Medicinsk Vetenskap nr 1 2010

0110 omslag.OK:01 omslag

10-03-04

16.01

Sida 52

Posttidning B MedicinskVetenskap Nr 1 2010

vid Karolinska Institutet Nr 1 2010

TE MA

Pris: 50 kronor

Framtidens vaccin | Lång förlossning | Nytt klimat tar nya grepp

förutspås av enkelt test

påverkar din hälsa

Sitter du i för många möten? Boka ett till.

Känner du att varje timme du sitter i möte skulle kunna ägnas åt något bättre? Att du som läkare gör mer nytta hos dina patienter än med en massa pappersarbete och administration?

Hör av dig till oss. Som hyrläkare på Rent-A-Doctor kan du fokusera på patientarbete. Här har du en mängd roliga och intressanta uppdrag att välja mellan. Du styr själv var, när och hur mycket du vill arbeta.

Som specialist på läkarbemanning har vi kunskapen, erfarenheten och organisationen som hjälper dig göra det du verkligen vill. Ring 08-54 58 50 50, eller gå in på www.rentadoctor.se.

Stressa av och få en friskare kropp

Fler

fettceller hos feta

Sidan 36

Ledare Psykisk sjukdom vanlig hos kvinnliga sexualbrottsdömda Harriet Wallberg-Henriksson, rektor

Östrogen kan skydda mot hörseltrauma Sidan 45 Celltransplantation ny metod mot diabetes Sidan 46 Satsa på patientnära God vård och ny teknik ger friskare diabetespatienter

Sidan 42

Sidan 48

r har ordet När Karolinska Institutet grundades år 1810 fanns det gott med vården. et Wallberg-Henriksson Harriet Wallberg-Henriksson är rektor vid Karolinska Institutet om motståndare till en medicinsk fakultet i huvudstaden. Det Vi måste med Omslaget: Skogssork fotograferad av Jörgen Wiklund, Naturfotograferna

gällde för dåtidens vetenskapsmän (fortfarande saknades vetenskapskvinnor) att övertyga så väl Kungen och riksdagen som det akademiska etablissemanget. Det som gjorde att ödesvågen ändå tippade över till det nya lärosätets fördel var det stora behovet av utbildade läkare och reformer inom sjukvården. e har jag inte vanligare, nämligen sorkfeber. Mediernas Mycket har självklart hänt på 200 år när det gäller medicinsk a mig av gamla om de fästingburna forskning ochrapporter omhändertagande i vårt land. Mensjukdomarett valår som dettajag kan jag nas inte spridningsområden låta bli att önska mig samma framsyn av tt område där och bristen pådagens politiker med ansvar för hälsooch sjukvården.

När vi ka på beprövad TBE-vaccin har nästan blivit ett lika säkert närmar oss valdagen i september kommer de politiska löftena nskaplig evivårtecken som vitsippor. Förra året slog dugga tätt. För många svenskar är det säkert ökad tillgängligför solbad,het trädfall av sorkfeber hoslångsiktigt människa ocktill vårdenantalet som står högst på listan. Men finns det frågor som ännu viktigare, nämligen framtiden förInstiden i skog och mark så ärrekord i vårt land.

Vid Karolinska svenska universitetssjukvården. välkomna möten tutet bedriver vi framgångsrik forskning Universitetssjukhusens roll är att fungera som gemensam ugande krypen. I om både TBE och sorkfeber, något som är arena för forskning, utbildning och specialistsjukvård. Utan ött fästingplågan viktigt inte medavtanke på att vissa akademisk forskning, ingenminst utveckling nya läkemedel och ck smör ochbehandlingsstrategier. lite forskningsrön tyder påi den att ett allt varmare Utan förankring kliniska verkligpraktisk kan träning för framtidens vårdpersonal. taget och ärheten, ingen klimat bidra till ökad spridning avMen tyvärr utgör idag universitetssjukhusen en torftig miljö för kliut, det vet jag bezoonoser. nisk forskning och utbildning. Det som prioriteras är att klara Ettbudgetramar annat tema– ii dag, det här ärkanske vården inom tuffa nästanumret vecka och dicinsk Vetencancerform äratt året ut. Från prostatacancer, akademins håll harden vi misslyckats med som att visa det lönar sig att satsa på klinisk forskning för ökad kvalitet ngburna sjukdovanligast bland män i Sverige och somoch effektivitet i vården.

bestämda kliv ta oss bortom uppdelningen statliga universitet och landstingsdriven präglat forskningen kring prostatacancer. vård.

Screening och kunskap om en eventuell Vid delegationens avslutande möte höll sjukdomsutveckling ställer både läkare och socialminister Göran Häggpatienter inför svåra val. En operation av lund ett tal, där han bland annat talade om den stora ”förbättprostata kan leda till livslånga biverkningringspotential” som finns i Sverige när det gäller integreringen och sänktinom livskvalitet hos den drabbade avarforskningen hälso- och sjukvården.

Hade han varit modigare hade han sagt rentvet ut att inteatt är organiserade optimalt mannen.

Samtidigt vi vi idag operaoch att det saknas incitament för att utnyttja ny kunskap och tion av prostatacancer kan rädda liv. kompetens så att den kommer patienterna tillgodo.

Läs också om nya spännande studier inUr ett politiskt perspektiv är Göran Hägglunds tassande omkatten mitt eget som kring forskningsområde, het gröt helt begriplig. diabetes.

Ett politiskt parti som Forskare vid Karolinska Institutet harkommer knapägnar sig åt långsiktiga organisatoriska frågor past att vinna röster Lösningen ärav därför bland annatnya visat atti valet. transplantation in- en departementsöverskridande överenskommelse som oppositionen sulinproducerande celler från bukspott– och så småningom även landstingspolitikerna – kan ställa sig körteln till ögat har hospåmöss kan ge en sätt satsat pengar bakom.

Regeringen ett mycket lovvärt mängd olika inom möjligheter det gäller och nytänkande området när forskning och innovation. Nu gäller det att få med sig även det andra benet, ökad kunskap och kanske till och medhälso- och sjukvården, på vägen mot framtiden.

mna möten med blodsugande kryp

ia och en annan också skördar flest liv. De senaste åren har m som smittar så kallad I december debatten förra åretkring presenterade den PSA-screening statliga utredningsom blivit allt och risken för överbehandling i mycket gruppen Delegationen för samverkan inom den kliniska forsk-

ningen sin slutrapport om bättre förutsättningar för samarbete mellan sjukvård, universitet och industri. Rapporten innehåller en mängd kloka förslag, men om dessa ska få genomslag krävs att universitetssjukvården organiseras så att det är möjligt och lönsamt att bedriva klinisk forskning och utbildning integrerat

2 M e d i c i n s k Vete n s k ap 1/10

framtida bot.

Harriet Wallberg-Henriksson är rektor vid Karolinska Medicinsk Vetenskap 2/08Institutet

Läs mer på www.sou.gov.se/samverkanklinforsk

lasse skog

Aktuellt/Noterat. Sidan 3–5 • Publicerat.

Sidan 38 • Boktips. Sidan 50 forskning och utbildning

Innehåll Medicinsk Vetenskap nr 1/2010

ylva sundgren

32–35

Vaccin kroppen att minnas Efter fem får timmars avstannande värkEtt vaccin ger skydd mot en sjukdom genom att aktivera kroppens immunförsvar m sjukdomsalstrande organismen, exempel bakterier, virus eller parasiter. Vaccine arbete förlöstes JennytillSöderlunds på olika sätt men alltid från just de organismer och smittämnen som de skyddar m dotter med kejsarsnitt. Forskare vid Levand Döda vacciner Mikroorg En del vacciner innehåller 2 1mikroorganismer Karolinska Institutet undersöker nu om så att den repro som förstörts Fördel: Ger kraft (avaktiveras) med värme eller Nackdel: Bör inte men är tillräckligt ettkemikalier, enkelt testintaktaav mjölksyrahalten i fosterimmunförsvar då d för att kännas igen av immunförsvaret. ge upphov till infek Nackdel: Risk för infektion om avaktiveringen inte genomförs rätt.

Exempel: Polio, vat Exempel: Influensa, TBE, polio, hepatit och habies vattnet kan möjliggöra ny, skräddarsydd Adjuvans hjälper till Många vacciner innehåller vård vid långdragna förlossningar. dessutom förstärknings-

3

Subenhetsvacciner

AKTUELLT

TEMA: FramtidensDelarvaccin av mikroorganismens

8

14 Gammal läkekonst blir högteknologisk. vara baserat på proteiner som mikroorganismen producerar, 17 Hur går det med mot:själv. snararevaccin än mikroorganismen

LifeGene Svenskarna kartläggs i stort projekt.

11 Tio frågor om klimat och hälsa.

Snabba förändringar äventyrar hälsan.

22 Nyfiken på…

Stress – farlig om långvarig.

26 Forskarporträttet Möt diabetesforskaren Juleen Zierath.

31 Avhandlingen Fönstertittarsjuka kvinnor missas i vården.

32 Forskningens vardag Enkelt test förutsäger förlossningens längd.

38 Karolinska Institutet 200 år Två sekel av medicinska framsteg.

46 Fördjupning: Biomik Storskaliga analyser ger sjukdomsförklaringar.

4

ämnen, adjuvanser, som på olika sätt hjälper till att stimulera immunförsvaret.

DNA-vacciner

Innehåller ren arvsmassa f I kroppen tas detta DNA tas upp i virusets proteiner vilka stimulerar Fördel: En säker form av vaccin. I eller virus bildas, bara utvald Relativt enkelt att produc Nackdel: Svårt att f tillsvidare relativ Exempel: In bruk. En är in

5

beståndsdelar används. Kan också

Fördel: Ingen risk för•Hiv infektion. •Malaria •Hepatit C •Tuberkulos Nackdel: Svårt att få fram de rätta proteindelarna.

21 Annika Linde Exempel: om behovet av kikhosta uppföljning.

Stelkramp, difteri, och hepatit B.

ALLTID I MEDICINSK VETENSKAP Immunisering genom vaccinering – så går det till 4 Aktuellt: Nyheter från KI.

När man vaccinerar sig reagerar kroppen på samma sätt som vid en infektion, med skillnaden att man

6 Utblick: Medicinska inte blir sjuk.nyheter.

Immunreaktionen involverar många olika celltyper och beskrivs här mycket förenklat.

36 Kort om KIs forskning: Notiser. nad 42 Topplistan: De bästa publikationerna.

Väv 15 45 Fråga forskaren: Om medicin.

Antigen Dendritisk cell 49 Bilden: Stamceller bildar kanaler.

Makrofag Antikropp 50 Boktips: Böcker av KIs forskare. a

ådr

T-cell omslagsfoto: radius/scanpix

d Blo

Bilden är arrangerad, personen på bilden har inget att göra B-cell

med innehållet i tidningen.

Diabetesforskaren Juleen Zierath drar paralleller mellan att lyckas i forskning och i en idrottsgren. Läs mer på sidorna 26–28.

Immunförsvaret reagerar

johan bergmark

Det är precis som idrott.

Dendritiska celler i vävnaden reagerar på antigenet (det främmande ämnet) och stimulerar bildning av T-celler och andra immunceller.

I blodet finns B-celler med olika antikroppar på sin yta, varav ett fåtal har antikroppar som kan binda till antigenet. Dessa förökar sig och utsöndrar fler antikroppar av samma typ.

T-mördarcell Antigen

T-minnesc

Infekterad cell

Antigenet förstörs

Immunitet

Antikroppar fastnar på antigenet som på så vis känns igen av makrofager som äter upp det.

Samtidigt angrips infekterade celler också av T-mördarceller.

Antigenet är b under lång tid T-minnesceller igen, till exemp virus, kan dett förstöras av im

41 M e d i c i n s k V e t e n s k a p 1/10 3

Aktuellt från KI

har ordet

Blivande forskare?

Se upp med stressen i tid

Apropå Karolinska Institutets 200-årsjubileum har vi i detta nummer försökt sammanfatta några av de medicinska framsteg som haft stor betydelse för människors hälsa under de senaste 200 åren. Ett mycket viktigt framsteg som gjordes tidigt var iakttagelsen att smittoämnen kunde skydda mot sjukdom – vaccinet var upptäckt. Vaccin har sedan räddat livet på oräkneligt antal människor men det är först de senaste 20 åren som forskarna börjat förstå hur de verkligen fungerar. Vid Karolinska Institutet pågår vaccinforskning mot allt från malaria och hepatit C till demens och åderförkalkning. Läs mer i vårt tema om framtidens vaccin.

Till sist vill jag tacka alla er som tog er tid och deltog i vår läsarundersökning i december, läs mer om resultaten här intill. Era synpunkter och tips är mycket värdefulla för att vi ska kunna göra en ännu bättre tidning framöver.

Cecilia Odlind

Redaktör

Framtidens forskare fångas upp För att intressera barn och unga för forskning samarbetar Karolinska Institutet sedan årsskiftet med tidningen Kamratposten.

Varje månad under 2010 kommer en forskare eller doktorand från Karolinska Institutet chatta med Kamratpostens läsare på tidningens webbsida, KPwebben. Målet är att inspirera barn och unga till forskning. I februari var det forskaren Lena Rosenbergs tur.

Hon forskar om äldre och teknikanvändning, ett ämne som – lite oväntat – gick hem hos barnen.

– Jag trodde kanske inte att de skulle vara så intresserade av åldrande och ålderdomen.

Men intresset har varit jättestort. De har väldigt många kloka tankar och idéer och det är tydligt att de verkligen bryr sig om sina äldre släktingar, säger Lena Rosenberg, nybliven doktor i arbetsterapi vid instituLena Rosenberg tionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle.

Varje månad kan barnen delta i en tävling om att bli ”månadens forskare”. De får då olika uppgifter av forskarna. Lena Rosenberg bad till exempel barnen att prata med äldre om hur de upplever ny teknik och fundera på hur tekniken skulle kunna göras bättre för äldre.

pär helander

Klia, kli, kli. En natt under en extraordinärt tidspressad arbetsperiod vaknade jag av irriterande klåda i handflatan. Tankarna på nästa dags arbetsuppgifter var lika frenetiska som mitt kliande. Jag hade fått ett stressutlöst eksem. Harmlöst kan tyckas men det kändes inte bra att min kropp sa ifrån innan min hjärna gjorde det. Än idag, flera år senare, har jag återkommande besvär. Som en rödblossande signallampa påminner min kropp mig med jämna mellanrum om att den har begränsningar – den tål inte hur mycket stress som helst. Och det är inte bara hudbesvär som kan drabba den stressade: migrän, magont, ryggbesvär – listan kan göras lång. Räddningen är sömn och återhämtning.

Läs mer i detta nummer om hur hälsan påverkas av långvarig stress och hur vi kan undvika att stressen leder till sjukdom.

4 M e d i c i n s k Vete n s k ap 1/10

istockphoto

ola danielsson

Redaktören

Karin Tideström

’’

Läs mer om vad som händer under Karolinska Institutets jubileumsår på ki.se/200

För en stillasittande man är ett kycklinglår fullt tillräckligt.

Mai-Lis Hellénius, professor i kardiovaskulär prevention, hjälper journalisten Jonas Leijonhufvud till en sundare livsstil i DN. Nyligen kom Mai-Lis Hellénius med en ny bok: ”Hälsosam livsstil – det goda livet”.

Läsarna ger Medicinsk Vetenskap höga betyg Omslag

2 2009 :01

omslag

09-05-12

11.41

Sida 52

Posttidnin

gB

09-08-28

12.32

Sida 52

ap Nr 3 2009 kVetensk Medicins

ag 1 omsl

ag:0 0309 omsl

gB

Posttidnin

t gäller Erbjudande

t o m 30:e

Medicins kVetensk ap Nr 2 2009

• I många fall läses Behöve r du foku s på din forsknin samma exemg? plar av fler än en person.

L bRum La NYHET !

Klimat Undersökningen Stamcelle T r | Små b stens | KB visade också att arn | Hem biotikaresi ATOR BA eni | Anti O -INKU DD lösas hälsa fr C o V iz A ch N S YD SSKY ATIO N ER O För att få reda på vad ni läsare tycker om N korta texter om T TI EN A G MIN NY T TA N KO MED 3 X tidningens innehåll, form och kvalitet bad forskning är popuvi undersökningsföretaget Axánd att utlära, att läsarna vill föra 400 telefonintervjuer med Medicinsk ha fler artiklar om Vetenskaps läsare. Resultatet visade bland både grundforskannat att: ning och patientnära 59.900.• 95 procent av de som läser tidningen ger forskning, men att få s d demen svårt vi den betyg 4, 5 eller 6 på en sexgradig skala. önskar fler långa och men njut solen m ed måtta Det ger ett snittbetyg på 4,7. inträngande repor• Medicinsk Vetenskap uppfattas som tage. Flera påpekade Citat ur undersökningen: trovärdig, aktuell, modern, lättfattlig och att det vore bra om tidningen även fanns välskriven. på webben men majoriteten vill fortfarande ”En mycket trevlig tidning som även resten av familjen uppskat• Formen, det vill säga hur ”snygg” tidha en papperstidning om de får välja. ningen är fick betyget 4,5 på en 6-gradig Resultatet, som också innehöll många tar.” skala. tips och önskemål om specifika ämnen, ”Jag vill ha mer illustrationer.”

• Cirka var tredje läsare önskar fler numkommer att användas i arbetet med att ”Jag skulle vilja läsa mer tvärmer per år, övriga tycker att 4 nummer per utveckla Medicinsk Vetenskap till en ännu vetenskapliga reportage.” år är lagom. bättre tidning.

Medicinsk Vetenskap är trovärdig och aktuell och artiklarna är välskrivna och lättbegripliga. Det visade den läsarundersökning som genomfördes i december förra året.

Okt. 2009

olinska

vid Kar

et Nr 3

Institut

2009

Pris: 50

kronor

TEMA

vid Karolinsk

a Institutet

om .com at.c mat Klim mKli Rum bRu .Lab www.La www

ger bättre

fttag bala kra

2

ors akar

inations t tam aste kon Olut effektiv l, har MC olut bso abs s ab tillval.

Safe Cel knaden am som e och UVgra gram afe har mar n inCu-Saf -Sa C har ringspro 9AIC den dde skyd i sterilise isk torr MCO-1 inat ionsssky bato uba ination de kem -iinku -ink esparan va kontam ´s nya CO 2 två de t akti t, energi- och tidsb tom Föru effektiv skydd. n ett hög G 19AIC äve ING RIN ER ISE

int e vå ld

kräver glo

tankar

va pe n mo t ca nc er

rör sig för

lite

Nr 2 2009

skiljer me

Pris: 50 kron

or

llan köne

n

STERILutvveck ad llad DENSttillva y eck nyut nn en le FRAMTICIIDE om illva gsfunktion med ar ssom har h

raturr-eratu mpe MCO-19A kem emp isk steriliserin ögte högt iv k ed h med rt m ört högeffekt rdellar ämfö ar jjämf ö de fförde nde öljan ffölja g: steriliserin ödar även ING:: Avd RING LISER ILISE IL r. er. isme nism ARE STER rgan orga ikroo EFFEKTIV mikro ta m av EFFE

del isten 1/3 gstid värmeres rna.. erna S liserin rmet ode DE: Steri NDE: RAN turmetod ARA eratu ESPA pera BESP emp TIDSB d gtem hög me med TIDS

derna högt : Jämfört de omo r.

ILISERING der. ode S STER meto raturrmet PASSAD eratu mpe emp ögte MILJÖAN hö MILJ

vande högt torr kan rato nera gene energikrä gsge rings iserin erilise steril HU HU ISK: En ste QNXEDWRU EKONOM HUD LLQNXE EKO

V WLOO Á QGD rkan på tiv påve DQYl n n nega stabilitet.

M: Inge eller NSA k SKO onik tro SKO

låst ns elektroni matiskt inkubator n är auto dörren atordörre n. sen. esse R: Inkub gsp ER: oces proc SÄKE ERTT KER SÄK SÄK

iseringspr TS , DRIFTSÄ under steril LLIGENT ATT

ERA INTE RER MANÖVR OCH LÄTT O OCH KNINGSÖVERVA TEM k, gisk, logis STYRSYS har en log

IC ydlig ch ttydlig och MCO-19A d yo ay ispla ill t ttill betad displ öjliighe ättarrbeta llätta möjl ghe ed m med kärm, m fter-ef efter CD sskärm LLCD trering och r,, CO 2dataregis peratu av temp mm. d kontroll elanden felmedd halt, ev.

En leda nde roll

DANDE ONSERBJU FRÅN: RODUKTI

INT

0.-) från: 72.50 liter. (ord. pris volym 170 Invändig

OR SOR ENS SEN IR-S ad CO 2 klad E DUAL CO 2 reuttvec eckl S RAR en nyy vidareutv ing.

NY SÄK tyrning. e sstyrn rre säkra IC har och säkra ilare och MCO-19A stabilare ännu stab för ännu re för givare giva

under en

Som arran världsk gör kan du ongress påverka inne internatio sätter nella nätv erk och ökar hållet, genomförande din verksamhet Stockholm i fokus möjlighet och kvaliteten som en till störr . Det vidg kollegor kom arena kan du känn e internatio ar ditt a dig trygg mer att triva nellt sama i vetskapen rbete. Och s. om att dina Boka ett möte med internatio med oss på nella din vision Congress om en fram Stockholm, tida kong så berä ttar vi mer ress i Stoc Congres kholm. om hur vi s Stockho kan stödja lm Tel 08-5

D ionssk d, ydd, SKYDkonta Q UHQ inationsskydHQ R FK UH minat mi IONS RUHQ RFK ATTIO GH RU idens EnGH HG En W PHG OLJW Är framt ÀOWUHUULQJ P AMINA XHUOLJ WLQXHU ell UV NRQWLQ $ ÀOWUH LQJ VRP eCell +(3$ SafeC Safe [ +(3 OHW VRP NRQ den W H[ DOHW RW W H VTT KONT 7LOOYD PRW Q 7LOOY OQDG P DUHQ PDUH VNLOOQDG WLOO WLOO VNLO DPP tttnet samt VNDP OLQJVN tarvattnet ETT AKi ettTIV RGOLQJ WD L RG n.

U\WD L erar befuk ÀOWH ÀOWHU\ m Ä EN ÄV ad rligtt ivt sterilis i odlingskammare uerlig HAROd h effekt kontinue are tillverk och mare ger kontin kamm de luften gskam rerr ande rial som dlings atore uleran Odlin

ardagenVitam v i k i n k e inkick T 08 28 551

congress @svb.stockh

olm.se

A TEMimers e Alzhukdom sj

ubato irkuler inkub inku m rec recirk de mate com rande at.co at.

InCu SaFe ionshi ndran d ad nshind d mot CO2- skkydda ion LabRumKlim d, till skillna endast ger skydd kontaminat ionssk ydd, nsskyd 5041. mail@ ion g,, som 0 sering Fax: 08-30 riliserin as. kontaminaterat rsterili turste 55 78 50 eratu n ej öppn Tel: 08-50 med temp så länge dörre 8 SOLNA 48 odlingsmiljö en 7, 171 Industriväg Klima Kllimatt Ab, LabRum

KIs forskning för 50 år sedan

En barnpsykiatrisk pionjär ann-sofie rosenkvist/scanpix

Kroppsliga symtom hos barn till följd av psykiska orsaker var för femtio år sedan ett okänt fenomen. Det ändrades med avhandlingen ”Children of alcoholic fathers” som Ingvar Nylander presenterade 1960. Idén till avhandlingen föddes ur observationen att många av barnen som sökte vård med svårförklarliga kroppsliga besvär hade alkoholiserade eller psykiskt sjuka föräldrar.

– Jag misstänkte att orsaken i själva verket kunde vara psykisk stress, vilket i så fall skulle innebära att många barn som for illa inte fångades upp av psykiatrin, minns Ingvar Nylander.

Han testade sin nydanande hypotes vetenskapligt och kom fram till att barn med missbrukande föräldrar i högre utsträckning led av kroppsliga symtom som huvudvärk, trötthet, illamående och magont. En uppföljningsstudie visade

Redan för 50 år sedan visade forskning vid Karolinska Institutet att barn tar skada av att växa upp med alkoholiserade föräldrar.

att också depression och beteendestörningar var vanligare i denna grupp.

– Avhandlingen väckte stort intresse och socialministern sa att den skulle lig-

ga till grund för en ny alkoholpolitik. Men jag vet inte om det har blivit så mycket bättre idag, säger Ingvar Nylander, som också arbetade aktivt för att omhändertagandet av alkoholister bör inkludera missbrukarens familj.

Ingvar Nylander var den första som disputerade i barnpsykiatri efter att det blev ett eget vetenskapligt ämne. Enligt Per-Anders Rydelius, professor i barnoch ungdomspsykiatri vid Karolinska Institutet, utgjorde Ingvar Nylanders avhandling ett viktigt bidrag till forskningen kring beteendestörningar hos barn, som tidigare varit överdrivet fokuserad på gener och hjärnskador.

– Den är sorgligt nog ännu mer aktuell idag än när den kom eftersom gruppen barn till missbrukare är så mycket större nu, säger Per-Anders Rydelius.

Ola Danielsson

M e d i c i n s k V e t e n s k a p 1/10 5

Utblick

Oxytocin förbättrar sociala förmågor vid autism

De franska forskarna har genomfört ett experiment där deltagarna fick kasta en simulerad boll till tre virtuella medspelare, vilka var programmerade till att samarbeta i olika grad (kasta tillbaka olika ofta). Patienter med autism verkade inte alls påverkas av att medspelarna hade olika samarbetsprofiler. Men oxytocin-behandlade patienter, liksom friska kontrollpersoner, kastade bollen oftare till den mest samarbetsvilliga spelaren. De oxytocin-behandlade patienterna rapporterade också i högre grad känslor av tillit för den mest samarbetsvilliga medspelaren.

I ett andra experiment mättes deltagarnas ögonrörelser medan bilder av ansikten visades. Patienter som hade inhalerat oxytocin riktade under längre tid blicken mot de socialt mest betydelsefulla delarna – ögonen.

Oxytocin är känt för att stärka bandet mellan mor och spädbarn och är inblandat vid reglering av känslor. Flera forskargrupper utforskar nu hypotesen att oxy-

VICTOR DE SCHWANBERG /science photo library

Svårigheter att tolka sociala ledtrådar och undvikande av ögonkontakt är vanliga problem vid autism. Nya forskningsresultat tyder på att svårigheterna kan lindras med oxytocin, ett hormon som väcker alltmer intresse som potentiell behandling mot autism.

Många personer med autism undviker ögonkontakt, en viktig del av mänsklig kommunikation.

tocin påverkar uppkomsten av autism och autism-relaterade sociala störningar. En av dessa är Predrag Petrovic, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, som tidigare har visat att obehagskänslor kopplade till vissa ansikten minskar hos friska försökspersoner som inhalerar oxytocyn.

– Det verkar vara så att vi i grunden är utvecklade för att vara ganska rädda och

ovilliga att interagera med andra människor, och att hjärnan använder oxytocin för att motverka dessa tendenser. Alltmer tyder på att störningar av oxytocin-nivåer kan förklara en del av symtomen man ser vid autism. Men mycket mer forskning behövs innan oxytocin kan bli aktuellt som behandling, säger Predrag Petrovic.

PNAS januari 2010

Medicin hjälper bäst mot svår depression iSTOCK PHOTO

Antidepressiva läkemedel har effekt endast vid relativt svåra grader av depression, menar amerikanska forskare som har analyserat sex tillgängliga studier på området, inkluderande 718 patienter. Den ”sanna” effekten, till skillnad från placeboeffekten, var i de undersökta studierna icke-existerande eller minimal hos patienter med mild, måttlig och även svår depression.

Hos patienter med mycket svår depresLindriga depressioner påverkas inte av läkemedel, sion var effekten däremot stor. menar amerikanska forskare.

6 M e d i c i n s k Vete n s k ap 1/10

Enligt forskarna har en majoritet av de patienter som ordineras antidepressiva läkemedel en depression som inte är tillräckligt djup för att läkemedelsbehandling ska ha effekt, utöver en eventuell placeboeffekt. I graderingen av depressionens svårhet har forskarna använt den så kallade Hamilton Depression Rate Scale (HDRS). Resultaten gäller behandling med både serotoninåterupptagshämmare (SSRI) och tricykliska medel.

JAMA 6 januari 2010

Utblick

iSTOCK PHOTO

’’

Fördelarna är dubbelt så bra, men nackdelarna dubbelt så många.

Joakim Dillner, professor vid institutionen för laboratoriemedicin, om resultatet av en ny studie som visar att HPV-test upptäcker förstadier till livmoderhalscancer dubbelt så bra jämfört med när man enbart letar efter cellförändringar. Det nya testet måste dock användas på ett försiktigt och välkontrollerat sätt, säger han, eftersom det annars ger för många falskt positiva svar. Till Vetenskapsradion/SR.

Schimpansens manliga könskromosom innehåller färre gener än den mänskliga motsvarigheten.

Stor skillnad mellan man och apa Den manliga könskromosomen, Y-kromosomen, hos schimpanser har för första gången kartlagts och visats vara mycket olik den mänskliga motsvarigheten. Y-kromosomen hos schimpanser innehåller endast två tredjedelar så många distinkta gener som hos människor, och endast 47 procent så många proteinkodande element, konstaterar de amerikanska forskarna. Tidigare jämförelser har indikerat att våra arvsmassor skiljer sig med endast någon procent. Men dessa har alltså inte inkluderat Y-kromosomen som har varit särskilt svår att kartlägga.

Genom att studera gener bakom stamning hoppas forskarna bättre förstå hur talet genereras i hjärnan.

Gener bakom stamning identifierade Forskare har visat att mutationer i tre gener är kopplade till stamning, en form av talsvårighet som finns hos ungefär en procent av alla vuxna. Studien, som inkluderar ungefär 400 stammade personer från Pakistan, England och USA, bygger vidare på tidigare forskning som har visat att stamning har ärftliga inslag.

Det är dock oklart varför dessa gener, kallade GNPTAB, GNPTG och NAGPA, är kopplade till stamning. Gemensamt är att de kodar för enzymer som styr aktivitet i cellens lysosomer, organeller som bryter ner och återanvänder celldelar. I hjärnan hos möss har generna visats ha hög aktivitet i delar som är inblandade i bland annat reglering av känslor och motorisk styrning.

Forskarna tror att endast en liten andel fall av stamning förklaras av mutationer i de identifierade generna. Orsakerna till stamning är okända, men genom att undersöka funktionen hos generna hoppas forskarna lära sig något om de bakomliggande mekanismerna. En viktig anledning till att undersöka stamning, menar forskarna, är också att nå en bättre grundförståelse av vilka funktioner och strukturer i hjärnan som genererar talet.

NEJM februari 2010

Nature januari 2010

3

gram mindre salt om dagen skulle förlänga livet och minska förekomsten av hjärtinfarkt och stroke hos tiotusentals amerikaner per år, enligt en datorsimuleringsmodell gjord av forskare vid University of California.

För många larmrapporter

100 procent

JA 70 %

NEJ 27 %

Många svenskar svarar ja på frågan om det publiceras för många larmrapporter om människors hälsa. Med larmrapport avses forskningsresultat som publiceras innan de bekräftats eller motbevisats av andra forskare, i syfte att varna människor för hälsorisker med till exempel vanor eller livsstil.

Källa: Vetenskap och allmänhet.

M e d i c i n s k V e t e n s k a p 1/10 7

Aktuellt Forskningsprojektet LifeGene ska samla in information om 500 000 svenskars DNA, hälsa och levnadsvanor. Det ger en unik möjlighet att bättre förstå hur samverkan mellan miljöfaktorer, levnadsvanor och en individs genetiska arv påverkar risken att utveckla vissa sjukdomar. text Peter Örn foto Lasse Skog

LifeGene letar orsaker till våra folksjukdomar

En av världens största befolkningsstudier LifeGene ska innehålla information om hälsa och levnadsvanor hos en halv miljon svenskar. Projektet drivs tillsammans med de övriga fem medicinska fakulteterna i Sverige, med Karolinska Institutet som värduniversitet. Målet är att hitta bättre metoder för diagnostik och behandling av våra största folksjukdomar.

Projektet finansieras så här långt med anslag från Vetenskapsrådet, Karolinska Institutet, AFA Försäkring och Ragnar och Torsten Söderbergs stiftelser.

Mer information på www.lifegene.se

8 M e d i c i n s k Vete n s k ap 1/10

ningar, dels blod- och urinprov. Dessutom får deltagarna svara på ett internetbaserat frågeformulär om bland annat levnadsvanor och hälsotillstånd. På varje deltagares personliga hemsida i LifeGene finns tillgång till egna testresultat och provsvar. Alla kontaktas sedan regelbundet, och vart femte år väntar en ny hälsoundersökning.

Inom sex år hoppas forskarna att LifeGene ska innefatta 500 000 svenskar, varav drygt 20 000 är barn födda in i projektet av registrerade deltagare. Efter föräldrarnas medgivande följs dessa barn genom hela livet, med hälsoundersökningar och egna frågeformulär.

– Att vi får med barn i projektet gör LifeGene unikt i världen. De stora kohorter som annars finns innefattar främst individer som är 45 år och äldre, de är fokuserade på sjukdomar som normalt uppkommer sent i livet och dessutom innehåller dessa inte alls lika mycket personlig information om de enskilda deltagarna, säger Nancy Pedersen.

De som registrerar sig i LifeGene uppmanas att även intressera andra personer i det egna hushållet att delta i projektet.

– Vi vill skapa möjligheter att studera faktorer som kan leda till att vissa familjer och hushåll oftare än andra drabbas av exempelvis infektionssjukdomar. Det är också intressant att kunna följa barn tidigt i livet för att förstå vilka faktorer som påverkar hälsan senare i livet.

Deltagarnas blod- och urinprov lagras i en central biobank på Karolinska Institutet. Forskare i både Sverige och utomlands kan använda exempelvis DNA från biobanken i sin egen forskning, under förutsättning att forskaren är knuten till ett universitet och att en begäran att ta del av materialet för forskning godkänns av LifeGenes vetenskapliga kommitté och en etikpröv-

camilla svensk

Sex svenska universitet, med Karolinska Institutet som värduniversitet, har gått samman i ett unikt forskningsprojekt för att öka kunskapen om hur arv, miljö och levnadsvanor samverkar vid sjukdomsutveckling.

LifeGene ska bli en av de största och mest långsiktiga befolkningsstudierna i världen.

– Vi kommer att få svar på vilka som är mer sårbara än andra för vissa sjukdomar, så som diabetes, astma eller cancer, och vilka faktorer i miljön och de egna levnadsvanorna som är viktiga och hur dessa samspelar med individens arvsmassa. Men vi kommer även att lära oss mer om varför en del individer exempelvis reagerar bättre än andra på vissa läkemedel, säger Nancy Pedersen, professor i genetisk epidemiologi vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik på Karolinska Institutet, och huvudansvarig för LifeGene.

I Stockholm och Umeå finns redan nu fasta testcentra som erbjuder en omfattande hälsoundersökning till ett slumpmässigt urval av befolkningen i åldern 18–45 år. På sikt ska sådana testcentra även finnas i Göteborg, Lund, Uppsala och Linköping. Dessutom tillkommer ett antal mobila testcentra för medelstora städer och totalt ska det på sikt finnas 14–15 testcentra runt om i landet.

Hälsoundersökningen består av dels fysiska mät-

Nancy Pedersen

Med en spirometer mäts deltagarens lungfunktion. På bilden visar Namam Abdulhad, testledare på LifeGenes testcenter vid Fridhemsplan i Stockholm, hur testet går till. Kollegan Midia Hussein syns i bakgrunden.

ningsnämnd. Den som deltar i LifeGene ger också samtycke till att projektet tar del av deltagarens medicinska journal och uppgifter från olika nationella hälsoregister, så som födelseregistret och cancerregistret.

Trots att LifeGene samlar en stor informationsmängd om enskilda individer tror inte Nancy Pedersen att projektet upplevs som något hot mot den personliga integriteten.

– All information om enskilda deltagare är kodad och svensk lagstiftning förhindrar exempelvis försäkringsbolag och arbetsgivare att få del av informationen. Jag upplever att människor är väl medvetna om vårt syfte

och att det inte upplevs som något kontroversiellt, tvärtom är intresset för att få vara med stort. Den som vill kan när som helst välja att hoppa av projektet eller begränsa sitt deltagande till vissa delar av LifeGene, säger Nancy Pedersen.

Forskarnas förhoppning är att LifeGene ska bidra till bättre diagnostik och behandlingar, och kanske framför allt till sjukdomsförebyggande rekommendationer. För Nancy Pedersen, som själv forskar om miljöns betydelse för utveckling av demenssjukdom, skulle en informationskälla som LifeGene varit värdefull. p M e d i c i n s k V e t e n s k a p 1/10 9

bertil born

Paul Franks

peter örn

Catarina Almqvist Malmros

’’

I dag vet vi ganska lite om hur samspelet mellan miljö och det genetiska arvet påverkar risken att få diabetes.

– För mig hade det varit av stort värde med hälsoinformation om människor som är mitt i livet, för att studera hur bland annat infektioner och inflammatoriska processer påverkar utvecklingen av demenssjukdom senare i livet. Framtida demensforskare kommer att ha stor nytta av LifeGene, säger Nancy Pedersen.

En forskare som relativt snart ser stora möjligheter med LifeGene är Catarina Almqvist Malmros, barnläkare och docent i pediatrik vid Astrid Lindgrens barnsjukhus och institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik på Karolinska Institutet. Catarina Alm-

På LifeGenes testcenter finns en speciell våg, som förutom kroppsvikt även mäter kroppsfett och fettfördelningen i kroppen.

10 M e d i c i n s k Vete n s k ap 1/10

qvist Malmros har deltagit i utvecklingsarbetet med LifeGene, bland annat med att formulera frågor i formulären på deltagarnas personliga hemsidor. Hennes forskning handlar om hur arv och miljöfaktorer tidigt i livet kan utgöra en risk för framför allt astmasjukdom i barn- och ungdomsåren.

– Nu använder jag bland annat de nationella hälsoregistren och svenska tvillingregistret i min forskning.

Men de ger begränsad information om levnadsvanor, tidiga miljöfaktorer och liknande uppgifter som kan ha stor betydelse för utveckling av astma. Den informationen kommer LifeGene att ge mig, liksom information om fysisk aktivitet och kostvanor som också kan ha stor betydelse, säger Catarina Almqvist Malmros.

Till skillnad från andra hälsobaserade populationsregister kommer LifeGene att innehålla information om hälsa och levnadsförhållanden bland kvinnor och deras partners även före och under graviditeten.

– Det finns några få studier som tittat på sådana aspekter under graviditeten, men inga studier gällande tiden före graviditeten. Det finns en stor lucka i forskningen när det handlar om dessa viktiga faser, säger Catarina Almqvist Malmros. Även docent Paul Franks på institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå Universitet ser stora möjligheter med LifeGene. Paul Franks forskning handlar bland annat om hur arv och miljö påverkar risken för att utveckla diabetes, och även han har deltagit i utvecklingsarbetet av LifeGene.

– Inom diabetesforskningen är det viktigt att kunna följa personer från födseln och framåt, och samtidigt få information om fysisk aktivitet, exponering för tobak etcetera. I dag vet vi ganska lite om hur samspelet mellan miljö och det genetiska arvet påverkar risken att få diabetes, säger Paul Franks, och fortsätter: – Vi är också intresserade av att genomföra kliniska prövningar och då kan det vara mycket värdefullt att kunna identifiera individer med en speciell genetisk profil. På sikt kan kunskapen om diabetikers genetiska profil bli viktig vid såväl råd om förändrade levnadsvanor som val av läkemedelsbehandling för att uppnå maximal effekt på sjukdomen och begränsa risken för biverkningar. F

ulf sirborn

Tio frågor

text Ola Danielsson

Elisabet Lindgren forskar kring klimatförändringar och hälsa vid institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet.

Klimatförändringar handlar inte bara om väder och glaciärer utan även om människors förutsättningar att hålla sig friska.

Vi frågade Elisabet Lindgren:

Vad händer med hälsan i varmare klimat?

1

Hur kan ett varmare klimat påverka människors hälsa?

– Ett varmare klimat medför ett mer extremt väder med fler tropiska stormar, mer intensiva regn, värmeböljor och mer intensiva torkor. Detta kan orsaka dödsfall, skador och andra hälsoeffekter. Ju snabbare klimatet ändras ju mer ökar risken för olika direkta och indirekta hälsoeffekter, som exempelvis uppkommer genom klimatförändringens påverkan på infrastruktur, på vattenkvalitet eller genom förändrade förutsättningar för sjukdomar att spridas. Vissa kommer att uppleva hälsoeffekter av en förändrad luftkvalitet, till exempel kan mängden partiklar lokalt öka och pollensäsongerna ändras. Globalt förväntas klimatförändringarna förstärka många av de hälsoproblem som redan finns, framförallt i den fattiga delen av världen.

2

Vilket är det största hotet för människors hälsa, globalt sett?

– Fler katastrofer på grund av extremväder samt påverkan på risken för infektionssjukdomar, framförallt vatten- och insektsburna sjukdomar.

3

Vem riskerar att drabbas värst?

– De låglänta korallöarna riskerar att försvinna helt om vattennivån stiger. Ett annat mycket utsatt område är Afrika söder om Sahara där klimatförändringen kommer att förstärka existerande problem, både vad gäller hälsa och fattigdom. I Asien finns stora tätbefolkade deltaområden som riskerar att översvämmas med stora befolkningsförflyttningar som följd.

4

Finns det hälsomässiga fördelar med ett varmare klimat?

– I Sverige kan vi vänta oss mildare vintrar med minskad förekomst av köldskador och kärlkramp. Det kan finnas lokala fördelar, som att det blir för torrt för vissa insekter till exempel, men det råder ingen tvekan om att ett varmare klimat för med sig mer hälsoproblem än fördelar globalt sett.

5

Riskerar vi några negativa hälsoeffekter i Sverige?

– Vi kan vänta oss fler värmeböljor som är påfrestande för många. Fästingar och borrelia kommer att sprida sig till norrland och eventuellt kommer vi att se vissa nya insektsburna sjukdomar i södra Sverige under seklet. Ett exempel är denguefeber som sprids med myggor, ett annat är parasiten leishmaniasis som sprids med sandflugor som idag finns i södra Europa. Ökade vattenflöden till följd av hällregn kan leda till större problem med att hålla dricksvattnet rent.

6

Hur kan vi förbereda oss?

– Effekterna av värmeböljor går att undvika relativt enkelt genom att hus och offentliga miljöer utrustas på rätt sätt, till exempel med fläktar och markiser. Särskilt viktigt är detta på utsatta platser som ålderdomshem och vårdavdelningar. Fästingar och nya parasiter kan vara svårare att skydda sig mot. Det är mycket viktigt att hälsoeffekter av klimatförändringar finns med i utbildning av vårdpersonal.

7

Har läkare något särskilt ansvar i utvecklingen?

– Som läkare bör man vara uppmärksam på att riskmönster för sjukdomar kan förändras så att man kan identifiera och ge rätt

information till sina högriskpatienter. Även mindre vanliga sjukdomar kan dyka upp.

8

Tas hälsofrågor på allvar i klimatdebatten?

– Både ja och nej. WHO har försökt att få in hälsoaspekter i debatten sedan 1990-talet, men när debatten förs på högre politiska nivåer glöms det ofta bort. Då är det ofta de ekonomiska aspekterna som står i fokus. Det 2-gradersmål som är satt idag är en politisk överenskommelse som egentligen inte är grundat på en vetenskaplig riskanalys som tar med hälsoaspekterna.

Världsläkarorganisationen WMA har nyligen antagit en deklaration med syfte att sätta hälsan på klimatdebattens agenda.

9

Vad vill du säga till dem som anser att klimathotet är överdrivet?

– Det råder idag stark vetenskaplig konsensus om att det är vi människor som är orsak till den snabba förändringen i klimatet under senare år. Men det finns många osäkerheter när det gäller hur klimatet kommer ändras framöver. Det är viktigt att ta reda på vilka hälsorisker olika möjliga scenarier innebär.

10

Vilken är den viktigaste forskningsfrågan framöver?

– Det finns många kunskapsluckor som behöver fyllas för att kunna göra bättre förutsägelser av vilka konsekvenser klimatförändringar kan få. Det handlar dels om basforskning som fysiologiska effekter av extrem värme eller olika insekters temperaturkänslighet, dels om epidemiologiska studier, dels om risk- och sårbarhetsanalyser.

M e d i c i n s k V et e n s k a p 1/10 11

TRE DIVISIONER - ETT MÅL OPTIMALA OPERATIONSSALAR

Ända sedan bolaget grundades för mer än 170 år sedan, har MAQUET legat i framkant för innovation och medicinteknisk utveckling vad gäller produkter för operationssalar och intensivvårdsavdelningar.

Varumärket MAQUET formar en gemensam plattform för hantering av en omfattande portfölj av produkter och tjänster för utrustning av den medicintekniska arbetsplatsen.

MAQUET investerar i global forskning och utveckling för att möta och tillgodose de dagliga utmaningar som kliniker och sjukhus ställs inför.

MAQUET har tre specialdivisioner för terapeutiska tillämpningar, produkter, lösningar och tjänster:

De högkvalitativa produkterna och lösningarna från MAQUET kombinerar både medicinska, kliniska och kostnadseffektiva fördelar med effektiv och säker patientbehandling.

MAQUET Critical Care MAQUET Cardiovascular MAQUET Surgical Workplaces MAQUET — The Gold Standard.

MAQUET Nordic AB Röntgenvägen 2 17154 Solna, Sweden Telefon: 0771-10 90 00 nordic@maquet.com www.maquet.com

MAQUET NORDIC AB - FÖRSÄLJNING, SUPPORT OCH SERVICE 15807-ad-OR-INTEGRATION-MedicinskVetenskap-185-245_ly1.indd 1

10.02.2010 8:56:52 Uhr

jan lipka/mira

Tema

Framtidens vaccin Ett ständigt krig pågår i vår kropp mellan immunförsvaret och myriader av invaderande virus, bakterier och parasiter från världens alla hörn. Som tur är kan vi med vacciner förbereda vårt immunförsvar på några av de farligaste smittorna redan innan de angriper oss.

Men kan man vaccinera sig mot cancer och hjärt-kärlsjukdomar? Och vad innehöll egentligen sprutan du tog mot nya influensan? Trots att vacciner har räddat liv i mer än 200 år har den moderna vaccinforskningen bara börjat utveckla deras potential.

Läs mer om forskningen kring dagens och morgondagens vacciner i vårt tema.

M e d i c i n s k V e t e n s k a p 4 / 0 9 13

Tema: Framtidens vaccin

Från kokkonst till högprecisionsarbete Vaccinforskningen har gått från ”trial and error”-kokkonst till högprecisionsarbete i immunförsvarets mikrovärld. Med den nya kunskapen öppnas nya dörrar: i framtiden kanske vi vaccinerar oss mot cancer, demens och hjärt-kärlsjukdom. text Ola Danielsson enkättexter Cecilia Odlind privat

Peter Liljeström

– Det finns många vacciner som fungerar men ytterst få där vi känner till den skyddande mekanismen.

Det är först under de senaste 20 åren som vi har lärt oss att verkligen förstå vad vi gör när vi utvecklar vaccin, säger Peter Liljeström, professor i vaccinforskning vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska Institutet.

Det hindrar inte äldre vacciner från att vara några av medicinens största framgångar. Vaccinologins första sanning, att små mängder av ett smittoämne kan användas för att skydda mot sjukdom, praktiserades i Kina redan år 1000. Genom att föra in smittkoppsvar från smittkoppspatienter genom huden på ännu inte insjuknade lyckades man skydda vissa mot den fruktade sjukdomen. Några blev istället sjuka och dog. I slutet av 1700-talet vidareutvecklade en brittisk läkare metoden och utvecklade det första vaccinet, vilket ledde till att smittkoppor utrotades från Europa och så småningom från världen.

Moderna smittor som hiv och malaria har visat sig

14 M e d i c i n s k Vete n s k ap 1/10

vara betydligt hårdare nötter att knäcka både för immunförsvaret och för vaccinforskarna. Trots att smittoämnena har delats upp i molekylära och genetiska beståndsdelar och kombinerats på många upptänkliga sätt har forskarna problem med att få kroppens immunförsvar att angripa sjukdomarna.

Enligt Peter Liljeström är det inte så konstigt att man inte har nått hela vägen. Han förklarar hur en helt ny del av människans immunförsvar har utforskats så sent som under de senaste 20 åren. Tidigare var all forskning inriktad på det så kallade adaptiva immunförsvaret, den del av immunförsvaret som kan skapa immunitet genom att skapa minnesceller som kommer ihåg en infektion från en gång till en annan. Men nu vet man att detta inte räcker. Vaccinet måste också aktivera det så kallade medfödda immunförsvaret.

– Det medfödda immunförsvaret har inget minne, men genom att det känner av att en infektion har kommit in i kroppen är det minst lika viktigt som det adapp tiva immunförsvaret, säger Peter Liljeström.

Vaccin får kroppen att minnas

Ett vaccin ger skydd mot en sjukdom genom att aktivera kroppens immunförsvar mot den sjukdomsalstrande organismen, till exempel bakterier, virus eller parasiter. Vacciner produceras på olika sätt men alltid från just de organismer och smittämnen som de skyddar mot.

1

2

Döda vacciner

Levande försvagade vacciner

Mikroorganismen lever men har försvagats så att den reproduceras mycket långsamt.

Fördel: Ger kraftigt svar i immunförsvaret.

Nackdel: Bör inte ges till patienter med försvagat immunförsvar då det skulle kunna ge upphov till infektion istället för immunitet.

Exempel: Polio, vattkoppor, mässling och gula febern.

En del vacciner innehåller mikroorganismer som förstörts (avaktiveras) med värme eller kemikalier, men är tillräckligt intakta för att kännas igen av immunförsvaret.

Nackdel: Risk för infektion om avaktiveringen inte genomförs rätt.

Exempel: Influensa, TBE, polio, hepatit och rabies.

Adjuvans hjälper till

3

Många vacciner innehåller dessutom förstärkningsämnen, adjuvanser, som på olika sätt hjälper till att stimulera immunförsvaret.

Subenhetsvacciner

4

DNA-vacciner

Innehåller ren arvsmassa från mikroorganismen.

I kroppen tas detta DNA tas upp i celler som då luras att producera virusets proteiner vilka stimulerar immunsystemet.

Fördel: En säker form av vaccin. Inga bakterier eller virus bildas, bara utvalda proteiner.

Relativt enkelt att producera och förvara.

Nackdel: Svårt att få det att fungera, tillsvidare relativt ineffektiva.

Exempel: Inget DNA-vaccin är ännu i allmänt bruk. En stor del av hiv-vaccinforskningen är inriktad på denna vaccintyp.

Delar av mikroorganismens beståndsdelar används. Kan också vara baserat på proteiner som mikroorganismen producerar, snarare än mikroorganismen själv.

Fördel: Ingen risk för infektion.

Nackdel: Svårt att få fram de rätta proteindelarna.

Exempel: Stelkramp, difteri, kikhosta och hepatit B.

Immunisering genom vaccinering – så går det till När man vaccinerar sig reagerar kroppen på samma sätt som vid en infektion, med skillnaden att man inte blir sjuk. Immunreaktionen involverar många olika celltyper och beskrivs här mycket förenklat. d

na Väv

Antigen

Dendritisk cell

Makrofag

Antikropp

T-cell

a

dr odå

Bl

B-cell

B-minnescell

T-mördarcell Antigen Infekterad cell

T-minnescell

Immunförsvaret reagerar

Antigenet förstörs

Immunitet uppnås

Dendritiska celler i vävnaden reagerar på antigenet (det främmande ämnet) och stimulerar bildning av T-celler och andra immunceller.

I blodet finns B-celler med olika antikroppar på sin yta, varav ett fåtal har antikroppar som kan binda till antigenet. Dessa förökar sig och utsöndrar fler antikroppar av samma typ.

Antikroppar fastnar på antigenet som på så vis känns igen av makrofager som äter upp det.

Samtidigt angrips infekterade celler också av T-mördarceller.

Antigenet är borta, men ett minne finns kvar under lång tid i form av B-minnesceller och T-minnesceller. Om samma antigen visar sig igen, till exempel på ytan av ett aggressivt virus, kan detta snabbt kännas igen och förstöras av immunförsvaret.

SVENSKA GRAFIKBYRÅN

M e d i c i n s k V et e n s k a p 1/10 15

Tema: Framtidens vaccin David munns/Science Photo Library

Visste du att…?

• Ett vaccin som togs fram 1796 ledde till att smittkoppor kunde utrotas från Europa. Vaccinet odlades från kokoppor av den engelske läkaren Edward Jenner.

• Ordet ”vaccinering” kommer från latinets ord för kokoppor, vaccine (lat. vacca, sv. ko).

• I framtiden kanske vi vaccinerar oss med grönsaker. En forskargrupp vid Örebro universitet och Smittskyddsinstitutet experimenterar med bland annat genetiskt modifierade morötter som producerar hiv-virusproteiner. Möss som ätit av grönsakerna har utvecklat antikroppar mot proteinerna. Visionen är att vaccingrönsaker ska kunna odlas lokalt och vara enkla och billiga att förvara och administrera.

• Alla svenska barn erbjuds vaccinering mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Haemophilus influenzae typ b (bakterie som kan ge bland annat hjärnhinneinflammation), pneumokocker, mässling, påssjuka och röda hund.

Edward Jenner visade att kokoppsvirus, som drabbar kor, ger immunitet mot det närbesläktade smittkoppsvirus som drabbar människor. ulf sirborn

Rolf Kiessling

• Forskare vid Karolinska Institutet försöker bland annat också utveckla vaccin mot diabetes, nikotin och allergi.

En nytillkommen och central aktör i den moderna vaccinforskningen är de så kallade dendritiska cellerna.

De har särskilda receptorer för molekyler som bara finns på virus och bakterier och kan på så sätt registrera att främmande ämnen har kommit in i kroppen.

Det främmande ämnet, det så kallade antigenet, äts upp av de dendritiska cellerna och delas upp i mindre delar. Därefter startar en kemisk kommunikation, en ”immunologisk chatt”, där de dendritiska cellerna överlämnar antigen-delarna till andra immunceller som kan börja mobilisera det adaptiva immunförsvaret. När hotet är undanröjt finns minnesceller kvar i det adaptiva immunförsvaret som gör att hela processen går snabbare nästa gång samma smittoämne kommer in i kroppen.

I dag vet man att det medfödda immunförsvaret kan reagera på många olika sätt och att det i sin tur bestämmer vilken typ av reaktion som sedan äger rum i det adaptiva immunsvaret. Det har också blivit uppenbart att processen är hiskeligt komplicerad – hundratals aktörer är involverade och processen tar olika vägar beroende på vilken inkräktare som föranleder pådraget.

– Förr testade man olika substanser och var nöjd om man fick ett immunsvar. Framtidens vacciner, som nu utvecklas, är designade för att stimulera det medfödda immunförsvaret på precis rätt sätt, säger Peter Liljeström.

Vaccinets första uppgift är att framstå som främmande för de dendritiska cellerna som då förhopp-

16 M e d i c i n s k Vete n s k ap 1/10

ningsvis presenterar det för immunförsvaret. Ofta kräver detta att antigenet kopplas till en så kallad adjuvans, ett ämne som triggar immunförsvaret och hjälper till att ge ett starkare immunsvar.

– Adjuvans är en molekyl som säger att det är fara å färde genom att stimulera specifika receptorer på de dendritiska cellerna, säger Peter Liljeström.

Vaccinutveckling utgår traditionellt från att ett smittoämne dödas, försvagas eller sönderdelas och utgör basen i vaccinet. Sedan gäller det att veta vilka av alla tusentals olika proteiner i mikroorganismen som utgör en lämplig grund i vacciner. Ett allt vanligare angreppssätt är att i stället utgå från arvsmassan hos smittoämnet och med hjälp av genteknik framställa olika virusproteiner, så kallad omvänd vaccinologi.

– Proteinerna kan då testas var för sig så att man kan ta reda på vilka proteiner som bäst stimulerar immunförsvaret, säger Peter Liljeström.

Produktionen tar tid bland annat eftersom tillräckliga mängder av mikroorganismen på ett eller annat sätt odlas fram (vaccinet mot svininfluensan odlas i hönsägg). En framtidslösning kan vara att låta den vaccinerades egen kropp sköta vaccinproduktionen. Så kallade DNA-vacciner som nu utvecklas bygger på att en bit ren arvsmassa från till exempel ett virus injiceras i patienten och tas upp av kroppens celler, som sedan börjar producera virusproteiner som immunförvaret reagerar mot.

– Fördelarna är att det är lättare att designa och producera. Arvsmassan från en organism, som till exempel

Hur går det med vaccin mot Hepatit C?

hiv, kan också sättas in i en annan mikroorganism, till exempel smittkoppvirus som är förändrat så att det inte är sjukdomsframkallande. På så sätt lurar vi immunförsvaret att det har att göra med en smittkoppsinfektion, säger Peter Liljeström.

Vaccin mot hiv, malaria och tuberkulos står högt på listan över framtidens vacciner. Samtidigt som allt mer raffinerade vaccinkandidater utvecklas i kampen mot de största infektionssjukdomarna försöker nytänkande forskare rikta vaccinvapnet även åt andra håll, som cancer, hjärt-kärlsjukdom och demens.

– Det är fullt möjligt att utveckla vaccin mot alla sjukdomar där det finns en komponent som kan slås ut av immunförsvaret, säger Peter Liljeström.

Förebyggande vaccin mot virus som orsakar cancer har utvecklats framgångsrikt, däribland ett vaccin mot HPV-virus som orsakar livmoderhalscancer och som kommer att ingå i Sveriges allmänna vaccinationsprogram.

Men de flesta cancerformer är inte orsakade av virus och måste därför angripas på andra sätt. Forskning pågår för att utveckla terapeutiska vacciner som ges efter insjuknandet och som får immunförsvaret att angripa själva tumören. Rolf Kiessling, professor i experimentell onkologi vid institutionen för onkologi-patologi, berättar att flera hundra terapeutiska cancervacciner testas runt om i världen. Cancervaccin har dock visat sig vara svårare att utveckla än många först trodde och det stora genombrottet har låtit vänta på sig.

Var står forskningen idag?

- Vi har utvecklat ett behandlande vaccin som precis har testats i redan infekterade patienter och flera liknande projekt pågår internationellt. En hepatit C-virus infektion kan, i motsats till alla andra kroniska virusinfektioner på människa, botas och vi hoppas att vaccinet kommer att göra detta. Resultaten visar att vårt vaccin kan aktivera ett immunsvar som tillfälligt dämpar virusets förmåga att föröka sig. Vad som är ytterst spännande är att när patienterna från vaccinstudien nu får standardbehandling har de fyra första patienterna svarat ovanligt snabbt på behandlingen. Vi hoppas därför att vaccinet redan som det ser ut i dag ska kunna förbättra effekten av standardbehandling. Samtidigt arbetar vi med att förbättra vaccinet så att det även ska kunna användas som en ensam behandlingsform.

åke gunnarsson

’’

Det är fullt möjligt att utveckla vaccin mot alla sjukdomar där det finns en komponent som kan slås ut av immunförsvaret.

Sjukdom: Hepatit C Drabbar: Det finns ca 200 miljoner smittade i världen och cirka 40 000 i Sverige. I Sverige är det främst sprutnarkomaner som drabbas, men globalt sprids hepatit C på grund av ohygieniska förhållanden i sjukvården.

Orsakas av: Virus som överförs via blod. Viruset orsakar en inflammation i levern som hos minst 50 procent av de smittade blir kronisk, en del utvecklar skrumplever eller levercancer.

Problem: Dagens medicin hjälper inte alla. Den är dessutom dyr, tar tid och ger allvarliga biverkningar. Sämst fungerar behandlingen mot den vanligaste varianten kallad HCV genotyp 1.

Matti Sällberg, professor vid institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet.

Bakterier och virus bär ofta för kroppen helt främmande molekyler som immunförsvaret har utvecklats för att känna igen. När det gäller den egna kroppen så har immunförsvaret tvärtom utvecklat flera ”bromsmekanismer” för att undvika att friska celler attackeras, vilket är vad som ändå sker vid autoimmuna sjukdomar.

– Tumörcellerna skiljer sig inte så mycket från de friska cellerna i vår kropp, och den stora utmaningen är därför att få immunförsvaret att angripa tumörceller utan att skada friska celler, säger Rolf Kiessling.

Forskarna försöker i utvecklingen av cancervaccin att med olika kreativa metoder framkalla en sorts ”godartad autoimmun reaktion” som specifikt slår ut tumörceller men inte skadar friska celler. En strategi för att häva immunförsvarets tolerans mot tumören och få denna att framstå som ”främmande” är använda adjuvans som innehåller DNA från bakterier. En annan är att försöka hitta tumörantigen som skiljer sig från den egna kroppen så mycket som möjligt. En tredje är att samtidigt med vaccinationen behandla med låga doser av kemoterapi som tillfälligt sänker immunförsvarets ”bromsmekanismer”.

Rolf Kiessling själv försöker bland annat utveckla vaccin mot bröstcancer och malignt melanom, en farlig typ av hudcancer. Bröstcancervaccinet är ett DNAvaccin som innehåller en onkogen, det vill säga en gen som orsakar cancer, som uttrycks i bröstcancertumörer.

I cancervaccinet mot malignt melanom används istället dendritiska celler från patienten som blandas med antigen från bortopererade cancerceller. När de den- p M e d i c i n s k V et e n s k a p 1/10 17

Tema: Framtidens vaccin science photo library

ulf sirborn

’’ Göran K Hansson sabina bossi

Johan Frostegård

Sjukdom: Tuberkulos Drabbar: Cirka en tredjedel av jordens befolkning är infekterad. Varje år insjuknar runt 9 miljoner människor och 2 miljoner dör.

Orsakas av: Bakterier som sprids via luften.

Problem: Flera fall av tbc har påträffats där bakterierna är resistenta mot alla läkemedel som finns idag. Existerande vaccin hjälper bara en kort tid och bara mot vissa former av tuberkulos.

Senaste framstegen: Flera vaccinkandidater mot tuberkulos har gett ökat skydd mot sjukdomen i djurförsök.

Dessa har även testats i tidiga försök på människa och de visade sig vara säkra och framkalla ett önskat förhöjt immunsvar.

Var står forskningen idag?

– De vaccinkandidater som visat positiva resultat i djurförsök och tidiga försök på människa ska nu testas i större studier för att undersöka om de ger ett bättre skydd mot tuberkulos, jämfört med det vaccin som redan finns. Samtidigt måste vi fortsätta att få fram ytterligare nya kandidater så att vi i slutänden kan välja det säkraste och bästa vaccinet. Vid Karolinska Institutet startar vi därför nu en ny studie för att testa en annan vaccinvariant.

jacob forsell

En av immunförsvarets makrofager äter upp en försvagad bakterie som ingår i ett vaccin mot tuberkulos.

Hur går det med vaccin mot tuberkulos?

Markus Maeurer, Smittskyddsinstitutet, professor vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska Institutet.

Resultaten ser väldigt lovande ut och vi hoppas få möjlighet att utveckla den här ”nässprayen mot hjärtinfarkt” vidare.

dritiska cellerna förs tillbaka in i patienten aktiverar de immunförsvaret mot cancercellerna.

På senare år har forskningsområdet fått ett uppsving, menar Rolf Kiessling. Ett lovande exempel är försöken att utveckla vaccin mot prostatacancer.

– Det hänger samman med att prostatan är ett begränsat organ med en unik uppbyggnad. Prostatatumörer innehåller celler som inte finns någon annanstans i kroppen och som därför lämpar sig för att angripas med vaccin, förklarar Rolf Kiessling.

Ett annat område där vaccin kan bli aktuellt i framtiden är hjärtkärlsjukdomarna, som utgör det största hälso- och sjukvårdsproblemet i Sverige. Att åderförkalkning beror på en inflammatorisk process där immunförsvaret spelar roll visades i början av 1980-talet av Göran K Hansson, professor i experimentell kardiovaskulär forskning vid Karolinska Institutet. Resultaten öppnade för möjligheten att på sikt utveckla vaccin mot sjukdomen. Det är dock först de senaste tio åren som immunförsvarets viktiga roll vid åderförkalkning blivit allmänt accepterad och flera forskargrupper försöker nu hitta sätt att behandla hjärtkärlsjukdomar med vaccin.

18 M e d i c i n s k Vete n s k ap1/10

Göran K Hansson har tillsammans med professor Jan Nilsson i Malmö utvecklat antikroppsbaserad immunoterapi och förebyggande vaccin mot åderförkalkning, som båda har börjat testas på människor. Terapierna, som tidigare har visats fungera effektivt i möss, riktar sig mot komponenter i LDL, det ”onda kolesterolet”, som infiltrerar blodkärlen och startar åderförkalkningsprocessen. Parallellt pågår utveckling av en andra generationens vacciner som ska ge ett ännu mer specifikt immunsvar. Forskarna har upptäckt att detta lättare uppnås när antigenet tillförs genom kroppens slemhinnor än genom blodet och har därför utvecklat ett vaccin i form av nässpray, som nyligen har visats ge önskat immunsvar i möss.

– Resultaten ser väldigt lovande ut och vi hoppas få möjlighet att utveckla den här ”nässprayen mot hjärtinfarkt” vidare, säger Göran K Hansson.

Vid Karolinska Institutet pågår också forskning som riktar in sig på andra beståndsdelar, nämligen fosfolipiderna, i det plack som bildas i blodkärlen vid åderförkalkning som ett möjligt mål för vaccin. Johan Frostegård, professor i medicin vid institutionen för medicin, Huddinge, har visat att höga nivåer av en specifik typ

Om tillräckligt många i befolkningen vaccinerar sig mot en smittsam sjukdom skyddas även de som inte vaccinerar sig.

Samtidigt pågår försök att utveckla vaccin mot Alzheimers sjukdom. I en brittisk studie ledde vaccinering till avstannad demens och upplösning av de plack i hjärnan som man tror orsakar sjukdomen. Den fick dock avbrytas då några av deltagarna drabbades av allvarliga biverkningar.

Vid Karolinska Institutet pågår kliniska studier av två Alzheimers-vacciner. (Se Medicinsk Vetenskap Nr 3 2009).

Hur går det med vaccin mot hiv?

Sjukdom: Hiv/aids Drabbar: Drygt 33 miljoner människor är hivsmittade i världen och två miljoner dör årligen.

Orsakas av: Virus som överförs via kroppsvätskor.

Problem: Det finns ingen botande behandling, bara bromsmediciner som är mycket dyra.

Senaste framsteg: I höstas presenterades en stor vaccinstudie i Thailand som visade att en kombination av två vacciner kunde ge ett 30-procentigt skydd mot hiv-smitta.

Var står forskningen idag?

– Vaccinförsök i apor samt studier av hiv-smittade långtidsöverlevare och av frekvent hiv-exponerade personer som mostått smitta ger viktig kunskap för hiv-vaccinutvecklingen. En studie av 1 350 deltagare har nyligen börjat i USA för att undersöka skyddseffekten av en vaccinkombination. Försökspersonerna får först ett DNA-vaccin med hiv-gener och därefter ett försvagat förkylningsvirus också med hiv-gener.

En nyligen avslutad svensk studie i Tanzania av en annan hiv-vaccinkombination, ett DNA-vaccin med hiv-gener följt av ett smittkoppsvaccin också med hiv-gener, var lovande då alla de vaccinerade deltagarna utvecklade ett starkt och brett immunsvar mot hiv.

I Stockholm påbörjas under våren en ny studie av samma vaccin, men nu modifierat i syfte att förstärka såväl de cellulära immunsvaren som antikroppssvaren mot hiv.

Samtidigt startar en ny utvidgad studie av samma vaccin i Tanzania.

Peter Biberfeld

av naturliga antikroppar i immunförsvaret (anti-PC) är kopplade till minskad risk för åderförkalkning, och att låga nivåer av anti-PC ger ökad risk för konsekvenser som blodpropp och hjärtinfarkt. Hypotesen är att dessa antikroppar, som gruppen visat har en anti-inflammatorisk effekt, reagerar mot molekylen fosforylkolin (PC) som finns i åderförkalkningsplacket. En fördel, menar Johan Frostegård, med dessa naturliga antikroppar är att de är kroppsegna, vilket öppnar möjligheten att stimulera ett immunsvar som redan finns men som är otillräckligt.

– Vi utvecklar nu nya immunologiska behandlingar mot åderförkalkning, antingen i form av vaccin som stimulerar immunförsvaret att bilda PC-antikroppar eller genom passiv immunisering där antikroppar tillförs, säger Johan Frostegård.

Han tror att en sådan behandling skulle vara lämplig framförallt för högriskpatienter, kanske som ett komplement till statinbehandling. Men visst är det tänkbart att också gå ut bredare och genomföra förebyggande vaccinationer mot åderförkalkning.

– När man behandlar helt friska människor höjs ju ribban när det gäller biverkningar, säger Johan Frostegård.

Gunnel Biberfeld, Smittskyddsinstitutet, professor vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska Institutet.

Det råder ingen brist på idéer inom forskningsvärlden, men frågan är vem som ska finansiera framtidens vacciner. Vacciner skiljer sig från andra läkemedel genom att de i regel tas endast en eller kanske två gånger och ger ett sjukdomsskydd som varar i många år.

– Med vacciner är det oftast ”one shot and you´re p M e d i c i n s k V et e n s k a p 1/10 19

Tema: Framtidens vaccin

Sjukdom: Malaria Drabbar: Runt 300 miljoner människor insjuknar varje år. Mellan en och två miljoner dör, främst små barn och gravida.

Orsakas av: En typ av encelliga parasiter, protozoer (urdjur), som sprids med myggor.

Problem: Fler och fler protozoer blir resistenta mot de läkemedel som finns och myggorna mot tillgängliga insektsmedel. Med framtidens klimatförändringar kan malaria komma att spridas högre upp i bergen, längre söderut och längre norrut.

Var står forskningen idag?

– Ett vaccin som testats på små barn i Afrika har kunnat halvera risken att drabbas av svåra symptom vid malaria. Detta är ett vaccin som blockerar parasiten från att ta sig in i människokroppen och som för närvarande testas i flera länder i Afrika. Gates-stiftelsen satsar stora resurser på detta men utgången är mycket osäker då man hittills endast sett ett svagt skydd mot sjukdomen i sig. Därför behövs alternativa infallsvinklar på vaccinutveckling mot malaria.

Vilken forskning sker vid Karolinska Institutet inom detta område?

– Vi utvecklar ett vaccin som skyddar mot de dödande stadierna av sjukdomen. Den encelliga parasit som ligger bakom svår malaria, plasmodium falciparum, tränger under ett av sina livsstadier in i blodets röda blodkroppar. Väl inne börjar den producera proteiner som gör att blodkärlen klibbar igen, ett stadium av sjukdomen som leder till syrebrist och som kan vara livshotande. Vårt vaccin består av proteinet med klisteregenskaper och gör att kroppen kan bekämpa detta. Försök på laboratoriet och i olika djur visar att vaccinet skyddar mot att blodkropparna fastnar i blodkärlen. På så vis hindrar man stopp i blodkärlen och de infekterade blodkropparna kan ledas till mjälten och förstöras. Det finns dock flera varianter av parasiten och vårt vaccin har visat effekt på flera av dem, men inte alla. Vi analyserar nu detta och förbättrar vaccinet genom tillägg.

done” som gäller. Historiskt har vacciner därför varit den mest kostnadseffektiva medicinska interventionen, säger Peter Liljeström.

Men vacciner är dyra att utveckla och den begränsade användningen kan göra det svårt att motivera företag att satsa på vaccinframställning. Samtidigt som kunskapen accelererar och behovet av vacciner mot sjukdomar som hiv, malaria och tuberkulos är större än någonsin har utvecklingen inom vissa delar av vaccinforskningen saktat ned.

– Det är svårare för läkemedelsbolagen att tjäna pengar på ett läkemedel som används en gång per person jämfört med läkemedel som tas om och om igen.

Avsaknaden av definitiva framsteg och rädslan att aldrig få pengar tillbaka har lett till att många av de stora läkemedelsbolagen upphört med sina försök att utveckla vaccin mot hiv. Det är en kostnadsberäkning helt enkelt, säger Peter Liljeström som dock är optimistisk inför framtiden.

– Vaccinforskningen är inne i en bra period med stora möjligheter att utvecklas, främst tack vare den snabba utvecklingen inom immunologin. När vi akademiska forskare väl kommer på något riktigt avgörande 2 0 M e d i c i n s k Vete n s k ap 1/10

Mats Wahlgren, professor vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska Institutet.

kommer nog industrin att följa med igen, tror Peter Liljeström.

En annan gång vacciner var i ropet var när de stora vaccinationsprogrammen infördes under 1970-talet.

Det finns ingen lag i Sverige på att vaccinera sig mot någon sjukdom. Men svenskarna är enligt Peter Liljeström överlag relativt positivt inställda till att vaccinera sig vilket starkt har bidragit till vaccinprogrammens framgång. Inte minst genom det fenomen som forskarna kallar ”herd immunity”: om tillräckligt många immuniseras genom vaccinering uppstår ett skydd även för de som inte vaccinerar sig genom att de slipper exponeras för sjukdomen.

I väntan på framtidens högteknologiska vacciner mot de stora svåra sjukdomarna får vi hålla till godo med den gamla vaccinarsenalen, som enligt Peter Liljeström är lika viktigt som någonsin.

– I Sverige är vi ganska bra på att inse värdet av vacciner jämfört med i andra länder. Samtidigt är det lätt att glömma bort hur annorlunda världen skulle se ut om vaccinerna inte fanns, om man tog bort dem skulle vi omedelbart få tillbaka en rad olika sjukdomar som tidigare orsakade stora problem i samhället. F

jacob forsell

sinclair stammers/science photo library En nytt vaccin hindrar malariaparasiten från att ta sig in i människokroppen.

Hur går det med vaccin mot malaria?

Krönika Annika Linde

Uppföljning minst lika viktigt som nya vacciner Vi lever längre och friskare i Sverige nu än någonsin. Det är till största delen ett resultat av den allmänna välfärden, men vaccinationer har bidragit. Ett vaccin ges en eller ett par gånger, och därefter har man skydd mot sjukdomen under många år.

Det är långt billigare än medicinering och sjukhusvård. I Sverige ges årligen minst en miljon vaccinationer till friska barn.

Att vetenskapligt följa både effekt och biverkningar av ett så omfattande program är lika viktigt som att ta fram nya vacciner.

Att föräldrar och vårdpersonal vet att vi på ett betryggande sätt följer vad som händer och agerar fort om något verkar gå på tok är det viktigaste för att hantera ryktespridning kring vacciner.

Oro kan annars hindra föräldrar att ge sina barn ett ibland livsräddande skydd.

Vaccination mot mässling, röda hund och påssjuka har givits i snart 30 år. Sjukdomarna är nu nästan borta, men vi har sett att vaccinerade mödrars antikroppsnivåer är lägre än hos dem som har haft sjukdomen. Vi vet därför ännu inte om skyddet kommer att vara livslångt. Vi måste vara vaksamma på att sjukdomarna kan komma tillbaka, och följa antikropparna i befolkningen. Än svårare kommer det att bli med de nya vaccinerna mot pneumokocker och humant papillomvirus (HPV).

De skyddar bara mot de vanligaste undertyperna av dessa mikrober. Sporadisk sjukdom med ovanliga undertyper kan alltså förväntas trots vaccination. Det finns också risk att de ovanliga sorterna blir vanligare när de vanliga försvinner. Vi måste därför ha kvar screeningprogram för livmoderhalscancer och vi måste följa vilka stammar av såväl HPV och pneumokocker som cirkulerar. Dessa uppföljningar måste planernas väl, och de måste finansieras.

Effektiv uppföljning av effekt och biverkningar kräver ett vaccinationsregister, som innehåller information om vem som har vaccinerats med vilket vaccin och när det skedde. Detta visades bland annat när en vanföreställning om att mässlingsvac-

magnus pehrsson

En bättre översikt över svenskarnas vaccinationer skulle underlätta uppföljning av vacciners effekt och biverkningar. Och detta är viktigt, inte minst för att minska oro och ryktesspridning, menar Annika Linde, statsepidemiolog vid Smittskyddsinstitutet med ansvar för övervaknignen av smittsamma sjukdomar i Sverige.

Annika Linde är statsepidemiolog vid Smittskyddsinstitutet.

cinet kan ge autism spreds i slutet på 1900-talet. Den fick ett enormt genomslag och vaccinationstäckningen sjönk i hela Europa. Experter var eniga om att sambandet var osannolikt, men även inom vården fanns det personer som misstrodde vaccinet.

Det svåra var att bevisa att det var ofarligt. I Danmark finns ett vaccinationsregister med personnummer som kunde samköras med registret över autistiska barn. Inget samband kunde påvisas vilket var viktigt för att vi ska kunna vara säkra på att vaccinet är riskfritt ur denna synpunkt. Sedan denna studie publicerats återgick vaccinationstäckningen glädjande nog till en hög nivå, och vi undgick mässlingsutbrott bland små barn.

I våras dök den nya influensan upp. Under sommaren bestämdes att alla i Sverige skulle erbjudas en ny typ av influensavaccin. Det hade genomgått erforderliga testningar, men det ovanliga var att vi omgående skulle ge det till 9 miljoner människor, inklusive gravida och små barn. Denna unika situation gjorde att vi måste se till att såväl effekt som biverkningar kunde följas.

I Sverige finns ännu inte lagstöd för ett nationellt vaccinationsregister. Registrering av vaccinerade löstes därför på olika sätt regionalt. Genom jämförelser inom landet kan vi få en uppfattning om hur vaccinationen påverkade epidemin, men eftersom vi saknar ett vaccinationsregister kommer det att ta onödigt lång tid. Baserat på resultaten får vi sedan gemensamt bedöma om vår strategi var den bästa, och ta lärdom inför en framtida pandemi. Den första lärdomen är dock att analyserna hade gått fortare och lättare om vi haft ett nationellt register.

Med hjälp av vaccinationer har vi utrotat smittkoppor. Snart är polio och kanske mässling borta. Då kan vi sluta vaccinera mot dessa sjukdomar och slipper kostnader för såväl sjukdom som vaccin. De sparade pengarna kan knappast användas bättre än till forskning för att ta fram nya vacciner, men de måste också räcka till för att följa upp och förbättra dem som finns. F

M e d i c i n s k V et e n s k a p 1/10 21

Nyfiken på...stress I alla tider har stress hjälpt människan att ge sitt yttersta i olika påfrestande situationer. Men när påfrestningarna inte försvinner och stressen blir kronisk utsätts kroppen för svår psykisk och fysisk belastning, med stressrelaterade sjukdomar och besvär som följd. Att värna om vila är ett sätt att skydda sig. text Lisa Reimegård illustration Helena Halvarsson

Nödvändigt biologiskt tillstånd som bör hållas camilla svensk

Aleksander Perski

’’

Det är den långvariga stressen som är farlig.

Ökad puls, snabbare andning, förhöjd muskelspänning, aktiverat immunförsvar, förhöjd ämnesomsättning. Stress är kroppens sätt att förbereda sig för kamp eller flykt.

– Stress uppstår när vi upplever en obalans mellan vad som krävs av oss och de resurser vi har att tillgå.

Men den kortvariga, övergående stressen kan vi vanligtvis hantera utan problem. Det är den långvariga stressen som är farlig, säger Aleksander Perski, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska Institutet och vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet, samt chef för Stressmottagningen, där forskare vid Karolinska Institutet och Stressforskningsinstitutet verkar.

Vad som upplevs som stressande skiljer sig från person till person men inte sällan är stressfaktorerna arbetsrelaterade. Och i dagens högteknologiska samhälle är det möjligt att jobba var som helst, när som helst och hur mycket som helst. Dessutom är informationsflödet enormt.

– Vår första patient när Stressmottagningen öppnade för tio år sedan hade 10 000 mejl på sin dator. Vi tyckte att det var en helt absurd mängd. I dag har jag själv 15 000. Parallellt med it-utvecklingen går vi nu dessutom från ett industrisamhälle mot ett tjänstesamhälle, som ställer nya krav på bland annat flexibilitet och social förmåga. De flesta hanterar alla dessa förändringar väl men inte alla, säger Aleksander Perski.

Nästan alla patienter som kommer till Stressmottagningen har under en längre tid levt med en snedvriden balans mellan påfrestning och återhämtning, mellan arbete och vila.

2 2 M e d i c i n s k Vete n s k ap 1/10

– Genomsnittsåldern på våra patienter är 45 år och 70 procent är kvinnor. Kanske är kvinnor mer drabbade av stress på grund av större arbetsbörda i hemmet utöver ett krävande yrke. Kanske är de mer benägna att söka hjälp än män. Könsfördelningen har varit densamma under de senaste tio åren men patienterna har blivit allt yngre, säger han.

Aleksander Perski och hans kollegor undersöker just nu hur stressade gymnasieungdomar är och en pilotstudie tyder på att över 40 procent av flickorna har tydliga utmattningssymptom till följd av stress.

Flera av de kvinnor som stressar för mycket har fastnat i det som Aleksander Perski refererar till som ”duktighetsfällan”. En osunt perfektionistisk inställning gör att de ställer orimligt höga krav på sina egna arbetsinsatser och de accepterar inte några som helst misslyckanden. Framför allt har de en svag och prestationsinriktad självkänsla.

– Vi har också börjat skönja en ny riskgrupp bestående av män och kvinnor som drabbas av stressrelaterad ohälsa till följd av en känsla av utanförskap, till exempel permanent arbetslösa, långtidssjukskrivna och sjukpensionerade, säger Aleksander Perski.

Patienter som lider av kronisk stress behandlas på Stressmottagningen framför allt med kognitiv terapi, individuellt och i grupp, och sjukgymnastik i kombination med medicinska åtgärder riktade mot de psykiska och fysiska besvär som patienten lider av. Sömnstörningar är ofta ett tidigt och allvarligt tecken på att stressen har gått för långt, men patienterna kan också uppvisa en mängd andra symptom och sjukdomar (se faktaruta sidan 23).

R VA

Ä

DU ?

ING

R

kort

R

HEM OCH SK A OL

Är du i riskzonen?

Vid akut stress är vi mer tåliga än annars; vi är till exempel mindre känsliga för smärta och infektioner hålls på avstånd.

Men om den akuta stressen blir kronisk är situationen den motsatta, vi orkar mindre, åldrandet påskyndas förmodligen och några av följande exempel på symptom och sjukdomar kan drabba oss: • Psykiska problem: oro, ångest, nedstämdhet, irritation, trötthet, sömnstörningar, koncentrations- och minnessvårigheter, depression.

• Nedsatt immunförsvar: infektioner.

• Hormonrubbningar: störd kortisolproduktion, menstruationsrubbningar.

• Störningar i mag-tarmkanalen: ökad gasbildning, förstoppning, diarré, illamående, värk, magsår.

• Hjärt-kärlsjukdom: hjärtklappning, högt blodtryck, hjärtinfarkt.

• Huvudvärk: spänningshuvudvärk, migrän.

• Hudsjukdom: eksem.

• Muskel- och skelettproblem: värk.

Källa: Stressmottagningen (www.stressmottagningen.com)

som redan lider av utmattningssymptom blir mer ljudöverkänsliga efter en sådan övergående stressituation jämfört med dem som inte är utmattade, säger han.

Stress påverkar bland annat frisättningen av hormonet kortisol, som aktiverar signalmolekyler i immunförsvaret. Forskarnas hypotes är att dessa signalmolekyler orsakar små inflammationer i örat som gör det mer sårbart, vilket skulle kunna resultera i ljudöverkänslighet såväl som tinnitus och hörselnedsättning.

– Ett av målen med studien är att utveckla ett webbbaserat hörseltest, säger Dan Hasson, som även tagit p

camilla svensk

Dan Hasson, forskare vid institutionen för fysiologi och farmakologi på Karolinska Institutet och vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet, ingår i en forskargrupp som studerar hur stress kan påverka vår hörsel. Han och hans kollegor har nyligen visat att drygt 30 procent av närmare 11 500 arbetande och icke arbetande individer i Sverige led av någon form av hörselproblem.

– Vi har nu gått vidare med en ny studie där vi utsätter 350 personer för akut stress och mäter deras hörsel efteråt. De preliminära resultaten tyder på att kvinnor

Dan Hasson

M e d i c i n s k V e t e n s k a p 1/10 2 3

I början av året presenterade forskarna resultat baserade på ännu ej publicerade data, enligt vilka arbetsstress och skiftarbete ökar kvinnors, men inte mäns, diabetesrisk 2,5–3,5 gånger. Forskarna har tidigare visat att män, men inte kvinnor, med stressymptom som sömnlöshet, trötthet och nedstämdhet löper en 2-3 gånger ökad risk att drabbas av typ 2-diabetes och förstadier till sjukdomen.

2 4 M e d i c i n s k Vete n s k ap 1/10

Sömn av god kvalitet är viktig för att hålla stressrelaterade sjukdomar på avstånd.

Så kan du hålla stressrelaterade besvär och sjukdomar på avstånd • Se till att du får tillräckligt med sömn varje natt och att sömnen är av god kvalitet.

• Slarva inte med mat och dryck.

• Kom ihåg att motionera regelbundet.

• Undvik överkonsumtion av kaffe och alkohol.

• Umgås med nära och kära, även under stressiga perioder.

• Ta kontroll över din livs- och arbetssituation. Prioritera och planera.

• Värna om en god självkänsla som inte är beroende av dina prestationer.

Hitta dina styrkor och använd dem.

• Stäng av radio, tv, mobiltelefon och internet då och då.

• Slappna av regelbundet med exempelvis yoga, meditation, andningsövningar eller kulturella upplevelser eller aktiviteter.

• Lev i nuet och tänk positivt. Kom ihåg att stress ofta uppstår ur din egen oro inför framtida händelser.

• Om varningssignalerna för att du stressar för mycket redan finns där: ge dig själv en längre periods återhämtning, på några dagar upp till ett par månader.

• Vänta inte för länge med att söka professionell hjälp.

Källa: Stressmottagningen (www.stressmottagningen.com) och Duktighetsfällan, en bok av Joanna Rose och Aleksander Perski.

Men även om stressforskning generellt handlar om stressens negativa hälsoeffekter vill Dan Hasson lyfta fram att stress, enligt honom, också kan vara något positivt. Istället för att jämföra stress med hunger eller törst – det vill säga ett tecken på att något är fel – liknar han stress vid en muskel som behöver träning.

– Regelbunden exponering för stress stärker oss och gör oss mer stresståliga, förutsatt att vi får tillräckligt med återhämtning, säger han.

Att återhämtningen är mycket viktig, kanske helt avgörande för hur vi reagerar på stress, är dock en växande övertygelse bland flera stressforskare.

– Det är under sömnen som kroppen reparerar sig och hämtar nya krafter och mycket tyder på att det är den störda återhämtningen som ligger bakom en stor del av de stressrelaterade problem vi ser, inte stressen i sig, säger Aleksander Perski. F

camilla svensk

fram ett självhjälpsprogram för stresshantering, som hittas på www.healthwatch.se.

Också huden kan reagera på stress, vilket Klas Nordlind, professor i dermatologi och venereologi vid institutionen för medicin på Karolinska Institutet, studerar.

Han är också verksam vid neurocutanmottagningen på Hudkliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset i Solna, Stockholm, där man tar emot patienter som upplever att deras hudsjukdomar förvärras av stress.

– I huden finns en mängd nervfibrer och immunceller som har förmågan att både bilda och binda signalämnen. Det innebär att det sker ett fascinerande samspel mellan huden och kroppens nerv- och hormonsystem, ett samspel som också påverkas av stress, säger han.

Klas Nordlind och hans kollegor försöker bland annat ta reda på vilka signalsubstanser som förekommer i huden vid stress för att man på sikt ska kunna utveckla nya läkemedel som de patienter som drabbas av stressrelaterade hudproblem kan ha glädje av.

En annan forskargrupp vid Karolinska Institutet har sett en koppling mellan stress och diabetes. I en studie ledd av Claes-Göran Östenson, professor vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, har man undersökt 8000 stockholmare vid två tillfällen, dels på 1990-talet då individerna var 35–55 år gamla och dels tio år senare, i syfte att få reda på varför vissa personer drabbas av typ 2-diabetes.

scanpix

’’

Regelbunden exponering för stress stärker oss och gör oss mer stresståliga, förutsatt att vi får tillräckligt med återhämtning.

Klas Nordlind

Söv en skåning. Väck en värmlänning.

Vår filosofi är enkel: varför bara jobba på ett ställe när vårt land är fullt med möjligheter till nya, spännande utmaningar?

Läkarjouren ger dig möjligheten att få ett vidare perspektiv på ditt yrke genom att erbjuda ett varierande arbete på flera olika orter runt om i Sverige. Nya kontakter, kunskaper och arbetsmiljöer är bara några av fördelarna med att arbeta hos oss.

Gå in på www.lakarjouren.se eller ring oss på tel 0920-25 43 00 så berättar vi gärna mer.

www.lakarjouren.se • Läkarjouren i Norrland AB, Box 111, 954 22 Gammelstad

Dagens cancerforskning leder fram till morgondagens

medicinska framsteg

09­09­0451 SE

Trots att det har skett flera stora medicinska framsteg när det gäller behandlingen av cancer finns det fortfarande mycket kvar att göra när det gäller förbättringen av diagnostisering och behandling. Vår forskning och produktutveckling är inriktad på att identifiera nya terapier samt kartlägga viktiga cell­ mekanismer och härigenom få en bättre förståelse för varför cancer uppstår.

Vi är som företag dedikerade när det gäller att så snabbt som möjligt få fram framtidens individanpassade cancerbe­ handlingar för att kunna rädda liv och undvika onödigt lidande.

Bayer AB, Box 606 SE­169 26 Solna.

Tel: +46 8­580 223 00, Fax +46 8­580 223 01. www.bayerscheringpharma.se

Oncology_ad_185x122_SE.indd 1

Våra ledord är passion, innovation och engagemang, och vår vision är att cancer ska vara en kronisk eller botbar sjukdom.

Vår forskningspipeline är inriktad på nya, specialiserade behandlingsområden. Därför värderar vi löpande alla nya och pågående projekt med potential att förbättra behandlingen av de som drabbas av cancer.

På Bayer anser vi att läkemedel ska vara effektiva, säkra och tillgängliga för alla patienter. Vi arbetar inte bara för att läkemedel ska nå ut på marknaden, utan även för att de ska hamna hos dem som bäst behöver behandlingen.

Oncology

Bayer Passion. Innovation. Dedication.

09-10-13 14.57

Namn: Juleen Zierath Titel: Professor i klinisk integrativ fysiologi Ålder: 48 Aktuell: Ska leda regeringens strategiska satsning på diabetesforskning och ett nytt temacentrum för diabetes vid Karolinska Institutet.

Gör på fritiden: Springer, simmar, åker skidor. ”Och övervakar utbyggnad och renovering av min sportstuga från 1920-talet ute på Lidingö.”

Motto: En kedja är aldrig starkare än dess svagaste länk.

26 M e d i c i n s k V e t e n s k a p 1/10

Forskarporträttet I sin ungdom drömde Juleen Zierath om att bli elitidrottare och tävla i OS. Tävlingsinstinkt och ett starkt intresse för hur musklerna fungerar tog henne istället till toppen av en forskarkarriär inom diabetesfysiologi. text Cecilia Odlind foto Johan Bergmark

”Mina bästa forskningsidéer har jag fått genom idrotten” Juleen Zierath har tävlat i både landhockey och terränglöpning. Hon har åkt skidor, spelat basket och simmat. Att lyckas inom forskningen har många paralleller med att lyckas i en idrottsgren, menar hon.

– Det är ett lagarbete och för att vinna måste man ha ett starkt lag där människor med olika färdigheter ingår och kompletterar varandra. Laget måste ha tydliga mål och en genomtänkt strategi. Var och en måste naturligtvis också ha en begåvning, men det räcker inte – man måste också arbeta hårt och vara beredd att göra uppoffringar. Längs vägen är det dessutom viktigt att man får uppmuntran och att man har roligt. Det är precis som idrott, säger Juleen Zierath.

Hennes forskargrupp studerar hur träning förbättrar musklernas glukosomsättning hos diabetiker. Att träning är viktigt även för resten av kroppen – inte minst hjärnan - har Juleen Zierath helt klart för sig.

– Några av mina absolut bästa forskningsidéer har jag fått när jag har idrottat. Ibland jobbar man bäst när man inte är på jobbet!

Juleen Zierath är född i Milwaukee i norra USA. Hon var den första i sin familj som läste vidare på universitet och en ny värld öppnade sig.

– Jag hade en handledare på University of Wisconsin – River Falls, som gjorde stort intryck på mig. Att möta en kvinna som var disputerad, oerhört professionell och så självständig inspirerade mig mycket. Hon visade mig på helt nya möjligheter i livet och hon blev min förebild.

Som idrottare på hög nivå intresserade sig Juleen Zierath under universitetsstudierna

Juleen Zierath om: Bästa tipset till unga forskare: Välj ett projekt som du är intresserad av men som är genomförbart.

Spara högriskprojekten till dess du är etablerad. Och publicera, publicera, publicera! Och sist men inte minst – ha roligt!

Extrema personligheter: Är helt klart vanligare bland forskare, precis som bland idrottare och konstnärer.

Att vara amerikan i Sverige: Man vet var man har svenskar, det är positivt. Jag har också lärt mig att inte visa min otålighet så tydligt, det gör inte svenskar. Visst saknar jag en del av den amerikanska kulturen men jag känner mig mer som att jag bor i världen, med vänner i många olika länder.

mycket för hur kroppen och musklerna fungerar.

– Jag studerade arbetsfysiologi och idrottsbiokemi och testade olika dieter och träningstekniker för att bli en bättre idrottare. Så småningom la sig intresset för min personliga idrottsutveckling och ersattes av ett mer allmänt intresse för hur hälsa och träning hänger ihop, säger hon.

Efter att ha jobbat ett par år som forskarassistent i muskelfysiologi vid Washington University School of Medicine i Saint Louis ville Juleen Zierath ha nya utmaningar.

– Jag kände: jag kan leda den här forskningen!

Jakten på ett lämpligt doktorandprojekt i träningsfysiologi ledde henne till Sverige, som var välkänt inom fältet.

– Bibeln i arbetsfysiologi var skriven av svenske professorn P-O Åstrand, den kände alla till, och mycket spännande forskning inom ämnet gjordes i Skandinavien. Karolinska Institutet visste jag däremot inte vad det var, säger Juleen Zierath.

Där hamnade hon nu och började forska om reglering av glukostransport med Karolinska Institutets nuvarande rektor Harriet WallbergHenriksson som handledare.

– Det var bra år. Men visst saknade jag familjen – och pizzaleveranserna! Tv-kanalerna var också chockerande få - bara två.

Efter disputationen 1995 återvände Juleen Zierath till USA för en postdoc på Harvard University.

– När jag åkte från Sverige trodde jag aldrig att jag skulle komma tillbaka. p M e d i c i n s k V e t e n s k a p 1/10 27

’’

Det är mycket viktigt att satsa på yngre forskare, de är framtiden.

Men forskningsnivån vid Karolinska Institutet var – och är fortfarande – mycket hög, friheten stor och hierarkierna inte alls så tydliga som på många håll i USA, menar Juleen Zierath.

– Här lyssnar man på vad alla, inte bara professorerna, har att säga. Jag kände helt enkelt att förutsättningarna för att bedriva bra forskning och trivas var bäst i Sverige.

Jag fick också en forskarassistenttjänst av Vetenskapsrådet och det avgjorde saken. Åter i Sverige har karriären gått som på räls. Idag leder hon ett 30-tal forskare och har utsetts till ledare för ett nytt temacentrum i diabetesforskning vid Karolinska Institutet. Forskningen handlar om att på molekylär nivå försöka förstå orsakerna bakom typ 2-diabetes, så kallad åldersdiabetes. Det innefattar forskning på material från patienter med diabetes för att i detalj ta reda på varför diabetikers muskler inte fungerar som de ska, men också hur musklerna påverkas av träning, ett sätt att motverka åldersdiabetes. För att förstå hur olika proteiner och signalsubstanser påverkar hela kroppen arbetar gruppen även med djurförsök, i vissa projekt kommer de så långt att de testar olika potentiella läkemedel.

– Målet är att förbättra situationen för diabetiker och skjuta på sjukdomsdebuten.

En ensam forskare kommer inte att lösa diabetesproblematiken, men tillsammans kan vi nå långt, menar Juleen Zierath.

I juni förra året blev det klart att den ansökan om strategiska anslag från re2 8 M e d i c i n s k Vete n s k ap 1/10

geringen till diabetesforskning som hon författat tillsammans med professorerna Per-Olof Berggren och Peter Arner blev accepterad.

Juleen Zierath berättar att anslagen till stor del kommer att användas till infrastrukturella satsningar, det vill säga uppbyggnad av faciliteter där expertis och resurser inom olika expertområden samlas. Målet är att göra forskningen mindre splittrad och utspridd och att skapa ännu bättre förutsättningar för att bedriva effektiv och nydanande diabetesforskning.

– Vi kommer att ha fyra så kallade plattformar; ett kliniskt forskningscentrum där patientdata samlas in och ett laboratorium som tar fram och karakteriserar genmodifierade möss som kan fungera som sjukdomsmodeller. Den tredje plattformen kommer att utgöras av resurser för screening av främst genmaterial. Slutligen kommer vi att starta ett laboratorium för avbildningstekniker.

Satsningen kommer även att innebära ett antal nya forskarassistenttjänster inom sex olika prioriterade diabetesområden.

– Det är mycket viktigt att satsa på yngre forskare, de är framtiden.

Hon berättar entusiastiskt om sina medarbetare från många olika kulturer och med skilda kompetenser som ”kan så mycket som hon inte kan” och som med fria tyglar tar henne med på nya forskningsäventyr.

– Att kunna delegera och låta andras idéer blomma är viktigt och håller mitt sinne öppet.

Medarbetare bekräftar att Juleen Zierath är ”generös med att låta andra stå i solen”.

Själv tror hon att hennes förmåga att se sina egna svagheter och hitta andra som kan komplettera dem är en av hennes viktigaste forskningskvaliteter. Att hon enligt egen utsago också är “ofattbart otålig” bidrar sannolikt till att föra forskningen framåt. Att kunna ta emot kritik och låta sig utvecklas av den är en annan viktig bit, tror Juleen Zierath.

– Om du är en ”thin-skin-person” - en som inte tål kritik – satsa inte på en forskarkarriär!

Att komma från en annan kultur kan ha inneburit en fördel, tror Juleen Zierath.

– Alla kulturer har sina uppförandekoder och oskrivna regler. Att vara utlänning kan ha inneburit att jag, tack vare att jag inte känt till dessa regler, kunnat gå min egen väg obehindrat. Jag har inte känt mig motarbetad, ibland kanske för att jag inte känt till eller letat efter tecken på att jag är motarbetad, säger hon.

Juleen Zierath påpekar att vi alla – vare sig vi vill det eller inte – påverkar varandra. Själv har hon många gånger talat om för sin mentor och förebild från universitetsåren hur mycket hon betytt för hennes liv.

– Jag tycker det är viktigt att tala om för människor att de varit betydelsefulla.

Som chef och mentor påverkar man människor runt omkring sig i hög utsträckning, det måste man vara medveten om, säger hon. F

Läkare Xtra Care är ett av Nordens ledande bemanningsföretag inom vård och omsorg. Våra kunder finns i den offentliga sektorn och bland privata vårdgivare av alla storlekar.

TakeCare

Vi har uppdrag inom många specialiteter på sjukhus, kommuner och privata vårdgivare. Vi erbjuder bra villkor och möjlighet att kombinera arbete i Sverige och Norge.

Har du två års erfarenhet, är flexibel med en positiv inställning, är du välkommen att kontakta oss.

Tel. 031-348 89 00, www.xtracare.se Xtra personal Sverige Lindholmspiren 9, 417 56 Göteborg

2 miljoner patienter 27 000 vårdgivare

Introducerar hsCRP/CRP för Point-of-Care. www.lifeassays.com LifeAssays AB, IDEON Science Park, SE-223 70 Lund Tel: +46 46 286 5400 Fax:+46 46 286 5419

M e d i c i n s k V e t e n s k a p 1/10 2 9

CREATE Health

- Centrum för Translationell Cancerforskning CREATE Health är ett translationellt forskningscentrum vid Lunds universitet där kliniska forskare arbetar sida vid sida med forskare från de medicinska och naturvetenskapliga fakulteterna och Lunds tekniska högskola. Detta skapar en unik, integrerad högteknologisk miljö där teknik och klinik arbetar mot samma mål − allt under samma tak på Biomedicinskt centrum.

Visionen är att genom ett tvärvetenskapligt angreppssätt, tillgång till den senaste teknologin och närheten till den kliniska verksamheten på sjukhuset kunna, om inte lösa cancerns gåta, så i alla fall hitta sätt att bekämpa den. Vårt mål är att redan om några år kunna bistå cancerläkare med en teknik där ett enkelt blodprov ska kunna avgöra vilken behandling patienten ska ha, följa hur patienten svarar på behandlingen, och avgöra om det finns risk för återfall. – Vi är inte riktigt där än, men har kommit en bra bit på väg, säger professor Carl Borrebaeck, programdirektör på CREATE Health.

Läs mer om CREATE Health på: www.createhealth.lth.se Kontakt: Carl Borrebaeck, Carl.Borrebaeck@immun.lth.se

Den 5 maj firar vi KI 200 år med konferens!

Vi hyllar Karolinska Institutet genom att arrangera en spännande eftermiddag med seminarier och paneldebatt för att bland annat svara på: • Hur stärka och utveckla sjukhusen som medicinska kunskapscentra?

• Hur skapa lokaler som stöttar och utvecklar klinisk forskning och utbildning?

Tid: Onsdag den 5 maj, kl 13.00–17.45.

Konferensen hålls på engelska. För mer information och anmälan besök: www.locum.se/ki200

Forum

Hur främja innovationer i vården?

2–3 september 2010 i Lund www.ihe.se Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi

3 0 M e d i c i n s k Vete n s k ap 1/10

Avhandlingen jenny nohrén

Hundratusentals svenskar kan lida av benartärsjukdom – bland annat så kallad fönstertittarsjuka – utan att ha fått en ordentlig diagnos, enligt en ny doktorsavhandling från Karolinska Institutet.

En majoritet av de drabbade som missas av vården är kvinnor. Avhandlingen visar också att det läkemedel som oftast används förebyggande mot hjärt-kärlsjukdom är det minst effektiva av preparaten på marknaden.

Text: Katarina Sternudd

Vården missar kvinnor med fönstertittarsjuka Benartärsjukdom innebär åderförkalkning i benens pulsådror och förekommer i tre olika stadier.

Den lindrigaste formen brukar inte orsaka några allvarligare symptom. Det andra stadiet kallas claudicatio intermittens eller ”fönstertittarsjuka” och karakteriseras av att patienten bara kan gå korta sträckor till följd av smärta i benen, som i sin tur orsakas av blodbrist i musklerna. I den svåraste formen har patienten värk även i vila och ibland sår på fötterna. Förutom smärta och försämrad livskvalitet innebär benartärsjukdom ökad risk för tidig död i hjärt- och kärlsjukdomar.

I den nu framlagda avhandlingen har läkaren Birgitta Sigvant och hennes kollegor studerat data från drygt 5000 personer över 60 år från fyra olika regioner i Sverige under åren 2004–2008. Deltagarna undersöktes för att diagnosticera eventuell benartärsjukdom och intervjuades för att kartlägga andra sjukdomar, rökvanor och behandlingar. En uppföljande studie gjordes i en av de fyra regionerna.

Forskarna kunde konstatera att benartärsjukdom är mycket vanligt i Sverige. Nästan 20 procent inom

Kärlkramp i benen

Fönstertittarsjuka, som också brukar kallas kärlkramp i benen, beror på åderförkalkning i benens artärer. Med det menas att blodkärlen är inflammerade och att det samlats plack i dem. Kärlen blir trånga och blodet får svårt att passera.

Syresättningen i musklerna blir då sämre och mjölksyra bildas. Följden blir smärta, som klingar av i vila. Namnet fönstertittarsjuka kommer av att de drabbade gärna stannar till framför ett skyltfönster för att smärtan ska avta. Träning och rökstopp förbättrar sjukdomen. Källa: Vårdguiden

Birgitta Sigvant

den studerade åldersgruppen visade sig ha sjukdomen, vilket omräknat i hela befolkningen motsvarar en halv miljon individer. En majoritet, 62 procent, hade dock inte några symptom av sjukdomen. Kvinnor drabbades oftare än män. De var också känsligare för den största enskilda riskfaktorn för benartärsjukdom, nämligen rökning. Trots detta medicinerade kvinnorna för sin sjukdom i betydligt lägre utsträckning än männen.

– Vi fann även indikationer på att fönstertittarsjuka hos kvinnor är svår att diagnostisera, och därmed kan missas vid läkarbesök. Orsaken är nog en könsskillnad i hur symptomen beskrivs, snarare än hur ont man har eller hur mycket man klarar att gå, säger Birgitta Sigvant, forskare vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet.

En hälsoekonomisk analys visade att det finns bra och förhållandevis billiga läkemedel på marknaden som lämpar sig för förebyggande behandling vid benartärsjukdom. Men forskarna fann också att det läkemedel som är mest effektivt, både medicinskt och ekonomiskt, är det som används minst inom vården, medan det läkemedel som har störst utbredning är det som fungerar sämst.

– Våra resultat visar att det behövs en översyn av gällande rekommendationer för behandling och klinisk praxis när det gäller benartärsjukdom. Det kan både rädda liv och spara pengar, säger Birgitta Sigvant, som också är verksam som överläkare vid Centralsjukhuset i Karlstad. F

M e d i c i n s k V et e n s k a p 1/10 31

Efter fem timmars avstannande värkarbete förlöstes Jenny Söderlunds och Pär-Anders Bergqvists dotter med kejsarsnitt. Även parets första barn förlöstes med kejsarsnitt på grund av otillfredsställande värkarbete. – Det är klart att jag undrar varför jag är värksvag, men att det blev kejsarsnitt har mindre betydelse. Det viktigaste är att barnet kommer ut och mår bra, säger Jenny Söderlund.

Receptionen är navet i Södersjukhusets förlossningsverksamhet. Här koordineras inskrivningarna och i direkt anslutning övervakas samtliga förlossningar på dataskärmar.

Här av överläkare Eva Wiberg-Itzel (till vänster) och ST-läkaren Tove Wallström.

3 2 M e d i c i n s k Vete n s k ap 1/10

Forskningens vardag

Långdragna förlossningar är en verklighet för 20 procent av alla födande kvinnor. Men ett enkelt test av mjölksyrahalten i fostervattnet kan innebära ny, skräddarsydd vård för kvinnor med svagt värkarbete. text Ingrid Helander foto Ylva Sundgren

Utdragen förlossning ska förutspås Telefonen ringer med jämna mellanrum. Receptionen är hjärtat i hela verksamheten på Södersjukhusets förlossningsavdelning. Här finns alltid någon beredd att möta och ta emot samtal från kvinnor som är redo att föda.

– Vad har du för personnummer, frågar den barnmorska som för tillfället fungerar som koordinator och fördelar avdelningens 14 förlossningsplatser.

I de ljusgrå korridorerna rör sig mest grönklädd sjukhuspersonal på väg till eller från de olika förlossningsrummen. Plötsligt öppnas en dörr och ljudet av en nyfödd bäbis fyller avdelningen. Men annars är det förvånansvärt tyst. Förvånansvärt eftersom den som någon gång fött barn vet att det inte är en ljudlös händelse. Det gör ont. Riktigt ont. Och för cirka 20 procent av alla födande kvinnor i Sverige är det dessutom kombinerat med ett långdraget förlossningsförlopp.

Men Eva Wiberg-Itzel, överläkare vid Södersjukhuset och forskare vid institutionen för klinisk vetenskap och utbildning, Karolinska Institutet, hoppas att hennes forskning kan underlätta för dessa kvinnor.

Hon har mätt halten av laktat, det vill säga mjölksyra, i fostervattnet och sett att det finns ett samband mel-

lan höga halter och en ökad sannolikhet för utdragna förlossningar.

– Långdragna förlossningar är ett bekymmer för många kvinnor, både i Sverige och i resten av världen.

Genom att kunna förutsäga längden skulle inte bara kvinnan få en bättre förlossningsupplevelse utan också risken för komplikationer för henne och det ofödda barnet minska. Dessutom kan utdragna förlossningar ge kvinnan obehag senare, som framfall och inkontinens, säger Eva Wiberg-Itzel.

Och i ett globalt perspektiv handlar det om att rädda liv. Varje år dör cirka 50 000 kvinnor i världen till följd av långdragna förlossningar, och Eva WibergItzel och hennes forskarkollegor planerar ett samarbetsprojekt om dåligt värkarbete hos födande kvinnor i Tanzania.

– Där kan en utdragen förlossning pågå i 4–5 dagar, och min vision är att många kvinnor skulle kunna räddas från onödigt lidande och för tidig död om man redan i ett tidigt skede kunde förutse förlossningens längd.

I anslutning till förlossningsavdelningens reception finns en liten nisch. Väggarna är täckta av dataskär- p M e d i c i n s k V e t e n s k a p 1/10 3 3

Forskningens vardag

Som färdig specialist bestämde sig Eva Wiberg-Itzel för att hitta sitt eget område inom obstetrik. – Jag kände att om jag skulle jobba ett helt arbetsliv behövde jag ha något extra. När jag började forska om laktat och värksvaghet visste jag att jag hade hittat rätt. Nu släpper jag det aldrig!

’’

Långdragna förlossningar är ett bekymmer för många kvinnor, både i Sverige och i resten av världen.

3 4 M e d i c i n s k Vete n s k ap 1/10

mar som var och en visar kurvor över värkarbetet och livmoderns sammandragningar hos de födande kvinnorna på avdelningen. Eva följer kurvorna med stort intresse. Vid minsta avvikelse diskuterar hon och den barnmorska som har ansvaret för respektive förlossning nästa steg. Det är också kurvorna som på ett tidigt stadium skvallrar om ifall det ser ut att bli en ovanligt långdragen förlossning.

– Livmodern är en muskel som är inaktiv under största delen av kvinnans liv, men som är extremt aktiv under en förlossning. Vid ett normalt förlossningsarbete dras den samman och slappnar av med jämna mellanrum. När den är avslappnad kan den mjölksyra som bildats vid sammandragningen transporteras bort.

Men är kvinnan värksvag ser sammandragningarna annorlunda ut. De kan till exempel vara täta men inte så kraftiga. Livmodern slappnar inte av ordentligt och mjölksyran hinner inte transporteras bort. Den höga laktathalten är alltså ett tecken på otillräckligt värkarbete och en ökad sannolikhet för en utdragen förlossning.

Så fort en kurva på någon av dataskärmarna antyder ett onormalt värkarbete gör Eva eller den behandlande barnmorskan sig redo för att ta ett laktatprov. Givetvis med tillstånd från kvinnan först.

Eftersom det inte fanns någon lämplig apparat på marknaden för att mäta laktathalten i fostervatten beslutade sig Eva Wiberg-Itzel för att ta fram en på egen hand.

Själva mätanordningen är delvis utvecklad som ett examensarbete på KTH och den tillhörande datorn och mjukvaran har Evas man, som är ingenjör, tagit fram.

– När man märker att förlossningsarbetet stannar upp kan det vara läge att börja mäta laktathalten. Eftersom man mäter i fostervattnet är det förstås en förutsättning att vattnet har gått.

Kopplingen mellan höga laktathalter och långdragna förlossningar har Eva Wiberg-Itzel hittills observerat i flera mindre studier. I en stor, framåtblickande studie tillsammans med sex andra förlossningskliniker runt om i landet ska hon och hennes kollegor nu undersöka de komplikationer som är kopplade till värksvaghet och bekräfta de tidigare resultaten. Totalt ska 2 300 förstföderskor analyseras. Om det finns ett samband mellan höga laktathalter och långdragna förlossningar skulle mätning av laktat i fostervatten så småningom kunna bli praxis på landets förlossningskliniker. Men än så länge används inte resultaten av laktatmätningarna praktiskt. Förhoppningen är dock att den nya kunskapen ska kunna bli ett verktyg för att skräddarsy vården för kvinnor med långdragna förlossningar i framtiden.

– Laktathalten kan användas för att sortera in kvinnor med långdragna förlossningar i olika underkategorier. De med riktigt höga halter förlöses nästan alltid med kejsarsnitt eller med sugklocka, och då kan man veta det i ett tidigt skede och förbereda kvinnan på att det är ett troligt scenario. En annan grupp, med lite

lägre laktatnivåer, föder ofta normalt med hjälp av värkstimulerande dropp. Dessa skulle man kunna ge dropp tidigare.

Idén till sin forskning fick Eva Wiberg-Itzel ur en tidigare studie hon gjorde som doktorand. Då mätte hon laktat i fosterblod för att se hur det ofödda barnet mådde i magen. Som ett delprojekt togs också fostervatten, men man såg inget samband mellan barnets hälsa och olika laktatnivåer.

– Men en dag, jag tror det var en trettondagsafton, var det lugnt på jobbet och jag satt för mig själv och tittade på resultaten. Då såg jag att alla som förlösts med kejsarsnitt eller sugklocka hade höga laktatnivåer i fostervattnet, och jag och min handledare började ana att det måste finnas ett samband.

Det var för åtta år sedan, och sedan dess har Eva fortsatt att hitta intressanta forskningsområden inom den kliniska verksamheten.

– Som klinisk forskare upplever jag ibland att det jag gör inte är riktigt lika ”fint” som de som står på ett laboratorium. Men för mig är den kliniska biten mycket inspirerande. Jag träffar patienter i vardagen, och dessa möten och de observationer jag gör, ger hela tiden upphov till nya idéer och frågeställningar. F M e d i c i n s k V e t e n s k a p 1/10 3 5

Kort om KIs forskning Redaktör: Cecilia Odlind

11

genvarianter som är viktiga för kroppens förmåga att öka sitt syreintag maximalt har identifierats av forskare vid bland annat Karolinska Institutet. Detta förklarar delvis att vissa individer tycks vara mer mottagliga för regelbunden konditionsträning än andra.

– Kunskapen skulle kunna användas för att individanpassa ordinationen av fysisk aktivitet för bästa hälsoeffekter, menar Carl-Johan Sundberg, en av forskarna bakom studien. anders kallersand

Ann Post, forskare vid institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet, har jämfört graden av nikotinberoende hos ungdomar som röker, snusar eller gör bådadera minst en gång per månad.

Drygt 800 17-åringar deltog i studien genom att svara på enkäter om tobaksvanor och beroendesymtom.

”Unga har lättare att utveckla ett beroende” Vilka ungdomar har det starkaste beroendet?

– De ungdomar som blandbrukar använder betydligt större mängder nikotin och visar fler tecken på nikotinberoende än de som endast röker. Även de som endast snusar ligger högre än rökarna när det gäller konsumtionsmängd och sannolikhet för nikotinberoende. Över 70 procent av snusarna använde nikotin dagligen, jämfört med 46 procent av rökarna. Studien visar att många 17-åriga ungdomar har ett kraftigt nikotinberoende, detta trots att det råder 18-årsgräns för tobaksinköp i Sverige.

Trots detta verkar det inte vara svårare att bli av med ett snusberoende än ett rökberoende.

Är det då svårare att sluta snusa än att sluta röka?

– Snusare har oftast större mängder nikotin i blodet och upplever till en början starkare fysiska abstinenssymtom.

Många unga snusar Bland svenskar i åldrarna 16–29 år uppger 10 procent att de röker dagligen. 22 procent av män och 6 procent av kvinnor i samma ålder snusar dagligen.

Källa: Folkhälsoenkäten 2009

3 6 M e d i c i n s k Vete n s k ap 1/10

Hur vet man att man är beroende av nikotin?

– Forskning tyder på att ungdomar har lättare att utveckla beroende än vuxna. Många ungdomar säger att de kan sluta när de vill men de kan ha stora svårigheter när de väl försöker, även om de bara rökt en gång i veckan. Det bästa sättet att ta reda på om man är beroende är att se hur väl man klarar en utmaning, till exempel att gå på en fest utan röka.

Många barn separerades från sina mödrar under det grekiska inbördeskriget.

Forskning på grekiska En barnpsykiatrisk avhandling från Karolinska Institutet som kom 1994 har översatts till grekiska och väckt livlig debatt i Grekland.

Avhandlingen lades fram vid institutionen för kvinnors och barns hälsa av den nu bortgångna Mando Dalianis och handlar om hur det gick för barn och mödrar som traumatiserades svårt under det grekiska inbördeskriget 1946–1949. Avhandlingsarbetet inleddes redan 1949–1950 då Mando Dalianis vårdade mödrar och barn som fängslats tillsammans eller hade skiljts åt då modern fängslats. På 1980-talet genomförde hon uppföljande undersökningar av barnens psykosociala utveckling. Avhandlingen visar att de nu vuxna barnen, de flesta med egna familjer, var vid god hälsa och hade anpassat sig väl till samhället trots barndomens trauma. Den grekiska översättningen presenterades vid en minnesceremoni i Athen den 16 februari 2010 där 200 åhörare deltog.

’’

Våra resultat visar

hur viktigt det är för

mycket små barn att

vara nära sina föräldrar under den första tiden i livet.

Annika Örtenstrand, barnsjuksköterska och forskare vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, om att tidigt födda barn som vårdas på särskilda familjeavdelningar, där föräldrarna bor tillsammans med sitt barn, tillbringar i genomsnitt fem dygn mindre på sjukhus än om det vårdats på en vanlig neonatalavdelning.

NY times/scanpix

Nytt mätinstrument rymdtestat Rymdfarares såväl som helt vanliga astmatikers liv kan underlättas av ett nytt bärbart mätinstrument för utandad kväveoxid (NO) som har utvecklats under ledning av Tryggve Hemmingsson, nyligen disputerad vid institutionen för fysiologi och farmakologi. NOmätning är en viktig rutinmetod för diagnostisering av astma, men genomförs vanligen med 50 gånger tyngre och betydligt dyrare apparatur som enligt avhandlingen ger samma mätresultat.

Instrumentet är främst avsett för sjukvården, men kan också få användning under rymdresor till månen eller mars då det är viktigt att kontrollera lungluften eftersom miljön kan innehålla giftigt damm.

Instrumentet har framgångsrikt testats på kosmonauter och astronauter på den internationella rymdstationen (ISS) under tre års tid. pixtal/scanpix

En behovsbedömning kan effektivisera hjälpinsatserna vid en katastrof.

Katastrofbehov bör kartläggas En katastrof definieras av kaos, tidspress och informationsbrist. Men forskare vid Karolinska Institutet har tagit fram underlag som kan användas för att kartlägga behoven, något som i slutändan kan bidra till att effektivisera hjälpinsatserna.

Det är viktigt att hålla koll på lunghälsan när man vistas i rymden.

Lättare hålla tätt Ett nytt internationellt projekt ska leda till förbättrad behandling och omhändertagande av äldre som vårdas i äldreomsorg och som lider av urininkontinens. Projektet, som är EU-finansierat, har nyligen startat och kommer att pågå till och med 2012. Det handlar om att sprida riktlinjer kring behandling och omhändertagande av äldre med urininkontinens, stödja personalen i tillämpningen av dessa samt att följa och utvärdera resultaten. Studien kommer att genomföras i fyra länder i Europa: Sverige (Karolinska Institutet), England, Irland och Nederländerna.

Johan von Schreeb är kirurg och forskare vid institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet, och nyligen hemkommen från jordbävningskatastrofen i Haiti dit han åkte på uppdrag av organisationen Läkare utan gränser.

– När man vet att man kan bidra känns det helt naturligt att åka. Tanken var att jag skulle koordinera verksamheten men då det var så stora kirurgiska behov blev min roll att arbeta som kirurg, berättar han.

Johan von Schreebs tidigare forskning har bland annat visat på vikten av att genomföra behovsbedömningar för att bättre kunna anpassa hjälpinsatserna

efter katastrofer. Vid kunskapscentrum för katastrofmedicin vid Karolinska Institutet, som Johan von Schreeb varit med att starta och nu leder, har forskarna bland annat skapat ett instrument för att kartlägga katastrofutsatta länders sårbarhet.

En stor del av en katastrofs effekt beror på ett lands sårbarhet. Denna information läggs samman med snabbt tillgänglig information om katastrofens art och intensitet och befolkningsdata som finns tillgänglig på internet.

– En sammanfattande behovsbedömning på distans kan göras på cirka 2-3 timmar.

Denna analys kan ge en god vägledning om förväntade behov på plats, säger Johan von Schreeb.

Johan von Schreeb menar att det är viktigt att den välvilja som många hjälpinsatser bygger på alltid åtföljs av en ”kylig hjärna”.

– Inte bara intentionen utan även resultatet av insatsen måste ju räknas.

M e d i c i n s k V e t e n s k a p 1/10 37

I år fyller Karolinska Institutet 200 år. Under året kommer vi i varje nummer att uppmärksamma jubileet på olika sätt. Denna gång har vi bett medicinjournalisten Ann-Marie Dock att sammanfatta några av de medicinska händelser som haft stor betydelse för människors hälsa under de senaste 200 åren.

text Ann-Marie Dock

Två hundra år av medicinska framsteg

1810

Några upptäckter och framsteg som gjorts under de senaste 200 åren 3 8 M e d i c i n s k Vete n s k ap 1/10

Karolinska Institutet grundas.

1845 Fredrik Theodor Berg (Karolinska Institutet) blir världens första professor i pediatrik. Visar att amning och hygien påverkar barns överlevnad.

lett fram till olika typer av antibiotika. Och kanske är det just bakterier, som inga antibiotika längre biter på, som är den största ”nygamla” utmaningen medicinsk forskning idag står inför.

SPL

A. Barrington brown/SPL

James Watson och Francis Crick framför sin modell av DNAspiralen.

Medicin och medicinsk forskning hade långt in på 1800-talet låg status. Teoretisk fysik och kemi toppade hierarkin. Men vid slutet av seklet skedde en vändning. Kunskapen inom histologi och fysiologi utvecklades snabbt. Mikrobiologi blev ett nytt område. Att Nobel i sitt testamente lyfte fram medicin vid sidan av fysik och kemi gav medicinsk vetenskap ökad auktoritet.

Idag kan vi med avancerade metoder och nya tekniska landvinningar studera livets allra minsta beståndsdelar. Då James Watson och Francis Crick 1953 presenterade DNA-spiralen öppnades en ny era inom molekylärbiologin.

Andra forskare kunde senare förklara hur generna styr hela livsprocessen. Stora förhoppningar ställs idag till att med hjälp av till exempel genterapi behandla och bota sjukdom. Men ännu har framgångarna varit begränsade.

En upptäckt som hittills haft oändligt mycket större betydelse för människors hälsa är den av penicillinet som Alexander Fleming gjorde på 1920-talet och som

Det var i slutet av 1800-taLouis Pasteur övervakar let som Robert Koch, verktest av det första rabiessam i Berlin, slog fast att vaccinet. många infektionssjukdomar orsakas av bakterier – vid den tidpunkten en omstridd fråga. Bland annat upptäckte han tuberkelbacillen.

Tillsammans med Louis Pasteur presenterade Koch också en teori om hur smittsamma sjukdomar sprids via luft och vatten.

Pasteur var kemist och biolog. Han visade bland annat att mikroorganismer har en viktig roll vid jäsnings- och förruttnelseprocesser och att dessa organismer finns med från början eller tillförs utifrån. Han gick därmed emot den då rådande uppfattningen, ”uralstringen”, det vill säga att mikroorganismer kan 1890 Paul Ehrlich identifierar ”antitoxiner”, det vi idag kallar antikroppar.

1895 Wilhelm Röntgen upptäcker röntgenstrålar.

1915 Robin Fåhraeus’ (Karolinska Institutet) upptäckt av ”sänkan”, metoden används för att diagnostisera sjukdomsprocesser

uppstå spontant. Han upptäckte också att dessa organismer förstörs vid upphettning – därav begreppet pastörisering.

I Paris fanns vid denna tid också Ilja Metjnikov, rysk zoolog och mikrobiolog, som blev en av föregångarna till immunologins framväxt. Han hävdade att det finns vissa celler, han kallade dem ”vandringsceller” (vita blodkroppar) som kan sluka främmande ämnen. Tillsammans med Paul Ehrlich fick han Nobelpriset 1908.

Ett viktigt steg för att förbättra överlevnaden var insikten om hygienens betydelse. Med utgångspunkt från Pasteurs teorier utvecklade den brittiske kirurgen Joseph Lister antiseptiska metoder för sårbehandling.

Resultatet blev att dödligheten på sjukhusets olycksfallsavdelning gick ner från 45 till 15 procent!

Flera forskare lanserade i slutet av 1800-talet teorier om att det också fanns andra smittämnen, mindre än bakterier, och som därför inte kunde upptäckas via

mikroskop. Det var först i slutet av 1930-talet i och med elektronmikroskopet som det gick att visa – det rörde sig om virus.

En viktig del av medicinsk forskning var under 1800-talet klinisk. I större städer skedde en utbyggnad av lasaretten och läkarna började jämföra patienter med likartade symptom och olika behandlingsmetoder. Det var också en tid då diagnostiken utvecklades, bland annat med hjälp av stetoskopet, och man övergick till ett nytt sätt att klassificera sjukdomar. I stället för att utgå från symptom övergick man till att låta kunskapen om vad som orsakade sjukdomar ligga till grund för indelningen. Fysiologin utvecklades, organ och vävnader analyserades.

I Uppsala inrättade Fritiof Holmgren 1862 det första fysiologiska laboratoriet i Sverige. Kunskapen om celler och deras roll i livsprocessen ökade. Rudolf Virchow, professor i patologisk anatomi i Berlin ska- p

1922

1930

1940

Insulinet upptäcks av Banting och Best.

Erik Jorpes (Karolinska Institutet) renframställer heparin, vilket hindrar blod från att koagulera, Rolf Sievert (Karolinska Institutet) uppfinner instrument för att mäta/beräkna biologisk effekt av joniserande strålning. Internationella mätenheten ”sievert” uppkallad efter honom.

De första antibiotikaläkemedlen framställs

talet

hagströmer biblioteket

Mellan 1817 och 1865 låg Karolinska Institutet på Norr Mälarstrand på Kungsholmen i Stockholm. Akvarellen är målad av den då 14-årige Gustaf Retzius, som senare blev professor vid Karolinska Institutet. Han bodde då på Hantverkargatan mittemot Institutet tillsammans med sin familj. Fadern var Anders Retzius (även han professor vid Karolinska Institutet, se faktaruta sidan 41). På baksidan av målningen har Gustav Retzius bland annat skrivit: ”Denna tavla, som ju är utan alla konstnärliga pretentioner, kan hafva sitt intresse för Inst:s historia.”

talet

1950

1949

talet

Hench och Kendall upptäcker kortisonet

Poliovaccin tas fram av Salk och Sabin och Richard Doll slår fast sambandet rökningcancer.

M e d i c i n s k V e t e n s k a p 1/10 3 9

Svenska Nobelpris i fysiologi eller medicin 1911

Allvar Gullstrand, Uppsala universitet, för sitt arbete om ögats dioptrik.

1955

Hugo Theorell, Karolinska Institutet, för renframställning av myoglobin.

1967

Ragnar Granit, Karolinska Institutet, för bland annat kartläggning av näthinnans funktion.

1970

Ulf von Euler, Karolinska Institutet, för upptäckter kring signalsubstansen noradrenalin.

1981

Torsten Wiesel, Harvard Medical School, USA, för upptäckter om hjärnans syncentrum.

1982

Sune Bergström och Bengt Samuelsson, Karolinska Institutet, för sina upptäckter av prostaglandiner.

2000

Arvid Carlsson, Göteborgs universitet, för upptäckter om dopaminets roll.

Första professorn i kemi försvarade grundforskningen

Jacob Berzelius, läkare och första professorn i kemi, 1810, vid Karolinska Institutet var Sveriges internationellt mest kända naturforskare under 1800-talet. Vid den här tidpunkten hade Karolinska Institutet bara drygt en handfull professorer – idag rör det sig om närmare 400.

Berzelius upptäckte bland annat flera grundämnen och han översatte hela kemin till atomteorins språk.

Han införde det teckensystem som gäller än idag, till exempel H2O för vatten. De flesta av sina laborationer och försök gjorde han hemma i köket! Berzelius lärobok i kemi, sex tjocka band, översattes till tyska, spanska, italienska, nederländska och franska. Berzelius höll också fram grundforskningens betydelse. Han hävdade att om vetenskaperna endast bedrevs ”med avseende på tillämpning skulle de snart bli stationära och föga eller intet nytt mera vinnas”.

par i mitten av seklet doktrinen ”omnis cellula e cellula”, det vill säga att alla celler bildas av tidigare existerande celler.

Ett område där Karolinska Institutet tidigt gjorde sig internationellt känt var kirurgin – inte så konstigt kanske med tanke på att det från början hette ”Carolinska Medico Chirurgiska institutet” och med uppgift att utbilda just kirurger. Carl Johan Ekströmer, professor i kirurgi 1836, var sin tids mest framstående kirurg. Han utvärderade bland annat de första försöken med eternarkos.

Den som i modern tid byggde upp anestesiologin, läran om sövning/narkos och olika bedövningsmetoder, i Sverige var Torsten Gordh. 1940 tillträdde han landets första narkosläkartjänst och 1964 första professuren i anestesiologi, vid Karolinska Institutet. Nu utvecklades nya bedövningsmedel och metoder, bland annat ryggmärgsbedövning. Likaså lokalbedövningsmedlet lidokain, som under varunamnet Xylocain än idag används världen över.

Clarence Crafoord, också han vid Karolinska In1951

Några upptäckter och framsteg som gjorts under de senaste 200 åren 4 0 M e d i c i n s k Vete n s k ap 1/10

Lars Leksell (Karolinska Institutet) beskriver principen för den första strålkniven för behandling av hjärntumörer.

Lanseringen sker 1968.

1953 DNA-spiralen, Watson och Crick.

stitutet, blev internationell frontfigur inom thoraxkirurgi. På 1930-talet opererade han bort ena lungan hos en cancerpatient. Tio år senare opererade han som först i världen en förträngning på stora kroppspulsådern hos en 14-åring. En av hans lärjungar, Åke Senning, satte in den första pacemakern. Tillsammans med Viking Olov Björk utvecklade Senning sedan en hjärt-lungmaskin.

På 1930-talet var dock fortfarande operation av tuberkulos, ”lungsoten”, det vanligaste ingreppet eftersom det alltjämt saknades läkemedel mot sjukdomen. Att antalet insjuknade ändå minskade berodde framför allt på bättre hygieniska förhållanden, bättre levnadsstandard och mindre trångboddhet. Som exempel kan nämnas att i Sverige sjönk antalet döda i tuberkulos från 11 000 åren 1911–1915 till cirka 6 000 i mitten av 1920-talet.

I början av 1900-talet var medellivslängden i Sverige cirka 56 år. Sannolikheten att överleva på sjukhus var ända fram till 1930-talet inte större än om patienten var kvar hemma. Det var innan det fanns antibiotika.

1958 Åke Senning (Karolinska Institutet) först i världen med att operera in en pacemaker. Den har konstruerats av Rune Elmqvist.

1960 talet

Yngve Ericsson (Karolinska Institutet) visar på fluorets betydelse för tandhälsan.

utsnitt från målning av gustaf uni troili

hagströmer biblioteket

Alkoholens negativa effekter

Anatomen Anders Retzius (t v ovan), professor vid Karolinska Institutet, studerade bland annat den anatomiska strukturen hos olika djurarter, vad som skiljer dem åt och vad de har gemensamt. Magnus Huss, även han professor vid Karolinska Institutet, var den som organiserade den första kliniska undervisningen i modern mening. Han, liksom Retzius, var djupt engagerad i nykterhetsfrågan och blev internationellt uppmärksammad för sin skrift om alkoholism som kronisk sjukdom.

Också utvecklingen av vaccin har haft stor betydelse för hälsa och minskad dödlighet. Det första, mot smittkoppor, togs fram 1796 av Edward Jenner. Pasteur utvecklade vaccin mot bland annat rabies och på 1950-talet kom vaccin mot polio. Därefter har det tagits fram vacciner mot kikhosta, difteri, mässling och en rad andra sjukdomar.

1901 delade Karolinska Institutet ut det första Nobelpriset i fysiologi eller medicin. Att Karolinska Institutet skulle utse medicinpristagarna hade Alfred Nobel skrivit in i sitt testamente några år tidigare.

Priset gick till den tyske immunologen och professorn i hygien Emil von Behring, för hans upptäckt av antidifteriserum.

Under första halvan av 1900-talet var det framför allt länder som Tyskland och Frankrike som kammade hem prisen, men efter andra världskriget är det USA. För att höja standarden hade Abraham Flexner 1910 utvärderat högskolor och universitet i USA och Kanada vilket ledde till att hälften av dem stängdes.

De skickligaste forskarna samlades på få ställen, man 2000

2009

Människans arvsmassa kartlagd.

Forskare i England och USA lyckas med hjälp av genterapi ge tolv patienter med ärftlig blindhet synen åter.

Internmedicinare första kvinnliga professorn Nanna Svartz var första kvinnan i Sverige som 1937 utnämndes till professor, vid Karolinska Institutet. Hon var internmedicinare och hennes forskning ledde bland annat till att Pharmacia tog fram läkemedlet Salazopyrin för behandling av reumatism och magtarmsjukdomar. Nanna Svartz deltog i planeringen av Karolinska sjukhuset där hon blev chef för medicinkliniken och senare tog initiativ till en särskild reumatologklinik. 1948 blev hon första föreståndaren för Gustav Vs forskningsinstitut i Solna.

byggde upp attraktiva forskningsmiljöer och kunde därigenom också locka till sig framstående forskare från andra länder.

Det vanligaste ingreppet idag och med stor betydelse för den allmänna hälsan i västvärlden är operation av grå starr, årligen görs i Sverige 80 000 sådana operationer. Även ledkirurgi är en omfattande verksamhet. Utvecklingen har inneburit att det numera går att utföra hjärttransplantationer, operera njurar, lever, bukspottkörtel etcetera. Men all kirurgisk behandling förutsätter att man kan hantera infektionsrisken. Att allt fler bakteriestammar blir resistenta är ett växande problem. En av dagens stora utmaningar är ta fram nya antibiotika och för det krävs rejäla forskningssatsningar. Fungerande antibiotika är en förutsättning för att kunna göra operationer, behandla infektioner och bromsa epidemier. Alternativet är att vi får se en ökad dödlighet och kortare livslängd. F Läs mer: ki.se/200

Serien fortsätter hela året

Artikeln bygger på intervjuer med professor emeritus Jan Lindsten, före detta ordförande i Kulturrådet vid Karolinska Institutet och vetenskaps- historikern fil dr Olof Ljungström.

Bland använd litteratur kan nämnas Nationalencyklopedin, Nils Uddenbergs ”Idéer om livet” och Lars Werkös ”Från blodhosta till vardags-

I kommande nummer fortsätter vår serie: 2/10: Bildreportage från Karolinska Intitutets medicin historiska bibliotek.

3/10: Viktiga medicinska metoder och tekniker som

utvecklats de senaste 200 åren.

4/10: Karolinska Institutets forskning i framtiden.

M e d i c i n s k V et e n s k a p 1/10 41

Topplistan Redaktör: Cecilia Odlind

Ett urval av de senaste publikationerna från Karolinska Institutet i några av de mest ansedda vetenskapliga tidskrifterna. istockphoto

Journal of Experimental Medicine:

Hämning av blodkärlsbildning på nytt sätt kan ge cancerläkemedel Forskare vid Karolinska Institutet har upptäckt ett nytt sätt att hämma blodkärlsutveckling och på så vis stoppa tumörtillväxt i möss. En substans som utnyttjar mekanismen kan utvecklas till ett nytt läkemedel mot cancer.

För att en cancertumör ska kunna växa sig större än en ärtas storlek, krävs att cancercellerna stimulerar nybildning av blodkärl som kan förse tumören med syre och näring. Flera cancerläkemedel som hämmar blodkärlsbildning har därför utvecklats. Effekten av dessa har dock varit begränsad och behovet av bättre läkemedel är fortsatt stort.

De nya resultaten rör en receptor på ytan av blodkärlsceller, kallad ALK1. När forskarna blockerade ALK1 i tumörer i möss hämmades blodkärlsbildningen, varpå tumörerna slutade växa. ALK1-receptorn aktiveras av så kallade TGF²-proteiner, en familj av signalproteiner som är av stor betydelse för kommunikation mellan olika celltyper vid en mängd viktiga processer i kroppen. Studien tyder på att två medlemmar ur TGF²-familjen (TGF² och BMP9) samverkar för att stimulera blodkärlstillväxt i tumören. ALK1 blockerades dels på genetisk väg, dels genom en läkemedelssubstans som kallas RAP-041.

– Vi tror att RAP-041 skulle kunna användas i kombination med redan godkända läkemedel mot blodkärlsbildning för att uppnå maximal effekt, säger Kristian Pietras, docent vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik vid Karolinska Institutet, som har lett studien.

Kliniska studier av ACE-041, den humana motsvarigheten till RAP-041, har påbörjats i USA av det företag som har patent på substansen. Studierna ska bland annat söka svar på vilka tumörtyper som är mest känsliga för ALK1-blockering.

Genetic and pharmacological targeting of activin receptor-like kinase 1 impairs tumor growth and angiogenesis Cunha S, Pardali E, Thorikay M, Anderberg C, Hawinkels L, Goumans M-J, Seehra J, Heldin C-H, Dijke P, Pietras K Journal of Experimental Medicine januari 2010

4 2 M e d i c i n s k Vete n s k ap 1/10

Forskare har vunnit ny kunskap om vilka proteiner som behövs för att vi ska kunna gå.

Kunskapen kan på sikt bidra till nya och bättre behandlingar för patienter som blivit förlamade efter en ryggmärgsskada, hoppas forskarna.

Nature Neuroscience:

Nytt ljus på förmågan att gå Forskare vid Karolinska Institutet har skapat en genförändrad mus, där vissa nervceller kan aktiveras med hjälp av blått ljus. Genom att lysa med blått ljus på celler från hjärnstammen eller ryggmärgen i dessa möss kan forskarna slå på och av gångliknande aktivitet. Resultaten kan få betydelse för utveckling av framtida behandling vid ryggmärgsskada.

– Den här nya musmodellen kommer att påverka framtida studier av de nervceller som är involverade när man går. Det är fortfarande grundforskning, men vi hoppas att den nya kunskapen på sikt ska bidra till nya och bättre behandlingar för patienter som blivit förlamade efter en ryggmärgsskada, säger Ole Kiehn, professor vid institutionen för neurovetenskap vid Karolinska Institutet, som lett studien.

Forskarna kunde visa att aktivering av nervceller som uttrycker Vglut2 – ett protein som finns i de flesta aktiverande nervceller i hjärnstammen och ryggmärgen och även i andra delar av hjärnan – behövs för att kunna gå. De kunde också visa att aktiverande celler i hjärnstammen ger ett slags startsignal till de nervceller i ryggmärgen som är involverade när man går. Samtliga studier genomfördes in vitro, alltså på isolerad nervvävnad i laboratorium, och inga levande djur var direkt involverade i experimenten.

Activation of groups of excitatory neurons in the mammalian spinal cord or hindbrain evokes locomotion Hägglund M, Borgius L, Dougherty KJ, Kiehn O Nature Neuroscience januari 2010

Cell:

Nyupptäckt mekanism för blodproppsbildning Blodpropp är en vanlig orsak till hjärtinfarkt och stroke och uppstår genom att blodet koagulerar, levras, och korkar igen blodkärlen. En forskargrupp vid Karolinska Institutet har, i samarbete med amerikanska och europeiska forskare, nu upptäckt att polyfosfat spelar en nyckelroll i uppkomsten av både blodpropp och inflammation. Försöken på möss och patienter visar att polyfosfat utsöndras av blodplättar och aktiverar faktor XII, ett protein som forskarna tidigare har visat bidrar till koagulation. Forskarna visar också att enzymer, fosfataser, som bryter ned polyfosfat hindrar uppkomsten av både blodpropp och inflammation i mössens blodkärl. Fosfataser utgör därför, menar forskarna, en ny sorts behandling mot blodpropp och inflammation.

Platelet polyphosphates are proinflammatory and procoagulant mediators in vivo Muller F, Mutch NJ, Schenk WA, Smith SA, Esterl L, Spronk HM, Schmidbauer S, Gahl WA, Morrisey JH, Renné T Cell december 2009

Höjdarpublikationer Nytt läkemedel testat mot svår blodsjukdom Safety and efficacy of romiplostim in patients with lowerrisk myelodysplastic syndrome and thrombocytopenia Kantarjian H, Fenaux P, Sekeres MA, Becker PA, Boruchov A, Bowen D, Hellström-Lindberg E, Larson RA, Lyons RM, Muus P, Shammo J, Siegel R, Hu K, Franklin J, Berger DP Journal of Clinical Oncology januari 2010 Genvarianter kopplas till viss blodcancer Common variants at 2q37.3, 8q24.21, 15q21.3 and 16q24.1 influence chronic lymphocytic leukemia risk Crowther-Swanepoel D, Broderick P, Di Bernardo MC, Dobbins SE, Torres M, Mansouri M, Ruiz-Ponte C, Enjuanes A, Rosenquist R, Carracedo A, Jurlander J, Campo E, Juliusson G, Montserrat E, Smedby KE, Dyer MJ, Matutes E, Dearden C, Sunter NJ, Hall AG, Mainou-Fowler T, Jackson GH, Summerfield G, Harris RJ, Pettitt AR, Allsup DJ, Bailey JR, Pratt G, Pepper C, Fegan C, Parker A, Oscier D, Allan JM, Catovsky D, Houlston RS Nature Genetics januari 2010

PASIEKA / SCIENCE PHOTO LIBRARY

Tumör undkommer immunförsvar via nyupptäckt mekanism Tumor-mediated liver X receptor-alpha activation inhibits CC chemokine receptor-7 expression on dendritic cells and dampens antitumor responses Villablanca EJ, Raccosta L, Zhou D, Fontana R, Maggioni D, Negro A, Sanvito F, Ponzoni M, Valentinis B, Bregni M, Prinetti A, Steffensen KR, Sonnino S, Gustafsson J-Å, Doglioni C, Bordignon C, Traversari C, Russo V Nature Medicine december 2009

Forskare har identifierat en genvariant som minskar risken för kronisk obstruktiv lungsjukdom, KOL, hos vuxna rökare med 35 procent. Genen visade sig även ha en positiv inverkan på lungfunktionen hos barn med astma.

New England Journal of Medicine: Genvariant kopplad till lungfunktion och KOL En ny internationell studie har identifierat en genvariant som minskar risken för kronisk obstruktiv lungsjukdom, KOL, hos rökare och även har en positiv inverkan på lungfunktionen hos barn med astma. Enligt resultaten minskade risken att drabbas av KOL med 35 procent bland vuxna rökare som hade genvarianten. Studien omfattade drygt 8 000 personer och mer än 20 000 lungfunktionsmätningar och har letts av amerikanska forskare. Resultatet bygger bland annat på data från den epidemiologiska studien BAMSE som genomförs vid Karolinska Institutet.

MMP12, lung function, and COPD in high-risk populations Hunninghake GM, Cho MH, Tesfaigzi Y, Soto-Quiros ME, Avila L, Lasky-Su J, Stidley C, Melén E, Söderhäll C, Hallberg J, Kull I, Kere J, Svartengren M, Pershagen G, Wickman M, Lange C, Demeo DL, Hersh CP, Klanderman BJ, Raby BA, Sparrow D, Shapiro SD, Silverman EK, Litonjua AA, Weiss ST, Celedon JC New England Journal of Medicine december 2009

Läkemedel gav bätter överlevnad hos äldre leukemipatienter Azacitidine prolongs overall survival compared with conventional care regimens in elderly patients with low bone marrow blast count acute myeloid leukemia Fenaux P, Mufti GJ, Hellström-Lindberg E, Sanitini V, Gattermann N, Germing U, Sanz G, List AF, Gore S, Seymour JF, Dombret H, Backstrom J, Zimmerman L, McKenzie D, Beach CL, Silverman LR Journal of Clinical Oncology december 2009 Hopp om bättre behandling mot Myc-drivna cancertumörer Cdk2 suppresses cellular senescence induced by the c-myc oncogene Campaner S, Doni M, Hydbring P, Verrecchia A, Bianchi L, Sardella D, Schleker T, Perna D, Tronnersjö S, Murga M, Fernandez-Capetillo O, Barbacid M, Larsson L-G, Amati B Nature Cell Biology december 2009 Protein hjälper oss att få ordning på tankarna Norbin is an endogenous regulator of metabotropic glutamate receptor 5 signaling Wang H, Westin L, Nong Y, Birnbaum S, Bendor J, Brismar H, Nestler E, Aperia A, Flajolet M, Greengard P Science december 2009 Här listas några av det senaste kvartalets publikationer i tidskrifter med en så kallad impact factor över 15. Impact factorn för en tidskrift är en siffra som anger genomsnittligt antal citeringar under ett år till artiklar som publicerats i tidskriften de två tidigare åren.

M e d i c i n s k V e t e n s k a p 1/10 4 3

LabRum Klimat www.LabRumKlimat.com

GRÖNA FRYSAR FRÅN ÄR BRA FÖR VÅR NATUR !

Think GREEN, Think GAIA är ett mycket gediget miljöprogram som omfattar allt från produktion, materialval och leveranser till samtliga produkter från SANYO. Vid tillverkning av lågtemperaturfrysar är kraven på hög kvalité och miljötänkande speciellt viktiga. Därför har SANYO frysar: V.I.P. ISOLERING för minskad effektförbrukning FROST SEAL isolerade, heltäta innerluckor som minimerar kallras och därmed energiåtgången

FABRIKAT A FABRIKAT B SANYO MDF-U73V

har upp till 25% lägre energiförbrukning än motsvarande fabrikat

COOL SAFE kompressorer för minskad effektförbrukning och låg ljudnivå.

produceras enligt: RoHS EU Direktiv 2002/95/EU, som förbjuder användning av kvicksilver, kadmium, bly. sexvärt krom, PBB, PBDE. Till skillnad emot andra tillverkare gömmer sig INTE SANYO bakom undantaget ”Articel 8: Medical Product’s exemption”. tillverkas i Japan, som till skillnad emot t ex USA, har accepterat KYOTO-AVTALET, som begränsar utsläpp av växthusgaser.

LÅGTEMPERATURFRYSAR LÄNGRE LIVSLÄNGD ÄN ANDRA !

-86°C V.I.P

har mineralolja i kompressorerna, till skillnad från konkurrerande frysar med esterolja, som har dåliga smörjegenskaper och kan därför orsaka kompressorhaveri. har högeffektiv kompressorkylning, som ger 30-40°C lägre arbetstemperatur än andra kompressorer vilket innebär BETYDLIGT LÄNGRE LIVSLÄNGD.

• FROST-SEAL ISOLERADE, HELTÄTA INNERLUCKOR. Minimerar isbildning, som du riskerar att få om du använder frysskåp med oisolerade och otäta innerluckor.

-150°C FRYS ISTÄLLET FÖR DYR OCH FARLIG FÖRVARING I FLYTANDE KVÄVE !

MEKANISKA FRYSBOXAR GER RISKFRI PROVFÖRVARING MED LÅGA DRIFTKOSTNADER OCH MILJÖPÅVERKAN. INGA ARBETSMILJÖRISKER SOM DU HAR MED PROVFÖRVARING I FLYTANDE KVÄVE

Ett laboratorium där en flytande kvävetank har exploderat.

INGEN SMITTO-/KONTAMINATIONSRISK SOM DU HAR MED PROVFÖRVARING I FLYTANDE KVÄVE INGA EXPLOSIONSRISKER SOM DU HAR MED PROVFÖRVARING I FLYTANDE KVÄVE

LabRum Klimat Ab, Industrivägen 7, 171 48 SOLNA Tel: 08- 50 55 78 50. Fax 08- 30 50 41. mail@LabRumKlimat.com

Fråga forskaren

Redaktör: Ola Danielsson

Är du nyfiken? Skicka in din klurigaste fråga om medicin till oss så letar vi rätt på en forskare som kan svara. Bästa frågan vinner ett första hjälpen-kit. scanpix

Jag tycker det verkar som att det har blivit vanligare med allergier av olika slag i Sverige. Stämmer det och vad beror det i så fall på?

Linda

Svar: Du har helt rätt – allergisjukdomar har ökat 3–4 gånger under de senaste 50 åren. Anledningen till ökningen diskuteras bland forskare utan att det finns ett enhetligt svar. Det mest sannolika är att då vi inte längre exponeras för olika infektioner och bakteriestammarnas komposition i tjocktarmen har förändrats, har vi blivit känsligare på så sätt att immunsystemet

Vad visar forskningen om solarier och hudcancer?

Solälskare Svar: Solariestrålning skiljer sig i sin sammansättning jämfört med vanlig solstrålning men ger nog inte upphov till cancer i högre grad. Likväl står det klart att personer som solar i solarium har ökad risk för hudcancer jämfört med dem som inte gör det. Problemet med solarier är att de alltid är tillgängliga och inbjuder till ett förhållande till solning som inte är bra. Många glömmer att solning av alla typer ökar risken för hudcancer. De pigmentförändringar vi kallar solbränna är i själva verket kroppens sätt att försöka skydda hudcellerna från strålskador.

Bernt Lindelöf professor i dermatologi

• Tack för din fråga, du får ett första hjälpen-kit hemskickat. / Redaktionen

utvecklas i riktning mot allergisjukdom. Det senaste i forskningsfronten inom allergiområdet handlar om ett område som kallas för epigenetik. Epigenetik i relation till ökningen av allergisjukdomar handlar om att arvsmassan kan förändras hos den som blir allergisk och att denna förändring sedan överförs till avkomman, vilket ökar risken för allergisjukdom hos denna individ. Intressant nog verkar det som om den ökning vi sett under de senaste åren stannat av. Vad det beror på är det ingen som vet. Att lösa dessa gåtor ligger i nobelprisklass.

Magnus Wickman professor i pediatrisk allergologi

Nedkyld = förkyld? ”Klä på dig annars blir du förkyld” sägs det ofta, men blir man verkligen förkyld av att bli nedkyld?

Ingrid Helander

Farliga strålar?

MARK EARTHY/scanpix

Problemet med solarier är att de erbjuder sol i alla väder.

Allergichock?

Det finns studier som visar att flimmerhåren i luftvägarna hos personer som blir nedkylda tappar fart, vilket skulle kunna ge ett sämre försvar mot infektioner. Men mig veterligt har ingen lyckats visa vetenskapligt att nedkylning verkligen

leder till ökad risk för förkylning. Att fler blir förkylda på vintern beror nog i första hand på att människor samlas på små utrymmen och smittar varandra mer. Det behöver dock inte betyda att det bara är en skröna, långt ifrån allt är känt om immunförsvaret och just detta har man kanske inte kommit underfund med.

Mats Kalin professor i infektionssjukdomar

Fråga och vinn Skicka din fråga till: medicinskvetenskap @uf.ki.se eller Medicinsk Vetenskap Informationsavdelningen Karolinska Institutet 17177 Stockholm

M e d i c i n s k V e t e n s k a p 1/10 4 5

Fördjupning: Biomik Allt fler forskare väljer att studera biologiska fenomen genom storskalig analys av exempelvis alla proteiner eller allt DNA-material i en cell eller ett vävnadsprov. I närheten av Karolinska Institutet kommer man inom kort att öppna Science for Life Laboratory, som ska bli en nationell resurs i världsklass inom detta forskningsområde som kallas biomik. text Lisa Reimegård

Helheten först

jacob Forsell

Forskare hittar mönster i kaoset Juha Kere

På 1980-talet startade en ny vetenskaplig tidskrift med namnet Genomics. Och därmed stod det klart att begreppet genomics, eller genomik på svenska, hade kommit för att stanna. Genomiken har sedan dess fått sällskap av proteomiken och metabolomiken och flera andra forskningsområden som alla slutar på –omik och som med ett samlingsnamn kan kallas biomik när de har med levande organismer att göra (se faktaruta sidan 48).

– Det alla ”omikar” har gemensamt är att systematiska och storskaliga metoder används för att titta på helheten, till exempel allt DNA eller alla proteiner, i en cell, vävnad eller organism, säger Juha Kere, professor i molekylär genetik vid institutionen för biovetenskaper och näringslära på Karolinska Institutet.

Science for Life Laboratory De forskare i Sverige eller Norden som vill bedriva biomikforskning, inom exempelvis genomik eller proteomik, men saknar den teknologi eller kunskap som krävs för att genomföra storskaliga analyser kan i framtiden vända sig till Science for Life Laboratory, SciLifeLab, i Solna, i Stockholm. Från och med sommaren 2010 kommer de första teknikplattformarna att finnas på plats tillsammans med personal som kan hantera utrustningen och hjälpa till att planera forskningsprojekten. Ytterligare resurser kommer att tillkomma i takt med att lokalerna i Karolinska Institutet Science Park färdigställs. Bakom initiativet till satsningen står Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska Högskolan samt Stockholms universitet.

För mer information: www.scilifelab.se

4 6 M e d i c i n s k Vete n s k ap 1/10

Han är själv verksam inom det område som kallas genomik, via egen forskning och i egenskap av chef för en facilitet för genetiska analyser samt som en av två vetenskapliga chefer för genomik på Science for Life Laboratory, SciLifeLab (se faktaruta nedan).

– SciLifeLab ska bli en nationell facilitet för storskaliga forskningsprojekt med fokus på bland annat genomik, proteomik, avbildningsteknik och bioinformatik. Vi håller nu på att utrusta lokalerna i Karolinska Institutet Science Park och till sommaren kommer vi bland annat att ha det teknologiskt mest avancerade och kraftfulla sekvenseringslaboratoriet i Norden för akademiskt bruk, säger han.

Juha Kere och hans forskargrupp vid Karolinska Institutet studerar bland annat astma, människans tidiga utveckling samt dyslexi eller läs- och skrivsvårigheter.

– Vi har identifierat gener som är av betydelse inom alla dessa områden och vi använder oss nu av de allra senaste genomikteknologierna för att ta reda på hur dessa gener påverkar uttrycket av andra gener. Målet är att i första hand förstå helheten, hur allt hänger ihop, för att sedan kunna ta med den kunskapen till kliniken, säger han.

När gener uttrycks för att exempelvis ge upphov till proteiner bildas först en kopia av den aktuella DNAsekvensen, en RNA-molekyl. Denna process kallas transkription och är något forskarna drar nytta av här.

simon fraser/SCIENCE PHOTO LIBRARY

ulf sirborn

Roman Zubarev

Först förstärker eller blockerar man på cellnivå uttrycket av någon av de gener som man tidigare har kopplat till utveckling av exempelvis astma. Därefter använder man avancerade sekvenseringstekniker för att få fram den genetiska koden för alla RNA-molekyler som cellen producerar sedan den genmodifierats.

Detta resultat jämförs sedan med den uppsättning RNA-molekyler som en normal cell producerar, för att få en bild av vilken betydelse den aktuella genen har för det samlade uttrycket av genomet.

– Den här typen av studier går under benämningen transkriptomik, som kan ses som en undergrupp till genomiken, säger Juha Kere. Även epigenomiken utgör, enligt Juha Kere, en del av genomiken. Inom detta forskningsområde studerar man hur miljön påverkar genuttrycket genom att orsaka biokemiska modifieringar av genomet och de histonproteiner som används för att paketera DNAmolekylerna i cellen.

– Astma är en sjukdom som har blivit allt vanligare under de senaste årtiondena. Vi försöker ta reda på vilken roll epigenetiken spelar för denna utveckling,

bland annat genom att mäta metyleringsnivåerna i hela genomet med hjälp av storskaliga analysmetoder, säger han.

Den huvudsakliga beståndsdelen i all genomikforskning är nukleinsyror, det som DNA och RNA är uppbyggt av. Inom protemiken är det istället proteiner som är av intresse. Roman Zubarev är professor i medicinsk proteomik vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik vid Karolinska Institutet och är även han kopplad till Science for Life Laboratory.

– Inom proteomiken försöker man hitta biomarkörer som kan användas för att diagnostisera sjukdomar, man försöker skapa modeller för hur sjukdomarna utvecklas på molekylär nivå och man försöker ta reda på vilka proteiner som olika läkemedelssubstanser riktar sig mot, säger han.

Men att bara identifiera och kvantifiera alla proteiner i en viss cell eller vävnad räcker inte.

– Man har börjat förstå att det vanligtvis är väldigt många proteiners koncentration som är påverkad samtidigt i samband med sjukdom och istället för p M e d i c i n s k V e t e n s k a p 1/10 47

BIOMIK

Biomik handlar om att systematiskt och storskaligt analysera material från celler, vävnader eller organismer, från människor, djur, växter eller mikroorganismer, i syfte att förstå både vad som händer i en frisk organism och hur miljö och sjukdom kan förändra dessa processer. Inom begreppet biomik ryms en mängd olika forskningsområden som alla har ändelsen ”omik” gemensamt. Några exempel anges nedan: Kromosom

DNA

Grafik: PALOMA PÉREZ LUCERO

Cell

RNA-molekyler

Transkription

Translation

Från aktiva gener bildas en enkelsträngad kopia av DNA.

RNA fungerar som mall för bildning av protein.

Proteiner

Epigenomik

Genomik

Transkriptomik

Proteomik

Analys av de modifikationer som styr vilka gener i arvsmassan som uttrycks. Metylering av DNA och de histonproteiner som DNA-molekylen är upplindad kring är exempel på sådana modifieringar.

Analys av en organisms hela DNA-uppsättning, bland annat genom DNA-sekvensering. Det första stora genomikprojektet, Human Genome Project, hade som mål att sekvensera människans DNA och blev färdigt 2003.

Analys av genuttryck genom att studera alla RNA-molekyler i ett visst prov, med hjälp av exempelvis sekvenseringsteknik.

Analys av alla proteiner i ett visst prov, med hjälp av exempelvis masspektroskopi och vätskekromatografi.

Källa: Roman Zubarev

att titta på enskilda proteiner försöker man nu ta reda på vilka signaleringsvägar som är aktiverade – för att därefter identifiera de nyckelproteiner som styr dessa, säger han.

Roman Zubarev och hans forskargrupp är i färd med att utveckla ett webbaserat verktyg som ska hjälpa forskare att hitta aktuella signaleringsvägar och nyckelproteiner i ett visst prov. Verktyget kallas PSE, Pathway Search Engine, och ska bli proteomikens Google.

– Man börjar med att detektera alla proteiner och deras koncentrationer i ett prov. Dessa data matas in i PSE som sedan använder ett avancerat poängsystem för att förutsäga vilka signaleringsvägar som är aktiverade och vilka nyckelmolekyler som kontrollerar dessa, säger han.

Tillsammans med andra forskare vid Karolinska Institutet har han själv använt PSE för att studera vilka signaleringsvägar som aktiveras då lungcancerceller utsätts för röntgen respektive jonstrålning.

– Vi har visat att en signaleringsväg som kallas JNK, som tidigare associerats med programmerad celldöd, aktiveras vid jonstrålning men inte vid röntgen, vilket skulle kunna förklara varför jonstrålning är betydligt mer skadligt för cellerna än röntgenstrålning.

4 8 M e d i c i n s k Vete n s k ap 1/10

Roman Zubarev utvecklar även andra tekniker för att underlätta bearbetningen och tolkningen av all information som de storskaliga experimenten producerar. Stora mängder data är något som även genomiken ger upphov till och Juha Kere betonar vikten av att kunna omvandla denna till biologisk information.

– Att utbilda forskare i bioinformatik ser jag som en av de viktigaste satsningarna som Sverige kan göra för att främja den framtida genomikforskningen, säger han.

Och produktionen av data inom genomik- och proteomikfältet kommer bara att öka. Både Juha Kere och Roman Zubarev vittnar om en explosionsartad utveckling när det gäller storskaliga analystekniker.

Det som var omständligt och dyrt igår sker snabbt och billigt i dag och ännu smidigare imorgon.

– Inom ett par år kan det vara möjligt att sekvensera en individs hela genom för mindre än 5000 kronor. I dag kostar en sådan analys mer än tio gånger så mycket. Utvecklingen rusar framåt och ett av målen som väntar i framtiden utöver ren förståelse är individanpassade medicinska behandlingar som tar hänsyn både till patientens genuppsättning och till den specifika sjukdomsvariant han eller hon har drabbats av, säger Juha Kere. F

Bilden

foto Johan Jäderstad

Transplanterade stamceller kan koppla ihop sig med och rädda hotade nervceller och hjärnvävnad, visar en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i den vetenskapliga tidskriften PNAS. Bilden visar två transplanterade nervstamceller som innehåller en grön fluorescerande

färg. Att färgen spridit sig till celler i närheten (dessa celler syns genom att deras cellkärnor är blåfärgade) visar att en sorts direktkanaler, så kallade gap-junctions, etablerats mellan de transplanterade nervstamcellerna och de omkringliggande nervcellerna.

– Många olika molekyler kan överföras genom gap-junctions. Resultaten öppnar nya möjligheter att behandla akuta hjärnskador och neurodegenerativa sjukdomar, säger Eric Herlenius, barnläkare och forskare vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, som har lett studien.

M e d i c i n s k V e t e n s k a p 1/10 4 9

Boktips Redaktör: Cecilia Odlind

Hjärnans belöningssystem håller koll på vikten

Fram till modern tid har människan behövt kämpa för att få tillgång till mat. Evolutionen har lett till att vi lagrar energi när det finns gott om mat och snålar med energi när det är ont om den. Den principen ställer till problem.

– Den absolut viktigaste faktorn bakom fetma idag är den stora tillgängligheten på sockerrika drycker och mat som innehåller korta kolhydrater, säger Martin Ingvar, professor vid institutionen för klinisk neurovetenskap.

Han har tillsammans med medicinjournalisten Gunilla Eldh skrivit boken som samlat vetenskapligt bevisade rön om

fyra tips

stefan zimmerman

Vägen till en framgångsrik och hållbar viktkontroll går via hjärnan, enligt en ny bok. I ”Hjärnkoll på vikten” får vi råd om hur vi ska äta och leva för att hantera hjärnans dragningskraft efter snabba kolhydrater.

Martin Ingvar för fram vetenskapligt förankrade bantningstips i en ny bok.

vikt och hälsa. Tanken är att den ska vara en motvikt till mediafloden av viktminskningstips.

– Vi tyckte att det fanns en ofta osaklig kommersiellt driven information kring viktminskning och att myndigheternas råd inte alltid höll måttet.

Vi ville föra fram de argument som är förankrade i forskningsfronten på ett lättillgängligt sätt, säger Martin Ingvar.

I boken får man veta hur man kan samarbeta med hjärnans belöningssystem istället för att motarbeta det och hur detta

förhållningssätt kan hjälpa oss att hålla vikten. Biologiska och psykologiska mekanismer som styr aptiten och viktregleringen förklaras i informativa illustrationer. Läsaren får även ta del av personliga berättelser från människor som tillämpat principerna och lyckats gå ner i vikt utan plågsamt bantande.

Boken vänder sig till alla som vill gå ner i vikt men även till vårdpersonal som ger råd om vikt och hälsofrågor.

Erika Rindsjö

Etik i bokstavsordning Forskningsfusk, försöksperson och fosterdiagnostik är exempel på ord som behandlas i en ny bok om medicinsk etik. Boken, som är uppbyggd som ett lexikon där olika medicinetiska aspekter bearbetas i bokstavsordning, är skriven av professor Niels Lynöe och lektor Niklas Juth, båda verksamma vid centrum för hälso- och sjukvårdsetik, Karolinska Institutet. Här diskuteras flera svåra frågor som exempelvis om patienter har moralisk skyldighet att ställa upp

5 0 M e d i c i n s k Vete n s k ap 1/10

i klinisk forskning och utbildning, vem som ska få livsuppehållande behandling när resurserna är begränsade eller vem som ska bestämma när patienten själv inte är förmögen att göra det. Boken vänder sig till personal inom sjukvården, studenter och en intresserad allmänhet.

Titel: Medicinska etikens ABZ. Författare: Niels Lynöe och Niklas Juth.

Förlag: Liber.

ISBN: 978-91-47-09413-4.

på hur du kan använda kunskap om hjärnans funktion för att hålla koll på vikten:

• Förbättra sömnen.

• Minska stressen medvetet.

• Ät i lugn och ro.

• Handla inte hungrig.

Titel: Hjärnkoll på vikten.

Författare: Martin Ingvar och Gunnilla Eldh.

Förlag: Natur & Kultur.

ISBN: 978-91-27-11921-5

Ökad rörelse bättre hälsa

Vad händer i kroppen när vi rör på oss och hur tränar man på bästa sätt när man lider av en specifik sjukdom? Det och mer tas upp i boken Ordination Motion som riktar sig till allmänheten med tips om hur man med ökad rörelse når en bättre hälsa.

Titel: Ordination Motion – vägen till bättre hälsa.

Författare: En rad forskare vid flera olika universitet.

Förlag: Brombergs bokförlag AB i samarbete med Apoteket AB och Yrkesföreningar för fysisk aktivitet.

ISBN: 978-91-7337-224-4.

Redaktion: Ansvarig utgivare: Matthias Samuelsson Redaktör: Cecilia Odlind Journalist: Ola Danielsson Medicinsk Vetenskap ges ut av Karolinska Institutet och utkommer med fyra nummer per år.

En helårsprenumeration kostar 200 kr.

ISSN 1104-3822

Kontakta redaktionen på: medicinskvetenskap@uf.ki.se Layout: Curt Lundberg Annonser: Jan Nilsson, 08-730 02 40 Tryck: Elanders 2009

0110 omslag.OK:01 omslag

10-03-04

16.01

Sida 52

Posttidning B MedicinskVetenskap Nr 1 2010

vid Karolinska Institutet Nr 1 2010

TE MA

Pris: 50 kronor

Framtidens vaccin | Lång förlossning | Nytt klimat tar nya grepp

förutspås av enkelt test

påverkar din hälsa

Sitter du i för många möten? Boka ett till.

Känner du att varje timme du sitter i möte skulle kunna ägnas åt något bättre? Att du som läkare gör mer nytta hos dina patienter än med en massa pappersarbete och administration?

Hör av dig till oss. Som hyrläkare på Rent-A-Doctor kan du fokusera på patientarbete. Här har du en mängd roliga och intressanta uppdrag att välja mellan. Du styr själv var, när och hur mycket du vill arbeta.

Som specialist på läkarbemanning har vi kunskapen, erfarenheten och organisationen som hjälper dig göra det du verkligen vill. Ring 08-54 58 50 50, eller gå in på www.rentadoctor.se.

Stressa av och få en friskare kropp