Mv nr 1 2015

L├цs expertsvaren p├Ц kluriga fr├Цgor

ка M M кЋ )

F├ќRDJUPNING

4ка GкаS EV FUU IкЮMTPTкЋNU каMESкЋOEF

&O UJEOJOH GSкаO ,кЋSPMJOTLкЋ *OTUJUVUFU /VNNFS ┼џ .кЋST 1SJT LSPOPS

)кЋMMка S├Ё P├ЁV E R K A S 7* AV

┬а V├Ё R D P R O F E S S O R N

%FU кЮS EкЋHT кЋUU QSкЋUкЋ PN IVS WJ WJMM E─Ђ EXPERTERNA

'PSTLкЋSOкЋ TPN MFWFS TPN EF MкЮS

&/4" .)&5

N├ёSVITTNE / KAROTISKROPP / ORMSKR├ёCK

ANNONS

Innehåll

Framsteg

№1—2015

7 Lukten avslöjar brottsling 8 Rädslans ursprung klarläggs 10 Närkoll på karotiskropparna

I fokus 22 Nyfiken på: Ensamhet – brist på social samvaro kan leda till ohälsa 38 Perspektiv: Så ska fler forskningsupptäckter nå ut

Möt forskarna 11

Hallå där Caroline Graff: Donerade hjärnor ger svar

16 Tre forskare berättar: De lever som de lär 40 Intervjun med Carol Tishelman: Dödsbra frågor om livets slutskede

35

Årsrik. Barbro Westerholm, 81 år och fullt yrkesverksam, vill att vi ser äldre som en resurs.

52 Krönika: ”Delad föräldraförsäkring kan minska hälsoskillnader” 54 Ögonblicket med Anna Martling: ”Vår forskning räddade honom”

På djupet: Hälsosamt åldrande 28 Så håller vi oss friska in i det sista 32 Hundraåringen: ”Jag känner mig ung” 34 Testa din demensrisk

16

Alltid i MV 9 12 14 20 45 49 50 53

Kroppen runt I korthet Utblick Tidslinjen: Hepatit Frågor och svar Boktips Topplistan Aktuellt vid KI

Fika. Därför väljer han grönt te.

Öde. Ofrivillig ensamhet skadar vår hälsa.

22

Succesivt. Idogt forskande ledde till genombrott.

54

8

Hjälp!

Ormar upptäcks snabbare än spindlar.

Medicinsk Vetenskap №1–2015

3

Redaktören har ordet

E

N VECKA INNAN MIN MORMOR DOG FICK HON EN stroke. Hon var klar i huvudet men kunde plötsligt varken tala eller skriva. Vi anhöriga fick föra hennes talan. I en sådan situation var det skönt att vi alla stod henne nära. Jo, vi tror verkligen att hon njöt när min syster läste högt ur boken om Salikons vissnande rosor som hon själv läst för oss när vi var små. Och vi är ganska säkra på att hon somnade in skönt till Mozarts Laudate Dominum.

Att prata med sina närmaste om döden, innan den är tätt inpå oss, kan förebygga svåra situationer som kan uppstå i livets slutskede.

Men det är inte alltid lätt. Professor Carol Tishelman, som intervjuas i detta nummer, driver forskningsprojektet DöBra som handlar om att öka medvetenheten om att döden är en normal del av livet. En frågeställning är hur vi ska få igång fler samtal med våra närstående om hur vi vill ha det under vår sista tid. Vården kring döendet behöver individualiseras – vem vi är och hur vi levt påverkar också hur vi vill dö – men den behöver samtidigt standardiseras, menar hon.

Idag är tillgången på specialiserad palliativ vård ojämnt fördelat med avseende på diagnos och var i landet man befinner sig.

Men innan vi ska dö vill vi gärna ha ett så bra liv som möjligt. I vår fördjupning undersöker vi denna gång hur man kan främja ett hälsosamt åldrande. Det visar sig att det finns en hel del du själv kan göra för att påverka hur de sista åren ser ut: motionera, minnesträna och inte äta för många kalorier, hälsar forskarna. Arbeta vidare på ditt jobb om du trivs, engagera dig i meningsfullt hjälparbete eller odla din trädgård och gör din egen sylt, är tips från de pigga äldre som vi intervjuat.

Men våra äldre intervjupersoner vittnar också om en av de negativa sidorna med att bli gammal: Vi blir ofta mer ensamma. Och när vi i detta nummer tittar närmare Tips! på den ofrivilliga ensamhetens Medicinsk effekter på hälsan visar det Vetenskap anordnar en programpunkt om sig att det är en större riskfakensamhetens effekter tor för att dö i förtid än både på hälsan i Göteborg i fetma och fysisk inaktivitet. april, läs mer på Forskning pekar samtidigt vetenskapsfestivalen.se på att det finns sätt att bryta social isolering men tyvärr vet vi idag ganska lite om hur vi kan stödja en sådan utveckling på bästa sätt. Att det kan vara så livsfarligt att känna sig ensam borde uppmärksammas mer.

4

Medicinsk Vetenskap №1–2015

Medarbetare i detta nummer Joel Nilsson & Henric Lindsten Fotografer Duon Henric Lindsten och Joel Nilsson har arbetat tillsammans sedan 2013. De turas om att plåta och den som inte håller i kameran fixar med studioljuset. I det här numret har de porträttterat Barbro och Birgitta om hälsosamt åldrande.

– Själva är vi inte alls rädda för att bli gamla. Nästan alla våra fotografiska förebilder har passerat pensionsåldern och plåtar bättre nu än någonsin! Titta till exempel på franska fotografen Patrick Demarchelier, han är över sjuttio år men jobbar fortfarande stenhårt och är en av världens främsta modefotografer. Vi ser fram emot 40 år till i branschen.

Jenny Tollet Praktikant på Medicinsk Vetenskap Jenny Tollet har studerat, forskat och jobbat på tre kontinenter med allt från fysiologi och kommersialisering till skrivande och översättning.

Hon satsar nu på en framtid som vetenskapsjournalist för att kunna dela med sig av sin entusiasm för medicin och naturvetenskap.

Dessutom: Mattias Alm, Fredrik Hedlund, Ann-Cathrine Johnsson, Anders Nilsson, Annika Lund, Martin Stenmark, Karin Söderlund Leifler, Frida Wennerholm.

Foto: Henric Lindsten, Jonas Eriksson, Jens Eliasson

Cecilia Odlind:

Redaktionen

Ansvarig utgivare Christina Bostedt, Kommunikationsdirektör, Karolinska Institutet

BÄST! Nummer 2/2012 blev framröstad som bästa omslag när Medicinsk Vetenskap nyligen firade 20 år.

Chefredaktör Cecilia Odlind 08–524 861 16 cecilia.odlind@ki.se Redaktör Ola Danielsson (tjänstledig) Journalist Helena Mayer 08–524 861 42 helena.mayer@ki.se Art Direction Agnes Dunder agnes@contentinnovation.se Omslagsfoto: Nasa/Gettyimages Annonser Jan Nilsson jan.medicinskvetenskap@telia.com

Snyggaste omslaget hittills

Redaktionsråd Laura Fratiglioni, Ola Hermanson, Jan Carlstedt-Duke, Mattias Öberg.

En bebis i magen plåtad av fotografen Lennart Nilsson pryder Medicinsk Vetenskaps bästa omslag genom tiderna (se ovan). I alla fall enligt er som lämnade en röst under tidningens jubileumsevent (läs mer på sidan 53). På andra plats kom omslag nr 1/2014 (kyla) och på delad tredje plats kom nr 2/2013 (lukt) och nr 3/2013 (lust), som alla syns nedan.

ISSN 1104-3822

Missade du att rösta?

Alla omslagen från tidningens start 1994 till idag ligger i ett album på Facebook.

Gå in och gilla ditt favoritomslag.

Tryck E-print Medicinsk Vetenskap ges ut av Karolinska Institutet och utkommer med fyra nummer per år.

Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. Karolinska Institutets uppdrag är att genom forskning och utbildning bidra till att förbättra människors hälsa.

I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar.

Följ oss på Facebook! facebook.com/ medicinskvetenskap

Medicinsk Vetenskap №1–2015

5

ANNONS

LÄS MER om kroppsliga upptäckter i vår resa runt kroppen.

Sidan 9.

Det senaste inom medicinsk forskning

Näsvittne bättre än ögonvittne

Foto: Istockphoto, Ulf Sirbom

Vi har alla sett deckare där gärningsmannen identifieras utifrån ett urval av bilder. Men tänk om det var mörkt eller mannen var maskerad?

Skulle han i så fall kunna identifieras på lukten? Metoden används inte i dag, men att det är möjligt har nu visats i en studie som gjorts i Portugal, ledd av Mats Olsson, professor i psykologi vid Karolinska Institutet.

Försöksdeltagarna fick se antingen en våldsam eller en neutral video. Samtidigt fick de känna en kroppslukt och informerades om att lukten tillhörde personen i videon. De fick sedan identifiera personen utifrån fem olika lukter.

Som Mats Olsson misstänkt blev resultatet bättre än vid ett slumpmässigt val. Mer förvånande var att de som fått se den våldsamma videon var bättre på att identifiera rätt person jämfört med de som sett den neutrala. Det är tvärtemot vad som händer vid synidentifikation där offret har svårare att pricka rätt efter stressande situationer.

– Det behövs mer studier på området men resultaten talar för att kroppslukt faktiskt kan användas för identifiering då förövaren varit nära, som vid våldtäkt. Intressant ur ett forskningsperspektiv är att det visar att lukt och syn lagras i minnet på olika sätt och att luktminnen blir starkare om situationen är känslomässigt laddad, säger Mats Olsson. Jenny Tollet Plos One januari 2015

Medicinsk Vetenskap №1–2015

7

Framsteg 3 × rädsla SKRÄCKINJAGANDE Ormrädsla sitter djupt i oss men kan också förstärkas eller mildras på oväntade sätt, visar ny forskning.

Grupptillhörighet påverkar rädslor Våra rädslor får vi delvis genom att lära oss från andras erfarenheter. Särskilt nojiga blir vi av att observera människor som liknar oss själva, visar ny forskning.

Texter: Ola Danielsson och Frida Wennerholm APOR, GNAGARE OCH ANDRA DJUR

8

olika hudfärg som en markör för känsla av grupptillhörighet.

I ett annat experiment fick försökspersonerna inledningsvis lära in en ormrädsla genom att själv uppleva elchocken. Sedan fick de observera personer som inte fick någon elchock, utan som var helt lugna. Detta resul-

terade i att rädslan mildrades – ormen var inte så farlig trots allt. Även denna lärdom fastnade lättare när läromästare och observatör liknande varandra och resulterade i att rädslan för ormen inte kom tillbaka.

– I denna studie har vi valt att titta på hudfärg för att skilja mellan olika grupper, men vi följer nu upp detta genom att studera om liknande effekter gäller för andra sociala grupper som inte är baserade på visuella skillnader som hudfärg eller etnicitet, säger forskaren Armita Golkar, som genomfört studien med bland andra Andreas Olsson vid institutionen för klinisk neurovetenskap. Biology Letters januari 2015

Rädsla från våra förfäder…

... och vårt innersta

Att instinktivt undvika farliga situationer är ett evolutionärt utvecklat beteende. Ny forskning visar nu att ormar upptäcks mer effektivt än andra faror, till exempel spindlar. Ormarna observerades väldigt snabbt, både i situationer då de var kamouflerade men även när de figurerade i periferin, något som kan ha gynnat människans överlevnad i många tusentals år.

PLOS ONE december 2014

Ny forskning visar att graden av rädsla kan bero på förekomsten av en speciell transportör av signalsubstanser i hjärnan. I försök fick personer se en symbol i kombination med en elektrisk stöt eller en annan symbol utan stöt, samtidigt som mängden aktiva transportörer mättes. Rädslan för en stöt visade sig vara större vid låga nivåer av transportören. Resultaten kan öka förståelsen för hur ångestframkallade tillstånd som posttraumatiskt stressyndrom uppkommer.

International Journal of Psychophysiology december 2014

Medicinsk Vetenskap №1–2015

Foto: Istockphoto

lär sig gärna från andra individer av samma art, men forskning har visat att de ofta är petiga med exakt vem de lär sig från. Djur tar större notis om faror i omgivningen om de observerar släktingar eller individer med hög social status. Nu har forskare vid Karolinska Institutet visat att människor fungerar på liknande sätt.

I ett experiment fick försökspersoner se en film där en person fick en elchock samtidigt som en orm visades. Försökspersonerna lärde sig på så sätt att känna rädsla kopplat till ormen, så att en förstärkt rädsloreaktion kunde uppmätas när de senare fick se bilder på enbart ormen. Mest rädsla för ormen visade de personer som observerat en person som liknande dem själva. I studien användes

Kroppen runt Framsteg Följ med Medicinsk Vetenskap på en resa genom kroppen och ta del av de senaste forskningsnyheterna.

Text: Jenny Tollet

Fler med hjärtsvikt kan få hjälp

Tidssignal styr utveckling av hjärnceller HJÄRNAN

En studie har för första gången visat att en signalmolekyl, TGF-beta, kan reglera nervcellers utvecklingspotential över tid, exempelvis styr signalen att en stamcell ska sluta producera en viss typ av nervcell och istället göra en annan. Ökad kunskap om stamcellers utveckling till nervceller kan leda till nya behandlingsmetoder för neurodegenerativa sjukdomar.

H J Ä R TAT

Idag används så kallade betablockerare för att skydda hjärtat mot de skadliga stresshormoner som utsöndras vid hjärtsvikt då hjärtat inte orkar pumpa runt blodet i kroppen. Nu visar en studie att dessa mediciner även sänker dödligheten vid diastolisk hjärtsvikt, en vanlig men lite bortglömd typ av hjärtsvikt där hjärtat har svårt att slappna av.

Långvarig träning slår på och av muskelgener

Illustration: Istockphoto. Foto: Istockphoto

MUSKLERNA

I en studie fick friska försökspersoner cykla på enbenscykel och sen jämfördes genuttrycket i det tränade benets muskler med det otränade. De tränade musklerna hade epigenetiska förändringar, vilket innebär att vissa gener slagits på och andra stängts av. Resultaten kan hjälpa till att förklara varför träning är så viktigt för att förebygga hjärtsjukdomar, diabetes och fetma.

Nya rön om åldersdiabetes B U KS P OT T KÖ R T E L N

När vi åldras ökar risken för typ 2-diabetes som bland annat kan orsakas av att de celler som producerar insulin slits ut. En ny studie har visat att det istället kan vara blodkärlen som förser cellerna med syre och näring som inte fungerar som de ska, för när dessa byttes ut hos möss med diabetes så kom insulinproduktionen igång och sockerbalansen återställdes.

Tarmbakterier påverkar hjärnan TA R M A R N A

Blod-hjärnbarriären skyddar hjärnan från skadliga ämnen i blodet. I en ny studie visade det sig att möss som fötts upp i en helt bakteriefri miljö hade blod-hjärnbarriärer med högre genomsläpplighet. Efter att mössen försetts med normala tarmbakterier genom en avföringstransplantation blev genomsläppligheten normal.

Källor: Hjärnan: Dias J med flera, Neuron, november 2014. Hjärtat: Lund L med flera, JAMA, november 2014. Bukspottskörteln: Almaca J med flera, PNAS, november 2014. Tarmarna: Braniste V med flera, Science Translational Medicine, november 2014.

Musklerna: Lindholm M med flera, Epigenetics, december 2014.

Medicinsk Vetenskap №1–2015

9

Framsteg Närkoll på

Karotiskropparna Text: Ola Danielsson Illustration: Anders Kjellberg

Vad? Karotiskropparna är två små cellstrukturer, en i vardera halspulsåder, som fungerar som kemiska sensorer.

Deras huvuduppgift är att övervaka syrehalten i blodet, men de kan också reagera på förändringar i koldioxidhalt, pH-värde, temperatur och blodsocker.

När?

Om karotiskropparna känner av syrebrist signalerar de via sinusnerven till andningscentrum i hjärnan. Inom några sekunder höjs andningsrytmen automatiskt och förblir förhöjd under 5–10 minuter. Karotiskropparnas svar syftar till att återställa den viktiga kemiska balansen i blodet.

Hur? Syrehalten avläses av så kallade glomusceller i karotiskropparna, men hur det går till är okänt. Forskning pågår för att ta reda på om den avgörande mekanismen exempelvis sker på cellmembranet, i mitokondrierna eller genom en ändrad balans av reaktiva syreföreningar i cellen.

Och? Kronisk syrebrist till följd av lungsjukdom eller vistelse på hög höjd kan leda till överkänsliga karotiskroppar, med hyperventilation och påverkan på hjärt-kärlsystemet som följd. Narkosmedel kan tvärtom minska karotiskropparnas känslighet, vilket i värsta fall kan leda till livsfarliga andningsuppehåll. Genom att lära sig mer om karotiskropparna hoppas forskarna kunna motverka dessa tillstånd.

10

Medicinsk Vetenskap №1–2015

Källa: The human carotid body in sensing and signaling of oxygen and inflammation, avhandling från 2014 av Jessica Kåhlin, institutionen för fysiologi och farmakologi, Karolinska Institutet.

Hallå där Framsteg Text: Frida Wennerholm Foto: Stefan Zimmerman

Stöd hjärna forskningen Sätt in din hjärna på banken så kan du bistå forskning i hundratals år framöver.

Det menar Caroline Graff, chef för Hjärnbanken vid Karolinska Institutet.

Vad är Hjärnbanken och varför är det viktigt att veta om att den finns?

− Det är en biobank för hjärnvävnad och ryggmärg. Med tillgång till materialet kan forskare studera proteiner och processer i verkligheten istället för att gå omvägen via till exempel djurförsök.

Forskningen behövs då hjärnan är ett komplext organ som vi fortfarande vet förhållandevis lite om. För att förstå hur den fungerar normalt, hur den utvecklas och vad som händer vid olika sjukdomstillstånd behöver vi lära oss mer.

CAROLINE GRAFF är överläkare och professor i genetisk demensforskning vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle.

Vad händer med min hjärna efter donation?

− Medarbetarna vid Hjärnbanken tar tillsammans med ordinarie personal vid Karolinska Universitetssjukhuset proverna efter att donatorn avlidit. Vi lägger stor vikt på att göra detta på ett respektfullt sätt och har ofta nära kontakt med anhöriga. Det är även viktigt för oss medarbetare, som bedriver egen forskning, att detta görs på bästa sätt för att få bra kvalitet på materialet. För att tillgodose olika forskningsområden krävs sedan olika behandling av vävnaden. Dels tar man prover till frysning, huvudsakligen till biokemiska studier men även för att kunna titta på DNA och RNA. Vi fixerar även vävnad så att man ska kunna titta på den i mikroskop och studera strukturer på cellnivå.

Vad kan man hitta?

− Om vi vet att patienten hade en sjukdom letar vi främst efter avvikelser

för att se om de motsvarar symtomen personen hade i livet. På så sätt kan vi se om patienten fick rätt diagnos.

Nuförtiden obduceras väldigt få avlidna om man jämför med förr vilket betyder att vi under många år förlorat kunskap om hur hjärnan ser ut på patienter med olika tillstånd under olika åldrar. Min forskning fokuserar på demenssjukdomar men det finns även andra tillstånd som bottnar i hjärnan som till exempel Tourettes syndrom och autismspektrumtillstånd. Vi tittar även efter helt vanliga variationer mellan individer, vi är ju alla lite olika.

Behöver ni hela hjärnan?

− Då varje millimeter är unik och har specifika funktioner vill man ta

tillvara hela hjärnan. På så sätt kan man titta på de olika regionerna för att få en helhetsförståelse. Vill man till exempel studera funktionen för syn så behöver man ha tillgång till både den bakre synbarken som hanterar synintryck men även övriga områden där synsignalerna går, från ögat till nacken där synbarken sitter.

Hur ser du själv på hjärnan?

− Hjärnan är det mest fascinerande organ vi har och där finns en enorm styrka och kraft. Det finns mycket kvar att upptäcka och stora vinster att göra genom att öka förståelsen, både för den enskilda personen, anhöriga och hela samhället.

Tips! Läs mer på ki.se/brainbank Medicinsk Vetenskap №1–2015

11

Framsteg I korthet Aktiv med prostatacancer lever längre Forskningsnyheter från Karolinska Institutet hämtade från

ki.se

Livsförlängare. Daglig mo-

tion i 20 minuter eller mer kan förlänga livet på patienter med prostatacancer. Forskare vid Karolinska Institutet har följt 4 623 män som 5-10 år efter diagnos fick svara på hur fysiskt aktiva de var.

Resultaten visar att de med en aktiv livsstil hade 39 procents lägre risk att dö på grund av cancern.

– Hälsofördelarna med fysisk aktivitet är kända sedan tidigare, vår studie utökar detta till att gälla även överlevnaden efter prostatacancer säger Stephanie Bonn, forskarstuderande vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik. Cancer Epidemiology, Biomarkers & Prevention december 2014

Antibiotika orsakar inte barnastma Feltolkat. Tidigare rön om att antibiotikaanvändning under graviditet eller under

barnets första år ökar risken för astma ifrågasätts nu. I en ny studie där forskare vid Karolinska Institutet studerat närmare en halv miljon svenska barn kan inget samband ses mellan dessa faktorer. En av orsakerna till att man tidigare dragit andra slutsatser är att nydebuterad astma hos små barn ibland feldiagnostiseras som luftvägsinfektioner. Det kan då resultera i att barn med astma får (onödig) antibiotika, vilket kan ha lett till att antibiotikan felaktigt utpekats som boven.

– Vi vill trycka på vikten av korrekt diagnostisering av barn med luftvägssymtom, där misstänkta symtom på astma bör skiljas från luftvägsinfektioner som i sig kan öka risken för astma. Resultaten tyder på att antibiotika inte verkar orsaka astma men trots det bör läkemedlen användas med försiktighet med tanke på hotande antibiotikaresistens, säger Catarina Almqvist Malmros, barnläkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus och professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, som lett studien.

En annan förklaring kan vara att man inte tidigare tagit hänsyn till övriga faktorer, som till exempel livsstil och hemmiljö, som kan öka risken för astma.

British Medical Journal november 2014 12

Medicinsk Vetenskap №1–2015

Johan Hansson, professor vid Karolinska Institutet, kommenterar en ny studie gjord på 450 000 ljushyade amerikaner som visade att kaffe minskade risken att drabbas av hudcancer. Råden att undvika att bränna sig och att undersöka sin hud är dock viktigare om man vill undvika sjukdomen. Källa: SVT

Immunsystemet behöver virus Försvar. Genetiskt material

från retrovirus har sedan länge varit inbyggt i vår arvsmassa, men det har varit oklart vad det har för funktion. I ett samarbete med amerikanska forskare kunde forskare vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi vid Karolinska Institutet visa att aktivering av endogena retrovirus krävs för att framkalla en viss typ av så kallat T cells-obero-

Foto: Istockphoto

Livsstilen kan öka risken för barnastma men antibiotika är oskyldigt, visar en stor studie.

”Substanser i kaffet kan skydda mot ultraviolett ljus.”

ende antikroppssvar, bland annat mot bakterier.

- Att retrovirus kan gynna människans utveckling genom att ge oss ett starkare immunförsvar kan vara en möjlig anledning till varför de blivit en bestående del av vårt genom, säger Gunilla B. Karlsson Hedestam, professor i vaccinforskning, som deltog i studien. Science december 2014

Kollar du upp symtom på webben när du är sjuk?

Du är inte ensam.

Webbsurfande skvallrar om akutbesök Koll. Det första man gör när man känner sig krasslig är att söka information på nätet. Detta kan utnyttjas, visar ny forskning vid Karolinska Institutet. Studien, där data retrospektivt samlats in och analyserats, visade ett klart samband mellan trafik på regionala medicinska webbsidor och ett ökat patientantal på regionens akutmottagningar.

- Webbstatistik som denna skulle kunna användas till att förutsäga arbetsbelastningen på akutmottagningar, både för hela geografiska regioner och för individuella sjukhus. Man skulle troligen kunna snappa upp plötsliga beteendeförändringar i befolkningen innan det märks på akuten och eventuellt kunna anpassa personalstyrkan därefter, menar Andreas Ekström, forskarstuderande vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset.

Illustration: Brian Stauffer/The ispot

Annals of Emergency Medicine december 2014

Ny medicin mot biverkningar vid Parkinsonbehandling Labbfynd. Trots vanligt förekommande biverkningar som ofrivilliga rörelser förblir levodopa det mest effektiva läkemedlet vid behandling av Parkinsons sjukdom.

Nu har forskare vid Karo-

linska Institutet i samarbete med Lunds universitet visat att ett preparat som idag används mot psykiatriska åkommor, eltoprazine, kan minska dessa biverkningar i stor omfattning.

– Läkemedlet har redan testats på andra patientgrupper, men det här är första gången som det görs försök

när det gäller Parkinsons sjukdom. Det som är särskilt roligt är att vi har lyckats överföra fynd i labbet till klinisk användning, säger Per Svenningsson, professor i neurologi vid institutionen för klinisk neurovetenskap och läkare vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Ta bort äggledare och minska cancerrisken

Förebyggande. Kvinnor som är bärare av en mutation i den så kallade BRCA-genen är mer benägna att få äggstockscancer. För att minska risken erbjuds dessa kvinnor att ta bort äggledare och Brain februari 2015 äggstockar. Ny forskning vid Karolinska Institutet visar att risken även minskar när enbart äggledarna avlägsnas. Resultatet stärker hypotesen att äggstockscancer till största del uppstår i just överlever ett äggledarna. hjärtstopp.

– Detta ingrepp skulle Att omedelbart påbörja hjärtäven kunna erbjudas vid lungräddning (HLR) kan tredubbla hysterektomi och sterichansen till överlevnad. Forskningsliseringsoperationer för studien TANGO-2 ska nu undersöka om att effektivt minska risHLR utfört med bröstkompressioner fungken för äggstockscancer erar lika bra med eller utan inblåsningar. generellt i befolkDet är viktigt att fastställa vilken metod ningen, menar Henrik som är bäst då det i förlängningen kan Falconer, överläkare rädda liv menar ansvariga för stuoch forskare vid institudien vid Hjärtstoppscentrum vid tionen för kvinnors och Södersjukhuset och Karobarns hälsa. Journal of linska Institutet.

the National Cancer Institute november 2014 Medicinsk Vetenskap №1–2015

13

Utblick ”Inläggning på sjukhus har minskat med 70 procent sedan epidemistarten” Årets svensk, Johan von Schreeb, forskare vid Kunskapscentrum för katastrofmedicin, Karolinska Institutet, om deras nya studie som visar att fler människor sannolikt dött av den indirekta effekten av ebolaepidemin.

Källa: KI Bladet SLURP! Musen drack intensiva mängder under kort tid, cirka 6 liter om det skulle jämföras med en vuxen människa.

Upptäckt. Amerikanska

forskare har nu för första gången kunnat identifiera vilka specifika nervceller i hjärnan hos möss som styr törst. Efter att ha försett olika celler med ljuskänsliga molekyler kunde ljussignaler användas för att stimulera dem. Därigenom kunde forskarna stänga av och sätta på nervsignaler och upptäckte då att mössens dricksvanor kunde kopplas till ett specifikt område i hypotalamus.

Forskarna kunde identifiera celler som triggade törst men också törsthämmande celler.

Så länge de törsttriggande cellerna stimulerades drack mössen massiva mängder vatten, men om de hämmande cellerna stimulerades vägrade musen dricka trots att den led av vätskebrist.

Det aktuella området är lokaliserat utanför blodhjärnbarriären och har därmed direktkontakt med cirkulationssystemet. Då kan 14

Medicinsk Vetenskap №1–2015

Donation. Bor du i eller i

cellerna i området omedelbart känna av saltbalansen i kroppen, vilket skulle kunna vara en av anledningarna till att törst regleras just där.

Jordbakterier gav nytt antibiotikum

som visat sig effektivt mot bland annat grampositiva MRSA-bakterier. Resistenta bakterier som dessa orsakar stora problem i sjukvården men då teixobactin är den första medlemmen av en ny klass av antibiotika tror forskare att resistensutveckling kommer ta tid. Nature

Hoppingivande. Genom att

januari 2015

använda ny teknik har en internationell samling forskare nu kunnat odla tusentals nya bakteriestammar från jordbakterier, varav vissa producerar antibiotika. Den nya metoden går ut på att låta jordbakterier växa till på ett så kallat iChip, placerat i en miljö som liknar bakteriernas naturliga omgivning. Först låter man den jordbakterie som ska undersökas kolonisera chippet, sedan tillsätts bakterier som normalt orsakar sjukdom. Dör de nya bakterierna vet man att de första kolonisatörerna producerat och utsöndrat antibiotika. På detta sätt upptäcktes teixobactin, ett nytt antibiotikum

nya syntetiska byggstenar har kunnat inkorporeras i det genetiska maskineriet. Förutom A, T, G och C har man nu lyckats bygga in d5SICS och dNaM i ett bakteriegenom.

De sex nukleotiderna har i kombination visat sig kunna ge upphov till betydligt fler aminosyror, än de traditionella 20. Källa: Nature 2014

Nature januari 2015

2

närheten av den amerikanska staden Medford kan du nu tjäna en rejäl hacka på att dagligen besöka labbet Open Biome’s speciella toalett.

Avföringstransplantation är en kliniskt beprövad metod som visat goda resultat vid behandling av återkommande bakteriella infektioner i mag- och tarmkanalen. Med en donation på så lite som 50g kan en patient behandlas för kronisk diarrésjukdom. − I Sverige används istället en bakteriekultur som härstammar från material som donerades för runt 20 år sedan och som vi vet är av bra kvalitet. Detta material odlas kontinuerligt och tillvägagångssättet är både smidigt, billigt och säkert. Vi behöver därför inga nya donationer, säger Elisabeth Lissa Norin vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska Institutet, som forskar om människans tarmflora.

Foto: Gettyimages, Istockphoto

Törstreglerade krets identifierad hos möss

Avföring som lönar sig

ANNONS

Problem med svettning?

Här på vår mottagning så kan personer med extrem svettning, hyperhidros, få hjälp. Vi utreder och behandlar handsvett, fotsvett, svettning i armhålor, ansikte, huvud ljumskar och på många andra delar av kroppen.

Mottagningen tillämpar Stockholms läns landstings patientavgifter vid nybesök för bedömning. Det innebär att frikort och enhetlig patientavgift gäller vid nybesök hos läkare. Remiss behövs ej.

Läs mer på www.svettmottagningen.se

Svettmottagningen Hidroskliniken Warfvinges väg 35, 112 51 Stockholm Telefon 08-40 20 900 sekreterare@svettmottagningen.se www.svettmottagningen.se

Excellens inom kontraktstillverkning

Cobra erbjuder en omfattande service för biologiska och traditionella läkemedel.

Genom användandet av erfarna projektteam vårdar vi våra kunders produkter från preklinisk till klinisk och kommersiell tillverkning.

Besök, www.cobrabio.com, för mer information.

Tre forskare berättar

Namn: Yihai Cao Titel: Professor vid institutionen för mikrobiologi, tumöroch cellbiologi.

Forskar om: Angiogenes, mekanismer för nybildande av blodkärl.

De lever som de lär Vi nås av många budskap om hur vi bör leva våra liv, ändå kan det vara svårt att genomföra livsstilsförändringar som håller i sig.

Men den fördjupade kunskap som en forskare får genom sitt yrke kan vara extra svår att värja sig mot.

Möt tre forskare som fått insikter på jobbet – och förändrats.

Text: Ann-Cathrine Johnsson Foto: Mattias Ahlm

”Vi dricker grönt te på kafferasterna” ”Vår forskning är inriktad på att hitta mekanismer för att bromsa blodkärlstillväxt vid framför allt cancer, men även fetma. Vi arbetar utifrån hypotesen att om nybildningen av blodkärl blockeras så hejdas även tumörtillväxten och möjligen även nybildning av fettceller. Hittar vi grundmekanismen är förhoppningen att vår forskning även kan bidra till att ta fram läkemedel för andra sjukdomar som diabetes, hjärt-kärlsjukdom, ögonsjukdomar och kronisk inflammation. I slutet av 1990-talet letade vi efter nya molekyler som skulle kunna bromsa tumörtillväxt och hörde talas om ämnen i grönt te, katechiner, som andra forskare studerat och som visat sig kunna hejda tumörtillväxt. Men man hade inte lyckats hitta orsaken. Vi lät möss dricka grönt te och såg att de fick en minskad blodkärlstillväxt, vilket stämde med vår hypotes.

Då började jag dricka grönt te varje dag och tog reda på så mycket jag kunde.

För bästa kvalitet ska tebladen vara färska och handplockade, och de ska gärna ha vuxit i lite svalare klimat för en långsammare tillväxt. När vår forskning publicerades 1999 var intresset så stort att det gröna teet tog slut i de asiatiska butiker i Stockholm där det gick att köpa.

Vi vet inte om grönt te minskar risken för cancer, men fortfarande dricker hela vår forskargrupp grönt te på kafferasterna.

Det gör att vi mår bra och blir piggare.”

Medicinsk Vetenskap №1–2015

17

Tre forskare berättar

Namn: Alicja Wolk Titel: Professor i nutritionsepidemiologi vid Institutet för miljömedicin.

Forskar om: Hur livsstilsfaktorer är kopplade till hälsa.

18

Medicinsk Vetenskap №1–2015

”Jag har slutat med mjölk i kaffet” ”Det finns en stark koppling mellan livsstil, hälsa och livslängd och det finns ett stort intresse hos allmänheten att hålla sig frisk. Av all forskning på Karolinska Institutet är vår den mest omskrivna i massmedia. Även jag som privatperson påverkas av de resultat vi får fram. Jag har till exempel kommit att äta mindre kött men mycket mer fisk, grönsaker och frukt. Och mer yoghurt eftersom det finns en del forskning som visar att bakteriefloran i yoghurt kan påverka oss positivt. Sedan resultaten blev klara i en studie där vi observerade att mjölk kan kopplas till ökad dödlighet i hjärtkärlsjukdom har jag också valt att sluta köpa mjölk. Men jag kan inte säga att jag rekommenderar människor att sluta dricka mjölk, det finns det inte tillräckligt vetenskapligt underlag för ännu.

Däremot kan jag säga att man helst bör avstå från charkuterivaror på grund av de ökade riskerna för stroke, hjärtkärlsjukdom och tjocktarmscancer som kan kopplas till processat kött. Men generellt vill vi som forskare komma med positiva budskap för att få människor att ändra sina vanor, inte oroa. Vi kan vinna enormt mycket på att människor förbättrar sina levnadsvanor, både samhällsekonomiskt och när det gäller livskvalitet. Nästan 80 procent av alla hjärtinfarkter hos kvinnor och 90 procent av alla diabetes typ 2-diagnoser skulle kunna förhindras genom livsstilsförändringar. Men när vi tittade på svenska kvinnors levnadsvanor var det bara fem procent som följde de rekommendationer som finns. Det betyder att 95 procent kan förbättra sina vanor.”

”Jag aktar mig noga för stress” ”Är det något jag lärt mig av min forskning så är det att stress är på riktigt och att det kan göra dig allvarligt sjuk. Det tog ett tag för oss att kunna fastställa detta, men nu vet vi med säkerhet. För två år sedan åkte jag till Kerala i Indien för att skriva på en bok och passade samtidigt på att göra en antistressbehandling på ett ayurvediskt center. Mitt i vintern hamnade jag på en solig strand, åt fantastisk mat, fick massage och gjorde yoga under tio dagar.

Varje dag träffade jag en läkare och redan efter några dagar kunde jag sluta med min blodtrycksmedicin. Vårt sätt att leva

i västvärlden går tvärtemot all livsklokhet och för att klara av detta levnadssätt äter vi stora mängder livsstilsrelaterade mediciner. Jag är övertygad om att många människor skulle kunna sluta med dessa läkemedel om de ändrade sina levnadsvanor. Men det är inte lätt. Det är ett så tydligt fenomen att vi vet hur vi borde leva, men ändå inte gör det som är bäst för oss.

Istället använder vi oss av farmakologiska kryckor. Det finns studier som visar att blodtrycket kan sänkas genom yoga och på Stressmottagningen använder vi oss av yoga och andra avstressande metoder i behandlingen av våra patienter.

Sedan jag kom tillbaka från Indien har jag

fortsatt med yoga. Det får mig att känna mig mindre stressad och jag blir mer fokuserad, men jag har fått gå tillbaka till min blodtrycksmedicin igen. Men jag är inte stressforskare för intet, jag aktar mig noga för att hamna i kronisk stress och har gått ner i arbetstid.”

Namn: Aleksander Perski Titel: Docent, psykolog och stressforskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap samt grundare av Stressmottagningen.

Forskar om: Kronisk stress och stressrelaterade sjukdomar som utmattningssyndrom.

Medicinsk Vetenskap №1–2015

19

Snabba fakta: Hepatitvirus A-E är obesläktade men med den gemensamma egenskapen att de kan orsaka akut eller kronisk leverinfektion (hepatit). Kronisk hepatit kan leda till skrumplever och levercancer. Hepatit B och C orsakar nära 1 miljon dödsfall per år. Vaccin finns mot hepatit A, B och E. Hepatit A och E sprids främst via mat och vatten. Hepatit B, C och D smittar genom blod.

Svårfångade virus delvis bemästrade

400-talet. Första beskrivningen.

Hippokrates beskriver de kliniska kännetecknen hos gulsotsepidemier.

Epidemier av gulsot, orsakade av inflammation i levern, har förekommit i alla tider.

Särskilt vanligt har det varit hos soldater i krig.

Virusorsakad inflammation i levern gäckade länge forskarvärlden.

De senaste 50 åren har forskning avslöjat hur virusen fungerar och gett såväl vaccin som läkemedel.

400

Text: Karin Söderlund Leifler

1883. Smittväg upptäcks. Ett smittkoppsvaccin, som framställts ur mänsklig mjältvävnad, orsakar gulsot hos 15 procent av de vaccinerade. Forskare drar slutsatsen att hepatit kan smitta via blod.

1800

1960 1966. Hepatit Bviruset upptäcks.

Baruch Blumberg hittar viruset som orsakar hepatit B och bidrar till det första vaccinet. År 1977 belönas Blumberg med Nobelpriset i medicin eller fysiologi för sin forskning om hepatit B. 20

Medicinsk Vetenskap №1–2015

1980-talet. Fler hepatitvirus upptäcks.

Forskare upptäcker hepatit D-virus, som är beroende av hepatit B-infektion för att kunna föröka sig. År 1983 identifieras hepatit E-viruset. Först år 1989 avslöjas viruset som orsakar hepatit C.

1980

1970

1970-talet. Hepatit A-viruset avslöjas. Hepatit A-viruset upptäcks år 1973. Men forskarna gäckas fortfarande av ett sedan länge känt smittämne som orsakar leverinflammation efter blodtransfusion, men det dröjer många år innan det identifieras som hepatit C-viruset.

1981. Vaccin förebygger cancer. Till det första hepatitvaccinet använder forskarna en ovanlig källa, nämligen blodplasma från hepatit B-bärare.

Några år senare tas vaccin fram i jästceller. Hepatit B-vaccinet var världens första cancervaccin.

Foto: Istockphoto, Tom Trower (NASA). Illustration: Istockphoto

Tidslinjen Hepatit

2000-talet. Förbättrad behandling. Kombinationsbehandlingen förfinas med långtidsverkande interferon. Ungefär hälften av patienterna med den vanligaste, och svåraste, typen av hepatit C botas.

1992. Förbättrad diagnostik.

Det vanligaste sättet att smittas av hepatit C är fram till nu genom blodtransfusion.

När det blir möjligt att testa blodet minskar risken för smitta vid blodtransfusion till nästan noll i länder där allt blod testas.

1990

2000

2010

Ola Weiland.

IDAG

1990-talet. Immunstärkande behandling.

Interferon-alfa, som finns naturligt i kroppen och stärker immunförsvaret, börjar användas för att behandla hepatit C och kronisk hepatit B. Senare läggs antivirala läkemedel till behandlingen.

Framtidens utmaningar

Paradigmskifte för behandling av hepatit C 2014 Bot mot hepatit C. Forskningsgenombrott om hur hepatit Cviruset fungerar banar väg för skräddarsydda, direktverkande antivirala läkemedel. Kombinationer av de nya läkemedlen kan bota kronisk infektion i över 90 procent av fallen.

Förbättrad behandling mot hepatit D Kronisk hepatit D-infektion är ofta allvarlig.

Eftersom infektionen är svår att behandla med dagens läkemedel vill forskarna få fram nya, effektiva mediciner.

Foto: Istockphoto, pressbild

Vaccin mot hepatit C Hepatit C-viruset förändras hela tiden och är mycket skickligt på att undvika att bli upptäckt av immunförsvaret. Forskare har tagit sig an den stora utmaningen att skapa ett vaccin.

2015

Stärka kroppens eget försvar Forskare vill ta fram ett terapeutiskt vaccin som kan bota bärare av kronisk hepatit B, så att deras immunförsvar klarar av att hålla viruset i schack efter antiviral behandling.

Källor: Ola Weiland, cdc.gov (Centers for Disease Control and Prevention), who.int (WHO), hep-index. eu, T Scheel and C Rice, Understanding the hepatitis C virus life cycle paves the way for highly effective therapies, Nature Medicine 2013, R Palmer Beasley, Development of Hepatitis B Vaccine, JAMA.

Förra året började personer med kronisk hepatit C-infektion behandlas med de nya direktverkande antivirala läkemedlen. De ger kortare behandlingstid, botar fler och ger mindre biverkningar. Ola Weiland, överläkare och professor vid institutionen för medicin i Huddinge, talar om ett paradigmskifte.

– Plötsligt kan vi bota avancerad leverskada. Det är en makalös förbättring, som man inte ofta ser inom medicinen. För några år sedan var det svårt att föreställa sig att vi på tolv veckor skulle kunna bota en kronisk hepatit med skrumplever.

Nu pågår kliniska studier för att se hur det går för patienterna.

Hepatitbehandlingen gör att risken för personer med skrumplever att utveckla levercancer minskar från fyra procent per år, till en procent.

– Vi försöker ta reda på vilka av patienterna som måste följas upp för att tumörer ska hittas i ett tidigt stadium. Detta för att sjukvården ska kunna rikta in sig på att bara följa dem som behöver det, säger Ola Weiland.

Idag har dock inte alla patienterna tillgång till läkemedlen.

Kostnaderna är höga och de som är svårast sjuka behandlas först.

– Priserna kommer att sjunka när fler preparat tillkommer och konkurrensen ökar, en process som redan har startat. Men så länge inte alla behandlas kommer smittspridningen och epidemin att fortgå.

Medicinsk Vetenskap №1–2015

21

Nyfiken på Ensamhet

sjukt Det är tungt att känna sig ensam – och dessutom verkar det kunna skada vår fysiska hälsa, möjligen lika mycket som rökning. Men det går att bryta ensamhet, enligt en svensk studie som publicerades i höstas.

Text: Annika Lund Foto: Nasa

ensam 22

Medicinsk Vetenskap №1–2015

ENSAMMAST I UNIVERSUM? Året är 1969 och astronauterna Neil Armstrong och Edwin Aldrin beger sig ut med månlandaren The Eagle på väg mot mänsklighetens första månpromenad. Kvar i kommandomodulen Columbia i en omloppsbana runt månen finns den tredje besättningsmannen Michael Collins. Collins hann med 14 varv runt månen innan han återförenades med sina kollegor. Under varje varv är han i total radioskugga i 48 minuter. Längst bort från jorden, alldeles, alldeles ensam.

Läs mer i Bea Uusmas bok Astronauten som inte fick landa.

Medicinsk Vetenskap №1–2015

23

deras närvaro, och det är en positiv upplevelse för den döende. De beskriver hur släktingarna är där för att hjälpa dem.

Fenomenet kallas för dödsbäddsvisioner och det har studerats. Enligt intervjustudier med palliativ personal är dessa syner relativt vanliga.

– Min egen tolkning är att vårt behov av gemenskap är så starkt att vi söker efter någon som vi kan dela dödsupplevelsen med. Då kommer vi att tänka på dem som gått före, de som redan vet hur det är att dö, säger Peter Strang.

ÖVER TRETTIO ÅR HAR Peter Strang, professor vid institutionen för onkologipatologi vid Karolinska Institutet, arbetat med döende patienter. Det har gett honom stor erfarenhet i hur människor hanterar den existentiella kris som döden för med sig.

– Vi kommer inte ifrån vår existentiella ensamhet, som bygger på att våra innersta tankar och känslor inte går att dela. Vi kan heller inte dela alla upplevelser, som till exempel döden.

Vi måste gå den allra sista biten själva.

Den existentiella ensamheten ger ett stort lidande, men min erfarenhet är att den går att lindra med gemenskap, säger Peter Strang.

Han berättar att många patienter med dödlig sjukdom först blir inåtvända med oro och ångest när det är kort tid kvar av livet. Men sedan vänder det i många fall, ofta ganska hastigt. Plötsligt är patienten lugn och fridfull.

– Jag brukar fråga vad som har hänt, om det har kommit några nya tankar eller annat som har varit lugnande.

Ett vanligt svar då är att patienten har tänkt på en äldre, död släkting och hur den personen efterhand upplevts allt mer närvarande i rummet. Ibland är det flera släktingar. Patienterna kan mycket tydligt se dem eller känna 24

Medicinsk Vetenskap №1–2015

HAN KOM I HÖSTAS ut med en populärvetenskaplig bok, Att höra till. Om ensamhet och gemenskap, som sätter våra sociala behov i ett evolutionärt perspektiv. Resonemanget går ut på att tryggheten i att ingå i en grupp har inneburit en så kraftig överlevnadsfördel att vi för hundratusentals år sedan utvecklade starka mekanismer för att söka gemenskap och undvika ensamhet. Att känna välbehag vid hudkontakt är den belönande delen av dessa mekanismer, där den behagliga hormonduschen av till exempel oxytocin ska få oss att stanna i gemenskap och under flockens beskydd, enligt detta resonemang. Samtidigt beskrivs ångest i samband med ofrivillig ensamhet som en varningssignal som ska driva oss tillbaka till flocken i likhet med hur smärta får oss att dra undan en hand som är på väg att skadas av eld.

Tankarna stöds av att social exkludering aktiverar samma delar av hjärnan som fysisk smärta. För drygt tio år sedan, beskrev ett amerikanskt forskarlag ett experiment i tidskriften Science, där friska försökspersoner fått kasta en boll mellan sig i ett virtuellt spel, där en person utan att veta om att försöket var riggat successivt blev allt mer socialt exkluderad genom att få färre bollar.

Försökspersonerna undersöktes fortlöpande med fMRI, som avbildar hjärnan i arbete, och forskarna kunde påvisa att den sociala uteslutningen aktiverade samma delar av hjärnan som vid ren fysisk smärta.

I sitt arbete med palliativa patienter på Stockholms sjukhem har Peter Strang många gånger sett hur ensamhet och fysisk smärta går hand i hand.

Peter Strang är full av historier om patienter som ensamma plågats av närmast outhärdliga smärtor, högt placerade på sjukvårdens självskattningsskalor. När någon gör dem sällskap, gärna genom att stryka dem lugnande på armen och ge hudkontakt, då kan smärtan i princip upphöra – ibland utan medicinering.

– Ofta säger patienterna att ’just nu när du sitter här gör det inte ont, men nyss var det fruktansvärt’. Det finns en social komponent, där kroppslig smärta förvärras av ensamhet medan gemenskap kan lindra fysisk smärta. När man förstår det förstår man också att det spelar roll hur man ordnar sjukvården och samhället i stort. Smärta är den vanligaste orsaken till att någon söker sjukvård i dag samtidigt som många är ofrivilligt ensamma. Det här är två problem som hör ihop. Jag tror vi kan få en betydligt friskare befolkning genom att motverka ensamhetens skadliga effekter, säger han.

Det finns många undersökningar som visar att goda relationer är bra för hälsan, samtidigt som dåliga relationer och känslor av ensamhet har den motsatta effekten. I en metaanalys publicerad 2010 i tidskriften PLoS Medicine jämförde amerikanska forskare ensamhet med andra kända hälsofaror när det gällde risken att dö i förtid. Enligt deras analys är ofrivillig ensamhet en lika stor riskfaktor för att dö i förtid som rökning och en större riskfaktor än fetma eller fysisk inaktivitet.

Enligt Peter Strang innebär långvarig, ofrivillig ensamhet en kronisk, lågintensiv stress, där det biologiska varningssystemet om att man bör söka upp sin flock är ständigt aktiverat. Det långvariga påslaget av stresshormoner är början av ett förlopp som kan ge högt blodtryck och inflammation i kroppen, vilket i sin tur ökar risken för sjukdomar som hjärtinfarkt, stroke och demens. Utöver detta innebär ensamhet en högre risk för depression.

– Ett samhälle som vill förebygga dessa stora folksjukdomar behöver därför väga in ensamhet som en riskfaktor vid sidan om andra livsstilsfaktorer, som kost, motion och rökning, anser Peter Strang.

Men ensamhet verkar även kunna påverka hjärnan mer omedelbart. I en amerikansk studie från 2002 fick frivilliga studenter göra ett riggat personlighetstest, varefter de delades in i tre grupper utifrån vad de lurades att tro.

En grupp fick höra att deras personlig-

Foto: Mattias Ahlm

Nyfiken på Ensamhet

Foto: Istcokphoto, Privat

het innebar en rik social framtid, en annan fick höra att de tyvärr skulle gå ganska ensamma genom livet och en tredje grupp, kontrollgruppen, fick höra att de löpte stor risk att råka ut för någon olycka. Efter dessa besked fick försökspersonerna göra olika kognitiva tester, som IQ-test och minnestest. Den socialt lyckligt lottade gruppen lyckades väl, men de som trodde sig vara hotade av ensamhet gjorde dåligt ifrån sig – sämre än den grupp som trodde sig löpa risk för olyckor.

– En slutsats är att hotande ensamhet är så omskakande att det omedelbart påverkar våra kognitiva förmågor och vår koncentrationsförmåga. Jag tror att vi bara är i början av att förstå hur ensamhet påverkar oss, säger Peter Strang.

MEN OAVSETT HUR ensamhet påverkar oss rent kroppsligt är det obehagligt att känna sig ofrivilligt ensam. Det räcker som argument för att bekämpa det, anser Lena Dahlberg, docent i socialt arbete och forskare vid Aging Research Center vid Karolinska Institutet.

Hon vill se en utveckling där man månar om äldre personers sociala behov på samma sätt som man månar om de fysiska. I dag är det vanligt att ta reda på vilka vardagliga funktioner en äldre person behöver hjälp med, som att handla, äta, duscha eller gå på toaletten. Det borde vara lika självklart att ta reda på vilka sociala funktioner som behöver stöttas, anser Lena Dahlberg.

– Att känna sig ensam ger ett sämre välbefinnande. Jag utgår från att vi har en äldreomsorg för att vi vill att våra äldre ska må bra. Om vi är måna om våra äldres behov, då behöver vi hjälpa till även när de sociala funktionerna sviktar, så som vi hjälper till när de kroppsliga funktionerna ger vika, säger hon.

I en intervjustudie har hon följt nära 600 äldre personer under sju års tid.

De har svarat på frågor om sin livssituation samt om de känt sig besvärade av ensamhet, allt i syfte att identifiera riskfaktorer för ofrivillig ensamhet. Enligt resultatet spelar till exempel utbildningsnivå inte någon större roll, det vare sig skyddar eller ökar risken för ensamhet. Svårigheter att röra sig innebär en viss ökad risk och depression ger en nästan trefaldigad riskökning för att någon ska känna sig ensam.

”Jag tror vi kan få en betydligt friskare befolkning genom att motverka ensamhetens skadliga effekter” Men den absolut viktigaste riskfaktorn är att nyligen ha förlorat sin make eller maka. I studien var det fler kvinnor än män som beskrev sig som ensamma, något som nästan helt förklarades av att fler kvinnor än män hade förlorat sin livskamrat under den undersökta perioden; det var alltså änkeståndet som var den avgörande riskfaktorn.

– Det här är viktigt att veta för att kunna utforma bra åtgärder från samhällets sida. Det måste vara nästa stora steg, säger Lena Dahlberg.

Hon berättar att det finns dålig kunskap om vilka insatser som egentligen fungerar när det handlar om att bryta social isolering och känslor av ensamhet. En lång rad åtgärder har undersökts i olika studier, där det har handlat om allt ifrån att göra hembesök och starta telefongrupper till att ge

hörselhjälpmedel och hjälpa till med internetanslutning. Många studier har dock brister, berättar Lena Dahlberg, till exempel genom att det saknas kontrollgrupp eller definition av vad som egentligen har undersökts – är det social ensamhet, social isolering eller emotionell ensamhet?

– Det är olika saker. Att vara socialt ensam innebär att man saknar band till vänner och bekanta som man känner samhörighet med, trots att man skulle vilja ingå i sådana sammanhang. En del människor har få sociala kontakter och är nöjda med det, och då handlar det om social isolering snarare än en känsla av ensamhet. Vid emotionell ensamhet saknar man en förtrogen person att anförtro sig åt på djupet, och det kan man ju göra även med ett mycket rikt kontaktnät. En studie som mäter endast antal sociala kontakter ger därför inget mått på hur ensamma studiedeltagarna har känt sig. Tyvärr blandas de här begreppen ihop, även inom forskningen, säger Lena Dahlberg.

SOM EN FÖLJD av detta har det varit svårt att dra slutsatser om evidensen och visa vilka frivilliga, kommunala eller andra insatser som egentligen har effekt när det handlar om att bryta ofrivillig ensamhet. Men en del går ändå att slå fast. Till exempel behöver någon

Så gör du: Bryt ensamheten med EASE Den amerikanske socialpsykologen John T. Cacioppo har tagit fram en handlingsplan för hur en individ kan göra för att bryta sin ensamhet kallad EASE. E: Extend yourself. Ta första steget till kontakt genom att hälsa, småprata och ha ögonkontakt med andra människor.

A: Action plan. Fundera ut sammanhang där du kan träffa likasinnade och sök dig till dem, exempelvis en kör eller förening.

S: Selection. Välj vilka du vill bli vän med och investera i detta fåtal.

E: Expect the best. Utgå från att människor omkring dig vill dig väl.

Medicinsk Vetenskap №1–2015

25

Nyfiken på Ensamhet vara ansvarig för det aktuella projektet, oavsett om det handlar om en träffpunkt där man kan fika, en gemensam kulturaktivitet eller promenader, och den personen måste ha rätt utbildning och stöd omkring sig. Dessutom bör åtgärden vara riktad, så att en insats vänder sig till exempelvis änklingar/änkor och en annan till exempelvis ensamboende personer med schizofreni. Vidare är det bra att involvera deltagarna i hur verksamheten kan utvecklas.

Och det går att bryta ensamhet. Det visar den studie Lena Dahlberg publicerade i höstas. Av de 600 studiedeltagarna ansåg drygt sju procent vid det första frågetillfället att de ofta kände sig ensamma, en siffra som hunnit stiga till 17 procent när de tillfrågades sju år senare, då deltagarna hunnit uppnå en genomsnittsålder på strax under 83 år. Ökningen kan troligen förklaras av att många då hunnit förlora en make eller maka. Men samtidigt som fler kände sig ensamma hade ungefär hälften av dem som brottades med ensamhet vid det första frågetillfället en annan uppfattning nästa gång de tillfrågades.

Ungefär hälften hade alltså tagit sig ur sin ensamhet.

– Det är såklart en intressant utveckling. Man kan ju tänka sig att det rör sig om någon som nyligen förlorat en make eller maka vid det första tillfället, men som sedan gått vidare efter sin sorg och kanske knutit nya kontakter.

Vi vill veta vad man skulle kunna göra för att förenkla för äldre personer att agera så, till exempel genom att skapa kontaktytor eller träffpunkter och hur de i så fall bör utformas. Det är inget som vi kan få svar på genom de här intervjuerna som vi redan har gjort, säger Lena Dahlberg.

DET FINNS OCKSÅ rent praktiska hälsoaspekter av ensamhet, som inte har att göra med hur väl man trivs i sitt eget sällskap. Hudläkare har länge misstänkt att ensamstående män har sämre prognos i sin hudcancer, eftersom de oftare söker sjukvård för sent. Misstanken är numera vetenskapligt belagd, sedan hudläkaren Hanna Eriksson gjort en studie tillsammans med kollegor vid institutionen för onkologi-patologi på Karolinska Institutet. I studien undersöktes överlevnaden för över 27 000 svenska patienter som diagnostiserats 26

Medicinsk Vetenskap №1–2015

Solokvist på månen. Men det är i alla fall självvalt.

med ett första melanom någon gång mellan 1990 och 2007. Av resultatet framgår att ensamstående män i alla åldrar har sämre överlevnad i sjukdomen.

– Det förklaras troligen av att deras sjukdom upptäcks i ett mer avancerat stadium, när hudtumören har hunnit växa sig tjockare. Vi tror att det kan bero på att den som är ensam kan ha svårt att undersöka hela kroppen eller

”Om vi är måna om våra äldres behov, då behöver vi hjälpa till även när de sociala funktionerna sviktar”

att man inte gör det alls av olika anledningar. Vi såg inga skillnader kring den initiala kirurgiska behandlingen när hudförändringen väl upptäckts. Även äldre kvinnor diagnostiseras med mer avancerade melanom, men det påverkade inte överlevnaden, säger Hanna Eriksson.

Tidigare internationella intervjustudier med melanompatienter har visat att det i över hälften av fallen är en partner som har uppmanat någon att få en hudförändring undersökt, oftast en maka som har uppmanat en make.

– Vi vill få till en ökad medvetenhet inom hälso- och sjukvården om att framför allt äldre personer och ensamstående män kan ha svårt att upptäcka sina hudtumörer i tid, säger Hanna Eriksson.

ANNONS

25 % rabatt

innan 31/3

Bli en expert pü research och referenshantering När du skriver akademiska rapporter, uppsatser eller avancerade artiklar har du säkert upplevt att oändligt mycket tid gür üt att samla in och samordna dina källor. EndNote X7 lÜser det genom att hitta, spara och organisera dina artiklar och dokument. Programmet spar upp till 90 % av tiden jämfÜrt med manuell referenshantering.

Nügra av fÜrdelarna med EndNote Ï )§ WLOOJ§QJ WLOO GDWDEDVHU IU§Q YŒUOGHQV OHGDQGH LQVWLWXWLRQHU Ï %\JJ XSS HWW HJHW UHIHUHQVELEOLRWHN RFK GHOD PDWHULDO PHG NROOHJRU Ï 9ŒOM EODQG ¸YHU ROLND IRUPDWHULQJVVWLODU $3$ 0/$ PHG IOHUD

KĂśper du en licens av Endnote innan 31/3 ger vi dig 25 % rabatt!

7D GHO DY IDQWDVWLVND NDPSDQMHUEMXGDQGHQ S§ DOIDVRIW FRP PY HOOHU ULQJ I¸U PHU LQIRUPDWLRQ $OIDVRIW ŒU GHQ HQGD VYHQVND GLVWULEXW¸UHQ DY (QG1RWH PHG WHNQLVN VXSSRUW

0HGͤHOG 'LDJQRVWLFV $% Sahlgrenska Science Park | Medicinaregatan 8B | 413 46 GÜteborg, Sweden LQIR#PHGͤHOGGLDJQRVWLFV FRP | ZZZ PHGͤHOGGLDJQRVWLFV FRP

)RWR 1$6$ (6$ DQG WKH +XEEOH +HULWDJH 7HDP 676F, $85$ (6$ +XEEOH &ROODERUDWLRQ

Bortom din sĂśkmotor ďŹ nns ett universum av information.

På djupet Hälsosamt åldrande

Hälsa in i det sista 28

Medicinsk Vetenskap №1–2015

Foto: Gettyimages

Medellivslängden i Sverige ökar stadigt både för män och kvinnor. Men hur ska du göra för att minska risken att bli gammal och sjuk och istället kunna se fram emot att bli gammal och frisk?

Forskarna vet.

Text: Fredrik Hedlund

Medicinsk Vetenskap №1–2015

29

På djupet Hälsosamt åldrande

ET FÖRSTA LAURA FRATIGLIONI säger är precis det som ingen vill höra, det som vi alla egentligen vet innerst inne, men som hela vårt västerländska samhälle verkar vilja blunda för.

– Åldrandet börjar inte vid 65 år eller 75 år. Man åldras dag för dag med början från 20-årsåldern.

Hon är professor i medicinsk epidemiologi med inriktning mot demenssjukdomar vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle vid Karolinska Institutet. Hon är också föreståndare för Aging Research Center, ARC i Stockholm.

Laura Fratiglionis forskning handlar om vad det är som gör att människor får ett hälsosamt åldrande, där det går att leva ett liv utan funktionsstörningar och med en god livskvalitet.

Hon var involverad i det så kallade Kungsholmsprojektet och har efter dess varit en av de drivande krafterna bakom den svenska nationella studien om åldrande och de äldres vård och omsorg; ”The Swedish National study on Aging and Care”, SNAC, där hon ansvarar för Kungsholmsdelen SNAC-K. I studien finns dessutom tre andra centra i Blekinge, Skåne och Nordanstig i Gävleborg vilket gör att den kan ge en mer heltäckande analys från både stad och landsbygd. Åldrandet är ett förhållandevis ungt forskningsfält. Riktigt gamla människor har inte varit någon fråga förrän de senaste 30–40 åren. På 1960-talet fanns det cirka 200 personer i Sverige som kunde fira att de blivit 100 år 30

Medicinsk Vetenskap №1–2015

DE SENASTE 50 ÅREN har, i ett antal

utvecklade västländer, inneburit den ojämförligt mest dramatiska ökningen av medellivslängd någonsin. Och om det är tio gånger så många som når sin 100-årsdag i dag jämfört med för 50 år sedan så är det många, många gånger fler som når 80 och 90 år.

Att bli riktigt gammal är inte längre något exklusivt. Dessutom är äldre idag ofta betydligt piggare än vad de var förr. Mick Jagger och Ketih Richards bildade Rolling Stones 1962 och de åker fortfarande runt på turné.

Både Jagger och Richards fyller 72 år i år och deras trummis, Charlie Watts, fyller 74 år.

– De viktigaste faktorerna som vi kan påverka själva och som ökar chanserna till ett friskt och hälsosamt åldrande är att vara fysiskt aktiv, inte röka, dricka måttligt med alkohol, inte äta för många kalorier och undvika animaliskt fett, säger Laura Fratiglioni.

Det låter visserligen inte helt och hållet som Rolling Stones, men de är i alla fall fysiskt aktiva, det kan alla som har sett en konsert intyga.

– Det är många faktorer som avgör hur hälsosamt åldrande man får, det är en kombination av faktorer som in-

”Interaktionen mellan områdena genetik, biologi, psykologi, fysisk och social miljö är väldigt viktig.”

MEN MYCKET ÄR fortfarande okänt, eller i varje fall inte så väl undersökt att Laura Fratiglioni törs ge några generella rekommendationer om det. En anledning till det är att forskningsfältet är ungt, men en annan är att ”äldre” är en mycket blandad grupp. Dels spänner den från 65 år till en bit över 100 år, en tid då det händer mycket mer i kroppen än under motsvarande tid i medelåldern. Dels, och det är nästan ännu viktigare, blir människor gamla vid väldigt olika åldrar.

– Det spelar ingen roll vilka faktorer man tittar på. Mentala funktioner, fysiska funktioner och biologiska markörer, allt är mycket mer variabelt hos äldre än hos yngre, säger hon.

Dels gör det forskningsresultat lite svårare att tolka, dels innebär det att gränser som gäller för yngre plötsligt inte gäller längre. Ett exempel är högt blodtryck. Man brukar säga att blodtrycket ska vara under 140 mm Hg systoliskt och 90 mm Hg diastoliskt annars ökar risken att avlida, men det gäller inte för äldre.

– Ett blodtryck på 140 över 90 är inte kopplat till någon högre dödlighet hos människor över 75 år. Det har vi och flera andra forskargrupper visat, säger Laura Fratiglioni.

På samma sätt är det med övervikt.

I medelåldern är övervikt en riskfaktor för död i hjärtsjukdom, stroke och cancer och ett Body Mass Index, BMI mellan 22,5 och 25 är det bästa. För personer över 65 år försvinner den risken alltmer och över 75 år så ökar inte längre övervikt (BMI 25–29,9 )risken för död, medan fetma (BMI 30–34,9 ) endast ökar risken lite. Istället är det

Foto: Stefan Zimmerman

eller äldre. Nu, fem decennier senare, är det långt över 2 000 personer som lever och är 100 år eller äldre. En seriös vetenskaplig prognos, publicerad i den vetenskapliga tidskriften The Lancet 2009, angav att om ökningen i livslängd fortsatte som den hittills hade gjort skulle hälften av alla barn i länder som Sverige födda år 2000 och senare kunna fira sin 100-årsdag.

Med dagens födelsetal skulle antalet 100-åringar då bli cirka 50000 – varje år. Det är en prognos och kanske inte en helt realistisk eftersom livslängden sannolikt inte kan öka hur mycket som helst, men den pekar ändå på dimensionerna i vad som håller på att hända.

teragerar under hela livet, säger Laura Fratiglioni.

Hon berättar om samspelet mellan den genetiska bakgrunden som alla människor har och de biologiska förändringar som sker i kroppen under en livstid. Sådant som sjukdomar, olyckor och trauma påverkar naturligtvis framtiden. Ovanpå det läggs den sociala, fysiska och psykologiska miljön.

– Interaktionen mellan områdena genetik, biologi, psykologi, fysisk och social miljö är väldigt viktig. Inom varje område finns det olika faktorer som påverkar och vi har lyckats identifiera åtminstone några som är dåliga och några som är bra för att få en bättre hälsa när man blir gammal, säger Laura Fratiglioni.

Namn: Birgitta Elwing. Ålder: 80 år, född 1934.

Yrke: Dietist och folkhälsovetare.

Bra med att bli äldre: Kärleken till familj och vänner djupnar.

Jag och min man är mer rädda om varandra och det är fint. Det gäller även barnen.

Dåligt med att bli äldre: Vänner dör eller försvinner in i dimman och den egna kroppen fungerar sämre.

Foto: Lindsten&Nilsson

”Det finns en stor glädje i åldrandet också” ”Jag har själv svårt att förstå att jag nu är 80 år. Jag och min man håller oss igång med motion, umgänge och bra mat. Vi har också ett aktivt samhällsengagemang som gode män åt ensamkommande flyktingbarn. Nu är jag god man åt en ungdom från Syrien och en från Afghanistan, det känns meningsfullt.

Jag började jobba med folkhälsa innan begreppet fanns. Jag blev dietist 1979 efter många år som hushållslärare. Jag jobbade med förebyggande åtgärder gentemot till exempel förskolor och föräldragrupper, men då fanns ännu inga studier som visade att det gav resultat på sikt.

Under en period gav jag råd åt äldre personer som skrevs ut från sjukhus. Det handlade bland annat om livsstil och om att ta undan mattor man kan snubbla på. Då förstod jag inte hur det är att bli gammal. Man vill nämligen fortsätta att leva så som man har gjort tidigare. Det vet jag nu.

Det finns mycket sorg i att bli äldre. Vi har mer att se tillbaka på än att se fram emot.

Det är jobbigt att kroppen fungerar sämre, att man ser och hör sämre. Det gör också ofta ont på olika ställen i kroppen, ibland hela kroppen. De dagarna kan man inte göra mycket.

Men det finns också en stor glädje i åldrandet. Jag vågar vara mig själv och finner en stor glädje i att få vara tillsammans med människor, gamla och unga.

Det känns fint att få vara frisk och vara gammal särskilt om man ser till alternativen.”

Medicinsk Vetenskap №4–2014

31

”När jag fyllde hundra år i höstas höll jag ett spontant tal för släkten. Det summerade händelser under mitt liv. Jag förstod efteråt att många har svårt att ta till sig hur mycket som ryms under hundra år. När jag föddes var det ovanligt med bilar och telefon i Stockholm och radio fanns inte. Vi skaffade så småningom en liten radio med två hörlurar som högst åtta

Namn: Fredrik Blomqvist. Ålder: 100 år, född 1914.

Yrke: Ingenjör inom stålindustrin.

Bra med att bli äldre: Jag är mig själv helt och hållet, jag bryr mig inte längre om vad folk tycker om mig. Det sparar en del energi.

Dåligt med att bli äldre: Sedan min fru gick bort för drygt fem år har livet blivit ensamt. Många vänner är borta och nya vänner kommer inte. Jag har också en synskada som gör det svårt att till exempel spela golf.

Foto:Tobias Ahlén (bilden har tidigare varit publicerad i Avesta Tidning)

”Jag känner mig fortfarande ung”

personer i taget kunde lyssna på. När vi ville följa en match av boxaren Harry Persson under 1920-talet lade min pappa hörlurarna i en skål av kristall så att hela rummet kunde höra. Det måste ha varit en av Sveriges första högtalare.

Jag känner mig fortfarande ung. Jag håller igång på olika sätt och tar gärna tåget för att hälsa på mina barn och barnbarn i Stockholm.

Jag bor halva året i Torekov i Skåne där jag sköter hus och trädgård, odlar mycket och gör bland annat saft och sylt. Jag har tidigare spelat mycket golf i Skåne och som 75-åring vann jag riksmästerskapet två gånger.

Jag vet inte varför jag har blivit så gammal.

Min mor blev 89 år, så det är väl delvis ett arv.

Jag tror det spelar roll att jag alltid har sovit bra och idrottat mycket. Men när jag var yngre levde jag inte så hälsosamt utan rökte rätt mycket och festade en del. Jag slutade röka 1960.

Numera promenerar jag varje dag och tränar i ett gym i källaren i min bostadsrättsförening.

Jag bor på tredje våningen utan hiss så jag går i trappor flera gånger varje dag, till exempel när jag ska till tvättstugan. Jag äter alltid gott, mat som jag lagar själv på fina råvaror, inget färdigköpt. Jag har det ganska bra men nu längtar jag till våren och Torekov.”

Hälsosamt åldrande På djupet

Foto: Stefan Henric Zimmerman, Lindsten/Lindsten&Nilsson Istockphoto

ett lågt BMI som är farligt och ökar dödligheten hos äldre.

FÖR ATT ÖK A sina chanser till en hälsosam ålderdom gäller det att hålla både kroppen och hjärnan igång. En bra sak är då att väldigt mycket av det som håller kroppen igång också är positivt för hjärnan.

– Det som är bra för hjärtat är också bra för hjärnan, säger Miia Kivipelto, professor i klinisk geriatrisk epidemiologi vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle vid Karolinska Institutet.

Hon har precis sammanställt de första resultaten ur världens första interventionsstudie av faktorer som skyddar mot demens. Hittills har all forskning om vad som är bra och inte bra för en god ålderdom byggt på epidemiologiska studier. Det innebär att forskarna tittar på hur det går för människor och undersöker vad de har gjort. Den forskningen ger vissa svar, men kan inte säkert visa om det finns ett orsakssamband mellan en viss faktor och ett utfall eller om det är något annat som spelar in.

Därför behövs interventionsstudier.

Då lottar forskarna istället fram vilka försökspersoner som ska göra vilka saker och sedan följer de dem över tid. Interventionsstudier anses ha det absolut starkaste bevisvärdet, men är betydligt mer kostsamma och tidskrävande. Vissa uppenbart ohälsosamma beteenden, som rökning till exempel, är heller inte etiskt försvarbart eller praktiskt möjligt att studera på detta sätt, men många andra beteenden går att lotta ut till försökspersonerna.

I den nu aktuella FINGER-studien (Finnish Geriatric Intervention Study to Prevent Cognitive Impairment and Disability) lottades 1 260 försökspersoner från Finland, mellan 60 och 77 år gamla, till antingen ett interventionsprogram eller till vanliga hälsoråd.

Interventionsprogrammet innebar individuell kostrådgivning baserad på de nordiska näringsrekommendationerna, individuell sjukgymnaststyrd träning på gym för att stärka muskler samt gruppaktiviteter som promenader, vattengympa, joggning eller gymnastik, minnesträning med speciella datorprogram samt regelbundna hälsokontroller där särskilt vaskulära riskfaktorer som högt blodtryck,

”Många har högt blodtryck, fetma och diabetes. Vi vet att vården inte alltid hanterar dessa personer idealiskt.” fetma, diabetes och högt kolesterol kontrollerades och åtgärdades.

Nu har försökspersonerna följts i två år och redan nu går det att se vissa positiva effekter på hjärnan.

– Resultaten är mycket positiva. De som var med i interventionsgruppen hade en mycket bättre kognitiv förmåga både vad gäller minnet, snabbhet och planeringsförmåga, säger Miia Kivipelto.

Hon och hennes forskargrupp kommer att följa personerna i studien i sju

Motionera – och behåll minnet.

Fakta 5 punkter för ett hälsosamt åldrande Var fysiskt aktiv.

Rök inte.

Drick måttligt med alkohol. Ät inte för många kalorier.

Undvik animaliskt fett.

Källa: Laura Fratiglioni

år vilket förhoppningsvis kan ge ännu tydligare resultat.

– Nu ser vi skillnad i kognitiva tester, då kanske vi kan se skillnader i antalet som är drabbade av demens. Men resultatet visar redan nu att det går att påverka utfallet och få effekter på hjärnan, säger Miia Kivipelto.

Det går dock inte ännu att se vilken eller vilka av de olika insatserna i interventionsgruppen som har störst förebyggande effekt, men det kommer hon att försöka göra när försökspersonerna har följts ytterligare tid.

EN BRITTISK-AMERIK ANSK forskargrupp publicerade dock förra året en uppskattning av de olika riskfaktorernas betydelse för att drabbas av Alzheimers sjukdom och de menar att i västländer med låg rökning och hög utbildningsnivå så är den fysiska inaktiviteten det största hotet. Dels för att det är så vanligt och dels för att fysisk aktivitet har betydelse för så många andra riskfaktorer för demensutveckling som fetma, diabetes och högt blodtryck.

Samma forskargrupp räknar också med att uppemot 30 procent av alla Alzheimerfall skulle kunna förebyggas med livsstilsförändringar.

– Och är det 30 procent för Alzheimers så är det mer för demens eftersom där finns det en tydlig vaskulär komponent också, säger Miia Kivipelto.

Att kunna minska antalet fall av Alzheimers sjukdom och demens med 30 procent eller mer genom livsstilsförändringar skulle kunna påverka prognosen för det hälsosamma åldrandet otroligt mycket. För att inte tala om hur mycket det skulle betyda för de enskilda individerna.

En stor fördel är att riskfaktorerna till relativt stor del är desamma som för hjärt-kärlsjukdom. Dessa personer fångas därmed relativt ofta upp redan inom primärvården, men Miia Kivipelto tycker att vårdcentralerna kan göra mer för att hjälpa dem.

Hon hoppas att de nya fynden kommer att förändra synen på riskfaktorerna i vården.

Medicinsk Vetenskap №4–2014 №1–2015

33

På djupet Hälsosamt åldrande Test : Demensrisktestet (CAIDE) Fyll i din poäng vid varje faktor, räkna ihop poängen. Ta totalpoängen och jämför i poängtabellen för att se din risk att drabbas av demens under de kommande 20 åren. Genom att jämföra risknivåer kan du också se vad du skulle vinna i minskad risk genom att förändra något av de faktorer som kan förändras.

Ålder < 47 år 47–53 år >53 år

0 3 4

Utbildning >/= 10 år 7–9 år 0–6 år

0 2 3

Kön Kvinna Man

0 1

Systoliskt blodtryck </= 140 mm Hg > 140 mm Hg

0 2

– Många har högt blodtryck, fetma och diabetes. Vi vet att vården inte alltid hanterar dessa personer idealiskt.

Kanske kan det öka motivationen hos vårdgivare att ta bättre hand om dessa riskfaktorer om man vet att de också har negativ effekt på hjärnan, säger hon.

För att hjälpa vården och även ge enskilda individer en möjlighet att uppskatta sin risk har Miia Kivipelto skapat en demensriskmätare där man själv kan räkna ut hur stor ens risk att drabbas av demens inom 20 år är.

Demensrisktestet är framtaget 2006 och baseras på studien CAIDE (Cardiovascular Risk Factors, Aging, and Dementia).

– Med hjälp av testet kan man ju också räkna ut hur mycket risken minskar om man lyckas minska en riskfaktor, säger Miia Kivipelto.

Förutom FINGER-studien pågår två andra interventionsstudier i världen som undersöker vad som kan förebygga Alzheimers och demens, en i Frankrike och en i Holland. Och idag är det en helt annan öppenhet mellan forskare än vad det har varit tidigare, berättar Miia Kivipelto.

– Vi jobbar väldigt nära de andra forskargrupperna och vi kommer att jämföra våra resultat och även poola ihop våra data. Då får vi över 6 000 34

Medicinsk Vetenskap №1–2015

Body Mass Index, BMI </= 30 kg/m2 > 30 kg/m2

Totalkolesterol </= 6,5 mmol/L > 6,5 mmol/L

personer totalt, vilket kommer att ge oss möjlighet att ännu säkrare säga vad som fungerar och inte. Vi har insett att vi måste dela med oss av våra data om vi snabbare vill komma fram till resultat, säger hon.

För det är bråttom. Antalet äldre blir bara fler och fler och med dem antalet som drabbas av Alzheimers sjukdom eller demens. Och någon bot finns inte i sikte. Det finns visserligen fyra läkemedel godkända för behandling av Alzheimers sjukdom, men de har en ganska begränsad effekt på symtomen och gör inget åt orsaken. Det har heller inte kommit något nytt läkemedel på över tio år och det verkar heller inte finnas så mycket lovande i forskningsvägför här.

D ET E N DA SO M går att göra är istället att försöka förebygga ohälsa i ålderdomen så mycket som möjligt. Men det

” Med hjälp av testet kan man ju också räkna ut hur mycket risken minskar om man lyckas minska en riskfaktor.”

0 2

0 2

Fysisk aktivtet Aktiv Inaktiv

0 1

!

Demens-risk Poäng 0–5 6–7 8–9 10–11 12–15

20-årsrisk 1,0 % 1,9 % 4,2 % 7,4 % 16,4 %

Källa: Miia Kivipelto et al.

Lancet 2006.

handlar inte om att alla 80-åringar ska vara kärnfriska. För att förstå begreppet hälsosamt åldrande menar Laura Fratiglioni att vi måste bredda begreppet hälsa när det gäller äldre.

Normalt ser vi hälsa som avsaknad av sjukdom, men den definitionen fungerar inte när man kommer upp i åren.

– Efter 75 finns det väldigt få som helt saknar kroniska sjukdomar, därför att man nästan alltid får några sjukdomar över en livstid. För att beskriva hälsa hos äldre måste man istället titta på funktionen – hur man fungerar trots att man har sjukdomar.

Om man klarar sig utan hjälp, om man klarar att sköta sin hygien och liknande, säger hon.

Hon menar att man, åtminstone från medelåldern, bör ta till sig en hälsosam livsstil med fysisk och mental aktivitet som hon förespråkar för att minska sin risk. När man sedan blir gammal är det viktigt att fortsätta att vara aktiv, både fysiskt, mentalt och socialt.

– Man ska göra sådant man tycker om att göra. Att läsa en bok till exempel är jättebra, men det ger bara stimulans av hjärnan. Det finns andra saker man kan göra som stimulerar både fysiskt, mentalt och socialt.

Många går en kurs på universitetet eller går på Friskis & Svettis där man

Foto: Lindsten&Nilsson

”För mig är det viktigt att känna mening”

Namn: Barbro Westerholm. Ålder: 81 år, född 1933.

Yrke: Läkare. Riksdagsledamot för folkpartiet sedan 2006. Har bland annat varit generaldirektör för Socialstyrelsen.

Bra med att bli äldre: Man samlar på sig mer erfarenhet och kunskap.

Dåligt med att bli äldre: Möjligheterna att få se resultat i frågor som engagerar mig minskar, eftersom politiska förändringar tar sådan tid.

”Det är individuellt hur vi lägger år till livet. Det är tydligt att man behöver hålla på med något som känns meningsfullt så att man känner sig behövd för att hålla igång. Jag märker att de som inte hittar något stimulerande att göra efter pensionen, de har det tufft. Det ger livsleda.

Jag har alltid haft förmånen att ha stimulerande och utmanande frågor på mitt bord. De driver mig att jobba vidare. Det tar tid att göra en politisk förändring. Jag har till exempel verkat för insemination av ensamstående sedan början av 1990-talet och snart läggs en sådan proposition – efter över 20 år. Att motverka äldrediskriminering är en annan fråga som driver mig. Vi ska se årsrika personer som en resurs i samhället och jag vill att det ska vara möjligt att arbeta högre upp i åldrarna. Jag blev chef för Socialstyrelsen som 46-åring men i dag hade jag varit en bättre chef, både när det handlar om ledarskapet och om valet av frågor att driva.

Jag kan också fatta beslut snabbare i dag, samtidigt som jag har lärt mig när man behöver sova på saken.

Jag jobbar lika långa dagar nu som när jag var chef för Socialstyrelsen. Vid sidan om riksdagsuppdraget har jag uppdrag åt Rättsmedicinalverket och Statens Medicinsk-Etiska råd och så föreläser jag. Jag lägger mycket tid på att förnya mina föreläsningar så att de alltid är bra. Om jag skulle hålla ett dåligt föredrag skulle jag genast få höra att jag ”överlevt mig själv” och annat nedlåtande. Som 40-åring kunde man ha en dålig dag, men göra bättre ifrån sig nästa gång.

Rent kroppsligt mår jag bra. Jag opererade en höft för tio år sedan och sedan dess kan jag inte åka skidor och har svårt att simma, men annars mår jag bra. De medicinska framstegen är fantastiska. När jag var liten följde jag med min mormor när hon läste för äldre som fått synnedsättningar. I dag är gråstarrsoperationer vanliga ingrepp och vi kan fortsätta läsa själva.”

Medicinsk Vetenskap №1–2015

35

På djupet Hälsosamt åldrande måste följa med i övningarna. Jag brukar också lyfta fram dans som en fin aktivitet där man får alla tre komponenterna, säger hon.

Hon har nyligen visat att människor över 75 år som har en hälsosam livsstil lever 5,5 år längre än de som inte har det.

– 5,5 år längre liv vid 75 års ålder, det är mycket det, säger hon.

EN AN NAN SAK som forskningen har sett är att det är bra att bo kvar hemma så länge som möjligt.

– Det är jätteviktigt att bo kvar hemma och ha sina egna saker omkring sig. Men det kan hända att människor blir väldigt isolerade. De kan sakna stimulans och sluta att laga bra mat till sig själv. Detta måste också vårdsystemen tänka på. Det är fantastiskt om människor kan bo hemma, men hemma får inte bli ett fängelse, säger hon.

Men i framtiden kommer hemmet inte att bli ett fängelse utan en vårdplats. I alla fall om Tore J Larssons

”Det är fantastiskt om människor kan bo hemma, men hemmet får inte bli ett fängelse.” vision stämmer. Han är professor i arbetsskadeprevention vid Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, och föreståndare för det relativt nystartade Centrum för hälsa och byggande.

– Vi kommer inte att ha några särskilda boenden i framtiden utan det kommer att vara den normala bostaden som är vårdmiljön. Den främsta anledningen till det är att det är bäst för patienterna som behöver den här servicen, säger han.

Inom Centrum för hälsa och byggande tar han och hans medarbetare fram olika lösningar för hur framtidens vård ska se ut och fungera i stort och smått. Han menar att framtidens vård måste konstrueras om från grun-

den så att vårdsystemet bygger på att patienternas vårdkedja är i centrum och att vården kommer till dem, inte som idag när patienterna måste komma till vården.

– Den lokala boendemiljön måste utformas för ambulerande vård och det har vi inte gjort idag, säger han.

Men mycket går också att lösa med nya tekniska lösningar, menar Tore J Larsson.

– Att kunna prata med en läkare eller sjuksköterska via bildtelefon hemifrån skulle lösa väldigt, väldigt mycket. Sedan skulle mycket kunna förenklas med system i bostaden som kan skicka vitaldata till sjukhuset.

Man ska kunna ta blodprov, urinprov, tryck, EEG och EKG hemma och skicka dem direkt till ett lab, säger han.

Med perspektivet att hemmet kommer att bli framtidens vårdmiljö kan det vara värt att tänka över sitt boende även på individnivå, menar Tore J Larsson.

– Det här med compact living och

Fakta : Vi lever allt längre 2013 var medellivslängden 83,71 år för kvinnor och 80,09 år för män.

Medellivslängden för män och kvinnor i Sverige från 1915 fram till 2013.

Källa: SCB 2013

90 85 80 Kvinnor 75 Här bor världens äldsta

65 Män 60 55 50 45 40 1915 36

1925

Medicinsk Vetenskap №1–2015

1935

1945

1955

1965

1975

1985

1995

2005 2010

2015

1) Hong Kong 2) Japan 3) Italien 4) Island 5) Schweiz 6) Frankrike 7) Litchenstein 8) Spanien 9) Singapore 10) Australien 11) Färöarna 12) Sverige Källa: Världsbanken

83,5 år 83,1 82,9 82,7 82,4 82,4 82,1 82,4 82,1 82,1 82 81,7

Foto: Privat

70

HÄR HITTAR DU E-VITAMIN Vitamin E finns främst i frön och vegetabiliska oljor, margarin,

Foto: Privat, Istockphoto

att bygga en loftsäng vetegroddar, gröna bladväxter, avokado, fullkornsprodukter, under taket är ju inget ägg och mjölk. bra. Bryter man benet Källa: Livsmedelsverket kommer man ju inte upp. Man vill definitivt ha en säng som är elektrisk och har en botten som man kan resa upp. Det blir mycket lättare att komma upp ur sängen själv då, säger han.

Men att gå så långt som att flytta till enplanshus eller lägenhet på nedre botten för att underlätta ett framtida åldrande är ett feltänk, menar han.

– Nej, det är ju bra att vara rörlig, så lite trappor är bara bra att ha. Men när man inte kommer upp för trapporna då är det bra om det finns en hiss, säger han.

VID CENTRUM FÖR HÄLSA och byggande tar de även fram praktiska lösningar på vardagsproblem som exempelvis en rulljalusidörr till toaletten istället för ett vanligt dörrblad eller en rullator med lyftbalk som kan hjälpa personer som trillat att ta sig upp.

Laura Fratiglioni är övertygad om att både samhället och de äldre måste anpassa sig till en ny situation med många fler äldre.

– Vi har ännu inte nått till den nivån i samhället där vi tänker att en åldrande befolkning kan vara en fördel. Hittills har vi bara tänkt på nackdelarna, men jag tror inte att det är så. Äldre människor kan göra många olika insatser både i familjen och i samhället. Människor vill vara engagerade. Om en person är frisk och vill arbeta, varför ta bort den personen från arbetet? Eller så kan man engagera sig i frivilligarbete. Ett nytt meningsfullt engagemang kan vara jätteviktigt för människor.

Hittills har det varit lite oklart om svenskarna verkligen blir äldre och friskare eller bara äldre. Men nu har Laura Fratiglioni ett glädjande besked.

– Jag är nu hundra procent säker på att vi blir äldre och friskare. Vi har precis publicerat en studie där vi kan visa att en mindre andel människor har funktionsnedsättning nu jämfört med för tio år sedan. Och för två år sedan publicerade vi en studie som visade att andelen med demens ser ut att minska, säger hon.

Då återstår inte mycket annat än att sätta igång med ett hälsosammare liv för att öka sina chanser till ett hälsosamt åldrande. Eller som Mick Jagger skulle ha sagt – ”Start me up”.

”Mat är bästa källan till vitaminer, inte piller” Medicinsk Vetenskap ställde tre frågor till Francesca Mangialasche, geriatriker och forskare vid Aging Research Center, ARC, vid Karolinska Institutet som forskar på kost och vitaminers möjlighet att förebygga Alzheimers sjukdom och demens.

Vad ska man äta för att minska sin risk att drabbas av Alzheimer eller demens?

– I forskningsstudierna kallar vi det ofta för medelhavsmat, men det är egentligen sådan mat som rekommenderas i många länder. De Nordiska näringsrekommendationerna som vi använder i den finska FINGER-studien är väldigt mycket i linje med det vi kallar medelhavs-

Forskarna rekommenderar så kallad medelhavsmat för ett hälsosamt åldrande.

mat. Det är en kost rik på frukt och grönsaker, med vegetabiliska oljor istället för animaliskt fett, ett lågt intag av rött kött och mejeriprodukter och ett måttligt alkoholintag.

Vilka vitaminer är viktiga?

– Alla vitaminer är viktiga eftersom vi behöver dem och, förutom D-vitamin, inte kan producera dem själva. Men som förebyggande av Alzheimers sjukdom har jag forskat främst på vitamin E. Vi har i en studie på personer över 80 år på Kungsholmen i Stockholm visat att det verkar vara viktigt att ha alla åtta olika varianter av E-vitamin som finns, och i rätt balans. De som hade högre koncentrationer av alla åtta E-vitaminerna hade en halverad risk att drabbas av Alzheimers sjukdom.

Fyndet har även bekräftats i en större europeisk studie på personer 65 år eller äldre.

Hur ska man få i sig vitaminerna?

– Det säkraste sättet att få i sig vitamin E är genom maten. Det är antagligen det bästa sättet att få ett balanserat intag av alla näringsämnen. I E-vitamintabletter finns oftast bara en av de åtta varianterna av E-vitamin, alfa-tokoferol, vilket kan skapa en obalans vid höga doser. Det är också visat att höga doser alfa-tokoferol är skadligt och ökar risken för hjärnblödning och död. Mitt budskap är därför att för den stora majoriteten är mat det säkraste sättet att få i sig näringsämnen, inte piller.

Medicinsk Vetenskap №1–2015

37

Perspektiv Produktutveckling

EU vill nu förbättra förutsättningarna för utveckling av akademiska forskningsfynd till produkter och tjänster. Ett exempel är EIT Health som ska främja hälsosamt åldrande. Forskare vid Karolinska Institutet deltar i projektet.

Text: Fredrik Hedlund Illustration: Elliott Golden /The Ispot

E

TT HÄLSOSAMT LIV och ett aktivt åldrande är målet för satsningen EIT Health. Det är ett nytt forskningsprojekt, delfinansierat av European Institute of Innovation and Technology. EIT, som i sin tur är en EU-finansierad satsning för att stimulera samverkan mellan akademisk forskning och näringsliv.

Karolinska Institutet är en av flera

38

Medicinsk Vetenskap №1–2015

aktörer i detta stora europeiska forskningskonsortium koncentrerat i sju centra, eller så kallade noder, i Europa där den skandinaviska noden innehåller flera universitet, forskningsföretag och offentliga aktörer.

Tillsammans vann de tävlingen om vilka som skulle få ta del av den europeiska forskningssatsningen inom hälsa i hård konkurrens med andra tävlande.

Ursprunget till hela EIT-satsningen är att universitet i Europa har svårt

ANLEDNINGEN TILL ATT det behövs den här typen av forskningssatsning är att förutsättningarna för akademiska forskare inom medicinområdet att nå ut med sina forskningsfynd dramatiskt förändrats i Europa de senaste 20 åren.

Sedan 1950-talet har medicinska forskare i akademin levt i en slags symbios med forskare från läkemedelsindustrin.

Foto: Lasse Skog

Så ska forskningen nå ut i samhället

att omsätta sina forskningsresultat i konkreta framsteg. Forskarna går inte vidare och utvecklar produkter eller tjänster av sina forskningsfynd. I alla fall inte i samma utsträckning som sina amerikanska kollegor.

Tanken är att pengarna från EIT ska täcka 25 procent av en forskningsbudget där forskarna ska hitta resten från andra finansiärer.

– EIT-pengarna hjälper till att smörja processen och dra in andra pengar. Det som sedan ska levereras är i slutänden nya produkter, nya företag och nya tjänster, säger Jan CarlstedtDuke, professor i molekylär endokrinologi och tidigare dekanus på Karolinska Institutet och nu ansvarig för universitetets medverkan i EIT Health.

Projektet kommer att koncentrera sig på forskning som underlättar ett hälsosamt åldrande.

– Mycket av det vi ska leverera kommer att handla om att, på ett tidigt stadium, minska risken att drabbas av kroniska sjukdomar allt eftersom man åldras, säger Jan Carlstedt-Duke.

Ett konkret exempel på vad satsningen kan leda till är en mobilapplikation, eller ”app”, som på ett enkelt sätt kan stimulera människor att påverka sin livsstil på ett sådant sätt att de kan undvika riskfaktorer för demens och olika fysiska bekymmer i ålderdomen.

– Vi försöker skapa ett system för att kunna beskriva alla kända riskfaktorer som ligger bakom kliniska sjukdomar samt försämrad fysisk och mental funktion hos äldre baserat på vetenskap. Tanken är sedan att utveckla ett instrument som kan hjälpa människor i sina val av livsstil, säger Laura Fratiglioni, professor i medicinsk epidemiologi med inriktning mot demenssjukdomar vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle vid Karolinska Institutet.

Foto: Gunnar Ask

”Industrin har insett att man är beroende av en nära relation till akademin för det är där idéerna till framtida produkter föds” – Det var en nära, positiv och konstruktiv relation, i Sverige främst med företag som Kabi-Vitrum, Astra och Pharmacia. Den byggde på att det fanns gemensamma intressen, folk som flyttade åt båda hållen. Det var relationen med akademin som var styrkan i den svenska läkemedelsindustrin, säger Jan Carlstedt-Duke.

Relationen var inte alltid oproblematisk och ibland skedde övertramp. Men den resulterade ändå i att idéerna och forskningsfynden förvaltades och kom ut som produkter som kunde hjälpa lidande människor över hela världen och samtidigt generera vinster och arbetstillfällen på hemmaplan.

Men de senaste 20 åren har läkemedelsbolagen köpt upp varandra och vuxit sig allt större. Nu finns det inte längre några läkemedelsföretag av vikt kvar i svensk ägo. Och en liknande utveckling har skett i många andra europeiska länder.

– I Tyskland fanns för 20 år sedan tre av världens ledande läkemedelsföretag. Nu ligger Tysklands största läkemedelsbolag på tolfte plats i världen, de andra är uppköpta, säger Alexander von Gabin, professor och vicerektor för innovation och samverkan med näringslivet vid Karolinska Institutet. Han är sedan i somras anställd vid Karolinska Institutet som ansvarig för universitetets nya innovationssatsning och var tidigare ordförande för EIT, där han hade arbetat sedan starten 2008.

När läkemedelsbolagen växte och centraliserades så flyttade även viktiga beslutsfattare med till de nya huvudkontoren i Storbritannien eller USA. Då tappade man också kontakten med den akademiska forskningen, något som fick oanade konsekvenser.

– Hela den farmaceutiska industrin har genomgått en dramatisk förändring med en koncentration till ett fåtal mycket stora bolag som nu visar sig ha mycket svårt att leverera nya produkter.

Man har insett att man är beroende av en nära relation till akademin för det är där idéerna till framtida produkter föds, säger Jan Carlstedt-Duke.

Men det är inte längre lika enkelt att ta en informell lunch och diskutera lite lösa idéer om man måste flyga in från London eller New York. Den relationen är sannolikt borta för alltid.

Hela den här historiken är ett viktigt skäl till varför EU nu gör satsningen på EIT. – Jag brukar säga att det som sker helt naturligt vid universiteten i USA måste vi i Europa underlätta med incitament och stimulanssåtgärder för att det ska hända. EIT-pengarna är till för att bygga ett ekosystem där den här utvecklingen sker, säger Alexander von Gabin.

Tanken på lite längre sikt är att de strukturer som skapas kring forskningen ska bestå och utvecklas.

– Vårt uppdrag är att bygga upp någoting på 5-7 år som sedan ska vara någorlunda självdrivande. På 7-10 år måste det ha blivit så pass intressant att

Fakta Samarbete över gränserna Forskningssatsningen EIT Health innebär ett tillskott på 700 miljoner euro fram till år 2020.

EIT Health har noder i Sverige, Tyskland, Storbritannien, Frankrike, Spanien, Belgien och Holland.

Källa: EIT Health

man kan dra in kapital från andra håll för att ersätta EIT-pengarna, säger Jan Carlstedt-Duke.

Men det handlar inte bara om att bygga upp den raserade relationen mellan universitet och näringsliv igen.

– EIT har också en bonuseffekt i att en bra idé ifrån Stockholm nu kan testas inom konsortiet i Paris eller i London vilket gör att vi kommer ur de europeiska nationella bakvattnen och börjar flyttar idéerna mer över gränserna, säger Alexander von Gabin.

Något som han tror kommer bli en enorm styrka för europeisk forskning i framtiden.

MÅNGA ETABLERADE FORSKARE

blir dock oroliga när han börjar prata om produktutveckling och entreprenörskap. Men Alexander von Gabin ser sitt arbete som långsiktigt.

– Mitt mål är absolut inte att förändra dagens toppforskare så att de ska bli affärsmän eller -kvinnor. Men däremot skulle jag vilja att de blir stolta om någon av deras studenter istället för att bli läkare eller forskare säger att de vill ta en forskningsidé och utveckla den, säger Alexander von Gabin.

En annan oro som kan finnas när man så medvetet föser ihop akademisk forskning med näringsliv är hur detta kan komma att påverka universitetens fristående och oberoende ifrån kapitalet. Men det kommer akademin klara av menar både Alexander von Gabin och Jan Carlstedt-Duke.

– Universitetsledningen måste alltid vara kvar i förarsätet.

Utbildning och forskningspengar ska alltid vara helt styrt av universitetet, säger Alexander von Gabin.

– Pengarna från EIT är inte forskningspengar utan resurser för att komma vidare till nästa steg. Det handlar inte om att driva forskning utan om att skapa möjligheter för att utveckla den. Akademin ska inte bedriva kommersialisering, men vi ska se till att den kunskap som vi skapar och de upptäckter som sker kan användas av samhället till samhällets nytta. I det arbetet är akademin helt beroende av näringslivet samtidigt som bolagen är helt beroende av akademin för att få nya idéer och upptäckter, säger Jan Carlstedt-Duke.

Medicinsk Vetenskap №1–2015

39

Intervjun Carol Tishelman

Hon vill att vi pratar om Vi ska alla möta den. Ändå för vi sällan samtal om döden.

Med sina forskningsfrågor vill professor Carol Tishelman skaka liv i vardagsexistentialismen.

Text: Cecilia Odlind Foto: Martin Stenmark

40

Medicinsk Vetenskap №1–2015

INNOVATIV Carol Tishelman är sjuksköterskan från Bronx som blev en nytänkande professor.

Medicinsk Vetenskap №1–2014

41

Intervjun Carol Tishelman

AD KOMMER VARA viktigt för dig när du är döende? Den frågan borde fler ställa sig, menar Carol Tishelman. Hon är precis i färd med att dra igång forskningsprogrammet ”DöBra” på allvar. Målet är att öka medvetenheten om att död är en normal del av livet, och att hjälpa människor att ge stöd och våga engagera sig när familj, grannar, vänner eller arbetskamrater drabbas av en livshotande sjukdom.

– De som vill prata om hur de vill ha det när de ska dö, borde ges den möjligheten. Sedan finns det några som inte vill prata om detta och då ska de inte tvingas till det. En del mår bättre av att överlåta detaljerna kring sitt döende till någon annan, säger hon.

Men att prata om döden med sina närmaste kan förebygga många onödiga problem som annars kan uppstå. Det kan handla om vem du vill ska föra din talan i livets slutskede, men också hur du prioriterar. Är det exempelvis viktigare att vara helt smärtfri än att vara klar i huvudet? Vill du helst dö i ditt hem eller på ett sjukhus? Är det viktigt för dig att veta vad som händer med din kropp efter döden?

Dessa och liknande frågor har samlats på 35 kort, ”GoWish”-kortleken, som anpassats till svenska och nu ska testas i samarbete med olika patient- och pensionärsföreningar.

Förutom att få igång en diskussion hos oss alla om hur vi själva och våra anhöriga vill dö är ett annat viktigt syfte med DöBra att få fram en mer jämlik palliativ vård, oavsett vilken diagnos patienten har eller var i landet som han eller hon befinner sig.

– Idag är merparten av de som får ta del av specialiserad palliativ vård i livets 42

Medicinsk Vetenskap №1–2015

slutskede patienter med cancersjukdom.

Detta trots att cancer enbart orsakar en fjärdedel av dödsfallen. Tillgången till palliativ vård är också ojämnt fördelad geografiskt. Om man jämför med annan vård så kan man misstänka att jämlikheten när det gäller vård i livets slutskede ligger efter, säger Carol Tishelman.

Men för att kunna göra något åt detta behövs mer kunskap om döendet.

– Vi vet mycket om hur det är att dö i vissa cancerformer eftersom döden då är lättare att diagnostisera och förutse.

Men genom att öka kunskaperna om hur döendet ser ut även i andra sjukdomar och vilket stöd som då behövs kan fördelningen av vård i livets slutskede bli mer rättvis.

Samtidigt som den palliativa vården behöver standardiseras, behöver den också individualiseras.

– Vi är alla olika. Vem vi är och hur vi har levat påverkar också hur vi vill dö.

Här kommer korten med frågor in igen. Det är lätt att skjuta upp samtal om dessa svåra ämnen med sina närmaste.

När Carol Tishelmans make använde kortleken blev hon förvånad över svaren.

– Han gjorde prioriteringar som jag inte hade kunnat förutsäga. Och då har vi ändå vara gifta med varandra i över 40 år! Det visar att det är viktigt att våga prata om detta.

CAROL TISHELMAN HAR en lång forskarkarriär bakom sig. Det övergripande syftet har varit att nå ökad förståelse

Namn: Carol Tishelman Titel: Professor i innovativ vård och omsorg vid institutionen för lärande, informatik, management och etik, och universitetssjuksköterska, med särskilt ansvar för strategisk vårdinnovation, Karolinska Universitetssjukhuset. Ålder: 61.

Uppväxt: Bronx, New York, USA. Familj: Man, dotter med familj (tre barnbarn), son, samt två styvbarn och deras familjer. Och så en hel del släkt i USA. Motto: Att försöka förbättra världen och samtidigt tillåta mig själv att vara nyfiken på den.

Så kopplar jag av: Läser romaner och plockar svamp i skogen runt min mans släktgård utanför Trosa. Innan han visade mig den svenska naturen visste jag inte att jag var en naturmänniska, jag likställde skog med gräsplättar mellan motorvägar.

om människors upplevelse av cancer, hela vägen från innan man drabbas av sjukdomen, till exempel genom studier kring screening, via diagnos och fram till livets slutskede. De sjuka eller potentiellt sjuka personerna är viktiga, men även deras familjer och vårdpersonal. Under sitt arbete med upplevelser hos grupper av patienter och personerna runt omkring dem har Carol Tishelman mer och mer insett att vi alla är del av system.

– Vill man påverka och förändra för individerna så måste man också förstå den övergripande organisationen. Det har gjort att jag ägnat mycket tid åt att få forskning, utbildning och vård att närma sig varandra.

Carol Tishelmans intresse för övergripande vårdsystem kan komma väl till pass i hennes nya tjänst: en professur i innovativ vård och omsorg. I professurens uppdrag ligger att hitta nya kreativa lösningar för arbetsprocesser i vården. Och även om Carol Tishelman ännu inte har svaren på hur man ska lösa vårdens framtida utmaningar så har hon intresset för helheten, organisationen av sjukvården. Det har bland annat resulterat i ett stort pågående projekt där 11 000 sjuksköterskor fått svara på frågor om sitt yrke.

– Med hjälp av svaren hoppas vi förstå hur vi kan få fler sjuksköterskor att stanna kvar i yrket och vad som påverkar deras uppfattning av arbetsmiljön. Det är viktigt eftersom vi vet att kopplingen mellan arbetsmiljön och patientsäkerheten är mycket stark i denna yrkeskategori. Om de trivs kommer de att ge bra vård. Dessutom är det oekonomiskt att utbilda sjuksköterskor som sedan lämnar yrket så det bör vi undvika i största möjliga mån, säger Carol Tishelman.

Professuren i innovativ vård och omsorg bekostas av en extern donation* vilket gör den speciell, det är ovanligt att professurer finansieras på detta sätt i vårdforskning. Kombinationen av innovation och vård-och omsorgsforskning som tjänsten innebär sticker också ut och har öppnat en rad dörrar som tidigare varit stängda. Nyligen blev hon inbjuden till Karolinska Universitetssjukhusets ledning och hon har inbjudits att tala på ett seminarium om framtidens vård som anordnas i mars av Dagens Industri. Sjukvårdsministern inledningstalar, Carol Tishelman har ombetts avsluta med sina reflektioner.

– Det är riktigt skithäftigt!

Men där finns också ett stort ansvar att föra en större grupps talan.

– Jag kommer bland annat att ta upp den omoderna hierarkiska struktur som råder inom sjukvården. Varför har inte läkar- respektive sjuksköterskeoch undersköterskerollerna utvecklats mer genom åren? Det är som att ju närmare patienten du är i vårdkedjan, ju dummare antas du vara. Som sjuksköterska har jag sett det motbevisas så många gånger. Jag tror det är hög tid att ändra på dessa strukturer av flera skäl. Även närstående och patienter borde få en annan status, de borde ses som aktörer som kan vara med och driva förändringar i vården, säger hon.

Carol Tishelmans bästa egenskap som forskare är enligt henne självatt hon är ”nyfiken och envis som en blodigel.”

Ordet innovation har använts lite för många gånger i lite för luddiga sammahang för att ha en tydlig innebörd. Vad betyder ordet för dig?

– Nytänkande. Och vägen dit tror jag går via fler multidisciplinära samarbeten och samarbeten med nya aktörer, säger Carol Tishelman.

Och Carol Tishelman lever som hon lär. Hennes forskargrupp har samarbetat med arkitekter och designers, logistiker, etnologer, statistiker, molekylärbiologer, pensionärsföreningar, läkare, barnmorskor, konstnärer, ja listan kan göras lång Kombinationen av energiskt kontaktskapande och viljan att ta plats, inte minst i de rum där vårdvetenskaplig forskning inte tidigare varit representerad, gör Carol Tishelman lysande i den position som hon nu fått, menar de som vet. Själv tror hon att hennes ovilja att följa regler och anvisningar per automatik, många gånger har lett henne in på nya till synes oframkomliga vägar. Är man uppvuxen i Bronx har man väl också en del skinn på näsan.

– Som vi brukar säga: “You can take a girl out of Bronx, but you can’t take the Bronx out of the girl”..

Carol Tishelman om …

Nu har Carol Tishelman, vid 61 års ålder, för första gången i sitt liv både fast försörjning för fem år framåt och finansiering för alla sina projekt.

– Jag hade aldrig ambitionen att bli forskare, jag ville bli sjuksköterska för att komma nära människor. Och det

…hur hon tagit sig fram som forskare: Under min uppväxt hade jag många uppslitande bråk med min pappa, bland annat tyckte han att det var självklart att jag skulle bli läkare och inte sjuksköterska. Ibland tänker jag att min vana att argumentera med äldre män har hjälpt mig i den mansdominerade forskarvärlden.

…skillnaden mellan Fred Astaire och Ginger Rogers: Ginger Rogers kunde göra allt som Fred Astaire kunde göra men baklänges och med höga klackar.

Då räknades hon som nästan lika bra som han. Så kan det ibland kännas att vara kvinnlig forskare inom omvårdnad.

får jag fortfarande tack vare alla samtal med patienter och anhöriga i min forskning. Det jag arbetar med är aldrig parenteser i folks liv. Det är ett stort privilegium, säger Carol Tishelman. * Investor AB har skänkt tio miljoner under fem år till den nya professuren.

...döendet som social funktion: Vi ska ju alla dö. I och med det så är döden och de känslor den framkallar något som kan förena oss över till exempel nationsgränser och klassgränser. Samtal om döden kan föra oss närmare varandra i ett alltmer heterogent samhälle.

…att resonera sig fram: Mina medarbetare har påpekat att jag brukar använda uttrycket: ”Jag vet inte om jag håller med mig själv när jag säger så här, men...”. Jag behöver bolla tankar med andra runt omkring mig för att komma fram till min ståndpunkt.

Medicinsk Vetenskap №1–2015

43

ANNONS

Molekylärbiologi

Organisk kemi

Biokemi

bioteknik

Hüll koll pü psykisk hälsa med Revansch!

Revansch är tidskriften fÜr dig med psykisk ohälsa, anhÜrig eller som är intresserad av frügorna.

Vi tar upp aktuell forskning, samhällsnyheter och tips pĂĽ att mĂĽ bättre â&#x20AC;&#x201C; allt utgĂĽr frĂĽn patientens perspektiv.

Du fĂĽr fem nummer per ĂĽr fĂśr endast 195 kronor.

Gratis vid medlemskap i RSMH. www.rsmh.se

Specialister pĂĽ patent inom kemi och life science www.novitaspatent.com

info@novitaspatent.com

Polymera material cellulosateknik

Immunologi

RiksfÜrbundet fÜr Social och Mental Hälsa

En miljon kronor utlyses fĂśr transplantationsforskning

Var femte vuxen person i Sverige vürdar, stÜdjer eller hjälper en närstüende som är äldre, lüngvarigt sjuk eller

Stiftelsen Professor Lars-Erik Gelins Minnesfond delar ut bidrag till vetenskapliga forsknings- och utvecklingsprojekt som rĂśr organtransplantationer. Projekten skall bedrivas vid institutioner i Sverige.

Utlyst belopp under 2015 är en miljon kronor.

AnsĂśkningsblankett och ytterligare upplysningar ďŹ nns pĂĽ www.gelinfonden.org.

AnsĂśkan skall vara stiftelsen tillhanda senast den 31 mars 2015.

Stiftelsen Professor Lars-Erik Gelins Minnesfond Slottsskogsgatan 12, 414 53 GĂśteborg ! $# , %$'( # $ ! # $# # $&

har funktionsnedsättning.

Läs mer om forskning och utveckling inom anhÜrigomrüdet pü:

www.anhoriga.se Nationellt kompetenscentrum anhĂśriga

Forskarna

svarar på dina medicinfrågor

Smärtlindring av kroppens egna endorfiner kan göra att man plötsligt orkar mer.

Vad är andra andningen?

Vad är det som händer i kroppen på cellnivå när vi kommer in i ”andra andningen” när vi springer, alltså att det efter en jobbig period plötsligt börjar gå lättare?/Alexandra

Foto: Istockphoto

Svar

Uttrycket andra andningen är varken väl definierat eller väl undersökt, så det finns flera olika förklaringar. Vissa forskare hävdar att det beror på att kroppen har hittat den rätta balansen. Det kan handla om en balans där aeroba (syrekrävande) processer täcker energibehovet. Om man startar för snabbt använder man även anaeroba processer, vilket medför ansamling av metaboliter som ger trötthet (till exempel mjölksyra, ADP och oorganiskt fosfat). Det tar flera minuter innan de aeroba processerna når sin fulla potential, och om man även sänker farten kan det innebära balans och upplevelsen av att det går lätt igen. Om den andra andningen kommer lite senare, 15–45 minuter in i passet, så inkluderar balansen även högre arbetseffektivitet, det vill säga att syret används på ett bättre sätt. Det beror till exempel på högre temperatur i musklerna, distribution av blodet till rätt muskler, samt

Tack för din fråga, du får en inbunden anteckningsbok hemskickad. / Redaktionen

en ”lagom” höjning av blodtryck och andning (tillräcklig men inte överdriven ökning är målet).

Andra hävdar att fenomenet kan tillskrivas kroppens produktion av endorfiner, som ger både eufori och smärthämning. Vissa hävdar att det är rent psykologiskt, till exempel att man kommit tillräckligt nära slutet på loppet så att man känner att man kommer att klara det, eventuellt i kombination med att man då slappnar av och uppnår den fysiologiska balansen.

/ Mikael Mattsson Forskare i idrottsfysiologi Medicinsk Vetenskap №1–2015

45

F+S Medicinfrågor Hur fungerar mindfulness?

Kan mindfulnessmeditation bota eller förebygga negativ stress? I så fall, vad exakt är det som händer i kroppen när vi utövar mindfulness, som kan fungera mot stress? /Angelica Arnqvist

Svar

Använd tandtråd varje dag – eller skippa!

Kan tandtråd vara farligt?

Ett sätt att få reda på om behandlingar är effektiva är att se om Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) har sammanställt det aktuella kunskapsläget. Och i en rapport från 2014 konstaterar de att mindfulnessmeditation minskar ångest och stress. Effekten bedöms som måttlig, det vill säga att framtida forskning skulle kunna komma fram till ett annat resultat.

När det gäller den förebyggande effekten är ett av målen för mindfulnessträning ett kärleksfullt och glädjerikt liv trots yttre och inre påfrestningar.

Därmed blir ett liv i mindfulness ett skydd mot negativ stress, ältande och självkritik. Exempelvis finns en studie som visar att mindfulness skyddade brandmän mot depression och missbruk.

Mindfulnessträning påverkar vår hjärnas anatomi och funktion. Studier har visat att hjärnan bygger ut delar som styr inlärning, minne, reglering av känslor och förmågan att sätta sig in i andras situation. Vana mediterare visar sig även använda hjärnan på ett annat sätt när de exempelvis ska fatta beslut som involverar både känslor och mer rationellt tänkande.

Mindfulnessträning har även använts vid behandling av till exempel irriterad tjocktarm (IBS), där forskaren Brjánn Ljótsson och hans medarbetare vid Karolinska Institutet fann att träningen minskade symtomen från mag-tarmkanalen och ökade livskvaliteteten.

/

Svar

Om det ska vara meningsfullt att använda tandtråd måste tråden användas dagligen. Att använda den till exempel en gång varannan vecka är inte skadligt men gör heller inte någon egentlig nytta, eftersom de bakteriebeläggningar och inflammation mellan tänderna man vill 46

Medicinsk Vetenskap №1–2015

få bort snabbt kommer tillbaka. Det uppstår lätt en viss blödning när man använder tandtråd, särskilt om man gör det sällan, vilket medför att bakterier kan spridas i blodomloppet. Men den relativt lilla spridningen av bakterier kan inte anses som farlig. Att säga att det skulle vara skadligt att använda tandtråd ibland är att alltså att gå för långt även om det knappast gör någon nytta då.

/ Anders Gustafsson Professor i parodontologi

Åsa Nilsonne Senior professor i medicinsk psykologi Meditera - och bygg ut din hjärna.

Foto: Istockphoto

Stämmer det att det är viktigt att använda tandtråd mycket regelbundet?

Jag har hört att det annars är bättre att låta bli för det kan vara farligt. /Maria

Smakligt – eller?

F+S Vad säger forskningen om stamning?

Vad beror stamning på, hur påverkar det livskvaliteten och finns det effektiv behandling? /Cecilia

Svar

Vart tog smaken vägen?

Jag är en tjej på 27 år. Sommaren 2013 fick jag en rejäl förkylning och tappade då lukt- och smaksinne.

Luktsinnet kom tillbaka efter ca 10 dagar men inte smaksinnet. Hösten 2013 upptäckte en läkare att jag knappt hade någon produktion av hormoner i sköldkörteln. Jag äter sedan dess levaxin 75 mg. Hur kan det komma sig att jag inte har något som helst smaksinne?/ Marina

Illustration: Istockphoto

Svar

Du bör först och främst ta kontakt med din läkare som har ordinerat levaxin för en ordentlig kontroll. Nedsatt sköldkörtelfunktion kan leda till nedsatt salivering vilket är kopplat till en nedsatt smaksensation. Det kan dock påpekas att det är ganska ovanligt att tappa smaksinnet efter en svår förkylning medan det är mycket vanligare att förlora hela eller delar av luktsinnet, då förkylningsvirus kan slå ut de perifera delarna av luktsinnet. Individen upplever dock ofta

detta som att det är smaksinnet som är förlorat då cirka 90 procent av vår matupplevelse består av lukt. Friska individer upplever detta enklast genom att ta lite sylt, tillexempel jordgubbssylt, i munnen och hålla för näsan (då blockeras passagen från munnen till luktreceptorerna uppe i näsan). Nu känner man enbart sötma (smak) men om man släpper greppet om näsan kommer ”smaken” av jordgubbe (lukt). Man kan också enkelt testa själv om man har någon smakfunktion genom att försöka smaka på skillnaden mellan socker och salt som var för sig inte har någon noterbar lukt. Det ska vara en klar skillnad mellan dessa. Notera dock att om man upplever att man förlorat någon sinnesfunktion skall man uppsöka läkare för att få en ordentlig undersökning av alla eventuella problem som kan vara associerade med detta.

/ Johan Lundström, Forskare i sensorik

Vi vet inte riktigt, men områden som studerats är bland annat ärftlighet, könsskillnader och neurologisk kontroll av talet. Viss ökad ärftlighet för stamning samt högre förekomst hos pojkar än flickor har konstaterats. Med hjärnavbildningstekniker har man sett skillnader i vilka områden som aktiveras. Normalt aktiveras främst den vänstra hjärnhalvan vid tal, men hos personer som stammar ses en ökad aktivering i högra hjärnhalvan, särskilt under stamnings-ögonblick. Skillnader i aktiveringen av de basala ganglierna, ett hjärnområde som är viktigt för verkställandet av frivilliga rörelser, har också framkommit. Även skillnader i hur ljudet av det egna talet bearbetas har visats mellan personer som stammar och talare med flytande tal.

För en del individer får stamningen stora konsekvenser, till exempel genom att påverka yrkesval eller hindra en person att delta i olika aktiviteter man egentligen skulle vilja göra.

Behandling ges av logopeder. Det kan handla om att modifiera själva stamningen till ”mjukare” stamning. Man kan också öva taltekniker för att få ett mer kontrollerat, flytande tal. Kartläggning av vad som händer i stamningsögonblicket och hur man hanterar detta samt bearbetning av reaktionerna kring stamningen kan också vara viktig.

/ Ellika Schalling Forskare i logopedi

Fråga och vinn! Är du nyfiken? Skicka in din klurigaste fråga om medicin så letar vi rätt på en forskare som kan svara.

Bästa frågan vinner en inbunden anteckningsbok. Skicka in din fråga till: medicinskvetenskap@ki.se eller Medicinsk Vetenskap, Kommunikationsavdelningen, Karolinska Institutet, 171 77 Stockholm

Medicinsk Vetenskap №1–2015

47

ANNONS

Trygghet genom hela karriären Naturvetarnas disputerade ombudsmän och karriärrådgivare vägleder dig genom din karriär. Om du en dag skulle stå utan jobb kompletterar vår inkomstförsäkring a-kassan, och vi coachar dig vidare i din karriär.

Erik Allard är ombudsman på Naturvetarna för universitetsanställda och forskarstuderande.

www.naturvetarna.se

LY F T E R N AT U R V E TA R E

Naturvetarna är fackförbundet för akademiker inom naturvetenskap.

Våra 31 000 medlemmar arbetar inom life science, jord, skog och miljö, de fysiska vetenskaperna, matematik och data. Vi coachar, företräder och stöttar naturvetare genom hela arbetslivet.

ZZZ ODEWHDPHW FRP /DE7HDP 6FDQGLQDYLD $%

Boktips FLER BOKTIPS

Modern hjärnforskning kan revolutionera vår självbild. Det tror Åsa Nilsonne som skrivit en ny skönlitterär bok baserad på forskning.

VINN! Vad heter den del av hjärnan där nya minnen skapas?

Skicka in svaret senast 13 april till medicinskvetenskap@ki.se och delta i vår utlottning av Åsa Nilsonnes nya bok H.

Lättare att leva om vi förstår hjärnan

Foto: Ulla Montan

NÄR VI INSER ATT HJÄRNANS olika delar inte alltid är över-

H Åsa Nilsonne (Natur och Kultur)

ens blir det lättare för oss att förstå och acceptera våra inre konfliker. Det menar Åsa Nilsonne, senior professor i medicinsk psykologi vid Karolinska Institutet, som nu kommer med en ny bok som rör sig i gränslandet mellan skön- och facklitteratur. Ramberättelsen utspelar sig under 24 timmar i en hjärnforskares liv. 24 timmar av undervisning, forskning och sömn, samt en intensiv förälskelse.

Men vem är det som upplever? Vem är berättaren? Vem är ”jag”? Med sitt knep att låta hippocampus, alltså den del av hjärnan som organiserar våra minnen, föra ordet, uppmärksammar författaren att det medvetna jaget är spritt i olika delar av hjärnan. Samtidigt lyfter hon fram filosofiska tankegångar om vår självbild.

– Jag upptäckte som psykiatriker att mina patienter uppskattade när jag förklarade hur deras hjärnor fungerar, att deras problem faktiskt beror på konkreta avvikelser i hjärnan och att de inte behöver känna mer skuld än en patient med reumatism, säger Åsa Nilsonne.

Hon påpekar att även om boken till stor del bygger på forskning så är det skönlitteratur. Åsa Nilsonne vill förmedla den senaste hjärnforskningen på ett roligt, lustfyllt och konstruktivt sätt, och samtidigt ge läsaren ett nytt perspektiv.

– Jag tror att vår ökade kunskap och förståelse för hur hjärnan fungerar kommer att leda till ett paradigmskifte i hur vi ser på oss själva, säger hon. Jenny Tollet

Väggen – en utbränd psykiatrikers noteringar Pia Dellson (Natur & Kultur) När psykiatrikern Pia Dellson själv drabbades av utmattningssyndrom skrev hon dikter som nu samlats i en bok. Textens format gör den även tillgänglig för personer som just nu lider av utmattningssyndrom och därför kan ha svårt att koncentrera sig längre stunder, skriver Marie Åsberg, professor emerita i psykiatri vid Karolinska Institutet, i sitt förord. Hon rekommenderar även boken till anhöriga, chefer och andra med intresse för effekterna av kronisk stress.

Smärta och inflammation vid reumatiska sjukdomar Redaktörer: Eva Kosek, Jon Lampa, Ralph Nisell (Studentlitteratur) En ny bok som redovisar olika smärtbehandlingar vid reumatiska sjukdomar. Den är främst riktad till läkare men kan även vara av värde för en intresserad allmänhet, särskilt kapitlet om folksjukdomen artros.

Tips! Studentlitteratur har också nyligen gett ut ”Fysisk aktivitet vid reumatisk sjukdom”.

Nationella kvalitetsregister i hälso- och sjukvård Gunilla Jacobson Ekman, Bertil Lindahl, Annika Nordin (Karolinska Institutet University Press) I Sverige finns hundratals kvalitetsregister, Tips!

Finns även som där olika patientdata samlas, och de används e-bok, läs mer på kiup.se. alltmer inom sjukvård och forskning. En ny bok ger grundläggande kunskap om registren och syftar till att få fler att använda dem i vårdförbättringsarbeten.

Medicinsk Vetenskap №1–2015

49

Topplistan Ett urval av de senaste publikationerna från Karolinska Institutet i de mest ansedda vetenskapliga tidskrifterna.

Självmord är den näst vanligaste dödsorsaken bland unga mellan 15–29 år. Men det går att förebygga visar en ny studie.

I SVERIGE HAR ANTALET SJÄLV-

mord minskat sedan en lång tid tillbaka, bland både män och kvinnor. Det gäller dock inte för självmord bland unga i åldersgruppen 15-24 år, där antalet har legat relativt konstant. På global nivå är självmord den näst vanligaste orsaken till dödsfall i åldersgruppen 1529 år. Endast trafikolyckor orsakar fler dödsfall i denna åldersgrupp. Samtidigt har det saknats kunskap om vilken strategi som är bäst för att förebygga suicidalt beteende hos unga.

Ny forskning, som omfattar över 11 000 elever från nära 170 skolor i tio EU-länder, ger nu ett kraftigt stöd för en metod där elever får lära sig upptäcka psykisk ohälsa hos sig själva och hos sina vänner, samtidigt som de får träning i att förstå, tolka och hantera svåra känslor.

Ett år efter avslutad insats var an50

Medicinsk Vetenskap №1–2015

talet självmordsförsök och allvarliga självmordstankar med självmordsplaner endast hälften så många i den grupp som deltagit i det så kallade Awareness-programmet, som utvecklats av forskare vid Karolinska Institutet och Columbia University i USA, jämfört med i kontrollgruppen. Metoden innebär utbildning av eleverna samt handledda rollspel där de fick pröva sina känslor och lära sig bemästringsstrategier för olika svåra livssituationer som kan leda till självmordsbeteenden. Sammanlagt tog utbildningsinsatsen fem timmar under fyra veckor.

– Den aktuella studien ger ett välbehövt belägg för effektiviteten av en universell skolbaserad folkhälsoinsats riktad mot elever. Studien visar att det med gott resultat går att genomföra självmordsprevention i

skolan. Nu kan vi ta klivet från att passivt följa den statistik som visar på problemets allvar till att på bred front aktivt testa Awarenessprogrammet i våra svenska skolor. För att nå många ungdomar vill vi också utveckla metoden till en modern internetlösning, till exempel en mobilapp, säger Danuta Wasserman, professor vid institutionen för lärande, informatik, management och etik samt chef för Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa, båda vid Karolinska Institutet, som lett studien.

School-based suicide prevention programmes: the SEYLE cluster-randomised, controlled trial Wasserman D, Hoven CW, Wasserman C, Wall M, Eisenberg R, Hadlaczky G, Kelleher I, Sarchiapone M, Apter A, Balazs J, Bobes J, Brunner R, Corcoran P, Cosman D, Guillemin F, Haring C, Iosue M, Kaess M, Kahn JP, Keeley H, Musa G, Nemes B, Postuvan V, Saiz P, ReiterTheil S, Varnik A, Varnik P, Carli V The Lancet januari 2015

Illustration: Istcokphoto. Foto: David Gimlin

Självmordsförsök hos unga kan minskas kraftigt

Ingen ökad risk för multipel skleros efter HPV-vaccination

Foto: Istockphoto, Stefan Zimmerman, Frida Hansson.

SEDAN ÅR 2012 erbjuds alla flickor i åldrarna 11–12 år vaccination mot humant papillomvirus, HPV, som kan orsaka förändringar i livmoderhalsen som på sikt kan leda till livmoderhalscancer. Forskare vid Karolinska Institutet har nu i samarbete med danska forskare följt nästan fyra miljoner flickor och kvinnor i Sverige och Danmark för att se om HPV-vaccination är kopplat till ökad risk för vissa sjukdomar som skadar det skyddande fetthöljet, myelinet, på nerverna. De var 10–44 år gamla mellan åren 2006–2013 och följdes i två år efter den senaste vaccinationsdosen.

– Det har på senare tid kommit enstaka fallrapporter som har föreslagit att HPVvaccination kan orsaka multipel skleros och liknande sjukdomar. Det är därför viktigt att undersöka detta med en mer avancerad studiedesign, och i en stor befolkning.

Vi kunde dock inte se något samband mellan HPV-vaccinet Gardasil och myelinförstörande sjukdomar, säger Lisen Arnheim Dahlström vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, en av forskarna bakom studien.

Quadrivalent HPV vaccination and risk of multiple sclerosis and other demyelinating diseases of the central nervous system Madrid Scheller N, Svanström H, Pasternak B, Arnheim-Dahlström L, Sundström K, Fink K, Hviid A JAMA januari 2015

HPV-vaccinerade behöver inte frukta MS mer än ovaccinerade.

Med tiden påverkar miljön enäggstvillingar så att även de blir mer och mer olika.

Immunförsvaret formas mer av livsstil än av arv VÅR OMGIVNING PÅVERKAR vårt immunsystem mer än vad man tidigare trott. Det visar aktuell forskning från Karolinska Institutet och Stanford university i USA. Genom att analysera 210 tvillingar har forskare kunnat peka ut en individuell variation i immunförsvarets olika komponenter som en konsekvens av miljöfaktorer, till exempel bakterieflora eller diet, snarare än av arvet. Miljöinflytandet ökar även med tiden. Genetiskt identiska enäggstvillingar blir mer och mer olika varandra ju äldre de blir.

– Studien innebär ett genombrott i vår övergripande förståelse för de faktorer som påverkar människans immunsystem. Resultaten innebär även att de senaste årens fokus på genetiska anlag och dess inflytande över immunförsvarets funktion och risken för sjukdom nu behöver kompletteras med fler studier av icke-ärftliga faktorers inflytande, säger Petter Brodin vid institutionen för medicin, Solna.

Han hoppas att resultaten på sikt bland annat ska förbättra möjligheten att förutsäga vilka individer som löper ökad risk att drabbas av immunrelaterade sjukdomar.

Variation in the human immune system is largely driven by non-heritable influences Brodin P, Jojic V, Gao T, Bhattacharya S, Lopez Angel CJ, Furman D, Shen-Orr S, Dekker CL, Swan GE, Butte AJ, Maecker HT, Davis MM Cell januari 2015

L I S TA

Fler av vinterns toppublikationer Dold infektion förkortar livslängden hos flyttfåglar Hidden costs of infection: chronic malaria accelerates telomere degradation and senescence in wild birds Asghar M, Hasselquist D, Hansson B, Zehtindjiev P, Westerdahl H, Bensch S Science januari 2015 Kartläggning av psykiatrisk sjukdom vid matstrupscancerkirurgi Psychiatric morbidity and survival after surgery for esophageal cancer: a population-based cohort study Wikman A, Ljung R, Johar A, Hellstadius Y, Lagergren J, Lagergren P Journal of Clinical Oncology december 2014 Ökad spädbarnsdödlighet bland barn till överviktiga kvinnor Maternal overweight and obesity in early pregnancy and risk of infant mortality – a population-based cohort study in Sweden Johansson S, Villamor E, Altman M, Edstedt Bonamy A-K, Granath F, Cnattingius S BMJ december 2014 Förstadium till blodcancer upptäckt – hos friska personer Clonal hematopoiesis and bloodcancer risk inferred from blood DNA sequence Genovese G et al Medverkande vid Karolinska Institutet: Kähler AK, Lindberg J, Svantesson O, Sullivan PF, Grönberg H, Hultman CM NEJM november 2014 Klassificering av nerver för sinnesintryck avslöjar elva olika typer Unbiased classification of sensory neuron types by large-scale singlecell RNA sequencing Usoskin D, Furlan A, Islam S, Abdo H, Lönnerberg P, Lou D, Hjerling-Leffler J, Haeggström J, Kharchenko O, Kharchenko PV, Linnarsson S, Ernfors P Nature Neuroscience november 2014 Medicinsk Vetenskap №1–2015

51

Krönika Anna Månsdotter FORSKARE I FOLKHÄLSOVETENSKAP

”Delad föräldraledighet kan minska hälsoskillnader mellan könen”

F

OLKHÄLSOPOLITIK HANDLAR om att balansera omsorg, autonomi och rättvisa. Om samhällets ansvar för hela befolkningens välmående, om människans rätt att bestämma över sitt eget liv, och om den moraliska skyldigheten att värna de mest behövande. När detta kopplas till ett politiskt kontroversiellt ämne som jämställdhet väcker det uppmärksamhet.

Det märkte jag när vår studie hamnade på Metros löpsedel för snart tio år sedan med rubriken: ”Pappalediga lever längre än andra män”.

Sverige var det första landet i världen som möjliggjorde betald pappaledighet år 1974 och männens andel av föräldraledigheten når idag 25 procent. Denna ”revolution” är en bidragande orsak till att FN och World Economic Forum rankar oss i toppen av jämställdhet. Rimligtvis har också graden av jämställdhet betydelse för folkhälsans nivå och fördelning. Men hur?

Begreppet jämställdhet har i våra fortsatta studier baserats på filosofen Susan Moller Okins definition: ”praktiskt taget jämn fördelning mellan kvinnor och män inom varje område i livet, från barnomsorg till det politiska toppskiktet”.

Utgångspunkten när det gäller folkhälsan har varit att män i genomsitt dör tidigare än kvinnor, medan kvinnor normalt uppger sämre hälsa än män. Vår överordnade idé (”konvergenshypotesen”) är enkel:

52

Medicinsk Vetenskap №1–2015

”när kvinnor och män har samma livsstil och livsvillkor borde könsskillnader i hälsa och livslängd vara utjämnade eller eliminerade”.

Några exempel på våra fynd så här långt: Att vara på väg mot jämställdhet gynnar män och missgynnar kvinnor mätt i riskfyllda levnadsvanor. Den som tar tidigt och stort ansvar för sina barn kan alltså utveckla ett mer försiktigt förhållande till mat, alkohol och trafik, vilket förklarar hur pappaledighet i sig kan ha en positiv effekt på mäns hälsa. Att ha uppnått jämställdhet i både familj och arbete kan gynna båda könen mätt i risk för förtidig död och sjukskrivning. En balanserad fördelning av vardagens åtaganden verkar alltså vara bra för folkhälsan, inte bara för mäns hälsa. Vi har dessutom sett att barn till föräldralediga pappor inte drabbas mer av skador än barn till föräldralediga mammor, och att ungdomar med relativt jämställda föräldrar presterar bättre i skolan än ungdomar med genustraditionella föräldrar.

JAG HAR GENOM ÅREN undvikit att svara på frågor om vad ”samhället bör göra”, för att det är politik mer än forskning. Och för att sambandet mellan jämställdhet och folkhälsa är oerhört komplext.

Det beror på nivån av (o)jämställdhet, på om det mäts i inkomst, föräldraledighet, intressen, nöjdhet, eller något annat, samt på valet av hälsoutfall.

Men Sverige är i en avgörande tid när det gäller jämställdhet.

Jag tror på en individualiserad föräldraförsäkring. All förändring innehåller slitningar, och på kort sikt vet vi att jämställdhetsmål och folkhälsomål både kan kollidera och harmoniera.

Men ett beslut om ”hälften var” kan på god grund antas minska skillnader i livstidshälsa mellan kvinnor och män. Det borde i sig vara något att sträva efter.

Foto: Stefan Zimmerman

vid institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet.

Aktuellt på KI KALENDERN

Aktiviteter med Karolinska Institutet

Tips!

Missade du jubileumskvällen?

Lyssna på föredragen i efterhand – du hittar filmen på ki.se/medicinskvetenskap.

Vetenskapsfestival: Liv och död. Årets tema på Vetenskapsfestivalen i Göteborg är Liv och död. Lyssna bland annat på professorer från Karolinska Institutet som talar den 18 april om hur ensamhet påverkar vår hälsa.

När: 13–24 april, för mer information se: vetenskapsfestivalen.se Populärvetenskaplig föreläsning: Autism – i hjärnan på Rainman Professor Sven Bölte föreläser.

Var: Solna Stadsbibliotek.

När: 16 april, kl. 18.

Seminarium: The gut microbiota and developmental programming of the brain: Implications for autism spectrum disorder. Forskaren Rochellys Diaz Heijtz föreläser om kopplingen mellan autism och tarmfloran.

Var: Center of neurodevelopmental disorders vid Karolinska Institutet, KIND, Gävlegatan 22 B. När: 24 mars kl. 16.00-17.00

Foto: Maria Sjögren

Utställning: Medicinalväxter – örtaböcker i ord och bild.

I Hagströmerbibliotekets samlingar finns några av de viktigaste örtaböckerna från 1500-talet och framåt.

Utställningen visar bilder från ett urval verk.

Var: Universitetsbiblioteket, Karolinska Institutet campus Huddinge.

När: Pågår fram till 17 april.

Utställning: KI:s vårsalong 2015. ”Call for Art Objects” visar konst och konsthantverk skapat av medarbetare vid Karolinska Institutet.

Var: Universitetsbiblioteket, Karolinska Institutet campus Huddinge.

När: Vernissage 27 april kl. 12.00.

Pågår 27 april–5 juni.

Fullsatt firande av Medicinsk Vetenskap ÖVER TUSEN BESÖKARE kom och firade Medicinsk Vetenskaps 20-årsjubileum den 1 december förra året. Flera professorer vid Karolinska Institutet föreläste om hur hjärnan påverkas av motion, exempelvis om hur fysisk aktivitet kan skydda mot både depression och Alzheimers sjukdom men också underlätta inlärning. Kvällen bjöd även på mingel, tombola och möjligheten att ställa frågor direkt till forskarna. Dessutom fanns en utställning med samtliga Medicinsk Vetenskaps omslag genom tiderna där besökarna fick rösta på sitt favoritomslag, se vilket omslag som vann på sidan 5.

Medical Science 2015 ute nu. Känner du någon som du tror skulle gilla Medicinsk Vetenskap men som inte talar svenska? De bästa artiklarna från Medicinsk Vetenskap 2014 har nu översatts till engelska och tryckts i Medical Science 2015. Läs arTips!

Tidningen går att tiklar om kyla, fetma och hjärtbeställa via ki.se/ om-ki/informasvikt med mera - på engelska. tionsmaterial Medicinsk Vetenskap №1–2015

53

Ögonblicket Berättat för: Anders Nilsson Foto: Martin Stenmark

”Det är i mötet med patienten som cirkeln sluts” Forskningsgenombrott innebär inte bara nya upptäckter. Anna Martling berättar om när hon efter lång tids behandlingsutveckling kunde erbjuda patienten livräddande behandling.

Namn: Anna Martling Titel: Professor i kirurgi med inriktning mot kolorektal cancer vid Karolinska Institutet samt överläkare vid Gastrocentrum, Karolinska Universitetssjukhuset.

54

Medicinsk Vetenskap №1–2015

”Det var strax efter millennieskiftet.

Patienten var i 25-årsåldern och inställd på att dö. Hans ändtarmscancer var långt framskriden och hade spridits. Sjukhuset på hans hemort hade förklarat att det inte fanns något hopp, att tumören växte så aggressivt att chanserna att kunna bota genom operation var borta. På omvägar kom han till oss på Karolinska Universitetssjukhuset. Nu satt han på mitt rum och jag berättade för honom att vi kunde erbjuda en behandling som skulle kunna leda till långsiktig bot. Vår forskargrupp hade under lång tid bedrivit kirurgteknisk utveckling, lärt oss att göra allt mer omfattande ingrepp, och att kombinera med rätt doser av strålning och cellgifter. Den behandling han behövde hade successivt forskats fram hos oss under många år, och nu kunde vi också erbjuda den i den kliniska vardagen.

När det talas om genombrott i forskningen är det ofta de vetenskapliga upptäckterna som åsyftas. Men för mig är det stora genombrottet när jag som läkare, efter avslutad forskningsstudie, sitter med en patient och kan göra något bättre, på grund av vår forskning. När jag kan erbjuda patienter en förbättrad behandling, som jag vet ökar deras chans till bot. Det är i det ögonblicket jag känner den största tillfredsställelsen som forskare. Det är då cirkeln sluts.

Vi opererade den unge mannen. Det är ett tufft ingrepp – vi avlägsnade inte bara ändtarmen utan alla intilliggande organ: urinblåsa, prostatakörtel och bäckenbotten. Men mannen överlevde och återhämtade sig väl.

Idag lever han ett gott liv och är botad från sjukdomen. Han har sambo och är tillbaka i sitt fysiskt krävande arbete. Och den behandling som var helt nyutvecklad när han fick den för ett drygt decennium sedan, utförs nu i stor omfattning, på många håll i världen.”

ANNONS

Förlägg din konferens i Karolinska Institutets Aula Medica Aula Medica erbjuder & %%% h^iieaVihZg IdeebdYZgc hVahiZ`c^` &% `dc[ZgZchgjb [ g -Ä(% eZghdcZg ' %%% `kb jihi~aac^c\hniV ^c\ g ^ ]ngVc Vk :ga^c\ EZghhdchVaZc 8ViZg^c\` ` ^ ]jhZi! ik gZhiVjgVc\Zg! Zii XV[ ;aZgV aj[i^\V [dV_ Zg a~beVYZ [ g b^c\Za bZY ZaaZg jiVc bVi

; g Wd`c^c\ Vk ad`VaZg dX] `dc[ZgZchi_~chiZg `dciV`iV 6cc"8Vig^c BdWZg\! 6`VYZb^`dc[ZgZch V`VYZb^`dc[ZgZch5`^#hZ %-"*') -'' %% lll#V`VYZb^`dc[ZgZch#hZ

Varför djurförsök?

Djurförsök.info är en gemensam webbplats för universiteten i Göteborg, Linköping, Lund, Stockholm, Umeå och Uppsala, Karolinska Institutet, Sveriges lantbruksuniversitet samt Vetenskapsrådet.

Djurförsök.info sätter forskningen i sitt sammanhang och förklarar när och varför djurförsöken behövs. På så sätt vill vi bidra till att ge en nyanserad bild av djurförsökens betydelse för medicinsk forskning och för samhället.

Webbplatsen ska: *e relevant och saklig information om forskning där djurförsök ingår %erätta om nyttan av djurförsök /yfta de etiska frågorna %erätta om vårt arbete med att utveckla andra forskningsmetoder 9isa hur vi arbetar för att djuren ska må så bra som möjligt 6timulera till diskussion

POSTTIDNING B

ANNONS

APL erbjuder tjänster inom hela värdekedjan av produktutveckling av läkemedel

Vi erbjuder unika läkemedel för unika människor

APL är en av Europas största tillverkare av extemporeläkemedel och en ledande kontraktstillverkare inom Life science i Skandinavien. APL har fyra produktionsanläggningar för utveckling, tillverkning och analys av läkemedel.

Läs mer på www.apl.se