Mv nr 1 2013

Page 1

En tidning från Karolinska Institutet Nummer 1 Februari 2013 Pris: 50 kronor

ETIKSPECIAL

Forskarnas svåraste val PÅ DJUPET

STROKE

snabbare hjälp på gång

SUPERHJÄRNA!

De vill skapa en virtuell

GENIKNÖL

Hälsovinst Därför får vissa ut mer av sin

träning

PLUS: TANDHISTORIA / HJÄRTAT I HJÄRNAN / TVÅNGSTANKAR


Var tionde patient drabbas av vårdrelaterade PUMLR[PVULY ZVT°SLKLY [PSS JH K KZMHSS varje år – bara i Sverige. Många infektioner leder till allvarliga medicinska komplikationer och ett ökat tryck på sjukvårdens redan hårt ILSHZ[HKL YLZ\YZLY ° Med förbättrade och skärpta hygienrutiner tillsammans med nya innovativa teknologier kan man minska antalet vårdrelaterade infektioner (VRI). Bactiguards unika produkter har ett extremt tunt ytskikt som binds till ytan på blodvägs-, urinvägs- och luftvägsRH[L[YHY KpY YPZRLU M Y PUMLR[PVULY pY O N k]LY ° patienter i kliniska studier har visat att Bactiguards yta kan reducera infektioner med över 70 %.

*VH[PUN MVY PUMLJ[PVU WYV[LJ[PVU Biblioteksgatan 25, 114 35 Stockholm | Tel: 08-440 58 80 | www.bactiguard.se


Innehåll

№1–2013 Framsteg 7 8 9 10 11

Simulerad hjärna Lysande bakterier Jägaröron i fara Knep för ett långt liv Hjärtat i hjärnan

I fokus 12

Tvångssyndrom Ny behandling testas

24 Drunkning

38

Forskning räddar barn 26 Tarmfloran Bakterier i siffror och generna som styr

Talbar. Göran Skytte gjorde allt rätt och lyckades bryta tystnaden efter stroken.

46 Träning

Generna ger oss olika hälsovinster

Möt forskarna 14

Tre forskare berättar

om etiska dilemman 42 Kristina Gemzell Danielsson om

reproduktiv hälsa 54 Ögonblicket: Maaret Castrén om sitt värsta

arbetspass

På djupet: Stroke 31 Ett avgörande ögonblick 37 Grafik: minut för minut 38 Göran Skyttes återkomst

Alltid i MV 18 20 22 23 28 40 51

Krönika Tidslinjen Boktips Utblick Topplistan Aktuellt vid KI Frågor och svar

Omslagsfoto: Istockphoto

14

7

Vägval. Camilla Svensson vet vad hon tycker om djurförsök.

Simulerad. Virtuell hjärna ska ge svar.

42

Frihetskämpe. Hon forskar för kvinnors rätt.

24 Simma lugnt Forskning ger trygghet i vattnet.

Medicinsk Vetenskap №1–2013

3


Redaktören har ordet

E

N BRA DAG PÅ REDAKTIONEN är härligt. Problemen löses på löpande band, idéerna flödar och texterna blir intressanta. Jag går hem och känner mig som en bättre människa – en stund. För visst är journalistik viktigt, men jag kan inte påstå att jag under veckan som gått räddat några liv eller ens gjort världen till en särskilt mycket bättre plats. Det är en liten ego-boost jag har. Inget fel med det, men ändå. Hur känns det då för någon som verkligen gör skillnad på jobbet? Som en hjärnkirurg. Eller en forskare som lämnar jobbet övertygad om att dagens snilleblixt kommer resultera i en ny medicin som räddar livet på tusentals. Deras fredagskänsla måste vara enorm. Å andra sidan kan nog dessa världsförändrande människor ha tyngre måndagar än jag. I det här numret berättar en före detta ambulansläkare, numera professor i akutsjukvård, om hennes värsta arbetspass. Sex unga människor dog och hon undrade vad hon gjorde fel. Det visade sig att hon gjort allt rätt och att ingen hade kunnat rädda dem, men ändå. Med möjligheten att göra nytta kommer ansvaret att inte göra skada - att aldrig tillåta sig att ha en dålig dag på jobbet. Människor som gör skillnad får dessutom räkna med att tampas med de omöjliga situationer som kallas etiska dilemman, även om de gör allt rätt. Till exempel är det medicinens uppgift att rädda liv och att minska lidande. Problemet är bara att de två etiska principerna inte alltid går ihop; ibland står valet mellan att låta en ung människa dö i sin med största sannolikhet obotliga sjukdom eller att förlänga livet på obestämd tid till priset av stort lidande. Man måste göra det ena eller det andra, det ingår i jobbet. Jag undrar hur det känns när man går hem. Faktum är att dilemmat drabbar en del personal inom barncancervården så hårt att de blir sjukskrivna för moralisk stress - något som ett pågående forskningsprojekt försöker ändra på genom införandet av strukturerade etikreflektioner. Även detta kan du läsa mer om i tidningen. Visst finns det exempel på livsavgörande journalistik. Men om jag som journalist har en dålig dag och gör ett misstag stannar det normalt vid att människor blir felinformerade eller förbannade. Människor är olika - för min del skulle ansvaret att rädda liv på jobbet vara för tungt att bära. Men jag beundrar de som vågar. Trevlig läsning!

PS: Lämna gärna tips och synpunkter till oss på medicinskvetenskap@ki.se eller Facebook.com/medicinskvetenskap. 4

Medicinsk Vetenskap №1–2013

Medarbetare i detta nummer: Fredrik Hed Medicinjournalist Fredrik Hed är apotekare och medicinjournalist som skriver om medicin och läkemedel i fack- och populärvetenskapliga tidningar, och om favoritlaget Malmö FF i matchtidningen Avspark. I det här numret av Medicinsk Vetenskap skriver han om en ny behandling mot tvångssyndrom. Sara Nilsson Frilansjournalist Sara Nilsson är vetenskapsjournalist med extra intresse för molekyler, medicin och kemi. Hon är i grunden civilingenjör inom bioteknik och journalistutbildad vid Stockholms universitet. I det här numret skriver hon om upptäckten att gener styr vilka bakterier vi har i tarmarna. Johan Sundqvist Formgivare Johan Sundqvist står för formgivningen och valet av bilder i tidningen. När han inte jobbar med Medicinsk Vetenskap kan du hitta honom skruvandes på bland annat tidningen Svensk Golfs form eller susandes nerför en skidbacke nära dig. Dessutom: Lotta Fredholm, Annika Lund, Helena Mayer, Per Liljas, Mattias Ahlm, Fredrik Hedlund, Ann-Cathrine Johnsson, Jezzica Sunmo, Anders Nilsson, Karin Söderlund Leifler, Svenska grafikbyrån.

Foto: Henric Lindsten

Ola Danielsson:


Redaktion Ansvarig utgivare Christina Bostedt, KommunikationsdirektÜr, Karolinska Institutet ChefredaktÜr Cecilia Odlind 08–524 861 16 cecilia.odlind@ki.se RedaktÜr Ola Danielsson 08–524 863 46 ola.danielsson@ki.se Art Direction Per BostrÜm per@contentinnovation.se Design Johan Sundqvist Annonser Jan Nilsson jan.medicinskvetenskap@telia.com

Prenumerera pĂĽ Medicinsk Vetenskap

Beställ redan i dag 4 nummer fÜr 200 kr E-post: medicinskvetenskap@ki.se Internet: www.ki.se/medicinskvetenskap

RedaktionsrĂĽd GĂśsta Gahrton, Malin FlodstrĂśmTullberg, Ola Hermanson, Jan Carlstedt-Duke, Ingrid Lundberg, Theodore HolmlĂśv, Birgitta JĂśrgensen och Cecilia Magnusson Tryck Kaigan Medicinsk Vetenskap ges ut av Karolinska Institutet och utkommer med fyra nummer per ĂĽr. En helĂĽrsprenumeration kostar 200 kr. ISSN 1104-3822 Ĺš ,BSPMJOTLB *OTUJUVUFU ĂˆS FUU BW WĂˆSMEFOT MFEBOEF medicinska universitet. Karolinska Institutets V QQESBH ĂˆS BUU HFOPN GPSTLOJOH PDI VUCJMEOJOH CJESB UJMM BUU GÄ SCĂˆUUSB NĂˆOOJTLPST IĂˆMTB Ĺš * 4WFSJHF TUĂ‹S ,BSPMJOTLB *OTUJUVUFU GÄ S ESZHU procent av den medicinska akademiska forskninHFO PDI IBS EFU TUÄ STUB VUCVEFU BW NFEJDJOTLB VUCJMEOJOHBS Ĺš 4FEBO VUTFS /PCFMGÄ STBNMJOHFO WJE ,BSPMJOTLB *OTUJUVUFU NPUUBHBSF BW /PCFMQSJTFU J GZTJPMPHJ FMMFS medicin.

FĂślj oss pĂĽ Facebook! Facebook.com/ medicinskvetenskap

Medicinsk Vetenskap №1–2013

5


Träffar du patienter med sällsynta diagnoser? Vi ger dig snabbt en tillförlitlig översikt av bland annat symtom och behandling inför mötet. Närmare 300 diagnoser finns för närvarande i Socialstyrelsens kunskapsdatabas! www.socialstyrelsen.se/ovanligadiagnoser


Hjärnan bestĂĽr av: Ĺš NJMKBSEFS OFSWDFM MFS TPN WBS PDI FO LBO IBĹŠ Ĺš UBMT LPQQMJOHBS UJMM BOESB DFMMFS WJMLFU JOOFCĂˆSĹŠ Ĺš 'MFS NÄ KMJHB LPQQMJOHBS ĂˆO BOUBMFU TUKĂˆSOPS J WJOUFSHBUBO

Det senaste inom medicinsk forskning

%F TLĆ• TLĆ•QĆ• IKĆ?SOĆ•OT WJSUVFMMĆ• UWJMMJOH Den grĂĽ klumpen i huvudet är universums mest komplicerade struktur. Nu ska den bygga en virtuell kopia av sig själv.

Foto: Istockphoto

E

n datorsimulerad version av den mänskliga hjärnan har länge varit hjärnforskarnas drĂśm. I EU:s storsatsning inom neurovetenskap - The Human Brain Project – mobiliseras Europas kraftfullaste datorer och skarpaste hjärnor i det mest ambitiĂśsa fĂśrsĂśket hittills. – I datorn bygger vi upp hjärnans celler, nätverk och system som vi sedan kopplar samman. DĂĽ kan vi se hur de smĂĽ delarna hänger

ihop med helheten, och hur hjärnan gÜr att vi till exempel kan uppfatta vür 4UFO (SJMMOFS omvärld Foto: Erik Cronberg och minnas, berättar Sten Grillner, professor vid Karolinska Institutet, som sitter i ledningen fÜr projektet och leder arbetet med den databas som samlar

all nuvarande kunskap om hjärnan och som simuleringen bygger pü. Den simulerade hjärnan ska bland annat användas till att tolka resultat frün biologiska experiment och till att ge svar pü frügor om vad som händer vid olika sjukdomar, som schizofreni. Den kommer att kunna uppfatta och tolka sin omgivning samt reagera pü ett ändamülsenligt sätt, och kan därfÜr i nügon mün sägas tänka själv, menar Sten Grillner.

– När vi bättre fĂśrstĂĽr hur hjärnan fungerar kan vi ta fram bättre metoder fĂśr diagnos och behandling. Det skulle minska patienternas lidande och samhällets hĂśga kostnader fĂśr sjukdomar i hjärnan. Dessutom har hjärnan mĂĽnga egenskaper som vi gärna vill applicera pĂĽ teknik, bland annat är den väldigt energisnĂĽl. Om vi fĂĽr teknik att bli lika sparsam innebär det ett mer hĂĽllbart samhälle, säger han. I tidigare studier har forskare vid Karolinska Institutet simulerat delar av hjärnans funktion. Med de kraftfulla datorer som ska utvecklas inom projektet kommer hjärnans olika funktioner simuleras med stĂśrre precision, baserat pĂĽ detaljerad kunskap om hjärnans olika celler, synapser och mikrokretsar. Selma Wolofsky Medicinsk Vetenskap â„–1–2013

7


Framsteg TRE FRÅGOR TILL:

Jonas Frisén om problemet med stamcellsturism. Vad är stamcellsturism?

Fotodynamisk terapi kan användas mot ljuskänsliga bakterier.

Upptäckt öppnar för lysande behandling Eldflugor och maneter i all ära, nu ger sig även munbakterier till känna som ljuskonstnärer.

Foto: Istockphoto, Martin Stenmark (Frisén)

Ö

8

kad antibiotikaresistens gör det viktigt att hitta nya sätt att döda bakterier. Ett möjligt sätt är att använda ljus, så kallad fotodynamisk terapi (PDT). När bakterier absorberar ljuset bildas en giftig form av syre och fria radikaler, som dödar bakterien. Ljusbehandlingen används redan kliniskt mot akne. Men det är bara en del bakterier som har förmåga att ta upp ljus. Nadja Bjurshammar, doktorand vid institutionen för odontologi, Karolinska Institutet, har studerat en munbakterie som har kopplats till aggressiv tandlossning som främst drabbar unga personer. – Vi visade att den här bakterien kan ta upp blått ljus och avge rött ljus. Det skulle kunna användas både

Medicinsk Vetenskap №1–2013

till att detektera bakterien och döda den med ljus, säger hon. Tillsammans med en forskargrupp på Stockholms universitet har Nadja Bjurshammar gjort kemisk analys av munbakterien och visat att den innehåller porfyriner. Tidigare studier Nadja pekar på att sådana Bjurshammar. Foto: Jörgen Jönsson bakterier kan dödas med PDT. – Vi planerar studier för att se om ljus av en viss våglängd kan döda bakterien och minska tandköttsTips! Läs mer inflammation hos patienter, säger om munhälsa Nadja Bjurshammar. Karin Söderlund Leifler

på sid 20-23.

– Det är när patienter med obotliga eller svårbotliga sjudomar köper oseriösa stamcellsbehandlingar utomlands. Ibland rör det sig om injektioner med egna stamceller hämtade från benmärgen, ibland är det transFynda gärna utplantat med omlands, men inte stamceller nya stamceller. från foster. Det gemensamma är att behandlingarna inte har någon som helst dokumenterad effekt och att riskerna är stora. Ett barn fick en hjärntumör av en behandling, anJonas Frisén, dra har fått svåra är professor i infektioner i hjärstamcellsforsknan. Klinikerna ning vid Karolinska marknadsför sig Institutet. via youtube eller lyfter fram enstaka patientfall, utan seriös dokumentation. De riktar sig till utsatta människor som griper efter ett sista halmstrå. Var ligger dessa kliniker ?

– De flesta klinikerna ligger i Kina, andra i Ryssland och Ukraina – men de finns på flera platser i världen. Såvitt vi vet har även svenskar använt sig av dessa behandlingar. Vad kan man göra åt saken?

– Informera så gott det går. Jag avråder alla från att ha att göra med dessa kliniker. Annika Lund


Xxxxxx

Pang! Där rök hörseln Skyttens öra utsätts för cirka 160 decibel när ett jaktgevär avfyras, högre än ljudet bredvid ett startande jetplan. Denna peaknivå uppnås på 5-10μs (miljondelars sekund) vilket innebär att ljudnivån inte hinner uppfattas innan en eventuell skada är skedd. Landets jägare inbjuds nu att delta i ett forskningsprojekt som ska resultera i rekommendationer för jakt och hörsel. Runt 27 000 jägare tillfrågas om att genomföra ett hörseltest hemma vid datorn, samt svara på frågor om jakt och andra levnadsvanor. – Särskilt intresserade är vi av skillnader mellan män och kvinnor och av faktorer som kanske ökar känsligheten för hörselskador, exempelvis högt blodtryck, rökning och snusning. Många jägare har bullerskador redan i tidig ålder och vi vill förhindra att fler drabbas, säger Louise Honeth, forskare vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik som har utvecklat hörseltestet och leder studien.

Foto: Istockphoto

Framsteg Bilden

Medicinsk Medicinsk Vetenskap Vetenskap №1–2013 №2–2012 9

9


Framsteg Vill du uppnå en hög ålder? Fysisk aktivitet minst en gång i månaden ger dig i snitt två år längre liv.

Motion och vänner lika viktigt på äldre dagar Av de barn som föds i Sverige idag spås fler än hälften kunna fira sin 100-årsdag. Men vad är knepet? En ny avhandling avslöjar hemligheterna bakom riktigt hög ålder.

B

udskapet från den här forskningen går inte att ta miste på: betydelsen av en hälsosam livsstil och ett rikt socialt nätverk, fortgår hela livet. Insatser för att uppmuntra till fysisk aktivitet, rökstopp och att socialt engagemang är av betydande vikt även för de allra äldsta, säger Debora Rizzuto, doktorand vid Nationellt center för åldrande och åldrandeforskning vid Karolinska Institutet och aktuell med en avhandling om

vad som kännetecknar människor som når en hög ålder. Forskningen bygger på data från Kungsholmsprojektet, en befolkningsstudie vars 1800 deltagare är 75 år eller äldre. En hälsosam livsstil och sociala relationer är starkt kopplat till överlevnad för personer som passerat sin 75-årsdag, visar resultaten. De som är fysiskt aktiva minst en gång i månaden lever i genomsnitt två år längre än de som inte är det. Icke-rökare i samma ålderskategori som deltar i minst en träningsaktivitet i månaden och har ett rikt socialt liv kan lägga till ytterligare tre år. Sambandet gäller även för kroniskt sjuka, även om det är något försvagat. – Sjukdom är alltså inte en ursäkt för dåliga livsstilsval, utan vikten av ett hälsosamt leverne behöver istället betonas för den här gruppen, säger Debora Rizzuto. Hon har även undersökt betydelsen av gener för livslängden, till exempel den så Debora Rizzuto. kallade APOE-genen Foto: Francesca som ökar risken för Mangialasche demens. – Genetiska faktorer spelar stor roll för livslängden, men även personer med genetiska anlag för vissa sjukdomar kan öka sin initiala livslängdsprognos genom att ändra sin livsstil. Man kan säga att livsstilsfaktorer i de flesta fall har den största betydelsen, resonerar Debora Rizzuto, som tillsammans med sina kollegor även kunde konstatera att de personer som deltog i socialt arbete, som till exempel volontärarbete, ökade sin livslängd med ytterligare ett år. Ann-Cathrine Johnsson

10

Nära var femte svensk bär på toxoplasma, en parasit som smittar via katter och som kopplats till förekomst av psykiska sjukdomar. En studie gjord på möss ledd av forskare vid Karolinska Institutet visar nu för första gången hur parasiten tar sig in i hjärnan: först invaderar den immunförsvarets dendritceller som i sin tur tar sig in i hjärnan där smittan sprids vidare. Forskarna iakttog också hur parasiten, när den väl är inne i hjärnan, kan manipulera celler att utsöndra en signalsubstans, GABA, och på så vis påverka sitt värddjur. På bilden syns två dendritceller infekterade av toxoplasmaparasiter (rödfärgade). Källa: PLoS Pathogens Medicinsk Vetenskap №1–2013

Copyright: A. Barragan

Foto: Istockphoto

Så tar sig vanlig ”kattsmitta” in i hjärnan


Hjärnan behöver mat. Här är två exempel:

Problem med hjärtat kan i framtiden komma att behandlas via hjärnan.

Orsak till hjärtproblem funnen i hjärnan Det har länge varit oklart hur brist eller överskott på sköldkörtelhormon kan leda till hjärtproblem. Hormontörstande celler i hjärnan kan vara en del av svaret.

Foto: Istockphoto

D

et ligger långt fram i tiden, men om vi lär oss att kontrollera dessa nervceller skulle vi kunna behandla vissa hjärt-kärlproblem via hjärnan i stället för direkt i hjärtat, säger Jens Mittag, forskargruppsledare vid institutionen för cell- och molekylärbiologi, Karolinska Institutet Forskarna har identifierat en tidigare okänd grupp av värmekänsliga nervceller i musens hjärna som anpassar hjärtrytm och blodtryck till omgivningstemperaturen. En annan egenhet hos de nya nervcellerna är att de är beroende av sköldkörteln för sin utveckling – när de inte nås av rätt mängd sköldkörtelhormon fungerar de sämre med hjärtproblem som följd. Att personer med brist eller överskott på sköldkörtelhormon

ofta har hjärtproblem har tidigare antagits bero på att hormonet påverkar hjärtat direkt. Men den nya studien visar att hormonet även påverkar hjärtat indirekt via hjärnan, något som öppnar Jens Mittag. för ett helt nytt sätt att Foto: Privat angripa hjärtproblem. – En omedelbar slutsats är att det är fortsatt viktigt att identifiera och behandla gravida kvinnor med brist på sköldkörtelhormon, eftersom det eventuellt kan skada fostrets produktion av dessa nervceller, något som skulle kunna ge fostret hjärt-kärlsjukdom på sikt, säger Jens Mittag. Ola Danielsson

Fett kan hjälpa mot Parkinsons sjukdom Hjärnceller behöver bränsle från bland annat fett. Men nu har forskare vid Karolinska Institutet visat att två molekyler som bildas från kolesterol också hjälper hjärnan på andra sätt: de avgör när nya nervceller ska bildas i hjärnan och hjälper till att bygga upp de nya nervcellerna. En av molekylerna skulle kunna förvandla stamceller till dopaminproducerande nervceller som dör vid Parkinsons sjukdom, tror forskarna. Ernest Arenas, som har lett forskningen menar att kolesterolets dåliga rykte är delvis oförtjänt. – Det är extremt viktigt för våra kroppar, speciellt för hjärnans utveckling, säger han. Extra energi hjälpte Alzheimer-möss Alzheimers sjukdom kan enligt en teori vara relaterad till nervcellers oförmåga att utvinna energi från blodsocker (glukos). Resultatet blir en nervcellssvält i hjärnan som till slut leder till nervcellerna dör. För att testa hypotesen gav Misha Zilberter och hans kollegor vid Karolinska Institutet Alzheimersjuka möss en speciell diet med det energibärande ämnet pyruvat. De fick då mindre epilepsi, som ofta ses vid Alzheimers, och blev mer motståndskraftiga mot energiförluster. Enligt forskarna tyder det på att Alzheimers, i alla fall delvis, beror på energibrist i cellerna och att vissa av sjukdomens symptom kan minskas genom att extra energi tillförs. Ola Danielsson Medicinsk Vetenskap №1–2013

11


Sjukdomen: Tvångssyndrom

Orsak: I de flesta fall okänd, till cirka 50 procent förklaras sjukdomen av ärftliga faktorer. Eventuellt kan en streptokockinfektion utlösa sjukdomen hos barn. Symptom: Obehagliga tankar eller bilder tränger sig på, vilket leder till stark oro eller rädsla. För att skingra denna intensiva obehagskänsla utförs lugnande tvångshandlingar och ritualer. Drabbar: Två procent av Sveriges befolkning har sjukdomen.

Ny behandling ska minska tvånget tängde jag av spisen? Vi vet alla hur det känns att inte kunna släppa en tanke. För att det ska kallas tvångssyndrom, eller OCD (Obsessive Compusory Disorder), ska problemen ta mer än en timme per dag och det ska orsaka lidande eller funktionsnedsättning. – För de drabbade är det en väldigt jobbig sjukdom. Den tar mycket tid och energi och kan hindra att man deltar i positiva aktiviteter som att träffa andra människor, studera och arbeta. De kan duscha i flera timmar eller stå och kolla tankChristian Rück. locket i två timmar, Foto: Emilia men trots att de förstår Bergmark-Jiménez att det inte behövs kan de inte hindra det. Det är ofta en mycket handikappande sjukdom, säger Christian Rück, överläkare på mottagningen

S

12

Medicinsk Vetenskap №1–2013

för tvångssyndrom i Huddinge och forskningsgruppsledare på institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet. De vanligaste typerna av tvångstankar handlar om smuts och smitta, eller att vara tvungen att kolla saker som lås, dörrar eller spisen för annars händer det något hemskt. Sexuella tvångstankar, eller samlande, ordnande och symmetri – att saker måste vara på ett särskilt och speciellt sätt för att det ska kännas rätt – är också vanligt. För att hantera obehaget leder tankarna sedan till något neutraliserande beteende där personen utför en ritual, som kan vara något konkret som att tvätta sig, eller en mindre uppenbar sak som att tänka ”rätta” tankar, undvika olyckstal och liknande. – Många har dolda ritualer för att hantera det, som att rabbla jämna eller udda tal, att meningar aldrig får innehålla tre eller sju ord och liknande. Då blir det svårt att leva normalt.

Patienterna själva är inte alltid benägna att söka hjälp för sina problem; ofta är det anhöriga som gör det åt dem. Behandlingen utgörs ofta av mediciner i form av antidepressiva läkemedel (SSRI) eller kognitiv beteendeterapi (KBT) där man lär sig tekniker och tillgodogör sig färdigheter att hantera sitt tvångsbeteende. I Christian Rück och hans medarbetares tidigare studier av internetbaserad KBT är det runt 60 procent som blir klart bättre. – Nu ska vi i en ny forskningsstudie undersöka om det går att förstärka effekten av KBT med ett läkemedel, för att se om ännu fler svarar på behandlingen, säger Christian Rück. ALLA DELTAGARNA FÅR internetbaserad KBT under tolv veckor. I tillägg till det lottas patienterna till att också få antingen placebo (verkningslösa sockerpiller) eller läkemedlet D-cykloserin (DCS) vid fem tillfällen, i anslutning till

Foto: Istockphoto

Text: Fredrik Hed Foto: Getty images

Den psykologiska behandlingen av tvångssyndrom kan få förstärkning från oväntat håll – ett antibiotikum som har visat sig hjälpa hjärnan att släppa sina rädslor.


Mer information och anmälan till studien: http://www.inter netpsykiatri.se/ ocd.

KBT-behandlingen. DCS är ett antibiotikum, som tidigare användes för att behandla tuberkulos, samt även visat sig ha effekt på hjärnan och underlätta inlärning. Tanken är att DCS ska underlätta utsläckning av patientens rädsla. Det unika med DCS är att det inte fungerar ensamt, bara i kombination med att patienten exponeras för sin rädsla under KBT-behandlingen. Exakt hur DCS påverkar hjärnan är dock inte känt. – I de andra studierna har effekten suttit kvar efter behandlingens slut. BAKGRUNDEN TILL DEN nya studien är en annan studie som presenterades 2004. Personer med höjdskräck blev klart bättre när de vid två tillfällen behandlades med läkemedlet DCS i kombination med KBT. – Det lät nästan för bra för att vara

sant med en medicin man kunde ta två gånger som gjorde dig klart bättre. Men det kom också fler studier som pekade i samma riktning. Lite senare hade vi besök av professor Michael Davis från Emory University i Atlanta, USA, som har kommit på det här. Vi åkte tunnelbana tillsammans i Stockholm och det var då idén till vår nya studie kläcktes. Och nu är vi igång. Den nu aktuella studien är både längre än tidigare studier av DCS vid tvångssyndrom och innehåller 3-4 gånger fler patienter. Förhoppningen är att kunna dra mer definitiva slutsatser om behandlingens effekt. En stor del av den övriga forskningen

”Vi vill se om det går att förstärka effekten för att ännu fler ska svara på behandlingen”

Samlande, ordnande och symmetri är ett vanlligt fokus för tvångstankar.

kring tvångssyndrom rör orsakerna till att sjukdomen uppkommer, där mycket fortfarande är oklart. – Bland annat forskas det kring om inflammation och streptokockinfektion, ofta i barndomen, kan förklara akut debut av tvångssyndrom. Det kallas Pandas (Pediatric Autoimmune Neuropsychiatric Disorders Associated with Streptococcal infections) och är omtvistat men har rönt ökat intresse på senare tid. Man tror att det uppstår en autoimmun reaktion i delar av hjärnan som leder till akut debut av svårt tvång och andra symptom. Förutom att utvärdera effekten av behandling som KBT, och klargöra orsakerna, är det enligt Christian Rück viktigt att utöka tillgängligheten av framför allt KBT-behandling till alla dem som behöver det. – Framför allt till dem med måttligt tvång. Då frigör det både tid och resurser för dem med svårare tvång som är mer vårdkrävande, säger Christian Rück. Medicinsk Vetenskap №1–2013

13


Tre forskare berättar

De har tvingats välja Medicinska frågor om liv, död och lidande leder ofta till svåra val. Vi har frågat tre forskare hur de hanterat ett etiskt dilemma. Berättat för: Ola Danielsson Foto: Mattias Ahlm

14

Medicinsk Vetenskap №1–2013


”Ingen ska behöva knäckas av moralisk stress”

Namn: Pernilla Pergert Titel: Barnsjuksköterska och forskare vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet. Forskar om: Etikreflektioner inom barncancervården.

”Flera av mina arbetskamrater inom barncancervården har varit illa berörda och till och med sjukskrivna på grund av ett etiskt dilemma, som jag också själv har upplevt många gånger. Det har skett en fantastisk utveckling inom barnonkologin från att nästan inga barn överlevde till att tre av fyra barn som drabbas av cancer i dag överlever. Men behandlingarna är fruktansvärt tuffa och kan innebära stort lidande, vilket gör att det ibland är svåra avvägningar om det är meningsfullt att fortsätta. Dilemmat upplevs svårt av sköterskorna som, till skillnad från läkarna som beslutar om behandlingen, ofta spenderar många timmar varje dag med de sjuka barnen och kommer väldigt nära lidandet. Självklart vill vi erbjuda bot

och hälsa till alla barn om det är möjligt men när chansen att lyckas är mycket liten kan vi hamna i värderingskonflikter om vad som är bäst för barnet; att genomgå ytterligare en tuff behandling med en liten chans till bot eller att erbjudas ett gott liv och minskat lidande fram till döden. Jag har nu startat ett forskningsprojekt där vi inför och utvärderar en metod för etikreflektioner i konkreta fall med det interprofessionella vårdteamet. Med en etiker som moderator analyserar personalen vilka värderingar, intressen och etiska principer som står på spel och vilka handlingsalternativen är. Etiskt tänkande är något man kan träna sig i och det är viktigt att vårdpersonal får tillgång till de verktyg som finns. Alla har självklart ett eget ansvar, men med hjälp av väl utvecklade stödsystem för etikarbete kan moralisk stress hos personalen undvikas och patienterna kan mötas av ett mer sammanhållet vårdteam.”

Medicinsk Vetenskap №1–2013

15


Tre forskare berättar

”Djurförsök innebär ett stort ansvar” ”Jag möter ibland kritik när jag berättar att jag använder djurförsök. ’Vem har rätt att använda en levande varelse’, är en vanlig fråga, och ’hur många nya smärtmediciner har din forskning egentligen lett till ?’ Ett ifrågasättande förhållningssätt är viktigt. Men tyvärr stämmer det också att vi fortfarande har väldigt få mediciner som kan minska lidandet hos patienter med kronisk smärta, och just därför anser jag att forskningen måste göras. Visst kan man vara helt emot djurförsök, men då är det också rimligt att man avstår från de behandlingar de har möjliggjort när man blir allvarligt sjuk. Det undrar jag hur många som egentligen är beredda att göra. Mina experiment går ofta ut på att jag mäter smärttröskeln hos möss under olika förhållanden, alltså vid vilken grad av beröring musen drar undan tassen eller väljer att flytta på sig. Jag kan inte säkert veta vad musen känner, men troligen inte mer än ett lätt obehag. Vi utsätter aldrig möss för svår smärta, det vore fel och dessutom ointressant ur forskningssynpunkt eftersom vi då inte kan skilja på vad som är obehag och vad som är stress. Det som påverkar mössen mest är när vi framkallar sjukdomar som exempelvis cancer, diabetes och reumatism, men när vi studerar smärta är det av samma skäl viktigt att de inte blir för sjuka. Då måste forskningen avbrytas enligt strikta regler som helt utgår från djurens situation. Vi gör vårt bästa för att mössen ska ha det bra och det är jobbigt att behöva avliva en mus. Att utföra försök med djur innebär ett stort ansvar. Om man inte är känslig för hur mössen mår ökar risken för etiska övertramp och dessutom får vi inga bra svar på våra forskningsfrågor. Om forskningen känns moraliskt fel eller förlorar sin relevans för patienternas problem vill jag inte hålla på med den.” 16

Medicinsk Vetenskap №1–2013

Namn: Camilla Svensson. Titel: Forskare vid institutionen för farmakologi och fysiologi, Karolinska Institutet. Forskar om: Mekanismer bakom kronisk smärta .


”Det är för viktigt för att ignorera” ”Min forskargrupp har unika möjligheter att studera orsaken till TRALI, en dödlig form av lungsvikt som drabbar vissa personer som fått en blodtransfusion. Även om TRALI är ovanligt så drabbas ett hundratal personer varje år, och av dessa dör cirka 20-30 procent. TRALI är den största risken med att ta emot blod i Sverige. Den forskning vi vill göra innebär ett etiskt dilemma och har mött stort motstånd. Problemet är att vi ser i vårt material, en databas över genomförda blodtransfusioner i Sverige och Danmark, att blodet från en liten grupp blodgivare orsakar TRALI hos mottagarna. Men uppgifterna är anonymiserade. För att kunna hitta den farliga faktorn i blodet vill vi nu spåra vilka givare som har lämnat blod till vilka patienter. Vårt projekt har granskats och godkänts av en etikprövningsnämnd men när det var dags att begära ut uppgifterna från landstingen vägrade flera av dem. Man befarar att informationen kan hamna i fel händer och att blodgivare kan känna sig kränkta, till exempel om forskningen leder till att de får reda på att deras blod på något sätt har orsakat lidande. Jag har självklart respekt för denna ståndpunkt och givetvis måste känsliga personuppgifter skyddas. Men i det här fallet anser jag att nyttan av forskningen väger tyngre, och eftersom det trots allt handlar om människors liv tror jag faktiskt att i stort sett alla blodgivare håller med mig. Risken att uppgifterna skulle hamna i fel händer bedömer jag som obefintlig. Vi har överklagat till kammarrätten och i flera fall vunnit. Nu återstår ett landsting som fortfarande inte samarbetar. Jag har nog gjort mig impopulär i vissa kretsar genom att inte ge upp, men att ignorera möjligheten att bidra till säkrare blodtransfusioner är för mig ett värre alternativ.”

Namn: Gustaf Edgren Titel: Forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet. Forskar om: Hälsoeffekter av blodtransfusion. Medicinsk Vetenskap №1–2013

17


Krönika: Niklas Juth

Niklas Juth är filosof och forskare vid institutionen för lärande, informatik, management och etik, Karolinska Institutet.

Medicinens gränser kommer att behöva omvärderas

I

INTE SÄLLAN FÅR JAG FRÅGAN om vilken jag tror blir den stora frågan i framtiden tide tidens medicinska etik. Inte heller jag har någon kristallkula och särskilt svårt är de det förstås att komma med specifika svar svar. Men det finns en stark kandidat till den medicinska etikens stora generella fram framtidsfråga: patientens rättigheter. Fråg Frågan om patienters rättigheter är knap knappast ny - de viktigaste och mest generella frågorna i både vetenskap och etik är ofta eviga, som ”hur fungerar vi?” och ”hur bör vi leva?”. Men det finns anledning att tro att frågan kommer att bli mer angelägen och svårbesvarad. Låt mig ta några exempel. Medicinens utveckling gör att alltfler tillstånd kan behandlas eller åtminstone lindras. Ibland är dock kostnaden hög, särskilt om det gäller ovanliga tillstånd. Vi hade exempelvis nyligen en medial diskussion om Karolinska universitetssjukhusets finansiering av läkemedel för Hunters sjukdom. Liknande fall lär bli vanligare, vilket ställer frågan om vårdens prioriteringar kontra patientens rättigheter på sin spets. Frågan om prioriteringar skärps också av utvecklingen av behand-

18

Medicinsk Vetenskap №1–2013

lingar som kan användas för att få friska individer att prestera bättre, så kallad ”medical enhancement”. Exempelvis kan läkemedlet Modafinil, som används mot bland annat narkolepsi, förbättra arbetsminnet hos normalt fungerande individer. Många knyter stora förhoppningar till mediciner som kan skärpa oss kognitivt, fysiskt, socialt och till och med moraliskt. Då uppstår förstås frågan om vi bör använda oss av dessa möjligheter samt i vilken utsträckning vi alls ska lägga resurser på att bli mer än friska. FRÅGOR OM PRIORITERINGAR är i slutänden frågor om patienters rättigheter, eftersom de handlar om gränserna för vårdens åtaganden. Att ha rättigheter innebär alltid att andra har motsva-

”Vad har vården, och den gemensamt finansierade vården i synnerhet, skyldighet att erbjuda?”

rande skyldigheter. Vad har vården, och den gemensamt finansierade vården i synnerhet, skyldighet att erbjuda? DET SKER STÄNDIGA värderingsförändringar på området. Exempelvis anser alltfler det som självklart att olika former av assisterad reproduktion ingår i den offentliga vårdens åtaganden. Här finns också ökade möjligheter att med genetisk analys välja bort embryon eller foster med vissa sjukdomsanlag. I förlängningen kan man kanske komma att aktivt välja vissa genetiskt betingade egenskaper hos sina framtida barn. Redan idag kan man ju exempelvis välja ett embryo som kan bli en lämplig benmärgsdonator till ett sjukt syskon. Att den fortsatta utvecklingen av både fosterdiagnostik och genetik kommer att ge upphov till flera av framtidens stora medicinetiska frågor är en inte alltför vågad gissning. Vi kan inte undra över patienters rättigheter utan att samtidigt fråga om gränserna för dessa – vad bör vara den framtida patientens skyldigheter? Det brukar allt oftare hävdas att vi i framtiden kommer förväntas ta ett större ansvar för vår egen hälsa. En utvecklingstrend som antyder detta är de allt vanligare förslagen på screening av allt från motionsvanor till cystisk fibros. Screening innebär att individen förväntas delta i vårdens initiativ till hälsoundersökningar och åtgärder med målet att så tidigt som möjligt upptäcka tecken på sjukdom. Detta är i sig uppfordrande och uppmanar oss att ha en aktiv uppsikt över vår egen hälsa. Det önskvärda i olika screeningprogram kommer troligtvis också att bli en växande fråga. Vi kan se hur den medicinska etikens frågor är avhängig medicinens egen utveckling. Den medicinska etikens utveckling är därmed lika svår att förutse och minst lika spännande.


Specialiserad vård kräver specialiserad kunskap För den allra bästa vården krävs den allra bästa kunskapen inom samtliga av vårdens kunskapsområden. Att våra yrken själva måste finansiera sin specialistutbildning innebär stora problem för vårdens kunskapsförsörjning. Sjuksköterskor måste få betalt under sin specialistutbildning. Annars saknar vi i Sverige förutsättningar att möta framtidens behov av vård – av bästa kvalitet och baserad på den senaste kunskapen.

Medlemmar i Vårdförbundet arbetar för en säker vård. Vi är 110 000 sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor som utvecklar vården för dig som individ. Från sjukdom och diagnos till hälsa och helhet. www.vardforbundet.se

Hygieniskt tangentbord

Snabb, enkel rengöring Bra tangentbordskänsla Bakgrundsbelysning Påminnelse om rengöring

www.medigenic.se tfn: 08-97 09 90


Tidslinjen Munhälsa genom tiderna

Från tandmask till stamceller

3000–5000 f Kr / Äldsta tandkrämen. De gamla egyptierna gör tandkräm av malda ben, äggskal, pimpsten och myrra. Recepten nämner inget om tandborstar. De äldsta fynden av tandborstar är ungefär lika gamla. De består av pinnar med en spretig ände.

Förr var tandlösa leenden en vanlig syn. I dag försöker forskare återskapa förlorad vävnad i munnen med hjälp av stamceller. Text: Karin Söderlund Leifler

1728 / Munskölj med urin. Pierre Fauchard räknas som tandläkarvetenskapens fader och kopplade karies till socker, men hans råd använda urin som motmedel blev inte så populärt.

1780 / Tandborstar massproduceras. Den första massproducerade tandborsten påminner mycket om dagens tandborstar. I små borrade hål i tandborstskaftet fästes djurhår, ofta från vildsvin eller häst. 20

Medicinsk Vetenskap №1–2013

1600 1700- och 1800-talet / Proteser av tänder. Tandproteser tillverkas vid denna tid ofta av betar från valross, elefant eller flodhäst. Bruket att samla in tänder på slagfält och i bårhus för att använda i proteser ger upphov till begreppet ”Waterlootänder”.

1700

1800

1900

1938 / Fluor mot tandtroll. Fluor kopplas till minskad risk för karies. Ungefär femton år senare kommer de första tandkrämerna som innehåller fluor, och forskning vid Karolinska Institutet bidrar till att hitta det optimala receptet.

1890 / Karies förklaras. W.D. Miller lägger fram sin teori om att karies orsakas av att munbakterier ger ifrån sig syror, som fräter på tänderna i närvaro av nedbrytbara kolhydrater. Innan karies kunde förklaras trodde man i många kulturer att tandvärk orsakades av ”tandmask”.

Foto: Istockphoto

1683 / Munbakterier fascinerar. Med hjälp av mikroskop studerar Antonie van Leeuwenhoek bakterier i prover från placket mellan sina egna tänder. Han kallar de små levande organismerna ”animalcules”.

3000– 5000 f Kr


1994 / Tandgener hittas. Genom att slå ut funktionen hos en gen hos möss visar forskare att tandutvecklingen avstannar. Upptäckten banar väg för identifikationen av mutationer som orsakar ärftlig avsaknad av tänder hos människan.

1950

1990

1996 / Munhälsa påverkar fostret. Forskare misstänker en koppling mellan muninfektion hos mamman och för tidig födsel. Senare studier visar även ökad risk för låg födelsevikt, missfall, havandeskapsförgiftning och att det ofödda barnet dör.

2000

Björn Klinge Foto: Johan Bergmark IDAG

Tidigt 2000-tal / Stamceller hittas i tänder. Från tandpulpa får forskare fram stamceller, med förmåga att utvecklas till flera typer av mogna celler.

1952 / Moderna implantat föds. Den svenske kirurgen Per-Ingvar Brånemark upptäcker av en slump att ben kan växa ihop med metalllen titanium. Upptäckten leder till tandimplantat som fästs i käkbenet med titaniumskruvar.

Framtidens utmaningar Bättre riskbedömningar Genom att utveckla biologiska markörer hoppas forskarna i förväg kunna identifiera de personer som löper störst risk att få problem med munhälsan.

Möta skillnader i munhälsa Ökad kunskap om vilka förebyggande åtgärder och behandlingsmetoder som ger bäst effekt behövs för att motverka skillnaderna i munhälsa mellan olika samhällsgrupper.

Återskapa tänder I framtiden kan det bli möjligt att med hjälp av odlade stamceller återskapa både förlorade tänder och annan sorts vävnad i munnen. Källor: Oral infection and cardiovascular disease, Bentham books 2011, redaktör Lise Lund Håheim, British Dental Association.

2010

Munnen viktig för hjärthälsan – nu reds sambandet ut Friska tänder handlar inte bara om utseende. Munhälsan har visat sig ha betydelse för risken att drabbas av ohälsa i andra delar av kroppen. För hundra år sedan drogs många tänder ut eftersom man trodde att de orsakade allt från blindtarmsinflammation till psykisk ohälsa. Frågan väckte nytt intresse på 1990-talet när flera studier visade på samband mellan infektioner i munnen och bland annat hjärtinfarkt och stroke. – För en person med mycket tandlossningsproblem och inflammation i munnen är risken stor att ha eller få hjärtkärlsjukdom. Vi försöker förstå om det är ett direkt orsakssamband, eller om sambandet beror på att vissa personer har större benägenhet att utveckla båda sorternas sjukdom, säger Björn Klinge, professor i parodontologi vid odontologiska institutionen vid Karolinska Institutet samt dekanus vid Tandvårdshögskolan i Malmö. Forskare vid Karolinska Institutet samarbetar med nitton hjärtkliniker och sjukhustandvård över hela landet i en pågående klinisk studie. En av frågorna som forskarna försöker besvara är om patienter som får sin första hjärtinfarkt även har mer tandlossningssjukdom än kontrollgruppen, och om de med tandlossningssjukdom får fler hjärtinfarkter än andra. Medicinsk Vetenskap №1–2013

21


Boktips Gerhards tips mot tinnitusbesvär

Lyssna på dig själv och lindra din tinnitus Tinnitus kan dominera hela livet. Men genom att förändra inställningen till ljudet kan den drabbade få besvären att minska.

T Leva med tinnitus Vendela Zetterqvist, Gerhard Andersson och Viktor Kaldo (Natur & Kultur)

innitus kan upplevas som ett ringande, susande eller brummande ljud, som inte kommer från någon yttre ljudkälla. Cirka 15 procent av befolkningen har kronisk tinnitus,vilket kan leda till sömnproblem, nedstämdhet, koncentrationssvårigheter och ljudkänslighet med mera. – Man kan faktiskt göra det mesta trots att man har tinnitus, säger Gerhard Andersson, psykolog och gästprofessor vid institutionen för klinisk

Helena Mayer

Gå ner i vikt med Stephan Rössner Redaktör: Gunilla Wagner (Ica Bokförlag)

Hjärnkoll på vikten Martin Ingvar och Gunilla Eldh (Natur & Kultur)

God smalmat på vetenskaplig grund

Uppdaterat om hjärnan och vikten

”Man kan äta allt – men inte alltid” är en regel som fortfarande står sig enligt Stephan Rössner, professor i hälsoinriktad beteendeforskning vid Karolinska Institutet. I sin bok bjuder han på smala men goda recept och handfasta tips om förhållningssätt och beteenden, till exempel vid matbordet, i köket, i livsmedelsbutiken och om motionens betydelse. 22

neurovetenskap, Karolinska Institutet. Han är en av tre författare till den nya självhjälpsboken Leva med tinnitus, som är en vidareutveckling av en bok om kognitiv beteendeterapi (KBT) vid tinnitus från 2004. I boken kompletteras KBT med acceptansmetoden acceptance and commitment therapy, ACT, en kombination som visat sig fungera särskilt bra vid kroniska tillstånd som tinnitus. Boken, som bygger på gediget forskningsunderlag, innehåller faktaavsnitt, fallbeskrivningar och många verktyg och övningar i ett komplett behandlingsprogram, som kan genomföras på egen hand eller i samarbete med en behandlare. Tanken är att hitta ett accepterande förhållningssätt till det faktum att man alltid kommer att ha tinnitus, mer eller mindre. – Det handlar om att bryta negativa mönster och hitta ett Gerhard annat liv där tinnitus Andersson. inte finns i förgrunFoto: Anna Pernilla Olofsson den utan i bakgrunden, säger Gerhard Andersson.

Medicinsk Vetenskap №1–2013

Den nya utgåvan av Hjärnkoll på vikten innehåller ett program för dig som vill gå ner i vikt samt nya forskningsbaserade kapitel om dieter som GI och LCHF och om fruktsockrets negativa inverkan på figuren. Utgångspunkten är fortfarande att överviktsproblemet inte sitter i magen eller baken, utan i hjärnans belöningssystem.

Illustration: Ispot

Doktorn kan oftast inte bota tinnitus, men det egna förhållningssättet gör stor skillnad.

Ha alltid lite ljud omkring dig. I total tystnad kan tinnitus tjuta som bara den. Ha roligt och håll fast vid rutiner. Det som känns bra i livet brukar vara bra även vid tinnitusbesvär. Vårda hälsan och lär dig stresshantera. Då blir du starkare och kan hantera påfrestningar bättre.


Utblick

nu har kinesiska forskare lyckats omvandla en hudcell direkt till en nervcell genom att blockera endast ett protein, alltså ett ännu enklare recept för den som vill skapa just en nervcell. Och det vill många – odlade nervceller är en högintressant bristvara i forskningen kring exempelvis neurodegenerativa sjukdomar. Det aktuella proteinet kallas PTB och har en viktig roll vid hjärnans utveckling. Det återstår att se om liknande metoder kan användas för att framställa andra celltyper.

Den rätta mixen av bakterier kan göra underverk i magen.

Cell januari 2013

Säker resa från urin till nervcell

Foto: Istockphoto

Utvalda bakterier botade diarré Tarmflora. Diarréproblem på grund av bakterien Clostridium difficile kan botas med avföringstransplantation. Men om man använder vanlig avföring finns risk för att smittämnen överförs samtidigt. I en pilotstudie har kanadensiska forskare istället valt ut vissa bakteriestammar från avföring från en frisk donator och odlat dem i ett tillväxtmaterial. Sedan har den skräddarsydda tarmfloran förts in i tjocktarmen hos två diarrédrabbade patienter, som tidigare fått upprepade verkningslösa antibiotikakurer. Diarrén försvann på några dagar och patienterna var fortfarande friska efter sex månader. Mer forskning behövs, men resultatet öppnar för en bredare användning av metoder där tarmfloran skräddarsys efter patientens behov så att man vet exakt vad som finns i transplantatet.

traditionella elektroder när det gäller att distansövervaka njur- eller hjärtsviktspatienter. Det visar resultat från en ny avhandling vid Skolan för teknik och hälsa, KTH, i samarbete med Högskolan i Borås. Fördelen med så kallade funktionella klädesplagg är enligt forskarna att patienten själv lätt kan ta på sig klädesplagget, till skillnad från traditionella elektroder som måste placeras rätt av sjukvårdspersonal. Man slipper också den gel som krävs vid användning av traditionella elektroder och som kan vara allergiframkallande. Det funktionella klädesplagget sänder relevant information om exempelvis mängden kroppsvätska eller hjärtats slagvolym till sjukhuset. Sjukhuspersonalen får på så vis daglig övervakning av patienten och behovet av sjukhusinläggning minskar.

Microbiome januari 2013

Källa: kth.se

Kläderna gör doktorns jobb

Lång lista pekar ut forskningsbehov

Övervakning. Textila elektroder inbäddade i klädesplagg fungerar lika bra som

Kunskapshål. Att fysisk aktivitet minskar risken för depression är känt. Men blir

en fysiskt inaktiv person som lider av depression bättre om den får stöd från hälso- och sjukvården för att öka sin träning? Idag saknas tillräckligt med kunskap för att svara på frågan enligt SBU, som sedan 2010 har i uppdrag av regeringen att identifiera kunskapsluckor inom hälso- och sjukvården. Hittills har över 500 metoder som idag används men vars effekter det saknas tillräcklig kunskap om registrerats i en databas. Syftet är att informera om var det behövs mer forskning och att ge beslutsfattare ett underlag för prioriteringar.

iPS-celler. En annan kinesisk forskargrupp har hittat ytterligare ett sätt att förbättra iPS-tekniken. De har lyckats omprogrammera celler som utsöndras i mänskligt urin till nervstamceller genom att tillföra manipulerat bakterieDNA i cellernas cytoplasma, det vill säga området utanför cellkärnan. Normalt används virus som integreras i cellernas gener i cellkärnan, vilket innebär en risk för oönskade mutationer som kan ställa till problem om cellerna i framtiden ska kunna transplanteras till patienter. Att utgå från celler som utsöndras i urin kan dessutom vara en fördel eftersom det är en mer tillgänglig källa än blod eller vävnadsprov. Nature Methods januari 2013

Källa SBU.se

Enklare recept för omprogrammering iPS-celler. Shinya Yamanaka belönades med Nobelpriset i fysiologi eller medicin för hans upptäckt att vanliga hudceller kan omvandlas till stamceller som i sin tur kan bli vilken cell som helst. Shinya Yamanakas enkla metod, en manipulation av endast fyra gener, fascinerade forskare världen över. Men

Forskare har omvandlat celler i urin till nervceller.

Medicinsk Vetenskap №1–2013

23


Perspektiv: Drunkning

%SVOLOJOHBS J #BOHMBEFTI Ś "OUBM ESVOLOJOHBS QFS ËS HËOHFS WBOMJHBSF ÈO J 4WFSJHF

Ś QSPDFOU BW ESVOLOJOHTGBMMFO TLFS JOPN UKVHP NFUFS GSËO IFNNFU Ś QSPDFOU BW BMMB EāETGBMM NFMMBO PDI ËS J #BOHMBEFTI TLFS QË HSVOE BW ESVOLOJOH

24

Medicinsk Vetenskap №1–2013


Forskning håller barnen

över vattenytan Många vattendrag och låg simkunnighet gör drunkning till den vanligaste dödsorsaken bland barn i Bangladesh. Forskningsresultat från Karolinska Institutet används nu för att minska antalet liv som går till spillo. Text & foto: Per Liljas årar kommer till Zaeda Khatuns ögon då hon tänker tillbaks på den ödesdigra dagen ett år innan, då hennes tvååriga son förolyckades. – Jag hade just förberett min fastemåltid och väntade på att höra böneutropet då jag såg mig om efter Shahidul. Plötsligt var han borta. Precis som i resten av Bangladesh består landsbygden där Zaeda bor av en väv av vattendrag. Zaeda fann sin son med huvudet ner i det vattenfyllda diket bakom hennes hus. – Jag sprang dit, skrikande och många grannar kom. Sedan minns jag inte mer.

T

SHAHIDULS ÖDE MÖTER mängder av bangladeshiska barn varje år. I vilken utsträckning var däremot okänt fram till 2004. Då visade Bangladesh Health Injury Survey, BHIS – världens största studie av olycksfall i utvecklingsländer – att drunkning är den vanligaste dödsorsaken för bangladeshiska barn. Forskaren Fazlur Rahmans doktorsavhandling från Karolinska Institutet år 2000 låg bakom studiens metoder. Hans kollega Aminur Rahman, som för tillfället var mitt inne i sitt avhandlingsarbete vid Karolinska Institutet, fokuserade på hur Bangladesh skulle kunna använda studieresultaten till att komma till rätta med problemet. Sedan 2007 har de bägge arbetat med att omsätta Aminur Rahmans teori i praktiken. – Det tog längre tid för mig än för många andra att presentera min avhandling eftersom jag kombinerade min forskning med jobbet på BHIS, säger Aminur Rahman då jag träffar honom på hans kontor i Dhaka. – Men fördelen var att jag kunde

samla in en stor mängd data. Många avhandlingar utgick ifrån ett hundratal fall – jag hade totalt 600 000. I sin forskning fann Aminur Rahman att i stort sett alla drunkningsfall i Bangladesh inträffade under dagtid, då barnens mödrar var upptagna med hushållsarbete. Han fann också att föräldrarna var omedvetna om att den största risken fanns bland barn under fem år och att deras idéer om första hjälpen ofta kunde vara direkt skadliga, till exempel att hålla barnet upp och ner och skaka det, eller massera magen. AMINUR RAHMAN TOG FRAM ett par hållbara, lokala metoder för att bemöta drunkningsrisken, implementerade dem i en by och jämförde sedan resultaten med en kontrollgrupp i en annan by. Bland annat anställde han ett antal kvinnor för att upprätta enkla dagis i sina hem, föräldrar undervisades i vikten av att bygga trösklar så att småbarn inte lätt skulle kunna smita utomhus, och somliga i byn valdes ut att gå kurser i första hjälpen. Efter två år hade drunkningsolyckorna i samhället där metoderna applicerats minskat med 55 procent, medan de hade ökat i det andra samhället med 44 procent. Sedan Aminur Rahman avslutade sin doktorsavhandling har han och Fazlur grundat organisationen CIPRB, Center for Injury Prevention Research Bangladesh. Med stöd från bland an-

”Att lära ett barn simma på det här viset kostar omkring femtio kronor”

nat UNICEF och AusAid har de startat flera projekt som använder Aminur Rahmans metoder, samt utvecklat en simskola för barn som är fem år eller äldre – SwimSafe. Simtränarna har lärts upp av australiensiska tränare i Dhaka. På sex år har de lärt mer än 260 000 barn att simma i enkla bambuplattformar, vilka byggs lokalt och sänks ned i de dammar där Aminur Rahman. befolkningen tvättar kläder och boskap. – Plattformarna håller inte så länge, men de är billiga, säger Aminur Rahman. Att lära ett barn att simma på det här viset kostar omkring femtio kronor. EFTER ATT LÄNGE ha fokuserat framförallt på spädbarnshälsa har regeringen i Bangladesh alltmer börjat få upp ögonen för drunkningsrisken. Aminur Rahman har också rest till näraliggande länder som Kambodja och Thailand för att vara rådgivare till liknande projekt. Efter att hennes son dog flyttade Zaeda Khatun från sitt hus och gjorde sig av med alla egendomar som påminde henne om lille Shahidul. Men båda hennes överlevande barn deltar nu också i det lilla dagis i byn som upprättats av CIPRB. Så småningom kommer de även att få simlektioner i dammen omkring en halvtimmes promenad bort. Vad det lider kanske även Aminur Rahman lär sig att simma. – Jag har forskat om det, startat simskolor och till och med hjälpt till att skriva böcker för lågstadieskolor om hur man simmar, men själv vet jag inte hur man gör än, skrattar han. Medicinsk Vetenskap №1–2013

25


Medicin i siffror

Tarmbakterier på gott och ont Bakterierna i dina tarmar är fler än cellerna i hela din kropp. Nu kartlägger forskarna hur dina ständiga följeslagare påverkar din hälsa.

Tre aktuella forskningsfrågor betydelse har 1. Vilken tarmbakterier för hälsan?

kan en rubbad 2. Hur bakterieflora rättas till?

Forskning tyder på att inflammatoriska tarmsjukdomar, men även diabetes och fetma, kan påverkas av tarmfloran.

3.

Transplantation av en hel tarmflora har visat sig hjälpa mot svåra diarréer, men ännu vet inte forskarna vilka bakterier som är viktigast.

Styr tarmfloran hjärnan? Försök med bakteriefria möss tyder på att tarmfloran kan påverka hjärnan och beteendet, men på vilket sätt och om detta gäller även människor är oklart.

100 biljoner bakterier finns i tarmen, tio gånger fler ... ... än kroppens celler.

... en

Bakteriernas sammanlagda arvsmassa innehåller 8 miljoner gener .

kteriearter föreko a b mm lika o er 0 i ta 0 rm 0 1 Ett extra organ Tarmbakterierna bildar ett ekosystem som utför nyttiga uppgifter. Det bryter ner maten, tränar upp immunsystemet och skyddar mot andra mikroorganismer som parasiter, svampar och virus.

3

Människans arvsmassa innehåller cirka 22 000 gener.

olika typer av tarmfloror har upptäckts hos människor.

De domineras av bakteriearterna...

... bacteroides

... prevotella

... ruminococcus.

2 kg Två kilo av din vikt utgörs av bakterier. De flesta bakterier bor i tarmarna men en rik bakterieflora finns även i ... ... munnen ... vaginan ... näsan

50 procent av avföringens vikt utgörs av bakterier.

...och på huden.

på ra . bä men r a k bru i tar rson arter e p d l i k ...och en ens ie kter ett par hundra ba

Text: Ola Danielsson Grafik: Paloma Perez Lucero / Svenska Grafikbyrån Källor: www.Genome.gov, Enterotypes of the human gut microbiome, M Arumugam et al. Nature Maj 2011 26

Medicinsk Vetenskap №1–2013


Hallå där Mauro D’Amato som har upptäckt en gen som påverkar tarmflorans sammansättning.

Tarmfloran dansar efter genetisk pipa Behandling av tarmsjukdomar måste ta hänsyn till att tarmfloran kan vara svår att förändra. Text: Sara Nilsson Människans gener bidrar till sammansättningen av tarmfloran, har du visat. Varför är det intressant?

– Tarmfloran ser olika ut hos olika människor. Vissa förändringar i bakteriefloran är kopplade till sjukdomar, som kronisk inflammatorisk tarmsjukdom, IBD. Vi vet ännu inte om förändringarna är orsaken till sjukdomen, men om de är det vore det lockande att försöka föra tillbaka bakteriefloran till en normal flora. Med kost eller läkemedel, till exempel. Våra resultat visar att man i så fall måste ta hänsyn till generna, eftersom de påverkar vilka bakterier som växer i tarmen. För en person med vissa gener går det kanske inte att ändra bakteriefloran med kosten, eftersom generna gör att den ändå kommer att återgå till en annan flora. Hur kan generna påverka vilka bakterier vi har i tarmen?

– Till exempel genom att påverka vilket pH det är i tarmarna och andra faktorer som avgör vilka typer av bakterier som trivs där.

Foto: Björn Grevsten

Hur gjordes studien?

– Vi undersökte tarmfloran hos 51 friska personer i förhållande till 30 gener, utvalda för att de är viktiga i samspelet mellan tarmen och bakterier. Vissa varianter av generna är kända för att öka risken för den kroniska inflammatoriska tarmsjukdomen Crohns

Mauro D’Amato är docent vid institutionen för biomedicin och näringslära vid Karolinska Institutet.

sjukdom. Vi hittade att samband mellan en viss bakterieflora och genen IRGM. Det här var en liten pilotstudie. Nu vore det intressant att studera fler individer och hur variationer i hela arvsmassan avspeglas i bakteriefloran. På vilket sätt är tarmfloran förändrad vid kroniska inflammatoriska tarmsjukdomar?

– Bakteriefloran hos personer med IBD är mindre komplex i sin sammansättning än hos friska individer. Det kan ha att göra med att inflammationen påverkar vissa bakterier, men det är inte alls säkert. Du ingår i ett nytt europeiskt forskarnätverk som studerar irritable bowel syndrom, IBS. Vad är syftet med det?

– IBS drabbar ungefär 15 procent av

befolkningen och är en mycket vanlig orsak till sjukskrivningar. Huvudsyftet med nätverket är att hitta gener som är kopplade till sjukdomen. Men det är svårt eftersom symptomen är komplexa och oklara. Vissa med IBS drabbas till exempel av förstoppning medan andra får diarré eller både och. IBS förekommer också ofta med andra sjukdomar. Till att börja med ska vi se om det behövs nya definitioner av sjukdomen, kanske baserade på symptom, för att kunna göra relevanta genetiska studier. Genom att samla forskare från över 20 länder och deras patientmaterial, hoppas vi kunna lösa den gåta som sjukdomen fortfarande är. Vi ska också undersöka om tarmfloran är involverad i IBS, vilket fortfarande är oklart. Medicinsk Vetenskap №1–2013

27


Topplistan Ett urval av de senaste publikationerna från Karolinska Institutet i de mest ansedda vetenskapliga tidskrifterna.

Vanliga blodtryckssänkande läkemedel kan hjälpa mot en form av hjärtsvikt som drabbar äldre och kvinnor.

Vanliga hjärtsviktsmediciner kan hjälpa fler patienter

28

Medicinsk Vetenskap №1–2013

rolinska Institutet, i samarbete med kollegor vid Linköpings universitet och Karolinska universitetssjukhuset, analyserat data från cirka 40 000 patienter i det nationella hjärtsviktsregistret, RiksSvikt. Resultatet visar att patienter med HFPEF som behandlats med så kallade ACE-hämmare och angiotensinreceptorblockerare - vanliga blodtryckssänkande läkemedel - hade en högre överlevnad än patienter som inte fick denna behandling. Den slutgiltiga ökningen i överlevnad var 10 procent. Vid hjärtsvikt utsöndras stresshormoner som långsiktigt är skadliga för hjärtat. Både ACE-hämmare och angiotensinreceptorblockerare hindrar effekterna av dessa stresshormoner. - Eftersom vi inte har gjort en så kallad randomiserad studie, där man

lottar patienter till antingen behandling eller en kontrollgrupp som får placebo, måste vi fortfarande vara försiktiga med att dra alltför långtgående slutsatser av resultaten. Men det stora antalet patienter som ingick i vår studie talar för att fler hjärtsviktspatienter skulle kunna få hjälp genom behandling med de här förhållandevis billiga läkemedlen, säger Lars Lund, docent vid Karolinska Institutet, som lett studien. Association between use of renin-angiotensin system antagonists and mortality in patients with heart failure and preserved ejection fraction – a prospective propensity score-matched cohort study Lund LH, Benson L, Dahlström U, Edner M JAMA november 2012

Foto: Istockphoto

Hjärtsvikt drabbar cirka 3 procent av befolkJAMA ningen och förkommer i november två former: minskad för2012 måga hos hjärtmuskeln att dra ihop sig respektive minskad förmåga hos hjärtat att slappna av igen efter en sammandragning. Den första formen drabbar yngre patienter, oftast män, och kan behandlas. Lars Lund. Den andra formen av Foto: Stefan hjärtsvikt, HFPEF (heart Zimmerman failure with preserved ejection fraction), drabbar främst äldre och kvinnor, och har fram till nu varit omöjlig att behandla. I en ny studie har forskare vid KaPublicerad i:


Ingen ökad dödlighet för foster och barn när mamman använder SSRI Ungefär 30-40 procent av långtidsdömda brottslingar har ADHD.

Vuxna med ADHD begick färre brott när de fick medicin Det är känt från tidigare forskning att personer NEJM med ADHD löper en november ökad risk att hamna i 2012 kriminalitet. Nu har forskare från Karolinska Institutet följt över 25 000 individer med ADHD via olika befolkningsregister under 2006-2009. Resultaten visar på flera olika sätt att ADHDläkemedel innebär en Henrik Larsson. tydligt sänkt brottsligFoto: Ulf Sirborn hetsrisk. Till exempel var brottsligheten lägre bland dem som fick läkemedel än bland dem som inte fick det. När individerna jämfördes med sig själva, det vill säga under perioder med och utan läkemedelsbehandling, kunde forskarna konstatera att brottsligheten sjönk med 32 procent under läkemedelsperioderna. Andra slutsatser ur studien är att sambandet ser ungefär likadant ut för män och kvinnor, och att det gäller både mindre allvarliga brott och grova brott, som våldsbrott. Henrik Larsson, docent vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik och en av medförfattarna till studien påpekar att de flesta läkemedelsbehandlingar också innebär risk för biverkningar. – Därför måste risker värderas mot nytta vid varje förskrivning, där den enskilde patientens hela livssituation ska vägas in, säger han. Publicerad i:

Medication for Attention Deficit Hyperactivity Disorder and criminality Lichtenstein P, Halldner L, Zetterqvist J, Sjölander A, Serlachius E, Fazel S, Långström N, Larsson H NEJM november 2012

Tidigare studier har visat att gravida kvinnor som JAMA tar antidepressiva läkejanuari medel ur SSRI-gruppen 2013 löper ökad risk att få barn med vissa ovanliga missbildningar och sjukdomar under nyföddhetsperioden. Nu har forskare vid Karolinska Institutet i ett samarbete med övriga nordiska länder följt upp över 1,6 Olof miljoner födslar under Stephansson. Foto: Anneli Milton 1996-2007 via varje lands nationella födelseoch läkemedelsregister. Resultatet visar att 1,8 procent av de gravida kvinnorna hade hämtat ut SSRI-preparat minst en gång under en period som började tre månader före deras graviditet och sträckte sig fram till förlossningen. Resultaten visade att det inte föreligger en ökad risk för foster- eller spädbarnsdödlighet när mamman behandlar sin depression med SSRI-preparat. – Risk för andra allvarliga biverkningar föreligger dock för barnet, samtidigt som det finns välkända risker med att lämna depressioner obehandlade hos gravida kvinnor. Därför är det viktigt att göra välgrundade individuella bedömningar vid varje tillfälle, säger Olof Stephansson, docent vid enheten för klinisk epidemiologi vid institutionen för medicin i Solna vid Karolinska Institutet. Publicerad i:

Selective serotonin reuptake inhibitors during pregnancy and risk of stillbirth and infant mortality Stephansson O, Kieler H, Haglund B, Artama M, Engeland A, Furu K, Gissler M, Nørgaard M, Beck Nielsen R, Zoega H, Valdimarsdóttir U JAMA januari 2013

För- och nackdelar bör avvägas noga vid SSRIbehandling av gravida kvinnor.

Fler av vinterns toppublikationer listade i korthet : Cancerfall orsakade av cigarettrökning kartlagda Impact of cigarette smoking on cancer risk in the European prospective investigation into cancer and nutrition study Agudo A, Bonet C, Travier N, et al. Journal of Clinical Oncology november 2012 Riskgener för kranskärlssjukdom identifierade Large-scale association analysis identifies new risk loci for coronary artery disease Deloukas P, Kanoni S, Willenborg C, et al. Nature Genetics december 2012 Epigenetiska förändringar kan förklara reumatism Epigenome-wide association data implicate DNA methylation as an intermediary of genetic risk in rheumatoid arthritis Liu Y, Aryee MJ, Padyukov L, Fallin MD, Hesselberg E, Runarsson A, Reinius L, Acevedo N, Taub M, Ronninger M, Shchetynsky K, Scheynius A, Kere J, Alfredsson L, Klareskog L, Ekström TJ, Feinberg AP Nature Biotechnology januari 2013 Människans arvsmassa lättare att läsa efter svensk kartläggning DNA-binding specificities of human transcription factors Jolma A, Yan J, Whitington T, Toivonen J, Nitta KR, Rastas P, Morgunova E, Enge M, Taipale M, Wei G, Palin K, Vaquerizas JM, Vincentelli R, Luscombe NM, Hughes TR, Lemaire P, Ukkonen E, Kivioja T, Taipale J Cell januari 2013 Bättre överlevnad i matstrupscancer om få kirurger gör fler operationer Hospital and surgeon volume in relation to survival after esophageal cancer surgery in a populationbased study Derogar M, Sadr-Azodi O, Johar A, Lagergren P, Lagergren J Journal of Clinical Oncology januari 2013 Medicinsk Vetenskap №1–2013

29


www.lakemedelsakademin.se Vi erbjuder: Kurser Temadagar Utbildningsdagar E-learning Workshops Internationella symposier Läkemedelskongressen Läkemedelsriksdagen FÜretagsanpassade uppdragsutbildningar

Livslüngt lärande! Läkemedelsakademin är Sveriges stÜrsta kursgivare inom läkemedelsomrüdet.

En del av Apotekarsocieteten

0./ 'LDJQRVWLFV $% Kung Hans Väg 3 6ROOHQWXQD www.mkldiagnostics.com info@mkldiagsnostics.com PhadebactŽ/PhadirectŽ

PhadebactÂŽ PhadirectÂŽ

6QDEE LGHQWLILHULQJ DY SDWRJHQD EDNWHULHU JHQRP DJJOXWLQDWLRQ - Ett brett produktsortiment fĂśr bakteriologisk diagnostik. Phadebact ÂŽ / Phadirect ÂŽ omfattar en rad av bakteriologiska diagnostik kit som används pĂĽ kliniska laboratorier. Produkterna är baserade pĂĽ agglutinationsteknik och erbjuder en snabb och enkel metod fĂśr identifiering av patogena bakterier. ‡ ,QJD PLOM|IDUOLJD UHDJHQVHU ‡ 6QDEEW RFK HQNHOW ‡ %HNYlPW DWW DUEHWD PHG ‡ ,QJHQ SURYEHUHGQLQJ ‡ ,QJHQ H[WUD XWUXVWQLQJ VRP EHK|YV ‡ Kostnadseffektiv

Co-agglutination Mikroorganismen mit den entsprechenden Antigenen

‡ 3KDGHEDFWŠ 6WUHSWRFRFFXV 7HVW ‡ 3KDGHEDFWŠ 3QHXPRFRFFXV 7HVW ‡ 3KDGHEDFWŠ +DHPRSKLOXV 7HVW ‡ 3KDGHEDFWŠ 0RQRFORQDO *& 7HVW ‡ 3KDGHEDFWŠ 6WDSK $XUHXV 7HVW ‡ 3KDGHEDFWŠ &6) 7HVW ‡ 3KDGHEDFWŠ *& 6HURYDU 7HVW ‡ 3KDGHEDFWŠ 6DOPRQHOOD 7HVW ‡ 3KDGHEDFWŠ (7(& /7 7HVW


PÅ D J U P E T: ST R O K E

Ett ögonblick som förändrar

livet För den majoritet som överlever en stroke väntar ofta en tuff tid av återhämtning. En del av hjärnan är död och mycket som tidigare var självklart blir närmast oöverstigligt svårt. Men det går att komma tillbaks. Det visar inte minst Göran Skytte som drabbades av en stroke i april i fjol. Möt honom och forskarna som vet hur skadeverkningarna kan begränsas.

Medicinsk Vetenskap №1–2013

31


Varje minut räknas. Vid en stroke dör två miljoner hjärnceller varje minut som blodet inte kan leverera syre och energi till cellerna. Tiden till behandling är därför mycket kritisk. 32

Medicinsk Vetenskap №1–2013


PÅ D J U P E T: ST R O K E

Stroke – en kamp mot klockan

Var 17:e minut drabbas någon i Sverige av stroke. Konsekvensen för den drabbade kan bli allt ifrån död till att bli i det närmaste helt återställd, beroende på attackens svårighetsgrad och hur snabbt behandling kan sättas in. Forskarna försöker nu hitta nya sätt att minska skadorna vid stroke och förbättra oddsen att komma tillbaks. Först och främst är det en kamp mot tiden. Text: Fredrik Hedlund Foto: Istockphoto

FÖR VARJE MINUT som det är stopp i ett blodkärl vid en propputlöst stroke dör två miljoner hjärnceller och hjärnan åldras tre veckor. Och ju längre tid det tar innan proppen kan behandlas desto större blir skadan. Eftersom omfattningen av skadan i hjärnvävnaderna är direkt relaterad till hur bra patienterna klarar sig efteråt är det av absolut största vikt att begränsa skadan så mycket som möjligt. – Forskningen handlar om hur vi kan minska den akuta skadan vid stroke, säger Nils Wahlgren, professor i neurologi vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet. Varje år drabbas drygt 30 000 personer i Sverige av stroke, det är en var 17:e minut, dygnet runt. Stroke är den i särklass dyraste kroppsliga sjukdomen

i Sverige eftersom den leder till fler vårddagar på sjukhus och sjukhem än någon annan kroppslig sjukdom. Årskostnaden landar på drygt 16 miljarder kronor. Stroke kan orsakas av två helt olika problem i hjärnan. Den vanligaste orsaken är en blodpropp som täpper till ett blodkärl i hjärnan och förhindrar blodet från att leverera syre och energi till de delar av hjärnan som ligger efter stoppet. Cirka 85 procent av alla som får en stroke får det på grund av en propp. Resten orsakas istället av en blödning där ett blodkärl brister och blodet rinner ut i hjärnan, vilket dels kan skada hjärnvävnaden direkt och dels stoppar blodet från att leverera syre och energi, precis som vid en propp.

Trots de helt olika orsakerna är symptomen vid stroke ofta väldigt lika. Den nationella strokekampanjen har lanserat AKUT-testet för att underlätta att känna igen en stroke (se vidare på sid 37. Effekten av en stroke för den drabbade är mycket varierande. Studier har visat att cirka 20 procent avlider, 30 procent blir funktionellt beroende, vilket innebär att de behöver hjälp av någon annan person för basala saker som att gå på toaletten och liknande. Och så många som 50 procent blir funktionellt oberoende. Men det är en bild som saknar många nyanser, menar Nils Wahlgren. – Att hälften blir funktionellt oberoende låter som en väldigt bra siffra, men under den döljer sig många Medicinsk Vetenskap №1–2013

33


PÅ D J U P E T: ST R O K E

problem. Patienterna kan ha olika grader av neurologiska funktionsstörningar som kan innebära ett stort ingrepp i deras vardag, de kanske inte längre kan arbeta, köra bil, eller utöva tidigare hobbys som att spela piano. Det finns många saker som kan ha en stor inverkan på deras liv även om de inte är beroende av någon annans hjälp för basala behov, säger han. Dessutom innebär en stroke en högre risk för depression flera månader efter det akuta skedet liksom en ökad risk för demensutveckling senare i livet. Men det finns också de som blir helt återställda, enligt Nils Wahlgren, men här finns tyvärr inga säkra siffror eftersom det inte är helt säkert vad som menas med helt återställd. - Man kanske är tillbaks och ser ok ut, men det är fortfarande några små detaljer som påverkar en. Jag tror att om man har Nils Wahlgren. drabbats av en stroke Foto: Ulf Sirborn så sätter det nästan alltid något slags spår, säger han. Det bästa är därför naturligtvis att undvika att drabbas av stroke. Men det finns ingen förebyggande behandling som skyddar, i övrigt friska personer, mot stroke. Istället handlar det om att hantera riskfaktorer. Två viktiga riskfaktorer för stroke är högt blodtryck och diabetes. Dessa bör behandlas så att de ligger inom gränsvärdena för respektive tillstånd. Sedan kan man alltid minska sin risk genom att leva sunt, motionera och inte skaffa en stor övervikt. En annan mycket viktig riskfaktor är obehandlat hjärtflimmer som ökar risken för att blod levrar sig inne i hjärtat

vägar till färre strokefall Mia von Euler, docent i neurologi och föreståndare för Karolinska Institutets strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset, listar tre förbättringsområden som ska undersökas i ett nytt projekt.

34

Medicinsk Vetenskap №1–2013

och bilda en propp som sedan kan slitas loss och fastna när den når hjärnan. – Att gå runt med ett obehandlat hjärtflimmer är en väldigt stor risk förutom hos yngre i övrigt helt friska personer, säger Nils Wahlgren. NILS WAHLGREN OCH FLERA av hans forskarkollegor vid Karolinska Institutet är världsledande inom ett antal områden av strokeforskningen. Ett exempel är forskningen kring att förbättra trombolysen – den propplösande behandling som används för den majoritet av patienter vars stroke beror på en blodpropp. Läkarna använder ett läkemedel som heter vävnadsplasminogen-aktivator, eller på engelska ”tissue plasminogen activator”, tPA, för att lösa upp proppar i hjärnan. Nackdelen med medlet är att det normalt bara går att använda upp till 4,5 timmar efter de första strokesymptomen. Efter det minskar effekten och risken ökar att få en symptomgivande blödning på grund av att blod-hjärnbarriären, som normalt skyddar hjärnan från främmande ämnen, riskerar att öppnas på ett okontrollerat sätt. Men detta problem kan Ulf Eriksson, professor i vaskulär biokemi vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, Karolinska Institutet, ha hittat en ovanligt lyckad lösning på. Ulf Eriksson forskar framför allt på att hitta och funktionellt beskriva kroppsegna signalmolekyler. För drygt tio år sedan höll han på att ta fram nya tillväxtfaktorer och hittade då en faktor som visade sig aktiveras av tPA. Kan den ha något att göra med de blödningar som riskerar att uppträda vid sen tPA-behandling, frågade han sig. Och så var det. – Det visade sig att den tPA-aktiverade tillväxtfaktorn vi identifierat ensam kunde öppna blod-hjärnbarriären

1. Bättre överlämning från sjukhus till vårdcentraler när strokepatienter skrivs ut. – Det har visat sig att vårdcentralerna inte alltid hittar dessa patienter. Det glappar alltför ofta i överlämnandet och vi vill ta reda på varför. 2. Behandla förmaksflimmer. – Det finns en underbehandling av förmaksflimmer, som är en riskfaktor för stroke. Läkare och patienter är rädda för den blodförtunnande behandlingen

på ett närmast identiskt sätt som vid stroke, säger Ulf Eriksson. Tillsammans med amerikanska kollegor kartlade han mekanismen på receptornivå och till sin lycka fann han att det redan fanns ett godkänt läkemedel som blockerade just den receptorn. Imatinib, eller Glivec som läkemedlet heter på apoteket, används idag för att behandla en ganska ovanlig form av blodcancer som heter kronisk myeloisk leuUlf Eriksson. kemi, KML. I djurförFoto: Ulf Sirborn sök kunde Ulf Eriksson visa att imatinib givet till möss med stroke orsakad av en blodpropp i hjärnan minskade både blod-hjärnbarriärens genomsläpplighet och problemen med blödningar vid sen tPA-behandling. – Genom att ge imatinib så kunde vi förlänga det här behandlingsfönstret. Man kan säga att vi separerar ut den goda effekten av tPA, som är att lösa upp blodproppar i hjärnan, från de skadliga effekterna, säger Ulf Eriksson. Tack vare ett större forskningsanslag har forskarna nu kunnat sätta upp en egen akademisk klinisk prövning. – Får vi en indikation på att behandlingen minskar blödning eller vätskeinflöde så hoppas vi på ett intresse från industriellt håll. Det här kan potentiellt bli en väldigt viktig behandling, säger Nils Wahlgren, som leder studien. Men där är de inte ännu. Studien kommer att pågå under 2013 och avslutas mot slutet av året. Men även om läkemedelsindustrins intresse för att betala för den fortsatta kliniska utvecklingen inte väcks direkt så finns det möjligheter till fortsatt utveckling, tror Nils Wahlgren.

Waran som kan ge blödning vid fall och kan upplevas för komplicerad för vissa patienter. Men på senare år har det kommit flera nya blodförtunnande behandlingar, och tack vare informationen kring dem har vi glädjande nog fått en ökad förskrivning av den gamla behandlingen. Nu ska vi följa upp hur det ser ut idag och vad som avgör vilka som får behandling och inte.

3. Förhindra återfall på grund av avbruten behandling. – Hur tokigt det än låter så är det en realitet att vissa patienter avbryter den livslånga behandlingen efter en stroke. Lösningen här kan vara bättre skriftlig information som är individuellt utformad. En patient som fått en stroke orsakad av en propp ska inte få information om stroke orsakad av blödning för då blir man totalvirrig, de behandlas helt olika.


Propp vanligaste orsaken till stroke Stroke orsakas i cirka 85 procent av fallen av en blodpropp. Snabb vård är nödvändigt för att begränsa skadorna. Område med döda hjärnceller. Område som kan räddas om behandling sätts in.

Två miljoner nervceller per minut dör omkring proppen.

0 timmar: Blodpropp fastnar i hjärnan Blodflödet stryps i kärlet och hjärncellerna omkring proppen börjar genast dö av brist på syre och energi.

1 timme: Proppen kan lösas upp eller dras ut Infarkten, området med döda celler, breder ut sig i penumbran (latin för nästan skugga), det område med hjärnceller som potentiellt kan dö men som kan räddas om proppen löses upp eller tas bort.

3 timmar: Hjärnan har blivit 10 år äldre Om proppen sitter kvar breder infarkten ut sig alltmer. Nu har 360 miljoner hjärnceller dött och hjärnans livslängd har minskat med 10–11 år.

4,5 timmar: Proppen kan fortfarande dras ut Att lösa upp proppen är nu inte lika effektivt och förenat med större risker, men det går fortfarande att dra ut stora proppar mekaniskt genom så kallad trombektomi, som har utvecklats av bland andra forskare vid Karolinska Institutet. Katetern är Läkarna navigerar genom blodkärlen 2 mm bred

Trombektomi innebär att en teleskopkateter navigeras med hjälp av röntgen från ljumsken ända upp till hjärnan. Proppen avlägsnas och dras ut samma väg. BLODKÄRL TELESKOPK

ATETER

Två typer av blödningar kan ge stroke

KÄLLA: Nils Wahlgren

LO

D

K

Ä

R

L

Blodkärlet brister

B

Vid stroke orsakad av blödning Blödning inne i hjärnan Blödning under hjärnan, i det så kallade subaraknoidala drabbar främst äldre utvecklas skadorna på ett rummet, drabbar oftare yngre personer. Beror på att högt liknande sätt som vid propp, blodtryck eller diabetes med personer. Beror ofta på ett medmen beroende på typen av fött pulsåderbråck, eller aneurysm tiden har skapat små blödning skiljer sig utgångs(grekiska för utvidgning), som ger försvagningar i blodkärlen, läget mellan olika individer. så kallade mikroaneurysmer. en försvagning av blodkärlet.

PETRA FRID/SVENSKA GRAFIKBYRÅN

Medicinsk Vetenskap №1–2013

35


PÅ D J U P E T: ST R O K E

Han är nämligen också koordinator för världens största databas när det gäller strokebehandling som kallas SITS,”Safe Implementation of Treatments in Stroke”, som idag omfattar över 80 000 strokepatienter från 1 300 centra i 60 länder. Med kontaktnätet ifrån databasen kan han göra forskning som annars skulle vara ekonomiskt omöjlig i en akademisk miljö. – Vi kan gå ut till våra 1 300 centra runt om i världen och fråga vilka som är intresserade av att vara med i en klinisk prövning. På så vis kan vi göra en ganska ekonomiskt effektiv akademisk studie, säger han. Och att använda kontaktnätverket i databasen är något som redan idag möjliggör en studie av en helt annan metod, som används för att ta bort blodproppar som är så stora att det tar lång tid att lösa upp dem med tPA. Det handlar om något som kallas för trombektomi, vilket enkelt uttryckt innebär att mekaniskt dra ut blodproppen som stoppar upp kärlet likt en vinkork som dras ur en flaska – men det är något mer komplicerat. En slags teleskopkateter förs in i

Robotdräkten HAL testas nu i Sverige som ett sätt att snabbare komma igång med gångträningen efter stroke.

ljumsken på patienten och den kan sedan navigeras upp genom kroppspulsådern via halskärlen vidare upp till hjärnans kärl medan patienten är vaken. Med hjälp av kontrastvätska och röntgen kan läkaren se precis var i hjärnan proppen sitter, navigera sig dit och med ett särskilt instrument dra ut den hela vägen ner och ut genom ljumsken. – Viktiga faktorer är tiden till dess att proppen avlägsnas och hur patientens förmåga till reservförsörjning av hjärnan ser ut, säger Staffan Holmin, professor i klinisk neuroimaging vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet. Öppnas kärlet i tid kan patienten många gånger förbättras mycket snabbt. – Vi har många fantastiska patientfall där patienterna kommer in jättedåliga och går hem ett par dagar senare, säger han. Staffan Holmin är en av de ansvariga för neuroradiologiska kliniken på Karolinska universitetssjukhuset som sedan flera år tillbaka är bland de ledande i världen när det gäller denna teknik. Men trots de goda erfarenhe-

terna måste tekniken bevisas vetenskapligt i internationella studier för att kunna få en större spridning. Och då orsakar de positiva patientfallen ett etiskt dilemma. – Vi kan inte, med de erfarenheter vi har på vårt sjukhus, gärna lotta hälften av patienterna till ickebehandling. Denna uppfattning delas av många andra ledande sjukhus, säger Nils Wahlgren. Staffan Holmin. Istället har han Foto: Privat bland databasens medlemmar rekryterat 30 sjukhus runt om i världen som har stor erfarenhet av trombektomi och 30 sjukhus som är mycket duktiga på att lösa upp propparna med tPA, men som saknar möjlighet att dra ut dem. Forskningsstudien går sedan ut på att jämföra hur det går för patienter vid de olika sjukhusen och se om det kan visas vilken metod som är bäst. Om allt går som det ska så finns det ett svar 2014. Nyligen publicerades nya resultat i den vetenskapliga tidskriften New England Journal of Medicine som visade att återhämtningen efter en blodpropp i hjärnan inte blev bättre om proppen avlägsnades mekaniskt. Men Nils Wahlgren tror inte att resultatet kommer att få stor betydelse eftersom de tekniker som idag används har förfinats. - De studierna gjordes med äldre teknik och de flesta gavs dessutom bara läkemedel och alltså inte mekanisk behandling. Studierna säger egentligen ingenting om modern trombektomibehandling. säger Nils Wahlgren. Staffan Holmin använder även tekniken med teleskopkatetern i experimentella forskningsprojekt där han har lyckats skapa ett nytt, bättre och mer kliniskt relevant sätt att framkalla stroke i försöksdjur. Denna metod gör det lättare att få svar på hur hjärnvävnaden mår under akutskedet, vilket senare kan användas för att skräddarsy behandlingen för olika strokepatienter. Han har även utvecklat nya mikrokateterbaserade metoder för att leverera stamceller för transplantation eller andra typer av substanser lokalt till hjärnan eller till andra organsystem. EFTERSOM ALL strokebehandling är en kamp mot tiden så driver Nils Wahlgren även en studie för att se hur mycket det går att korta den så kallade ”dörr till nål-tiden”.

Medicinsk Vetenskap №1–2013


Upptäck stroke i tid Lär dig upptäcka symptomen på stroke och larma ambulans snabbt.

Ansikte

Kroppsdel

Uttal

Tid

Kan personen le och visa tänderna? Om ena mungipan hänger – ring 112!

Kan personen lyfta armarna och hålla kvar dem i 10 sekunder? Om en arm faller – ring 112!

Kan personen upprepa en enkel mening som ”Det är vackert väder idag”? Om personen sluddrar eller inte hittar rätt ord – ring 112!

Under en stroke dör två miljoner hjärnceller per minut, varje sekund har betydelse. Tveka därför aldrig. Ring 112 direkt.

– Nej, det står i alla gamla läroböcker och det är en sanning som har behövt revideras. Vi vet nu att det finns stamceller, vi vet att de kan utvecklas till nya nervceller i hjärnan, men vi vet ännu inte vad detta betyder för att återfå funktioner efter en skada, säger Jörgen Borg, professor i rehabiliteringsmedicin vid institutionen för kliniska vetenskaper, Karolinska Institutet, vars forskning går ut på att förbättra rehabiliteringsprocessen efter förvärvade hjärnskador hos vuxna. Men att lära om kräver hårt arbete direkt efter stroken där man med träning försöker driva aktiviteten i hjärnans nätverk till att bli funktionella igen. – Man vet att tidig påbörjad och intensiv träning gör skillnad för tempot i återhämtningen och det finns stöd för att slutresultatet blir bättre, säger Jörgen Borg. Insikten om att hjärnan är plastisk MEN HUR BRA akutbehandlingen än och att kopplingarna mellan nervceller kommer att bli i framtiden kommer kan byggas om under hela livet för att det ändå alltid finnas ett stort behov av lära om och lära nytt blev en etablerad rehabilitering efter stroke. Hjärnvävnad sanning i forskarkretsar på 1960- och dör och helt nödvändiga funktioner 70-talet och är fundamental för dagens försvinner, men inte säkert för alltid. rehabiliteringsprogram. Nu handlar Det finns möjlighet att lära om och forskningen mycket om att förstå vad lära nytt därför att hjärnan är plastisk, som händer inne i hjärnan för att indivilket betyder att hjärnans funktionella vidanpassa rehabiliteringen. nätverk kan byggas om under – Modern hjärnavbildning har hela livet. betytt väldigt mycket för De flesta har fått lära sig förståelsen av hjärnans att man föds med en viss plasticitet och anpassGör AKUTmängd hjärnceller och ning efter en skada. testet och lär sedan kan de bara bli Det som kliniskt ser dig känna igen färre. Tänk om, för så likadant ut kan ha en stroke. är det inte alls. olika förklaringar och

att förstå det tror vi är en av nycklarna till att kunna utforma individuellt anpassade behandlingsprogram, säger Jörgen Borg. Men det handlar också om helt nya hjälpmedel. Jörgen Borg och hans grupp genomför just nu en liten pilotstudie med robotdräkten HAL, ”Hybrid Assisted Limb”, från det japanska företaget Cyberdyne. Det är ett slags Robocop-liknande stödskelett som sätts fast på utsidan Jörgen Borg. av benet och hjälper Foto: Ulf Sirborn patienter att snabbare komma igång med gångträningen. - Det är ett uttryck för ambitionen att hitta nya vägar att intensifiera den tidiga träningen, säger Jörgen Borg. HUR SER DÅ FRAMTIDEN UT inom strokeområdet? Andelen patienter som blir funktionellt beroende efter stroke minskar sakta vilket kan tyda på både bättre behandling och bättre rehabilitering. Samtidigt finns det en tendens till ökning av stroke i de något yngre åldersgrupperna som skulle kunna vara orsakad av en ökad förekomst av diabetes och övervikt. Men den största skillnaden i framtiden kommer sannolikt bero på den demografiska förändringen. - År 2000 var 13 procent av befolkningen över 70 år, 2050 kommer 20 procent att vara det. Vi kan förvänta oss en ökning av antalet strokefall på grund av den faktorn, säger Nils Wahlgren.

Ikoner: Davide Eucalipto, Edward Boatman, Sébastien Desbenoit

– Vi har sett att det i Stockholm, liksom internationellt, tar cirka 60 minuter från dörr till nål. Sedan ett år tillbaka leder vi en internationell studie som har som mål att komma ned till under 40 minuter, säger han. Att det är möjligt att korta tiderna har hans kollegor i Helsingfors visat där de har gått ifrån 55-60 minuter ända ner till 25 minuter. Ett annat intressant forskningsspår som inte har kommit lika långt handlar om förhöjda blodsockernivåer i det akuta strokeskedet. Det är visat att förhöjt blodsocker ökar risken för att dö, drabbas av blödningar och bli funktionellt beroende. Och detta gäller alla patienter, inte bara de som har diabetes. – Vi börjar ana att här finns det några väldigt, väldigt viktiga saker att studera, säger Nils Wahlgren.

strokekampanjen.se Medicinsk Vetenskap №1–2013

37


PÅ D J U P E T: ST R O K E

Tillbaka från

tystnaden

Efter tre strokeattacker kunde Göran Skytte vare sig läsa, skriva eller tala. Detta är berättelsen om en häpnadsväckande återkomst – och om tacksamhet. Text: Fredrik Hedlund Foto: André de Loisted

J

ag har drabbats av stroke – och tacksamhet. Så skriver Göran Skytte i sin första krönika efter de tre anfall av stroke som drabbade honom i slutet av april förra året. Krönikan publicerades i Svenska Dagbladet i slutet av augusti, nästan på dagen fyra månader efter att han insjuknade. Då hade han dessutom hunnit skriva en bok.Göran Skytte är journalist, författare, filmare, konsult och egen företagare som inte vet vad tidsfördriv är för något. – Jag har arbetat oerhört intensivt i många år. Det betyder ofta att jag börjar klockan fem på morgonen och slutar sent på natten. Och med många olika saker, säger han. Den 24 april 2012 var Göran Skyttes första lediga dag på mycket länge. Det var början på en period där han skulle ta ledigt från alla andra projekt och skriva sin nya bok, kanske inte vad de flesta skulle kalla ledighet, men så beskriver han det. Redan på dagen kände han att något inte var som det skulle. När han sedan vaknade på natten och behövde gå på toaletten så vek sig benen under honom, han kunde inte gå. Han tog sig tillbaka till sängen och kände sig yr, illamående och hade en rejäl huvudvärk. Men han ringde inte sjukhuset. – Jag har inga sådana där fobier eller ”manliga idéer” om att man inte ska ringa sjukvården. Tvärtom, en av mina döttrar är läkare, men det var som om jag var i något slags förlamningstillstånd. Jag tog tidningen, men jag kunde inte läsa texten utan jag somnade, säger han.

38

Medicinsk Vetenskap №1–2013

Dagen efter, strax efter lunch kom den andra stroken. Då ringde han. Ambulansen kom på mindre än sju minuter och han kördes in till universitetssjukhuset i Malmö. Där tilläts han gå på toaletten och låsa dörren inifrån och då kom den tredje stroken, den kraftigaste. – Jag lyckades ta mig ut för egen maskin. Bara några sekunder senare kunde jag ingenting och det var total uppståndelse, säger Göran Skytte. Han kördes i ilfart med ambulans till universitetssjukhuset i Lund där det finns bättre möjligheter att ta hand om allvarliga strokefall. Då förstod Göran Skytte att detta var riktigt allvarligt. Under den första dagen överväger läkarna i Lund operation, men under dag två beslutar de att det inte behövs utan att hans stroke ska medicineras. Under de två dagarna i Lund hinner Göran Skytte tänka och känna efter. Han inser att han tidvis svävar mellan liv och död. – Men under hela tiden hade jag ingen rädsla, ingen ångest och jag var alldeles lugn. Det jag såg var ett ljus. Lugn, frid, stillhet, ljus och ingen rädsla, säger han. SOM TROENDE KRISTEN , sedan ett antal år tillbaka, sätter han sin upplevelse i samband med sin tro. – Min tro gav mig ett lugn och en säkerhet som jag aldrig tidigare hade känt. Den som inte tror tycker att det är gallimatias. I mitt fall blev själva tron väldigt förstärkt, säger han.


Läs mer! Göran Skyttes bok Förvandlingar – från död till liv (Libris, 2013).

Samtidigt betonar han gång på gång att läkarna och övrig sjukvårdspersonal ”också var helt avgörande för att det till slut gick bra”. Han förstod att han nu hade passerat faran för att dö akut, nu gällde det att komma tillbaka till livet. För i det läget hade han förlorat många för honom helt självklara förmågor. Han försökte till exempel läsa Svenska Dagbladets ledarsida. – Jag förstod överhuvudtaget inte vad jag läste. Allt var en gröt. Jag kunde läsa orden i det första stycket med mycket stor möda, men jag förstod inte vad de betydde, säger han. Han kunde inte heller skriva, prata utan att sluddra, eller gå. – Mitt liv har ju bestått i att läsa, skriva och tala. Det är de tre sakerna jag har gjort i hela mitt liv. Jag har stått på en scen och kommunicerat på olika sätt. Nu insåg jag; jag kunde inte läsa, jag kunde inte skriva och jag kunde inte tala, säger han. Han bestämde sig för att se till att göra små, men mätbara, framsteg varje dag. – Jag tog upp tidningen igen och började läsa det där stycket och jag tänkte att jag ska läsa det här stycket varje dag vid olika tillfällen tills jag förstår vad där står. Sju veckor senare hade jag läst 2 500 sidor litteratur. På samma sätt gör han med skrivandet. Från ett första helt oläsligt handskrivet meddelande via ett mödosamt utmejslat mejl på en dator till sin nya bok. Och med talet. – Jag försökte hela tiden prata, med personalen, jag pratade högt för mig själv på rummet, jag sjöng enkla snuttar. Och i mitten av juli åkte jag till Finland och talade offentligt på fyra möten, säger Göran Skytte. Den senaste vetenskapen pekar på att tidig och intensiv träning är viktigt för att återfå förlorade förmågor efter stroke. Och det var ju precis vad Göran Skytte höll på med. – Vid den här tidpunkten visste jag ingenting om hjärnforskning, ingenting om stroke, ingenting om vetenskapens framsteg, men det verkar som om jag intuitivt på något sätt gör rätt saker i alla fall. Ska man sätta ett namn på det är det väl en slags intuitiv livskänsla, säger han. I dag säger han sig ha förändrats i grunden i hela sin inställning till livet. – Många föredrar att blunda för att alla kan drabbas av svår sjukdom, att alla utan undantag ska dö och att det kan ske när som helst. Min egen erfarenhet av min stroke är att denna insikt kan bli en ytterligt värdefull tillgång. Plötsligt kan jag inte ta det för givet att jag ska stiga upp på morgonen. Vem tänker på att man går runt och andas? I själva verket är ju allting fullständigt underbart och häpnadsväckande, säger han. – Jag känner att jag har fått möjligheten till ett nytt liv och jag känner en stor tacksamhet för det, säger Göran Skytte. Medicinsk Vetenskap №1–2013

39


Aktuellt vid KI

KALENDERN

Tips på aktiviteter vid Karolinska Institutet Krogshow Hopp i grytan Stephan Rössner, professor emeritus i hälsoinriktad beteendeforskning, och Lennart R Svensson, skådespelare, underhåller med upptåg, musik och fakta runt mat. Var: Teatergatan 3, Wallmans Stockholm. När: 12 mars, 16 april och 23 april, kl 18.30. Beställ bord på telefon: 08-50 55 60 00.

Ny rektor antog framtidens utmaningar – Karolinska Institutet är stort i Sverige, men inte tillräckligt stort, synligt och aktivt i världen. Det sade Karolinska Institutets nya rektor Anders Hamsten i sitt installationstal den 25 januari. Han vill stärka och tydliggöra de akademiska karriärvägarna, så att lovande unga forskare känner sig trygga och vågar satsa på sin forskning. – För Karolinska Institutet som universitet är det av största vikt att lyckas attrahera de mest energiska, entusiastiska och kreativa studenterna från alla delar av världen, sa han. För detta krävs en grundutbildning med samma krav på excellens som på forsk-

Medicinhistorisk bildskatt – nu även på webben Hagströmerbiblioteket i Haga tingshus är ett bok- och medicinhistoriskt forskningsbiblioteket som innehåller över 30 000 bilder, de flesta tryckta före 1860. Nyligen lanserades wunderkammer, en digital webbplats där delar av Hagströmerbibliotekets bildskatt kan beskådas. Filippo Palizzis satiriska teckning intill är från 1840-talet och visar hur en kvacksalvare till tandläkare rycker ut en hästkäke ur patientens mun. www.wunderkammer.ki.se 40

Medicinsk Vetenskap №1–2013

ningen, manade han. Den tredje utmaningen som Hamsten lyfte fram handlade om Karolinska Institutets samspel med hälso- och sjukvården. Han la stor vikt vid att utvärderingen av hälso- och sjukvården måste göras inte bara med hänsyn till produktivitet och effektivitet, utan också utifrån de insatser som görs för forskning och utbildning. I framtiden vill han att samtliga patienter ska göras tillgängliga för forskning och undervisning. Anders Hamsten är Karolinska Institutets nya rektor från 1 januari 2013 och sex år framåt. Han är även professor i kardiovaskulära sjukdomar vid institutionen för medicin, Solna. Prorektor sedan 1 januari 2013 är Kerstin Tham, även professor i arbetsterapi vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle. Madeleine Svärd

Kampanjkväll Kvinnohjärtats hälsa och ohälsa En helkväll med föreläsningar på temat kvinnohjärtats hälsa och ohälsa – musik, modevisning, mingel, insamling av pengar till forskning och stipendieutdelning. Var: Oscarsteatern, Kungsgatan 63, Stockholm. När: 6 mars. Anmälan görs på: www.1.6miljonerklubben.se Gästföreläsning The destiny of Asperger’s and other surprises in the neurodevelopmental disorders umbrella of DSM-5 Dr Susan Swedo, National Institute of Mental Health, Bethesda, USA talar om förändringar i den psykistriska diagnosmanualen DSM-5. När: 19 mars. kl 15.00 - 16.30. Var: Wallenbergsalen, Nobel Forum, Karolinska Institutet, Solna. Konferens Registry-based research in Sweden – past, present and future Lyssna på representanter från Umeå Universitet, SBU, Riksdagen, Karolinska Institutet och Harvard University om hur vi kan förbättra registerforskningen. Var: Leksellsalen, Eugeniahemmet, Karolinska Universitetssjukhuset Solna. När: 24 april. Anmälan görs till: Ulrika.Eriksson.3@ki.se

Foto: Eric Cronberg Illustration: Karl Turner, Catherine Please

Tidigare rektorn Harriet WallbergHenriksson överlämnade rektorskedjan med råden att lära av historien, att våga göra det oväntade och att ta vara på medarbetarnas kreativitet.


ENDNOTE, VÄRLDENS POPULÄRASTE REFERENSHANTERINGSPROGRAM, SLÄPPS I NY VERSION

• Organisera referenser, bilder och PDFfiler och hitta artiklar i fulltext. • Automatisk formatering i över 5.000 tidskriftsstilar. • Jobba både lokalt och webbaserat – det bästa av två världar.

endnote.com

Läs mer och köp din produkt på alfasoft.com/se eller ring 031-604 380

Det går att leva med MS. MER OM MS PÅ MSLIV.SE

SE1112021998

www.novartis.se | 08-732 32 00


Intervjun

Hon forskar för kvinnors

frihet KRISTINA GEMZELL DANIELSSON anser att kvinnor själva ska kunna bestämma om och när de vill bli gravida. Därför forskar hon om preventivmedel, säkra aborter och ofrivillig barnlöshet. Text: Lotta Fredholm Foto: Jezzica Sunmo

42

Medicinsk Vetenskap №1–2013


t


V

VISST ÄR DET HEMSKT KALLT?!, säger Kristina Gemzell Danielsson när vi ses utanför hennes kontor i januari, innan hon med snabba steg går till pentryt för att ta sig en värmande kopp kaffe. Själv är jag van vid minusgraderna men hon har precis landat efter två veckor i Thailand och Kambodja. Naturligtvis handlar det om jobb – i Thailand bevistade hon en konferens om aborter. – I många andra länder tillåter man trots allt abort i vissa situationer, men i Thailand är det fruktansvärt restriktivt. Det är problematiskt eftersom kvinnorna har så låg ställning, vilket resulterar i mycket våld och många oönskade graviditeter, säger Kristina Gemzell Danielsson och påminner om hur det för något år sedan rapporterades i medierna om hur en mängd aborterade foster hittats undangömda i ett tempel. Att verka internationellt är inget nytt för Kristina Gemzell Danielsson, som sedan år 2000 förestår Världshälsoorganisationens samarbetscenter för reproduktiv hälsa vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset. Det är ett av de första i världen och öppnade redan 1972. Här utvecklades den medicinska aborten – när kvinnan själv med hjälp av läkemedel kan framkalla en abort. Behandlingen kan helt eller delvis göras hemma och har fått en enorm betydelse globalt för att minska risken för dödsfall och skador i samband med osäkra aborter med exempelvis osterila instrument. Allra bäst är det förstås om den oönskade graviditeten kan förhindras och en viktig del av Kristina Gemzell Danielsson forskning riktas mot att ta fram nya och bättre preventivmedel.

ETT SPÅR ÄR ATT undersöka livmoderslemhinnan, det så kallade endometriet. Gruppen har utvecklat en modell där de kan odla mänsklig slemhinna och studera hur den påverkas av olika faktorer. Dels går det att tänka sig att dess mottaglighet för ett befruktat ägg går att förbättra, som en del i behandlingen mot ofrivillig barnlöshet. – Tidigare trodde man att allt handlade om ägget, men det har visat sig pågå en dialog mellan modern och embryot som är jättespännande, säger Kristina Gemzell Danielsson. Slemhinnans egenskaper kan också styras åt andra hållet, för att förhindra implantation. Just här har hennes grupp faktiskt funnit en faktor som de 44

Medicinsk Vetenskap №1–2013

nu håller på att patentera. Tanken är att om denna går att blockera, kan det möjligen vara ett sätt att förhindra att ett befruktat ägg fastnar. Men en sådan preventivmetod ligger i framtiden. I ett mer närliggande perspektiv vill hon gärna slå ett slag för spiral som preventivmedel. Vid en hearing om reproduktiv hälsa som gavs vid Karolin-

”Jag är besviken över att vi i Sverige idag uppvisar en historielöshet. Vi var ett föregångsland, med bra tillgång till preventivmedel och god sexualundervisning i skolan”

Reproduktiv hälsa är politiskt laddat, men Kristina Gemzell Danielsson har alltid trott att hon gör mest nytta som forskare.

ska institutet i somras deltog Melinda Gates som representant för Gates foundation. Hon blev intresserad av de data som Kristina Gemzell Danielsson presenterade om följsamhet vad gäller preventivmedel hos kvinnor. – Hon är amerikan och där finns en uppfattning om att spiral är ett slags abortmetod – något som medicinskt sett är helt felaktigt. I vilket fall gör det att de inte har med spiral i sina program, men dessa data gjorde henne intresserad, säger Kristina Gemzell Danielsson. I en studie undersöktes hur vanligt det var att kvinnor i 18 utvecklingsländer slutade att nyttja sitt preventivmedel under ett genomsnittligt år. Då visade sig spiral överlägset bäst, då bara 15 procent slutade, medan siffrorna låg på 60 procent för kondom och 45 procent för p-piller. – Det är inte så underligt. P-piller kan


man sluta med om man blir osams. Och sedan blir man sams igen… Det kräver mer eftertanke att sluta med spiral, säger Kristina Gemzell Danielsson. Hon anser att spiral borde användas mer av svenska tonårstjejer. P-piller behöver tas varje dag och missar man ett enda är den månadens skyddseffekt borta. – Och i den åldern har man ju en massa andra saker i huvudet, säger hon. Det finns myter om spiral, som att den kan börja vandra i kroppen. Att kvinnan måste ha fött barn är en annan missuppfattning. – Det gör spiralen lättare att sätta in i livmodern, eftersom passagen då är utvidgad, men det är inte alls nödvändigt, säger Kristina Gemzell Danielsson. FAKTUM ÄR ATT DET I ÅR på den svenska marknaden kommer att lanseras ett slags minispiral som hon har varit med och tagit fram. Den avger lägre doser hormon, men framförallt är den mindre så att den är smidigare att föra in. Ett annat spår är manliga p-medel, som komplement till kondom – ett preventivmedel som Kristina Gemzell Danielsson inte är så imponerad av. – Kondom skyddar mot könssjukdomar, men hos unga och högfertila är de måttligt effektiva – även vid perfekt användning, säger hon och lägger till att studier visar att perfekt användning inte är så vanligt. På tapeten finns nu ett slags hormongel som mannen ska applicera på huden. Produkten testas i USA men vad gäller svenska kliniska studier väntar hon fortfarande på klartecken. I en debattartikel som publicerades i Svenska Dagbladet i höstas uttrycker hon och några kolleger sin oro över att Sverige har flest tonårsaborter i EU –

Kristina Gemzell Danielsson om...

Namn: Kristina Gemzell Danielsson Titel: Professor i obstetrik och gynekologi, särskilt migrationsrelaterad reproduktiv hälsa vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet. Sedan år 2000 chef för WHO Collaborating Centre for Research in Human Reproduction. Ålder: 50 år. Familj: Tre döttrar och make. Bor: Villa i Bromma utanför Stockholm. Så kopplar jag av: Joggar, bakar bröd och läser skönlitteratur. Nu senast ”Innan floden tar oss” av Helena Thorfinn, journalist och biståndshandläggare vid SIDA. ”En bok som utspelar sig i Bangladesh och som speglar den verklighet jag möter”.

20/1000 unga jämfört med exempelvis Holland där andelen är 6/1000. En faktor är kostnaden för p-piller och andra preventivmedel – artikeln har rubriken ”Preventivmedel bara för rika” – och hon anser att de borde subventioneras kraftigt för unga upp till 25 år. – Jag är besviken över att vi i Sverige idag uppvisar en historielöshet. Vi var ett föregångsland, med bra tillgång till preventivmedel och god sexualundervisning i skolan men det har changerat, säger hon. Hur viktiga var då p-pillren när de kom till Sverige för knappt 50 år sedan? – De är och var helt grundläggande för samhällets utveckling och för jämställdheten. Det är lätt att bli paranoid idag, men Sverige närmar sig allt mer USA där lobbygrupper på ett sofistikerat vis arbetar mot aborter och nu även mot effektiva preventivmedel. Det slår mot kvinnors frihet, säger hon. Alla hennes forskningsområden –

… påven och Vatikanen Man har gjort så mycket skada och det är ohyggligt sorgligt. Särskilt med tanke på att man hade en potential att göra så mycket gott! Av alla religioner är katolicismen en av de mest restriktiva. ”Catholics for choice” (som förespråkar kvinnors rätt att följa sitt samvete vad gäller frågor om repro-

duktiv hälsa) utgör ett välkommet undantag. … medierna Medierna är sexfixerade, samtidigt som de skrämmer unga från effektiva preventivmedel. Att p-piller ökar risken för blodpropp är inget nytt, men risken är ännu högre vid en graviditet då östrogennivåerna är högre. Jag skulle verkli-

från ofrivillig barnlöshet och preventivmedel till abort – kan sägas vara olika sidor av samma mynt: att kvinnan själv ska få bestämma över sitt liv. – Det är grundläggande saker som jag alltid varit intresserad av och möjligen är jag också aningen miljöskadad, säger Kristina Gemzell Danielsson och berättar om sin berömde släkting, Carl Gemzell. PÅ 1960 -TALET VAR HAN en pionjär som hormonellt stimulerade ägglossningen hos kvinnor som hade svårt att bli gravida, något som resulterade i de så kallade ”Gemzellbarnen”. Redan under läkarutbildningen visste hon att hon ville bli gynekolog och då hon träffade sin blivande make som var stockholmare hampade det sig så att hon bytte studieort från Lund och studerade den sista terminen vid Karolinska Institutet. Här mötte hon sin blivande handledare professor Marc Bygdeman och hennes avhandlingsarbete handlade om ofrivillig barnlöshet och livmoderslemhinnan. – Då kom jag rätt! säger Kristina Gemzell Danielsson och ser glad ut. På väggen bredvid dörren sitter den prestigefyllda utmärkelse från International Federation of Gynecology and Obstetrics, FIGO som hon fick i höstas – ”För sina insatser internationellt och nationellt för att främja utvecklingen av vetenskap och forskning inom obstetrik/gynekologi. Och för att hon under hela sin karriär arbetat för en förbättrad hälso- och sjukvård för kvinnor”. – Tänk att de vågade ge mig priset, en europeisk kvinna som dessutom arbetar med preventivmedel och aborter. Det var otroligt imponerande och jag är verkligen jättestolt!

gen önska att journalister var mer balanserade och förstod risk-nyttavärderingen. … politik De frågor jag är intresserad av blir lätt politiska. Det är fortfarande laddat med abort och preventivmedel eftersom det handlar om att ge kvinnor kontroll – något som är mycket

skrämmande. Men jag har inte övervägt att arbeta partipolitiskt, jag tror att jag gör mer nytta med min forskning. … EU EU är oväntat konservativt i frågor om reproduktiv hälsa. Och den nye hälsoministern Tonio Borg (som uttalat sig mot abort) är en skandal! Medicinsk Vetenskap №1–2013

45


Nyfiken på träning

Det är inte säkert att den som kämpar mest tar hem den största hälsovinsten.

a s i v t t ä r o t e D 46

Medicinsk Vetenskap №1–2013


Ja, det är nyttigt att träna. Men varför har en del så lätt att få den effekt de eftersträvar medan andra får kämpa så mycket hårdare? Här spelar genetiska faktorer in och en del forskare tror att vi i framtiden kommer att få mer skräddarsydda rekommendationen kring hur vi bör röra på oss. Text: Annika Lund Foto: Corbis

t e i r e t t o l s g tränin Medicinsk Vetenskap №1–2013

47


N Y F I K E N PÅ T R Ä N I N G

A

ALLA VET VI i dag att det är nytt Att röra på sig skyddar tigt att träna. mot många mån sjukdomar sjuk och vår stillasittande ttande li livsstil b betraktas som ett hot mot ot folkhä folkhälsan. Därför rekommenderas svenskar att ta m minst en halvtimmes rask promen promenad v varje dag, alternativt motionera på hö högre intensitetsnivå minst tre gång gånger i veckan. Men frågan o om träningens hälsogörandee effekter effekter är komplex – väldigt komplex. Till exempel svarar olika individer olika väl på träning. Det gäller bland annat muskelbyggande och viktnedgång, en orättvisa som är uppenbar för den som regelbundet tränar tillsammans med andra. Men det gäller även en rad andra parametrar, som är mer intressanta ur ett medicinskt perspektiv. Träningsforskarna vill framför allt studera viktiga hälsomarkörer för diabetes och hjärt-kärlsjukdom, som värden på blodfetter, blodtryck, syreupptagningsförmåga och insulinkänslighet. Och även för dessa hälsomarkörer är det individuella träningsutfallet väldigt olika. Enligt vissa studier får en del personer väldigt dålig effekt av att träna - i princip ingen alls. Det är till och med så illa att några studier pekar på försämrade värden för en del individer som börjar träna – men dessa studier har ifrågasatts.

ATT UTFALLET UR ETT hälsoperspektiv är olika gynnsamt anses dock fastslaget. Den omtumlande upptäckten gjordes redan under 1990-talet och har sedan upprepats i en rad studier. Förra året summerades resultatet från sex tidigare studier i en metastudie, som omfattade totalt drygt 1 600 försökspersoner. Samtliga ägnade sig åt aerob träning, som också kallas uthållighets- eller konditionsträning. Den går ut på att kroppen ska jobba i ett måttligt tempo, där musklerna hinner syresättas. Typiska aeroba träningsformer är motionspass med aerobics eller spinning, som tvingar hjärtat att förbättra pumpförmågan för att öka syresättningen av musklerna. Enligt metastudien hade ungefär var tionde försöksperson inget svar alls eller till och med något försämrade värden på någon av parametrarna blodtryck, blodfetter eller insulinkänslighet. Den här komplexa bilden av träning är mycket svår att kommunicera, berättar Thomas Gustafsson, docent vid 48

Medicinsk Vetenskap №1–2013

institutionen för laboratoriemedicin vid Karolinska Institutet. – Ja, för samtidigt är träning alltid bra och nyttigt – för alla. Att vissa inte alls uppnår vissa hälsoeffekter eller kanske till och med får försämrade värden är endast en del av en större bild, som vi ännu inte har full kunskap om. Dessa individer kanske svarar bättre på andra hälsoparametrar eller så påverkas de gynnsamt på något annat sätt – det vet vi inte. Men vi vet att det alltid är nyttigt för kroppen att vi rör på oss – och vi vet att stillasittande alltid är dåligt, säger Thomas Gustafsson. Han och professor Olav Rooyackers är Karolinska Institutets representanter i EUprojektet Metapredict. Där samarbetar de mest framstående träningsforskarna Thomas från flera länder: Gustafsson. Danmark, Finland, Kanada, Sverige, Storbritannien och USA. Dessa forskare har de senaste 30 åren publicerat totalt över 2 200 vetenskapliga artiklar om ämnen som har att göra med hur kroppen reagerar på fysisk aktivitet. Nu är förhoppningen att de tillsammans ska kunna ge svar på den övergripande frågeställningen om varför vissa individer svarar så mycket sämre på träning. Några gener har redan ringats in – men vilka ytterligare gener ligger bakom? Och hur samverkar dessa gener? Är det ett problem att vissa inte får förbättrade värden på viktiga hälsomarkörer? Uteblir den sjukdomsskyd-

dande effekten för dessa personer – eller inte? Kan dessa personer få effekt av sin träning om de tränar på ett annat sätt - är vi helt enkelt genetiskt predisponerade att röra oss på olika sätt för att hålla våra kroppar i skick? – Det är våra frågeställningar och hypoteser. Vi hoppas att de som inte får effekt när de konditionstränar i dag trots allt ska kunna få det om de börjar träna på ett annat sätt. Och vår förhoppning är att vi ska kunna förutsäga vilka träningsformer olika individer passar för, säger Thomas Gustafsson. En studie från Metapredict väckte tidigare i år stor uppmärksamhet. Den visade att försökspersonerna fått påtagliga resultat av att träna endast sex minuter per vecka. Det gällde då extremt högintensiv träning, där försökspersonerna fullkomligt skulle ta ut sig under en minut, för att sedan vila under lika lång tid. Detta upprepas tre gånger, alltså under sammanlagt sex minuter. Genom att göra detta endast en gång i veckan förbättrades insulinkänslighet och syreupptagningsförmåga. Detta rapporterades via medier som ett glädjande besked för soffpotatisar. Och det anser Thomas Gustafsson är helt riktigt – studiens resultat var ett glädjande besked och ett nytt sätt att se på träning, enligt honom. Samtidigt påpekar han att även detta är komplex information som är svår att kommunicera till en bred allmänhet utan missförstånd. – Vi vill inte att någon som i dag är aktiv med konditionsträning ska sluta med det eller skära ned på volymen.

Hela kroppen har något att vinna När musklerna jobbar delar de ut hälsovinster Hjärnan. Träning minskar till så gott som alla organ. risken för depresHär är tre exempel: sion och äldre som tränar får fler minnesceller. Hjärtat. Träning ger ett starkare och större hjärta och minskad risk för hjärtinfarkt.

Levern. Konditionsträning kan minska leverförfettning med upp till 50 procent.


Foto: Istockphoto

Om man har en regelbunden träning ska man fortsätta med den i samma utsträckning som tidigare – det är inget fel på den träningsformen. Men om man inte tränar alls kanske man kan bli motiverad av vårt studieresultat: med hög intensitet kan man korta ned passen och ändå få effekt. Är man helt otränad kan man börja med en lägre intensitetsnivå och sedan succesivt öka intensiteten, säger han. Inom ramen för Metapredict följer forskarna upp och summerar tidigare gjorda studier om träningsresultat från England, USA och Finland. Dessutom har en helt ny studie startats inom projektet. Den omfattar 250 försökspersoner som från början var fysiskt inaktiva, men som nu har värvats till ett träningsprogram med korta, högintensiva intervaller följda av korta pauser. Passen har utförts tre till fyra gånger i veckan under sex veckor. Forskarna studerar försökspersonernas glukoshantering, blodtryck och syreupptagningsförmåga före och efter träningsperioden. I Sverige anser Folkhälsoinstitutet att alla bör ägna sig åt 30 minuters måttlig träning varje dag, alternativt högintensiv träning minst tre gånger i veckan. Dessutom bör stillasittande undvikas. Liknande råd ges i många andra länder. Det är genomgående konditionsträning som rekommenderas. För alla. I FRAMTIDEN KAN rekommendationerna bli mer individualiserade, tror Thomas Gustafsson. Hans primära tanke är dock inte någon slags genanlys som slussar folk till konditionsträning eller högintensiva intervaller, utan snarare en större respekt för att träningens effekt är individuell – och att man bör byta träningsform om man inte får de önskade träningssvaren. – Jag tror att en del som inte får effekt av sin träning ger upp och slutar. De personerna behöver kunna erbjudas något annat, något som fungerar för dem – och då vill vi hitta en enkel träningsmodell som folk faktiskt kan ta till sig. Men exakt vad som händer i musklerna när man tränar är inte känt. På något sätt kommunicerar ansträngda muskler med resten av kroppen – och det är dessa signalvägar som fascinerar Pontus Boström, forskare vid institutionen för cell- och molekylärbiologi. – Träning är en enkel och ofarlig metod som har oerhört kraftfulla och positiva effekter på hela kroppen. Jag är intresserad av hur den molekylära delgivningen sker – hur gör musklerna

Forskarna vill skapa förutsättningar för att hitta den träningsform som passar indviden bäst.

”Vi vill hitta en enkel träningsmodell som folk faktiskt kan ta till sig” för att delge hjärta, hjärna, lever och njurar att de ska reagera så kraftfullt som de gör? Och forskargruppen har fått napp. En av deras upptäckter rapporterades i tidskriften Nature för drygt ett år sedan. Det var upptäckten av hormonet irisin, som är en viktig komponent i musklernas signalsystem. Ämnet produceras i våra muskler när vi använder dem – och det är så grundläggande i vår biologi att det är identiskt hos både människa, mus och zebrafisk. När irisin injiceras i feta möss ökar de sin energiomsättning och insulinkänslighet – utan att träna. Exakt hur det nyupptäckta hormonet fungerar är inte känt – bara att det har en Pontus Boström. kraftfull effekt. Det Foto: Sam Ogden finns dock individuella skillnader, där en del individer uttrycker mer irisin än andra i sin muskelvävnad. Hittills vet man mycket lite om hur dessa skillnader återspeglar individuella träningsresultat, men en studie från i höstas visar att hjärtsviktspatienter med högt uttryck av irisin orkar träna med högre intensitet

än de med lägre irisinuttryck. Det är inte ens känt var hormonet har sina receptorer. Det är nu något som Pontus Boström och hans forskargrupp letar ivrigt efter. – Om vi bara vet vilket organ hormonet primärt påverkar så lossnar så mycket kunskap. Då blir det så väldigt mycket lättare att komma vidare, säger han. Parallellt med detta försöker forskargruppen lära sig mer om ett annat nyupptäckt signalämne, irisin II, som är snarlikt irisin. De försöker även hitta ännu fler ämnen som ingår i musklernas molekylära kommunikation med resten av kroppen. Både irisin och irisin II är dock känsliga molekyler, som är svåra att producera i stor skala. Det är alltså troligen en lång väg kvar tills det går att bygga ett eventuellt läkemedel kring någon av dessa molekyler, tror Pontus Boström. Hans dröm är dock inte alls ett piller för den som vill få träningens hälsoeffekter utan att svettas i ett gym. Det han själv ytterst hoppas på är en preventiv diabetesmedicin. Om man skulle kunna fånga upp personer som är kraftigt insulinresistenta och genom irisin åter göra dem insulinkänsliga – ja, då skulle enorma hälsovinster kunna göras. Då skulle en stor grupp individer slippa att insjukna i diabetes endast genom att under en period medicinera med irisin. – Det är ett drömscenario som vi knappt vågar hoppas på, säger Pontus Boström. Medicinsk Vetenskap №1–2013

49


Välkommen att arbeta för Prime Doctor – specialisten på läkarbemanning, varken mer eller mindre

Kvalitet som gör skillnad Stockholms Sjukhem erbjuder rehabilitering präglad av professionalitet och personligt engagemang. Vi har öppen- och slutenvårdsrehabilitering för patienter som har drabbats av en neurologisk sjukdom eller skada, exempelvis stroke. Vi har även neuroteam för rehabilitering i hemmet.

:M LEV EZXEP QIH ¾ IVE PERHWXMRK i Sverige samt privata vårdaktörer. :M W}OIV RY ¾ IV PmOEVI WSQ OER XmROEW XE PmRKVI IPPIV OSVXEVI YTTHVEK MRSQ J}PNERHI TW]OMEXVM }KSR ZoVHGIRXVE PIV OMVYVKM SVXSTIHM OEVHMSPSKM MRXIVRQIHMGMR VEHMSPSKM Bli en av oss ring 08-4707040 IPPIV Ko MR To [[[ TVMQIHSGXSV WI SGL VIKMWXVIVE HMK

Läs mer om vår verksamhet på www.stockholmssjukhem.se

Världens vassaste hjärnor Vill du arbeta med några av de vassaste hjärnorna i världen? På Karolinska Institutet finns världsledande forskare inom allt från cancer och neurovetenskap till folkhälsa och vårdvetenskap. Vill du samarbeta eller har du själv en idé inom medicin och hälsa? Kontakta Innovationskontoret på Karolinska Institutet så berättar vi mer.

Visste du att vem som helst i Sverige kan arbeta som Hudterapeut?

Tack

för att du har valt att gå till en Auktoriserad Hudterapeut som är medlem i SHR.

ki.se/innovationoffice innovationoffice@ki.se 08-524 890 00 Innovationskontoret - Kostnadsfri idérådgivning och näringslivssamverkan

SHR - Sveriges Hudterapeuters Riksorganisation är en branschorganisation för välutbildade och auktoriserade hudterapeuter. Våra ledord är lärande, kvalitet och status.

Hitta en salong som är ansluten till oss på www.shr.nu


Forskarna svarar på dina medicinfrågor

Foto: Istockphoto

Har skallrande tänder något syfte? Jag undrar varför man skallrar tänder när man fryser? Fyller det någon funktion? / Anna Ilar

Att man skallrar tänderna när man fryser beror på kroppens eget försvar mot en hotande sänkning av temperaturen i kroppens inre organ. Det första som sker när man utsätts för kyla är att hudens blodkärl drar ihop sig för att minska värmeförlusterna. Om det inte hjälper så börjar kroppens muskler att göra snabba små sammandragningar, det som man kallar frossa. Sådana muskelsammandragningar skapar värme i musklerna och den värmen transporteras till kroppens inre organ. Vid förbränning av socker

Svar

Tack för din fråga, du får en inbunden anteckningsbok hemskickad. / Redaktionen

och andra näringsämnen i musklerna blir normalt 75 procent av energin värme och resten nyttigt yttre arbete, till exempel att man går uppför en trappa eller lyfter ett tungt föremål. Vid frossa blir en ännu större andel av förbränningsenergin till värme eftersom inget yttre arbete uträttas med musklerna. Alla muskler i kroppen engageras vid frossa och därför också tuggmusklerna. Det är därför vi skallrar med tänderna när vi fryser. / Dag Linnarsson Professor i baromedicin Medicinsk Vetenskap №1–2013

51


F+S

FRAMTIDSFRÅGAN:

När kan forskare läsa våra tankar?

/ Henrik Ehrsson Forskare i neurovetenskap 52

Medicinsk Vetenskap №1–2013

Skyddar antioxidanter cancerceller? Antioxidanter sägs skydda kroppens celler och öka dess motståndskraft. Skyddar antioxidanter även cancerceller, och bör man i så fall undvika större mängder livsmedel som innehåller mycket antioxidanter, exempelvis bär, under pågående cancerbehandling? / Gun

Svar

Antioxidanter behövs för såväl den normala cellens funktion som för cancercellens tillväxt och tumörens spridning. De deltar i reglering av bland annat cellens tillväxt och utveckling och skyddar mot fria radikaler och det vi brukar tala om som oxidativ stress. Vid en cancersjukdom är det dock inte till någon hjälp att ta bort eller minska mängden antioxidanter, eftersom man då försämrar förutsättningarna för de normala cellernas funktion, det är ju dessa celler som skall hjälpa patienten att

Blåbär går bra under cancerbehandling.

tillfriskna. Om man ska svälta ut en cancer måste man alltså göra det specifikt och det går inte att göra om tumören är spridd. I studier med extra tillförda antioxidanter har man generellt inte sett att dessa har minskat risken att utveckla cancer eller påverkat cancerdödligheten. I vissa fall har man till och med sett att tillskott av A-vitamin ledde till en något ökad risk att utveckla cancer. Den enda antioxidant som visat viss förmåga att skydda mot cancer och minskat cancerdödligheten är vissa former av selen. Studier pågår nu för att pröva selen vid behandling av svårt sjuka cancerpatienter, samtidigt som selen studeras som en cancerpreventiv behandling med syfte att minska risken att få cancer.

/ Lennart Eriksson Professor emeritus i patologi

Foto: Istockphoto

En tankeläsningsmaskin som kan avslöja människors innersta tankar har många drömt om. En sådan finns inte, men med modern hjärnavbildningsteknik, så kallad multi-voxel pattern analysis, går det att utläsa förvånansvärt mycket information om människors mentala tillstånd. Forskare har till exempel kunnat återskapa filmbilder som försökspersoner ser på genom att studera personens hjärnaktivitet. Med samma teknik går det att förutse vad en person kommer att bestämma sig för att göra, till exempel trycka på knapp A eller knapp B, flera sekunder innan personen själv upplever sig fatta ett beslut. Det visar att våra medvetna beslut föregås av omedvetna processer i hjärnan som kan upptäckas med hjärnavbildning. Det går också till viss del att utläsa om en person ljuger eller talar sanning. Tekniken utnyttjas därför kommersiellt av samma sorts företag som tidigare har intresserat sig för lögndetektorer. I USA kan man till exempel låta scanna sin hjärna för att bevisa att man inte har varit otrogen mot sin fru. Inga seriösa forskare tycker att tekniken är tillförlitlig nog för att använda till sådant. Men forskningen är intressant eftersom den kan lära oss mer om hur hjärnan kodar information.


Eftersom vibrerande verktyg kan ge nervskador, undrar jag vad som händer i hjärnan när man använder en eltandborste? Är barns hjärnor känsligare för vibrationerna? / Anna Laveskog

Svar

Som många forskare har jag svårt att ge ett enkelt svar på din fråga. Min egen bakgrund är bland annat forskning kring hur stötvågor från detonationer kan fortplantas till hjärnan. Ett komplext problem rent fysikaliskt, men med helt annan styrka på vågorna. Jag har mot bakgrund av den forskningen mycket svårt att se hur vibrationer från en eltandborste skulle kunna ha effekter på hjärnan. Det finns skillnader mellan barn och vuxna beträffande känslighet för fysisk påverkan. Shaken baby syndrome är ett exempel på detta, förmodligen relaterat till både sämre muskelförsvar hos barnet och skillnader i strukturen i hjärnan. Även beaktat detta tvivlar jag på påver-

kan från eltandborstar. Vibrationsskador på nerver hos de som arbetar med borrar och liknande redskap är nog mest sekundär till reaktioner i blodkärlen. Dessa drar ihop sig och man får effekter som vita fingrar och även skador på nerverna. Om blodkärlen till hjärnan skulle dra ihop sig på motsvarande sätt så skulle man nog få andra mer uppenbara symptom, balansrubbning med yrsel och kanske synpåverkan till exempel. Finns nog inte beskrivet som effekt av eltandborste. En studie från USA har visat att borsta tänderna med eltandborste på kritiskt sjuka inom neurointensivvård inte ger ett högre ökat tryck i hjärnan jämfört med vanlig tandborste. Så om det inte ens är skadligt för dessa patienter, så kan du nog känna dig lugn.

/ Mårten Risling Professor i anatomi

Kan man behandla hjärtinfarkt med stamceller? Hur långt har man kommit med stamcellsbehandling efter hjärtinfarkt? Används sådan behandling i dag i Sverige? / Marit Salater

Svar

Stamcellsbehandling efter hjärtinfarkt används inte i sjukvården idag och vi kan idag inte reparera skadad hjärtmusku-

latur. Man har i kliniska studier provat att förhindra utvecklingen av hjärtsvikt efter hjärtinfarkt med olika typer av celler, men utan några större framsteg. Vid hjärtinfarkt försvinner cellerna, framför allt i hjärtmuskulaturen, och kvar blir ärrvävnad där celler inte har någon bra tillväxtyta. Vi forskar kring stamceller eftersom man måste kompensera förlusten av celler på något sätt. Därför måste vi aktivt tillföra celler som kan utvecklas till hjärtmuskulatur samt matrix, en substans som cellerna gillar att växa på. Man har också provat att tillföra ett matrixmaterial såsom alginat (från havsalger), som fyller ut det skadade området i hjärtmuskeln och därmed förstärker kammarväggen och förhindrar utvidgning. Detta har till viss del visat sig framgångsrikt på djurmodeller, men har inte provats kliniskt på människor.

/ Karl-Henrik Grinnemo Forskare inom regenerativ kardiologi

Foto: Istockphoto

Påverkar eltandborsten hjärnan?

Varför går man upp i vikt av antipsykotiska läkemedel? / Pebbles Karlsson

Svar

Att antipsykotika ökar risken för fetma är alldeles klart. De bakomliggande mekanismerna är dock till stora delar okända. Hormoner som påverkar hunger och aptit, ghrelin och leptin, kan medverka, liksom påverkan av dopaminsystemet som fungerar som ett belöningssystem som lockar oss att äta mera. Frågan blir ännu mer komplicerad då schizofreni-sjukdomen i sig själv är förenad med övervikt, kanske beroende på en bristande mental och fysisk energi eller en ämnesomsättnings-defekt som är knuten till sjukdomen. Av detta följer att patienter med schizofreni är särskilt utsatta för viktuppgång.

/ Göran Engberg Professor i farmakologi

Fråga och vinn! Är du nyfiken? Skicka in din klurigaste fråga om medicin så letar vi rätt på en forskare som kan svara. Bästa frågan vinner en inbunden anteckningsbok. Skicka in din fråga till: medicinskvetenskap @ki.se eller Medicinsk Vetenskap, Kommunikationsavdelningen, Karolinska Institutet, 171 77 Stockholm

Medicinsk Vetenskap №1–2013

53


Ögonblicket

”Ingen hade kunnat rädda deras liv” Att sex unga patienter dog under ett enda skift fick Maaret Castrén att börja forska om hjärtstopp. I dag är hon Sveriges och Finlands enda professor i akutsjukvård. Berättat för: Anders Nilsson Foto: Mattias Ahlm

54

Medicinsk Vetenskap №1–2013

Namn: Maaret Castrén Titel: Professor i akutsjukvård vid Karolinska Institutet och vid Åbo Universitet, Finland. Aktuell: Är värd för första internationella forskarkonferensen om larmsamtal, ”Medical dispatching 2013 – Seeking for the golden standard”, som hålls i Stockholm 14–15 maj.


E N E S T E D T. S E

3-R

Replace Refine Reduce

De etiska frågeställningarna kring djurförsök är många. På webbplatsen djurförsök.info sätter vi forskningen i sitt sammanhang och förklarar när och varför djurförsök behövs, samt hur principer som 3-R ska styra hur forskningen bör utvecklas och bedrivas. Vi vill bidra till att ge en nyanserad bild av djurförsöks betydelse inom medicinsk forskning och för samhället.

Recept mot blodstörtning och plötslig huvudvärk

B R A N N A B – K O N S U L T E R I I M M A T E R I A L R Ä T T, KOMMERSIELL JURIDIK O CH T VISTLÖSNING BR A NN @ BR A NN.SE

Djurförsök.info är en gemensam webbplats för universiteten i Göteborg, Linköping, Lund, Stockholm, Umeå och Uppsala, Karolinska Institutet, Sveriges lantbruksuniversitet samt Vetenskapsrådet.

W W W.BR A NN.SE

F R Å N I D É T I L L A F F Ä R S N Y T TA

KI Alumni & Friends

24 års erfarenhet av hjärt-kärlsjukdomar! spetskompetens centralt i Stockholm utredning, diagnostik och behandling kombinerad mottagning kardiologi/klinisk fysiologi/sömn samarbete med primärvård och sjukhus hög patientupplevd kvalitet och god tillgänglighet

KI Alumni & Friends är ett socialt och professionellt nätverk för alla som vill hålla kontakten med KI. Gå på seminarier, återträffar och håll kontakten med gamla kursare. Du får en gratis prenumeration av Medicinsk Vetenskap. Medlemskapet är kostnadsfritt.

Stockholm City Kungsgatan 34, 7 tr 111 35 Stockholm Tfn 08-505 215 00 Fax 08-505 215 01

Vällingby City Pajalagatan 56, pl 2 165 62 Vällingby Tfn 08-505 215 80 Fax 08-579 729 20

www.shc.se

Gå med idag! ki.se/alumni


POSTTIDNING B

Kvinnohjärtats hemlighet. – Nu behövs mer for skning!

AME LIA ADAMO

Hjärtsjukdom är vår tids stora folksjukdom. Betydligt fler kvinnor lider och dör av hjärtsjukdom än av någon annan sjukdom. Du eller någon i din närhet kommer att drabbas. Många tror också att hjärtsjukdom bara drabbar män, men det är fel. Det är till och med fler kvinnor än män som dör av hjärtkärlsjukdom. Ibland saknas varningssignalerna. Kärlen är rena och fina, inga yttre tecken på sjukdom. Ändå händer det. Varför? Varför är ”brustna” hjärtan vanligare bland kvinnor? Hur kan det komma sig att tysta infarkter är överrepresenterade? Forskningen om skillnaderna mellan kvinnors och mäns hjärtsjukdom är eftersatt.

Det finns idéer, tankar, hypoteser och projekt för att lösa problemen. Det enda som saknas är pengar. Målet är att halvera dödstalen inom tio år. Forskning är enda vägen dit. Staten bidrar inte tillräckligt. Tillsammans kan vi skapa de resurser som behövs. Din HÅL L U TKIK E F TER DE T HÄR B RE VE T gåva räddar liv. Ring eller gå in på www.hjart-lungfonden.se och ge din gåva redan idag!

Ring 0200-8919 00 Säg att din gåva ska gå till kampanjen ”Rädda kvinnohjärtat – Go Red”

I n s a m l i n g s k a m p a n j e n s t ö d s av

pg 90 91 92 -7 www.hjart-lungfonden.se


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.