Medicinsk Vetenskap nr 3 2014 by Karolinska Institutet

En tidning från Karolinska Institutet Nummer 3 • September 2014 Pris: 50 kronor Nummer 3 / 2014

I N T E R VJ U N

”Fler måste ta ställning till organdonation” PÅ D J U P E T

Genforskarnas mål: förstå schizofreni ÖGONBLICKET

Dödsfallet fick abortkämpen att forska

Fråga forskaren:

KAN UNGT BLOD FÖRYNGRA KROPPEN?

Rösträtt Fel stämma orsakar lidande

PLUS: FN:S HÄLSOMÅL / MS / PERICYTER

ANNONS

• • •

Innehåll

№3—2014 Framsteg 7 Gener slår träning 8 Köttvarning 10 Närkoll på pericyter

I fokus 22 Perspektiv: FN:s hälsomål ”Utvecklingen går åt rätt håll” 26 Nyfiken på: Rösten – en viktig identitetsbärare

Möt forskarna 11

Hallå där Agneta Herlitz - om könsskillnader i hjärnan

16 Tre forskare berättar: Med sinne för detaljer 40 Annika Tibell: ”Gör din donationsvilja känd” 54 Ögonblicket med abortkämpen: ”Kvinnan dog helt i onödan”

På djupet: Schizofreni 32 Fångad i en annan värld 36 Fakta: Oklart hur läkemedlen fungerar 37 Behandling halverar våldsbrott 38 ”Värre än en mardröm” – Peter Johansson om att drabbas av en psykos

Beslutsvånda. Många anhöriga som säger nej till organdonation ångrar sig senare, enligt forskaren Annika Tibell.

Mardrömslikt. Peter Johansson minns psykosen.

Alltid i MV 9 12 14 20 47 50 52 53

Kroppen runt I korthet Utblick Tidslinjen: MS Frågor och svar Topplistan Boktips Aktuellt vid KI

Smått Han ser detaljerna.

Aaaaa! Vi är vår röst.

Genspratt. Övning ger inte självklart färdighet.

Redaktören har ordet

an döden innebära något positivt? ibland kan den faktiskt rädda liv. ett donerat organ kan ge nytt liv till en annan person och det kan i sin tur i efterhand utgöra en liten glimt av tröst för närstående som plötsligt förlorat någon. idag väntar över 800 svårt sjuka personer på att få ett nytt organ. och bredvid dem sitter en partner, barn, föräldrar, syskon, vänner med flera - som håller andan och hoppas. Men antalet potentiella organdonatorer minskar och mindre än hälften av svenskarna har tagit aktiv ställning till donation. det är dumt, menar forskaren annika tibell som intervjuas i detta nummer, eftersom man då lämnar över beslutet till sina närstående. och i glappet däremellan tappar man cirka 20 procent av möjliga donatorer då en del anhöriga väljer att säga nej av osäkerhet om den dödes önskan. ett nej kan då upplevas som ett mindre aktivt beslut, men i själva verket innebär det ju att aktivt säga nej till att rädda någon annans liv. alla beslut ska naturligtvis respekteras men i skenet av de studier som annika tibell gjort, som visar att många som sagt nej, men i princip ingen av de som sagt ja, ångrar sig, blir det oerhört viktigt att nå ett beslut som alla är nöjda med. annika tibell sitter med i donationsutredningen som nästa år ska presentera en rad åtgärder som kan förbättra tillgången på donerade organ, läs mer om detta på sidorna 40-44. Men även du kan alltså göra något här och nu: registrera ditt ställningstagande i donationsregistret. det tar mindre än en halv minut - jag gjorde det just själv. när du ändå är ute och surfar kan du också passa på att tycka till om hur världen ska se ut i framtiden. nästa år ska Fn:s åtta milleniemål vara uppnådda. i detta nummer intervjuar vi tre forskare vid Karolinska institutet om de tre mål som är kopplade till medicin och hälsa. sammanfattningsvis har det gått åt rätt håll men göR inte hela vägen: både barnaSOM jAg dödligheten och mödradödAnmäl din organligheten har minskat betydligt donationsvilja till donationsreoch andelen nyinfekterade i gistret.se till exempel hiv har bromsat in. arbetet med att formulera nya mål är redan i full gång och du kan vara med och påverka vilka frågor du tycker ska prioriteras i framtiden: vote.myworld2015.org. gör din röst hörd! 4

Medicinsk Vetenskap №3–2014

Medarbetare i detta nummer Lisa Reimegård Frilansjournalist och fotograf Lisa Reimegård är civilingenjör i molekylär bioteknik och utbildad journalist och har frilansat i drygt tio år. Hon fascineras av naturvetenskap och forskning och hoppas kunna sprida detta intresse vidare genom sina artiklar. Christian Andersson Fotograf Christian Andersson är torsk på det visuella. När han inte fotograferar, bloggar han om foto. Han menar att en bild kommunicerar snabbt, den landar i magen innan betraktaren hinner tänka. Oavsett hur mycket arbete som ligger bakom är upplevelsen av den färdiga bilden ögonblicklig. Agnes Dunder Art director Agnes Dunder är sportjournalisten som skolade om sig till grafisk formgivare och är från och med det här numret Medicinsk Vetenskaps nya ad. Sportintresset finns kvar och fritiden spenderas allra helst på en läktare hemma i Uppsala eller på Stamford Bridge i London.

Dessutom: Mattias Alm, Fredrik Hedlund, Annika Lund, Sara Nilsson, Coriette Schoenaerts, Martin Stenmark, Karin Söderlund Leifler.

Foto: Henric Lindsten, Helga Jonsson, privat

Cecilia Odlind:

Redaktionen Nummer 3 / 2014

En tidning från Karolinska Institutet Nummer 3 • September 2014 Pris: 50 kronor I N T E R VJ U N

”Fler måste ta ställning till organdonation”

En tidning från Karolinska Institutet Nummer 2 • Maj 2014 Pris: 50 kronor

Ansvarig utgivare Christina Bostedt, Kommunikationsdirektör, Karolinska Institutet

PÅ D J U P E T Nummer 2 / 2014

Genforskarnas mål: Förstå schizofreni

Myrägg i örat och fler

HÄLSOTIPS FRÅN MEDELTIDEN

PÅ D J U P E T

ÖGONBLICKET

Leva och låta dö – allt om celldöd

Dödsfallet fick abortkämpen att forska

Chefredaktör Cecilia Odlind 08–524 861 16 cecilia.odlind@ki.se

ÖGONBLICKET

Möt djuren som vänder upp och ned på forskarvärlden

Dagen då mirakelbebisen föddes T R E B E R ÄT TA R

De bryter tabun till vardags

Innovatörer

Fråga forskaren:

KAN UNGT BLOD FÖRYNGRA KROPPEN?

Rösträtt Fel stämma orsakar lidande

PLUS : FN :S HÄ LS OM ÅL / MS / PE PLUS: HJÄRTSVIK 01_Omslag.indd 1

T / EXOSOMER / ONÖDIGA ORGAN

RICYT ER

2014-08-27 15:49 MV1402 01 Omslag.indd 1

Prenumerera på Medicinsk Vetenskap

Beställ redan i dag 4 nummer för 200 kr

2014-08-29 12:39

Redaktör Ola Danielsson 08–524 863 46 ola.danielsson@ki.se Journalist Helena Mayer (tjänstledig) Art Direction Agnes Dunder agnes@contentinnovation.se Omslagsfoto: Istockphoto Annonser Jan Nilsson jan.medicinskvetenskap@telia.com Redaktionsråd Gösta Gahrton, Malin FlodströmTullberg, Ola Hermanson, Jan Carlstedt-Duke, Mattias Öberg. Tryck Kaigan Medicinsk Vetenskap ges ut av Karolinska Institutet och utkommer med fyra nummer per år. ISSN 1104-3822 Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. Karolinska Institutets uppdrag är att genom forskning och utbildning bidra till att förbättra människors hälsa. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar.

Följ oss på Facebook! facebook.com/ medicinskvetenskap

E-post: medicinskvetenskap@ki.se Internet: ki.se/medicinskvetenskap Medicinsk Vetenskap №3–2014

ANNONS

Från idé till livskraftig innovation Innovationskontoret vid Karolinska Institutet erbjuder kostnadsfritt stöd till dig med en idé inom medicin och hälsa. • Få råd om hur du kan utveckla och skydda din idé • Delta i seminarier om innovation och entreprenörskap

Illustration: Maja Modén

• Få hjälp med att etablera företagssamarbeten

Välkommen att kontakta oss! Läs mer på: ki.se/innovationoffice

Gratis rådgivning!

BLÅSCANCER OVARIALCANCER MALIGNT MELANOM MYELOM KML MDS HIV HEPTATIT IMMUNBRIST CYSTISK FIBROS MULTIRESISTENS TUBERKOLOS SPRUTBYTE INFLAMMATORISK TARM Säkerhet Effektivitet Adherence Kvalitet SJUKDOM SVENSKA EMESISREGISTRET PIDCARE INFCARE HIV IBDCARE BRÖSTCANCER LUNGCANCER PROSTATACANCER BLÅSCANCER OVARIALCANCER MALIGNT MELANOM MYELOM KML MDS HIV HEPTATIT IMMUNBRIST CYSTISK FIBROS MULTI MULTIPå Health Solutions arbetar vi med it-baserade RESISTENS TUBERKOLOS SPRUTBYTE INFLAMMATORISK TARM systemlösningar PIDCARE för uppföljningINFCARE och kvalitets SJUKDOM SVENSKA EMESISREGISTRET HIV säkring av vård och omsorg. IBDCARE BRÖSTCANCER LUNGCANCER PROSTATACANCER BLÅSCANCER OVARIALCANCER MALIGNT MELANOM MYELOM Via våra kvalificerade supportcenter erbjuder vi KML MDS HIV HEPTATIT IMMUNBRIST MULTIMULTI medicinska och CYSTISK farmaceutiskaFIBROS kunskapstjänster RESISTENS TUBERKOLOS SPRUTBYTE INFLAMMATORISK TARM för patienters ökade delaktighet, hälsosammare SJUKDOM SVENSKA EMESISREGISTRET INFCARE HIV livsstil samt ökadPIDCARE kunskap om sjukdom och be handling. IBDCARE BRÖSTCANCER LUNGCANCER PROSTATACANCER BLÅSCANCER OVARIALCANCER MALIGNT MELANOM MYELOM KML MDS HIV HEPTATIT IMMUNBRIST CYSTISK FIBROS MULTIHEALTHSOLUTIONS.SE RESISTENS TUBERKOLOS SPRUTBYTE INFLAMMATORISK TARM

Det senaste inom medicinsk forskning

Musikaliska gener viktigare än övning

LÄS MER Om forskningsprogrammet som leds av professor Fredrik Ullén på: Denmusicerandemänniskan.se

Foto: Istockphoto

När forskare vid Karolinska Institutet studerade den musikaliska förmågan hos cirka 10 000 tvillingar upptäckte de något förvånande. Som väntat hade individer som övat mycket också i regel hög musikalisk förmåga, mätt som gehör och känsla för melodi och rytm. Men hos enäggstvillingar fanns det ingen skillnad alls i förmåga mellan den som övat lite och den som övat mycket – upp till 20 000 timmar mer. Det tyder enligt forskarna på att övning inte förbättrar den musikaliska förmågan, utan att både tendensen att öva och den musikaliska förmågan har en genetisk förklaring. – Men man måste ändå öva för att lära sig att använda den musikaliska förmågan, exempelvis genom att behärska ett instrument, säger Miriam Mosing, forskare vid institutionen för neurovetenskap, som har arbetat med studien. Hur vet man om man har dessa övnings- och talanggener? – Om man till exempel sjunger i en kör och känner att det är kul och vill fortsätta så har man troligen förutsättningarna för det. Alla kan inte bli bra på allt, men människor dras till det de är bra på. Ola Danielsson

Medicinsk Vetenskap №3–2014

Framsteg 2 × kött

Stor hälsoskillnad mellan kött och kött

Tänk på

HJärtat det tar stryk av korv.

Forskning visar att det inte är bra för hälsan att äta mycket korv och andra sorters processat rött kött. Men den som håller sig till det oprocessade, färska, köttet kan ha något mindre anledning till oro. Text: Ola Danielsson

högt, annars sågs ingen riskökning. I en annan ny studie har forskare följt 37 000 män och sett att högt intag av processat men inte oprocessat kött är förknippat med ökad risk för hjärtsvikt. Det är oklart varför just processat rött kött är förknippat med hälsorisker, men högt saltinnehåll och olika tillsatser innehållande nitrit och fosfat samt ämnen som bildas vid grillning och rökning misstänks kunna spela in. Alicja Wolk, professor i nutritionsepidemiologi, som har arbetat med båda studierna menar

dock att det finns skäl att begränsa intaget även av oprocessat kött. – Många epidemiologiska studier visar ett samband mellan hög konsumtion av oprocessat rött kött och ökad risk för tjocktarmcancer, men även stroke. Evidensbaserade rekommendationer säger att man kan äta upp till cirka 500 gram per vecka av oprocessat rött kött och helst gärna avstå från charkuterier. Man bör heller inte steka eller grilla för mycket, säger hon. aJCN, september 2014, Circulation Heart Failure, juni 2014

köttallergi står emot upphettning

allergi mot rött kött är en ny allergiform där reaktionen kommer flera timmar efter intag av kött. allergin har kopplats till tidigare fästingbett och beror på att patientens immunsystem reagerar mot kolhydraten alpha-gal i kött, som också kan finnas i fästingars mage. Nu har forskare undersökt om kött fortfarande är allergiframkallande efter att ha tillagats på olika sätt. De fann sju nya alpha-galbärande proteiner varav fyra tålde upphettning. köttallergiker bör alltså akta sig även för tillagat kött. allergy juni 2014 8

Medicinsk Vetenskap

№3–2014

Foto: Istockphoto

Det är klarlagt att så kallat processat rött kött, som korv, bacon och andra charkuterier är förknippat med hälsorisker. Det har dock varit svårare att komma fram till om också det oprocessade, färska, köttet bidrar. I en ny studie har forskare vid Karolinska Institutet tittat närmare på hälsoeffekterna av processat och oprocessat rött kött hos 75 000 svenskar. Resultaten visar att ett högt totalt intag, över 100 gram per dag, av rött kött var förknippat med en ökad risk att dö under en 15-årsperiod. Bland de som avled under perioden dog de som åt mer än 200 gram per dag i genomsnitt ett år tidigare jämfört med de som aldrig åt kött. Men högt intag av oprocessat kött medförde ökad risk att dö i förtid endast om intaget av processat kött också var

Framsteg Kroppen runt Samordning av sinnesintryck kartlagd HJÄRNAN

Följ med Medicinsk Vetenskap på en resa genom kroppen och ta del av de senaste forskningsnyheterna.

Rökning förvärrar risk vid ärftlig hudcancer HUDEN

Familjer där en viss typ av ärftlig hudcancer är vanlig har även ökad risk för andra cancerformer, bland annat i lungor, munhåla, strupe och mage. I dessa familjer verkar dessutom rökning vara ännu starkare förknippat med cancer än bland dem som saknar den aktuella mutationen.

En ny studie visar hur ett område i hjärnan, som kallas striatum, fungerar som nod för samordningen av olika typer av sinnesintryck som beröring, synintryck och ljud från olika källor, vilket gör det möjligt att till exempel välja och generera adekvata rörelser. Kunskapen kan öka förståelsen för en rad sjukdomar och funktionsstörningar, exempelvis adhd och Parkinsons sjukdom.

Gen som ger stora fettceller hittad FETT

En gen som framkallar ohälsosam fettväv, med få men stora fettceller, har för första gången identifierats hos människa. Fynden tyder på att genen kan vara en riskfaktor för utveckling av minskad insulinkänslighet och därmed typ 2-diabetes.

Tarmfloran kan påverka testikelfunktionen T E ST I K L A R N A

Antibiotika istället för kirurgi

Illustration: Istockphoto. Foto: Istockphoto

B L I N DTA R M E N

Antibiotika verkar fungera lika bra som kirurgi vid akut blindtarmsinflammation hos barn där blindtarmen inte brustit. Det tyder en mindre studie på som inkluderar 50 barn. En större studie behövs för att bekräfta resultaten.

Blod-testikel-barriärren, som skyddar könsceller från skadlig yttre påverkan, regleras av tarmfloran visar studier av möss som fötts upp med kontrollerad tarmflora. Även nivåerna av könshormoner påverkas av tarmfloran. Forskarna spekulerar i att ändrad tarmflora kanske kan vara en förklaring till den försämrade spermakvalitet och reproduktionsfunktion hos män som rapporterats på senare år. Källor: Huden: Helgadottir H med flera, Journal of Medical Genetics, juni 2014, Fett: Arner P med flera, Cell Metabolism, juli 2014, Testiklar: Söder O med flera, PLoS ONE, augusti, 2014, Blindtarm: Svensson J med flera, Annals of Surgery, juli 2014, Hjärnan: Silberberg G med flera, Neuron, augusti 2014. Medicinsk Medicinsk Vetenskap Vetenskap №3–2014 №1–2014

Framsteg Närkoll på

Pericyter Text: Ola Danielsson Illustration: Anders Kjellberg

Vad? Pericyter är långarmade celler som kramar om små blodkärl och kapillärer runt om i kroppen. Genom sin sammandragande förmåga tros de kunna reglera blodflödet i kapillärerna.

Var? Pericyter finns i särskilt stora mängder i blodkärlen i centrala nervsystemet (hjärnan och ryggmärgen). Forskning vid Karolinska Institutet har visat att pericyterna spelar en nyckelroll i blod-hjärnbarriären, det extra skydd i hjärnans blodkärlsväggar som hindrar skadliga ämnen i blodet från att komma i kontakt med hjärnans nervceller.

Medicinsk Vetenskap №3–2014

När? Pericyter har också visat sig ha en särskild roll när nerver skadas, till exempel vid en förlamande ryggmärgskada. Pericyterna vandrar då till skadan och bygger upp ärrvävnad som tros stabilisera vävnaden men samtidigt hindra nerverna från att läka.

Och? Genom att studera pericyter hoppas forskarna lära sig att stänga blod-hjärnbarriären när det behövs, som vid Alzheimers sjukdom då skadliga ämnen läcker från blodkärlen, men också att öppna den så att läkemedel kan nå hjärnan. Man hoppas också kunna utveckla sätt att öka läkningsförmågan efter ryggmärgskador.

Källa: Christian Göritz, forskare vid institutionen för cell- och molekylärbiologi och Christer Betsholtz, professor vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik.

Framsteg Hallå där agneta HerlitZ professor i psykologi vid institutionen för klinisk neurovetenskap, som forskar om kognitiva könsskillnader.

Samhällsutveckling ökar könsskillnader i minne Kvinnor minns bättre än män och ökad jämställdhet förstärker skillnaden. Det menar Agneta Herlitz med stöd i ny forskning. Text: Ola Danielsson Foto: Stefan Zimmerman Finns det någon skillnad mellan mäns och kvinnors mentala förmågor?

– Ja, kvinnor tenderar till exempel att ha bättre episodiskt minne än män, alltså den typ av minnen som handlar om vad man själv har varit med om som till exempel vad man gjorde på julafton för tre år sen. Män har något bättre matematisk förmåga än kvinnor. Det är inte stora skillnader, betydligt mindre än skillnader i kroppslängd, men de finns där. Beror inte sådana skillnader på vilket samhälle man lever i?

– De formas av samhället men inte på det sätt som många antar. I vår senaste

studie såg vi att skillnaderna återkommer systematiskt i olika länder och i olika generationer. När vi relaterade variationer i könsskillnaderna till data om landets historiska utveckling i fråga om utbildning, genomsnittligt antal barn och andra levnadsförhållanden såg vi att könsskillnaden i matematisk förmåga, till mäns fördel, minskar ju större välstånd som finns i landet. Könsskillnaden i episodiskt minne växer däremot, till kvinnornas fördel, ju större välstånd som finns. Varför ökar vissa könsskillnader när levnadsförhållandena förbättras?

– Vi tror att det har att göra med att

samhället blir mer jämställt, även om vi inte kunde mäta det direkt. Exempelvis gynnar ökad tillgång till utbildning både män och kvinnor, men kvinnorna är de som vinner mest eftersom de historiskt sett har hindrats från att utveckla sin potential. Många har antagit att könsskillnaderna skulle minska i ett helt jämställt samhället, vilket stämmer för vissa områden som matematisk förmåga. Men våra resultat tyder alltså på att andra kognitiva könsskillnader snarare förstärks i ett jämställt samhälle där även kvinnor kan utveckla sina fulla kognitiva potential. Varför väljer du att forska om det här?

– Det finns så stora skillnader i samhället mellan män och kvinnor, jag undrar var de kommer ifrån. För mig finns det inget laddat eller problematiskt i att män och kvinnor har olika starka sidor, problemet är om man värderar dessa förmågor olika. Det viktiga för mig är att samhället utformas så att alla människor kan utveckla sina förmågor, vilka de än är. Medicinsk Vetenskap №3–2014

Framsteg I korthet Forskningsnyheter från Karolinska Institutet hämtade från

ki.se

”Fiske har, precis som spel om pengar, något som kallas intermittent förstärkning.” Det är inte bristen på pengar, utan andra faktorer, som ligger bakom den ökade risk för kriminalitet och missbruk som kan ses hos vuxna som haft en fattig uppväxt.

Beroendeforskaren Anders Tengström förklarar i programmet Fiske varför en del lämnar hem och familj för att åka till ett mygghål. Det faktum att vi vet att vi förr eller senare kommer att få napp, men inte när, gör fisket extra beroendeframkallande, menar han. Källa: sr.se

D-vitaminnivåer hos nyfödda inte kopplat till multipel skleros

Fattig barndom förklarar inte brott som vuxen Utsatt. Låg socioekonomisk status i barndomen är en välkänd riskfaktor för

kriminalitet och användning av droger, men de direkta orsaksambanden har ifrågasatts. I en nu aktuell studie har forskare därför försökt hitta ett sätt att skilja ut den ekonomiska situationen under uppväxten från andra så kallade familjära riskfaktorer. – Vi ser att det finns ett starkt statistiskt samband på befolkningsnivå mellan relativt sett fattiga uppväxtförhållanden och framtida risk hos barnen för våldsbrott och drogmissbruk. Men detta försvinner helt när vi studerar syskon som har växt upp under perioder där familjen har haft olika inkomstnivåer, säger Amir Sariaslan, doktorand vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik. I en familj som går från ekonomisk utsatthet till välstånd kan det enligt forskarna alltså vara så att syskonet som växte upp under den senare ”rika” perioden har lika hög risk för att dömas för brott eller diagnostiseras med drogmissbruk, jämfört med sitt syskon som växte upp under den tidiga ”fattiga” perioden. Totalt ingick över 500 000 personer i åldrarna 15-21 år födda mellan 1989 och 1993 i studieunderlaget. British Journal of Psychiatry augusti 2014

Medicinsk Vetenskap №3–2014

visat att personer födda på våren har en ökad risk för att drabbas av sjukdomen multipel skleros, MS. Därför har en hypotes vuxit fram om att låg D-vitaminnivå till följd av låg solexponering under graviditeten skulle öka risken för sjukdomen hos barn födda efter vintern. Nu har forskare vid Karolinska Institutet för första gången testat hypotesen med hjälp av 30 år gamla blodprover från 459 patienter med MS. – Hypotesen att det på ett enkelt sätt skulle gå att undvika en betydande andel fall av MS stöds inte av vår studie. Det går dock inte utesluta samband finns för människor med en viss genuppsättning, säger Peter Ueda vid institutionen för klinisk neurovetenskap och en av forskarna bakom studien. Annals of Neurology augusti 2014 Tips! Läs mer om MS-upptäckter genom tiderna på sidorna 20-21.

Illustration: Istockphoto. Foto: Istockphoto

Falskt. Tidigare studier har

TBE-viruset ger ofta kvarstående problem hos barn

Alla barn som drabbats av det fästingburna viruset TBE bör erbjudas uppföljning , enligt forskaren bakom en ny avhandling.

Långdraget. En stor andel barn med akuta infektioner av det fästingburna TBE-viruset i hjärnan har kvarstående besvär som svårigheter med minne och koncentration, trötthet och Läs denna huvudvärk. Det visar och andra avhandlingar från Karolinska en ny avhandling från Institutet på institutionen för kvinpublications. nors och barns hälsa. ki.se - Det överraskade oss att den kliniska bilden i det akuta skedet inte kan användas för att förutsäga vilka barn som får problem i efterförloppet. Detta innebär dels att alla barn med hjärninflammation eller TBE bör erbjudas uppföljning för att då övervikt och fetma är kunna identifiera problemmycket vanligt vid graviditet. fallen, men också att vi beFörebyggande av övervikt höver hitta biomarkörer för och fetma hos kvinnor i fertil att kunna identifiera vilka ålder har sannolikt stor bede barn som riskerar att få tydelse för både mammans långdragna besvär, säger Åsa och barnets hälsa, säger Fowler, forskaren bakom Martina Persson, forskare studierna. vid institutionen för mediIdag rekommenderas vaccin, Solna, som lett studien. cination till barn som bor PLOS Medicine maj 2014 i högriskområden. Acute encephalitis in childhood : clinical characteristics and outcome with special reference to tick-borne encephalitis.

Fet mamma ökar risken att drabbas av syrebrist hos nyfödd Riskgraviditet. Andelen

Foto:Istockphoto

barn som föds med syrebrist är högre om mamman är överviktig eller fet, jämfört med nyfödda med normalviktiga mammor. Resultaten bygger på data från totalt 1,7 miljoner förlossningar. – Resultaten är viktiga

Genterapi reparerade ovanlig mutation Korrigering. Forskare har hittat en ny metod för att reparera den genmutation som ligger bakom agammaglobulinemi, en ärftlig immunbristsjukdom som nästan uteslutande drabbar pojkar och som innebär att kroppen saknar förmåga att bilda immunglobuliner. Sjukdomen kännetecknas av återkommande bakterieinfektioner och de som drabbas måste idag få livslång behandling

450

med gammaglobulin. I den nya studien har forskarna visat att det är möjligt att experimentellt korrigera RNA, både i patientceller, i provrör och i levande djur. – Även om mycket forskning återstår ökar våra fynd chansen att i framtiden kunna behandla vissa patienter, säger Edvard Smith, professor vid institutionen för laboratoriemedicin.

risken för självmord var förhöjd med cirka tre gånger. En stor andel av självmorden utgjordes av dödliga förgiftningar, 9 procent hade tagit en överdos av insulin eller antidiabetesläkemedel. Risken var särskilt hög för personer som fått en typ 1-diabetesdiagnos före 40 års ålder och risken var inte bara beroende på psykisk störning. Diabetes Care maj

Journal of Clinical Investigation augusti 2014

2014

Ökad risk för självmord vid diabetes Dödligt. I en studie gjord på

över 250 000 svenskar som fått diagnosen diabetes (typ 1 eller typ 2 ) visar forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap att bägge sjukdomarna medför en ökad risk för självmord, men också för annan onaturlig död. Resultaten visade att

tusen kronor. Det är den årliga kostnaden i snitt per hushåll där en i familjen drabbats av Duchennes muskeldystrofi, enligt en studie från Institutet för miljömedicin. Forskarna menar att stora delar av kostnaden ofta är dold, eftersom den bärs av patienternas familjer. Neurology juli 2014

Nervsystemets växellåda kartlagd Förflyttning. Genom att stu-

dera zebrafiskar har forskare lyckats lista ut vad som styr hastighetsskiftningar när vi byter hastighet från att gå till att springa. Forskare vid institutionen för neurovetenskap har kartlagt en hittills okänd organisation av nervnätverk i ryggmärgen med tre tydliga mikronätverksmoduler kan liknas vid en växellåda med tre växlar (långsamt, mellanläge och snabbt) som möjliggör hastighetsökning genom att i sekvens aktivera dessa distinkta mikronätverksmoduler, från långsamt till mellantakt, till snabbt. Neuron augusti

2014 Medicinsk Vetenskap №3–2014 –2014

Utblick signatur som kunde användas för att identifiera vem som bodde där. När en familj flyttade till ett nytt hus tog det bara 24 timmar innan bakteriefloran i det nya huset började likna den gamla.

mikrobgarderob efter bara 24 timmar i ett nytt hem liknar bakteriefloran den som fanns i det gamla.

Science augusti 2014

”Nu är det ingen som kommer frivilligt.” Läkaren och forskaren i katastrofmedicin Johan von Schreeb om att den internationella hjälpen till ebolautbrottet i Västafrika i stort sett uteblivit, jämfört med vid många andra katastrofer. Källa: Läkartidningen

Lagom med salt bäst Måttligt. Ungefär en tesked,

eller cirka 6 gram bordssalt per dag. Så lyder den rådande rekommendationen om dagligt saltintag från Livsmedelsverket. I den största studien hittills, genomförd av bland annat forskare vid Göteborgs universitet, har man nu granskat intaget av salt och hur det relaterar till blodtryck, dödsfall, hjärtsjukdomar och stroke bland över 100 000 personer i 18 länder. Resultaten visade som väntat att ett högt saltintag, motsvarande 15 gram bordssalt per dag eller mer, ökar risken för hjärt- kärlhändelser och dödsfall. Men ett lågt saltintag, ungefär motsvarande den nivå som idag rekommenderas av Livsmedelsverket, visade sig inte heller vara lämplig då även den var förknippad med ökad risk för hjärtkärlhändelser och dödsfall. Lägst risk var det bland dem som konsumerade måttliga saltmängder, motsvarande

Medicinsk Vetenskap №3–2014

mellan 7,5-15 gram bordssalt per dag. – Studien ger ammunition till dem som är emot en generell inskränkning av saltkonsumtionen. Men saltets inverkan på blodtrycket är mycket individberoende så det finns fortfarande personer som bör sänka sitt

99 hela ebolavirus som samlats in från 78 patienter i Sierra Leone har gensekvenserats av forskare. De hoppas att resultatet kan få betydelse för utvecklandet av vaccin, mediciner och behandlingsmetoder. Under studiens gång har fem av medförfattarna, alla från Sierra Leone, dött av ebola. Science augusti 2014

intag, säger Jan Östergren, professor vid institutionen för medicin vid Karolinska Institutet. NEJM augusti 2014

Bakterier avslöjar din identitet Avtryck. Tror du att du kan röra dig spårlöst? Tänk igen! Bakterierna som bor i och på din kropp är tio gånger fler än dina egna celler. Men de nöjer sig inte med att stanna på din kropp, utan fastnar på allt du vidrör och fungerar som mer eller mindre unika mikrobiella fingeravtryck. Det visar en ny studie där forskare har kartlagt bakteriefloran hos sju familjer, varav tre flyttade till en ny bostad under studiens gång. Prover togs från de totalt 18 deltagarnas fötter, händer och näsor samt från golv, lampknappar och andra ställen i hemmet plus deras husdjur. Varje hem, och i vissa fall rum, visade sig ha sin egen distinkta bakterie-

Pladdrigt. Vi är okänsligare än vad man kan tro för inkonsekvent information, visar en ny studie. Det är amerikanska forskare i psykologi som låtit två försökspersoner sitta i separata rum med uppgiften att, via ett chatverktyg, prata kring en bild (var och en kunde bara se den ena bilden). Utan att de visste om det, satt på samma gång två andra försökspersoner och pratade om en helt annan bild. Under den 15 minuter långa pratstunden, växlade forskarna vid fyra tillfällen konversationerna i 30 sekunder så att försökspersonerna plötsligt, och utan att de visste om det, pratade med någon från det andra paret. När försökspersonerna efteråt fick reda på hur det hade gått till var det 27 respektive 42 procent, beroende på vad de fått i uppgift att prata om, som inte hade uppmärksammat att delar av konversationen inte stämde. Forskarna konstaterar att spontan kommunikation ofta är inkonsekvent men att det inte alltid uppmärksammas då konversationen kan ha andra syften än exakt informationsöverföring. Plos One juli 2014

Foto: Istockphoto

Vi hör vad vi vill höra

ANNONS

E N E S T E D T. S E

RENARE BLIR DET INTE! • Hygieniskt tangentbord i glas • Desinfekterat och klart på 5 sekunder • Plug-and-play med touchteknik • Vatten & dammtätt (IP65)

RFP 012 SAMTALSRUM 6,6 m² S21A RFP 017 MÖTE BIBLIOTEK 17,4 m²

recept mot blodstörtning och plötslig huvudvärk

FRD.

S23B RFP 018 KONFERENS 36,4 m²

S40C RFP 000 KORR 14,7 m²

SCH

S33C RFP 012 SAMTALSRUM 6,6 m²

000 m²

S30B RFP 000 KORR 14,4 m²

F r å n i d é t i l l a F F ä r s n y t ta

S10D RFP 000 KORR 8,1 m²

6 7,3 m²

disp frd C

N O R D I C

frd steril C

S32B 15 A 46.4 13 RFP114 023

FRD.14FÖRBR. 5,5 m²

S41B 7 RFP 006 A 46.4 8 LAB. 112 14,39 m²

lab B

S31B A 46.4 8 RFP 10 022 114 FRD. STERIL 6,1 m² 9

lab A

S33D R 1630 RFP 002 SEP. VÄNTRUM 4,3 m²

frd förbr B

S22B RFP 021 DISP. EV. FRD. 7,3 m²

frd steril B

RFP 021 7 A 46.4 4 114EV. FRD DISP.

frd steril D

S21B

disp frd B

A 46.4 12 113

korr S10D

w w w.B r a nn.se

disp frd D

Kommersiell juridiK o ch t vistlösning B r a nn @ B r a nn.se

GENERALAGENT FÖR SKANDINAVIEN

-/---

frd förbr D

B r a n n a B – K o n s u l t e r i i m m a t e r i a l r ä t t,

S40D RFP 000 KORR. 7,1 m²

E-30C

S20C RFP 000 KORR 13,1 m²

lab C

frd förbr C

Tel: 031-40 55 22 • E-post: info@cleankeys.se • www.cleankeys.se rwc A

S22C RFP 009 MOTTAGNING 15,6 m²

S21C RFP 009 MOTTAGNING 15,5 m²

S31C RFP 009 MOTTAGNING 15,6 m²

S32C RFP 009 MOTTAGNING 15,6 m²

S41C

46.4027 8 17 ARFP 111

RWC 9 5,0 m²

rwc B

rwc D

S40E RFP 000 KORR 18,4 m²

SCH

rwc C

desinf A 5 S42C A 46.4 RFP 007 112 DESINF. 12,06m² desinf C

10E FP 000 ORR ,6 m²

korridorvy (S30C) A

S30C RFP 000 KORR 17,3 m²

S20D RFP 000 KORR 17,3 m²

Var femte vuxen person i

3 KORRIDOR

S40F RFP 000 KORR 13,9 m²

2 korridorvy (S30C) C

Sverige vårdar, stödjer eller S21D RFP 009 MOTTAGNING 16,0 m²

S22D RFP 009 MOTTAGNING 16,0 m²

S31D RFP 009 MOTTAGNING 16,0 m²

S32D RFP 009 MOTTAGNING 16,0 m²

mottag

S41D RFP 009 MOTTAGNING 16,0 m²

är äldre, långvarigt sjuk eller har funktionsnedsättning. Läs mer om forskning och utveckling inom anhörigområdet på:

www.anhoriga.se Nationellt kompetenscentrum anhöriga

Sektion Venhälsan A-A A ---

1348-130_sektion AA ---

mottagn D

TS utrustn D

hjälper en närstående som

TS utrustn A

18 A 46.4 111

10 S42D

A 46 0 9RFP 113 MOTTA

16,0 m

Tre forskare berättar

Namn: Arne Holmgren. Titel: Professor vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik. Forskar om: Thioredoxinsystemet, som styr cellens tillverkning av nya byggstenar till DNA, en förutsättning för att cellen ska må bra och kunna reparera skador.

Medicinsk Vetenskap №3–2014

”De är små – men livsviktiga”

De ser det stora i det lilla RNA som kan dansa, ett livsviktigt protein eller kalciumjoner som vill säga något. Möt forskarna som studerar våra minsta beståndsdelar – med betydelse för de riktigt stora sammanhangen.

”När jag började forska inom mitt område för precis 50 år sedan var thioredoxinsystemet nyupptäckt. Det var min handledare, Peter Reichard, som hade identifierat det, så till en början var vi ensamma pionjärer inom fältet. Nu har forskare världen runt anslutit med nya, egna frågeställningar. Det är fantastiskt att följa. Jag hade helt enkelt tur – jag började med ren nyfikenhetsforskning inom ett område som visade sig vara viktigt. Proteinerna thioredoxin och thioredoxinreduktas är centrala i min forskning. De finns i alla våra celler och ska bland annat skydda dem mot oxidativ stress och delta i bildningen av nya byggstenar till DNA. Utan dessa proteiner kan cellen inte reparera skador på sitt DNA och inte heller dela sig – cellen dör. Det finns tillämpningar att via hämmare av thioredoxinsystemet behandla cancer. Vi har också upptäckt en ny antibiotisk princip. Det går att döda vissa bakterier genom att hämma deras thioredoxinsystem, bland annat MRSA, antibiotikaresistenta tuberkelbaciller samt magsårsbakterien Helicobacter pylori. Oerhört mycket har hänt sedan jag började forska 1964. Helt nya metoder har tillkommit. Jag var till exempel väldigt bra på att rena och mäta nya enzymer, som att ur en placenta få fram rent thioredoxinreduktas som vi visade var ett nytt selenprotein. Dessa tekniker har inte samma betydelse idag, när man kan köpa artificiellt framställda proteiner. Allt är mer tillgängligt för alla, och det är på sätt och vis bra, men det har också gett en ökad konkurrens. I dag är det svårt att ha monopol på ett område och i lugn och ro studera och utveckla något.”

Berättat för: Annika Lund Foto: Mattias Ahlm

Medicinsk Vetenskap №3–2014

”Jag blev biten av kalcium” ”Slumpen styrde mitt val av forskningsfält. Mina handledare frågade om jag ville hjälpa dem att mäta kalciumnivåer i njurceller, och jag blev biten av ämnet. Min första vetenskapliga artikel handlade om hur nivåerna av kalciumjoner svänger, eller oscillerar, när något viktigt händer i cellen. Alla celler måste kontinuerligt pumpa ut kalciumjoner, annars dör de. Vi upptäckte att njurceller som infekteras av E. coli-bakterier börjar oscillera kalciumnivåerna, så att koncentrationen är hög var tolfte minut och låg däremellan. Det fascinerade mig att oscillerationerna var så regelbundna – det fanns en tydlig frekvens, specifik för njurceller i denna situation. Den här upptäckten blev mitt startskott som forskare. Artikeln publicerades i tidskriften Nature, så jag fick en rivstart. Nu forskar jag på kalciumsignalering i alla möjliga celltyper, som stamceller, cancerceller och nervceller. Det råder trender inom forskningen. De få forskargrupper som studerar kalciumvågor i dag började ungefär samtidigt som jag. Vid den tiden började datorer kopplas till mikroskopen, så det blev möjligt att hantera stora datamängder. Kalciummätningar på levande celler var väldigt het forskning när jag började. I dag är det andra forskningsområden som anses heta. Men jag är fortfarande fascinerad av kalciumoscillationer, som jag ser som både en livs- och en dödssignal. När spermien träffar ägget och livet startar sköljer en kraftig kalciumvåg genom vår allra första cell – men en för hög nivå av kalcium under lång tid dödar cellen.”

Medicinsk Vetenskap №3–2014

Namn: Per Uhlén. Titel: Docent vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik. Forskar om: Hur nivåerna av kalciumjoner varierar i en cell när det sker viktiga saker, som att den ska dela sig under utvecklingen eller vid cancer.

Tre forskare berättar

”Jag gör det osynliga synligt” ”Jag forskar inom ett område där genombrotten kommer ofta och där vi omstörtar tidigare dogmer. Det har till exempel funnits en uppfattning om att DNA-molekylen innehåller mycket oviktig information, men det verkar inte stämma. Delar av DNA som har ansetts oviktigt

Namn: Katja Petzold. Titel: Forskargruppsledare vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik. Forskar om: Betydelsen av att RNAoch DNA-molekylerna ständigt byter struktur när basparen ständigt stuvas om – och stuvas tillbaka.

transkriberas av RNA som reglerar cellens funktioner. De senaste tre åren har vi upptäckt att DNA och RNA är i konstant rörelse. Ett exempel på rörelse är att basparen ständigt växlar, så att exempelvis ett C som häktat i ett G plötsligt byter till ett A, för att sedan byta tillbaka till G. Det ger en vågformad rörelse genom hela molekylen. Vi vet i dag inte varför basparen växlar, men vi utgår från att molekylen har olika funktion när den har olika struktur. Man kan likna det vid en öppen och sluten hand – det är två tillstånd av en hand, som kan användas för olika saker. Vi försöker avslöja så många tillstånd som möjligt av RNA för att förstå de olika funktionerna. För att göra det använder vi oss av NMR, nukleär magnetresonans, en stor magnet, som mäter den kemiska omgivningen av atomer, vilket ger oss

information om strukturer och rörelse. Det är en ny slags mätningar vi gör och hela forskningsområdet är väldigt ungt. Men jag vill få fler forskare från olika områden att ansluta till oss. Ett mål är att göra vår forskning begriplig och förenkla våra analysmetoder. Då kommer vi kunna göra fler experiment och få snabbare resultat. Helst vill jag kunna se förloppet med RNA-molekylernas rörelser på en tvskärm, i princip medan det pågår. Och det vill jag någon gång kunna se i en levande, mänsklig cell.”

Från mystik till genetik

Snabbfakta: MS är en autoimmun sjukdom som drabbar centrala nervsystemet. Myelinet runt nervtrådarna i hjärnan och ryggmärgen bryts ned. Vanliga symtom är känselbortfall, synrubbningar, muskelsvaghet och svårigheter med gång. Sjukdomen uppträder oftast i skov.

1421. Tidig beskrivning. Holländska helgonet Lidwine van Schiedam föll när hon åkte skridskor och levde sedan med muskelsvaghet, smärta och blindhet på ena ögat. I dag anser många att beskrivningarna av hennes sjukdom tyder på att hon hade MS.

Länge sågs multipel skleros som ett stort mysterium. I dag vet vi hur nervsystemet angrips och forskningen har lett fram till flera effektiva läkemedel. Text: Karin Söderlund Leifler

1400

1830. Nervskadorna illustreras. Detaljerade teckningar av ärr och skador på vävnad i hjärnan och ryggmärgen publiceras, men orsaken till nervskadorna är okänd. Multipel skleros har inte definierats som en egen sjukdom ännu.

1800

1870-talet – Multipel skleros namnges. Neurologen Jean-Martin Charcot beskriver MS som en egen sjukdom, sclérose en plaques, när han upptäcker plack i hjärnan hos en avliden ung kvinna och förstår att hennes neurologiska symtom orsakades av nervskadorna.

1870

1878. Myelin upptäcks. Louis Ranvier upptäcker myelinet, det skyddande höljet runt nerverna som bryts ned vid MS, men det ska dröja nästan 40 år innan kopplingen till MS görs.

Medicinsk Vetenskap №3–2014

1960

1930

1969. Första framgångsrika behandlingen. Den första kontrollerade MSstudien visar att adrenokortikotropiskt hormon, ACTH, kan dämpa skoven. Hormonet ökar kroppens kortison och dämpar inflammationen i nervsystemet.

1933. Experimentell modell av MS. Forskare triggar immunförsvaret hos djur att förstöra myelinet runt nerverna, vilket öppnar upp för idén att skadorna orsakas av autoimmunitet och inte virus.

Foto: Istockphoto

Tidslinjen Multipel skleros

2000-talet. Riskgener identifieras. I stora studier hittar forskare kopplingar mellan MS och flera gener som är viktiga för regleringen av immunförsvaret.

1981. Förbättrad diagnostik. Magnetisk resonanskamera används för första gången för att avbilda hjärnan hos en patient med MS. Med tekniken kan förändringar i nervsystemet upptäckas innan symtomen uppträder.

1980

1990

1990-talet – Immunmodulerande läkemedel. År 1993 behandlas MS för första gången med interferon, som kan fördröja sjukdomens utveckling. Ökad kunskap om sjukdomen gör att forskare nu kan ta fram flera olika behandlingar mot MS.

2000

Tomas Olsson. Foto: Stefan Ziimmerman IDAG

Gener och livsstil i riskfylld kombination 2006. Effektivare läkemedel. Första medicinen i form av monoklonala antikroppar, som hindrar skadliga immunceller att nå centrala nervsystemet, börjar användas i Sverige mot MS.

Foto: Istockphoto, Getty Images

Framtidens utmaningar Förstå progressiv MS Forskare försöker förstå mekanismerna bakom den senare formen av MS, progressiv MS, för att kunna utveckla läkemedel som förhindrar att den uppkommer. Bättre precision Dagens behandlingar slår relativt brett i immunsystemet. Genom att ännu bättre förstå orsakerna till att MS uppstår, hoppas forskarna kunna ta fram mer precisa läkemedel som slår just mot de mekanismer som ger MS. Vaccination Forskarna hoppas att det ska bli möjligt att ta fram ett slags vaccin som kan styra om de felreglerade immuncellerna som angriper nervsystemet vid MS.

Källor: Tomas Olsson, www.msatrium.com, A changing treatment landscape for multiple sclerosis: challenges and opportunities, F Piehl, J Intern Med 2014, Milestones in neurology in the last 50 years on multiple sclerosis, Azra Alajbegović, Acta Clin Croat, Vol. 49, (Suppl) No. 2, 2010.

2014

Tomas Olsson, professor vid institutionen för klinisk neurovetenskap, är en av de forskare som de senaste åren både kunnat bekräfta misstänkta riskfaktorer för MS och hittat nya med hjälp av ett unikt patientmaterial insamlat av forskare vid Karolinska Institutet. Nyinsjuknade personer med MS får dels besvara en omfattande enkät om levnadsvanor, dels lämna blodprov för genetiska analyser. Tack vare patientmaterialet kan forskarna jämföra hur livsstils- och omgivningsfaktorer samverkar med arvsanlag, som är vanliga i befolkningen och ger en måttlig riskökning. – Flera av riskfaktorerna, men inte alla, får mycket kraftigare genomslag om man har riskgener. Rökning i kombination med att man har ”fel” gener kan ge 20 gånger högre risk att utveckla MS, säger Tomas Olsson. Stora internationella samarbeten om riskgener har nått genombrott på senare år. – Nu känner man till mer än 100 olika riskgener för MS. Om man har otur och har flera riskgener kan det bli betydande riskökningar. Kunskapen hjälper oss forskare att se vilka sjukdomsmekanismer som är viktiga, så att vi kan fokusera på just de immunreaktioner som styrs av riskgenerna. På sikt kan det leda till utveckling av nya läkemedel, säger Tomas Olsson. Medicinsk Vetenskap №3–2014

Perspektiv FN:s hälsomål

Både framgång och fiasko Nästa år ska FN:s åtta millenniemål för global utveckling ha uppnåtts. Tre av dem är direkt kopplade till hälsa och utfallen varierar men grundtonen är optimistisk när forskarna uttalar sig om framtiden. Text: Lisa Reimegård Illustration: Dan Bejar/Theispot

ILLENNIEMÅLEN utformades till följd av den så kallade millenniedeklarationen, en plan för global utveckling med fokus på utsatta människors behov. Den undertecknades av 189 länder år 2000, på initiativ av FN:s dåvarande generalsekreterare Kofi Annan. – Under åren innan millennieskiftet anordnades ett flertal konferenser världen över med olika enskilda problem-

Medicinsk Vetenskap №3–2014

områden som tema, men mycket lite hände. Med millenniedeklarationen ville man ta ett samlat grepp och visa att all utveckling hänger ihop, säger Tobias Alfvén, forskare vid institutionen för folkhälsovetenskap vid Karolinska Institutet och läkare vid Sachsska barnsjukhuset i Stockholm. Tre av de åtta millenniemålen är direkt kopplade till hälsa och berör barnadödlighet före barnets femte födelsedag, mödradödlighet i samband med graviditet eller förlossning samt stora infektionssjukdomar som hiv/

MILLENNIEMÅLEN UTGÅR FRÅN hur det såg ut i världen 1990 och anger vilka mätbara förändringar som ska ha skett år 2015. Till exempel säger millenniemål nummer fyra att barnadödligheten i världen ska minska med två tredjedelar under den angivna tidsperioden. Tobias Alfvén har många års erfarenhet av forskning som syftar till att minska barndödligheten i bland annat Uganda. – Många tror att barnadödligheten inte har förändrats alls genom åren men den har minskat nästan 50 procent globalt sett sedan 1990. Vi kommer inte uppnå en minskning med två tredjedelar till nästa år och variationerna inom och mellan länder är stora men vi har kommit en bra bit på väg, säger han. Trots att barnadödligheten har minskat kraftigt var det ändå 6,6 miljoner barn världen över som dog före sin femte födelsedag 2012. Tobias Alfvén berättar om balansgången mellan att belysa framgångarna och betona vikten av fler insatser, med mässling som ett exempel. – Å ena sidan har antalet barn som dör i mässling minskat drastiskt under de senaste åren, vilket är en fantastisk utveckling. Fast å andra sidan finns det ett utmärkt, billigt vaccin som är relativt enkelt att ge. Så att något barn överhuvudtaget dör i mässling år 2015 är ett stort misslyckande. Men det är viktigt att se båda sidorna. Vi går framåt i bra takt men vi kan göra ännu mer, säger han.

Foto: Privat

aids, malaria och tuberkulos. Övriga mål handlar bland annat om fattigdom, utbildning, jämlikhet, vattentillgång, miljö och bistånd. – Millenniemålen ledde till ett betydligt större fokus på hälsofrågor jämfört med tidigare, både globalt hos biståndsorganisationer och FN men även hos enskilda länder. Det var inte bara ekonomisk utveckling man ville mäta längre utan även hälsoutvecklingen, säger Tobias Alfvén och fortsätter: – Ekonomisk utveckling leder till bättre hälsa men förbättrad hälsa i ett land leder också till bättre ekonomisk utveckling. På samma sätt är alla åtta millenniemålen starkt kopplade till varandra.

”Millenniemålen ledde till ett betydligt större fokus på hälsofrågor både hos biståndsorganisationer, men även hos enskilda länder.”

Foto: Privat

Omkring 44 procent av alla barn som dog innan de fyllt fem år 2012 gjorde det inom de 28 första dagarna efter födseln, till följd av exempelvis infektioner, komplikationer beroende på för tidig födsel eller syrebrist i samband med förlossningen. Andra vanliga dödsorsaker bland barn under fem år är lunginflammation, diarré och malaria. I ungefär en tredjedel av dödsfallen är undernäring en bidragande orsak. Tobias Alfvén är i nuläget involverad i tre olika projekt associerade med prevention, diagnos och behandling av lunginflammation hos barn. I Uganda har man sedan tidigare, i brist på sjukvård, utbildat byinvånare till så kallade byhälsoarbetare med uppgift att dela ut malariamedicin till de barn från byn som kommer till dem med feber. Men ibland beror inte febern på malaria utan på lunginflammation. – I vår studie har byhälsoarbetarna därför även haft tillgång till antibiotika som de gett till de barn som förutom feber också haft snabb andning och hosta, vilket tyder på lunginflammation. Behandlingsresultaten är goda men inte perfekta. Lunginflammation är svårare att diagnostisera än malaria, säger Tobias Alfvén. I ETT MER NYSTARTAT projekt samarbetar Tobias Alfvén och hans kollegor i Uganda med forskare vid Science for Life Laboratory i Stockholm med målet att utveckla ett patientnära snabbtest för att med hjälp av blod- och näsprov avgöra om lunginflammation och andra infektionssjukdomar är orsakade av bakterier eller virus. – Vi vill nå ut med antibiotika till alla som behöver men läkemedlen har ju ingen effekt på virus och överförskrivning leder till antibiotikaresistens. Ett sådant här test skulle inte bara vara användbart i fattiga länder utan även i ett land som Sverige, säger han och tillägger: – Jag ser stora fördelar med den här typen av gränsöverskridande projekt, där läkare och ingenjörer samarbetar i

både hög- och låginkomstländer. Det vinner alla parter på och det ökar våra möjligheter att fortsätta att förbättra den globala hälsan, säger han. I ytterligare en ny studie tittar Tobias Alfvén och hans kollegor på hur pneumokockvaccin, som förebygger bland annat lunginflammation och hjärninflammation, påverkar barns sjuklighet och dödlighet i både Sverige och Uganda. Tobias Alfvén är övertygad om att minskningen av barnadödligheten i världen kommer att fortgå om vi forsätter att genom forskning ta reda på hur vi bäst kan nå ut till alla med de existerande preventiva, diagnostiska och behandlande verktyg vi har

Fakta FN:s millenniemål för global utveckling 1) Halvera jordens fattigdom och hunger. 2) Se till att alla barn får gå i grundskola. 3) Öka jämställdheten mellan kvinnor och män och stärka kvinnors ställning. 4) Minska barnadödligheten med 2/3. 5) Minska mödradödligheten med 3/4 och ge universell tillgång till reproduktiv hälsa. 6) Stoppa spridningen av hiv/aids, tuberkulos, malaria och andra sjukdomar samt ge universell tillgång till hiv/aidsbehandling för dem som behöver. 7) Säkra en miljömässigt hållbar utveckling. 8) Främja det globala samarbetet genom ökat bistånd, rättvisa handelsregler och lättade skuldbördor i utvecklingsländerna.

tillgång till idag, samtidigt som vi fortsätter att utveckla nya. Men barns chanser till överlevnad påverkas också av mödrahälsan. – I de fattigaste länderna är barnadödligheten upp till 90 procent om mamman dör i samband med förlossningen, säger Tobias Alfvén. MILLENNIEMÅL FEM ÄR tillägnat mödrahälsan och ett av två delmål är att mödradödligheten ska minska med tre fjärdedelar från 1990 till 2015. Hittills har det skett en reducering med drygt 45 procent och idag dör nästan 800 kvinnor varje dag i samband med graviditet eller förlossning. Staffan Bergström är professor emeritus i internationell hälsa vid Karolinska Institutet och kallade resultatet för ett fiasko i en debattartikel i Dagens Nyheter förra året. – Hade man satsat ekonomiskt hade vi kunnat lyckas nå den önskade minskningen men biståndet har gått till andra problemområden eller uteblivit på grund av den ekonomiska krisen. Innan 1990-talet förekom mödrahälsa nästan inte alls i biståndssammanhang och det är tankeväckande att det mest kvinnorelaterade millenniemålet fortfarande får så lite uppmärksamhet, säger han. Staffan Bergström är också kritisk till det andra delmålet, som på engelska uttrycks ”universal access to reproductive health”. – ”Universell tillgång till reproduktiv hälsa”, vad är det? Det kan betyda allt från att alla ska ha tillgång till preventivmedel till att alla ska ha rätt att behandlas för ofrivillig barnlöshet. I vissa delar av Västafrika drabbas 20-30 procent av befolkningen av barnlöshet till följd av infertilitet orsakad av könssjukdomar. Enligt min uppfattning är detta delmål fullständigt gripet ur luften, säger han och fortsätter: – Av de åtta millenniemålen är det målet om förbättrad mödrahälsa man har lyckats sämst med. En stor del av alla fall av mödradödlighet i samband med graviditet eller Medicinsk Vetenskap №3–2014

Perspektiv FN:s hälsomål här är mödradödligheten som störst.

Fakta : Målen uppfylls ej – men utvecklingen går åt rätt håll.

här smittas flest.

9% Barnadödlighet (procent barn som dör före de fyller fem år) i världen 1990 och 2012.

4,8%

Mödradödlighet per 100 000 levande födslar i världen 1990 och 2012.

380

Nyinfekterade i hIv i världen 2000 och 2012 (i miljoner).

210

1990

2012

förlossning beror på blödningar och högt blodtryck. Indirekta orsaker som malaria, hiv/aids och hjärtsjukdomar, komplicerade förlossningar, missfall och osäkra aborter ligger också bakom dödsfallen. – Det är viktigt att känna till att majoriteten av alla kvinnor som dör under graviditet eller förlossning är så kallade lågriskfall, det går inte att förutsäga i förväg vilka som är mer benägna att drabbas än andra. Det bästa vi kan göra för att förbättra mödrars överlevnad är därför att skapa fungerande hälsosystem där kvinnor har möjlighet att få akutvård, säger Staffan Bergström. Han har själv varit engagerad i flera forskningsprojekt i Östafrika där syftet har varit att delegera livräddande kirurgi, som kejsarsnitt och andra större ingrepp, från läkarna – som ofta saknas – till specialistutbildade sjuksköterskor och barnmorskor. – I Moçambique startade en kirurgisk utbildning för så kallade icke-läkare redan 1984 och idag utförs 92 procent 24

Medicinsk Vetenskap №3–2014

1990

2012

av alla kejsarsnitt på landets distriktssjukhus av icke-läkare. Några av dem har hunnit göra 10 000 kejsarsnitt, utan tillgång till blod och antibiotika, med mycket goda resultat, säger han. I eN avhaNdlINg från Karolinska Institutet från 2010, handledd av Staffan Bergström, framgår att resultatet av 1 000 kejsarsnitt utförda av icke-läkare i Moçambique fick lika bra utfall som lika många kejsarsnitt utförda av läkare. Dessutom fanns närmare 90 procent av icke-läkarna kvar på distriktssjukhusen i Moçambique sju år efter de börjat där medan samtliga läkare flyttade därifrån under den aktuella perioden. – Just nu analyserar vi utfallet av drygt 7 000 obstetriska operationer utförd av icke-läkare i Moçambique, varav nästan hälften utfördes av barnmorskor. Och det är något unikt. Moçambique är det första landet i världen som lär ut avancerad kirurgi till barnmorskor, säger Staffan Bergström. Staffan Bergström leder även ett

3,4 2,3

2000

2012

projekt i Tanzania som delvis också handlar om att delegera uppgifter från läkare till icke-läkare men dessutom om decentralisering, att bygga om små kliniker ute på landsbygden, utan tillgång till el och rinnande vatten, till mer avancerade sjukvårdslokaler som är bemannade med operationskunnig vårdpersonal dygnet runt. – Vi har byggt solpaneler och operationssalar, borrat för vatten och installerat generatorer. Det har betytt mycket för att få ner mödradödligheten i de aktuella områdena, eftersom kvinnorna slipper tidsödande transporter, säger han. Just delegering och decentralisering av akutsjukvård menar Staffan Bergström är vad som krävs för att få ner den globala mödradödligheten ytterligare – och mer kunskap. – Vi skulle behöva ungefär 400 000 fler barnmorskor i världen. Och vi behöver dem nu. Den absolut avgörande historiska faktorn bakom den låga mödradödlighet vi har i Sverige idag

är just barnmorskeväsendets tillkomst här, säger han. Att förändra samhällsstrukturer där barngiftermål och tonårsgraviditeter är vanliga och där kvinnans ställning och utbildningsnivå är låg är också viktigt för att få ner mödradödligheten, enligt Staffan Bergström. DET TREDJE MILLENNIEMÅLET

Foto: Studio Gimlin

för global utveckling som berör hälsa, millenniemål sex, säger att spridningen av hiv, aids, malaria och andra stora sjukdomar ska ha upphört och vara på tillbakagång 2015 och att alla behövande skulle ha tillgång till hiv/aidsbehandling redan 2010. – Att bromsa och vända spridningen av sjukdomarna har lyckats i många länder. Men det är bara ungefär hälften av dem som behöver hiv/aidsbehandling som har tillgång till det idag, säger Anna Mia Ekström, professor i global infektionsepidemiologi med fokus på hiv vid institutionen för folkhälsovetenskap på Karolinska Institutet samt vid infektionskliniken på Karolinska Universitetssjukhuset. Hon menar att målet att nå ut till alla behövande med behandling från början var orealistiskt och gör även hon en jämförelse med mässlingvaccinet. – Om man inte lyckas nå alla med ett billigt vaccin som ges vid ett enda tillfälle, hur ska man då kunna nå alla behövande med dyra läkemedel som ska tas dagligen, som har biverkningar och som dessutom är förknippade med en sjukdom som vanligtvis är förenad med skam? Men politiker och globala policymakers måste ju formulera mål de kan leva med och ofta är det bra att sikta högt. Tillgången till hiv-behandling ökar dock hela tiden och det går verkligen framåt, säger Anna Mia Ekström. Hennes egen forskning handlar bland annat just om hur man kan nå ut med läkemedel till personer som lever med hiv på ett bättre och mer effektivt

sätt än idag och hur man kan få dem att fortsätta sin behandling trots stora sociala och ekonomiska utmaningar. – Läkemedlen ger ett extremt bra skydd mot förtida död och den som står på behandling kan leva ett helt normalt liv. Hög följsamhet minskar också risken för att sprida smittan vidare och för resistensutveckling, säger hon. Flera av de forskningsprojekt Anna Mia Ekström är involverad i rör hivsmitta från mor till barn i Kenya och Tanzania, där målet är att få fler hivpositiva kvinnor att medicinera under graviditeten och amningsperioden. – Hiv-överföringen från mor till barn sker i samband med graviditet, förlossning och amning men om mamman tar hiv-medicin minskar smittorisken från en på tre till mindre än fem på 100, säger hon. Hon och hennes kollegor har försökt kartlägga vilka faktorer som styr tillgången till behandling och följsamheten. – Vi har sett att privata omständigheter, ofta kopplade till fattigdom och kvinnans roll i relationen och samhället, gör att kvinnor inte bara blir utan behandling utan att vissa även låter bli att ta den medicin de fått. Men med den vetskapen kan sjukvårdspersonalen ge bättre rådgivning och justera leveranssättet så att fler både får och faktiskt tar medicinerna. Utöver tillgången till behandling påverkas spridningen av hiv framför allt av det sexuella beteendet, enligt Anna Mia Ekström. Mest smittsam är den som själv är nyinfekterad, eftersom virusnivåerna då är som högst, samtidigt som man ofta är omedveten om att man bär på viruset. – Spridningen är störst bland dem som har flera sexuella partner och där kunskapen om hur hiv smittar och hur man skyddar sig är bristfällig, säger hon. Anna Mia Ekström förklarar också att risken att få hiv/aids inte är något som människor i fattiga länder alltid har tid

”Den absolut avgörande faktorn bakom den låga mödradödlighet vi har i Sverige är just barnmorskeväsendets tillkomst.”

eller möjlighet att tänka på, även om många känner till hur viruset sprids, eftersom det ofta finns mer närliggande akuta problem att hantera. – Man ska överleva dagen och hitta mat till sig själv och sina barn. Risken att bli utfrusen eller ännu fattigare om man berättar om sin hiv-status, avstår från sex eller kräver kondom är mer överhängande, särskilt för kvinnor, än risken att smittas av hiv, säger hon. Hon har själv studerat vad som gör att unga kvinnor i Sydafrika utsätter sig för stora smittorisker. År 2012 beräknades drygt 35 miljoner människor vara hivsmittade i världen, varav 25 miljoner i Afrika söder om Sahara. Av dessa fanns drygt 6 miljoner i Sydafrika. – Precis som andra unga kvinnor i världen vill även fattigare tjejer i södra Afrika utan egen inkomst ha möjlighet att ibland köpa något de önskar sig och få högre status bland kompisar. Vissa uppnår detta genom att ha sex med äldre män som ger dem pengar, men samtidigt utsätter de sig för mycket stora risker både vad gäller hiv och även våld, säger hon, och föreslår att utbildningsmöjligheter, fritidssysslor, kvinnliga förebilder och lättillgängliga kondomer skulle kunna minska smittspridningen bland unga kvinnor. ANNA MIA EKSTRÖM hyser starka förhoppningar om att den hiv/aids-relaterade dödligheten och smittspridningen ska fortsätta att minska även efter 2015. Precis som Tobias Alfvén och Staffan Bergström efterfrågar hon bland annat bättre hälsosystem för att nå ut med den behandling och kunskap som redan finns. – Sedan är det förstås viktigt och spännande med nya upptäckter och jag hoppas och tror att man inom 30 år kommer att lyckas ta fram ett botemedel mot hiv. Eller i alla fall en behandlingsmetod som får ner virusnivåerna på en så pass låg nivå att man sedan kan leva långa perioder eller resten av livet behandlingsfri, säger hon. Just nu pågår ett stort arbete världen över med vad som ska ta vid när slutdatumet för millenniemålen för global utveckling har passerat. Med största sannolikhet kommer nya mål att sättas upp, troligtvis med ett bredare fokus som berör fler områden än millenniemålen, spår Tobias Alfvén. Medicinsk Vetenskap №3–2014

Nyfiken på Rösten

En dEl av dig

Foto: Istockphoto

Rösten kan avslöja en persons ålder, kön och längd men också personlighet, sinnesstämning, plats i syskonskaran och kulturell tillhörighet.

Medicinsk Vetenskap №3–2014

r e m m ä St din stä

mma? De allra flesta har inte ägnat den någon större tanke – den egna rösten. Men när rösten inte fungerar, låter avvikande eller inte stämmer med vår identitet kan det vara plågsamt för oss. Text: Annika Lund

№3–2014

nomsnitt på 110 Hertz, medan kvinnors ligger på 190. Men det är inte endast anatomi som påverkar våra röster, utan även hur vi har vant oss vid att använda dem. – Rösten är integrerad med vår person sedan vi var barn och den utvecklas i takt med att vår kropp växer och vår personlighet utvecklas. Är man en utåtriktad person får man en röst som passar med det, en blyg person har ofta en röst som stämmer med den personligheten. Man kan ofta höra på rösten om en person är ledsen, arg, glad eller stressad. Så rösten kan säga en del om någons personlighet och känslor, säger Maria Södersten, forskare vid enheten för logopedi på institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik på Karolinska Institutet.

ÅR RÖST ÄR HÖGST INDIVIDUELL och vi är väl bekanta med hur våra nära och kära låter. Rösten har liknats vid ett fingeravtryck, som är unikt för vår person och inom industrin finns förhoppningar om att rösten ska kunna användas biometriskt, alltså som ett sätt att verifiera en identitet. Men åsynen av ett fingeravtryck säger nästan ingenting om personen det hör till. Vi kan utläsa mer ur en röst. När vi lyssnar på någon vi inte känner utan att kunna se personen i fråga, då kan vi ändå få en uppfattning om kön, ålder och vilken sinnesstämning den vi talar med är i för tillfället. Vi kan möjligen också få en känsla för personens kroppslängd, där längre personer tenderar att ha mörkare och lägre röst. Hos många som sjunger i kör är det allmänt känt att altarna ofta är längre än sopranerna, liksom basarna ofta är längre än tenorerna. Hur ljus eller mörk en röst är beror bland annat på stämbandens svängningsfrekvens. Långa och kraftiga stämband svänger långsammare än korta och tunna, och eftersom långa personer tenderar att ha långa stämband har de vanligen en mörkare röst. Eftersom män generellt sett är längre än kvinnor har de vanligen mörkare röst. Vuxna mäns röstläge ligger i ge28

Medicinsk Vetenskap №3–2014

SOCIALA STRUKTURER KAN också påverka hur vi använder vår röst. Är man till exempel yngst i en syskonskara med många syskon kan man ha odlat en vana att prata med stark röst för att ta plats och höras. Många har också fått höra att de låter som sin förälder eller sitt syskon när de pratar, så rösten har delvis formats av hur vi pratade i familjen där vi växte upp. Det finns också undersökningar som påvisar kulturella skillnader i hur vi använder våra röster. Till exempel talar amerikanska kvinnor med ljusare röst än nordeuropeiska och svenska kvinnor, något som eventuellt kan vara kopplat till kvinnoroll och ideal kring densamma. Att tala med en röst som inte stämmer med den man är kan vara förenat med lidande. Det gäller de transsexuella personer vars röster studeras av Maria Södersten med kollegor. – En vanlig kommentar från en transsexuell person som genomgår en könskorrektion från man till kvinna är

”Rösten är integrerad med vår person sedan vi var barn och den utvecklas i takt med att vår kropp växer och vår personlighet utvecklas”

att ’jag uppfattas som kvinna av andra så länge jag inte pratar’. Andra kan säga ’jag är kvinna och jag har mörk röst men jag bryr mig inte om det – omgivningen får ta mig som jag är’. Tyvärr är den sistnämnda gruppen liten. Jag skulle önska att det fanns en större acceptans för vad som uppfattas som en manlig respektive kvinnlig röst, säger Maria Södersten. Att korrigera sitt kön är en krävande process, som omfattar kirurgi och livslång hormonbehandling, förutom den juridiska aspekten med byte av namn och personnummer. På Karolinska universitetssjukhuset finns ett interprofessionellt team som utreder och behandlar patienter med transsexualism och andra könsidentitetsstörningar. Testosteron ges till transsexuella kvinnor-till-män och har ofta god effekt på rösten, som oftast sjunker till ett manligt läge inom sex månader till ett år. Större stämbandsmuskler får stämbanden att svänga långsammare vilket gör rösten mörkare. Däremot ger inte hormonbehandling med kvinnligt könshormon till transsexuella män-till-kvinnor någon effekt på stämbanden. De längre, grövre stämbanden finns kvar, opåverkade, och det gör röstläget oförändrat om personen inte ändrar röstbeteendet. De flesta transsexuella personer som får hjälp på logopedkliniken på Karolinska universitetssjukhuset är därför män som genomgår könskorrektion till kvinnor. – De vill ha hjälp med att anpassa sin röst, tal och eventuellt sitt kroppsspråk för att uppfattas som den kvinna de är av omgivningen. Många av dem blir i olika vardagskontakter ifrågasatta som kvinnor, där de kan kallas för ”honom” eller ”han” på grund av sin mörkare röst. I värsta fall undviker de sociala kontakter och framförallt telefonsamtal för att de känner att deras bakgrund rullas upp när de pratar. Dessa kvinnor erbjuds röstträning, där övningarna bygger på teorier kring motorisk inlärning. Då får personen lära sig att använda musklerna i talapparaten för att få rösten att låta ljusare. Studier visar att röstläget behöver nå minst 160 Hertz för att lyssnaren ska uppfatta att det är en kvinna som talar. Men ofta behöver inte endast röstläget ändras, utan också röststyrka,

Foto: Gunnar Ask

Nyfiken på Rösten

Foto: Istockphoto

satsmelodi, artikulation och klang, en term som uttrycker röstens fyllighet. Även dessa aspekter kan påverkas med träning. Alla blir dock inte helt hjälpta av enbart röstträning. En del får inte tillräckligt mycket röstförändring av att ändra sitt röstbeteende, andra tycker det är väldigt jobbigt att alltid behöva tänka på sin röst och en del blir ansträngda i rösten av att tala i ett högre kvinnligt läge. De patienterna kan behöva ett stämbandskirurgiskt ingrepp, där stämbanden förkortas eller sträcks för att höja röstläget. - En majoritet av patienterna förefaller bli nöjda efter ingreppet men det finns risker eftersom rösten kan bli monoton, hes och svag. Just nu håller vi på med en studie för att ta reda på de långsiktiga effekterna av frekvenshöjande stämbandskirurgi och patienternas egen uppfattning om sin röst, säger Maria Södersten. en annan stor patientgrupp på logopedkliniken på Karolinska universitetssjukhuset är de som söker sjukvård för att rösten har blivit överbelastad. Den övervägande andelen patienter är kvinnor och även här kan rösten påverka självkänslan – den som inte kan utföra sina vanliga arbetsuppgifter för att rösten inte räcker till kan förlora en del av sin yrkesidentitet, och det kan ge nedstämdhet. Två vanliga diagnoser inom detta område är fonasteni, där så kallad rösttrötthet är det mest utmärkande symtomet, och stämbandsknottror, som uppstår till följd av mekaniskt slitage på stämbanden, vilket ger heshet. Vanliga symtom för båda diagnoserna är en känsla av att rösten inte räcker till och inte går att höja i bullriga miljöer, att rösten är hes, svag och tunn, att man vill harkla sig samt att man får anstränga sig för att tala vilket är jobbigt. – Det här är ett underskattat arbetsmiljöproblem, säger Maria Södersten, som har varit med om att ta fram en kunskapsöversikt åt Arbetsmiljöverket. Av den framgår att ungefär en tredjedel av den yrkesverksamma befolkningen i Sverige anses ha röstintensiva arbeten, där rösten är ett viktigt arbetsverktyg. Mest utsatta är lärare, förskolelärare, telefonsäljare och artister. – De här patienterna kan berätta att de inte orkar prata alls efter arbetsda-

”de här patienterna kan berätta att de inte orkar prata alls efter arbetsdagens slut, inte ens med sin familj” gens slut, inte ens med sin familj. De kommer hem och behöver vara tysta och undvika sociala kontakter för att rösten ska återhämta sig till nästa dag. Det ger stora konsekvenser för livskvaliteten, säger Maria Södersten. Det påverkar också förmågan att utföra röstkrävande arbetsuppgifter. Om till exempel en förskolelärare inte längre kan göra sig hörd, går det inte att leda samlingar eller läsa sagor. Då krävs röstbehandling så att patienten får träna sin andnings- och röstfunktion, samt troligen även en anpassning från arbetsgivarens sida för att förbättra den röstergonomiska situationen. Det kan handla om att förbättra rumsakustiken och minska bakgrundsbuller eller hitta lösningar på hur de anställda ska få en chans att återhämta sina röster genom pauser. I vissa fall krävs sjukskrivning. Maria Södersten vill slå ett slag för de hjälpmedel som finns. Ett är ett bärbart högtalarsystem med mikrofon som exempelvis lärare kan använda i klassrummet. Det har i studier visat sig vara till god hjälp för att minska belastningen på stämbanden. Dessutom uppfattas den mindre ansträngda rösten som mer

behaglig av eleverna, som i en studie beskrev hur lärare som talade via högtalarsystemet lät mindre arga än de som kämpade för att göra sig hörda. Maria Södersten och hennes kollegor bedriver nu fältstudier där röstanvändning inom olika röstkrävande yrken ska kvantifieras. Det sker genom att studiedeltagare får bära en så kallad röstackumulator under flera dagar, både under arbetstid och fritid. Röstackumulatorn registrerar data om rösten och om omgivningsbullret. Mätningarna visar bland annat hur starkt, hur mycket och med vilken röstfrekvens någon talar, och i den pågående studien ska personer med arbetsrelaterad röststörning jämföras med röstfriska personer, som har röstkrävande yrken. Ett mål är att beskriva och förstå hur röstfriska personer pratar för att hålla sina röster i bra skick, trots en stor belastning. Samma röstackumulator är ett bra hjälpmedel för patienter med Parkinsons sjukdom, som ofta talar med för svag röst. I det fallet har utrustningen också en funktion där patienten får återkoppling i form av en vibrationssignal när rösten är för svag för att höras. Då påminns den som bär röstackumulatorn om att höja rösten och kan fortsätta att delta i samtalet. att patienter med Parkinsons sjukdom får röstpåverkan beror på att den motoriska stelhet som drabbar kroppen också gäller struphuvudets muskler. Det ger sämre stämbandsslutning och en svagare och hesare röst. Många upplever detta som ett mycket besvärligt symtom på sjukdomen, eftersom begränsad kommunikativ förmåga vanligen innebär sociala inskränkningar. I en undersökning från 1994 tyckte var tredje patient med Parkinsons sjukdom att problem med tal och kom-

Fakta : 3 sätt att vårda rösten Vila och återhämtning. prata inte oavbrutet – lägg in pauser för din röst. planera så din röst får en chans att återhämta sig. Fukta slemhinnan. drick vatten för att fukta slemhinnorna i hals och stämband. anpassa omgivningen. Försök att sänka ljudnivån, så att rösten inte behöver överrösta onödigt buller. använd hjälpmedel, som till exempel mikrofon och högtalare, om det går. Medicinsk Vetenskap №3–2014

Nyfiken på Rösten MA-MA-MA

Medicinsk Vetenskap №3–2014

Lek med rösten banar väg för talet För att kunna tala krävs, förutom ett språk, två saker: röst och artikulation. Nyfödda barn använder sin röst för att skrika, utan att artikulera. Men redan efter ett par månader upptäcker barnet att det går att röra munnen och att detta påverkar Vegetarian eller blodsugare? Vissa fladdermusarter leverArtikulatioljudet från stämbanden. blod vilket ställer nenuteslutande börjar tapå form. höga krav på njurarna. Vid cirka fyra månaders ålder börjar ett normalt utvecklat barn leka med ljudströmmen genom att använda läppar, tunga och käke för att undersöka röststyrka och tonhöjd. Och redan från ett halvårs ålder har barnet en klangfull röst och gör stavelser, till exempel mama eller ba-ba. Detta stavelsejoller ska vara etablerat vid tio månaders ålder i en normal talutveckling. Men en del barn kan inte leka med rösten eller utveckla munnens rörelser på det här sättet, eller så gör de det först senare. Det kan

till exempel bero på att de har en hörselskada, så att de inte hör sitt joller, eller på att de har en defekt i munnen, till exempel en gomspalt, som gör att de inte kan forma ljuden obehindrat. Och om de inte kan träna sin artikulation kan det påverka deras senare tal. – Genom en tidig jollerkontroll i samband med tiomånaderskontrollen på BVC kan vi fånga upp barn som riskerar att få tal- eller språkstörningar, så att de så tidigt som möjligt kan få hjälp av logoped, säger Anette Lohmander, professor vid enheten för logopedi på institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik på Karolinska Institutet.

Foto: Getty images, Istockphoto, Pernilla Pettersson (Lohmander)

munikation var deras största problem. Den undersökningen ska nu upprepas. – Patienter med Parkinson kan också få en mer entonig röst och ha svårare att uttrycka nyanser i sitt tal. Ibland säger patienter att de inte längre kan uttrycka sin personlighet på samma sätt, att det påverkar vilka de är, säger Ellika Schalling, som forskar på neurologiskt orsakade tal- och språkstörningar hos vuxna på institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, Karolinska Institutet. Parkinsonpatienter kan få hjälp med att tala med starkare röst, så de hörs bättre. Förutom röstackumulatorn med återkopplingsfunktion, som hittills har visat lovande resultat, finns ett väl etablerat strukturerat program, kallat LSVT Loud, som skapats av amerikanska forskare. Det går ut på att patienterna lär sig en ny talteknik, med fokus på ökad röststyrka. Tekniken nöts in genom enkla övningar som repeteras många gånger. Behandlingsprogrammet omfattar 16 träffar med en logoped samt hemuppgifter och har god effekt. – Överinlärningen är en nyckel i det här sammanhanget. Tidigare ansågs Parkinsons sjukdom mest påverka gång och motorik, men det har blivit allt tydligare att detta är en sjukdom som allt eftersom den fortskrider också påverkar tankeförmågan, så en poäng här är att de nya vanorna tränas in systematiskt och upprepas många gånger. Det är också viktigt att patienterna remitteras till logoped i ett tidigt skede av sjukdomen. Då kan behandlingen få bättre resultat och patienterna kan bibehålla en god kommunikativ förmåga, säger Ellika Schalling. Endast personer med diagnostiserade röst- eller talstörningar får hjälp av sjukvårdens logopeder. Men Maria Södersten tror att även röstfriska skulle ha mycket att vinna på att lära sig mer om sin röst, som för många är en outforskad del av den egna personen. – De flesta använder mycket lite av sin röst. De allra flesta kan komma mycket längre i både styrka och omfång. Utbildning om röstanvändning och tal borde ingå i skolans kursplaner samt för blivande lärare för att förebygga röstproblem, säger hon.

Och dä-dä-dä. Eller ga-ga-ga. Barn behöver kunna leka med sin röst för att lära sig att tala.

ANNONS

www.lakemedelsakademin.se Några av våra kommande aktiviteter: ✚✚Svensk läkemedelsregisterforskning idag och imorgon, 9-10 oktober ✚✚Introduktion till Regulatory Affairs för dig på det forskande läkemedelsbolaget, 4 november ✚✚13th Swedish Proteomics Society Symposium, 9-10 november

Håll dig uppdaterad! Utbilda dig i höst! Läkemedelsakademin är Sveriges största kursgivare inom läkemedelsområdet.

En del av Apotekarsocieteten

På djupet Schizofreni

Fångad i en annan Det är fortfarande oklart vad som orsakar de vanföreställningar som utmärker en psykos. Men forskarna har hittat en rad riskgener för schizofreni som de hoppas kan ge ledtrådar till orsaker och nya botemedel. Mest akut för patienterna är dock att vården tar tag i underbehandlingen av de hjärt-kärlsjukdomar som förkortar deras liv, enligt ny forskning. Text: Fredrik Hedlund

Medicinsk Vetenskap №3–2014

Läs mer möt Peter Johansson som lever med schizofreni på sidorna 38-39.

Foto: Xxx

Foto: Istockphoto

värld Medicinsk Vetenskap №3–2014

På djupet Schizofreni

EN MODERNA GENETISKA forskningen har på kort tid hittat mängder av gener som bidrar till utvecklingen av schizofreni. Genom att närmare undersöka hur de hänger ihop med sjukdomen hoppas forskarna förstå orsakerna och hitta bättre botemedel. – Vi kan nu visa att det finns 128 ställen i människans DNA som med mycket stark sannolikhet har betydelse för risken att drabbas av schizofreni. Och varenda en av dem är en ledtråd in till biologin bakom. Vårt mål är att avkoda genetiken och ta oss från genetisk variation till molekyler och sedan till celler, säger Patrick Sullivan, professor i psykiatrisk genetik vid University of North Carolina och vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet. Han rekryterades nyligen till det svenska universitetet på halvtid för att bygga upp Psychiatry Genomics Institute vid Karolinska Institutet, med målsättningen att förstå de bakomliggande genetiska orsakerna till schizofreni och ta fram en behandling som kan göra att de drabbade kan leva mer normala liv. De exakta orsakerna bakom schizofreni är fortfarande oklara, men som med så många andra sjukdomar handlar det om en kombination av arv och miljö. Forskarna har sedan 1960-talet förstått att det finns en betydande genetisk del eftersom sjukdomen går i arv i släkter, men också att det finns en del tidiga miljöfaktorer under fostertiden som ökar risken. Till exempel för

Medicinsk Vetenskap №3–2014

DEN GENETISK A forskningen går till så att både patienter och kontroller får lämna ett blodprov, DNA renas fram ur provet som sedan analyseras och jämförs. Genetisk variation som ofta förekommer hos patienterna, men inte hos kontrollerna är intressanta. Grundprincipen för forskningen är alltså nästan löjligt enkel, men det är den genetiska analysen som är det svåra. Och det är tack vare den snabba tekniska utvecklingen på området

”Vi kan i dag göra analyser snabbt och billigt som hade varit science fiction för bara tio år sedan”

under de senaste tio åren som forskningen alls är möjlig. – Vi kan i dag göra analyser snabbt och billigt som hade varit science fiction för bara tio år sedan. – Att kontrollera en miljon genetiska markörer i varje försöksperson är en rutinuppgift i dag som kostar 600 kronor. När vi började för några år sedan kostade det tolv till 15 gånger så mycket, säger han. ATT KOSTNADERNA FÖR DNAanalyserna har sjunkit är bra eftersom forskarna behöver analysera många patienter för att få svar på sina frågor. – Vi behöver ha enorma patientgrupper eftersom de genetiska effekterna i genomsnitt är ganska små. Oftast när folk hör talas om genetik så tror de att det är frågan om ett ett/nollförhållande – om man har genen så får man sjukdomen och har man den inte så är man skyddad. Och det finns vissa sjukdomar som funkar just så, men inte schizofreni, det är mer komplext, säger Patrick Sullivan. – Det är hundratals, kanske ända upp till tusentals gener som är inblandade. Schizofreni är en polygenisk sjukdom, säger Christina Hultman. De har därför inlett ett samarbete med andra forskare och slagit samman data från patientgrupper i olika delar av världen i något de kallar Psychiatrics Genomic Consortium, som Patrick Sullivan leder. På så sätt har de fått ihop cirka 36 000 patienter och nästan dubbelt så många kontroller. Det gör att de tydligare kan se vilka mutationer och andra genetiska förändringar som har betydelse vid schizofreni och inte. – I vår senaste artikel visar vi på 128 ställen där det definitivt är annorlunda hos patienterna, säger Christina Hultman. Att det är så många gener inblandande innebär också att det krävs mer än att bara ha en mutation för att drabbas. – Många av oss bär runt på ett antal riskgener för schizofreni. Ändå utvecklar de flesta av oss inte sjukdomen. Det beror på att miljöfaktorer också är viktiga. Det spelar alltså en roll vad

Foto: StoryDriven Media Group (Sullivan), Stefan Zimmerman (Hultman)

tidig födsel, låg födelsevikt på grund av tillväxtproblem under fosterstadiet, syrebrist vid förlossningen och infektion hos mamman under graviditeten är faktorer som forskarna har sett ökar risken för att barnet senare drabbas av schizofreni. Mycket av denna forskning har gjorts i Sverige som på grund av systemet med personnummer och olika register har kunnat följa upp dessa patienter på ett helt annat sätt än vad som är möjligt i andra länder. En internationellt erkänd pionjär i detta arbete är Christina Hultman, professor i psykiatrisk epidemiologi vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet. Hon har även byggt upp en genetisk databas med 5 800 schizofreni-patienter och 7 100 friska kontroller i samma åldrar, kön och från samma län som patienterna. Och tack vare registren har hon kunnat komplettera med viktig information om icke-genetiska riskfaktorer om sina försökspersoner. – Varenda en av mina schizofrenipatienter och kontroller har blivit tillfrågade om det är okej att vi hämtar in data från svenska hälsoregister och det säger de allra flesta ja till. Då kan vi ta in skolbetyg, familjehistoria, förlossningsdata, läkemedelsförskrivning med mera, självklart är allt anonymiserat, säger hon.

människor upplevt kanske redan under fosterstadiet, utsatts för senare i livet och vilka val de gör, säger hon. I takt med att den genetiska bilden börjar klarna har forskarna också upptäckt att sjukdomar som schizofreni, bipolär sjukdom, depression, autism och adhd har vissa riskgener gemensamma. – Det verkar som om ett antal av de här generna inte är särskilt sjukdomsspecifika, säger Urban Ösby, forskare i neurogenetik vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet. Han forskar huvudsakligen kring samsjuklighet vid psykiska sjukdomar och är också med i the Psychiatrics Genomic Consortium för att leta efter genetiska skillnader och likheter vid psykiska sjukdomar. Konsortiets studier visar ett starkt samband mellan schizo-freni och bipolär sjukdom och något svagare samband med depression. Han menar att det inte är självklart att dagens sjukdomsindelning är den rätta. – Dagens kliniska indelning är motiverad utifrån symtom och behandling, men de behöver inte alls motsvara de biologiska och genetiska orsakerna. Vi måste vara öppna för att dagens kliniska gränser kanske inte stämmer överens med biologin, säger han. Han berättar att det finns en stor diskussion i forskarvärlden om schizofreni och bipolär sjukdom verkligen är olika sjukdomar eller inte. – Det kanske är en slags glidande skala där det är lite slumpmässigt var

”patienter med schizofreni har i snitt 15 – 20 års förkortad livslängd jämfört med normalbefolkningen” man drar gränsen för den ena och den andra sjukdomen, säger han. Även Patrick Sullivan är inne på liknande tankegångar. – Personligen tror jag att det är möjligt att definiera ytterligheterna, det vill säga klassisk schizofreni som aldrig har några bipolärsymtom, klassisk bipolär sjukdom som aldrig har några schizofrenidrag. Dessa patienter finns, men de är ovanliga. Men hos de flesta patienter finns det en varierande mix av båda. Och symtomen kan dessutom variera över en livstid, säger han. en bättre kunsk ap om de genetiska orsakssambanden skulle kunna förklara hur sjukdomarna egentligen hänger ihop och vad som är vad. Men det finns fler vinster med att förstå den underliggande genetiken och hur den påverkar de biologiska processer som resulterar i de psykiska sjukdomarna. En handlar om möjligheten att kunna förutsäga utfallet av nydebuterade psykoser där läkarna i dag vet att en andel av patienterna så småningom kommer att få diagnosen schizofreni, en andel får diagnosen bipolär sjukdom och resterande återgår till att vara friska, men de kan i dag inte säga vilka individer som kommer att få vilken diagnos. Problemet är att de tre grupperna bör behandlas på olika sätt och

att vänta och se med behandlingen försämrar långtidsprognosen. – Kan genetiken hjälpa oss och guida oss till vad som ska göras kliniskt i dessa komplicerade fall? frågar sig Patrick Sullivan retoriskt. Men den viktigaste vinsten med att förstå genetiken bakom schizofreni är naturligtvis att det kan leda till nya behandlingar som verkligen angriper det grundläggande problemet och inte bara symtomen. Genom att ta reda på vilka protein de gener som är muterade vid schizofreni kodar för kan forskarna så småningom lista ut vilka processer i hjärnan som är påverkade och hur de är påverkade och på så vis komma fram till hur man bäst behandlar sjukdomen. Men med så många gener är det ett stort arbete att härleda dem alla till sina protein och sedan till de biologiska processerna. Patrick Sullivan är dock övertygad om att de kommer att lyckas och hans recept för att det ska gå fortare är att koppla ihop många olika forskare. – ”Team science”, det är en av nyckelfaktorerna till snabba framsteg. Om vi kan samla forskare inom samma område och få dem att fokusera på samma problem så kommer det att öka hastigheten för viktiga upptäckter. Vi vill göra ett verkligt avtryck i behandlingen av schizofreni, som hjälper patienterna, säger han. Han ser till och med i en förlängning en möjlighet att använda den genetiska kunskapen på individnivå. – Vi försöker se om vi kan förstå genomet hos en specifik person. Om vi lyckas med det skulle det kunna resultera i att vi kan diagnostisera och behandla individer utifrån deras

Foto: Istockphoto

Fakta: som att befinna sig i en värld av vanföreställningar I sverige finns mellan 30 000 och 50 000 personer som lider av schizofreni. Varje år drabbas cirka 2 000 personer i sverige av en psykos. Cirka hälften av dem får så småningom diagnosen schizofreni. en psykos innebär en kraftigt förändrad verklighetsuppfattning där den drabbade lever i en hallucinatorisk värld

där han eller hon bland annat kan se, höra och lukta saker som inte existerar, som att höra röster som inte finns. den drabbade kan också uppleva sig ha unika egenskaper som att kunna flyga, vara odödlig eller vara Jesus, tro sig kunna påverka andras tankar eller att de egna tankarna påverkas av något eller

någon. patienten befinner sig i en värld av vanföreställningar som det inte går att resonera sig ur. För att få diagnosen schizofreni ska dessa vanföreställningar pågå under minst ett halvårs tid, men det finns också andra kriterier som ska vara uppfyllda. Källa: Läkemedelsboken Medicinsk Vetenskap №3–2014

På djupet Schizofreni speciella genetiska profil. Vi kallar det precisionsmedicin. Det är det slutliga målet, säger han. OM CHRISTINA HULTMAN, Patrick Sullivan och Urban Ösby går inifrån och ut – från mutationer i generna mot de biologiska processerna i kroppen, så går Sophie Erhardt, docent i farmakologi vid institutionen för fysiologi och farmakologi, Karolinska Institutet, åt andra hållet. Hon utgick 1997 ifrån det faktum att ett narkotikaklassat ämne som heter fencyklidin, men som sannolikt är mer känt under något av namnen PCP eller ”angel dust”, kan framkalla schizofreni-lika psykoser hos friska och förvärrar symtomen hos schizofrena. Hon frågade sig om det fanns någon kroppsegen substans som fungerade som PCP? Det visade sig att några andra forskare några år tidigare hade hittat kynurensyra i hjärnan hos friska personer. Kynurensyra är en neuroaktiv substans med en effekt som påminner om PCP:s. Sophie Erhardt kunde i ryggmärgsprov tagna på patienter med schizofreni visa att kynurensyra faktiskt var förhöjt hos dessa. Hon kunde sedan också visa att en förhöjd halt kynurensyra hos råttor ökade dopaminaktiviteten, något som redan på 1960-talet föreslogs vara en bidragande orsak till schizofreni. – I USA lärde jag mig använda djurmodeller för schizofreni och sedan kunde jag visa att om nivåerna kynurensyra höjdes hos möss och råttor så fick de ett schizofreniliknande beteende, säger hon.

”Vi vill göra ett verkligt avtryck i behandlingen av schizofreni, som hjälper patienterna” Nästa fråga var varför kynurensyran var förhöjd? Det visade sig att produktionen av kynurensyra triggas av kroppens immunförsvar. Hon och hennes forskargrupp gick vidare och undersökte en grupp nyinsjuknade patienter med schizofreni och letade efter kroppens immunmolekyler, så kallade cytokiner. De visade att en cytokin, kallad interleukin (IL)-1beta, var ordentligt förhöjd hos dessa patienter. Då visste ingen om IL-1beta hade något med kynurensyra att göra, men Sophie Erhardt och hennes medarbetare har nyligen funnit att tillskott av IL-1beta ökar produktionen av kynurensyra både i humana celler och i försöksdjur. Men varför är då IL-1beta förhöjt? – Vi fokuserar nu på ett par gener som är förändrade vid schizofreni eller psykos och som leder till en ökning av IL-1beta, säger hon. Och här korsas de olika forskarnas vägar. I en artikel från 2009 har Patrick Sullivan och Christina Hultman pekat ut ett antal gener som de anser har betydelse för utvecklingen av schizofreni. – Den gen som de rankade högst upp var identisk med den gen som vi hade identifierat som den mest intressanta för oss, säger Sophie Erhardt. DET ÄR DOCK ÄNNU inte bevisat att den så kallade kynurensyra-hypotesen stämmer och att det är störningar i detta system som ligger bakom åtminstone en del av all schizofreni. Sophie Erhardt

och hennes forskargrupp har visserligen funnit att laboratoriemöss som har berövats den intressantaste genen har ökade nivåer av IL-1beta och kynurensyra i hjärnan, de får en kraftigare dopaminfrisättning och en försämrad kognition. Förändringar som alla liknar det som sker vid schizofreni. – Jag tycker att det är ett intressant spår. Det är en av flera hypoteser som finns, säger Christina Hultman. – Kynurensyra-hypotesen har dykt upp flera gånger och jag håller med om att den verkar vara en av de bärande hypoteserna. Vi har den på vår radarskärm också, säger Patrick Sullivan. De lyfter även fram andra hypoteser som också verkar lovande som störningar i hjärnans signaleringssystem via exempelvis kalcium eller de så kalllade NMDA-receptorerna. – Jag tror att de kommande tio åren kan vi, med hjälp av den genetiska forskningen, snäva in de hypoteser som har funnits. Och komma fram till vilken biologisk effekt de har, säger Christina Hultman. Samtidigt jobbar Sophie Erhardt vidare och försöker nu att koppla ihop de experimentella fynden med kliniska studier. Bland annat har hon, tillsammans med andra forskare, visat att patienter med bipolär sjukdom som har inslag av psykoser har högre halter av IL-1beta och kynurensyra. Tillsammans med psykiatriker har hon också börjat följa patienter som har nyinsjuknat i psykos, innan de har hunnit behandlats, för att se vad som händer med nivåerna av immunologiska markörer och kynurensyra över tiden. Dessa patienter ska följas i en långtidsstudie och då ska även deras risk för att utveckla

Behandlingen av schizofreni handlar i huvudsak om antipsykotiska läkemedel. Gemensamt för läkemedel som minskar symtomen är att de blockerar D2-receptorerna för signalsubstansen dopamin i hjärnans nervceller. Därför har man dragit slutsatsen att schizofreni har med dopaminsignalerings36

Medicinsk Vetenskap №3–2014

systemet att göra men exakt hur känner man inte till. Den kliniska effekten är kopplad till hur hårt läkemedlet binder till dessa receptorer, förutom för läkemedlet klozapin (Leponex med flera) som har bäst antipsykotisk effekt trots svag bindning. Den kallas därför atypisk och dess mekanism är ännu okänd. Vikt-

uppgång är en vanlig biverkan och är störst för läkemedlet olanzapin (Zyprexa med flera). Mekanismerna bakom den läkemedelsorsakade övervikten är också till stora delar okända. Hormoner som påverkar hunger och aptit kan medverka, liksom påverkan av dopaminsystemet självt som fungerar som ett belö-

ningssystem som lockar oss att äta mera. Frågan blir ännu mer komplicerad då schizofreni i sig själv är förenad med övervikt, kanske beroende på en bristande mental och fysisk energi eller en ämnesomsättningsdefekt som är knuten till sjukdomen. Källa: Läkemedelsboken, Göran Engberg, professor i farmakologi.

Foto: IPrivat (Erhardt)

Fakta: Oklart hur läkemedlen verkar och varför de ger ökad vikt

Foto: Ulf Sirborn

hjärt-kärlsjukdom studeras. Djurstudier har visat att en annan av metaboliterna i kynuren-metabolismen skyddar mot hjärt-kärlsjukdomar. – Vår hypotes är att när produktionen av kynurensyra ökar så är det på bekostnad av denna skyddande metabolit och patienterna kan då lättare drabbas av hjärt-kärlsjukdomar, säger Sophie Erhardt. Och just hjärt-kärlsjukdomar är något som drabbar patienter med schizofreni extra hårt. – Patienter med schizofreni har i snitt 15 – 20 års förkortad livslängd jämfört med normalbefolkningen. Och den viktigaste orsaken till detta är ökad dödlighet i hjärt-kärlsjukdom, säger Urban Ösby. Han har forskat på samsjuklighet vid schizofreni och har flera förklaringar till den förhöjda hjärt-kärldödligheten. – Sjukdomen i sig medför en försämrad livsstil, men vi ser också att det finns en betydande underbehandling på hjärtkärlsidan. I en ännu opublicerad studie kan vi dessutom visa att behandlingen av hjärt-kärlriskfaktorer är mycket eftersatt i den här gruppen. Urban Ösby menar att det delvis handlar om att sjukdomen gör patienterna lite oberäkneliga på så sätt att de inte alltid dyker upp på avtalade möten eller tar de mediciner de fått utskrivna. Men ännu mer handlar det om sjukvårdens organisatoriska uppdelning mellan kropp och själ, mellan somatik och psykiatri. – De här patienterna tas om hand inom psykiatrin, men psykiatrin har inte kompetens att behandla högt blodtryck, blodsockerstörningar eller blodfettsstörningar. Och inom den somatiska sjukvården är man inte organiserad eller inställd på det här, säger han. EN YTTERLIGARE FAKTOR är att den antipsykotiska behandlingen ofta orsakar en viktökning som i sin tur kan bidra till att riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom, som högt blodtryck och blodsockerstörning, kan utvecklas. Schizofrenipatienter är med andra ord extra utsatta för hjärt-kärlrisker, men får en sämre behandling än normalbefolkningen. – Det sannolika är att man inom primärvården underskattar hur stor riskökningen är och då lägger man

”Behandling halverar även våldsbrotten” Professor Paul Lichtenstein vid Karolinska Institutet och hans forskargrupp har studerat över 82 000 svenskar med en psykiatrisk diagnos, deras medicinering och huruvida de fällts för våldsbrott mellan åren 2006 och 2009. Han kan visa att behandling med antipsykotiska och stämningsstabiliserande läkemedel minskar risken för våldsbrott. Är psykiskt sjuka människor mer våldsbenägna än andra människor? – Ja, personer med en diagnos av schizofreni har tre till fyra gånger högre risk att dömas för våldsbrott. Även de med bipolär sjukdom har en förhöjd risk. Hur påverkar behandlingen våldsbrotten? – När personerna med en diagnos hade antipsykotisk behandling så minskade våldsbrotten med närmare 50 procent. Och nästan samma minskning såg vi för de stämningsstabiliserande läkemedlen. Det är ganska mycket, eller hur? – Det är väldigt mycket. Om man

behandlingen mindre intensivt än vad man annars skulle göra, säger Urban Ösby. Han håller nu på med en studie för att undersöka hur schizofrenipatienter bäst kan behandlas för sina hjärt-kärlriskfaktorer. Men han hoppas också att psykiatrin och primärvården ska förbättra och effektivisera sitt samarbete. – Här finns på relativt kort sikt väldigt mycket som man skulle kunna göra som otvetydigt skulle kunna ha effekt både på patienternas livskvalitet och på deras livslängd, säger Urban Ösby. Det andra stora hotet mot schizofrenipatienternas livslängd är självmordsrisken. Enligt en studie av svenska patienter från år 2000 var det 15 gånger högre

med politiska medel skulle minska brottsligheten med 50 procent så skulle man ha åstadkommit något väldigt stort. Vad säger detta om våldsbrott begångna av psykiskt sjuka människor? Kan man kalla dem en effekt av underbehandling? – Ja, så skulle man kanske kunna säga. Men en bättre formulering är kanske att våra resultat tyder på att hälften av de våldsbrott som begås av personer med psykotiska sjukdomar skulle kunna ha avhjälpts med behandling. Vad bör dessa resultat leda till tycker du? – Man ska nog ändå inte överdriva betydelsen av detta fynd. Det är ytterligare en sak att ta in i vågskålen inför beslutet om behandling. Men det är många saker som man måste ta hänsyn till. Det handlar om patientens egen vilja, biverkningar, om man blir överviktig, vilka andra resurser man har att tillgå och så vidare. Det är inte bara våldsbenägenheten som ska avgöra om en patient ska få behandling. Vi medicinerar inte för att minska brottsligheten, vi medicinerar för att lindra psykossjukdomen.

risk för en patient med schizofreni att dö i självmord jämfört med normalbefolkningen. En senare studie av svenska patienter som publicerades förra året visar att den risken hade ökat till 22 gånger. – Nu har vi en ny studie på gång som pekar på att skillnaden växer ytterligare, säger Urban Ösby. Han kan i studier belägga att skillnaden mellan normalbefolkningen och patienter med schizofreni när det gäller sjuklighet både i hjärtkärlsjukdomar och i fråga om självmord ökar. Något som naturligtvis inte är bra. – Det talar för att gapet mellan schizofreni-patienterna och befolkningen ökar. Man skulle ju önska att vården blir bättre över tiden och inte sämre. Men så här ser det ut, säger han. Medicinsk Vetenskap №3–2014

På djupet Schizofreni

”Det är värre än att vara i en mardröm” Peter Johansson har mestadels minnesluckor från tiden kring psykosen. Det han minns är att hjärnan gick på högvarv men utan att fungera. Tack vare medicinerna mår han idag betydligt bättre men han har ökat kraftigt i vikt - 50 kilo på tre år. Text: Fredrik Hedlund Foto: Christian Andersson Peter Johansson, 55, har ett tydligt före och efter diagnosen schizofreni. Han hade visserligen haft någon episod av så kallad gränspsykos, ett slags mellanting mellan mani och psykos, under sin tid som student vid universitetet i Lund. Det inträffade när han höll på med det sista momentet i sin civilekonomexamen. Men det var något helt annat. Flera år senare åkte han, lite impulsartat, på en utlandsresa och tog inte med sig sin medicin som han hade fått efter gränspsykosen. Det var då det hände. – När jag vaknade upp igen var jag på psykiatrin i Malmö. Jag hade varit utomlands i fem dagar, men jag hade inga minnesbilder av resan, säger han. Peter Johansson blev inlagd på psyket i nästan ett halvår. Han minns när han vaknade upp på sjukhuset, men i övrigt är hans minnesbilder mycket grumliga. – Mina vänner har berättat för mig efteråt att jag var helt okontaktbar. Det enda jag sa var min adress och vilken stereo jag hade. Och det upprepade jag hela tiden, säger han. Han fick ny medicin och sömnmedel på sjukhuset och blev så småningom bättre och blev utskriven, men han var inte bra. Sömnmedlet gjorde att han hade svårt att minnas saker. Och han gick upp i vikt. Ordentligt. – Under tre år gick jag upp 50 kilo, 38

Medicinsk Vetenskap №3–2014

”Det enda jag sa var min adress och vilken stereo jag hade. Och det upprepade jag hela tiden” från 85 till 135 kilo, och läkarna gjorde ingenting för att försöka stoppa det. Det blev inga viktbegränsande insatser, inte ens ett samtal om viktökningen och vilka risker det kunde föra med sig. Läkarna bara såg på medan Peter Johansson blev tyngre och tyngre. Efter tre år sattes sömnmedlet ut och det antipsykotiska läkemedlet byttes till en annan sort - då tog det bara en vecka så hade han fått minnet tillbaka. För två år sedan bytte han återigen medicinering. Förutom att han då snabbt gick

ner 15 kilo så hade de nya medicinerna också en betydligt bättre effekt. – Jag är mycket känsligare nu, jag är mycket mer närvarande, men samtidigt mer sårbar, säger han. Men de 15 kilona har han tyvärr gått upp igen. Peter Johansson fick sin diagnos när han var i 40-årsåldern vilket är ovanligt sent för schizofreni. Något han är glad för eftersom han då hade hunnit vara med om lite saker, mognat och lärt sig att stå på egna ben. Han har några klassiska riskfaktorer i bagaget med en äldre släkting som var drabbad av någon slags psykisk åkomma, lite oklart vilken, samt att han föddes sju veckor för tidigt. Det tillsammans med den stress det innebar att åka utomlands utan sin psykosmedicin tror han kan ha varit den utlösande kombinationen i hans fall. Att drabbas av en psykos beskriver Peter Johansson som att befinna sig mitt i en mardröm, fast värre, och i vaket tillstånd. – Den stora, stora grejen som är så jobbig är att du tolkar signalerna fel. Det är kaos i hjärnan och den går på högvarv. Du tänker och tänker och tänker och tänker. Du kan inte koppla av utan det kör på hela tiden, säger han. Han hör också ofta ett mummel där det är omöjligt att urskilja rösterna, men ibland blir de plötsligt tydliga. – Jag har legat i sängen för att sova då jag har hört min läkare tydligt säga ”Hej Peter”. Då vet jag att det är allvarligt, då är det dags att ta mer medicin. Men han mår betydligt bättre nu. Han har visserligen fått högt blodtryck av viktuppgången, men den senaste medicinen gjorde att han blommade upp, som han säger, och han återupptog kontakten med några gamla kompisar. Han har accepterat att det är andra spelregler som gäller, till exempel att han bara kan arbeta deltid. Peter Johansson skulle uppskatta om forskarna kunde lösa frågan om viktuppgången så att han kunde gå ner de där 50 kilona som han lagt på sig av behandlingen. Sedan önskar han sig förstås ”något slags botemedel” mot själva sjukdomen schizofreni. – Plockar de fram något sådant så skulle jag ta det direkt, säger han.

Foto: Stefan Xxx Zimmerman

Peter Johansson jobbar deltid på en ramverkstad som ingår i Malmö stads sysselsättningsprogram. ”Sover jag dåligt en natt så kan jag ringa dagen efter och säga att jag inte kommer. Det tror jag inte hade fungerat på ett vanligt jobb” säger han.

Medicinsk Vetenskap №3–2014

Hon vill göra valet självklart

INAKTIV BEFOLKNING Idag har mindre än hälften av svenskarna tagit aktiv ställning till donation genom att registrera sig i registret, bära donationskort eller informerat sina närstående. Det vill Annika Tibell ändra på.

Annika Tibell är transplantationskirurgen som vill utmana våra etiska föreställningar. Hur bristen på organ ska åtgärdas är drivkraften i både hennes forskning och hennes samhällsengagemang. Text: Cecilia Odlind Foto: Martin Stenmark

Medicinsk Vetenskap №3–2014

Intervjun annika Tibell

släppas ut genom membranet men immunförsvarsattacken mot de främmande cellerna släpps inte in. Metoden har ännu inte kunnat tas i bruk och celltransplantation kan heller aldrig helt ersätta organtransplantation. Varje år dör cirka 30 personer i väntan på organ i Sverige. Ett problem som Annika Tibell ställdes inför på allvar först när hon år 2000 blev chef för transplantationskirurgiska avdelningen på Karolinska universitetssjukhuset. – Då blev det plötsligt väldigt tydligt för mig att det som hindrar en transplantationskirurg från att kunna göra sitt jobb är bristen på organ. ET ENDA lJuSET I MörKrET. Så kan organdonation beskrivas av närstående. – Jag har mött människor som beskrivit det just så. ”När allt var förfärligt, när mitt barn dog, fanns det en enda positiv sak och det var att ett annat barn fick hjälp”. Det hjälpte dem i sorgen efteråt, säger Annika Tibell. Hon har arbetat som transplantationskirurg och forskare i 25 år. Den intervjutid jag lyckats klämma in i hennes späckade schema visar sig vid min ankomst ha blivit nedkortad till en timme. Men vi hinner med. Det vill säga jag hinner inte ställa så många frågor men Annika Tibell hinner berätta mycket. Hon kommer snabbt in på en beskrivning av det dramatiska transplantationsögonblicket: – Blodet släpps på. Den grådaskiga kalla njuren blir röd och varm. I bästa fall ser du hur den börjar producera urin direkt. under en pågående bukspottkörteltransplantation kan du ta bort insulindroppet från en svårt sjuk diabetespatient, berättar Annika Tibell. Transplantationskirurgi är en livräddande verksamhet som innebär flera utmaningar – något som verkar passa Annika Tibell – inte minst möjligheten att finna donatorer till alla patienter. Ett alternativ kan i vissa fall vara att transplantera enstaka celler istället och Annika Tibells forskning handlade länge om hur transplantation av insulinproducerande celler skulle kunna hjälpa patienter med svår diabetes. –Vi har gjort försök att kapsla in celler som ett sätt att lura immunförsvaret. Det fungerar ungefär som en tepåse. Insulinet som cellerna producerar kan 42

Medicinsk Vetenskap №3–2014

Sedan deSS har hon ägnat mycket tid åt att förstå organtransplantationsfältets förutsättningar och utmaningar. Idag handlar hennes forskning inte längre om celltransplantationer utan om de etiska och organisatoriska frågor som uppstår i samband med organdonation. Annika Tibells etikintresse är dock inget nytt, utan väcktes redan tidigt i karriären. – Jag är gammal hästtjej och djurvän. Jag var visserligen inte med i Djurens rätt men jag hade mycket väl kunnat vara det. När jag sedan började arbeta med forskning som involverade djurförsök ställde jag mig naturligtvis en hel del frågor, berättar hon. Det resulterade i att hon engagerade sig i etikfrågor runt djurförsök, som hon kom fram till var nödvändiga – för att kunna hjälpa sjuka människor. Hon har suttit med i rader av etikkommittéer, för närvarande sitter hon bland annat i Karolinska Institutets etikråd. En lärdom

Namn: annika Tibell Titel: docent vid institutionen för lärande, informatik, management och etik. Är också medicinsk chef vid programkontoret nya Karolinska samt sakkunnig i donationsfrågor vid Stockholms läns landsting. Ålder: 59. Familj: Sambo. Motto: grace under pressure (betyder ungefär ”värdighet även i pressade situationer”, reds anm). Inspireras av: engagerade människor, vackra ting.

hon tagit med sig är att vi ibland bör utmana vad som uppfattas som etiskt. –Ofta säger vi ”Nej, så kan vi inte göra, det är inte etiskt”. Men då kan det vara värt att tänka en vända till. Hon exemplifierar med donationsfrågan, som kallats för ”den svåra frågan”. – länge levde jag med den i sjukvården allmänt gällande föreställningen att det skulle vara svårt att fråga närstående om den avlidnes donationsvilja. Men det svåra måste ju vara att berätta för någon att den just förlorat en närstående. Inte huruvida den avlidne var positiv till att donera sina organ, menar Annika Tibell. Hon medger att det kan vara stötande för vissa men menar att många föreställningar om vad som är ”etiskt korrekt beteende” är baserade på hypoteser och inte på en väl genomtänkt värdegrund. – Här behövs mer arbete. I SverIge anSeS man vara positiv till donation om man inte meddelat något annat. Men närstående har vetorätt om den avlidnes önskan är okänd: De kan säga ja, de kan avstå från sin vetorätt (då blir det donation), eller de kan säga nej. Djupintervjuer som Annika Tibells forskningsgrupp genomfört med närstående som fått frågan om donation visar att de som säger ja i princip aldrig ångrar sig. Bland dem som använt sin vetorätt och sagt nej däremot, ångrar sig många. – Ofta är det hela situationen de säger nej till, de säger nej till döden. De intervjuade beskriver att allting gick mycket fort i stunden, de fick inte en chans att sätta sig in i frågan. I ljuset av den här kunskapen tycker jag snarare det är oetiskt att inte ställa frågan om donation. Annika Tibell menar att vi snarare bör fundera över det etiska problemet att vi i Sverige har Europas mest donationsvilliga befolkning men att vi på grund av att vi inte klargjort vår donationsvilja eller inte har optimal handläggning i vården har långt ifrån flest donationer. – Varför skulle det vara mer etiskt att inte uppfylla en donationsvilja? Det kan inte vara okej. Vår forskning visar också att majoriteten av befolkningen förväntar sig att sjukvården tar upp frågan om en närstående dör under sådana omständigheter att donation är möjlig, säger hon.

Vårdens handläggning av donatorer måste baseras på en gemensam värdegrund - inte bero på vem som råkar vara i tjänst, menar Annika Tibell.

Medicinsk Vetenskap №3–2014

intervjun Annika Tibell AnnikA Tibell siTTer med som expert i Socialdepartementets pågående utredning om donations- och transplantationsfrågor som ska lämna sin slutredovisning i oktober 2015. – Det finns oklarheter i regelverket som försvårar möjligheten till donation. Det måste klargöras att det är tillåtet att vårda personer en period för att möjliggöra donation, det vill säga även efter att personens liv inte kan räddas, säger hon. I dagens hälso- och sjukvårdslagstiftning avgränsas sjukvård till att förebygga, utreda och behandla individer för deras egen hälsa. – Om dagens regelverk följdes bokstavligen skulle vi inte ha några donationer alls. Det behöver uppdateras för att stämma överens med praxis. Det krävs också att det samtidigt finns resurser och sjukvårdsorgansation som möjliggör vård för donation, säger hon. Idag tas heller inga organ från personer som avlidit till följd av cirkulationskollaps. Men de kan fungera bra som donatorer om donationen sker kort efter döden, förfarandet används i flera andra länder. Genom att se över lagstiftningen skulle också fler få möjlighet att donera. Allra bäst är det om så många som möjligt själva tar ställning till frågan om donation, innan de dör, enligt Annika Tibell. Studier visar nämligen att man tappar cirka 20 procent av möjliga donatorer när beslutet lämnas till närstående. – Fortfarande finns en föreställning hos en del att nej-beslutet är inaktivt – då händer ju inget. Men det gör det ju, flera svårt sjuka personer får inte hjälp. I Sverige har vi ett donationsregister där man kan anmäla sitt ställningstagande. Det är praktiskt för sjukvården och uppfattas som en trygghet för in-

Annika Tibell om …

Medicinsk Vetenskap №3–2014

Gör din vilja känd: Anmäl dig på: www. socialstyrelsen.se/ donationsregistret. Fyll i ett donationskort. Meddela dina närstående.

”Om dagens regelverk följdes bokstavligen skulle vi inte ha några donationer alls” dividen men kritiker menar att det gör frågan onödigt komplicerad. – Personligen tror jag att om man väl infört ett register så kan det bli kontroversiellt att ta bort det eftersom man vill säkra möjligheten att säga nej. Man skulle kunna ha ett register som enbart registrerar dem som motsätter sig donation. Men det blir ju bara etiskt om alla känner till att det existerar. Det skulle i sin tur innebära att vi tvingas lägga pengar på kampanjer som berättar att ”du kan säga

…antalet potentiella donatorer: Har minskat i hela västvärlden under de senaste 10-20 åren tack vare förbättrad intensivvård. Men vi har blivit bättre på att ta vara på varje potentiell donator så det går ändå i positiv riktning.

…att ha donationssjuksköterskor De har tid att samtala med närstående i lugn och ro så att familjen är nöjd med beslutet efteråt. Vi kan se att det ger positiva effekter bland dem som är osäkra eller initialt negativa.

nej till donation”. Men är det verkligen en bra idé? frågar Annika Tibell retoriskt. I USA är frågan om donationsvilja kopplad till förnyelse av körkortet. – Det tycker jag är en bra idé. Det är viktigt att uppdatera registret med jämna mellanrum. Många minns inte om de är registrerade, de minns faktiskt ofta inte ens om de sa ja eller nej. Registerfrågan är något som utredningen tittar på, tillsammans med vårdens organisation, uppdatering av regelverken och en rad andra frågor som ska leda till förbättrad donationsfrekvens. Idag har mindre än hälften av svenskarna tagit aktiv ställning genom att registrera sig i registret, bära donationskort eller informerat sina närstående. – De som tagit ställning måste bli fler, konstaterar Annika Tibell.

…att färre donationer sker i stockholm: Det beror på att dödligheten är lägre eftersom det bor fler unga i stockholm. Andelen donatorer av de som avlider ligger på samma nivå som i övriga landet.

…att säga nej till att donera: Det är allas rättighet. Men sannolikheten att man behöver ett organ är betydligt större än risken att man dör och kan donera. Vill du att möjligheten ska finnas för dig?

ANNONS

Mitt-i-Livet-veckor ® på Masesgården vid Siljan. Mer än 1500 nöjda kvinnor har deltagit i våra program sedan 2005.

Proton P2

En produkt - Flera ansikten

” Så inspirerande ledare! Jag har fått väldigt bra verktyg för att orka vidare och dessutom nya vänner. Tack! ” Deltagare på Mitt-i-Livet-vecka v.24/2014

Välkommen till MOW Hälsas egenvårdsprogram efter bröstcancer.

Du kan läsa mer om programmen på www.mitt-i-livet.se

Läs mer på www.proton.se/caretec MOW Hälsa, DanDeryDsvägen 105, 182 55 DjursHOlM. TelefOn 08-31 54 14. WWW.MOW.se

En viktig roll för svensk ögonsjukvård På Sveriges största privata ögonklinik utför vi de flesta former av främre segmentkirurgi (bland annat 5 000 kataraktkirurgiska ingrepp) och näthinnekirurgi, samt laserbehandlingar vid näthinnesjukdomar, efterstarr och glaukom. Med över 60 000 patientbesök per år spelar Stockholms Ögonklinik en viktig roll för svensk ögonsjukvård. Utöver den landstingskontrakterade vården, utför kliniken vid Sophiahemmet tjänster åt samtliga försäkringsbolag, samt tar emot helt privata patienter – med korta väntetider. Vi är idag 21 erfarna ögonläkare, som tillsammans med sjuksköterskor och administration, jobbar hårt för att varje patient alltid ska känna sig trygg och väl omhändertagen genom behandlingens alla skeden.

Mer information om vår verksamhet hittar du på stockholmsögonklinik.se – eller ring 08 - 508 949 00

ANNONS

AMG-SWE-AMG-249-2013- December-P

Innovation i allt vi gör

www.amgen.se

Varför djurförsök?

Djurförsök.info är en gemensam webbplats för universiteten i Göteborg, Linköping, Lund, Stockholm, Umeå och Uppsala, Karolinska Institutet, Sveriges lantbruksuniversitet samt Vetenskapsrådet. Djurförsök.info sätter forskningen i sitt sammanhang och förklarar när och varför djurförsöken behövs. På så sätt vill vi bidra till att ge en nyanserad bild av djurförsökens betydelse för medicinsk forskning och för samhället. Webbplatsen ska: • Ge relevant och saklig information om forskning där djurförsök ingår • Berätta om nyttan av djurförsök • Lyfta de etiska frågorna • Berätta om vårt arbete med att utveckla andra forskningsmetoder • Visa hur vi arbetar för att djuren ska må så bra som möjligt • Stimulera till diskussion

Forskarna svarar på dina medicinfrågor

Varför känns ljudet jobbigt? Jag undrar vad som ligger bakom den obehagliga känslan som uppstår när man hör vissa ljud, till exempel när man drar en gaffel över porslin eller drar naglarna över ett blankt papper? /Patrik

Tack för din fråga, du får en inbunden anteckningsbok hemskickad. / Redaktionen

Foto: Istockphoto

Svar

Forskning visar att det finns två kategorier av ljud som nästan alla människor uppfattar som obehagliga. För det första gäller det ljud som vi av lättbegripliga psykologiska skäl vill ska upphöra. Exempel på sådana ljud kan variera mycket. Skrikande bebisar vill vi ju gärna få tyst på genom att de blir glada och lyckliga igen. Ljudet av kräkningar är ett helt annat exempel på någonting som låter genuint obehagligt. Den andra kategorin är högfrekventa ljud som låter gälla och skärande. Du har själv gett exempel på sådana ljud, som sticker ut från det brus

som normalt råder omkring oss. Hit hör även ormars väsande, och den evolutionära förklaringen till den obehagliga känslan är troligen att dessa ljud har fungerat som en varningssignal. Man har också sett att plötsliga och starka ljud i mellanfrekvensområdet kan framkalla obehag. En kvist som bryts i mörkret är ett exempel från naturen.

Ulf Rosenhall professor i klinisk audiologi Medicinsk Vetenskap №3–2014

F+S Medicinfrågor

Varför tål svenskar mjölk? Stämmer det att vi i Sverige tål laktos extra bra? Varför är det så?/Cecilia

Svar

Fett viktigt att tvätta hårbotten.

Blir tvättat hår fett? Svar

Nej, det är en myt. Däremot är det bra att tvätta skalpen ofta om man vill undvika fett hår. Där finns nämligen det feta talg som produceras i hårsäckarna och som smörjer hårstråna. Skalpen är också hem för en svamp som heter Malas48

Medicinsk Vetenskap №3–2014

/ sezia furfur och som äter just talg. Den lämnar då kvar en restprodukt i form av oljesyra som irriterar huden och leder till att hudceller dör och till sist trillar av, det vill säga mjäll. Genom att tvätta bort överflödigt talg minskar man därför också risken för mjäll, eksem och andra besvär som beror på Malassezia furfurs framfart.

Lars Norlén forskare i dermatologi

Greger Lindberg professor i medicinsk gastroenterologi och hepatologi

Främst för småttingar. Foto: Istockphoto

Jag skulle vilja veta om det ligger någon sanning i att håret blir fetare ju mer man tvättar det? /Lennart Stenström

Laktosintolerans i vuxen ålder är det normala för människan. När vi föds har tarmens epitelceller förmåga att bilda enzymet laktas som bryter ner laktos, mjölksocker, i modersmjölken. Den genetiska koden för laktas finns i den så kallade LCT-genen, men det normala är att denna gens produktion nedregleras av en annan gen, MCM6, när vi blir vuxna. Det leder till att laktos istället bryts ner av tarmens bakterier, vilket kan leda till symtom som gasbildning, diarré och uppblåsthet, det vill säga laktosintolerans. Detta ska inte förväxlas med mjölkallergi eller annan överkänslighet då immunförsvaret är aktiverat. De flesta svenskarna har dock en mutation i MCM6 som gör att de förblir laktostoleranta livet ut. Mutationen är mindre vanlig bland personer med ursprung i Finland eller andra delar av världen. Denna lilla förändring leder till att laktas fortsätter att bildas och aktiveras och det räcker att ha mutationen i den ena av de två allelerna, genvarianterna, för att individen skall förbli laktostolerant. Mutationen anses ha bildats för 7200-7800 år sedan i östra delarna av Centraleuropa i den så kallade Bandkeramikkulturen. I Europa finns ytterligare en mutation som har sitt ursprung på den arabiska halvön men som också finns bland människor på den iberiska halvön och sydvästra Frankrike. En tredje mutation, också i MCM6, har nyligen rapporterats från östra Asien. Att kunna tillgodogöra sig mjölk från djur under hela livet har utgjort en evolutionär fördel, och mutationerna har bevarats och förekommer i högre grad i befolkningar som hållit boskap under lång tid.

Illustration: Istockphoto

F+S Kan ungt blod föryngra kroppen?

Vänd dig bort från ljuset om du vill sluta uggla.

Hur kan jag ändra min dygnsrytm? Jag är extremt morgontrött och undrar hur man bäst ändrar på sin egen dygnsklocka/dygnsrytm utan att det medför stress för kroppen? /Stina Johansson

Svar

Den biologiska klockan ruckas bäst genom ljus. För att tidigarelägga klockans inställning stiger man upp litet tidigare än man skulle vilja och exponerar sig för starkt ljus (helst dagsljus) mellan sju och åtta på morgonen (gärna ännu tidigare). En ljusbehandlingslampa är ett relativt bra alternativ. Detta måste kompletteras med mörkerexponering

Jag undrar om det går att frysa in sitt blod när man är ung för att sedan injicera det när man blir äldre för att motverka ålderströtthet? Kan man få göra det lagligt i Sverige nu eller i framtiden? /Amanda Roa Torén

Svar

Det finns inga sådana möjligheter i dag, men ny forskning tyder på att det medicinskt sett kanske inte är ett helt otänkbart framtidsscenario. Ända sedan 1950-talet har man känt till att blod från unga möss kan få vävnader i äldre möss att fungera bättre. Det finns faktorer i ungt blod som verkar kunna aktivera stamceller i gammal vävnad, vilket bidrar till att en del av de skador som finns i åldrad vävnad repareras. Nyligen har forskare visat att ungt blod kan förbättra hjärnans funktion och leda till bland annat bättre minne. Man har också kommit fram till att en faktor som isolerats från ungt blod, proteinet GDF11, ensamt kan förbättra funktionen hos gamla hjärtan och muskler samt leda till ökat blodflöde och nervnybildning i delar av hjärnan. Allt detta gäller möss och det återstår att ta reda på om liknande effekter kan uppnås hos människor. Ett eventuellt framtida läkemedel måste också visas vara säkert, så att aktivering av stamceller inte medför ökad risk för till exempel ohämmad celldelning och cancer.

Bengt Winblad professor i geriatrik på kvällen, det vill säga undvik dagsljus efter klockan åtta på kvällen, liksom starkt inomhusljus – så mörkt som möjligt. Gå sen till sängs något lite tidigare på kvällen. Stig upp litet tidigare nästa dag och gör om samma sak. Var noga med att inte få ”återfall” genom att sova länge på morgonen eller gå till sängs senare. Medicinering med sömnhormonet melatonin förekommer i till exempel i USA för att tidigarelägga insomnandet (Melatoninet tas då tidig kväll) men det är inte lättillgänligt i Sverige.

Torbjörn Åkerstedt professor i beteendefysiologi

Fråga och vinn! Är du nyfiken? Skicka in din klurigaste fråga om medicin så letar vi rätt på en forskare som kan svara. Bästa frågan vinner en inbunden anteckningsbok. Skicka in din fråga till: medicinskvetenskap@ki.se eller Medicinsk Vetenskap, Kommunikationsavdelningen, Karolinska Institutet, 171 77 Stockholm

Medicinsk Vetenskap №3–2014

Topplistan Ett urval av de senaste publikationerna från Karolinska Institutet i de mest ansedda vetenskapliga tidskrifterna.

DNA-origami verktyg i cancerforskning DET ÄR SEDAN TIDIGARE KÄNT

att receptorn EphA2 spelar roll för flera cancersjukdomar, till exempel bröstcancer. Det protein som kommunicerar med receptorn, kallas ephrin. Forskare har haft en hypotes om att avståndet mellan olika ephrinmolekyler påverkar hur aktiv den kommunicerande receptorn är i intilliggande celler. För att testa detta använde sig forskarna av DNA-byggstenar formade som en stabil pinne. Den har fungerat som en mycket exakt måttstock för att mäta och påverka avstånd mellan molekyler. Forskarna har sedan fäst ephrinmolekyler, på pinnen av DNA-origami med olika avstånd. Därefter har DNApinnarna placerats i en lösning med bröstcancerceller. I nästa led har forskarna undersökt hur kraftigt EphA2 50

Medicinsk Vetenskap №3–2014

aktiverades i dessa cancerceller. Det visade sig att om ephrinmolekyler placerades nära varandra på DNA-pinnen aktiverades den aktuella receptorn kraftigare i cancercellerna, som också blev mindre invasiva, vilket skulle kunna tala för att de blev mindre benägna att bilda metastaser. Detta gällde trots att mängden protein var densamma i försöken – antalet utplacerade molekyler var detsamma. Forskarna liknar cellkommunikationen vid en blindskrift, där cellerna på något sätt känner av närliggande cellers proteinmönster, och där det relevanta inte bara är mängden av

dessa proteiner utan till stor del även avstånden mellan dem. – Det här är en modell för att lära sig mer om hur membranproteiners mikromiljö påverkar cellens signalering, något som förhoppningsvis på sikt kan bana väg för ett helt nytt tänkande kring läkemedel. I dag är läkemedel ofta verksamma genom att helt blockera protein eller receptorer, men det är möjligt att vi bör se proteinerna i sin biologiska kontext, där klusterbildning eller placering av olika protein är relevanta faktorer för hur ett läkemedel kan vara verksamt, säger Ana Teixeira, forskare vid institutionen för cell- och molekylärbiologi som lett studien tillsammans med Björn Högberg, forskare vid institutionen för neurovetenskap. Spatial control of membrane receptor function using ligand nanocalipers Shaw A, Lundin V, Petrova E, Fördös F, Benson E, Al-Amin A, Herland A, Blokzijl A, Högberg B, Teixeira AI Nature Methods juli 2014

Foto:Stefan Zimmerman. Grafik: Björn Högberg.

I en ny studie har DNA använts som ett konstruktionsmaterial för att skapa måttstockar på nanometernivå. De har sedan använts för att undersöka hur celler reagerar på andra närliggande celler.

Illustrationer: Konstantinos Meletis, Istockphoto. Foto: Ulf Sirborn (Meletis) Stefan Zimmerman. (Jacobsen).

Nya nervbanor i hjärnan upptäckta OBALANS I HJÄRNANS serotoninsystem har kopplats till bland annat depression, Parkinsons sjukdom och schizofreni. I en ny studie har forskare etablerat en metod för att kartlägga vilka nervceller som har direkt kontakt med serotoninproducerande nervceller. Cellerna märktes med ett rabiesvirus som producerade en fluorescerande markör. Genom genetiska manipulationer spreds sedan viruset till alla de nervceller som hade en direkt koppling med de serotoninproducerande nervcellerna. Forskarna fick därmed en mycket detaljerad tredimensionell bild av de nätverk i hjärnan som styr serotoninet. Med hjälp av optogenetik, en metod där man använder ljus för att styra aktiviteten hos nervceller, kunde forskarna sedan manipulera utvalda nätverk och på så sätt studera deras inflytande på de serotoninproducerande nervcellerna. – Vi har kunnat skapa en ny typ av karta över nervcellernas kontakter och upptäckt nya banor som inte var kända sedan tidigare och är mycket intressanta för att förstå viss psykisk sjukdom, berättar Konstantinos Meletis, forskare vid institutionen för neurovetenskap.

A whole-brain atlas of inputs to serotonergic neurons of the dorsal and median raphe nuclei Pollak Dorocic I, Furth D, Xuan Y, Johansson Y, Pozzi L, Silberberg G, Carlén M, Meletis K Neuron augusti 2014 En ny nervcellskarta kan ge ökad förståelse för psykisk sjudom .

Roten till varje cancer är en liten grupp celler som därmed blir viktig att utrota.

Cancerstamcell nu funnen GENOM ATT KARTLÄGGA det cellulära ursprunget för viktiga cancermutationer har ett internationellt forskarlag för första gången lyckats identifiera cancerstamcellerna hos patienter med blodsjukdomen myelodysplastiskt syndrom. Studien ger därmed definitivt bevis för att cancerstamceller förekommer hos människa. Forskningen har letts från Karolinska Institutet och universitetet i Oxford, Storbritannien och avgör en fråga som länge har varit omdiskuterad bland cancerforskare världen över. – Vi visar att roten till varje cancer är en liten grupp celler som driver tillväxt och sjukdomsutveckling, på samma sätt som vanliga stamceller ger upphov till normal vävnad. Konceptet är kliniskt viktigt eftersom det innebär att behandlingar som riktar in sig på cancerstamcellerna slår mot sjukdomens själva fundament, men också att man måste bli av med cancerstamcellerna för att cancern inte ska komma tillbaka, säger Sten Eirik W. Jacobsen, professor vid MRC Weatherall Institute of Molecular Medicine i Oxford samt professor vid Karolinska Institutet.

Myelodysplastic syndromes are propagated by rare and distinct human cancer stem cells in vivo Medförfattare vid Karolinska Institutet: Kjällquist U, Erlandsson R, Ngara M, Deng Q, Karimi M, Scharenberg C, Mortera-Blanco T, Tobiasson M, Sandberg R, Hellström-Lindberg E, Linnarsson S, Jacobsen SEW Cancer Cell maj 2014

L I S TA

Fler av sommarens toppublikationer Gener kan delvis förklara kraftig blödning i efterbördsskedet Genetic contribution to postpartum haemorrhage in Swedish population: cohort study of 466 686 births Öberg SA, Hernandéz-Diaz S, Frisell T, Greene MF, Almqvist C, Bateman BT BMJ augusti 2014 Nervsystemets växellåda kartlagd Separate microcircuit modules of distinct V2a interneurons and motoneurons control the speed of locomotion Ampatzis K, Song J, Ausborn J, El Manira A Neuron augusti 2014 Över hundra gener kopplade till ålder för menstruationsdebut Parent-of-origin-specific allelic associations among 106 genomic loci for age at menarche Medförfattare vid Karolinska Institutet: Magnusson PK, Ganna A, Pedersen NL, Hall P, Czene K, Kjellqvist S, Lindblom A Nature juli 2014 Ingen koppling mellan självmord och ADHD-läkemedel Drug treatment for attention-deficit/ hyperactivity disorder and suicidal behavior: register based study Chen Q, Sjölander A, Runeson B, D’Onofrio BM, Lichtenstein P, Larsson H BMJ juni 2014 Fallbeskrivning: Man fick rätt diagnos efter 20 års allvarliga allergireaktioner Flushing, fatigue, and recurrent anaphylaxis: a delayed diagnosis of mastocytosis Gülen T, Hägglund H, Dahlén S-E, Sander B, Dahlén B, Nilsson G Lancet maj 2014 Gener och miljö lika viktigt för att förklara autism The familial risk of autism Sandin S, Lichtenstein P, KujaHalkola R, Larsson H, Hultman CM, Reichenberg A JAMA maj 2014 Medicinsk Vetenskap №3–2014

Boktips

Hälsa på recept: träna smartare, må bättre, lev längre Anders Hansen, Carl Johan Sundberg (Fitnessförlaget) Vill du förebygga, behandla och i vissa fall bota sjukdomar som diabetes, hjärt-kärlsjukdom, cancer och depression? Börja träna. Det ger dig dessutom mer energi, bättre sömn, bättre koncentration, stärkt minne och immunförsvar. Det menar författarna, båda forskare vid Karolinska Institutet, till denna bok och hämtar sina argument direkt från forskningen.

Levnadsvanor – en klinisk handbok Stephan Rössner, Gary Egger, Andrew Binns (Studentlitteratur) Vilka levnadsvanor har störst betydelse för vår hälsa idag? Denna första svenska lärobok om levnadsvanor redogör för vilka evidensbaserade hälsofrämjande åtgärder som ökar våra chanser för att må bra. Boken riktar sig främst till vårdpersonal. favo r it i r ep r i s

Solens hälsa – laga mat med olivolja och må bra Mai-Lis Hellénius, Bo Hagström (ICA Bokförlag 2013) Recept från det italienska köket varvas i denna bok med forskningsrön om olivoljans hälsofrämjande egenskaper, presenterade av livsstilsprofessorn Mai-Lis Hellénius. Boken vann i våras förstapris i klassen för medelhavsmat i Gourmand World Cookbook Awards, en internationell tävling som är öppen för böcker från alla länder.

Medicinsk Vetenskap №3–2014

Vinn! Vi lottar ut tre exemplar av ”Hjärnkoll på skolan”. Mejla namn och postadress till medicinskvetenskap@ki.se.

Bra lärande börjar hos läraren

Hjärnkoll på skolan Martin Ingvar och Gunilla Eldh (Natur och Kultur)

MotIVAtIon, BELönInG, återkoppling och utmaning. Allt behövs för att barnhjärnan ska lära sig nya kunskaper och färdigheter. Den nya boken ”Hjärnkoll på skolan” innehåller en rad forskningsbaserade tips på hur framförallt lärare, men även föräldrar och andra närstående, kan underlätta barns inlärning. Det handlar om allt från att anpassa målen efter individen och införa glädje i undervisningen till basala saker som vikten av sömn, motion och bra mat. Att mindre klasser skulle innebära bättre studieresultat dementeras däremot, med stöd av majoriteten av forskningen på området. Det är undervisningens kvalitet som avgör. Just lärarnas avgörande roll inte bara för resultaten på kort sikt utan även för hur det går för barnen i framtiden lyfts fram i boken. – Det är nu dags att flytta fokus från elevernas utbildning till att även omfatta lärarutbildningen, säger en av författarna Martin Ingvar, professor vid institutionen för klinisk neurovetenskap som också varit regeringens utredare i bland annat frågan om bedömningskulturen i skolan som enligt utredningen behöver förändras. Cecilia odlind

Foto: Istockphoto

fler boktips

Om lärare får ökad förståelse för hur hjärnans inlärning fungerar, kan de bli bättre pedagoger, menar författarna till en ny bok.

Aktuellt på KI kalendern

I våras reste Mikael Hartman och Philip Iau 2 300 mil på motorcykel i bröstcancerforskningens namn.

Tips på aktiviteter med Karolinska Institutet Forskardag för unga: ForskarFredag Stockholm. Låt dina elever inspireras av shower, utställning, tävlingar och få möjlighet att diskutera med forskare. Sveriges bästa forskarpresentation koras i stand up science-tävlingen Forskar Grand Prix. Forskarbussar åker på guidad tur till SciLifeLab i Solna där du kan uppleva forskningen på riktigt. Var: Debaser Medis i Stockholm. När: Den 26 september, se forskarfredag. se/stockholm för program. Tips! ForskarFredag arrangeras även på många andra platser i landet, se forskarfredag.se. Forskartorg: Lyssna på forskare på Bokmässan. Camilla Svensson pratar om hur det är att vara forskare och Ulla Waldenström om hur barnen mår i förskolan. Andra talare från Karolinska Institutet är Stefan Einhorn, Johan Frostegård, Martin Ingvar och Rikard Wicksell. Innehållet presenteras på ett populärvetenskapligt sätt och kan i många fall även ses i efterhand på webben. Var: Svenska Mässan i Göteborg. När: Den 25-28 september, se forskartorget.se för program.

Foto: Singapore Press Holdings Ltd, Istockphoto

Symposium Diabetes Day. On Molecular and Physiological Aspects of Diabetes Mellitus Var: Aula Medica, Nobels väg 6, Solna. När: 21 november kl 9-17. För fler tips se ki.se/kalender.

Resans mål: Ökad kunskap om bröstcancer I mars klev mikael Hartman och Philip Iau på sina motorcyklar vid National University of singapore där de arbetar som forskare och kirurger. Genom att resa från singapore till karolinska Institutet – genom 17 länder – och på vägen lyssna på patienter och vårdgivare, ville de öka medvetenheten om bröstcancer, speciellt i länder i asien. mikael Hartman konstaterar att de medicinska problemen kring bröstcancer är likartade i de asiatiska länder de besökt. – Det finns sjukvård att få, men kvinnorna kommer generellt för sent till läkaren. Om vi kan förstå varför – om det handlar om rädsla, religiös bakgrund, socialt beteende eller något annat – kan det vara lättare att ändra det beteendet än att ta fram ett nytt läkemedel eller identifiera en ny gen. Jag hoppas att resan ska bli en katalysator för flera beteenderelaterade forskningsprojekt runt om i asien, säger mikael Hartman. Detta arbete har redan startat i samarbete med universitetet i köpenhamn. Sara Nilsson Medicinsk Vetenskap №3–2014

Ögonblicket

Berättat för:Ola Danielsson Foto: Corriette Schoenaerts

”Hon dog på grund av abortlagstiftningen” För Rebecca Gomperts går forskning och aktivism hand i hand. Allt började med att hon bevittnade hur en kvinna dog helt i onödan. ”Mina ögon öppnades för abortfrågan på ett sjukhus i Guinea. Jag praktiserade där som kirurg, och en dag kom en blödande, nästan livlös, kvinna in till sjukhuset. Jag minns att läkaren jag jobbade med var mycket upprörd när vi förgäves försökte rädda hennes liv. Jag förstod det inte då, men kvinnans skador hade en direkt koppling till landets abortlagstiftning. Den var ju skälet till att hon använt en hälsofarlig metod för att göra abort. Senare, när jag arbetade som skeppsläkare på ett Greenpeace-fartyg i Sydamerika, kom jag återigen i kontakt med kvinnor som fått lida på grund av restriktiv abortlagstiftning. Jag bestämde mig för att starta Women on Waves, en organisation som utnyttjar det faktum att inga abortlagar råder på internationellt vatten. Genom våra kampanjer och båtfärder med flytande abortkliniker har vi skapat uppmärksamhet kring frågan och i vissa fall påverkat lagstiftningen. Tack vare medieuppmärksamheten började kvinnor från hela världen höra av sig med sina historier om osäkra aborter. Jag förstod att det fanns ett skriande behov som jag försökte tillgodose genom att starta ytterligare en organisation – Women on Web. Syftet är att hjälpa de många kvinnor som saknar tillgång till lagliga abortkliniker. Vi erbjuder medi-

cinsk information och skickar medicin med posten som de kan använda för att utföra abort i hemmet. Min forskning handlar om hur ansvar och roller kan omfördelas för att kvinnor ska få tillgång till metoder för abort. Resultaten visar bland annat att barnmorskor kan utföra abort lika säkert som läkare. Om kvinnan saknar tillgång till sjukvård kan hon själv också utföra aborten på ett säkert sätt genom att ta ett läkemedel, förutsatt att hon har tillgång till rätt information. Forskningen är kontroversiell på många plan, bland annat eftersom läkare fråntas en del av den makt de är vana att ha. För mig är forskning och aktivism nära sammanlänkande, och jag har haft tur som haft en mycket modig professor som handledare.”

Namn: Rebecca Gomperts Titel: Forskare vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa Forskar om: Abortassistans på distans. 54

Medicinsk Vetenskap №3–2014

ANNONS

LADDA NER DITT

DIGITALA

DONATIONSKORT OCH RÄDDA LIV!

Kortet fungerar på samma sätt som vanliga donationskort i papper, förutom att det ligger i mobilen som en app. Det digitala donationskortet delar och sprider du dessutom enkelt till dina vänner som i sin tur kan ladda ner sitt eget och sprida detta vidare. Man ska vara stolt över att vara donator! Genom att säga JA till organdonation kan du rädda livet på upp till åtta personer!

app.merorgandonation.se facebook.com/merorgandonation

Nummer 3 / 2014

En tidning från Karolinska Institutet Nummer 3 • September 2014 Pris: 50 kronor I N T E R VJ U N

”Fler måste ta ställning till organdonation”

En tidning från Karolinska Institutet Nummer 2 • Maj 2014 Pris: 50 kronor

PÅ D J U P E T Nummer 2 / 2014

Genforskarnas mål: Förstå schizofreni

Myrägg i örat och fler

HÄLSOTIPS FRÅN MEDELTIDEN

PÅ D J U P E T

ÖGONBLICKET

Leva och låta dö – allt om celldöd

Dödsfallet fick abortkämpen att forska

ÖGONBLICKET

Möt djuren som vänder upp och ned på forskarvärlden

Dagen då mirakelbebisen föddes T R E B E R ÄT TA R

De bryter tabun till vardags

Innovatörer

Fråga forskaren:

KAN UNGT BLOD FÖRYNGRA KROPPEN?

Rösträtt Fel stämma orsakar lidande

PLU S: FN: S HÄ LSO MÅ L / MS / PER

ONÖDIGA ORGAN PLUS: HJÄRTSVIKT / EXOSOMER /

ICY TER

01_Omslag.indd 1

2014-08-27 15:49 MV1402 01 Omslag.indd 1

2014-08-29 12:39

Vill du annonsera i Medicinsk Vetenskap? Som annonsör i Medicinsk Vetenskap når du en stor läsekrets som är intresserad av medicin, forskning och hälsa. Upplagan är 23 900 och bland våra läsare fi nns förutom allmänt nyfikna personer exempelvis patienter, forskare, vård-verksamma, media, forskningsfinansiärer och lärare.

Kontakta: Jan Nilsson jan.medicinskvetenskap@ telia.com

POSTTIDNING B

ANNONS

APL erbjuder tjänster inom hela värdekedjan av produktutveckling av läkemedel

Vi erbjuder unika läkemedel för unika människor

APL är en av Europas största tillverkare av extemporeläkemedel och en ledande kontraktstillverkare inom Life science i Skandinavien. APL har fyra produktionsanläggningar för utveckling, tillverkning och analys av läkemedel. Läs mer på www.apl.se