KI Bladet nr 4 by Karolinska Institutet

KAROLINSKA INSTITUTETS PERSONALTIDNING | NUMMER 4 | 2011

KIBladet

Gilla sommaren! Så vet du att du har en bra semester Sidan 3

€ntligen! Hatten på för nya doktorer

Sidorna 20–21

GÄSTKRÖNIKÖREN

KI vägrar följa språkråden Sidan 11

STUDENTERNA

Vi vill ha bättre tentor! Sidan 18

Prins Daniel besökte KI Sidorna 8–9

Sally Grahn var en av många besökare under Forskning & Hälsa i Kungsträdgården i maj. Foto: ERIK CRONBERG

LEDARE

NYHETER

PORTRÄTTET

FEM FRÅGOR

DEbATT

NOTERAT

Ett viktigt uppdrag V

Harriet WallbergHenriksson rektor Vi har ett uppdrag från regeringen som gör att strategiarbetet måste ske just nu, men vi står också inför mycket genomgripande förändringar i vår omgivning

I HAR JUST tagit klivet in i vårt

tredje sekel, stora förändringar står för dörren och regeringen har dessutom gett oss i uppdrag att formulera vår universitetsstrategi inför den forskningspolitiska propositionen som ska läggas nästa år. Därför har ledningen börjat planera för arbetet med Karolinska Institutets strategi 2013–2018. För att kunna veta i vilken riktning vi ska gå, behöver vi först skapa en gemensam målbild för var vi vill befinna oss om tio år. Tillsammans med konsistoriet, verksamhetsstyrelserna och prefektgruppen kommer ledningen därför att arbeta fram ”Målbild 2020” som beskriver Karolinska Institutet år 2020. En gemensam målbild är en förutsättning för att vi ska kunna arbeta effektivt och driva verksamheten åt samma håll. Därefter är det dags att ta fram de strategier som anger hur vi ska uppnå våra delmål och slutmål. Strategiarbetet kommer att kräva tid och kraft av många, men är en god investering för framtiden. Vi har ett uppdrag från regeringen som gör att strategiarbetet måste ske just nu, men vi står också inför mycket genomgripande förändringar i vår omgivning.

Förutom planeringen av en långsiktig strategi för framtiden, vill jag också stanna kvar en stund i några tänkvärda bilder från vår nutid. Våra sex nya hedersdoktorer som promoverades i maj representerade tre världsdelar och så skilda områden som molekylär medicin, psykologi, vårdvetenskap, företagande och filantropi. Men de hade alla en sak gemensamt. De uttryckte en mycket djup och vördnadsfull tacksamhet över att ha fått möjligheten att samarbeta med Karolinska Institutet. I början av maj hölls ett endagssymposium för att uppmärksamma att det gått 30 år sedan hiv/aids upptäcktes. Trots att vi idag vet hur vi ska lindra och bromsa denna förödande sjukdom, råder på många håll i världen stor okunskap om sjukdomens orsaker och hur den kan förhindras. Som så ofta när det gäller svåra sjukdomar och smittspridning drabbas människor i världens fattigaste länder allra värst.

Den nya vetenskapsstaden som anläggs i Solna betyder inte bara ett antal nya byggnader. Förändringarna kommer också att påverka KIs framtida arbete och organisation.

EN NYA VETENSKAPSSTADEN

som anläggs i Solna betyder inte bara att vi får ett antal toppmoderna byggnader att flytta in i. Förändringarna kommer också att påverka vårt sätt att arbeta och organisera oss under lång tid framöver. En hälso- och sjukvård i förändring med en helt ny lednings- och organisationsstruktur kräver att vi som medicinskt universitet är med i denna omvandling. Stockholmsregionen växer, och vi blir allt mer del av ett globalt sammanhang. Detta är också något vi måste ta med i planerna så att vi själva kan bestämma färdriktning. Med en genomtänkt strategi kan vi planera och hushålla med både medel och humankapital för att möta dessa förändringar och utmaningar på ett ansvarsfullt sätt.

ÅNGA INTERNATIONELLA

Foto: LINDA MORGAN

För att så många som möjligt ska få tillfälle att framföra sina synpunkter under arbetets gång kommer vi under hösten att förankra och diskutera den tänkta målbilden i olika forum och möjliggöra en bred diskussion.

EDAN NU VET VI att Karolinska Institutet även om 10 år ska vara ett ledande kunskapscentrum inom det medicinska området – en kreativ akademisk miljö där de främsta forskarna, lärarna och studenterna kan utvecklas inom sina respektive områden och i nära samverkan med hälso- sjukvården och industrin. Frågan är bara hur detta ska gå till och vilka utmaningar som ligger framför oss? Det ska vi nu komma fram till.

forskare och politiska företrädare tackade Karolinska Institutet för att vi tagit initiativ till symposiet, som uppfattades som en mycket viktig markering av att denna dödliga sjukdom finns, och att kunskap om smittspridning och prevention har börjat minska runt om i världen. Att människor är tacksamma för vad vi gör och åstadkommer på Karolinska Institutet är viktigt för oss. Det visar tydligt att vi spelar en roll som sträcker sig långt utanför universitetets gränser. Och det ger oss motivation att till hösten formulera en kraftfull strategi för hur vår utbildning och forskning också i framtiden ska skänka människor hälsa, framtidstro och en tacksamhet över livet.

What we do profoundly affects the future of healthcare WE HAVE JUST stepped

over the threshold into our third century, radical changes are on the horizon and the government has requested from us our academic strategy ahead of next year’s research policy bill. The university management has therefore started to plan the drafting of Karolinska Institutet’s strategy for 2013–2018. Our instruction from the government means that this strategy work must be done now, but we are also facing far-reaching changes in our immediate environment. The new science city being built in Solna will not only give us new, ultramodern buildings to move into but also shape the way we work and organise 2 | kibladet | NUMMeR 4 | 2011

ourselves for the foreseeable future. A healthcare sector in a state of change with a brand new management and organisation structure demands our involvement as a medical university. The Stockholm region is growing and we are becoming increasingly integrated into a global community. This is something we must not forget to include in our plans so that we can determine for ourselves the course we are to take. WE ALREADY KNOW that Karolinska

Institutet will remain a leading knowledge centre in the medical field into the next decade – offering a creative academic environment where the best scientists, teachers and students can develop in their own specialist fields in

close collaboration with the healthcare and industrial sectors. The question is how we are to achieve this – and what challenges we will face. This is what we are now to work out. Our six new honorary doctors, who were appointed in May, represented three continents and such disparate fields as molecular medicine, psychology, care sciences, enterprise and philanthropy. But they all had one thing in common: deep and sincere gratitude at being able to work with Karolinska Institutet. IN EARLY MAY there was a one-day symposium to mark the 30th anniversary of the discovery of HIV/AIDS. Many international scientists and politicians

thanked Karolinska Institutet for having set up this symposium, which was seen as a valuable means of drawing attention to the existence of this deadly virus, and to how an understanding of infection dynamics and prevention has begun to decline in some areas of the world. It is important to us that people are grateful for what we do and achieve at Karolinska Institutet. This is clear testimony to the vital role that we play in the wider community, and gives us the motivation to draw up a powerful strategy this autumn for how our education and research can continue to bring people health and hope. HARRIET WALLbERG-HENRIKSSON President

Spaning

MAN TALAR OM...

jan ygge

Sommarsemestern – och hur man varvar ner H

veckorna innan. ett bord. Sätt så ord på Ställ in dig mentre ljud du hör, kanske talt på semester. barnets skratt, en En idé är att sätta fågels sång, en vatin autosvar, ange tenkran. Sätt slutligen hur länge du är ord på tre förnimmelser borta och vem man Giorgio du känner i stunden, Grossi kan vända sig till till exempel ”jag känner under tiden. vinden mot mitt ansikte, Men om man inte solens värme mot min hud, kan släppa jobbet ur doften av nyklippt gräs”. tankarna? Fortsätt sedan med två av – Med lite övning kan varje synintryck, hörselinman rikta sin uppmärktryck och känslor, eventusamhet mot stunden ”nu”. ellt helt nya. Därefter: gå Försök visualisera tiden ner till bara en av varje. Det som ett fönster som kan är en stunds meditation slås upp bakåt eller framåt. riktad mot ögonblicket ”nu”. Stäng det fönstret i ögonHur vet jag att jag har blicket ”nu”. Ett enkelt och en bra semester? effektivt knep är övningen 3-3-3. Sätt först ord på tre föremål du ser – det kan vara en lampa, en blomma,

synen Karolinska Institutet

UNIVERSITY PRESS

– Jag brukar säga att det är då man kommit in i tillståndet då man slutat sträva. Då man tar dagen på impuls utan planer, sover så länge man vill, äter när det passar. Idealet är att glömma bort tid och rum och bara vara. Vad ska du själv göra på semestern? – Resa till Spanien och därifrån tuffa med tåg via franska Rivieran och ner i Italien. Jag ska luffa i sakta mak längs Medelhavets kust.

BOKEN

Med ögat i blickfånget

å är vi nog som reflekterar någon längre stund över vår förmåga att se. Men i den nyutgivna boken Ögat & synen, Karolinska Institutet University Press, får läsaren en inblick i hur ögat egentligen fungerar. Författaren Jan Ygge, ögonläkare och professor vid Karolinska Institutet, visar på ögats komplexa uppbyggnad där allt från pupillen till synnerven i hjärnan förklaras. Boken spänner över fyra avsnitt om ögats anatomi, olika synfel, hur synen förändras med åldern och andra ögonbesvär.

PER HÖGFELDT

SIFFRAN

iSTOCKPHOTO

allå där Giorgio Grossi, docent i medicinsk psykologi och verksam vid Stressforskningsinstitutet, är det okej att kolla sina mejl under semestern? – Det finns inget rakt svar på det. Men semestern är en tid för återhämtning då vi gärna bör leva ett annat liv än vi gör till vardags. Vi bör försöka få distans till jobbet, både fysiskt och mentalt. Nu finns det kanske vissa ansvarsfulla positioner där ingen annan kan hålla i rodret och då kan det vara okej. Men avsätt då en särskild tid i veckan till mejlen och släpp sedan taget. Gå inte och dutta hela tiden. Och svara bara på det som är absolut nödvändigt. Hur förbereder man sig inför semestern? – Försök trappa ner

Ö g at

procent av studenterna tycker att det är viktigt eller ganska viktigt att göra praktik under utbildningen. Det visade en enkätundersökning som webbportalen Studentum genomförde bland 1900 studenter inför högskolevalet till höstterminen 2011. CITATET

KI Bladet på Facebook

Oväntat besök kan stoppa fusk

u kan du följa KI Bladet på www.facebook.com/kibladet och ta del av våra statusuppdateringar och nyheter redan innan nästa nummer kommer ut. Klicka på Gilla och följ oss mellan utgivningarna.

Det hela låter väldigt märkligt. Hivsmitta kräver en livslång behandling och det kan inget ändra på. Det går inte att ersätta bromsmediciner med kosttillskott.”

n forskningsinspektion som kliver in på labbet utan förvarning, det vill den brittiske journalisten Brian Deer se i jakten på forskningsfusk. Han ifrågasatte tidigt läkaren Andrew Wakefields studie i The Lancet 1998, om ett påstått samband mellan vaccinering och autism, som nyligen drogs tillbaka. ”De vetenskapliga tidskrifternas fackgranskning, peer review, kan inte avgöra om en studie bygger på fusk, bara om den är rimlig”, säger Brian Deer till Forskning & Framsteg.

“En chef ska peka med hela handen”

en den lyssnande chefen avgår med segern, enligt ledarskapskonsulten Klara Adolphson. Den gamla devisen om att staka ut en riktning är därför bara en del i ett framgångsrikt ledarskap. Det blir i stället viktigare att peka på det meningsfulla i arbetet och att kunna kommunicera det, säger ledarskapsforskaren Mats Tyrstrup. I Computer Sweden.

iSTOCKpHOTO

MYTEN

Informationsavdelningen, Nobels väg 5, 171 77 Stockholm Ansvarig utgivare: Ulla Bredberg, tf informationschef, tel 08–524 863 89, ulla.bredberg@ki.se Redaktör: Madeleine Svärd, tel 08-524 838 94, madeleine.svard@ki.se Grafisk form: Tony Henschel, www.henschel.se Översättningar: Semantix och Neil Betteridge Tips och adressändring: kibladet@ki.se Tryck: V-TAB, Norrtälje 2011. KI Bladet kommer ut med sju nummer 2011. Hemsida: www.facebook.com/kibladet

Sagt av Anders Sönnerborg, professor i infektionssjukdomarnas virologi, KI Huddinge, i tidningen Fokus, apropå att 2008 års Nobelpristagare och aidsforskaren Luc Montagnier medverkar i lanseringen av alternativmedicinska preparat.

Nästa nummer av KI Bladet kommer den 9 september 2011.

kibladet | NUMMeR 4 | 2011 | 3

LEDARE

NYHETER

PORTRÄTTET

FEM FRÅGOR

DEbATT

NOTERAT

Besöksrekord och massor av experiment. Såpbubblorna bjöd Karolinska universitetssjukhuset på. Sally Grahn testade. Foto: ERIK CRONBERG

Kungsan bubblade av Vetgirig rekordpublik köade utanför de 40 utställarna

Solen lyste över Kungsträdgården när Forskning & Hälsa arrangerades för tredje gången, i år med budskap om att ge – och att få. Det blev rekordmånga besökare i parken och ett 100-tal nya blodgivare. – Vi arrangerar den här dagen för att skapa engagemang för forskning och visa allmänheten vad för forskning vi faktiskt bedriver, säger Jan Andersson, prorektor på KI, och en av invigningstalarna tillsammans med socialminister Göran Hägglund, Sten Lindahl, FoUU-direktör på Karolinska universitetssjukhuset 4 | kibladet | NUMMeR 4 | 2011

Mårten Rosenqvist var en av föreläsarna.

och Anna Starbrink, landstingsråd. Karolinska Institutet, Karolinska universitetssjukhuset och Stockholms läns landsting stod som arrangörer för dagen vars syfte inte minst var att uppmärksamma vikten av att ge blod, bli organdonator och delta i forskningsstudier. På plats fanns en blodbuss där över 100 personer anmälde sig som nya blodgivare.

Andra teman i år var allergier, goda vanor, smärta och framtidens sjukvård. På tre scener gavs 22 föreläsningar om olika ämnen. Bland andra talade Mårten Rosenqvist, professor i kardiologi på KI, om sambandet mellan förmaksflimmer och stroke. – Förmaksflimmer är en folksjukdom som är viktig att uppmärksamma. Allmänheten måste få

veta att sjukdomen finns och att bra behandling går att få, säger Mårten Rosenqvist. ANDRA SOM FÖRELÄSTE var Åsa

Nilsonne, professor i medicinsk psykologi, som talade om mindfulness med hund, Kjell Larsson, professor i lung- och allergiforskning, om lungsjukdomen KOL (den fjärde vanligaste dödsorsaken i världen) och Jonas Bergh, professor i onkologi, som talade om bröstcancer. Under dagen fanns också möjlighet att testa sin hälsa och att prata med experter hos de cirka 40 ut-

ENKÄT: VAD KAN DU TÄNKA DIG ATT GÖRA FÖR ANDRA?

Elisabeth Ingvarsson, 67, pensionär: – Jag har försökt att ge blod, men fick inte eftersom jag hade tuberkulos när jag var barn, men jag har varit försöksperson en gång och testade då hormoner på Kvinnokliniken. Jag skulle även vilja donera mina organ, men jag kanske är för gammal för det.

Carlos Esteban, 40, arbetssökande: – Jag skulle absolut kunna tänka mig att lämna blod, men det har bara inte blivit av. Jag kommer från Peru och har dubbelt medborgarskap, men när jag dör vill jag att mina organ doneras här i Sverige.

björn Hallerby, 55, brandman: – Jag kan tänka mig att donera så att mina organ kan komma till nytta och bättre användning när jag dör. Sedan har jag lämnat blod tidigare och även varit försöksperson på Astra för över 20 år sedan.

Mikael Eriksson, 38, IT-konsult: – Att donera organ är inget jag har funderat på, men jag skulle absolut kunna tänka mig att bli donator för att kunna hjälpa andra. Just nu är jag på lunch och kom hit för att testa om jag får bli blodgivare.

Patrik Johansson, 27, student: – Jag väntar på resultat av ett blodprov och om det är okej ska jag börja lämna blod. Men i dagsläget vet jag inte om jag vill donera mina organ eftersom jag har en romantisk bild om att få ligga orörd i marken när jag dör.

Annika bengtsson, 58, vd och ekonomiansvarig: – Jag var blodgivare under många år tills det upptäcktes att jag hade för högt blodtryck, så nu kan jag inte lämna blod eftersom jag äter blodtrycksmedicin. Men jag är med i donationsregistret i alla fall.

Jennie Rodhe, 17, student: – Jag tror att jag kommer att donera mina organ när jag dör. Och jag vill lämna blod, men man måste vara 18 år för det. Jag är här med min klass i naturkunskap och hittills verkar massagen man kan få där borta mest lockande.

Karolina Gustafsson-Häggrot, 17, student: – Ge blod och donera organ kan jag tänka mig. Om någon jag känner till exempel skulle behöva en av mina njurar skulle jag donera den. Men jag tror inte jag vill vara försöksperson.

bobby Pettersson, 71, pensionär: – Lämna blod vet jag inte om man får som pensionär, jag ska undersöka saken. Och att donera mina organ kan jag tänka mig.

blossom Tainton Lindquist, 48, artist och personlig tränare: – Jag är blodgivare eftersom det är ett enkelt och gratis sätt att bidra med något till någon behövande. Överlag tycker jag att vi svenskar borde bli bättre på att tänka på andra än oss själva. Efter att jag har lämnat blod ska jag anmäla mig till donationsregistret. Det är något jag har tänkt göra länge men som bara inte har blivit av.

Ann Norin, 55, medicinsk sekreterare: – Jag har precis testat om jag får lämna blod borta vid blodbussen. I mitt yrke på Södersjukhuset får jag se många som behöver blod och jag vill ställa upp och hjälpa dem som kanske har råkat ut för någon olycka.

ENKÄT OCH FOTO: GUSTAF ANDERSSON

forskning och hälsa ställarna på plats. Många utställare hade ringlande köer. En av dem var forskningsprojektet LifeGene där många besökare anmälde sig som nya deltagare. LifeGene är ett samarbete mellan sex svenska universitet och har som syfte att kartlägga hur våra gener och vår livsstil påverkar hälsan. JENS MATTSSON, operativ chef för

LifeGene, tycker att det är viktigt att komma ut och möta människor. – Vi får chansen att visa allmänheten vad vi gör, men framförallt får vi visa vad de själva kan göra för forskningen genom att komma

med i projektet, säger Jens Mattson. Även underhållarna hade viktiga budskap, en av dem var Lill Lindfors. Hon deltog i en paneldebatt om blodgivning och organdonation som leddes av docent Annika Tibell, verksamhetschef vid transplantationskirurgiska kliniken vid Karolinska universitetssjukhuset Huddinge. – Jag har sånt där bra blod som passar alla, sa Lill Lindfors, så om det verkligen krisar kan ni vända er till mig. CECILIA GROOP kibladet@ki.se

DAY OF RESEARCH & HEALTH

On Friday 20 May Research & Health was arranged in Kungsträdgården for the third year running, a day with the focus on donating blood, signing up on the donation register, registering as a research subject for clinical tests and joining LifeGene – a research project for better health. This year’s main themes were allergies, good habits, pain and medical care of the future.

Martin Ingvar svarade på frågor från barn i publiken, som till exempel undrade hur mycket snor som ryms i Foto: GUSTAF ANDERSSON en hjärna. kibladet | NUMMeR 4 | 2011 | 5

LEDARE

NYHETER

PORTRÄTTET

FEM FRÅGOR

DEbATT

NOTERAT

GROWING INTEREST IN OVERSEAS STUDIES

More and more students are choosing to study abroad, with interest in Asia showing the most growth. KI PhD student Carin Dahlberg completed her degree project in Singapore in 2009. “This was the best time of my entire studies,” she says.

Carin Dahlberg var orolig att det skulle vara svårt att få tjänst som doktorand på KI efter utlandsstudierna, men det var inget problem. Foto: pETER KJELLERÅS

Asien allt populärare Nu ökar intresset för att studera i andra länder Allt fler studenter väljer att läsa utomlands. Intresset för Asien ökar mest. KI-doktoranden Carin Dahlberg gjorde sitt examensarbete i Singapore 2009. – Det var den bästa tiden under min studietid, säger hon. Under läsåret 2009/2010 valde 27 000 svenskar att läsa utomlands, enligt siffror från VHS. Det var en ökning på nio procent jämfört med året innan. Storbritannien och USA är fortfarande populärast, men allt fler väljer också att åka till Asien. Även på KI märks ett ökat intresse för Asien. Läsåret 2009/2010 sökte 66 studenter till KIs utbytesplatser i Asien, jämfört med 45 året innan. I år gick antalet ansökningar ner något igen, till 55 stycken. – Vi ser ett ökat intresse, men det fluktuerar lite. Blir det oroligt i något land så minskar antalet sökande. Vi kommer att satsa mer på Kina framöver, eftersom vi ser att

det finns en sådan efterfrågan, säger Anna-Lena Paulsson, enhetschef på utbildningsavdelningens internationella kansli. CARIN DAHLbERG, doktorand vid

Vi kommer att satsa mer på Kina framöver ANNA-LENA PAULSSON

23/5 togs första spadtaget till ett nytt folkhälsohus på Campus Solna som ska rymma både undervisningslokaler och kontor för verksamheter som rör folkhälsa på KI och Smittskyddsinstitutet. Inflyttningen sker i december 2012. 6 | kibladet | NUMMeR 4 | 2011

institutionen för medicin, Solna, gjorde delar av sitt examensarbete på ett forskningscenter i Singapore våren 2009 inom ramen för biomedicinprogrammets samarbete med National University of Singapore. – Det var verkligen den bästa tiden under hela min studietid. Som människa växte jag otroligt mycket. Singapore är ett land där alla världens kulturer finns representerade, säger hon. Att just göra sitt examensarbete utomlands var också bra, tycker hon. – Jag var i Holland ett halvår på termin fyra och läste några kurser, men det var svårare, eftersom kursupplägget skilde sig en del från det på KI, säger hon. Ett stort plus är att Singapore och många andra länder i Asien är billiga

för en svensk att leva i, enligt Carin Dahlberg. – CSN-pengarna räckte gott. När jag fick en helg ledig kunde jag resa runt i andra länder. Jag reste i Vietnam, Malaysia, Indonesien och Australien, säger hon. I bÖRJAN bLEV DET dock en del kul-

turkrockar. Handledaren i Singapore visste inte hur mycket ansvar han skulle lägga på Carin Dahlberg och den första tiden fick hon mest gå bredvid och titta på. Men då gick hennes handledare på KI in och förklarade.

– Efter det blev det bättre. Singapore är ett land som satsar mycket på forskning. Jag fick använda dyra tekniker som jag aldrig skulle ha fått använda i Sverige, säger hon. Innan hon bestämde sig för att åka var hon lite orolig att det skulle bli svårare att få en doktorandtjänst om hon inte gjorde hela sitt exjobb på KI. Men det visade sig vara felaktigt. – Det var inga problem alls. Jag tror snarare det sågs som en merit att man varit utomlands, säger hon. KARIN TIDESTRÖM kibladet@ki.se

STORT INTRESSE FÖR KURSEN GLObAL HÄLSA n Birgitta Rubenson, som fram till nyligen ansvarade för KI-kursen Global hälsa, har också märkt av det ökade intresset för utlandsstudier. Global hälsa är en valbar kurs där studenterna åker på en studieresa till Indien, Vietnam, Uganda eller Tanzania. Sedan den startade 1995 har antalet platser utökats från cirka 20 till 100 och det är möjligt att det blir fler. Två nya länder är också uppe för diskussion: Etiopien och Laos. Man kan också söka så kallade Minor Field Studies-stipender om man vill göra sitt examensarbete i ett låginkomstland, säger Birgitta Rubenson.

Excellenssatsningar nästan bara till män... n I en ny rapport, som gjorts på uppdrag av Delegationen för jämställdhet i högskolan, ”Hans Excellens: om miljardsatsningarna på starka forskningsmiljöer”, framgår att under de senaste tio åren har 11 miljarder kronor

satsats på forskning i excellenta miljöer. Detta diskuteras i en artikel i senaste numret av tidningen GU Journalen. Där framkommer att trots att 20–30 procent av forskarna inom medicin och naturvetenskap är

kvinnor, har endast 12,7 procent av dessa fått anslag från satsningarna. Även yngre forskare missgynnas. Bland de universitet som har fått mest anslag finns Lunds universitet, KI, KTH och Chalmers.

Högt söktryck till KI i höst Söktrycket till KI ökade med 2,67 procent i år jämfört med hösten 2010. Det är mer än i landet i stort. I hela Sverige ökade antalet sökande till högskolan med 2 procent. I år var antalet sökande rekordhögt i hela landet. Totalt sökte 346 230 personer till höstens program och kurser. På KI var sjuksköterskeprogrammet på distans mest populärt, med 22,6 förstahandssökande per plats. Därefter kommer läkarprogrammet med 11,3 förstahandssökande per plats, psykologprogrammet med 8,3 och sjukgymnastprogrammet med 8,1 förstahandssökande per plats. – KIs utbildningar är alltid populära. Hur många som söker brukar korrelera ganska väl med gymnasiekullarnas storlek och situationen på arbetsmarknaden, säger Åsa Nandorf, enhetschef på studentavdelningen på KI. Den procentuella ökningen utgjordes i år främst av sökande till KIs fristående kurser och fortsättningsprogram. Till nybörjarprogrammen minskade söktrycket något.

HIGH NUMbER OF APPLICATIONS TO KI IN THE AUTUMN

The number of applications to KI rose by 2.67 percent compared with autumn 2010, which is above the national figure. For Sweden as a whole, the number of university applications rose by 2 percent. The Study Programme in Nursing distance course attracted the most first-choice applicants per place, 22.6. Next came the Study Programme in Medicine with 11.3 first-choice applicants per place.

– Men vi har ändå ett högt och stabilt söktryck. De flesta utbildningar på KI är översökta och har inga rekryteringsproblem, säger Åsa Nandorf. EN UTbILDNING som sticker ut i

årets statistik är audionomprogrammet som ökade sitt söktryck med 30 procent jämfört med 2010.

I år hade de 2,4 förstahandssökande per plats. Förra året var motsvarande siffra 1,8. De har gjort en ordentlig satsning för att få fler sökande, enligt programdirektorn Ann-Christin Johnsson. – Vi hade ett lågt söktryck förra året så studentavdelningen bestämde sig för att satsa lite extra resurser

på rekrytering. Bland annat spelade vi in en film som har visats på Youtube, Facebook och på KIs hemsida. Jag tror den fick ett ganska stort genomslag, säger hon. SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET på distans var det program som fick absolut flest förstahandssökande per plats, 22,6 stycken. Men då har programmet bara 15 platser. De annonserade också mer i år än tidigare, enligt programdirektorn Christina Forsberg. – Vi var tydligare på Studera.nu med att vi har en distansutbildning. Det är helt klart att distansutbildningar lockar många i dag, säger hon. KARIN TIDESTRÖM kibladet@ki.se

STORSTÄDER LOCKAR n Storstädernas universitet och högskolor är klart populärast. Flest sökande i landet hade Handelshögskolan i Stockholm med 1833 förstahandssökande, följt av juristprogrammet vid Stockholms universitet med 1777 och läkarutbildningen på KI med 1728. Först på fjärdeplats kommer en utbildning utanför huvudstaden: juristutbildningen i Lund med 1413 förstahandssökande.

Audionomprogrammet annonserade mer i år och fick fler sökande. Bland annat togs katalogen ”Försmak” fram som delas ut vid gymnasiemässor och som innehåller KIs nybörjarprogram. Foto: CAMILLA SVENSK MED ILLUSTRATION AV BO LUNDBERG/WOO AGENTUR

...och manliga professorer fortfarande i majoritet n Den samlade professorskåren i landet består fortfarande av 80 procent män och 20 procent kvinnor. På KI är motsvarande siffror 76 respektive 24. Skillnaden är särskilt tydlig bland unga män och kvinnor som tagit en doktorsexamen före 30 års ålder,

visar en rapport från Högskoleverket. Enligt Högskoleverket bottnar den sneda könsfördelningen i att kvinnliga forskare publicerar färre vetenskapliga artiklar som en följd av att de bland annat har sämre resurser och nätverk än sina manliga kollegor.

Åtta av tio professorer är män.

22/6 presenteras valbara kandidater till höstens val av dekaner och prodekaner på intranätet. Valet genomförs mellan den 7 och 22 september 2011. kibladet | NUMMeR 4 | 2011 | 7

LEDARE

NYHETER

PORTRÄTTET

FEM FRÅGOR

DEbATT

NOTERAT

Prinsen kunde sin historia Daniel tillbaka hos sin professor på KI Prins Daniel var en av många intresserade åhörare när Karolinska Institutet anordnade ett forskningsseminarium om livsstil kopplat till hälsa. – Det här är ett område som intresserar mig, säger han. Nobel Forum var fullsatt när KIprofessorerna Mai-Lis Hellénius, Martin Ingvar och docent Carl Johan Sundberg delade med sig av sina kunskaper om livsstilens betydelse för hur vi mår. Finns den perfekta maten och varför rör vi oss så lite när det är så bra för oss, var frågor som lyftes fram. – I framtiden hoppas vi kunna optimera fysisk aktivitet för varje tillstånd, sjukdom eller riskprofil. Kan vi göra det efter individens egna biologiska förutsättningar kan det innebära bättre prevention och behandling, sa Carl Johan Sundberg.

PRINCE DANIEL ATTENDS KI SEMINAR

Prince Daniel was one of the many attendees at Karolinska Institutet’s research seminar on the link between lifestyle and health. “This is an area in which I am extremely interested,” he said. During the spring, he attended a course led by Professor Mai-Lis Hellénius.

SEMINARIET den 2 maj anordnades av Development Office och riktade sig till privatpersoner som visat ett betydande intresse för Karolinska Institutets verksamhet. Prins Daniel satt på första rad i publiken. – Det var väldigt spännande och gav en del ny information, säger han efteråt. – Det här är ett område som intresserar mig. Jag har studerat här under Mai-Lis Hellénius och har ganska bra koll på de här frågorna. Under våren har han gått en kurs i Karolinska Institutets regi och bland annat fördjupat sig i fysiologi, orsaker till hjärt- kärlsjukdomar och

övervikt och fetma kopplat till behovet av fysisk aktivitet. – Det här är något som engagerar mig och som jag tycker är väldigt viktigt; just barnfetma och hur socioekonomiska aspekter påverkar. Att det är skillnad beroende på var man bor, ekonomin och vilken utbildning ens föräldrar har. FÖRE DETTA hockeyproffset Mats

Sundin medverkade i ett förinspelat filminslag under seminariet och berättade hur han klarade av att spela 18 säsonger i världens tuffaste hockeyliga, NHL: – Det handlar om att kombinera vilja, talang och tur. Från första september fram till maj hade vi matcher varannan dag. Det är ett maraton, samtidigt som ishockey är en explosiv sport. Han berättade att NHL-klubbarna tagit intryck av forskningen och att den fysiska och mentala uppbyggnadsträningen blev allt mer individanpassad under hans år i Nordamerika. – Han har haft en imponerande karriär och har alltid varit en fin förebild för unga. Det är roligt att han engagerar sig i Karolinska Institutet, säger prins Daniel om Mats Sundin. Under forskningsseminariet nämndes också att läkaren Gustav Zander öppnade gym redan på 1860-talet. Hade prinsen koll på honom? – Jag har hört namnet. Jag kan min gymhistoria, säger prins Daniel och skrattar.

väldigt Det var e och d spännan el ny gav en d tion informa

SOFIA STRIDSMAN kibladet@ki.se

…och kungen fick en personlig guidning Även kung Carl XVI Gustaf besökte KI den 2 maj. Kungen hade bjudits in för att få en personlig presentation av Sveriges just nu största byggprojekt: det nya universitetssjukhuset och Norra stationsområdet. Rektor Harriet Wallberg-Henriksson hälsade kungen välkommen till Nobel Forum på Campus Solna där 8 | kibladet | NUMMeR 4 | 2011

THE KING VISITS KI

King Carl XVI Gustaf paid a visit to KI on 2 May, invited for a personal presentation of Sweden’s biggest current construction project.

ett samtal ägde rum med prorektor Jan Andersson, infrastrukturdirektör Rune Fransson och universitetsdirektör Bengt Norrving. De berättade om planerna för de nya byggena på området runt Karolinska Institutet, men samtalet kom också att handla om internationella samarbeten, den senaste forskningspropositionen och strategiska satsningar.

Efter fotograferingen då kungen poserade med utsikt över bygget längs med Solnavägen, blev det en rundtur i området innan professor Mathias Uhlén, direktör för Science for Life Laboratory, tog emot för ett besök i Karolinska Institutets Science Park. Innan avfärd fick kungen en t-shirt med KIs logotyp som överlämnades av rektor:

– Att användas kanske när Ers Majestät är ute och joggar, föreslog hon. Harriet Wallberg-Henriksson passade också på att visa kungen Wallenbergssalen i Nobel Forum som prins Daniel senare samma dag skulle besöka vid ett seminarium om livsstil, kost och hälsa. MADELEINE SVÄRD madeleine.svard@ki.se

Ny personalkatalog ska bli bättre Ett innehåll med uppdaterad och mer korrekt information är målet med den nya personalkatalogen på ki.se och internwebben, som ersatte den gamla i maj. Sedan i juni förra året har den nya personalkatalogen fungerat parallellt med den gamla. Den tidigare personalkatalogen uppdaterades helt manuellt och innehöll en del felaktiga uppgifter, exempelvis om personal som slutat. Men även i den nya personalkatalogen har många konstaterat att det förekommer uppgifter som inte stämmer. Fördelen med den nya katalogen skulle vara att ändringar i olika personalsystem och Ladok slår igenom automatiskt. – Funktionen är viktig och central, men tyvärr har testning och verifikation dragit ut på tiden, vilket jag beklagar. Överföringen från personalsystemen har inte fungerat fullt ut, men det ska åtgärdas. Vissa uppgifter måste man också själv uppdatera via ”Mina sidor”, säger Torbjörn Widh, IT-chef.

Prins Daniel var inbjuden till ett hälsoseminarium och togs emot av rektor Harriet Wallberg-Henriksson och konsistoriets ordförande Susanne Eberstein (till höger). Foto: PeteR kJelleRÅS

ENLIGT KATARINA Tillgren, systemägare och lönechef på personalavdelningen, bör man som KI-personal regelbundet granska sina uppgifter i personalkatalogen, så att den kan hållas så uppdaterad som möjligt. Mycket går att ändra på egen hand, men för att ändra uppgifter som befattning, placering och besöksadress måste man kontakta sin lokala KIMKATadministratör. – Vi har haft svårt att nå fram till alla anställda med uppmaningen att vara aktiva och själva ändra sina uppgifter i personalkatalogen, säger Katarina Tillgren. Hon tillägger att projektgruppen nu kommer att samarbeta mer aktivt med KIMKAT-administratörerna, för att innehållet i personalkatalogen ska bli mer korrekt. I maj skrotades underhållet av den tidigare personalkatalogen, även om den kommer att finnas kvar ytterligare en tid. HELENA MAYER helena.mayer@ki.se

av nya vetenskapsstaden

DET KAN DU GÖRA

Vid kungens besök i maj presenterade Karolinska Institutets ledning Sveriges nu största byggprojekt. Från vänster: Rektor Harriet WallbergHenriksson, universitetsdirektör Bengt Norrving, prorektor Jan Andersson, kung Carl XVI Gustaf, infrastrukturdirektör Rune Fransson. Foto: pETER KJELLERÅS

Ändra uppgift om telefonnummer Lägga till mobiltelefonnummer Lägga till anteckningar om exempelvis fler befattningar och arbetsuppgifter.

minasidor.ki.se kikatalogen.ki.se

kibladet | NUMMeR 4 | 2011 | 9

LEDARE

NYHETER

PORTRÄTTET

FEM FRÅGOR

DEbATT

NOTERAT

I ett av båsen är sistaårsstudenten Pernille Linnerud i färd med att göra en patientundersökning.

Foto: GUSTAF ANDERSSON

Hög trivselfaktor Odontologen är första institutionen på KI som miljöcertifierats För ett halvår sedan slogs dörrarna upp till Coronakliniken på Campus Huddinge, en miljöanpassad tandklinik med den senaste tekniken. Tandläkarstudenten Pernille Linnerud sitter i ett av de 16 bås som finns på Coronakliniken och gör sig redo att börja behandlingen på sin patient. – Jag ska göra en så kallad PTR, professionell tandrengöring. Jag ska ta bort plack och tandsten och polera tänderna, förklarar hon. Pernille Linnerud är sistaårsstudent på tandläkarprogrammet och gillar att arbeta på kliniken. – Det är en avstressande miljö, man kan koncentrera sig på sitt utan att bli störd. Man får arbetsro,

Helen Peterson, Linköpings universitet, står bakom rapporten.

10 | kibladet | NUMMeR 4 | 2011

STUDENTS bENEFIT FROM NEW DENTAL CLINIC

The Corona Clinic at Huddinge Campus – an environmentally friendly dental clinic featuring the latest technology – was opened six months ago. To date, the Department of Dental Medicine is the only department to be environmentally certified.

säger Pernille Linnerud. Institutionen för odontologi är miljöcertifierad enligt ISO 14001 sedan drygt ett år och den nya Coronakliniken är byggd med hänsyn till det. TILL EXEMPEL används LED-lam-

por och varje bås går att stänga av enskilt. Samma princip gäller för båsens sugsystem som endast är på när de används. – Vi sparar mycket energi tack vare det, säger Jana JohanssonHuggare, tandläkare och projektledare för Coronakliniken. Båsen har också ergonomiskt utformade tandläkarstolar och inredning. Behandlingsplatserna är försedda med en belysning som ger ett jämnt ljus och inte bländar.

Det var när tandläkarprogrammet på KI skulle utökas med 20 studieplatser som den gamla kliniken, som fortfarande används, blev för liten. – Den nya kliniken skulle möta kraven på miljöcertifiering och ligga i framkanten vad gällde teknologi. Här får studenterna i en lugn miljö lära sig arbeta med den senaste tekniken och det betyder mycket när de kommer ut i arbetsli-

vet, säger Jana Johansson-Huggare. Att kliniken har tagits väl emot av studenterna märks på Emelie Sjögren och Evelina Huusko som går termin 10. De är här på sin sista dag men de önskar att de inte behövde lämna kliniken. – Vi har trivts så bra, jag önskar att vi fick stanna kvar, säger Emelie Sjögren. CECILIA GROOP kibladet@ki.se

MILJÖVÄNLIGT PÅ CORONAKLINIKEN n Automatiska vattenkranar som sparar el och vatten. n Centraliserad partikelfälla som samlar upp amalgam och andra miljöfarliga ämnen. n Golv utan den miljöfarliga plasten PVC. n Källsortering av glas, metall och papper. n Lampor som går på automatisk timer och bås som kan tändas var för sig.

Fler kvinnliga ledare på universiteten n Sveriges universitet och högskolor får allt fler kvinnor i ledande befattningar. De senaste 20 åren har andelen kvinnliga rektorer ökat från 14 till 43 procent.

Enligt rapporten Akademiskt ledarskap i balans? av Helen Peterson, Linköpings universitet, är 60 procent av prorektorerna kvinnor, andelen kvinnliga dekaner har

ökat från 3 till 31 procent och andelen kvinnliga prodekaner har ökat till 46 procent.

Språkregler som gäller universitet och företag kan vara enkla att förstå, men när det kommer till kritan är det inget man måste följa, skriver gästkrönikören Patrik Hadenius.

KI vägrar att följa rekommendationen

et är inte ofta stavningen av Karolinska Institutet diskuteras på en Språkkonferens. Men nu har det hänt. Det var för någon vecka sedan på Rival i Stockholm. Konferensen heter Språkforum och ordnas av Språktidningen. Där satt nära 200 glada språkarbetare i publiken. Det är till exempel folk som uppskattar en diskussion om gin och tonic, där frågan som avhandlas är vilken ordklass och tillhör (ja, du anade det kanske, det är en preposition). Nu skulle snart KI diskuteras. Upp på scenen kliver Ola Karlsson. Han är redaktör för Språkrådets skrivregler och därmed en av dem som har bäst koll i Sverige på hur vi bör skriva på svenska. Språkrådet är en statlig myndighet vars uppgift bland annat är att bevaka det svenska språket och ge rekommendationer om klart och begripligt språkbruk.

rar att vi skriver Ipad och Ikea. Det följer normal svensk tradition. Egennamn inleds med stor bokstav. Inte heller ska vi skriva Uppsala Universitet, utan Uppsala universitet, eftersom det bara är första ordet i ett namn som skriver med stor bokstav. Trots att lärosätet själv vill ha versaler på båda orden. Visserligen gör man ofta undantag för privata företag, men för offentliga organ, föreningar, stora samhällsinrättningar och akademiska inrättningar ska man följa huvudregeln. Och nu börjar du ana åt vilket håll det lutar för Institutet.

ATT DISKUSSIONEN kom in på stor och liten bokstav hade sina skäl. Ola Karlsson berättade att det kommer över hundra frågor i veckan via telefon och e-post till Språkrådet. Och vanligast är frågorna om stor och liten bokstav. Ibland går det att ge ett enkelt svar, ibland är det svårare. För att röra till det har Språkrådet själva vacklat, och bytt fot. Nyligen ändrade man till exempel rekommendationen när det gäller partinamn. De ska numera skrivas med stor Många hoppades MÅNGA HOPPADES få bokstav. Det skrivs Moderafå klara besked om klara besked om vad terna och Miljöpartiet, och förman får och inte får kortningarna är (M) respektive vad man får och inte skriva. Facit, helt enkelt. (Mp). Partierna själva gillade får skriva. Facit helt reformen, Det hade inte sagts något de flesta vill ha fler enkelt. om Karolinska Institutet, stora bokstäver än rekommendamen däremot hade en rekomtionerna tillåter. mendation om hur man stavar Tidskriften Fokus och några andra storLibyens diktator utlovats. made, och vägrade följa rekommendationen. Ola Karlsson listade säkert tio olika möjliga stavningar han mött på Libyens snart störtade OCH DET VAR HÄR som Karolinska Institutet ledare, som al-Khadaffi, Qadhdhafi, Gaddafi, dök upp på scenen. Universitetet vägrar också Kadafi, Kadaffi. Det visade sig lurigt att välja följa rekommendationen och stavar andra vilken som var otvetydigt bäst. Det finns ordet med stort I. Argumentet från KI är att många principer som kan användas när ett det andra ordet i namnet inte är en beskrivnamn som normalt skrivs med arabiska tecken ning av organisationsformen utan just en del ska översättas till latinska bokstäver. Möjligen av namnet. gillade Ola Karlsson en viss stavning med Q KI är inget forskningsinstitut, utan ett helt bäst, men han erkände att Muammar Gaddafi universitet, med både forskning och utbildning. var vanligast och därmed att rekommendera. Därför blir det missvisande att ha gemen bokstav i början av det andra ordet. Det vore som att ha liten bokstav i början av ett efternamn. EN ENKEL LEDSTJÄRNA för mer närliggande Båda sidor har goda skäl och logiska argunamn är annars att fråga personen själv hur ment. Och det blir till och med en punkt på han eller hon vill ha det. Lite lurigt med en språkkonferens. Men det sköna är att när Gaddafi, men enklare med till exempel Anndet sedan kommer till kritan. När du sitter vid Kristin. Vill hon skriva med stort K i mitten av tangentbordet. Då spelar argumenten och loordet brukar vi låta henne hållas. Men inte alltid följer vi ägarens önskemål. Vi giken ingen roll. Även när Språkrådet försöker sätta ner foten, kan vi som skriver göra som vi ska inte skriva iPad eller IKEA, som respektive vill. företag vill. Språkmyndigheten rekommende-

PATRIK HADENIUS Ålder: 47. Gör: Chefredaktör för Språktidningen, Modern Psykologi, Forskning & Framsteg samt en bokklubb, gör allt detta med en vetenskaplig och glad grundton. Gillar också: Att springa. Motto (om jag hade något): Pappa vet bäst.

Patrik Hadenius är språkvetare och tidningsmakare. Foto: SPRÅktidNiNGeN

Möjligt söka till Pedagogiska akademin n Lärare på KI kan nu ansöka om en plats som ledamot i KIs nystartade ”Pedagogiska akademi”. Akademin ska uppmärksamma och belöna goda, ambitiösa och pedagogiskt medvetna lärare samt

skapa ett nätverk av pedagogiskt sakkunniga. Sista ansökningsdag är den 17 juni och de första ledamöterna kommer att antas under hösten 2011. Mer information på ki.se (lärarwebben). kibladet | NUMMeR 4 | 2011 | 11

LEDARE

NYHETER

PORTRÄTTET

FEM FRÅGOR

DEBATT

NOTERAT

En läkare är en läkare, självklart. Men framförallt bör hon vara medmänniska. Helst en lyssnande, gärna skamlöst nyfiken.

En humanistisk naturvetare P

å sätt och vis är det Joseph Viktor von Scheffels förtjänst att Astrid Seeberger kom till Sverige. Den tyske 1800-talsförfattaren gav namn åt ett pris som årligen delades ut för bästa studentuppsats i Baden Würthemberg, och som Astrid Seeberger tog hem våren 1967. Detta var i Schwaben där hon bodde med mor och far i en liten stad vid en flod som ringlade mellan mjuka sydtyska berg. Astrid som hoppat över två klasser var 17 år och livet låg framför henne. Ett par lokaltidningar hade noterat den unga skrivkunniga talangen och erbjöd henne att resa till Sverige för att rapportera hem om det svenska folkhemmet, då i ropet i den unga Förbundsrepubliken. Så kom det sig att flickan Astrid en försommardag 1967 klev av tåget vid Stockholms central med en resväska i handen och ett andrahandsrum i Alvik i sikte. – Jag var jättefattig men det var underbart. Äntligen kunde jag bestämma själv. Det var flera saker som gjorde att jag gärna ville till Sverige. Dels var det en del av ett allmänt ungdomsuppror, att vilja frigöra sig. Den svenska jämlikheten mellan män och kvinnor attraherade mig – det var kolossal skillnad mot Tyskland. Dels var det solidariteten med de förtryckta länderna, jag var förstås vänster som ”alla” de åren, Jag växte upp utan att jag någonsin varit med förfärliga organiserad i någon grupp. berättelser om Jag trivdes direkt och ville bli svensk så fort som möjlidande och död ligt! I Sverige blev hon kvar. Inte för att hon hade haft det illa i Tyskland, tvärtom. Hon hade två po-

12 | kibladet | NUMMeR 4 | 2011

ler i uppväxten. Hemmet i Schwaben med mamma hemmafrun, flykting från Ostpreussen och pappa kartongdesignern, valthornsspelaren och blomsterälskaren. Och så somrarna på Augustenruh utanför Rostock i dåvarande DDR, hos mormor och morfar.

TÅGRESORNA MELLAN sydvästra och nordöstra Tyskland fortgick hela Astrids barndom, ända tills Berlinmuren och järnridån etablerades 1961 och satte stopp för flertalet intertyska relationer. – Men det är ändå starka minnen som har präglat mig. Morfar, en före detta preussisk officer som dessbättre var för gammal för världskriget, var en stor berättare och uppläsare. Det kanske bidrog till att jag själv alltid skrev och tidigt ville bli författare. Inte så förvånande att Astrid Seeberger efter sin artikelserie om folkhemmet började studera filosofi samt teater- och filmvetenskap vid Stockholms universitet och tog sin fil kandexamen på tre år. Kort därefter, som 22-åring, fick hon sitt första barn. Det blev dags för Astrid att på allvar överväga vad hon skulle göra i livet. Kriteriet var att det skulle vara ”något meningsfullt”. Och nu visade hon sig även vara naturvetenskapligt lagd. – Det intresset har jag haft parallellt ända sedan barndomen då pappa ständigt arbetade med att uppfinna evighetsmaskinen. Han hade också en god vän, Johannes, som var läkare och jag följde ofta med honom på hembesöken och fick bära hans doktorsväska. SÅLEDES, efter nödvändiga kompletteringar blev det läkarlinjen vid KI för Astrid. – Det var en fantastisk tid. Jag var helt euforisk. Det var så himla roligt, allt man fick lära sig och alla patienter man fick möta. Det kanske

låter patetiskt men jag hade ambitionen att göra något gott. Astrid tystnar en stund, funderar och vänder på det. Varför skulle det vara patetiskt, det som borde vara det självklara, detta med läkarens uppdrag? – Egentligen ska man säga det med stolthet. Jag hade växt upp med förfärliga berättelser om lidande och död under kriget. I sina bästa stunder innebär läkaryrket att man kan rädda någon från att dö. Senare upptäckte jag att det kan vara att hjälpa en människa att dö en så god död som möjligt. Eller att handskas med att leva med en sjukdom som inte går att bota. Astrid valde njurmedicin efter att ha gjort en långplacering vid njurmedicin på sjukhuset. För 30 år sedan fick hon ett tremånaders vikariat på sjukhuset i Huddinge – och där är hon kvar än idag, nu som överläkare. – Intellektuellt är det en oerhört fascinerande specialitet. Jag har ett underbart yrke och arbetar på en väldigt fin klinik, där det finns patienter som jag skött i över 20 år. ASTRID SEEBERGER är även adjungerad universi-

tetslektor vid KI och undervisar samtliga läkarstudenter i återkommande kurser i professionell utveckling, med bland annat medicinsk etik och psykologi, konsultationsfärdighet, personlighetsutveckling och genusfrågor som delmoment. Patienten och inte minst samtalet med patienten är centrala för Astrid, något hon vill förmedla i sin undervisning. – De grymma villkoren i våra liv är att vi alla är ändliga. Läkaryrket har den storslagna dimensionen att man är så nära liv och död, de sant existentiella frågorna. Där har vi mycket att lära av patienterna. Många av mina patienter är riktiga hjältar. De bär på en livslång sjukdom men förmår ändå leva bra liv.

I hรถstas kom Astrid Seebergers bok Den skamlรถsa nyfikenheten som fick genomgรฅende goda recensioner. Foto: SOFIA RUNARSDOTTER

kibladet | NUMMeR 4 | 2011 | 13

LEDARE

NYHETER

PORTRÄTTET

FEM FRÅGOR

DEbATT

NOTERAT

”Allt börjar med samtalet” Om samtalet med patienten – och mycket annat – har Astrid Seeberger skrivit essäboken Den skamlösa nyfikenheten, Weyler förlag, som utkom i höstas och fick genomgående god kritik. – Allt börjar med samtalet. Det är viktigt av flera olika skäl. Dels för att ställa rätt diagnos. Omkring 15 procent av diagnoserna är felaktiga. Vi kategoriserar gärna snabbt, det är lätt att av tidsbrist hamna fel. Och dels behövs samtalet för att få patienten till medarbetare. Studier har visat att hela 35 procent av de njurtransplanterade slarvar med medicineringen, fast den är livsviktig. Misslyckas vi med att få med oss patienten är vi dåliga doktorer, hur duktiga vi än är på evidensbaserat kunnande.

FAKTA Namn: Astrid Seeberger. Ålder: 61 år. Familj: Tre barn, födda 1972, 1977 och 1979. Särbon Lech. bor: Södermalm i Stockholm. Gör: Docent i medicinska njursjukdomar. Överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge. Adjungerad universitetslektor, KI. Författare.

ENLIGT ASTRID Seeberger lider den svenska

sjukvården av strukturella problem som försvårar det nödvändiga mötet på tu man hand mellan läkare och patient. – Tyvärr ligger svenska läkare i världsbotten när det gäller tiden för direkta patientmöten. Nu hjälper det inte att bara ösa in mer pengar. Vi måste fråga oss hur vi vill bedriva sjukvård. Är det bra att driva den som en affärsrörelse som sker i allt större omfattning? Ibland talar man om patienter som kunder eller vårdkonsumenter och om läkare som vårdproducenter. Om en njurdialys kan Jag tycker det är ett förskräckligt synsätt som vi skjutas upp ett år sparar måste ifrågasätta. vi 700 000 kronor Astrid menar att sjuki skattemedel vården byråkratiserats och effektiviserats ”i all välmening” men att resultatet delvis blivit oönskat. Hon nämner den i och för sig vackra tanken med vårdgarantin som exempel. – Den leder ofta till att vi måste ta emot nya patienter som remitteras till oss på onödigt tidiga besök som därmed tar tid från de verkligt behövande, våra kroniskt njursjuka patienter. Man har sett att ett bra omhändertagande av dessa patienter kan fördröja dialysstarten. Om en njurdialys kan skjutas upp ett år sparar vi 700 000 kronor i skattemedel.

A HUMANIST SCIENTIST

HON SER SIG SJÄLV som en humanistisk naturvetare. – Jag vill försvara humanismen i naturvetenskapen och integrera det humanistiska och det naturvetenskapliga synsättet i mötet med patienter och anhöriga. Vi arbetar inom en vetenskap som ska användas för att förbättra människors villkor. En hållning Astrid Seeberger oförtrutet söker föra vidare till alla de studenter hon möter i sin undervisning. Och, som brittiska Strumpebandsordens devis lyder: Honi soit qui mal y pense. Skam åt den som illa därom tänker.

PER HÖGFELDT kibladet@ki.se

I Astrid Seebergers undervisning är samtalet med patienten centralt.

Foto: CHRISTIN pHILIpSON

An essay competition brought Astrid Seeberger to Sweden from her homeland of Germany in 1967, and here she remained. After completing her humanities studies, she chose to study the medical programme at KI. She specialised in renal medicine, and still works in this field – now as a consultant – at the same clinic at Karolinska University Hospital in Huddinge where she started working as a locum 30 years ago. As an adjunct lecturer at KI, she teaches professional development to all medical students. Astrid believes that the patient – and not least the discussion with the patient – is of central importance, and this is something that she tries to convey in her teaching.

RÖSTER OM ASTRID: Kulturell, varm och ifrågasättande

– Astrid är en oerhört kulturell person – och en positiv människa. Hon är väldigt noggrann och tar sitt jobb och patienterna på allvar. En mycket duktig kollega som är starkt engagerad i det hon håller på med. Ingela Fehman-Ekholm, professor i transplantationsmedicin, Sahlgrenska/KS

14 | kibladet | NUMMeR 4 | 2011

– En otroligt varm och lyhörd människa, samtidigt målinriktad. En fantastiskt god kollega. Det är sällan det är så enkelt att arbeta tillsammans med någon, trots att det är så svåra saker vi tillsammans undervisar i. Magnus Kirchhoff, avdelningschef Forum för levande historia

– Jag har varit Astrids chef i många år. Hon är en väldigt kunnig och hängiven kliniker och klinisk forskare. En ifrågasättande men lojal och hängiven medarbetare, med en centraleuropeisk hysterikas hela charm. Anders Alvestrand, professor emeritus i medicinska njursjukdomar, KI

Nationell forskarskola i klinisk cancerforskning – NatiOn – utlyser kursplatser Strategiska forskningsområdet vårdforskning (SFO-V) utlyser anställningar som forskare inom respektive forskningsområde

Women and child health

Sista ansökningsdag den 10 september

People living with long-term disability Older adults living with activity limitations and participation restrictions Cancer and palliative care Health systems, policy, management, informatics and economics För ytterligare information se SFO-Vs hemsida ki.se/sfo-v.

Häng med i utvecklingen! IT i utbildningen är en praktiskt inriktad kurs med temat ägnat åt Web 2.0 tjänster och deras användning i utbildningen. Kursdatum: 3-7 oktober 14-18 november Läs mer och anmäl dig här på ki.se/larare

Blogg ar Secon ? dLife ? RSS ? Wi k Podca sting is? Själv ? tester ? Lärre surse r?

UNIVERSITETSBIBLIOTEKET

Karolinska Institutet och Uppsala universitet erbjuder våren 2012 för andra gången en nationell forskarskola i klinisk cancerforskning. Utlysning och ansökan sker 12 september–14 oktober 2011. För ytterligare information, se ki.se/forskarskola/cancer

LEDARE

NYHETER

PORTRÄTTET

FEM FRÅGOR

DEbATT

NOTERAT

Måttligt, riskfyllt – eller inte alls? En aktuell webbenkät visar hur mycket KI-studenterna dricker. Angela Rizzo (till vänster) och Hanne Hesseldahl Webjörn erbjuder stöd till dem som är i riskzonen. Foto: ERIK CRONBERG

5 FRÅGOR ... till Angela Rizzo, läkare och verksamhetschef för Studenthälsan på Karolinska Institutet.

Når de som dricker mest 1– Vi vet att studenter tillhör den Vad vet ni om KI-studenternas alkoholvanor?

åldersgrupp svenskar, 18–25-åringar, som dricker allra mest. Det vi kan se bland våra studenter är att det är en intensivkonsumtion, de dricker mest på helgerna.

jag tycker är slående är svaren på frågan hur mycket man tror att man dricker i förhållande till andra. De som inte har en riskkonsumtion tror att de dricker mer än andra, medan alla de som har en hög risk tror att de dricker mindre än andra. Jag trodde först att jag tolkat detta fel.

2– Problemet är att det är få som 4 – Jobbar man med de här frågorna går det inte vara absolutist Vad visar den enkät som ni nyligen gjort?

Vad är syftet med enkäten?

svarar, i bästa fall runt 25 procent, och det gör att det är svårt att dra några slutsatser.

och tro att studenterna aldrig ska dricka, men minskar alkoholkonsumtionen är vi nöjda. Den här enkäten har visat sig ha samma effekt på alkoholkonsumtionen som en timmes samtal. Återkopplingen studenten får ser ut som en hastighetsmätare. Den som hamnar på rött och får en siffra på 80, ja då betyder det att 80 procent dricker mindre än

3– Av den fjärdedel som har svarat Men av dem som har svarat – hur mycket dricker de?

hamnar ungefär 25 procent på ökad risk eller hög risk. Om det är representativt eller inte vet jag inte. Det

vad den personen gör. Det är den visaren – hur alla andra gör – som verkligen fungerar och gör att folk dricker mindre.

Vad finns det för hjälp att få för en KI-student som dricker för mycket?

– En student som har svarat på testet får telefonnumret till vår företagssköterska och ”alkoholsköterska” Hanne Hesseldahl Webjörn. Hon håller i samtalen med studenterna. Det finns bland annat en metod som heter MI, motivational interviewing, som går ut på att ställa frågor på ett sätt som får personen själv att hitta motivationen och viljan att ändra sin livsstil. ASTP, Alcohol Skills Training Program, är en annan evidensbaserad metod där man med två standardiserade sam-

SURVEY REVEALS STUDENTS’ DRINKING HAbITS

In moderation, dangerously – or not at all? An online survey from the Student Health Centre shows how much KI students drink. “For those in the danger zone, help is readily available,” explains Angela Rizzo, physician and operational manager at Karolinska Institutet’s Student Health Centre.

En timme slukas av dåliga system n Enligt rapporten ”Tjänstemännens ITmiljö” äts ungefär en arbetstimme om dagen upp av datasystem som inte fungerar. I rapporten från fackförbundet Unionen 16 | kibladet JUbileUMSSPeCial | NUMMeR 4 | 2011

är bara knappt fem av tio tillfrågade tjänstemän nöjda med systemens anpassning till användarnas behov eller arbetsroller.

tal ger studenten verktyg att minska sin alkoholkonsumtion, säger Angela Rizzo och tillägger: – Vi har full sekretess och vårt journalsystem är helt frikopplat från Karolinska universitetssjukhusets journalsystem. Många studenter är oroliga och undrar om de som de jobbar eller pluggar med kan gå in och läsa deras journal. Men det är bara vi på Studenthälsan som har tillgång till den. SOFIA STRIDSMAN kibladet@ki.se

FAKTA: WEbbENKÄTEN Studenthälsans webbenkät ”Alkoholportalen” med tio frågor skickas ut till studenter som läser första och andra terminen på Karolinska Institutets grundutbildningar.

procent av lärarna på KI är forskarutbildade. Genomsnittet för Sverige är drygt 60 procent.

Spurtstrid i KI-loppet Vid uppvärmningen kom regnet. Men de 239 deltagarna i KI-loppet 2011, vilket var rekord för loppet på Campus Huddinge, studsade ändå upp och ner på gräsplanen under ledning av Friskvården innan startskottet gick. Regnet upphörde och nummer 223, Björn Äng, störtade iväg, strax i hälarna på tätgruppen med förra årets vinnare Francisco Ortega i spets. De höll en fart som sedan aldrig sjönk. Två varv runt spåret, 2,7 kilometer och drygt 9 minuter senare, låg Francisco Ortega och Björn Äng i täten. Björn Äng hade tänkt att lyckades han hålla Francisco Ortegas takt hela vägen skulle han vara nöjd. Då kom spurten.

THE 2011 KI RACE

A total of 239 people took part in the 2011 KI Race on 17 May – a record number of participants for the race at Huddinge Campus. Björn Äng won the men’s class, with a time of 9:40, while Lisa Juntti-Berggren was the fastest woman, finishing in 11:50.

– Jag är sprinter. Det var en jättebra slinga och lagom lång för mig, säger Björn Äng. Med den knappa marginalen på tre sekunder gick han in i mål som segrare, nu som tvåfaldig vinnare av KI-loppet i individuell klass herrar.

SÅ GICK DET I DE OLIKA KLASSERNA Individuell klass dam: 1. Lisa Juntti-Berggren (MMK), 11.50 2. Therese Jonsson (Dentmed), 13.31 3. Radja Dawoud (MEB), 13.32

VINNARE i individuell klass damer

blev Lisa Juntti-Berggren på tiden 11.50. (Se även vinnare av stafettlagen på sträckan 5,3 kilometer i rutan här intill.) Men inte bara vinnarna belönades, i årets lopp sponsrades samtliga deltagare av rektor Harriet Wallberg-Henriksson med varsin KI-cykelhjälm, utsedd till bästa jubileumsprodukt år 2010. MADELEINE SVÄRD madeleine.svard@ki.se

Individuell klass herr: 1. Björn Äng (NVS), 9.40 2. Francisco Ortega (BioNut), 9.43 3. Daniel Navarro (BioNut), 10.44

Björn Äng grattades av sonen Mio efter loppet.

Mix lag 1. The hypoxic team (OnkPat), 20,40 Martin Augsten

Daniel Holl Elin Sjöberg Janna Paulsson Dam lag 1. Heja Norge (MedHS), 24.00 Kerstin Wåhlén Louise Hedskog Maria Ankarkrona Eva-Britt Samuelsson Herr lag 1. Stormogulerna (Dentmed), 22.40 Conny Abrahamsson Jan Eklund Olle Janbjer Thomas Gosch

Björn Äng (223) och Lisa Juntti-Berggren (121) störtar iväg i starten. De stod senare som vinnare i individuell klass herr respektive dam i KI-loppet den 17 maj. Foto: ERIK CRONBERG

Arkitektbyrå vald att rita nytt forskningslabb Foto: BERG ARKITEKTKONTOR

n Det blir Berg Arkitektkontor/Arkitektfirmaet C.F Møller som får uppdraget att rita det nya forskningslaboratoriet, Biomedicum, som planeras vid Karolinska Institutet i Solna.

Biomedicum ska bli arbetsplats för 1500 personer, och ett av Europas största medicinska forskningslaboratorier. KI och det nya universitetssjukhuset i Solna kommer att samverka i

laboratoriet som ska bli 70 000 kvadratmeter i volym, ungefär lika stort som sju hötorgsskrapor. Byggstart beräknas ske under 2013 med ett färdigställande under 2017. kibladet | NUMMeR 4 | 2011 | 17

LEDARE

NYHETER

PORTRÄTTET

FEM FRÅGOR

DEbATT

NOTERAT

Tentor som är begripliga, relevanta och rättvisa är vägen mot ett bättre läkarprogram. Det skriver studentrepresentanterna i läkarsektionen, Medicinska Föreningen.

Studenterna: Vi efterlyser examination 2.0!

äkarsektionen, en del begriplig, relevant och rättvis. av Medicinska FörenMed en begriplig tenta menar ingen, studentkår vid vi att det av frågorna tydligt ska Karolinska Institutet, framgå vad som förväntas i svaret. bedriver studiebevakning Det händer att vi på vissa frågor vid Karolinska Institutets läkarmåste gissa oss till vad frågestälprogram. Tillsammans med våra laren vill veta eftersom de är diffust lärare arbetar vi aktivt för en bättre formulerade. läkarutbildning på KI. Vi önskar också att tentan ska Vi gavs i uppgift att på läkarprovara relevant. Detaljerad statistik grammets lärardag den 7 april 2011 över exempelvis sjukdomsprevalens presentera den “ideala examinamå vara intressant kuriosa på en tionen ur studentens perspektiv”, föreläsning men inget vi behöver en uppgift som vid första anblick kunna utantill för att bli duktiga verkade spännande och intressant läkare. Vi vill istället att tentan men som vid närmare eftertanke efterfrågar de kunskaper, färdigkändes nästintill omöjlig. Ed Peile, heter och förhållningssätt som är som 2009 deltog i den externa utrelevanta för vårt framtida yrke. värderingen av läkarprogrammet, Om tentan både är begriplig och har yttrat: “The perfect examinarelevant så bidrar det troligtvis till tion: pass those who shall pass, fail att den blir rättvis. När man som those who shall fail – doesn’t exist”. student har lagt ned tid och Men även om den perfekta energi på att läsa till en examinationen egentligen tenta vill man även inte existerar så tror vi känna att man blir att det går att ta flera rättvist bedömd. r ä kliv i den riktningen, En grundsten n ta n te Om och och vi vill här presentei detta är att lig p ri eg b e d bå et d ra våra grundidéer om använda sig av r ra id b relevant så hur examinationerna avidentifierade den tt a ll ti is tv trolig kan förbättras. Skriftlig tentor samt att man blir rättvis tentamen är den vanlisom student har rätt gaste examinationsformen att få tillbaka sin tenta på läkarprogrammet och därför efter rättning. fokuserar vi på den här. Vi tror att För att ta steg i denna riktning detta inte bara gäller läkarprogram- vill vi föreslå följande: met utan generellt på KI. Variera frågorna från en Grundat på både våra bra och tenta till en annan. Vi stumindre bra erfarenheter, vill vi denter beskylls ibland för att bara föreslå tre kriterier som utgör plugga på gamla tentor och på det grunden för en bra tenta: att den är

Matilda Liljedahl

Hritul Karim

finns bara ett enkelt svar – det är för att det fungerar. Dels får man reda på hur just denna kurs ställer frågor och vill ha dem besvarade, dels finns det många exempel på när frågor är ordagrant kopierade från en tenta till en annan och det räcker med att läsa patientens förnamn för att veta svaret. Bra frågor kan återanvändas men de bör då omformuleras.

Var specifik i frågan. Det ska i frågan tydligt framgå vad som förväntas ingå i svaret och hur omfattande det ska vara. Det antal poäng som ett svar kan ge ska inte behöva vara vägledande för att veta hur mycket man ska skriva.

Tänk på sammanhanget. Att sätta frågorna i ett relevant sammanhang gör att frågor som saknar relevans för läkaryrket kan identifieras och tas bort från tentan. Det kittlar till lite i magen när man som student läser orden: “Du jobbar som AT-läkare på medicinakuten...” och det är väldigt motiverande.

Koppla frågorna till specifika lärandemål. Det kan verka självklart, men vi tror att om man kopplar frågorna till specifika lärandemål på kursen så säkerställer man att tentamen motsvarar core curriculum och inte ställer frågor på sådant som egentligen ligger utanför kursen. Exempelvis skulle hänvisningar till kursmål kunna finnas i svarsmallen.

Undvik “det viktigaste”frågor. Vad ”det viktigaste” är varierar beroende på i vilket sammanhang frågan diskuteras och tvingar studenten att försöka tolka frågan utifrån lärarens perspektiv. Flera svar kan vara rätt beroende på vilket perspektiv man har men frågan signalerar till studenten att endast ett svar är rätt.

Utvärdering i samband med tentan. En utvärdering där studenten kan ge återkoppling på tentan direkt efteråt kan ge frågeställaren viktig information om vilka frågor som var svåra att förstå och vad studentens uppfattning om tentan var, och förhoppningsvis leda till en bättre tenta nästa gång.

Genomgång efteråt. För att göra tentaskrivningen till ett inlärningstillfälle är det viktigt att få mer återkoppling än ett poängresultat. En muntlig genomgång efter tentan tillsammans med en svarsmall kan ge tentan en formativ dimension. Med dessa förslag till er som konstruerar tentor vid KI hoppas vi kunna bidra till att de uppgraderas och att frustrationen bland studenter och lärare kan minskas. Vi tror att det här är ett bra steg i vår gemensamma riktning mot ett bättre läkarprogram på Karolinska Institutet. Det är hög tid för den skriftliga examinationen 2.0! n

Ulrika Liliemark Dunia Al-Hashimi beatrice bergström Karin Johnsson Rebecca Hamilton Debattörerna är studentrepresentanter i Läkarsektionens styrelse, Medicinska Föreningen, Stockholm.

Matti Eladhari

programdirektorn: Svårt men viktigt

et är glädjande att se kvalitet i examinationer bli belyst av studenter. Resultatet av läkarsektionens arbete med frågan är mycket intressant och den ”ideala examinationen” är en gemensam uppgift som kräver ett tydligt studentperspektiv. Engagemanget i frågan visar med önskvärd tydlighet den drivkraft som examinationer ger. De tre kriterier som lärarsek-

tionen särskilt lyfter fram kring den skriftliga examinationen – begriplig, relevant och rättvis – ligger väl i linje med programmets arbete med så kallad ’constructive alignment’. Kursernas lärandemål, undervisningsformer och examinationer måste bilda en meningsfull och begriplig helhet. Att variera frågorna, och även formulera dem med en mer

Vad tycker du? Fortsätt debattera på intranätet. Logga in på ki.se/forum

18 | kibladet | NUMMeR 4 | 2011

genomtänkt nivå av komplexitet, är en viktig del. Att vara specifik och sätta frågorna i ett tydligt sammanhang stämmer väl med vårt sätt att se på kontexten eller lärandemiljöns allt mer uppmärksammade betydelse för lärandet. Och även om det låter enkelt att koppla frågorna till specifika lärandemål så är det svårt, om än viktigt, att omsätta i praktiken. Här skapas en möjlighet att ge

återkoppling av resultaten med hänsyn till olika typer av mål. Till sist är det viktigt att understryka att programmet använder flera olika examinationsformer, för att så långt det är möjligt åstadkomma den Gunnar Nilsson ideala examinaprogramdirektor tionen. n

Sätt färg på ditt lab! På KaroIinska Institutet sedan 1989 TM

Med våra nya mikrocentrifuger får du en riktig färgklick i labbet! Rosa eller blå- välj din favoritfärg! Kompakt design Mycket tyst Snabb acceleration och broms Automatisk locköppning Rotor för 12x1,5/2,0 ML 12.300 x g

Kraftfullt statistikverktyg för forskare

5 800:styck!

nj!

a Kamp

945 kr

www.statsoft.se

018-21 00 45 08-590 962 00

www.ninolab.se

Karolinska Institutets stiftelser och fonder

Planerade utlysningar hösten 2011 Ansökningsportalen

Manuella ansökningar

KI resebidrag och Axel Hirsch resebidrag för kirurger (period 3) Ansökningsperiod: 8–22 aug

Elin Danielssons stiftelse Ämnesområde: endokrinologisk forskning, framför allt kring hypofystumörer. Ansökningsperiod: 15 aug–5 sep

Gösta Fraenckels stiftelse för medicinsk forskning Ämnesområde: medicinsk forskning företrädesvis inom ﬂygmedicin. Ansökningsperiod: 15 aug–5 sep

Maj och Lennart Lindgrens stiftelse Ämnesområde: medicinhistorisk forskning. Ansökningsperiod: 29 aug–26 sep

Robert Lundbergs minnesstiftelse Ämnesområde: tumörsjukdomar, framför allt cancer. Ansökningsperiod: 15 aug–5 sep

AFA Ämnesområden: folksjukdomar, folksjukdomar med genusmedicinsk inriktning, invalidiserande arbetsskador. Ansökningsperiod: 12 sep–3 okt

KIs stiftelsemedel för ögonforskning Ämnesområde: medicinsk forskning rörande ögonsjukdomar. Ansökningsperiod: 5–19 sep

David och Astrid Hageléns stiftelse Ämnesområde: postdoc-stipendier för medicinsk forskning. Ansökningsperiod: 12 sep–3 okt

Stiftelsen för ålderssjukdomar Ämnesområde: ålderssjukdomar, framför allt demenssjukdomar. och åderförkalkning. Ansökningsperiod: 5–19 sep

Rut och Arvid Wolffs minnesstiftelse Ämnesområde: sömnlöshet. Ansökningsperiod: 26 sep–10 okt

Ulla och Gustaf af Ugglas stiftelse Ämnesområde: ledsjukdomar, framför allt höftledsartros. Ansökningsperiod: 5–19 sep

Mer information om manuella ansökningar hittar du på intranews.ki.se. Klicka på Innehåll internwebben och sedan hittar du länken till KIs stiftelser och fonder i högermenyn

KI resebidrag och Axel Hirsch resebidrag för kirurger (period 4) Ansökningsperiod: 26 sep–10 okt

Frågor? Skicka e-post till: fonder@ki.se

Hirsch fellowship Ämnesområde: kirurgi, ﬁnansiering av längre resa för t.ex. inlärning av ny metod för kirurger med läkarexamen/motsvarande från Karolinska Institutet. Ansökningsperiod: 10–24 okt

Ansökningsportalen hittar du på http://fonder.ki.se

LEDARE

Kara Lindstrom, filosofie doktor, andades ut efter fem utmanande år och en avhandling.

NYHETER

Anna-Sofia Melin, medicine doktor, disputerade på en avhandling om cancerrisken hos kvinnor med endometrios.

PORTRÄTTET

FEM FRÅGOR

DEBATT

NOTERAT

Hedersdoktor Margaret Gatz tog emot sin hatt av promotorn Martin Ingvar.

Medicine doktor Marie Holmqvist som nu ska göra sin AT-tjänstgöring och hoppas på att få fortsätta forska.

Det har varit fem utmanande år, men resultatet är en stor belöning

Hedersdoktorer 2011: Märit Rausing, Katsuhiko Mikoshiba, Iréne Lederhausen, Robert och Jonas af Jochnick och Margaret Gatz.

Karolinska Institutets rektor Harriet Wallberg-Henriksson utbringade en välkomstskål vid banketten i Gyllene salen. Hedersdoktor Katsuhiko Mikoshiba (till vänster) samt Mats Lederhausen vid sidan av sin mor hedersdoktor Iréne Lederhausen.

Luigi De Petris, medicine doktor på en avhandling om biomarkörer i lungtumörer, var övertygad om att hans forskning kommer till nytta.

Hatten på för 119 Efter fem års forskarstudier vid Karolinska Institutet fick Kara Lindstrom äntligen ta emot sin doktorshatt. Som en av 119 nyblivna doktorer klev hon fram i Stockholms stadshus den 13 maj för att promoveras. Efteråt kände hon stor lättnad.

– Det har varit fem utmanande år, men resultatet är en stor belöning. Promotionsceremonin var under20 | kibladet | NUMMeR 4 | 2011

bar och markerade slutet på den här perioden, säger Kara Lindstrom. Omgiven av sin familj såg hon stolt och lycklig ut, fotograferad och lyckönskad i den blomsterprydda Blå hallen i Stadshuset som fylldes av små öar av gratulanter kring de nya doktorerna. Längs väggen hängde jämte KIflaggorna den svenska flaggan, den amerikanska och den japanska flaggan, allt för att uppmärksamma de nya hedersdoktorerna; Margaret

Gatz, adjungerad professor vid KI, Iréne Lederhausen, styrelseordförande för Ronald McDonald Barnfond, bröderna Jonas och Robert af Jochnick, grundare av stiftelsen Jochnick Foundation, Katsuhiko Mikoshiba vid RIKEN Brain Science Institute i Tokyo, samt Märit Rausing, som bland annat möjliggjort bröstcancerstudien ”Karmastudien” genom familjen Rausings finansiella stöd. Hedersdoktorerna tog emot sina

TALARE

Under middagen talade rektor Harriet WallbergHenriksson, Märit Rausing å hedersdoktorernas vägnar, Anders Helldén å de nyblivna doktorernas vägnar samt landshövdning Per Unckel.

hattar av promotor, dekanus för forskning Martin Ingvar. I sitt tal slog han ett slag för nyfikenhetsforskningen och citerade kemisten och fysikern Marie Curie: ”Vi får inte glömma att när radium upptäcktes visste ingen att det skulle komma till nytta på sjukhusen. Det var resultatet av ren vetenskap. Och det är ett bevis för att vetenskapligt arbete inte bör betraktas ur synvinkeln av den direkta nyttan av det”.

Foto: ULF SIRBORN

Medicine doktor Kay Sundberg disputerade på en avhandling om unga vuxna som haft cancer i barndomen och gratulerades av bland andra dottern Anna Sundberg.

Noeline Nakasujja, medicine doktor, delade sin tid som doktorand mellan KI och Makerere universitet i Kampala, Uganda.

En fantastisk ceremoni, konstaterade medicine doktor Amanj Krmanj Saber.

nya doktorer CLARA GUMPERT, dekanus för forskarutbildning, promoverade de nya doktorerna. Hon lyfte i sitt tal fram det hårda arbete som de alla lagt ner, och allt som omgärdar det: – Inte mycket blir som man tänkt sig. Man måste ständigt anpassa sig till nya frågeställningar. För Noeline Nakasujja blev tiden som doktorand också en anpassning till växelvisa studier på KI och vänuniversitetet Makerere i Kampala.

I HENNES FRAMTIDSPLANER ingår

Även nyblivne doktorn Amanj Krmanj Saber som svalkade sig på borgargården efter ceremonin tänker sig en fortsatt forskarkarriär: – Man måste bygga vidare på det som man kommit fram till, säger han och tillägger på väg till banketten i Gyllene salen: – Det har varit en fantastisk kväll och en väldigt fin ceremoni. Jag har väntat på den i fem år.

nya forskningsprojekt och möjligen en post doc-tjänst vid KI.

MADELEINE SVÄRD madeleine.svard@ki.se

Efter ceremonin fotograferades hon med sin familj som även de pendlat mellan Sverige och Uganda. – Jag har åkt till Sverige i tvåmånadersperioder på våren och hösten och fått tillgång till två olika universitets expertis. Det har varit en fantastisk erfarenhet, säger hon.

DEGREES CONFERRED ON NEWLY QUALIFIED DOCTORS

After five years of research studies at KI, Kara Lindstrom has finally received her doctoral degree. She was one of 119 newly qualified doctors who were awarded their doctor’s hats and diplomas by Dean of Doctoral Education Clara Gumpert at Stockholm City Hall on 13 May. A number of honorary doctors also received their hats and diplomas, and had their degrees conferred by Dean of Research Martin Ingvar. ki.se

Läs mer om hedersdoktorerna på ki.se (OM KI – Priser och utmärkelser) kibladet | NUMMeR 4 | 2011 | 21

LEDARE

NYHETER

PORTRÄTTET

FEM FRÅGOR

DEBATT

NOTERAT

Tidigare Nobelpristagaren Françoise Barré-Sinoussi var en av talarna. Foto: JOHn Sennett

PRIS TILL BERTIL FREDHOLM n Professor Bertil Fredholm har fått ECNP Neuropsychopharmacology Award 2011 med motiveringen att hans forskning kring bland annat adenosin och dess receptorer har varit banbrytande. ”Med en forskning som sträcker sig över 30 år, har Bertil Fredholm gjort viktiga framsteg och möjliggjort utveckling av nya mediciner mot flera hjärnsjukdomar.” Priset delas ut av The European College of Neuropsychopharmacology och är på 20 000 Euro.

NYINSTIFTAT STIPENDIUM TILL MÅRTEN ROSENQVIST n Professor Mårten Rosenqvist vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, har tilldelats ett nyinstiftat stipendium för att förebygga stroke. Pengarna ska användas till att stoppa fler fall av stroke genom att screena 75-åringar för förmaksflimmer. Stipendiet från Boehringer Ingelheim är på 100 000 kronor och delades ut vid det kardiovaskulära vårmötet den 5 maj i Örebro.

Påminnelse om aidsepidemin n

För 30 år sedan upptäcktes de första aidsfallen och sedan dess har cirka 60 miljoner människor infekterats och cirka 25 miljoner dött i aids. Med anledning av detta anordnade Karolinska Institutet konferensen ”30 Years of AIDS – Memories, Achievements and Future Perspectives” på Norra Latin den 3 maj. Cirka 350 personer som arbetar med aidsrelaterade frågor deltog. Nobelpristagaren i fysiologi eller medicin 2008, Françoise Barré-Sinoussi, och andra internationella och svenska forskare fanns bland talarna. Peter Piot, som lett FN:s program mot aids, UNAIDS, liksom Sveriges hiv-ambassadör Anders Nordström talade om behov och insatser. Vid konferensen deltog även biståndsminister Gunilla Carlsson, Karolinska Institutets rektor Harriet Wallberg-Henriksson och Smittskyddsinstitutets generaldirektör Johan Carlson.

Foto: BJÖRN TILLY

KULTURSTIPENDIUM TILL CARL SAVAGE n Carl Savage, doktorand vid institutionen för lärande, informatik, management och etik (LIME), har fått stiftelsen Längmanska kulturfondens Franke-stipendium 2011. Stipendiet är på 50 000 kronor och delades ut av stiftelsens ordförande universitetskansler Lars Haikola den 31 maj. I nomineringen står att Carl Savage bland annat har ”haft avgörande betydelse för två omfattande förändringar av läkarutbildningen vid Karolinska Institutet under de senaste tio åren.”

NYA PROFESSORER Lars-Gunnar Larsson har anställts som professor i tumör- och cellbiologi med inriktning mot transkriptionell reglering vid institutionen för cell- och tumörbiologi från den 1 januari 2011. Mats Lekander har befordrats till professor i hälsopsykologi vid institutionen för klinisk neurovetenskap från den 1 april 2011. Ola Winqvist har anställts som professor i cellulär immunterapi vid institutionen för medicin, Solna från den 1 juni 2011. Sharon Stone-Elander har anställts som professor i translationell medicinsk radiokemi vid institutionen för klinisk neurovetenskap från den 1 juni 2011.

Hyllningar till Arne Ljungqvist, 80 n

Professor Arne Ljungqvist, ledamot av Internationella Olympiska Kommittén och vice ordförande i World AntiDoping Agency, har fyllt 80 år. Han uppvaktades för sina insatser inom friidrotten av bland andra idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth och den svenska idrottsrörelsen. Vid mottagningen på Waterfront Congress Center i Stockholm den 9 maj överlämnades en gemensam gåva av Kulturdepartemen-

MULTIDISCIPLINARY BIO 2010 TILL RALF MORGENSTERN OCH PER UHLÉN n Ralf Morgenstern (till vänster), professor vid Institutet för miljömedicin, får bidraget Multidisciplinary BIO från Stiftelsen för strategisk forskning. Han får 2,1 miljoner under tre år. Docent Per Uhlén vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik får också bidrag. 22 | kibladet | nummer 4 1 | 2011 2010

tet, Karolinska Institutet, Riksidrottsförbundet/SISU Idrottsutbildarna och Sveriges Olympiska Kommitté. Från vänster: Professor Arne Ljungqvist, Karolinska Institutets rektor Harriet Wallberg-Henriksson, Riksidrottsförbundets ordförande Karin Mattsson Weijber, Lena Adelsohn Liljeroth, SISUIdrottsutbildarnas ordförande Pia Zätterström och Sveriges Olympiska Kommittés ordförande Stefan Lindeberg.

GATES-STIPENDIUM TILL EVA WIBERG–ITZEL n Eva Wiberg-Itzel, forskare vid kvinnokliniken vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset (KI SÖS), har fått stipendium från Bill & Melinda Gates Foundation. Eva WibergItzel får 100 000 dollar under två år i ett Grand Challenges Explorations Grant.

CLAES FROSTELL HEDERSDOKTOR I POLEN n Professor Claes Frostell vid institutionen för fysiologi och farmakologi har utnämnts till hedersdoktor vid Wroclaw Medical University. Claes Frostell installerades till Doctor Honoris Causa vid Wroclaw Medical University i Polen den 30 mars.

Foto: STEFAN ZIMMERMAN

Profilprodukter säljs via ny webbshop n KIs nya webbshop lanserades den 3 maj med ett event på Campus Solna. Ett urval av de nya produkterna ur webbshoppens sortiment visades upp, bland annat tröjor, plånböcker, en ny modell av KI-ryggsäcken, hörlurar samt friskvårds- och sportartiklar. Det snapsglas som exklusivt tagits fram för KI fanns också till försäljning och det första såldes på plats. – Vi har valt att ha en webbshop för att kunna erbjuda ett bredare sortiment och för att öka tillgängligheten för studenter, anställda och besökare, säger Linda Morgan, projektledare för KIs webbshop. KIs profilbutik i administrationshuset på Campus Solna kommer att finnas kvar men med ett mindre urval av produkterna.

ki.se/webbshop

ULRIKA JOHANSSON FÅR PRIS FÖR AVHANDLING I VIROLOGI n Ulrika Johansson vid institutionen för medicin, Huddinge, har tilldelats Sven Gards stipendium för bästa avhandling i virologi för sin avhandling ”Dendritic cell responses to apoptotic cells – is there life after death?”. Avhandlingen ”utmärker sig för en originell och noggrann analys av hur apoptotiska celler bidrar till aktivering av immunförsvar vilket har stor betydelse för utvecklingen av nya vacciner mot HIV och andra virusinfektioner”. Stipendiet består av 25 000 kronor och ett diplom.

INTERNETPSYKIATRI VANN GULDSKALPELLEN n Internetpsykiatrin i Stockholms läns landsting, ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Psykiatri Sydväst, har tilldelats Guldskalpellen 2011 av tidningen Dagens Medicin. Ur motiveringen: ”Internetpsykiatrin har varit föregångare i införandet av internetbehandling av psykisk sjukdom vilket lett till ökad tillgänglighet och goda behandlingsresultat”. Priset delades ut av socialminister Göran Hägglund den 17 maj. Dekanus för forskarutbildning Clara Gumpert, var med vid prisutdelningen.

STIPENDIUM TILL INGA-LILL ENGVALL n Inga-Lill Engvall vid institutionen för medicin, Huddinge, har fått Svensk Reumatologisk Förenings (SRF) stipendium för andra året i rad. Inga-Lill Engvall får stipendiet ”för engagerad och uppmärksammad klinisk forskning om mekanismer bakom förändrad kroppssammansättning och leddestruktion vid kronisk ledgångsreumatism och betydelsen av kortisonbehandling för denna utveckling”.

KI-BIDRAG VANN VENTURE CUP n Olof Beck, professor vid institutionen för medicin, Solna, och Bo Hammarlund, entreprenör, vann Venture Cup Öst med sitt bidrag ”Sensa Bues”. Det handlar om en teknik för att portabelt göra drogtester utan blodprov. Priset är 200 000 kronor och bidraget går också vidare till riksfinalen i juni. KI-STUDENT VANN I EKG-SM n Läkarstudenten Benjamin Flam på termin 11 vid Karolinska Institutet är en av vinnarna i SM i EKG-tolkning 2011. Han tog emot priset vid det kardiovaskulära vårmötet den 5 maj i Örebro.

KI-FORSKARE FÅR 2,55 MILJONER n Styrelsen för forskning vid KI har beviljat 25 KIforskare anslag på totalt 2,55 miljoner kronor ur Loo och Hans Östermans stiftelse. De olika projekten ska främja medicinsk forskning av betydelse för geriatriken. PRIS TILL NABIL ZARY n Nabil Zary vid institutionen för lärande, informatik, management och etik har fått årets Medbiquitous award for sitt arbete som teknisk ledare för eViPprojektet (electronic Virtual Patient), ett EU-samarbete.

Engagerad och uppmärksammad klinisk forskning om mekanismer bakom förändrad kroppssammansättning.

Foto: PETER KJELELRÅS

Ur motiveringen till stipendiet till Inga-Lill Engvall

MEDICINSKT PRIS TILL BENGT FADEEL n Professor Bengt Fadeel vid Institutet för miljömedicin och filmaren Stefan Jarl får tillsammans årets miljömedicinska pris av Canceroch Allergifonden. De får priset för viktiga insatser inom förebyggande och miljörelaterad forskning. Priset är på 500 000 kronor.

PRIS TILL GILAD SILBERBERG n Gilad Silberberg, lektor vid institutionen för neurovetenskap, KI och fil dr i neurobiologi från Weizmann Institute of Science, Israel, har tilldelats Flormanska belöningen (biologi) 2011. Han får utmärkelsen och 30 000 kronor för ”för sina studier av hur hjärnans nätverk fungerar på cell- och synapsnivå”.

ERIK NORBERG FÅR DIMITRIS N CHORAFAS PRIS n Erik Norberg, enheten för toxikologi vid Institutet för miljömedicin, har fått Dimitris N Chorafas pris 2011 för sin avhandling ”Mitochondrial involvement in cell death: Release of pro-apoptotic proteins”. Priset delades ut vid KIs högtid för masteroch licentiatexamen den 1 juni.

SCHIZOFRENISTIPENDIUM TILL LENA FLYCKT n Lena Flyckt, docent vid institutionen för neurovetenskap, får Ove S Ohlssons stipendium på 25 000 kronor från Schizofreniförbundet. Hon får utmärkelsen för sitt engagemang och sin framgångsrika forskning om anhöriga till personer med schizofreni och liknande psykoser.

STÄRKT SAMARBETE MED MAKERERE UNIVERSITY n KI stärker samarbetet med Makerere University i Kampala, Uganda. I början av maj var en delegation från KI på besök och ett nytt samarbetsavtal undertecknades. Då delades även KIs andra stora silvermedalj ut till Nelson Sewankambo, professor och vice rektor vid Makerere University College of Health Sciences. Ett studentseminarium och en alumniträff anordnades också vid besöket.

SAUDIARABIENS HÄLSOMINISTER BESÖKTE KI n Den saudiske hälsoministern Abdullah bin Abdul Aziz Al Rabeeah besökte KI den 25 maj 2011 för att diskutera forskning och utbildning. Professor Marie Johannesson, övergripande koordinator för internationella samarbeten, fick ta emot hans egen bok i gåva. Vid mötet deltog även Sveriges ambassadör i Saudiarabien, Jan Thesleff, samt Pär Skånberg, förste ambassadsekreterare vid svenska ambassaden i Riyadh.

KICANCER Retreat The Tenth KICancer Retreat, September 29–30, 2011, Djurönäset This is open for all KI-students, post docs and supervisors with an interest in cancer research and in the KICancer-network program, its current and future activities. Key note lectures and presentations of exciting research projects at KI in cancer biology, clinical cancer research, cancer care research and cancer epidemiology, post sessions etc. Deadline for registration: Monday August 22, 2011. Registration form with next KICancer Newsletter (no 44) and at the KICancer home page http://researchnetworks. ki.se/converis/area/182 (see Events). Information updates at KICancer home page.

kibladet kibladet | | nummer nummer 41 | | 2011 2010 | | 23