Medicinsk Vetenskap nr 2 2017

En tidning frĂĽn Karolinska Institutet /VNNFS Ĺš .Ć•K 1SJT LSPOPS

Sanna och Rebecka Johansson, tvillingar.

Henrik Forsberg, frisk frivillig.

Ă–V E R D R I V E N O R O

TINNITUS

*OSF PMKVE ska tystas PA S S I O N E R A D E

De vill inte gĂĽ i pension

TA

SĂĽ behĂĽller du lugnet

.POJDB Ć”Ä IS 4KÄ RWJTU patient i balansstudie.

K C ! .Ä U GÄ STÄ LT personerna som fĂĽr forskningen att rulla

.BUUJBT Carlsten, benmärgs donerande läkare.

PLUS: SKJUTNINGAR / ROTAVIRUS / KROPPSHĂ…R

ANNONS

Innehåll

№2—2017

Framsteg 7 8 9 13

Fotbollstalang syns i hjärnan Vinster med rotavirusvaccin Så fogas cellerna tätt Kroppen runt: Hårigheter

I fokus

24

22 Tusentals drabbas av tinnitus ”Vi behöver behandlingsriktlinjer” 24 Nyfiken på oro: Så bemästrar du katastroftankarna

Oroligt. Personer med hälsoångest tolkar ofta vanligt förekommande symtom som allvarlig sjukdom.

Möt forskarna 12

Hallå där Joakim Sturup: ”Vissa typer av grovt våld minskar, andra ökar”

Foto: Lindsten & Nilsson, Linda Forsell, Martin Stenmark, Istockphoto. Illustrationer: Marco Melgrati (oro), Istockphoto.

16 Tre forskare om sin passion: Hög ålder inget hinder för forskning 30 Intervjun med Fang Fang: ”Att vara forskare är som att leka detektiv” 54 Ögonblicket med Liv Eidsmo: ”Jag är djupt tacksam för kritiken”

På djupet Att delta i forskning 34 De gör forskningen möjlig 42 Tvillingarna: ”Vi är användbara” 43 Tips! Här hittar du forskningsstudier

16

Alltid i MV Resurs. Deras svar ger resultat.

10 14 20 46 49 52 53

I korthet Utblick Tidslinjen: NK-celler Topplistan Frågor och svar Aktuellt vid KI Boktips

30

Kör på. Han slopar pesionen.

42

Lägger pussel.

Hon letar medicinska samband.

8

Rotavirus.

Vaccin bedöms minska både lidande och kostnader.

3

Redaktören har ordet

J

JUST NU ÄTER JAG MEDICIN. Men jag är inte sjuk. Jag deltar som frisk frivillig i en forskningsstudie för att undersöka lämplig dos av ett läkemedel som ska ges i förebyggande syfte. Jag kan erkänna att jag var ganska tveksam när jag fick frågan. Vem vill egentligen riskera biverkningar, ägna tid åt att svara på enkätfrågor och göra smärtsamma undersökningar, i just detta fall helt utan ersättning? Skälen kan vara flera visar vårt tema i detta nummer om att delta i forskning. Det kan handla om att vilja få reda på mer om sin egen kropp och sin hälsa. För en läkare kan det vara en chans att sätta sig in i patientens upplevelse. Det kan också handla om att tjäna en slant, att få tillgång till en ny behandling, eller att bara vilja hjälpa till när man kan. Inte så sällan är det personer vars nära anhöriga eller vänner drabbats av sjukdom som vill hjälpa forskarna att komma vidare. Och det behövs. Det är helt enkelt svårt att ta fram ny kunskap utan forskning.

Medicinsk Vetenskap har träffat flera personer som på olika sätt är med och bidrar till att föra vetenskapen framåt genom sin medverkan i forskningsstudier. Kanske har du själv också varit med, kanske kommer du att få frågan framöver. I vårt tema finns tips på var du kan hitta studier att delta i, vi berättar om andras erfarenheter och du kan läsa om forskarens skyldigheter – och dina rättigheter.

Själv har det gett mig en del nya insikter. Om hur information bör ges till den som förväntas delta. Om hur det är att dagligen ta medicin. Och om att oroa sig för biverkningar.

Här kommer vi in på ett annat område: Hälsoångest. Runt 20 procent av alla som söker vård har en förhöjd oro för hälsan, uppskattar forskare vi intervjuat om oro. När de sökte deltagare till sin studie om oro blev den fulltecknad på en vecka. Många oroar sig, med andra ord, inte minst för sin egen hälsa. Men hur mycket oro är acceptabel? Om man oroar sig istället för att leva sitt liv kan det vara idé att söka hjälp, menar forskarna.

Det finns flera metoder, baserade på kognitiv beteendeterapi, att ta till. Bland annat går de ut på att låta bli de lugnande tankarna och att utsätta sig för de situationer man oroar sig för.

Men så länge oron är hanterlig har den troligen även en del positiva effekter på hälsan: Den kan till exempel få oss att motionera, ta vaccin, använda solkräm och gå på hälsoundersökningar och på så vis i viss mån skydda oss från sjukdom.

Trevlig läsning - och lagom orolig sommar!

4

Medicinsk Vetenskap №2–2017

Medarbetare i detta nummer Marco Melgrati Illustratör Marco Melgrati föddes i Milano, Italien och arbetar som frilansande illustratör sedan 2008.

Eftersom hans jobb medger distansarbete har han passat på att bo både i Mexico och Litauen. Vad som blir nästa plats har han inte bestämt.

Henric Lindsten & Joel Nilsson Fotografer Duon turas om att plåta och den som inte håller i kameran fixar med studioljuset. I det här numret har de fotograferat försökspersoner: ”Ingen har (än så länge) experimenterat med oss. Men det var ett kul gäng att plåta och viktigt att de finns!”

Johan Blomgren Formgivare Johan Blomgren arbetar som formansvarig på Content Innovation som formger Medicinsk Vetenskap. Han hade extra kul i detta nummer i och med de kreativa samarbetena med illustratören Marco Melgrati och fotograferna Lindsten & Nilsson.

Dessutom: Mattias Ahlm, Agneta Borgström, Linda Forsell, Mårten Göthlin, Fredrik Hedlund, Anders Kjellberg, Annika af Klerker, Felicia Lindberg, Maja Lundbäck, Anders Nilsson, Johan Sievers, Martin Stenmark.

Foto: Henric Lindsten, Lindsten & Nilsson, Jonas Eriksson.

Cecilia Odlind:

Redaktionen A magazine from Karolinska Institutet at Karolinska Institutet 2017

English Language Edition

2017

Ansvarig utgivare Camilla Magnusson, Tf kommunikationsdirektör, Karolinska Institutet Chefredaktör Cecilia Odlind 08–524 861 16 cecilia.odlind@ki.se Redaktör Ola Danielsson ola.danielsson@ki.se

Awake?

Not so dangerous, say researchers. Read their best sleeping tips!

Kontakt E-post: medicinskvetenskap@ki.se Formgivare Lisa Sigebrand, lisa.sigebrand@ci.se Johan Blomgren johan.blomgren@ci.se Annonser Jan Nilsson jan.medicinskvetenskap@telia.com Redaktionsråd Maria Eriksson, Niklas Juth, Christian Rück, Louise Sjöholm.

Beställ ditt nummer eller läs digitalt: ALSO: FA F FAT ATHE HER RS’ WORRIES / DEADLY ki.se/ L RUS RUST T / ROAD SAF ETY medicalscience.

1_Omslaget.indd 1

Medical Science ute nu!

Varje år ger Karolinska Institutet ut Medical Science, en engelskspråkig samlingsutgåva av förra årets bästa artiklar i Medicinsk Vetenskap.

Omslagsfoto Lindsten & Nilsson Tryck E-print Medicinsk Vetenskap ges ut av Karolinska Institutet och utkommer med fyra nummer per år.

ISSN 1104-3822 Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att på ett avgörande sätt bidra till att förbättra människors hälsa.

I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Följ oss på Facebook! facebook.com/ medicinskvetenskap

Medicinsk Vetenskap №2–2017

5

ANNONS

magic-circle.se | Foto Malcolm Hanes

Anitas resa började med en obehaglig känsla i bröstet En dag när Anita var ute och promenerade kände hon plötsligt en obehaglig känsla i bröstet. Hon gick hem och vilade. agen eŌer besökte hon sin vårdcentral och Įck en remiss Ɵll ^tockholm Heart enter. Hon Įck komma in samma dag för eƩ arbets-E<'. Eär läkaren ƟƩade på resultatet sa hon: ʹ Anita, du har ju haŌ en hjärƟnfarkt.

Anita Įck en Ɵd hos en hjärtspecialist på moƩagningen och han skickade henne samma dag Ɵll ^t 'örans sjukhus. agen eŌer gjorde de en ballongvidgning och saƩe in eƩ stent på Anita.

Anita, 82 år

ʹ Din resa mot eƩ friskare hjärta har varit otroligt snabb och smärƞri. :ag kom Ɵll ^tockholm Heart enter på Ɵsdagen, på onsdagen opererades jag och på lördagen samma vecka kunde jag gå på min doƩers ϱϬ-årsfest.

Hjärtutredningar och klinisk fysiologi si är mer än en hjärtmoƩagning. sår avdelning för klinisk fysiologi gör årligen ca ϯϬ ϬϬϬ undersökningar inom hjärta, kärl, lungor och sömn. ZemiƩerande läkare får säker diagnosƟk, snabba svar, råd om uppföljning samt Ɵllgång Ɵll kardiologkonsultaƟon via telefon.

En bättre väg till ett friskare hjärta www.shc.se | 08-505 21 500 | En del av

|

Vill du annonsera i Medicinsk Vetenskap?

Som annonsör i Medicinsk Vetenskap når du en stor läsekrets som är intresserad av medicin, forskning och hälsa. Upplagan är 27 400 och bland våra läsare fi nns förutom allmänt nyfikna personer exempelvis patienter, forskare, vårdverksamma, media, forskningsfinansiärer och lärare.

Kontakta: Jan Nilsson jan.medicinskvetenskap@telia.com

Det senaste inom medicinsk forskning

I huvudet på en fotbollsspelare

har hunnit utvecklas fysiskt får sällan en chans att gå vidare i en elitsatsning. Man kan tänka sig att framtidens tränare i stor utsträckning kommer att använda sig av kognitiva tester, både för att hitta talanger och för att bedöma hur spelarna bäst positioneras på planen, säger Predrag Petrovic, forskningsledare på institutionen för klinisk neurovetenskap. Felicia Lindberg PLOS ONE februari 2017

Foto: Istockphoto

Storlek, kondition och styrka har i kombination med bollsinne länge ansetts vara avgörande faktorer i jakten på nya fotbollstalanger. Den tredje lite gåtfulla faktorn ”spelförståelse”, att alltid vara på rätt plats vid rätt tidpunkt, har varit svårare att mäta. År 2012 visade forskare vid Karolinska Institutet att så kallade exekutiva kognitiva funktioner, som att hitta nya lösningar och hämma impulser som visar sig vara felaktiga, kunde kopplas till framgångar på spelplanen hos vuxna fotbollsspelare. I en ny studie på 30 elitfotbollsspelare i åldrarna 12–19 år visar forskarna att detsamma gäller barn och ungdomar.

– Fotbollsklubbar idag fokuserar väldigt mycket på de unga spelarnas storlek och styrka.

Barn och ungdomar som inte

Medicinsk Vetenskap №2–2017

7

Framsteg 3 × rotavirus

Vaccin en livräddare Häftiga kräkningar och långvarig diarré. Ofta ger rotavirus besvärliga symtom hos barn. Allmän vaccinering skulle kunna bespara lidande och minska samhällskostnader.

Text: Agneta Borgström på sjukhus varje år på grund av rotavirusinfektion. Cirka 14-15 000 barn måste besöka primärvården och ytterligare 30 000 barn är så sjuka att föräldrarna måste stanna hemma från jobbet. Med vaccin kan man kraftigt minska antalet vårdsökande. Enligt utredningen kan en allmän vaccinering på så vis spara 120 miljoner kronor per år i samhällskostnader. Underlaget har lämnats över till regeringen som tar beslut om ifall vaccinet ska införas.

I tider när en viss skepsis mot vaccin råder är det viktigt att bemöta med evidenssäkra argument, menar Anna Nilsson.

– Vaccinet är mycket använt och noga analyser har gjorts av dess säkerhet och just detta vaccin ger få biverkningar. Jag

215 000

barn under fem år dog av rotavirus i världen år 2013. År 2000, innan vaccin fanns, var siffran 528 000. Källa: WHO

8

Medicinsk Vetenskap №2–2017

vet också att det hjälper barn, säger hon.

Hon gör en jämförelse med de program som redan finns i nordiska länder som Norge och Finland där sjukhusinläggningarna på grund av rotavirus minskat med 80-90 procent tack vare vaccinering. I många utvecklingsländer, bland annat i Afrika, har dödligheten kunnat minskas med 40-60 procent.

– I världen dör ändå alltför många fortfarande av detta virus.

”Detta är speciellt intressant för Indien och Afrika” Lennart Svensson, professor vid Karolinska Institutet, kommenterar en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften NEJM som testat effekten av ett frystorkat vaccin mot rotavirus som kan distribueras utan tillgång till kyl. Skyddseffekten en månad efter vaccinering var 67 procent. Källa: Dagens Apotek

Foto: Istockphoto

DE FLESTA MÄNNISKOR smittas av rotavirus före två års ålder. Merparten klarar magsjukeviruset bra, men hos spädbarn eller andra som får det tidigt i livet kan det vara kritiskt.

– Rotavirus är faktiskt farligare än kräksjuka, eftersom man får mycket svåra diarréer. Bara på ett dygn kan ett litet barn bli helt uttorkat och innan man är helt bra kan det ta upp till tio dagar, säger Anna Nilsson, överläkare och forskare vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet.

Hon är en varm förespråkare för att införa vaccin mot rotavirus i det allmänna barnvaccinprogrammet i hela landet av ett antal skäl: Folkhälsan förbättras, sjukhusvård besparas samtidigt som samhällsekonomin gynnas.

En utredning som nyligen gjorts av Folkhälsomyndigheten visar att cirka 2000 barn måste tas om hand

Närkoll på täta fogar Framsteg

De blir starka tillsammans

Var?

Text: Mårten Göthlin Illustration: Anders Kjellberg

Alla kroppsytor, exempelvis runt blodkärl, urinvägarna och andra tubformade organ, som tarmen, är uppbyggda av epitelceller som sitter tätt tillsammans.

Tarmens insida

Tarmludd

Vad?

Tät fog

Mellan de epitelbildande cellerna sitter sammanbindande fogar som kan vara antingen helt täta eller läckande, och som på så vis reglerar vad som får passera.

I tarmens slemhinna möjliggör fogarna att näringsämnen kan tas upp i blodet samtidigt som bakterier hålls kvar i tarmen och kan utsöndras.

Hur? Fogarna utgörs av ytproteiner i cellernas membran som binder till samma typer av proteiner på närliggande grannceller. På insidan av cellerna kopplas ytproteinerna ihop med cellskelettet. På så sätt bidrar de täta fogarna till cellernas struktur och funktion.

Källa: Jonas Fuxe, forskare vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska Institutet.

Och? Cellkärna

I cancerceller händer det att de proteiner som bildar fogarna går förlorade. Det leder till att cancercellerna lättare lossnar och de kan då bilda metastaser i andra delar av kroppen. Vid Karolinska Institutet studerar forskare bland annat mekanismerna som gör att fogarna mellan tumörceller bryts upp. Syftet är att utveckla behandlingar som kan stoppa detta.

Medicinsk Vetenskap №2–2017

9

Framsteg I korthet Forskningsnyheter hämtade från

ki.se/nyheter

Förstorade halsmandlar kan störa många barns sömn och leda till beteendestörningar.

Men diagnosen är svårställd, visar ny forskning.

”Det är nästan omöjligt att få fram någon användbar data.”

Torbjörn Åkerstedt, forskare vid stressforskningsinstitutet, om svårigheten att objektivt mäta hur produktiviteten påverkas om sex timmars arbetsdag införs i kontorsoch serviceyrken, till skillnad från exempelvis fabriksjobb.

Källa: New Scientist.

Hopp om behandling vid obotlig sjukdom

Sömnapné hos barn vanlig men svårdiagnostiserad Expertis. Obstruktiv sömnapné drabbar 5-6 procent av alla barn i förskole-

åldern och innebär upprepade andningsuppehåll under sömnen. Om tillståndet inte behandlas kan det störa hjärnans utveckling och leda till komplikationer som inlärningssvårigheter och beteendestörningar med ADHD-liknande symtom. I extrema fall kan det till och med leda till hjärtsvikt.

Det som idag anses vara den bästa metoden för att diagnostisera tillståndet är polysomnografi, men det är en resurskrävande undersökning som görs på sömnlaboratorium. Därför har läkare ofta förlitat sig på en klinisk undersökning i kombination med ett specifikt frågeformulär, som kallas OSA-18, för att ställa diagnos. Anna Borgström, specialistläkare och forskare vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik vid Karolinska Institutet visar dock i sin avhandling att frågeformuläret inte har något diagnostiskt värde.

– Det behövs bättre och billigare diagnostiska metoder. Eftersom symtomen är ospecifika och andningsuppehållen ofta uppstår sent på natten missas diagnosen sannolikt i många fall, säger Anna Borgström.

Orsaken till obstruktiv sömnapné hos barn är oftast förstorade tonsiller (halsmandlar) och behandlingen är då operation. Tusentals tonsilloperationer görs årligen på barn i Sverige. Avhandlingen visar att antalet operationer ökat under de senaste decennierna och att allt yngre barn nu opereras.

Denna och fler avhandlingar hittar du på publications.ki.se 10

Medicinsk Vetenskap №2–2017

sjukdom orsakas av att en DNA-sekvens, som kodar för proteinet huntingtin, upprepas ett flertal gånger.

Proteinet och det budbärarRNA, mRNA, som bildas från den förändrade genen skadar nervcellerna i hjärnan och gör att de bryts ner. En behandling som är på försöksstadiet är så kallad antisensterapi vilket innebär att korta syntetiska DNAanaloger binder och inaktiverar mRNA så att det inte bildas något skadligt protein.

– Vi har nu skapat oligonukleotider som binder direkt till det skadade DNA:t och på så vis hindrar produktionen av både mRNA och protein, säger Edvard Smith, professor vid institutionen för laboratoriemedicin.

När oligonukleotiderna tillfördes cellinjer från patienter med Huntingtons sjukdom minskade produktionen av mRNA och protein avsevärt. Nästa steg blir att testa metoden på möss.

Nucleic Acids Research februari 2017

Foto: Istockphoto

Genproblem. Huntingtons

Utebliven vård vid sjuksköterskebrist ger ökad dödlighet

Foto: Istockphoto

Patientsäkerhet. Resultaten från en ny avhandling visar att dödligheten ökar ju fler omvårdnadsaktiviteter som uteblir till följd av låg sjuksköterskebemanI Sverige rapporterade ning. Det tyder på 74 procent av sjuksköett orsakssamband, terskorna att de inte utfört enligt forskarna. nödvändiga omvårdnadsaktiAvhandlingen visar viteter på grund av tidsbrist. också att det inte Motsvarande siffra i England går att kompensera var 86 procent. för låg sjuksköterskebemanning genom att bemanna med annan vårdpersonal – lika många nödvändiga omvårdnadsaktiviteter uteblir ändå.

– Det som har överraskat mig mest är att bemanningen skiljer sig väldigt mycket geborn, blivande doktorand åt mellan olika avdelningar vid institutionen för klinisk och sjukhus. Det förvånar neurovetenskap. mig också att problemet Studenter hade även en med låg sjuksköterskebemanning inte uppmärksam- högre risk att dö i olyckor samt att dö oavsett orsak mas ännu mer med tanke jämfört med personer som på att patientsäkerheten är avslutat sina universitetshotad och liv står på spel, eller högskolestudier. BMJ säger Jane Ball, forskarstuOpen april 2017 derande vid institutionen för lärande, informatik, management och etik. Läs mer på publications.ki.se

Patienter i hjärtsviktsregister lever längre än oregistrerade

Ökad risk för studenter att dö

Livräddande. I en aktuell studie har forskare vid Karolinska Institutet, Linköpings universitet och Uppsala clinical research center analyserat data från över 200 000 patienter med hjärtsvikt i

Riskzon. I en ny studie gjord på alla personer mellan 18 och 39 år som bodde i Sverige under åren 1993-2011 har forskare jämfört självmordsrisken mellan personer som studerar på universitet eller högskola och personer som tidigare genomfört sådana studier. Hos aktiva studenter var risken för självmord mer än fördubblad.

– Studien pekar på betydelsen av att upptäcka studenter som är i riskzonen.

Självmord kan förhindras och studenter är en grupp man faktiskt kan nå, till exempel genom Studenthälsan, säger Christine Takami-La-

Sverige under åren 20062013. De patienter som hade registrerats i det nationella hjärtsviktsregistret RiksSvikt hade 35 procent lägre risk att dö än oregistrerade patienter. Det kunde till stor del förklaras av att de fick bättre behandling.

– Det är absolut nödvändigt att regeringens, sjukhusens och klinikernas investeringar i nationella kvalitetsregister fortsätter att öka eftersom det förlänger livet på patienterna, säger Lars H. Lund, docent vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet, som lett studien. European Journal of Heart Failure februari 2017

340

friska kvinnor i åldrarna 18–35 gavs slumpmässigt tre månaders behandling med antingen verkningslösa piller eller den vanligaste formen av kombinerade p-piller i Sverige i en studie ledd av forskare vid institutionen för kvinnors och barns hälsa. Pillren hade en negativ inverkan på kvinnors livskvalitet men gav ingen ökning av depressiva symtom.

Fertility and Sterility april 2017

Att avsiktligt skada sig själv ökar också risk för våld mot andra Samband. Forskare har med

hjälp av svenska register studerat kopplingen mellan avsiktligt självskadebeteende och våldsbrottsdomar.

I studien ingick alla svenskar födda 1982–1998, totalt drygt 1 850 000 personer som följdes från 15 års ålder. De personer som någon gång vårdats för självskadebeteende hade fem gånger högre risk att dömas för våldsbrott.

– När vi vände analysen, och undersökte risken för självskada hos våldsbrottsdömda, fann vi en liknande koppling. Det tyder på att självskadebeteende och att dömas för våldsbrott är uttryck för en delad underliggande sårbarhet. Vi behöver fråga om aggressivitet mot andra när vi bedömer och behandlar självskadande individer, men vi behöver också fråga om självskadebeteende när vi bedömer och behandlar aggressiva individer, säger Hanna Sahlin, forskarstuderande vid institutionen för klinisk neurovetenskap. JAMA Psychiatry april 2017 Medicinsk Vetenskap №2–2017

11

Framsteg Hallå där JOAKIM STURUP

forskare vid centrum för psykiatriforskning, Karolinska Institutet och utredare vid Rättsmedicinalverket.

Ökar den grova brottsligheten - eller inte?

Ny kriminologisk forskning visar att det finns en markant risk att en skjutning inom kort ska följas av en annan i samma område. I vissa av dessa områden har också det grova våldet ökat.

Text: Johan Sievers Foto: Annika af Klercker Skjutningar i storstäder har fått mycket uppmärksamhet. Vad har ni studerat?

– Vi har granskat alla skjutningar från 2011 till 2015 i Stockholm, Göteborg och Malmö. Om det har skett en skjutning i ett storstadsområde så är det stor risk att det sker ytterligare en skjutning inom 100 meter och 14 dagar. Det kallas nearrepeat shootings och borde vara intressant för både polisen och sjukvården.

Hur förklarar man det sambandet?

– Det är oklart men vi studerar just nu några förklaringsmodeller som man har i USA. Om det sker en misslyckad skjutning mot en person eller ett nätverk, där personen kanske bara blir skadad, så händer det att förövarna återkommer för att göra ett nytt försök.

I andra fall kan en skjutning leda till att förövarna tar över ett visst område, och när den skjutnes nätverk försöker återta området blir det ytterligare skjutningar. Vi ska undersöka om förklaringsmodellerna är applicerbara på svenska förhållanden.

Du har även forskat på användandet av handgranater?

– Ja, det har ökat enormt. Runt 2010 hade vi 1–2 detonerade handgrana12

Medicinsk Vetenskap №2–2017

- För unga män i förorter har risken att bli skjuten ökat dramatiskt, säger forskaren Joakim Sturup.

ter per år i Sverige, förra året var det närmare 40. Syftet är ofta att skrämma näringsidkare som man vill pressa på pengar. Men det kan också vara attacker direkt riktade mot en person.

Handgranater ger mycket stora skador om de slängs in i en lägenhet, och det finns stora risker för tredje man.

annan bild. Det nedåtgående våldet är jämnt fördelat över landet medan skjutvapenvåldet nästan uteslutande sker i socialt utsatta områden. Människor i Fittja, Bergsjön eller Rosengård är väldigt oroade över ökningen av skjutningar, handgranatsattacker och organiserad brottslighet i deras områden.

Det hävdas ofta att det grova våldet inte ökar, men när man talar med dig får man en annan bild. Hur hänger det ihop?

Du är kritisk till att man ofta lägger ett folkhälsoperspektiv på grovt våld. Varför?

– Det är två olika kurvor. Vi har en nedgång i grovt våld mot kvinnor och barn. Alkoholrelaterat våld minskar också, liksom grovt våld av personer med psykossjukdomar. Samtidigt ökar skjutvapenvåldet kraftigt. Lägger man ihop siffrorna så är det korrekt att säga att våldet inte ökar. Men om man tittar på fördelningen i landet framträder en

– Sociala, psykiatriska och psykologiska förklaringsmodeller är viktiga för att förstå fenomenet, förövarna har ju naturligtvis problem. Men vår forskning visar att skjutvapenvåldet nästan alltid är kopplat till kriminella nätverk.

Det begås till stor del av män som varje dag väljer att ta på sig skyddsväst och bära vapen. Jag menar att vi inte får förringa deras personliga ansvar.

Kroppen runt Hårspecial Trodde du att kroppsbehåring mest är onödigt? Knappast, visar vår hårresande översikt.

Text: Ola Danielsson

KALUFSEN

Din personliga solhatt Din permanenta pälsmössa ger värme och skyddar mot UV-strålning, så länge den får sitta kvar det vill säga. Manligt håravfall, androgen alopeci, beror på ålder, gener och hormoner och drabbar de flesta män någon gång i livet.

Håravfall är även vanligt bland kvinnor och kan ha många, delvis oklara, orsaker.

Ö G O N B RY N E N

Svettband med stil Forskarna är inte helt på det klara med varför evolutionen har lämnat två iögonfallande pälsband mitt i våra ansikten. De ger ett visst skydd mot svett i ögonen, men frågan är om den sociala funktionen är ännu viktigare. Ögonbrynen bidrar till ansiktets karaktär och genom att ändra deras position kan vi enkelt uttrycka känslor.

Foto: Istockphoto

NÄSHÅR

ÖGONFRANSARNA

Leder vinden rätt Ögonfransarna fungerar som känselspröt som får oss att blinka när något kommer för nära ögat.

Men det är inte allt. Experiment i vindtunnlar har visat att ögonfransarna har precis rätt längd, en tredjedel av ögats bredd, för att skapa en luftström som för bort partiklar utan att ögat torkar ut.

A R M H Å L A N O C H KÖ N S H Å R E T

Håller smutsen ute

Gör dig attraktiv

De små håren i näsborrarna fungerar som luftfilter som håller kvar fukt, men stoppar smuts och damm från att andas in. En studie visade att astmatiker med mycket näshår har mindre risk att drabbas av astmaanfall under pollensäsongen.

Friktionsskydd eller värmekudde – sexigt eller ohygieniskt? Det finns många åsikter om poängen med håret runt könsorganen och i armhålan, inte minst bland forskare. En vanlig teori är att hårets viktigaste funktion är att leda bort svett från huden och samtidigt samla på sig massor av doftämnen som kan attrahera en potentiell partner.

Källor: Genetics and other factors in the aetiology of female pattern hair loss, Experimental Dermatology, April 2017. Eyelashes divert airflow to protect the eye, Journal of the Royal Society Interface, februari 2015. Does Nasal Hair (Vibrissae) Density Affect the Risk of Developing Asthma in Patients with Seasonal Rhinitis?, International Archives of Allergy and Immunology, augusti 2011.

Medicinsk Vetenskap №2–2017

13

Framsteg Utblick March for Science lockade deltagare.

”Ibland finns det något bra med ångest.”

Gerhard Andersson, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, om att känslor efter terrorattacken på Drottninggatan förde samman människor och fick många att fokusera på det viktiga i livet. Källa: Kropp och själ, Sveriges Radio.

Lamm växte i konstgjord livmoder

Många marscherade för vetenskapen Manifestation. Drygt 2 500 personer gick i March for Science i Stockholm lördagen den 22 april. Den globala manifestationen för forskning, vetenskap och källkritik ägde rum på 610 platser i världen samtidigt. Ett trettiotal organisationer stöttade marschen i Sverige, däribland Karolinska Institutet.

Målen för March for Science var att visa på vikten av öppenhet i forskning, kritiskt tänkande, ett vetenskapligt angreppssätt och källkritik.

Men också vikten av dialog kring forskning, och hur den kan användas, och att politiker ska få tillgång till och använda sig av evidensbaserad vetenskap.

– Trots att vetenskapen är viktigare än någonsin är dess ställning hotad. Vetenskap och fakta ifrågasätts inte bara i de slutna Facebookgrupper där man förespråkar silvervatten eller skyller alla problem på invandrare.

Vetenskapen ifrågasätts också av människor med stor makt, sade Emma Frans, vetenskapsskribent och forskare 14

Medicinsk Vetenskap №2–2017

vid institutionen för medicinsk epidemiologi, Karolinska Institutet, och en av dem som talade efter marschen.

Initiativet till March for Science kom från USA. Källa: v-a.se

Antibiotikaresistens i topp på oroslistan Rädsla. Antibiotikaresistens och klimatförändringar är de två samhällsproblem som oroar svenskarna mest, tätt följt av terrorism, miljöproblem och ökad främlingsfientlighet. Det visar den nyligen presenterade nationella SOM-undersökningen som hösten 2016 skickades till 20 400 personer i åldrarna 16–85 boende i Sverige.

Andelen som upplever dagens läge som ”mycket oroande” inför framtiden var 49 procent med avseende på antibiotikaresistens, vilket är en rejäl ökning från 2015 års enkät där 29 procent uppgav samma sak. Oron för antibiotikaresistens och klimatförändringar var signifikant större bland högutbildade än bland lågutbildade.

Men enkätens öppna del, där deltagarna själva fick

beskriva vad de oroar sig mest för snarare än att gradera olika alternativ, gav en delvis annan bild. Här hamnade integration/immigration i topp (nämndes av 25 procent) medan antibiotikaresistens nämndes av färre än 2 procent.

SOM-institutet är en opartisk undersökningsorganisation vid Göteborgs universitet som långsiktigt kartlägger svenskarnas åsikter i olika samhällsfrågor. Läs mer: som.gu.se

procent av flickorna födda 2002 i Sverige var vaccinerade med två doser vaccin mot humant papillomvirus, och minst 81 procent var vaccinerade med en dos, i december förra året. Täckningsgraden är relativt jämn över landet.

Källa: Folkhälsomyndigheten

kanska forskare har skapat en konstgjord livmoder där lammfoster kan överleva i upp till en månad. Forskarna har under längre tid försökt hitta det bästa sättet att efterlikna en biologisk livmoder. Efter att provat bland annat glasinkubatorer blev deras lösning en vätskefylld plastpåse, där fostrets eget hjärta pumpar blodet ut ur påsen och genom en maskin som adderar syre och tar bort koldioxid.

Lammfoster, i ett utvecklingsstadium motsvarande ett mänskligt foster i vecka 23, har enligt forskarna både överlevt och utvecklats normalt i den konstgjorda livmodern.

Målet är att den konstgjorda livmodern en dag ska kunna användas för att kunna ge för tidigt födda mänskliga bebisar en bättre start i livet. Extremt för tidigt födda bebisar kan idag i vissa fall räddas från och med vecka 23, men tiden utanför livmodern medför stora påfrestningar och innebär allvarliga risker för komplikationer med bland annat hjärnans och lungornas utveckling. Nature Communications april 2017

Foto:Cecilia Odlind, Illustration: Istockphoto.

Kopia. AmeriÄR DU ÖVERDRIVET OROLIG? Läs mer om hur du kan minska din oro på sidan 24.

ANNONS

3-R

Replace Refine Reduce

De etiska frågeställningarna kring djurförsök är många. På webbplatsen djurförsök.info sätter vi forskningen i sitt sammanhang och förklarar när och varför djurförsök behövs, samt hur principer som 3-R ska styra hur forskningen bör utvecklas och bedrivas.

Vi vill bidra till att ge en nyanserad bild av djurförsöks betydelse inom medicinsk forskning och för samhället.

Är du över 65 år och lider av en depression som inte blir bättre?

Vill du delta i en klinisk forskningsstudie där vi undersöker en helt ny typ av antidepressivt läkemedel i kombination med ett tidigare godkänt läkemedel? Syftet med studien är att undersöka om denna kombination kan lindra din depression.

Vi söker dig som är 65 år eller äldre och som har:

t t

En pågående depression där du provat minst två mediciner utan tillräcklig effekt.

En depression som har varit återkommande alternativt ha pågått i minst 2 år.

För mer information och anmälan är du välkommen att kontakta forskningssjuksköterskorna på KTA Prim: Telefon 08-517 782 19 E-post ktaprim@karolinska.se Ansvarig läkare är Jonas Vallin Studien är godkänd av Läkemedelsverket och Etikprövningsnämnden.

Djurförsök.info är en gemensam webbplats för universiteten i Göteborg, Linköping, Lund, Stockholm, Umeå och Uppsala, Karolinska Institutet, Sveriges lantbruksuniversitet samt Vetenskapsrådet.

Tre forskare som älskar sitt jobb

Passion istället pens 16

Medicinsk Vetenskap №2–2017

GUNNEL BIBERFELD Född: 1936 Titel: Professor emerita anknuten till institutionen för folkhälsovetenskap och institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi.

Forskar om: Prevention av hivsmitta från mor till barn samt prövning av hiv-vaccinkandidater.

I forskaryrket är det ganska vanligt att fortsätta arbeta efter 65-årsdagen. Medicinsk Vetenskap har träffat tre forskare som inte låter åldern hindra dem.

Text: Maja Lundbäck Foto: Linda Forsell

”Att forska är oerhört meningsfullt”

för ion

”Jag arbetar fortfarande mer än heltid med hiv-forskning. hi f k i Mitt arbete b t k kan rädda ädd liliv och h det är oerhört meningsfullt. Det ger mig en stor tillfredsställelse.

Jag bestämde mig för att bli läkare redan som tioåring. Jag hade tänkt bli kliniker, men forskningen fångade mig. När jag var 50 år gick min dröm om att arbeta i Afrika i uppfyllelse och sedan dess har jag arbetat kontinuerligt med hiv-projekt i Afrika, framför allt i Tanzania.

Mitt forskningssamarbete med kollegor vid det medicinska universitetet i Dar es Salaam har framför allt varit inriktat på att förhindra hiv-smitta från mor till barn och att pröva nya hiv-vaccinkandidater på friska frivilliga försökspersoner. Våra studier har legat till grund för nationella riktlinjer i Tanzania för att förhindra hiv-smitta från mor till barn. Nu har smittrisken minskats kraftigt genom livslång behandling av mödrarna med läkemedel redan under graviditeten. Mycket är ändå kvar att göra eftersom många mödrar inte fullföljer behandlingen, framför allt på grund av stigma.

Mina tidigare tanzaniska doktorander är framgångsrika inom hiv-forskningen och handledare för nya doktorander. Jag ser att det blir en kontinuitet. Det är ett privilegium att få forska och det skulle vara oerhört svårt att inte få fortsätta. Inom hiv-vaccinforskningen hoppas jag få vara delaktig i en studie där vi prövar skyddseffekten.”

Medicinsk Vetenskap №2–2017

17

Tre forskare som älskar sitt jobb

”Att fortsätta som förr är kanske naivt” ”1997 fick jag ett brev som sa att nu är du pensionär och då får du inte längre några anslag från Vetenskapsrådet. Då blev jag så förbannad att jag samlade femton professorer och skrev en debattartikel i Dagens Nyheter. Den tog skruv och sedan ändrades det där. Jag jobbar nästan heltid och reser fortfarande utomlands 20 gånger om året, precis som jag har gjort de senaste 30 åren. Jag identifierar mig mycket med min yrkesroll, men jag hinner odla mina fritidsintressen också, jag spelar tennis, jagar och går på operan.

Min forskning är ändå det roligaste jag gör och jag har haft så många lyckliga ögonblick. 1979 publicerade min forskargrupp en upptäckt, som var en av de stora inom kronisk lymfatisk leukemi.

Efter att min mentor Torbjörn Caspersson hade upptäckt hur man kunde skilja kromosomerna ville jag se om det fanns förändringar som var specifika för just den sjukdom som jag höll på GÖSTA med – kronisk lymfatisk leukemi – GAHRTON och det hittade vi!

Född: 1932 Titel: Professor emeritus vid instiJag tog initiativet till att vi startutionen för medicin, Huddinge. tade stamcellstransplantationer Forskar om: Stamcellstransmed donatorer vid Huddinge plantationer inom cancersjukdomen myelom. sjukhus där vi gjorde den första i Sverige på en patient med aplastisk anemi. Vi gjorde även en av de första i världen vid cancersjukdomen myelom.

Mina mentorer och handledare är borta och många av mina doktorander är pensionärer. Att jag fortsätter som förr är kanske naivt, jag är ju ändå över 80 år, men det gör jag. Mitt mål är fortfarande att bota myelom. Jag är optimistisk.”

18

Medicinsk Vetenskap №2–2017

”Inget kan slå de dagliga jobbmötena” ”Jag kan inte tänka mig någonting bättre än att åka in till labbet och jobba, det är nästan beroendeframkallande. Ingen hobby kan slå mina dagliga möten med andra forskare och doktorander.

Mitt fokus har alltid varit saltpumpen, som finns i alla celler. Som ung fann jag att saltpumpen i njuren fungerar sämre hos nyfödda, det är därför som de har svårt med saltbalansen. Min forskargrupp fann också att hormonet dopamin produceras i njuren och påverkar saltbalans och blodtryck. Vårt mest oväntade fynd är att saltpumpen skickar signaler in till cellen, kommunicerar med mitokondrierna och kan hindra cellerna från att programmera sig till att dö.

Den tekniska utvecklingen har gett oss redskap att arbeta med som jag inte kunde drömma om som ung forskande barnläkare och med det har förutsättningarna att förstå och kunna behandla sjukdomar ökat väsentligt. Den tokigaste utvecklingen jämfört med förr är att det finns mindre tid för läkare att forska. Jag skulle önska att man ANITA hittar en lösning på det.

APERIA De frågor som jag arbetar Född: 1936 med släpper mig inte och Titel: Professor emerita vid institutionen för kvinnors det händer att jag vaknar på och barns hälsa. morgonen och inser att jag Forskar om: Hur kroppens mest har löst en fråga, de är små energikrävande protein, saltpumpen, kommunicerar i lyckliga ögonblick som driver njuren och i hjärnan. mig men jag reagerar mindre emotionellt idag. Ofta tror man att man har lösningen och så håller det inte. Men är det någon katastrof? Nej! Att göra bra forskning kräver tålamod och det får man med åren. Man måste ha realistiska mål, även om resultaten inte leder till att en sjukdom botas, så är mycket vunnet om de kan bromsa ett sjukdomsförlopp.”

Medicinsk Vetenskap №2–2017

19

Tidslinjen NK-celler

Fakta: Cirka 2 miljarder naturliga mördarceller, eller NK-celler, cirkulerar konstant i kroppen. Till skillnad från celler i det specifika immunförsvaret kan de döda cancerceller och virusinfekterade celler direkt, utan att ha stött på dem tidigare. De hjälper även till att styra hur övriga immunceller reagerar mot inkräktare, och bidrar till att upprätthålla immunsystemets balans.

Mördarcellerna som räddar liv För mindre än 40 år sedan ansågs de obetydliga, idag används naturliga mördarceller vid avancerad cancerbehandling. Karolinska Institutet har varit med på hela resan, genom kontroverser, kritik och framgång.

1970-talet Brus När KI-forskarna Rolf Kiessling, Eva Klein och Hans Wigzell undersöker hur T-celler känner igen och dödar cancerceller hos möss, upptäcker de något mer än bara vanliga T-celler. Till en början avfärdas det som ”störande bakgrundsbrus” i experimenten.

Text: Mårten Göthlin

1970

1975

1980

1978 Virusmördare Forskare vid Wistar Institute och Karolinska Institutet visar att NK-celler aktiveras av proteiner från virusinfekterade celler. Det banar väg för mängder av studier som visar att NK-celler är mycket viktiga i försvaret mot en rad virusinfektioner.

1985

1981 Ifrågasatt hypotes I sin doktorsavhandling presenterar Klas Kärre vid Karolinska Institutet en hypotes om hur NK-celler skiljer på egna och främmande celler: De främmande cellerna angrips inte för att de visar upp ett okänt protein utan för att de saknar ett cellyteprotein, en sorts självmarkör. Hypotesen möts av kritik under disputationen och anses spekulativ av opponenten, men utvecklas i kommande publikationer.

20

Medicinsk Vetenskap №2–2017

1990

1985 och 1986 Proteinjakt En morgon upptäcker Klas Kärre och doktoranden Hans-Gustaf Ljunggren att deras försöksmöss, som injicerats med cancerceller utan ett visst membranprotein, MHC klass 1, inte utvecklar tumörer. I följande studier visar de att det är NK-cellerna i mössen som dödar cancercellerna som saknar membranproteinet.

Foto: Istockphoto

1975 Cellerna upptäcks Efter några år visar samma forskargrupp att bakgrundsbruset i själva verket har orsakats av en tidigare okänd immuncell, som dödar cancerceller direkt när de påträffas.

De ges därför namnet naturliga mördarceller, eller NK-celler från engelskans natural killer.

1995

Foto: Stefan Zimmerman

Foto: Istockphoto

1997 Ubåtslikt Hur NK-celler arbetar liknas med svenska försvarets instruktioner för hur skärgårdsbor ska skilja på svenska och utländska ubåtar.

Skärgårdsborna, likt NK-celler, ombeds att bara rapportera de ubåtar som saknar de svenska ubåtarnas attribut. De behöver då inte lära sig känna igen alla inkräktande båtars attribut.

2000

2005 Hans-Gustaf Ljunggren.

IDAG

2002 Svårt att leva utan Enskilda fall av unga patienter utan NK-celler visar att de är mycket svåra att överleva utan.

Dödsorsakerna är bland annat herpesvirusinfektioner i tidig ålder. Virusen har utvecklat mekanismer för att undkomma T-celler, därför är NK-cellerna extra viktiga i försvaret mot just dessa infektioner.

Levande läkemedel 2005–2007 Cellterapi I ett kliniskt försök av Jeffrey Miller botas fem av 19 patienter med sjukdomen akut myeloisk leukemi med hjälp av donerade NK-celler.

Det är första gången NK-celler fungerat effektivt som immunterapi och det leder till omfattande kartläggningar över hur framtida NKcellsterapier kan utformas.

Framtidens utmaningar Bättre anpassning: Forskarna kan stimulera NK-celler att angripa cancerceller. Men för att de ska fungera som medicin mot olika cancervarianter och andra sjukdomar behöver forskarna lära sig mer om hur NKcellerna kan anpassas för olika uppgifter.

Hitta hem: Att vägleda aktiverade immunceller till fasta tumörer i patienter är svårt.

Om forskarna kunde hjälpa NK-cellerna att lättare hitta sina mål skulle de kunna användas mot fler cancervarianter än de i blodet.

Logistik och pris: I arbetet med att utveckla nya typer av läkemedel som aktiverar NKceller mot cancer, krävs nära samarbeten mellan akademi och industri för att lösa logistiska frågor. En fråga som behöver lösas är exempelvis hur levande celler ska kunna användas som läkemedel.

2020

Källor: Santoli, Trinchieri & Koprowski, The Journal of Immunology 1978, Biron et al., Annual review of immunology 1999, Cerwenka & Lanier, Nature Reviews Immunology 2016, Kiessling, EFI Newsletter 2005, Kärre, Immunological reviews 1997, Caligiuri, Blood 2008, Parham, Nature Reviews Immunology 2005, Kärre & Ljunggren, EFI Newsletter 2006.

Redan innan forskarna ens visste om det, var NK-celler en del av de celler som hjälpte till vid de första benmärgstransplantationerna mot leukemi på 1970-talet. Nu pågår utvecklingen av nästa form av immunterapi mot cancer; där NKceller modifieras att specifikt attackera patienters unika tumörceller. Och utvecklingen går snabbt.

– Det pågår en stor mängd kliniska prövningar runtom i världen, berättar Hans-Gustaf Ljunggren, professor vid institutionen för medicin, Huddinge.

Tillsammans med Karl-Johan Malmberg, Evren Alici och andra forskare har han i mer än tio års tid arbetat med att utveckla behandlingar med NK-celler för patienter med olika former av blodcancer.

– I dagsläget utvärderar vi de första kliniska studierna som startade för fem år sedan. I dessa har patienter med akut myeloisk leukemi och myelodysplastiskt syndrom fått NK-celler från besläktade donatorer som på olika sätt aktiverats för att döda tumörcellerna.

Resultaten ser preliminärt lovande ut, säger Hans-Gustaf Ljunggren.

Parallellt pågår samarbeten med forskare från Karolinska Institutet och flera företag som specialiserat sig på att odla upp specialiserade NK-celler för att göra behandlingarna möjliga i stor skala.

–Det började med 15 års experimentell forskning på möss, sedan ägnade vi ytterligare 15 år åt att studera NK-celler i människa och utveckla behandlingar, och snart är vi där. De kommande 15 åren hoppas jag att vår forskning kan göra nytta för patienterna också, säger Hans-Gustaf Ljunggren.

Medicinsk Vetenskap №2–2017

21

I fokus Tinnitus

”Tinnitus uppmärksammas inte tillräckligt” Tinnitus är fantomljud som toner, pip, surr eller knackningar och kan vara mycket påfrestande och sänka livskvaliteten för den som drabbas allvarligt. Effektiva behandlingsmetoder saknas men ny forskning, som visar att tinnitus ibland kan vara ärftligt, kan ge nya läkemedel i framtiden.

Text: Maja Lundbäck Foto: Annika af Klercker

I

DAG UPPLEVER var sjätte svensk tinnitus, ljud som egentligen inte finns annat än i huvudet. Att höra toner är vanligast, men ljuden kan också förekomma som brus, pip, sorl, sus, surr, fräsande, visslande, syrsor eller knackningar som följer hjärtslagen.

För de flesta är symtomen lindriga, men för tio procent av de drabbade är ljuden extremt påfrestande.

– Att inte kunna fly från ljudet leder ofta till stress och oro. En del får problem med sömnen, sitt sociala liv och svårigheter att arbeta och risken för sjukskrivning ökar, säger Christopher Cederroth, forskare vid institutionen för fysiologi och farmakologi vid Karolinska Institutet.

För varannan med tinnitus tillkommer också ljudöverkänslighet, som i sin lindriga form gör det svårare att vistas i

22

Medicinsk Vetenskap №2–2017

stimmiga lokaler eller gå på restaurang, men som i värsta fall gör varje litet ljud till en mardröm.

TINNITUS KLASSAS fortfarande inte som sjukdom utan som en samling symtom.

– Detta är förmodligen anledningen

till att tinnitus inte uppmärksammas tillräckligt som en viktig hälsofråga.

Men jag anser att vissa former kan betraktas som sjukdom, säger Christopher Cederroth.

Många har upplevt hur det ”ringer” i öronen efter en högljudd konsert. Ofta är problemet borta nästa morgon. Men enligt Christopher Cederroth är det inte riktigt så enkelt.

– Ringningarna är tecken på att en skada har inträffat och upprepade exponeringar kan leda till permanent tinnitus. Det gäller även om musiken känns lagom hög medan man lyssnar.

Sedan är det även en fråga om hur ofta man lyssnar, säger han.

DEN RÅDANDE TEORIN bland forskarna i fältet är att tinnitus uppstår när de känsliga nervcellerna i innerörat, oftast de som uppfattar de högsta tonerna, har fått en skada. Hjärnan, som är van vid att ta emot dessa sinnesintryck, kan börja försöka kompensera för avsaknaden av dessa signaler. Det uppstår en sorts överaktivitet i nervcellerna. På samma vis som man kan känna en amputerad kroppsdel kan man uppfatta känslan av ett ljud vid samma frekvens där skadan har uppstått.

– I djurstudier har man sett en ökad aktivitet i hjärnans hörselcentrum, men även emotionella och kognitiva områden i hjärnan kan bidra till att förstärka tinnitus. Om vi känner oss stressade, oroliga eller tänker på tinnitus ökar aktiviteten i hjärnans hörselcentrum och problemen med tinnitus förvärras, säger Christopher Cederroth.

I SVERIGE rekommenderas kognitiv beteendeterapi, KBT, som kan göra det lättare för de drabbade att han-

Effektiva behandlingar finns men fler behövs Behandlingar med bevisad effekt: KBT: Psykologisk behandling kan göra symtomen lättare att hantera.

Notch music therapy: En app som sållar bort ljud som är i samma frekvens som tinnitustonen.

Hörapparater: För patienter med hörselnedsättning.

Cochlea-implantat: Hörselnerven i innerörat stimuleras med svaga elektriska impulser, mycket effektivt på personer med hörselnedsättning.

Framväxande behandling: Vagusnervstimulering – En elektrod inopererad i kroppen stimulerar en nerv samtidigt som man hör ett visst ljud. Endast ett fåtal små studier på människor.

Det finns också en rad alternativa behandlingar som saknar vetenskapligt visad effekt.

Källa: Christopher Cederroth

”Ringningarna är ett tecken på att en skada har inträffat och upprepade exponeringar kan leda till permanent tinnitus. ” tera symtomen, även om psykologisk behandling inte tar bort tinnitus. Det är svårt att hitta bra behandlingar och det läggs inte så stora resurser på forskning. Dessutom tar det tid att införa de effektiva metoder som finns i Sverige.

– Det är synd eftersom det finns evidens för flera behandlingsalternativ, säger Christopher Cederroth.

Med hjälp av cochlea-implantat, som stimulerar hörselnerven i innerörat med svaga elektriska impulser, kan personer med hörselskada bli av med tinnitus. En annan metod, som används i Tyskland, är en form av ljudterapi, som kallas ”Notch music therapy”. Då används speciella telefonapplikationer eller hörapparater som filtrerar bort de ljud på skalan som är i närheten av den upplevda tinnitustonen. Notchterapi kan fungera på personer som har en ton i örat. Men eftersom det finns så många andra varianter av tinnitus är det ändå många som inte blir hjälpta.

I USA, Tyskland och Nederländerna finns nationella riktlinjer för behandling. Det behövs i Sverige också, menar Christopher Cederroth.

- Tusentals patienter drabbas allvarligt varje år och det innebär stora kostnader för samhället.

ATT MILJÖN HAR stor inverkan på besvären råder det inga tvivel om. Risken att drabbas av tinnitus är störst i storstäder och ökar med åldern. I Stockholm är var tredje person över 60 år drabbad och problemen tros öka med vår moderna livsstil med mycket ljud och buller, enligt Christopher Cederroth.

– Många som lyssnar i sina lurar i en stökig bakgrundsmiljö brukar höja volymen, trots att telefonen varnar med röd färg när ljudet överstiger 85 decibel, det är inte bra, säger han.

Om man utvecklar tinnitus verkar bero på en kombination av hur högt, hur ofta och hur länge man exponeras för ljud. Det verkar också finnas skillnader i benägenheten att drabbas. Christopher Cederroth och hans

Christopher Cederroth har själv levt med tinnitus sedan 2002. Han var basist i ett band i tio år och stod bredvid trummisen utan hörselskydd.

– Det gjorde nog mina öron mer känsliga. Under ett nyårsfirande smällde en dynamitpinne nära mitt vänstra öra. Direkt efter explosionen uppstod en ton i örat, som jag fortfarande hör varje dag, säger han.

kollegor publicerade nyligen en studie som visade att gener ibland kan ha större betydelse än miljön. Med hjälp av det svenska tvillingregistret kunde forskarna se att tinnitus i bägge öronen, så kallad bilateral tinnitus, kan vara ärftligt – i alla fall hos män. Upptäckten ger möjlighet till bättre förståelse för hur tinnitus uppstår.

– I och med vår upptäckt hoppas jag att vi kan utveckla effektiva läkemedel mot tinnitus. Men vi vet också att tinnitus upprätthålls och förstärks av tankar och känslor och därför tror jag att vi måste se på tinnitus tvärvetenskapligt och överväga att tackla problemet från flera olika håll samtidigt för att behandlingen ska bli optimal, säger han.

Medicinsk Vetenskap №2–2017

23

Nyfiken på Oro

Konsten att gilla läget 24

Medicinsk Vetenskap №2–2017

Text: Ola Danielsson Illustration: Marco Melgrati

Alla oroar sig ibland, men när katastroftankar tar över livet kan det vara idé att söka hjälp.

Forskare vid Karolinska Institutet delar med sig av metoden som kan göra oss alla lite lugnare.

Medicinsk Vetenskap №2–2017

25

Nyfiken på Oro

H UR SKA DET GÅ? Oavsett om det handlar om globala hot eller helt vanliga vardagsfadäser kan det vara bra att ha ett vaksamt öga riktat mot framtiden. Genom att identifiera annalkande katastrofer, stora som små, kan vi ju i bästa fall undvika dem. Men när oron går till överdrift blir den en egen källa till lidande.

Det är till exempel bra att uppmärksamma om vi är på väg att bli sjuka.

Men för personer med hälsoångest har oron för sjukdomar blivit katastrofalt jobbig.

– Personer med hälsoångest oroar sig för allvarliga sjukdomar så mycket att det hindrar dem från att leva sina liv fullt ut. Det får stora konsekvenser för dem själva, men också för deras familjer och närstående, säger Erik Hedman, psykolog och forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, som har specialiserat sig på att förstå och hjälpa denna grupp.

För personer med hälsoångest leder vanliga symtom som ont i magen, huvudvärk eller små muskelryckningar lätt till en oro för att ha drabbats av cancer eller andra svåra sjukdomar som ALS eller multipel skleros.

Enligt Erik Hedman lider ungefär 3-4 procent av befolkningen av hälsoångest och gruppen är kraftigt överrepresenterad bland sjukvårdssökande. Runt 20 procent av alla som söker vård har en förhöjd oro för hälsan, uppskattar han.

Orostankar kring andra teman plågar också personer med ångestdiagnoser som social fobi, paniksyndrom och tvångssyndrom. Personer med generaliserat ångestsyndrom, GAD, lider istäl-

26

Medicinsk Vetenskap №2–2017

DET ÄR EN fin balansgång mellan att ha normal oro, som också kan vara jobbig, och det forskarna menar med överdriven oro.

Erik Andersson säger att han för egen del har lärt sig att använda oron som en drivkraft. Den får honom till exemg pel att upptäcka brister i sin forskning innan det är för sent, så att han i slutändan blir mer nöjd med sitt arbete och slipper obehagliga överraskningar.

– Till en viss gräns är det ju bra att oroa sig, att uppmärksamma hot och risker och agera därefter hjälper oss i livet.

Men någonstans övergår oron från att vara problemlösning till att bli ett problem i sig, säger han.

Vi är alla mer eller mindre oroligt lagda, men orosnivån förändras ofta under livets gång. Generaliserat ångestsyndrom har enligt Erik Andersson en relativt sen debutålder, samtidigt

”Om man känner att man missar saker i sitt liv för att man är upptagen med att oroa sig kan det vara idé att söka hjälp”

som de flesta som drabbas berättar att de känt sig ganska oroliga sedan barnsben. Vissa situationer i livet – att få barn är ett vanligt exempel – kan få oron att stegras och bli ett problem.

NÄR ERIK ANDERSSON rekryterade 140 deltagare till ”Orosstudien”, en behandlingsstudie för personer med överdriven oro, blev det fullsatt på en vecka.

– Vi riktade oss till alla som upplever att de oroar sig överdrivet mycket, med eller utan diagnos. Så det var många som kände att det gällde dem, säger han.

Behandlingen som studeras bygger på en form av kognitiv beteendeterapi, KBT, och utgår från självhjälpsboken ”Sluta älta och grubbla”, av psykologen Olle Wadström. Deltagarna får under den tio veckor långa behandlingen, som ges över internet, läsa boken och lära sig olika tekniker (se faktaruta) för att minska sin oro.

Orostankar handlar ofta om framtida hot – alltifrån dödliga sjukdomar till att man ska få punktering på vägen till ett viktigt möte – och hur hotet kan undvikas. Men behandlingen går inte ut på att se mer positivt på framtiden.

Enligt Erik Andersson är det tvärtom en alltför intensiv jakt på lösningar och ttröst tr öst som är orons kännetecken.

– Oro är en beteendekedja där man hoppar mellan katastroftankar och tröstande tankar.

Först kommer en orostanke på något som kan gå fel, sedan försöker personen tänka ut en lösning för att må bättre.

Det kan lugna i stunden, men problemet är att det inte dröjer länge förrän nästa katastroftanke kommer, ”tänk om det ändå inte fungerar”, och så fortsätter spiralen. Personen blir väldigt upptagen av oron och det är ett väldigt uttröttande tillstånd att vara i, säger han.

En mer fruktbar strategi är enligt Erik Andersson att lära sig att leva med med tanken på att saker faktiskt kan gå åt skogen. Då behöver orosspiralen aldrig sätta igång. Det kan verka motsägelsefullt, men för att minska sin oro behöver personen tänka mer, inte mindre, på det den oroar sig för.

– Precis som vid annan kognitiv beteendeterapi handlar det om att under kontrollerade former utsätta sig för

Foto: Privat

let av en mer allmän oro och fastnar lätt i grubblerier kring exempelvis karriärval, studieresultat, ekonomiska problem eller att något hemskt ska hända deras barn. Kort sagt sådant som de flesta kan oroa sig för i vardagen – fast mycket mer.

Men enligt Erik Andersson, också psykolog och forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, besväras många människor av överdriven oro utan att det för den skull motiverar en psykiatrisk diagnos. Gemensamt för alla former av överdriven oro är en stark ångest eller rädsla som upplevs som svår att kontrollera.

– Oro är en del av många ångestdiagnoser men det är också allmänmänskligt. Om man känner att man missar saker i sitt liv, att man till exempel inte kan vara riktigt närvarande med sina barn för att man är upptagen av att oroa sig, kan det vara idé att söka hjälp för att må bättre, resonerar han.

Personer med hälsoångest söker ofta tröst hos sjukvården för att minska sin oro, något som forskarna avråder ifrån.

Medicinsk Vetenskap №2–2017

27

Nyfiken på Oro

ERIK HEDMAN har gjort tre behandlingsstudier med en liknande metod specifikt anpassad för patienter med hälsoångest, också med goda resultat.

Denna behandling kommer implementeras i reguljär vård under 2017.

Han förklarar att en person med hälsoångest, som börjar oroar sig för att exempelvis ha fått cancer, oftast reagerar genom att exempelvis googla på egen hand eller ta kontakt med sjukvården med hopp om att få sin rädsla motbevisad. Men detta är något som Erik Hedman starkt avråder från.

– Mer information hjälper inte mot hälsoångest, eftersom det inte är avsaknaden av information som är problemet, säger Erik Hedman.

Ett lugnande besked ger bara en tillfällig lindring av hälsoångesten. Det dröjer inte länge innan nya symtom dyker upp och orosspiralen fortsätter.

Inte heller är det överdrivna tankar på att bli sjuk som är det egentliga problemet enligt forskarna, utan snarare hur personen reagerar på sådana tankar när de uppstår.

– Oroliga personer vågar inte ha vissa tankar som de ändå har, och som de kommer fortsätta ha vare sig de vill eller inte, säger Erik Hedman.

Att det är lönlöst att försöka fly från sina orostankar hänger ihop med att livet faktiskt är osäkert. Vi kommer inte ifrån att vi faktiskt kan råka ut för sjukdomar och andra hemska saker som vi inte kan kontrollera. Att försöka gardera sig mot sådant med tankens hjälp är därför ett hopplöst projekt. I stället för att bortförklara orostankarnas förfärliga scenarier bör man stifta närmare bekantskap med dem.

Eftersom oron kan tränga sig på som 28

Medicinsk Vetenskap №2–2017

en objuden gäst när som helst – till exempel under en middagsbjudning – är det lätt att börja undvika sådana situationer. Men det är enligt Erik Hedman viktigt att inte begränsa sitt liv för mycket, utan att trots oron försöka leva så som man egentligen skulle vilja.

Han ger några tips: – När en orostanke kommer, träng inte undan den utan uppmärksamma den och tänk den fullt ut, även om du till exempel sitter på en middag. Om du är rädd för en sjukdom, föreställ dig att du faktiskt blir sjuk och att det kanske till och med kommer gå så långt att du dör. Känn efter hur det känns. Sedan försöker du skifta fokus och delta i samtalet som vanligt, trots att du vet att den jobbiga tanken finns där, säger han.

Den som övar sig på detta kommer att erfara att tankarna i sig inte är katastrofala, utan att livet kan pågå trots dem. Då kan den intensiva oron börja minska. Katastroftankarna kanske finns kvar, men rädslan och behovet att fly från dem klingar av.

– Målet är att träna upp sin tolerans för osäkerhet och göra den mindre

Tre vägar till minskad oro Här är några tekniker som deltagarna i KBT-behandling mot oro får träna på: Medveten närvaro: Träna på att bli mer uppmärksam på dina orostankar, beskriva dem för dig själv och låt dem vara kvar i huvudet. Tanken kommer med tiden att bli mindre skrämmande.

Värsta tanken: Lär dig att våga föreställa dig det absolut värsta scenariot du kan komma på, utan att försöka lugna dig själv.

Acceptans och exponering: Träna på att tänka ”det får gå som det går” och utsätt dig medvetet för situationer som du oroar dig för.

skrämmande. Då går det att fungera normalt trots de negativa tankarna, säger Erik Hedman.

Erik Andersson har inte undersökt om behandlingen av oro även kan hjälpa mot de psykiatriska problem där oro är en beståndsdel, som tvångssyndrom, paniksyndrom, social fobi eller svåra sömnsvårigheter. Men det är inte otänkbart.

– Dessa diagnoser skiljer sig från varandra på olika sätt men de har gemensamt att man håller på med något i huvudet väldigt mycket, det är en sorts oro som pågår.

Att bryta orosspiralen skulle kunna ha andra effekter än att bara minska oron, men detta behöver vi forska mer om, säger han.

När det gäller hälsoångest vet man redan idag att behandling inte bara har effekt mot den sjukdomsrelaterade oron, utan på graden av oro generellt.

– Det är alltså inte så att personer som blir av med sin hälsoångest börjar oroa sig för något annat område i livet istället, utan de blir tvärtom mindre oroliga överlag, säger Erik Hedman.

Men är inte oron i vissa fall en del av vår personlighet som vi får leva med?

– Det är sannolikt så att ärftlighet förklarar en viss del av variationen i orosbenägenhet mellan individer, och en viss grad av oro är av värde för individen. Men det är inte till särskilt stor klinisk hjälp att förklara oro med att man har en orolig personlighet, säger Erik Hedman.

Men han har ändå undersökt kopplingen mellan personlighet och oro i sin forskning. I en studie visade han att graden av neuroticism – tendensen hos en person att erfara negativa känslor – varaktigt minskade hos personer som behandlats mot hälsoångest. Då neuroticism anses vara en av de faktorer som utgör vår personlighet kan resultaten tolkas som att de oroliga studiedeltagarna faktiskt genomgick en personlighetsförändring.

Det viktigaste att ta med sig från forskningen, oavsett om du bara har en släng av ytlig oro eller är en djupt orolig typ, är dock att det går att lära sig att bli mindre orolig.

– Det fungerar, effekterna är stabila under lång tid och ställer inte till med några andra problem. Det finns helt enkelt hjälp att få, säger Erik Hedman.

Foto: Annika Sonnenstein

det man är rädd för. En person som är hundrädd kommer inte bli av med sin rädsla om den alltid undviker hundar.

Vid överdriven oro är det istället sina egna tankar som personen måste lära sig konfrontera, säger Erik Andersson.

Att på detta sätt hindra oron från att skena är lättare sagt än gjort, då det går tvärtemot det som känns naturligt för en orolig person och inledningsvis leder till ökad ångest. Men en nyligen genomförd studie där metoden jämförts med avslappningsövningar samt en kontrollgrupp, visade att metoden var mer effektiv än alternativen och att oron var fortsatt minskad efter ett år.

ANNONS

RC 900 ROTATIONSINDUNSTARE. INSPIRERANDE LÄTT ATT ANVÄNDA.

Äntligen en CO2-inkubator som har allt!

Vi presenterar stolt nykomlingen i inkubatorfamiljen – Forma Steri-Cycle yclle ii250!

250 50!

Mängder av smarta funktioner som kondensfri odlingskammare, kontinuerlig HEPA-filtrering av kammare, nyutvecklad luftflödesteknik, logging-funktion, enkel rengöring och möjlighet till USB-nedladdning (GMP-krav!)

Detta och mer därtill gör att Forma SteriCycle i250 ger de bästa förutsättningarna för dina celler!

Kontakta oss så berättar vi mer!

RC900 är framtagen för att förändra rotationsindunstning, för att göra det enklare och säkrare än någonsin tidigare!

Fjärrstyrd användning Flaskbyte – enkelt, snabbt och säkert Q Flaskvinkel – helt justerbar och precis Q Kylkondensor – högpresterande och lätt att rengöra Q Q

Rotationsindunstaren RC900 kan kombineras med vakuumpumpsystemet SC920 och kylaren C900 för att skapa ett precist och välfungerande system

08-590 962 00 www.ninolab.se

Vill du delta i utvecklingen av framtidens läkemedel?

CTC utför kliniska prövningar på våra egna kliniker i Uppsala och Linköping.

Vi har ständigt behov av friska och personer som har någon form av sjukdom eller diagnos.

På vår hemsida finns mer information om alla våra studier.

W W W. F O R S K N I N G S P E R S O N . S E Upptäck det senaste om praktisk laboratorie teknik på www.knf.com

www.clinicaltrialconsultants.se | E post: info@ctc-ab.se

KNF Neuberger AB Mejerivägen 4 SE-117 43 Stockholm info@knf.se Telefon: 08-744 51 13 Våra studien är godkända av etikprövningsnämnden och läkemedelsverket. Din medverkan är frivillig och du kan när som helst avbryta ditt deltagande. Den information du lämnar kommer att behandlas i enlighet med Personuppgiftsgiftslagstiftningen (PUL)

Intervjun Fang Fang

Hon ger hjälp Vad som påverkar risken för allvarliga sjukdomar som ALS och cancer är fokus för Fang Fangs forskning. Men som epidemiolog möter hon inte patienter utan kan ägna sina forskningsdagar åt kartläggning: ”Jag är som en detektiv som lägger pussel.”

på avstånd Text: Cecilia Odlind Foto: Martin Stenmark

30

Medicinsk Vetenskap №2–2017

ÖDMJUK Fang Fang tror att hon gör mer nytta som forskare än som kliniker: ”Jag kan inte hantera smärta, varken hos mig själv eller andra.”

Medicinsk Vetenskap №2–2017

31

Intervjun Fang Fang

S JUKDOMEN INNEBÄR att nervcellerna som styr kroppens muskler förtvinar gradvis, vilket leder till en generell förlamning. Amyotrofisk lateral skleros, ALS, saknar idag bot och orsakar stort lidande hos de som drabbas. I Sverige drabbas flera hundra personer per år och trots att sjukdomen ökar är forskningsområdet fortfarande litet. För forskaren Fang Fang startade intresset under doktorandstudierna då hon tillhörde en av få forskargrupper i världen som studerade riskfaktorer för att drabbas av ALS och vad som kan påverka prognosen. Sedan dess känner hon extra starkt för denna patientgrupp.

- När jag läste till läkare insåg jag att jag har svårt att se människor plågas, jag skulle inte ha blivit en bra läkare. Så jag blev forskare och hoppas bidra med ökad kunskap istället, säger Fang Fang.

För att hitta de avgörande riskfaktorerna krävs ett bra underlag av patientdata. I en av Fang Fangs senaste studier, där hon samarbetade med läkare till ALS-patienter, tillfrågades därför alla patienter med nydiagnostiserad ALS i Stockholm, deras syskon och partners om att delta.

- Fler än 95 procent av patienterna tackade ja. De vill hjälpa oss i jakten på en effektiv behandling, säger hon.

Och ökad kunskap behövs, idag finns bara ett läkemedel som är godkänt för behandling av ALS och det kan endast förlänga överlevnaden med några månader.

- Jag tror det kommer att krävas olika angreppssätt för olika patienter då de bakomliggande orsakerna troligen varierar, säger Fang Fang.

En pusselbit som hon och hennes

32

Medicinsk Vetenskap №2–2017

kollegor bidragit med är att patienter med ALS ofta är smalare än genomsnittet. Omvänt har personer med högt body mass index och personer som lider av typ 2-diabetes en minskad risk att drabbas av ALS. Varför det är så är inte känt. Samtidigt har forskargruppen också visat att ALS-patienter ofta har höga halter av skadliga fetter i blodet, något som ofta ses hos just diabetespatienter.

- Det här var lite motstridiga resultat som förvånade oss. I fortsatta studier som ännu inte är publicerade har vi kunnat hitta delvis genetiska förklaringar till de förhöjda blodfettsnivåerna, säger Fang Fang.

Att en viss genetisk blodfettsprofil är vanligare bland ALS-patienter känns kanske föga tröstande – generna kan man inte förändra. Men Fang Fang hoppas ändå att kunskapen kan få klinisk användning.

- Om man kan hjälpa patienten att justera blodfettsvärdena med exempelvis förändrad diet eller med läkemedel skulle man kanske kunna förbättra överlevnaden efter diagnos, säger hon.

En förbättrad överlevnad skulle betyda mycket för de som drabbats av ALS. Det tar ofta upp till ett år innan diagnosen ställts från de första symtomen och efter det lever patienterna ofta bara 2-3 år. Cirka tio procent av de drabbade lever dock upp till tio år efter diagnos.

Den brittiske fysikern och forskaren i kosmologi, Stephen Hawking, har levt med diagnosen i hela 40 år.

- Hur det kommer sig att en mindre andel av patienterna kan leva med sjukdomen en lång tid är en av de viktiga frågor som återstår för forskningen att svara på, säger Fang Fang.

Namn: Fang Fang Titel: Forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet. Ålder: 36 Familj: Man och två döttrar, 4 och 7 år.

Motto: Att vara en bra person.

Så kopplar jag av: Jag tar en promenad till Ulriksdals trädgård, dricker en kopp te och tittar på blommorna.

Inspireras av: Jag försöker plocka upp positiva sidor hos alla jag möter. Min tidigare kollega, pensionerade professorn Olof Nyrén är en extra inspirerande person. Varje gång jag samtalar med honom lär jag mig något nytt.

En annan observation som forskargruppen gjort genom studier av Vasaloppsåkare är att elitskidåkare har en dubblerad risk att drabbas av ALS. Motionsåkare hade däremot en 50 procents lägre risk.

- Lagom med motion verkar vara bra men inte för mycket. Hur detta hänger ihop är oklart, kanske kan det förklaras av skador som drabbar elitmotionärer, säger Fang Fang.

HENNES MÅL är att förstå mer om varför ALS oftare drabbar smala, vältränade personer med höga blodfettsvärden.

Tillsammans med neurologer undersöker de blodprover och prover från cerebrospinalvätska från ALS-drabbade.

- Jag gillar att läsa deckare. Och arbetet som forskare innebär ett detektivarbete där jag drivs av att hitta pusselbitar och sammanfoga dem till en hel bild, säger Fang Fang.

Tillsammans med två kollegor, en psykolog och en cancerepidemiolog, försöker hon kartlägga ett annat pussel: hur allvarlig stress hänger ihop med cancer. Detta är en forskningsfråga som debatterats länge, menar Fang Fang.

- Vi är intresserade både av frågan om allvarlig stress kan orsaka cancer och om den kan påverka prognosen för dem som drabbas, säger hon.

I flera studier har forskargruppen kunnat se att allvarliga livshändelser som exempelvis förlusten av ett barn eller förekomst av posttraumatisk stress och depression tidigare i livet ökar risken för flera olika cancerformer, till exempel lungcancer. Det skulle kunna förklaras med att man lever mindre hälsosamt och inte tar hand om sig på grund av sorg eller psykisk ohälsa. Men resultat från en nypublicerad studie pekar på en mer konkret biologisk förklaringsmodell.

- Även här såg vi att kvinnor som förlorat ett barn hade ökad risk att senare drabbas av livmoderhalscancer. Men vi såg också att dessa individer hade en ökad risk att bli infekterade av HPVvirus, som förknippas med denna typ av cancer. De hade också högre nivåer av virus i kroppen och de hade oftare den typ av virus som är kopplad till hög cancerrisk. Resultaten tyder på att dessa kvinnor har ett försämrat immunförsvar på grund av den psykologiska stress de upplevt, även om orsakssambanden inte går att slå fast enbart utifrån dessa iakttagelser, säger Fang Fang.

Man vet också att patienter som drabbats av cancer även i högre utsträckning drabbas av andra sjukdomar, som hjärtkärlsjukdom och psykisk ohälsa. Länge ansågs detta var en slags biverkningar till sjukdomen eller cancerbehandlingen.

- Men att drabbas av cancer är för de allra flesta en psykiskt mycket påfrestande upplevelse. Vi var en av de första forskargrupperna som kunde visa att dessa besvär, speciellt de som kommer ganska snart efter diagnosen, till stor del kan förklaras av allvarlig psykisk stress, säger Fang Fang.

RESULTATEN HAR senare bekräftats av flera andra internationella studier.

En kritisk period är tiden mellan misstänkt cancer och fram till eventuell diagnos. Tiden kan visserligen ge möjlighet till bearbetning och i viss mån förberedelse på det som väntar och på så vis underlätta för patienten att ta in ett cancerbesked.

- Men många tvingas vänta upp till flera månader innan de får besked.

Ofta är det en mycket påfrestande tid eftersom du saknar information om prognos och inte kan starta eventuell behandling, säger Fang Fang.

I en mindre studie har Fang Fang sett tecken på att personer som tidigare haft psykiatriska diagnoser mår särskilt dåligt av att vänta länge på behandling.

- Det är troligt att olika individer klarar denna väntan olika bra, säger hon.

Tillsammans med kollegor vill Fang Fang nu studera vad som händer i kroppen under denna period, exempelvis hur nivåerna av stresshormoner förändras. För en del resulterar väntan i ett positivt besked – de har inte cancer.

- Men de har gått igenom samma påfrestande process. Denna grupp av individer är bristfälligt studerade. Det skulle vara intressant att undersöka om även de påverkas hälsomässigt på

Fang Fang om …

FRI ”Jag blev tidigt uppmuntrad att upptäcka världen runt omkring mig,” säger Fang Fang som växte upp på en ö i Kina.

längre sikt av sin upplevelse, säger hon.

En annan upptäckt som Fang Fang och hennes kollegor gjort är att cancerpatienter har ökad risk för skador efter olyckshändelser. Före cancerdiagnosen kan olyckorna många gånger förklaras av sänkt uppmärksamhet, patienterna är distraherade av alla tankar som dyker upp och oron inför kommande besked.

Efter diagnosen fortsätter oron att distrahera men då kan forskarna även se en ökning av avsiktlig ovarsamhet.

- I extrema fall rör det sig om själv-

…sitt namn Jag är mycket nöjd med mina föräldrars val, jag älskar mitt namn. Det är lätt att uttala och även lätt att komma ihåg. Mitt tilltalsnamn är Fang men mina föräldrar kallar mig ’fangfang’ ändå.

…ALS i vetenskapliga tidskrifter När jag startade mina studier för cirka tio år sedan var det få forskare som studerade ALS och jag kunde läsa allt som skrevs. Idag har antalet publikationer på området exploderat.

skadebeteende och självmordsbeteende. Det verkar dyka upp en ovarsamhet om den egna personen efter diagnosen.

Detta vill vi studera närmare, säger hon.

Fang Fang är enligt medarbetare mycket effektiv: ”Ingen hänger riktigt med i hennes tempo”. Men trots det tar forskning lång tid. Det är något som hon lärt sig att leva med.

- Jag arbetar metodiskt och så mycket jag orkar och hoppas att det ska gagna patienterna i framtiden, säger hon.

…göra det man vill I mitt arbete har jag mycket frihet att ställa de frågor som intresserar mig och att arbeta med de personer jag ser upp till och gillar. Det är inte konstigt att jag älskar att forska.

…epidemiologisk forskning i media Ger ofta bra rubriker, men resultaten blir lätt övertolkade. Läsaren är ju främst intresserad av det individuella perspektivet medan forskaren oftast undersökt befolkningen som helhet.

Medicinsk Vetenskap №2–2017

33

På djupet Att delta i forskning Varje år deltar hundratusentals personer i studier. De svarar på frågor om sin livsstil, lämnar blodprover, testar nya läkemedel och så vidare.

Den medicinska forskningen är helt beroende av de insatser som dessa friska frivilliga och patienter gör.

Text: Fredrik Hedlund Foto: Lindsten & Nilsson

34

Medicinsk Vetenskap №2–2017

Utan er stannar forskningen Medicinsk Vetenskap â&#x201E;&#x2013;2â&#x20AC;&#x201C;2017

35

På djupet Att delta i forskning

AG SKULLE VILJA tacka alla försökspersoner, både friska frivilliga och patienter, som har ställt upp i mina försök. Jag har forskat på långvarig smärta i rörelseapparaten sedan början av 1990-talet och jag är oerhört tacksam över alla som har deltagit i mina studier”, säger Eva Kosek, överläkare och professor i klinisk smärtforskning vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet.

Eva Kosek forskar på hur och varför långvarig smärta uppstår, en fråga som har varit en medicinsk gåta under århundraden. Förutom allt lidande smärtan har åsamkat patienterna har den varit ett bekymmer för läkare i alla tider eftersom den ofta inte går att bota och det ibland även är svårt att erbjuda effektiv lindring av den långvariga smärtan. Tyvärr har det resulterat i att patienterna, snarare än deras symtom, ofta uppfattats som ett problem, något som inte sällan har resulterat i ett dåligt bemötande och skuldbeläggande av patienterna.

Mycket av Eva Koseks forskning handlar om vad som händer när en människa drabbas av fibromyalgi, ett kroniskt smärttillstånd med en utbredd smärta framförallt i musklerna, liksom varför vissa drabbas av långvarig smärta och andra inte.

– Den enda egentliga, väl dokumenterade, riskfaktorn för utveckling av långvarig generell smärta är en långvarig mer lokaliserad smärta. Vi tror att långvarig smärta nöter ner kroppsegna smärthämmande system och att vissa individer har mer sårbara system från början, säger hon.

36

Medicinsk Vetenskap №2–2017

Viktiga regler för forskningsmedverkan Det etiska regelverket kring medicinsk forskning i Sverige är omfattande och uppdelat i en mängd lagar och yrkesetiska riktlinjer. Här är de viktigaste punkterna sammanfattade.

Forskarens skyldigheter Studien måste godkännas av en forskningsetisk kommitté.

Forskare ska skydda forskningsdeltagarens liv, hälsa, värdighet,

system på ett normalt sätt. Lite förenklat kan man säga att de inte skyddar sig mot smärtan. Vi kan också se att vissa delar av hjärnan som har med smärtbearbetning att göra har minskat i storlek och dessutom kommunicerar sämre med andra delar av hjärnan som också har med smärtreglering att göra.

Man kan säga att smärtregleringssystemet stänger ner och det stänger ner mer och mer beroende på hur länge man varit sjuk, säger hon.

OFTA INNEBÄR studierna flera försökstillfällen där forskarna först kalibrerar försökspersonens individuella smärtnivåer och sedan utför fMR-undersökningar och smärttester.

Ersättningen till försökspersoner som deltar varierar, vanligen ligger den mellan 500 – 1 500 kronor. Att människor ställer upp och bidrar till hennes forskning genom att utsätta sig för de här försöken är helt avgörande för att hon ska komma framåt.

– Man kan visserligen göra utmärkta djurstudier på smärtmekanismer, men eftersom smärta är en subjektiv upplevelse och man inte kan kommunicera detta med djur är det näst intill omöjligt att göra den forskning som vi gör på

integritet, självbestämmanderätt, privatliv och personuppgifter.

Ansvaret är alltid forskarens, aldrig forskningsdeltagarnas, även om dessa lämnat samtycke.

Medicinsk forskning som omfattar människor får endast genomföras om betydelsen av forskningen väger tyngre än riskerna och olägenheterna för deltagarna.

Informerat samtycke Varje forskningsdeltagare ska få tillräcklig information om syfte, metoder, finansiering, eventuella intressekonflikter, forskarens institutionella tillhörighet, förväntade fördelar och potentiella risker med studien, det obehag studien kan inne-

bära, arrangemang för åtgärder efter studien och varje annan relevant aspekt av studien. Därefter kan deltagaren frivilligt samtycka till medverkan, helst skriftligt.

Kan avbryta när som helst Samtycket kan när som helst, och utan krav på motivering, dras tillbaka av deltagaren utan att det innebär negativa följder för patient-läkarrelationen eller fortsatt behandling.

Placebo ett undantag En ny behandlings fördelar, risker, olägenheter och effektivitet måste i normalfallet testas mot bästa förekommande beprövade behandling(ar).

Placebo får endast användas i undantagsfall.

Foto: Ulf Sirborn

”J

Hon har kommit fram till att patienter med fibromyalgi har flera olika störningar i sina smärtregleringssystem som samverkar och rubbar balansen i upplevelsen av smärtan.

De system som ska dämpa smärtan fungerar mycket sämre än hos friska vilket leder till en förstärkt smärtsignalering, det vill säga att sådant som normalt inte gör ont gör det om man har fibromyalgi.

Många studier som hon gör går ut på att utsätta människor för något smärtsamt och sedan studera hur deras smärtregleringssystem reagerar.

Vid försöken används ofta ett tryck över tumnageln som smärtstimuli och aktiviteten i hjärnan studeras med en teknik som kallas funktionell magnetresonans-undersökning, fMR. Reaktionerna vid smärta jämförs sedan med reaktionerna vid ett icke smärtsamt tryck på tumnageln. Genom att jämföra friska frivilliga med patienter kan hon se vad som skiljer dem åt i hur hjärnan bearbetar smärtan och relatera det till smärtupplevelsen.

– Vi kan se att personer med fibromyalgi inte aktiverar sina smärthämmande

HENRIK FORSBERG

djur. Dessutom visar läkemedelsutvecklingen att man inte kan utgå från att resultat från djurstudier även kommer att stämma på människor, då många substanser som haft god smärtlindrande effekt hos djur sedan visat sig verkningslösa på människa, säger hon.

Men medicinsk forskning på människor är något som måste göras med stor försiktighet. I dag regleras forskning på människor både juridiskt och professionellt i lagar och yrkesregler som alla trycker på forskarnas plikt att skydda forskningsdeltagarens liv och hälsa.

Men så har det inte alltid varit. Historien visar istället att läkare och forskare gång på gång har haft inställningen att ändamålet helgar medlen.

Foto: Stefan Zimmerman

ETT VÄLKÄNT exempel är den brittiske 1700-talsläkaren Edward Jenner. Han är sannolikt den läkare som har räddat flest människoliv historien genom att upptäcka smittkoppsvaccinet. Men hans metoder var allt annat än etiska, med dagens ögon sett. 1796 genomförde han ett omtalat försök där han medvetet smittade en av tjänstefolkets åttaåriga pojkar med den dödliga sjukdomen smittkoppor efter att han två månader tidigare hade smittat honom med kokoppor. Pojken klarade sig och försöket anses vara den första vetenskapligt dokumenterade vaccinationen (efter vacca, ko) och nu, 200 år senare, är smittkoppsviruset helt utrotatsom smittämne.

– En modern etikprövningsnämnd skulle aldrig godkänt försöket. I och med att det gick bra, pojken blev inte sjuk, är vi i efterhand mer beredda att bortse från etiska övertramp som gjorts, säger Niels Lynöe, senior professor i medicinsk etik vid Centrum för hälso- och sjukvårdsetik vid Karolinska Institutet, men tillägger genast: – Men etikprövningslagen säger att

”Etikprövningslagen säger att man inte får utsätta någon för risktagande.

Då spelar det ju ingen roll om det går bra.”

man inte får utsätta någon för risktagande. Det är alltså själva risktagandet som regleras, och då spelar det ju ingen roll om det går bra.

Etik är inget absolut begrepp och vad som bedömts som etiskt försvarbart har varierat över tid. Hippokrates ed, som skrevs för cirka 2 500 år sedan, talar visserligen om att läkare ska agera till gagn för de sjuka och söka avvärja vad som kan skada eller göra dem ont.

– I balansen mellan att göra gott och att skada ska det vara ett överskott av det goda.

Detta resonemang finns nästan alltid med i medicinsk-etiska principer. Så i den meningen kan man säga att grundprinciperna är eviga, säger Niels Lynöe.

Men i övrigt är dagens forskningsetiska regelverk ett modernt påfund.

Det har vuxit fram under det senaste 100 åren, ofta som en direkt respons på olika forskningsskandaler.

Ett land som var tidigt ute när det gäller forskningsetik var Tyskland. Ett regionalt forskningsetiskt regelverk antogs redan 1900 i Preussen och 1931 infördes nationella forskningsetiska regler i hela landet. Beslutet hade föregåtts av en rad både internationella och nationella skandaler inom medicinen där det som blev den utlösande faktorn var att 77 spädbarn i Lübeck dog efter att ha vaccinerats mot tuberkulos.

Men de tyska läkare och forskare, som tidigare verkade under det strikta forskningsetiska regelverket, genomförde sedan under nazitiden istället synnerligen oetisk forskning i Hitlers koncentrationsläger.

Där utfördes mängder med experiment som ofta hade dödlig utgång för försökspersonerna. De flesta studierna hade militära syften som att se hur länge en människa kunde överleva i iskallt havsvatten, eller vid vilken maximal höjd en stridspilot kunde överge planet i fallskärm utan att dö i den tunna luften. Många studier handlade också om vaccin mot olika smittsamma och dödliga sjukdomar där vissa fångar vaccinerades varefter en större grupp smittades med sjukdomen för att se om fler överlevde i den vaccinerade gruppen.

Efter krigsslutet ställdes de överle-

Gör: Sportchef svenska simförbundet och motionslöpare.

Forskningsdeltagande: Har deltagit i studie om hur muskler påverkas av långvarig träning.

”Jag tog dubbel bedövning” ”Min sambo såg en annons i sociala medier där man sökte tränade och otränade personer till en studie om musklers egenskaper. Efter att jag hade hört av mig till forskningsledaren fick jag göra ett syreupptagningstest och blev indelad i gruppen uthållighetstränade.

Syreupptagningstestet var bara för att gallra ut oss, när testet började fick jag först göra en magnetisk resonanstomografi av hela kroppen, det var inget speciellt, men sedan fick jag göra en muskelbiopsi. De körde in en nål i lårmuskeln, tre gånger per lår. Eftersom jag är lite känslig bad jag om dubbel bedövning, men det kändes ändå som att någon dunkade till och ryckte loss något ur benet. Jag haltade lite dagen efter men smärtan var egentligen inte värre än träningsvärk.

Jag har inte fått ta del av resultatet än men är nyfiken på vilka slags muskelfibrer jag har. Numera jobbar jag som sportchef för svenska simförbundet och motionslöper på fritiden. Tidigare var jag simtränare och är därför intresserad av vad elitidrottare kan göra för att förbättra prestationerna.

Forskning som har med idrott att göra intresserar mig och jag läser ofta nya studier som kommer ut.

Innovativa idrottare kanske redan har provat nya metoder, men så kommer vetenskapliga belägg som bekräftar metoden.”

Berättat för: Maja Lundbäck Medicinsk Vetenskap №2–2017

37

”Jag donerade benmärg till mina kollegor”

MATTIAS CARLSTEN Gör: Forskargruppledare vid institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet.

Forskningsdeltagande: Har donerat benmärg till kollegor.

38

Medicinsk Vetenskap №2–2017

”Jag har varit försöksperson i studier både i Sverige och utomlands. Nyligen donerade jag frisk benmärg till mina forskarkollegor. Det är vanligt att läkare och forskare ställer upp som försökspersoner, inte för att det finns sådana krav eller en arbetsplatskultur som säger att du ska ställa upp, men det är logistiskt enkelt, man behöver till exempel bara komma lite tidigare till jobbet den dagen. Personligen har jag en stark drivkraft som säger att jag vill vara med och hjälpa till.

Det finns nästan inga risker för den som donerar benmärg, men forskarna kan lära sig massvis om hur en kropp fungerar i friska och sjuka tillstånd. Det tar bara fem minuter och när det är donerat så är det klart. Jag får ingen feedback på hur min benmärg ser ut och det tycker jag är bra. Om de skulle hitta något sjukt får de höra av sig. Det är också viktigt att försökspersoner kan lita på forskare och på det etiska systemet.

Jag arbetar även som ST-läkare i hematologi och tar vissa dagar benmärg från runt 15 patienter per dag, så det kan vara bra för mig att prova på hur det känns – och det kan göra lite ont.

Yngre studenter brukar donera benmärg för pengarna, man får ju 1 000 kronor.

Jag har också varit med i studier där jag har provat läkemedel, till exempel i USA där jag fick ett läkemedel som förde ut mina stamceller från benmärgen ut i blodet. Utan friska försökspersoner blir forskningen haltande.” Berättat för: Maja Lundbäck

Att delta i forskning På djupet vande tyska läkarna och forskarna till svars i Nürnbergrättegångarna 1946-47 och domstolen dömde 16 av de 23 anklagade för krigsbrott och brott mot mänskligheten, sju till döden genom hängning och övriga nio till långa fängelsestraff. Juristerna insåg under processen att det saknades ett internationellt erkänt etiskt regelverk för medicinsk forskning på människor.

Därför skapade de 1947 Nürnbergkodexen, en lista med tio etiska principer. Där slås det bland annat fast att ett frivilligt samtycke till att delta i studier är absolut nödvändigt, utan undantag.

För att kunna ge ett samtycke måste personen vara juridiskt beslutsförmögen vilket omöjliggjorde forskning på barn eller förståndshandikappade.

Kodexen slår också fast att försökspersonen måste vara fullt informerad om försökets natur, syfte, risker och effekter på hälsan. Det informerade samtycket var därmed definierat.

Enligt Nürnbergkodexen var det informerade samtycket absolut nödvändigt, men inte tillräckligt utan den ställde också krav på syftet med studien och att risken måste stå i proportion till den möjliga humanitära vinsten med försöket.

Ett rimligt antagande är att Nürnbergkodexen och den oetiska nazistiska forskningen som avslöjats vid rättegången skulle få effekt på forskningen i övriga länder. Men så blev det inte.

Samma år som Nürnbergkodexen kom startades, vid Vipeholms anstalt för

Patientmedverkan gör forskningen bättre Sedan mitten av 1980-talet har barnmorskan och vårdläraren Eva Larsson haft reumatoid artrit. Nu kommer hennes erfarenheter som patient till användning i rollen som forskningspartner.

”obildbara sinnesslöa” utanför Lund i Skåne, till exempel de kariesprovocerande försök som innebar att mentalpatienter gavs stora mängder godis för att undersöka om socker ökar risken för att utveckla karies. Det gjorde det.

Under ett och ett halvt års tid fick 220 intagna extremt söta och klibbiga kolor flera gånger per dag utan att någon gång få borsta tänderna. I snitt fick försökspersonerna tio nya kariesangrepp i tänderna och 50 av dem fick sina tänder helt förstörda.

Nu efteråt är det svårt att förstå hur detta försök kunde inledas i skuggan av Nürnbergrättegången och allt som framkom där. Men många såg den nazistiska forskningen som avslöjades vid rättegången som något annat än vanlig forskning. Mycket talar också för att läkare och forskare i världen såg Nürnbergkodexen som ett regelverk mest för tyskar. Den fick aldrig riktigt den betydelse den var tänkt att få. Exempel på medicinsk forskning som direkt bryter mot Nürnbergkodexen kan utan problem hittas i många länder vid den här tiden, inte minst forskning på barnhemsbarn och mentalsjuka.

Många läkare ogillade också att reglerna var skrivna av jurister, det uppfattades som ett intrång på deras professionella område, dessutom lämnade de juridiska formuleringarna mycket lite utrymme för läkarnas och forskarnas egna omdömen.

Därför antog den internationella läkarorganisationen World Medical

Berätta, vad gör en forskningspartner?

– Som forskningspartner är man en del i en forskargrupp och kommer med synpunkter på projektet. Uppdraget är att föra in patientperspektivet i olika frågor.

Varför är det viktigt att involvera patienter i forskningen?

– Patientmedverkan i forskningen bidrar till bättre projekt.

Som forskningspartner är det min uppgift att företräda

patienter. Det är till exempel viktigt att veta hur patienter kan reagera på enkätfrågor.

Vad är det viktigaste du har bidragit med?

– Bland annat har jag hjälpt till att formulera enkätfrågor i ett stort forskningsprojekt. Jag har även bidragit till att inkludera frågeställningar om till exempel klimatvård – rehabilitering i varmare länder – och om sömnapné.

Medicinsk Vetenskap №2–2017

39

På djupet Att delta i forskning Etikprofessorn Niels Lynöe menar att svenska patienter som ställer upp i medicinska försök har ett bra skydd i det moderna etiska regelverket.

– Ja, det skulle jag säga. Principen är att forskningens intresse aldrig får gå före patientsäkerheten eller individens intresse. Som garanter för det finns etikprövningsnämnder och Läkemedelsverket som också säkrar att läkemedel som testas är säkra. Jag tror inte att skyddet kan bli mycket starkare. Många patienter som i dag blir tillfrågade om att ställa upp i en studie tackar också ja. Det handlar om att de har ett mycket stort förtroende för sjukvården. Många ser också fördelar med att delta i kliniska försök. Man får träffa samma doktor hela tiden. Man kan ringa en forskningssjuksköterska när som helst om man har frågor eller om det uppstår något problem. Jag tror att de flesta patienter i dag ser det som en stor fördel att delta i klinisk forskning, säger han.

Antal inkomna ärenden till landets regionala etikprövningsnämnder

5600

Varje år sker drygt 5000 studier där människor deltar.

5200

4800

4400

4000 2011

2012

2013

2014

2015

2016

Antalet medicinska forskningsstudier som lämnas in för etikprövning hos någon av de sex regionala etikprövningsnämnderna har ökat under det senaste året. Det är främst i Lund, Göteborg och Stockholm som ökningen har skett.

Association, WMA, en ny etisk kodex i sin generalförsamling 1964 i Helsingfors – Helsingforsdeklarationen.

Det nya etiska regelverket var dock betydligt svagare i sina skrivningar om patienternas rättigheter. Men trots det, eller kanske tack vare det, började läkare runt om i världen uppmärksamma det. För några år sedan firade Helsingforsdeklarationen 50 år. Dokumentet har på den tiden reviderats sju gånger och innehåller nu totalt 37 punkter. När läkare och forskare i Sverige ber om försökspersoners förtroende att medverka i en forskningsstudie så är det Helsingforsdeklarationen de har som forskningsetisk ledstjärna.

Visserligen regleras forskningsetiska 40

Medicinsk Vetenskap №2–2016 №2–2017

frågor i flera olika svenska lagar som naturligtvis har en annan juridisk tyngd, men de är, mer eller mindre, samtliga uppbyggda efter Helsingforsdeklarationen.

I korthet innebär regelverket att läkare och forskare är skyldiga att skydda forskningsdeltagarnas liv och hälsa, men också deras värdighet, integritet, självbestämmanderätt, privatliv och personuppgifter. Varje person som är kapabel att lämna ett informerat samtycke till att frivilligt ställa upp måste ha gjort det för att kunna inkluderas i forskning. Försökspersoner har rätt att när som helst avbryta sin medverkan i studien utan att riskera att det påverkar framtida vård eller relationen till läkaren.

MEN TROTS DET forskningsetiska regelverket sker det fortfarande övertramp i vetenskapens namn av forskare som blir fartblinda av sina egna idéer. Få har väl kunnat undgå forskningsskandalen med kirurgen och tidigare gästprofessorn vid Karolinska Institutet Paolo Macchiarini och de plaststrupar som han opererade in på svårt sjuka patienter bland annat vid Karolinska Universitetssjukhuset här i Sverige.

Det vetenskapliga underlaget för att tillämpa den experimentella metoden på människor var otillräckligt. Forskningsetiskt tillstånd inhämtades aldrig, men operationerna genomfördes ändå då de ansvariga vid denna tidpunkt menade att det rörde sig om vård i en livshotande situation och inte forskning. De tre patienter som opererades vid Karolinska Universitetssjukhuset är nu avlidna. I efterhand har flera av de vetenskapliga artiklarna fällts för forskningsfusk och delar av ärendet är fortfarande under utredning.

I mars i år uppdagades ett annat exempel där forskare vid en ögonklinik i USA använt en tidigare oprövad stamcellsmetod på patienter med ögonsjukdomen åldersrelaterad makuladegeneration – förändringar i gula fläcken.

Kliniken var registrerad för en klinisk studie av metoden, men studien hade

avbrutits, något som forskarna inte var tydliga med när de injicerade stamcellerna i ögonen på patienterna, som trodde att de var en del av studien.

Den experimentella behandlingen gavs i båda ögonen vid samma tillfälle, något som betraktas som högst ovanligt och osäkert. Patienterna drabbades en tid senare av näthinneavlossning och blev i praktiken blinda eller gravt synskadade.

Exemplen illustrerar att det forskningsetiska regelverket bara kan ge patienter ett skydd om det följs.

JOHANNA UNGERSTEDT är docent

Foto: Salomon Rogberg

och specialistläkare vid enheten för hematologi vid Karolinska Institutet.

Hon forskar på ett förstadium till leukemi, blodcancer, som heter myelodisplastiskt syndrom och på en annan blodsjukdom som heter systemisk mastocytos. Hon och hennes forskargrupp genomför regelbundet flera olika typer av forskningsstudier.

– Vi försöker ta reda på varför man får dessa sjukdomar. Vid systemisk mastocytos vet man att nästan alla patienter har samma mutation, men en del får en snäll sjukdom och andra får en aggressiv tumörsjukdom med kort överlevnad. Vad som avgör om man får den ena eller andra formen är oklart, säger hon.

Mycket av forskningen handlar om provrörsförsök på celler från patienternas benmärg, något som hon ber dem om när de är inne för de benmärgsundersökningar de ändå behöver göra. För patienterna innebär medverkan i studien alltså inte några extra provtagningar eller risker utan bara att Johanna Ungerstedt och hennes kollegor får tillåtelse att ta några milliliter extra av benmärg eller blod.

– Vid provtagning berättar vi att vi behöver analysera lite färska celler i

”Många läkar- och sjuksköterskestudenter vill utsätta sig själva för samma sak som de kommer att utsätta sina patienter för.”

den här studien. Patienterna får ge sitt samtycke och får samtidigt information om att de kan dra tillbaka det när som helst. Men nästan alla patienter ställer upp för att de vill bidra. Det händer väldigt sällan att någon säger nej till att lämna celler till forskningsändamål, säger Johanna Ungerstedt.

Det som istället är utmaningen för henne är att få fram färsk benmärg från friska frivilliga för att jämföra patienternas benmärg med.

– När det kommer en patient så måste vi ha frisk benmärg samma dag från en person i ungefär samma ålder, säger hon.

Ett benmärgsprov innebär att en nål sticks in en bra bit in i höftbenet där benmärg sugs upp. Proceduren tar cirka 10 – 15 minuter och görs med lokalbedövning i flera nivåer ner till benet, men kan ändå innebära en hel del obehag och smärta.

Så var hittar man friska personer som med kort varsel tycker att det är en bra idé att få en nål instucken i höftbenet? Främst bland kollegor och studenter, visar det sig.

– Jag har provtagit de flesta av mina kollegor och även de på grannklinikerna eftersom det är viktigt att man är på plats här och nu, säger Johanna Ungerstedt.

De som genomgår en provtagning får en ekonomisk ersättning på 1 000 kronor, men det är inte därför de ställer upp, menar hon.

– De flesta på vår klinik gör det eftersom de tycker att det är roligt att bidra till forskningen. De har också sett många patienter som genomgår benmärgsprov och de vill veta hur det känns. Många läkar- och sjuksköterskestudenter anmäler sig för att de vill utsätta sig själva för samma sak som de kommer att utsätta sina patienter för, säger Johanna Ungerstedt.

Hon är väldigt tacksam för denna osjälviska vilja att fullt ut sätta sig in i patienternas situation.

– För oss är det A och O att ha de här friska cellerna att jämföra med. Utan dem skulle vi inte kunna komma fram till nästan någonting. Vi måste hela tiden ha en frisk referensram för annars vet vi ju inte om vi behandlar något till friskare eller sjukare. Det är ju jättebra om vi kan döda cancerceller, men om

MONICA RÖHR SJÖQVIST Gör: Pensionär.

Forskningsdeltagande: Deltar i balansstudie för Parkinsonsjuka på tio veckor.

”Vi skrattar och har trevligt tillsammans” ”Vi är fem kvinnor och två män som är med i forskningsstudien om balansträning, vi har alla Parkinsons sjukdom, men med lite olika symtom. Vi skrattar och har väldigt trevligt tillsammans, ja även terapeuterna har roligt.

Jag är med i studien för att jag ville må bättre, bli starkare och inte ramla så mycket. Det är bra att det är kroppen som får jobba. Jag fick min diagnos 2010, men har nog haft sjukdomen sedan 2004. Jag har klarat mig ganska bra, men jag har dålig balans vilket gör att jag ofta känner mig begränsad. Men när jag fick reda på att de huvudsakliga övningarna i studien skulle ske med bollar tänkte jag: Oj, hur ska det gå? Bollar har jag aldrig varit någon stjärna på, men jag hade helt fel. Den största behållningen av studien, förutom den sociala biten, har varit just bollarna. De har gett mig möjlighet att våga passera gränser som jag hade satt upp för mig själv.

Under de sju veckor som kursen har pågått har jag känt mig allt starkare och säkrare, det kanske är inbillning, men det är som att jag behärskar kroppen allt bättre. Jag känner att jag har fått mer energi också, jag har fixat alla garderober hemma och så har engagerat mig mer i makens demensboende. Det är synd att studien inte fortsätter, nu hoppas jag att jag kan vara med i någon annan.”

Berättat för: Maja Lundbäck Medicinsk Vetenskap №2–2017

41

”Som tvillingar är vi användbara” REBECKA

SANNA: JOHANSSON Gör: AT-läkare ”Jag minns att vi skrattade när vi fick svaret på papper som Forskningsdeltagande: visade att vi var enäggstvillingar med 99 procents sannolikFlertal het. För oss är det självklart att ställa upp när vi får frågan om tvillingstudier. att vara med i olika studier. Som tvillingar är vi ju användbara inom forskningen och det känns bra att kunna bidra om det leder forskningen framåt. Jag tycker också att det är roligt att svara på alla enkätfrågor. När vi var tonåringar SANNA var vi inte lika intresserade av resultatet av forskningen, JOHANSSON men nu när vi har blivit äldre vill vi gärna veta vad vi har Gör: Tandläkarstudent Forskningsdeltagande: bidragit till. Det hade varit kul om vi fått se resultatet av Flertal forskningen.” tvillingstudier.

REBECKA: ”Vi är med i det svenska tvillingregistret och har fått frågan om att vara med i minst fem olika forskningsstudier och vi säger alltid ja. Jag tänker att det är en ynnest att vi får bidra till forskningen. Framför allt har vi svarat på långa enkäter. I samband med den senaste studien om hälsa och beteende fick vi också lämna saliv genom att ”topsa” oss i munnen. För att kunna studera och senare dra slutsatser kring hur människan påverkas av arv respektive miljö var det ju förstås viktigt ha verifierat att vi är enäggstvillingar eftersom det fanns en teoretisk möjlighet att vi inte skulle vara det.” Berättat för: Maja Lundbäck

42

Medicinsk Vetenskap №2–2017

Att delta i forskning På djupet

behandlingen lika effektivt dödar de friska cellerna så har vi ju ingen nytta av det läkemedlet, säger hon.

Johanna Ungerstedt gör även vissa kliniska behandlingsstudier på patienter där en ny behandling faktiskt kan ha betydelse för patienten själv, inte bara för kunskapen om diagnosen i framtiden.

Studier av cancerpatienters motiv för att ställa upp i kliniska försök visar att vissa kan ha en, ibland, orealistisk förhoppning om att de ska bli botade.

Men Johanna Ungerstedt berättar att hon försöker vara väldigt tydlig i sin kommunikation med patienterna om vilka förutsättningarna är för att delta.

– Kliniska studier betyder oftast fler provtagningar och tätare besök för patienten, och inga garantier för att den nya behandling man testar är bättre än ”standardbehandling”, i värsta fall kan den nya behandlingen ju faktiskt vara sämre. Så i behandlingsstudier händer det att patienter väljer att inte delta, vilket ju är helt förståeligt, säger hon.

Enligt Niels Lynöe kan det vara svårt att informera om en studie till potentiella deltagare. Det som avgör om försökspersoner vill ställa upp eller inte är vilken riskbedömning de gör, och det har visat sig att den inte alltid baseras på de fakta som presenteras. I studierna av cancerpatienterna visade det sig till exempel att det var de patienter som varit med i studier tidigare som hade sämst kunskap om att de kunde dra sig ur när som helst utan skäl.

– Ju större förtroende patienterna har för sjukvården desto mer grannlaga blir den här uppgiften. De patienter som är lite mer kritiska är ju bättre på det viset. När de ställer upp så vet man att de har satt sig in vad det innebär att delta, säger han.

En annan etiskt svår fråga är vilken ersättning försökspersoner ska få för att delta i forskning. Att det är knepigt visar det faktum att en effekt av det katastrofala försöket i London 2006 med forskningssubstansen TGN-1412 – där fem unga män drabbades av allvarliga immunologiska allergiska reaktioner där deras huvuden svullnade upp och en av dem tvingades amputera delar av både fingrar och tår – var ett ökat intresse att vara med i kliniska försök.

Anledningen var att det samtidigt kom fram att ersättningen vid försöket var 2 000 pund, över 20 000 kronor.

– Det säger en del om vad motivet är för att man ställer upp. När går det från att vara frivilligt till ett erbjudande som man inte kan säga nej till?, säger Niels Lynöe.

I Sverige kan personer som deltar i forskningsstudier också ersättas ekonomiskt och storleken på ersättningen kan variera från studie till studie, men är generellt sett lägre än i till exempel Storbritannien eller USA. Enligt Vetenskapsrådets riktlinjer är det försökspersonens obehag och besvär som ska motivera ersättningens storlek, inte tillgången till finansiering. När det gäller forskning på barn är frågan om ersättning extra känslig.

– Det finns en princip som de flesta etikprövningsnämnder följer om att man kan erbjuda en biobiljett eller liknande, men inte mer, säger Niels Lynöe.

Men för vuxna finns inga sådana gränser eftersom det också måste gå att kompensera för förlorad arbetsinkomst i försök som kan ta flera dagar i anspråk.

EN HELT ANNAN typ av studie, som sällan innebär obehag och besvär, är registerstudier. Här handlar det inte

Vill du vara med och bidra till forskningen?

Här kan du hitta studier som söker forskningsdeltagare: Studier vid Karolinska Institutet: ki.se/forsokspersoner Karolinska Trial Alliance: ktastudies.com Privat sida främst riktad till studenter: studentkaninen.se Bidra till kunskap om arv och miljö: lifegene.se Läs mer om att delta i forskning: ki.se/forskning/om-att-delta-i-kliniskforskning Medicinsk Vetenskap №2–2017

43

På djupet Att delta i forskning

44

Medicinsk Vetenskap №2–2017

frågeställningarna har normalt inte någonting med de tillfrågade tvillingarna att göra utan är allmängiltiga för alla människor, tvillingregistret blir bara verktyget som gör det möjligt att se genetikens betydelse i den specifika frågeställningen.

– Den stora skönheten med den här typen av studiedesign är att vi kan komma någonstans när det gäller orsakssambanden. Det rapporteras ju så många associationer i dag som kanske bara är skenbara samband, säger han.

Det svenska tvillingregistret har genom åren bidragit med mycket ny kunskap, i ett brett spektrum av forskningsinriktningar. Till exempel har man visat att personlighet, risk för depression eller fetma är mycket starkt kopplat till genetiken. Men också att genetiken påverkar hur många koppar kaffe vi dricker per dag och att barn inte blir mer begåvade av att öva på ett musikinstrument (det tydliga samband mellan IQ och musikutövande som tidigare setts i studier handlade istället främst om att de begåvade barnen i högre utsträckning valde att spela ett instrument).

– Man kan också gradera olika cancerformer utifrån hur ärftliga de är. Det kan sedan vägleda cancerforskarna om det är lönt att leta efter specifika gener eller miljöfaktorer, säger Patrik Magnusson.

Berömda är också studierna av uppväxtmiljöns betydelse där enäggstvillingar som hade växt upp i olika hem jämfördes. Sådana studier görs inte längre eftersom det är så ovanligt med tvillingar som växer upp på olika platser, men vid förra sekelskiftet var det vanligare.

– Om en fattig familj då fick tvil-

”Ur ett etiskt perspektiv är det viktigt att inte överdriva betydelsen av den enskilde tvillingens medverkan i registret.”

lingar hade de inte råd att ta hand om båda två. Det förekom då att den ena tvillingen adopterades bort. Studierna visar dock att det inte verkar spela någon större roll om man växer upp i samma eller olika hem. Tvillingarna var ofta lika varandra i samma utsträckning oavsett om de vuxit upp tillsammans eller isär. Så länge det är ett rimligt bra hem har familjemiljön inte så stor betydelse som vi kanske tror, säger Patrik Magnusson.

Tidigare rekryterades tvillingarna i vuxen ålder, men numera kontaktas de när de fyller nio år och det är deras föräldrar som får fatta beslutet och också svara på de första enkäterna.

– Men det är barnen som är studiedeltagarna, vi har inga identitetsuppgifter eller personnummer på föräldrarna, säger Patrik Magnusson.

Sedan skickar forskarna ut nya enkäter när tvillingarna är 15, 18 och 24 år gamla och sedan fortsättningsvis under livet och då är det ju tvillingarna själva som svarar.

Intresset för att vara med i registret har alltid varit högt, men har minskat något under de senaste åren.

– Det är ett bekymmer, men vi har fortfarande ganska bra svarsfrekvens jämfört med många andra studier. Men det har sjunkit från toppnoteringar på 80 procent och är nu nere i dalar om som sämst 60 procent, säger han.

VARJE ÅR föds det cirka 1 500 tvillingpar så det blir ändå en ganska bra tillströmning av nya försökspersoner.

Patrik Magnusson menar att det minskade intresset bland annat handlar om att det i dag är en så hög belastning på frågeområdet överlag i samhället.

– Man kan ju snart knappt gå in på en webbsida utan att direkt få en undersökning om hur man upplevde det, säger han.

För att studierna och resultaten ska bli representativa är det viktigt med en hög svarsfrekvens, därför är varje deltagare betydelsefull, men ändå inte till varje pris.

– Ur ett etiskt perspektiv är det viktigt att beskriva vad vi håller på med på ett neutralt sätt och inte överdriva betydelsen av den enskilde tvillingens medverkan i registret. Det är ju den statistiska utvärderingen som utgör resultatet av forskningen, inte vad en enskild deltagare svarar, säger han.

Foto: Ann Svalander

om kliniska försök utan om journaldata för patienter med en viss sjukdom som, avidentifierat, sammanställs och används till olika analyser av hur effektiva olika behandlingar är. Analysen av journaldata kan också kompletteras med enkätfrågor om forskarna även är intresserade av uppgifter som inte finns registrerade i journalerna, som kostvanor eller andra beteendefrågor.

Registerforskningen har ökat i betydelse och vuxit ganska kraftigt i takt med behovet av långtidsuppföljningar av bland annat läkemedelseffekter.

En variant av registerstudie är Tvillingregistret, där tvillingar födda i Sverige följs under sina liv och tillfrågas med jämna mellanrum.

– Det svenska tvillingregistret har funnits sedan slutet av 1950-talet och Karolinska Institutet har varit värdinstitution sedan början av 1960-talet, säger Patrik Magnusson, docent vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet samt ansvarig för Tvillingregistret.

Registret omfattar cirka 100 000 tvillingpar med en ganska jämn fördelning mellan enäggstvillingar, samkönade tvåäggstvillingar och olikkönade tvåäggstvillingar.

Studier på tvillingar kan främst ge svar på två olika typer av frågeställningar.

Den första är om ett observerat samband mellan en exponering (till exempel rökning) och ett utfall (till exempel lungcancer) beror på att både miljöexponeringen och utfallet är konsekvenser av samma gener. En hypotes under tvillingregistrets barndom var att det inte var rökning som orsakar cancer utan att båda berodde på delad genetik. En fråga som Tvillingregistret kunde svara nej på, det berodde inte på delad genetik. Resultatet var en del i bevisningen av att det var själva rökningen som stod för riskökningen av cancersjukdomen.

Den andra typen av frågeställning tvillingregistret kan svara på handlar om betydelsen av ärftlighet i en viss sjukdom.

Forskningen går till så att enkäter skickas ut med jämna mellanrum till de tvillingar som frivilligt anmält sitt intresse att vara med. De medicinska

Illustration: Istockphoto

Tvillingarna som deltar i enkätstudier får heller inga pengar i ersättning utan biobiljetter, helt enligt de etiska riktlinjerna.

Patrik Magnussons egen forskning handlar mycket om biologiska frågeställningar och under den senaste knappa tio åren har alla levande tvillingar i registret tillfrågats om de även vill bidra med sitt DNA. Hittills har Patrik Magnusson fått in cirka 33 000 DNA-prov.

Mycket forskning Proverna har redan genesker också med hjälp av register. I den svenska rerat mycket forskning och mammografikohorten ,som han är övertygad om att i år funnits i 30 år, finns cirka de kommer att resultera i 66 000 kvinnor registrerade som regelbundet svarar på mycket ny kunskap på ett frågor om sin livsstil. smidigt sätt även i framtiden.

– När tvillingarna som lämnade DNA när de var nio år är 20 år kanske vi vill undersöka den genetiska kopplingen till ADHD och allergi, när de är 30 år kopplingen till psykiatriska åkommor, när de är 40 år till magbesvär, och vid 50 år till fetma och 60 år till cancer och hjärt-kärlsjukdomar.

Det blir ju väldigt effektivt jämfört med att göra nya insamlingar för varje ny fråga, säger han.

TILLBAKA TILL Eva Kosek och hennes smärtforskning på fibromyalgipatienter. För henne har samarbetet med patienterna inte bara handlat om att de ställer upp i hennes forskning. Man skulle kunna säga att hon egentligen har patienterna att tacka för många uppslag till sin forskning. Hon berättar att många patienter som hon träffade i början hade frågor om saker de hade upplevt och noterat. Och när tillräckligt många hade kommit med samma upplevelser lade hon ihop två och två.

– Bland annat sa de att det var jättejobbigt med drag, de sa att det gjorde ont när det blåste kallt på dem. Jag tänkte att det kanske inte bara är så att de är ömma i sina muskler utan de kanske har en allmänt förhöjd smärtkänslighet. Så började vi testa med kyla och värme och kunde visa att dessa människor har en generellt ökad smärtkänslighet vilket talar för att även nervsystemet är påverkat. Det som faktiskt ledde in mig på det som sedan visade sig vara rätt spår var att jag lyssnade på patienterna, säger hon.

Något som patienter med fibromyalgi med stor sannolikhet också är

väldigt tacksamma för. Nu finns det en förklaringsmodell till varför de har så ont, något som för bara några decennier sedan saknades. Eva Kosek minns tydligt hur tongångarna gick i början av 1990-talet.

– När jag började med fibromyalgiforskning var det kollegor som frågade mig varför jag höll på med en sjukdom som inte fanns, säger hon.

Hennes berättelse visar att medi-

cinsk forskning på människor är ett samarbete som när det fungerar optimalt gagnar alla inblandade. Tack vare Eva Koseks och andras forskning är man mycket närmare en förståelse för mekanismerna bakom sjukdomen och därmed finns även kunskap om hur fibromyalgi ska behandlas, även om behandlingarna inte hjälper alla med fibromyalgi och bot fortfarande saknas.

Medicinsk Vetenskap №2–2017

45

Topplistan Ett urval av de senaste publikationerna från Karolinska Institutet i de mest ansedda vetenskapliga tidskrifterna.

GRAVIDA KVINNOR har en ökad risk

för att bli allvarligt sjuka i influensa, och barn till kvinnor som är svårt sjuka i influensa under sin graviditet kan drabbas av komplikationer som för tidig födsel. Därför har hälsomyndigheterna i både Europa och USA rekommenderat att gravida ska erbjudas behandling vid insjuknande och även förebyggande be46

Medicinsk Vetenskap №2–2017

handling om de kommit i nära kontakt med någon som har influensa.

Den förebyggande behandlingen innebär i Sverige att man tar neuraminidashämmaren Tamiflu i tablettform under tio dagar efter att man har blivit utsatt för smitta. Trots rekommendationen att behandla gravida kvinnor har det funnits relativt lite kunskap

Neuraminidase inhibitors during pregnancy and risk of adverse neonatal outcomes and congenital malformations: population based European register study Graner S, Svensson T, Beau A, DamselMichel C, Engeland A, Furu K, Hviid A, Eldevik Håberg S, Molgaard-Nielsen D, Pasternak B, Kieler H BMJ februari 2017

Foto: Istockphoto, privat.

Läkemedel mot influensa säkra under graviditet

Det kan vara farligt för barnet i magen om den gravida mamman drabbas av influesna.

Men att ta förebyggande läkemedel verkar riskfritt.

om eventuella risker för barnet när det gäller missbildningar, sjuklighet och dödlighet under nyföddhetsperioden.

Nu rapporterar forskare från bland annat Karolinska Institutet resultaten från den hittills största studien på området. Den omfattade knappt 700 000 kvinnor och deras barn födda efter graviditetsvecka 22 i Sverige, Norge, Danmark och Frankrike under åren 2008-2010, flertalet i samband med utbrottet av svininfluensan (H1N1).

Knappt 6 000 av dessa kvinnor hade hämtat ut recept på neuraminidashämmare någon gång under graviditeten.

Inga ökade risker för barnet kunde påvisas. I jämförelsen mellan exponerade och icke exponerade barn kunde forskarna utesluta stora skillnader i andelen för tidigt födda, dödfödda eller dödsfall under nyföddhetsperioden. De kunde inte heller påvisa att barnen som exponerats för neuraminidashämmare under fosterlivet hade någon ökad risk att födas med missbildningar eller drabbas av sjuklighet under de första fyra levnadsveckorna.

– Resultaten är viktiga eftersom många gravida varje år utsätts för influensa. Studien visar i likhet med tidigare resultat att det inte verkar vara någon risk för allvarliga komplikationer för barnet om kvinnan tar influensaläkemedel, säger Sophie Graner, förlossningsläkare och forskare vid Centrum för läkemedelepidemiologi, institutionen för medicin, Solna, som har samordnat studien.

Omvandlade celler dämpade Parkinsonsymtom i möss

Foto: Istockphoto, Camilla Svensk, Stefan Zimmerman.

VID PARKINSONS sjukdom bryts dopaminceller i hjärnan ner. I en musmodell av sjukdomen omvandlade forskarna gliaceller, en typ av stödceller i hjärnan, till nya dopaminceller.

Gliacellerna var av typen astrocyter, uppkallade efter sin stjärnform, som förekommer i stora mängder i hjärnan hos möss och människor. Cellerna omvandlades med hjälp av införsel av olika transkriptionsfaktorer – proteiner som har förmågan att förändra genaktivitet. Detta resulterade i mätbara markörer för dopaminsignalering i mössens hjärnor samt en betydande minskning av sjukdomssymtom. Även i experiment på mänskliga astrocyter i laboratoriemiljö lyckades forskarna omvandla cellerna till funktionella dopaminceller.

– Vi tror att det i framtiden kan bli möjligt att leverera gener och små molekyler snarare än celler för att ersätta de dopaminproducerande nervceller som gått förlorade vid Parkinsons sjukdom, säger professor Ernest Arenas vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, Karolinska Institutet.

Induction of functional dopamine neurons from human astrocytes in vitro and mouse astrocytes in a Parkinson’s disease model Rivetti di Val Cervo P, Romanov RA, Spigolon G, Masini D, Martín-Montañez E, Toledo EM, La Manno G, Feyder M, Pifl C, Ng Y-H, Padrell Sánchez S, Linnarsson S, Wernig M, Harkany T, Fisone G, Arenas E Nature Biotechnology april 2017

Forskare har skapat celler som saknas vid Parkinsons sjukdom.

L I S TA

Fler nya topppublikationer

En ny upptäckt kan kanske minska behovet av dialys i framtiden.

Svår njursjukdom kunde bromsas DIABETISK NJURSJUKDOM är den vanligaste orsaken till dialyskrävande behandling. I studier på möss med diabetisk njursjukdom har forskare i en ny studie upptäckt ett samband mellan en tidigare känd tillväxtfaktor, VEGF-B, i njurarna och sjukdomens svårighetsgrad. Genom att blockera den biologiska effekten av VEGF-B hos mössen med hjälp av en nyutvecklad läkemedelskandidat kunde forskarna minska fettansamlingar i njurarna. På så vis lyckades de få speciella celler, podocyter, i njurens filtrationsapparat att åter svara på signalering med insulin och därmed förhindra att njurfunktionen försämras ytterligare.

– Vi har också kunnat se att människor med diabetisk njursjukdom har förhöjda VEGF-B-nivåer. Det tyder på att vår behandling skulle kunna fungera på människor så att de slipper bli så sjuka att de behöver dialys. Men det gäller då att den läkemedelskandidat som vi har använt visar sig vara säker och inte ger upphov till oönskade sidoeffekter, säger Ulf Eriksson, professor vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, Karolinska Institutet.

Reducing VEGF-B signaling ameliorates renal lipotoxicity and protects against diabetic kidney disease Falkevall A, Mehlem A, Palombo I, Heller Sahlgren B, Ebarasi L, He L, Ytterberg J, Olausson H, Axelsson J, Sundelin B, Patrakka J, Scoteny P, Nash A, Eriksson U Cell Metabolism februari 2017

Antidepressiva oväntat säkra Associations of maternal antidepressant use during the first trimester of pregnancy with preterm birth, small for gestational age, autism spectrum disorder, and ADHD in offspring Sujan AC, Rickert ME, Öberg AS, Quinn PD, Hernández-Díaz S, Almqvist C, Lichtenstein P, Larsson H, D’Onofrio BM JAMA april 2017 Nytt sätt att hitta ursprungsceller Comprehensive cell surface protein profiling identifies specific markers of human naive and primed pluripotent states Collier AJ, Panula SP, Schell JP, Chovanec P, Plaza Reyes A, Petropoulos S, Corcoran AE, Walker R, Douagi I, Lanner F, Rugg-Gunn PJ Cell Stem Cell mars 2017 Modersfetma ökar CP-risk Association between maternal body mass index in early pregnancy and incidence of cerebral palsy Villamor E, Tedroff K, Peterson M, Johansson S, Neovius M, Petersson G, Cnattingius S JAMA mars 2017 Ny pusselbit för vitiligo CD49a expression defines tissue-resident CD8+ T cells poised for cytotoxic function in human skin Cheuk S, Schlums H, Sérézal IG, Martini E, Chiang SC, Marquardt N, Gibbs A, Detlofsson E, Introini A, Forkel M, Höög C, Tjernlund A, Michaëlsson J, Folkersen L, Mjösberg J, Blomqvist L, Ehrström M, Ståhle M, Bryceson YT, Eidsmo L Immunity februari 2017 Ny metod minskar biverkningar efter kirurgi för ändtarmscancer Optimal fractionation of preoperative radiotherapy and timing to surgery for rectal cancer (Stockholm III) Erlandsson J, Holm T, Pettersson D, Berglund Å, Cedermark B, Radu C, Johansson H, Machado M, Hjern F, Hallböök O, Syk I, Glimelius B, Martling A Lancet Oncology februari 2017 Medicinsk Vetenskap №2–2017

47

Är du över 18 år och lider av en depression som inte blir bättre?

BYT DÄCK HOS DOCENT DÄCK Tel 08-33 58 51 Norra Stationsgatan 117

Har du typ 2 diabetes?

Många personer med diabetes får försämrad njurfunktion. Vi söker deltagare till en studie där syftet är att undersöka en njurskyddande effekten av ett nytt läkemedel.

För att eventuellt kunna delta i studien ska du ha:

t t t t

Typ 2 diabetes Äggvita i urinen Blodtryckssänkande behandling Du får gärna ha haft en tidigare hjärtinfarkt eller stroke

För mer information och anmälan är du välkommen att kontakta forskningssjuksköterskorna på KTA Prim: Telefon 08-517 782 18 E-post ktaprim@sll.se Studien är godkänd av Läkemedelsverket och Etikprövningsnämnden.

Vill du delta i en klinisk forskningsstudie där vi undersöker en helt ny typ av antidepressivt läkemedel i kombination med ett tidigare godkänt läkemedel? Syftet med studien är att undersöka om denna kombination kan lindra din depression.

Vi söker dig som är 18 år eller äldre och som har:

t t

En pågående depression där du provat minst två mediciner utan tillräcklig effekt.

En depression som har varit återkommande alternativt ha pågått i minst 2 år.

För mer information och anmälan är du välkommen att kontakta forskningssjuksköterskorna på KTA Prim: Telefon 08-517 782 19 E-post ktaprim@karolinska.se Ansvarig läkare är Jonas Vallin Studien är godkänd av Läkemedelsverket och Etikprövningsnämnden.

Forskarna svarar på dina medicinfrågor

Varför har vi fetischer?

Hur kommer sig att människor har fetischer som verkar sakna nytta för vår förmåga att fortplanta oss? / Två elever från Berzeliusskolan i Linköping

Svar

Foto: Istockphoto

Tack för din fråga, du får en inbunden anteckningsbok hemskickad. / Redaktionen

Sexuella tändningsmönster som skiljer sig från normen, så kallad variant sexualitet, väcker ofta frågor. Till stor del handlar det om vad vi i vårt samhälle anser är ”okej” sexualitet. Vad som definieras som ”annorlunda”, ”avvikande”, ”konstigt” eller till och med olagligt ser olika ut i olika tider och sammanhang.

Många av oss har fetischer utan att vi kanske tänker på det. Vi har alla kroppsdelar, föremål eller situationer vi kan finna sexuellt attraherande. I en kanadensisk studie hade hälften av studiedeltagarna intressen för och ungefär en tredjedel erfarenheter av att leva ut varianta tändningsmönster, som exempelvis voyeurism och masochism.

Den evolutionära fördelen blir att individen har ett smörgåsbord av fantasier och praktiker som kan få oss att upphetsas och njuta av sex. Med en partner kanske benen attraherar dig, med en annan är det en tatuering, och med en tredje de läckra underkläderna. Ur en klinisk synvinkel blir fetischistens sexualitet problematisk först när hen enbart tänder på en eller ett fåtal ”saker” och när det påverkar individens liv. Syftet med en eventuell behandling blir snarare att försöka utöka individens repertoar än att bli av med fetischen.

/ Mats Christiansen leg sjuksköterska och auktoriserad sexolog, doktorand Medicinsk Vetenskap №2–2017

49

F+S Medicinfrågor

Varför ger lukter huvudvärk?

Hur kommer det sig att starka lukter som till exempel parfym, ibland kan ge huvudvärk? Och vad är det för ämne/-n i parfymen som orsakar detta? / Christel och Ida

gener är involverade. Dessutom är det så att gener som minskar risken för närsynthet samtidigt ökar risken för översynthet, och tvärtom. Det gör att det naturliga selektionstrycket för dessa båda vanliga synfel verkar i två motsatta riktningar. Det finns även teorier om att förändringar i livsstilen, med mycket tid inomhus och mycket tid spenderad med fokus på små saker nära, har lett till ökad förekomst av närsynthet. På senare år har ju dessutom selektionstrycket mot alla synfel som går att avhjälpa med glasögon eller linser praktiskt taget helt upphört.

Att lukter, som parfym, kan utlösa huvudvärk rapporteras ofta av migränpatienter.

Framförallt anges ”blommiga” dofter som speciellt besvärliga. Den första rent experimentella studien kom nyligen. Här utsattes patientgrupper med olika typer av huvudvärk för starka lukter. Bara migränpatienter rapporterade huvudvärk och illamående som följd av luktexponeringen. Mekanismen för hur lukt leder till huvudvärk är inte känd men den smärtkänsliga trillingnerven, som bland annat fångar upp nervsignaler från mun- och nässlemhinnor, ansikte och huvudsvål och som är känslig för kemiska stimuli och tryck, verkar spela en roll både i migrän och i uppfattningen av starka lukter.

En annan idé är att luktstimuli hos just migränpatienter utlöser noradrenalin som i sin tur leder till frisättande av ämnen som påverkar inflammation och kärlutvidgning med smärta som följd. Forskning vid Umeå Universitet på personer med så kallad kemisk intolerans (överkänslighet för lukt) visar att just luktutlöst huvudvärk är ett vanligt symtom. Förekomsten av migrän i denna grupp är visserligen något förhöjd, men det stora flertalet har inte migränbesvär. Så bland personer med kemisk intolerans är det troligen andra förklaringar till huvudvärken som på något sätt signalerar till individen att undvika lukterna.

/

/

Patrik Magnusson forskare i medicinsk genetik

Mats Olsson professor i psykologi

Glasögon har minskat behovet av gener som ger bra syn.

Varför ser vi inte bättre?

Varför är synfel så pass vanligt som det är i dagens samhälle? Evolutionärt borde det ha utrotats på grund av att det inte är fördelaktigt om man backar till den tiden då jakt var viktigt för att överleva. Jägare som såg dåligt borde ha svultit ihjäl och därmed försvunnit med synfelen. / Emil och Tobias

Svar

Det finns många olika typer av synfel varav de allra flesta är av komplex genetisk natur där ett stort antal gener i arvsmassan bidrar. Hög genetisk risk för synfel kan uppstå genom olika kombinationer av riskgener. Naturlig selektion blir automatiskt ineffektivare när många

50

Medicinsk Vetenskap №2–2017

Foto: Istockphoto

Svar

F+S Hur hänger sköldkörtelsjukdom och reumatism ihop?

Många med reumatisk sjukdom har en hypotyreos i grunden. Vilken roll spelar hypotyreosbehandlingen för utbrott av reumatiska sjukdomar? / Anki

Svar

Chilihetta beror på ett misstag i hjärnan.

Varför känns chili hett?

Såväl hypotyreos och hypertyreos (under- respektive överfunktion av sköldkörteln) som reumatism orsakas i de flesta fallen av autoimmun sjukdom, där det egna immunförsvaret av misstag angriper kroppen. Dessa sjukdomar är till stor del ärftliga och kan utlösas av negativ påverkan på immunsystemet, till exempel svår stress.

Man har identifierat flera immunreglerande gener som har betydelse för uppkomsten av autoimmun sköldkörtelsjukdom, men även för ledgångsreumatism. Studier från England visar att risken är större hos personer med autoimmun sköldkörtelsjukdom (samt deras föräldrar) att få andra autoimmuna sjukdomar, bland annat ledgångsreumatism, SLE, celiaki, Sjögrens syndrom och vitiligo, än hos normalbefolkningen.

Tiden är en joker i spelet. Ju längre man lever ju större är risken att utveckla annan autoimmunitet.

Ingenting tyder på att behandlingen som sådan av hypo- eller hypertyreos skulle öka eller minska risken för utbrott av reumatisk sjukdom.

/ Vi undrar över kopplingen mellan smak och upplevd temperatur. Hur kommer det sig till exempel att det känns väldigt varmt av stark mat eller kallt av mint? / Två begåvade elever

Foto: Istockphoto

Svar

Olika maträtter kan ge en upplevelse av att det blir varmt eller kallt i munnen där värmen från chilipeppar eller kylan från pepparmint är de vanligaste exemplen.

Dessa upplevelser förmedlas dock inte av smaksinnet utan av en sällan nämnd nervbana som kallas för det trigeminala systemet. Vissa kemikalier som kan förekomma i det vi äter aktiverar det trigeminala system som i vanliga fall förmedlar bland annat temperaturer. I ex-

emplet chili så aktiverar ämnet capsaicin en receptor som i vanliga fall reagerar på, och varnar oss för, varma temperaturer (>43°C). Receptorn signalerar då till hjärnan, felaktigt, att det är varmt i munnen och vi upplever det som sådant. Då det trigeminala systemet till viss del aktiverar smak och luktregioner i hjärnan så ökar dessa kemikalier lukt och smaksensationerna, och är orsaken till att kockar ofta använder dem i matlagning. Värt att veta är även att etanol aktiverar samma receptor som capsaicin vilket gör att om man dricker en alkoholhaltig dryck för att minska den varma känslan så förlänger man istället sensationen av hetta.

/ Johan Lundström docent i psykologi

Ove Törring överläkare och docent i endokrinologi

Fråga och vinn! Är du nyfiken? Skicka in din klurigaste fråga om medicin så letar vi rätt på en forskare som kan svara.

Bästa frågan vinner en inbunden anteckningsbok. Skicka din fråga till: medicinskvetenskap@ki.se eller Medicinsk Vetenskap, Kommunikationsavdelningen, Karolinska Institutet, 171 77 Stockholm

Medicinsk Vetenskap №2–2017

51

Aktuellt på KI Publikt seminarium: Research bridging psychiatric epideJUN miology and insurance medicine – examples from register studies.

Ellenor Mittendorfer-Rutz, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap.

Var: Sektionen för psykologi, Nobels väg 9, Stora konferensrummet, Plan 4, campus Solna, Karolinska Institutet.

När: 14 juni kl 12–13.

14

För fler tips om aktiviteter på Karolinska Institutet

ki.se/ kalender

Publikt seminarium: Brain development in children born JUN preterm Ulrika Ådén, professor vid institutionen för kvinnors och barns hälsa.

Var: Sektionen för psykologi, Nobels väg 9, Stora konferensrummet, Plan 4, campus Solna, Karolinska Institutet.

När: 21 juni kl 12–13.

21

4

Konstutställning: It was my brain again Konstnären Nikolina MAJ Ställborn visar skisser och konstverk sprungna ur en längre tids intresse för Hagströmerbibliotekets rika samling av illustrationer med anatomi, sjukdom och medicinska behandlingar från flera århundraden av läkevetenskap.

Var? Hagströmerbiblioteket, Haga Tingshus.

När? Utställningen visas fram till midsommar. Obs! Endast tidsbokning, kontakta anna.lantz@ki.se, telefon: 08-524 860 12.

23

52

Medicinsk Vetenskap №2–2017

29 MAJ

Föredrag: Nuisance or Necessity?

Historical Perspectives on the ‘Informed’

Patient Nancy Tomes, Distinguished Professor at the State University of New York, Stony Brook.

To what extent should patients be actively engaged and involved in medical decision making? Drawing from her award-winning book, Tomes will put current debates into historical perspective, and reflect on the prospects for digital forms of patient engagement.

Var: Hagströmerbiblioteket, Haga Tingshus.

När: 29 maj kl 18. Anmäl deltagande senast 24 maj via anna.lantz@ki.se, telefon: 08-524 860 12.

Publikt seminarium: Environmental factors and health JUNI seminar Jie Ji och Annachiara Malin Igra, Institutet för miljömedicin.

Var: Orreniussalen, Nobels väg 13, campus Solna.Karolinska Institutet.

När: 7 juni kl 15-16.

7

Disputation: What we talk about when we talk about JUN change. A study of change practice and change agency in higher education.

Cormac McGrath, institutionen för lärande, informatik, management och etik.

Var: Inghesalen, Widerströmska Huset, Tomtebodavägen 18A, campus Solna, Karolinska Institutet.

När: 12 juni kl 9.

12

Tv-serie: Fråga Lund Kristian Luuk leder andra säsongen av SEP Fråga Lund. Armita Golkar, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap är en av experterna som svarar på publikens inskickade frågor.

Var: SVT. När: Serien startar 5 september.

5

Foto: Nina Broberg

Konstnären Nicolina Ställborn ställer ut bilder inspirerade av Hagströmerbibliotekets medicinhistoriska illustrationer. Se dem före midsommar.

Aktiviteter med Karolinska Institutet

Seminarium i Almedalen: Skärmspel och rollspel. Så JUL kan forskning bidra till förbättrad psykisk hälsa bland barn och unga.

Vad kan vi göra för att barn och unga ska må bättre?

Medverkande är bland annat Danuta Wasserman och Emily Holmes, båda professorer vid Karolinska Institutet, Magnus Jäderskog, generalsekreterare, Bris, Sofie Hallberg och Ida Höckerstrand, båda programledare förÅngestpodden och Karin Dahlman-Wright, vikarierande rektor vid Karolinska Institutet.

Var: 4 juli kl 13:30–14:30.

När: Lojsta 2, Wisby Strand Congress & Event, Donnersgatan 2, Visby.

Boktips Mats Lekander menar att den subjektiva upplevelsen av hälsa är viktigare än vi kanske tror.

Foto: Stefan Zimmerman

Feelgood-bok om måendets natur VI ÄR MER ZOMBIES än vi tror, påstår Mats Lekander i förDitt inre liv – krafter som styr ordet till sin bok ”Ditt inre liv – krafter som styr din hälsa”. Vi din hälsa upplever ständigt att vi fattar olika beslut, men vi är inte lika Mats Lekander medvetna om att en rad olika krafter – tankar och känslor men (Fri tanke) också bakterier, nervceller och vita blodkroppar – först har sagt sitt. Tillsammans formar de vårt mående för dagen och bidrar till vad vi känner för att göra. Om vi till exempel vill gå till jobbet eller stanna hemma, vila eller spela tennis.

Mats Lekander är professor i hälsopsykologi vid Karolinska Institutet och är verksam inom det relativt nya forskningsområdet psykoneuroimmunologi. Det låter abstrakt och krångligt, men i centrum står något så vardagsnära som hur vi upplever den egna kroppen och hälsan. Med många exempel och humorn som vapen lyckas Mats Lekander göra läsningen till en underhållande upptäcktsresa i det egna måendet. Ola Danielsson

FLER BOKTIPS

Det goda åldrandet Redaktör Dan BaggerSjöbäck (Carlssons bokförlag) Förslitningar i kroppen är naturligt när man blir äldre, viss stelhet likaså. Kroppen förändras utan att det innebär sjukdom. I nyutgåvan av ”Det goda åldrandet” samlas texter skrivna av en rad författare, däribland flera professorer vid Karolinska Institutet, som handlar om kroppens naturliga åldrande.

Här finns flera nyskrivna kapitel, till exempel om kostens betydelse för ett hälsosamt åldrande.

Överlevare – Medicinskt myteri och andra sätt att gäcka döden Lisbeth Sachs (Fri tanke) Vissa överlever långt efter sin dödsdom. För tidigt födda kan räddas med ny medicinsk teknik. Organ från hjärndöda lever vidare i andra människor och celler från en cancersjuk blir till en evig cellinje. I en ny bok skriver socialantropologiska forskaren Lisbeth Sachs, anknuten till institutionen för neurovetenskap vid Karolinska Institutet, om olika situationer där döden på något sätt kan sägas luras.

Evolutionen och jag Johan Frostegård (Volante) Evolutionsteorin sägs ofta vara den bästa idé någon någonsin fått.

Men även om teorierna står starka, så finns där många luckor och lösa trådar på Tips! några av livets Johan Frostegårds riktigt stora tidigare bok ”Nästan allt frågor, enligt om människan” har nyen ny bok av ligen kommit i nytryck Johan Frostepå Volante. gård, professor vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet.

Medicinsk Vetenskap №2–2017

53

Ögonblicket Liv Eidsmo Berättat för: Anders Nilsson Foto: Mattias Ahlm

”De hittade svagheterna och slog ner på dem” Som ung forskare blev Liv Eidsmo först skrämd av den kritiska kulturen på sin nya arbetsplats – sedan lärde hon sig att uppskatta den. ”Jag satt i ett hörn i ett mötesrum i Melbourne, Australien, och kände mig som en idiot.

Försökte förstå diskussionen i rummet, men misslyckades helt. Jo, en sak förstod jag. Att den unge forskaren som redogjorde för sina resultat fick hård kritik av sina äldre kollegor på ett sätt som jag inte var van vid. De hittade svagheterna och slog ner på dem.

Vi var ett tjugotal personer, de flesta av oss hopklämda längs väggarna, men de mest seniora forskarna satt precis framför föredragshållaren. Han var trängd mot väggen. Jag visste att om tre veckor skulle jag själv stå där.

Full av självförtroende, efter att både ha fått läkarlegitimation och doktorerat, hade jag lämnat Sverige för att forska ett par år utomlands. Att det skulle gå bra hade fram tills nu känts självklart. Nu var jag i chock. Jag insåg att här fanns bara två alternativ: att försvinna – eller att utsätta mig för samma sak och lära mig att hantera det.

Jag valde att stanna. Kollegorna som verkat så skoningslösa vid det där mötet blev snart mina vänner – men fortsatte att ha ett kritiskt förhållningssätt till forskningen. Och jag började förstå varför: vi blev så mycket bättre forskare av det!

Sedan 2010 leder jag en forskargrupp vid Karolinska Institutet. Vi studerar orsakerna till hudsjukdomarna psoriasis och vitiligo och hoppas bidra till bättre behandlingar. Den där raka kritiken som först skrämde mig – den försöker jag nu odla i min egen forskargrupp.

Och doktoranderna uppskattar det! Visst svider det, när man kämpat med något länge, att få svagheterna utpekade, men att en kollega letar efter felen i ditt resonemang är något att vara djupt tacksam för. Kritiken är inte riktad mot forskaren, utan mot forskningen. Vi går hem och slickar våra sår – och sedan kommer vi tillbaka med något ännu bättre.”

54

Medicinsk Vetenskap №2–2017

Namn: Liv Eidsmo Arbetar som: Docent vid Centrum för molekylär medicin, Karolinska Institutet, samt snart färdig hudspecialist vid Karolinska Universitetssjukhuset.

ANNONS

GE EN GĂ&#x2026;VA TILL KAROLINSKA INSTITUTET Karolinska Institutets vision är att pĂĽ ett avgĂśrande sätt bidra till att fĂśrbättra människors hälsa. Med ditt stĂśd kan vi fĂśrverkliga visionen och fortsätta att gĂśra skillnad.

Foto: Erik Cronberg

Om du har frĂĽgor eller ideĂŠr rĂśrande Karolinska Institutets forskning och utbildning, kontakta oss pĂĽ Development OfďŹ ce. Vi berättar gärna mer om hur du kan vara en del av framtiden och bidra till nya genombrott fĂśr livet.

Ge din gĂĽva via webben: ki.se/stodki

Vill du ocksĂĽ bidra till nya

GENOMBROTT FĂ&#x2013;R LIVETâ&#x201E;˘

Kontakta oss pĂĽ Development OfďŹ ce; telefon 08-524 837 43 eller development-ofďŹ ce@ki.se, du kan även ge din gĂĽva direkt via webben pĂĽ ki.se/stodki.

FĂśrlägg din konferens i Karolinska Institutets Aula Medica Aula Medica erbjuder t TJUUQMBUTFS t 5PQQNPEFSO TBMTUFLOJL t LPOGFSFOTSVN GĂ&#x161;S o QFSTPOFS t LWN VUTUĂ&#x160;MMOJOHTZUB JOHĂ&#x152;S J IZSBO BW &SMJOH 1FSTTPOTBMFO t $BUFSJOHLĂ&#x161;L J IVTFU UWĂ&#x152; SFTUBVSBOHFS FUU DBGĂ? t 'MFSB MVGUJHB GPBKĂ?FS MĂ&#x160;NQBEF GĂ&#x161;S NJOHFM NFE FMMFS VUBO NBU

'Ă&#x161;S CPLOJOH BW MPLBMFS PDI LPOGFSFOTUKĂ&#x160;OTUFS LPOUBLUB "OO $BUSJO .PCFSH CPLOJOH BVMBNFEJDB!LJ TF

LJ TF BVMBNFEJDB

POSTTIDNING B

ANNONS

KI Alumni & Friends

Gå med idag!

KI Alumni & Friends är ett nätverk för alla som är, eller har varit, verksamma vid Karolinska Institutet.

ki.se/alumni

Som medlem i KI Alumni & Friends t inbjuds du till kursåterträffar, föreläsningar och andra evenemang vid Karolinska Institutet t får du en gratis prenumeration av Medicinsk Vetenskap t kan du behålla kontakten med dina kurskamrater men också skapa nya värdefulla relationer med andra medlemmar verksamma inom många olika områden i över 50 länder.

Medlemskapet är kostnadsfritt.