Medicinsk Vetenskap nr 3 2011

Posttidning B MedicinskVetenskap Nr 3 2011

Vem är viktigast – sjuksköterskan eller thoraxkirurgen?

1 vid Karolinska Institutet Nr 3 201

För att patienterna ska få bästa möjliga vård behövs specialister och proffs inom varje område. Men det kräver också samarbete över yrkesgränserna.

I en alltmer specialiserad vård är det viktigt att vi behåller helhetsperspektivet.

Välkommen till Medicinska riksstämman – Sveriges största tvärvetenskapliga mötesplats

Här kan du vidareutbilda dig, diskutera nya rön och vårdens utveckling, utbyta erfarenheter och umgås tillsammans med andra läkare, forskare, sjuk­ sköterskor, vårdpersonal, läkarstudenter, politiker och representanter från näringslivet.

Passa också på att botanisera bland läkemedels­ nyheter och medicintekniska innovationer. Över 700 vetenskapliga programpunkter

Pris 50 kronor

Kreativitet | Kondom nobbas | Ljusstrålar

gränsar till galenskap

vid tillfällig sex bland unga

upplyser hjärnforskare

ningsnivåer i vårdteamet. Från akutsjukvård till psykiatri. I år kan du dessutom testa nya, spännande mötesformer.

Påverka framtidens sjukvård

Årets tema ”Säkrare vård” lyfter fram kritiska analy­ ser och goda exempel på vilken inverkan brister och rutiner har på säkerheten i vården. Tillsammans kan vi göra den bättre. Kom hit och påverka framtidens sjukvård! Läs mer på www.riksstamman.se

ILLUSTRATION: STINA WIRSÉN/WOO AGENTUR

Här finns aktuella vidareutbildningar och inspire­ rande föreläsningar för alla specialiteter och utbild­

rd År ets tem a: säk ra re vÅ stockholmsmässan 30 nov – 2 dec 2011 www.riksstamman.se

Genom kunskap och dialog utvecklar vi vården tillsammans.

Arrangör

Samarbetspartners

Mediapartner

Plugga rätt Forskarna TEM om hur hjärnan lär sig A

Fler

fettceller hos feta

Sidan 36

Ledare Psykisk sjukdom vanlig hos kvinnliga sexualbrottsdömda Harriet Wallberg-Henriksson, rektor

Östrogen kan skydda mot hörseltrauma Sidan 45 Celltransplantation ny metod mot diabetes Sidan 46 God vård och ny teknik ger friskare diabetespatienter

Lågsiktig satsning på r har ordet utbildning nödvändig et Wallberg-Henriksson

Sidan 42

Sidan 48

Aktuellt/Noterat. Sidan 3–5 • Publicerat. Sidan 38 • Boktips. Sidan 50 Omslaget: Skogssork fotograferad av Jörgen Wiklund, Naturfotograferna

mna möten med blodsugande kryp

Karolinska Institutets framgångsrika forskning har gett universitetet ett fantastiskt rykte och hittills attraherat både forskare och studenter från hela världen. Men även om forskningen utgör en mycket stor del av verksamheten är Karolinska Institutet ett universitet med uppgift att både utbilda och forska. e har jag inte vanligare, nämligen sorkfeber.

Mediernas Därför arbetar vi idag med att synliggöra våra utbildningar och a mig av gamla rapporter om de fästingburna sjukdomargöra dem attraktiva, inte minst på den internationella marknatt område där spridningsområden och bristen på om den.jag Detta ärnas en angelägen uppgift eftersom konkurrensen ka på beprövad TBE-vaccin har ett lika säkert de bästa studenterna kommer attnästan hårdna blivit framöver.

Att utvärdera, mäta och ranka forskning har länge varit självenskaplig evivårtecken som vitsippor. Förra året slog grundutbildningarna rangordnas i allt högre för solbad,klart. träd-När så även antalet fall av sorkfeber hos människa ockutsträckning, kommer universitet och högskolor att arbeta ännu i skog och mer mark så rekord vårt land. Vid systematiskt med attikvalitetssäkra sinaKarolinska utbildningar.InstiBättre ovälkomna möten tutet bedriver vi framgångsrik forskning information om utbildningarnas kvalitet hjälper dessutom studenterna att göra mer medvetna val och söka sig till det lärosäte sugande krypen. I om både TBE och sorkfeber, något som är där deras utbildning är bäst.

ött fästingplågan viktigt inte minst med tanke på att vissa ck smör och lite forskningsrön tyderäven på att ettEn allt varmare Utbildning och forskning hänger ihop. utbildning taget och ärav högsta kvalitet klimat kan bidra tilleffekter ökad spridning av får också positiva på forskningens kvalitet en hel del studenter går vidare till forskarut, det vet jag be- eftersom zoonoser. utbildning när de tagit sin examen. Kvalitetssatsningar på utEtt annat tema i det här numret är bildning ger därmed dubbel utdelning i form av bättre studicinsk Vetenprostatacancer, den cancerform som är denter och bättre forskare. En förutsättning för ökad kvalitet ngburna sjukdomän kan i Sverige som i utbildningenvanligast är förstås bland att vi snabbt omsättaoch de senaste forskningsrönen inom pedagogik i undervisningen.

För utbildia och en annan också skördar flest liv. De senaste åren har ningarna vid Karolinska Institutet är självfallet forskning inom m som smittar debatten kring så kallad PSA-screening medicinsk pedagogik därför mycket betydelsefull. Vårt Simulaom blivit allt och risken för överbehandling i mycket torcenter på campus Huddinge är ett utmärkt exempel på när

modern, medicinsk pedagogik ger fantastiska möjligheter till ökad kvalitet i undervisningen. Här kan studenter till exempel öva avancerade kirurgiska ingrepp, akutmedicin eller narkos i en simulator.

Vad gör vi då för att möta framtidens krav? Vid Karolinska

Institutet arbetar vi just nu med att ta fram en ny övergripande präglatstrategi forskningen kring prostatacancer. för universitetet.

Screening och kunskap om en eventuell I detta arbete har sjukdomsutveckling ställer både läkare och satsningar i syfte att patienter svåra val. En operation av bibehålla ochinför förbättra utbildningarnas kvalitet prostata kan leda till livslånga biverkningmycket hög prioritet.

ar och sänkt livskvalitet hos den drabbade Samtidigt vet vi I mannen. tider då världsekonomin är idag skakigatt ochoperaen ny global recestion av prostatacancer liv. sion tycks vara i antågande ärkan justrädda högre utbildning en nyckelfaktor för ett litet land som Sverige.

Långsiktiga investeringar Läs också om nya spännande studier ini utbildning är därför nödvändiga för att säkra tillväxt och välom mitt eget forskningsområde, diabetes. färd.

Forskare Karolinska Institutetverksamheter. har Sverige är vid byggt på kunskapsbaserade Det bland annat visat att transplantation av inbetyder att vi konkurrerar med kunskap och kompetens. Men det är viktigt att framhålla att kvalitet går före kvantitet. Målet sulinproducerande celler från bukspottmåste vara att alla utbildningar håller högsta körteln till ögat hos möss kan ge en kvalitet och att antalet utbildningsplatser anpassas efter arbetsmarknadens behov. mängd möjligheter när det gäller Det är inteolika mängden utbildade studenter som avgör vår konökad kunskap med kurrenskraft, utan och vilkenkanske kvalitettill våraoch utbildningar håller i ett internationellt perspektiv. framtida bot.

Medicinsk Vetenskap 2/08Institutet Harriet Wallberg-Henriksson är rektor vid Karolinska

Learning to

KarolinskaInstitutet

Innovate

Innovating to

Learn

5 oktober 2011 | tedxki.se

2 M e d i c i n s k V e t e n s k ap 3 /11

lasse skog

Harriet Wallberg-Henriksson är rektor vid Karolinska Institutet

Innehåll Medicinsk Vetenskap nr 3/2011

38–40

Många har spekulerat i sambandet mellan kreativitet och psykisk sjukdom men få har studerat det. Nyligen visade dock forskare vid Karolinska Institutet att kreativa personer som konstnärer, författare och forskare oftare än andra har schizofreni och bipolär sjukdom i släkten.

anna ödlund

AKTUELLT

TEMA: Lärande

Kondom bland unga Används sällan vid tillfällig sex.

10 Tio frågor om huvudvärk Därför gör stress ont i huvudet.

22 Nyfiken på kroppslängd

12 Forskarna om hur vi lär oss på bästa sätt.

15 Illustration: Här sitter minnet.

16 Sant eller falskt om lärande.

20 Fem frågor om experters hjärnor.

21 Krönika: Åsa Nilsonne om bra lärare.

26 Forskarporträttet

ALLTID I MEDICINSK VETENSKAP

8

Avvikande längd behandlas sällan.

Soki Choi jämför forskning och företagande.

Galna genier ingen myt?

4 Aktuellt: Nyheter från KI. 6 Utblick: Medicinska nyheter.

36 Kort om KIs forskning: Notiser.

42 Topplistan: De bästa publikationerna.

45 Fråga forskaren: Om medicin.

50 Boktips: Ögat i blickfånget.

46 Fördjupning: Optogenetik

Omslagsbild: edward pond/scanpix

31 Avhandlingen: Bröstcancerkirurgi Säkert med implantat direkt vid operation.

32

Mobbning på arbetsplatsen Så ska forskningen ge redskap.

38 Kreativitet och psykisk sjukdom Ny metod upplyser hjärnforskarna.

Ann Al-Jazrawi, elev på Huddinge gymnasium, om att förhör varje vecka underlättat hennes inlärning. Läs mer i vårt tema om lärande på sidorna 11–21.

25

johan bergmark

Lärarna borde bli lite strängare när det gäller läxor.

11

46

M e d i c i n s k Ve t e n s k a p 3/11 3

Aktuellt från KI

image library

ola danielsson

Redaktören har ordet

Känslornas makt

Min dotter har varit nervös halva sommaren. När vi närmade oss skolan blev även jag lite pirrig – det var dags för henne att börja ettan. Framför sig har hon nu åratal av pluggande. Från multiplikation och rättstavning, via kungar och världskrig, till fysikaliska lagar och nya språk.

Men vad kommer hon att komma ihåg? Vad minns jag själv av allt jag en gång lärt mig? Det är en ganska nedslående tanke, men ett faktum, att det mesta som vi med ansträngning trycker in i huvudet ganska snart trillar ut igen. Men det finns faktiskt en rad enkla och vetenskapligt belagda knep som kan få oss att minnas bättre, något som också kan utnyttjas av dem som ska lära ut.

I vårt tema i detta nummer intervjuar vi forskare i neurovetenskap och pedagogik om hur lärandet bäst går till. Ett tips från dem är att repetera enligt ett särskilt mönster, ett annat att regelbundet testa sina kunskaper.

Vi minns också bättre när lärandet kopplas till en känsla, till exempel om något är roligt eller skrämmande.

Men känslor verkar också få oss att glömma bort, eller i alla fall förtränga. Att kondom är ett utmärkt sätt att skydda sig mot könssjukdomar vet många redan om.

Men en färsk studie från Karolinska Institutet visar att en stor andel unga ändå inte använder kondom vid tillfälligt sex. Något förvånade kunde forskarna också konstatera att kondomanvändningen hos unga män var oberoende av riskmedvetenhet, det vill säga det krävs mer än bara ökad information om risken för könssjukdomar för att öka kondomanvändningen hos unga män.

Kanske vi måste #prataomdet?

Cecilia Odlind

Redaktör Fotnot: #prataomdet startades i vintras på mikrobloggen Twitter av journalisten Johanna Koljonen och handlar om att vi måste börja prata om negativa sexuella upplevelser.

4 M e d i c i n s k V e t e n s k ap 3 /11

Närhet kan rädda liv.

Ny neonatalavdelning tar fasta på forskningen En toppmodern neonatalavdelning öppnade i maj på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge där barn och föräldrar kan bo tillsammans under hela vårdtiden.

– Det gäller även de mycket för tidigt födda barnen som intensivvårdas. Vår forskning visar att närheten till föräldrarna är mycket viktigt för barnets utveckling, säger Mikael Norman, verksamhetschef och professor i pediatrik vid Karolinska Institutet.

Parallellt med vårdarbetet bedrivs forskning inom sex olika teman, bland annat hjärnan, hjärt-kärlsystemet samt lungornas utveckling och funktion hos nyfödda som fötts för tidigt eller drabbats av komplikationer.

Navelsträngsblodbank räddar liv och underlättar forskning Den 30 september invigs en nationell blodbank för navelsträngsblod vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge. Blod från moderkakan och navelsträngen innehåller omogna stamceller som genom transplantation kan användas för att behandla leukemi och andra blodsjukdomar. Navelsträngsblodet är även högintressant för forskare som studerar stamceller och immunförsvar, exempelvis i syfte att utveckla bättre och säkrare metoder för transplantation.

– Navelsträngsblod innehåller omogna stamceller och immunceller som ännu inte har fått något immunologiskt minne, dessa är viktiga för forskningen men svåra att få tag i på annat sätt. Nu kan forskarna enkelt få tillgång till det blod som vi samlar in men som inte kan användas i transplantationssyfte, säger Cecilia Götherström, koordinator för den nationella navelsträngsblodbanken.

Johan Franck, professor vid institutionen för klinisk neurovetenskap, menar att de effektiva läkemedelsbehandlingar som finns att ta till vid beroendesjukdom av oklara skäl inte förskrivs i tillräcklig utsträckning trots kunskap sedan tio år tillbaka. Apropå slutbetänkandet från Missbruksutredningen i Läkemedelsvärlden.

istock photo

’’

Det finns en biologisk aspekt av beroende, det är vedertagen kunskap som vi måste ta till oss.

Luftstrupe ersatt vid transplantation Världens första transplantation av en konstgjord luftstrupe som klätts med patientens egna stamceller har genomförts vid Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge.

Operationen gjordes i juni i år av Paolo Macchiarini, professor vid Karolinska Institutet, tillsammans med ett internationellt forskarlag. Patienten led av svår luftstrupscancer och transplantation av konstgjord luftstrupe var sista utvägen då en donator saknades. Den syntetiska luftstrupen var tillverkad av ett nanokompositmaterial och hade förbehandlats med stamceller från patienten för att undvika risken för avstötningsreaktion.

Förutom att behandla vuxna patienter, skulle konstgjorda luftstrupar även kunna användas till barn, för vilka tillgången på organdonatorer är mycket lägre.

14 000

’’

Ett av de hetaste spåren inom forskningen om antidepressiva läkemedel just nu.

Lars Farde, professor vid institutionen för klinisk neurovetenskap, apropå på nya rön om hur ett bedövningsmedel, som kan lindra en svår depression inom bara några timmar, påverkar hjärnan.

Problem med biverkningar måste dock lösas innan det kan användas. I Forskning & Framsteg.

yrkesverksamma Eskilstunabor har blivit slumpvis utvalda att delta i forskningsstudien JobbochSmitta om smittorisker för vanliga virusinfektioner på jobbet och vad som kan göras för att minska dem. Bakom studien står Karolinska Institutet, Smittskyddsinstitutet och Sörmlands Läns Landsting.

Fluor i tandkrämer fundamentalt för folkhälsan iSTOCK POHOTO

KIs forskning för 50 år sedan När sötsaker är lättare att tillgå än effektiva tandvårdsprodukter, ja då frodas tandtrollen. Efter andra världskriget nådde tandhälsan en tragisk bottenpunkt i både Europa och USA; det var inte helt ovanligt med ungdomar som var tandlösa likt åldringar.

– Det var en eländig situation, säger Björn Klinge, professor i parodontologi.

Men eftersom man förstod att man inte kunde borra ikapp så började man satsa på förebyggande tandvård.

En viktig forskningsinsikt hade gjorts på 1940-talet: Fluor kan skydda emaljen mot kariesangrepp. Det var mot bakgrund av detta som framlidne forskaren vid Karolinska Institutet Yngve Ericsson gjorde en

Yngve Ericssons forskning ligger till grund för dagens fluortandkrämer.

berömd studie 1961. Målet var att hitta en beredning av fluor som var lämplig som tillsats till tandkräm – där fluorets kariesskyddande effekt inte påverkades av övriga komponenter, till exempel slipme-

del eller detergent. Kartläggningen av de olika beredningarnas egenskaper utmynnade i högst värdefull basinformation för utvecklingen av tandkrämer med fluor.

Ericssons forskning gav utdelning i form av mycket värdefulla patent. Genom att skapa Patentmedelsfonden för Odontologisk Profylaxforskning gjorde Yngve Ericsson det möjligt att donera stora royaltyinkomster för att ”främja vetenskaplig forskning inom området för odontologisk profylaktik” – en unik gåva från en svensk forskare till efterkommande kolleger inom samma område.

– Det han visade med sin forskning ledde inte bara till en dramatiskt förbättrad tandhälsa; hans framgångsrika patent ger fortfarande massor av pengar till profylaxforskning, säger Björn Klinge.

Olle Bergman M e d i c i n s k Ve t e n s k a p 3/11 5

Utblick

Därför sänks aptiten vid tobaksrökning

Rökning minskar aptiten, och en del rökare anger viktkontroll som ett skäl till att de fortsätter röka. De bakomliggande mekanismerna har länge varit oklara.

Men nu har en amerikansk forskargrupp visat att rökningens aptithämmande effekt beror på att nikotinet aktiverar specifika nervceller i den så kallade arkuatuskärnan i hypotalamus, en del av hjärnan som reglerar mättnadskänsla och energibalans.

– Det är viktiga resultat och en intressant pusselbit i vår förståelse kring hur hjärnan och speciellt hypotalamus styr födointag och kroppsvikt, säger Björn Meister, professor vid in-

iSTOCK POHOTO

Den som röker aktiverar hjärnans eget aptithämmande system, visar amerikanska forskare. I förlängningen kan kunskapen leda till nya bantningsmedel som verkar i hjärnan.

Att röka kan vara ett sätt att hålla vikten – nu vet forskarna varför.

stitutionen för neurovetenskap.

Björn Meisters forskargrupp har tidigare visat att de aktuella aptithämmande cellerna innehåller signalsubstansen acetylkolin – en kroppsegen substans som binder till nikotinreceptorer. Detta,

tillsammans med de nya fynden från den amerikanska forskargruppen, talar för att acetylkolin och niktotinreceptorer är viktiga för kroppens normala reglering av födointag.

Han tror liksom de amerikan-

ska forskarna att kunskapen på lång sikt kan kan bana väg för nya aptithämmande läkemedel, som kan användas för att motverka övervikt eller viktuppgång efter rökstopp.

Men då gäller det att inte upprepa tidigare misstag. Läkemedlet Rimonabant, som verkar på kroppens cannabinoidreceptorer och hämmar födointaget, drogs år 2009 tillbaka från marknaden på grund av allvarliga biverkningar, bland annat ökad risk för självmord.

– För att få en mer specifik effekt och mindre risk för biverkningar måste man utveckla substanser som inte passerar blod-hjärn barriären. Vi har tidigare visat att cellerna i arkuatuskärnan till stor del befinner sig utanför blod-hjärn barriären, vilket kan utnyttjas i detta sammanhang, säger Björn Meister.

Science juni 2011

DR GOPAL MURTI/SCIENCE PHOTO LIBRARY

Ny syn på döende celler Definitionen av celldöd förtydligas i en ny rekommendation.

Levande eller död?

6 M e d i c i n s k V e t e n s k ap 3 /11

De senaste åren har många olika sorters celldöd upptäckts och begreppet ska nu stramas upp. Medicinsk Vetenskap frågade Boris Zhivotovsky, professor vid institutet för miljömedicin, varför en ny definition av celldöd behövs.

– Varje vecka publiceras cirka 500 vetenskapliga artiklar om celldöd. Många forskare använder ordet

celldöd otydligt vilket gör det svårt att jämföra resultat från olika studier. Den nya rekommendationen baseras både på cellernas utseende och biokemiska data, det vill säga mätningar av olika ämnen i cellerna. Den beskriver också vilka metoder forskare måste an-

Lagom är bäst

vända för att kunna definiera vilken typ av celldöd det handlar om, säger Boris Zhivotovsky, som medverkat i kommittén bakom rekommendationen.

Karin Söderlund Leifler Cell Death and Differentiation juli 2011

Celldöd är centralt inom en mängd forskningsområden.

För mycket celldöd är ett problem vid många sjukdomstillstånd, exempelvis Alzheimers och Parkinsons sjukdom, multipel skleros och AIDS. För lite celldöd är ett grundläggande problem bakom cancer.

Utblick

i stockphoto

98

procent av alla dödfödslar, 2,6 miljoner varje år, sker i u-länder enligt en sammanställning i The Lancet.

Förbättrad mödra- och förlossningsvård skulle kunna rädda majoriteten av dessa barn.

Våld mot äldre ett bortglömt problem Det är vanligt att äldre personer utsätts för våld, visar en WHO-rapport som tar upp frågan ur ett europeiskt perspektiv.

Forskare har visat att våra hjärnor blir känsligare för social stress om vi bor i städer jämfört med om vi bor på landet.

Nyligen visade tyska forskare att stadsbors hjärnor hanterar stress på ett annat sätt än de som bor på landsbygden.

Mer än hälften av jordens befolkning bor i städer. Stadslivet har flera fördelar, men kan även ha negativ effekt på vår mentala hälsa – depression, schizofreni och ångest är vanligare i städerna.

Sambanden har varit kända länge, men det har varit oklart varför.

I den aktuella studien undersöktes 32 försökspersoners hjärnor medan de löste svåra matematiska uppgifter under tidspress. Under övningen stressade forskarna dem ytterligare genom att ge dem negativ feedback.

Den sociala stressen ledde till ökad

’’

aktivitet i amygdala, en del av hjärnan som bland annat är viktig för våra känslomässiga reaktioner och som kopplats till ångest och depression.

Storstadsbor hade högre aktivitet i amygdala än de som bodde i mindre städer, medan de som bodde på landet hade allra lägst.

Forskarna såg även stressutlösta skillnader i en annan del av hjärnan, som är viktig för hur vi reagerar på stress och som har associerats med schizofreni. Enligt forskarna tycks våra hjärnor bli mer känsliga för social stress om vi lever i städer och det kan vara en möjlig biologisk förklaring till stadsbors sämre mentala hälsa.

Karin Söderlund Leifler Nature juni 2011

Jag gillar bakterier, de gör större nytta än skada.

Tore Midtvedt, professor vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, om att det idag handlar om att förstå bakteriebalansens betydelse för hälsan snarare än att bekämpa alla bakterier. I Naturvetaren.

folio

Stadsstress syns i hjärnan

Enligt beräkningar i rapporten utsätts omkring 4 miljoner personer över 60 år i EU för någon form av fysisk misshandel varje år. Oftast är det offrets partner som slår.

Mycket av informationen i rapporten kommer från ABUEL, ett EU-finansierat projekt som koordinerats av Joaquim Soares, professor vid institutionen för folkhälsovetenskap vid Karolinska Institutet.

Av de sju undersökta länderna i ABUEL-projektet hade Sverige högst förekomst av fysiskt och psykiskt våld mot äldre.

– Tyvärr är det svårt att få uppProblemet med misshandel av märksamhet för gamla väntas öka i takt med att att våld mot äldre befolkningen blir allt äldre. är ett problem i Sverige. Situationen påminner om hur det var förr när det gäller våld mot kvinnor. Ingen vill låtsas om att våld mot gamla förekommer. Troligtvis anser varje land att de behandlar sina äldre på bästa sätt, men vår och andras forskning visar att Sverige behöver arbeta mer med den här frågan, säger Joaquim Soares.

I WHO-rapporten identifieras några faktorer som ökar risken för att äldre ska behandlas illa. Gamla som drabbats av demens eller har stort behov av hjälp löper större risk.

Karin Söderlund Leifler

M e d i c i n s k Ve t e n s k a p 3/11 7

Aktuellt: Kondomanvändning En stor del av unga män och kvinnor använder sällan eller aldrig kondom vid sex med tillfälliga partners.

Samtidigt anser endast en tiondel att de löper en hög risk att få en könssjukdom. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet. text Gustaf Andersson

Riskmedvetande styr inte kondomanvändning mats levál

Amy Levál ida czumbel

Inga Velicko

Studien bygger på en enkätundersökning gjord på cirka 20 000 personer mellan 18 och 30 år från hela landet och visar bland annat att kondomanvändningen bland dessa människor är väldigt låg. Av kvinnorna rapporterade drygt hälften att de aldrig använde kondom med tillfälliga partners och hos männen var denna siffra cirka 40 procent. Men trots att fler män använde kondom fanns ingen koppling mellan kondomanvändningen och attityden kring risken för könssjukdomar hos männen.

– Vi trodde att det skulle finnas en koppling mellan kondomanvändningen och medvetenheten om risken för könssjukdomar. Men i männens fall såg vi inte denna koppling. Det betyder att det kan vara andra faktorer som styr unga mäns kondomanvändning, något som vi behöver lära oss mer om för att kunna öka användningen, säger Amy Levál, doktorand vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet.

Av de som uppgav att de aldrig använde kondom bedömde männen inte risken att bli sjuk som hög. Kvinnorna ansåg däremot att de tog en risk.

– Eftersom riskuppfattning och faktorer associerade med kondomanvändning ser olika ut hos män och kvinnor borde det finnas en mer könsanpassad sexualundervisning med olika innehåll för att kunna nå ut med rätt budskap, säger Amy Levál.

Kunskapen om kondomens fördelar finns redan hos de flesta, men det räcker tydligen inte. Enligt Amy Le-

8 M e d i c i n s k V e t e n s k ap 3 /11

vál gäller det att öka kommunikationen kring ämnet och nå ut på ett bättre sätt via ungdomsmottagningar och i samhällsdebatten.

– Vi har märkt att det inte är lätt att prata om kondomer och sex med sina tillfälliga partners. Vi vill undersöka vilka barriärer som finns kopplade till kondomanvändningen för att förstå hur man kan få ungdomar att komma över dessa, säger Amy Levál.

De flesta unga människor har en god kunskap om könssjukdomar och hur de sprids. Trots det anser endast en tiondel att de löper en hög risk att drabbas av en könssjukdom. I stället menar en klar majoritet, cirka 80 procent, att risken är måttlig eller liten.

– Vi har gått vidare och bland annat undersökt varför man utsätter sig för en situation när man tror att det finns en risk, men än är vi inte klara med vår analys, säger Amy Levál.

Ytterligare en aspekt som kom fram av studien var att kvinnor som har sin sexdebut innan de fyllt 15 år löper dubbelt så stor risk att ha oskyddat sex senare i livet än de som debuterar i högre ålder.

– Detta är väldigt intressant eftersom jag själv forskar kring humant papillomvirus, HPV, som bland annat orsakar livmoderhalscancer. En känd riskfaktor till att få livmoderhalscancer är just en tidig sexdebut, säger Amy Levál.

Varför det är så är omdiskuterat, men den vedertagna förklaringen är att en tidig sexdebut resulterar i en längre tids exponering för HPV. Studiens resultat tyder

Syfilis och gonorré ökar igen nu också på att dessa kvinnor riskerar att exponeras för fler infektioner än andra grupper.

– Detta är en tydlig riskgrupp som man måste fokusera mer på, säger hon.

Inga Velicko, doktorand vid samma institution som Amy Levál, forskar på en annan könssjukdom – klamydia. Hon och hennes forskargrupps undersökningar innefattar en modelleringsstudie av olika spridningsscenarier av sjukdomen samt åtgärder för att påverka dessa.

– Vi tittar framför allt på riskfaktorer för återsmitta, men även på vem som smittas, samt var, när och varför en smitta sker, säger Inga Velicko.

Antalet rapporterade fall av klamydia har minskat under de senaste fyra åren, men siffran är ändå hög. Förra året anmäldes över 36 800 klamydiafall enligt Smittskyddsinstitutet och eftersom sjukdomen ofta inte ger några symptom är det lätt att en smittad person sprider sjukdomen utan att veta om det.

– Därför finns det ett stort mörkertal. Men det talas mer och mer om klamydia i dag, plus att det finns många kampanjer för sjukdomen, exempelvis klamydiamåndagen i september då man kan testa sig gratis. Smittskyddsinstitutet startar i höst också en kampanj för att öka kondomanvändningen, säger Inga Velicko. F

Samtidigt som kondomanvändningen bland unga rapporteras vara låg ökar förekomsten av många könssjukdomar.

Klamydia Minskar. Klamydia är den vanligaste könssjukdomen i Sverige och ger i många fall inga symptom alls och man kan därför sprida sjukdomen utan att vet om det. I Europa som helhet ökar förekomsten av klamydia.

Gonorré Ökar. År 2010 rapporterades 842 gonorréfall. Nyligen upptäcktes en stam av gonorrébakterie som är resistent mot antibiotika.

Hiv Ökar. Under 2010 anmäldes 465 hivfall. I dag är majoriteten av de smittade heterosexuella.

Syfilis Ökar. Under förra året anmäldes 199 fall av syfilis i Sverige.

HPV Statistik saknas. Humant papillomvirus, HPV, kan ge upphov till kondylom (könsvårtor) eller cellförändringar som kan leda till livmoderhalscancer.

Eftersom HPV är mycket smittsamt infekteras de flesta människor någon gång i livet. Det finns idag två vacciner som, om det ges innan sexualdebuten, skyddar mot de vanligaste typerna av HPV. Källa: Smittskyddsinstitutet och RFSU

M e d i c i n s k Ve t e n s k a p 3/11 9

i stockphoto

Love is in the air - på sommaren ökar antalet tillfälliga sexuella förbindelser. En ny studie från Karolinska Institutet visar att kondomanvändningen bland unga är låg vid sex med tillfälliga partners.

Tio frågor om huvudvärk cecilia groop

Elisabet Waldenlind är forskare vid institutionen för neurovetenskap vid Karolinska Institutet och läkare vid neurologiska kliniken på Karolinska Universitetsjukhuset.

text Cecilia Groop

Att komma in i vardagen efter sommarledigheten kan vara stressigt och orsaka mer huvudvärk än vanligt. Vi frågade Elisabet Waldenlind:

Varför får man ont i huvudet av stress?

1

Vad är huvudvärk?

– Återkommande huvudvärk är oftast spänningshuvudvärk, som uppstår när musklerna i ansikte, huvud och nacke är spända under en längre tid, som när du sitter vid datorn. Den statiska spänningen gör musklerna syrefattiga och då får man ont.

luft. När du rör på dig stelnar inte musklerna lika lätt. Se också över din arbetsställning.

Om du känner att huvudvärken är på väg, ta inte en tablett, ta en paus istället. Forskning visar att tabletten inte hjälper mot de stela musklerna, den lindrar bara smärtan tillfälligt.

2

5

3

6

4

7

Hur kan stress orsaka huvudvärk?

– När vi är stressade spänner vi oss mer än vanligt, bland annat i käkar och nacke. Stress kan också medföra en oregelbunden sömn samtidigt som vi kanske hoppar över måltider, dricker för lite och tar paus för sällan. Det gör att musklerna i kroppen inte hinner återhämta sig och därför orkar de mindre.

Finns det något samband mellan huvudvärk och kosten?

– Det finns ingen forskning som stödjer ett samband mellan huvudvärk och någon speciell födoämnesallergi. Däremot vet vi att det finns vissa ämnen i mat som kan påverka uppkomsten av huvudvärk och migrän, bland annat glutamat som finns som smakförstärkare i många pulversoppor och färdiga såser.

Vad bör man göra för att undvika huvudvärk?

– Ta många pauser, gå och fika, få lite frisk

Vad är så kallad läkemedelsframkallad huvudvärk?

– Så kallad överanvändningshuvudvärk uppstår av vanliga värktabletter som tas dagligen mot huvudvärk eller migrän en längre tid.

När medicinen går ur kroppen kommer värken tillbaka och man tar mer tabletter. Vi vet att detta resulterar i en obalans i hjärnans smärtreglerande system.

Vad skiljer huvudvärk från migrän?

– Vid migrän har blodkärl i hjärnan svullnat upp och smärtreceptorer i kärlväggarna blivit överkänsliga. Hos vissa personer föregås migränanfallen av en så kallad aura där synrubbningar och synbortfall är vanligast. Även stickningar och domningar i fingrarna som fortsätter upp i armen och ansiktet förekommer. Forskarna vet idag inte varför vissa får aura och andra inte.

Vad kan starta ett migränanfall?

– Det är mycket individuellt men stress, oregelbundna sömn- och matvanor och hormonella faktorer kan påverka. Forsk-

Vanligt med kombinationer av värk • Var fjärde till var femte kvinna och var tionde man är drabbad av migrän. Det är vanligt att ha en blandning av migrän och spänningshuvudvärk. Efter femtioårsåldern brukar de flesta få färre anfall av huvudvärk och migrän.

• Cirka 2–3 procent tros lida av läkemedelsframkallad huvudvärk.

• Hortons huvudvärk drabbar mellan 1/500 och 1/1000.

• Smärtsam huvudvärk som uppstår plötsligt, migrän som snabbt ändrar karaktär och huvudvärk som uppstår efter femtioårsåldern kan vara tecken på mer allvarliga sjukdomar som hjärnblödning eller hjärntumör.

Källa: Elisabet Waldenlind

10 M e d i c i n s k V e t e n s k ap 3 /11

ning visar även att kroppen reagerar på vissa ämnen i födan. Vi har sett att så kallade biogenaminer, däribland ämnet tyramin, som finns i vin och choklad, kan rubba kroppens serotoninsystem och det kan leda till ett anfall. I dagsläget vet vi inte hur alla steg i ett migränanfall fungerar.

8

Varför är huvudvärk och migrän vanligare bland kvinnor?

– Forskarna vet ännu inte varför männen är mer förskonade men kvinnors hormonsvängningar spelar in då många får mer migrän vid menstruationen när östrogenhalten faller och prostaglandiner utsöndras från livmoderslemhinnan.

9

Hortons huvudvärk är en svår form av huvudvärk, vad beror den på?

– Hortons huvudvärk pågår i perioder från veckor till månader med dagliga anfall, 3–4 gånger per dygn. Smärtan är centrerad bakom ena ögat där blodkärl har vidgats, svullnat upp och blivit extra smärtkänsliga.

Vi har sett att det finns ett samband mellan en störning i hjärnans ”biologiska klocka” och anfallens tendens att ofta inträffa samma tid varje dygn. Just nu undersöker vi orsakerna till detta.

10

Vad gör forskningen för att hitta nya botemedel mot Hortons?

– Just nu forskar vi på att komma fram till exakt vad smärtan beror på. Forskningen ger stöd för att en så kallad trigeminovaskulär reflex aktiveras då en nerv frisätter en speciell peptid runt blodkärlen vid ögat så att dessa vidgas, svullnar och blir smärtkänsliga. Möjligen kan en inflammatorisk process bidra. Vi studerar just nu detta. F

Tema: Lärande

– Vi vill ha roliga lektioner, för då lär vi oss mest, säger eleverna på Huddingegymnasiet. Det är ingen dum idé, hjärnan lär sig nämligen lättare när det finns känslor inblandade. Men den är också bångstyrig och riktar inte alltid uppmärksamheten dit vi vill, därför är lärandet ofta en kamp. I vårt tema om lärande har vi frågat forskare i neurovetenskap och pedagogik hur vi kan hjälpa våra kunskapstörstande hjärnor att utnyttja p sin fulla potential.

M e d i c i n s k Vet e n s k a p 3/11 11

Tema: Lärande Alla har en åsikt om hur man bäst lär sig. Inte minst utbildningsminister Jan Björklund som vill ha mindre eget arbete och förespråkar mer traditionell katederundervisning. Men vad gillar våra hjärnor? Medicinsk Vetenskap har försökt hitta ett svar. text Ola Danielsson foto Johan Bergmark

Hjärnans hårda skola – Jag heter Sandra, är fortfarande 17 år, sorgligt nog, och tycker samhälle är roligare än natur.

Det är terminsstart på Huddingegymnasiet och samhällskunskapsläraren Ann-Britt Hellmark har bett klassen att gå laget runt och presentera sig. Framför henne sitter 26 stycken elever i årskurs tre som hon träffar för första gången, och det gäller att snabbt lära sig alla namn.

Sandra får genast medhåll från en basröst i klassrummets bakre regioner som inte väntar på sin tur.

– Det tycker alla!

ger ett uppfordrande intryck – show us what you got fröken, sätt i gång och lär oss något!

Hur man lyckas med det råder det delade meningar om. Vissa menar att den svenska skolan misslyckas på tok för ofta, att kunskapen av någon anledning går in genom ena örat och ut genom det andra. I jakt på nyckeln till lärandet vänder sig allt fler till forskningen om hjärnan och det talas om att ett helt nytt forskningsfält håller på att växa fram, en vetenskap om lärande som kombinerar hjärnforskning, psykologi och pedagogik.

Ämnet samhällskunskap må vara populärt i klassen, men några av eleverna ser smått uttråkade ut. Andra utstrålar positiv förväntan och klassens samlade uppsyn

På professor Lars Olsons kontor på institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet, tornar ett berg av böcker om nervceller och hjärnan upp sig. En av de tjockaste, med titeln ”Hjärnan”, har han skrivit själv tillsammans med kollegor i landet.

I likhet med lärarna på Huddingegymnasiet är Lars Olson intresserad av att förstå hur man får minnen att fastna. Detta är en del av allt lärande, oavsett om vi lär oss faktakunskaper eller någon ny färdighet så måste det nya lagras i hjärnan om det ska kunna användas senare.

Lars Olson berättar om så kallade savanter, minneskonstnärer från födseln med enorm kapacitet att lagra information. En man kan snabbt läsa igenom en bok, vänster öga läser sida 1 medan höger öga läser sida 2, och därefter rabbla upp allt som står i den och 9 000 andra böcker. En annan – ”den mänskliga kameran” – kan åka luftballong över en stor stad och sedan måla en gigantisk tavla där varje detalj finns med.

– Det är ytterst ovanliga förmågor, det finns kanske fem sådana personer på jorden samtidigt. Men de visar att hjärnan har en enorm förmåga. Den blir aldrig full utan verkar kunna rymma precis hur mycket som helst, säger Lars Olson.

Häromåret gjorde hans forskningsgrupp ett intres-

Några tips från hjärnforskarna: Repetera! Utan repetition så minns vi efter några dagar bara 20 procent av det vi ursprungligen kunnat. Bäst går det om repetitionerna sprids ut enligt ett särskilt mönster, så att tiden mellan repetitionerna gradvis ökas.

Sov gott! Sömn behövs för att minnen ska fastna.

Rör på dig! Motion förbättrar hjärnans kapacitet.

Stressa lagom! Lite tentapress kan vara bra för motivationen och uppmärksamheten, men kronisk stress försämrar arbetsminnets kapacitet kraftigt och sätter krokben för lärandet.

Ha kul! Minnen som kommer till i känsloladdade ögonblick fastnar bättre.

Använd mentala knep! Du får ett mer kraftfullt minne om du kopplar bilder eller andra associationer till det du vill lära dig.

Testa dig själv! Forskning visar att många provtillfällen är bra för lärandet.

Använd dina sinnen! Det finns ett arbetsminne för synen och ett för hörseln som fungerar oberoende av varandra – de rymmer ungefär sju informationsenheter var. En tumregel är att ju fler sinnen som används för att lära sig något, desto bättre minns man.

12 M e d i c i n s k V e t e n s k ap 3 /11

När vi lär oss förändras hjärnan.

Men för att nå dit krävs att uppmärksamheten hålls under kontroll, något som går lättast i lugn miljö fri från stress och distraktioner.

endast en kort stund, liksom det mesta av det vi upplever snart glöms bort. Men försök på levande hjärnceller har visat att om en signal skickas många gånger så blir förändringen bestående. Kopplingsmönstret mellan nervtrådarna ändras och dessa förändringar tros ligga bakom all form av inlärning och minne.

Men innan kunskapen om minnets cellulära mekanismer får betydelse för lärandet som äger rum på landets skolor är det nog långt. Närmare till hands ligger att kunna motverka problem med sviktande minnen vid till exempel demenssjukdomar.

– Men vem vet, kanske kan man använda den här p

ulf sirborn

sant framsteg i sin forskning när de, med genteknikens hjälp, lyckades ta fram en mus med ett extra exemplar av en speciell gen i hjärnans nervceller. Denna överdosering av en gen gjorde att musen inte kunde bilda varaktiga minnen. Om forskarna stängde av extragenen med en speciell drog i dricksvattnet, återfick musen normal minnesförmåga. Den kunde då till exempel, precis som andra möss, lära sig var någonstans i en liten bassäng det fanns en dold plattform att stå på.

Så fort vi upplever något, förklarar Lars Olson, så leder det till att kopplingarna mellan nervceller någonstans i hjärnan förändras. De flesta förändringar varar

Lars Olson

M e d i c i n s k Vet e n s k a p 3/11 13

Tema: Lärande

– Jag behöver röra på mig, passivitet är förödande, säger Katarina Wellington.

’’

Kemiläraren inleder kursen med att friska upp elevernas minne från grundskolans kemi. Det behövs – utan repetition glömmer hjärnan bort det mesta redan efter några dagar, visar forskning.

Det är viktigt för pedagoger att känna till att det finns stora variationer i arbetsminneskapacitet bland barn och ungdomar.

kunskapen för att behandla olika former av inlärningsproblem, säger Lars Olson.

Savanter i all ära men mer normalt är att ha ett högst osamarbetsvilligt minne. Efter att ha utsatt sitt eget minne för hårda prov kunde den tyske psykologen Hermann Ebbinghaus på 1800-talet presentera den så kallade glömskekurvan, som i detalj beskriver hjärnans vana att genast glömma större delen av vad den lärt sig.

Allra snabbast försvinner kunskapen en halvtimme efter inlärningstillfället för att sedan fortsätta att tyna bort i allt långsammare takt – efter några dagar finns endast 20 procent kvar.

Det finns dock ett sätt att häva denna glömskans förbannelse, har senare forskning visat, nämligen att repetera kunskapen vid flera strategiskt tajmade repeti-

14 M e d i c i n s k V e t e n s k ap 3 /11

tionstillfällen. Allra mest minns vi om vi repeterar upprepade gånger kort efter inlärningstillfället och sedan fortsätter med allt glesare intervall.

I sin bok ”Den lärande hjärnan” argumenterar Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap vid institutionen för neurovetenskap, för att denna så kallade spridningseffekt är ett av flera outnyttjade guldkorn i forskningen om lärandet och hjärnan.

– Spridningseffekten skulle enkelt kunna användas för att planera undervisningen och skapa en mer effektivt skola, säger han.

Enligt Torkel Klingberg finns en stor potential när det gäller att utnyttja forskningsresultat från hjärnforskning inom pedagogiken. Forskningen är dock på ett tidigt stadium och han efterlyser ett bättre samarbete p

Minnen finns i hela hjärnan

Lärande och minne är två sidor av samma mynt. Enskilda minnen finns inte i någon särskild plats i hjärnan, utan är ofta utspridda över stora delar.

1. Amygdala

Sköter inlagring av långvariga minnen kopplade till upplevelser av sorg eller rädsla. Dessa minnen kan sedan få oss att handla reflexmässigt utan att vi behöver tänka efter, till exempel när vi automatiskt hoppar undan från en bil som kommer mot oss.

2. Pannloben

Viktig för teoretisk kunskap och medveten hantering av minnen av till exempelvis personer, platser och datum.

3. Hippocampus

Viktig för inlagring av minnen. Om man får skador på hippocampus kan inga nya långtidsminnen bildas.

Hippocampus är också viktig för rumsliga minnen.

En undersökning visar att erfarna taxichaufförer i London har större hippocampus än genomsnittet.

Långtidsminne

2

1 3

Rymmer information som lagras under lång tid, ofta livet ut. Det finns olika former av långtidsminnen: Semantiskt minne Innebörden av ord och allmänna faktakunskaper om världen, som att Paris är Frankrikes huvudstad.

Episodiskt minne Information som förvärvats i ett visst sammanhang vid en viss tidpunkt, som vad man åt till lunch i förrgår.

Procedurminne Förmåga att lära in och använda kroppsliga och tankemässiga färdigheter, som att cykla eller skriva.

Korttidsminne

Lagrar information på kort sikt, exempelvis när man behöver minnas ett telefonnummer medan man slår det. Arbetsminnet, förmågan att aktivt bearbeta flera bitar information i medvetandet samtidigt, är en särskild form av korttidsminne.

Livslångt lärande – så funkar det Att lära sig är att förändra sin hjärna. Tvärtemot vad forskarna tidigare trodde behåller hjärnan sin plasticitet, förmåga till omformning, genom hela livet, även om den stelnar lite på ålderns höst.

Barndomen

Under barndomen är hjärnan som allra mest formbar, vilket kan förklara små barns enorma förmåga att lära sig nya ord och begrepp. Antalet nervkopplingar i hjärnan växer explosionsartat under den tidiga barndomen men minskar sedan. Forskarna säger att nervbanorna ”ansas”, så att de som används mycket blir kvar.

Ungdomen

Nya utmaningar, exempelvis körkortsutbildning, ställer krav på pannloben som ännu inte är fullt utvecklad men som behövs för att integrera kunskap, bedöma risker och fatta beslut.

Forskning visar att hjärnan fortsätter utvecklas och är extra formbar ända upp till 25-årsåldern.

Källor: ”Hjärnan” av Lars Olson med flera. ”Den lärande hjärnan” av Torkel Klingberg.

Mitt i livet

Bildningen av nya nervkopplingar saktar in men fortsätter i vissa delar av hjärnan, som hippocampus. De delar som används mycket fortsätter att utvecklas.

Depression och inaktivitet kan tvärtom leda till att kopplingar mellan nervceller försvagas och att inlärning går trögare.

Ålderns höst

Lärandet upphör aldrig även om det går långsammare. Det är viktigt att fortsätta stimulera hjärnan och sjukdomar kan sätta hjärnans flexibilitet på prov.

Efter en förlamande stroke brukar exempelvis en del av den förlorade rörligheten kunna återfås genom träning. Andra, friska, delar av hjärnan lär sig då att ta över de förlorade funktionerna.

SVENSKA GRAFIKBYRÅN M e d i c i n s k Vet e n s k a p 3/11 15

Tema: Lärande

ulla montan

’’ Torkel Klingberg

Det finns absolut både fördelar och nackdelar med att bli bedömd. mellan forskare inom kognitiv neurovetenskap och pedagogik, som han menar tillhör två skilda vetenskapliga traditioner.

Själv forskar han kring hur lärandet och hjärnans utveckling samspelar med arbetsminnet, det vill säga förmågan att hålla information aktuell i huvudet just när vi använder den. Till skillnad från långtidsminnets näst intill oändliga resurser är arbetsminnet mycket begränsat hos alla människor – forskarna har kommit fram till att de flesta klarar av att hålla ungefär sju saker i arbetsminnet samtidigt, mer får inte plats. Ett fungerande arbetsminne är en förutsättning för att kunna koncentrera sig på en uppgift utan att låta sig distraheras, vilket i sin tur är viktigt när man lär sig nya saker.

En studie där Torkel Klingberg följde ungdomar mellan 6 och 20 år i Nynäshamn visade att det sker en enorm ökning av arbetsminnets kapacitet genom hela barndomen. Arbetsminnet hade också en klar koppling till elevernas prestationer i matematik och läsförståelse – så mycket som 40 procent av skillnader i matematisk förmåga kunde förklaras av arbetsminnets olika kapacitet. Det finns också en koppling mellan adhd och bristande arbetsminne.

– Det är viktigt för pedagoger att känna till att det finns stora variationer i arbetsminneskapacitet bland barn och ungdomar. Det har stor inverkan på vilket sätt att lära sig som passar den enskilda eleven bäst, säger han.

Arbetsminnets kapacitet är till stor del ärftlig men absolut inte skriven i sten. Torkel Klingbergs forskning har visat att arbetsminnet kan förbättras genom träning, och att det i sin tur ger positiva effekter på matematikprestationer. Effekterna av arbetsminnesträning på inlärningsförmåga och möjligheten att förutse vilka barn som kommer att utveckla inlärningssvårigheter ser han som andra viktiga resultat som förtjänar att spridas

Hört om lärandet Finns det några genvägar när det gäller att lära sig? Medicinsk Vetenskap har gått på jakt efter tveksamma påståenden i inlärningsdjungeln.

16 M e d i c i n s k V e t e n s k ap 3 /11

i skolans värld. Ett steg i denna riktning har redan tagits genom att en metod för arbetsminnesträning som Torkel Klingberg med kollegor har utvecklat används av cirka tio procent av landets skolor.

Forskningen har också visat att hjärnan gärna använder sig av bilder och rumsliga dimensioner för att lagra abstrakt information, något som kan vara användbart exempelvis i matematikundervisningen. Om läraren säger ”tänk på talen 1 till 10” så föreställer sig de flesta elever en serie tal som svävar i rummet eller sitter längs en ”mental linjal”. Ett för hjärnan naturligt sätt att lösa talet 8 minus 2 är att mentalt vandra 2 steg från talet 8 och se var man hamnar. Många savanter och minneskonstnärer berättar hur de använder mycket raffinerade varianter av sådant visuellt tänkande, genom att till exempel ge olika siffror en unik färg och form kan de med enkelhet bygga upp och minnas matematiska objekt som skulle vara ogreppbara för de flesta.

– Om man är medveten om att hjärnan fungerar på det här sättet så kan man kanske använda det för att skapa mentala knep och strategier i sitt lärande eller i sin undervisning, säger Torkel Klingberg.

Ytterligare en lärdom för den som vill veta hur hjär-

!

SKT

FAL

Att bygga inre bilder av mattetal, kemiska ämnen och annat svårtgreppbart kan vara en hjälp i lärandet.

Mozarteffekten – klassisk musik underlättar inlärning Den så kallade Mozarteffekten har inget stöd i forskningen, även om vissa företag som säljer CD-skivor vill få oss att tro det. Eventuella positiva effekter av musiklyssnande i kombination med tentaplugg har inget med Mozart att göra utan beror på att musik kan hjälpa oss att skärma av sådant som stör.

!

SKT

FAL

Vi använder bara 10 procent av vår hjärna. Om vi bara lär oss utnyttja resten så blir vi supersmarta.

Om det var sant skulle evolutionen ha gett oss en tio procent så stor hjärna. Hjärnan har visserligen en stor reservkapacitet men går också ofta på högvarv.

”Fånga uppmärksamheten med variation” Lärandet sker alltid i huvudet på den som lär sig, men en bra lärare är ovärderlig. Klara Bolander Laksov, pedagogisk utvecklare vid Karolinska Institutet, listar sina bästa tips för en lyckad föreläsning.

Sätt studenterna och deras lärande i centrum – Utgå i första hand från vad studenterna behöver snarare än vad du vill förmedla. Det gäller att kommunicera med studenterna för att få veta var de befinner sig kunskapsmässigt.

Det enklaste sättet är att fråga, men det finns också tekniska hjälpmedel. På flera av Karolinska Institutets utbildningar använder man så kallade mentometrar för en snabb återkoppling i föreläsningssalen.

Klara Bolander Laksov

Variera dig – Forskning visar att en varierande undervisning gör det lättare för studenterna att hålla uppmärksamheten uppe. Växla mellan powerpoint, tavla, bilder och film. Försök även variera ditt sätt att tala och använd

!

SKT

Hjärnan lär sig som en dator Hjärnan blir aldrig full som en hårddisk, det går att minnas i princip hur mycket som helst. Datorn slår dock hjärnan när det gäller att plocka fram gammal information, datorn sparar allt medan hjärnan endast minns det som används.

Aktivera studenterna – Ge studenterna utrymme att bearbeta den information de får, till exempel genom att diskutera med sin granne emellanåt. Långa föreläsningspass utan utrymme att processa informationen glöms garanterat bort.

Var målinriktad – Tänk på vad studenterna har för syfte med att gå på föreläsningen. Hur förhåller sig deras mål till de lärandemål som föreläsningen ska hjälpa studenterna att uppnå? Det är också viktigt att sätta upp egna mål för hur du ska kunna utvecklas som lärare.

att bli bedömd. Hur man bäst hanterar denna balansgång kan inte hjärnforskningen svara på, det måste diskuteras i samhället, säger Torkel Klingberg.

Torkel Klingberg tror inte att man kan komma fram till vad som är god undervisning enbart genom att titta i hjärnan, men en god undervisning måste ta hänsyn till vad man vet om hjärnan.

– Jag anser att de pedagogiska metoder som används i skolan ska testas vetenskapligt, men det görs väldigt sällan i dag, säger han.

Anna Josephson

Samtidigt som det går trögt för forskningsrön att få genomslag har vissa ovetenskapliga föreställningar om hjärnan fått desto större påverkan på skolan runt om i världen, menar Torkel Klingberg. Ett exempel är åsikten att utbildning bör börja så tidigt som möjligt eftersom det är då hjärnan utvecklas mest och är som mest öppen för lärandet. Enligt Torkel Klingberg finns det ingen anledning till sådan utbildningshets i tidiga år. Forskningen har snarare visat att hjärnan fortsätter utvecklas under längre tid än man tidigare trott, ända upp till 25-årsåldern, och att den goda förmågan till lärande som hör ungdomen till lever kvar under hela denna tid. p

!

SKT

FAL

dig gärna av andras röster, till exempel studenternas.

johan bergmark

nan lär sig är att arbetsminnet och problemlösningsförmågan har visat sig vara mycket känsliga för stress – de skärps vid lagom mycket stress men försämras kraftigt vid för mycket stress, då förmågan att plocka fram information från långtidsminnet helt kan blockeras.

Tyvärr uppstår därför lätt en självuppfyllande profetia: om man tror att man kommer prestera dåligt på ett test så blir man stressad och presterar därför dåligt.

Detta kan enligt Torkel Klingberg förklara en del av de skillnader i skolprestationer mellan kön och sociala grupper som syns i statistiken. Flera studier har exempelvis visat att informationen att ett test ska mäta könsskillnader i matematisk förmåga leder till att könskillnader uppstår i resultatet, i regel till flickornas nackdel.

Dessa skillnader blir mycket mindre eller försvinner helt om provet presenteras på ett mer neutralt sätt.

Betygsmotståndare kan hävda att betyg genom att skapa rangordningar i skolan sänker självförtroendet hos de med sämst betyg, och därmed riskerar att påverka lärandet negativt. Å andra sidan visar forskningen att det är viktigt att testa sig själv och få återkoppling på sin prestation.

– Det finns absolut både fördelar och nackdelar med FAL

Bygg vidare på existerande kunskap – Studenterna är inga blanka blad, utan de har alltid någon bild av ämnet i fråga.

Bygg länkar bakåt genom att utgå från denna bild. Ta inte för givet att de kan mycket eller att de inte kan något alls.

Pojkar har lättare för matematik än flickor I Sverige ses ingen skillnad i matematikbetyg mellan könen, medan flickorna på Island presterar bättre än pojkarna. Självbild och könsroller i samhället har stor inverkan på resultaten i tester, vilket kan förklara att flickor hamnar efter i vissa länder.

!

SKT

FAL

Sömn är för veklingar – en riktig plugghäst orkar hela natten Sömnen är viktig för att minnen av det som hänt under dagen ska lagras in och fastna.

Däremot kan man inte lära sig nya saker medan man sover, eftersom sömnen hindrar nya minnespår från att bildas. Det är därför man bara kommer ihåg bråkdelen av sina drömmar.

M e d i c i n s k Vet e n s k a p 3/11 17

Tema: Lärande Hur lär du dig bäst? Hur kan skolan bli bättre på att lära ut?

Josefin Solnevik, 18 år

Felicia Callmar, 18 år

– Lärarna borde försöka göra lektionerna roligare, för om något är roligt så kommer man ihåg det.

Vi hade en geografilärare som var jättebra på det. Hon gillade verkligen att undervisa och kunde använda sin personlighet för att få de mest tråkiga saker att bli intressanta. Feedback är jätteviktigt, och då menar jag inte bara betyg, en positiv kommentar räcker långt.

– Det måste bli mindre grupper och lite kortare och intensivare lektioner som varvas över dagen. Det funkar inte med en och en halv timme kemi som vi hade i dag till exempel. Lärarna måste visa varför ämnet är betydelsefullt, genom att anpassa sig till sin målgrupp och göra kopplingar till nutiden. Vi hade en jättebra SO-lärare som kunde göra det, allt han sa verkade jätteviktigt.

– Eftersom jag har dyslexi och svårt att koncentrera mig behöver jag typ ha någon som bankar in det i min skalle. Hellre än att bara sitta och läsa brukar jag försöka använda mig av kompisar eller föräldrar som får förhöra mig.

Forskningen om den glömska musen gjorde Lars Olson tillsammans med Anna Josephson, professor i neurovetenskap vid institutionen för neurovetenskap, tillika docent i medicinsk pedagogik vid institutionen för lärande, informatik, management och etik. Även hon anser att pedagogik bör vara evidensbaserad, alltså bevisat effektiv. Ett sätt att göra inlärningen mera effektiv är att utforma examinationerna så att de uppmuntrar ett varaktigt lärande, så kallad djupinlärning, gärna med den framtida professionen i sikte.

När studenterna på läkarprogrammet vid Karolinska Institutet kommer till slutet av termin fyra är det dags för en av utbildningens större utmaningar – den så kallade preklintentan. Vid ett och samma tillfälle testas kunskaper som har erhållits under två års studier. Denna jättetenta genererar garanterat både en hel del stress och intensivt

Även det destruktiva kan läras in Hjärnan samlar inte bara på nyttiga lärdomar utan även på negativa tankar, känslor och beteenden.

Posttraumatisk stress Olyckor och andra traumatiska händelser ger extra starka minnen som dyker upp under lång tid efter.

Beroende Vid ett beroende ändras hjärnans kretsar och ett så kallat drogminne skapas.

Hjärnan kommer ihåg situationen då drogen togs och när man hamnar i samma situation uppstår ett starkt sug.

Depression Negativa tankar och känslor som snurrar i huvudet under lång tid sätter spår i hjärnans nervkopplingar. Amygdala som styr rädsla och ångest blir större och aktiveras lättare hos människor med depression.

18 M e d i c i n s k V e t e n s k ap 3 /11

– Mamma får förhöra mig, och sen behöver jag prata om det igen inom kort. Jag är ganska lättlärd men får se upp så jag inte blir för lat.

pluggande bland studenterna. Att testa sin kunskap ofta är bevisat bra för lärandet, men hur påverkas man av ett mastodontprov som detta?

För att söka svar på frågan sökte Anna Josephson upp studenter som tre år senare befann sig i slutet av sin läkarutbildning, lockade med biobiljetter och bad dem skriva tentan en gång till. Dessutom la hon till en extra muntlig uppgift: Förklara vad som händer i kroppen när man blir trött när man cyklar på en motionscykel.

Det visade sig att inget var som man kunde förvänta sig. De som hade skrivit bäst vid det första testtillfället presterade märkligt nog sämst vid uppföljningen. En del presterade bra på det andra provet, men det var inte de som bäst kunde ge ett svar på frågan om trötthet.

– Det var överlag oerhört dåliga resultat. För många av de här studenterna var kunskapen uppenbarligen väldigt ytlig vid testtillfället, den försvann när provet var gjort, konstaterar Anna Josephson.

Anna Josephson tror att förklaringen är att studenterna har lagt all sin energi på att minnas nödvändiga fakta för att klara provet. De har dock inte stimulerats till att lära sig använda faktakunskaperna för att förstå och förklara vardagliga medicinska fenomen, som trötthet.

– Lärande handlar inte om att lägga kunskap i olika boxar i huvudet. Det är först när man också integrerar det nya med sådant man redan vet som man verkligen kan använda det man lärt sig. Forskningen visar att ytliga kunskaper snabbt glöms bort medan djupinlärningen sitter längre, säger Anna Josephson.

Ett närbesläktat problem är så kallad transfer, att kunna ta kunskap från ett sammanhang och använda den i ett nytt. När det är dags för blivande kirurger att börja utföra operationer måste de till exempel använda sina teore-

Simon Palmér, 17 år

– Lärarna borde bli lite strängare när det gäller läxor och inte tillåta att folk kommer försent och så. En mattelärare körde med förhör varje vecka och det gjorde att det fastnade, det var en av anledningarna till att jag klarade kursen.

– Problemet är att man betar av olika delkurser och sen släpper man dem helt. Man borde inte dela upp de olika ämnena så mycket utan mer försöka skapa en helhet där alla ämnen finns med hela tiden.

– Genom att repetera själv hemma, det är svårt att ta in nya saker på lektionerna eftersom det är så stökigt. Jag är noga med att planera vad jag ska läsa för att undvika press de sista dagarna innan ett prov.

tiska kunskaper om kroppens uppbyggnad från anatomikurserna. Detta har dock visat sig vara mycket svårt för många, säger Anna Josephson, som menar att det behövs en större integrering mellan olika ämnesområden i olika utbildningar. Dessutom tror hon att studenterna måste tränas i att tänka själva.

– Studenter vill gärna få veta exakt vad de behöver lära sig för att klara ett prov, eller i förlängningen en yrkesexamen. Men jag tror mycket på att börja i andra änden, med att ge studenterna ett problem och sedan låta dem hämta den kunskap som det behöver för att lösa problemet, säger Anna Josephson.

Forskare, elever och lärare är rörande överens om att repetition är ett nödvändigt inslag i lärandet. Problemet är dock uppenbart – det är ju mördande tråkigt. Som tur är visar forskning också klart att det finns anledning att med alla tillgängliga medel försöka göra undervisningen rolig, eller kanske lite hemsk för den delen.

– Hjärnan lär sig sådant som berör en känslomässigt.

Alla minns till exempel vad som hände den 11 september 2001, säger Lars Olson.

Själv gör han sitt bästa för att hans föreläsningar ska vara så roliga som möjligt. Exakt hur han bär sig åt är svårt, kanske omöjligt, att förklara. Som hjärnforskare kan han dock konstatera att det mest avancerade hjärnan kan syssla med är att förstå sig på andra människor. Minnesgiganter och savanter kan hantera stora mängder information men har det ofta svårare inom detta område.

Det är uppenbart att hjärnan gillar att lära sig från andra människor. Redan det lilla spädbarnet har en förmåga att imitera andra människor, men är mindre intresserat av vad till exempel en robot har för sig. Här finns kanske ännu en läxa till pedagogerna: Försök gärna använda

– Om det är en text så brukar jag dela upp den i delar, läsa och sen skriva ner för att se vad jag kommer ihåg. Det går alltid lättare om man har ett personligt intresse eller om man har varit med om något som man kan hänga upp det på.

de senaste forskningsresultaten från hjärnforskning, psykologi och pedagogik, men dela gärna också med dig av dina alldeles egna erfarenheter av att vara människa, det kan göra underverk för någons lärande.

Kanske går det egentligen inte att lära ut, bara att stimulera andra att själva lära sig. Någon har sagt att hjärnan är lite som en vildvuxen trädgård och att läraren är en trädgårdsmästare som kan plantera frön och ge näring till idéer samt göra sitt bästa för att bekämpa missuppfattningar. Men växtkraften kan bara komma från den som lär sig.

På Huddingegymnasiet har det blivit eftermiddag och klassen närmar sig slutet av en och en halv timmes kemilektion. Svarta tavlan är full av kemiska beteckningar och i papperskorgen ligger sönderrivna tidningspapper efter ett inledande vardagsexperiment om cellulosafibrernas atomstruktur. Läraren Anna Skoglund berättar engagerat om det periodiska systemet, men syrebristen i det fullpackade rummet och det växande sorlet från klassens mindre uppmärksamma delar gör att även min koncentrationsförmåga börjar svika.

Lektionen har dock en höjdpunkt av något som liknar koncentrerat lärande. Det är när eleverna själva får prova att rita en atom och upptäcker att de inte riktigt vet hur man gör.

– Så här kan man tänka, säger Anna Skoglund, och gör en egen variant på tavlan.

Eleverna tittar uppmärksamt, funderar, jämför och rättar till sina egna teckningar.

För ett ögonblick blir det så tyst i klassrummet att jag kan höra ljudet av 26 trädgårdar som växer så det knakar. F

M e d i c i n s k Vet e n s k a p 3/11 19

enkätbilder: johan bergmark

Ann Al-Jazrawi, 18 år

folio

En skicklig musiker är expert på att hantera sitt instrument. Fredrik Ullén är själv konsertpianist och använder ofta musiker som försökspersoner.

5

frågor till Fredrik Ullén som forskar om hur experter, de som har blivit riktigt bra på något, fungerar i text: Ola Danielsson hjärnan.

Hur kan man träna för att bli expert på något? sara appelgren

Fredrik Ullén är professor i kognitiv neurovetenskap vid institutionen för kvinnors och barns hälsa.

Vad händer i hjärnan när man blir expert?

– Expertis handlar om specialisering, alltså att träna upp en hög men smal förmåga att lösa vissa uppgifter.

Automatisering – så att inte alla moment av en komplex uppgift kräver full uppmärksamhet –, optimerade strategier för problemlösning och effektivt samspel mellan arbetsminne och långtidsminne är viktiga aspekter av detta. Även hjärnans anatomi påverkas av långvarig träning, hjärnområden i både grå och vit substans kan bli mer välutvecklade.

Hur ska jag gå till väga om jag vill bli expert på att till exempel spela gitarr?

– Den enskilt viktigaste faktorn bakom all expertis är målinriktad träning. Practice makes perfect!

Kan alla bli riktigt duktiga på något eller krävs det en särskild personlighetstyp?

– Min uppfattning är att personliga variabler vid sidan av träning också spelar roll. Exempelvis verkar intelligens ha betydelse för former av expertis som kräver hantering av ny information. Personlighet, motivation och intressen har betydelse till exempel genom att

2 0 M e d i c i n s k V e t e n s k ap 3 /11

de påverkar vad man väljer att träna, och hur intensivt.

Men det behövs mer forskning om dessa frågor, expertisforskningen har hittills fokuserat mycket på träning.

Vad kan det finnas för nytta med din forskning kring expertis?

– Förstår vi mekanismerna bakom expertis blir det också lättare att göra träning effektiv, stimulerande och lustfylld. Jag märker ett stort intresse för detta från människor både inom utbildnings- och företagsvärlden. Vi samarbetar även med kliniska forskare, för att se hur motorisk träning kan hjälpa neurologiska patientgrupper med nedsatt motorik.

Om man tränar på en sak, blir man då också bättre på annat?

– Spridningseffekterna är generellt små; man blir väldigt bra på det man tränar mycket, men inte på helt andra saker. Dock verkar en del former av träning, till exempel musikalisk träning, ha vissa positiva effekter på allmänintelligens. Vad detta beror på är en mycket spännande forskningsfråga. F

Krönika Åsa Nilsonne ulf sirborn

Forskningen visar att människor lär sig på många olika sätt, skriver Åsa Nilsonne. Därför kan inte en bra lärare stanna vid sina egna erfarenheter, hon eller han måste också kunna se världen ur studenternas högst varierande perspektiv.

”Kom ut ur bubblan och lyssna på studenterna” Har ni någonsin försökt räkna lärarna ni haft under livets gång?

Lärarna i förskolan och i balettgruppen för femåringar. De på lågstadiet och i simskolan. Fotbollstränaren och farmor som visade hur man syr i en knapp. Och så vidare, år efter år, fram till personen som försökte lära er senaste konteringsprogrammet under en utbildningsdag förra veckan.

Det blir en imponerande samling.

Vi har alla upplevt en svindlande mångfald av pedagogiska metoder och personliga läraregenskaper. Vi har erfarenhet av en bred palett av kunnande och okunskap, av välvilja och ibland illvilja.

Med denna massiva kollektiva erfarenhetsbank av att ha blivit mer eller mindre framgångsrikt undervisade kan det verka överraskande att vi lärare ändå ägnar så mycket tid - decennium efter decennium – åt att brottas med frågan om hur en ”bra” lärare ska vara funtad.

Jag misstänker att all vår erfarenhet gör det svårare för oss, inte lättare som man kanske kunde tro.

Så här tänker jag: solipsismen är en filosofisk riktning som utgår ifrån att det enda vi säkert kan veta någonting om är oss själva (ett tveksamt axiom, men det behöver vi inte bry oss om just nu).

I sann solipsistisk anda vänder vi ofta blicken inåt när vi funderar över goda lärare. Frågan ”Hur är en bra lärare?” besvaras med: ”Som den lärare jag själv lärde mig mest av.”

Påfallande ofta motiverar vi lärare våra åsikter i pedagogiska frågor just utifrån egna erfarenheter. ”Jag hade ingenting emot obligatoriska kursmoment, tvärtom” kan vi höra på lärarmöten, eller ”Jag blev alltid så kränkt av obligatoriska moment.” Sedan debatterar vi engagerat hur vi ska lägga upp undervisningen för en grupp studenter som vi inte vet någonting om.

Detta upphöjande av oss själva till norm hade inte varit ett problem ifall alla människor hade haft samma inlärningsstil. Om vi alla hade haft samma mål med vårt lärande, och samma förutsätt-

Åsa Nilsonne är professor i medicinsk psykologi vid institutionen för klinisk neurovetenskap. Hon är engagerad i utbildningsfrågor och har vunnit priser för sina insatser som lärare.

ningar. Om vi hade reagerat likadant på uppmuntran eller avsaknad av uppmuntran. Om vi hade haft samma självsäkerhet, eller brist på tilltro till oss själva. Men så är det inte.

Pedagogiska, psykologiska och neuropsykologiska studier av exempelvis motivation, arbetsminne och kognitiva strategier för att hantera ny information visar genomgående stora individuella skillnader. Om vi inte tar hänsyn till detta riskerar vi att bli goda lärare bara för de studenter som liknar oss själva.

Vi behöver således lämna vår solipsistiska bubbla och lyssna på studenterna när vi vill utvecklas som lärare. Det är ofta svårt, ofta överraskande, och alltid pedagogiskt värdefullt att försöka se situationen även ur studentens perspektiv. Sedan gäller det att respektera att det är där studenten står, oavsett hur oväntad och kanske provocerande utsikten därifrån kan vara.

Och utöver detta? Så här ser det ut överst på min önskelista: Läraren, kanske särskilt på yrkesutbildningar, ska kunna sitt ämne. Vem vill undervisas i kirurgi av någon som inte själv är en duktig kirurg?

Läraren ska ha en passion för undervisning – då kan vi formulera motgångar som pedagogiska utmaningar, då hålls vår egen nyfikenhet och utveckling vid liv.

Och sist men inte minst – läraren ska tycka om sina studenter.

Vi talar mycket om metod och teknik i undervisningen, och inte så mycket om de känslor som ju också är ständigt närvarande.

De flesta av oss har svårt att lära oss något när vi är uttråkade eller rädda. Om vi lärare kan skapa ett respektfullt, roligt och tryggt klimat kan vi underlätta oerhört för studenterna. F PS: Glöm inte att vi kan lära studenterna att locka fram det bästa hos oss. Jag brukar inleda med att berätta att jag gillar att de hälsar – om jag säger ”Hej” eller ”Gomorron” vill jag att de svarar. Högt.

Då blir jag på gott humör, och det påverkar undervisningen positivt.

M e d i c i n s k Vet e n s k a p 3/11 21

Nyfiken på: Kroppslängd Kort eller lång – vår kroppslängd får vi lära oss att leva med. Men en del barn som väntas bli extremt långa eller korta kan få behandling för att påverka sin slutlängd. Läkarna är dock restriktiva med att ge dessa behandlingar och efterlyser en större acceptans för avvikande kroppslängd. text Annika Lund

Avvikande kroppslängd ingen sjukdom eva gripstad

Lars Sävendahl

En viss typ av broskbildande celler spelar en central roll för vår längdtillväxt – kondrocyterna. De finns i de så kallade tillväxtplattorna, som finns i ändarna av de flesta ben i kroppen. Där skapar kondrocyterna nytt brosk, som omvandlas till skelett, vilket gör individen allt längre. Men vid en viss tidpunkt väljer kondrocyterna att begå självmord – och därmed når individen sin slutlängd.

Det är könshormonerna, främst östrogen, som får kondrocyterna att drabbas av programmerad celldöd, apoptos. När nivåerna av könshormoner stiger under puberteten dör kondrocyterna. De kan då inte längre skapa det ”tillväxtbrosk”, som successivt förlänger skelettet. I stället tar benbildande celler plats. När tillväxtbrosket är helt omvandlat till ben har skelettet vuxit färdigt och individen kan inte bli längre.

Den som vill försöka förutsäga slutlängden hos ett barn bör studera barnets egna och föräldrarnas tillväxtkurvor. En individs kroppslängd styrs nämligen framför allt av ärftliga faktorer – den som har långa föräldrar blir troligen lång, och tvärtom.

En annan pusselbit i bedömningen av den förvän-

Vad är normalt lång?

• För kvinnor anses en normal kroppslängd ligga mellan 155 och 180 centimeter.

• För män ligger en normal kroppslängd mellan 167 och 194 centimeter.

Det har man kommit fram till genom att mäta ett statistiskt urval i befolkningen.

2,5 procent av svenskarna är kortare än vad som angivits ovan, och lika stor andel är längre. Det anses därför vara en avvikande kroppslängd.

Källa: Lars Hagenäs

2 2 M e d i c i n s k V e t e n s k ap 3 /11

tade slutlängden får läkarna genom att kontrollera hur färdigvuxet skelettet är. Det sker genom att handen och handleden röntgas och sedan studeras förbeningen av olika ben. Om slutlängden förväntas bli mer än 185 centimeter för flickor eller 200 centimeter för pojkar, kan en behandling erbjudas vid en stark önskan om att bromsa längdtillväxten. Det är i så fall viktigt att behandlingen sätts in i tid eftersom effekten minskar med åldern.

Att kirurgiskt avlägsna tillväxtbrosket i förtid är ett nytt sätt att bromsa längdtillväxten. Det har forskare vid Karolinska Institutet i Solna tagit fasta på och utvecklat en metod där operatören gör två minimala snitt, ett ovanför och ett under knäet, och borrar sig in i benet för att ta bort en del av tillväxtbrosket.

– Vi har gjort ett 60-tal operationer här vid Astrid Lindgrens barnsjukhus, men ett mindre antal ingrepp har nyligen gjorts även i Göteborg och Lund, säger Lars Sävendahl, professor i barnendokrinologi vid institutionen för kvinnors och barns hälsa.

Förra året presenterades en första studie där metoden utvärderades. I studien ingick 21 extremt långvuxna ungdomar, som genomgått ingreppet och därefter hunnit växa klart.

Alla blev kortare än sin förväntade slutlängd. I genomsnitt blev flickorna 4,1 centimeter kortare än beräknat. För pojkarna var motsvarande siffra 6,4 centimeter.

I nio fall beskrev patienterna viss smärta i upp till två veckor efter ingreppet, men inga andra biverkningar har rapporterats. p

Per Hammarsjö

’’

Jag utmärker mig på ett naturligt sätt.

Namn: Sten Feldreich Yrke: Frilansjournalist, en av Sveriges främsta basketspelare på sin tid.

Längd: 210 cm

Namn: Titti Swartling Yrke: Pensionerad formgivare.

Längd: 150 cm

”Jag har alltid varit lång. När jag var yngre blev jag visserligen retad, kallad flaggstång, men samtidigt ingav längden respekt – ingen försökte brotta ner mig.

Jag kände heller aldrig något behov av att ta hål i öronen eller liknande för att utmärka mig – jag utmärker mig på ett naturligt sätt. När jag var ung var det ganska nytt att man kunde förutsäga förväntad kroppslängd, men jag har alltid känt att man inte ska mixtra med kroppen utan låta naturen ha sin gång.

När jag var på basketresa i Kina på slutet av 1970-talet så samlades folk för att ”begapa” oss. Men det har alltid varit bra att ha mig som reskamrat för jag syns så tydligt i större folksamlingar. Själv får jag också lättare luft och ser bättre, till exempel på rockkonserter eller i tunnelbanan. Ibland ser man en annan lika lång person. Då hajar vi båda till men nickar sedan åt varandra.

Som lång måste man hela tiden se upp så att man inte slår i huvudet i dörrposter och skyltar som hänger ner från taket i affärer. Ofta får jag hjälpa korta gamla damer att ta ner saker högt uppifrån och med mig i närheten behövs aldrig någon stege för att byta glödlampor.

Ett problem kan vara att hitta kläder, jag måste ofta måttbeställa och det blir dyrt. Men det har blivit bättre, till exempel har internet gjort det lättare hitta skor i storlek 50. Det är också trångt i många fordon, jag brukar säga att den dag jag tvingas åka ambulans så får de köra med bakdörren öppen.”

”Jag har aldrig bekymrat mig över min längd. Min mamma fick frågan när jag var liten om jag var dvärg men hon svarade nej och så var den saken ur världen.

Det verkar mest vara andra som har problem med min längd, de frågar om det inte är jobbigt att vara så kort och är mycket bekymrade. Jag har tvärtom haft en hel del nytta av att vara kort, till exempel när jag jobbade som pressfotograf – då släppte mina manliga kollegor fram mig.

Men det kan vara svårt att hitta kläder som passar, de kläder som finns i min storlek är tänkta att sitta på en tioåring och det passar ju inte alltid på en pensionär. Mycket i samhället är anpassat efter personer som är 175 cm långa.

Jag tror det kanske är jobbigare att vara lång. Enligt mig handlar det mest om inställningen. Om man inte når något får man ta fram en stol, det är inte konstigare än så. Jag är fullständigt normal, det är bara det att jag är kort.”

Berättat för Cecilia Odlind

’’

Jag har aldrig bekymrat mig för min längd.

M e d i c i n s k Vet e n s k a p 3/11 2 3

Nyfiken på: Kroppslängd

Det innebär att metoden i dag är den enda som kan anses både effektiv och säker för att minska längdtillväxten. Tidigare bromsades ibland längdtillväxten hos flickor med höga doser kvinnligt könshormon, men det är en metod som i princip inte längre används. Skälet är en oro för allvarliga biverkningar, som blodpropp, infertilitet och bröstcancer senare i livet, berättar Lars Sävendahl. Långvuxna pojkar har behandlats med höga doser manligt könshormon vilket ofta har visat sig vara mindre effektivt och leda till biverkningar som besvärlig akne och aggressivitet.

Lars Sävendahl beskriver en tveksamhet inför att över huvud taget behandla unga människor som inte vill uppnå sin beräknade slutlängd, eftersom det inte finns några medicinska skäl att behandla kroppslängd.

– Att vara lång är ofta ett tecken på att individen är välmående snarare än sjuk, säger han. Ändå är det varje år ett antal föräldrar som söker sjukvård för att utreda och behandla sina barns kraftiga längdtillväxt.

– Inte sällan är det föräldrar som själva har behandlats för sin extrema längd, säger Lars Sävendahl.

Det finns studier som kopplar långvuxenhet till en ökad risk för vissa sjukdomar, framför allt bröstcancer.

Denna eventuella överrisk påverkas dock inte om individen får behandling som minskar den återstående längdtillväxten. I stället är det psykologiska aspekter som i vissa fall motiverar en bromsad längdtillväxt.

– Barnen och föräldrarna beskriver svårigheter med att vara mycket lång. Det kan handla om oro inför att hitta en passande partner eller svårigheter med att hitta kläder. I de fall det finns en mycket stark önskan om att minska den återstående längdtillväxten kan vi i vissa fall tillmötesgå det genom att erbjuda den nya operationsmetoden, säger Lars Sävendahl.

Ibland kan kraftig längdtillväxt bero på en bakomliggande sjukdom. Vid till exempel Marfans syndrom är just ökad kroppslängd ofta skälet till att sjukdomen upptäcks. En del av de barn som ingick i den publicerade studien hade Marfans syndrom eller Klinefelter syndrom, och också i dessa fall har behandlingen varit framgångsrik i att minska slutlängden. Den bromsade tillväxten påverkar dock inte barnens grundsjukdom, utan ingreppet görs enbart av psykologiska skäl.

Men de allra flesta som vill behandla en avvikande kroppslängd vill bli längre än beräknat.

Enligt en uppskattning från Lars Hagenäs, docent i 2 4 M e d i c i n s k V e t e n s k ap 3 /11

barnendokrinologi vid Karolinska Institutet, är det ungefär ett 30-tal barn per år som inleder behandling vid Astrid Lindgrens barnsjukhus i Solna för att bli längre.

Det kan jämföras med de cirka fem barn per år som behandlas kirurgiskt för att bli kortare.

– Det är inte accepterat att vara kortvuxen i dag. Vi har ett samhälle där lång kroppslängd värderas, säger Lars Hagenäs.

Den behandling som eventuellt erbjuds mot kortvuxenhet innebär dagliga sprutor med tillväxthormon under flera års tid för att öka tillväxthastigheten.

privat

– Vi har inget fall av beninfektion, påverkad funktion i knäleden eller annan långtidskomplikation, säger Lars Sävendahl.

Lars Hagenäs

Alla barn som söker behandling för kortvuxenhet blir noggrant utredda för att fastställa orsaken. Ofta visar sig kortvuxenheten vara idiopatisk, det vill säga att orsaken är okänd. Dessa barn har inte brist på tillväxthormon och får inte behandlas med sådana.

I andra fall kan en viss brist på tillväxthormon påvisas. Dessa barn kan i dag få behandling med tillväxthormon, och det är den största patientgruppen på barnendokrinologen på Astrid Lindgrens sjukhus.

Vanligen ökar slutlängden i dessa fall med 5 till 6 centimeter, berättar Lars Hagenäs. Om barnet har en kraftigare brist på tillväxthormon kan dock behandlingen ge bättre resultat och öka slutlängden med upp till 15 till 20 centimeter – men det är mindre vanligt. Och det finns en oro för biverkningar kring behandling.

– Det är möjligt att det här påverkar barnen negativt på lång sikt. En mångårig behandling med höga doser tillväxthormon till individer som inte har någon uttalad brist på detta hormon kan möjligen innebära en ökad risk för kärlsjukdom eller ämnesomsättningsrubbning – det kan vi egentligen inte lämna riktiga besked om i dag, säger Lars Hagenäs.

I slutet av september kommer resultat från en långtidsuppföljning av barn som har behandlats med tillväxthormon att presenteras.

Det visste du inte om kroppslängd • Människan är den enda arten bland primaterna som gör en tillväxtspurt under puberteten. Då växer vi i genomsnitt 25 centimeter.

• Män blir i genomsnitt 13 centimeter längre än kvinnor. Denna könsrelaterade längdskillnad är lika stor över hela världen, oavsett genomsnittslängden i respektive land.

• 1841 var den genomsnittliga kroppslängden hos mönstrande värnpliktiga män 167,4 centimeter. De mönstrande var då 21 år. 2000 var den genomsnittliga kroppslängden hos mönstrande 18-åriga män drygt 180 centimeter.

• Att vi har ökat vår genomsnittslängd så kraftigt i Sverige beror på förbättrat välstånd med bättre kost, vi har inte utvecklats evolutionärt under endast drygt 100 år. Forskarna tror att vår gemensamma tillväxtkurva nu troligen stannat av.

• Dvärgväxt, eller akondroplasi som är det övergripande medicinska begreppet, är mycket ovanligt. Det beror på en mutation och drabbar omkring fem svenska barn per år.

Källa: Lars Hagenäs och Statistiska centralbyrån

Kroppsstorleken påverkar rumsuppfattningen

– När man är pytteliten upplever man världen som enorm, och vice versa, säger docent Henrik Ehrsson.

Han har tillsammans med sina kollegor tidigare lyckats skapa illusionen av att byta kropp med andra personer eller dockor.

Detta sker genom att försökspersonen tittar på en liten tv-skärm, som sitter precis framför ögonen.

På skärmen visas en ”falsk” underkropp, filmad ur ”rätt” perspektiv, som om försökspersonen ser ned på den. För att förstärka intrycket stryker någon med en pensel på försökspersonens ben – och på den falska underkroppens ben.

I tidigare studier har Henrik Ehrsson och hans kollegor visat att detta skapar en stark illusion av att den falska underkroppen är den egna – till exempel har försökspersonerna reagerat med fysiologiska stressreaktioner, som hudsvettningar, när den falska kroppen plötsligt får ett slag av

Lars Hagenäs är mycket tveksam till att behandla kortvuxenhet hos barn som endast har en mindre brist på tillväxthormon. Han berättar hur läkarna ibland hamnar i svåra situationer, där barnet motsätter sig behandlingen och de dagliga sprutor den innebär, samtidigt som föräldrarna framhärdar i att barnet ska ha behandling.

– I de fallen nekar vi – det går inte att göra något mot barnets vilja, säger Lars Hagenäs.

Att vara kort innebär i sig inte någon risk för andra sjukdomar eller tillstånd.

– Avvikande kroppslängd är i sig inte en sjukdom.

Det vore bättre om vi kunde ha en mer accepterande attityd mot kortvuxna personer. Då skulle de som är kortvuxna ha lättare att acceptera sig själva, säger han.

Det finns vissa tillstånd, som till exempel Turners syndrom, som orsakar kortvuxenhet. Dessa barn kan få

en liten hammare.

I den nu aktuella studien har forskarna gett försökspersonerna flera olika falska kropHenrik par av olika Ehrsson storlek, en del små som Barbiedockor och andra fyra meter långa. Sedan har försökspersonerna med händerna fått skatta storleken på olika föremål som har hållits i höjd med knäna på den falska kroppen. Forskarna har sedan mätt det avstånd försökspersonerna skattat med en linjal.

Det visade sig då att när kroppen upplevdes som liten, beskrevs objekten som större än vad de var – och tvärtom. När kroppen upplevdes som stor, då underdrevs föremålens storlek.

Enligt Henrik Ehrsson beror det på att känslan av den egna kroppen är en grundläggande referens när storleken på ett föremål ska uppskattas.

Uppfattar en person som är 150 centimeter lång världen på ett annat sätt än en person som är 190 centimeter?

– Japp. En kort person upplever en annan, större värld än vad en lång person gör, säger Henrik Ehrsson. F staffan larsson

En liten person uppfattar omgivningen som större än vad en stor person gör. Om du skulle krympas till en Barbiedockas storlek – då skulle omvärlden uppfattas som enorm.

i stockphoto

Ett forskarteam vid institutionen för neurovetenskap vid Karolinska Institutet har lyckats bevisa att vår uppfattning om hur stora olika föremål är påverkas av vår egen kroppsstorlek.

behandling med tillväxthormon, men det är en mindre grupp av patienterna på barnendokrinologen på Astrid Lindgrens sjukhus.

Det finns också barn som är kortvuxna för att de har störts i sin tillväxt. Det kan vara till följd av till exempel glutenintolerans eller behandling med höga doser kortison mot astma, reumatisk sjukdom eller ulcerös kolit.

Ytterligare andra barn kan ha genomgått en cellgiftsbehandling eller ha en njursjukdom.

För dessa barn är den huvudsakliga strategin att begränsa den ursprungliga sjukdomen, kanske genom att operera bort en bit av den inflammerade tarmen eller genom att försöka begränsa kortisonbehandlingen vid astma.

– Men det är ofta svårt, för barnen behöver behandla sin astma. Dåligt behandlad astma ger dålig hälsa, som kan påverka längdtillväxten, säger Lars Hagenäs. F M e d i c i n s k Vet e n s k a p 3/11 2 5

Forskarporträttet Efter att ha prövat på livet som ung konsertpianist och därefter som IT-entreprenör hoppade hon på nästa utmaning: medicinsk forskning.

– Jag är en ständig utforskare av gränser för vad jag klarar av i olika roller, säger Soki Choi, som menar att drivkraften alltid måste vara det egna intresset. text Peter Örn foto Johan Bergmark

”Motivation ska komma inifrån” Soki Choi är född i Sverige av sydkoreanska föräldrar. Hon har regelbunden kontakt med sina släktingar i Sydkorea och besöker dem så ofta hon kan. Soki är övertygad om att en uppväxt i två kulturer har präglat hennes sätt att agera inom såväl näringslivet som forskningen.

– Jag har nästan dagligen växlat mellan två olika kulturer och det har lärt mig att ifrågasätta och tänka kritiskt. Jag vet att det inte bara finns en sanning, säger hon.

Men den grundläggande drivkraften, nyfikenheten, tog sig tydliga uttryck mycket tidigt i hennes nu 37-åriga liv.

– Den hade jag från det att jag föddes.

Mamma fick alltid jaga mig, jag lärde mig gå och springa tidigare än andra barn och jag ställde frågor om allt.

Tidigare i år disputerade Soki Choi med en avhandling om sammanslagningen av Karolinska sjukhuset i Solna och Huddinge universitetssjukhus. Resultaten har fått stor uppmärksamhet och hennes avhandling belönades nyligen av European Health Management Association med ett pris för högkvalitativ forskning om styrning och ledning av hälsoorganisationer. Sina doktorandstudier ägnade hon åt att analysera en av de största sjukhusfusioner som över huvud taget genomförts och som ledde till bildandet av Karolinska Universitetssjukhuset år 2004.

Resultaten pekar på att sammanslagningar som fungerar i traditionell industri i regel leder till dysfunktionella effekter när de, utan att specifikt anpassas för verksamheten, införs i offentlig sjukvård. Soki Choi visar bland annat att det snarare var konflikter och avstånd mellan sjukhusledning och vårdpersonal som skapade störst svårigheter, inte som förväntat spänningarna mellan olika kulturer och traditioner.

2 6 M e d i c i n s k V e t e n s k ap 3 /11

– Nu har jag grävt mig ner till minsta mikrocell i sjukvårdssystemet. För att allt arbete som jag lagt ner ska ha ett värde måste resultatet få spridning, det måste ut till organisationer, politiker och ledningspersoner.

Soki Choi om: Största hotet mot lyckade sjukhusfusioner: Att beslutsfattare inte tar vetenskaplig forskning på allvar och att man inte anlitar rätt kompetenser i tid, utan själv sitter och försöker knåpa ihop olika modeller.

Värdet av att byta karriär: Jag tror framtidens vinnare på arbetsmarknaden är personer med olika kompetenser. Det är en investering att våga byta karriärväg och jag hoppas att jag själv kan vara en inspirationskälla för andra som går i liknande tankar.

Viktigaste lärdom från forskningen: Den otroliga noggrannheten som krävs när man forskar har gjort att excellens blivit en drivkraft och det ska i fortsättningen gälla i allt jag företar mig.

Avhandlingsresultaten har rönt stor uppmärksamhet. Det är något hon är van vid sedan tidigare, liksom att bära på en förväntan att alltid vara duktig. Men det finns en avgörande skillnad om framgång vilar på den egna motivationen eller någon annans.

– Som liten ansågs jag nog vara ett underbarn på piano. Jag utbildade mig vid Adolf Fredriks Musikklasser och framträdde tidigt på konserter runt om i landet. Men allt byggde på min mammas önskningar, inte mina egna. Motivationen försvann successivt och jag spelade allt sämre, och när jag var 16 år höll jag min sista konsert. Sedan rörde jag inte ett piano på 20 år, säger Soki Choi, och fortsätter: – För mig är framgång att få utvecklas, lära mig nya saker. Men motivationen måste komma inifrån mig själv, det gäller inte minst inom forskningen.

Som forskare har Soki Choi haft stor nytta av sin bakgrund inom klassisk musik, säger hon. Pianisten sitter och nöter med ett stycke tills det sitter perfekt.

– Forskning handlar också om att sitta och mala, att ständigt omformulera det du arbetar med. Även bakgrunden som entreprenör har påverkat Soki Choi som forskare, berättar hon.

Med en civilekonomutbildning från Handelshögskolan i bagaget grundade hon år 2000 BlueFactory, ett telekomföretag som var först med att utveckla så kallade appar till mobiltelefoner. Det växte snabbt till en internationell p

Namn: Soki Choi Titel: Forskare vid medical management center vid institutionen för lärande, informatik, management och etik vid Karolinska Institutet. Ålder: 37 Aktuell: Disputerat med en internationellt prisbelönad doktorsavhandling om sjukhusfusioner och bildandet av Karolinska universitetssjukhuset.

Så varvar jag ner: Efter det att jag disputerade har jag återupptagit mitt pianospelande, det är ett fantastiskt sätt att få hjärnan att vila och uppnå ett flow.

M e d i c i n s k Vet e n s k a p 3/11 27

Att bygga upp ett företag från grunden och att starta ett forskningsprojekt är båda exempel på extrema utmaningar, menar Soki Choi.

’’

Det svåraste med att träda in i den akademiska miljön var att anpassa sig till det långsamma tempot efter flera år i en ultrasnabb miljö inom näringslivet.

verksamhet, och Soki Choi blev som VD uppmärksammad i bland annat en SVT-dokumentär och i den amerikanska tidskriften Forbes.

– Det finns stora likheter mellan att bygga upp ett företag från grunden och att starta ett forskningsprojekt. Båda utmaningarna är extrema och innehåller stora mått av kreativt och kritiskt tänkande, där du måste motivera och driva dig framåt, säger Soki Choi.

Drömmen om att forska på Karolinska Institutet väcktes redan som tonåring, berättar Soki Choi. Kanske var det en händelse vid 12-årsåldern som lade grunden till den, att få syssla med frågor om liv och död.

– Jag är allergiker, och som 12-åring drabbades jag av en kraftig anafylaktisk reaktion och var mycket nära att dö. Sedan dess är jag ständigt medveten om döden, att jag kan dö inom en kvart om jag utsätts för vissa allergen, och den medvetenheten har också varit en drivkraft i mitt liv och påverkat mina val.

– När jag gick på högstadiet blev jag intresserad av kemi och biologi, och min dröm var att bli genforskare på Karolinska Institutet. Jag kunde inte tänka mig något häftigare än att forska om det; den komplexa urprogrammeringen till livet. Men min läkare avrådde mig till det på grund av min allergi.

Det blev en ”omväg” via näringslivet innan forskardrömmen förverkligades. I samband med att BlueFactory köptes upp av ett amerikanskt företag beslutade sig Soki Choi för att byta bana. Hon hade läst om det 2 8 M e d i c i n s k V e t e n s k ap 3 /11

planerade samgåendet mellan Karolinska sjukhuset och Huddinge universitetssjukhus. Via en bekant kom hon i kontakt med Mats Brommels, professor vid institutionen för lärande, informatik, management och etik vid Karolinska Institutet, som också blev hennes handledare. Att forskning inom akademien skiljer sig mycket från näringslivets villkor, fick Soki Choi snabbt erfara.

– Det svåraste med att träda in i den akademiska miljön var att anpassa sig till det långsamma tempot efter flera år i en ultrasnabb miljö inom näringslivet.

Det skulle filas på varje detalj och jag var tvungen att läsa in mängder med referenser. I början var jag nog lite naiv och trodde forskningen skulle gå betydligt snabbare än vad den gjorde. Men mina år som forskare har format mig mycket som människa, de har lärt mig acceptera att vissa saker måste få ta tid och jag har lärt mig värdet av att ge det tid, säger Soki Choi.

Att disputera vid Karolinska Institutet har varit en viktig personlig investering för Soki Choi som hon gärna rekommenderar andra. Men för att överhuvudtaget ge sig på det bör man vara säker på att ämnesvalet är helt rätt.

– Det är en svår resa och du utmanar verkligen dig själv. Det är som att springa ett långt mentalt maratonlopp. Men samtidigt lär du dig ett unikt hantverk som du har nytta av resten av livet, säger Soki Choi. F

Beyond cancer care

there’s human care

Every day, more than 100,000 patients worldwide are diagnosed, treated or receive follow-up with the help of an oncology or neurosurgery solution from Elekta. We believe that helping patients is more than just cancer care, it’s human care. Through innovation and collaboration, we are advancing new human care standards.

Visit elekta.com.

Human care makes the future possible

Memmert CO2-inkubatorer/värmeskåp/klimatkammare

ET!

NYHETER!

• Bästa klimatet för kvalité, miljön och din budget!

• HPP ny klimatkammare med Peltierkylning ger en extremt tyst och energisnål klimatkammare till lågt pris.

Hettich

Mikro-/bords-/golvcentrifuger • Effektiv och säker med litet fotavtryck!

• Rotina 38/38R ny bordscentrifug med eller utan kyla • Swingoutrotor för16x50ml/4x250ml. max. 4863xG • Vinkelrotor 8x50ml klarar 22 789xG

Extremt tyst och energisnål!

w

Hettich Labinstrument AB Kuskvägen 8, 191 62 Sollentuna

Tel: 08-752 00 30 Fax: 08-752 03 90

E-mail: info@hettichlabinstrument.se www.hettichlabinstrument.se

M e d i c i n s k Vet e n s k a p 3/11 2 9

28 september Möt de skarpaste hjärnorna om neurologiska sjukdomar Boka på www.nhr.se

Din idé – till nytta för många Vi på Innovationskontoret vill hjälpa dig under resan från bra idé till livskraftig innovation.

Vi anordnar inspirationsaktiviteter, erbjuder rådgivning och kan genom vårt nätverk se till att du får kontakt med andra innovationsaktörer som kan hjälpa dig att komma vidare.

ki.se/innovationoffice innovationoffice@ki.se 08-524 890 00

3 0 M e d i c i n s k V e t e n s k ap 3 /11

ffi O In no va tio n

Välkommen till oss på Innovationskontoret!

ce

Oavsett om du har en ny idé eller har ägnat år av forskning för att komma fram till ditt resultat så är du välkommen att använda vår service.

Avhandlingen Att återskapa bröstet direkt i samband med canceroperation har ingen negativ inverkan på sjukdomen. Det visar Catharina Eriksen vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi i sin doktorsavhandling.

Text Karin Söderlund Leifler

Nytt bröst direkt ett säkert alternativ

Catharina Eriksen startade därför en studie där hon jämförde 300 kvinnor som fått direkt bröstrekonstruktion med en lika stor kontrollgrupp som opererats med enbart mastektomi. Hon menar att en av studiens styrkor är att kvinnorna följts under lång tid efter operationen och att det fanns en kontrollgrupp, vilket de flesta tidigare studier saknat. Resultaten visar att det inte var någon skillnad mellan grupperna, varken för tid till start av efterbehandling eller upptäckt av återfall. De senaste åren har ytterligare ett par artik-

lar publicerats som kommit fram till samma slutsats.

– Resultaten gör att vi med trygghet kan erbjuda direkt rekonstruktion. Kvinnorna slipper vara utan bröst, vi besparar dem en extra operation och den totala sjukskrivningstiden blir kortare, säger Catharina Eriksen.

Skillnaderna mellan vilken metod som används är i dag stora över landet. I Stockholm får cirka 25 procent av kvinnorna bröstet återskapat direkt jämfört med sex procent i hela landet.

– Skillnaden beror mycket på olika klinikers möjlighet att erbjuda direkt rekonstruktion och den oro som har funnits, säger hon.

emelie nordstrand

Omkring 40–50 procent av de kvinnor som får bröstcancer blir rekommenderade mastektomi, där hela bröstet opereras bort. Att förlora ett bröst är traumatiskt för många och påverkar deras kroppsbild, självkänsla, sexualitet och psykiska välmående. Många vill få bröstet återskapat. Det vanligaste är att vänta i cirka två år efter operationen, tills risken för att tumören kommer tillbaka har minskat. Men det går också att återskapa bröstet direkt när tumören tas bort, så kallad direkt rekonstruktion, en metod som använts i mer än 20 år i Sverige.

Trots att flera studier har tytt på att direkt rekonstruktion med implantat är en säker metod, har många läkare varit oroliga för att det skulle ge högre risk för komplikationer, som kan leda till att man tvingas skjuta upp den efterföljande cancerbehandlingen. Det har också varit oklart om det blir svårare att upptäcka ett återfall om kvinnan har ett implantat i bröstet.

– Jag märkte att onkologerna var oroliga när vi kirurger föreslog direkt rekonstruktion och vi behövde ta reda på vilka för- och nackdelar som finns med denna metod, säger Catharina Eriksen, som är bröstoch plastikkirurg.

Catharina Eriksen

I sin avhandling har Catharina Eriksen även jämfört ett nytt halvmåneformat implantat med traditionella runda och anatomiska inlägg. Det halvmåneformade implantatet, som bara expanderar den nedre delen av bröstet, gav en mer naturlig form och bättre symmetri.

Catharina Eriksen ser flera frågor att fortsätta forska kring, gärna i större samarbeten mellan flera grupper.

– De flesta studier har gjorts på ”snälla” tumörer, men hur är det vid aggressiv bröstcancer? Är det lika säkert att rekonstruera brösten på de patienterna och vilka metoder är bäst? F

Många metoder för att återskapa bröst efter cancer • Varje år får drygt 7 000 kvinnor i Sverige diagnosen bröstcancer, vilket gör sjukdomen till den vanligaste cancerformen hos kvinnor. Sjukdomen kan i ovanliga fall även drabba män (drygt 30 fall per år). Sverige ligger i toppskiktet när det gäller bröstcanceröverlevnad.

• Ett bortopererat bröst kan återskapas med hjälp av implantat eller kvinnans egen vävnad. De vanligaste implantaten i dag är fyllda med silikon, saltlösning eller en blandning av dessa.

M e d i c i n s k Vet e n s k a p 3/11 31

’’

Forskningens vardag: SciLifeLab Området är nästan helt outforskat.

Kunskapsluckorna är stora, särskilt inom akademiska yrken.

Jann Lipka

3 2 M e d i c i n s k V e t e n s k ap 3 /11

Mobbning i arbetslivet kan leda till så många som 30 000 långtidssjukskrivningar per år. Ändå finns nästan inga studier på området. Men i höst startar ett stort forskningsprojekt vid Karolinska Institutet. text Karin Tideström

Arbetsplatsmobbning satt under lupp har också visat att långvarig mobbning kan leda till samma sorts posttraumatiska stressyndrom som man ser hos flyktingar som varit utsatta för krig eller tortyr.

– Jag har tidigare arbetat med irakiska flyktingar och sett vilka oerhört allvarliga konsekvenser posttraumatisk stress kan få. Jag tycker att detta är ett område som står på toppen av agendan när det gäller forskning i psykosocial medicin, säger Reza Emdad.

Projektet drog igång i början av september och forskarna ska studera arbetsplatser inom både industrin och akademin. Att det är två ganska olika arbetsmiljöer som undersöks är ingen slump.

– Det behövs för att vi ska få en bred förståelse och ha en bred bas när vi ska utveckla interventionsmetoderna, säger Reza Emdad.

Inom ramen för projektet, som löper under fyra år, ska situationen på de olika arbetsplatserna kartläggas genom enkätundersökningar. Parallellt ska forskarna också arbeta fram och testa interventionsprogram i p

ulf sirborn

Trots att man i dag vet att arbetsplatsmobbning är vanligt förekommande och leder till allvarliga konsekvenser både för dem som drabbas och för samhället i stort, finns få vetenskapligt beprövade metoder för att motverka mobbningen.

– Området är nästan helt outforskat. Kunskapsluckorna är stora, särskilt inom akademiska yrken, säger Reza Emdad, psykoterapeut och forskare vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet.

I somras tilldelades han forskningsstöd för att studera individuella och organisatoriska riskfaktorer som kan leda till mobbning i arbetslivet. Han ska också utveckla, testa och implementera interventionsmetoder som förebygger och motverkar mobbning.

Mobbning på arbetsplatser beräknas bidra till mellan 10 000 och 30 000 långtidssjukskrivningar per år, enligt en skattning av försäkringskassan i Blekinge från 1999. Mellan 100 och 300 självmord om året kan härledas till mobbning. Internationella studier

Reza Emdad

M e d i c i n s k Vet e n s k a p 3/11 3 3

Aktuellt: Arbetsplatsmobbning ulf sirborn

Christer Sandahl

samarbete med arbetsgivarna och företagshälsovården.

Den definition av mobbning som används är att offret ska ha varit utsatt för kränkande särbehandlig av en person eller grupp personer i snitt varje vecka under minst ett halvår. Mobbning är något som alltid utvecklas gradvis över tid, enligt Reza Emdad.

– Det kan börja som skvaller eller osanna historier om personen ifråga. Kollegorna kanske tittar bort när de möter honom eller henne i korridoren. Med tiden stegras mobbningen och blir mer direkt. Offret förnedras och isoleras och de som mobbar blir alltmer övertygade om att mobbningen är rättfärdig och att offret förtjänar behandlingen, säger Reza Emdad.

All mobbning handlar i grunden om maktobalanser och revirbeteende. Problemet är vanligare i hierarkiska miljöer. När mobbning utvecklas på en arbetsplats påverkas hela organisationen negativt. Med tiden accepteras mobbningen och integreras i arbetsplatskulturen.

– Organisationen blir helt enkelt sjuk. Studier har kunnat konstatera att arbetsplatsmobbning leder till nedsatt produktivitet, säger Reza Emdad.

Interventionsprogrammen måste därför rikta sig till hela organisationen, inte bara till offret och förövaren.

En pågående studie vid Karolinsk Institutet visar till exempel att även anställda som bevittnar mobbning utan att ingripa på sikt riskerar att bli deprimerade.

– Därför kommer våra interventionsmetoder, till skillnad från många andra, rikta sig till alla de inblandade grupperna; mobbarna, de utsatta och åskådarna, säger Reza Emdad.

För att förhindra mobbning krävs ett tydligt handlingsprogram som inkluderar både chefer och anställda på arbetsplatsen. De som vittnar om eller försöker förhindra mobbning ska också få stöd och garanteras anställningstrygghet.

Attityden till mobbning behöver förändras i hela samhället, enligt Reza Emdad.

– Det gäller att arbeta metodiskt och förebyggande och inte vänta tills de som mobbas drabbas av ohälsa

Många mobbas på jobbet

Nio procent av svenskarna upplever att de någon gång blivit mobbade på sin arbetsplats, enligt en avhandling från Örebro universitet. Mobbningen får stora konsekvenser för dem som drabbas. Snittiden för sjukskrivningar orsakade av mobbning var i början av 2000-talet 250 dagar för män och 210 dagar för kvinnor, enligt Arbetsmiljöverket. Män och kvinnor upplever sig lika ofta utsatta. När män drabbas är det oftast andra män som är förövare. När kvinnor drabbas är det både kvinnor och män.

3 4 M e d i c i n s k V e t e n s k ap 3 /11

och de som mobbar hinner slå ut ännu fler från arbetslivet. I de flesta fall är det omöjligt för den mobbade själv att bryta den negativa spiralen, säger han.

Mobbning i arbetslivet är bara en del av den företagshälsovårdsforskning som pågår vid Karolinska Institutet. Vid årsskiftet utnämndes Irene Jensen vid institutet för miljömedicin till Sveriges första professor i företagshälsovård. År 2002-2003 ledde hon en stor studie som resulterade i den så kallade AHA-metoden, en vetenskapligt beprövad metod för att kartlägga och förbättra anställdas hälsa och psykosociala arbetsmiljö via företagshälsovården. Arbetet fortsätter nu vid institutet för miljömedicin och mobbning och kränkande särbehandling är ett viktigt forskningsområde.

Christer Sandahl är psykolog och professor i samhälls- och beteendevetenskap vid institutionen för lärande, informatik, management och etik vid Karolinska Institutet. Han är också en av författarna till boken ”Chef med känsla och förnuft” som bland annat handlar om arbetsgruppers utveckling.

Mobbning är ett gruppdynamiskt syndabocksfenomen och ska inte i första hand ses som ett problem mellan enskilda individer, menar han. Det är ett problem som hela arbetsgruppen, inklusive chefen, har.

Har mobbningen gått långt kan man behöva ta hjälp utifrån.

– Som chef kan man vara en del av problemet. Då behöver man ta in någon som kan se situationen med friska ögon, säger han.

Det är viktigt att skilja mellan konflikter och mobbning, enligt Christer Sandahl. Konflikter som hanteras på rätt sätt utvecklar och stärker organisationen. Men konflikter som hanteras fel – eller inte alls – kan utvecklas till mobbning. Även skvaller och skitsnack på jobbet kan vara ett förstadium till mobbning och är alltid något man som chef bör ta tag i. Det räcker inte med att enbart tillrättavisa de anställda. Man måste ta reda på varför de är så missnöjda att de känner behov av att tala illa om varandra.

– Min erfarenhet är att om de anställda har arbetsuppgifter som de tycker är meningsfulla, om de upplever att de gör nytta och att arbetet har fördelats på ett rimligt sätt, då är de glada och nöjda och stöttar varandra. Mobbning beror alltid på bristande ledarskap. Kanske har man som chef ägnat sig mer åt yttervärlden och kunderna än åt sin arbetsgrupp, säger Christer Sandahl. F

90x245:Layout 1

09-04-28

09.33

Sida 1

Din vardag.

Vårt sätt att arbeta.

Linde: Living healthcare Vi på Linde Healthcare är en partner och totalleverantör av medicinska gaser, utrustning och service till sjukvården. Vi är närvarande, flexibla, och kanske framförallt; lyhörda när det gäller att ta fram specialanpassade lösningar för just dina behov.

Vår delaktighet ger oss en unik inblick i de utmaningar du möter varje dag. Att spegla din vardag styr vårt sätt att arbeta.

Linde Healthcare AGA Gas AB, 181 81 Lidingö Tel: 08-731 10 00, Fax: 08-731 11 42, www.linde-healthcare.se

Användarnas system Som användare är du huvudperson – systemet är intuitivt och lätt att komma igång med. TakeCare skapar tidsvinster när du, som användare, direkt kan se vad dina kollegor har gjort för patienten.

CompuGroup Medical Sweden AB www.compugroup.se

M e d i c i n s k Vet e n s k a p 3/11 3 5 CGM_MedVet_Halv_Stående.indd 1

2011-09-05 16:28:11

Kort om KIs forskning Redaktör: Cecilia Odlind

istockphoto

’’

Det tyder på att likartade processer är viktiga för flera olika autoimmuna sjukdomar.

Ingrid Kockum om att en tredjedel av riskgenerna för sjukdomen multipel skleros som nyligen identifierades tidigare har visat sig vara riskgener för andra autoimmuna sjukdomar, till exempel Crohns sjukdom och barndiabetes eller typ 1-diabetes.

privat

Kognitiv beteendeterapi, KBT, via internet är bevisat effektivt mot bland annat depression och torgskräck. Nu har en ny avhandling av Erik Hedman, doktorand vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet visat att även social fobi kan behandlas med internetbaserad KBT.

Den som lider av andningsuppehåll i sömnen är ofta trött på dagen.

Bestående viktminskning håller sömnapné borta Att gå ner i vikt kan göra det lättare för män med fetma att andas när de sover. En uppföljningsstudie visar nu att förbättringen av sömnapné är varaktig för de flesta.

KBT-terapi via dator hjälper vid social fobi Hur går internetbaserad KBT till?

Vilka fördelar finns med internetbaserad KBT mot social fobi?

– På flera sätt ökar den tillgängligheten till KBT. Den överbryggar långa avstånd och är

det enda sättet att förmedla KBT i vissa glesbygdsområden.

Behandlingstiden per patient och vecka minskar också från 50 minuter till fem minuter så att fler kan få hjälp.

Finns det några nackdelar?

– En förutsättning för behandlingen är att patienten är läskunnig och kan svenska så det blir svårt för personer med lässvårigheter, eller som inte talar språket, att ta del av behandlingen. Än så länge finns internet-KBT för social fobi främst i Stockholm, men troligtvis kommer internetbehandling att växa.

Social fobi vanlig form av ångest

Cecilia Groop

I Sverige lider cirka 8 procent av social fobi: en överdriven rädsla för att granskas i sociala situationer. De drabbade upplever stark ångest inför att exempelvis tala inför grupp och de isolerar sig från sociala sammanhang.

Källa: Erik Hedman

3 6 M e d i c i n s k V e t e n s k ap 3 /11

Karin Söderlund Leifler British Medical Journal juni 2011

folio

– Efter en diagnostisk utredning hos psykiatriker påbörjas en 15 veckor lång internetbehandling. Behandlingsinnehållet är detsamma som vid vanlig KBT men all information förmedlas i text. Patienten får varje vecka individanpassade hemuppgifter via ett e-postliknande system. Efter behandlingen träffar patienten läkaren för en utvärdering.

Andningsuppehåll i sömnen – sömnapné – är en relativt vanlig men ofta oupptäckt sjukdom som ökar risken för trafikolyckor, hjärnblödning och för tidig död.

I en studie vid Karolinska Institutet lottades 63 överviktiga män till en kontrollgrupp eller lågkaloridiet. Under nio veckor gick männen i viktminskningsgruppen ner i genomsnitt 18 kilo.

Ett år senare kunde hälften av männen sova utan andningshjälpmedel. Var tionde var helt frisk från sin sömnapné.

– Viktminskning är den enda behandlingen som hittills visat sig kunna bota sömnapné, medan andra behandlingar endast ger symptomlindring, säger Kari Johansson, doktorand vid institutionen för medicin, som lett studien.

352 barn och ungdomar som insjuknat i hjärntumör ingick i den första studien om eventuella samband mellan mobiltelefonanvändning och risk för hjärntumör bland unga. Deras mobiltelefonvanor jämfördes med 646 kontrollpersoner.

Resultatet visar ingen ökad risk men forskarna betonar vikten av att fortsätta att följa utvecklingen.

TBE och borrelia hos barn vanligare än man trott

Barn med fästingburna infektioner i nervsystemet har ofta mer diffusa symptom än vuxna. I den aktuella studien, som är gjord på 124 barn, var symptom som huvudvärk, feber och trötthet vanliga. Sjukdomsutvecklingen i två faser, som kännetecknar TBE hos vuxna, var inte heller tydlig hos barnen i studien. De ospecifika sjukdomstecknen hos barn kan bidra till att infektionen undgår upptäckt.

– När vi tog prover på liberala grunder i vår studie hittade vi långt många fler fall än vi brukar ha på kliniken. Vanligtvis har vi 2–3 barn per år med TBE, nu

folio

Så många som en fjärdedel av de barn som söker vård för neurologiska symptom kan ha borrelia eller TBE, visar en studie av forskare vid Karolinska Institutet.

I det höga gräset trivs fästningarna. Hos barnen i den aktuella studien var fästingburen borrelia dubbelt så vanligt som TBE.

hittade vi tio. Det visar att det är lätt att missa de här sjukdomarna hos barn, säger Mikael Sundin, läkare och forskare vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik.

Fästingburna sjukdomar

Tick-borne encephalitis (TBE) orsakas av ett virus och kan ge allvarlig hjärninflammation. Det finns inget botemedel mot TBE. Vaccination ger dock gott skydd mot infektion.

Borrelia är en bakterieinfektion som kan drabba hud, leder och nervsystemet (neuroborrelios), vilket ofta ger tillfällig ansiktsförlamning. Neuroborrelios hos barn under åtta år behandlas med intravenös antibiotika i tio dagar. Äldre barn och vuxna får antibiotika i tablettform.

TBE hos barn beskrivs ofta som en lindrig sjukdom, men den bilden har börjat ifrågasättas. Det är känt att både TBE och borrelia kan ge allvarliga och livslånga men hos smittade vuxna, medan de långsiktiga konsekvenserna hos barn är dåligt kända. Forskargruppen går nu vidare för att ta reda på mer.

– Vi har följt upp de här barnen ett år senare. Vi undersöker barnens motorik och hälsa, men resultaten är inte klara ännu, säger Mikael Sundin.

Facebook kan användas till mer än att upplysa omvärlden om vad man ätit till middag. Det rapporteras av forskare som studerat hur det sociala nätverket bidrog till en sjukvårdsreform i Taiwan.

Forskarna beskriver att landets akutmottagningar var överfulla

och de styrande hade förhandlat länge utan framgång. Då startade en akutläkare Facebookgruppen ”Rescue Emergency Room”. Inom en vecka hade gruppen fått 1500 medlemmar bland sjukvårdspersonalen och snart engagerade sig Taiwans sjukvårdsminister i diskussionen.

– Facebookgruppen fick

sjukvårdsministern att agera.

Det visar vilken kraftfull kommunikationskanal sociala medier kan vara, säger Jeremiah Scholl vid institutionen för lärande, informatik, management och etik Karin Söderlund Leifler The Lancet juni 2011

Karin Söderlund Leifler European Journal of Pediatrics augusti 2011 istockphoto

Facebook bidrog till sjukvårdsreform

Fynden från studien har påverkat rutinerna på Astrid Lindgrens Barnsjukhus i Huddinge där Mikael Sundin är läkare.

– Vi tar fler TBE-prover och är mer liberala med att ta prov på ryggmärgsvätskan för att hitta borrelia. Vi är mer vaksamma på de här sjukdomarna nu, säger han.

Forskare intresserar sig för hur Facebook kan effektivisera förändringar i vården.

M e d i c i n s k Vet e n s k a p 3/11 37

Aktuellt: Kreativitet Nu är det bekräftat. Kreativitet och psykisk sjukdom är två sidor av samma mynt. Enligt en ny studie vid Karolinska Institutet har konstnärer, författare och forskare oftare än andra schizofreni och bipolär sjukdom i släkten. text Karin Tideström illustration Anna Ödlund

På gränsen till galenskap Kristoffer lindgren

Simon Kyaga

Myten om det galna geniet har upprepats ända sedan Aristoteles dagar. Likaså föreställningen om den lidande konstnären och att allt konstnärligt skapande föds ur själslig smärta. Ämnet fascinerar och väcker känslor. Många är de forskare som har försökt belägga eller motbevisa ett samband mellan kreativitet och psykisk sjukdom. Men ingen har hittills gjort en lika omfattande genomgång som Simon Kyaga, läkare och doktorand vid institutionen för epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet, och hans kollegor.

I arbetet har de tagit de unika svenska registren till hjälp. Genom slutenvårdsregistret identifierade Simon Kyaga alla som varit inlagda för psykos i Sverige från 1973 och framåt, totalt över 300 000 personer. Genom Statistiska centralbyråns flergenerationsregister identifierade han deras släktingar och genom Folk- och bostadsräkningen undersökte han vilka yrken både de psykossjuka själva och deras nära släktingar hade eller någon gång hade haft.

Forskargruppen diskuterade sig också fram till ett antal yrken som de definierade som kreativa: Konstnärliga yrken som bildkonstnärer, musiker, designers,

Så definieras kreativitet

• Den mest vedertagna definitionen av kreativitet är att det är förmågan att generera arbete som är nytt och meningsfullt, i motsats till trivialt eller bisarrt.

• De flesta kreativitetstester går ut på att tänka ut så många lösningar som möjligt på ett öppet problem. Örjan de Manzanos forskargrupp använde sig av kreativitetstest från testbatteriet Berlin Intelligence Structure Test i studien som nämns på sidan 40. Testen är både verbala, figurativa och numeriska och mäter så kallat divergent tänkande. Dessutom kartläggs testpersonernas associationsbanor.

3 8 M e d i c i n s k V e t e n s k ap 3 /11

skådespelare och författare, samt vetenskapsmän, det vill säga akademiska forskare.

– Vi försökte välja erkänt kreativa yrken vars innehåll överensstämmer med den vedertagna definitionen av kreativitet, att man ska generera nya och meningsfulla idéer. Tidigare forskning har också visat att personer med dessa yrken har vissa specifika personlighetsegenskaper och får höga poäng på skattningsskalor för kreativitet, säger Simon Kyaga.

Studien visade att patienter med bipolär sjukdom var klart överrepresenterade inom kreativa yrken. Det var också deras friska släktingar. Även nära släktingar till schizofrena återfanns i högre grad än genomsnittet i kreativa yrken. Detsamma gällde dock inte de schizofrena patienterna själva.

– Under arbetets gång blev det tydligt att schizofreni är en så allvarlig och handikappande sjukdom att de som drabbas inte klarar sig i arbetslivet, säger Simon Kyaga.

Allra starkast var sambandet för de båda patientgruppernas friska släktingar.

– Det verkar alltså inte vara sjudomarna i sig som hänger ihop med kreativitet, utan snarare något i personlighetstypen hos dem som riskerar att drabbas, säger Simon Kyaga.

De manodepressiva patienterna och deras familjer återfanns i något högre grad inom gruppen forskare, medan släktingarna till schizofrena oftare hade mer konstnärliga yrken.

– Spontant tror jag att den bipolära personlighetstypen passar ganska bra för just forskning. Bipolära patienter har i snitt en högre ambitionsnivå än p

I studien som nämn i artikeln definieras vetenskapsmän som ett kreativt yrke. Medicinsk Vetenskap frågade tre forskare:

Hur viktigt är det att vara kreativ för att lyckas inom forskning? ulf sirborn

Kirsty Spalding, forskare vid institutionen för cell- och molekylärbiologi: – På frågan om kreativitet är viktigt för att bli en framgångsrik forskare är det korta svaret definitivt ja! Du måste vara kreativ för att tänka ut nya idéer och nya vägar att angripa problem och frågeställningar. Du behöver också kunna tolka data på ett kreativt sätt.

stefan zimmerman

Georg Klein, professor emeritus vid institutionen för mikrobiologi, tumöroch cellbiologi: – Tyvärr kan jag inte svara på det, frågan är för allmänt ställd.

Ordet kreativitet saknar precis definition och har dessutom blivit en kliché. Att använda ordet som om det vore något bestämt som alla vet vad det betyder är som att leta efter en svart katt i en mörk källare.

stefan zimmerman

Cecilia Söderberg Naucler, professor vid institutionen för medicin, Solna.

– Det finns många exempel på forskare som utan vare sig nytänkande eller kreativitet uppnår viktiga forskningsresultat. Jag tror dock att kreativa individer har större möjligheter att lyckas lösa komplexa problem och komma fram till okonventionella lösningar. Här hittar man nog många Nobelpristagare.

M e d i c i n s k Vet e n s k a p 3/11 3 9

Aktuellt: Kreativitet

normalbefolkningen. Det behövs i den akademiska världen, där det krävs att man inte ger upp utan kör på under lång tid. Kanske kan det också vara en fördel att i vissa perioder vara mer idérik och i andra mer strukturerad, säger Simon Kyaga.

Exakt vad sambanden beror på är för tidigt att säga.

Studien visar att det finns familjemönster och de skulle kunna hänga ihop med sociala faktorer i familjen. Men forskargruppens teori är ändå att kreativitet och psykisk sjukdom är två sidor av samma genetiska mynt.

– Jag tror att det är något i det kognitiva. Att något i generna gör att de här personerna är mer idé- och associationsrika än genomsnittet, säger Simon Kyaga.

4 0 M e d i c i n s k V e t e n s k ap 3 /11

Diskussioner pågår också om samband mellan andra diagnoser och kreativitet, till exempel adhd. Lisa Thorell, docent vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet, tycker sig kunna se en tydlig koppling. Hon forskar om kognitiva processer och adhd hos barn.

– Barn med adhd är kreativa på ett sätt som ibland innebär problem för dem, eftersom de tänker utanför ramarna, till exempel i skolan. Främst tror man att grunden till adhd är biologisk. Studier har konstaterat att dopaminsystemet är involverat, precis som det verkar vara vid kreativitet, säger hon.

nen passerar där innan den fördelas ut i olika hjärnregioner.

– Färre D2-receptorer verkar leda till en förändrad reglering och en lägre filtrering av informationsflödet.

Det skulle kunna förklara att man gör associationer och kopplingar som andra inte gör. Men det kan eventuellt också leda till att man har svårare att fokusera och ibland mister kontrollen, som vid psykosliknande tillstånd, säger Örjan de Manzano.

Framför allt är det förmågan till ovanliga associationer som forskarna kopplar ihop med kreativitet. I Simon Kyagas studie konstaterades att patienter med unipolär depression, där den maniska fasen saknas, inte var mer kreativa än andra. Tvärtom återfanns de och deras släktingar mer sällan än andra i kreativa yrken.

– Det verkar främst vara positiva symptom, som vanföreställningar, förändrad verklighetsuppfattning, ökad känslighet för sinnesintryck och storhetsvansinne, som är kopplade till kreativitet. Depression och apati däremot ser enbart ut att vara nedbrytande, säger Örjan de Manzano.

Men hur är det då med forskning och kreativitet – är forskare mer kreativa än andra? Simon Kyaga tror inte att det är så enkelt.

– Forskare är en så heterogen grupp. Det är nog ganska vedertaget att man inte måste vara kreativ för att forska. Men kanske för att bli en framgångsrik forskare, säger han.

En forskargrupp som helhet behöver definitivt vara kreativ, enligt Örjan de Manzano.

– Det övergripande syftet med forskning är att generera nya idéer och utveckla dem till något som ökar vår kunskap eller förståelse av världen. Att vara kreativ är helt enkelt vad jobbet går ut på, säger han. F

Lisa Thorell

privat

Den teorin ger också ett möjligt svar på gåtan varför en så svår psykisk sjukdom som schizofreni inte har dött ut genom evolutionen. Schizofreni drabbar patienterna i unga år och leder till kraftigt minskad fertilitet, schizofrena får klart färre barn än andra. Ändå har sjukdomen levt vidare. Ungefär en procent av befolkningen har diagnosen.

Förklaringen skulle kunna vara att friska personer med anlag för schizofreni får fler barn än genomsnittet.

– För att det ska finnas en evolutionär fördel måste man lyckas sprida sina gener mer än andra. Samma gener som leder till schizofreni kanske också har positiva sidor. Man skulle kunna tänka sig att kreativa personer får fler barn, säger Simon Kyaga.

Förra året kom en annan studie vid Karolinska Institutet som pekar åt ett liknande håll. För första gången identifierades en biologisk process som ser ut att vara kopplad till både kreativitet och schizofreni. Örjan de Manzano vid institutionen för kvinnors och barns hälsa studerade ett antal friska personer som hade fått hjärnan undersökt med PET-kamera. Personerna fick också göra ett kreativitetstest. Örjan de Manzano fann en tydlig koppling till dopaminreceptorn D2 i området thalamus i hjärnan.

Ju färre D2-receptorer i thalamus, desto högre poäng hade testpersonerna på kreativitetstestet. Låg utbredning av D2-receptorer i thalamus hittar man också hos schizofrena patienter och deras nära släktingar.

Thalamus fungerar som en slags kopplingsstation i hjärnan. All information som kommer in via våra sin-

Även adhd kopplas till kreativitet

ulf sirborn

’’

Myten om det galna geniet ser alltså ut att kunna stämma. Men inte myten om den lidande konstnären.

Örjan de Manzano

Forskning för liv och livskvalitet Ingen ska behöva lida av sjukdomar, skador eller funk­ tionsnedsättningar i hjärnan.

Ditt bidrag behövs!

din gåva går till forskning om: adHd • afasi • als • alzHeimers sjukdom • aspergers syndrom • autism • Beroende • Bipolär sjukdom • Cp-skada • depression • dyslexi • epilepsi • Hjärnskada • Hjärntumör • migrän • ms • parkinsons

Meze Design Photo: David Bicho

sjukdom • ryggmärgsskada • sCHizofreni • stamCeller • stroke • ångest • ätstörningar … med flera

Vi bryr oss om patienter med sällsynta sjukdomar Swedish Orphan Biovitrum är ett Sverigebaserat specialistläkemedelsföretag med internationell marknadsnärvaro. Bolaget fokuserar på att tillgängliggöra och utveckla specialistläkemedel för patienter med sällsynta sjukdomar och stora medicinska behov.

Vår portfölj innehåller för närvarande cirka 60 marknadsförda produkter, samt ett växande antal produkter i sen klinisk utvecklingsfas.

Våra fokusområden är: hemofili, inflammation/autoimmuna sjukdomar, försämrat fettupptag, cancer och ärftliga ämnesomsättningsrubbningar.

Ytterligare information finns på www.sobi.com.

www.sobi.com sobi_ad_185_122_medvet.indd 4

09.3841 M e d i c i n s k Vet e2010-10-26 n s k a p 3/11

Topplistan Redaktör: Cecilia Odlind

Ett urval av de senaste publikationerna från Karolinska Institutet i några av de mest ansedda vetenskapliga tidskrifterna. iStock photo

Science:

Oväntad cell lagar skadad ryggmärg Skador som drabbar hjärnan eller ryggmärgen läker oftast ofullständigt, vilket leder till permanent funktionsnedsättning. Vid skador förloras celler och de ersätts till största delen av ärrvävnad. Det har varit känt sedan mer än ett århundrade att en form av stödjeceller, så kallade gliaceller, bildar ärret och det refereras ofta till som ett gliaärr. Ärrets funktion har länge varit omtvistat och det finns indikationer på att det är viktigt för att stabilisera vävnaden, men det finns också bevis för att det hämmar återväxt av skadade nervfibrer.

I en aktuell studie visar professor Jonas Frisén och hans forskargrupp vid institutionen för cell- och molekylärbiologi att majoriteten av ärrceller i den skadade ryggmärgen inte alls är gliaceller, utan att de helt oväntat kommer från en mycket liten grupp celler, så kal�lade pericyter, som är belägna utmed blodkärlen i vävnaden. Forskarna visar att pericyterna börjar dela sig efter en skada och ger upphov till ett mycket stort antal bindvävsceller som vandrar mot skadan och bildar en stor del av ärrvävnaden. Av studien framgår också att dessa celler behövs för att sluta skadan och i avsaknad av denna reaktion så uppstår hål i vävnaden istället för ärrvävnad.

Forskare har under många år försökt modulera ärrbildning efter skador i nervsystemet för att förbättra möjligheten till funktionsåterhämtning. Dessa studier har varit inriktade på gliaceller. De nya fynden pekar på en central och tidigare okänd mekanism för ärrbildning vid skador i nervsystemet och motiverar nya studier för att ta reda på om modulering av pericyter efter skada kan stimulera funktionsåterhämtning.

Med en ny metod kan forskarna styra stamceller till att bilda flera olika sorters kliniskt viktiga nervcellstyper på ett effektivt sätt. Det är ett viktigt steg på vägen till att kunna ersätta eller reparera celler som gått förlorade vid exempelvis Parkinsons sjukdom.

Cell Stem Cell:

Nervceller framställs mer effektivt i ny metod

A pericyte origin of spinal cord scar tissue Göritz C, Dias D, Tomilin N, Barbacid M, Shupliakov O, Frisén J Science juli 2011

4 2 M e d i c i n s k V e t e n s k ap 3 /11

SPL

Pericyter (gul i bilden) är en celltyp som finns runt blodkärl. Ny forskning visar nu att de står för större delen av ärrbildningen vid en skada i ryggmärgen.

I framtiden hoppas forskarna kunna ersätta eller reparera celler som skadats eller gått förlorade vid sjukdom, exempelvis typ 1-diabetes och vid Parkinsons sjukdom. Men för att denna utveckling ska kunna förverkligas behövs effektiva metoder för att styra stamceller till att bilda just de sorts celler som går förlorade i de drabbade patienterna. En särskild utmaning är att framställa nervceller, eftersom det bildas flera hundratals olika sorters nervceller i hjärnan och det är viktigt att kunna framställa just de nervcellstyper som är kliniskt relevanta.

I ett gemensamt arbete har forskare inom Thomas Perlmanns och Johan Ericsons forskargrupper utnyttjat kunskap om hur olika sorters nervceller bildas under fosterutvecklingen i en mycket effektiv metod för att styra stamceller till att bilda flera olika sorters kliniskt viktiga nervcellstyper. Forskarna har systematiskt utnyttjat så kallade transkriptionsfaktorer - proteiner som styr geners aktivitet - för att framställa nervceller som är viktiga vid neurodegenerativa och psykiatriska sjukdomar. Förhoppningen är att den nya kunskapen bland annat ska ge bättre möjligheter att testa nya läkemedel i nervcellskultur.

Transcription Factor-Induced Lineage Selection of Stem-Cell-Derived Neural Progenitor Cells Panman L, Andersson E, Alekseenko Z, Hedlund E, Kee N, Mong J, Uhde CW, Deng Q, Sandberg R, Stanton LW, Ericsson J, Perlmann T Cell Stem Cell juni 2011

Cell Metabolism:

Höjdarpublikationer

Anatomin i bukspottskörteln ritas om av ny forskning

Genombrott i forskningen om livmodermyom MED12, the mediator complex subunit 12 gene, is mutated at high frequency in uterine leiomyomas Mäkinen N, Mehine M, Tolvanen J, Kaasinen E, Li Y, Lehtonen HJ, Gentile M, Yan J, Enge M, Taipale M, Aavikko M, Katainen R, Virolainen E, Böhling T, Koski TA, Launonen V, Sjöberg J, Taipale J, Vahteristo P, Aaltonen LA Science augusti 2011

Forskare vid Karolinska Institutet och University of Miami har visat att insulinfrisättningen i bukspottskörteln inte står under direkt kontroll av nerver, som man tidigare har trott. De få nerver som finns är kopplade till blodkärl, inte körtelceller. Detta är en slående skillnad från möss, som är mer välstuderade och där det finns rikligt med nerver. Ytterligare en skillnad som forskarna upptäckte är att de flesta av nerverna i en mänsklig bukspottskörtel etablerar kontakt med glatta muskelceller i blodkärlen, inte som hos möss direkt med de hormonproducerande körtelcellerna.

– Denna fundamentala skillnad vad det gäller nervförsörjningen hos mus och människa är viktig att känna till därför att det utgör grunden för att nya och mera specifika läkemedel ska kunna utvecklas för behandlingen av diabetes, säger en av forskarna bakom studien, professor Per-Olof Berggren vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi.

Hjärnträning ökar frisättning av dopamin Effects of working-memory training on striatal dopamin release Bäckman L, Nyberg L, Soveri A, Johansson J, Andersson M, Dahlin E, Neely A, Virta J, Laine M, Rinne JO Science augusti 2011 Nya kunskaper om mekanismerna bakom MS Genetic risk and a primary role for cell-mediated immune mechanisms in multiple sclerosis The international multiple sclerosis genetics consortium & the Wellcome trust case control consortium Nature augusti 2011

Autonomic axons in the human endocrine pancreas show unique innervation patterns Rodriguez-Diaz R, Abdulreda MH, Formoso AL, Gans I, Ricordi C, Berggren P-O and Caicedo A Cell Metabolism 6 juli 2011

Ny kunskap om hur betaceller reagerar på höjd blodsockerkoncentration Alpha cells secrete acetylcholine as a non-neuronal paracrine signal priming beta cell function in humans Rodriguez-Diaz R, Dando R, Jacques-Silva C, Fachado A, Molina J, Abdulreda MH, Ricordi C, Roper SD, Berggren PO, Caicedo A Nature Medicine juni 2011

Journal of Clinical Oncology:

Bättre överlevnad vid behandling av kroniska blodsjukdomar

The success story of targeted therapy in chronic myeloid leukemia: A population-based study of 3,173 patients diagnosed in Sweden 1973-2008 Björkholm M, Ohm L, Eloranta S, Derolf Å, Hultcrantz M, Sjöberg J, Andersson T, Höglund M, Richter J, Landgren O, Kristinsson SY, Dickman PW Treatment-Related Risk Factors for Transformation to Acute Myeloid Leukemia and Myelodysplastic Syndromes in Myeloproliferative Neoplasms Björkholm M, Derolf AR, Hultcrantz M, Kristinsson SY, Ekstrand C, Goldin LR, Andreasson B, Birgegård G, Linder O, Malm C, Markevärn B, Nilsson L, Samuelsson J, Granath F, Landgren O Journal of Clinical Oncology maj 2011

JEAN BONHOMME, ISM/SPL

Ny forskning visar, tvärtemot vad man tidigare trott, att den behandling med cellgift som ges vid kronisk myeloproliferativ blodsjukdom inte innebär någon ökad risk för utveckling akut leukemi. Istället är det sjukdomen i sig som bidrar till riskökningen.

– Våra fynd har stor betydelse för framför allt unga patienter, där man hittills behandlat med läkemedel som ger betydligt fler biverkningar och är dyrare, säger professor Magnus Björkholm vid institutionen för medicin, Solna, som Kronisk myeloproliferativ lett studien. blodsjukdom drabbar cirka 450 En annan ny studie av samma forskargrupp svenskar varje år. Tack vare ny forskning vet man nu att behandvisar också att dödligheten i blodsjukdomen ling med cellgift som ges vid kronisk myeloisk leukemi minskat dramatiskt sjukdomen inte innebär någon sedan läkemedlet imatinib godkändes som stan- ökad risk för utveckling av akut leukemi (bilden). dardbehandling 2001.

Muterat protein kunde inte förutsäga behandlingseffektivitet vid bröstcancer TP53 status for prediction of sensitivity to taxane versus non-taxane neoadjuvant chemotherapy in breast cancer (EORTC 10994/BIG 1-00): a randomised phase 3 trial Bonnefoi H, Piccart M, Bogaerts J, Mauriac L, Fumoleau P, Brain E, Petit T, Rouanet P, Jassem J, Blot E, Zaman K, Cufer T, Lortholary A, Lidbrink E, André S, Litière S, Dal Lago L, Becette V, Cameron DA, Bergh J, Iggo R The Lancet Oncology juni 2011 Syntetiskt nät kan förbättra resultat vid framfallskirurgi Anterior colporrhaphy versus transvaginal mesh for pelvicorgan prolapse Altman D, Väyrynen T, Ellström Engh M, Axelsen S, Falconer C for the Nordic Transvaginal Mesh Group NEJM maj 2011 Operation minskar risken för död i prostatacancer Radical prostatectomy versus watchful waiting in early prostate cancer Bill-Axelson A, Holmberg L, Ruutu M, Garmo H, Stark JR, Busch C, Nordling S, Häggman M, Andersson SO, Bratell S, Spångberg A, Palmgren J, Steineck G, Adami HO, Johansson JE for the SPCG-4 Investigators NEJM maj 2011 Här listas några av det senaste kvartalets publikationer där forskare vid Karolinska Institutet medverkat i tidskrifter med en så kallad impact factor över 15. Impact factorn för en tidskrift är en siffra som anger genomsnittligt antal referenser under ett år till artiklar som publicerats i tidskriften de två tidigare åren.

M e d i c i n s k Vet e n s k a p 3/11 4 3

Hygieniskt tangentbord

Folio

• • • •

Snabb, enkel rengöring Bra tangentbordskänsla Bakgrundsbelysning Påminnelse om rengöring

www.medigenic.se tfn: 08-97 09 90

ENDNOTE X5 ®

SION! NY VER

SION! NY VER

Marknadsledande graf- och analysprogram

Ett intelligent tillägg till din forskargrupp

Plotta enkelt mixade grafstilar, brutna axlar och avancerade 3Dgrafer. Med sin kraftfulla statistiska motor blir SigmaPlot 12 helt komplett för din professionella forskning.

ENDNOTE® har i över 20 år varit den smartaste lösningen för publicering och hantering av bibliografier.

Några nyheter i SigmaPlot 12: • Microsoft 2007 miljö med förbättrade funktioner • Enzyme Kinetics modulen nu integrerad • Förbättrade 3D-grafer och curv-fitting egenskaper • Använd Excels styrkor i SigmaPlot

Några av nyheterna i EndNote X5: • Automatisk formatering/Cite While You Write™ i över 5000 stilar • Dela PDF-filer och referenser mellan onlinedatabaser, EndNote Web och EndNote Desktop • Uppdatera automatiskt dina referenser direkt från världens alla online databaser • Visa och kommentera direkt i bifogade PDF-filer

Ladda ner en kostnadsfri testversion av SigmaPlot 12 och EndNote X5 här: www.alfasoft.se Tel: 031 - 60 43 80 Fax: 031 - 60 43 81

4 4 M e d i c i n s k V e t e n s k ap 3 /11

info@alfasoft.se www.alfasoft.se

Fråga forskaren Redaktör: Ola Danielsson

Är du nyfiken? Skicka in din klurigaste fråga om medicin till oss så letar vi rätt på en forskare som kan svara. Bästa frågan vinner ett första hjälpen-kit.

Sova för mycket – går det?

Folio

Varför är det dåligt med för mycket sömn? Jag har läst att risken för att dö i förtid är lika stor för dem sover åtta timmar som för dem som bara sover sex timmar per natt.

Maria

Lagom är bäst.

Vems DNA?

Varför bråkar löken med magen?

Svar: – I huvudsak kvarstår donatorns DNA, även om en viss uppblandning med mottagarens celler sker. Vissa ytor i blodkärl ersätts exempelvis med stamceller från mottagaren, och i lever och njure kan man tänka sig att en del av vävnadsreparationen sker med celler från mottagaren. I alla transplanterade organ cirkulerar ju dessutom mottagarens blodceller (som har mottagarens DNA).

Omvänt följer en del blodceller med från donatorn som sedan kan finnas kvar lång tid hos mottagaren och då inte bara i det transplanterade organet. Hoppas att detta rätade ut något frågetecken, men mer kunskap behövs på området.

Bo-Göran Ericzon, professor i transplantationskirurgi

Jag undrar varför vissa får ont i magen av lök?

Elisabeth Ahlman Svar: Lök, liksom exempelvis kål och bönor, innehåller svårsmälta fibrer som i tarmen delvis bryts ned av bakterier. I denna process bildas mycket gas, som kan ge upphov till kolikliknande smärtor hos vissa individer. En del människor kan också ha extra mycket av en sorts gasbildande tarmbakterier, som växer på dessa fibrer och på ett specifikt ämne som finns i lök. Vi har alla en unik flora av hundratals arter av bakterier i tarmen, och det är en aktuell forskningsfråga i vilken utsträckning magproblem, såsom IBS (irritable bowel syndrome), beror på en obalans i tarmfloran, det vill säga att vissa (gasbildande) arter växer sig för starka på bekostnad av andra.

Om du vill läsa mer kan jag rekommendera Karolinska Institutet University press bok: ”Magen.

Bakterier, buller och brak” av Peter Benno med flera.

Roland Möllby professor i bakteriologi

istockphoto

Jag läste om en kvinna som fick delar av en död persons ansikte transplanterat då hennes eget blivit skadat. Vems DNA är det då som finns i den transplanterade huden? Är det den döde personens DNA som sedan ersätts med mottagarens under tiden cellerna dör? Är det Vems DNA finns i ett nytt då samma sak vid organansikte? transplantationer?

Sofie Eklund

getty image

Svar: – Vi vet inte. Den förklaring som verkar troligast är att vissa bakomliggande tillstånd - till exempel depression - gör att man sover mer, snarare än att ökad sömn i sig har negativa effekter. Men för att reda ut frågan skulle man behöva göra experiment med överdriven sömn, vilket är mycket svårt eftersom hjärnan bara levererar en viss mängd sömn åt gången.

Torbjörn Åkerstedt, professor i beteendefysiologi

n Tack för frågan. Elisabeth får ett första hjälpenkit hemskickat.

Redaktionen

Fråga och vinn

Skicka din fråga till: medicinskvetenskap@ki.se eller Medicinsk Vetenskap Informationsavdelningen Karolinska Institutet 17177 Stockholm

M e d i c i n s k Vet e n s k a p 3/11 4 5

Fördjupning: Optogenetik Med optogenetik går det att mycket specifikt styra nervceller i hjärnan och ryggmärgen med hjälp av ljusstrålar. Metoden håller på att revolutionera neurovetenskapen och kan ge många nya svar som kan leda till nya behandlingar, bland annat inom psykiatrin.

Men den kan också ställa frågan om vad det är att vara människa på sin spets.

Nytt ljus över hjärnforskningen

text Fredrik Hedlund

georg kristiansen

Ole Kiehn privat

Karl Deisseroth

– En av de stora utmaningarna för hjärnforskare är att förstå funktionen av neuronala nätverk. De är ansvariga för beteenden som rörelse och att tänka och känna. Men om man går in i hjärnan så finns det en mängd nervceller som ligger i en stor sörja bland de andra. Att förstå hur en enskild nervcellsgrupp fungerar är inte enkelt. Med optogenetik kan man direkt stimulera eller hämma en viss typ av nervceller selektivt, säger Ole Kiehn, professor vid institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet.

Optogenetik är just nu det hetaste av det heta inom neurovetenskapen. Förra året utnämndes den till årets forskningsmetod av den prestigefyllda vetenskapliga tidskriften Nature Methods. Då hade metoden existerat i fem år. Grundprincipen kan beskrivas som ett sätt att genetiskt sätta in en ljuskänslig strömbrytare i en viss typ av nervceller i hjärnan eller ryggmärgen.

Med hjälp av ljusstrålar går det sedan att slå på eller av nervcellerna och på så vis studera deras funktion.

Ett av de mera uppseendeväckande experimenten redovisades redan 2005 av den österrikiske forskaren Gero Miesenböck, numera professor vid Oxford universitet i Storbritannien. Han hade introducerat ljuskänsliga nervceller i en bananflugas flygreflexnerver vilket gjorde att flugan lyfte när han belyste den med en laserstråle. För att visa att den inte bara blev rädd för ljusstrålen så kapade han av huvudet på flugan, som kan leva i upp till ett dygn utan sitt huvud, men då utan att kunna göra någonting. När laserljuset träffade den huvudlösa flugan började den flyga, inte så

4 6 M e d i c i n s k V e t e n s k ap 3 /11

långt och inte så kontrollerat, men ändå, den flög.

Men egentligen börjar historien om optogenetiken långt tidigare. Redan i början av 1970-talet hade mikrobiologer upptäckt att det finns mikroorganismer som har proteiner som styrs direkt av ljus. Men det skulle ta över 30 år innan hjärnforskarna kopplade ihop de mikrobiologiska fynden med sitt eget fält.

De första lyckade försöken att sätta in ljuskänsliga celler i en annan organism utfördes visserligen av Gero Miesenböck och hans grupp, men de använde en komplicerad teknik som kräver flera olika gener för att fungera. Istället var det när en psykiatriker vid fakulteten för bioteknik och psykiatri vid Stanforduniversitetet i Kalifornien – Karl Deisseroth – började använda generna för de ljuskänsliga jonkanalerna, så kallade opsiner, som dagens optogenetik föddes. Han och hans grupp publicerade sin första artikel 2005 där de kunde visa att de lyckats föra in genen för opsinen Channelrhodopsin-2 i däggdjursceller och att de kunde kontrollera cellerna med ljus.

Då, för sex år sedan, var optogenetik i princip en okänd metod och nu används den på alla stora universitet runt om i välden. En förklaring till att metoden har växt så snabbt är Karl Deisseroths inställning till att dela med sig av sina resultat – rent handgripligen.

Dels håller han varje år kurser på universitetet i Stanford i Kalifornien där intresserade forskare får komma och lära sig tekniken, dels delar han gratis med sig av alla de gentekniska verktyg som hans grupp har p

Inbal Goshen, Karl Deisseroth

Optogenetik är en ny teknik som låter forskarna slå på och av nervceller i däggdjur med hjälp av ljusstrålar.

På så vis kan de ta reda på vad just de nervcellerna gör.

tagit fram till alla forskare som är intresserade. Hittills har han skickat kloner av olika opsiner och annat till över 1000 lab. Han liknar det vid datorvärldens system med fri programkod, så kallad ”open source”.

– Det har förvånat vissa att vi gjorde så. Men det beror mycket på min kliniska bakgrund som psykiatriker, jag ser varje vecka behovet av bättre och mer specifika behandlingar. Jag vill därför hjälpa andra forskare att snabbt komma igång med optogenetik, säger han. Även om metoden sprider sig över världen och allt fler använder den så är det Karl Deisseroth som är den

tydliga fixstjärnan inom optogenetiken. Han har under de senaste 12–15 månaderna publicerat fler artiklar i Science och Nature än någon annan forskare någonsin gjort tidigare under motsvarande tidsperiod. I slutet av juli i år kom den senaste – i Nature – där han med hjälp av optogenetik undersökte orsaken bakom den sociala beteendestörning som förekommer vid autism och schizofreni. Hypotesen säger att det skulle vara fråga om en obalans mellan aktivering och hämning av olika nervceller i hjärnan. Hypotesen har inte kunnat testas tidigare eftersom både elektroder och läkemedel är alldeles för ospecifika och skulle påverka både de excitatoriska (aktiverande) och de inhibito- p M e d i c i n s k Vet e n s k a p 3/11 47

Fördjupning: Optogenetik

Optogenetik – så funkar det Genom att sätta in genen för ett opsin, en ljuskänslig jonkanal, i nervceller kan forskarna med optogenetik sätta på eller stänga av nervcellerna med hjälp av ljusstrålar.

1

promotor

En genetisk sekvens skapas med dels en unik promotor för den aktuella nervcellstypen som ska undersökas och dels en gen för ett opsin, en ljuskänslig jonkanal.

Gen för opsin

2

Gensekvensen sätts in i ett virus, oftast ett adenoassocierat virus, AAV.

3

Viruset injiceras i hjärnan på djuret där nervcellerna som ska undersökas finns.

s

viru

Viruset infekterar alla nervceller i området 1–2 mm runt injektionen, men opsinet utrycks bara i de celler som kan läsa av promotorn.

4

En fiberoptikkabel monteras i skallbenet över området där nervcellerna finns.

Nervcell

5

Ljus av en speciell våglängd i fiberoptikkabeln öppnar den ljuskänsliga jonkanalen i nervcellen och skapar, eller blockerar, en aktionspotential i nervcellerna precis som om de hade reagerat på sitt naturliga stimulus.

Ljuskänslig jonkanal

cellmembran joner

6

På så sätt kan forskarna sätta på eller stänga av de genmodifierade nervcellerna.

Forskarna iakttar sedan musens beteende och mäter dess nervsignaler för att ta reda på vilken roll de specifika nervceller som man valt att slå på eller av har.

Ordförklaringar Promotor: den sekvens av baspar i DNAt som ligger framför en gen och som styr genens uttryck.

Opsin: en ljuskänslig jonkanal, det vill säga en kanal som sitter i cellens hölje (membranet) och som vid påverkan av ljus kan öppnas för att släppa igenom joner. Det finns olika opsiner som antingen sätter på eller stänger av nervcellerna. De reagerar på ljus av olika våglängd (färg).

Källa: Nature maj 2010.

4 8 M e d i c i n s k V e t e n s k ap 3 /11

SVENSKA GRAFIKBYRÅN

riska (hämmande) nervcellerna i hjärnan samtidigt och på så vis behålla den obalans som man vill påverka.

Men med optogenetik går det.

Genom att först aktivera excitatoriska nervceller hos en mus kunde Karl Deisseroth och hans forskargrupp störa musens normala sociala beteende så att det liknade det som kan ses vid autism. När de sedan även aktiverade inhibitoriska nervceller kunde de delvis återställa den störda sociala funktionen.

– Den största effekten av den här forskningen är att vi har stärkt bevisen för en fysisk och biologisk bakgrund till något så abstrakt som social funktion. Kanske kan det öka förståelsen, empatin och stödet för psykiatriska patienter, som ofta blir stigmatiserade i dagens samhälle, säger Karl Deisseroth.

– Sekundärt kan fynden bidra till att hitta bättre behandlingar. Vi kan leta efter läkemedel som korrigerar balansen mellan excitatoriska och inhibitoriska nervceller, säger han.

Försöket är också ett lysande exempel på hela poängen med optogenetik. Tack vare sin specificitet går det att, i ett och samma levande djur, aktivera en nervsignal i hjärnan och hämma en annan – samtidigt. Det är inte möjligt med någon annan metod.

– Det är precisionen som är helt unik med optogenetik och tack vare den kan man svara på mer specifika frågeställningar, säger Marie Carlén, forskarassistent på institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet.

Hon var först i världen med att använda optogenetik för att undersöka hur olika nervceller är involverade i psykiska sjukdomar och hur normala hjärnfunktioner som inlärning och minne förändras vid psykisk sjukdom. Genom att styra nervceller i nätverk som anses bidra till symptomen vid schizofreni i vakna djur kan hon och hennes grupp studera kopplingen mellan nervcellerna och djurens beteende.

– Vi har nyligen skapat en genetiskt modifierad mus med hjärnverksamhet som efterliknar den man ser hos schizofrena patienter. Nu arbetar vi på att åtgärda de defekter vi ser med hjälp av både nya optogenetiska verktyg och kemiska substanser, säger hon.

Hon använder en lite annan teknik för att föra in genen för opsinet i de celler hon vill studera. Istället för ett aktivt virus använder hon ett inaktivt virus som kräver ett särskilt enzym för att bli aktivt. Fördelen är att det redan finns ett antal musstammar som har detta enzym i olika typer av nervceller och viruset infekterar då bara dessa celler. Det gör att hon inte behöver ta fram en unik promotor för varje nervcell hon vill studera.

Hon menar att optogenetiken kommer att förändra

neurovetenskapen för alltid. Där man, i 50 år, har sökt svaren inom psykiatrin med hjälp av läkemedel som påverkar hjärnan kan man inte komma längre, det är ett för trubbigt verktyg.

– Frågeställningarna finns redan i högvis. Nu kommer verktyget som kan ge svaren, säger hon.

Ole Kiehn är professor vid samma institution som Marie Carlén och han använder optogenetiken på ett helt annat sätt. Han har tillsammans med medlemmar av sin forskargrupp, Martin Hägglund och Lotta Borgius, skapat genetiskt modifierade så kallade transgena möss som har genen för Channelrhodopsin insatt i excitatoriska nervceller från födseln. I sina försök tar de ryggmärgen från nyfödda transgena möss in i en så kallad flödeskammare där ryggmärgen kan överleva i tolv till 18 timmar. Genom att belysa de excitatoriska nervcellerna i ryggmärgen kan han visa att dessa celler är helt nödvändiga för att kunna gå.

Ole Kiehns forskning har idag ingen direkt klinisk tillämpning. Det kommer till exempel inte att gå att operera in fiberoptik i ryggmärgen och få förlamade personer att gå igen. Det handlar mer om att kartlägga nervnätverkets organisation och funktion.

Annars handlar kritiken från allmänheten mot metoden ofta om just rädslan för att optogenetik ska gå att använda i människor och på så sätt fjärrstyra våra tankar och handlande på ett liknande sätt som Gero Miesenböck styrde bananflugorna. Något som Karl Deisseroth försäkrar är en helt orealistisk oro.

– Vissa kan tro att vi nu har så bra precision i denna teknik att vi kan slå på och av i princip vad som helst.

Men även om vi har en hög grad av precision så är vi väldigt långt ifrån att kunna utöva en sådan typ av kontroll över en person. Det är heller inget som går att göra på avstånd, man måste vara nära och montera in fiberoptik i hjärnan och så vidare. Man kan inte skapa en fjärrstyrd människa. Det försäkrar jag, säger han.

Men han kan förstå att människor reagerar på experimentet med den huvudlösa flugan som flyger. Det visar hur viktigt det är att forskare också är goda kom-

munikatörer och förstår hur folk kan uppfatta och tolka saker, menar han.

Men det finns ytterligare en etisk – eller kanske ännu mer filosofisk – nivå kring optogenetiken och dess möjligheter att ge svar på frågor om vår hjärna och dess funktion.

– Det faktum att vi nu kan kontrollera sådana saker som ångest och socialt beteende sätter fingret på den biologiska grunden till våra mest komplexa handlingar och motivationer. Det tar oss till några av de djupaste och olösta filosofiska frågeställningarna som exempelvis vad fri vilja är och vad som faktiskt definierar en person. Detta är en diskussion som vi i forskarsamhället måste ta, säger Karl Deisseroth.

Han menar att optogenetiken är ett verktyg som kommer att hjälpa människan att uppnå den högsta vetenskapliga drömmen – att kunna förstå sin egen hjärna. Men han förstår också att den drömmen inte delas av alla.

– Jag respekterar människor som är oroliga för detta. Antingen de är av den åsikten att människan inte kan förstå allt om sig själv och sin egen hjärna eller om de tycker att vi inte bör försöka. Samtidigt är jag väldigt glad över att vara en del av en process som ökar förståelsen av oss själva. F

ulf sirborn

’’

Frågeställningarna finns redan i högvis. Nu kommer verktyget som kan ge svaren.

Marie Carlén

Länktips:

youtube.com: Gero Miesenboeck reengineers a brain.

Karl Deisseroth: Controlling the Brain with Light.

Mikrobiologisk grundforskning möjliggjorde optogenetiken De ljuskänsliga jonkanalerna har hittats av mikrobiologer helt utan tanke på att de skulle kunna användas inom neurovetenskapen.

• Den vanligaste positiva jonkanalen channelrhodopsin kommer från en encellig alg som lever i färskvattendammar. Den fungerar som påknapp i nervcellerna eftersom den släpper in positiva joner i cellen när den träffas av blått ljus, vilket leder till att nervcellen aktiveras.

• Den negativa jonkanalen halorhodopsin kommer ifrån en förhistorisk bakterie som lever i extremt salt vatten i ökensjöar i Egypten. Den fungerar som avknapp eftersom den släpper in negativa kloridjoner när den träffas av gult ljus och nervcellen blir då inaktiv.

– Utan denna mikrobiologiska grundforskning skulle optogenetiken aldrig ha kunnat utvecklas. Den är på så sätt ett mycket bra exempel på varför det är så viktigt att värna både om grundforskningen och om den biologiska mångfalden, säger Karl Deisseroth.

M e d i c i n s k Vet e n s k a p 3/11 4 9

Boktips Redaktör: Cecilia Odlind

istock photo

Jan Ygge dödar tre myter om syn Myt 1:

Man kan träna bort sin ålderssynthet genom att avstå från glasögon så mycket som möjligt.

Falskt! Ålderssyntheten går inte att träna bort då den beror på att linsen stelnar på grund av kontinuerlig tillväxt under åren och detta kan man inte påverka.

Myt 2:

Att läsa i dålig belysning kan skada ögonen.

Falskt! Det är obekvämt att läsa i dålig belysning men det skadar inte själva ögat.

Det skulle kunna jämföras med att kameran gick sönder om man fotograferade i dålig belysning!

Myt 3:

Man får bättre syn av att äta mycket morötter.

En ny populärvetenskaplig bok beskriver synens förändringar från vaggan till graven.

Falskt! Näthinnans funktion mår bra av A-vitamin, som finns i morötter, dock får vi i oss tillräckligt med A-vitamin i den dagliga kosten.

Ny bok sätter ögonen i blickfånget

Tänk dig att ständigt överfylla glaset du häller vatten i, för att vattnet förefaller vara fruset.

Det hände ständigt en kvinna som efter en stroke drabbades av akinetopsi, en hjärnskada som gjorde att hon inte kunde se rörelser. Om henne, och mycket annat kring synsinnets komplexa uppbyggnad och funktion, berättar Jan Ygge i boken Ögat och Synen.

Med kapitel om allt från ögats anatomi till synfel och laserkirugi ger boken en översikt av hur den mänskliga synen fungerar. Det är den första och hittills enda boken på svenska som både ger en hel5 0 M e d i c i n s k V e t e n s k ap 3 /11

hetsbild över människans syn, och är skriven för gemene man.

– Jag kände att det var viktigt att förmedla min kunskap till allmänheten. Det råder många missuppfattningar kring synen idag och jag ville berätta hur det faktiskt ligger till, säger Jan Ygge, professor vid institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska Institutet.

bildmakarna

Hur ser ett öga ut inuti? Skiljer sig våra ögon från djurens ögon och varför får vissa människor synfel?

Svaren kan du hitta i en ny bok som handlar om människans synsystem.

Boken följer synens för-

Titel: Ögat och synen Författare: Jan Ygge Förlag: Karolinska Institutet University Press ISBN:

ändringar från vaggan till graven och läsaren får lära sig om orsaker bakom, och behandlingar mot, vanliga ögonsjukdomar som kan uppstå på vägen, till exempel grå starr.

Samtidigt får vi under resan ta del av små anekdoter om exempelvis glasögonens historia, och hur man hos en

Jan Ygge synar ögonen i en ny bok.

kvinna upptäckt en så kallad Jennifer Aniston-cell – en hjärncell som bara reagerar på bilder av Jennifer Aniston.

Cecilia Groop

Redaktion: Ansvarig utgivare: Ulla Bredberg Redaktör: Cecilia Odlind Journalist: Ola Danielsson Medicinsk Vetenskap ges ut av Karolinska Institutet och utkommer med fyra nummer per år.

En helårsprenumeration kostar 200 kr.

ISSN 1104-3822

Kontakta redaktionen på: medicinskvetenskap@ki.se Layout: Curt Lundberg Annonser: Jan Nilsson, jan.medicinskvetenskap@telia.com Tryck: Elanders 2011

Redaktionsråd: Malin Flodström Tullberg, Ola Hermanson, Jan Carlstedt-Duke, Gösta Gahrton, Ingrid Lundberg, Puran Chen.

Posttidning B MedicinskVetenskap Nr 3 2011

Vem är viktigast – sjuksköterskan eller thoraxkirurgen?

1 vid Karolinska Institutet Nr 3 201

För att patienterna ska få bästa möjliga vård behövs specialister och proffs inom varje område. Men det kräver också samarbete över yrkesgränserna.

I en alltmer specialiserad vård är det viktigt att vi behåller helhetsperspektivet.

Välkommen till Medicinska riksstämman – Sveriges största tvärvetenskapliga mötesplats

Här kan du vidareutbilda dig, diskutera nya rön och vårdens utveckling, utbyta erfarenheter och umgås tillsammans med andra läkare, forskare, sjuk­ sköterskor, vårdpersonal, läkarstudenter, politiker och representanter från näringslivet.

Passa också på att botanisera bland läkemedels­ nyheter och medicintekniska innovationer. Över 700 vetenskapliga programpunkter

Pris 50 kronor

Kreativitet | Kondom nobbas | Ljusstrålar

gränsar till galenskap

vid tillfällig sex bland unga

upplyser hjärnforskare

ningsnivåer i vårdteamet. Från akutsjukvård till psykiatri. I år kan du dessutom testa nya, spännande mötesformer.

Påverka framtidens sjukvård

Årets tema ”Säkrare vård” lyfter fram kritiska analy­ ser och goda exempel på vilken inverkan brister och rutiner har på säkerheten i vården. Tillsammans kan vi göra den bättre. Kom hit och påverka framtidens sjukvård! Läs mer på www.riksstamman.se

ILLUSTRATION: STINA WIRSÉN/WOO AGENTUR

Här finns aktuella vidareutbildningar och inspire­ rande föreläsningar för alla specialiteter och utbild­

rd År ets tem a: säk ra re vÅ stockholmsmässan 30 nov – 2 dec 2011 www.riksstamman.se

Genom kunskap och dialog utvecklar vi vården tillsammans.

Arrangör

Samarbetspartners

Mediapartner

Plugga rätt Forskarna TEM om hur hjärnan lär sig A