Medicinsk Vetenskap nr 2 2015 by Karolinska Institutet

Så ska nätdroger förbjudas snabbare Nummer 2 / 2015

Lugn, du dricker inte för lite vatten

special

Ta hand om din kropp i sommar

En tidning från Karolinska Institutet Nummer 2 • Maj 2015 Pris: 50 kronor

på d j u p e t

Mobilen – din nya hälsoexpert professorn

”Det är spännande att ha fel”

PLUS

Livsrecept Telomerer Allergier

ANNONS

• • •

Innehåll

Framsteg 7 8 12

№2—2015

Olika skäl till spelproblem Mål: Bort med jordnötsallergin Närkoll på telomerer: De bestämmer cellens livslängd

I fokus 22 ”Spice kan vara hundra gånger mer potent än cannabis” 24 Så ska nätdrogerna förbjudas snabbare 28 Vatten – livsviktigt men potentiellt livsfarligt

Möt forskarna 13 Hallå där Roman Zubarev – han har bästa livsreceptet 16 Tre forskare berättar om sin bästa del av kroppen 42 Intervjun med Urban Lendahl: ”Bra forskning är öppen för det oväntade”

Pepp. Kirsi Selestad har ledgångsreumatism och får motivation till att röra på sig, även onda dagar, från en app.

Foto: Mattias Ahlm, Hanric Lindsten, Martin Stenmark, Getty images, Istockphoto.

54 Ögonblicket: ”Vi var besatta av att utrota smittkopporna”

På djupet: M-hälsa

Händig. Hon har koll på ”sjätte sinnet”.

32 Mobilen – din nya hälsoexpert 37 Tips på appar inom hälsa 39 ”Appen gav mig trygghet” – cancersjuke Lars fick hälsoråd 41 Så kan vården hjälpa app utvecklarna

Nobelt. Han ser toppforskning på nära håll.

Alltid i MV 9 10 14 20 47 50 52

Kroppen runt – sommarspecial I korthet Utblick Tidslinjen: Allergier Frågor och svar Topplistan Aktuellt vid KI

Livsviktigt. Men vatten ska drickas med måtta.

28 8

Bot. Så ska kroppen vänja sig vid det den inte tål.

Medicinsk Vetenskap №2–2015

Redaktören har ordet

es, min hjärna fungerar fortfarande! En vän gladdes över att åter få användning av sin tänkande kroppsdel i forskningens tjänst efter att den varit på paus under en svår tid. Urban Lendahl, professor vid Karolinska Institutet som intervjuas i detta nummer, bekräftar att hjärnan är bra att ha för en forskare: ”Ett gott minne är väldigt användbart i mitt yrke”. Som sekreterare i Nobelförsamlingen får han också på nära håll studera frukterna av många kloka hjärnors tankeverksamhet. Där granskar han varje år tillsammans med 49 andra professorer vid Karolinska Institutet de allra främsta upptäckterna inom medicinsk forskning för att utse Nobelpristagare i fysiologi eller medicin. En gemensam framgångsfaktor för forskarna som ligger bakom upptäckterna är, förutom en klok hjärna, ett ovanligt öppet sinne, menar Urban Lendahl. Att med envishet och mod våga gå emot etablissemangets rådande uppfattning har lett dessa forskare till oväntade och helt nya insikter om hur naturen fungerar. Själv känner jag inte så sällan en fåfäng besvikelse över att min hjärna lämnar mig i sticket i stunder av stress och trötthet. Men egentligen – vad vore jag utan den? Vi borde alla ägna vår hjärna mer tacksamhet i vardagen. När tre forskare vid Karolinska Institutet fick välja sin favoritkroppsdel var det dock inte hjärnan som dök upp. Handen, njuren och ögat var deras bästa bitar. Men som vanligt landar det ofta i hjärnan ändå till slut: ögonrörelser visar sig kunna skvallra om lässvårigheter. Och den enorma betydelsen av våra händers avancerade funktioner har gjort att dessa upptar en stor del av hjärnans utrymme. En av de mest allvarliga riskerna med övervätskning, som vi också tar upp i detta nummer, är att hjärnan svullnar. Eftersom den ligger i ett begränsat utTips eller rymme kan en tryckstegring i funderingar? värsta fall påverka cirkulation Mejla oss på medicinskvetenoch andning på ett farligt sätt. skap@ki.se Det är visserligen ovanligt och kräver stora intag. Forskarna som intervjuas i vår artikel påpekar också att vi sällan är undervätskade och att det är poänglöst att dricka i förväg. Detta är ingen nyhet, men det verkar finnas utrymme för en påminnelse. Klunka lugnt i sommar!

Medicinsk Vetenskap №2–2015

Medarbetare i detta nummer Mattias Lindbäck Frilansfotograf Mattias Lindbäck älskar bilder i alla former och har ett stort konstintresse. Porträtt är hans favorituppdrag då han tycker om att möta nya människor och försöka spegla deras personligheter i porträtten han tar. Frida Wennerholm Journaliststuderande och praktikant på Medicinsk Vetenskap Fridas liv är inte trist, efter infektionsbiologin sadlade hon om till vetenskapsjournalist. Mikrober, hennes hjärtans kär, där hör hon hemma och nämner du zoonoser är hon där med vässad penna. Epidemiologi och medicin är också av stort intresse, men det är inom infektion Frida är i sitt esse. Ann-Cathrine Johnsson Journalist Frilansjournalist med inriktning på medicin. Ann-Cathrine är speciellt intresserad av frågor som rör livsstilens inverkan på vår hälsa och drivs av att göra komplex forskning begriplig och mer lättillgänglig för allmänheten. Dessutom: Mattias Alm, Fredrik Hedlund, Henric Lindsten, Annika Lund, Martin Stenmark.

Foto: Henric Lindsten, Lisa Blom (Lindbäck), Sebastian George (Wennerholm), Lotta Ljungberg (Johnsson).

Cecilia Odlind:

Redaktionen Ansvarig utgivare Christina Bostedt, Kommunikationsdirektör, Karolinska Institutet

Anna martling Om när hon äntligen kunde erbjuda en ny livräddande cancerbehandling.

Chefredaktör Cecilia Odlind 08–524 861 16 cecilia.odlind@ki.se Redaktör Ola Danielsson (tjänstledig) Journalist Helena Mayer helena.mayer@ki.se Art Direction Agnes Dunder agnes@contentinnovation.se Omslagsfoto: Gettyimages Annonser Jan Nilsson jan.medicinskvetenskap@telia.com

Har du tid ett ögonblick? Besök Medicinsk Vetenskaps utställning i höst. Vi ställer ut bilder från vårt fasta inslag ”Ögonblicket” i Karolinska Universitetsbibliotekets lokaler i Solna och Huddinge. Titta, läs och lyssna på forskarnas egna berättelser. Öppen vernissage 25 september – för detaljerat program se: ki.se/medicinskvetenskap

Redaktionsråd Jan Carlstedt-Duke, Laura Fratiglioni, Ola Hermanson, Louise Sjöholm, Mattias Öberg. Tryck E-print Kontakt E-post: medicinskvetenskap@ki.se Medicinsk Vetenskap ges ut av Karolinska Institutet och utkommer med fyra nummer per år. ISSN 1104-3822 Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att på ett avgörande sätt bidra till att förbättra människors hälsa.

Foto: Mattias Ahlm, Martin Stenmark.

I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Följ oss på Facebook! facebook.com/ medicinskvetenskap

eva karltorp Mötet med en döv bebis fick henne att våga ifrågasätta etablerad behandling.

Anders björkman Han var besatt av att utrota en av världens mest fruktade sjukdomar – och lyckades.

kenny rodriguez Forskningen resulterade i en mirakelbebis – och hon var med vid födseln: ”Det var ren lycka!”. Medicinsk Vetenskap №2–2015

ANNONS

Prenumerera på Medicinsk Vetenskap

g från En tidnin tet Institu Karolinska 2014 1 • Februari Nummer Pris: 50 kronor

1 / 2014 Nummer

Beställ redan i dag 4 nummer för 200 kr

T L O CO NAN

H JÄ R ch rädda o t ll a k t När narkos e d läkaren Håll huvu t se ly r äcke PÅ DJU PET

INTE RVJ

vs ”Det behö nskap mer vete iatrin” i psyk EXP ERT

Svårt att leva med n oklart kö

PLUS: ALA MV1401

dd 1

01 Omslag.in

HET / O BENSKÖR RMINER /

Ä JÄMLIK H

LS A 2 16:59

2014-02-1

E-post: medicinskvetenskap@ki.se Internet: ki.se/medicinskvetenskap

DELTA I STUDIE Forskare vid Karolinska Institutet ska i två nystartade studier undersöka nya internetbaserade psykologiska metoder för att med hjälp av anhöriga behandla spelberoende. spelfri.se

Det senaste inom medicinsk forskning

Foto: Istockphoto, Josefin Norman (Fröberg).

Väg in i spelproblem skiljer mellan könen Hos unga kvinnor är ångest en riskfaktor för att få spelproblem. Hos unga män är i stället hög alkoholkonsumtion kopplad till problematiken. Psykologen Frida Fröberg vid institutionen för klinisk neurovetenskap har i flera studier undersökt olika aspekter av spelproblem hos unga. Den könsuppdelade statistiken visade att under ett år fick 1,1 procent av de unga kvinnorna och 3,3 procent av de unga männen problem med sitt spelande, som innebär att man fått svårigheter med ekonomin, relationer eller hälsan till följd av spelandet. För båda könen var lägre avgångsbetyg från grundskolan en riskfaktor, där effekten kunde ses i upp till åtta år. Annika Lund Tips! Läs mer i avhandlingen på publications.ki.se

Så många får spelproblem under ett år

0,8 procent av vuxna mellan 24 och 44 år.

2,3 procent av unga vuxna mellan 16 och 24 år.

Medicinsk Vetenskap №2–2015

Framsteg 3 × jordnötsallergi

LÄS MER Om allergier genom tiderna på sidorna 20–21

Så ska kroppen vänjas vid vad den inte tål Födoämnesallergi är vanligt men ännu finns ingen botande behandling. Nu görs ett försök att bota 20 svårt jordnötsallergiska ungdomar. Text: Frida Wennerholm

5 /100 barn mellan 4 och 18 år i Sverige är allergiska mot jordnötter eller andra nötter.

reaktioner. När man äter något man inte tål så triggar en speciell sorts allergiantikropp, immunoglobulin E (IgE), vissa celler att släppa ut bland annat histamin vilket gör att vi får en allergisk reaktion. − Medicinen blockerar IgE-antikropparna och stoppar därför den allergiska reaktionen, vilket tillåter patienten att successivt vänja sig av med sin allergi utan stor risk för allergiska reaktioner som biverkan. Slutligen trappas

Chockrisk ska hittas i förtid Allergichock eller anafylaxi kallas det när den allergiska reaktionen är livshotande, ett tillstånd som kan orsakas av ämnen från till exempel en jordnöt eller ett getingstick. I en ny studie försöker forskare på centrum för allergiforskning hitta nya biomarkörer, mätbara substanser, för anafylaxi så att de som riskerar att få allergichock ska kunna identifieras på förhand. Läs mer: ki.se/ forskning/anafylaxiprojektet 8

Medicinsk Vetenskap №2–2015

medicinen ned när kroppen vant sig vid jordnötterna, säger Caroline Nilsson. För att veta att det är säkert att påbörja behandlingen kontrolleras aktuell allergisk status i förväg genom att man tar ett blodprov från patienten och tillsätter jordnöt. På så vis kan man mäta hur celler som är inblandade i allergin kommer att reagera hos just denna patient. − Vi hoppas mycket på denna experimentella behandling. Tidigare har vi botat en flicka med svår mjölk- och äggallergi, säger Caroline Nilsson.

”Det är viktigt att tidigt få smaka på mat för att inte utveckla allergi mot det” Magnus Wickman, läkare och professor på Institutet för miljömedicin, kommenterar en brittisk studie som visar att spädbarn som får äta jordnötskex under sina första elva månader löper mycket mindre risk att bli jordnötsallergiker. Källa: SvD

Foto: Istockphoto

Av matallergier är jordnötsallergi den vanligaste och den som orsakar flest akutbesök. Caroline Nilsson, barnläkare på Södersjukhuset och forskare vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, har forskat på allergier i många år och leder en ny studie som syftar till att i framtiden kunna bota jordnötsallergi. − Cirka hälften av dem som söker sig till vår akutmottagning för allergiska besvär har ätit nötter. En botande behandling skulle kunna göra stor skillnad. Studien, som beräknas vara klar 2016, inkluderar 20 ungdomar med svår jordnötsallergi. Deltagarna får under behandlingstiden äta små mängder jordnötter under lång tid i kombination med medicin som dämpar allergiska

Kroppen runt Framsteg sommarspecial!

Medicinsk Vetenskap har tipsen för hur du ska ta hand om din kropp i sommar.

Så skämmer du bort kroppen på semestern.

Text: Helena Mayer

Ta det lugnt med groggandet kroppen

Under sommarsemestern dricker svenskar betydligt mer än under resten av året. Och var tionde svensk beräknas ha ett riskbruk av alkohol. Men enligt forskning vid Karolinska Institutet kan många lära sig dricka lagom genom bara några samtal inom primär- eller företagshälsovård.

Njut av att vara pigg i ljuset hjärna

Tröttheten på vintern är en djupt inprogrammerad biologisk funktion som huvudsakligen regleras av dagsljusets växlingar. Forskning visar att på sommaren är sömnbehovet något lägre eftersom det ökade dagsljuset får ner nivåerna av sömnhormonet melatonin i kroppen vilket gör oss piggare. Eftersom vi sover mindre på sommaren är det oftast bättre kvalitet på sömnen när vi väl sover.

Se upp med solen hud

Studier visar att Sverige har ett mer brunbränt skönhetsideal än många andra länder. Vi har också högre förekomst av aggressiv hudcancer, en cancerform som ökar snabbt. Undvik solen mitt på dagen, skydda kroppen med kläder och skugga.

Passa på att motionera

Illustration: Istockphoto. Foto: Istockphoto.

muskler

Forskare lyfter ofta fram de starka förebyggande effekter som fysisk aktivitet kan ha på vår hälsa. En studie från Karolinska Institutet har undersökt hur mycket vi rör oss olika delar av året men de hittade inga tydliga skillnader. Vårt tips – på semestern har du tid!

Skydda dig vid tillfälligt sex Kö n

En studie från Karolinska Institutet har visat att omkring hälften av alla sexuellt aktiva unga kvinnor och 40 procent av männen i åldrarna 18–30 år, sällan eller aldrig skyddar sig med hjälp av kondom vid tillfälliga sexförbindelser. Detta är ett större problem på sommaren då personer under 30 år har mer oskyddat sex och fler tillfälliga partners och därför i högre grad riskerar att smittas av sexuellt överförbara infektioner.

Källor: Alkohol: Andréasson S, Medicinsk Vetenskap nr 4/2013. Tillfälligt sex: Levál A. med flera, PLoS ONE maj 2011. Solen: Hansson J. Medicinsk Vetenskap nr 2/2014. Sömn: Åkerstedt T, Karolinska Institutet. Motion: Hagströmer M. med flera, J Sports Sci, september 2013. Medicinsk Vetenskap №2–2015

Framsteg I korthet Forskningsnyheter från Karolinska Institutet hämtade från

” Övertygelsen är så stark att det antagligen inte hjälper att mäta.”

ki.se

Vanliga inomhusmålarfärger innehåller höga halter av starkt allergiframkallande konserveringsmedel – något som sällan framgår.

Christian Rück, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, apropå en brittisk sammanställning av penisstorlekar. Några kan nog bli lugnade, menar han, men om man lider av dysmorfofobi, inbillad fulhet, kan man ha en helt normal penis som man ändå upplever som jätteliten. Källa: SVT

serats i 71 vattenbaserade målarfärger – vit inomhusfärg och våtrumsfärg – från butikshyllor i Sverige, Danmark, Tyskland, Frankrike och Storbritannien. Studien visar höga halter av ämnen som kan orsaka allergi och eksem hos målare och konsumenter vid hudkontakt med färgen. Den som vistas i nymålade lokaler eller jobbar med att slipa målade väggytor kan också få hudbesvär genom luftburen exponering. Dessutom visar studien att målare och privatkonsumenter inte kan lita på färgburkarnas märkning – innehållsförteckningar och säkerhetsdatablad var ofta felaktiga eller vilseledande. – Resultatet var överraskande på ett negativt sätt. Över 90 procent av färgerna innehöll allergiframkallande ämnen. Halterna var oftast för höga för att vara säkra ur allergisynpunkt, det innebär att det är mer eller mindre omöjligt för målare och konsumenter som är allergiska mot dessa ämnen att hitta färger som de kan använda, säger Carola Lidén, professor vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet och överläkare vid centrum för arbets- och miljömedicin, SLL och en av forskarna bakom studien. Contact Dermatitis mars 2015

Evolution. Arsenik är ett naturligt förekommande ämne och mycket cancerframkallande. I argentinska Anderna har befolkningen sannolikt exponerats för höga halter av arsenik i dricksvattnet i tusentals år. En aktuell studie gjord av forskare vid Karolinska Institutet och Uppsala universitet visar att invånarna som lever i regionen idag har en tydligt högre frekvens av en genvariant som ger effektiv hantering och utsöndring av arsenik, jämfört med de som levt i områden utan samma historiska arsenikexponering. Forskarna har identifierat förändringar i huvudgenen som kan förklara den effektiva arsenikmetabolismen. – Detta kan troligtvis även gälla för andra gifter. Resultaten visar på vikten av att inte basera hälsoriskbedömningar på särskilt toleranta personer, säger Karin Broberg, forskare vid Institutet för miljömedicin och medförfattare till studien. Molecular Biology &

Tips! Läs mer på ki.se/imm

Evolution mars 2015

Felaktig märkning av målarfärg en allergirisk Bristande. I en aktuell studie har allergiframkallande konserveringsmedel analy-

Medicinsk Vetenskap №2–2015

Foto: Istockphoto.

Gen ger ökad tolerans mot miljögift

Råd kan förebygga minnesstörningar Skydd. För första gången

har man visat att minnesstörningar kan förebyggas genom kontroll av kända riskfaktorer. Studien, som pågick under två år i Finland, visade att risken att drabbas av försvagad minnes- och tankefunktion var 31 procent högre hos kontrollgruppen än hos den grupp som fått aktiv rådgivning i levnadssätt, som kostrådgivning och deltagande i rörelse- och minnesträning samt stöd med att kontrollera riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar. Genom aktiv levnadshandledning hoppas forskarna kunna skjuta upp insjuknandet med 5–10 år. – Man uppskattar att antalet personer med minnessjukdomar i världen då till och med skulle halveras, säger Miia Kivipelto, professor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, som lett studien. Lancet mars 2015 Tips! Läs mer om hur motion kan förebygga Alzheimers sjukdom och se filmen från Medicinsk Vetenskaps jubileumsevent på ki.se/medicinskvetenskap.

så gick det till:

Han menar att goda skolresultat och en god utbildning förser individen med hälsofrämjande resurser som till viss del kan motverka drickandets negativa hälsoeffekter. International Journal of Epidemiology mars 2015

Låga slutbetyg kopplas till alkoholrelaterad sjukdom

Foto: Staffan Larsson.

Sårbart. En ny studie från

Karolinska Institutet och Stockholms universitet visar att risken för att drabbas av alkoholrelaterad sjukdom i vuxen ålder är kraftigt förhöjd bland de med låga slutbetyg i grundskolan. – Men när svenska folkhälsorapporter jämför grupper med olika utbildningsnivå finner de inga skillnader i alkoholkonsumtion, snarare verkar en socialt sårbar situation kunna bidra till att alkoholkonsumtion får allvarliga hälsokonsekvenser, säger Karl Gauffin, forskarstuderande vid institutionen för folkhälsovetenskap.

frågor ska ge svar på hur miljön påverkar vår hälsa i en kartläggning som nu görs av Institutet för miljömedicin. 88 300 svenskar ska få svara på frågor om exempelvis hur ofta de får huvudvärk av inomhusmiljön, ifall deras grannar bullrar och hur ofta deras näsor rinner på grund av bilavgaser.

Så skapas en illusion av att vara osynlig Kroppskontroll. Forskare vid

institutionen för neurovetenskap har lyckats skapa en känsla av att vara osynlig (se ovan). Några av deltagarna i studien placerades inför en publik av okända personer direkt efter försöket. – Deras hjärtfrekvens och självskattade stressnivå under framträdandet var lägre direkt efter att de upplevt osynliga kroppen-illusionen jämfört med när de kände att de hade en fysisk kropp. Det visar att upplevelsen av kroppens fysiska karaktär kan förändra hur vår hjärna bearbetar sociala intryck, säger Arvid Guterstam. Forskarna hoppas att resultaten ska komma till nytta, exempelvis som en möjlig behandlingsstrategi vid social fobi. – Kommande studier bör även utforska om känslan av osynlighet påverkar moraliska beslut. Detta för att se om upplevelsen av att vara osyn-

Försedda med ett par ”virtual reality”-glasögon ombads försökspersonen titta ner på sin kropp, där hen dock bara såg luft. Samtidigt användes två penslar, där den ena berörde försökspersonens kropp medan den andra fördes med exakt samma rörelser i tomma luften. Inom loppet av en minut förlade majoriteten känslan av beröring till tomma luften.

lig kan få oss att förlora vår känsla för rätt och fel,vilket Platon hävdade för över två tusen år sedan, säger professor Henrik Ehrsson som lett studien. Scientific reports april 2015

Ny hjärtbehandling gav bättre överlevnad Riskminskning. En ny blod-

förtunnande hjärtinfarktbehandling har lett till minskat antal blödningskomplikationer och ökad överlevnad, visar en studie från Karolinska Institutet och universiteten i Lund och Uppsala. Resultaten, från 40 616 hjärtpatienter, visar på en minskning av risken för allvarlig blödning med ungefär hälften för de som behandlats med det nya blodförtunnande läkemedlet fondaparinux, jämfört med tidigare läkemedel. Sjukhusdödligheten minskade också från 4 till 2,7 procent.

JAMA februari 2015 Medicinsk Vetenskap №2–2015

Framsteg Närkoll på telomerer

De bestämmer cellens livslängd Text: Frida Wennerholm Illustration: Anders Kjellberg

Vad? I ändarna på kromosomen, som består av tätt packat DNA, sitter en liten struktur som kallas telomer. Telomererna är även de uppbyggda av DNA-segment och skyddar kromosomen från att förkortas vid celldelning.

Hur? Varje gång en cell delar sig försvinner en del av telomeren så att den blir kortare. När telomeren försvunnit helt är cellen programmerad att dö eftersom en kromosom utan telomerer är instabil och kan förändras så att DNA skadas eller förloras i celldelningen. Vissa celler, som till exempel könsceller, stamceller och cancerceller har ett enzym som kallas telomeras. Telomeraset bygger upp telomererna efter varje celldelning så att de inte förkortas i just dessa celler.

Och? Korta telomerer har kopplats ihop med åldersrelaterade sjukdomar, stress, fetma, diabetes och psykisk sjukdom. Forskare vid Karolinska Institutet har nyligen visat att telomererna i våra blodceller förkortas eller förlängs beroende på livsstil, något som kan förklara kopplingen mellan livsstil och olika sjukdomar. Annan forskning visar att det kan gå att hämma telomerasaktiviteten i cancerceller med ett speciellt vaccin, och stoppa cancerutvecklingen.

Källor: Karl Ekwall, professor på institutionen för biovetenskaper och näringslära vid Karolinska Institutet. Nobel.org om Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2009 som gick till upptäckten av telomerer och telomeras. 12

Medicinsk Vetenskap №2–2015

Hallå där Framsteg Text: Annika Lund Foto: Mattias Ahlm roman zubarev om livets uppkomst

Han labbar för livet

Roman Zubarev är professor i medicinsk proteomik vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik.

Ett recept på hur man får livet att frodas – eller vantrivas. Det är vad Roman Zubarev och hans forskarkollegor har upptäckt. Din grupp forskar om livets uppkomst. Hur då?

– Vi har undersökt hur olika isotoper påverkar levande celler. Isotoper är lite tyngre eller lättare varianter av samma ämne som innehåller olika antal neutroner i atomkärnan. Vi har odlat E. coli-bakterier och systematiskt ändrat andelen isotoper av kol, kväve, syre och väte i den lösning som bakterierna växer i. När vi blandade isotoperna på ett särskilt sätt började bakterierna växa fortare. Det var när vi åstadkom det vi kallar isotopisk resonans. Det är ett tillstånd som har att göra med hur atomernas genomsnittsvikt förhåller sig till varandra enligt en särskild beräkningsmodell. Det finns inslag av siffermagi här – beräkningen ska sluta med ett heltal. Då råder grovt beskrivet en lägre kemisk komplexitet, som möjliggör en högre hastighet i den biokemiska processen. Oj. Och hur ser det bästa receptet ut?

– Av kol ska 9,54 procent vara av isotop 13C, av kväve ska 10,89 procent vara av isotop 15N och av syre ska 6,6 procent vara av isotop 18O. Då uppstår det vi kallar superresonans – perfekta förhållanden för biokemiska processer, som då kan gå betydligt fortare. Rådde dessa förhållanden på jorden när livet uppstod?

– Nej, vi har aldrig haft den här isotopsammansättningen. Vi har alltså inte perfekta förhållandena för liv på jorden. Men vi är ändå lyckligt lottade jämfört

Här testas hur länge räkor kan överleva i slutna system med vatten av olika isotopsammansättning.

med andra planeter i solsystemet, för vi har tillräckligt bra förhållanden. Hos oss har livet kunnat uppstå relativt snabbt, även om det tog en miljard år innan det skedde. Vid superresonans skulle det ha gått fortare. Vad möter du för reaktioner på din forskning?

– Många kollegor blir förvånade och tycker det här är ny och oväntad forskning. Inslaget med siffermagi uppfattas som smått fantastiskt och svårt att ta till sig, men den delen av vår studie har mycket hög statistisk signifikans. En del religiösa personer kan ta resonemangen som en intäkt för att vi är utvalda här på jorden, att en gud har en tanke bakom vår planet. Själv är jag agnos-

tiker och öppen i sinnet. Men jag kan tycka att om en gud hade skapat jorden, då skulle vi väl ha haft perfekta förhållanden för liv, alltså superresonans? Hur kan denna kunskap användas?

– Det finns många användningsområden. Inom medicin kan man tänka sig nyttan vid till exempel cancerbehandling, där man genom att göra isotopsammansättningen mindre gynnsam för biokemiska processer bör kunna få tumörer att växa långsammare. Inom livsmedelsindustrin kan man tvärtom tänka sig att förbättrade förhållanden bör få mat att växa snabbare. Jag tror vi är i början av en ny kunskap som kan bli mycket användbar för oss. Scientific Report mars 2015 Medicinsk Vetenskap №2–2015

Utblick ” Det finns väldigt stora individuella skillnader i hur vi upplever en färg.” Jan Ygge, professor vid institutionen för klinisk neurovetenskap, kommenterar den medialt mycket uppmärksammade diskussionen om våra skilda förmågor att uppfatta olika färger. Majoriteten visade sig se en vit- och guldfärgad klänning när den i själva verkat var svart- och blåfärgad. Källa: SvT vem vet Genom att följa ögats rörelser så kan man följa en persons beslutsprocess och även påverka den i en viss riktning.

Moralval. En studie gjord av forskare vid Lunds universitet i samarbete med amerikanska och brittiska forskare visar att våra moraliska beslut kan påverkas av vad vi tittar på när vi måste fatta ett beslut. Forskarna följde ögats rörelser med en ögonrörelsemätare och begärde ett omedelbart svar på frågor som exempelvis ”Är mord försvarbart” samtidigt som ögat vilade på ett bestämt svar, som tidigare slumpmässigt valts ut. Resultaten visade att svaren systematiskt påverkades av vad ögat såg i svarsögonblicket. – I den här studien ser vi att tajming kraftigt påverkar de moraliska val vi gör. Processerna som leder till ett moraliskt beslut reflekteras i människors blick. Men vad blicken vilar på när beslutet tas påverkar också valet, säger Philip Pärnamets, en av forskarna bakom studien i ett pressmeddelande. Tidigare studier har visat att när det gäller enklare val, 14

Medicinsk Vetenskap №2–2015

Fixat. Mitokondrier är cel-

som till exempel att välja mellan två maträtter, så kan ögonrörelserna berätta vad du kommer att välja till middag redan innan du har bestämt dig. PNAS mars 2015

Nya sätt att sprida forskning till alla Åtkomligt. Wikipedia har sedan 2001 utvecklats till många svenskars vardagliga referensverk och är den sjätte mest besökta sajten i världen. Sedan februari i år deltar Karolinska Institutet i ett Wikipediaprojekt för att

sprida kunskap från forskare till allmänhet. Projektet startade för två år sedan av Sveriges lantbruksuniversitet, som var först i världen med att utveckla ett program för att på ett organiserat sätt få forskare på ett universitet att medverka i den globala online-encyklopedin. En nytillkommen variant är Explainartist, en bildbaserad plattform för forskningskommunikation med exempelvis foton, poesi och animationer.

50 Läs mer: explainartist.org, slu.se

av dagens 97-åringar har en positiv attityd till sex. De t visar en avhandling från Göteborgs universitet. Resultaten visade också att kvaliteten på äldres sexliv generellt förbättrats mycket sedan 1970-talet.

lernas energifabriker och de har ett eget DNA, skiljt från cellens DNA. Det ärvs enbart från mamman, och kan överföra svåra sjukdomar om det är skadat. I dessa fall kan man i samband med provrörsbefruktning ersätta det med en annan kvinnas mitokondrie-DNA. Detta blev för första gången i världen lagligt i Storbritannien i februari i år. Kritiker menar att detta i praktiken skulle innebära att barnet får tre föräldrar. En studie från USA visar nu att det finns alternativa tekniker som drastiskt kan minska mängden muterat mitokondrie-DNA. Forskarna lät producera ett enzym, ett restriktions-nukleas, inne i musceller som kunde klippa bort den felaktiga delen av mitokondrie-DNA:t så att det kunde brytas ner. Forskarna visade också att det skadade DNA:t på detta sätt hindrades från att föras vidare till nästa generation. – Metoden är väldigt elegant. Vi får hoppas att det fungerar även på mänskliga äggceller och embryon, säger Outi Hovatta, professor vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik. Cell april 2015

Foto: Istockphoto.

Blicken kan avgöra hur vi ser på rätt och fel

Skadat DNA togs bort med enzymsaxar

ANNONS

Problem med svettning?

Här på vår mottagning så kan personer med extrem svettning, hyperhidros, få hjälp. Vi utreder och behandlar handsvett, fotsvett, svettning i armhålor, ansikte, huvud ljumskar och på många andra delar av kroppen. Mottagningen tillämpar Stockholms läns landstings patientavgifter vid nybesök för bedömning. Det innebär att frikort och enhetlig patientavgift gäller vid nybesök hos läkare. Remiss behövs ej. Läs mer på www.svettmottagningen.se

Svettmottagningen Hidroskliniken Warfvinges väg 35, 112 51 Stockholm Telefon 08-40 20 900 sekreterare@svettmottagningen.se www.svettmottagningen.se

adlego.se

We perform GLP studies to characterize new drug candidates We have access to equipment for: Angiography Micro-PET MRI, CT Blood pressure EKG Calorimetry

IVIS Haematology Clinical chemistry Bioanalysis BSL-3 containment Surgical interventions

Please contact us if you need to characterize drugs with regards to: DMPK Toxicity ISO 10993 Histopathology

Effect Biocompatibility ISO 15798

Tre forskare om bästa kroppsdelen

Medicinsk Vetenskap №2–2015

Medicinsk Vetenskap har pratat med tre forskare som vet vilken del av kroppen som är vackrast, viktigast och mest intressant. Text: Ann-Cathrine Johnsson Foto: Mattias Ahlm

”Ögonrörelser kan avslöja lässvårigheter”

Namn: Jan Ygge. Titel: Ögonläkare och professor vid institutionen för klinisk neurovetenskap. Forskar om: Ögonens rörelser.

”Något många inte tänker på är att synen spelar en stor roll för att vi ska kunna hålla balansen. Vi ser bara skarpt inom ett mycket litet område centralt i vårt synfält och den punkten måste vi flytta med blicken hela tiden för att behålla skärpan. Detta ställer väldigt höga krav på vår hjärna som styr ögonens rörelser. Och här kommer även balansorganet in. Har vi inte ett fungerande balansorgan så kommer vi inte att kunna hålla blicken stilla när vi rör oss. Vi hade en patient med obotlig yrsel som vi var tvungna att stänga av balansorganet på. Det sker genom att ett läkemedel sprutas in i innerörat. En följd av detta blev att hon när hon satt och tittade på tv på kvällarna upplevde att apparaten hela tiden rörde sig. När vi andas och hjärtat slår, så rör vi oss lite upp och ner hela tiden, men jämviktsorganet är så fint konstruerat att det korrigerar synen utifrån den här lilla rörelsen. När patientens jämviktsorgan hade slagits ut så korrigerades inte detta längre, vilket säger lite om hur känsligt samarbetet mellan öga och balansorgan är. Att mäta ögonrörelser och lära oss mer om hur hjärnan styr ögonens rörelser har varit ett tema i vår forskning under många år. Vi har till exempel fått indikationer på att vi på ett väldigt tidigt stadium kan diagnostisera lässvårigheter och dyslexi med hjälp av ögonrörelser.” Medicinsk Vetenskap №2–2015

Tre forskare om bästa kroppsdelen

Namn: Hannes Olauson. Titel: Läkare och forskare vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik. Forskar om: Hur njursjukdom är kopplat till ett snabbare åldrande.

”Njuren verkar i det tysta” ”Njuren har många olika viktiga funktioner, men den verkar ofta i det tysta. De flesta vet att njurarna renar blodet från restprodukter och skadliga ämnen, men njuren är även ett centralt organ i många andra processer i kroppen, som exempelvis reglering av blodtryck och produktionen av röda blodkroppar. Njuren är också ett nyckelorgan i åldrandeprocessen. Vi har tittat på ett protein som heter Klotho som är starkt kopplat till åldrande genom att det påverkar regleringen av ämnen som kalcium, fosfat och vitamin D. I den grekiska mytologin var Klotho den gudinna som spann livets tråd och på så sätt styrde över liv och död, därav namnet. Hos möss leder defekter i det här proteinet till åkommor associerade med åldrande. Hos njursjuka sjunker nivåerna av Klotho drastiskt, vilket kan bidra till att dessa patienter ofta åldras och dör i förtid. Jag lockas av att försöka förstå fysiologin bakom dessa olika system, som är lite av ett mysterium där det gäller att försöka hitta nya angreppsvinklar.”

Medicinsk Vetenskap №2–2015

”Värk i handen är olidligt” Namn: Elisabet Hagert. Titel: Kirurg och docent i ortopedi vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset. Forskar om: Vårt sjätte sinne, ”ledsinnet”.

”Handen är ovärderlig på många sätt. Vi använder den för att skapa, arbeta, smeka och umgås. Och den har en enorm social funktion, handen är ju det första vi sträcker fram när vi möter en annan människa. Dessutom är handen ett känselorgan, som är starkt representerat i hjärnan. En människa som har värk i sin hand upplever ofta detta som olidligt. Det finns en illustration som kallas Homunculus, en liten man som visar hur viktig en kroppsdel är utifrån hur stor plats den upptar i hjärnan. Han har ett stort ansikte, en jättestor tunga och gigantiska händer. Forskare tror till och med att den förändring som skedde med den mänskliga hjärnan när vi utvecklades från apor till människor, till stor del kan kopplas till våra förbättrade möjligheter att använda händerna. Att vi kan rotera vår tumme nästan 360 grader gör att vi kan både nypa och greppa, vilket är något som tydligt skiljer oss från aporna. Min forskning fokuserar på ett område som heter proprioception och kan beskrivas som ett sjätte sinne, ”ledsinnet”. Vi tittar på speciella känselkroppar och nervändslut som sitter i ledband och skickar signaler till de muskler som styr handen, och försöker förstå hur dessa fungerar efter skador eller när man har utvecklat artros i en led. Att försöka reda ut vad som skapar värken och vad man kan göra för att lindra och bota är svårt men också fantastiskt roligt eftersom det kan göra stor nytta.”

Medicinsk Vetenskap №2–2015

Tidslinjen Allergi

Snabba fakta: Ungefär en tredjedel av Sveriges befolkning har någon form av allergi eller överkänslighet, där kroppens immunförsvar reagerar på ämnen som egentligen är ofarliga. Allergiska besvär kan delas in i kategorierna födoämnesallergi, astma, pälsdjursallergi, allergisk snuva, eksem och nässelutslag.

Sommarkatarren blev en folksjukdom Från att inte veta vad det innebar att ”vara allergisk” till att vi idag kan vaccinera och behandla: Allergiforskningen är ett område där det gjorts enorma framsteg de senaste 200 åren.

1810

1870

1890

1892. Man talar om när huden kliar. Hudsjukdomen Besniers prurigo, som senare kommer att döpas om till eksem, skildrades för första gången som en kronisk hudsjukdom som kan variera med årstid.

Medicinsk Vetenskap №2–2015

1911. Vaccination testas för första gången. Små mängder av ett allergiframkallande ämne injicerades under huden på patienter, så att immunsystemet gradvis fick vänja sig. Idag finns vacciner mot geting och bi samt de luftburna allergenerna gräs, björk, katt och kvalster, med effekt som varar cirka 10 år.

1900

1910

1916. Min hösnuva fick jag från mamma. Genom att jämföra allergikers familjehistoria kunde forskare fastslå att allergi kan vara ärftligt. Men det behöver inte vara det, något som leder till sömnlösa nätter för forskare än idag.

1906. Tillståndet döps. Termen allergi myntades och definierades som ”förändrad reaktion mot specifika, vanligtvis ofarliga, substanser”. Dessa allergiframkallande substanser kom att kallas allergen.

Foto: Istockphoto.

Text: Frida Wennerholm

1878. Skyldiga celler avslöjas. Mastceller identifierades som en av de huvudsakliga producenterna av histamin, det ämne som framkallar allergisk reaktion då vi kommer i kontakt med något vi inte tål.

1819. Vårens gissel. Hösnuva beskrevs för första gången som en sjukdom som drabbar övre luftvägarna. Till en början kallades tillståndet ”catarrhus aestivus”, eller sommarkatarr.

2005. Dödens kyss. En ung flicka dog strax efter att hon kysst sin pojkvän som tidigare ätit en smörgås med jordnötssmör. Nyheten spreds med rasande fart världen över. 1967. Viktig spelare identifieras. Det som triggar celler att släppa ut histamin när vi utsätts för allergen visade sig vara IgE-antikroppar. Allergi brukar delas upp i IgE-medierad, den vanligaste, där symtomen kommer inom 2 timmar eller icke IgE-medierad, där symtom kommer senare.

1960

2000

Björn Nordlund.

IDAG

2010

1930

1937. Nu kan vi råda bot. Det första syntetiska antihistaminet framställdes och sattes i bruk på klinik fem år senare. Upptäckten belönades med Nobelpriset i fysiologi eller medicin ett par år senare.

Framtidens utmaningar

2013. Nu kartläggs generna. Ett danskt forskarteam identifierade de tio vanligaste genetiska förändringarna hos allergiker, en kunskap som kan öka förståelsen för orsaken bakom allergi. Forskare fann även ett samband mellan köttallergi och fästingbett.

Foto: Istockphoto, Ulf Sirbom (Nordlund).

Att förstå varför Varför bara vissa utvecklar allergi kan forskarna inte svara på idag. Kan vi ta reda på varför kanske vi också kan ta reda på hur allergier kan förebyggas. Att kunna bota Forskarna försöker få fram en behandling för att kunna vaccinera mot alla typer av allergiska besvär.

2015

Öka allmänna kunskaper Genom tillgänglig och jämlik vård omsätta existerande kunskaper till förbättrad patientutbildning och egenvård. Källor: History of allergy. Bergmann & Ring, 2014. The role of food allergy and other allergic disease in atopic dermatitis. Stacie Jones, 1999. Human Sensitization. Robert Cooke & Albert vander Veer Jr., 1916. Meta-analysis of genome-wide association studies identifies ten loci influencing allergic sensitization. Bønnelykke et al., 2013.

Mål: Att förhindra allergier helt Allergier utvecklas ofta tidigt i livet och var femte ettåring får eller har eksem, vilket kan innebära en ökad risk att utveckla en allergisk sjukdom. I ett nytt nordiskt projekt, PreventADAll, vill forskare undersöka om det, via enkla åtgärder i tidig ålder, går att förhindra utvecklingen av allergier. Detta har forskarna misstänkt länge men aldrig fått bekräftat. − Projektet ska testa två hypoteser. Dels att vi kan förhindra utvecklingen av allergiska sjukdomar genom att förebygga eksem och dels att exponering för födoämnen i väldigt ung ålder kan minska risken för matallergier senare i livet, säger Björn Nordlund, forskare vid institutionen för kvinnor och barns hälsa vid Karolinska Institutet. I Norge har man redan börjat rekrytera mammor som 18 veckor in i graviditeten får fylla i enkäter om livsstil och lämna prover. Barnen ska sedan, redan vid födseln, delas in i en av de två grupperna och därefter följas till vuxen ålder. − Totalt 3 000 barn ska ingå i studien och om tidigast 1,5 år kommer vi ha preliminära resultat. Om åtgärderna visar sig vara effektiva kan det komma att förändra sättet vi ser på allergier framöver, speciellt riktlinjerna för riskgrupper med benägenhet att utveckla allergi som då med enkla knep skulle kunna förhindra en sådan utveckling. Medicinsk Vetenskap №2–2015

I fokus Spice

”Hundra gånger mer potent än cannabis ” Rökblandningar, även kallade spice, ligger stadigt i topp bland ungdomar som missbrukar nätdroger. Vid Karolinska Institutet arbetar forskare med att identifiera nya varianter i jämn takt med att förgiftningsfallen, som nu är uppe i två per dag, kommer in. Text: Frida Wennerholm Foto: Mattias Ahlm

rån att ha varit ett specifikt produktmärke har ”spice” blivit ett samlingsnamn för rökblandningar som innehåller syntetiska cannabinoider. Problemet med spice uppmärksammades först i slutet av 2008 efter att patienter med cannabissymtom testats negativt för cannabis. Man började då förstå att vad som såldes öppet och marknadsfördes som lagliga ”örtblandningar” på internet egentligen var droger. Den aktiva substansen i spice, som ingår i begreppet nätdroger, massproduceras i Asien innan de skickas till 22

Medicinsk Vetenskap №2–2015

Europa i pulverform där distributörer själva kan blanda till rökmixar som sedan säljs vidare. − Ofta har försäljarna inte koll på hur potenta substanserna är och hur mycket som hamnar i varje rökmix. Personer som köper spice måste själva söka infor-

mation om produkten via internet och hur mycket man kan röka utan risk för överdosering, säger Anders Helander, adjungerad professor vid institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet. Hösten 2014 ökade förgiftningsfallen drastiskt då några ovanligt starka varianter av spice kom ut på marknaden. − De här substanserna var mellan 50 och 100 gånger starkare än naturligt cannabis, vilket betyder att de som rökte ett bloss fick i sig motsvarande 50 till 100 bloss marijuana. Det ledde till mängder av överdoser och fall med akut njursvikt, problem med levern och andningsstillestånd, säger Anders Helander. Ett problem är att det hela tiden kommer nya drogvarianter vilket gör att man inte hinner studera konsekvenserna och eventuella bestående men. - Detta försvårar möjligheten att uttala sig om riskerna på lång sikt, säger Anders Helander. Statistik från Socialstyrelsen visar dock att antalet ungdomar mellan 15 och 24 år som slutenvårdats för psykisk störning orsakad av cannabis eller av flera droger i kombination har fördubblats sedan år 2005. Mer än 1 800 unga fick en sådan diagnos 2013. Sedan tidigare vet man att ungdomar som använder cannabis kan få permanenta problem med intelligensen. – Hjärnan är inte färdigutvecklad före 25 års ålder och cannabis hämmar de nervcellskopplingar som ska utvecklas under uppväxten. Studier från Australien visar på lägre IQ hos de som använt cannabis. Mest troligt gäller detta även syntetiska cannabinoider. De har ju samma biologiska verkan och en del är dessutom mycket starkare, säger Anders Helander. Idag finns bara några enstaka fall där spice utpekats som direkt dödsorsak. De flesta dödsfallen förklaras istället av blandförgiftningar, det vill säga att användaren tagit flera droger i kombination.

Nätdroger – kan vara lagliga och farliga Termen nätdrog syftar på syntetiska substanser, ofta blandade med i sig psykoaktiva växtbaserade substanser, som säljs lagligt via internet eftersom myndigheter ännu inte klassat dem som olagliga. I termen innefattas även preparat som tidigare sålts och marknadsförts som lagliga men numera blivit narkotikaklassade och därmed olagliga. Ett annat namn som ofta används internationellt är ”nya psykoaktiva substanser”.

”Missbrukar man nätdroger kommer man förr eller senare att råka ut för en substans eller en produkt som är extra farlig”

Anders Helander har i sin forskning identifierat hundratals nya nätdroger, bland annat för att förgiftade missbrukare ska kunna få bättre vård.

− Missbrukar man spice och andra nätdroger kommer man förr eller senare att råka ut för en substans eller en produkt som är extra farlig, det är som kemisk rysk roulett, säger Anders Helander. De flesta förgiftningsfallen rör män, men andelen kvinnor ökar stadigt; från vart femte för några år sedan till nästan vart tredje idag. De flesta användarna är mellan 15-30 år men förra året testade en 11-åring och en 71-åring positivt. För att få bättre kontroll över de nya nätdrogerna driver Anders Helander sedan fem år tillbaka STRIDA, ett nationellt samarbetsprojekt mellan Karolinska Institutet, Karolinska Universitetslaboratoriet och Giftinformationscentralen. Analyser av blodoch urinprover från drogpåverkade patienter kombineras med klinisk information för att kunna koppla ihop symtom med substans. − Denna kombination är unik. Vi jobbar med alla olika nätdroger och när vi startade hade vi ungefär två förgiftningsfall i veckan i Sverige, nu har vi två om dagen. Troligtvis får vi ändå bara in ungefär hälften av fallen till STRIDA, säger Anders Helander. Inom projektet används en mycket känslig analysmetod, högupplösande masspektrometri. Analysresultaten sparas, vilket betyder att droger även kan identifieras i patientprover i efterhand.I projektet har man kunnat identifiera hundratals nya nätdroger vilket bidragit till att Giftinformationscentralen blivit mer träffsäker i sin rådgivning till läkare och sjukvårdspersonal. Hälso- och sjukvården får samtidigt större insikt om vilka nätdroger som cirkulerar i Sverige. − Vi håller koll på vad som är på gång på internetforum och hemsidor. Dyker det upp en ny produkt måste referensmaterial beställas så att analysen är redo om förgiftningsfall börjar komma in till landets akutmottagningar, säger Anders Helander. Många andra länder har visat in-

Tips! Läs mer om hur kampen mot nätdroger på nästa uppslag.

tresse för STRIDA och är i processen att starta upp liknande verksamheter. Anledningen till att förstahandsvalet bland nätdroger ofta är spice är att rökblandningarna är enkla och billiga att få tag på, du kan beställa hem dem snabbt och diskret i brevlådan. Man

behöver heller inte injicera dessa droger. Men ett viktigt skäl är också att de marknadsförs som lagliga. - Här ligger myndigheterna hela tiden steget efter, säger Anders Helander. Medicinsk Vetenskap №2–2015

Perspektiv Nätdroger sälja dessa droger som lagliga. Därför måste myndigheterna vara väldigt proaktiva och snabbt klassa alla nya droger som kommer ut, så att regeringen kan förbjuda dem och få stopp på internetförsäljningen, säger Olof Beck, adjungerad professor i analytisk toxikologi och farmakologi vid institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet, samt chef för farmakologiska laboratoriet, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge.

Sverige har en av Europas snabbaste processer för att klassificera och förbjuda nätdroger. Ändå hinner myndigheterna inte med när nya varianter pumpas ut på marknaden. Forskare vid Karolinska Institutet föreslår åtgärder för att korta utredningstiden. Text: Helena Mayer Illustration: Alex Nabaum/The Ispot

ya psykoaktiva substanser, eller nätdroger, är syntetiska substanser som liknar till exempel cannabis och heroin. I många fall är de ännu inte klassade och förbjudna av regeringen eller uppsatta på Folkhälsomyndighetens utredningslista och kan därför saluföras öppet i Sverige.

Medicinsk Vetenskap №2–2015

Drogerna säljs under lockande namn som spice (läs mer på sidorna 22-23), superman, magic och monkey dust. Det finns till exempel över 1 000 syntetiska cannabinoider listade med strukturer på internet som kemister relativt enkelt kan tillverka. Förbjuder myndigheterna en viss substans går tillverkarna bara vidare på listan. – Det mest upprörande är att man kan öppna en hemsida och helt öppet

Fler än 260 helt nya substanser har introducerats på den europeiska marknaden under den senaste femårsperioden och sedan år 2010 har man påträffat minst en ny substans i veckan i genomsnitt. 2014 upptäcktes 101 nya substanser och situationen är likartad i Sverige. När det gäller etablerade, ”gamla”

Foto:Ulf Sirborn.

Så ska förbud skyndas på

Ett förbud kan hjälpa visar vårens utveckling: I januari 2015 kom få eller inga spice-förgiftningar till landets akutintag till skillnad från oktobernovember 2014 då Giftinformationscentralen tog emot flera förfrågningar om dagen från sjukvård och allmänhet. Förklaringen tros vara att regeringen strax före årsskiftet förbjudit bland annat 24 spice-varianter. Under veckorna efter ett regeringsbeslut till att det träder i kraft brukar dock nätbutikerna passa på att rea ut de förbjudna substanserna. – Det är ingen idé att man som expert säger till ungdomarna att det här är farligt, för det tror de inte på. Samhället måste istället sätta in kraftåtgärder och förbjuda alla dessa droger, annars ger man en signal till medborgarna att det är okej att göra så här. Är det inte illegalt så är det legalt och därmed måste det vara ofarligt, så resonerar folk, säger Olof Beck. Han berättar om några ungdomar som intervjuades av tullen i samband med en spice-härva. – Ungdomarna berättade att de tyckte det var ”jättekul att röka på med spice”, men att det för dem inte var ett alternativ att röka riktig cannabis eftersom ”det ju var kriminellt”, säger Olof Beck.

” Samhället måste istället sätta in kraft åtgärder, annars ger man en signal till medborgarna att det är okej att göra så här”

Foto: Lena Katarina Johansson.

droger, som exempelvis cannabis och amfetamin, så vet man ganska mycket om på vilket sätt de är farliga. – Men de här nya nätdrogerna är potentiellt ännu mer farliga, och farligheten ökar just därför att man inte vet så mycket om dem. Till problematiken hör även att många har en okänd kemisk orenhet. Det innebär att den substans man köper är kemiskt förorenad med andra ämnen som kan vara ännu farligare än den substans man tror man köper, säger Olof Beck. Ett sådant exempel är nätdrogen mefederon, som förbjöds för fem år sedan. Vid tillverkningsprocessen använde man permanganat, som sedan fanns kvar i det som såldes innan förbudet. Detta gav biverkningar hos missbrukarna i form av symtom liknande de som uppkommer vid Parkinsons sjukdom. Det finns inte några rikstäckande data som fortlöpande speglar nätdrogers utbredning i Sverige, liksom i övriga Europa, och det är därför svårt att uppskatta omfattningen av problemet. – Just nu är det ett stort fokus i massmedia på förgiftningar och dödsfall, men hur vanligt det är bland vuxna i Sverige eller EU vet man inte. Men en undersökning från Finland talar för en ganska stor utbredning av nätdrogsanvändning i befolkningen där, lika omfattande som för etablerade narkotikapreparat som till exempel amfetamin, säger Olof Beck. Men bland ungdomar vet man, enligt rapporten Drogutvecklingen i Sverige 2014, att cirka två procent av niorna och fyra procent av gymnasieeleverna provat nätdroger, oftast handlar det om spice. Det som är mest alarmerande just nu är, enligt Olof Beck, att antalet nya substanser fortfarande ökar. Men han tror att det finns lösningar. – Faktum är att antalet nya substanser som kan plockas fram är ändligt. Det kanske rör sig om några tusen, sedan tar det slut. Men vi måste bli mycket mer proaktiva med klassningen så att myndigheterna kan agera och få stopp

på internetförsäljningen. För det krävs troligen mer resurser, säger han. Vid årsskiftet gjorde Folkhälsomyndigheten en räd och klassade 42 stycken nya substanser. – Men då ska man komma ihåg att det kom 101 nya nätdroger i EU förra året. Även resterande 59 borde ha inkluderats, säger Olof Beck. Orsaken till att inte fler substanser

inkluderades beror troligen på det mödosamma utredningsarbetet som ligger bakom. Enligt Olof Beck tar det idag i bästa fall

Fakta Den långa vägen till klassning I Sverige upptäcks ungefär en ny nätdrog varje vecka, men vägen till att den blir förbjuden kan vara lång. För att en drog ska kunna bli klassad som narkotika, eller hälsofarlig vara, måste en rad fakta om drogen tas fram. Dels krävs en fastställd kemisk struktur, som tas fram av Nationellt forensiskt centrum (tidigare Statens kriminaltekniska laboratorium) när nya typer av substanser har beslagtagits av Polisen eller Tullverket. Det ska även vara dokumenterat att människor missbrukat drogen och statistik över användargrupperna, till exempel ungdomar ska finnas. Dokumentationen inhämtas från exempelvis Rättsmedicinalverket eller Karolinska Institutet när urin- och blodprover har analyserats där. Underlaget sammanställs av Folkhälsomyndigheten, som har stöd av referensgruppen Nätverket för den aktuella drogsituationen i Skandinavien, NADiS. Beslut om klassning och förbud tas sedan av regeringen, efter anmälan till EU-kommissionen. Slutligen tar Läkemedelsverket upp substansen i sin förteckning över narkotika eller hälsofarliga substanser. Källa: Nationellt forensiskt centrum

ett år från det att en substans identifierats i Sverige till att den förbjuds av regeringen. Folkhälsomyndigheten har ansvar för att ta fram underlag om vilka droger som finns i Sverige, och hur skadliga de är, sedan fattar regeringen beslut om klassning av drogen som ”hälsofarlig vara” eller ”narkotika”. Men innan dess måste regeringen anmäla sin avsikt till EU-kommissionen för godkännande, eftersom reglerna för den inre marknaden inom EU är att en vara som är godkänd i ett visst land ska vara godkänd överallt. Detta gör att beslutet dröjer ytterligare några veckor. Josefin Jonsson, enhetschef för enheten för alkohol- och tobakstillsyn på Folkhälsomyndigheten, menar att handläggningstiden är rimlig, med tanke på den noggranna utredningen av underliggande vetenskapliga studier, med mera, som görs inför ett klassificeringsunderlag. – Vi har under de senaste åren gjort en successiv kompetens- och resursförstärkning för att kunna hålla ett högre tempo i detta arbete och takten på antalet reglerade substanser har också ökat, säger Josefin Jonsson. Folkhälsomyndigheten jobbar redan idag med Nätverket för den aktuella drogsituationen i Sverige, NADiS. Det är en referensgrupp med forskare och andra experter på området från myndigheter och hälso- och sjukvården med flera (som STRIDA, läs mer på sidorna 22-23), som bidrar med sin expertis inför varje klassificeringsunderlag. – Vi jobbar redan effektivt i handläggningen av substanser. Men med mera resurser skulle det totala antalet substanser som klassas kunna bli högre, säger Josefin Jonsson. Enligt Juan-Pablo Roa, politiskt sakkunnig på socialdepartementet, inser regeringen allvaret i situationen. – Folkhälsoministern Gabriel Wikström och socialdepartementet har de senaste månaderna haft två möten med experter inom området, för att titta på hur vi kan gå vidare i frågan om nätdroger. Sverige har bland de kortaste processerna för klassning i Europa, men målet är självklart att korta tiden ännu mer, säger han. Medicinsk Vetenskap №2–2015

Perspektiv Nätdroger

Men att utredningen tar tid beror även på att det krävs särskilda dokument som grund för en narkotikaklassning. Detta skulle kunna effektiviseras och moderniseras, menar Olof Beck. – Vi bör lyfta in betydligt mer vetenskap i underlagen. Forskningen har utvecklats så det finns mycket kunskap att luta sig mot. Idag vet vi till exempel betydligt mer om hur belöningssystemet i hjärnan fungerar, och det finns modeller utvecklade för att man utifrån en substans kemiska sammansättning ska kunna dra slutsatser kring huruvida den kan framkalla beroende och ge belönande effekter, säger han. Olof Beck nämner den tidigare utredda nätdrogen MDPV, som förbjöds år 2010. Under utredningen kunde man delvis luta sig mot studier på råtta som visade precis hur substansen påverkar hjärnan. – Det var ingen tvekan om varför man stoppade i sig den här substansen, den har precis samma effekter som en rad andra droger, säger Olof Beck. Samma sak gäller väldigt många av de nya nätdrogerna, det finns vetenskapligt underlag som borde räcka för att kvalificera dem för klassning. – Jag vill hävda att de vetenskapliga kunskaperna om de nya drogernas effekt på hjärnan mycket väl kan ligga till grund för ett korrekt klassningsbeslut redan innan substansen kommit till Sverige, säger han. Juan-Pablo Roa håller med om att det behövs en översyn av klassningssystemet. – Nu arbetar vi med strategin för alkohol-, narkotika-, dopnings-, och tobakspolitiken som ska börja gälla 2016 och kommer nu att kalla till ett antal möten med civilsamhället och experter, säger han. Regeringen öppnade nyligen för att eventuellt tillåta så kallad familjeklassning av exempelvis alla varianter av 26

Medicinsk Vetenskap №2–2015

Rekordmånga!

Ökande trend Grafiken visar reglerade substanser efter beslut av regeringen, uppdelade i hälsofarliga varor respektive narkotika.

21 Narkotika

8 10

Hälsofarliga

8 5 2011

2012

2013

2014

2015

Fakta: Så många nätdroger har förbjudits Det finns inga exakta uppgifter på antalet nya nätdroger som kommer till Sverige årligen. De substanser som ligger för utredning är de som rapporteras in till Folkhälsomyndigheten från brottsbekämpande myndigheter och Giftinformationscentralen samt de som Folkhälsomyndigheten själva identifierat genom omvärldsbevakning. Med hjälp av NADiS-nätverket väljs de substanser som utreds vidare ut.

spice, när man såg de positiva effekterna av förbudet i januari. Det skulle kunna leda till en snabbare beslutsprocess, istället för att varje snarlik substans måste klassas en och en. – Vi ser över en eventuell familjeklassning. Men det har funnits juridiska betänkligheter om att en sådan klassning skulle kunna leda till utdragna processer och en felaktig klassning av substanser som är ofarliga, och detta

måste därför först utredas noga, säger Juan-Pablo Roa. Olof Beck hoppas, utöver en modernisering av klassningssystemet, även att regeringen temporärt tillsätter mer resurser tills situationen med nätdroger är under kontroll. – Men vare sig man har nuvarande system eller familjeklassningssystem, så behövs samma vetenskapliga fundament, säger Olof Beck.

Foto:Pressbild. Illustration: The ispot.

Regeringen har nu begärt att Folkhälsomyndigheten ska återkomma med förslag på hur man kan jobba vidare med klassningsprocessen på bästa sätt så att den kan gå ännu fortare. Enligt Juan-Pablo Roa kan man eventuellt återkomma med resursfrågan till höstbudgeten.

ANNONS

TOXICON AB ÄR ETT FRISTÅENDE LABORATORIUM MED UPPDRAGSVERKSAMHET INOM ANALYTISK KEMI, EKOTOXIKOLOGI/ TOXIKOLOGI OCH MARINEKOLOGI.

TOXICON ANALYTICAL

TOXICON ENVIRONMENTAL

Läkemedel – råvaror, produkt, införsel Kosttillskott Livsmedelsförpackningar –innehåll, migration Medical device Troubleshooting

Ekotoxikologiska studier och riskbedömningar

Toxicon Analytical är godkänt av Läkemedelsverket för EU GMP–analyser.

Akut och kronisk akvatisk toxicitet på: Läkemedelssubstanser Kemiska ämnen och produkter Toxicon Environmental är godkänt av Swedac för G LP-studier.

Toxicology Knowledge Team Sweden AB Konsulttjänster inom toxikologi och säkerhetsfarmakologi: Projektstöd/problemlösning i hela läkemedelsutvecklingen Regulatorisk dokumentation/interaktion Prediktiv toxikologi/dataprediktioner

- optimizing toxicology Över 100 års samlad erfarenhet av säkerhetsvärdering i läkemedelsindustrin

Genetisk toxikologi Säkerhetsvärdering av läkemedelstargets Säkerhetsvärdering av medicintekniska produkter Upphandling och utläggning av studier www.tktsweden.com contacttkt@tktsweden.com Tel: +46 70 00 900 76 Biovation Park, Södertälje

KONTAKTA OSS För att höra mer, ring 0418-70700 eller mejla toxicon@toxicon.com www.toxicon.com

Nyfiken på Vätskebalans

Vatten Vätska är helt nödvändigt för livet. Men vi behöver inga stora mängder för att hålla oss flytande, tvärtom kan övervätskning vara livsfarligt. Vätska ska därför drickas och ges med måtta, menar forskarna. Text: Helena Mayer

Medicinsk Vetenskap №2–2015

”Än idag finns inga belägg för att friska vuxna människor skulle behöva tänka på att de dricker för lite” ”Vi är sällan undervätskade under normala omständigheter”

fallet

Foto: Getty images.

”Det är poänglöst att dricka i förväg eftersom kroppen inte kan lagra överskott av vatten”

”Det har visat sig att många patienter inte klarar av för mycket vätska”

Medicinsk Vetenskap №2–2015

Nyfiken på Vätskebalans

Medicinsk Vetenskap №2–2015

”Nu för tiden har varenda akutmottagning flera fall om året med människor som är vattenförgiftade”

Även sjukvården har tidigare hängt på vattentrenden och gett råd om att man ska dricka mycket inför en operation eller att kvinnor ska dricka mycket i samband med förlossning. Även om det är sällsynt med vattenförgiftning, finns det flera fall där kvinnor fått symtom på övervätskning under förlossningsarbetet, och där både mor och barn behövt intensivvård. - Liksom vid sjukdom och graviditet minskar även olika former av trauma eller operation och narkos förmågan att utsöndra vatten och hjärtsvaga och njursjuka är till exempel väldigt känsliga för en liten ökning. Så det gäller att inte vara för nitisk när man fyller på med vätska, säger Mats Rundgren. På sjukhus brukar man mäta salthalten i blodet för att avgöra om en patient är övervätskad, vilket ett lågt värde kan tyda på. En av de allvarligaste riskerna med detta är att hjärnan kan svullna, vilket kan uppstå vid överskott på mellan fem till tio liter vätska. De flesta celler och vävnader klarar att öka i volym utan problem, men hjärnan har begränsat utrymme, vilket gör att trycket kan stiga och i värsta fall påverka vitala funktioner som cirkulation och andning. - Men generellt har vuxna en ganska stor slarvtolerans, vi kan ha för mycket eller för lite av vatten utan att det är medicinskt farligt, säger Mats Rundgren. Ända fram till 1990-talets slut gav man stora mängder vätska inom operations-, anestesi- och intensivvården för man trodde det ökade överlevnaden. - Att ge vätska går som en röd tråd genom vårt arbete. Men vi är numera mer restriktiva, för det har visat sig att många patienter inte klarar av för mycket. I stället övervakar vi noggrant patienternas slagvolym i hjärtat vid större operationer. Genom att övervaka slagvolymökningen upp till ett för patienten optimalt värde kan vi bättre ge rätt volym i rätt tid säger Christer Svensén, professor och överläkare i anestesiologi vid institutionen för

Foto: Ulf Sirbom.

lunkar du vatten lite hela tiden? Du är inte ensam. Sedan 1980-talet har synen av människor som dricker ur medhavda vattenflaskor blivit allt vanligare och medier ger ofta råd om att vi ska dricka mer vatten för att inte få brist. En amerikansk njurforskare undersökte skälen till att regelbundet dricka vatten och publicerade år 2002 en artikel i en vetenskaplig tidskrift där han kommit fram till att ”vattendrickarepidemin”, som började för 30 år sedan, inte vilar på någon vetenskaplig grund. - Än idag finns inga belägg för att friska vuxna människor skulle behöva tänka på att de dricker för lite, vi är sällan undervätskade under normala omständigheter, säger Mats Rundgren, universitetslektor och forskare vid institutionen för fysiologi och farmakologi vid Karolinska Institutet. En vuxen människa består av cirka 60 procent vatten, för nyfödda är siffran hela 80 procent. Vatten är nämligen ett bra lösningsmedel, som kan användas av kroppen för att transportera salter, kolhydrater och proteiner till rätt ställe. Via urinen utsöndrar vi slaggprodukter och reglerar saltbalansen i kroppen. Avdunstning av vatten är också ett viktigt sätt att reglera kroppstemperaturen - när vi svettas används överskottsvärme från kroppen till dunstningen så att vi blir nedkylda. Alltså måste vi tillföra ny vätska. Men många vill ha en siffra på hur mycket de ska dricka, för att veta om de dricker tillräckligt. - Normalt behöver vi cirka en och en halv till två liter per dygn, men

vissa dygn behöver du upp till fyra liter för att du har jobbat i varm miljö, eller av andra orsaker. Det bästa rådet för att ha koll på vätskebalansen är att inspektera mängd och färg på urinen. Om du kissar några gånger per dag och urinen är ljusgul, ja då dricker du lagom mycket, säger Mats Rundgren. Men många lever i dag istället efter principen att ju mer desto bättre, enligt Mats Rundgren. Om det inte rör sig om enorma mängder klarar vi av att reglera överskottet genom att kissa ur oss det. Men njurarna kan inte utsöndra mer än cirka 20-25 liter per dygn. - Generellt skulle man kunna tro att törst är det bästa måttet på hur mycket man ska dricka, men så är det inte riktigt. Visst är törst en kraftfull drivkraft när man verkligen lider av vattenbrist, men studier har visat att vi sällan blir törstiga av rent fysiologiska skäl, säger Mats Rundgren. I stället dricker vi i förväg, och av vana, drycker som kaffe och te, eller dricker i samband med mat och får då i oss mycket av den vätska vi behöver. Det händer dock ganska lätt att vi ignorerar törstkänslan, särskilt i sportsammanhang då vi istället är inriktade på att prestera. Törsten kommer då först när vätskebristen är så stor att den redan har en inverkan på prestationen. - Detta sker redan vid en ganska måttlig undervätskning. Många försöker därför dricka i förväg inför långdistanslopp. Men det är poänglöst eftersom kroppen inte kan lagra överskott av vatten. I stället ska man ersätta med rimlig mängd vätska under tiden man springer, förklarar Mats Rundgren. Det finns flera exempel på människor som förts till sjukhus för övervätskning i samband med maratonlopp. - Nu för tiden har varenda akutmottagning flera fall om året med männi-

skor som är vattenförgiftade, vilket förut var väldigt ovanligt, säger Mats Rundgren. Barn och äldre har sämre förmåga att känna törst. Törsten kan också påverkas av läkemedel, hög feber och vissa sjukdomar, som bipolär sjukdom som kan leda till ett extremt överdrickande.

Foto: Stefan Zimmerman , Istcokphoto.

klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset. Han berättar att studier också visat att operationsområdet vid exempelvis tarmkirurgi inte läker så bra om patienten blir övervätskad, eftersom detta gör att vävnaderna i kroppen får sämre mikrocirkulation när de sväller. Det kan leda till både reoperation och sämre återhämtning. I vanliga fall ger man cirka två liter vätska per dygn till en patient som inte kan dricka och bara vid blödningar eller andra förluster ges mer. Numera är man också noga med att väga patienten före och efter operation samt några dagar senare för att på den vägen ta kontroll över vätskebalansen. Vid inflammatoriska tillstånd såsom vid blodförgiftning kan dock större mängder behöva tillföras då blodkärlen läcker vätska till omgivande vävnad. Det är också viktigt vilken sorts vätska man ger. - Men det är inte lätt, för alla kan inte stoppas in i ett och samma protokoll och därför måste vätskebehandlingen individualiseras, säger Christer Svensén. I kroppen finns två tredjedelar av vattnet inne i cellerna och en tredjedel utanför. Vattnet utanför cellerna finns i och utanför blodbanan och i olika vävnader och organ. Vävnaden utanför blodbanan fungerar som en vätskebuffert och allra mest vatten lagras i musklerna. Vätskebrist är trots allt också ett problem som kan drabba oss, men symtomen på att man druckit för lite är subtila och ganska diffusa. Huvudvärk är ett känt symtom. Varför vätskebrist leder till huvudvärk är oklart, men en teori är att det kommer av en spänning som uppstår i hjärnhinnorna. Koncentrationssvårigheter är också vanligt. Studier har visat att en person med lätt undervätskning är sämre på att lösa problem under tidspress. Grav uttorkning ger däremot tydligare symtom som minskad urinmängd, uttorkade slemhinnor, slapp, insjunken hud och trötthet. - Här kan det vid maratonlopp, vistelse i varmt klimat eller sjukdom bli problem om man dricker för lite och svettas mycket. Avdunstning av svett från huden är det effektivaste sättet att göra sig av med värme, men genom svett förlorar kroppen även salter, som

”Många vill ha mått, siffror och scheman, men det går inte bara att ordinera ett antal liter vätska” också behöver ersättas. Till slut påverkas blodvolymen så pass att kroppen varken kan upprätthålla blodtillförseln till hjärna och njurar eller hålla en lagom temperatur vilket leder till värmekollaps, säger Mats Rundgren. Vätskebrist som uppstår på grund av stora blödningar går oftast relativt snabbt att ersätta med blod och plasma på sjukhus under förutsättning att blödningen kan stillas. - Men i dag är det mycket vanligt att vi får in äldre patienter, som varken kunnat äta eller dricka på flera dagar, på grund av stopp i tarmen. Hela tarmsystemet suger vanligtvis upp fem till åtta liter vätska per dygn, så om tarmen

är delvis eller helt avstängd på grund av ett hinder, exempelvis en tumör, får patienten stor vätskebrist, säger Christer Svensén. Sådana patienter behöver ofta opereras inom det närmaste dygnet. Men eftersom man vet att kroppen då saknar många liter vätska är det nödvändigt att till viss del återställa vätskebalansen innan tumören opereras bort. - Om vi söver och börjar operera en patient innan vi hunnit återställa åtminstone en del av vätskebristen, kan patienten gå in i ett chocktillstånd. Blodbanan kan då inte kompensera blodtrycksfallet som uppstår av tillförda narkosmedel, säger Christer Svensén. Han tillägger att det handlar om en fin balansgång, eftersom äldre patienter ofta har ett försvagat hjärta eller dåliga njurar, något som komplicerar situationen ytterligare vilket kan leda till lungödem om man ger vätska för snabbt. - Många vill ha mått, siffror och scheman att hålla sig till när det gäller vätskeintag, och det är samma sak i sjukvården. Men det går inte bara att ordinera ett antal liter vätska att ge under några timmar utan man måste ge, mäta effekten, och sedan öka eller minska tillförseltakten, utifrån den individ man har framför sig, säger Mats Rundgren.

3 x Kamelknep mot vätskebrist Kameldjur lagrar inte vatten, utan fett i sina pucklar. I stället kan de binda kopiösa mängder vatten i magtarmsystemet så att de kan klara sig utan vatten i mer än två veckor. Människor klarar sig utan vatten i genomsnitt tre till fyra dygn. Kameldjur kan dricka upp till 200 liter per gång för att återställa vätskebalansen snabbt, utan att bli vattenförgiftade, tack vare ett långsammare upptag från magtarmkanalen. De tål också högre utspädning av sina kroppsvätskor och kan dricka havsvatten och äta salthaltiga växter som är skadliga för andra djur. Kroppstemperaturen hos kameldjur tillåts vara högre vid vätskebrist, förutom hjärnan som kyls med ett särskilt system. De slutar då i princip att svettas vilket innebär en bättre hushållning med vattnet. Temperaturen kan då ligga upp mot 42 grader utan att djuret tar skada. Källa: Nationalencyklopedin och Mats Rundgren Medicinsk Vetenskap №2–2015

ap p app ! På djupet M-hälsa

Mobiltelefonen kommer att ge patienterna en större kontroll och göra dem till de främsta experterna på sina egna sjukdomar. Det förutspår forskarna och menar att vården ligger efter i utvecklingen. Text: Fredrik Hedlund

Medicinsk Vetenskap №2–2015

!pp!

Foto: Gettyimages.

Mobilen – din egen

hälsoexpert

Medicinsk Vetenskap №2–2015

På djupet M-hälsa

et är mindre än åtta år sedan mobiltelefonerna började utrustas med applikationer, eller mer populärt kal�lat appar. Appar är programvaror som tillför ny funktionalitet till telefonerna. Ett av de områden där det utvecklats flest appar är inom hälsa och välbefinnande. De kan exempelvis användas till att registrera alltifrån kaloriintag och träningsvanor till att mäta EKG eller blodsocker. I dag finns det, enligt flera uppskattningar, över 100 000 appar för hälsa och välbefinnande. Vissa av dem har laddats ned av miljontals människor medan andra för en betydligt mer blygsam tillvaro. En nyligen gjord genomgång av alla engelskspråkiga appar som forskarna kunde hitta visade att endast var fjärde hade några egentliga användare att tala om. Men oavsett om en stor mängd appar går en hastig död till mötes för att de inte håller måttet, inte får rätt marknadsföring eller helt enkelt blir omkörda av något ännu bättre så är det ingen tvekan om att mobiltelefonerna kommer att spela en viktig roll i framtidens hälso- och sjukvård. Mycket handlar om att följa och registrera sig själv. Aktivitetsarmbandet utsågs till årets julklapp förra året och under 2015 kommer Apple att lansera sin klocka, som tar aktivitetsarmbandet till en ny nivå. Genom att registrera all typ av rörelse och sedan komma med tips och förslag hävdar företaget att klockan närmast blir som en personlig tränare på armen. Data från klockan samlas och integreras i telefonen som också kan kombinera dessa data med uppgifter från andra hälsoappar för att ge en totalbild av individens 34

Medicinsk Vetenskap №2–2015

Tanken bakom de mer eller mindre kontinuerliga mätningarna i hälsoapparna har sina poänger. Normalt träffar en patient sin läkare en till två gånger om året då provtagningar och olika mätningar kan göras. Med den nya tekniken kan olika typer av hälsodata mätas kontinuerligt varje dag, varje timme, hela tiden. Något som borde vara en ovärderlig källa till information för hälso- och sjukvården, men det är det inte, inte ännu. – Nej, det finns ingen beredskap att ta hand om dessa data i vården eftersom vården inte har frågat efter dem. Och då vet de inte hur de ska hantera dem, säger Staffan Lindblad, professor vid institutionen för lärande, informatik, management och etik, Karolinska Institutet. Han leder delprojektet Informatik inom Stockholms läns landsting och Karolinska Institutets projekt 4D (fyra diagnoser) som handlar om att förbättra hälsan och öka delaktigheten i vården för de fyra diagnosgrupperna artriter, bröstcancer, typ 2-diabetes och hjärtsvikt. Inför det arbetet har han undersökt hur vården hanterar den här typen av patientgenererad hälsodata. – Den principiella skillnaden mot tidigare är att nu kan patienterna mäta vad de vill, inte bara det vården frågar efter. Det finns i dag obegränsade möjligheter att samla olika typer av data på ett enkelt sätt, vad du äter, vad du väger, hur du rör dig. Patienten kan också gå in och svara på frågan ”Hur mår du idag” och klickar på olika glada gubbar, en slags livskvalitetmätning. Mobilerna kan också samla in en massa data automatiskt, så att man inte själv behöver ange vad man väger eller hur länge man tränade. Särskilt den automatiserade insamlingen

”Det är en hel tidsålder mellan vårdens användning av modern teknik och resten av samhället.”

Men även om landstingen moderniserar sin IT-park så ger det bara grundförutsättningarna för att ta till sig det nya informationsflödet. Slutsatsen som Staffan Lindblad och hans grupp kommer fram till när de studerat problemet är att vården behöver hjälp att hantera all den nya informationen – en slags informationsmäklare mellan de olika mobiltjänsterna och vården. – Vården kan aldrig följa den enormt snabba utvecklingen. Det här är något som enskilda företag skapar för att användare vill ha det, men om informationen ska kopplas över till vården som ett evidensbaserat underlag för beslut då måste den här dataströmmen struktureras och presenteras på ett sätt som vården kan ta hand om, säger Staffan Lindblad. – Det vi ser framför oss är en slags organisation som säljer sina tjänster till vården på något sätt. Om den sedan ska ägas av landstingen eller inte, det vet vi inte. Men som det är i dag är det en klyfta mellan vården och all data som patienterna kan samla in. Det gäller att överbrygga den klyftan, säger han. Det finns nämligen stora vinster att göra på att involvera patienterna mer i sin egen vård och göra dem delaktiga med olika e-hälsolösningar. Det vet vården och de försöker så gott de kan. Staffan Lindblad berättar om reumatologerna som för några år sedan uppmärksammade att det kunde ta upp till sex månader innan patienter med misstänkt ledgångsreumatism kom i kontakt med en specialist. Med dagens effektiva bromsläkemedel har man då redan förlorat värdefull tid. Då

Foto: Ulf Sirbom.

hälsostatus i den nya funktionen som kallas för Health kit.

genererar ju otroliga mängder data, säger han. Data som vården i dag alltså inte har någon beredskap att ta hand om eller utnyttja i sitt arbete mot en bättre och mer individualiserad vård. – Ett av problemen med vården är att den tekniskt ligger så långt efter. Det är en hel tidsålder mellan vårdens användning av modern teknik och resten av samhället. Många yngre läkare till exempel är väldigt frustrerade över att de inte har samma IT-stöd på arbetet som de har hemma, säger han. – Det här kommer patienterna inte att acceptera länge till utan de kommer att driva vården framför sig. Landstingen kommer att ha väldigt svårt att utföra sitt uppdrag om de inte satsar på detta, säger han.

Foto: Henric Lindsten/lindsten&NIlsson.

”Jag blir peppad av appen” ”Jag har en aggressiv form av ledgångsreumatism, RA, och har svårt att röra mig utan att det gör ont. Jag är stelopererad i en fot- och en tåled, har protes i höger knä och snart även i vänster knä. Handlederna har stelnat av sig själva, så de gör inte längre ont, men jag kan heller inte röra dem. När jag har varit som sjukast har jag inte kunnat duscha, klä mig eller laga någon mat. Jag märker en tydlig skillnad i kroppen när jag motionerar. Först gör det ont, men sedan blir jag alldeles varm i kroppen och det känns bra i lederna. På kvällen kan jag ha ont om jag har varit aktiv, men sammantaget känns det bra. Jag kan inte springa eller styrketräna, utan det är promenader, cykling eller simning som gäller. Våren 2014 gick jag med i ett forskningsprojekt där Kirsi personer med RA erbjöds Selestad. att få använda en app kallad Yrke: Barnskötare. ”trappen”. Vi är indelade i Det bästa med ”trappen”: Att jag grupper om åtta personer blir peppad att röra på sig och får kontakt med andra och tre av oss använder den i samma situation. fortfarande. När man klickar på appen kommer man till en Facebook-liknande sida, där man lägger ut statusuppdateringar om hur man rör på sig. Man kan lägga ut bilder också, till exempel för att visa något vackert man sett längs en promenadväg. Det fungerar mycket peppande och inspirerande, det är svårt att sitta hemma när andra orkar ta sig ut, så jag blir motiverad att komma över spärrar med till exempel trist och kallt väder. Det är mycket betydelsefullt att få kontakt med andra personer som har RA. Jag känner ingen mer än jag som har den här sjukdomen, och det kan vara svårt för min familj och mina vänner att fullt ut förstå hur det är. Via appen har jag kontakt med andra i min situation. Jag hoppas ”trappen” ges gratis åt alla med RA. Kanske kan jag träffa någon som bor nära mig, någon jag kan träffa ibland och byta erfarenheter med.” Berättat för: Annika Lund

Medicinsk Vetenskap №2–2015

Foto: Mattias Lindbäck.

”I Sydafrika drabbas över tre procent av befolkningen varje år av brännskador. Vid sidan av de som drabbas i industriolyckor är de brännskadade nästan alltid mycket fattiga människor som bor ute i byar långt ifrån städerna. Där är tillgången på elektricitet osäker vilket gör att 20 av Sydafrikas 50 miljoner invånare fortfarande använder fotogen för värme, matlagning och ljus. Det innebär en stor olycksrisk, särskilt för barn. Den akuta behandlingen av brännskador är extremt viktig. Om akutinsatsen inte är tillräckligt bra försämrar det oddsen för alla efterföljande åtgärder. I två års tid har vi drivit ett forskningsprojekt tillsammans med institutionen för folkhälsovetenskap vid Karolinska Institutet där vi använder mobiler så att de lokala hälsovårdarna kan skicka foton på de brännskadade för bedömning om de ska köras in till sjukhuset eller kan behandlas lokalt. Om lokal behandling räcker så kan vi ge dem nödvändig heinz rådgivning för att de ska klara rode Yrke: Professor emeritus behandlingen. Det är ju vansinne och barnkirurg vid Red Cross att sitta och köra in skadade till War Memorial Children’s Hospital i sjukhus om de kan behandlas Kapstaden, Sydafrika, specialiserad på brännskador. Det bästa med att på plats. använda mobilen vid brännskador: Resultaten hittills är fantastisTidigare felbehandlades ungefär ka. Metoden kommer att spela en 40 procent av patienterna. Nu kan vi hjälpa de lokala hälsoavgörande roll för hur vi kommer vårdarna att göra rätt att kunna ta hand om patienterna. från början. Jag började intressera mig för brännskador på 1970-talet under min specialisutbildning då jag var ansvarig för brännskadecentret och vi fick in en liten pojke med 65-procentiga brännskador. Då hade vi väldigt lite att sätta emot och vi förlorade tyvärr pojken. Men den lille killen sporrade mig att kunna klara vården av brännskadade bättre.”

Foto:Tobias Ahlén (bilden har tidigare varit publicerad i Avesta Tidning)

”Mobilen räddar liv”

M-hälsa På djupet

Foto: Mattias Henric Lindsten/Lindsten&Nilsson Ahlm, Gettyimages.

beslöt man att ge patienterna makten från början istället. Webbplatsen Ont i lederna (ontilederna.nu) skapades och där kan den som har ledvärk gå in och göra ett test som tar fem minuter att göra. Om det visar att ledvärken bör kontrolleras av en läkare kan den testade direkt skriva sin egen remiss till en specialist. Allt för att kapa bort bromsklossarna i processen och ge patienten makten. En patient som redan har tagit makten är Sara Riggare. Hon har sedan lång tid tillbaka Parkinsons sjukdom, men hon är också doktorand vid Karolinska Institutets institution för lärande, informatik, management och etik. I sin forskning håller hon på att utveckla en app som ska hjälpa andra Parkinsonpatienter att mäta stelhet och hastighet i sina leder genom att omväxlande trumma med pekfingret och långfingret mot den tryckkänsliga mobilskärmen. Vid Parkinson varierar nämligen fingerfärdigheten över dagen beroende på nivåerna av medicin i kroppen. – Tanken är att patienterna ska få ett verktyg för att göra personliga observationer för att kontinuerligt förbättra sin medicinering, säger hon. Hon har hittills testat appen på tio Parkinsonpatienter. – De tyckte att det var intressant att de kunde få ett mått på sin känsla av hur det stod till i kroppen. När det kändes trögt i kroppen kunde de också se i appen att det gick långsammare. Det var värdefullt att kunna visa för sin läkare, säger Sara Riggare. Deras synpunkter har tagits med i utvecklingen och nu är den förbättrade appen snart klar att testas av nya patienter. Hon började själv intressera sig för att mäta sin sjukdom för ett antal år sedan när hon skulle börja en ganska komplicerad läkemedelsbehandling med fem-sex läkemedel som skulle tas i olika kombinationer sex gånger om dagen. Att hon blev så biten av själva mätandet tror hon beror på en kombination av att hon var mån om att få en bra läkemedelsbehandling och på hennes tidigare karriär som ingenjör. – Genom att använda en mobilapp för att dosera Parkinsonmedicinerna lärde jag mig till slut hur det skulle kännas i kroppen när det var dags att

ta nästa dos. Så till slut behövde jag inte längre använda appen, säger hon. Det var vid den här tiden hon kom i kontakt med Quantified Self-rörelsen – på svenska ungefär det mätbara självet. Det är en rörelse som startade i Silicon Valley i Kalifornien, USA, 2007 av ett 30-tal personer som hade det gemensamma att de mätte sig själva hela tiden och/eller tillverkade utrustning för att mäta sig. De var inte patienter utan snarare elitmotionärer som dagligen mätte sin puls och liknande. Sara Riggare blev inbjuden som talare på den första europakonferensen i Amsterdam 2011. – Då gjorde jag ju redan detta utan att veta att det kallades Quantified Self. Man mäter saker om sig själv, för sig själv, säger hon.

Mobilen kan hjälpa dig att hålla koll på hälsan.

Och egentligen är det vare sig något konstigt eller nytt. Människor har i alla tider studerat sig själva för att förstå hur de fungerar. Det nya är att det finns avancerad teknisk utrustning att göra det med – och ett tufft amerikanskt namn. Sara Riggare har nu lärt sig att hantera alla sina läkemedel utan problem. – Idag tar jag medicinerna på samma tid varje dag plus / minus 15 minuter. Jag har en nästan religiös följsamhet. Hon menar att det egentligen är ganska självklart för en patient med en kronisk sjukdom att intressera sig för hur den egna sjukdomen fungerar. – Jag träffar min neurolog två halvtimmar om året, de övriga 8 765 timmarna av året ägnar jag mig åt egenvård, säger hon. En patient som är observant på sina symtom, sin sjukdom och sin medicinering kan lära sig otroligt mycket om hur den egna sjukdomen fungerar. Något som också gör att den dagliga hanteringen av sjukdomen blir bättre och därmed vården. – Jag ser det som mitt ansvar att vara

3 x appar från Karolinska Institutet Pillerkollen (Gratis) Skriv eller skanna in läkemedel och skapa en egen läkemedelslista. Appen förklarar varför läkemedel används med länkar till mer information hos exempelvis Fass och 1177. Den håller även koll på läkemedel som kan vara olämpliga för just dig eller som kan krocka med varandra. Utvecklas i samarbete med Karolinska Institutet och lanseras under sommaren 2015. Hörseltestaren (Gratis) Ett enkelt hörseltest som är framtaget av Hörselskadades Riksförbund och baseras på forskning vid Karolinska Institutet. Testet mäter din förmåga att uppfatta tal i brus. HRF rekommenderar årliga tester. Triabetes (Gratis nedladdning, abonnemang 1 mån 89 kr, 12 mån 329 kr) Triabetes är en app och webbtjänst för att kontrollera diabetes på patientens sätt. Användaren noterar hur mat, motion och medicin – tre viktiga faktorer vid diabetes – samverkar över dagar, veckor och månader. Utvecklad tillsammans med forskare från Karolinska Institutet och är CE-märkt. Medicinsk Vetenskap №4–2014 №2–2015

På djupet M-hälsa

Men det går också att använda mobilappar på andra sätt än att bara mäta sig själv och sin sjukdom. Åsa Revenäs är fysioterapeut och doktorand vid Karolinska Institutets institution för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle. Hon utvecklar en mobilanpassad webbtjänst för att hjälpa personer med ledgångsreumatism, eller reumatoid artrit, RA, som det heter på läkarspråk, att tillsammans bli mer fysiskt aktiva. Tjänsten kallas för ”trappen” där bokstäverna RA är skrivna med versaler för att betona sjukdomen, men namnet leder också tankarna till appvärlden och den fysiska aktivitet som en trappa kan ge. – Det är en pepp-tjänst för fysisk aktivitet där alla kan träna på sina egna villkor. Tjänsten består av två delar. Dels en liten grupp bestående av 10-12 personer som alla har RA och kan peppa, inspirera och tipsa varandra. Dels en självmonitoreringsdel som innehåller en personlig målsättning, vilket innebär att definiera vad som motiverar mig till att vara fysiskt aktiv och hur jag ska träna, planering och registrering av träning och sedan återkoppling på måluppfyllelsen, säger Åsa Revenäs. 38

Medicinsk Vetenskap №2–2015

Upplägget bygger på kunskapen om att fysiskt aktiva reumatiker har en bättre hälsa, minskade symtom från sjukdomen och ökad funktionsförmåga. Fysisk aktivitet verkar också påverka den inflammatoriska processen i sjukdomen på ett positivt sätt vilket skulle kunna leda till ett mindre behov av rehabilitering och läkemedel. Tjänsten är baserad på moderna inlärningsoch beteendeteorier för att underlätta för användarna att förändra och behålla sina nya träningsvanor. Åsa Revenäs har involverat användare med ledgångsreumatism i arbetet och det är användarna som har uttryckt en stark önskan om gruppfunktionen, berättar hon. – Det är gruppen som inspirerar, som kan ge tips och råd om specifika övningar, hur man gör när man har ont och har besvär. Då kan man få tips från sina kompisar som har varit i samma situation. Vår utgångspunkt har hela tiden varit att patienternas kunskaper och expertis måste användas mycket mer i hälso- och sjukvården för att optimera vården, säger hon. Men gruppfunktionen gör också att tjänsten inte går att använda av en ensam patient utan alla användare måste finnas i ett sammanhang. En tanke är att fysioterapeuter som tränar grupper av reumatiker kan tipsa dem om att fortsätta träna vidare på egen hand med hjälp av mobiltjänsten. En annan tanke som Åsa Revenäs har är att låta Reumatikerförbundet distribuera tjänsten till medlemmar som organiserat sig i grupper. Men inget är ännu klart med hur tjänsten ska användas och distribueras. Åsa Revenäs hoppas att en första version kommer att finnas färdig mot slutet av året. Hon har nyligen avslutat ett första sexveckorstest med 25 användare där många var positiva till tjänsten och ville behålla den efter studiens slut, berättar Åsa Revenäs. I dagsläget samlas ingen information om användarna in. De kommer att ha

”Jag är övertygad om att rätt väg att gå är att erbjuda patienterna möjlighet att ta ett större ansvar.”

Ytterligare ett annat sätt att använda den nya tekniken på kan sjuksköterskan och professorn i omvårdnad Ann Langius-Eklöf vid Karolinska Institutets institution för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle presentera. Hon och hennes forskargrupp har tagit fram en app för mobil och surfplatta avsedd för patienter som behandlas mot prostata- eller bröstcancer med strålning eller cytostatika. Patienterna använder appen hemifrån för att varje dag rapportera status på ett antal parametrar som är relevanta för att bedöma deras utveckling under behandlingen och eventuella biverkningar. I appen finns evidensbaserade egenvårdsråd som presenteras som tips beroende på vilka symtom patienten rapporterar. Råden går också att ta fram och läsa utan att symtomen kräver det. Appen skickar sedan dagligen rapporter till sjukhuset där informationen samlas, kontrolleras och följs upp, något som ger vårdpersonalen en kontinuerlig information om hur patienterna mår under behandlingen. Om patientens symtomnivåer utvecklas ogynnsamt eller överstiger vissa värden larmar systemet och en sjuksköterska kontaktar patienten. Gult larm innebär att patienten blir uppringd inom 24 timmar och rött larm betyder att hen blir uppringd inom en timme. En artikel om den första pilotstudien på prostatacancerpatienter har precis publicerats och Ann Langius-Eklöf har även den första jämförande studien av appen klar, men den är inte publicerad ännu. Där jämförs patienter som har

Foto: Stefan Zimmerman, Privat.

så oberoende av vården som jag kan vara. Jag vill inte belasta vården mer än nödvändigt, säger hon. En patient som tar ansvar för sin egen sjukdom på detta sätt borde vara en enorm tillgång för vården. Men det är inte säkert att läkaren uppfattar det så, menar hon. För vad händer när patienten vet mer än sin doktor? Även om hon inte själv råkat ut för det så finns det gott om vittnesmål från andra aktiva patienter om att vissa läkare reagerar väldigt defensivt. Många menar också att internet, e-hälsa och mobilappar för alltid håller på att förändra maktbalansen mellan läkare och patient. Men vad läkarna än tycker om det menar Sara Riggare, och många mätande patienter med henne, så är det enda vägen framåt. – Jag påstår inte att jag har alla svaren, jag vet att jag inte ens känner till alla frågor. Men jag är övertygad om att rätt väg att gå är att erbjuda patienterna möjlighet att ta ett större ansvar för sin sjukdom. Och då måste vården våga släppa en del annars går det ju inte, säger hon.

möjligheten att frivilligt dela data med sin fysioterapeut eller läkare och i en framtid planerar Åsa Revenäs även att en del uppgifter skulle kunna samlas in och kopplas till reumatologins kvalitetsregister. Om allt går som det är planerat kommer sedan liknande funktionalitet att erbjudas även till andra sjukdomsgrupper. Tjänsten är byggd på en plattform som gör att det är mycket lätt att modifiera den till nya användare och fysisk aktivitet är ju nästan alltid bra. – Vi tänker oss att den här tjänsten så småningom kommer att kunna användas för andra kroniskt sjuka som till exempel hjärt-kärlsjuka, diabetiker och reumatiska sjukdomar, säger Åsa Revenäs.

Foto: Henric Lindsten/Lindsten&NIlsson.

”Appen gav mig trygghet” ”Jag fick diagnosen prostatacancer 2008. Först beslutades om en avvaktande hållning med kontroller en gång i halvåret, men 2012 inleddes behandling. Då hade tumören tyvärr vuxit sig så stor att den inte längre gick att operera. I stället fick jag hormonläkemedel och inre och yttre strålning. Den yttre strålningen gavs fem gånger i veckan under fem veckors tid. Det är en behandling där hela området kring prostatakörteln tar stryk, så man kan få en del besvär, bland annat kan man få blod i urinen. Har man otur kan levrat blod täppa till urinröret så att man får urinstämma. Det är ett allvarligt och akut tillstånd där man snabbt måste tömma blåsan med kateter. Det var obehagligt att läsa om denna och andra möjliga biverkningar från strålningen, så när jag fick chansen att vara med lars söderlind i en studie med daglig Yrke: Arbetande pensionär, mobilkontakt med en jobbar deltid med finansiell sjuksköterska tackade riskhantering. Det bästa med appen jag ja direkt. Då fick jag jag testade: Det var bra att en sjuksköterska följde mig dagligen. en mobiltelefon med Det gav mig en stor trygghet den applikation som och en del besvär kunde skulle testas. Applikatiodämpas med enkla behandlingar. nen innehöll ett formulär där ett drygt tiotal besvär, som till exempel blod i urinen, skulle skattas på en fyrgradig skala och skickas till en sjuksköterska som svarade med råd om egenvård eller annat. Det kändes väldigt tryggt att en sjuksköterska bedömde vilka besvär som var allvarliga och vad som kunde passera. Dessutom kunde sjuksköterskan fånga upp sådant som inte var allvarligt men som gick att lindra, till exempel hade jag problem med att ofta känna mig kissnödig. Det beror på inflammation i urinblåsan och försvann när jag tog inflammationsdämpande läkemedel. Av den dagliga skattningen lärde jag mig också att vara uppmärksam på rätt saker och i efterhand har jag förstått att jag hade få besvär jämfört med många andra. Jag är nu fri från prostatacancern sedan drygt två år. Applikationen var ett värdefullt stöd under strålbehandlingen.” Berättat för: Annika Lund

Medicinsk Vetenskap №2–2015

På djupet M-hälsa

Det är viktigt både för vården och för patienterna att de nya mobila verktygen utvärderas vetenskapligt för att säkerställa att de verkligen gör den nytta som alla hoppas. Särskilt om de blir mer integrerade i vården som Ann Langius-Eklöfs cancer-app. Men all sådan utvärdering tar lång tid och det är naturligtvis inte möjligt att utvärdera alla över 100 000 appar inom medicin, hälsa och välbefinnande, inte ens den fjärdedel som verkligen används. Därför krävs det att användarna redan nu tänker sig för innan de laddar ner appar och börjar mata in integritetskänslig information i dem. En alldeles färsk australiensisk studie har granskat några av de populäraste engelskspråkiga mobilapparna riktade till allmänheten med syftet att ställa diagnos på ett antal symtom som matas in. Det handlar om appar som redan laddats ned av miljontals människor globalt som exempelvis Itriage Health, eller Pocket Doctor Lite. Trots att apparna gärna framställer sig som alternativ till en läkare så är de generellt vaga med vilken medicinsk grund de verkligen står på. Det är ofta också svårt att ta reda på vem eller vilka som ligger 40

Medicinsk Vetenskap №2–2015

bakom apparna och det kommersiella skälet till att de har skapats. Endast ett fåtal appar har någon slags dataskyddsinformation där vissa anger att de skyddar användarnas information medan andra istället är öppna med att de delar patientens information med tredjepartsaktörer som marknadsförare och leverantörer för att kunna ”erbjuda mer relevant innehåll och reklam”. En ny tysk genomgång av datasäkerheten i engelskspråkiga appar inom medicin, hälsa och välbefinnande har grupperat dem efter innehåll och graderat hur stor skada som skulle uppstå om data läckte ut, manipulerades eller förlorades i apparna i de olika grupperna. Det visar sig att det är få appar som inte innebär någon risk alls samtidigt som drygt var tionde app innehåller mycket känslig journaldata. Forskarna konstaterar att det inte finns någon universallösning för att säkra data utan varje tillverkare, utvecklare, säljare och inte minst användare av appar måste vara medvetna om de potentiella säkerhetsriskerna med apparna och försöka minimera dem. Samtidigt påpekar forskarna att man bör vara medveten om att bara att ladda ner en app för till exempel impotens, inkontinens eller någon annan åkomma avslöjar privat och känslig information. I den svensk a sjukvården finns det sedan länge ett utpräglat säkerhetstänkande och all data som ska passera vårdens sekretessgräns måste hanteras på ett visst sätt. För att underlätta skapandet av olika tjänster med hög säkerhet finns därför den så kallade Tjänsteplattformen, men full säkerhet kan aldrig garanteras när människor är inblandade, enligt Staffan Lindblad. – Kan man hacka sig in i NASA:s eller CIA:s datorer så kan man hacka sig in var som helst. Det man kan göra är att bygga så säkert man kan, säger han. En annan potentiell säkerhetsrisk

”Det finns aldrig några garantier. Det man kan göra är att bygga en så säker app som man kan.”

Exemplet visar ändå att medicinska appar bör vara noggrant kontrollerade innan de släpps ut. Det finns visserligen ett regelverk som innebär att mobilappar som syftar till att ställa diagnos, påverka behandling eller ha en liknande inverkan i vården klassas som medicintekniska produkter och därför måste CE-märkas. Men kraven är inte hårdare än att det i de allra flesta fall är tillverkaren själv som ger sin app CE-märket. – Om en mobilapp kvalificerats som medicinteknik så är det normalt i riskklass 1, då CEmärker företaget produkten själv och sedan anmäler och registrerar de sig hos oss på Läkemedelsverket. Vi har då ett tillsynsansvar, men vi godkänner ingenting, säger Alf Öhman, utredare inom medicinteknik på Läkemedelsverket. De fåtal appar som klassas i en högre riskklass ska dock granskas av en auktoriserad tredjepart. Men Alf Öhman menar att det för riskklass 1 inte behövs någon granskning eller något godkännande av mobilappar, inte ens efter exemplet med Pfizers felaktiga app. – Nej, det gör det inte. Tillverkaren har ett ansvar att utveckla produkter som är säkra och effektiva, säger han. Och tillägger sedan: – Man ska komma ihåg att om det är appar som påverkar behandlingen så bör en läkare vara involverad. Läkaren kan då välja ut en lämplig app till patienten och har samtidigt en skyldighet att rapportera om olyckor och tillbud. Läkarna är dock ännu relativt skeptiska till mobilappar. I en studie från Karolinska Institutet, ledd av professor Sabine Koch vid institutionen för lärande, informatik, management och etik, har läkare i Sverige och Singapore tillfrågats om sina attityder till mobilap-

Foto: Privat.

använt appen med en grupp patienter som inte har använt den. – Den visar att patienterna som rapporterade i appen hade en lägre symtombörda, speciellt när det gäller urinrelaterade symtom och trötthet, jämfört med de som inte rapporterade. De som använt appen värderade också livskvalitetsmått högre än vad de som inte använt den gjorde, säger hon. Studien visar också att patienterna känner sig delaktiga, trygga och säkra med sjukvården trots att de till största delen vårdas hemma. Sjuksköterskorna uppskattade den kontinuerliga informationen om hur patienterna mådde under behandlingen som systemet gav, men oroade sig en del för att få en större klinisk arbetsbörda i och med övervakningen av symtom och hanteringen av larmen. – Men vår hypotes är istället att systemet ska identifiera allvarliga symtom tidigare och på det viset minska antalet besök till vården och därmed också den kliniska arbetsbördan, säger Ann Langius-Eklöf. Det är något som hon kommer att titta på i framtida studier.

med medicinska appar som också bör beaktas är risken att appen i sig är felkonstruerad. Hur ofta det sker är omöjligt att veta eftersom det inte finns någon statistik på det, men det händer. 2011 tvingades till exempel läkemedelsbolaget Pfizer skicka ut ett brev till alla läkare och be dem radera en app som bolaget hade skapat för att hjälpa läkarna att mäta sjukdomsaktiviteten hos patienter med ledgångsreumatism. Tyvärr var appen felkonstruerad och gav felaktiga värden, dock inte på något systematiskt sätt.

Foto: Privat, Gettyimages.

par. Visserligen var de svenska läkarna mer benägna att rekommendera appar till sina patienter än läkarna i Singapore. Men de ville gärna att de skulle vara kliniskt testade, utvärderade och helst godkända av läkemedelsmyndigheten. Men kliniska tester kommer att ta tid och myndigheterna kommer inte att godkänna apparna. Det öppnar för Staffan Lindblads idé om någon slags informationsmäklare som också kunde få uppgiften att granska apparna och plocka ut de som fungerar bra. – Mäklaren behöver kunna marknaden, veta vilka appar som finns, vilka som är bra och som många använder. Sedan behöver ju mäklaren inte validera alla appar som finns, säger han. Kanske kommer vården att få en ny syn på apparnas potential framöver. I mitten av mars presenterade Apple något de kallar Research kit där forskare kan gå in i Apples miljö och bygga en app med en databas som forskaren äger och där inbjudna patienter, som samtycker, kan registrera sina data. Det är något som många tror kommer att få användningen av appar i forskningssammanhang att explodera globalt. Sverige ligger också här långt framme och presenterade, faktiskt några dagar före Apple, Hälsoinnovationsplattformen, hip.se, som är en liknande verktygslåda med komponenter som Research kit, men byggd på den svenska tjänsteplattformen. – Här kan ett litet företag eller en enskild forskare bygga till exempel en app som är hälsorelaterad, där det finns säkerhetstjänster så att användarna får logga in på rätt sätt och så man inte tappar bort behörigheter och annan säkerhet som det svenska systemet kräver, säger Staffan Lindblad. Det är ingen tvekan om att medicinska och hälsoinriktade mobilappar snabbt kommer kunna förändra både mängd och kvalitet på den information som kan samlas in från patienter i egenvård, sjukvård och forskning. Patienterna kommer samtidigt få ett bättre faktaunderlag och en större förståelse för den egna sjukdomen, något som kommer stärka dem och resultera i högre krav på sjukvården att erbjuda en mer individualiserad vård på patienternas villkor. Rätt använda kommer mobilapparna att göra patienterna till experter på den egna sjukdomen och som sådana en värdefull resurs i vården av sig själva. Om bara vården vågar släppa in dem.

Forskare hoppas stimulera utveckling av ”vårdens Spotify” genom att exempelvis erbjuda färdig programkod.

”Vi vill hjälpa nya utvecklare i e-hälsa” Medicinsk Vetenskap ställde tre frågor till Nina Sellberg, forskare i hälsoinformatik vid Karolinska Institutet och forsknings- och utvecklingsansvarig vid Stockholms läns landsting, som ger bort programkod till dem som vill bygga e-hälsotjänster. Varför ger ni bort programkoden? – Det var inte skivbolagen som utvecklade Spotify. På samma sätt tror vi inte att traditionella IT-utvecklare av vårdlösningar kommer att vara de som driver utvecklingen inom e-hälsa. Vi vill på detta sätt bredda marknaden och släppa in krafter som kan skapa nya tjänster för hälso- och sjukvården. Tanken är att hjälpa nya aktörer genom att erbjuda information och verktyg, som till exempel färdig programkod, för att hantera sådant som måste fungera på ett visst sätt, som inloggning, spärr, samtycke och kopplingar mot journalsystemen till exempel. På så sätt slipper olika utvecklare ta fram kod för detta på nytt varje gång, utan kan återanvända våra

kvalitetssäkrade lösningar. Detta sparar både tid och pengar. Om utvecklingsföretagen utnyttjar detta på rätt sätt, kan de fokusera på det som är på ”toppen” av utvecklingen – det man verkligen vill åstadkomma – allt annat är gratis. Hur kommer detta att bidra till bättre hälso- och sjukvårdsappar i framtiden? – Eftersom hälso- och sjukvårdslösningar är omgärdade av stränga säkerhets- och sekretesskrav, har det hittills varit svårt för nya aktörer att etablera sig på marknaden. Tack vare detta initiativ har tröskeln sänkts utan att kraven mildrats. Nya utvecklare får helt enkelt tillgång till kvalitetssäkrade säkerhetslösningar och det tror vi kommer att leda till att innovativa lösningar skapas både snabbare och billigare än tidigare. Detta kommer alla användare tillgodo. Kan vem som helst börja utveckla hälsoappar nu? – En bärande idé är att de nya verktygen ska vara fria att använda. Detta gäller speciellt för de delar som inriktar sig mot öppen data, där vem som helst kan ladda ner och använda verktyg och data. När det gäller patientdata finns det dock viktiga säkerhetsfrågor att ta hänsyn till. Utvecklare som arbetar inom detta område måste vara seriösa och uppfylla vissa grundläggande krav på säkerhet och arbetssätt som specificeras på vår webbplats. Tips! Läs mer på HIP.se. Medicinsk Vetenskap №2–2015

Intervjun Urban Lendahl

Text: Cecilia Odlind Foto: Martin Stenmark

Han letar efter det som skaver Medicinsk Vetenskap №2–2015

bakom scen Vem ska tilldelas årets Nobelpris? Det bestämmer Urban Lendahl och 49 andra professorer.

En bra forskare är hela tiden öppen för det oväntade, menar Urban Lendahl. Som nybliven sekreterare i Nobelförsamlingen ser han världens främsta medicinska upptäckter på nära håll. Även i sin egen forskning är han på ständig jakt efter data som skaver mot teorierna.

”Att arbeta i Nobelkommittén innebär en fördjupad insikt om vad alla dessa upptäckter betytt för mänskligheten. Det är hisnande vackert”, säger Urban Lendahl .

ad kännetecknar världens bästa forskning? Frågan kommer snabbt upp i samtalet med Urban Lendahl. Sedan i januari är han sekreterare i Nobelförsamlingen, som utgörs av de 50 professorer vid Karolinska Institutet som avgör vem som ska tilldelas årets Nobelpris i fysiologi eller medicin. Urban Lendahl har deltagit i församlingens arbete ända sedan 2001, men att vara sekreterare innebär en ytterligare grad av fördjupning. Det är ett digert underlag som varje år måste gås igenom för att klargöra storheten i de prisnominerade forskarnas gärningar. – Det är en fantastisk uppgift. Att få fördjupa sig i så mycket bra forskning är väldigt inspirerande och lärorikt. Man får också en vetenskapshistorisk resa på köpet. Att inse vad dessa upptäckter betytt för mänskligheten, det är hisnande vackert, säger Urban Lendahl. Priset ska, enligt Alfred Nobels testamente, tilldelas den vars upptäckt har gjort mänskligheten störst nytta. Gemensamt för den forskning som i slutänden belönas är att den har resulterat i paradigmskiften, menar Urban Lendahl. Upptäckterna har varit oväntade och ofta gått emot den rådande uppfattningen i forskaretablissemanget. – För att lyckas med detta har det krävts ett ovanligt öppet sinne hos forskarna bakom upptäckterna. De har inte böjt sig för majoritetens syn utan ofta arbetat i motvind för att få acceptans för sina idéer, säger han. Medicinsk Vetenskap №2–2015

Intervjun Urban Lendahl Att snarare närma sig det som inte passar in istället för att avfärda det, är något som Urban Lendahl själv försöker tänka på i sin egen forskning. – ”No paradox, no progress” som Niels Bohr, Nobelpristagare i fysik, en gång sa. Om resultaten inte stämmer med hypotesen – då är det ju extra intressant att ta reda på varför. Det är ofta där som de mest spännande upptäckterna görs. Urban Lendahls forskning handlade först om att hitta markörer för att identifiera stamceller, icke-specialiserade celler som har förmågan att utvecklas till olika celltyper. Under sin tid vid det amerikanska universitetet MIT upptäckte Urban Lendahl en gen som uttrycks i nervsystemets stamceller och därför kan fungera som markör för dessa celler. Tillsammans med bland annat professor Jonas Frisén vid Karolinska Institutet gjorde han sedan ett grundläggande kartläggningsarbete för att reda ut vilka stamceller som finns var och när i nervsystemet, hur många de är och vilka celler de senare utvecklas till. Längs vägen började Urban Lendahl studera en cellulär signalväg som kallas Notch, och som används när celler kommunicerar med varandra. Tillsammans med andra forskare kunde han visa att Notch var ett viktigt styrsystem i processen då en stamcell ska utvecklas till en specialiserad cell. Sedan dess har hans forskning kretsat kring just Notch. – Det tar högst 20 sekunder att skissa upp den här signalvägen på ett papper – så enkel är den på molekylär nivå. Ändå har jag ägnat över 20 år för att försöka förstå hur den fungerar. När jag startade fanns det cirka tio forskargrupper som sysslade med Notch, idag finns det över 500, säger han. Signalvägen är evolutionärt mycket grundläggande, ”så fort en organism blivit flercellig så har den skaffat sig Notch”. Forskarna misstänkte därför redan från början att det var en fundamental mekanism och att mutationer eller fel som drabbar den skulle ge allvarliga konsekvenser. Och detta har Urban Lendahl sett flera tydliga exempel på i sin fortsatta forskning, bland annat när han upptäckte Notch3-genen. Det visade sig att den genen kunde kopplas ihop med en sjukdom som sedan tidigare var beskriven men som då fortfarande saknade en biologisk förklaring. Individer som föds med denna sjukdom, 44

Medicinsk Vetenskap №2–2015

idag kallad CADASIL, har en mutation i Notch3 och drabbas av allvarliga demens- och strokeproblem som debuterar i 50-årsåldern. – Att bära på den muterade genen innebär att man är förutbestämd till svår sjukdom och för tidig död. Än idag är det mycket vi inte förstår, till exempel varför mutationen leder till att muskelcellerna i kärlväggen bryts ner. Vi försöker förstå mer för att på lång sikt kunna hitta något sätt att stoppa det tragiska förloppet, säger Urban Lendahl. En annan sjukdom, Alagilles syndrom, har kunnat förklaras av en mutation på ett annat ställe i Notch-signalvägen. Sjukdomen drabbar många av kroppens organ men framförallt levern och patienterna tvingas ofta till levertransplantation. – Genom att vi kartlagt den genetiska orsaken som ligger bakom sjukdomen har vi kunnat efterlikna den i möss som vi nu använder för att lära oss mer, säger Urban Lendahl. Hans forskning har också varit viktig för att förstå de biverkningar som varit hindret i de senaste årens utveckling av Alzheimerläkemedel, och vilka till stor del kan tillskrivas påverkan på Notch. – Det biologiska målet för dessa mediciner är att förhindra plackbildning i hjärnan hos Alzheimer-patienter. Det görs med en mekanism som samtidigt också styr Notch-signalering, och när

Namn: Urban Lendahl. Titel: Professor i genetik vid institutionen för cell- och molekylärbiologi, Karolinska Institutet. Ålder: 57. Familj: Hustru och en son som är 14 år. Motto: Vetenskap är vackert. Så kopplar jag av: Utförsåkning i Jämtland och vistelser i sommarhus på Öland. Förebild: Den intellektuelle kulsprutan och Nobelpristagaren Sydney Brenner för hans forskargärning och den inspiration han sprider (Sydney Brenner belönades 2002 för upptäckter om genetisk reglering av organutveckling och programmerad celldöd, reds anm). Oanad talang: Kan mycket om fäbodkulturen i Jämtland. Jag har stor respekt för hur människor där med klurighet, envishet, mod och styrka överlevde svåra påfrestningar – egenskaper som förresten är ganska bra för att överleva också i forskningsvärlden.

plackbildningen förhindras slås också Notch-signalvägen ut, vilket ger en rad biverkningar. Vår forskargrupp har därför arbetat med att försöka hitta sätt att förfina effekten så att man enbart slår ut plackbildningen utan att samtidigt hämma Notch, säger Urban Lendahl. Aktiviteten av Notch har även visat sig vara förhöjd vid olika cancerformer. – Här försöker vi ta reda på hur överaktiviteten av Notch hänger ihop med cancern. Genom att dämpa Notchsignaleringen, till exempel genom att använda de läkemedel som misslyckats i Alzheimerprövningarna, men nu leverera dem lokalt till en tumör, hoppas vi kunna behandla bland annat bröstcancer i framtiden. Det pågår flera större studier på olika håll i världen som just nu undersöker denna möjlighet, berättar Urban Lendahl. Att forskningen potentiellt skulle kunna leda till nya behandlingar för patienter motiverar Urban Lendahl. – Om vi kunde hjälpa svårt sjuka patienter skulle det förstås kännas fantastiskt. Men utöver detta drivs jag av en förundran över naturens klurighet, att dessa sinnrika konstruktioner som vi utgör fungerar så bra. Dessa molekylära maskinerier har en inneboende skönhet för mig, säger han. Sina egna forskningsframgångar – Urban Lendahl är en av de mest citerade stamcellsforskarna i Europa – tillskriver han bland annat sitt utmärkta minne. – Det är väldigt användbart i mitt yrke att ha ett bra minne, säger han. Men det gäller också att kunna prioritera sin tid, att veta när man ska släppa en hypotes. Och att veta vilka idéer man ska arbeta vidare med. – Att forska är ju som att ständigt befinna sig inne i en godisaffär, där man till sist måste välja, säger Urban Lendahl. Men en forskares framgång mäts inte bara i antal publikationer eller upptäckter, den kan också synas på andra sätt. Urban Lendahl har varit mycket drivande i att starta flera stora forskningscentra vid Karolinska Institutet som lockat många internationella toppforskare och lett till viktiga samarbeten. Dessa forskarmiljöer är alla mycket internationella. Det senaste exemplet är uppbyggnaden av ett nytt center för regenerativ medicin som Karolinska Institutet fått en stor donation till. Centret kommer att bestå av två noder, en i Stockholm och en i Hongkong. I den egna forskargruppen har Urban Lendahl idag medarbetare från totalt sju olika länder.

Urban Lendahl i Nobel Forum, där Nobelförsamlingen samlas för att varje år avgöra vem som ska erhålla Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

finurlig Lyssnar du på ett föredrag av Urban Lendahl – se upp så du inte missar en ordlek eller två.

– Det är så det ska vara. Forskningen är en global upplevelse när den är som bäst. Den känner inga geografiska gränser, jag har själsfränder överallt i världen som delar min fascination för vetenskap. Till den verksamhet han har byggt upp, drivit och stöttat har det kommit en rad duktiga studenter som sedan gått vidare som självständiga forskare. – Att se unga forskare växa och blomstra har varit en mycket givande del av mitt arbete, säger han. Som chef och forskningsledare har han beskrivits som oerhört effektiv, oegennyttig och rättvis. Själv har han

Urban Lendahl om …

haft en medveten strategi att inte lägga sig i för mycket. – Man måste få misslyckas, forskningen rymmer både med- och motgångar. Att lära sig att inte ta misslyckandet personligt är väldigt viktigt, säger Urban Lendahl. Vi kommer tillbaka till förmågan att uppskatta det oväntade. – Man bör skaffa sig en bra hypotes, så att man letar på rätt ställe, men det gör ingenting om hypotesen sedan visar sig vara fel, det kan tvärtom vara mycket spännande. Naturen har alltid rätt, vår uppgift är att förstå den, säger Urban Lendahl.

…forskningsfusk: Forskningsfusk i alla former gör mig väldigt upprörd. Det går emot hela forskningens idé som bygger på att vi kan lita på andra forskares upptäckter. Ärlighet i forskning är också en förtroendefråga både forskare emellan och gentemot allmänheten och andra som finansierar forskningen.

…fågelskådning: Det var där mitt intresse för biologi startade när jag var ung. Jag tror att det är en ganska vanlig inkörsport, jag känner många forskare som är hängivna fågelskådare. Att få se en pilgrimsfalk i Jämtlandsfjällen eller en ängshök ute på Stora Alvaret på Öland slår det mesta.

… fri finansiering: I Sverige finns en god förståelse för att forskning inte alltid går att planera fullt ut i förväg – längs vägen kan man göra upptäckter som innebär att det hela tar en annan riktning. EU är mer stelbent, där förväntas man leverera precis den forskning man fått pengar för.

…förundran för biologin: Jag fortsätter att fascineras av hur sinnrik naturen är i alla former. Att vara med i processen för att förstå något om de grundläggande molekylära principer som bygger vår kropp känns väldigt bra i själen.

Medicinsk Vetenskap №2–2015

ANNONS

Nya fallskyddsbyxan som räddar höften ”Jag är Ortoped och träffar dagligen människor som fallit på sina höfter; ofta med operationer och försämrad livskvalitet som följd. Därför har jag utvecklat Happy Hip — ett pålitligt höftskydd försett med unika dämpande kuddar i en slimmad design för bästa möjliga komfort. Så att du kan få ett tryggare och säkrare liv.” Fredrik Lundh, Leg. läkare Specialist i Ortopedi

Beställ på happyhip.se med koden ”happyhip”. Erbjudandet gäller t.o.m. 31/5 2015.

Spara

100 kr (koden happyhip)

Bli medlem i Svensk sjuksköterskeförening

FÖR 28 KR I MÅNADEN

kan du påverka sjuksköterskeprofessionens utveckling och hålla dig uppdaterad om den senaste forskningen

Svensk sjuksköterskeförening är sjuksköterskornas professionella organisation. Vi företräder professionens kunskapsområde med syfte att främja forskning, utveckling, utbildning och kvalitetsutveckling inom vård och omsorg. Svensk sjuksköterskeförening är partipolitiskt obunden. Föreningen bildades 1910 och har i dag cirka 70 000 medlemmar. www.swenurse.se

Forskarna svarar på dina medicinfrågor

Okej att äta tandkräm? Är det farligt för mina barn att svälja tandkräm med fluor i? / Frida

Foto: Gettyimages.

Svar

Det finns idag inga indikationer på att den mängd fluorid som finns i tandkräm för barn skulle påverka deras hälsa, även om tandkrämen sväljs. Men barn ska inte använda stora mängder tandkräm med högt fluoridinnehåll utan följa de rekommendationer som tandläkare ger. En välkänd positiv effekt av fluorid är att det stärker tändernas emalj och skyddar mot karies. Fluorid är en naturligt förekommande fluorförening som finns i jordskorpan, och därför också i dricksvatten och livsmedel. Ett högt fluoridintag kan orsaka vita eller bruna fläckar på tandemaljen och barn är känsligare under den period som de permanenta tänderna utvecklas. Därför bör barn upp till cirka 8 års ålder inte dricka vatten med fluoridhalter över 1 mg/liter. Gränsvärdet för fluorid i dricksvatten är 1,5 mg/liter, men är oftast lägre utom i områden med naturligt höga halter där fluoridhalten i grundvattnet

Tack för din fråga, du får en inbunden anteckningsbok hemskickad. / Redaktionen

kan vara flera gånger högre än gränsvärdet. Det är därför viktigt att hushåll med egna dricksvattenbrunnar kontrollerar sitt vatten. Fluorid lagras även i benvävnad. Vid långvarigt intag av dricksvatten med höga halter (över 6 mg/liter) ökar risken för hälsoproblem i form av ökad benmassa, smärta, stelhet och ökad risk för frakturer.

Marika Berglund Forskare i toxikologi Medicinsk Vetenskap №2–2015

F+S Medicinfrågor

Hur kan man höra det som inte finns? Vid tinnitus hör man ett ljud fast det inte finns. Hur uppkommer det? / Anna

Svar

Skelettet växer snabbare på natten, tror forskarna.

Varför gör det ont när kroppar växer? Svar

Många barn klagar över smärtor i knän eller underben, särskilt på kvällar eller nätter. Typiskt för växtvärk är att den är dubbelsidig eller byter sida. Vi vet inte varför barn får växtvärk, eller varför det är värre på natten, men det finns en hypotes om att det beror på 48

Medicinsk Vetenskap №2–2015

Christopher Cederroth Forskare i experimentell audiologi

Hyperaktiva nervceller kan orsaka fantomljud.

att en snabbare tillväxt i skelettet sker just då. Om värken inte ger med sig eller om värken kommer på dagen bör man söka läkare för bedömning. Det gäller också om barnet får svårt att gå, börjar halta eller om värken endast är i ena benet eller alltid på samma ställe.

Lars Sävendahl Professor i pediatrik

Foto: Istockphoto. Illustration: Istockphoto.

Varför får man växtvärk på natten? / Petra

Onormal funktion i örat kan vara den ursprungliga orsaken, men sannolikt är det hjärnan som gör att tinnitus blir ihållande. Studier på djur visar att vissa former av tinnitus liknar en fantomupplevelse. Förlusten av sinnesintryck från en kroppsdel eller örat kompenseras av hjärnan i form av hyperaktivitet i nervcellerna, vilket upplevs som att det saknade elementet fortfarande är där. På samma sätt som man skulle känna att en amputerad kroppsdel fortfarande är där, uppfattas känslan av ett ljud vid en frekvens där skadan i örat är lokaliserad. Denna känsla kan upplevas genom att sätta en öronpropp i ena örat i tio dagar, vilket sannolikt kommer att föranleda en reversibel tinnitus som kommer att försvinna så fort man tar bort öronproppen och återställer hörselsignalerna till hjärnan. Därför fokuserar pågående forskningen kring läkemedel mot tinnitus både på örat (för att återställa hörselfunktioner) och på hjärnan (för att normalisera nervaktiviteten). Det finns många faktorer som ökar risken för tinnitus, allt från bullerexponering, hörselnedsättning, mediciner, stress, ångest, depression, diabetes, högt blodtryck, huvud- eller nackskador med mera. Hela 15 procent av befolkningen är drabbad och hos två till sex procent av dem är livskvaliteten allvarligt påverkad.

F+S Ledsjukdomen artros kan vara smärtsam.

Påverkar det jag äter min artros? Finns det någon koppling mellan kost och artros? / Yvonne Lindström

Svar

Finns ny behandling mot artros? Varför uppstår artros? Vad finns för terapier förutom smärtstillande och nya leder? / Yvonne Lindström

Illustration: Istockphoto.

Svar

Det är inte helt klarlagt varför artros uppstår, och det finns sannolikt olika orsaker till småleds- respektive storledsartros. Sjukdomen är delvis en del av det normala åldrandet, men den kan förvärras tidigare genom trauma på leden och överbelastning. Den artrotiska leden karaktäriseras av nedbrytning av glidytan i leden, minskad ledspringa, förtätning av den underliggande benplattan och nybildning av ben i ledkanterna. De viktigaste åtgärderna för att minska besvär är fysisk aktivitet, särskilt träning av den drabbade ledens

omgivande muskulatur, och viktnedgång. Som komplement används ibland smärtstillande läkemedel, oftast paracetamol. Forskningen kring artrosmekanismer har gått framåt senaste åren, och kliniska prövningar pågår av flera nyare läkemedel, som specifikt blockerar vävnadsnedbrytande ämnen. Vissa patienter har svårare smärta och smärta i vila, vilket tillsammans med gravt förstörd led kan vara indikation för operation med knä- eller höftplastik. Glukosamin, som många patienter tar mot artros, har i studier tyvärr inte visat bättre symtomatisk effekt än sockerpiller och rekommenderas därför inte av Socialstyrelsen.

Jon Lampa Forskare i reumatologi

Kopplingen mellan rött kött och ledvärk har diskuterats i många år, och innefattar teorier om påverkan från bland annat mättade fetter, som anses stimulera inflammation. Vid gikt är högt purinintag genom rött kött också känt som orsak till förvärrad sjukdom. Samtidigt är de animaliska proteinerna viktiga byggstenar för muskulatur och leder. En större studie har visat ett samband mellan högt intag av rött kött och ökad förekomst av artros, medan andra mindre studier inte kunnat påvisa någon association med knäledsartros. Samtidigt har en annan stor studie visat att högt intag av kött är kopplat till minskat behov av höftproteskirurgi vid artros. Mer forskning behövs för att kunna svara bra på frågan. Det finns inga specifika studier av risk för artros och intag av griskött. Det faktum att grisar har mycket få svettkörtlar har ansetts innebära en risk för anrikning av bland annat vissa toxiner i griskött, med möjlig effekt att öka risken för till exempel olika former av cancer samt hjärt-kärlsjukdomar. Sambanden är dock inte klarlagda. När det gäller leder menar vissa forskare att griskött innehåller stora mängder svavel, och att detta skulle kunna göra ledbrosket, senor och ledband mer porösa, men dessa mekanismer är otillräckligt studerade.

Jon Lampa Forskare i reumatologi

Fråga och vinn! Är du nyfiken? Skicka in din klurigaste fråga om medicin så letar vi rätt på en forskare som kan svara. Bästa frågan vinner en inbunden anteckningsbok. Skicka in din fråga till: medicinskvetenskap@ki.se eller Medicinsk Vetenskap, Kommunikationsavdelningen, Karolinska Institutet, 171 77 Stockholm

Medicinsk Vetenskap №2–2015

Topplistan Ett urval av de senaste publikationerna från Karolinska Institutet i de mest ansedda vetenskapliga tidskrifterna.

Barnmorskor kan på ett säkert sätt hantera läkemedelsbehandling av ofullständiga aborter i Uganda, enligt en ny studie.

cirka 50 000 kvinnor dör på grund av olagliga och osäkra aborter, vilket gör det till en av de vanligaste dödsorsakerna bland kvinnor i fertil ålder. Begreppet ofullständig abort innebär att det finns vävnadsrester kvar i livmodern efter en misslyckad abortbehandling eller spontan abort (missfall). Det kan ge bland annat blödningar och infektioner och är ett potentiellt livshotande tillstånd som kan behandlas effektivt med läkemedlet misoprostol, som får livmodern att dra ihop sig och tömma sig. Forskare vid Karolinska Institutet har tillsammans med kollegor från Makerere University i Uganda gjort en studie som inkluderar drygt 1 000 kvinnor från landsbygden i Uganda som sökt vård för komplikationer i samband med ofullständig abort. De lottades 50

Medicinsk Vetenskap №2–2015

till att få behandling med misoprostol av antingen en barnmorska eller en läkare. Kvinnorna fick en dos av läkemedlet i tablettform på hälsocentralen. Efter några timmar skickades de hem med antibiotika, smärtlindrande läkemedel samt instruktioner om att söka vård vid feber, tilltagande smärta eller illaluktande flytningar. När kvinnorna följdes upp efter två veckor hade drygt 95 procent av behandlingarna utförts säkert och effektivt, och siffrorna var lika höga för barnmorskor som för läkare. De kvinnor som fortfarande hade vävnadsrester kvar i livmodern fick hjälp med en kirurgisk abortbehandling. – Studien visar att barnmorskor på ett medicinskt säkert sätt kan hantera misoprostol-behandling av ofullständiga aborter på landsbygden i Uganda.

Eftersom det finns betydligt fler barnmorskor än läkare i Uganda och i många andra låginkomstländer ökar det tillgängligheten till behandling vid ofullständiga aborter och missfall. Genom att även ge barnmorskor befogenhet att hantera behandling av ofullständiga aborter och missfall kan många kvinnors liv räddas. Studien kommer nu att ligga till grund för nya rekommendationer från WHO kring vem som får hantera behandling av ofullständiga aborter, säger Kristina Gemzell Danielsson, professor vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet. Comparison of treatment of incomplete abortion with misoprostol by physicians and midwives at district level in Uganda: a randomised controlled equivalence trial Klingberg-Allvin M, Cleeve A, Atuhairwe S, Mbona Tumwesigye N, Faxelid E, Byamugisha J, Gemzell Danielsson K Lancet mars 2015

Foto: Getty images, Linus Hallgren

Ökat ansvar hos barnmorskor kan rädda liv

Ny kartläggning avslöjar tidigare okända celltyper

Nu vet manvarför blodkroppar av typ 0 inte klistrar ihop sig lika mycket.

Med hjälp av storskalig enkelcells-

Foto: Istockphoto, Stefan Zimmerman, Fredrik Persson

analys har forskare undersökt drygt 3000 celler från hjärnbarken hos möss, en i taget och i detalj. Genom att jämföra vilka av cellens tjugotusen gener som är aktiva i varje enskild cell kunde de sortera cellerna i virtuella högar. Det blev totalt 47 olika typer av celler, varav de flesta var olika typer av specialiserade nervceller. Forskarna kunde också identifiera helt nya celltyper. – Om man liknar hjärnan vid en fruktsallad, kan man säga att tidigare metoder är som att köra frukten i en mixer och sedan se vilken färg saften får om man tar fruktsallad från olika delar av hjärnan. Men under senare år har vi utvecklat mycket känsligare analysmetoder, där man kan se vilka gener som är aktiva i enskilda celler. Det kan liknas vid att ta bitarna ur fruktsalladen, undersöka dem en och en och sedan sortera i olika grupper för att se hur många olika typer av frukt som finns, vad de består av och hur de förhåller sig till varandra, säger Sten Linnarsson, forskningsledare vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, Karolinska Institutet. Cell types in the mouse cortex and hippocampus revealed by single-cell RNA-seq Zeisel A, Munoz Manchado AB, Codeluppi S, Lönnerberg P, La Manno G, Juréus A, Marques S, Munguba H, He L, Betsholtz C, Rolny C, Castelo-Branco G, Hjerling-Leffler J, Linnarsson S Science mars 2015 Hela 3000 hjärnceller hos möss undersöktes var och en i detalj.

Därför skyddar blodgrupp 0 vid malariasjukdom Det är sedan tidigare känt att per-

soner med blodgrupp 0 (noll) skyddas från att dö vid en svår malariasjukdom, eftersom dessa personer sällan bildar klistriga klumpar av röda blodkroppar, något som kan ge dödliga vävnadsskador. Nu har forskare vid Karolinska Institutet ringat in en viktig pusselbit, genom att beskriva hur molekylen rifin är central i sammanhanget. I flera olika slags försök i cellodlingar och försök på djur har forskarna kunnat visa hur parasiten Plasmodium falciparum utsöndrar rifin och hur denna molekyl sedan tar sig till ytan av blodkroppen och där fungerar som ett klister. Forskarna har kunnat visa hur den lyckas binda till ytan av röda blodkroppar av blodtyp A, men bara svagt till de av blodtyp 0. – Detta kan i sin tur förklara varför blodgrupp 0 är så vanlig i områden där malaria förekommer. I till exempel Nigeria har mer än hälften av befolkningen blodgrupp 0, som alltså skyddar mot svår malaria, i Sverige är det mycket färre, säger Mats Wahlgren, professor vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska Institutet. RIFINs are adhesins implicated in severe Plasmodium falciparum malaria Goel S, Palmkvist M, Moll K, Joannin N, Lara P, Akhouri RR, Moradi N, Öjemalm K, Westman M, Angeletti D, Kjellin H, Lehtiö J, Blixt O, Ideström L, Gahmberg CG, Storry JR, Hult AK, Olsson ML, von Heijne G, Nilsson IM, Wahlgren M Nature Medicine mars 2015

l i s ta

Fler av vårens toppublikationer Kartläggning av hur NK-celler utvecklas vid virusinfektion Cytomegalovirus infection drives adaptive epigenetic diversification of NK cells with altered signaling and effector function Schlums H, Cichocki F, Tesi B, Theorell J, Beziat V, Holmes TD, Han H, Chiang SCC, Foley B, Mattsson K, Larsson S, Schaffer M, Malmberg K-J, Ljunggren H-G, Miller JS, Bryceson YT Immunity mars 2015 Avlägsnade lymfkörtlar påverkade inte prognos vid matstrupscancer Extent of lymph node removal during esophageal cancer surgery and survival Van der Schaaf M, Johar A, Wijnhoven B, Lagergren P, Lagergren J J Nat Cancer Institute mars 2015 Fetmakirurgi påverkade risk för graviditetskomplikationer Outcomes of pregnancy after bariatric surgery Johansson K, Cnattingius S, Näslund I, Roos N, Trolle Lagerros Y, Granath F, Stephansson O, Neovius M NEJM februari 2015 Ny kartläggning av tidiga förändringar vid demens Presymptomatic cognitive and neuroanatomical changes in genetic frontotemporal dementia in the Genetic Frontotemporal dementia Initiative (GENFI) study: a cross-sectional analysis Rohrer JD, Nicholas JM, Cash DM, et al. Medförfattare vid Karolinska Institutet: Graff C, Fallström M, Jelic V, Kinhult Ståhlbom A, Andersson C, Thonberg H, Lilius L Lancet Neurology februari 2015 Riskfaktorer för bröstcancer som hittas mellan mammografiundersökningar identifierade Risk factors and tumor characteristics of interval cancers by mammographic density Holm J, Humphreys K, Li J, Ploner A, Cheddad A, Eriksson M, Törnberg S, Hall P, Czene K J Clinical Oncology februari 2015 Medicinsk Vetenskap №2–2015

Aktuellt på KI kalendern

Tips! Missade du eventet? Läs och se mer på: ki.se/medicinskvetenskap

Aktiviteter med Karolinska Institutet Utställning: KI:s vårsalong 2015. Konst och konsthantverk skapat av medarbetare vid Karolinska Institutet visas. Var: Universitetsbiblioteket, Karolinska Institutet, campus Huddinge. När: 27 april–5 juni. Seminarium: The face of sleep loss. Tina Sundelin Var: Konferensrummet, plan 4, sektionen för psykologi, Karolinska Institutet, Nobels väg 9. När: 27 maj kl 12-13.

hur social måste man egentligen vara för att uppnå positiva hälsoeffekter? Det diskuterades när Medicinsk Vetenskap arrangerade ett samtal om hälsoeffekter av ofrivillig ensamhet på Vetenskapsfestivalen i Göteborg där tre forskare från Karolinska Institutet deltog. Peter Strang, professor vid institutionen för onkologi-patologi, konstaterade att känslan av ofrivillig ensamhet är förenad med stark oro, ångest och stress och att social aktivitet omvänt är positivt för kroppen och hälsan och leder till frisättning av bland annat ”lugn-och-ro-hormonet” oxytocin och endorfiner, kroppens eget morfin. Laura Fratiglioni, professor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, presenterade forskning som visar att personer som har ett stort socialt nätverk under medelåldern har en betydligt mindre risk att senare i livet drabbas av Alzheimers sjukdom. Enligt Martin Forster, forskare i psykologi vid institutionen för klinisk neurovetenskap, är det kvaliteten på vänskapen som har störst betydelse. - Det är inte mängden social aktivitet som är avgörande, utan snarare känslan av närhet och tillhörighet. En nära vän kan räcka för att få positiva effekter på självkänslan, sa han. Inom psykologin kan det ibland bli för mycket fokus på riskerna och problemen med ensamhet, menade Martin Forster. - Det verkliga värdet av social samvaro är ju glädjen i sig. Moderator var Ulrika Hjalmarson Neideman, programledare på Sveriges Radios Kropp & Själ. Cecilia Odlind 52

Medicinsk Vetenskap №2–2015

Symposium : The Neurobiology of Parenting. Aktuell forskning om de fysiologiska och psykologiska processer som är involverade och blir aktiverade när vi blir föräldrar kommer att presenteras och diskuteras. Var: Läkaresällskapet, Klara Östra Kyrkogata 10 i Stockholm. För mer info se: sls.se/Utbildning/Berzeliussymposier/ Parenting När: 19-21 augusti.

Karolinska

Institutet

T L O CO H JÄ R N A

För fler tips se ki.se/kalender Foto: Maria Sjögren, Istockphoto

Forskare om vikten av social samvaro

Vetenskaplig konferens: Combat Metabolic Diseases – New Strategies. Föreläsningar om de senaste forskningsresultaten inom metabolism och diabetes. Läs mer: nobelprizemedicine. org Var: Nobel Forum, Karolinska Institutet, campus Solna. När: 28-29 maj.

ANNONS

BLI FÖRETAGSVÄN Ring 010-199 33 00 eller besök oss på webben.

www.lakareutangranser.se/foretagsvan

Vill du annonsera i Medicinsk Vetenskap?

g från En tidnin tet Institu Karolinska 2014 1 • Februari Nummer Pris: 50 kronor

1 / 2014 Nummer

T L O CO NAN

H JÄ R ch rädda o t ll a k t När narkos e d läkaren Håll huvu t se ly r äcke

Som annonsör i Medicinsk Vetenskap når du en stor läsekrets som är intresserad av medicin, forskning och hälsa. Upplagan är 23 900 och bland våra läsare fi nns förutom allmänt nyfikna personer exempelvis patienter, forskare, vårdverksamma, media, forskningsfinansiärer och lärare.

PÅ DJU PET

INTE RVJ

vs ”Det behö nskap mer vete iatrin” i psyk EXP ERT

Svårt att leva med n oklart kö

R PLUS: ALA MV1401

dd 1

01 Omslag.in

MINE

ÖRHET / O R / BENSK

Ä JÄMLIK H

LS A 2 16:59

2014-02-1

Kontakta: Jan Nilsson jan.medicinskvetenskap@telia.com

Ögonblicket

Berättat för: Frida Wennerholm Foto: Mattias Ahlm

”Vi var helt besatta” Tre månader blev till nio då Anders Björkman vägrade ge upp. Han visste att det var möjligt att utrota smittkoppor en gång för alltid.

Namn: Anders Björkman Titel: Senior professor vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska Institutet.

Medicinsk Vetenskap №2–2015

”Jag befann mig i ett av de fattigaste distrikten i Indien i mitten av 1970-talet för att utrota smittkoppor, en av världens mest fruktade sjukdomar. Ingen kunde föreställa sig att det var möjligt men vi var helt besatta av att lyckas. Det var en väldigt smittsam virusinfektion med hög dödlighet men tack vare stora internationella insatser så hade den nu begränsats till Indien, Bangladesh och ett litet område i Afrika. En dag fick vi rapport om en isolerad by bortom en flod där ett stort antal invånare dött i smittkoppor de senaste veckorna. När jag kom dit möttes jag av ett spädbarn med smittkoppor som någon lämnat ensam att dö ute i solen. När jag sedan gick runt i byn upptäckte jag smittade i var och varannan hydda. Detta var det mest dramatiska utbrott jag sett. Jag bad att få tillgång till skolan i byn som gjordes om till vårdplats där vi la in alla sjuka och behandlade så gott det gick. Många dog men efter att ha vaccinerat hela byn fick vi bukt med smittkopporna och inga fler fall dök upp där efter det. När mitt distrikt var smittfritt åkte jag vidare till Bangladesh och något år senare blev smittkoppor den första infektionssjukdom människan har lyckats utrota. Global utrotning av smittkoppor och malaria lanserades samtidigt redan på 1950-talet och medan smittkopporna blev en stor bedrift blev malaria ett stort misslyckande. Idag arbetar jag och min forskargrupp för att vi ska kunna kontrollera och få ned dödligheten i malaria och på ön Zanzibar, utanför Tanzania, har vi lyckats minska spridningen med runt 98 procent. Vi vill visa att det går att eliminera malaria även i områden där sjukdomen varit mycket utbredd och att helt utrota sjukdomen till 2050, ett mål som Gates foundation satt upp, tror jag är fullt rimligt.”

ANNONS

Varför djurförsök?

Djurförsök.info är en gemensam webbplats för universiteten i Göteborg, Linköping, Lund, Stockholm, Umeå och Uppsala, Karolinska Institutet, Sveriges lantbruksuniversitet samt Vetenskapsrådet. Djurförsök.info sätter forskningen i sitt sammanhang och förklarar när och varför djurförsöken behövs. På så sätt vill vi bidra till att ge en nyanserad bild av djurförsökens betydelse för medicinsk forskning och för samhället. Webbplatsen ska: • Ge relevant och saklig information om forskning där djurförsök ingår • Berätta om nyttan av djurförsök • Lyfta de etiska frågorna • Berätta om vårt arbete med att utveckla andra forskningsmetoder • Visa hur vi arbetar för att djuren ska må så bra som möjligt • Stimulera till diskussion

Förlägg din konferens i Karolinska Institutets Aula Medica Aula Medica erbjuder • 1 000 sittplatser • Toppmodern salsteknik • 10 konferensrum för 8–30 personer • 2 000 kvm utställningsyta ingår i hyran av Erling Perssonsalen • Cateringkök i huset, två restauranger, ett café • Flera luftiga foajéer lämpade för mingel med eller utan mat

För bokning av lokaler och konferenstjänster kontakta Ann-Catrin Moberg, Akademikonferens akademikonferens@ki.se 08-524 822 00 www.akademikonferens.se

POSTTIDNING B

ANNONS ANNONS

SILENTIA SKÄRMSYSTEM

Optimal hygien & flexibel funktion

Lätt att vika ihop och dra ut

Mobilt eller fast monterat

SKÄRMA AV UTAN ATT STÄNGA IN

S I L E N T I A A B • T E L 0 3 4 6  4 8 5 8 0 • FA X 0 3 4 6  4 8 5 8 9 • I N F O  S I L E N T I A . S E • W W W. S I L E N T I A . S E

hstd

Lätt att rengöra

Silentias skärmsystem är vårt svar på de krav som finns inom sjukvården för avskärmning. Systemet är väl genomtänkt och ger dig flexibilitet vid monteringen, som kan anpassas efter verksamheten. Du får en bra överblick i lokalen, samtidigt som patienten ges ett bra insynsskydd. Silentias skärmar är lätta att hålla rena, stänger inte ute ljuset, och inte minst – har en snygg design.