Medicinsk Vetenskap nr 1 2019

En tidning från Karolinska Institutet Nummer 1 • Februari 2019 Pris: 50 kronor

S Ä L L SY N TA S J U K D O M A R

Allt fler får en diagnos I N T E R VJ U N

“Vi förstår fibromyalgi allt bättre” VÅ R D KO M M U N I K AT I O N

Barn i kläm vid tolkbrist

Spänt läge Så tar du hand om dina muskler

PLUS: GALLSTEN / SKÄRMTID / SFÄROIDER

ANNONS

• • •

Innehåll

№1—2019 Framsteg 7 8 9 13 14

Snopp- och snippmissnöje Samarbetsvänligt labb invigt Cellboll ger bättre svar Oklart skärmläge Tolkbrist ger problem i barncancervården

I fokus 22 Nyfiken på muskler

Aldrig för sent att träna

Möt forskarna 12 Hallå där Axel Mie

”Brister i hälsosäkerheten

kring bekämpningsmedel” 16 Tre forskare som når utanför

universitets väggar

Foto:Martin Stenmark, Joel Nilsson, Getty. Illustration: Amanda Berglund, Istockphoto

28 Intervjun med Eva Kosek:

”Vi ser en inflammation i

hjärnan vid fibromyalgi” 50 Ferdinand Choong: ”Fluorescerande

äpplen blir snyggast”

På djupet: Ovanliga sjukdomar 32 Allt fler får en diagnos 38 Mamman: ”Jag drömmer om bot” 39 Fakta: Så hittas sjukdomsgener

Alltid i MV 10 15 20 43 46 48 49

I korthet Utblick Tidslinjen: Gallsten Frågor och svar Topplistan Aktuellt vid KI Boktips

32

Stegvis. Att ställa en ovanlig diagnos kan vara som att lägga pussel.

22 28

50 Lökigt.

Ferdinand Choong fick en aptitlig idé.

Orättvist. Ojämn effekt av träning.

Brydd. ”Jag ville hjälpa mina smärtpatienter”.

9

Sfäriskt. Cellbollar ersätter djurförsök.

3

Medvet1-19_inlaga.indb 3

2019-02-08 12:56

Redaktören har ordet

N

ÄR JAG SKRIVER detta är jag inte helt frisk. Men det är oklart vad jag lider av och nu vill jag ha besked från läkaren. Att få en diagnos, en förklaring till sina besvär, är ett steg på vägen till tillfrisknande.

Men att ställa diagnos är inte alltid lätt. Varje år drabbas cirka 500 000 personer i Sverige av en sällsynt sjukdom. Att den är sällsynt innebär att färre än fem av 10 000 drabbas och det gör att det är svårare för läkaren att känna igen och diagnostisera sjukdomen. Men detta är på väg att förändras. Tack vare tekniska framsteg kan man numera ganska lätt analysera hela människans arvsmassa. Möjligheten att kommunicera med andra forskare världen över har också ökat vilket gör det lättare att dela erfarenheter. Kliniker, forskare och tekniska experter kan nu med gemensamma krafter identifiera orsaken till en rad sjukdomar som tills för bara några år sedan var okända. I bästa fall innebär det att man också vet hur patienten ska behandlas, i andra fall kan det vara viktig information för att ge patienten rätt omhändertagande och ge ökad förståelse för hens problem. Läs mer om denna diagnostiska revolution i vårt tema om sällsynta diagnoser i detta nummer.

När orsaken till en sjukdom är oklar kan det också innebära svårigheter för patienten att få gehör för sina besvär. Det har i stor utsträckning gällt för olika långvariga smärttillstånd, som till exempel fibromyalgi. Smärtläkaren och forskaren Eva Kosek, som intresserat sig för just detta tillstånd, fick flera gånger frågan om ”varför hon forskar på något som inte finns” när hon startade sina studier på 1990-talet.

Sedan dess har mycket hänt dels när det gäller den biologiska förståelsen av smärtans uppkomst och dels kring behandling för de drabbade. Fortfarande är smärta omgärdat av tabu och okunskap i vården men förutsättningarna för ett bättre omhändertagande har förbättrats radikalt, menar hon.

Eva Kosek beskriver forskning som att efter bästa förmåga orientera sig framåt i dimma. När den skingras Tips! är det dags att gå vidare.

Du har väl inte Vägen framåt kommer missat vår podcast, alltid att vara höljd i ki.se/Medicinvetarna dimma, därför är det Lyssna, lyssna! svårt och därför är det roligt att forska.

Själv föredrar jag god sikt.

Men är tacksam för alla som vågar sig in i dimman efter nya svar. Några av dessa modiga personer möter du i detta nummer.

Trevlig läsning!

4

Medarbetare i detta nummer Andreas Andersson Pressekreterare Andreas Andersson arbetar vid Karolinska Institutet och har en bakgrund som journalist, PRkonsult och kommunikationshantverkare. Han medverkar också i podcasten Medicinvetarna och trivs med att vara en storögt lärande humanist bland medicinare.

Emil Nordin Fotograf Emil Nordin arbetar som frilansfotograf sedan tio år tillbaka, såväl hemma i Sverige som runtom i världen.

När han inte jobbar så återfinns han allt som oftast någonstans i fjällen, där han egentligen vill bo.

“Problemet är bara att jag älskar att träffa människor!”

Magnus Trogen Pahlén Frilansskribent Magnus Trogen Pahlén har sedan barnsben haft en crush på ny teknik, vetenskap och media. Samt läsning i alla dess former.

Driver tvåmansbyrån provins.se sedan år 2000 och trivs som bäst när jobbet leder till lärorika möten i andras vardag.

Dessutom: Mattias Ahlm, Amanda Berglund, Helena Mayer, Matilda Skoglöw, Fredrik Hedlund, Martin Stenmark, Maja Lundbäck, Oskar Omne, Johan Sievers.

Foto: Joel Nilsson, Erik Flyg, Emil Nordin, Privat.

Cecilia Odlind:

Medicinsk Vetenskap №1–2019

Medvet1-19_inlaga.indb 4

2019-02-08 12:56

Redaktionen Ansvarig utgivare Caroline Runéus, Kommunikationsdirektör, Karolinska Institutet Chefredaktör Cecilia Odlind 08–524 861 16 cecilia.odlind@ki.se Redaktör Ola Danielsson ola.danielsson@ki.se Kontakt E-post: medicinskvetenskap@ki.se Art Director Lisa Sigebrand lisa.sigebrand@ci.se Annonser Jan Nilsson jan.medicinskvetenskap@telia.com Redaktionsråd Maria Eriksson, Niklas Juth, Jessica Norrbom, Christian Rück, Mikael Rydén, Louise Sjöholm, Kristiina Tammimies.

Foto: Joel Nilsson, Erik Flyg, Emil Nordin, Privat.

Prenumerera på Medicinsk Vetenskap

Beställ ­redan i dag 4 nummer för 200 kr

E-post: medicinskvetenskap@ki.se Webb: ki.se/medicinskvetenskap

Omslagsfoto Getty Tryck Stibo Complete Medicinsk Vetenskap ges ut av Karolinska Institutet och utkommer med fyra nummer per år.

ISSN 1104-3822 Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla.

I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Följ oss på Facebook! facebook.com/ medicinskvetenskap

Medicinsk Vetenskap №1–2019

Medvet1-19_inlaga.indb 5

5

2019-02-08 12:56

ANNONS

PhotoPanels

™

Bilder påverkar våra sinnen mer än vi tror.

Silentia PhotoPanels skapar inte bara avskildhet utan också en rofylld och behaglig känsla.

Studier visar att bilder och färger kan ha en positiv inverkan på människor genom att sänka blodtryck, stimulera positiva tankar och lindra stress, smärta och oro. Denna kunskap är till stor hjälp inom äldrevård, på sjukhus och andra vårdinrättningar.

Nytt bildarkiv! Välj din bild i vårt PhotoPanels-arkiv på silentia.se Silentia AB • Tel 0346-485 80

PhotoPanels_MedVetenskap_205x265mm+utf.indd 1 Medvet1-19_inlaga.indb 6

hstd

Relaxing, Remembering och Protecting PhotoPanels kan användas som professionellt hjälpmedel för att stimulera människor i olika situationer t.ex. skapa lugn och ro, ge trygghet och skydd eller en igenkännande miljö.

De erbjuder samtidigt optimal hygien och avskildhet utan instängdhet.

2019-01-17 09:03 2019-02-08 12:56

Det senaste inom medicinsk forskning

Missnöje med könsorganen kartläggs

17 09:03

Foto: Istockphoto

hstd

Rätt storlek?

En ny studie samlar in data om penis- och vulvautseende samt upplevt missnöje med desamma.

Att lida av dysmorfofobi, självupplevd fulhet, innebär att man har en stark uppfattning om att något är fel med utseendet, trots att man ser normal ut. Tillståndet kan många gånger botas med internetbaserad KBT, visar tidigare forskning vid Karolinska Institutet. Nu startar en ny studie som ska undersöka vad som formar vår uppfattning om det egna könsorganet och hur stort problemet med upplevt missnöje med könsorganen är.

– Det är en enkätstudie där vi bland annat ställer frågor om hur nöjd man är med sitt könsorgan och sin kropp överlag.

Vi samlar också in data om könsorganens faktiska utseende så man behöver ett måttband eller en linjal när man ska svara.

I övrigt kan alla över 18 vara med, oavsett om man oroar sig över sitt könsorgan eller inte, säger Christian Rück, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap och ansvarig för studien. Även frågor om porrkonsumtion ställs i enkäten.

– Det är för att undersöka om det kan finnas ett samband mellan porrkonsumtion och missnöje med utseendet på sitt kön. En hypotes är att porr presenterar ett onormalt urval på hur kön ser ut som då blir normerande, säger Christian Rück.

Vill du delta i forskningen? Se penisstudien.se och vulvastudien.se.

Medicinsk Vetenskap №1–2019

Medvet1-19_inlaga.indb 7

7

2019-02-08 12:56

Nyheter ” Nu är det dags för en Kiruna.”

Fler samarbeten ska förhoppningsvis inträffa tack vare att många forskare samlas i en byggnad.

Livsstilsprofessor Mai-Lis Hellenius instruerade publiken på sin egen avskedsföreläsning i samband med pensionen.

Vanan att göra tio benböj en gång i halvtimmen lärde hon sig i sin tur av en äldre kvinna i Kiruna som förklarade sin höga ålder med orden ”Varje gång jag sätter mig så sätter jag mig tio gånger”.

Ordet: Mindfetalness

DEN 30 NOVEMBER 2018 invigdes Karolinska Institutets nya forskningsbyggnad Biomedicum i Solna.

Det nya huset rymmer fem institutioner och ritades för att skapa möten och samarbeten mellan olika forskningsfält.

– Biomedicum förenar ledande forskargrupper från fem olika institutioner. Dessa forskare kan nu mötas över institutionsgränserna och dra nytta av modern infrastruktur, säger Karolinska Institutets rektor Ole Petter Ottersen.

Biomedicum ligger mellan Aula Medica och Widerströmska huset och har en direkt koppling till Bioclinicum, den 8

kliniska forskningsmiljön på Karolinska Universitetssjukhuset, genom en fysisk förbindelsegång över Solnavägen.

Fakta: Biomedicum har plats för 1600 forskare på 65 000 kvadratmeter.

Byggnationen inleddes 2013, och inflyttningen har skett under 2018. Biomedicum är nominerad till ”Årets bygge 2019” av tidningen Byggindustrin, och ägs och förvaltas av Akademiska Hus. Inredningsarkitekt var Nyréns Arkitektkontor och Skanska var generalentreprenör vid uppförandet.

121 ki.se

Nobelpristagare har skrivit ett gemensamt brev till den iranska ledningen med en uppmaning om att svenske medborgaren och tidigare forskaren vid Karolinska Institutet Ahmadreza Djalali måste få en rättvis och öppen rättegång. Det har nu gått mer än 2,5 år sedan han arresterades i Iran anklagad för spioneri.

Foto: Stefan Zimmerman, Erik Flyg

Samarbetsvänlig byggnad invigd

Dödfödslar kan ofta föregås av minskade fosterrörelser. Om man kan korta tiden mellan att fosterrörelserna minskar och att en kvinna söker vård, skulle fler barn kunna räddas.

Forskaren och barnmorskan Anna Akselsson utvärderar en metod, mindfetalness, där fosterrörelsernas styrka, karaktär och frekvens registreras av mamman. I en studie på cirka 39 000 gravida kvinnor i Stockholm ska den nu testas.

Medicinsk Vetenskap №1–2019

Medvet1-19_inlaga.indb 8

2019-02-08 12:56

Bilden Sfäroid

Cellboll ger ny kunskap Genom att odla celler i tre dimensioner försöker forskare återskapa en del av kroppen i laboratoriet.

Synligt fett Bilden visar hur fettkulor har ansamlats inuti leverceller i ett cellklot, en så kallad sfäroid. Forskarna har behandlat kloten med en ökad halt fri fettsyra i mediet som ger ökad fettbildning. Fettet är grönt i bilden och det blåa härrör från färgning av cellkärnorna.

Text:Ola Danielsson

Foto: Mikael Kozyra

Användbara Genom att cellerna har fått växa i tre dimensioner interagerar de på sätt som återspeglar deras naturliga funktion bättre, jämfört med om de odlas i en platt odlingsskål. Sfäroider är mer långlivade än vanliga cellodlingar och kan användas exempelvis för att studera cancertumörer eller hur vanliga celler reagerar på läkemedel som kan antas vara toxiska. En viktig fördel är att behovet av djurförsök minskar.

Källa: Magnus Ingelman-Sundberg och Mikael Kozyra

Medvet1-19_inlaga.indb 9

Spenatbevis Den här typen av sfäroid har bland annat använts för att studera hur nitrat, ett ämne som finns rikligt i spenat och andra bladgrönsaker, motverkar inlagring av fett i levern.

Medicinsk Vetenskap №1–2019

9

2019-02-08 12:56

Framsteg I korthet Forskningsnyheter hämtade från

” Rent kroppsligt mår han bra.”

ki.se/nyheter

Professorn och barnläkaren Jonas Ludvigsson uttalar sig om Tintins hälsa apropå seriefigurens 90-årsfirande den 10 januari 2019. Han menar att Tintin visserligen springer och tränar mycket men att han inte har mycket till socialt liv. Källa: SVT

Internet-KBT hjälper barn med magsmärtor Effektivt. Cirka 13 procent av alla barn lider av mag-tarmbesvär av typen FAPD (functional abdominal pain disorders), vilket innebär smärta och andra magsymtom utan en tydlig kroppslig orsak. Det finns hittills ingen behandling som hjälper.

I en ny studie deltog 90 barn med FAPD från hela Sverige i åldrarna 8-12 år samt deras föräldrar för att undersöka effekterna av kognitiv beteendeterapi via internet.

Barnen fick exempelvis gå till skolan trots ont i magen. Föräldrarna fick samtidigt i uppgift att minska sin uppmärksamhet på barnens symtom och i stället uppmärksamma annat som barnen gjorde, till exempel delta i fritidsaktiviteter.

Familjerna hade kontakt med en psykolog via internetplattformen. Resultaten visade att internet-KBT gav ökad livskvalitet, minskade magproblem och minskad rädsla för symtom samt gjorde att barnen undvek färre situationer.

Forskarna såg också att behandlingen ledde till minskad vårdkonsumtion och minskade kostnader för föräldrars och barns frånvaro på arbetet och i skolan.

– Internet-KBT kan öka tillgängligheten till evidensbaserad vård samtidigt som samhällets kostnader minskas, säger Ola Olén, överläkare och forskare vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet som är ansvarig forskare för studien. Clinical Gastroenterology and Hepatology november 2018 10

Ny metod för att studera ALS bättre Förbättrat. Vid nervsjukdo-

men ALS dör de motoriska nervcellerna, motorneuronen, vilket orsakar förlamning. Men långt innan de dör förlorar de kontakten med musklerna, då deras utskott, axonerna, förtvinar. Nu har forskare vid Karolinska Institutet tagit fram en ny metod som radikalt förbättrar möjligheterna att undersöka axoner och på så sätt bättre förstå sjukdomsutvecklingen vid ALS. – Metoden kallas Axonseq. Den är relativt billig, enkel och mycket känslig, säger Eva Hedlund, docent vid institutionen för neurovetenskap och den som har lett studien.

Hennes forskargrupp har använt metoden för att undersöka motorneuron skapade av stamceller från mus och människa. De såg då att flera av de gener som är felreglerade vid ALS är viktiga för att axonet ska fungera normalt och ha kontakt med muskeln. Flera av dessa gener skulle kunna vara möjliga mål för framtida behandlingar. Stem Cell Reports

december 2018

Foto: iStockphoto

En stor grupp barn med svårt lidande kan få hjälp av KBTbehandling via datorn, visar ny forskning.

Medicinsk Vetenskap №1–2019

Medvet1-19_inlaga.indb 10

2019-02-08 12:56

Därför är malaria ännu inte utrotat på Zanzibar

Foto: iStockphoto

Bekämpning. Efter initiala globala framgångar i bekämpningen av malaria med nya läkemedel, impregnerade myggnät och myggbesprutning avstannade den positiva utvecklingen kring Malariabekämpår 2015 – förutom i ningen i Zanzibar har Zanzibar i Östafrika lett till en minskning av där endast en bråkdel den totala barnadödav sjukdomen nu ligheten med över 70 återstår. I samarbete procent. med Zanzibar Malaria Control Programme har forskare vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi nu tagit reda på varför man inte helt lyckats utrota sjukdomen på ön.

– Förändrat beteende hos malariamyggorna, som nu biter utomhus i stället för in9 000 normala cellprov från omhus, är ett skäl, resistenskvinnor i 20–60-årsåldern utveckling mot myggmedlet från 2005-2007 ingick. För ett annat. Dessutom har det att inte missa yngre kvinnor skett en intressant selektering bör man förfina testet så att hos den sjukdomsalstrande exakt HPV-typ bestäms vid parasiten, där den återståscreeningen. ende formen är svårare att – Då kan vi testa lågriskinupptäcka och behandla men divider mer sällan och i stället ändå sprider sjukdomen följa upp yngre bärare av HPV som tidigare. Nu behöver vi 16 eller 18. Vi såg också att utveckla nya strategier om vi äldre bärare bör följas upp ska kunna utrota malarian tätare, säger Sonia Andersfrån Zanzibar, ett arbete som redan nu blivit modell för hela son, professor i gynekologi Afrika, säger professor Anders vid institutionen för kvinnors och barns hälsa vid KaroBjörkman, som drivit forskningsprojektet om malaria i 16 linska Institutet. Cancer december 2018 år. BMC Medicine 2019

Yngre kvinnor med HPV 16 eller 18 har ökad cancerrisk

Kemikalier passerade genom moderkakan

Förfining. Kronisk infektion

polyfluorerade ämnen, PFASämnen, omfattar tusentals kemikalier som tack vare deras vatten- och fettavstötande egenskaper används i allt från livsmedelsförpackningar till kläder och rengöringsmedel.

Människor får dem i sig via främst maten.

Nu har forskare vid Karolinska Institutet undersökt sex av dessa PFAS-ämnen och ser att samtliga uppträder i fostrets vävnad i

av humant papillomvirus, HPV, särskilt typerna 16 och 18, kan leda till cellförändringar och cancer i livmoderhalsen. Enligt nya riktlinjer ska kvinnor över trettio år screenas för viruset i första hand, i stället för med cellprov. Men även yngre kvinnor har påtagligt ökad risk för cellförändringar om de bär på typerna HPV 16 eller 18, visar en ny studie där drygt

Ansamlat. Perfluorerade och

samma utsträckning som i moderkakan. När bebisen föds har den därför redan en ansamling av dessa kemikalier i bland annat lunga, lever och hjärna. Ansamlingen var högre hos pojkfoster än hos flickfoster.

– Vi behöver nu ta reda på vilken påverkan dessa ämnen har på olika organ hos fostret, säger Pauliina Damdimopoulou, forskare vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik. Environment Inter-

4

national januari 2018

olika grupper av sarkom, en ovanlig och dödlig cancersjukdom som uppstår i livmodern, har identifierats av forskare vid institutionen för onkologipatologi. Överlevnaden var olika lång beroende på vilken tumörform patienten hade drabbats av. Forskarna identifierade även nya potentiella behandlingsmål. Clinical cancer research januari 2018

Nytt möjligt mål för behandling av flera folksjukdomar Utsikt. Det finns en stor, outnyttjad potential att utveckla läkemedel mot cancer, fibros och hjärt-kärlsjukdomar genom att använda så kal�lade Frizzled-receptorer som terapeutiskt mål. Det tror forskare vid Karolinska Institutet som i en ny studie har kartlagt hur receptorerna aktiveras på cellytan och vilka processer som sedan sätts igång inuti cellen.

– Vi visar att en av receptorerna i Frizzled-familjen, Frizzled 5, skulle kunna angripas med läkemedel på ett liknande sätt som histamin-, adrenalin- eller dopaminreceptorer, säger Gunnar Schulte, professor vid institutionen för fysiologi och farmakologi vid Karolinska Institutet, som lett forskningen i samarbete med Uppsala universitet och SciLifeLab i Sverige samt forskare i Tyskland och Kanada.

Forskarna presenterar även en ny metod som kan användas för screening av substansbibliotek i jakten på nya läkemedelsmolekyler.

Science Signaling december 2018 Medicinsk Vetenskap №1–2019

Medvet1-19_inlaga.indb 11

11

2019-02-08 12:56

Framsteg Hallå där AXEL MIE

forskare vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet.

Är bekämpningsmedel hälsosäkert?

Motstridiga resultat om hälsorisker fick Axel Mie att begära ut rådata från en säkerhetsstudie om insektsmedel. Han hittade allvarliga brister i utvärderingen.

Text: Anders Nilsson Hur kom det sig att du började titta närmare på säkerhetsstudier av bekämpningsmedel?

Bekämningsmedlet klorpyrifos används inte i Sverige men vi får det i oss via importerad mat. Axel Mies forskning har visat på brister i säkerhetsstudier av medlet.

– Oberoende forskning har länge varnat för att insektsmedlet klorpyrifos, som används vid odling av grödor i de flesta EU-länder, kan påverka hjärnans utveckling även i låga doser.

Men en industrifinansierad säkerhetsstudie hade inte hittat några sådana effekter, ens vid höga doser. Det väckte min nyfikenhet.

Vad har ni gjort?

Vad kom ni fram till?

– Vi hittade allvarliga brister. Vi såg att kemikalien har negativa effekter redan vid låga doser: Råttungarnas lillhjärnor var signifikant mindre. Trots att detta framgår av data nämns det inte i sammanfattningen. Studien har också flera andra problem. Kortfattat handlar det om att exponeringsdoserna av giftet varit för låga vid avgörande tidpunkter, att laboratoriet inte använt det normala måttet för statistisk signifikans och att man i samma typ av studie i samma labb 12

inte ens kunde se negativa effekter av höga halter av bly.

Ibland ger data utrymme för flera tolkningar. Företaget menar att studien är gjord enligt ansvariga myndigheters riktlinjer. Kan det inte vara så?

– De negativa effekter vi ser i deras data är statistiskt signifikanta och hela syftet med en sådan här studie är ju att upptäcka sådant. Men vi konstaterar bara att resultaten är felaktigt rapporterade.

Myndigheterna får avgöra om det föreligger regelbrott eller olämplig praxis.

Kan vi lita på att andra godkända kemikalier är säkra?

– Det går förstås inte att säga utifrån vår granskning. Men det är viktigt att säkerställa att alla studier är korrekta –

ett litet antal dåliga studier kan få stora negativa konsekvenser. Ett problem med EU:s tillståndsprocess är risken för finansieringsbias, det vill säga att forskningsresultat snedvrids till förmån för finansiären. Idag väljer bolagen själva vilket testlabb som ska utföra deras säkerhetsstudier, vilket gör att labben kan hamna i en intressekonflikt. Om det istället var den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten EFSA som fördelade uppdragen så skulle det inte bli så.

Vad hoppas du ska hända nu?

– Just nu utreds om klorpyrifos ska få förnyat godkännande i EU. Jag hoppas att vår granskning får genomslag i det arbetet. Environmental health november 2018

Foto: Ulf Sirborn

– Jag och två kollegor har tittat närmare på studien. Det unika i det här fallet är att vi kunde få ut rådata – sådana är alltid hemliga annars. Vi har granskat hur studien är upplagd och hur dess slutsatser stämmer med resultaten.

Medicinsk Vetenskap №1–2019

Medvet1-19_inlaga.indb 12

2019-02-08 12:56

Framsteg

Redaktionen spanar: Bortom skärmen ÄR DU OROLIG för att dina barn ska må dåligt av all skärmtid? I så fall är du inte ensam.

Brittiska forskare har nu jämfört tre stora datamängder om bland annat skärmtid och psykisk hälsa hos mer än 300 000 ungdomar och kommit fram till att… forskningen inte håller måttet.

Enligt forskarna dras hela forskningsfältet med otydligheter i det tillgängliga källmaterialet, som är insamlat via enkäter med olika metoder.

Men istället för att tolka informationen efter bästa förmåga har forskarna dragit otydligheten till sin spets genom att genomföra ett stort antal alternativa analyser av samma data. Slutsatserna spretar åt olika håll. Enligt vissa sätt att tolka data leder skärmtid till minskat välmående, medan andra tolkningar säger motsatsen.

Att andra forskare kommit till olika slutsatser i olika studier säger mer om deras sätt att räkna än om hur ungdomar faktiskt mår av skärmanvändande, menar forskarna.

Den sammantagna slutsatsen är dock

att det finns en koppling mellan mycket skärmtid och minskat välmående – men sambandet förklarar bara 0.4 procent av variationen i den psykiska hälsan. Kopplingen mellan minskat välmående och att ha glasögon var starkare.

Forskarna anser sig inte ha slutligt besvarat frågan om skärmtidens påverkan men resultaten tar onekligen udden av tidigare larmpåståenden.

Själv blir jag fortfarande illa till mods varje gång jag tittar upp från skärmen och inser att jag är omgiven av andra skärmzombies – oavsett om det är främlingar på tunnelbanan eller familjen där hemma. Avskärmade från varandra men ihopkopplade med något annat. Det är klart att skärmlivet påverkar oss – på både bra och dåliga sätt.

Det är också svårt att veta vad man skulle ha gjort istället med sin tid. Men att skärmbaserade aktiviteter automatiskt skulle vara skadligt återstår att bevisa. Ola Danielsson, vars nyårslöfte är

Tre korta om skärmtid hos barn och unga: 1. Mellan 30 och 46 procent av ungdomar (13-18 år) upplever att de ägnar för mycket tid åt sociala medier, åt internet generellt samt åt mobilen.

2. Var fjärde barn under 1 år använder internet, och från två års ålder använder fler än hälften av barnen internet varje dag.

3. Två tredjedelar av svenska 9-åringar har en egen mobiltelefon.

att tillbringa mindre tid framför skärmar och mer tid utomhus.

Illustration: Istockphoto

TIPS Läs om en ny bok i ämnet på sidan 49.

Källor: Nature Human Behaviour januari 2019, Medierådet (Ungar & medier 2017), Internetstiftelsen (Svenskarna och Internet 2018).

Medvet1-19_inlaga.indb 13

Medicinsk Vetenskap №3–2017 №1–2019

13

2019-02-08 12:56

Framsteg Kortintervjun Barn som är födda utomlands eller vars båda föräldrar är födda utomlands får ofta ta ett stort eget ansvar när de drabbas av cancer. Bättre användning av tolkar skulle kunna förbättra situationen, anser Johanna Granhagen Jungner.

Tolkbrist ger problem Det råder stora brister i kommunikationen inom barncancervården på grund av språkbarriärer.

Det visar en ny avhandling.

Text: Andreas Andersson Foto: Oskar Omne Av Sveriges mer än två miljoner barn under 18 års ålder har 23 procent utländsk bakgrund. När dessa barn drabbas av en svår sjukdom, till exempel cancer, kan ofta speciella utmaningar i kommunikationen med sjukvården uppstå. Johanna Granhagen Jungner har i sin avhandling kartlagt hur hälso- och sjukvårdspersonal hanterar språkbarriärer. Resultatet visar på många brister.

– Det finns tre stora problem. Dels används tolkar för sällan, dels fungerar kommunikationen dåligt även när tolkar närvarar och dels används anhöriga och eller barnen själva som tolkar, säger Johanna Granhagen Jungner.

Inom barncancervården specifikt ställs stora krav på att barnen och deras föräldrar tar emot och förstår den information de får, och bristen på tolkar är ett problem i sig. Det finns också en hierarkisk och organisatorisk problematik: det är mycket vanligare att tolkar närvarar vid möten med läkare, trots att de i allra högsta grad även behövs i kontakter med annan vårdpersonal.

Resultatet blir ofta att när väl tolken är på plats tar alla yrkesgrupper tillfället i akt att kommunicera, vilket resulterar i ”information overload”.

– Flera tolkar som jag intervjuat har intygat att familjerna ofta är mycket dåligt informerade efter mötena, säger Johanna Granhagen Jungner.

I december 2018 kom en utredning som förespråkar högre krav och bättre tillgänglighet på tolkarna, och som också förordar förbud mot att använda barn som tolkar, något som Johanna Granhagen Jungner välkomnar.

– Samtidigt är det viktigt att påpeka att det inte finns något ont uppsåt hos personalen, de försöker hitta pragmatiska lösningar i en tidspressad och slimmad vård. Det allvarliga är när det sätts i system och att personalen är ovetande om vilka konsekvenser det får, anser hon.

14

Namn: Johanna Granhagen Jungner.

Titel: Nydisputerad forskare vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet.

Medicinsk Vetenskap №1–2019

Medvet1-19_inlaga.indb 14

2019-02-08 12:56

Framsteg Utblick

VÄRLDSVIKTIGT Mer grönsaker och mindre rött kött är del av omställningen till en hållbar planet.

Experter manar till matomställning

Foto: Istockphoto

Planet i kris. En kommission

bestående av 37 experter från 16 länder tillsatt av the Lancet har analyserat världens matproduktion ur hållbarhets- och hälsoperspektiv.

Slutsatsen är att mänsklighetens livsmedelssystem varken är bra för människorna eller för planeten och att gigantiska förändringar behöver genomföras.

Fler än 820 miljoner människor lider av brist på mat och många fler har ohälsosamma matvanor.

Enligt expertgruppen utgör samtidigt matproduktionen mänsklighetens största påverkan på planeten.

Kommissionen slår fast att en omställning till en mer hälsosam diet skulle minska antalet för tidiga dödsfall med mellan 19 och 23 procent. Omställningen kräver en genomsnittlig minskning av konsumtionen av rött

kött och socker med minst 50 procent samtidigt som konsumtionen av baljväxter, nötter frukt och grönsaker minst behöver fördubblas.

Kommissionen definierar ramarna för hur en sådan omställning kan genomföras utan ekologisk katastrof, med avseende på bland annat klimatförändringar, färskvatten, biologisk mångfalt och den globala kväveoch fosforcykeln. Enligt expertgruppen är en omställning till år 2050 möjlig, men kräver insatser från hela mänskligheten på alla nivåer.

The Lancet februari 2019

Kostforskare enas om oenigheterna Fettkrig. Vilken diet är bäst

för hälsan? Frågan är en het potatis som aldrig tycks svalna. Men nu har fyra kostforskare med skilda perspektiv försökt ge en gemensam bild av det vetenskapliga läget.

Enligt deras artikel råder det exempelvis konsensus om att transfetter är skadligt för alla och att den allmänna befolkningen mår bäst av att byta ut mättade fetter mot omättade. Processade kolhydrater bör också bytas ut mot sådana som finns naturligt i till exempel frukt och olika sädesslag. Däremot talar inte forskningen för att något specifikt förhållande mellan kolhydrater och fett är nyttigast för den allmänna befolkningen. Men individuella faktorer spelar in. Personer med insulinresistens eller glukosintolerans kan till exempel må bättre av en kost med låg andel kolhydrater och större andel fett.

Listan över oenigheter är något längre, och innehåller bland annat frågan om proportionen fett och kolhydrater har någon betydelse för kroppssammansättningen, samt vilka individuella biologiska skillnader som kan påverka den långsiktiga effekten på hälsan av kost med olika proportioner av fett och kolhydrater.

” Många vill bli lurade.”

Science november 2018

38 procent. Så mycket minskade sjukfrånvaron i en organisation i Kanada efter seminarier och utbildningar där de anställda diskuterade hövlighet och hur man ska bete sig när någon är otrevlig, enligt forskaren Dan Hasson vid Karolinska Institutet. Även stress och ohälsa minskade och arbetsglädjen, engagemanget och tilliten till ledningen ökade.

Källa: Tidningen Kollega

Emma Frans, vetenskapsskribent och forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, tror inte att vi kan bortse från att människan alltid kommer att ha en benägenhet att tänka magiskt, religiöst eller konspiratoriskt. Men vi kan lära oss att förhålla oss till detta – och inte låta oss styras av denna förkärlek, menar hon. Källa: DN

Munbakterie kopplas till Alzheimer Hypotes. Bakterien Porphy-

romonas gingivalis finns i munnen hos många av oss och kan orsaka inflammationer i tandköttet och tandlossning och därigenom ta sig in i blodomloppet.

Ett internationellt forskarlag anser sig nu ha funnit stöd för hypotesen att bakterien kan ge ökad risk för Alzheimers sjukdom.

I studien ingick patienter som antingen hade fått en Alzheimerdiagnos eller misstänktes ha Alzheimer samt kontrollpersoner. Forskarna hittade toxiner från bakterien i bland annat hjärnvävnaden hos Alzheimerpatienterna.

I möss såg forskarna också att bakterien kunde passera blod-hjärnbarriären och avge ett toxin som förstör nervceller. Bakterien ökade dessutom bland annat produktionen av beta-amyloid, som finns i de amyloida placken som personer med Alzheimer har i förhöjda nivåer. När mössen fick en läkemedelssubstans som blockerade toxinet kunde nedbrytningen hejdas.

Forskarna vill nu gå vidare med kliniska studier.

Science Advances januari 2019 Medicinsk Vetenskap №1–2019

Medvet1-19_inlaga.indb 14

15

2019-02-08 12:56

Tre forskare som når ut

” Det är en fråga om demokrati” ”Jag drivs framför allt av att jag är nyfiken och älskar känslan av att närma mig ett svar.

Jag hoppas att min forskning i förlängningen kan svara på frågor som bidrar till att det utvecklas nya och bättre behandlingar för människor med ångesttillstånd.

Men vid sidan av detta har jag också ett ansvar för undervisning och att kommunicera vetenskap i olika former utanför akademin.

Att göra kunskap tillgänglig för medborgarna är en viktig del i demokratiseARMITA ringen av samhället. En utmaning för GOLKAR oss forskare är att kommunicera Titel: Forskare vid institutionen vad vi vet, men också vad vi inte för klinisk neurovetenskap, vet, utan att det leder till att Karolinska Institutet.

Forskar om: Rädsla. förtroendet för vetenskapen och Sätt att nå ut: Föreläser, deltar i paneldisoss forskare minskar. Vi förväntas kussioner, medverkar i tv och just nu i en ofta vara en person som man kan ”Performance Lecture” på Dramaten.

Bästa knep: Att ge en problembedra enkla svar ur, men expertis skrivning människor kan handlar snarare om att kunna förstå känna igen sig i. komplexiteten, och utmaningen är att kommunicera den på ett begripligt sätt.

När jag deltar i tv-programmet Fråga Lund är det ett högt tempo med snabba och korta svar. Väldigt olikt den föreläsning på Dramaten som jag fått möjlighet att göra i samarbete med Nobel Center. Där har jag fått öva på att skapa dramaturgi i berättandet för att göra innehållet mer relevant för lyssnaren, något som borde finnas på alla forskares repertoar. För mig var det väldigt nyttigt att våga lyfta fram det personliga i berättandet och samtidigt känna att jag behåller objektivitet i det vetenskapliga. Att kommunicera med allmänheten är också roligt inte minst när människor berättar att de lär sig nya saker eller när ungdomar berättar att jag inspirerat dem till att börja studera psykologi.”

16

Medicinsk Vetenskap №1–2019

Medvet1-19_inlaga.indb 16

2019-02-08 12:56

De

sprider kunskap Att samverka med det omgivande samhället är en viktig del av en forskares arbetsuppgifter. Men det kan vara en utmaning: Hur lyckas man nå ut? Medicinsk Vetenskap har träffat tre inspiratörer.

Berättat för: Helena Mayer Foto: Emil Nordin

Medicinsk Vetenskap №1–2019

Medvet1-19_inlaga.indb 17

17

2019-02-08 12:56

Tre forskare som når ut

”Forskare behöver göra sin röst hörd”

”Jag har tidigare forskat om utveckling av föräldrastödsprogram som används på flera håll i dag. Men nu fokuserar jag mer på hur man kan nå ut med behandling på nya och enklare sätt, som via internet. Många barn med psykisk ohälsa får fortfarande ingen hjälp och väntetiderna är långa. Det finns också föräldrar som inte är motiverade att ta emot hjälp, så vi prövar olika sätt att få med oss även dem.

Det är en viktig uppgift att kommunicera forskningsresultat till samhället, eftersom beslut och utveckling annars riskerar att styras för mycket av politik eller ideologi.

I dagens medielandskap finns det också risk för att fakta och kunskap från forskning drunknar i floden av åsikter, exempelvis om barnuppfostran. Som forskare behöver man göra sig hörd som motkraft men det krävs att man är mycket pedagogisk för att man ska nå fram.

För egen del tror jag att jag har haft stor nytta av mitt forskningsarbete med att ta fram insatser för familjer eftersom det hela tiden sker i dialog med socialtjänstpersonalen. Jag har därigenom lärt mig att lyssna, uttrycka mig tydligt och skapa intresse för vetenskapliga studier.

När jag uttalar mig i medier i egenskap av expert är jag noga med att poängtera att vi alla är människor, annars är risken att jag bidrar till ökade krav, dåligt samvete och ouppnåeliga ideal hos föräldrar. Jag svarar regelbundet på läsarfrågor i Dagens Nyheter och det svar som fått allra mest respons hittills var när jag skrev om min egen ilska mot mina barn. Många tyckte att det var skönt att läsa om expertens egna brister.”

MARTIN FORSTER Titel: Adjunkt vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet och psykolog på digitala vårdgivaren Kry. Forskar om: Psykologisk behandling av barn och insatser för familjer.

Sätt att nå ut: Skriver böcker, svarar på läsarfrågor i Dagens Nyheter.

Bästa knep för att nå ut: Att lära känna och förstå dem man vill nå.

18

Medicinsk Vetenskap №1–2019

Medvet1-19_inlaga.indb 18

2019-02-08 12:57

”Det är roligt att få frågor”

”Som forskare vill jag lära mig mer och försöka förstå men också sprida kunskap. Det är viktigt att nya forskningsresultat lyfts fram, samtidigt som det finns en fara när media rapporterar enskilda mindre studier eller preliminära resultat.

De är ju bara små bitar i ett jättestort pussel som vi försöker lägga. Forskare har ett ansvar att hjälpa till och ge den sammanlagda, mest sannolika bilden just nu.

Det är svårt för allmänheten att värdera innehållet i enstaka forskningsstudier.

Möten med personer utanför forskarsamhället är betydelsefulla och det är extra roligt när jag får frågor. Nyligen pratade jag i min dotters lågstadieklass.

De kunde mycket om kroppen och ställde fantastiskt intressanta frågor. Frågorna skiljer sig ofta åt

beroende på åldersgrupp. Personer som befinner sig mitt i livet har ofta stressrelaterade frågor medan den äldre publiken undrar hur de kan minska risken för sjukdom och behålla muskelstyrkan.

Att bli tillfrågad som expert i tidningar, radio och tv är ett sätt för mig att jobba med samverkansuppdraget. Många som får uttala sig om träning är inte forskare och har varken tillgång till vetenskapliga publikationer eller kunskapen att tolka dem. Det kan i värsta fall leda till att en alltför stor andel av den populärvetenskap som sprids inte är faktabaserad.

Det finns många känslor kring hälsa, mat och träning. Ibland är vi inte helt rationella utan föredrar enkla levnadsregler. Sådana förenklade sanningar kan man inte leverera som forskare och kan därför lätt uppfattas som otydlig och lite tråkig när man beskriver forskningsläget. Mitt mål är att göra kunskap tillgänglig, utan att förenkla för mycket.”

JESSICA NORRBOM Titel: Forskare vid institutionen för fysiologi och farmakologi, Karolinska Institutet.

Forskar om: Vad som händer i musklerna när man tränar.

Sätt att nå ut: Föreläser, skriver populärvetenskapliga böcker, driver podcasten Frisk utan flum med Maria Ahlsén.

Bästa knep: Försök att vara tydlig med budskapet utan att tumma på sanningen.

Medicinsk Vetenskap №1–2019

Medvet1-19_inlaga.indb 19

19

2019-02-08 12:57

Tidslinjen Gallsten

Fakta: Gallsten drabbar uppemot var tredje kvinna och femte man över 40 år i Sverige, risken ökar med åldern. Stenarna, oftast kolesterolkristaller, kan orsaka smärta under revbenen och i värsta fall inflammation. Varje år opereras gallblåsan bort hos fler än 12 500 svenska patienter vilket innebär väsentliga kostnader för sjukvården.

Stenhård kamp mot gallbesvär Stenar i gallblåsan som framkallar smärta har gäckat människan sedan urminnes tider.

Behandlingsmetoderna har utvecklats men fortfarande kämpar forskare med att förstå orsakerna bakom sjukdomen.

500-talet f.Kr. Illustration. Den grekiska läkaren Alexander från Tralles tecknar ner världens första kända beskrivning av gallstenar.

Text: Matilda Skoglöw

500 f. Kr.

1600

1700

1868. Smärtlindring.

Läkaren John Stough Bobbs den första operationen där gallblåsan öppnas och gallsten tas bort. Ingreppet är en smärtlindrande framgång men en tillfällig lösning. Att ta bort hela gallblåsan anses fortfarande för riskfyllt.

1800

1733. Varböld? Jean Louis Petit, en fransk kirurg i Paris, förespråkar möjligheten att avlägsna gallstenar genom operation. Han lanserar idén efter att av misstag ha öppnat gallblåsan när han skulle tömma vad han trodde var en varböld på patientens bukvägg.

20

1880

1882. Gallblåsan avlägsnas. Johann August Langenbuch är föreståndare vid Lazarus-sjukhuset i Berlin och revolutionerar behandlingen av gallsten. Istället för att bara tömma organet på stenar opererar han bort hela gallblåsan på en patient. Om patienten överlevde ingreppet är dock oklart.

Foto & illustration: iStockphoto

1600-talet.

Djurförsök. Två italienska forskare upptäcker att djur kan överleva utan sin gallblåsa men upptäckten glöms snart bort. Exempelvis böner, örtdrycker och åderlåtning används länge för att behandla gallstenssjukdomar.

Medicinsk Vetenskap №1–2019

Medvet1-19_inlaga.indb 20

2019-02-08 12:57

1985. Titthål. Den tyske kirurgen Erich Mühe avlägsnar en patients gallblåsa med hjälp av titthålsinstrument, istället för att öppna bukhålan. Den nya metoden blir snabbt dominerande såväl i Europa som i USA.

1897. Metodik. Över 100 ingrepp där gallblåsan opererats bort har genomförts.

Det står klart att avlägsnandet av gallblåsan inte dödar patienten utan tvärtom kan ge en smärtfri framtid. Detta blir den dominerande metoden i ungefär ett sekel.

1900

1980

2016

Mats Rudling.

1970-talet. Tabletter. Ett internationellt forskarteam upptäcker att gallsyran CDCA kan användas för att lösa upp gallstenar uppbyggda av kolesterol. Patienterna ges CDCA i tablettform och resultat ses efter sex månader. Ungefär samtidigt upptäcker man att renframställd gallsyra från björnar, UDCA, mycket effektivt kan lösa upp gallstenar. Det krävs dock livslång behandling.

IDAG

Vårt matintag - en underskattad faktor

Framtida utmaning

Foto: iStockphoto

Förstå mekanismer Varför är body mass index så starkt kopplat till förekomsten av gallsten? Den dubblerade gallsyrabildning som ses hos kraftigt överviktiga kan helt normaliseras redan efter tre dygn på en lågkaloridiet. Hur detta hänger ihop är betydelsefullt att förstå i preventivt syfte.

2019

Källor: Columbia University Irving Medical Center, 2015, ‘History of Medicine: The Galling Gallbladder’., Portincasa, P. et al., 2012, ‘Therapy of gallstone disease: What it was, what it is, what it will be’, World Journal of Gastrointestinal Pharmacology and Therapeutics., SBU Rapport 259/2016, Tait, N & J.M. Little, 1995, ‘The Treatment Of Gall Stones’, British Medical Journal 311(6997), Tiderington, E., Lee, S. P. & C.W. Ko, 2016, Gallstones: New insights into an old story, F1000 Research, Turner, Grey, 1939, ‘History of Gall-Bladder Surgery’, The British Medical Journal.

Gallblåsans galla måste vara övermättad med kolesterol för att stenar ska bildas. Mättnaden avgörs av förhållandet mellan kolesterol och gallsyror. En övermättad galla skapas antingen av en förhöjd kolesterolnivå eller av en sänkt gallsyranivå eller av en kombination av båda.

- Vi har funnit att nivån av gallsyror är sänkt med 30-40 procent medan kolesterol är oförändrat i gallblåsegalla från patienter med gallsten.

Resultaten talar för att det råder gallsyrabrist, säger Mats Rudling, professor i experimentell kardiovaskulär forskning vid Karolinska Institutet.

Gruppen har i tidigare forskning även sett att själva bildningen av gallsyror är förhöjd hos patienter med gallsten.

- Vi menar att det senare är ett svar på gallsyrabrist.

Sänkta nivåer av gallsyror orsakas av ökade förluster av gallsyror från tarmen. Detta kan ha genetiska orsaker men en vanligare och underskattad orsak är sannolikt det totala matintaget, menar Mats Rudling.

- Ju mer vi äter desto mer gallsyror binds till matmassan i tarmen och förloras med avföringen. Det är därför intressant att den starkaste riskfaktorn för gallsten är body mass index, BMI, som är starkt kopplat till det totala matintaget. Att bibehålla ett adekvat BMI är därför sannolikt en av de bästa åtgärderna för att minska risken att få gallsten säger han.

Medicinsk Vetenskap №1–2019

Medvet1-19_inlaga.indb 21

21

2019-02-08 12:57

Nyfiken på muskler

Aldrig Foto: Getty

sent 22

Medicinsk Vetenskap №1–2019

Medvet1-19_inlaga.indb 24

2019-02-08 12:57

för När vi blir äldre försämras muskelcellernas funktion på flera sätt. Men det finns hopp. Med träning kan man få även gamla och trötta muskelceller att rycka upp sig och prestera bättre.

Text: Johan Sievers

Medicinsk Vetenskap №1–2019

Medvet1-19_inlaga.indb 25

23

2019-02-08 12:57

Nyfiken på muskler

ÄR VI SPRINGER till bussen eller lyfter tunga matkassar så gör vi det med hjälp av några av våra omkring 600 skelettmuskler. De har ett otacksamt jobb, de flesta av oss använder dem för lite men förväntar oss att de plötsligt ska ställa upp när vi behöver dem. Det är först när musklerna fungerar sämre, och värker eller inte ger oss den kraft vi vill ha, som vi blir uppmärksamma på att de finns där i bålen, armarna och benen. Än mer sällan funderar vi över de muskler som arbetar dygnet runt för att hålla oss vid liv. Hjärtmuskelns rytmiska sammandragningar sker helt utan viljemässig kontroll. Det gäller även tarmens muskelarbete för att ta hand om maten vi har ätit. Andningsmusklerna styrs av signaler från andningscentrum i förlängda märgen men vi kan också påverka dem med vår vilja. Varje muskelgrupp är anpassad för sin unika uppgift. Ändtarmens innehåll hålls avskilt från omvärlden med hjälp av en ringformad muskel som ständigt är kontraherad utom när vi tömmer tarmen. Sådana så kallade sfinktrar finns även i till exempel matstrupen och ögat.

Länge var det bara skelettmusklerna som vi människor kände till. Många ligger strax under huden och är lätta att se och fascineras av. På 1800-talet började läkarna forska på muskler för att försöka förstå hur de styrs och vad som egentligen händer när de drar ihop sig.

24

MUSKELSTYRKAN ÄR SOM störst i 20-30-årsåldern och den som tränar kan öka den väsentligt. Men många studier har visat att människor svarar olika bra på träning. Uthållighetsträning pressar kroppens förmåga att utnyttja syre men det finns stora skillnader mellan olika individers förmåga att förbättra sin kondition. Det samma gäller styrketräning för att bygga upp muskelstyrkan.

– Varför människor svarar olika på träning vet vi inte. Det beror troligen på en kombination av hur kroppen är byggd och dess förmåga att reagera på de signaler den får när man tränar, säger Thomas Gustafsson, professor i klinisk fysiologi vid institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet.

– Men om vi tittar på en rad olika effekter av träning, som styrka, kondition, balans och blodfetter, så ser vi att alla individer svarar positivt på något sätt, fortsätter han.

Hos de flesta människor är musklerna ganska oförändrade upp till 50-60-årsåldern. Därefter minskar muskelstyrkan markant hos dem som inte tränar. Särskilt stora muskler, som lårmuskulaturen, förlorar styrka. Om man inte tränar efter 60-årsåldern hamnar man lätt i en ond spiral. När muskelstyrkan minskar

” Varför människor svarar olika på träning vet vi inte.”

så rör man sig mindre och det leder till att man blir ännu svagare.

När den åldrande muskeln blir svagare så beror det på att en lång rad funktioner i cellen och dess omgivning fungerar allt sämre. Nervimpulserna från hjärnan försämras och en del celler tappar kontakten helt. Aktiviteten i de gener som styr mitokondriernas arbete minskar och många viktiga proteiner förändras så att de inte fungerar lika bra.

Muskelcellernas åldrande påverkas också i hög grad av vad som händer i andra delar av kroppen. Forskare på Karolinska Institutet studerar vad som sker i muskelcellerna hos människor som drabbas av sjukdomar där skelettmuskulaturen är involverad. En sådan sjukdom är hjärtsvikt. När hjärtat pumpar sämre skapar det en stress för kroppen som strävar efter att upprätthålla blodförsörjningen i vävnaderna och hålla uppe blodtrycket. Då frigörs substanser som har negativ inverkan på skelettmusklernas funktion.

En lång rad studier har visat att det lönar sig att träna hela livet, även om man med stigande ålder inte får samma effekt som när man var ung. Hos äldre som börjar styrketräna ser man samma utveckling som hos yngre. I ett första skede förbättras överföringen av nervimpulser till musklerna. Därefter ökar muskelcellerna sin volym och man kan få en ökning av muskelmassan. Många gamla upplever inte någon dramatisk ökning av muskelstyrkan, men de vinner så mycket annat.

– De lär sig att lita på sin kropp och använda hela sin potential. Då vågar de göra roliga saker, som att resa. Och det kan ge dem ett rikare socialt liv, säger Thomas Gustafsson.

I DAG PÅGÅR mycket forskning om vad som händer i muskelcellen när den aktiveras. När den nås av en nervsignal utlöses en biokemisk process där kalcium frisätts och påverkar ett proteinkomplex, troponin, som i sin tur påverkar hur en rad andra proteiner binder till varandra. Det gör att muskelcellens minsta sammandragande enheter, sarkomererna, drar ihop sig och skapar en kontraktion av muskeln.

Genom att studera kalciumtransporten i muskelcellen har forskarna fått djupare kunskap om vad som sker vid

Foto: Ulf Sirborn

N

– Under lång tid såg man musklerna som ganska enkla organ men nu vet vi att de tvärtom är mycket komplexa, berättar Lars Larsson, professor i basal och klinisk muskelbiologi vid institutionen för fysiologi och farmakologi på Karolinska Institutet.

Musklerna gör så mycket mera än att dra ihop sig på order från hjärnan. En stor del av kroppens ämnesomsättning sker där och muskelcellerna producerar en rad olika proteiner som har stor betydelse för kroppens funktion, både lokalt och generellt. Muskelcellerna är också involverade i regleringen av vår kroppstemperatur.

Medicinsk Vetenskap №1–2019

Medvet1-19_inlaga.indb 26

2019-02-08 12:57

Dags att röra på sig?

Efter 50-60-årsåldern minskar muskelstyrkan markant hos dem som inte tränar.

Foto: Mats Rundgren, Getty images

” Den som ägnar sig åt uthållighets­ träning och samtidigt köper en massa kosttillskott med antioxidanter kastar pengarna i sjön.” träning, och överträning. Kalcium transporteras via speciella kanaler ut från cellernas förråd till cellens cytoplasma för att ge en muskelkontraktion, och pumpas tillbaka till förråden när muskeln ska slappna av.

– I normala fall är kanalerna antingen öppna eller stängda. Men när man har tränat så börjar kanalerna att läcka.

Kalciumökningen i cytoplasman stressar cellen och startar en anpassning så att den ska klara sin uppgift lite bättre nästa gång, förklarar Håkan Westerblad, professor i cellulär muskelfysiologi vid institutionen för fysiologi och farmakologi på Karolinska Institutet. Ökningen av kalcium i cytoplasman gör att muskelcellen börjar skapa fler mitokondrier, cellernas energifabriker.

Cellen förbättrar också sin ämnesomsättning. Men kalciumkanalerna får inte öppna sig för mycket, då tränger stora mängder av kalcium ut och muskelcellen kan stänga av sig i protest. Det kan ske vid överträning när muskeln har tvingats arbeta länge och inte fått tillräcklig tid för återhämtning.

Resultatet blir en muskel som känns svag och trög, och tillståndet kan bli långvarigt.

Forskning kring muskelcellernas kalciumkanaler har visat att den som vill träna effektivt inte bör äta stora mängder antioxidanter. Vid uthållighetsträning ökar produktionen av fria radikaler som lätt reagerar med cellens proteiner och därför är potentiellt farliga. Cellerna har därför antioxidativa system för att fånga in radikalerna och oskadliggöra dem. Där spelar antioxidanter som vitamin E och vitamin C en viktig roll. Man kan lätt föreställa sig att ju mer antioxidanter vi får i oss via mat och kanske även kosttillskott desto mer

hjälper vi cellerna att hålla sig friska.

Men lagom är bäst, vid träning behöver cellerna små doser av fria radikaler för att förstå att de måste bygga upp sin kapacitet.

– Så länge man håller sig till vanlig kost så är det inga problem. Men den som ägnar sig åt uthållighetsträning och samtidigt köper kosttillskott med en massa antioxidanter kastar pengarna i sjön. Höga doser av antioxidanter kan försämra effekten av träning, säger Håkan Westerblad.

MUSKLER BEHÖVER VARA verksamma för att hålla sig i gott skick och det är ett stort problem när människor

behöver intensivvårdsbehandling.

Den som ligger nedsövd och helt orörlig i mer än tio dygn löper stor risk att bli helt eller delvis förlamad i skelettmuskulaturen. Några blir totalförlamade och kan bara röra ansiktsmusklerna. Även om patienterna kan träna upp sig igen så orsakar det stort lidande. Ett problem är att den viktigaste andningsmuskeln, diafragman, ofta tappar så mycket kraft att patienten måste träna länge för att få tillbaka den styrka som krävs för att andas själv och helt lämna respiratorn.

– Många patienter får en kraftigt nedsatt livskvalitet efter att ha fått intensivMedicinsk Vetenskap №1–2019

Medvet1-19_inlaga.indb 27

25

2019-02-08 12:57

Nyfiken på muskler

Effekterna av muskelträning varierar men alla svarar positivt på något sätt.

26

Fem saker du inte visste om…

Muskler och spenat. Seriefiguren Karl-Alfred, eller Popeye som han heter i engelskspråkiga länder, har ända sedan han skapades 1929 hävdat att han blir stark av att äta spenat.

Och han har rätt, forskning på Karolinska Institutet har visat att nitrat (som finns i stor mängd i spenat) gör att man får ökad mängd av två proteiner som är viktiga för muskelstyrka.

Det räcker med att ha en grön kosthållning för att få i sig stärkande mängder av nitrat.

Muskler som rycker. Alla har nog varit med om att en muskel börja rycka och fortsätter en lång stund.

Det sker ofta vid ögat och är vanligare bland unga än gamla. Ibland kan man få muskelryckningar i en arm eller ett ben efter träning.

Ryckningarna är vanligen ofarliga och beror på att en nerv ”hängt upp sig” och skickar en ström av signaler till muskeln. Varför det sker vet forskarna inte.

Muskler under antiken.

Människor har alltid fascinerats av muskler och hur de fungerar. Romarna tyckte att en spänd muskel såg ut som en mus under huden och kallade den därför musculus som blivit muskel på svenska. De antika skulptörerna ägnade

mycket tid åt att dissekera lik och blev mästare på att avbilda muskulösa kroppar på ett anatomiskt korrekt sätt.

Muskler är starka. Under en maximal kontraktion producerar muskelceller en kraft motsvarande 40 Newton per kvadratcentimeter. En Newton motsvarar ungefär tyngden av ett mindre äpple. En kvadratcentimeter muskel kan alltså lyfta 40 små äpplen.

Minimala muskler. Kroppens minsta muskel heter stigbygelmuskeln, musculus stapedius, och sitter i mellanörat. Den är 1-2 mm lång och sitter mellan två ben, stigbygeln och städet.

Dess uppgift är att dämpa mycket höga ljud.

Foto: Privat, Istock photo

vårdsbehandling och det beror framför allt på nedsatt muskelfunktion, säger Lars Larsson.

Han mötte den första patienten med detta tillstånd för över 20 år sedan och har sedan dess forskat på orsaker och behandlingsmetoder. Intensivvårdsbehandling innebär ofta att patienten är helt orörlig, musklerna utsätts då inte för någon belastning eller rörelse. Efter en veckas orörlighet får muskelcellerna brist på myosin, ett motorprotein som har en central roll för deras förmåga att dra ihop sig. I ett försök försåg Lars Larsson och hans forskargrupp en patient med en mekanisk sjukgymnast som rörde fotleden då och då. Den rörelsen räckte för att de aktiverade muskelcellerna skulle behålla betydligt mera myosin.

– Nu vet vi att mekanisk stimulering av musklerna, det vill säga sjukgymnastik, motverkar muskelförtvining hos intensivvårdspatienter, säger Lars Larsson.

Medicinsk Vetenskap №1–2019

Medvet1-19_inlaga.indb 28

2019-02-08 12:57

ANNONS

Kommunicera din forskning med en konferens i

Aula Medica

Aula för 1000 personer Aula för 200 personer Toppmodern teknik Flertal konferensrum för 8 till 65 personer Stora utställningsytor Fina foajéer för mingel Restauranger och café i huset

Aula Medica Nobels väg 6, Solna Kontakt bokning-aulamedica@ki.se Telefon 08-524 822 00 www.ki.se/aulamedica

Kongress, konferens, evenemang Låt oss hjälpa dig och få tid till det väsentliga: budskapet, ditt värdskap och nya kontakter

Akademikonferens – Universitet i samverkan: Karolinska Institutet, SLU och Uppsala universitet.

• • • • • • • •

Medvet1-19_inlaga.indb 29

BID (anbud till beslutsfattare) Kostnadsfritt!

Projektledning och rådgivning Ekonomiadministration, sponsorbearbetning och redovisning Deltagaradministration i ett modernt internetbaserat system Kommunikation, marknadsföring, webbsida och trycksaker Abstracthantering on-line Utställarservice Sekretariatservice

Kontakt Telefon: 08-524 833 00 akademikonferens@ki.se www.akademikonferens.se Experter på vetenskapliga möten sedan 1988.

2019-02-08 12:57

Intervjun Eva Kosek

På de smärtkänsligas sida

Motstånd och ifrågasättande har inte stoppat professor Eva Kosek.

Tvärtom har hon aktivt gått mot strömmen.

Tack vare hennes forskning har förståelsen för smärttillståndet fibromyalgi ökat – och patienterna möts idag av mindre misstro.

Text: Cecilia Odlind Foto: Martin Stenmark

28

Medicinsk Vetenskap №1–2019

Medvet1-19_inlaga.indb 28

2019-02-08 12:57

BRYR SIG

Eva Kosek valde att forska om fibromyalgi eftersom det fanns stora kunskapsluckor i fältet. Det har varit till stor nytta även för patienter med andra långvariga smärttillstånd.

Medicinsk Vetenskap №1–2019

Medvet1-19_inlaga.indb 29

29

2019-02-08 12:57

Intervjun Eva Kosek

HUR KOMMER det sig att du forskar om något som inte finns?” Den frågan fick Eva Kosek ofta i början av sin yrkeskarriär. På 1990-talet var fibromyalgi en kontroversiell diagnos. Den avfärdades som en slaskdiagnos för framförallt kvinnor som hade mycket värk av oklar anledning.

– Men jag gillar att gå mot strömmen.

Jag tänkte att om ingen annan bryr sig om de här patienterna så kan väl jag göra det, säger hon.

Som smärtläkare fick hon höra liknande berättelser från många olika patienter. Typiskt var ökad smärtkänslighet: De beskrev att sådant som i normala fall inte gör ont, som exempelvis kallt drag från ett fönster eller när någon kramade om dem lite för hårt, orsakade stark smärta.

– För mig blev det tydligt att detta inte bara handlade om gnäll utan var ett verkligt problem.

Hela idén med smärta är att skydda oss från skada eller hålla oss i vila så att kroppen kan läka. Signaler går från kroppen till hjärnan där nya signaler skickas nedåt längs ryggmärgen tillbaka ut i kroppen. Dessa kan försvaga eller förstärka smärtan.

Smärthämning kan exempelvis sättas igång när vi rör på oss. På liknande vis kan smärta i en del av kroppen leda till minskad smärtkänslighet i andra delar av kroppen. Men denna smärthämning verkade inte fungera hos patienter med fibromyalgi. Det fick Eva Kosek att fundera på om problemet hade med smärtreglering i centrala nervsystemet att göra snarare än smärtreceptorer i musklerna. Och det visade sig stämma. År 1997 kunde hennes forskargrupp och en tysk forskargrupp – ungefär samtidigt och oberoende av varandra – visa att fibromyalgipatienter har störningar i sina kroppsegna smärthämmande system.

– Den bortfiltrering av smärtsignaler som till exempel sker hos friska personer fungerar inte. Förenklat kan man säga att filtret är mer grovmaskigt så att 30

fler smärtsignaler når hjärnan, säger Eva Kosek.

Detta gav ny förståelse för vad de runt 200 000 svenskar med diagnosen fibromyalgi led av. Kunde detta även gälla andra smärttillstånd? Eva Koseks forskargrupp ställde sig frågan och gick vidare med försök på patienter med ledsjukdomen artros. Genom att strypa syretillförseln till armen med en blodtrycksmanschett provocerade de fram en rejäl smärta hos en grupp patienter och en grupp friska försökspersoner.

De testade smärtkänsligheten för tryck på låret före, under och efter smärtprovokationen. Hos de friska försökspersonerna hämmades lårsmärtan tydligt av armsmärtan medan detta var satt ur spel hos artrospatienterna. Resultaten publicerades i en vetenskaplig artikel år 2000.

– Men sedan blev det tyst bland smärtforskare i denna fråga. Jag väntade på att någon skulle göra en liknande studie och visa samma sak, men inget hände. Det gjorde mig verkligen – verkligen – nervös. Jag förstod inte varför och började undra om våra resultat stämde.

Det är fundamentalt inom vetenskap att en enda studie inte bevisar något, resultaten måste kunna reproduceras, helst flera gånger och helst av andra forskare, säger Eva Kosek.

Först tio år senare lossnade proppen och det kom en rad nya studier som bekräftade det Eva Koseks forskargrupp hade sett. Sedan dess har fältet utvecklats mycket.

– Idag är detta etablerad kunskap.

Exakt vad som händer på cellnivå vet man inte riktigt. Men förloppet är kartlagt: Det börjar med en lokal smärta i kroppen som hos vissa individer leder

Namn: Eva Kosek.

Titel: Professor i klinisk smärtforskning vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet. Ålder: 58.

Familj: Man och två vuxna barn.

Så kopplar jag av: Läser skönlitteratur, åker slalom, dansar, är i naturen. Jag har också haft marsvin i 22 år, just nu är de sex stycken och bor i öppna burar i köket. De vandrar fritt på en bestämd yta och håller sig där. Det är avkopplande att iaktta hur de lever sina liv.

till en uttröttning av de smärthämmande systemen. Detta medför ökad smärtsignallering och högre smärtintensitet.

– Det kan liknas vid en äng, där man trampat upp en stig. Det blir lättare och lättare att gå just där. På samma sätt kommer två nervceller som ofta har kontakt med varandra att bli bättre och bättre på att kommunicera. Till slut kan det också leda till att fler nervceller aktiveras runtomkring vilket kan resultera i en smärtutstrålning till ett större område runt den plats där smärtan uppstod, säger Eva Kosek.

På senare tid har hennes forskargrupp intresserat sig för inflammatoriska processer hos smärtpatienter. De har sett att artrospatienter har förhöjda halter av inflammatoriska substanser, cytokiner, där de har sin artros, till exempel knät.

Men även i ryggmärgsvätskan kan man se en inflammation.

– Inflammation ute i kroppen verkar speglas av en inflammation i centrala nervsystemet. Men intressant nog kan effekterna vara olika. Inflammationen i lederna visade sig vara förknippad med mer symtom, till exempel smärta, medan inflammationen i hjärnan tvärtom var förknippat med mindre symtom, säger Eva Kosek.

Beroende på vilken typ av inflammation man har i centrala nervsystemet kan den vara associerad med en minskning eller en ökning av symtomen.

Med hjälp av hjärnavbildningstekniken PET, positronemissionstomografi, har forskargruppen kunnat visa att en viss typ av gliaceller med immunologisk kompetens är aktiverade och sannolikt ansvariga för inflammationen i centrala nervsystemet hos patienter med fibromyalgi. Ju mer uttalad gliacellsaktivering patienterna hade i en viss del av hjärnan desto tröttare var de.

– Om man kan hitta sätt att stötta gliacellers positiva effekter och dämpa de negativa så skulle det kunna innebära helt nya behandlingsmöjligheter, säger hon.

Resultaten om inflammation i hjärnan hos patienter med fibromyalgi har lett till stor medial uppmärksamhet. Att studien kan demonstrera objektiva avvikelser i hjärnan hos dessa patienter kan förhoppningsvis minska den misstro som många möts av, tror Eva Kosek.

– Deras situation är fortfarande svår men läget är ändå väldigt mycket bättre än när jag började inom fältet. Förståelsen har ökat enormt och inneburit att

Medicinsk Vetenskap №1–2019

Medvet1-19_inlaga.indb 30

2019-02-08 12:57

”Jag tänkte att om ingen annan bryr sig om de här patienterna så kan väl jag göra det” vi nu förutom vävnadsskadesmärta och nervskadesmärta även talar om en tredje form av smärta, nociplastisk smärta, som alltså beror på störningar i smärtregleringssystemet, säger hon.

Tack vare den nya kunskapen har också flera nya läkemedel kommit som riktas mot smärtregleringssystemet.

Samtidigt finns förbättrade träningsprogram och psykologiska behandlingsmetoder. Men fortfarande är fibromyalgidiagnosen inte helt kliniskt etablerad.

– Jag är ändå optimist. I och med att nociplastisk smärta nu är definierad så börjar vi prata om smärta som en sjukdom i sig. Precis som du kan ha högt blodtryck som ett symtom på till exempel njursjukdom eller ha högt blodtryck i sig på grund av störningar i blodtrycksregleringen, så kan du ha smärta som ett symtom på en skada eller smärta på grund av störningar i smärtregleringen, det vill säga som en egen sjukdom, säger Eva Kosek.

Att forska i allmänhet, och om ett ifrågasatt ämne i synnerhet, verkar passa Eva Kosek av flera skäl. Hon beskriver sig själv som envis, optimistisk och framåtdrivande.

– Som forskare granskas man hårt av kollegor och bidragsgivare, med rätta.

Det gäller att kunna ta till sig befogad kritik men samtidigt inte låta sig nedslås allt för mycket, särskilt om du testar nya idéer, säger hon.

Eva Kosek lyfter också vikten av gott omdöme.

– Inom forskningen handlar det om att dra lagom stora slutsatser av sina

Eva Kosek om …

VINNARSKALLE

Forskningen är en konkurrensutsatt bransch, man måste tro på sina idéer. ”Det är lite elitidrott över det”, säger Eva Kosek.

resultat. Att tydligt hålla isär hypoteser eller idéer från det vi vet i nuläget.

Att forskning kan vara svårt hindrar inte henne.

– Svårt är kul. När du väl vet svaret på en fråga, då är det ju lätt och kan tyckas uppenbart. Men innan du vet svaret är

…smärtpatienter i kläm Idag ska allt gå snabbt, vara lättbegripligt och billigt. Men smärta tar tid att utreda och behandla, beror ofta på komplexa mekanismer och kräver samarbeten i vården, vilket gör det dyrt. Alldeles för få patienter får tillgång till rätt form av hjälp.

…att tänka nytt Av alla studier vi gjort så har det ofta varit svårast att publicera de som enligt mig själv är mest intressanta och innovativa. När man går en redan bevandrad väg möter man mindre motstånd än när man trampar upp nya stigar.

det inte lika lätt. Forskning handlar om att generera ny kunskap och det innebär att efter bästa förmåga orientera sig framåt i dimma. När den skingras är det dags att gå vidare. Vägen framåt kommer alltid att vara höljd i dimma, säger Eva Kosek.

…könsskillnader Fler kvinnor drabbas av smärta men vi vet inte varför. Serotonin, som har med smärtreglering i hjärnan att göra och som nöts ut vid stress, fylls på snabbare hos män.

En hypotes är att det gör kvinnor känsligare för smärta och ångest.

…att smärta inte syns Många som lider av smärta får höra att de ”ju ser så friska ut”.

Tillståndet förknippas ofta med sjåpighet men det anser jag är oerhört orättvist. Många kämpar länge på egen hand och får mycket litet gehör från omgivningen.

Medicinsk Vetenskap №1–2019

Medvet1-19_inlaga.indb 31

31

2019-02-08 12:57

På djupet Sällsynta diagnoser

32

Medicinsk Vetenskap №1–2019

Medvet1-19_inlaga.indb 32

2019-02-08 12:57

På bara några år har forskarna fått verktyg som gör att de kan diagnostisera en stor mängd sjukdomar som tidigare förblev okända. Nu är förhoppningen att denna diagnostiska revolution också ska leda till nya behandlingar.

Allt fler med ovanliga sjukdomar får diagnos Text: Fredrik Hedlund Illustration: Amanda Berglund Medicinsk Vetenskap №1–2019

Medvet1-19_inlaga.indb 33

33

2019-02-08 12:57

På djupet Sällsynta diagnoser

EN SÄLLSYNT SJUKDOM är ett tillstånd som drabbar färre än fem av 10 000 invånare, eller en av 2 000 invånare. Som jämförelse kan nämnas att en vanlig sjukdom som diabetes drabbar en av 20 invånare i Sverige.

Men de sällsynta sjukdomarna är många till antalet, uppskattningsvis mellan 6 000 och 8 000, vilket gör att det totalt finns ungefär lika många patienter med sällsynta sjukdomar som det finns diabetiker.

– Sällsynta sjukdomar är jättevanliga, tillsammans. Mellan fem och sju procent av befolkningen beräknas vara drabbade. Det innebär ungefär 500 000 svenskar, säger Ann Nordgren, professor i klinisk genetik vid Karolinska Institutet och överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset.

Hon är en av två forskargruppsledare för forskningsgruppen Sällsynta diagnoser vid Karolinska Institutet och ansvarig för Karolinska universitetssjukhusets ”Undiagnosed disease program”. Där utreds patienter med sällsynta syndrom för att komma fram till vilken diagnos de har.

Men även om sällsynta sjukdomar är vanliga tillsammans är de väldigt ovanliga var för sig och därför svåra att diagnostisera. Dessutom har verktygen för att kunna urskilja och hitta de sällsynta sjukdomarna, som ofta är genetiska, varit för dåliga. Men just nu

34

Vill ge odiagnostiserade barn en diagnos Många sällsynta sjukdomar är ännu oupptäckta. Willefonden bildades 1999 av Helene och Mikk Cederroth, som mellan 1999 och 2002 förlorade tre barn i en okänd sjukdom. Barnen blev 16, 10 och 6 år gamla. Fonden har som mål att alla odiagnostiserade barn ska få en diagnos.

Sedan 2014 har den, tillsammans med en forskare vid National Institutes of Health, arrangerat en rad världskongresser där experter möts och diskuterar odiagnostiserade fall. 2017 hölls kongressen i Sverige och efter det bildades Karolinska Undiagnosed Diseases Program. I dag finns även ett internationellt nätverk, UDNI, med experter för odiagnostiserade sjukdomar.

– Cederroths har gjort något väldigt viktigt i och med att de har fått ihop oss forskare, säger Ann Nordgren.

är sjuk till att vi hittar en patient som håller på att bli sjuk, men där vi kan undvika ett svårt handikapp eller rädda ett liv därför att vi snabbt kan sätta in rätt behandling, säger hon.

VID OMHÄNDERTAGANDET

av patienter med sällsynta diagnoser går behandling och forskning hela tiden hand i hand.

Patienterna är så sällsynta att varje behandlingsframgång är ett nytt steg framåt för forskningen. Ofta måste läkarna också samarbeta över landstings- och nationsgränserna för att hitta liknande patienter och läkare med erfarenhet av den sällsynta diagnosen.

Ann Nordgrens specialområde är syndrom, missbildningar och utvecklingsstörningar. Hon berättar att den nya genetiska diagnostiken i ett slag har förändrat förståelsen och insikten om patienterna i hennes fält. Hon tar barn med utvecklingsstörning som exempel. Barn som inte utvecklas normalt har tidigare klumpats ihop under paraplybegreppet utvecklingsstörning.

Några få tydliga och kända diagnoser har funnits som till exempel Downs syndrom. Men de flesta har varit av oklar orsak. Men det har nu ändrats radikalt.

– Idag finns det ungefär 1 000 kända genetiska orsaker till att man får utvecklingsstörning. Alla är unika och det är väldigt få som beror på komplikationer i samband med förlossningen.

Det vanliga är att man har en genetisk mutation, säger Ann Nordgren.

Och listan över genetiska orsaker till sällsynta diagnoser växer hela tiden, berättar hon.

Foto: Ulf Sirborn, Stefan Zimmerman

E

pågår en diagnostisk revolution bland de sällsynta sjukdomarna där Sverige ligger långt fram i utvecklingen. På bara några år har det skett en enorm utveckling inom området genetisk diagnostik. Sedan 2015 är Stockholms läns landsting först i världen med att genomföra helgenomsekvensering i klinisk verksamhet för att diagnostisera patienter med oklara sjukdomar.

– Det är ett enormt tekniksprång som har skett som gör att man nu kan analysera hela människans arvsmassa.

Sedan 2010 driver vi ett intensivt utvecklingsarbete tillsammans med tekniska experter vid det nationella centret Scilifelab och kliniskt verksamma experter vid Karolinska universitetssjukhuset, säger Anna Wedell, professor i medicinsk genetik vid Karolinska Institutet och överläkare och chef vid centrum för medfödda metabola sjukdomar vid Karolinska universitetssjukhuset.

Hon förklarar vad det innebär rent konkret för hennes patienter.

– Det kan vara alltifrån en patient som har gått länge utan diagnos där vi plötsligt kan förstå varför patienten

Medicinsk Vetenskap №1–2019

Medvet1-19_inlaga.indb 34

2019-02-08 12:57

” Det är underbart att se vad samarbete gör”

Foto: Rebecka Uhlin

”När jag var 25 år gick jag till en optiker för att skaffa kontaktlinser, men blev hänvisad till en ögonspecialist som upptäckte att jag hade linsluxation – linsen satt lite snett.

Sedan dröjde det inte länge innan jag fick diagnosen marfans syndrom, en bindvävssjukdom. Innan hade jag haft olika symtom från skilda kroppsdelar som ledvärk, trötthet och dålig syn. Men det hade jag fått höra var normalt så jag tänkte att jag nog var hypokondriker.

Hjärt-kärlproblem är vanliga vid marfans och jag fick veta att jag inte skulle kunna skaffa barn eftersom det var för stor risk då jag hade en utvidgning på aortan. Men ett senare ultraljud visade att utvidgningen inte var så stor trots allt, så jag skaffade två barn! Min son ärvde marfans LISE och det var tungt, man vill ju inte MURPHY att ens barn ska ha det svårt.

Sällsynt diagnos: Har Själv har jag opererat ögonen bindvävssjukdomen och även bukaortan, eftersom marfans syndrom som orsakas av mutation i en gen det fanns risk för att den för ett bindvävsprotein. skulle spricka. Men jag lever Runt 10-20 av 100 000 och man har åtgärdat det som personer drabbas. var fel.

Jag har gjort en del livsstilsförändringar som har hjälpt mig. Det är trösterikt och en trygghet att veta att de smärtor som jag har kan mildras om jag rör på mig, till exempel simmar.

Ett tag hade jag inflammationer i fötterna och kunde inte gå och i samband med det gick jag med i en patientförening. Jag sögs omedelbart in i patientarbete. I dag är jag delaktig som patientföreträdare i ett europeiskt referensnätverk runt min sjukdom.

Det är underbart att se vad samarbete gör. Jag har haft förmånen att se stora framsteg både vad gäller hjärtoperationer och ögonoperationer. Det innebär ju också en ljusare framtid för min son.”

Berättat för: Maja Lundbäck

Medicinsk Vetenskap №1–2019

Medvet1-19_inlaga.indb 35

35

2019-02-08 12:57

På djupet Sällsynta diagnoser – 1959 kände man till en genetisk orsak, Downs syndrom, nu är den molekylära orsaken känd för långt över 5 000 diagnoser. Varje vecka kommer det nya diagnoser, säger hon.

Att nya molekylära orsaker bakom sällsynta diagnoser upptäcks innebär inte att det automatiskt går att behandla dem med läkemedel. Men att förstå den genetiska bakgrunden till en sjukdom är dels en förutsättning för att kunna börja arbetet med att hitta en specifik behandling mot den och dels finns det mycket annat som kan göras tack vare att man vet orsaken och kan samla kunskap om symtom och prognos.

– Behandling behöver ju inte alltid vara en medicin utan det kan också vara ett omhändertagande, säger Ann Nordgren.

Hon berättar om patienter med Williams syndrom, som bland annat har väldigt mycket ångest på grund av sin sjukdom. Att till exempel gå till tandläkaren kan upplevas som en riktig mardröm för dem. Då kan man i detalj gå igenom med dem innan tandläkarbesöket vad som kommer att hända så känner de sig lugnare. Vid en annan sällsynt sjukdom är ett sidosymtom i vissa fall ett hjärtfel. Efter konstaterad diagnos letar man direkt efter hjärtfelet och kan åtgärda det om det påträffas.

Många av Ann Nordgrens patienter är små barn och det är också väldigt vanligt att föräldrarna oroar sig för om de ska våga skaffa fler barn. Kommer den genetiska mutationen ärvas även av nästa barn? Är den genetiska bakgrunden till sjukdomen känd kan hon ibland lugna föräldrarna med information om att det inte finns någon ökad risk för nästa barn eller om det gör det kan hon erbjuda fosterdiagnostik inför nästa graviditet. Med en känd mutation är det möjligt att erbjuda så kallad pre-implantatorisk diagnostik där man gör en provrörsbefruktning och analyserar fostret innan det sätts in i livmodern för att vara säker på att mutationen inte har förts vidare.

EN LITE ANNORLUNDA situation har Anna Wedell som fokuserar på medfödda metabola sjukdomar, eller ämnesomsättningssjukdomar. Dessa sjukdomar är många gånger möjliga att behandla bara man hittar dem och 36

Forskarna lägger pussel med hjälp av alla ledtrådar de kan hitta för att kunna ställa en diagnos.

förstår vad som är fel.

– Ibland handlar det om en kostbehandling, man kan tillsätta något eller ta bort något, behandlingen kan också vara enzymer eller läkemedel, säger hon.

Eftersom många patienter är behandlingsbara är det extra viktigt med en snabb och effektiv diagnostik.

– Det kan vara ett akut insjuknande barn som ligger på neonatal intensivvård där man tar en massa prover och måste förstå biokemin och neurobiologin bakom, säger Anna Wedell.

Ett snabbt svar är naturligtvis allra viktigast för den aktuella patienten, men det har också betydelse för forskningen som kan komma vidare i sin

förståelse av hur kroppen fungerar.

– Har vi en patient med en oklar sjukdomsbild där hjärnan inte fungerar som den ska eller att barnet går bakåt i sin utveckling och så plötsligt får vi reda på vilken gen som orsakar det. Då ger det en helt ny kunskap, vi får nya pusselbitar till hur hjärnan fungerar normalt och kan börja nysta upp biologin bakom sjukdomen, säger hon.

Både Ann Nordgren och Anna Wedell poängterar att trots att den nya gentekniken är helt avgörande för den nya diagnostiken så handlar det inte om att skicka iväg ett prov och sedan få ett svar på vad det är som är fel.

– Man får en lång lista på gener och

Medicinsk Vetenskap №1–2019

Medvet1-19_inlaga.indb 36

2019-02-08 12:57

Foto: Janina Neufeld, Rick Guidotti

sedan att förstå vilken av alla dessa som orsakar sjukdomen är jättesvårt.

Alla människor har mutationer i många gener utan att vi blir sjuka av det, säger Ann Nordgren.

Det är här deras expertis på respektive sjukdomsområde kommer in.

De måste kunna koppla andra karaktäristika i sjukdomsbilden till den muterade genen som sannolikt orsakar sjukdomen. Och detta gör de på olika vis beroende på sjukdomsområde. Där Anna Wedell tar ett blodprov och mäter ämnen som finns i för hög eller för låg halt röntgar, mäter och tittar Ann Nordgren på sina patienter.

– Jag är expert på syndrom. Jag tittar jättenoga på patientens kropp. Jag noterar kroppsproportioner och ser om patienten har några karaktäristiska ansiktsdrag. Det kallas för gestalt, säger hon.

Det som kanske låter som en rest från en svunnen tid är i själva verket en helt nödvändig analys, menar Ann Nordgren.

– Om vi inte gör detta så kommer vi ingenstans med helgenomsekvensering. Vi kan många gånger se att det borde vara den eller den signalvägen som är drabbad bara genom hur personen ser ut. Men i den signalvägen kan det finnas jättemånga olika gener. Då måste vi ändå göra en helgenomsekvensering för att ta reda på vilken av alla dessa gener som det handlar om, säger hon.

Men det kan faktiskt också vara tvärtom.

– Många gånger har vi gjort den här sammanställningen av symtom och förstår ändå inte vad det är. Då skickar vi prov för helgenomsekvensering och hittar vi då att det kan vara en viss gen då går vi in och läser om den, tar reda på hur andra med den här diagnosen ser ut och vad de har haft för symtom.

Man lägger pussel från båda håll, både från patientens symtom och karaktäristik och från genetiska data, säger hon.

Och för att kunna lägga detta pussel krävs mycket information om olika patienter, något som förstås är svårt när patienterna är sällsynta. Därför har forskarna samarbeten i nätverk över världen där de genom att dela data lättare kan identifiera sjukdomarna.

– Vi gör detta för de patienter eller föräldrar som verkligen önskar att vi gör det. De här familjerna är så

” Behandling behöver ju inte vara en medicin utan det kan ju också vara ett omhändertagande.” angelägna om att få reda på varför de har fått ett barn som är sjukt. Vi pratar igenom detta noga, sedan får de skriva på ett samtycke om de vill, säger Ann Nordgren.

Där Ann Nordgren och Anna Wedell letar efter mutationer i enskilda gener letar forskaren Anna Lindstrand efter förändringar i hela kromosomer.

Hon är specialist i klinisk genetik och docent vid Karolinska Institutet.

Hon är också den andra forskningsledaren för forskargruppen Sällsynta diagnoser tillsammans med Ann Nordgren.

Samtliga våra gener är fördelade på 46 kromosomer som också kan ha förändringar som orsakar sjukdomar.

Vill ge rätt slags stöd Charlotte Willfors är psykolog och forskare i gruppen Sällsynta diagnoser vid Karolinska Institutet.

I projektet UNIKA studerar hon patienter med sällsynta syndrom med målet att kunna hjälpa dem till ett bättre liv.

Vad går projektet ut på?

– Det vi vill göra är att ingående kartlägga styrkor och svårigheter vid olika sällsynta syndrom där vi tror att syndromet

Den mest kända kromosomförändringen är Downs syndrom som beror på en extra kromosom 21. Det är ett genetiskt fel som går att se med blotta ögat i ett mikroskop. Det Anna Lindstrand nu letar efter är till exempel när en bit från en kromosom har bytt plats med en annan bit från en annan kromosom, en så kallad translokation. Eller när en DNA-molekyl har gått av på två ställen och biten emellan har vridit sig 180 grader, en så kallad inversion.

Det här låter dramatiskt, men behöver inte betyda något.

– Det viktigaste är var de här brotten sitter. Är det inne i eller nära en viktig gen kan det leda till sjukdom, men sitter brotten mellan gener så kan man ha sådana här avvikelser utan att veta om det, säger Anna Lindstrand.

Hon berättar att stora delar av DNA-molekylen inte innehåller gener som kodar för viktiga proteiner eller annat så chansen att brotten hamnar mellan är ganska stor.

även ger en påverkan på hjärnan och beteendet.

Det handlar om allt ifrån inlärning, språk, olika typer av relaterade beteenden till psykiatrisk samsjuklighet. Vi har valt ut några diagnoser att börja med, men förhoppningen är att det ska bli ett stort forskningsprogram så att vi ska kunna studera många sällsynta syndrom.

Vad är målsättningen?

– Dels vill vi förstå vad de här personerna behöver så att det går att utveckla behandlingar och kliniska riktlinjer.

Dels vill vi förstå kopplingen mellan generna, hjärnan och beteendet.

Vi känner till de genetiska orsakerna till syndromen och genom att studera effekter på beteenden, hjärnan och celler, så kan

vi få en ökad förståelse för orsakssamband mer generellt.

Genom att hjälpa patienterna att utveckla sina styrkor samt ge adekvat stöd för deras svårigheter ökar möjlighet till välmående och integration i samhället, kanske till ett eget boende eller ett vanligt arbete. Om patienterna inte får rätt hjälp finns en stor risk för att man inte tar hand om deras fulla potential. Därför är detta väldigt viktigt både ur ett patientperspektiv och ett samhällsperspektiv.

Hur långt har ni kommit?

– Vi har gjort en mindre pilotstudie på kvinnor med Turners syndrom. Och nu studerar vi Williams syndrom, men vi håller fortfarande på att samla in data så vi har inga färdiga resultat ännu.

Medicinsk Vetenskap №1–2019

Medvet1-19_inlaga.indb 37

37

2019-02-08 12:57

På djupet Tuberkulos

” Jag är hela tiden i stand-by”

Foto: Rebecka Uhlin

”Redan när min dotter Maria var liten fick hon upprepade anfall med kräkningar utan förvarning. När hon var 6 år svullnade hon kraftigt i fotsulorna, benen och händerna.

Efter flera besök på akuten fick hon äntligen en diagnos som förändrade vårt liv. Vi fick veta att hon hade sjukdomen hereditärt angioödem, som orsakas av en brist på ett visst protein i kroppen och leder till svullnader när kapillärerna läcker vätska ut i vävnader. Hos min dotter berodde sjukdomen på en spontan genmutation. För mig som mamma följde en förnekelsetid.

Vi åkte till Rumänien för en second opinion och där fick vi diagnosen bekräftad. Men det var fruktansvärt svårt att begripa och acceptera sjukdomen.

Under anfallen kan hon svullna både inuti och utanpå kroppen. Det kan se ut som en allergichock när ansiktet svullnar och när tarmarna svullnar gör det fruktansvärt ont. Anfallen går vanligen över på två, tre dagar men om hon får sin medicin i rätt tid kan det försvinna på en dag. Hon har lyckligtvis inte haft något anfall i luftvägarna än.

Nu är Maria 13 år och den senaste tiden har hon haft två attacker på tio dagar, men under hela förra året hade hon bara tre attacker. Eftersom det är en oförutsägbar sjukdom är jag hela tiden i ”stand-by”. Jag tar alltid bilen till jobbet eftersom jag kanske måste rycka ut snabbt. Då åker vi antingen till akuten eller så ger jag henne medicinen NICOLETA själv, det är ett protein som ESERBLOM Sällsynt diagnos: Förälder vi har hemma i kylen och i till en 13-årig flicka med skolan. Jag försöker hålla sjukdomen hereditärt mig skarp så att jag kan ageangioödem som drabbar cirka 1 på 50 000. ra snabbt och rätt. Jag lider med henne och drömmer om en tid när det finns bot.”

Berättat för: Maja Lundbäck

38

Medicinsk Vetenskap №1–2019 №2–2016 №3–2018

Medvet1-19_inlaga.indb 38

2019-02-08 12:57

Foto: Rick Guidotti, iStockphoto

Sällsynta diagnoser På djupet Men om brotten hamnar i en gen kan det leda till egentligen vilken typ av sjukdom som helst, beroende på vilken gen som är inblandad. Så Anna Lindstrands forskning har inte något fokus på en särskild typ av sjukdomar.

– Sedan har jag alltid haft ett intresse för sjukdomar som påverkar hjärnan.

Vid större kromosomförändringar blir det ofta begåvningshandikapp, säger Anna Lindstrand.

Hon har istället en annan specialitet och det är att kunna utvärdera genetiska fynd i en zebrafiskmodell.

Det handlar om att ta reda på om en muterad gen som misstänks orsaka en sjukdom verkligen gör det eller inte. Det kan hon göra genom att slå ut motsvarande gen i de befruktade fiskäggen och istället injicera den normala mänskliga genen i vissa ägg och den muterade genen i andra så kan hon följa hur fiskembryona utvecklas.

Modellen bygger på att sjukdomen orsakar någon typ av missbildning som går att avläsa i fiskembryot.

– En zebrafiskhona lägger flera hundra ägg i en omgång. Så jag kan i ett enda försök jämföra flera hundra individer och få statistik som visar om det är sannolikt eller inte att den här genen är sjukdomsframkallande, säger hon.

Zebrafisken är ett av de djur vars gener är bäst kartlagda. Och ungefär 70 procent av de mänskliga generna finns även i fisken. Dessutom utvecklas fiskembryona väldigt snabbt.

– Bara efter 36 timmar börjar hjärtat slå och hjärnan utvecklas. Efter fem dagar finns alla stora organ på plats.

Och eftersom hela utvecklingen sker utanför mammans kropp och embryona är genomskinliga så kan jag följa detta i mikroskopet, säger hon.

Det är också möjligt att använda fiskmodellen som ett första steg i att hitta nya läkemedel mot de ovanliga genetiska sjukdomarna. Genom att låta de genförändrade fiskarna bli vuxna fiskar går det att testa om tänkbara läkemedelssubstanser påverkar dem.

– Det kan hjälpa oss att hitta mekanismer som är viktiga för sällsynta sjukdomar och substanser som kan tas vidare till en musmodell, säger Anna Lindstrand.

Ett område där forskningen redan har kommit betydligt längre är de neuromuskulära sjukdomarna. Det

finns flera hundra neuromuskulära sjukdomar med en ärftlig orsak, men det mesta intresset riktas nu mot två av dem – Duchennes muskeldystrofi och spinal muskelatrofi, SMA. Båda väldigt allvarliga muskelsjukdomar som gör att musklerna förtvinar och som i värsta fall leder till döden för de drabbade.

Sjukdomarna beror på att olika gener är muterade vilket gör att nödvändiga protein inte bildas som de ska. Båda sjukdomarna har nyligen fått nya läkemedel godkända av det europeiska läkemedelsverket, EMA. Läkemedlen fungera på lite olika sätt, men båda går in och rättar till läsningen av gener så

Fakta: Genetisk kartläggning Satsning på teknik en förutsättning Det nationella centret för molekylära biovetenskaper, SciLifeLab, som startade 2010 på initiativ av regeringen är det som har gjort det möjligt för Sverige att vara världsledande när det gäller klinisk helgenomsekvensering. Centret, som är ett samarbete mellan de fyra universiteten Karolinska Institutet, KTH, Stockholms universitet och Uppsala universitet, var tidigt med att bygga upp den tekniska kompetensen som hela tiden utvecklas.

– Idag kan vi sekvensera cirka 95 procent av genomet och hitta uppemot 60 procent av de sällsynta sjukdomarna, men vår forskning och utveckling kommer göra oss allt bättre, snabbare och billigare, säger Valtteri Wirta, chef för Clinical Genomics på SciLifeLab och forskare vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska Institutet.

Så hittas sjukdomsgener 1.

BLODPROV Patientens DNAmolekyler delas upp i många små fragment, ungefär 300 baspar långa.

2.

SEKVENSERING DNA-sekvensen i ändarna av alla fragment bestäms i en maskin. Tack vare den stora mängden fragment kommer till slut hela genomet att vara kartlagt.

4.

SJUKDOMSJAKT Avvikelser som hittats i patientens DNA-sekvens matchas genom avancerad databassökning mot kända sjukdomar.

3.

DATORANALYS Med hjälp av kraftfulla datorer läggs fragmentens sekvenser i ordning mot ett referensgenom av människans DNA.

5.

DIAGNOS Kliniska genetiker och läkare tolkar data för att komma fram till vilken mutation som orsakar sjukdomen hos patienten.

Källor: Anna Lindstrand, Valtteri Wirta, scilifelab.se Medicinsk Vetenskap №1–2019

Medvet1-19_inlaga.indb 39

39

2019-02-08 12:58

På djupet Sällsynta diagnoser

att de nödvändiga proteinerna skapas i tillräcklig mängd och på så vis kan barnens muskelfunktion förbättras.

Thomas Sejersen är professor i barnneurologi vid institutionen för kvinnors och barns hälsa på Karolinska Institutet och överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset. Han har forskat kring dessa sjukdomar i decennier.

– Vi hade tidigt tankar om att det skulle gå att modifiera arvsmassan på något sätt, men det tedde sig nästan som hägringar.

Men de sista fem-tio åren har det skett en enorm utveckling, säger han.

Behandlingarna av Duchennes muskeldystrofi och spinal muskelatrofi kan sägas vara de första exemplen på framgångsrika terapier av sällsynta sjukdomar som angriper själva grundproblemet, mutationerna, och de kan ses som modellbehandlingar för framtiden, menar Thomas Sejersen.

40

” Det tedde sig nästan som hägringar. Men de senaste fem-tio åren har det skett en enorm utveckling.”

– Det finns gott hopp om att de principer som man har för dem kan komma andra neuromuskulära sjukdomar till godo, och andra sällsynta sjukdomar också, säger han.

De aktuella läkemedelsbehandlingarna påverkar läsningen av generna, men de förändrar inte själva DNA-molekylen. Dessutom måste läkemedlen fyllas på för att det ska fungera i längden. Men det kan snart vara historia, berättar Thomas Sejersen.

– Det har talats om genterapi i decennier, men man har gång på gång stött på patrull. Men nu har man lyckats modifiera bärarna av generna som man vill föra in så det ser oerhört lovande ut för dessa muskelsjukdo-

mar. I USA har man nu framgångsrikt behandlat en liten grupp barn med spinal muskelatrofi och fler studier är på gång. Ett godkännande förväntas i USA när som helst och i Europa lite senare, säger han.

Det skulle i så fall innebära en engångsbehandling som sätter in en ny fungerande gen i DNA-molekylen för gott.

Oavsett om det handlar om läkemedel eller genterapi så kommer det att bli viktigt att hitta barnen så tidigt som möjligt innan musklerna börjat förtvina. I ännu opublicerade studier är det visat att tidigt insatt behandling kan göra barnen näst intill symtomfria, berättar Thomas Sejersen. Han försöker därför få till en screening av alla svenska barn i det så kallade PKUprovet som tas på alla nyfödda.

– Det skulle vara mycket vunnet om man kunde erbjuda det som en screening och komma in så tidigt att man får den mest optimala behandlingseffekten, säger han.

Foto: Rebecka Uhlin

Genom samarbete mellan forskare över hela världen samlas information om sjukdomar som är mycket sällsynta.

Medicinsk Vetenskap №2–2016 №1–2019

Medvet1-19_inlaga.indb 40

2019-02-08 12:58

ANNONS

www.sallsyntadiagnoser.se

Hur kan vi motverka utsatthet i akademin?

SEMINARIUM 8 MARS Efter #metoo: • Nytt forsknings- och samverkansprogram för att förebygga genusbaserad utsatthet • Rapport från Vetenskapsrådet: Sexuella trakasserier i akademin • Universitets- och högskolerådet om lärosätenas förebyggande arbete • Paneldiskussion med tongivande aktörer TID: FREDAG 8 MARS KL. 14-16 med efterföljande mingel PLATS: NOBEL FORUM, NOBELS VÄG 1, KAROLINSKA INSTITUTET, SOLNA ANMÄLAN: Registrera dig senast 25 februari, www.survey.ki.se/survey/13833

Medvet1-19_inlaga.indb 41

2019-02-08 12:58

ANNONS

tar över försäljningen av

MEDICINVETARNA Lyssna på populärvetenskap från Karolinska Institutet.

I podden Medicinvetarna intervjuas forskare om ämnen som angår oss alla.

i Sverige Fokus ligger på den sängliggande brukaren

Finns på ki.se/medicinvetarna eller där poddar finns.

www.caretec.se info@caretec.se

Medvet1-19_inlaga.indb 42

2019-02-08 12:58

Forskarna svarar på dina medicinfrågor

Tack för din fråga, du får en inbunden anteckningsbok hemskickad. / Redaktionen

Svar

Foto: Istockphoto

Varför inte två bra händer?

Varför är de flesta människor antingen höger eller vänsterhänta? (Det vore väl mer praktiskt att vara bra på båda sidorna.) Vad är det som avgör häntheten hos en individ? / Vänsterhänt

Omkring en tiondel av alla människor använder nästan uteslutande vänster hand, medan resterande i mer eller mindre utsträckning använder höger hand. Fossila fynd stödjer att släktet Homo haft en benägenhet till högerhänthet sedan minst 500 000 år. Det finns stöd för att genetik ligger bakom en del av vår benägenhet till hänthet, men det har varit svårt att identifiera specifika gener. Det kan bero på att många gener som har liten individuell betydelse tillsammans påverkar häntheten.

Vissa forskare menar att vår förmåga till språk kan vara viktig i sammanhanget.

Den specialisering av hjärnans halvor som möjliggör vår språkliga förmåga skulle kunna ha bidragit till uppkomsten av fler specialiseringar – exempelvis de som ligger bakom hänthet.

Det är inte heller helt klarlagt varför vi ser en variation i hänthet. Men faktorer som påverkar hjärnan under fosterutvecklingen, som infektioner eller för tidig födsel, kan i vissa fall leda till förändrad hänthet hos en individ.

Det finns visst stöd för att vänsterhänthet kan vara en fördel i vissa sporter som boxning och tennis. En förklaring kan vara att vänsterhänta oftast tränar mot högerhänta medan högerhänta har mycket mindre vana av att träna mot vänsterhänta.

/

Simon Kyaga forskare i psykiatri Medicinsk Vetenskap №1–2019

Medvet1-19_inlaga.indb 43

43

2019-02-08 12:58

F+S Medicinfrågor Yttrar sig infektioner på olika sätt?

Kan samma virus ge helt olika symtom hos olika personer? / Malena

visa att konsumtion av coca-cola och andra läskedrycker ökar risken för koloncancer eller andra vanliga cancerformer. Däremot har flera stora studier visat en ökad risk för diabetes och eventuellt hjärt-kärlsjukdomar. På grund av den höga sockerhalten i läskedrycker kan högt intag av dessa även bidra till karies.

Förutom socker innehåller coca-cola små mängder koffein som kan ha en blodtryckshöjande effekt.

Det enkla svaret på denna fråga är JA! Det är mer regel än undantag att samma virus ger ett brett spektrum symtom från mildare till allvarligare sjukdom. Det är faktiskt svårt att hitta exempel där detta inte gäller, men ett är rabiesvirus som är hundraprocentigt dödligt för smittade människor.

Några exempel på välkända virus där sjukdomsbilden varierar mycket är poliovirus, TBE och mässling. Poliovirus, som numera nästan är utrotat via vaccination, ger bara undantagsvis den typiska förlamningssjukdomen (barnförlamning). Merparten smittade (cirka 3/4) får inga symtom alls, cirka 1/4 får förkylning och feber och mindre än 1 procent drabbas av förlamning. På samma sätt får bara en mindre andel fästingburen hjärninflammation om de smittas av TBE-virus. Ett sista exempel är mässlingvirus som oftast ger en akut sjukdom med bland annat hög feber, utslag och ordentliga allmänsymtom.

I Sverige, där mässling sedan många år ingår i det allmänna barnvaccinationsprogrammet, har många dock glömt att ännu allvarligare symtom är ganska vanliga. Upp till 20 procent får följdsjukdomar. Allvarlig hjärnhinneinflammation ses hos cirka 0,1 procent av smittade och WHO uppskattar att cirka 110 000 barn dog av mässling under 2017, detta framförallt i länder som ännu inte har allmän vaccination.

Att dessa skillnader i sjukdomsbild finns för nästan alla virus beror på ett samspel av flera faktorer där genetiska skillnader hos oss människor och hos virusen spelar stor roll tillsammans med allmänt hälsotillstånd, ålder och andra samverkande sjukdomar.

Susanna Larsson forskare i nutritionsepidemiologi

Jan Albert professor i smittskydd

Läsk har direkt kopplats till diabetes men inte till cancer.

Får man cancer av coca cola?

Jag har hört att det finns ett samband mellan coca cola och koloncancer.

Stämmer det? Är andra hälsoeffekter studerade? / Andreas

Svar

Läskedrycker innehåller mycket socker (gäller ej light-varianter) och kan därmed bidra till övervikt och fetma som i sin tur ökar risken för många sjukdomar som exempelvis diabetes, cancer och hjärt-kärlsjukdomar. De flesta stora befolkningsstudier har dock inte kunnat 44

/

/

Foto: Istockphoto

Svar

Medicinsk Vetenskap №1–2019

Medvet1-19_inlaga.indb 44

2019-02-08 12:58

F+S Gammal i ung kropp?

Vi lever längre, men är vi också yngre? Skulle en läkare kunna säga ”du är 70 men har en fysik som en 40-åring” och baseras det i så fall på något annat än en godtycklig uppskattning? / Viktoria

Svar

Det gula ämnet i gurkmeja är högintressant i forskningen.

Vad vet vi om gurkmeja?

Det skrivs mycket om hälsoeffekter av gurkmeja. Finns det något stöd i forskningen? / Sanna

Foto: Istockphoto

Svar

Gurkmeja (Curcuma longa) är en vanlig ingrediens i det indiska köket med en svagt bitter smak som påminner om ingefära.

Växten har sedan länge också använts i både Kina och Indien som traditionell medicin vid olika hälsobesvär såsom matsmältningsbesvär, leverbesvär, hudproblem, inflammationer, menstruationssmärtor, dålig sårläkning och ledvärk.

I modern forskning har det gula pigmentet kurkumin, som utgör cirka 3 procent av gurkmeja, rönt stort intresse och legat till grund för fler än 12 000 forskningsartiklar. En del studier, ofta gjorda i celler eller i djurförsök, antyder att kurkumin har en potentiell förmåga att ge skydd mot cancer, diabetes och

hjärtkärl-sjukdom.

Många, men inte alla, av de kliniska studier som gjorts har visat att gurkmeja (500 mg/dag) har gynnsamma effekter på markörer för inflammation och oxidativ stress och blodfetter. Då det saknas större randomiserade studier vet vi dock ännu inte säkert om dessa förändringar verkligen kan minska risken för sjukdom.

Jag hoppas att i min egen forskning få möjlighet att undersöka om regelbundet intag av kurkumin kan ha gynnsamma effekter på inflammation och tarmflora hos kroniskt njursjuka patienter.

Tills de mer än 100 kliniska studier med gurkmeja som just nu pågår har gett oss svar bör vi dock kunna fortsätta att inta detta högintressanta gula födoämne då USA:s livsmedels- och läkemedelsmyndighet, FDA, har listat det som ett säkert födoämnestillskott.

/

Peter Stenvinkel professor i njurmedicin

Det stämmer att vi lever allt längre och att man brukar säga att vi är friskare än tidigare generationer. I tidningar kan man läsa att ”60 är det nya 40” och liknande.

För att förklara vad som menas måste man skilja på kronologisk ålder – som är den faktiska tiden man levt – och biologisk ålder – som är den upplevda åldern där den egna kroppens funktion jämförs mot den allmänna befolkningen. Biologisk ålder kan uppskattas med hjälp av olika hälsodata och mätningar av biomarkörer som är kopplade till åldrandet. Ett exempel är längden på telomererna, änden på våra kromosomer, som förkortas vid varje celldelning.

För den enskilda individen är det dock svårt att få en exakt uppskattning av den biologiska åldern. De tester som finns kommersiellt tillgängliga är inte tillräckligt bra än, men om några år kan möjligheterna vara större.

Risken att utveckla sjukdomar ökar med den biologiska åldern. Både genetik och miljö (livsstil) påverkar hur vi åldras och vilken biologisk ålder vi har.

Yngre generationer har generellt sett lägre biologisk ålder än äldre generationer vid samma kronologiska ålder på grund av att vi lever mer hälsosamt än förut. Därmed lever vi också längre.

/

Sara Hägg docent i molekylär epidemiologi

Fråga och vinn! Är du nyfiken? Skicka in din klurigaste fråga om medicin så letar vi rätt på en forskare som kan svara.

Bästa frågan vinner en inbunden anteckningsbok. Skicka din fråga till: medicinskvetenskap@ki.se eller Medicinsk Vetenskap, Kommunikationsavdelningen, Karolinska Institutet, 171 77 Stockholm

Medicinsk Vetenskap №1–2019

Medvet1-19_inlaga.indb 45

45

2019-02-08 12:58

Topplistan Ett urval av de senaste publikationerna från Karolinska Institutet i de mest ansedda vetenskapliga tidskrifterna.

DNA-origami mäter antikroppars effektivitet VACCIN VERKAR GENOM att träna immunförsvaret med ofarliga blandningar av så kallade antigener (ett kroppsfrämmande ämne som framkallar en reaktion hos immunförsvaret) från till exempel ett virus. När kroppen sedan utsätts för viruset, så känner immunförsvaret redan igen antigenerna som viruset har och kan effektivt sätta stopp för en infektion.

Många nya vaccin använder sig idag av en så kallad partikeldisplay, där antigenerna tillförs kroppen och visas upp för immunförsvaret i form av partiklar med massor av antigener tätt packade på ytan. Partikeldisplay av antigener fungerar i vissa fall bättre som vaccin än att bara ge fria antigener och ett exempel är HPV-vaccinet, som skyddar mot livmoderhalscancer.

Antikroppar, eller immunglobulin, den kanske viktigaste delen av kroppens försvar mot infektioner, binder antige46

ner mycket effektivt. Antikropparna har en Y-formad struktur där varje ”arm” kan binda en antigen. På så sätt kan varje antikroppsmolekyl vanligtvis binda två antigenmolekyler.

I en aktuell studie undersökte forskare vid Karolinska Institutet i samarbete med forskare vid Universitetet i Oslo hur nära och hur långt ifrån varandra antigenerna kan sitta packade utan att kraftigt påverka förmågan för en antikropp att binda båda molekylerna på en gång.

– Vi har för första gången lyckats mäta exakt vilka avstånd mellan antigener som leder till bäst bindning av olika antikroppars båda armar samtidigt.

Avstånd på ungefär 16 nanometer ger starkast bindning, säger Björn Högberg, professor vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, som lett studien.

Studien visar också att immunglobulin M (IgM), den antikropp som först är inblandad vid en infektion, har ett betydligt större omfång, alltså förmåga att binda två antigener, än vad man tidigare trott. IgM har också avsevärt större omfång än de IgG-antikroppar som produceras i ett senare skede av en infektion.

Tekniken forskarna använt bygger på så kallad DNA-origami, en relativt ny teknik, som funnits sedan 2006, där exakta nanostrukturer kan designas med hjälp av DNA. Men det är inte förrän på senare år som forskarna har lärt sig använda tekniken inom biologisk forskning.

Resultaten kan komma att användas för att bättre förstå immunförsvarets respons och för att designa bättre antikroppar för immunterapi vid till exempel cancer.

Binding to Nanopatterned Antigens is Dominated by the Spatial Tolerance of Antibodies Shaw A, Hoffecker IT, Smyrlaki I, Rosa J, Grevys A, Bratlie D, Sandlie I, Michaelsen TE, Andersen JT, Högberg B Nature Nanotechnology januari 2019

Foto: Ulf Sirborn, Björn Högberg.

Pyssel på DNA-nivå.

Medicinsk Vetenskap №1–2019

Medvet1-19_inlaga.indb 46

2019-02-08 12:58

Nya rön ökar förståelsen av MS SJUKDOMEN multipel skleros, MS, uppstår när immunförsvaret angriper det isolerande fettämnet myelin, som produceras av celler som kallas oligodendrocyter, och omger nervtrådarna i centrala nervsystemet. Detta påverkar överföringen av nervsignaler och orsakar sjukdomens symtom. I en ny studie har forskare vid Karolinska Institutet och Edinburghs universitet kartlagt oligodendrocyter i hjärnvävnad från avlidna MS-patienter. Resultaten visar att deras förfäderceller, som anses ha en avgörande roll för att återskapa myelin vid skovvis förlöpande MS, minskar under sjukdomens fortskridande.

Dessutom förändras både cellernas egenskaper och fördelningen av olika oligodendrocyter.

– Det tyder på att dessa celler spelar en mer komplex roll både vid de sjukliga förändringar som uppstår och vid bildandet av nya celler, säger Gonçalo Castelo-Branco, docent vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, och en av de forskare som lett studien.

Samtidigt publiceras en annan artikel i samma tidskrift från professor Jonas Friséns grupp vid Karolinska Institutet där de kommer fram till överlappande resultat men med annan metodik (se topplistan här intill).

Foto: David van Bruggen, Jan Lapins, Istockphoto

Altered human oligodendrocyte heterogeneity in multiple sclerosis Jäkel S, Agirre E, Mendanha Falcão A, van Bruggen D, Wai Lee K, Knuesel I, Malhotra D, ffrench-Constant C, Williams A, CasteloBranco G Nature januari 2019

2,5 miljoner människor i världen lever med sjukdoman multipel skleros som bland annat kan innebära svårigheter att gå.

Den syrebindande komponenten i röda blodkroppar är störd vid sjukdomen porfyri.

Lovande ny behandling mot akut porfyri PORFYRI är en ovanlig och allvarlig sjukdom som beror på ärftliga rubbningar i bildningen av hem, den syrebindande komponenten i röda blodkroppar. När leverns bildning av hem inte fungerar ansamlas giftiga ämnen i kroppen och detta orsakar akuta porfyriattacker. Patienter behandlas med en form av hem som kallas hemin, men för de svårast sjuka patienterna är den enda effektiva behandlingen i dag levertransplantation.

Nu visar en ny läkemedelskandidat, givosiran, lovande resultat i en studie på 40 patienter. Behandlingen minskade akuta attacker med upp till 79 procent, och behovet av hemin minskade med upp till 83 procent. De flesta rapporterade biverkningar var milda eller måttliga.

– Läkemedelskandidaten är baserad på så kallad RNA-interferens, en naturlig metod för att hämma genuttryck, säger Eliane Sardh, forskare vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi på Karolinska Institutet och försteförfattare till studien.

Godkänt läkemedel kan komma redan i början av 2020.

A Phase 1 Study of an RNAi Therapy for Acute Intermittent Porphyria Sardh E, Harper P, Balwani M, Stein P, Rees D, Bissell DM, Desnick R, Parker C, Phillips J, Bonkovsky HL, Vassiliou D, Penz C, ChanDaniels A, He Q, Querbes W, Fitzgerald K, Kim JB, Garg P, Vaishnaw A, Simon AR, Anderson KE NEJM februari 2019

L I S TA

Fler nya topppublikationer Behandlingsbar mekanism identifierad vid schizofreni Increased synapse elimination by microglia in schizophrenia patientderived models of synaptic pruning Sellgren CM, Gracias J, Watmuff B, Biag JD, Thanos JM, Whittredge PB, Fu T, Worringer K, Brown HE, Wang J, Kaykas A, Karmacharya R, Goold CP, Sheridan SD, Perlis RH Nature Neuroscience februari 2019 Gamla celler reparerar skador i hjärnan hos MS-patienter Oligodendrocyte generation dynamics in multiple sclerosis Yeung MSY, Djelloul M, Steiner E, Bernard S, Salehpour M, Possnert G, Brundin L, Frisén J Nature januari 2019 Statiner minskade besvär vid psykisk sjukdom Association of Hydroxylmethyl Glutaryl Coenzyme A Reductase Inhibitors, L-Type Calcium Channel Antagonists, and Biguanides With Rates of Psychiatric Hospitalization and Self-Harm in Individuals With Serious Mental Illness Hayes J, Lundin A, Wicks S, Lewis G, Wong ICK, Osborn D, Dalman C JAMA Psychiatry januari 2019 Nytt om hur gener aktiveras Genomic encoding of transcriptional burst kinetics Larsson A, Johnsson P, Hagemann-Jensen M, Hartmanis L, Faridani OR, Reinius B, Segerstolpe Å, Rivera CM, Ren B, Sandberg R Nature januari 2018 Lägre risk för hjärtkärlhändelser med diabetesläkemedel Use of liraglutide and risk of major cardiovascular events: a registerbased cohort study in Denmark and Sweden Svanström H, UedaP, Melbye M, Eliasson B, Svensson AM, Franzén S, Gudbjörnsdottir S, Hveem K, Jonasson C, Pasternak B The Lancet Diabetes & Endocrinology december 2018 Medicinsk Vetenskap №1–2019

Medvet1-19_inlaga.indb 47

47

2019-02-08 12:58

Aktuellt på KI För fler tips om aktiviteter på Karolinska Institutet

teachers, researchers and other higher education professionals are invited to explore how we can take responsibility for, and be inspired by, these goals in our educational programs, research, and collaboration with society.

När: 30 mars kl 9:00-16:30 Var: Aula Medica, Nobels väg 6, campus Solna.

För mer information: ki.se/kalender

ki.se/ kalender

KIND Seminar Conditional participation in APR physical activity in adolescents with an Autism Spectrum Disorder. Susann Arnell är forskarstuderande vid institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet.

När: 23 april kl 16-17 Var: KIND, CAP Research Center, Gävlegatan 22B, våning 8, Konferensrum: Leo. Ingen förregistrering krävs.

23

Aktiviteter med Karolinska Institutet Symposium Swedish FTD Initiative, öppet för MAR alla intresserade av forskning inom frontallobsdemens.

När: 8 mars 2019 kl 9-19:30 Var: Aula Medica, Nobels väg 6, campus Solna.

För mer information, kontakta FTDemens@nvs.ki.se

8

Seminarium: Steget vidare efter #metoo Lansering av ett MAR forsknings- och samverkansprogram av Karolinska Institutet, KTH och Malmö universitet för att motverka sexuella trakasserier och genusbaserad utsatthet i akademin. Vetenskapsrådet presenterar internationell forskningsöversikt.

UHR redogör för lärosätenas förebyggande arbete.

8

48

När: 8 mars kl 14-16 Var: Wallenbergsalen, Nobel Forum, Nobels väg 1, campus Solna.

Anmälan senast 25 februari, se ki.se/kalender Seminar Circulating tumor DNA in metastatic MAR prostate cancer. Johan Lindberg är forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet.

När: 12 mars kl 13:00 Var: Biomedicum B0313, våning 3, campus Solna. Kontakt: Lars-Gunnar.Larsson@ki.se

12

Professorsföreläsning: Från vård­ utveckling till bred MAR primärvårds­ forskning och akademisk tillväxt Lena Törnkvist är adjungerad professor i klinisk primärvård och omvårdnad vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet.

19

När: 19 mars kl 15:00-16:15 Var: Sal H2, Alfred Nobels allé 23, campus Flemingsberg.

DISPUTATION: Medical decisionmaking capacity MAR among geriatric patients with and without dementia -communication based approaches for assessment and facilitation Liv Thalén vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, Karolinska Institutet, försvarar sin avhandling.

När: 29 mars kl 9:00 Var: Lissma Auditorium, Novum Plan 4, Hälsovägen 7, campus Flemingsberg.

29

Conference: Rethinking Higher Education: Inspired MAR by the Sustainable Development Goals During this one-day conference, students,

30

KIND Seminar Psychosis and NeurodevelopmenMAJ tal Disorders. Seminarium med Pontus Strålin, institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.

När: 14 maj kl 16-17 Var: KIND, CAP Research Center, Gävlegatan 22B, våning 8, Konferensrum: Leo. Ingen förregistrering krävs.

14

Öppna seminarier vid NVS Infant health, cogJUN nitive performance and later life outcomes - Evidence from the inception of the welfare state in Sweden.

Therese Nilsson är docent vid Institutet för Näringslivsforskning och Lunds universitet.

När: 11 juni kl 11-12 Var: Widerströmska huset, Tomtebodavägen 18a, konferensrummet våning 10, campus Solna.

11

Foto: David Lagerlöf

Tips!

Vill du medverka till att FN:s globala mål blir verklighet? Vid en konferens 30 mars som riktar sig till alla inom högre utbildning diskuteras frågor om hur vi kan ta ansvar för - och bli inspirerade av - de globala målen.

Medicinsk Vetenskap №1–2019

Medvet1-19_inlaga.indb 48

2019-02-08 12:58

Boktips Sissela Nutley har disputerat i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet.

Nu vill hon lära oss återta kontrollen över våra liv.

FLER BOKTIPS

Vägen till Vincent Henrietta Westman (Mondial) Journalisten Henrietta Westman, även psykologstudent vid Karolinska Institutet, har skrivit en bok om Vincent, det första barnet i historien som kommit till världen i en transplanterad livmoder.

TIPS! Sissela Nutley har skrivit manus till musikalen ”Det syns inte” som handlar om psykisk ohälsa i relation till bland annat sociala medier. Läs mer: detsynsinte.se

Nyanserat om skärmpåverkan

Foto: Henrietta Asplund

DET ÄR INTE konstigt att mobilen – denna lilla maskin som

innehåller nästan allt – ständigt pockar på vår uppmärksamhet och upptar mycket av vår tid. Det konstaterar hjärnforskaren Distraherad Sissela Nutley i sin bok ”Distraherad” som handlar om hur vi – Hjärnan, kan hantera teknikens lockelser. skärmen och Boken tar inte ställning till om det omfattande skärmanvänkrafterna bakom dandet är bra eller dåligt, utan vill ställa mer nyanserade frågor Sissela Nutley om hur vi kan använda tekniken på ett sätt som vi egentligen (Natur & Kultur) skulle vilja.

– Jag har valt att fokusera på tre aktiviteter som används utbrett och som jag också upplever mest diskussioner och oro kring i media och när jag pratar med lärare och föräldrar: sociala medier, våldsamma dataspel och porr, säger Sissela Nutley.

Boken ger inga enkla svar, men många forskningsbaserade tips och strategier för hur vi kan uppnå ett mer medvetet förhållningssätt för oss själva och våra barn. Ett mål kan vara att ge varandra mer uppmärksamhet och inte låta oss bli uppbundna och distraherade av sådant som vi egentligen inte tycker är viktigt.

Ola Danielsson

När lögnen blir sanning Harriet Wallberg och Kristina Appelqvist (Natur & Kultur) I en ny bok ger Harriet Wallberg, professor i fysiologi och tidigare rektor vid Karolinska Institutet, sin syn på hanteringen av det mycket uppmärksammade Macchiariniärendet och på den utredning som gjordes av Sten Heckscher 2016 på uppdrag av universitetets styrelse. Hon menar att utredningen innehöll en rad felaktigheter. Boken har redan uppmärksammats stort i media.

I höstas kom även Bosse Lindquists bok ”Macchiariniaffären: sanningar och lögner på Karolinska” som sammanfattar hela Macchiarini-ärendet.

Uthållighet Alex Hutchinson (Natur & Kultur) Vilka gränser finns för människans fysiska prestationsförmåga? Med hjälp av berättelser från både extremsportens och vetenskapens värld försöker den amerikanske forskaren och journalisten Alex Hutchinson reda ut frågan. I boken tar han sig tid att både gräva djupt och vara nyanserad, enligt Mikael Mattsson, forskare vid Karolinska Institutet, som skrivit det svenska förordet.

Medicinsk Vetenskap №1–2019

Medvet1-19_inlaga.indb 49

49

2019-02-08 12:58

Ögonblicket Ferdinand Choong

”Det bildas fantastiskt vackra mönster” I jakten på en ny detektionsmetod fick Ferdinand Choong en aptitlig idé. ”Det var i arbetet med en metod för att kunna detektera det som kallas bakteriell biofilm som vi fick idén. Biofilm är en svårgenomtränglig miljö som bakterier utvecklar för att skydda sig från omgivningen. Bakterier som skyddas av biofilm är svårare att bekämpa då de är mer resistenta mot antibiotika. Därför är det viktigt att upptäcka filmen, inte minst på sjukvårdsmaterial. Vi tog fram en optisk metod, med hjälp av en molekyl vi kallar optotracer, som när den binder vid komponenter i biofilmen blir fluorescerande. Det syns väldigt tydligt i mikroskop.

En biofilmskomponent är cellulosa. Eftersom min chef Agneta Richter-Dahlfors har en bakgrund inom cellulosabranschen insåg vi att metoden även kan få stor betydelse i utvecklingen av nya växtbaserade biomaterial. Därför ville vi gärna sprida resultaten till den svenska skogsindustrin.

Men hur skulle vi förmedla våra resultat på ett enkelt och lättbegripligt sätt?

Då kläckte vi idén att använda en lök.

Färgar du in löken med den optiska molekylen så bildas fantastiskt vackra mönster under mikroskopet. Ett omedelbart sätt att visa upp metoden. Sen fortsatte vi med fler växter och grönsaker, som majs, potatis, rabarber och äpplen. De allra vackraste bilderna tycker jag kom från gröna äpplen.

Nu sammanställer vi bilderna i en portfolio som kan bli basen i en ny utställning på temat molekylär gastronomi. Vi vill skapa en visuell upplevelse som leder till bättre kunskap om vegetarisk kost, gärna genom workshops med kända kockar. Förhoppningsvis kan utställningen bli verklighet inom ett år då flera museer har visat intresse för projektet.”

Berättat för: Magnus Trogen Pahlén Foto: Joel Nilsson 50

Namn: Ferdinand X. Choong Titel: Forskare vid Swedish Medical Nanoscience Center, Karolinska Institutet.

Forskningsområde: Nya metoder för tillämpningar av biomedicinsk forskning.

Medicinsk Vetenskap №1–2019

Medvet1-19_inlaga.indb 50

2019-02-08 12:58

ANNONS

GE En Gåva till KarolinsKa institutEt Karolinska institutets vision är att på ett avgörande sätt bidra till att förbättra människors hälsa.

Med ditt stöd kan vi förverkliga visionen och fortsätta att göra skillnad.

Foto: Erik Cronberg

om du har frågor eller ideér rörande Karolinska institutets forskning och utbildning, kontakta oss på Development office. Vi berättar gärna mer om hur du kan vara en del av framtiden och bidra till nya genombrott för livet.

Ge din gåva via webben: ki.se/stodki

Vill du också bidra till nya

gEnoMbrott För liVEt™

Kontakta oss på Development office; telefon 08-524 800 00 eller development-office@ki.se, du kan även ge din gåva direkt via webben på ki.se/stodki

Vill du annonsera i Medicinsk Vetenskap?

Som annonsör i Medicinsk Vetenskap når du en stor läsekrets som är intresserad av medicin, forskning och hälsa. Upplagan är 26 200 och bland våra läsare fi nns förutom allmänt nyfikna personer exempelvis patienter, forskare, vårdverksamma, media, forskningsfinansiärer och lärare.

Kontakta: medicinskvetenskap@ki.se

POSTTIDNING B

ANNONS

Rethinking Higher Education

Photo: David LagerlĂśf

Inspired by the Sustainable Development Goals

Saturday 30 March 2019 at Karolinska Institutet in Stockholm

Register today for this free one-day conference: www.sdgsinhighered.se Well into the 21st century, we realize that human activity is pushing the world towards its very limits. This compels us to better understand how health and social sustainability are coupled to the climate and economy, and demands that we think and act knowledgeably, critically and ethically across disciplines and sectors.

Meet the Right Honourable Helen Clark, former Prime Minister of New Zealand and former head of UNDP, Sir Michael Marmot from University College London and Chair of WHO Commission on Social Determinants of Health – and engage in discussions and plans on how to achieve better health and wellbeing for all.

Welcome!