Campus i förändring by Karolinska Institutet

CAMPUS I FÖRÄNDRING

Innehåll

KI SCIENCE PARK

TOMT

EBOD

AVÄ G

”FOLKHÄLSOHUSET”

R E T Z I U S VÄ G

BIOMEDICUM

FORSKNINGSHUS

AULA

KAROLINSKA INSTITUTETS BIBLIOTEK SOL

BE VÄ

ESSIN

GELED

Ledare, Harriet Wallberg-Henriksson och Sten Wetterblad.................. 5 Karolinska Institutet växer........................................................................................................ 7 ”Attraktiva lokaler för ett växande universitet”, Rune Fransson............ 8 Det gröna, inre campus.......................................................................................................... 10 ”Ett stadsnära universitet där gammalt möter nytt”, Mårten Tiselius................................................................................................................................ 11 Framtidens lärandemiljöer.................................................................................................. 12 ”Trivsamma miljöer viktigt för studenterna”, Axel Dahlstedt................ 13 Översiktskarta för Campus Solna.................................................................................. 14

ADMINISTRATIONSHUSET

ÄGE

GAMMELGÅRDEN

N AV

AKADEMISKA STRÅKET

NOBEL FORUM

Karolinska Institutets aula..................................................................................................... 17 ”En aula att vara stolt över”, Harriet Wallberg-Henriksson................... 18 Biomedicum – framtidens laboratorium................................................................ 20 ”Interaktion främjar forskningen”, Christer Höög.......................................... 21 Folkhälsohuset – ny kontors- och utbildningsbyggnad.......................... 22 ”Flexibla undervisningssalar ger kreativa lärandeprocesser”, Hannele Moisio............................................................................................................................. 23 Gamma – tredje huset i Karolinska Institutet Science Park.................. 24 ”Möten mellan talanger föder nya idéer”, Märit Johansson................ 25

CAMPUS I FÖRÄNDRING

”Nya kunskapsmiljöer tar oss in i framtiden” Det byggs så det knakar runt Karolinska Institutet i Solna – ett påtagligt bevis på att universitetet rivstartat in i sitt tredje sekel. Det är människorna vid Karolinska Institutet som utgör dess själ. Utan deras kunskap och engagemang kan inte universitetet fullfölja sitt uppdrag. Därför är det nödvän-digt att ge såväl medarbetare som studenter de allra bästa förutsättningarna att utföra sitt arbete. Något av det viktigaste i detta sammanhang är fullgoda och moderna lokaler. Byggnader är ett tecken i tiden. De återspeglar en tidsanda och berättar något om hur samhället såg ut just då, när de byggdes. När nuvarande Campus Solna växte fram under 40-talet byggdes ett hus för varje verksamhet, något som då var nytt och anpassat efter den tidens sätt att forska och undervisa – varje område avgränsat för sig utan några större kopplingar till andra ämnesområden. Idag bedrivs verksamheten på ett helt annat sätt. Möjligheter till gränsöverskridande forskning och utbildning

Harriet Wallberg-Henriksson rektor vid Karolinska Institutet

CAMPUS I FÖRÄNDRING

och till samverkan mellan olika aktörer är de behov som måste tillgodoses i de nya byggnader som nu tar form. År 2013 börjar vi bygga forskningslaboratoriet Biomedicum som kommer att bli ett av världens största laboratorier med unika möjligheter till samverkan mellan de olika disciplinerna som finns på campus. Inom ett år får Karolinska Institutet dessutom tillgång till en helt ny aula. Redan nu finns Science for Life Laboratory – ett samverkansprojekt mellan Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska högskolan, Stockholms universitet och Uppsala universitet. Det är också Sveriges hittills största satsning på storskalig biovetenskaplig forskning. I samma område bygger landstinget ett nytt, modernt universitetssjukhus. Allt som nu byggs är ett konkret uttryck för visionen om Stockholm Life, att stärka regionens ställning som ett av världens ledande life science-områden. Nya byggnader inger framtidstro. De visar att vi befinner oss i en brytpunkt mellan gammalt och nytt, att vi bejakar utveckling och rustar för framtiden.

Sten Wetterblad regiondirektör för Akademiska Hus i Stockholm

CAMPUS I FÖRÄNDRING

Karolinska Institutet växer Karolinska Institutet är en betydelsefull aktör inom Stockholm Life, det vetenskapscentrum inom life scienceområdet som växer fram på och omkring universitetets campus i Solna. Tillsammans med Akademiska Hus satsar Karolinska Institutet på framtidens kunskapsmiljöer för att möta morgondagens behov inom forskning och utbildning. Målet är att stärka positionen som ett världsledande medicinskt universitet genom forskning, utbildning och företagande i toppklass. GYNNSAMT OMRÅDE FÖR KUNSKAPSMILJÖER Karolinska Institutet spelar en central roll i den utveckling som pågår i Hagastaden. Här finns en stor koncentration av forskning och företagande inom life science – benämningen för vetenskaper som syftar till att förbättra liv och hälsa. Visionen för området är att utvecklas till ett vetenskapscentrum med internationell genomslagskraft inom life science – Stockholm Life.

• •

Biomedicum – blir ett av Europas största laboratorier. Byggperiod beräknas till 2013–2018. Framtidens lärandemiljöer – en särskild satsning där gemensamma studentutrymmen renoveras på campus och på de sjukhus där Karolinska Institutet bedriver utbildning.

De nya husen tillför Karolinska Institutet närmare 90 000 kvadratmeter lokalarea, samtidigt som universitetet lämnar ungefär 45 000 kvadratmeter befintliga lokaler. Akademiska Hus, som är specialiserad på kunskapsmiljöer och är Sveriges största hyresvärd för universitet och högskolor, är byggherre för projekten.

EFFEKTIVA LOKALER FÖR EN EXPANSIV VERKSAMHET Fyra nya byggnader uppförs på Karolinska Institutets campus i Solna. Byggnaderna, som ännu inte har fått slutgiltiga namn, tar plats längs med Solnavägen där campusområdet möter det nya universitetssjukhuset. De projekt som är påbörjade eller planeras är: • Folkhälsohuset – kontor och undervisningslokaler. Klart i december 2012. • Gamma – tredje huset i Karolinska Institutet Science Park. Klart sommaren 2013. • Aulan – rymmer en föreläsningssal för 1 000 åhörare, kontorsplatser och restaurang. Klar sommaren 2013.

CAMPUS I FÖRÄNDRING

”Attraktiva forskningsmiljöer för ett växande universitet” Karolinska Institutet är en central del i det life sciencekluster som växer fram runt det nya universitetssjukhuset i Solna. Därför satsar vi på att bygga nytt nu, som en naturlig del i expansionen av området där Hagastaden växer fram. Anledningen till att vi bygger nytt är bland annat att många av de hus vi sitter i idag är gamla och omoderna. Dessutom håller vi på att växa ur dagens lokaler, vi behöver helt enkelt mer yta. Vi vill också komma närmare universitetssjukhuset för att främja den translationella forskningen. Ett annat syfte med nybyggnationerna är att samla liknande verksamheter under samma tak så att man kan samverka och samutnyttja dyr forskningsutrustning. Detta medför också möjligheter till spontana möten

mellan forskare från olika fält, vilka inte sker när man sitter i olika byggnader som man gör idag. De nya husen innebär också att vi får mer funktionella lokaler för experimentell forskning och därmed en kvalitetshöjning av forskningsinfrastrukturen. Att vi får en ännu mer attraktiv miljö för forskarna är också positivt ur rekryteringssynpunkt. Genom att vi lägger de nya, stora byggnaderna längs med Solnavägen kommer också universitetet att bli mer synligt för stockholmarna. Vi finns mitt i samhället och samverkar med många olika aktörer. Därför är det viktigt att vi blir synliga och lättillgängliga, både för allmänheten och blivande studenter. För att attrahera studenter och forskare satsar vi också på att utveckla både lärandemiljöerna och det inre campusområdet som ska vara grönt, bilfritt och trevligt att vistas på.

Rune Fransson innovations- och infrastrukturdirektör på Karolinska Institutet

CAMPUS I FÖRÄNDRING

Det gröna, inre campus Universitetets campus får en ny stadsfront ut mot Solnavägen med höga byggnader och moderna fasader. De nya husen knyter ihop campusområde och storstad, vilket bidrar till känslan av Karolinska Institutet som ett levande universitet i staden. Samtidigt är ambitionen att behålla det ursprungliga campusområdets karaktär och stil. BEVARAD CAMPUSKÄRNA För att behålla universitetets inre miljö intakt med sina låga tegelhus i parkmiljö, placeras de nya huskropparna med sin modernare arkitektur i utkanten av campus och närmare det nya universitetssjukhuset. Befintliga bygg-

nader som ligger intill de nya hjälper till att trappa ned den större skalan in mot campus inre delar. Den centrala campusmiljön förstärks med grönområden och öppna mötesplatser, och markytorna runt de nya husen utformas för att passa in i det omgivande landskapet. Bilparkeringar

CAMPUS I FÖRÄNDRING

”ETT STADSNÄRA UNIVERSITET DÄR GAMMALT MÖTER NYTT” De yttre delarna av Campus Solna expanderar och förändras väldigt mycket tack vare satsningarna som görs. Samtidigt som vi bygger nytt behåller vi småskaligheten som finns idag i campusområdets kärna så att man känner igen sig. De centrala delarna av campus fortsätter att vara ”hus i park” med låga tegelbyggnader, och vi gör dessutom grönområdena mer framträdande. En annan sak vi arbetar med är att lyfta fram kommunikationsstråken så att det blir lättare att hitta och ta sig fram på området. Det så kallade Akademiska stråket ska fungera som ett huvudstråk som förbinder Karolinska Institutet med universitetssjukhuset. Det ställs nya krav på närhet och täthet än tidigare och vi har därför fått tänka i nya banor när det gäller arkitekturen. Vi vill få dessa stora huskroppar att kännas lätta trots sina volymer. Därför har vi valt att arbeta mycket med glas i fasaderna som ger viktigt ljusinsläpp i lokalerna.

Tanken är att de nya byggnaderna ska sticka ut och bli ett signum för universitetet. Genom att de ursprungliga tegelbyggnaderna och grönskan runt omkring speglar sig i glaset smälter de nybyggda husen samtidigt in i den äldre miljön. De äldre husen, till exempel Gammelgården, kommer att lyftas fram bättre i kontrast mot det nya. Gammalt och nytt förstärker således varandra på ett positivt sätt. Mårten Tiselius arkitekt och fastighetsutvecklare på Akademiska Hus

förläggs till områdets yttre zoner för att campus ska bli promenadvänligt. PROMENADSTRÅK MELLAN CAMPUS OCH SJUKHUS För att det ska bli lättare att röra sig mellan campus och universitetssjukhuset planeras ett promenadstråk som kallas Akademiska stråket. Stråket löper över Solnavägen, mellan Karolinska Institutet och universitetssjukhuset, och knyter ihop olika offentliga platser, parkrum och institutioner.

CAMPUS I FÖRÄNDRING

Framtidens lärandemiljöer Studenterna saknar idag sociala och informella studiemiljöer i anslutning till sina föreläsningssalar. I projektet Framtidens lärandemiljöer gör Karolinska Institutet en särskild satsning för att förbättra och rusta upp lärandemiljöer för studenterna. INSPIRERANDE OCH FUNKTIONELLA STUDIEMILJÖER Ytorna runt undervisningssalar och andra gemensamma studentutrymmen renoveras och inreds för socialt umgänge, grupparbeten och självstudier. Även lärosalar

och andra studielokaler förbättras. Delar av projektet sker i samarbete med Stockholms läns landsting. Två arkitektkontor, White och Tengbom, bjöds in för att ta fram förslag på hur de befintliga miljöerna kan bli

CAMPUS I FÖRÄNDRING

”TRIVSAMMA MILJÖER VIKTIGT FÖR STUDENTERNA” Konceptet vi var med och tog fram med arkitektbyrån heter ”Home away from home”. Tanken är att studentytorna på campus ska vara just hemliknande, vi spenderar så mycket tid här att det faktiskt är som vårt andra hem. Ytorna utanför föreläsningssalarna ska inte bara fungera som korridorer för transport. Det är viktigt med en trivsam miljö – när man inte är på föreläsning är det i dessa utrymmen man sitter. Miljön runt föreläsningssalarna på Berzelius väg 3 består av olika element som ska spegla hemmets olika rum. Till exempel symboliserar växtväggen trädgården och möbleringen i det som idag är korridorer ska ge känslan av ett vardagsrum, en salong och en lobby. Det unika med inredningen är att man med hjälp av möblerna ska kunna skapa små, ostörda miljöer på stora ytor. Samtidigt integreras alla ytor eftersom studenterna är här av samma anledning; att umgås, studera och lära av varandra. En soffa kan till exempel byggas om till en sittgrupp eller ett bord, beroende på behov.

mer ändamålsenliga för studenter. Tengbom fick uppdraget att skapa en mer levande studentmiljö, med idéer från White. UPPFRÄSCHAD INTERIÖR PÅ BERZELIUS VÄG 3 Den första lärandemiljön som renoverats är interiören runt föreläsningssalarna på Berzelius väg 3 på Campus Solna, populärt kallat BZ. Liknande projekt ska genomföras på Campus Huddinge, Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge, Södersjukhuset och Danderyds sjukhus.

CAMPUS I FÖRÄNDRING

Det är jättekul att det satsas så mycket på studiemiljöerna. Det är inte bara studenterna som har nytta av det utan hela Karolinska Institutet. Det är en viktig insats för universitets varumärke, inte minst för att locka hit internationella studenter. Axel Dahlstedt studerande på tandläkarprogrammet och som har varit involverad i arbetet med att ta fram ett inredningskoncept för Framtidens lärandemiljöer

”Konceptet Home Away From Home ger utrymme och plats att mötas, utbyta tankar och lära av varandra. En social arena där studenternas behov står i centrum.” Eva Falk, arkitekt SIR/MSA, Tengbom

Översiktskarta för Campus Solna TOMT

EBOD

AVÄ G

R E T Z I U S VÄ G KAROLINSKA INSTITUTETS BIBLIOTEK NO BE LS VÄ

AKADEMISKA STRÅKET

ESSIN

GELED

CAMPUS I FÖRÄNDRING

KI SCIENCE PARK

”FOLKHÄLSOHUSET”

FÖRSÖRJNINGSHUS

BIOMEDICUM

FORSKNINGSHUS

AULA

THORAX SOL N AV N

ADMINISTRATIONSHUSET

ISKA ST RÅKET

ÄGE

GAMMELGÅRDEN

AKADEM

HOTELL NOBEL FORUM NYA KAROLINSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET

CAMPUS I FÖRÄNDRING

”En vit glasskål med guldstänk, ett triangulärt flätverk i trä runt världens främsta föreläsare.” Gert Wingårdh, arkitekt SAR/MSA, Wingårdh

CAMPUS I FÖRÄNDRING

Karolinska Institutets aula Karolinska Institutet har ett stort utbyte med omvärlden. Seminarier, föreläsningar och symposier är en naturlig del av verksamheten, men universitetet har saknat egna lokaler för att kunna arrangera publika aktiviteter. Med en aula för 1 000 personer skapas möjligheter till stora arrangemang, exempelvis Nobelföreläsningarna som lockar människor från hela världen.

EFTERLÄNGTAD AULA Redan 1937 hade arkitekten Ture Rydberg planer på en stor aula då han med sitt förslag Per Haps vann Karolinska Institutets arkitekttävling om framtida bebyggelse. De dåvarande planerna på en stor aula sköts upp på grund av minskade medel. Den nya aulan, med undantag för kontors- och servicefaciliteter, finansieras av en privat donation från familjen Erling-Perssons stiftelse. ETT ANSIKTE MOT SOLNAVÄGEN Wingårdh Arkitektkontor har ritat aulan, vars geometri och fasad i glas bryter av mot de traditionella tegelbyggnaderna på campus. Byggnaden ligger längs med Solnavägen, mittemot det nya universitetssjukhuset. Med sin strategiska placering blir aulan ansiktet utåt mot Solnavägen och staden.

CAMPUS I FÖRÄNDRING

Byggnaden beräknas stå klar sommaren 2013 och kommer att rymma en hörsal med 1 000 sittplatser, kontor för cirka 90 personer, 100 konferensplatser och restaurang. Den totala lokalarean är cirka 10 000 kvadratmeter. Nobelföreläsningar, vetenskapliga symposier, större tillställningar och konferensverksamhet ska hållas här. ENERGIEFFEKTIV BYGGNAD Akademiska Hus har tagit fram ett miljöprogram för hela byggprocessen och säkrat energieffektiva lösningar. Exempelvis består aulans skal av triangulära glaselement som tillsammans bildar en tät och energisnål fasad.

”EN AULA ATT VARA STOLT ÖVER” Karolinska Institutets aula kommer att ge ny karaktär åt Campus Solna. Ingen lär missa denna ovanliga och vackra byggnad med de rundade och oregelbundna formerna och med överhänget ut över Solnavägen. Aulan ska rymma 1 000 personer och är ritad av Gert Wingårdh, en av Sveriges främsta arkitekter. Under det senaste året har vi sett den nya byggnaden växa fram. Vissa ingrepp i den befintliga miljön blev nödvändiga för att skapa utrymme för det nya. Ibland kan det kännas vemodigt att överge det gamla för att ge plats åt något nytt och okänt. Men förändring är en förutsättning för utveckling. Karolinska Institutet har på 200 år förvandlats från ett enkelt institut för fältskärer till ett av världens ledande medicinska universitet. Det har varit en lång resa som bjudit på en rad förändringar under årens lopp – förändringar som alla har varit en förutsättning för universitetets framgångsrika utveckling. Vi vet att det är i möten mellan människor som det händer saker. När vi utbyter kunskaper och idéer med varandra så föds nya tankar och kreativiteten uppstår. Men för möten krävs mötesplatser. Nu får vi äntligen en unik och modern mötesplats anpassad efter framtidens behov. Den nya aulan är därför både efterlängtad och

nödvändig för universitetets fortsatta utveckling. Här kan forskare, studenter och allmänhet samlas till allt från spännande föreläsningar om nya sjukdomsrön till utbildning av framtidens vårdpersonal. Det är förstås viktigt att bygga en aula som vi kan vara stolta över, men allra viktigast är det innehåll som ska fylla vår nya mötesplats. Låt oss därför använda aulan till aktiviteter som främjar debatt, kunskapsutbyten och kreativa möten och som därmed hjälper oss att uppfylla vårt uppdrag – att förbättra människors hälsa. Harriet Wallberg-Henriksson rektor vid Karolinska Institutet

CAMPUS I FÖRÄNDRING

”Fyra byggnadskroppar omfamnas av ett transparent skal och samlar forskning i världsklass.” Bo Lidberg, Berg, C. F. Møller Architects

Biomedicum – framtidens laboratorium Den växande experimentella forskningen på Karolinska Institutet behöver större laboratoriekapacitet och effektivare lokaler. Därför planeras ett högspecialiserat forskningslaboratorium, som blir ett av Europas största med en lokalarea på 55 000 kvadratmeter. ARBETSPLATS FÖR 1 500 FORSKARE Forskningslaboratoriet Biomedicum ska ligga nära aulan och i anslutning till det framväxande universitetssjukhuset. Biomedicum samlar den experimentella forskningen från olika vetenskapliga discipliner under ett tak, med plats för

minst 1 500 forskare och övrig personal. Hit flyttar bland andra institutionen för cell- och molekylärbiologi, institutionen för fysiologi och farmakologi, institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, institutionen för medicinsk biokemi och biofysik samt institutionen för neurovetenskap.

CAMPUS I FÖRÄNDRING

”INTERAKTION FRÄMJAR FORSKNINGEN” Jag tycker att det är fantastiskt att Karolinska Institutet satsar på nybyggnationerna. Idén att samla all experimentell forskning under samma tak föddes för bara några år sedan, så det har gått fort från vision till verklighet. Det är ett stort steg för forskningen vid universitetet att institutioner som idag sitter utspridda i fem-tio olika byggnader knyts till varandra rent fysiskt. Det förenklar interaktionen mellan forskare från olika institutioner och möjliggör en dynamisk, kontinuerlig förändring av gruppernas sammansättning. Vi kommer också lättare att kunna interagera med klinikerna tack vare närheten till det nya sjukhuset. Det kommer att främja både vår basforskning och vår translationella forskning. Rent praktiskt kommer vi att kunna samutnyttja forskningsinfrastruktur på ett mer effektivt sätt än idag. Mycket av den utrustning vi använder är väldigt dyr och kräver specialkompetens för att sköta, så det är en förutsättning att många får tillgång till den för att det ska

löna sig ekonomiskt. Tack vare att vi kan bli effektivare på att utnyttja våra laboratorier och dela på utrustningen så kommer vi att behöva färre kvadratmeter. Jag hoppas att vår plats i Biomedicum medför att vi kan fördjupa och förbättra vår forskning för att vi ska kunna bli ännu mer framgångsrika ur ett internationellt perspektiv.

NÄRMARE SAMVERKAN Universitetet får en unik samlingspunkt för gränsöverskridande forskning och samverkan när verksamheter vid skilda institutioner förs samman. Biomedicum ska innehålla många mötesplatser och en kärna av gemensamma faciliteter, så att dyrbar utrustning kan utnyttjas effektivt av många. Målet är att öka förutsättningarna för ännu bättre forskning inom det medicinska området. Satsningen på Biomedicum bidrar också till utvecklingen av Stockholm Life som en ledande life science-region i världen.

FUNKTIONELLT OCH LÄTTILLGÄNGLIGT Ett tydligt designförslag med goda förutsättningar för en flexibel, lättillgänglig och funktionell arbetsmiljö gjorde att arkitekterna från Berg Arkitektkontor/Arkitektfirmaet C.F. Møller fick uppdraget att rita Biomedicum. Byggstart beräknas kunna ske under 2013 med ett färdigställande under 2018.

CAMPUS I FÖRÄNDRING

Christer Höög prefekt på institutionen för cell- och molekylärbiologi som ska flytta in i Biomedicum

Folkhälsohuset – ny kontors- och utbildningsbyggnad En kontorsbyggnad växer fram i korsningen Solnavägen/Tomtebodavägen och utgör med sin strategiska placering en del av Campus Solnas norra entré. I huset ska bland annat folkhälsoarbete och utbildning bedrivas. BÄTTRE PREMISSER FÖR FOLKHÄLSOARBETE Byggnaden, med arbetsnamnet Folkhälsohuset, är tänkt att ge bättre förutsättningar åt den del av universitetets verksamhet som är inriktad på bland annat folkhälsofrågor. Här ska institutionen för lärande, informatik, management och etik, institutionen för folkhälsoveten-

skap samt Smittskyddsinstitutet flytta in. Huset ska stå klart i december 2012. HUSKROPP I TVÅ DELAR Den långsmala byggnaden, ritad av KOD Arkitekter, är uppdelad i två delar; en lägre huskropp om sju våningar

CAMPUS I FÖRÄNDRING

”FLEXIBLA UNDERVISNINGSSALAR GER KREATIVA LÄRANDEPROCESSER” Att vi får nya, luftiga lärosalar är verkligen ett stort lyft, både för mig som lärare och för studenterna. Salarna kommer dessutom att vara flexibla i fråga om möblering så att de kan anpassas för olika ändamål och lektionstillfällen. På så sätt hoppas jag att vi kan få en mer interaktiv och kreativ undervisning där studenterna är närvarande och aktiva i inhämtandet av kunskap. För en kreativ lärandeprocess är det viktigt att vi kommer ifrån de klassiska teaterformade hörsalarna där studenterna bara sitter och lyssnar. Att salen snabbt kan möbleras om med exempelvis små öar för gruppdiskussioner gör att kontinuiteten i undervisningen inte avbryts, vilket kan ske när studenterna skickas iväg till grupprum. Totalt kommer vår verksamhet att finnas på fem olika våningsplan i huset. Undervisningen förläggs till de gemensamma utbildningslokalerna på entréplan och studenterna får tillgång till informella lärandemiljöer och

mötesplatser på plan två. Att andra institutioner också finns i byggnaden skapar möjligheter till möten mellan våra studenter och anställda. På så sätt tror jag att vi får en innovativ och nyskapande miljö, inte minst för studenterna. Det ska bli spännande att flytta in i de nya lokalerna, jag är väldigt förväntansfull!

utmed Tomtebodavägen och en tiovåningsbyggnad längs med Solnavägen. Med en lokalarea på över 15 000 kvadratmeter rymmer hela byggnaden omkring 700 kontorsplatser tillsammans med undervisningslokaler.

få en glimt av verksamheten som pågår i huset. Dessa två plan är planerade för studentliv, utbildning och möten. Ett originellt konstverk i betong, skapat av Kristina Matousch, kommer att pryda husets bottenplan.

RÖTT TEGEL OCH GLAS FÖR TRADITION OCH ÖPPENHET Det röda teglet som används i Folkhälsohusets fasader är ingjutet i ljus betong och knyter an till campusområdets tradition av tegelbyggnader. Husets två nedersta våningar består till stor del av glas, som gör att förbipasserande kan

Hannele Moisio universitetsadjunkt, undervisar vid institutionen för lärande, informatik, management och etik som flyttar in i Folkhälsohuset

”Med rena ärliga material, en dynamisk form och ornamenterad fasad öppnar sig det nya huset och Campus Solna ut mot omvärlden och staden.” Sanna Hederus, Arkitekt MSA, Kod Arkitekter

CAMPUS I FÖRÄNDRING

Gamma – tredje huset i Karolinska Institutet Science Park Byggnaden Gamma utgör tillsammans med husen Alfa och Beta forskningsparken Karolinska Institutet Science Park (KISP). I husen verkar flera företag inom life science och dessutom möts här fyra framstående högskolor i ett forskningssamarbete. FORSKNING MÖTER NÄRINGSLIV I KISP sitter bland andra Swedish Orphan Biovitrum – ett av Europas största biomedicinska företag, och Science for Life Laboratory (SciLifeLab) – ett samarbete mellan Stockholms universitet, Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska högskolan och Uppsala universitet.

De två första byggnaderna, Alfa och Beta, invigdes våren 2010. Den sista och högsta byggnaden, Gamma, står färdig sommaren 2013. Husens sammanlagda lokalarea är cirka 25 000 kvadratmeter, varav Karolinska Institutet hyr två tredjedelar.

CAMPUS I FÖRÄNDRING

”MÖTEN MELLAN TALANGER FÖDER NYA IDÉER” Att hela Karolinska Institutets innovationssystem samlas i ett hus innebär en väldigt positiv förändring. Företagen kommer att finnas längs med byggnadens ytterkanter medan den inre delen av huset kommer att bestå av ett öppet torg inrett för spontana möten. Det gör att vi kommer att kunna samverka mer med varandra och utnyttja våra specifika kunskaper och ekonomiska resurser på bästa möjliga sätt. På entréplanet kommer det att finnas en riktig konferensanläggning och en utställningsdel där vi kan presentera innovationer och produkter som tagits fram på Karolinska Institutet. Här ska också våra företag kunna visa upp sig. Alla som arbetar i huset kommer att gå in genom en och samma entré, vilket gör att alla måste passera torget för att komma till sitt kontor. Entrétorget, där det också går att fika, blir ytterligare en mötesplats för alla som arbetar och besöker Karolinska Institutet Science Park.

SAMMANLÄNKADE HUSKROPPAR Alfa, Beta och Gamma har alla samma moderna, karaktäristiska utseende med ovala huskroppar och ett centralt kommunicerande stråk i varje huskropp. Husen kopplas ihop med en entré via en gemensam tvåvåningsbyggnad som kallas Delta. Arkitekt för de tre byggnaderna är SWECO Architects. FLEXIBLA LOKALER FÖR VETENSKAP OCH INNOVATION KISP-husen är utformade för att inrymma moderna lokaler och högklassiga laboratorier för företag som arbetar med biomedicinsk forskning. Flera forskningsföretag ska kunna

Sammanlagt är det nästan 800 talangfulla personer som kommer att arbeta på Karolinska Institutet Science Park. Det är när dessa talanger möts som nya idéer föds. Förhoppningsvis kommer också större bioteknik- och läkemedelsföretag att flytta in här så småningom. Dessa kan ta över projekten från de små företagen och ta dem vidare till marknaden. Märit Johansson vd för Karolinska Institutet Science Park (KISP) som ska flytta in i Gamma

verka på samma våningsplan, vilket ställer speciella krav på funktionalitet, tillgänglighet och säkerhet. Flexibilitet är ett viktigt ledord – lokalerna ska kunna ändras efter önskemål från hyresgäster eller krav förknippade med viss forskning.

”Ett stort byggnadskomplex som uppdelat i tre ellipsformade byggnader skapar mjukhet i arkitekturen och öppna synfält mot den bakomliggande gröna växtligheten.” Jon Tvedt, Arkitekt SAR/MSA, SWECO Architects

CAMPUS I FÖRÄNDRING

Design och produktion: Informationsavdelningen, Karolinska Institutet Foto: Akademiska Hus, Berg Arkitektkontor/Arkitektfirmaet C.F. MĂ¸ller, Mats Bengtsson, Marcus Erixson, Bosse Johansson, KOD Arkitekter, Ulf Sirborn, Camilla Svensk, Erik G Svensson, Tengbom, WingĂĽrdh Arkitektkontor, Pierre Zoetterman Karta: Super Tryck: XXX ISBN: 978-91-85681-40-2

Mer information: ki.se/campusiforandring akademiskahus.se