KI-bladet nr 3, 2011

KAROLINSKA INSTITUTETS PERSONALTIDNING | NUMMER 3 | 2011

KIBladet

Två Helena Bergström om karriären KI-forskaren möter filmstjärnan Sidorna 20–22

Foto: ERIK CRONBERG

Sex teman föreslås för det nya sjukhuset Sidorna 4–5

Blogga - ett sätt att verka mot omvärlden

Sidorna 24–25

Medarbetare i Japan hemma efter jordskalv Sidorna 8–9

LEDARE

NYHETER

PORTRÄTTET

FEM FRÅGOR

SPECIAL

NOTERAT

Harvard Medical School – en förebild F

ÖR EN TID SEDAN var professor Jeffrey S Flier, dekan vid Harvards medicinska fakultet, på besök i Stockholm i samband med att han mottog Rolf Luft Award. Jag träffade Jeffery Flier på mitt kontor en timme dagen innan prisutdelningen. Vi satte oss ner en stund och pratade om senaste nytt vid våra respektive lärosäten.

Jag berättade om Karolinska Institutets vetenskapliga framgångar och olika strategiska satsningar inom forskningen, och väntade mig att få en liknande utläggning som svar. Men istället pratade min amerikanske gäst nästan enbart om Harvards satsningar inom utbildningsområdet – och framförallt om sina duktiga lärare och framgångsrika studenter.

Med stolthet visade han upp ”The Deans report for 2010”, som på de första 20 sidorna innehöll beskrivningar av framgångsrika studenter och utbildningens nya satsningar.

Harriet WallbergHenriksson rektor Att lyfta utbildningarnas kvalitet och status är en av de utmaningar som jag ser som viktiga för Karolinska Institutet de kommande åren.

3 SAKER DU INTE BÖR MISSA

K

AROLINSKA INSTITUTET är precis som Harvard ett universitet. Vår verksamhet vilar stadigt på två ben: forskning och utbildning. Ändå valde jag vid mitt möte med dekanus Flier närmast slentrianmässigt att prata bara om forskningen. Varför är det så?

Kan det vara något i Karolinska Institutets organisationskultur som gör att utbildningen inte riktigt får ta den plats den förtjänar?

Jag tror att vi alla har något att lära av dekanus Flier och den tydliga markering av utbildningens betydelse som han gjorde, inte bara inför mig utan uppenbarligen inför hela vetenskapssamhället.

Det är hög tid att vi på Karolinska Institutet aktivt bestämmer oss för vilken väg vi vill ta in i framtiden. Vill vi – i likhet med Harvard – fortsätta som universitet eller vill vi förvandlas till ett renodlat forskningsinstitut? I diskussioner med många kollegor och prefekter har jag fått ett entydigt svar på den frågan: Karolinska Institutet ska vara ett universitet. Och för egen del är jag också helt säker på att det är universitetsvägen som är den rätta.

I

OCH MED ATT vi har gjort detta

vägval får det konsekvenser för vårt agerande. Att lyfta utbildningarnas kvalitet och status är en av de utmaningar som jag ser som viktiga för Karolinska Institutet de kommande åren.

Konkurrensen och kraven är tuffa även på utbildningssidan och inte lär det bli lättare framöver. Nuvarande regering ställer höga krav på kvalitet.

Högskoleverkets utvärderingar av alla våra utbildningar kommer fortsättningsvis inte att handla om lärosätenas förutsättningar att bedriva en viss utbildning, utan om resultatet av utbildningarna. Särskilt kvaliteten på examensarbetena kommer att utvärderas. Vår egen självvärdering kommer också att bedömas.

och utbildning i detta nya landskap.

I kölvattnet av universitetens ökade autonomi ser vi en hel del andra förändringar. En sådan är ett uttalat krav från regeringen att universitetsledningarna ska ha en klar och tydlig strategi för framtidsutvecklingen. Denna trend har också spridit sig till forskningsfinansiärerna.

Forskningsråden och viktiga finansiärer som Wallenbergstiftelserna ställer krav på dialog med universitetsledningarna och framför allt att universitetsledningarna själva ska prioritera. Trenden är mycket tydlig från många finansiärer, inklusive regeringen: alla blommor ska inte längre blomma.

Jag är dock övertygad om att det bästa är om vi kan stoppa pendeln någonstans på mitten och hitta en långsiktig balans. Faktum kvarstår att botten-upp-metoden är ett viktigt instrument för forskningsfinansiering om man vill bedriva en konkurrenskraftig akademisk verksamhet. Vi kan inte från ledningen bestämma i förväg var nästa stora forskningsgenombrott kommer att ske.

Vi måste ge gott om utrymme för ogräs, självsådd och en och annan grönsak mitt bland våra välordnade blomsterrabatter.

E

N ANNAN FRÅGA som vi ständigt

påminns om är förändringarna inom sjukvården i Stockholms län.

Hälso- och sjukvårdslandskapet blir mer och mer heterogent, med olika privata vårdgivare vid sidan av landstinget.

Det kommer att kräva flexibilitet och modet att tänka nytt för att vi på ett effektivt sätt ska kunna bedriva forskning

Forskning & Hälsa

“The Deans Report”

Rapport om planerna

i kungsträdgården den 20 maj, där karolinska institutet står värd tillsammans karolinska Universitetssjukhuset och Stockholms läns landsting.

av Jeffrey S Flier, Harvard Medical School.

Finns att ladda ner på hms.harvard.edu/ deans_report

för nya universitetssjukhuset, finns att ladda ner på internwebben intra.ki.se

Harvard Medical School: an exemple to follow A FEW WEEKS AGO,

Professor Jeffrey S. Flier, dean of Harvard’s Faculty of Medicine, paid a visit to Stockholm to receive the Rolf Luft Award. The day before, I met him for an hour in my office. We sat down for a while and talked about the latest news from our respective universities.

I told him about Karolinska Institutet’s scientific successes and our various strategic research initiatives, and expected him to reply in kind. But instead, my American guest talked almost exclusively about Harvard’s investments in education – in particular its excellent teachers and outstanding students.

Karolinska Institutet is a university, just like Harvard, and as such rests on two pillars: research and education.

And yet in my meeting with Dean Flier I spoke, almost routine-like, about 2 | kibladet | NUMMeR 3 | 2011

effective research and education in this new landscape will require flexibility and the courage to think out of the box.

the research side. I think we all have something to learn from the dean and the obvious importance he placed on education – not just when talking to me but in front of the entire scientific community.

IN THE WAKE of the greater autonomy

IT IS HIGH TIME that we at Karolinska

Institutet took an active decision about the route we want to take in the future.

Do we, like Harvard, want to continue as a university, or do we want to become exclusively a research institute? In my discussions with colleagues and the heads of department, I have received a unanimous answer to that question: Karolinska Institutet must remain a university. And in making this choice, we must now act accordingly. Raising the quality and status of our education is one of the more important challenges that will be facing Karolinska Institutet for the years to come.

Do we, like Harvard, want to continue as a university, or do we want to become exclusively a research institute?

Another important issue of which we are constantly reminded is the changes taking place in Stockholm’s health services. The healthcare landscape is growing increasingly heterogeneous, with many different private providers on the market. The ability to conduct

of the academic sector, we can see a number of other changes too. One such is the explicit demand from the government that university managements are to have a clear, well-articulated strategy for their future development. This trend has also spread to the research financiers. However, I am convinced that the best thing would be to stop the pendulum somewhere in between and find a sustainable balance. The fact remains that if the pursuit of competitive academic activities is the aim, the bottom-up method is a critical tool for funding research.

HARRIET WALLbERG-HENRIKSSON President

Spaning

MAN TALAR OM...

A s t r id s e e b e rg e r

Den skamlösa nyfikenheten

Ipad-nacke – och vad man kan göra åt det

weyler

bOKEN

Nyfiken på riktigt

S

tannar upp ett slag och reflekterar för att nå djupare än vardagens ytliga möten, det gör KI-forskaren, läkaren och läraren Astrid Seeberger i sin senaste bok Den skamlösa nyfikenheten, Weyler Förlag. De personliga berättelserna spänner över minnen från barndomens by i Sydtyskland till dagens moderna sjukhusmiljö.

Motsättningen mellan hög produktionstakt och det personliga mötet ges ingen patentlösning, men att våga ifrågasätta går som ett tema genom boken.

Elinor Fondell

– En följd av att sitta och skjuta fram huvudet för att kunna se bättre på skärmen. Ofta beroende på att man ser för dåligt.

Har du fler exempel på den nya tidens skador?

– Sms-tummen, det vill säga att ena tummen används till alldeles för många ensidiga rörelser, vilket kan ge smärta och ömhet. Försök träna upp bägge tummarna för att undvika sms-

Vad är det för sorts skador?

– Det handlar om överbelastning, orsakad av ensidigt upprepade rörelser eller statiska ställningar.

Det kan medföra smärta och på sikt leda till det som brukar kallas förslitning. Symptomen kommer inte på en gång men kan bli allvarliga på sikt och kan även bli kroniska.

tåligare. Och förstås att ta pauser och göra något annat mellan varven, att variera sig. I fråga om Ipad-nacken gäller det att begränsa sig och göra avbrott. Försök gärna luta den lite grann för att få en annan vinkel på skärmen. Gamnacken kan åtgärdas genom att kolla synen eller byta läsglasögonen mot arbetsglasögon alternativt flytta närmare skärmen.

Träna på att räta upp nacken genom att dra in hakan – var inte rädd för dubbelhakan! ÅtUlla Evers gärden mot laptoplår är enkel: Larsson lägg något under laptopen om du har den i knät.

Några tips om hur man undviker skadorna?

– Generellt gäller att fysisk aktivitet är förebyggande, det gör att man blir

– Nej då, den finns kvar. Nära släkt med musarmen.

PER HÖGFELDT

Sjung och må bra!

H

örsång är bra för hälsan, det visar bland annat Töres Theorells forskning om körsångens hälsoeffekter. Inom ramen för Friskvården finns i år open heart-körsång på KI där ingen tidigare körvana krävs.

– Jag leder flera körer och får ofta höra ”åh, vad bra jag mår” eller ”vad jag har sovit gott efter kören”, säger körledaren Dana Hofford Roxendal, som välkomnar nya deltagare.

Måndagar 16.15–17.15 i matsalen Banting, Nobels väg 5, Solna.

MYTEN

M

en ibland kan motsatsen vara skonsammare, det menar Språktidningen. Tidningen ger exempel från forskning om skattemyndigheternas webbplatser där man lindrar plågan genom att inte gå rakt på sak. Det egentliga budskapet: ”Vi har koll på skattefusket, så gör hur ni vill för vi tar ändå in våra pengar”, får vi aldrig läsa där.

Informationsavdelningen, Nobels väg 5, 171 77 Stockholm Ansvarig utgivare: Ulla Bredberg, tf informationschef, tel 08–524 863 89, ulla.bredberg@ki.se Redaktör: Madeleine Svärd, tel 08-524 838 94, madeleine.svard@ki.se Grafisk form: Tony Henschel, www.henschel.se Översättningar: Semantix och Neil Betteridge Tips och adressändring: kibladet@ki.se Tryck: V-TAB, Norrtälje 2011. KI Bladet kommer ut med sju nummer 2011.

april hålls årets första fakultetsforum för alla lärare vid Karolinska Institutet, inbjudna av dekanerna. Syftet är att öka det kollegiala inflytandet och ett forum beslutades i och med den nya ledningsorganisationen. Tid och plats är klockan 17–18 i Jacob Berzelius (Adam), Campus Solna.

CITATET

K

“Tala klarspråk är bäst”

26

SIFFRAN

Till sist, den gamla hederliga tennisarmen, är den helt ute ur bilden?

Huddinge bryr sig mer uddinge kommun får tummen upp av Medicinska Föreningen när det gäller att ha kontakt med studentkåren. Däremot får Solna kommun sämre betyg i tidningen Studentlivs granskning av de 32 största studentkommunerna om deras kontakt med studenter. Umeå hamnar i topp.

SAMUEL EDELbRING

Om man klarar en riktigt stor tenta på KI, då klarar man vad som helst.

För bra kondition krävs långsiktig träning, det gör även den riktigt stora tentan, det skriver Medicor, Medicinska Föreningens tidskrift, som jämför en helterminstenta med Vasaloppet, maraton eller triathlon.

Nästa nummer av KI Bladet kommer den 1 juni 2011.

kibladet | NUMMeR 3 | 2011 | 3

iSTOCKpHOTO

Gamnacke?

tumme. Och minska gärna mängden sms. Mobiltelefonen kan även förorsaka mobilhand. Den kan komma av att handen hålls kraftigt vinklad utan stöd en längre tid för att till exempel läsa längre texter i mobiltelefonen.

Sedan har vi förstås laptoplåret. En laptop blir alldeles för varm för att ha i knät en längre tid.

iSTOCKPHOTO

lla Evers Larsson, sjukgymnast och universitetslektor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, musarm kände vi till, men Ipad-nacke?

– Det är en av flera nya skador vi sett på grund av all it-utrustning vi använder i vår vardag. Ipad-nacken kommer av att man sitter och böjer fram nacken för mycket och för länge.

En laptop är något bättre, då den är vinklad, och en stationär dator ännu bättre. Fast då riskerar man å andra sidan gamnacke.

iSTOCKpHOTO

U

LEDARE

NYHETER

PORTRÄTTET

FEM FRÅGOR

SPECIAL

NOTERAT

Sex teman tar I mars presenterades rapporten om mål- och verksamhetsinriktning för det nya universitetssjukhuset i Solna. Sex teman föreslås. Prorektor Jan Andersson hoppas att innehållet innebär ett steg närmare en kunskapsstyrd universitetssjukvård.

Huvudskälet till att det nya universitetssjukhuset byggs intill Karolinska Institutet i Solna är att underlätta för samverkan mellan forskning, utbildning och sjukvård.

– Vi är förväntansfulla eftersom det här en del av en av de största framtidssatsningarna som någonsin har gjorts i Sverige, säger prorektor vid KI Jan Andersson.

4 | kibladet | NUMMeR 3 | 2011

Ny rapport pekar ut målet för universitetssjukvården

Visionen är även en bättre fungerande regional samverkan och ett ledande centrum för livsvetenskaper. SciLifeLab är redan en självklar del av detta, liksom KTH, Handelshögskolan och Stockholms universitet.

Man sträcker även ut en hand mot Uppsalaregionen.

MEN DET HAR bLIVIT hög tid att visa att

toppmoderna nybyggen ska fyllas med innehåll. Både ”bricks och brains” som Jan Andersson säger. Han är en av ledningspersonerna bakom rapporten till Stockholms läns landsting (SLL) och är nöjd så här långt.

– Det är en upptrampad stig som vi hoppas ska bli en allt bredare väg, säger han.

Rapporten föreslår att barn, cancer, hjärta-kärl, inflammation, neurovetenskap och reparativ medicin blir sex teman i det nya högspecialiserade sjukhuset i Solna som ska öppnas 2016. Ett innehåll som enligt Jan Andersson ska ”förfinas inom en fyraårsperiod” men som ligger i linje med den forskning som bedrivs vid KI. Bakom förslaget ligger flera års analyser och ett samarbete mellan ledningen för det nya universitetssjukhuset; Nya Karolinska Solna-förvaltningen, och KI, samt personal vid Karolinska universitetssjukhuset och andra akutsjukhus.

SIX THEMES FOR RESEARCH AND CARE

A report on the goal-related and operational focus of the new university hospital in Solna was presented at the end of March in a joint proposal from the management of the New Karolinska University Hospital Solna (NKS) and Karolinska Institutet. The new hospital, at which healthcare, research and education will be combined, is part of one of Sweden’s biggest ever investments in the future.

Six themes have been proposed: paediatric, cancer, cardiovascular, inflammation, neuroscience and reparative medicine.

Det finns knäckfrågor kvar att lösa även efter att KI rent fysiskt bundits ihop med det nya universitetssjukhuset i Solna.

Akademiska stråket (sett från sjukhuset) leder till KI-sidan där laboratoriet Biomedicum och en aula kommer att ligga. En viktig fråga handlar om akademins roll i organisationen.

Bild: WHITE TENGBOM TEAM

form RAPPORTEN bESKRIVER också hur SLL och

KI under de kommande tio åren ska modernisera universitetssjukvården i och med det nya universitetssjukhuset vilket inkluderar Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge. Ett problem är hur Nya Karolinska Solna, som blir ett högspecialiserat sjukhus, länets ”sista instans” för patienter med komplicerade sjukdomstillstånd, ska samköras med den bredare inriktning som KI har på sin forskning och utbildning.

– Här hoppas KI på specialistmottagningar som berör kardiovaskulär forskning, fetma, diabetes, neurovetenskap, pediatrik, reumatologi, infektion och cancer, säger Jan Andersson.

Det är dags att vetenskapen får ta ett större ansvar för sjukvården JAN ANDERSSON, PROREKTOR

I och med det gemensamma förslaget anser Jan Andersson att man kommit en bra bit på väg.

Men för den kliniska utbildningens och forskningens behov vill han se en ytterligare utveckling mot en kunskapsdriven universitetssjukvård – en sjukvård som inte enbart styrs av efterfrågan.

– Den stora utmaningen ligger i organisationen. Var kommer akademin in i ledningen av det nya universitetssjukhuset?

Det är dags att vetenskapen får ta ett större ansvar för sjukvården, först då blir detta ett universitetssjukhus, säger Jan Andersson.

MADELEINE SVÄRD madeleine.svard@ki.se

FÖREbILDER I USA OCH ENGLAND Den tematiska organisationen med förebilder i bland annat USA, Storbritannien och Nederländerna ska ersätta en traditionell klinisk uppdelning. Inom ett tema samverkar olika specialiteter och professioner som ska verka nära patienten.

De sex teman som nu tar ut riktningen för innehållet i det nya sjukhuset i Solna är: barn – med fokus på sällan förekommande och

svåra sjukdomar hos barn.

Cancer – där ambitionen är ett heltäckande cancercentrum med ett multiprofessionellt angreppssätt.

Hjärta-kärl – dominerat av akut diagnostik och behandling av svåra hjärtkärlsjukdomar.

Inflammation – med fokus på inflammatoriska kärlsjukdomar, reumatism och hudsjukdomar.

Neurovetenskap – där viktiga delar är neurofysiologi, neurokirurgi, neurologi och neuroradiologi, exempelvis avancerad behandling av stroke.

Reparativ medicin – som syftar till att reparera eller ersätta skadade organ och vävnader vid allvarliga olycksfall.

kibladet | NUMMeR 3 | 2011 | 5

LEDARE

NYHETER

PORTRÄTTET

FEM FRÅGOR

SPECIAL

NOTERAT

”Akutteamet” i innovationssatsningen består av Johan Tegin, Hanna Reuterborg och Sara Pütsep. Alla har olika specialiteter.

Foto: ULF BÖRJESSOn

De ska hitta lösningar på sjukvårdens problem Premiäromgången av innovationssatsningen, där två ”fellowsteam” är en del, är inne på sitt upplopp. I mitten av juni ska de leverera sina organisatoriska och medicintekniska lösningar på problem inom sjukvården.

Clinical innovation fellowships är en gemensam satsning av KI, KTH och SLL, som leds av Centrum för teknik och hälsa, CTMH, i samarbete med Stanford University.

Satsningen ska främja innovationsklimatet och i de två fellowsteamen arbetar sex noggrant utvalda deltagare med kompetens inom medicin, teknik, management och industridesign. Projektet innebär också öppna seminarier, examensarbeten och projekt i kurser.

– Målet är att skapa innovationer som kan förbättra vården och att skapa ett kluster för innovation och samarbete mellan olika discipliner.

Under våren ska vi utveckla en investerbar och en implementerbar lösning. Vi har alla valt Clinical innovation fellowships med förhoppningen om att det vi gör ska vara till nytta för vården på sikt, sä-

AN INITIATIVE TO RESOLVE THE PRObLEMS OF HEALTHCARE

Clinical Innovation Fellowships is a joint initiative by KI, the Royal Institute of Technology and Stockholm County Council, which is being led by the Center for Technology in Medicine and Health (CTMH) in association with Stanford University.

Six selected experts within the fields of medicine, technology, management and industrial design have been working on the project in two teams since October 2010. The aim is to create innovations that can improve healthcare.

ger Hanna Reuterborg, läkare, utbildad vid Karolinska Institutet och en av deltagarna i ”akutteamet”.

I samma lag ingår även Sara Pütsep, managementkonsult, utbildad vid Handelshögskolan i Stockholm och Johan Tegin, teknologie doktor i mekatronik från KTH. UNDER EN INTENSIV inledande fas med start i oktober 2010, lärde sig deltagarna hur vården är organiserad, om medtech-branschen, projektledning, etik och kreativitet med mera.

Under fas två övergick de till att följa den dagliga verksamheten på utvalda kliniker. Det ena laget identifierade behov och möjligheter på Akutkliniken på Karolinska universitetssjukhuset Huddinge och det andra på Gastrocentrum kirurgi.

– Möjligheten att få följa vårdpersonal och patienter gjorde att vi kunde fånga upp många problem, högt och lågt. Jag som arbetat som läkare valde att följa undersköterskor och sjuksköterskor i deras arbete, säger Hanna Reuterborg.

– Jag och Sara Pütsep som inte jobbar i vården har inte hunnit bli hemmablinda ännu, utan jag ser

och exklusiva satsning som han har varit med om, men den har en positiv effekt på många olika plan.

– Det skapas en mötesarena för olika kompetenser runt de här sex personerna och det leder till dominoeffekter som ger kreativt nytänkande även för dem som är handledare, föreläsare och mentorer, säger Gunnar Öhlén.

Prototypen för en ny slags öronsug är ett resultat av hur de i projektet har diskuterat utformning, strömningslära, akustik och hur man kan förbättra en öronsug för att kunna rensa barns öron med lite mindre dramatik.

Foto: ULF BÖRJESSOn

tekniska behov och Sara ser organisatoriska behov. Jag har blivit oerhört förvånad över hur olika vi alla tre kan tänka om samma sak, säger Johan Tegin.

ENLIGT GUNNAR ÖHLÉN, verksam-

hetschef på Akutkliniken, har det varit värdefullt för kliniken att få ha oberoende deltagande observatörer som ser verksamheten med nya ögon. Det här är den mest påkostade

OCH REDAN NU har projektet burit frukt, en del av de 400 identifierade behoven på kliniken har blivit åtgärdade.

Nu är lagen inne i den tredje fasen, innovationsfasen. De drygt 400 behov som akutlaget har hittat har vaskats ner till tolv, och 48 möjliga lösningar eller koncept. Målet är att till sist välja ut två.

I mitten av juni 2011 ska lagen komma med en lösning i form av en affärsplan och en genomförbar lösning till kliniken.

I höst väntar en ny omgång av projektet och urvalet till de nya lagen pågår för fullt.

HELENA MAYER helena.mayer@ki.se ctmh.se/fellowships

Karolinska Institutet och Handelshögskolan toppar rankinglista n Karolinska Institutet, Handelshögskolan i Stockholm och Sveriges lantbruksuniversitet toppar oberoende akademikergruppen Uranks rankinglista 6 | kibladet | NUMMeR 3 | 2011

över landets lärosäten. I täten ligger också KTH, Chalmers och de stora universiteten där ordningen är Uppsala, Lund, Göteborg, Stockholm, Linköping och

Umeå. Mittuniversitet placerar sig nära botten av listan. Sist hamnar Högskolan på Gotland. Rankningen är baserad på totalt 27 nyckeltal om studenter, lärare,

forskning och internationella utbyten.

Inom kategorin vård och medicin toppar Karolinska Institutet med knapp marginal före Lunds universitet.

”Riv murarna” Harvardprofessor fick ta emot årets Rolf Luft Award på KI För 40 år sedan var han sommarstudent på KI. Den 16 mars återvände han för att ta emot Rolf Luft Award.

Förutom sin forskning arbetar Jeffrey Scott Flier också strategiskt på Harvard med flera utmaningar som även KI står inför.

HARVARD PROFESSOR RECEIVES ROLF LUFT AWARD

Forty years ago he was a summer student at KI. On 16 March 2011, Professor Jeffrey Scott Flier returned to KI to receive the Rolf Luft Award.

En proppfull föreläsningssal mötte professor Jeffrey Scott Flier när han, efter drygt 40 år, återvände till KI för att föreläsa och ta emot Rolf Luft Award. Sommaren 1969, efter sitt första år på läkarutbildningen i USA, var han forskarstudent på KI under två sommarmånader.

– Det var på KI jag verkligen bestämde mig för att det var forskning jag ville hålla på med, säger han.

Och det har han gjort framgångsrikt sedan dess. Hans insatser har ökat förståelsen för varför fetma och diabetes utvecklas hos vissa personer, men inte hos andra.

Bland annat har han visat hur hormonerna leptin och insulin verkar i kroppen och varför de inte fungerar hos personer med fetma och diabetes.

PRESTIGEFULLT PRIS n Rolf Luft Award instiftades 1999 av Karolinska Institutet och är ett av världens mest prestigefyllda priser inom endokrinologi och diabetologi. Rolf Luft föddes 1914 och var Sveriges förste professor i endokrinologi.

DET VAR EN hedrad professor som tog emot sitt pris.

I dag är Jeffrey Scott Flier dekanus på medicinska fakulteten på Harvard, det universitet som rankas främst i världen på de flesta listor. Sedan han tillträdde 2007 har han bedrivit förändringsarbete på en rad områden som även är angelägna för KI. Framför allt vill han uppmuntra till interdisciplinärt arbete över institutionsgränserna.

– Framgångsrik forskning i dag är sällan knuten till en ensam institution. Därför har vi bland annat arbetat med att ta fram utbildningsprogram som involverar mer än en högskola, till exempel ett bioingenjörsprogram som är ett samarbete mellan medicinska universitetet och tekniska högskolan, säger han.

Professor PerOlof Berggren och professor Kerstin Brismar, arrangörer av prisceremonin och ledamöter i Rolf Lufts Stiftelse för Diabetesforskning, flankerade Jeffrey Scott Flier efter att han tagit emot sitt pris.

Foto: LENNART HELLEDAY

FÖR ATT BRYTA invanda mönster

experimenterar de även med nya typer av forskningsteam och stöd till unga forskare.

– Den bästa forskningen kräver visserligen fortfarande briljanta individer, men lika viktigt är att personer med olika kompetenser pratar med varandra. Vi har valt ut några sjukdomar där vi behövde nya idéer och givit finansiering till

VA-barometer mätte lågt förtroende. iSTOCKPHOTO

Hedrad pristagare – Jeffrey Scott Flier.

duktiga forskare som inte alls sysslat med dem tidigare. Och vi ger också så kallade pilotanslag till juniora forskare, säger han.

Jeffrey Scott Flier jobbar hårt för ett ökat samarbete mellan universitetet och sjukhusen.

Foto: HARVARD MEDICAL SCHOOL

– Jag har själv tillbringat det mesta av min tid på klinik. Vi behöver riva murarna, en del sjukhus känner sig inte välkomna på de medicinska universiteten, säger han.

KARIN TIDESTRÖM kibladet@ki.se

Minskat förtroende för forskare i VA-barometer n Misstankar om styrd forskning och rapportering om forskningsfusk har lett till minskat förtroende för forskare.

Enligt Vetenskap & Allmänhets årliga

VA-barometer, sjönk andelen med stort eller mycket stort förtroende för forskare vid universitet och högskolor från 75 procent 2009 till 63 procent 2010. Majoriteten av de

med litet förtroende anser att forskningen är styrd av företag, politiker och forskares egna intressen eller misstänkliggjord av fusk och oegentligheter. kibladet | NUMMeR 3 | 2011 | 7

LEDARE

NYHETER

PORTRÄTTET

FEM FRÅGOR

SPECIAL

NOTERAT

KI-medarbetare hemma Alla KI-medarbetare som befann sig i Japan under jordbävningen och tsunamin mår i dag bra. De flesta är tillbaka i Sverige. De som är kvar befinner sig långt från katastrofområdet.

Direkt efter skalven i Japan fredagen den 11 mars började KI arbeta med att sätta ihop en lista på KI-anknutna som befann sig i landet.

– Vi kunde ganska snabbt konstatera att vi inte hade några utbytesavtal på studentnivå, däremot ett antal forskarsamarbeten och doktorander, säger Anna Beijmo, internationell samordnare på KI. 8 | kibladet | NUMMeR 3 | 2011

Hon tog kontakt med institutionerna för att höra om de hade någon personal på plats och om de i så fall hade haft kontakt. Listan skickades sedan vidare till UD och svenska ambassaden i Japan. Alla japanska studenter på KI i Sverige erbjöds också psykosocialt stöd.

Karin Larsson befann sig i Japan vid jordskalvet som mätte 9 på Richterskalan.

Foto: pRiVaT

SOFIE NYbOM, teknikutvecklare på rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken på Danderyds sjukhus/ KI, befann sig i Tokyo under de första kaotiska dagarna. Tillsammans med ett team från kliniken deltog hon i en konferens om robotteknik i vården. När skalven kom satt de och åt en sen lunch på en restaurang.

– Det började med ett lätt gung som sedan ökade i styrka. Vi såg hur personalen stannade upp och blev ordentligt rädda. När vi sprang ut var det svårt att hålla balansen, säger hon.

Gruppen sökte skydd på en gräsmatta i Yoyogiparken, på säkert avstånd från byggnader som kunde rasa. Först när sms:en började ramla in från Sverige förstod de hur allvarligt läget egentligen var. På väg hem till hotellet igen såg de tv-bilderna på tsunamin och dagen därpå kom nyheten om explosionen i kärnkraftverket.

– Då blev vi gråtfärdiga. Vi satt i telefon hela kvällen och lyckades till

slut få tag i biljetter hem på söndagen. Vid det laget hade jag också fått mejl från KI, säger Sofie Nybom.

KARIN LARSSON, doktorand i bio-

elektronik på institutionen för neurovetenskap, var på besök på ett labb i Tokyo för att studera nya tekniker för kalciumsignalering. Hon och en japansk doktorand satt vid ett mikroskop när det började skaka.

Ganska snart fick hon mejl från sin professor på KI som uppmanade henne att komma hem och gav henne en kontaktperson på svenska ambassaden i Japan.

– Han kunde ge information om läget lokalt och sa åt mig att köpa

Valåret 2011 har startat KI behöver inte vänta ända till supervalåret 2014 (med både riksdagsval och val till Europaparlamentet). Redan i år ska tre viktiga val avgöras.

han är verksam. Nomineringskommittén har också som uppdrag att se till att de som nomineras tillsammans speglar fakultetens ämnesmässiga bredd.

Valet av lärarrepresentanter till konsistoriet är redan i full gång.

Mandatp er io den för nuvarande lärarrepresentanter löper Bengt Norrving.

Foto: ERiK CROnBERg ut den 30 juni 2011.

I mars kunde lärare, övriga anställda och studenter vid KI nominera kandidater och i maj blir det känt vilka som går vidare. Den slutgiltiga röstningen sker via webben.

– Lärarrepresentanterna är fakultetens företrädare i konsistoriet och ska ha god kännedom om våra kärnverksamheter – forskning och utbildning – och andra förhållanden som påverkar KI som universitet, säger universitetsdirektör Bengt Norrving och fortsätter: – Viktigt är också att var och en av representanterna ska se sig som företrädare för hela KI och inte enbart för det område där hon eller

DET ANDRA VALET i år är det av

dekaner och prodekaner. Till skillnad från direktvalet av lärarrepresentanter är detta ett rådgivande val. Nomineringskommittén och nomineringsförsamlingen väljer ut de kandidater som sedan ska presenteras på internwebben under sommaren och i början av hösten. I slutet av augusti blir det en hearing med valbara kandidater och därefter val på internwebben. Rektor har det slutliga avgörandet.

Det tredje och sista valet under KIs eget supervalår blir valet av lärarrepresentanter till styrelserna för utbildning, forskarutbildning och forskning. Det är ett direktval som avgörs i mitten på december.

Alla röstberättigade får e-post med information om hur valet går till cirka en vecka innan det är möjligt att rösta.

MADELEINE SVÄRD madeleine.svard@ki.se intra.ki.se

PRELIMINÄRA DATUM VALÅRET 2011 Val av lärarrepresentanter till konsistoriet n Kandidater presenteras för nomineringsförsamlingen.............................3 maj n Valbara kandidater presenteras på internwebben...................................11 maj n Röstning via webben....................................................................................7–20 juni n Valresultatet meddelas......................................................................................21 juni

Japans östra kust drabbades den 11 mars av en kraftig jordbävning med en efterföljande tsunami.

Flera efterskalv följde och förödelFoto: SCaNPiX sen var stor.

efter skalvet vatten, stearinljus, batterier och mat.

Första natten sov jag med en väska packad och skorna på, säger hon.

När det smällde i kärnkraftsreaktorn i Fukushima bestämde sig även Karin Larsson för att åka hem. Hon bokade biljetter via KIs vanliga bokningsbolag och flög hem utan problem på måndagen.

KI behövde aldrig sätta igång någon krishantering.

– Alla de tolv personer vi känner till som var i Japan mår bra. De fem som fortfarande är kvar befinner sig på längre avstånd från katastrofområdet, säger Anna Beijmo.

KARIN TIDESTRÖM kibladet@ki.se

DETTA HAR HÄNT KI EMPLOYEES RETURN HOME AFTER EARTHQUAKE

All KI employees who were in Japan at the time of the earthquake and the tsunami are safe and well. Most of them are now back in Sweden. Those who have remained in Japan are well away from the area affected by the disaster.

n Jordbävningen inträffade fredagen den 11 mars klockan 14.46 lokal tid på havsbotten 380 kilometer nordost om Tokyo. Tsunamin rullade in över kusten klockan 15.00. På lördagen klockan 15.36 exploderade den första reaktoröverbyggnaden i Fukushima. Siffran över döda och saknade i Japan efter jordbävningskatastrofen är 28 000.

Val av dekaner och prodekaner n Valbara kandidater presenteras på internwebben....................tidigast 22 juni n Hearings med föreslagna kandidater..........................................slutet av augusti n Röstning via webben.......................................................................7–22 september n Rektor fastställer valresultatet...........................................................27 september Val av lärarrepresentanter till verksamhetsstyrelserna n Kandidaterna presenteras på internwebben.................................22 november n Röstning via webben........................................................................5–16 december n Valresultatet meddelas.........................................................................16 december

DE bEREDER VALEN n Nomineringsförsamlingen har valts av institutionerna och består av 53 ledamöter.

Nomineringskommittén, med 7 ledamöter varav en ordförande och en vice ordförande, bereder förslagen. Ordförande i både nomineringskommittén och -församlingen är Lars Holmgren, professor vid institutionen för onkologi-patologi, och vice ordförande Kerstin Tham, prefekt vid institutionen för neurobiologi, Lars Holmgren. vårdvetenskap och samhälle.

Foto: STEFan ZiMMERMan

Kerstin Tham.

Foto: ULF SiRBORn

ELECTION YEAR 2011 UNDERWAY

Three elections will be held this year at KI. First is the election of teaching staff representatives for the Board of Karolinska Institutet, which is already well underway. This will be followed in the autumn by the election of deans and vice deans, with teaching staff representatives being elected to the Board of Higher Education, the Board of Doctoral Education and the Board of Research at the end of the year. kibladet | NUMMeR 3 | 2011 | 9

LEDARE

NYHETER

PORTRÄTTET

FEM FRÅGOR

SPECIAL

NOTERAT

Ett välbesökt mingel hölls på institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik. Syftet var att matcha studenter och handledare till termin 7 på läkarprogrammet.

Foto: gUSTaF anDERSSOn

Mingelkvällen ska förbereda för exjobb För att matcha läkarstudenter och handledare inför kommande examensarbeten hölls ett exjobbsmingel i mars på Karolinska Institutet. Det var fullt hus och vid nästan 40 olika bord kunde studenterna få information och möjlighet att finna en handledare och ett ämne.

Läkarstudenterna Fredrik Sundquist och Olof Pehrsson-Lindell, båda på termin fem, var på plats för att få veta mer om vad som väntar dem under våren 2012.

– Hittills har vi inte fått veta så mycket om examensarbetet och därför känns det bra att kunna komma hit och lära sig mer, säger Fredrik Sundquist.

Olof Pehrsson-Lindell håller med: – Vi vill veta vad som förväntas av oss och det har kursledningen hjälpt oss med, säger han.

Båda är överens om att examensarbetet är ett bra sätt för att få prova på hur det är att forska.

– Men det gäller att hitta ett ämne som man är intresserad av, annars kan det kännas påtvingat och då kan det få motsatt effekt, säger Olof Pehrsson-Lindell.

Ett av de mer spännande samtalen har de haft med Bo C Bertilson, idrotts- och allmänläkare 10 | kibladet | NUMMeR 3 | 2011

NETWORKING EVENING IN PREPARATION FOR DEGREE PROJECTS

In order to match medical students with supervisors in preparation for forthcoming degree projects during term 7, a degree project networking session was held in March with students, teaching staff and researchers at the Department of Medical Epidemiology and Biostatistics. Last autumn, the first cohort of students on the new Study Programme in Medicine completed their degree projects, and these will be of great importance when the National Agency for Higher Education reviews the programme in 2013.

på Torvallakliniken i Haninge och forskare vid Centrum för Allmänmedicin, som presenterade fyra olika projekt med namn som ”Tennisarmbåge – ett nackproblem?” och ”Löparknä – vad är felet?”

– Jag var handledare åt två mycket duktiga studenter i höstas när examensarbetet kördes för första gången, säger Bo C Bertilson, som hoppas få handleda nya studenter till hösten.

– Förhoppningsvis vill fler studenter fortsätta forska efter examen och det kommer att gynna KI på sikt, säger han.

lära sig mer om ämnet samt att de blir bättre på att analysera vetenskapliga resultat, det är viktigt att kunna både när man forskar och arbetar kliniskt, säger Karin Leander.

EN SOM ÄR mitt uppe i sitt examensarbete är läkarstudenten Vilhelmina Ullemar. Hon hoppas redan nu kunna fortsätta forska efter examen.

– Jag har en väldigt god kontakt med min handledare och mitt projekt var välplanerat redan från början så hittills har jag inte stött på några större problem. Forskning i stort har fått en annan dimension för mig och jag ser möjligheterna på ett annat sätt, säger hon.

GUSTAF ANDERSSON kibladet@ki.se

FEM RÖSTER FRÅN MINGELKVÄLLEN

bO C bERTILSON tyckte att handle-

dartiden förra gången kändes lite knapp eftersom många moment tog längre tid än beräknat. Han tror att dyrbar tid skulle sparas in om studenterna fick lära sig mer om statistiska metoder och hur man skriver vetenskapliga texter innan examensarbetet börjar.

Han får visst medhåll av Karin Leander, doktorand vid Institutet för miljömedicin. Hon handledde två studenter i höstas och tyckte det gick mycket bra, men att det tog mycket tid. Enligt henne är det viktigt att studenterna får komma igång snabbt och att de tillsammans med handledaren planerar in vad som ska göras under kursen.

– Mitt mål är att studenterna ska

Bo C Bertilson, handledare: – Förhoppningsvis vill fler studenter fortsätta forska efter examen. Karin Leander, handledare: – Målet är att studenterna blir bättre på att analysera vetenskapliga resultat. Olof Pehrsson-Lindell, student: – Vi vill veta vad som förväntas av oss. Fredrik Sundquist, student: – Det känns bra att komma hit och lära sig mer. Vilhelmina Ullemar, student: – Forskning i stort har fått en annan dimension för mig.

AVGÖR LÄKARPROGRAMMETS FRAMTID n Examensarbetet får störst betydelse när Högskoleverket granskar KIs nya läkarprogram i januari 2013. I höstas genomförde den första kullen studenter på det nya läkarprogrammet examensarbetet. Arbetet innebär ett 20 veckor långt forsknings- eller utvecklingsprojekt under termin sju som studenten utför på egen hand under handledning. Kurskoordinator är MEB, institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik.

I EUs tillväxtstrategi spelar kunskapsöverföringen mellan olika EU-länder en central roll. Genom att sprida ny forskning mellan medlemsländerna ska bättre förutsättningar för innovationer och ekonomisk tillväxt skapas. Detta är syftet med EUs så kallade ramprogram för forskning och utveckling.

I en ny avhandling har Pauline Mattsson vid enheten för bioentreprenörskap vid Karolinska Institutet undersökt hur dessa satsningar på kunskapsöverföring fungerar i dag.

Hon visar bland annat att fors-

iSTOCKpHOTO Foto: SanDY MEDEaRiS

Foto: pRiVaT

Foto: pRiVaT

Märit Rausing, Robert af Jochnick och Margaret Gatz.

Iréne Lederhausen, Jonas af Jochnick och Katsuhiko Mikoshiba.

ning inom barnmedicin. Hon har också varit projektledare för Ronald McDonald Hus som ger patienter och deras familjer möjlighet att bo nära sjukhuset i samband med vård.

Märit Rausings och familjen Rausings intresse för vetenskap har kommit Karolinska Institutet till del genom ”Märit och Hans Rausings initiativ mot bröstcancer”. Stödet har

möjliggjort en av världens största bröstcancerstudier, Karmastudien.

De nya hedersdoktorerna kommer att promoveras vid en ceremoni i Stockholms stadshus den 13 maj 2011.

MADELEINE SVÄRD madeleine.svard@ki.se

ki.se

SmŒ EU-länder vinnare EU satsar stora summor pengar på att få forskare från olika medlemsländer att samarbeta.

Men det finns brister i utvärderingen av samarbetena enligt en ny avhandling vid KI. De mindre länderna i Europa drar mest nytta av EUs satsning.

Första FiFa Medical Centre of Excellence n Internationella fotbollförbundet (FIFA) har

Foto: pRiVaT

Margaret Gatz, foreign adjunct professor vid Karolinska Institutet och forskare, engagerade sig i den svenska adoptions/tvillingstudien av åldrande (SATSA). Hon såg till att studien kom att inkludera mätningar av depression och demens, vilket ledde till den svenska demensstudien baserad på tvillingregistret.

Katsuhiko Mikoshiba är forskare och chef vid Laboratoriet för utvecklingsneurobiologi, Brain Science Institute, RIKEN, Japan och foreign adjunct professor vid Karolinska Institutet. Professor Mikoshiba är en nyckelperson för utvecklingen av kontakterna mellan Karolinska Institutet och RIKEN, ett av Japans absoluta spetsinstitut för neuroforskning.

Jonas och Robert af Jochnick är grundare av Stiftelsen af Jochnick Foundation vars engagemang i forskningen kring viktiga folksjukdomar och stöd till unga kliniska forskare vid Karolinska Institutet har haft stor betydelse. Speciellt har de riktat sitt intresse mot hjärnans åldrande och demenssjukdomar.

Iréne Lederhausen är utbildad sjuksköterska och grundare av Ronald McDonald Barnfond, en fristående stiftelse som har stött forsk-

Foto: MaTS LEDERHaUSEn

Styrelsen för forskning vid Karolinska Institutet har utsett sex nya medicine hedersdoktorer, personer som på ett avgörande sätt främjat universitetets verksamhet.

Foto: Jann LipKa

Nya hedersdoktorerna

kare från små, nya medlemsländer oftare samverkar med kollegor från andra EU-länder, och därmed kan sägas dra mer nytta av forskningsanslagen.

– De små EU-länPauline derna använder EuMattsson ropa som substitut för en nationell arena som de saknar.

De större länderna samarbetar mer med inhemska forskare. När det gäller utomeuropeiska samarbeten märks dock inga sådana skillnader, säger Pauline Mattsson.

HON HAR ÄVEN undersökt hur den forskning som beviljas anslagen utvärderas. Bland annat pekar hon på att flera av de indikatorer som forskningen bedöms utifrån kan vara missvisande.

När man räknar ihop hur många

publikationer en forskare medverkat i tar man till exempel inte hänsyn till i vilken grad forskaren har bidragit till publikationen.

Och när man går igenom citeringar av patent tar man inte hänsyn till vilken typ av citeringar de rör sig om.

– För att veta att man finansierar rätt saker måste man ha bra mätmetoder, så att man kan se om satsningen har ökat samarbetet eller inte, säger Pauline Mattsson.

ETT ÖKAT SAMARbETE mellan forskare i olika länder är mycket viktigt, tycker hon.

– Forskningen i dag blir allt mer avancerad och interdisciplinär.

Olika länder har olika specialkunskaper och ju fler länder som samarbetar, desto större pool av data får man att arbeta med, säger hon.

KARIN TIDESTRÖM kibladet@ki.se

utsett Centrum för idrottsskadeforskning och utbildning vid Karolinska Institutet till ett ”FIFA Medical Centre of Excellence”. Det är första gången som FIFA bedömer att ett forskningscenter i Sverige har tillräckligt god medicinsk expertis inom området.

– Vi är naturligtvis stolta och glada över denna utnämning och den stimulerar till fortsatt utveckling inom det fotbollsmedicinska området, säger professor Suzanne Werner, verksamhetschef vid Centrum för idrottsskadeforskning och utbildning vid Karolinska Institutet.

FIFA Medical Centre of Excellence är en satsning på forskning inom området och förbättrad prevention och omhändertagande vid skador.

79

studieavgiftsskyldiga tredjelandsstudenter av totalt 329 behöriga sökanden har antagits i första urvalet till de sex masterprogram som startar till hösten.

pS om nit och redlighet n I förra numret av KI Bladet (2/2011) skrev vi om utmärkelsen Nit och redlighet i rikets tjänst.

Arbetstagare som varit anställd hos staten under minst 30 år kan få utmärkelsen. I vårt reportage ”Trojänare på KI” kunde det framstå som att utmärkelsen gällde endast de som arbetat 30 år på KI, men den gäller alltså 30 år totalt hos statlig arbetsgivare.

Referensverk på webben n KI universitetsbibliotek har nu tillgång till Oxford Textbook of Medicine, ett prestigefyllt referensverk för yrkesverksamma läkare och läkarstudenter över hela världen. Det omfattande verket, som uppdateras regelbundet, ger praktisk och tillförlitlig vägledning om klinisk hantering och förebyggande av sjukdom. Den innehåller all text, diagram och illustrationer med en enkel navigering och dessutom länkar till källor och vidare läsning via PubMed och ISI.

kibladet | NUMMeR 3 | 2011 | 11

LEDARE

NYHETER

PORTRÄTTET

FEM FRÅGOR

SPECIAL

Storsatsning kom av sig Karolinska Institutets folkhälsoakademi, KFA, innebar vid bildandet 2009 en storsatsning på folkhälsan genom en tydligare koppling mellan forskning och praktisk tillämpning. bland annat gick 250 medarbetare över till KI från Centrum för folkhälsa vid Stockholms läns landsting (SLL).

Men samarbetet har visat sig ha flera stötestenar, och just nu pågår förhandlingar mellan parterna. Det handlar om beställningarna och uppdragen från SLL, som KI anser behöver få en tydligare forskningsprofil.

Det handlar också om kostnader, ersättningen från SLL har blivit mindre än planerat. Ett tredje område rör utformningen av den samhällsmedicinska kliniken som skulle ge KI tillgång till en klinisk miljö.

Förhandlingarna är inne i ett mycket aktivt skede men tidpunkten för en överenskommelse är ännu oklar.

Ki värd för Sweden Bioseminarium En effektiv infrastruktur för forskning och utveckling och Orphan Drugs är på dagordningen när Swedenbio håller sitt halvdagsseminarium den 27 april.

Karolinska Institutet är värd för mötet där några av Sveriges ledande personer inom Life Science deltar.

– Samarbetskonceptet med ett universitet är nytt för SwedenBio Science Forum. Vi hoppas att detta ska bli lyckat och att vi ska kunna ha andra universitet som värdar nästkommande möten, säger Karin Aase (bilden), projektledare på SwedenBio. Målet med SwedenBIO Science Forum att öka kontaktytorna mellan industri och akademi för att möjliggöra forsknings- och idéutbyte.

Karolinska Development börsnoteras Styrelsen för Karolinska Development Ab (KD) har beslutat att företagets b-aktier ska öppnas för handel på NASDAQ OMX Stockholm från 15 april 2011.

De har även fattat beslut om en nyemission av B-aktier. I dag ägs KD till 12 procent av Karolinska Institutet Holding AB (KIHAB). Genom nyemissionen får KD mer kapital, vilket de hoppas ska främja utvecklingen av ny företagsamhet inom livsvetenskaper.

KDs portfölj består i dag av över 40 projekt i olika stadier, från konceptutveckling till fas IIstudier, tolv projekt befinner sig i kliniska prövningar varav sex i fas II. Portföljen är särskilt stark inom områdena cancer, dermatologi, inflammation, hjärt-kärlsjukdomar, kvinnohälsa och sjukdomar som drabbar centrala nervsystemet.

12 | kibladet | NUMMeR 3 | 2011

Maria von Witting (till vänster) har gått ledarskapskurser för att bli en bra chef. Något som fler på KI har börjat göra.

Patriq Fagerstedt, Saco-rådets ordförande på KI, tycker att det finns mycket kvar att göra för att få bättre chefer.

Christina Björklund är ledarskapsstrateg på KI. Foto: GUStaF aNdeRSSON

NOTERAT

Den stora utmaningen: bättre chefer I höst ska ledarskapet betygsättas på nytt I den stora medarbetarundersökningen 2007 fick ledarskapet på KI lågt betyg. I uppföljningen 2009 hade förtroendet för cheferna ökat. En förklaring kan vara att fler har gått ledarskapsutbildningar. Men en del av kritiken finns kvar.

– Intresset för frågor kring ledarskap växer hos prefekterna och andra chefer och nu satsar man på att utbilda chefer på olika nivåer. När allt fler går kurser blir det en positiv spiral, säger Christina Björklund, ledarskapsstrateg och enhetschef för ledarskapsutveckling på personalavdelningen.

Av de uppskattningsvis 400–600 cheferna på KI har andelen chefer med personalansvar som genomgått en ledarskapsutbildning ökat markant sedan år 2007. År 2010 gick 260 chefer olika varianter av ledarskapsutbildningar.

Ledarskap har kommit att ses som en strategisk utmaning på KI och det är nu en viktig del av meriteringen inom universitetsvärlden, förklarar Christina Björklund, något hon tror skulle kunna vara en orsak till det ökade intresset.

En del institutioner skriver även in i sina verksamhetsplaner att nya chefer ska utbildas inom ledarskap.

Men det finns fortfarande flera brister. Det menar Patriq Fagerstedt, ordförande för KIs Saco-råd.

– Det finns många bra ledare på KI, men uppfattningen är att det finns mycket mer att göra för att utveckla ledarskapet, säger han.

MÅNGA AV DE som kontaktar honom tycker till exempel att de får för lite information om karriär- och löneutveckling från sina chefer och efterfrågar ett modernare och mer dialogbaserat ledarskap.

Enligt Patriq Fagerstedt skulle ledarskapet på KI kunna utvecklas genom att chefer får tydliga uppdrag och mandat att genomföra förändringar och mandat att själva sätta lönen för sina medarbetare.

Nu saknas ofta målstyrning och verksamhetsplan för olika nivåer av verksamheten, som går att bryta ner i individuella mål för de anställda.

Det är viktigt för utvecklings- och lönesamtal att det finns sådana mål, menar han.

THE bIG CHALLENGE: bETTER MANAGERS

Management at KI was graded higher in the 2009 follow-up than in the 2007 employee survey, indicating that confidence in KI’s managers has increased. One possible explanation is that more managers have undergone management training.

Of the 400-600 managers at KI, the proportion of managers with line management responsibility who have completed management training has increased.

260 managers carried out management training in 2010.

Uppfattningen är att det finns mycket att göra för att utveckla ledarskapet PATRIQ FAGERSTEDT

En enda kurs är obligatorisk för cheferna – arbetsmiljöutbildningen – av de tiotalet ledarskapsutbildningar som erbjuds på KI. Tidigare var det enbart mer erfarna ledare som fick gå kurserna, men på senare tid har även nyare forskare och blivande ledare bjudits in.

En som har gått flera ledarskapskurser är Maaret Castrén, professor och prefekt vid institutionen för klinisk forskning och utbildning. Hon har bland annat gått kursen för ledare för stora forskargrupper.

– Fortsättningskursen för forskarhandledare borde jag ha gått för fyra år sedan, för det här var första gången jag fick praktisk information om rekrytering. Det är också lättare att leda om man har information om vilken sorts organisation man befinner sig i, särskilt som KI är splittrat på olika institutioner och sjukhus, säger Maaret Castrén.

MEDARbETARNA TYCKER att hon ef-

ter den kursen har blivit mer strukturerad och tydlig med vad forskargruppen ska göra.

Maria von Witting, administrativ chef vid institutionen för onkologipatologi, gick introduktionskursen och kursen för nya administrativa chefer.

– Kurserna var väldigt bra och jag fick en tydlig inblick i de olika regelverk och ramar som gäller på ett universitet, samt namn och ansikten på kontaktpersoner inom olika områden, säger hon och fortsätter: – Jag har bara jobbat här i fem månader, så kurserna har varit värdefulla som en bas för mig att klara uppdraget och snabbt komma in i arbetet som nyanställd chef.

Enligt Caroline Graff, docent vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, som

Caroline Graff har gått kursen Morgondagens ledare.

Foto: L.O TJERNBERG

Maaret Castrén gick kursen för ledare för forskargrupper.

Foto: CAMILLA SVENSK

gått kurserna Morgondagens akademiska ledare, Storprojektledning, UGL och handledarkurser, har det inneburit en klar förbättring.

– Det har breddat mitt sätt att hantera vardagliga arbetsuppgifter, planera vardagen och förhålla mig till kollegor, medarbetare och chefer. De har också varit oerhört värdefulla för att på ett snabbt och effektivt sätt få kunskap om formalia som lagar och förordningar som berör verksamheten. Jag känner mig numera säkrare och bekvämare i min roll och har fått klart för mig att jag inte bara har en ”rättighet” utan också en stor skyldighet att leda, säger hon.

I HÖST GENOMFÖRS en tredje med-

arbetarundersökning på KI, och då återstår att se om ledarskapet förbättrats ytterligare.

– Den här gången ska vi jobba ännu mer med strategisk återkoppling och mer aktivt med dem som får dåliga resultat för att hitta en bra väg framåt, säger Christina Björklund.

HELENA MAYER helena.mayer@ki.se

FEM TIPS FÖR ATT bLI EN bRA CHEF

1

Var tydlig och våga fatta beslut, annars skapas osäkerhet.

2

Var tillgänglig, om inte för jämnan så på vissa tider. Svara på mejl samt följ upp telefonsamtal.

3

Lyssna på andra och våga ta till dig konstruktiva förslag.

4

Ha en uttalad vision om vad du vill med verksamheten och förmedla det.

5

Delegera, grotta inte ner dig i detaljer utan behåll i möjligaste mån ditt övergripande perspektiv.

kibladet | NUMMeR 3 | 2011 | 13

LEDARE

– KIs mål är att främja hälsan, det känner jag att jag bidrar till, säger Silsa Heilborn.

Foto: ERiK CROnBERg

14 | kibladet | NUMMeR 3 | 2011

NYHETER

PORTRÄTTET

FEM FRÅGOR

SPECIAL

NOTERAT

Silsa Heilborn var 29 år när hon flyttade till Sverige från Brasilien. Hon kunde inte ett ord av språket. Hade aldrig sett snö och trodde att isfiske bara förekom i tecknade filmer.

Men ekonomjobbet på Karolinska Institutet har fått henne att känna sig hemma.

– Det är en internationell miljö, lite språkförbistringar gör inte så mycket. Här på KI har jag hittat mitt syfte, säger hon.

Hastigt möte

förde Silsa till Ki

U

te drar isande vårvindar fram över campus i Solna. Inne i träningssalen pumpar musiken – ”yo te quiero Puerto Rico” – och stämningen är betydligt hetare.

– Skaka, skaka – hela kroppen, manar Silsa Heilborn det 50-tal personer som kommit till hennes lunchpass i latinamerikainspirerade dansen fuego på Friskis & Svettis.

En snabb dusch senare är hon tillbaka vid skrivbordet på MEB, institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, och jobbet som ekonom med controllerfunktion.

– KIs mål är att främja hälsan i samhället, och det känner jag att jag bidrar till både genom mitt jobb och genom att leda träningspass. Jag kontrollerar ekonomin för några av KIs stora forskningsprojekt och ser till att resurserna används på bästa sätt.

På Friskis främjar jag hälsa och glädje hos folk. Jag brukar säga att ”det är bättre att förebygga än att bota”, säger Silsa Heilborn.

Hon är född och uppvuxen i Rio de Janeiro i

Brasilien. Pappa var militär, mamma hemma med de fem barnen – som var hårt hållna. Efter skoldagens slut fick de mest vara inomhus. Att sparka boll eller cykla runt i kvarteret ansågs för farligt.

– Det är inte som här, att det är tryggt och barn kan vara ute och leka i skogen. Jag fokuserade på att plugga och få högsta betyg för att kunna visa min pappa, berättar Silsa Heilborn.

HON VAR 14 ÅR när familjen flyttade till landets betydligt lugnare huvudstad Brasilia, och där blev livet friare. Hon gick på disko, umgicks med kompisar, tränade och tävlade i judo.

– Samtidigt längtade jag tillbaka till kusten. Det var min framtidsdröm – att utbilda mig, få ett jobb och köpa ett hus vid stranden.

Och hus har det blivit – men inte vid Ipanema, Porto da Barra eller någon av Brasiliens andra vackra stränder. Utan i ett villakvarter i Täby.

Ett hastigt möte i en kö på McDonald’s i Salvador i norra Brasilien våren 2003

kom att ändra hela Silsas liv. Svenske Otto var på långresa i Sydamerika och väntade med dåligt humör inne på hamburgerrestaurangen, efter att ha blivit bestulen på sin väska.

– Jag frågade honom på portugisiska om han stod i kö. När han tittade på mig blev jag kär, säger Silsa och skrattar.

De höll kontakten per telefon och några månader senare bestämde sig Silsa för att ge förhållandet en allvarlig chans. Hon tog ett uppehåll i sina studier och satte sig på ett flygplan till Stockholm. Här skulle hon skriva en uppsats; en jämförelse mellan välfärdssystemen i Sverige och Brasilien.

– Jag kunde inte ett ord svenska, visste egentligen ingenting om Sverige och hade aldrig tidigare haft en tanke på att flytta till Europa. Men vad gör man inte för kärleken…

Hennes första intryck av Sverige var tystnad. Täby var fullt av träd – men var fanns alla människor?

– Jag är väldigt brasiliansk och känner mig ännu inte svensk, säger hon och fortsätter förklarande: – När jag var liten trodde jag inte

Jag hade aldrig haft en tanke på att flytta till Europa, men vad gör man inte för kärleken?

kibladet | NUMMeR 3 | 2011 | 15

LEDARE

NYHETER

PORTRÄTTET

FEM FRÅGOR

SPECIAL

NOTERAT

”Jag brukar följa min magkänsla” SILSA HEILbORN Ålder: 36 år.

Familj: Make och dotter på 3,5 år. bor: Täby.

Gör: Ekonom med controllerfunktion vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik.

Har särskilt ansvar för forskningsprojekten LifeGene, BBMRI.se, Sthlm2, Karma samt KI Biobank.

Fritidsintressen: Leder pass på Friskis & Svettis och umgås med familjen. bakgrund: Född i Rio de Janeiro, flyttade som tonåring till Brasilia med familjen.

Har en magisterexamen i företagsekonomi, har även läst juridik och tagit en MBA. Har arbetat som revisor, bland annat åt Deloitte och åt den brasilianska Centralbankens pensionsfondstiftelse. Flyttade 2003 till Sverige. Tog 2008 en magisterexamen i hälsoekonomi och började samma år arbeta på KI.

Som ekonom arbetar Silsa Heilborn bland annat med LifeGeneprojektet och KI Biobank.

Foto: eRik CRONbeRG

att snö fanns på riktigt. Och det här med att göra hål i isen för att fiska trodde jag bara var något de hittat på i tecknade serier… Min man ville snabbt lära mig att åka skidor och skridskor, tänk dig själv – någon som aldrig ens sett snö innan!

ENERGISKT TOG SILSA Heilborn sig an att lära känna det nordliga land hon hamnat i. Hon läste intensivkurser i svenska, kompletterade sin gymnasieutbildning, skaffade extrajobb som barngympaledare och receptionist.

– I Brasilien hade jag arbetat i nästan tio år som revisor, men här kände jag att jag ville jobba med hälsa. Jag hade börjat på Friskis & Svettis och blev inspirerad.

När hon upptäckte att det gick att stu-

3

dera hälsoekonomi vid Karolinska Institutet kände hon snabbt att hon hittat rätt utbildning och sökte in. 2008 tog hon sin magisterexamen.

– Det var underbart att komma till KI. Här finns många med utländsk bakgrund. När jag läste på Norrbacka tyckte jag att alla var så snälla och kände ”en sådan här arbetsmiljö vill jag ha”. KI var rätt plats för mig, jag kände mig hemma och började söka jobb här. Jag brukar följa min magkänsla.

Maken försökte övertyga henne om att det vore mer lukrativt att arbeta inom näringslivet. Silsa berättar skrattande att hon däremot var fast övertygad om att jobba offentligt. Och allra helst på KI. Ett vikariat som handläggare blev första vägen in, sedan en projektanställning

AN ECONOMIST WHO SPECIALISES IN HEALTH

Silsa Heilborn was 29 years old when she moved to Sweden from Brazil.

She didn’t speak a word of Swedish, she had never seen snow, and she thought ice-fishing was something that only happened in cartoons. However, she feels very much at home working in finance at Karolinska Institutet.

“This is an international environment, and a little confusion of languages doesn’t really matter,” she says. “I’ve found my purpose here at KI.” She now works as a financial controller with MEB, where her responsibilities include dealing with KI Biobank and the LifeGene project.

Vad är det som gör att du vid KIRT, Karolinska trivs så bra på KI? International ReJag sköter projektens – Här behöver man inte search and Training ekonomi och förser skämmas om man inte Committee. Sedan ledningen med pratar perfekt svenska.

2009 är hon fast anFolk är vänliga och trevfinansiell ställd som ekonom liga och jobbar för ett bättre med controllerfunkinformation samhälle, och det är vad jag tion vid MEB och arockså vill. betar bland annat med Vad vill du göra i framtiden?

KI Biobank och LifeGene– Mitt mål är att växa inom KI, att utprojektet.

– Jag sköter projektens ekonomi, ser till vecklas och få ansvar – kanske någon gång att budgeten följs, förser ledningen med fi- ett chefsjobb. Jag hoppas kunna vara en bra nansiell information till bidragsgivare och förebild för unga invandrare som tänker gör finansiella rapporter. Jag hjälper till att ”Sverige är inte öppet för mig, jag får inga skapa effektiva processer. Skattebetalarna jobb”. Jag är ett exempel på att det går att ska kunna lita på att de pengar som KI lyckas om man studerar och kämpar.

SOFIA STRIDSMAN tilldelats används på rätt sätt. Skulle det kibladet@ki.se köpas något onödigt säger jag till!

RÖSTER OM SILSA: intensiv, spontan och mångsidig ledare

– Hon är en intensiv och positiv tjej som tar sig an utmaningar direkt.

När vi träffades tvekade hon inte att komma till Sverige för att prova att leva här. Hon ville testa på en gång i stället för att vänta i flera år för att se vart det skulle leda.

Otto Heilborn, civilingenjör och make

16 | kibladet JUbileUMSSPeCial | NUMMeR 3 | 2011

– Silsa är vår brasilianska skönhet!

Hon har en härlig utstrålning på gympagolvet och i dans fuego, som med sin intensitet passar hennes personlighet jättebra. Som ledare är hon mångsidig – hon leder även knattepass och box. Vi är glada över att ha Silsa i vår förening.

Petra Hjalmarsson, platschef, Friskis & Svettis, Täby

– När Silsa för några år sedan kom till vår enhet uppfattades hon av arbetskamraterna som en frisk fläkt: spontan, full med energi, okomplicerad. Jag lärde känna henne bättre när vi åkte till Hanoi för att följa upp KIRT-Vietnam-samarbetet.

Ingeborg van der Ploeg, central studierektor för forskarutbildning, FFU

HANDLINGSKRAFTIG? PASSIONERAD?

Vill du vara med och påverka din egen och andras framtid på Karolinska Institutet?

Med fokus på låg energiförbrukning och hög säkerhet!

Framtidsrådet (FR) är ett oberoende råd som lyder direkt under rektor och består av 8 unga KI-anställda i olika yrkeskategorier.

Framtidsrådet har som syfte att inhämta idéer och synpunkter från unga medarbetare liksom att bidra med framtidsanalyser och visioner, samt ett yngre perspektiv i strategiska frågor vid Karolinska Institutet. Exempelvis introducerade Framtidsrådet TEDx vid Karolinska Institutet.

FR söker nya medlemmar, gärna under 35 år. Vill du vara med och påverka din egen och andras framtid på Karolinska Institutet? Maila din ansökan till framtidsradet@ki.se så hör vi av oss för en intervju. Sista ansökningsdag är 31 maj 2011.

För mer information, besök gärna Framtidsrådets sida på intranätet under Organisation – Råd, nämnder och kommittéer.

ENERGETIC? PASSIONATE?

Would you like to have a voice in your own and others’ future at Karolinska Institutet?

The KI Development Council is an independent council working directly with the University’s President that consists of 8 young KI employees in various professional categories.

The KI Development Council aims to create awareness, facilitate discussions, and develop actions plans to keep Karolinska Institutet at the forefront of Universities. We are the group that brought TEDx to Karolinska Institutet.

The KI Development Council seeks new members, preferably under 35 years old.

All interested should send an application to Framtidsrådet at framtidsradet@ki.se by 31 May 2011 and we will get back to you for an interview.

For more information, check out the KI Development Council website at intra under Organization – Councils & Committees.

Kampanjpris MSC 1,2

51 400:Priset gäller t.o.m.

2011-06-30

Säkerhetsbänk MSC-Advantage, Klass II, 1200

Klass II Säkerhetsbänkar Safe 2020, 1200

En kvalitetsprodukt med de nödvändigaste funktionerna.

Med ”Thermo Performance Factor” har du full säkerhet i arbetskammaren.

Design och konstruktion med fokus på skydd för både operatör och produkt.

Finns i storlekarna 900, 1200, 1500 och 1800 mm.

Säkerhetsbänk med optimal komfort och säkerhet.

Motordriven sluttande 10° frontlucka - gastät i stängt läge.

Stora fönster i gavlarna.

Finns som två- eller trefilters bänk.

Mycket låg energiförbrukning och ljudnivå.

Finns i storlekarna 900, 1200, 1500 och 1800 mm.

Klarar din partikelräknare av kalibrering enligt ISO21501-4?

Om inte - passa på att byta upp dig!

Vi erbjuder 20 000:i inbytesrabatt vid beställning av den portabla partikelräknaren METONE 3400 Inbyteserbjudandet gäller portabla partikelräknare oavsett fabrikat Erbjudandet gäller t.o.m.

2011-06-15 Prisexempel: METONE 3415 med 28.3 liter/min och partikelstorlekar 0.5-25 um 99.000-20.000 = 79 000:-

08-590 962 00 www.ninolab.se

CONGRESS

COGS SCIENTIFIC

June 15

2011

Jakob Berzelius Lecture Hall Karolinska Institutet Time: 10.00 - 16.00

Genetic Susceptibility to Cancer: Current and Future Trends Invited speakers Antonis Antoniou

Laura Esserman

University of Cambridge, UKi

Carol Franc Buck Breast Care Center UCSF, US

Andrew Berchuck NCI, Duke Cancer Institute,UStitute, US

William B. Isaacs

Douglas Easton

Julian C. Knight

University of Cambridge, UK

University of Oxford, UK

Johns Hopkins University, US

Rosalind Eeles Institute of Cancer Research, London

Supported by the Märit and Hans Rausing Initiative Against Breast Cancer

LEDARE

NYHETER

PORTRÄTTET

FEM FRÅGOR

SPECIAL

NOTERAT

Bengt Norrving är ingalunda ny på KI. Men hans nya uppdrag innebär nya utmaningar.

Foto: ERiK CROnBERg

5 FRÅGOR ... till Bengt Norrving, ny universitetsdirektör från 1 mars 2011

Vad är mest akut?

1– På ett övergripande plan är det Vilket är ditt uppdrag som ny universitetsdirektör på KI?

att jag ska fortsätta utveckla universitetsadministrationen som ett effektivt och uppskattat stöd till kärnverksamheten. Jag ska koncentrera mina arbetsinsatser mot institutionerna, men också mot Stockholms läns landsting (SLL) som jag länge har arbetat med som administrativ direktör på KI. Sedan finns det ett uppdrag från rektor att ge förslag på en genomlysning av universitetsadministrationen.

Det uppdraget kommer jag att lösa i nära samarbete med prefekter, administrativa chefer på institutionerna och cheferna på universitetsförvaltningen.

2– Mest akut är hur den centrala Vilka frågor är mest akuta att ta hand om?

administrationen

ska

samverka

18 | kibladet | NUMMeR 3 | 2011

med institutionernas administration och hur vi ska förbättra samordningen av de anspråk vi ställer på institutionerna ifråga om exempelvis uppgiftslämning. Vi har en väl fungerande och kostnadseffektiv universitetsadministration jämfört med många andra universitet och högskolor, men vi kan säkert bli bättre på flera områden.

Ett viktigt inslag i detta är att öka transparensen i prioriteringarna av de gemensamma stödfunktionerna och få en medverkan från institutionsledningarna i detta arbete.

stitutionernas administration och för att öka effektiviteten inom universitetsförvaltningen.

4– Jag kom hit från rektorsposVilken är din bakgrund inom KI?

ten på Hälsohögskolan som slogs ihop med KI 1998, och blev först prefekt vid en nybildad institution i ett övergångsskede. Sedan blev jag administrativ direktör med ledningsansvar för universitetsförvaltningen fram till 2007. Då blev jag ansvarig för att samordna kontakterna med SLL.

3– Vi har många duktiga och en- 5 – Jag är ju väl insatt i KIs orgagagerade medarbetare som gör ett Vad är universitetsförvaltningen bra och mindre bra på?

utmärkt jobb. De arbetar flexibelt och har en förmåga att anpassa sig till nya krav. Vi kan bli bättre på att samordna olika verksamheter både för att minska belastningen på in-

Finns det något du behöver plugga på i ditt nya uppdrag?

nisation och arbete och följer regelbundet vad som händer inom universitetsområdet och inom hälso- och sjukvården. Men bredden i uppdraget som universitetsdirektör

INTRODUCING THE NEW UNIVERSITY DIRECTOR

Bengt Norrving is KI’s new University Director with effect from 1 March 2011. His job will be to continue developing the University Administration to provide support for core operations. He will work mainly with the departments.

He first came to KI in 1998, and his duties have included coordinating contacts with Stockholm County Council.

gör att det finns en hel del områden där jag behöver läsa in mig. Det här är ett spännande uppdrag och jag har alltid uppskattat att jobba på KI. MADELEINE SVÄRD madeleine.svard@ki.se

bENGT NORRVING Ålder: 62. bor: Kungsholmen.

Familj: Fru och två vuxna barn.

Intressen: Vara i fritidshuset och läser gärna historieböcker. bakgrund: Disputerade i statsvetenskap i Lund 1981. Har arbetat inom regeringskansliet, i riksdagen och på SLL. Har också varit universitetslektor. bra minne från åren på KI: ”Jubileumsåret gav möjlighet att både se tillbaka och att blicka framåt.”

Nominate for the KI Ethics Prize 2011!

CALL FOR REGENERATIVE MEDICINE PROJECTS AT VECURA

The prize is awarded annually to an individual or group working at Karolinska Institutet that has made a special contribution to the promotion of ethics at the university. The purpose of the prize is to increase an ethical awareness at Karolinska Institutet and to acknowledge worthy role models among members of the staff. The prize can be awarded for a large comprehensive project as well as for the efforts of an individual member of the staff.

The prize consists of artwork and a diploma, and will be awarded at Karolinska Institutet’s installation ceremony in the autumn of 2011.

The Ethics Council at Karolinska Institutet will select the winner(s).

Candidates can be nominated by teachers, students and administrative personnel who work at Karolinska Institutet.

The nomination should be brief and must be written (Swedish or English).

The nominator should indicate his or her name, phone number and e-mail address.

For more information: http://intra.ki.se/organization/committees/Ethical_Committee/etikpriset.html Nominate no later than Wednesday June 1st 2011 to the following address: The Ethics Council Att. Maria Schale Sjöström Förvaltningen/FFU Nobels väg 5 171 77 Stockholm tel 524 863 96 e-mail: maria.schale.sjostrom@ki.se

StratRegen and WIRM at Karolinska Institutet announce a call for support to research projects that need upscaling of cells under GMP conditions, using the Vecura core facility (www.vecura.com). In this call, 2 million SEK will be allocated in project support, and the funding will be made available through Vecura to subsidize the costs for renting clean rooms for the GMP projects. For projects granted through this call, the costs for a Clean room (grade B) will be 10 kSEK/month, and for a grade C room 5 kSEK/month. Funding will be available for projects to start July 1, 2011. Prerequisites for projects to be considered for funding through the WIRM/StratRegen call:

1.

The project should fall in the area of stem cell research or regenerative medicine.

2.

The project must have been positively evaluated, i.e. received funding, by competitive national or international funding agencies such as the Swedish Research Council, Cancerfonden, EU and NIH. 3.

The project must have received approval by the Ethical Committee.

4.

The lead applicant should be a scientist from Karolinska Institutet, but projects that are conducted in collaboration with other universities are also eligible for funding.

5.

For a project, a clean room should be rented for a minimum of two months.

6.

There is no need to write a specific application for this call; the positively evaluated application (see point 2) will be sufficient as a proposal. In the application, the applicant also needs to present a budget justification for the project, as well as the ethical approval for the project.

The proposal will be evaluated by a scientific committee composed by the scientists in the National Cell Therapy Group. Funding will be approved for one year projects, with a possibility for competitive renewal. Applications (containing budget justification, previously approved application, and ethical approval, see point 6) should be sent to: Ola Hermanson (Ola.Hermanson@ki.se) May 15, 2011 at the latest.

If you would need any further information, please contact Katarina Le Blanc (Katarina.Leblanc@ki.se) or Pontus Blomberg, Vecura (Pontus.Blomberg@karolinska.se)

Memmert CO2-inkubatorer/värmeskåp/klimatkammare

NYHETER!

• Bästa klimatet för kvalité, miljön och din budget!

• HPP ny klimatkammare med Peltierkylning ger en extremt tyst och energisnål klimatkammare till lågt pris.

Hettich Mikro-/bords-/golvcentrifuger • Effektiv och säker med litet fotavtryck!

• Rotina 38/38R ny bordscentrifug med eller utan kyla • Swingoutrotor för16x50ml/4x250ml. max. 4863xG • Vinkelrotor 8x50ml klarar 22 789xG

Extremt tyst och energisnål!

w

Hettich Labinstrument AB Kuskvägen 8, 191 62 Sollentuna

Tel: 08-752 00 30 Fax: 08-752 03 90

E-mail: info@hettichlabinstrument.se www.hettichlabinstrument.se

LEDARE

NYHETER

PORTRÄTTET

FEM FRÅGOR

r också Jag forska Vem är or. i människ skulle jag r u H det? tänka?

HELEna BERgSTRÖM MÖTER HELEna BERgSTRÖM De lever i skilda världar. Den ena är utredare/forskare i folkhälsovetenskap vid Karolinska Institutet, den andra en av landets främsta skådespelare. Dock har de samma namn – båda heter Helena Bergström. Men det är inte det enda de har gemensamt, vilket framkom när KI Bladet sammanförde Helena och Helena.

20 | kibladet | NUMMeR 3 | 2011

SPECIAL

NOTERAT

an lyfta Teatern k frågor, ga fram viktivi också . r ö g det

Två Helena Bergström, en skådespelare och en forskare vid KI, möttes i ett samtal om yrkesroller.

Foto: ERiK CROnBERg

kibladet | NUMMeR 3 | 2011 | 21

LEDARE

NYHETER

PORTRÄTTET

FEM FRÅGOR

SPECIAL

NOTERAT

HELENA bERGSTRÖM Gör: Skådespelare, regissör. Sätter upp Fröken Julie på Stockholms stadsteater i höst.

Utbildning: Statens scenskola. Ålder: 47 år. bor: Ekerö.

Familj: Maken Colin Nutley, barnen Molly, 16, och Tim, 14, styvsonen Daniel med familj.

HELENA bERGSTRÖM

Offentligheten har både för- och nackdelar.

Både för en känd skådespelare och för forskningsresultat, diskuterade de båda Helena Bergström.

Foto: ERiK CROnBERg

Gör: Utredare, forskar vid institutionen för folkhälsovetenskap, KI. Projektledare ”Hälsofrämjande gruppbostad”.

Utbildning: Leg arbetsterapeut, masterexamen folkhälsovetare, båda vid KI. Ålder: 35 år. bor: Sundbyberg.

Familj: Maken Peter, två bonussöner.

”Jag kan bli alldeles knäsvag” U

tredaren Helena Bergström, arbetsterapeut och folkhälsovetare, arbetar med forskning vid institutionen för folkhälsovetenskap på Karolinska Institutet. För närvarande leder hon projektet ”Hälsofrämjande gruppbostad” med fokus på utvecklingsstördas situation.

Skådespelaren Helena Bergström, anställd på Stockholms stadsteater, är sedan många år en av Sveriges mest folkkära skådespelare, känd från otaliga filmsuccéer.

Hon har också regisserat två filmer och debuterar i höst som teaterregissör, då hon sätter upp Strindbergs Fröken Julie på Stadsteatern.

De hade aldrig träffat varandra innan KI Bladet lät dem sammanstråla på Kulturhuset, ett scenkast från skådespelarens arbetsplats, för ett samtal om deras respektive arbeten. Vitt skilda – men med flera beröringspunkter skulle det visa sig.

jag som 16-åring var utbytesstudent i USA fanns det ett ämne som hette Speech som jag tyckte om och hade viss talang för. Sedan kom jag in på scenskolan när jag var 19 år och på den vägen är det.

Ser ni några beröringspunkter mellan era respektive arbeten?

Helena, skådespelare: – Jag är oerhört intresserad av Helenas område. Just de frågorna kan man stöta på och försöka gestalta i mitt yrke. Jag tänker på Julie, till exempel. Idag kunde hon vara en av de flickor som skär sig själva och svälter sig. Jag vill att min Fröken Julie ska bli en tjej som min dotters generation ska kunna identifiera sig med, inte en Julie för de etablerade.

Helena, forskare: – Teatern kan lyfta fram viktiga frågor, och det är precis det vi också gör. Fast vi kommunicerar på olika sätt, jag försöker göra det genom reVår första fråga var om deras yrsultat och dokumentation. kesval var givet eller slumpartat.

Helena, skådespelare: Helena, forskaren: – Jag forskar också, i människor.

– Från början var jag arbetstera- Jag måste gå in i en annan mänpeut inom psykiatrin, det var jät- niska. Vem är det? Om jag vore teintressant men ofta tungt. Bland hon, hur skulle jag tänka då? Som annat jobbade jag med anorektiker skådespelare har jag ansvar för den och blev intresserad av frågor om tårtbiten, som regissör för helheten. mat och fysisk aktivitet. Jag fick Helena, forskare: veta att det fanns en utbildning till – Det finns en likhet där; i forskfolkhälsovetare vid KI och läste in ningsprojekten måste jag försöka en masterexamen ovanpå arsätta mig in i och förstå andras betsteraputbildningen. verklighet och göra detta Helena, skådespelamed stor ödmjukhet ren: och respekt för att – Jag är uppdet tar tid att få vuxen i en skågrepp om alla asdespelarfamilj pekter av en perisa en på 1970-talet, sons situation. g måste v vitet Ja ti Vad är det bästa pappa var regisa e r k l hel de med arbetet? sör och mamma ingsn k s r fo a i olik Helena, forskare: skådis. Ändå var projekt .

– Jag får möta det inte självklart väldigt mycket mänför mig, men när 22 | kibladet | NUMMeR 3 1 | 2011 2010

niskor av alla sorter. Patienter, personal, chefer. Jag tycker om att få utveckla de erfarenheterna i forskningssammanhang, jag måste visa en hel del kreativitet i planläggningen av olika forskningsprojekt. Sedan tycker jag om bredden i det jag får skriva, allt från lättläst svenska till forskningsartiklar på engelska.

Helena, skådespelare: – Att få gå in i olika världar och gestalta dem som finns där. Nu, som regissör, går jag in i ännu en värld där jag kan påverka på ett helt annat sätt och ännu fler dörrar öppnas. Jag har ett offentligt yrke och för mig är det viktigt hur jag förvaltar det.

Och vilka är baksidorna?

Helena, skådespelare: – Offentligheten, även där. Att man är någon slags allmän egendom, inte minst i nätvärlden och naturligtvis i kvällspressen. Man måste lära sig hantera att man hela tiden bedöms. Ett tu tre kan jag stå på löpsedeln och jag kan bli alldeles knäsvag när jag ser mitt namn där.

Helena, forskare: – Jag ser en parallell där, till hur skådespelare hängs ut, i hur media rapporterar om forskning. De väljer alltid ut de sensationella delarna av resultat som kan ha tagit många år att forska fram. När jag är med i något offentligt sammanhang kan det hända att jag får använda mycket tid till att bemöta vad som har stått i media.

Hur tror ni att ert arbete kan vara andra till nytta?

Helena, forskare: – Jag hoppas förstås att komma fram till sådant som kan förbättra tillvaron för människor, i mitt nuvarande projekt personer med utvecklingsstörning.

Helena, skådespelare:

– Jag hoppas kunna ge kraft och inspiration. Efter första Änglagårdfilmen, till exempel, vet jag att TWO WORLDS COME TOGETHER många mobbade och utsatta hörde av sig och berättade att de känt stöd.

They live in two Jag vill se ett ändrat kvalitetständifferent worlds. kande, som går hand i hand med One of them is a researcher in public den breda publiken. Det finns ett kulturtänk som är snobbigt, som health science at domineras av en grupp som sätter Karolinska Institutet, while the other sig själv högre än andra. Jag vill få is one of Sweden’s fram att det finns olika penseldrag leading actors, and att använda för att måla en historia, now also a director. och de ska inte värderas som sämre But they both have eller bättre. Jag tror också att forskningen kan få ännu mer kraft gethe same name: Helena Bergström. nom kulturen, ta bara Lingonfilmen (som handlar om en teatergrupp KI Bladet brought där medlemmarna är utvecklingsthe two Helenas together to discuss störda). their professional roles.

Vad vet ni om den andres arbete och arbetsplats?

Helena, skådespelare: – Jag ser framför mig en värld där jag aldrig befunnit mig. Det är en främmande värld. Själv hoppade jag av gymnasiet i ettan – men kunskap finns att få på så många olika sätt.

Helena, forskare: – Det är klart att jag känner till Helena Bergström, hon är en av våra främsta skådespelare. Men annars är hennes värld relativt okänd och främmande för mig. Helena har rätt i att KI är en speciell och otroligt akademisk värld. Därför är det oerhört viktigt att den hela tiden befruktas av verkligheten.

Händer det att ni drömmer om att göra något helt annat?

Helena, forskare: – Jag har en dröm ibland om att vara författare. Jag skriver mycket i mitt jobb men jag kan drömma om att skriva helt fritt.

Helena, skådespelare: – Nej, faktiskt inte. Vad skulle det vara?

PER HÖGFELDT kibladet@ki.se

IngA onödIgA experIment!

De bästa autoklaverna, diskmaskinerna, skakinkubatorerna, bioreaktorerna och kringutrustningen i kombination med relevant utbildning och dygnet runt-support.

Kontakta oss om du alltid vill vara säker på säkert resultat.

L.A.B. Sweden AB Postadress: Box 20121, 161 02 Bromma Telefon: 08-29 60 00

Fax: 08-29 64 40

E-post: info@lab.se

KARO LINSK A

INSTI TUTE TS PERSO NALT IDNIN

www.lab.se

G | NUM MER 2 | 2011

KIBladet Exjobbet avgör läkarprogrammets fram tid Sidorna 4–5 Professor Öhm an är inte rädd län gre

30

Sidorna 12–14

Ovanlig forskni – ett vanligt dileng mm

a

år i KIs tjänst: Trotjänarna ser tillbaka

Sidan 7

Sidan 20

Stort träningsspecial

iSTOCKPHOTO

Nr

Materialdag

Utgivningsdag

4 5 6 7

23 maj 29 augusti 3 oktober 28 november

1 juni 9 september 14 oktober 14 december

Vi testar fem campuspass Sidorna 15–17

TT KO A RS N VE AR Ö G I N AS RD PE D JA A N IL SK VÄ0 N M 1 – SÅ A Sidan 1

LEDARE

NYHETER

PORTRÄTTET

FEM FRÅGOR

SPECIAL

NOTERAT

Att blogga kan vara verkningsfullt på många sätt.

– Jag tror att det är bra att vi på KI syns och hörs, säger professor Åsa Nilsonne, som bloggat i flera år.

Här berättar hon och ytterligare fyra KI-bloggare varför de publicerar sig på nätet.

Ki-bloggare om ett – Studenter, familj och vänner kan lätt följa oss Varför bloggar ni?

det på Malta?

– Vi fick det som en uppgift när vi är på utlandspraktiken. Jag tycker även att det är ett bra sätt för familj och vänner där hemma att kunna följa med i vad man hittar på här på Malta, säger Martina Friberg.

– Den största skillnaden är att man ofta är flera röntgensjuksköterskor som jobbar på varje labb tillsammans, vilket i och för sig verkar vara väldigt roligt, men patienten är inte alltid i fokus. Man verkar dessutom jobba kortare pass och färre dagar.

Hygienen är inte alltid vad den borde vara. Man använder både klockor, ringar och långärmat och spritar inte lika mycket och ofta som vi gör hemma, säger Erika Pitsillides.

– Om hur vården är och hur röntgenundersökningarna går till här på Malta, saker som kan kopplas till vår utbildning och praktiken vi har gjort hemma i Sverige.

Bloggen är även till för andra studenter som funderar på att åka på utlandspraktik. Det är ett bra sätt för dem att kunna följa oss, säger Martina Friberg.

Har ni upptäckt några skillnader mellan att vara röntgensjuksköterska i Sverige och att vara

Hur länge har ni bloggat?

– Bloggen för utlandsstudierna har vi haft sedan i början på februari, men min privata blogg har jag haft sen jag flyttade från min hemstad för drygt fyra år sen.

Foto: pRiVaT

Vad bloggar ni om?

UR bLOGGEN: ”Nu har första veckan av praktiken gått, och det känns riktigt bra. Vi börjar hitta allt bättre och börjar delvis känna personal och studenter. I går var jag på en armbågsoperation, riktigt intressant!”

@

ERIKA PITSILLIDES OCH MARTINA FRIbERG Gör: Pluggar till röntgensjuksköterskor. Är just nu på Malta och gör praktik på Mater Dei Hospital i tre månader. bloggar på: xrayingmalta.blogg.se

– I en blogg går det att förklara vad som pågår

Foto: aMina ManZOOR

Hur skulle du beskriva din blogg?

@

– Jag tänker mig bloggen som en boutique.

Går du in i en boutique har någon annan valt ut fem klänningar – på ett jättevaruhus ska du själv ta ställning till 300 klänningar. Lite så är det att blogga. Jag hittar nyhetsnotiser eller UR bLOGGEN: spännande studier ”Varför inte gå direkt till och skriver om dem. källan? När ’experten’ själv Mycket av det som uttalar sig kommer vi närmare händer inom vetenforskningsfronten, närmare skapen drunknar anden elektriska spänningen nars i den allmänna som mattas ut för varje informationsfloden. återberättande. Kära En blogg är ett sätt att kollegor – skriv!” bedriva tredje uppgiften.

Kommer det till exempel en rolig studie om att mindfulness bygger om hjärnan kan jag blogga om det.

Vilka ämnen väcker mest reaktioner?

ÅSA NILSONNE Gör: Professor i medicinsk psykologi och författare. bloggar på: www.nilsonne.se

24 | kibladet | NUMMeR 3 | 2011

– Två saker har slagit i taket. Det ena var när jag skrev om den mord-

dömde läkarstudent som jag hade fått i min kurs.

Det blev ganska otrevligt. Sedan var det en recension som jag tyckte var oförarglig – jag recenserade en bok som heter ”Terapeuten” som handlar om hur det kan gå till på en kursgård.

Då tog det också hus i helsicke.

Hur anväder du din blogg i ditt yrke på KI?

– Jag tror att det är bra att vi på KI syns och hörs, att vi berättar vilka vi är, vad vi gör och hur vi tänker. På KI tänker man att det är något jättefint att vara forskare, men ute i samhället finns en skepsis mot den organiserade vetenskapen och mot skolmedicinen.

En del av det tror jag bygger på att man inte vet hur vi arbetar och vad vi försöker uppnå.

I en blogg går det att förklara vad som pågår.

TEXT: SOFIA STRIDSMAN

sätt att nå ut

UR bLOGGEN: ”Jag önskar att alla våra föreläsare kunde plocka fram en eller två saker ur sin föreläsning som är extra viktiga för vårt yrkesverksamma liv. Vi hade nyligen en föreläsare som gjorde det riktigt bra.”

– Mina tankar om det yrke jag gett mig in i – Det var en idé från en av mina dåvarande chefer på Sjukhusläkarna. Det var hon som tyckte att jag skulle blogga om hur det är att vara läkarstudent. Jag har tidigare jobbat som journalist i fyra år och tycker att det här är ett perfekt sätt att hålla liv i skrivandet.

Vad skriver du om?

– Mina tankar kring utbildningen och framtiden, vilket yrke det är jag kommer ge mig in i. Jag försöker spegla diskussioner som förs bland studenterna.

Allt ska på något sätt kretsa kring livet som läkarstudent.

Vem hoppas du läser?

– Vem som helst som är intresserad. Jag tänker mig att folk som läser nyheter som berör

läkare ser bloggen och kan tycka att den är intressant även om det var länge sedan de själva var studenter.

– Jag har fått respons från andra personer som pluggar till läkare och från en del som är intresserade av att börja göra det.

– Några har mejlat mig och jag hoppas kunna ge dem en inblick i vad vi gör på läkarprogrammet och vad det innebär att gå där.

Kan du vara öppen med dina åsikter när du bloggar?

– Jag får så klart tänka mig för på ett annat sätt än om jag haft en helt anonym blogg, jag måste ju vara beredd att stå för allt jag skriver.

Men det har inte varit något problem hittills i alla fall.

@

CHRISTINE TAKAMI LAGEbORN Gör: Läser tredje terminen på läkarprogrammet. bloggar på: www.sjukhuslakaren.se

– Ett bra sätt att sprida sina erfarenheter teknik som fenomen.

Varför bloggade du?

– Jag bloggade främst för att mina medarbetare och doktorander i Sverige skulle kunna följa mig. Men det visade sig också att forskare som var ute på andra ställen i världen var väldigt aktiva och kontaktade mig.

För dem var det nog roligt att UR bLOGGEN: få rapporter från Japan. ”Do people worry at lot

@

LENA bORELL Gör: Professor i arbetsterapi. blogg: Hade under sex veckor bloggen ”Everyday stuff in Japan”, när hon hösten 2009 fick stipendium för att vara i landet.

Foto: CaMiLLa SVEnSK

Vad hade about the blood pressure in din blogg Japan? Advanced products that för inriktmeasure blood pressure is ning? just one of the tools you – Den could get in Japan when var väldigt you care about inriktad på your health.”

teknik som man använder i vardagen och som kan fungera som hjälpmedel för personer med olika typer av funktionsnedsättningar. Man kan säga att det var en kritisk granskning av japansk

Hur var det att använda sig av en blogg i din profession på KI?

– Det var inte alldeles lätt att få ett genomslag.

Jag trodde nog att allmänheten, personer som är intresserade av Japan, skulle hitta bloggen och gå in och kommentera.

Jag tycker att man ska pröva bloggandet när man är ute och reser.

Det är ett bra sätt att sprida sina erfarenheter samtidigt som man har möjlighet att reflektera själv. Sedan finns ju allt sparat och går att använda när man kommer hem.

Finns det någon blogg du själv läser?

– Jag har en bror som är professor i Shanghai.

Han skriver spännande saker om akademisk frihet, bland annat. Honom följer jag på www. ringmar.net.

kibladet | NUMMeR 3 | 2011 | 25

Foto: LÄKaRFÖRBUnDET

Varför bloggar du?

LEDARE

HANS ROSLING INVALD I IVAS STYRELSE n Professor Hans Rosling har valts in i Kungliga Ingenjörsakademiens, IVAs, styrelse, i avdelningen för utbildning och forskning.

Totalt får IVA 28 nya ledamöter, varav åtta utländska. Bland de nya ledamöterna finns SEBs koncernchef Annika Falkengren, riksbankschef Stefan Ingves samt AstraZenecas globala forskningschef för läkemedelsutveckling och Sverigechef Anders Ekblom.

NYHETER

NY ORDFÖRANDE I PSYKIATRISKT SÄLLSKAP n Professor Danuta Wasserman har valts till President Elect för the European Psychiatric Association (EPA) och är verksam i det verkställande utskottet för EPA. Hon valdes till ordförande under den europeiska psykiatriska kongressen; 19th EPA European Congress of Psychiatry, i Wien i mitten av mars.

Danuta Wasserman är professor i psykiatri och suicidologi vid KI och chef för NASP (Nationell prevention av suicid och psykisk ohälsa).

PORTRÄTTET

FULBRIGHTSTIPENDIUM TILL LUDVIGSSON n Jonas F Ludvigsson, forskare vid KI och läkare vid Örebro universitetssjukhus, har tilldelas Fulbright Visiting Researcher Award.

Resestipendiet ges varje år till cirka fem svenska forskare, varav en inom medicin.

Jonas Ludvigsson planerar att göra sitt utbyte vid Mayo Clinic i Minnesota, USA, och forska i ett projekt om odiagnosticerad celiaki hos den amerikanska befolkningen.

SPECIAL

NOTERAT

Robert af Jochnick, Lars BŠckman och Jonas af Jochnick vid installationsfšrelŠsningen av Lars BŠckman vars professur mšjliggjorts av af Jochnick Foundation.

Foto: gUSTaF anDERSSOn

Donationsprofessur till Lars Bäckman n

Den 5 april hölls en installationsföreläsning av Lars bäckman, professor i kognitiv neurovetenskap med inriktning mot kognitivt åldrande vid Karolinska Institutet, efter att han fått en donationsprofessur från af Jochnick Foundation.

– Det var väldigt roligt att det blev Lars Bäckman som erhöll denna professur, säger Jonas af Jochnick, som tillsammans med sin bror Robert, båda grundare av Oriflame Cosmetics, driver af Jochnick Foundation.

Professor Lars Bäckman tillhör institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle och verksamheten är förlagd till Aging Research Center (ARC). I sin forskning undersöker han hur människans kognitiva funktioner påverkas av åldrande och demens, samt vad som orsakar dessa förändringar.

– Jag kommer att använda dessa donationsmedel till att starta den hittills största forskningssatsning som jag har varit med om, säger Lars Bäckman.

Målet är att kunna följa cirka 200 deltagare från 55–65 år under nio år med uppföljningar vart tredje år.

– Detta projekt skulle inte kunna realiseras utan denna donation, säger han.

Donationsprofessuren gavs inom ramen för KIs jubileumskampanj Genombrott för livet.

Offra 15 minuter – spara tid!

Läs mer på http://kib.ki.se/15minutes

UNIVERSITETSBIBLIOTEKET

Utförsäljning av profilkläder!

Fynda bland t-shirts och fleecetröjor till halva priset.

Från 18 april (tills lagret töms) i Profilbutiken på Nobels väg 5, Solna.

26 | kibladet | NUMMeR 3 | 2011

FEM FRÅGOR

KUNGSTRÄDGÅRDEN

20 MAJ

HAN FÅR HILDA OCH ALFRED ERIKSSONS PRIS n Professor Jonas Frisén har tilldelats Hilda och Alfred Erikssons pris 2010.

Priset består av 150 000 kronor.

Motiveringen: ”Jonas Friséns forskargärning kännetecknas av stor kreativitet och nydanande metodutveckling som kan få stor betydelse för förståelse av nervsystemets sjukdomar”.

GERONTOLOGIPRIS TILL MATS THORSLUND n Professor Mats Thorslund vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle har fått Stora gerontologipriset.

Han får priset för ”en utomordentlig insats inom området åldrande och äldre”. Priset delas ut av Sveriges Gerontologiska Sällskap.

Vårsalongen på Ki invigd KIs Vårsalong 2011 invigdes på Universitetsbiblioteket i Huddinge den 21 mars. På bilden till vänster syns initiativtagaren och docenten Rimma Axelsson (silversmide) som pratar med en av besökarna på vernissagen.

Foto: ULF SiRBORn

NYA PROFESSORER Lars bäckman har anställts som professor i kognitiv neurovetenskap med inriktning mot kognitivt åldrande vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle från den 1 februari 2011.

AFA-ANSLAG TILL KI-FORSKARE n Professor Tomas Ekström och docent Gunnar bergström får anslag av AFA Försäkring för forskning inom medicin, arbetsmiljö och hälsa.

Professor Tomas Ekström får 4 078 000 kronor från AFA Försäkring för att undersöka länken mellan gener och miljö för två vanliga autoimmuna sjukdomar och varför vissa sjuka svarar på terapier och andra inte.

Docent Gunnar Bergström får 494 330 kronor till studier om rehabilitering vid kronisk ryggvärk.

NYA PREFEKTER Lena von Koch har befordrats till professor i hälso- och sjukvårdsforskning vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle från den 15 mars 2011.

Elisabeth Åvall Lundqvist har anställts som adjungerad professor i onkologi, särskilt gynekologisk onkologi, vid institutionen för onkologi-patologi från den 1 april 2011.

Professor Maaret Castrén är ny prefekt vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset från den 1 mars och tre år framåt.

GÖRAN GUSTAFSSONPRIS TILL KI-FORSKARE n Jussi Taipale, professor i medicinsk systembiologi, och Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap, är två av fem pristagare som mottagit Göran Gustafssonprisen 2011.

Jussi Taipale tilldelas priset inom molekylärbiologi ”för sina upptäckter av intracellulära signaleringsmekanismer i utvecklingsbiologiska förlopp och i uppkomsten av cancer”. Torkel Klingberg tilldelas priset inom medicin ”för sin uppmärksammade forskning kring neuronal plasticitet, som visar att träning kan påverka arbetsminnets kapacitet”.

Varje pristagare får 4,5 miljoner kronor i forskningsanslag, fördelat på tre år, samt ett personligt pris på 100 000 kronor.

TRANSLATIONELL LUNGFORSKNING PRISAS n Årets ”Sandberg National Price award 2011” för bästa translationella lungforskning har delats ut till professorerna Johan Grunewald och Anders Eklund, Karolinska Universitetssjukhuset och Karolinska Institutet. Pristagarna presenterades vid Lund Respiratory Networks (LURN) möte den 10–11 mars i Ystad.

Professor Ralph Steinman var först ut i en föreläsningsserie som ingår i ett samarbete mellan KI och Rockefeller University i USA. Foto: ULF SiRBORn

nytt samarbete med Rockefeller University n

Karolinska Institutet och Rockefeller University i USA har startat ett stort samarbetsprogram med årliga föreläsningar och forskar- och postdocutbyten. Samarbetet inleddes i mars med en föreläsning i Nobel Forum av professor Ralph Steinman (bilden), som har gjort avgörande upptäckter inom immunologi av betydelse för sjukdo-

mar som aids och cancer. Senare i år kommer Thomas Perlmann, professor vid institutionen för cell- och molekylärbiologi, att hålla en föreläsning på Rockefeller University. Universitetet är världsberömt för sin forskning och utbildning inom biomedicinska vetenskaper och för sina 23 Nobelpristagare.

UNGA FORSKARE FICK EN NY ORDFÖRANDE n KI-studenten David Ebbevi är ny ordförande i Förbundet Unga Forskare. Han blir därmed den tredje ordföranden i följd som studerar till läkare på Karolinska Institutet.

kibladet | NUMMeR 3 | 2011 | 27

foto: getty images

Medicinsk kongress Ansök om finansiering senast den 1 september, 2011

Har du funderat på att arrangera en kongress i Stockholm?

Stockholm Visitors Board erbjuder kostnadsfritt stöd till dig som vill locka en internationell kongress till Stockholm. Du får hjälp med att övertyga beslutsfattare och med mycket annat av det praktiska arbetet med att få hit kongressen. Ekonomiskt stöd kan du få från Svenska Läkaresällskapet, som via Kongresstiftelsen erbjuder finansiellt stöd till personer och föreningar för internationella kongresser och konferenser som arrangeras i Stockholm. Nästa ansökningstillfälle är 1 september 2011.

På www.sl.se under forskning/priser, fliken kongressstiftelsen finns mer information och anmälningsblankett. Du är också varmt välkommen att kontakta Clary Rapp på telefon: 08-508 285 51 eller clary.rapp@stockholm.se