KIbladet nr 1 2011

KAROLINSKA INSTITUTETS PERSONALTIDNING | NUMMER 1 | 2011

KIBladet Så får du bättre kontakt med studenterna Sidorna 8–9

Medicinreporterns mediaskola Sidan 11

Fusket – både framgång och fall

Erik Ingelsson, 36 år och professor, pendlar mellan KI och Uppsala där han bor med sin familj.

Foto: ERIK CRONBERG

Sidan 16

100

år skiljer det mellan födelsedagskorten – och vilka grattis sen!

Raka vägen för Ingelsson

Supertalang med fokus på forskningen Sidorna 12–14

E fö nhe rs te ök n sd so ju m rs ta ve r rk öv sa er m K Si Is da h e n t 10

Sidorna 20–21

LEDARE

NYHETER

PORTRÄTTET

DEBATT

SPECIAL

NOTERAT

Studenterna är vŒr framtid V

D

I HAR PRECIS avslutat

Harriet WallbergHenriksson rektor Den inspirerande och pedagogiska läraren kan vara skillnaden mellan att välja en akademisk karriär istället för att välja bort

ET ÄR VIKTIGT att Sverige bidrar till en höjd utbildningsnivå i låg- och medelinkomstländer, men då ska man också kalla biståndet vid dess rätta namn. Svenska regeringen kan mycket väl uppfylla det målet genom att avsätta medel så att vi kan inrätta stipendier för studenter från berörda länder. Med denna nya ordning tror jag att vi på sikt kommer att förbättra både rekrytering och mottagande av studenter utanför EU-området.

Det är naturligtvis så att om det kostar att utbilda sig vid ett universitet så kommer sökande att ställa betydligt högre krav, och det tjänar vi alla på.

En annan omdebatterad förändring som slår igenom i år är avskaffandet av det så kallade kårobligatoriet för landets universitets- och högskolestudenter.

Lite till mans oroade vi oss nog för att studenternas engagemang i denna typ av sammanslutningar skulle minska dramatiskt, samtiFör att locka studenter till en karriär inom akademin digt som vi som universitet stälbehövs nya incitament.

Foto: ULF SIRBORN ler allt högre krav på oss att låta studenterna delta i utformningen karriär istället för att välja bort. Här av sin egen utbildning. Hur skulle detta kommer vi att arbeta fram ett tydligt ingå ihop? Vem skulle representera stucitaments- och karriärsystem för lärare UTVECKLINGSDOKUMENTET ”Stradenterna i nämnder och kommittéer? som fokuserar på utbildning. tegi 2012” lyfter vi fram just lärandet Nu verkar det som om farhågorna var och kvalitetssäkring av våra utbildöverdrivna. Våra studentorganisationer ÅR KOMMER vi för första gången att ningar som nyckelfrågor för framtiden. verkar hittills ha haft god tillströmning ta betalt av studenter med medborI denna strategi ingår också att anpassa av medlemmar och samarbetet med garskap utanför EU, EES-länderna utbildningsutbudet så att en ökad andel lärare och universitetsledning fungerar eller Schweiz, både anmälningsavgift ges på avancerad nivå inom områden väl. och studieavgift. När sista anmälningssom svarar mot de starka forskningsdagen nu gått ut visar statistik från Å NU NÄR VI PRECIS har börjat områden som Karolinska Institutet har.

Verket för högskoleservice att intresset vårt tredje århundrade som läroEtt problem som vi ser idag är att alltför för mastersprogrammen och de internasäte – låt oss sätta våra studenter få av våra studenter väljer en akademisk tionella kurserna vid svenska lärosäten i fokus! karriär. En viktig del i kvalitetssäkringsminskat dramatiskt jämfört med förra arbetet blir därför att föra utbildning året. Inte helt oväntat har reformen att och forskning närmare varandra. avgiftsbelägga universitetsutbildning Vi måste hitta nya incitament för att för vissa grupper också fått kritik. Den få studenter intresserade av en karriär 2 januari i år skrev till exempel Jan inom akademin. Det måste helt enkelt Eliasson på DN debatt, under rubriken både vara lockande och lönsamt att ”Tusentals ungdomar stängs ute från ägna sig åt forskning och utbildning. studier i Sverige”.

Pedagogisk skicklighet och engagemang Personligen tycker jag att det är i undervisning måste premieras mer än ganska självklart att vi inte ska utbilda vad det gör i dagsläget. intra.ki.se personer gratis som sedan direkt åker Det är ju just den inspirerande och tillbaka till sina hemländer efter avsluPå internwebben under Dokument hittar pedagogiska läraren som kan vara skilltad utbildning. du ledningsdokumentet ”Strategi 2012”. naden mellan att välja en akademisk

2010 – Karolinska Institutets jubileumsår – som kom att präglas av så mycket vetenskap, historiska återblickar, internationella besök, fester och högtidliga invigningar. När vi nu har lämnat 200-årsjubiléet bakom oss, tycker jag att det är dags att se framåt. Och vad passar då bättre än att utgå från studenterna och deras utbildningar? För det är ju dagens studenter som är framtidens forskare, lärare, ledare och vårdpersonal.

De närmaste åren kommer att innebära stora utmaningar.

Den internationella konkurrensen, privatiseringen inom sjukvården, bygget av det nya universitetssjukhuset i Solna och Högskoleverkets återkommande tuffa kvalitetsutvärderingar är några av de saker som vi som universitet måste förhålla oss till. Den värld som dagens studenter kommer att möta år 2040 kommer att vara något helt annat än den värld vi ser omkring oss just nu.

I

I

S

Today’s students are key issues for the future WE HAVE JUST come

to the end of 2010, Karolinska Institutet’s jubilee year – and what a year it was, packed with science, history, international visits, parties and inaugurations.

Now that we have left this year behind us, I think it is time to look ahead – and what better vantage point to do so from than our students and their education?

For it is today’s students that will make tomorrow’s researchers, teachers, managers and healthcare workers.

THE COMING YEARS will place some

serious challenges in front of us. International competition, healthcare privatisa2 | kibladet | NUMMeR 1 | 2011

tions, the building of the new university hospital in Solna and the National Agency for Higher Education’s regular and rigorous quality audits are just some of the things that we as a university have to deal with. And it is precisely this, teaching and the quality assurance of our education programmes, that we have identified in our “Strategy 2012” development document as keys issues for the future.

ONE PROBLEM that we are currently facing is that far too few of our students choose an academic career. A vital aspect, therefore, of any quality assurance work is to tie education and research

closer together. We must find fresh incentives to make students seek a career in academia. The bottom line is that it must be both attractive and lucrative to work in research and education. Here we will be devising a clear incentive and career system for teachers that focuses on education.

THIS YEAR WE WILL be charging admis-

sion and student fees to students from countries outside the EU and the ESS plus Switzerland for the first time. Not surprisingly, the university fees reform for certain groups of students has come under fire from some quarters; personally, I think it goes without saying that we

should not be providing free education to overseas students who return straight home after graduating.

Of course Sweden must do its bit to help raise the level of education in low and middle-income countries, but we should call a thing by its proper name: this is development assistance, and the Swedish government can achieve this goal by putting funds towards scholarships for students from these countries.

With a new arrangement such as this, I believe that we will eventually boost recruitments and student admissions from non-EU countries.

HARRIET WALLBERG-HENRIKSSON President

SpaNINg

MAN TALAR OM...

Galenskap – och gränsen för det normala

TEATER

Bli en dåre med rabatt

B

publiken. Bara man i Lund, dels introducerade bokar plats i förväg. Men persisk poesi i Sverige. Vi det är sovsal som gäller, använder texter av bland Kia Berglund inga enkelrum. annat poeten Jalal ad-Din Och hur orkar skåRumi men också nyskrivna av despelarna? till exempel Ann Heberlein.

– Vi har specialavtal med Vad kommer publiken att möta Teaterförbundet. Men vi på Teater Giljotin? knäcker såklart inga skåde– Vi har tagit bort både den vanliga spelare. De får sova mellan foajén och gradängen, själva teatervarven, en del på teatern, salongen. I stället har vi ett intag där andra får permission och kan publiken delas in i grupper som får gå hem. olika åskådarperspektiv, som patient, Var går då gränsen mellan anhörig eller personal. Sen får åskåkreativitet och galenskap? darna komma och gå som de vill.

– Svårt att säga. Någon har sagt att Kan man stanna hela tiden, 48 den kreative gör struktur av sitt flöde timmar? och kommer tillbaks till boxen. Den – Javisst. galne gör det inte.

Men man måste ju sova också?

PER HÖGFELDT – Självklart, vi har sängplatser för

Formulan som stärkte personalen

KI på Youtube

N

u finns KI på Youtube och har man en film som producerats på och om KI går det bra att höra av sig till webbteamet@ki.se. Att filma till exempel en föreläsning och lägga ut är tillåtet om föreläsaren godkänt detta och informerat om inspelningen innan föreläsningen börjar. Föreläsaren måste ha fulla rättigheter till de power-pointbilder eller annat material som visas under föreläsningen.

Äntligen överens!

MYTEN

“De som arbetar hårt har högre arbetsmoral”

timmar i veckan eller mer ägnar medicin- och tandläkarstudenter åt sina studier .

De är därmed flitigast enligt en rapport från HSV som visar på stora skillnader i antalet studietimmar vid landets utbildningar.

CITATET

ingick att formulera vad en onkologisjuksköterska faktiskt gör ”Jag hjälper patienten” byttes ut mot ”Jag botar cancer och räddar liv”.

D

et som sägs i rubriken är felaktigt, menar psykiatern och författaren Edward M Hallowell. Anledningen till att vissa jobbar hårt är för att de själva vill, och det förutsätter hög trivsel – rätt person på rätt arbetsplats, skriver Harvard Business Review och Chef.

Informationsavdelningen, Nobels väg 5, 171 77 Stockholm Ansvarig utgivare: Matthias Samuelsson Tf informationschef: Ulla Bredberg, tel 08–524 863 89 Redaktör: Madeleine Svärd, tel 08-524 838 94, madeleine.svard@ki.se Grafisk form: Tony Henschel, www.henschel.se Översättningar: Neil Betteridge, info@nbbtranslations.net Tips och adressändring: kibladet@ki.se Tryck: V-TAB, Norrtälje 2011.

KI Bladet kommer ut med sju nummer 2011.

iSTOCKpHOTO

M

otsättningarna bland personalen var så stora att patientsäkerheten äventyrades när de två strålbehandlingsenheterna vid Södersjukhuset och Radiumhemmet slogs samman till en, skriver Dagens Medicin. Amerikanska konsulter fick flygas in med en modell för effektiv kommunikation och stärkt yrkesidentitet.

Det fick samarbetet att fungera. I receptet

40

SIFFRAN

Smittan är lika tydlig hos 25- som 35-åringar. Men det är främst jämnåriga kolleger som smittar.

Peter Nilsson, nationalekonom vid Uppsala universitet och Stanford university i USA, intervjuas i Forskning & Framsteg om barnafödandets spridningsmönster. När en kollega får tillökning ökar chansen att fler blir gravida.

Nästa nummer av KI Bladet kommer den 11 mars.

kibladet | NUMMeR 1 | 2011 | 3

Foto: pRIVaT

ia Berglund, konstnärlig ledare vid Teater Giljotin, du sätter upp pjäsen Bli en dåre, som pågår oavbrutet i 48 timmar. Teater i två dygn i sträck, vad är det för tokerier?

– Det är ett experiment. Vi får se hur det kommer att funka praktiskt. Men jag är lite trött på den klassiska strukturen där publiken bara sitter bänkad ett par timmar och sen går hem.

Vad vill ni utforska?

– Många saker. Var gränsen mellan kreativitet och galenskap går. Betydelsen av en interaktiv teaterform som bara pågår just nu. Skillnaden mellan religion och mystik. En av karaktärerna är Eric Hermelin, som i början av 1900-talet dels satt intagen på S:t Lars

Foto: IRINI SIGA och iSTOCKPHOTO

K

li en dåre är en teaterupplevelse som under 48 timmar utforskar gränsen mellan kreativitet och galenskap (läs intervjun med regissören här intill). Teater Giljotin bjuder in till en skruvad verklighet där skådespeleri varvas med inslag som Poetry Slam sessions, ljudoch ljuskonst och nyskriven musik. Spelas varje helg fram till den 1 maj. KI Bladets läsare får 25 procents rabatt på ordinarie pris. Gå in på www.teatergiljotin.se för biljetter och ange rabattkod DÅRE25.

LEDARE

NYHETER

PORTRÄTTET

DEBATT

SPECIAL

NOTERAT

– Jag kände till KI redan från Kina och visste att det var ett framstående universitet. Jag tycker om att KI är så internationellt och jag har fått fina kontakter med både handledare och studentkolleger. Jag måste säga att jag Foto: eRik CRONbeRG gjorde rätt val.

Qin Li ville till Hemma i Zhejiang visste Qin Li bestämt vart hon ville. Till landet med världens lyckligaste folk – och helst till KI. Men om hon hade behövt betala för sina studier här, hade valet kunnat bli ett annat.

Eftersom Qin Li, 25, inte var utbytesstudent eller hade annan form av statligt stöd från hemlandet Kina blev det hennes föräldrar som fick betala uppehället för de första Sverigeåren, då hon till skillnad från nu inte hade någon doktorandlön.

Om familjen dessutom hade varit tvungen att betala de avgifter som snart införs för studenter från icke EU/EES-länder hade hon troligen valt USA i stället.

– Jag var antagen till universitet även där, med stipendium. Jag tror 4 | kibladet | NUMMeR 1 | 2011

De unga människor som kommer hit kan bli viktiga länkar för oss i framtiden

Clara Gumpert

Kina är ett av de prioriterade länderna när studieavgifter införs i sommar att en avgift kommer att minska antalet internationella studenter i Sverige, säger Qin Li som nu är en av många kinesiska forskarstuderande vid Karolinska Institutet.

UNDER SIN grundutbildning vid China Farmaceutical University i Nanjing i södra Kina blev hon klar över att hon ville fortsätta sina studier utomlands.

Men inte var som helst; att det blev Sverige var ett högst medvetet val.

– Jag tyckte om det jag hört om Sverige: ett fredligt och avslappnat folk som njöt av livet. Jag gick in på

internet och läste om svenskarna.

De verkade vara det lyckligaste folket i världen. Dessutom rekommenderade en av mina professorer Sverige, han hade själv studerat i Lund.

Qin Li anlände Stockholm för tre år sedan och inledde med ett första år på ett tvåårigt masterprogram vid Stockholms universitet. Masteruppsatsen under andra året gjorde hon dock i samarbete med KI. Där antogs hon därefter till sin nuvarande doktorandtjänst.

Efter den 1 juli 2011 måste studenter ”från tredje land” (vilket

betyder alla länder utom EU-medlemmar samt Norge, Island, Schweiz och Lichtenstein) betala för högskolestudier i Sverige. Emma Hägg, utbildningsinformatör vid studentavdelningen på KI, konstaterar att läsårsavgiften kommer att ligga på mellan 180 000 och 200 000 kronor.

Viktigt att påpeka är att detta inte gäller forskarstudenter, som också i fortsättningen slipper studieavgifter.

– Vi gissar att avgifterna initialt kommer att leda till något färre internationella studenter. Men vi räknar också med att studenter världen över inser att KI har så hög standard

QIN LI WANTED TO STUDY IN SWEDEN

Qin Li, now a doctoral student at KI, explains that if she had had to pay for her studies here, her choice would have fallen elsewhere. As of 1 July 2011, students from a “third country” (i.e. a country outside the EU and not including Norway, Iceland, Switzerland or Lichtenstein) will have to pay for academic studies in Sweden. China is one of the priority countries from which KI hopes to continue to attract students. ki.se

Läs mer om anmälan till kurser under Utbildning.

Sverige QIN LI Ålder: 25 år.

Bor: Lappkärrsberget. Familj: Singel. Föräldrar i Zhejiang, Kina.

Lillasyster i Umeå.

Gör: Doktorand vid institutionen för mikrobiologi, tumörbiologi och cellbiologi, MTC, KI. Bakgrund: Grundstudier China Farmaceutical University, Nanjing, masterstudier vid Stockholms universitet och KI.

att det är värt att betala för att studera här.

Inte minst gäller den förhoppningen studenter från just Kina.

– Det är ett av de prioriterade länderna. Kina ligger i framkant och KI är mycket angeläget om att fortsätta få hit bra studenter därifrån, framhåller Emma Hägg.

INSTÄLLNINGEN DELAS av dekanen för forskarutbildningen Clara Gumpert, tillika ordförande i KIs internationella strategigrupp.

– Vi har ett långvarigt samarbete inom forskarutbildningen med olika kinesiska lärosäten. Flera av dem räknar vi in bland våra viktiga strategiska partners. KI ska vara med på den globala arenan och då är det fantastiskt viktigt att fortsätta ha ett utbyte med Kina. Både där och

på andra håll i Asien görs enorma investeringar i utbildning och högkvalitativ forskning. De unga människor som kommer hit kan bli mycket viktiga länkar för oss i framtiden, konstaterar Clara Gumpert.

VID MTC på Campus Solna arbetar

Qin Li oförtrutet vidare med sin forskning kring hur olika former av cancer uppstår.

Hon räknar med att stanna åtminstone tre år till vid KI. Vad som sedan sker vet hon inte.

– Jag har inte funderat på det, tre år är en lång tid. Det jag önskar är att få arbeta med det jag gör nu även i fortsättningen. Om det sedan blir i Sverige eller Kina eller någon annanstans får framtiden utvisa.

PER HÖGFELDT kibladet@ki.se

Nätfiske eller så kallad phishing har blivit allt vanligare. KIs e-post utsätts ständigt för attacker med falska meddelanden där mottagaren uppmanas att lämna ut användarnamn och lösenord till sitt KIkonto.

– Mejl av den här karaktären får KI regelbundet och vår rekommendation är att man ald- Torbjörn rig ska svara Widh, ITpå ett sådant chef på KI. brev, säger Torbjörn Widh, IT-chef.

Nätfisket går i vågor. Problemet med att stoppa det, är att mejl av denna typ är svårare att identifiera jämfört med spam.

Den enda gemensamma nämnaren för nätfiske brukar

Foto: ERIK CRONBERg

n Med den 17 januari som sista anmälningsdag för internationella kurser och masterprogram vid svenska universitet och högskolor hösten 2011, visade VHS statistik att anmälningarna har minskat kraftigt. Det skriver VHS i ett pressmeddelande.

I den allra första antagningsomgången med anmälningsoch studieavgifter för sökande med medborgarskap utanför EU, EES-länderna och Schweiz, har antalet personer som anmält sig till masterprogram minskat med 73 procent jämfört med förra året.

När det gäller internationella kurser är minskningen 86 procent, jämfört med 2010.

Attacker av nätfiske ett växande problem vara en fråga om användarnamn och lösenord. De kan se ut att ”höra hemma” i systemet och det är ett stort problem att användare svarar på dem.

Det enda sättet att undvika att lämna ut sina inloggningsuppgifter till fel mottagare, är att aldrig göra det per mejl. l IT-avdelningen frågar aldrig efter ditt användarnamn och lösenord i ett mejl utan bara i direktkontakt med dig. l Om du får ett mejl med förfrågan om känsliga uppgifter såsom inloggningsuppgifter så släng mejlet – svara inte. l Om mejlet verkar komma från en person som du känner till, kontakta avsändaren, personen i fråga borde ändå inte ha intresse av dina inloggningsuppgifter, oftast är det rent nätfiske.

HELENA MAYER helena.mayer@ki.se

Forskartjänster hett ämne vid VR-besök Vetenskapsrådet bjöd in till en öppen hearing på KI den 24 januari och det var fullt i Nobel Forum när Mats Ulfendahl, huvudsekreterare för ämnesrådet i medicin och hälsa, informerade.

Han berättade om VRs breddade ansvar för att ”överbrygga avståndet mellan biomedicinsk Mats forskning och Ulfendahl, p at i e nt n ä r a Vetenskapsf o r s k n i n g ”, rådet. men att man inte fått ökade resurser för detta.

Mats Ulfendahl talade också om att KI är framgångsrika i att söka medel från VR, mer än 40 procent av alla beviljade anslag går till KI och har gjort det under de senaste åren.

Men den fråga som väckte mest diskussion var förändringen som gäller från i år, att det inte längre går att söka forskarassistent- och forskartjäns-

Foto: ULF SIRBORN

FÄRRE SÖKER INTERNATIONELLA UTBILDNINGAR HÖSTEN 2011

ter. Istället införs ett projektbidrag för unga forskare (upp till sju år efter disputation). Många var positiva till satsningen på yngre forskare, men kritiska till att man inte får använda medlen för att betala den unga forskarens lön. Flera påpekade att det skulle behövas en övergångsperiod innan de nya reglerna gäller fullt ut.

– Vi vill självklart skapa de bästa förutsättningarna för medicinsk forskning. Om det visar sig att det här inte gör det så kommer vi naturligtvis att ändra oss, svarade Mats Ulfendahl.

En annan diskussion rörde VRs möjlighet att påverka politikerna.

– Vi arbetar på alla nivåer, vi gör inte bara det vi blir tillsagda att göra, sa Mats Ulfendahl.

VR ska besöka alla sex medicinska fakulteter. I år började turnén på KI och avslutas på Göteborgs universitet.

AMINA MANZOOR amina.manzoor@ki.se debatt sidan 18

15 februari sista dagen för gammal e-post n Från och med den 15 februari kommer du inte längre åt din gamla e-post om den ligger kvar i det tidigare systemet. Då stängs det nämligen ner för gott. Om du vill spara din gamla e-post är det alltså hög tid att flytta över den till det nya epostsystemet. På intra.ki.se finns lathundar för hur du ska göra.

Du kan också kontakta ditt lokala IT-stöd på institutionen om du behöver hjälp. kibladet | NUMMeR 1 | 2011 | 5

LEDARE

NYHETER

PORTRÄTTET

DEBATT

SPECIAL

DET HÄR ÄR DEN NYA KVALITETSGRANSKNINGEN

Utbildningar granskas på nytt sätt

Fyra underlag används i den nya modellen för utvärdering: Självständiga arbeten (examensarbeten), enkäter till tidigare studenter, lärosätets självvärdering och studenternas uppfattning om hur väl utbildningen uppfyller de aktuella målen.

Huvudsyftet är att flytta fokus från lärosätenas arbetssätt till hur väl målen uppfylls.

Varje granskad utbildning får ett omdöme efter en tregradig skala. De med lägst betyg får examenstillståndet ifrågasatt och har ett år på sig att rätta till bristerna. Annars kan tillståndet återkallas.

I HSVs bedömargrupp finns ämnesexperter, studenter och företrädare för arbetslivet.

Når studenterna de uppsatta målen? Det är fokus i den nya granskningsmodell för kvalitet i högskoleutbildningarna, som infördes vid årsskiftet.

Redan i år kommer nio av utbildningarna på KI att utvärderas.

Tidigare lades större vikt vid lärosätenas sätt att arbeta och vilka förutsättningar som fanns för de olika utbildningarna. Men enligt regeringens nya direktiv ska Högskoleverket nu bedöma hur väl målen i examensordningen uppfylls.

Varje granskat utbildningsprogram får ett omdöme enligt en tregradig skala. De lärosäten med utbildningar som nått det högsta omdömet kan få extra medel i en satsning på excellens. Regeringen har vikt 100 miljoner kronor årligen från och med 2013 för detta.

DE NIO SOM GRANSKAS PÅ KI VÅRTERMINEN 2011 n Psykologprogrammet n Masterprogrammet i hälsoinformatik n Audionomprogrammet n Arbetsterapeutprogrammet n Biomedicinska analytikerprogrammet n Folkhälsovetenskapsprogrammet n Logopedprogrammet n Optikerprogrammet n Sjukgymnastprogrammet.

DEN NYA granskningsmodellen innebär att lärosätena delvis får ändra sitt sätt att arbeta med utvärderingar.

– De ska bland annat skriva en självvärdering. Det har de gjort tidigare också, men den här ser annorlunda ut och handlar mer om att de ska beskriva hur väl de uppnår målen. En annan stor sak är att de ska leverera ett urval självständiga arbeten.

Det är det viktigaste underlaget för bedömarna, säger Maria Sundkvist, avdelningschef för utvärderingsavdelningen på Högskoleverket.

Källor: HSV och KI.

NEW QUALITY SYSTEM

Under våren blir nio program granskade enligt HSVs nya modell.

NIO KI-UTBILDNINGAR kommer att

granskas redan i år. Psykologprogrammet och masterprogrammet i hälsoinformatik är först ut.

– När Högskoleverket kontaktar oss har vi två månader på oss att göra hela utvärderingen, så det är ganska bråttom, säger Iréne Lund, universitetsadjunkt som sitter i KIs beredningsgrupp för kvalitet.

Ulla Salmi, handläggare i beredningsgruppen för kvalitet: – Högskoleverket kommer med anvisningar först när själva utvärderingsomgången börjar, så vi vet ännu inte exakt var de kommer

Det behövs fler studentbostäder.

Foto: SSCO

6 | kibladet | NUMMeR 1 | 2011

NOTERAT

Are students achieving their goals? This is the focus of the National Agency for Higher Education’s new quality auditing model for higher education that was introduced in the new year.

Nine study programmes at KI will be evaluated already this year.

iSTOCKpHOTO

Vi har sett över riktlinjerna för examination och examensarbeten

– Eftersom examensarbeten lägga tyngden. Men vi försöker se till att vi har bra rutiner och kan få kommer vara en ganska viktig del fram det underlag Högskoleverket av det underlag som används vid utvärderingar, har vi sett över riktefterfrågar om våra utbildningar. linjerna för examensarbeten och REDAN 2008 tog KI fram en hand- examination, säger Ulla Salmi.

Finns det några farhågor vad lingsplan för kvalitetsutvärdering.

Denna har man följt i processen gäller kvaliteten på KIs olika att anpassa sig till det nya gransk- utbildningar?

– Det finns alltid förbättringsomningssystemet.

råden. Att vi förlorade examensrätten för sjuksköterskeprogrammet har gjort att vi har arbetat väldigt mycket med pedagogisk utveckling och har tittat på utbildningsplaner.

Vi arbetar mycket med kvalitetsförbättringar inom programmen.

SOFIA STRIDSMAN kibladet@ki.se

Bostadsprojekt läggs på is till våren n Det råder brist på studentbostäder på KI Campus Solna. Förra året löpte avtalet för de 44 lägenheter vid Fogdevreten med plats

för 66 boende ut, och möjligheten att bygga nytt undersöktes. Men på grund av myndighetskraven om bullernivåer ansågs student-

bostäderna bli för dyra. I vår ska bostadsprojektet utredas på nytt enligt Rune Fransson, ordförande i infrastrukturrådet.

En del höjde på ögonbrynen när Max Winerdal, doktorand, berättade att han skulle vara pappaledig.

Foto: ERIK CRONBERG

Färre fäder tar ledigt KI jobbar för jämnare uttag av föräldraledighet bland doktorander Forskarutbildning och småbarnsförälder, går det ihop?

Ja, det tyckte två KI-doktorander i förra numret av KI Bladet (nr 8/2010).

Men betydligt fler kvinnor än män tar ut föräldraledighet som doktorander på KI, visar ny statistik. Nu vill KI jobba för en förändring.

– Vi är intresserade av att se om KI kan göra något för att främja männens uttag av föräldraledighet, säger Sylvie Garnbeck, HR-konsult på personalavdelningen.

2009 tog männen ut 22,3 procent av det totala antalet föräldrapenningdagar i Sverige, enligt siffror från Försäkringskassan.

På Karolinska Institutet är bilden likartad. Under 2009 och 2010 var 139 av KIs kvinnliga doktorander lediga med föräldralön, att jämföra med bara 30 manliga doktorander.

Dessutom var kvinnorna föräldralediga vid fler tillfällen och under längre perioder.

SYLVIE GRANBECK poängterar att

KI inte vet om lika många manliga som kvinnliga doktorander har barn i åldern som berättigar till

föräldraledighet – men det finns inget som tyder på motsatsen.

Nu planerar personalavdelningen för en särskild satsning kring föräldraledighet.

– Under våren kommer vi att skicka ut en enkät till samtliga doktorander med anställning på KI, bland annat för att ta reda på om de har barn under åtta år. Vi vill se om det finns något arbetsgivaren kan bidra med för ett jämnare uttag. En tänkbar åtgärd skulle kunna vara ökad rådgivning om föräldraledighet till doktorander och handledare, säger Sylvie Garnbeck, som bland annat arbetar med KIs likabehandlingsplan.

Max Winerdal är en av småbarnspapporna som går mot strömmen.

Både han och hans fru är doktorander på KI och för dem var det självklart att dela lika på föräldraledigheten med dottern Mira.

MAX WINERDAL säger att han ställ-

de sin handledare inför fullbordat faktum när han meddelade att han under 2010 skulle vara hemma i ett halvår.

Winerdal tycker att bemötandet från arbetsgivaren varit bra – men säger att det finns personer i omgivningen som höjt på ögonbrynen. ”Ska du vara pappaledig, du verkar ju vara en seriös forskare”, har han bland annat fått höra.

– Jag känner inte till så många som varit pappalediga under sin doktorandtid, det ses inte som det

DISPARITY IN PARENTAL LEAVE

Recent statistics show that many more female than male doctoral students take parental leave. “We’re interested in seeing if KI can do something to encourage men to take paternal leave,” says Sylvie Garnbeck, consultant at the Human Resources Department.

självklara. Kanske är det gammal hävd? De som gjorde karriär generationen före var inte pappalediga, funderar han.

Max Winerdal tycker dock att den ekonomiska biten är ett större hinder än konservativa attityder.

En doktorand som haft utbildningsbidrag men sedan övergått till lön måste jobba i ett visst antal månader för att få upp nivån på föräldrapenningen som Försäkringskassan betalar ut.

– Det största bekymret är om man hamnar i glappet mellan utbildningsbidrag och lön, säger Max Winerdal.

SOFIA STRIDSMAN kibladet@ki.se

FÖRTYDLIGANDE OM UTBILDNINGSBIDRAG n KI har riktlinjer gällande föräldraledighet med bibehållet utbildningsbidrag. De finns på ki.se på Personal. n I korthet gäller: En doktorand med utbildningsbidrag har rätt att behålla utbildningsbidraget och/eller ta ut föräldrapenning under 360 dagar på grundnivå samt under 90 dagar på lägstanivå.

Så får du ihop barn och forskarstudie r

n På det stora hela är Karolinska Institutet en bra arbetsplats. Men det finns handledare som inte har koll på regelverket. Så sammanfattar doktorandombudsmannen John Steen situationen för doktorander som är småbarnsföräldrar. Ð Jag får väldigt ofta frågor kring vad som gäller vid föräldraledighet, både från doktorander, institutionsledning och från handledare, säger John Steen.

”Min handledare är förstående,

UNDER SINA FYRA terminer som doktorandombudsman har han haft tre till fyra fall där doktorander upplevt att de hamnat i kläm för att de har barn. Ð Oftast handlar det om att man inte får vara föräldraledig tillräckligt länge. Jag hade ett ärende där handledaren tyckte att eftersom han betalade ut utbildningsbidraget så skulle doktoranden, trots föräldraledighet, komma in och jobba på kvällar och helger, säger han och fortsätter: Ð Jag jobbade tidigare som ombudsman på Handelsanställdas förbund och jämfört med hur det är ute i butiker är KI i de flesta fall en drömarbetsgivare. Problemen En anställning gör det lättare att vara här kan vara att det finns enskilda föräldraledig som doktorand, anser Britta Stenson som har dottern Stina. handledare som inte har koll på reFoto: ERIK CRONBERG gelverket men ändå har en uppfattning om hur det ”ska vara”.

Hur länge går det att vara ledig DOCTORAL Britta Stenson hade hunnit med bibehållet utbildningster grundutbildningen. Efter att ha STUDIES AND halvvägs i sin forskarutbildmellan 25 och 35 år, alltså den ålbidrag? fått dottern Stina var hon föräldraPARENTHOOD ning när hon blev mamma. der då de flesta skaffar barn. Jag ledig på heltid i åtta månader men Ð Det är en tvistefråga där det How easy is it to tror att det är lättare att få ihop om – Jag ser det inte som ett inte finns något prejudikat. Men höll regelbunden kontakt med sin combine your hinder. Småbarnsföräldrar är man avskaffar utbildningsbidraget jag vill påstå att det går att vara handledare. doctoral studies bra forskare, säger hon. och ledig lika länge som vid ersättning Ð Jag har inte känt att jag har hon.blir anställd från början, säger with having young från Försäkringskassan. Det måste kommit efter. För mig har det gått children?

26-åriga Britta Stenson säger att SOFIA STRIDSMAN finnas en rimlighetsaspekt på det, väldigt bra att kombinera barn och ”KI is good, but hon är lyckligt lottad som har en men ett år bör man kunna vara leforskning. some supervisors yngre handledare som själv har dig utan att bli ifrågasatt. I alla läDOKTORAND: BRITTA can make things barn. gen har man rätt att förlänga sin HON LYFTER FRAM flexibla arbetsa bit tricky for Ð Jag har haft en väldig tur, men Namn: Britta Stenson. dokt dtid d students with så är det nog inte för alla En del tider som en av de största förde- Ålder: 26. larna med KI Bor:

”Jag blev mer effektiv när jag fick

Södermalm

barn”

hon stöttar mig” Lisa Smeds säger att hon hade ”världens största mage” på antagningsintervjun. Så hennes förhoppningar att komma in på Nationella forskarskolan i vårdvetenskap var inte stora.

– Samma vecka som jag blev mamma fick jag veta att jag kommit in.

I augusti i år påbörjade Lisa Smeds sin forskarutbildning, men hon är ännu föräldraledig på 25 procent.

Hon och sambon har lyckats få ihop sina scheman så att både de och lille Gustav, tio månader, är nöjda. Ibland får sonen hänga med till KI på möten och det har gått smidigt. Ð Just nu fungerar det perfekt. Jag vet att man inte får diskriminera föräldralediga, men jag trodde inte att det skulle vara så öppet accepterande och stöttande. Jag är positivt överraskad, säger Lisa Smeds.

En förstående handledare som själv hade småbarn under doktorandtiden underlättar. Ð Hon stöttar mig, säger Lisa. Ð Det är kanonbra med flexibiliteten både i projektgruppen och på forskarskolan.

Lisa Smeds berättar att hon träffat andra forskarstuderande som börjat längta efter barn och hon tycker inte att någon ska tveka eller skjuta upp familjebildandet tills disputationen är avklarad. Ð Jag ser inga hinder alls. Att ha barn får en att prioritera hårdare och det gör mig bättre som forskare.

SOFIA STRIDSMAN

DOKTORAND: LISA Namn: Lisa Smeds. Ålder: 31.

FEM TIPS TILL SMÅBARNSFÖRÄLDRAR

1

Arbetsgivare/ handledare bör ta hänsyn till doktorandens situation, till exempel om man är ensamstående förälder.

2

Är du anställd som doktorand är finansieringen (föräldrapenning) i första hand en fråga mellan dig och försäkringskassan.

3

Diskutera upplägget för dina forskarstudier med handledare och gruppledare. Det kan också vara till hjälp att diskutera situationen med institutionens studierektor för forskarutbildning som finns på varje institution.

4

Upplever man att man hamnat i kläm bör man i första hand ta upp detta med sin handledare eller närmaste chef. Ett alternativ är att kontakta institutionens studierektor för forskarutbildning.

5

Du kan också kontakta DO, doktorandom-

I förra numret berättade doktoranderna Britta Stenson och Lisa Smeds hur de får ihop blöjbyten och vabbande med sina forskarstudier. ki.se

Under Press hittar du Personaltidningen och våra tidigare nummer.

kibladet | NUMMeR 1 | 2011 | 7

LEDARE

NYHETER

PORTRÄTTET

DEBATT

SPECIAL

NOTERAT

Så återkopplar du bättre till studenterna – De flesta studenter kommer till mig med frågor som de inte fått svar på eller som ignoreras. De känner sig frustrerade och förbisedda, säger Mauridi Sabuni, studentombud på Medicinska Föreningen.

Ungefär en student i veckan kommer till honom med frågor kring underkända tentor, sent utdelade scheman eller orättade tentor, som de inte fått återkoppling på. Mauridi Sabuni brukar då kontakta berörd personal.

– Jag brukar få svar från ansvariga personer väldigt snabbt. Jag tror att lärarna tar sina studenter på största allvar, men de kanske har för mycket att göra, säger han.

CLARITY GIVES BETTER FEEDBACK

The 2010 Studentbarometer survey shows that a third of KI’s students are dissatisfied with the feedback they get from their teachers. “During those very intense times when courses start and end in mid-term or at the end of term we must be clear when giving information about tests and so on,” says Senior Lecturer Elisabet Welin Henriksson.

LÖSNINGEN ÄR OFTA enkel, studen-

ten får en motivering till exempelvis ett underkännande och nöjer sig med det enligt Sabuni.

Enligt KIs riktlinjer ska en tenta rättas inom tio arbetsdagar och scheman anslås senast två veckor före kursstart.

– Studenterna tar ofta upp med mig är att de själva måste följa regler och riktlinjer. Samtidigt upplever de att det hos en del lärare finns en viss nonchalans i att schemat eller rättning av en tenta inte kom i tid, säger Mauridi Sabuni.

I EN ARTIKEL i tidningen Studentliv är uppfattningen bland flera

högskolelärare att en del av dagens studenter förväntar sig obegränsat med stöd, är bortskämda och omogna. Men Mauridi Sabuni har en annan syn på saken.

– Det kan vara svårt att gå direkt från gymnasium till högskoleutbildning. Visst finns det studenter som har svårt att anpassa sig till ett mer självständigt sätt att studera, men det är en del av lärandeprocessen, säger han.

erna Student det hos r att uppleve rare finns en del lä nchalans o en viss n I SABUNI, MAURID OMBUD T STUDEN

MÅNGA STUDENTER träffar sina lä-

rare för sällan och det kan vara en förklaring till att studenter ställer många enklare frågor kring uppgifter, föreläsningar och litteratur.

En undersökning från TCO visar också att var tredje heltidsstudent har fem timmars lärarledd undervisning i veckan eller mindre. Men just vårdutbildningarna har mest lärarledd tid. Exempelvis har tre av fyra medicinstudenter mer än nio timmars undervisning i veckan och hälften har mer än 15 timmar i veckan.

specialistsjuksköterskeprogrammen.

Hon säger att beroende på var i utbildningen studenten befinner sig så förväntar lärarna sig en ökande grad av självständighet i informationssökning, vilket är en nödvändig kunskap i dagens sjukvård.

KIs REFORMERADE sjuksköterske-

EN HANDFULL av 150 studenter

program har arbetat hårt just med att utveckla en bättre administration med tidig schemautdelning och snabb rättning av tentor och ladokrapportering. Kommunikationen mellan lärare och studenter har förenklats och förbättrats.

– I lärarlaget försöker vi komma överens om hur vi ska besvara olika frågor så att studenterna får samma svar oavsett vem de frågar.

Gäller det information som finns i PingPong hänvisar vi dit. Gäller det däremot frågor där information saknas eller är otydlig så förtydligar vi förstås, säger Elisabet Welin Henriksson, universitetslektor som undervisar på sjuksköterske- och

per termin brukar motsätta sig ett underkännande av exempelvis en tenta.

– Jag får inte så ofta klagomål på att lärare inte svarar på frågor, men det är olyckligt när det händer.

Vid kursstart och kursslut i slutet och mitten av terminerna är det en enormt intensiv period då alla lärare har mycket att göra, och då kan det ta tid för studenterna att få svar, men om man är tydlig och informerar studenterna när de kan förvänta sig besked brukar de flesta förstå, säger Elisabet Welin Henriksson.

HELENA MAYER helena.mayer@ki.se

Foto: ERIK CRONBERg

En tredjedel av KIs studenter är missnöjda med den återkoppling de får av lärarna. Det visar Studentbarometern 2010.

– Vid kursstart och kursslut är det en enormt intensiv period, då gäller det att vara tydlig med när man kan ge besked, säger universitetslektor Elisabet Welin Henriksson.

SEX TIPS FÖR BÄTTRE KOMMUNIKATION MED STUDENTERNA

1

Tillgänglighet och återkoppling är centralt för studenterna, så försök prioritera det.

2

Be studenterna om tålamod och förklara att

lärarnas arbetsbelastning är extra hög i perioder.

genomgångar som möjligt, där kan de ställa frågor direkt.

3

4

Uppmuntra studenterna att vara med vid så många undervisningstillfällen och tenta-

8 | kibladet | NUMMeR 1 | 2011

Förklara hur du tänker kring tentasvar och tentornas omfattning vid genomgångarna.

5

Pröva olika alternativ för att gå igenom tentor. Rätta tentorna själv först och låt sedan studenterna själva poängsätta sina skrivningar. Jämför och ge feedback om po-

ängsättningen skiljer sig åt. Det blir ett extra inlärningstillfälle.

6

Välkomna konstruktiv kritik på undervisningen samt förbättringsförslag, men var

samtidigt tydlig när du behöver motivera varför utbildningen fungerar på ett visst sätt (pedagogiskt eller administrativt).

Källor: förutom de intervjuade i artikeln och

enkäten även Gunnel Backenroth, före detta programdirektor på psykoterapeutprogrammet.

Mauridi Sabuni.

Foto: ERIK CRONBERg

ISABET WELIN HENRIKSSON , UNIVERSITETS LEKTOR

HUR BRA ÄR NI PÅ ATT ÅTERKOPPLA TILL STUDENTERNA? Michel Silvestri, programdirektor, biomedicinska analytikerprogrammet – Enligt resultatet i Studentbarometern så är vi 46 procent bättre än genomsnittet för KI (57 procent positiva jämfört med 39 procent). Skämt åsido så uppfattar jag det som att alla våra lärare anstränger sig för att återkoppla enligt den modell vi har för detta och enligt programmets pedagogiska policy.

Anders Hammarberg, programdirektor, psykoterapeutprogrammet – Vi har en tradition av att utvärdera tentor och kurser muntligt och har påbörjat ett arbete för att också på ett mer enhetligt sätt låta studenter utvärdera via enkät. Vår målsättning är att lärare och kursansvariga deltar i den muntliga utvärderingen. Jag har inte nåtts av klagomål på att man inte får svar på frågor från oss.

Enkät: HELENA MAYER

Gunnar H Nilsson, programdirektor, läkarprogrammet – I grunden är återkopplingen och kommunikationen bra, men den kan alltid bli bättre och det sker i dialog med studenterna. Det här ingår i vår plan och strategi för att förbättra programmet. Vi använder också ofta formativa examinationer, då studenten får mycket återkoppling och samtidigt lär sig saker under tiden. kibladet | NUMMeR 1 | 2011 | 9

Foto: ERIK CRONBERg

Jag fŒr inte oft ak mŒl pŒ att lŠra lagore inte svarar pŒ frŒg or, men det Šr olycklig t nŠr det hŠnder EL

LEDARE

NYHETER

PORTRÄTTET

DEBATT

SPECIAL

NOTERAT

Djuravdelningar samlas i ny enhet Vid nyår startade enheten för komparativ medicin. På sikt innebär det stora förändringar när enheten tar över huvudmannaskapet för driften av försöksdjursanläggningarna på KI i Solna.

I dag finns fem djuravdelningar på Campus Solna på lika många institutioner, utöver avdelningarna på sjukhusen och veterinäravdelningen.

– Verksamheterna idag har olika driftsorganisationer med olika standard på djurhälsa och rutiner.

Det har blivit allt svårare att flytta djur från en djuranläggning till en annan eftersom de måste vara rena från smitta, vilket hindrar gränsöverskridande forskning, säger Björn Vennström, professor och verksamhetschef för komparativ medicin, KM. ÖPPNA BURSYSTEM gör att smitta

KI-författare ger ut nya titlar om hjärnan och KIs historia.

Här är KI-böckerna som släpps i vår Bland vårens boksläpp finns flera författare från KI, både med uppföljare till tidigare bästsäljare och titlar med anknytning till KIs historia. Här är några av dem.

Hjärnforskaren Martin Ingvar, professor i integrativ medicin, och medicinjournalisten Gunilla Eldh kommer ut med ”Hjärnkoll på maten”, Natur & Kultur, en given uppföljare till förra årets bästsäljare ”Hjärnkoll på vikten”. Den första boken fokuserade på hjärnans belöningssystem, och hur vi genom att samarbeta med hjärnan kan gå ner i vikt. Bok nummer två går ett steg längre och ger både matrecept och tips på hur man hanterar farliga viktfällor som lunchrestauranger, jobbfika och fredagsmys.

EN ANNAN HJÄRNFORSKARE med en tidi-

gare boksuccé i bagaget är Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap, som den 14 mars kommer ut med ”Den lärande hjärnan”, Natur & Kultur. Hans tidigare bok ”Den översvämmade hjärnan” handlade om arbetsminnet och hur

hjärnan klarar av det aldrig sinande informationsflödet. Nu berättar han om några av de viktigaste processerna som sker i hjärnan under barndomen, och hur barnets förmåga att lära sig i skolan påverkas av detta.

Bokförlaget Karolinska Institutet University Press (KIUP) ger ut boken ”Min svett är steril”, en samling essäer om personer som verkat för KIs utveckling, många kända för sina vetenskapliga och kliniska insatser, men mindre kända som personer.

Bland andra skildras en av KIs Nobelpristagare, Hugo Theorell, av sonen professor emeritus Thöres Theorell.

lätt kan spridas via spåndammet.

Det kan kosta många miljoner och ta upp emot ett halvår att rensa en djuranläggning från smitta, och under tiden kan det inte pågå någon forskning. Spåndammet orsakar allergier hos personalen och dessutom är dagens anläggningar utnyttjade till bristningsgränsen, enligt Björn Vennström.

Samtidigt har lagkraven på försöksdjursverksamheten ökat och ett nytt EU-direktiv börjat gälla.

FÖRÄNDRINGARNA sker i två steg.

Innan Biomedicum, den nya planerade laboratoriebyggnaden, står klar 2016 kommer en ny djuranläggning att byggas i det gamla Wallenberglaboratoriet. Det innebär en utökning på 15 000 burplatser. Steg två innebär att en ny djuranläggning byggs i anslutning till Biomedicum med 25 000 djurlokaler.

– Framtidsvisionen är att vi inom KI Solna har kvar fyra anläggningar. Det innebär en fördubbling av dagens stallnings- och laboratoriekapacitet, bättre skydd mot smitta och allergener, bättre miljö för djuren så att transport mellan anläggningar kan ske på ett smidigt sätt. Avsikten är att underlätta forskning med försöksdjur genom att effektivisera försöksdjursverksamheten och samtidigt tillgodose kraven på djurvälfärd, säger Björn Vennström.

HELENA MAYER helena.mayer@ki.se

ANIMAL DEPARTMENTS UNDER A SINGLE UNIT

The unit for comparative medicine, which will eventually be taking charge of all animal experimentation at KI in Solna, opened in the new year. In addition to the veterinary science division, there are currently five animal houses at KI in Solna at equally many departments.

UNDER 2011 kommer den nya en-

heten att omfatta en verksamhetschef, veterinäravdelningen och några core faciliteter för försöksdjur, men senast 2015 ska alla djuranläggningar ha flyttats över.

Bättre skydd mot smitta och allergener ska bli resultatet av den nya enheten för komparativ medicin.

SOM MEDLEM i Hagströmerbibliotekets

vänförening kan man få den helt nyskrivna boken ”114 Important Scientific Contributions from Karolinska Institutet” som tar upp de viktigaste medicinska upptäckterna vid KI. Redaktörer är professor emeritus Jan Lindsten och från Hagströmerbiblioteket: Ove Hagelin, Thomas Jansson och Gertie Johansson.

MADELEINE SVÄRD madeleine.svard@ki.se

Sveriges sjunde läkarutbildning till Örebro Nu kan man plugga till läkare även i Örebro.

10 | kibladet | NUMMeR 1 | 2011

n Nu har Örebro universitet startat sin läkarutbildning. I och med det finns nu totalt sju läkarutbildningar i Sverige.

I våras kom beskedet från Högskoleverket att Örebro universitet hade fått klartecken och den 17 januari i år började de 70 nya studenterna, skriver Läkartidningen.

Senast en ny läkarutbildning startade i Sverige var 1986, då vid Linköpings universitet.

Undervisningen i Örebro är uppdelad i tre kunskapsområden: professionell utveckling, biomedicin och klinisk medicin. Det finns inga traditionella ämneskurser utan undervisningen

organiseras i teman runt olika organfunktioner. Örebro universitet fick tidigare avslag två gånger på sin ansökan bland annat på grund av brist på pedagogisk kompetens. lakartidningen.se

Anna Bäsén, medicinreporter på Expressen, skriver i en gästkrönika om forskarnas attityder till media – och trots allt – likheterna mellan journalister och forskare.

En intervju? Läs allt jag skrivit först!

D

en skandaltidningen?

Nja, jag vet inte. Någon intervju kan i alla fall inte komma på fråga förrän du läst alla mina böcker, snäste den gamle professorn av.

Såklart blev det inga citat i artikeln från den avoge professorn. Jag hade inte tid att läsa elva böcker för att få ställa några snabba frågor i telefon. Jag fick tag på en annan insatt forskare och skrev klart artikeln.

Det här var för över tio år sen när jag var ganska nybakad journalist och jobbade på tidningen Dagens Medicin. Händelsen säger en del om hur forskares attityd till medier kan vara – i värsta fall.

Men det var som sagt länge sen. Nu har jag jobbat som medicinreporter i tio år och idag möts jag nästan aldrig av sådana reaktioner.

Detta trots att jag numera ringer från kvällstidningen Expressen, en tidning som en del akademiker föraktar och påstår att de aldrig läser. (Påfallande ofta känner dessa personer ändå till vad som stått i den, konstigt va?)

När jag ringer forskare är de inte så sällan glatt överraskade och ibland lite nervösa

MEDVETENHETEN OM att också lärosäten och forskare har ett intresse av, och ansvar för, att föra ut sin kunskap har ökat. Många forskare har insett att ska de få förtroende för sin verksamhet, och därmed fortsatta anslag, kan de inte bara kommunicera inom sin egen snäva krets. De behöver nå ut till allmänheten – som ju dessutom ofta är med och bekostar forskningen och har rätt att veta hur skattemedlen används.

Ett tecken på den ökade öppenheten är att antalet populärvetenskapliga tidskrifter ökat – inte minst har lärosäten som Karolinska Institutet satsat på att ge ut sina egna. Till och med Läkarförbundet har insett behovet av att nå ut brett med ny kunskap och därför startat den populärvetenskapliga tidskriften Hälsa & vetenskap.

IDAG SKRIVER också många forskare populär-

Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG / EXPRESSEN

Nummer 1.

Socialminister Göran Hägglund är den som har mest makt i Vårdsverige, enligt Dagens Medicin.

vetenskapliga böcker. Ofta i samarbete med medicinjournalister, vars yrkeshantverk det är att göra komplicerade sammanhang läsvärda och begripliga. Själv har jag tillsammans med Niklas Långström, professor i psykiatrisk epidemiologi, skrivit en bok om sexuella avvikelser (Pervers? – om sex utöver det vanliga).

När jag ringer forskare idag är de i regel positiva, inte så sällan glatt överraskade och ibland lite nervösa. För visst kan det kännas

läskigt att bli intervjuad för den som inte är van.

Men man ska inte hymla med att det finns inbyggda konflikter: Mitt uppdrag som medicinjournalist är att vara läsarens guide i hälsodjungeln – medan forskaren har sina egna intressen. Journalisten ska skriva så att (helst) alla läsare förstår, forskaren har sitt fackspråk.

Journalisten är generalist, forskaren specialist.

Nyhetsrapporteringen är snabb, forskningsprocessen långsam.

JAG HAR FÖRMÅNEN att då och då få föreläsa om medicinjournalistik. Några av mina käpphästar är att: l Både forskaren och journalisten har ett gemensamt intresse i att fakta är korrekta.

Därför brukar jag vara generös med att låta intervjuade läsa sina citat och kolla fakta. l Man måste kunna skriva även om frågor där forskarna inte är eniga – vilket ju händer ganska ofta. Läsarna är kloka nog att ta sina egna beslut och forskarna är en del av samhällsdiskussionen. (Och vill vi ha ett samhälle där en nyhetsmyndighet – eller Socialstyrelsen, Läkemedelsverket eller SBU – bestämmer vad som ska få skrivas?) l Vid konflikter ska de inblandade få presentera sina bästa argument. Det kan betyda att någon som inte tycker precis som man själv kan få komma till tals! (Och det här kan göra en del forskare upprörda, vet jag av erfarenhet.)

SÅ VISST ÄR DET så att forskare och journalister har olika roller. Samtidigt har vi väldigt mycket gemensamt – nyfikenhet, kreativitet, engagemang och oftast ett stort mått av idealism. Och en gemensam önskan att göra världen till ett lite bättre ställe är en rätt bra start, eller hur? n

ANNA BÄSÉN Ålder: 39. Yrke: Medicinreporter på kvällstidningen Expressen och författare till tre böcker.

Familj: Sambo med gymnasieläraren Kim. Bor: I förorten. Dold talang: Jag är bra på alfapet och gör en grym tiramisu. Intressen: När jag inte skriver artiklar skriver jag böcker.

Däremellan försöker jag läsa så mycket jag hinner med. Senast läst är den alldeles underbara boken The selected works of T.S Spivet skriven av Reif Larsen. Måsteläsning för alla forskare!

Sjukvårdens 100 mäktigaste personer n Karolinska Institutets rektor Harriet Wallberg-Henriksson hamnar på plats 31 på ”Maktlistan” som sammanställs varje år av Dagens Medicin. Förra året hade hon placering nummer 33 på listan. Rankningen av sjukvårdens 100 mäktigaste personer bygger på ”ett stort antal samtal med människor med god

insyn i vården” skriver Dagens Medicin. Förstaplatsen har socialminister Göran Hägglund (KD) behållit sedan förra året, tätt följd av Karin Johansson (KD), statssekreterare, socialdepartementet, på plats nummer två och Lars-Erik Holm, generaldirektör, Socialstyrelsen, på plats nummer tre.

På plats 51–100 utan inbördes rankning finns Jan Björklund (FP), utbildningsminister (ny på listan) och från Karolinska Institutet Lars Klareskog, professor i reumatologi, och Bengt Winblad, professor i geriatrik. dagensmedicin.se

kibladet | NUMMeR 1 | 2011 | 11

LEDARE

NYHETER

PORTRÄTTET

DEBATT

SPECIAL

Hemma hos

NOTERAT

Supertalangen Erik Ingelsson har det bra. Han får göra precis det han allra helst vill, varje dag. Och han gör det bra – rena Supertalangen.

D

et där sista, med stort S, säger vi för att KI-professorn Ingelsson i januari av tidningen Veckans Affärer utnämndes just till en av Sveriges 101 Supertalanger. För övrigt på en mycket hedrande 14:e plats på listan över framgångsrika unga svenskar inom bland annat näringsliv, vetenskap, opinionsbildning och entreprenörskap.

Att Erik Ingelsson skulle välja den bana han så framgångsrikt beträtt stod tidigt klart. Som femåring ska han på egenförfärdigad tecknad gubbe med spretig stil ha markerat ”det här är muskler”, naturligtvis på rätta ställena. I nian skrev han uppsats om drömmen att bli forskare, på S:t Eskils gymnasium hemma i Eskilstuna var han aktiv medlem av Unga Forskare och specialarbetet bar den vackra titeln Genetisk ingenjörskonst – teori och praktik.

OCH FORSKARE BLEV HAN. Erik Ingelsson gjorde sin läkarutbildning – med forskarinriktning – i Uppsala, blev klar 2000, AT-tjänstgjorde i Gävle och arbetade därefter ett år som stafettläkare vid olika vårdcentraler innan han 2003 rekryterades till primärvården i Uppsala med kvartstid som forskare i tjänsten. Disputerade två år senare med avhandling om riskfaktorer vid hjärtsvikt för att 2006 få en post doc-tjänst i Boston vid världens äldsta populationsbaserade långtidsJag känner mig studie, Framingham Heart Study. Forskarassistenttjänsten vid KI tillträdde han 2008 samt utnämndes, privilegierad som ännu anmärkningsvärt ung, i fjol somras till professor får göra det jag i kardiovaskulär epidemiologi. Utan överdrift kan man helst vill säga att det går undan då unge Ingelsson sätter sig i rörelse.

– Jo, jag är nog ganska effektiv av mig, som han själv säger.

Naturligtvis, det framhåller han också, ligger det mycket hårt arbete till grund för denna karriär. Ändå är han framför allt tacksam.

– Jag känner mig privilegierad som får göra det jag helst vill. Forskningen är en del av livet för mig som det är en ynnest att få hålla på med.

Jag är mycket medveten om att det inte är alla förunnat.

MED ETT SÅDANT PRIVILEGIUM följer också förpliktelser, också gentemot

världen utanför akademier och universitet, menar Erik.

– Som jag ser det ingår det i vår uppgift att kommunicera våra forskningsfynd till allmänheten. Den uppgiften ska man inte ta lätt på, det är ett ansvar vi har – även att bemöta felaktigheter då så behövs. Man kan absolut säga att vi har en folkbildande roll.

Denna uppgift har den nyblivne professorn på senare tid kunnat bidra till då han anlitats av tidningar och etermedia som expert inom sitt forsk-

Sexårige Hugo och femåriga Alice hämtas innan det bär av hemåt.

12 | kibladet | NUMMeR 1 | 2011

Som flitig studentspexare satte Erik Ingelsson upp flera föreställningar i Uppsala. Idag är han proinspektor för sin gamla nation.

Foto: eRik CRONbeRG kibladet | NUMMeR 1 | 2011 | 13

LEDARE

NYHETER

PORTRÄTTET

DEBATT

SPECIAL

NOTERAT

Trivs utmärkt i forskarrollen ningsområde, som rör sig ”i gränslandet hjärt/kärlsjukdomar, diabetes och fetma”.

Erik Ingelssons grupp vid MEB ingår i ett nätverk av ett hundratal forskargrupper världen över, som alla sysslar med olika genetiska samarbetsprojekt vilka sammantagna omfattar hundratusentals studerade personer/patienter.

Erik koordinerar och leder flera av projekten som på sikt förhoppningsvis ska leda till bättre riskprognosmetoder och nya läkemedel inom hjärt/kärl- och diabetesområdena.

– Vi hoppas att det kan ske genom både den genetiska och biomarkörsforskningen vi bedriver. Det bör också leda till att vi blir bättre på att styra rätt medicin till rätt patient.

En bättre bas än Karolinska Institutet för detta sitt arbete kan Erik Ingelsson svårligen tänka sig.

– Jag trivs jättebra här, jag gillar den internationella atmosfären. KI är ett dynamiskt, nytänkande och världsledande universitet. Det är en spännande miljö att vara i om man vill hålla toppnivå på sin forskning.

Det är enormt fascinerande att få vara med och hitta saker som ingen sett förut

ERIK TRIVS UPPENBARLIGEN utmärkt i forskarrollen som

han beskriver som oerhört omväxlande och skiftande från dag till dag.

– Det är enormt fascinerande att få vara med och hitta saker som ingen sett förut. Om man delar upp forskning i innehåll och form, tilltalas jag av att innehållet är kreativt och dynamiskt och att formen är fri, lite som en frilans där man styr mycket själv. Dessutom uppskattar jag att det också krävs systematik och organisation. Plus numera även goda sociala och kommunikativa egenskaper.

De senare visade Erik åtskilliga prov på under studietiden i Uppsala, där han var en mycket aktiv medlem av Södermanlands-Nerikes nation, för vilken han idag för övrigt är stolt proinspektor. Som flitig studentspexare låg han bakom flera uppsättningar på Uppsala stadsteater och Uppsala slott.

Att han därtill var medlem av såväl Orphei Drängar som Allmänna Sången är lätt att tro på då han under vår bilfärd mot Uppsala intonerar Kung Liljekonvalje med, såvitt kan bedömas, total tonträff.

THE SUPER TALENTED PROFESSOR INGELSSON

STRAX SKA SEXÅRIGE Hugo (som ”forskat” om elefanter på

sexårs) och femåriga Alice hämtas upp i skola respektive dagis. Varpå pappa Erik ämnar tillreda lammfärsbiffar med rostade rotfrukter, ärtpesto samt getostcrème. Matlagning är ännu ett av Supertalangen Ingelssons intressen.

Så visst finns det annat än forskning här i livet, fattas bara.

PER HÖGFELDT kibladet@ki.se

PENDLAR TILL UPPSALA Namn: Erik Ingelsson. Ålder: 36 år. Bor: Villa i Svartbäcken, Uppsala. Familj: Hustru Maria, barnen Hugo, 6 och Alice, 5.

Gör: Professor i kardiovaskulär epidemiologi vid MEB, institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, KI. Fritid: Familjen, stugan i Järvsö, musik och teater, mat och vin, träning (har framgångsrikt klarat av ”en svensk klassiker”, det vill säga Vasaloppet, Vätternrundan, Vansbrosimmet och Lidingöloppet). Bakgrund: Uppväxt i Eskilstuna, läkarutbildning Uppsala Universitet, klar 2000, disputerade 2005 (om riskfaktorer vid hjärtsvikt), post doc-tjänst i Boston, USA, 2006, forskarassistenttjänst KI 2008, professor 2010. Aktuell: Utsedd till en av Sveriges 101 supertalanger av Veckans Affärer.

3

Matlagning är en passion vid sidan av forskningen. Den här gången bjuds det getostcrème till lammfärsbiff.

Foto: ERIK CRONBERG

In January, KI professor Erik Ingelsson was picked out by Veckans Affärer magazine as one of Sweden’s 101 most talented people – one of very few scientists, in fact, on the long and distinguished list.

Professor Ingelsson had early dreams of becoming a researcher. He graduated with a medical degree (with an experimental specialisation) from Uppsala in 2000, and became a professor ten years later at the age of 35.

Professor Ingelsson’s group at the MEB is one of a network of around one hundred such groups around the world, all of which are working with some kind of genetic collaboration project covering a total of hundreds of thousands of people/patients.

RÖSTER OM ERIK: Energisk och påläst – ett lyft för hela KI

– Han är otrolig! Det är en glädje att se hur många bollar han kan hålla i luften samtidigt – och hur bra det blir av alltihopa. Det är ett riktigt lyft inte bara för institutionen utan för hela KI att ha honom här.

Nancy Pedersen, professor i genetisk epidemiologi, prodekanus för forskning

14 | kibladet | NUMMeR 1 | 2011

– Det var jag som skulle göra karriär och han var hemma med barnen. Men så rasslade det bara till och så var han professor! Samtidigt har han en enorm förmåga att koppla av – är han ledig är han tokledig. Allt han gör gör han till hundra procent. Och så är han ju en ömsint make och en god far.

Maria Ingelsson, advokat, Eriks hustru

– Erik är väl påläst, energisk och mycket passionerad. Han är ärlig, öppen och rättfram i sitt tänkande. Han kan ta till sig tankar som spänner över ett brett fält av olika epidemiologiska och analytiska områden.

Vasan S Ramachandran, professor och Eriks mentor vid Boston University School of Medicine, USA

5 FRÅGOR ... till Jan-Eric Litton, professor i biomedicinsk datateknik vid Karolinska Institutet och biträdande föreståndare för BBMRI.se, och Joakim Dillner, professor i infektionsepidemiologi vid Karolinska Institutet och föreståndare för BBMRI.se.

Först i Europa med nationell biobank – Vi kommer att duka ett smörgåsbord av olika forskningsmaterial åt framtidens forskare, säger Jan-Eric Litton, här med Joakim Dillner vid nyinvigda SSB.

I slutet av 2010 invigdes SSB (Svensk Storskalig Biobank) på Karolinska Institutet som Europas första nationella biobanksfacilitet.

Här kan forskare från hela landet deponera prover. Insamlingen sker enligt internationella kvalitetsstandarder för provtagning och datainsamling och forskare från hela världen kan få tillgång till dem.

2– Den medicinska forskningen 4 – Vi sitter visserligen på MEB, inkommer att i ökande grad bli be-

1– Det hela började för tio år se-

roende av storskaliga forskningsinfrastrukturer och att Karolinska Institutet får vara värduniversitet till detta projekt är mycket prestigefyllt.

Varför har SSB skapats just på Karolinska Institutet?

dan på EU-nivå. Man ville skapa europeiska forskningsinfrastrukturer för att stärka sig gentemot forskning i USA och Asien. Sex stycken infrastrukturer skulle skapas för medicin, varav en för bio-

bankning. Sverige var först att skapa en nationell hubb för biobanker som kallas för BBMRI.se. Vi sökte sedan anslag från Vetenskapsrådet för att skapa SSB. I ansökan fanns ett krav på att det skulle finnas ett värduniversitet och det blev KI. Vilken betydelse kommer SSB ha för Karolinska Institutet?

3– Alla Sveriges medicinska uniVilka övriga aktörer är inblandade i projektet?

versitet och alla stora nystartade nationella projekt kommer att

kunna använda faciliteten. Det som deponeras är till en början främst blodprov. Men vi kommer att duka ett smörgåsbord av olika forskningsmaterial åt framtidens forskare. Tidsperspektivet är minst 100 år. Det är roligt att arbeta för framtida generationer.

Hur ser facilitetens struktur ut?

stitutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, men sorterar direkt under rektor som en nationell infrastruktur. Vetenskapsrådet var tydliga med att faciliteten skulle ligga så högt som möjligt för att kunna agera självständigt. Stödet från KIs ledning har varit starkt och utan det hade inte projektet varit möjligt. I dag har vi drygt 20

Foto: GUSTAF ANDERSSON

tjänster och vi försöker samla alla i samma korridor för att kunna interagera på ett effektivt sätt.

FIRST NATIONAL BIOBANK IN EUROPE

The SSB (Swedish large-Scale Biobank) at Karolinska Institutet was officially opened at the end of 2010 as Europe’s first national biobank facility.

5– Ett mål är att till slut förvara Vad är målet med biobanken?

100 miljoner provrör om några år, men då måste vi bygga ut eftersom faciliteten vi nyligen invigde endast rymmer cirka 16 miljoner provrör. Den samlade organisationen för biobankning, som nu byggs i hela Europa, kommer att leda till en revolution för den medicinska forskningen. Och då gäller det att Sverige får en framskjuten position. Vi är ett litet land, men har nu förutsättningen till att bli bäst på biobankning.

GUSTAF ANDERSSON kibladet@ki.se kibladet | NUMMeR 1 | 2011 | 15

LEDARE

NYHETER

PORTRÄTTET

DEBATT

SPECIAL

NOTERAT

Fusk är aldrig värt priset.

Förr eller senare upptäcks det

Barbro Westerholm

Det är väldigt ovanligt med fusk, men viktigt att det avslöjas

Fusket riskerar att öka när konkurrensen om externa medel blir större, diskuterar föreläsarna på etikrådets seminarium. iSTOCKPHOTO

Ola Hermansson

”Frestelsen större idag” Etikrådet bjuder in till seminarium efter aktuella fall av fusk Fusk är fult. Men det sker, ända upp på högsta forskarnivå. Även Karolinska Institutet förekommer i dessa sammanhang.

En professor vid Göteborgs universitet, tidigare verksam vid KI, är misstänkt för fusk och ska enligt Vetenskapsrådet ha ådagalagt ”grov vetenskaplig oredlighet”. Rektorn vid Lunds universitet blev nyligen omdiskuterad för att ha kryddat sitt cv.

Världsbekant blev brittiske forskaren Andrew Wakefield som 1998 kom med sensationella resultat om sambandet mellan vaccin och autism.

Resultaten har misstrotts länge men först i januari i år avslöjades – i British Medical Journal – att Wakefield av allt att döma byggt det hela på avancerat fusk. Visst medieljus riktades då mot KI, då flera KI-forskare tidigare har samarbetet med Wakefield.

ALLA ÄR EXEMPEL på aktuella fall

som gör att KIs etikråds seminarium om forskningsfusk den 9 mars kommer helt rätt i tiden. Inledare vid seminariet är etikrådets Ola Herman16 | kibladet JUbileUMSSPeCial | NUMMeR 1 | 2011

CASES OF FRAUD DISCUSSED

Several cases of fraud have surfaced recently, some of which, regrettably, involved KI researchers. On 9 March, the KI Ethics Council will be holding a seminar on the matter. “It’s unusual, but no less serious for that when it occurs,” says Ola Hermanson, researcher and member of the council.

son, forskare vid institutionen för neurovetenskap.

– Tack och lov är det väldigt ovanligt med fusk, men det är likafullt oerhört allvarligt och viktigt att det avslöjas, konstaterar Hermanson och tillägger att det ”är vansinnigt lätt att fuska för den som så vill” och dessutom ”oerhört svårt att upptäcka”.

GRUNDLÄGGANDE FÖR KI är därför

att fortsätta främja en forskningsmiljö där ”lika bedömer lika”, en öppen och ickehierarkisk miljö där ingen ska känna sig rädd för att vara granskande och kritisk.

– Vi måste våga diskutera dessa frågor och gynna överlappande projekt där den ena handen vet vad den andra gör.

Hermanson pekar på att det finns olika former av fusk.

– Minst komplicerade är kanske fallen med dålig forskning som kompenseras med fusk. Svårare är det med ”wishful thinking”, något man kan se hos seniora forskare.

Då kan det röra sig om att nästan omedvetet pressa resultaten åt ett

visst håll. Om det glider över i rena besattheten öppnar sig risken för ett medvetet manipulerande av data.

En tredje situation har blivit vanligare på senare år. Förr hade praktiskt taget alla forskare en läkartjänst eller motsvarande att falla tillbaka på och därmed sin utkomst tryggad.

– Nu finns en helt annan press på unga forskare att de ska åstadkomma resultat som är publicerbara i stora tidskrifter. Det ökar risken för manipulation, befarar Hermanson.

FARHÅGAN DELAS av riksdagsledamoten och förra generaldirektören för Socialstyrelsen Barbro Westerholm, professor emerita vid KI. – Frestelsen att fuska kan vara större idag när så många tjänster är

egenfinansierade och du därmed är beroende av externa pengar för att kunna fortsätta forska. I kampen om applåder och ära och pengar finns det tyvärr en och annan som totalt tappar det sunda förnuftet.

Att forskningsfusk likväl inte är någon ny företeelse vet Westerholm av egen erfarenhet. Som ung doktorand på 1950-talet drabbades hon själv av en mer senior forskares manipulerade resultat.

– Jag sattes att skriva en avhandling om detta innan det avslöjades.

Där rök ett år för mig.

Också Barbro Westerholm medverkar vid seminariet om forskningsfusk.

PER HÖGFELDT kibladet@ki.se

ETIKSEMINARIUM OM FORSKNINGSFUSK Onsdag 9 mars kl 15-17 i Samuelssonsalen, Tomtebodavägen 6, KI Solna.

Medverkande: Ola Hermanson, KI. Barbro Westerholm, riksdagsledamot, Sighild Naeser-Westman, läkare, tidigare ledamot i Vetenskapsrådets grupp för utredning av oredlighet i forskning. Madeleine Leifonhufvud, professor emerita i straffrätt. Anders Ekbom, professor, KI. Föranmälan krävs: maria.schale.sjostrom@ki.se

Kaffelarmet

Nu testas blyhalten i fler kaffeautomater på universitetsområdet I december 2010 uppmätte IMM, Institutet för miljömedicin, för höga blyhalter i kaffeautomaterna från leverantören Café Bar. Nu testas kaffet på flera håll runt om på KI. Hittills visar de normala värden.

Redan i oktober upptäckte forskarna på IMM efter en rutinkontroll att en kaffeautomat gav varmvatten med höga blyvärden. Då trodde man att det var en engångsföreteelse.

Men när lika höga värden uppmättes i december så agerade personalen.

Alla sju automater på institutionen gav värden över det gränsvärde som rekommenderas för dricksvatten och maskinerna stängdes då av.

– Gränsvärdet för bly i dricksvatten ligger på 10 mikrogram per liter medan kaffemaskinerna gav ett värde på 20–100 mikrogram per liter. Eftersom kranvattnet gav ett väldigt lågt värde insåg vi att blyet tillfördes någonstans i maskinen.

Då kontaktade vi leverantören Café Bar och även Livsmedelsverket, säger Marika Berglund, docent på IMM. LIVSMEDELSVERKET skickade ärendet vidare till miljö- och hälsokontoret i Norrköping där företaget Café Bar har sitt huvudkontor. Där har man kommenterat att orsaken till problemet tycks ligga i en blyhaltig mässingskomponent som finns i just den modell som används bland annat på IMM, och att den nu kommer att bytas ut. Även Kemikalieinspektionen har, enligt Marika Berglund, dragits in för att undersöka om det får förekomma bly i denna typ av produkt.

– Café Bar har tagit egna prover och skickat det till ett annat labb.

De har inte fått lika höga värden, men då har de också spolat igenom maskinerna innan varje test och

det är inget en vanlig konsument gör. Vi tog prover på det sättet man ska – genom att använda maskinen, säger hon.

KORT EFTER UPPTÄCKTEN gick man

på IMM ut med information på KIs internwebb att det inte finns någon större hälsorisk för de som har druckit av kaffet, men att det inte är acceptabelt att fortsätta använda maskinerna.

Bly är ett gift och kan till exempel leda till blodbrist. Det kan också ha skadliga effekter på foster och småbarn. Även Karolinska Institutets ledning har inlett en inventering och testning av vattnet från alla andra kaffeautomater på universitetsområdet.

– Hittills har testning av ett antal andra typer av automater visat nollvärden och i ett fall ett mycket lågt värde, klart under det rekommenderade gränsvärdet, säger Bengt Norrving, tillförordnad universitetsdirektör.

MEN PÅ IMM är kaffemaskinerna fortfarande avstängda.

– Vi klarar oss, säger Marika Berglund. Redan samma dag som det hela uppdagades köpte vi in både kaffebryggare och vattenkokare till institutionen för att stilla vårt behov av kaffe och te.

GUSTAF ANDERSSON kibladet@ki.se

LEAD CONCENTRATIONS MEASURED IN COFFEE

In December last year, the IMM (Institutet for Environmental Medicine) discovered excessive concentrations of lead in some of the university’s coffee machines and switched them off. KI is now testing the water quality of all the coffee machines on its campuses, and so far all test results have been below the recommended limit.

De har oftast högutbildade föräldrar n Studenter med välutbildade föräldrar är fortsatt överrepresenterade på flera högskoleutbildningar, allra mest på läkar-, arkitekt- och psykologprogrammen. Det visar en rapport från Högskoleverket och SCB. Andelen nybörjare med högutbildade föräldrar är störst på utbildningar som kräver höga betyg för att komma in.

Läkar- och arkitektutbildningen har den största andelen, 70 procent. Låga andelar nybörjare med högutbildade föräldrar finns bland annat på utbildningarna till tandhygienist, arbetsterapeut och lärare. Det är även stora skillnader mellan lärosäten. KI har hög andel nybörjarstudenter med högutbildade föräldrar.

140 stycken djupa hål på 200 meter vardera ska borras i marken till bergvärmeanläggningen under det nya universitetssjukhuset i Solna.

Kaffeautomaten är fortfarande avstängd på IMM. Men kaffe saknas inte, säger Marika Berglund.

Foto: ERIK CRONBERG

Äldre betyg ska också ge meritpoäng

Parkinsonregister testas

n 2010 infördes ett nytt antagningssystem på högskolan. Sökande med gymnasiebetyg äldre än 2003 fick då inte tillgodoräkna sig meritpoäng, vilket ledde till stor debatt. Därför beslutade Högskoleverket i januari att antagningsreglerna justeras från och med sommarkurserna 2011. Alla sökanden med bokstavsbetyg får då tillgodoräkna sig meritpoäng, men det gäller ännu inte så kallade områdeskurser.

Sökande med betyg äldre än 1997 får vänta till tidigast hösten 2012 på meritpoäng. Ändringarna införs stegvis eftersom det enligt Högskoleverket är ett omfattande arbete att värdera gamla gymnasiekurser.

n Ett nationellt Parkinsonregister med information om varje patients sjukdomshistorik som skapar nya möjligheter att läsa av effekten av olika behandlingar, är nu på väg att bli verklighet. Det nya registret är ett samarbete mellan Lunds universitet, Skånes universitetssjukhus, Karolinska Institutet och Karolinska universitetssjukhuset. Registret kommer att testköras under våren.

kibladet | NUMMeR 1 | 2011 | 17

LEDARE

NYHETER

PORTRÄTTET

DEBATT

SPECIAL

NOTERAT

De unga forskarna är nyckeln till framtiden för Karolinska Institutet. Honnörsord som dessa uttalas ofta vid disputationsfester och i andra högtidliga sammanhang. Nu har det blivit dags för KI att visa om vi menar allvar med de vackra orden, skriver KI-professorerna Göran K Hansson och Marie Arsenian Henriksson i en debattartikel.

Ge unga forskare chansen!

F orskarkarriären har förändrats under senare år. Tidigare fanns en ganska tydlig karriärväg, där en disputerad preklinisk forskare kunde konkurrera om institutionens forskarassistenttjänster och docenttjänster innan det blev dags att slåss om de fasta lärartjänsterna som universitetslektor och professor. På kliniksidan fanns kliniska amanuenstjänster och kombinationstjänster som gjorde det möjligt att bygga upp en forskningsverksamhet parallellt med sjukvårdsarbetet.

Under de senaste decennierna har institutionernas karriärtjänster försvunnit. Istället har unga forskare som velat bygga upp egna forskningsprogram och forskargrupper varit hänvisade till de attraktiva men fåtaliga forskartjänsterna vid Vetenskapsrådet (VR).

Dessa har utlysts med relativt breda ämnesbeskrivningar, sökts i nationell konkurrens, och tillsatts baserat på kandidaternas meriter och forskningsprogram. Hösten 2010 hade KI 33 seniora forskare (6-årstjänster) och 47 forskarassistenter (4-årstjänster) som finansierades av VR. MÅNGA YNGRE FORSKARE har istället valt att

arbeta inom större forskarteam och kunnat finansieras av gruppens eller nätverkets anslag.

Man har då givetvis behövt arbeta inom de frågeställningar som angivits i forskargruppens projektplaner. Därför har rådstjänsterna haft en unik betydelse som plattformar för unga lovande forskare som velat bygga upp egna forskargrupper.

Utvärderingar har också visat att tjänsterna som forskarassistent och forskare vid VR (och tidigare MFR) varit exceptionellt framgångsrika som investeringar i forskning. De som i nationell konkurrens lyckats erhålla sådana tjänster har ofta gått vidare till ledande posi-

tioner i det svenska forskarsamhället.

Regeringens proposition ”En akademi i tiden – ökad frihet för universitet och högskolor” (2009/10:149) förändrar allt detta.

Den innebär att forskningsråd från och med 1 januari 2011 inte längre kan visstidsanställa forskare och forskarassistenter på sex respektive fyra år (läs mer på vr.se, ”Förändringar av bidragsformer 2011” i nyhetsarkivet). Istället ska lärosätena själva besluta om anställning av all personal utöver rektor.

NU ÄR DET UPP TILL KI att ersätta rådstjänsterna och erbjuda attraktiva möjligheter för våra yngre forskare. Future faculty-tjänster kan och bör inrättas av institutionerna men även av Strategiska forskningsprogram, Temacentra, Linnécentra, EU-projekt med mera. Här behövs många goda krafter för att förstärka pågående forskning. Men det är viktigt att inte alla tjänster hamnar inom existerande projekt.

Några forskare måste få bryta sig helt ny väg och det sker bäst på egna forskartjänster och med egna forskningsanslag.

Här måste KI ta ansvar för forskningens förnyelse och inrätta obundna karriärtjänster för yngre forskare, tjänster som inte placeras inom existerande forskningsprojekt utan gör det möjligt att bygga upp nya forskningslinjer.

Sådana tjänster bör motsvara VRs tidigare tjänster och ligga både på forskarassistentoch senior forskarnivå. De forskare som rekryteras måste få chans att bygga upp sina egna forskningslinjer och finansiera sina egna projekt.

Det räcker alltså inte med att inrätta en tjänst och sedan kräva att forskarna själva finansierar dem med sina externa anslag. Då tar man ifrån dem möjligheterna att driva projekt och eliminerar deras möjligheter till långsiktig framgång.

DET ÄR DÄRFÖR AV STOR VIKT att ett visst antal

När 40-talisterna går i pension måste de ersättas av nya kullar av starka och kreativa forskningsledare

Marie Arsenian Henriksson professor i molekylär tumörbiologi

Göran K Hansson professor i experimentell kardiovaskulär forskning

tjänster hanteras av styrelsen för forskning och utlyses mycket brett, i nationell och/eller internationell konkurrens.

Dessa tjänster kommer att ha stor betydelse för att rekrytera de allra bästa unga forskare som vill bygga egna grupper och starta nya forskningsområden. Utlysning i breda områden, extern sakkunnigprövning, och tillsättning på dekanusnivå bör kunna fungera lika bra som VRs hittillsvarande forskartjänsteprogram gjort. De som får tjänsterna bör sedan få möjlighet att förhandla med institutionernas prefekter om placering, och de bör garanteras startbidrag från centrala medel.

Det är viktigt att KI snabbt bygger upp ett sådant tjänsteprogram av tillräcklig volym. De fem forskarassistenttjänster som styrelsen för forskning beslutat att utlysa är ett steg i rätt riktning men de täcker inte alls behovet. Det rör sig ju totalt om 80 tjänster på forskarassistent- och senior forskarnivå som måste ersättas, och en betydande del av dem bör vara obundna forskartjänster på fakultetsnivå.

KIs ledning måste ta ansvar för denna process, och även se till att institutioner och nätverk tar sitt.

FÖR ATT LEVA VIDARE och förstärka sin position som ett av Europas ledande medicinska forskningscentra måste KI satsa kraftfullt på att förnya sin forskarkader. Vår nuvarande personalprofil har en getingmidja – vi har många doktorander och postdocs, få forskarassistenter och forskare på mellannivå, och många professorer.

När 40-talisterna går i pension måste de ersättas av nya kullar av starka och kreativa forskningsledare. Vi får inte riskera att förlora en generation av forskare. De är nyckeln till fortsatt framgång för KI. n

Svar direkt:

Vårt löfte till de unga D ebattörerna Göran K Hansson och Marie Arsenian Henriksson belyser i sitt inlägg den centrala frågan om rekrytering av forskare på mellannivå. Detta problemet har varit aktuellt sedan jag kom till KI 1985 och alla har hållit med om problemets vidd.

Samtidigt konstaterar jag att föregående år har KI nått all time high både vad avser antalet professorer och antalet nyregistrerade doktorander. Gott om medel finns tillgängliga i stora forskningskonsortier inklusive de strategiska forskningsområden som KI fick i konkurrens.

VRs BESLUT att avsäga sig tjänster parat med

olika interna beslut på KI (inklusive inrättandet av DPA, Distinguished Professor Awardprogrammet) har väsentligt minskat rörelse18 | kibladet | NUMMeR 1 | 2011

utrymmet för styrelsen för forskning. Inför årets budgetarbete har all prioritet varit att få fram medel för nyinrättande av postdoc- och forskarassistenttjänster. Olika rambesparingar har genomförts för att friställa medel för detta.

Likaså har vi från styrelsen för forskning gått ut med en uppmaning till samtliga strategiska forskningsområden att prioritera frågan och erbjudit att vara med i den centrala utlysningen som kommer att hanteras helt enligt debattörernas önskan.

Det arbete som nu ligger framför oss är att tillse att våra prioriteringsmekanismer gör att institutioner som inrättar tjänster av denna typen erhåller belöning för det. En gradvis förskjutning där forskningsarbetet i högre grad görs av utbildade forskare i stället för doktorander är central i vår strävan efter forskningskvalitet.

Det är en överlevnadsfråga

Styrelsen för forskning arbetar i linjen att vartefter medel blir tillgängliga är det just tjänstenivån postdoc/forskarassistent som ska prioriteras. Det kortsiktiga målet är att nå en årlig utlysningstakt för forskarassistentnivån om 15–20 per år vilket ger 60–80 tjänster löpande. Innevarande år ser vi ett underskott och når bara 7 utlysningar. Dock kommer flera av de strategiska forskningsprogrammen också att resurssätta sådana tjänster. Bedömningen är att sammantaget kommer vi nästan nå föregående års volym.

I VÅR KOMMUNIKATION med anslagsgivande

Martin Ingvar dekanus för forskning

myndigheter och departementet är argumentationen om detta alltid med. Vår gemensamma förmåga (ledning, styrelser, institutioner, centra och forskargrupper) att styra KI rätt i denna fråga är en överlevnadsfråga. n

Kliniska forskarskolor utlyser Ansök senast kursplatser 21 mars 2011

Bakgrund Styrelsen för forskarutbildning vid Karolinska Institutet erbjuder i samarbete med Stockholms läns landsting (SLL) från och med hösten år 2011 två forskarskolor för kliniker med inriktning mot epidemiologi respektive klinisk psykiatri. Syftet med forskarskolorna är att ge en grundlig forskarutbildning i framför allt kvantitativ forskningsmetodik till kliniskt verksamma personer som avser att genomföra ett avhandlingsarbete.

Utbildningen vänder sig till ej disputerade kliniker verksamma inom SLL:s verksamhetsområde eller hos vårdleverantör som har samarbetsavtal med SLL. Den sökande bör ha en kliniktillhörighet genom tillsvidareanställning, ST-block eller annat längre åtagande.

Utbildningsprogrammet omfattar sammanlagt 20 veckor heltidsstudier (30 hp) med lön (28 600 kr + LKP) och pågår under två år. Kursavsnitten är uppdelade på fyra block om vardera fem veckor.

Ansökan Sista ansökningsdag är den 21 mars 2011 kl 17.00. Meddelande om antagning går ut i mitten av maj.

För ytterligare information se ki.se/forskarskola/kliniker

Erbjudande på diskmaskiner från Från vår leverantör Steelco kommer ett stort utbud av diskmaskiner, från stora och små laboratoriediskmaskiner, maskiner för djurburar/flaskor till pharmadiskmaskiner.

De högkvalitativa diskmaskinerna tillverkas efter beställning och utformas efter kundens önskemål.

Kampanjpris

DS 500 LED Dimensioner: 600x630x850 (BxDxH) 5 diskprogram (justerbara) 2 vattenanslutningar Torkning med värmeelement Ångkondensor & 2 doseringspumpar för flytande disk-/sköljmedel ingår Enklare insatser finns att köpa till

36 900:-

Direktspolvagn Kanonpris!

9 850:LAB500 Kampanjpris

45 500:-

LAB500CL Kompakt liten labdiskmaskin på 170 liter med varmluftstork.

Dimensioner: 600x630x850 (BxDxH) Maskinen är endast 60 cm bred! Ångkondensor & 2 doseringspumpar för flytande disk-/sköljmedel ingår Tillbehör tillkommer

Dimensioner 600x630x850 (BxDxH) 5 diskprogram (justerbara) 2 vattenanslutningar Torkning med värmeelement Ångkondensor & 2 doseringspumpar för flytande disk-/sköljmedel ingår Tillbehör tillkommer

Kampanjpris

69 900:-

08-590 962 00 www.ninolab.se

LEDARE

NYHETER

PORTRÄTTET

DEBATT

SPECIAL

NOTERAT

Jubileumsyran har lagts sig och Karolinska Institutet har tagit steget in i nästa sekel. Kvar finns alla gratulationskort, från 2010 – och från 1910, då KI firade 100 år.

Hur såg uppvaktningen ut då jämfört med nu? KI Bladet har gjort en resa tillbaka i tiden och jämfört födelsedagskort.

1910

Med en historiebeskrivning högtidlighöll det Finska universitetet i Helsingfors KI vid födelsedagen för 100 år sedan.

Foto: LARS HELIN

n I Hall of fame i administrationsbyggnaden på Campus Solna har kulturrådet samlat några av de gratulationskort som överlämnades till Karolinska Institutet i samband med 100-årsdagen den 13 december 1910.

De liknar inga vanliga gratulationskort utan kan mer beskrivas som stora, handskrivna dokument med artigt formulerade välgångsönskningar illustrerade med målningar i vackra färger.

– De ger ungefär samma känsla som gamla böcker med handritade illustrationer. De är väldigt vackra 20 | kibladet | NUMMeR 1 | 2011

och man förstår att det måste ha tagit flera dagar att göra dem, säger rektor Harriet Wallberg-Henriksson.

GRATULATIONSKORTEN har avsändare som Kungliga vetenskapsakademin, Svenska Läkaresällskapet och Farmaceutiska Institutet. Men där finns också hälsningar från högskolorna i Göteborg och Stockholm och från universiteten i Uppsala, Köpenhamn och Helsingfors.

– Idag ser det helt annorlunda ut.

Vid vårt 200-årsjubileum fick vi gratulationer från världens alla hörn,

USA, Japan, Kina, berättar Harriet Wallberg-Henriksson. Även formen för uppvaktning har förändrats på 100 år. Numera är det ingen som lägger någon större möda på själva gratulationskorten, men i gengäld är presenterna desto mer fantasifulla. Cyklar med cykelställ, porslinsurnor från Kina, glaslejon från Singapore, tavlor, böcker och skulpturer var några av de presenter som överlämnades under 200-årsjubiléet.

VILKA SLUTSATSER kan man dra av uppvaktningen då och nu? Harriet

Wallberg-Henriksson menar att Karolinska Institutet var mer som en regional högskola för 100 år sedan.

– Då hade vi till exempel fortfarande inte full examinationsrätt för läkare, utan de var tvungna att göra sex månaders tjänstgöring i Uppsala eller Lund innan de kunde erhålla sin medicine kandidatexamen.

Dåvarande rektorn, Karl Mörner, arbetade hårt för att få Karolinska Institutet accepterat och etablerat.

Jag tycker att detta avspeglas i gratulationsbreven, säger hon.

Men hon menar också att hennes företrädare på rektorsposten tidigt

Foto: CAMILLA SVENSK

Grattiskorten då och nu Formen för uppvaktningen har förändrats, säger Harriet WallbergHenriksson.

Två grattiskort – med 100 års mellanrum, det första från Medicinalstyrelsen och det andra från Stockholms universitet.

2010

Ett stilrent grattiskort från Handelshögskolan i Stockholm damp ner på KIs 200-årsdag. Foto: ULF SIRBORN

- en 100-årig resa insåg vikten av att vara internationellt förankrad. Redan på 1800-talet utvecklades internationella kontakter, men då mellan enskilda forskare.

– Vi var de visionära och nytänkande och det var därför Alfred Nobel gav oss förtroendet att utse Nobelpristagaren i fysiologi eller medicin.

Tittar man på gratulationskorten för 50 år sedan då Karolinska Institutet firade 150-årsjubileum hittar man betydligt fler utländska universitet bland gratulanterna, främst från Tyskland.

– Av det kan man utläsa att tyngd-

punkten i den medicinska vetenskapen fanns i Europa då, säger Harriet Wallberg-Henriksson.

USA BÖRJADE bygga upp sin medicinska vetenskap först efter andra världskriget men Karolinska Institutets egna kontakter med USA startade redan på 1930-talet då universitetet inledde ett samarbete med den privata Rockerfellerstiftelsen.

– Under mellankrigsperioden spelade stiftelsen en viktig roll i vår utveckling men först på 70- och 80-talen blev kontakterna med USA riktigt intensiva. Och vårt samarbe-

te med universitet i Asien inleddes först på 90-talet, berättar Harriet Wallberg-Henriksson.

Om hon hade varit rektor för 100 år sedan skulle hon tveklöst ha prioriterat de internationella kontakterna och försökt att påskynda det arbetet.

– Jag skulle också ha satsat på goda relationer med politiker och andra makthavare för att få acceptans för lärosätet. Det är viktigt att inse att ingen är sig själv nog, avslutar hon.

KRISTINA APPELQVIST kibladet@ki.se

KI I SIFFROR 1910 OCH 2010 Antal studenter: Antal professorer: Antal forskarstuderande: Antal anställda:

KI 1910

KI 2010

Ca 300 22 0 61*

Ca 5 500 328 Ca 2 000 Ca 3 900 * inkl de 22 professorerna

A JOURNEY BACK IN TIME

As the dust settles on the jubilee year, Karolinska Institutet has taken the first few steps into its new century. But something that still remains are the congratulatory cards – not only from 2010, but from 1910, when KI turned 100. What were the celebrations like back then? KI Bladet has taken a little trip into the past and compared birthday cards. kibladet | NUMMeR 1 | 2011 | 21

PORTRÄTTET

ERC-BIDRAG TILL FRISÉN OCH KIEHN n Professor Jonas Frisén och professor Ole Kiehn vid Karolinska Institutet har tilldelats ERC Advanced Grant i 2010 års utlysning inom området Life Sciences.

Totalt fick 260 forskare vid europeiska lärosäten anslag. Elva svenska forskare får upp till 3,5 miljoner euro.

Advanced Grant syftar till att stödja ”excellent and innovative research” utförd eller ledd av etablerade och världsledande forskningsledare.

Totalt inkom 2009 ansökningar varav 75 från forskare verksamma i Sverige.

Juha Kere får Söderbergska Matti Äyräpää- professuren priset i medicin till Ole Kiehn n

Juha Kere, professor i molekylärbiologi vid institutionen för biovetenskaper och näringslära, har tilldelats 2011 års Matti Äyräpää-pris i medicin. Priset på 20 000 euro delades ut av finska läkarföreningen Duodecim vid Läkardagarnas öppningsceremoni den 10 januari.

SPECIAL

n

Ole Kiehn, professor vid institutionen för neurovetenskap, får Söderbergs donationsprofessur i medicinsk forskning 2010. Anslaget är på två miljoner kronor per år i fem år, tio miljoner kronor totalt. Professuren är finansierad av Torsten och Ragnar Söderbergs stiftelser och delas ut av Kungl. Vetenskapsakademien.

TIO BLIR DISTINGUISHED PROFESSORS n Efter en sakkunnigprövning av ansökningarna till Distinguished Professor Award-programmet, DPA, har konsistoriet beslutat att bevilja medel till Hans-Olov Adami, Jonas Bergh, Sven Cnattingius, Laura Fratiglioni, Anders Hamsten, Georg Klein, Lars Olson, Olle Ringdén, Klas Wiman och Alicja Wolk.

FEM UNGA FÅR SSFS:s FORSKNINGSBIDRAG n Fem av arton unga forskare som har valts ut av Stiftelsen för strategisk forskning, SSF, till programmet Framtidens forskningsledare 4, är från KI. De beviljas forskningsbidrag på tio miljoner kronor var: Tobias Larsson, Arne Lindqvist, Anders Nordström, Rickard Sandberg och Camilla Svensson.

HJÄRT-LUNGFONDEN GER TVÅ KI-FORSKARE TJÄNSTER n Hjärt-Lungfonden har tilldelat Leif Svensson, docent vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, och Caroline Olgart Höglund, docent vid institutionen för medicin Solna, enheten för lungmedicin och vid institutionen för fysiologi och farmakologi, varsin treårig forskartjänst.

NOTERAT

LARS OLSON FÅR STÖD TILL PARKINSONFORSKNING n Lars Olson, professor vid institutionen för neurovetenskap, får 300 000 kronor från Parkinsonfonden för forskningsprojektet ”Is disease modification possible in Parkinson? Trophic support in a mouse model of mitochondrial dysfunction in dopamine neurons”.

FORSKNINGSBIDRAG TILL EVA WIBERG-ITZEL n Eva Wiberg-Itzel, forskare vid kvinnokliniken vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset (KI SÖS), får 1 200 000 kronor i forskningsbidrag från Signhild Engkvists stiftelse för sitt arbete kring värksvaghet vid förlossning.

2010 NARSAD YOUNG INVESTIGATOR AWARD TILL KI-FORSKARE n Marie Carlén och Konstantinos Meletis, gruppledare på institutionen för neurovetenskap, har tilldelats 2010 NARSAD Young Investigator Award. Marie Carlén får anslaget för sitt arbete kring betydelsen av inhibitoriska interneuron och neuronala oscillationer i schizofreni, och Konstantinos Meletis får anslaget för sitt arbete kring rollen av interneuron i depression och beroende.

Foto: ULF SIRBORN

ASKLEPIOSPRISET TILL NIKLAS BJÖRKSTRÖM n Niklas Björkström, doktorand vid centrum för infektionsmedicin, institutionen för medicin, Huddinge har fått Asklepiospriset 2010 för bästa vetenskapliga artikel av Svenska läkeresällskapet.

Han ”har på ett förtjänstfullt sätt fångat upp en av de viktigaste och mest grundläggande frågeställningarna i samtida immunologisk forskning”, står det i motiveringen.

DEBATT

Foto: GEORG KRISTJANSEN

NYHETER

Foto: ULF SIRBORN

LEDARE

De fick Silvermedaljen 2010 n

Sedan jubileumsåret 2010 delar KI ut medaljer (guldmedalj, stora silvermedaljen och silvermedaljen) till personer som gjort särskilda insatser till stöd för Karolinska Institutets verksamhet. Här är silvermedaljörerna för 2010 flankerade av rektor Harriet Wallberg-

22 | kibladet | nummer 1 | 2011 2010

Henriksson och dekanus för utbildning Sari Ponzer: Per Olsson, Birger Winblad, Ester Mogensen, Tomas Cronholm, Staffan Cullheim och Marja Lind Tuomela. Prisutdelningen ägde rum vid högtiden för Nit och Redlighet den 20 januari i år.

NYA PROFESSORER Lena Hjelte har anställts som adjungerad professor i pediatrik vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik från 1 januari 2011.

Håkan Hult har anställts som gästprofessor i medicinsk pedagogik vid institutionen för laboratoriemedicin och institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik från den 1 januari 2011.

Elisabeth Blennow har anställts som adjungerad professor i klinisk genetik vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi från 1 januari 2011.

Per Olof Sandman har anställts som gästprofessor i omvårdnad vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle från den 1 januari 2011.

Jan Johansson har anställts som professor i biologisk demensforskning vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle från den 1 januari 2011.

Birgitta Sander har befordrats till professor i patologi, särskilt hematopatologi vid institutionen för laboratoriemedicin från den 1 januari 2011.

AFA DELAR UT 35 MILJONER TILL FORSKNING n Fem forskare vid KI får forskningsanslag från AFA Försäkring. n Nils Plato får 1 273 185 kronor

för att hitta andra orsaker till mesoteliom än asbest. n Veronica Murray får 4 320 000

kr för att fullfölja en internationell studie om proppupplösning vid stroke. n Carola Lidén får 3 017 000

kronor till ett projekt som syftar till att minska eksem och allergi i arbetslivet genom att kartlägga och analysera riskfaktorer hos ungdomar. n Ulrica von Thiele Schwarz

beviljas 2 404 380 kronor för ett projekt som ska undersöka om teamarbete påverkar effektivitet och kvalitet i vården, patientens vårdupplevelse och arbetsmiljön. n Studien LifeGene som leds

NYA PREFEKTER Professor Jan Hillert (bilden) är ny prefekt vid institutionen för klinisk neurovetenskap och professor Matti Sällberg är ny prefekt vid institutionen för laboratoriemedicin från den 1 januari.

Professor Mats Brommels är ny prefekt vid institutionen för lärande, informatik, management och etik från den 1 februari.

av professor Nancy Pedersen, Karolinska Institutet, får 10 miljoner kronor. Syftet med Life Gene är att skapa nya verktyg för att förebygga, diagnostisera och behandla våra vanligaste folksjukdomar: allergier, stressrelaterade sjukdomar, infektioner, hjärt- och kärlsjukdomar samt cancer.

Till minne av Edvard Söderberg Söderberg har avlidit 72 år gammal. Han var direktör för Torsten och Ragnar Söderbergs stiftelser 1984–2008 och utsågs till hedersdoktor i medicin 2008. Torsten Söderberg var Edvard Söderbergs far, en av grundarna till Söderbergs stiftelser 1960 som donerar medel till medicinsk, ekonomisk och rättsvetenskaplig forskning samt även kulturell forskning. Stiftelserna delar även ut fyra priser.

Edvard Söderberg började som 22-åring vid stiftelserna med ansvar för administration och för kontakten med forskare och var känd för

INVITED SPEAKERS

populärvetenskap/kultur

Universitetsbiblioteket bjuder på föreläsning och lunchsmörgås 16 februari kl. 12-13 Universitetsbiblioteket i Solna Rum utan handling - författaren, Baronen, hans skapelse och hennes hämnd.

Malin Zimm, fil dr, sakkunnig i arkitektur och koordinator på Arkitekturmuseet Om du vill ha lunchsmörgås och dryck anmäler du dig senast 11 februari till eeva-maria.coudurier@ki.se

KONSTPROJEKT SOM ÖPPNAR FÖR DIALOG n I projektet ”(In)visible Dialogues” på Konstakademien i Stockholm mellan den 26 februari och 3 april deltar forskare från bland annat KI i dialoger med konstnärer och humanister. Projektet stöds bland annat av kulturrådet vid KI och Elias Arnér (övre bilden), professor i biokemi, är en av initiativtagarna.

Bland annat ingår ett flertal föreläsningar/dialoger mellan talare från olika discipliner. Den 6 mars föreläser Predrag Petrovic (nedre bilden) vid institutionen för klinisk neurovetenskap, tillsammans med Jacqueline Riva och Geoff Lowe vid Ecole Supérieure des Beaux-Arts d’Angers, Paris. Platsen är Fredsgatan 12 och klockslaget 14.00.

March 10–11, 2011

Photo: Stefan Zimmerman

Medicin

BARNMORSKAN FYLLER 300 ÅR n 2011 är året då Svenska Barnmorskeförbundet firar 300 år med utbildade barnmorskor och 125 år med ett eget förbund. De första barnmorskorna utbildades 1711, examinerades och fick svära Jordemoder-eden i Stockholm, ett åtagande om att bistå födande kvinnor, fattiga som rika och att aldrig avslöja vad som sades i förtroende. I samband med firandet ställer Universitetsbiblioteket i Huddinge ut ”Barnmorskan 300 år” som invigdes den 28 januari och pågår till 17 mars.

NY KÅRORDFÖRANDE PÅ MEDICINSKA FÖRENINGEN n Isidor Braekke är ny ordförande för Medicinska Föreningen, MF, KIs största studentkår, sedan 11 januari 2011. Han studerar på sjukgymnastprogrammet på KI och har tidigare varit ordförande för Sjukgymnasternas studentkår i Stockholm.

FRONTIERS IN CANCER RESEARCH & THERAPY

sitt personliga engagemang och för utvecklingen av stiftelserna. I en intervju i KI Bladet (nr 2/2008) berättade Edvard Söderberg om den långa relationen till svensk medicinsk forskning och till Karolinska Institutet. KI hade just fått 45 miljoner kronor över tre år till LifeGene-projektet, vilket var stiftelsernas största enskilda donation genom tiderna.

I augusti 2010 fick Karolinska Institutet ta emot en donation på 100 miljoner kronor från Torsten och Ragnar Söderbergs stiftelser, vilket möjliggjorde inrättandet av fyra professurer inom medicinsk forskning.

Foto: CAMILLA SVENSK

n Edvard

SEAN HILL NY VD FÖR INCF n International Neuroinformatics Coordinating Facility (INCF) har utsett Dr Sean Hill senast verksam vid The Brain Mind Institute (EPFL Lausanne) till ny verkställande direktör från 1 januari 2011. INCFs huvudkontor i Stockholm är placerat vid Karolinska Institutet, som delar värdskapet för INCF med Kungliga Tekniska Högskolan (KTH). INCF initierades genom OECD och har som målsättning att koordinera internationell infrastruktur, resurser och aktiviteter inom neuroinformatik – forskningsområdet i gränslandet mellan neurovetenskap och informatik.

James P. Allison, Memorial Sloan-Kettering Cancer Center, USA Christopher Buck, National Cancer Institute, USA Carlo Croce, Ohio State University, USA Douglas Easton, University of Cambridge, UK Mariet Feltkamp, Leiden University Medical Center, Holland Ola Forslund, Lund University, Sweden Eyal Gotlieb, The Beatson Institute for Cancer Research, Scotland Marie Arsenian Henriksson, Karolinska Institutet, Sweden John A. Iafrate, Massachusetts General Hospital, USA Sten Eirik Jacobsen, University of Oxford, UK Weng-Onn Lui, Karolinska Institutet, Sweden Tak Mak, Princess Margaret Hospital, Canada Karl Johan Malmberg, Karolinska Institutet, Sweden Cornelis Melief, Leiden University Medical Centre, Holland Joshua Mendell, Johns Hopkins University, USA Claus Nerlov, MRC Centre of Regenerative Medicine, Scotland Lars Ährlund-Richter, Karolinska Institutet, Sweden Carlos Rovira, Lund University, Sweden Jens Sörensen, Uppsala University, Sweden Sabine Tejpar, Leuven University Hospital, Belgium David Tuveson, Cambridge Research Institute, UK Valerie Weaver, University of California, USA

17 mars kl. 12-13 Universitetsbiblioteket i Huddinge Tumba-gumman och andra kloka gubbar och gummor. Om folkmedicin förr.

Bengt af Klintberg, folklivsforskare och författare Om du vill ha lunchsmörgås och dryck anmäler du dig senast 14 mars till lotta.haglund@ki.se

13 april kl. 12-13 Universitetsbiblioteket i Solna Lock på kastrullen och bensinskatt - spelar det någon roll?

Mikael Karlsson, ordförande i Naturskyddsföreningen Om du vill ha lunchsmörgås och dryck anmäler du dig senast 8 april till mary.agerstam@ki.se UNIVERSITETSBIBLIOTEKET http://kib.ki.se/seminarier_ub

VENUE NOBEL FORUM, KAROLINSKA INSTITUTET For more information, please contact anita.edholm@ki.se Organising Committee: Tina Dalianis, Theocharis Panaretakis, Anders Ullén, Klas Wiman, Arne Östman Department of Oncology/Pathology Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden

kibladet kibladet | | NUMMeR NUMMeR 11 | | 2011 2010 | | 23

Bruker Daltonics

Redefining MALDI-TOF/TOF Performance

... with ultrafleXtreme smartbeam-II™ laser at full 1 kHz speed Novel FlashDetector™ 4GHz digitizer Unmatched mass resolving power Self-cleaning MALDI Perpetual™ Ion Source

Offering true kHz speed in MS and MS/MS mode with enhanced resolution power of up to 40,000 in conjunction with excellent mass accuracy <1ppm. Experience unrivalled performance enhancements in proteomics applications including: MALDI Imaging, LC-MALDI, Biomarker Quantitation and Top-Down Sequencing.

Contact us for more details and a system demonstration! www.bdal.de/ultraflextreme

think forward

MALDI-TOF/TOF MS