Medicinsk Vetenskap nr 2 2019 by Karolinska Institutet

En tidning från Karolinska Institutet Nummer 2 • Maj 2019 Pris: 50 kronor

ALS

Forskare ger hopp till nästa generation KLIMAKTERIET

Undvik hormonell pannkaka P R O K R A ST I N E R I N G

Han vet allt om att inte skjuta upp

det

Så fixar kroppen höga temperaturer

kallt PLUS: HÖVLIGHET / PAUSER / NYTÄNKARE

ANNONS

KI Alumni & Friends Foto: Scanpix

KI Alumni & Friends är ett socialt och professionellt nätverk för alla som vill hålla kontakten med KI.

•

Gå på seminarier, återträffar och håll kontakten med gamla kursare.

•

Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev.

•

Medlemskapet är kostnadsfritt.

Gå med idag! ki.se/alumni

GE En Gåva till KarolinsKa institutEt Karolinska institutets vision är att på ett avgörande sätt bidra till att förbättra människors hälsa. Med ditt stöd kan vi förverkliga visionen och fortsätta att göra skillnad.

Foto: Erik Cronberg

om du har frågor eller ideér rörande Karolinska institutets forskning och utbildning, kontakta oss på Development office. Vi berättar gärna mer om hur du kan vara en del av framtiden och bidra till nya genombrott för livet.

Ge din gåva via webben: ki.se/stodki

Kontakta oss på Development office; telefon 08-524 800 00 eller development-office@ki.se, du kan även ge din gåva direkt via webben på ki.se/stodki

Vill du också bidra till nya

gEnoMbrott För liVEt™

Innehåll

№2—2019 Framsteg 7 8 9 10 15 16

Världsbäst på överlevnad Global hållbarhet bra för alla Celler knaprade guld Därför ska du ta en paus Nu granskas hälsoböckerna Så bidrar status till läkarbrist

I fokus 24 Klimakterieforskaren: ”Stor underbehandling av besvären” 26 Nyfiken på värme: Kroppen i hettan

Möt forskarna 14 Hallå där Karin Villaume: ”Hövlighet sprider sig”

Bilder: IStockphoto, Sofia Nahringbauer, Joel Nilsson, Jens Magnusson, Martin Stenmark

18 Tre forskare - tillika innovatörer 32 54

Alexander Rozental om uppskjutarbeteende: ”Vänta inte på motivation, ta ett första steg” Lena Berg: ”Avbrott behöver inte störa”

På djupet: ALS 36 41 42 45

Förståelsen blir allt bättre Fakta: Det händer vid ALS Drabbade Sebastian Penner: ”Jag försöker skapa hopp” Vild idé om ny terapi

Alltid i MV 12 17 22 47 50 52 53

I korthet Utblick Tidslinjen: Hjärnavbildning Frågor och svar Topplistan Aktuellt vid KI Boktips

För varmt? Medicinsk Vetenskap har knepen.

24 Lugnar. ”Östrogen ger inte bröstcancer”.

10 32 Vila. Pausa loss rejält sommar!

Pusselbit. Ögonmusklerna ger ledtrådar vid ALS.

Målinriktad. Han kan knepen för att leverera i tid.

Medvet2-19_inlaga.indb 3

2019-05-14 12:47

Redaktören har ordet

AG JOBBAR BÄST när det finns en deadline, men inte om pressen blir allt för stor. I ett verkligt nödläge är jag rädd att jag inte skulle få mycket gjort alls. I det här numret berättar vi om den svåra sjukdomen ALS. Vi intervjuar forskare som försöker lösa sjukdomsgåtan och vi möter två drabbade personer som berättar om sina sätt att hantera sjukdomen. Mia Möllberg har sedan sjukdomsbeskedet 2015 skrivit två böcker och engagerat sig i patientföreningar mot ALS. Sebastian Penner startade sajten Stoppa ALS som samlar in pengar till ett kliniskt forskningscentrum. Han säger att det är hans sätt att göra något gott av allt det mörka. ALS-gåtan är inte löst. Det krävs mer forskning innan effektiva behandlingar finns tillgängliga för patienterna. Forskning tar tid, något som de drabbade tyvärr inte har. Men vi kan alla bidra till att förbättra forskningens förutsättningar. Frågan är bara hur det stora flertalet, som inte har kniven på strupen, får ändan ur vagnen. År 2014 utmanade golfaren Chris Kennedy sin kusin Jeanette Senerchia, vars man hade ALS, att hälla en hink isvatten över huvudet - och sedan utmana tre vänner att göra samma sak. Den som inte antar ishinksutmatningen får donera pengar till forskningen, eller göra både och. Det visade sig vara ett perfekt recept för att få människor att agera, bestående av lika delar grupptryck, narcissism, tävlingsanda och välvilja. Sedan dess har Ice Bucket Challenge samlat in över 100 miljoner dollar i donationer till forskning och ALS-föreningar runt om i världen och lett till bland annat att forskare har identifierat nya gener Tips! Prova att vara lite extra bakom ALS. Även i Sverige donerades miljonbelopp hövlig, det smittar. Läs som möjliggjorde flera forskningsanslag. mer på sidan 14. När det gäller ett annat slags hot – klimatkrisen – är det hög tid för hela mänskligheten att agera. Men det är som att vi väntar på att någon ska komma med ett magiskt recept som får oss att samarbeta. Den 16-åriga aktivisten Greta Thunberg verkar vara något på spåren. Vi måste anpassa oss till ett varmare klimat och i det här numret har vi pratat med forskare som har idéer om hur vi göra. Ett hett tips är att söka svalka och om sommaren 2019 blir lika varm som den förra vet jag det perfekta sättet. En hink isvatten. Trevlig läsning!

Christian Sabe Grafisk formgivare Christian Sabe är en frilansformgivare med kärlek till fotografi och mat. Detta har gjort att han har skapat en kameraläderrem och att han i 11 års tid – varje dag – dokumenterat sina middagar. På sommaren bor på han på Ulvön, Höga Kusten där flickvännen driver ett Café & Bistro. Peter Andréasson Tf kommunikationsdirektör Peter Andréasson arbetar som presschef och tf kommunikationsdirektör vid Karolinska Institutet. Han är journalist och statsvetare och har tidigare jobbat på Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten. Han imponeras dagligen av alla medarbetare vid Karolinska Institutet. Sofia Nahringbauer Bildjournalist Sofia Nahringbauer älskar att fotografera porträtt. Något av det bästa med yrket är alla möten med nya spännande personer. Känslan när man får en människas personlighet att lysa igenom i ett porträtt är någonting alldeles speciellt. Dessutom: Annika Lund, Mattias Ahlm, Fredrik Hedlund, Maja Lundbäck, Jens Magnusson, Anders Nilsson, Joel Nilsson, Oskar Omne, Martin Stenmark och Rebecka Uhlin.

Foto: Joel Nilsson, Cecilia Odlind, Privat.

O la Danielsson:

Medarbetare i detta nummer

Medicinsk Vetenskap №2–2019

Medvet2-19_inlaga.indb 4

2019-05-14 12:47

Redaktionen Ansvarig utgivare Peter Andréasson, Tf kommunikationsdirektör, Karolinska Institutet Chefredaktör Cecilia Odlind 08–524 861 16 cecilia.odlind@ki.se Redaktör Ola Danielsson ola.danielsson@ki.se Kontakt E-post: medicinskvetenskap@ki.se Art Director Lisa Sigebrand lisa.sigebrand@ci.se Annonser Jan Nilsson jan.medicinskvetenskap@telia.com Redaktionsråd Erika Franzén, Johan Frostegård, Björn Högberg, Pernilla Lagergren, Daniel Normark, Jessica Norrbom, Mikael Rydén, Kristiina Tammimies.

Foto: Joel Nilsson, Cecilia Odlind, Privat.

Prenumerera på Medicinsk Vetenskap

Beställ redan i dag 4 nummer för 200 kr

E-post: medicinskvetenskap@ki.se Webb: ki.se/medicinskvetenskap

Omslagsfoto Joel Nilsson Tryck Stibo Complete Medicinsk Vetenskap ges ut av Karolinska Institutet och utkommer med fyra nummer per år. ISSN 1104-3822 Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Följ oss på Facebook! facebook.com/ medicinskvetenskap

Medicinsk Vetenskap №2–2019

Medvet2-19_inlaga.indb 5

2019-05-14 12:47

ANNONS

Webbstöd för vårdens arbete mot mäns våld mot kvinnor Webbstöd för vården riktar sig till personal inom hälso- och sjukvården samt tandvården. Det har utarbetats av Nationellt centrum för kvinnofrid i samverkan med Socialstyrelsen. Många våldsutsatta kvinnor söker vård, både för akuta besvär och mer diffusa symtom. Genom att ställa frågor om våld kan personalen upptäcka patienter som utsätts för våld och ge dem ett professionellt omhändertagande.

För att ge personalen den kunskap som behövs i det arbetet har ett webbaserat stöd anpassat efter hälso- och sjukvården och tandvårdens behov utvecklats. Här hittar du information om allt från att ställa frågor om våld till det medicinska omhändertagandet, att dokumentera och följa upp samt att samverka med andra aktörer. Webbstödet är kopplat till NCK:s kunskapsbank och innehåller faktatexter, expertintervjuer, fördjupningsfilmer och reportage från verksamheter runt om i landet.

www.nck.uu.se/webbstodforvarden

Specialerbjudande till dig som läser medicinsk vetenskap

Vill du få mer spring i benen? Står och går du mycket på jobbet? Blir du trött i benen och fötterna efter många timmars arbete? Då är RS-Strumpan perfekt för dig! De ger extra energi och motverkar och lindrar även svullnader och åderbråck. RS-strumpan är en stödstrumpa i bomull som ger ett behagligt stöd och bidrar till ökad blodcirkulation och därmed ökat välbefinnande!

Just nu får du prova ett par för Använd kod M79

79:-

INKL frakt!

Beställ idag på www.rsprodukter.se Över 50 000 nöjda kunder! tel 0247-23532

Medvet2-19_inlaga.indb 6

2019-05-14 12:47

Det senaste inom medicinsk forskning

Foto: Istockphoto

Överlevnad i världsklass Barn som föds mycket för tidigt på svenska sjukhus har ovanligt goda chanser att överleva, visar en ny studie. Forskarna har analyserat överlevnaden bland barn som fötts mer än 3,5 månader för tidigt på samtliga svenska sjukhus och jämfört överlevnadssiffrorna för åren 2014-2016 med åren Tuff start 2004-2007. Andelen dödfödda Men merparten barn minskade från 30 till 23 av extremt för tidigt procent och överlevnaden ökafödda barn klarar de från 70 till 77 procent. Den sig i Sverige. ökade överlevanden skedde inte till priset av fler komplikationer under nyföddhetsperioden. – Även om det finns enskilda sjukhus ute i världen som kunnat redovisa liknande resultat för utvalda patienter, så är överlevanden i en hel befolkning och för ett helt land i världsklass, säger Mikael Norman, professor i pediatrik vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, Karolinska Institutet. Störst förbättring sågs bland barn födda i vecka 22 med födelsevikter mellan 290 och 730 gram. Av dessa överlevde 6 av 10 barn som lagts för intensivvård under åren 2014-2016. Studieresultaten är ytterst ett styrkebesked för alla barnmorskor, sjuksköterskor och läkare som dygnet runt ger födande kvinnor och deras barn bästa tillgängliga vård, menar Mikael Norman. – Både professionen och myndigheter är duktiga på att snabbt ta till sig ny kunskap och omsätta den i praktisk handling. Även om vissa problem med vårdskador och långtidskomplikationer bland de extremt för tidigt födda barnen fortfarande återstår som viktiga förbättringsområden, så tycker jag verkligen att vi kan känna stolthet och glädje över den svenska neonatalvården. JAMA mars 2019 Medicinsk Vetenskap №2–2019

Medvet2-19_inlaga.indb 7

2019-05-14 12:47

Nyheter Universiteten har en viktig roll i att navigera studenterna rätt för att vi ska kunna skapa ett hållbart samhälle i framtiden, menade Karolinska Institutets rektor Ole Petter Ottersen.

” Jag är osannolikt överlycklig.” Skolöverläkare Sophie Ekman om att i mars i år bli utsedd till hedersdoktor vid Karolinska Institutet. Hon har verkat för att förbättra barns hälsa, från anti-drogkampanjer till världens första anti-rökkampanj riktad direkt mot föräldrar. Sophie Ekman är också medgrundare till Stiftelsen Läkare Mot AIDS Forskningsfond. Nya hedersdoktorer för 2019 är även Paolo Chiesi och Douglas Easton.

I spåren av #metoo

HUR SKA FN:s globala mål för en hållbar utveckling integreras i högre utbildning? Frågan diskuterades vid konferensen Rethinking higher education – Inspired by the Sustainable Development Goals som ägde rum på Karolinska Institutet den 30 mars. 500 deltagare lyssnade bland annat på Helen Clark, tidigare chef för FN:s utvecklingsprogram UNDP. – Vi kan inte fortsätta så här. Att växa nu och städa upp senare är inte hållbart i längden, sa hon. Talade gjorde även Karolinska Institutets rektor Ole Petter Ottersen. – De globala målen är konkreta och angår alla, nu gäller det att vi är kreativa och samverkande, sa han. Nyligen antog också universitetets styrelse den nya strategin, Strategi 2030, som tar avstamp i FN:s agenda 2030 och bland annat innehåller visionen om Karolinska Institutet som ett globalt universitet. 8

Samtidigt har media rapporterat om uppgifter från Naturvårdsverket där 190 myndigheter redovisar sina utsläpp från tjänsteresor under 2017 och 2018. Allra mest kom från Karolinska Institutet. Denna mindre smickrande topplacering hänger främst ihop med den medicinska forskningens globala karaktär och alla de samverkansprojekt universitetet har med kollegor runt om i världen, menar Ole Petter Ottersen. – Men detta är en viktig påminnelse, även vi måste naturligtvis arbeta mer aktivt för att minska vår klimatpåverkan. Den förändringen har inletts. I nya Strategi 2030 poängteras bland annat vikten av att vi ska öka andelen resfria möten, säger han. Peter Andréasson Konferensen skedde i samarbete med Göteborgs universitet, Chalmers tekniska högskola och KVA och ska följas upp i Göteborg 28 mars år 2020.

Läs mer på ki.se

Biomedicum utsedd till Årets bygge Ambitiöst. Karolinska Institu-

tets nya laboratorium Biomedicum har utsetts till Årets bygge 2019 av Byggbranschen. Ur motiveringen: ”Projektgruppen har haft höga ambitioner vad gäller utveckling av samverkan, arbetsklimat och säkerhetstänk – och lyckats. Projektet har därutöver blivit klart före utsatt tid och till kraftigt sänkta kostnader jämfört med budget.” Källa: aretsbygge.nu

Foto: Daniel Lagerlöf, Christian Gustafsson, Stefan Zimmerman

”De globala målen angår oss alla”

Samarbete. Tre universitet – KTH, Malmö universitet och Karolinska Institutet – lanserade den 8 mars i år ett nytt forsknings- och samverkansprogram som ska ge kunskap om sexuella trakasserier inom akademin samt leda till forskningsbaserade förbättringar.

Medicinsk Vetenskap №2–2019

Medvet2-19_inlaga.indb 8

2019-05-14 12:47

3 × metaller Framsteg

Celler kan lösa upp guld ”Guld rostar aldrig”, sägs det. Men guldpartiklar i nanostorlek kan lösas upp av celler, visar ny forskning. Text: Anna Persson NANOGULD, guldpartiklar så små som en miljarddels meter har många medicinska tillämpningar, exempelvis förbättrad röntgen och diagnostik och behandling av cancer. Det är därför viktigt att studera vad som händer med nanoguld i kroppen. Guld anses enbart kunna lösas upp av väldigt specifika kemikalier. Ny forskning från Karolinska Institutet visar nu att detta inte stämmer för nanoguld. – Vi ville testa hypotesen att partiklar som inte anses kunna lösas upp i kroppen faktiskt kan göra det, framför

Foto: Istockphoto

metaller i miljön som riskerar att skada vår hälsa listas på Riskwebben. Läs om förekomst, exponering och hälsoeffekter av arsenik, bly, bor, kadmium, kvicksilver, litium, mangan, fluorid och uran på ki.se/ imm/metaller.

allt när de förekommer i nanostorlek. Därför testade vi guld som är ett av de mest beständiga materialen som finns, berättar forskningsledaren Hanna Karlsson, docent vid Institutet för miljömedicin. Forskarna har utvecklat en ny metod som bygger på att makrofager, speciella immunceller som tar hand om bakterier och partiklar i kroppen, odlas tillsammans med nanoguld i en veckas tid. Sedan förstörs cellerna och det nanoguld som har lösts upp kan skiljas ut. Två olika storlekar av nanoguld

testades, 5 och 50 nanometer. – Vi fann att båda storlekarna av nanoguld kunde lösas upp av celler. 14 procent av de minsta partiklarna löstes upp om vi samtidigt simulerade inflammation i cellerna, säger forskningsledaren Hanna Karlsson. Det är ännu för tidigt att avgöra betydelsen av guldets upplösning till guldjoner, om det kan orsaka negativa effekter eller tvärtom vara användbart för att behandla sjukdomar. American Chemical Society Applied Biomaterials mars 2019

Bly ger kortare telomerer Övervikt, rökning, luftföroreningar och dålig näringstillförsel kan påverka längden på det nyfödda barnets telomerer, det vill säga de skyddande ändarna på varje kromosom. Man vet att telomerlängden är viktig för cellens funktion under våra liv, men man har inte vetat så mycket om hur giftiga kemikalier påverkar telomerer tidigt i livet. En ny studie från Institutet för miljömedicin genomförd på 169 mödrar och deras nyfödda barn i norra Argentina visar att förhöjd exponering för den giftiga metallen bly, framför allt via mat och dricksvatten, var förknippad med kortare telomerer i det nyfödda barnets blod, och det redan vid exponeringsnivåer som förekommer i Sverige. – Kortare telomerer vid födelsen har visats ha samband med flera olika sjukdomar senare i livet, till exemepel ökad risk för hjärt-kärlsjukdom. Men för att förstå vad detta har för konsekvenser för barnet behöver vi mer forskning, säger professor Marie Vahter. BMC Medicine april 2019 Medicinsk Vetenskap №2–2019

Medvet2-19_inlaga.indb 9

2019-05-14 12:47

Bilden Paus

Poängen med paus Varför kan vi inte bara jobba på? Här är några fördelar med att ta paus. Text: Ola Danielsson

Rörelsepaus. Bra för hälsan En fysiskt aktiv livsstil är som bekant bra för hälsan. En bra början är att ta pauser i stillasittandet. En kort bensträckare var tjugonde minut har god effekt på insulinnivåer, blodsocker och blodtryck. Den som vill få ut ännu mer av den korta rörelsepausen kan fylla den med intensiv fysisk aktivitet. Effekten blir då jämförbar med ett längre träningspass med lite lägre aktivitetsnivå. – Ungefär en minut, eller tre gånger 20 sekunder, av intensiv aktivitet tre gånger i veckan räcker för att man ska börja få träningseffekter. Man kan till exempel springa så fort man orkar till bussen, säger Mikael Mattsson, forskare i träningsfysiologi vid institutionen för fysiologi och farmakologi, Karolinska Institutet.

Lunchpaus. Ett enkelt beslut Pauser är bra till mycket, men påverkar de vår beslutsförmåga? Ja, det menade forskarna bakom en välciterad studie som visade att israeliska domare gav mildare domar direkt efter lunchpaus för att sedan bli mycket strängare och fälla nästan alla. Kritiker har dock påpekat att det inte var så konstigt eftersom rättsfallen inte var slumpmässigt ordnade under dagen – åtalade utan försvar kom sist i varje arbetspass. En nyare studie är dock inne på liknande spår och visar att sjuksköterskor som arbetar på en telefontjänst för hälsorådgivning tenderade att ge för patienten säkrare men mer resurskrävande råd, som att hänvisa patienten till att uppsöka läkare under samma dag, ju längre tid som passerat efter den senaste pausen.

Promenadpaus. Ger nya idéer En promenadpaus är bra för den som behöver komma på nya idéer. Det var slutsatsen när amerikanska forskare lät 48 personer genomföra kreativitetstest innan, under och efter promenader. Mest kreativitet frigjordes vid promenader utomhus snarare än på rullband inomhus. Men forskarna betraktar utomhuseffekten som skild från promenadeffekten då även personer som fick åka rullstol utomhus blev bättre på att tänka nytt.

Medicinsk Vetenskap №2–2019

Medvet2-19_inlaga.indb 10

2019-05-14 12:47

Sovpaus. Bättre än att plugga En siesta kan vara mer lärorik än att plugga, visar en studie där ungdomar fick fem timmar på sig att lära sig allt om leddjur. Halvvägs fick de antingen ta en timmes paus och titta på film, ta en lika lång tupplur eller att fortsätta repetera information de redan lärt sig. En vecka senare visade det sig att gruppen som tog en tupplur var de som lärt sig mest. Studien bekräftar tidigare forskning som visar att sömnen förbättrar minnet.

Foto:iStockphoto. Ikoner: NounProject

Naturpaus. Laddar batterierna En paus i en grön miljö kan ladda våra mentala batterier. Det visar bland annat en studie där ungdomar efter en förmiddag med intensivt skolarbete fick spendera sin lunchpaus i en av tre olika sorters parker, en liten urban park omgärdad av trafik, en större grönare park eller en skog. Både koncentrationsförmågan och välbefinnandet ökade mest om pausen ägde rum i en stor park eller i en skog.

Källor: Sleep januari 2019, Journal of Experimental Psychology: Learning, Memory, and Cognition Juli 2014, International journal of environmental research and public health, juni 2018, PNAS april 2011, Health Psychology april 2019, Medicinvetarna avsnitt 10. Medicinsk Vetenskap №2–2019

Medvet2-19_inlaga.indb 11

2019-05-14 12:47

Framsteg I korthet Forskningsnyheter hämtade från

ki.se/nyheter

Obehagskänslor i obalans kan vara en del av problemet vid ångest och depression.

” Det finns många positiva effekter men det är ingen mirakelkur som löser allt.” Douglas Sjöwall, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, menar att det saknas vetenskapligt stöd för att införa mer fysisk aktivitet för att främja skolprestationerna, vilket många skolor har gjort. Källa: DN

Nervbanor bakom obehag kartlagda Obehagligt. Hur känslan av aversion och obehag uppstår i hjärnan är relativt

okänt, men flera studier i djurmodeller har pekat mot en struktur som kallas habenula. Habenula kontrollerar både dopamin och signalsubstansen serotonin, som bland annat anses ha betydelse för vårt välbefinnande. Det har dock inte varit känt hur habenula regleras. Forskare vid Karolinska Institutet har nu kartlagt vilka nätverk i hjärnan hos möss som styr habenula och vilken roll de spelar för uppkomst av aversion. – Vi har upptäckt en ny nervbana som går mellan de två hjärnstrukturerna hypotalamus och habenula, och som kan moduleras för att kontrollera känslan av aversion. Vår förhoppning är att detta kan ligga till grund för utveckling av nya behandlingar som återskapar balans i hjärnans nätverk vid till exempel depression och ångest, säger docent Dinos Meletis vid institutionen för neurovetenskap som lett studien. Studien gjordes med bland annat optogenetik, en teknik där ljus används för att aktivera specifika nervceller för att på så vis kunna studera hur det påverkar mössens beteende. Molecular Psychiatry februari 2019

Ont. I tidigare forskning har fem gener upptäckts som är förknippade med avvikande smärtupplevelse. Mutation i den så kallade PRDM12genen medför oförmåga att känna smärta, men den exakta mekanismen är okänd. När forskare vid Karolinska Institutet hämmade uttrycket av PRDM12-genen hos möss visade det sig att inga nervceller utvecklades som registrerar smärta, temperatur eller klåda. – Vi identifierade den molekyl, ett protein, som krävs för att smärtneuroner ska utvecklas från stamcellerna. Avsaknad av denna enda molekyl gör att en hel population av celler inte utvecklas. Det är överraskande att proteinet har en så bred funktion, säger Saida Hadjab, forskare vid institutionen för neurovetenskap. Forskarna vill nu undersöka om en felaktig reglering av genen bidrar till neuropatiska smärttillstånd, som kronisk smärta, och hoppas att resultaten ska leda till nya läkemedel. Cell Reports mars 2019

Foto: iStockphoto

Molekyl lovande för smärtpatienter

Medicinsk Vetenskap №2–2019

Medvet2-19_inlaga.indb 12

2019-05-14 12:48

Nya substanser mot åldrande Livslängd. En metod för att

identifiera substanser som kan förhindra åldrande har utvecklats av forskare vid Karolinska Institutet. Forskarna använde transkriptomdata, det vill säga information om allt RNA som finns i Forskare letar efter en cell eller vävnad vid substanser som kan en given tidpunkt, och ge ännu fler friska använde maskininhundraåringar. lärning för att skilja på transkriptom från ”unga” respektive ”gamla” personer. Sedan analyserades olika substansers förmåga att förändra transkriptom till en ”yngre” ålder. Två substanser som sedan visade sig kunna förlänga livet hos masken C. elegans tillhör en substansklass som inte tidigare har – Det öppnar upp för utveckvisat sådan effekt. ling av nya behandlingar – Hsp90-hämmare testas som stänger av uttrycket redan för andra behandlings av den skadade genen, ändamål och nu behövs med hjälp av till exempel ytterligare studier för att unantisense-teknologi, något dersöka deras effekt på åldsom nyligen visats vara rande hos människor, säger framgångsrikt för andra Christian Riedel, forskare ovanliga ärftliga sjukdomar, vid institutionen för biovesäger Anna Wedell, professor tenskaper och näringslära. Cell Reports april 2019 vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi.

Orsaken till muskelsjukdom funnen

Foto: iStockphoto

Sällsynt. SBM (sarcoplasmic

body myopathy) är en ärftlig sjukdom som leder till att muskler långsamt försvagas och förtvinar. Med hjälp av moderna genanalystekniker har forskare vid bland annat Karolinska Institutet nu upptäckt att den bakomliggande orsaken är en mutation i genen som kodar för myoglobin – det protein som transporterar syre i muskelceller. Exakt hur mutationen i myoglobin orsakar muskelförtvining är inte känt. Men enligt forskarna beror sjukdomen sannolikt på att proteinet får en ny funktion som är skadlig för muskeln, och inte på att proteinet tappar sin normala funktion.

Nature Communications mars 2019

Smärtstillande orsakar inte astma hos barnet Riskfritt. Kvinnor som tar paracetamol under graviditeten är mer benägna att få barn som utvecklar astma. Men det beror förmodligen inte på de smärtstillande läkemedlen, visar en ny studie. I studien, som omfattar närmare 500 000 svenska mammor och deras barn, hade mammor som ordinerats paracetamol under graviditeten ökad risk för astma, men riskökningen var liknande vid ordinering av andra typer av smärtstillande medel. En förklaring kan vara att kvinnor som ordineras smärtstillande

medel under graviditeten oftare har kronisk smärta, oro eller söker sjukvård i större utsträckning. – Allvarlig smärta och den stress det orsakar har djupgående effekter på kroppen, bland annat på nivåerna av vissa hormoner, och det finns en bevisad koppling mellan höga stressnivåer hos mamman under graviditeten och ökad risk för astma hos barnet, säger professor Seif Shaheen vid Queen Mary University of London, som

miljoner eller ända upp till 50 miljoner. Så många personer över 100 år kan det finnas i världen om ett sekel. Idag finns en halv miljon. En ny studie vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi vis ade överraskande att 100-åringar var friskare än de yngre patienterna. Acta Orthopedica april 2019

lett studien i samarbete med professor Catarina Almqvist Malmros och kollegor vid Karolinska Institutet. European Respiratory Journal mars 2019

Nytt sätt att påverka mitokondriell sjukdom Otippat. Sjukdomar som drabbar cellernas kraftverk, mitokondrierna, kan ge allvarliga symtom men saknar effektiv behandling. Orsaken är ofta mutationer i mitokondriernas DNA, som hos patienterna oftast finns blandat med normalt mitokondriellt DNA i en och samma cell. Forskare vid Karolinska Institutet har nu visat att symtomen hos möss kan mildras genom att öka det totala antal kopior av det mitokondriella DNAt, trots att mängden muterat DNA också ökar. – Det tyder på att metoder som ökar mängden mitokondriellt DNA skulle kunna bli nya behandlingsstrategier för mitokondriella sjukdomar, säger Roberta Filograna, forskare vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik. Science Advances 3 april 2019 Medicinsk Vetenskap №2–2019

Medvet2-19_inlaga.indb 13

2019-05-14 12:48

Framsteg Hallå där KARIN VILLAUME

forskare vid institutionen för lärande, informatik, management och etik, LIME.

Varför behövs forskning om ohövlighet? Tidigare studier tyder på att ohövligt beteende på jobbet är ett ökande problem. Karin Villaume ska kartlägga hur det ser ut i svensk detaljhandel. Text: Lotta Fredholm Foto: Oskar Omne Varför blev du intresserad av detta?

– Vi blev inspirerade av kanadensiska forskare som gjorde en fokuserad insats på ett sjukhus med fantastiska resultat – sjukfrånvaron sjönk med 38 procent, tilliten till ledningen ökade, medan tecken på stress, utbrändhet och cynism minskade. Insatsen var att de minst en gång i månaden genomförde seminarier på arbetsgruppnivå. Inom varje enhet pratade man om hur hövlighet och ohövlighet yttrade sig i arbetsgruppen och hur ohövlighet kunde hanteras. De påtagligt positiva resultaten gjorde oss intresserade av att genomföra motsvarande studie i Sverige. På vilket sätt är ohövlighet ett problem?

– Där det förekommer kan det vara ett arbetsmiljöproblem. Tidigare studier har redovisat att 99 procent av alla tillfrågade medarbetare har bevittnat eller utsatts för ohövlighet. Hälften av de som utsatts rapporterar att de medvetet anstränger sig mindre på arbetet, två av tre att de förlorar tid på att undvika förövaren och var fjärde att de lät sin frustration gå ut över kunder. 14

Dessutom minskar både kreativitet, problemlösningsförmåga och produktivitet, så ohövlighet får konsekvenser. Kan du ge några konkreta exempel?

– Det kan skilja sig mellan olika kulturer, men exempelvis att släppa dörren i ansiktet eller att ignorera andra. I mejl kan ohövlighet yttra sig genom att använda versaler och uttrycka frustration, istället för att formulera sig vänligt och sakligt. Ohövlighet är intressant eftersom det till skillnad från exempelvis aggressivitet inte behöver vara medvetet. Att i ett telefonsamtal prata högt och störa sin kollega behöver ju inte ske medvetet, men kan ändå uppfattas som ohövligt. Varför vill ni studera detaljhandeln? – Detaljhandeln är landsomfattande och är också en sorts arbetsplats där

”Ju mer jag har läst på om ohövlighet, desto mer uppmärksam blir jag i vardagen – på om folk håller upp dörren eller vinkar till bilförare som stannar när de korsar gatan. Och det är smittsamt. Om du är hövlig mot andra är det mer troligt att de beter sig hövligt tillbaka, ” säger Karin Villaume.

många unga gör sin debut i arbetslivet. Jag och min kollega Dan Hasson som jag driver projektet tillsammans med gör inledningsvis en förstudie, där vi via en omfattande webbenkät till tiotusentals medarbetare ska kartlägga eventuell förekomst av ohövlighet. Vi ska även undersöka eventuella samband mellan ohövlighet och psykosocial arbetsmiljö, tecken på långvarig stress och sjukfrånvaro. Dessutom är vi mycket intresserade av goda exempel. Räcker det inte att arbeta mot trakasserier, kränkningar och mobbning?

– Det är viktigt att aktivt verka för god och hälsosam arbetsmiljö och fokusera på önskat läge. Sedan behöver man naturligtvis också definiera och motarbeta beteenden som absolut inte är acceptabla.

Medicinsk Vetenskap №2–2019

Medvet2-19_inlaga.indb 14

2019-05-14 12:48

Framsteg

Spaning:

Faktaböcker under lupp Vilseleds bokläsarna om hur man lever hälsosamt? Medicinsk Vetenskap ser en ökad granskning av faktaboksbranschen.

Illustration: Istockphoto

”MÅNGA BÖCKER OM kost och hälsa

innehåller så allvarliga felaktigheter att det kan påverka människors beteende och hälsa negativt”. Det menade flera forskare vid bland annat Karolinska Institutet i en debattartikel i vintras. Och synar man de böcker som marknadsförs som populärvetenskaplig litteratur, något som hittills inte gjorts i någon större utsträckning, så verkar det vara lite si och så med den vetenskapliga stringensen. Det är lätt att hålla med forskarna om att det är ett problem: Dels kan det underminera de rekommendationer som är framtagna med vetenskapliga metoder och dels kan det leda till att människor felbehandlas eller inte söker den vård eller hjälp de är betjänta av. Att kritiskt granska vetenskapligheten i den populärvetenskapliga litteraturen är en viktig insats. Men om granskningen kommer i efterhand har ju många redan tagit till sig av informationen. Ett annat förslag, som framförs av forskarna bakom debattartikeln, är någon slags oberoende granskning, en konsumentupplysning, till hjälp för både läsare, författare och bokförlag. Om vi kommer att få någon sådan hjälp framöver får vi se. Under tiden återstår det för var och en att själva skaffa sig en uppfattning om böckernas vetenskaplighet. Då kan några tips från psykologen och forskaren Alexander Rozental vid Karolinska Institutet, som själv skrivit flera populärvetenskapliga böcker inom psykologi, komma väl till pass. För även kategorin psykologiska självhjälpsböcker kan vara potentiellt skadliga genom att sprida metoder som saknar vetenskapligt stöd, menar han. – Men om boken handlar om ett konkret problem, som panikångest, är den troligen mer användbar än en bok som

marknadsförs med målet att kunna leda till mer övergripande förändringar, som att ”bli lycklig” eller stärka din självkänsla, menar han. Det kan vara lättare sagt än gjort att inte lockas av snabba lösningar i krisande stunder. Men sådana fungerar ju tyvärr sällan.

1. Har författaren utbildning eller forskarutbildning i det aktuella ämnet? 2. Finns det en referenslista och hur uppdaterad är den? 3. Går effekten som marknadsförs att utvärdera, exempelvis via ett självskattningsformulär?

Cecilia Odlind

Källor: Alexander Rozental, DN Debatt: ”Allvarliga fel i många böcker med råd om kost och hälsa” .

Medvet2-19_inlaga.indb 15

Är boken baserad på vetenskap? Få koll!

Medicinsk Vetenskap №2–2019 №3–2017

2019-05-14 12:48

Framsteg Kortintervjun

Prestige färgar viktiga val

Läkaryrket har hög status men kan också vara slitigt. Det blir spännande att se om läkaryrkets status kommer bestå i framtiden, tycker Caroline Olsson.

Idéer om status och prestige bidrar till läkarbrist inom vissa specialiteter, visar en ny avhandling. Text: Ola Danielsson Foto: Sofia Nahringbauer Relativt få läkare specialiserar sig inom psykiatri, geriatrik och primärvård – områden där det finns problem med läkarbrist. Caroline Olsson har i sin avhandling undersökt vilka faktorer som påverkar läkares val av specialisering. Hon har länge arbetat med frågor om lika villkor och breddad rekrytering till grundutbildningarna vid Karolinska Institutet. – Jag ville ta reda på vad som händer i nästa steg, när läkarna vidareutbildar sig, säger hon. En slutsats är att specialistval inte förklaras av social bakgrund. – Det beror på att läkarkåren som sådan är snedrekryterad, de flesta läkarstudenter har högutbildade föräldrar, säger Caroline Olsson. Personligheten kan däremot påverka – en delstudie visade att kirurger hade höga poäng på personlighetsdrag för noggrannhet och lägre på samarbetsvilja. Men det mest framträdande mönstret var hierarkiska uppdelningar mellan olika specialiseringar. I läkarnas rangordningar stack kirurgi ut som ett område med hög social status, medan psykiatri och geriatrik anses ha låg status. Insikten om att detta kan spela roll var högst i grupperna med låg status. En psykiater som intervjuades i en av studierna sa att hen hellre presenterar sig som läkare än som psykiater. – Det tycker jag är absurt, att känna så efter att man har gått en femårig specialistutbildning. Det är verkligen inte okej, säger Caroline Olsson. Förklaringarna som gavs i intervjuerna var exempelvis att framgång inom psykiatri anses svårmätbart och att ämnet presenteras som något avvikande i utbildningen. Valet görs efter avslutad grundutbildning. Men enligt Caroline Olsson är det viktigt att förstå att det föregås av en lång process. – En rekryteringsprocess är inte att lägga ut en annons, utan man måste under hela läkarutbildningen arbeta proaktivt för att höja statusen för specialiseringar där vi har brister. Annars kommer vi aldrig klara vårdens utmaningar, säger Caroline Olsson. 16

Namn: Caroline Olsson Titel: Nydisputerad forskare vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset.

Medicinsk Vetenskap №2–2019

Medvet2-19_inlaga.indb 16

2019-05-14 12:48

Framsteg Utblick ” Anonymiteten kan göra att man vågar söka hjälp.”

Mark Kelly (till vänster) var kvar på jorden medan tvillingbrodern Scott åkte upp i rymden.

Psykiatern och forskaren Christoffer Rahm leder en ny studie som ska minska sexuell exploatering av barn på internet. Studiedeltagare kommer att rekryteras i forum på den krypterade delen av internet som heter darknet. Källa: Modern psykologi, ki.se

Många barncancerfall odiagnostiserade Ojämlikt. Forskare vid Världs-

NYFIKEN PÅ FORSKNING OM TVILLINGAR? Lyssna på avsnitt 14 av podcasten Medicinvetarna där Patrik Magnusson, chef för Svenska tvillingregistret, intervjuas: ki.se/ medicinvetarna

Tvillingstudie i rymden avslutad

Foto: NASA/Johnson

Stressat. Nyligen publicera-

des en studie gjord av den amerikanska rymdfartsmyndigheten NASA som undersökt hur en rymdfärd påfrestar kroppen. Studien genomfördes med hjälp av två individer med i princip identiskt DNA: Enäggstvillingarna tillika astronauterna Scott och Mark Kelly. Scott fick spendera 340 dagar i rymden, till stor del i den internationella rymdstationen, under 20152016 medan Mark var kvar på jorden. Tio olika forskargrupper genomförde en rad tester och mätningar på tvillingarna före, under och efter rymdfärden. Analyserna visar att en rymdfärd leder till flera förändringar, exempelvis viktnedgång och en mindre varierad tarmfloran. Stressen syns också i form av förändringar i genuttryck

och på kromosomnivå. En sak som dock förvånade forskarna var att de såg en förlängning av telomererna, kromosomernas skyddande ändar, som tvärtom brukar förkortas med ökad stress och ålder. De allra flesta parametrar, inklusive telomerernas längd, återställdes hos Scott en tid efter återkomsten till jorden. Science april 2019

Nyupptäckt hjärnmekanism reglerar vikt Energibalans. Molekylen IL-6 är främst känd som en signalmolekyl i immunsystemet. Nu har forskare upptäckt att den också kan styra kroppsvikt genom att påverka ett specifikt område i hjärnan, enligt ett pressmeddelande från Göteborgs universitet. I studien visades att råttor och möss som blev feta efter att ha ätit energirik mat

hade minskade nivåer av IL-6 i det så kallade parabrakiala området i hjärnan. När forskarna selektivt minskade IL-6 i hjärnområdet ökade gnagarna i vikt, oavsett om de åt energirik eller mer hälsosam kost. Cell reports mars 2019

patienter har testat att behandla sin panikångest och torgskräck med VR-glasögon i ett prisbelönat projekt av bland andra forskare vid Karolinska Institutet. Tillsammans med en terapeut har patienterna besökt både Sergels torg och T-centralen – utan att behöva vara där. Källa: DN

hälsoorganisationen WHO har i en studie uppskattat att nära 400 000 barn under 15 år drabbades av cancer i världen år 2015. Av dessa barn uppskattade forskarna att cirka 43 procent aldrig fick en diagnos. Då det saknas registrering av hälsodata i många länder är siffrorna på drabbade barn mycket osäkra. Forskarna i den aktuella studien utvecklade därför en modell för att kunna uppskatta antal odiagnostiserade cancerfall genom att samla annan tillgänglig data om exempelvis genomsnittlig inkomst, andel stadsbor och tillgången till annan vård, som vaccination eller graviditetsvård. För att kontrollera modellens tillförlitlighet testade forskarna dess förutsägelser mot redan känd data från flera länder. Forskarna såg att så många som runt 97 procent av alla drabbade barn i Europa och Nordamerika får en diagnos medan siffrorna i Sydasien och Västafrika landade runt 50 procent. De hoppas att resultaten ska leda till investeringar i hälsosystemen i de utsatta länderna. The Lancet Oncology februari 2019 Medicinsk Vetenskap №2–2019

Medvet2-19_inlaga.indb 14

2019-05-14 12:48

Tre forskare om innovationer

” Nästa steg är människa” ”När jag var doktorand försökte jag transplantera celler till hjärnan med en metod där man navigerar via blodkärlen. Det fungerade inte, och jag fattade inte var cellerna tog vägen, de hamnade inte i hjärnan i alla fall. Så småningom förstod vi att cellerna behövde ha vissa egenskaper så att de kunde interagera med kärlen och ta sig ur dem. Jag och min handledare Staffan Holmin insåg då att vi behövde bygga en kateter. Först försökte vi på egen hand men ganska snabbt började vi samarbeta med vår meduppfinnare Stefan Jonsson på KTH. Tillsammans utvecklade vi ”Extroducer”, en mikrokateter som till exempel ska kunna injicera läkemedel till svåråtkomliga tumörer och transplantera insulinproducerande celler till bukspottskörteln. Den här uppfinningen och dess metod blev också en del av min avhandling. Specifikt hoppas jag nu att metoden ska kunna användas vid en cancerform i hjärnan hos barn som kallas ponsgliom, som har en extremt dålig prognos. Vi vill också tillhandahålla ett verktyg till endokrinologerna i hopp om att de ska kunna bota typ 1-diabetes. Om jag hade förstått hur krångligt det skulle bli att lyckas med Extroducern och dess metod så hade jag kanske aldrig börjat, för nu har vi hållit JOHAN på i 12 år och den är ännu inte i LUNDBERG kliniskt bruk. År 2015 köpte ett Innovation: Extroducer, en företag rättigheterna att utmikrokateter som når fram till veckla tekniken, men jag och svåråtkomliga tumörer och organ. Titel: Forskare anknuten till mina meduppfinnare försöker institutionen för klinisk neufortfarande designa hur vi ska rovetenskap, Karolinska gå tillväga. Vi började i framInstitutet. benet på en råtta, sedan gjorde vi detta i hjärna, hjärta, bukspottskörtel och tarmpaket på stora djur som till exempel grisar. Nu börjar vi närma oss nästa steg: människa.”

Medicinsk Vetenskap №2–2019

Medvet2-19_inlaga.indb 18

2019-05-14 12:48

De tänker nytt En produkt, en tjänst eller en smart teknologi - innovationer kan ta många former. Vi har pratat med tre forskare som har gått från idé till handling. Berättat för: Maja Lundbäck Foto: Emil Nordin

Medicinsk Vetenskap №2–2019

Medvet2-19_inlaga.indb 19

2019-05-14 12:48

Tre forskare om innovationer

” Vi vill hjälpa läkare att välja rätt” ”Patienter med fraktur eller förlamning på grund av skelettmetastaser har i snitt sju månader kvar att leva. En cancerorsakad fraktur läker sällan. Och om man har mycket kort tid kvar har man ofta inte nytta av kirurgi, då kanske det är bättre att vara hemma med familjen och få palliativ vård. Jag disputerade år 2000 på kirurgisk behandling av skelettmetastaser och har länge velat skräddarsy behandlingen för den här patientgruppen. Nu forskar jag mest inom beslutsstöd baserade på maskininlärning och patientregister tillsammans med en amerikansk kollega, Jonathan Forsberg. För tio år sedan började vi ta fram ett system för beslutsstöd som hjälper läkare att välja rätt behandling, anpassat efter patientens förväntade RIKARD WEDIN överlevnad. Innovation: PATHFx, beslutsstöd för behandling av patienter med Med hjälp av maskininlärskelettmetastaser. ning har vi gjort en algoritm Titel: Docent vid institutionen för som bygger på elva variabler molekylär medicin och kirurgi, som alla påverkar överlevKarolinska Institutet. Ortopedkirurg vid Karolinska Universitetsnaden. Vårt system, PATHFx, sjukhuset. var igång på allvar för ett halvår sedan och nu har vi 300 läkare över hela världen använder det. Doktorn matar in uppgifter i datorn eller telefonen och får omedelbart tillbaka en patientspecifik överlevnadskurva. En utmaning är att algoritmerna måste tränas om regelbundet, då prognoserna ändras i takt med att det kommer nya behandlingar. Därför har vi ett skelettmetastasregister där vi har integrerat PATHFx. Vi har skrivit ett antal vetenskapliga artiklar där vi har visat att det här fungerar. Mest nytta skulle beslutsstödet ha om det integrerades i patientdatajournalen, men det har varit svårt att få landstingen att förstå nyttan. Projektet går just nu runt tack vare forskningsanslag. Nu måste vi börja försöka hitta externa sponsorer, men jag är ingen säljartyp.”

Medicinsk Vetenskap №2–2019

Medvet2-19_inlaga.indb 20

2019-05-14 12:48

” Att utveckla plattformen har tagit tid” ”Från början var MindMend en bred ehälsoplattform för olika former av ohälsa i arbetslivet, men sedan riktade vi in oss på enbart adhd, vår första kund gjorde att vi ändrade oss. Tanken att starta någonting eget och göra karriär inom näringslivet fick jag och BERKEH NASRI mina två medgrundare under Innovation: MindMend, en slutet av doktorandtiden. Att e-hälsoplattform för behandling bli entreprenör – att vilja göra av vuxna med adhd. en produkt av sina idéer – Titel: Anknuten forskare vid anses inte alltid så fint inom institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet akademin. Men det är väl bra samt psykolog och vd för att använda sin bakgrund till MindMend. att skapa sådant som kommer patienter och vårdgivare till gagn, så att allt inte bara hamnar på en forskningshylla. Vuxna med adhd är eftersatta inom psykiatrin. Efter diagnosen får de ingenting eller möjligen i bästa fall läkemedel. Eftersom 50 procent inte tål, inte svarar på eller får ofullständig effekt av läkemedelsbehandling finns behov av kompletterade psykologiska insatser. Ett problem är att det inte finns så mycket evidens kring vilka behandlingskomponenter som är verksamma och det har saknats behandlingsmanualer som har försökt täcka de många komplexa aspekterna av adhd-problematik i vuxen ålder. Som doktorand tog jag fram en sådan manual som bygger på en kombination av kognitiv- och dialektisk beteendeterapi. Jag har även tittat på om behandlingen fungerar via internet och undersökt om den accepteras av patienterna – effekterna verkar lovande, även om det finns förbättringspotential. Att utveckla plattformen, som vänder sig till vårdgivare, har tagit tid. En pilotkund har låtit tio patienter testa behandlingen och generellt var de nöjda.”

Medicinsk Vetenskap №2–2019

Medvet2-19_inlaga.indb 21

2019-05-14 12:48

Tidslinjen Hjärnavbildning

Från grå klump till hjärnatlas

Fakta: Med tekniker som PET, MR och fMRI kan hjärnans struktur, funktion, och kemi visualiseras. Hjärnavbildning har varit avgörande för hjärnforskningens utveckling och används rutinmässigt inom sjukvården.

För blotta ögat ser hjärnan mest grå och skrynklig ut. Men med teknikens hjälp har forskare fått fram ett överflöd av bilder från hjärnans inre.

1882 Primitivt. Psykologen Angelo Mosso mäter hjärnaktivitet med hjälp av ett slags gungbräda – när han ringde i en klocka flödade blod till huvudet på försökspersonen och brädan tippade.

Text: Ola Danielsson

1880

1900

1920

1950

1927 Synliga blodkärl. Kontrastvätska börjar användas för att synliggöra blodkärlen i hjärnan på röntgenbilder. Vätskan injicerades först direkt i halspulsådern, men idag vet man att det är säkrare att använda ett blodkärl i ljumsken. 22

1960

1971 Virtuella skivor. Med datorernas intåg blev det möjligt att kombinera många röntgen bilder tagna ur olika vinklar. Nu gick det att studera skivor av hjärnan utan att skära i den.

1950-talet. Radioaktivt. Tekniken för att avbilda radioaktiva spårämnen i kroppen med så kallad positronemissionstomografi (PET) utvecklas. Genom val av spårämne kan olika aspekter av hjärnans funktion avslöjas.

Foto: iStockphoto, Wikimedia

1918 Luftröntgen. Genom att tömma ut ryggmärgsvätska genom ett hål i kraniet och istället pumpa in luft synliggjordes hjärnans strukturer för röntgen. Proceduren var dock både obehaglig och riskabel för patienten.

1900 Vackert. Ramón y Cajal gjorde vackra teckningar av hjärnans nervceller och förespråkade neuronteorin, som säger att hjärnan inte är en enda massa utan består av separata nervceller.

Medicinsk Vetenskap №2–2019

Medvet2-19_inlaga.indb 22

2019-05-14 12:48

1992 Funktionellt. Potentialen i att visualisera blodets syrehalt med MR-teknik blir tydlig genom en serie vetenskapliga artiklar om det som kallas funktionell magnetresonanstomografi. Bilderna där aktiva delar av hjärnan ”lyser upp” blir epokgörande i den fortsatta hjärnforskningen.

1988 Genomsnittligt. PETbilder är brusiga. Men genom att lägga ihop PETbilder från flera försökspersoner lyckas forskare skapa mycket tydligare bilder, till exempel av vad som händer i hjärnan när en hand stimuleras.

1970

1980

1990

2018 Många hjärnor. Genom stora samarbeten får forskare fram ny information. Ett exempel är konsortiet ENIGMA som genom att kombinera MR-bilder från 4000 patienter har upptäckt hjärnavvikelser kopplat till epilepsi.

1970-talet. Magnetiskt. Genom att manipulera kroppens väteatomkärnor med magnetfält öppnas nya möjligheter att avbilda kroppens mjukdelar, som hjärnan. Tekniken, som kallas magnet resonanstomografi (MR), är ofarlig så länge inga metallföremål finns i rummet.

Framtidens utmaningar Hitta rätt skala De allra kraftigaste MR-kamerorna har en upplösning på cirka 0,5 millimeter. Neurologiska processer kan dock ske på ännu mindre skala och kräva ännu bättre kameror för att fångas på bild. Synliggöra olika sjukdomar Forskningen om olika sjukdomar kan kräva utveckling av avbildningsteknik. Exempelvis saknas fortfarande ett bra radioaktivt spårämne för att avbilda proteinet alfasynuklein som ansamlas vid Parkinsons sjukdom. Komplex tolkning Det har alltid varit en utmaning att tolka bilder av hjärnans funktion. Bilderna kräver kunskap om hur såväl tekniska aspekter som mänskligt beteende och nervceller och molekyler samverkar.

2019

Källor: A brief history of human brain mapping, Cell december 2008; The history of cerebral PET scanning, From physiology to cutting-edge technology, Neurology mars 2013. The world’s largest set of brain scans are helping reveal the workings of the mind and how diseases ravage the brain, sciencemag, januari 2018 The world’s strongest MRI machines are pushing human imaging to new limits, Nature news oktober 2018; The Future of Brain Imaging in Parkinson’s Disease, Journal of Parkinson’s Disease, december 2018.

Stefan Skare. IDAG

Så avbildas en hjärna som rör sig Den metod för hjärnavbildning som är mest använd inom sjukvården idag är magnetresonanstomografi (MR). Tekniken gör det möjligt att upptäcka till exempel inflammationer, tumörer och skadade blodkärl. Men en utmaning är att en bildsession tar runt 30 minuter och kräver att patienten ligger blickstilla under flera minuter i taget, något som kan vara särskilt svårt när patienten är ett barn. Men det problemet har Stefan Skare, forskare på institutionen för klinisk neurovetenskap, nu löst med en innovativ metod. – Patienten kan lämna kameran efter en minut, säger han. Forskarna har skrivit om koden som styr hur kameran tar bilder. Resultatet blir bilder med lite lägre upplösning, men som tas betydligt snabbare. Även om bilderna ser lite annorlunda ut fungerar de enligt forskarnas utvärderingar tillräckligt bra för att ställa diagnos i många fall. Den nya tekniken kan leda till att många fler patienter hinner undersökas, och därmed till ett större antal bilder som behöver analyseras. Forskargruppen har planer på att se om det på sikt går att använda artificiell intelligens för att skilja mellan ”friskt eller sjukt” i bilderna, även om detta idag är på idéstadiet. – Det är förstås viktigt att bilderna analyseras på ett ansvarsfullt sätt. Kanske skulle AI kunna finnas med mer som en slags guide till en början, säger Stefan Skare. Medicinsk Vetenskap №2–2019

Medvet2-19_inlaga.indb 23

2019-05-14 12:48

I fokus Klimakteriet

”Obefogad rädsla ska inte hindra behandling” Tidigare nyttjades hormonbehandling flitigt mot klimakteriesymtom, men i början av 2000-talet sjönk användningendrastiskt. Enligt Angelica Lindén Hirschberg innebär dagens låga nivåer en onödig underbehandling. Text: Lotta Fredholm Foto: Sofia Nahringbauer

MITTEN AV 1990-talet fick ungefär var fjärde kvinna i hela Sverige hormonbehandling för klimakteriesymtom. Dessa yttrar sig som besvärande värmevallningar och ymniga svettningar, som i sin tur leder till störd sömn. Behandlingen består normalt av det kvinnliga könshormonet östrogen ihop med gulkroppshormon, progesteron. I dag får bara fem procent av kvinnorna behandling, baserat på hur mycket läkemedel som skrivs ut. – Ungefär en tredjedel av alla kvinnor får svåra klimakteriesymtom, så vi har en stor underbehandling. Några generationer har lidit i onödan, säger Angelica Lindén Hirschberg, professor i obstetrik och gynekologi vid Karolinska Institutet. Den här förändringen inleddes 2002 med resultaten från en stor amerikansk studie, den så kallade WHI-studien, Women’s Health Initiative. Där fick 16 000 kvinnor mellan 50 och 79 år hormonbehandling i fem till sju år. – Det nya för oss gynekologer var att det gick att se en något ökad risk för hjärtkärlsjukdom. Den risken visade sig

dock gälla framför allt äldre kvinnor, som inte motsvarar den stora grupp som har behov av hormonläkemedel för klimakteriesymtom. Men det som medierna rapporterade om var istället ökad risk för bröstcancer, säger hon. I studien gav behandlingen åtta extra fall av bröstcancer per 10 000 kvinnor och år, en riskökning på 30 procent.

Så behandlas klimakteriesymtom Symtom som svettningar, vallningar och störd sömn behandlas systemiskt med östrogentabletter, -plåster, -spray eller -gel. Sköra och torra slemhinnor kan behandlas lokalt med östrogenkräm. Kvinnor utan livmoder får enbart östrogen. Kvinnor med livmoder får komplet terande gulkroppshormon som hindrar att livmoderslemhinnan byggs upp för mycket, något som på sikt kan leda till cancer.

– Det anses vara en relativt liten riskökning. Man kan jämföra med fetma, ett BMI över 30, som fördubblar den relativa risken för bröstcancer om man är postmenopausal kvinna, säger hon. I studien ingick även kvinnor utan livmoder, som därför bara fick östrogen (se ruta). – Deras risk för bröstcancer minskade eller var neutral. Enbart östrogen ökar alltså inte risken, utan den lilla ökningen står kombinationen gestagen eller progesteron och östrogen för, säger hon. ATT MÅNGA BLEV avskräckta från hormonbehandling har varit olyckligt, menar Angelica Lindén Hirschberg. Inte minst för de kvinnor som kommer i klimakteriet tidigt. Det kan ske redan vid 30-års ålder, men oftare runt 40, vilket är tio år tidigare än normalt. En kvinna på hundra drabbas. – Dessa kvinnor ska ha hormonbehandling. Annars löper de ökad risk att drabbas av hjärtkärlsjukdom, benskörhet, och på sikt även nedsatt kognitiv förmåga, alltså demens, säger hon. Kvinnorna behöver få hormon ersättning fram till åtminstone normal menopaus, runt 50-års ålder. – Detta är ett budskap jag vill förmedla till behandlande doktorer. Jag har haft patienter vars husläkare avrått från fortsatt behandling efter fem år. En annan patient var på mammografi när sjuksköterskan säger att ”åh, äter du hormoner – det som är så farligt”. Gissa om hon slutade, säger Angelica Lindén Hirschberg. Förskrivningen av hormonläkemedel har alltså minskat kraftigt, men något som däremot ökar, enligt Angelica Lindén Hirschberg, är att kvinnor vill vara sin egen doktor. – Jag och mina kollegor ser allt oftare att patienter har gjort sin egen cocktail av hormoner köpta på nätet, ofta inspirerad av bloggare eller någon kändis i sociala medier. Detta vill jag absolut avråda ifrån. Hormoner är potenta substanser och det kan bli pannkaka av alltihop, säger hon. En anledning är att hormoner finns i en rad olika styrkor och i olika beredningsformer, som alla fungerar olika. Dessutom är det komplexa samspelet mellan olika slags hormoner avgörande för behandlingens effekt. – Det innebär att även om patienten

Medicinsk Vetenskap №2–2019

Medvet2-19_inlaga.indb 24

2019-05-14 12:48

” Vi ser allt oftare att patienter gjort sin egen cocktail av hormoner köpta på nätet.” mår bra i stunden, kan felaktigt användande på längre sikt leda till problem, i värsta fall sjukdom och cancer, säger hon. ANGELICA LINDÉN HIRSCHBERG har länge forskat om könshormoner, såväl kvinnliga som manliga. Näst på tur är en studie som ska jämföra syntetiska hormoner med bioidentiska. Bioidentiska hormoner är kemiskt tillverkade men ser likadana ut som kroppens egna, medan syntetiska hormoner skiljer sig lite från kroppsidentiska hormoner. I Sverige används av tradition syntetiskt progesteron, kallat gestagen, medan man i till exempel Tyskland och Frankrike framför allt använder bioidentiskt progesteron. Detta efterfrågas nu av allt fler svenska kvinnor, något som avspeglas i ökad licensförskrivning. En anledning är att gestagen hos vissa kan ge humörpåverkan liknande den vid PMS. En annan orsak kan vara att bioidentiskt progesteron som tas till natten kan ge bättre sömn, då det har lugnande effekt. – Enligt de få observationsstudier som gjorts, ger bioidentiskt progesteron aningen lägre risk för bröstcancer än gestagen, men samtidigt ökar risken för livmodercancer. Vi vill i vår randomiserade studie se om det verkligen är någon skillnad, säger Angelica Lindén Hirschberg. Studien ska omfatta 330 kvinnor med klimakteriesymtom, som behandlas med östrogenspray. Hälften lottas till att också få gestagen, medan resten får bioidentiskt progesteron. Varken deltagare eller forskare vet vem som får vad och behandlingen ska pågå ett år. Det är för kort tid för att se skillnader i cancerrisk, något som forskarna löser genom att mäta så kallade surrogatmarkörer. – Vi kommer att mäta så kallad mammografisk täthet, inför och efter behandling. Då analyseras bröstens

Bioidentiska hormoner är populära, men hur påverkar de hälsan? Det planerar Angelica Lindén Hirschberg att ta reda på .

täthet, det vita på bilden, som indikerar ökad risk för bröstcancer. Vi tar också vävnadsprov från livmoderslemhinnan, säger hon. Om allt går i lås med finansiering och tillstånd kommer studien igång i höst. – Det ska bli intressant att se om det är skillnad mellan de olika varianterna. Studien ger också tillfälle för svenska gynekologer att på ett kontrollerat vis få erfarenhet av bioidentiskt hormon.

Slutligen, vilken är den vanligaste missuppfattningen om hormonbehandling?

– Att östrogen ger bröstcancer, det finns inga bevis för det. Det är snarare gestagenet som är boven i dramat. Vi ska inte tillbaka till 1990-talet där kvinnor fick hormonbehandling för att må bättre generellt, men obefogad rädsla ska inte hindra kvinnor att få tillgång till effektiv behandling om de har svåra klimakteriesymtom.

Medicinsk Vetenskap №2–2019

Medvet2-19_inlaga.indb 25

2019-05-14 12:48

Nyfiken på Värme

Medicinsk Vetenskap №2–2019

Medvet2-19_inlaga.indb 26

2019-05-14 12:48

Ruggig badtemperatur och besvikna miner när solen går i moln. Svenskar dyrkar sommarens högtryck. Men i framtiden väntas värmeböljorna bli vanligare – och nu behöver vi lära oss om farorna vid höga temperaturer.

Varma dagar utmanar kroppen Text: Annika Lund Foto: Joel Nilsson

Medicinsk Vetenskap №2–2019

Medvet2-19_inlaga.indb 27

2019-05-14 12:48

Nyfiken på Värme

VÄRMEBÖLJAN BLEV EN ögonöppnare för politiker och hälsomyndigheter runt om i Europa. I många länder infördes värmevarningssystem och sedan 2013 larmar även SMHI i Sverige om höga medeltemperaturer. Men har det egentligen någon effekt? – Det låter ju bra på alla sätt att man går ut med en varning om höga temperaturer. Men när ska man gå ut med den, vad ska den innehålla och hur följer vi upp om den leder till det vi vill? Just nu är det mycket tro och lite vetande kring 28

DET ÄR FRAMFÖR allt hjärtat som får kämpa när temperaturen stiger. Studier gjorda på data från Paris under värmeböljan 2003 har visat en tydlig ökning av hjärtstopp, men inte av hjärtinfarkter eller annan hjärtsjukdom. En möjlig förklaring kan vara att värmen är stressande för kroppen, så att puls och blodtryck stiger. Stresspåslaget kan stimulera extraslag, som kan sätta hjärtats rytm ur spel, med hjärtstopp som följd. Om detta triggas främst av höga temperaturtoppar, snabb temperaturstegring eller hög värme under längre tid är inte känt. Men det är känt att vissa grupper löper högre risk än andra att dö i hjärtsjukdom vid höga temperaturer. Äldre personer har generellt sett svårare att reglera kroppstemperatur och känner inte törst i samma utsträckning. Perso-

” Vi svenskar är mer förberedda för kyla och är inte vana vid att tänka på risker med värme.”

ner med diabetes är också mer utsatta vid värme, av liknande skäl. Mer oväntat är att även personer med psykisk ohälsa av vitt skilda slag, som depression eller demenssjukdom, löper ökad risk att dö av hjärtsjukdom vid värmebölja. En möjlig förklaring kan vara att vissa läkemedel kan ha vätskedrivande effekt eller påverka temperaturregleringen. En annan förklaring kan vara att psykisk ohälsa kan ge nedsatt förmåga att praktiskt hantera värmen genom att till exempel skaffa fläktar eller uppsöka svala platser. Även personer med lungsjukdom, som KOL, är mer utsatta för hjärtsjukdom och risken verkar öka om hettan kombineras med luftföroreningar, vilket gör vissa stadsmiljöer mer riskfyllda. Men också självmord verkar öka vid kraftig hetta. I den vetenskapliga litteraturen finns flera studier som visar att antalet självmord stiger vid höga temperaturer, men det finns inga svar kring vad det kan bero på. – Jag kan också bara gissa. Rent allmänt kan värme vara väldigt plågsamt och stressande. Om man inte har tillgång till svalare utrymmen eller möjlighet att sänka sin inomhustemperatur kan man tänka sig att det ger en känsla av att inte kunna fly från det plågsamma. Det kan skapa ångest och i kombination med uttorkning kanske omdömet påverkas. Vi borde bättre beakta miljöexponeringar vid psykisk ohälsa. Det verkar finnas mekanismer vi inte har tänkt på, säger Petter Ljungman. KROPPEN ALSTRAR HELA tiden egen värme, genom ämnesomsättning. Precis alla processer i kroppen, som att skapa ett protein, bryta ned socker eller läsa av DNA, innebär ett visst energiläckage som resulterar i värme. När muskler och hjärna arbetar sker fler metabola processer vilket genererar större energiläckage med mer kroppsvärme som följd. Kroppens termostat sitter i hjärnan, i hypotalamus. Dit kommer signaler om hur varma olika kroppsdelar är. Där beslutas om olika åtgärder för att reglera kroppstemperaturen; vidga eller dra ihop blodkärl, svettas eller huttra. Vid kyla prioriteras hjärnan och inre organ, så perifera blodkärl dras ihop. Men kroppen har ytterligare ett sätt

Foto: Stefan Zimmerman

OMMAREN 2018 VAR historiskt varm. På många håll i landet var juli den varmaste månaden som någonsin uppmätts – och då har vissa orter mätt temperaturer sedan 1700-talets första hälft. Vi upplevde också en rekordtidig så kallad tropisk natt, med minimitemperatur på minst 20 grader, vilket skedde redan den 3 juni i Vinga. Mot slutet av sommaren hade 27 tropiska nätter registrerats, enligt SMHI. Då hade glada väderleksrapporter om vackert väder bytts ut mot nyhetsreportage om plågsam hetta och olyckliga bönder. Men vi har svettats förr. Sommaren 2003 flämtade stora delar av Europa under ett utdraget högtryck, som toppades med en kraftig värmebölja i början av augusti. Skogsbränder härjade, skörden torkade och människor dog. Totalt avled 70 000 personer fler än normalt runt om i Europa, enligt en siffra som dock varierar. Flest dog i Frankrike, där 15 000 personer dukade under i hettan, enligt studier.

de frågorna, säger Petter Ljungman, kardiolog och forskare vid Institutet för miljömedicin på Karolinska Institutet. I dag skickar SMHI ut ett meddelande till allmänheten när de kommande tre dygnen väntas bjuda på värmetoppar på minst 26 grader. Om värmetopparna väntas bli högre än 30 grader går SMHI i stället ut med en klass 1-varning och om detta antas ske under minst fem dagar i följd, alternativt om temperaturtopparna väntas ligga på minst 33 grader under tre dagar i följd, då kommer en klass 2-varning. Sommarens vädervarningar landar dock på ett annat sätt än vinterns; då har vi rutiner för plogning och takröjning samt en allmän medvetenhet om isfläckar. – Vi svenskar är mer förberedda för kyla och är inte vana vid att tänka på risker vid värme. Men vi rör oss mot ett klimat med mer extremväder där värmeböljor väntas bli vanligare. Vår infrastruktur och våra byggnader är inte anpassade för det, säger Petter Ljungman.

Medicinsk Vetenskap №2–2019

Medvet2-19_inlaga.indb 28

2019-05-14 12:48

Foto: Ulf Sirborn

att höja kroppsvärmen. Det är genom att använda det bruna kroppsfettet, som hos vuxna finns lagrat mellan lungorna och i nacken. Tidigare trodde forskarna att brunt kroppsfett endast fanns hos bebisar. Men för cirka tio år sedan upptäcktes att brunt fett, som har en rad goda och hälsobevarande egenskaper, även finns hos vuxna – närmare bestämt verkar vi ha cirka 60 gram var av denna vävnad. Vid behov kan det bruna fettet aktiv eras för att alstra värme. När denna fettvävnad förnyar sig använder den blodsocker och blodfett från cirkulationen. Det är onekligen ett tilltalande koncept för den moderna människan med livsstilsproblem – det bruna fettet kan bokstavligen bränna bort vårt överskottsfett. Men om vi inte behöver höja vår kroppstemperatur, kanske på grund av att vi är väl klädda för vinterväder eller väljer att gå inomhus om vi fryser, då aktiveras inte den här funktionen. Det är inte helt klarlagt vad som får de bruna fettcellerna att kicka igång som värmealstrare, men troligen beror det framför allt på nervsignaler från hjärnan. I studier på råttor är det väldokumenterat att exponering för kyla aktiverar de bruna fettreserverna. Det är också tydligt visat att detta har gynnsamma effekter, till exempel ger det ett skydd mot fetma och diabetes och det har god effekt på blodfetts- och blodsocker nivåer. Även studier på människor, där ett mindre antal studiedeltagare har fått visats i kyla, har gett samma resultat. Men att frysa igång sitt bruna kroppsfett är antagligen mindre lockande för de flesta. En stor fråga är därför om man på medicinsk väg skulle kunna lura de bruna fettcellerna att alltid alstra värme, oavsett om kroppen är kall eller inte. – Det här är ett mycket intensivt forskningsfält som alltid diskuteras på vetenskapliga konferenser inom fetmaoch diabetesforskning. Kan vi använda detta fett medvetet för att gå ned i vikt eller för att förbättra våra blodsockeroch blodfettsnivåer? Hur mycket brunt fett behöver vi egentligen, kan vi skapa mer och hur skulle vi kunna aktivera det? Det är frågor som får stora forskningsanslag, säger Jorge Ruas, docent vid institutionen för fysiologi och farmakologi på Karolinska Institutet.

Kroppens egen värmeproduktion sker till viss del med hjälp av det bruna fettet som aktiveras när vi fryser.

Samtidigt skulle ett sådant läkemedel troligen ha som biverkning att man blev väldigt varm och svettig. – Vi känner oss obekväma och vantrivs när vi blir för varma. Frågan är om det skulle vara en acceptabel biverkan, om det skulle finnas intresse för ett sådant läkemedel. Men en variant skulle kunna vara att läkemedlet bidrar till en viktnedgång till en nivå där man inte längre riskerar skador på knän eller andra leder vid fysisk aktivitet, säger Jorge Ruas. EN NORMAL kroppstemperatur ligger

inom ett spann från 36,0 till 37,8 grader. När kroppstemperaturen är varmare än 38 grader anses vi ha feber. Det är en grundläggande mekanism i vårt immunförsvar, men det är fortfarande oklart om det är bra eller dåligt för kroppen att ha feber. Kanske både och. När vi angrips av ett virus eller en bakterie aktiveras en intensiv händelse kedja för att få rätt typ av immunceller på plats i stor skala. Ett av dessa ämnen uppfattas av hypotalamus som

3 råd vid hetta Sök svalka. Besök svala offentliga byggnader, var i hemmets svalaste rum, använd fläktar, var i skuggan, duscha svalt och undvik fysisk krävande aktiviteter när det är som varmast. Läs instruktioner om hur läkemedel bör förvaras. Om de är värmekänsliga, hitta sval förvaring, använd eventuellt kylskåpet. Tänk på vätskebalansen. Drick regelbundet men undvik alkohol, söta drycker och mycket koffein. Ät mindre mål men oftare. Kontrollera om nyttjade läkemedel påverkar vätskebalans eller kroppens temperaturreglering. Hjälp varandra. Sök hjälp om du känner dig yr eller matt, om du är mycket törstig eller har huvudvärk. Drick för att återställa vätskebalans. Kontakta ensamstående släktingar, vänner eller grannar och fråga hur de mår i hettan. Källa: WHO och Folkhälsomyndigheten Medicinsk Vetenskap №2–2019

Medvet2-19_inlaga.indb 29

2019-05-14 12:49

Nyfiken på Värme

Bakterier i näsan har sin egen termometer och bygger en skyddande sköld vid feber.

små blodkärlsbristningar, vilket gör det möjligt för bakterierna att ta sig ut i blodbanan. Sedan kan de nå hjärnhinnan i sitt muterade, livsfarliga tillstånd. – Vi har sett att fallen ökar ett par dagar efter toppar i influensastatistiken, vilket styrker vår hypotes, säger Edmund Loh. Han och hans kollegor har kartlagt arvsmassan hos meningokocker och upptäckt de RNA-molekyler som har att göra med temperaturavläsningen – alltså det RNA som reagerar vid feber och som får bakterien att bygga sin kapsel. Forskarna hoppas nu att den kunska-

pen ska bana väg för ny behandling vid hjärnhinneinflammation orsakad av meningokocker. Tanken är att ett läkemedel skulle kunna slå ut bakteriernas förmåga att bygga sin skyddande sköld, vilket skulle göra dem tillgängliga för immunförsvaret igen. – Nästa steg är att försöka förstå hur vi kan blockera bakteriernas termometer. Vi vill också undersöka andra bakterier som kan ge hjärnhinneinflammation, som pneumokocker och haemophilus. De bildar också en skyddande kapsel vid feber och nu vill vi försöka hitta det RNA som reglerar termometern i dem, säger Edmund Loh.

Foto: Francesco Righetti

att kroppen är för kall, varpå order om temperaturhöjning ges – men kroppen blir då varmare än vad dess celler trivs med. Samtidigt sker en kärlvidgning som gör det möjligt för immuncellerna att komma långt in i vävnader för att bekämpa inkräktare som kan gömma sig där. Om man sänker sin feber med läkemedel får immunförsvarets celler svårare att komma åt. – Febersänkning är en kompromiss mellan att hindra immunförsvaret och att hindra hypertermi, där kroppens temperaturreglering har upphört. Vid lägre feber kan man låta bli läkemedel, men vid lite högre feber är det viktigt att sänka kroppstemperaturen och vid mycket hög feber, som över 40 grader, då är det direkt livsviktigt. En bakterie vi emellanåt tvingas slåss emot är Neisseria meningitidis, som normalt för en harmlös tillvaro i näsa och svalg hos cirka var tionde person. Bakterierna, som också kallas meningokocker, kan spridas via till exempel nysningar för att bosätta sig i nya svalg och leva harmlösa liv även där. Men dessa bakterier kan också plötsligt bli extremt farliga. Då förökar de sig dramatiskt, når blodomloppet och kan orsaka hjärnhinneinflammation. För att överleva krävs intravenös antibiotikabehandling inom några timmar, men även trots insatt behandling kan sjukdomen ha dödlig utgång. Under 2017 rapporterades 49 fall av så kallad invasiv meningokockinfektion i Sverige, vilket ledde till att tio personer dog. Edmund Loh, forskarassistent vid institutionen för mikrobiologi, tumöroch cellbiologi på Karolinska Institutet, har forskat på vad som får dessa normalt ofarliga bakterier att plötsligt bli dödliga. Det som verkar hända, enligt forskarnas hypotes, är att personen som bär på meningokockerna får feber av någon annan anledning. Bakterierna känner av kroppens temperaturhöjning och skapar då en skyddande kapsel runt sig själva, vilket gör dem oangripliga för immunförsvaret. Denna kapsel ska normalt avvecklas när immunförsvaret trappar ned, eftersom den är energikrävande. Men några bakterier kan mutera i detta upprustade tillstånd, så att de konstant har en mycket tjock skyddande kapsel, som immunförsvaret inte rår på. Om personens feber orsakats av till exempel influensa kan rikliga snytningar ha gett Medicinsk Vetenskap №2–2019

Medvet2-19_inlaga.indb 30

2019-05-14 12:49

ANNONS

Vad har medicinska pionjärer som hjärnspecialisten Herbert Olivecrona (bilden) och hjärtkirurgen Clarence Crafoord gemensamt?

Vilka likheter har de svenska Nobelpristagarna Hugo Theorell och Torsten Wiesel (som här får sitt pris av kung Carl XVI Gustaf 1981)?

Vad förenar många av dagens mest lovande forskare? På bilden Kristina Lång som forskar på samma universitet där Einstein verkat.

Hur skulle svensk medicinsk forskning se ut utan SSMF?

En gemensam nämnare för många av de mest lovande och så småningom ofta berömda medicinska forskarna i Sverige under de senaste hundra åren är Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning, SSMF. SSMF föddes 1919 ur det kaos, den depression och den stora dödlighet som rådde i Sverige efter första världskriget även om vi själva inte deltagit i kriget. Sjukhusen var överfulla av patienter som var döende i smittsamma sjukdomar som difteri, scharlakansfeber och lunginflammation. Enbart spanska sjukan tog under två år livet av 38 000 människor i Sverige. SSMF bildades för att peka på hur dåligt Sverige mådde – och vad grundarna ansåg borde göras. En av de viktigaste åtgärderna var att få igång den medicinska forskningen.

Eftersom statens anslag inte förslog samlade grundarna in ett stort bidrag för att uppmuntra till mer forskning. Under de 100 år som gått sedan dess har SSMF kunnat stödja över 5 500 unga forskare på väg mot de upptäckter som de brinner för. Men forskningens framsteg hänger minst lika mycket på de generösa givare Vill du stödja vår som står bakom Jubileumsinsamling varje framgångsrik nu när SSMF fyller 100 år? Läs mer på forskare. Utan den vår nya hemsida hjälpen hade SSMF ssmf.se eller ring oss aldrig kunnat stödpå 08-33 50 61. ja så mycket, bokstavligt talat, livsviktig forskning.

Läs mer på ssmf.se eller ring SSMF på 08-33 50 61. Plusgiro 90 11 09-9. Bankgiro 901-1099. Swish 1239011099.

Medvet2-19_inlaga.indb 31

2019-05-14 12:49

Intervjun Alexander Rozental

Han håller Alexander Rozental satte ordet prokrastinering på mediekartan. Han är psykologen och forskaren som vet allt om framgångsfaktorn att inte skjuta upp. Text: Cecilia Odlind Foto: Martin Stenmark

deadline 32

Medicinsk Vetenskap №2–2019

Medvet2-19_inlaga.indb 32

2019-05-14 12:49

EN DOER

Alexander Rozental skjuter mycket sällan upp tråkiga uppgifter i arbetet. Men något körkort har han däremot ännu inte. ”Där saknar jag motivationen. Jag inväntar självkörande bilar”.

Medicinsk Vetenskap №2–2019

Medvet2-19_inlaga.indb 33

2019-05-14 12:49

Intervjun Alexander Rozental beteende. Ämnet intresserade mig och det ledde till att jag och journalisten Lina Wennersten skrev en populärvetenskaplig bok i ämnet, Dansa på deadline. I den beskriver vi vår behandling som jag och kollegor vid Stockholms universitet numera också har utvärderat, berättar Alexander Rozental.

TT FÖRFATTA EN lång text som den du nu läser kräver koncentration. Som skribent frestas jag hela tiden att skjuta upp skrivandet till förmån för andra enklare uppgifter. Svara på ett mejl, dela ett inlägg i sociala medier, städa på skrivbordet. Jag ägnar mig då åt så kallad produktiv prokrastinering – jag får massor av saker gjorda men jag gör inte det jag egentligen ska. Men jag kan inte lura Alexander Rozental. Att säga lite luddigt att jag kommer att skicka honom denna text för påsikt ”nästa vecka” fungerar inte. – Vilken dag skickar du den? Genom att tydliggöra målsättningen blir det lättare för dig att nå målet, förklarar han. Andra tips jag får är att dela upp uppgiften i mindre delmål. – Om värdet av att fullfölja aktiviteten ligger långt fram blir andra uppgifter mer belönande i stunden. Men genom att skapa delmål placerar man belöningen närmare i tiden, säger Alexander Rozental. Att tro att man klarar det – ”jag kommer att få ihop denna text och den kommer att bli bra” – är också en viktig drivkraft. – Har du under längre tid skjutit upp många uppgifter så är risken stor att du tappat tilltron till din egen förmåga att leverera, menar han. Dessutom påverkas vi av hur impulsiva vi är. – Är du lättdistraherad, ta bort alla störmoment. SAMTLIGA RÅD ÄR hämtade från den behandling som Alexander Rozental och hans kollegor tagit fram för personer som prokrastinerar. – Det var under min psykologutbildning som jag stötte på en patient som hade stora problem med uppskjutande34

RESULTATEN FRÅN studierna, som är de första stora utvärderingarna som gjorts i ämnet, visade att behandlingen kan minska uppskjutandebeteendet. Särskilt effektivt är terapi i grupp. Dessutom minskade ångest- och depressionssymtom och livskvaliteten skattades högre hos de som deltagit. Utvärderingen gjordes på studenter, som också utgör de typiska patienterna. – Det är ofta unga personer mellan 15-25 år som söker hjälp för prokrastinering. De får problem när de inte längre kan klara de ålagda uppgifterna lika lättvindigt som tidigare, till exempel vid övergången från gymnasiet till högskolan eller från universitet till arbetslivet. De har inte alltid med sig den struktur som krävs, varken naturligt eller från uppväxten, säger Alexander Rozental. Men det går att öva upp förmågan och de flesta blir med åren bättre på att hantera deadlines. Vissa har dock lättare att hamna i uppskjutandebeteende än andra, ett exempel är personer som lider av så kallad ängslig perfektionism. De oroar sig mycket över hur deras prestationer ska tas emot och de får därför problem med att bli klara i tid. Då gäller det att utmana föreställningen om vad som händer om inte allt blir som de tänkt.

Namn: Alexander Rozental Titel: Legitimerad psykolog och forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet. Ålder: 34 Familj: Gift. Så kopplar jag av: Löpning och läsning. Mest oväntade forskningsfynd: Att patienter som sätts på väntelista blir sämre. Tidigare har man trott att inget händer eller att vissa till och med blir bättre med tiden. Detta är viktigt att känna till när man i studier undersöker behandlingar som redan bevisats vara effektiva. Att sätta patienter på väntelista som en kontroll blir då etiskt problematiskt.

– Katastrofen uteblir så gott som alltid. Och här finns tid att spara. Den ansträngning som krävs för att gå från en bra nivå till en perfekt nivå betalar sig mycket sällan, säger Alexander Rozental. En annan grupp med ökad risk på uppskjutandebeteende är personer med adhd. Det måste man då ta hänsyn till vid behandling av prokrastineringen. Men uppskjutandet kan också bero på initiativlöshet och trötthet som drabbar personer med depression. – Då ska patienten i första hand behandlas för sin depression. FÖRUTOM FORSKNINGEN om prokrastinering har Alexander Rozental också ägnat sig åt ett lite mer kontroversiellt forskningsområde: Oönskade eller negativa effekter av psykologisk behandling. – Tidigare har man menat att samtalsterapi inte kan göra någon skada. Men om terapin förväntas ge positiva effekter så är den kraftfull nog att också riskera att orsaka skada. Vi vet att 5-10 procent av alla patienter försämras i sina symtom under psykologisk behandling. Att man tillfälligt känner ökat obehag till följd av vissa behandlingsinslag, till exempel trötthet vid KBT-behandling av sömnproblem, är väntat. Men sedan ska det vända och patienten ska känna att terapin minskar besvären. Forskning från Storbritannien visar dock att olika terapeuter lyckas olika bra. Vissa, Alexander Rozental kallar dem toxiska, verkar snarast förvärra symtomen. I de studier som gjorts har terapeuterna använt sig av evidensbaserade metoder, men kanske applicerar de metoden på fel sätt eller så når hen inte fram med rätt budskap till patienten. Det finns också de som lyckas ovanligt bra, så kallade superterapeuter. – Vi vet egentligen inte så mycket om vad som skiljer dessa grupper åt. Jag tycker det är viktigt att ta reda på för att öka möjligheten att fånga upp de patienter som försämras tidigt och kunna erbjuda dem alternativ behandling, säger han. Alexander Rozental planerar nu nästa steg: Att exempelvis göra djupstudier där forskarna spelar in terapisamtal för att kunna analysera exakt vad som sägs.

Kan inte det vara lite känsligt att som terapeut bli så detaljstuderad?

– Jo, absolut. De flesta psykologer är ändå positiva till att frågan lyfts fram och de förstår vitsen att ta reda på mer. Men

Medicinsk Vetenskap №2–2019

Medvet2-19_inlaga.indb 34

2019-05-14 12:49

”Det är mycket svårare att studera placeboeffekten av psykologisk behandling.” det finns också de som är rädda för att fokus på negativa effekter ska skrämma patienter från att söka hjälp, säger Alexander Rozental. Vilken kemi som uppstår mellan terapeut och patient, den mellanmänskliga kontakten, är en jätteviktig aspekt som också kan påverka utfallet, liksom om patientens förväntningar på behandlingen skiljer sig mycket från terapeutens. Men vad det är som egentligen ger effekten vid psykologisk behandling är en fråga som inte är så lätt att svara på. – När man studerar ett läkemedel är det lätt att ge sockerpiller som jämförelse. Men det är mycket svårare att studera placeboeffekten av psykologisk behandling. Ett sätt som testats är att jämföra med att enbart ge samtal som saknar någon särskild struktur. Det har visat sig att för vissa sjukdomar, som depression, kan många olika interventioner fungera. Enbart den mellanmänskliga kontakten där terapeuten skapar en varm och trygg miljö är väldigt viktig och kan hjälpa. Däremot vid ångestsyndrom, som till exempel fobier, är exponering en väldigt viktig komponent för att man ska lyckas i behandlingen, så där är det lättare att visa på en tydlig effekt av specifika terapiinslag, säger han. I SITT ARBETE inspireras Alexander Rozental av den amerikanske psykologen och behavioristen B.F. Skinner. – Skinner försökte inte förklara mänskligt beteende utifrån inre svårfångade processer, alltså att man är på ett visst vis. Han intresserade sig istället för vad vi kan observera i individens beteende och fokuserade på hur vi kan jobba med att manipulera

Alexander Rozental om …

AKADEMIKER

Som forskare förväntas Alexander Rozental hela tiden läsa på och fördjupa sig, något som han uppskattar. ”Ett ständigt lärande är inbyggt i yrket”.

de faktorer som vidmakthåller ett problembeteende. Det är mer användbart ur ett kliniskt behandlingsperspektiv, menar jag. Att syssla med forskning har gjort Alexander Rozental mer skeptisk i allmänhet – ”det brukar i alla fall min familj säga” – men också mer ödmjuk inför att det inte finns en behandling som kan hjälpa alla. I sitt arbete med

…prekrastinering Det är när alla uppgifter istället upplevs som lika prioriterade, man kan inte välja vad som är viktigast. Det riskerar att leda till stor stress, så det gäller att hitta en balans.

…vikten av att ha tråkigt Min mor hävdade att det är nyttigt att ha tråkigt. Jag tror också att det är bra att öva på sin förmåga att vänta på en belöning.

patienter tycker han sig också ha fått större förståelse för mänskligt lidande och den enorma variation som finns i våra beteenden. Men själv prokrastinerar han inte. – Jag är väldigt samvetsgrann och strukturerad, saker jag åtar mig blir gjorda i tid. Jag har heller inget emot att göra tråkiga saker, den egenskapen har jag stor nytta av som forskare!

…nyårslöften De har oförtjänt dåligt rykte. Cirka 55 % höll sitt nyårslöfte ett år senare, enligt vår studie. Chansen ökade om du i löftet formulerade vad du vill, istället för vad du inte vill.

…att invänta motivation Det är ingen idé. Snarare är det resultaten av våra handlingar som föder motivation. Ta ett första litet steg, så kommer motivationen att komma på köpet. Medicinsk Vetenskap №2–2019

Medvet2-19_inlaga.indb 35

2019-05-14 12:49

På djupet ALS

ÖGATS LEDTRÅD ALS-drabbade patienter kan kontrollera ögats muskler ända in i det sista. Nu försöker forskare förstå hur det går till.

Medicinsk Vetenskap №2–2019

Medvet2-19_inlaga.indb 36

2019-05-14 12:49

Hopp i sikte vid fruktad sjukdom På kort tid har kunskapen om den neuromuskulära sjukdomen ALS ökat dramatiskt. Nu hoppas forskare och läkare på nya behandlingar som är på väg och för första gången talar man om att kunna stoppa sjukdomen inom överskådlig framtid. Text: Fredrik Hedlund Illustration: Jens Magnusson

Medicinsk Vetenskap №2–2019

Medvet2-19_inlaga.indb 37

2019-05-14 12:49

A ALS, ELLER amyotrofisk lateral skleros som förkortningen står för är en mycket ovanlig, men dödlig nervsjukdom som innebär att nerverna som kontrollerar musklerna, de så kallade motorneuronen, bryts ned och dör. Den drabbade förlorar gradvis kontrollen över sina muskler och blir efter en tid förlamad för att sedan avlida. Sjukdomens förlopp är ofta ganska snabbt och patienterna överlever i snitt bara mellan två och fem år efter diagnos, men det finns en mycket stor variation mellan enskilda patienter. Journalisten och nyhetsankaret Ulla-Carin Lindquist dog i ALS 2004, 50 år gammal, efter att ha fått fick sin diagnos bara ett år tidigare. Som kontrast levde den kända teoretiska fysikern och professorn i matematik Stephen Hawking i 55 år efter att han fått sin diagnos vid 21 års ålder. Han dog förra året 76 år gammal. De stora skillnaderna mellan olika patienter handlar inte bara om hur snabbt sjukdomen fortskrider utan också om när sjukdomen debuterar. – Jag minns en patient som jag, i egenskap av forskare, träffade på en ALS-konferens i USA i början av 2000-talet. Han var i 60-årsåldern och hade nyligen fått sjukdomssymtom. Han berättade om sin bror som dog i ALS innan han fyllt 30 år. De bar båda på samma ALSorsakande mutation i genen SOD1. Det visar att det kan skilja otroligt mycket mellan olika individer, även om de kommer från samma familj, säger Eva Hedlund, ALS-forskare,

forskargruppledare och docent vid institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet. Att det finns en genetisk komponent i ALS har varit tydligt länge och läkarna delar in sjukdomen i familjär ALS, där det finns flera i familjen som tidigare har insjuknat, och sporadisk ALS där det inte finns någon sådan koppling i familjen. Indelningen är dock av begränsad klinisk Stephen användbarhet eftersom Hawking sjukdomen kan upplevde med ALS i 55 år. träda så olika, även inom samma familj. Förutom att debutera vid väldigt olika åldrar kan den också starta i helt olika muskelgrupper och dessutom hoppa över en eller två generationer, vilket har gjort kartläggningen extra besvärlig. Utvecklingen inom den genetiska forskningen har dock gjort att kunskapen om sambanden ökat och klarnar alltmer. Men det är ingen enkel genetik. Hittills har forskarna kunnat beskriva mutationer i 36 olika gener vid de ärftliga formerna av ALS och ytterligare minst nio gener kan kopplas till ALS, men de är ännu inte identifierade. Den nya kunskapen visar också på svårigheten i klassificeringssystemet. Man har till exempel hittat både patienter med familjär ALS som helt saknar någon av de identifierade ALS-generna liksom patienter med sporadisk ALS som har klassiska mutationer. IDAG SÄGER MAN att mellan 10 och 20 procent av ALS-patienterna har en identifierad genetisk orsak till sjukdomen, medan orsaken ännu är okänd för de resterande 80 till 90 procenten. Den vanligaste ALS-genen heter

” Det kan skilja otroligt mycket mellan olika individer, även om de kommer från samma familj.”

C9ORF72 och upptäcktes så sent som 2011. Mutationen i den innebär att en kort DNA-sekvens upprepas hundratals eller tusentals gånger, vilket gör genen instabil och leder till att ett toxiskt protein bildas som förgiftar motorneuronen. Den näst vanligaste ALS-genen hittades 1993 och heter SOD1 och är betydligt mer undersökt. I den genen har forskarna hittills hittat över 200 olika mutationer som ökar risken att utveckla ALS. De olika mutationerna ger sannolikt olika sjukdomsförlopp, men sambanden är komplicerade eftersom genetiken inte alltid räcker till för att förklara uppkomsten av sjukdomen. – Mutationer i SOD1-genen är dominanta så det räcker med att man ärver en sjukdomsframkallande mutation av en förälder för att insjukna. Men vissa personer kan bära en SOD1 mutation hela livet utan att insjukna, eller insjukna sent i livet. I och med att det är så, så måste det finnas något i miljön eller livsstilen som påverkar i slutändan. Det handlar alltså om en kombination av genetiska faktorer triggade av omgivningsfaktorer, säger Caroline Ingre, specialistläkare och ansvarig för ALS-

Foto: Ulf Sirborn, Paulina Westerlind

På djupet ALS

Medicinsk Vetenskap №2–2019

Medvet2-19_inlaga.indb 38

2019-05-14 12:49

”Det går att leva med ALS”

”Det var min vänsterhand som började bete sig märkligt. Det var 2013 och jag jobbade på en restaurang. Jag trodde att det var karpaltunnelsyndrom eftersom det är vanligt att man får det. När jag väl gick till läkaren i december 2014 sa de att mina symtom kom från nacken. Jag fick genomgå undersökningar och magnetröntgen, men de hittade ingenting. Till slut skickade de mig till en neurolog i juni 2015. Sedan tog det bara en månad tills de kunde ställa diagnosen. Men då hade jag redan förstått vad det var. Jag hade googlat mina symtom och misstänkte ALS. Jag känner mig inte sjuk och jag har ganska mycket energi. Jag och två andra tjejer med ALS öppnade en stödgrupp på Facebook 2016, idag har vi över 2000 medlemmar. Jag är även patientrepresentant i Region Stockholm och nu har jag blivit invald i den europeiska ALS-föreningen och representerar Sverige där. Jag har alltid varit väldigt aktiv och drivit företag och så. Jag skulle bli tokig av att bara vara sjuk. Jag tror att det här är mitt sätt att bearbeta sjukdomen. Det är jätteviktigt att hålla humöret uppe. Det går att leva med ALS. Så länge man tänker så kämpar kroppen emot sjukdomen. Min ALS har varit stilla i ett år nu. Det är jättebra tycker jag, Så nu tänkte jag börja gå igen… Nej, jag skojar bara. Jag hoppas att de hittar en bromsmedicin så att de yngre generationerna slipper det här. Mig är det redan kört för. Jag har ett bra liv, men jag kommer aldrig mer få tillbaka den muskelkontroll jag har förlorat, men det är okej, det är bara att gilla läget. Men jag tycket att det är för jävligt när de här unga tjejerna och killarna blir MIA drabbade. Det är inte rättvist.” MÖLLBERG Berättat för: Fredrik Hedlund Ålder: 48 år

Foto: Rebecka Uhlin

Familj: Ensamstående med tre barn Vad: Fick diagnosen ALS i juli 2015. Driver stödgruppen ”Tillsammans mot ALS” på Facebook, har skrivit boken ”Jag är inte sjuk i ALS utan lever med ALS” och kommer snart ut med del två ”Född till en fighter”.

Medicinsk Vetenskap №2–2019

Medvet2-19_inlaga.indb 39

2019-05-14 12:49

På djupet ALS

MEN VAD ÄR det för omgivningsfaktorer som kan trigga igång ALS? Epidemiologen Fang Fang, docent vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet, försöker hitta bevis för vilka som är viktiga. Okontroversiellt är att ålder och familjehistoria är riskfaktorer. Ju äldre man blir, desto högre blir risken att drabbas och i familjehistoriken finns förstås genetiken, men också annat som livsstil under uppväxten verkar spela in, berättar Fang Fang. Män har också en högre risk att drabbas, liksom rökare. – De här faktorerna är vi säkra på att de är riskfaktorer för ALS, säger hon. Andra riskfaktorer som också har visats i ett antal epidemiologiska studier, men som inte är lika etablerade, är fysisk aktivitet där lätt fysisk aktivitet verkar skydda mot ALS medan hård fysisk aktivitet istället ökar risken. Fang Fang har i en uppmärksammad 40

studie tidigare kunnat visa att elitskidåkare i Vasaloppet hade en högre risk att drabbas av ALS medan motions åkarna hade en lägre risk än snittet. Varför det är så här är dock okänt. Höga blodfetter har också förekommit i ett flertal ALS-studier där resultaten har pekat lite hit och dit, men nu finns det tillräckligt med stöd för att slå fast ett samband, menar Fang Fang. – Över tid blir dessa riskfaktorer mer tydliga. Jag tycker att vi nu kan säga att höga nivåer av dåligt kolesterol, särskilt LDL, är en riskfaktor för ALS, säger hon. Detsamma gäller lågt BMI och låg utbildning som också verkar vara klara riskfaktorer. Sedan finns det andra riskfaktorer som har presenterats som exponering av olika metaller liksom skyddsfaktorer som hög konsumtion av alkohol och kaffe som ännu

”ALS-registret bidrar till en bra vård i hela landet” Ett stort problem med ovanliga sjukdomar som ALS är att se till att vården, som ofta kräver specialistkompetens, blir bra även på mindre orter. Särskilt viktigt är det vid en sjukdom som ALS där sjukdomsutvecklingen kan variera så mycket från patient till patient. Därför har Caroline Ingre och hennes kollegor skapat ALS-registret. Här kan både läkare och

inte är tillräckligt bekräftade. – Evidensbasen är ganska svag för dessa faktorer. Så vi ska nog inte dra för långtgående slutsatser, säger Fang Fang. Det finns alltså en handfull riskfaktorer, där vissa är påverkbara och andra inte, som ökar risken för ALS. Och sedan finns en grupp faktorer där det krävs ytterligare forskning för att riktigt veta hur viktiga de är. En fråga man kan ställa sig är hur man ska göra för att minimera sin risk. Men för normalbefolkningen finns det ingen anledning att tänka så, menar Fang Fang. – Lyckligtvis är ALS en väldigt ovanlig sjukdom. Det gör att man inte behöver bekymra sig om att minska sin risk. Man kan naturligtvis försöka sänka sitt dåliga kolesterol, men då gör man det för att minska risken för hjärtkärlsjukdom och cancer, inte ALS. Har man däremot en familjehistoria med ALS är det en lite annan sak, säger hon. DET FINNS, SOM tidigare nämnts, en stor individuell variation i sjukdomsförloppet, men det är okänt varför. – Vi har en ALS-befolkning där den stora majoriteten kommer att dö inom tre år precis som de säger i alla studier. Men vi ser att 10-15 procent lever

patienter fylla i uppgifter som beskriver utvecklingen och symtom. Registret varnar sedan vid vissa symtom att patienter behöver träffa en dietist eller logoped eller annat för att hjälpa läkarna att ge patienten rätt vård. Att involvera patienterna i registret är viktigt, förklarar Caroline Ingre. – Vi vill att patienterna ska bli delaktiga i vården. Det är det som patienter upplever som viktigt som vi ska fokusera på, säger hon. Registret presenterar i grafer hur symtom som muskelfunktion, andning, vikt, livskvalitet, depression och ångest förändras över tid. Något som gör

det enkelt att se om något förändras onormalt. Men att patienterna kan fylla i sina symtom hemifrån har även en annan fördel. – En tredjedel av ALSpatienterna tappar talet vilket gör det väldigt svårt att meddela sig under läkarbesöket. Har de möjligheten att registrera symtom i förväg underlättar det naturligtvis för alla, säger Caroline Ingre. Idag är 70 procent av alla ALS-patienter med i registret, en siffra som Caroline Ingre tror kommer att öka när det kommer fler behandlingar och det blir viktigare att följa hur det går för patienterna som får olika behandlingar.

Foto: Martin Stenmark

verksamheten på Karolinska universitetssjukhuset samt gruppledare för ALS-forskningen på institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet. Forskarna kartlägger därför både genetik och omgivningsfaktorer för att försöka förstå hur det hänger ihop och kunskapen växer snabbt. Till exempel har man för några år sedan kunnat visa att mutationen i genen C9ORF72 även ökar risken att drabbas av frontallobsdemens och nu helt nyligen visades även en ökad risk för psykiatriska sjukdomar och psykos i familjen. Något som ritade om kartan. – Tidigare när vi frågade patienter om någon annan i släkten drabbats av ALS och så inte var fallet så klassificerades det som sporadisk ALS. Men nu kanske det visar sig att mamma, mormor och mormors pappa alla haft schizofreni. Då kanske det inte alls var sporadisk ALS utan familjär, men vi har inte förstått sambandet tidigare, säger Caroline Ingre. Hon berättar att de på ALS-centrum på Karolinska universitetssjukhuset kan erbjuda genetiska utredningar även av patientens syskon och föräldrar för att bättre kunna kartlägga och förstå sambanden.

” Lyckligtvis är ALS en väldigt ovanlig sjukdom. Det gör att man inte behöver bekymra sig om att minska sin risk.”

Medicinsk Vetenskap №2–2019

Medvet2-19_inlaga.indb 40

2019-05-14 12:49

länge, som Stephen Hawking, och 1015 procent lever mycket kortare än tre år. Så redan i den här gruppen finns det stor individuell variation och då pratar vi inte ens gener, säger Caroline Ingre. Hon berättar att patienterna är testade genetiskt och man har inte funnit något samband med sjukdomsutvecklingen. Som behandlande läkare är hon intresserad av att kunna förutse hur snabbt enskilda patienters sjukdom kommer att utvecklas för att kunna anpassa sina insatser. – För mig handlar det väldigt mycket om vården. Vi forskar på dessa patienter för att vi ska kunna förutspå hur deras sjukdomsutveckling kommer att bli. Patienter vars sjukdom går olika fort kommer med all säkerhet behöva olika behandlingar i framtiden, men nu handlar det mer om att försöka anpassa vården efter patienternas behov. Mycket av min forskning handlar om att identifiera biomarkörer för tidig diagnostik och att hitta prognostiska biomarkörer för att kunna säga vilka som kommer att ha en långsam utveckling och vilka som har en snabb, säger hon. Och hon har nu lyckats ta fram ett paket med olika biomarkörer från hjärnröntgen, PET-kamera, genanalys, flera olika biomarkörer från ryggmärgsvätska och blodprov. – När man har tio sådana här biomarkörer kan man bilda sig en bra uppfattning om hur det kommer att gå för patienten. Jag kan till vissa av mina patienter säga att nu har jag träffat dig några gånger och med de här biomarkörerna så är det osannolikt att den här sjukdomen kommer att gå snabbt, säger Caroline Ingre. Det innebär också att hon kan förändra vården så att den passar bättre för varje enskild patient. – De patienter där sjukdomen utvecklas långsamt kan man koppla upp med rehab-team i primärvården, de kan åka mer på rehabiliteringsresor och träna mer. Medan de där sjukdomen går snabbt kanske man ska knyta tätare till oss som specialistcentrum och koppla upp till palliativt omhändertagande i hemmet för att stärka familjen och barnen, säger hon. Hon berättar att vården hittills har hanterat alla patienter likadant, vilket inte fungerar bra.

ALS (amyotrofisk lateral skleros) ALS är en dödlig nervsjukdom som gör att nervsignaleringen till musklerna successivt förstörs.

Motorneuron

Nervcellerna som styr musklerna kallas motorneuron. De består av tre huvudsakliga delar; cellkropp, dendriter och axon och vid ALS kan det vara fel på alla tre. Cellkropp, här finns kärnan där många processer kan vara fel vid ALS.

Dendriter, tar emot budskap från hjärnan eller från ett annat motorneuron.

Axon, överför budskap till nytt motorneuron eller till muskel

Musklerna förstörs När signalerna från motorneuronen skadas förstörs musklerna successivt och dess funktion upphör.

Myelin

Muskelfiber

Patienten dör

Oftast slutar livet på grund av att andningsmuskulaturen ger upp och patienten slutar andas. Medicinsk Vetenskap №2–2019

Medvet2-19_inlaga.indb 41

2019-05-14 12:49

På djupet Tuberkulos

”Under sommaren 2016 började jag bli väldigt svag i vänster hand och arm samtidigt som musklerna i överarmen började rycka oavbrutet. Jag sökte på internet och kom ganska snabbt in på ALS. Det var en svår chock och starten på den mardröm jag fortfarande vaknar upp till varje dag. Min husläkare avfärdade min oro, men skickade mig ändå till neurologen för undersökning. Där fick jag genomgå flera SEBASTIAN undersökningar och lämna prover. PENNER Efter några månader fick jag först Ålder: 40 år diagnosen monomel amyotrofi som Familj: Fru och två barn. Vad: Fick diagnosen ALS i juni sedan ändrades till ALS ett halvår 2017. Driver sajten Stoppa ALS senare. som samlar in pengar till ett När jag väl fick diagnosen hade kliniskt forskningscentrum på Karolinska universijag redan bearbetat chocken. Min tilltetssjukhuset. varo hade rasat redan när jag sökte på internet året innan. Jag hade nu lyckats få kontroll över paniken, ångesten och sorgen. Men att behöva ringa mina föräldrar och berätta var det hittills vidrigaste jag behövt göra. För mig är ALS ingenting annat än en sann mardröm. Det är fruktansvärt att successivt bli mer och mer instängd i sin egen kropp. Men värst för mig är att mina barn behöver se sin pappa tyna bort. För att inte bli galen måste man bli bra på att inte tänka på sjukdomen, vad man inte längre kan och vad man kommer förlora. Se möjligheter istället för hinder och hitta nya sätt att ha roligt och njuta av livet. Mitt engagemang för att samla in pengar till ALS-forskningen är mitt sätt att försöka göra något gott av detta hemska. Det var den totala känslan av hopplöshet när jag kom i kontakt med sjukdomen som tände gnistan. Jag försöker skapa hopp i en hopplös situation. Jag kommer definitivt fortsätta göra vad jag kan så länge jag förmår. För alla som kämpat och förlorat, för alla som lever med sjukdomen idag och för alla som kommer att drabbas.” Berättat för: Fredrik Hedlund 42

Foto: Rebecka Uhlin

” Jag försöker skapa hopp i en hopplös situation”

Medicinsk Vetenskap №2–2019 №2–2016 №3–2018

Medvet2-19_inlaga.indb 42

2019-05-14 12:49

ALS På djupet En uppmärksammad studie visade att elitskidåkarna i Vasaloppet hade högre risk för ALS än motionsåkarna.

– Man träffar dem var tredje månad tills de dör. Det är hemskt ineffektivt utifrån patientens behov. Det jobbar vi väldigt mycket med att förändra, säger hon. Hon exemplifierar med en aktuell patient vars sjukdom går väldigt fort. – Då har jag sagt till patientens anhöriga att jag vill att ni alla är med på vartenda besök för ni kommer inte att hinna med sjukdomen annars. Det har varit helt avgörande för hur den här familjen har kunnat hantera sjukdomen. Patienten har på bara en, två månader förlorat fruktansvärt mycket funktion. Men då har jag träffat patienten mycket oftare, mina sköterskor har haft tätare kontakt och patientens hela familj har kunnat vara här så det har ändå gjort att vi har legat steget före. Även om vi inte kan göra något för att stoppa sjukdomen så kan vi absolut rama in den och stötta på ett mycket bättre sätt, säger hon. FÖR TROTS ATT kunskapen om ALS har ökat kraftigt under det senaste decenniet har det ännu inte kommit några nya läkemedel. Den enda medicinen som finns, riluzol (Rilutek) kom på 1990-talet och den bromsar sjukdomsutvecklingen en aning. De kliniska studierna har visat en ökad överlevnad på tre månader, men Caroline Ingre menar att den ger mer än det. – Vi delar in ALS-utvecklingen i fem stadier och Rilutek bromsar utvecklingen till varje stadie, man ser stora skillnader i överlevnadstid så den är mer effektiv än tre månader, säger hon. Men nu är det flera nya behandlingar på gång som kan förändra situationen ordentligt. Närmast kliniken ligger läkemedlet edaravon (Radicava) som redan är godkänt i USA och Japan. – Vi hoppas att det ska vara godkänt och finnas tillgängligt för behandling i Sverige till hösten, säger Caroline Ingre. I den kliniska studien var det dock bara en undergrupp av patienterna som fick effekt av behandlingen. De som hade varit sjuka kortare tid än 18 månader och som fortfarande hade en bra andningskapacitet. – Dessa patienter kommer vi kunna erbjuda den nya behandlingen medan de patienter som inte hade effekt i

studien inte kommer att få den. Detta bland annat eftersom den ges intravenöst varje dag, vilket innebär en ganska stor påverkan på patientens livskvalitet, säger Caroline Ingre. Den nya behandlingen belyser också en annan central sak, att det är oerhört viktigt att komma igång så tidigt som möjligt med behandlingen. ALS bryter ner motorneuronen som sedan gör att musklerna dör. Forskarnas primära målsättning är att hitta en behandling som stoppar den processen. – Allting riktar sig emot att man hela tiden måste tidigarelägga diagnostiken, vilket vi bara kan göra genom en ökad medvetenhet, säger Caroline Ingre. För även om det fortfarande finns luckor i förståelsen och dagens läke-

medel har begränsad effekt så är ett stort problem att det ofta tar cirka ett år ifrån symtomdebut till att patienten kommer till en neurolog och faktiskt får sin diagnos. – Vi håller nu på med en studie för att undersöka om man kan få samma resultat i blod från en biomarkör som vi normalt tar i ryggmärgsvätskan. Kan man det så kan vårdcentralen ta ett blodprov vid minsta misstanke och om det är förhöjt så kan de skicka patienterna direkt till oss, säger Caroline Ingre. LIKA MYCKET SOM det skulle förbättra nuläget är det ett sätt att förbereda för framtiden när Caroline Ingre och de andra läkarna kommer att kunna Medicinsk Vetenskap №2–2019

Medvet2-19_inlaga.indb 43

2019-05-14 12:49

På djupet ALS

Det finns en stor variation i hur snabbt sjukdomsförloppet är.

göra mer än idag. För både kliniker och forskare inom ALS-området ser mycket positivt på framtiden. En granskning av forskningsläget visar att det finns ett 20-tal nya behandlingar på gång, där de första skulle kunna börja användas i kliniken inom bara några år. Det är allt ifrån helt nya läkemedelssubstanser till olika typer av genterapi – dels sådana där patientens gener moduleras och dels sådana som kan släcka ut mutationer utan att förändra patientens gener, så kallad antisensterapi. Det finns dessutom ett antal befintliga läkemedel som testas för första gången mot ALS och som snabbt kan få ett godkännande om de visas fungera. Antisensterapi har gett mycket lovande resultat i djurmodeller och förhoppningen är att de ska fungera 44

” Med genterapi har vi också kunnat göra känsliga motorneuron i ALS-möss mer motståndskraftiga.” lika bra hos människa – något som nu testas i kliniska prövningar. Dock kommer antisensterapi endast kunna användas på de patienter där den genetiska mutationen är känd. Det kan också krävas separata behandlingar och godkännanden för varje typ av mutation. Därför finns behov av mer generella behandlingar. Något som den neurologiska grundforskaren Eva Hedlund har riktat in sin forskning på.

Vid ALS bryts successivt alltfler motorneuron ner och dör, men inte alla. Sjukdomen kan börja i olika motorneurongrupper och sprida sig över tid, men de motorneuron som styr ögonmuskulaturen, de okulomotoriska motorneuronen, fungerar ända in i det sista. Eva Hedlund har intresserat sig för varför det är så och om det går att använda på något sätt. – De okulomotoriska motorneuronen är oerhört motståndskraftiga och det är något som används kliniskt för ALS-patienter som blivit helt förlamade, som tack vare datoriserade hjälpmedel, kan kommunicera med omgivningen. Vi har studerat dessa motorneuron noggrant och testat om vi kunde överföra några av deras egenskaper till känsliga motorneuron för att göra dem mer motståndskraftiga, säger hon. Och det kunde de. Hon och hennes forskargrupp hittade höga koncentrationer av två tillväxtfaktorer i ögonmusklernas nervceller. Tillväxtfaktorerna är kända för att skydda motorneuron, men det var tidigare okänt att de fanns i sådana mängder här. – Tillsätter vi tillväxtfaktorerna till mänskliga ryggmärgsmotorneuron som vi odlar från stamceller i labbet så klarar de sig mycket bättre i en ALS-liknande miljö, de dör inte alls lika snabbt. Med genterapi har vi också kunnat göra känsliga motorneuron i ALS-möss mer motståndskraftiga vilket gjorde att djuren levde längre, säger Eva Hedlund. Hon tror dock att en riktigt effektiv terapi behöver angripa flera olika mekanismer i cellen. Därför har hon och hennes team fortsatt att forska på de okulomotoriska motorneuronen. De har utvecklat nya tekniker för att studera både vad som händer i motorneuronens cellkropp och deras långa utskott, axoner, när de exponeras för ALS-orsakande mutationer och har hittat nya molekylära vägar som skulle kunna utnyttjas. Det ser lovande ut, berättar hon, men mer kan hon inte säga, det är ännu för tidigt. Planen är hur som helst att komma fram till något som kan fungera som ett bra skydd av känsliga motorneuron oavsett vilken mutation patienten har och i de många fall där det saknas en tydlig genetisk mutation kopplat till sjukdomen.

Medicinsk Vetenskap №2–2016 №2–2019

Medvet2-19_inlaga.indb 44

2019-05-14 12:49

Foto: Martin Stenmark

ETT ANNAT SÄTT att angripa sjukdomen har Oscar Fernandez-Capetillo, professor i cancerterapi som nyligen har sadlat om till ALS-forskare vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik vid Karolinska Institutet. Han har precis publicerat en artikel i den vetenskapliga tidskriften Cell Chemical Biology om ett nytt sätt att screena fram läkemedel mot ALS. Genom att använda avancerade mikroskop och robotar kan han på en och samma gång analysera effekten av cirka 400 olika substanser på celler som utsätts för det toxiska protein som skapas vid mutationen i den vanligaste ALS-genen C9ORF72. Effekterna fotograferas och datorer analyserar bilderna och kan identifiera de substanser som skyddar cellerna mot toxinet. – På det viset kan vi på kort tid studera effekterna av tusentals, tiotusentals substanser på mänskliga celler, säger Oscar Fernandez-Capetillo. I den publicerade artikeln redogör han för resultatet av att ha testat cirka 5 000 substanser, där de hittade tre som faktiskt kunde skydda cellerna. Men Oscar Fernandez-Capetillo gör inte alltför stor affär av detta försök. – Det var mitt första försök på Karolinska Institutet. Så för ett screeninglab var detta, jag vill inte kalla det för ett beta-test, men vi kontrollerade att vi hade fått ihop maskinerna. En av de tre substanser som vi identifierade med vår metod upptäckte vi senare redan var i kliniska försök mot ALS, så det visade att metoden fungerar för att hitta användbara substanser. För oss var det betryggande eftersom det visade att vi är på rätt väg, säger han. Även om försöket var specifikt inriktat på celler från patienter med mutation i C9ORF72-genen, menar Oscar Fernandez-Capetillo att det kan ha betydelse för fler patienter. – Med undantag från mutationerna i SOD1 verkar resten av mutationerna påverka motorneuronen på ett likartat sätt genom att reglera vårt RNA. Det är bra nyheter för patienterna. Det innebär att det finns ett hopp att vi ska kunna hitta en lösning som kan fungera för många patienter, säger han.

” Jag är mycket optimistisk att det kommer att finnas effektiva behandlingar för nästa generation.” Nästa steg blir att använda metoden för att screena betydligt fler substanser för att hitta bättre kandidater. Med tanke på att dagens behandling visat en ökad överlevnad på tre månader så spänner Oscar Fernandez-Capetillo sin båge ordentligt. – Vårt långsiktiga mål är att hitta helt nya substanser som kan ha en ordentlig effekt på sjukdomen. För det ska ha någon betydelse måste en ny substans ge åratal i förlängt liv. Om inte är det i mina ögon inte en medicin, säger han. Oscar Fernandez-Capetillo tror också att det kan gå relativt fort att

”Vi vill transplantera friska immunceller till ALShjärnan” Bob Harris är professor i immunterapi vid neurologiska sjukdomar vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet. Han har en vild idé om hur man kan stoppa ALS – tömma hjärnan på immunceller och transplantera in nya. Vad går er forskning ut på? – Vi är intresserade av ett slags immunceller i hjärnan som kallas mikro glia. I övriga kroppen

hitta nya behandlingar, men han vill inte precisera hur fort. – Under lång tid hade vi bara indirekta bevis som var ganska luddiga. Nu vet vi mer om vad som är felet. Om man sätter ihop det med den fantastiska utvecklingen kring teknologin att utveckla läkemedel så tror jag att det bara är en tidsfråga tills vi har en bra behandling av ALS, säger han. För de flesta av dagens ALS-patienter kommer dock den behandling som Oscar Fernandez-Capetillo ser framför sig med stor sannolikhet att komma för sent. Det är tufft, medger han, men han har ändå en lindrande tanke som kan skänka dagens drabbade en viss tröst. – Förhoppningsvis kommer deras barn inte att behöva gå igenom vad de har gått igenom. Jag är mycket optimistisk att det kommer att finnas effektiva behandlingar för nästa generation, säger han.

kallas de makrofager, men i hjärnan heter de mikroglia. De sköter många grundfunktioner, de städar upp skräp och äter lite bakterier om det skulle komma in i hjärnan. De ser till att de andra cellerna mår bra, kan man säga. Men vid neurodegenerativa sjukdomar som ALS eller Alzheimers sjukdom så slutar de fungera som de ska. Vid Alzheimers slutar de städa och vid ALS blir de elaka och angriper motorneuronen. Vi tror att ALS är en immunologisk sjukdom eller att de här cellerna på något sätt har fastnat i negativa funktioner. Hur långt har ni kommit? – Vi har kunnat visa att en molekyl som heter TGF-beta är jätteviktig för mikroglias funktion. Den fungerar som en lugnande signal till alla de här makrofagerna och mikroglia

som finns runt omkring i kroppen. En av våra hypoteser är att det vid ALS är något fel på receptorerna på mikroglia-cellerna som ska ta emot signalen från TGF-beta. Hur tänker ni lösa det? – Vi kan tänka oss flera sätt. Ett är att tillsätta TGF-beta, men det är väldigt kortlivat och om det är fel på receptorn på mikroglia så gör de ju ingen nytta. Vi kan ta bort de sjuka mikroglia från hjärnan, men de ersätts snabbt av nya med samma fel. Så istället vill vi nu, på möss, ersätta de sjuka cellerna med friska. Genom att transplantera friska mikroglia till hjärnan så borde det stoppa hela ALS-processen. Vi har tidigare lyckats stoppa typ 1-diabetes och MS i musmodeller genom att transplantera makrofager. Alla sa att vi var galna då, men det fungerade. Om fem år vet vi om det här fungerar eller inte. Medicinsk Vetenskap №2–2019

Medvet2-19_inlaga.indb 45

2019-05-14 12:49

ANNONS

Sök anslag för ALS-forskning

tar över försäljningen av

Ansökningsfönstret är öppet fram till och med 1 augusti 2019. Sök via www.ullacarinstiftelse.se. Varje år delar Ulla-Carin Lindquists stiftelse för ALS-forskning ut drygt tre miljoner kronor till framstående forskning om ALS.

i Sverige Fokus ligger på den sängliggande brukaren

www.caretec.se info@caretec.se

Guide to Success LIBRARY AMPLIFICATION

INPUT DNA

assess size after amplification

END REPAIR AND A-TAILING

incubate at 65˚C

optional size selection

30 min

setup is at 4˚C

ENZYMATIC FRAGMENTATION

Unlock the Potential of Every Sample www.rochesequencingstore.com

Medvet2-19_inlaga.indb 46

1X POST- AMP CLEANUP

variable time

incubate at 37˚C

Roche NGS Sample Prep Solutions

0.8X POST- LIGATION CLEANUP

place samples at 4˚C

ADAPTER LIGATION

incubate at 20˚C

15 min

Roche Diagnostics Scandinavia AB Arvid Tydéns allé 7, 171 69 SOLNA PM2019-00061

2019-05-14 12:49

Forskarna svarar på dina medicinfrågor

Är varmvatten drickbart? Ska man helst dricka varmt eller kallt kranvatten? Jag hörde att varmt kranvatten innehåller mer bakterier, stämmer detta? / Maibel

Foto: Istockphoto

Svar

Jag skulle tro att bakgrunden till frågan är risken för tillväxt av legionellabakterier i vattenledningar och vattenbehållare. Dessa bakterier förekommer naturligt i miljön och växer till som bäst strax under 40 grader. Därför bör man ha minst 50 grader på varmvattnet (men ej över 65 grader på grund av Tack för skållningsrisken). Att dricka vatten din fråga, du får med dessa bakterier anses inte en inbunden kunna ge problem, men det finns anteckningsbok hemskickad. risk för så kallad legionärssjuka, en / Redaktionen allvarlig lunginflammation, vid inandning av vattendimma som innehåller bakterierna, till exempel vid dusch. Det finns dock andra skäl att helst välja kallvatten för förtäring. Kopparledningar är vanliga för varmvattnet, vilket kan orsaka förhöjda kopparhalter i vattnet. Metaller som finns i komponenter i kranar och kopplingar, framför allt bly och nickel, fälls ut i både varmvatten och kallvatten när det blir stående i ledningarna. Bly kan vara skadligt vid långvarig exponering, även i relativt små mängder. Därför har man utvecklat blyfria kökskranar som nu finns på marknaden. I äldre varmvattenberedare kan det dessutom finnas lödningar som innehåller tungmetaller, och då är det ju varmvattnet som blir kontaminerat. Mitt råd är därför att alltid spola flera sekunder på morgonen eller efter bortavaro, innan man tappar upp vatten för förtäring, samt att helst ta kallvatten, framför allt till barn.

Marie Vahter professor i miljömedicin

Medicinsk Vetenskap №2–2019

Medvet2-19_inlaga.indb 47

2019-05-14 12:49

F+S Medicinfrågor Drömmar är en bieffekt av hjärnans minnes maskineri.

Hur sänker jag min inre volym? Jag kan med viljekontroll sänka min hörsel, och när jag gör det hör jag ett dovt muller i örat. Det att svårt att beskriva exakt hur jag gör, men det är ungefär som att jag spänner något inuti mitt öra. Ingen annan verkar ha den här förmågan. Vad är det jag gör? / Mathilda Persson

kan se hur ögonen rör sig under ögonlocken. Tillsammans med vissa andra hjärnområden försöker hjärnbarken se logiska sammanhang i det upplevda, och mellan nya och befintliga minnen, för att hänga upp de nya minnena på kunskaper som redan finns. Detta leder till drömsekvenser som kan te sig bisarra, utan att drömmen i sig behöver ha något specifikt budskap till oss. Se den snarare som ett kvitto på ännu en natt på jobbet för hjärnans minnesmaskineri.

Det låter som att du har tränat upp en förmåga att kunna spänna vissa muskler i ytter- och mellanöra och därmed modifiera hur mycket ljud som kommer in i innerörat. Normalt använder vi inte dessa öronmuskler eftersom vi istället utnyttjar att vi lätt kan vrida på huvudet när vi vill fokusera på en ljudkälla. Men vi kan träna upp förmågan att ”vifta med öronen” precis som många andra djur gör när de vill skärpa hörseln. När du med vilja spänner någon av öronmusklerna finns möjligheten att något i mellanörat påverkas, till exempel något ligament som fäster in i hörselbenskedjan eller någon struktur som står i kontakt med intilliggande blodkärl. Mullret du upplever kanske kan uppstå om muskelspänning fortplantas i mellanörats delar. En sådan lågfrekvent vibration skulle dessutom kunna maskera andra, yttre ljud som du då uppfattar som lägre i jämförelse. Det finns till och med belägg för att en viss typ av tinnitus (fantomljud) kan orsakas av spänningar i käkmuskler som i sin tur orsakar vibration i mellanörats ligament. Specialisttandläkare och bettfysiolog Marie Tullberg vid Karolinska Institutet har forskat kring detta tema. Hon har bland annat utvecklat ett hjälpmedel för att avlasta käkmuskelspänning. Sammanfattningsvis tror jag att din förmåga att kunna modifiera den upplevda ljudnivån är något helt normalt och ofarligt, som kan förklaras av att du tränat upp din förmåga att spänna örats yttre muskler.

Lars Olsson Senior professor i neurobiologi

Anna Montell Magnusson forskare i neurofysiologi

Vad är meningen med drömmar? Kan man tyda drömmar? / Cecilia

Svar

Länge trodde man att drömmar kunde ”tydas” av ”experter”. Detta förefaller med nuvarande kunskaper inte sannolikt. Under sömnen bearbetar hjärnan nya intryck och avgör vilka upplevelser som ska sparas i form av varaktiga minnen. Denna process involverar aktivitet i storhjärnebarken vilket leder till en sorts upplevd vakenhet, det vill säga drömmar. Dessa pågår till stor del under så kallad. REM-sömn (rapid eye movement) – man 48

Foto: Istockphoto

Svar

Medicinsk Vetenskap №2–2019

Medvet2-19_inlaga.indb 48

2019-05-14 12:49

F+S Mums, det är måndag.

Kan förkylningar vara jobbsäkra? När smittar vanliga infektioner, till exempel förkylningar? Vissa kommer till jobbet och snörvlar men påstår att de inte smittar. Men hur vet de det? / Elsa

Svar

Finns måndagshunger? Jag har hört talas om att skolbarn äter mer mat på måndagar. Stämmer det och vad beror det på? / Viktoria

Foto: Istockphoto

Svar

Måndagshunger är ett begrepp som många som har jobbat med skolmåltider har hört talas om, och vissa hävdar bestämt att det förhåller sig på det sättet. Trots detta saknas det bra belägg för detta. Och dessutom påstås en rad potentiella, ibland motstridiga, förklaringar till varför det skulle kunna vara så – till exempel att elever får för lite mat eller för mycket av fel mat på helgerna, eller för mycket eller för lite sömn. Det vore såklart intressant att reda ut om detta med måndagshunger stämmer – är

det ett tecken på ett folkhälsoproblem eller handlar det om en seglivad myt? Förhoppningsvis kan vi säga något mer definitivt relativt snart då måndagshunger är ämnet för en examensuppsats i nutrition under vårterminen 2019. Vi kommer att titta på konsumtionsdata på skolnivå och se om det äts mer på vissa veckodagar och om skolans socioekonomiska position spelar roll. Detta görs med hjälp av data som har inkommit via SkolmatSverige, ett verktyg som tagits fram av bland annat Karolinska Institutet där skolor kan utvärdera, utveckla och dokumentera kvaliteten på sina skolmåltider.

Emma Patterson forskare i nutrition

Många olika virus kan orsaka förkylning, till exempel rhinovirus, adeno virus och coronavirus. Förkylningar är ofta mycket smittsamma och man kan smitta andra innan man själv fått symtom. Mest smittsam är man oftast när förkylningen bryter ut och de första sjukdomsdagarna, varefter smittsamheten sjunker. Att lova att man inte smittar när man fortfarande snörvlar är nog svårt, men man kan komma långt i att förhindra eller minska risk för smittspridning genom att hosta och nysa i armvecket eller i en pappersservett som man slänger, genom att vara noggrann med handhygien och om möjligt genom att hålla avstånd till andra.

/ Anna Smed Sörensen forskare i immunologi och allergi

Fråga och vinn! Är du nyfiken? Skicka in din klurigaste fråga om medicin så letar vi rätt på en forskare som kan svara. Bästa frågan vinner en inbunden anteckningsbok. Skicka din fråga till: medicinskvetenskap@ki.se eller Medicinsk Vetenskap, Kommunikationsavdelningen, Karolinska Institutet, 171 77 Stockholm

Medicinsk Vetenskap №2–2019

Medvet2-19_inlaga.indb 49

2019-05-14 12:49

Topplistan Ett urval av de senaste publikationerna från Karolinska Institutet i de mest ansedda vetenskapliga tidskrifterna.

Forskare hoppas att munbakterier i pankreas kan hjälpa till att avgöra om en cysta behöver opereras bort eller inte.

PANCREASCANCER är en av de dödligaste cancerformerna i världen. Sjukdomen upptäcks oftast sent i förloppet vilket gör att prognosen i de flesta fall är dålig. Men alla tumörer i bukspottkörteln, pankreas, är inte cancer. Det finns till exempel så kallade cystiska pankreastumörer, pankreascystor, av vilka många är godartade medan få kan utvecklas till cancer. Idag är det svårt att skilja dessa tumörer åt. För att utesluta cancer opereras därför många patienter, vilket innebär en stor utmaning både för patienten och för sjukvården. Men nu har forskare vid Karolinska Institutet funnit att förekomsten av bakterier i cystorna är kopplat till deras allvarlighetsgrad. – Vi hittar mest bakterier i stadiet där cystorna börjar visa tecken på cancer. Vår förhoppning är att detta kan användas 50

som en biomarkör för att tidigt skilja ut de cystor som behöver opereras bort, och därmed minska onödig kirurgi. Men först behövs fler studier som stöder vårt fynd, säger Margaret Sällberg Chen, lektor vid institutionen för odontologi och studiens huvudförfattare. Forskarna har undersökt förekomsten av bakteriellt DNA i vätska från bortopererade pankreastumörcystor hos 105 patienter och sedan jämfört med tumörens typ och svårighetsgrad. Forskarna såg då att vätska från cystor med höggradig cellförändring och cancer innehöll betydligt mer bakteriellt DNA än vätska från godartade cystor. För att ta reda på vilka bakterierna var sekvenserade forskarna DNA:t i 35 av proverna som hade förhöjda nivåer av

Enrichment of Oral Microbiota in Early Cystic Precursors to Invasive Pancreatic Cancer Gaiser RA, Halimi A, Alkharaan H, Lu L, Davanian H, Healy K, Hugerth LW, Ateeb Z, Valente R, Moro CF, del Chiaro M, Sällberg Chen M Gut mars 2019

Foto: Erik Cronberg

Munbakterier i bukspottkörteln kopplas till aggressivare tumörer

bakteriellt DNA. De såg stora variationer i bakterieuppsättningen mellan olika personer, men kunde ändå konstatera en ökad förekomst av vissa munbakterier i vätska från cystor med höggradiga cellförändringar och cancer. – Det var förvånande att hitta bakterier från munnen i pankreas, men inte helt oväntat. Bakterierna som vi identifierade har visats förhöjda i saliv hos patienter med pankreascancer i en tidigare, mindre studie, säger Margaret Sällberg Chen. Resultaten kan bidra med ett nytt sätt att se på bakteriers roll i utvecklingen av pankreascystor, konstaterar hon. Om vidare studier visar att bakterierna faktiskt påverkar sjukdomsutvecklingen skulle det kunna leda till nya behandlingsstrategier med antibakteriella medel.

Medicinsk Vetenskap №2–2019

Medvet2-19_inlaga.indb 50

2019-05-14 12:49

Antikroppar stabiliserar plack i blodkärlen ATEROSKLEROS, även kallat åderförkalkning, är den viktigaste bakomliggande orsaken till hjärtinfarkter och stroke. Vid sjukdomen lagras fett in i kärlväggarna och det bildas så kallade aterosklerotiska plack. När placken spricker kan de ge upphov till blodproppar som begränsar blodtillförseln till vitala organ som hjärtat och hjärnan. För att minska dödligheten försöker forskare därför hitta sätt att förhindra detta. Man vet sedan tidigare att antikroppar kan hjälpa till att rensa upp skadad vävnad i form av till exempel aterosklerotiska plack. Nu har forskare vid institutionen för medicin, Solna, sett att plack som bildades i antikroppsfri miljö i möss är mer instabila och därmed lättare kan spricka. – Det kom som en stor överraskning för oss att antikroppar kan spela en så viktig roll vid plackbildning. Nu vill vi ta reda på om det är någon särskild typ av IgG-antikroppar som känner igen just komponenter i plack. Det skulle i så fall kunna bli ett nytt sätt att dämpa ateroskleros och förhoppningsvis minska dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar, säger Stephen Malin, som lett studien.

Foto: Alessandro Gallina, Istockphoto

Germinal center-derived antibodies promote atherosclerosis plaque size and stability Centa M, Jin H, Hofste L, Hellberg S, Busch A, Baumgartner R, Verzaal N, Lind Enoksson S, Matic Perisic L, Boddul S, Atzler D, Li D, Sun C, Hansson G, Ketelhuth D, Hedin U, Wermeling F, Lutgens E, Binder C, Maegdefessel L, Malin S Circulation mars 2019

Nya rön ökar kunskapen om farliga processer vid åderförkalkning.

Stress på grund av svåra psykologiska trauman kopplas till hjärtkärlsjukdom.

L I S TA

Fler nya topppublikationer

Ökad risk för hjärtkärlsjukdom efter svåra livshändelser MÅNGA människor utsätts någon gång

Screening förebygger även ovanlig livmoderhalscancer Cervical screening and risk of adenosquamous and rare types of invasive cervical carcinoma: a populationbased nested case-control study Lei J, Andrae B, Ploner A, Lagheden C, Eklund C, Nordqvist Kleppe S, Wang J, Fang F, Dillner J, Elfström KM, Sparén P BMJ april 2019 Skyddande antikroppar även hos för tidigt födda The repertoire of maternal anti-viral antibodies in human newborns Pou C, Nkulikiyimfura D, Henckel E, Olin A, Lakshmikanth T, Mikes J, Wang J, Chen Y, Bernhardsson AK, Gustafsson A, Bohlin K, Brodin P Nature Medicine mars 2019

under livet för en svår händelse, som att en älskad person dör eller en livshotande sjukdom. Kopplingen mellan sådana stressrelaterade psykologiska trauman och hjärt-kärlsjukdom har nu undersökts i en ny studie med hjälp av svenska befolknings- och hälsoregister. Cirka 136 000 personer som hade diagnostiserats med stressrelaterat tillstånd någon gång under perioden januari 1987 till december 2013 jämfördes med kontrollpersoner. Resultaten visar på en koppling, där risken för allvarliga och akuta hjärt-kärlhändelser, som hjärtstillestånd och hjärtinfarkt, var särskilt hög inom de första sex månaderna efter diagnos, och inom det första året för andra typer av hjärt-kärlsjukdomar. Under det första året efter diagnosen var risken för hjärt-kärlsjukdom 64 procent högre bland personer med stressrelaterade tillstånd jämfört med icke-drabbade syskon. Enligt forskarna tyder resultaten på att läkare måste vara medvetna om kopplingen mellan stressrelaterade tillstånd och en förhöjd risk för hjärtkärlsjukdom, speciellt månaderna efter stressdiagnosen. Studien är en observationsstudie och kan därför inte säga något om orsaken till den identifierade kopplingen.

Omdebatterad teori bekräftad Hemoglobin 93 cysteine is not required for export of nitric oxide bioactivity from the red blood cell Sun C-W, Yang J, Kleschyov A, Zhuge Z, Carlström M, Pernow J, Wajih N, Isbell TS, Oh J-Y, Cabrales P, Tsai A, Townes T, KimShapiro DB, Patel RP, Lundberg J Circulation mars 2019

Stress related disorders and risk of cardiovascular disease: population based, sibling controlled cohort study Song H, Fang F, Arnberg FK, Mataix-Cols D, Fernández de la Cruz L, Almqvist C, Fall K, Lichtenstein P, Thorgeirsson G, Valdimarsdóttir UA BMJ april 2019

Nya nätverk i hjärnan kartlagda A whole-brain atlas of monosynaptic input targeting four different cell types in the medial prefrontal cortex of the mouse Ährlund-Richter S, Xuan Y, van Lunteren JA, Kim H, Ortiz C, Dorocic IP, Meletis K, Carlén M Nature Neuroscience mars 2019

Fler med hjärtstopp fick hjälp Survival in out-of-hospital cardiac arrest after standard cardiopulmonary resuscitation or chest compressions only before arrival of emergency medical services: nationwide study during three guideline periods Riva G, Ringh M, Jonsson M, Svensson L, Herlitz J, Claesson A, Djärv T, Nordberg P, Forsberg S, Rubertsson S, Nord A, Rosenqvist M, Hollenberg J Circulation april 2019

Medicinsk Vetenskap №2–2019

Medvet2-19_inlaga.indb 51

2019-05-14 12:49

Aktuellt på KI För fler tips om aktiviteter på Karolinska Institutet

ki.se/ kalender

Öppna seminarier vid NVS Infant health, cogJUN nitive performance and later life outcomes - Evidence from the inception of the welfare state in Sweden. Seminarium med Therese Nilsson, docent, Institutet för Näringslivsforskning och Lund University. När: 11 juni kl 11-12 Var: Widerströmska huset, Tomtebodavägen 18a, konferensrummet våning 10, campus Solna. Ingen föranmälan krävs.

Seminarium i Almedalen Hur ska svensk life JUL science leva upp till ambitionerna? Karolinska Institutet ordnar ett seminarium om hur vi höjer innovationstakten och tar tillvara den kunskap i Life science som idag finns inom akademi, näringsliv och hälso- och sjukvård. När: 2 juli kl 16-17. Var: Viklau, Wisby Strand Congress & Event, Donnersgatan 2, Visby. Läs mer om programmet och andra forskare vid KI som är i Almedalen på ki.se/Almedalen

Novum plan 4, Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge. Kontaktperson: Astrid.Seeberger@ki.se

Pedagogiskt Forum: Cecilia Hansson är författare, översätMAJ tare och radiojournalist. I år kom hon ut med en kritikerprisad memoar Au pair som handlar om en kvinnlig poets återkomst till Wien där hon en gång förlorade eller hittade sig själv. När: 27 maj kl.12-13. Var: Aulan, Södersjukhuset. Kontaktperson: Astrid.Seeberger@ki.se

Seminar: “Antibody germline gene variation in the MAJ human population” Gunilla Karlsson Hedestam, professor vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, är inbjuden talare till centrum för infektionsmedicin seminarieserie 2019. När: 29 maj kl. 12-13. Var: ANA Futura, von Behringrummet, våning 9, campus Flemingsberg. Kontaktperson: Magdalini.Lourda@ki.se

Pedagogiskt forum Astrid Seeberger samtalar med den MAJ framlidne författaren Agota Kristofs svenska förläggare Maria Såthe medan skådespelaren Hannes Meidal läser texter av Kristof. När: 28 maj kl 12-13. Var: Föreläsningssal Svartsjön,

Seminarium Cell and Tumour Biology Seminar: MAJ Immunotherapy for cancer by activating NK cells in vivo. Speaker: Mikael Karlsson,

professor vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska Institutet. När: 29 maj kl 13. Var: Biomedicum B0313 våning 3 (huvudentrén), Karolinska Institutet, campus Solna. Kontakt: lars-gunnar.larsson@ki.se Symposium Frontiers in Precision MediJUN cine: Gynaecological cancers. The Open Day aims to bring together broad expertise in both clinical, translational and basic research to present and discuss recent advances in gynaecological cancer diagnostics and care and to probe future directions. När: 10 juni kl 8:00. Var: BioClinicum, J3:04 Torsten N Wiesel, Solnavägen 30, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna.

Symposium: Developing Brains 2019 SEP How can a single cell give rise to complex structures such as the central and enteric nervous systems? The 6th edition of the KI Conference “Developing Brains” gathers some of the leading scientists working on critical questions ranging from transcriptional heterogeneity of neural cell types, their specification, to myelination and creation of mature neural circuits. När: 5 september 8:30-17:45 Var: Biomedicum, Solnavägen 9, Campus Solna, Karolinska Institutet. Kontaktperson: Goncalo.Castelo-Branco@ki.se

Foto: Cecilia Odlind

Aktiviteter med Karolinska Institutet

Möt KI i Visby! Många av Karolinska Institutets forskare medverkar under Almedalsveckan och Medicinsk Vetenskap är på plats som vanligt. Läs mer på ki.se/ Almedalen

Medicinsk Vetenskap №2–2019

Medvet2-19_inlaga.indb 52

2019-05-14 12:49

Boktips Stressforskaren Dan Hasson vill få chefer att gissa mindre.

FLER BOKTIPS

Genombrottet – Immunterapi och jakten på en bot mot cancer Charles Graeber (Natur & Kultur) Vårt naturliga försvar. Det är vad som utnyttjas i immunterapin, där man skapar ett ”levande” läkemedel av patientens eget immunförsvar. Metoden innebär ett revolutionerande nytt sätt att behandla cancer på, skriver Rolf Kiessling, professor vid institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet, i förordet till denna nya bok som berättar historien bakom genombrottet.

Foto: Carola Björk

Så kan ledarskap baseras på fakta ”NU SKA VI alla ge varandra feedback!” Uttalandet känns kanske igen från någon chef du har haft? Och visst kan det låta som Faktastiskt – rätt en god idé. Men varför ska det göras? Och vill alla ha feedback? Är alla verkligen bra på att ge feedback eller riskerar den att göra strategier för ledare och HR mer skada än nytta? Det är exempel på frågor som Dan HasDan Hasson son ställer sig i sin nya bok, som handlar om hur man utvecklar (Natur & Kultur) organisationer på ett faktabaserat och välgrundat vis. – En stor andel av alla förändringsprojekt misslyckas med att nå sina mål, exempelvis att minska sjukfrånvaron eller öka lönsamheten. Ofta brister problem- och konsekvensanalysen. Det är även vanligt att målen är otydliga, säger Dan Hasson, som forskar om stress och arbetsmiljö och är anknuten forskare vid institutionen för lärande, informatik, management och etik vid Karolinska Institutet. I boken, som riktar sig främst till chefer och HR-personer, redovisar han hur man ska gå tillväga för att lyckas bättre, till exempel hur enkätundersökningar görs på ett tillförlitligt sätt, och hur man sedan ska tolka resultaten, sätta mål och utvärdera. – Ett ledarskap baserat på gissningar är mycket riskabelt, säger han.

Cecilia Odlind

Det nya sjukhuset Johan Frostegård (Lava Förlag) Det Nya Sjukhuset drivs med en helt ny organisation. Det råder ständig ekonomisk brist och chefer utan sjukvårdskunskaper har fokus på patientflöden och pengar. Konsulter skär guld. Johan Frostegård, överläkare och professor vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, har skrivit en bitvis mörk parodi över dagens svenska sjukvård. Diskvalificering av det positiva Linda P. Sturesson (Bokförlaget Mormor) Boken kretsar kring Alexandra som blir diagnostiserad som bipolär och går med i en patientförening i form av en skrivcirkel. Alla deltagare har olika diagnoser, erfarenheter och trauman och skrivkursen förvandlas oftare och oftare till terapisessioner. En ”skruvad feelbad-roman” skriven av Linda P. Sturesson, till vardags forskarstuderande vid institutionen för lärande, informatik, management och etik, Karolinska Institutet. Medicinsk Vetenskap №2–2019

Medvet2-19_inlaga.indb 53

2019-05-14 12:49

Ögonblicket Lena Berg

”Ibland behöver man få jobba ifred” Är det okej att ständigt bli avbruten på jobbet? Självklart inte, tänkte Lena Berg tills hon träffade sin absoluta motpol. ”Jag kommer ihåg hur vi tittade på varandra, jag och min kollega, när vi gick ut ur den där intervjun. Vi forskade om hur personal på akuten upplever de ständiga avbrotten i arbetet. Att dessa avbrott var ett stort problem ansåg vi var självklart. Men den äldre läkare som vi just samtalat med förstod inte vad vi menade. ’Det är ju inget problem – det är ju mitt jobb att ständigt bli avbruten av de unga läkarna!’ utbrast han. Jag arbetade som akutsjuksköterska då, och kände inte sällan vanmakt just för att det hände så vansinnigt mycket samtidigt, och att jag aldrig fick göra färdigt något utan att bli bombarderad med andra uppgifter. En gång gömde jag mig i läkemedelsförrådet och grät. Ska jag behöva gå in hit för att kunna jobba? tänkte jag. Därför framstod den äldre läkarens reaktion vid vår intervju som helt obegriplig – men också intressant! Här fanns något vi behövde titta närmare på. Vår och andras forskning har sedan visat att avbrott kan vara allt från mycket störande till inte störande alls, ja rentav upplevas positivt. En rad faktorer spelar in – från ens personlighet och erfarenhet i yrket till roll i organisationen och utrymme att säga nej. Särskilt viktigt är vilken arbetsuppgift man blir avbruten i – ibland behöver man helt enkelt få jobba ifred. Detta är viktig kunskap om vi ska lyckas åstadkomma en rimligare arbetssituation på akuten. Vi kan inte avskaffa avbrotten, men vi kan styra dem till de situationer där de orsakar så lite störning som möjligt – jag täcker dig när du har telefonen, du fredar mig när jag delar medicin. Det vinner både patienter och medarbetare på.”

Namn: Lena Berg Titel: Omvårdnadsansvarig för funktionsområde Akut Solna, Karolinska Universitetssjukhuset, samt forskare vid Karolinska Institutet. Forskar om: Hur patientsäkerhet vid akutmottagningar påverkas av trängsel, multitasking och avbrott.

Berättat för: Anders Nilsson Foto: Mattias Ahlm 54

Medicinsk Vetenskap №2–2019

Medvet2-19_inlaga.indb 54

2019-05-14 12:49

ANNONS

Har du obehagliga känslor i benen och sover du dåligt? Då kan du ha den kroniska neurologiska folksjukdomen WED/ RLS Willis-Ekbom Disease eller Restless Legs Syndrom. Upp till 10 procent av befolkningen kan vara drabbad och 1/3 behöver läkemedelsbehandling för en bra livskvalitet. WED/RLS är för de flesta okänt. •Vill du veta mer om WED/RLS? •Vill du veta hur du kan minimera dina symtom och få ett liv med bättre livskvalitet? •Vill du få tips inför läkarbesöket? •Vill du veta mer om hur olika läkemedel på verkar din sjukdom?

Då ska du köpa den helt nya boken ”Livskvalitet trots rastlösa ben och dålig sömn” Boken kostar 375 kronor inkl. frakt 75 kr. Betala via WED-Förbundets bankgiro 5792-6115 eller Swish 123 275 8258. Medlemmar i WED- Förbundet får 100 kronor i rabatt. På www.wedforbundet.se finns information om symtom, diagnos och behandling av sjukdomen.

Lyssna på Medicinvetarna – Karolinska Institutets podcast om medicin, forskning och hälsa. Hör experterna döda myter och berätta begripligt om de senaste rönen. Medicinvetarna finns där poddar finns eller på ki.se/medicinvetarna. Följ oss också på Instagram.

Nytt avsnitt varannan onsdag!

MEDICINVETARNA

POSTTIDNING B

ANNONS

MISSA INTE VÅRT SEMINARIUM:

HUR SKA SVENSK LIFE SCIENCE LEVA UPP TILL AMBITIONERNA? Life science handlar i grunden om människors möjligheter till ett gott liv. Det är ett prioriterat område i svensk politik, i fjol presenterades ”Färdplan life science – vägen till en nationell strategi” där möjligheter och utmaningar pekades ut. Hör representanter från sektorn diskutera hur vi höjer innovationstakten, och tar tillvara den kunskap som i dag finns inom akademi, näringsliv och hälso- och sjukvård. Läs mer om programmet i ki.se/almedalen. Där hittar du också listan på alla forskare vid Karolinska Institutet som medverkar vid olika aktiviteter under Almedalsveckan.

TID

Tisdag 2 juli kl. 15.45–17.00

PLATS Viklau, Wisby Strand Congress & Event, Donnersgatan 2, Visby

Foto: Cecilia Odlind.

Karolinska Institutet i Almedalen