Framsteg I korthet Forskningsnyheter hämtade från
ki. s e/nyheter
Både tillgången och kvaliteten på psykiatrisk vård är sämre för barn som har en migrantbakgrund.
”Börja inte med personalens preferenser utan med verksamhetens behov.” Gisela Bäcklander, postdoktor på institutionen för lärande, informatik, management och etik på Karolinska Institutet, menar att chefer inte kan låta personalen bestämma om de ska jobba på kontoret eller hemifrån. Källa: Chefstidningen
Mindre antibiotika i tandvården gav ingen ökning av endokardit
Barn med migrantbakgrund får sämre psykiatrisk behandling Ojämlikt. Flyktingbarn, andra utrikesfödda barn och barn med minst en
förälder född utomlands får i lägre grad rekommenderade behandlingar för vissa psykiatriska diagnoser, som adhd och depression, jämfört med svensk födda barn med svenskfödda föräldrar. Det visar en studie av forskare från Karolinska Institutet. Sannolikheten för att få dessa diagnoser var ungefär 40 procent lägre för barnen med migrantbakgrund. – Våra fynd pekar på att det fnns en ojämlikhet i både tillgång och kvalitet vad gäller psykiatrisk vård. Vi vet sedan tidigare att barn med migrantbak grund har större risk för psykisk ohälsa och dessutom riskerar att inte nå den psykiatriska vården i samma utsträckning som svenskfödda. Våra resultat bekräftar den bilden och tyder på att de barn med migrantbakgrund som väl når vården riskerar att inte få den rekommenderade behandling som fnns tillgänglig, säger Ester Gubi, doktorand vid institutionen för global folkhälsa. Studien gjordes på drygt 444 000 individer. – I vår nästa studie försöker vi förstå mer om orsakerna till skillnader i psy kiatrisk vårdkonsumtion mellan barn med och utan migrantbakgrund, bland annat genom att titta på bostadsområdets betydelse. Det är också viktigt att försöka förstå vad skillnaderna i de behandlingar som ges beror på, säger Ester Gubi. Epidemiology and Psychiatric Sciences april 2022 8
Medicinsk Vetenskap №2–2022
få länder som tagit bort tand vårdsrekommendationen att ge antibiotika i förebyg gande syfte till personer med ökad risk för infektion i hjärtklafarna, så kallad infektiös endokardit. Efter att rekommendationen togs bort 2012 har det inte skett någon ökning av infektions sjukdomen, visar en ny regis terstudie från Karolinska Institutet. – Studien ger stöd till rekommendationsändringen. Detta är en fråga som debat terats internationellt och i dag är Sverige och Stor britannien de enda länder i Europa med denna antibio tikarestriktiva rekommenda tion, säger Niko Vähäsarja, tandläkare och doktorand vid institutionen för odon tologi. Registerstudien omfattade över 75 000 personer med hög risk och drygt 395 000 med låg risk för infektiös en dokardit. Dessa följdes under perioden 2008–2018 med hjälp av Medicinska födel seregistret, Patientregistret och Svenska endokardit registret. Clinical Infectious Diseases februari 2022
Foto : Getty Images
Restriktivt. Sverige är ett av
