KIBladet nr 6 by Karolinska Institutet

KAROLINSKA INSTITUTETS PERSONALTIDNING | NUMMER 6 | 2011

KIBladet Prisregn! Forskarna om årets Nobelpris Sidorna 4–5

Pedagogiska priset till Margaretha Forsberg Larm Sidorna 18–19

Hon får Lennart Nilsson Award Sidan 8

AVSLÖJAD

Tips som kan stoppa studentfusket Sidorna 10–11

PÅLÄST

KI-forskaren drillades inför EU-ansökan Sidorna 20–21

Genvägen till självkänsla Victoria Blom forskar om arvets betydelse för viljan att prestera

Foto: PETER KJELLERÅS

Sidorna 14–16

LEDARE

NYHETER

PORTRÄTTET

AKTUELLT

SPECIAL

NOTERAT

Ett misslyckande för jämställdheten

Harriet WallbergHenriksson rektor Universitet och högskolor har numera ett uttalat krav från regeringen att nominera jämställda styrelser

dekaner är nyligen avgjort. Valresultatet kan inte betraktas som något annat än ett stort misslyckande för jämställdheten på Karolinska Institutet. Jag vill dock betona att de män som nu har utsetts till dekaner och prodekaner är både välmeriterade och kompetenta. De kommer att passa utmärkt för sina ledaruppdrag. Jag är också övertygad om att de alla kommer att göra många och viktiga insatser på sina respektive poster under kommande år. Nej, det är definitivt inte något fel på männen som är valda. Inte heller på den kvinna som är vald. Jag vill också ge en stor eloge till alla de tolv personer som ställde upp i höstens val. Däremot kan man konstatera att vi ur ett jämställdhetsperspektiv inte har lyckats särskilt väl denna gång. Jag menar att vi har misslyckats på flera nivåer i processen. Vi behöver bland annat se över hur arbetet med att ta fram kandidater till det rådgivande valet sker. En fråga vi måste ställa är om alltför få kvinnor med tidigare ledarskapserfarenhet tillfrågades och ställde upp i detta val.

ÅGOT SOM OCKSÅ behöver bely-

sas är hur själva beslutet att utse dekaner och prodekaner ska fattas. I ett rådgivande val bör man så långt det är möjligt hålla sig till valresultatet, om inte särskilda skäl föreligger. Bristande jämställdhet kan vara ett sådant skäl. Därför var jag denna gång beredd att göra ett avsteg från valresultatet. Men det hjälpte inte, eftersom den aktuella kandidaten valde att ha kvar ett tungt chefsuppdrag på landstinget. Därmed blev hon inte aktuell för dekanusposten. En annan aspekt är konsistoriets beslut om föreskrifter. Inför årets val beslutade konsistoriet att ta bort kravet på kvotering. Vid de fyra val som ägt rum sedan den nya organisationen infördes 1999, har kvotering funnits med som en stark rekommendation från konsistoriets sida. Rektor uppmanades att utse den person som fått mest röster av motsatt kön till prodekanus. Under de tolv år som vi tillämpat denna praxis,

har vi också haft en jämn könsfördelning mellan dekaner och prodekaner. Inför årets val bedömde konsistoriet att kravet på kvotering inte längre var nödvändigt. Det fanns en övertygelse om att jämställdhetsaspekten ändå skulle finnas med i hela processen. Men verkligheten blev en annan. Få kvinnor med ledarskapserfarenhet ställde upp, fakulteten röstade, en kvinna hoppade av och slutresultatet blev tre dekaner och två prodekaner av manligt kön och endast en kvinnlig prodekan.

översyn av våra valprocesser. Samhällsdebatten om jämställdhet i styrelser och andra beslutande organ har pågått under lång tid. I statliga bolag har man arbetat hårt med frågan och idag är i stort sett hälften av styrelseledamöterna kvinnor. De politiska partierna i Sveriges riksdag vill också föregå med gott exempel och strävar efter en jämn fördelning mellan män och kvinnor. Universitet och högskolor har numera ett uttalat krav från regeringen att nominera jämställda styrelser, något som resulterat i en markant förbättring på bara några år.

TT FRAMGÅNGSRIKT och modernt universitet i världsklass måste arbeta för ett jämställt ledarskap. Vårt fokus är att lösa framtidens utmaningar inom hälso- och sjukvård. För att lyckas i det arbetet ska både män och kvinnor kunna påverka besluten och utvecklingen av verksamheten. Låt oss därför tillsammans fortsätta arbetet med att på alla plan förbättra jämställdheten inom vårt universitet.

NDER HELA MIN TID som rektor

har jag målmedvetet arbetat för ökad jämställdhet inom akademin. Vi har också uppnått en hel del goda resultat. Andelen kvinnliga professorer på Karolinska Institutet har ökat från 16 till 24 procent under dessa år. Jag tillsatte också en strategigrupp för jämställdhet år 2005. Gruppen fick fria händer att ta fram kreativa åtgärder för att förbättra jämställdheten. Man lanserade bland annat förslaget att vi skulle inrätta tjänster inom områden där vi har starka kvinnor. Det känns därför mycket tungt att vi nu backar bandet. Genom höstens val tar vi ett stort kliv tillbaka när det gäller jämställdheten på ledande befattningar inom universitetet. Resultatet av höstens dekan- och prodekanval är såpass allvarligt att vi måste agera. Därför kommer jag att föreslå att konsistoriet gör en

iSTOCKPHOTO

ÖSTENS RÅDGIVANDE val av

Ett framgångsrikt och modernt universitet måste arbeta för ett jämställt ledarskap. Höstens val ökar obalansen mellan manliga och kvinnliga ledare på KI.

A setback for equality THIS AUTUMN’S advisory election of deans is now over, and the outcome can not be seen as anything other than a major setback for equality at Karolinska Institutet. However, I would like to stress that the men who have now been appointed deans and assistant deans are both highly qualified and competent for the job. They are supremely suited for their positions, and will make many important contributions to their respective academic areas in the coming years. I would also like to pay tribute to all the twelve people who stood in this year’s election. YET FROM an equality perspective, we

have failed at several levels of the process. One thing we need to do is review the process of nominating candidates for the advisory election. One question 2 | kibladet | NUMMeR 6 | 2011

that needs answering is whether far too few women with previous managerial experience were invited to participate and actually stood in this election. Something that we must also shed light on is how the decision to appoint deans and their assistants is taken. Unless exceptional circumstances dictate otherwise, the outcome of an advisory election should be complied with as far as possible: a lack of equality could qualify as such a circumstance. Therefore I was prepared this time to depart from the election result; but it was of little help as the candidate in question decided to remain in a senior managerial post at the County Council, and was thus unavailable to take up the position of dean. ANOTHER ASPECT is the university

board’s decision to remove the quota requirement from the regulations before

this year’s election. A quota system has been strongly recommended by the board for the four elections that have been held since the new organisation came into effect in 1999, but on this occasion the board felt that such a demand was no longer necessary. Despite the general conviction that the equality perspective should be incorporated into the entire process, the reality is otherwise. Few women with managerial experience came forward, the faculty voted, a woman backed down and the outcome was three male deans and two assistant deans, and only one female assistant dean. THROUGHOUT MY presidency of the uni-

versity, I have made a conscious effort to increase equality at the university, and our achievements have been many. For instance, the relative number of female

professors has increased from 16 to 24 per cent over these years. However, this election represents a huge step back as regards equality in the university’s senior management; in fact the results are so serious that action must be taken, and so I will be suggesting that the board thoroughly review our election processes. KAROLINSKA INSTITUTET is a modern, world-class medical university. Our focus is on answering the present and future challenges facing healthcare, and to succeed in this, both men and women must be able to influence our decisions and our development. Let us therefore continue to work at all levels on improving equality at our university. HARRIET wALLbERG-HENRIKSSON President

Spaning Foto: ROGER STENBERG

MAN TALAR OM...

Boot camp – och hårdträning för bioentreprenörer

Reine Brynolfsson och Melinda Kinnaman i pjäs om MS. TEATER

Medicin på scenen

allå där Paul Beatus, Analysis Har ni någon speciell målgrupp and Development Manager med kursen? vid Stockholm Science City. Boot – Vi hoppas på en blandning av camp för bioentreprenörer, det studenter, forskare och kliniker med låter som tuffa tag? det gemensamt att de bär på en – Det blir stenhårt, tre dagar då passion för sin idé eller tanke. vi kräver fullständig uppmärksamÄr det först till kvarn som het, både dag- och kvällstid. Men gäller? det kommer att vara väl värt – Nej, vi har 15 platser och vi ansträngningen. vill plocka ut dem som vi tror Vad är tanken med boot har bäst förutsättningar och campen? störst motivation. – Det är en intensivkurs Vilken innovation inom skräddarsydd för life sciencebiomedicinen vill du själv människor som vill få en helst se? flygande start på sin affärsidé. Paul Beatus – Personligen efterfrågar Kursen riktar sig till alla som jag just nu innovativa nya har en idé men inte vet vilka de affärsmodeller inom life science. första stegen är för att göra verkligOm man missar årets kurs, är det het av den. kört då? Men behöver just biovetare gå – Nej, vi räknar med att boot på boot camp? campen ska bli ett årligt återkom– Det är i högsta grad lämpligt mande moment i Stockholm Life, för dem. Entreprenörskap inom life som komplement till kursen ”From science innebär speciella utmaScience to Business”. ningar. Bland annat att det oftast tar PER HÖGFELDT lång tid från idé till marknad, det kommer man inte runt. Men efter kursen bör man veta hur man kan hantera detta faktum.

yckopillret, om ungdomar som mår dåligt och äter antidepressiv medicin, Restless legs, om otålighet som vill ut ur kroppen, Duett för en, om att hantera MS och depression – är alla föreställningar på teatern i höst. Vill man få ett konstnärligt perspektiv på ett medicinskt begrepp eller tema är det alltså till Teater Pero, Dansens Hus och Dramaten i Stockholm man ska gå. Och på Stadsteatern i Stockholm spelas Angels in America, om New York 1985 och den tidens nya sjukdom – aids.

Bioentreprenörer som vill få en flygande start på sin affärsidé kan gå på boot camp, en kurs som äger rum 23–25 november. Stockholm Science City och Stockholm School of Entrepreneurship (SSES) arrangerar den som en del av ett EU-samarbete.

iSTOCKPHOTO

SIFFRAN

Skryt mer om dina vanor

Träna på jobbet och prestera mer

hejdat skryt på Facebook kan ha positiva effekter. När du upplyser dina vänner om att du sprungit en mil eller lagat mat med extra finess kan ”tummen upp” motivera till fortsatt löpträning eller matlagning. Det kan också resultera i att dina vänner blir inspirerade att göra samma saker, visar beteendeterapeutisk forskning enligt tidningen Modern Psykologi.

iSTOCKPHOTO

MYTEN

”Positivt jobba jämt bara det är roligt”

år var medianåldern för att ta ut sin doktorsexamen vid svenska lärosäten 2010. Medianåldern för att börja doktorera var 29 år, enligt HSV och SCB.

ed positiv stress menas ofta att ett ständigt stresspåslag i arbetet inte skulle vara skadligt så länge man drivs av lust och engagemang. Men nej, kroppens stressystem är till för kortsiktiga uttryckningar och däremellan krävs det vila. Först då kan man prata om positiv stress i relation till ett roligt men krävande arbete, skriver tidningen Chef.

räning på arbetstid ger högre produktivitet, mer ork och lägre sjukfrånvaro. Det visar forskare vid Karolinska Institutet och Stockholms universitet som jämförde personal som tränade 2,5 timmar i veckan på ordinarie arbetstid med en grupp som förkortade sin arbetstid med motsvarande antal timmar, samt en grupp som fortsatte arbeta 40-timmars vecka. De som tränade på arbetstid var helt enkelt friskare och presterade bättre.

Informationsavdelningen, Nobels väg 5, 171 77 Stockholm Ansvarig utgivare: Christina Bostedt, kommunikationsdirektör, tel 08-524 865 68, christina.bostedt@ki.se Redaktör: Madeleine Svärd, tel 08-524 838 94, madeleine.svard@ki.se Grafisk form: Tony Henschel, www.henschel.se Översättningar: Neil Betteridge Tips och adressändring: kibladet@ki.se Tryck: V-TAB, Norrtälje 2011. KI Bladet kommer ut med sju nummer 2011. Hemsida: www.facebook.com/kibladet Arkiv: www.ki.se/kibladet

CITATET

No more questions? Everything crystal clear? Professor Göran K Hansson, sekreterare i Nobelkommittén och Nobelförsamlingen, inför den samlade, och tysta, pres�sen i Nobel Forum efter att ha presenterat 2011 års Nobelpris i fysiologi eller medicin. Årets pris delas mellan Bruce A Beutler och Jules A Hoffmann, samt Ralph M Steinman.

Nästa nummer av KI Bladet kommer den 14 december 2011.

kibladet | NUMMER 6 | 2011 | 3

LEDARE

NYHETER

PORTRÄTTET

AKTUELLT

SPECIAL

NOTERAT

Immunologer får Upptäckter om kroppens BRUCE A försvarssystem belönas

RALPH STEINMAN föreläste på KI

i mars i samband med ett nystartat samarbetsprogram mellan KI och Rockefeller University i USA där han var verksam in i det sista. – Vi i Nobelkommittén visste att Steinman hade cancer i bukspottkörteln, men när han var på KI för ett halvår sedan var han i toppform och höll en bländande föreläsning för forskare och doktorander och inspirerade oss alla. För ett par veckor sedan hörde vi att han var sämre, men ingen hade väntat sig att det skulle gå så här fort. Enligt våra regler är man kandidat oberoende om man är sjuk eller inte, säger Göran K Hansson.

DE TRE FORSKARNA belönas för att ha upptäckt grundläggande principer för hur vårt immunsystem aktiveras, vilket har revolutionerat immunologin. Det har gett nya kunskaper om sjukdomars uppkomst, och nya möjligheter att utveckla metoder som kan förebygga och behandla infektioner, cancer och inflammationssjukdomar. Bruce Beutler och Jules Hoffmann får dela på hälften av prissumman för sina upptäckter kring hur det medfödda immunförsvaret aktiveras hos människan. Ralph Steinman får postumt den andra hälften av prissumman för sin upptäckt av immunsystemets så kallade dendritceller och hur de aktiverar och reglerar det förvärvade immunförsvaret. DET ÄR ÄNNU oklart vem som kommer att ta emot priset i Ralph Steinmans ställe. Men Bruce Beutler och Jules Hoffmann har meddelat att de kommer båda två. – De är förstås jätteglada och hedrade över priset och tänker komma till Stockholm, samtidigt som det är viss smolk i bägaren att Steinman just har gått bort, säger Göran K Hansson. HELENA MAYER helena.mayer@ki.se 4 | kibladet | NUMMER 6 | 2011

Nobelmedaljen R är Nobelstiftelsens registrerade varumärke

The 2011 Nobel Laureates

This year’s Nobel Prize in Physiology or Medicine rewards the three immunologists, Bruce Beutler, Jules Hoffmann and Ralph Steinman, for their discoveries on the activation of the immune system. A matter of hours after Göran K Hansson, the secretary of the Nobel Committee, had announced the laureates, the news came that the 68-year old Ralph Steinman had passed away late on the Friday, just two days before the announcement was made.

Enligt våra regler är man kandidat oberoende om man är sjuk eller inte GÖRAN K HANSSON

Foto: SCANPIX

– Jag fick veta det mitt i intervjuerna efter presskonferensen och blev bedrövad förstås, för det är så sorgligt och en stor förlust. Ralph Steinman var en stor vetenskapsman och man hade unnat honom att glädjas åt sitt Nobelpris, säger Göran K Hansson. Efter ett blixtinkallat möte fann Nobelstiftelsen att det var förenligt med stadgarna att Steinman skulle tilldelas priset trots att han avlidit.

BEUTLER

Foto: SCANPIX

Bara timmar efter att Göran K Hansson, Nobelkommitténs sekreterare, berättat vilka som får Nobelpriset i medicin eller fysiologi, spreds nyheten att den 68-årige Ralph Steinman avlidit på natten mot lördagen, drygt två dygn före tillkännagivandet.

JULES A HOFFMANN

n Född 1941 i Echternach, Luxemburg. Studerade biologi

n Född 1957 i Chicago, USA. Läkarexamen vid University of Chicago, 1981. Forskat vid University of Texas i Dallas och vid Rockefeller University i New York. Sedan 2000 professor i genetik och immunologi vid Scripps Research Institute, La Jolla, USA.

vid universitetet i Strasbourg, Frankrike, och disputerade 1969. Post doc i Marburg, Tyskland. Ledde ett forskningslaboratorium i Strasbourg 1974−2009. Chef för Institutet för molekylär cellbiologi i Strasbourg och president i Franska Vetenskapsakademien 2007−2008.

De tio senaste årens Nobelpristagare i fysiologi eller medicin 2010: Robert G. Edwards 2009: Elizabeth Blackburn, Carol Greider, Jack Szostak 2008: Harald zur Hausen, Françoise Barré-Sinoussi, Luc Montagnier 2007: Mario Capecchi, Sir Martin

Evans, Oliver Smithies 2006: Andrew Fire, Craig Mello 2005: Barry Marshall, Robin Warren 2004: Richard Axel, Linda Buck 2003: Paul Lauterbur, Sir Peter Mansfield

2002: Sydney Brenner, Robert Horvitz, John Sulston 2001: Leland Hartwell, Tim Hunt, Sir Paul Nurse 2000: Arvid Carlsson, Paul Greengard, Källa: Nobelprize.org Eric Kandel

årets Nobelpris RALPH M STEINMAN

Över hundra forskargrupper på KI bygger vidare på deras forskning Med årets Nobelpris belönas Jules Hoffmann, Bruce Beutler och Ralph Steinman för upptäckter som förklarar hur kroppens immunförsvar aktiveras vid angrepp av bakterier, virus, svampar eller parasiter.

n Jules Hoffmann med medarbetare upptäckte 1996 att bananflu- Hans-Gustaf gor med mutationer i en viss gen Ljunggren inte kunde skydda sig mot svampangrepp. Mutationen innebär att den mottagare (Toll-receptorn) på kroppens celler som ska känna av smittoämnen och aktivera immunförsvaret inte fungerar. n Ett par år senare upptäckte Bruce Beutler med medarbetare att det fanns en liknande mottagare även hos möss, det vill säga att den även fanns hos däggdjur, och inte Annika Scheynius bara hos bananflugor. Tillsammans har forskarna visat hur det medfödda immunförsvaret aktiveras. n Ralph Steinman upptäckte 1973 immunsystemets dendritceller som aktiverar och reglerar det förvärvade immunförsvaret, med dess T- och B-celler. Dessa celler bär på det immunologiska minnet, något man utnyttjar till exempel vid vaccinering. Det förvärvade immunförsvaret aktiveras då smittoämnen bryter igenom det medfödda immunförsvaret. PÅ KI FINNS över hundra forskar-

ÄVEN ANNIKA Scheynius, professor i klinisk allergiforskning vid institutionen för medicin, Solna, har träffat årets Nobelpristagare vid flera tillfällen och betonar deras betydelse. − Årets Nobelpris har haft stor betydelse för KIs forskning bland annat kring hur mikroorganismer interagerar med vårt immunförsvar. Det har också haft betydelse för forskargrupper som jobbar kliniskt med att utveckla nya behandlingsmetoder som vaccinationer mot hiv, malaria och vissa kroniska inflammationssjukdomar som reumatoid artrit, multipel skleros och allergisjukdomar, säger hon. HELENA MAYER helena.mayer@ki.se

Discovered key principles of the immune system

This year’s Nobel Laureates have revolutionized our understanding of the immune system by discovering key principles for its activation. Bruce Beutler and Jules Hoffmann discovered receptor proteins that can recognize such microorganisms and activate innate immunity, the first step in the body’s immune response. Ralph Steinman discovered the dendritic cells of the immune system and their unique capacity to activate and regulate adaptive immunity, the later stage of the immune response during which microorganisms are cleared from the body.

Foto: SCANPIX

grupper som bygger vidare på Nobelpristagarnas forskningsresultat.

− Väldigt mycket av KIs forskning har bäring på årets Nobelpris, det är roligt, säger Hans-Gustaf Ljunggren, professor i infektionsmedicin vid institutionen för medicin, Huddinge. Samtliga tre Nobelpristagare har varit på KI vid olika tillfällen, senast den framlidne Ralph Steinman i mars tidigare i år. − Han var på KI i fyra dagar. Vi visste att han hade en cancersjukdom, men noterade att han mådde efter omständigheterna väl. Han var pigg, vital och engagerad och gjorde stort intryck på oss. Han ville diskutera sin forskning med studenter, forskare och en mängd doktorander, säger han.

n Född 1943 i Montreal, Canada, död 2011 i New York, USA. Studerade biologi vid McGill-universitetet i Montreal. Utbildade sig till läkare vid Harvard Medical School i Boston, USA. Började forska vid Rockefeller University i New York 1970. Från 1988 professor i immunologi vid Rockefeller University och även chef där för centrum för immunologi och immunsjukdomar.

KALENDER NOBELVECKAn 7 december: Nobelföreläsning och Nobelmottagning på KI. 10 december: Prisutdelning i Stockholms konserthus i närvaro av

kungafamiljen. Bankett i Stockholms stadshus. Kräver särskild inbjudan. 12 december: Frågestund med årets Nobelpristagare på KI.

Vid en ceremoni vid Rockefeller universitetet i New York hedrades den bortgångne Ralph Steinman i närvaro Foto: SCANPIX av hans familj. kibladet | NUMMER 6 | 2011 | 5

LEDARE

NYHETER

PORTRÄTTET

AKTUELLT

SPECIAL

NOTERAT

KIs nya dekaner

Nygammal laguppställning - men endast en kvinna Jan-Olov Höög blir ny dekan för utbildningsstyrelsen vid årsskiftet. Anders Gustafsson blir ny dekan för forskarutbildningsstyrelsen och Martin Ingvar får förnyat mandat som dekan för forskningsstyrelsen. Det beslutade KIs rektor efter ett rådgivande val. Endast bland prodekanerna finns en kvinna med. – Dekanvalet är ett rådgivande val, då är det min ambition att så långt det går följa valresultatet. Det andra jag har att ta ställning till är jämställdhetsaspekten, säger rektor Harriet Wallberg-Henriksson. Eftersom det bara skilde åtta röster mellan Jan-Olov Höög (260) och Sari Ponzer (252) i det rådgivande valet för utbildningsstyrelsen fanns möjligheten att ge Sari Ponzer förnyat mandat som dekan. – Jag har erbjudit Sari Ponzer posten som dekan under förutsättning att hon avstod sitt uppdrag som verksamhetschef vid Ortopedkliniken på Södersjukhuset. Det har hon inte accepterat. Posten som dekan är ett så pass tungt uppdrag att jag inte anser att det går att kombinera med ett annat omfattande chefsuppdrag, säger Harriet Wallberg-Henriksson. I utbildningsstyrelsen blir nu JanOlov Höög dekan och Jan Ygge (79 röster) fortsätter som prodekan. I STYRELSERNA för forskarutbildning och forskning var valresultatet entydigt med ett mycket större glapp mellan Anders Gustafsson (224 röster) som blir dekan för forskarutbildningsstyrelsen och Marianne Schultzberg (139) som blir prodekan.

NEw DEANS FOR THE NEw YEAR

Jan-Olov Höög is to become the new dean of education and Anders Gustafsson the new dean of doctoral education. Martin Ingvar will serve for another term as the dean of research. These appointments were made by KI president Harriet Wallberg-Henriksson following the results of an advisory election. ”The fact that there aren’t any women is a failure in terms of equality, but the election outcome left no other option open,” she says.

Martin Ingvar får förnyat mandat som dekan för forskningsstyrelsen med sina 235 röster och Mats Wahlgren (176 röster) blir prodekan. – Det är ett misslyckande för jämställdheten, säger Harriet WallbergHenriksson som inte anser att hon kunde göra på annat sätt. – Vi måste analysera varför det har blivit så här och konsistoriet måste ta ställning till om proceduren ska förändras inför kommande val eller inte. Pusslet med hänsyn till jämställdhet, geografisk spridning (Solna-Huddinge) och representation från olika utbildningsprogram måste läggas av nomineringsförsamlingen. Det kan jag inte lösa på slutet. FRÅN ÅRSSKIFTET blir det alltså JanOlov Höög som återigen blir dekan för utbildning, en post han lämnade 2009, endast ett år efter att ha tillträtt. Det hela bottnade i att KI förlorade examensrätten för sjuksköterskor 2008. – Man kan ha olika syn på hur saker ska lösas. Då befann vi oss i en

sådan oerhört allvarlig situation och att då inte vara överens gick inte, säger Harriet Wallberg-Henriksson. Reformarbetet leddes istället av Sari Ponzer och 2010 fick KI tillbaka examensrätten. Nu går dekanuppdraget tillbaka till Jan-Olov Höög. – Jag har haft två olika möten med Jan-Olov och vi är överens om hur vi ska jobba och vilka frågor som är prioriterade, bland annat utbildningens organisation och utbildningsfrågorna i det förändrade landskapet på landstinget. LANDSTINGSFRÅGORNA finns högst

upp på agendan för alla tre styrelserna den kommande mandatperioden, enligt rektor, eftersom det på olika sätt påverkar utbildning, forskarutbildning och forskning att hälso- och sjukvården får allt fler privata vårdgivare. Den nygamla laguppställningen i verksamhetsstyrelserna innebär också att det arbete som redan påbörjats får viss kontinuitet, anser Harriet Wallberg-Henriksson. MADELEINE SVÄRD madeleine.svard@ki.se

NYA DEKANER OCH PRODEKANER FRÅN 1 JANUARI 2012

FORSKNING: Jan-Olov Höög är professor i medicinsk kemi (dekan 2008–2009). Jan Ygge, professor i oftalmiatrik (prodekan sedan 2009).

FORSKARUTbILDNING: Anders Gustafsson, professor i parodontologi (prodekan sedan 2008). Marianne Schultzberg, professor i klinisk neurovetenskap.

FORSKNING: Martin Ingvar, professor i integrativ medicin (dekan sedan 2010). Mats wahlgren, professor i smittskydd, särskilt klinisk parasitologi.

Nytt system för att studera hjärnan n Sedan i mars 2011 finns ett nytt avbildningssystem för smådjur på KI. Systemet väntas ha betydelse för diagnostik och behandling av hjärnsjukdomar och hjärntrauman. – Det nya systemet ger en unik möjlighet att studera hjärnan vid olika sjukdomstillstånd hos smådjur. Detta kommer innebära ett stort steg framåt för möjligheten att 6 | kibladet | NUMMeR 6 | 2011

utveckla nya terapier och läkemedel samt för diagnostik av flertalet neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers, Parkinsons och Huntingtons sjukdom och hjärninflammation och hjärntrauma, säger Balázs Gulyás, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap och ledare för smådjurimaginggruppen vid KI PET centrum.

Systemet är världens första och enda så kallade hybrid-smådjurimagingssystem och består av en PET-kamera, MR-kamera och CT-kamera. PET-kameran har den högsta upplösningen i världen idag och kombinationen med MR är unik. Systemet är en del av KIs PETcentrum under ledning av Christer Halldin och Lars Farde.

”178 hanging tough” visar mänskliga epitelceller vars ”skelett” syns i rött. På cellytan syns proteiner (gröna) som håller ihop cellerna.

Rätt Sofia Karlsson på bild i förra numret (5/2011) publicerade vi olyckligtvis fel bild till artikeln om projektet Spelar roll – fotboll och utbildning i samverkan. Här är rätt bild på projektledaren Sofia b karlsson. Vi beklagar misstaget.

Hon avslöjar cellernas hemliga liv Får Lennart Nilsson Award Den amerikanska biologen Nancy Kedersha får årets Lennart Nilsson Award för sina färgbilder av cellernas minsta beståndsdelar.

”4th of July” heter Nancy Kedershas bild av mänskliga NK-celler, en typ av immunceller. Cellkärnan syns i blått och vätskan som omger cellkärnan (cytoplasman) syns i rött och delar av cellens ”skelett” (mikrotubuli) syns i grönt.

fluorescerar i olika färger och filtrera laserljuset på olika sätt kan man få fram bilder där flera färger syns samtidigt. Nancy Kedersha har haft stor nytta av bilderna i sin forskning. – Mycket av det som syns på bilderna går inte att se i verkligheten, eftersom de olika partiklarna rör sig så fort. I verkligheten kan man också bara se en färg i taget. För att studera vissa saker är bilderna enda sättet, säger hon. Nancy Kedersha är forskare vid Medical School i Boston och föreståndare för enheten för konfokalmikroskop vid Brigham and Women’s Hospital i samma stad.

När Nancy Kedersha själv fick veta det trodde hon först att det var ett misstag. – Det är först nu jag har börjat förstå att det är sant. Jag insåg snabbt att jag skulle bli tvungen att köpa nya kläder för att kunna vara med på prisceremonin i Stockholm. I labbet klär jag aldrig upp mig, säger hon. Lennart Nilsson Award är världens främsta utmärkelse inom vetenskapligt och medicinskt fotografi och delas ut årligen för att Det är först hedra den legendariske nu jag har fotografen Lennart Nilsbörjat förstå son. Prissumman är på 100 000 kronor. att det är sant NANCY KEDERSHA har

vidareutvecklat tekniken för att ta bilder med så kalllat konfokalmikroskop. De delar av cellen som man vill fotografera märks med fluorescerande färgämnen och belyses sedan med laserljus. Genom att använda färgämnen som

JURYNS MOTIVERING:

”Nancy Kedershas färgbilder öppnar våra ögon för livets minsta beståndsdelar. Genom sitt arbete utvecklar hon cellbiologin både vetenskapligt, pedagogiskt och estetiskt. Med konfokalmikroskopets hjälp blir biologiska data till en konstnärlig upplevelse.” KARIN TIDESTRÖM kibladet@ki.se

HäR fÖRELäSER NANCY KEDERSHA

Astrocyter är stjärnformade celler som skyddar nervceller och ger dem näring, här syns de i rött med blå cellkärna. Några har rensat bort döda celler (grönt och gult).

Nancy Kedersha föreläser i Nobel Forum på KI den 9 november klockan 17.00. Lennart Nilsson Award instiftades 1998 och administreras av Karolinska Institutet. Rektor Harriet Wallberg-Henriksson är ordförande i Stiftelsen Lennart Nilsson Award och deltar i valet av pristagare. Prisceremonin äger rum i Berwaldhallen i Stockholm den 8 november 2011. Lennart Nilsson delar själv ut priset. THE SECRET LIfE Of CELLS å IN COLOUR

The 2011 Lennart Nilsson Award is to be presented to American biologist Nancy Kedersha, who is to receive the prize for her colour pictures showing the inner life of a cell.

FN tar upp frågan om fysisk aktivitet på recept n I september besökte en svensk delegation med forskare från KI FN-högkvarteret för att sprida kunskap om hur fysisk aktivitet kan användas för att bekämpa kroniska sjukdomar. Förändringar i livsstil innebär att kroniska sjukdomar som diabetes, cancer och hjärtkärlsjukdom får allt större betydelse i de flesta samhällen.

− FN har tidigare inte tagit upp kroniska sjukdomar på denna nivå eftersom de har ansetts vara ”lyxproblem” i västvärlden. Men nu är det här nya utmaningar för många länder i världen där fattigdom minskat. Där är det fortsatt stora problem med infektionssjukdomar som malaria och hiv. Och nu drabbas de dessutom av

kroniska sjukdomar, säger Carl Johan Sundberg, docent i fysiologi vid Karolinska Institutet. Han var med delegationen i FN-högkvarteret för att berätta om svenska erfarenheter av att förebygga och behandla sjukdomar med hjälp av fysisk aktivitet på recept. Metoden utarbetades i Sverige

Carl Johan Sundberg

redan för tio år sedan och har sedan dess använts i sjukvården. Basen för metoden är FYSS, ett kunskapsunderlag som författats av 95 läkare. FYSS finns nu översatt till engelska och Carl Johan Sundberg hoppas att metoden att förskriva fysisk aktivitet ska sprida sig över världen. kibladet | NUMMeR 6 | 2011 | 7

LEDARE

NYHETER

PORTRÄTTET

AKTUELLT

SPECIAL

NOTERAT

Det är frestande att klippa och klistra. Men det är att fuska. Nu måste lärarna arbeta hårdare för att informera om fusk. Studenterna vet nämligen inte alltid vad det innebär. TEXT: KARIN TIDESTRÖM

Tydliga regler ska – Att bli anmäld för fusk är en väldigt jobbig process, säger Christina Joos som arbetar med att informera om studentfusk på KI. Foto: UlF SiRbORN

ÄR DET OKEJ att hämta ett textstycke från någon an-

nan om man berättar varifrån man tagit det? Vad är Refero? Studenterna på specialistsjuksköterskeprogrammet i Huddinge har ganska grundläggande frågor när Christina Joos besöker dem för att berätta om fusk och plagiat på uppstartsdagen i september. Alla lyssnar uppmärksamt och antecknar flitigt. Att ämnet engagerar är tydligt. Christina Joos är handläggare för studenträttsliga frågor på utbildningsstyrelsen och sekreterare i KIs disciplinnämnd. Hon utreder bland annat anmälningar om fusk. Efter att regeringen i våras gav Högskoleverket i uppdrag att se över det fuskförebyggande arbetet på landets universitet och högskolor, har utbildningsstyrelsen på KI arbetat intensivt. Det finns redan ett bra skriftligt material, men det behöver kompletteras med muntlig information. Föreläsningen som Christina Joos håller för studenterna är en del av den stärkta satsningen mot fusk. TILL STOR DEL är förebyggande av fusk ett

estande Det är fr ch klistra ao att klipp kanske inte och man skillnaden förstår referat mellan giat och pla

läraransvar, enligt Christina Joos. – Studenter i dag hämtar mycket information från internet. Det är frestande att klippa och klistra och man kanske inte alltid förstår skillnaden mellan referat och plagiat. Det är en pedagogisk utmaning att förklara vad vetenskapligt skrivande är, varför det är viktigt och varför man inte ska fuska, säger hon. Plagiat är den vanligaste formen av fusk, sett till antalet ärenden i KIs disciplinnämnd. Flera av de studenter som anmäls för plagiat hävdar att de inte har förstått hur de skulle ha refererat eller citerat. Då är det viktigt att kunna visa att sådan information har gått ut, menar Christina Joos. Att vara tydlig med vad som gäller är också viktigt för studenternas egen skull. Att bli anmäld för fusk är en väldigt jobbig process. DET GÄLLER OCKSÅ att förklara vilka konsekvenserna

kan bli och berätta vilken hjälp som finns att få om man kör fast i sitt skrivande eller känner sig pressad av andra skäl. Språkverkstaden, Studievägledningen och Studenthälsan erbjuder till exempel hjälp och stöd. – Att studera på KI kan vara pressande, men att fuska är alltid ett dåligt alternativ, säger Christina Joos. Ett viktigt ansvar ligger på de lärare som håller kurser i vetenskaplig teori och metod. Men alla lärare bör informera om vad som gäller inför varje skriftlig inlämningsuppgift. – Vi kan inte sopa problemen under mattan. Det är viktigt att vi hela tiden lyfter frågan och arbetar med den, säger Christina Joos. 8 | kibladet | NUMMeR 6 | 2011

Lärare! Så kan du arbeta mot fusk Förklara varför det är viktigt att inte fuska och att kunna skriva vetenskapligt. Berätta vilken hjälp som finns att få hos till exempel Språkverkstaden och vilka konsekvenserna av att fuska kan bli.

Läs informationen om referatteknik som finns i antiplagieringsguiden Refero. Berätta om Urkund, ett program som kan jämföra uppsatser mot en stor databas med befintliga texter.

Använd Urkund även vid mindre skriftliga inlämningsuppgifter och berätta för studenterna att du kommer att göra det.

Tentavakt! Informera om tentamensreglerna vid varje tentamenstillfälle. Låt en OH-bild med reglerna ligga på under hela tentamen så att det inte råder några tveksamheter.

minska fusket TRE FALL AV FUSK – EN FRIKÄNDES 13 studenter stängdes av från KI under 2010 efter att de fällts för fusk i disciplinnämnden.

Fusk med närvarointyg

Fusk med examensarbete

En student hade kopierat stora delar av en skriftlig inlämningsuppgift från examensarbeten vid två andra högskolor. Detta upptäcktes då inlämningsuppgiften automatiskt togs från kurswebben PingPong och kördes i Urkund. Studenten hävdade att det var ett misstag och att hon saknat kunskaper om referatteknik, eftersom hon varit borta från den föreläsning där detta diskuterades. Information om referatteknik och Urkund fanns dock även på kurswebben. Studenten fälldes och stängdes av i fyra veckor.

En student förfalskade ett närvarointyg från en klinisk kurs på en vårdcentral och skrev att hon varit närvarande fler dagar än hon egentligen varit. Fusket upptäcktes då vårdcentralen meddelade att studenten haft så stor frånvaro att de inte kunde godkänna henne. Studenten medgav att hon förfalskat närvarointyget och förklarade att det berodde på en pressad hemsituation. Studenten stängdes av i två veckor. Hänsyn togs till de sociala omständigheterna och studenten erbjöds kontakt med Studenthälsan.

Vid en körning i Urkund upptäcktes att ett examensarbete av en student till flera delar överensstämde med olika texter på internet. Studenten påpekade att han angivit referenser och att det inte stod någonstans i den information han fått på kursen att man skulle ha använt sig av egna ord. Tvärtom hade han uppfattat det som att man inte fick ändra i citerade texter. Inte heller vid halvtidskontrollen av examensarbetet gavs någon information om att använda egna formuleringar. Eftersom informationen på kursen ansågs ha varit bristfällig lämnades ärendet utan åtgärd.

iSTOCKPHOTO

Foto: UlF SiRbORN

Fusk med inlämningsuppgift

Hjälpmedlen: Använd de här Antiplagieringsguiden Refero är ett webbaserat läromedel som visar hur man skriver vetenskapligt och refererar till andras texter utan att plagiera.

Information om referatteknik finns på Universitetsbibliotekets hemsida. Klicka på rubriken Frågor och svar, sedan på Skriva och referera, kib.ki.se.

Har du frågor? Mejla till christina.joos@ki.se

Hos Språkverkstaden kan studenter få hjälp om de kört fast med en inlämningsuppgift eller behöver vägledning i att skriva vetenskapligt. Språkverkstaden finns på biblioteket i både Huddinge och i Solna.

I systemet Urkund kan man köra alla skriftliga inlämningsuppgifter och jämföra dem med texter på nätet, med förlagsmaterial som böcker och uppslagsverk, och med andra studenters uppsatser.

TEACHERS TO FIGHT FRAUD

Last spring, the government asked the National Agency for Higher Education to review the efforts being taken by the country’s tertiary education establishments to prevent fraud. One of KI’s new tactics in the fight against fraud is more verbal information from the teachers, as the students do not always know what fraud is. Teachers can use the anti-plagiarism guides Refero and Urkund. Contact Christina Joos for more details: christina.joos@ki.se kibladet | NUMMeR 6 | 2011 | 9

LEDARE

NYHETER

PORTRÄTTET

AKTUELLT

SPECIAL

NOTERAT

Studenternas ”vardagsrum” i Berzeliuslaboratoriet (BZ) på Campus Solna som det är tänkt, med möbler i form av upp- och nerfällbara kuber som kan bli ett långbord eller divaner vid filmvisning. Tanken är att möblerna och utrymmet ska kunna ändras efter c teNGbOM studenternas behov.

Så blir nya campus Som hemma fast borta. Så ska det kännas när Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting bygger nya lärandeoch mötesmiljöer för studenter och lärare.

Studenterna vill inte stanna kvar på campusområdet på KI efter föreläsningarna. De tycker att många av de allmänna utrymmena är ödsliga och föråldrade, att det finns för få mötes- och studieplatser, att caféerna stänger för tidigt och att ITstandarden är låg. Och få studenter tycker att det finns en KI-anda. Det visar undersökningen ”Framtidens lärandemiljö – En etnografisk studie kring beteende, behov och form i framtidens lärandemiljö” av Vik10 | kibladet | NUMMeR 6 | 2011

AT HOME AT KI

It’s just like being at home. Well, that’s the feeling that KI and the Stockholm County Council want to create with the new learning and meeting environments for students and teachers. Their aim is to entice people to stay on campus long after lectures are over.

toria Walldin, socialantropolog på White arkitekter. För att studenter ska lockas att stanna kvar på KI efter lektionstid kommer nu specialritade kökssoffor, matbord, långbänkar, grönskande väggar, gungor och gräs med mera bli verklighet när entréplanet i BZ, på Campus Solna, byggs om efter årsskiftet. NÄST PÅ TUR står området utanför

biblioteket på Alfred Nobels väg 8 och mötesplatsen vid restaurang Sandys i Blickagången, på Campus Huddinge. Ombyggnationen var en av programpunkterna på Lärardagen 2011 i september som hade framtidens lärandemiljöer som tema.

– Vi skapar nu miljöer för att studenterna ska få bättre möjligheter att mötas utanför lektionstid, och att de ska vilja stanna på campus, säger Jonas Nordquist, projektledare för KI/SLL-projektet. De ombyggda lokalerna ska fungera som prototyper när KI/SLL i framtiden bygger nytt eller bygger om. Målet med 20-miljonersprojektet är att studenternas lärande ska bli så bra som möjligt. Som grund för utformningen av lokalerna ligger forskningsrön om hur vuxna lär på bästa sätt. Tanken att skapa en hemmakänsla borta är ett koncept som har tagits fram av Tengbom arkitekter. HELENA MAYER helena.mayer@ki.se

STUDENTRÖSTER Så säger studenterna i undersökningen Framtidens lärandemiljö: KI-andan upplevs som abstrakt, men ”ryggsäcken” nämns som symbol för känsla av gemenskap med andra studenter. Det är en programbaserad identitet på KI. De har tryckt på insparksfesterna, annars finns det innebandy på tisdagar. (Student, sjuksköterskeprogrammet)

Jag lär mig bäst hemma, på studentpalatset, hus 75 eller biblioteket. (Student, läkarprogrammet)

Kommission ska granska fuskutredning Skyldig till ”grov vetenskaplig oredlighet”. Så löd Vetenskapsrådets utlåtande i fallet Suchitra Holgersson som kallats för en av de största fuskutredningarna i Sveriges historia. I september drog VR tillbaka utlåtandet eftersom utredningen innehåller allvarliga brister. Den tidigare KI-forskaren Suchitra Holgersson, nu professor i transplantationsbiologi vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, har fått tillbaka sitt anslag från Vetenskapsrådet och slipper även avsked från Göteborgs universitet som en direkt följd av att VR dragit tillbaka sitt utlåtande. Vetenskapsrådets generaldirektör Mille Millnert beskriver det som att den administrativa röra som han funnit i expertgruppens utredning efter en JO-anmälan, gjorde att ärendet tog en ny vändning. JO-ANMÄLAN PEKADE på brister i

diarieföringen, inkommande och utgående handlingar till myndigheten som i högsta grad påverkat ärendets utfall, hade i flera fall inte registrerats samma dag utan långt senare eller inte alls. Det innebär att man i efterhand inte kan följa utredningen. − Vår hantering av detta reser flera frågetecken, säger Mille Millnert till KI Bladet i september. I oktober tillägger han på Vetenskapsrådets hemsida att han inte kan ställa sig bakom utlåtandet eftersom expertgruppen ”går utanför sitt mandat”. Expertgruppen ska enligt riktlinjerna utreda om ”avvikelse från god vetenskaplig sed” har förekommit. Men de ska inte uttala sig om detta har gjorts med avsikt eller inte, vilket de gjorde. En sådan

RESEARCH COUNCIL wITHDRAwS STATEMENT

“Guilty of serious scientific misconduct” was the verdict delivered by the Swedish Research Council in the case of Suchitra Holgersson, the subject of one of the largest investigations of fraud in Swedish history. However, the Council withdrew its verdict in September owing to suspicions of serious flaws in the investigation. Now Karolinska Institutet must also reconsider its previous decision that the researcher had committed serious scientific misconduct.

fråga måste avgöras som ett disciplinärende eller i domstol, eftersom det då finns möjlighet att överklaga. En kommission ska nu granska hur utredningen har genomförts. Anklagelserna om forskningsfusk som riktats mot Suchitra Holgerssons forskningsgrupp eskalerade när Suchitra Holgersson lämnade KI och fick anställning som professor vid Sahlgrenska akademin i september 2008. Tre doktorander som ingått i hennes forskargrupp på KI anmälde henne i november samma år för att ha manipulerat data. Suchitra Holgersson anklagade i sin tur doktoranderna och hänvisade även till konflikter som uppstod när hon skulle lämna KI. Rådata som använts i forskningen inom forskargruppen går idag inte att spåra, och analyser och experiment som forskningsresultat ska ha grundats på saknar dokumentation. NU MÅSTE ÄVEN Karolinska Institutet ta ställning till sitt tidigare beslut att Suchitra Holgersson är skyldig till oredlighet i forskning. − Det står helt klart att vi inte kan avvakta en kommission, säger rektor Harriet Wallberg-Henriksson. − Att oredlighet i forskning har förekommit är helt klart, och det har redan fått konsekvenser. Vi måste nu gå igenom det underlag som lett till att VR tagit tillbaka sitt utlåtande. Sedan får vi göra en bedömning − räcker all övrig information, bland annat KIs egen utredning − eller måste vi begära en ny, säger Harriet Wallberg-Henriksson. I så fall måste KI vända sig till Centrala etikprövningsnämnden som sedan 2010 är ansvarig myndighet. MADELEINE SVÄRD madeleine.svard@ki.se

Läs KI Bladet på Facebook – också! n Tycker du att det går lång tid mellan varje nummer av KI Bladet? I så fall kan du följa tidningen på Facebook där vi uppdaterar med händelser och nyheter innan de trycks. De som följer KI Bladets Facebook-sida blir också först att kunna läsa ett nytt nummer via länk till e-tidningen. Så här säger några om KI Bladet på Facebook: Sofie Östblom, sjuksköterskestudent vid KI: ”Jag tycker det är bra En anslagstavla av modernt snitt ska göra studentmiljön på KI attraktivare.

med kortfattad info som man kan

läsa mer om om man tycker att det är intressant, vilket det ofta är.” Anita Berglund, koordinator för bland annat forskarutbildningsprogrammet i epidemiologi vid KI: ”Att följa KI Bladet på Facebook Nu lottar KI Bladet ut biobiljetter till de som blir nya följare. Gilla på facebook. com/kibladet

ger en bra inblick i händelser vid KI av relevans för mig.” Linda Forsberg, EU-projektadministratör på KI: Jag kommer att

läsa här för att hålla mig uppdaterad mellan numren om vad som händer på KI.”

c teNGbOM

kibladet | NUMMeR 6 | 2011 | 11

LEDARE

NYHETER

PORTRÄTTET

AKTUELLT

SPECIAL

NOTERAT

Prinsessan Christina var ordförande i miljardkampanjen Genombrott för livet, och var med och invigde donationsväggen i februari 2011 som tillägnas alumner och Foto: ERIK CRONBERG andra givare som stödde KIs forskning under jubileumsåret.

Fundraising fortsätter Vill fördjupa relationerna mellan donatorer och forskare Efter kampanjen Genombrott för livet, som nådde sitt miljardmål i augusti 2010, har fundraising blivit en permanent verksamhet på Karolinska Institutet. −Kampanjen visade att det finns en stor tilltro och generositet gentemot KI. Nu vill vi fördjupa relationerna mellan donatorer och mottagarna av donationerna, säger Mikael Horal, chef för Development Office. I Genombrott för livet fanns en rad områden som KI sökte finansiellt stöd för, alltifrån KIs nya aula till strategiska forskningsområden. − Det bygger på ett stort förtroende och det är viktigt att vi kan visa vad KI har gjort, vilka resultat vi uppnått och hur fundraisingmedlen skiljer sig från annan finansiering. Forskarna kan många 12 | kibladet | NUMMeR 6 | 2011

riärvägar för forskare och forskarstudenter och vi stärker KIs varumärke, säger Mikael Horal.

gånger arbeta med djärvare projekt och mer långsiktigt med dessa medel jämfört med traditionell finansiering, säger han. Development Office står på tre ben; långsiktigt fundraisingarbete, strategiskt arbete inom Alumni (tidigare anknutna studenter och anställda), och det nya uppdraget att bygga upp en finansiering till stipendier som kan sökas av studenter från länder utanför EU/EES. lades grunden för nya nätverk med personer och företag både nationellt och internationellt som kan välja att stötta KI. − Vi tror att KI har mycket att vinna på att inte bara vara en angelägenhet för forskare och traditionella finansiärer. När vi ökar kännedomen om KI i andra delar av samhället skapas också nya kar-

UNDER

KAMPANJARBETET

Mikael Horal, chef för Development Office. Foto: CAMILLA SVENSK

DET ÄR LÄTT att bli hemmablind och tro att alla känner till vad KI gör och står för, men så är det inte, menar han. − Vi märker att KI ofta är ett relativt okänt begrepp i Stockholmsområdet och får till exempel fortfarande förklara skillnaden mellan KI och Karolinska universitetssjukhuset. Vilka forskningsområden som blir fokus i exempelvis en kampanj bestämmer däremot inte Develop-

ment Office, det bestämmer KIs ledning. Styrelsen för forskning bestämmer vilken forskare eller forskargrupp som ska tilldelas en donation. Men också idéer och nätverk från enskilda forskare kan leda Mikael Horal och hans medarbetare vidare till kontakter med externa intressenter som vill stödja KI. − Vårt mandat är att hitta extern finansiering. Och det kan vi göra genom att en stor grupp får kunskap om vad vi arbetar med och genom att hitta nya samarbetsformer. MADELEINE SVÄRD madeleine.svard@ki.se

FUNDRAISING MADE PERMANENT

After the Breakthroughs for Life campaign, which attained its goal of a billion kronor in raised funds in August 2010, fundraising has been given permanent status at Karolinska Institutet. “The campaign showed that people believe in KI and are prepared to give generously to its research. Our intention now is to bring donors and recipients closer together,” says Mikael Horal, head of the Development Office.

SHENYANG Jilin University l

BEIJING Capital Medical University l Chinese Academy of Science l Ministry of Science and Technology l Peking University l Tianjin Municipal Science l and Technology Commission Shandong University l

KI hjälper Kina i stor hälsoreform

NANJING Nanjing Medical University l

SHANGHAI Fudan University l Shanghai Insitute l of Materia Medica Shanghai Jiao l Tong University

GUANGzHOU Sun yat-sen University l

I Kina pågår just nu en hälsoreform med den gigantiska ambitionen att 1,3 miljarder kineser år 2020 ska vara sjukvårdsförsäkrade, och att skillnaderna mellan vård i stad och på landsbygden ska jämnas ut. I det arbetet har Karolinska Institutet bjudits in för att hjälpa till. Hur lär ni ut patientbemötande? Hur ser ert innovationssystem ut? Hur bygger man upp en biobank? Dessa och många andra frågor på både konkret och mer övergripande nivå diskuterade kinesiska företrädare för hälso- och sjukvård och högskolesektorn med en delegation från KI i september. − Man anser att de kinesiska forskarna behöver tränas i forskning och utbildning och att forskningen ska internationaliseras, samtidigt ska kvaliteten höjas. De har bett oss hjälpa till med detta, säger rektor Harriet Wallberg-Henriksson. Delegationen med rektor i spetsen mötte bland andra den kinesiska hälsoministern Chen Zhu, forskningsminister Wan Gang och vice utbildningsminister Hao Ping i Beijing (Peking). Resan fortsatte senare till Shanghai. MELLAN KI OCH KINA finns redan

ett 20-tal övergripande avtal som gäller grundutbildning, forskarutbildning och även post doc-utbyte. Kineserna intresserar sig också för klinisk samverkan och för innovationssystemet av KI-modell där syftet är att hitta affärsidéer utifrån forskningsresultat. Nu planeras nya avtal kring gemensamma forskningscentra, ut-

vidgade student-, doktorand- och post doc-utbyten och utbyte för forskare och kliniker, framför allt vid Peking universitet och även vid Jiao Tong-universitetet i Shanghai.

KI har ett 20-tal samverkansavtal med universitet, institut och departement i Kina. Grafik: TONY HENSCHEL

KIs PERSPEKTIV när Kina växer som

forskningsnation är att det är viktigt att vara med där det händer, utvecklingen går snabbt. − Ju större samarbete, desto mer kan vi påverka. Våra etiska spelregler måste till exempel vara uppfyllda i alla våra samarbetsavtal. Vi behöver också vara selektiva för att inte splittra oss för mycket, säger Harriet Wallberg-Henriksson. Och KI har en del att lära av Kina, enligt professor Marie Johannesson, ny internationell koordinator vid KI. − Vi får unika medicinska kunskaper i Kina och en bättre internationell förståelse, säger hon. KINA HAR STORA problem med sjukdomar som till exempel multiresistent tuberkulos och hiv samt en stor andel patienter med vanligare sjukdomar som högt blodtryck och stroke. − Kinas patientmaterial medför att stora kliniska studier kan göras under en kortare tid jämfört med om studierna enbart skulle utföras i Sverige. Men det är naturligtvis viktigt att studierna utförs i båda länderna då olika genetiska bakgrund kan spela roll i ett sjukdomsförlopp, säger Marie Johannesson. I november kommer forskningsminister Wan Gang med en delegation till Sverige för att möta Sveriges utbildningsminister. Han kommer då även att besöka KI. MADELEINE SVÄRD madeleine.svard@ki.se

Vi får unika medicinska kunskaper i Kina och en bättre internationell förståelse MARIE JOHANNESSON

KI HELPS CHINA

A health reform is underway in China that has the monumental ambition to provide health-care insurance to over 1.3 billion Chinese by 2020. Karolinska Institutet has been invited in to lend a hand. A delegation from KI duly travelled to Beijing and Shanghai in September to discuss collaboration with Chinese health and education ministers.

Ingemar Ernberg, vetenskaplig koordinator för Kina, rektor Harriet Wallberg-Henriksson och vice utbildningsminister Hao Ping när de Foto: ULRIKA WIDEGREN möttes i Beijing. kibladet | NUMMeR 6 | 2011 | 13

LEDARE

NYHETER

PORTRÄTTET

AKTUELLT

SPECIAL

NOTERAT

Victoria Blom är doktor i psykologi och fortsätter nu att forska på KI med tvillingdata som basmaterial. Foto: PeteR kJelleRÅS

Hur duktig får man vara? 14 | kibladet | NUMMeR 6 | 2011

Hennes forskning visar på sambandet mellan självkänsla, prestation och risken för utbrändhet. Victoria Blom är själv åt det duktiga hållet. Och inget fel med det.

i kan börja med att försöka reda ut skillnaden mellan självförtroende och självkänsla. − Självförtroende baseras på något yttre, att du vet att du kan göra något medan självkänslan ligger inom personen, att man är trygg i sig själv, förklarar Victoria Blom, som i våras disputerade vid Stockholms universitet och som nu fortsätter sin forskning även vid Karolinska Institutet. − Det är fantastiskt att få möjlighet att göra sin post doc här. Det är väldigt roligt att kunna vara på KI, inte minst för att forskningen är tvärvetenskaplig på ett helt annat sätt − det är jag inte van vid.

Självkänslan grundläggs till stor del i barndomen

Hennes avhandling berörde samband mellan bristande självkänsla, miljöfaktorer och utbrändhet och vid KI går hon nu vidare genom att forska, med tvillingdata som basmaterial, om ärftlighetens betydelse. − Jag ska bland annat undersöka om det även finns genetiska faktorer bakom prestationsbaserad självkänsla och risk för utbrändhet. Självkänsla kan, vilket Victoria Blom utvecklat i sin forskning, vara av olika slag. Att ha en god grundläggande självkänsla är kopplat till hälsa och välbefinnande.

Det är däremot inte den, med Victorias term, prestationsberoende självkänslan. − Kombinationen av låg grundläggande självkänsla och höga prestationskrav innebär att du hela tiden måste prestera för att erfara någon slags självkänsla. Du måste hela tiden få bekräftat att du kan och är duktig. En människa med prestationsberoende självkänsla är som en sil med många hål. Du fyller på och fyller på men det rinner bara ut igen. Denna typ av prestationsberoende, eller villkorlig, självkänsla gör att personen är mer sårbar för utbrändhet, vilket visade sig i en av Victoria Bloms

kibladet | NUMMeR 6 | 2011 | 15

LEDARE

NYHETER

PORTRÄTTET

AKTUELLT

SPECIAL

NOTERAT

”Jag ville grotta ner mig” studier i avhandlingen. Dessutom tycks den villkor- självförtroende har hon, om än ådagalagt på ett sympaliga självkänslan förstärkas i vissa arbetssituationer, tiskt ödmjukt sätt vid vårt möte på restaurang Jöns Jacob. som för hög arbetsbelastning, bristande stöd och roll- Än viktigare: en grundläggande inre självkänsla tycks konflikt. I samband med sin avhandling kunde Victoria hon vara begåvad med. Men hur är det nu för den som genom praktiska experiment också visa att de deltagare saknar sådan? Kan man bygga upp en inre självkänsla, som hade hög prestationsberoende självkänsla alltså en som inte är beroende av prestation? fortsatte att kämpa nästan in absurdum med − Det är svårt. Beteendeuttrycken av sina ålagda uppgifter trots att resultaten den prestationsberoende självkänslan, uteblev. Det egna prestationskravet blev som kontrollbehov, perfektionism och närmast tvångsmässigt och var naturtvångsmässigt presterande, kan du i ligtvis inte gynnsamt för välbefinnanviss mån påverka. Men självkänslan det. De reagerade med både fysiologrundläggs till stor del i barndomen. gisk och psykologisk anspänning. Jag har nog − I sin strävan att skaffa självkänsla VICTORIA MENAR att barn behöver aldrig lidit av något genom att vara duktiga tenderar få känna att de är älskade för det de prestationsdessa personer att ignorera kroppens är, utan prestation. varningssignaler, till exempel huvud− Men det är också viktigt att de syndrom värk och koncentrationssvårigheter. De ibland får höra att de är duktiga så att riskerar därmed att driva sig själva för de inte känner att de måste bevisa för sin långt, menar Victoria Blom. omvärld att de kan. Det handlar även om De experimentdeltagare som i stället hade hög att föräldrarna ska ha förmågan att se sina barn självkänsla kunde däremot med jämnmod lägga ner sina och att de till exempel inte är alltför upptagna av sin egen ansträngningar när de insåg att det var lönlöst. låga självkänsla. Har det brustit där, i barndomen, kan det vara nödvändigt att ta professionell hjälp för att genom VICTORIA UNDERSTRYKER att det definitivt inte är något terapi finna en riktig självkänsla. PER HÖGFELDT fel att anstränga sig och ”vilja vara duktig” − tvärtom. kibladet@ki.se − Det har talats mycket i debatten och i media om det så kallade duktig flicka-syndromet, att det skulle vara något negativt och till och med farligt. Det där gör mig irriterad. Det är definitivt inte så att det alltid är farligt för flickor att vara duktiga. Män får tydligen vara det, men när en kvinna gör samma sak börjar man tala om sjukt och farligt. Däremot, framhåller Victoria Blom, kan det bli sårbart när duktigheten blir en kompensation för låg självkänsla, något som visat sig gälla mer för kvinnor än för män. Hon menar att detta delvis är ett samhälleligt strukturellt problem. − Det är ett faktum att 16-åriga tjejer hävdar att de måste prestera dubbelt så mycket som killarna för att nå lika långt som de. De ser att killarnas arbetsinsatser värderas och belönas mer. Det är alarmerande.

VICTORIA BLOM Ålder: 36 år. Bor: På Lidingö. Familj: Maken Tord, barnen Nike, 7, Lukas, 5, och Frank, 1. Gör: Post doc, institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för försäkringsmedicin, KI. Bakgrund: Doktor i psykologi, Stockholms universitet 2011, fil kand personalvetarprogrammet, fil kand ekonomi, Stockholms universitet 2001. THE DESIRE TO BE GOOD

”There’s been much talk in the media and elsewhere about the so-called ’good girl’ syndrome, and about how it’s considered detrimental, even dangerous. This irritates me. It certainly is not the case that girls inevitably risk their lives by wanting to be ’good’. It’s clearly OK for men, but as soon as a woman wants to do the same thing, people start going on about it being unhealthy and dangerous,” says Dr Victoria Blom. She, who has researched into the subject and who will now be turning her attention to the possible genetic factors behind achievement-rated self-esteem and the risk of burnout, does concede that women can become vulnerable when ”goodness” compensates for low self-esteem. This seems to apply more to women than to men, which prompts her to argue that the problem is partly a socially structural one.

FÖR EGEN DEL bär Victoria syn för sagen att det varken är

farligt eller fel att vara duktig flicka. Hon är doktorerad i psykologi, nu post doc på KI, har dessutom på vägen läst in en fil kand i ekonomi och, inte minst, är mor till tre små barn; den senaste telningen nyss fyllda året. − Själv har jag aldrig känt mig som duktig eller haft behov av det. Jag har nog aldrig lidit av något prestationssyndrom, säger Victoria, som växte upp på Lidingö med mamma fritidspedagogen och pappa ingenjören. Psykologi har hon velat studera ända sedan hon var liten. − Tycker inte alla att psykologi är spännande, skrattar Victoria, som tog vägen via universitetets personalvetarprogram in i psykologin. Väl där bestämde hon sig snart för att inrikta sig på forskning inom ämnet. − Jag tyckte det verkade så roligt att få forska. Jag ville verkligen grotta ner mig. Att jag sedan kom att intressera mig för självkänsla och utbrändhet berodde mycket på att jag stötte på många personer som drabbats av utbrändhet då jag jobbade som personalvetare. Något Victoria Blom själv knappast riskerar. Berättigat

När kvinnor är duktiga börjar man tala om sjukt och farligt, säger Victoria Blom. Foto: PETER KJELLERÅS

RÖSTER OM VICTORIA: Ambitiös, glad och inspirerande

− Hon bedriver en jätteviktig och spännande forskning. Den grupp som lider mest av stress är tjejer och unga kvinnor. Victorias forskning utgår från varför dessa tjejer är så utsatta just nu. Aleksander Perski, docent i medicinsk psykologi, chef för Stressmottagningen, KI

16 | KibLadET | NUMMER 6 | 2011

− Hon är duktig, intresserad av sitt ämne och ambitiös. Som person glad och lättsam. Hon kommer att tillföra mycket här på sektionen. Pia Svedberg, Victorias post dochandledare, forskarassistent vid institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för försäkringsmedicin, KI

− Hon har gjort både bra och spännande forskning. Victoria har inspirerat andra, både hos oss och på andra håll. Magnus Sverke, professor i psykologi, föreståndare för avdelningen för arbets- och organisations-psykologi, Stockholms universitet.

Hälsa sjukvård life science

TävlIngen som hjälper dIg aTT förverklIga dIna Idéer

passa på att formulera din idé samtidigt som du får chansen att vinna ﬁna priser. första pris är 50 000 kr! namn:

e-post:

telefon:

sysselsättning:

idÉnamn:

idÉbeskrivning:

problem som idÉn löser eller underlättar:

målgrupp för din idÉ:

vad krävs för att du ska kunna genomföra din idÉ?:

skICka dITT bIdrag senasT den 31:e okTober 2011 TIll: kI sCIenCe park ab, fogdevreTen 2, 171 65 solna eller maIla deT TIll: Info@kIsCIenCepark.se. Tävla dIgITalT på: sCIenCepark.kI.se/IdeTavlIng

partners

Tävlingen arrangeras av karolinska Institutet science park. samarbetspartners är sll Innovation, karolinska Institutet Innovations ab samt Innovationskontoret vid karolinska Institutet. Innovationskontoret erbjuder gratis stöd och rådgivning för innovatörer inom hälsoområdet samt life science. läs mer på ki.se/innovationofﬁce.

arranGÖr

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - riv eller klipp längs den streckade linjen - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Tävlingsformulär Idétävling

LEDARE

NyhETER

PORTRÄTTET

AKTUELLT

SPECIAL

NOTERAT

– Om jag behöver en extra dos energi går jag bara upp till studenterna, säger Margaretha Forsberg Larm. Foto: PETER KJELLERÅS

”Sitt ibland på dina Årets mottagare av KIs pedagogiska pris är Margaretha Forsberg Larm, Centrum för klinisk utbildning, CKU, för att hon är ”en uppskattad lärare och handledare som brinner för pedagogik och interprofessionell utbildning”.

Det märks, på de glada hälsningarna och prisgratulationerna då vi kommer in på utbildningsavdelningen ortopeden 35E på Södersjukhuset, att Margaretha Forsberg Larm är omtyckt, både bland personal och studenter. De senare utgörs av blivande läkare, sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjuk18 | kibladet | NUMMeR 6 | 2011

Margaretha Forsberg Larm får Pedagogiska priset

gymnaster som samtidigt gör en tvåveckors kurs här på SÖS. Studenterna utgör ena hälften av byggstenarna i den interprofessionella pedagogik som Margaretha varit drivande i att utveckla. Tanken är bland annat att de fyra yrkeskategorierna bildar team där de är varandra till nytta. – I den interprofessionella utbildningen lär man av, med och om varandra. Man blir starkare i sin

egen yrkesroll när man förstår var gränsen går mellan de olika professionerna. Att känna till varandras kunskaper ger till exempel kortare informationsvägar. En dansk studie har också visat att interprofessionella team är kostnadseffektiva för vården. OM STUDENTERNA är ”byggets” ena hälft utgör handledarna, alltså personalen på utbildningsavdelning-

arna, den andra. Att Margaretha nu får KIs pedagogiska pris beror mycket på att hon lagt så stor vikt vid att utveckla handledarnas kompetens i mötet med de blivande kollegerna. – Vi vill ge pedagogiska nycklar och redskap till alla som handleder och undervisar studenter i den kliniska verksamheten. Jag förespråkar starkt den situationsanknutna utbildningen där handledaren ställer öppna frågor till studenten, så att denna får möjlighet att tänka högt och reflektera kritiskt. Om jag skulle ge ett pedagogiskt tips till handledare är det detta. Sitt ibland på dina händer! Studenterna kan!

EDUCATIONALIST OF ThE yEAR

The 2011 Pedagogy Prize has been awarded to Margaretha Forsberg Larm at the Centre for Clinical Education in recognition of her being ”a popular teacher and supervisor with a passion for pedagogy and interprofessional education”.

Doktorander ska rekryteras i konkurrens Att öppet annonsera efter doktorander, istället för att söka dem i institutionens omedelbara närhet, är en stark internationell trend. Åt det hållet rör sig även KI, säger Clara Gumpert, dekan för forskarutbildning.

De KI-doktorander som finansie- FÖR ATT ÖKA andelen doktoranras med KID-medel måste redan der som rekryteras i konkurrens idag rekryteras i konkurrens, ge- ska KI gå mjukt fram och erbjuda nom öppen utlysning. information och stöd för rekrytePå sikt bör det bli det normala ring, menar Clara Gumpert. sättet att tillsätta även andra dokEtt exempel är workshopen torander, menar Clara ”Learn how to adGumpert. vertise, select, in– Det råder bred enigterview and recruit het om att vi är på väg doctoral students” dit, men i vilken takt det som hålls en efterska ske blir en fråga för middag i slutet av nästa styrelse för forsseptember. Ett tiotal karutbildning att ta ställforskare lyssnar inning till, säger Gumpert tresserat på rekrysom slutar som dekan ter ingskonsulten vid årsskiftet. Malin Lindelöw och Öppen rekrytering avbryter ideligen gynnar båda parter, förmed frågor och funklarar hon. För de söderingar: ”Är rollVi ska ta oss kande blir det tydligare spel ett bra sätt att hur antagningsprocestesta kandidater?” rätten att sen ser ut och lättare att ”Hur många svar rekrytera de söka. får man om man bästa För KI vidgas rekryannonserar?” ”Jag CLARA GUMPERT teringsbasen så att topptycker att det svåstudenter från hela värlraste är att själv veta den får lätt att söka sig hit. vilken profil jag ska leta efter.” – Vi ska ta oss rätten att rekryte– CV tillmäts ofta en för stor ra de bästa, säger Clara Gumpert. betydelse vid rekrytering, förklarar Malin Lindelöw för gruppen. ATT REKRyTERA doktorander i Att någon har det bästa CV:t säger konkurrens ligger i linje med den egentligen väldigt lite om hur han externa forskningsutvärderingen eller hon kommer att prestera. ERA:s rekommendationer till KI. En skillnad är dock att ERA fö- ARBETSPROVER, färdighetstest reslagit central antagning, medan och väl förberedda strukturerade forskarutbildningsstyrelsen me- intervjuer är betydligt bättre som nar att besluten bör ligga kvar hos urvalsinstrument. Särskilt vill institutionerna. Lindelöw slå ett slag för arbets– Vi vill uppnå samma föränd- prov som görs live, så att tidsåtring som ERA, men av praktiska gång med mera kan kontrolleras. skäl tror vi inte på central antag- Ett sådant prov kan till exempel ning, säger Clara Gumpert. Med bestå i en artikel att läsa, med tre den volym vår doktorandutbild- essäfrågor att besvara. ning har skulle den centrala adANDERS NILSSON ministrationen svälla enormt om kibladet@ki.se

händer!” Margaretha Forsberg Larm har en stark tilltro till studenternas kompetens och kraft. – Om jag behöver en extra dos energi går jag bara upp till utbildningsavdelningen. Det fullkomligt sprakar om studenterna!

I KIs PRISMOTIVERING framhålls

också att ”Margaretha Forsberg Larm byggt upp ett imponerande nätverk med flera internationella kontakter inom interprofessionell utbildning”. Själv föreläser hon sedan länge årligen vid Florensuniversitetets sjuksköterskeutbildning i italienska Prato.

En annan fråga som Margaretha verkligen tycker är viktig är sjuksköterskors vidareutbildning. Hon har själv handlett ett flertal till såväl kandidat- som magisteruppsatser. – Helst hoppas jag att de som går vidare blir kvar i den kliniska verksamheten. Det ökar kvaliteten för patienterna. Men det är också så att den handledare som själv arbetat med vetenskapliga problem bättre förstår studenternas situation. KIs pedagogiska pris, som är på 100 000 kronor, delas ut vid KIs installationshögtid i Berwaldhallen den 8 november. PER hÖGFELDT kibladet@ki.se

vi flyttade besluten dit. Däremot önskar hon att besluten centraliseras på ett annat sätt: i tid. Med ett fåtal utlysningstillfällen per år kan varje antagningsnämnd ta ställning till ett större antal doktorander samtidigt, och välja ut de mest lovande.

FAKTA Namn: Margaretha Forsberg Larm. Ålder: 62 år. Familj: Make och vuxen son. Bor: På Södermalm i Stockholm. Gör: Föreståndare Centrum för klinisk utbildning, KI SÖS. Fritid: ”Jag sjunger i kör. Och broderar, det är kreativt och utvecklande.”

DSA REPRESENTERAR DOKTORANDERNA n KIs 2300 doktorander representeras av doktorandsektionen inom Medicinska föreningen och byter nu namn till Doctoral

Students’ Association, DSA. De har tidigare hetat Graduate Students’ Association, GSA. n DSA-ordförande är

Ola Nilsson och vice ordförande är Britta Stenson. Just nu arbetar de med frågan om en ny antagning av doktorander på KI.

intra.ki.se/staff/recruitment/Rekryteringsguiden.pdf

TOwARDS A CENTRAL DOCTORAL RECRUITMENT PROCESS

It’s already official practice for KI doctoral students financed with KID funding to be recruited in competition through an open advertisement process. ”Eventually, this should be the norm for the recruitment of other doctoral students at KI,” says Clara Gumpert, dean of doctoral education. KI offers information and support for recruitment in the form of workshops etc. kibladet | NUMMeR 6 | 2011 | 19

LEDARE

NYHETER

PORTRÄTTET

AKTUELLT

SPECIAL

NOTERAT

Gilad Silberberg trodde att det var kört när strömmen gick just när han skulle hålla sin presentation i Bryssel. Men det gick vägen ändå. Foto: PETER KJELLERÅS

”Nästan alla är överens om att det är bra att föra samman de myndighetsuppgifter som ligger nära varandra eller överlappar varandra”, säger Magnus Hjort, sekreterare på Högskolemyndighets- och programkontorsutredningen.

Tydligare uppdelning när tre myndigheter blir två 2013 Högskoleverket, Verket för högskoleservice och Internationella programkontoret upphör 1 januari 2013. Istället skapas två nya myndigheter med mer renodlade uppgifter. Orsaken till nyordningen är att regeringen anser att gränsdragningen mellan de nuvarande tre myndigheternas verksamhetsområden inte är tillräckligt tydlig. 20 | kibladet | NUMMeR 6 | 2011

Magnus Hjort

– Regeringen vill skilja på granskning och tillsyn å ena sida och service och främjande å andra sidan, säger Magnus Hjort, sekreterare för den utredning som ska ta fram ett förslag på hur sammanslagningen ska gå till. Den granskande myndigheten ska bland annat ansvara för utvärdering av utbildningar, tillsyn av lärosäten, examenstillstånd och prövningar. Den andra myndigheten, service-

myndigheten, får på sin lott att sköta antagningsservicen, tillhandahålla information om högre studier till studenter och bedöma utländska betyg och utbildningar. Utredningens första betänkande lämnas 16 januari nästa år, och under våren lägger sedan regeringen en proposition till riksdagen. Magnus Hjort har mycket svårt att tänka sig att det inte blir någon sammanslagning eller att tidsplanen spräcks.

Nyordningen kommer inte att innebära någon stor förändring i praktiken, och ett universitet som KI kommer inte att påverkas nämnvärt, enligt Magnus Hjort. – Det enda lärosätena kommer att märka av är att kontakten med myndigheterna blir lite enklare eftersom uppdelningen mellan dem blir tydligare, säger han. JENNY STADIGS kibladet@ki.se

KI-forskare drillas inför ERC-ansökan Gilad Silberberg blev en av tre KI-forskare som i år tilldelades det europeiska forskningsrådets ERC Starting Grant på 1,5 miljoner euro. Enheten för forskarstöd stöttade honom genom hela ansökningsprocessen. När Gilad Silberberg var i Bryssel för att presentera sitt forskningsprojekt för en av ERCs utvärderingspaneler i juni dog plötsligt strömmen i hela huset. Det bildspel med animationer han hade förberett gick inte att använda. – Först tänkte jag att nu är det kört. Men eftersom jag hade övat så mycket på min presentation kunde jag den utantill. Och det gick vägen ändå, säger han.

Antalet helårsstudenter på högskolan kommer enligt prognoserna att under 2011 uppgå till knappt 309 000, cirka 2 000 färre än toppåret 2010. PÅ KI är prognosen en ökning med fem procent, 5 783 helårsstudenter höstterminen 2011. Trots att införandet av studieavgifter har minskat antalet studenter från länder utanför EES verkar tappet kunna kompenseras med andra studenter. (HSV)

Drygt 500 personer började doktorera vid Lunds universitet 2010. Det var flest bland 20 lärosäten. Därefter följer Karolinska institutet och KTH, med 440 respektive 410 nybörjare. Vid KTH ökade antalet mest jämfört med året innan, med 80 nya doktorander. Den största procentuella ökningen, 56 procent, stod däremot Handelshögskolan i Stockholm för, där antalet ökade från 16 till 25, enligt HSV.

är KIs nya plats på Times Highers internationella rankinglista för 2011/2012 och klättrar därmed uppåt från förra årets plats 43. Det motsvarar en sjätteplats bland de europeiska universiteten, och en förstaplats bland Nordens lärosäten.

presentation vid flera tillfällen, och fick feedback från både erfarna professorer och en expert på presentationsteknik. – Synpunkterna från kollegor var förstås väldigt värdefulla. Men det var också de rent tekniska bitarna som att betona de viktigaste delarna med rösten och med kroppen, och att hålla tiden, säger han. Värdefullt var också att få träffa andra forskare som tidigare fått anslag och ta del av deras erfarenheter och tips.

KI STARTADE träningsverksamheten 2008 efter att ha fått signaler om att svenska forskare överlag inte var så bra på de muntliga presentationerna. – Vid den här typen av presentationer har man bara tio minuter på sig att sälja in sitt projekt. GILAD SILBERBERG är doOm man inte har erfarencent vid institutionen för het av liknande situationer neurovetenskap och, likär det lätt att göra misstag, som András Simon vid säger Anethe Mansén på institutionen för cell- och Karriärservice. molekylärbiologi och AnÄven förberedelser som dreas Olsson vid institu- Vid den här informationsföreläsningtionen för klinisk neurotypen av vetenskap, tilldelades han presentationer ar och seminarier ordnas av Grants Office. Där kan ERC Starting Grants på 1,5 miljoner euro, fördelade har man bara forskarna också få stöd tio minuter och feedback i arbetet på fem år, i årets omgång. på sig med sina texter. Gilad Silberberg fick anKI är hittills det mest slaget för sin forskning om framgångsrika universitehur signaler och omkopplingar sker i området basala gang- tet i Sverige när det gäller just ERClierna i hjärnan. Skador i basala medel. Sedan 2007 har elva KIganglierna kan ge upphov till bland forskare fått ERC Starting Grants. annat Parkinsons och Huntingsons Tre av dem har varit kvinnor. Det är något bättre än de internationella sjukdom. – Min forskning förutsätter att siffrorna, 21 procent av alla som man gör ett stort antal studier på fick anslaget i år var kvinnor. flera nivåer och det krävs olika slags teknik på olika nivåer. Nu kan jag I ÅRETS OMGÅNG var 12 av de 32 köpa in den bästa tekniken och sät- sökande från KI kvinnor men bara ta samman den bästa forskargrup- en av dem gick vidare till steg två. pen. Det öppnar helt nya dörrar för – Vi satsar på alla forskare. Våra mig, säger han. seminarier och vår ansökningsfeedback lockar generellt fler kvinENHETEN FÖR forskarstöd, med nor. Men det är ett problem att det bland annat Grants Office och Kar- är färre kvinnor än män som söker riärservice, hjälper och coachar de ERC Starting Grants, statistik viforskare som söker ERC Starting sar att kvinnorna utgör ungefär en Grants och vissa andra anslag, från tredjedel, säger Miles Davies, chef första ansökningsutkastet till den för enheten för forskarstöd. KARIN TIDESTRÖM muntliga slutpresentationen. kibladet@ki.se Gilad Silberberg tränade på sin

STÖDER FORSKARE I STARTEN Europeiska forskningsrådet (European Research Council) ERC utlyser sedan 2007 Starting Grants till lovande forskare i ett tidigt stadium av karriären. Forskarna ska ha potential att bli världsledande inom sina fält. Bidragen ligger på 1,5 miljoner euro under en period av upp till fem år. I år sökte totalt 4080 personer ERC Starting Grants. Hittills har 480 beviljats medel. ERC-GRANT SuCCESSES FOR KI RESEARCHERS

Gilad Silberberg, who, together with András Simon and Andreas Olsson, was one of the KI scientists to receive an ERC Starting Grant of 1.5 million euro this year. Grants Office and Career Service at KI supported him throughout the application process. kibladet | NUMMeR 6 | 2011 | 21

LEDARE

NYHETER

PORTRÄTTET

Foto: TOBIAS WALLSTRÖM

Hans Jörnvall mötte den rosahövdade fruktduvan när han var klädd i KImössa i samma färg. Tyvärr försvann mössan på okänt sätt någonstans mellan Sumatra och Arlanda. Foto: JaMeS eatON

22 | kibladet | NUMMeR 6 | 2011

AKTUELLT

SPECIAL

NOTERAT

“Jag hittade KI-duvan” Varifrån kommer den särpräglade KI-färgen, den som återfinns på bland annat väska, tröja och nyckelband? Se där en mångomtvistad fråga. Professor Hans Jörnvall kan ha funnit svaret − högt uppe på berget Gunung Kerinci i Sumatras djungel. det var i början av augusti i år. den passionerade ki-medarbetaren och professorn i medicinsk kemi Hans Jörnvall hängav sig än en gång åt sin andra passion: att se världen. − Här hemma är det ki som gäller. Men annars, vilket alla som känner mig vet, ägnar jag mig ibland åt att åka runt till diverse mystiska ställen, inte minst för att studera fåglar och bland annat spana efter likheter med den molekylära evolution som är mitt vanliga jobb, berättar Hans Jörnvall. Nu befann han sig utanför Padang på Sumatra i indonesien där det första målet var att råka den rara Sumatra-trogonen. − den hittade vi direkt och bestämde oss då för att vandra upp på närmaste berg för att få överblick och i bästa fall få syn på den ovanliga Purple Cochoan. TILLSAMMANS med sin guide

anträdde Hans Jörnvall vandringen uppför det vackra berget Gunung kerinci, en tämligen strapatsrik expedition på åtskilliga horisontala kilometer och hela 700 meter vertikalt, ett äventyr som skulle ta tolv timmar tur och retur. det var mödan värt. inte vad Purple Cochoan anbelangar. den undgick listigt Hans Jörnvalls spanande blick och kikare.

− den är mycket svår att få syn på. en lurig och nyckfull fågel, noterar han. Men, på drygt 2000 meters höjd över havet, i Sumatras ursprungliga skogsnatur, möter då Hans Jörnvall ingen mindre än den likaså svårfunna om än för Sumatras höghöjdslandskap typiska rosahövdade fruktduvan (Ptilinopus porphyreus, eng Pink-headed Fruit-dove). Och Hans häpnar. − Jag har aldrig sett en sådan exakt ki-färg förut i naturen på någon levande varelse. Jag slogs genast av parallellen och tänkte att det måste vara härifrån rektor har hittat den speciella rödrosa färgen. TILL SAKEN HÖR att Hans i regel

brukar bära sin ki-mössa på sina expeditioner. − den är tillräckligt tunn för ett tropiskt klimat och samtidigt ett utmärkt solskydd. dessutom har jag på så sätt kunnat göra reklam för ki världen över, påpekar han muntert. Vanligen bär han sin mössa avigt, med den ljusa sidan utåt. Här var tillfället givet att vända på mössan, så att ki-färgen hamnade exteriört. Reaktionen från den milda sumatranska duvan var enbart positiv. − Vi var nu två stycken som bar exakt samma färg upptill. duvan verkade titta lika intresserat på mig som jag på den. Jag kunde gå närmare och ställa mig bredvid den och jag tror faktiskt att den betraktade mig som en kompis. Gåtan om ki-färgens naturliga förebild kan således vara löst. PER HÖGFELDT kibladet@ki.se

COLOUR PUZZLE SOLVED

Where does the characteristic ki colour come from, the one seen on bags, tops and key straps? Well, Professor Hans Jörnvall might have found the answer to this much-debated puzzle − at the top of mount Gunung kerinci in the jungles of Sumatra. it seems it derives from the Pinkheaded Fruit-dove (Ptilinopus porphyreus), a solution for the future.

På nordvästra delen av Sumatra såg Hans Jörnvall ”KI-duvan”.

Hans Jörnvall är professor vid KI. På fritiden studerar han gärna fåglar. Foto: PeteR kJelleRÅS

kibladet | NUMMeR 6 | 2011 | 23

– Jag har lurat döden. – Två gånger...

Du bidrar till lösningarna av de globala utmaningarna Vi hjälpe r dig m e d di na eg na!

TO M M Y L E D B E R G , D R A B B A D AV H J Ä RT S TO P P

Naturvetarna stärker dig genom individuellt stöd och utveckling baserad på din roll som forskare och naturvetare. Så du kan ägna dig åt att lösa de stora frågorna. naturvetarna är sacoförbundet för forskare och professionella inom bl a life science. naturvetarna vill ge medlemmarna möjlighet att växa på arbetsmarknaden, både som individer och grupp.

– gör ski llnaD!

The Strategic Research Programme in Cancer

StratCan is announcing Application deadline: November 15 2011

A Blue Sky Grant for innovative cancer research and A Support Grant for initiation of an Investigator-Driven Clinical Trial within cancer

– Mitt hjärta stannade en helt vanlig dag på jobbet. Jag hade drabbats av plötsligt hjärtstopp. Men jag hade tur. Det fanns handlingskraftiga människor i närheten. De ringde genast 112 och i väntan på ambulans gav de mig hjärt-lungräddning så att hjärnan fick syre. Någon visste att det fanns en hjärtstartare i närheten och lyckades starta om mitt hjärta. Hjärtforskningen räddade mig. Jag kunde återvända till livet tack vare den snabba hjälpen och tack vare forskningens framsteg – och tack vare att det fanns en hjärtstartare till hands. Ju snabbare man får hjälp desto större är chansen att man överlever och att hjärnan klarar sig utan skador. Varje minut räknas! Sedan har samma sak hänt mig igen. Jag har överlevt plötsligt hjärtstopp för andra gången. Men det är en annan historia med lyckligt slut… Jag vill tacka Hjärt-Lungfonden för att de finansierar denna livsviktiga forskning och för att de placerar ut hjärtstartare runt om i landet. Jag har bestämt mig. Jag ger min gåva till denna viktiga verksamhet och det hoppas jag att du också vill göra. Just nu i september samlar Hjärt-Lungfonden in pengar till mer forskning och till 100 nya hjärtstartare. Hjälp oss rädda fler människors liv. Ge din gåva på www.hjart-lungfonden.se redan idag eller ring 0200-89 19 00.

TILLSAMMANS BESEGRAR VI H JÄRTS JUKDOM

ki.se/stratcan

Ring 0200 - 89 19 00 pg 90 91 92-7 www.hjart-lungfonden.se

Hyr en informatör

Karolinska Institutet startar informatörspool

Hela Karolinska Institutet ﬁkar för hållbar utveckling

Våra informatörer kan hjälpa dig med allt från att skriva slagkraftiga texter, lägga upp och förbättra hemsidor, ta fram trycksaker och kommunikationsplaner, till strategisk rådgivning i kommunikationsfrågor. Hyr in oss för ett projekt, några timmar i taget eller löpande när behovet känns extra stort.

ONSDAGEN DEN 19 OKTOBER kl 13–15 bjuder vi på Fairtrade-märkt kaﬀe, te och choklad. Hire a communication consultant Karolinska Institutet has set up a pool of communication consultants that you can hire to help you with everything from web editing to strategic communication advice. More information, please contact: Camilla Magnusson 08-524 863 45 camilla.magnusson@ki.se

Campus Huddinge: Nobels Allé 8 Campus Solna: Vinterträdgården (mellan biblioteket och restaurang Jöns Jacob) PS. Vi ﬁrar att Karolinska Institutet har genomfört en första intern miljörevision. Målet är att bli miljöcertiﬁerade nästa år.

Välj Fairtrade-märkta produkter och skapa förutsättningar för odlare och anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Läs mer på fairtrade.se

Formas nya -86°C frysar!

Nu lanseras Karolinska Institutet Conferences

Våra nya högteknologiska och miljövänliga frysar är designade för att ge dina prover det ultimata skyddet!

En serie särskilt utmärkande vetenskapliga konferenser och symposier där Karolinska Institutet är huvudarrangör. Klassiﬁceringen ska verka som en garant för vetenskaplig höjd, och du som mötesarrangör erbjuds ett komplett kommunikationsstöd av informationsavdelningen.

Ny touch-screen ger enkel och överskådlig åtkomst till inställningar, användarproﬁler och händelselogg där du kan se vad som hänt, var och när.

Ergonomiskt dörrhandtag enkelt att öppna med en hand.

ON F E RE

aktuella eVenemang

Fyrdubbel packning för optimalt skydd mot uppkomst av frost.

Bästa kylkapacitet leder till marknadens snabbaste temperaturnoggrannhet och återhämtningstid efter dörröppning.

2011

K A R O LIN

Fyra isolerade innerdörrar med inbyggda magneter.

A IN STITU

10 years with Center for Gender Medicine – Past, present and future rolf luft Center, karolinska universitetssjukhuset solna 2011-10-17 | tid 08.30–17.00 Symposium on Molecular and Physiological Aspects of Diabetes Mellitus nobel Forum, karolinska Institutet Campus solna 2011-11-18 | tid 09.00–16.00

så här ansöker du: Information om urvalskriterier, ansökningsförfarande och kommunikationserbjudandet ﬁnns på Internwebben och ki.se. Välkommen med din ansökan!

Välj energisparprogrammet och minska energiförbrukningen med upp till 15%. USB-port som gör det enkelt att ladda ner sparad data för utvärdering.

ki.se/kikonferenser

Finns i ﬂera olika storlekar och utföranden, från 421 upp till 949 liter, för att passa just dina behov!

08 590 962 00

www.ninolab.se

LEDARE

NYHETER

PORTRÄTTET

AKTUELLT

SPECIAL

NOTERAT

2011 års masterstipendiater uppmärksammades vid en ceremoni på KI. Foto: linda lindell

cArl JoHAn SundberG invAld i ivA n Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, har valt in två nya ledamöter, båda i avdelning XI – Utbildning och forskning. Docent Carl-Johan Sundberg, vid enheten för bioentreprenörskap (UBE), är den ena. Malin Persson, verkställande direktör för Volvo Technology AB (VTEC), är den andra. ”Carl Johan Sundberg är starkt engagerad för att vetenskaplig kunskap ska komma till nytta såväl industriellt som kliniskt och praktiskt”, skriver IVA i ett pressmeddelande.

Grattis till stipendierna, masterstudenter! n

Tio nya mastersstipendiater uppmärksammades vid en speciell ceremoni på Campus Solna den 27 september. Samtliga studerar vid Karolinska Institutets så kallade Global Master’s Programmes och har tilldelats stipendier efter en ansökningsprocess baserat på meriter. Stipendierna är avsedda för studenter från länder utanför EU/EES som numera är studieavgiftsskyldiga. Årets stipendiater kom från Kina, Pakistan, Indien, Nigeria, Turkiet, USA och Chile.

Tretton unga forskare får SSMF-stipendier n Tretton unga forskare vid Karolinska Institutet har fått forskningsstipendier från Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF); Simone Codeluppi, institutionen för biokemi och biofysik, Fang Fang, institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Johan Hartman, institutionen för onkologi och patologi, Martin Jädersten, Centrum för experimentell hematologi, institutionen för medicin Huddinge, samt Genome Sciences Centre, British Columbia Cancer Agency, Vancouver, Canada, Louise Mannerås Holm, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Buster Mannheimer, institutionen för medicin, Södersjukhuset och Endokrinsektionen, Medicinkliniken Södersjukhuset, Maarja Mäe, institutionen för biokemi och biofysik, Erik Norberg, Institutet för miljömedicin samt Dana Farber Cancer Institute, Harvard Medical School, Boston, USA, Martin Ugander, institutionen för neurovetenskap och Fysiologkliniken, Karolinska universitetssjukhuset, Solna samt National Institutes of Health, Bethesda, Maryland, USA, Ning Xu, institutionen för medicin, Solna, Centrum för molekylär medicin och Elin Åberg, institutionen för neurovetenskap, samt genom medel från Stiftelsen Olle Engkvist Byggmästare; Seth Malmersjö, institutionen för medicinsk biokemi och biofysik samt Stanford University, USA och Anna Vilborg, institutionen för onkologi och patologi samt Yale University, New Haven, CT, USA.

Etikpriset 2011 till Eklöf och Ulfhake

n Karolinska Institutets etikpris 2011 tilldelas Ann-Christine Eklöf och Brun Ulfhake för deras arbete med att försöka öka förståelsen för djuretiska frågor på Karolinska Institutet. ”Både Eklöf och Ulfhake har genom sitt arbete med försöksdjursverksamheten vid KI på ett avgörande sätt bidragit till att KI under de senaste åren har förbättrat sin djuretiska profil”, är motiveringen från etikrådet som varje år utser pristagaren/pristagarna.

26 | kibladet | nummer 6 1 | 2011 2010

ForSkninGSpriS till elkAn n Ann-Charlotte Elkan vid institutionen för medicin, Huddinge, får Reumatikerförbundets vårdforskningspris 2011 för sin forskning om kostens betydelse för personer med ledgångsreumatism och dess påverkan på kroppssammansättning och blodfetter. Prissumman är 25 000 kronor.

NYA PROFESSORER Ellika Andolf har befordrats till professor i obstetrik och gynekologi vid institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus från den 1 oktober 2001. Yvonne Forsell har befordrats till professor i epidemiologi vid institutionen för folkhälsovetenskap från den 15 september 2011. Tibor Harkany har anställts som professor i neurobiologi med särskild inriktning mot molekylära mekanismer vid synapsutveckling vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik från den 1 oktober 2011.

Qiang Pan Hammarström har anställts som professor i klinisk immunologi vid institutionen för laboratoriemedicin från den 1 oktober 2011. Jan Östergren har befordrats till professor i medicin vid institutionen för medicin, Solna från den 1 oktober 2011.

nyA ledAMöter i konSiStoriet n Regeringen har utsett två nya ledamöter till konsistoriet, Karolinska Institutets högsta styrelse; Dan Andersson, före detta chefsekonom på LO och Anders Blanck (bilden), ny vd för LIF, branschorganisation för läkemedelsföretag. Tidigare vd:n för LIF, Richard Bergström har entledigats från konsistoriet.

StipendiuM till MAJA JAGodic n Maja Jagodic, institutionen för neurovetenskap, har fått ett forskarstipendium för sin forskning om genetik och inflammation i nervsystemet, vilket kan bidra till att beskriva hur genetik och yttre faktorer kan leda till MS, multipel skleros. Stipendiet på 250 000 kronor delas ut av NHRfonden, förvaltad av Neurologiskt Handikappades Riksförbund.

Li Felländer-Tsai ny ordförande för SOF

Pernilla Lagergren har befordrats till professor i kirurgisk vårdvetenskap vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi från den 1 oktober 2011. Foto: ULF SIRBORN

Axel HirScHpriS till lArS lundell n Lars Lundell, adjungerad professor vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, får medicine doktor Axel Hirschs pris 2011. Han får priset för sina studier om en sjuklig form av sura uppstötningar, så kallad gastroesofageal reflux. Han har kunnat visa vilka behandlingsmetoder som ger bäst resultat, både medicinska och kirurgiska. Priset delas ut av styrelsen för forskning vid Karolinska Institutet.

n Under ortopediveckan i Karlskrona valdes Li Felländer-Tsai som första kvinna till ordförande för Svensk ortopedisk förening, SOF. Li Felländer-Tsai är prefekt och professor vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik.

Tre KI-forskare får SSMF-tjänster n Tre KI-forskare får Svenska Sällskapet för Medicinsk Forsknings (SSMF) treåriga forskartjänster på hel- eller halvtid; Andrei Chagin, institutionen för kvinnors och barns hälsa samt Massachusetts General Hospital och Harvard Medical School, Boston, USA, Daniel Nyqvist, institutionen för medicinsk biokemi och biofysik och Gustaf Edgren, institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik samt Harvard School of Public Health, Harvard University, USA.

KI-forskare får erc Starting Grant n Tre forskare på Karolinska Institutet får startbidrag från det europeiska forskningsrådet, European Research Council (ERC) på 1,5 miljoner euro var; Andreas Olsson, institutionen för klinisk neurovetenskap till projektet: Emotional learning in social interaction, Gilad Silberberg, institutionen för neurovetenskap till projektet: Sensory integration in the Striatal microcircuit och András Simon, institutionen för cell- och molekylärbiologi till projektet: Novel strategies for brain regeneration. Läs mer i artikeln på sidorna 20–21.

200-ÅrSutStÄllninG pÅ biblioteket n Nu pågår en utställning om Karolinska Institutets 200-årsjubileum i entrén till Universitetsbiblioteket, Campus Huddinge. Där skildras händelser från jubileumsåret med text och foto, bland annat invigningen med avtäckningen av glasstatyn ”En blodkropps födelse”, olika vetenskapliga möten, KIs firande i världen och Läke Konst på Waldemarsudde. I en glasmonter kan man se och läsa kung Carl XVI Gustafs beskyddarbrev, specialtillverkade glas och profilprodukter som togs fram till jubileet. Här finns också gåvor som KI fick på själva födelsedagen den 13 december 2010 och glasägget som symboliserar den insamlade miljarden i fundraisingkampanjen. Utställningen är på engelska och pågår fram till mars 2012.

JoHAn FrAnck ny cHeF För beroendecentruM n Professor Johan Franck vid institutionen för klinisk neurovetenskap är ny verksamhetschef för Beroendecentrum Stockholm. Han kommer närmast från Centrum för psykiatriforskning, där han varit verksamhetschef sedan 2007. Beroendecentrum Stockholm är Stockholms läns landstings organisation för specialiserad beroendevård.

MArtin inGvAr FinAliSt till kunSkApSpriSet n Professor Martin Ingvar är en av fem finalister till Nationalencyklopedins kunskapspris 2011, för att han ”med stort engagemang och sedan många år sprider kunskap om vårt viktigaste organ, hjärnan. Genom böcker, tidningsartiklar och inte minst mängder av uppskattade föreläsningar berättar han pedagogiskt om hur hjärnan fungerar i olika åldrar och situationer.” Vinnaren får pris i Stadshuset den 17 oktober.

Han har klarlagt den tredimensionella struktur som finns hos det protein pŒ Šggets yta som kŠnns igen av spermien

UR MOTIVERINGEN TILL LUCA JOVINES PRIS

FernStröMS priS till lucA Jovine n Eric K Fernströms pris från KI går i år till Luca Jovine, vid institutionen för biovetenskaper och näringslära, för hans forskning om hur ett liv uppstår. Han får priset ”framför allt för att han har lyckats visa hur den molekylära processen går till när ett ägg befruktas. Han har klarlagt den tredimensionella struktur som finns hos det protein på äggets yta som känns igen av spermien.” Eric K Fernströms ges till en lovande och framgångsrik forskare under 45 år vid varje medicinsk fakultet.

Mentor4Equality Karolinska Institutet Postgraduate course Calcium signaling 2012-04-30 – 2012-05-11 Credits 3 For details see http://tinyurl.com/calcium2012 or mail to shahidul.islam@ki.se

A mentor program for doctoral students and postdocs The program starts in March 2012 The program runs for one year

ki.se/careerservice for more information

You have the opportunity to make a difference

Vi hjälper föreningar och organisationer att utvecklas! MCI är specialister på att utveckla föreningar och öka medlemsvärdet. Vi erbjuder en service för föreningar med kanslilösningar och organisationsrådgivning. Naturligtvis hjälper vi er också gärna att arrangera ert möte – litet som stort! Kontakta Cecilia Lindbladh 08-5465 1558 eller kom till vår monter (A04:02) på Medicinska Riksstämman så berättar vi mer. MCI är det främsta globala företaget inom professionell kongresshantering (PCO), föreningsutveckling (AMC), möten och event. Vi har 47 kontor i 23 länder.

kibladet kibladet | | nummer nummer 61 | | 2011 2010 | | 27

LabRum Klimat

”Bra priser & låg driftkostnad”

”Minimal energiförbrukning”

www.LabRumKlimat.com

BÄTTRE & SÄKRARE FINNS INTE ! MDF-U500VX & MDF-U700VX MED RESERVKOMPRESSOR Vid ev. kompressorhaveri kan frysskåpen med hjälp av den andra kompressorn upprätthålla ca -70°C.

CO2-INKUBATOR 3 x KONTAMINATIONSSKYDD MCO-19AIC med energi- & tidsbesparande kemiskt steriliseringsprogram.

• ECO MODE OPERATION: styrsystemet minskar effektförbrukningen med 30%.

VÄRLDENS SÄKRASTE -86°C FRYSAR

• INTELLIGENT MEDIAPANEL med dataregistrering (loggning). • HÖGEFFEKTIV V.I.P- ISOLERING Ger stor innervolym i kombination med små yttermått samt minimal effektförbrukning.

-150°C FRYS ISTÄLLET FÖR DYR & FARLIG FÖRVARING AV PROVER I FLYTANDE KVÄVE !

MEKANISKA FRYSBOXAR GER RISKFRI PROVFÖRVARING MED LÅGA DRIFTKOSTNADER OCH MILJÖPÅVERKAN. INGA ARBETSMILJÖRISKER SOM DU HAR MED FLYTANDE KVÄVEHANTERING INGEN SMITTO-/KONTAMINATIONSRISK SOM DU HAR MED PROVFÖRVARING I FLYTANDE KVÄVE

Ett laboratorium där en ﬂytande kvävetank har exploderat.

INGA EXPLOSIONSRISKER SOM DU HAR MED PROVFÖRVARING I FLYTANDE KVÄVE

LabRum Klimat Ab, Industrivägen 7, 171 48 SOLNA Tel: 08- 50 55 78 50. mail@LabRumKlimat.com LabRum Klimat Ab, MALMÖ / LUND / GÖTEBORG Tel: 08- 50 55 78 50. malmo@LabRumKlimat.com