Karolinska Institutets Årsredovisning 2011 by Karolinska Institutet

Ă&#x2026;rsredovisning 2011

Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

OMSLAGSBILDEN Doktorander studerar cancerceller Iryna Kolosenko och Per Johnsson är doktorander vid institutionen för onkologipatologi där de ingår i professor och prefekt Dan Grandérs forskargrupp inom experimentell cancerforskning. Forskarna strävar bland annat efter att bättre förstå hur cancerläkemedel fungerar på molekylär nivå och varför vissa cancertumörer är okänsliga för läkemedlen. Med ökad kunskap skulle fler patienter kunna få en mer adekvat behandling och slippa onödiga biverkningar. Foto: Camilla Svensk

ÅRSREDOVISNING 2011

Innehållsförteckning Karolinska Institutet i korthet under år 2011.....................................................................................................................................................5 Väsentliga uppgifter...............................................................................................................................................................................................6 Karolinska Institutets organisation 2011............................................................................................................................................................7 KIs utbildning och forskning 2011......................................................................................................................................................................8 Rektor om år 2011.................................................................................................................................................................................................9 Verksamhetens resultat.......................................................................................................................................................................................11 INTERN STYRNING OCH KONTROLL............................................................................................................................................12 UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ..........................................................................................................13 Mål.........................................................................................................................................................................................................................14 Utbildningsutbudet..............................................................................................................................................................................................15 Studenterna...........................................................................................................................................................................................................16 Utbildningsuppdraget.........................................................................................................................................................................................18 Internationalisering – utbildning på grundnivå och avancerad nivå ............................................................................................................. Kvalitet – utbildning på grundnivå och avancerad nivå.................................................................................................................................23 Likabehandling – utbildning på grundnivå och avancerad nivå..................................................................................................................24 Särskilda åtaganden.............................................................................................................................................................................................26 Övrigt....................................................................................................................................................................................................................27 Ekonomisk redovisning......................................................................................................................................................................................28 FORSKNING OCH UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ..................................................................................................................30 Forskning..............................................................................................................................................................................................................31 Utbildning på forskarnivå...................................................................................................................................................................................40 Internationalisering – forskning och utbildning på forskarnivå..................................................................................................................44 Ekonomisk redovisning......................................................................................................................................................................................44 SAMVERKAN.......................................................................................................................................................................................45 INTERNATIONALISERING................................................................................................................................................................51 KVALITET.............................................................................................................................................................................................53 LIKABEHANDLING.............................................................................................................................................................................54 HÅLLBAR UTVECKLING...................................................................................................................................................................55 PERSONAL OCH KOMPETENSFÖRSÖRJNING..............................................................................................................................56 Personalredovisning............................................................................................................................................................................................57 Redovisning av kompetensförsörjning.............................................................................................................................................................60 INFRASTRUKTUR...............................................................................................................................................................................62 Infrastruktur – strategi........................................................................................................................................................................................63 Lokalförsörjning...................................................................................................................................................................................................... FINANSIELL REDOVISNING.............................................................................................................................................................65 Intäkter..................................................................................................................................................................................................................65 Kostnader..............................................................................................................................................................................................................65 Kapitalförändring.................................................................................................................................................................................................66 Utfall i jämförelse mot prognos.........................................................................................................................................................................67 Kapitalförvaltning................................................................................................................................................................................................67

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2011

Fonder...................................................................................................................................................................................................................68 Stiftelser.................................................................................................................................................................................................................69 Resultaträkning (tkr)...........................................................................................................................................................................................70 Balansräkning (tkr).............................................................................................................................................................................................71 Redovisningsprinciper........................................................................................................................................................................................73 Redovisning mot anslag och inkomsttitel (tkr)...............................................................................................................................................75 Noter (tkr).............................................................................................................................................................................................................76 KONSISTORIET....................................................................................................................................................................................86 Beslut om årsredovisning samt bedömning av den interna styrningen och kontrollen............................................................................88 Bilaga, Kostnader för prestationer.....................................................................................................................................................................89 TABELLBILAGA.................................................................................................................................................................................................92

I tabellerna i denna årsredovisning förekommer decimalavrund-ningar som gör att summeringar med mera inte synes stämma. Källdata för ekonomiska tabeller är ur ekonomisystemet Agresso.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2011

ETT MEDICINSKT UNIVERSITET

Karolinska Institutet i korthet under år 2011 Kapitalförvaltning (marknadsvärde)

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Utbildningsprogram med antal examina

• 272 mnkr i fondförvaltning • 1 166 mnkr i stiftelseförvaltning

Yrkesexamen • • • • • • • • • • • • • • •

Arbetsterapeut Audionom Barnmorska Biomedicinsk analytiker Logoped Läkare Optiker Psykoterapeut Röntgensjuksköterska Sjukgymnast Sjuksköterska Specialistsjuksköterska Tandhygienist Tandläkare Tandtekniker

59 14 55 41 32 260 42 15 38 91 298 403 37 67 14

Generell examen • Högskoleexamen • Kandidatexamen • Magisterexamen • Masterexamen • Magister med ämnesbredd Totalt

0 547 150 73 3 2 239 (antal individer 1 888)

KI anordnar vidare fristående kurser för fortbildning och vidareutbildning Totalt 5 815 helårsstudenter och 5 351 helårsprestationer 304 inresande och 169 utresande studenter inom utbytesprogram

Personal 4 109 anställda (helårsarbets-krafter) varav: • 347 professorer (26%) • 172 universitetslektorer (58%) • 165 forskarassistenter (52%) • 166 universitetsadjunkter (75%) • 741 forskare (54%) • 544 doktorander med an-ställning (64%) • 1 003 lab- och teknisk personal (71%) • 972 administrativ personal (83%) Anm: Andelen kvinnor anges inom parentes. Totalt antal kvinnor: 2 662 (65% )

Finansiering Totalt 5 371 mnkr varav: • 2 436 direkta statliga anslag • 654 forskningsråd • 342 övriga statliga myndigheter • 711 svenska stiftelser och organisationer • 201 svenska företag • 518 kommuner och landsting • 444 utländska finansiärer, varav - 226 EU - 135 stiftelser och organisationer - 83 företag • 66 finansiella intäkter

Lokaler Totalt 200 859 kvm Kostnad 586 mnkr

Forskning och utbildning på forskarnivå • 5 040 publikationer inkl övriga (2010) • 2 133 aktiva forskarstuderande (≥10% aktiv.) • 349 avlagda doktorsexamina och 14 licentiatexamina

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2011

ETT MEDICINSKT UNIVERSITET

Väsentliga uppgifter 2011

2010

2009

2008

2007

5 815

5 524

5 595

5 336

5 516

146

144

143

130

5 351

5 050

5 012

5 052

5 203

159

157

159

151

138

Utbildning och forskning Antal helårsstudenter1 Kostnad per helårsstudent, tkr * Antal helårsprestationer1 Kostnad per helårsprestation, tkr * Antal studieavgiftsskyldiga studenter (hst)

Antal nyantagna doktorander

409

450

420

398

– andel kvinnor

61%

62%

61%

60%

62%

– andel män

39%

38%

39%

40%

38%

2 133

2 076

2 028

2 080

2 073

– andel kvinnor

62%

61%

– andel män

38%

39%

Antal doktorander med dokt.anställning (årsarb.)

544

519

515

491

553

Antal doktorander med utbildningsbidrag (årsarb.)

340

347

342

362

329

Genomsnittlig studietid för licentiatexamen (netto)

2,56

2,05

2,38

2,19

2,72

Genomsnittlig studietid för doktorsexamen (netto)

4,21

3,94

3,83

3,65

Antal doktorsexamina

349

367

392

352

345

Antal licentiatexamina

Antal refereegranskade vetenskapliga publikationer **

3 855

3 766

3 773

3 522

Kostnad per refereegranskad vetenskaplig publikation, tkr ***

1 075

1 032

929

938

Antal doktorander totalt ≥10% aktivitet

Personal Antal årsarbetskrafter

4 109

3 944

3 875

3 453

3 529

Medelantal anställda

4 699

4 545

4 382

3 988

3 996

Antal lärare totalt (årsarb.)

845

801

812

753

739

– andel kvinnor

47%

46%

47%

48%

47%

– andel män

53%

54%

53%

52%

53%

Antal disputerade lärare (årsarb.)

707

665

634

573

543

– andel kvinnor

41%

40%

38%

34%

– andel män

59%

60%

62%

66%

Antal professorer (årsarb.)

347

331

328

316

307

– andel kvinnor

26%

24%

21%

20%

18%

– andel män

74%

76%

79%

80%

82%

4 166

Ekonomi Intäkter totalt (mnkr), varav

5 371

5 253

4 880

4 476

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå (mnkr)

926

851

853

850

843

– andel anslag (%)

87%

89%

87%

– andel externa intäkter (%)

13%

11%

13%

4 445

4 402

4 027

3 626

3 324

– andel anslag (%)

37%

36%

33%

36%

37%

– andel externa intäkter (%)

63%

64%

67%

64%

63%

5 218

4 994

4 734

4 325

4 100

– andel personal

53%

52%

53%

51%

– andel lokaler

11%

12%

2 916

2 761

2 791

2 696

2 653

4 899

4 658

4 105

3 626

3 193

2 277

2 224

2 030

1 652

1 503

145

255

149

164

1 196

1 079

812

665

532

129

122

119

137

Forskning och utbildning på forskarnivå (mnkr)

Kostnader totalt (mnkr)

Lokalkostnader2 per kvm (kr) Balansomslutning (mnkr), varav – oförbrukade bidrag – årets kapitalförändring – myndighetskapital (inkl årets kapitalförändring) – varav dotterbolag (KI-Holding AB)

1 Exklusive uppdragsutbildning och beställd utbildning. 2 Enligt resultaträkningen. * Inklusive kostnader inom ramen för ALF-anslaget samt tandvårdscentralen. ** Mått anges ej på grund av att eftersläpning i registrering inte ger en rättvisande bild av utvecklingen. Även siffrorna för 2007–2009 har justerats på grund av nämnda eftersläpning i registrering. Påverkar även kostnad per publikation. *** Inklusive kostnader inom ramen för ALF-anslaget.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2011

ETT MEDICINSKT UNIVERSITET

Karolinska Institutets organisation 2011 KONSISTORIUM (universitetsstyrelse)

Internrevision

REKTOR Ledningsgrupp Styrelsen för UTBILDNING Universitetsförvaltning Styrelsen för FORSKARUTBILDNING Universitetsbibliotek Styrelsen för FORSKNING KI Holding AB Råd och nämnder

22 INSTITUTIONER KI Campus Solna Institutionen för cell- och molekylärbiologi (CMB) Institutionen för fysiologi och farmakologi Institutionen för lärande, informatik, management och etik (LIME) Institutionen för medicinsk biokemi och biofysik (MBB) Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik (MEB) Institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi (MTC) Institutet för miljömedicin (IMM) Institutionen för neurovetenskap

KI vid Karolinska Universitetssjukhuset, Solna och Danderyds sjukhus Institutionen för folkhälsovetenskap Institutionen för klinisk neurovetenskap Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus Institutionen för kvinnors och barns hälsa Institutionen för medicin, Solna Institutionen för molekylär medicin och kirurgi Institutionen för onkologi-patologi

KI Campus Huddinge med Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge och Södersjukhuset Institutionen för biovetenskaper och näringslära Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik (CLINTEC) Institutionen för laboratoriemedicin Institutionen för medicin, Huddinge Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS) Institutionen för odontologi

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2011

ETT MEDICINSKT UNIVERSITET

Karolinska Institutets konsistorium Övre av Övre raden: raden:Elias EliasArnér, Arnér,lärrarrepresentant; lärrarrepresentant;Torbjörn TorbjörnRosdahl, Rosdahl, regeringen utsedd ledamot; EskilEskil Franck, av regeringen utsedd av regeringen utsedd ledamot; Franck, av regeringen utledamot; Anna Aleman, personalrepresentant*; Gunnar Stenberg, sedd ledamot; Anna Aleman, personalrepresentant; Gunnar personalrepresentant*; Bengt Norrving, huvudföredragande, Stenberg, personalrepresentant; Bengt Norrving, huvudföDan Andersson, regeringenav utsedd ledamot; Marieledamot; Wahren redragande, DanavAndersson, regeringen utsedd Herlenius, lärarrepresentant; Hans-Gustaf Ljunggren, Marie Wahren Herlenius, lärarrepresentant; Hans-Gustaf lärarrepresentant; Ljunggren, lärarrepresentant; Nedre Nedre raden: raden:Patriq PatriqFagerstedt, Fagerstedt,personalrepresentant*; personalrepresentant;Annika Annika

Foto: © Camilla Svensk

Andersson, Andersson,av avregeringen regeringenutsedd utseddledamot; ledamot;Harriet HarrietWallbergWallbergHenriksson, Henriksson,självskriven självskrivenledamot; ledamot;Susanne SusanneEberstein, Eberstein,ordförande, av regeringenavutsedd ledamot; Jan Andersson, adjungerad ordförande, regeringen utsedd ledamot; Jan Andersson, ledamot; Eva Fernvall, av regeringen utsedd ledamot; Felicia adjungerad ledamot; Eva Fernvall, av regeringen utsedd Fixell, studentrepresentant; Tobias Brosjö, studentrepresentant. ledamot; Felicia Fixell, studentrepresentant; Tobias Brosjö, Frånvarande: Anders Blanck, av regeringen utsedd ledamot; studentrepresentant. Åsa Samuelsson, studentrepresentant Frånvarande: Anders Blanck, av regeringen utsedd ledamot; *Åsa Närvarooch yttranderätt men ej rösträtt Samuelsson, studentrepresentant

Karolinska Institutets utbildning och forskning 2011 Danderyds sjukhus 189 helårsstudenter 33 mnkr forskning 31 helårsarbetskrafter

Campus Solna 1 130 helårsstudenter 1 423 mnkr forskning 1 817 helårsarbetskrafter

Karolinska Universitetssjukhuset 1 330 helårsstudenter 1 218 mnkr forskning 1 143 helårsarbetskrafter

Södersjukhuset Campus Huddinge med Karolinska Universitetssjukhuset

226 helårsstudenter 39 mnkr forskning 31 helårsarbetskrafter

2 940 helårsstudenter 850 mnkr forskning 1 074 helårsarbetskrafter Forskning avser omslutning exklusive lokaler och ALF-medel.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2011

ETT MEDICINSKT UNIVERSITET

Rektor om år 2011 Framtiden Karolinska Institutet (KI) har under 2011 befäst sin position som nationellt och internationellt ledande inom medicinsk forskning. Universitetets forskare har rönt framgångar genom att erhålla hårt konkurrensutsatta forskningsanslag från European Research Council. Ett flertal medicinska genombrott har också publicerats i de främsta vetenskapliga tidskrifterna. För att KI ska kunna möta den ökade internationella konkurrensen och behålla sin position som ett av världens ledande medicinska universitet ställs dock höga krav på kvalitetssäkring av såväl forskning som utbildning. Genom en fortsatt kraftfull internationell förankring kan KI fortsätta att vara ledande inom ett flertal områden och på så sätt uppfylla målet att förbättra människors hälsa. Hälso- och sjukvården i vår region förändras i snabb takt och kommer att domineras av en mångfald av vårdaktörer och ökade valmöjligheter för befolkningen. För att garantera att forskning och utbildning inte tappar i konkurrenskraft måste KI och Stockholms läns landsting (SLL) därför hitta nya sätt att samverka. En åldrande befolkning i kombination med ökad globalisering medför också ett förändrat sjukdomspanorama. Denna utveckling gör att KI förutspår stora möjligheter – men också utmaningar – inom forskning, utbildning och innovationer.

Ett år av kvalitetsutvärderingar Kvalitetsutvärderingar är ett mycket viktigt instrument för bedömning av verksamheten. En extern utvärdering av universitetets kvalitetsarbete har genomförts på KIs eget initiativ. Rekommendationerna berörde övergripande områden som relationen mellan forskning och utbildning, samarbetet med SLL samt forskarutbildningens utbildningsinslag. Den externa utvärderingen har varit positiv för det fortsatta kvalitetsarbetet. För första gången har KI också genomfört en omfattande extern utvärdering av universitetets forskning. Resultatet visar att mer än var tredje forskargrupp vid KI bedöms som enastående eller excellent. Utvärderingen, kallad ERA – External Research Assessment – har genomförts av internationellt ledande forskare och kommer att ligga till grund för strategisk planering och utveckling av universitetet under de närmaste åren. Högskoleverket utvärderar för närvarande de flesta av KIs medellånga vårdutbildningar och resultaten väntas under 2012. Utvärderingarna av KIs största utbildningar, läkar- respektive sjuksköterskeprogrammet, startar först 2013. Satsningar i forskningens och utbildningens infrastruktur Nya byggnader inger framtidstro. De byggs för att tillgodose framtidens behov av gränsöverskridande utbildning, forskning och samverkan och är del i visionen att göra Stockholmsregionen internationellt ledande inom dessa områden. Under året har KI tillsammans med SLL planerat för det nya universitets-

sjukhuset som börjar ta form. Nu syns också konturerna av aulan som ska stå färdig 2013. Nästa år påbörjas dessutom bygget av Biomedicum som kommer att bli ett av världens största laboratorier.

Det internationella universitetet Under hela KIs historia har de internationella kontakterna varit betydelsefulla. Detta avspeglar sig bland annat i KIs publikationer där 60 procent sker i samarbete med forskare i andra länder. Under året har ett fördjupat avtal slutits med Mayo Clinic i USA. Avtalet omfattar numera både forskning, utbildning och innovation. Dessutom utökas forskningssamarbetet till områden som regenerativ medicin, neurodegenerativa sjukdomar och psykiatri, samt utbyte som även involverar den administrativa personalen. KI har också fördjupat samarbetet med Makerere University i Uganda. Forskningsutbyte bedrivs inom exempelvis malaria, tuberkulos och mikrobiologi. Så här långt har cirka 30 doktorander examinerats, det största antalet inom KIs program av detta slag. En delegation från KI besökte i september Beijing och Shanghai. Besöket fick mycket uppmärksamhet i Kina. KIs ledning träffade tre kinesiska ministrar; hälsoministern, forskningsministern och utbildningsministern. När den kinesiska forskningsministern senare under året besökte KI undertecknades ett Letter of Intent med Jiatong University Medical School i syfte att upprätta ett ”Center for Translation Research” i Shanghai.

Det samverkande universitetet KIs samverkan med SLL har handlat om det nya universitetssjukhuset och diskussioner om hur forskning och utbildning också i fortsättningen kan integreras i vården. Den ökade privatiseringen, mångfalden av vårdgivare och vårdvalet ställer specifika och ökade krav på upphandlingar av vård och uppföljning av verksamheten. Karolinska Development (KD) introducerades under året på Stockholmsbörsen. Det stora intresset från investerare innebär ett erkännande för KIs innovationssystem som är unikt i Sverige. KI deltog för tredje gången i arrangemanget Forskning och hälsa. Syftet är att öka allmänhetens intresse för forskning och visa på vikten av att ge blod, bli organdonator och delta i forskningsstudier. Verksamheten vid SciLifeLab har fortsatt att växa under året. Visionen är att det ska bli ett av världens ledande centra för forskning inom molekylär biovetenskap med inriktning på hälsa och miljö. De fyra samverkande universiteten äskar gemensamt medel för att kunna permanenta verksamheten.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2011

ETT MEDICINSKT UNIVERSITET

LifeGene

Större donationer

Datainspektionen beslutade i slutet av 2011 att den insamling av forskningsdata som görs i projektet LifeGene strider mot personuppgiftslagen. KI har överklagat beslutet och kommer att verka för en förändrad lagstiftning som möjliggör fortsatt verksamhet av biobanker såsom LifeGene.

Fundraising verksamheten har, efter avslutandet av kampanjen ”Genombrott för livet” 2010, gått in i en ny fas där kontaktytorna mot potentiella donatorer och samverkansparterners har breddats. Flera stora donationer till KIs forskning har också kommit in under året. Donationer har blivit en permanent del av forskningsfinansieringen vid KI.

Foto: © Camilla Svensk

Studenterna är länken till framtiden Studenterna är navet i vår verksamhet. De är de som ska föra stafettpinnen vidare och driva utvecklingen av både medicinsk forskning, vård och undervisning framåt. Karolinska Institutet har idag 5 815 helårsstudenter på grundnivå och avancerad nivå fördelade på 38 program och 1 716 helårsstudenter i utbildning på forskarnivå. Utbildningar av högsta kvalitet och en innovativ och kreativ studiemiljö är den bästa garanten för att KI också i framtiden ska kunna genomföra banbrytande forskning i världsklass och driva en kunskapsbaserad hälso- och sjukvård. Jag vill rikta ett varmt tack till studenter, administratörer, lärare och forskare. Ni har alla bidragit till att Karolinska Institutet är vad det är idag – ett ledande medicinskt universitet i världen.

Harriet Wallberg-Henriksson, rektor Karolinska Institutet

Karolinska Institutets uppdrag är att genom forskning och utbildning bidra till att förbättra människors hälsa. Visionen är att KI ska vara ett av världens ledande universitet inom det medicinska området.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2011

ETT MEDICINSKT UNIVERSITET

Verksamhetens resultat Förordning om årsredovisning och budgetunderlag Enligt 3 kap. 1 § förordningen (SFS 2000: 605) om årsredovisning och budgetunderlag ska myndigheterna kommentera verksamhetens resultat i förhållande till de uppgifter som framgår av myndighetens instruktion och till vad regeringen, i förekommande fall, har angett i regleringsbrev eller i något annat beslut. Resul-tatredovisningen ska främst avse hur verksamhetens prestationer har utvecklats med avseende på volym och kostnader. Redovisningen ska lämnas enligt den indelning som myndigheten bestämmer om inte regeringen beslutat annat.

Dessutom ska studenterna ges rätt att utöva inflytande över utbildningen och lärosätena aktivt främja och bredda rekryteringen.

Strategi 2012 KI har i december 2009 fastställt en utvecklingsstrategi för 2010–2012: Uppdraget är att genom forskning och utbildning bidra till att förbättra människors hälsa. Visionen är att KI ska vara ett av världens ledande universitet inom det medicinska området.

Lärosätenas instruktion – Högskolelagen Av regleringsbrevet för universitet och högskolor för 2011 framgår att övergripande mål för universitets och högskolors verksamhet finns i högskolelagen. Av högskolelagen framgår att utbildning, som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet respektive forskning och konstnärligt utvecklingsarbete samt annat utvecklingsarbete är de två huvuduppgifterna för universitet och högskolor. Därutöver ingår det i lärosätenas uppgifter att samverka med det omgivande samhället, att informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat, tillkomna vid lärosätet, kommer till nytta. Verksamheten ska vidare bland annat drivas på ett sådant sätt n att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning, n att hög kvalitet nås i verksamheten, n att de tillgängliga resurserna utnyttjas effektivt, n att hållbar utveckling främjas i verksamheten, n att jämställdhet mellan kvinnor och män alltid iakttas och främjas och n att verksamheten främjar förståelsen för andra länder och internationella förhållanden.

Med dessa utgångspunkter formuleras i strategin KIs värdegrunder och sju utmaningar. Se vidare: http://ki.se/content/1/ c4/03/89/Strategi_2012_sv.pdf Det är utifrån mål och återrapporteringskrav i nämnda dokument som denna årsredovisning är uppbyggd. Vid årsskiftet 2011/2012 har KI lämnat in ett underlag till regeringen, ”Förutsättningar för forskning, utbildning och innovationer”, som underlag för den kommande forskningspropositionen. Den utgör också ett underlag för KIs kommande strategi för de närmaste åren. I särskild bilaga redovisas lärosätenas arbete med att utveckla mått som beskriver kostnader per prestation i enlighet med kraven i Förordningen om årsredovisning och budgetunderlag.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2011

ETT MEDICINSKT UNIVERSITET

INTERN STYRNING OCH KONTROLL KI omfattas av förordning (2007: 603) om intern styrning och kontroll. Regelverket ger en ram för en pågående och långsiktig intern process att genomföra och leva upp till kraven på verksamheten på ett riskmedvetet sätt samt nå målen för uppsatta strategier. Årets arbete har utgått från tidigare beslutade regler och riktlinjer för intern styrning och kontroll vid KI samt handlingsplanen för åren 2010 och 2011. I enlighet med handlingsplanen ska en omfattande riskanalys göras vart tredje år där en revidering görs mellanliggande år. Utifrån en reviderad riskanalys för år 2011 har därmed sammanhängande kontrollåtgärder beslutats av Konsistoriet den 19 december 2011. Utgångspunkten för riskanalysarbetet har varit KIs uppdrag i enlighet med högskolelag- och förordning, regleringsbrev samt universitetets utvecklings-strategi för åren 2010 till 2012. Därutöver har väsentliga iakttagelser i samband med intern och extern revision beaktats. I den av Konsistoriet fastställda riskanalysen för år 2011 har tio riskområden identifierats där ett särskilt behov av riktade kontrollåtgärder föreligger, nämligen; i samarbetet mellan KI och SLL; hot och sabotage mot djuranläggningar; utbildningens prioritet; integrering av forskning och utbildning; klargörande av pedagogiskt inslag i utbildningen på forskarnivå samt tekniska plattformar för utbildningen. Arbetet med utveckling av KIs informationssäkerhet och IT har fortsatt under året med förberedelser för implementering av ramverk för informationssäkerhet och rekrytering av informationssäkerhetsansvarig efter årsskiftet. Utifrån Konsistoriets tidigare beslut om KIs organisationsplan den 22 december 2010 har former för att förbättra samordningen av strategiska frågor i ledningsgruppen utvecklats. Under året har tidigare beslutade kontrollåtgärder följts upp under februari och december månad där väsenliga resultat redovisats för Konsistoriet. Riksrevisionen har tidigare lämnat revisionsrapporter innehållande iakttagelser kring informationssäkerheten och upphandlingsprocessen vid KI. I enlighet

med beslut den 11 april 2011 har Konsistoriet kontinuerligt informerats om pågående och planerade åtgärder avseende informationssäkerheten vid KI. Riktlinjer för informationssäkerhet har fastställts den 2 maj 2011 och ett projekt är initierat för införande av ett ramverk för informationssäkerhet. Under året har arbetet fortsatt för att stärka den interna styrningen och kontrollen för att säkerställa att lagen om offentlig upphandling följs. KI konstaterar dock att ett fortsatt utvecklingsarbete krävs, vilket också Riksrevisionen påtalar i sin revisionsrapport. KI behöver framför allt genomföra förändringar avseende hur inköp och upphandling organiseras, där dagens decentraliserade organisation försvårar kontroll och upprätthållande av tillräcklig kompetens inom området. Därutöver har Datainspektionen i beslut den 16 december 2011 angett att insamling av personuppgifter i forskningsprojektet Life Gene strider mot personuppgiftslagen. KI har överklagat Datainspektionens beslut och menar att de rättsliga förutsättningarna bör utredas för att möjliggöra framtida medicinsk forskning. Det är KIs bedömning att många av tidigare beslutade kontrollåtgärder är återkommande och långsiktiga. Ett arbete har initierats under hösten med syfte att effektivisera, kvalitetssäkra och integrera processen kring den interna styrningen och kontrollen samt verksamhetsplanering och uppföljning. Resultatet av detta arbete är ännu för tidigt att redovisa. Mot bakgrund av fastställd riskanalys och utfört samt planerat arbete med beslutade kontrollåtgärder, gör Konsistoriet i årsredovisningen bedömningen att den interna styrningen och kontrollen vid KI är betryggande.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2011

BSc AND MSc LEVEL EDUCATION

På kliniskt träningscentrum, KTC, får Karolinska Institutets studenter 13 provtagningsteknik på ”patienter” i form av provtagningsdockor. träna

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2011

Foto: © Camilla Svensk

UTBILDNING

UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ

UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ KI har ett brett utbildningsutbud och erbjuder 15 nybörjarprogram, 23 påbyggnadsprogram och närmare 150 fristående kurser. Antalet helårsstudenter (hst) uppgick 2011 till totalt 5 815, vilket är en ökning jämfört med 2010 (5 524). Arbetet med att se över och koncentrera KIs utbildningsutbud har under 2011 fortsatt – detta i syfte att öka den andel av utbildning som ges på avancerad nivå samt att ytterligare förstärka kopplingen mellan utbildning och forskning.

Mål Högskolelagen

Strategi 2012

Högskolans uppgift är att bedriva utbildning som vilar på vetenskaplig grund samt på beprövad erfarenhet.

KI ska kvalitetssäkra utbildningen och lyfta fram lärandet, bland annat genom att • se över och anpassa utbildningsutbudet så att en ökad andel utbildning ges på avancerad nivå inom områden som svarar mot KIs profil med avseende på starka forskningsområden.

Verksamheten ska bedrivas så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning. Verksamheten ska avpassas så att en hög kvalitet nås, såväl i utbildningen som i forskningen. De tillgängliga resurserna ska utnyttjas effektivt för att hålla en hög kvalitet i verksamheten. Kvalitetsarbetet är en gemensam angelägenhet för högskolornas personal och studenterna. Studenterna ska ha rätt att utöva inflytande över utbildningen vid högskolorna. Högskolorna ska verka för att studenterna tar en aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen.

• förstärka den verksamhetsförlagda utbildningen genom att inrätta fler kliniska adjungeringar och förenade anställningar samt genom att höja de kliniska hand ledarnas akademiska och pedagogiska kompetens. KI ska som studie- och arbetsplats präglas av gott ledarskap, medarbetarskap, delaktighet, öppenhet, jämställdhet och mångfald samt omsorg om miljön, såväl den inre som den yttre.

I högskolornas verksamhet ska jämställdhet mellan kvinnor och män alltid iakttas och främjas. Högskolorna bör i sin verksamhet främja förståelsen för andra länder och för internationella förhållanden. Högskolorna ska aktivt främja och bredda rekryteringen till högskolan.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2011

UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ

Utbildningsutbudet Karolinska Institutet är unikt i Sverige med avseende på det breda och i stort sett heltäckande utbildningsutbudet inom medicin och hälso- och sjukvård. KI har under 2011 genomfört utbildning inom 39 olika programutbildningar samt utannonserat närmare 150 fristående kurser. Tyngdpunkten i utbudet ligger på utbildningar som leder till en yrkesexamen. Enligt den utbildningsstrategi som fastställts för åren 2009–2012 ska KIs utbildningsutbud vara fördelat på 70–75 procent nybörjarprogram, 20 procent påbyggnadsprogram på avancerad nivå samt 5–10 procent fristående kurser. För att öka andelen utbildning på avancerad nivå och stärka kopplingen mellan utbildning och forskning pågår ett långsiktigt arbete med utbildningsutbudet. I arbetet ingår att ta fram nya områden för bland annat magisteroch masterutbildningar men även att minska eller förändra det befintliga utbudet där det är nödvändigt. År 2011 startade ett nytt magisterprogram i arbete och hälsa med tre olika inriktningar; företagssköterska, ergonomi samt beteendeve-tenskap. Under året fattades även beslut om att 2012 starta två nya specialistsjuksköterskeprogram, att omorganisera ett av de existerande masterprogrammen till en gemensam examen med Stockholms universitet samt att ställa in antagning till två nybörjarprogram som ett första led i att avveckla av dessa program.

Fördelningen mellan de olika typerna av program och kurser har under 2011 varit liknande som 2010, cirka 70 procent nybörjarprogram, 18 procent påbyggnadsprogram samt 12 procent fristående kurser. Antalet fristående kurser har under 2011 varit fler än 2010, då det tillfälligt funnits utrymme för detta. Andelen kurser på avancerad nivå har ökat från 37 till 39 procent jämfört med 2010. Detta kan bland annat förklaras med den pågående utbyggnaden av de långa yrkesprogrammen till läkare, tandläkare och logoped samt den fortsatta ökningen av magisteroch masterprogram.

Legitimationskurs för optiker KI har under 2011 inte haft någon antagning till legitimationskurs för optiker. Den senaste antagningen skedde höstterminen 2008 och kursen avslutades vårterminen 2010.

Fördelning mellan program som leder till yrkesexamen, program som leder till generell examen samt fristående kurser* (inklusive kurser avräknade mot tilläggsanslaget) 2008 Generell examen – nybörjare Generell examen – påbyggnad

2009

2010

2011

Antal hst

277

328

264

248

236

344

393

443

Yrkesexamen – nybörjare

4 052

3 939

3 726

3 832

Yrkesexamen – påbyggnad

513

585

566

582

Fristående kurser

258

399

575

709

5 336

100

5 595

100

5 524

100

5 815

100

Summa * Redovisade helårsstudenter avser utfall i Ladok.

Kursers fördelning på grundnivå respektive avancerad nivå* (inklusive kurser avräknade mot tilläggsanslaget) 2008

2009

2010

2011

Hst

Grundnivå

3 786

3 603

3 423

3 480

Avancerad nivå

1 317

1 848

2 035

2 289

Ej klassificerad

232

144

5 336

100

5 595

100

5 524

100

5 815

100

Summa * Redovisade helårsstudenter avser utfall i Ladok.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2011

UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ

Studenterna Sökande

medverkar KI vid Rekryteringsbasaren på Kulturhuset i Stockholm. Basaren fungerar som en mötesplats mellan arbetsgivare och arbetssökande samt mellan utbildningsanordnare och potentiella studenter. Vidare har KI under året fortsatt att samarbeta med Tensta Ross gymnasium, Solna gymnasium och Huddingegymnasiet. En ny aktivitet för året var att bjuda in årskurs 1 och 2 från dessa skolor till en halvdag på KI med föreläsningar och information om högskolestudier. KI erbjuder också möjligheten att ”skugga en student”. Arbetet med breddad rekrytering handlar också om att skapa förutsättningar för alla KI-studenter att klara sin utbildning. KI har därför en språkverkstad som både håller i seminarier kring vetenskapligt skrivande och ger enskilt språkstöd. Dessutom anordnar KI ”våga tala”-kurser som vänder sig till studenter som har problem med muntliga framställningar inför större grupper. Utvärderingen visar att kurserna är till god hjälp för deltagarna. KI är också aktiva deltagare i det nationella nätverket för breddad rekrytering – Include. Under 2011 stod KI värd för en av Includes nätverksträffar som hade temat ”studenter med funktionshinder”.

Generellt sett har KIs program ett högt söktryck. Söktrycket har dock minskat något 2011 jämfört med 2010. Minskningen av antalet behöriga förstahandssökande till nybörjarprogram är knappt åtta procent (om man bortser från sjuksköterskeprogrammet som inte hade full antagning 2010), vilket är lite mer än den nationella nedgången på tre procent. De tre program som har högst söktryck på KI hör till de som även har högst söktryck nationellt; läkar-programmet, psykologprogrammet och sjukgymnastprogrammet. Antalet behöriga förstahandssökande till påbyggnadsprogram har ökat – från 1 787 till 1 901. Bland dessa utbildningar finns några med ett mycket högt söktryck som till exempel barnmorskeprogrammet och vissa av specialistsjuksköterskeprogrammens inriktningar. Den största skillnaden jämfört med 2010 är det minskade söktrycket till magisteroch masterprogrammen som beror på införandet av studieavgifter. Antalet behöriga förstahandssökanden i de internationella antagningsomgångarna har minskat kraftigt. En viss ökning har emellertid märkts i de nationella sökomgångarna vilket lett till att den totala minskningen på dessa program inte blivit så stor som befarat.

Breddad rekrytering KI har en fortsatt sned studentsammansättning avseende föräldrarnas utbildningsnivå. Enligt Högskoleverket skulle 23 procent av studenterna ha högutbildade föräldrar för att motsvara fördelningen i befolkningen (i åldern 19 till 34 år). På KI var andelen studenter med högutbildade föräldrar 2010 dock 44 procent (för 2011 saknas uppgifter). Arbetet för att bredda rekrytering handlar till stor del om att synliggöra KIs utbildningar för grupper av människor som inte är tillräckligt representerade på KIs utbildningar. Till exempel

Söktryck per programtyp (behöriga förstahandssökande)* Söktryck per programtyp (behöriga förstagångssökande)* 2008 Nybörjarprogram Påbyggnadsprogram (ej magister/master) Magister-/masterprogram Totalt

2009

2011

2010

Platser

Sök/plats

Platser

Sök/plats

Platser

Sök/plats

Platser

Sök/plats

1 293

4,5

986

4,8

1 142

5,1

1 297

4,6

549

3,2

678

2,1

511

2,9

618

3,1

255

1,9

225

2,8

334

2,9

362

1,9

2 097

3,9

1 889

3,6

2 087

4,1

2 277

3,8

* En fullständig redovisning av antal behöriga förstahandssökande till KIs program återfinns i tabellbilagan, tabell 2.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2011

UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ

Åldersfördelning

Studentinflytande

I tabellerna nedan redovisas åldersfördelningen bland nybörjare på nybörjarprogram och påbyggnadsprogram. Efter att ha varit relativt konstant under perioden 2008–2009, steg andelen nybörjare under 24 år markant mellan 2009 och 2010, för att 2011 återgå till ungefär samma nivåer som tidigare år. Andelen studenter över 35 år minskade i motsvarande utsträckning mellan 2009 och 2010 (se tabell 4 i tabellbilagan). Återgången till tidigare års åldersfördelning är något förvånande mot bakgrund av de nya antagnings- och urvalsgrunderna som infördes 2010.

Studentmedverkan är en viktig del i KIs berednings- och beslutsprocesser. Studenter på samtliga nivåer har möjlighet till inflytande i alla KIs beredande och beslutande organ, inklusive KIs ledningsgrupp. KI anser att en stark studentrepresentation är extra viktig i organ som har direkt ansvar för utbildningsfrågor. För beslutförhet i dessa organ krävs därför att minst en studentrepresentant är närvarande – förutsatt att studentrepresentant finns utsedd. I de interna verksamhetsstyrelserna och Konsistoriet är könsfördelningen relativt jämn – 40 procent kvinnor – men inte representativ för studentpopulationen vid KI som till 73 procent består av kvinnor (andel av hst). I programnämnderna, som har det övergripande ansvaret för utbildningarna, är könsfördelningen mer representativ. Totalt sett utgör andelen kvinnor i ovan nämnda organ cirka 63 procent, vilket är sex procentenheter lägre än 2010. När det gäller att främja studentinflytande anordnar KI årligen utbildning för studenter aktiva inom KIs beslutande och beredande organ. Syftet är att ge studenterna kunskap om gällande lagar och förordningar samt om KIs organisations- och beslutsstruktur. KI erbjuder vidare den fristående kursen Entreprenöriella verktyg för effektivt påverkansarbete inom styrelser och kommittéer. KI har även avtal med de två kårerna vid lärosätet rörande deras ansvar för till exempel utbildningsbevakning. I avtalet ingår finansieringsstöd, bland annat för ett studentombud och ett doktorandombud.

Åldersfördelning bland nybörjare på nybörjarprogram 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0%

2008 -24 år

2009

2010

25-34 år

2011 35-år

Åldersfördelning bland nybörjare på påbyggnadsprogram

100% 90% 90% 80% 80% 70% 70% 60% 60% 50% 50% 40% 40% 30% 30% 20% 20% 10% 10% 0% 0% 100%

2008

-24 år

2009 25-34 år

2010

2011 35-år

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2011

Utbildningsuppdraget

anslaget för utbildning på grundnivå och avancerad nivå). Utöver

Nya högskoleplatser Karolinska Institutet tilldelades 450 nya utbildningsplatser för perioden 2010–2011. Dessa platser var ett välkommet tillskott. Dock har KI inte fullt ut kunnat utnyttja dem under året. Det beror dels på effekterna av de inställda programtillfällena på sjuksköterskeprogrammet (på grund av förlorad examensrätt), dels på den specifika utbildningsstruktur KI har – med en stor andel programutbildningar som ofta innehåller verksamhetsförlagda delar – som innebär att det är svårt att snabbt ändra dimensioneringen. Utbudsökningen 2011, liksom 2010, bestod därför främst av fristående kurser. De senaste åren har ett stort antal nya fristående kurser tagits fram, av vilka många kommer att erbjudas även läsåret 2012/2013. Större delen av dessa kurser vänder sig till yrkesverksamma inom hälso- och sjukvård.

Helårsstudenter och helårsprestationer Antalet helårsstudenter uppgick 2011 till 5 743 och antalet helårsprestationer till 5 308 inom ramen för takbeloppet (det statliga

takbeloppet har KI, liksom tidigare år, erhållit ett tilläggsanslag (2:55 ap. 11) på drygt 6 mnkr. Inom ramen för detta anslag uppgick antalet helårsstudenter till 72 och antalet helårsprestationer till 44. Årets utfall jämfört med takbeloppet för 2011 är något högre än tidigare prognos. Resultatet för 2011 ligger 28,2 mnkr under takbeloppet efter ersättning för helårsprestationer från december 2010 och inklusive tilläggsanslaget. Antalet helårsstudenter har ökat med nästan 300 jämfört med 2010, men detta räcker inte för att nå takbeloppet, som med anledning av de 450 utbildningsplatserna är högre även 2011. Den främsta anledningen till underskottet är effekterna av att KI i december 2008 förlorade rätten att utfärda sjuksköterske¬examen. För att minska effekterna av den inställda sjuksköterskeutbildningen har vissa ökningar gjorts på program men framför allt har ökningar gjorts på fristående kurser. Antalet helårsstudenter på fristående kurser har ökat med 23 procent jämfört med 2010.

Helårsstudenter vid KI år 2011 (totalt 5,815*) Fristående kurs 12%

Magister och master 7%

Läkarprogrammet 26%

Övriga påbyggnadsprogram 2% Spec sjuksköt. progr. (påbyggn. 8%) Sjukgymnastprogrammet 6%

Biomedicinska analytikerprogrammet 3%

Sjuksköterskeprogrammet inkl. röntgen 10%

Övriga nybörjarprogram 11%

Psykologprogrammet 4%

Arbetsterapeutprogrammet 4%

Tandläkarprogrammet 7%

*Inklusive tilläggsanslag 2:55 ap. 11.

Ersättning för HST och HPR inom takbeloppet inklusive tilläggsanslaget, 2008–2011, tkr 2008

2009

2010

2011

Takbelopp

540 305

552 204

619 449

616 148

Ersättning, inkl. decemberprestationer

506 218

532 674

553 772

587 977

Under takbelopp

-34 087

-19 530

-65 677

-28 171

Anm.: HST=helårsstudent och HPR=helårsprestation 18

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2011

Den beräknade ersättningen för årets verksamhet uppgår till 580 807 tkr exklusive tilläggsanslaget. Tillsammans med prestationerna från december 2010 på 646 tkr kommer anslaget för 2011 därmed att belastas med 581 453 tkr. Detta ger ett utgående anslagssparande som uppgår till 89 805 tkr, varav 28 812 tkr är över 10 procent av takbeloppet. Inom ramen för tilläggsanslaget uppgår ersättningen till 6 524 tkr. Inga prestationer finns från december 2010 varför detta anslag kommer att belastas med 6 524 tkr för 2011. Detta ger ett utgående anslagssparande på 311 tkr. KIs totala anslagssparande uppgår därmed till 61 304 tkr. Utvecklingen av antal helårsstudenter och helårsprestationer inom olika utbildningsområden illustreras i diagrammet på nästa sida. Antal helårsstudenter och helårsprestationer inom de olika utbildningsprogrammen framgår av tabell 7 i tabellbilagan.

Nybörjare och helårsstudenter på läkarprogrammet och tandläkarprogrammet Läkarprogrammet utökades senast 2009 med 29 platser. Planerat antal nybörjare 2011 uppgick därmed till totalt 306. En ökning med sex platser är aviserad för 2012. Tandläkarprogrammet utökades senast 2009 med tio nybörjarplatser till totalt 85 platser.

Antal nybörjare (registrerade på termin 1) och helårsstudenter på läkarprogrammet jämfört med plan enligt konsistoriebeslut 2011

7000 7000 6000 6000

Plan

Utfall

Plan

306

328

312

1 583

1 523

1 629

Nybörjare Helårsstudenter

Helårsstudenter och helårsprestationer per utbildningsområde 2008-2011, inkl. tilläggsanslaget.

2012

Antal nybörjare (registrerade på termin 1) och helårsstudenter på tandläkarprogrammet jämfört med plan enligt konsistoriebeslut 2011

5000 5000

Nybörjare

4000 4000

Helårsstudenter

2012

Plan

Utfall

397

402

410

Plan

3000 3000

Examina

2000 2000 1000 1000

hst

hpr 2008

hst

hpr 2009

hst

hpr

hst

2010

Medicin

Vårdvetenskap

Odontologi

Naturvetenskap, teknik

hpr 2011

Humaniora, samhällsvetenskap

Antagning till psykologprogrammet Psykologprogrammet på KI startade höstterminen 2007 med 40 platser. I både regleringsbrevet för 2009 och regleringsbrevet för 2010 tilldelades KI ytterligare 15 nybörjarplatser (7,5 helårsstudenter), vilket gör att planerat antal nybörjarplatser är 70. Höstterminen 2011 registrerades 89 studenter på termin 1 på psykologprogrammet.

Det totala antalet utfärdade examina har ökat i jämförelse med 2010, från 2 144 till 2 239. Under året har den första examen utfärdats i det nya huvudområdet medicinsk pedagogik (magisterexamen). Den tillfälliga ökningen som gjordes av antalet platser på specialistsjuksköterskeutbildningarna 2009 syns nu i ökningen av antalet examina, 403 jämfört med 362 för 2010. Antal examina inom respektive utbildningsprogram framgår av tabell 8 i tabellbilagan.

Antal examina 2008–2011 Examen

2008

2010

2011

Yrkesexamen

1 481 1 488 1 416

1 466

Generell examen

574

2009

697

728

773

Totalt antal examina

2 055 2 185 2 144

2 239

Totalt antal individer

1 744 1 792 1 786

1 888

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2011

UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ

Uppdragsverksamhet Inom KI ansvarar Avdelningen för uppdragsutbildning vid universitetsförvaltningen för samordning och förmedling av uppdragsutbildning. Avdelningens uppgift är att fungera som brygga mellan omvärlden och KI. Intäkterna för uppdragsutbildning uppgick 2011 till 68,6 mnkr och för beställd utbildning 6,3 mnkr.

Uppdragsverksamhet fördelad på finansiär Totalt 74,9 mnkr år 2011 Övriga statliga myndigheter 14%

Utländska 10%

Svenska företag 21%

Organisationer och stiftelser 3% Kommuner och landsting 42% Universitet och högskolor 10%

Mnkr

75 75

Utveckling uppdragsverksamhet

50 50

25 25

2002

2003

2004

2005

2006

2007

Uppdragsutbildningens omfattning har ökat såväl vad gäller intäkter som antal helårsstudenter i jämförelse med 2010. Ökning har skett inom flera ämnesområden. Ökningen av antalet helårsprestationer förklaras dock även av att flera kurser som påbörjades under 2010 avslutades under 2011.

2008

2009

2010

2011

Socialstyrelsen har fortsatt varit en stor uppdragsgivare under 2011 – framför allt inom psykiatrisatsningen. Även Centrum för primärvårdsforskning har varit en stor uppdragsgivare när det gäller kurser i psykiatri och psykoterapi.

Helårsstudenter och helårsprestationer i uppdragsutbildning 2008–2011 2008

2009

2010

2011

Helårsstudenter

245

181

178

235

Helårsprestationer

176

192

128

202

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2011

UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ

Studieavgifter för tredjelandsstudenter Karolinska Institutet antog 94 studieavgiftsskyldiga studenter till program och kurser höstterminen 2011 via antagningssystemet NyA. KI antog även två studieavgiftsskyldiga sökande i lokal antagning. Tjugofyra av de antagna betalade studieavgiften. Antalet helårsstudenter uppgick till 10,2 och antalet helårsprestationer till 8,0. Tjugotvå av de 24 betalande var studenter på KIs fem internationella masterprogram – övriga två på kurser. Elva av de antagna masterstudenterna hade helt stipendium och elva studenter var betalande. Andelen studieavgiftsskyldiga tredjelandsstudenter på KIs masterprogram uppgick till 27 procent av de internationella masterstudenterna (totalt 81 platser) och 14 procent av det totala antalet studenter på masterprogram. Kostnaderna för den studieavgiftsfinansierade verksamheten uppgick för helåret 2011 till knappt 4,2 mnkr, varav 0,9 mnkr består av ersättning till kursgivande institutioner. Övriga kostnader består av administration och marknadsföringsinsatser. Kostnaderna avser hela 2011. Intäkterna, som endast avser höstterminen, uppgick till 2,2 mnkr och består av inbetalda studieavgifter samt interna och externa stipendier. De KI-interna stipendierna uppgår till 0,5 mnkr av intäkterna. Resultatet för 2011 är knappt -2 mnkr (de interna stipendierna ej medräknade). KI betraktar studieavgiftsverksamheten som en viktig strategisk satsning, där full kostnadstäckning ska uppnås på sikt. Samarbetet med Migrationsverket har fungerat tillfredsställande. Inga nya strategiska avtal med anledning av studieavgifter har ingåtts med universitet utanför EU-/EES-området. KI hade 89 tredjelandsstudenter inom ramen för utbytesavtal under 2011, att jämföra med 73 föregående år.

Internationalisering – utbildning på grundnivå och avancerad nivå Internationalisering av utbildningsprogrammen har under året bedrivits i enlighet med ”Handlingsplan för internationalisering av utbildningar på grund- och avancerad nivå 2010–2012”. Övergripande mål i denna plan är att KIs utbildningar ska möjliggöra internationella erfarenheter och ge kompetens för arbete såväl i mångkulturella miljöer som på en internationell arbetsmarknad. KI ska även vara en attraktiv studiedestination för internationella studenter. Utbildningen vid KI ska också ge kunskaper och insikter om internationella förhållanden inom det aktuella yrkes-/ämnesområdet och mångfalden i det svenska samhället. Under året har informationsträffar om lärarutbyten och studentutbyten genomförts och kursutbudet på engelska har utökats. Vidare har ett antal kontaktresor genomförts, både inom Erasmus- och Linnaeus-Palmeprogrammet. Kurser i att undervisa på engelska ges för KIs lärare och i år har åtta lärare utnyttjat den möjligheten. Inom ramen för KIs Uganda-satsning har en kurs i Educational leadership givits i samarbete med Makerere University. KI har arbetat för att öka antalet lärarutbyten genom att intensifiera informationen både på webbar och i tryckt form. Antalet utresande lärare har ökat under året, mycket tack vare det uppskattade programmet ”Mobilitet för lärare och studenter 2010–2011”.

Utresande lärare inom utbytesprogram (antal) 2008

2009

2010

2011

Erasmus

Nordplus

Linnaeus-Palme

2008

2009

2010

2011

Erasmus

Nordplus

Linnaeus-Palme

Totalt

Mobilitet för lärare och stud. på högskola Totalt

Inresande lärare inom utbytesavtal (antal)

Bilaterala avtal

Sextiosex procent av de utresande och 73 procent av de inresande lärarna under 2011 var kvinnor.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2011

UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ

Antalet inresande studenter har ökat under året, framför allt genom ett ökat antal studenter inom Erasmusprogrammet samt från Afrika tack vare Linnaeus-Palmesamarbeten. För att kunna fortsätta studentutbytet med Uganda – efter att Linnaeus-Palmefinansieringen upphört – har interna medel och alumnimedel tillskjutits. Den obalans mellan antalet inresande och antalet utresande studenter som funnits sedan tidigare kvarstår. Antalet utresande studenter har minskat efter förra årets uppgång. Att KI inte hade någon antagning till sjuksköterskeprogrammet under tre terminer är en av de möjliga orsakerna

bakom denna nedgång. Till samtliga världsdelar har antalet utresande minskat eller varit i stort sett konstant – förutom till Nordamerika där en uppgång kan noteras. Ett femtontal studenter har gjort datainsamling utomlands inför examensarbete och finns inte representerade i nedanstående tabeller.

Studentutbyte inom utbytesprogram 2003-2011 Antal 300

Inresande 304

250 200

Utresande 169

150 100 50 0 2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

Utresande studenter inom utbytesprogram 2011, totalt 169 Övriga utbildningsprogram10% Sjuksköterskeprogrammet 4%

Arbetsterapeutprogrammet 7%

Läkarprogrammet 48% Biomedicinprogrammet 13%

Sjukgymnastprogrammet 6% Tandläkarprogrammet 8% Röntgensjuksköterskeprogr. 4%

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2011

UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ

Under hösten välkomnades de första betalande studenterna och i samband med detta utvecklades mottagningen till att omfatta alla internationella studenter. Alla dessa erbjuds en introduktionsvecka, med intensivkurs i svenska och gemensam information. Andra aktiviteter under året inkluderade ett studiebesök för våra partneruniversitet om Stockholm som studiedestination. Detta arrangerades tillsammans med Kungliga Tekniska högskolan, Stockholms universitet och Södertörns högskola. Vidare anordnades ett tioårsjubileum för att fira ett av KIs samarbeten med Universiteit Leiden i Nederländerna i vilket ett femtiotal personer deltog.

någon examen, utvärderat en av KIs fristående kurser – Populärvetenskaplig kommunikation, 7,5 hp. Högskoleverkets bedömning är att kursen vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Kvalitet – utbildning på grundnivå och avancerad nivå

Pedagogiska kurser, workshops, konferenser

Ny kursvärderingsenkät KI beslutade under 2011 att införa en ny målrelaterad kursvärderingsenkät som ska användas vid varje kurstillfälle. Enkätens utformning syftar till att spegla studenternas självskattade lärande utifrån fastställda kursmål. Regelbunden användning av enkäten möjliggör jämförelser mellan olika kurstillfällen inom ett program samt mellan olika terminer och program. Det insamlade materialet kommer att utgöra ett viktigt underlag för det fortsatta kvalitets- och förbättringsarbetet på KIs program och kurser. För att en kursvärdering ska räknas som genomförd ska en sammanställning av resultat och information om eventuella åtgärder återföras till studenterna senast en månad efter genomförd kurs samt återrapporteras till studenter i början av nästkommande kurs. Det har inom KI arbetats intensivt med att utveckla återkopplingen till studenterna.

Högskoleverkets utvärderingar Examina på grundnivå och avancerad nivå inom åtta av KIs huvudområden har ingått i de första två omgångarna av Högskoleverkets kvalitetsutvärdering vilket innebär att sammanlagt 15 självvärderingar har tagits fram på Högskoleverkets begäran. Beslut från Högskoleverket väntas under våren 2012 och resultatet av utvärderingen kommer att användas i KIs interna kvalitetsarbete vid framtagande av planer för kvalitetsutveckling. Vidare har Högskoleverket, inom ramen för sin granskning av kurser som inte specifikt omfattats av kursfordringarna för

Insatser för att stärka lärarnas pedagogiska kompetens och studenternas lärande Samtliga utbildningsprogram inom KI har under 2011 utvecklat en pedagogisk profil som ska implementeras under 2012. Syftet är att tydliggöra hur de olika kurserna inom ett och samma program har en gemensam pedagogisk profil samt en klar progression.

Inom KI finns flera pedagogiska stödfunktioner som har ett särskilt uppdrag att stödja lärares och handledares kompetensutveckling. År 2011 gavs elva olika kurser i högskolepedagogik för KIs lärare, varav den enskilt största är Högskolepedagogik för lärare och handledare i verksamhetsförlagd utbildning med nästan 140 deltagare. Antalet verksamma lärare inom KIs utbildningar som genomgått högskolepedagogisk utbildning under 2011 är 357 (totalt 385 deltagare – vissa har gått flera kurser). Som framgår av tabellen har en viss minskning skett jämfört med 2009 och 2010. En anledning till detta kan vara att en kurs som skulle ges under höstterminen blev framflyttad. Utöver kursverksamheten har även andra former av pedagogisk kompetenshöjning erbjudits. KI har genomfört ett antal workshops som stödjer arbetet med virtuella patienter i framför allt läkarutbildningen och sjuksköterskeutbildningen. För första gången har också en workshop för undervisning av internationella studenter erbjudits KIs lärare. I KIs utbildningskongress 2011, som hade temat ”Bedömning av kvalitet – från kunskap till kompetens”, deltog 225 personer. Flertalet kom från KI och SLL men konferensen hade också ett antal externa deltagare. Under året anordnade KI i samarbete med Sveriges universitets- och högskoleförbund för första gången en konferens om att leda högre utbildning. Konferensen hade 209 deltagare från 34 lärosäten i Sverige. KIs årliga lärardag 2011 hade temat Framtidens lärandemiljöer och lockade 89 lärare. KIs institutioner genomför också egna lärarforum, seminarier, internat och workshops. Exempel på teman är studentaktiverande undervisning, nätbaserat lärande och interprofessionellt lärande.

Deltagare i högskolepedagogiska kurser 2009 Antal

2010

2011

Kvinnor

Män

Totalt

Kvinnor

Män

Totalt

Kvinnor

Män

Totalt

336

132

468

289

127

416

252

105

357

23 KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2011

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2011 23

UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ

Pedagogiska projektmedel, priser och akademier/nätverk KI delar varje år ut ett pedagogiskt pris på 100 tkr till enskilda lärare, lärarlag eller administrativ personal som genomfört betydande pedagogiskt utvecklings- eller förnyelsearbete inom KIs utbildningar på grundnivå och avancerad nivå. Vidare delas ett årligt pris på 50 tkr ut till en vårdenhet i länet som genomfört särskilda insatser för att höja utbildningskvaliteten för studenterna. Vid KI avsätts också varje år projektmedel för att stimulera till kreativitet och entreprenörskap i utvecklingen av pedagogiska tillämpningar. Under 2011 beviljades åtta projekt sammanlagt knappt 1 mnkr. KI/SLL utlyser därutöver ALF-projektmedel för pedagogiskt inriktade forskningsoch utvecklingsprojekt i de reguljära vårdutbildningar som KI och övriga högskolor i Stockholm bedriver inom landstingets hälso- och sjukvårdsorganisation. Under 2011 beviljades elva projekt sammanlagt 8 mnkr fördelat över tre år. Under 2011 utsågs sju ledamöter i KIs nyinrättade pedagogiska akademi efter en extern sakkunnigprövning. Syftet med den pedagogiska akademin är att belöna goda, ambitiösa och pedagogiskt medvetna lärare samt skapa ett nätverk av pedagogiskt sakkunniga.

Kartläggning av lärarnas kompetens Under 2011 fortsatte KI det arbete som påbörjades 2010 med att genomföra enkätundersökningar om lärarnas vetenskapliga och pedagogiska kompetens. Inom KI har man under året skapat olika former av bemanningsverktyg. Verktygen används för att säkerställa en adekvat och kompetent bemanning på KIs utbildningar.

Likabehandling – utbildning på grundnivå och avancerad nivå Könsfördelning av studenter på grundnivå och avancerad nivå De flesta av KIs utbildningsprogram på grundnivå och på avancerad nivå har en sned könsfördelning, där män utgör en minoritet. En del av utbildningsprogrammen har bara ett fåtal procent män. De program som har jämnast fördelning är biomedicinprogrammet, läkarprogrammet och tandläkarprogrammet. Några större skillnader jämfört med tidigare år föreligger inte. Det är svårt att påverka könsbundna utbildningsval och en liknande könsfördelning återfinns också vid andra lärosäten med vårdutbildningar och i den arbetsmarknad studenterna möter efter examen. Trots dessa svårigheter är det en viktig fråga för KI att arbeta med. Genom att i sin marknadsföring alltid ha representanter för båda könen, arbetar KI för att förändra situationen. Under 2011 har KI dessutom haft en särskild satsning tillsammans med AIK fotboll för att ta reda på hur unga män ser på maskulinitet kopplat till utbildningsval. Det visade sig att dessa unga män visserligen kunde tänka sig ett vårdyrke men att de var rädda för att framstå som omanliga inför andra och de var dessutom oroliga över att inte passa in på en kommande arbetsmarknad. Se vidare avsnittet Likabehandling.

Utveckling av lärandemiljöer KI fortsatte under året arbetet med projektet ”Framtidens lärandemiljöer” som är ett samarbete med SLL. Syftet är att skapa såväl formella som informella lärandemiljöer inom hälso- och sjukvårdens utbildningar. De första informella miljöerna har påbörjats och beräknas vara klara i februari 2012. Projektering har inletts för ytterligare två informella miljöer. Dessa baseras på konceptet ”Hemma utanför hemmet”.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2011

UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ

Könsfördelning bland nybörjare på nybörjarprogram 2011 ArbetsterapeutAudionomBiomedicinBiomedinsk analytikerFolkhälsovetenskapLogopedLäkarOptikerPsykologRöntgensjuksköterskaSjukgymnastSköterskeTandhygienistTandläkarTandteknikerNybörjarprogram totalt 0%

20%

40%

60%

Män

80%

100%

80%

100%

Kvinnor

Könsfördelning bland nybörjare på påbyggnadsprogram 2011 Barnmorskeprogrammet Psykoterapeutprogrammet Spec. sjuksköterska Progr. i odont. profylaktik Magisterprogrammet Masterprogrammet Påbyggn. program totalt 0%

20%

40% Män

Likabehandlingsperspektiv i undervisningen Under året har den treåriga särskilda satsningen Hållbar organisation för likabehandling vid KI (Holk) avslutats. Syftet med Holk har varit att höja lärarnas kompetens inom likabehandling. Inom projektet genomfördes en kartläggning av lärarnas kunskaper och om graden av likabehandlingsperspektiv i utbildningarna. Kartläggningen visade brister i lärarnas kunskaper om likabehandling. Vidare framgår i den studentbarometer som KI genomfört att studenterna inte upplever att de får likabehandlingsperspek-tiven tillräckligt belysta under utbildningen. Utifrån lärarkartläggningens resultat genomfördes under 2011 en stor satsning på kompetensutveckling för verksamma i utbildningsprogrammen. Syftet är att likabehandlingsperspektivet ska genomsyra undervisningen. Arbetet med att implementera

60% Kvinnor

likabehandlingsperspektiv i utbildningarna måste därför fortsätta att utvecklas. Inom ramen för det kontinuerliga förebyggande likabehandlingsarbetet har seminarier och föreläsningar om likabehandlingsperspektiv i utbildning samt om diskriminering och trakasserier genomförts. Målet är att skapa en bättre studiemiljö och skapa förutsättningar för viktiga diskussioner om studenternas kommande patientmöten. Under 2011 har cirka 275 studenter och lärare deltagit i seminarier av detta slag. En annan likabehandlingssatsning är att styrelsen för utbildning tillsammans med SLL årligen utlyser pedagogiska projektmedel där likabehandling är en av de kategorier som man kan erhålla medel för.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2011

UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ

Särskilda åtaganden Tandvårdscentral Karolinska Institutet ska enligt regleringsbrevet driva en tandvårdscentral i anslutning till tandläkarutbildningen. Tandvårdscentralen ska tillgodose såväl utbildningens behov som behovet av klinisk odontologisk forskning och utvecklingsarbete. Verksamheten omfattar såväl barn- som vuxentandvård. Vården som ges vid tandvårdscentralen omfattar allt från rådgivning till avancerad specialistvård. Till verksamheten finns stödfunktioner kopplade. Under 2011 omfattade verksamheten cirka 35 000 patientbesök. Anslagsposten för tandvårdscentralen var 89 658 tkr och totalkostnaden 104 020 tkr. KI fördelar – utöver det anvi-sade anslaget – vissa ytterligare medel till verksamheten.

Optikermottagning Karolinska Institutet får i anslutning till optikerutbildningen driva en optikermottagning. Optikermottagningen är den klinik där studenterna exponeras för det kliniska arbetet. Kliniken har en patientgenomströmning på nära 3 000 patienter per år.

Kompletterande utbildning för läkare, sjuksköterskor och tandläkare från tredje land KI har tillsammans med Lunds universitet, Göteborgs universitet och Linköpings universitet fått i uppdrag att anordna kompletterande utbildning omfattande högst 120 högskolepoäng (hp) för personer med avslutad läkar-, tandläkar- eller sjuksköterskeutbildning från tredje land. KI samordnar utbildningsinsatserna.

Kompletterande utbildning för läkare Den kompletterande utbildningen för läkare omfattar ett års heltidsstudier (60 hp), varav 30 hp utgörs av verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Utbildningen bygger på studenternas tidigare kunskaper och erfarenheter och stor vikt läggs vid att studenterna ska kunna integrera sina kunskaper och färdigheter i ett svenskt sjukvårdssammanhang. Inga förändringar i upplägget av utbildningen har gjorts i jämförelse med föregående år. Av de 20 studenter som antogs höstterminen 2010, har nio genomgått utbildningen med godkänt resultat och nio slutat efter att ha klarat TULE-provet, vilket innebär att 18 av 20 studenter är klara för AT. Återstående två saknar endast resultat på den integrerade slutexaminationen. I ansökningsomgången höstterminen 2011 fanns 83 behöriga varav 20 antogs. Samtliga antagna är kvar i utbildningen. Antalet helårsstudenter var på vårterminen 8,6 och på höstterminen 9. Intäkterna per helårsstudent är 234,6 tkr. Cirka 38 procent av dessa medel användes för VFU, 26 procent för undervisning, cirka två procent för antagning på institutionsnivå och

för planering och kursadministration cirka 15 procent. Övriga kostnader utgörs huvudsakligen av overhead. Antagningen på central nivå är samordnad mellan lärosätena och de merkostnader som detta innebär (extra antagningsomgång) uppgår till knappt 30 tkr. Inför antagningen höstterminen 2010 togs behörighetskravet på genomfört TULE-prov bort. Detta har inneburit fler behöriga sökande. Erfarenheterna av de ändrade behörighetskraven är att ett större underlag för urval resulterat i att antagna studenter bättre bedöms klara sina studier.

Kompletterande utbildning för sjuksköterskor Den kompletterande utbildningen för sjuksköterskor omfattar ett års heltidsstudier (60 hp). Teoretiska studier varvas med verksamhetsförlagda delar. Tjugofyra hp utgörs av VFU inom medicinsk, kirurgisk eller geriatrisk vård, primärvård och kommunal hälso- och sjukvård. Inga förändringar i upplägget av utbildningen har gjorts i jämförelse med föregående år. Av de 24 studenter som antogs höstterminen 2010 har 16 under året genomgått utbildningen med godkänt resultat. Två avbröt studierna redan under höstterminen 2010 och sex har under höstterminen 2011 genomgått examinationer för att uppnå godkänt resultat. I antagningen till höstterminen 2011 fanns 28 behöriga sökande som samtliga antogs. Av dessa påbörjade 26 sina studier. En person har därefter begärt studieuppehåll på grund av graviditet och en har avbrutit studierna av personliga skäl. Antalet helårsstudenter var på vårterminen 11,5 och på höstterminen 11,7. Intäkterna per helårsstudent är 130,3 tkr. Cirka 20 procent av dessa medel används för planering, 36 procent för undervisning och 19 procent för VFU. Övriga kostnader utgörs huvudsakligen av hyra och overhead. Eftersom samtliga behöriga sökande som önskade gå utbildningen erbjöds utbildningsplats, behövde inget urval göras och det har därför inte uppstått några antagningskostnader på institutionsnivå. Antagningen på central nivå är samordnad mellan lärosätena och de merkostnader som detta innebär (extra antagningsomgång) uppgår till knappt 30 tkr. KI kan liksom tidigare år konstatera att goda kunskaper i svenska är av största vikt för att klara utbildningen.

Kompletterande utbildning för tandläkare Den kompletterande utbildningen för tandläkare omfattar ett års heltidsstudier (60 hp) och består av såväl teori som klinisk färdighetsträning. Av de 16 studenter som påbörjade sina studier höstterminen 2010, har elva genomgått utbildningen med godkänt resultat inom ordinarie studietid. Av resterande fem har två slutat efter att ha klarat Socialstyrelsens kunskapsprov och erhållit praktikplats. En har avslutat studierna med godkänt resultat under höstterminen 2011 och en blir klar under januari 2012. Den sista studenten fortsätter studierna för att nå godkänt resultat. Av 60 behöriga sökande höstterminen 2011 antogs 16 personer. En har därefter gjort studieuppehåll på grund av graviditet.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2011

UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ

Antalet helårsstudenter var på vårterminen 8,6 och på höstterminen 7,2. En viktig erfarenhet från första utbildningsomgången är att de flesta studenterna har mycket lite kunskap inom oral radiologi, endodonti och protetik och att de har svårigheter med svenska språket. Studenternas kliniska kunskaper och erfarenheter skiljer sig avsevärt från de kliniska krav som ställs för godkänd utbildning och därmed för svensk tandläkarlegitimation. Det har inneburit hårt arbete för studenterna och omfattande krav på den kliniska handledningen. Intäkterna per helårsstudent är 299,7 tkr. Cirka fyra procent av dessa medel används för planering, två procent för antagning, 32 procent för undervisning och cirka 42 procent för VFU. Övriga kostnader utgörs huvudsakligen av hyra och overhead. Antagningen på central nivå är samordnad mellan lärosätena och de merkostnader som detta innebär (extra antagningsomgång) uppgår till knappt 30 tkr.

tiviteterna utgör en viktig kanal för information, reflektion och dialog om lärande i kliniska miljöer. Dessa aktiviteter bildar nu grunden i den lärarakademi som startade i slutet av 2011. Andra viktiga verksamheter som prioriterats under året är medverkan i uppbyggandet av de nyinrättade Akademiska Vårdcentralerna. För utvärdering av VFU har ett instrument baserat på kvalitetsindikatorer tagits fram och testats. Vidare har studerandeprocessen i den kliniska utbildningen kartlagts i samverkan med lärosäten och vårdverksamheter. CKU har även medverkat vid utarbetande av riktlinjer för logistik och fördelning av verksamhetsförlagda utbildningsplatser i länet samt i vidareutveckling av riktlinjer och uppföljning av kvalitet på de kliniska utbildningsenheterna. Slutligen har CKU medverkat i införandet av e-tjänstekort för studenter i VFU.

Uppföljning av kompletterande utbildning KI följer kontinuerligt upp studenterna på de kompletterande utbildningarna, detta för att kunna göra individuella anpassningar i utbildningen – i den utsträckning som det är ekonomiskt möjligt. KI avser vidare att göra en uppföljning av hur det har gått för de studenter som examinerats från den kompletterande utbildningen.

Övrigt Uppdrag att utveckla klinisk utbildning och forskning KI har erhållit knappt 1,6 mnkr (2:55 ap. 9) för att utveckla klinisk utbildning och forskning. Behovet av att utveckla klinisk utbildning har fortsatt bedömts som särskilt stora då VFU utgör en väsentlig del i flertalet av KIs utbildningsprogram. KI beslutade därför att medlen även för år 2011 ska användas för den verksamhet som Centrum för klinisk utbildning (CKU) bedriver. CKU är en del av samverksansorganisationen mellan Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting (SLL) och dessutom en gemensam satsning tillsammans med Ersta Sköndal högskola, Röda Korsets Högskola och Sophiahemmet Högskola. CKU utgör en länk mellan lärosätena och hälso- och sjukvården (SLL) men även mellan lärosätena och kommuner samt privata aktörer. CKU har ett övergripande och samordnande ansvar för KIs verksamhetsförlagda utbildning (VFU). Aktiviteter som genomförs är interprofessionella och riktar sig till lärare/ handledare inom både basvetenskaplig och klinisk utbildning i syfte att stödja samsyn och integrering såväl inom som mellan utbildningsprogram. Under året har ett flertal workshops och seminarier hållits som lärare och handledare såväl med som utan formell anknytning till universitet/högskolor deltagit i. Ak-

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2011

UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ

Ekonomisk redovisning Utbildning på grundnivå och avancerad nivå I nedanstående tabell redovisas intäkts- och kostnadsutveclingen för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Anslagsintäkterna är redovisade inklusive ALF-anslaget. Se vidare kommentarer under finansiell redovisning. Uppdelning av utbildning på grundnivå och avancerad nivå mellan anslagsfinansierad, beställd av andra lärosäten och övrig uppdragsutbildning redovisas på nästa sida.

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå totalt, mnkr 2008

2009

2010

2011

754,1

759,2

754,0

805,5

87,5

84,9

83,9

100,0

Bidrag

8,3

8,8

12,7

20,6

Finansiella intäkter

0,1

0,0

0,1

850,0

852,9

850,7

926,2

Personal

404,2

420,3

434,0

488,2

Lokaler

101,4

100,5

99,6

99,0

Övriga driftskostnader

287,3

304,4

295,1

318,1

0,3

0,2

0,3

Intäkter Anslag Avgifter och andra ersättningar

Summa intäkter Kostnader

Finansiella kostnader Avskrivningar Summa kostnader

25,6

23,6

23,3

17,9

818,8

849,0

852,1

923,5

9,8

4,2

4,3

7,3

Transfereringar Medel från staten Medel från myndigheter Lämnade bidrag

0,0

1,9

0,0

-9,8

-6,1

-4,3

-7,3

31,2

3,9

-1,4

2,6

Kapitalförändring Årets Balanserad (IB)

102,7

134,1

137,9

136,5

Totalt (UB)

134,1

137,9

136,5

139,1

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2011

UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå totalt, mnkr Anslagsfin.

Avgiftsfin. utbildning

Utbildning

Beställd utb

Uppdragsutb

Totalt

Anslag

805,5

0,0

805,5

Avgifter

25,1

6,3

68,6

100,0

Bidrag

20,5

0,0

0,1

20,6

0,1

0,0

0,1

851,2

6,3

68,7

926,2

Personal

466,3

5,1

16,8

488,2

Lokaler

73,6

0,4

25,0

99,0

293,3

0,5

24,3

318,1

Intäkter

Finansiella intäkter Summa intäkter Kostnader

Övriga driftskostnader Finansiella kostnader Avskrivningar Summa kostnader

0,3

0,0

0,3

15,3

0,0

2,6

17,9

848,8

6,1

68,7

923,5

Kapitalförändring Årets

2,4

0,2

0,0

2,6

Balanserad (IB)

123,0

4,4

9,1

136,5

Total (UB)

125,4

4,6

9,2

139,2

Ofördelade intäkter och kostnader Resultatet från andelar i dotterföretag och intresseföretag samt uppbördsverksamhet är inte fördelat på verksamhetsgrenar, se vidare resultaträkning under avsnittet Finansiell redovisning.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2011

Under år 2011 studerade över 2 100 doktorander vid 30 Karolinska Institutet.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2011

Foto: © Erik G Svensson

FORSKNING

FORSKNING OCH UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ

FORSKNING OCH UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ Forskningen vid KI omfattar cirka 3 500 forskare inom totalt cirka 500 grupper medan antalet aktiva studenter för utbildning på forskarnivå utgör cirka 2 100 personer vid utgången av år 2011. Verksamheten bedrivs i samverkan med SLL vilket utgör en nyckelfaktor för att kunna foga samman forskningen och utbildningen på forskarnivå med den kliniska verksamheten där forskningsresultaten ska komma den enskilde patienten till del.

Forskning Högskolelagen I högskolornas verksamhet ska vetenskapens trovärdighet och god forskningssed värnas. För forskningen ska som allmänna principer gälla att 1. forskningsproblem får fritt väljas, 2. forskningsmetoder får fritt utvecklas och 3. forskningsresultat får fritt publiceras.

Strategi 2012 Bedriva medicinsk forskning av hög kvalitet i ett internationellt perspektiv.

Nya forskningsrön –några exempel Som medicinskt universitet bedriver KI forskning inom ett brett spektrum av ämnen rörande alla typer av sjukdomar och på alla nivåer från den rent experimentella laboratorieforskningen över kartläggning av de stora folksjukdomarna till den mer patientnära behandlingsforskningen. Här följer ett urval av de nya rön som publicerats vetenskapligt under det gångna året.

Framgångsrik operation För första gången har en konstgjord luftstrupe bevuxen med patientens egna stamceller transplanterats in i en svårt cancersjuk patient (Lancet november). Den framgångsrika operationen, som var möjlig efter långt kunskapsinhämtande inom transplantationsmedicin, stamcellsforskning och medicinteknik, väcker hopp om vidare utveckling av transplantationer utan donator och den därmed följande avstötningsrisken.

Prostatacancer Två stora studier som jämför olika behandlingsstrategier vid prostatacancer har publicerats (New England Journal of Medicine maj; Lancet Oncology sept). Dessa visar att fler män överlever sin cancer efter operation än i den grupp där man valt

att avvakta, men också att operation ger mer besvär med urinläckage och impotens. Ytterligare genvarianter som är kopplade till ökad risk för prostatacancer har påvisats. Denna kunskap är angelägen för att kunna förbättra träffsäkerheten vid provtagning och diagnostik (Nature Genetics juli).

Bröstcancer Forskare vid KI har medverkat i ett flertal multinationella samarbeten för förbättrade behandlingar av bröstcancer, som klarlagt effekter och biverkningar av olika läkemedel, använda ensamma eller i kombination, och till olika undergrupper av patienter (Journal of Clinical Oncology januari och juli; Lancet Oncology juni; Lancet juli och december). Att en större täthet i bröstvävnaden, som synliggörs vid mammografi, har samband med ökad risk för cancer har kunnat kopplas till en viss genvariant (Nature Genetics februari). Man har också visat att många kvinnor som fått diagnosen bröstcancer avlider av helt andra sjukdomar (Journal of Clinical Oncology september). Det gäller framför allt kvinnor som var äldre vid diagnostillfället och de där cancern inte hunnit sprida sig till lymfkörtlarna.

Malignt melanom En prövning av operationsmetoder vid malignt melanom har visat att två centimeters marginal runt ett tumörområde i huden är lika säkert som att operera bort ett större område (Lancet oktober). KI-forskare har även medverkat i större studier där flera nya genvarianter kopplade till malignt melanom har identifierats (Nature Genetics november).

Blodcancer Flera cancerformer kan uppkomma i celler i de blodbildande organen och forskning på både experimentell och klinisk nivå pågår. Där har man exempelvis kunnat visa att nära släktingar till patienter med akut leukemi eller dess förstadium inte löper högre risk att drabbas av sjukdomen (Journal of Clinical Oncology december), en ökad risk kan däremot vara förknippad med en långvarig stimulering av immunförsvaret genom en tidigare infektion eller autoimmun sjukdom (Journal of Clinical Oncology juni). Bättre behandlingsmetoder har presenterats, både med läkemedel mot kronisk myeloisk leukemi och genom förfinad celltransplan-tation vid multipelt myelom (Journal of Clinical Oncology maj respektive juni).

Cancersignaler Mycket av cancerforskningen sker på cellnivå liksom på molekylär nivå och flera studier har kunnat presentera ny kunskap om signaler och regleringsmekanismer som driver tumörtillväxt och som därför skulle kunna manipuleras för att stoppa en

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2011

FORSKNING OCH UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ

cancerutveckling (Science augusti; Nature Chemical Biology, oktober; Nature Medicine november).

Arvsanlagen En studie om en av livets mest fundamentala processer, hur kromosomens kopiering går till i detalj, har gett ny kunskap om denna process (Nature mars). En ny metod har också utvecklats som gör det möjligt att räkna individuella molekyler av DNA och RNA, vilken kan användas vid exempelvis mer exakta studier av cancercellers inre reglering (Nature Methods november). En ny ärftlig sjukdom som leder till svår utvecklingsförsening och leverpåverkan, och dess bakomliggande orsak, har upptäckts (American Journal of Human Genetics september). De två sistnämnda studierna är exempel på forskning som möjliggjorts genom satsningen på Science for Life Laboratory i Stockholm.

Fetma Ny kunskap att fetma, diabetes och blodfettsrubbningar kan förknippas med störningar i fettcellernas funktion kan ge nya möjligheter till behandling (Nature september).

Multipel skleros Inom ett internationellt forskarlag har nya genetiska varianter identifierats som är kopplade till multipel skleros (MS), vilket lett till ny förståelse för biologin bakom denna mycket handikappande neurologiska sjukdom (Nature augusti). Ett starkt samband mellan skiftarbete i tidig ålder och senare insjuknande i MS har visats och kan troligen förklaras med de störningar i melatoninutsöndring och inflammationssvar som förändrad dygnsrytm för med sig (Annals of Neurology oktober).

Gynekologi

Nervceller Inom KIs starka stamcellsforskning har ny kunskap presenterats om hur utvecklingen av hjärnans celler är kontrollerad av dopamin och olika transkriptionsfaktorer (Cell Stem Cell april och juni). Man har också tagit fram helt ny kunskap om den ärrbildning som uppstår runt en ryggmärgsskada, kunskap som öppnar för nya möjligheter att laga skadad nervvävnad (Science juli). Aktivering av nervsystemets immunceller, så kallade mikroglia, kan ha betydelse vid utvecklingen av neurodegenerativa sjukdomar som Parkinson och Alzheimer. En aktuell studie visar hur vissa signalämnen är inblandade i denna aktivering och följaktligen skulle kunna vara en tänkbar måltavla för en skyddande bromsmedicin (Nature mars).

Dyslexi Dyslexi har fått en möjlig neurobiologisk förklaring då en av de gener som ligger bakom har visat sig reglera funktionen hos de utskott, cilier, hos hjärnans nervceller som är viktiga för cellernas kommunikation och förflyttning (PLoS One juni).

Kognition och psykiatri Flera uppmärksammade studier, där synintryck manipulerats, har berört hur vi uppfattar vår kropp som hel, vår egen och även i förhållande till omvärlden (PLoS One februari och maj). Exakt var i hjärnan dessa intryck styrs har visats med MR-teknik (Current Biology juni). KI har deltagit i stora internationella studier av den genetiska bakgrunden till schizofreni och bipolär sjukdom (Nature Genetics, september) och en experimentell råttmodell för framtida prövningar av antidepressiva läkemedel har presenterats (Molecular Psychiatry januari).

Diabetes

Genom ett nordiskt samarbete har man visat att operation av framfall, som är ett vanligt sjukdomstillstånd bland kvinnor efter barnafödande, där ett syntetiskt nät opereras in, ger bättre resultat än traditionell kirurgi (New England Journal of Medicine maj). En studie av kvinnor med polycystiskt ovariesyndrom visade att de löper hög risk att drabbas av komplikationer under en graviditet och denna grupp bör därför följas upp extra noga (British Medical Journal oktober).

Inom diabetesforskningen har man visat att frisättningen av insulin inte står under direkt kontroll av nerver, som man tidigare trott. Därmed har hela anatomin i bukspottskörteln ritats om (Cell Metabolism juli). En ny komponent i mitokondrien, som kallas cellens kraftverk, har upptäckts som kan få betydelse för vår förståelse av åldersassocierade sjukdomar (Cell Metabolism maj). Nya rön att mitokondriens funktion påverkas positivt av ämnet nitrat förklarar en del av nyttan med att äta grönsaker som sallad, spenat och rödbetor (Cell Metabolism februari).

Epilepsi

Hjärtsvikt

Kvinnor som medicinerar för epilepsi löper en ökad risk för att missbildningar ska uppstå under en graviditet och en studie har nu kunnat visa hur val av läkemedel och doseringen kan minska den risken (Lancet Neurology juni). Att epilepsi skulle leda till en ökad våldsbenägenhet har kunnat avskrivas, däremot finns ett samband mellan tidigare hjärnskada orsakad av våld mot huvudet och senare risk för våldsbrott (PLoS Medicine december).

En jämförande studie av två läkemedel mot hjärtsvikt kunde påvisa en skillnad i överlevnad, resultat som kan omsättas i förbättrade behandlingsrutiner (Journal of American Medical Association januari). Hjärtklaffar, som idag opereras bort vid allvarliga tillstånd av förkalkning, har visats sig vara känsliga för anti-inflammatoriska läkemedel som därmed skulle kunna utgöra en framtida icke-invasiv behandlingsmetod (Circulation, mars).

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2011

FORSKNING OCH UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ

Kvalitet i forskning

Enbart räknat på vetenskapliga artiklar och reviewartiklar är ökningen 29 procent. Den ”fältnormerade citeringsgraden” speglar en artikels citeringsgrad jämfört med citeringsgraden för publikationer av samma slag, det vill säga av samma dokumenttyp, från samma år och inom samma ämne. En enskild artikels indikator blir 1 om den är citerad lika många gånger som medelciteringen för liknande artiklar. I ovanstående diagram visas medelvärdet av den fältnormerade citeringsgraden för alla artiklar från KI per år. Mellan åren 2005 och 2010 har KIs värde ökat från 1,38 till 1,61. Utvecklingen under åren visar en relativt stabil nivå där KI håller sin position jämfört med omvärlden. Publikationer från

Mått på vetenskaplig produktion – bibliometri

KI använder bibliometri för mätning av forskningsresultatens spridning och genomslagskraft. Bibliometri är tillämpningen av matematiska och statistiska metoder på artiklar, böcker och andra kommunikationsmedia. Redovisade data1 ska ses över en längre tidsperiod. Antal publikationer är ett grovt mått på vetenskaplig produktion och kan variera bland annat på grund av publiceringsmönster inom olika discipliner. Staplarna i figuren representerar publikationer med någon adress som kan anknytas till KI. Siffrorna för antal publikationer grundas på Fältnormerad citeringsgrad* publikationsår. Eftersom databasen uppdateras med en viss eftersläpning finns vid tidpunkten 1,75 för årsredovisningen inte en fullständig uppgift för det senaste året. För att ge en rättvisande bild 1,50 av utvecklingen redovisas därför inte uppgifter för 2011. En mer fullständig bild av den 1,25 vetenskapliga produktionen kan erhållas vid en jämförelse över en längre tidsperiod. KI väljer att göra jämförelsen mellan åren 2001 och 2010. 1,00 Under denna period har den totala produktio0,75 nen av publikationer ökat med 39 procent.

Världsgenomsnitt

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

Antal publikationer 5,000 4,500 Other

4,000 3,500

Letter

3,000

Editorial Material

2,500 Meeting Abstract

2,000

Review

1,500 1,000

Article

500 0

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2011

FORSKNING OCH UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ

2011 har ännu fått ganska få citeringar och kan därför inte anses utgöra stabila och tillförlitliga resultat och har med anledning av detta exkluderats från nedanstående figur.

KIs färdplan för forskning KIs färdplan för forskning i samarbete med SLL har fortsatt att vara vägledande för KIs forskning. Genom riktade insatser inom fem områden ges möjlighet att stärka både den kliniska och den mer basala forskningen. Totalt beräknas totalt cirka 200 mnkr satsas inom ramen för färdplanen.

Tematiska centrumbildningar Totalt åtta multidisciplinära, translationella tematiska centra har inrättats där framgångsrika grupper inom olika biomedicinska områden samlas. Utvärdering kommer att ske efter att verksamheten pågått i tre år, det vill säga budgetåret 2012.

Research Assessment) som slutfördes under 2011 syftade till att identifiera och lyfta fram förslag till förbättringar och utveckling av förutsättningarna för forskning. Utvärderingen genomfördes av paneler inom nio breda vetenskapliga områden med totalt 78 internationella experter. Utvärderingen gjordes på nivån forskargrupp/motsvarande. Panelerna träffade även prefekterna. Totalt 561 intervjuer (501 konstellationer/forskargrupper) genomfördes under panelernas fyra dagar långa platsbesök som ägde rum i mars och april 2011. Individuella rapporter färdigställdes på plats liksom panelernas egna övergripande slutsatser. För att underlätta analys, diskussion och fortsatt utvecklingsarbete har de 33 rekommendationerna i experternas utvärderingsrapport delats upp i åtta kategorier: KIs styrbarhet; rensa i den interna begreppsfloran; situationen för unga forskare; KIs utbildning på forskarnivå; den kliniska forskningens villkor; utbildningen; internationella kontakter samt lyssna på omvärlden.

Identifiera och rekrytera nya forskarkrafter Målet är att agera aktivt för att berika mångfalden och konkurrenskraften genom att identifiera och rekrytera forskarkrafter inom viktiga områden, som också är ledande företrädare för sina ämnen. Detta sker bland annat genom inrättande av strategiska professurer som normalt erhåller centrala anslag under en femårsperiod.

Resursstöd till särskilt framstående professorer Resursstöd utgår till 45 särskilt framstående professorer (så kallade DPA, Distinguished Professors Award) med 3,5 mnkr vardera under en femårsperiod.

Stärka corefaciliteter och infrastruktur Genom att stärka corefaciliteter och infrastruktur görs avancerade teknikplattformar tillgängliga för alla forskare.

Stödja yngre forskare KI har ett program för återkommande utlysningar av medel för anställning av seniora forskare i två år, på nivån direkt efter forskarassistent. Programmet omfattar 15 anställningar. I ett annat program utlyses medel för anställning av post-doc i två år. En ytterligare satsning på mellannivå avser fem helfinansierade anställningar som forskarassistent i fyra år.

Elektroniska laboratorieböcker Ett system för elektroniska laboratorieböcker, KI-ELN (ELN = Electronic Laboratory Notebook) är under uppbyggnad. Syftet är att kunna erbjuda alla forskare ett gemensamt system för att dokumentera forskningen på ett säkert och effektivt sätt. Antalet användare uppgår till cirka 700 forskare fördelade på runt 90 olika forskargrupper. KI-ELN innebär klara förbättringar för användarna i form av bättre sökbarhet, enhetliga rutiner, trygghet och överblick.

Extern kvalitetsutvärdering av forskningen (ERA) Den externa utvärderingen av KIs forskning (ERA: External

Organisation av försöksdjursverksamheten En väl fungerande, tydlig och centralt förankrad organi-sation för försöksdjursverksamheten är en viktig kvalitetsfråga för att kunna driva forskning under trygga förhållanden. Alla strategiska frågor för KI och SLL inom försöksdjursområdet behandlas i ett nytt akademiskt ledningsorgan, Försöksdjursnämnden. Den operativa verksamheten inom KI samlas i en organisatorisk enhet för komparativ medicin. Denna enhet har hand om alla delar av verksamheten som rör försöksdjur i forskningen på KI och ger service och vägledning till forskare, doktorander och andra anställda. I komparativ medicin ingår en veterinärenhet som erbjuder veterinärservice, en utbildningsenhet som erbjuder kurser i försöksdjursvetenskap samt olika servicefaciliteter med försöksdjursbaserad verksamhet.

Likabehandling – forskning För att uppnå en jämnare könsfördelning bland lärare och forskare samt främja jämställdhet och lika villkor har följande åtgärder genomförts under 2011. Vid anställningsförfaranden av exempelvis professorer och universitetslektorer ska rekryteringsgrupperna ange såväl kvinnor som män bland tänkbara kandidater för utlysta anställningar, samt aktivt söka upp tänkbara kandidater. Särskild vikt ska läggas vid att få sökande av underrepresenterat kön. Rekryteringsutskottets ledamöter har under året deltagit i en utbildning avseende kompetensbaserad rekrytering. Denna utbildning syftar till att vid varje rekrytering utgå från vilken kompetens som söks och bedöma om denna finns hos den sökande. Ett processorienterat arbetssätt som utgår ifrån en sådan kompetensbaserad rekrytering minskar risken för att ovidkommande faktorer såsom kön och könsöverskridande identitet, ålder, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder kommer att spela roll vid en rekrytering. Sedan 2006 har ett antal anställningar utlysts inom områden

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2011

FORSKNING OCH UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ

där det finns vetenskapligt välmeriterade kvinnor. Under 2011 anställdes ytterligare två personer inom ramen för satsningen och hittills har 17 anställningar som universitetslektor utlysts och 19 personer har anställts. Tolv kvinnor och fyra män har anställts som professorer medan två kvinnor och en man har anställts som lektorer, vilket innebär att 74 procent av anställningarna har gått till kvinnor. År 2010 tilldelades KI medel från Delegationen för jämställdhet i högskolan för jämställdhetsprojektet ”Mentor4Equality”, ett projekt som syftar till att inhämta mer kunskap kring mekanismer och strukturer som motverkar jämställdhet vid KI. Kunskapen kommer att ligga till grund för främjande åtgärder inom likabehandlingsområdet. Projektet riktar sig till doktorander och doktorer fram till fem år efter disputation som erbjuds att delta i mentorskapsprogram. Planering och rekrytering av adepter och mentorer har skett under 2011. Projektet fortlöper fram till 2013.

Forskningsfinansiering KIs omslutning avseende forskningen är oförändrad sedan budgetåret 2010. Jämfört med år 2008 är ökningen dock 24,1 procent. Ökningstakten är något högre för statsanslaget (25,8 procent) än för de externa medlen (23,2 procent). Den oförändrade nivån för de externa anslagen totalt sett hänger delvis ihop med ändrad redovisningsprincip för 2011. Se vidare avsnittet finansiell redovisning. Anslag från svenska företag och utländska finansiärer har minskat med cirka 13 procent medan medel från forskningsråden dock fortsätter att öka, totalt med 50 procent sedan 2008. Det speglar KIs allt högre andel i fråga om tilldelade anslag av olika typer i den nationella konkurrensen mellan de medicinska fakulteterna.

Utveckling forskningsmedel Mnkr

3,000

Externa

2,500 2,000 Statliga

1,500 1,000 500 0 2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2011

FORSKNING OCH UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ

Intäkter forskning totalt 2008–2011, mnkr 2008

2009

2010

2011

Förändring 2010–2011

Stiftelser och organisationer

576

645

654

688

5,2%

Utländska finansiärer (se nedan)

436

467

496

431

-13,0%

Forskningsråd

437

484

597

654

9,6%

Kommuner och landsting

335

559

551

457

-17,0%

Övriga statliga

186

304

260

298

14,6%

Svenska företag

177

196

171

-12,8%

Egna medel

24,4%

Finansiella intäkter

229,2%

Summa externa medel

2 290

2 731

2 824

2 822

-0,1%

Statsanslag

1 296

1 326

1 581

1 630

3,1%

Totalt

3 586

4 057

4 405

4 452

1,1%

64%

67%

64%

63%

2008

2009

2010

2011

Förändring 2010–2011

213

234

231

224

-3,1%

Stiftelser och organisationer

127

134

195

128

-34,3%

Företag

100

13,7%

Summa

436

467

496

431

-13,0%

Finansiär

Andel extern finansiering

Intäkter utländska finansiärer 2008–2011, mnkr

Europeiska Unionen KI har behållit ställningen som största mottagare av EU-forskningsanslag bland svenska universitet och som en av de absolut största mottagarna i Europa inom området ”health”. Forskningsbidragen till KI från EU har minskat något jämfört med tidigare år. Detta kan förklaras av att utlysningarna på senare år har minskat i bredd avseende ämnesområden, och i vissa för KI viktiga områden, såsom cancer, helt uteblivit under ansökningsåren 2009–2010. Ytterligare förklaring till bidragsminskningen är effekten av ny princip för hantering av stipendier, som påverkar med -10,5 mnkr. Intäkterna under 2011 från EU uppgick till 224,1 mnkr

Ramprogrammen (FP6 & FP7) KIs deltagande i FP6 under 2011 uppgick till 15 projekt varav två som koordinator. Alla KIs kvarvarande FP6-projekt avslutas i början av 2012. KI har deltagit i 222 FP7-projekt under året

(varav 29 Marie Curie Fellowships och 20 ERC Grants). För 31 av dessa FP7-projekt är KI koordinator.

European Research Council (ERC) ERC är en av de fyra delarna i FP7. Anslagen delas ut till enskilda forskare/forskargrupper där endast ”excellence” gäller som urvalskriterium. KI har nio löpande ERC Advanced Grants och elva Starting Grants. Intäkterna under 2011 för forskningsbidrag från ERC uppgick till 40,6 mnkr.

Innovative Medicines Initiative (IMI) IMI, som är EU-kommissionens och läkemedelsindustrins gemensamma satsning för stöd till framtagande av läkemedel startade 2008. KI deltar som partner i elva pågående IMI-projekt, varav ett projekt som koordinator.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2011

FORSKNING OCH UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ

Förutom de federala medlen utgör amerikanska ideella organisationer och privata stiftelser viktiga aktörer i fråga om möjlighet att erhålla forskningsbidrag. Intäkterna från denna grupp uppgick 2011 till 22 mnkr.

Folkhälsoprogrammet EUs Folkhälsoprogram förvaltas av DG SANCO i Luxembourg. Under 2011 deltog KI i två projekt, i båda som koordinator.

Amerikanska forskningsbidrag

Medel till strategiska forskningsområden

KI är en av de största europeiska mottagarna av amerikanska forskningsbidrag. KIs intäkter från amerikanska finansiärer för år 2011 uppgick till 44 mnkr varav 22 mnkr från National Institutes of Health (NIH) som är KIs viktigaste samarbetspartner utanför Europa. Bidraget från NIH har minskat kraftigt (-44 procent) i och med att ett antal större projekt avslutats. KI har under 2011, förutom från NIH, också erhållit amerikanska statliga medel från Agency for Healthcare Research and Quality, Employee Benefits Security Administration, US Army och National Science Foundation inom totalt 60 forskningsprojekt där KI koordinerat 13.

KI har etablerat nationella forskningssatsningar inom sex strategiska forskningsområden (SFO): diabetes, neurovetenskap, vårdvetenskap, cancer, epidemiologi samt stamceller/regenerativ medicin. Varje SFO-område strävar efter att utveckla starka forskningsmiljöer genom att genomföra rekryteringsprogram för yngre och seniora forskare, organisera konkurrenskraftiga infrastrukturer och öka mobiliteten mellan preklinisk och klinisk forskning samt industri.

Ramprogrammen (FP6 & FP7) Mnkr 250

235,2 214,2

200

172,5

150

232,9

224,1

2010

2011

185,7

138,8 113,4

100

2004

2005

2006

2007

2008

2009

Antal EU-projekt 2007–2011* Totalt antal projekt - varav koordinator**

2007

2008*

2009

2010

2011

244

260

230

204

215

* Antal pågående projekt inom FP6, FP7 och Folkhälsoprogrammet. FP7-projekt som är beviljade men ännu ej startat finns inte med i siffrorna. ** ERC projekt är inte inkluderade.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2011

FORSKNING OCH UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ

De strategiska forskningsmedlen KI erhöll 2011 uppgick till 77 768 tkr. Under året har 55 797 tkr förbrukats inom de sex SFO-områden som KI ansvarar för, vilket påverkar årets kapitalförändring positivt med 21 971 tkr. Ingående balans från föregående år uppgår till 39 735 tkr. Detta ger en utgående balans 2011 om 61 706 tkr. Utvecklingen av SFO-miljöerna och synergieffekter med andra strategiska satsningar ger KI en stark bas för att skapa internationellt ledande forskningsprofiler inom respektive område. Totalt har 7 426 tkr utbetalats till samarbetspartners fördelat på 2 178 tkr från SFO diabetes till Umeå Universitet, 1 602 tkr från SFO Neurovetenskap till Umeå universitet och 641 tkr till KTH samt 3 005 tkr från SFO vårdvetenskap till Umeå universitet. KI medverkar i ytterligare två SFO-satsningar inom molekylär biovetenskap, (Science for Life Laboratory) och inom

E-vetenskap. SciLifeLab är en kraftsamlig av resurser från KI, KTH, Stockholms universitet och Uppsala universitet. Etableringen av SciLifeLab har gett forskare på KI unika möjligheter att i sin närhet genomföra teknikkrävande och storskaliga forskningsprojekt med inriktning på studier om geners och proteiners funktion. SciLifeLab möjliggör att forskare inom KI och övriga Sverige får tillgång till de moderna tekniker och instrument som dagens snabba teknologiska utveckling skapar. SciLifeLab inkluderar högklassiga avbildningsmöjligheter för att studera cellulära händelseförlopp. SciLifeLab har under 2011 anslutit en proteinproduktionsenhet ”The Protein Science Facility” till sin resursportfölj och arbetar med att i framtiden skapa naturliga samarbetsplattformar med flera nationella infrastrukturer, främst CBCS och BBMRI.se (se nedan under Medel till strategiska infrastrukturer).

Strategiska forskningsområden (SFO) där KI är huvudsökande, tkr Neurovetenskap

Stamceller och regenerativ medicin

Vårdforskning

Totalt

Cancer

Diabetes

Epidemiologi

Anslag*

10 163

14 518

6 014

16 023

16 027

15 023

77 768

Summa intäkter

10 163

14 518

6 014

16 023

16 027

15 023

77 768

1 857

9 738

1 046

8 570

6 527

10 922

38 660

Intäkter

Kostnader Personal -varav ind. kostnader

608

2 152

302

2 007

1 929

1 581

8 579

Övriga driftkostnader

1 286

3 884

701

4 273

6 150

843

17 137

Summa kostnader

3 143

13 622

1 747

12 843

12 677

11 765

55 797

Saldo

7 020

896

4 267

3 180

3 350

3 258

21 971

Strategiska forskningsområden (SFO) där KI är medsökande, tkr Molekylär biovetenskap

E-vetenskap

Totalt

Anslag

20 533

1 440

21 973

Övriga intäkter

10 720

Samfinansiering

4 350

Summa intäkter

35 603

1 440

37 043

7 277

631

7 908

-varav ind. kostnader

1 691

157

1 848

Övriga driftkostnader

31 756

247

32 003

Summa kostnader

39 033

878

39 911

Saldo

-3 430

562

-2 868

Intäkter

Kostnader

Personal

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2011

FORSKNING OCH UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ

Utöver den direkta statliga finansieringen till KIs SFO tillkommer annan finansiering till forskning som har en nära anknytning till dessa områden. Det gäller medel som KI avsätter i strategiska resurser (66 mnkr) samt medel från olika externa finansiärer bland andra Vetenskapsrådet och Cancerfonden. Denna forskning, som förstärker KIs SFO, har uppskattats till ca 520 mnkr.

Medel till strategiska infrastrukturer KI fick under 2010 i uppdrag av Vetenskapsrådet (VR) att etablera två nationella infrastrukturer, båda finansierades av VR och med strategiska resurser från KI. Kemisk Biologi (Chemical Biology Consortium Sweden, CBCS) har som uppgift att erbjuda forskare storskaliga bindningsstudier av kemiska moleky-

ler till olika målproteiner. Initialt bygger infrastrukturen på ett samarbete av befintliga forskningsmiljöer i Stockholm, Uppsala och Umeå. Genom en gåva har Biovitrum (nu Swedish Orphan Biovitrum) donerat ett större bibliotek av kemiska molekyler vilket nu ingår i CBCS resurser. Den andra infrastrukturen, Svensk Nationell Forskningsinfrastruktur för Biobankning och Analys av Biologiska Prover (Biobanking and Molecular Resource Infrastructure of Sweden, BBMRI.se), syftar till att skapa en nationell standard för insamling av biobanksprover samt kostnadseffektiva möjligheter till långtidsförvaring och analyser av prover. BBMRI.se stöds av samtliga medicinska universitet i Sverige och infrastrukturella resurser kommer att etableras på olika platser i landet. Båda infrastrukturerna har administrativ hemvist vid KI. Respektive verksamhet leds av en styrelse.

Övrig redovisning Karolinska Institutets Folkhälsoakademi (KFA) Karolinska Institutets Folkhälsoakademi (KFA) bildades i januari 2009, genom ett uppdrag från SLL att ta över verksamheten inom dåvarande Centrum för folkhälsa. Det nuvarande avtalet mellan KI och SLL hävs den 31 mars 2012. Folkhälsoakademien återgår därmed till SLL. Syftet med verksamheten har varit att främja folkhälsan genom att samordna och bidra till utveckling av folkhälsovetenskaplig forskning, utbildning och strategiskt folkhälsoar-bete. Överflyttningen har inte lett till en sådan utveckling av verksamheten som båda parter hade hoppats på. Organisationsförändringen berör omkring 180 personer som samtliga kommer att erbjudas plats i den nya organisationen inom SLL.

International Neuroinformatics Coordinating Facility (INCF) INCF inrättades av OECD i augusti 2005, med syftet att utveckla området neuroinformatik (databaser och datorbaserad modellering) för att möjliggöra en utveckling av olika typer av standarder och annan infrastruktur. Neuroinformatik är en separat del av bioinformatiken som har stor betydelse för

utvecklingen av kunskapen om nervsystemets funktion och dess sjukdomar inom det psykiatriska och neurologiska området. INCF har 16 medlemsländer i Europa, Nordamerika och Asien, och finansieras genom medlemsavgifter relaterade till ländernas investeringar i forskning och utveckling (rörelsekapital för 2011 är 18,6 mnkr). Sekretariatet har tolv anställda, huvudsakligen disputerade forskare. KI ställer lokaler och administrativ service till INCFs förfogande . INCF har under 2011 arbetat genom följande programområden: Digital Brain Atlasing; Ontologies for Neural Structures; Multi-scale modeling; och Standards for Datasharing. Det övergripande syftet med programmen är att skapa standarder och interoperabilitet inom neuroinformatiken. Mer än 150 internationellt ledande forskare, främst från medlemsländerna, är involverade i programmen och har administrativt stöd från Sekretariatet. Under 2011 har utveckling av en internationell cyberinfrastruktur för neu-roinformatik också startats i syfte att öka tillgängligheten av produkter och tjänster som utvecklats inom INCFs program.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2011

FORSKNING OCH UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ

Utbildning på forskarnivå Högskolelagen Utbildning på forskarnivå ska väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå eller motsvarande kunskaper. Utbildning på forskarnivå ska, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå och på avancerad nivå, utveckla de kunskaper och färdigheter som behövs för att självständigt kunna bedriva forskning.

Strategi 2012 Stärka utbildningen på forskarnivå så att den hävdar sig väl i en ökande global konkurrens.

En stor andel (cirka en tredjedel) av studenterna vid KI är doktorander. Det totala antalet aktiva forskarstuderande uppgår till cirka 2 100 personer. Av landets doktorander inom medi400

Antalet nyantagna forskarstuderande har minskat med cirka nio procent och närmar sig nu nivån för år 2007 efter en tillfällig högsta nivå år 2010. Totala antalet aktiva studerande har ökat med 2,7 procent. Sedan budgetåret 2002 har de forskarstuderande vid KI ökat med cirka sju procent, medan omslutningen under samma period har ökat med 61 procent. Denna stabilitet i fråga om antalet forskarstuderande kan jämföras med ökningen av gruppen forskarsassistenter, 102 procent respektive forskare, 44 procent. Antalet examina har sedan år 2002 ökat med 17 procent. För år 2011 är antalet, liksom för de nyantagna doktoranderna tillbaka på 2007 års nivå.

2007

2008

2009

2010

2011

398

420

450

409

2 073

2 080

2 028

2 076

2 133

Nyantagna forskarstuderande

100

Volym och examen

Utbildning på forskarnivå; nyantagna, registrerade, examina

300 200

cin, odontologi och farmaci är för år 2010 drygt 40 procent inskrivna vid KI. Andelen examina är ungefär lika stor. Inom hela det svenska högskolesystemet står KI för cirka 14 procent av alla examina.

- varav licentiander Forskarstuderande ≥10%) Licentiatexamen

Doktorsexamen

345

352

392

367

349

- varav tidigare licentiatexamen

Antal 2500

Aktiva doktorander vid KI

2000

1500

1000

500

0 2002

2003

2004

2005 Män

2006

2007 Kvinnor

2008

2009

2010

2011

Total

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2011

200 100 FORSKNING OCH UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ

Antal disputationer vid KI Antal 400

300

200

100

0 2002

2003

2004

2005 Män

2006

2007

2008

2009

2010

2011

Total

Kvinnor

Nettostudietid Sedan år 2006 har nettostudietiden ökat med 20 procent och ligger nu strax över den förväntade tiden om fyra år. Främsta orsaken till detta är bättre uppföljning av individuella studieplaner och skärpta registreringsrutiner. Nettostudietiden för licentiatexamen är i stort sett oförändrad sedan 2006. Det är i detta fall fråga om ett litet antal individer vilket utgör en viktig förklaring till variationerna mellan åren under den redovisade perioden.

Studiefinansiering År 2010 innebar en omfördelning i fråga om andelen extern finansiering i förhållande till anslagsmedel. Denna trend har fortsatt 2011. Andelen externa medel har sedan 2008 sjunkit från 75 procent till 64 procent, med motsvarade ökning för anslagsmedlen. En orsak till detta kan vara den relativa ökning

av statliga anslagsmedel som skett under perioden. Andelen utbildningsbidrag i förhållande till anställning som doktorand ligger stabil kring 78 procent.

Kostnader för utbildning på forskarnivå Genomsnittskostnaden för en doktorand med anställ-ning/ utbildningsbidrag kan beräknas till 1 161 tkr för 2011 enligt nedan. En närmare beskrivning finns i bilaga: Kostnader för prestationer. Uppgifterna bygger till en del på antaganden varför kostnaden ska ses som ungefärlig. Den överensstämmer dock relativt väl med den beräkning som gjordes vid vissa lärosäten 2001 på uppdrag av regeringen, om hänsyn tas till ökningar av prisindex sedan dess.

Nettostudietid, utbildning på forskarnivå År

Disp

2 Lic 1

0 2006

2007

2008

2009

2010

2011

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2011

FORSKNING OCH UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ

Studiefinansiering Finansieringsform Anställning som doktorand Utbildningsbidrag Summa

2008

2009

2010

2011

tkr

208 897

219 711

227 127

235 539

62 885

63 203

63 639

66 218

271 782

282 914

290 766

301 757

varav anslagsmedel

68 819

79 568

93 715

108 300

varav externa medel

202 963

203 346

197 051

193 457

Tkr

också bland doktorander inom liknande forskningsområden vid andra svenska lärosäten.

Lön

151

Kvalitet – utbildning på forskarnivå

Drift

Lokaler

Kostnad per prestation för doktorander Handledarkostnad

Avskrivningar Delsumma

8 230

Doktorandkostnad Lön/utbildningsbidrag

341

Drift

237

Lokaler

130

Avskrivningar Delsumma Indirekta kostnader på lön och drift Total kostnad

42 750 181 1 161

Könsfördelning – doktorander Könsfördelningen bland nyantagna, aktiva och examinerade doktorander befinner sig nära det så kallade jämställdhetsintervallet (40–60 procent). Denna fördelning har varit relativt konstant under de senaste tio åren. 2011 var 62 procent kvinnor och 38 procent män bland de aktiva doktoranderna. Bland nyantagna till utbildning på forskarnivå var andelen kvinnor 61 procent (totalt 409 personer). Kvinnor utgjorde 63 procent av samtliga examinerade under året (totalt 363 personer). Bland dem som antogs med licentiatexamen som mål utgjorde kvinnorna en majoritet. Andelen doktorander som antas med licentiatexamen som mål har dock minskat under de senaste åren och ligger i förhållande till antagning till doktorsexamen på en låg nivå (tre procent av samtliga nyantagna 2011 jämfört med fyra procent 2010). Bland de som avlade licentiatexamen var 93 procent kvinnor (totalt 14 personer). Det är dock inte förvånande att kvinnor är i majoritet bland nyantagna, aktiva och examinerade doktorander, då rekryteringen till utbildning på forskarnivå till stor del görs bland studenter från utbildningar på grundnivå och avancerad nivå där kvinnor är i majoritet. Liknande könsfördelning återfinns

Rekrytering av doktorander KI verkar för att öka andelen doktorander som rekryteras i konkurrens. Ett transparent rekryteringsförfarande leder till att eventuella brister gällande lika villkor för sökande lättare kan upptäckas. Under 2011 infördes ett obligatorium att utlysa doktorandplatser för de handledare som tilldelas särskilda konkurrensutsatta medel för studiefinansiering, så kallade KID-anslag. Det har även anordnats tre seminarier om doktorandrekrytering för rekryterande personal i syfte att öka kunskapen om rekryteringsprocessen. Bland annat har frågor om urvalsförfarande, intervjuteknik och diskriminering diskuterats. Under året har ett 60-tal doktorandplatser utlysts via KI jobb-portalen.

Handledarutbildning Handledarna har en av nyckelrollerna i utbildning på forskarnivå. För att utveckla forskarhandledarnas kompetens och stärka deras förmåga att hantera olika situationer relaterade till handledarrollen arrangerar KI kurser och andra aktiviteter. Sammanlagt erbjuder KI fyra olika kurser för forskarhandledare, varav en är webbaserad. Under året genomfördes för första gången en ny kurs för handledare med inriktning mot ledarskap och gruppdynamik. Utöver kurserna arrangeras också lunchseminarier med olika teman för forskarhandledare.

Uppföljning av doktoranders syn på utbildningen Sedan 2007 har KI skickat ut en enkät till samtliga doktorander inför disputation och licentiatexamen. Enkäten syftar både till att samla in information om hur KIs doktorander upplever sin utbildning och få underlag till hur utbildningen kan förbättras. Enkäten sammanställs årligen. Svarsfrekvensen vid 2010 års undersökning var 71 procent. Resultaten visar att cirka 90 procent av doktoranderna är helt eller delvis nöjda med sin tid som doktorander vid KI. Omkring tre fjärdedelar av doktoranderna skulle rekommendera sin huvudhandledare till presumtiva doktorander. KI har under hösten 2011 beslutat att införa ytterligare en enkät. Den nya enkäten, som kallas Mid Poll, ska besvaras av

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2011

FORSKNING OCH UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ

doktorander som har genomfört halva utbildningen. Syftet med enkäten är att undersöka lärandet i utbildning på forskarnivå för att synliggöra och vid behov förbättra de pedagogiska momenten i utbildningen.

Förändrad antagningsprocess för obligatoriska kurser på forskarnivå KI beslutade att genomföra en central antagning höstterminen 2011 till de obligatoriska allmänvetenskapliga baskurserna som ingår i utbildning på forskarnivå. Genom att de sökande blev ombedda att rangordna sina val förväntas antal sena avhopp vid kursstarten våren 2012 att minska. Detta förväntas leda till ett bättre resursutnyttjande av kursplatser samt att doktoranderna

Likabehandling – utbildning på forskarnivå Sedan 2010 har ett moment om likabehandling ingått i den obligatoriska introduktionen för samtliga nyantagna doktorander. Under 2011 genomgick 474 doktorander kursen. Inom handledarutbildningen, som är obligatorisk för nya handledare, finns moment om jämställdhetsfrågor och likabehandling. Under 2011 genomgick 180 handledare utbildningen. Kursen ges både på svenska och på engelska. Dessutom genomfördes en workshop i maj kring hantering av trakasserier, diskriminering och kränkande särbehandling. Målgruppen var institutionernas studierektorer för forskarutbildning. Bland utbudet av kurser på forskarnivå under 2011 innehöll fem kurser genus- eller andra likabehandlingsperspektiv.

Andel kvinnor i utbildning på forskarnivå (%) 2008

2009

2010

2011

Nyantagna forskarstuderande

– varav licentiander

≥10%)

Licentiatexamen

Doktorsexamen

Forskarstuderande (aktiva

kommer att kunna läsa de allmänvetenskapliga baskurserna tidigare under utbildningen.

Alumnundersökning av forskarexaminerade 2003/2004 samt 2007/2008 Hösten 2011 genomförde KI tillsammans med de medicinska fakulteterna vid universiteten i Göteborg, Linköping, Lund och Umeå en alumnundersökning. Undersökningen, ”Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden”, riktade sig till personer som avlade doktorsexamen läsåren 2003/2004 samt 2007/2008 och genomfördes av Statistiska centralbyrån. Resultaten, som avser samtliga deltagande fakulteter, visar att 86 procent hade arbete under mätveckan. Bland dessa arbetade drygt 40 procent inom universitet och högskola, en tredjedel inom landsting och cirka 15 procent inom privat sektor. En liten del arbetade inom annan statlig sektor eller kommun. Två tredjedelar svarade att det formellt krävdes en doktorsexamen för de arbetsuppgifter man hade under mätveckan. Drygt 40 procent av alla forskarexaminerade har som huvudsökande erhållit forskningsanslag efter doktorsexamen och något mindre än hälften har varit anställda som post-doc eller haft postdoktoralt stipendium. Bland de verksamma inom universitet och högskola uppger 88 procent att forskning ingår i arbetsuppgifterna. Mer än 90 procent är nöjda med sin utbildning på forskarnivå och tre av fyra har svarat att de fick god handledning under utbildningen.

Internationalisering – forskning och utbildning på forskarnivå Högskolelagen Högskolorna bör i sin verksamhet främja förståelsen för andra länder och för internationella förhållanden.

Internationella samarbeten och avtal inom forskning och utbildning på forskarnivå En stor del av KIs forskning och sampublikationer sker i samarbete med partners runt om i världen. Till största delen sker interaktioner mellan enskilda forskare och forskargrupper utan avtal som reglerar samarbetet. I vissa fall finns dock behov av att stärka strategiska forskningsområden och utbildningssamarbeten genom formella samarbetsavtal med målsättningen att skapa stabila och starka band mellan partnerinstitutionerna. Under 2011 tecknades övergripande avsiktsförklaringar eller avtal om samarbeten inom forskning och/eller utbildning på forskarnivå med bland andra RIKEN (Japan), Center for drug research and development (Kanada), University of Toronto (Kanada), National Office of Science and Technology Award (NOSTA, Kina), Shanghai Jiao Tong University School of Medicine (Kina), Makerere University (Uganda), Mayo Clinic (USA) samt Baylor College of Medicine (USA).

Internationalisering av utbildning på forskarnivå Drygt 30 procent av KIs doktorander 2011 hade en grundläggande examen på högskolenivå från ett utländskt universitet. De

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2011

FORSKNING OCH UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ

flesta av dessa är så kallade ”free-movers”, men många doktorander genomför utbildningen inom ramen för de formella avtal om utbildning på forskarnivå som ingåtts med universitet och forskningsinstitut i andra länder. Under 2011 deltog KI i formella samarbeten om utbildning på forskarnivå med ett stort antal lärosäten och forskningsinstitut i bland annat Finland, Japan, Kina, Laos, Ryssland, Singapore, Uganda, Ukraina, USA och Vietnam. Några av dessa samarbeten syftar till en så kallad ”double degree”, där doktoranden antas vid två universiteten och erhåller en dubbel examen, det vill säga en examen från respektive universitet. KI hade 2011 avtal om double degree med Helsingfors universitet i Finland, Makerere University i Uganda samt Nanyang Technological University och National University of Singapore. Under 2011 tecknades dessutom avtal för doktorander inom Programmet för livslångt lärande/Erasmus med bland annat University of Edinburgh, Skottland, och University of Warmia and Mazuri, Polen.

Ekonomisk redovisning Verksamhetsgrenen forskning och utbildning på forskarnivå redovisas inklusive ALF-anslag och kapitalförvaltning. Se vidare kommentarer under finansiell redovisning.

Forskning och utbildning på forskarnivå totalt (inkl kapitalförvaltning), mnkr

Anslag Avgifter och andra ersättningar Bidrag

Erasmus Mundus är ett EU-finansierat samarbets- och mobilitetsprogram inom högre utbildning. Verksamheten bedrivs i konsortier med minst tre deltagande europeiska universitet och ofta utomeuropeiska partners. KI medverkade under 2011 i bland annat tre program inom partnerskap riktat mot Sydafrika, Indien respektive mot en sammanslutning av länder i Latinamerika.

Finansiella intäkter

KIRT-kommittén har under många år verkat för att initiera och driva samarbeten med institutioner i låg- och medelinkomstländer. Under 2011 bedrevs verksamhet med institutioner i Ryssland, Ukraina, Vitryssland, Vietnam, Laos, Latinamerika och Uganda, finansierade av Sida och Svenska Institutet.

2009

1 296,1

1 326,0

496,3

750,2

1 718,1

1 925,6

2010

2011

Intäkter

Erasmus Mundus

Karolinska International Research and Training Committee (KIRT)

2008

Summa intäkter

1 581,5 1 630,1 696,8

671,3

2 095,0 2 077,6

114,9

24,9

3 625,5

4 026,7

4 402,4 4 444,6

29,1

65,6

1 786,4

2 074,9

2 171,7 2 295,5

401,4

452,2

1 136,9

1 251,0

Kostnader Personal Lokaler Övriga driftkostnader Finansiella kostnader Avskrivningar Summa kostnader

465,0

486,7

1 364,0 1 326,7

66,7

-13,5

7,4

28,3

115,2

120,4

134,1

157,2

3 506,6

3 885,0

0,0

6,1

13,2

26,8

24,9

20,9

29,6

4 142,2 4 294,4

Transfereringar Medel från staten Medel från myndigheter Medel från övriga

27,2

20,0

35,5

82,9

-54,0

-44,9

-62,5

-125,7

Årets

119,0

141,7

260,2

150,2

Balanserad (IB)

292,4

411,1

552,9

813,1

Totalt (UB)

411,1

552,8

813,1

963,3

Lämnade bidrag Kapitalförändring

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2011

Barnhörnan var en av nyheterna på årets Forskning & Hälsa i Kungsträdgården i Stockholm. Här fick barn och unga träffa doktorander från Karolinska Institutet som hjälpte unga nyfikna att genomföra olika laboratorier och svarade på frågor om medicin och forskning. Forskning & Hälsa genomfördes för tredje året i rad och i år var Karolinska Institutet en av huvudarrangörerna.

SAMVERKAN 45

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2011 Foto: © Erik Cronberg

SAMVERKAN

SAMVERKAN Samverkan med Stockholms läns landsting Högskolelagen I högskolans uppgift ska ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta.

Strategi 2012 KIs utbildning och forskning ska samverka i ett ömsesidigt utbyte av kunskap och erfarenhet och kännetecknas av ett starkt samhällsansvar. En viktig del av samarbetet är överföring av forskningsresultat till medicinska tillämpningar i vården. Integrationen mellan vården, forskningen och utbildningen ska förbättras. KI och Stockholms läns landsting har gemensamt beslutat om en färdplan för utveckling av forskningen. Även KIs innovationsverksamhet spelar en betydande roll som en brygga mellan forskningsmiljön och läkemedels- samt medicinteknisk industri.

KI har ett omfattande samarbete med lärosäten, myndigheter, företag och organisationer över hela världen. Denna samverkan är en förutsättning för att vara ett framgångsrikt universitet. KI är den största akademiska samarbetspartnern i Sverige för forskare i andra länder. Den enskilt största samarbetsparten till KI är Stockholms läns landsting (SLL), som möjliggör omfattande klinisk forskning och utbildning. KI har även ett nära samarbete med flera för verksamheten viktiga myndigheter. Vissa av dem är samlokaliserade med KI, till exempel Smittskyddsinstitutet och Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar, ECDC. Forskare vid KI medverkade 2011 i 222 EU-projekt av vilka 31 leddes från KI. Två betydande samverkansprojekt som etablerats under 2011 är BBMRI, en nationell satsning på effektivt och systematiskt sparande av patientprover som ger förutsättningar för en bättre hälso- och sjukvård samt CBCS – Chemical Biology Consortium Sweden, en satsning på en nationell infrastruktur för kemisk biologi vid KI. Nedan följer fördjupad information om samverkan med SLL, kunskapsspridning till allmänheten samt innovation och samverkan med näringslivet. Mer om forskningssamverkan finns att läsa i avsnittet Forskning och utbildning på forskarnivå; om uppdragsutbildning i avsnittet Utbildning på grundnivå och avancerad nivå; om adjungerade tjänster i avsnittet Personal och kompetensförsörjning.

KIs och SLL gemensamma målsättning för samverkan inom forskning och utbildning är att bedriva forskning som kommer framtidens patienter till nytta, utbilda hälso- sjukvårdens personal, utveckla sjukvården genom att implementera nya forskningsresultat och i samarbete med industrin utveckla och pröva nya läkemedel och medicinteknisk utrustning med ambitionen att Stockholmsregionens internationella konkurrenskraft inom sjukvård och forskning ska stärkas liksom näringslivets tillväxt. I juni 2011 fastställde landstingsfullmäktige i Stockholms läns landsting en framtidsplan för inriktningen av den framtida hälso- och sjukvården i Stockholms län. Planen innebär en omfattande omstrukturering av hälso- och sjukvården i Stockholmsregionen, vilket i sin tur ger förändrade förutsättningar för KIs forskning och utbildning. Genomförandet av framtidsplanen kräver en mer intensifierad samverkan mellan KI och SLL; en samverkan som sker på alla relevanta organisatoriska nivåer.

Samverkan för fördelning av FoUU-resurser Samverkan för fördelning av FoUU-resurser (forskning, utbildning och utveckling) organiseras inom samverkansorganisationen KI/SLL. På ledningsnivån finns ledningsgruppen KI/ SLL och tre samverkansorgan för forskning, utbildning och infrastruktur. På verksamhetsnivån organiseras samverkan i partsammansatta FoUU-grupper. Budgeten bereds till stor del i Forskningsstrategiska kommittén, styrelsen för utbildning och Infrastrukturrådet inför ledningsgruppens KI/SLL samlade förslag till FoUU-budget avseende de landstingförvaltade FoUU-medlen. Forskningsstrategiska kommittén (FSK) utarbetade 2008 en övergripande långsiktig färdplan med målsättningen att höja kvaliteten på den medicinska forskningen och vården. I färdplanen ingår satsningar på tematiska centrumbildningar, identifiera och rekrytera nya forskarkrafter, resursstöd till särskilt framstående professorer, stärka corefaciliteter samt stödja yngre forskare. Under 2011 introducerade FSK en ny satsning; utlysning av medel för ett särskilt stöd riktat till läkare under specialise¬ringst-jänst¬göringen (ST). Stödet ska användas till klinisk medi-cinsk forskning som bidrar till att förbättra och utveckla hälso- och sjukvården. Samverkan mellan KI, SLL och andra utbildningsanordnare i Stockholm har utvecklats genom samarbetet inom Centrum för klinisk utbildning (CKU). Det utgör en länk mellan lärosätena och hälso- och sjukvården (SLL) men även mellan lärosätena och kommuner samt privata aktörer. Se vidare avsnittet Utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Inom ramen för Infrastrukturrådets utvecklingsarbete har lärandemiljöprojektet ”Future Learning Environments – How Space Impacts on Learning” fortsatt. Se vidare avsnittet Utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2011

SAMVERKAN

Genom Infrastrukturrådets initiativ undertecknade KI och SLL i december 2011 ett samarbetsavtal för ett kvalitetsregistercentrum i Stockholm, som innebär en betydande satsning på utveckling och användning av kvalitetsregister i hälso- och sjukvård och forskning. Kvalitetsregistercentrum Stockholms främsta uppgifter är att stödja registerhållare att utveckla kvalitetsregister så att de blir ett stöd i mötet mellan vårdpersonal och patienter och att data från registren kan generera ny kunskap genom forskning. Nedan redovisas utvecklingen av de medel för FoUU som förvaltas av SLL. I enlighet med regleringsbrevet har Karolinska Institutet lämnat

Utveckling av ALF-, SLL- och externa medel 2007–2011 (mnkr) Intäkter

2007

2008

ALF-medel

527,5

531,3

542,2

562,7

566,6

SLL-medel

950,3

979,3

1 008,2

1 046,4

983,9

Externa medel Summa intäkter

2009

2010

2011

192,4

220,5

269,2

177,2

308,5

1 670,2

1 731,1

1 819,6

1 786,3

1 859,0

Källa: redovisning ifrån SLL

uppgift till Utbildningsdepartementet om fördelningen av 2011 års ALF-ersättning enligt följande: Personalkostnader 63,0 procent, Lokalkostnader 15,5 procent, Övriga kostnader 21,5 procent. Uppgiften är lämnad av Stockholms läns landsting.

Karolinska Institutets folkhälsoakademi Under hösten beslutades att ett nytt avtal mellan KI och SLL ska tecknas som för tillbaka verksamheten vid Karolinska Institutets folkhälsoakademi till Stockholms läns landsting. Se vidare avsnittet om forskning och utbildning på forskarnivå.

Kunskapsspridning till allmänheten KIs samverkan med samhället i övrigt sker också genom att sprida den kunskap som skapas vid lärosätet till offentlig sektor, näringsliv och allmänhet. Det sker genom till exempel spridning av forskningsrön som KIs forskare publicerar i vetenskapliga tidskrifter till medierna och därigenom till en bredare allmänhet. KI omnämns i nyhetsartiklar och nyhetsinslag i etermedia i stor omfattning, både i Sverige och utomlands. I genomsnitt förekommer nyhetsinslag med anknytning till KI cirka 800 gånger per månad i svenska medier, när man räknar samman rikspress, lokalpress, veckopress, nyhetswebb och etermedia. KIs medarbetare bidrar till att kommunicera vetenskapligt baserad kunskap till allmänheten genom att till exempel skriva böcker, hålla föredrag för olika grupper och vara tillgängliga för journalister med expertkommentarer, både avseende den egna forskningen och annan forskning inom det egna fältet. Under 2011 har KI aktivt medverkat i ett stort antal mässor, konferenser och offentliga marknadsföringsaktiviteter som till

exempel Svenska Läkaresällskapets medicinska riksstämma och Nordens största hälsomässa, Allt för hälsan, där 29 forskare från KI föreläste. Under ForskarFredag, som i Sverige koordineras av föreningen Vetenskap & Allmänhet, bidrog många forskare från KI till att få fler unga människor att bli intresserade av vetenskap genom prova på-aktiviteter, föreläsningar med mera. Närmare 5 500 ungdomar besökte ForskarFredag i Stockholm. I samarbete med Stockholms läns landsting och Karolinska Universitetssjukhuset arrangerade KI Forskning & Hälsa, en heldag i Kungsträdgården där allmänheten erbjöds att bland annat testa sin hälsa och lyssna på föreläsningar. I samarbete med Kamratposten delade KI ut Lilla Medicinpriset för andra gången 2011. Inom detta projekt får barn och unga lära sig mer om medicinsk vetenskap och prova på att forska tillsammans med doktorander och forskare på KI. Tävlingen engagerade cirka 700 barn och ungdomar från hela landet. Under året startade det EU-finansierade kommunikationspro-jektet CommHERE som koordineras från KI. Syftet är att öka och systematisera kommunikationen kring resultaten från EUs forskningsprojekt inom medicin och hälsa till en bredare europeisk allmänhet. För att öka doktoranders och studenters aktivitet i medierna har KI erbjudit en kurs i populärvetenskaplig kommunikation, där studenterna har tränats i intervjuteknik, skrivande och kritisk granskning. Praktik inom nyhetsmedia ingår. Informationsavdelningen deltar även i andra kortare kurser i populärvetenskaplig kommunikation riktade till doktorander och seniora forskare.

Stiftelsen Flemingsberg Science Stockholms läns landsting, Huddinge kommun och Botkyrka kommun har bildat stiftelsen Flemingsberg Science i syfte att stödja utvecklingen av Flemingsbergsområdet som forskningsoch utbildningsmiljö. Mot bakgrund av den omfattande verksamhet som KI bedriver på Campus Huddinge (Flemingsbergsområdet) är nämnda satsning synnerligen välkommen. KI har därför beslutat stödja stiftelsens verksamhet med 1 mnkr per år genom ett extra resurstillskott till Stiftelsen Stockholms Science City i vilken KI sedan länge är involverat. Stiftelsen Stockholm Science City ger genom sin breda verksamhet över länet ett stöd till Stiftelsen Flemingsberg Science med motsvarande belopp. Genom sin medverkan i Stiftelsen Stockholm Science City har KI bedömt sig ha legal grund för detta stöd. För att vinna klarhet i frågan avser emellertid KI att hos regeringen ansöka om tillstånd för att fortsättningsvis utge detta stöd.

Innovation och samverkan med näringsliv En betydande del av forskningen vid KI sker i nära samarbete med företag, både svenska och utländska. Det ger betydande kunskapsutbyte och är samtidigt en finansieringskälla. Under 2011 finansierades forskning vid KI med 250 mnkr från företag, varav 79 mnkr från företag baserade utomlands. KI hade i oktober 2011 57 adjungerade professorer varav 42 delfinansierade

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2011

SAMVERKAN

av SLL. KI erbjuder också uppdragsutbildning som under 2011 uppgick till 69 mnkr, varav en dryg fjärdedel för uppdragsgivare inom näringslivet. KI har utvecklat ett innovationssystem för att fånga upp idéer på ett tidigt stadium, erbjuda samverkansmöjligheter och bistå med utveckling till bolag för den kommersiella marknaden. Systemet har fem aktörer med organisatoriska hemvister både inom och utanför universitetet (se tabell nedan).

Utbildning och forskning inom innovation och entreprenörskap Enheten för bioentreprenörskap, UBE, är en akademisk enhet vid Karolinska Institutet med fokus på utbildning, utveckling och forskning inom området innovation och entreprenörskap.

året har Innovationskontoret byggt en ny webbplats och använt sociala medier (Facebook, Twitter och LinkedIn) för informationsspridning.

KIs inkubator för kommersiella projekt KI har en inkubator med kommersiell rådgivning och projektledning i form av Karolinska Institutet Innovations AB (ofta kallat KIAB). Här utvärderas forskningsbaserade idéer från forskare vid KI och andra forskningsinstitut i Norden. KI Innovations AB har under 2011 utvärderat 80 idéer och hade vid årsskiftet 15 aktiva projekt. Ett nytt bolag har bildats under 2011. Vidare har en licensaffär och en IP-försäljning genomförts. KI Innovations AB deltar i Innovationsbrons program Business

Unit for Bioentrepreneurship

Innovationskontoret

Karolinska Institutet Innovations AB

Karolinska Institutet Science Park AB

Karolinska Development AB

Huvudsaklig uppgift

Forskning och undervisning i entreprenörskap

Stöd för näringslivssamverkan, information och vägledning för forskare i innovationsfrågor

Inkubator. Stöd vid kommersialisering och bolag-isering. Licensiering. Mogna bolag säljs till marknads-aktörer, bland andra Karolinska Development

Tillhandahåller lokaler, installationer och Facility Management för life science bolag

Investmentbolag med företagsportfölj, där flera har ursprung i KI Innovations AB

Organisatorisk hemvist/ ägarskap

Institutionen LIME, KI

Universitetsförvaltningen, KI

Karolinska Institutet Holding AB (KIHAB)

Börsnoterat aktiebolag. KIHAB är näst största ägare

Tabell över aktörer inom KI Innovationssystem. (Observera att life science avser här hela sektorn med läkemedel, bioteknik, medicinteknik och hälsorelaterade tjänster). Under året har UBEs kurser haft 184 deltagande studenter (varav 22 doktorander) uppdelade på fyra enstaka kurser och sex kurser inom det egna masterprogrammet i bioentreprenörskap. Vid dessa kurser har 20 företag fått praktiska frågeställningar utredda av masterstudenter. Under 2011 beviljades enheten medel från Tillväxtverket som stöd för att ta fram en modell för införande av träning i entreprenörskap och företagande i samtliga utbildningar.

Incubation for Growth. KI Innovations AB har sedan starten 1996 utvärderat drygt 1 200 idéer och gått vidare i projektform med cirka 10 procent av dessa. Av de projekt som accepterats in i verksamheten sedan starten har ett 40-tal start-up-bolag bildats samt ett 30-tal licensaffärer slutits. I dessa projekt har totalt drygt 100 patentansökningar inlämnats av KI Innovations AB.

Servicefunktion för idérådgivning och näringslivssamverkan

KIs företagspark

KI erbjuder stöd till forskare och studenter med innovativa idéer och/eller med önskemål om samverkan med näringslivet. Även företag som söker akademisk partner kan få vägledning. Verksamheten finns inom den akademiska enheten Innovationskontoret som öppnade den 1 november 2010 och som till hälften finansieras av KI och till hälften av särskilda, statliga medel. Under 2011 har 105 ärenden hanterats vid Innovationskontoret av vilka 82 rör allmän idérådgivning i tidig fas och 23 rör industrisamverkan kring etablerad forskning vid KI. Informationsaktiviteter vid mässor, välkomstdagar, events och institutionsbesök har direkt nått över 1 850 personer. Under

KI har en företagspark, Karolinska Institutet Science Park AB. I december 2011 fanns 65 företag i parken med sammanlagt 580 anställda. Kontaktskapande verksamheter pågår för de företag som finns i KI Science Park. Anslag har erhållits från EU för att utveckla mervärden för företagen i parken. Medlen ska användas till att utveckla och genomföra ett mentorprogram, att bygga en plattform där företagen kan presentera sig för presumtiva investerare och uppköpare samt en manual för hur man tar fram läkemedel på ett effektivt sätt. Under 2011 påbörjades byggandet av det tredje ovala huset invid Campus Solna. År 2009 var uthyrningskapaciteten 3 800 kvm vilket ökade till 13 300 kvm 2011 och beräknas till 15 700 kvm år 2012. KI Science Park

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2011

SAMVERKAN

arrangerade seminarieaktiviteter med totalt 649 deltagare under 2011. Under 2011 arrangerades också en gemensam idétävling med innovationssystemets aktörer och SLL innovation som räknade in över 260 bidrag.

Karolinska Development AB – ett börsnoterat investmentbolag Karolinska Development skapar värde för såväl investerare som patienter och forskare genom att utveckla innovationer från världsledande forskning till produkter som kan säljas eller utlicensieras med hög avkastning. Portföljen – som per 31 december 2011 bestod av 34 projekt varav 12 i klinisk utveckling – är särskilt starkt inom områdena cancer, dermatologi, inflammation, hjärtkärlsjukdomar, kvinnohälsa och sjukdomar som drabbar centrala nervsystemet. Karolinska Developments aktie är sedan april 2011 noterad på NASDAQ OMX Stockholm. I samband med börsintroduktionen genomfördes en nyemission som tillförde bolaget drygt 600 mnkr efter emissionskostnader. Karolinska Developments affärsmodell är att selektera de kommersiellt mest attraktiva medicinska innovationerna, utveckla innovationer till det stadium där den största avkastningen på investeringen kan uppnås samt kommersialisera innovationer genom försäljning av företag eller utlicensiering av produkter. Detta kommer att resultera i kontantbetalningar, milstolpsersättningar och royalties. Karolinska Developments flexibla exitstrategi möjliggör att projekt kan avyttras i den utvecklingsfas där bolaget får störst avkastning på investerat kapital, vanligtvis då fas II-¬studier har visat att läkemedlet har avsedd effekt på patienter – vilket är ett viktigt värdehöjande steg. Genom ett avtal med Karolinska Institutet Innovations AB, har Karolinska Development företrädesrätt att investera i ett stort flöde av medicinska innovationer. Sedan starten 2003 har Karolinska Development, genom KI Innovations AB, utvärderat över 1 200 tidiga utvecklingsprojekt inom Karolinska Institutet och andra ledande universitet i Norden.

innehav. Föregående år uppgick aktieinnehavet till 112 mnkr, varav 108 mnkr i intresseföretag och 4 mnkr i övriga innehav. (Observera att siffrorna ovan är preliminära.) Under året har KI fört över 9 mnkr till KIHAB som ovillkorat aktieägartillskott efter bolagsgenomgång i enlighet med regleringsbrev för 2009. Medlen är avsedda för innovationsverksamhet.

Karolinska Institutet Holding AB Karolinska Institutet Holding AB, KIHAB, äger, försäljer och förvaltar aktier och andelar i projekt- och tjänstebolag vars syfte är att kommersiellt exploatera projekt och kunskaper från KI så att kunnande och forskningsresultat kommer till tillämpning. KIHAB har fem helägda aktiva dotterbolag. Dessa är Karolinska Institutet Innovations AB, Karolinska Institutet Science Park AB, Karolinska Institutet Health Management AB, Karolinska Institutet University Press AB och University Accommodation Center AB. Koncernens omsättning 2011 var 46 mnkr vilket är 3 mnkr högre än föregående år. Koncernens rörelseresultat var -8 mnkr (-6 mnkr föregående år). Koncernens likvida medel ökade under 2011 med 10 mnkr till 15 mnkr. Aktieinnehavet uppgick per 31 december 2011 till 96 mnkr, varav 95 mnkr i intresseföretag och 1 mnkr i övriga

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2011

SAMVERKAN

Utvalda nyckeltal för samverkan 2011* Antal adjungerade professorer Antal adjungerade professorer, finansierade av SLL Externfinansierad forskning totalt (mnkr) -därav från företag totalt (mnkr) -därav från utländska företag (mnkr)

Antal/ mnkr/% 57 42 2 822 250 79

Uppdragsforskning (mnkr)

422

-därav från företag totalt (mnkr)

129

Antal doktorander med anställning i näringsliv och offentliga organisationer

341

(årsarbetskrafter)

442

Antal nya företag i KI Innovations AB

Behandlade idérådgivningsärenden KI Innovations AB och Innovationskontoret

157

Behandlade samverkansärenden industri–akademi vid Innovationskontoret

Nyhetsartiklar/inslag om KI i Sverige/månad (2010)

800

Vetenskapliga artiklar, andel sampublicerade med part utanför KI (2010)

82%

Vetenskapliga artiklar, andel sampublicerade med part utanför Sverige (2010)

60%

Antal företag inom KI Science Park

Antal anställda i företag inom KI Science Park

580

Uppdragsutbildning (helårsstudenter)

235

Uppdragsutbildning, intäkter totalt (mnkr)

-därav från företag (mnkr)

Antal EU-projekt (FP7) -därav som koordinator

222 31

*Tre poster avser 2010, se tabellen.

Ovanstående sammanställning är avsedd att på ett samlat sätt ge en indikation över KIs samverkan inom olika områden med samhälle och näringsliv. För en redovisning av utveckling med mera kan i de flesta fall hänvisas till respektive avsnitt i denna årsredovisning.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2011

Foto: © Camilla Svensk

INTERNATIONALISERING

Utbytesstudenterna Mackenzie Ewing från USA, Eunice Joyce Apio från Uganda och 51 Silvennoinen från Finland tar en paus på gräsmattan på Campus Huddinge. KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2011 Elina

INTERNATIONALISERING

INTERNATIONALISERING internationellt. Under året har ett antal aktiviteter av verksamhetsövergripande karaktär anordnats.

Karolinska Institutet i världen 2011 KIs starka internationella anknytning avspeglar sig i bland annat det faktum att drygt 60 procent av KIs publikationer sker i samarbete med forskare i andra länder. KIs utbildningar har en stark internationell prägel, och KI lockar studenter från andra delar av världen och många av de svenska studenterna deltar i internationellt utbyte. Även arbetet med uppdragsutbildning ger möjligheter till nya samarbetsformer och nya perspektiv. Alumni- och fundraisingverksamheten vid KI är nära kopplade till KIs strategiska internationella arbete, och i några fall har donationer bidragit till såväl forskning som studentutbyte med prioriterade samarbetspartners. Kontakter med näringslivet i KIs prioriterade samarbetsregioner söks systematiskt, och innovationsverksamheten deltar regelbundet i det internationella arbetet.

Samarbete med Mayo Clinic, USA KI och Mayo Clinic har i många år haft ett mycket fruktsamt forskningssamarbete inom diabetes och metabolism. Ett mer fördjupat samarbete har inletts under året. I december 2011 anordnade därför KI en konferens tillsammans med Mayo Clinic. Under tre dagar hölls föreläsningar och diskuterades framtida samarbeten inom forskning, utbildning och innovation och ett ”Memorandum of Understanding” undertecknades. Forskningssamarbetet kommer nu också att innehålla delar såsom regenerativ medicin, psykiatri, reumatologi och neurodegenerativa sjukdomar.

Delegationsresa till Uganda

Samarbete KIs publikationer 100% 80% 60% 40% 20% 0% 2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

Runt om i världen pågår enorma investeringar inom såväl utbildning som forskning. Konkurrensen ökar, men också möjligheterna. KI ser utvecklingen som berikande och utmanande när det gäller förmågan att leva upp till de förväntningar som ställs på en internationell partner. Ett genomgående tema i det interna internationaliseringsarbetet är därför ökad grad av professionalisering. De utmaningar som KI ställs inför i dessa sammanhang spänner över så olika områden som immaterialrättsliga frågor till säkerhet för utresande medarbetare. I arbetsgruppen för internationell strategi (IS) koordineras det internationella arbetet vid KI. Gruppen består av representanter för KIs verksamhetsstyrelser liksom från andra verksamheter med hög grad av internationellt samarbete och kontakter. För att möta nya utmaningar har under året en strategi för det internationella arbetet fastställts. Strategin fokuserar på tre områden som ska bidra till att säkerställa organisationens förmåga att attrahera världens främsta medarbetare, studenter och samarbetspartners, och därmed höja kvaliteten på verksamheten och bidra till att KI befäster sin position som ett av världens ledande medicinska universitet. Internationaliseringsarbetet ska därför fokusera på att integrera ett internationellt synsätt i hela universitetets verksamhet, att utveckla nya och fördjupa befintliga strategiska allianser samt att förstärka KIs varumärke

2010

Under året besökte en delegation från KI Makerere University, Uganda, för att Någon diskutera fortsatt och fördjupat samarbete medförfattare utanför KI inom forskning och utbildning. Under besöket hölls bland annat ett gemensamt Medförfattare utanför Sverige så kallat graduate seminar, en mottagning för alumner och ett övergripande Memorandum of Understanding tecknades. Medförfattare Inom ramen för samarbetet tilldelades inom Sverige under året fyra studenter från Makerere University medel ur KIs alumnifond för global hälsa, för att delta i utbyten vid KI.

Samarbete med Kina I september 2011 besökte rektor Kina tillsammans med en delegation bestående av såväl forskare som ansvariga för innovations- och utbildningsfrågor. Under besöket diskuterades framtida samarbeten med representanter för bland annat Ministry of Science and technology (MOST) och National office for science and technology (NOSTA). KI besökte även Jiao Tong University, i Shanghai, där KIs forskare deltog i ett vetenskapligt symposium, och förde samtal om samarbeten inom såväl forskning, utbildning som innovation. Besöket följdes upp i december 2011 då en delegation från MOST, och Shanghai Jiao Tong University besökte KI. Minister Wan Gang (MOST) höll en föreläsning i Nobel forum och besöket avslutades med att KI och Shanghai Jiao Tong University tecknade ett så kallat Letter of intent. Ytterligare beskrivningar av det internationella samarbetet finns under respektive verksamhetsområde.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2011

KVALITET

KVALITET Högskolelagen Verksamheten ska avpassas så att en hög kvalitet nås, såväl i utbildningen som i forskningen och det konstnärliga utvecklingsarbetet. De tillgängliga resurserna ska utnyttjas effektivt för att hålla en hög kvalitet i verksamheten. Kvalitetsarbetet är en gemensam angelägenhet för högskolornas personal och studenterna.

Strategi 2012 Bedriva medicinsk forskning av hög kvalitet i ett internationellt perspektiv. Kvalitetssäkra utbildningen och lyfta fram lärandet.

Plan för kvalitetsarbete vid KI Kvalitetsarbetet ska bidra till att nå, dels de mål som formuleras i interna strategi- och kvalitetsdokument, dels de externa krav som formuleras i högskolelag och högskoleförordning. Kvalitetsarbetet ska också bidra till att uppfylla de krav som ställs vid externa granskningar.

Det systematiska kvalitetsarbetet Kvalitetsrådet samordnar kvalitetsarbetet vid KI. Rådet stimulerar och stödjer det kvalitetsarbete som bedrivs inom de tre verksamhetsstyrelserna och vid institutionerna, samt initierar och samordnar övergripande utvärderingar. Rådet leds av prorektor som har ett särskilt ansvar för kvalitetssäkring. Rådets arbete utgår från KIs kvalitetsplan. I de ordinarie verksamhetsplanerings- och verksamhetsuppföljningsprocesserna dokumenteras och synliggörs kvalitetsarbetet. Under 2011 har en extern granskning genomförts och ny övergripande plan för kvalitetsarbetet tagits fram. Redovisning av årets åtgärder för utveckling och säkring av kvaliteten finns under respektive verksamhetsområde.

Utvärdering av kvalitetsarbetet vid KI Den externa bedömningen av KIs kvalitetsarbete startade våren 2010 och avslutades under våren 2011. Utvärderingen genomfördes i enlighet med den modell som Högskoleverket tidigare tillämpat, vilket innebar att bedömningen fokuserade på utbildningsverksamheten. Förutom KIs egen självvärdering grundade sig bedömningen på ett platsbesök. Bedömningen åtföljdes av möten med KIs ledning och kvalitetsrådet samt information till Konsistoriet. Bedömargruppen ansåg att det, i många avseenden, redan bedrivs ett ambitiöst kvalitetsarbete. Ett exempel som lyftes fram var Centrum för klinisk utbildning och dess arbete med att främja och säkra kvaliteten i den verksamhetsförlagda utbildningen. Bedömargruppen rekommende-rade även vissa förbättringar, vilka verksamhetsstyrelserna och KIs ledningsgrupp har haft som utgångspunkt för åtgärder för att stärka kvaliteten i verksamheten. En övergripande fråga som bedömargruppen pekade på var hur KI kan höja utbildningens status inom universitetet. Ett exempel på åtgärd som syftar till detta är inrättandet av en

pedagogisk akademi, se avsnittet Utbildning på grundnivå och avancerad nivå. För att stärka den kliniska forskningen och utbildningen och för att möta omstruktureringen av hälso- och sjukvården har rektor inrättat ett rektorsråd. Utbildning på forskarnivå stod också i fokus för kommentarer och under hösten 2011 beslutades att införa en ny enkät för att bland annat synliggöra och vid behov förbättra de pedagogiska momenten i utbildningen, se under Forskning och utbildning på forskarnivå. Inom utbildningen har förslag till åtgärder tagits fram som kommer att beslutas och genomföras under 2012.

Utvärdering av forskningen Den externa utvärderingen av KIs forskning slutfördes under 2011 och syftade till att identifiera och lyfta fram förslag till förbättringar samt för att utveckla förutsättningar för forskningen. Experternas slutsatser kommer att ingå i KIs strategiarbete inför 2013, se avsnittet Forskning och utbildning på forskarnivå.

Styrmodell KIs styrmodell innefattar verksamhetsplan, budget, resursfördelning, intern styrning och kontroll, kvalitetsarbete samt uppföljning och årsredovisning/verksamhetsberättelse. Inom ramen för intern styrning och kontroll genomförs riskanalyser utifrån KIs strategiska mål. Arbetet med att utveckla verksamhetsplaneringen har pågått sedan 2009 och har som främsta syfte att synliggöra det systematiska kvalitetsarbetet och lyfta fram de kvalitetsstärkande åtgärderna. Under året har arbete pågått för att ytterligare utveckla styrmodellen med syfte att införa en förbättrad modell till budgetåret 2013. Utvecklingen av verksamhetsinformationssystem VIS har pågått och ett första steg har varit att integrera personalsystemet Primula och studentrapporteringssystemet Ladok. Lanseringen av VIS kommer att ske under våren 2012.

Forskningsanknytning Forskningsanknytning innebär att även de lärare vars huvudsakliga uppgift är undervisning måste få utrymme – ekonomiskt och tidsmässigt – att bedriva egen forskning och därmed göra undervisningen mer knuten till aktuell forskning. Dessa lärares möjligheter att konkurrera om forskningsresurser är begränsade både avseende externa medel men också vad gäller det statliga forskningsanslaget i takt med ökad konkurrensutsättning av anslaget. Under året har en ny strategi för forskningsanknytning utretts och en ny modell för fördelning av medlen har beslutats. Modellen innebär att medlen fördelas på tre grunder; medel för pedagogiskt högaktiva lärare, inrättande av Future faculty program, samt inrättande av ämnesföreträdare. Ytterligare beskrivningar av kvalitetshöjande åtgärder finns beskrivna under respektive verksamhetsområde.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2011

LIKABEHANDLING

LIKABEHANDLING Högskolelagen I högskolans verksamhet ska jämställdhet mellan kvinnor och män alltid iakttas och främjas.

Diskrimineringslagen Diskrimineringslagen har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.

Strategi 2012 KI ska som studie- och arbetsplats präglas av gott ledar-skap, medarbetarskap, delaktighet, öppenhet, jämställdhet och mångfald samt omsorg om miljön, såväl den inre som den yttre.

Likabehandlingsarbetet vid KI utgår från diskrimineringslagen, högskolelagen samt KIs strategidokument Strategi 2012. Regelverken består dels av förbud mot diskriminering och trakasserier, dels av främjande åtgärder för att uppnå lika rättigheter och möjligheter för anställda och studenter. KI har således skyldighet att bedriva målinriktat arbete inom likabehandlingsområdet både för anställda och studenter. Ovanstående lagar och styrdokument ligger till grund för KIs handlingsplan för likabehandling som omfattar samtliga diskrimineringsgrunder.

Organisation Rektor har det yttersta ansvaret för att det bedrivs ett målinriktat likabehandlingsarbete vid KI. Kommittén för likabehandling, som är direkt underställd rektor, har ansvar för att utveckla det övergripande strategiska likabehandlingsarbetet. För att stärka institutionsperspektivet i kommitténs arbete har kommittén utökats med två ledamöter under 2011. Vid varje institution finns ett eller flera likabehandlingsombud som tillsammans med prefekt ansvarar för institutionens likabehandlingsarbete.

Könsfördelning i ledningsfunktioner Vid KI är rektor en kvinna och prorektor en man. Ledningsgruppen består av rektor, prorektor, tre dekaner, universitetsdirektören, biträdande universitetsdirektören, direktör för infrastruktur och innovation samt kommunikationsdirektören. Andel kvinnor i ledningsgruppen var 56 procent under 2011. KIs tre verksamhetsstyrelser leds av tre dekaner och tre prodekaner och 2011 var könsfördelningen jämn. Könsfördelningen bland ledamöterna i styrelserna befinner sig inom intervallet 40–60 procent. Dekanvalet 2011 resulterade i att fem av sex dekaner och prodekaner är män under nästkommande treårsperiod (2012–2014). Utifrån detta resultat valde Konsistoriet att besluta om tilläggsföreskrifter inför val av lärarrepresentanter till verksamhetsstyrelserna. Resultatet av styrelsevalet visade

dock att könsfördelningen inom varje verksamhetsstyrelse inklusive dekan och prodekan befinner sig nära intervallet 40–60 procent. Således användes inte tilläggsföreskrifterna. Vid KI finns 22 prefekter varav 27 procent är kvinnor. Enligt gällande regler för prefektuppdraget och former för rekrytering av prefekter ska rekryteringsgruppen vid varje rekrytering ta fram minst två kandidater till prefektuppdraget varav en kvinna och en man.

Främjande åtgärder inom likabehandlingsområdet För att uppfylla högskoleförordningen och diskrimineringslagstiftningens krav har KI under 2011 genomfört ett antal främjande åtgärder inom likabehandlingsområdet. Nedan presenteras universitetsövergripande satsningar. Till detta kommer främjande åtgärder inom olika delar av KIs verksamhet som presenteras under avsnitten Utbildning på grundnivå och avancerad nivå, Forskning och utbildning på forskarnivå samt Personal och kompetensförsörjning. Under 2009 och 2010 utlyste Delegationen för jämställdhet i högskolan särskilda medel som universitet och högskolor kunde söka för att driva jämställdhetsprojekt inom det egna lärosätet. KI sökte i konkurrens och erhöll medel för två projekt. Sammantaget fick projekten 3,2 mnkr. Det ena projektet, Spelar roll – fotboll och utbildning i samverkan, har som syfte att ge en fördjupad kunskap om varför unga män inte i högre grad väljer utbildningar inom medicin och vård. Unga fotbollsspelare från AIK har intervjuats om sin syn på yrkes- och utbildningsval kopplat till normer om manlighet. Resultatet har publicerats i boken ”Passa och passa in – om manlighet, fotboll och utbildningsval”. Det har också producerats två kortfilmer som kan användas i KIs framtida rekryteringsarbete. Det andra projektet, Mentor4Equality, syftar till att deltagarna ska identifiera, beskriva och analysera olika strukturer och mekanismer som leder till ojämställdhet. Se ytterligare under avsnittet Likabehandling – forskning. Under året har två övergripande utbildningssatsningar genomförts, vars målgrupper samtliga har varit verksamma vid KI. Vid ett inspirationsseminarium om samarbete, bemötande, maktspel och härskartekniker deltog knappt 300 anställda. Under höstterminen anordnades tre särskilda utbildningstillfällen om hbt-frågor, varav två riktades till personal och ett till studenter. Sammanlagt deltog ett 80-tal personer. Deltagarna menade att utbildningen varit mycket bra, informativ och kunskapsgivande, vilket framkom i utvärderingarna. Samtliga utbildningspass om hbt-frågot leddes av Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter (RFSL). Ytterligare beskrivningar av frågor kring likabehandling finns under respektive verksamhetsområde samt under Personal och kompetensförsörjning.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2011

HÅLLBAR UTVECKLING

HÅLLBAR UTVECKLING Högskolelagen Högskolorna ska i sin verksamhet främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa.

Strategi 2012 KIs utbildning och forskning ska kännetecknas av ett starkt samhällsansvar och därmed bidra till en hållbar utveckling inom och utanför Sveriges gränser. KI ska som studie- och arbetsplats präglas av gott ledarskap, medarbetarskap, delaktighet, öppenhet, jämställdhet och mångfald samt omsorg om miljön, såväl den inre som den yttre.

KIs miljö- och hållbarhetsarbete syftar till att synliggöra och stärka den forskning och utbildning vid KI som särskilt bidrar till en hållbar utveckling samt till att KI ska ta ett miljöansvar och ett socialt ansvar i sättet på vilket verksamheten bedrivs.

Forskning och utbildning för hållbar utveckling Forskning och utbildning som belyser samhällsutvecklingens påverkan på människors hälsa är av stor betydelse för att åstadkomma en hållbar utveckling. Sådan forskning och utbildning bedrivs vid KI bland annat inom epidemiologi, folkhälsovetenskap, global hälsa, infektion, klimat och hälsa samt miljömedicin. KIs utbildningsprogram har under året påbörjat ett arbete med att analysera vilka hållbarhetsfrågor som är av särskild relevans för programmen och i vilken mån det finns lärandemål som kopplar till dessa frågor. Med analysen som utgångspunkt har programmen i uppdrag att vid behov formulera kompletterande lärandemål. För att engagera KIs studenter i denna process, liksom i universitetets övriga hållbarhetsarbete, har KIs styrelse för utbildning under hösten bjudit in studenter att delta i en tankesmedja. Hittills har en handfull engagerade studenter deltagit i smedjan. KI har vidare etablerat ett samarbete med Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs universitet kring lärande för hållbar utveckling. Som en del av samarbetet bjöds KIs programdirektorer och lärare in till ett seminarium i december för att ta del av Sahlgrenska Akademins erfarenheter. KI var under våren även värd för ett möte inom det nationella nätverket Högre Utbildning för Hållbar Utveckling, HU2.

Miljöklassad byggnad omfattar förutom energi även parametrar som rör kemikalier, ljudmiljö, luftkvalitet, termiskt klimat samt dagsljus. KI har under året inrättat en funktion med särskilt ansvar för att samordna miljöarbetet med avseende på de lokaler som KI hyr. Upphandling och inköp är ett annat prioriterat område inom KIs miljö- och hållbarhetsarbete. KIs handledning för upphandling och inköp reviderades vid årets början och slår nu fast att utgångspunkten för kravställande vid upphandling ska vara Miljöstyrningsrådets avancerade kriterier när upphandlingens art motiverar detta. Handledningen fastställer också att miljömärkta, rättvisemärkta och energimärkta varor i upphandlande sortiment ska väljas så långt som det är tekniskt rimligt och ekonomiskt motiverat. KI har under året inrättat en funktion med särskilt ansvar för att samordna KIs arbete kring miljökrav och sociala krav vid upphandlingar och inköp. KIs tjänsteresor innebär en betydande miljö- och klimatpåverkan, där långväga flyg står för huvuddelen. Internationella flygresor är en förutsättning för KIs verksamhet. KI har dock som målsättning att undvika resor där så är möjligt genom att använda modern informationsteknologi. Under året anslöt sig KI till webb-konferensverktyget Adobe Connect som möjliggör möten via nätet och den egna datorn. Ett antal av universitetets föreläsningssalar har också utrustats med teknik för inspelning, videokonferens och streaming.

Intern miljörevision Under hösten genomförde KI en första intern miljörevision mot de krav som ställs i den internationella standarden för miljöledning ISO 14001. Revisionen påvisade ett antal brister i KIs miljöledningssystem som bör åtgärdas innan en certifieringsrevision bör inledas. Till exempel måste KIs rutiner för hantering av brister inom miljö- och hållbarhetsarbetet förbättras samt riskbedömningar inom den laborativa verksamheten ske i större utsträckning.

Hållbart campus KI har som mål att minska energianvändningen per kvadratmeter med 25 procent under perioden 2010–2025. Energieffektivitet är därför en viktig faktor vid den pågående planeringen av nybyggnationer vid campus Solna. Målsättningen är att de nya byggnaderna ska uppnå Miljöklassad byggnad nivå silver.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2011

Karolinska Institutet strävar efter att få fler disputerade lärare och att höja den pedagogiska kompetensen hos lärarna. Under 2011 deltog 357 lärare i högskolepedagogiska kurser.

PERSONAL

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2011 Foto: © Camilla Svensk

PERSONAL OCH KOMPETENSFÖRSÖRJNING

PERSONAL OCH KOMPETENSFÖRSÖRJNING Personalredovisning I oktober 2011 hade KI 4 703 personer anställda, en ökning med 145 personer jämfört med samma period 2010. Det totala antalet anställda motsvarar 4 109 helårsarbetskrafter, en ökning med fyra procentenheter eller 165 helårsarbetskrafter. De största procentuella ökningarna har skett inom grupperna forskarassistenter och lektorer (preklinisk). Forskarassistenter har ökat med 27 helårsarbetskrafter vilket motsvarar 16 procent. KI har som mål att öka antalet akademiska mellantjänster men ökningen beror också på att möjligheten att anställa forskarassistenter med tidsbegränsat förordnande utgick ur högskoleförordningen den 30 september 2011 vilket har ökat institutionernas anställningsbenägenhet. KI ser det som mycket bekymmersamt att denna möjlighet till tidsbegränsad akademisk karriärtjänst försvunnit. Lektorer (preklinisk) har ökat med 22 helårsarbetskrafter vilket motsvarar 17 procent. Antalet adjunkter fortsätter att minska (åtta procent) vilket ska ses mot bakgrund av KIs strävan att öka andelen disputerade lärare. Personalomsättningen var för tillsvidareanställd personal 13 procent. En ökning med tre procent enheter jämfört med 2010. Den totala personalomsättningen som inkluderar personal med

tidsbegränsad anställning (och doktorander med anställning) var 22 procent, vilket är en ökning med tre procentenheter. Under året har 374 personer anställts med tillsvidareanställning och 307 slutat. I KIs verksamhet deltar – förutom anställd personal – ett stort antal personer utan formell anställning. Framför allt gäller det gästforskare, stipendiater och oavlönade docenter. Dessutom deltar landstingsanställd personal såsom sjuksköterskor, sjukgymnaster, läkare med flera i utbildning och forskning. I oktober 2011 hade KI 544 doktorander med anställning, en ökning med 25 årsarbetskrafter jämfört med 2010 samt 340 doktorander med utbildningsbidrag en minskning med sju årsarbetskrafter. Av de forskarstuderande med utbildningsbidrag förenade 70 procent, 246 personer, detta med en assistenttjänst. Härutöver finns forskarstuderande med annan försörjning såsom stipendier, annan anställning vid lärosätet eller annat lärosäte samt anställning inom ramen för klinisk tjänstgöring.

Heltidsekvivalenter, olika personalkategorier 2008

2009

20010

2011

Antal

Andel kv (%)

Antal

Andel kv (%)

Antal

Andel kv (%)

Antal

Andel kv (%)

Förändr tot 2010–2011 (%)

Professor preklin

181

188

190

203

Professor klin

135

140

142

144

Lektor preklin

110

112

134

Lektor klin

-7

Forskarassistent

117

138

165

Adjunkt

214

219

180

166

-8

Forskare

653

685

708

741

Doktorand

491

515

519

544

Adm personal

696

858

896

971

Tekn personal Totalt

860

1 005

1 020

1 003

-2

3 453

3 875

3 944

4 109

Anmärkning till personalredovisning: I beräkningen ingår alla anställda oavsett omfattning och längd på anställning. Dock ingår inte anställda på assistenttjänst i förening med utbildningsbidrag samt adjungerade lärare. Tjänstlediga för annan anställning, föräldraledighet, sjukledighet, sjukpension med mera ingår inte heller. Vad gäller antalet anställda har endast anställda med heltidstjänstledighet räknats bort, dock inte föräldra- och sjukledighet. Beräkningstillfället är för både årsarbetskrafter och anställda oktober månad respektive år. Redovisningen följer Statistiska centralbyråns anvisningar.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2011

PERSONAL OCH KOMPETENSFÖRSÖRJNING

Könsfördelning personal

Nyanställda lärare

Liksom föregående år är cirka två tredjedelar av totala antalet anställda kvinnor. Bland professorer är knappt 26 procent kvinnor vilket är en ökning med två procentenheter jämfört med 2010. Inom grupperna lektorer, forskarassistenter och forskare ligger könsfördelningen inom intervallet 40–60 procent. Bland adjunkter, doktorander (anställda), teknisk och administrativ personal är kvinnor i övervägande majoritet, även om det kan noteras en liten marginell minskning av könsobalansen jämfört med 2010.

Som framgår av tabellen nedan har andelen kvinnor bland nyanställda professor minskat jämfört med 2010 både när det gäller utlysta anställningar och kompetensbefordran. Andelen kvinnor bland nyanställda professorer under perioden 2009–2011 uppgår totalt till cirka 37 procent. Regeringen har inte angett något rekryteringsmål för nyanställda professorer för perioden 2009–2012, såsom gjordes för perioden 2005–2008. Se under avsnitt Forskning och utbildning på forskarnivå för redogörelse när det gäller aktiva åtgärder för att öka andelen kvinnor bland nyanställda professorer.

Könsfördelning olika personalkatergorier, totalt 4 109 Professor Lektor Fo-assistent Adjunkt Forskare Doktorand Tekn personal Adm personal 800

600

400

200

400

600

Kvinnor (tot 2 662)

Kv 89

M 258 = 347

Kv 100

M 72 = 172

Kv 85

M 80 = 165

Kv 124

M 42 = 166

Kv 397

M 343 = 741

Kv 346

M 197 = 544

Kv 709

M 294 = 1 003

Kv 811

M 160 = 971

800

Män (tot 1 447)

Nyanställda professorer och lektorer, inkl. befordrade 2008

Utlysta professorsanställningar Kompetensbefordrade professorer*

2009

2010

2011

Antal

Andel kvinnor (%)

Antal

Andel kvinnor (%)

Antal

Andel kvinnor (%)

Antal

Andel kvinnor (%)

26**

Utlysta lektorsanställningar

Kompetensbefordrade lektorer

I redovisningen ingår inte gästprofessorer. *Inklusive personer som sökt utlyst lektorsanställning men direkt befordrats till professor. ** Inklusive en person som anställts från rådsforskaranställning.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2011

PERSONAL OCH KOMPETENSFÖRSÖRJNING

Som framgår av tabellen på föregående sida har antalet nyanställda lektorer ökat markant jämfört med föregående år. Denna ökning förklaras huvudsakligen med ett större antal befordringar till lektor. I och med att rätten till befordran utgick ur högskoleförordningen vid årsskiftet 2010/2011 inkom ett större antal ansökningar om befordran i slutet av 2010, vilka beslutades först under 2011. Som vidare framgår av tabellen har andelen kvinnor ökat jämfört med 2010. Detta beror till stor del på att andelen befordrade lektorer i förhållande till det totala antalet nyanställda lektorer ökat och att andelen kvinnor i den befordrade gruppen är större än bland tillsatta lektorer på utlysta lektorat. Andelen kvinnor i gruppen befordrade lektorer har dock inte ökat speciellt mycket jämfört med 2010 – 75 procent 2010 och 77 procent 2011. Andelen kvinnor bland nyanställda lektorer var totalt 72 procent under 2011. KI uppnår således inte sitt rekryteringsmål gällande nyanställda lektorer med en könsfördelning inom jämställdhetsintervallet 40–60 procent. Därutöver har KI under året anställt 18 adjungerade professorer, 13 män och fem kvinnor, samt 13 adjungerade lektorer, varav sex kvinnor. En ökning med tio adjungerade professorer jämfört med 2010. Vidare har 16 adjungerade professorer och två adjungerade lektorer fått förlängning av sina anställningar. Totalt fanns i oktober 2011, 57 adjungerade professorer, 42 adjungerade lektorer och 63 adjungerade adjunkter. För gruppen adjungerade professorer är det en ökning med fem personer. Gruppen adjungerade lektorer har ökat med sju personer och för den sistnämnda gruppen är det en minskning med två personer jämfört med 2010. De förlängda förordnandena som adjungerad professor kan förklaras av ändrade bestämmelser i högskoleförordningen som från och med 2011 medger anställning av adjungerade professorer för upp till tolv år mot tidigare sex år. De andra kategoriernas minskning respektive ökning kan delvis förklaras av förändrade behov i verksamheten.

Lönespridningen I samtliga grupper förutom professor kliniker, lektor kliniker och doktorand har männen fortfarande högre medellön. Skillnaden har dessutom ökat i alla dessa grupper förutom adjunkter jämfört med 2010. I grupperna professor kliniker, lektor kliniker och doktorand där kvinnorna har högre medellön än männen har skillnaden däremot minskat något i förhållande till 2010. Bland teknisk och administrativ personal har männen fortfarande högre medellön men skillnaderna har minskat något jämfört med 2010. Det bör dock påpekas att det utifrån medellöner inte går att direkt dra slutsatser om de skillnader som finns mellan könen. För det krävs en betydligt djupare analys som kommer att göras under 2012 inom ramen för lönekartläggningen.

Disputerade Antalet och andelen disputerade lärare fortsätter att öka (årsarbetskrafter). I gruppen ingår här professor, lektor, forskarassistent och adjunkt. Odisputerade lärare finns endast bland adjunkter.

Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron fortsätter att minska totalt sett även under 2011. För män har den dock ökat något. Totalt har KI en låg sjukfrånvaro men uppgifterna, särskilt för korttidsfrånvaro, kan vara något osäkra på grund av att den akademiska personalen inte har reglerad arbetstid i samma omfattning som övrig personal. I vissa fall byts också karensdag ut mot semester eller kompensationsledighet.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2011

PERSONAL OCH KOMPETENSFÖRSÖRJNING

Sjukfrånvaro (%) Totalt Andel långtidssjukfrånvaro

2008

2009

2010

2011

2,7

2,4

2,0

1.9

70,6

63,7

57,0

48,9

Kvinnor

3,5

3,1

2,7

2.4

Män

1,3

1,1

0,9

1.0

Anställda –29 år

1,6

1,5

1.2

Anställda 30–49 år

2,1

1,8

1,5

1.5

Anställda 50 år–

3,8

3,5

2,9

2.7

Långtidssjukfrånvaron avser en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer av den totala sjukfrånvaron. Sjukfrånvaron hos kvinnor och män anges i procent av den sammanlagda ordinarie arbetstiden inom gruppen. Siffrorna anger alltså inte sjukfrånvaron för kvinnor och män i procent av den totala sjukfrånvaron. Sjukfrånvaron i åldersgrupper beräknas på motsvarande sätt.

Antal disputerade lärare samt andel av samtliga lärare 2008–2011 (årsarbetskrafter) År

Antal disputerade

Andel av samtliga (%)

2008

573

2009

634

2010

665

2011

707

Lönespridning vid KI, oktober 2011 (månadslön i kr)

Män medelv

Kvinnor medelv

10:e per

medelv

90:e per

2010 medelv

Förändr medelv

Förändr medelv (%)

Professor preklin

60 291

59 299

50 000

60 021

71 200

58 376

1 645

2,8

Professor klin

54 526

56 600

44 350

54 984

65 000

52 666

2 318

4,4

Lektor preklin

45 914

43 221

36 600

44 259

51 500

43 924

335

0,8

Lektor klin

40 961

42 235

36 200

41 503

47 200

41 329

174

0,4

Forskarassistent

36 522

35 444

30 550

35 923

41 000

34 622

1 301

3,8

Adjunkt

38 792

35 277

29 500

36 216

45 800

35 483

733

2,1

Forskare

36 885

33 197

26 500

34 940

48 000

35 097

-157

-0,4

Doktorand

25 445

25 834

23 000

25 700

28 380

23 532

2 168

9,2

Adm personal

38 283

32 029

25 000

33 058

44 000

32 208

850

2,6

Tekn personal

28 921

26 912

18 600

27 513

35 000

26 884

629

2,3

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2011

PERSONAL OCH KOMPETENSFÖRSÖRJNING

Redovisning av kompetensförsörjning Enligt Förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag ska alla myndigheter redovisa och analysera de åtgärder som har vidtagits i syfte att säkerställa att kompetens finns för att nå verksamhetens mål. För att attrahera, rekrytera och behålla kompetens vill KI lyfta fram åtgärder inom följande områden: • • • • •

Stöd för framtagande av personalförsörjningsplaner Säkerställa kvaliteten i rekryteringsprocessen Ny anställningsordning för lärare och forskare Ledarskap och medarbetarskap Arbetsmiljö, hälsa och likabehandling

Stöd för framtagande av personalförsörjningsplaner Under år 2011 har projektet ”Stöd för framtagande av personalförsörjningsplaner” slutförts. Syftet med projektet var att tillgodose verksamheten med ett gemensamt synsätt och struktur i arbetet med personalförsörjning. Som en del i projektet har riktlinjer implementerats för personalplanering i samband med verksamhetsplaneringsarbetet. Samtliga 22 institutioner har under hösten 2011 kommit in med personalplanering enligt given mall. KI har genom detta en ökad överblick av behovet av kompetensväxling, kompetensutveckling samt kommande förändringar och verksamhetsutveckling. Som en ytterligare del i personalförsörjningsarbetet har insamling av uppgifter om anställdas formella utbildning fortsatt under året. Samtliga anställda ska ha registrerat sin formella utbildning senast 31 maj 2012. Viss systemutveckling har skett för detta.

Säkerställa kvaliteten i rekryteringsprocessen För att verka i den internationella forskningsfronten och för att KI ska nå sina mål är det av avgörande betydelse att kunna rekrytera de bästa ledarna och medarbetarna inom såväl forskning och utbildning som inom administrativt arbete. KI har, som ett internationellt välrenommerat medicinskt universitet, stora konkurrensfördelar vid rekrytering av nya forskargrupper och enskilda forskare. Under 2010 togs en gemensam rekryteringsprocess fram i form av en rekryteringsguide som gäller för hela Karolinska Institutet. Guiden beskriver rekryteringsflödet med alla de steg och aktiviteter som ska genomföras för att en professionell rekrytering ska kunna möjliggöras. Den beskriver även ansvar och roller samt kompetenskrav i sammanhanget. Som ett led i att implementera det gemensamma arbetssättet med rekrytering har utbildningsinsatser för kompetensbaserad rekrytering och intervjumetodik genomförts under 2011 och kommer att

fortsätta att genomföras under 2012 för chefer och HR-personal. Med utgångspunkt i rekryteringsguiden har under 2011 ett rekryteringssystem upphandlats. Införandet av systemet beräknas ske under vårterminen 2012. Den nya gemensamma rekryteringsprocessen innebär att samtliga anställningar ska utlysas. Nämnda arbete ska bland annat leda till att säkerställa kvaliteten för rekryteringar och kortare ledtider.

Ny anställningsordning för lärare och forskare En ny anställningsordning som omfattar alla anställningar som lärare och forskare vid universitetet trädde i kraft den 1 januari 2011. I anställningsordningen har en avgörande princip fastslagits – samtliga anställningar med längre anställningstid än sex månader ska utlysas både externt och internt. Denna princip medför konkurrensutsättning av alla anställningar och innebär dels ökade möjligheter för yngre forskare att söka anställning, dels ökad mobilitet. I anställningsordningen ställs också omfattande krav på sakkunnigbedömning. Tydliga krav ställs avseende behörighet och bedömningsgrunder för olika personalkategorier. Detta har bland annat inneburit högre krav i syfte att öka lärarnas vetenskapliga och pedagogiska kompetens. För anställning som lektor gäller att den som kan komma ifråga för anställning i normalfallet ska ha kompetens motsvarande docentur vid KI, medan det för anställning som adjunkt i normalfallet ställs krav på avlagd doktorsexamen.

Ledarskap och medarbetarskap Stora krav ställs på chefer och ledare i akademisk miljö, eftersom de befinner sig i en föränderlig och komplex verksamhet. För att kunna hantera dessa krav samt attrahera, behålla och motivera rätt medarbetare för att nå verksamhetens mål har det under året gjorts fortsatta satsningar på ledarskapsutveckling samt stödjande insatser för chefer/ledare och arbetsgrupper/team. Andelen chefer/ledare som under 2011 genomgått någon form av ledarutvecklingsprogram är cirka 24 procent (144 che-fer/ledare av cirka 600) vilket är en ökning med cirka sex procent jämfört med år 2010. Det har handlat såväl om det personliga och formella/operativa chefs- och ledarskapet som utveckling av team och ledarskap. Därutöver har många chefer/ledare genomgått arbetsmiljöutbildningar och deltagit i olika ledarskapsseminarium vid KI. Under året har utbildningsprogrammen vidareutvecklats för att anpassas bättre till KIs verksamhet. Även utbildningssatsningar inom ledarskap tillsammans med andra universitet har genomförts. Riktlinjer för medarbetarskap har utarbetats under året, vilka ska implementeras under 2012.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2011

PERSONAL OCH KOMPETENSFÖRSÖRJNING

Arbetsmiljö, hälsa och likabehandling Under hösten 2011 har KI för tredje gången genomfört en medarbetarundersökning. Svarsfrekvensen var 69 procent. En fortsatt positiv tendens är att KIs medarbetare skattar ledarskapet, organisationsklimatet och engagemanget något högre än i tidigare mätningar. Det finns dock fortfarande områden som är i behov av förbättringar. Ett sådant område är förekomsten av mobbing och trakasserier, där man trots genomförda insatser inte noterat en minskning i årets undersökning. Ett annat område, nytt i 2011 års undersökning, visar hög frekvens av problem med sömn, stress och utmattning. Inom båda dessa områden krävs såväl nya som fortsatta och förstärkta insatser. Som resultat av tidigare års medarbetarundersökning har under 2011 insatser genomförts för att åstadkomma förbättringar. Det har anordnats utbildningsinsatser som stöd i förändringsarbetet, vilket innefattat seminarier och workshops. Utöver detta har friskvården arbetat med främjande insatser för grupper med hög sjukfrånvaro och låg kontroll, men även för grupper som identifierat områden som stress, motivation och arbetsglädje. Vidare har arbetsmodellen för Fysisk aktivitet på recept (FaR) förbättrats. Syftet med FaR är att genom individuellt stöd och med fysisk aktivitet som redskap förebygga tidiga signaler på livsstilsrelaterade symtom och främja det friska. Nya underlag för bedömning av motivationsgrad har införts för att optimera urval, åtgärder och minimera ställtider samt tydliggöra företagshälsovårdens/ förskrivarens viktiga roll. Främsta orsaken till ordination var smärta från rygg, arm och axel. Det har skett en tydlig ökning av dessa symtom varför en analys av orsakerna kommer att ske under 2012. Under slutet av året avslutades upphandlingen av företagshälsovård för KI och resultatet blev ett nytt treårigt avtal med företagshälsovården Previa. Under hösten 2011 har ett jämställdhetsprojekt påbörjats som syftar till en jämnare könsfördelning på högre akademiska befattningar. Projektet fokuserar på möjliga åtgärder för att underlätta för doktorander att förena föräldraskap och utbildning på forskarnivå.

Delaktighet och inflytande KI har under hösten 2011 tillsammans med de fackliga organisationerna initierat ett arbete att se över samverkansavtalet. En utbildningsstrategi i Arbetsgivarverkets regi är planerad under våren 2012 för att stärka samverkansprocessen på lokal nivå.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2011

SIDHUVUD

Sex stycken stålbalkskonstruktioner förbereds för att lyftas på grundstommen till Karolinska 63 Institutets aula. Aulan beräknas vara inflyttningsklar sommaren år 2013.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2011

Foto: © Stefan Zimmerman

INFRASTRUKTUR

INFRASTRUKTUR Infrastruktur – strategi KI har sedan ett par år haft en medveten och ambitiös strategi att modernisera och utveckla infrastrukturen till att bli internationellt slagkraftig inom prioriterade områden. Det gäller bland annat forskningslaboratorier, lärandemiljöer, försöksdjursfaciliteter, biobanker, genomik-/proteomik-plattformar samt informatik. Planeringen har skett i nära samverkan med Stockholms läns landsting som också gör betydande investeringar i sin infrastruktur under kommande år. Senaste större lokalutbyggnad vid KI skedde 2001 genom det så kallade Retziuslaboratoriet. KIs omslutning uppgick 2001 till cirka tre miljarder kronor. När den första etappen av det utbyggnadsprogram på lokalsidan som nu inletts avslutas 2013 beräknas KIs omslutning närma sig det dubbla. Det är naturligt att denna tillväxt kräver tillgång till utökade lokaler. Utbyggnaden sker främst på KIs campus i Solna och omfattar cirka 35 000 kvm lokalarea, LOA. En ny aula och kontorslokaler, laboratorielokaler för forskning inom genomik och proteomik, kontorsoch undervisningslokaler för bland annat folkhälsa samt nya och förbättrade lokaler för försöksdjursverksamhet är delarna i denna första etapp. Den andra etappen som beräknas vara avslutad 2018, ungefär samtidigt som det nya universitetssjukhuset i Solna står färdigt, omfattar ett stort forskningslaboratorium som går under arbetsnamnet Biomedicum. Detta nya laboratorium bidrar, förutom med en viss kapacitetsökning, med en väsentlig modernisering av lokalbeståndet. Många av KIs laboratorier byggdes på 1940- och 1950-talet och måste nu ersättas av nya lokaler som bättre svarar mot moderna krav på såväl forskningen som arbetsmiljön. Planeringen av det nya laboratoriet har också skett från utgångspunkten att sammanföra idag skilda forskargrupper inom den experimentella forskningen för att skapa nya konstellationer i takt med den snabba utvecklingen inom medicinsk forskning. En annan viktig utgångspunkt har varit att koppla det nya laboratoriet till det nya forskningslaboratorium och sjukhus som byggs på andra sidan Solnavägen för att stärka samverkan mellan experimentell och klinisk forskning. En ytterligare utgångspunkt har varit att skapa bättre förutsättningar för ett effektivare utnyttjande av dyrbar forskningsutrustning. Detta ligger i samklang med nya krav från forskningsfinansiärer som Vetenskapsrådet och Wallenbergstiftelserna. Inom genomik- och proteomikområdet är SciLife-laboratoriet under uppbyggnad som en avancerad infrastruktur för storskaliga analyser. KI har med finansiellt stöd av Vetenskapsrådet fått värdskapet för en nationell biobanksstruktur. Genom egna insatser fördubblar KI nästan kapaciteten inom försöksdjursområdet mellan 2011 och 2013. Den 1 januari 2012

tog KI över ansvaret för det så kallade Fagraeuslaboratoriet, en primatanläggning, från Smittskyddsinstitutet (SMI). En bred satsning på lärande-miljöer för att möta moderna krav från studenter och lärare har inletts. Sammantaget kommer de här redovisade infrastruktursatsningarna, som uppgår till över sex

KIs lokalbestånd och lokalkostnader 2008–2011 Area kvm (LOA)

Lokalkostnad (mnkr)

Andel av total kostnad (%)

2008

186 489

503

2009

198 009

553

2010

204 494

565

2011

200 859

586

År

I lokalkostnad ingår hyror, el, media, lokalvård med mera.

miljarder kronor, att skapa helt nya förutsättningar för forskningen och utbildningen och öka KIs attraktivitet för forskare, lärare, studenter, samarbetspartners och finansiärer.

Lokalförsörjning Vakansgraden är två procent inklusive lokaler under ombyggnad. Karolinska Institutets lokalbestånd omfattar lokaler inom campus Solna och campus Huddinge samt smärre inhyrda lokaler för optikerutbildningen och kontorslokaler för samarbetsprojekt med landstinget i centrala lägen i Stockholm. Under 2011 har lokalarean minskat något på grund av byggnader som ska rivas eller få ny funktion efter renovering. Nya hyresavtal har emellertid tecknats men lokalerna färdigställs först under 2012 och 2013. Av de pågående projekten kan nämnas följande som på ett mycket påtagligt sätt kommer att ändra KIs ansikte och gestaltning mot Solnavägen.

Aulabyggnaden I samband med KIs 200-årsjubileum erhöll KI en donation från familjen Erling-Persson stiftelse. Medlen ska användas för att uppföra en ny aulabyggnad med 1 000 sittplatser samt kontorsoch konferenslokaler för KI. Byggnaden är inflyttningsklar sommaren 2013 men redan under 2012 kommer den intressanta formen på byggnaden att kunna beskådas. I aulabyggnaden planeras även en restaurang, café samt ny Faculty Club. I anslutning till byggnaden kommer det Akademiska Stråket över Solnavägen att knyta samman sjukhusbyggnaderna med gatunivån Nobels väg vid KI.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2011

INFRASTRUKTUR

Kontorsbyggnad för folkhälsovetenskap, SMI med flera Byggnaden planerades ursprungligen för den nya utökade Institutionen för folkhälsovetenskap och en mindre del för SMI. Utvecklingen av folkhälsoverksamheten har emellertid inte blivit den som berörda parter hoppats på varför beslut har fattats om en återgång till tidigare organisation och andra samarbetsformer med SLL kommer att utvecklas. KIs del av byggnaden är cirka 9 000 kvm LOA och en omstrukturering av lokalfördelningen kommer att göras under våren 2012. Andelen lärosalar och uppehållsutrymmen för studenter har utökats i förhållande till tidigare planering och möjlighet finns även att förlägga annan verksamhet av kontorskaraktär till byggnaden. Inflyttning sker kring årsskiftet 2012/2013.

Gamma – tredje ”ägget” i Science Park Sedan drygt ett år pågår uppförandet av Gamma på campus Solna. Byggnaden är den tredje delen av Karolinska Institutet Science Park (KISP) som hittills inrymmer såväl Swedish Orphan Biovitrum (SOBI), som SciLifeLab och KISP AB. Den del av byggnaden som KI avser att disponera är cirka 7 000 kvm LOA fördelad på flera plan för laborativ respektive icke laborativ verksamhet. Den största hyresgästen blir SciLifeLab som även finns i Alfa-byggnaden intill. Kontor för KISP AB och verksamheter inom Hol-dingbolaget planeras också. Inflyttning sker till sommaren 2013.

Biomedicum – KIs nya framtidslaboratorium för experimentell forskning Projektet Biomedicum består av två byggnadsdelar, dels en stor laboratoriebyggnad på 45 000 kvm LOA, dels en djurhusbyggnad på cirka 8 500 kvm LOA. Placeringen intill Solnavägen ger god möjlighet för samverkan med den kliniska forskningen inom sjukhuset. Kulvert och gångbro till sjukhusbyggnaderna underlättar samarbetet mellan verksamheterna. Byggnadsprogram för projektet finns framme och under 2012 fattas beslut.

Wberg djurhusbyggnad Projekt Wberg syftar till att avhjälpa akuta problem med djurstallning under perioden 2013–2017 samt vara en central resurs för försöksdjursforskning parallellt med den andra djuranläggningen som kommer i Biomedicum. Efter ombyggnad av gamla Wallenberglaboratoriet blir lokalarean cirka 3 000 kvm.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2011

FINANSIELL REDOVISNING

FINANSIELL REDOVISNING Karolinska Institutets omsättning år 2011 är 5 371 mnkr (5 253 mnkr). En positiv kapitalförändring om 144,5 mnkr uppvisas för verksamhetsåret. Av resultatet är minus 8,5 mnkr att hänföra till KIs dotterbolag Karolinska Institutet Holding AB.

Intäkter Karolinska Institutets verksamhetsintäkter ökade med 2,2 procent i jämförelse med 2010. Under perioden 2008–2011 har den totala ökningen av verksamhetsintäkterna varit 895 mnkr eller 20 procent. Nedanstående tabell visar intäktsutvecklingen i verksamheten de senaste fyra åren.

Intäkter, mnkr 2008

2009

2010

2011

1 509

1 535

1 765

1 861

541

550

570

575

Summa anslag

2 050

2 085

2 335

2 436

Externa medel avgifter o bidrag

2 311

2 770

2 888

2 870

115

Summa externa medel

2 426

2 795

2 918

2 935

Totala intäkter

Anslag utb o forskning Anslag klinisk utb o forskning (ALF)

Finansiella

4 476

4 880

5 253

5 371

Andel anslagmedel/totala intäkter

46%

43%

44%

45%

Andel externa medel/totala intäkter

54%

57%

56%

55%

ningspropositionen. Samverkan inom ramen för ALF-avtalet redovisas under eget avsnitt.

Externa medel avgifter och bidrag Under 2011 minskade externa medel, intäkter av avgifter och bidrag, med 18 mnkr enligt tabellen, jämfört med 2010. Inför 2011 har KI infört en ny princip för redovisning av stipendier, vilket medfört en intäktsminskning av externa bidrag med 59,3 mnkr 2011, jämfört med 2010. Stipendier redovisas från och med 2011 i transfereringsavsnittet.

Finansiella De finansiella intäkterna uppgår till 66 mnkr 2011. De enskilt största posterna inom intäktsslaget är ränteintäkter på räntekontot i Riksgälden, 55,3 mnkr (14,0 mnkr), och reavinst vid avyttring av finansiella anläggningstillgångar, 6,5 mnkr (10,6 mnkr). Årsgenomsnittet för räntesatsen på räntekontot år 2011 är 1,78 procent (0,5 procent).

Intäkter Karolinska Institutet år 2011, totalt 5 371 (2010, 5 253 mnkr) Svenska stiftelser & organsiationer 13% (13%) Statsanslag 45% (45%)

Övriga statliga 12% (11%)

Kommuner & landsting 10% (11%) Utländska stiftelser & organsiationer 7% (8%) Rådsmedel 6% (6%)

Anslag Årets anslagsökning (exklusive ALF-anslaget) är 96 mnkr, eller 5,4 procent i jämförelse med 2010. Disponibla statsanslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå, enligt 2011 års regleringsbrev, har reducerats genom ett anslagssparande 2011 på 28,5 mnkr, se vidare not 1. Totalt har KI 89,8 mnkr i anslagssparande inräknat 2011 års belopp. Av detta återbetalas 28,8 mnkr till Riksgälden, då myndigheten endast får ha ett totalt anslagssparande på 10 procent av årets tilldelade takbelopp. Underproduktionen beror framför allt på effekterna av att KI, i december 2008, förlorade rätten att utfärda sjuksköterskeexamen och ställde in antagningen under tre terminer. Den ökade tilldelningen av anslagsmedel för forskning och utbildning på forskarnivå är, i likhet med de senaste åren, till största delen att hänföra till satsningarna i den senaste forsk-

Finansiella intäkter 1% (1%)

Utländska företag 2% (1%)

Svenska företag 4% (4%)

Finansieringsbild Intäkterna fördelas per finansiärskategori i följande cirkeldiagram. De enskilt största externa finansiärerna återfinns listade i bilaga, tabell 13.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2011

FINANSIELL REDOVISNING

Kostnader

Kostnadsutveckling, mnkr

Kostnadsökningen 2011 var 4,5 procent i jämförelse med föregående år. Under perioden 2008–2011 har KIs kostnader ökat med 20,6 procent. Nedanstående tabell visar kostnadsutvecklingen i verksamheten de senaste fyra åren.

Personal

Finansiella

Lokaler Drift/övrigt Avskrivningar

2008

2009

2010

2011

2 190

2 495

2 606

2 784

503

553

565

586

1 424

1 555

1 659

1 645

141

144

158

175

-13

Summa 4 4 Personalkostnaderna ökar med 178 mnkr eller 6,8 pro4 994 5 218 100 kostnader 325 734 cent jämfört med föregående år. I oktober 2011 hade KI 4 703 personer anställda, en ökning med 145 personer hyrestillägg. Det pågår dessutom en hel del förändringar i lokaljämfört med samma period 2010. För årets tre sista måbeståndet, vilket framgår av avsnittet Infrastruktur. nader har bokförts en lönerevision med uppskattad genomsnittlig höjning på 2,8 procent.

Övrig drift

Lokaler KIs lokalbestånd uppgick vid slutet av året till 200 859 kvm. Lokalkostnaderna har totalt ökat med ca 21 mnkr, jämfört med 2010. Utöver indexhöjning av hyror beror kostnadsökningen bland annat på ändrad princip för hantering av verksamhetsanpassningar. Tidigare redovisades dessa som förbättringsutgifter i annans fastighet, men från och med 2011 hanteras de som

Övriga driftskostnader minskar med 14 mnkr i jämförelse med 2010. Den förändrade redovisningen av stipendier medför en minskning av driftskostnaderna med 59,3 mnkr för 2011 jämfört med 2010. Stipendier redovisas från och med 2011 i transfereringsavsnittet.

Resultaträkning per verksamhetsgren 2011, mnkr Totalt

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

Forskning och utbildning på forskarnivå

2 435,6

805,5

1 630,1

771,3

100,0

671,3

2 098,3

20,6

2 077,6

65,7

0,1

65,6

5 370,8

926,2

4 444,6

2 783,7

488,2

2 295,5

585,7

99,0

486,7

Övriga driftkostnader

1 644,8

318,1

1 326,7

Finansiella kostnader

28,7

0,3

28,3

175,1

17,9

157,2

5 218,0

923,5

4 294,4

152,8

2,6

150,2

Intäkter Anslag Avgifter och andra ersättningar Bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter Kostnader Personal Lokaler

Avskrivningar Summa kostnader Årets kapitalförändring (exkl dotterföretag och uppbörd) Resultat från andelar i dotterföretag och intresseföretag Resultat från uppbördsverksamhet Årets kapitalförändring (inkl dotterföretag och uppbörd)

-8,5 0,2 144,5

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2011

FINANSIELL REDOVISNING

Finansiella De finansiella kostnaderna 2011, 29 mnkr, består främst av alutakursförluster, 3,1 mnkr (3,7 mnkr), kursförlust vid värdepappersförsäljning, 15,6 mnkr (3,8 mnkr), nedskrivning av finansiella värdepappers bokförda värde med 1,5 mnkr (-3,9 mnkr) och räntor för lån i Riksgäldskontoret med 7,1 mnkr (1,8 mnkr).

Kapitalförändring Årets resultaträkning fördelar sig på respektive verksamhetsområde enligt nedanstående tabell. Den positiva kapitalförändringen relateras främst till verksamheten forskning och utbildning

Utfall i jämförelse mot prognos

Kommentarer till differens mellan utfall och prognos Årets kapitalförändring för KIs ordinarie verksamhet följer i det närmaste prognosen i delårsrapporten. Den största avvikelsen på intäktssidan är posten externa medel, avgifter och bidrag, med minus 30 mnkr. Både intäkter av avgifter och bidrag har minskat i jämförelse med 2010. På kostnadssidan beror avvikelsen framför allt på lägre personalkostnader än förväntat, samt de finansiella kostnaderna, där kostnadsökningen främst beror på kursförluster vid värdepappersförsäljning med 15,6 mnkr.

Förskott, pågående arbeten och likvida medel, mnkr 2008

2009

2010

2011

1 991

2 363

2 586

2 635

-163

-174

-220

-214

Netto förskott

1 828

2 189

2 366

2 421

Likvida medel, bank och RGK

2 193

2 550

3 064

3 384

Förskott bidrag/uppdrag Upplupna bidrag/uppdrag

Resultaträkning 2011 (mnkr) Utfall

Prognos

Differens

Statsanslag

2 436

2 432

Externa medel, avgifter o bidrag

2 870

2 900

5 371

5 392

2 784

2 810

586

574

1 645

1 660

175

180

5 218

5 235

-17

153

157

-4

Intäkter

Finansiella Summa intäkter

Förskott från externa finansiärer och likvida medel -21

Kostnader Personal Lokaler Drift Finansiella Avskrivningar Summa kostnader Årets kapitalförändring

på forskarnivå, 150,2 mnkr (260,2 mnkr). Inom denna verksamhet redovisas även KIs kapitalförvaltning. Kapitalförändringen uppstår främst inom anslagsfinansierad forskning. Den stora satsningen som gjordes i den senaste forskningspropositionen medförde större forskningsanslag till KI. Eftersläpning i förbrukningen av de satsade medlen förklarar även årets positiva kapitalförändring, men nu kan konstateras att verksamheten växer i snabbare takt än tidigare. Externa bidrags- och uppdragsprojekt som inte är pågående resultatförs löpande under året, vilket under 2011 har påverkat kapitalförändringen positivt med 16,9 mnkr.

Förskott avser icke upparbetade kostnader för bidrags- och uppdragsfinansierad verksamhet där ersättning utbetalas i förskott. Under 2011 minskade KIs inkomster från externa finansiärer med 142,7 mnkr i jämförelse med 2010. Ny redovisningsprincip för stipendier minskar inkomsterna med 59,3 mnkr för 2011. Det kan konstateras att ökningen av förskotten inte sker i samma takt som tidigare. Upplupna bidrag/uppdrag avser upparbetade kostnader för bidrags- och uppdragsfinansierad verksamhet, där ersättning erhålls i efterhand och där avtal/kontrakt finns som styrker detta. I tabellen redovisas utvecklingen av förskott från bi-drag/ uppdrag reducerade med pågående arbeten som fakture-ras/ rekvireras i efterhand och likvida medel.

Myndighetskapital Det ackumulerade myndighetskapitalet inklusive årets kapitalförändring uppgår till 1 196,0 mnkr uppdelat på dotterbolag 93,4 mnkr, kapitalförvaltning 6,8 mnkr och ordinarie verksamheter 1 095,8 mnkr. Se vidare not 11 och 25.

Kapitalförvaltning Karolinska Institutet förvaltar enskilda donationer avsedda för medicinsk vetenskap vid KI. Donationerna delas upp i: 1. Fonder som redovisas inom KI som myndighet. 2. Fristående stiftelser som är egna rättssubjekt med till KI anknuten förvaltning.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2011

FINANSIELL REDOVISNING

För fonderna, som förvaltas inom KI, gäller att både avkastning och kapital får förbrukas och att de formellt ingår i KIs redovisning. Stiftelserna är egna juridiska enheter och avger var för sig separata årsredovisningar. Endast stiftelsernas utdelade avkastning till KI ingår som externa bidrag i KIs redovisning. Stiftelserna redovisas summariskt nedan för att ge en total bild av KIs donationskapital oavsett juridisk form.

Referensindex för den totala förvaltningen 2011 januari–september ränteindex aktieindex 40% OMRX Bond 60% MSCI World Net Under oktober innehöll aktieindexet 2 procent OMRX T-bill + 3 procentenheter per år och från och med november till årets slut innehöll indexet 5 procent OMRX T-bill +3 procentenheter per år som ett resultat av att alternativa investeringar successivt togs in i portföljen. Andelen i aktieindex MSCI World Net drogs ner i motsvarande utsträckning. Utöver förvaltad fondportfölj innehar KI aktier med ett marknadsvärde uppgående till 3,1 mnkr, vilka är destinerade till specifika forskningsprojekt.

Fördelning av fondportfölj 2011-12-31

Svenska aktiefonder 8,6%

Orsaken till underavkastningen är ett sämre resultat inom såväl aktier som räntor. Under 2011 har en nedskrivning av det bokförda värdet på aktier gjorts med 1,5 mnkr.

Alternativa investeringar 5,2% Räntebärande värdepappar 39,7%

Kassa 9,5%

Utdelning från KIs fonder Under år 2011 har 66,5 mnkr utdelats internt på KI. Dessa är fördelade på ändamål enligt tabell.

Donationer Under 2011 har KI erhållit inbetalda donationer med 85,9 mnkr (91,1). Nedan redovisas enskilda donationer uppgående till 1 mnkr eller mer.

Globala aktieindexfonder 37,0%

Utdelning från KIs fonder, mnkr

Fonder

2008

2009

2010

2011

38,4

35,6

32,0

44,8

Resebidrag

0,0

0,6

Grundutbildning

4,7

0,8

0,9

1,1

Övrigt

20,0

Summa

63,1

57,0

53,5

66,5

Forskningsbidrag

Utveckling av placerade fonder under 2011 Marknadsvärdet på aktie- och räntebärande fonder, placerade av KIs fondråd, uppgick vid årets slut till totalt 272,6 mnkr (268,2 mnkr) inklusive kassabehållning. Förvaltad fondportfölj är placerad till 45,5 procent i aktiefonder i Sverige och övriga världen, och 39,7 procent i svenska räntebärande värdepapper. Nytt för året är placeringar i alternativa investeringar med 5,4 procent i portföljen.

Avkastning Fondportföljen avkastade sammantaget -3,8 procent under 2011, vilket är 4,7 procentenheter sämre än referensindex.

Avkastning i procent jämfört med referensindex 2008

2009

2010

2011

KIs fonder

-13,8

14,9

1,9

-3,8

Referensindex

-13,5

13,3

4,1

0,9

Avkastning anges netto, dvs. inklusive utdelningar och avdrag för förvalt-ningskostnader. Aktieindex anges inklusive återinvesterade utdelningar.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2011

FINANSIELL REDOVISNING

Forskningsändamål

Donator

Jubileumsdonation professur

Ragnar Söderbergs stiftelse

Belopp 50,0

Life Gene – nationell studie om hälsa

AFA Försäkring

10,0

Professur i klinisk behandlingsforskning

Meda AB

7,0

Forskning inom haematologi

Dr Åke Olssons stiftelse

2,5

Forskning inom cancer

Erik Petterssons dödsbo

2,5

Forskning inom diabetes

Erik Petterssons dödsbo

2,5

Forskning inom immunterapi av cancer

Suzanne Merz

2,0

Medicinsk forskning och utbildning

R o R Juhlins stiftelse

1,7

Uppdrag: Besegra Stroke

Hjärt o Lungfonden

1,2

Kliniska studier vid Alzheimers sjukdom

Eastbay AB

1,0

Stiftelser Utanför myndighetens redovisning finns 235 anknutna stiftelser, vilka avger separata bokslut och årsredovisningar. Under 2011 har ingen ny stiftelse bildats. Nya donationer som placerats i befintliga stiftelser har erhållits med 9,1 mnkr. Förmögenheten har i jämförelse med 2010 minskat med 78 mnkr, eller 6,3 procent, efter utdelningar men inklusive nya donationer. Stiftelseförmögenheten bestod vid utgången av året av svenska aktier 31 procent (19), utländska aktier 38 procent (55), hedgefonder fyra procent (noll), räntebärande värdepapper 24 procent (19) samt likvida medel med mera tre procent (sju). Under året har 66,4 mnkr utdelats till KI från stiftelserna. Det är det enskilda syftet med varje stiftelse som styr ändamål och inriktning av bidraget. För stiftelser med anknuten förvaltning, har KI erhållit ersättning med 1 068 tkr för administrationskostnader.

Stiftelserna (mnkr) 2008

2009

2010

2011

Förmögenhet

1 098

1 231

1 244

1 166

Beviljade bidrag

77,7*

79,9

68,0

66,4

* Från detta belopp avgick åtta procent i högskolemoms som KI har inlevererat till Skatteverket, Från och med 2009 är högskolemomsen avskaffad.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2011

FINANSIELL REDOVISNING

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2011

FINANSIELL REDOVISNING

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2011

FINANSIELL REDOVISNING

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2011

FINANSIELL REDOVISNING

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2011

FINANSIELL REDOVISNING

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2011

FINANSIELL REDOVISNING

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2011

FINANSIELL REDOVISNING

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2011

FINANSIELL REDOVISNING

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2011

FINANSIELL REDOVISNING

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2011

FINANSIELL REDOVISNING

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2011

FINANSIELL REDOVISNING

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2011

FINANSIELL REDOVISNING

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2011

FINANSIELL REDOVISNING

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2011

FINANSIELL REDOVISNING

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2011

FINANSIELL REDOVISNING

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2011

FINANSIELL REDOVISNING

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2011

FINANSIELL REDOVISNING

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2011

FINANSIELL REDOVISNING

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2011

KONSISTORIET

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2011

FINANSIELL REDOVISNING

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2011

FINANSIELL REDOVISNING

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2011

FINANSIELL REDOVISNING

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2011

TABELLBILAGA Tabell 1 Nybörjarplatser på program (planerade)

2008

2009

2010

2011

Arbetsterapeutprogrammet

Audionomprogrammet

Biomedicinprogrammet

Biomedicinska analytikerprogrammet

Folkhälsovetenskapsprogrammet

276

306

Optikerprogrammet

Podiatriprogrammet

Psykologprogrammet

Röntgensjuksköterskeprogrammet

Sjukgymnastprogrammet

120

Sjuksköterskeprogrammet

380

150

300

Tandhygienistprogrammet

Tandläkarprogrammet

Tandteknikerprogrammet

Barnmorskeprogrammet

Psykoterapeutprogrammet

Specialistsjuksköterskeprogrammet

449

578

511

513

Påbyggnadsutb. i odont. profylaktik

Magisterprogram

135

150

Masterprogram

120

170

269

212

2 097

1 893

2 087

2 277

Nybörjarprogram

Logopedprogrammet Läkarprogrammet

Påbyggnadsprogram

Totalt

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2011

TABELLBILAGA Tabell 2 Behöriga förstahandssökande, totalt och per nybörjarplats (planerad)

Nybörjarprogram Arbetsterapeutprogrammet

2008

2009

2010

2011

totalt /plats

129

1,8

135

1,9

159

2,2

148

2,1

Audionomprogrammet

1,5

2,5

1,3

1,7

Biomedicinprogrammet

1,3

1,2

1,0

Biomedicinska analytikerprogrammet

1,3

0,9

1,0

Folkhälsovetenskapsprogrammet

1,6

1,2

1,1

185

4,9

124

4,4

136

4,9

Logopedprogrammet Läkarprogrammet

2 464

8,9

2 503

8,2

2 659

8,7

2 380

7,8

Optikerprogrammet

1,3

0,8

0,7

0,6

Podiatriprogrammet

1,0

Psykologprogrammet

409

10,2

401

7,3

570

8,1

489

7,0

2,0

2,2

2,4

600

5,0

580

4,8

735

6,1

699

5,8

Sjuksköterskeprogrammet

1 284

3,4

577

3,8

1 185

4,0

Tandhygienistprogrammet

176

4,4

163

4,1

195

4,9

210

5,3

Tandläkarprogrammet

372

5,0

408

4,8

414

4,9

410

4,8

3,3

2,7

3,7

2,4

270

4,2

269

4,0

336

5,3

345

5,4

2,1

1,9

1,6

1,4

Specialistsjuksköterskeprogrammet

1 426

3,2

1 098

1,9

1 399

2,7

1 507

2,9

Påbyggnadsutb. i odont. profylaktik

1,7

1,6

1,3

1,0

Röntgensjuksköterskeprogrammet Sjukgymnastprogrammet

Tandteknikerprogrammet

Påbyggnadsprogram Barnmorskeprogrammet Psykoterapeutprogrammet

Toxikologprogrammet

Magisterprogram

219

1,6

167

3,0

226

3,5

275

1,8

Masterprogram

272

2,3

467

2,7

752

2,8

414

2,0

8 135

3,9

6 814

3,6

8 579

4,1

8 609

3,8

Total

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2011

TABELLBILAGA Tabell 3 Antal nybörjare (registrerade på termin 1), samt andel kvinnor (%)

2008 Nybörjarprogram

antal

2009

% kvinnor

antal

2010

% kvinnor

antal

2011

% kvinnor

antal

% kvinnor

Arbetsterapeutprogrammet

Audionomprogrammet

Biomedicinprogrammet

Biomedicinska analytikerprogrammet

Folkhälsovetenskapsprogrammet

100

Logopedprogrammet Läkarprogrammet

262

309

317

328

Optikerprogrammet

Podiatriprogrammet

Psykologprogrammet

Röntgensjuksköterskprogrammet

Sjukgymnastprogrammet

148

153

148

Sjuksköterskeprogrammet

408

179

358

Tandhygienistprogrammet

Tandläkarprogrammet

Tandteknikerprogrammet

Barnmorskeprogrammet

Psykoterapeutprogrammet

Specialistsjuksköterskeprogrammet

534

604

596

563

Påbyggnadsutb. i odont. profylaktik

100

Påbyggnadsprogram

Toxikologprogrammet

Magisterprogram

112

163

Masterprogram

127

186

308

235

2 309

2 087

2 445

2 612

Total

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2011

TABELLBILAGA Tabell 4 Nybörjare (registrerade på termin 1), åldersfördelning (%)

–24 år Nybörjarprogram

25–34 år

2008

2009

2010

Arbetsterapeutprogrammet

Audionomprogrammet

Biomedicinprogrammet

Biomedicinska analytikerprogrammet Folkhälsovetenskapsprogrammet

2008

2009

2010

2008

2009

2010

Läkarprogrammet

Optikerprogrammet

Podiatriprogrammet

Psykologprogrammet

Röntgensjuksköterskprogrammet

Sjukgymnastprogrammet

Sjuksköterskeprogrammet

Tandhygienistprogrammet

Tandläkarprogrammet

Tandteknikerprogrammet

Barnmorskeprogrammet

Psykoterapeutprogrammet

100

Specialistsjuksköterskeprogrammet

Påbyggnadsutb. i odont. profylaktik

Magisterprogram

Masterprogram

Total

Logopedprogrammet

2011

35– år 2011

2011

Påbyggnadsprogram

Toxikologprogrammet

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2011

TABELLBILAGA Tabell 5 Helårsstudenter, totalt antal samt andel kvinnor (%)

2008 Nybörjarprogram Arbetsterapeutprogrammet

totalt

2009

% kvinnor

totalt

2010

% kvinnor

totalt

2011

% kvinnor

totalt

% kvinnor

198

210

203

204

Audionomprogrammet

Biomedicinprogrammet

189

195

159

152

Biomedicinska analytikerprogrammet

200

198

180

181

Folkhälsovetenskapsprogrammet

Logopedprogrammet

101

1 374

1 440

1 492

1 523

Optikerprogrammet

137

140

130

111

Podiatriprogrammet

Psykologprogrammet

151

207

Röntgensjuksköterskeprogrammet

103

110

106

356

354

347

360

Sjuksköterskeprogrammet

1 014

786

468

457

Tandhygienistprogrammet

333

353

376

402

Barnmorskeprogrammet

100

102

Psykoterapeutprogrammet

Specialistsjuksköterskeprogrammet

400

458

446

461

Påbyggnadsutb. i odont. profylaktik

Magisterprogram

Masterprogram

145

235

295

337

Fristående kurser

258

399

575

709

5 336

5 595

5 524

5 815

Läkarprogrammet Programmet i medicinsk informatik

Sjukgymnastprogrammet

Tandläkarprogrammet Tandteknikerprogrammet Påbyggnadsprogram

Total

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2011

TABELLBILAGA

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2011

TABELLBILAGA Tabell 7 Helårsstudenter och helårsprestationer

2008 Nybörjarprogram Arbetsterapeutprogrammet

Hst

Hpr

2009 Prestgrad %

Hst

Hpr

2010 Prestgrad %

Hst

Hpr

2011 Prestgrad %

Hst

Hpr

Prestgrad %

198

213

108

210

195

203

193

204

196

Audionomprogrammet

100

Biomedicinprogrammet

189

178

195

166

159

161

101

152

140

Biomedicinska analytikerprogr

200

182

198

172

180

161

181

165

Folkhälsovetenskapsprogrammet

Logopedprogrammet

101

1 374 1 356

1 440 1 298

1 492 1 381

1 523 1 393

Läkarprogrammet Programmet i medicinsk informatik

100

Optikerprogrammet

137

134

140

124

130

125

111

108

Podiatriprogrammet

115

132

Psykologprogrammet

151

125

207

201

Röntgensjuksköterskeprogrammet

103

110

106

356

352

354

312

347

348

100

360

359

100

Sjuksköterskeprogrammet

1 014

959

786

767

468

487

104

457

430

Tandhygienistprogrammet

105

333

323

353

325

376

316

402

428

106

101

Barnmorskeprogrammet

100

102

101

105

Psykoterapeutprogrammet

128

107

Specialistsjuksköterskeprogr

400

380

458

420

446

421

461

435

Påbyggnadsutb. i odont. profylaktik

100

Magisterprogram

Masterprogram

143

112

235

186

295

253

337

295

Fristående kurser

258

205

399

295

575

413

709

545

5 336 5 052

5 595 5 012

5 524 5 050

5 815 5 351

Sjukgymnastprogrammet

Tandläkarprogrammet Tandteknikerprogrammet Påbyggnadsprogram

Total

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2011

TABELLBILAGA Tabell 8 Examina

2008

2009

2010

2011

Arbetsterapeutexamen

Audionomexamen

Barnmorskeexamen

Biomedicinsk analytikerexamen

249

250

219

260

Optikerexamen

Psykoterapeutexamen

Röntgensjuksköterskeexamen

Sjukgymnastexamen

115

112

Sjuksköterskeexamen

384

325

311

298

Specialistsjuksköterskeexamen

345

372

362

403

Tandhygienistexamen

Tandläkarexamen

1 481

1 488

1 416

1 466

Högskoleexamen

Kandidatexamen

360

429

460

547

Magisterexamen

149

185

176

150

574

697

728

773

Totalt antal utfärdade examina

2 055

2 185

2 144

2 239

Antal individer

1 744

1 792

1 786

1 888

Yrkesexamen

Logopedexamen Läkarexamen

Tandteknikerexamen Summa yrkesexamen Generell examen

Masterexamen Magisterexamen m ämnesbredd Summa generell examen

100

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2011

TABELLBILAGA Tabell 9 Internationella kontakter

Studentutbyte

2008

2009

2010

2011

Utres

Inkom

Utres

Inkom

Utres

Inkom

Utres

Inkom

179

251

159

249

182

273

169

304

Europa

188

180

197

215

Nordamerika

Övriga länder

Arbetsterapeutprogrammet

Audionomprogrammet

Barnmorskeprogrammet

Biomedicinprogrammet

Biomedicinska analytikerprogrammet

Folkhälsovetenskapsprogrammet

Programmet i hälsoinformatik

Logopedprogrammet

113

Programmet i medicinsk informatik

Optikerprogrammet

Podiatriprogrammet

Psykologprogrammet

Röntgensjuksköterskeprogrammet

Sjukgymnastprogrammet

Sjuksköterskeprogrammet

Tandhygienistprogrammet

Antal, totalt Fördelning/område

Fördelning/program

Läkarprogrammet

Tandläkarprogrammet Tandteknikerprogrammet

Tabell 10 Redovisning av kursers tillgänglighet 2008

2009

2010

2011

Fristående kurser

hst

hpr

hst

hpr

hst

hpr

hst

hpr

Distans, heltid

Distans, deltid

132

223

151

101

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2011

Tandhygienistprogrammet Tandläkarprogrammet Tandteknikerprogrammet

TABELLBILAGA Tabell 10 Redovisning av kursers tillgänglighet 2008

2009

2010

2011

Fristående kurser

hst

hpr

hst

hpr

hst

hpr

hst

hpr

Distans, heltid

Distans, deltid

132

223

151

Tabell 11 Lägsta antagningspoäng vid urval 2

Arbetsterapeutprogrammet Audionomprogrammet Biomedicinprogrammet

2008

2009

2010

2011

15,83 16,13

15,76

17,37

16,33

15,10

16,71

17,20

16,84

17,60

16,50

Biomedicinska analytikerprogrammet - klinisk fysiologi

16,97

- laboratoriemedicin

13,50

13,21

13,30

12,00

Folkhälsovetenskapsprogrammet

14,40

14,70

14,82

12,80

19,33

21,10

20,94

Logopedprogrammet

Läkarprogrammet

20,00

22,50

Optikerprogrammet

15,77

14,70

12,00

12,30

Podiatriprogrammet

10,32

Psykologprogrammet

20,00

19,83

21,90

21,83

Röntgensjuksköterskeprogrammet

15,42

15,40

17,20

16,62

Sjukgymnastprogrammet

17,90

17,98

20,05

20,00

16,37

18,10

19,50

19,09

Sjuksköterskeprogrammet - Huddinge normal - Huddinge distans

- Norrtälje distans

16,80

- Visby distans

15,42

17,40

17,50

Tandhygienistprogrammet

16,60

16,99

17,17

18,30

Tandläkarprogrammet

20,00

22,00

21,90

Tandteknikerprogrammet

17,40

17,72

17,70

17,93

* Höstterminen 2010 infördes nya urvalsgrupper. Urvalsgruppen BI har 22,5 som maxpoäng. Den tidigare urvalsgruppen BG hade som maxpoäng 20,0.

102

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2011

TABELLBILAGA Tabell 12

Forskarutbildning

Nyreg doktorander Nybörjarprogram

Aktiva doktorander

2008

2009

2010

2011

420

450

409

2 080

2 028

2 076

Andel kvinnor (%)

Andel –29 år (%)

Andel 30–39 år (%)

Andel 40– år (%)

Antal, totalt

103

2008

2009

2010

Disputationer 2011

2008

2009

2010

2011

2 133

352

392

367

349

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2011

TABELLBILAGA Tabell 13 Intäkter 2011, mnkr Grundutbildning Finansiär

Forskning Forskning

Rådsmedel Statliga myndigheter Organisationer och stiftelser

Kapitalförvaltning

654,4

Totalt 654,4

43,5

298,0

0,0

341,5

6,4

688,0

16,4

710,8

Svenska företag

19,8

170,6

10,9

201,3

Landsting och kommuner

40,4

457,1

20,0

517,5

Utländska finansiärer

10,4

431,1

2,5

444,0

Egna medel

66,5

-66,5

0,0

0,1

56,3

9,3

65,7

Summa externa medel

120,7

2 822,1

-7,5

2 935,2

Statsanslag

805,5

1 630,1

Totalt

926,2

4 452,1

Finansiella intäkter

2 435,6 -7,5

5 370,8

Största enskilda finansiärer Rådsmedel Vetenskapsrådet

Landsting och kommuner 548,8

Stockholms läns landsting

492,8

FAS

94,5

Stockholms kommun

3,1

Formas

11,1

Botkyrka kommun

3,0

Statliga myndigheter

Företag

Verket för innovationssystem

68,4

AFA Försäkring

47,9

Kungl. Tekniska högskolan

43,3

AstraZeneca

34,7

SIDA

40,6

Novo Nordisk A/S

10,8

Kammarkollegiet

36,2

KI Science Park AB

8,9

Socialstyrelsen

21,9

Pfizer

8,8

Stockholms universitet

20,0

IPULS AB

7,9

Försvarsmakten

10,0

Statens folkhälsoinstitut

9,8

Schering-Plough AB

7,7

Merck & Co

7,3

Regionala etikprövn.nämnden i Sthlm

8,0

Centocor

6,4

Försäkringskassan

7,6

Biogen Sweden AB

5,5

Organisationer och stiftelser Cancerfonden

Utländska organisationer 141,7

Europeiska Unionen

225,6

Wallenbergs stiftelse

76,3

Rausing Foundation

19,6

Stiftelsen för strategisk forskning

56,9

National Institute of Health

17,4

Hjärt-lungfonden

45,9

Org for economic corp. and dev.

17,4

KI-stiftelser

45,6

Novo Nordisk Fonden

7,5

Barncancerfonden

39,9

The Stanley Medical Research Inst.

7,2

T&R Söderbergs Stiftelse

31,6

Structural Genomics Consortium

5,6

Familjen Perssons Stiftelse

28,3

Förenade Arabemiraten (Governm.)

4,4

Stift Gustav och Tyra Svenssons minne

14,1

Embassy of the Kingdom of Saudi Arabia

4,1

Svenska Läkaresällskapet

10,4

Århus Universitetshospital

3,4

104

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2011

Karolinska Institutet Årsredovisning 2011 Omslag: Sofia Lindberg Foto: Camilla Svensk Tryck: Danagård LiTHO ISBN: 978-91-85681-39-6

Karolinska Institutet Ă&#x2026;rsredovisning 2011 SammanstĂ¤llning och underlag: UniversitetsfĂśrvaltningen, Karolinska Institutet Samordning: Nils-Fredrik Ankarcrona Utgivare: Informationsavdelningen Karolinska Institutet 171 77 Stockholm ki.se