KI bladet nr 2, 2011 by Karolinska Institutet

KAROLINSKA INSTITUTETS PERSONALTIDNING | NUMMER 2 | 2011

KIBladet Exjobbet avgör läkarprogrammets framtid

Sidorna 4–5

Professor Öhman är inte rädd längre Sidorna 12–14

år i KIs tjänst: Trotjänarna ser tillbaka

Ovanlig forskning – ett vanligt dilemma Sidan 7

Sidan 20

Vi testar fem campuspass Sidorna 15–17

iSTOCKPHOTO

1 M – S IL J Å AR S D AN KA I Ö Si VÄ PEN VE da n 10 N G RS DA A KO S RN TT A

Stort träningsspecial

LEDARE

NYHETER

PORTRÄTTET

DEbATT

SPECIAL

NOTERAT

Ett KI i medvind S

Å HÄR POST 200-års-

Harriet WallbergHenriksson rektor Citeringsgraden ökar för tredje året i rad. Det är en viktig indikation på att vi är på rätt väg.

KIs FORSKNING VÄRDERAS ALLT HÖGRE jubiléet tar vi nu nya tag i ledningen och planerar för framtiden. KIs årsredovisning för 2010. Frågorna vi ställer oss är: Hur står det till med Karolinska Institutet – och vilka är de allra viktigaste att vi står starka inför framtistrategiska frågorna de den. Vi måste både rekrytera kommande åren och dein nya begåvningar och ta cennierna? bättre hand om de duktiga För att svara på den för- Den ”fältnormerade citeringsgraden” speglar en artikels unga, personer som redan i sta frågan kan man gå till citeringsgrad jämfört med citeringsgraden för publikationer dag finns i verksamheten. Här KIs årsredovisning för 2010 av samma slag. En enskild artikels indikator blir 1 om den är vilar just nu ett stort ansvar som nyligen överlämnades citerad lika många gånger som medelciteringen för liknande på våra fakultetsstyrelser, men till regeringen. Årsredovis- artiklar. Diagrammet visar medelvärdet av den fältnormerade också på institutionerna och ningen visar att vi aldrig forskargruppsledarna, efterciteringsgraden för alla artiklar från KI per år. Mellan 2001 någonsin tidigare har som de ”oförbrukade medlen” och 2009 har KIs värde ökat från 1,4 till 1,5. befunnit oss i en så gynnfinns på institutionsnivå och sam ekonomisk situation forskargruppsledarnivå. sexåriga forskartjänster samt att invessom nu. Regeringens stora Det tredje viktiga området tera i modern teknologi. Så här gäller satsningar i förra forskningspropositioär att vi måste skaffa oss en långsikdet för alla er som på olika sätt har fått nen, vår egen fundraisingkampanj och tig finansiell strategi, där vi går ifrån ökade anslag att komma igång med plaökningen av andra externa medel har ettårsplanerna och istället planerar för nerade projekt så att våra folkvalda inte resulterat i att vi har mer pengar i systre, fyra år i taget. Vi har idag många får för sig att konfiskera pengarna. temet än något år tidigare. I jämförelse nationella infrastruktursatsningar, stramed de andra universiteten i landet är tegiska forskningssatsningar och stora LÄDJANDE NOG kan vi i årsredoKI idag det lärosäte som omsätter mest donationer som kräver en långsiktighet visningen också konstatera att forskningsmedel. i ekonomin. KIs utbildningar fortfarande är väldigt populära. Vi har i genomsnitt ÄRSKILT GLÄDJANDE är det att läsa DETTA SAMMANHANG vill jag rikta fyra behöriga förstahandssökande på i årsredovisningen att den faktor ett varmt tack till alla er som har våra utbildningsprogram och siffran som mäter kvalitet i forskning, arbetat med den senaste årsredovisökar för i princip alla de stora utbildfältnormaliserad citeringsgrad, ökar för ningen, som redan har fått många fina ningarna. tredje året i rad! Det är en viktig indiomdömen från olika håll. Inte bara för När det gäller vilka frågor som är kation på att vi är på rätt väg. För att att vi har en så fantastisk verksamhet de viktigaste för framtiden utkristalbehålla vår konkurrenskraft och vårt inatt berätta om på KI, utan också för att liseras tre huvudspår: 1) Samverkan ternationella renommé är det nu viktigt ”ÅR 2010” är så välgjord och intressant. med Stockholms läns landsting; 2) att vi systematiskt arbetar vidare med Sammantaget kan vi alla känna oss Rekrytering och återväxt; 3) Långsiktig att stärka kvaliteten på forskningen. stolta över att arbeta vid ett universitet ekonomisk planering. Samtidigt är det så att denna i grunsom inte bara går in i sitt tredje århundPå ett övergripande plan påverkas vi den goda ekonomiska situation har en rade utan också seglar i medvind. just nu mest av de förändringar som baksida. Riksrevisionen konstaterade sker inom landstinget. Här arbetar vi nyligen att KI har cirka 2 400 miljoner inom ledningen intensivt med att se till kronor i oförbrukade medel. Vi är långt att KI är med i planeringen av det nya ifrån ensamma bland svenska univerhälso- och sjukvårdslandskapet i Stocksitet om att ha ett överskott i kassan, holmsregionen, så att FoU-verksamhet men vi ligger högst. Det finansiella kan bedrivas effektivt även efter överskottet finns inte hos rektor eller på att det nya universitetssjukhuset är fakultetsnivå, utan utgörs av forskningsklart. anslag som enskilda forskare erhållit. En annan viktig fråga är att se till att Dessa medel ger unika möjligheter att återväxt och rekrytering prioriteras så inrätta nya forskarassistenttjänster och

Annual report shows that KI has the wind in its sails! NOW THAT our 200th anniversary is behind us, we are taking a fresh approach to management and planning for the future. We are asking ourselves what KI’s current situation is, and what the most important strategic issues are for the coming years and decades. TO ANSWER the first question, we can

take a look at KI’s annual report for 2010. This shows us that we have never before been in such a favourable financial situation as we are now. The Government’s significant investments in the most recent Research Bill, our own fundraising campaign and the increase in other forms of external funding mean that we now have more money in the system than in any previous year. In comparison with Sweden’s other universities, KI is now the educational institution with the most 2 | kibladet | NUMMeR 2 | 2011

research funding. It is particularly gratifying to read in the annual report that the factor that measures quality in research – the field-normalised citation rate – has increased for the third consecutive year! AT THE SAME TIME, there is a flip side to this essentially good financially situation. The Swedish National Audit Office recently noted that KI has around SEK 2.4 billion in unused funds. This financial surplus does not lie with the President or at faculty level, but consists of research funding received by individual researchers. These funds provide unique opportunities to establish new research associate positions and six-year research positions, and to invest in modern technology. So for all those of you who have received various forms of increased funding, now is the time to get started with planned projects so that our

elected officials cannot take this money away. In terms of the issues that are most important for the future, three main areas have been crystallised: 1) Collaboration with Stockholm County Council; 2) Recruitment and regrowth; and 3) Long-term financial planning. AT AN OVERALL level, we are currently

being affected most by the changes taking place within the County Council. Here, the KI management is working hard to ensure that KI is involved in the planning process for the Stockholm region’s new healthcare landscape. Another important issue is ensuring that regrowth and recruitment are prioritised so that we are in a strong position to face the future. Here, the departments and the research group leaders have a great deal of responsibility, since all “unused funds” are at departmental and research

group leader levels. The third important area is that we must adopt a long-term financial strategy that takes us from one-year planning to planning for three or four years at a time instead. We currently have many national infrastructure investments, strategic research investments and large donations which require a long-term financial approach. IN THIS CONTEXT, I would like to pass on my sincere thanks to all those who have worked on the latest annual report, and who have already received high praise from other sources. We can also all feel a sense of pride in working at a university that is not only entering its third century but also has the wind very much in its sails. HARRIET WALLbERG-HENRIKSSON President

SpanIng

MAN TALAR OM...

Förkylningar – och hur man slipper dem Varför valde du att skriva en avhandling om just förkylningar? – Många sådana här undersökningar handlar om livsstilsförändringar som ger effekt först på mycket lång sikt. Vi ville se om det även fanns kortsiktiga effekter som kunde kännas inspirerande. Vilken är värsta förkylningsmånaden? – Februari. Undersökningen har gjorts bland 1500 umeåbor. Är de speciellt förkylningsbenägna? – Nej, det beror på att Umeå kommun var väldigt duktiga på att bygga ut bredband tidigt, och därmed hade många tillgång till internet, både i staden och på landet. Vår undersökning har gjorts som en webbenkät – pilotstudien från 2002 var den första populationsbaserade undersökningen i världen av det här slaget. Är du själv ofta förkyld? – Jag har småbarn, så det händer. Men jag har

märkt att när jag cyklar och rör på mig så slipper jag, fast både barn och man är förkylda. Samma sak med sömnen – sover jag ordentligt så blir jag inte förkyld lika lätt. Har du dessutom några egna huskurer mot förkylning? – Nej, men jag tror på att röra på sig. Det mår man ju bra av i övrigt också.

bOKEN

Elinor Fondell

litteraturgenren läkarromanen finns ofta en ivrigt romantisk (kvinnlig) sjuksköterska och en ovanligt stabil (manlig) läkare som prövar sin relation i sjukhuskorridorerna. Nu har Tiedlund förlag gett ut boken Moderna läkarnoveller – på skämt och allvar, som testar genren på nytt. Tolv danska författare fick i uppdrag att skriva varsin novell och resultatet är skruvade relationer mellan ”vitrockar” och karaktärer med namn som doktor Dansmus.

PER HÖGFELDT

Följ KI på Facebook

Samarbete viktigare än chefskurs

ättre än att skicka chefen på kurs är att skicka ett helt arbetslag på kurs, det kommer Johan Bertlett fram till i sin avhandling i psykologi vid Lunds universitet. Hans avhandling bygger på en studie av 200 anställda vid Arlanda och visar att chefen ensam har begränsade möjligheter att påverka arbetsklimatet. I stället är det samarbetet mellan de anställda och chefen som ger störst effekt, skriver Chef.

ver 1249 personer gillar Karolinska Institutet på Facebook i början av mars. Sidan riktar sig till allmänheten och genom att gilla sidan kan man lätt följa aktuella händelser i KIs verksamhet.

Romantik bland vitrockar

SIFFRAN

iSTOCKPHOTO

linor Fondell, medicine doktor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, din avhandling visar vad som krävs för att slippa förkylningar. Hur gör man? – Man rör på sig, äter frukt och grönsaker samt sover sju till nio timmar per natt. Är det c-vitaminerna i frukten som gör nytta? – Det verkar så. Hög konsumtion förebygger inte men tycks minska längden och intensiteten på förkylningarna. Hur mycket behöver man röra på sig? – Den som har ett stillasittande jobb bör ha en hög fysisk aktivitet en timme om dagen. Det kan vara att cykla till jobbet, jogga eller gå på gym. Därutöver gärna tre timmars måttlig aktivitet, som inte behöver vara sammanhängande. Till exempel gå i trappor, bära matkassar, leka med barnen, utföra hushållsarbete eller gå ut med hunden.

CITATET

Tors Torn och Karolinska Institutets ständiga high techsatsningar ger extra sex appeal.

MYTEN

renden att ständigt gå runt med en vattenflaska är inte det minsta medicinskt motiverad, säger Agnes Wold, professor i klinisk bakteriologi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, i Forskning & Framsteg. Hon säger också att plastbehållarna med vatten som erbjuds på arbetsplatser och sjukhus kan vara en hälsorisk, eftersom de kan innehålla bakterier farliga för någon som är sjuk.

Informationsavdelningen, Nobels väg 5, 171 77 Stockholm Ansvarig utgivare: Ulla Bredberg, tf informationschef, tel 08–524 863 89, ulla.bredberg@ki.se Redaktör: Madeleine Svärd, tel 08-524 838 94, madeleine.svard@ki.se Grafisk form: Tony Henschel, www.henschel.se Översättningar: Semantix, www.semantix.se Tips och adressändring: kibladet@ki.se Tryck: V-TAB, Norrtälje 2011. KI Bladet kommer ut med sju nummer 2011.

iSTOCKpHOTO

“Det är bra att dricka mycket vatten”

år för en etta med pentry och minst 20 månader för ett korridorrum, det är kötiden idag för en studentbostad i Stockholm. Få nybyggen och längre boendetid i befintliga studentbostäder ligger bakom bostadsbristen, enligt SSCO, Stockholms studentkårers centralorganisation.

Annonsbilagan A Perfect Guide/ bostad&Design listar Norra Stationsgatan som ett av Stockholms fem mest underskattade områden, och spår högre bostadspriser för de nya bostäder och kontor som byggs runt Hagastaden och kvarteren runt omkring.

Nästa nummer av KI Bladet kommer den 15 april 2011.

kibladet | NUMMeR 2 | 2011 | 3

LEDARE

NYHETER

PORTRÄTTET

DEbATT

SPECIAL

NOTERAT

150 läkarstudenter ska varje termin göra examensarbetet på läkarprogrammet. Foto: ERIK G SVENSSON

Examensarbetet Läkarprogrammets framtid hänger på termin sju

Examensarbetet får störst betydelse när Högskoleverket granskar KIs nya läkarprogram i januari 2013. I höstas genomförde studenterna, som började på läkarprogrammet höstterminen 2007, som den allra första kullen, examensarbetet på termin sju. Arbetet innebär ett 20 veckor långt forsknings- eller utvecklingsprojekt som studenten utför på egen hand under handledning. – Studenterna ska kunna hantera material på ett vetenskapligt sätt –

4 | kibladet | NUMMeR 2 | 2011

Kursansvarig Riitta Möller.

inte för att publicera det – utan för att få ett mer kritiskt förhållningssätt, säger Riitta Möller vid MEB, institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, som är kursansvarig för examensarbetet på läkarprogrammet. – I och med internet är patienterna pålästa, de har läst artiklar om diagnoser och olika behandlings-

former. Det måste dagens läkare kunna bemöta. De måste kritiskt kunna granska och värdera det som skrivs, till exempel om behandlingsformer som kanske inte finns än, säger Riitta Möller. I arbetet med den nya utbildningsplanen var det viktigt med en stärkt koppling mellan utbildning och forskning, enligt Sari Ponzer,

dekanus för utbildning. – Det är en viktig del av läkarutbildningen för att det ger en vetenskaplig grund för våra studenter att ta med sig i ett livslångt lärande, säger hon. UTMANINGEN med kursen är stor.

Varje termin ska cirka 150 studenter matchas mot 150 handledare från olika institutioner vilket koordineras av MEB. – Det är en jätteinsats som kräver ledningens och alla andra institutioners stöd, säger Henrik Grönberg, prefekt vid MEB.

SÅ SER SCHEMAT UT Termin 1

Den friska människan I

Den friska människan II

Den friska människan III

Den sjuka människan II

Klinisk medicin

Klinisk medicin fortsättning

Den sjuka människan I

Examensarbete (20 veckor)

7 8

Klinisk medicin – inriktning kirurgi

Klinisk medicin – inriktning neuro, sinnen och psyke

Klinisk medicin – inriktning reproduktion och utveckling

Hälsa i samhälle och miljö

Det nya läkarprogrammet är mål- och temabaserat. Under termin sju gör studenterna det grafik: SOFIa LInDBERg examensarbete som ligger till grund för HSVs granskning.

HSV GRANSKAR UTbILDNINGAR ENLIGT NY MODELL

Det ger en vetenskaplig grund att ta med sig i ett livslångt lärande

Det är oerhört viktigt att vi får den högsta kvaliteten på examensarbetena

SARI PONZER

HARRIET WALLBERG-HENRIKSSON

n Enligt Högskoleverkets nya utvärderingsmodell bedöms hur väl studenterna uppnår målen i utbildningsplanen. n HSV väljer slumpmässigt ut examensarbeten från tidigare terminer. Det är det viktigaste underlaget för bedömningen av utbildningens kvalitet. n Varje granskad utbildning får ett omdöme efter en tregradig skala. Lägst betyg innebär att examenstillståndet ifrågasätts och lärosätet får då ett år på sig att rätta till bristerna. Annars dras tillståndet in.

THE IMPORTANCE OF DEGREE PROJECTS

Degree projects will be of the utmost importance when the National Agency for Higher Education reviews the new Study Programme in Medicine in January 2013. Last autumn, the students who began the programme in the autumn term of 2007 became the first students to complete their degree projects in term seven. A random selection of these projects will determine whether or not KI retains the right to issue degrees in medicine.

blir avgörande – Det är ett stort åtagande som läggs på handledaren, ovanpå allt annat. Men det innebär också en möjlighet till nya samarbeten och kontakt med en läkarstudent som kan bli en framtida doktorand, säger Henrik Grönberg. Prefekt Henrik Grönberg.

bÅDE HAN och Riitta Möller är imponerade över förra terminens pionjärstudenter. – De gjorde ett fantastiskt arbete, det var tufft för dem eftersom de inte kunde fråga någon som gjort det här tidigare, säger Riitta Möller. Över 90 procent av studenterna

var klara på utsatt tid. Men erfarenheterna från den första omgången visar också vilka förbättringar som behöver göras. Bland annat behöver undervisningen innan termin sju, som ska förbereda studenterna för självständigt arbete, förstärkas, anser Riitta Möller. Studenterna själva har önskat undervisning i statistik i nära anslutning till examensarbetet. Viktigt är också att samarbetet mellan koordinatorer och handledare fungerar, det behövs en bättre förståelse för hur den nya utbild-

ningsplanen ser ut och vilka mål som gäller, menar Henrik Grönberg. För ögonen finns förstås Högskoleverkets kvalitetsgranskning av läkarprogrammen i januari år 2013. I sin nya granskningsmodell sätter HSV fokus på studenternas resultat. Ett slumpmässigt urval examensarbeten blir det mest betydande underlaget för bedömarna. – Sköter vi inte det här kan vi mista examensrätten för läkarprogrammet, så det är mycket som står på spel. Vi måste hjälpas åt och dra åt samma håll, säger Henrik Grönberg.

FÖR REKTOR Harriet WallbergHenriksson är KIs gemensamma ansvar avgörande. – Det är oerhört viktigt att vi får den högsta kvaliteten på de här examensarbetena. Det är precis lika viktigt som att publicera sig i vetenskapliga tidskrifter och att få externa medel, säger hon. MADELEINE SVÄRD madeleine.svard@ki.se ki.se

I KI Bladet 1/2011 kan du läsa mer om HSVs nya granskningsmodell.

kibladet | NUMMeR 2 | 2011 | 5

LEDARE

NYHETER

PORTRÄTTET

DEbATT

SPECIAL

NOTERAT

Beslut om forskarfusk Rektor: ”Skadligt för hela forskarsamhället”

Forskaren Suchitra Holgersson, som tidigare varit verksam vid KI, är skyldig till oredlighet i forskning av mycket allvarligt slag, det konstaterar KIs rektor i ett beslut. Vad som blir följderna för en av hennes tidigare doktorander är ännu oklart. Suchitra Holgersson var fram till 2008 anställd på Karolinska universitetssjukhuset och forskningsgruppledare på institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, vid KI. Samma höst som hon bytte anställning och blev professor vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, uppkom misstankarna om fusk inom den grupp som hon lett. – Enligt högskolelagen är rektor skyldig att utreda huruvida forskningen bedrivits enligt god vetenskaplig sed, det handlar alltså inte om ett domstolsförfarande som ska leda i bevis vem som har manipulerat forskningsdata, säger rektor Harriet Wallberg-Henriksson. bAKGRUNDEN till beslutet är att

Vetenskapsrådet i slutet av 2008 fick i uppdrag av rektorerna vid Karolinska Institutet och Göteborgs universitet att göra en oberoende utredning eftersom fuskanklagelserna var kantade av konflikter. Vetenskapsrådets expertgrupp konstaterade i september 2010 att det handlade om grov och mycket grov vetenskaplig oredlighet. Bland annat förekommer manipulerade underlag, bristfällig dokumentation och uppgifter avsedda för vetenskapliga presentationer som saknar stöd i verkliga forskningsresultat. Nu har alltså även KIs jurister bedömt expertgruppens utredning för att väga in KIs juridiska ansvar. De har kompletterat bland annat med inlagor från forskaren själv och hennes ombud.

ÄVEN KIs JURISTER kommer fram FRAUD DETECTED IN RESEARCH

KI’s President has announced that researcher Suchitra Holgersson, who previously worked at KI, has been found guilty of extremely serious fraud in her research. The consequences for one of her former PhD students are not yet clear. A thesis will be reviewed, together with a number of publications based on the research in question.

Man har som doktorand ett ansvar att slå larm vid misstänkt fusk HARRIET WALLBERGHENRIKSSON

till att Suchitra Holgersson gjort sig skyldig till oredlighet i forskning av mycket allvarligt slag. De konstaterar att oavsett vem som manipulerat data har uppgifterna använts vid upprepade tillfällen, och som forskningsgruppledare och handledare bär Suchitra Holgersson det yttersta ansvaret för det. En av doktoranderna som hon handlett kommer att få sin avhandling granskad som ett led i den genomgång av samtliga publikationer som byggt på den aktuella forskningen. Men också för att klarlägga vilka eventuella åtgärder som behöver göras när det gäller den tidigare doktoranden, nu postdoc-anställd vid KI. SUCHITRA HOLGERSSON hänvisar

fuskanklagelserna till konflikter mellan henne och hennes doktorander samt tidigare chefer på KI. – Jag är oskyldig till det jag anklagats för, och bedrövad över den partiskhet som präglat KIs och utredarnas agerande i detta ärende, säger Suchitra Holgersson till KI Bladet. – Många oberoende forskare som satt sig in i ärendet – framför allt vid Sahlgrenska akademin, men också vid KI – har inte alls övertygats om min skuld.

Eftersom hon inte längre är verksam vid KI, är det inte aktuellt med någon arbetsrättslig åtgärd från KIs sida, inte heller att anmäla till åtal. Utredningen leder däremot till en rad andra åtgärder. Bland annat behöver KI utveckla bättre rutiner för forskningsdokumentation, för att i efterhand kunna redovisa det vetenskapliga underlaget för en publikation. Dessutom ser man över utbildningen för handledare och doktorander vad gäller ansvarsförhållandet i examensrelaterade framställningar. – Man har som doktorand ett ansvar att slå larm vid misstänkt forskningsfusk, det måste bli tydligare, säger Harriet Wallberg-Henriksson. FALLET FÅR betydande konsekvenser. – Det är i allra högsta grad skadligt för KI att drabbas av detta. Det är skadligt för hela forskarsamhället eftersom det påverkar förtroendet för oss. Ett sådant här ärende är dessutom skadligt för alla forskare inom det specifika området, därför att det kan leda in dem på fel forskningsinriktning, säger Harriet Wallberg-Henriksson. MADELEINE SVÄRD madeleine.svard@ki.se

SÅ AGERAR GÖTEbORGS UNIVERSITET n Göteborgs univer-

sitet har ännu inte fattat beslut om vad som kommer att hända med Suchitra Holgersson. Men en utredning av en extern advokatbyrå rekommenderar rektor vid Göteborgs universitet, Pam Fredman, att ärendet ska gå till Statens

Jan-Inge Henter talade om en blodsjukdom som knappt någon kunde uttala till en början.

ansvarsnämnd, och därefter uppsägning. Advokatbyrån instämmer i Vetenskapsrådets expertgrupps bedömning, att Suchitra Holgersson är skyldig till oredlighet i forskning. De menar att agerandet har rubbat Göteborgs universitets förtroende för henne samt att hon grovt har

åsidosatt sina skyldigheter i anställningen. Det är nu upp till rektor att fatta beslut, men först krävs en formell överläggning mellan parterna. Det finns ingen anmälan om forskningsfusk som rör Holgerssons tid vid Göteborgs universitet. Källa: GU Journalen

Magnus Nordenskjöld liknade forskningen kring ovanliga sjukdomar vid ett detektivarbete.

En av arrangörerna var forskaren Désirée Gavhed (till vänster) som samtalade med professor Foto: ERIK CROnBERg Anna Wedell.

Byte av e-postsystem avklarat

Större e-postlådor på KI

n I början av året flyttades den sista institutionen över till det nya e-postsystemet och den 15 februari stängdes det gamla systemet. – Vi har flyttat över cirka 9 200 användare och några hundra funktionskonton. Men vi har också fått

n KI-anställda har fått mer utrymme i sina e-postlådor. I februari dubblerades nämligen storleken från 500 MB till 1000 MB vilket gör det möjligt att dels spara fler e-postmeddelanden i sin e-postlåda, dels att skicka

6 | kibladet | NUMMeR 2 | 2011

en chans att rensa i systemet och tagit bort en massa inaktiva konton, säger Marcus Isberg, projektledare för e-postprojektet. – Tekniskt har vi inte haft några problem, men det har varit svårt att nå ut till alla med rätt information.

större bilagor – upp till 25 MB – till externa adresser. Många klagade på det tidigare begränsade utrymmet då man bara kunde skicka max 10 MB till externa adresser.

Vanligt att jobba med ovanliga sjukdomar Forskare som arbetar med ovanliga allvarliga sjukdomar har mycket gemensamt – det framgick av en endagskonferens om ovanliga sjukdomar som hölls på Eugeniahemmet den 21 februari. Magnus Nordenskjöld, professor i klinisk genetik vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, och flera andra, gav en inblick i det detektivarbete som krävs för att finna orsaken till ovanliga sjukdomar, vilket oftast är en eller flera muterade gener. Jan-Inge Henter, professor i klinisk barnonkologi vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, berättade exempelvis om sitt mångåriga arbete med familjär hemofagocyterande lymfohistiocytos (FHL) – en svår blodsjukdom vars namn få till en början kunde

uttala, och som det inte gick att läsa om i några läroböcker. – Vi började med att bjuda in alla, cirka åtta, internationella kollegor som jobbade med sjukdomen, sa han. FÖRST STRÄVADE forskarna efter att förbättra diagnostik och terapi, och när sedan orsakerna till FHL väl identifierats blev det möjligt att förbättra behandling inte bara av FHL utan även av andra sjukdomar. – Forskning kring ovanliga sjukdomar leder ofta till ny grundläggande biologisk kunskap, vilket kan få stor betydelse även för patienter som lider av helt andra sjukdomar, sa Jan-Inge Henter. Till de gemensamma svårigheterna vid forskning kring ovanliga sjukdomar hör problem med att få finansiering samt att samla tillräckligt stora patientmaterial för att

kunna genomföra och publicera vetenskapliga studier. Annika Larsson, forskare vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, berättade om gemensamma lösningar i form av tre KI-koordinerade EU-projekt, som genom att samla kompetens och kunskap underlättar forskning och diagnostisering av ovanliga sjukdomar. Cirka 70 deltagare: forskare, vårdpersonal samt representanter för läkemedelsindustrin och patientorganisationer deltog under konferensen som arrangerats av Désirée Gavhed, forskare vid institutionen för kvinnor och barns hälsa, Annika Larsson och Jan-Inge Henter. – Även om varje sjukdom är ovanlig var för sig så är det inte ovanligt att som forskare eller läkare syssla med en ovanlig sjukdom, sa Désirée Gavhed. OLA DANIELSSON ola.danielsson@ki.se

CONFERENCE ON RARE DISEASES

Researchers working with rare serious diseases have much in common. This was the conclusion of a one-day conference held at Eugeniahemmet on 21 February. The common difficulties faced by these researchers include obtaining financing and collating a sufficient volume of patient material to be able to carry out and publish scientific studies.

Färre sökande till internationella masterprogram n Efter att Sverige har infört anmälnings- och studieavgifter för medborgare utanför EU, EES-länderna och Schweiz, har antalet sökande till internationella masterprogram i hela landet och på KI minskat med 73 procent jämfört med 2010.

– Vad denna minskning får för betydelse är omöjligt att veta i dagsläget. Färre sökande behöver inte innebära att KI får färre eller mindre meriterade studenter, det kan istället vara tecken på att studenterna har gjort ett välgrundat val i att söka till just KI, säger Åsa Nan-

dorf, enhetschef för studentavdelningen, Karolinska Institutet. De länder som toppar antalet ansökningar till KIs internationella utbildningar är i storleksordning Etiopien, Indien, Bangladesh, Kina och USA.

kibladet | NUMMeR 2 | 2011 | 7

LEDARE

NYHETER

PORTRÄTTET

DEbATT

SPECIAL

NOTERAT

Nu granskas KIs kvalitetsarbete Externa bedömare bjöds in som ett led i förbättringsarbetet KIs verksamhet synades i sömmarna under en vecka i februari. En extern bedömargrupp träffade bland annat ledning, dekaner, prefekter, lärare, studenter, doktorander och administrativ personal för att ta reda på hur KIs kvalitetsarbete bedrivs. Under ett tredagarsbesök fick en extern bedömargrupp, inbjuden av KI, besöka ett antal institutioner, utbildningsprogram och andra viktiga funktioner. Utvärderingen är ett led i ett förbättringsarbete och delvis ett resultat av att KI förlorade examensrätten till sjuksköterskeutbildningen 2008. – Det var ett hårt slag för oss. Vi blev varnade två gånger, utan att vi

tyngd och respekt. Vi får dessutom fler synpunkter från andra vinklar än om vi enbart utvärderat oss själva, säger Jan Andersson.

KI’S QUALITY WORK IS REVIEWED

KI’s operations were scrutinised closely during a week of inspections in February. A group of external reviewers met representatives including management, deans, heads of department, teaching staff, students, PhD students and administrative staff to find out how quality work is carried out at KI.

Jan Andersson

Det är klart att vi är nervösa men också förväntansfulla

förmådde höja vår kvalitet, säger prorektor Jan Andersson, ordförande i KIs kvalitetsråd. – Vi tror att vi får en högre grad av objektivitet genom att verksamheten belyses utifrån och genom att ha en bedömargrupp sammansatt av erkänt duktiga och erfarna kvalitetsgranskare får deras slutsatser större

KVALITETSARbETE handlar om att

ständigt förbättra, utvärdera och följa upp. Som grund för kvalitetsarbetet finns även institutionernas självvärderingar. Den externa bedömargruppen lämnar sin rapport i slutet av april

och följs upp med bland annat seminarier. – Det är klart att vi är nervösa, men också förväntansfulla över vad de kommer att komma fram till. KI har en väldigt komplex verksamhet. Det är viktigt att bedömargruppen är ärlig och även berättar de dåliga sakerna – det kommer att hjälpa oss framåt, säger Jan Andersson. AMINA MANZOOR amina.manzoor@ki.se

bEDÖMARGRUPPEN SOM SYNAR KI n Den externa bedömargruppen består av Bengt-Ove Boström, rektorsråd vid Göteborgs universitet, Ingegerd Palmér,

rektor vid Mälardalens högskola, Annika Lundmark, tidigare utvärderingschef vid Uppsala universitet, Kerstin Sandström,

utvecklings- och controllerchef vid Stockholms stad, Alan Mohtadi, SFS, och Carin Olausson, tidigare utredare vid HSV.

Studenter i gång på egen klinik Nu är optikerstudenterna i full gång på sin egen mottagning och erbjuder allt från syntester till avancerade ögonhälsokontroller. – Studenterna behöver träna sig i att bli optiker och vi försöker exponera dem för alla delar av optikeryrket som de rent kliniskt kan tänkas komma i kontakt med, säger Rune Brautaset, programdirektor för optikerprogrammet. Studenternas optikermottagning på S:t Eriks Ögonsjukhus öppnade i fjol, men är sedan denna termin i full drift med en patienttillströmning på 3 000 om året. Här görs allt från vanliga synundersökningar och kontaktlinstill-

passningar till undersökningar på syncentraler. Studenterna på magisterprogrammet tittar på det medicinska. De fotograferar ögonbotten, gör laserscan och mäter tryck på ett sofistikerat sätt, berättar Rune Brautaset. Studenterna börjar träffa patienter från slutet av sitt andra år på utbildningen. Handledare finns alltid närvarande, men annars är tanken att det ska vara så likt ett ”vanligt” optikerbesök som möjligt. – Studenterna tycker mycket om det här sättet att arbeta. De har tillgång till en utrustning som inte är vanlig utanför våra dörrar och de får kvalificerad handledning, säger Rune Brautaset. SOFIA STRIDSMAN kibladet@ki.se

KI-ANSTÄLLDA FÅR RAbATT

Från andra året på optikerutbildningen börjar studenterna träffa patienter.

iSTOCKpHOTO

n Optikercentralen ligger på S:t Eriks Ögonsjukhus. Ordinarie pris för en synundersökning är 100 kronor och för en hälsokontroll 400 kronor. KI-anställda har 25 procents rabatt på undersökningar och synhjälpmedel. Tidsbokning på 08-123 230 27.

Får det lov att vara en kurs? n Utbildningskatalogen 2011/2012 finns ute nu, med alla KIs program och kurser på både nybörjar- och fortsättningsnivå. JuleenI Zierath årets katalog finns också reportage 8 | kibladet | NUMMeR 2 | 2011

bland annat om hur det går till för den som vill ”skugga en student”. Det går ut på att man får följa en student som går en utbildning man är intresserad av att söka.

Alla utbildningar samt anmälnings- och annan praktisk information finns på ki.se där man även kan bläddra i katalogen på skärmen.

Listan på framgång Forskningschef Jan M Lundberg om ett fruktbart samarbete mellan olika världar Vad finns det för möjligheter för forskare som väljer att gå till läkemedelsindustrin? Och vad kan akademi och näringsliv erbjuda varandra? – Vi är mer beroende av varandra än någonsin, säger Jan M Lundberg, som i februari gästade Karolinska Institutet. Professorer, studenter, forskare och andra intresserade fyllde Samuelssonsalen i Solna till sista plats när enheten för Bioentrepreneurship, UBE, anordnade ett av sina Be Club-seminarier. Inte så konstigt när den gästande talaren var Jan M Lundberg – global forskningschef för det amerikanska läkemedelsföretaget Eli

it inte var r a h e g i , Sver senterat välrepre år ju att g men det a på ändr

JAN M LUNDbERG VISITS KI

Mutual understanding of the aims of academia and the pharmaceutical industry is important when researchers and the business sector come together. “We are more dependent on each other than ever before,” explained Jan M Lundberg, Executive Vice President for Science and Technology at the US pharmaceutical company Eli Lilly, when he visited Karolinska Institutet in February.

Lilly och tidigare mångårig medarbetare vid Karolinska Institutet, där han disputerade 1981 med en avhandling om signalsubstanser i nervsystemet. Eftersom han själv valt att lämna universitetsvärlden för läkemedelsindustrin var ämnet givet. LUNDbERG LISTADE ett antal fak-

torer för att samarbeten mellan de två parterna ska bli framgångsrika, däribland: l Ha tydliga förväntningar. Hur ser tidplanen ut? Vilket är det övergripande målet? l Transparens. De som deltar i projektet måste ha insyn och veta vad som pågår. l Ömsesidig förståelse för både akademins och läkemedelsindustrins mål. – Det tror jag är lättare i dag än för några år sedan. Det finns en större förståelse för att man tillsammans kan skapa värden som kommer samhället till nytta. Och nyttan för den enskilde forskaren, då?

– Den är stor. Inte minst att kunna se resultatet av sin forskning komma patienterna till gagn, säger Jan M Lundberg. HAN bERÄTTADE att det på Eli Lilly

sedan 2009 finns ett samarbetsinitiativ kallat PD2 – Lilly Phenotypic Drug Discovery Initiative. Syftet är att via samarbeten med den akademiska världen hitta nya läkemedel mot Alzheimers sjukdom, diabetes, cancer och benskörhet. Forskare kan skicka substanser till Eli Lillys laboratorier för en kostnadsfri utvärdering och få en bedömning av potentialen. Hittills har bidrag från 136 universitet världen över inkommit. – Sverige har inte varit välrepresenterat, men det går ju att ändra på, säger Jan M Lundberg. SOFIA STRIDSMAN kibladet@ki.se Foto: ERIK CROnBERg Foto: ERIK CROnBERg

KI-forskare föreläste på AAAS Juleen Zierath

n Tre forskare från KI höll föredrag vid årets AAAS-konferens den 17–21 februari; professor Juleen Zierath, professor Laura Fratiglioni och forskaren Henrik Ehrsson. American

Association for the Advancement of Science är världens största vetenskapliga organisation och vid konferensen i år deltog ledande forskare, ingenjörer, lärare och beslutsfattare från USA

och mer än 50 länder. KI-forskarnas föredrag handlade om European Research Council, ERC, demenssjukdomar samt utanför kroppen-upplevelser. I år hölls AAAS i Washington DC. kibladet | NUMMeR 2 | 2011 | 9

LEDARE

NYHETER

PORTRÄTTET

DEBATT

SPECIAL

NOTERAT

Nu ska pengarna sättas i arbete På KI finns närmare 1 miljard kronor i outnyttjade egna medel. Nu har institutionerna redovisat hur de planerar att använda pengarna, väl medvetna om risken att såväl staten som externa bidragsgivare annars kan komma att stänga plånboken. Den 25 januari gick tiden ut för KIs institutioner att redovisa hur deras andel av de outnyttjade medlen ska förbrukas. Ekonomidirektör Ingrid Palmér konstaterar nöjt att samtliga institutioner har svarat i tid. De flesta uppger att medlen ska vara förbrukade senast under 2012. Huvuddelen ska gå till strategiska satsningar (se faktaruta). Institutionen för kvinnors och barns hälsa har exempelvis 52 miljoner kronor i outnyttjade forskningsmedel, av en total omslutning på 150 miljoner. THOMAS WALSTAM, administrativ chef på institutionen, pekar inte ut någon forskargrupp som har mer outnyttjade medel än andra, utan säger att det är ganska jämnt fördelat mellan de tio olika enheterna. – Vi arbetar aktivt med att använda pengarna, men när man är framgångsrik i sina ansökningar så växer saldot på forskarnas projektkonton, säger han. – Vi kan inte bortse ifrån att dessa pengar är mycket viktiga för forskaren. Här finns det ”riskkapital” som kan behövas för att kunna satsa på ny forskning, och den ekonomiska trygghet som kan vara nödvändig då bidragen sjunker eller uteblir. Våra forskare har att till största delen bidra till sin och gruppens löner. Vilket ju är standardsvaret från alla som ska förklara varför pengarna ligger på hög. Frågan är om

Foto: ULF SIRBORN

Thomas Walstam, administrativ chef: “Vi arbetar aktivt med att använda pengarna.” PUTTING UNUSED FUNDING TO WORK

There is almost SEK 1 billion in unused research funding at KI, and the departments have now reported on how they plan to use this money. “We are working actively to put this money to use, but when researchers are successful in their applications the balance of their project accounts keeps growing,” says Thomas Walstam, Chief Administrator at the Department of Women’s and Children’s Health.

inom de olika forskningsområdena, säger Thomas Walstam. växer kommer man även att behöva nyanställa och dessutom har man lyckats locka till sig två stora externa forskningsgrupper som är på väg in i KI och som ”behöver en morgongåva”, som han uttrycker det. Av institutionens 52 miljoner kan prefekten disponera över 7 procent, det vill säga omkring 3 miljoner kronor. ”Morgongåvan” kommer att tas från de medlen. Resten ligger kvar på forskarnas egna konton, tills de förbrukas.

EFTERSOM INSTITUTIONEN

THOMAS WALSTAM har ett förflutet

SÅ SKA PENGARNA ANVÄNDAS n Vid KIs institutioner finns sammanlagt 958 miljoner kronor i så kallade överskott, alltså medel som ännu inte har utnyttjats. Merparten avser forskning, 801 miljoner, medan grundutbildningens oförbrukade andel uppgår till 157 miljoner kronor.

n Forskningsverksamheten planerar att använda 40 procent till strategiska satsningar, 34 procent för löpande förbrukning, 18 procent ska gå till medfinansiering av forskningsprojekt och 8 procent till utrustning.

man vill riskera att staten tröttnar och antingen tar tillbaka medlen, eller inte beviljar ytterligare anslag i framtiden? – Tidigare kan det ha funnits en tendens bland forskare att blunda för

n Grundutbildningen kommer att använda 54 procent av sina outnyttjade 157 miljoner till strategiska satsningar, 33 procent till löpande förbrukning, 11 procent till utrustning och 2 procent går till medfinansiering.

problemet, men i dag är alla medvetna om denna risk, säger Thomas Walstam. – Av de oanvända pengarna på vår institution kommer 4–5 miljoner kronor att användas till investeringar

som bankman, och är den förste att instämma i att dagens system inte är idealiskt, där miljontals kronor läggs på hög långt ut i verksamheten. Han har ett förslag till hur pengarna skulle kunna användas mer aktivt. – Av de medel som ligger outnyttjade skulle man kunna överföra 10–20 procent att användas för institutionernas strategiska satsningar, säger han. – Medlen skulle fortsatt ha en tydlig knytning till den forskare som beviljats medlen, och som även skulle ha möjlighet att ”ta tillbaks” dem vid behov. TILLS VIDARE måste universitets-

och institutionsledning jaga på forskare, institutionsråd och övrig personal för att inskärpa vikten av att utnyttja beviljade medel, anser han. Och på central KI-nivå lovar Ingrid Palmér att man kommer att följa upp hur institutionerna följer sina utfästelser. Första kontrollstationen blir i halvårsbokslutet den 30 juni. ANNIKA ROSELL kibladet@ki.se

Cascade-programmet karriärskjuts för postdocs I mars drog Cascade International Fellowship Programme igång för unga forskare. Programmet innebär en möjlighet för cirka 75 forskare att få en postdoctjänst i Europa eller andra delar av världen. – Programmet ska ge postdocs en karriär-boost genom intressanta Ingemar och utvecklande forskningsmiljöer Pongratz och möjligheter till att etablera nätverk inom den akademiska världen 10 | kibladet | NUMMeR 2 | 2011

såväl som den privata sektorn, säger koordinatorn för programmet, Ingemar Pongratz, forskare vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet. Var sjätte vecka kan man ansöka till programmet som startade den 1 mars 2011 och som pågår i fyra år. Alla, oavsett nationalitet och doktorsexamina, kan söka stipendierna som har en löptid på mellan 12 och 24 månader. EU-kommissionen, via utbild-

ningsdirektoratet (DG Education), är medfinansiär för programmet, som innefattar universitet från Europa, USA, Kanada, Australien och Singapore. Programmet ingår som ett program inom Marie Curie i sjunde ramprogrammet (FP7), som står för 40 procent av finansieringen av postdoctjänsten. – Det här är ett bra sätt att öka antalet samarbeten över landsgränserna och en möjlighet för KI att profilera sig. Det är inte så vanligt

att universitet och institut finansierar ett postdocprogram på det här sättet. Vi får nu stora möjligheter att följa forskaren under postdocperioden och erbjuda kurser och andra aktiviteter för att se till att de utvecklas, säger Ingemar Pongratz. HELENA MAYER helena.mayer@ki.se

cascadefellows.org

THE WINNER! Matteo Boccis bild på pianot i studentkaféet fick flest röster när han deltog i en fototävling på KIs facebooksida, anordnad av studentavdelningen. KI Bladet presenterar stolt vinnarbidraget och några av de andra studentfotografernas bilder. Matteo bocci, 26, Ravenna, Italy:

About me: I am currently working on my master thesis at MTC (Lars-Gunnar Larsson’s group) within the Biomedicine Programme. I am always going around with my camera, I already have more than 1000 pics taken in Stockholm in a year!

Markus Tomek, 27, Vienna, Austria

About me: Since September 2010 I am working in the group of Adnane Achour at CIM/MTC on my master thesis. I am involved in two projects; I) structure and function of the major pneumococcal autolysin LytA and 2) structural and functional analysis of altered peptide ligands in complex with H-2Db suggest a mechanism for the fine-tuning of TCR activation. About my picture: Although I am not working at the campus in Huddinge the lettering of ”Karolinska Institutet” will remind me of my time living, working and studying at KI. Despite the fact that the building shows sharp edges and straight lines, the picture still has warmth in it, therefore I like it. Actually I only take pictures when I am abroad, like now. Then, I focus more on quality than quantity.

About my picture: I decided to take a picture of the piano because I thought it was so unusual to find such an instrument in a university cantine. The other picture (the tree one) is a memory of my coldest day here in Sweden.

Denice Filipsson, 19, Stockholm

Om mig: Jag studerar folkhälsovetenskap på andra terminen. När man säger ”Karolinska Institutet” så tänker man direkt på ingången, biblioteket eller kanske Medicinska Föreningen. Men vi som studerar folkhälsovetenskap sitter inte där de andra studenterna sitter utan vi pluggar en bit utanför. Norrbacka ska ersättas med en ny folkhälsovetenskapsbyggnad, vilket jag tycker är jättekul. Om min bild: Det här är en bild på Norrbacka när de börjar riva. Jag vill visa hur folkhälsovetarna har det här borta. Jag tycker att det är en ganska snygg bild, dessutom var det sommar när den togs, vilket är uppmuntrande nu i vintermörkret. Vad jag tänker om bilden… varför sitter vi här och inte på KI?

Mattias Lindsäter, 32, Stockholm

Om mig: Jag är tandläkarstuderande på termin 4 och ordförande i Odontologiska Föreningen. Jag ser fotografier i min omgivning oftare än jag faktiskt fotograferar. Det finns så mycket vackert runtomkring oss i både stort och smått, men det är inte alltid kameran finns till hands. Samtidigt ska man heller inte underskatta momentan estetisk njutning. Om min bild: Vi är fem killar i samma klass som har ett matlag tillsammans. Vi turas om att laga mat till hela gänget och det brukar bli ungefär två luncher varje vecka. Jonas, som är vår mest nyfikne och äventyrlige medlem, överraskade med denna variant på en ”husmansklassiker”, en oxtungsaladåb. Den var spännande och annorlunda.

kibladet | NUMMeR 2 | 2011 | 11

LEDARE

NYHETER

PORTRÄTTET

DEbATT

SPECIAL

NOTERAT

Han säger att han ska bli en alldeles olidligt kaxig pensionär. Det tror vi inte ett ögonblick p Arne Öhman är hur vänlig och sympatisk som helst. Och inte är han särskilt rädd heller, i

professorn som van B

yggmästarns pojk från Ljusdal, professor emeritus Arne Öhman, har just avslutningstalat på KIs tvådagars internationella konferens om känslor och rädsla, en konferens tillägnad honom själv som erkänsla för mångårigt och fruktbärande arbete i den vetenskapliga psykologins tjänst. – Det var en suverän upplevelse. Världsforskarna var där, det var en självförtroendekick man sällan utsätts för. Som jag säger till mina doktorander: efter detta kommer jag att bli fullständigt olidlig, skrattar Arne, som fortfarande som emeritus seniorforskar två dagar i veckan med bas i sitt tjänsterum på institutionen för klinisk neurovetenskap. Anledning till självförtroende finns förvisso.

12 | kibladet | NUMMeR 2 | 2011

Som bland andra forskningsdekanus Martin Ingvar framhållit har Arne Öhman varit en drivande kraft bakom psykologins ”imponerande utveckling som vetenskap i Sverige”. Att psykologi alls ska ses som vetenskap är inte så givet som det låter. Sekelgammal är motsättningen – eller fronten, som Arne Öhman säger – mellan den psykodynamiskt inriktade och den beteendeinriktade psykologin. Arne är alltså en ivrig förkämpe för den senare och ifrågasätter om skattepengar överhuvudtaget ska användas till utbildning i psykoanalytiska metoder, något som gör honom högst kontroversiell inom professionen. – Stora delar av psykologkåren gillar inte det jag säger men jag hävdar bestämt att statliga utbildningar ska vara evidensbaserade. Psykolo-

gin ska vara vetenskapligt förankrad. Arne Öhman var den drivande kraften bakom det psykologprogram ”med tydlig profil mot medicin och biologi” som startade hösten 2007 vid KI, och vars första studentkull därmed examineras våren 2012. – Utbildningen ligger rätt i tiden och har blivit väldigt lyckad. Men den genomdrevs under stort motstånd. Inte från KI, som har stött idén hela vägen, utan från psykologkåren som oftast är psykodynamiskt inriktade. De är ovilliga att släppa in forskningen. ENLIGT ARNE ÖHMAN finns det en gammal van-

föreställning att människans själ inte kan förstås med vetenskapliga metoder. – Men det är fullt möjligt. Och då betyder in-

I början av karriären tyckte Arne Öhman att det var jobbigt att föreläsa. – Men det har jag arbetat bort med åren, säger han. Foto: ERIK CROnBERg

Stora delar av psykologkåren gillar inte det jag säger

på. inte nu längre.

ann över rädslan ordningen av psykologin som en del av biomedicinen mycket. Genom överlappningen mellan psykologi och neurovetenskap kommer psykologin att stå starkare och bli allt mer respekterad. Arne Öhman beträder med den uppfattningen minerad mark, än idag. Debatten inom kåren kan stundtals nå höga tonlägen. – Man kan få höra sådant som att vi skulle vara ’läkarvetenskapens houseniggers’. Säger Arne stillsamt och återgår snabbt till huvudspåret: relationen mellan biomedicin och psykologi, där han menar att nyttan är ömsesidig. Biomedicinen behöver psykologin i lika hög grad som det omvända. – Flera av de stora kategorierna i dagens sjukdomspanorama har en mycket psykologisk prägel. Det gäller till exempel kardiologin, häl-

sokonsekvenser av stress, livsstilsfrågor, smärtbehandling och beroendevården. Psykologin kan ha avgörande betydelse för hur det går att hantera dessa. ETT CENTRALT OMRÅDE för Arnes egen forsk-

ning har allt sedan 1970-talet varit amygdala, ett vackert och fantasieggande ord som kan föra tankarna till, säg, en hemlig plats i Astrid Lindgrens föreställningsvärld, en alvs magiska sten hos Tolkien eller varför inte något serent tillstånd i den indiska subkontinentens mytologi. Dock, rent evidensbaserat, är ordet grekiskt, betyder mandel, och står neurovetenskapligt för en liten (drygt mandelstor) struktur i hjärnan som styr och reglerar emotioner, inte minst rädsla. – Många fobier är knutna till amygdala, som

är en knutpunkt i ett nätverk som åstadkommer och aktiverar rädsla. Det är nära kopplat till synintryck, även omedvetna, och spelar en viktig roll vid olika psykiatriska problem. Arne Öhman understryker att rädsla i sig inte är något fel, tvärtom är den, och har ofta varit, livsavgörande i människans historia. – Det är en oerhört viktig emotion, det handlar om överlevnad. Var du inte rädd var risken stor att du hamnade i gapet på ett rovdjur. Rädslan är skadlig först när den blir irrationell och inte hjälper utan stjälper. Rädda, mer eller mindre, är vi således allihop. Det hör till när man är människa. Själv var Arne ”väldigt rädd” för djur som barn. – Och för sociala situationer som tonåring. Sedan, i början av karriären,

kibladet | NUMMeR 2 | 2011 | 13

LEDARE

NYHETER

PORTRÄTTET

DEbATT

SPECIAL

NOTERAT

Förste akademikern i sin släkt tyckte jag det var jobbigt att föreläsa. Jag sov alltid dåligt natten innan. Men det där har jag arbetat bort med åren. Barndomsbygden för Arne var Ljusdal i Hälsingland där hans pappa och farbror hade startat en byggnadsfirma. – Det låg i luften att jag skulle bli ingenjör och ta över firman. Men det visade sig att jag var duktigare på och mer intresserad av historia och litteratur. Så jag hoppade av gymnasiet ett år och återkom till en linje med social inriktning. Att jag därefter började läsa psykologi var en kompromiss, jag förstod det då som ett humanistiskt ämne med utrymme för vetenskap.

ARNE ÖHMAN Ålder: 67 år. bor: Vasastan i Stockholm. Familj: Hustru Gunilla, professor i utvecklingspsykologi i Uppsala, sonen Martin, 37, och dottern Kristina, 30, tre barnbarn. Gör: Professor emeritus i psykologi vid institutionen för klinisk neurovetenskap, KI. Ledamot av bland annat Kungliga Vetenskapsakademien, Finska vetenskapsakademien samt Academia Europaea. Fram till pensioneringen ledamot av Nobelförsamlingen. Fritid: ”Jag är en flitig kulturkonsument. Böcker och teater skulle vara svårast att vara utan.” Dessutom cykling, motion, det gamla dragontorpet i Uppland samt bio och konserter.

PÅ DEN VÄGEN ÄR DET. Uppmuntrad av sin vidsynte pappa byggmästaren började Arne vid Uppsala universitet och blev därmed den förste akademikern i släkten Öhman. Väl på banan gick det spikrakt. Fil kand 1966, lic 1969, doktor 1971, några år senare ett år i Madison, Wisconsin, vid ett av världens främsta psykofysiologiska laboratorier. Blott 33 år gammal utnämndes Arne 1976 till professor vid universitetet i norska Bergen. Sedan åter till Uppsala och därefter KI, där han tjänstgjort som professor i psykologi sedan 1993. – KI har förändrats enormt under de år som gått. När jag kom hit var det svårt att fatta vad som försiggick här. Det fanns så många informella sidovägar Det låg i luften att och det gällde att veta vilka man skulle jag skulle bli ingenjör gå. Jag kom ihåg hur jag en gång i frustration utbrast till min prefekt, Marie och ta över ﬁrman Åsberg, att ”det måste för fan finnas nån tjänsteväg man kan gå”. Hennes svar kom direkt och med avsmak i rösten: ”Tjänsteväg? Det har jag aldrig hört talas om”.

A DRIVING FORCE bEHIND bEHAVIOURAL SCIENCE

LIKA ROAT berättar Arne Öhman om en konferens i samband med nya statliga direktiv för forskarutbildningen i slutet av 1990-talet, då en av ”åldermännen” slutligen upphävde sin stämma med följande kommentar: ”Varför skulle vi bry oss om den här förordningen när vi aldrig har brytt oss om någon annan?” – Tidigare rådde ett enormt professorsvälde på KI. Det har förändrats och blivit mer byråkratiserat, mindre direktinflytande. Det är oundvikligt och bra i grunden, jag tror det måste vara så. KI har inordnat sig och i det avseendet blivit mer som de andra. Vilket emellertid, menar Arne Öhman, inte minskat KIs attraktionskraft som bas för kvalificerad forskning på global toppnivå. – Här finns många världsstjärnor. Det finns fortfarande en fantastisk stämning och självförtroende på KI. Hit välkomnas alla enligt sin kompetens. Men du måste leverera – det gillar jag. Och inte är han rädd längre. Utom för vissa områden kvällstid i centrala Stockholm. Förmodligen en rationell rädsla.

PER HÖGFELDT kibladet@ki.se

Att jag började läsa psykologi var en kompromiss, säger Arne Öhman.

Foto: ERIK CROnBERg

An international conference on research into emotions and fear was recently dedicated to Professor Emeritus Arne Öhman, who still carries out senior research two days a week at the Department of Clinical Neuroscience. Professor Öhman was the driving force behind the Study Programme in Psychology “with a clear focus on medicine and biology” which started in autumn 2007 at KI, and whose first wave of students will graduate in spring 2012. According to Professor Öhman, it is a common misconception that the human soul cannot be understood using scientific methods. “It is, in fact, entirely possible,” he argues. “And the adaptation of psychology as a part of biomedicine is therefore extremely important. Through the overlap between psychology and neuroscience, psychology will become stronger and increasingly respected.”

RÖSTER OM ARNE: Varm, kompetent och framgångsrik

– Han håller en hög vetenskaplig nivå i ett ämne som är svårt. Han har förmått lyfta fram beteendevetenskapliga perspektiv på ett högtstående akademiskt plan. Arne är varm, vänlig och kompetent. Karin Harms-Ringdahl, professor i sjukgymnastik, institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle

14 | kibladet | NUMMeR 2 | 2011

– Arne är en gammal god vän som jag har stort förtroende för både professionellt och privat. Vi umgås fortfarande regelbundet och ses på Tennstopet, där vi dryftar stort som smått. Han är en väldigt framgångsrik forskare och har fört fram många studenter till framstående positioner. Lars-Göran Nilsson, professor i psykologi, Stockholms universitet

– Arne Öhman sätter alltid den vetenskapliga frågan främst. Med sin forskning har han bidragit till att plocka in beteendevetenskapen i KIs vetenskapliga finrum. Ur Arne Öhman at Karolinska Institutet, bidrag i festskrift till Arne Öhman, av Jenny Wikström (bilden), Martin Ingvar, Bo Melin och Mats Lekander, Stockholm 2011

TESTaT OCH KLaRT – TRÄNING FÖR ALLA GRATTIS, KI-ANSTÄLLD – en mängd träningspass väntar runt hörnet! KI Bladet bad en testgrupp prova på ett axplock av den gruppträning som erbjuds på Campus Huddinge och Campus Solna. Vänd blad och läs deras rapporter.

Dans fuego är en nyhet för terminen på Friskis & Svettis i Solna, ett pass byggt på latinamerikanska rytmer och friskisövningar i skön kombination. Foto: THOMaS aLVRETEn kibladet | NUMMeR 2 | 2011 | 15

LEDARE

NYHETER

PORTRÄTTET

SPECIAL

DEbATT

NOTERAT

Gruppträningen i Solna och Huddinge finns i en mängd varianter. Passa på att testa olika. Foto: THOMaS CaRLgREn

FEM TUFFa TRÄnIngSFORMER – VILKEN PASSAR DIG BÄST? Tack till Britt-Louise, Cecilia, Gerd, Helena, Jenny, Lotta, Lotta och Ulla! Sammanställt av Madeleine Svärd

16 | kibladet JUbileUMSSPeCial | NUMMeR 2 | 2011

Grunda kroppen

Tuffingpasset!

Testat 1: Groundance

Testat 2: Cirkelfys

n Friskvården, Huddinge

n Friskis & Svettis, KI Solna

roundance är en motionsform som bygger på afrikansk dans. Passet är utformat av Carina Bagge som också är en skicklig och inspirerande ledare för träningspasset. Det ger både energi och avspänning. Musik och rytm är grunden och lockar kroppen till rörelse, man behöver inte tänka på att memorera svåra rörelsekombinationer utan ledaren guidar deltagarna genom passet, man kan bara följa med och njuta av rörelserna. Man är barfota och känner markkontakt, är ”grundad”, samtidigt som man utmanar balans och koordination. Groundance är utformat med ett ergonomiskt tankesätt bakom rörelserna, rörelser som hjälper till att bygga kropp och hållning så att den fungerar i vardagen. Tisdagar 12.10–12.50, Alfred Nobels allé 23, sal G1.

Andra gruppträningspass på Friskvården i Huddinge: Hathayoga och jazzdans. Gruppträning på Friskvården i Solna: Funktionell

träning, Hathayoga, Qigong, pilates mix. Kontakt: healthpromotion@ki.se

irkelfys sägs vara det Friskis & Svettispass som ger den allra mest genomgripande och funktionella träningen av kroppen. Om du vill träna styrka men inte gillar att vara i gymmet, så är det här rätt pass. Du får också hjälp av ledaren att göra övningarna på rätt sätt. På tio stationer genomförs funktionella övningar med eller utan redskap, exempelvis skivstång, kettlebells, bosuboll och gummiband. Träningen ska ge balans, rörlighet, koordination och kondition på ett varierande och utmanande sätt. Under 55 minuter varvas de tio stationerna i tre omgångar under cirka en halvtimme, och du blir hela tiden peppad av passets ledare. Resten av tiden går åt till uppvärmning, stretch och avslappning. Det är roligt och varierande, men svettigt och bitvis tungt med övningar som jägarvila eller planka som ger darrande, maximalt ansträngda muskler. Måndagar och torsdagar 11.30–12.25, torsdagar 18.30–19.25.

CAMPUS FITNESS TRAINING OFFERS SOMETHING FOR EVERYONE

TRÄNINGSSTÄLLEN FÖR KI-ANSTÄLLDA Friskis & Svettis, Karolinska Institutet i Solna. Här gäller rabatterat medlemskap för KIanställda. Ett terminskort kostar 550 kronor mot uppvisande av tjänstgöringsintyg plus medlemskap 100 kronor/år. Gäller enbart på KI. F&Skort som gäller på alla anläggningar i Stockholm kostar 2 950 kronor per år och KI-anställda får 15 procents rabatt. Friskvården KI, Huddinge och Solna. Friskvårdens gruppträning fungerar som ett komplement till gruppträningen i Novum Gym, Huddinge, och Friskis & Svettis, Solna. Gratis för anställda och studenter. Novum Gym, Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge. Gruppträning kostar 20 kronor per tillfälle. Även träning i kursform, prisexempel: 1 350 kronor för kurs i magdans. Öppet för KI-anställda.

There are plenty of training sessions for KI employees! KI Bladet asked a test group to try out a selection of the group training sessions on offer at Campus Huddinge and Campus Solna. These included both fast-paced and more relaxed sessions: spinning, circle training, ground dance, mixed Pilates and fuego dance.

HÄR FÅR DU OCKSÅ RAbATT SATS alla träningsanläggningar i Stockholm. 14 procent på träningskort samt halv medlemsavgift mot uppvisande av KI-leg eller lönespec. www.sats.se Yogahuset hos Karolinska Institutet. 10–15 procents rabatt. www.yogahuset.se Gå & löpkliniken, Hornstull. Utprovning av ortopediska fotbäddar, walking-, gympa- och löpskor. 10 procents rabatt på ordinarie priser. SAGA motions träningsanläggningar i Stockholm. 20 procent på träningskort med ordinarie pris. www.sagamotion.nu Club body Joy på Värmdö. Gruppträning och träningsmaskiner. www.bodyjoy.se Nyttiga länkar

Novum och Friskis & Svettis erbjuder även gymutrustning. Det är gratis på Novum. På Friskis & Svettis har du även tillgång till gym och uppvärmningsmaskiner med mera.

Mer information finns på intra.ki.se och sthlm.friskissvettis.se. KI Bladet reserverar sig för eventuella prisoch schemaändringar.

Salsa, baby!

Svettigt värre!

Lugn och balans

Testat 3: Dans fuego

Testat 4: Spinning medel

Testat 5: Pilates mix

n Friskis & Svettis, KI Solna

n Friskvården, Huddinge

ans fuego är årets nyhet hos Friskis & Svettis, ”ösigt och hett med latinska rytmer”. Det här är ett renodlat danspass men utan krav på dansvana i övrigt. Man tränar kondition, men ingen styrka. Här är fullt ös från början till slut och man måste koncentrera sig om man vill hänga med. Man testar salsa, samba, flamenco och mycket annat, hela tiden konverterat till gymparörelser som man kan känna igen från ett klassiskt medelpass. Det tar lite tid att lära sig stegen, men gympaledaren uppmanar till att hitta en egen rytm och snart lär man sig även dansstegen. Att få med höfter och armar och dansa med hela kroppen får bli terminens utmaning. Ledaren peppar och är full av energi och det smittar av sig. Inte minst så är den latinamerikanska musiken medryckande. Kul! Boka i förväg eller kom i god tid, vanliga träningskläder och gympaskor fungerar bra.

Måndagar 17.30-18.25, onsdagar 11.3012.25.

Andra gruppträningspass på Friskis & Svettis, Solna: Skivstång, medelgympa, box,

m du har testat spinning och tyckte att det bara var för mycket, prova introduktionspasset för att få bra tips och goda råd. Förutom att få hjälp med att ställa in cykeln rätt får du veta att passet bygger på att man ska trampa i takt med musiken, något som kan vara lätt att glömma bort. Spinning passar alla som vill förbättra sin kondition, och är den perfekta träningen för den som gillar att ge allt. Det går att anpassa ansträngningen efter egen förmåga och dagsform. Det innebär att totala nybörjare och mycket träningsvana kan träna sida vid sida. Ett spinningpass bygger på uppvärmning, två konditionsdelar med återhämtning däremellan, samt nedcykling och stretch/ rörlighet. Boka i tid och ta med handduk och vattenflaska till cykeln – det blir svettigt! Tisdagar 17.00–17.55 och 19.00–19.55 och torsdagar 11.45–12.40.

ilates mix är ett populärt pass som inte behöver förbokas och som inte kostar något för KIs anställda. Det passar både nybörjare och vältränade. Tempot och rörelserna är ganska lugna och inga hopp ingår. Träningen riktar framför allt in sig på muskler i magen, armar och ben. Men här övar man även balans, hållning, rörlighet, andning och avslappning. Det är inget pass som man blir helt utmattad eller jättesvettig av, utan en skön träning där man kan välja svårighetsgrad beroende på hur mycket man själv orkar. Ledaren visar övningarna tydligt och har alltid alternativ till lättare/tyngre övningar så att passet kan tillgodose så många som möjligt. Det här är ett bra komplement till exempelvis konditionsträning. Måndagar 17.00–18.00, Alfred Nobels allé 23, sal G1.

core och yoga, med mera. Olika intensitet på passen.

kibladet | NUMMeR 2 | 2011 | 17

LEDARE

NYHETER

PORTRÄTTET

SPECIAL

DEbATT

NOTERAT

Den karriärutveckling som Vetenskapsrådet förut kunde erbjuda unga forskare genom sitt forskartjänsteprogram, måste nu KI bana väg för. Det skrev Göran K Hansson och Marie Arsenian Henriksson i en debattartikel i KI Bladet nummer 1/2011. Nu fortsätter debatten.

Satsa Vi måste klara flera ungt nu! tankar samtidigt

artin Ingvars svar på vårt debattinlägg i KI Bladet 1/2011 hade den lovande rubriken ”Vårt löfte till de unga”. Men det var tunt med löften i hans text. Dekanus konstaterade resignerat att frågan om unga forskares situation varit aktuell i 25 år, och han verifierade vår uppfattning att det finns medel inom organisationen som kan satsas på yngre forskare, inom strategiska forskningsområden och andra konstellationer. Mer konkret angav Ingvar ett mål för styrelsen för forskning, där han är ordförande, att nå en årlig utlysningstakt av 15–20 tjänster på forskarassistentnivå. Han gav dock ingen indikation för hur tjänster på högre nivåer, motsvarande de sexåriga rådstjänsterna, kommer att hanteras framgent. Innevarande år når man bara upp till sju forskarassistenttjänster utan driftsmedel. Det här duger förstås inte.

DET AKUTA PRObLEMET med brist på

forskartjänster har faktiskt uppkommit just i år, inte för ett kvartssekel sedan. Vetenskapsrådet försatte KI och andra svenska universitet i en svår ställning när man vid årsskiftet lade ner sina framgångsrika program för yngre forskare. Det skedde hastigt, utan överväxling eller övergångstid, vilket är svårförståeligt. Men, nu gäller det för KI att agera, från rektor och dekanus till prefekter, koordinatorer och enhetschefer. Ge incitament för institutioner och strategiområden att inrätta forskartjänster! Använd eventuella ”fria” medel från fundraisingkampanjen för satsningar på yngre forskare. Informera potentiella nya sponsorer att de kan göra en stor insats för den medicinska forskningen genom att finansiera tidsbegränsade tjänster för yngre forskare – varför inte Persson-, Kamprad-, Stenbeck- eller Wallenberg-forskare/fellows? Och se till att en betydande andel tjänster utlyses i breda områden, i nationell konkurrens, och med extern sakkunniggranskning, på det sätt som VRs tidigare tjänster hanterades. KIs viktigaste strategiska satsningar för det närmaste decenniet kommer att gälla rekrytering av forskare och det är viktigt att vi gemensamt tar detta ansvar. n

Marie Arsenian Henriksson professor i molekylär tumörbiologi

Göran K Hansson professor i experimentell kardiovaskulär forskning

18 | kibladet | NUMMeR 2 | 2011

Is lyckosamma utfall att i nationell konkurrens få mer än hälften av alla forskarassistenttjänster på VR är en källa till stolthet. Men det innebär också som skribenterna säger en stark påminnelse om att VRs abrupt omlagda kurs avseende mellantjänster riskerar att påverka systemet för rekrytering av unga forskare i negativ riktning. Därför prioriterar vi att i varje enskilt moment anslå medel för mellantjänster. nnDen uppfordrande tonen i Hanssons/Arsenian Henrikssons inlägg kan ställas mot att Hansson var en av de starkaste beskyddarna av distinguished professor-programmet som kommer att pågå ytterligare fem år.

därmed kan all ytterligare finansiering omedelbart omsättas i nya positioner. Där kan också de fortsatta ansträngningar som görs inom fundraising göra nytta. Att driva fundraising framgångsrikt görs dock inte genom att i debattartiklar/svar ange vem man tänker tala med nästa gång. Samtidigt ska det påminnas om att vårt arbete för att få ett undantag för forskarassistentnivån från gällande arbetsmarknadsregler om tillsvidareanställning, fortfarande är en öppen fråga. Den förhandlingen kommer sannolikt inte att avslutas förrän efter sommaren. KIs ledning använder många olika kanaler för att verka för att ett avtal kommer till stånd om detta. DEbATTÖRERNA identifierar bristen på ordentliga medel för de som får tjänster inom ramen för rekryteringstjänsterna. VR annonserar en omsvängning med större flerårsanslag till de unga. Likaså kommer som tidigare flera sannolikt att tävla sig till ERC starting grants vilket i kombination med en rekryteringstjänst kommer att vara en utmärkt position. Jag delar skribenternas oro för fenomenet “nakna tjänster” på alla nivåer. Detta representerar som Nader (i debatten här intill) påpekar en systemsjuka som måste åtgärdas på kort och lång sikt.

Det programmet motsvarar lågt räknat medel som skulle kunnat ge 35 positioner för yngre forskare. Men valet är gjort och bollen får spelas där den ligger. Forskningsstyrelsen välkomnar naturligtvis alla prefekters (inklusive Arsenian Henriksson) vilja att medverka till att fler tjänster för rekrytering skapas. Det kommer att bli en viktig diskussion bland annat vid kommande prefektmöte hur institutionerna kan samverka med forskningsstyrelsen för att minimera effekterna av VRs kursomläggning. nnEn viktig åtgärd som på sikt komÖkningen av myndighetskapital mer ge viktig handlingskraft är beslutet på institutionsnivå från 250 miljoner att ta tillbaka kraften att dimensionera kronor kronor till 907 miljoner kronor antalet lärare genom borttagande av bemellan åren 2005 och 2010 visar att fordran ur anställningsordningen. prefekterna har en viktig hemläxa för att se till att kapitaDet är ett styrkebesked let arbetar. Utöver det ligatt KI klarat av att hålla ger 2 400 miljoner som kvar principen att alla oförbrukade medel ute tjänster ska utlysas i hos forskarna i form öppen konkurrens. n e rels av erhållna externa Därmed kan vår Forskningssty rligtvis tu a n r bidrag. Snabbt inräta idag, i internation m o välk tande av rekryteringsvilja att nella jämförelser, rs te k fe re p alla tjänster skulle vara ett professorstunga tt a ll medverka ti bra sätt att lösa både organisation komma problemet med myndigi bättre balans på ﬂer tjänster hetskapital/oförbrukade några års sikt. Den nya skapas medel och problemet med för anställningsordningen ger få tjänster. precis den effekt som Broberger och Uhlén efterlyser i sin debatt, ett FORSKNINGSSTYRELSENS visserligen transparent system där de som förmår begränsade inflytande över prioriteväl utveckla sin forskning bereds plats ringarna inom SFO-områdena används löpande inom KI. för att påverka dessa till att prioritera nyrekryteringar. Vi har i år utlysningar DET KVARSTÅR ett problem som påpemotsvarande 3 gruppledarpositioner, kas av flera av skribenterna. De sexåri2 foass-förlängningar, 11 foass-ar och ga forskartjänsterna i tidsspannet efter 12–15 postdocs. Dessa tjänster är forskarassistent har varit ett mycket naturligtvis avgränsade ämnesmässigt gynnsamt system för att få de vassaste enligt de begränsningar som regeringtill tjänster kombinerat med skyldigens SFO program anger. Men det är het för KI att inrätta fortsatt tjänst efter fortfarande tjänster utöver de som just perioden. Historiskt har det gått bra för nu annonseras från forskningsstyrelde som haft sådana tjänster. Samtidigt sens budget. har starka fackliga strävanden motsatt Sammantaget ligger karriärsystemet sig tidsbegränsade tjänster så sent fram till och med forskarassteget klart i karriären, vilket riskerar att stuka i den nya anställningsordningen och den akademiska rörligheten. I den

nya lagen som reglerar anställningar vid universiteten finns inga undantag som medger så långa tidsbegränsade tjänster. Det bedöms inte heller vara framkomligt att hävda ett sådant undantag i förhandlingar. Det gör att den här typen av rekryteringstjänster måste hanteras inom ramen för institutionernas verksamhet eftersom de framöver kommer vara tillsvidareförordnanden enligt gängse lagstiftning. Här bryts det övergripande intresset att breda tjänster med nationell prioritering ger bäst forskare mot institutionernas legitima intresse att de medel man rår över ska användas för att utveckla institutionens mer avgränsade intressen. Det senare är i linje med Naders resonemang om att inlemma forskare i större konstellationer. nnMekanismerna för hur bristen på öppet utlysta rekryteringstjänster ska kunna åtgärdas är inte klara. Frågan kan bara lösas genom att alla nivåer ser problemet och debatten driver på mot den nödvändiga lösningen. (Bara för att ingen tvekan ska råda: De som idag har sådana tjänster kommer att få tillsvidareförordnanden enligt tidigare principer enligt den nya anställningsordningen.) bRObERGER OCH UHLÉN illustrerar en tendens att se vår vilja att förnya och modernisera våra lokaler som något som hotar våra resurser att rekrytera unga lovande och de bästa. Den uppfattningen delar inte jag. Efter att under många deltagit i rekryteringar på olika nivåer inklusive de mest seniora nivåerna är det tydligt att lokalfrågan och djurstallningskapaciteten är den vanligaste orsaken till att rekryteringar inte lyckas. KI har expanderat kontinuerligt under lång tid och forskningens metodinnehåll förändras. Campus är fullt, norra K-sjukhuset är fullt och dessutom görs en massiv investering bekostad av SLL som kräver reinvestringar i en ny forskningsbyggnad och södra K-sjukhuset signalerar flera förändringsbehov för att klara sitt forskningsuppdrag. Vi måste med andra ord ha en organisation som orkar ha en modern infrastruktur samtidigt som vi erbjuder de bästa sökanden goda resurser utöver de tjänster som utlyses. n

Martin Ingvar dekanus för forskning

Vad tycker du? Fortsätt debattera på intranätet. Logga in på ki.se/forum

a brighter future Startskottet för is the only option en ny tävling

was recently asked to discuss for the EURAXESS mobility network, why Sweden is attractive for science. The motivations are many and KI is one them! Clearly, the question was how Sweden can attract talent to our academic institutions, an intent that is in stark contrast with the constructive debate in the previous issue of KI Bladet. To receive a VR sponsored junior research post is a fantastic way to start a research career in Sweden, at present times, the size of the award is almost equivalent to an NIH RO1 (c.a.1 million Us). nn These positions provide the means needed to “jump start” an independent line of research and are also a good way to bring new talent to KI. Not having this recruitment mechanism is certainly a setback that will prevent recruitment of scientists from all walks of life and intellectual diversity to our academic community.

of newly appointed young researchers be ensured? The solutions may not be too far from our reach, but to find them and properly implement them will need a significant effort from both intermediate and top level administration. Such solutions will likely require departmental commitment in terms of funding and resources, i.e. access to core facilitates regardless of which group/unit one is affiliated with, opening of teaching posts for young scientists so financing can be supplied and providing a “credit line” in the absence of a start up package so that the lack of resources does not impede early career progress and mid career continuity. In addition, defining priority groups for KID funding will allow early/ mid career scientists to have access to support for recruiting students.

nn At the university level, a unified career system where the path to academic independence is clearly implemented is much needed to be able to plan ahead and ensure the accomplishment of high impact research.

Det är många dagar man betvivlat att skutan ska gå att ro i hamn. Detta ansvar gör Foass-perioden väsensskild från den relativt trygga postdoc-tillvaro man just lämnat. Vi förstår inte tendensen inom KI att ”bunta ihop” Foass med postdoc, som till exempel när man inrättade Junior Faculty som ett samlingsorgan för dessa två grupper med helt olika prioriteringar och behov. Vi förstår inte heller varför man valt att prioritera finansierandet av postdoc-platser som en lösning på tjänstefrågan för yngre gruppledare, när postdoc- tjänster erbjuds av många alternativa finansieringskällor och ofta kan bekostas med projektbidrag.

As young scientists, we are expected to generate ground breaking original Of outmost importance is the need research that lead to publications in to define the term “faculty”, and the high impact journals. At the early stages, establishment of a faculty handbook the preliminary data to obtain that will allow a common underfurther funding could be standing of the role, functions, supported by the funds rights and obligations attached to these faculty have towards the positions. Given that university, department, most departments colleagues and students. te a b don’t have resoure d t n e The curr ces for salaries and ANOTHER KEY element basic highlights a at is neither startup in this equation is that th packages for early/ a constant dialogue problem, and lace the mid career scientists, must exist between the who will rep arly the VR sponsored early and mid career e r fo rt o p sup positions have become scientists together with tists established fundamental for scientific ones and the carreer scien progress and career success. academic leadership so as to The current debate highlights maintain a dynamic discussion on a basic problem, and that is who will how to accommodate research needs replace the support for early career/mid with the available resources. Formation scientists and how will the new generaof a task force is essential for this and I tion of scientists be recruited? As noted am sure many will value their involvein the original debate, most early career ment in such a positive endeavor. Many researchers can opt to become part of a of us praise the efforts of the previous larger established group that can providebaters and the concerns raised on de the need for equipment and support these issues, but unless measures are personnel. Although this can be a valua- rapidly implemented, the bright future ble alternative, it understandably needs we all dream about will remain clouded a certain amount of engagement by the with deleterious consequences not only researcher outside her/his own focus, for KI but also for the Swedish academic which in some instances, can curtail the community at large. n development of new areas of research and impede progress. This is a natural outcome from such arrangement as it will otherwise put a high burden on the hosting group to support science that may not be in line with the mainstream funded research of the group. SO THE DILEMMA is what could be done

to support the disappearing early career posts needed for insertion in the KI academic path and how can continuation

Gustavo A Nader PhD, Assistant Professor Deptartment of Medicine, Solna

i har haft turen att knipa två av de sista så kalllade rådsforskartjänster (sexåriga tillsvidare-tjänster vilka enligt praxis bereder vägen till professur) som utlystes av VR. För oss finns det få förmåner större än att få bygga ett eget laboratorium runt egna frågeställningar. Men vägen hit har präglats av största osäkerhet, vilket de flesta forskarassistenter (Foass-ar) kan instämma i. nn Det är en mycket kritisk period för en forskare när man för första gången – med minimal introduktion – ska etablera sin egen grupp, personal rekryteras, anslag sökas, utrustning införskaffas, och metoder sättas upp, utöver att resultat ska produceras och artiklar ska publiceras.

KIs höga ambitionsnivå (och beviljningsprocenten är knappt 10 procent). nn De sju Foass-tjänster som nyss utlysts på KI räcker alltså bara ungefär halvvägs. Än mer alarmerande är situationen i karriärsteget därefter, det vill säga motsvarande rådsforskartjänsterna. Dessa har nu nästan helt skurits ned, till följd att de Foass-ar som fullgjort sina fyra år inom kort kan stå utan möjlighet till fortsatt karriär – oavsett hur bra de presterat hittills. Här har KI ännu inte presenterat någon plan alls. NYA TJÄNSTER måste annonseras

regelbundet och internationellt för att nå de bästa kandidaterna. Den internrekrytering som förekommer på KI är inte oväntad givet att Sverige är ett relativt litet land med liten mobilitet. Den är dock inte problemfri. Vikten av att etablera nya forskningsinriktningar jämte redan existerande starka grupper – snarare än att de yngre forskarna inlemmas i dessa – beskrivs väl av Göran K Hansson och Marie Arsenian Henriksson och måste vara en ledstjärna i detta arbete. nn Tjänsterna måste tillsättas efter transparent peer review, helst med utländska granskare. De måste åtföljas av ett substantiellt startbidrag. KI kan inte lita på storstadens och Nobelprisets dragkraft för att attrahera unga talanger.

EFTER NYA DIREKTIV har VR nu dragit

in såväl Foass- som rådsforskartjänster. För postdocs som vill starta laboratorium i Sverige och Foass-ar har alltså plötsligt den absolut dominerande källan till tjänster strypts. Detta följer dock en avsiktlig strävan från statsmakterna att förstärka den akademiska autonomin och sker parallellt med att historiskt stora summor tillförs universiteten direkt och genom statliga anslag. Storleken på de belopp som nu delas ut väcker avund i Europa och USA där den ekonomiska krisen lett till stora neddragningar. Denna nya situation kan ses som en möjlighet minst lika mycket som ett hot. Universiteten har alltså en unik möjlighet att forma sin framtid. Nu går startskottet i en ny tävling om att rekrytera de unga forskare som kan hitta nya lösningar på medicinska utmaningar. För de universitet som är villiga att anta utmaningen finns stora vinster att göra. För de som passar på denna chans kommer priset betalas under många decennier. Andra högskolor har inte legat på latsidan. Den som tvivlar på det kan titta i dagstidningarna där annonser för tjänster på forskarnivå är mer regel än undantag. Vad bör då KI göra? I VRs sista utdelning tilldelades forskare som valt KI 13 av totalt 20 heltids-Foass-tjänster inom medicin. En bra siffra, men rimlig med

Framsynta institutioner har redan insett behovet av att erbjuda tjänster enligt dessa kriteria men har ytterst begränsat ekonomiskt rörelseutrymme, de behöver direktiv och medel från KI centralt. Slutligen är det hög tid att KI inrättar ett meningsfullt tenure track-system enligt amerikansk modell så att unga forskare kan känna sig trygga i förvissningen om att om de lever upp till universitetets högt ställda kvalitetskrav kan de här planera långsiktigt för sin forskning. I de massiva satsningar som nu görs på byggnader och infrastruktur får man inte glömma att avskrivningstiden på lyckade (och misslyckade) rekryteringar på unga gruppledare är 30–40 år. De sitter ofta avsevärt längre än lokalerna. Man kan inte bygga morgondagens forskning utan morgondagens forskare. n

Christian broberger docent vid institutionen för neurovetenskap

Per Uhlén docent vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik

LEDARE

NYHETER

PORTRÄTTET

DEbATT

SPECIAL

NOTERAT

Varje år belönas personer som varit anställda vid KI i minst 30 år med utmärkelsen ”För nit och redlighet i rikets tjänst”. Här berättar några av dem om sin tid på KI.

Trotjänare på KI “KI är en god sak att arbeta för”

“Det har aldrig varit bättre än nu”

CLAES-OLOV FÄLTH, 59, budgetansvarig, universitetsförvaltningen

KERSTIN LIEDHOLM, 62, tandsköterska, institutionen för odontologi, Huddinge

Medalj, kristallskål eller klocka – det kan den välja på som får utmärkelsen ”För nit och redlighet i rikets tjänst”. Claes-Olov Fälth valde klockan, och är stolt över den. – Jag har den på mig nu. KI är en fascinerande arbetsplats, jag tycker om samspelet mellan förvaltning och akademi som jag fått vara en del av. Framför allt tycker jag att KI är en god sak att arbeta för. Som budgetansvarig arbetar han med resursfördelning, forskningsplanering och strategisk planering och han var inblandad i KI 93, KI 99 och Strategi 2012. Om ceremonin den 20 januari säger han: – Det var en andningspaus och jag tänkte: har jag verkligen varit med så här länge?

Kerstin Liedholm tänker inte pensionera sig vid 65 utan vill fortsätta så länge hon bara får. – Det har aldrig varit bättre än nu, säger hon. Och inte blev tillvaron sämre av att få en utmärkelse. – Det var härligt, ja, fantastiskt! Jag hade inte förväntat mig att det skulle kännas så högtidligt. Man kände sig så stolt och glad. Kerstin Liedholm har varit tandsköterska under de 30 åren i KIs tjänst, specialiserad på barntandvård och hon har kontakt med både patienter och tandläkarstudenter. – Jobbet är otroligt varierande och det trivs jag jättebra med. Och arbetskamraterna är toppen! Flera av oss har jobbat ihop i många år.

“Lär sig något nytt varje dag”

“Vi har varit två steg före hela tiden”

SUSANNE LACH, 54, bibliotekarie, Karolinska Institutets universitetsbibliotek

MERJA HEINONEN, 62, sjuksköterska, institutionen för medicin, Solna Nu säger man väl headhuntad. Merja Heinonen säger tillfrågad. Det blev hon för 30 år sedan, då hon arbetade som sjuksköterska vid hjärtintensiven på Danderyds sjukhus. Tillfrågad om att vara med i ett projekt vid KI med den yngsta gruppen hjärtinfarktpatienter, de under 45 år. Sedan dess har hon ägnat sig åt hjärtkärlforskningen vid KI, huvudsakligen under ledning av professor Ulf de Faire. – Hjärtsjukvården har utvecklats oerhört de senaste 40 åren. Vi har varit två steg före allmänhet och media hela tiden.

Susanne Lach kom till KI den 1 januari 2000, i och med att KI övertog Spris (Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut) bibliotek, där hon varit anställd i 19 år. I personalens avtal vid övergången ingick att de fick ta med sig anställningstiden från Spri. – Möjligen tyckte jag i början att KI var lite väl stort. Hon konstaterar att arbetet som bibliotekarie ”utvecklats enormt” och hon lär sig något nytt varje dag. – Det är inte alls samma jobb längre, tack vare datorisering och digitalisering, som jag tycker är jätteroligt. Fast det är klart att jag fortfarande gillar att vara bland tryckta böcker också – jag är ju faktiskt bibliotekarie!

“Friheten på KI har varit viktig för mig” LARS ALFREDSSON, 61, professor, Institutet för miljömedicin Lars Alfredsson kom till KI 1980 och utnämndes till professor vid Institutet för miljömedicin 2002. – Ett tidigt tema i min forskning har varit arbetsmiljöfaktorernas inverkan på hjärtoch kärlsjukdom. På senare tid har jag framförallt studerat hur genetik och miljö samverkar beträffande risken att utveckla inflammatoriska sjukdomar, som reumatoid artrit och multipel skleros. Han säger att det är ”en bra fråga” varför han stannat kvar så länge. – Det har varit roligt. Jag gillar att röra mig i forskningskretsar – och att forskningen har gått bra har givetvis hjälpt till. Den frihet man haft på KI har varit viktig för mig.

20 | kibladet | NUMMeR 2 | 2011

“Högtidligt när vi fick utmärkelsen” De tog emot utmärkelsen ”För nit och redlighet i rikets tjänst” 2010: (från vänster till höger uppifrån) Claes-Olov Fälth, Björn Vennström, Urban Lindgren, Per-Anders Rydelius, Lars-Arne Haldosen, Åke Pousette, Lars Bäckman, Susanne Lach, Lars-Gunnar Hörte, Lars Alfredsson, Birgitta Kallenberg Nilsson, Monica Marcus, Lena Nilsson-Wikmar, Mats Andersson, Uno Fors, Karin Röding, Guro Gafvelin, rektor Harriet Wallberg-Henriksson, Kerstin Liedholm, Merja Heinonen, Åsa Ansell. Ej närvarande under ceremonin den 20 januari: Anders LundFoto: ULF SIRBORn ström, Gun Söderqvist, Ann-Sophie Thomann, Jan Ygge.

“Disputationen var en stor händelse” MONICA MARCUS, 54, förste forskningsingenjör, institutionen för fysiologi och farmakologi För Monica Marcus känns det ”lite dubbelt” att ha arbetat på KI i 30 år. – Det var en trevlig tillställning när vi fick utmärkelsen. Men samtidigt tänker man att nästa grej är väl pensionen.

Hon anställdes som laboratorieassistent men för fem år sedan disputerade hon, och nu ansvarar hon för olika projekt. Forskningsgruppen hon ingår i arbetar framför allt med att utveckla bättre läkemedel mot schizofreni och depression. – Disputationen var en stor händelse i mitt liv, konstaterar hon. – Jag har haft möjlighet att utvecklas och fått vidareutbilda mig, mycket tack vare min chef professor Torgny Svensson.

ÅSA ANSELL, 65, tandsköterska, institutionen för odontologi, Huddinge Hon var bara 17 år när hon började som tandsköterskeelev, så operationstandsköterskan Åsa Ansell hann vara ett antal år i privattandvården innan hon kom till odontologen och KI, där hon nu har 30 år bakom sig. – Man kan säga att jobbet består av att följa patienterna, att vara med och undervisa studenterna och att vara delaktig i den forskning som bedrivs. Jag tycker om alla tre delarna. När hon i januari belönades för nit och redlighet var det både högtidligt och mysigt. Fast egentligen tycker hon varje arbetsdag är spännande och pensionen får vackert vänta. PER HÖGFELDT kibladet@ki.se

120 självlysande stolar designade av Jonas Bohlin är en del av konstprojektet. Foto: PER HÜTTNER

Ebbot Lundberg. Foto: SCANPIX

Hugo Lagercrantz. Foto: STEFAN ZIMMERMAN

Lysande föreställningar Ett möte mellan konst och vetenskap i form av dialoger, det kan den som besöker Konstakademin ta del av under projektet (In)Visable Dialogues. bakom projektet står konstnären Per Hüttner och elias arnér, professor i biokemi vid karolinska institutet. – det kommer att bli en syntes mellan vetenskapen och konsten, som ett slags performance, säger elias arnér. en representant från vardera fält kommer under varje söndag i mars att diskutera olika samtalsämnen stå-

endes vid varsin talarstol i varsitt rum. besökaren får lyssna till samtal om livet och verklighetens gränser sittandes på en av de 120 självlysande stolar desigElias Arnér nade av Jonas bohlin som har placerats ut i den stora salen. till exempel kommer Hugo lagercrantz, professor vid institutionen för kvinnors och barns hälsa vid karolinska institutet, och överläkare vid astrid lindgrens barnsjukhus, att

diskutera the boundaries of the Mind tillsammans med den franske curatorn Veronique Wiesinger. – Vi gör det här för att det är spännande och stimulerande. det är svårt att förena konsten och vetenskapen eftersom de är två fält som ligger långt ifrån varandra, men vi hoppas att vi lyckas och att både publiken och de medverkande kan vidga sina vyer när de kommer hit, säger elias arnér. Utöver dialogerna har ett antal kompositörer skrivit musik baserad på en dialog som elias arnér och Per Hüttner haft och som är en del av

projektet. bland annat kommer ebbot lundberg från Soundtrack of Our lives och den kinesiska ljudkonstnären Yan Jun att tolka en text om svårigheterna med en dialog mellan konst och vetenskap. GUSTAF ANDERSSON kibladet@ki.se

konstakademien.se

Öppet till och med 3 april. Plats: Fredsgatan 12. Hugo Lagercrantz föreläser den 27/3 klockan 14.00.

Innovationssatsning öppnar för ansökan n För andra året i rad ska sex personer med kompetens inom teknik, medicin eller management väljas ut för ett heltidsuppdrag inom klinisk innovation. Uppdelade på två lag ska deltagarna identifiera behov och möjligheter

hos kliniker inom Stockholms läns landsting, SLL, och designa organisatoriska och tekniska lösningar. Clinical innovation fellowships pågår mellan den 3 oktober 2011 och 31 maj 2012 och leds av Centrum för teknik och

hälsa, CTMH, som har KI, KTH och SLL som huvudmän. Den 15 mars är sista ansökningsdag. ctmh.se/fellowships

kibladet | NUMMeR 2 | 2011 | 21

NYHETER

PORTRÄTTET

DEbATT

SPECIAL

NOTERAT

Foto: ERIK CROnBERg

LEDARE

FRANSKT ANSLAG TILL INGRID LUNDBERG n Professor Ingrid E Lundberg, vid enheten för reumatologi, institutionen för medicin, Solna, har fått ett forskningsanslag på 235 000 euro från den franska patientorganisationen Association Française contre les Myopathies. Hon får forskningsanslaget för ett tvåårigt projekt, “Development of functional biomarkers in a European network for inflammatory myopathies, EUMYONET”.

HANS-GUSTAF LJUNGGREN FÅR TOBIAS-PRISET n Hans-Gustaf Ljunggren, professor vid institutionen för medicin, Huddinge, får Tobiaspriset 2011. Prissumman är drygt 10 miljoner kronor och delas ut av Kungl. Vetenskapsakademien. Han får priset ”för hans studier av NK-celler i en forskningslinje som från nydanande upptäckter inom basal cellulär immunbiologi har lett till identifiering av sjukdomsmekanismer och innovativa metoder i syfte att förbättra immunterapi och benmärgstransplantation”.

NORRVING NY UNIVERSITETSDIREKTÖR n bengt Norrving är KIs nya universitetsdirektör från den 1 mars och han lämnar därmed tjänsten som administrativ direktör. Bengt Norrving efterträdde Karin Röding som universitetsdirektör efter att hon vid årsskiftet lämnade KI för att bli rektor vid Mälardalens högskola. I universitetsdirektörens uppgifter ingår det övergripande ansvaret för KIs administrativa organisation liksom vissa samverkansfrågor. Tjänsten som administrativ direktör kommer att utlysas.

Donationsvägg invigd på KI n

I början av februari samlades inbjudna donatorer och alumner vid invigningen av en donationsvägg i administrationshuset på Campus Solna. Donationsväggen är tillägnad alla de alumner och andra givare som under jubileumsåret 2010 stödde KIs forskning via såväl Alumnifonderna som miljardkampanjen Genombrott för livet. Rektor Harriet Wallberg-Henriksson tackade donatorerna och särskilt kampanjens ordförande prinsessan Christina (bilden) samt Development Office som skött kampanjen under ledning av Mikael Horal (i bakgrunden). Donationsväggen kommer att flyttas till den nya aulan när den står klar år 2013. Aulan byggs tack vare en donation från Familjen Erling-Perssons stiftelse.

NYA PROFESSORER

The Strategic Research Program in Cancer StratCan

Interactive Summer School in Cancer 2011: Metastasis Stockholm, June 11–1 5, 2011

Themes

Conﬁrmed Invited Speakers

Tumor instigators The pre-metastatic niche Cancer cell migration and invasion Circulating tumor cells and micrometastasis Clinical strategies hindering metastatic spread and development of macrometastasis

Sandy McAllister David Lyden Katarina Wolf Klaus Pantel David Cameron

Organizing committee Staffan Strömblad, Jonas Bergh, Christer Betsholtz, Dan Grandér, Catharina Larsson, Arne Östman. Venue: Balingsholm, Huddinge/Stockholm Contact: lena.magnell@ki.se/monica.ahlberg@ki.se Application deadline: March 21, 2011

Further information: www.ki.se/stratcan

22 | kibladet | NUMMeR 2 1 | 2011 2010

Sven Andréasson har anställts som adjungerad professor i socialmedicin vid institutionen för folkhälsovetenskap från den 1 februari 2011. Mats blennow har anställts som adjungerad professor i perinatal hjärnforskning vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik från den 1 mars 2011. Nico Dantuma har befordrats till professor i molekylär cellbiologi vid institutionen för cell- och molekylärbiologi från den 1 mars 2011. Elisabeth Faxelid har befordrats till professor i reproduktiv och perinatal omvårdnad vid institutionen för folkhälsovetenskap från den 1 februari 2011. Martin Grann har anställts som adjungerad professor i

psykiatrisk epidemiologi vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik från den 1 februari 2011. balázs Gulyás har befordrats till professor i nuklearmedicin, särskilt positronemissionstomografi vid institutionen för klinisk neurovetenskap från den 15 februari 2011. Petter Höglund har anställts som professor i basal immunologi med inriktning mot kliniskt applicerad cellterapi och transplantation vid institutionen för medicin, Huddinge från den 1 februari 2011. Hans Törnqvist har anställts som adjungerad professor i ortopedi vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset från den 1 februari 2011.

NY CHEF FÖR INNOVATIONSKONTORET n bo-Ragnar Tolf är ny chef för Karolinska Institutets innovationskontor som startade den 1 november förra året. Bo-Ragnar Tolf har en bakgrund från läkemedelsbranschen, bland annat som verkställande direktör för läkemedelsbolaget ACADIA Pharmaceuticals, AstraZeneca, Kabi Pharmacia Therapeutics och egen konsultverksamhet. Han sitter även i styrelserna för tre Karolinska Development-bolag.

Anders Kvanta har anställts som adjungerad professor i oftalmologi vid institutionen för klinisk neurovetenskap från den 1 februari 2011. Robert Löfberg har anställts som gästprofessor i medicinsk gastroenterologi vid institutionen för medicin, Solna från den 1 februari 2011. Pär Stjärne har anställts som adjungerad professor i öron-, näsa- och halssjukdomar vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik från den 1 mars 2011. Elisabete Weiderpass har befordrats till professor i medicinsk epidemiologi vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik från den 1 mars 2011.

AKZONOBEL-PRIS TILL JONAS FRISÉN n Jonas Frisén, professor vid institutionen för cell- och molekylärbiologi, får AkzoNobel Science Award 2011. Han får priset för sin banbrytande forskning inom regenerativ medicin. AkzoNobel Science Award Sweden är ett tvärvetenskapligt pris som delas ut av Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA. Priset är på en halv miljon kronor och delas ut vartannat år i Sverige och vartannat i Nederländerna.

Multiskan GO En mycket prisvärd absorbansläsare med monokromator. l l l l

Inga ﬁlter behövs! Läser en 96-hålsplatta på 6 sekunder. SkanIt programvara för PC ingår i priset. Data kan enkelt överföras genom en USB port.

Flexibel Lätt att använda Pålitlig Miljövänlig Har du råd att inte testa oss på priset?

08-590 962 00 www.ninolab.se

Epigenetics in Clinical Medicine Karolinska Institutet Stockholm, April 4–April 6, 2011 Epigenetics represent one of the future challenges – and opportunities – in biomedicine. Epigenetic specify cellular phenotypes to control tissue differentiation. Accumulated evidence points to epigenetic mechanisms as a major component in human disease pathogenesis and it constitutes the long-term link between environment and genomes. Recent technological advancements have given us tools to study these links. For this conference we have invited leading scientists in the field to overview the current front line of epigenetics in Clinical Medicine (cardiovascular, inflammatory conditions, neurology, psychiatry, cancer, metabolic condition & diabetes). Among invited speakers are Jessica Connelly, Charlottesville, Andy Feinberg, Baltimore, Sui Huang, Seattle, Leif Andersson, Uppsala, David Schwartz, Denver, Karl Ekwall, KI, Kathleen E Sullivan, Philadelphia, Gerd P Pfeifer, City of Hope, Rolf Ohlsson & Anita Göndör, KI, Stephan Beck, London, Moshe Szyf, Montreal, Tadafumi Kato, Riken, and Paul A Marks, Sloan-Kettering. Posters presentations are welcome, out of which a few will be selected for short presentations. Registration fee is 1200 Scr for graduated scientists and 600 Scr for registered PhD students, and includes buffet lunches, morning and afternoon coffee. Please ask for registration form from ingemar.ernberg@ki.se. Pay to postal account (postgiro) 19 69 45-0. Last date of registration March 17, 2011 – also last date of payment and filing an abstract. There are limited seats so the registration will be closed when the conference is full.

The conference is organized with the suport of the Tore Nilsson foundation. Local organizers: Rolf Ohlsson, Martin Schalling, Tomas Ekström & Ingemar Ernberg, KI.

kibladet kibladet | | NUMMeR NUMMeR 21 | | 2011 2010 | | 23

LabRum Klimat www.LabRumKlimat.com

BÄTTRE & SÄKRARE FINNS INTE ! MDF-U500VX MED RESERVKOMPRESSOR Vid ev. kompressorhaveri kan frysskåpet med hjälp av den andra kompressorn upprätthålla ca -70°C.

CO2-INKUBATOR 3 x KONTAMINATIONSSKYDD MCO-19AIC med energi- & tidsbesparande kemiskt steriliseringsprogram.

• ECO MODE OPERATION: styrsystemet minskar effektförbrukningen med 30%.

VÄRLDENS SÄKRASTE -86°C FRYS

• INTELLIGENT MEDIAPANEL med dataregistrering (loggning). • HÖGEFFEKTIV V.I.P- ISOLERING Ger stor innervolym i kombination med små yttermått samt minimal effektförbrukning.

-150°C FRYS ISTÄLLET FÖR DYR & FARLIG FÖRVARING AV PROVER I FLYTANDE KVÄVE ! MEKANISKA FRYSBOXAR GER RISKFRI PROVFÖRVARING MED LÅGA DRIFTKOSTNADER OCH MILJÖPÅVERKAN.

INGA ARBETSMILJÖRISKER SOM DU HAR MED FLYTANDE KVÄVEHANTERING INGEN SMITTO-/KONTAMINATIONSRISK SOM DU HAR MED PROVFÖRVARING I FLYTANDE KVÄVE INGA EXPLOSIONSRISKER SOM DU HAR MED PROVFÖRVARING I FLYTANDE KVÄVE

Ett laboratorium där en ﬂytande kvävetank har exploderat.

-150°C MDF-C2156VAN

LabRum Klimat Ab, STOCKHOLM / SOLNA Tel: 08- 50 55 78 50. mail@LabRumKlimat.com LabRum Klimat Ab, MALMÖ / LUND Tel: 08- 50 55 78 50. malmo@LabRumKlimat.com