Medicinsk Vetenskap nr 3 2016

En tidning från Karolinska Institutet 3 • September N Nummer S b 2016 6 Pris: 50 kronor

Snart Sn nart så …

B A R N CA N C E R

Mål: Alla ska överleva – till rimligt pris EXPERTEN

”Glutenfritt inte någon hälsokur” D O N ATO R B A R N

Bra prata tidigt om ursprung

Vaken?

Inte så farligt, menar forskarna.

Här är deras bästa sovtips!

PLUS: PAPPORS ORO / TICS / TRAFIKSÄKERHET

ANNONS

Forskning förverkligar drömmar.

Forskningen inom barncancer möjliggörs av generösa gåvor från privatpersoner och företag. Under 2017 kommer Barncancerfonden att fördela ca 180 miljoner kronor till olika forskartjänster och projekt för att vi tillsammans skall nå målet – en värld utan barncancer. Kan din forskning hjälpa på vägen dit?

Läs mer på barncancerfonden.se/forskning

Innehåll

№3—2016 Framsteg 7 8 9 12

Motion gör nytta för ungas psyke Nyheter: Hård kritik i granskning Närkoll på histoner Pappornas största orosmoln

I fokus 14 Barn med tics får hjälp via datorn 22 Professorn: ”Glutenfritt inget för alla” 24 Nyfiken på sömnbrist

34

Framtidshopp. Dagens barncancerforskning handlar mycket om att minimera långtidseffekterna av livräddande behandlingar.

Möt forskarna

Foto: Annika af Klerker, Chrisopher Hunt, Istockphoto. Illustration Anders Kjellberg, Daria Kirpach.

16 Tre forskare som vill rädda liv i trafiken 30 Claudia Lampic: ”Genetiskt ursprung inte självklart viktigt” 54 Ögonblicket: ”Nyfödde pojkens ansiktsfärg gick från blå till rosa”

På djupet: Barncancer 34 Överlevnad till ett rimligt pris 41 Freja 12 år: ”Jag var inte stark, jag hade bara inget val” 42 Sexualproblem långt senare 43 ”Ett 100-tal gener har betydelse”

9

Dessutom: 44 Perspektiv: Så ska fler cancerläkemedel för barn tas fram

Alltid i MV 10 13 20 47 50 52 53

I korthet Kroppen runt: Könsskillnader Tidslinjen: Blodtransfusioner Frågor och svar Topplistan Aktuellt på KI Boktips

Räddare. Många barn har överlevt tack vare hans forskning.

Pyttesmå. Men fel i cellens energifabrik ger svår sjukdom.

54 20

Närkoll. DNA på rulle regleras rätt.

Huvudsak.Hon forskar om cykelhjälmens betydelse.

Livgivande. Varje år donerar svenskar 200 000 liter blod.

19 Medicinsk Vetenskap №3–2016

3

Redaktören har ordet

EN FÖR TIDIGT FÖDDA pojken hade svåra andningsproblem. Forskaren Tore Curstedt blandade i ordning den medicin han och kollegan höll på att utveckla och tog en taxi från laboratoriet till sjukhuset. Tack vare läkemedlet, som ännu inte var färdigutvecklat, kunde pojken börja andas – och överlevde. Idag är han 33 år och träffade nyligen den forskare som hjälpte honom i livets start.

Tore Curstedts berättelse, som du kan läsa under vinjetten Ögonblicket sist i tidningen, slutade lyckligt. Det kan man däremot inte säga om de patienter som fått konstgjorda luftstrupar inopererade av kirurgen Paolo Macchiarini, tidigare verksam vid Karolinska Universitetssjukhuset och även gästprofessor vid Karolinska Institutet. Patienter har lidit och kan ha dött i förtid till följd av operationerna. Nyligen presenterades flera granskningar av hur sjukhuset och universitetet hanterat hela historien. Kritiken är mycket allvarlig (läs mer på sidan 8). Enligt en ny granskning av Central etikprövningsnämnden har Macchiarini även gjort sig skyldig till oredlighet i forskning.

När Macchiarini kom till Karolinska Institutet skrev vi om honom och hans verksamhet i Medicinsk Vetenskap. Att tidningen bidragit till att beskriva hans forskning som betydande beklagar vi djupt.

När många allvarliga brister avslöjas i forskningen är det lätt att drabbas av tvivel kring dess löften och etik. Men hopp är trots allt fortfarande den känsla jag mest av allt förknippar med forskning.

I ett positivt nystartat initiativ har barncancerföreningar i Europa samlat stora läkemedelsbolag för att gemensamt undersöka de mest lovande läkemedelskandidaterna i studier på barn. Det är ett viktigt steg för att kunna rädda de 20 procent av cancerdrabbade barn som fortfarande dör i sin sjukdom, menar forskare vi intervjuat i vårt barncancertema.

Men de flesta läkemedel som ges till barn är inte utvecklade för barn.

Orsakerna är flera. Det är känsligt att göra studier på individer Ses på som inte själva kan besluta om Bokmässan? sin medverkan. Barn är också Medicinsk Vetenfärre än vuxna, vilket kan göra skap finns i Karolinska det svårt att få ihop tillräckligt Institutet University Press monter många patienter för att dra tillsammans med säkra slutsatser. Att utveckla Volante. läkemedel är också mycket dyrt och om mottagarna av medicinen är få, kan det bli svårt för läkemedelsbolagen att få igen pengarna de investerat.

Därför är barncancerföreningarnas intiativ betydelsefullt.

Om det lyckas återstår att se, men det inger hopp.

D 4

Medicinsk Vetenskap №3–2016

Maja Lundbäck Journalist Maja Lundbäck tröttnar aldrig på att göra intervjuer med forskare, läkare eller vanliga dödliga. Det blir både porträtt och mer faktabetonade artiklar om betydelsen av arv, miljö och livsstilen för vår hälsa.

Daria Kirpach Illustratör Daria Kirpach är född i Sankt Petersburg och arbetar som grafisk designer och illustratör i sin egen studio i Foggia i Italien. Hon riktar sig extra mycket till den yngre generationen med sina illustrationer och känner sig priviligierad som får ägna sig åt sin passion i sitt yrke.

Pia Vingros Journalist Hur vi hittar hälsa, styrka och glädje intresserar Pia Vingros, redaktör på Ågrenska och frilansande medicinjournalist.

Hon skriver om det senaste inom forskningen och berättar gärna om dem som tagit sig igenom svåra utmaningar.

För att må bra springer, cyklar och yogar hon utomhus. Och äter grönt.

Dessutom: Emelie Asplund, Mårten Göthlin, Fredrik Hedlund, Matts Heijbel, Cristopher Hunt, Viktor Karlsson, Anders Kjellberg, Annika af Klerker, Annika Lund, Martin Stenmark, Karin Söderlund Leifler.

Foto: Henric Lindsten, Privat, Luigi Di Gennaro, Mikael Carlsson

Cecilia Odlind:

Medarbetare i detta nummer

Redaktionen Ansvarig utgivare Christina Bostedt, Kommunikationsdirektör, Karolinska Institutet Chefredaktör Cecilia Odlind 08–524 861 16 cecilia.odlind@ki.se Redaktör Ola Danielsson ola.danielsson@ki.se Kontakt E-post: medicinskvetenskap@ki.se Art Direction Daniel Låftman daniel.laftman@ci.se Annonser Jan Nilsson jan.medicinskvetenskap@telia.com Redaktionsråd Maria Eriksson, Laura Fratiglioni, Niklas Juth, Christian Rück, Louise Sjöholm.

Omslagsfoto Getty Images

Prenumerera på Medicinsk Vetenskap

Beställ redan i dag 4 nummer för 200 kr

Tryck E-print Medicinsk Vetenskap ges ut av Karolinska Institutet och utkommer med fyra nummer per år.

ISSN 1104-3822 Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att på ett avgörande sätt bidra till att förbättra människors hälsa.

I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Följ oss på Facebook! facebook.com/ medicinskvetenskap

E-post: medicinskvetenskap@ki.se Internet: ki.se/medicinskvetenskap Medicinsk Vetenskap №3–2016

5

ANNONS

I april invigdes HOPE - Sveriges första kliniska prövningsenhet för innovativa behandlingar av barncancer Enheten är ett resultat av ett banbrytande samarbete mellan forskning, klinik och filantropi.

Varje dag drabbas ett barn av cancer. HOPE är den viktigaste satsningen för att bota fler, men behöver ytterligare finansiering.

Här är din chans att göra omedelbar skillnad. Alla bidrag välkomnas.

Läs mer på entrepreneursforgood.se

H e m a to l o g i s k O n ko l o g i s k P r ö v n i n g s e n h et

Inspired by Nelson and

Friends

Trött på bullrig arbetsmiljö?

Vi har världens tystaste klass II säkerhetsbänk. Över 100 st redan levererade till Karolinska Institutet.

Nelson 3 år drabbades plötsligt av cancer.

Han gick inte att bota.

Det senaste inom medicinsk forskning

I juni startade kronprinsessparets stiftelse Generation Pep, där KI är samarbetspartner. GenPep arbetar för att alla barn och unga i Sverige ska ha möjlighet och viljan att leva ett aktivt och hälsosamt liv. Läs mer: gen-pep.se

Foto: Istock Photos

Lite fysisk aktivitet gör stor psykisk nytta Ungdomar som ägnar sig åt fysisk aktivitet rapporterar ett större psykiskt välmående och mindre av ångest och depression, visar en ny studie på 11 000 europeiska ungdomar gjord av bland annat forskare vid Karolinska Institutet. Den största skillnaden i psykisk hälsa fanns mellan den grupp som rörde sig minst och de som rörde sig måttligt. Men det var inte tydligt att ytterligare fysisk aktivitet, upp till WHO:s rekommendationer om att röra sig 60 minuter om dagen, var kopplat till bättre psykisk hälsa.

– Resultaten talar för att små förändringar i fysisk aktivitet kan ha en betydande effekt, och att insatser för att förbättra den psykiska hälsan främst bör riktas mot dem som är helt inaktiva, säger Vladimir Carli, forskare vid Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa vid institutionen för lärande, informatik, management och etik. Ola Danielsson European Child & Adolescent Psychiatry juni 2016 Medicinsk Vetenskap №3–2016

7

Nyheter Ordförande i Karolinska Institutets styrelse Lars Leijonborg aviserade nyligen sin avgång. Här tillsammans med universitets vikarierande rektor Karin Dahlman-Wright .

”I dag saknas en bra karta” Hjärnforskaren Tobias Karlsson vid institutionen för neurovetenskap, apropå att en ny hjärnatlas publicerats i tidskriften Nature. Med hjälp av MR-bilder har forskare tagit fram en mer detaljerad karta av hjärnan med bland annat 97 tidigare icke beskrivna områden. Källa: Dagens Medicin

Den 5 september presenterades en extern granskning av hur Karolinska Institutet har hanterat ärendet kring kirurgen och forskaren Paolo Macchiarini. Universitetet fick hård kritik.

Text: Ann Patmalnieks NONCHALANS MOT REGLER och ett lättsinnigt förhållande till formalia lyfts fram i utredningen som beställdes av Karolinska Institutets styrelse i samband med att oegentligheter avslöjats i SVT:s dokumentär Experimenten i början av året. Redan vid rekryteringen av Paolo Macchiarini, tidigare gästprofessor vid Karolinska Institutet, fanns signaler som man borde ha reagerat på, sa utredaren Sten Heckscher, tidigare bland annat ordförande i Högsta förvaltningsdomstolen. Referenter hörde i flera fall av sig spontant och ifrågasatte data i hans publikationer samt påpekade att Macchiarini lämnat oriktiga uppgifter i sitt cv, att han hade brist på omdöme och tydliga samarbetsproblem.

– Jag är tveksam till om han skulle ha anställts om detta hade följts upp, sa han.

I samband med anställningsförläng8

Medicinsk Vetenskap №3–2016

ningen 2013 ifrågasattes inte heller om Macchiarini skulle få vara kvar.

Utredarna konstaterade att det är Karolinska Universitetssjukhuset som hade det formella ansvaret för de tre operationer med syntetiska strupar som utförts, men att Karolinska Institutet också har ett tydligt ansvar. Universitetet skulle ha ställt krav på att regler följdes. När det gäller Macchiarinis forskning finns även brister i dokumentationen av vad han faktiskt har gjort. Vidare har hans bisysslor utanför Sverige inte utretts korrekt.

Rekommendationerna till Karolinska Institutets styrelse är att på en rad punkter se över regler, rutiner och ansvarsfördelning.

Karin Dahlman-Wright, vikarierande rektor för Karolinska Institutet beklagade det inträffade: – Karolinska Institutet ser allvarligt på den kritik som har kommit fram.

Det är helt uppenbart att universitetet har brustit i sin kontroll av hur regler och rutiner efterföljs. Att detta lett till att människor orsakats lidande är fruktansvärt.

Hon konstaterade att Karolinska Institutet påbörjat insatser för att komma till rätta med de brister som varit uppenbara efter händelsen men att universitetet har ett omfattande arbete kvar att göra. Flera externa och interna utredningar kring Macchiarinis verksamhet pågår fortfarande. Läs mer på ki.se/nyheter/macchiarini

Sunt. Redo för nystart? Eller

arbetar du med att stötta andras hälsa? Nu finns en uppdaterad version av webbutbildningen som Tips! sundkurs.se samlar kunskap om livsstilens betydelse för hjärt-kärlsjukdom och hälsa. I materialet finns matrecept, råd för en rörligare vardag, sov-gott-skola och fallbeskrivningar. Sundkurs har tagits fram av experter vid Karolinska Institutet och finansieras av Hjärt-Lungfonden. Läs mer på sundkurs.se

13 olika cancerformer, av 26 undersökta, förekom i mindre utsträckning hos personer som motionerar ofta enligt en studie på mer än 1,4 miljoner människor i USA och Europa. Fysisk aktivitet minskade risken för bland annat matstrups-, lungoch levercancer med upp till 40 procent. Hudcancer var däremot vanligare bland de som motionerar mycket. Källa: Cancerfonden.se

Foto: Gunnar Ask.

Karolinska Institutet kritiseras i granskning

Kurs för bättre livsstil

Närkoll på histoner Framsteg

Sträng på rull ger bättre styr Text: Mårten Göthlin Illustration: Anders Kjellberg

Var? Utan histonerna skulle de närmare två meter långa DNAsträngarna inte få rum i cellkärnan. Runt grupper om fyra par histoner är DNA:t upplindat och hårt packat till det som kallas nukleosomer, vilket gör att allt DNS får plats på en yta av endast 90 μm.

Vad? Som hundratusentals små spolar snurrar histonproteinerna upp DNAmolekylen och avgör därmed hur tillgänglig den är. Det gör histonerna centrala i de processer som öppnar och stänger möjligheten att aktivera gener från DNA-strängen.

Och? Hur? Histonerna fungerar som ett slags reglage som avgör till vilken grad olika gener kan aktiveras.

Speciella genregulatoriska proteiner kan via enzymer utföra kemiska modifieringar på histonerna som ändrar deras bindningsförmåga till DNA:t. Modifieringarna möjliggör att vi med samma uppsättning gener kan bilda olika slags proteiner.

Felreglering av histonmodifieringar kan leda till en rad olika sjukdomar beroende på vilka gener som drabbas.

Cancersjukdomen akut myeloisk leukemi är ett exempel på när regleringen har satts ur spel för specifika gener. Vid Karolinska Institutet pågår forskning för att kartlägga de histonmodifieringar som sker i cancercellerna. Kunskapen kan leda till bättre diagnostik och mer riktade behandlingar för drabbade patienter.

Källa: Örjan Wrange, professor emeritus vid institutionen för cell- och molekylärbiologi och Karl Ekwall, professor vid institutionen för biovetenskaper och näringslära, båda vid Karolinska Institutet.

Medicinsk Vetenskap №3–2016

9

Framsteg I korthet Forskningsnyheter från Karolinska Institutet hämtade från

ki.se

Är det viktigare att använda få djur eller att de djur som används lider så lite som möjligt när man gör djurförsök?

”Jag mejlade alla spindelintresserade jag kunde hitta” Anna Rising berättar om när hon som doktorand jagade en viss spindelart som spinner den allra starkaste tråden. Väl hemma från Sydafrika hade hon med sig över 100 spindlar. Idag försöker hon få bakterier att tillverka en lika stark tråd som är tänkt att användas i medicinsk behandling. Källa: Podcasten Radioscience/Annas spindeljakt

Färre med Downs syndrom föds med allvarlig hjärtsjukdom

Ny studie gör försök att värdera djurs lidande Etikfråga. Forskare lät deltagarna i en studie göra flera tankeexperiment om djurförsök, där de fick välja mellan att använda färre djur som lider relativt svårt av behandlingen eller fler djur som lider relativt lite. Ett femtiotal medlemmar i djurförsöksetiska nämnder, där det finns representanter från både forskarvärlden, djurskyddsorganisationer och de politiska partierna, tillfrågades.

– Dessa olika representanter resonerade relativt lika trots olika bakgrund.

Svaren varierade mer mellan olika individer, där några personer ansåg att lidande alltid är viktigare att ta hänsyn till än antalet djur, medan andra resonerade tvärtom, säger Mattias Öberg, forskare vid SWETOX och Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet.

Liknande uppskattningar har tidigare gjorts för människor, som underlag för att bestämma exempelvis försäkringsersättningar eller nationella prioriteringar inom sjukvården.

– Vår studie är ett första exempel på hur försöksdjursantal och lidande kan vägas samman i siffror. Det är viktigt att försöka värdera lidande så att inte allt fokus hamnar på antal djur när man till exempel utvecklar metoder för att testa nya läkemedel. Min förhoppning är att den här typen av forskning ska underlätta den etiska värderingen och på sikt leda till bättre djurförsök, säger Mattias Öberg. ALTEX juli 2016 10

Medicinsk Vetenskap №3–2016

nationella hälsoregister har forskare kartlagt förekomsten av hjärtfel hos nästan 2600 barn med Downs syndrom födda åren 1992 till 2012. Ungefär hälften av barnen hade någon form av medfött hjärtfel men risken för komplicerade hjärtfel var 40 procent lägre i slutet av tidsperioden. Lindrigare hjärtmissbildningar blev istället något vanligare.

Orsaken till minskningen är oklar men kan eventuellt förklaras med att fler barn med Downs syndrom och allvarligt hjärtfel upptäcks redan på rutinultraljudet och att föräldrarna då väljer att avsluta graviditeten.

– Nu vill vi undersöka om även andra följdsjukdomar vid Downs syndrom, som infektionskänslighet och nedsatt sköldkörtelfunktion, också blivit mindre vanliga, säger Stefan Johansson, överläkare vid Sachsska barnoch ungdomssjukhuset och forskare vid institutionen för medicin, Solna. Pediatrics juni 2016

Foto: Istock Photos.

Minskning. Med hjälp av flera

Kvinnors sexlust kan påverkas av p-piller Biverkan. Effekten av p-piller

på sexualitet undersöktes i en ny studie på 340 unga kvinnor som lottades mellan behandling eller placebo.

Resultaten visade att sexuell funktion, som förmågan att få orgasm, generellt inte påverkades av kombinerade Lust p-piller (som innehåller Förmågan till både etinylöstradiol upphetsning och viljan och levonorgestrel). till sex kan hos vissa Däremot minskade kvinnor minska av sexlusten, tillfredsstälp-piller. lelsen och upphetsningen signifikant med p-piller jämfört med placebo.

– Effekten var ganska liten och drabbade långt ifrån alla men för enskilda kvinnor kan våra resultat ha betydelse i valet av preventivmesäger Birgitta Henriquesdel. För de kvinnor som det Normark vid institutionen fungerat bra för hittills finns för mikrobiologi, tumör- och dock ingen anledning att cellbiologi. Journal of Clinisluta, säger Angelica Lindén cal Investigation juni 2016 Hirschberg, professor vid institutionen för kvinnors och barns hälsa som lett studien.

The Journal of Clinical Endocrinology and Metabolism augusti 2016

Illustartion: Istock Photos.

Därför ger pneumokocker oftare hjärnhinneinflammation Dödligt. Pneumokockbakterier är kända för att orsaka infektioner i luftvägarna men de är också en vanlig orsak till mycket allvarliga sjukdomar som blodförgiftning och hjärnhinneinflammation. Nu visar en ny studie att bakteriernas form samt hårliknande strukturer på deras yta, så kallade pili, har stor betydelse för deras förmåga att ta sig in i hjärnan och orsaka svåra infektioner.

– Våra data tyder på att små och solitära pneumokocker som har ett visst pilusprotein, RrgA, lättare kan passera från blodströmmen till hjärnan. Där kan de orsaka hjärnhinneinflammation som kan vara dödligt,

Mutation fördubblar risk att dö i hudcancer

Aggressivt. Solexponering är en viktig riskfaktor bakom malignt melanom men i många fall spelar även ärftlighet en viktig roll.

Mutationer i genen CDKN2A ökar kraftigt risken för sjukdomen. I en ny studie visar forskare att de individer som har denna mutation i snitt är tio år yngre när de får sin

diagnos jämfört med ärftliga melanomfall utan denna mutation.

– De har mer än dubbel så stor risk att avlida i sina melanom. De har också en sju gånger högre risk för att dö i annan cancer jämfört med icke-bärare, säger en av de ansvariga forskarna Hildur Helgadottir vid institutionen för onkologi-patologi.

Resultaten tyder på att det finns oupptäckta biologiska faktorer i tumörer hos individer med CDKN2Amutation som gör dessa mer aggressiva, menar forskarna.

Journal of the National Cancer Institute juni 2016

40% av de barn som fötts för tidigt hade vid 6 års ålder astmalik sjukdom. Det visade en ny avhandling från institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset. Regelbundna undersökningar av lungfunktionen under uppväxten rekommenderas. Läs mer på publications.ki.se

Välutbildad får oftare hjärntumördiagnos Ojämlikt. Personer med högre socioekonomisk ställning diagnosticeras oftare med gliom, den vanligaste formen av hjärntumör hos vuxna. Resultaten var särskilt tydliga för män.

Forskningen baseras på 4,3 miljoner individer studerade under tiden 1993 till 2010.

– En del av skillnaderna kan sannolikt förklaras av att personer med högre socioekonomisk ställning är mer benägna att söka vård och kan tala bättre för sig.

Resultaten kan också delvis förklaras av att operation behövs för att exakt bestämma vilken sorts hjärntumör patienten har. Patientens hälsotillstånd i övrigt påverkar möjligheten att operera, och detta kan vara relaterat till socioekonomisk status.

Men mer forskning behövs för att bättre i detalj förstå mekanismerna bakom, säger professor Maria Feychting vid Institutet för miljömedicin vid karolinska Institutet, som har lett studien. Journal of Epidemiology and Community Health juni 2016 Medicinsk Vetenskap №3–2016

11

Framsteg 3 × pappor

Det här oroar sig papporna för Pengar, uppfostran och barnets hälsa är de tre orosmoln som hänger över nyblivna svenska pappor. Ökat stöd till papporna skulle främja jämställdheten, menar forskaren bakom studien.

Text: Ola Danielsson

I SVERIGE UPPMUNTRAS pappor att vara med och dela på ansvaret för föräldraskapet. Till exempel är 60 av de 480 föräldradagarna reserverade enbart för pappor, och de inbjuds att närvara vid barnmorskebesök inför förlossningen, och att vara delaktiga i föräldrautbildning och vid barnets födelse.

Samtidigt indikerar flera studier att det mest är mammorna som är i fokus för vård under barnafödandet, och att pappor upplever ett bristande stöd.

För att ta reda på mer om hur det är att bli pappa i Sverige har Margareta Johansson, barnmorska och forskare vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, vid fyra tillfällen låtit fäder svara på enkätfrågor om deras upplevelser under graviditet, under förlossning och det första året som förälder.

Svaren visar att en tredjedel av de 827 papporna kände sig bekymrade inför föräldraskapet två månader efter bar-

E N T R E D J E D E L AV PA P P O R N A K Ä N D E SIG BEKYMRADE I N FÖ R FÖ R Ä L D R ASKAPET

nets födelse. Orosmolnen handlade om att uppfostra barnet på ett ansvarsfullt sätt, leva upp till ekonomiska krav samt om barnets hälsa. De pappor som var minst positiva till att få barn och som hade en dålig självskattad psykisk hälsa var de som kände störst oro inför att bli föräldrar.

– Det är viktigt att män uppmuntras att diskutera sina tankar inför faderskapet. Det kan också vara värdefullt med insatser som riktar sig enbart till pappor, särskilt för den grupp som känner sig mindre positiva till att bli förälder.

Då gör man inte bara papporna en tjänst, utan även barnen, mammorna och jämställdheten i stort, säger Marga-

reta Johansson.

I linje med tidigare studier uttryckte förstagångsfäder oro för hur föräldraskapet skulle påverka partnerrelationen och hur de skulle hantera mindre fritid, samt rädsla för att inte kunna ge barnet en god uppfostran. Mer förvånande var att det även gällde mer erfarna fäder.

– Att få ett barn innebär alltid en förändring för en familj och svårigheterna med att uppnå en bra balans mellan arbete och familj tycks bara blir mer komplicerad för varje barn, säger Margareta Johansson som menar att även fäder som har barn sedan tidigare kan behöva stöd i föräldrarollen. Sexual and Reproductive Healthcare juni 2016

25 %

25 procent av föräldradagarna tas ut av pappor.

Källa: Försäkringskassan.se 12

Medicinsk Vetenskap №3–2016

Hälso- och sjukvården kring graviditet och förlossning är i Sverige till för båda föräldrarna. Men denna ambition är inte fullt förverkligad enligt Michael Wells, forskare vid institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet, som analyserat 62 studier på området, gjorda mellan åren 2000 och 2015. Papporna i studierna beskrev en känsla av exkludering i många situationer, från att inte få sova över med sitt nyfödda barn på BB till bemötandet från vårdpersonal. Överlag ville papporna i studierna vara involverade i graviditeten och hade stort förtroende för hälso- och sjukvården, men de kände ofta att de bara var inkluderade på ett symboliskt plan. Acta Paediatrica juni 2016

Illustartion: Istock Photos.

Pappor känner sig exkluderade

Kroppen runt Könsskillnader Hur olika är egentligen män och kvinnor? När det kommer till sjukdomar är könsskillnader mer regel än undantag, visar forskning.

Text: Ola Danielsson

LÄNGD

Kvinnor skyddade mot ADHD H JÄ R N A N

ADHD är ungefär fyra gånger så vanligt hos män som hos kvinnor. Forskare misstänker att kvinnor bär på skyddande faktorer vilket gör att det krävs fler genetiska och miljömässiga riskfaktorer för att en kvinna ska utveckla ADHD jämfört med en man.

Kvinnor har mer ont S M Ä RTA

Män är längst

Kvinnor är i genomsnitt några centimeter kortare än män, men kroppslängden varierar även mellan olika platser och tider. När forskare undersökte medellängdens utveckling under de senaste 100 åren fann de att den kortaste befolkningen (140 cm i medellängd) var kvinnor födda i Guatemala i slutet av 1800-talet och de längsta (183 cm i medellängd) var män födda i Nederländerna i slutet av 1900-talet.

Kvinnor rapporterar ofta högre smärtkänslighet än män och drabbas också oftare av kronisk smärta i olika kroppsdelar. Orsaken till dessa skillnader är okänd, men forskare tror att många faktorer – från könshormoner till könsroller – är inblandade.

Kvinnor blir äldst LIVSLÄNGD

Sjukdom varierar med kön

Illustration: Istock Photos. Foto: Istock Photos

HELA KROPPEN

De flesta sjukdomar, även de som saknar koppling till könshormoner, skiljer sig mellan könen med avseende på förekomst, svårighetsgrad, och i vilken ålder insjuknandet vanligen sker. Exempelvis är astma vanligare bland pojkar och vissa autoimmuna sjukdomar är vanligare bland kvinnor.

Förklaringen kan vara genetiska skillnader som påverkar mycket mer än bara hormoner.

Kvinnor lever i genomsnitt längre än män, i Sverige är skillnaden tre år. Enligt en teori har det manliga könshormonet testosteron negativ inverkan på livslängden, något som får stöd av forskning som visar att enucker som saknar testiklar lever längre än andra män.

Källor: E-life juli 2016 (kroppslängd), Nature Reviews Genetics, december 2008 (sjukdomar), Current Biology, september 2012 (livslängd), Journal of the American Academy of Child and Adolescent Psychiatry, juni 2016 (ADHD), British Journal of Anaesthesia juli 2013 (smärta).

Medicinsk Vetenskap №3–2016

13

Framsteg Hallå där PER ANDRÉN

Psykolog och doktorand vid institutionen för klinisk neurovetenskap.

Vad går er nya behandling av tics ut på?

Tics är repetitiva och ofrivilliga rörelser och ljud. I ett nystartat projekt testas behandling över nätet för barn som drabbats.

Text: Viktor Karlsson Foto: Christopher Hunt

Hur vanligt är tics och vem drabbas?

– Ungefär en av hundra personer har den mest välbeskrivna formen, Tourettes syndrom, vilket innebär att man både har rörelse- och ljudtics. Tourettes syndrom är till viss del ärftligt och vanligare hos pojkar än hos flickor.

Tics debuterar oftast mellan 3 och 9 års ålder och är oftast värre i vissa perioder och bättre i andra. Som värst brukar det vara mellan 9 och 13 års ålder, sedan minskar symtomen ofta tydligt under sena tonåren, även om de kan stanna kvar även i vuxen ålder.

Hur kommer er nya studie att gå till?

– En grupp på 20 barn med diagnoserna ihållande tics eller Tourettes syndrom kommer att genomgå en internetbaserad behandling under tio veckor. Traditionellt används läkemedel som behandling men i denna studie använder vi istället två olika typer av beteendeinriktade behandlingar. I den ena tränar barnet på att bli mer medvetet om när ticsen kommer och då försöka motverka dem med en annan typ av rörelse. I den andra behandlingen tränar barnet, utan någon sådan rörelse, på att stå emot sina tics under en längre tid.

14

Medicinsk Vetenskap №3–2016

Varför har ni valt att genomföra behandlingen över internet?

– Vi vill utveckla en behandling som kan vara tillgänglig i hela landet, även där specialistutbildade behandlare är få och avståndet till närmaste mottagning är långt. Hemma får barnet läsa texter, titta på instruktionsfilmer och göra övningar som alla ska hjälpa barnet att stå emot ofrivilliga ljud och rörelser. Barnet och föräldrarna har under behandlingen regelbunden kontakt med en psykolog via textmeddelanden i behandlingsplattformen.

Alla bedömningar och uppföljningar med barnen genomför vi dock på vår mottagning.

Hur ser framtiden ut för internetbehandling?

– Det skulle kunna vara ett viktigt steg mot att göra beteendeinriktad

behandling mer tillgänglig. Även om den visar sig vara effektiv är dock inte tanken att den ska ersätta all annan behandling för tillståndet. En del kommer troligen även i framtiden att ha behov av andra behandlingsalternativ, som läkemedel.

Vad kan de i barnets närmaste omgivning göra för att hjälpa?

– Många har bristande kunskaper om vad tics innebär, ett bra första steg är att lära sig mer om tillståndet. I vår behandling får barnet och föräldrarna grundläggande kunskap. De får även information om vad man kan berätta för lärare, tränare och kompisar. Det är viktigt att omgivningen förstår att barnet inte gör detta frivilligt. Att andra kommenterar ticsen kan göra att de förvärras.

Läs mer: bup.se/bip

ANNONS

eye q

men kan inte tillverka dem själv. Därför måste de tillföras via kosten. eye q innehåller en specifik kombination av fettsyrorna EPA, DHA och GLA och är ett enkelt sätt att säkerställa det dagliga intaget. eye q används av hundratusentals nöjda familjer runt om i världen. ”Olika” är underbart och alla individer, stora som små, har sina egna härliga och unika personligheter.

Ena dagen si och andra dagen så.

Oavsett vem man är så ska det vara enkelt att få i sig sina dagliga fettsyror. Därför finns eye q. Det smarta valet!

Vår kropp behöver de essentiella fettsyrorna omega-3 och omega-6,

– det sma rta valet

För hjärnans funktion Fettsyran DHA bidrar till att bibehålla hjärnans normala funktion*.

Rekommenderas av experter eye q är den i särklass mest välstuderade produkten inom sitt område och är därför säker att använda. Experter över hela världen väljer att rekommendera eye q till vuxna och barn som behöver ett smart tillskott av omega fettsyror.

eye q finns som kapslar, tuggisar och flytande. eye q säljs på apotek och i hälsobutiker.

* den gynnsamma effekten uppnås vid ett dagligt intag av 250 mg DHA.

Konsumentkontakt Tel: 040-239520 eller info@newnordic.se www.newnordic.se

Tre forskare berättar om trafiksäkerhet

Med fo på MARIE HASSELBERG Titel: Docent vid institutionen för folkhälsovetenskap Forskar om: Skadeepidemiologi och prevention i ett globalt perspektiv, med fokus på bland annat trafikskador.

16

Medicinsk Vetenskap №3–2016

ten

Varje år dör runt 250 personer i trafiken och tusentals skadas svårt.

Hur kan det förebyggas?

Möt tre forskare som förstår innebörden av ”Kör försiktigt!”

Text: Maja Lundbäck Foto: Christopher Hunt

”Barn måste kunna ta sig till skolan själva” ”Jag tycker att det är viktigt med balans mellan barns utveckling och säkerhet. Barn ska skyddas mot allvarliga och dödliga skador, men också ha rätt till en utvecklande miljö och inte överbeskyddas. Därför jobbar vi mycket med att undersöka hur man kan anpassa miljön efter barnen och inte tvärtom.

Att kunna ta sig till skolan själv på gångvägar och cykelvägar är viktigt. Tyvärr är det många som skjutsar sina barn och det är inte bra eftersom det blir för många bilar runt skolorna.

I Tanzania, där jag också jobbar med att hitta åtgärder för att minska trafikskador, rör sig långsamma fordon, fotgängare och bilar i en mix. Bilarna är ofta gamla och det går inte alltid att spänna fast sig. Jag samarbetar med forskare i landet och kartlägger de farligaste vägarna och ibland när jag behöver ta en taxi i Dar es-Salaam får jag åka utan bälte. Exakt hur många som dör på vägarna är svårt att uppskatta. Tyvärr kommer trafikskadorna att öka i takt med att inkomsterna ökar och fler skaffar bil om ingenting görs. Men jag blir glad när jag ser billiga åtgärder som fungerar, som räfflor i asfalten, som införts i bland annat Ghana.

I Sverige dör drygt 30 barn i trafiken varje år. Det är en klar minskning som har skett under de senaste decennierna och det beror framförallt på trafiksäkrare miljöer och att bilbarnstolarna har blivit bättre. Men trots att barn i dag exponeras mindre som oskyddade trafikanter är trafikolyckor fortfarande den främsta orsaken till att barn dör.”

Medicinsk Vetenskap №3–2016

17

Tre forskare berättar om trafiksäkerhet

”Jag har själv blivit påkörd”

ANDERS KULLGREN Titel: Forskningschef på Folksam, adjungerad professor på Chalmers Tekniska Högskola samt anknuten till Karolinska Institutet.

Forskar om: Riskfaktorer för att skadas vid trafikolyckor.

18

Medicinsk Vetenskap №3–2016

”Varje år får runt 3 000 svenskar en medicinsk invaliditet sedan de skadats i trafiken. Hjärnskakning och skador på rygg, armar och ben förekommer ofta.

Jag hade själv börjat forska om whiplashskador, den allra vanligaste skadan, när jag blev påkörd bakifrån. Den andra bilen körde bara i 20 km i timmen, men när jag efter en halv dag började få ont i nacken blev jag orolig. Jag visste att merparten av de som drabbas blir bra fort. För mig gick det över på tre dagar men för 16 procent sitter nacksmärtan kvar. De får en invaliditet som påverkar deras liv.

Dagens whiplashskydd har visat sig olika effektiva. Många stjärnor i ett krocktest betyder inte att bilen har de effektivaste skydden – och speciellt inte för bägge könen. En del skydd fungerar mycket sämre för kvinnor. Det anser jag är fel och jag försöker påverka biltillverkarna genom att få ut information om nya forskningsrön.

Biltillverkarna lägger tyvärr inte så mycket resurser på att ta fram effektiverare whiplashskydd. Huvuddelen av resurserna läggs i stället på att utveckla nya automatiserade bilar och säkerhetssystem. De autonoma bilarna tros i framtiden kunna minska dödstalen på vägarna med minst hälften och det är bra, men att bygga bort alla olyckor med teknik går inte. De helautomatiserade bilarna kommer troligen att vara inblandade i krockar också, men av mer lindrig art. I framtiden hoppas jag att vi kan få fram ett eff ektivare skydd mot whiplashskador vid småkrockar.”

”Jag tror inte på hjälmtvång” ”Det var en vanlig dag på jobbet som jag bestämde mig för att börja forska om cykelskador. Som läkare var det inte första gången som jag fick in en patient som cyklat utan hjälm. Jag tittade på röntgenbilderna som visade en svår EVELYNE skallskada och började fundera ZIBUNG över hur det hade gått för honom HOFMANN om han hade skyddat huvudet.

Titel: Doktorand vid institutionen Studier från andra länder visar för molekylär medicin och kirurgi att en hjälmlag skulle fungera och läkare vid Karolinska Universitetssjukhuset.

– hjälm skyddar från de allvarliForskar om: Cykelolyckor gaste skallskadorna. Men jag tror och hur de påverkar livsändå inte på tvång utan på informakvaliteten. tion. Det är redan över 70 procent av cyklisterna i Stockholm som har hjälm.

Tyvärr kan jag se att en del har hjälmen för långt bak. Den ska sitta två tvärfingrar ovanför näsroten för att kunna skydda ansiktet också om olyckan är framme.

Ungefär 20 cyklister dör varje år, en minskning från runt 70 på 90-talet. Att det går åt rätt håll förklaras inte bara av ökad användning av cykelhjälm utan också av att man har förbättrat trafiksituationen för cyklister med separerade cykelvägar och markerade cykelbanor.

Exakt hur många cykelolyckor som sker vet vi inte, men ungefär 8000 cyklister läggs in på sjukhus varje år. De flesta får lindriga eller måttliga skador och kan skrivas ut efter mindre än ett dygn. Trots det visar min forskning att även lindriga skador, som nyckelben- eller näsfraktur, kan fortsätta att påverka livet lång tid efteråt. Drygt två av tre uppger att de har smärtor eller fysiska besvär mer än ett halvår efter olyckan.

Att följa upp hur det går för patienterna är därför viktigt.”

Medicinsk Vetenskap №3–2016

19

Historiens röda tråd Det livgivande blodet har under människans historia betraktats som något mystiskt. Men tack vare forskning kan vi i dag rädda liv genom att ge blod mellan människor.

ca 1000-talet f Kr Blöd dig frisk Metoden att behandla sjukdom genom att tappa ut blod, åderlåtning, började i Egypten och har använts under 3 000 år. Blodiglar används också. I Europa har metoden sin höjdpunkt på 1800-talet. Ju svårare sjukdom, desto mer blod tappas ut.

Text: Karin Söderlund Leifler

1000 f. Kr.

100 100-talet Två blodsystem Vid denna tid tror man att artärerna är fyllda med luft, men den grekiske läkaren Galen upptäcker att de liksom venerna rymmer blod. Han tror att det är två separata blodsystem, där blodet skapas i levern och hjärtat, som förser blodet med en ande. Galens teori om blodcirkulationen står sig i 1 500 år.

1818 Från människa till människa Förlossningsläkaren James Blundell står för den första lyckade transfusionen av mänskligt blod, till en kvinna som blöder svårt efter förlossningen.

Hon blir först bättre, men dör sedan. Blundell gör ytterligare transfusioner mellan människor, som i många fall hjälper patienten.

1650

1665 Hundar emellan Den första lyckade blodtransfusionen görs av den engelske läkaren Richard Lower. Han håller hundar vid liv genom blodtransfusioner från andra hundar. De kommande åren får även människor blod från djur. Detta förbjuds i England år 1677.

20

Medicinsk Vetenskap №3–2016

1800

Källa: Blodgivning i Sverige, geblod.nu

Fakta: Ungefär 100 000 personer får blodtransfusioner i Sverige varje år. Minst en tredjedel ges i akuta livräddande situationer. Svenska blodgivare donerar nästan 200 000 liter blod per år. Sverige är självförsörjande på blodkomponenter.

1900

1917 Blodförråd i krig Brittiska armén samlar och sparar typ 0-blod att ge till soldater som skadats i första världskriget. Året före blev det möjligt att lagra blod i flera dagar i en näringslösning som forskare tagit fram.

1901 AB0-systemet upptäcktes Karl Landsteiner lägger grunden till systemet som förklarar hur individer med blodgrupperna A, B, AB och 0 kan ge och ta emot blod. Denna kunskap ökar överlevnaden vid transfusion markant. År 1930 får han Nobelpriset för sin upptäckt.

Foto: Istock Photos. Illustartion: Istock Photos.

Tidslinjen Blodtransfusioner

1939 Rh-faktorn upptäcks En serie upptäckter avslöjar att Rhfaktorn på röda blodkroppar ligger bakom svåra immunreaktioner vid blodtransfusion. Nästan 30 år senare blir det möjligt att förebygga immunreaktioner mot fostret hos gravida RhD-negativa kvinnor.

1950

1980-talet Konstgjort blod Rädsla för blodöverförd smitta sätter ny fart på forskningen om konstgjort blod. Problem med svåra biverkningar har dock hittills hindrat storskalig användning.

1980

2010 Agneta Wikman.

IDAG

2011 Blod från stamceller Franska forskare lyckas odla fram två milliliter blod från blodstamceller från benmärgen.

Det odlade blodet ges tillbaka till samma individ.

En stor utmaning med metoden är att odla tillräcklig mängd.

1950-talet Teknisk utveckling Framsteg inom öppen hjärtkirurgi och intensivvård ökar behovet av transfusioner rejält. Man börjar samla blod i plastpåsar istället för i glasflaskor. Separation av blodets olika komponenter banar väg för behandling av blödarsjuka.

Framtidens utmaningar Tillverka blod Forskarna vill kunna framställa konstgjort blod, för att man ska ha bättre kontroll på blodets innehåll och trygga tillgången. I dag används donerat blod från människor, som man försöker matcha till mottagarens blod.

Foto: Istock Photos, Stefan Zimmerman.

Identifiera risker I takt med att nya virus upptäcks är utmaningen att utveckla tester för att hindra att smittorna överförs med donerat blod.

Det behövs också mer forskning kring om andra sjukdomar kan överföras med blod.

Eliminera smittorisk I dag screenas donerat blod för ett antal kända smittämnen. Förhoppningen är att man i framtiden ska kunna slå ut alla eventuella virus och bakterier i blodet genom så kallad patogeninaktivering av allt blod. Idag görs det för vissa blodkomponenter.

2016

Källor: The history of bloodletting, Gerry Greenstone, BCMJ 2010; History of Medicine Timeline, Rachel Hajar, Heart Views 2015; Proof of principle for transfusion of in vitro–generated red blood cells, Giarrantana MC et al, Blood 2011; Advancing Transfusion and Cellular Therapies Worldwide – Highlights of Transfusion Medicine History: www.aabb.org/tm/Pages/highlights.aspx.

Vill förhindra hjärnskador hos foster När vårt immunsystem stöter på blodceller som uppfattas som främmande bildar det antikropparmot de främmande antigenen. Ett av de starkaste antigenen är RhD som finns på röda blodkroppar, men som saknas hos 15 procent av befolkningen. Det innebär att en RhD-negativ kvinna under graviditeten eller vid förlossningen kan bilda antikroppar mot sitt barns blod. Dessa kan bryta ner barnets röda blodkroppar. Förutom att barnet får blodbrist kan nedbrytningsprodukterna orsaka hjärnskador.

– I vår forskning har vi tagit fram en metod för att hitta RhD-genen i fostrets DNA, vilket renas fram från mammans blod. Nu kan vi hitta de kvinnor som bär på RhD-positiva foster och ge förebyggande behandling under graviditeten, säger Agneta Wikman, forskare vid institutionen för laboratoriemedicin och överläkare vid avdelningen för klinisk immunologi och transfusionsmedicin på Karolinska Universitetssjukhuset.

På samma sätt kan mamman bilda antikroppar mot barnets blodplättar, som behövs för att blodet ska kunna koagulera. Om blodplättarna förstörs kan fostret drabbas av hjärnblödningar i livmodern. I dag finns ingen rutinscreening för antikroppar mot blodplättar hos gravida kvinnor.

– Det finns flera olika antigen, men antigenet HPA-1A är det starkaste. Vi tror att cirka tio barn per år föds med denna hjärnblödning i Sverige. Vi forskar kring hur vi bäst kan hitta dem som är i riskzonen och hur de ska behandlas, säger Agneta Wikman.

Medicinsk Vetenskap №3–2016

21

I fokus Glutenintolerans

”Glutenfritt inte nyttigt för alla” För personer med glutenintolerans, eller celiaki, är det nödvändigt att utesluta gluten ur kosten. Men den som misstänker att hon eller han har celiaki ska definitivt inte börja äta glutenfritt direkt, utan testa sig först, slår Jonas F. Ludvigsson fast.

Text: Karin Söderlund Leifler Foto: Annika af Klerker

I

UNDERSÖKNINGAR UPPGER flera miljoner människor i USA att de äter en glutenfri kost utan att de har en celiakidiagnos. Även här i Sverige är intresset för gluten stort och många upplever att de mår bättre av att äta mat som inte innehåller gluten. Att gluten är boven i dramat för dem som har celiaki råder det inget tvivel om. Behandlingen består av strikt glutenfri kost. Men det betyder inte att det är bättre för vem som helst att äta glutenfritt.

För att de medicinska tester som behövs för att ställa diagnosen glutenintolerans ska ge korrekta svar krävs att tarmen fortfarande utsätts för gluten.

22

Medicinsk Vetenskap №3–2016

– Om man misstänker att man har celiaki ska man därför testa sig innan man slutar med gluten. Om man däremot redan har testat sig och kunnat utesluta glutenintolerans, då kan man minska sin brödkonsumtion om man mår bättre av det. Då handlar det sällan om att man inte tål bröd, utan

att man mår bättre av att äta mindre av det, på samma sätt som man kan må dåligt av att äta stora mängder fet mat, lök eller ärtsoppa, säger Jonas F. Ludvigsson, professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet och barnläkare vid Örebro universitetssjukhus.

Glutenfri kost är i allmänhet dyrare.

Särskilt utanför Norden innehåller glutenfri kost också mer fett och mer socker för att kompensera för att konsistensen blir annorlunda när gluten saknas.

– Glutenfritt är nyttigare om man byter ut en vanlig kaka mot ett äpple, men inte om man byter ut en vanlig kaka mot en glutenfri kaka, säger Jonas Ludvigsson.

SVERIGE ÄR ETT AV de länder som har högst förekomst av celiaki. Ungefär 100 000 svenskar är glutenintoleranta.

Men forskning har visat att inte vem som helst kan få celiaki. Minst tre olika faktorer måste samverka för att sjukdomen ska uppstå. För det första är celiaki en autoimmun sjukdom, där immunförsvaret triggas att attackera kroppens egen vävnad. Immunförsvaret skiljer sig lite mellan olika individer och celiaki drabbar bara personer med vissa typer av HLA-gener, närmare bestämt HLA-typerna DQ2 och DQ8. Men det räcker inte. Ungefär en tredjedel av landets befolkning har någon av dessa gentyper och de flesta av dem utvecklar inte glutenintolerans. Den andra faktorn som krävs är förstås gluten.

– I stort sett alla svenskar äter gluten, men det är bara en bråkdel av oss som får celiaki, så det måste till minst en grej till. Men vad den tredje faktorn är för något vet vi ännu inte.

Många får diagnosen som barn och celiaki är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna hos barn. Som barnläkare med särskilt intresse för magtarm-

Inflammerad tarm ger sämre näring Gluten är ett ämne som finns framförallt i vete, men även i korn och råg.

I Sverige har 1–2 procent av befolkningen glutenintolerans, eller celiaki som det också heter. Det är relativt mycket jämfört med andra länder.

Hos personer med celiaki reagerar immunförsvaret på gluten, vilket leder till en inflammation i tunntarmens slemhinna. Tunntarmens villi, tarmluddet, skadas och följden blir försämrat upptag av näring från maten.

”I stort sett alla svenskar äter gluten, men det är bara en bråkdel av oss som får celiaki, så det måste till minst en grej till.” sjukdomar träffar Jonas Ludvigsson många unga med celiaki. Han gillar att förklara och en stor del av hans arbete handlar om att motivera barn och ungdomar att fortsätta äta glutenfritt.

– Det är väldigt roligt att jobba med barn och jag brukar rita bilder som visar hur tarmslemhinnan ser ut när barnet är sjukt och hur tarmluddet kommer att växa tillbaka när barnet börjat äta glutenfri kost. Jag förklarar att det gör det lättare för kroppen att ta upp näring och energi så att barnet växer och blir starkare. Barnen kan ta det till sig även när de är ganska små och jag känner att jag ofta kan göra en insats med att hjälpa dem förstå sin sjukdom. Även om celiaki främst ger symtom i tarmen påverkar sjukdomen många delar av kroppen. Jonas Ludvigssons forskargrupp har studerat långtidsrisker som är förknippade med celiaki.

Forskning har visat en förhöjd risk för bland annat viss typ av cancer, depression, sköldkörtelsjukdom, diabetes, benbrott och graviditetskomplikationer. Ludvigssons forskargrupp har också visat att risken att dö i bland annat hjärtkärlsjukdom är förhöjd för individer med celiaki.

– Celiaki påverkar många olika organsystem. Pågående inflammation är aldrig bra, utan leder till en rad olika saker. Kanske är det kronisk inflammation som ligger bakom den lätt förhöjda risken för hjärtkärlsjukdom.

Förutom inflammationen i en celiakitarm som utsätts för gluten finns även andra förklaringar till den ökade risken för andra sjukdomar och komplikationer. Om tarmen är skadad är upptaget av energi och olika näringsämnen från maten försämrad.

Till exempel leder dåligt upptag av kalk till att skelettet försvagas, vilket kan öka risken för frakturer. Det är också så att samma genetiska bakgrund som krävs för att en individ ska kunna utveckla celiaki också ökar risken för diabetes typ 1 och sköldkörtelsjukdom.

Tintins vän Kapten Haddock led troligen av både alkoholberoende och Tourettes syndrom, men däremot inte celiaki såvitt Jonas Ludvigsson vet.

Tips!

I höst gerJonas Ludvigsson ut en ny bok om celiaki, läs mer på sidan 53.

Den förhöjda risken för diabetes och sköldkörtelsjukdom hos celiakipatienter behöver alltså inte bero på att glutenintolerans orsakar de andra sjukdomarna, utan kan förklaras av den underliggande genetiken. Jonas Ludvigsson nämner ytterligare en faktor som bidrar till den ökade risken för

fler diagnoser: – Vad är det värsta man kan göra för att få en sjukdomsdiagnos? Jo, att gå till läkaren, för det är läkaren som ställer diagnosen. En patient med celiaki går oftare till läkaren och bli mer undersökt och på så sätt kommer man att hitta fler sjukdomar.

Medicinsk Vetenskap №3–2016

23

Nyfiken på Sömnbrist

Å ena sidan är sömn livsviktigt. Å andra sidan behöver vi inte sova så mycket som vi tror.

Medicinsk Vetenskap har frågat forskare om sömn – den aktivitet som enskild slukar störst del av våra liv.

Foto: Getty Images

Text: Annika Lund

24

Medicinsk Vetenskap №3–2016

TRÖTT? Det går inte att utifrån forskning slå fast hur många timmars sömn man behöver för hälsans skull. Det är snarare känslan av att vara utvilad som är avgörande.

Medicinsk Vetenskap №3–2016

25

Nyfiken på Sömnbrist

ET ÄR LIVSVIKTIGT att sova – och att inte kunna sova alls är dödligt. När vi inte har sovit på länge faller vi dock ofrånkomligen i sömn, hur hårt vi än kämpar emot.

Men från djurförsök är det känt att total sömnbrist är dödlig. Det finns också en mänsklig sjukdom som helt förhindrar sömn: den mycket ovanliga och ärftliga sjukdomen dödlig ärftlig insomni, som förekommer i ett mindre antal släkter i världen. Sjukdomen innebär att ett olösligt protein ansamlas i talamus, som har att göra med reglering av vakenhet och sömn.

När sjukdomen är fullt utvecklad kan patienten inte sova alls. Det leder till bland annat viktnedgång, hallucinationer och förvirring. Det leder också till att patienten dör, vanligen inom ett och ett halvt år.

Det sker alltså livsviktiga processer i kroppen när vi sover, något vi gör under en stor del av våra liv.

En av dessa processer har att göra med energibalansen, där celler i hjärnan fyller på med energi när vi sover och ger oss en känsla av att vara pigga och utvilade när vi vaknar. Men sömnen är också viktig för hjärnans plasticitet eftersom vi hanterar minnen och inlärning under sömnen.

Förenklat kan man säga att allt vi är med om när vi är vakna, gör att nya synapser skapas i hjärnan. När vi sover rensas oanvända synapser bort, vilket innebär att hjärnan hela tiden omformas. Även skräp och slaggprodukter rensas ut. Dit hör till exempel beta-amyloid, protein-ansamlingar som är nära förknippade med Alzheimers sjukdom.

Dessutom får återhämtande och upp-

26

Medicinsk Vetenskap №3–2016

DET NIOGRADIGA självskattningsverktyg som användes i studien är framtaget av hans forskargrupp och används numera inom internationell sömnforskning. Nio på skalan innebär att man ”kämpar mot sömnen”. En bilförare som skattar sig så löper 25 procents risk att köra av vägen inom fem minuter. Den som kör bil mellan fyra och fem på morgonen löper åtta till nio gånger högre risk att vara med om en olycka jämfört med den som kör under dagtid.

– Sömnighetsrelaterade olyckor är lika vanliga som alkoholrelaterade olyckor i trafiken. Vi har försökt kommunicera det här i många år, men det är svårt att nå fram till den breda allmänheten. En informationskampanj skulle rädda liv, säger Torbjörn Åkerstedt.

Effekten av sömnighet avspeglas även i trafikstatistik dagtid, då olyckorna går upp vid fyratiden på eftermiddagen, en timme före rusningstrafiken. Det beror på att kroppens biologiska klocka har lagt ett andra sömnfönster just då. Det är känt från studier där man studerat dygnsrytmen hos försökspersoner som

varit isolerade flera dagar uan dagsljus och klockor.

Försökspersonerna föll in i en dygnsrytm med sömn flera gånger per dygn.

Insomningstiden var kortast på natten samt just vid fyratiden på eftermiddagen.

Den biologiska klocka som styr dygnsrytmen finns i hypotalamus i hjärnan. Där sitter de så kallade klockgenerna, som påverkar bland annat sömnighet genom utsöndring av hormoner.

– Vår dygnsrytm hör troligen samman med att vi har dåligt mörkerseende och luktsinne.

Det är inte praktiskt för oss att vara vakna på natten. Sömndippen på eftermiddagen är mindre självklar, men den finns där och har inte med blodsockernivåer att göra utan är kopplad till vår biologiska dygnsrytm, säger Torbjörn Åkerstedt.

Liknande experiment, där försökspersoner hållits isolerade utan dagsljus och klockor, visar att en timslång tupplur verkar korta behovet av nattsömn med cirka fyra timmar, åtminstone om man ser till hur utvilad man känner sig.

Det går alltså att känna sig lika utvilad av att sova mellan elva på natten och sju på morgonen som av att sova mellan två och sex på natten med tilllägg av en timslång tupplur på eftermiddagen. Det beror på att de första fyra timmarna av vår sömn innehåller det längsta sjoket av djupsömn. Ett fyratimmarspass kan hålla oss i form fram till eftermiddagen, men då har vi hunnit bygga upp ett nytt sömnbehov.

Detta sömnbehov gör att den timslånga tuppluren innehåller mer djupsömn och har större återhämtningsvärde än vad ytterligare tre eller fyra timmars nattsömn hade haft.

– Men vår samhälleliga dygnsrytm ser inte ut så här. Vi kan inte skärma av oss för att sova på eftermiddagen, så den här dygnsrytmen fungerar inte längre för oss i praktiken, säger Torbjörn Åkerstedt.

MEN - HUR LITE ska man egentligen sova för att vara i farozonen för skador eller sjukdom på längre sikt?

Det är faktiskt inte känt. Enligt Torbjörn Åkerstedt är en av de stora trenderna inom internationell sömnforskning just att hitta markörer för när sömnbrist kan vara skadligt.

Foto: Bildmakarna.

D

byggande processer en skjuts av olika hormoner, som tillväxthormon.

På längre sikt ökar sömnbrist risken att drabbas av en rad sjukdomar, som diabetes, ångest, depression, missbruk och hjärt-kärlsjukdom. Det innebär också en ökad risk att dö i förtid.

På kort sikt påverkas funktionsförmågan. När vi är riktigt sömniga fungerar vi lika dåligt som under alkoholpåverkan.

Torbjörn Åkerstedt, professor i psykologi vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet, har ägnat sig åt sömnforskning i över 40 år. Han betraktar en studie från 2013 som ”en av sina roligaste”. I den fick försökspersoner köra bil mellan Linköping och Gränna klockan fyra på morgonen.

Torbjörn Åkerstedt körde sträckan själv i vargtimmen, med EEG-registrering och försöksledare intill sig.

– Det var en väldigt otäck och omvälvande upplevelse! Hjärnan bokstavligen drog ned ögonlocken hur hårt man än kämpade emot. Folk är inte medvetna om hur starkt sambandet mellan upplevd sömnighet och trafikolyckor är.

Foto: Istock Photos, Ulf Sirborn. Illustration: Istock Photos.

Men frågan är marig och eventuellt felställd. Sömnbrist handlar inte enbart om att räkna hur många timmar man sovit, eftersom sömnbehovet är individuellt och varierar under livet.

Samtidigt – personer som sov mellan 6 och 8,5 timmar per natt hade enligt studier generellt sett inte en ökad risk för sjukdom eller ökad dödlighet. Det hade däremot de som sov 5,5 timmar eller mindre per natt eller fler än 8,5.

Det finns dock kortsovare som sover alldeles tillräckligt. Det framgår av information som Torbjörn Åkerstedt och hans kollegor har samlat om sovvanor och hälsa hos ett urval av befolkningen.

Några av dem sov kortare än sex timmar per dygn men kände sig ändå utvilade. I denna grupp fanns heller ingen ökad risk för sjukdom eller död.

– Det verkar användbart att utgå från hur utvilad man känner sig, framför allt en bit in på dagen. Att inte vara utvilad vid uppvaknandet är ett tveksamt kriterium eftersom det påverkas av i vilket sömnstadium man väcks, säger Torbjörn Åkerstedt.

Vad som gör att kortsovarna inte har sömnbrist trots den kortare sovtiden är inte känt. Troligen har de en genetisk profil som är gynnsam i sammanhanget. Och troligen är de helt enkelt bra på att sova, med längre perioder av den attraktiva djupsömnen. Det är framför allt under djupsömnen

”Sömnighetsrelaterade olyckor är lika vanliga som alkoholrelaterade olyckor i trafiken. En informationskampanj skulle rädda liv.” som hälsofrämjande processer sker, och mängden djupsömn är följdriktigt ett mått på sömnkvalitet i vetenskapliga sammanhang.

Men varför långsovare löper ökad risk för sjukdom och död är en gåta.

En rådande teori går ut på att individer med ökat sömnbehov oftare skulle ha en pågående, låggradig inflammation, som orsakar både trötthet och andra sjukdomar. En sådan inflammation kan i sin tur orsakas av just sömnbrist, så enligt det resonemanget skulle sömnbrist även kunna vara startskottet för vissa långsovares hälsoproblem.

En som har intresserat sig särskilt för sömnens påverkan på immunförsvaret är John Axelsson, som leder en forskargrupp vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet. I en studie där han medverkade ingick 36 friska försökspersoner som lämnade blodprov tre morgnar i

Fakta: Tre myter om sömnbrist 1. MYT: ”Det är farligt att sova mindre än sju timmar per natt.” Falskt! Sömnbehov är individuellt och varierar över livet.

2. MYT: ”Jag fungerar inte om jag inte får sova.” Falskt! Sömnbrist ger funktionsnedsättning, men det behöver inte betyda att man sätts helt ur spel. Man kan kompensera för lättare sömnbrist.

3. MYT: ”Jag måste vila för jag kan inte sova på nätterna”. Falskt! Insomni botas inte med vila, utan tvärtom med aktivitet. Man bör hålla sig igång och gärna vara utomhus, trots trötthet. Så lyckas man bli riktigt sömnig lagom till sänggåendet.

Källa: Kerstin Blom

följd samtidigt som de svarade på frågor om hur de sovit föregående natt, hur fysiskt aktiva de varit samt hur stressade de kände sig.

Det visade sig att de som sovit mindre än sju timmar under föregående natt hade förändringar i sitt immunförsvar.

De så kallade NK-cellerna, som bland annat kan döda cancerceller, hade 30 procents sämre funktion än hos dem som sovit längre. Samtidigt hade de så kallade T-cellerna en nästan 50 procents högre funktionsnivå. Även de som beskrev sig som stressade hade högre funktionsnivåer på T-cellerna, som har en rad uppgifter i immunförsvaret.

Studien går i linje med ett amerikanskt försök, där drygt 150 studiedeltagare fick beskriva sin sömn under två veckors tid. De fick även ta näsdroppar som innehöll förkylningsvirus. De som hade sovit mindre än sju timmar per natt blev förkylda i tre gånger så hög utsträckning som de som sovit åtta timmar eller mer.

Enligt John Axelsson talar detta för att immunförsvaret är mycket känsligt för sömnbrist och att många behöver minst åtta timmars sömn för att återhämta sig.

– Att fylla på energinivåer i hjärnan verkar gå ganska fort.

Det går att göra under en tupplur och det är antagligen därför man känner sig piggare efter en tupplur. Men vi vet egentligen inte hur sömnen bör se ut för att immunförsvaret ska kunna återhämta sig, säger han.

Han vill placera sömnbrist som en allmän folkhälsorisk någonstans i toppen av ligan av andra välkända hälsorisker, som rökning och stillasittande.

– Absolut. Självklart har ett sämre immunförsvar mot infektioner betydelse för vår hälsa. De flesta av oss har mellan en och fem infektioner per år och många utvecklar sekundära infektioner, som i riskgrupper kan bli allvarliga. Det finns också teorier om att infektioner kan höra samman med utvecklandet av allergier och andra sjukdomar. Det finns bra stöd för att sömn skulle kunna vara ett bra skydd mot infektioner, säger han.

Hans eget drömprojekt är att få studera i vilken utsträckning vi kan sova oss friska, till exempel från en förkylning.

– Det är det ingen som vet i dag. Jag har sökt forskningsmedel för detta men Medicinsk Vetenskap №3–2016

27

Nyfiken på Sömnbrist fått nej överallt. Det är ett högriskprojekt, men tanken är rimlig och nyttan skulle vara stor. Det finns vissa data som talar för att vi spontant sover mer när vi blir sjuka. Det är en del av det generella sjukdomssvaret att sova mer, säger han.

Kerstin Blom, psykolog och forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap är kluven inför beskrivningar om hur farligt det är att inte sova. Å ena sidan är det helt sant, sömnbrist är kopplat till ökad risk för sjukdomar och för tidig död. Å andra sidan är begreppet sömnbrist lite dimmigt, vilket öppnar för misstolkningar och onödig oro hos allmänheten.

”I min bransch försöker vi få folk att vara min ndre oroliga för sin n sömn. Den oro patienterna känner påverk kar deras sömn negativt.”

28

Medicinsk Vetenskap №3–2016

Var tredje svensk anser att hen har sömnproblem. KBT kan ofta hjälpa, främst genom att sömnkvaliteten förbättras.

att de som anser sig ha fått hjälp av KBT i snitt har förlängt sin nattsömn med endast en halvtimme – det är alltså inte främst sömnens längd som förändras, utan sömnens kvalitet.

KBT mot sömnproblem går att ge i grupp, individuellt och via internet. Det finns också olika varianter av behandlingen, men en viktig komponent är att föra dagbok över hur man faktiskt sover så att man får en korrekt bild av det individuella sömnbeteendet. En annan viktig del i behandlingen är att man ska bygga upp en kraftig sömnighet före sänggåendet genom att hålla sig vaken mycket länge. Då blir man trött dagen därpå, men man får inte vila under dagtid utan måste hålla sig vaken till sent på natten enligt ett individuellt och exakt schema där den tillåtna nattsömnen successivt förlängs.

Tröttheten som följer på detta är en självklar biverkan av behandlingen, anser Susanna Jernelöv, som också forskar vid institutionen för klinisk neurovetenskap.

– Psykologisk behandling har allmänt betraktats som biverkningsfri under många år. Men egentligen är den ju inte det. Den kraftiga trötthet man upplever om man får KBT mot sömnproblem är obehaglig och då är det ju biverkan av behandlingen, säger hon.

Var fjärde person som får KBT mot insomni blir inte hjälpt. En möjlig orsak är att de saknar ork att fullfölja behandlingen. Susanna Jernelöv håller nu på med en studie där olika varianter av KBT mot insomni ska jämföras. Syftet är att jämföra hur mycket biverkningar de ger, allt för att ringa in den variant som är både effektiv och lindrig.

I vilken utsträckning KBT-behandling mot insomni verkligen erbjuds vid till exempel vårdcentraler runt om i landet är svårt att säga. Som internetbehandling ges den fortfarande främst inom ramen för studier vid internetpsykiatrienheten i Stockholms läns landsting. Där väntas den bli en del av det ordinarie utbudet under 2017.

Foto: Psykiatri Sydväst, Stefan Zimmerman, Getty Images.

DIAGNOSEN INSOMNI är mer exakt.

Den innebär att någon vaknar ofta eller mycket tidigt på morgonen alternativt har svårt att somna. Det ska ske i sådan omfattning att det påverkar hur man fungerar som vaken.

Diagnoskriterier för insomni är alltså inte kopplade till hur länge man sover.

Snarare handlar det om att sömnkvaliteten är dålig.

– I min bransch försöker vi få folk att vara mindre oroliga för sin sömn. Den oro patienterna känner påverkar deras sömn negativt, säger Kerstin Blom.

Enligt folkhälsoundersökningar anser en tredjedel av svenskarna att de har sömnproblem. Var tionde svensk har så allvarliga problem att de kan sägas ha diagnosen insomni.

Men det finns effektiv behandling.

Ungefär tre av fyra blir av med sina sömnproblem med hjälp av KBT, kognitiv beteendeterapi. Ungefär lika många är hjälpta av insomningstabletter, men efter avslutad behandling upphör effekten från läkemedel medan KBT fortsätter att fungera eftersom ett nytt beteende har lärts in. Intressant är

ANNONS

SILENTIA SKÄRMSYSTEM

Optimal hygien & flexibel funktion

Lätt att rengöra

Lätt att vika ihop och dra ut

Mobilt eller fast monterat

Silentias skärmsystem är vårt svar på de krav som finns inom sjukvården för avskärmning. Systemet är väl genomtänkt och ger dig flexibilitet vid monteringen, som kan anpassas efter verksamheten. Du får en bra överblick i lokalen, samtidigt som patienten ges ett bra insynsskydd.

Silentias skärmar är lätta att hålla rena, stänger inte ute ljuset, och inte minst – har en snygg design.

S I L E N T I A A B • T E L 0 3 4 6  4 8 5 8 0 • FA X 0 3 4 6  4 8 5 8 9 • I N F O  S I L E N T I A . S E • W W W. S I L E N T I A . S E

hstd

SKÄRMA AV UTAN ATT STÄNGA IN

Intervjun Claudia Lampic

En familj De flesta föräldrar till barn som blivit till med hjälp av ägg- eller spermiedonation pratar tidigt med sina barn om deras ursprung. Det är bra för barnen, menar psykologen och forskaren Claudia Lampic som även intresserat sig för föräldrarnas och donatorernas upplevelser.

Text: Cecilia Odlind Foto: Martin Stenmark

oavsett 30

Medicinsk Vetenskap №3–2016

VILL HJÄLPA ANDRA Hur upplever barn som blivit till med donerade ägg eller spermier sin situation?

Människors livsberättelser intresserar Claudia Lampic.

Medicinsk Vetenskap №3–2016

31

Intervjun Claudia Lampic

H UR SKULLE DET KÄNNAS om du fick reda på att din mamma eller pappa inte var din biologiska förälder? Det kan kanske vara obehagligt att tänka på. Men spelar genetiken egentligen så stor roll?

En som vet mer om det är Claudia Lampic, psykolog och forskare vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle vid Karolinska Institutet. Hon har intresserat sig för de psykosociala frågor som dyker upp i samband med att barn blir till genom ägg- och spermiedonation: Hur talar man med barnet?

När? Och påverkar det relationen mellan barn och föräldrar?

Varje år blir tusentals barn till med hjälp av ägg- eller spermiedonation i Europa. Oftast handlar det om personer där ena förälderns könsceller inte fungerar men i statistiken ingår även barn till lesbiska kvinnor. Sverige införde 1985, som första land i världen, en lag som förbjuder anonym donation.

Lagstiftarna valde barnens perspektiv: Varje myndig individ ska ha rätt till möjligheten att ta reda på sitt genetiska ursprung om hen önskar det. Ståndpunkten bottnade i forskning gjord på adopterade personer: För att utveckla en egen identitet kan det vara viktigt att känna till sitt ursprung.

Men i många länder är det fortfarande tillåtet att donera ägg och spermier anonymt och det pågår en internationell debatt om ifall detta är bra eller dåligt.

En del menar att var och en måste få bestämma över hur de vill bilda familj medan andra hävdar att det i framtiden kommer att vara omöjligt att garantera anonymitet på grund av ökad genetisk spårbarhet.

– Jag tycker att det är bra att barnet har möjlighet att ta reda på sitt genetiska ursprung, om det vill. Innan lagen inför-

32

Medicinsk Vetenskap №3–2016

des i Sverige var det många som hävdade att ingen skulle vilja bli donator under dessa förutsättningar. Så blev det inte, säger Claudia Lampic.

Men långt ifrån alla barn som blivit till med donerade ägg eller spermier vill utforska sitt ursprung. Claudia Lampic har räknat och kommit fram till att det i Sverige idag finns drygt 500 barn som är äldre än 18 år och som blivit till genom spermiedonation efter att lagen infördes 1985. Av dem visar det sig att förvånansvärt få, endast runt 20 individer, tagit kontakt med respektive klinik för att ta reda på vem deras donator är.

– Varför inte fler har tagit detta steg vet vi inte, men vi misstänker att många inte vet att de blivit till med donerade spermier. Vi kan heller inte kontakta dem och fråga, det vore oetiskt eftersom de kanske inte själva känner till sitt ursprung. Det hänger ju på att föräldrarna berättat, säger Claudia Lampic.

Hennes forskargrupp planerar dock att intervjua de personer som har begärt information om sin donator och deras donatorer.

– På så sätt kan vi få viktig kunskap om de psykosociala konsekvenserna av att ett donatorbarn får information om, och kanske tar kontakt med, sin donator.

Idag är rekommendationen till personer som genomgår assisterad befruktning med donerade ägg eller spermier

Namn: Claudia Lampic Titel: Legitimerad psykolog, docent och universitetslektor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet. Ålder: 52 Familj: Man och två vuxna barn.

Motto: “Work hard and be nice”.

Så kopplar jag av: Umgås med vänner och familj, lagar mat, går på teater, läser. På nattygsbordet ligger just nu Josefin Oleviks ”Den befriade familjen” som handlar om hur hon skaffar barn på egen hand.

Mest oväntade forskningsfynd: Det var när vi gjorde en enkätstudie och frågade äggoch spermiedonatorer om de ville få meddelande från kliniken när ett vuxet barn från deras donation efterfrågade information om dem. Det visade sig att en tredjedel inte ville veta detta. Motiveringen var ofta att de ”inte ville vänta på ett telefonsamtal som kanske aldrig skulle komma”.

Bästa forskaregenskaper: Nyfiken, envis och strävsam.

att berätta för barnen, gärna så tidigt som möjligt. I vilken utsträckning det sker är fortfarande okänt och en av de forskningsfrågor som intresserar Claudia Lampic.

Redan för drygt tio år sedan tog hon tillsammans med kollegor vid Uppsala universitet och Linköpings universitet initiativet till att bygga upp ett register av personer som donerat eller tagit emot ägg eller spermier. Patienter rekryterades från sju kliniker under åren 2005-2008. Som kontroll ingår även en jämförelsegrupp som startade IVF-behandling under samma period men med egna könsceller. Med hjälp av registret har de sedan följt dessa personer och deras barn.

I EN STUDIE ställde de frågan till heterosexuella par från registret vars barn var mellan 1-4 år, och cirka 15 procent hade redan börjat tala med sina barn om deras ursprung. Runt 80 procent planerade att berätta när barnen blev äldre.

Just nu genomförs en uppföljningsstudie när barnen blivit sju år.

– Alla data är inte färdiginsamlade ännu men det verkar som att många som planerade att prata med sitt barn när det blev lite äldre, faktiskt nu också gjort detta, säger Claudia Lampic.

Hennes gissning är att det är vanligare att prata öppet om dessa frågor nuförtiden. Det faktum att lesbiska par, och sedan i våras även ensamstående kvinnor, har rätt att skaffa barn själva i Sverige med hjälp av spermiedonation har troligen bidragit till en öppnare attityd.

– I dessa fall är ju donationen helt uppenbar. Idag är vi mer öppna till alternativa sätt att bilda familj.

I de fall föräldrar känner sig tveksamma till att berätta kan det bero på en oro för att relationen till barnet ska försämras.

– Men det ser vi inga tecken på i vår forskning. De sjuåriga barn som fått veta att de blivit till med hjälp av en donator reagerade neutralt eller med nyfikenhet.

Internationell forskning visar att om barnet senare som vuxen väljer att kontakta donatorn, så är det inte för att söka en ny förälder. Det handlar istället om att de vill förstå sig själva bättre, säger Claudia Lampic.

Andra forskare har jämfört relationerna inom familjer där föräldrarna berättat om barnets ursprung med relationerna inom familjer där man inte berättat, och de har inte kunnat se några

tydliga skillnader.

– Ur den aspekten finns alltså inte evidens för att göra på det ena eller andra sättet. Det kan dock finnas risker med att inte berätta. Om barnet av misstag senare i livet får reda på att central information om dem själva avsiktligt undanhållits av personer som står dem nära, kan det skapa ett stort trauma, menar Claudia Lampic.

Genom åren har hon ändå fått ökad förståelse för att man kan resonera på olika sätt.

– Att prata öppet om donationsbehandlingen innebär också att man som förälder röjer sin infertilitet och det kanske är något man vill hålla privat, säger Claudia Lampic.

Hon har även mött föräldrar som vill vänta med att berätta tills barnet är så moget att det kan överblicka konsekvenserna av det hela och därmed själv ”äga informationen” gentemot omvärlden.

Men ju längre man väntar desto svårare kan det kännas att ta upp frågan.

– Trots det vill jag poängtera att det finns forskning som visar att det inte är kört även om barnet är äldre. Med stöd och förberedelse går det att berätta även då barnet hunnit bli tonåring eller vuxen. Men man bör vara beredd på starka reaktioner, säger hon.

Tack vare att även donatorer ingår i det register som Claudia Lampic och hennes kollegor byggt upp, har forskningen även handlat om deras upplevelser. Bland annat visar den att donatorerna generellt är positiva till att bli kontaktade av eventuella barn och att ungefär en fjärdedel gärna skulle ta emot rådgivning inför en sådan kontakt.

I en annan studie har de också frågat donatorerna om hur många barn de kan tänka sig att ge upphov till. Många hade ingen åsikt om detta men ungefär hälften tyckte att gränsen bör ligga mellan 1 till 10 barn. I Sverige får en individ donera ägg eller spermier till maximalt

Claudia Lampic om …

BARNKÄR Claudia Lampic visste tidigt att hon ville bli förälder.

- Jag känner därför starkt med personer som drabbas av ofrivillig barnlöshet och tycker det är bra att det finns äggoch spermiedonation.

sex familjer, antalet potentiella halvsyskon blir därmed begränsat. Men i vissa länder saknas sådana begränsningar, det kan innebära att man kan ha 100 halvsyskon.

– Hittills har man främst velat förhindra att halvsyskon ovetandes bildar kärleksrelationer och får barn tillsammans, men i takt med att det blir vanligare att donatorer och donatorbarn har kontakt måste man också tänka på de psykologiska konsekvenserna. Därför tycker jag att begränsning är bra, säger Claudia Lampic.

I sin forskning har hon även kunnat se att familjeskapande med donerade ägg eller spermier inte verkar ge negativa ef-

…att arbeta hårt För mig är strävsamhet en dygd, det känns viktigt att bli tagen i anspråk. Det är meningsfullt och roligt att anstränga sig att göra sitt bästa tillsammans med andra – även när det handlar om något svårt.

…delat ledarskap Jag och min kollega Lena Wettergren leder tillsammans vår forskargrupp. Det ställer stora krav på oss att vara tydliga sinsemellan och gentemot gruppen. Styrkan är att vi kompletterar varandras perspektiv och egenskaper.

fekter på relationen mellan föräldrarna.

Klart är ändå att det kan ge upphov till många funderingar och ibland misstänker Claudia Lampic att donatorn får ta lite för stor plats.

– Det är vanligt att man som individ söker efter fysiska och psykiska likheter hos sina barn eller sina föräldrar. Det är ett sätt att skapa gemenskap i en familj men även ett sätt att nå förståelse för olika egenskaper och sätt att reagera eller vara. Men vi som delar genetiskt ursprung med våra släktingar vet att man ibland trots detta kan känna förvåning eller ett främlingskap inför vissa egenskaper. Men det talas det inte lika mycket om, säger hon.

…kvinnodominansen i fältet Det är få män som söker sig till vårt forskningsfält och det är synd. Vi har just nu bara en man i forskargruppen men jag välkomnar fler. Jag tror forskning berikas av mångfald – var och en bidrar med sitt perspektiv.

…lesbiska familjer Vår forskning visar att samkönade par som skaffar barn med spermiedonation känner mindre föräldrastress än andra IVF-familjer.

Det kan bero på att lesbiska par oftare delar mer jämnt på föräldraskapet.

Medicinsk Vetenskap №3–2016

33

På djupet Barncancer Fyra av fem barn som drabbas av cancer överlever. Det är fantastiskt. Men många av överlevarna drabbas av bieffekter av cancerbehandlingen senare i livet. Det som tidigare handlade om att överleva till varje pris handlar nu allt mer om

att överleva till ett rimligt pris Text: Fredrik Hedlund Illustration: Daria Kirpach

34

Medicinsk Vetenskap №3–2016

Många barn som drabbas av cancer kan idag räddas. Men behandlingen kan leda till problem senare i livet.

Medicinsk Vetenskap №3–2016

35

På djupet Barncancer

ARJE ÅR DRABBAS cirka 300 barn av cancer. Det är nästan ett barn varje dag.

Och nästan aldrig går det att svara på frågan varför. Vuxna som drabbas av cancer har ju ofta haft ett helt liv på sig att utsätta sin kropp för cigarettrök, alkohol och allehanda cancerframkallande livsmedel som kan ha utlöst cancern. Cancer hos vuxna är, i många fall, en slags livsstilssjukdom. Men på barnsidan finns det exempel där barn föds med cancer, de har inte hunnit ha någon livsstil alls. Ändå har de cancer.

Kanske är det därför inte så förvånande att de cancersjukdomar som drabbar barn skiljer sig mycket från de som drabbar vuxna. Till exempel är panoramat helt annorlunda. Hos vuxna sitter 60 – 70 procent av all cancer i körtelvävnad som till exempel bröst, prostata, lunga, mage/tarm. Men hos barnen står cancer i körtelvävnad endast för drygt en procent av alla fall.

Det är också stor skillnad på mängden drabbade. Även om gruppen barn är betydligt mindre än gruppen vuxna i samhället är skillnaderna mellan antalet drabbade ändå slående. När cirka 300 barn varje år får en cancerdiagnos drabbar samma öde cirka 60 000 vuxna i Sverige. Det innebär att för varje barn som får en cancerdiagnos så får 200 vuxna det och cancer hos barn står alltså bara för en halv procent av all cancer totalt – på gott och ont, ska det visa sig.

Men alla dessa siffror och uppgifter är naturligtvis helt omöjliga att ta in för de som drabbas – för barnet självt och för föräldrar och eventuella syskon. Det är svårt att tänka sig något värre än att ens barn, syster eller bror, får cancer.

Men då finns det andra siffror i

36

Medicinsk Vetenskap №3–2016

Fakta: Barnleukemier Leukemi kallades förr blodcancer, men sjukdomen uppstår egentligen i benmärgen. Omogna förstadier till vita blodkroppar i benmärgen börjar dela sig okontrollerat och tränger ut den friska blodbildningen. Så småningom kan leukemicellerna ta sig ut i blodet och vidare ut till övriga organ i kroppen. Det finns flera olika sorters leukemier, men de två huvudtyperna hos barn är akut lymfatisk leukemi och akut myeloisk leukemi.

Totalt står leukemier för cirka 30 procent av alla cancerfall hos barn.

100 75 50 25 ALL

1950

1965

1980

1995

AML

2010

Närmare 90 procent av barnen överlever vid akut lymfatisk leukemi, ALL, medan bara drygt 60 procent överlever vid akut myeloisk leukemi, AML.

att behandla dem eftersom de dog i alla fall och det blev bara ett förlängt lidande. Så resonerade barnläkare fram till någon gång på 1970-talet, säger Mats Heyman, barnonkolog, docent och senior forskare vid Karolinska Institutet samt ansvarig för det svenska Barncancerregistret.

I BARNCANCERREGISTRET följs vartenda barn som får diagnosen cancer i Sverige upp, där registreras vilken behandling barnet får och hur det går.

Och det har man gjort länge. Registret startade i början av 1970-talet och registrerade då alla barn som drabbades av leukemi och i början av 1980-talet kompletterades det med resten av barncancerfallen. Registret finansieras av Svenska Barncancerfonden och, sedan 2012 då det blev ett nationellt kvalitetsregister, även av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Här hittar vi en annan del av förklaringen till den positiva utvecklingen, menar Mats Heyman.

– Den andra faktorn som spelat väldigt stor roll för den här dramatiska förbättringen är det barnonkologiska arbetssättet. Trots att det var jättedåliga resultat i början så försökte man ändå att utvärdera detta systematiskt, säger han.

På så sätt kunde barnonkologerna jämföra olika behandlingssätt och skapa så kallade behandlingsprotokoll som successivt har utvecklats och förbättrats.

Man har helt enkelt över tiden lärt sig att använda de behandlingsalternativ i form av kirurgi, strålning och läkemedel som stod till buds för att få bästa tänkbara resultat för barnen. Och mycket handlade om att våga använda cytostatika fullt ut på barnen, som konstigt nog ofta tål betydligt mer än vad vuxna gör.

– Det i behandlingsprotokollen som ledde till den kraftiga ökningen av överlevnaden i leukemi var att man gick ifrån ganska försiktig behandling till väldigt, väldigt intensiv behandling, säger Mats Heyman.

För de relativt sett stora barncancerdiagnoserna som leukemi har de svenska barnonkologerna kunnat utveckla egna behandlingsprotokoll, men för många diagnoser är antalet barn som drabbas i Sverige så få att de svenska barnonkologerna har anslutit sig till behandlingsgrupper som utvärderat barn i Norden eller i hela Europa och i vissa fall hela världen. På så vis har man fått ett till-

Foto: Privat

V

sammanhanget som kan vara lättare att ta till sig. För nästan alla barncancerformer har det skett en dramatisk förbättring av överlevnaden sedan 1970-talet. Då överlevde bara, i snitt, mellan en och två barn av tio som fick cancer, nu överlever åtta barn av tio.

Detta är en medicinsk utveckling som har skett i stort sett utan att det samtidigt har skett några stora medicinska genombrott när det gäller nya behandlingar. Istället är det helt andra faktorer som ligger bakom den positiva utvecklingen.

– Den allra viktigaste faktorn är att man började behandla barnen. Det fanns en tid när man ansåg att barn med cancersjukdomar som inte kunde opereras bort inte skulle ha någon behandling överhuvudtaget. Leukemipatienterna över lag, alltså en tredjedel av alla barncancerpatienter, ansågs det vara oetiskt att behandla. Så de fick ingen behandling, de fick bara symtomlindring. Man ansåg att det var meningslöst

Foto: Emelie Asplund

”Jag skulle bara bli frisk” ”Jag blev sjuk när jag var femton år och gick i 9:an. Det började med en knöl på halsen, som visade sig vara nasofarynxcancer, cancer i nässvalget med metastaser i lymfkörtlarna. Den drabbar en tonåring vart tredje år. Denna gång var det jag.

Ibland ställs man inför svåra utmaningar och då finns det bara WILLIAM en vettig inställning, så var det för FLORIN mig. Jag skulle bli frisk. Inte kunÅlder: 17 år de jag bara femton år gammal ta Cancer: Nasofarynxcancer. farväl. Jag var inte klar. Cancern gick inte att operera, utan jag fick högsta möjliga stråldoser och cellgifter. Jag kunde inte äta på sex månader och gick ner sjutton kilo.

Men jag kände mig sysslolös och ville göra något bra för andra.

Pappa föreslog att jag skulle starta en blogg. Det blev bloggen ”JagSka.se” om allt jag var med om. Jag fick kontakt med kändisar från You tube och Paradise hotel och bad dem dela min blogg på sociala medier.

JagSka.se fick 40 000 följare. Jag pärlade armband som köptes av människor i hela Sverige. Alla intäkter gick till Barncancerfonden. Det har blivit 10 000 kronor.

När behandlingarna var slut började jag träna på gym. Där mår jag bäst. Jag har en personlig tränare tack vare en stiftelse för unga som haft cancer.

Nu är jag 17 år och läser till elektriker, men vill bli personlig tränare för andra som haft cancer.

Mitt största problem är att jag inte har någon salivproduktion längre. Strålningen skadade salivkörtlarna. Jag måste alltid ha en flaska vatten med mig. Salivtestets nivå för muntorrhet är 0,7 ml. Jag har 0,3 ml. Det är i princip ingenting. Annars är jag som före cancern. Jag har utnyttjat sjukdomen och gjort det bästa jag kan av den.” Berättat för: Pia Vingros

Medicinsk Vetenskap №3–2016

37

”När Elsa var ett år märkte jag att något inte stämde. Som mamma till tre barn tidigare vet du när något är fel. Hon hade precis lärt sig gå, men backade i sin utveckling, ville bara vara nära. När vi kom till vårdcentralen försäkrade jag läkaren om att vi inte är några oroliga föräldrar. Ändå blev vi hemskickade. Elsa blev sämre och vi åkte in akut igen. Det första blodprovet visade så höga värden att personalen trodde apparaten var sönder. När även andra provet var likadant förstod de allvaret. Vi fick åka direkt till sjukhuset.

Ryggmärgsprov visade att hon hade akut lymfatisk leukemi med 98 procents cancerceller i blodet.

På morgonen hade vi plockat STINA tussilago och nu satt vi med ABRAHAMSSON beskedet att vår ettåring hade leukemi. Ålder: 39 år.

Familj: make Jean-Olof, AlBehandlingen tog två och bin 16 år, Nils 13 år, Signe ett halvt år. Elsa och jag blev 11 år och Elsa 7 år. så tajta. Även om syskonen bodde med oss i perioder på sjukhuset, liksom pappa Jean-Olof, min syster, mormor och farmor och vi fick andra besök, så var vi två ett.

Efter 913 dygn var behandlingen slut.

När förskolan började ville Elsa inte släppa min hand. Jag lovade att vara kvar så länge hon behövde. Det var jag. I två år. Förra hösten var det dags för förskoleklass. Under året som gått har jag tagit det lugnt. Jag har sett andra mammor bryta ihop ett halvår efter avslutad behandling. Där ville jag inte hamna. I början låg jag mest i kökssoffan. Fick sätta klockan för att vakna när skolbussen skulle komma hem igen med barnen. Under året har jag rätat på mig mer och mer.

Nu har det gått tre år efter behandlingen.

Jag har haft en målbild hela tiden: Att Elsa åker skolbuss med syskonen och att hon glatt släpper min hand. Och just där är vi nu.” Berättat för: Pia Vingros

Illustartion: Foto: EmelieBjörn Asplund Öberg

”Elsa och jag blev ett”

Barncancer På djupet

Foto: Karl Nordlund

räckligt stort underlag för att så snabbt som möjligt kunna komma vidare och utveckla behandlingsprotokollen.

Men nu verkar man ha nått så långt man kan med nuvarande förutsättningar. Efter den kraftiga ökningen av överlevnaden under 1970-, 80- och 90-talen har utvecklingen planat ut och under de senaste 20 åren har det, generellt sett, inte hänt särskilt mycket när det gäller överlevnaden i barncancer i Sverige. Det visade sig att det bara gick att höja intensiteten i behandlingen till en viss nivå, sedan blev det för intensivt.

Något som började märkas i resultaten.

– De som inte klarade sig gjorde det inte bara för att sjukdomen vann över dem utan också för att behandlingen hade blivit så intensiv att man förlorade några patienter på det sättet, säger Mats Heyman.

I ett sådant läge måste man naturligtvis backa.

DET SOM I STÄLLET har hänt under de senaste 20 åren är att forskarna mer och mer har börjat intressera sig för hur det går för de barn som överlever cancern och växer upp, vad behandlingen har för så kallade seneffekter. Och då har man tyvärr sett att det inte alltid går så bra. Så många som 60 – 70 procent av överlevarna har åtminstone någon sen komplikation varav knappt hälften har en allvarlig eller till och med livshotande sen komplikation. Den intensiva behandlingen, som visserligen räddar barnet från cancern, sliter hårt på kroppens system.

– Man har sett att barnen som överlever en cancer har en ökad risk att drabbas av diabetes, hjärt-kärlproblem, hormonrubbningar, hjärnproblem och sekundärtumörer, säger Klas Blomgren, professor i pediatrik vid Karolinska Institutet samt barnonkolog och överläkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus.

Han har särskilt intresserat sig för barnen med hjärntumör, en cancer som har visat sig orsaka påfrestningar på hjärnan på flera olika sätt.

– Dels påverkar det att ha haft en tumör i hjärnan, det är inte en bra sak att ha en klump i hjärnan. Dels kan operationen ha konsekvenser, när man öppnar skallen och tar ut tumören.

Sedan tillkommer biverkningar från cytostatikabehandlingen och strålningen på det. Alla fyra har bieffekter, men strålningen är dock den stora boven i dramat, säger han.

Det beror på att ett barns hjärna är långt ifrån färdigutvecklad. Strålningen som dödar de delande cancercellerna stoppar också nybildningen av nervceller från stamceller i hjärnan har Klas Blomgren kunnat visa i djurstudier. Något som får konsekvenser för hjärnans utveckling.

– Det tar ett par årtionden att utveckla en hjärna och det som inte har utvecklats färdigt störs väldigt mycket av strålningen. Man vet nu att ju yngre barnet är desto värre blir konsekvenserna av strålning. Barn som är fyra år eller yngre överväger man i regel inte ens att stråla längre, säger han.

Effekterna av strålningen och de andra riskfaktorerna blir i värsta fall en sämre fungerande hjärna.

Fakta: CNS-tumörer Solida tumörer som sitter i det centrala nervsystemet, CNS, oftast i hjärnan eller mer sällsynt i ryggmärgen kallas för CNS-tumörer. De kan vara väldigt olika aggressiva, alltifrån godartade till mycket elakartade och prognosen varierar därför mycket. De fyra vanligaste hjärntumörtyperna är astrocytom, som kan finnas i alla delar av centrala nervsystemet, hjärnstamsgliom, som uppstår i hjärnstammen, medullblastom, som uppstår i lillhjärnan och ependymom, som kan sitta både i stor- och lillhjärnan.

Totalt står CNS-tumörer för drygt 25 procent av alla cancerfall hos barn.

100 75 50 25 CNS

1950

1965

1980

1995

2010

Här redovisas snittöverlevnaden hos alla barn som drabbas av CNS-tumörer i Sverige. Som grafen visar har den totalt sett ökat sedan 1950-talet och gör så fortfarande.

Fysisk aktivitet är effektivt för att läka strålningsskador.

– Patienterna riskerar att få kognitiva biverkningar som sämre minne, koncentrationsförmåga, processhastighet. De kan ha svårt att klara av en utbildning, svårt att fungera i sociala sammanhang.

Patienterna kan lätt bli ensamma och isolerade, bo kvar hemma hos föräldrarna, sakna partner och familj, säger han.

Han berättar att synen på behandlingen har ändrats ganska mycket under de senaste 20 åren.

– Förr var målet bot till varje pris, nu är det snarare bot till ett rimligt pris.

Det här med att avstå från att stråla när patienterna är väldigt unga är ju en sådan avvägning. Ju mer hjärnan hinner utvecklas innan man strålar desto bättre är det, säger han.

Men samtidigt är det en balansgång som måste göras med varsamhet.

– Man får vara försiktig så man inte reducerar behandlingen så mycket att tumören kommer tillbaka, säger han.

Det blir ytterligare ett uppdrag för det systematiska arbetssättet att utvärdera justeringarna av behandlingsprotokollen både vad gäller överlevnad och seneffekter. Ett problem är dock att det med nödvändighet tar ganska lång tid att följa upp de sena effekterna.

Men det händer annat som med all sannolikhet kommer att bidra till att förbättra behandlingsprotokollen. I maj i år presenterade Världshälsoorganisationen, WHO, ett helt nytt klassificeringssystem för hjärntumörer. Under de senaste hundra åren har hjärntumörer i princip delats in efter hur de ser ut i mikroskop.

Men nu har det systemet kompletterats Medicinsk Vetenskap №3–2016

39

På djupet Barncancer med en slags genetisk tumörkarta som kommer att få en avgörande betydelse för indelningen av tumörerna och för deras behandling. Plötsligt går det att urskilja olika typer av tumörer som i mikroskop ser likadana ut, men som svarar helt olika på behandlingen.

– Vissa tumörer ser ganska lika ut men för vissa patienter går det inte alls bra medan andra överlever. Med den nya klassificeringen ser man att tumörerna distinkt faller ut i olika grupper som stämmer jättebra med överlevnadschanserna. Och det är viktigt, för har man en patient som har en tumör där det är nästan 100 procents chans att överleva då ska man ju vara försiktig med strålning som man vet kommer att ge dem livslånga handikapp, eller tung cytostatikabehandling som också är plågsam att få och som kan ge problem med förmågan att få barn och annat i framtiden. Det här är en smärre revolution på hjärntumörområdet, säger Klas Blomgren.

Det nya klassificeringssystemet har ritat om hela kartan för hjärntumörerna och kommer göra det lättare att hitta rätt behandling till rätt tumör. Förhoppningsvis kommer det att ytterligare förbättra överlevnaden, men det kommer att ta lite tid att konstatera det.

– Det här är alldeles nytt och resultaten av det kommer vi inte att se förrän om fem – tio år, säger Klas Blomgren.

MEN DET FINNS MER att göra nu direkt för att hjälpa överlevare som haft hjärntumörer. Klas Blomgren berättar att de hittills har testat barnen cirka ett år efter behandlingen avslutats för att avgöra om de har fått kognitiva skador, men att de nu har insett att det är alldeles för sent. Nu är ambitionen att ta med rehabiliteringsteamet direkt vid behandlingsstarten så att barnen följs hela tiden och uppkomna svårigheter kan identifieras direkt.

– Vi vet nu att hjärnan är så mycket mer formbar och påverkbar än vad vi trodde förr. Därför bör man komma in ganska tidigt. Låter man skadan bara ske, mogna och klinga av så har man också mindre möjlighet att motverka den. Man måste komma in tidigare, säger han.

Rehabilitering kan kanske låta tråkigt, men det behöver det inte vara. Klas Blomgren och andra forskare har kunnat visa att fysisk aktivitet är väldigt 40

Medicinsk Vetenskap №2–2016 №3–2016

effektivt när det gäller att läka en skada av hjärnan och förbättra prestationsförmågan – Fysisk aktivitet är något som är ganska attraktivt och som har få biverkningar, men som vi inte riktigt vet hur vi ska använda – hur ska vi dosera det och hur ska vi få patienterna att använda det?

I en liten studie har han, tillsammans med forskare från Göteborg, nyligen kunnat visa att 45 minuters dagligt aktivt tv-spelande med rörelsekänsliga konsoler (Wii) under 10 – 12 veckor signifikant förbättrade koordinationen och funktionsnivån i vardagen hos barnen.

– Nybildningen av nervceller från stamceller i hjärnan ökar kraftigt om man är fysiskt aktiv och då får man bättre minne bland annat. Finns det celler kvar så kan fysisk aktivitet få igång dem igen, säger han.

Något som används ganska lite, men eventuellt skulle kunna användas mer, är centralstimulerande ADHD-medici-

Fakta: Övriga tumörer Förutom leukemier och cancer i hjärnan och centala nervsystemet finns ett stort antal andra tumörtyper som kan drabba barn. Dessa brukar samlas under rubriken övriga solida tumörer och bildar sammantaget den största tumörgruppen bland barn, men där ryms väldigt många olika cancerformer och flera är ovanliga.

De vanligaste är lymfom (främst Hodgkins och Non-Hodgkins) som drabbar tolv procent av barnen och njurcancer och mjukdelssarkom som står för knappt sex procent av fallen vardera.

100 75 50 25

Hodgkins lymfom Non-Hodgkins lymfom Njurcancer Mjukdelssarkom

1950

1965

1980

1995

2010

Överlevnadskurvor för några av de vanligaste solida tumörtyperna. Mjukdelssarkom representeras här av det vanligaste mjukdelssarkomen, rhabdomyosarkom.

ner, menar Klas Blomgren.

– Alla som har haft en hjärnskada upplever i högre eller mindre grad hjärntrötthet. Man orkar kanske inte jobba mer än 20 procent av vad en frisk orkar innan man bara rasar ihop och måste sova, säger han.

Detta är något som det finns mycket lite förståelse för i samhället när barnen växer upp och ska klara sig själva. Arbetsgivare och Försäkringskassan känner sällan till det här med seneffekter.

– Och det är kanske inte så konstigt eftersom våra patienter inte är så många, men de blir fler och fler. Överlevare efter barncancer är en population som inte fanns förut, men som nu ökar i antal, säger Klas Blomgren.

Men kanske har han en ännu bättre lösning på problemet med hjärnskador efter strålning. Han har upptäckt att det lilla grundämnet litium, som normalt används i behandlingen av bipolär sjukdom, skyddar hjärncellerna mot strålningen, men inte cancercellerna. Än så länge är det bara visat i djurförsök, men där såg han en kraftig effekt. Nästa steg är att ge litium till barn med hjärntumörer som behöver strålas. Litiumbehandlingen planeras att ges under själva strålbehandlingen och sex månader efteråt. Planen är att starta en första studie av detta runt årsskiftet där barncancerpatienter i Stockholm, Köpenhamn och Paris kommer att ingå.

EN ANNAN NYHET för alla sorters barncancer är det nyligen beslutade Nationella vårdprogrammet för långtidsuppföljning efter barncancer. Det kommer bland annat göra det obligatoriskt för landets sex universitetssjukhus, som alla har ett barnonkologiskt centrum, att inrätta speciella seneffektsmottagningar och erbjuda barn som haft cancer en organiserad uppföljning.

Sådana mottagningar finns redan i Lund och Göteborg, men ännu inte på de andra universitetssjukhusen och alltså inte heller i Stockholm.

– Nej, inte på det sättet. Men det är angeläget, för dessa patienter har väldigt specifika och speciella behov så de behöver någon som förstår varför de har uppstått. Annars hamnar de lätt mellan stolarna. Särskilt när de blir 18 år och ska hålla i alla vårdkontakter själva, det fixar inte alla, säger Klas Blomgren.

Och behovet växer. Det finns nu över 10 000 överlevare som har haft barn-

”Jag blir irriterad när folk säger att jag verkar stark” ”Det började med att jag fick ont i ryggen efter en hård kram av en kompis. Jag hade så ont och var så trött att jag inte orkade göra läxorna. Till slut fick jag göra ett benmärgsprov. När jag fick veta att jag hade leukemi så tänkte jag – å nej, jag kommer att tappa håret! Vi skaffade en peruk till mig, men den använde jag aldrig.

I stället använde jag hatt. Det är jobbigt att se sjuk ut, men det värsta var ändå att sätta nålar. Jag brukade få cytostatika på fredagar och varje gång var det en annan tjej där som fick behandling samtidigt.

Vi brukade prata och då blev tiden på sjukhuset roligare.

Jag blev väldigt svag och hade ont i ryggen och musklerna, det kändes nästan som träningsvärk. Jag bröt benen också – fyra gånger. Och så spydde jag mycket.

Jag hade svårt att äta, men eftersom jag ändå gillade att laga mat brukade vi ta med oss olika matvaror som jag kunde laga till på sjukhuset och så smakade jag lite grann.

Jag har missat stora delar av mellanstadiet. Efter ett

tag kunde jag börja gå i skolan igen några dagar i veckan. Ibland längtade jag så mycket till skolan att jag gick dit en dag för tidigt.

Nu har jag börjat sjuan och avslutat min behandling. När folk som inte har haft cancer säger till mig att jag verkar vara en så stark person blir jag irriterad.

Jag kände mig aldrig stark, men jag hade inget val.

När jag blir vuxen vill jag forska om barncancer, för att kunna förebygga sjukdomen. Jag vill också bli barncancerläkare. Jag tror att det kan vara en trygghet för barnen att träffa någon med egen erfarenhet.” Berättat för: Maja Lundbäck

FREJA ÖSTERGREN LÖTHÉN

Foto: Christopher MEB Karolinska HuntInstitutet

Ålder: 12.

Cancer: Akut lymfatisk leukemi.

Medicinsk Vetenskap №3–2016

41

På djupet Barncancer

Barn som drabbas av cancer tvingas gå igenom tuffa behandlingar.

cancer i Sverige och de äldsta börjar komma upp i 30 – 40-årsåldern.

Nyligen identifierades och undersöktes en tidigare dåligt känd seneffekt hos ett 50-tal manliga barncanceröverlevare som var mellan 25 och 38 år gamla och som jämfördes med jämnåriga kontroller. De var alla överlevare från en blodcancer som heter akut lymfatisk leukemi, ALL, som tidigare ofta behandlades med intensiv cytostatikabehandling och generell strålning mot hjärnan, något som påverkar hela hjärnans celler. Idag behandlar man inte så längre, men de undersökta männen hade fått den aggressivare behandlingen i varierande utsträckning.

Det visade sig att de överlevande 42

Medicinsk Vetenskap №3–2016

männen hade ett väsentligt sämre sexliv jämfört med kontrollerna. De hade signifikant sämre sexuell funktion, sexuellt beteende, orgasm och sexualdrift. De var också oftare ogifta och barnlösa.

Men det handlade inte om att de cancerbehandlade männen hade mindre intresse för sex eller hade erektionsproblem, något som kan drabba vuxna cancerpatienter efter strålning. När det gällde till exempel onanerande var det ingen skillnad mellan grupperna.

Istället verkar det vara relationen till potentiella sexpartners som är den stora skillnaden.

– Vi vet från tidigare studier att en större andel av canceröverlevarna är socialt passiva när de är unga män jämfört

med jämnåriga. De flyttar också hemifrån senare än de som inte har haft cancer. Vi misstänker att det är just den gruppen som blir ogifta, säger Kirsi Jahnukainen, barnonkolog och gästprofessor vid Karolinska Institutet.

Strålning mot hjärnan kan påverka inlärningsförmågan och hur patienterna tänker och beter sig, berättar hon. Men samtidigt påpekar hon att de inte kunde hitta några bevis för att det skulle vara strålningen som var orsaken då de som inte hade fått strålning mot hjärnan upplevde ett lika dåligt sexliv. Samtidigt var studien ganska liten och det går inte att utesluta att en större studie skulle ge ett annat resultat.

Men det finns också andra faktorer som kan spela in, menar Kirsi Jahnukainen. När ett barn får cancer så påverkar det relationerna i hela familjen och barnen blir väldigt beroende och knyts hårt till sin familj. När pojkar blir unga män kan det påverka hur de hanterar det tidiga sexuella livet och relationerna med jämnåriga. Att de flyttar hemifrån senare tyder också på att de är hårdare bundna till sin familj.

Men det kan också handla om att själva behandlingen begränsar möjligheterna att umgås med andra.

– Behandlingen tar två, tre år, om man får ett återfall tar den fem år, och samtidigt går livet vidare för de jämnåriga. Den här väldigt känsliga första kontakten med tjejer sker kanske inte som den ska vilket kan påverka relationen till jämnåriga kvinnor senare, säger Kirsi Jahnukainen.

Forskningen kan i dag inte säga vad som faktiskt orsakar de överlevande männens sämre sexliv, men Kirsi Jahnukainens studie visar att problemet är stort och behöver mer uppmärksamhet.

För dagens manliga barncanceröverlevare som kanske känner igen sig i Kirsi Jahnukainens beskrivning är det

Foto: Pauli Härkönen

”Vad vi behöver nu för att nå de sista 20 procenten är nya behandlingar.”

Foto: Bildmakarna

naturligtvis ett problem att de speciella seneffektsmottagningar som det nationella vårdprogrammet föreskriver inte redan finns i hela landet. Men Kirsi Jahnukainens råd till den som känner sig påverkad är ändå att som första åtgärd besöka sin vårdcentral. Sexuella problem efter cancerbehandling kan också bero på testosteronbrist, det gjorde det för några män i studien, och det går ganska enkelt att behandla med tillskott av testosteron. Vårdcentralen kan också hjälpa till med att beställa journalerna från det sjukhus där man blev behandlad som barn eftersom det är viktigt att veta vilka behandlingar man fick och i vilka doser man blev behandlad.

Kirsi Jahnukainens menar att om vi ökar kunskapen om detta samband så kan det i sin tur ha en viss effekt.

– Jag tror att det kan vara viktigt att förstå att det här är symtom som tillhör behandlingen, att förstå att ”det inte bara är jag som är oduglig”. Att få den förklaringen kan göra att det känns bättre, säger hon.

PÅ DET HELA taget är situationen ändå ljus. Överlevnaden i barncancer har ökat på ett helt otroligt sätt från 10 – 20 procent till 80 procent under några få decennier. En fantastisk utveckling för alla drabbade barn och deras föräldrar, syskon och andra anhöriga. Eller nästan alla, för utan att förringa de senaste 40 – 50 årens framgångar, är det fortfarande 20 procent av barnen som dör.

Och så har det i princip varit i 20 års tid. Barnonkologerna och forskarna har gjort allt vad de har kunnat med den befintliga behandlingen. Insikten att behandlingen också kan ge långsiktiga skador kan leda till en förbättring av biverkningarna, men för en förbättring av effekten går det inte att komma så mycket längre med dagens behandling, menar Mats Heyman.

– Vad vi behöver nu för att nå de sista 20 procenten, från 80 till 100, är kvalitativt ny behandling. Det vill säga det krävs att vi förstår sjukdomen på ett annat sätt och kan ge en behandling som riktar sig emot någonting som är specifikt för sjukdomen. Oftast är det nya läkemedel och då läkemedel som baserar sig på en bättre förståelse för sjukdomen, säger han.

Men här blir det problem, eller som Mats Heyman diplomatiskt uttrycker det:

”Ett 100-tal gener har betydelse” Medicinsk Vetenskap ställde tre frågor till Ann Nordgren, professor i klinisk genetik vid Karolinska Institutet som forskar på genetiken bakom barncancer.

Hur stor andel av alla barncancerfall kan man i dag säga har en genetisk förklaring?

– En liten del, cirka tio procent, om man talar om en medfödd genetisk förklaring. Vi känner i dag till ett 100-tal gener som helt säkert har betydelse, men i de allra, allra flesta fall så vet vi inte varför barn får cancer.

Vilka genetiska samband har du sett?

– Alla barn med leukemi har olika genetiska avvikelser som uppstått i tumörcellerna, alltså inte i alla kroppens celler. Det finns många undergrupper som behöver behandlas på olika sätt.

Jag har även tidigare i många år studerat genetiken hos barn med oklara syndrom, olika typer av utvecklingsstörningar eller missbildningar. Ibland har jag funnit att de gener som leder till ett syndrom är samma gener som kan vara muterade i cancerceller senare i livet. Om man har en medfödd mutation i alla kroppens celler så föds barnet med ett syndrom. Uppkommer mutationen istället i en enskild celltyp senare under livet kan den leda till cancer. Men barn med vissa medfödda syndrom, till exempel Downs syndrom, har också en ökad risk att drabbas av cancer. Kunskaperna om varför det är så och vad det är som gör att endast vissa barn med syndrom utvecklar cancer är mycket begränsade.

– Vi barnonkologer har ett komplext förhållande till läkemedelsutveckling.

Han berättar att det i princip är ekonomiskt omöjligt att ta fram ett nytt läkemedel speciellt riktat mot barncancer.

– Vi drömmer ju om att hitta specifika läkemedel mot de genetiska förändringar som finns i de sjuka barncancercellerna,

Familjer som drabbats av cancer är värdefulla för forskarna.

Jag studerar också familjer där flera nära släktingar drabbats av cancer i barndomen samt enäggstvillingar med leukemi. Båda typerna av familjer är extremt sällsynta men mycket intressanta ur forskningssynpunkt eftersom de möjliggör identifiering av gener som kan kopplas ihop med leukemi. När det gäller enäggstvillingar där båda insjuknat så tror man att en tvilling fått leukemi under graviditeten och att sedan cancerceller överförts från den ena tvillingen till den andra i fosterlivet.

Kan det finnas en ökad risk att drabbas av vuxencancer i familjer där man har drabbats av barncancer?

– Det kan vara så. Det beror på den bakomliggande genetiska orsaken. I vissa sällsynta familjer med ärftliga cancergener vet man att det är en starkt ökad risk men i de flesta familjerna verkar det inte vara så. Det ska vi undersöka i en stor registerstudie nu under hösten.

Det kan ju vara vissa sorters cancer som är överrepresenterade i vissa familjer.

men det förutsätter nästan alltid att det finns en liknande sjukdom eller åtminstone en liknande princip för vuxencancer.

Annars finns det inget läkemedelsbolag i världen som har råd att utveckla det läkemedlet, säger Mats Heyman.

Läs mer om hur samlade krafter arbetar för att underlätta utvecklingen av barncancerläkemedel på sidorna 44-46.

Medicinsk Vetenskap №3–2016

43

Perspektiv Cancerläkemedel för barn

Få fram barnläkemedel ingen barnlek Att ta fram läkemedel specifikt för barn är förknippat med etiska, praktiska och ekonomiska problem. Men nya läkemedel behövs, inte minst för att rädda de 20 procent av barnen med cancer som i dag fortfarande dör. Tack vare en ny inställning till uppgiften växer nu optimismen.

Text: Fredrik Hedlund Illustration: Dan Page/The Ispot

Ä

R GLASET HALV FULLT eller halvtomt?

En klassisk fråga om perspektiv. Kunskapen och möjligheten att behandla barn med läkemedel har aldrig varit större än i dag, men är det bra nog?

När det gäller cancer, som är den sjukdom som dödar flest barn i Sverige, är glaset definitivt mer än halvfullt. På en generation har resultaten av behandlingarna gått ifrån nära noll till, i snitt,

44

Medicinsk Vetenskap №3–2016

80 procents överlevnad. Men samtidigt finns det de som menar att det har varit för stort fokus på den positiva utvecklingen och de 80 procent som överlever och för litet fokus på de 20 procent som inte gör det.

– De barn som inte överlever i dag har tumörer med en svårare biologi med en mer utmanande och komplicerad uppkomst och svårare resistensfaktorer än de 80 procenten som vi klarar av. De sista 20 procenten kräver väldigt mycket mer av biologisk kunskap och inter-

LÄKEMEDELSUTVECKLING är mycket dyrt och den höga utvecklingskostnaden i kombination med att det, relativt sett, finns ganska få barnpatienter gör den affärsmässiga kalkylen svår. Dessutom är det både etiskt och praktiskt svårare att göra studier på barn jämfört med vuxna (se vidare i grafiken).

Därför är barnonkologer som Per Kogner luttrat realistiska i sin syn på möjligheterna att ta fram de här nya läkemedlen som behövs.

– Att från ax till limpa utveckla ett läkemedel för en biologisk mekanism inom barncancer som inte finns inom vuxencancer, det har jag en ganska liten förhoppning om, säger han.

Svårigheterna att göra läkemedelstester på barn har gjort att de väldigt sällan har studerats vid läkemedelsutveckling.

Något som naturligtvis har fått konsekvenser för behandlingen av barnen.

– De flesta av de läkemedel som vi använder till barn saknar barnindikation i Fass, säger Per Kogner.

I Sverige får läkare använda läkemedel utanför godkända indikationer på sitt eget ansvar. Och med tiden samlas naturligtvis kunskap kring användningen, men för nya läkemedel finns oftast vare sig vetenskap eller någon erfarenhet.

Då blir istället de första barnpatienterna försökskaniner för behandlingarna.

Inom EU har man försökt åtgärda detta genom att 2007 införa en ny lagstiftning som med piska och morot skulle få företagen att göra fler studier på barn. Förenklat går lagen ut på att alla nya läkemedel måste studeras på barn om inte uppenbara skäl gör det onödigt, som till exempel att sjukdomen i fråga inte finns hos barn. Som

Foto: Ulf Sirborn

nationellt samarbete, säger Per Kogner, professor i barnonkologi vid Karolinska Institutet.

Barnonkologerna har hittills fått hålla till godo med de cancerläkemedel som har utvecklats för vuxna och optimerat behandlingen med dem för barnen. Men barncancer och vuxencancer är inte samma sak och för att kunna bota de sista 20 procenten behövs fundamentalt nya läkemedel som slår på de specifika biologiska system som dessa cancertumörer har. Men det är här det blir svårt.

”Att från ax till limpa utveckla ett läkemedel inom barncancer som inte finns inom vuxencancer, det har jag en ganska liten förhoppning om.”

Foto: Benjamin Arthur

morot för att genomföra barnstudier får företaget sex månaders förlängd patenttid och därmed förlängd ensamrätt på marknaden för läkemedlet.

Men resultatet har inte blivit det man hade hoppats. I alltför många fall har företagen fått frisedel av det europeiska läkemedelsverket, EMA, och sluppit göra barnstudier. Enligt europeiska barncancerorganisationer har sex av tio potentiellt värdefulla nya cancerbehandlingar undantagits från regeln om att barnstudier måste göras.

Många gånger hänvisar företagen till att den aktuella cancern inte förekommer hos barn. Ett exempel är ett relativt nytt medel mot en typ av lungcancer med en speciell mutation. Lungcancer förekommer inte hos barn varför inga barnstudier behövde göras. Men den aktuella mutationen visade sig dock finnas i vissa andra barncancertumörer, som Per Kogner och hans kollegor nu framgångsrikt behandlar med lungcancermedlet.

– Det är som att vrida om nyckeln i rätt lås. Barnen blir bra utan biverkningar, säger han.

Men han tvingas använda läkemedlet på eget ansvar eftersom det ännu vare sig finns några slutförda studier eller något godkännande för barn.

ANLEDNINGARNA TILL läkemedelsindustrins motvilja mot att testa nya cancerläkemedel på barn är många, enligt Richard Bergström, generaldirektör för den europeiska läkemedelsindustrins branschorganisation, EFPIA. En av de viktigaste är att industrin ännu inte har den organisation som krävs för att studera ett fåtal patienter på väldigt många ställen i hela Europa, något som ofta behövs för att få ihop tillräckligt många barnpatienter.

Dessutom är det frågan om hur mycket morot den förlängda patenttiden egentligen är för företagen? Den normala livslängden för ett läkemedel har traditionellt varit 10 – 15 år och under den tiden ska företagen hinna

tjäna in sina kostnader och helst gå plus på läkemedlet. Men de senaste årens kraftiga tillströmning av nya cancerläkemedel har gjort att den kalkylen inte längre går ihop.

– Vid cancer ser man ju väldigt tydligt att produkter som kom bara för några år sedan inte längre används, livscykeln är ofta väldigt kort och då är ju frågan vad den förlängda patenttiden är värd efter 15 år om läkemedlet inte längre används, säger Richard Bergström.

MEN NU HAR en sammanslutning av europeiska barncancerföreningar skapat en forskningsplattform, kallad Accelerate, som ska försöka komma runt många av de hinder som gör utveckling av nya cancermedel till barn så svårt. Tanken är att man med en bättre kunskap om de svårbehandlade barncancertumörernas biologi ska kunna plocka ut lämpliga kandidater bland de substanser som redan håller på att utvecklas i företagens pipeline och slussa dem till studier på barn.

Barncancerföreningarna har lyckats få med sig stora läkemedelsföretag som Astrazeneca, Boeringer Ingelheim,

Bristol Myers Squibb, Genentech, Hoffman-La Roche och Novartis som alla har gått med på att satsa på detta, öppna sina arkiv och dela med sig av sina data. Tillsammans ska Accelerategruppen utvärdera den totala pipelinen för att gemensamt välja ut de bästa och mest lovande kandidaterna att fortsätta med. På det viset undviker man att de, relativt sett, sällsynta barncancerpatienterna används i studier av mindre lovande behandlingar. Gruppen publicerade sin gemensamma avsiktsförklaring strax före sommaren. Och även om uppdraget kan tyckas snudd på omöjligt är det ingen tvekan om att bara att nå en överenskommelse kring detta har tänt hoppet att kunna rädda de sista 20 procenten, barnen som i dag inte överlever.

– Kan man ha en nollvision för trafikdöd så kan man väl för sjutton ha en nollvision för barncancerdöd. Vi måste sluta tro att det omöjliga är omöjligt, det omöjliga är bara lite svårare. Det tar lite mer tid, pengar och forskningsresurser, säger Per Kogner.

ATT LÄKEMEDELSFÖRETAGEN

plötsligt har gått med på att vara öppna, dela med sig av sina data och låta utomstående vara med och bestämma över deras pipeline är något som de flesta hade sagt var omöjligt för tio år sedan, men det verkar vara en del i en

Fakta: Nya cancermedel testas sällan på barn 60 % Inte testade 40 % Testade

2007 införde EU ett nytt lagkrav om att alla nya läkemedel måste testas på barn. Det europeiska läkemedelsverket, EMA, kan dock undanta läkemedel som har en indikation som inte finns hos barn, kan antas vara ineffektiva eller osäkra eller inte bättre än befintlig behandling.

Hittills har mer än 60 procent av de 89 potentiellt intressanta cancermedlen som tagits fram sedan 2007 undantagits från lagkravet att testa på barn. European Journal of Cancer juli 2016.

Medicinsk Vetenskap №3–2016

45

Perspektiv Barnläkemedel ”Det som ligger i luften är att inte bara organisera forskningen kring barncancer så här, utan att göra det för all cancerutveckling.” helt ny strategi inom cancerområdet.

– När jag träffar mina forskningschefer så är det här en av de saker de pratar mycket om, säger Richard Bergström.

Han berättar att den snabba utvecklingen på vuxencancerområdet, där behandlingarna blir mer och mer specifikt målinriktade, samtidigt gör att antalet potentiella patienter för varje behandling krymper. Ett problem som barncancern har brottats med länge och som man nu alltså håller på att lösa.

– Det som ligger i luften är att inte bara organisera forskningen kring barncancer så här utan att göra det för all cancerutveckling. Det här är vad jag hör från mina mer progressiva och radikala industrikollegor och vad jag hör från onkologerna, säger Richard Bergström.

Och den utvecklingen verkar redan vara på gång i USA. I början av året initierade president Obama det han kallar ”Cancer Moonshot 2020” – en satsning, lika djärv som månlandningen 1969 – på att få fram nya cancerbehandlingar till år 2020. I projektet ska läkemedelsföretag, akademi, myndigheter, läkare, försäkringsbolag och den amerikanska regeringen samarbeta, dela information och driva forskningen framåt tillsammans. Arbetet leds av vice-president Joe Biden och innebär en multimiljardsatsning på cancerforskning.

Både den amerikanska och den europeiska satsningen på utveckling av nya cancerbehandlingar i samarbete är goda nyheter för framtidens barn som kommer att drabbas av cancer.

Tillsammans är möjligheterna att hitta botemedel rimligen större.

NU FÅR SVENSKA barnonkologer också en möjlighet att bidra i arbetet.

En av barncancerorganisationerna 46

Medicinsk Vetenskap №3–2016

bakom Accelerate är ITCC, ”Innovative Therapies for Children with Cancer”, en sammanslutning av europeiska barnonkologer som grundades 2003.

Syftet är att underlätta klinisk utvärdering av nya substanser mot barncancer och en del i det arbetet är att skapa ett europeiskt nätverk av kompetenta forskningskliniker, det som läkemedelsindustrin säger sig sakna, för att på så vis möjliggöra studier på barn.

Sverige har dock hittills inte varit med i detta europeiska samarbete, men i april i år invigdes landets första centrum för klinisk prövning av läkemedel för barn med cancer – HOPE, ”Hematologisk Onkologisk PrövningsEnhet” vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus i Stockholm. Prövningsenheten grundades av två föräldrar som 2013 förlorade sin treårige son i en hjärntumör och därför startade en stiftelse för att samla in pengar och starta HOPE. Enheten gör det först och främst möjligt för fler svenska barn att få tillgång till nya läkemedelsbehandlingar som är under utprovning, men den ger också Sverige möjligheten att bli medlemmar i ITCC och ingå i den lovande utvecklingen mot nya cancerbehandlingar för barn. Men trots detta finns det i dagsläget ingen säkrad finansiering för HOPE. Den drivs nu med pengar från donationer, främst från föräldrarna själva, som har skänkt 1,5 miljoner kronor, och från Barncancerfonden. Det saknas sju miljoner kronor för att nå en mininivå för att kunna driva enheten i ytterligare tre år och totalt 20 miljoner för att få enheten att bli självförsörjande om fem år, enligt stiftelsens kalkyler.

DET MEST FÖRVÅNANDE är kanske att det har tagit ända tills nu och att det krävdes ett förkrossat föräldrapars kanaliserade frustration för att Sverige skulle lyckas ta klivet in i ITCC. – Olika beslutsfattare har inte drivit på tillräckligt för att Sverige ska bli medlemmar i ITCC, men nu har vi äntligen kommit med. HOPE är ett värdefullt instrument för att möjliggöra viktiga kliniska studier. Och det är bara kliniska studier med biologisk baserad behandling som kommer att göra att vi närmar oss en nollvision som säger att barn med cancer inte ska behöva dö, säger Per Kogner.

Fakta: Därför är utveckling av läkemedel till barn svårt

ETISKA UTMANINGAR Det är speciellt känsligt att studera läkemedel på de som inte själva kan besluta om sin medverkan i studier. De etiska kraven för att få studera läkemedel på barn är därför extra höga.

FÅ PATIENTER Det kan vara svårt att hitta tillräckligt många barn med en viss sjukdom och i en viss ålder för att få ihop en studie som man kan dra säkra slutsatser ifrån.

HÖGA KOSTNADER Att utveckla ett enda läkemedel tar cirka 15 år och kostar, i snitt, över tio miljarder kronor.

Få patienter gör det svårt för läkemedelsbolagen att få tillbaka utvecklingskostnaden för ett läkemedel. För att få det att gå ihop måste de begära mycket höga priser för varje behandling.

Forskarna svarar på dina medicinfrågor

Tack för din fråga, du får en inbunden anteckningsbok hemskickad. / Redaktionen

Illustration: Istock Photos

Hur ofta byts cellerna ut?

Hur lång tid tar det för kroppen att reproducera alla sina celler? / Vladimir Nyberg.

Svar

En vanlig myt säger att alla våra celler ersätts med några års mellanrum. Vi vet att det inte stämmer, men faktum är att vi ännu inte har en samlad bild av hur snabbt alla våra celler omsätts. Vi vet att olika celltyper nybildas

olika snabbt. I vävnader med högt slitage, såsom huden och insidan av tarmarna, är omsättningen av celler hög. Där ersätts nästan alla celler inom loppet av bara några dagar eller veckor. I andra vävnader är omsättningen lägre. En av tio fettceller, och bara en av hundra hjärtmuskelceller, förnyas per år. I hjärnan förnyas de flesta nervceller inte över huvud taget, förutom i några små specialiserade områden där nya nervceller ständigt bildas.

I kroppen finns alltså stor variation, och forskning pågår för att försöka svara på din fråga.

/ Jens Magnusson stamcellsforskare Medicinsk Vetenskap №3–2016

47

F+S Medicinfrågor Det saknas vetenskapligt stöd för att speciella plåster skulle hjälpa mot tinnitus menar forskare vid Karolinska Institutet.

Varför gråter vi?

Finns det någon biologisk poäng med gråt? / Clara

beror på slumpen eller placeboeffekter.

Klisterlappar förekommer inte i någon av de europeiska riktlinjerna för tinnitusbehandling som bygger på utvärderingar av den forskning som gjorts hittills. I Sverige används inte klisterlapparna heller av hörselkliniker – så jag ifrågasätter deras effektivitet. Än så länge är den enda effektiva behandlingen kognitiv beteendeterapi, som har rapporterats i den väl ansedda vetenskapliga tidskriften The Lancet.

Behandlingen avlägsnar inte nödvändigtvis tinnitus i sig, men patienter hjälps hantera sin tinnitus och får en förbättrad livskvalitet. Samtidigt går tinnitusforskningen framåt, och jag tror och hoppas att en del nya framgångsrika metoder kommer att dyka upp under de närmaste åren.

Gråt är en skyddande reflex som utlöses hos många djur när ögat blir irriterat, för att snabbare kunna transportera bort skräp. Men att gråta till följd av känslor är något annat. Där har evolutionen troligen ”utnyttjat” en befintlig egenskap, gråt, och använt den till något annat. Att gråta i denna bemärkelse verkar vara ett typiskt mänskligt beteende och Darwin hade svårt att hitta motsvarande förmåga hos djuren (detsamma gäller förmågan att rodna).

Människor gråter olika mycket. Kvinnor gråter mer än män och det finns studier som visar att testosteron undertrycker tårproduktion. Mest av alla gråter småbarn, men inte bebisar, som i stället skriker. Gråtande varierar också i olika kulturer.

Men vilken funktion hos gråten har gjort att denna egenskap utvecklats hos människor?

Det är svårt att tro att gråt skulle vara ett sätt att rensa ut oönskade ämnen från kroppen, som har med känslor att göra.

Något ligger det säkert i uttrycket att man ”gråter ut”, för att minska spänningar, frustration och sorg. Men det kan knappast vara mer än en delförklaring, och många gråter inte ut.

Det är som bekant svårt att låtsas gråta på ett trovärdigt sätt vilket antyds av begreppet krokodiltårar. Gråt är också svårt för skådespelare att hantera.

Måhända har gråten utvecklats som ett sätt att avgöra mänsklig ärlighet?

En annan förklaring är att gråt har en social funktion hos vår väldigt sociala art: att förmedla medkänsla med de sjuka eller utsatta. Att det är just ögonen som skickar en sådan signal kan ha att göra med att dessa hos människan är väldigt speciella, själens spegel som de är.

/

/

Christopher Cederroth forskare i experimentell audiologi

Johan Frostegård professor i medicin

Kan plåster hjälpa mot tinnitus?

Jag har tinnitus och har blivit rekommenderad att testa speciella plåster mot tinnitus? Fungerar de och i så fall på vilket sätt? / Maria

Svar

Många människor med tinnitus söker precis som du olika sätt att bli av med sitt ringande i öronen. Jag har hört talas om dessa klisterlappar, och har ofta kontaktats av personer med frågor kring dem.

Enligt tillverkarna ska de lindra tinnitus genom så kallad fraktal ljuskonvertering, vilket är ett fenomen som jag inte känner till och därmed inte kan uttala mig om.

Hittills har jag inte sett en enda vetenskaplig artikel som utvärderar klisterlapparnas effekt mot tinnitus.

Sådana studier måste vara mycket väl utformade, med lämpliga kontroller och testgrupper av betydande storlek och optimalt urval av utfallsmått för att säkerställa att resultatet av studien inte 48

Medicinsk Vetenskap №3–2016

Foto: Istock Photos

Svar

F+S Smittar Alzheimer?

Jag har hört att en del forskare misstänker att Alzheimers sjukdom kan smitta? Stämmer det? / Gustaf

Svar

Sur som en citron? Det är oklart om bikarbonat hjälper, och det kan ge biverkningar.

Kan kroppen vara för sur?

Bland personer som är intresserade av hälsokost hör man ibland påståendet att kroppen är för sur, och man ska tillföra baser för att återställa balansen. Vissa tar därför bikarbonat.

Hur vetenskapligt är det egentligen? / Nyfiken KI-student

Foto: Istock Photos

Svar

Balansen mellan syror och baser kallas för pH-balansen, och ett överskott på baser respektive syror kan leda till en pH-obalans. Till exempel kan allvarlig njur- eller lungsjukdom medföra acidos, försurning, vilket kan motverkas med natriumbikarbonat (NaHCO3) som neutraliserar ansamling av sura produkter. Överbehandlar man med NaHCO3 uppkommer istället metabol alkalos, överskott av baser, som kan ge upphov till illamående, domningar, muskelspasmer och muskelryckningar.

Inom hälsokostbranschen förespråkar många extra intag av NaHCO3 då man hävdar att det kan ha gynnsamma effekter på hälsan. Då ökad produktion av sura metaboliter är en konsekvens av ökad anaerob metabolism i en can-

certumör har man bland annat spekulerat i om behandling med NaHCO3 kan göra området runt tumören mer basiskt och hämma tillväxt. Efter hård träning får man acidos till följ av ansamling av mjölksyra, varför man även har spekulerat i att NaHCO3 kan förbättra prestationsförmågan.

Det finns dock inga studier på människa som entydigt stödjer dessa påståenden. Men även om det idag inte finns vetenskapliga belägg för att tillskott med NaHCO3 medför hälsovinster hos friska kan detta heller inte uteslutas eftersom kontrollerade studier på människa saknas.

Sammanfattningsvis; en frisk kropp har en fantastisk förmåga att behålla ett stabilt pH. En frisk människa bör i första hand se till att inta tillräckligt med frukt och grönsaker som anses ha alkaliniserande effekter. Ett kontinuerligt intag NaHCO3 innebär ett extra tillskott av natrium (salt) som kan medföra interaktioner med vissa läkemedel och magtarmbesvär som diarré eller gaser i magen.

/ Peter Stenvinkel professor i njurmedicin

Nej, det kan den inte. De flesta forskare tror att felveckade varianter av ett proteinfragment, amyloid ß-peptid (Aß) ansamlas i hjärnan och orsakar Alzheimers sjukdom. I en brittisk studie från förra året undersökte man om sådana ansamlingar skulle kunna överföras från människa till människa.

Bakgrunden till studien var att man fram till mitten av åttiotalet behandlade barn som led av brist på tillväxthormon med injektioner av preparat framställda från människohjärnor. En del av dessa innehöll extrakt från patienter med Creutzfeldt-Jakobs sjukdom. Även denna sjukdom orsakas av ett felveckat protein, prion-proteinet, som kan överföras vid till exempel injektioner. I några procent av fallen smittades patienterna av prion-proteinet och drabbades av Creutzfeldt-Jakobs sjukdom. Vid obduktion av dessa patienter såg man förutom ansamlingar av prion-proteinet även förhöjda nivåer av Aß, som troligen överförts vid injektion av preparatet. Dessbättre var det ingen av de avlidna som hade diagnostiserats med Alzheimers sjukdom.

Det finns inte heller några andra studier som tyder på att Alzheimers smittar. En nypublicerad studie från Karolinska Institutet utesluter dessutom att demenssjukdomar kan överföras via blodtransfusioner.

/ Lars Tjernberg forskare i neurogeriatrik

Fråga och vinn! Är du nyfiken? Skicka in din klurigaste fråga om medicin så letar vi rätt på en forskare som kan svara.

Bästa frågan vinner en inbunden anteckningsbok. Skicka din fråga till: medicinskvetenskap@ki.se eller Medicinsk Vetenskap, Kommunikationsavdelningen, Karolinska Institutet, 171 77 Stockholm

Medicinsk Vetenskap №3–2016

49

Topplistan

Cancerceller kan upptäckas lättare, tack vare ny forskning.

Ny metod avslöjar vilka gener som är aktiva VID SJUKDOM förändras uppsättningen av RNA-molekyler och proteiner i kroppens vävnader. Detta kan användas för att till exempel ställa diagnoser, något som sker rutinmässigt inom forskning och sjukvård redan idag.

Men hittills har man bara kunnat få kunskap om ifall en viss RNA-molekyl finns i ett vävnadsprov, inte i vilken mängd eller i vilken del av vävnadsprovet den finns.

50

Medicinsk Vetenskap №3–2016

I ett samarbete på SciLifeLab, mellan professorerna Jonas Frisén på Karolinska Institutet och Joakim Lundeberg på KTH, har forskarna lyckats utveckla en ny metod som erbjuder en analys av mängden av alla RNA-molekyler kombinerat med spatial information från mikroskopet.

– Genom att placera vävnadssnitt från ett aktuellt organ på ett glas där vi har placerat DNA-snuttar med in-

byggda adresslappar, så kan vi märka in de RNA-molekyler som bildas av aktiva gener. När vi sedan analyserar förekomsten av RNA-molekyler i provet så visar adresslapparna var i snittet molekylerna befann sig och vi kan även få information om var i provet olika gener var aktiva, beskriver Jonas Frisén, professor vid institutionen för cell- och molekylärbiologi.

Forskningsresultatet har betydelse även när det kommer till att ställa mer precisa diagnoser. Idag tar man ett vävnadsprov, maler ned det och analyserar blandningen av alla celler.

Risken finns att man då missar ett fåtal cancerceller som dränks av signalen från alla andra celler i provet.

– Med vår metod fångar vi lättare upp tumörsignalen då den inte späds ut. Genom att olika delar av vävnadsprovet har sina specifika adresslappar kan man identifiera även ett fåtal tumörceller, säger Jonas Frisén.

Metoden kan användas på alla typer av vävnader, till exempel hjärntumörer hos barn, hudcancer eller för att undersöka hjärtmuskeln vid hjärtsvikt.

– Nu får vi möjlighet att studera vilka gener som är aktiva i vävnader med större upplösning och precision än vad som tidigare har varit möjligt. Det är värdefullt i både grundforskning och diagnostik, säger Jonas Frisén.

Visualization and analysis of gene expression in tissue sections by spatial transcriptomics Ståhl PL, Salmén F, Vickovic S, Lundmark A, Fernández Navarro J, Magnusson J, Giacomello S, Asp M, Westholm JO, Huss M, Mollbrink A, Linnarsson S, Codeluppi S, Borg Å, Pontén F, Costea PI, Sahlén P, Mulder J, Bergmann O, Lundeberg J, Frisén J Science juli 2016

Illsutration: Brad Yeo/The Ispot. Foto: Gustav Mårtensson

Ett urval av de senaste publikationerna från Karolinska Institutet i de mest ansedda vetenskapliga tidskrifterna.

L I S TA

Fler nya topppublikationer

Migrän kopplas till nya gener

Foto: Ulf Sirborn, Gustav Mårtensson, Istock Photos. Illustration: Istock Photos.

MIGRÄN DRABBAR omkring en av sju människor över hela världen. Symtomen är måttlig till svår huvudvärk och återkommande attacker. Den största riskfaktorn för att drabbas är ärftlighet.

Hittills har man identifierat 13 platser i det mänskliga genomet, så kalllade loci, som kan kopplas till migrän.

För att identifiera ytterligare loci har forskarna i en ny studie utfört den hittills största genetiska studien av migrän. Genetiska analyser av material från nästan 60 000 migränpatienter och drygt 300 000 kontroller identifierade 28 platser i mänskliga arvsmassan kopplade till migrän som inte rapporterats tidigare. Ett locus var det första att identifieras på X- kromosomen.

– Identifieringen kan bidra till större insyn i sjukdomsmekanismerna bakom migrän, vilket i sin tur kan vara ett stöd i utvecklingen av nya och effektivare läkemedel, säger forskaren Andrea Carmine Belin vid institutionen för neurovetenskap vid Karolinska Institutet som deltagit i studien.

Meta-analysis of 375,000 individuals identifies 38 susceptibility loci for migraine Gormley P, Anttila V, Winsvold BS et al.

Nature Genetics maj 2016

Anlag för migrän går att se i vårt DNA.

Fetmakirurgi ökar risk för prematur födsel Bariatric surgery and preterm birth Stephansson O, Johansson K, Näslund I, Neovius M NEJM augusti 2016

Forskare har hittat de speciella nervceller som orsakar gåshud.

Gåshudsnerver identifierade MÅNGA AV VÅRA kroppsliga funktioner styrs inte av viljan utan regleras automatiskt, till exempel kroppstemperaturen. Det nervsystem som sköter detta kallas det sympatiska nervsystemet. I en aktuell storskalig analys av sympatiska nervceller har forskare visat att det finns många olika typer av dessa nervceller, och att de har olika funktioner. Bland annat visade de att gåshud och erektion av bröstvårtan orsakas av nervceller som är specialiserade att reglera just detta.

– Att det sympatiska nervsystemet behöver kunna styra olika funktioner i kroppen specifikt är logiskt, men att det sker genom att använda specifika typer av nervceller har faktiskt inte demonstrerats tidigare. I framtiden hoppas vi kunna kartlägga detta ännu mer i detalj. Det är viktig kunskap för att förstå hur kroppen fungerar både i friskt tillstånd och vid sjukdom, säger professor Patrik Ernfors, huvudansvarig för studien vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, Karolinska Institutet.

Visceral motor neuron diversity delineates a cellular basis for nipple- and piloerection muscle control Furlan A, La Manno G, Lübke M, Häring M, Abdo H, Hochgerner H, Kupari J, Usoskin D, Airaksinen MS, Oliver G, Linnarsson S, Ernfors P Nature Neuroscience augusti 2016

Snabbare sätt att behandla nedsatt diafragmafunktion The chaperone co-inducer BGP15 alleviates ventilation-induced diaphragm dysfunction Salah H, Li M, Cacciani N, Gastaldello S, Ogilvie H, Akkad H, Namuduri AV, Morbidoni V, Artemenko KA, Balogh G, MartinezRedondo V, Jannig P, Hedström Y, Dworkin B, Bergquist J, Ruas J, Vigh L, Salviati L, Larsson L Science Translational Medicine augusti 2016 Förändringar i epigenomet bidrar till fetma-associerad diabetes Loss of the corepressor GPS2 sensitizes macrophage activation upon metabolic stress induced by obesity and type 2 diabetes Fan R, Toubal A, Goñi S, Drareni K, Huang Z, Alzaid F, Ballaire R, Ancel P, Liang N, Damdimopoulos A, Hainault I, Soprani A, Aron-Wisnewsky J, Foufelle F, Lawrence T, Gautier JF, Venteclef N, Treuter E Nature Medicine juni 2016 Demenssjukdom överfördes inte via blodtransfusioner Transmission of neurodegenerative disorders through blood transfusion: A cohort study” Edgren G, Hjalgrim H, Rostgaard K, Lambert P, Wikman A, Norda R, Titlestad K-E, Erikstrup C, Ullum H, Melbye M, Busch MP, Nyrén O Annals of Internal Medicine juni 2016 Stamceller förlänger liv vid kronisk myeloisk leukemi Life expectancy of patients with chronic myeloid leukemia approaches the life expectancy of the general population Bower H, Björkholm M, Dickman PW, Höglund M, Lambert PC, Andersson TML Journal of Clin Oncology juni 2016 Medicinsk Vetenskap №3–2016

51

Aktuellt på KI Armita Golkar medverkar i flera av höstens tvprogram, ”Fråga Lund” och ”Sociala monster”.

Hon är forskare i psykologi vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.

För fler tips om aktiviteter på Karolinska Institutet

ki.se/ kalender

resultat från sitt avhandlingsarbete vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle.

Var? Sal 102, Alfred Nobels allé 23, Campus Huddinge.

När? 11 oktober kl 12. Öppet hus: Välkommen till Äldreforskningens Hus OKT Prova din handstyrka och testa ditt luktsinne.

Gör kognitiv minnesträning i Hjärnlabbet. Lyssna på experter om äldreforskning. Mer information: ki-su-arc.se.

Var? Äldreforskningens Hus, Gävlegatan 16 & 18A samt Aula Medica, Nobels väg 6, Solna.

När? 27 oktober 8.30-12.30 (i Äldreforskningens Hus), 13.30-17 (i Aula Medica). Föranmälan krävs till förmiddagen.

27

Missa inte!

Armita Golkar reder ut hur sociala medier påverkar vårt beteende.

Seriestart i SVT den 5 oktober.

Aktiviteter med Karolinska Institutet Föredrag: Hör forskare på Bokmässan SEP Gluten - ett vitt gift? Det är titeln på Jonas F Ludvigssons föredrag på årets Bokmässa apropå hans nya bok om glutenintolerans.

Lyssna på honom och andra forskare som lanserar böcker, till exempel Christina Andersson och Anders Hammarberg.

Var: Svenska Mässan i Göteborg När: Den 22-25 september, se bokmassan.se för program

22

Forskardag för unga: Forskarfredag i Stockholm SEP Vad kännetecknar en psykopat? Hur lättlurad är hjärnan? Kom och hör Karolinska Institutets forskare svara. Utställningar, stand up sciencetävling och forskarmöten.

Var: Debaser Medis och Vetenskapens hus i Stockholm.

När: Den 30 september, se forskarfredag.se/stockholm för program.

Tips! Forskarfredag arrangeras även på många andra platser i landet, se forskarfredag.se.

ForskarFredag på Friskis & Svettis Anna Krook, profesSEP sor i fysiologi på Karolinska Institutet föreläser om vad som händer inne i muskeln när vi tränar.

Var? Friskis & Svettis Hagastan, Gävlegatan 22, Stockholm.

När? 30 september Kl 8.30-9.30.

Gratis, men antal platser är begränsade.

30

Stockholm Psychiatry Lecture: Beneath the mask: The NOV search for successful psychopathy Professor Scott o. Lilienfeld, Emory University, will examine the nature of a scientific controversy regarding psychopathy.

Var? Nobel Forum, Nobels väg 1, Karolinska Institutet, Campus Solna.

När? 8 november kl 15-17.

8

TV-premiär: Kulturprogram om sociala medier OKT Jens von Reis reder ut vilken påverkan sociala medier har på vårt beteende i tvprogrammet Sociala monster.

KI-forskaren Armita Golkar medverkar.

Var? SVT. När? 5 oktober.

5

Halvtidsseminarium: Psykisk hälsa hos unga vuxna som OKT drabbades av tsunamin i Sydostasien 2004 då de var 10-15 år gamla Petra Adebäck presenterar

11

Öppet hus: Forskningens dag på Danderyds sjukhus.

NOV Presentationer, posterutställning om aktuella forskningsprojekt med mera.

Mer information: ds.se Var? Aulan Danderyds sjukhus När? Torsdag den 10 november kl 9-16.30. Ingen föranmälan.

10

52

Medicinsk Vetenskap №3–2016

Sökbart: 700 timmar film om hiv och aids Nu finns ett historiskt filmarkiv över hiv/aids tillgängligt och sökbart via Karolinska Institutet. Materialet innehåller unik information om historien kring hiv/aids och består av cirka 700 timmar film från 1986 fram till idag, dokumenterat av filmaren Staffan Hildebrand. Tillgången till det fullständiga arkivet är reserverad för forskning och utbildning men ett urval av filmer finns tillgängliga för alla. Läs mer och se filmer på: faceofaids.ki.se

Foto: Gustav Mårtensson

30

Boktips FLER BOKTIPS

Gluten – vad säger vetenskapen?

Jonas Ludvigsson (Karolinska Institutet University press i samarbete med Volante) Allt fler prövar en glutenfri Missa inte! kost men det är bara Intervju med meningsfullt om du professor Jonas lider av celiaki. Läs Ludvigsson på mer i en ny bok om sidorna 22-23. forskningen kring celiaki, främst riktad till patienter.

Frisk till 100 Aleksander Perski (Natur & Kultur) Ungefär hälften av alla som fötts på 2000-talet beräknas bli över 100 år. Att låta kroppen återhämta sig regelbundet är en av de forskningsbaserade friskfaktorer Aleksander Perski lyfter fram i sin nya bok som ska inspirera människor att leva ett hälsosamt liv även i hög ålder.

Det var redan för tio år sedan, när Christina Andersson drabbades av en hjärtsjukdom, som hon började fundera över vikten av att ha medkänsla med sig själv när man råkar ut för motgångar.

Foto: Carola Björk

Var snäll mot dig själv – och andra

Compassioneffekten. Att utveckla självtillit och inre trygghet Christina Andersson (Natur & Kultur)

OM VI UTVECKLAR vår självmedkänsla – det vill säga övar oss i att bemöta oss själva med värme, omsorg och förståelse vid svårigheter i livet – så kommer vi också att utveckla medkänsla med andra. Det menar Christina Andersson, psykolog och forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet, som skrivit en ny bok om det hon kallar compassion-effekten.

- Compassion är ett förhållningssätt som utgår från att man är omtänksam, vänlig och vill hjälpa sig själv och andra, speciellt vid motgångar och utmaningar, säger hon.

Att vara snäll mot sig själv när man känner sig misslyckad är kanske inte alltid så lätt. Men precis som man kan träna sig på att laga mat eller spela datorspel kan man träna sig i förmågan till compassion, enligt boken, som innehåller instruktioner om hur man kan gå tillväga. Bland annat handlar det om att identifiera eventuella hinder för att känna självmedkänsla som kan ha utvecklats under livet.

Men också att bli mer medveten om hur man tänker om sig själv.

- Man måste börja med att lägga märke till sin inre blick. Är den dömande och oengagerad, eller en blick som bryr sig? Jag tror vi behöver inse hur mycket vänlighet och omtanke betyder, från oss själva och andra, för att vi ska må bra, säger hon.

Cecilia Odlind

Epilepsiboken Torbjörn Tomson med flera (Svenska Epilepsiförbundet) För personer med epilepsi och deras anhöriga finns nu en ny bok, skriven av experter, som innehåller grundläggande fakta om sjukdomen och dess behandlingsmöjligheter, patientberättelser och vardagskunskap för drabbade. Beställ via: irmeli.patricius@epilepsi.se.

För mycket för ofta Effektiva metoder för måttligt drickande Anders Hammarberg och Karin Romberg (Natur & Kultur) En miljon svenskar dricker för mycket alkohol. För många är det möjligt att återgå till måttlig konsumtion på egen hand, enligt en ny bok, som ger praktisk hjälp.

Medicinsk Vetenskap №3–2016

53

Ögonblicket Tore Curstedt Berättat för: Matts Heijbel Foto: Annika af Klerker

”Vår otestade medicin räddade pojken” Den för tidigt födda bebisens ansikte gick från blått till rosa.

Tore Curstedt och hans kollega var på plats när deras medicin testades för första gången. ”Jag var 37 år gammal och arbetade som vanligt i mitt laboratorium på Karolinska Institutet.

Jag och forskarkollegan Bengt Robertson satsade allt på att få fram surfaktant från grislungor. Ämnet bildas naturligt i våra lungor men saknas hos för tidigt födda som därför riskerar att drabbas av lungkollaps.

Bengt och jag hade sett att försöksdjur som fick surfaktant överlevde, till skillnad från djuren i kontrollgruppen.

Jag stod där i vit rock och höll på med blandningar då det ringde i telefonen. Det var Bengt. Han var vid S:t Görans sjukhus. Där fanns en för tidigt född pojke som andades dåligt. Han var blå och skulle dö inom några timmar.

Läkarna och föräldrarna ville pröva vårt surfaktant för att se om pojken kunde räddas.

Men som läkemedel var det inte klart och ännu inte testat på människor. Samtidigt, resonerade vi, om vi nu kunde rädda livet på ett barn som var döende så var det kanske värt ett försök. Jag hade inget färdigt surfaktant men inom en timme var en dos iordningställd.

Sedan kastade jag mig i en taxi och åkte till S:t Görans sjukhus.

Och tänk! Redan efter några minuter vek den blå färgen bort, pojken blev rosa och kunde syresätta sig själv.

Det var ett fantastiskt ögonblick. Flera år senare var vi klara med medicinen. Namnet Curosurf är byggt på våra namn Curstedt och Robertson. Fram till idag har medicinen räddat livet på minst en halv miljon barn.

Hösten 2016 börjar kliniska tester på vår syntetiska variant, hittills har allt varit beroende av vävnad från grisar.

Nyligen fick jag träffa pojken vi räddade, som idag är 33 år gammal. Jag var nervös innan men blev lättad och glad när jag såg att han numera är en frisk man.”

54

Medicinsk Vetenskap №3–2016

Namn: Tore Curstedt Titel: Docent vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet.

ANNONS

KI Alumni & Friends

KI Alumni & Friends är ett socialt och professionellt nätverk för alla som vill hålla kontakten med KI. Gå på seminarier, återträffar och håll kontakten med gamla kursare.

Du får en gratis prenumeration av Medicinsk Vetenskap.

Medlemskapet är kostnadsfritt.

Gå med idag! ki.se/alumni

adlego.se

We perform GLP studies to characterize new drug candidates We have access to equipment for: Angiography Micro-PET MRI, CT Blood pressure EKG Calorimetry

IVIS Haematology Clinical chemistry Bioanalysis BSL-3 containment Surgical interventions

Please contact us if you need to characterize drugs with regards to: DMPK Toxicity ISO 10993 Histopathology

Effect Biocompatibility ISO 15798

POSTTIDNING B

ANNONS

0QFSJP ÊS QBUJFOUFOT TLZEE NPU MVGUFOT CBLUFSJFS TLBQBS FO TUFSJM [PO LSJOH TÌSPNSÌEF PDI JOTUSVNFOU

Operio är ett mobilt sterilzonsaggregat med integrerat och fällbart assistansbord, avsett för användning i den sterila operationszonen.

Med ett riktat ultrarent* luftflöde skyddar Operio både sårområde och sårnära sterila instrument mot luftburen smitta och bakteriebärande partiklar.

Operio ersätter assistansbordet i operationszonen och tar ingen ytterligare plats.

7JE TUÚSSF LJSVHJTLB JOHSFQQ LPNQMFUUFSB NFE TUFSJMCPSEFU 4UFSJ4UBZ GÚS FUU LPNQMFUU TLZEE GÚS BMM TUFSJM VUSVTUOJOH

4F GJMNFO PN MVGUCVSFO TNJUUB J PQFSBUJPOTTBMFO PDI IVS EV TLZEEBS EJO TUFSJMEVLOJOH

XXX UPVMNFEJUFDI DPN

5PVM .FEJUFDI "# 5VOCZUPSQTHBUBO 7ÊTUFSÌT 5FM JOGP!UPVMNFEJUFDI DPN XXX UPVMNFEJUFDI DPN