Medicinsk Vetenskap nr 1 2017

En tidning från Karolinska Institutet Nummer 1 • Februari 2017 Pris: 50 kronor

F ly k t i n g h ä l s a

Så påverkas vi av att fly B i l dt e r a p i

Tetris mot psykisk ohälsa A lt e r n at i v

De försöker utan djur

Smarta maskiner Så kan artificiell intelligens lösa våra hälsoproblem

PLUS: Selenfest / cellatlas / drönarhjälp

ANNONS

• • •

Innehåll

Framsteg 7 8 9 12 13

№1—2017

Nu är vi 10 miljoner Drönare rycker in Lennart Nilsson visade vårt inre Ny atlas ska lista alla celler Kroppen runt: Celltyper

37

I fokus

Trauma. Walid Ek flydde från Syrien. ”Jag försökte ta mig med gummibåt till Grekland. Jag blev stoppad, misshandlad, rånad och kastad i vattnet”.

22 Könsbekräftande kirurgi vanligare ”De flesta upplever en markant förbättrad livskvalitet” 24 Nyfiken på artificiell intelligens Datorer tar över diagnostiken 44 Hans Rosling i minne

Möt forskarna 14 Hallå där Cecilia Magnusson om snusets farlighet 16 Tre forskare som tänker nytt: Forskning för färre djurförsök 30 Intervjun med Emily Holmes: ”En bild säger mer än tusen ord”

Foto: Mattias Ahlm, Annika af Klerker, Lennart Nilsson (äggcell), Istockphoto.

54 Ögonblicket med Märit Halmin: ”Forskningen räddade mig”

På djupet Flyktingars hälsa 34 Flyktens psykiska spår 38 Grafik: Krisen i siffror 42 Negra Efendic om att fly och lämna allt

Alltid i MV 10 20 47 50 52 53

I korthet Tidslinjen: Selen Frågor och svar Topplistan Aktuellt vid KI Boktips

9

Rastlös. Gipsad hittade hon en ny syssla: Forskning.

16 Djurfritt. Hon söker efter nya metoder.

54

Unikt foto.

Lennart Nilsson blev världsberömd.

20

Firar. Ämnet selen fyller 200 år i år.

3

Redaktören har ordet

DET ÄR SVÅRT ATT FÖRSTÅ KRIG. Både hur det drabbar enskilda människor och hur länder kan fullständigt malas sönder och förstöras”. När Hans Rosling talade på ”Hela Sverige skramlar”-galan i Globen 2015 trollband han som vanligt publiken. Och med typisk Rosling-pedagogik använde han sig av besökarna själva för att förklara storleken på tragedin i Syrien. Halva Globen fick representera de som flytt landet. Parkettplatserna fick motsvara dem som tagit sig till Europa.

Och besökarna som satt på de tre främsta raderna fick åskådliggöra den lilla andel som kommit ända till Sverige. De ombads ställa sig upp. ”Välkomna!”, sa Hans Rosling. ”Och förlåt oss för de risker ni tvingats utsätta er för under flykten hit. Det är modet hos er som fått oss att förstå hur gräsligt det här kriget är”.

Tillfället sammanfattade Hans Rosling: Varmt medmänsklig men samtidigt saklig, med en pedagogisk förmåga att beskriva världen så att vi såg den med nya ögon. Och det med en pondus, mer lik en rockstjärnas än en professors, som fick hela Globen att tystna. Nu finns Hans Rosling inte längre hos oss. En tröst och en ledstjärna är hans filmer som finns tillgängliga för alla som vill utmana sin världsbild inför kritiska fakta. Läs mer om Hans Rosling på sidorna 44-45.

En som kan vittna om krigets fasor är Walid Ek. I vårt tema om hur flykt påverkar hälsan berättar han om hur han blev misshandlad, rånad och fängslad under flykten från Syrien till Sverige. Idag mår han bra, men enligt en färsk rapport från Röda Korset lider runt en tredjedel av alla flyktingar och asylsökande av posttraumatiskt stressyndrom, PTSD. Att hjälpa dem att bearbeta sina upplevelser skulle sannolikt öka deras möjligheter att fungera på lång sikt.

Här hoppas Emily Holmes att hennes forskning kan bidra. I en metod hon utvecklat får deltagarna spela dataspelet tetris samtidigt som de återupplever sina upplevelser, något som visat sig kunna minska förekomsten av de återkommande och påträngande traumatiska minnen som är ett vanligt problem vid PTSD. Att ta hjälp av datorer i vården Hedra Hans Rosling är inget nytt. Andra forskare vi Skänk enligt hans intervjuar i detta nummer är önskan pengar till överens om att artificiell intelFN:s barnfond, se ligens, AI, snart kommer att ta unisef.se. över mycket av läkarnas arbete.

AI blir ju aldrig trött och kan jobba på obekväm arbetstid.

Allt tyder även på att AI snart är både bättre och snabbare än läkarna själva på att ställa diagnos. Och vad ska läkarna göra?

Jo, de ska träffa patienterna. Att vara medmänskliga blir deras främsta framtida uppgift.

4

Medicinsk Vetenskap №1–2017

Medarbetare i detta nummer Lisa Sigebrand Grafisk formgivare Formgivare nyss hemflyttad från Köpenhamn där hon läste en master på konstakademiens designskola. Ägnar fritiden åt att belysa kvinnor i designhistorien genom projektet Hall of Femmes och att plantera om sina växter.

Johan Sievers Frilansjournalist Johan Sievers är tandläkaren som blev journalist. I 25 år befann han sig mitt i nyhetsflödet på Östgöta Correspondentens redaktion, bland annat som redaktör och universitetsreporter. Nu är han frilansjournalist i Linköping med inriktning på vetenskapsjournalistik.

Joakim Rådström Frilansjournalist Joakim Rådström är journalist och statsvetare, och ständigt nyfiken på allt mellan himmel och jord. Framför allt fokuserar han på teknik och vetenskap, gärna med utlandskoppling.

Dessutom: Mattias Ahlm, PeKå Englund, Linda Forsell, Mårten Göthlin, Fredrik Hedlund, Viktor Karlsson, Annika af Klerker, Maja Lundbäck, Gustaf Mårtensson, Jenny Ryltenius, Martin Stenmark, Christopher Hunt.

Foto: Henric Lindsten, Rebecka Uhlin, Mark Olson, Cia Österberg.

Cecilia Odlind:

Redaktionen Ansvarig utgivare Camilla Magnusson, Tf kommunikationsdirektör, Karolinska Institutet Chefredaktör Cecilia Odlind 08–524 861 16 cecilia.odlind@ki.se Redaktör Ola Danielsson ola.danielsson@ki.se Kontakt E-post: medicinskvetenskap@ki.se Art Direction Lisa Sigebrand lisa.sigebrand@ci.se Annonser Jan Nilsson jan.medicinskvetenskap@telia.com Redaktionsråd Maria Eriksson, Laura Fratiglioni, Niklas Juth, Christian Rück, Louise Sjöholm.

Omslagsbild Björn Öberg

Prenumerera på Medicinsk Vetenskap

Beställ redan i dag 4 nummer för 200 kr

Tryck E-print Medicinsk Vetenskap ges ut av Karolinska Institutet och utkommer med fyra nummer per år.

ISSN 1104-3822 Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att på ett avgörande sätt bidra till att förbättra människors hälsa.

I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Följ oss på Facebook! facebook.com/ medicinskvetenskap

E-post: medicinskvetenskap@ki.se Internet: ki.se/medicinskvetenskap Medicinsk Vetenskap №1–2017

5

ANNONS

Vill du annonsera i Medicinsk Vetenskap?

Som annonsör i Medicinsk Vetenskap når du en stor läsekrets som är intresserad av medicin, forskning och hälsa. Upplagan är 26 700 och bland våra läsare fi nns förutom allmänt nyfikna personer exempelvis patienter, forskare, vårdverksamma, media, forskningsfinansiärer och lärare.

Kontakta: Jan Nilsson jan.medicinskvetenskap@telia.com

Det senaste inom medicinsk forskning

Nu är vi 10 miljoner

effektiva att i stort sett hundra procent av alla födslar och dödsfall, 95 procent av immigrationer och 91 procent av alla emigrationer rapporteras inom 30 dagar, säger han. År 2006 var prognosen att Sverige skulle bli tio miljoner invånare år 2029.

Men vi nådde dit tolv år tidigare.

– Nativiteten är hög och folk väljer att flytta hit och ansöka om medborgarskap. Vi har inte forskat om varför, men vi har idéer om det. Det hänger helt enkelt ihop med att det går bra i Sverige, säger Jonas F Ludvigsson. PeKå Englund European journal of epidemiology januari 2017

Foto: Gustav Mårtensson

– Det gick fortare än vi trodde, säger professor Jonas F Ludvigsson vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik på Karolinska Institutet.

Det är i registret för totalbefolkningen hos Statistiska Centralbyrån, SCB, och folkbokföringsregistret som statistiken samlas. Registren bildar det som i folkmun kallas befolkningsklockan och som SCB använde sig av för att beräkna 20 januari 2017 till den dag vi passerade tio miljoner invånare. De är även en viktig resurs i den medicinska forskningen, konstaterar Jonas F Ludvigsson och hans kollegor i en översiktsartikel om de svenska befolkningsregistren.

– Befolkningsregistren har blivit så

Nyfött Barnläkaren och professorn Jonas F Ludvigsson lyfter upp Lova Henriksson och Olle Lööf-Norrström som bidragit till att Sverige nu passerat 10 miljonersstrecket.

Medicinsk Vetenskap №1–2017

7

Framsteg 3 × drönare

Hjärtstartare ska nå ut snabbare till patienter När ett hjärta stannar är det livs­ viktigt att få fram hjälp så snabbt som möjligt. Obemannade farkoster, så kallade drönare, skulle enligt ny forskning kunna komma till snabb undsättning.

Text: Joakim Rådström

500 av 5 000 personer som drabbas av plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus överlever varje år.

tillgängliga platser. Testflygningar sker sedan något år tillbaka och drönarna har potential att nå fram till olycksplatser väsentligt snabbare än ambulansen, enligt nypublicerade resultat.

Forskarna har optimerat tekniken steg för steg, och starttiden som tidigare låg på 90 sekunder har minimerats.

– Från att vi skickade larmet till att drönaren var i luften tog det tre sekunder vid samtliga flygningar, säger An-

Medicintransport kan snabbas upp I Rwanda testas nu om drönare kan leverera vaccin, blod och läkemedel till avlägsna kliniker på landsbygden. ”Transport­ tiderna kan i bästa fall kapas från flera timmar till 30 minuter med drönare”, säger Vinod Diwan, professor vid institutionen för folk­ hälsovetenskap, Karolinska Institutet, som medverkar i projektet.

8

Medicinsk Vetenskap №1–2017

dreas Claesson, ambulanssjuksköterska och forskare vid centrum för hjärtstoppsforskning, Karolinska Institutet, som leder projektet.

En utmaning är att säkerställa att drönarna inte kolliderar med andra flygande farkoster. Dessutom måste drönarna tillmötesgå kameraövervakningslagen, men här har nyligen Datainspektionen föreslagit undantag från tillståndskrav för företag som arbetar med räddningsverksamhet. Läs mer om hjärtstopp på ki.se.

” En restriktiv abortlagstiftning kommer inte att hindra kvinnor att få tag i abortpiller” Rebecca Gomperts, som tidigare lagt fram en avhandling vid Karolinska Institutet om kvinnors tillgång till olika abortmetoder, uttalar sig i samband med att den organisation hon startat, Women on waves, använde drönare för att skicka abortpiller till kvinnor på Irland. Källa: womenonwaves.org

Foto: IstockPhotos, Drillprojektet.

Av de 5000 i Sverige som drabbas av plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus varje år överlever bara tio procent, cirka 500 personer. För att öka chansen till överlevnad är det viktigt att snabbt sätta igång hjärt-lungräddning samt att få fram hjärtstartare för att återuppliva den drabbade. Just nu pågår ett projekt som ska ta reda på om drönare skulle kunna användas för att snabbt leverera självinstuerande hjärtstartare, som kan användas av vem som helst, till avlägsna platser.

Forskningsprojektet fokuserar på områden i Stockholms skärgård som befolkas sommartid och dit ambulansen endast kan nå fram 20-25 minuter efter inkommet larm. Teamet har special­utvecklat en drönare som ska leverera hjärtstartare till sådana svår-

Lennart Nilsson I minne

Foto: TT/Lennart Nilsson (äggcellen), Ulf Sirborn.

Äggcellen, strax före ägglossningen, omgiven av näringsceller som framstår som en lysande krans.

Visade vårt inre på ett nytt sätt Text: Jenny Ryltenius Den världsberömda fotografen Lennart Nilsson avled den 28 januari 2017. Han visualiserade medicinsk forskning och fick miljoner människor att bättre förstå människokroppen. Genom hela sin karriär fortsatte han att tänja på gränserna för vad som är möjligt inom medicinskt foto. Han har bland annat fotograferat processen när ett barn blir till, hiv-viruset och malariaparasiten. Från 1970-talet till att han var över

90 år arbetade han i nära samarbete med forskare vid Karolinska Institutet.

Lennart Nilssons drivkraft låg i att ”visa det som ligger oss nära, det som alla känner till, på ett nytt sätt” och hans främsta mål var att få överraska och beröra. Han har erhållit en rad priser och tilldelades år 2009 titeln professor av regeringen. Lennart Nilsson blev 94 år.

Medicinsk Vetenskap №1–2017

9

Framsteg I korthet Forskningsnyheter hämtade från

ki.se/nyheter

Kunskapscentrum för katastrofmedicin arbetar för systematiska och evidensbaserade insatser i katastrofområden.

”Jag vill inte att någon ska tvingas vika mitt toapapper innan jag ska använda det.”

Rickard Ljung, forskare vid Institutet för miljömedicin kommenterar det som han anser orimliga i att världens hotellstädare lägger tio miljoner arbetstimmar per år på att vika snibb på toalettpapper, enligt en uträkning han publicerat i Journal of Occupational Medicine and Toxicology. Källa: Hotellrevyn

Depression kopplas ihop med enzym

Katastrofmedicinare hjälper WHO Expertis. Kunskapscentrum för katastrofmedicin vid Karolinska Institutet har ut-

setts till WHO Collaborating Center av Världshälsoorganisationen, WHO. Centret ska ge expertråd till WHO i samband med katastrofer och konflikter, samt arbeta med policyarbete och forskning kring insatserna. Att samarbetet med WHO har formaliserats, är ett kvitto på att verksamheten är viktig för WHO, menar Johan von Schreeb, forskare vid institutionen för folkhälsovetenskap och specialist i katastrofmedicin.

– Vi ska hjälpa WHO i resursknappa miljöer där de behöver vår expertis, säger han.

Kunskapscentrum för katastrofmedicin har redan samarbetat med WHO vid ett flertal tillfällen; i samband med ebolaepidemin i Västafrika, jordbävningen i Nepal och nu under striderna i Mosul i Irak. Centret har även bidragit med expertkunskap när WHO tog fram riktlinjer för internationella fältsjukhus i katastrofer. Insatser måste vara baserade på expertis snarare än att vilja gott, menar Johan von Schreeb.

– Hjälparbetet måste ha kvalitet och resurserna ska användas på bästa sätt, säger han.

Världshälsoorganisationen WHO samarbetar med över 700 organisationer i över 80 länder, som har utsetts till Collaborating Centers. I Sverige finns totalt sju sådana samarbeten. Läs mer: ki.se/en/phs/about-kckm

10

Medicinsk Vetenskap №1–2017

linska Institutet har i tidigare studier sett att genetiskt modifierade möss som under fosterlivet överuttrycker en mänsklig version av enzymet CYP2C19 i vuxen ålder bland annat får minskad volym av hippocampus, en del av hjärnan som bland annat reglerar stress och känslor.

Genom analys av storleken på hippocampus samt statistik för självmord och depressivitet hos tusentals personer fann forskarna att sambandet även gäller människor. Ökad aktivitet av CYP2C19 associerades också till högre självmordsbenägenhet hos deprimerade patienter.

– Fynden kan användas för att identifiera nya biomarkörer för depression. De bekräftar även våra tidigare fynd i djurförsök och stärker tesen att dessa kan användas för att studera depression samt för att hitta läkemedelskandidater, säger Magnus IngelmanSundberg, professor vid institutionen för fysiologi och farmakologi. Molecular Psychiatry november 2016

Foto: Istock Photos

Bekräftat. Forskare vid Karo-

Ekologiskt lantbruk bättre för hälsan Uppmuntran. Ekologisk livs-

medelsproduktion innebär vissa fördelar för människors hälsa. Det konstaterar en grupp europeiska forskare som på uppdrag av ett utskott inom EU-parlamentet gått igenom relevant forskning på området.

Nyttigt – Flera metoder inom Forskare rekommenekologiskt lantbruk, derar EU-parlamentet att särskilt den ringa prioritera vissa ekologiska användningen av beproduktionsmetoder även kämpningsmedel och inom konventionellt antibiotika, innebär lantbruk. fördelar för människors hälsa. Beslutsfattare bör uppmuntra användningen av sådana metoder, säger Axel Mie, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet och Karolinska Institutet, som använder olika recept. Det är koordinerat arbetet. lätt att tänka sig att slutproDe små skillnader mellan dukten förändras radikalt konventionell och ekologisk om man ändrar från en matmat när det gäller innehållet sked socker till en matsked av näringsämnen och andra salt. Nu kan vi snabbt göra hälsobefrämjande ämnen har dock troligen ingen stör- sådana förändringar i isolerade celler och på så vis lära re betydelse för människors oss mer om de sjukdomar vi hälsa. Rapporten Human health implications of organic studerar, säger han. food and organic agriculture Mjukvaran finns på greendecember 2016. listed.cmm.ki.se. Bioinformatics november 2016

Ny mjukvara underlättar genforskning

Foto: Istock Photos

Modifiering. CRISPR är en ny

genmodifieringsmetod som kan användas för att ändra olika delar av arvsmassan och sedan undersöka hur det påverkar cellers funktion. Forskare vid Karolinska Institutet och Göteborgs universitet har nu genererat en webbaserad mjukvara, Green Listed, som kan underlätta användandet av metoden. Fredrik Wermeling vid institutionen för medicin, Solna, är en av forskarna bakom mjukvaran. Han förklarar CRISPRmetoden genom att likna arvsmassan med en kokbok.

– Olika celler i kroppen skiljer sig åt för att de

Enzymbrist kan ge risk för typ 2-diabetes Samband. Forskare vid

Karolinska Institutet har i samarbete med forskare vid University of California och Danderyds sjukhus upptäckt att aktiviteten av ett protein, karboxylesteras 2, är halv-

erad hos feta personer. Studien visade även att minskad karboxylesteras 2-aktivitet bidrar till försämrad hälsa vid fetma. När enzymaktiviteten återställdes i feta möss så kunde man till stor del också ta bort fetmarelaterade störningar. Förklaringen skulle kunna vara att karboxylesteras 2 kan bryta ner diacylglycerol, en molekyl som skapas vid fettbildning, och som har visats ha starka negativa effekter på glukosmetabolismen.

– Den minskade aktiviteten hos feta individer kan vara viktig att känna till vid läkemedelsdosering. Men resultaten innebär också möjligheter att utveckla nya behandlingsformer mot metabola sjukdomar, säger

23 000 kvinnors död orsakas i världen årligen på grund av osäkra aborter.

Med förändrade attityder, mer kunskap och fler yrkesgrupper inom vården som utbildas att utföra säkra aborter så kan mödradödligheten bekämpas, visar en doktorsavhandling från institutionen för kvinnors och barns hälsa. Läs mer på publications.ki.se

Juleen Zierath, professor vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi. Cell Reports januari 2017

Hiv överlever i vårt DNA utan förökning Gömsle. Det har funnits två

hypoteser kring varför en hiv-infektion inte kan botas.

Ny forskning vid Karolinska Institutet visar att viruset kan överleva utan förökning, vilket har varit den ena hypotesen. Detta sker genom att viruset bygger in sin arvsmassa i kromosomerna på immunceller med mycket lång livslängd, så kallade minnesceller.

Nyligen publicerades en artikel i den ansedda tidskriften Nature, där ett amerikanskt forskarlag sade sig ha bevis för den alternativa hypotesen: Att viruset förökar sig i gömmor som inte nås av bromsmediciner.

– Våra resultat talar för hypotesen att viruset överlever i vårt DNA utan förökning och att det förklarar varför infektionen inte går att bota, säger Jan Albert, professor vid institutionen MTC. eLife november 2016 Medicinsk Vetenskap №1–2017

11

Framsteg Cellatlas

300 miljoner celler kommer atlasen innehålla.

30

miljoner celler från de viktigaste organsystemen ska vara kartlagda i ett första utkast som ska vara klart 2020.

Enligt de senaste uppskattningarna består människan av 37 biljoner celler. I det internationella initiativet Human Cell Atlas vill forskare kartlägga varenda celltyp i hela kroppen. Sten Linnarsson vid Karolinska Institutet deltar i projektet.

Text: Mårten Göthlin HUNDRATALS internationella forskare ska samarbeta för att kartlägga miljontals celler i kroppens alla vävnader.

Målet är att skapa en tredimensionell karta över kroppens alla celltyper och bestämma vilka egenskaper som gör varje celltyp unik. Det mest grundläggande arbetet blir att kartlägga vilka gener som är aktiva i olika celler och var i kroppen de finns.

12

Medicinsk Vetenskap №1–2017

Andra egenskaper, som cellernas form, elektriska egenskaper och samspel med andra celler ska läggas till allt eftersom. Resultaten kommer att vara tillgängliga direkt och för vem som helst. Till en början kommer celler från ett fåtal individer att analyseras för varje vävnad. I ett senare skede kan analyser av fler individer göra det möjligt att studera exempelvis geografiska skillnader och vissa sjukdomar.

Sten Linnarsson, professor vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, ingår i initiativets styrgrupp och är en av forskarna som har utvecklat de tekniker som gör projektet möjligt.

Hans plan är att Sverige och Karolinska Institutet ska ansvara för kartläggningen av celler som styr utvecklingen av embryot och människans nervsystem.

– Jag tycker själv att det är otroligt intressant med samspelet mellan celler som styr detta. Sedan har Karolinska

100 miljoner euro behövs för att färdigställa det första utkastet. Den uppskattade kostnaden för den färdiga atlasen är det tiodubbla.

Institutet också teknologin och flera starka forskargrupper inom utvecklingsbiologi som projektet kan ha nytta av, säger han.

I likhet med Human Genome Project som på 1990-talet kartlade alla människans gener hoppas forskarna att atlasen ska öka förståelsen för mekanismerna bakom många sjukdomar.

– Hittills har man fokuserat mycket på vilka gener som är kopplade till sjukdomar. Nu vill vi ta reda på var och när de är aktiva och hur olika cellers interaktion bidrar till ett sjukdomsförlopp.

Atlasen kan göra det möjligt att gå från en lista på gener till en konkret hypotes om hur sjukdomar uppkommer.

Hittills är 17 organisationer och företag runtom i världen finansieringspartners till initiativet, inklusive Mark Zuckerbergs och Priscilla Chans fond.

Men även staterna Japan, Australien och Indien är med. I juni 2017 leder Sten Linnarsson initiativets möte på Karolinska Institutet.

Illustration: SciencePhotoLibrary, Noun Proejct/Gorkem Oner. Foto: Ulf Sirborn.

Nu får vi stenkoll på alla våra celler

Vad gör varje celltyp unik? Svaret ska gå att finna i en ny atlas.

Kroppen runt Celltyper För att vi ska fungera behövs celler med många olika funktioner. Medicinsk Vetenskap listar fem celler du inte visste att du hade.

Text: Mårten Göthlin

R A D I A L A G L I AC E L L E R

De visar vägen

De radiala gliacellerna är ursprunget till den vuxna hjärnans celler. De är också nödvändiga för att nervsystemets celler ska vandra till sina rätta platser i kroppen under embryoutvecklingen. De kan anta många olika former och funktioner. I vissa delar av den vuxna hjärnan finns de kvar och fortsätter att bilda nya nervceller.

E P E N DY M C E L L E R

De pumpar på

I hjärnans vätskefyllda hålrum, ventriklarna, sitter ependymcellerna och bildar ett membran mellan hjärnan och ryggmärgsvätskan. Deras viktigaste funktion är att producera ryggmärgsvätska och pumpa runt den med sina utskott, cilier. Om ependymceller isoleras fortsätter de mekaniskt att pumpa även utanför kroppen. År 1999 upptäckte Jonas Friséns forskargrupp att de också är stamceller som kan utvecklas till nya nervceller.

T U F T- C E L L E R

Foto: Istock Photos.

De smakar av tarminnehållet

Tuft-celler utgör bara några få procent av tarmens alla epitelceller men är lätta att känna igen på deras tofs-liknande utskott. Forskare har länge försökt förstå hur det kommer sig att dessa celler har samma signalsystem som tungan använder för att känna igen vissa smaker. År 2016 upptäckte forskare att de ökar kraftigt vid parasitinfektioner och att signalsystemet för smaker kan vara avgörande för att bekämpa infektionerna.

De är ljusets budbärare RETINALA GANGLIECELLER

De retinala gangliecellerna är bland annat viktiga för vår förmåga att kunna se detaljer, rörelser och kontraster. De förekommer i olika former och varje celltyp skickar ett specifikt visuellt budskap till hjärnan. Ännu vet forskare inte hur många typer av retinala ganglieceller som finns eller vilka bilder deras signaler ger i hjärnan.

De gör oss beröringskänsliga M E R K E LC E L L E R

I hudens känsligare delar som fingertoppar och läppar finns de sällsynta Merkelcellerna.

De sitter ofta tätt kopplade till nervceller och är viktiga för att känna av lätt beröring och detaljerade strukturer. Cellerna tros även vara inblandade i tillväxt och utveckling av andra hudceller.

Källor: Moll, Ingrid, et al. European journal of cell biology, 2005, Howitt, Michael R., et al. Science, 2016, Gerbe, F., and P. Jay. Mucosal Immunology, 2016, Woo, Seung-Hyun, Ellen A. Lumpkin, and Ardem Patapoutian. Trends in cell biology, 2015, Baden, Tom, et al. Nature, 2016.

Medicinsk Vetenskap №1–2017

13

Framsteg Hallå där CECILIA MAGNUSSON

Professor vid institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet.

Hur farligt är det att snusa?

Ny forskning visar att snusare har en ökad risk för typ 2-diabetes. Men hur negativa är snusets hälsoeffekter i övrigt? Mer forskning behövs, menar Cecilia Magnusson.

Text: Viktor Karlsson Foto: Christopher Hunt

Vad visade er studie?

– Vi såg att den som snusar en dosa per dag eller mer har 70 procent ökad risk att utveckla typ 2-diabetes, vilket är samma riskökning som man tidigare har sett för den som röker ett paket cigaretter per dag. Detta samband som vi såg är viktigt, eftersom diabetes är både en allvarlig och vanlig sjukdom i samhället. Rökning är generellt mycket farligare än snusning men alltså inte när det gäller typ 2-diabetes, där är riskerna lika höga.

Vilken påverkan har snus i övrigt på kroppen?

– Vi vet fortfarande för lite om hur svenskt snus påverkar hälsan. Vi har dock i tidigare studier visat att risken att dö efter hjärtinfarkt och stroke är något förhöjd hos snusare. Sammantaget visar också forskning på samband med snus och cancer i bukspottskörtel, munhåla och matstrupe – men då bygger studierna på användning också av annan rökfri tobak. Nikotin är dessutom starkt beroendeframkallande, och att leva med ett beroende innebär ofta en nedsatt livskvalitet. Å andra sidan har vi också visat att snus minskar 14

Medicinsk Vetenskap №1–2017

Helt klart är att gravida bör undvika snus då fostret kan ta skada.

Snusare riskerar även en rad andra negativa hälsoeffekter, enligt forskaren Cecilia Magnusson.

risken för att drabbas av Parkinsons sjukdom.

Ni har även forskat på hur gravida kvinnors snusande påverkar fostret. Vad visar de studierna?

– Där har vi väldigt tydliga resultat.

Snusbruk under graviditet är kopplat till dödfödsel, att barnet föds för tidigt och att barnet väger för lite vid födseln.

Inom mödrahälsovården bör man starkt avråda gravida kvinnor från att använda snus men även användning av nikotinersättningsmedel, som tugggummin eller plåster. Naturligtvis ska man även avråda från att röka vid en graviditet!

Hur vanligt är snusning?

– Det är främst medelålders män som snusar, och snusning är vanligare i norra delen av landet. Enligt Folk-

hälsomyndighetens undersökning som gjordes 2016, är det totalt 18 procent av alla män och 4 procent av alla kvinnor som snusar. Snusande förekommer främst i Sverige, även om Norge har noterat en väldigt snabb ökning bland unga.

Hur ser du på snus?

– Jag tycker ofta att diskussionen kring snus blir svart-vit, och önskar att man skulle våga prata mer nyanserat om saken. Snusbruket är utbrett i Sverige, och vi behöver förhålla oss till det i den debatt som rör vår tobakspolitik.

Inte minst då snus teoretiskt antingen kan fungera som ett rökavvänjningsmedel eller tvärtom som en inkörsport till rökning för unga människor.

Snusar du själv?

– Ja, tyvärr.

ANNONS

Vill du vara med och leda framtidens hälso- och sjukvård?

Karolinska Universitetssjukhuset har påbörjat en omvälvande förändringsresa. Vi ska mäta oss med de bästa i världen i allt från medicinska resultat till patienternas upplevelse av vården. Därför har vi infört en ny tematisk organisation där vi arbetar i interdisciplinära

team runt patienten. Vårt nybyggda universitetssjukhus i Solna blir ett nav för vård, forskning och utbildning. Vill du vara med och bygga för framtiden och utveckla din egen kompetens? Kan du inspirera och skapa delaktighet?

Läs mer om vår förändringsresa och vilka ledare vi söker på karolinska.se/vill-du-vara-med-och-leda

Karolinska Universitetssjukhuset är ett av Europas främsta, med ett särskilt ansvar för hög specialiserad vård och en betydande roll i utvecklingen av framtidens hälso- och sjukvård. Tillsammans med Karolinska Institutet bedriver vi världsledande forskning och utbildning.

Tre forskare som söker alternativ

De försöke utan Försök på djur är en del av den medicinska forskningen. Men arbetet med att minska antalet djur, förbättra teknikerna och ersätta djurförsök med andra metoder pågår hela tiden. Möt tre forskare som trampar upp nya stigar.

Text: Maja Lundbäck Foto: Annika af Klercker

16

Medicinsk Vetenskap №1–2017 2017

ANNA DOMOGATSKAYA Titel: Forskare vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik.

Forskar om: Att hitta bra läkemedel till diabetespatienter.

err djur

”Behandla djuren som patienter” ”Jag vill kunna säga till mina barn att jag jobbar med djurförsök utan att känna mig skyldig. Därför brukar jag tänka på att behandla djuren som om de vore små patienter. Det är viktigt att vi anstränger oss så att djuren inte behöver lida. Om djuren får samma omvårdnad som människor som opereras, så är det okej med djurförsök. Men även om vi har strikta lagar i Sverige kan det hända här och på andra håll i världen att djur används oetiskt. Om vi utvecklar bra och billigare alternativ till försöksdjur i vår forskning kan vi minska djurens lidande i hela världen.

Jag studerar de så kallade pankreasöarna, naturliga ”mikroorgan” inuti bukspottskörteln. De här mikroorganen, som vi tar ut från döda djur, har länge använts för diabetesforskning eftersom de producerar insulin. Nu vill jag ta fram mänskliga mikroorgan på konstgjord väg och få dem att likna pankreasöar.

De tas fram ur vanliga hudceller som omprogrammerats till stamceller, så kallade ips ips-celler. Om vi lyckas kommer de att vara mer etiska, prisvärda och kanske även bättre på att förutsäga hur vi människor reagerar på läkemedel än vad mikroorgan som härstammar från möss är.

I dag behövs fortfarande djurför djurförsök för läkemedelstester. Vi kan inte gärna säga till patienter att vi inte vet om medicinen som de får är säker och har ef effekt. Att göra djurförsök är en del av det kontrollsystem vi har idag.”

Medicinsk Vetenskap №1–2017

17

Tre forskare som söker alternativ

LENA PALMBERG Titel: Forskare vid Institutet för miljömedicin.

Forskar om: Utvecklar en tredimensionell modell av lungan för att studera effekter av luftföroreningar.

”Att hitta alternativ ligger i tiden” ”På senare år har det vuxit fram ett starkare samhällsengagemang mot djurförsök. Jag tycker själv att djurförsök är etiskt diskutabla och det ligger i tiden att hitta bra alternativ. Idag har vi ändå kommit långt med att undvika onödiga djurförsök.

För att förstå lungsjukdomarna kronisk bronkit och KOL har jag tagit fram en tredimensionell modell av mänskliga celler som innehåller många av de celltyper som vi har i de övre luftvägarna. I en studie använde jag små partiklar från bilavgaser som jag utsatte modellerna för. Partiklarna fördelades jämnt över ytan men efter ett tag kunde jag se hur de föstes ihop till en punkt, vilket tyder på att modellens försvarsmekanism fungerade. Jag tror att partiklarna fångades upp i slemlagret och puttades ihop av flimmerhåren.

Jag har inte gjort försök på djur sedan jag doktorerade. Men för att utvärdera våra tredimensionella modeller planerar jag att göra en jämförande studie där jag exponerar både försöksdjur och våra modeller för skadliga små partiklar från till exempel luftföroreningar och jämför med kända effekter som de kan ha på människor. Om mina modeller ger snarlika svar som djurmodellerna skulle djurförsöken kunna minskas. Men läkemedelstest i modeller av enskilda organ kan inte ersätta djurförsök fullt ut, eftersom man bara undersöker ett organ, inte en hel kropp.”

18

Medicinsk Vetenskap №1–2017

”Lever i provrör kan ersätta djurförsök”

VOLKER LAUSCHKE Titel: Forskarassistent vid institutionen för fysiologi och farmakologi.

Forskar om: Läkemedelseffekter, men också hur leversjukdomar uppstår och kan förebyggas.

”Jag vill minska riskerna när nya läkeme läkemedel testas på människor. Leverförgiftning är en av de vanligaste orsakerna till att mediciner dras in. Idag finns krav på att nya läkemedel ska testas på två sorters djur, till exempel råtta och kanin, innan de får användas på en människa.

Men regelverken uppmuntrar också till utveckling av alternativa metoder som kan förutsäga vilka effekter ett läkemedel har. För även om djuren tål läkemedlen ger det inte svar på hur de fungerar i en människas lever.

Genom att använda leverceller som har blivit över vid leverdonationer har jag och mina kollegor fått fram en tredimensionell modell som liknar en mänsklig lever rent funktionellt. Modellen kan användas i många veckor av oss forskare, som en alternativ metod till djurtester.

I förlängningen tror jag att man inte kommer behöva röra ett endaste djur för att få reda på hur ett läkemedel påverkar människans lever. I stället kommer vår metod med mänsklig lever i provrör eller liknande metoder att ersätta djurförsök.

Men för att vi ska vara säkra på att våra tredimensionella leversystem är minst lika bra på att förutsäga läkemedelsrisker som djurförsök behövs mer forskning. Om djurförsök kan undvikas tycker jag att det är ett extra plus, men det är inte mitt primära mål. Det viktigaste är att hitta det säkraste sättet att kunna förutsäga effekter av ett läkemedel innan det provas på människor.”

Medicinsk Vetenskap №1–2017

19

Tidslinjen Selen

Fakta: Trots att selen kan vara nästan lika giftigt som arsenik är grundämnet nödvändigt för att flera av kroppens proteiner ska fungera. Tjugofem av människans gener kodar för proteiner som innehåller selen.

Vi får framförallt i oss selen från fisk, mjölk, ost och importerade växter.

Giftet vi inte kan vara utan Ett sällsynt spårämne från berggrunden visade sig vara en förutsättning för mänskligt liv. Sedan upptäckten av selen för 200 år sedan har forskare försökt förstå mer.

1817 Geggigt kattguld I sin kemiska fabrik upptäcker Jöns Jacob Berzelius att en röd sörja bildas när svavelsyra utvinns ur kattguld. Så småningom får han fram ett tidigare okänt grundämne – han döper det till selen efter den grekiska mångudinnan Selene.

Text: Mårten Göthlin

1810

1934 Snurrigt gift… Selen kopplas under 1930-talet ihop med boskapssjukdomarna ”Blind staggers” och ”Alkali disease”, som får djuren att tappa hår och blint irra runt i cirklar.

Experiment visar att djuren ätit växter som ansamlat hög halt av selen från jorden.

1971 Selen skyddar blodet Röda blodkroppar från råttor kan skyddas mot nedbrytning om selen tillsätts i födan, visar forskare från Wisconsin. Senare upptäcks att selen är oersättligt för några av kroppens antioxidant­ enzymer, bland annat enzymet glutationperoxidas, som skyddar röda blodkroppar mot reaktiva syremolekyler.

1950

1957 …men livsnödvändigt Den tyske forskaren Klaus Schwarz försöker finna ämnen som vi inte kan leva utan genom att mata råttor en snål diet av jäst och socker.

Råttorna dör men när han byter till amerikansk bryggerijäst överlever de. Selen visar sig vara den avgörande faktorn.

20

Medicinsk Vetenskap №1–2017

1970

1980

1979 Ger sjukdom i människan Forskare kopplar för första gången selenbrist till hjärtmuskelsjukdomen Keshans sjukdom som drabbar barn och ungdomar i områden med selenfattig jord i Kina. Forskning visar att ett virus infekterar och skadar hjärtmuskelcellerna, men med selen i födan skyddas de.

1973 Naturlig byggsten Biokemisten Theresa Stadtman hittar den 21:a aminosyran i människan, selenocystein.

Den har en svavelatom i cystein utbytt mot selen. Skillnaden visade sig kunna göra enzymer med selen istället för svavel upp till 100 gånger mer effektiva.

Foto: Istockphoto. Illustration: Istockphoto.

1930

1990-talet Fjälliga axlar Världshälso­ organisationen inkluderar mediciner med selen mot vissa svampinfektioner i sin lista över viktiga mediciner. Förutom att motverka mjällsvampar kan medicinen även hämma celldelning i hårbotten.

1990

2000-talet Simkunniga spermier Flera studier visar att selen påverkar manlig fertilitet genom att bidra till spermiers struktur och rörelseförmåga.

2000

2010 Elias Arnér.

IDAG

2010-talet Tveeggat cancersvärd Sedan 1960-talet har forskare anat att selen kan ha en skyddande effekt mot cancer. Fortfarande är det kontroversiellt eftersom resultaten inte är entydiga.

1990-talet Evolution Forskare upptäcker att aminosyran selenocystein byggs in i proteiner genom en unik syntesprocess som inte liknar hur några andra aminosyror byggs in i proteiner.

Forskare studerar när mekanismen har utvecklats, och vilka fördelar ett så komplicerat system kan innebära.

Framtidens utmaningar Bästa dosen oklar Kunskap saknas fortfarande om hur vi ska anpassa intaget av selen för att på bästa sätt gynna vår hälsa – vid olika sjukdomstillstånd och när vi är friska. Vilken mängd och form av selen som är bäst vet forskarna fortfarande lite om.

Foto: Ulf Sirborn. Illustration: Istockphoto

Roll i kroppen utreds Ännu vet vi inte hur alla proteiner som innehåller selen fungerar på molekylär nivå. Den kunskapen blir viktig för att förstå selens alla roller i den mänskliga kroppen.

2020

Hopp om nya behandlingar Med ökad kunskap om hur mycket selen vi behöver - och varför - öppnas fler möjligheter att ta fram nya behandlingar för att förebygga och motverka sjukdomar där selenproteiner spelar roll.

Källor: Kristal et al., Journal of the National Cancer Institute 2014, Reeves and Hoffmann, Cellular and molecular life sciences 2009, Flohé Biochimica et Biophysica Acta 2009, Köhrle et al., Biological Chemistry 2000, www.who.int, se2017.se, Rsc.org, upac.org/publications/ci/2011/3305/5_trofast. html, Livsmedelsverket.se.

Fler sjukdomar kopplas till selen Selenproteinet tioredoxinreduktas finns i alla kroppens celler och är viktigt bland annat för celldelning och för att motverka programmerad celldöd, apoptos. I tumörer finns ofta höga nivåer av enzymet eftersom cancerceller kan producera mer av det för att överleva och dela sig snabbare.

Elias Arnér, professor vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, arbetar med att utveckla mediciner som kan hindra cancerceller från att använda proteinet och på så sätt stoppa tumörers utveckling.

– Vi försöker utnyttja det faktum att cancerceller använder sig av det här proteinet i högre grad än vanliga celler gör. Blockerar vi proteinet så dör många cancerceller, säger Elias Arnér.

Men cancermediciner ger ofta kraftiga biverkningar eftersom de även drabbar de friska cellerna.

Elias Arnérs forskargrupp tror på en ny typ av cancermedicin som förhoppningsvis ger färre biverkningar.

– Vi har sett att friska celler till skillnad från cancerceller inte bara överlever med den här medicinen, men att de dessutom kan anpassa sig till den nya situationen. De slår om till andra signalvägar och använder andra proteiner för att överleva, vilket kan göra dem mer motståndskraftiga än cancercellerna, säger Elias Arnér.

Han tror att selenproteiner som forskningsfält kommer att fortsätta växa.

– Vi upptäcker att fler och fler sjukdomar kan kopplas till defekter i selenproteiner.

Medicinsk Vetenskap №1–2017

21

I fokus Könsbekräftande kirurgi

”De flesta upplever en markant förbättrad livskvalitet” Allt fler människor vill genomgå det som i dag kallas könsbekräftande kirurgi. Metoderna har blivit bättre och nästan alla patienter är nöjda med resultatet. Erfarenheterna används nu för att hjälpa en annan stor patientgrupp, könsstympade kvinnor.

Text: Johan Sievers Foto: Linda Forsell

O

MKRING en person på tiotusen lever med könsdysfori. Upplevelsen av att kroppen inte överensstämmer med den upplevda könsidentiteten skapar ett stort psykiskt lidande, och allt fler uppsöker sjukvården för att få hjälp. År 2011 fick kliniken för rekonstruktiv plastikkirurgi på Karolinska universitetssjukuset i Solna ett 50-tal remisser gällande könsbekräftande kirurgi, 2016 var antalet 360.

– Vi vet egentligen inte varför den här patientgruppen ökar så mycket.

Men vi tror att det beror på öppnare attityder i samhället, bättre bemötande och allt bättre resultat av den kirurgiska behandlingen, säger Hannes

22

Medicinsk Vetenskap №1–2017

Sigurjónsson, specialist i rekonstruktiv plastikkirurgi på Karolinska universitetssjukuset i Solna och forskare vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi vid Karolinska Institutet.

För inte så länge sedan kallades den här typen av kirurgi för könsbyten, och det vanligaste var att man opererade personer som fötts med manligt kön till att bli mer lika kvinnor. I dag är

man mycket mera lyhörd för patientens upplevelser av könsidentitet, den ligger ibland i ett spektrum mellan man och kvinna. De kirurgiska åtgärderna kan därför vara mycket olika. En person som har en övervägande manlig könsidentitet kan ha könsdysfori riktad mot sina bröst men inte mot sitt underliv.

Då kan enbart mastektomi, då brösten opereras bort, vara det bästa för den personen.

Kirurgerna talar därför om femininiserande respektive maskuliniserande kirurgi, med könsbekräftande kirurgi som det samlande begreppet. Det innefattar kirurgi i underlivet, brösten och i ansiktet. Här ingår också borttagande av livmoder, äggstockar och vagina samt röstkorrigerande kirurgi.

För femininiserande underlivsoperationer finns väl beprövade tekniker.

Med hjälp av ut- och invänd penishud skapar kirurgerna en vagina. En del av ollonet flyttas, med bevarad kärl- och nervkontakt, för att bli en klitoris.

För bara några år sedan tog en sådan operation 3-4 timmar, men kirurgernas teknik har utvecklats och nu tar det bara en och en halv timme.

Att skapa en penis är betydligt mer komplicerat. Vid en falloplastik använder man vävnad från underarmen och/ eller låren, och kirurgen måste koppla samman kärl och nerver. En sådan operation tar 6-12 timmar.

I december disputerade Hannes Sigurjónsson på en avhandling där han har undersökt komplikationer och livskvalitet hos personer som genomgått femininiserande kirurgi. Där visar han att kirurgin har blivit bättre på många sätt, operations- och vårdtider har gått ner och komplikationerna är färre. Tio procent av patienterna får komplikationer som blödningar eller infektioner, men de är i regel lätta att behandla.

Svåra komplikationer är ovanliga.

86 procent av patienterna uppger att

Utredning kan resultera i kirurgi Personer som vill ha könsbekräftande behandling måste först genomgå en utredning hos en psykiater.

På Karolinska universitetssjukhuset i Solna görs omkring 300 könsbekräftande kirurgiska ingrepp per år. Cirka 50 av dem är stora underlivsoperationer. De övriga är operationer i ansikte och bröst. Könsbekräftande kirurgi görs även på Universitetssjukhuset i Linköping och Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg.

2015 fick Socialstyrelsen in 207 ansökningar från personer som även ville byta juridiskt kön.

”Vi vet egentligen inte varför den här patientgruppen ökar. Men vi tror bland annat det beror på öppnare attityder i samhället. ” de är nöjda med resultatet av operationen och att de har förmåga att få orgasm.

– Efter ett år upplever de flesta en markant förbättring av livskvaliteten.

Sedan planar det ut och börjar dala lite.

Vi vet inte vad försämringen beror på.

Kanske är det bara ett uttryck för den försämring av livskvalitet med stigande ålder som man, med den mätmetod vi valt, kan se hos hela befolkningen, säger Hannes Sigurjónsson.

I avhandlingen visar han också att det är viktigt att personer som fått en ny vagina håller den utvidgad. Det kan ske med en stav eller ett aktivt sexliv och är nödvändigt för att vaginan ska behålla sitt djup.

En ny utmaning inom könsbekräftande kirurgi hänger ihop med den tidiga endokrinologiska behandling som blir allt vanligare i patientgruppen. För att en person ska slippa gå in i puberteten och uppleva att kroppen utvecklas mot ett kön som man inte känner sig hemma i så väljer läkarna ibland att bromsa pubertetsutvecklingen med hjälp av hormoner. Det har ofta god effekt, men när en manlig pubertetsutveckling bromsas innebär det att penis slutar växa. Det gör att kirurgerna har mindre vävnad att arbeta med om de ska göra en femininiserande underlivsoperation.

– Då får vi kirurger anpassa oss och hitta nya metoder. Nu kan vi göra en vagina av vävnad från tunn- eller tjocktarmen. Vi har gjort några sådana operationer här på Karolinska universitetssjukhuset i Solna, berättar Hannes Sigurjónsson.

Sedan några år tillbaka arbetar han också med könsstympade kvinnor.

Enligt Socialstyrelsens beräkningar från 2015 finns det åtminstone 38 000 könsstympade kvinnor i Sverige, vilket gör att vi har den högsta prevalensen i Europa. Många av dem är psykiskt traumatiserade av krig, flykt och det övergrepp det innebär att bli könsstympad. Dessutom lider många av smärtor, sexuell dysfunktion och återkomman-

Hannes Sigurjónsson tycker att det är spännande att jobba inom ett område där metodutvecklingen går snabbt samtidigt som det ännu inte finns så mycket forskning i Sverige.

de infektioner i underlivet som en följd av könsstympningen.

Till Hannes Sigurjónsson kommer kvinnor som utsatts för den värsta formen av könsstympning där klitoris, inre blygdläppar och delar av de yttre blygdläpparna skurits bort. Därefter har man sytt ihop slidöppningen och bara lämnat ett hål för urin och mens.

– Vi kan göra öppningsoperationer, ta bort ärrvävnad och rekonstruera klitoris genom att lyfta fram de rester som finns kvar. Med en operation kan man minska smärtan och öka deras möjlighet att få orgasm. Operationen gör inte bara att deras underliv fungerar bättre, det ger dem också en känsla av att vara hela igen, säger han.

Medicinsk Vetenskap №1–2017

23

Nyfiken på Artificiell intelligens

Smart, smartare, doktor AI

Utvecklingen av artificiell intelligens går snabbt och kommer förändra våra liv – inte minst när vi går till doktorn. Vi tar tempen på AI-febern inom medicinen.

Text: Ola Danielsson Illustration: Björn Öberg

24

Medicinsk Vetenskap №1–2017

Medicinsk Vetenskap №1–2017

25

Nyfiken på Artificiell intelligens

et är som en bebis som varje dag lär sig något nytt, säger Max Gordon, överläkare och forskare i ortopedi vid institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus.

Han pratar om en artificiell intelligens – ett datorprogram med den mänskliga hjärnan som förebild – som just nu lär sig att tolka röntgenbilder i hans labb. Istället för att en läkare identifierar frakturer och bedömer vilka patienter som behöver opereras, är tanken att datorn ska kunna göra det i framtiden. Det skulle finnas flera fördelar med en sådan artificiell hjälpreda på sjukhuset.

– En artificiell intelligens blir aldrig trött och kan jobba på obekväm arbetstid. Läkarna kan istället få tid till att titta extra på de mer komplicerade fallen, och till att träffa patienterna, säger Max Gordon.

I stället för vanligt DNA har AIbebisen­algoritmer, matematiska instruktioner som den fått från sin programmerare. Programmet är inte konstruerat för att göra allt rätt, som ett vanligt datorprogram, utan för att kunna lära sig en uppgift genom övning.

– Det är det som är det intelligenta.

Det liknar den mänskliga hjärnans sätt att lära sig genom att bearbeta information i ett nätverk av celler, säger Max Gordon.

Ingen berättar för programmet i

26

Medicinsk Vetenskap №1–2017

Idén om att skapa tänkande maskiner har funnits ända sedan antiken och ledde så småningom fram till de första datorerna. Många menade dock att det är omöjligt att lära en dator att tänka som en människa. Men AI-entusiasterna härdade i. Det matematiska geniet John von Neumann ska år 1948 ha sagt: ”Om du kan berätta för mig precis vad det är en maskin inte kan göra, så kan jag alltid bygga en maskin som gör just det!”

– Teorierna bakom artificiell intelligens är gamla men de har varit svåra att omsätta i praktiken. För bara några år sedan nådde datorkraften en nivå som gjorde att programmen faktiskt började fungera, säger Max Gordon, som har sysslat med programmering sedan unga år.

Fakta: 3 AI-doktorer att räkna med Eliza är en enkel chatrobot som utvecklades 1966. Trots att Eliza var helt ointelligent upplevde många att hon visade verklig förståelse för bland annat psykologiska problem. Elizas standardfraser var bland annat ”hur mår du nu?” och ”berätta mer”.

Deepmind är Googles superdator som, bland mycket annat, i februari 2016 besegrade mästaren Lee Sedol i det strategiskt avancerade brädspelet Go. Tidskriften Science övervägde att, som ett av nio alternativ, utse det till årets vetenskapliga genombrott (Utmärkelsen gick istället till upptäckten av gravitationsvågor).

Watson är IBMs superdator som just nu gör medicinsk karriär. Bland annat ska den lära sig att ställa cancerdiagnoser och rycka in där det finns läkarbrist i Indien.

Genombrottet kom år 2012 i en tävling där datorprogram fått uppgiften att klassificera miljontals bilder hämtade från nätet. I ena ringhörnan fanns traditionella program, specialskrivna för ändamålet av experter på datorseende. I andra ringhörnan fanns AI-program helt utan förkunskap, men med potential att lära sig. Tävlingen vanns oväntat överlägset av AI-programmet AlexNet, skapat av forskaren Alex Krizhevsky vid Universitetet i Toronto, efter 5 dagars träning. Tre år senare vann ett AI-program igen – men nu på en nivå som inte bara utklassade andra datorprogram, utan även människorna själva.

Människan har också besegrats av datorer i spel som schack, frågesporten Jeopardy och brädspelet Go. Det verkar alltså som att AI-programmen är på väg att lämna bebisstadiet och nå övermänsklig nivå på flera områden.

De algoritmer som visar framgång adopteras genast av fler utvecklare som anpassar dem för nya uppgifter. Algoritmen bakom AlexNet laddades exempelvis ner av Max Gordon som började träna den i att tolka röntgenbilder. En annan lovande algoritm vidareutvecklades av Mattias Nilsson Benfatto, datorlingvist och forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet. Av honom fick den träning i en helt annan uppgift, nämligen att upptäcka dyslexi hos skolelever.

– Dyslexi sitter inte i ögonen, utan beror på att hjärnan har problem med att avkoda text. Genom att mäta hur ögonen rör sig kan vi få en bild av de språkliga processer som pågår inne i huvudet när någon läser eller skriver, säger han.

Ett sätt att identifiera barn som är i riskzonen för dyslexi, så att de sedan kan få hjälp och stöd, är att låta hela skolklasser genomföra språktest. Ett annat sätt är att genomföra ögonrörelsemätningar.

Foto: Stefan Zimmerman.

D

Max Gordons labb hur den ska bära sig åt för att tolka bilderna, utan det lär den sig på sitt eget sätt, förklarar han.

Men i början – under träningsperioden – måste Max Gordon finnas där i bakgrunden och visa vägen, skruva lite på algoritmerna och bekräfta när programmet ger rätt svar. Hans ännu opublicerade forskningsresultat visar att den för tillfället har rätt i över 90 procent av fallen, vilket är i nivå med en vanlig röntgenläkare.

”En artificiell intelligens blir aldrig trött och kan jobba på obekväm arbetstid.”

Illustration: Björn Öberg.

– En styrka med ögonrörelsemätningar är att det blir mer objektivt. Vid traditionella papperstest finns flera felkällor då eleven till exempel måste hantera papper och penna, och proven måste rättas av någon. Dessutom går det snabbare, mätningen tar bara några minuter, säger Mattias Nilsson Benfatto.

Problemet är bara att mätningarna ger mycket stora datamängder som är svåra att analysera manuellt. Genom att träna upp sin intelligenta algoritm har Mattias Nilsson Benfatto nu automatiserat analysen, vilket har gjort ögonrörelsemätningar till ett mer användbart verktyg.

I ett forskningsprojekt vars resultat nu analyseras har Mattias Nilsson Benfatto och hans kollegor genomfört ögonrörelsemätningar i skolklasser i Järfälla och Trosa. De vill ta reda på hur tillförlitlig den automatiska analysen är och hur tidigt i åldrarna dyslexi kan identifieras.

– De resultat vi har hittills visar på en hög överensstämmelse, 90 procent, mellan AI-programmets bedömning och de traditionella bedömningarna, säger Mattias Nilsson Benfatto.

Det är tillräckligt bra för att han tillsammans med sin kollega Gustaf Öqvist Seimyr nu kan använda tekniken inom ramen för deras företag, Optolexia, som erbjuder dyslexiscanning till skolor.

Tekniken som Max Gordon och Mattias Nilsson Benfatto använder kallas Supervised learning, eftersom den förutsätter att en människa övervakar lärandet med ett facit till hands.

EN ANNAN, mer fritänkande artificiell intelligens, har hamnat i en dator på SciLifeLab i Solna.

– Artificiell intelligens kan vara ett bra sätt att automatisera sådant som människor också kan göra. Men många hoppas på att artificiell intelligens också ska kunna bidra med något helt nytt, kanske upptäcka saker som ingen människa har tänkt på att leta efter, säger Mikael Huss, forskare i bioinformatik vid SciLifeLab. Som exempel tar han superdatorn Deepmind, som 2016 slog en av världens bästa spelare i brädspelet Go.

Först observerade datorn mänskliga matcher, sedan spelade den matcher mot sig själv och lärde sig av sina egna misstag. Resultatet blev en spelstil som inte är mänsklig.

– Den spelade på ett sätt som enligt vad Go-spelarna lärt sig sedan barnsben borde vara helt fel. Den hade alltså sett något, hittat ett mönster, som hade gått människorna helt förbi, säger Mikael Huss.

Tillämpat inom medicinen skulle ett sådant system kunna hitta nya vetenskapliga samband, till exempel tidigare okända kopplingar mellan olika sjukdomar eller, ja… något fullständigt oväntat. Denna typ av genombrott

”Många hoppas att artificiell intelligens också ska kunna bidra med något helt nytt.”

har ännu inte inträffat, men forskarna jobbar på det.

Mikael Huss har börjat så smått genom att låta ett AI-program förutsättningslöst analysera data om innehållet i några celler, utan att berätta vad som är rätt och fel. Informationen är hämtad från två studier som andra forskare genomfört med så kallad enkelcellsanalys. Målet var att se om programmet av sig själv kunde hitta ett sätt att sålla i informationen och skapa en kompakt beskrivning, en sorts definition, av vad som kännetecknar olika celltyper.

– Det funkade ganska bra, programmet gjorde ungefär samma bedömning som forskarna själva hade gjort, säger han.

Experimentet gjordes som en del av ett examensarbete som Mikael Huss handledde. Även om resultatet var lovande så är det oklart hur tillförlitliga resultaten är. För att uppnå en nivå som skulle göra det praktiskt användbart skulle programmet behöva bli mycket skickligare på sin uppgift. Och för att nå den nivån skulle det först behöva öva på många fler exempel.

Medicinsk Vetenskap №1–2017

27

Nyfiken på Artificiell intelligens

ENLIGT IBM har 80 procent av all hälsodata hittills varit otillgänglig eftersom den är ostrukturerad. Men Watson ska kunna se informationen och har en hisnande läshastighet - närmare bestämt 200 miljoner sidor text på tre sekunder. Marknadsföringstexterna målar upp storslagna planer för ”Dr Watson” som till en början ska lära sig allt om cancerforskning. Datorn ska redan ha ställt flera cancerdiagnoser där mänskliga läkare har misslyckats.

Max Gordon säger att det finns en stor entusiasm även i Sverige, men tror att det dröjer innan artificiell intelligens får en betydande roll inom sjukvården. Åtminstone i Sverige.

– Jag har lagt mycket av min forskningstid på att ansöka om olika tillstånd och försöka förstå vilka regler som gäller. Alla är entusiastiska men det finns inga bra upparbetade vägar vilket gör att förberedelserna i Sverige tar längre tid än vad det till exempel gör för forskargrupper i USA som jag haft kontakt med, säger han.

Eftersom ingen dör av en dålig översättning kan artificiella intelligenser 28

Medicinsk Vetenskap №1–2017

tillåtas härja fritt i riskfria miljöer, som i ditt facebookflöde. Men en artificiell intelligens som ska arbeta inom sjukvården måste vara ett fullfjädrat proffs från dag ett, något som gör att det kan dröja innan den tilldelas viktiga uppgifter.

Max Gordon tror dock att det mest är en tidsfråga – artificiell intelligens kommer att förändra sjukvården. Det innebär inte nödvändigtvis att artificiell intelligens kommer att ersätta sjukvårdspersonalen, men det kommer leda till en uppdelning av sysslor mellan sådant som människor respektive maskiner gör bäst.

– Jag är övertygad om att diagnostik huvudsakligen kommer att göras med hjälp av artificiell intelligens. Jag ser ingen anledning till att det inte skulle bli så eftersom datorerna snart kommer göra det snabbare, bättre och säkrare än människor, säger han.

Men att kommunicera en diagnos till patienten med empatisk fingertoppskänsla, eller att göra det rätta valet mellan två behandlingar med sina subjektiva för- och nackdelar – sådant görs ännu bäst av människor.

– Datorer kan göra riskbedömningar och presentera olika alternativ. Men de har ingen förståelse för människors subjektiva upplevelser. Jag tror att läkarrollen kommer att övergå till att handla mer om mötet med patienten, spår Max Gordon.

Den artificiella intelligens som hittills utvecklats kan lösa avgränsade uppgifter. Om det innebär att maskinerna nu kan tänka är tveksamt.

I så fall är det ett väldigt smalt och enkelspårigt tänkande, jämfört med vad vi människor gör när vi tänker.

Men någon gång kanske det som kallas generell artificiell intelligens utvecklas – en dator som kan tänka fritt och lära sig vad som helst.

”Datorer kan göra riskbedömningar och presentera olika alternativ. Men de har ingen förståelse för människors subjektiva upplevelser.”

Artificiell intelligens kan revolutionera diagnostiken, tror forskarna.

EN DEL TÄNKARE, som Microsoftgrundaren Bill Gates, entreprenören och framtidsvisionären Elon Musk och vetenskapsmannen Stephen Hawkings, varnar för att utvecklingen av artificiell intelligens kan vara mänsklighetens största misstag. För vilken garanti finns för att en superintelligens, som är överlägsen människan på alla områden, skulle vara vänligt inställd till oss? Andra, som Googles utvecklingschef Ray Kurzweil, tror att människor och datorer kommer smälta samman till en ny superintelligent livsform med förmåga att lösa alla problem i världen.

– Sådant är inget jag tänker på, det känns väldigt långt bort från var vi är idag, säger Mikael Huss, även om han inte invänder mot själva resonemangen.

Mikael Huss håller med om att stora förändringar är på gång men tror inte vi kommer få se den artificiella intelligensen ta över världen.

– Artificiell intelligens är både överhypat och underhypat. Mycket i samhället kommer att skötas av artificiell intelligens i framtiden, det tror jag verkligen. Steg för steg kommer vi acceptera sådant som underlättar våra liv, inte minst inom områden som forskning och sjukvård. Men när det händer kommer vi redan ha vant oss som vi gör med all teknologi, det kommer inte kännas som science fiction längre, säger han.

Illustration: Björn Öberg.

Här ser Mikael Huss en utmatning för artificiell intelligens inom det medicinska området.

– Ett AI-program har lättast att lära sig om det får öva på massor av exempel som vart och ett kan beskrivas med relativt få parametrar. Men inom medicinen är det oftast tvärtom. Forskare har ofta problem med att samla ihop information om tillräckligt många patienter till sina studier, men varje fall innehåller massor av data som kan tolkas på olika sätt, säger han.

I internets informationshav trivs AI däremot som fisken i vattnet. Där matas just nu AI-program med miljontals övningsexempel, i form av nyhetstexter och inlägg på sociala medier som översätts automatiskt. Du har sannolikt träffat på dem i ditt eget facebookflöde.

Liknande förutsättningar, fast på det vetenskapliga området, försöker datorföretaget IBM ge sin superdator Watson genom att överskölja den med all textbaserad vetenskaplig information företaget kan komma över, i form av vetenskapliga artiklar, läroböcker och journaler. Företaget har även lagt miljardbelopp på att köpa loss 30 miljarder röntgenbilder som Watson kan träna på.

ta ö re g s

ER

NS

LÄKARE

U TA

n vä

f

ANNONS

N GRÄ

Intervjun Emily Holmes

Bildens makt Med en kombination av skarpsinne och oförtröttlig nyfikenhet försöker Emily Holmes förstå mer om hur våra inre bilder hänger ihop med vårt psyke. Hennes mål: Att utveckla nya psykologiska behandlingar som kan nå fler traumadrabbade – inklusive flyktingar – utan onödig fördröjning.

över psyket Text: Cecilia Odlind Foto: Martin Stenmark

30

Medicinsk Vetenskap №1–2017

VISIONÄR

Det finns en stark kraft i vår förmåga att tänka i bilder som vi bör utnyttja mer, menar Emily Holmes.

Medicinsk Vetenskap №1–2017

31

E

Intervjun Emily Holmes

N BILD SÄGER mer än tusen ord. Ordspråket är ett av Emily Holmes favoriter.

Och hennes forskning visar faktiskt att en bild kan ha betydligt starkare påverkan på våra känslor än ord som beskriver motsvarande situation. Utan att vi tänker på det, frammanar vi regelbundet mentala bilder för vårt inre. Det kan vara minnen av sådant som vi nyligen upplevt, som en dispyt med en kollega eller en kyss med en nyfunnen kärlek.

– Dessa mentala bilder kan ha en kraftfull inverkan på vårt känsloliv, de kan kasta oss bakåt och framåt i tiden.

Detta faktum att de har en så stark känslomässig inverkan på oss gör dem extra intressanta att studera, inte minst hos personer som lider av olika psykiska problem, säger Emily Holmes, psykolog och nyrekryterad professor vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet, tidigare verksam vid Medical Research Council, Cambridge och Oxford University i Storbritannien.

HENNES INTRESSE för mentala bilder och deras koppling till psykisk hälsa startade när hon som nybliven psykolog arbetade med att behandla flyktingar som drabbats av posttraumatiskt stresssyndrom, PTSD. PTSD är en form av ångeststörning som kan uppkomma efter ett trauma. Särskilt vanligt är det när personen upplevt hot om livet. Alla som är med om en traumatisk händelse, till exempel en bilolycka eller en svår förlossning, kan drabbas. Personer med PTSD upplever ofta påträngande minnen från traumat, så kallade flashbacks, då ofrivilliga ögonblickssekvenser från händelsen dyker upp.

32

Medicinsk Vetenskap №1–2017

– Det typiska för flashbacks är att de är bildbaserade, att de kommer plötsligt och är svåra att avvärja. Vi kan alla uppleva flashbacks kort efter traumat och de kan vara viktiga för att hjälpa oss att undvika att hamna i liknande situationer i framtiden. Men när de påträngande minnena blir permanenta och hindrar oss från att fungera i vardagen, då behövs hjälp, säger Emily Holmes.

För personer med fullt utvecklad PTSD finns idag effektiv behandling i form av traumafokuserad kognitiv beteendeterapi och ögonrörelseterapi. Det är en ganska tids- och resurskrävande behandling som många av de drabbade inte får tillgång till. Fortfarande saknas effektiva förebyggande behandlingsmetoder att ta till strax efter att traumat inträffat.

– Om vi kan hitta sätt att minska magnituden av problemet i ett tidigt skede skulle mycket vara vunnet.

DET HAR OCKSÅ saknats grundläggande kunskap om varför vissa upplevelser orsakar flashbacks och varför några, men inte andra, drabbas. Varken kön, genetik eller ålder verkar påverka risken nämnvärt. Men en sak har varit tydlig i forskningen: Om andra människor är inblandade i traumat ökar risken att utveckla flashbacks betydligt.

– Bland personer som varit med om naturkatastrofer, som en jordbävning, är det relativt få som utvecklar flashbacks, medan däremot risken är betydligt större efter upplevelser som våldtäkt, överfall, tortyr och liknande, säger Emily Holmes.

För att förstå mer om flashbacks har hon och hennes kollegor studerat fenomenet i laboratoriet med hjälp av filmer som innehåller traumatiska händelser, till exempel en kampanjfilm med bud-

Namn: Emily Holmes.

Titel: Professor vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet. Är även verksam vid Oxford University där hon var en av de första kvinnliga professorerna att utses inom psykiatri. Ålder: 45.

Familj: Sambo och en åttaårig dotter.

Så kopplar jag av: Målar, fjällvandrar, umgås med vänner och familj.

Utmärkande drag enligt kollegor: Driven, varmhjärtad och utrustad med en förmåga att tänka i nya banor.

skapet att man inte ska dricka alkohol i samband med bilkörning.

– Detta är en etablerad teknik för att skapa tillfälliga påträngande minnen som vi sedan kan studera, säger Emily Holmes.

Med denna metod har de under många år studerat fenomenet flashbacks. Forskarna kan bland annat registrera försökspersonernas hjärnaktivitet innan, under och efter att de ser filmen. Vissa resultat har förvånat Emily Holmes. Till exempel att man genom att iaktta förändrade blodflöden i hjärnan redan i förväg kan se vilken scen i filmen som senare ska komma att dyka upp i form av en flashback. Detta innan personen själv har upplevt någon flashback.

– Det går alltså att se vilka bilder, så kallade hot spots, från filmen som senare blir flashbacks hos just den individ som studeras. Det fascinerar mig oerhört, säger hon.

HENNES FORSKARGRUPP har även visat att man kan minska förekomsten av flashbacks genom att låta försökspersonen utföra ett test en kort tid efter att han eller hon tittat på filmen. För att uppnå effekt krävdes ett test som även tog bildtänkandet i anspråk, som exempelvis dataspelet tetris.

– Vi utnyttjar det faktum att hjärnan inte klarar av att tänka på två bilder samtidigt, säger Emily Holmes. Även en tid efter traumat kan man genom att spela tetris samtidigt som man på ett strukturerat sätt återupplever sina minnen minska förekomsten av flashbacks, enligt deras forskning.

– Det handlar alltså inte om att radera minnen, snarare att göra dem lite mindre livliga, säger Emily Holmes.

Forskargruppen har sedan gått vidare och testat hypotesen också i verkliga situationer, bland annat med traumapatienter på en akutmottagning och i en mindre studie bland unga nyanlända flyktingar.

– Det har kommit många flyktingar till Sverige den senaste tiden och en stor andel av dem bär på traumatiska påträngande minnen som gör att de har svårt att koncentrera sig. Detta samtidigt som de ska lära sig ett nytt språk och förväntas anpassa sig till livet i det nya landet. För att klara detta skulle många vara hjälpta av evidensbaserade psykologiska behandlingar, säger hon.

Emily Holmes drar sig inte för att

möta människorna hon i slutänden vill hjälpa. Tillsammans med kollegor värvade hon deltagare till studien på T-centralen i Stockholm under den stora tillströmningen av flyktingar 2015.

Enligt Emily Holmes var intresset för medverkan bland de flyktingar de mötte där stort. Hon tror att många unga hellre deltar i en behandling som innefattar mobiltelefon och dataspel, än i samtalsterapi.

– Behovet av enkla och tillgängliga behandlingar är omfattande. Här hoppas vi kunna bidra, säger hon.

MEN EMILY HOLMES forskning handlar inte bara om PTSD. Vår generella förmåga att fantisera fram bilder gäller intressant nog också potentiella framtida händelser, i form av vad som kan kallas ”flashforwards”. Forskning visar att tanken på en framtida händelse i form av en bild, en flashforward, kan öka sannolikheten för att händelsen faktiskt inträffar. Flashforwards kan alltså fungera som ett stöd för att få oss att praktiskt genomföra de planer vi tänkt ut. Men de kan också orsaka besvär.

– En person med bipolär sjukdom som är inne i en manisk period ser ofta tydliga bilder av framtiden för sitt inre. Det kan till exempel vara en bild av personen själv i en ny sportbil.

Hos en person som lider av depression kan det handla om bilder av det egna självmordet. Bilderna är återkommande och känslomässigt påträngande och de pockar på utförande, säger hon.

Emily Holmes tror att vi underskattar dessa inre bilders styrka och har länge arbetat med bildspråk i kognitiv beteendeterapi, som ett komplement till verbal terapi. Ett exempel är arbetet med deprimerade patienter där målet är att få dem att frammana positiva bilder av framtida händelser. Men det handlar inte bara om att ”tänka positivt”.

– Att tänka på positiva meningar i

Emily Holmes om …

EMPATISK

”Flyktingar och personer med psykisk sjukdom är precis som alla andra människor, men drabbade.

Och vi kan alla drabbas”, säger Emily Holmes.

form av ord kan snarast ha motsatt effekt. Det är med bildtänkande man kan få effekt, säger hon.

Enligt Emily Holmes saknas fortfarande väldigt mycket kunskap inom psykisk hälsa. En av fyra individer drabbas av psykisk ohälsa i världen och siffran verkar stiga. Med tanke på problemets omfattning satsas det skandalöst lite

…en förebild Kemisten Dorothy Hodgkin var den första och hittills enda brittiska kvinna som tilldelats Nobelpriset. Hon kartlade kristallstrukturen för bland annat insulin och penicillin, en mycket praktiskt användbar kunskap.

…ett bra citat ”Ingenting i livet ska fruktas, det ska bara förstås. Nu är det dags att förstå mer, så att vi kan frukta mindre.”

Det ska ha sagts av den franska vetenskapskvinnan Marie Curie, tvåfaldig Nobelprismottagare.

pengar på detta, tycker hon.

– Med ökade resurser skulle vi både kunna hitta bättre och mer tillgängliga behandlingar samtidigt som vi kan lära oss mer om hur hjärnan fungerar. Vi riskerar alla att drabbas av trauman och psykisk ohälsa och vi kan alla därmed dra nytta av sådana satsningar, säger Emily Holmes.

…vikten av samarbeten Jag brinner för ökad dialog mellan kliniker och laboratorieforskare, mellan psykologer och neurovetare och mellan människor i allmänhet.

Själv har jag samarbetat med bland annat matematiker, frivilligorganisationer och artister.

…att vara en akademisk medborgare En forskare bör inte bara ägna sig åt sitt egna smala intresse. Forskningen måste kunna lösa aktuella samhällsfrågor.

Det kräver i sin tur att vi forskare kommunicerar, inspirerar och engagerar utanför vår egen krets.

Medicinsk Vetenskap №1–2017

33

På djupet Flyktingars hälsa

Forskare befarar:

Psykiskt läkande motverkas Text: Fredrik Hedlund

34

Medicinsk Vetenskap №1–2017

Foto: Linda Kastrup/TT.

Genom att skapa en tillvaro baserad på trygghet, delaktighet och samvaro kan man ge nyanlända människor den miljö som behövs för att läka de psykiska sår som många har med sig när de kommer.

Men den nya svenska flyktingpolitiken riskerar att resultera i det motsatta, varnar forskare.

RISK- OCH FRISKFAKTORER

En del av de flyktingar som kommer till Sverige har varit med om svåra trauman som kan skapa psykisk ohälsa.

Samtidigt har många en stark önskan om att förbättra sina liv.

Medicinsk Vetenskap №1–2017

35

På djupet Flyktingars hälsa

ÖSTEN 2015 kom det fler människor till Sverige än vad det någonsin gjort under en så kort tidsperiod tidigare, i modern tid. Under de tre månaderna september till och med november sökte över 100 000 människor asyl i Sverige. Det är fyra gånger så många som kom under samma tidsperiod året innan, och nästan 20 000 fler än vad som kom under hela 2014. På tre månader.

För att hitta tak över huvudet till alla har samtliga Sveriges kommuner tilldelats kvoter av flyktingar, väntetiderna för asylprövning har skjutit i höjden – handläggningstiden för ett asylärende i Sverige ligger nu på ett år – och politikerna har dragit i bromsen. Med rigorösa gränskontroller har tillströmningen av människor strypts från över 160 000 under 2015 till färre än 30 000 under 2016. Med nya lagar som började gälla i somras har uppehållstillstånden som ges till dem som har asylskäl förändrats från permanenta till tillfälliga och möjligheten för vissa flyktingar att förenas med sin familj har begränsats. Under den tid det tar innan ett asylärende har prövats har den asylsökande ytterst begränsade rättigheter vad gäller boende, ersättning och sjukvård, där endast vård som inte kan vänta får ges. En tid som alltså nu har blivit betydligt längre på grund av den stora volymen asylsökande.

Men hur mår de asylsökande? Vad bär de med sig för upplevelser och trauman?

Hur är deras hälsa och hur påverkas den av det mottagande de får?

KUNSKAPEN OM flyktingars hälsa är begränsad. Det beror dels på att det är ett ganska litet forskningsområde och dels på att varje ny flyktingkatastrof 36

Medicinsk Vetenskap №1–2017

Flykting, asylsökande eller nyanländ?

I den officiella svenska klassificeringen finns det inget som heter flykting. Istället talar man om asylsökande eller nyanländ.

Flykting. Enligt FN:s Genèvekonvention en person ”som befinner sig utanför sitt hemland på grund av en välgrundad fruktan för förföljelse på grund av hens ras, nationalitet, religion, politiska uppfattning eller tillhörighet till en viss samhällsgrupp, och inte kan eller, på grund av sin fruktan, inte vill begagna sig av sitt hemlands skydd”.

Asylsökande. En person som tagit sig till Sverige och sökt asyl. I avvaktan på att asylärendet ska handläggas har den asylsökande ytterst begränsade rättigheter. Den asylsökande får maximalt 71 kronor om dagen i dagsersättning.

Som asylsökande har man inte rätt till sjukvård annat än akutvård.

Nyanländ. En asylsökande som har fått uppehållstillstånd i Sverige (numera ett tillfälligt). Personen har också fått ett personnummer och har skrivits in i en kommun. Som nyanländ kan man, under två år, få etableringsersättning på 308 kronor per dag (fem dagar i veckan).

Källor: FN, Migrationsverket, UNHCR, Försäkringskassan.

ningen i genomsnitt. Detta kallar forskarna för ”The healthy migrant effect”.

Det är egentligen inte så konstigt att de som ger sig av till ett nytt land består av en friskare del av befolkningen. Första generationens invandrare har i flera studier visats ha färre fysiska sjukdomar och en lägre dödlighet än snittbefolkningen både i det land de lämnar och det land dit de kommer, i alla fall de första åren i det nya landet.

SAMTIDIGT HAR man också ända sedan 1930-talet känt till att själva flytten till ett nytt land innebär en psykisk påfrestning för de som flyttar. Migration är till och med en av de fem huvudsakliga riskfaktorerna att drabbas av schizofreni.

Anna-Clara Hollander, psykolog och forskare på institutionen för folkhälsovetenskap vid Karolinska Institutet har i flera studier jämfört hälsoutfallet mellan flyktingar och andra invandrare från samma länder.

För några år sedan studerade hon data från drygt 86 000 flyktingar och andra invandrare som fått uppehållstillstånd i Sverige mellan 1992 och 1998. I den studien kunde hon visa att manliga flyktingar hade en signifikant högre risk att dö i hjärt-kärlsjukdom samt av orsaker som självmord och olyckor jämfört med män från samma länder som inte kommit som flyktingar. Något som hon föreslår skulle kunna bero på att flyktingar i högre utsträckning lider av depression och posttraumatisk stress, vilket i sin tur ökar risken för både hjärt-kärlsjukdom och självmord.

Under förra året publicerade hon en ny studie som omfattade drygt 1,3 miljoner personer bosatta i Sverige mellan 1998 och 2011. Studien visar att flyktingar i snitt har 66 procent högre risk att drabbas av schizofreni och liknande psykoser jämfört med icke-flyktingar från samma länder. Dessa har i sin tur 75 procent högre risk att drabbas jämfört med infödda svenskar.

Som alltid när det handlar om relativa risker gäller det att hålla ordning på vad siffrorna säger. Den absoluta livstidsrisken att drabbas av schizofreni ligger bland svenskar på mellan en halv och en procent. En relativ riskökning på 75

Foto: Andreas Lundin

H

är unik med flyktingar som har nya speciella erfarenheter. Vissa saker är gemensamma, medan många inte är det.

Det går därför inte självklart att använda den kunskap som finns från exempelvis flyktingströmmarna från Balkan på 1990-talet nu när det kommer många människor från kriget i Syrien. När det gäller aktuell forskning på dagens flyktingar kan den beskrivas som skärvor av kunskap här och där, men knappast någon överskådlig totalbild.

Ett sätt att belysa flyktingarnas speciella situation är att jämföra dem med invandrare som kommit från samma länder, men inte som flyktingar. På det viset går det att utkristallisera om de ytterligare påfrestningar som flyktingar utsätts för också får effekter på hälsan.

Några grundläggande utgångspunkter är då att det är visat att personer som tar sig från ett land till ett annat generellt sett är friskare och starkare än befolk-

Foto: Mattias Ahlm

”Jag flydde över medelhavet åtta gånger” ”När min bror dödats var min äldste son den första som såg honom. Efter det blev han så rädd att han inte vågade gå ut. Det blev svårt för oss att stanna i Aleppo så vi lämnade Syrien för Egypten innan jag själv åkte till Turkiet för att jobba. När jag ville tillbaka till Egypten hade reglerna ändrats, jag fick WALID EK inte resa in. Ålder: 45 år Rädslan att inte få Familj: Fru och fyra barn återse familjen drev Har flytt från: mig mot Sverige för att Aleppo i Syrien Till Sverige: 3 februari ansöka om familjeåter2014 förening. Jag betalade en smugglare som skulle ta mig över Medelhavet. Åtta gånger försökte jag ta mig med gummibåt till Grekland. Jag blev stoppad och misshandlad, rånad, lämnad på en öde ö och kastad i vattnet – en gång simmade jag i flera timmar. När jag kom fram fängslades jag i väntan på att få min identitet utredd eftersom jag saknade pass.

I cellen kom oroliga tankar. Jag fick ont i magen och blev övertygad om att jag hade cancer och skulle dö. När jag kom till en läkare pratade de över huvudet på mig, vilket stärkte min misstanke om att jag led av något allvarligt som de inte ville ta itu med. Sedan släpptes jag, men jag vet inte om det berodde på läkarbesöket eller för att mitt pass kommit.

Jag kom fram till Sverige efter att ha smugglats i en lastbil gömd under bomullsfrön. En läkarundersökning visade att det inte var något fel på mig, jag fick uppehållstillstånd och kunde hälsa på familjen som nu var i Turkiet. När vi återförenades i Sverige var det bara ett fel, min äldste son var inte med. Han hade fått avslag eftersom han var 18 år.

När min fjärde son föddes var känslorna blandade av bebislycka och saknad efter min äldste son. Vi överklagade och till sist kom han också hit. Vi mår bra nu och jag har inte ont i magen längre.”

Berättat för: Maja Lundbäck Medicinsk Vetenskap №1–2017

37

På djupet Flyktingars hälsa Antal asylsökande

Fakta: Flyktingkrisen i siffror

Island 505

Irland 2 780

EU

UTANFÖR EU

Norge 27 735

Danmark 21 025

Finland 32 745 Sverige 142 560

Nederländerna 42 740

Storbritannien 44 065 Portugal 705

Luxemburg 2 765

Antal asylsökande per månad

Tyskland 641 535

Frankrike 76 900 Spanien 14 895

Estland 150 Lettland 300 Litauen 275 Polen 13 225 Slovakien 225 Tjeckien 1 235

Belgien 37 860

Ungern 130 695

Schweiz 40495

Österrike 83 080

Italien 102 480

40 000

Rumänien 935 Bulgarien 20 480 Grekland 23 095

Kroatien 560

Slovenien 770

Cypern 2 425

Malta 1 740

Hösten 2015 kom många flyktingar till Sverige.

30 000

Fler än 1,4 miljoner människor ansökte för första gången om asyl i Europa under andra halvan av 2015 och första halvan av 2016. Källa: The troubled minds of migrants, Alison Abbott, Nature oktober 2016.

20 000

Erfarenheter av traumatiska händelser vanligt 10 000

2014

2015

2016

Under 2015 kom det över 160 000 asylsökande till Sverige med en kraftig topp under hösten. Det var mer än dubbelt så många som 2014. Efter införandet av gränskontroller har antalet asylsökande minskat drastiskt och under 2016 sökte färre än 30 000 människor om asyl. Källa: Migrationsverket.

53

Procent av asylsökande från Somalia eller Eritrea angav att de led av depression eller ångest och 46 procent angav att de led av PTSD. Motsvarande siffra för asylsökande från Syrien var 42 respektive 32 procent. Källa: Nyanlända och asylsökande i Sverige.

Röda Korsets Högskolas rapportserie 2016:1 38

Medicinsk Vetenskap №1–2017

Krig på nära håll Asylsökande Somalia/Eritrea Asylsökande Syrien Nyanlända Syrien Förlust av familj eller nära vän Asylsökande Somalia/Eritrea Asylsökande Syrien Nyanlända Syrien Fysiskt våld Asylsökande Somalia/Eritrea Asylsökande Syrien Nyanlända Syrien Tortyr Asylsökande Somalia/Eritrea Asylsökande Syrien Nyanlända Syrien Tortyr vanligare bland flyktingar från Somalia och Eritrea.

Sexuellt våld Asylsökande Somalia/Eritrea Asylsökande Syrien Nyanlända Syrien Fruktat för livet Asylsökande Somalia/Eritrea Asylsökande Syrien Nyanlända Syrien 20

40

60

80

100

Den procentuella andelen med erfarenhet av olika traumatiska händelser. Källa: Nyanlända och asylsökande i Sverige. Röda Korsets Högskolas rapportserie 2016:1

”Att ha utsatts för tortyr är en mycket, mycket stark prediktor för psykisk ohälsa.”

Foto: Marie Sparréus, Ulf Sirborn

procent för invandrare och sedan ytterligare 66 procent för flyktingar innebär att livstidsrisken är något förhöjd och ligger sannolikt i spannet mellan en och tre procent. Så även om den relativa risken att få en diagnos är klart högre för flyktingar och invandrare så är risken i grunden väldigt liten. Men för forskarna är det skillnaderna som är det intressanta.

– Studien är viktig både när det gäller flyktingarnas situation och för att förstå vilka risker för psykos det finns i hela befolkningen.

Den pekar på att förutom alla andra riskfaktorer för psykossjukdomar så verkar traumatiska upplevelser vara ytterligare en riskfaktor, säger Anna-Clara Hollander.

Exakt vad det är som ökar risken kan hon inte säga eftersom det är en registerstudie och detaljer om vad flyktingarna varit med om finns inte tillgängliga, men hon menar att det bör vara något som händer dessa människor före eller under själva flykten.

– Man brukar tala om premigrations-, migrations- och postmigrationsfaktorer.

Invandrare som kommer från samma länder har ju samma postmigrationsfaktorer som flyktingar, men inte samma erfarenheter före och under flytten. Vårt resultat pekar därför på att det är något som händer flyktingar som inte händer andra invandrare som är en ytterligare riskfaktor. Något i själva flyktingerfarenheten, säger hon.

ANNA- CLARA HOLLANDER kontrollerade också om skillnaden i risk mellan flyktingar och andra invandrare från samma område varierade beroende på var de kom ifrån. Men det gjorde det inte, med ett undantag.

– Flyktingar har högre risk än ickeflyktingar i alla grupper utom bland dem som kommer från Afrika söder om Sahara. Bland dessa är risken att drabbas av schizofreni och liknande sjukdomar lika hög för ickeflyktingarna som den är för flyktingarna, säger hon.

Varför det är så är okänt, men en

hypotes är att det kan handla om diskriminering.

– Sedan tidigare vet man att diskriminering är en riskfaktor för psykos.

Den här gruppen skulle man kunna tänka sig upplever mer diskriminering än andra grupper eftersom de utseendemässigt skiljer sig från majoriteten av svenskar, säger Anna-Clara Hollander.

YTTERLIGARE pusselbitar går att hitta i en annan studie. Fredrik Saboonchi, professor i folkhälsovetenskap vid Röda Korsets högskola och forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet, har genomfört en enkätstudie bland drygt 1 200 nyanlända flyktingar från Syrien och drygt 170 asylsökande från Somalia, Eritrea och Syrien. Studien visar att närmare nio av tio av de asylsökande från Afrika söder om Sahara anger att de utsatts för tortyr, men eftersom de är ganska få till antalet så bör man vara mycket försiktig med just den siffran, menar Fredrik Saboonchi.

– Det kan vara en väldigt selekterad grupp. Men om man tittar på rapporter från konflikterna i dessa områden så ser man även där hur utbredd tortyr är i de

Passivitet kan ge ökad risk för diabetes Processen att byta land kan även leda till fysisk ohälsa, till exempel verkar risken för diabetes öka, åtminstone för kvinnor.

Diabetes är en sjukdom som det tar ganska lång tid att utveckla vilket gör att det inte finns någon forskning på de nu aktuella flyktingarna. Men Per Wändell, senior professor i allmänmedicin vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet, har studerat turkiska invandrare från landsbygden i centrala Anatolien som kommit till Sverige och jämfört dem med jämnåriga personer som stannade kvar.

Kvinnorna som kommit till Sverige hade en signifikant högre förekomst av diabetes medan signifikant fler av de invandrade männen hade en försämrad glukostolerans – ett förstadium till diabetes – samt högre blodtryck och

här grupperna, säger han.

Och det är ingen tvekan om att tortyr har en negativ inverkan på den psykiska hälsan.

– Tortyr är väldigt specifikt relaterad till psykisk ohälsa. Att ha utsatts för tortyr är en mycket, mycket stark prediktor för psykisk ohälsa. Så det har en särställning i det här sammanhanget, säger han.

Syftet med tortyr är att bryta ner en människas inre resurser, något som den tyvärr också ofta lyckas med.

– Det blir väldigt svårt att handskas med andra utmaningar när man varit utsatt för systematiska försök att bryta ner ens person, säger Fredrik Saboonchi. I gruppen av flyktingar och asylsökande från Syrien angav betydligt färre, cirka 30 procent, att de hade varit utsatta för tortyr.

MEN DET Fredrik Saboonchi främst kan visa i sin rapport är dock att så många som en tredjedel av alla flyktingar och asylsökande hade en påtaglig depressions- eller ångestproblematik och ungefär lika många hade symtom som överensstämmer med posttraumatiskt stressyndrom. En hel del av denna psykiska ohälsa sammanfaller dock så

BMI, jämfört med de som stannade kvar.

– Om man kommer från centrala Anatoliens landsbygd till Sverige är det som att förflytta sig till ett annat århundrade.

Det blir en form av urbanisering. Då tycks man gå upp i vikt, få högre blodtryck och mer diabetes. Det är inte alldeles enkelt att bena ut varför, men rimliga förklaringar är att man rör sig mindre och att vi har mer och billigare fettrik och sockerrik mat, säger Per Wändell.

Han lyfter också forskning som pekat på vikten av fysisk aktivitet för invandrare. För flyktingarna som kommer nu finns det en stor risk att väntan på asylprövning leder till en passivisering som kan öka risken för diabetes.

– Därför gäller det ju redan när flyktingarna kommer att sätta in åtgärder så att man aktiverar folk på olika sätt. Vi kan behöva tänka i nya banor för att nå de grupper som inte är lika vana vid att motionera, säger Per Wändell.

Medicinsk Vetenskap №1–2017

39

På djupet Flyktingars hälsa ”Förskolan är ofta bästa botemedlet för nyanlända små barn.”

att det är samma individer som både anger att de är deprimerade och lider av posttraumatiskt stressyndrom. I praktiken innebär det att en stor andel av de svarande anger att de upplever psykisk ohälsa, bestående av ett eller flera problem. Det betyder att många, men långt ifrån alla, av de flyktingar som kommer hit har mer eller mindre svåra psykiska problem som de behöver hjälp med.

De personer som ingår i Fredrik Saboonchis rapport fick uppehållstillstånd mellan 2011 och 2013 och kom alltså till Sverige redan så tidigt som 2010. Då var kriget i Syrien i ett annat skede och de som kom till Sverige i den stora flyktingvågen hösten 2015 kan ha upplevt betyd40

Medicinsk Vetenskap №2–2016 №1–2017

ligt värre saker och haft en svårare resa hit med en större påverkan på hälsan.

PÅ SAMMA SÄTT som de vuxna flyktingarna inte är en enhetlig grupp som går att beskriva på ett sätt är inte heller barnen som kommer tillsammans med föräldrar, släktingar eller de barn som kommer ensamma särskilt lika. Det går inte att klumpa ihop dem som flyktingbarn och tro att de har samma behov eller problem.

En sak som de allra flesta flyktingbarn dock har gemensamt är att det är viktigt för dem att få komma till förskola eller skola och komma in i en gemenskap med andra barn. Det är en av de allra

ERFARENHETEN OCH medvetenheten kring detta i skolorna runt om i landet ser väldigt olika ut.

– I skolorna i norra Botkyrka, Tensta, Rinkeby eller Rosengård i Malmö finns det en erfarenhet och ett tänkande kring detta, men inte överallt. På vissa ställen kör man med ett slags isbad och kastar in barnen i en vanlig klass direkt.

De menar att det är det snabbaste sättet att lära sig språket. Så det finns inte någon tydlig strategi, säger han.

Han berättar att det finns en modell kallad Skolfam, utvecklad för fosterbarn, som skulle kunna användas, och som också används i vissa kommuner.

Då gör man en grundlig genomgång av elevens förutsättningar och kunskaper och gör upp en plan för att kunna stärka de sidor som är svaga hos eleven.

Men det handlar inte bara om kunskapsluckor som behöver fyllas på. Vissa av barnen har, precis som de vuxna, upplevt hemska saker i sina hemländer och på resan hit. Och precis som för de

Foto: Ulf Sirborn, Ola Torkelsson/TT.

Under 2015 anlände över 70000 flyktingbarn till Sverige. Hälften var ensamkommande.

viktigaste faktorerna för att normalisera den nya situationen för barnen.

– Förskolan är ofta det bästa botemedlet för nyanlända små barn, säger Anders Hjern.

Han är barnläkare och professor i social epidemiologi för barn och ungdomar vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet och har engagerat sig mycket i flyktingbarnens situation.

Men han påpekar att den svenska skolan inte har någon klar strategi för hur barnen ska tas emot, något som också Skolverket har påpekat.

– En del av barnen har en ganska god skolgång bakom sig, till exempel de som kommer från Syrien, de kan tycka att de hamnar i ett slags vakuum när de bara får läsa svenska när de skulle vilja jobba hårt och har höga ambitioner. Medan andra barn som kommer från Afghanistan eller Somalia kanske inte haft någon möjlighet att gå i skolan alls. För dem är ju bara att kunna gå i skolan en ny och fantastisk sak, säger han.

vuxna så påverkar det deras psykiska hälsa.

– En del har haft svåra upplevelser och har posttraumatiska stressymtom som kan störa inlärningen. De kan inte koncentrera sig för att det finns en massa minnen som är i vägen. De har ett så högt stresspåslag att de har svårt att sitta still. Det är något som är speciellt för den här gruppen som skolan måste hantera också, säger Anders Hjern.

För elever med sådana problem fungerar ofta undervisning i mindre grupper bättre, men det är inte alltid som de resurserna finns, något som Anders Hjern beklagar.

– Sett i ett längre perspektiv är det en dålig politik att inte satsa de här resurserna i början, säger han.

Foto: Istockphotos.

EN ANNAN FRÅGA är vilka skolor

barnen ska gå i. I en studie från 2013, omfattande drygt 75 000 elever i årskurs nio vid drygt 1 350 skolor, kunde Anders Hjern visa att skolbarn med ursprung i Afrika och Asien genomgående trivdes bättre i skolor med en hög andel invandrare och att de oftare blev mobbade i skolor med en låg andel invandrare. Var tredje elev med ursprung i Afrika eller Asien som gick i skolor med en låg andel invandrare angav att de blivit mobbade den senaste veckan. Samma siffra i skolor med hög andel invandrare var cirka var tionde elev, vilket är en ganska vanlig siffra för elever i svenska skolor, mätt med denna metod.

Anders Hjern menar därför att det kan vara ett misstag att placera ut invandrade elever i typiska svenska skolor med en hög andel svenskfödda elever.

– Man kanske tror att det underlättar möjligheten att få svenska kompisar, men det är inte självklart att det blir så. Det kan däremot hända att man får en bättre utbildning om man går i en skola med fler svenska barn. Jag hoppas kunna ta reda på vad det betyder för skolframgång om man går i en sådan skola jämfört med skolor som domineras av andra barn med utländskt ursprung. Vad jag vet är det ingen som har undersökt det i Sverige, säger han.

Eftersom skolan är en så viktig nyckel till integrering så är det ju väldigt viktigt att det inte blir fel. Dessutom finns det en glöd hos många av flyktingbarnen som det gäller att inte släcka.

– En generell erfarenhet från skolorna är att det här är väldigt studiemotiverade

ungdomar, särskilt de ensamkommande som kommer med ett väldigt driv och som verkligen vill lära sig, säger Anders Hjern.

Sverige har här alla möjligheter att ta till vara den potential som finns i alla de nya människor som har kommit hit, men då gäller det att hantera situationen rätt.

– Många gånger är det ju en väldigt stark grupp som kommer till Sverige, det är människor som verkligen vill göra något och har en stark önskan att leva.

Det är en grupp som har många friskfaktorer och samtidigt väldigt många riskfaktorer som dessutom ackumuleras och kanske förstärker varandra, säger Anna-Clara Hollander.

EN MYCKET VIKTIG fråga blir då hur vi bäst tar hand om flyktingarna och hjälper dem med riskfaktorerna för att förebygga framtida problem både av psykisk och fysisk natur.

– De horribla upplevelser som människor kommer med kan vi inte göra ogjorda. Där handlar det om adekvat vård och behandling riktad mot konsekvenserna. Men levnadsvillkoren som gäller efter att man kommer till värdlandet kan vi ju påverka. Det handlar mycket om att skapa miljöer och villkor som inte ger ytterligare påfrestningar utan som kan vara stödjande, säger Fredrik Saboonchi.

Han lyfter fram hur viktigt det är att skapa en känsla av trygghet, delaktighet

Stöd till barn som flytt Organisationen Barnens rätt i samhället, Bris, har inlett ett arbete med att ge professionellt stöd till barn som flytt.

De ska bland annat erbjuda stödgrupper och stärka nätverken kring ensamkommande barn. Forskare vid Karolinska Institutet ska hjälpa till.

– Vi ska ta fram kunskapsunderlag och delta i projektgruppen. Vi ska också bevaka forskningen på området och skapa kontakter med både forskare och praktiker, säger Clara Hellner Gumpert, chef för Centrum för psykiatriforskning.

Under 2015 anlände över 70 000 barn till Sverige, varav hälften var ensamkommande. Projektet ”Tillsammans för barn som flytt” finansieras med medel från Familjen Erling-Perssons Stiftelse.

Många flyktingar har fruktat för sitt liv.

och samvaro för flyktingarna som kan göra att deras psykiska besvär klingar av med tiden. I det perspektivet menar han att regeringens lagförändringar som innebär att man endast ger tillfälliga uppehållstillstånd istället för permanenta till flyktingar och den minskade möjligheten till familjeförening motverkar möjligheten till läkning.

– När lagförändringar leder till att människor får uppleva större osäkerhet, mindre delaktighet och större isolering så är det självklart inget som gynnar den psykiska hälsan. Lagstiftningen leder till att naturliga källor till återhämtning utarmas, som att vara med sin familj till exempel, vilket kan betyda allt för många människor, säger han.

Det finns en risk att detta kommer att leda till en ökning av risken för psykisk ohälsa hos flyktingar framöver, menar han.

– De asylsökande som kommit de senaste åren, som inte ingår i vår rapport, kan ha med sig annorlunda och kanske svårare upplevelser. Samtidigt möts de nu av en situation där väntan på asylansökan är betydligt längre och de kommer till ett samhällspolitiskt klimat där de misstänkliggörs i högre grad. Då är det viktigt att vårdens resurser räcker till. Men de specialistcenter som vi jobbar mot har långa köer redan nu. Man får vänta mer än ett år för att få komma dit, säger han.

Han poängterar att det inte är forskarnas roll att lösa de här problemen, det är politikernas och andra samhällsaktörers Medicinsk Vetenskap №1–2017

41

”Hela det liv mina föräldrar byggt upp var raserat”

42

Medicinsk Vetenskap №1–2017

LÄS MER Negra Efendics självbiografiska reportagebok ”Jag var precis som du”, där hon skildrar familjens flykt och livet i Sverige, belönades med Stora journalistpriset 2016.

Illustartion: Foto: Mattias Björn Ahlm Öberg

”Jag packade bara en liten väska när jag och mormor lämnade vår by. Jag skulle ju vara tillbaka om en vecka. Men snart stod det klart att fullt krig utbrutit. Under en tid visste jag inte om mina föräldrar levde.

Inte ens när jag senare fick se de två gestalterna jag saknat så länge komma gående NEGRA emot mig, med plastpåEFENDIC sar som enda bagage, Ålder: 36 år Familj: Sambo och en son. vågade jag tro att det Yrke: Journalist på Svenska var på riktigt.

Dagbladet och författare.

Så småningom kom Har flytt från: Forna Jugoslavien familjen till Sverige, helt Till Sverige: 1993 utan tillgångar. Första året var vi fortfarande lättade över att ha klarat oss från kriget med livet i behåll. Det var först när vi fått kommunplacering och skulle börja leva normalt, som många obearbetade minnen från hemlandet drabbade båda mina föräldrar. Då kunde de inte riktigt fungera.

Känslan av tacksamhet blandades med svårigheter att acceptera att hela det liv som de byggt upp var raserat och aldrig skulle komma åter.

Varken mina föräldrar eller mina vänner, som suttit i koncentrationsläger och varit inlåsta, torterade och dagligen fruktade för sitt liv, har erbjudits samtalshjälp för att bearbeta sina traumatiska upplevelser. Hur är det möjligt? Att hjälpa dem skulle inte bara innebära en vinst för de enskilda individerna utan även för samhället i stort. Att förvänta sig att alla dessa människor ska fungera från dag ett, det tror jag är orealistiskt.

Under flera år arbetade jag som tolk i vården. Där såg jag många exempel på hur personer som inte kan tala för sig får sämre vård. Det är inte okej. Det behövs mer forskning för att undersöka vilka faktorer som leder till diskriminering i vården. Vi har vårt Sverige tillsammans.

Då måste det vara så bra som möjligt för alla. Vi förlorar alla på ojämlikhet.”

Berättat för: Cecilia Odlind

”Idrott, musik och schack är tre aktiviteter som inte kräver så mycket språklig kompetens där flyktingbarn har hittat in.”

Foto: Creo Media

uppgift, men att det är forskarnas ansvar att påtala vad de ser i sin forskning.

– Vad som är viktigt är att medvetandegöra att det finns en så stor risk för betydande psykisk ohälsa bland de här människorna och att vi kanske bör uppmärksamma det mer och inte bara tro att vi kan lämna det åt sig självt, säger han.

Den stora ökningen av asylsökande behöver matchas med en ökad vårdinsats för att i möjligaste mån förhindra att de psykiska problem som de nu upplever utvecklas till något allvarligare.

Att då ha ett regelverk som inte tillåter att asylsökande får mer än den allra nödvändigaste vården samtidigt som tiden för asylprövning ökar dramatiskt är knappast något bra recept.

– Nej, en begränsad tillgång till vård är kanske det sista man vill ha. Om man tänker på vilka risker det innebär och att man kan hjälpa i ett tidigare skede med en mindre insats så kanske man borde tänka lite mer långsiktigt, säger Fredrik Saboonchi.

Men här är det alltså politikerna som bestämmer.

DET GÅR DOCK att göra ganska mycket positivt i det lilla. Med enkla medel kan situationen för asylsökande och nyanlända förbättras avsevärt.

– Det allmänna rådet är att vara aktiv, vara ute, försöka hitta på saker och lära sig saker. Att sitta ensam på en förläggning är ju inte bra för någon, man behöver någon typ av beteendeaktivering för att inte klappa ihop, säger Anna-Clara Hollander.

Här är det många frivilligorganisationer som utför storverk, menar hon.

– Jag tror inte att det går att överskatta hur viktigt det är. Just sådant som får samhället att öppna sig, cykla runt och få koll på hur staden ser ut, träffa andra och spela fotboll. Allt sådant gör jättestor skillnad, säger hon. Även i skolan finns det enkla saker som kan förbättra integrationen avsevärt, berättar Anders Hjern.

– Idrott, musik och schack är tre

Flyktingars hälsa På djupet

Dålig koll på tuberkulosscreeningen i Sverige I Sverige är förekomsten av tuberkulos, eller tbc, numera mycket låg, men globalt är det fortfarande ett stort problem. Flyktingar som kommer till Sverige är därför i högre utsträckning än svenskar smittade, men det varierar stort mellan olika ursprungsländer – Syrien till exempel är ett lågriskland med tbc-nivåer liknande många länder i Europa.

Sedan 2003 har antalet fall av aktiv tbc i Sverige mer än fördubblats.

– Det är oroväckande, men samtidigt har vi inte sett några tecken på en ökad smittspridning i landet utan ökningen är helt och hållet korrelerad med antalet personer som kommer hit från högriskländer, säger Knut Lönnroth, professor i socialmedicin vid institutionen för folkhälsovetenskap vid Karolinska Institutet och forskare vid det globala tuberkulosprogrammet på Världshälsoorganisationen i Geneve.

Han studerar hur den svenska tbc-screeningen fungerar i praktiken, något som hittills varit dåligt dokumenterat.

Alla aktiva tbc-fall ska, enligt lag, anmälas till Folkhälsomyndigheten.

Det gör att det finns en bra statistik på de som insjuknar i sjukdomen.

aktiviteter som inte kräver så mycket språklig kompetens där flyktingbarn har hittat in, säger han.

Det viktiga är att se den potential som finns i människorna som har kommit hit, men inse att många av dem behöver hjälp för att komma upp på benen, både professionell hjälp, men även hjälp av lite enklare slag.

– Samhället har en chans att förebygga psykisk ohälsa. Det finns redan många som jobbar med det i frivilligorganisationer, men det skulle kunna göras mycket mer för att förebygga psykisk ohälsa hos en grupp som har en massa riskfaktorer, men också många friskfaktorer, säger Anna-Clara Hollander.

Men det absolut vanligaste är att sjukdomen ligger latent, vilande, och dessa personer har man inte alls lika bra koll på.

– Alla asylsökande i Sverige ska erbjudas en frivillig hälsoundersökning med tbc-test. Men bland annat på grund av praktiska svårigheter att nå dem är det färre än hälften som undersöks. Det finns dock inget som tyder på att ovilja bland de asylsökande är en avgörande faktor, säger Knut Lönnroth.

På Folkhälsomyndigheten saknas nationell statistik både på hur många som har testats och hur många som har testats positivt.

I många länder är tbc-testningen obligatorisk, men innan det finns en klar bild av hur det svenska systemet faktiskt fungerar är det väldigt svårt att diskutera vilken strategi som är den mest optimala, menar Knut Lönnroth. Och även om det saknas väsentlig kunskap kring det svenska tbc-arbetet talar det mesta för att det ändå fungerar relativt väl, så det finns ingen anledning till oro.

– Det är viktigt att man inte tror att smittspridningen nödvändigtvis kommer att öka nu för att vi får in fler invandrare. De siffror vi ser speglar bara den globala situationen, säger Knut Lönnroth.

Utbildning kan ge bättre mottagande Vid Karolinska Institutet genomförs regelbundet vidareutbildning för personer som arbetar med nyanlända flyktingar.

Under hösten 2016 genomfördes till exempel en kurs för personal som arbetar med ensamkommande barn och unga. 50 personer fick utbildning i bland annat risk- och skyddsfaktorer, etik och professionellt bemötande. Deltagarna kände sig bättre rustade efteråt men utvärderingen visade samtidigt att det finns ett stort behov av ytterligare fördjupning inom exempelvis samtalsteknik och förhållningssätt. Läs om aktuella kurser på ki.se/uppdragsutbildning.

Medicinsk Vetenskap №1–2017

43

I minne Hans Rosling

”Vila kan jag göra när jag dör” Hans Rosling använde outtröttligt sin förmåga att förklara världen. Nu är han borta men hans budskap och positiva energi lever vidare.

världskänd. Hans mission var att förbättra hälsan och livsvillkoren för framförallt de allra fattigaste.

– Han var mästare på att förenkla det komplicerade och delade ofta in i rätt och fel. Men han kunde också ompröva ståndpunkter. Det fanns ingen prestige hos honom, säger Anna Mia Ekström, forskare vid institutionen för folkhälsovetenskap.

När Hans Rosling på 2000-talet tillsammans med sonen och svärdottern tog fram ett dataprogram med en ny typ av visuell statistik fick han verkligen möjlighet att effektivt punktera gamla sanningar. Med det

HANS ROSLING var under lång tid professor i internationell hälsa vid Karolinska Institutet. Men det var som föreläsare och pedagog som han blev

Typiskt Hans Rosling

TROVÄRDIG

FAKTABASERAD

ENGAGERAD

RATIONELL ”Feelings are for the bedroom”, kunde han säga.

Han sa som det var oavsett om det var politiskt korrekt eller inte.

ROLIG

Accepterade inte floskler och sa ofta ”Där har du fel! Tänk efter!”

För honom var statistik på allvar och han brann för att kommunicera den.

nya verktyget och statistik från alla länder kunde Hans Rosling tydligt åskådliggöra hur världen ständigt förändras. En TED talk-föreläsning 2007 fick enormt medialt genomslag och blev starten på hans världsturné som ”edutainer” och faktaspridare.

Sedan dess har han varit en eftersökt talare.

– Hur han fann tiden till att göra allt han gjorde, vet jag inte. Men när han föreslogs vila, sa han alltid ”Vila kan jag göra när jag dör”. Men jag tror det är osannolikt att han vilar nu, det passar honom helt enkelt inte, säger Helena Nordenstedt, forskare vid samma institution.

Han fick oss ofta att skratta, tänka och förfäras på samma gång. Som när han påpekade att professorer har mer fel än rätt om världen, och därmed sämre kunskap än en schimpans.

HOPPINGIVANDE

PEDAGOGISK

VÄRLDSKÄND Han höll fler TEDtalks än någon annan i världen.

Lego, ikea-lådor eller äpplen. Med det som fanns till hands kunde han förklara världen.

Han visade oss att världen blir bättre. Själv kallade han sig ”possibilist”, en person som tror att saker är möjliga.

DYSLEKTISK ”Stavas det proffesor eller professor?”

1940

1950

27 juli 1948 Föddes.

44

Medicinsk Vetenskap №1–2017

1972 Gifte sig med barnläkaren och forskaren Agneta Thordeman.

1960

1970

1967 Började läsa vid Uppsala universitet. Först statistik, sedan medicin.

1999 Utnämndes till professor vid Karolinska institutet.

1981 Upptäckte en okänd förlamningssjukdom, konzo.

1980

1990

1993 Var med och grundade den svenska sektionen av Läkare utan gränser.

2012 Fick utmärkelsen Årets svensk i världen.

2000

2005 Var med och grundade stiftelsen Gapminder.

2010

2017 Hans Rosling dog den 7 februari.

Foto: TT/ Mattias Barda.

LÄR AV HANS ROSLING Se hans pedagogiska videos på gapminder.org eller youtube.com

Medicinsk Vetenskap №1–2017

45

ANNONS

GE EN GÅVA TILL KAROLINSKA INSTITUTET Karolinska Institutets vision är att på ett avgörande sätt bidra till att förbättra människors hälsa. Med ditt stöd kan vi förverkliga visionen och fortsätta att göra skillnad.

Foto: Erik Cronberg

Om du har frågor eller ideér rörande Karolinska Institutets forskning och utbildning, kontakta oss på Development Office. Vi berättar gärna mer om hur du kan vara en del av framtiden och bidra till nya genombrott för livet.

Ge din gåva via webben: ki.se/stodki

Vill du också bidra till nya

GENOMBROTT FÖR LIVET™

Kontakta oss på Development Office; telefon 08-524 837 43 eller development-office@ki.se, du kan även ge din gåva direkt via webben på ki.se/stodki.

Molekylärbiologi

Organisk kemi

Biokemi

bioteknik

Looking forreagenser a needle Förstklassiga in the haystack? och instrument PCR Biosystems QPCR-/PCR-mixar Vår nya leverantör PCR Biosystems är godkänd i ramavtalet med KI m.fl. Ledande kvalitet med t.ex. mindre primer-dimers och samma låga prisnivå som vi satte med Kapa (som nu blivit avsevärt dyrare).

Fråga oss om gratis prov!

Specialister på patent inom kemi och life science

Avtalsprisexempel på universell SYBR Green QPCR-mix: qPCRBIO SYGREEN mix 500 reaktioner, 1 406:-

www.novitaspatent.com

Mic - QPCR som den borde vara!

info@novitaspatent.com

Polymera material cellulosateknik

Immunologi

• • • •

En analys av flera körningar Inga kalibreringar Ingår i KI:s ramavtal Ingen optimering

Powerbank till de 10 första som bokar demo/presentation av Mic!

För bokning, ring 08-560 361 90 • Provpreparation • PCR • qPCR • Digital PCR • Next Generation Sequencing (NGS)

www.techtum.se

Forskarna svarar på dina medicinfrågor

Hur smittar förkylning?

Finns det vetenskapligt stöd för det vanliga rådet att tvätta händerna ofta i förkylningstider? / Bernt

Illustration: Istock Photos

Svar

Trots att förkylningar är så vanliga är det oklart hur stor andel som smittas via direkt inandning och vid hostningar och nysningar respektive indirekt via händer som tar på ytor där virusdroppar hamnat och Tack för sedan överförs till ögon, näsa eller din fråga, du får mun. Frågan är intressant eftersom en inbunden det bara är i det senare fallet som anteckningsbok handtvätt kan förväntas ha effekt och hemskickad. / Redaktionen eftersom effekten av handtvätt ibland har ifrågasatts. Det hela kompliceras av att förkylning och allvarligare luftvägsinfektioner kan orsakas av ett femtontal olika virus. De mer välkända och viktiga är influensa, RS-virus och rhinovirus (”vanligt förkylningsvirus”). Handsprit bör ha större effekt på höljebärande virus, som influensa och RS-virus, än på icke-höljandebärande virus, som rhinovirus (och calicivirus som orsakar vinterkräksjuka).

Handtvättens mekaniska rengöring bör dock kunna påverka alla virus.

Det är relativt ont om välgjorda större veten­ skapliga studier, men en publicerades 2011 i tidskriften Emerging Infectious Diseases. I den studien införde egyptiska forskare handtvätt två gånger om dagen i hälften av sextio skolor och fann att luftvägsinfektioner (och diarré) nästan halverades. Flera metaanalyser talar också för att handtvätt har en viss, men inte dramatisk, effekt mot luftvägsinfektioner.

Att helt döma ut handtvätt förefaller alltså fel.

/

Jan Albert professor i smittskydd, överläkare Maria Rotzén-Östlund överläkare, klinisk mikrobiologi Medicinsk Vetenskap №1–2017

47

F+S Medicinfrågor Glasöron kallas det när individer är extra känsliga för överstimulering av ljud.

Säger kroppen till att det är dags för barn?

Många kvinnor, och även män, känner i 30-årsåldern att den ”biologiska klockan” tickar och att det är dags att skaffa barn. Pågår det processer i kroppen eller hjärnan under just de åren som ger upphov till känslan?

Eller inbillar man sig detta bara, blir uppfostrad på det sättet eller påverkad av samhällets normer och värderingar? / Lisa-Marie

Svar

I min klass använder många elever en app som spelar upp högfrekventa ljud. En vän till mig har haft huvudvärk under en hel vecka på grund av detta. Nu har han börjat blöda ur sina öron. Kan det bero på de högfrekventa ljuden? Är det skadligt för oss som hör det? / Ebba

Svar

Först och främst är det viktigt att eleven ifråga uppsöker en öronläkare för undersökning av de blödande öronen. Överstimulering av ljud kan orsaka skador på till exempel trumhinnan som kan leda till blödning. Det är framför allt ljudtrycksnivåerna som är skadliga, oavsett frekvensinnehåll. Då människan normalt inte kan höra ljud som överstiger 20 kHz kan det vara svårt att veta att man utsätts för höga ljudnivåer som överstiger detta.

Det är omöjligt att bedöma sambandet 48

Medicinsk Vetenskap №1–2017

mellan det ljud som apparna producerar och de blödande öronen utan att veta ljudtrycksnivå och frekvensinnehåll.

Jag vet heller inte om mobiltelefonernas högtalare kan generera så högfrekvent ljud. Det är förmodligen en ingenjör eller liknande bättre lämpad att svara på. När man på klinik mäter hörselförmågan för högfrekvent ljud brukar man mäta upp till 16 kHz och många patienter kan uppleva det som ganska obehagligt och en känsla av yrsel kan infinna sig. Att det skulle kunna leda till huvudvärk kan inte uteslutas.

Det är dock väldigt stora variationer i hur känslig varje individ är mot överstimulering av ljud. Man brukar prata om ”glasöron” och ”stenöron” för att illustrera detta.

/

Åsa Skjönsberg forskare i audiologi

/

Ulla Waldenström senior professor i omvårdnad Svenska kvinnor föder sent i livet.

Tchad Bangladesh Indien Bolivia Ryssland USA Frankrike Norge Sverige Danmark Japan Grekland 10

20

30

Kvinnans medelålder vid första barnet i olika länder. Uppgifterna är inhämtade vid olika tidpunkter men flertalet från år 2010 och senare. Källa: The World Factbook, CIA.

Foto: Istock Photos

Är högt ljud farligt?

Jag känner inte till någon forskning som visat strukturer eller processer i hjärnan som direkt signalerar att det är dags att börja reproducera sig. Statistik från olika delar av världen visar att åldern vid första barnet varierar från i genomsnitt 18 år i många fattiga länder till runt 30 år i många rika länder. Det tyder på att kunskap, ekonomi och kultur är mer avgörande än biologi.

I våra epidemiologiska studier om medicinska risker har vi försökt närma oss vad som är den biologiskt optimala åldern vid första barnet. Vi har då tittat på allvarliga, men sällsynta, graviditetsutfall som fosterdöd och mycket för tidig födsel, men också på risken för analsfinkterskada vid vaginal förlossning. Riskökningen i dessa fall är mest påtaglig efter 35 års ålder.

För den enskilda kvinnan är riskerna väldigt små, men den som vill ha fler än ett barn och samtidigt minimera åldersrisken bör helst få första barnet före 30-årsåldern.

Fisk och skaldjur har särskilt lätt att bilda histamin. som kan framkalla en allergiliknande reaktion

F+S Hur länge håller en njure?

Hur länge kan en transplanterad njure fungera utan att behöva ”renoveras”? / Yudichi

Svar

Varför reagerar jag på maten?

Så vitt jag vet är jag inte allergisk mot något, men vid ett par enstaka tillfällen när jag ätit fisk eller skaldjur och druckit vin till har jag reagerat kraftigt med kliande utslag över stora delar av kroppen. Vad beror en sådan reaktion på och hur kan jag undvika det i framtiden? / Jill

Foto: Istock Photos

Svar

Biogena aminer, däribland histamin, är ämnen som finns naturligt i våra kroppar.

Vid en allergisk reaktion släpper vissa celler ut sitt innehåll av histamin, vilket leder till olika allergisymtom. Histamin kan också bildas i mat om det finns hög halt av vissa aminosyror samt vissa bakterier och om maten inte förvaras rätt. Det här är den naturliga nedbrytningsprocessen av livsmedel. Fisk, skaldjur, kött och mjölkprodukter har särskilt lätt att bilda histamin vid felaktig förvaring så som för hög temperatur och dålig hygien. Om man får i sig mat som innehåller höga halter histamin kan man drabbas av allergiliknande symtom som illamående, kräkningar,

magont, nässelutslag, rodnad och huvudvärk.

Makrillfisk eller tonfisk, som har förvarats i burk med öppet lock under några dagar, innehåller mycket stora mängder histamin. Även färsk tonfisk som förvarats felaktigt kan innehålla höga mängder histamin. En del upplever att vin ger allergilika symtom, ibland endast med viss mat. Detta beror troligen på att vin kan påverka kroppens egen frisättning och omsättning av histamin. Om man äter flera sorters mat som innehåller histamin samtidigt, förstärks effekten.

De allra flesta reagerar inte på måttliga halter av histamin som kan finnas i olika livsmedel. Vissa har dock en försämrad förmåga att bryta ned histamin och även vissa läkemedel leder till en sämre nedbrytning. Det leder till en ökad känslighet mot histamin hos dessa individer. Läs mer på Svenska livsmedelsverkets hemsida, www.slv.se

/

Caroline Nilsson forskare i barnallergologi

Det enkla svaret på frågan är 40-50 år, men det är många saker som påverkar.

När vi idag ser njurtransplantat som har fungerat i så mycket som 40 år innebär det också att patienterna transplanterades på den tid då relativt få transplantationer utfördes och med en behandling som var annorlunda än den vi idag kan erbjuda. Även om njurtransplantation startades i mitten av 60-talet i Sverige så var det inte förrän under 80-talet som behandlingen blev alltmer vanlig i och med nya mediciner som minskade risken för avstötning. Vi kan därför räkna med att dagens transplantat kan fungera ännu längre.

En långsam avstötning kan förkorta livslängden på njuren. Det kan motverkas med immunhämmande medicinering som dock kan ge biverkningar som förkortar både transplantatets och mottagarens livslängd.

Vi har idag inget sätt att se vilka mottagare som möjligen på sikt skulle klara sig utan immunhämmande läkemedel.

Ett gott samarbete mellan patient och sjukvård kring noggrann medicinering och uppföljning är därför ett viktigt inslag för att säkerställa en god organfunktion under lång tid. En viktig del av forskningen idag gäller just att förbättra långtidsöverlevnaden hos transplantat och mottagare genom att minimera behovet av läkemedel.

/

Bo-Göran Ericzon professor i transplantationskirurgi

Fråga och vinn! Är du nyfiken? Skicka in din klurigaste fråga om medicin så letar vi rätt på en forskare som kan svara.

Bästa frågan vinner en inbunden anteckningsbok. Skicka din fråga till: medicinskvetenskap@ki.se eller Medicinsk Vetenskap, Kommunikationsavdelningen, Karolinska Institutet, 171 77 Stockholm

Medicinsk Vetenskap №1–2017

49

Topplistan

Att spela Pokemon Go må vara roligt men det verkar inte leda till att vi rör oss så hemskt mycket mer.

Pokemon Go gav måttlig ökning av fysisk aktivitet BLAND UNGA VUXNA i USA ledde spelande av Pokemon Go till ökad fysisk aktivitet, men effekten var måttlig och kunde inte längre observeras efter 6 veckor, visar en studie gjord av forskare från Karolinska Institutet och Harvard University som publicerades i den vetenskapliga tidskriften British Medical Journals julnummer.

Pokemon Go är ett spel där spelaren 50

Medicinsk Vetenskap №1–2017

samlar på karaktärer (pokemon) som dyker upp på mobiltelefonens skärm.

Det har blivit nedladdat över 500 miljoner gånger sedan det släpptes under sommaren 2016. Eftersom Pokemon Go uppmuntrar spelaren att promenera har det spekulerats att det har positiva effekter på folkhälsan genom ökad fysisk aktivitet.

Forskare från Karolinska Institutet

och Harvard University i USA undersökte därför sambandet mellan spelet och fysisk aktivitet bland unga vuxna i USA. Genom en nätenkät rekryterade de 1 182 studiedeltagare mellan 18 och 35 år. Information om fysisk aktivitet innan och efter installation av Pokemon Go togs från stegmätarapplikationen i mobiltelefonen.

Resultaten visade att under den första veckan efter installation av spelet, tog Pokemon Go spelare i snitt 955 extra steg per dag vilket räknas om till cirka 11 minuters extra fysisk aktivitet. Det motsvarar ungefär hälften av Världshälsoorganisationens rekommenderade minimum på 150 minuters fysisk aktivitet i veckan.

Effekten minskade sedan gradvis och efter 6 veckor hade antalet dagliga steg återgått till samma nivå som innan spelet installerades.

– Dessa resultat visar att folkhälsoeffekten av Pokemon Go troligen inte är så stor som det påståtts, åtminstone inte bland unga vuxna i USA. Sambanden kan se annorlunda ut bland barn och tonåringar, säger Peter Ueda, forskare på institutionen för medicin, Solna, och en av författarna till studien.

Studiedeltagarnas övriga fysiska aktivitet mättes enbart genom stegräknaren i mobiltelefonen, vilket kan ha lett till att effekten av Pokemon Go-spelande överskattades i studien.

Gotta catch’em all! Pokémon GO and physical activity among young adults: difference in differences study Howe KB, Suharlim C, Ueda P, Howe D, Kawachi I, Rimm EB BMJ december 2016

Foto: Istockphoto, privat (Ueda).

Ett urval av de senaste publikationerna från Karolinska Institutet i de mest ansedda vetenskapliga tidskrifterna.

Mekanism förklarar minskad effekt av cellgift

Foto: Istockphoto, Stefan Zimmerman (Holzmann), privat (Herold).

I VÄRLDEN diagnosticeras cirka 350 000 personer varje år med akut myeloisk leukemi, en aggressiv form av blodcancer. Endast 25 procent lever fem år senare. För drygt tjugo år sedan förbättrades överlevnaden genom användning av höga doser av cellgiftet cytarabin. Men många patienter svarar inte tillräckligt eller inte alls på cytarabin och mekanismen bakom denna resistens har i stort sett varit okänd. I en aktuell studie, som omfattar analyser av 300 patienter, visar forskare vid Karolinska Institutet, SciLifeLab och universitetet i Heidelberg att ett protein – SAMHD1 – spelar stor roll för den uteblivna effekten. Studien visar bland annat att leukemiska celler med lägre nivåer av SAMHD1 svarar bättre på cytarabin.

– Vår förhoppning är att resultaten på sikt ska bidra till förbättrad behandling av akut myeloisk leukemi. Dock krävs först fler studier, säger Nikolas Herold, forskare vid institutionen för kvinnors och barns hälsa.

Targeting SAMHD1 with the Vpx protein to improve cytarabine therapy for hematological malignancies Herold N, Rudd SG, Ljungblad L, Sanjiv K, Hed Myrberg I, Paulin CBJ, Heshmati Y, Hagenkort A, Kutzner J, Page BDG, Calderón-Montano JM, Loseva O, Jemth A-S, Bulli L, Axelsson H, Tesi B, Valerie NCK, Höglund A, Bladh J, Wiita E, Sundin M, Uhlin M, Rassidakis G, Heyman M, Pokrovskaja Tamm K, Warpman-Berglund U, Walfridsson J, Lehmann S, Grandér D, Lundbäck T, Kogner P, Henter J-I, Helleday T, Torsten Schaller Nature Medicine januari 2017

Ny forskning ökar hoppet om att kunna besegra vissa cancerceller.

L I S TA

Fler nya topppublikationer

Att få blod från andra könet ökar inte risken för att dö, enligt ny forskning

Säkert att få blod från motsatt kön vid hjärtkirurgi I EN NY STUDIE har forskare från Karolinska Institutet och Lunds universitet undersökt hur icke könsmatchade blodtransfusioner, det vill säga blod från kvinna till man eller vice versa, påverkade överlevnaden efter hjärtkirurgi. Detta efter att en tidigare studie indikerat ökad risk för död efter icke könsmatchade blodtransfusioner i samband med hjärtkirurgi. Undersökningen gjordes på närmare 50 000 patienter som genomgick hjärtkirurgi under åren 1997 till 2012 i Sverige.

– Våra resultat visar tydligt att det inte finns något verkligt samband mellan icke könsmatchade blodtransfusioner och risk för död, säger Martin Holzmann vid institutionen för medicin, Solna.

I den nya studien tog forskarna hänsyn till att fler transfusioner ökar risken både för att dö och att få blod från givare av annat kön, något som inte gjordes i den tidigare studien.

Baserat på de nya resultaten menar forskarna att nuvarande rutiner, där man inte tar hänsyn till kön när man väljer blod till blodtransfusioner, är säkra och inte behöver ändras.

Sex-Discordant blood transfusions and survival after cardiac surgery – a nationwide cohort study Holzmann MJ, Sartipy U, Olsson ML, Dickman P, Edgren G Circulation november 2016

Lagrat blod är säkert blod Length of Storage of Red Blood Cells and Patient Survival After Blood Transfusion: A Binational Cohort Study Halmin M, Rostgaard K, Lee BK, Wikman A, Norda R, Nielsen KR, Pedersen OB, Holmqvist J, Hjalgrim H, Edgren G Annals of Internal Medicine december 2016 Nya undergrupper av nervceller identifierade Molecular interrogation of hypothalamic organization reveals distinct dopamine neuronal subtypes Romanov RA, Zeisel A, Bakker J, Girach F, Hellysaz A, Tomer R, Alpár A, Mulder J, Clotman F, Keimpema E, Hsueh B, Crow AK, Martens H, Schwindling , Calvigioni D, Bains JS, Máté Z, Szabó G, Yanagawa Y, Zhang M-D, Rendeiro A, Farlik M, Uhlén M, Wulff P, Bock C, Broberger C, Deisseroth K, Hökfelt T, Linnarsson S, Horvath TL, Harkany T Nature Neuroscience december 2016 Modell förutsäger risk för ventrombos efter förlossning Development and validation of risk prediction model for venous thromboembolism in postpartum women: multinational cohort study Sultan AA, West J, Grainge MJ, Riley RD, Tata LJ, Stephansson O, Fleming KM, Nelson-Pierc C, Ludvigsson JF BMJ december 2016 Skräddarsydd bröstcancerbehandling var inte bättre Effect of Tailored Dose-Dense Chemotherapy vs Standard 3-Weekly Adjuvant Chemotherapy on Recurrence-Free Survival AmongWomen With High-Risk Early Breast Cancer A Randomized Clinical Trial Foukakis T, von Minckwitz G, Bengtsson N-O et al.

Medförfattare vid Karolinska Institutet: Bergh J JAMA november 2016 Medicinsk Vetenskap №1–2017

51

Aktuellt på KI När: 19 april kl. 12–13.

För fler tips om aktiviteter på Karolinska Institutet

Torkel Klingberg, professor vid institutionen för neurovetenskap, med sin bok om barns motivation att lära sig. Lyssna på hans föreläsning i ämnet den 19 april.

ki.se/ kalender

Seriestart: 30 liv i veckan SVT sänder en APR dokumentärserie om hur vi tillsammans kan minska risken för självmord.

Serien leds av Anne Lundberg och Sofia Helin, båda med egna erfarenheter av självmord och psykisk ohälsa, som bland annat möter experter vid Karolinska Institutet.

Var: SVT. När: Första avsnittet sänds 20 april.

20

Publikt seminarium: Complex genetic factors in autism MAJ and other neurodevelopmental disorders.

Kristiina Tammimies, forskare vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, berättar om genetiken bakom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Var: Nobels väg 9, Stora konferensrummet, plan 4, campus Solna.

När: 5 maj kl. 12–13.

5

Öppet seminarium: Mapping the landscape of MAR human dopamine D2 receptors Goran Papenberg, Assistant Professor, Aging Research Center, KI/SU. Var? Tokyo (stora konferensrummet), plan 7, ARC, Gävlegatan 16.

När? 14 mars kl. 11–12.

ARC:s seminarieserie är öppen för allmänheten, ingen föranmälan krävs.

14

14 MAR

52

Öppet forskningsseminarium: Asperger syndrome in

Medicinsk Vetenskap №1–2017

Disputation: Transfusion in critically ill MAR patiens – short and longterm outcomes Märit Halmin försvarar sin avhandling.

Var: Föreläsningssal Petrén, Nobels väg 12B, campus Solna.

När: 17 mars kl. 09.

17

Disputation: Genetic and lifestyle influences on MAR memory, brain structure and dementia Beata Ferencz försvarar sin avhandling

17

Tips!

Läs om ögonblicket som fick Märit Halmin att börja forska på sid 54.

Var: Samuelssonsalen, Tomtebodavägen 6, Campus Solna När: 17 mars kl. 09:30.

Publikt seminarium: ”Matematikträning och motivation hos APR 6-åringar” Torkel Klingberg, professor vid institutionen för neurovetenskap, berättar om forskning kring kognition och lärande.

Var: Sektionen för psykologi, Nobels väg 9, Stora konferensrummet, plan 4 campus Solna.

19

Öppet forskningsseminarium: ADHD in old age MAJ Taina Lehtonen, PhD, Certified psychologist, Specialist in neuropsychology.

Var: Gävlegatan 22, plan 8, sal Rosemary.

När: 16 maj kl. 16–17.

16

Publikt seminarium: Is sleep duration MAJ related to mortality and how does aging, heredity and the weekend fit in?

Torbjörn Åkerstedt, senior professor vid institutionen för klinisk neurovetenskap, berättar om sömnen och hälsan.

Var: Nobels väg 9, Stora konferensrummet, plan 4 campus Solna.

När: 17 maj kl. 12–13.

17

Foto: Ulla Montan.

Aktiviteter med Karolinska Institutet

males over two decades Adam Helles, Certified psychologist, PhD Medical Science.

Var: Gävlegatan 22, plan 8, sal Rosemary.

När: 14 mars kl. 16–17.

Boktips Att försöka stå emot ryggmärgsreflexen att ”rätta till” ett oönskat beteende är ett av Charlotte Skoglunds tips till tonårsföäldrar som vill nå fram till sina barn.

Så når du fram till ditt barn

Foto: Eva Lindblad.

EN MOTVILLIG PERSON undviker ofta att lyda uppmaningar,

FLER BOKTIPS

Tid att leva Fredrik Livheim, Daniel Ek och Björn Hedensjö (Natur och Kultur) Alltför stort fokus på ”måsten” i vardagen kan göra att vi missar själva livet. Det menar författarna bakom en ny bok som riktar sig till personer som lider av stress. I boken ges instruktioner om hur den drabbade kan gå tillväga för att ta kontrollen över sitt liv med hjälp av välprövade metoder baserade på ACT, acceptance and commitment therapy.

Att få cancerbesked – praktisk information till patienter och närstående Peter Strang och Nina Cavalli-Björkman (Gothia förlag) Ett nytt patienthäfte är tänkt som ett första stöd för cancerdrabbade.

Författarna Peter Strang, professor i palliativ onkologi vid Karolinska Institutet och cancerläkare Nina Cavalli-Björkman går bland annat igenom olika reaktionsfaser och krisreaktioner. De ger även tips på hur patienten kan förhålla sig till närstående och hur de i sin tur kan stödja och hjälpa den drabbade.

Lyssnar din tonåring?

Liria Ortiz och Charlotte Skoglund (Natur och Kultur)

visar forskning. Det är kanske ingen nyhet för tonårsföräldrar, som många gånger förgäves försöker få sina barn att göra som de säger. En ny bok riktar sig till de som vill hitta ett bättre sätt att nå fram till sina barn.

– Motstånd är naturligt vid all typ av förändring. Hemligheten bakom lyckade beteendeförändringar är en ökad medvetenhet om motivationens stora betydelse, säger Charlotte Skoglund, specialistläkare i psykiatri och forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.

I boken presenteras evidensbaserade metoder med steg för steg-instruktioner och exempel. Först och främst måste man få till en väl fungerande samtalston.

Sedan gäller det att framkalla barnets egen motivation och förändringsvilja. En grundläggande regel vid motiverande samtal, som är en av teknikerna som beskrivs, är att de ska hållas i en positiv anda.

– Det är effektivare att formulera vad du vill, än vad du inte vill. För att lyckas behöver ditt förhållningssätt bygga på samarbete, acceptans och välvilja och måste fokusera på barnets egna behov, värderingar och mål, säger Charlotte Skoglund.

Cecilia Odlind Tre tips! Bestraffningar väcker ofta ökat motstånd på sikt. Beröm och säg tack när något fungerar. Våga visa att du bryr dig genom att berätta att du blir orolig eller ledsen.

Livsviktigt!

Mina bästa råd för ett långt friskt liv Mai-Lis Hellénius (Tukan förlag) Kunskapen om livsstilens betydelse har ökat dramatiskt det senaste decenniet. I en ny bok har Mai-Lis Hellénius, professor i allmänmedicin vid Karolinska Institutet, samlat sina bästa vetenskapligt grundade råd för ett långt och friskt liv.

Prisvärd Enligt henne är Boken är en av det aldrig för fyra nominerade i sent att ändra den internationella sina vanor för kokbokstävlingen att få effekt på Gourmand Cook välmående och Book Award. hälsa.

Medicinsk Vetenskap №1–2017

53

Ögonblicket Märit Halmin

Berättat för: Anders Nilsson Foto: Mattias Ahlm

”Att bli överkörd blev min väg in i forskning” Gipset efter en trafikolycka hindrade Märit Halmin att jobba kliniskt och fick henne att börja forska. I mars lägger hon fram sin avhandling om blodtransfusioner i intensivvård.

Namn: Märit Halmin.

Arbetar som: Narkosläkare vid Södersjukhuset och forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik.

Aktuell med: Försvarar sin avhandling den 17 mars.

Andra engagemang: Läkare utan gränser (Afghanistan 2015, Jemen 2016), Läkaruppropet, podcasten Ronden.

54

Medicinsk Vetenskap №1–2017

”Det fanns inte utrymme på gatan, men lastbilen försökte köra om ändå. Min cykel fick en knuff och jag föll. Jag hann se de dubbla hjulen och tänka att nu krossas jag, men bara vänsterarmen hamnade under. I ambulansen tänkte jag på vilka läkarjobb man kan ha med en arm amputerad. Så allvarliga var dock inte skadorna, och idag är jag i stort sett helt återställd.

För att uttrycka det lite drastiskt: att bli överkörd av en lastbil dagen före julafton blev min väg in i forskningen. Med helgipsad arm kunde jag inte jobba på kliniken, och tanken på att gå sjukskriven hela våren var outhärdlig – jag är en rastlös person.

Lösningen blev att dra igång ett forskningsprojekt. Som blivande anestesiläkare hade jag grubblat över en allvarlig komplikation vid blodtransfusion, och nu passade jag på att fördjupa mig. Syftet var mest att få något att sysselsätta mig med, men jag upptäckte att jag verkligen gillade det! Mitt arbete på intensiven är verkligen både krävande och stimulerande på många sätt, men sällan just analytiskt. Ett hjärtstopp analyserar man inte – det är pang på, kunna rutinerna, applicera dem omedelbart.

I mars lägger jag fram min doktorsavhandling om blodtransfusioner. Den handlar bland annat om vilken fördelning mellan plasma och röda blodkroppar som är bäst vid omfattande transfusion samt om blodet blir sämre av att lagras. Min analys bygger på en miljon transfusioner och visar att blodets lagringstid inte påverkar patienternas överlevnad.

På sikt hoppas jag kunna kombinera klinik och forskning. Det ger så mycket att göra båda.”

ANNONS

Varför djurförsök?

Djurförsök.info är en gemensam webbplats för universiteten i Göteborg, Linköping, Lund, Stockholm, Umeå och Uppsala, Karolinska Institutet, Sveriges lantbruksuniversitet samt Vetenskapsrådet.

Djurförsök.info sätter forskningen i sitt sammanhang och förklarar när och varför djurförsöken behövs. På så sätt vill vi bidra till att ge en nyanserad bild av djurförsökens betydelse för medicinsk forskning och för samhället.

Webbplatsen ska: • Ge relevant och saklig information om forskning där djurförsök ingår • Berätta om nyttan av djurförsök • Lyfta de etiska frågorna • Berätta om vårt arbete med att utveckla andra forskningsmetoder • Visa hur vi arbetar för att djuren ska må så bra som möjligt • Stimulera till diskussion

33 RESEARCHERS HAVE BEEN APPOINTED RAGNAR SÖDERBERG FELLOWS IN MEDICINE

WE ARE NOW SEARCHING FOR #34

CALL FOR PROPOSALS 19 APRIL – 16 MAY W W W. R A G N A R S O D E R B E R G S S T I F T E L S E . S E

POSTTIDNING B

ANNONS

EN NY LÖSNING MED SILENTIA SK ÄRMSYSTEM

Upptäck med StoryPanels

™

”En bild säger mer än tusen ord” – och kan även ha en läkande, lugnande och stimulerande effekt. Detta har Silentia tagit fasta på när man utvecklat StoryPanels som är en helt ny funktion i Silentias system av vikskärmar, ett kraftfullt verktyg både för patienter, personal och anhöriga. Ett barn på sjukhus är långt hemifrån i en obekant miljö och med nya ansikten. En sjuksköterska eller förälder kan börja prata om de färgstarka planeterna som befolkas av roliga figurer med olika intressen och barnet börjar använda sin fantasi som blir till en historia och fokus flyttas till något spännande och positivt.

S I L E N T I A A B • T E L 0 3 4 6 - 4 8 5 8 0 • FA X 0 3 4 6 - 4 8 5 8 9 • I N F O @ S I L E N T I A . S E

| www.silentia.se

hstd

Ta kontakt med oss idag eller se hela systemet på silentia.se.