Medicinsk Vetenskap nr 2 2010

0210 omslag.3:01 omslag

10-05-19

15.24

Sida 52

Posttidning B

www.LabRumKlimat.com

NYTECKNAT RAMAVTAL MELLAN KAROLINSKA INSTITUTET OCH LabRum Klimat Ab Ett ramavtal mellan LabRum Klimat Ab och Karolinska Institutet tecknades den 15:e mars 2010. Det omfattar inköp och leverans av SANYO -86°C och -150°C frysar samt Laboratoriekyl-/frysskåp mm. Avtalet omfattar även verksamhet som bedrivs av KI i Campusområdet i Solna och Huddinge, Karolinska Universitetssjukhuset, Danderyds sjukhus, S:t Görans sjukhus, S:t Eriks sjukhus, KTH, Södersjukhuset samt i Stockholm City.

MedicinskVetenskap Nr 2 2010

LabRum Klimat

vid Karolinska Institutet Nr 2 2010

Pris: 50 kronor

TE MA

Bröstcancer | Nödvändigt salt | Nedkylning fler fall ska hindras höjer smak och blodtryck

räddar barn med syrebrist

-150°C FRYSBOXAR Det riskfria och ekonomiska DOWHUQDWLYHW WLOO I|UYDULQJ L Á \WDQGH NYlYH -86°C FRYSSKÅP MED FROST SEAL ISOLERADE, HELTÄTA INNERLUCKOR. Minimerar isbildning, som du riskerar att få om du använder frysskåp med oisolerade och otäta innerluckor.

LABORATORIEKYLSKÅP

-86°C FRYSBOXAR

DUAL COOLING SYSTEM Två kylkompressorer för maximal säkerhet. Vid ett ev. kompressorhaveri kan frysskåpet med hjälp av den andra kylkompressorn upprätthålla ca-70°C.

VÄRLDENS SÄKRASTE -86°C FRYS MED RESERVKOMPRESSOR

ECO MODE OPERATION: styrsystemet som i kombination med Dual Cooling System minskar effektförbrukningen med 15%.

INTELLIGENT MEDIAPANEL: med dataregistrering (loggning) och efterkontroll av temperatur mm.

HÖGEFFEKTIV V.I.P- ISOLERING (Vacuum Insulation Panels) Ger stor innervolym i kombination med små yttermått samt minimal effektförbrukning.

LabRum Klimat Ab, Industrivägen 7, 171 48 SOLNA Tel: 08- 50 55 78 50 Fax 08- 30 50 41 mail@LabRumKlimat.com

Fobier kryper fram till sommaren

Psykisk sjukdom vanlig hos kvinnliga

sexualbrottsdömda

Östrogen kan skydda mot hörseltrauma Sidan 45 Ledare Celltransplantation ny metod mot diabetes Harriet Wallberg-Henriksson, rektorSidan 46 God vård och ny teknik ger friskare diabetespatienter

Sidan 42

Sidan 48

Aktuellt/Noterat. Sidan 3–5 • Publicerat. Sidan 38 • Boktips. Sidan 50

har ordet Wallberg-Henriksson

Omslaget: Skogssork fotograferad av Jörgen Wiklund, Naturfotograferna

Historiska illustrationer mna möten med blodsugande kryp ger perspektiv

Harriet Wallberg-Henriksson är rektor vid Karolinska Institutet

”monsterillustrationer” från 1600-talet, där fantasifigurer som cykloper, elefantmän och människor med fyra ögon samsas med välgjorda illustrationer av missbildningar och komplicerande fosterlägen.

Genom århundradena har bokillustrationer av det slag som nu ställs ut på Waldemarsudde använts i undervisningen av läkare för att förmedla kunskap om människokroppen och de sjukdomar som kan drabba oss. Dessa illustrationer är både intressanta historiska dokument och har ett stort estetiskt värde

2 M e d i c i n s k Vete n s k ap 2/10

präglat forskningen kring prostatacancer.

– och det är Screening på tiden att och kunskap om en eventuell en bredare sjukdomsutveckling ställer både läkare och allmänhet får patienter inför svåra val. En operation av möjlighet att ta prostata kan leda till livslånga biverkningdel av dem. ar och sänkt livskvalitet hos den drabbade Väl tillbaka i sitt mannen.

Samtidigt vet vi idag att operaeget århundrade tion av prostatacancer kan rädda liv. kan man konstatera Läs också om nya spännande studier inatt utvecklingen inom medicinen fortsätter. Just nu byggs för om mitt egetpåforskningsområde, diabetes. första gången 50 år ett nytt, toppmodernt universitetssjukhus i Stockholm.

Tanken är att det nya sjukhuset, i samverkan Forskare vid Karolinska Institutet har med den forskning och utbildning som bedrivs vid bland annat visat att transplantation av in- Karolinska Institutet, ska utgöra navet i en planerad ”vetenskapsstad” runt sulinproducerande celler från bukspottnuvarande Norra Stationsområdet. Kanske kommer de många körteln till ögat hos möss ge ensjukhuset att ingå i en tjusiga arkitektskisserna av detkan planerade framtidaolika medicinsk konstutställning. jag känner mig ändå mängd möjligheter när detMen gäller helt säker på att och vi då kanske inte placeras i utställningens monsterkaökad kunskap till och med binett. framtida bot.

Harriet Wallberg-Henriksson är rektor vid Karolinska Medicinsk Vetenskap 2/08 Institutet

Läs mer om Hagströmerbiblioteket och utställningen Läke Konst på Waldemarsudde i artikeln på sidorna 38–39.

lasse skog

har jag inteEn glädjevanligare, nämligen sorkfeber. Mediernas i livet för många av oss är att ströva runt på konstmig av gamla sjukdomarmuseer förrapporter att beundraom verkde av fästingburna så väl vår tids stora mästare som Konstens fantastiska och förmåga att påpå en gång område därnutida jag konstnärer. nas spridningsområden bristen förtrolla och oroa – att erbjuda både vilsam skönhet och nya, på beprövad TBE-vaccin har nästan blivit ett lika säkert ibland obekväma, tankar och perspektiv – är kanske extra värdeskaplig evi-full i vår stressade vårtecken som vitsippor. Förra året slog tid. Men samtidigt har konsten också en mer ör solbad, trädantaletnämligen fall av sorkfeber ockhandfast uppgift, att illustrerahos ochmänniska spegla det omgivande samhället. skog och mark så rekord i vårt land. Vid Karolinska InstiOavsett om man söker förtrollning och nya perspektiv elälkomna möten tutet bedriver vi framgångsrik forskning ler bara behöver koppla av en stund i vardagen så vill jag varmt gande krypen. I om både TBE och sorkfeber, något som är rekommendera utställningen ”Läke Konst” som visas i sommar t fästingplågan viktigt inte minst med tanke på att vissa på Prins Eugens Waldemarsudde på Djurgården i Stockholm.

Utställningen utgör en del avtyder Karolinska 200-årsfik smör och lite forskningsrön på attInstitutets ett allt varmare rande under 2010 och bygger på samlingarna i Hagströmerbibget och är klimat kan bidra till ökad spridning av lioteket vid vårt universitet. Men de vackra bilder som ställs ut , det vet jag bezoonoser. är ofta betydligt äldre än 200-åringen Karolinska Institutet, för Ett annat tema det 1400-talet här numret i bibliotekets bokskatt finns verki från ochär framåt. icinsk Vetenprostatacancer, den cancerform som är På utställningen visas allt män ifrån spektakulära anatomiska burna sjukdovanligast bland i Sverige och som illustrationer och fina skisser av medicinalväxter, till den världsoch en annan också skördar flest liv. De senaste åren har kände fotografen Lennart Nilssons bilder av människans inre. som smittar debatten så kallad PSA-screening Vissa illustrationer kankring man både fascineras och förfasas över. m blivit allt Utställningen ochinnehåller risken för överbehandling mycket exempelvis ett helt rumi fullt med

Innehåll Medicinsk Vetenskap nr 2/2010

istock photo

8–9

Borsta tänderna så hålls tandtrollen borta har vi fått lära oss sedan barnsben. Men risken för karies börjar grundläggas ännu tidigare – redan i fosterlivet, visar en ny avhandling från Karolinska Institutet.

Dessutom slarvar allt fler ungdomar med sina tänder.

AKTUELLT

TEMA: Bröstcancer

Tio frågor om fobier Därför är ormar läskiga.

22 Nyfiken på…

Salt – förhöjer smak och blodtryck.

26 Forskarporträttet Möt malariaforskaren Mats Wahlgren.

31 Avhandlingen Endometrios kopplas till cancer.

32 Transsexualism Allt fler vill byta kön.

38 Karolinska Institutet 200 år Bildskatt ställs ut.

40 Syrebrist Nedkylning räddar barnen.

46 Fördjupning: Alternativa metoder I stället för djurförsök.

12 Förebyggande operation minskar oron.

14 Storsatsning ska hitta kvinnor i riskzonen.

19 Bröstcancer vanligare vid graviditet.

20 Krönika: Jan Frisell om nyttan med

10

22

mammografi.

ALLTID I MEDICINSK VETENSKAP

4 Aktuellt: Nyheter från KI. 6 Utblick: Medicinska nyheter.

36 Kort om KIs forskning: Notiser.

32 42 Topplistan: De bästa publikationerna.

45 Fråga forskaren: Om medicin.

49 Bilden: Antibiotikaförskrivning i Vietnam.

50 Boktips: Böcker av KIs forskare. omslagsfoto: minden pictures

ylva sundgren

För mig var det självklart att tacka ja. Åsa Fagerström om beslutet att operera bort sina friska bröst för att undvika bröstcancer. Läs mer på sidan 12.

46 M e d i c i n s k V e t e n s k a p 2 /10 3

Aktuellt från KI

CAMILLA SVENSK

ola danielsson

Redaktören har ordet Livet inte givet Tacksamhet över att få leva. Det är Åsa Fagerströms dominerande känsla sedan hon opererat bort sina friska bröst för att skydda sig mot cancer. Både hennes mamma, bror och flera nära släktingar har dött i olika cancerformer, något som fick läkarna att föreslå Åsa en operation i preventivt syfte. Förlusten av många nära anhöriga har fått henne att inse att livet inte kan tas för givet, berättar hon.

Så många som tolv procent av alla svenska kvinnor drabbas någon gång i livet av bröstcancer. Trots att Sverige är ett av världens mest framgångsrika länder på att behandla bröstcancer dör fortfarande cirka 1 500 kvinnor varje år i sjukdomen och antalet fall ökar. Vid Karolinska Institutet startar nu en storsatsning som ska förbättra förebyggande insatser, diagnostik och behandling för att sänka både antalet insjuknade och döda. Det känns hoppfullt. Läs mer i vårt bröstcancertema i detta nummer.

Något vi också lätt tar för givet är våra tänder. Men det gäller att sköta om dem så att de håller livet ut. Var tredje 19-åring borstar inte tänderna regelbundet på kvällen, visar ny forskning vid Karolinska Institutet. Lite snubbigt, men också dumt då det ökar risken för hål i tänderna.

Kanske behövs lite nya tandborstningskampanjer à la 1970-talet. På Facebook denna gång?

Härligt med sommar: Ute surrar bin, plötsligt kryper spindlar både här och där, ormar är en möjlig syn. Spännande för djurälskaren, mindre kul för den fobiskt lagde.

Läs om hur man kan ärva fobier och hur de effektivt kan behandlas med exponering – för den som törs.

Trevlig sommar!

Cecilia Odlind

Redaktör

Kung Carl XVI Gustaf tog emot en guldmedalj av Karolinska Institutets rektor Harriet Wallberg- Henriksson (till vänster). Även prorektor Jan Andersson och universitetsdirektör Karin Röding (till höger) närvarade vid ceremonin.

Kungen fick guldmedalj Karolinska Institutet har i samband med 200-årsjubileet instiftat en särskild jubileumsmedalj i tre valörer: Guld, Stor Silver och Silver. Den första av dessa delades i april ut till Kung Carl XVI Gustaf för ”enastående insatser för Karolinska Institutets verksamhet att genom forskning och utbildning bidra till att förbättra människors hälsa.” Medaljen, som är i guld och överlämnades vid en ceremoni på slottet, ska ses som ett tecken på Karolinska Institutets tacksamhet för att kungen är jubileets beskyddare.

’’

När jag först slutade

argumentera och sedan

slutade skälla och i stället började ironisera, då gick det bra, och när jag till slut började förlöjliga dem, då gick det riktigt fort.

Hans Rosling, professor vid institutionen för folkhälsovetenskap, om hur han fick Världsbanken att fritt tillgängliggöra sin statistik om hur länder och befolkningar utvecklas ekonomiskt, socialt och hälsomässigt. Till DN.se.

4 M e d i c i n s k Vete n s k ap 2/10

Hedersdoktor för Parkinsonengagemang elena olivo

Michael J Fox installerades till hedersdoktor av dekanus Clara Hellner Gumpert.

till stöd för forskning kring embryonala stamceller och en förkämpe för forskningsfrihet.

nus vid Karolinska Institutet.

Michael J. Fox har även varit en stark opinionsbildare i USA

Rättelse Hugo Theorell erhöll Nobelpriset i fysiologi eller medicin ”för sina upptäckter rörande oxidationsenzymernas natur och verkningssätt” och inte för renframställning av myoglobin som det stod i Medicinsk Vetenskap nr 1 2010.

50

år. Så gammalt är p-pillret, som godkändes för första gången i USA 1960. I Sverige godkändes det fyra år senare, 1964. Idag använder 100 miljoner kvinnor p-piller i världen, en halv miljon i Sverige, enligt Läkartidningen.

Ett nationellt centrum för patientsäkerhet ska skapas i Flemingsberg av Karolinska Institutet och Kungliga Tekniska Högskolan. En nyckelkomponent i satsningen är CAMST, Centrum för avancerad medicinsk simulering, där simulatorer för träning av både individuell Li Felländerförmåga och team- Tsai arbete i dag finns.

Li Felländer-Tsai, professor i ordopedi vid Karolinska Institutet och föreståndare för CAMST, menar att Flemingsberg har de förutsättningar och den kompetens som krävs för ett nationellt centrum.

– Vi har dessutom varit pionjärer inom området under lång tid, säger hon.

Ifrågasatt behandling står sig fortfarande sara ottosson

snabbare och blir kraftigare med ECT. – Den sammanElektrokonvulsiv lagda forskningen terapi, ECT, är en behandsom har bedrivits ling som används för vissa på ECT har visat att psykiska sjukdomar, framförallt metoden har betyddjup depression. Behandlingen ligt bättre effekt än går ut på att en svag strömövriga behandlingar impuls skickas genom hjärnan vid djupa depresför att utlösa ett kontrollerat sioner, säger Janepileptiskt anfall. Exakt vad Otto Ottosson, som som händer i hjärnan vid det disputerade vid – ECT är bäst mot djupa depressioepileptiska anfallet vet man inte ner, menar Jan-Otto Ottosson.

Karolinska Institutet säkert, men bland annat påvermed en avhandkas receptorerna av signalsubstanser i ling på ECT för 50 år sedan och är före hjärnan. Effekten liknar den som antidetta professor i psykiatri vid Göteborgs depressiva mediciner ger, men kommer universitet.

KIs forskning för 50 år sedan

Hans avhandling visade 1960 att det är just det epileptiska anfallet som ”behandlar” depressionen och att ökad ström inte ger bättre effekt, utan endast mer biverkningar. ECT har i perioder ifrågasatts bland annat på grund av biverkningar i form av närminnesförluster, som i vissa fall håller i sig under en längre tid.

Men Jan-Otto Ottosson menar ändå att de positiva effekterna av behandlingen överväger nackdelarna.

– Så fort det kommer en ny metod utan biverkningar som är enklare och mindre resurskrävande kommer ECT att försvinna, men idag är det den bästa behandling vi har mot djupa depressioner, säger Jan-Otto Ottosson.

Thomas Nessen M e d i c i n s k V e t e n s k a p 2 /10 5

staffan larsson

Skådespelaren Michael J Fox, känd från bland annat filmtrilogin Tillbaka till Framtiden, installerades vid en ceremoni i New York i mars till hedersdoktor vid Karolinska Institutet. Han får utmärkelsen för att bland annat ha grundat stiftelsen Michael J. Fox Foundation for Parkinson’s Research, som idag är världens största organisation för Parkinsonforskning.

– Michael J. Fox har kanske betytt mest genom sin stiftelse, som arbetar ovanligt dynamiskt och med en mycket stringent ansökningsprocedur för att stödja de mest lovande forskningsprojekten, säger Clara Hellner Gumpert, deka-

Storsatsning på patienters säkerhet

Utblick

Forskare kan lösa gåtan med ”friska” hivsmittade

Utan behandling utvecklar de flesta hivsmittade personer sjukdomen aids. Men det finns individer som lyckas hålla mycket låga virusnivåer och som därför aldrig blir sjuka, så kallade långtidsöverlevare. Hur detta går till har länge varit oklart men nu är amerikanska forskare gåtan på spåret.

Alla celler i kroppen har en speciell typ av proteiner på cellytan, så kallade HLAmolekyler, och uppsättningen av HLAmolekyler varierar mellan människor.

HLA-molekyler kan hjälpa kroppen att se skillnad mellan egna och främmande eller sjuka celler genom att presentera material från olika celler för immunförsvarets T-celler. Dessa kan på så vis känna igen inkräktare och ta död på dem. HLA-molekylerna behövs även för att öva upp T-cellerna under deras utbildning i thymus där de ska lära sig att låta bli att döda våra egna friska celler.

De amerikanska forskarna iakttog att hivsmittade långtidsöverlevare ofta bär på en viss typ av HLA-molekyl, HLA-B57.

Långtidsöverlevarna har också en ökad risk att utveckla autoimmuna sjukdomar, där kroppens immunförsvar angriper sig självt. Det fick forskarna att misstänka att

science photo library

Vissa hivsmittade individer utvecklar aldrig aids. Förklaringen kan vara en speciellt god igenkänningsförmåga hos deras T-celler, tror amerikanska forskare.

Vissa individer får aldrig aids trots att de smittats med hiv-viruset, här fångat med ett svepelektronmikroskåp. Amerikanska forskare tror sig ha kommit en förklaring på spåret.

dessa personers HLA-molekyler binder och presenterar färre kroppsegna ämnen för Tcellerna under deras utbildning, något som visade sig stämma. De kunde också visa att T-cellerna därigenom känner igen fler främmande ämnen. Därmed kan de känna igen hiv-viruset även när det muterat och förändrat sig och på så vis hålls infektionen i schack. Men det innebär också att T-cellerna är sämre på att känna igen den egna kroppen, vilket förklarar den ökade risken för autoimmuna sjukdomar.

XINHUA/SCANPIX

Tibetaner behöver inte lika mycket syre som andra.

6 M e d i c i n s k Vete n s k ap 2/10

– Resultaten är mycket spännande och ger ny kunskap om varför obehandlade hivpatienter utvecklar aids olika fort. Det innebär också ny kunskap om hur immunförsvaret fungerar och är därmed också grundvetenskapligt intressant. Dock tror jag inte att resultaten innebär någon avgörande vändning i arbetet med att få fram ett vaccin mot hiv, säger Jan Albert, professor vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska Institutet.

Nature maj 2010

Tibetanska höghöjdsgener funna Tibetaner, vars förfäder har levt i bergstrakter i många årtusenden, har unika fysiologiska egenskaper som underlättar ett liv på hög höjd. Jämfört med andra befolkningar i liknande miljöer, som Andernas högland, har tibetaner lägre halter av hemoglobin blodet och därmed lägre syreupptagningsförmåga. Istället har de en desto större förmåga att effektivt använda små mängder syre i blodet.

Hur tibetanernas kroppar lyckas med detta är delvis ett mysterium, men nu har amerikanska och kinesiska forskare identifierat ett tiotal gener som tycks ligga bakom egenskapen. Genom att gå vidare och studera genernas funktion hoppas forskarna nå ökad förståelse för genetisk anpassning till hög höjd, men också för höjdsjuka och andra tillstånd som involverar syrebrist.

Science maj 2010

Utblick

MAURO FERMARIELLO/SCIENCE PHOTO LIBRARY

’’

Fantastiska resultat.

Det är verkligen banbrytande.

Johannes Blom, forskare vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, om resultaten från en brittisk utvärdering av en ny screeningmetod där man undersöker tarmen med en tarmkikare där dödligheten i tjocktarmscancer minskade med över 40 procent. Till Rapport.

Ny metod hjälper i livets slutskede

istock photo

Systematisk planering av vård i livets slutskede ger nöjdare patienter som i högre grad får sina önskemål uppfyllda, visar en Australiensisk studie.

Forskarna har testat en modell som ska hjälpa äldre patienter som har blivit intagna på ett sjukhus med en obotlig sjukdom att få bättre vård. Modellen hjälper vårdpersonalen att tillsammans med patienterna och anhöriga systematiskt planera och reflektera över vilken behandling patienterna vill ha. Ett exempel kan vara om patienten vill ha livsuppehållande vård. Patienterna i undersökningen jämfördes med en kontrollgrupp som fick sedvanlig vård.

Resultaten visar att patienterna som deltog i studien och även deras anhöriga uppfattade sin sjukhusvistelse som mer positiv än kontrollgruppen. I de fall där patienten avled var deras önskemål kända och följdes till 86 procent av fallen.

I kontrollgruppen gällde detta endast 30 procent av patienterna. Anhöriga till patienterna upplevde Vårdplanering bidrar till att minska stress dessutom en betydligt och oro hos både patienter och anhöriga. lägre nivå av stress, ångest och depression.

– Detta är en ny intressant metod som betonar respekt för patientens värderingar, åsikter och önskningar. Så vitt jag vet finns det väldigt lite tidigare forskning inom området och jag har inte hört talas om att modellen tillämpas i svensk vård, säger Niels Lynöe, professor i medicinsk etik vid Karolinska Institutet.

Thomas Nessen BMJ mars 2010

En ny sammanställning om vad barn dör av i världen ska hjälpa oss att nå millenniemålet att minska barnadödligheten, hoppas forskarna bakom rapporten.

Lunginflammation dödar flest barn Barnadödligheten sjunker i världen. Men fortfarande är vi långt ifrån millenniemålet att minska dödligheten bland barn under fem år med två tredjedelar till år 2015. År 2008 dog 8.8 miljoner barn under fem år i världen, enligt en ny sammanställning. Infektionssjukdomar orsakade två tredjedelar av dödsfallen, vanligast var lunginflammation, diarré och malaria. En stor andel av barnen dog i samband med för tidig födsel. Speciellt utsatta är barn som föds i Kina, Indien, Nigeria, Pakistan och Kongo-Kinshasa, hälften av alla dödsfallen inträffade i något av dessa fem länder.

’’

The Lancet maj 2010

Vi borde ha mer forskning om vad det betyder för hälsan på lång sikt.

Jerker Hetta, professor vid institutionen för klinisk neurovetenskap, om bristen på kunskap när det gäller medicinering av sömnproblem till äldre personer apropå att var fjärde svensk har problem med sömnen. Till DN.

87

procent av Sveriges vård- och hälsocentraler använder sig av fysisk aktivitet på recept som behandlingsmetod enligt en utvärdering av Statens folkhälsoinstitut, som också visar att det finns god evidens för metoden.

M e d i c i n s k V e t e n s k a p 2 /10 7

Aktuellt Redan innan ett barn är fött kan man genom att titta på mammans vikt och rökvanor avgöra om barnet kommer att ha ökad risk för karies i tonåren.

Dessutom har tandborstningsvanorna försämrats bland tonåringar. Det är dags att intensifiera informationsinsatserna om hur vi ska sköta våra tänder, menar forskarna bakom resultaten. text Cecilia Odlind

Ökad risk för hål i tänderna syns redan i fosterlivet lena katarina johansson

Annika Julihn

Kariesförekomsten hos svenskar har minskat stadigt sedan slutet av 1960-talet då fluortandkräm och fluorsköljningar infördes. På 1970-talet bedrevs också kampanjer om vikten av att borsta tänderna, något vi sällan ser i dag. Under 2000-talet har dock minskningen i kariesförekomst planat ut. Dagens tonåringar utsätter sina tänder för sötsaker oftare och i betydligt större mängd än för 20-30 år sedan. Samtidigt visar ny forskning tecken på att tandborstningsvanorna håller på att försämras.

– Våra resultat visar att 30 procent av 19-åringarna i Stockholm inte borstar sina tänder regelbundet på kvällen. I äldre studier har siffran legat på 10–15 procent, säger Annika Julihn, övertandläkare och nydisputerad forskare vid institutionen för odontologi, Karolinska Institutet.

Hennes avhandlingsstudier visar på att det finns ett samband mellan hög kariesförekomst hos 19-årigar och slarv med tandborstningen på kvällen. Att tandborstningsvanorna har blivit sämre kan i kombination med att vi förändrat våra ätvanor få effekter på kariesförekomsten på sikt, tror hon.

– Jag tror det kan behövas nya informationskampan-

Saliv håller syrangreppen i schack Karies, hål i tänderna, är en infektionssjukdom som orsakas av bakterier som normalt lever i munhålan och som orsakar lokala angrepp på tandytan vilket resulterar i att emaljen urkalkas. När man äter socker omvandlas det av bakterierna i munnen till syror som fräter på tänderna. Saliv skyddar mot kariesangrepp genom att balansera syrorna. Fluor hjälper till att skydda mot karies genom att stärka emaljen.

• Våra tänder är som mest känsliga för kariesangrepp de första två-tre åren efter att de brutit fram i munhålan. Det innebär att karies främst drabbar barn och tonåringar medan vuxnas tänder är mer kariesresistenta.

• Tandvård är gratis för alla upp till och med det år man fyller 19 år. I senaste tandvårdsreformen infördes även en kostnadssubvention för personer mellan 20–30 år.

8 M e d i c i n s k Vete n s k ap 2/10

jer om vikten av att borsta tänderna regelbundet och att ta pauser mellan måltiderna, säger Annika Julihn.

Sverige och Norden ligger i topp när det gäller både tandborstningsvanor och låg kariesförekomst jämfört med resten av Europa och världen. I sin avhandling har Annika Julihn observerat att barn till föräldrar med utländsk bakgrund, oavsett om de själva är födda utomlands eller i Sverige, har en upp till dubblerad risk att drabbas av karies som tonåringar.

– För att nå personer med utländsk bakgrund i Sverige behövs kanske även riktade informationsinsatser till dessa grupper, säger Annika Julihn.

I en annan studie visade Annika Julihn och hennes kollegor också att barn mellan 13 och 19 år hade en ökad risk för karies om deras mamma rökte eller var överviktig vid inskrivningen på mödravården.

– Det är alltså möjligt att upptäcka riskindivider redan innan barnen har fötts. Slutsatsen måste bli att vi inom tandvården bör göra en riskbedömning redan under mödravården och ge riskfamiljer information om tandhälsa i ett tidigare skede än vad som nu sker, menar Annika Julihn.

Den ökade risken för karies hos tonåringar då mamman är överviktig under graviditeten kan orsakas av flera faktorer. Överviktiga föräldrar har en ökad risk för att deras barn blir överviktiga och dessa har i högre grad sämre kostvanor. Men det kan också handla om att övervikt i sig kan orsaka ökad kariesrisk. Denna hypotes baseras på en nyligen publicerad studie av forskargruppen som visar att fetma hos tonåringar är kopplad till försämrad salivproduktion, något man sedan tidigare vet är kopplat till ökad kariesrisk.

– Varför överviktiga har en sämre salivproduktion vet vi inte men det är allmänt känt att fetma orsakar

iSTOCK PHOTO

Har du borstat, har du borstat tänderna?

ulf sirborn

Thomas Modéer

en inflammation i många av kroppens vävnader. Möjligen gäller detta även salivkörtlarna som i så fall kan få en försämrad funktion, säger Thomas Modéer, professor och övertandläkare vid institutionen för odontologi samt Annika Julihns handledare, som genomfört studien tillsammans med forskare vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, Karolinska Institutet. Även orsaken till kopplingen mellan rökning hos mamman under gravidieten och en senare ökad kariesrisk hos barnet som tonåring är oklar. Det skulle kunna bero på rökningens negativa effekt på fostrets immunförsvar men också på andra ohälsosamma levnadsvanor, exempelvis sämre kost- och munhygienvanor. Nyligen publicerades en studie från Japan som visade att barn i

treårsåldern som utsatts för passiv rökning under graviditeten och fram till 3 års ålder hade ökad förekomst av karies oavsett kostvanor, tandborstningsfrekvens och andra livsstilsfaktorer, något som talar för att det kan finnas en biologisk koppling mellan rökning och karies.

Thomas Modéer tror även han på en tidig riskbedömning och ökad information men betonar också vikten av fortsatt forskning inom området för att hitta nya riskfaktorer och därigenom öka möjligheten att få ner kariesförekomsten ytterligare.

– Vi har fokuserat mycket på levnadsvanor inom kariesforskningen men jag tror det kan finnas anledning att även undersöka genetiska orsaker till varför vissa oftare drabbas av hål i tänderna. Detta är mycket viktigt – vi behöver ju våra tänder livet ut, säger Thomas Modéer. F M e d i c i n s k V e t e n s k a p 2 /10 9

Tio frågor ulf sirborn

text Thomas Nessen

Arne Öhman är professor i psykologi vid institutionen för klinisk neurovetenskap.

Nu när sommaren är här vaknar diverse kryp till liv. Det gör även några av våra vanligaste fobier. Vi frågade Arne Öhman:

Varför är vissa fobier vanligare än andra?

1

Vilka är de vanligaste fobierna?

– Ormar och spindlar. Några andra vanliga fobier är rädsla för höjder, hundar, blixt och åska.

faktaruta) har man ofta panikattacker och även depression. Om man har flera psykiska problem kan det vara svårare att behandla fobin på grund av de andra problemen.

2

6

Varför är vissa fobier vanligare än andra?

– De vanligaste fobierna är sådana som historiskt kan anknytas till objekt och situationer där det har varit bra att vara rädd.

Tester har visat att det är lättare att utveckla en rädsla för exempelvis ormar än för vapen, trots att det i dag är mycket mer rationellt att vara rädd för ett vapen. Här finns alltså en evolutionär grund till rädslan som har nedärvts genom historien.

3 4

Vilken roll spelar miljön för våra fobier?

– Fobin uppkommer oftast genom en negativ erfarenhet, som en traumatisk händelse, exempelvis om man blir biten av en hund.

Eller genom modellering, till exempel att man tar efter ens föräldrars rädsla.

5

Är det lättare att få fler fobier om man redan har en?

– Nej, vanligtvis är en fobi specifik till en sak.

Däremot finns det vissa situationer när man kan ha fler psykiska störningar samtidigt.

Exempelvis vid social fobi kan även depression finnas och vid agorafobi (torgskräck, se

10 M e d i c i n s k Vete n s k ap 2/10

– Exponering är den dominerande behandlingen. Metoden fungerar så att man i små steg utsätter sig för det man är rädd för. Man börjar med något som inte framkallar så mycket obehag, som exempelvis att prata om det man är rädd för.

Man stannar kvar ett tag i den obehagliga situationen och lär sig att det inte är så farligt. Sedan närmar man sig mer och mer det man är rädd för och lär sig hantera rädslan. Exponering är en del av kognitiv beteendeterapi, KBT. På senare tid har även självhjälp blivit vanligare.

9

Är nya behandlingsmetoder på gång?

– Troligtvis kommer behandlingen av fobier effektiviseras. Komplexa fobier som social fobi och agorafobi kan även behöva kombinerade behandlingar, enbart exponering är inte alltid tillräckligt.

10

Vilken forskning bedriver ni?

– Vi har bland annat undersökt hur objektet för vår rädsla fångar uppmärksamheten. I en studie har vi kamouflerat ormar och visat att de fångar vår uppmärksamhet även när vi inte ens är medvetna om att vi ser dem.

Ben Birchall /scanpix

Är fobier något vi ärver?

– Delvis, vi ärver en benägenhet att lätt lära oss att vara rädda. Vår forskning har visat att mellan fem och tio procent av befolkningen bär på en kombination av gener som gör att man snabbt lär in rädsla och att det tar längre tid att bli av med den.

Vilken är den vanligaste behandlingsmetoden?

nen av fobi är att det är en irrationell rädsla.

Så om man har en rädsla som är berättigad är det egentligen inte en fobi.

7

Hur lätt är det att bli av med sina fobier?

– Alla blir inte helt botade från sin fobi vid behandling, men normalt sett blir man helt fri från sin fobi i cirka 80–90 procent av fallen när det gäller djurfobier, 60–70 procent vid social fobi och agorafobi. Ett problem är att många personer med en fobi inte vågar ta steget att söka behandling, vilket ofta är avgörande för att bli av med sin fobi.

8

Är någon typ av fobi bra att ha?

– I vissa lägen är det rationellt att vara rädd, det beror på vad man blir exponerad för. Ett exempel är att i vissa delar av Australien, där det finns extremt farliga spindlar, kan det vara rationellt att ha en stark rädsla för spindlar. Men själva definitio-

Vad är en fobi? En fobi är en ihållande rädsla som är irrationell och inkräktar på ens vardagliga liv. Rädslan står inte i proportion till vad man är rädd för och leder till ett undvikande beteende. Det klassas som ett ångestsyndrom och kan delas in i tre huvudgrupper: specifik fobi (exempelvis spindlar), social fobi (sociala situationer eller människor) och agorafobi (rädsla för att lämna en plats som man anser vara säker, exempelvis hemmet).

Tema: Bröstcancer Varje dag insjuknar mellan 15 och 20 svenska kvinnor i bröstcancer. Vissa vet i förväg att de har hög risk att drabbas och ställs inför livsavgörande val.

En av dem är Åsa Fagerström (bilden) som frivilligt har valt att operera bort sina helt friska bröst för att undvika bröstcancer i framtiden.

Forskarna är övertygade om att det mest effektiva sättet att rädda liv är att ligga steget före och förebygga sjukdomen. Läs mer om detta och om hur behandlingen kan individualiseras – målet är att läkarna ska veta exakt vilken behandling som passar bäst för just den kvinna de har framför sig.

M e d i c i n s k V e t e n s k a p 4 / 0 9 11

Tema: Bröstcancer

”Varje år när jag tittar på Bröstcancergalan känner jag mig uppfylld av glädje över beslutet”. Det säger Åsa Fagerström som valt att operera bort sina friska bröst på grund av ökad ärftlig risk för bröstcancer. Majoriteten av dem som väljer att göra operationen är nöjda med sitt beslut och känner mindre oro efteråt, visar forskning vid Karolinska Institutet. text Cecilia Odlind foto Ylva Sundgren

Åsa valde att operera bort sina friska bröst ulf sirborn

Yvonne Brandberg

När Åsa Fagerström var 32 år rekommenderades hon att operera bort sina båda friska bröst för att minska risken att drabbas av bröstcancer. Då hade hennes bror nyligen gått bort i sköldkörtelcancer, hennes mamma insjuknat i myelom, en cancerform som drabbar benmärgen, och flera av hennes mostrar hade dött eller var sjuka i bröst- och livmodercancer.

– För mig var det självklart att tacka ja, inte minst med tanke på mina två söner, säger hon.

Vissa familjer är extra drabbade av cancer på grund av att de bär på kända eller okända gener som ökar cancerrisken. De kvinnor som har en kraftigt ökad ärftlig risk att drabbas av just bröstcancer kan erbjudas så kallad mastektomi, då båda brösten och bröstvävnaden från nyckelbenen och ner under brösten tas bort i förebyggande syfte. Åtgärden minskar risken att drabbas av bröstcancer från cirka 40 procent eller högre till ungefär 4 procents risk, vilket är betydligt lägre än en kvinna i normalbefolkningen, där risken är cirka 12 procent.

I Åsa Fagerströms fall är det fortfarande oklart vilken gen som orsakar den ökade cancerförekomsten i hennes släkt och det har inte bara varit bröst och livmödrar som drabbas. Men när hon fick erbjudandet kände hon sig ändå direkt övertygad om att hon vill genomföra operationen. Trots det tog det ett år från första kontakten till att operationen gick av stapeln.

12 M e d i c i n s k Vete n s k ap 2/10

– Vården gav mig ett års betänketid och det tycker jag var bra, säger Åsa Fagerström.

Tanken är att beslutet ska hinna mogna. Proceduren för Åsa Fagerström var densamma som för alla patienter i hennes situation. Under betänketiden får kvinnan träffa genetiker för att prata igenom den faktiska risken att drabbas av cancer och – i de fall det är möjligt – ta reda på om hon är bärare av en riskgen eller inte. De kvinnor som väljer att fortsätta får också träffa kirurger och plastikkirurger för att diskutera hur operationen går till och hur resultatet kommer att bli, samt psykolog för att prata igenom de känslor som kan uppkomma kring beslutet.

– Det är viktigt att man verkligen tänkt igenom olika aspekter av det hela så att man inte ångrar sig senare.

För de kvinnor där den genetiska orsaken till att familjen drabbats är okänd kan ju till exempel framtida forskning komma att avslöja den exakta genen. Det kan då visa sig att kvinnorna inte är bärare av den gen som orsakat deras släktingars sjukdom och de kan då sägas ha gjort den preventiva operationen i ”onödan”. Detta är viktigt att prata om och tänka igenom före, även om de flesta ändå väljer att genomgå operationen, säger Yvonne Brandberg, psykolog och professor vid institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet.

”Lova mig att inte få cancer, syrran”. Det sa Åsa Fagerströms bror till henne när han var döende i sköldkörtelcancer.

– Att ta bort mina friska bröst var ett led i det, jag har gjort det delvis för brorsan, säger hon.

’’

Vissa känner att deras bröst är som ’tickande bomber’ som när som helst kan utveckla sjukdom. Då kan det kännas naturligt att välja att ta bort dem.

Att låta operera bort sina friska bröst i preventivt syfte är inte en självklarhet för alla. En del skräms av smärtan som medföljer operationen, andra av förlusten av de egna brösten. Några menar att det finns så mycket farligt som kan hända – ”man kan inte skydda sig mot allt”. Men många kommer ändå till slutsatsen att de önskar ta bort brösten för att minimera sin risk. De har ofta förlorat flera nära släktingar i cancer och har därmed hunnit fundera mycket över sin egen risk. En del har redan utvecklat en slags distans till sina bröst.

– Vissa känner att deras bröst är som ”tickande bomber” som när som helst kan utveckla sjukdom. Då kan det kännas naturligt att välja att ta bort dem, säger Yvonne Brandberg.

Även om Åsa Fagerström enligt egen utsago inte är den oroliga typen så känner hon sig övertygad om att hon tog rätt beslut för sex år sedan. Hon vande sig också ganska snabbt vid sina nya bröst– saltvattenskuddar under huden med de egna bröstvårtorna snyggt ditsatta -– trots att känseln delvis saknas än idag. Att bli av med de egna brösten krävde dock sin sorgeprocess.

– En tid efter operationen fick jag en plötslig och stark reaktion och grät hejdlöst. Jag kände att jag inte hade uppskattat mina bröst tillräckligt när jag väl hade dem, berättar hon.

De flesta kvinnor som genomgår mastektomi är liksom Åsa Fagerström på det stora hela mycket nöjda med sitt beslut, visar Yvonne Brandbergs forskning.

– Oron och ångesten hos patienterna minskar efter

p

M e d i c i n s k V e t e n s k a p 2 /10 13

Tema: Bröstcancer

Åsa Fagerström tycker att hennes livskvalitet är bättre sedan hon opererat bort brösten.

– Det känns som jag brutit ett mönster. säger hon.

operationen. Jag var själv förvånad över att de psykiska problemen är så pass blygsamma efter ingreppet. Men man ska komma ihåg att det är en viss grupp som genomgår operationen, det är kvinnor som har en stabil situation i övrigt och som ofta har starkt stöd från omgivningen, säger hon.

14 M e d i c i n s k Vete n s k ap 2/10

text Ola Danielsson

Individanpassning Ulf Sirborn

I sina studier har Yvonne Brandberg däremot kunnat se att kroppsuppfattningen kan påverkas negativt och intresset för sex kan minska efter ingreppet. Just nu genomför hon tillsammans med en sjukgymnast en studie för att undersöka om sjukgymnastik kan minska de negativa effekterna på kroppsuppfattning och sexualitet. Hälften av patienterna får träffa en sjukgymnast efter operationen för att arbeta med sin egen relation till sin kropp, bland annat med hjälp av massage och spegelövningar.

Den andra hälften följs som vanligt med frågeformulär. Åsa Fagerström vill gärna betona att förändringen, som kanske skrämmer en del av kvinnorna från att våga ta steget till operation, snarare var en positiv upplevelse.

– Jag är så glad att jag gjorde det och jag gillar verkligen mina nya snygga bröst, säger hon.

Hon tänker sällan på risken för cancer idag, däremot känner hon ofta tacksamhet. Under broderns sista halvår i livet tog hon ledigt och spenderade en ledig dag i veckan tillsammans med honom. De pratade mycket om sjukdomen och om hur det kändes att vakna upp varje morgon och veta att man ska dö.

– Min tid med brorsan och senare även mamma, som gick bort 2006, har gjort mig mycket medveten om att man inte kan ta livet för givet. Jag har en vardag och lever ett liv som de flesta men bär hela tiden med mig en tacksamhet över att jag får leva, säger Åsa Fagerström. F

Ökade kunskaper om riskfaktorer för bröstcancer har gjort det möjligt att identifiera de kvinnor som löper störst risk att drabbas. Nu satsar forskarna på att gå från teori till handling – storskalig prevention och mer individanpassad behandling ska sänka dödligheten drastiskt.

Per Hall

Var åttonde svensk kvinna insjuknar någon gång i bröstcancer – den vanligaste cancerformen bland kvinnor. Utsikterna att överleva sjukdomen har förbättrats betydligt under de senaste 30 åren, men samtidigt har antalet insjuknade kvinnor stadigt ökat. Resultatet är att bröstcancer, trots intensiv forskning och vårdutveckling, tar lika många liv i dag som för 30 år sedan.

Detta kan jämföras med hjärt- kärlsjukdomarna, där dödligheten har halverats under samma tid.

– Det är en epidemi som pågår som vi inte borde acceptera.

Vi har inte kommit lika långt inom cancerområdet som man har gjort när det gäller hjärt-kärlsjukdomarna, men jag är övertygad om att vi kan och kommer att göra det, säger Per Hall, professor i strålningsepidemiologi vid institutionen för medicinsk biostatistik, Karolinska Institutet.

Per Hall leder tillsammans med professor Jonas Bergh ett nystartat forskningsprojekt, som kallas Märit och Hans Rausings initiativ mot bröstcancer. Projektet möjliggörs av en stor donation från familjen Rausing och har som övergripande mål att på sikt få ned antalet insjuknade i bröstcancer med 40-50 procent.

Inom ramen för projektet ska nya metoder för att förebygga kvinnors risk att drabbas av bröstcancer utvecklas. Projektet innebär också en storsatsning på förbättrad diagnostik och be-

Skillnader i bröstvävnadens täthet som syns på mammografibilder har visat sig vara en viktig markör för bröstcancerrisk.

ska sänka dödligheten

genomgår mammografi i Stockholm att tillfrågas om de vill delta i projektet. De som tackar ja kommer att utöver mammografiundersökningen få lämna blodprov för genetisk analys och besvara en enkät på internet om livsstil.

– När vi har samlat in och analyserat informationen kommer vi att kunna att skilja mellan kvinnor med mycket låg risk och kvinnor med mycket hög risk. Den första gruppen slipper oroa sig i onödan och behöver kanske inte komma tillbaka för några fler undersökningar. Genom att sätta in förebyggande insatser i den senare gruppen hoppas vi kunna förebygga bröstcancer hos många av de kvinnor som annars kommer att utveckla sjukdomen, säger Per Hall.

En faktor som kan få stor betydelse i bedömningen är skillnader i bröstens täthet, något som lätt kan urskiljas på mammografibilderna men som i dag inte används som prognostisk faktor. Forskarna vet dock att kvinnor som har mycket tät vävnad och mindre fett i brösten har cirka sex gånger ökad risk att drabbas av bröstcancer, medan kvinnor med låg täthet har en minskad risk. Man vet däremot inte exakt vad de p

stefan zimmerman

handling, så att de som ändå drabbas får den bästa möjliga vården.

En ledstjärna i arbetet är den framgångsrika kampen mot hjärt-kärlsjukdomar, där ett antal viktiga riskfaktorer, (blodfetter, högt blodtryck, rökning etcetera) tidigt upptäcktes och möjliggjorde att personer i riskzonen kunde identifieras och behandlas förebyggande. För bröstcancer är ett tiotal motsvarande riskfaktorer kända (se faktaruta på sidan 16). De flesta är på ett eller annat sätt relaterade till nivåer av de kvinnliga könshormonerna progesteron och östrogen som båda stimulerar celltillväxt och under vissa omständigheter ökar risken för cancer. Dessutom har 18 genetiska förändringar som av mer eller mindre okända anledningar ökar risken för bröstcancer upptäckts.

I dag erbjuds alla kvinnor över 40 år mammografiscreening där brösten genomsöks efter tidiga tumörer.

Det nya projektet ska undersöka förutsättningarna att utöka det svenska screeningprogrammet, så att det inte bara identifierar tidiga cancerfall utan även fångar upp friska kvinnor med mycket hög risk att senare utveckla cancer. I projektets första fas kommer alla kvinnor som

GEOFF TOMPKINSON / SCIENCE PHOTO LIBRARY

Jonas Bergh

M e d i c i n s k V e t e n s k a p 2 /10 15

Tema: Bröstcancer

ulf sirborn

’’ Arne Östman

Det är ett stort dilemma att riskfaktorerna för bröstcancer är så svåra att påverka.

täta områdena i brösten består av, eller varför tätheten påverkar cancerrisken.

Arne Östman, professor i molekylär onkologi vid institutionen för institutionen för onkologi-patologi, är en av de forskare vid Karolinska Institutet som försöker ta reda på varför tätheten spelar roll. Han leder forskningsnätverket STARGET där cancerforskare studerar två celltyper som tidigare har ansetts vara av begränsad betydelse för cancer: pericyter som finns i blodkärlen och fibroblaster, en typ av bindvävscell.

– Det kan vara så att inte bara körtelvävnaden i bröstet bidrar till cancerutveckling som man ofta antar, utan även bindvävnaden som finns mellan körtlarna. Vi planerar att testa den hypotesen genom att karaktärisera körtelvävnad och bindvävnad hos kvinnor med olika brösttäthet, säger Arne Östman.

Vid sidan av mätning av brösttäthet kan ett gentest komma att ge värdefull information, men det ligger längre in i framtiden.

– Först måste vi identifiera fler gener. De kända riskgenerna förklarar bara några få procent av bröstcancerfallen, säger Per Hall, som tillsammans med forskare vid Cambridge University koordinerar ett forskningsprojekt där 55 internationella forskargrupper tillsammans söker efter fler genetiska förändringar med koppling till bröstcancer.

Forskarna är överens om att det mest effektiva sät-

Många faktorer påverkar risken

Medelstor påverkan Bröstcancer i familjen Tidigare exponering för strålning Användning av hormonersättning Liten påverkan Hög ålder vid första graviditet Låg ålder vid första menstruation Stor alkoholkonsumtion Högt BMI efter klimakteriet

16 M e d i c i n s k Vete n s k ap 2/10

Äldre drabbas oftare av bröstcancer.

scanpix

Nästan alla faktorer, förutom strålning, är direkt eller indirekt relaterade till nivåer av de kvinnliga könshormonerna.

Stor påverkan Hög ålder Bärare av genen BRCA1 eller BRCA2 Hög täthet i bröstvävnaden

tet att sänka dödligheten i bröstcancer är att förebygga sjukdomen. Frågan är bara hur man ska gå tillväga.

– Det är ett stort dilemma att riskfaktorerna för bröstcancer är så svåra att påverka. Varken bröstens täthet eller gener går att göra något åt och det är svårt att övertala någon att skaffa barn tidigt med argumentet att det minskar bröstcancerrisken, säger Per Hall.

Förebyggande mediciner kommer med största säkerhet att bli viktigare än livsstilsförändringar i kampen mot bröstcancer, även om bra sådana än så länge lyser med sin frånvaro. Ett läkemedel som används i behandling av bröstcancer, hormonhämmaren tamoxifen, har visserligen visat sig sänka risken för bröstcancer även hos friska kvinnor med cirka 40 procent. Det används dock inte för att behandla friska kvinnor eftersom biverkningarna anses vara för svåra. Men frågan är om den bedömningen kommer att kvarstå om forskarna lyckas identifiera en del av befolkningen med mycket hög risk, kanske 50 procent, att utveckla bröstcancer och som skulle gynnas av behandlingen.

De kvinnor som insjuknar i bröstcancer får i regel kirurgisk behandling, följt av strålning av bröstet och läkemedelsbehandling (se faktaruta på sidan 18). Syftet med läkemedelsbehandlingen är att förhindra återfall, vilket ofta innebär spridd cancer med en drastiskt försämrad prognos. Den förebyggande medicineringen har inte alltid varit del av bröstcancerbehandlingen, men sedan den infördes har risken för återfall minskat kraftigt. Ett problem är dock att det fortfarande mycket svårt för läkarna att i det enskilda fallet veta vilken typ av förebyggande behandling som är mest effektiv.

Valet av behandling görs utifrån bland annat en mängd faktorer som kan analyseras i bröstcancertumörerna, nämligen storlek, spridning, hormonkänslighet, delningshastighet och förändringar i en gen som kallas HER-2/neu.

– Det ger en vägledning om prognosen, men en ganska dålig grund för att veta vilken behandling som kommer att fungera. En del kvinnor som det borde gå bra för får återfall, medan vissa med mycket dålig prognos klarar sig oväntat bra. Det finns därför ett stort intresse för att hitta bättre sätt att ge rätt behandling till rätt person, säger Jonas Bergh, professor i onkologi vid p institutionen för onkologi-patologi.

Vanligaste cancerformen hos kvinnor I de flesta fall utvecklas bröstcancer i mjölkgångarnas celler, men ibland även i mjölkkörtlarna. I enstaka fall har cancern sitt ursprung i den bindväv som finns mellan mjölkörtlarna. Det vanligaste symtomet är en knöl i bröstet eller armhålan, hård och oftast oöm.

Lymfkörtlar

Här hittas tumörerna

Stora bröstmuskeln

Orsaker till bröstcancer Ärftlig bröstcancer

Runt en fjärdedel av bröstcancerfallen beräknas bero på en kombination av många genetiska förändringar hos kvinnan, som var och en bidrar endast svagt till risken. Dessa gener är endast delvis kända, liksom anledningen till att de påverkar risken för bröstcancer.

Mjölkkörtel

14%

Fettvävnad

47%

Mjölkgång

22% 2% 7%

Högpenetranta gener

Cirka fem procent av bröstcancerfallen beror på så kallade högpenetranta genetiska förändringar, som ärvs inom familjer och leder till sjukdom hos nästan alla som bär dem. De flesta av dessa förändringar finns i bröstcancergenerna BRCA-1 och BRCA-2.

Sporadisk bröstcancer

Majoriteten av bröstcancerfallen har så vitt man vet inte en genetisk grundorsak, utan beror på faktorer i miljö och livsstil.

Skillnader i genprofil kan dock påverka vilken inverkan de olika livsstilsfaktorerna får.

Drabbar främst äldre kvinnor

80 procent blir friska

Antal fall per 100 000 invånare

Antal fall per 100 000 invånare, åldersstandardiserat med befolkningen år 2000

500

160 Insjuknade

400

120

300 80 200

Dödlighet

40

100

0-4 5– 9 15– 1 20– 9 2 25– 4 29 30– 3 35– 4 3 40– 9 4 45– 4 4 50– 9 5 55– 4 5 60– 9 6 65– 4 6 70– 9 7 75– 4 7 80– 9 84 85-

0

Genomsnittsåldern hos dem som får bröstcancer i Sverige är 60 år, färre än 5 procent är yngre än 40 år. År 2007 ställdes 7049 bröstcancerdiagnoser hos kvinnor och 39 diagnoser hos män.

Källor: Cancerfonden, Socialstyrelsen, boken Bröstcancer från Karolinska Institutet University Press

0 1970

1975

1980

1985

1990

1995

2000

2005

Cirka 80 procent av dem som insjuknar i Sverige har inte dött av sjukdomen efter 10 år. Prognosen är bättre idag än för 40 år sedan.

Eftersom bröstcancer har blivit vanligare är andelen av befolkningen som dör i sjukdomen dock i princip oförändrad.

SVENSKA GRAFIKBYRÅN M e d i c i n s k V e t e n s k a p 2 /10 17

Tema: Bröstcancer ZEPHYR / SCIENCE PHOTO LIBRARY

Syftet med mammografiscreening är att upptäcka bröstcancer så tidigt som möjligt. Det vita området till höger på röntgenbilden är en cancertumör.

’’

Behandlingen sker i tre steg 1. Kirurgi De flesta behandlingar av bröstcancer inleds med kirurgi.

Oftast tas endast den del av bröstet som innehåller tumörer bort. Lymfkörtlar i armhålan avlägsnas om det finns risk att de innehåller tumörceller.

2. Strålbehandling Kirurgin följs ofta av strålbehandling. Syftet är att döda cancerceller som kan finnas kvar i operationsområdet.

3. Läkemedel Hormonhämmande läkemedel kan ges för att minska risken för återfall. Mellan 70 och 80 procent av alla bröstcancertumörer är beroende av kvinnliga könshormoner, framför allt östrogen, för att växa.

Cytostatika, cellhämmande läkemedel, används mot vissa former av bröstcancer, både för att förebygga återfall av sjukdomen och för att behandla sjukdom som spridit sig i kroppen.

Monoklonala antikroppar ges nästan alltid till kvinnor som är opererade för en tumör som har ökad närvaro av cancergenen HER2/neu, vilket innebär sämre prognos och kräver särskild behandling.

Källa: Cancerfonden

Om man ska drabbas av bröstcancer någonstans så ska man göra det i Sverige, prognosen för bröstcancerpatienter här är bland den bästa i världen.

Jonas Berghs forskargrupp är specialiserad på klinisk testning av nya cancerläkemedel och utveckling av diagnostik och behandling. Gruppen analyserar bland annat bröstcancertumörer i jakt på genförändringar och molekylära markörer som kan användas för att förbättra diagnostiken. Målet är att få fram en större uppsättning av prognostiska faktorer som kan ligga till grund för prognos och behandlingsval. Tumörerna finns lagrade i Karolinska Institutets biobank, som ständigt utökas med blod och tumörvävnad från patienter som vill bidra till forskningen.

Med dagens diagnostik kan läkarna skilja mellan fyra till fem huvudtyper av bröstcancertumörer, och har sedan att välja mellan ett 20-tal läkemedel. Jonas Bergh tror att det i framtiden kommer att finnas betydligt fler läkemedel som är nischade för att optimera behandlingsresultatet hos olika undergrupper.

– Förhoppningsvis kommer läkemedelsindustrin att utveckla nya läkemedel som kan användas för att förebygga bröstcancer hos friska kvinnor med hög risk.

Tyvärr görs ganska lite forskning inom det området för tillfället, säger Jonas Bergh.

18 M e d i c i n s k Vete n s k ap 2/10

I takt med att chansen att överleva bröstcancer har ökat har långsiktiga biverkningar av strålbehandlingen och cellgiftsbehandling blivit ett allt tydligare problem, något som Per Hall har visat i en rad studier. Strålbehandling av vänstersidig bröstcancer har visat sig öka risken för hjärtinfarkt medan leukemi är vanligare hos kvinnor som genomgått cellgiftsbehandling. Pågående forskning försöker ta reda på om sänkta strålningsdoser kan minska de skadliga effekterna, som ibland kan visa sig först decennier efter behandlingen.

Både Per Hall och Jonas Bergh poängterar att situationen för bröstcancerpatienter är mycket bra i Sverige jämfört med andra länder. Förklaringen är en kombination många faktorer, som exempelvis en god nationell samverkan mellan forskare och beslutsfattare. Sverige har varit först i världen med att införa flera viktiga åtgärder, som mammografiscreening och nya behandlingar.

– Om man ska drabbas av bröstcancer någonstans så ska man göra det i Sverige, prognosen för bröstcancerpatienter här är bland den bästa i världen, säger Per Hall. F

image source

Antalet kvinnor som drabbas av bröstancer under eller i nära anslutning till graviditet har mer än fördubblats sedan 1960-talet.

5

frågor till Mats Lambe om bröstcancer som drabbar text: Cecilia Odlind gravida och ammande kvinnor.

Varför ökar bröstcancer bland gravida kvinnor? ulf sirborn

Mats Lambe är forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik.

Bröstcancer som uppträder i samband med graviditet har ökat – hur kommer det sig?

– Ökningen kan tillskrivas att allt fler kvinnor väntar med att skaffa barn till högre åldrar då grundrisken för bröstcancer är högre. Ökar risken att drabbas av bröstcancer under graviditet eller amning?

– Det finns inga säkra belägg för att grundrisken förändras, de tumörer som upptäcks under själva havandeskapet eller strax efteråt har dock sannolikt funnits där en tid innan kvinnan blev gravid. Däremot kan det vara så att de graviditetsnära tumörernas tillväxttakt påverkas av de höga hormonnivåerna eller andra förändringar under havandeskap eller amning.

Fler drabbas

Bröstcancer som uppträder under eller i nära anslutning till graviditet drabbar minst ett trettiotal unga kvinnor varje år i Sverige och förekomsten har mer än fördubblats sedan 1960-talet.

Forskning har även visat att diagnosen av bröstcancer hos gravida och ammande kvinnor ofta försenas – varför?

– En trolig orsak är att symptom och förändringar tolkas som tillhörande graviditeten. Dessutom försvåras diagnostiken av de förändringar bröstkörteln genomgår.

Vad kan sjukvården göra?

– Det är viktigt att skapa en ökad medvetenhet om graviditetsnära bröstcancer både inom hälso- och sjukvården och bland kvinnor i barnafödande ålder för att sjukdom ska uppmärksammas i tid. En försenad diagnos innebär försenad behandling och kan öka risken för sämre prognos.

Påverkar graviditeten prognosen?

– Det finns resultat som pekar på att kvinnor med graviditetsnära bröstcancer har en sämre prognos jämfört med kvinnor i motsvarande ålder med bröstcancer som inte inträffat i samband med graviditet. Detta är en av de frågor som vi för närvarande undersöker i ett forskningsprojekt. F M e d i c i n s k V e t e n s k a p 2 /10 19

Krönika Jan Frisell ulf sirborn

Sverige var ett av de första länderna att börja erbjuda kvinnor mammografi, bröströntgen, med målet att så tidigt som möjligt upptäcka och behandla bröstcancer.

Det finns ingen anledning att tveka när kallelsen kommer, menar Jan Frisell.

”Mammografi räddar liv”

V

arje vecka möter jag henne, den förtvivlade kvinnan som just fått besked att hon har bröstcancer. Livet har plötsligt förändrats till ett kaos. Tankar kring döden, oro för barnen och för familjen uppstår vilket är helt naturligt efter ett sådant diagnosbesked.

Kvinnan som sitter framför mig är ändå tillfreds med att hon gick och gjorde den mammografi som hon blev kallad till. Den lilla tumör som syns på mammografibilden går inte att känna i bröstet. Hade hon inte gjort mammografi hade cancern kanske upptäckts för sent. Ingen vet.

Jag får ofta frågan av mina patienter och av oroliga kvinnor i allmänhet om varför det skrivs så mycket kritiskt om mammografihälsokontroll. Jag brukar svara att jag inte heller förstår varför. På 1970-talet visste vi inte om regelbunden mammografiundersökning kunde leda till minskad död i sjukdomen. För att kunna svara på frågan startade man stora studier i Sverige där flera hundratusen kvinnor inbjöds till regelbunden mammografi (screeninggrupp) och dödligheten i bröstcancer jämfördes med lika stora grupper av kvinnor som inte inbjöds (kontrollgrupp).

Resultaten följdes upp under många år och publicerades i stora internationella, vetenskapliga tidskrifter. Dessa unika svenska studier kunde entydigt visa att dödligheten i bröstcancer sjönk i den grupp av kvinnor som inbjöds till regelbunden mammografi, jämfört med kontrollgruppen. Självklart fanns det också bieffekter som exempelvis oro hos kvinnor som inte hade bröstcancer, risk för överdiagnostik, risk för missade cancerfall och kostnader för programmet.

Med regelbundna intervall kommer kritik mot studierna.

Denna kommer i stort sett alltid från samma håll, från det Nordiska Cochranecentret (ett fristående forsknings- och informationscenter med bas i Köpenhamn, red anm.) och deras rapporter får ofta genomslag i media. Från början rörde kritiken att studierna var felgjorda och att ingen effekt kunde visas, en kritik man snart fick överge. Därefter kritiserade man att det förelåg

2 0 M e d i c i n s k Vete n s k ap 2/10

Jan Frisell är professor i kirurgi vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi. Han leder en nationell utvärdering av mammografiscreening som har inletts på initiativ från Cancerfonden.

en överdiagnostik vilket innebär att man hittar tumörer som kvinnan aldrig skulle lida av. Denna överdiagnostik har skattats till mellan 20–50 procent i olika åldergrupper. Men den mest relevanta studien är en 15 års uppföljning av en studie i Malmö och där kunde man se en överdiagnostik på cirka 10 procent.

Senaste utspelet från det Nordiska Cochranecentret är att mammografihälsoundersökningar i Danmark inte kunnat sänka dödligheten i bröstcancer.

Denna studie kritiseras dock skarpt av den danska bröstcancergruppen (DBCG) som tar starkt avstånd från deras rapport.

Det finns en massiv enighet bland de vetenskapsmän som under decennier arbetat med denna frågeställning, att regelbunden hälsokontroll med mammografi kan minska dödligheten i bröstcancer med cirka 25–30 procent. Trots detta får kritiken som kommer från enskilda forskare betydligt större utrymme i pressen än de vetenskapliga data som finns dokumenterade i internationella vetenskapliga tidsskrifter. Varje gång kritiska artiklar publiceras sjunker antalet deltagare i hälsokontrollprogrammet. Detta kan innebära att många kvinnor försenar sin diagnos. Det är viktigt att ansvariga journalister inser detta.

Efter ett antal stödjande, tröstande och informativa samtal kan kvinnan framför mig med sin nydiagnostiserade bröstcancer förstå att prognosen i hennes fall är mycket god tack vare tidig diagnos. Internationellt sett ligger Sverige bland de allra bästa i världen när det gäller bröstcanceröverlevnad, betydligt bättre än Danmark och England. Detta beror på att vi i Sverige har en mycket välorganiserad bröstcancervård, ett nationellt hälsokontrollprogram med mammografi samt en klart förbättrad medicinsk behandling.

Hur ska då kvinnor i allmänhet förhålla sig till all den information om mammografi som publiceras i dagstidningarna?

Mitt råd till oroliga kvinnor är: Delta varje gång du blir kallad till mammografi – det räddar liv. F

Nyfiken på: Salt Utan salt skulle vi inte kunna leva. Men för mycket salt kan orsaka högt blodtryck. Exakt hur stark kopplingen mellan en hög saltkonsumtion och ett högt blodtryck är för den allmänna befolkningen beror på vem man frågar – forskarvärlden är inte helt överens. text Lisa Reimegård

Livsnödvändigt och ibland livsfarligt privat

Alejandro Bertorello stefan zimmerman

Jan Östergren

En mängd processer i kroppen är beroende av natrium, ett ämne som ingår i natriumklorid, det vi i dagligt tal kallar salt. Men det krävs inte några större mängder. Vi skulle klara oss på två gram salt per dygn men en svensk får i genomsnitt i sig mellan åtta och tolv gram dagligen. Och så höga nivåer kan bland annat resultera i högt blodtryck med hjärt-kärlsjukdomar som följd, menar vissa forskare.

– Vi får i oss alarmerande stora mängder salt i dag och ett flertal studier styrker att ett minskat saltintag skulle medföra stora hälsovinster för samhället, säger Alejandro Bertorello, universitetslektor vid institutionen för medicin på Karolinska Institutet. Även Jan Östergren, också han universitetslektor vid institutionen för medicin samt överläkare och specialist i internmedicin och kardiologi på Karolinska Universitetssjukhuset, menar att antalet fall av hjärt-kärlsjukdom i landet förmodligen skulle sjunka om befolkningens saltintag minskade.

– Men det finns stora individuella variationer när det gäller saltkänslighet och långt ifrån alla är i behov av att dra ner på sitt saltintag. Det finns sätt att kliniskt ta reda på hur en individ reagerar på salt men det är komplicerat och görs inte i praktiken. Patienter med högt blodtryck informeras istället om olika livsstilsåtgärder som kan sänka blodtrycket, där saltrestriktion är en, säger han.

Natrium är det vanligaste ämnet i extracellulärvätskan, det vill säga blodplasman samt den vävnadsvätska som omger cellerna. De positivt laddade natriumjonerna transporteras via jonkanaler och jonpumpar genom cellmembranen och behövs bland annat för att

2 2 M e d i c i n s k Vete n s k ap 2/10

upprätthålla kroppens vätskebalans. När natrium passerar ett membran följer i princip alltid vatten med. Natriumjonerna spelar även en viktig roll för uppkomsten av de elektriska förändringar i cellerna som krävs för att musklerna och nervsystemet ska fungera.

Salt- och vätskebalansen i kroppen regleras till största delen av njurarna genom flera komplicerade och delvis inte helt kartlagda mekanismer. Majoriteten av saltöverskottet utsöndras via urinen och en liten mängd via avföring och svett. Om saltutsöndringen är för hög minskar kroppsvätskornas volym och om utsöndringen är för låg så ökar vätskevolymen.

Hur mycket natrium njurarna ska behålla styrs bland annat av hormonet aldosteron, som produceras av binjurarna. Vid Addisons sjukdom bildas för lite aldosteron, vilket resulterar i att för mycket natrium utsöndras. Saltförlust kan också uppstå vid exempelvis diarré.

Muskelkramper, aptitlöshet, kräkningar och förvirring är några symptom som förknippas med natriumbrist.

Ett saltöverskott, vilket vanligtvis uppstår till följd av att njuren av någon anledning inte kan göra sig av med tillräckligt mycket salt, kan resultera i ödem eftersom vävnadsvätskans volym i kroppen ökar. Det förhöjda blodtryck som sätts i samband med ett överskott av salt uppkommer framför allt till följd av en ökad blodvolym.

Alejandro Bertorello och hans medarbetare har nyligen upptäckt att proteinet SIK1 (salt-inducible kinase 1) används för att reglera natriummängden i cellen och de tror att proteinet kan spela en viktig roll för kroppens saltbalans och blodtryck.

scanpix

Saltet avgör hur mycket vätska vi har i kroppen.

Livsmedelsverket vill halvera vårt saltintag På Livsmedelsverket driver man sedan några år tillbaka ett nationellt saltprogram där målet är att halvera befolkningens saltintag, i syfte att minska förekomsten av högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdomar i samhället.

Men arbetet har hittills gått långsamt framåt, bland annat eftersom man är beroende av livsmedels- och restaurangbranschens insatser på området. Majoriteten av allt salt vi intar kommer nämligen från färdiga livsmedel, som charkprodukter, bröd, matfett, ost och färdiglagade rätter. Och restaurangmat innehåller också ofta mycket salt.

Annica Sohlström, chef för nutritionsavdelningen på Livsmedelsverket, påpekar att dessa branscher till stor del styrs av konsumenternas efterfrågan och just nu ligger till exempel fokus på tillsatser och inte alls i samma utsträckning på salt.

– Salt har en konserverande effekt och om livsmedelsföretagen drar ner på salthalten i exempelvis charkprodukter måste de kanske istället tillsätta mer konserveringsmedel – och det ligger inte i konsumenternas intresse i dag, säger hon.

Salt är också en viktig smakförstärkare och Anders Alvestrand tror att Livsmedelsverkets mål, som ligger på fem till sex gram salt per person och dag, kommer att bli svårt att uppnå.

– Men saltintag är en vanesak. Om man normalt äter tio gram salt daligen så smakar mat som innehåller motsvarande fem gram per dag ingenting. Men om man långsamt och gradvis minskar mängden salt är det möjligt, för den som vill, att komma ner till lägre nivåer och fortfarande tycka att maten smakar som den ska, säger han.

och sett att dessa korrelerar med variationer i blodtrycksnivåer. Dessa forskningsdata är ännu inte publicerade men presenterades nyligen på en amerikansk konferens om högt blodtryck.

Men Anders Alvestrand, professor emeritus i medicinska njursjukdomar vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik på Karolinska Institutet, är en av flera forskare som inte tror att variationer i saltintaget har någon större betydelse för uppkomsten av hjärt-kärlsjukdom i den allmänna befolkningen. p

stefan zimmerman

– Våra resultat tyder bland annat på att det är SIK1 som åstadkommer den förändring i natriumtransport som ses hos individer med en viss genetisk variant av proteinet adducin, som är förknippad med högt blodtryck. Nu hoppas vi att läkemedelsindustrin ska få upp ögonen för våra fynd och utveckla en substans som kan blockera SIK1 hos blodtryckspatienter med den aktuella genvarianten, säger han.

Forskargruppen har också studerat genetiska variationer i SIK1-genen hos svenska och japanska individer

Anders Alvestrand

M e d i c i n s k V e t e n s k a p 2 /10 2 3

Tommaso di Girolamo/scanpix

I Sverige äter vi i genomsnitt 4–6 gånger mer salt än vi behöver.

2 4 M e d i c i n s k Vete n s k ap 2/10

’’

Många känner inte till sitt höga blodtryck Högt blodtryck är en vanlig folksjukdom som ökar risken för att drabbas av stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt, försämrad blodcirkulation i benen och skador på njurarna. Några tidiga symptom finns inte och många har högt blodtryck utan att känna till det.

Högt blodtryck beror oftast på flera faktorer som samverkar. Ålder, ärftliga anlag, övervikt, stress, rökning, hög alkoholkonsumtion och ohälsosam kost – exempelvis för mycket salt – kan bidra till blodtrycksförhöjning.

Livsstilsförändringar, som att börja motionera mer och äta bättre, kan sänka blodtrycket. Det finns även ett flertal blodtryckssänkande läkemedel att tillgå. Ofta krävs livslång behandling.

erica lindblom/scanpix

– Saltintagets betydelse för högt blodtryck har forskare tvistat om i flera decennier. Ett otal studier har gjorts och vissa har visat en koppling, medan andra har visat på motsatsen. Men det finns inga stora, långvariga studier som övertygande visar att ett lågt saltintag minskar risken för stroke eller hjärtinfarkt annat än hos överviktiga individer, säger han.

Och han ser en fara med att driva saltfrågan för hårt i samhället när andra faktorer, som exempelvis fysisk aktivitet och en sund kost med mycket frukt och grönsaker, enligt honom, har betydligt större effekt på blodtrycket än en minskad saltkonsumtion – även för överviktiga och personer med högt blodtryck.

– Det gäller att välja sina strider, säger han.

Trots varierande uppfattningar om saltets inverkan på blodtrycket generellt är dock de flesta forskare och läkare överens om att länken mellan ett högt saltintag och ett förhöjt blodtryck inte kan ifrågasättas för vissa riskgrupper. Hit hör förutom överviktiga och vissa saltkänsliga individer med högt blodtryck även personer med nedsatt njurfunktion samt små barn. F

Det finns inga stora, långvariga studier som övertygande visar att ett lågt saltintag minskar risken för stroke eller hjärtinfarkt annat än hos överviktiga individer.

Källa: Vårdguiden Stockholms läns landsting

X3

Formatering av bibliografier – snabbt och enkelt Spara 90% av tiden du lägger på referenshantering med hjälp av EndNote. Över en miljon forskare, bibliotekarier, lärare, läkare och studenter världen över använder EndNote, det gör väl du med?

I EndNote X3 har du även tillgång till ett personligt EndNote Web-konto, utan någon kostnad!

Några av nyheterna i EndNote X3:

• Cite While You Write [CWYW] för Microsoft Word, Apple Pages 09 och Open Office 3.

• Automatisk nedladdning av fulltextartiklar direkt till ditt bibliotek i EndNote.

• PDF-filer direkt bifogade till dina referenser • Multipla bibliografier – välj att ha dem i slutet av varje sektion, i slutet av dokumentet eller både och • EndNote Web 2.9 – du kan jobba både lokalt på din dator och webbaserat

The Swedish R & D Software Event 2010 - 31 maj t om 4 juni Vårerbjudande!

Gå en kurs i EndNote X3!

Uppgradera till EndNote X3 och få nästa version (X4) utan kostnad

• 10 juni, online via din egen dator i ett webinar Pris: 990 SEK (ex. moms)

För mer information och beställning: www.alfasoft.se Ange kod: mv0610

För mer information och anmälan:

www.alfasoft.se/kurs.html

Prisexempel: EndNote X3 EndNote X3 EndNote X3

EndNote X4 skickas till dig som ESD fil när den lanserats.

Erbjudandet gäller t om juni och kan ej kombineras ihop med andra erbjudanden

1-användare, ny full licens 1-användare, uppgradering Volymlicenspriser

Windows eller Mac 2 570:- ex. moms 2 190:- ESD! Windows eller Mac 990:- ex. moms 890:- ESD! Kontakta oss för mer information!

I våra priser ingår service och teknisk support!

Södra Larmgatan 8 411 16 Göteborg

Tel: 031 - 60 43 80 Fax: 031 - 60 43 81

info@alfasoft.se www.alfasoft.se

Nu genomsöker vi Sverige – Har Du kännedom om patienter med

Jervell och Lange-Nielsen Syndrom?

JLNS (även kallad Surdokardiellt Syndrom) är en ovanlig form av Långt QT Syndrom, där anlag nedärvs från båda föräldrarna. Utöver en hög risk för allvarlig hjärtrytmrubbning, medför JLNS en medfödd hörselnedsättning/dövhet.

Kunskapsläget avseende JLNS är i dag klart eftersatt !

Därför genomförs under 2010, via CKG, en nationell studie med syfte att öka kunskapen om, samt förbättra handläggningen av denna patientgrupp.

Vi önskar komma i kontakt med alla svenska familjer där Jervell och Lange Nielsen Syndrom förekommer.

Vänligen kontakta: Koordinator Ulla-Britt Diamant, tel 090-785 13 19 Centrum för Kardiovaskulär Genetik (CKG) Norrlands Universitetssjukhus, 901 85 Umeå Mail: ckg@vll.se

Introducerar hsCRP/CRP för Point-of-Care. www.lifeassays.com LifeAssays AB, IDEON Science Park, SE-223 70 Lund Tel: +46 46 286 5400 Fax:+46 46 286 5419

Forskarporträttet Under 2009 tilldelades professor Mats Wahlgren Söderbergs forskningsprofessur i medicin. Det gav en extra skjuts närmare hans mål: att utveckla ett malariavaccin. text Peter Örn foto Johan Bergmark

”Vi gör något brännande viktigt”

Mats Wahlgren, professor i smittskydd vid Karolinska Institutet och en världsledande parasitolog, har koll på allt, uppger medarbetare på institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi; från fakturor och administrativa frågor till vad de enskilda medarbetarna för tillfället arbetar med. Han syns och hörs, tar plats och gör det gärna med hjälp av humor.

Eller som en medarbetare uttrycker det: ”Man hör när Mats är här!”

Som chef är Mats Wahlgren mycket uppskattad och som parasitolog med inriktning på malariasjukdomen framgångsrik. Kanske finns det ett samband: en god stämning bidrar till goda resultat.

– Jag är genuint intresserad av forskning.

Det är kanske min bästa forskaregenskap: jag tycker forskning är spännande och jag vill sprida den känslan: vi gör något brännande viktigt. Därför arbetar vi nära varandra, vi samtalar och analyserar varje enskilt experiment. Jag orkestrerar därmed också medarbetarnas insatser så att vi strävar åt samma håll, säger Mats Wahlgren.

Forskningen har resulterat i en möjlig framtida behandling mot den farligaste formen av malaria, den som orsakas av parasiten Plasmodium falciparium. Forskargruppen har utvecklat en substans som prövats i fas I-studier på en liten grupp friska individer, tillsammans med företaget Dilafor AB och biokemister vid Uppsala Universitet.

– Steget från laboratoriet till fas I-studier på människa är det största och viktigaste vi gjort.

Det är alltid svårt att gå från laboratorium till människa. Nu hoppas vi att kunna inleda fas 2 6 M e d i c i n s k Vete n s k ap 2/10

II-studier på en grupp smittade individer under kommande höst, säger Mats Wahlgren.

Mats Wahlgren om: Mediernas bevakning av hälsa i tredje världen: Det har blivit bättre än tidigare. Det beror på att människor reser mer i dag och det har blivit en fråga även för oss. Även det faktum att Bill och Melinda Gates stiftelse donerat stora belopp till HIV/AIDS- och malariaforskning har betytt mycket.

Svensk forskningspolitik: Det har skett en viktig positiv förändring. Tidigare spädde staten ut medel, nu satsar man större summor och dessutom får de starka universiteten ett bra ekonomiskt stöd. Det kan bero på att det finns fler akademiker med visioner bland ansvariga politiker i dag än tidigare. Återväxten i Sverige av medicinska forskare: Under 1990-talet och början av 2000-talet såg det lite mörkt ut.

Det har saknats pengar och det har förmodligen inverkat negativt på återväxten. Jordmånen har förbättrats men det tar lång tid att få fram duktiga forskare och viktiga upptäckter.

När Mats Wahlgren i slutet av 1960-talet och början av 1970-talet skulle välja en högre utbildning var läkaryrket ingen självklarhet. Förvisso ansågs det ha en hög status och dessutom hade Mats redan en läkare i familjen, brodern Nils Wahlgren som i dag är professor vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet. Men Mats lutade en tid mer åt en utbildning till arkitekt, kanske rentav till trädgårdsarkitekt.

– Jag tycker fortfarande att det verkar intressant att kunna påverka människan genom att forma ett landskap, men forskarbanan har varit enormt spännande och arbetet är fullt av äventyr och överraskningar. Som forskare har jag haft starka förebilder, så som professor Peter Perlmann vid Stockholms universitet och professorerna Hans Wigzell och Eva och Georg Klein vid Karolinska Institutet, för att nämna några. Trädgårdsintresset finns kvar, men nu som ett sätt att koppla av. Trädgården är liksom forskningen ett evigt projekt som aldrig blir helt färdigt.

På 1970-talet genomgick han en sex månaders kurs i tropikmedicin i Thailand och 1986 disputerade han med en avhandling om malariaimmunologi. Efter en tid i USA fick han 1993 den första svenska professuren i medicinsk parasitologi.

– Redan under min läkarutbildning intresserade jag mig för utvecklingen i tredje världen.

Det kändes meningsfullt och viktigt att arbeta med medicinska frågeställningar som rörde p

Namn: Mats Wahlgren Titel: Professor i smittskydd, särskilt klinisk parasitologi Ålder: 57 Familj: Hustrun Maria Teresa Bejarano, sonen Martin och dottern Camila Aktuell: Tilldelats Söderbergs forskningsprofessur i medicin. En av fem professorer vid ett planerat nytt forskningscentrum för smittskyddsrelaterad forskning vid Karolinska Institutet.

Motto: Inget är omöjligt

M e d i c i n s k V e t e n s k a p 1/10 27

’’

Har man en välformulerad idé som man verkligen tror på, och kan vila i den, så är det ibland svårt men aldrig omöjligt att hantera motgångarna.

– Jag är genuint intresserad av forskning. Det är kanske min bästa forskaregenskap: jag tycker forskning är spännande och jag vill sprida den känslan, säger professor Mats Wahlgren.

den fattiga delen av världen. Till viss del berodde det nog också på att jag hade släktingar som bodde i Malaysia, säger Mats Wahlgren.

– Sedan dess har jag arbetat mycket utomlands, inte minst i Afrika. Det ger mig livsluft och en intellektuell utmaning att få arbeta med människor från olika delar av världen. Ska jag ge ett råd till unga forskare så är det att välja ett område man verkligen brinner för, och hitta samarbetspartners. Samarbete är mycket viktigt i dag.

Samarbetet med afrikanska länder är en förutsättning vid malariaforskning.

I hela världen smittas över 300 miljoner människor varje år och majoriteten lever söder om Sahara. Mats Wahlgrens forskargrupp samarbetar med professor Fred Kironde vid Makerere University i Uganda.

– Kollegerna där har andra kunskaper om sjukdomen än vad vi har. De vet också vilka möjligheter det finns att genomföra kliniska försök, utifrån villkoren i deras kultur. Men det tar tid att skapa ett fungerande samarbete; vi måste både vara mycket ödmjuka och lyhörda inför våra olika sätt att tänka, och samtidigt stå på oss för att kunna genomföra projekt tillsammans.

2 8 M e d i c i n s k Vete n s k ap 2/10

– Det som är speciellt med min forskning är att vi aldrig kan undersöka patienter här hemma, utan måste alltid befinna oss i en främmande kultur.

Mats Wahlgrens grupp studerar ett speciellt protein på malariainfekterade blodkroppars yta som fungerar som ett klister, och som gör att blodkroppen binds till blodkärlsväggen och orsakar svår sjukdom. Det var Mats Wahlgrens första doktorand, nuvarande generaldirektören vid Smittskyddsinstitutet Johan Carlsson, som 1990 beskrev hur blodkropparna klumpar ihop sig vid svår malaria med hjälp av detta ”klister”.

Därefter har Wahlgrens grupp i samarbete med andra forskare, bland andra docent Qijun Chen vid Smittskyddsinstitutet och professor Björn Anderssons grupp vid institutionen för cell- och molekylärbiologi, Karolinska Institutet, gått vidare och utvecklat en substans, ett malariavaccin, som förhindrar bidningsförmågan.

– Vi har lyckats fånga den icke-variabla delen av det annars ganska variabla bindningsproteinet, och använda det för att få fram ett vaccin. Förutom att det ger upphov till antikroppar som förhindrar bindningsförmågan lösgörs blodkroppar som redan hunnit binda till kärlväggen, säger Mats Wahlgren.

Men även om forskargruppen nu har en vaccinkandidat som verkar mycket lovande så har vägen dit inte varit spikrak. Forskning är som regel alltid kantad av diverse motgångar, det kan handla om att pengarna inte räcker eller att nya forskningsrön inte blir publicerade.

– Sådana motgångar är en del av vardagen för en forskare. Men har man en välformulerad idé som man verkligen tror på, och kan vila i den, så är det ibland svårt men aldrig omöjligt att hantera motgångarna, säger Mats Wahlgren.

Det är alltid viktigt att ha rätt basfakta – att ha rejält på fötterna – när man utvidgar försöken och går vidare.

Under 2009 tilldelades Mats Wahlgren Söderbergs forskningsprofessur i medicin av Kungliga Vetenskapsakademien. I pengar betyder det 10 miljoner kronor som möjliggör forskning på heltid i fem år.

– Det är alltid viktigt med nya erkännanden, även om jag redan är en etablerad forskare. Men framför allt innebär det en rejäl ekonomisk plattform. Vi kan nu köpa in tekniker och utföra avancerade experiment som vi annars inte skulle ha råd med. Vi kan ta ut svängarna lite extra. F

Söker du information om en ovanlig sjukdom?

På Socialstyrelsens webbplats hittar du en omfattande kunskapsdatabas om ovanliga diagnoser. Du kan också kontakta oss på Informationscentrum för ovanliga diagnoser vid Göteborgs universitet. Vi ansvarar för arbetet med Socialstyrelsens databas och är en nationell resurs för alla som söker information om ovanliga diagnoser.

Ovanliga diagnoser är sjukdomar som finns hos högst hundra personer per miljon invånare och som leder till omfattande funktionshinder. Databasen innehåller beskrivningar av över 250 diagnoser, och nya tillkommer kontinuerligt.Texterna utarbetas i samarbete med medicinska specialister och handikapporganisationer. De faktagranskas av en särskild expert­ grupp och uppdateras regelbundet.

www.socialstyrelsen.se/ovanligadiagnoser ovanligadiagnoser@gu.se 031-786 55 90

Stiftelsen Promobilia bildades 1965 och skall enligt stadgarna främja utvecklingsarbete och vetenskaplig forskning avseende sådana tekniska hjälpmedel åt handikappade som ger möjlighet till vidgat aktivt liv, främst genom rörlighet inomhus och utomhus samt att på neurologisk och operativ väg eller på annat sätt återskapa handikappades rörelseförmåga och kommunikationsmöjligheter. www.promobilia.se

Stiftelsen Promobilia delar årligen ut ca tio miljoner kronor för stöd till forskning och utveckling med syfte att förbättra handikappades villkor.

Stiftelsen har givit stöd till ett flertal forskningsprojekt som bedrivs vid olika institutioner knutna till bland annat Karolinska Institutet.

Forskare och andra personer med intressanta projekt är välkomna att ta kontakt med stiftelsen.

För mer information om stiftelsen, ändamålsbestämmelser och ansökningsförfarande besök www.promobilia.se eller kontakta Eva Larsson vid kansliet på 08-666 95 51 alternativt info@promobilia.se.

Renare framtid!

Locum har som mål att sanera Stockholms läns landstings fastigheter från miljögifter. Områden som kan vara förorenade blir föremål för riskbedömning och eventuell åtgärd.

Ombyggnationer i vården innebär ofta en välkommen möjlighet att samtidigt genomföra ett saneringsprojekt. Vi gör det för att skydda vår egen och kommande generationer.

Vill du veta mer? Gå in på www.locum.se.

Avhandlingen gunilla sonnebring

En av de vanligaste kvinnosjukdomarna, endometrios, innebär en ökad risk för flera cancersjukdomar, visar en avhandling från Karolinska Institutet.

Text: Annika Lund

Vanlig kvinnosjukdom ökar risk för cancer i äggstockarna Anna-Sofia Melin

– Mitt budskap är att endometrios ska tas på stort allvar. Patienterna bör informeras om cancerrisken, säger gynekologen Anna-Sofia Melin, som nyligen disputerat vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet.

Vid endometrios börjar livmoderns slemhinna att växa på andra platser i buken, som på äggstockarna eller på urinblåsan. Ända sedan 1920-talet har det rapporterats om fall där cancer och endometrios uppstått på samma plats. Men något samband har inte kunnat slås fast – tidigare studier har gett motstridiga resultat.

Nu har Anna-Sofia Melin bringat klarhet i frågan med sin avhandling. Genom samkörningar av register för sjukhusvård, dödsorsaker, cancer och barnafödande har kopplingen mellan cancersjukdom och endometrios retts ut.

En slutsats är att kvinnosjukdomen innebär en ökad risk för framför allt äggstockscancer – men även för en rad andra cancersjukdomar. Till dem hör bröstcancer, cancer i sköldkörteln, endokrina tumörer, hjärntumörer, njurcancer och malignt melanom.

– Vi vet inte vad det beror på. Men det rör i flera fall hormonberoende cancersjukdomar. Här finns en

Slemhinnan börjar växa i buken

Hos kvinnor i fertil ålder bygger livmodern varje månad upp en slemhinna, där ett befruktat ägg ska fästa sig. När slemhinnan stöts ut menstruerar kvinnan.

Vid endometrios sugs delar av slemhinnan tillbaka in i buken via äggledarna. Där får slemhinnan fäste och börjar växa på till exempel äggstockar och urinblåsa.

Ungefär tio procent av alla kvinnor i fertil ålder har endometrios, vilket gör den till en av de vanligaste kvinnosjukdomarna. Främsta symtomet är smärta. Sjukdomen kan orsaka ofrivillig barnlöshet.

oupptäckt koppling, säger Anna-Sofia Melin.

Kvinnor med endometrios som drabbas av äggstockscancer, och även bröstcancer, tycks dock ha bättre utsikter att överleva sjukdomen än andra kvinnor.

Endometrios är en vanlig orsak till barnlöshet. Men ett lägre barnafödande förklarar inte den ökade risken för äggstockscancer, enligt studien. Det har tidigare spekulerats i ett sådant samband, eftersom barnafödslar ger ett skydd mot äggstockscancer.

Det gick dock att urskilja tre andra starka riskfaktorer för äggstockscancer. När endometrios växer direkt på äggstocken utvecklas cancer i upp till fem procent av fallen. Om kvinnan dessutom fått sin endometrios som ung och har haft sjukdomen i över tio år, då ökar risken för äggstockscancer ytterligare.

Men tyvärr är äggstockscancer svår att upptäcka i tid.

Det finns en blodmarkör som stiger vid äggstockscancer, men den stiger även vid endometrios och annan cancer. Med ultraljud syns äggstockscancer oftast i ett för sent stadium. Därför går det inte att regelbundet kontrollera de kvinnor som löper högst risk att drabbas av äggstockscancer.

– Där står vi tyvärr i dag. Det kan kännas svårt att acceptera, säger Anna-Sofia Melin.

Hennes avhandling visade dock att risken att drabbas av äggstockscancer minskade med mellan 70 och 80 procent om äggstocken togs bort. Samma gällde om all synlig endometrios togs bort.

– Vi gynekologer kan resonera med de kvinnor det gäller om de vill ta bort en äggstock, säger Anna-Sofia Melin. F

M e d i c i n s k V e t e n s k a p 2 /10 31

Transsexualism

Allt fler svenskar vill byta kön. Många vänder sig till utredningsteamen på Karolinska universitetssjukhuset. Men vad som ligger bakom transsexualism är fortfarande en gåta för forskarna. text Erik Hammar illustrationer Anna Ödlund

Rätt kön i fel kropp Allt fler utreds för transsexualism göran segeholm

Cecilia Dhejne ingrid helander

Per-Anders Rydelius

Att vara kvinna fången i en mans kropp, eller vice versa, är en plågsam verklighet för hundratals svenskar. Av okänd anledning har könsidentiteten – den egna uppfattningen av vilket kön man tillhör – utvecklats åt ett annat håll än kroppen. Transsexualism är i många fall förknippat med depressioner och ångest.

Uppgifterna om antalet transsexuella varierar. En återkommande siffra är en på tiotusen för män (biologiskt sett) som vill bli kvinnor och en på trettio tusen för kvinnor som vill bli män. År 1972 blev Sverige först i världen med att ge medborgarna rätt att byta kön. Sedan dess har sjuhundra personer ansökt om byte till Socialstyrelsen. Antalet låg länge mellan tio och tjugo per år, men i slutet av nittiotalet hände något. Kurvan steg brant och i fjol ville rekordmånga, 64 personer, byta kön – 39 personer MTF (male to female, män till kvinnor), 25 FTM (female to male).

Att MTF är betydligt vanligare antas bero på att de består av två grupper. En där patienterna varit transsexuella så länge de kan minnas, en annan där känslan uppstått i pubertet eller vuxen ålder. Den sistnämnda gruppen har ingen känd motsvarighet bland kvinnor som vill bli män.

Cecilia Dhejne är överläkare vid mottagningen för könsbytesutredningar på Karolinska universitetssjukhuset. Hon är också doktorand vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, och mitt i arbetet med avhandlingen ”Transsexualism outcome and aetiology”. I avhandlingen ingår bland annat en uppföljning av alla som bytt kön i Sverige

3 2 M e d i c i n s k Vete n s k ap 2/10

mellan år 1973 och 2003, cirka 350 personer. Cecilia Dhejne har, via svenska register, tittat på dödlighet och psykisk sjuklighet. Hon berättar också om en annan pågående studie där gruppen träffat 75 personer som genomgått könsbytesoperation mellan 1972 och 2007.

– Vi har bland annat gjort personlighetstester i olika skalor, undersökt operationsresultatet, psykiatrisk hälsa, livskvalitet, alkohol- och drogmissbruk, sexvanor, somatisk hälsa och gjort bentäthetsmätning för att avgöra hur hormonbehandlingen påverkar skelettet. Vi frågade också om operationerna och om bemötandet från vårdpersonalen, säger Cecilia Dhejne.

Resultaten är ännu inte analyserade.

På Karolinska universitetssjukhuset finns två utredningsteam, ett för vuxna och ett för barn och ungdomar upp till arton år. I det senare ingår Per-Anders Rydelius, professor i barn- och ungdomspsykiatri vid institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Karolinska Institutet. Enligt Per-Anders Rydelius kan man tacka internet för att fler fått upp ögonen för vad transsexualism är.

– De moderna kommunikationsmöjligheterna har inneburit enorma möjligheter, säger han. Innan patienterna kommer till oss har de via kontakt med RFSL (Riksförbundet för sexuellt likaberättigande) och patientföreningen Benjamin förstått vad de lider av. Tidigare kunde de söka i 25–30-årsåldern och ha plågats av detta hela livet, säger han.

Det finns en uppenbar svårighet med att diagnosticera transsexualism: Frånvaron av mätinstrument p

M e d i c i n s k V e t e n s k a p 2 /10 3 3

Transsexualism

’’

Om man vill studera könsskillnader i hjärnan faller det sig naturligt att även försöka ta reda på mekanismerna bakom upplevelsen av ens könsidentitet.

Irene Areström

Olle Söder

och objektiva skalor. Bara patienten själv kan avgöra vilket kön han eller hon ”egentligen” tillhör.

Läkares och psykologers första uppgift är att utesluta andra möjliga tillstånd. Är det en tillfällig vanföreställning, tvångssyndrom, allmän vilsenhet, kanske en förnekad homosexualitet eller beror allt på hormonella avvikelser?

För barn och ungdomar tillkommer en dimension: Under puberteten ställs frågor om kön, sexuell läggning och identitet på sin spets.

De flesta barn har könsöverskridande beteende. Men hos vissa är längtan efter att tillhöra det andra könet, och frustrationen över att inte göra det, ihållande och stark. Det händer att Per-Anders Rydelius kontaktas av oroliga föräldrar vars barn ännu inte fyllt sex år. De flesta av barnen kommer successivt tillrätta med sin könsidentitet. Merparten blir heterosexuella, en mindre del homosexuella. Men för en liten grupp kvarstår upplevelsen.

3 4 M e d i c i n s k Vete n s k ap 2/10

– Vilka det är brukar klarna vid puberteten, säger Per-Anders Rydelius. Vi behandlar ingen innan dess.

När puberteten inträtt får patienten stopphormon, läkemedel som bromsar produktionen av könshormon.

– Det är samma behandling som man sedan fyrtio år gett till barn med för tidig pubertet, säger Olle Söder, barnendokrinolog vid Astrid Lindgrens barnsjukhus och professor i pediatrik vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet.

– Med hormonbehandlingen stängs puberteten av.

Den är väldigt specifikt riktad.

Och, bör kanske tilläggas, reversibel. Om behandlingen avbryts sätter hormonproduktionen igång på nytt.

Utredningsarbetet fortsätter med fler tester och samtal med patient och föräldrar. När diagnosen är säkerställd, samt då patienten fyllt sexton år och själv vill, sätts det motsatta könets hormoner in. Östrogen för pojkar som vill bli flickor, testosteron för flickor som vill bli pojkar.

Pojkarna får bröst, ljusare röst, skäggväxten avstannar. Flickor får skägg, mindre bröst, grövre struphuvud och röst.

Såväl ungdomar som vuxna genomgår också ett så kallat ”Real life test”. Under minst ett år lever patienten som om könsbytet redan är genomfört. Först därefter utförs operationer av könsorganen.

För att genomgå könskorrigerande operationer måste patienten enligt lag ha fyllt arton år. Operationerna, vanligen två, görs på universitetssjukhuset i Linköping eller kliniken för rekonstruktiv plastikkirurgi vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna.

Män som opereras till kvinnor är i regel mer nöjda än kvinnor som opererats till män. Orsakerna är ännu inte kartlagda. Även i det fallet befinner sig forskningen om transsexualism i sin linda. Enligt barnendokrinolog Olle Söder saknas mycket grundforskning.

– Vi är ute och famlar. Ett problem är att det inte går att göra försöksdjursstudier. Man kan inte fråga råttor var de har för könsidentitet. Tillståndet är kopplat

Docent Ivanka Savic-Berglund vid institutionen för klinisk neurovetenskap har fått mycket uppmärksamhet för sina studier av mäns och kvinnors hjärnor och skillnaderna mellan dem. En mindre del av materialet omfattade transsexuella.

– Om man vill studera könsskillnader i hjärnan faller det sig naturligt att även försöka ta reda på mekanismerna bakom upplevelsen av ens könsidentitet. Studier av transsexualism kan säga mycket om hjärnans biologi, säger hon.

För ett par år sedan presenterade Ivanka Savic-Berglund studier av hur hetero- respektive homosexuella reagerar på det testosteronliknande ämnet androstadienon. Resultaten visade att det finns stora likheter i hjärnaktiveringen mellan homosexuella män och heterosexuella kvinnor.

De homosexuella kvinnornas hjärnaktivering liknade däremot inte riktigt de heterosexuella männens och skilde sig även från de heterosexuella kvinnornas.

Undersökningen av transsexuella försökspersoner gav ytterligare information.

– Resultatet blev inte helt entydigt. För att göra det

enkelt så fanns det hos de transsexuella likheter med både de ”manliga” och ”kvinnliga” reaktionsmönstren vid exposition för de två feromonliknande dofterna, säger Ivanka Savic-Berglund.

Ett möjligt framtida forskningsprojekt skulle, enligt Ivanka Savic-Berglund, kunna vara att studera hur hjärnan påverkas av en könsbytesoperation.

– Vad jag vet har ingen gjort en sån studie än, säger hon. Ponera att en man opereras till kvinna och att vissa delar av hjärnan efter operationen mer liknar den kvinnliga hjärnan. Då kan förändringen bero både på östrogenet och/eller sociala faktorer. Jag tror starkt på biologin, men man skall komma ihåg att sociala faktorer påverkar hjärnans biokemi. En person som hela livet upplevt sig fångad i fel kropp har utsatts för en enorm psykosocial stress. Att tro att det antingen är biologi eller sociala faktorer som spelar in är fel. Det är ett samspel, säger Ivanka Savic-Berglund.

Ordet ”könsidentitet” myntades för ett halvt sekel sedan, just i samband med vård av transsexuella. I den tidiga forskningen letade man efter sociala och psykologiska förklaringar. I dag bedrivs forskning främst inom neurovetenskapen. Den etablerade teorin är att transsexualism kan spåras till graviditeten och att könshormon sannolikt är inblandat. Teorin bygger på djurstudier. Vad gäller människan återstår mycket att ta reda på. Att avgöra exakt vilket område eller struktur i hjärnan som rymmer könsidentiteten är enligt Ivanka Savic-Berglund omöjligt. Det handlar troligen om nätverk av celler som påverkar varandra.

– Jag har en hypotes, utifrån helt färska fynd vi har gjort, om vilka nätverk som kan vara inblandade.

Mer säger hon inte. Men hon hoppas kunna presentera de nya resultaten om cirka ett år. F

ulf sirborn

till en medvetenhet, och en förmåga att kunna uttrycka den, säger han.

I takt med att neuroradiologin utvecklats blir avbildningarna av hjärnan mer detaljerade. Men PET-scanning och magnetkameror väcker, enligt Olle Söder, en rad etiska problem.

– Vid hjärnstudier krävs i vissa fall en hel del radioaktivitet. Att få tillstånd till sådana undersökningar på barn och ungdomar är inte helt lätt, särskilt när det gäller friska kontroller som behövs som jämförelse. Men vi tycker att de kan motiveras av medicinska skäl. Konsekvenserna av att ställa fel diagnos är så stora, säger han.

Något konkret forskningsprojekt driver man ännu inte i barn- och ungdomsteamet. Enligt psykiater PerAnders Rydelius är det fråga om ett kliniskt utvecklingsarbete för att senare kunna nå en konkret frågeställning.

– Vi är i starten av att börja förstå det här, säger PerAnders Rydelius. Därför är det så spännande att jobba med barn och ungdomar, den grupp patienter som fortfarande växer och utvecklas. Den mognande organismen kan säga mycket mer om ett tillstånd och dess orsaker.

Han fortsätter: – Jag fascineras mer och mer av den mänskliga variationen. Ju längre man jobbar ju mer ödmjuk blir man.

Ivanca SavicBerglund

Så går operationerna till Vid en MTF-operation (man till kvinna) tas penis och testiklar bort. Därefter skapas en ny vagina, eller hålighet, mellan patientens ändtarm och urinrör.

Penishuden vrängs ut och in och täcker sidorna i den nya vaginan. Urinröret från penis kortas ned och sys in på platsen för urinrörsmynningen i underlivet. En bit av ollonet, på en nerv- och kärlförsedd stjälk, bildar klitoris med bibehållen känsel och funktion. Hud från pungen och ljumskarna bildar sedan de yttre blygdläpparna.

Vid en FTM-operation (kvinna till man) är det i dagsläget omöjligt att skapa en normalstor, i alla delar fungerande penis. Patienten kan välja mellan en några centimeter lång penis gjord av klitoris, med bibehållen känsel och erektionsförmåga, och en penis i vanlig storlek men med begränsad funktion.

Källa: Johan Rinder, verksamhetschef, överläkare vid kliniken för rekonstruktiv plastikkirurgi, Karolinska universitetssjukhuset

M e d i c i n s k V e t e n s k a p 2 /10 3 5

Kort om KIs forskning Redaktör: Cecilia Odlind

36 olle sporrong

Niklas Långström, professor i psykiatrísk epidemiologi, chef för Centrum för våldsprevention vid Karolinska Institutet och ende svensk i arbetet med den femte versionen av DSM, Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, med publicering i maj 2013. DSM listar samtliga psykiatriska sjukdomar med diagnoser och används av psykiater över i princip hela världen.

Vad är nytt i DSM-5?

Vad är din roll i arbetet med DSM-5?

– Jag är medlem i Sexual and Gender Identity Disorders Workgroup, en av tretton arbetsgrupper som tillsammans täcker alla psykiska störningar.

Jag är verksam i den undergrupp som fokuserar på sexuella avvikelser, parafilier.

Hur avgör man om ett sexuellt beteende är sjukt?

– Mycket förenklat är det en störning av tankar, känslor och/ eller beteende som är någorlunda varaktig och intensiv och som medför lidande eller funktionsnedsättning i arbete, socialt liv etcetera. Det är viktigt att inte överdiagnosticera det som bara är avvikande, men inte missa det som är potentiellt livshotande eller kan skada andra. Balansen är svårast för

3 6 M e d i c i n s k Vete n s k ap 2/10

tillstånd som personen ogärna berättar om, eller inte upplever något lidande av. Hit hör ibland pedofili.

Patrick Pleul /scanpix

minuter per dag ägnar svenska män åt medelintensiv eller intensiv fysisk aktivitet, jämfört med 33 minuter hos amerikanska män. Det visar en ny studie från institutionen för biovetenskaper och näringslära, som med hjälp av en rörelsemätare jämfört fysisk aktivitet i USA och Sverige. Resultaten visar mindre skillnader än tidigare studier, som byggt på självrapportering.

Barn som helammas fyra månader har en lägre risk att insjukna i astma.

Amning ger mindre astma Barn som helammas under de första fyra månaderna eller längre tid än så har minskad risk att få astma, visar en ny studie från Karolinska Institutet.

– Aspergers syndrom föreslås bli en del av autismspektrumstörningarna, istället för som idag en egen diagnos.

TDD, temper dysregulation with dysphoria, blir en ny diagnos. TDD drabbar barn och ungdomar och kännetecknas av okontrollerade vredesutbrott som inte motsvarar barnets övriga utveckling. I DSM-5 finns också nya underlag för att vårdgivaren bättre ska kunna ange svårighetsgraden av patientens psykiska störning.

I studien har forskarna följt cirka 3800 barn i Stockholmsområdet, från födelsen och upp till åtta års ålder. Resultaten visar att de barn som endast fått bröstmjölk under sina första fyra månader eller längre tid hade mellan 20 och 25 procents minskad risk för astma under de första åtta levnadsåren, jämfört med barn som ammats en kortare tid. Även delamning hade gynnsam effekt.

– Denna långtidsuppföljning bekräftar tidigare kortare studier och kopplingen stärks av att vi även tittat på objektiva mätvärden som lungfunktion och blodprovsanalyser, säger Inger Kull, forskare vid institutet för miljömedicin.

Däremot kunde inte amning minska risken för ett sent insjuknande i astma, det vill säga efter fyra års ålder. Varför amning minskar risken för astma vet inte forskarna.

– Det kan finnas flera tänkbara orsaker. Bröstmjölk innehåller ämnen som kan öka barnets immunförsvar, till exempel antikroppar från mamman och även en form av kolhydrater som kan stimulera goda bakterier i tarmen. Men vi kan inte heller helt utesluta att en annan gemensam okänd faktor ligger bakom sambandet, säger Inger Kull.

Amning verkar också innebära en viss minskad risk för allergi och ha en positiv effekt på lungfunktionen vid åtta års ålder. Data har hämtats från det svenska så kallade BAMSE-registret.

Erik Hammar

Journal of Allergy and Clinical Immunology april 2010

Publiceringen av DSM-V Blir det några viktiga ändringar i DSMs nya version?

örjan björkdahl/scanpix

’’

Flera av de här människorna vi har studerat har gjort 10 000 kejsarsnitt vardera. Det finns inte en europeisk läkare som gjort över 5 000, så det här är extremt drivna personer.

Staffan Bergström, professor vid institutionen för folkhälsovetenskap, kommenterar sina och doktoranden Caetano Pereiras resultat som visar att sjukvårdspersonal utan läkarexamen i Mocambique kan få lika goda resultat som läkare vid utförande av kejsarsnitt och andra avancerade kirurgiska ingrepp.

Ny teknik kan avslöja droger Tillförlitliga drogtester är viktigt för att kunna ställa korrekta diagnoser och övervaka att missbrukare följer behandling. Nu presenterar forskare vid Karolinska Institutet en ny teknik som för första gången möjliggör drogtestning genom utandningsprov. Tolv patienter som blivit akut omhändertagna för förgiftningssymtom efter intag av amfetamin fick andas i en särskild mask i tio minuter.

Utandningsluften samlades in och fick passera ett filter som sedan analyserades med hjälp av kombinerad så kallad vätskekromatografi och tandem-masspektrometri.

– Våra resultat öppnar vägen för en ny sorts drogtester som är enkla och säkra att utföra och som varken kräver kränkande övervakning eller medverkan av sjukvårdspersonal, säger Olof Beck, professor vid institutionen för medicin, Solna, som lett studien.

Journal of Analytical Toxicology maj 2010

Första hjälpen mot självmord Självmordspreventionsutredningen har nu lämnat över delbetänkandet Första hjälpen i psykisk hälsa till regeringen.

Utredningen visar att det självmordsförebyggande arbetet i Sverige behöver stärkas. I förslaget föreslås bland annat att Nationell prevention av suicid och psykisk ohälsa (NASP) vid Karolinska Institutet genomför och utvärderar en pilotstudie av ett särskilt utbildningsprogram – Första hjälpen i psykisk hälsa – riktat till delar av befolkningen och särskilt angelägna yrkesgrupper. Om försöket faller väl ut föreslår utredaren att satsningen genomförs nationellt. Även kommunernas långsiktiga självmordsförebyggande arbete förslås stöttas av NASP.

– Man har större möjligheter att tänka annorlunda om ramarna inte är så strikta, säger Fredrik Ullén.

Samband mellan psykisk ohälsa och kreativitet Det finns en tänkbar förklaring till samband mellan psykisk ohälsa och kreativitet, visar ny forskning från Karolinska Institutet.

Hög kreativ förmåga har visat sig vara något vanligare hos människor som har psykisk sjukdom i släkten. Dessutom är kreativitet kopplad till något ökad risk för både schizofreni och bipolär sjukdom. Och nu får sambandet mellan kreativitet och psykisk ohälsa vetenskapligt stöd.

– Vi har studerat så kallade dopamin D2-receptorer i hjärnan och ser att dopaminsystemet hos friska högkreativa människor liknar det som finns hos schizofrena, säger docent Fredrik Ullén, institutionen för kvinnor och barns hälsa.

Exakt vilka mekanismer i hjärnan som ligger bakom dessa samband vet forskarna fort-

farande lite om, men Fredrik Ullén säger att en rimlig tanke är att funktionen hos system i hjärnan som använder dopamin är av betydelse, bland annat har gener för dopaminreceptorer visat sig vara kopplade till en förmåga till så kallat divergent tänkande. Med hjälp av divergenta psykologiska tester, där uppgiften är att hitta många olika lösningar på ett problem, har man i denna studie mätt friska människors kreativitet.

– Studien visar att högkreativa människor som lyckades bra på divergenta tester hade lägre täthet på dopamin D2-receptorer i hjärnområdet thalamus än vad lågkreativa hade. Även schizofrena har låg täthet av D2receptorer i thalamus. Ett fynd som antyder en tänkbar orsak till kopplingen mellan psykisk sjukdom och kreativitet, säger Fredrik Ullén.

Susanna Eriksson PLoS One maj 2010

M e d i c i n s k V e t e n s k a p 2 /10 37

lennart nilsson 3 8   M e d i c i n s k Vete n s k ap 2/10

Hagströmerbiblioteket, Karolinska Institutet

Monster och skelett men också vackra blomsterbilder och detaljrika anatomiska illustrationer. Det kan man just nu se på Waldemarsudde där Hagströmerbiblioteket ställer ut ett stort antal bilder i samband med att Karolinska Institutet firar 200 år.

Georg Bartischs Ophthalmodouleia från 1500-talet illustreras med träsnitt och är det första moderna arbetet om ögonkirurgi.

text Thomas Nessen

Tidernas medicinska bilder

Hagströmerbiblioteket grundades 1997 och har runt 35 000 böcker från 1400-talet till idag. Mer information: www.hagstromer.info Mer information om utställningen: www.waldemarsudde.se/lakekonst

Hagströmerbiblioteket, Karolinska Institutet

Människan har genom alla tider haft ett behov av att dokumentera sina upptäckter, i såväl bild som skrift. Det står klart efter ett besök på Hagströmerbiblioteket vid Karolinska Institutet, där en unik samling av medicinsk historia finns bevarad. Här finns verk som exempelvis första upplagan av William Harveys De motu cordis, som beskriver hans upptäckt av blodomloppet, och originalupplagan av Vesalius De humani corporis fabrica från 1543, som räknas som den moderna anatomins födelse.

Dessutom finns det en mycket stor samling av bilder i biblioteket. Ett urval av dessa visas på Waldemarsudde just nu. Där kan man bland annat se de allra första röntgenbilderna, tidiga bilder på människans anatomi och även moderna bilder som Lennart Nilssons berömda fotografier.

– Illustrationer och berättarkonst har varit mycket viktigt för vetenskapen genom historien. Böckerna var ofta mycket vackra och estetiskt tilltalande, delvis för att locka allmänhetens intresse. Exempelvis är många av de bilder som har handritats från gamla mikroskop så detaljerade att de inte ens går att avbilda med dagens teknik. Det som visas på utställningen kan anses vara några av de största mästerverken inom den medicinska illustrationskonsten, säger skaparen och föreståndaren av Hagströmerbiblioteket Ove Hagelin. F

Bilden ovan är hämtad från ett omfattande planschverk av JeanBaptiste Marc Bourgery (1781–1871) och Nicolas Henri Jacob (1771–1871), innehållande 750 handkolorerade litografier som beskriver bland annat människans anatomi samt de vanligaste operationer som utfördes under första halvan av 1800-talet.

På vänstersidan ett fotografi från 2000-talet som visar ett öga i profil och är taget av Lennart Nilsson.

M e d i c i n s k V e t e n s k a p 2 /10 3 9

Aktuellt

Bättre prognos vid akut syrebrist Nya kliniska rutiner och bättre diagnostiska verktyg har förbättrat prognosen för barn som föds med svår akut syrebrist. Det är också viktigt att följa barnen under lång tid eftersom problem kan dyka upp fram i tonåren. text Ann-Marie Dock sandra hegestam

Boubou Hallberg

I Sverige drabbas cirka 120 barn årligen av måttlig till svår hjärnskada på grund av syrebrist som uppstår i samband med förlossningen (se faktaruta). Globalt dör en miljon barn varje år till följd av syrebrist vid förlossning. Boubou Hallberg är barnläkare vid Karolinska universitetssjukhuset Huddinge och forskare vid institutionen för klinisk intervention och vetenskap, Karolinska Institutet. Hans studier, som presenteras i en aktuell avhandling har starkt bidragit till att handläggningen av barn med svår syrebrist har änd-

Syrebrist kan ha många orsaker

Akut syrebrist i samband med förlossning kan uppstå om mamman drabbas av blodtrycksfall eller om moderkakan lossnar eller livmodern går sönder, vilket gör att barnet måste förlösas med kejsarsnitt. Orsaken kan också vara att navelsträngen trycks ihop, ligger runt halsen på fostret eller att navelsträngen brister. Andra möjliga orsaker är att mamman haft en infektion som överförts på fostret eller att moderkakans funktion sviktar och gör fostret mer känsligt under förlossningen, då värkarbetet alltid innebär minskad syretillförsel. I många fall vet man inte vad som orsakar den akuta syrebristen.

4 0 M e d i c i n s k Vete n s k ap 2/10

rats; inte bara i Sverige utan också i flera andra länder.

Tidigare var behandling av barn med syrebrist framför allt inriktad på att rädda sviktande organ för att upprätthålla lungfunktion, blodtryck, sockernivåer med mera. Men 2007 införde Svensk barnläkarförening nationella riktlinjer för hur dessa barn ska behandlas. Med hjälp av så kallad hypotermi minskar risken med 50 procent att barnet ska få en hjärnskada eller att det dör. Hypotermi innebär att kroppstemperaturen sänks till 33,5 grader under 72 timmar. Barnet läggs på en kylmadress eller får en kyldräkt, ett slags overall, där kallt vatten cirkulerar. Behandlingen ges barn födda i vecka 36 eller senare. Hittills har cirka 200 barn behandlats med metoden, som i dag anses vara ”standard of care” och ska erbjudas på alla neonatala intensivvårdsavdelningar. Boubou Hallbergs forskning har dock visat att det, trots riktlinjerna, finns stora skillnader i landet i vilken omfattning den används.

Tidigare mättes pH-värdet för att bedöma om det fanns risk för syrebrist hos barnet. Boubou Hallberg har i sina studier funnit att ett mycket säkrare verktyg är att mäta halten av laktat, mjölksyra, i blodet och att denna inte får överstiga en viss nivå. I en annan studie har han undersökt EEG-kurvan över hjärnaktiviteten hos nyfödda som kylbehandlas.

– Vi kunde då se att det är först efter 48 timmar som man kan avgöra risken för hjärnskada. Man har

Nyfödda Louise i famnen på sin mamma Jessica Granqvist. Louise drabbades av syrebrist under förlossningen och behandlas med en kyldräkt som sänker kroppstemperaturen till 33,5 grader.

dan fryberg

tidigare utgått från hur EEG ser ut sex timmar efter förlossningen och det kan då vara så avvikande att det varit fråga om att avbryta livsuppehållande behandling. Nu har vi sett att mönstret senare kan normaliseras och att risken för allvarliga skador därmed minskar betydligt, säger Boubou Hallberg.

Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge har idag Europas modernaste neonatala intensivvårdsavdelning. Avdelningen, där barn med bland annat syrebrist vårdas, väntas stå helt färdig inom ett år. I nuläget finns tolv platser men det ska bli sammanlagt 32. Man har byggt in barriärer som skydd mot multiresistenta bakterier. Varje barn har ett enskilt rum och föräldrarna har möjlighet att bo kvar hos sitt sjuka barn.

Marco Bartocci

Långtidsprognosen för barn med måttlig till svår hjärnskada har tidigare framför allt gällt motoriska handikapp. Hos cirka en tredjedel av barnen rör det sig om cerebral pares, CP. En av studierna visar att drygt 80 procent har problem långt upp i tonåren.

Men vad som tidigare inte uppmärksammats är att de flesta också får kognitiva svårigheter, alltså även de utan nedsatt motorisk funktion. Det kan handla om till exempel adhd, språksvårigheter, att barnen får problem med korttidsminnet och att bearbeta intryck.

Det är därför viktigt, säger Boubou Hallberg, att alla barn som drabbats av syrebrist vid förlossningen följs upp till minst sex års ålder. Det kan behövas rehabiliteringsresurser som neuropsykiatrisk träning, specialpedagoger i skolan, också föräldrarna kan behöva stöd.

De nationella riktlinjer som infördes 2007 behöver revideras, anser Boubou Hallberg. Det gäller bland annat användningen av laktat som diagnostiskt verktyg. Det är också viktigt att inte temperaturen hos nyfödda med syrebrist tillåts sjunka alltför mycket under

Kräver intensivvård

transporten till ett så kallat HT-center för hypotermibehandling. Temperaturen hos barnet måste mätas kontinuerligt.

För närvarande deltar forskargruppen i en EUstödd ny studie (NEMO) där man kommer att testa ett läkemedel för att behandla kramper vilket ofta drabbar barn med syrebrist och som kan skada hjärnan. F

Ett barn som har drabbats av syrebrist ges intensivvård samtidigt som kroppstemperaturen sänks med hjälp av en kylmadrass.

M e d i c i n s k V e t e n s k a p 2 /10 41

Topplistan Redaktör: Cecilia Odlind

Ett urval av de senaste publikationerna från Karolinska Institutet i några av de mest ansedda vetenskapliga tidskrifterna.

MIRIAM MASLO/SCIENCE PHOTO LIBRARY

Journal of Experimental Medicine:

Viktig kontrollmekanism bakom autoimmuna sjukdomar upptäckt En ny kontrollmekanism i vårt immunsystem har upptäckts av forskare vid Karolinska Institutet. Upptäckten kan vara av stor betydelse för behandling av svåra sjukdomar som MS (multipel skleros), ledgångsreumatism och SLE (systematisk lupus erythematosus).

En viktig komponent i immunförsvaret är en typ av celler som kallas B-celler. De har normalt till uppgift att producera antikroppar, som i sin tur binder upp och oskadliggör inkräktande mikroorganismer, exempelvis bakterier och virus. Hos människor som drabbas av autoimmuna sjukdomar har istället B-cellerna en skadlig effekt – de börjar bryta ned den egna kroppen. Patienter med SLE, och andra autoimmuna sjukdomar, har också minskade nivåer av en celltyp som kallas NKT-celler. Tidigare har man inte vetat vad de här cellerna har för betydelse för autoimmuna sjukdomars uppkomst och förlopp. Nu visar forskargruppen att det minskade antalet NKT-celler är en bidragande orsak till patienternas sjukdom.

– Vi visar att avsaknaden av NKT-celler ger en ökad missriktad B-cellsaktivering. NKT-cellsdefekten hos patienterna kan vi nu mekanistiskt koppla till sjukdom, säger Mikael Karlsson, docent vid institutionen för medicin vid Karolinska Institutet och en av dem som ligger bakom forskningsstudien.

Forskarna visar också att NKT-cellerna direkt stoppar B-cellernas felaktiga aktivering och att detta sker tidigt i den missriktade processen. Forskargruppen på Karolinska Institutet lyckades även stoppa de sjukdomsalstrande B-cellerna genom att tillföra NKT-celler – något som framöver kan möjliggöra nya typer av behandlingar.

– Genom att specifikt rikta in sig på de skyddande NKT-cellerna kan man kanske i framtiden kunna hjälpa den här patientgruppen, säger Mikael Karlsson.

Invariant NKT cells limit activation of autoreactive CD1d-positive B cells Wermeling F, Lind SM, Domange Jordö E, Cardell SL, Karlsson MCI Journal of Experimental Medicine maj 2010

4 2 M e d i c i n s k Vete n s k ap 2/10

Patientens självskattade livskvalitet efter behandling mot cancer i matstrupe och magsäck kan förutsäga chansen för överlevnad på lång sikt visar ny forskning. Bilden visar en röntgenbild av en frisk matstrupe och magsäck.

Journal of Clinical Oncology :

Upplevd hälsa kan förutsäga överlevnad vid cancer Cancer i matstrupe och magsäck är aggressiva tumörformer där chansen att överleva fem år efter behandling i botande syfte är cirka 30–50 procent. Nu visar forskning vid Karolinska Institutet att förändringar i patienternas självskattade livskvalitet efter behandling kan förutsäga chansen för överlevnad på lång sikt. Forskarna har frågat 132 patienter med matstrups- eller magsäckscancer om deras hälsa och symptom före och efter behandling. Resultaten visade bland annat att patienter som rapporterade ökade problem med andnöd innan behandling och mer trötthet eller smärta efteråt hade en sämre chans till överlevnad.

Prognostic value of changes in health-related quality of life scores during curative treatment for esophagogastric cancer Djärv T, Metcalfe C, Avery KNL, Lagergren P, Blazeby JM Journal of Clinical Oncology mars 2010

Journal of Clinical Oncology : Lungcancerpatient upplever besvär i vården

iStockphoto

För att undersöka upplevd stress hos cancerpatienter används ofta standardiserade frågeformulär om symptom och livskvalitet. Men formulären kan missa viktiga stressfaktorer. Forskare vid Karolinska Institutet har i samarbete med andra forskare i en studie frågat patienter med inoperabel lungcancer en öppen fråga om vad de upplever som mest stressande i sin situation. Resultaten visar att man missar flera stressande faktorer genom att använda standardiserade formulär, exempelvis angav 27 procent av de 343 tillfrågade patienterna att de upplevde stress på grund av brister i främst kommunikation med sjukvården, något som inte fångats upp i standardiserade formulär.

– Det är anmärkningsvärt att nästan en tredjedel av denna patientgrupp anger att det besvärligaste för dem är kontakten med hälsoMånga patienter med obotlig lungcancer upplever stress på och sjukvårdssystemet, speciellt med tanke på grund av brister i främst komatt denna patientgrupp ofta har kort överlevmunikationen med sjukvården, något som inte tidigare fångats nad och många fysiska, psykosociala och exisupp i standardiserade frågetentiella problem. Det innebär att vi behöver formulär. undersöka vidare hur vi kan förbättra lungcancervården eftersom studien indikerar att den inte fungerar på ett adekvat sätt, säger Malin Lövgren, forskare vid institutionen för lärande, informatik, management och etik.

Höjdarpublikationer

Are the most distressing concerns of patients with inoperable lung cancer adequately assessed? A mixed-methods analysis Tishelman C, Lövgren M, Broberger E, Hamberg K, Sprangers MAG Journal of Clinical Oncology april 2010

Nature: Så styr muskelcellerna fettupptaget

Blodkärlen i hjärtat och musklerna kan reglera upptaget av fettsyror som vi får genom kosten, exempelvis från kött och mjölkprodukter. Det visar forskare vid Karolinska Institutet i samarbete med svenska och finska forskare. Enligt resultaten står nivåerna av proteinet VEGF-B i relation till muskelcellernas energistatus och VEGF-B kan kontrollera nivåerna av fettransportproteiner, så kallade FATP, i kärlväggen.

– Möss som saknade antingen signalproteinet VEGF-B eller dess receptorer i kärlväggen hade som följd lägre fettupptag till muskel och hjärta, och mindre ackumulering av fett i vävnaderna. Istället fann vi att det oupptagna fettet samlades i den vita fettvävnaden och ledde till något ökad vikt hos mössen, säger docent Ulf Eriksson, vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, som lett studien.

Mest sensationellt var dock fyndet att mössen som saknade VEGF-B, och därmed hade lägre muskulärt fettupptag, istället ökade upptaget av socker till hjärtat. Eftersom insulinresistens och typ 2-diabetes hos människor karakteriseras av högt blodsocker och reducerat sockerupptag till vävnader, finns det hopp om att dessa forskningsresultat i framtiden kan utvecklas till nya behandlingsalternativ mot exempelvis typ 2-diabetes.

Vascular endothelial growth factor B controls endothelial fatty acid uptake Hagberg CE, Falkevall A, Wang X, Larsson E, Huusko J, Nilsson I, van Meeteren LA, Samen R, Lu L, Vanwildemeersch M, Klar J, Genove G, Pietras K, Stone-Elander S, Claesson-Welsh L, Yla-Herttuala S, Lindahl P, Eriksson U Nature mars 2010

Nytt vaccin mot inflammation kan få stor betydelse för behandling av hjärt-kärlsjukdom Inhibition of T cell response to native low-density lipoprotein reduces atherosclerosis Hermansson A, Ketelhuth DFJ, Strodhoff D, Wurm M, Hansson EM, Nicoletti A, Paulsson-Berne G, Hansson GK Journal of Experimental Medicine maj 2010 Nya fynd om kolnanorör ger hopp för medicinsk användning Carbon nanotubes degraded by neutrophil myeloperoxidase induce less pulmonary inflammation Kagan VE, Konduru NV, Feng W, Allen BL, Conroy J, Volkov Y, Vlasova II, Belikova NA, Yanamala N, Kapralov A, Tyurina YY, Shi J, Kisin ER, Murray AR, Franks J, Stolz D, Gou P, Klein-Seetharaman J, Fadeel B, Star A, Shvedova AA. Nature Nanotechnology april 2010 Ny behandling för leukemipatienter testad Ofatumumab as single-agent CD20 immunotherapy in fludarabine-refractory chronic lymphocytic leukemia Wierda WG, Kipps TJ, Mayer J, Stilgenbauer S, Williams CD, Hellmann A, Robak T, Furman RR, Hillmen P, Trneny M, Dyer MJS, Padmanabhan S, Piotrowska M, Kozak T, Chan G, Davis R, Losic N, Wilms J, Russell C, Österborg A Journal of Clinical Oncology april 2010 Hudens mest ursprungliga stamcell upptäckt Lgr6 marks stem cells in the hair follicle that generate all cell lineages of the skin Snippert HJ, Haegebarth A, Kasper M, Jaks V, van Es JH, Barker N, van de Wetering M, van der Born M, Begthel H, Vries RG, Stange DE, Toftgård R, Clevers H Science mars 2010 Ny läkemedelskandidat sänker blodfetter Use of the thyroid hormone analogue eprotirome in statin-treated dyslipidemia Ladenson PW, Kristensen JD. Ridgway EC, Olsson AG, Carlsson B, Klein I, Baxter JD, Angelin B New England Journal of Medicine mars 2010 Gener kopplade till ulcerös colit identifierade Genome-wide association identifies multiple ulcerative colitis susceptibility loci McGovern DP, Gardet A, Törkvist L, Goyette P, Essers J, Taylor KD, Neale BM, Ong RT, Lagacé C, Li C, Green T, Stevens CR, Beauchamp C, Fleshner PR, Carlson M, D’Amato M, Halfvarson J, Hibberd ML, Lördal M, Padyukov L, Andriulli A, Colombo E, Latiano A, Palmieri O, Bernard EJ, Deslandres C, Hommes DW, de Jong DJ, Stokkers PC, Weersma RK; NIDDK IBD Genetics Consortium, Sharma Y, Silverberg MS, Cho JH, Wu J, Roeder K, Brant SR, Schumm LP, Duerr RH, Dubinsky MC, Glazer NL, Haritunians T, Ippoliti A, Melmed GY, Siscovick DS, Vasiliauskas EA, Targan SR, Annese V, Wijmenga C, Pettersson S, Rotter JI, Xavier RJ, Daly MJ, Rioux JD, Seielstad M Nature Genetics mars 2010 Här listas några av det senaste kvartalets publikationer i tidskrifter med en så kallad impact factor över 15. Impact factorn för en tidskrift är en siffra som anger genomsnittligt antal citeringar under ett år till artiklar som publicerats i tidskriften de två tidigare åren.

M e d i c i n s k V e t e n s k a p 2 /10 4 3

Sitter du i för många möten? Boka ett till.

Känner du att varje timme du sitter i möte skulle kunna ägnas åt något bättre? Att du som läkare gör mer nytta hos dina patienter än med en massa pappersarbete och administration?

Hör av dig till oss. Som hyrläkare på Rent-A-Doctor kan du fokusera på patientarbete. Här har du en mängd roliga och intressanta uppdrag att välja mellan. Du styr själv var, när och hur mycket du vill arbeta.

Som specialist på läkarbemanning har vi kunskapen, erfarenheten och organisationen som hjälper dig göra det du verkligen vill. Ring 08-54 58 50 50, eller gå in på www.rentadoctor.se.

Fråga forskaren

Redaktör: Ola Danielsson

Är du nyfiken? Skicka in din klurigaste fråga om medicin till oss så letar vi rätt på en forskare som kan svara. Bästa frågan vinner ett första hjälpen-kit. image library

Hur uppstår ljudet?

Vad är det egentligen som låter i öronen när man har tinnitus?

Ljudkänslig Svar: Vid besvärande tinnitus så upplever man ljud men utan att det behöver finnas en ljudkälla. Med andra ord så låter det egentligen ingenting i öronen men man hör trots det ett ljud. Ljudet man hör är inte en inbillning utan i högsta grad något verkligt för individen. Det är sannolikt något i systemet av hörselnerver som kommit i obalans med följden att det startar nervimpulser som man tolkar som ljud kommande från örat.

En annan typ av ljud som kan höras i örat är så kallade emissioner. Det är ljud som hörselcellerna själva genererar och som kan registreras med känsliga mikrofoner.

Mats Ulfendahl professor i experimentell audiologi och otologi

Metastas eller inte?

När en tumör upptäcks, hur kan man veta om det är ursprungstumören eller en metastas? Ger alla tumörer upphov till metastaser och kan dessa uppträda i vilken vävnad/organ som helst i kroppen?

Ann-Marie

• Tack för din fråga, du får ett första hjälpen-kit hemskickat. / Redaktionen

Varför matförbud?

Jag har hört att man inte bör dricka oklara vätskor under förlossningen – varför?

Madeleine Svar: Bakgrunden är farhågan att kvinnan kräks i samband med en eventuell sövning, som i sällsynta fall behöver göras vid mycket brådskande kejsarsnitt eller stor blödning efter förlossning.

Risken är att magsäcksinnehåll då kan hamna i lungorna och orsaka en kemisk

lunginflammation, som kan bli mycket allvarlig. Detta är dock mycket sällsynt och därför svårt att studera. Det är inte heller helt klarlagt hur födorestriktioner under förlossningen upplevs av kvinnorna. I brist på definitiva svar från forskningen gör sjukhusen i dag delvis olika bedömningar, på vissa gäller endast dryck under aktiv fas av förlossningen medan andra til�låter fast föda. scanpix

Svar: Man delar in tumörer i benigna och maligna, och endast de maligna metastaserar. Metastaser kan uppträda i de flesta organ men är vanligast i lymfkörtlar, lungor, lever, skelett och hjärna. I de flesta fall kan man enkelt, genom mikroskopisk undersökning, fastställa om en tumör är primär på platsen eller utgör metastas. Detta beror på att tumörvävnaden mer eller mindre liknar den vävnad den utgår från. Om cellerna i en tumör som hittas i skelettet har drag av leverceller är det till exempel troligt att den är en metastas från levern.

Vissa tumörer består av omogna celler som är svårare att koppla till någon specifik vävnad. Ofta går det ändå att hitta ursprunget genom att identifiera molekylära markörer i tumören som är specifika för någon av kroppens vävnader.

Olle Larsson professor i experimentell patologi

Ljudet vid tinnitus kan vara tjutande, susande, pysande eller brummande.

Lennart Nordström docent i obstetrik och gynekologi

Fråga och vinn Skicka din fråga till: medicinskvetenskap @uf.ki.se eller Medicinsk Vetenskap Informationsavdelningen Karolinska Institutet 17177 Stockholm

M e d i c i n s k V e t e n s k a p 2 /10 4 5

Fördjupning: Alternativa metoder

Djurförsök förekommer i en mängd sammanhang, till exempel för att avgöra om en substans är giftig för människor eller ej. Men djurförsök är etiskt problematiska och ger inte alltid de svar vi söker. Det är två av flera anledningar till att alternativa metoder behövs och utvecklas. text och enkätfoto Lisa Reimegård

I stället för djurförsök camilla svensk

Magnus Ingelman-Sundberg

Läkemedel måste testas på djur innan de ges till människor och vissa frågor, exempelvis om samspelet mellan kroppens organ, är i nuläget svåra att få svar på utan djur. Men djurförsök är problematiska, inte bara ur ett etiskt perspektiv. De är också dyra och komplicerade att genomföra. Dessutom finns det stora skillnader mellan människor och djur som gör att resultat från djurförsök kan vara missvisande. Därför är efterfrågan på alternativa metoder stor. Cellkulturer, datormodeller och kemiska analyser är exempel på forskningsmetoder som har ersatt eller minskat behovet av djurförsök genom åren.

Magnus Ingelman-Sundberg är professor i moleky-

Fisk vanliga försöksdjur

Försöksdjur används bland annat vid utveckling av läkemedel, riskbedömning av kemikalier och undervisning. Alla djurförsök i Sverige måste godkännas i förväg av en etisk nämnd.

Den svenska definitionen av ett försöksdjur inkluderar alla djur som används i vetenskapligt syfte. Under 2008 användes cirka en miljon försöksdjur i landet, om man bortser från de närmare sex miljoner fiskar som fångades för att analysera fiskebestånden. Majoriteten var fåglar, framför allt höns som användes i storskaliga studier inom lantbruksforskning.

Ungefär hälften av försöksdjuren utsattes för någon form av ingrepp, bland dessa var möss, fiskar och råttor vanligast.

I djurförsöksstatistiken ingår endast ryggradsdjur, till exempel däggdjur, fåglar och kräldjur, inte ryggradslösa djur, som exempelvis insekter. Människoapor, som schimpanser, gorillor och orangutanger, används inte som försöksdjur i Sverige.

Källor: djurförsök.info, Jordbruksverket

4 6 M e d i c i n s k Vete n s k ap 2/10

lär toxikologi vid institutionen för fysiologi och farmakologi, Karolinska Institutet, och utvecklar tillsammans med bland andra Louise Sivertsson, doktorand, en cellbaserad metod för att ta reda på om en substans är skadlig för levern eller ej.

– Läkemedelsinducerad levertoxicitet är en av de främsta anledningarna till att man tvingas avbryta kliniska prövningar eller dra in läkemedel från marknaden. Och levertoxicitet är svårt att förutsäga med dagens metoder, bland annat eftersom levern hos människor och djur hanterar substanser olika och eftersom humana leverceller är svårodlade, säger Magnus Ingelman-Sundberg.

Han och hans kollegor har valt att använda sig av så kallade bioreaktorer, behållare av handflatsstorlek, som utvecklats vid Charité University Medicine i Berlin. Bioreaktorn rymmer omkring 200 miljoner leverceller som tillåts växa i tre dimensioner. Genom tre oberoende kapillärsystem som går in och ut ur behållaren kan forskarna kontrollera cellernas miljö, genom att exempelvis styra närings- och syretillförseln, men de kan även tillsätta substanser och ta diverse prover.

– De strukturer som levercellerna bildar i bioreaktorn liknar dem som finns i kroppen och fungerar bra i upp till tre veckor. Med konventionella cellsystem är levercellerna endast användbara i någon dag och det är då inte möjligt att genomföra de långtidsstudier av

jacob Forsell

Hans-Gustaf Ljunggren

läkemedelstoxicitet som vi nu planerar, säger Magnus Ingelman-Sundberg.

Syftet med studierna är att förstå mekanismerna bakom levertoxicitet och även att hitta biomarkörer som talar om när levercellerna mår dåligt och är på väg att dö. Dessa skulle kunna komma till nytta i vården, i samband med kliniska prövningar av läkemedel och för riskbedömning av kemikalier, menar forskarna.

Behovet av djurfria toxicitetstester av kemikalier har växt i och med EUs nya kemikalielagstiftning Reach, som bland annat ställer krav på ökad hälso- och miljökunskap om en mängd kemikalier som redan finns på marknaden. Dessutom är det i stort sett förbjudet att

Djurförsöken ska bli färre och förfinas

Utvecklingen av alternativa metoder till dagens djurförsök bedrivs enligt den så kallade 3R-principen, efter engelskans replace, reduce och refine. Målet är att ersätta försöksdjur med andra forskningsmetoder, minska antalet djur som används och att förfina de djurförsök som ändå utförs genom att exempelvis minimera stress och lidande.

använda djurförsök för att testa kosmetikaingredienser inom EU, med undantag för vissa analyser som är tillåtna fram till 2013.

Framöver planerar Magnus Ingelman-Sundbergs forskargrupp att sätta in bland annat immunceller tillsammans med levercellerna i en bioreaktor, för att kunna ta hänsyn till deras betydelse för utveckling av leverskador. På lång sikt hoppas man även kunna seriekoppla flera bioreaktorer, motsvarande exempelvis tarm, lever och hjärta, i syfte att studera hur en substans påverkar hjärtat sedan den passerat både tarm och lever. Även Hans-Gustaf Ljunggren, professor i infektionsmedicin vid institutionen för medicin på Karolinska Institutet, utvecklar ett cellsystem i syfte att efterlikna den mänskliga levern, tillsammans med bland andra Niklas Björkström, doktorand. I det här fallet är målet en större förståelse för immunförsvarets roll vid en hepatit C-infektion, ett forskningsområde som hittills främst har baserats på schimpansstudier.

– Vi använder en cellmodell som tagits fram vid Rockefeller university i New York för att studera p M e d i c i n s k V e t e n s k a p 2 /10 47

Anders Norderman

Målet med forskningen om alternativa metoder är att ersätta försöksdjur med andra metoder.

Det kan också handla om att minska antalet djur som används och förfina de försök som ändå görs.

Fördjupning: Alternativa metoder

När är det befogat med djurförsök?

Filip Domenstam, 23, snickare – I vissa fall, när det handlar om framställning av mediciner, men inte för människans lyx. Och jag tycker att man helst ska avstå från att använda stora djur, de känns mindre okej än exempelvis råttor.

simone codeluppi

Sandra Ceccatelli

Annika Westerlund, 54, ingenjör – Det är en klassisk fråga som det är omöjligt att svara på. Helst skulle jag vilja svara aldrig men å andra sidan kan man ju inte testa allt på människor. Det bästa vore om djurförsöken ersattes av modern teknik.

Edvard Hallin, 71, pensionär – För att hitta mediciner som kan hjälpa människor att bli friska och klara livhanken, förutsatt att försöken sker på ett så skonsamt sätt som möjligt för djuren. Att det behövs djurförsök är jag helt övertygad om.

Billy Hsieh, 39, datakonsult – När det handlar om utveckling av mediciner som kan rädda liv eller minska lidande för många människor. Utan djurförsök hade vi saknat många av de botemedel som finns i dag. Men det är en svår balansgång.

molekylära interaktioner mellan immunceller och hepatit C-infekterade leverceller. Förhoppningsvis kommer den kunskap vi får fram att resultera i nya behandlingsstrategier. Standardbehandlingen i dag är lång, dyr och förknippad med en mängd biverkningar, säger Hans-Gustaf Ljunggren.

Hepatit C sprids framför allt genom blodsmitta och över 170 miljoner människor beräknas vara drabbade världen över. Omkring 75 procent av dem som smittas utvecklar en kronisk leverinflammation med ökad risk för skrumplever och levercancer.

Cellmodeller som ska kunna ge samma svar som vissa djurstudier utvecklas även vid institutionen för neurovetenskap på Karolinska Institutet. Sandra Ceccatelli är professor i neurotoxikologi och hon och hennes kollegor använder sig både av nervsystemets stamceller samt av hjärnceller av olika slag för att undersöka följderna av ogynnsamma händelser under fostertiden, närmare bestämt hur toxiska ämnen inverkar på nervsystemets utveckling.

– Vi vet ganska mycket om hur det vuxna nervsystemet reagerar på olika toxiska substanser men när det

4 8 M e d i c i n s k Vete n s k ap 2/10

Erika Sagredo, 52, barnskötare – Det är väldigt svårt att säga. Det är synd om försöksdjuren men samtidigt finns det människor som behöver hjälp.

Djurförsök bör undvikas om det är möjligt men ibland finns det kanske inte något annat alternativ.

Jallo Faber, 39 år, filmfotograf – Aldrig. Det är oetiskt att massproducera djur för att döda dem och äta upp dem och det är lika oetiskt att använda dem som försöksdjur – även i de fall då djurförsök kan rädda människoliv.

gäller foster och barn är kunskapen starkt begränsad, trots att vi utsätts för en mängd kemikalier varje dag, säger hon.

Målet med cellstudierna är bland annat att ta reda på hur skador på nervsystemet uppstår samt att identifiera känsliga biomarkörer för neurotoxicitet. Men en del av Sandra Ceccatellis forskning baseras även på djurförsök.

– Cellmodeller kan inte efterlikna det komplicerade nervsystemets funktioner i levande organismer och måste därför kompletteras med djurstudier. Men vi använder oss bland annat av en speciell sorts bur, kopplad till en dator, som gör det möjligt att analysera beteendet hos möss utan att de behöver lämna sin invanda miljö eller isoleras, vilket minskar risken för den stress som är förenad med traditionella tester, säger hon.

Sandra Ceccatelli tror dock att den pågående utvecklingen av alternativa metoder till dagens djurförsök kommer att leda till ett mindre behov av framför allt däggdjur även inom den beteenderelaterade delen av neurotoxikologiforskningen i framtiden. Hennes egen forskargrupp planerar till exempel att ersätta möss med zebrafiskar i vissa studier. F

Bilden

foto Nguyen Quynh Hoa

En doktor undersöker en flicka på en vårdcentral i Bavi-distriktet i Vietnam. Flickans föräldrar har som många andra föräldrar i området sökt vård på grund av hennes infektionssymptom, rädda att det kan röra sig om lunginflammation. Dessa vårdcentralsbesök resulterar många gånger i förskrivning av antibiotika, ofta på ofullständiga grunder. Det visar en ny avhandling från Karolinska Institutet.

– En majoritet av barnen i våra studier fick ofta antibiotika mot vad som tycks vara vanliga förkylningar. Våra resultat visar att det råder stor okunskap om hur antibiotika ska användas på bästa sätt både bland föräldrar och bland vårdgivare, säger Nguyen Quynh Hoa, forskare vid

institutionen för folkhälsovetenskap, som nyligen disputerat med en avhandling om antibiotikaanvändning bland barn under fem år i Vietnam.

Nguyen Quynh Hoas studier visar också att resistensen mot de vanligaste antibiotikasorterna är hög hos pneumokocker, en bakterie som ofta orsakar lunginflammation. En anledning tros vara den höga antibiotikaanvändningen. I sin fortsatta forskning kommer Nguyen Quynh Hoa tillsammans med sin tidigare handledare Cecilia Stålsby Lundborg bland annat utvärdera interventioner med syfte att öka kunskapen om korrekt antibiotikaanvändning bland vårdpersonal och allmänhet.

M e d i c i n s k V e t e n s k a p 2 /10 4 9

Boktips Redaktör: Cecilia Odlind

Hur ett universitet kom till

I boken får man läsa om den kliniska och vetenskapliga verksamheten under denna period, samt ta del av hur Karolinska Institutet utvecklades från en liten läroanstalt till ett stort universitet. Läsaren får en beskrivning av den speciella ”KI-andan” som börjar utvecklas redan i ett tidigt skede, med satsning på klinisk verksamhet och praktik, samt internationalisering och en ökad öppenhet mot samhället.

– Boken illustrerar hur bred Karolinska Institutets verksamhet är, det handlar inte bara om ”stora män i ett laboratorium” utan mycket mer. Vi ville visa

Staffan Claesson

Nu kommer en bok som skildrar Karolinska Institutets utveckling mellan 1810 och 1960. – Vi ville belysa hur Karolinska Institutet har byggt upp sin internationella ställning, säger Karin Johannisson, professor i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet.

Karolinska Institutet är mycket mer än bara ”stora män i ett laboratorium”, säger Karin Johannisson, en av tre redaktörer till den nya boken.

Titel: Medicinen blir till vetenskap

Karolinska Institutet under två århundraden

hur olika medicinska specialiseringar har växt fram och betydelsen av den praktiska kliniken, men också exempelvis pedagogiska tekniker i verksamheten, säger Karin Johannisson.

Den första delen av boken är skriven av dess tre redaktörer, idéhistorikerna Karin Johannisson, Ingemar Nilsson och Roger Qvarsell. Här beskrivs arbe-

tet med att göra medicinen till en vetenskap och utvecklingen av den kliniska verksamheten, liksom medicinens expansion mot ett större perspektiv där folkhälsa, prevention och smittbekämpning blev centrala delar av Karolinska Institutets verksamhet. I den andra delen av boken beskrivs sex specialiseringsområden på djupet: ana-

Författare: Karin Johannisson, Ingemar Nilsson och Roger Qvarsell (Red.) Förlag: Karolinska Institutet University Press ISBN: 978-91-85565-30-6

tomi, neurovetenskap, vetenskapliga bilder, museisamlingar, psykiatri och näringsfysiologi.

Målgruppen är alla som är intresserade av hur medicinen har utvecklats genom historien, boken är skriven för att passa såväl allmänheten som medicinska specialister.

Thomas Nessen

Huddinge sjukhus – de första 30 åren Den 1 mars 1972 togs den första patienten emot på Huddinge sjukhus. Det var startskottet för uppbyggnaden av ett nytt universitetssjukhus. I boken Huddinge sjukhus 1972–2002 beskrivs verksamheten under de första 30 åren, fram till sammanslagningen med Karolinska universitetssjukhuset.

Initiativtagare och redaktörer för boken, som innehåller bidrag från 102 skribenter, är Folke Sjöqvist och Anders Persson, båda chefsläkare på Huddinge sjukhus och mångåriga sjukhusmedarbetare. Bland annat får läsaren veta att

5 0 M e d i c i n s k Vete n s k ap 2/10

Huddinge sjukhus är något av ett konstmuseum med över 7 900 konstverk från främst 1960 och 1970-talen och att sjukhusets arkitekt till största delen ritade sjukhusets fasader i fasadglas, men att det blev för dyrt.

Boken är uppdelad i tre huvudkapitel, som förutom arkitekturen, konsten och tekniken, beskriver undervisningen och forskningen, samt utvecklingen av den kliniska verksamheten vid universitetssjukhuset.

Ingrid Helander Titel: Huddinge sjukhus 1972–2002 Författare: Anders Persson och Folke Sjöqvist (Red.) Förlag: Karolinska Universitetssjukhuset ISNB 978-91-633-4895

Redaktion: Ansvarig utgivare: Matthias Samuelsson Redaktör: Cecilia Odlind Journalist: Ola Danielsson Medicinsk Vetenskap ges ut av Karolinska Institutet och utkommer med fyra nummer per år.

En helårsprenumeration kostar 200 kr.

ISSN 1104-3822

Kontakta redaktionen på: medicinskvetenskap@uf.ki.se Layout: Curt Lundberg Annonser: Jan Nilsson, jan.medicinskvetenskap@telia.com Tryck: Elanders 2010

0210 omslag.3:01 omslag

10-05-19

15.24

Sida 52

Posttidning B

www.LabRumKlimat.com

NYTECKNAT RAMAVTAL MELLAN KAROLINSKA INSTITUTET OCH LabRum Klimat Ab Ett ramavtal mellan LabRum Klimat Ab och Karolinska Institutet tecknades den 15:e mars 2010. Det omfattar inköp och leverans av SANYO -86°C och -150°C frysar samt Laboratoriekyl-/frysskåp mm. Avtalet omfattar även verksamhet som bedrivs av KI i Campusområdet i Solna och Huddinge, Karolinska Universitetssjukhuset, Danderyds sjukhus, S:t Görans sjukhus, S:t Eriks sjukhus, KTH, Södersjukhuset samt i Stockholm City.

MedicinskVetenskap Nr 2 2010

LabRum Klimat

vid Karolinska Institutet Nr 2 2010

Pris: 50 kronor

TE MA

Bröstcancer | Nödvändigt salt | Nedkylning fler fall ska hindras höjer smak och blodtryck

räddar barn med syrebrist

-150°C FRYSBOXAR Det riskfria och ekonomiska DOWHUQDWLYHW WLOO I|UYDULQJ L Á \WDQGH NYlYH -86°C FRYSSKÅP MED FROST SEAL ISOLERADE, HELTÄTA INNERLUCKOR. Minimerar isbildning, som du riskerar att få om du använder frysskåp med oisolerade och otäta innerluckor.

LABORATORIEKYLSKÅP

-86°C FRYSBOXAR

DUAL COOLING SYSTEM Två kylkompressorer för maximal säkerhet. Vid ett ev. kompressorhaveri kan frysskåpet med hjälp av den andra kylkompressorn upprätthålla ca-70°C.

VÄRLDENS SÄKRASTE -86°C FRYS MED RESERVKOMPRESSOR

ECO MODE OPERATION: styrsystemet som i kombination med Dual Cooling System minskar effektförbrukningen med 15%.

INTELLIGENT MEDIAPANEL: med dataregistrering (loggning) och efterkontroll av temperatur mm.

HÖGEFFEKTIV V.I.P- ISOLERING (Vacuum Insulation Panels) Ger stor innervolym i kombination med små yttermått samt minimal effektförbrukning.

LabRum Klimat Ab, Industrivägen 7, 171 48 SOLNA Tel: 08- 50 55 78 50 Fax 08- 30 50 41 mail@LabRumKlimat.com

Fobier kryper fram till sommaren