Medicinsk Vetenskap nr 3 2012 by Karolinska Institutet

En tidning från Karolinska Institutet Nummer 3 Oktober 2012 Pris: 50 kronor Nummer 3 / 2012

PÅ DJUPET:

AUTISM

Klimatsmart mat

Så mycket påverkar du

Tidig upptäckt ska hjälpa fler

Är matlådan giftig?

Forskarna svarar på dina frågor

tips för att fatta bättre beslut De forskar i DÖDENS närhet

kärlek Molekylerna som binder oss samman

PLUS: FANTOMSMÄRTOR / CELLER SOM BYTER SPÅR / VÅLDSBROTT

Skräddarsydd behandling

–Rätt läkemedel till rätt patient Skräddarsydd behandling innebär att vi kan hitta de patienter som har störst nytta av ett visst läkemedel. Genom tester ser vi hur den enskilde patientens sjukdom ser ut på gen- eller molekylnivå. Det visar vilka patienter som bäst svarar på ett visst läkemedel: Rätt läkemedel till rätt patient.

Roche är ledande inom skräddarsydd behandling Inom bröstcancer, hudcancer, lungcancer och hepatit har vi redan både tester och läkemedel. I mer än 160 pågående projekt arbetar vi för att hitta fler skräddarsydda behandlingar.

Roche AB Telefon: 08-72 61 200 www.roche.se

SE.ROC.1208:01

Inom Roche utvecklar vi både tester och nya bättre läkemedel.

Innehåll

№3–2012

Framsteg 7 Celler som byter spår 8 Fantomsmärtor 9 Tågångare 10 Våldsprevention 11 Klimatsmart mat 12 Spindeltråd 13 Tandläkarfobi

I fokus 24 KOL

Underskattad epidemi

26 Rökfritt

Är förbud enda vägen?

46 Kärlek

Molekylerna som styr dina relationer

Kollega med döden. Forskaren i rättsmedicin Henrik Druid känner att han hjälper de levande.

Möt forskarna 14 Tre forskare berättar om

arbetet i dödens närhet

42 Mats Thorslund om en

äldreomsorg i kris

54 Ögonblicket: Lore Zech

Ögonblicket. Dagen då allt tog en oväntad vändning.

Gifter i matlådan? Det senaste om risken med Bisfenol A.

om när hon först fick syn på en kromosom

På djupet: Autism 32 Läs om livet med autism och forskarnas kamp 34 Autism genom tiderna 37 Migration och autism

Alltid i MV 18 Krönika 20 Tidslinjen 22 Boktips 23 Utblick 28 Topplistan 30 Aktuellt vid KI 51 Frågor och svar En tidning från

Karolinska Institutet Nummer 3 Oktober 2012 Pris: 50 kronor Nummer 3 / 2012

Tema:

AUTISM

Tidig upptäckt ska hjälpa fler

tips för att fatta bättre beslut

Klimatsmart mat Unik studie mäter din påverkan Är matlådan giftig? Forskarna ger svar

Forskning i DÖDENS närhet

kärlek Molekylerna som binder oss samman

PLUS: FANTOMSMÄRTOR / CELLER SOM BYTER SPÅR / VÅLDSBROTT

Omslagsfoto: Getty Images

Autism. Mia Larsdotter fick vänta 35 år på sin diagnos.

I siffror. Hur klimatsmart är du?

Medicinsk Vetenskap №3–2012

Redaktören har ordet

”M

ÄNNISKOR ÄR OFTA SVÅRA ATT FÖRSTÅ SIG PÅ, inte minst när de pratar utan att använda ord. Ett höjt ögonbryn kan betyda ”Jag vill ha sex med dig”, men lika gärna något helt annat, som ”Det du just sa var mycket dumt”. Det konstaterar huvudpersonen Christopher i boken Den besynnerliga händelsen med hunden om natten, som skildrar hur en pojke med Aspergers syndrom upplever världen. Åtminstone är det en vanlig tolkning av boken, även om författaren aldrig har sagt sig beskriva just Aspergers syndrom. Hur som helst är det en spännande inblick i en annan människas huvud – ett huvud som fungerar ganska annorlunda än vad mitt gör. Om Christopher kunde titta in i mitt huvud skulle han nog inte tycka att allt står helt normalt till, utan att jag är mycket trögtänkt. Han är bra på mycket som jag är urusel på. Till exempel har han fotografiskt minne, och till skillnad från mig kan han namnet på alla världens länder. Det finns ett ord han skulle kunna använda för mig – ”neurotypisk”. Begreppet, som har vunnit viss mark både bland Aspergare och forskare, tar fasta på att mänskligheten inte kan delas upp i en normal och en onormal del. Det finns en mångfald av personlighetstyper, och inom varje personlighet finns en mångfald av egenskaper, färdigheter och svagheter. Vissa kombinationer råkar vara vanligare än andra, men vi är alla ganska märkliga egentligen. I detta nummer har vi ett tema om forskningen om autismspektrumtillstånd, ett paraplybegrepp där Aspergers syndrom ingår. Autismspektrumets mindre uttalade former innebär en särskild kombination av personliga egenskaper som inte är utan fördelar. En forskare som intervjuas i vårt tema menar att personlighetsdrag åt det autistiska hållet kan vara en framgångsfaktor och är vanligare i vissa yrkesgrupper, däribland forskare. Dess svårare former innebär dock stora problem med bland annat socialt samspel och kan vara ett allvarligt funktionshinder. Ännu har forskarna inte hittat något sätt att ”bota” eller förhindra dessa tillstånd. En viktig sak som forskningen om autismspektrumet bidragit till är ökad förståelse av andra och oss själva – en möjlighet att titta in i varandras huvuden och upptäcka att det finns många sätt att vara människa på. I detta nummer visar det sig också att medicinska forskare kan få oss att tänka till kring eviga frågor som döden, ålderdomen och kärleken. Är det till exempel dina gener som avgör om du lever i tvåsamhet eller är en kronisk ensamvarg? Läs och fundera!

PS: Lämna gärna tips och synpunkter till oss på medicinskvetenskap@ki.se eller Facebook.com/medicinskvetenskap. 4

Medicinsk Vetenskap №3–2012

Medarbetare i detta nummer: Lotta Fredholm Frilansjournalist Lotta Fredholm är molekylärbiolog och arbetar sedan 1999 som vetenskapsjournalist, bland annat för tidningen Forskning & Framsteg. Hennes favoritämne är allt som rör hjärnan. I det här numret skriver hon om spindeltrådsforskning, tandläkarskräck och våldsbrottslingar. Helena Mayer Journalist Helena Mayer är den legitimerade sjuksköterskan som blev journalist med inriktning mot medicin. Hon arbetar på Karolinska Institutets kommunikationsavdelning och skriver både i Medicinsk Vetenskap och Karolinska Institutets personaltidning KI Bladet. I det här numret har hon intervjuat forskare om hur det är att jobba nära döden. Annika Lund Frilansjournalist Annika Lund reder i det här numret ut hur det är att leva med fantomsmärtor och berättar om hormonerna som påverkar vårat kärleksliv. Hon har innan hon började frilansa arbetat i nära tio år på Dagens Medicin, där hon genom åren skrev om både sjukvårdspolitik och medicin. Dessutom: Selma Wolofsky, Fredrik Hedlund, Mattias Ahlm, Ola Torkelsson, Ulf Sirborn, Stefan Zimmerman.

Foto: Henric Lindsten, Charlotte Ödman

Ola Danielsson:

Redaktion Nummer 3 / 2012

En tidning från Karolinska Institutet Nummer 3 Oktober 2012 Pris: 50 kronor En tidning från Karolinska Institutet Nummer 2 Maj 2012 Pris: 50 kronor

PÅ DJUPE T:

AU TIS M

Klimatsmart mat

Tidig upptäckt ska hjälpa fler

Mardrömmar – så kan demonerna besegras

tips för att fatta bättre beslut

De forskar i DÖDENS närhet

Så mycket påverkar du Är matlådan giftig?

Forskarna svarar på dina frågor

Art Direction Per Boström per@contentinnovation.se Design Johan Blomgren

Molekylerna som binder oss dasamman För tidigt föd

Annonser Jan Nilsson jan.medicinskvetenskap@telia.com

klarar sig allt bättre

LER SOM BYT ER SPÅ R / VÅLD SBR

ingsmolekyler PLUS: DNA-origami / Klimathälsa / Trän

OTT

MV1203 01 Omslag.indd 3

Prenumerera på Medicinsk Vetenskap

Beställ redan i dag 4 nummer för 200 kr

E-post: medicinskvetenskap@ki.se Internet: www.ki.se/medicinskvetenskap

Chefredaktör Cecilia Odlind 08–524 861 16 cecilia.odlind@ki.se Redaktör Ola Danielsson 08–524 863 46 ola.danielsson@ki.se

tips från livsstilsprofessorn Forskarna som har kartlagt sina gener

k ä r l e k t f a r livsk PLUS : FAN TOM SMÄ RTO R / CEL

Ansvarig utgivare Christina Bostedt, Kommunikationsdirektör, Karolinska Institutet

2012-09-04 15.50

Redaktionsråd Gösta Gahrton, Malin Flodström- Tullberg, Ola Hermanson, Jan Carlstedt-Duke, Ingrid Lundberg, Theodore Holmlöv, Birgitta Jörgensen och Cecilia Magnusson Tryck Kaigan Medicinsk Vetenskap ges ut av Karolinska Institutet och utkommer med fyra nummer per år. En helårsprenumeration kostar 200 kr. ISSN 1104-3822 • Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. Karolinska Institutets uppdrag är att genom forskning och utbildning bidra till att förbättra människors hälsa. • I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. • Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Följ oss på Facebook! Facebook.com/ medicinskvetenskap

Medicinsk Vetenskap №3–2012

www.lakemedelsakademin.se

Kunskap är färskvara! Häng med du också! Läkemedelsakademin är Sveriges största oberoende kursgivare inom läkemedelsområdet. Årligen arrangerar vi drygt 80 olika utbildningar med cirka 6 000 deltagare. Utbudet täcker ämnesmässigt hela läkemedelsområdet, från tidig forskning och utveckling till tillverkning och användning. Våra utbildningsområden: Klinisk prövning, Regulatory Affairs, Drug Discovery–Preklinik, Kvalitet–GMP– Tillverkning samt Apotek–Information–Marknad. Ett urval kommande aktiviteter: • Workshop on Metabolites in Safety Testing – are your drug metabolites safe? 12 October, Stockholm • Mass Spectrometry of Small Molecules 18-19 October, Uppsala • 19th Intermediate Workshop on PK/PD Data Analysis: A four-day Course Using WinNonlin 21-25 October, Rome, Italy

LÄKEMEDELSAKADEMIN SWEDISH ACADEMY OF PHARMACEUTICAL SCIENCES

www.minhjartskola.se Ett samarbete mellan Pfizer och representanter inom Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund samt svensk hjärtsjukvård

OTH110224PSE03

Framtidens patientutbildning www.minhjartskola.se är en internetbaserad utbildning som är utvecklad för att komplettera de befintliga patientutbildningar som tillhandahålls genom sjukvården. Utbildningen vänder sig också till den som helt enkelt vill veta mer om livsstil och hälsa. I fyra olika utbildningsavsnitt ges värdefull information om hjärt-kärlsjukdom, riskfaktorer och livsstilens betydelse för att undvika risker. Det finns även information om kost, motion, rökning och olika behandlingsalternativ – vad de gör för nytta och vad som kan förväntas av dem. Gå in på adressen www.minhjartskola.se och delta redan idag!

Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se

C289393_Annons_min_hjartskola_205x130.indd 1

2012-08-28 14.56

Framsteg Det senaste inom medicinsk forskning

Inducerade stamceller – hudceller som har omprogrammerats till att likna embryonala stamceller. Cellerna på bilden har tagits fram av forskare i James Thomsons laboratorium på University of Wisconsin-Madison, USA.

Backade celler för hjärnforskningen framåt Sedan några år tillbaka kan forskare få celler att byta spår i utvecklingen. Nu använder forskare vid Karolinska Institutet omprogrammerade celler för att studera hjärnans sjukdomar. Precis som ett tåg kan backa, växla spår och fortsätta i en ny riktning kan cellers utveckling styras om som forskarna vill. En hudcell kan till exempel göras om till en nervcell. Tekniken bakom så kallade inducerade pluripotenta stamceller (iPS) presenterades av japanska forskare år 2006 och börjar nu få fäste i forsknings världen. Anna Falk, forskare vid institutionen för neurove tenskap, använder tekniken

för att studera sjukdomar och utvecklingsstörningar i hjärnan. Hjärnceller från patienter är näst intill omöjliga att få tag på. Därför skapar hon dem själv genom att i laboratoriet omvandla patienters hudceller till stamceller, och sedan vidare till nervceller. Dessa nervcel ler har samma DNA och mutationer som patienternas vanliga nervceller. – Från ett enda pyttelitet hudprov kan vi få fram ett obegränsat antal celler som

är relevan ta för den sjukdom vi vill studera. Med rätt metoder går det att omvandla Anna Falk. iPS-celler Foto: Ronny Falk till vilken cell som helst i hela kroppen, säger Anna Falk. Andra användningsområ den är forskning kring läke medelseffekter på olika cell typer och grundforskning

om stamceller, som också är svåra att få tag på men som nu alltså kan skapas genom omprogrammering av van liga celler. I framtiden hägrar möjligheten att transplantera omprogrammerade celler vid olika sjukdomar, till exem pel diabetes och Parkinsons sjukdom. Anna Falk är också före ståndare för en ny facilitet som ska hjälpa forskare vid Karolinska Institutet att omprogrammera celler till sin forskning. – Omprogrammering av celler öppnar fantastiska möjligheter men är också resurskrävande. Det tar fyra månader att omvandla en hudcell till en stamcell, sen tar det tre månader att mogna fram den cell man vill studera, säger hon. Ola Danielsson. Medicinsk Vetenskap №3–2012

Framsteg

Svårförklarat fenomen Upp till 80 procent av dem som förlorat en kroppsdel får fantomsmärtor. Vad fenomenet beror på är inte helt klarlagt. En möjlig förklaring går ut på att förlorade kroppsdelar inte längre signalerar till hjärnan, och då vill andra kroppsdelar få kontakt med detta ”lediga” hjärnområde. I denna omorganisering av hjärnan upp står smärtan.

Fantomkänslor underskattat problem

– Patienterna upplevde dessa fantomkänslor som mer obehagliga än fantomsmärtor, som de till skillnad från fantomkänslorna hade hört talas om tidigare, säger Berit Björkman.

Fantomkänsla, förnim melser av en förlorad kroppsdel, kan upplevas som värre än fantom smärtor. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet.

”D

et kändes som om svetten rann ur armhålan eftersom min förlorade arm låg så hårt fastklistrad mot kroppen”. Berättelsen kommer från en armamputerad person. En annan person berättar: ”Armen stod rakt ut från kroppen”. Historierna är exempel på fantomskänslor, en upplevelse av att ha kvar

förlorade kroppsdelar. Dessa upplevelser kan vara mycket obehagliga, berättar socionomen Berit Björkman, nydisputerad forskare vid institutionen för fysiologi och farmakologi, som djupintervjuat 28 kvinnor och män som blivit av med arm, ben eller bröst till följd av cirkulationsstörningar, cancer eller olyckor.

BÅDE FANTOMKÄNSLOR och fantomsmärtor är mycket vanliga – de flesta amputerade personer väntas få dem. Tillstånden är dock svårbehandlade. Berit Björkman, som i många år arbetat på en smärtklinik, tror det är viktigt att sjukvårdspersonal frågar amputerade hur deras fantomupplevelser känns för att hjälpa dem att sätta ord på obehag och smärtor. Ett annat tydligt Berit Björkman. resultat från hennes Foto: Albin avhandlingsstudier Skeppholm är att även kvinnor som fått ett bröst bortopererat efter en cancerdiagnos ofta känner av den förlorade kroppsdelen. En kvinna hade kraftig klåda i ett bortopererat brösts bröstvårta. – De bröstopererade patienterna visste inte innan operationen att man kan få fantomkänslor i ett bröst, så här kan sjukvården förbättra sin information, säger Berit Björkman. Annika Lund

Laura Schmalzl, forskare vid institu tionen för neurovetenskap skapar en illusion av att byta kropp med en docka. 8

Medicinsk Vetenskap №3–2012

Efter en amputation är det många som efter ett tag upp lever att den förlorade kropps delen åker in i den kvarvarande stumpen. Det ger vanligen förvärrade fantomsmärtor. Forskare vid Karolinska Insti tutet har nu försökt ”locka ut” sådana kroppsdelar. Åtta han damputerade personer ingick

i studien. De fick uppleva en visuell illusion av att byta kropp med en handamputerad docka, och simultant med dockan bli klappade på armstumpen. I nästa led klappades försöks personerna fortsatt på stum pen, men dockan klappades längre ned, där handen skulle ha suttit. Dessa kombinerade

syn- och känselintryck fick de handamputerade att känna sig klappade på en hand som satt där den skulle och inte i stumpen. Vissa patienterna fick mindre fantomsmärta av detta – för en försvann smärtan helt. Effekten bestod dock som högst några timmar. Annika Lund

Foto: Scanpix

Försvunnen fantomhand lockades fram igen

Framsteg FRAMTIDSFRÅGAN:

Vanligt gångproblem går oftast över

Förkylningens förbannelse

Många föräldrar oroar sig över att deras barn går på tårna. Nu visar forskning från Karolinska Institutet att det ofta bara är en tidsfråga innan barnet sätter hela foten i marken.

Foto: Istock

må barn som går på tårna är en relativt vanlig orsak till besök hos barnläkaren och oro hos föräldrarna. Om tågången håller i sig upp i åldrarna kan det leda till problem med smärta, att utöva sporter eller att barnet blir mobbat. Det har saknats kunskap om hur vanligt tågång egentligen är och hur problemet brukar utvecklas, något som forskare vid Karolinska Institutet reder ut i en ny studie. Resultaten, som bygger på information om cirka 1 400 barn i Blekinge, visar att fem procent av alla barn har gått på tårna. Studien tyder på att tågången oftast försvinner av sig själv, vid fem till sex Ibland går barn på tårna bara för att de vlll. års ålder hade fler än hälften börjat gå normalt. – Nu ska vi följa de barn som fortfarande går på tårna vid fem års ålder och se hur det går för dem. En del slutar troligen spontant och en del kan behöva någon form av hjälp, om det till exempel visar sig att de har för kort hälsena, säger Pähr Engström, doktorand vid institutionen för kvinnors och barns hälsa och en av forskarna bakom studien.

DE FLESTA TÅGÅNGARNA i studien utvecklades normalt i övrigt. Tidigare studier har dock visat att tågång är vanligare bland barn med olika typer av kognitiva eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, som adhd eller autism. I den aktuella studien ingick 17 barn som fått en neuropsykiatrisk Pähr Engström. diagnos och bland dem var så många som 41 procent tågångare. Men enligt Pähr Engström behövs det större studier för att klargöra detta samband. – Som förälder kan man hålla extra uppsikt för att utesluta att det finns en annan problematik, men i de flesta fallen är det inte så, säger Pähr Engström.

Ola Danielsson

Inget vaccin i sikte.

Hej Jan Albert, professor i smittskydd, när finns det ett vaccin mot förkylning? ”Jag tror att det kommer att ta lång tid innan vi kan vaccinera oss mot vanlig förkylning. En viktig orsak till detta är att förkylning kan orsakas av flera olika virus och bakterier. Dessutom finns det undergrupper för flera av dessa. Enbart för rhinovirus, som är den vanJan Albert. ligaste orsaken, Foto: Ulf Sirborn finns det cirka 100 kända undergrupper. Det är näst intill omöjligt att göra ett enda vaccin som skyddar mot alla virus, bakterier och deras undergrupper. Att göra många separata vaccin skulle vara både dyrt och svårt. Dessutom är de medicinska konsekvenserna av en vanlig förkylning trots allt ganska begränsade. Tillsammans betyder detta att det är osannolikt att det allmänna eller läkemedelsföretagen kommer att satsa på att ta fram ett vaccin mot förkylning.” Medicinsk Vetenskap №3–2012

Framsteg

Ny väg mot hiv-vaccin funnen

Anders Behring Breiviks våldsamhet hade varit svår att förutse med dagens bedömningsmetoder, menar forskare vid Karolinska Institutet.

Svårt att förutse våldsbrott Det är lättare att ringa in vem som troligen inte kommer att bli våldsbenägen än vem som riskerar att ta till våld, visar ny forskning.

Foto: Scanpix, Istock

tt sia om framtiden är alltid vanskligt, men sådana bedömningar behövs inom psykiatrin, rättspsykiatrin och kriminalvården, exempelvis för att kunna ta ställning till om en person kan få permission. Men de skattningsinstrument som används, där olika riskparametrar – som kön, ålder, missbruk eller tidigare våldsamhet – vägs samman, visar sig vara ofullständiga. Martin Grann, adjungerad professor i rättspsykiatrisk epidemiologi vid Centrum för våldsprevention, institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet, har tillsammans med amerikanska och engelska kolleger sammanställt 73 studier från 13 länder, som omfattar bedömningar av Martin Grann. 25 000 mäns framtida våldsbenägenhet med Medicinsk Vetenskap №3–2012

hjälp av nio olika bedömningsinstrument. Alla visade sig vara bristfälliga. – Vi kunde se att de med 91 procents säkerhet kan ringa in om en person inte löper risk att begå ett våldsbrott. Men när det gäller att förutsäga om personen framför dig är farlig har instrumenten bara en träffsäkerhet på 41 procent, säger Martin Grann. Klassiska återfallsförbrytare har stor chans att hittas, men inte ”nålarna i höstacken”. – Breivik hade man exempelvis inte fångat upp, säger han. Men huvudbudskapet är inte att sluta göra återfallsbedömningar. – De behövs, men det är viktigt att ha deras brister klart för sig. Den överdrivna optimism som har omgärdat dem har en delvis kommersiell grund, eftersom entreprenörer i branschen försörjer sig på att sälja utbildningar i hur olika instrument ska användas, säger Martin Grann. Lotta Fredholm British Medical Journal juli 2012

Immunförsvaret hos hivinfekterade personer kan i sällsynta fall bilda mycket effektiva antikroppar som blockerar virusets förmåga att binda sina målceller, men sådana antikroppar har hittills inte stimulerats av något av de vaccin som testats. Forskare vid Karolinska Institutet har i en ny studie på makaker kartlagt skillnaden mellan de ineffektiva och de effektiva antikropparna, de som ibland bildas naturligt. – Tidigare visste vi att de antikropGunilla Karlssonpar man får vid Hedlund. vaccination inte Foto: Ulf Sirbord binder viruset på rätt sätt, men inte mycket mer än så. Nu har vi fått fram ny information som är en förutsättning för att kunna förbättra vaccin i framtiden, säger Gunilla Karlsson Hedestam, forskare vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi som har ansvarat för studien. DET HANDLAR om små men avgörande skillnader. – Hiv-viruset har minimal exponering av ytor som antikroppar kan binda till, såsom de som ansvarar för virusets förmåga att ta sig in i värdcellen. Vi ser nu att de antikroppar vi får mot denna yta efter vaccination inte kommer åt att inaktivera viruset då de kommer in med fel vinkel.

Ola Danielsson Science Translational Medicine juli 2012

Naturligt bildade antikroppar är bättre på att angripa hiv-viruset.

Medicinsk Vetenskap №3–2012

Medicin i siffror

Äter du k limatsmart?

Det finns ingen motsättning mellan nyttig och klimatsmart mat, visar ny forskning. Om du ska ändra en sak, ersätt nötköttet med bönor eller kyckling. Text: Ola Danielsson

Unik kartläggning av matens klimatpåverkan

Så påverkar olika livsmedel klimatet Utsläpp av växthusgaser under produktion, bearbetning och transport till affären. 1 kg nötkött: 33 kg CO2e 1 kg lax : 4 kg CO2e 1 kg kyckling : 2 kg CO2e 1 kg potatis, baljväxter och äpplen: Mindre än 1 kg CO2e

Så påverkar du klimatet genom din kost Utsläpp av växthusgaser beräknat utifrån kostdagböcker där studiedeltagarna vägde och skrev upp allt de åt under 7 dagar.

Foto: Getty Images

Vegetarian: 2 kg CO2e per dag Fiskätare (äter ej annat kött): Knappt 3 kg CO2e per dag Köttätare (äter ej nötkött): 3 kg CO2e per dag Köttätare (äter nötkött): 4 kg CO2e per dag CO2e (koldioxidekvivalent) är ett mått på den klimatvärmande poten tialen hos olika växthusgaser såsom koldioxid och metan. Uttrycket anger hur mycket koldioxid som skulle behöva släppas ut för att få samma verkan på växthuseffekten.

30 %

av de totala utsläppen av växthusgaser inom EU beräk nas komma från livsmedels produktion.

Matvanorna hos 177 perso ner kartlades under en vecka. Därefter beräk nade forskarna varje individs näringsintag och Katarina Bälter. klimatpåver Foto: Gunilla Sonnebring kan genom sin matkonsumtion, något som inte gjorts tidigare på denna detaljnivå. Studien ingår i Sandra Ekströms mastersuppsats i ämnet nutrition under handledning av docent Katarina Bälter, institutio nen för epidemiologi och biostatis tik, Karolinska Institutet. – Klimatsmart mat har lika bra eller bättre näringsinnehåll. Man behöver inte bli vegetarian eller vegan, det räcker långt att skära ner på nötköttet, säger Katarina Bälter.

1,4 ton

Så mycket koldioxid eller jämförbara växthusgaser släpps i genomsnitt ut i samband med produktion av mat per person och år visar studien.

Medicinsk Vetenskap №3–2012 №2–2012

Hallå där Anna Rising

Africa att vi var välkomna dit och samla spindlar. Det gjorde vi och kom efter ett par veckor hem med 104 stycken. Vad hände sedan?

Som lyckats tillverka spindeltråd på laboratoriet

– Vi utvann DNA från spindlarna och det visade sig att den gen som kodar för att bilda trådprotein är gigantisk. Men vi använde bara en liten del av genen, en knapp tiondel, och satte in den i E-coli-bakterier som då kunde tillverka tråd. De gör proteinerna i löslig form, men när vi samlar det framrenade proteinet i provrör bildas spontat mycket starka trådar: De står emot 260 graders värme och tål etanolbad. Till viss del påminner de om de fibriller som bildas vid Alzheimers sjukdom – därför är vi på Alzheimercenter på Karolinska Institutet. Nu kan vi förutom trådar även skapa skum och film av materialet. Hur kan spindeltråd användas i medicinsk forskning?

Hennes forskning hänger på en tråd I ett unikt projekt arbetar Anna Rising med att tillverka spindeltråd med hjälp av bakterier. Materialet kan i framtiden komma att nyttjas för sårläkning och reparation av skadade nerver. 12

Medicinsk Vetenskap №3–2012

Hur kom det sig att du fastnade för spindeltråd?

– Jag är veterinär i grunden och hamnade av en slump i ett EU-finansierat doktorandprojekt där målet var att tillverka spindeltråd. Den spindel som enligt mätningar har starkast tråd är arten Euprosthenops australis och jag började med att mejla ut en fråga runtom i världen om var dessa fanns. Då fick jag svar från Spider Club of South

På några års sikt, hur skulle er spindeltråd kunna nyttjas kliniskt?

– Jag tror det kan bli aktuellt att använda själva tråden, kanske som suturmaterial eller för att läka sår. Det finns berättat att romarna lade hela spindelnät på sina hästars sår och det är gammal folkkunskap att spindelväv påskyndar sårläkning. Sedan finns studier som visar att spindeltråd kan få perifera nervändar som skadats att läka ihop. Här tror jag att vår tillverkade tråd kan komma till nytta. Men det krävs att vi visar att materialet är säkert att implantera i kroppen. Lotta Fredholm

Foto: Mattias Ahlm

-Jag är inte rädd för spindlar. När vi samlade spindlar i bushen fanns det betydligt farligare djur att oroa sig för, säger Anna Rising, forskare vid institutionen för vårdvetenskap, neurobiologi och samhälle, Karolinska Institutet.

– Vi har precis publicerat ett arbete där spindeltråden används som matris för att odla neurala stamceller. Dessa kan inte fästa direkt på odlingsplattan utan behöver ett biologiskt underlag. Idag används ofta proteiner från djur men med tanke på smittrisken kan cellerna då inte användas kliniskt och man får variabilitet i materialet. Vårt material däremot är tillverkat av bakterier och vi vet exakt vad det innehåller. En annan fördel är att det är så pass stadigt att cellerna på materialet kan flyttas från skålen och in i en patient exempelvis. Nu hoppas vi kunna skapa tredimensionella matriser för att kunna odla celler och i förlängningen kan man tänka sig att kunna skapa hela vävnader. I ett annat samarbete använder diabetesforskare tråden som underlag för att få insulintillverkande betaceller att dela sig och bli fler utanför kroppen. Här är tanken att cellerna sedan ska kunna återföras till kroppen som ett sätt att behandla diabetes.

Framsteg

” Det låter snarare som en manlig önskedröm” Stefan Arver, forskare vid institutionen för medicin, huddinge, är tveksam till amerikanska forskares slutsats att sperma skulle vara bra för kvinnors hälsa och få dem att känna sig lyckligare. I Expressen.

Smärta, men också lukter eller känslan av att ha något i munnen kan väcka rädsla för att gå till tandläkaren, menar tandvårdspsykologen Shervin Shanavaz.

Vuxna missförstår ofta rädslan

Tre frågor till Shervin Shahnavaz som forskar om hur kognitiv beteendeterapi kan hjälpa barn och unga med tandvårdsrädsla Varför har du valt att forska om ungas tandvårdsrädsla?

– Jag började 1998 som psykolog på Folktandvårdens klinik för medicinsk tandvård vid Huddinge sjukhus och arbetade där med tandvårdsrädda vuxna. Hos många väcktes rädslan redan i barndomen. Ungefär nio procent av alla barn och ungdomar uppskattas ha tandvårdsångest och tre-fem procent lider av tandvårdfobi, som gör att man helt undviker tandvård. Rädslan kan uppstå för att barnet upplevt smärta hos tandläkaren eller i sjukvården. Den kan även förmedlas indirekt från andra. Ibland spelar även mediebilder roll, som den osympatiske tandläkaren i filmen Hitta Nemo.

Foto: Johnér

Hur kommer studierna att se ut?

— Det finns stark evidens för att kognitiv beteendeterapi, KBT, hjälper mot fobier, men studier av barn och unga med tandvårdsrelaterade fobier saknas. I två jämförande studier ska en grupp lottas att få KBT-behandling av psykolog och en annan grupp gängse behandling som ges tandvårdsrädda, som inskolning och att få behandling under narkos. Sedan vill vi även jämföra gängse behandling med internetbaserad KBT.

Har du tips till föräldrar med tandvårdsrädda barn?

– Vuxna tar ofta för givet att det handlar om smärtan, men måste ta reda på vad barnet skräms av – det kan vara lukter eller att det känns obehagligt att ha något i munnen. Inför besöket går det ibland att låna hem en luktdosa för att vänja sig i hemmet, eller en bomullsrulle som man kan öva på att ha i munnen. På Sjukvårdsupplysningens sida finns också bra information med den animerade Gabriel Groda. Prata också med barnet om hur det har hanterat andra utmaningar, som att framträda första gången på danskursen. Då kan barnet använda samma strategier och förbereda sig mentalt och fysiskt. Lotta Fredholm Shervin Shahnavaz är legitimerad psykolog och doktorand vid institutionen för odontologi vid Karolinska Institutet. Han har nyligen kommit ut med boken Tandvårdspsykologi som är skriven för anställda i tandvården.

17%

lägre risk att drabbas av stroke hade de som åt 60 gram choklad i veckan, jämfört med de som inte åt någon choklad alls, visar forskning från Institutet för miljömedicin. Resultaten, som bygger på data från 37 000 svenska män visade även att både mörk och ljus choklad gav effekt. Forskarna tror att effekterna kan kopplas till så kallade flavonoider som förhindrar inflammation och åderförkalkning.

” Det här är grov kriminalitet som drabbar de fattigaste av de fattiga” Mats Wahlgren, professor i smittskydd vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska Institutet apropå en undersökning i tidskriften The Lancet som visar att en tredjedel av de mediciner som används mot malaria är rena förfalskningar eller felaktigt sammansatta. I Dagens Nyheter. Medicinsk Vetenskap №3–2012

Framsteg Tre forskare Xxxxxx berättar Namn: Henrik Druid Titel: Professor i rättsmedicin vid institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet. Forskar om: Hur diagnostiken av dödsorsaken kan förbättras när en person avlidit oväntat eller dött på ett sätt som polisen bedömer som onaturligt.

Med döden som kollega I vårt samhälle gör vi vårt bästa för att hålla döden på avstånd. Många vuxna svenskar har aldrig sett en död människa, och vill inte tänka på döden om det inte är absolut nödvändigt. Men en del resonerar annorlunda: Vi har pratat med tre forskare som har valt att ägna sig åt döden på heltid. Foto: Mattias Ahlm

Medicinsk Vetenskap №3–2012

Framsteg

Xxxxxx

” Jag kan hjälpa i sorgearbetet” ”Att jag blev rättsläkare, och senare forskare inom rättsmedicin, berodde på en kombination av slump och att jag inte var nöjd med arbetsförhållandena inom sjukvården. Som läkare kände jag inte att jag kunde ge patienterna den tid de förtjänade, vilket jag kunde som rättsläkare. Jag har genomfört ungefär 6000 obduktioner och i en stor del av dessa fall har jag haft kontakt med de anhöriga. I min forskning utvecklar jag bättre metoder för att ta reda på dödsorsaken, något som kan vara särskilt svårt när droger är inblandade. Det är information som anhöriga brukar vara tacksamma för att få, och på så sätt känner jag ofta att jag kan hjälpa dem i deras sorgearbete.

Vi anstränger oss alltid för att kroppen ska se så ren och hel ut som möjligt, och jag rekommenderar oftast de anhöriga att komma och titta på den. Många tvekar men de brukar vilja det efter några dagars betänketid. Jag tror att det hjälper människor att förstå och acceptera vad som har hänt. Synen på den döda kroppen är kulturellt betingad. Själv såg jag en död människa för första gången när jag var 17 år. Det var min mormor, och det kändes fridfullt men också kusligt och obehagligt. I Indien där jag jobbade en period har människor ett annat förhållningssätt. När någon dog var det till exempel de närstående som tog hand om kroppen och transporterade den. Döden ses som en mer naturlig del av livet och här tror jag det finns något för oss att lära. Det finns inget som är farligt med att se eller röra vid en död människa.” Berättat för: Ola Danielsson

Medicinsk Vetenskap №3–2012

Tre forskare berättar

” Min rädsla för döden har minskat” ”Jag började forska om patienter med obotbar cancer på 1980-talet för att jag såg att de inte fick ett optimalt stöd. Jag kände att jag verkligen kunde göra skillnad för dem, men arbetade till en början i stark motvind då frågorna uppfattades som främmande. Idag tycker jag att vi har blivit bra på att lindra fysiska symptom, men vi bottnar inte alltid så bra i de stora existentiella frågorna om liv och död. Det försöker jag utveckla med min forskning. Den allra sista tiden innan en person somnar in är nästan alltid lugn och fridfull. Men innan dess drabbas många som är i dödens närhet helt naturligt av perioder av missmod. Döden är en situation som man inte kan fly ifrån, istället tvingar den oss att välja förhållnings-

Medicinsk Vetenskap №3–2012

sätt. Ytterligheterna är att låta döden breda ut sig över alla livets aspekter eller att låta dödens realitet bli en källa till ökad livskänsla. Idag har de existentiella frågorna blivit en självklar del av vården och genom samtal kan man många gånger hjälpa en sjuk person att återupptäcka glädjen – och insikten om att man kan leva så länge man är levande. Genom att studera och möta hundratals döende och deras anhöriga har min egen rädsla för döden minskat avsevärt, samtidigt som jag har stor förståelse och respekt för människor som känner ångest inför det här okända. Jag har blivit mer medveten om att döden är en del av livet, som en ram som tydliggör det som finns innanför, det vill säga livet. Det har hjälpt mig att ta ställning till de stora livsfrågorna om vad som är huvudsaker och bisaker i mitt liv och jag försöker leva mer medvetet just nu när livet pågår och jag är frisk.” Berättat för: Helena Mayer

Namn: Peter Strang Titel: Professor i palliativ medicin, särskilt onkologi, vid institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet, överläkare vid Stockholms sjukhem. Forskar om: Hur man på bästa sätt underlättar och förbättrar den sista svåra tiden för både döende och deras anhöriga genom minskad smärta, illamående, ångest och oro och stöd i funderingar i samband med existentiell kris.

” Många avrådde mig från att göra studien”

Namn: Ulrika Kreicbergs Titel: Forskare vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet, legitimerad sjuksköterska. Forskar om: Hur risken för psykisk ohälsa hos efterlevande familjemedlemmar kan minskas när ett barn dör i cancer.

”Som nyutexaminerad sjuksköterska började jag arbeta på barnonkologen på Karolinska universitetssjukhuset och upplevde på kort tid hur tre små pojkar dog och hur föräldrarna hanterade detta på olika sätt. Jag blev starkt berörd och började så småningom forska om hur man på bästa sätt bemöter föräldrar som mister ett barn och vad som är viktigt för dem. Många inom professionen avrådde mig att genomföra studien för att de inte tyckte att man skulle riva i gamla sår och väcka känslor till liv hos föräldrar som förlorat ett barn. Men föräldrarna ville prata om sina upplevelser och avhandlingen visade att nästan alla tyckte studien var värdefull och att ingen förälder efteråt ångrade att de talat med sitt barn om döden. Personalen bör därför, innan det är för sent, stödja föräldrar som är osäkra på om de ska tala med sitt barn, att göra det. Under mitt avhandlingsarbete undrade mina barn varför jag gjorde detta arbete när jag bara grät av alla berättelser. Men med stöd av familj och kollegor så gick det, även om jag alltid bär det med mig. Jag vill inte ens tänka tanken på att förlora mina barn, men att se hur föräldrar trots allt klarar det och går vidare gör mig mindre rädd. Efter att ha sett hur barn, dessa små modiga människor, mött döden har jag också blivit mindre rädd för döden. Det är nog lättare att lära av barn än av vuxna, barn lever tills de dör och inte sällan har de en naiv syn på döden, till exempel att de kommer till Nangijala. Vi har Astrid Lindgren att tacka för mycket.” Berättat för: Helena Mayer

Medicinsk Vetenskap №3–2012

Krönika: Per Hall

Per Hall är professor i strålningsepidemiologi vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik

DET FINNS I PRINCIP TRE SÄTT ATT minska dödligheten i en livshotande sjukdom. Sjukdomen kan förebyggas, den kan upptäckas tidigt när den förhoppningsvis fortfarande är botbar och den kan behandlas. Bröstcancer är en dödlig sjukdom som drabbar fler och fler svenska kvinnor. Förutsättningarna för tidig upptäckt och behandling är väl uppbyggda i Sverige, men trots detta minskar inte antalet kvinnor som avlider av bröstcancer. Det är nu hög tid att studera möjligheterna att förebygga bröstcancer. Genom att identifiera och åtgärda riskfaktorer borde man kunna minska antalet som drabbas och dör. Förebyggande behandling är nytt för bröstcancer men har genomförts mycket framgångsrikt inom kardiologin. Genom att identifiera och påverka riskfaktorer som till exempel tobak, övervikt, fysisk inaktivitet, högt blodtryck och höga blodfetter har antalet individer som insjuknar och avlider i hjärtinfarkt och stroke minskats dramatiskt. Kan man inte göra samma sak inom bröstcancer? Förebyggande behandling är en tvåstegsraket. Det första steget handlar om att identifiera kvinnor med hög risk.

Medicinsk Vetenskap №3–2012

Inom bröstcancer påverkar livsstilsfaktorer som när man födde sitt första barn (tidigare=lägre risk), hur många barn man fött (fler=lägre risk), hur länge man ammat (längre=lägre risk) och om man använt p-piller (högre risk) eller hormonersättningsmedel (högre risk). Genetiska förändringar och mammografibildens utseende påverkar också risken för bröstcancer. GENOM ATT STUDERA en stor mängd kvinnor kommer vi snart att kunna identifiera en grupp där var tredje kvinna kommer att utveckla bröstcancer. Detta är steg ett.

” Genom att studera en stor mängd kvinnor kommer vi snart att kunna identifiera en grupp där var tredje kvinna kommer att utveckla bröstcancer. Detta är steg ett.”

ETT ALTERNATIV ÄR att medicinskt behandla kvinnor med hög risk ungefär som man gör med högt blodtryck eller höga blodfetter. Det finns ett flertal mediciner som visat sig minska risken för bröstcancer. Acetylsalicylsyra (ingår i bland annat Treo och Trombyl), metformin (mot diabetes) och statiner (sänker kolesterolnivåerna) har förvånande nog visat sig sänka risken för bröstcancer med 10-20 procent. Mindre förvånande är att den hormonella medicinering man ger bröstcancerpatienter efter operationen, för att förebygga återfall, även hindrar ny cancer från att uppkomma hos friska kvinnor med cirka 40-60 procent. De stora utmaningarna är att förstå vilka doser som behövs och hur länge en kvinna måste använda preparaten för att de ska ge effekt. Nästan varje timme, dygnet och året runt drabbas en kvinna av bröstcancer i Sverige. Förebyggande insatser med medicinsk behandling kan minska antalet kvinnor som drabbas av sjukdomen och som avlider. Det finns redan en etablerad organisation och frivilliga studiedeltagare i en pågående stor studie kring riskfaktorer bakom bröstcancer. Vad som krävs nu är främst mer finansiering – då kan vi gå vidare och på allvar börja besvara frågan om förebyggande behandling är möjlig.

Foto: Ulf Sirborn

Hög tid att förebygga bröstcancer

Steg två handlar om att åtgärda riskfaktorerna. Inom kardiologin är detta förhållandevis lätt. Det handlar om rökstopp, viktnedgång, ökad fysisk aktivitet och behandling av höga blodtryck och blodfetter. Några så enkla recept finns inte för bröstcancer. Viktnedgång, fysisk aktivitet och alkoholrestriktion minskar visserligen risken för bröstcancer men påverkan är liten. Att lägga sig i hur kvinnor skall leva sina liv, när de skall föda sina barn, amma, med mera, är förstås uteslutet.

ROI Return On Investment Alla lönsamma innovationer börjar med en idé, men alla idéer blir inte lönsamma innovationer.

return on innovation® www.bergenstrahle.se

Bergenstrale ROI Halvsida 175x115.indd 2

2012-08-13 14.37

Motverkar och lindrar Rastlösa ben, sk Restless Legs Syndrome Nu finns ett enklare, säkrare och effektivare sätt att förebygga RLS. Genom kliniska utprovningar har svenska läkare utvecklat en ny typ stödstrumpor - RestEasy® RestEasy® förebygger krypningar, pirrningar och kramper i ben och fötter som ofta uppstår eller förvärras vid vila och under sömn. RestEasy® känns svala, torra och är bekväma att använda, uppbyggda av unika kompressionszoner i Prokalmafiber®

Beställ dina RestEasy

Internet: www.prokalma.se Post: Prokalma, Box 130, 891 23 Örnsköldsvik konsumentkontakt: info@prokalma.se

OBS! Ange dina mått vid ankel, vaden och låret för rätt storlek!

RestEasy®

Medicinsk stödstrumpa, 1 par Pris från 399kr inkl moms Storlek: XS, S, M, L, XL, XXL

Prokalma

www.prokalma.se en del av Bobros Holdings AB

Tidslinjen Leukemi

Orsak: Cancerliknande förändringar i den blodbildande benmärgen som leder till att vita blodkroppar delar sig okontrollerat. Drabbar: Främst äldre, men leukemi är också den vanligaste cancerformen bland barn. Cirka 1 000 fall per år upptäcks i Sverige. Former: Beroende på vilka vita blodkroppar som är drabbade delas sjukdomen in i lymfatisk leukemi (akut eller kronisk) och myeloisk leukemi (akut eller kronisk).

Kampen mot blodcancern

Läkare, genetiker, kemister och fysiker har alla bidragit till bättre möjligheter att behandla leukemi. I dag överlever de allra flesta barn som drabbas.

1800

Text: Ola Danielsson

1900 / Strålning börjar användas. Strålning motverkar leukemi men kan också orsaka sjukdomen. Många av de tidiga radiologerna använde sina egna armar för att mäta ut vad de trodde var rätt stråldos, vilket resulterade i att en del av dem utvecklade leukemi.

1900

1947 / Det första cancerläkemedlet. Ett litet antal barn behandlas av Sidney Farber med substansen aminotperin, som visar sig kunna bromsa leukemi. Det leder till vidareutveckling av cellgifter som hindrar cancerceller från att växa och dela sig.

1940

Medicinsk Vetenskap №3–2012

1960-talet / Många patienter botas. Genom att kombinera flera läkemedel (cellgifter) lyckas forskare bota ett ökande antal patienter från leukemi.

1845 / Leukemi beskrivs. Rudolph Virchow beskriver det första fallet och ger sjukdomen namnet ”Leukämie” efter grekiska leukos (”vitt”) och aima (”blod”). Sjukdomen kopplas till ett överflöd av vita blodkroppar.

1960

1950

1957 / Första benmärgstransplantationen. Nobelpristagaren Donall Thomas utför den första benmärgstransplantationen på människa. I dag används metoden för att behandla flera former av leukemi.

1960 / Kromosombit saknas. Nowell och Hungerford upptäcker att en bit av en kromosom (Philadelphia-kromosomen) i cancercellerna hos vissa leukemipatienter saknas, men de förstår inte var den har tagit vägen.

Källor: American Society of Clinical Oncology, St Judes Children hospital, American Cancer Society, Federation of American Societies for Experimental Biology, Cancerfonden.

1973 / Saknad kromosombit hittas. Janet Rowley hittar den saknade kromosombiten på en annan kromosom, där den skapar ett protein som triggar leukemi. Det gör det möjligt att utveckla ett effektivt läkemedel mot denna form av leukemi.

1980

1970

1970 / Rymdforskare hjälper till. NASA finansierar utvecklingen av en apparat för att hitta utomjordiska livsformer i prover från mars. Resultatet blir en ny flödescytometer som sorterar blodceller med laserteknik och gör det möjligt att identifiera flera nya leukemiformer och förbättra diagnostik och behandling.

1990

1995 / Vita blodkroppar hjälper. Överföring av vita blodkroppar från en tidigare benmärgsdonator visar sig ibland kunna förhindra sjukdomsutvecklingen om cancern har kommit tillbaka efter en benmärgstransplantation.

2000-talet / Mutationer hittas. Genetiska kartläggningar av cancercellerna vid olika leukemiformer visar att sjukdomen ofta beror på ett flertal mutationer. Målsökande läkemedel utvecklas.

Framtidens utmaningar Mindre biverkningar

Forskare försöker hitta sätt att ge mediciner på ett nytt sätt, i lägre doser under längre tid och utifrån varje patients unika kropp och genuppsättning.

Inga återfall

Forskare hoppas hitta läkemedel som gör att cancercellerna ”släcks” och blir ofarliga, även om de finns kvar i kroppen.

Botemedel

När orsakerna för olika former av leukemi klargörs kan det bli möjligt att utveckla botande behandling för fler patienter.

2010

Eva Hellström Lindberg. Foto: Stefan Zimmerman NUTID

Allt fler överlever Genetiska kartläggningar möjliggör fler riktade läkemedel – Det har skett fantastiska framsteg inom forskningen de senaste decennierna och prognosen för många grupper av patienter har förbättrats kraftigt, säger Eva Hellström Lindberg, professor i hematologi vid institutionen för medicin, Huddinge. Mot kronisk myeloisk leukemi finns numera ett effektivt läkemedel med milda biverkningar. Eva Hellström Lindberg tror att fler riktade läkemedel kommer att utvecklas i takt med att de genetiska orsakerna till olika former av leukemi klargörs. Men det blir sannolikt svårare eftersom ny forskning tyder på att de genetiska orsakerna är komplexa. Men genom att tillängliga behandlingar som cellgifter och stamcellstransplantation förfinas och kombineras bättre kan patienternas prognos ändå fortsätta förbättras, även om behandlingen är tuff, menar Eva Hellström Lindberg. Stora framsteg har exempelvis gjorts i behandlingen av akut lymfatisk leukemi, den vanligaste cancerformen hos barn, där drabbade barns överlevnad har ökat från 4 procent för 50 år sedan till cirka 75 procent i dag. Medicinsk Vetenskap №3–2012

Boktips

Lita på magkänslan, men stressa inte, menar Katarina Gospic. Hon disputerade vid Karolinska Institutet 2011 med en avhandling som handlade om hjärnans förmåga att uppfatta orättvisor.

Förstå din hjärna och ta bättre beslut

Katarinas sju tips för bra beslut

Beslutsfattande kan vara svårt – i en ny bok avslöjas vad som styr våra val och hur du kan optimera möjligheterna för att välja rätt

Välj rätt – en guide till bra beslut Katarina Gospic (Brombergs)

kulle du dö lycklig om du dog imorgon? Svarar du ja på frågan har du nog fattat rätt beslut under den senaste tiden. Det menar Katarina Gospic som skrivit en populärvetenskaplig fördjupande bok om hur hjärnan fungerar vid beslutsfattande. Vilka beslut vi tar styrs av allt från vad vi åt till frukost och om vi är friska till vilka personer vi omges av och hur stressade vi är. Katarina Gospic menar att vi lättare kan ta kommandot över viktiga beslut genom att

Magen – Bakterier, buller och brak Peter Benno, Ingemar Ernberg, Tore Midtvedt, Roland Möllby, Elisabeth Norin, Torgny Svenberg. (Karolinska Institutet University Press)

I magen och tarmarna finns omkring ett kilo bakterier. Under de senaste åren har forskarna på allvar börjat uppmärksamma denna tarmfloras betydelse för kroppens fysiska och psykiska hälsa. I en uppdaterad nyutgiven bok beskriver sex ledande forskare och läkare inom olika specialiteter vad vi vet om magen och tarmfloran idag. 22

Medicinsk Vetenskap №3–2012

Var modig Hjärnan undviker automatiskt otrygghet – men vissa beslut kräver att du utmanar dina rädslor. Ha kontroll på dina känslor Är du impulsiv – öva på att tåla dig. Är du tillba kadragen – öva på att släppa hämningarna. Balansera mellan dig själv och gruppen Agera både för andras och din egen lycka. Må bra Sov, ät bra mat och motionera och var med veten om att läkemedel kan påverka dig. Lyssna på din inre röst Gör inte som alla andra bara för att det är bekvämt för hjärnan. Stå emot behovet av kortsiktig belöning Byt inte till vilket jobb som helst bara för att komma ifrån det gamla. Ta en paus Vila hjärnan genom att göra något annat en stund – då kan det klarna.

Patient.nu – Med världen som hälsoleverantör och internet som vårdcoach Håkan Eriksson och Peter Majanen ( Studentlitteratur)

Hur ska vården förhålla sig till dagens patienter som tar en mer aktiv del i sin egen vård? Det diskuteras i en ny bok som beskriver hur livsstilsförändringar tillsammans med nya kommunikationsteknologier skapar patienter med nya behov, beteenden och krav.

Foto: Gunnar Ask

medvetandegöra hur alla olika faktorer påverkar vår hjärna. – De flesta vet mer om sin smartphone än om hur deras egen hjärna fungerar. Därför behövs min bok, säger hon. Boken ger en kunskapsöversikt av vilka delar av hjärnan som är inblandade vid beslutsfattande och en rad exempel på forskningsexperiment som illustrerar hur olika faktorer påverkar processen. Känslor får ett eget kapitel. – Känslor påverkar i allra högsta grad våra beslut, till exempel genom att vi känner empati, grupptryck eller behov av snabb belöning. Ett konkret råd är därför att öva på att reglera dina känslor så att de inte får lika mycket makt över enskilda beslut. Samtidigt har man sett att människor som vågar lita på sin magkänsla är bättre på att förutse framtida händelser, som till exempel vem som vinner valet, säger Katarina Gospic. Cecilia Odlind

Utblick

bidra till exempelvis en mer individanpassad läkemedelsanvändning. Genom att ta två blodprov med tolv timmars mellanrum och analysera nivåerna av ett 50tal ämnen kunde forskarna bestämma den inre tiden med 3 timmars exakthet. Forskningen är inspirerad av botanikern Carl von Linné som upptäckte att det går att uppskatta tidpunkter på dagen genom att observera när olika blommor öppnas och stängs i förhållande till varandra.

Maneter och hjärtan är experter på att pumpa.

lägre hos människor, särskilt på gener som är inblandade i cancer och psykiatriska sjukdomar. Metylering är en kemisk påbyggnad på en gen som kan minska dess aktivitet. Forskarna tror att metylering har spelat en avgörande roll både i den evolutionära utvecklingen av människans hjärna och för människans känslighet för vissa sjukdomar. American Journal of Human Genetics augusti 2012

PNAS juli 2012

Forskare byggde en manet av hjärtceller Konstgjort djur. Den ser ut och rör sig som en manet men genetiskt sett är den en råtta. Amerikanska forskare har skapat en fritt simmande manet - av hjärtceller från råtta och silikon. Forskargruppen är intresserad av hur cellerna i hjärtat och andra muskler skapar en pumpande rörelse. För att testa sina teorier kartlade de hur cellerna i en manet är organiserade och återskapade strukturen genom att odla råtthjärtceller på ett underlag av silikon. När elektrisk ström tillförs simmar strukturen fritt i vatten, precis som en manet. Enligt forskarna har deras skapelse stora likheter med ett hjärta och kan användas till exempel för att testa effekten av hjärtmediciner. Nature Biotechnology augusti 2012

Foto: Istock

Mutationer bakom skillnader i livslängd Mitokondrie-DNA. Kvinnor har i genomsnitt längre liv än män, en könskillnad som finns också bland många andra djurarter. Australiensiska forskare har nu hittat en möjlig förklaring,

Viktigare när du äter än vad åtminstone hos bananflugor. Forskarna har hittat mutationer i mitokondriens DNA som förkortar livslängden hos manliga flugor men inte hos kvinnliga. Eftersom mitokondrien ärvs från modern kan sådana mutationer ansamlas genom evolutionen trots att de skadar männen, menar forskarna. Forskarna tror att mutationer i mitokondriens DNA kan vara en bidragande förklaring till könskillnader i livslängd hos många djurarter. Current biology september 2012

Ny metod mäter kroppens tid Individanpassad medicin. Läkemedel kan ge biverk ningar vid vissa tidpunkter men inte andra, eftersom kroppens processer varierar i cykler under dygnet. Även hälsoeffekter av mat kan påverkas av timing (se notisen nedan). För att pricka in rätt tidpunkt för en måltid eller ett piller räcker det inte med att titta på klockan, eftersom kroppens inre tid varierar mellan olika individer. Att fastställa en persons inre tidschema har tidigare varit omständligt, men nu har japanska forskare utvecklat en enkel metod som kan

Övervikt. Amerikanska forskare har visat att utvecklingen av övervikt bestäms mer av tidpunkten för matintag än matens innehåll, åtminstone hos möss. Forskarna gav två grupper av möss en fettrik diet. Båda grupperna åt lika många kalorier per dag, men den ena gruppen fick äta när de ville och den andra gruppen fick bara äta under en period av 8 timmar per dygn. Tre månader senare hade mössen som åt under hela dygnet gått upp i vikt, högre blodsockervärden och leverskador. Den andra gruppen hade god hälsa och ingen övervikt. Forskarna ska nu undersöka om timingen är lika viktig för utvecklingen av övervikt hos människor. Cell metabolism juni 2012

Metylering viktigt i människans utveckling Epigenetik. Människor och schimpanser delar många av sina gener, men människor drabbas oftare av vissa sjukdomar, som cancer. En amerikansk forskargrupp menar nu att förklaringen kan vara skillnader i hur generna uttrycks. Forskarna har jämfört ett område i hjärnbarken och upptäckt att graden av metylering på generna är betydligt

Ge inte upp, utsikterna att få barn kan vara goda.

Assisterad och naturlig befruktning lika framgångsrik Ofrivillig barnlöshet. Många ofrivilligt barnlösa kvinnor som påbörjar en IVF-behandling avbryter behandlingen efter två till tre misslyckade försök. Det kan finnas många skäl, exempelvis ekonomiska svårigheter eller känslor av hopplöshet. Men nu har amerikanska forskare visat att kvinnor som fortsätter behandlingen har god chans att lyckas. I den allmänna befolkningen lyckas cirka 85 procent blir gravida inom ett år och forskarna uppskattar att nästan samma sannolikhet kan gälla för assisterad befruktning, förutsatt att det inte finns kända medicinska skäl bakom barnlösheten. Studien visar också att chansen att bli gravid minskar med stigande ålder om egna ägg används, men inte om donerade ägg används. NEJM juni 2012 Medicinsk Vetenskap №3–2012

Sjukdomen: KOL

Foto: Ulf Sirborn

Många ville testa sina lungor

På World Spirometry Day den 27 juni passade cirka 600 personer från allmänheten på att testa sin lungfunktion på Centralstationen i Stockholm. Eventet arrangerades av Centrum för allergiforskning vid Karolinska Institutet och hade till syfte att uppmärksamma lungsjukdomar som astma och KOL och vikten av att mäta lungfunktion för att få en uppfattning om lunghälsan.

Livsstilshjälp för KOL-drabbade

I en ny bok för KOL-drabbade och deras anhöriga ger Kjell Larsson argument, motivation och tips för att sluta röka och hitta en mer hälsosam livsstil. Boken ges ut av Karolinska Institutet University Press och har också till syfte att skapa opinion för en bättre KOL-vård.

74 %

fler kvinnor dör i dag i KOL jämfört med 1997, medan antalet män som dör är oförändrat. Orsaken tros vara att könsskillnaderna i rökvanor har jämnats ut och att kvinnor är känsligare för sjukdomen. Pågående forskning vid Karolinska Institutet försöker ta reda på varför. 24

Medicinsk Vetenskap №3–2012

Orsak: Rökning, inandning av skadliga ämnen, ärftlighet. Symptom: Bland annat slemhosta, andnöd, trötthet och viktminskning. Drabbar: Cirka 65 miljoner människor uppskattas ha medelsvår eller svår KOL.

Växande epidemi i rökningens spår Kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL, är en under diagnostiserad lungsjukdom som blir allt vanligare. Med ett grishus som bas arbetar forskare vid Karolinska Institutet för en bättre framtida vård av de KOL-sjuka. Text: Selma Wolofsky Foto: Istock

OL är en inflammatorisk sjukdom i luftvägar och lungor som, i Sverige, i nio fall av tio orsakas av rökning. I takt med att allt fler personer i världen röker förväntas sjukdomen gå från att i dag vara den fjärde till den tredje vanligaste dödsorsaken år 2020. – Av de rökare som lever till 75-års ålder har hälften KOL. Det innebär att hälften inte fått sjukdomen trots att de rökt. En av de stora frågorna för forskningen att besvara är just varför vissa blir sjuka och andra inte. Vi behöver också kartlägga hur KOL hänger ihop med andra sjukdomar så som ledgångsreumatism, hjärtsjukdomar och diabetes, säger Kjell Larsson, professor i lungmedicin vid Karolinska Institutet. I Sverige blir rökarna färre. Samtidigt visar Hjärt-Lungfondens KOL-rapport 2012 att det var fler svenskar som dog i KOL 2011 än 1997, samt att endast en av fem KOL-drabbade svenskar har fått en diagnos. Kjell Larsson menar att det kan bero på att symptomen ofta tar decennier att utveckla. – Slemhosta är ett första varningstecken som ofta förknippas med att vara förkyld eller med så kal�lad rökhosta, och inte med KOL. De Kjell Larsson. flesta vänjer sig vid Foto: Måren Levin slemhostan och andra

symptom, som dålig kondition. Det gör att många söker vård först när de blivit allvarligt sjuka. I dag vet vi att en diagnos, rökstopp, motion och läkemedelsbehandling kan rädda en KOL-patients liv. Därför är det viktigt att fler får diagnos i tid, säger Kjell Larsson. På Socialstyrelsen pågår just nu ett omfattande arbete med att uppdatera de nationella riktlinjerna för vård av astma- och KOL-patienter. Tidigare riktlinjer är från 2004 och sedan dess har mycket ny kunskap om sjukdomarna tillkommit, varför det blir aktuellt med ett nytt vårdprogram. – Rutinerna för vilka patienter som ska utredas för KOL, samt hur de ska utredas, blir sannolikt en stor del av det nya programmet. Ett enkelt utandningstest, så kallad spirometri, används för att ställa diagnos. Detta test borde vara lika självklart på patienter som lider av långdragna besvär i lungor och luftvägar som att ta blodtryck, säger Kjell Larsson som är expert i Socialstyrelsens arbetsgrupp. VID KOL UPPSTÅR en kronisk inflammation i luftvägarna. Slemhinnan är skadad och flimmerhåren kan inte transportera bort sekret och partiklar utan den sjuke måste hosta upp slemmet. När processen fortsätter i många år bryts lungvävnaden ned och det bildas hålrum, emfysem, i lungorna där gasutbyte inte längre kan ske. I sin forskning undersöker Kjell Lars-

” Slemhosta är ett första varningstecken som ofta förknippas med att vara förkyld eller med så kallad rökhosta, och inte med KOL”

son tillsammans med sina kollegor hur friska respektive KOL-sjuka personers vita blodkroppar reagerar på att försökspersonerna vistas i en av de mest inflammationsframkallande miljöer som finns – ett grishus. – Att andas in lantbruksdammet i ett grishus får inflammatoriska celler, till exempel vita blodkroppar, att ansamlas och starta en inflammatorisk reaktion i luftvägar och lungor. Vi vill ta reda på om de vita blodkropparna är mer aktiva hos KOL-sjuka än hos friska personer. Vi undersöker även hur cellerna påver-

kas av att bli behandlade med antikolinergika, mediciner som KOL-patienter ofta får. Antikolinerga läkemedel har i första hand en luftrörvidgande effekt men senare forskning har visat att de även ingriper i den inflammatoriska rektionen och vi vill ta reda på hur detta fungerar, säger Kjell Larsson. Enligt honom kan mer kunskap om hur antikolinerga läkemedel lindrar inflammation i förlängningen leda till att forskarna kan ta fram mer effektiva läkemedel. Något botemedel är dock inte i sikte. Studier har gjorts på råttor för

att undersöka möjligheten att nybilda lungblåsor, vilka är skadade hos personer med KOL. Om detta över huvud taget kan utvecklas till en behandling för människor så ligger det decennier fram i tiden, enligt Kjell Larsson. – Att transplantera lungor är inte heller ett alternativ eftersom vi, huvudsakligen på grund av brist på donatorer, bara gör cirka 50 transplantationer om året i Sverige, och närmare 3 000 personer i landet dör av KOL varje år. Att sluta röka är det närmsta vi kommer ett botemedel i dag. Medicinsk Vetenskap №3–2012

Perspektiv: Rökfritt

Finland fimpar till 2040 Till år 2040 har Finland som mål att vara fritt från tobaksprodukter. Utvecklingen mot ett rökfritt samhälle i Finland har pågått sedan 1977 när landets skolor, kollektivtrafik och offentliga lokaler beslutades bli rökfria zoner i en ny tobakslag. Sedan dess har tillägg om rökfria arbetsplatser och rökfria restauranger tillkommit. Från 2010 är syftet med finska tobakslagen ”att användningen av tobakspro26

Medicinsk Vetenskap №3–2012

dukter, som innehåller för människor giftiga ämnen och orsakar beroende, ska upphöra”. Med det nya syftet kom också fler tillägg i lagen som framförallt ska hindra unga från att börja röka eller utsättas för passiv rökning. Källor: Laglexikon Finlex. Skriften ”Politik för tobakskontroll i Finland” utgiven av Finska social- och hälsovårdsministeriets institut för hälsa och välfärd, THL.

Världen puffar som aldrig förr En ny, stor studie visar att rökningen ökar i världen. Att förbjuda tobaksrökning helt är nog enda vägen att få folk att fimpa och att inte börja röka, menar forskare vid Karolinska Institutet. Text: Selma Wolofsky Foto: Johnér

ökning är på global frammarsch. Det bekräftas i en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften The Lancet nyligen. Studien är den mest omfattande i sitt slag och har bland annat kartlagt människors tobaksvanor i 14 låg- och medelinkomstländer. Sett till antal rökare bolmas det allra flitigast i Kina där cirka 300 miljoner personer uppskattas röka och mer än varannan man röker. Rökandet följer ungefär samma mönster i de flesta länder, berättar Hans Gilljam, professor i folkhälsovetenskap vid Karolinska Institutet – I början är det mest män och välbärgade personer som röker. Därefter kommer kvinnor och personer med lägre inkomst. Efter ett par årtionden blir människor sjuka och dör av sitt tobaksbruk, och tobaksskatter, lagar och ökad kunskap om farorna gör att antalet rökare minskar, säger Hans Giljam. I Sverige har rökarna totalt sett blivit färre de senaste decennierna medan Kina befinner sig i ett stadium där antalet rökare ökar. – Näst på tur att lära sig att röka av tobaksbolagen står kvinnor i fattiga länder och i länder med växande ekonomier, säger Hans Giljam. ATT RÖKNINGEN minskar i rika länder men ökar globalt menar han har flera förklaringar. Bland annat att tobaks bolagen satsar mycket på att marknadsföra cigaretter i medel- och låginkomstländer samt att kunskapen om riskerna med att röka fortfarande är bristfällig i många länder. Ytterligare en förklaring är att medel- och låginkomstländers ekonomier växer vilket gör att folk helt enkelt får råd att köpa cigaretter.

Men priset för ett liv som rökare kan som bekant bli högt. Enligt Världshälsoorganisationen, WHO, dör sex miljoner människor till följd av sitt eget eller andras tobaksbruk varje år, vilket motsvarar en person cirka var femte sekund. Om nuvarande trenden med allt fler personer som röker fortgår förväntas en miljard människor dö i förtid under 2000-talet. – Det otäcka är att många mellan- och låginkomstländer gör samma misstag som vi redan har gjort, trots alla bevis om hur skadligt det är att röka. Konsekvenserna kommer att märkas om ett par decennier när folk blir sjuka. Dessa länder står inför stora utmaningar om de ska kunna ta hand om alla människor som kommer att behöva vård, säger Hans Gilljam. TROTS ATT ALLT färre personer i Sverige röker är fortfarande cirka 900 000 svenskar dagligrökare. I studier har Hans Gilljam och hans kollegor sett att spontana försök att sluta röka lyckas oftare än planerade, och att små saker som till exempel höjt pris på cigaretter kan folk att fimpa. Forskningen visar också att endast 15 till 20 procent av de som slutar vänder sig till vården för stöd och mediciner. Han menar att samhället även måste ta ansvar för de rökare som inte söker hjälp för att sluta. – Jag tycker att det enda raka vore att lagstifta om ett förbud mot att röka to-

” Det otäcka är att många mellan- och låginkomstländer gör samma misstag som vi redan har gjort”

bak. Andra åtgärder, som att informera om riskerna med att röka, har vi använt i decennier och även om de fungerar tar de för lång tid, säger Hans Gilljam. De flesta som börjar röka gör det i ungdomsåren. Ett förbud skulle enligt Hans Gilljam även leda till att nyrekryteringen, och i förlängningen antalet rökare, minsHans Gilljam. kar drastiskt. Foto: Stefan – Ju tidigare man Zimmerman börjar röka desto svårare är det att sluta. Därför blir insatser som får ungdomar att inte börja röka viktiga om antalet svenska rökare ska bli färre. I första hand handlar det om ett förbud, och bland annat genom opinionsarbete tror jag att det kan bli verklighet inom 15 till 20 år. I studier har vi också sett att ungdomar är extra priskänsliga, så att höja priset på cigaretter är ett annat sätt att förhindra att de röker, säger Hans Gilljam. Än så länge har vi inget totalförbud i Sverige, men Statens Folkhälsoinstitut utreder om det rökförbud som infördes på serveringsställen 2005 kan utvidgas till att även gälla en del andra allmänna platser. Till exempel skulle uteserveringar, perronger och badstränder kunna bli rökfria. Tanken är att ett utvidgat rökförbud ska skydda mot passiv rökning, och även leda till att människor röker mindre eftersom det finns färre platser att bolma på. – Att utöka rökförbudet från 2005 kan leda till att folk röker mindre, framför allt för att antalet försök att sluta förmodligen kommer att öka om tillfälle att röka inte ges på lika många platser som i dag, säger Hans Gilljam. Medicinsk Vetenskap №3–2012

Topplistan

Kvinnor med cancer informeras sämre om fertilitetsrisker

Ett urval av de senaste publikationerna från Karolinska Institutet i de mest ansedda vetenskapliga tidskrifterna.

Kvinnor i fertil ålder som behandlas för cancer inJournal formeras betydligt sämre of Clinical om hur behandlingen Oncology påverkar deras framtida möjligheter att få barn, jämfört med män som står inför liknande behandling. Det visar en färsk studie från Karolinska Institutet. I studien ingick 484 unga män och kvinnor Claudia Lampic. som drabbats av cancer Foto: Jalle under åren 2003-2007 Flodström och där de allra flesta behandlats med cellgifter. I en enkät fick patienterna svara på frågor om vilken information de hade fått om fertilitetsrisker i samband med att de blev sjuka, om de hade genomgått fertilitetsbevarande åtgärder och om de hade en önskan om att få barn. Det visade sig att endast knappt hälften av kvinnorna hade fått information om hur behandlingen kunde komma att påverka deras fertilitet och bara 14 procent hade fått fertilitetsbevarande information. Bland männen hade fyra av fem informerats om att cancerbehandlingen kunde påverka deras fertilitet. Resultaten visade också att bland de kvinnor som hade en barnönskan när de påbörjade behandlingen var det bara 11 procent som hade använt en fertilitetsbevarande åtgärd. Hälften av männen lät frysa ner sina spermier. – Att frysa ner spermier är en enkel åtgärd men att ta ut ägg från kvinnan kräver större ingrepp och kan ibland innebära att cancerbehandlingen fördröjs. Det kan delvis förklara skillnaden. Men resultaten förvånade mig och de visar att informationen måste förbättras för att öka unga cancerdrabbade kvinnors möjligheter att få barn i framtiden, säger Claudia Lampic, forskare vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle.

80 000 hemlösa granskades för att kartlägga hur stor del av hemlösas sjuklighet som utgörs av infektionssjukdomar.

Hemlösa drabbas hårt av infektionssjukdomar Hemlösa människor har en högre dödlighet och sjuklighet jämfört med övriga i befolkningen. Men hur stor del av sjukligheten som utgör infektionssjukdomar har varit oklart, trots att informationen kan vara viktig för samhällsplanering och utveckling av sjukvård riktad till hemlösa. Ulla Beijer. Forskare vid KaroFoto: Peter Örn linska Institutet har därför tillsammans med kollegor vid Oxford University i England genomfört en granskning av drygt 4 000 artiklar och rapporter som skrivits under tre decennier om förekomsten av tuberkulos, hepatit C och hiv bland hemlösa i världen. Granskningen, som omfattade mer än 80 000 hemlösa, visade att förekomsten av infektionssjukdomar bland hemlösa varierade kraftigt: från 0,2 procent till 7,7 procent när det gällde tuberkulos, från 3,9 procent till Publicerad i:

Lancet Infectious Diseases

Medicinsk Vetenskap №3–2012

36,2 procent när det gällde hepatit C infektion och från 0,3 procent till 21,1 procent när det gällde hiv-infektion. Andelen hemlösa med hiv-infektion var högre i äldre studier, jämfört med nyare studier, vilket skulle kunna tolkas som om andelen hiv-infektion totalt sett minskat något bland hemlösa över tid. Hiv bland hemlösa var vanligare i USA, jämfört med resten av världen. Hemlösa drabbas betydligt oftare av dessa tre infektionssjukdomar. Därför är det viktigt med regelbundna undersökningar bland hemlösa så att sjukdomarna kan behandlas, smittspridning minska och att hemlösa kan erbjudas ett drägligare liv, inklusive boende, säger Ulla Beijer, socionom och forskare vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet. Prevalence of tuberculosis, hepatitis C virus, and HIV in homeless people: a systematic review and meta-analysis Beijer U, Wolf A, Fazel S Lancet Infectious Diseases augusti 2012

Sex differences in fertility-related information received by young adult cancer survivors Armuand GM, Rodriguez-Wallberg KA, Wettergren L, Ahlgren J, Enblad G, Höglund M, Lampic C Journal of Clinical Oncology maj 2012

Foto: Istockphoto

Publicerad i:

Det kompletta genuttrycket i en enskild cell kan nu fastställas.

Bättre överlevnad vid blodsjukdom Publicerad i:

Journal of Clinical Oncology

Ny metod visar alla aktiva gener i en cell Forskare vid Karolinska Institutet har tagit fram en metod som gör det möjligt att komplett kartlägga genuttryck, alltså vilka gener som är aktiva, i enskilda celler. Studien är gjord i samarbete med Ludwiginstitutet för cancerforskning och universiteten i Hayward och San Diego i USA. Med den metod Rickard som forskargrupperna Sandberg. har utvecklat går det att exakt beskriva och studera skillnaden i genuttryck mellan enskilda celler från samma vävnad. – Både vi och andra forskare har länge velat ha tillgång till en sådan metod, men det har varit tekniskt svårt, säger biomedicinaren Rickard Sandberg, forskare vid institutionen för cell- och molekylärbiologi och Ludwiginstitutet för cancerforskning. Metoden kallas för Smart-Seq och kan få användning inom en rad områden, till exempel cancerforskningen, där metoden kan användas för att studera vilka celltyper som ingår i cancertumör hos enskilda patienter. Det är också relevant att studera enskilda tumörceller som cirkulerar fritt i blodbanan eller lymfsystemet, eftersom de sannolikt kommer att bilda metastaser. Publicerad i:

Foto: Science Photo Library

Nature Biotechnology

Full-length m-RNA-seq from single cell levels of RNA and individual circulating tumor cells Ramsköld D, Luo S, Wang Y-C, Li R, Deng Q, Faridani OR, Daniels GA, Khrebtukova I, Loring JF, Laurent LC, Schroth GP, Sandberg R. Nature Biotechnology juli 2012

Malin Hultcrantz. Foto: Maria Samuelsson

I Sverige drabbas varje år cirka 450 personer av kroniska myeloproliferativa sjukdomar, en samlingsbeteckning för tre sjukdomar som innebär alltför hög produktion av celler i benmärgen som bland annat ger ökad risk för blodproppar och blödningar. Den behandling som ges i form av blodtappning, radioaktiv fosfor eller cellgifter syftar i första hand till att lindra symptom och minska risken för kom-

plikationer. En ny studie, där samtliga de över 9 000 patienter med kroniska myeloproliferativa sjukdomar som rapporterats till Cancerregistret mellan åren 1973 och 2008 ingick, visar att patienter med alla tre sjukdomarna har kortare livslängd jämfört med normalbefolkningen. – Samtidigt ser vi att överlevnaden hos patienter med polycytemia vera och essentiell trombocytemi har förbättrats under den tidsperiod vi studerat. Det är mycket hoppingivande, säger Malin Hultcrantz som lett studien. Patterns of survival among patients with myeloproliferative neoplasms diagnosed in Sweden from 1973 to 2008: a population-based study Hultcrantz M, Yngvi Kristinsson S, Andersson T M-L, Landgren O, Eloranta S, Rangert Derolf Å, Dickman PW, Björkholm M Journal of Clinical Oncology juli 2012 Blodpropp.

Fler av sommarens toppublikationer listade i korthet : God effekt för ny tablett mot reumatoid artrit Tofacitinib or adalimumab versus placebo in rheumatoid arthritis Van Vollenhoven RF, Fleischmann R, Cohen S, Lee EB, Garcia Meijide JA, Wagner S, Forejtova S, Zwillich SH, Gruben D, Koncz T, Wallenstein GV, Krishnaswami S, Bradley JD, Wilkinson B for the ORAL Standard Investigators. New England Journal of Medicine augusti 2012 Nytt om mekanismerna för nervcellsnybildning Neuronal circuitry mechanism regulating adult quiescent neural stem-cell fate decision Song J, Zhong C, Bonaguidi MA, Sun GJ, Hsu D, Gu Y, Meletis K, Huang J, Ge S, Enikolopov G, Diesseroth K, Luscher B, Christian KM, Ming G, Song H. Nature juli 2012 Bröstcancerpatienter återgår ofta till samma arbetstider som före diagnosen ställdes Change in working time in a population-based cohort of patients with breast cancer Hojer M, Nordin K, Ahlgren J, Bergkvist L, Lambe M, Johansson B, Lampic C Journal of Clinical Oncology juli 2012 Bröstcancermarkörer förändras med tumören Clinically used breast cancer markers such as estrogen receptor, progesterone receptor, and human epidermal growth receptor 2 are unstable throughout tumor progression Lindström LS, Karlsson E, Wilking UM, Johansson U, Hartman J, Lidbrink EK, Hatschek T, Skoog L, Bergh J Journal of Clinical Oncology juni 2012 Framgång i vaccinutveckling mot Alzheimers Safety, tolerability, and antibody response of active A-beta immunotherapy with CAD106 in patients with Alzheimer’s disease: randomised, double-blind, placebo-controlled, first-inhuman study Winblad B, Andreasen N, Minthon L, Floesser A, Imbert G, Dumortier T, Maguire RP, Blennow K, Lundmark J, Staufenbiel M, Orgogozo J-M, Graf A Lancet Neurology juni 2012 Hopp om ny strategi för att hindra cancerceller Metabolite profiling identifies a key role for glycine in rapid cancer cell proliferation Jain M, Nilsson R, Sharma S, Madhusudhan N, Kitami T, Souza AL, Kafri R, Kirschner MW, Clish CB, Mootha VK Science maj 2012 Jämförelse pekar på viss behandlingsstrategi vid blodcancersjukdomen multipelt myelom Superiority of the triple combination of borte zomib-thalidomide-dexamethasone over the dual combination of thalidomide-dexamethasone in patients with multiple myeloma progressing or relapsing after autologous transplantation: the MMVAR/IFM 2005-04 randomized phase III trial from the chronic leukemia working party of the European group for blood and marrow transplantation Garderet L, Iacobelli S, Moreau P, Gahrton G et al. Journal of Clinical Oncology maj 2012 Medicinsk Vetenskap №3–2012

Aktuellt vid KI

KALENDERN

Tips på aktiviteter vid Karolinska Institutet Populärvetenskaplig föreläsning: Magen och maten Peter Benno och Ingemar Ernberg berättar om sin nya bok. Var: Sal Jacob Berzelius, Karolinska Institutet, Solna När: Tisdagen den 16 oktober kl 17.30–20.00 Läs mer: www.kiup.se

Melinda Gates och dekanus för forskning Martin Ingvar.

Populärvetenskaplig föreläsning: Hjärtat Mårten Rosenqvist, Per Tornvall och Karin Schenck-Gustafsson berättar om sin nya bok. Var: Sal Jacob Berzelius, Karolinska Institutet, Solna När: Tisdagen den 6 november kl 17.30-20.00 Läs mer: www.kiup.se

Melinda Gates hedras för sitt engagemang Brinner för preventivmedel till fattiga kvinnor

familjeplanering på den globala hälsoagendan. Mellan nu och år 2020 kommer 120 miljoner nya kvinnor och flickor att få tillgång till redskap för familjeplanering, sa Melinda Gates.

Melinda Gates blev i augusti i år hedersdoktor vid Karolinska Institutet, med anledning av sitt arbete för global hälsa på vetenskaplig grund inom ramen för Bill & Melinda Gates Foundation. I sitt tal vid ceremonin berättade hon om stiftelsens verksamhet och om hur den arbetar med stödprogram inom vaccinationer, jordbruk och familjeplanering. – Till slut har vi fått upp frågan om

stödjer hälso- och sjukvård i fattiga länder och finansierar forskning för effektiva åtgärder mot de största globala hälsoproblemen. I utvecklingsländer har stiftelsen fokuserat på att förbättra människors hälsa och ge dem möjligheten att lyfta sig ur hunger och extrem fattigdom. I USA arbetar stiftelsen för att säkerställa att alla människor har de möjligheter de behöver för att lyckas i skolan och livet.

BILL & MELINDA GATES FOUNDATION

G R AT T I S !

Mästerfotografen fick guldmedalj

Fotografen Lennart Nilsson tilldelades i augusti Karolinska Institutets jubileumsmedalj i valören guld, för hans långvariga och banbrytande arbete med att utveckla och förnya det medicinska fotografiet. Medaljen ges till personer som gjort enastående insatser för den medicinska forskningen och för Karolinska Institutet. Vid ceremonin, då Lennart Nilsson också hyllades på sin nittioårsdag, passade han på att tacka tillbaka genom att donera Lennart Nilsson och Karolinska Institutets rektor Harriet Wallbergsin fotoutrustning till Henriksson. Karolinska Institutet. 30

Medicinsk Vetenskap №3–2012

C I T E R AT

” Vi har mycket att lära av vårt mindre grannland” Harriet Wallberg-Henriksson, rektor vid Karolinska institutet, i DN debatt om att Sverige bör följa Danmarks exempel och inrätta en blocköverskridande och långsiktig forsknings- och innovationsstrategi som står fast även vid regeringsskiften.

Populärvetenskaplig föreläsning: Hjärnan Lars Olson och Martin Ingvar berättar om deras bok som nu kommer ut i reviderad upplaga. Var: Sal Jacob Berzelius, Karolinska Institutet, Solna När: Tisdagen den 4 december kl 17.30-20.00 Läs mer: www.kiup.se Symposium: Sex, Gender and Drugs Ett symposium om genusmedicin anordnat av Läkemedelsverket och Centrum för Genusmedicin, Karolinska Institutet. Var: Nobel Forum, Karolinska Institutet, Stockholm När: Måndagen den 15 oktober 2012, kl. 8:30 - 17:00 För anmälan och mer information, se: ki.se/kalender from 15 oktober Forskardag för allmänheten Forskarfredag i Stockholm Allmänheten inbjuds till att möta forskare och få lära sig mer om hur rolig och fascinerande forskningen är. Dagen arrangeras av Vetenskapens Hus i samarbete med KTH, Stockholms universitet, Karolinska Institutet och Stockholms stad. Var: Debaser Medborgarplatsen och Flemingsberg När: 28 juni kl 10.00-16.00 För fler tips se ki.se/kalender

KI Alumni & Friends Foto: Scanpix

KI Alumni & Friends är ett socialt och professionellt nätverk för alla som vill hålla kontakten med KI.

Gå med idag! ki.se/alumni

Varför djurförsök?

Djurförsök.info är en gemensam webbplats för universiteten i Göteborg, Linköping, Lund, Stockholm, Umeå och Uppsala, Karolinska Institutet, Sveriges lantbruksuniversitet samt Vetenskapsrådet. Djurförsök.info sätter forskningen i sitt sammanhang och förklarar när och varför djurförsöken behövs. På så sätt vill vi bidra till att ge en nyanserad bild av djurförsökens betydelse för medicinsk forskning och för samhället. Webbplatsen ska: • Ge relevant och saklig information om forskning där djurförsök ingår • Berätta om nyttan av djurförsök • Lyfta de etiska frågorna • Berätta om vårt arbete med att utveckla andra forskningsmetoder • Visa hur vi arbetar för att djuren ska må så bra som möjligt • Stimulera till diskussion

•

Gå på seminarier, återträffar och håll kontakten med gamla kursare.

•

Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev.

•

Medlemskapet är kostnadsfritt.

PÅ D J U P E T: AU T I S M

Autism Tidig upptäckt är forskarnas mål

Det tog 35 år innan Mia Larsdotter fick rätt diagnos. Hon passade inte in i den bild av autism som gällde när hon var liten. Nu som då jobbar forskarna på att ta reda på vad autism beror på, men nu ligger forskningsfokus lika mycket på frågan hur man ska hitta och ta hand om dagens autistiska barn så tidigt som möjligt. Text: Fredrik Hedlund Foto: Ola Torkelsson

Medicinsk Vetenskap №3–2012

PÅ D J U P E T: AU T I S M

När Mia Larsdotter växte upp på 1960 och 70-talet förknippade läkarna alltid diagnosen autism med en utvecklingsstörning som påverkade intelligensen negativt, men hon hade inte någon sådan störning. Att hon var annorlunda under sin uppväxt var dock uppenbart, hon fungerade allt sämre i skolan ju högre upp i årskurserna hon kom. Hon undersöktes av barn- och ungdomspsykiatrin och i brist på annat fick hon diagnosen borderline-personlighetsstörning. – På den tiden blev allt borderline som inte hade någon annan förklaring. Men jag tyckte aldrig att det stämde in på mig, säger Mia Larsdotter. När hon var 23 år bestämde hon sig för att lämna psykiatrin eftersom inget där hade hjälpt henne. Istället skulle hon klara sig själv, trots att ansvariga läkare och sköterskor avrådde henne och sa att det inte skulle gå. – Men när någon säger att det inte går då måste jag testa, säger Mia Larsdotter. Det gick inte särskilt bra, berättar hon, men efter en tid träffade hon en man som hon gifte sig med och tillsammans kunde de skapa ett liv som fungerade. Han var duktig på att laga mat och skötte hus och hem vilket gjorde att tillvaron fungerade för henne.

Autismens väg genom historien

– Det fanns någon som höll ihop saker och ting. Det blev mat på vissa tider, visserligen när han var hungrig, men ändå, säger hon. Hon säger att hon aldrig skulle ha lyckats med de utbildningar som hon gått om det inte hade varit för mannens stöd och uppmuntran. Förutom undersköterska och mentalsköterska, har hon läst till arbetsterapeut i fyra år utan att ta examen och till journalist vid Skurups folkhögskola där hon tog examen. Hon jobbade sedan som frilansjournalist under en tid. – Det var ett fritt jobb som jag kunde utforma efter mig själv och mina styrkor. Men det var egentligen inte bra för mig. Jag var inte gjord för det. Jag saknar en sådan där mat-och-sovaklocka som andra verkar ha. Som frilans kunde jag jobba hur mycket som helst, det blev ofta alldeles för mycket, säger hon. Istället hittade hon ett jobb som redaktör på en tidning för rörelsehindrade som verkade som klippt och skuren för henne med hennes tidigare utbildningserfarenhet inom arbetsterapiområdet. Men efter en tid tvingades hon sluta på grund av en konflikt på arbetsplatsen. När sedan nästa jobb också avslutades med en konstig uppsägning mindre än ett år senare blev det för mycket för henne. Trots att hon fick ett skadestånd från arbetsgivaren som därmed erkände den felaktiga uppsägningen så rasade världen för henne hösten 2001. – Jag kraschade rakt in i psykiatrin igen. Jag blev skickad till regionkliniken i Växjö och där råkade det vara en forskare som screenade alla inkommande patienter just den månaden. Han

1908

Theodor Heller, beskrev för första gången desintegrativ störning, en ovanlig variant av lågfungerande autism.

1911

Eugen Bleuler, schweizisk psykiater, var den första att använda begreppet autism, hämtat från grekiskans ”autos”. Det han beskrev var dock ett symptom hos individer med schizofreni som drar sig 34

Medicinsk Vetenskap №3–2012

utredde mig och satte sedan diagnosen autism, säger hon. Det upphävde tidigare felaktiga diagnoser och samtidigt föll pusselbitarna på plats för Mia Larsdotter. – Plötsligt fick jag rätt frågor. Först blev jag skrämd eftersom den här mannen såg rakt igenom mig, tyckte jag. Han ställde frågor om saker som jag hade ägnat 35 år åt att dölja. Men sedan insåg jag att det inte var farligt att berätta, säger hon. AUTISM ÄR LITE SVÅRT att få grepp om. Personer med autism kan vara allt ifrån högfungerande halvgenier/halvkufar som Dustin Hoffmans rollkaraktär Raymond Babbit i filmen Rain Man, eller personer med Aspergers syndrom som är en annan högfungerande variant av autism, till svårt utvecklingsstörda personer som inte klarar sig utan mer eller mindre kontinuerlig hjälp. Så många som åtta av tio patienter har minst en tilläggsdiagnos som utvecklingsstörning, epilepsi eller adhd som läggs ovanpå autismen och gör bilden än mer komplicerad. Gemensamt för alla drabbade är dock en begränsad förmåga till kommunikation och socialt samspel med omgivningen samt ritualer och stereotypa beteenden. Problem med socialt tänkande gör att

” Allt blev borderline som inte hade någon annan förklaring, men jag tyckte aldrig det stämde inte in på mig ”

tillbaka och bort från sociala sammanhang. Han kallade det för ett autistiskt tillbakadragande.

1926

Eva Ssucharewa, en rysk läkare publicerade fallbeskrivningar av sex stycken pojkar med typiska symptom på autism. Hennes benämning på tillståndet var dock schizoid psykopati.

1943–1944

Leo Kanner, barnläkare verksam i USA och Hans Asperger, barnläkare verksam i Wien, publicerar ovetande om varandra var sin artikel som beskriver olika varianter av autism hos barn. Hans Asperger skrev på tyska och hans fynd uppmärksammades stort först 1981 när den brittiske psykiatern Lorna Wing skrev om dem och myntade begreppet Aspergers syndrom.

de har problem att sätta sig in i andra människors tankar och interagera med dem, förstå sociala koder, veta hur de ska bete sig i sociala situationer och vad som förväntas av dem. De har ofta också svårt att se helheten i frågor och fastnar lätt i detaljer och utvecklar inte sällan mycket specifika intresseområden som de kan bli väldigt kunniga inom samtidigt som de i vissa fall inte kan klara av enkla vardagssaker. Det finns inga prover som kan visa om en person har autism eller inte. Det är först när symptomen är så kraftiga att de stör omgivningen som det blir fråga om en diagnos. – Det är avvikande eller dysfunktionellt beteendet som gör att personen får en funktionsnedsättning och en diagnos. Man måste visa symptom som bryter mot någon typ av social, kulturell eller annan norm med sitt beteende, säger Sven Bölte, professor i barn- och ungdomsSven Bölte. psykiatrisk vetenskap Foto: Stefan och föreståndare för Zimmerman kompetenscentrum för utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar (KIND) vid Karolinska Institutet. Det innebär också att det är en glidande skala vilka som får en diagnos och vilka som inte får det. Något som ligger till grund för synsättet att autism skulle kunna vara en ytterlighet av en normalfördelad förmåga till socialt samspel. Det är ju ett faktum att olika människor har olika social begåvning där vissa utan bekymmer kan trollbinda ett helt middagssällskap medan

1967

Bruno Bettelheim, österrikisk barnpsykolog verksam i USA och tidigare elev till Sigmund Freud, som i sin bok ”The empty fortress” lanserade teorin att orsaken bakom autism är så kallade ”kylskåpsmammor” som egentligen inte ville ha sina barn. Trots att teorin har ifrågasatts av många så är den fortfarande levande i vissa kretsar.

” Man pratar inte om sjukdom, utan mer om att man har ett annorlunda neurologiskt utgångsläge” andra uppträder mycket tafatt i sociala sammanhang och har svårt att veta hur de ska bete sig, utan att de för den skull har någon diagnos. Organiserade Aspergare menar att de egentligen bara är en del i en neurologisk mångfald som innebär att de är svagare på det sociala området, men kan vara starkare på annat. – Det finns studier som visar att det finns mer autistiskt beteende hos naturvetare som matematiker, fysiker, kemister och IT-människor än hos andra, säger Sven Bölte. – De som ser detta som en del i en neurologisk mångfald menar att utan autism så kanske vi inte skulle ha kommit så långt i den vetenskapliga utvecklingen, och det är kanske inte helt fel. Man ska inte bara betona det dåliga. Det finns också styrkor, säger han. Och trots att autism är en diagnos i sjukvården betraktas det idag inte som en sjukdom. – Man pratar inte om sjukdom, utan mer om att man har ett annorlunda neurologiskt utgångsläge. Många anser att de är autistiska i sin utveckling, men anser inte nödvändigtvis att de måste botas. Istället behöver de träning, speciella miljöer, annorlunda bemötande och andra former av stöd, säger Sven Bölte. IDAG DELAS autismspektrumtillstånd in i tre primära underdiagno-

1970–1971

1980

1977

1981

Israel Kolvin och Michael Rutter, visade att autism inte var infantil schizofreni, vilket många trodde då.

Susan Folstein och Michael Rutter visade det starka genetiska inslaget genom att visa att det var en mycket större samstämmighet i autismdiagnos hos enäggstvillingar jämfört med tvåäggstvillingar.

ser; autism, Aspergers syndrom och autismliknande tillstånd. Men i den nya amerikanska diagnosmanualen DSM-5 som är planerad till 2013 flaggas det för att underdiagnoserna kommer att tas bort och att man kommer skapa ett nytt paraplybegrepp som kallas autismspektrumtillstånd med nya diagnoskriterier. – Det finns inget vetenskapligt stöd för att dela upp det och ha olika namn. Man har inte kunnat hitta några kvalitativa skillnader utan det är bara olika svårighetsgrader av liknande problematik, säger Sven Bölte. Reaktionerna hos vissa patientgrupper har varit kraftiga och många, främst personer med Aspergers syndrom, har reagerat på att deras diagnos kommer att försvinna. Men Mia Larsdotter är inte upprörd. – Jag hör vad de säger, de som inte tycker om det, men själv ser jag inget problem i det. Jag tror att det kommer att bli bättre eftersom det också kommer att läggas mer vikt vid funktion, alltså se på vad olika personer verkligen kan och inte kan, säger hon. Mia Larsdotter är noga med att påpeka att hon inte vill vara något generellt exempel på autism utan bara representerar sig själv. I motsats till många autister är hon väldigt verbal, samtidigt har hon typiska perceptionsproblem som överkänslighet för ljud, beröring liksom svårigheter att se helheten för alla detaljerna, något som läkarna kallar svag central koherens, och som något förenklat kan beskrivas som att hon inte ser skogen för alla träd. – Vad som är helheten i ett sammanhang är ofta en socialt överenskommen sanning. Vi autister har svårt att se dessa underförstådda överenskommel-

Den amerikanska diagnosmanualen DSM-III infördes med autism som en separat diagnos.

Brittiske psykiatern Lorna Wing lanserade begreppet autismspektrum, Aspergers syndrom och sin symptomtriad som beskriver de symptom som kännetecknar personer med autism oavsett begåvningsnivå.

Wings triad: • Frånvaro av eller begränsad förmåga till ömsesidigt socialt samspel. • Frånvaro av eller begränsad förmåga till ömsesidig kommunikation. • Nedsatt föreställningsförmåga, vilket innebär begränsningar i beteende, fantasi och intressen.

Medicinsk Vetenskap №3–2012

PÅ D J U P E T: AU T I S M

ser, säger hon. Som många personer med autism tänker hon också i bilder snarare än i ord, vilket komplicerar hennes förmåga att tolka världen. – Livet är fullt av tankeprocesser och sociala spel som inte är konkreta bilder och de är svåra för mig att förstå, säger hon. Bildtänkandet har också antagligen något med hennes starka fascination för kartor att göra. Hon har massor av kartor och kan fastna i dem i timmar. – Jag tycker om att titta på dem, läsa stadsnamnen och följa floderna och så. Men jag kan även bli fascinerad av enklare kartor över Lunds cykelbanor eller tunnelbanan i Stockholm, säger hon. Sina kartkunskaper har hon haft nytta av vid sina många resor i Litauen. För trots att hon helt saknar släktmässiga kopplingar till Litauen har hon mycket seriöst intresserat sig för de litauiska medborgare som deporterades av sovjetregimen under och efter andra världskriget. Hon har besökt landet otaliga gånger, intervjuat drabbade, grävt i KGB:s arkiv och själv besökt flera fäng-

Ser du Kanizsatriangeln?

Personer med autism har svårt att knyta ihop detaljinformation till begripliga helheter. Vissa personer med autism kan därför exempelvis ha svårt att se den vita triangeln i bilden som skapades av den italienska psykologen och konstnären Gaetano Kanizsa på 1970-talet. De kan ha en tendens att bara se tre ofärdiga cirklar och tre vinklar, det vill säga inte tolka figuren, utan bara se det som finns. 36

Medicinsk Vetenskap №3–2012

” Vi har en stark drivkraft att se en social mening i allt. Autister saknar den drivkraften , och vi kan inte riktigt förstå det.” elseceller och tortyrkammare tillsammans med litauiska offer för att få höra deras historier. Hon är sannolikt en av de mest kunniga personerna i Sverige om denna del av världshistorien. – Samtidigt fixar jag inte att borsta tänderna själv eller att alltid skilja mellan höger och vänster, säger hon. ANLEDNINGEN TILL att många av oss upplever autisters bristande förmåga till socialt samspel och socialt tänkande nästan provocerande avvikande är att vi ofta är totalt omedvetna om hur sociala vi själva egentligen är. Sven Bölte visar upp en liten film där två trianglar och en ring åker runt och in i en rektangel. Den större triangeln är aggressiv mot den mindre triangeln som sedan blir vän med cirkeln och de räddar sig undan den arga triangeln som då blir ursinnig och slår sönder sitt hus – rektangeln. – Vi ser genast ett komplext samspel och sociala relationer trots att det bara är några trianglar och en cirkel som åker runt, säger han. – Vi har en otroligt starkt drivkraft att alltid se en social mening i allt. Autister saknar den drivkraften och vi kan inte riktigt förstå det. Vi vill egentligen inte heller acceptera att det finns människor som inte har en sådan drivkraft och går runt utan att fatta någonting av det, säger han. En bild som Mia Larsdotter kan bekräfta. Hon har många gånger upplevt bristen på förståelse för hennes sviktande förmåga att se och hantera de sociala mönstren, både inom vården och i samhället. Hon härmar attityden som hon mött ofta. – ”Om ni bara fick en social berättelse förklarad för er så skulle ni förstå det här.” Och då tycker man att vi är lite dumma som inte fattar detta, i varje fall får jag den känslan, säger hon. Ett centralt begrepp i forskningen om autism är ”theory of mind” – förmågan att sätta sig in i och förstå hur andra individer tänker – något som väldigt många autister har svårt för. Mia Larsdotter har arbetat hårt för att bättre

kunna hantera situationer som exempelvis när någon lägger en tröstande hand på hennes. Tidigare ryckte hon alltid bort sin hand eftersom hon upplever beröringen som väldigt obehaglig. Känslan av obehag är fortfarande densamma, men nu har hon lärt sig att den andra personen kan bli ledsen om hon drar undan handen. – Jag förstår nu att det finns en tröstande mening av välvilja i gesten, jag förstår nu att jag skickar tillbaks en negativ signal om jag drar bort handen, säger hon. Så därför försöker hon låta bli att göra det, men det är inte lätt och hon lyckas långt ifrån alltid. – Det blir en konflikt mellan det jag har lärt mig om hur den andra personen uppfattar min reaktion och min känsla av irritation och obehag kroppsdel mot kroppsdel. Jag önskar så mycket att jag bara kunde koncentrera mig på det tröstande i gesten och koppla bort obehaget som jag känner, säger hon. ATT SOM MIA LARSDOTTER få diagnosen autism i vuxen ålder har inte varit helt ovanligt, särskilt inte för personer i hennes generation eller äldre. Det finns exempel på personer i Sverige som fått sin autism-diagnos när de varit över 60 år gamla. Kunskapen fanns helt enkelt inte ute hos skolläkare eller på vårdcentraler då. Men mycket skulle sannolikt ha varit annorlunda för Mia Larsdotter om den hade funnits. – Jag önskar att jag hade fått rätt diagnos direkt som barn. Ju tidigare desto bättre. Många saker hade blivit enklare, många missförstånd hade inte behövt ske. Hade jag fått hjälp i grundskolan så hade det blivit lättare att gå gymnasiet och högskola senare. Jag klarade mig i grundskolan på grund av att jag är väldigt duktig på att memorera och repetera. Men sedan när jag kom upp i gymnasiet blev det svårare och då fick jag problem, säger Mia Larsdotter. Många barn med mildare symptom och högfungerande autism upptäcks fortfarande alldeles för sent, när de är åtta-tio år eller äldre. Barn med svårare problem hittas ofta tidigare, men även där handlar det om tre-fyra-årsåldern. Forskare vid Karolinska Institutet söker nu sätt att kunna diagnostisera barnen ännu tidigare. Terje Falck-Ytter är

Texten fortsätter på sidan 39.

Kvinnor som invandrar från fattiga länder under sin graviditet har en förhöjd risk att föda barn med autism.

Migration under graviditet ökar risken Risken att drabbas av autism verkar öka för barn som kommer till Sverige i sin mammas mage. Kvinnor som var gravida när de invandrade hade nämligen mer än dubbelt så hög risk att föda ett barn med autism. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet. Text: Fredrik Hedlund Foto: Istock Photo

Det har tidigare varit känt att invandrarfamiljer har en högre förekomst av barn med autism. Nu har forskare vid Karolinska Institutet undersökt hur det hänger ihop och det visar sig att riskökningen verkar vara kopplad till om mamman var gravid när hon kom till Sverige eller inte. Gravida kvinnor som invandrar ifrån fattiga länder har mer än dubbelt så hög risk att föda barn med lågfungerade autismspektrumtillstånd jämfört med andra kvinnor. Det visar en studie som publicerades i British Journal of Psychiatry i februari i år. – Om studiens resultat håller så talar det för att det är miljöfaktorer, som på något sätt har med migrationsprocessen att göra, som har betydelse för uppkomsten av autism, säger Cecilia Magnusson, docent och forskare på Karolinska Institutet som har gjort studien. Cecilia Magnusson Hon och hennes Foto: Anders kollegor har gått igeLundström nom registeruppgifter över alla cirka en halv miljon barn som fanns i Stockholms län under åren 2001 till 2007. Närmare fem tusen barn hade diagnosen autism och knappt 800 av dessa hade utländsk bakgrund. Vad riskökningen beror på kan inte Cecilia Magnusson svara på, men hon har några teorier. – Stress kan det vara. Man kan tänka sig att det är en extremt utsatt situation att vara gravid och tvingas fly från sitt hemland. Men det kan också vara kostfaktorer som man inte är van vid eller att man plötsligt utsätts för nya smittämnen. – D-vitaminbrist har ju tidigare lyfts fram som en tänkbar riskfaktor för invandrarkvinnor, men våra data passar inte in här. Kvinnor som bott länge i Sverige borde ha ännu lägre halter D-vitamin och därmed högre risk att föda barn med autism än kvinnor som nyligen kommit hit och så är det inte, säger Cecilia Magnusson. Medicinsk Vetenskap №3–2012

TEM PÅ DA JU : P AU E T: TIS AU MT I S M

Många autister har ett starkt behov av upprepade kroppsliga rörelser, så kallade repetitiva beteenden. För Mia Larsdotter blev musiken ett sätt att hantera det. ”Genom att spela instrument har jag hittat ett socialt accepterat sätt att få utlopp för mitt behov av fingerviftande.”, säger hon.

Medicinsk Vetenskap №3–2012

forskare vid KIND och projektledare för Projekt Småsyskon. Där studerar han yngre syskon till barn med autism för att försöka hitta väldigt tidiga tecken på autism. Det finns en tydlig genetisk komponent i autism och syskon till autismbarn har en förhöjd risk att själva drabbas av autism. – Förekomsten av autism hos småsyskon ligger på mellan 10 och 20 procent, vilket ska jämföras med den allmänna förekomsten som man brukar ange till cirka en procent, säger Terje Falck-Ytter. Småsyskonen är därför en viktig grupp att studera. I projektet undersöks de var fjärde månad från och med sex månaders ålder och de får då genomgå ett batteri av snabba tester. – Vi undersöker många olika områden för att få en rik karakteristik av utvecklingen under de första åren, säger Terje Falck-Ytter. Med nya metoder Terje Falk-Ytter. som hittar de drabbade Foto: Mandus barnen när de är små Frykamn kan behandling sättas in tidigt och förhoppningsvis bidra till en positiv utveckling för barnen och förhindra följdeffekter av autismen. – Jag tror att ju närmare man kan komma tidpunkten där problemet börjar desto större chans har man att lyckas. Då kanske man kan ändra den här banan innan den blir alltför fastlåst, säger Terje Falck-Ytter. Det finns ingen läkemedelsbehandling mot autism. Istället handlar behandlingen om att lära barnen grundläggande färdigheter som rör kommunikation, lekfärdigheter och att lära sig att härma, men ofta även konkreta praktiska färdigheter som hur man sitter ner, hur man äter och hur man går på toaletten. – Vi är byggda så att vi har jättelätt att lära oss i den sociala miljön som vi befinner oss i, vi anpassar oss jättebra. Men det verkar som om nervsystemet hos barn med autism inte riktigt passar ihop med omgivningen så de lär sig inte i vardagsmiljön utan de behöver flera tillfällen till inlärning, säger Ulrika Långh, psykolog, psykoterapeut och program- och utvecklingsansvarig vid Autismcenter för små barn i Stockholm samt forskare vid KIND. Hon och hennes medarbetare lär ut till föräldrar med autistiska barn och deras förskolepersonal hur de ska göra

En diagnos i förändring I dag

Högfungerande

Autismliknande tillstånd, eller atypisk autism, innebär att personen inte uppfyller alla kriterier för autism eller Aspergers syndrom, men ändå bedöms lida av autism.

Lågfungerande

Aspergers syndrom innebär autism hos en person med normal- eller hög begåvning med en normal språkutveckling och ett stort ordförråd.

Autism innebär ett medfött eller tidigt förvärvat tillstånd med begränsningar inom områdena ömsesidig kommunikation, social interaktion och föreställningsförmåga som är så allvarliga att det påverkar det dagliga livet. Ofta har personer med autism även andra diagnoser och runt åtta av tio har en låg begåvning med IQ under 70.

I morgon

Högfungerande

Lågfungerande

Autismspektrumtillstånd är det nya namnet som kommer att användas för alla typer av autism efter förändringar i diagnosmanualerna. Dagens uppdelning i olika underdiagnoser kommer därmed att försvinna.

för att på bästa sätt anpassa situationer i vardagen för att barnen ska kunna lära sig att fungera bättre i ett socialt samspel. – Många småbarn lär sig dessa saker på Ulrika Långh. Foto: Martin Hammar en gång medan våra barn kan behöva träna hundratals gånger på vissa saker, säger hon. ORSAKEN ELLER orsakerna bakom autism är fortfarande en gåta, ingen vet vad det beror på. – Tvillingstudier har visat på en ärftlighet på runt 90 procent. Men vissa menar att den delen kan ha överskattats och att det finns ett större utrymme för miljöfaktorer, säger Sven Bölte. – Man tror nu att det finns en stark genetisk disposition, men att det kanske även måste tillkomma någon utlösande miljöfaktor. Som virus under graviditeten, något under förlossningen, kanske kan det också vara stress under graviditeten, missbruk eller en cocktail av allt, säger han. För att försöka ta reda på hur det

hänger ihop startades 2010 SAGA-studien vid Karolinska Insitutet. SAGA står för ”The Swedish Autism study of Genetic Architecture” och utgångspunkten för studien är att det är ett komplext mönster av gener och miljöfaktorer som tillsammans leder fram till autism. Personer som någon gång fått diagnosen autism identifieras i hela Sverige från register och i samarbete med de olika landstingen. Personerna kontaktas och de som vill får komma och lämna ett blodprov. – Vi är klara med fem län nu, vi har samlat in 350 patienter och analyserat 100. Vi fortsätter nu med övriga delar av Sverige och enligt vår plan Christina Hultman. kommer vi att vara Foto: Stefan färdiga om två år. Men Zimmerman redan inom ett år, när vi har samlat in ungefär tusen patienter, kommer vi att ha en del preliminära resultat, säger Christina Hultman, professor i psykiatrisk epidemiologi vid Karolinska Institutet som ansvarar för studien. – Vi hoppas nu även kunna ta blodMedicinsk Vetenskap №3–2012

PÅ D J U P E T: AU T I S M

Dator och internet är bra om man har svårt att förstå de sociala koderna i verkliga möten. ”Jag har haft mycket nytta av internet, men det finns andra sociala koder där som man måste lära sig”, säger Mia Larsdotter.

prov på föräldrarna. Då kan vi ju se om de genetiska avvikelserna är spontant uppkomna eller kan härledas till nedärvd sårbarhet från föräldrarnas genuppsättning, säger hon. Just föräldrarna är högintressanta i all autismforskning eftersom det handlar så mycket om genetik. Christina Hultman och hennes forskargrupp har tidigare visat att hög ålder hos både mamman och pappan är en oberoende riskfaktor. – Det är inte så att den är väldigt stark, men det är ändå en entydigt förhöjande riskfaktor. Vi håller på att undersöka vad det är med hög ålder som kan öka risken, men vi har ännu inga resultat. Andra forskare har dock nyligen visat att pappa-effekten verkar bero på ett ökat antal genetiska förändringar hos äldre fäder, säger hon. Vad det än är som är den utlösande faktorn, eller om det finns flera, så har forskarna identifierat några av generna som är inblandade. Flera av dem styr hur hjärnan utvecklas när det gäller förbindelser och kopplingen mellan nervceller och områden i hjärnan. Huvudteorin är därför att förbindelserna mellan områden som ligger långt 40

Medicinsk Vetenskap №3–2012

ifrån varandra i hjärnan inte utvecklas som de ska och att kopplingarna mellan nervceller i vissa områden av hjärnan blir för många. – Det passar ganska bra ihop med annan forskning som finns. Man tror att för många förbindelser i lokala delar av hjärnan gör att man fastnar mycket i detaljer och får mycket starka sinnesupplevelser. Medan de långa förbindelserna används för att skapa helheter och ha högre kognition och knyta ihop saker och ting, säger Sven Bölte. MIA LARSDOTTER vill gärna att fors-

karna kommer fram till vad som ligger bakom autism. Främst för att det ska bli möjligt att minska risken att barn i framtiden drabbas, men också för att det kan förbättra metoderna att förstå och hantera problematiken hos de som ändå drabbas. Och skulle de komma fram till en bot, ett piller eller en operation som gjorde att autismen försvann, så skulle hon inte tveka att ta den. – Om något kunde ta bort svårigheterna i mitt liv så skulle jag nog ta det. Det låter som ett ganska självklart val, säger hon. Men egentligen tror hon inte att det

går att finna någon bot. Istället är hennes drömmar betydligt mer jordnära. – Jag skulle vilja ha en meningsfull sysselsättning och bo i ett hus ute på landet, i utkanten av en liten by. Men jag inser också att det är många saker jag behöver hjälp med i vardagen och det är svårt nog att hitta bra assistenter i Lund och det blir ju inte enklare om man flyttar ut på landet. Men jag är nog en lantis i själen, säger hon.

Mer om autism Filmer: Rain Man, 1988 Mozart and the Whale, 2005 Snow Cake, 2006 Böcker: Mark Haddon – Den besynnerliga händelsen med hunden om natten, 2003 Youtube: Heider and Simmel Movie, 1944

23 års erfarenhet av hjärt-kärlsjukdomar! 

spetskompetens centralt i Stockholm

 

utredning, diagnostik och behandling kombinerad mottagning kardiologi/klinisk fysiologi/sömn

 

samarbete med primärvård och sjukhus hög patientupplevd kvalitet och god tillgänglighet



vårdavtal med Stockholms läns landsting

500 000 människor är beroende av neurologisk forskning. NHR Fonden delar ut pengar till nya forskare med fokus på patientnära resultat. Stockholm City Kungsgatan 34, 7 tr 111 35 Stockholm Tfn 08-505 215 00 Fax 08-505 215 01

Vällingby City

Pajalagatan 56, pl 2 165 62 Vällingby Tfn 08-505 215 80 Fax 08-579 729 20

Vi finns på webben www.shc.se

Var med och bidra till framstegen och ge en gåva. Plusgiro 90 10 07 - 5 Bankgiro 901- 0075 www.nhr.se

Världens vassaste hjärnor Vill du arbeta med några av de vassaste hjärnorna i världen? På Karolinska Institutet finns världsledande forskare inom allt från cancer och neurovetenskap till folkhälsa och vårdvetenskap. Vill du samarbeta eller har du själv en idé inom medicin och hälsa? Kontakta Innovationskontoret på Karolinska Institutet så berättar vi mer. ki.se/innovationoffice innovationoffice@ki.se 08-524 890 00 Innovationskontoret - Kostnadsfri idérådgivning och näringslivssamverkan

Danmark och Norge har bättre bemanning och satsar mer resurser på äldreomsorgen. Annars är det få andra länder än Sverige som jag skulle vilja bli gammal i, säger Mats Thorslund.

Medicinsk Vetenskap №3–2012

Intervjun

Mats bryr sig om de allra

äldsta En krympande omsorgsapparat ska ta hand om ett växande antal äldre. Hur ska det gå till? Det frågar sig MATS THORSLUND och efterfrågar en plan från våra politiker. Under tiden försöker han ta reda på hur vi ska leva för att få en så lång ”golfspelarålder” som möjligt. Text: Cecilia Odlind Foto: Mattias Ahlm

Medicinsk Vetenskap №3–2012

”TRÖSKLARNA KAN NI VÄL TA bort när ni ändå håller på?” Det var under renoveringen av lägenheten som Mats Thorslund redan för tio år sedan – färgad av sina erfarenheter från äldreforskningen – försökte planera för sin egen ålderdom. Men den yngre hantverkaren hade en annan inställning. – Inte ska du väl sätta en fot i graven redan? Vi kommer tillbaka och tar bort trösklarna när det behövs. Och så fick det bli. Att tänka på sin ålderdom är nog något som de flesta av oss vill undvika så länge det går. Men för Mats Thorslund har frågan om äldres livssituation varit aktuell åtminstone de senaste 20 åren, sedan han fick en professur i socialt arbete med särskild inriktning mot äldre människor vid Stockholms universitet. Sedan dess har han bland annat varit med och startat Aging Research Center, ett samarbete mellan Stockholms universitet och Karolinska Institutet, där han sedan tio år tillbaka innehar en professur. Att Europa utsett år 2012 till så kallat äldreår verkar inte ha förändrat så mycket. – Hos oss är det äldreår varje år, säger Mats Thorslund.

Redan idag krävs ökade resurser om de äldre ska få den omsorg som vi är överens om att de borde få, menar Mats Thorslund.

Målet med äldreåret är att ”öka medvetenheten om att äldre människors insatser är en samhällsinvestering och en tillgång”. Kan det möjligen vara formulerat av en 40-talist?

– Ja, intresset för äldres livssituation har ökat väsentligt på senare tid och det kan nog delvis hänga ihop med att 40-talistgenerationen, som fortfarande till stora delar driver samhällsutvecklingen, hela tiden intresserar sig för ”sina” problem. Och nu närmar sig min generation ålderdomen. Våra föräldrar tillhör också den första generationen som blivit riktigt gammal – vi har på så vis fått uppleva att det inte bara är positivt att åldras, säger han.

” Varför lever kvinnor längre? Jag kan fortfarande vakna mitt i natten och fundera över detta”

säger Mats Thorslund. Bristen på arbetskraft i vården är redan idag ett problem och det kommer att bli värre, menar han. – För att vi ska kunna anpassa oss till de stora demografiska förändringar som nu sker behövs en plan. Den saknas idag, säger Mats Thorslund.

NÄR MATS THORSLUND började intressera sig för äldreforskning var området ”obeforskat”. Idag finns ett helt annat sug efter forskningsresultat om äldre människors levnadsförhållanden, menar han. Det hänger inte bara ihop med att 40-talisterna är mer engagerade i frågan, utan också med att andelen äldre i samhället stadigt ökar. – I EU har det lett till att frågan om äldres omsorg rankats i klass med klimatfrågan, säger han.

Det är tack vare förbättrad sjukvård och förbättrade levnadsvillkor som alltfler i Europa uppnår en hög ålder. Men samtidigt som de äldre har blivit fler, så har de som ska ta hand om dem snarare blivit färre. – År 1970 fanns det i Sverige 25 personer i yrkesaktiv ålder per individ äldre än 80 år. Idag har den siffran halverats till 12 och år 2040 beräknas den vara nere på 7 personer i yrkesaktiv ålder per person äldre än 80 år,

I SIN ROLL som forskningsledare vid Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum deltar han regelbundet i utvärderingar av äldreomsorgen och har på så vis en god insyn i hur den sköts. Med dessa insikter har också ett engagemang kommit. Mats Thorslund är en flitig debattör i media där han för de äldres talan. Den röda tråden är att mer resurser krävs om vi vill uppfylla ambitionerna. – Lagstiftningen om hur äldreomsorgen ska skötas är mycket ambitiös i

Medicinsk Vetenskap №3–2012

Sverige. Men i praktiken har vi svårt att leva upp till den. En viktig orsak är för låg bemanning på många äldreboenden, säger han. Det påverkar även ledarskapet, menar Mats Thorslund. – En chef inom äldreomsorgen är idag chef över i snitt 50 personer. Det gör att många i praktiken arbetar chefslöst och att sämre förhållningssätt i arbetet lättare får fäste, säger han. Även antalet äldreboendeplatser har blivit färre. Två av tre av de totalt cirka 90 000 äldreboendeplatser som finns idag upptas dessutom av den växande andel äldre som lider av demens. Antalet platser för övriga äldre som är i behov av särskilt boende minskar. – Att bemanna äldreomsorgen blir en stor framtida utmaning. Barn och andra kommer sannolikt att få ett ökat ansvar för sina anhörigas välmående i framtiden. På 1970-talet fick man stadsbidrag om man vid ett villabygge anpassade den för generationsboende. Kanske kommer detta att bli aktuellt igen? funderar Mats Thorslund. Något svindlande blir det när man betänker att så många som hälften av alla som föds idag förväntas uppnå en ålder av 100 år. – Man kan fråga sig om det bara är en framgång att så många blir så gamla. Även personer med demens lever idag längre. Är det önskvärt? undrar Mats Thorslund retoriskt. MED EN PAPPA som hade Alzheimers sjukdom fram till sin död och en nu 95årig mamma med ”ett klart huvud instängt i en icke-fungerande kropp” vet Mats Thorslund vad han pratar om. Men visst håller han med om att både den fysiska och psykiska hälsan är betydligt bättre hos dagens pensionärer jämfört med tidigare generationers. – Det stämmer att vi fått en ny ”golfspelarålder” efter uppväxtåldern och

Mats Thorslund om …

Namn: Mats Thorslund Titel: Professor i socialgerontologi vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, förlagd till Aging Research Center, ett samarbete mellan Stockholms universitet och Karolinska Institutet. Ålder: 67. Familj: Fru, tre barn, fem barnbarn. Så kopplar jag av: Med fårskötsel på vår gård på Gotland och all möjlig jakt. Spelar även rockmusik på gitarr och munspel i ett garageband, senast på Demensförbundets anhörigdag. Motto: Om jag ändå ska göra något är det lika bra att göra det bra. Favoritmusik: Rockmusik som Honky Tonk Women av The Rolling Stones och Bob Dylans Knockin on Heavens Door. Det är nu 40 år gammal musik – som jag hoppas få höra på min generations äldreboenden i framtiden.

förvärvsåldern. Många av oss kan njuta av 10-15 friska, arbetsfria år efter pensionen – den så kallade tredje åldern. Men vi har också fått en ny fjärde ålder som det inte talas lika mycket om, säger Mats Thorslund. Den fjärde åldern är enligt Mats Thorslund de sista åren innan döden. – I genomsnitt lever dagens äldre mellan 2-5 år som multisjuka innan de dör. Det vi alla önskar är ju att leva ett gott och långt liv och sedan dö fort. Men så ser det sällan ut idag, säger han. Så hur kan man få den tredje åldern att bli så lång som möjligt och den fjärde åldern så kort som möjlligt?

Mats Thorslund har inget klart svar på frågan. Men det är hur hälsotrender förändras och varför som intresserat honom genom åren som forskare. Som socialgerontolog har han studerat hur sociala förhållanden påverkar åldrandet och livet som äldre. I senare studier har

…Caremaskandalen ”Carema är nog inte så mycket sämre än andra, en noggrann granskning skulle tyvärr hitta liknande missförhållanden på många andra privata såväl som kommunala äldreboenden där resursbrist råder.”

…klasskillnader ”Livets ojämlikheter består, lågutbildade har sjukare ålderdom och dör tidigare. Det är nog så att det krävs en välutvecklad välfärdsstat för att även de svaga i samhället ska få bli gamla överhuvudtaget.”

den medicinska forskningen och forskning om hur livsstilen hänger ihop med hälsan alltmer integrerats med samhällsforskningen, som hur till exempel socialklass påverkar hälsan. – För att få en bild av vad om påverkar ålderdomen ställer vi numera inte bara frågor om livsstil och bakgrund utan inkluderar även DNA-prov och mått på personlighet i studierna, säger han. En fråga som engagerat Mats Thorslund länge är den om varför kvinnor – som generellt är sjukare än män – ändå lever längre. Denna skillnad i förväntad överlevnad mellan könen har uppmätts ända sedan 1700-talet men ökade drastiskt och plötsligt på 1960-talet för att på senare år börja minska något igen. En förklaring till detta mönster saknas dock. – Varför lever kvinnor längre? Jag kan fortfarande vakna mitt i natten och fundera över detta, säger Mats Thorslund och manifesterar därmed frågvisheten som en viktig drivkraft till att ägna sig åt forskning. UNDER VÅRT SAMTAL verkar Mats Thorslund ibland lika intresserad av att ställa frågorna som att ta reda på svaren. Jag anar en ödmjukhet inför att ett klart svar inte alltid står att finna och det finns flera sätt att se på det mesta. Det för oss åter till ursprungsdiskussionen om hur mycket man egentligen ska planera för sin egen ålderdom. När det var dags för renovering av huset på Gotland ville Mats Thorslund slå ut alla väggar för att få en stor och rymlig nedervåning. Men då var det den lite äldre hantverkaren som påminde honom om ålderns höst: Om du lägger alla sovrum på övervåningen - var ska du då bo när du bryter lårbenshalsen? Idag finns ett sovrum på entréplan. Och Mats Thorslund fortsätter att tänka på sitt eget och allas vårt åldrande.

…kulturella skillnader ”Många japanska hundraåringar sondmatas. I Sverige underhåller vi inte livet till varje pris hos så gamla individer. Men för japaner är livet heligt – då gör man allt man kan in i det sista.”

…personlighet ”Jag tror att personligheten påverkar åldrandeprocessen. Många äldre som jag träffat är till exempel mycket bestämda. Kanske har de snälla och fogliga inte klarat sig lika bra genom åldrandet.”

Medicinsk Vetenskap №3–2012

Nyfiken på

Kärlekens kemiska klister Vad sägs om en puff hormonspray i näsan för att våga bli kär på nytt? Eller några extra puffar för att upprätthålla en relation som börjar gå i stå? Nej, detta kan inte erbjudas i dag och kanske blir det aldrig verklighet. Men ny forskning om molekylerna som binder människor samman öppnar för svindlande möjligheter. Text: Annika Lund Foto: Getty Images

Medicinsk Vetenskap №3–2012

Forskaren Hasse Walum har i sin av handling undersökt hur hormonerna oxytocin och vasopressin tillsam mans med våra gener påverkar våra relationer. Det är dock inte tanken på konkreta läkemedel som driver honom i hans forskning om vad som styr våra relationer. Snarare är det en stark fascination inför hur våra kärleksband egentligen skapas – och vad det är som får banden att hålla. – Det här är allmänmänskliga frågor som i princip alla kan relatera till, eftersom de allra flesta har erfarenhet av kärleksrelationer. Det är ovanligt med så breda ämnen på ett medicinskt universitet, säger Hasse Walum, som nyligen disputerat vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet. Bland de studier Hasse Walum gjort är det en som skiljer sig från de andra. Den liknar till sitt upplägg en klassisk psyko logisk beteendestudie, där forskarna i realtid visar att kvinnor verkar bli mer välvilligt inställda till okända män efter att ha fått puffar av oxytocin i näsan. Möjligen kan detta vara den första studie någonsin som visar hur man med ett kemiskt preparat kan påverka en person att känna romantiska känslor – men det är fortfarande för tidigt att säga. Det är nämligen oklart vilka känslor som egentligen genererades hos kvinnorna i studien. – Genom att kombinera hormon behandling med social interaktion lyckades vi skapa någon typ av anknyt ning mellan de undersökta kvinnorna och männen de fick träffa. Vilken typ av band detta eventuellt rör sig om är dock svårt att avgöra, säger Hasse Walum.

DE UNGEFÄR 50 KVINNOR som deltog i studien trodde de skulle få sitt sociala minne prövat. Försöket inleddes med att hälften av kvinnorna fick oxytocin spray i näsan och resten fick placebo. Kvinnorna fick sedan interagera socialt med män under tio minuter, och då spelade de Pictionary tillsammans, ett spel där man ska rita och gissa. Däref ter fick kvinnorna inte träffa männen mer inom ramen för experimentet, men de ombads skatta hur gärna de skulle vilja möta den de interagerat med igen. Utifrån denna skattning, i kombination med observationer av skillnader i kvinnornas beteenden, som hur många gånger de valde att kasta en boll till männen i ett virtuellt spel och hur mycket pengar de valde att ge till männen i ännu en lek, konstruerade 48

Medicinsk Vetenskap №3–2012

forskarna en skala för att beskriva hur mycket kvinnorna hade knutit an till männen. Och resultatet var slående – de kvinnor som fått en oxytocinpuff i näsan hade skapat ett starkare band till de okända männen. Effekten var störst hos singelkvinnor, vilket forskarna förklarar med att individer som redan ingår i en relation normalt har högre oxytocinpåslag. Därmed skulle singel kvinnorna få större effekt av en extra puff. Under senare år har det publicerats en hel rad studier om hur människors sociala beteende påverkas av att få näspuffar med hormonerna oxytocin eller vasopressin. Dessa studier visar exempelvis hur försökspersonerna blir mindre egoistiska och mindre ångest fyllda inför att tala inför publik av att få en oxytocinpuff i näsan. DET EXPERIMENT som Hasse Walum har gjort tillsammans med kollegor i Norge är dock ett av ytterst få, möjli gen det enda hittills, som undersökt effekten av oxytocin när det gäller människors vilja att ingå i relationer och bilda par. Detta trots att det är väl belagt att oxytocin har en central roll i våra relationer – det är till exempel detta hormon som utsöndras när kvinnor föder barn och ammar, och det anses ha effekt på hur mamman knyter an till sin avkomma. Oxytocin påverkar nervsys

3 skäl att hålla ihop Forskning visar att mänsklig värme, stöd och närhet håller oss friska Källa: Kristina Orth-Gomér

Enligt experiment utförda i laboratoriemiljö har till och med vanliga förkylningsvirus svårare att få fäste hos personer med stort socialt stöd omkring sig.

temet på flera sätt, bland annat är det inblandat när hjärnans belöningssystem aktiveras och det får kroppen att ställa om till ett antistressläge, där vi upplever lugn och ro. – Det vore spännande att se vad som händer om försökspersonerna får oxy tocinbehandling vid flera tillfällen. Det vore också intressant att försöka utreda om den skapade relationen verkligen är av romantisk karaktär, säger Hasse Walum. En sådan studie lär få stor uppmärksam het. Men det är inte första gången som Hasse Walum och hans kollegor väcker Hasse Walum. allmänhetens intresse. Foto: Sebastian För några år sedan pu Dahlgren blicerade de en studie som beskrev hur ett område i en gen som är viktig för upptaget av hormonet vasopressin hör samman med mäns vilja att binda sig vid sin partner. Det re sultatet rapporterades över hela världen och beskrevs som en upptäckt av ”otro hetsgenen”. Men den beskrivningen var en missuppfattning av resultatet, menar Hasse Walum: – För det första var det inte otrohet vi hade studerat. För det andra har vi inte påstått att genetiken är den enda förkla ringen till en människas beteende. Det finns så många fler aspekter som väger

Den som är gift eller bor tillsammans med en partner löper lägre risk att drabbas av demens senare i livet, enligt studier utförda vid Karolinska Institutet.

Dåliga familjerelation er innebär en ökad risk för hjärtinfarkt. Forskning visar också att onkologer drar sig för att ge de mest kraftfulla cancerbehandlingarna till patienter utan socialt nätverk, av rädsla för att de inte kan hantera bi verkningarna på egen hand.

in. Men jag förstår samtidigt varför upp märksamheten blev så stor – vi studerar biologi och genetik i samband med mänskliga parrelationer, och det tycker i princip alla är spännande.

Foto: Istock

SEDAN TIDIGARE finns välgjorda djur studier inom ämnet, bland annat några mycket uppmärksammade amerikan ska studier om kärlekslivet hos sorkar. Präriesorkarna är mycket monogama, och stannar vanligen kvar i samma rela tion hela livet. Bergssorkarna, däremot, byter ofta partner och är ovilliga att binda sig. Tidigare forskning har ringat in hormonet vasopressin som viktigt för präriesorkarnas parbildande beteende – och när det gäller upptaget av detta hormon finns ett område i den gen som styr vasopressinupptaget där sorkarna skiljer sig genetiskt. För honorna är det istället ett område i en gen kopplad till upptaget av oxytocin som skiljer ut sig. Grovt förenklat kan man säga att vid parning verkar präriesorkarna få högre upptag av oxytocin och vasopressin än vad bergssorkarna får. Detta tros vara förklaringen till att präriesorkarna skapar livslånga band medan bergssor karna inte gör det. Även vissa män skiljer ut sig från andra i ett område i den gen som är relevant för vasopressinupptaget, pla cerat nära det område som är relevant för bergssorkarnas beteende. Mycket spännande, ansåg bland andra Hasse Walum. – Det var lockande att försöka se hur väl djurstudiernas resultat skulle stå sig när de överfördes till människor, säger han. De stod sig mycket väl, visade det sig. I en första studie kartlades generna hos 552 manliga tvillingpar, alltså över 1 000 män, hämtade ur det svenska tvillingre gistret. Samtliga var antingen gifta eller sambo med en kvinna sedan flera år och de fick besvara en omfattande enkät med frågor om bland annat hur viktig relationen egentligen var för dem, hur ofta de kysste sin partner och hur gärna de ville komma en annan människa nära. Forskarna frågade också männens kvinnor hur de upplevde sin kärleksre lation. RESULTATEN VISADE att det område av vasopressinreceptorgenen där vissa män skiljer sig från andra går att koppla till en ovillighet att binda sig. Det rör sig om allelen 334, som endast vissa män har, och då i enkel eller dubbel uppsätt ning. Män med allelen 334 var mindre

” Mycket tyder på att vi är seriellt monogama. Vi lever i tvåsamhet under några år och byter sedan partner.” benägna att vilja komma sin partner nära och deras kvinnor var också min dre nöjda med sin kärleksrelation. Hos de män som hade dubbla uppsättningar av allelen var det dessutom dubbelt så vanligt att de under det gångna året hade haft någon äktenskaplig kris med hot om separation. Forskargruppen har gjort en motsva rande undersökning på kvinnor, där tvillingstudier bekräftade betydelsen av en särskild genvariant som möjligen påverkar upptaget av oxytocin. Bland kvinnor med en viss genvariant hade förekomsten av äktenskapliga kriser varit högre under det senaste året. Dessa kvinnors män var också mindre nöjda med relationen. Därmed inte sagt att vissa männis kor är dömda till att ständigt ha dåliga förhållanden med missnöjda partners. Det är heller ingen idé att ta ett gentest på sin partner, säger Hasse Walum, som påpekar att dessa genvarianter endast förklarar en mindre del av hur en män niska formas eller beter sig.

– Vissa blir provocerade av att vi påvi sar biologiska skillnader. De tror att vi påstår att människan inte har möjlighet att påverka sin situation. Men vi kan inte utifrån kunskap om någons genetik dra slutsatser om hur den personen kommer att bete sig i en relation, säger han. Vad är poängen med dessa studier?

– Det här är grundforskning om vad som får oss att ingå i relationer, en ökad kunskap om ämnet. Det är möjligt att det på sikt kan innebära att vi med hjälp av läkemedel kan hjälpa vissa personer som upplever stora problem kring sina relationer, men det ligger långt borta, tror Hasse Walum. Personer som han anser bör kunna få hjälp i sina relationer, när det eventu ellt är möjligt, är de som plågas av svår svartsjuka och de som har extremt svårt att komma över en brusten relation. – Band mellan människor har en enorm kraft och brytningar kan leda till sorgeyttringar som kan vara svåra att leva med. Möjligen kan människor i framtiden få farmakologisk hjälp med att hantera sådana situationer, säger Hasse Walum. Att på syntetisk väg skapa livslånga relationer tror han inte alls på. – Nej, jag är inte ens säker på att män niskan är ett livslångt monogamt djur. Jag tycker mycket verkar tyda på att vi egentligen är seriellt monogama, alltså att vi lever i tvåsamhet under några år och byter sedan partner. Medicinsk Vetenskap №3–2012

Specialiserad vård kräver specialiserad kunskap För den allra bästa vården behövs den allra bästa kunskapen inom samtliga av vårdens kunskapsområden. Att våra professioner själva måste finansiera sin specialistutbildning innebär stora problem för vårdens kunskapsförsörjning. Sjuksköterskor måste få betalt under sin specialistutbildning. Först när vårdens arbetsgivare tar ansvar för kunskapsutvecklingen får vi en direkt koppling till verksamhetens behov och vården kan utvecklas på bästa sätt.

Medlemmar i Vårdförbundet arbetar för en säker vård. Vi är 110 000 sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor som utvecklar vården för dig som individ. Från sjukdom och diagnos till hälsa och helhet. www.vardforbundet.se

Hygieniskt tangentbord

Snabb, enkel rengöring Bra tangentbordskänsla Bakgrundsbelysning Påminnelse om rengöring

www.medigenic.se tfn: 08-97 09 90

Forskarna svarar på dina medicinfrågor

Varför svänger språket med humöret?

När det gjorde mycket ont under min förlossning började jag plötsligt tala engelska. En kollegas syster räknar alltid på italienska fast hon är svensk och en annan pratar bara dialekt när han är upprörd. Hur kommer sig detta?

/ Marianne

Foto: Istock

Svar

Den mänskliga hjärnan arbetar of tast på egen hand och utan att vi har full kontroll över vad vi gör. De exempel på oväntad växling till annat språk eller dialekt som finns i frågan har gemensamt att de uppstår i situationer som kräver extra uppmärksamhet. De flesta människor i världen kan fler språk eller dialekter och har förmåga att välja rätt språk i varje situation. Det språk man

lärde sig först är mest stabilt och ofta förknippat med känslomäs siga minnen från barndomen. Kanske kan det göra att en tidigt inlärd dialekt aktiveras vid upprördhet då man har mindre kontroll över sitt beteende. Vid stark smärta krävs också extra kontroll över uppmärksam heten. En metod för att behärska smärta är att genom meditativa tekniker intensivt fokusera upp märksamheten på något annat, till exempel ett yttre stimuli.

Kanske kan fokusering på ett annat språk vara ett liknande (omedvetet) ”knep”. Att byta språk när man räknar, en uppgift som ibland kan upplevas som svår, skulle från början kunna vara ett knep som gav en stark koppling mellan de två inlärda procedurerna att räkna och att tala ett främmande språk. / Ing-Mari Tallberg Forskare i logopedi Medicinsk Vetenskap №3–2012

F+S

Ger vårtor cancer? Jag undrar hur kunskapsläget är idag när det gäller olika slags vårtor och förhöjd cancerrisk? Särskilt i samband med immunnedsättande mediciner. / Kenneth Allblom

Törs jag mikra matlådan?

Svar

Vårtor orsakas av infektion med humana papillomvirus, HPV. Det finns mer än 200 typer av HPV, varav många infekterar huden och kan ge hand- och fotvårtor. Dessa orsakar inte cancer förutom hos patienter med en mycket ovanlig ärftlig sjukdom. Andra HPV-typer infekterar slemhinnor och kan ha helt olika egenskaper. Några kan ge kondylom på könsorganen men inte heller dessa HPVtyper är förknippade med cancer. Däremot kan helt andra HPV-typer som infekterar slemhinnan ge upphov till cancer – framförallt livmoderhalscancer. Lyckligtvis finns det vaccin mot några av de HPV-typer som förorsakar cancer och kondylom och i framtiden kommer säkert fler bättre vaccin mot HPV att utvecklas. Hos patienter som tar immunnedsättande mediciner så kan vårtor bli besvärande då de kan bli flera, förekomma på flera platser, bli större, bli kvar längre och återkomma oftare. Det beror på att patienter med nedsatt immunförsvar kan ha svårare att bekämpa infektioner i allmänhet. Däremot brukar inte dessa vårtor bli elakartade tumörer eftersom viruset som orsakar dem inte är cancerframkallande.

Tina Dalianis Professor i tumörvirologi 52

Medicinsk Vetenskap №3–2012

Mer disk men mindre oro – värm på en tallrik istället. Foto: Getty Images

Jag har hört att man inte ska värma mat i plastburkar eftersom giftiga ämnen avges då. Stämmer det? / Micko

Svar

Vissa matlådor av plast innehåller den omtalade kemikalien bisfenol A (BPA), en mycket vanlig industrikemikalie som främst finns i polykarbonatplast och epoximaterial. BPA kan överföras till mat eller dryck som är i kontakt med sådana material. Överföringen kan ske i större utsträckning vid höga temperaturer och vid högt eller lågt pH, till exempel om du värmer upp mat till höga temperaturer i mikron. Den mängd BPA du eventuellt får i dig via din matlåda är dock en liten del av din totala BPA-exponering eftersom BPA används i många material som vi kommer i kontakt med dagligen. En av de största källorna till BPA-exponering är mat från konservburkar, där BPA ingår i den skyddande filmen på burkens insida. BPA är ett hormonellt aktivt ämne med östrogena egenskaper. Störd utveckling av hjärnan, beteende och reproduktionsorgan samt ökad risk för fetma och

cancer efter exponering i fosterlivet är några effekter som har rapporterats i djurförsök. Enligt EU:s livsmedelsmyndighet, EFSA, ligger BPA-exponeringen i den allmänna befolkningen dock långt under de halter som kan tänkas ge upphov till skadliga effekter. Men olika myndigheter och organisationer har gjort olika bedömningar och många forskare anser att BPA kan utgöra en hälsorisk vid mycket låga doser. Mot denna bakgrund kan det anses rimligt att minimera intaget av BPA, särskilt hos gravida och små barn, och hälla upp maten på en tallrik innan den värms och undvika alltför stort intag av konservburksmat. BPA är förbjudet i nappflaskor inom EU och Sveriges regering beslöt i april 2012 att förbjuda BPA i förpackningar för livsmedel avsedda för barn upp till tre år. Polykarbonatplast kan kännas igen på att siffran ”7” finns med i återvinningssymbolen som ibland är stämplad i materialet. Ibland står det dessutom ”PC” (för ”polycarbonate”) under symbolen.

Anna Beronius Forskare i toxikologi

Små barn rekommenderas fluortandkräm till tandborstning samt att ej skölja bort med vatten. Utan tvekan lär de svälja ner en viss mängd med saliven. Har läst att fluoret kan blockera jodupptagningen i sköldkörteln. Har man forskat på detta? / Toni Sandberg

Svar

Fluor är ett grundämne som finns som en naturlig beståndsdel i all mineraliserad vävnad i kroppen framförallt i ben och tänder. Genom vår föda exponeras vi för varierande mängder fluor och särskilt te och fisk är fluorrika födoämnen. Den mängd fluor som barn sväljer ner i samband med tandborstning varierar av förståliga skäl betydligt. Emellertid visar forskning de senaste 30 åren att barn i områden med låg fluorhalt i dricksvattnet, 0.5-0.7 mg/l)

som använt fluortandkräm ej uppvisat några bieffekter. Den bieffekt som man ibland ser är en störning i tandemaljen som kallas emaljfluoros och uppkommer i områden där fluorhalten i dricksvattnet överstiger 1 mg/l, vilket är ovanligt i Sverige. Andra biverkningar vid denna dosexponering är inte kända. För att undvika ”överdosering” i samband med tandborstning skall man som förälder applicera en liten ”ärta” med pasta på tandborsten. Den dos som då sväljs ned blir ungefär samma som när man dricker en kopp te och ger ingen risk för emaljfluoros. Upplagring av fluor i sköldkörtel har visats i en djurstudie men resultaten har inte kunnat visas av andra forskare. Betydelsen av dessa fynd är fortfarande oklar.

Jan Ekstrand Professor i odontologisk toxikologi

Är Parkinsons sjukdom ärftlig? Vad säger den allra senaste forskningen om ärftligheten för Parkinsons sjukdom? /Barnbarn

Svar

Forskningen har kommit fram till att ärftligheten är betydande. Ungefär 5-10 procent av alla fall av Parkinsons sjukdom är så kallad familjär, monogen sjukdom, det vill säga beror på en mutation av en viss gen som ärvs på ett tydligt sätt enligt ärftlighetslagarna. Flera olika sådana gener och mutationer har identifierats. För det stora flertalet sjukdomsfall finns anledning att tro att

Har du Parkinson i släkten? Drick kaffe! Foto: Istock

en kombination hos en enskild individ av en rad genvarianter som ökar risk och en rad genvarianter som minskar risk, tillsammans avgör om man ska utveckla Parkinsons sjukdom eller inte. I dessa fall är ärftligheten så komplex att den är svår att se som ett mönster bland anhöriga. Dessutom kan det behövas en kombination av en övervikt av genetiska riskanlag och någon miljöfaktor för att sjukdom ska uppstå. Tidigare trodde man att sjukdomen enbart orsakades av miljöfaktorer som bekämpningsmedel eller tungmetaller, men det tycks vara fel. En liknande förändring har för övrigt skett i synen på de flesta andra sjukdomar, som exempelvis diabetes. På sikt tycker jag att detta är goda nyheter, eftersom möjligheterna att utveckla förbyggande behandlingar ökar allt eftersom de genetiska orsakerna identifieras. Det är dock viktigt att påpeka att det går att påverka sin sjukdomsrisk genom sin livsstil. När det gäller Parkinsons sjukdom har exempelvis kaffe och motion visat sig minska risken respektive symptomen.

Lars Olson Professor i neurobiologi

Foto: Istock

Fluor, vad ställer du till med?

Varför rycker jag till? Sömnryck precis när man ska somna – vad beror de på? / Teresa

Svar

Det kallas hypnagoga ryckningar och är förknippat med en känsla av att falla precis när man somnar. De flesta har det. Orsaken är inte klarlagd men man tror att nervsystemet känner av fallandekänslan och försöker motverka med plötsligt ökad muskelspänning i ben- och armmuskler. Oro, ångest, stress kan öka sannolikheten för ryckningar, liksom en rad substanser, till exempel opiater.

Torbjörn Åkerstedt Professor i beteendefysiologi

Fråga och vinn! Är du nyfiken? Skicka in din klurigaste fråga om medicin så letar vi rätt på en forskare som kan svara. Bästa frågan vinner en inbunden anteckningsbok. Skicka in din fråga till: medicinskvetenskap @ki.se eller Medicinsk Vetenskap Kommunika tionsavdelningen, Karolinska Institutet, 171 77 Stockholm

Medicinsk Vetenskap №3–2012

Ögonblicket

Hon visade oss våra kromosomer Lore Zech upptäckte en metod för att se enskilda kromosomer i en cell. Det revolutionerade genetiken och blev starten för den moderna cancerforskningen. Berättat för Ola Danielsson Foto Mattias Ahlm ”I början av 1960-talet ville Torbjörn Caspersson, professor i genetik vid Karolinska Institutet, undersöka hur cellgifter fungerar i cancerceller. Han ville se var på kromosomerna läkemedel binder. Jag var intresserad av kromosomer sedan studietiden i Tyskland och tog gärna emot erbjudandet att medarbeta och delvis leda projektet. Eftersom jag visste att somliga växter har extremt stora kromosomer valde vi dessa för våra första studier. Vi färgade kromosomerna med ett fluoroscerande medel för att kunna identifiera bindningspunkterna. Men till vår förvåning såg vi inga prickar på

kromosomerna som vi hade förväntat oss, utan ett mönster av tvärband. Caspersson var övertygad om att vi gjort fel, men det blev snart klart att mönstret återkom konstant. Vi upptäckte också att samma mönster uppträdde i två kromosomer under varje celldelning och drog slutsatsen att det var varianter av samma kromosom, den ena från fadern och den andra från modern. Caspersson avfärdade tanken på att studera mänskliga kromosomer, eftersom dessa ansågs vara för små och att det stora antalet, 46, verkade oöverkomligt. Jag och ett par kollegor kunde

dock inte släppa tanken och odlade i hemlighet mänskliga blodceller i en avlägsen liten skrubb för att testa deras kromosomer. Vårt första positiva fynd var en lysande liten prick i alla celler från våra manliga, men inte kvinnliga, kollegor. Vi drog slutsatsen att vi hade identifierat den manliga könskromosomen. Därifrån startade det mödosamma arbetet att undersöka bandmönstret på alla kromosomer. Cellerna måste fotograferas under rätt fas i celldelningen, kromosomerna klippas ut med sax och klistras efter storlek på papper. Allt detta arbete görs i dag med en knapptryckning på de moderna mikroskopen.

Så småningom kunde vi få fram väl arrangerade bilder av alla kromosomerna. Vi kunde då enkelt se om det fanns en övertalig kromosom, som vid Downs syndrom, och upptäcka skador och avvikelser i kromosomerna. Dessa kunde i sin tur börja kopplas till specifika sjukdomar, som exempelvis en form av leukemi. Det största ögonblicket var när vi förstod vidden av vår upptäckt. Tidigare hade den genetiska cellforskningen mest bestått i att räkna hela kromosomer, men nu kunde kromosomerna för första gången studeras i detalj. Bandningsmetoden spred sig snabbt i forskarvärlden, och det kom att leda till helt nya möjligheter att förstå och även bota vissa genetiska skador och cancerformer.”

Lore Zech arbetade fram till sin pensionering vid Karolinska Institutet och är i dag professor emerita i genetik vid Uppsala universitet.

Medicinsk Vetenskap №3–2012

Stöd vår verksamhet – ge ett bidrag

Vårdalinstitutet

Autism- och Aspergerförbundet tar tacksamt emot bidrag att använda i vårt arbete för att skapa bättre villkor för barn, ungdomar och vuxna med autism, Aspergers syndrom och andra autismliknande tillstånd.

Institutet för Vård- och Omsorgsvetenskap

FORSKNING FÖR BÄTTRE VÅRD OCH HÄLSA

Alla bidrag är välkomna – stora som små. www.autism.se

Vårdalinstitutets satsning på implementeringsforskning är ett viktigt bidrag till att åstadkomma en kunskapsbaserad vård och omsorg.

Autism- och Aspergerförbundet har ett 90-konto vilket innebär att vi står under kontroll av Svensk Insamlingskontroll.

Frågeställningar i fokus för forskningen: Vilka förändringar av rutiner och arbetssätt leder till förbättringar i vården? Varför fortsätter vi mot bättre vetande med förlegade arbetssätt? Hur viktigt är ledarskapet och hur kan patienten bli delaktig i förändringsprocesser?

När höstmörkret sänker sig ser det ljust ut för läkare som vill byta jobb :-) Skaffa dig lite omväxling och ta ett steg framåt i karriären med oss. Vi har de bästa förmånerna och ett stort urval av jobb över hela landet.

Ett exempel på forskning som bedrivs är implementering av en samlad vårdkedja för äldre, för bättre hälsa, minskad sjukvårdskonsumtion och ökad livstillfredsställelse. Forskningsprojekt för ökad kunskap om lyckosamma implementeringar Postdoktoral utbildning för ökad forskarkompetens om teorier och metoder Konferenser för att sprida kunskapen vidare Vårdalinstitutet har ett nationellt uppdrag att bedriva forskning, kunskapsspridning av forskningsresultat samt utbildning på forskar- och postdoktoral nivå. För mer information kontakta professor Gerd Ahlström, chef för Vårdalinstitutet, Gerd.Ahlstrom@med.lu.se eller 046-222 19 16.

Hör av dig!

VÅRDFORSKNING GÖR SKILLNAD

Ring 08-555 656 10 eller maila doctor@dedicare.se dedicare.se

- NÄR VÅRD OCH OMSORG BEHÖVS

www.vardalinstitutet.net Förstärker vården med glädje

MV_Stående_120817a.indd 1

2012-08-10 15:42:31

Form etc. ILLUStratIon: StIna wIrSén/woo agentUr

Medicinska riksstämman är iPUls-certifierad!

POSTTIDNING B

IPULS har granskat och godkänt denna utbildning. Fullständig utbildningsbeskrivning finns på www.ipuls.se (IPULS-nr 20120243).

Vem tar ansvar för framtidens hälsa? Trots stora satsningar på välfärd och medicinteknisk utveckling ökar hälsoklyftor och livsstilssjukdomar. Samtidigt höjs kraven på samarbete, effektivitet och kvalitet i vården. Medicinska riksstämman erbjuder en mötesplats där vi kan anta utmaningarna tillsammans. För att klara de ökade kraven behövs ett helhetsperspektiv och närmare samarbete mellan alla oss som arbetar med hälso- och sjukvård. Det räcker inte med god kompetens inom ett specialitetsområde. Vi måste även ha kunskap om allt från IT och ledarskap till etik och kommunikation. Över Med ena benet i vetenskapen och det andra i samhällspolitiken programpunkter utgör Medicinska riksstämman Sveriges största tvärvetenskapliga och utställning mötesplats för hälso- och sjukvårdens utveckling. I år är temat med flera scener. Framtidens hälsa. Gör som tusentals läkare, forskare, sjuksköterskor, sjukgymnaster, studenter och andra i vårdteamet – kom och fortbilda dig, debattera, diskutera och mingla tillsammans med politiker, beslutsfattare och företrädare för näringslivet. Framtidens hälsa är allas ansvar. Läs mer på www.riksstamman.se

700

28 – 30 november • stockholmsmässan i älvsjö • www.riksstamman.se

arrangör

medarrangörer

mediapartner

samarbetsorganisationer