1 651 333 806 555 447 95 443

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2018

64 292 237 439 94

Nybörjare

2017

YrkesHst examen

81 117 325 1 635 341 768 585 455 96 425

73 262 229 375 70

Nybörjare

2018

YrkesNyYrkesHst examen börjare Hst examen

78 115 316 1 623 397 819 634 508 116 432

70 272 215 437 83

80 114 377 1 620 394 827 569 504 120 417

78 289 207 492 78

TABELLBILAGA

Tabell 9 Kompletterande utbildning för läkare med examen från tredje land Antagningstermin Behöriga sökande Antal registrerade Examinerade inom ordinarie tid Examinerade totalt t.o.m. ht 2018 Antal hst

Ht 2015 Antal

Ht 2016 Antal

Ht 2017 Antal

Ht 2018 Antal

125 21 17 18 20

186 24 17 20 23

237 22 19 21 22

266 19 9

Ht 2015 Antal

Ht 2016 Antal

Ht 2017 Antal

Ht 2018 Antal

30 26 20 23 25

38 27 22 26 27

32 28 26 26 28

50 28 13

Ht 2015 Antal

Ht 2016 Antal

Ht 2017 Antal

Ht 2018 Antal

94 16 11 15 16

156 16 16 16 16

205 15 15 15 15

211 16 7

Vt 2015 Antal

Vt 2016 Antal

Vt 2017 Antal

Vt 2018 Antal

10 6 3

Kompletterande utbildning för sjuksköterskor med examen från tredje land

Antagningstermin Behöriga sökande Antal registrerade Examinerade inom ordinarie tid Examinerade totalt t.o.m. ht 2018 Antal hst

Kompletterande utbildning för tandläkare med examen från tredje land

Antagningstermin Behöriga sökande Antal registrerade Examinerade inom ordinarie tid Examinerade totalt t.o.m. ht 2018 Antal hst

Kompletterande utbildning för barnmorskor med examen från tredje land

Antagningstermin Behöriga sökande Antal registrerade Examinerade inom ordinarie tid Examinerade totalt t.o.m. vt 2018 Antal hst

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2018

TABELLBILAGA

Tabell 9 forts. Kompletterande utbildning för fysioterapeuter med examen från tredje land

Antagningstermin

Ht 2015 Antal

Ht 2016 Antal

Ht 2017 Antal

Ht 2018 Antal

17 15 8

Behöriga sökande Antal registrerade Examinerade inom ordinarie tid Examinerade totalt t.o.m. ht 2018 Antal hst

Antalet registrerade och hst baseras på de uppgifter som rapporterats till Utbildningsdepartementet. Uppgifterna inkluderar avgiftsskyldiga studenter.

Tabell 10 Intäkter 2018, största enskilda finansiärer (mnkr) Statliga forskningsråd Vetenskapsrådet Forte Formas

872,4 138,4 27,7

Landsting och kommuner Stockholms läns landsting Västra Götalands läns landsting Stockholms kommun

427,1 4,9 3,6

Statliga myndigheter Kungl. Tekniska högskolan Verket för innovationssystem Socialstyrelsen Kammarkollegiet

140,5 39,0 30,5 28,1

Företag AstraZeneca Johnson & Johnson AFA Försäkring Ferring Pharmaceuticals

166,1 35,3 33,0 22,9

Stockholms universitet Folkhälsomyndigheten Försvarsmakten Uppsala universitet SIDA Etikprövningsnämnden Organisationer och stiftelser Wallenbergstiftelserna Cancerfonden Stift för strategisk forskning Barncancerfonden Familjen Perssons Stiftelse Hjärt-lungfonden KI-stiftelser T&R Söderbergs Stiftelser Hjärnfonden SSMF

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2018

16,3 15,1 13,3 11,1 7,7 7,2

194,9 187,1 101,9 93,7 66,0 65,5 44,8 38,3 26,1 17,1

Pfizer Novo Nordisk Biogen Idec Roche Evox Therapeutics Merck & Co Utländska organisationer Europeiska Unionen National Institute of Health Novo Nordisk Fonden Ming Wai Lau NordForsk Århus Universitetshospital OECD Stichting af Jochnick Foundation CHDI Foundation Inc Kingdom of Saudi Arabia

20,0 18,6 10,9 8,2 7,6 7,5

264,4 42,1 36,4 27,5 8,6 8,3 8,0 7,3 6,6 5,9

KONSISTORIET

Förordning om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB), 7 kap. 2§ Enligt förordningen ska skattepliktiga ersättningar och andra förmåner som betalats ut under räkenskapsåret till ledamöterna i styrelsen och till rektor redovisas. Därtill ska ledamöternas uppdrag som styrelse- eller rådsledamot i andra statliga myndigheter samt uppdrag som styrelseledamot i aktiebolag, såväl svenska som utländska (motsvarande) redovisas. Redovisningen omfattar de som varit ledamöter under räkenskapsåret och till grund för redovisningen av ersättningar och andra förmåner ligger uppgifter från Karolinska Institutets kontrolluppgifter 2018, belopp i kronor.

Namn

Andra uppdrag som styrelse- eller rådsledamot

Ersättning

Mikael Odenberg ordförande

Certioris AB, suppleant

66 968

Lisa Sennerby Forsse vice ordförande

Swetox, ordförande Skogssällskapet AB, ledamot

61 564

Ole Petter Ottersen rektor

Inga andra uppdrag som styrelse- eller rådsledamot

1 923 005

Stephanie Ammerman studentrepresentant (t.o.m. 2018-12-31)

Inga andra uppdrag som styrelse- eller rådsledamot

29 438

Elias Arnér lärarrepresentant (t.o.m. 2018-12-31)

PRIMA Barn- och Vuxenpsykiatri AB, ledamot IMCO Corporation Ltd AB, ledamot

Sofia Heidenberg

Proud Communication AB, ordförande Karolinska Institutet Holding AB, ledamot JMW Kommunikation AB, ledamot

28 564

Liselotte Højgaard

Inga andra uppdrag som styrelse- eller rådsledamot

28 564

Leif Karlsson studentrepresentant

Inga andra uppdrag som styrelse- eller rådsledamot

229 803

Anna Karlsson lärarrepresentant

Inga andra uppdrag som styrelse- eller rådsledamot

767 310

Lena von Koch lärarrepresentant (t.o.m. 2018-12-31)

Inga andra uppdrag som styrelse- eller rådsledamot

422 055

Max Kynning studentrepresentant

Medicinska Bokhandeln AB, ordförande

28 564

Marianne Lundius

Fideikommissnämnden, vice ordförande Kvinvest AB, ledamot

28 564

Jonas Milton

AB Caretia, ordförande Milton House Rådgivning AB, ledamot

30 573

Bjørn Stensaker

Inga andra uppdrag som styrelse- eller rådsledamot

28 564

Göran Stiernstedt

Danderyds sjukhus AB, ordförande Försäkringskassans styrelse, ledamot Södersjukhuset AB, ordförande Södertälje sjukhus AB, ordförande Tiohundra AB, ledamot Stiernstedt & Stiernstedt Konsult AB, ordförande

28 564

885 930

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2018

KONSISTORIET

Beslut om årsredovisning samt bedömning av den interna styrningen och kontrollen Konsistoriet beslutar härmed att avge årsredovisning för år 2018. Vi bedömer att det har funnits brister i den interna styrningen och kontrollen under den period som årsredovisningen avser enligt följande.³5

• att följa upp efterlevnaden av interna regelverk. Vi intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Stockholm den 20 februari 2019

Mikael Odenberg, ordförande

Ole Petter Ottersen, rektor

Lisa Sennerby Forsse, vice ordförande

Marie Arsenian-Henriksson

Paul Dickman

Sofia Heidenberg

Liselotte Højgaard

Anna Karlsson

Leif Karlsson

Max Kynning

Marianne Lundius

Jonas Milton

Bjørn Stensaker

Göran Stiernstedt

Malin Ulfves

35 Se vidare sammanfattande bedömning i kapitlet Om Karolinska Institutet under rubriken Att styra och ha kontroll på sidan 12.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2018

KAROLINSKA INSTITUTET Ã&#x2026;RSREDOVISNING 2018

KAROLINSKA INSTITUTETS Ã&#x2026;RSREDOVISNING 2018 Form: Sofia Lindberg | Tryck: Lenanders Grafiska AB 2019 | ISBN: 978-91-85681-99-0

Karolinska Institutets ĂĽrsredovisning 2018 SammanstĂ¤llning och underlag: UniversitetsfĂśrvaltningen, Karolinska Institutet Utgivare: Karolinska Institutet 171 77 Stockholm ki.se

100