Medicinsk Vetenskap nr 3 2017

Nyttobakterier - från topp till tå En tidning från Karolinska Institutet Nummer 3 • September 2017 Pris: 50 kronor

E X P E R I M E N T L U ST

De forskar på sig själva P- P I L L R E T 6 0 Å R

”Vi vet för lite om humörpåverkan” FA K E N E W S

Så kan du skilja ”fakta” från fakta

Älskade kaffekopp Så påverkar den din kropp

PLUS: KVINNOMINNE / FIKONSPRÅK / TANDGNISSEL

ANNONS

Innehåll

Framsteg 7 8 9 13

Sterilt med ström och silver Han tar över rodret på KI Möt cancercellernas onda kung Forskarspråk allt otydligare

I fokus 22 Nyfiken på kaffe: Därför kan du fortsätta sörpla

№3—2017 32

Överallt. Allt om bakterierna som befolkar oss och varför de behövs.

24 Perspektiv p-pillret 60 år: Ännu oklart hur humöret påverkas

Möt forskarna 12

Hallå där Emma Frans: ”Vi måste vara rädda om vetenskapen”

16 Tre forskare som testar sig själva: ”Då förstår jag patienterna bättre” 30 Carl Johan Sundberg: ”Därför är träning bra”

Foto: Annika af Klercker, Martin Stenmark, Istockphoto. Illustration: Björn Öberg.

54 Agneta Herlitz om sin upptäckt: ”Damerna hade bättre minne”

På djupet: Våra vänner bakterierna 32 Utan mikrobiotan blir vi sjuka 33 Drabbad: ”Jag var desperat” 41 Forskarna svarar: Så har de ändrat sina matvanor.

22

Alltid i MV 10 14 20 47 50 52 53

I korthet Utblick Tidslinjen: Preventivmedel Frågor och svar Topplistan Aktuellt vid KI Boktips

30

Piggelin!

Tack vare koffein.

Fajtas mot troll. Så får du faktakoll.

12

På gång. Han förstår vikten av att inte sitta still.

20 Kontroll. Vi listar preventivmedel genom tiderna.

3

Redaktören har ordet

D

ET VAR DAGEN INNAN tidningen skulle lämnas till tryck. Vi behövde fylla ett litet utrymme på en notissida – och jag fann en intressant siffra från en studie om ärftlighet vid cancer. På grund av platsbrist kortades slutsatsen ner till två förklarande meningar.

När resultat från en stor befolkningsstudie summeras i ett par meningar gäller det att formulera sig rätt, tänkte jag, och skickade för säkerhets skull den extremt korta texten till professorn och inväntade ett okej. Snart fick jag svaret att detta inte riktigt stämde, det var mer komplicerat än så. För säkerhets skull hade han i sin tur tagit med en kollega i mejlsvaret. En mejldiskussion startade nu, där ytterligare en rad experter kopplades in och från inläggen kunde jag förstå att de inte var helt överens om hur siffrorna egentligen skulle beskrivas. Själv hade jag för länge sedan letat upp en annan, mindre komplicerad siffra.

Varför berättar jag detta? Förutom att händelsen illustrerar skillnaderna mellan journalistens påtagligt konkreta tids- och utrymmesramar och krav på begriplighet och forskarnas mer tålamodskrävande resonerande, så säger den också något om vad forskning är. Min egna första tanke var förvåning: Men jösses, vet de inte vad de har studerat? Har de noll koll? Men efter en kort stunds reflektion insåg jag: Det är så här vetenskapligt arbete ser ut. Genom att diskutera och resonera, kritisera och argumentera rör sig vetenskapen trevande framåt.

Ett exempel ges i min kollega Ola Danielssons intressanta text om hur man sett på kaffets hälsoeffekter genom tiderna. På 1970- och 80-talen kom studier som kopplade ihop kaffekonsumtion med ökad risk för cancer och hjärt-kärlsjukdom. Men med mer omfattande studier kunde cancerrisken förklaras av rökning, som ofta hängde ihop med kaffedrickande. Och påverkan på blodfetterna visade sig främst gälla ofiltrerat kokkaffe. Istället har det kommit en rad studier som visar att kaffe verkar kunna skydda mot vissa sjukdomar som Parkinsons sjukdom och typ 2-diabetes. Forskarna är dock öppna för att slutsatserna kan behöva omvärderas igen. Kanske skyddet mot typ 2-diabetes delvis kan förklaras av att kaffedrickare blir mindre sugna på sötsaker?

Forskning pågår. Under tiden fikar vi väl vidare.

Och frågan om hur ärftlighet och cancer egentligen hängde ihop? Den ansågs så intressant att det senare blev ett forskningsprojekt.

4

Medicinsk Vetenskap №3–2017

Medarbetare i detta nummer Felicia Lindberg Forskningskommunikatör Felicia Lindberg arbetar vid Karolinska Institutets kommunikationsavdelning. Hennes passion är att begripliggöra komplicerad forskning utan att förenkla för mycket. Hon är utbildad biomedicinare och nutritionist och har tidigare arbetat som vetenskapsjournalist.

Björn Öberg Illustratör Björn Öberg arbetar på frilansbasis sedan cirka tio år tillbaka och till specialområdena hör redaktionell illustration och reklamillustration. I det här numret har han tecknat våra vänner bakterierna som finns överallt på våra kroppar.

Marco Glijnis Fotograf Marco flyttade från Holland till Dalarna för 12 år sedan.

Tillsammans med sitt team etablerade han Kola Productions som tar allt från porträtt och redaktionella bilder till reklamfotografi och Fine Art.

Dessutom: Mattias Ahlm, Mårten Göthlin, Fredrik Hedlund, Anders Kjellberg, Annika af Klerker, Maja Lundbäck, Anders Nilsson, Johan Sievers, Martin Stenmark.

Foto: Henric Lindsten , Stefan Zimmerman, Corina Glijnis-Noom.

Cecilia Odlind:

Redaktionen Nyttobakterier - från topp till tå En tidning från Karolinska Institutet Nummer 2 • Maj 2017 Pris: 50 kronor

En tidning från Karolinska Institutet Nummer 3 • September 2017 Pris: 50 kronor

Chefredaktör Cecilia Odlind 08–524 861 16 cecilia.odlind@ki.se

N

E X P E R I M E N T L U ST

De forskar på sig själva P- P I L L R E T 6 0 Å R

”Vi vet för lite om humörpåverkan”

Henrik Forsberg, frisk frivillig.

FA K E N E W S

Så kan du skilja ”fakta” från fakta

Älskade ka aff ffe ek ko op pp p Så påverkar den din kropp

ÖV E R D R I V E N O R O

Så behåller du lugnet TINNITUS

Inre oljud ska tystas PA S S I O N E R A D E

De vill inte gå i pension

TA

2 / 2017

Sanna och Rebecka Johansson, tvillingar.

Monica Röhr Sjöqvist, patient i balansstudie.

Ansvarig utgivare Marie-Louice Isacson, Tf kommunikationsdirektör, Karolinska Institutet

CK! Möt försökspersonerna som får forskningen att rulla

Mattias Carlsten, benmärgsdonerande läkare.

PLUS: KVINNOMINNE / FIKONSPRÅK

/ TANDGNISSEL R HÅR HÅ PSH PP ROPPS KRO US / K RUS VIR NGAR / ROTAVI TNIING UTN KJU PLUS: SKJ

Redaktör Ola Danielsson ola.danielsson@ki.se Kontakt E-post: medicinskvetenskap@ki.se Formgivare Lisa Sigebrand, lisa.sigebrand@ci.se Johan Blomgren johan.blomgren@ci.se Annonser Jan Nilsson jan.medicinskvetenskap@telia.com Redaktionsråd Maria Eriksson, Niklas Juth, Jessica Norrbom, Christian Rück, Mikael Rydén, Louise Sjöholm, Kristiina Tammimies.

2017-09-04 11:58

Prenumerera på Medicinsk Vetenskap

Beställ redan i dag 4 nummer för 200 kr E-post: medicinskvetenskap@ki.se Internet: ki.se/medicinskvetenskap

Omslagsfoto iStockphoto Tryck E-print Medicinsk Vetenskap ges ut av Karolinska Institutet och utkommer med fyra nummer per år.

ISSN 1104-3822 Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att på ett avgörande sätt bidra till att förbättra människors hälsa.

I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Följ oss på Facebook! facebook.com/ medicinskvetenskap

Medicinsk Vetenskap №3–2017

5

ANNONS

MediCase eCRF Ett eCRF alla har råd med s Enkelt, effektivt, säkert s Besöksplanering s Patientenkäter s Riskbaserad monitorering

www.medicase.se

Det senaste inom medicinsk forskning

Foto: Istockphoto

Bakteriefritt med ström och silver Forskare har utvecklat ett nytt sätt att förhindra bakterietillväxt på ytor genom att först belägga ytan med ledande plast täckt av ett lager med nanopartiklar av silver och sedan addera en svag elektrisk ström.

Elektriska stötar och höga doser av silver är välkända vapen mot bakterier, men dessa metoder används sällan på exempelvis sjukhus eftersom de även kan vara farliga för människor. Forskarna har nu visat att det räcker med mycket låga silverkoncentrationer och svag strömstyrka för att döda bakterier – om båda metoderna används samtidigt.

Silverdöd Läs även om hur bland annat silver kan döda multiresistenta bakterier på sidan 11.

– Mindre angrepp på bakterierna förstärks när de sker på flera fronter samtidigt, förklarar Agneta Richter-Dahlfors, professor vid institutionen för neurovetenskap som har lett arbetet.

Forskarna har inte testat tekniken på kliniken ännu men de hoppas att den i framtiden ska kunna användas för att hålla ytor på sjukhus och andra ställen med höga hygieniska krav fria från smittsamma bakterier. Advanced healthcare materials augusti 2017

Medicinsk Vetenskap №3–2017

7

Nyheter ”En genuin forskare som inte får forska på en vecka eller två får nästan abstinensbesvär”

Han är hjärnforskare och engagerad samhällsdebattör. Som ny rektor för Karolinska Institutet vill Ole Petter Ottersen lyfta utbildningen och skapa långsiktighet för forskningen.

DEN 1 AUGUSTI 2017 tillträdde Ole Petter Ottersen som Karolinska Institutets nya rektor. Han har en bakgrund som läkare och professor i medicin vid Oslo universitet och var Oslo universitets rektor mellan 2009 och juli 2017.

På Karolinska Institutet vill han prioritera ett väl fungerande samarbete mellan universitetet, Karolinska universitetssjukhuset och landstinget. Han vill också ge utbildningen högre status än den har i dag.

– Karolinska Institutet har som mål att vara ett världsledande forskningsuniversitet men bör också ha som mål att vara på topp inom utbildningen. Jag tycker att kombinationen är inspirerande, det är fantastiskt att forska och att kommunicera forskningsresultat till studenter och att få deras respons, säger Ole Petter Ottersen.

Efter en krisdrabbad tid för Karolinska Institutet, då mycket arbete har ägnats åt 8

Medicinsk Vetenskap №3–2017

Läkeväxter pryder frimärken åtgärdsprogram i spåren av Macchiariniärendet, är det många som har väntat på en nystart i och med en ny rektor.

– Jag har funderat mycket på frågan om hur man skapar arbetsglädje i en organisation som har haft stora utmaningar. Det sker så många fantastiska ting på Karolinska Institutet, inte minst med alla nya byggnader och möjligheter som växer fram. Men jag tror likväl att excellens i verksamheten måste balanseras mot excellens i att skapa en god arbetskultur och en god etisk beredskap, då tror jag att Karolinska Institutet har en fantastisk framtid, säger Ole Petter Ottersen.

Sin egen forskning har han ägnat åt hjärnan, om hur nervceller ”snacker” med varandra. Han har också intresserat sig mycket för global hälsa och har lett ett arbete med att undersöka olikheter i hälsa runt om i världen och vilka mekanismer som styr det.

I Norge är Ole Petter Ottersen känd för att vara en flitig bloggare och samhällsdebattör. Han talar ofta om vikten av långsiktighet och uthållighet som en förutsättning för forskningsframgångar, liksom om behovet av många starka forskningsfinansiärer och högre basanslag för universiteten.

– Forskning tar tid. Man måste vara försiktig med att hela tiden ändra målbilden för forskningsfinansieringen, säger han.

Den 29 september installeras Ole Petter Ottersen som ny rektor vid Karolinska Institutet.

Släpp. Fingerborgsblomman är dödlig. Men i rätt dos kan den hjälpa mot hjärtsjukdom och har använts som läkeväxt sedan medeltiden. Tillsammans med Groblad och Johannesört pryder den nu de nya frimärken som ges ut i samband med att Karolinska Institutets medicinhistoriska bibliotek, Hagströmerbiblioteket, firar 20 år. Läs mer om firandet på hagstromerlibrary.ki.se

70 Det fyller det svenska personnumret i år. Inom medicinsk forskning har det använts i kombination med de nordiska hälsoregistren för att studera miljoner människor över lång tid och varit en viktig förutsättning för många vetenskapliga framsteg. Källa: Professor Jonas Ludvigsson.

Foto: Gustav Mårtensson.

”Jag vill skapa arbetsglädje”

Ole Petter Ottersen är Karolinska Institutets nya rektor. Följ hans arbete på blog.ki.se/rektor.

Karolinska Institutets nya rektor Ole Petter Ottersen om sitt forskningsberoende. Han säger sig dock förstå att det nu i starten kan bli svårt att få tid till egen forskning.

Källa: Läkartidningen

Närkoll på cancerstamceller Framsteg

Och?

Roten till det onda

Vid Karolinska Institutet har forskare lyckats skilja ut cancerstamceller, som driver sjukdomen, från vanliga cancerceller i leukemipatienter. Kunskapen används nu för att försöka utveckla mediciner som specifikt kan slå ut dessa celler och hindra dem från att bli resistenta mot behandlingen.

Text: Mårten Göthlin Illustration: Anders Kjellberg

Hur? Var? Cancerstamcellers ursprung kan variera. Både stamceller och vanliga celler var som helst i kroppen kan genomgå mutationer som ger dem förmågan att dela sig okontrollerat.

Vissa mutationer i gener som styr celltillväxt, celldelning och cellfunktion kan bidra till cancerstamcellernas uppkomst, men exakt hur och varför försöker forskare fortfarande reda ut. Cancerstamcellernas förmåga att förnya sig till cancerceller med helt nya egenskaper gör att cancern kan bli mer motståndskraftig mot behandling, och även göra den mer aggressiv.

Vad? Ingen cancer är den andra lik sägs det och en av orsakerna till det är cancerstamceller. Likt vanliga stamceller, som kan utvecklas till flera olika celltyper, kan cancerstamceller bilda olika typer av cancerceller som måste behandlas på olika sätt.

Källa: Petter Woll, forskare vid institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet.

Medicinsk Vetenskap №3–2017

9

Framsteg I korthet Forskningsnyheter hämtade från

ki.se/nyheter

Om syftet är att bygga muskler kan det vara idé att undvika antiinflammatoriska läkemedel i samband med styrketräningen.

”Det blir som en naturlig dopning. ” Eddie Weitzberg, professor i anestesiologi och intensivvård, om att många idrottsmän dricker rödbetsjuice för att förbättra prestationen. I rödbetan finns nitrat som omvandlas till NO i kroppen och där minskar syreförbrukningen i samband med arbete. Källa: Sommarmat i SR

Minskad tandvård och sämre munhälsa efter demensdiagnos

Värktabletter kan hämma muskeltillväxt Styrkeförlust. De flesta lättare värk- och febernedsättande receptfria preparat, bortsett från paracetamol, är antiinflammatoriska läkemedel av typen NSAID (non steroidal anti-inflammatory drugs). I en aktuell studie lottades friska 18–35-åriga män och kvinnor till att inta antingen en relativt hög dos NSAID ( 1200 mg ibuprofen/Ipren, vilket är en normal dygnsdos) eller en låg dos NSAID ( 75 mg acetylsalicylsyra/Trombyl) dagligen i åtta veckor. Under samma period genomförde försökspersonerna övervakad styrketräning för lårmusklerna två till tre gånger per vecka.

Efter åtta veckor hade de försökspersoner som fått låga doser acetylsalicylsyra fått ungefär dubbelt så stor muskelvolymökning jämfört med de personer som fått höga doser ibuprofen.

– Resultaten är intressanta eftersom intaget av antiinflammatoriska läkemedel är väldigt stort över hela världen. Vi valde att titta på effekten av ibuprofen eftersom det är ett av de mest välstuderade antiinflammatoriska läkemedlen på marknaden, men vi tror att alla typer av receptfria NSAID-preparat i höga doser påverkar musklerna på liknande sätt, säger Tommy Lundberg, forskare vid institutionen för laboratoriemedicin på Karolinska Institutet och huvudansvarig för studien.

Resultaten tyder på att muskelns inflammationsprocesser i samband med styrketräning är gynnsamma för den långsiktiga uppbyggningen av ny muskelmassa, åtminstone hos unga personer, menar forskarna. Felicia Lindberg Acta physiologica augusti 2017 10

Medicinsk Vetenskap №3–2017

rolinska Institutet har med hjälp av registerdata undersökt tandvårdskonsumtion och munhälsa hos ett stort antal individer före och efter demensdiagnos. Data från drygt 58 000 personer under tidsperioden 2007-2015 ingick.

– Vi såg att antalet tandläkarbesök minskade signifikant efter demensdiagnosen och att minskningen av tandvårdskonsumtion var mer uttalad hos patienter med snabbare kognitiv försämring, säger Maria Eriksdotter, professor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle.

Dålig munhälsa kan bland annat leda till smärta, sänkt livskvalitet och svårigheter att äta.

– Det behövs en bättre struktur för att fånga upp dessa patienter och se till så att de går på sina tandvårdskontroller, säger Gunilla Sandborgh Englund, professor vid institutionen för odontologi. Alzheimer’s & Dementia: The Journal of the Alzheimer’s Association juli 2017

Foto: Istockphoto

Försämring. Forskare vid Ka-

Virus oväntat ofta orsak till infektioner Diagnosproblem. En ny avhandling från Karolinska Institutet som kartlagt luftvägsvirus hos drygt 1300 barn visar att virus är Många virusinfektioen större orsak till ner hos barn misstas för svåra luftvägsinbakterieinfektioner, visar ny fektioner än man forskning. Det riskerar leda till tidigare trott. att barnen felbehandlas med – Resultaten tyder antibiotika, vilket i sin tur ökar på att vi behöver problemet med antibiotikabättre behandlingsresistens. metoder mot virus. Vår forskning kan bidra till att ge läkemedelsindustrin rätt fokus vid utveckling av nya antivirala läkemedel.

Vetskapen om vilket virus barnet fått kan också ge föräldrar bättre information om sjukdomens förlopp och smittsamhet, säger Samuel med båda dessa system. Hit Rhedin, läkare och forskarhör gramnegativa bakterier studerande vid institutionen som ansvarar för de flesta av för medicin, Solna. alla dödliga infektioner och Inom kort inleder forskargruppen utvärderingar av ett som är på väg att bli resistenta mot dagens antibiotika. nytt blodprovstest som kan Forskarna hoppas nu att diagnostisera virus betydligt metoden, som än så länge snabbare. Läs denna och andra avhandlingar på publihar testats på möss, kan utcations.ki.se vecklas till ett nytt läkemedel. EMBO juni 2017

Nytt vapen mot resistenta bakterier

Foto: Istockphoto

Silverdöd. Forskare vid Karo-

linska Institutet har upptäckt att kombinationen av silver och läkemedelskandidaten ebselen kan användas för att döda multiresistenta bakterier.

Arne Holmgren, professor vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, och hans kollegor har tidigare visat att enbart ebselen kan döda vissa multiresistenta bakterier genom att blockera cellernas så kallade thioredoxinsystem, som för vissa bakterier är helt avgörande för tillväxt. Andra bakterier använder glutaredoxin och påverkas därför inte.

Forskarna har nu visat att ebselen i kombination med silver kan slå ut bakterier

Minskad risk för RA hos p-pilleranvändare Samband. I en ny studie har forskare vid bland annat Karolinska Institutet analyserat data från drygt 2800 kvinnor med ledgångsreu-

matism (reumatoid artrit, RA) som jämfördes med över 5300 slumpmässigt utvalda kvinnor i samma ålder. Kvinnorna svarade på frågor och lämnade blodprover för att kontrollera förekomst av så kallade ACPA-antikroppar.

Nio av tio personer som har ACPA-antikroppar har RA. Risken att utveckla ACPA-positiv ledgångsreumatism visade sig vara 15 procent lägre hos aktiva p-pilleranvändare och 13 procent lägre hos tidigare ppilleranvändare jämfört med kvinnor som aldrig hade tagit p-piller. Då detta är en observationsstudie kan dock

47 %

av alla svenskar får tio eller fler läkemedel under sina sista månader i livet. Det visar en ny studie från institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle. Förutom symtomlindrande läkemedel ges även ofta läkemedel av mer tvivelaktig nytta, som förebyggande behandling av hjärt-kärlsjukdom. The American Journal of Medicine maj 2017

inga säkra slutsatser dras om orsakssamband. Amning hade ingen signifikant påverkan på risken.

Annals of the Rheumatic Diseases augusti 2017

Placebo påverkar oavsett intelligens Förväntan. Placeboeffekten innebär att tankens kraft kan påverka kroppens funktioner, till exempel när ett sockerpiller lindrar smärta om vi tror att det är en riktig värktablett. Forskare vid Karolinska Institutet och Harvard Medical School har analyserat 24 publicerade läkemedelsstudier där personer med en IQ under 70 har ingått. Resultaten visade att även personer med svåra medfödda kognitiva funktionsnedsättningar påverkades av placeboeffekten.

– Slutsatsen är att outtalade förväntningar hos de som är delaktiga i behandlingen förändrar neurobiologin och i förlängningen också läkemedelssvaret hos patienten, säger Karin Jensen, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap. Neurology maj 2017 Medicinsk Vetenskap №3–2017

11

Framsteg Hallå där EMMA FRANS

forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet.

Varför ska vi bli mer kritiska?

Hon har kallats en av Sveriges roligaste. Men budskapet i Emma Frans nya bok är inget skämt. ”Vetenskapen är inte perfekt, men den är det bästa vi har. Vi måste vara rädda om den.”

Text: Cecilia Odlind Foto: Annika af Klercker Vad handlar din nya bok om?

– Hur man kan ha ett mer kritiskt förhållningssätt när man till exempel lyssnar på politiker eller följer sociala medier. Ansvaret för faktakontroll faller idag i större utsträckning på den enskilda individen. Som forskare är man skolad i ett vetenskapligt förhållningssätt men jag tror det är viktigt att människor i allmänhet blir bättre på detta.

Varför tror du det?

– Idag är det lättare än någonsin, för den som vill, att på internet hitta ”fakta” som stödjer en viss ståndpunkt. Det har lett till att man talar om ”the post truth era” där inga riktiga sanningar längre existerar. Men jag tror snarare att vi befinner oss i en övergångsfas där vi fortfarande håller på att lära oss vilka digitala källor som vi kan lita på.

Vad är viktigt att tänka på när man läser om ny forskning?

– Vem som är avsändaren. Om forskningen stöttats av en organisation med en viss agenda så kan det ha påverkat resultatet. Ett annat vanligt problem är att skenbara samband presenteras som orsakssamband. Men blir vi verkligen smarta av att äta fisk? Eller kan det vara 12

Medicinsk Vetenskap №3–2017

VINN EMMA FRANS BOK Läs mer på sidan 53.

så att smarta människor äter mer fisk för att de läst att det är nyttigt? Många missar också att resultat från cell-och djurförsök inte alltid kan översättas direkt till kunskap om människan. En del studier är även för små eller baseras på osäkra data. Det gör slutsatserna svaga.

Vad är största utmaningen när man talar om detta?

– Att prata om forskningens brister samtidigt som man förklarar dess nödvändighet. För vetenskapen är ju inte perfekt. Men den är samtidigt så mycket bättre än alternativen: pseudovetenskap, magkänsla eller något som killen på gymmet sa.

Vad forskar du själv om?

– Just nu avslutar vi ett forskningsprojekt som tyder på att adhd ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar. Det har funnits

”Jag tror inte på allt min femåring säger. På motsvarande vis måste vi lära oss att förhålla oss kritiska till vad som sprids i till exempel sociala medier .”

Det menar forskaren Emma Frans som är aktuell med en ny bok.

en misstanke om att adhd-mediciner skulle ligga bakom den ökade risken, men våra resultat talar för att de som får medicin snarare klarar sig bättre.

Du skriver inte bara bok. Du twittrar, bloggar, poddar etcetera. Varför?

– Jag kände att naturvetarnas röster saknades i den offentliga debatten och ville bidra. Mottagandet blev varmt, det finns ett stort sug efter populärvetenskaplig kommunikation inom medicin. Jag ser också risken att dålig rapportering om forskning leder till att människor slutar tro på forskningen.

Men det vetenskapliga angreppssättet är det mest effektiva vi har för att ta reda på sanningen. Därför är det viktigt att vi sprider ny forskning på ett trovärdigt sätt. Följ Emma Frans på twitter: twitter. com/dremmafrans, twitter.com/altflashar

2 × Språk och vetenskap Framsteg

Forskarspråk har blivit fikonspråk Att förstå en vetenskaplig artikel är inte alltid så lätt.

Och det har bara blivit svårare med tiden, enligt en ny studie.

Text: Ola Danielsson

Foto: iStockphoto

VETENSKAPLIGA ARTIKLAR är inte kända för att vara lättlästa. Men är det forskningen i sig som är svårbegriplig eller är det forskarna som beskriver den på ett krångligt sätt?

För att besvara den frågan har fyra doktorander vid Karolinska Institutet undersökt hur läsbarheten har förändrats över tid i över 700 000 sammanfattningar av vetenskapliga artiklar, ”abstracts”. Sammanfattningarna publicerades mellan åren 1881 och 2015 inom 12 olika forskningsfält, bland annat medicin, psykologi och biologi.

– Vi såg en stark trend som visade att vetenskapliga texter har blivit svårare att läsa från 1800-talet till idag. Samtliga 12 forskarfält uppvisade denna trend, men det fanns skillnader i magnitud, säger William Hedley Thompson som har genomfört studien på sin fritid tillsammans med tre kollegor vid institutionen för klinisk neurovetenskap.

Läsbarheten uppskattades genom två olika mått som tar hänsyn till faktorer

som påverkar hur svårt det är att läsa en text, bland annat antal ord per mening och antal stavelser per ord.

De vetenskapliga texternas ökade svårighetsgrad skulle kunna bero på att forskningen har blivit mer nischad och komplicerad. Men studien visar också att ”allmän vetenskaplig jargong” har blivit vanligare med tiden. Med detta menas ord som används ofta av forskare, men som inte är tekniska facktermer, till exempel ”robust”, ”moreover” och ”novel”.

– Dessa fynd indikerar att vetenskap

har blivit svårare att förstå rent språkligt, utöver den ökade vetenskapliga specialiseringen, säger William Hedley Thompson.

Han påpekar att tydlig kommunikation är en viktig del av den vetenskapliga processen. Det är en förutsättning för att resultaten ska kunna upprepas av andra forskare, men också för att omvärlden ska kunna förstå forskningen.

– Då kan forskning spridas och förstås av fler, och därmed ha större påverkan på omvärlden, säger William Hedley Thompson. eLife september 2017

”Genom att studera en persons handstil kan man faktiskt få fram hypoteser om personens beteendemönster och förhållningssätt.”

Christer Sandahl, professor vid LIME, Karolinska Institutet, har använt så kallad skriftpsykologi som testmetod i samband med bland annat ledarskapsutveckling. Han varnar dock för enkla påståenden som ”skriver du med stark högerlutning är du utåtriktad”. De saknar stöd.

Källa: Språktidningen Medicinsk Vetenskap №3–2017

13

Framsteg Utblick Bubblare.

Klotformade robotar kan bli ny behandling mot magsår.

”Ebola? Men det är ju livsfarligt!”

Johan von Schreeb, forskare i global katastrofmedicin, berättade i sitt sommarprogram om skräcken han kände när han åkte till Sierra Leone för att bekämpa ebola och hur hans närmaste familj vädjade till honom att stanna hemma.

Källa SR/P1

Känt nätverk för hälsa öppnar filial i Sverige

14

Minirobotar kunde döda magbakterier

förstöra medicinen innan den gör någon nytta. Nature

Nanoteknik. Amerikanska forskare har för första gången använt små robotfarkoster lastade med läkemedel för att bota bakterieinfektioner i magen på möss. Farkosterna, som är lika breda som ett hårstrå, har klotformade magnesiumkärnor som producerar en ström med bubblor när de svalts och reagerar med magsyran. Bubbelströmmen utgör farkostens motor och får samtidigt surhetsgraden i magen att minska, vilket leder till att lasten i form av antibiotika levereras. När forskarna använde mikrofarkosterna för att behandla möss med bakterieinfekterade magar i fem dagar, visade det sig att metoden var mer effektiv än konventionell medicinering.

En fördel med mikrofarkosterna är att de möjliggör behandling av bakterier i magen, exempelvis de som orsakar magsår, utan samtidig behandling med protonpumpshämmare.

Dessa används normalt för att hämma produktionen av magsyra som annars kan

Communications augusti 2017

Medicinsk Vetenskap №3–2017

Läkemedel mot andra sjukdomar hjälper även vid Parkinsons Skydd. Idag finns ingen

botande eller bromsande medicin mot Parkinsons sjukdom, bara symtomlindrande. Under sommaren har två studier publicerats som visar att läkemedel mot andra sjukdomar möjligen kan användas även vid Parkinsons. I en mindre studie på 62 personer, som lottats att få injektioner en gång i veckan under 48 veckor med antingen två milligram av diabetesläkemedlet exenatid eller placebo, kunde forskare vid University College London i Storbritannien se en förbättrad rörelseförmåga hos de patienter som fick aktivt läkemedel. Rörelseförmågan hos de som fick placebo försämrades däremot. Skillnaden kvarstod även 12 veckor efter att behandlingen hade upphört vilket tyder på att läkemedlet skulle kunna ha en sjukdomsbromsande effekt.

Fler och större studier behövs

dock för att ta reda på om resultaten verkligen stämmer och vilken mekanism som i så fall kan förklara effekten.

I en annan studie på över 4000 norrmän har internationella forskare sett att personer som använde astmaläkemedlet salbutamol hade minskad risk att drabbas av Parkinsons. De visade också att salbutamol påverkar uttrycket av alfasynuklein som har kopplats ihop med Parkinsons. The Lancet och Science augusti 2017

82 procent av alla kvinnor i åldern 23–60 år i Sverige deltog under 2016 i gynekologisk cellprovtagningstagning.

Samtidigt har antalet fall av livmoderhalscancer, som programmet ska förebygga, ökat med 20 procent i landet de två senaste åren. Källa: Regionala cancercentrum i samverkan

globalt nätverk som tar fram kunskapsöversikter i medicinska frågor, har öppnat en svensk filial. Cochrane Sverige har sin bas i Lund och finansieras av Region Skåne och Lunds universitet.

Cochrane grundades 1993 i Storbritannien och inkluderar idag över 37000 frivilliga i mer än 120 länder. Nätverket, som består av forskare, patienter, vårdgivare och andra som är intresserade av hälsa, har som mål att genom sina kunskapsöversikter erbjuda ett evidensbaserat beslutsunderlag för hälso- och sjukvården.

- Detta är ett viktigt initiativ. Det görs för få kunskapssammanställningar i Sverige men de behövs. Både för att vi ska få en klinisk verksamhet som är baserad på den senaste forskningen, men också för att den fortsatta forskningen ska kunna sättas i ett större sammanhang, säger Rosaria Galanti, professor vid institutionen för folkhälsovetenskap vid Karolinska Institutet.

Cochrane Sverige kommer att stödja och utbilda nya svenska författare till översikter och sprida kunskap om vad de kommit fram till. sweden.cochrane.org

Foto: Stefan Zimmerman, Illustration: Istockphoto.

Översiktligt. Cochrane, ett

ANNONS

Unbeatable DNA & RNA extraction service

With robust automated processes, KI Biobank offers cost effective services for KI and non-KI customers for extracting DNA and RNA from blood, cells and saliva.

The Karolinska Institutet Biobank is a leading infrastructure for pre-analytical logistics, processing, storage and distribution of human biological samples. We support both academic and industrial researchers to the highest standards of customer satisfaction and offer a wide range of data services for full sample audit.

For inquiries about your tailor-made sample collection solution, please contact biobank@ki.se or visit our website: ki.se/forskning/ki-biobank

FĂśrlägg din konferens i Karolinska Institutets Aula Medica Aula Medica erbjuder t TJUUQMBUTFS t 5PQQNPEFSO TBMTUFLOJL t LPOGFSFOTSVN GĂšS o QFSTPOFS t LWN VUTUĂŠMMOJOHTZUB JOHĂŒS J IZSBO BW &SMJOH 1FSTTPOTBMFO t $BUFSJOHLĂšL J IVTFU UWĂŒ SFTUBVSBOHFS FUU DBGĂ? t 'MFSB MVGUJHB GPBKĂ?FS MĂŠNQBEF GĂšS NJOHFM NFE FMMFS VUBO NBU

'ĂšS CPLOJOH BW MPLBMFS PDI LPOGFSFOTUKĂŠOTUFS LPOUBLUB "OO $BUSJO .PCFSH CPLOJOH BVMBNFEJDB!LJ TF

LJ TF BVMBNFEJDB

Tre forskare som testar på sig själva

Själv är bäste dräng

KERSTIN BRISMAR

Titel: Professor vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi Forskar om: Hur man kan förebygga komplikationer vid diabetes.

16

Medicinsk Vetenskap №3–2017

Att hitta personer som vill vara med i forskning är inte alltid lätt. Ibland är det enklast att testa på sig själv. Att uppleva det hela från försökspersonens vinkel kan också vara ett sätt att upptäcka möjliga felkällor och brister.

Text: Maja Lundbäck Foto: Annika af Klercker

”Passade på när min man var bortrest” ”För att förstå hur patienterna i mina studier kommer att må brukar jag göra experiment på mig själv först. Jag har testat att fasta, gjort olika måltidsstudier, ätit jättemycket godis och nyligen fick jag äta en frukost bestående av coca cola eller blåbärsdryck och pizza. En annan gång åt jag massor av lakrits för att se vad som hände med mina kaliumnivåer, men det hände ingenting. Nu ska jag snart påbörja en studie där man äter en antioxidant som ska öka insulinkänsligheten i fettväven.

Jag har länge forskat om ett protein, IGFBP-1, som är en markör för insulinproduktion och en riskmarkör för framtida typ 2-diabetes. En gång på 80-talet, när min man var bortrest, passade jag på att testa hur fasta påverkar detta protein. Jag drack bara lite grönsaksjuice så att jag fick i mig 300 kalorier per dag i sex dagar. Mitt IGFBP-1-protein gick upp från 20 till 500 och mitt blodsocker gick långsamt ner till 1,8 vilket inte var så skönt. Jag blev svettig och lättirriterad men fungerade i övrigt tror jag. Sedan gjorde jag en studie där överviktiga, normalviktiga och typ 2-diabetiker fick fasta på samma sätt men lite färre dagar.

För några år sedan var jag en av hundra deltagare i min egen 5:2-studie och fastade två dagar i veckan. Folk brukar ofta hoppa av sådana här studier och jag tyckte att det var intressant att pröva om den gick att genomföra och vilka svårigheter som fanns. För mig var kosten ganska lätt att följa, men det var krävande att rapportera i kostdagboken, den som jag själv hade hittat på!”

Medicinsk Vetenskap №3 №3–2017 2017

17

Tre forskare som testar på sig själva

GUNNAR JOHANSON Titel: Professor vid institutionen för miljömedicin Forskar om: Hur kemiska ämnen i arbetsmiljön tas upp och utsöndras i kroppen.

”Jag exponerar mig själv för kemiska ångor” ”Min forskargrupp har en kammare där vi exponerar friska försökspersoner för kemiska ångor som kan finnas i arbetsmiljön. Jag brukar ha som rutin att själv gå in i exponeringskammaren och utsätta mig för ångorna innan försökspersonerna kommer, som ett slags genrep. Då ser jag om allt fungerar praktiskt.

Jag forskar bland annat om hur de kemiska ångorna tas upp och utsöndras i försökspersonernas kroppar. Resultaten fungerar som underlag för hygieniska gränsvärden i Sverige och internationellt. De andra i min forskargrupp sätter sig inte i exponeringskammaren. Inte för att det skulle innebära några risker för dem, men jag är enhetschef och personer i beroendeställning får aldrig användas som försökspersoner, det skulle vara etiskt tveksamt.

För 25 år sedan var de etiska kraven inte lika höga. Då var jag lite nyfiken på vad som händer om man anstränger sig fysiskt efter att man utsatts för toluenångor, ett organiskt lösningsmedel som förr var mycket vanligt i tryckfärg. Jag exponerades under fem dagar samtidigt som jag ansträngde mig fysiskt. Sedan skulle jag leva som vanligt i en vecka samtidigt som jag tog blodprover på mig själv. Jag tog säkert 150 kapillärprover i fingrarna den veckan. Hela dagarna var jag tvungen att bära med mig min portfölj med min speciella utrustning.

Den följde med till restaurangen, när jag badade bastu och när jag spelade badminton.

När jag var klar hade mina fingrar en hel del märken av alla stick, men resultatet visade inte på någon markant effekt av ansträngning efter exponeringen och det blev aldrig någon vetenskaplig rapport.”

18

Medicinsk Vetenskap №3–2017

”Det var mysigt”

MATS LEKANDER Titel: Professor vid institutionen för klinisk neurovetenskap Forskar om: Hur inflammation påverkar hjärnan, upplevd hälsa smärta och socialt beteende.

”Efter att ha studerat hur inflammation påverkan hjärnan under många år bestämde jag mig för att själv vara försöksperson inför ett experiment. Genom att injicera bakteriefragment, endotoxin, i kroppen får man en sjukdomskänsla under några timmar och vi ville se om vår dos var lagom. Jag försöker förstå på vilket sätt man känner sig nedstämd, trött och mer smärtkänslig när man är sjuk och vad hjärnan gör med de här signalerna.

En timme efter att jag fått endotoxin i kroppen märkte jag att något var på gång.

Jag började må dåligt och kände mig nästan lite stressad. Samtidigt tyckte jag att det var spännande och lite mysigt att bli sjuk på jobbet. Så brukar man inte reagera, men jag var så intresserad av experimentet, blev uppvarvad och kom på massor av forskningsidéer. Jag tycktes inte heller bli mer smärtkänslig till att börja med. Jag reagerade knappt på den smärta mina kollegor utsatte mig för så de trodde att jag hade somnat. Men det här ”hypokondrie-myssjuka” tillståndet som jag hamnade i, försvann med besked när jag skulle lägga handen i isvatten, det gjorde jätteont!

Hur mycket hjärnan tillåter en känsla av ohälsa att tränga fram och ta över beteendet påverkas av vad som är viktigt för tillfället. Vi ser detta tydligt i en studie av motivation som vi nyligen gjort. Nu planerar jag ett ”gruppinflammationsexperiment” där vi och några likasinnade tyska kollegor ska försöka lösa ett vetenskapligt problem efter att vi injicerats med endotoxin.

Sjukdomssignalerna vill minska aktiviteten i hjärnan och vi vill se om vi med viljestyrka kan trycka ner sjukdomskänslan. Vi ska också se hur vi påverkas socialt av inflammation.”

Medicinsk Vetenskap №3–2017

19

Tidslinjen Preventivmedel

Fakta: Sedan 1970-talet har användningen av preventivmedel i världen ökat med 80 procent, enligt FN. År 2015 beräknades att 18 miljarder kondomer användes. 225 miljoner kvinnor saknar fortfarande en effektiv preventivmetod som de kan kontrollera själva.

Vikten av att kunna välja 1800 f.Kr. Lövtunt skydd Troligtvis var egyptierna bland de första att dokumentera sitt användande av uråldriga preventivmedel. I Ebers papyrusrullar beskrivs olika pessar av krokodileller elefantdynga; fermenterade löv och åsnemjölk var andra material som användes.

I tusentals år har människan försökt att separera sexualitet och reproduktion, länge utan att veta hur ett barn blir till. Såväl silkesmaskar och fårtarmar har hjälpt till att forma dagens moderna preventivmetoder.

Text: Mårten Göthlin

1800 f. Kr.

1876 Förening Under ett mikroskop i Tyskland observerar forskaren Oscar Hertwig för första gången sammansmältningen av ägg och spermie från två sjöborrar. Upptäckten lägger grunden för forskning och hypoteser kring hur preventivmedel kan användas mot befruktning.

1839 Premiärgummi De allra första kondomerna bestod av olika typer av tyger eller djurtarmar och utvecklades som skydd mot könssjukdomar för tusentals år sedan. De första skräddarsydda kondomerna i gummi kom 1839, 20 år senare kom massproduktion igång.

1930

1930-1940 Hormonfynd Forskare från USA och Tyskland upptäcker och isolerar för första gången de mänskliga könshormonerna: östrogen, progesteron och testosteron, bland annat med hjälp av flera hundra liter urin från gravida kvinnor. Upptäckterna leder till en snabb eskalering av forskning på könshormonen för preventivsyften.

20

Medicinsk Vetenskap №3–2017

1950

1960

1960-70-talet Koppar stoppar Forskaren Jaime A. Zipper upptäcker att implantering av en liten koppartråd i livmodern på kaniner hindrar dem från att bli gravida.

En T-formad plastspiral med koppartråd ger ett nytt och effektivt skydd mot graviditet, koppar hindrar bland annat spermiernas rörelseförmåga.

1957 Kombinerad revolution Preventivmedelskämpen Margaret Sanger, vännen Katherine McCormick, forskaren Gregory Pincus och gynekologen John Rock utvecklar det första p-pillret, en kombination av syntetiskt progesteron och östrogen. Det gav kvinnor möjlighet att själva kontrollera sin reproduktion och användandet ökade explosionsartat.

Foto: Istock Photos. Illustration: Istock Photos.

1800

1966 Akutskydd Redan runt 1920 såg forskare att höga doser av östrogen kunde förhindra graviditet. Veterinärer började skriva ut hormonet till djurägare vars hundar och hästar parat sig utom kontroll.

Det första akut-ppillret för kvinnor kom på 1960-talet och bestod av höga doser av östrogen.

1970

1983 Implantat Forskare upptäcker att silikon kan implanteras i kroppen utan att stötas bort. Den första p-staven bestod av silikon med inblandat gestagen som långsamt frisattes till blodbanan. Idag finns mindre varianter som placeras under huden.

1980

2010 Cecilia Berger.

IDAG

2016 Digitalt skydd Den första p-appen, som visar fertilitet med hjälp av en medföljande termometer, finns redan på marknaden.

På Karolinska Institutet testas appar som bland annat syftar till att öka kondomanvändningen hos unga.

1976 Positiv spiral Forskaren Antonio Scommegna upptäcker att progesteron i livmodern orsakar förändringar i slemhinnan och därför minskar blödningen samtidigt som befruktning förhindras.

Senare utvecklas den första hormonspiralen, som frisläpper syntetiskt progesteron, gestagen, lokalt i livmodern.

Framtidens utmaningar Manliga preventivmedel Trots all kunskap om manlig fertilitet saknas idag hormonella preparat för män. Att få finansiella medel för kliniska prövningar är fortfarande en stor utmaning för att ta utvecklingen framåt. En sådan studie pågår för närvarande vid Karolinska Institutet.

Hitta alternativ utan hormon Många kvinnor kan av medicinska skäl inte använda östrogen som preventivmedel, och vissa lider av biverkningar från syntetiskt progesteron, gestagen. För dessa är utvecklingen av fler icke-hormonella metoder särskilt viktig.

2017

Foto: Ulf Sirborn.

Att nå ut med information Att förstå varför många som har ett behov att skydda sig ändå avstår från preventivmedel är en viktig fråga för att förbättra framförallt kvinnohälsan i världen.

Källor: Thiery, European Journal of Obstetrics & Gynecology and Reproductive Biology 2000, Scientific Group on the Mechanism of Action, and Efficacy of Intrauterine Devices, WHO 1987, Ladipo & Akinso, African journal of reproductive health 2005, Pincus, Gregory, et al., American journal of obstetrics and gynecology 1958, Ellertson, Charlotte, International Family Planning Perspectives 1996, Cecilia Berger, UN Economic & Social Affairs, Trends in Contraceptive Use Worldwide 2015.

Avgörande för folkhälsan Det finns fortfarande en generell rädsla för hormonella preventivmedel idag. Det menar Cecilia Berger, gynekolog och forskare vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet, som nyligen disputerat i ämnet.

– Det gäller globalt men även i Sverige, säger hon.

Särskilt akut-p-piller är fortfarande belagt med myter och missförstånd och blandas inte sällan ihop med medicinsk abort, ibland även av vårdpersonal.

En av studierna i Cecilia Bergers avhandling visar att den senaste generationens akut-p-piller, ulipristalacetat, inte påverkar ett befruktat äggs förmåga att fästa i livmodern. Däremot vet man sedan tidigare att det skjuter upp ägglossningen. Därmed kan det avfärdas som abortpreparat.

– Det är viktigt eftersom det kan öka acceptansen för akut-p-piller bland dem som är för p-piller men negativa till preparat som har effekter efter att befruktning skett. Akuta preventivmedel behövs exempelvis vid misslyckad preventivmedelsanvändning eller vid våldtäkt, säger hon.

För henne är det globala perspektivet viktigt.

– I låginkomstländer och krisoch krigsdrabbade områden utan tillgång till säkra aborter är oönskad graviditet ett direkt hot mot hälsan.

Kan kvinnor själva välja om och när de blir gravida har de en helt annan möjlighet att påverka sin hälsa och socioekonomiska status, och även kommande barns hälsa. Det kan inte betonas nog vilken skillnad preventivmedel kan göra för folkhälsan, säger Cecilia Berger.

Medicinsk Vetenskap №3–2017

21

Nyfiken på Kaffe

Den

En del kvicknar till och myser, andra darrar och ryser. En kopp kaffe lämnar ingen oberörd. Det har gjort forskarna oroliga, men än så länge har de inte hittat något bra skäl för att sluta sörpla.

nyttiga drogen Text: Ola Danielsson

22

Medicinsk Vetenskap №3–20177

sy re ra

p kt

iox nt a å

m r so nte a d i

kyd kan s

da våra celler genom

att n eut rali se ra fri a

örsta källan till antioxidant kilt st er i k s n ost ne e en d r i fle eä ff ra a lä n .r K le de a k r. di

Foto: iStockphoto

Ka ff eä rr i Medicinsk Vetenskap №3–2017

23

Nyfiken på Kaffe

ARJE DAG TAR miljontals människor en drog för att orka bege sig till jobbet.

Eller så intar de dagens första dos på arbetsplatsen, ibland tillsammans med kollegor i samma situation. Dosen måste vara noga utprovad, annars väntar obehagliga bieffekter.

Av någon anledning dricks allra mest kaffe i nordiska länder som Sverige och Finland.

– Den bästa förklaringen jag har hört är att vi har grymt mörka, trista, deprimerande vintrar. Kanske behöver vi något för att klara oss igenom det, säger Bertil Fredholm, professor emeritus i farmakologi vid Karolinska Institutet som var en av de första som beskrev på vilket sätt koffein, den psykoaktiva substansen i kaffe som även finns i te och choklad, påverkar kroppen.

En kopp kaffe kan göra många saker beroende på hur mycket koffein den innehåller, men även beroende av vem och vid vilken tidpunkt den intas. Vissa kvicknar till och presterar på topp, andra känner sig mest obehagligt hispiga.

Koffeinet kan skärpa våra sinnen när vi behöver det som mest. Men med fel timing kan det förstöra nattsömnen och förvandla oss till hålögda zombies.

Hur kan då en liten molekyl som koffein ställa till med allt detta? Jo, genom att motverka en annan molekyl – adenosin.

– Adenosin utsöndras från våra celler under dagen och har en dämpande, tröttande effekt som bidrar till att vi till slut somnar. Det utsöndras också vid

24

Medicinsk Vetenskap №3–2017

ATT KALLA koffein för en drog – världens mest använda sådan – är enligt Bertil Fredholm korrekt om man med en drog menar ett ämne som stimulerar nervsystemet, är beroendeframkallande och kan leda till abstinensbesvär.

För visst är det sant att många känner att de måste ha sin dagliga kopp (minst) för att fungera, och att om de slutar tvärt får huvudvärk och mår allmänt risigt i några dagar. Men tyngre droger spelar naturligtvis i en helt annan liga.

– Suget och belöningskänslan finns inte på alls samma sätt som med till exempel nikotin, morfin eller alkohol. Jag tror inte det är så att människor dricker kaffe framför allt för att bekämpa abstinensbesvär, de gör det för att de vill och mår mestadels bra av det, säger Bertil Fredholm.

Den som är extra känslig eller dricker för mycket kaffe kan uppleva bieffekter, som sömnproblem, hjärtklappning och ängslighet. Med tanke på att koffeinet påverkar grundläggande fysiologiska processer i kroppen, i kombination med de enorma mängder som konsumeras i befolkningen, har forskare också misstänkt att kaffe skulle kunna inverka på risken för någon mer allvarlig sjukdom.

På 1970- och 80-talen rapporterade forskare att de sett tecken på ökad risk för hjärt-kärlsjukdom samt cancer.

”Jag tror inte det är så att människor dricker kaffe för att bekämpa abstinensbesvär, de gör det för att de vill och mår mestadels bra av det.”

i urinblåsa och bukspottskörtel hos kaffedrickare. Den populära drycken hamnade 1991 på Världshälsoorganisationens lista över ”möjligen cancerframkallande” kostfaktorer och fick riktigt dåligt rykte.

Men forskare fortsatte att undersöka de påstådda farorna i större och mer långsiktiga studier. Det visade sig så småningom att cancerriskerna inte alls berodde på kaffedrickande, utan på andra faktorer, som rökning. Ett samband mellan kaffe och hjärt-kärlsjukdom existerar dock, men det har nyanserats och fått sin förklaring.

– I tidiga studier såg man att kaffe bidrar till dåliga blodfetter som kan öka risken för hjärt-kärlsjukdomar. Idag vet vi att det bara gäller ofiltrerat kaffe som exempelvis kokkaffe som man drack mycket förr i Sverige, säger Susanna Larsson, forskare i nutritionsepidemiologi vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, som har gjort flera studier om kopplingen mellan kaffe och olika sjukdomar.

Anledningen är att ofiltrerat kaffe som det svenska kokkaffet, arabiskt kaffe samt, i mindre utsträckning, espresso innehåller kolesterolhöjande ämnen, diterpener. Bryggkaffe är så gott som fritt från dessa ämnen då de fastnar i kaffefiltret.

Gravida kvinnor får rådet att inte dricka mer än tre koppar kaffe per dag då höga doser koffein misstänkts öka risken för missfall. Utöver detta ger inte dagens forskningsläge stöd för att kaffedrickande ger några allvarliga hälsorisker, enligt Susanna Larsson.

KAFFET HAR plockats bort från Världshälsoorganisationens cancerlista.

Där finns dock en varning för att dricka väldigt varmt kaffe (eller annan dryck) då temperaturen i sig troligen kan öka risken för cancer i matstrupen.

Tvärtom verkar hälsoeffekterna i huvudsak vara positiva. En nyligen publicerad studie av över en halv miljon personer i tio europeiska länder visade att kaffedrickare hade en lägre dödlighet i hjärt-kärlsjukdomar, framförallt stroke, jämfört med de som inte dricker något kaffe. Det säkraste sambandet ses för typ 2-diabetes. Den som dricker 5-6 koppar kaffe om dagen har ungefär 30

Foto: Ulf Sirborn

V

hårt arbete vilket ger en känsla av trötthet efteråt, säger Bertil Fredholm.

Han upptäckte tillsammans med kollegor på 1970-talet att koffeinet binder till de receptorer i kroppen som är avsedda för adenosin, med resultatet att de blir oåtkomliga för adenosin.

Men eftersom koffein inte är adenosin uteblir de signaler som normalt gör oss trötta, vi blir alltså piggare än vi annars hade varit tills det att koffeinet bryts ned.

Foto: Ann Svalander, Josef Eliasson /Skandinav bildbyrå

”Forskningen är ovanligt samstämmig, studie efter studie visar att kaffekonsumtion är kopplat till en minskad diabetesrisk.” procent minskad risk att drabbas, enligt Susanna Larsson.

– Här är forskningen ovanligt samstämmig, studie efter studie visar att kaffekonsumtion är kopplat till minskad diabetesrisk. Det finns också en bra fysiologisk förklaring, då man vet att koffeinet ökar insulinkänsligheten med minskade glukosnivåer i blodet som följd, säger hon.

Kaffe har också i olika studier, bland annat av Susanna Larsson och hennes kollegor, kopplats till minskad risk för olika cancerformer som livmodercancer, levercancer och gallblåsecancer.

Men studierna kring cancer är delvis motsägelsefulla.

– Andra forskare har exempelvis sett ett samband mellan kaffekonsumtion och minskad risk för tjocktarmscancer, men vi har inte kunnat bekräfta det i våra svenska data, säger Susanna Larsson. Även gällande cancer finns idéer om vilka mekanismer som kan vara inblandade. Kaffe innehåller stora mängder antioxidanter som kan skydda cellerna från skador, men det kan också ha med koffeinet att göra.

– Vissa tumörer utsöndrar mycket adenosin, vilket hämmar kroppens egna immunceller som kan förstöra tumörcellerna. Eftersom koffein i sin tur hämmar adenosin kan man tänka sig en cancerskyddande effekt, säger Bertil Fredholm.

Som om det inte vore nog finns det även forskning som kopplar kaffedrickande till en minskad risk för Alzheimers sjukdom och Parkinsons sjukdom.

– Vad det gäller Parkinsons sjukdom finns välgjorda studier kring fysiologiska mekanismer som tillsammans med kliniska prövningar av koffeinliknande substanser styrker slutsatserna i flera stora epidemiologiska studier, säger Bertil Fredholm.

Svenskarna har fikat sig till sig en topplats på listan över kaffekonsumtion. Bara engelsmännen konsumerar lika mycket koffein, men mestadels i form av te.

KAFFET HAR alltså gjort en helomvändning och tycks nu stå högt i kurs i alla läger. En välsmakande vardagsdrog som räddar liv – kan det bli bättre?

Men Susanna Larsson påpekar att forskningsstödet för de positiva effekterna är varierande starkt, och att det är lätt att de tas för sanningar lite för tidigt.

– Jag trodde själv att det fanns rätt goda belägg för att kaffe minskar risken för Alzheimers sjukdom. Det var den bild jag fått, även i forskarvärlden. Men när jag började intressera mig för frågan upptäckte jag att det bara fanns tre små studier publicerade. Det är för lite för att säga att det finns något egentligt

stöd för det påståendet. Men frågan är absolut intressant att studera vidare, säger Susanna Larsson.

Enligt Patrik Magnusson, forskare i medicinsk genetik vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, är det svårare än man kan tro att bevisa hur en kostfaktor påverkar hälsan. Han påpekar att det är helt förväntat att en dryck som kaffe, som mixtrar med våra nervsystem och intas av miljoner, visar sig ha starka samband med olika sjukdomar i forskningen. Det svåra är att visa att det verkligen beror på kaffedrickandet i sig.

Varje forskningsfråga har sina fallMedicinsk Vetenskap №3–2017

25

Nyfiken på Kaffe gropar, som kan vara mer eller mindre lätta att kontrollera för. Studier kring kaffekonsumtion och minskad typ 2-diabetes måste exempelvis ta hänsyn till vad Patrik Magnusson kallar rulltårteeffekten.

– Det fikas väldigt ofta i det här landet. Men vet vi att kaffedrickare äter exakt lika mycket av fikabrödet som de andra runt bordet? Det skulle kunna vara så att kaffedrickare inte känner samma sug efter godsaker, vilket i så fall kan bidra till den minskade risken för diabetes för denna grupp. Jag tror inte att vi riktigt vet svaret på den frågan, säger han.

OM DE POSITIVA rönen visar sig stämma är det en välkommen bonus för världens kaffedrickare, men det viktigaste är kanske att vi kan konstatera att kaffe i alla fall inte är livsfarligt. Varken Susanna Larsson eller Patrik Magnusson, som båda gillar kaffe, tycker att hälsoöverväganden behöver styra valet att dricka kaffe.

– Nej, jag tycker man ska dricka kaffe om man mår bra av det. Det är mycket vi fortfarande inte vet om eventuella hälsoeffekter. Men det finns i alla fall inga stora risker, så mycket har forskningen klarlagt, säger Susanna Larsson.

Patrik Magnusson kan dock utifrån egen erfarenhet tipsa personer med sömnproblem att se över sin kaffekonsumtion.

– Jag slutade dricka kaffe efter klockan 14.00 och det gjorde en enorm skillnad för nattsömnen, jag sover numera som om någon slagit mig med en klubba, säger han.

Huruvida han verkligen minskade ner på kaffet av egen fri vilja går dock att diskutera. Enligt hans egna forskningsresultat styrs människors kaffedrickande till stor del av deras gener, en tanke som brukar väcka en viss förundran.

– Det låter ju helkonstigt, det är klart att det är jag och inte mina gener som bestämmer om jag dricker kaffe eller inte. Så reagerar de flesta när vi presenterar resultaten, men vi tvillingforskare är inte så förvånade, säger Patrik Magnusson.

Forskning på tvillingar har visat att de ofta har samma kaffevanor även när de har växt upp separerade från varandra – om den ena dricker kaffe så är chansen större att också den andra gör 26

Medicinsk Vetenskap №3–2017

det. Resultaten från tvillingstudierna visar att variationen av kaffedrickande i befolkningen till 40 procent förklaras av genetiska skillnader.

Bakgrunden är att koffeinet bryts ned i kroppen till flera metaboliter som påverkar kroppen på lite olika sätt. Enzymsystemet som styr denna process, inklusive metaboliternas nedbrytningstakt, skiljer sig mellan olika individer beroende på vilka gener de har. Det finns alltså en genetiskt styrd variation i

3 saker du inte visste om…

Kaffet och tiden: Nej, det räcker kanske inte att skippa kvällskaffet om du har sömnproblem. Det tar 3-7 timmar för hälften av koffeinet i din kropp att brytas ned, så hela dagens kaffekonsumtion påverkar koffeinhalten vid läggdags.

Kaffet och kisset: Nej, kaffe är inte urindrivande. Koffein stimulerar njurarna att producera urin, men det gör bara att man blir kissnödig snabbare, inte att man förlorar mer vätska.

Kaffet och döden: Nej, du dricker inte kaffe med livet som insats. Eller förresten, om du får i dig den dödliga dosen koffein genom att dricka uppskattningsvis 100 koppar kaffe på en gång, då dör du. Men det är svårt.

Källa: Bertil Fredholm

hur vi påverkas av en kopp kaffe. Det är till exempel inte alla som har svårt att sova efter en kopp kaffe på kvällen.

– För kaffedrickaren själv är det nog inte konstigare än att man väljer att dricka kaffe om man mår bra av det, och slutar med kaffe om man mår dåligt av det. Men det är intressant att vi, teoretiskt sett, kan förutsäga dessa val utifrån ett gentest, säger Patrik Magnusson.

Men först måste de inblandade generna identifieras. Patrik Magnusson har nyligen tillsammans med internationella kollegor jämfört genetiska data från nästan 10 000 människor med plasmahalter av koffein och dess olika nedbrytningsprodukter samt individers kaffekonsumtion. Flera gener kunde identifieras som påverkar kaffekonsumtionen. Forskarna såg bland annat att gener som ger en långsammare nedbrytning av koffeinet är förknippade med minskad konsumtion av kaffe.

Den genetiska kunskapen öppnar för en intressant möjlighet för framtida forskning kring kaffets hälsoeffekter.

Eftersom gener inte är kopplade till andra bakomliggande associationer, som rulltårteffekten, eller ställer till det med omvänd kausalitet, som att ett samband kan bero på att en sjukdom orsakar minskat kaffedrickande snarare än tvärtom, skulle forskarna kunna använda dem för att få en klarare bild av orsakssambanden.

Men innan vi går och kaffegen-testar oss måste forskare identifiera ännu några fler kaffegener. Medan vi väntar, föreslår forskarna att vi njuter av kaffet i lugn och ro.

Foto: Amanda SVEED /Skandinav bildbyrå.

Våra gener påverkar om vi blir kaffedrickare eller inte, visar forskning.

2017

ANNONS

7-8 november Quality Globe Hotel, Stockholm

Spännande föreläsningar för dig på KI! Kom och lyssna på bl a: Biobanksutredningen på upploppet Johanna Adami, rektor, Sophiahemmet och adjungerad professor, Karolinska Institutet

Från akademin till Fas 3 – en svensk läkemedelsresa Jakob Lindberg, VD, Oncopeptides (vinnare av SwedenBio-pris)

Utveckling av stöd för att genomföra kliniska prövningar – uppdrag för Kliniska Studier Sverige Håkan Billig, ordförande, kommittén kliniska studier och professor, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet

Helgenomsekvensering revolutionerar diagnostiken av ärftliga sjukdomar Anna Wedell, professor, överläkare, Karolinska Institutet

Läs mer om programmet på lakemedelskongressen.se

Partners

adlego.se

We perform GLP studies to characterize new drug candidates We have access to equipment for: Angiography Micro-PET MRI, CT Blood pressure EKG Calorimetry

IVIS Haematology Clinical chemistry Bioanalysis BSL-3 containment Surgical interventions

Please contact us if you need to characterize drugs with regards to: DMPK Toxicity ISO 10993 Histopathology

Effect Biocompatibility ISO 15798

Intervjun Carl Johan Sundberg

Han vägrar sitta still Carl Johan Sundberg går aldrig i trappor. ej, han springer. Möt en vetgirig professor Nej, som förstår mer än de flesta om vikten av att röra på sig.

Text: Cecilia Odlind Foto: Martin Stenmark

28

Medicinsk Vetenskap №3–2017

SOCIAL Att som forskare få tillgång till andras resonemang, kunskap och kompetens är viktigt för att utvecklas, tycker Carl Johan Sundberg, som är känd för att ha ett stort kontaktnät.

Medicinsk Vetenskap №3–2017

29

Intervjun Carl Johan Sundberg

N ÄR CARL JOHAN SUNDBERG föreläser i Almedalen finns inga stolar i salen.

- Fysisk inaktivitet och stillasittande är kopplat till ökad risk för hjärtkärlsjukdom, diabetes och en rad andra sjukdomar, förklarar han.

Carl Johan Sundberg har hållit ett otal föreläsningar på temat, skrivit böcker och forskar själv om träningens effekter. Och han lever som han lär, Carl Johan Sundberg sitter sällan still.

Varje stund av dagen är planerad och effektivt utnyttjad. Jag frågar vad som driver honom: - Mina inre demoner, svarar han ironiskt.

Men vi får inte veta mer om de eventuella demoniska drivkrafterna.

- Nej, jag vill veta hur människokroppen fungerar. Det är väldigt spännande att försöka förstå, säger Carl Johan Sundberg.

I DOKTORSAVHANDLINGEN var planen att han skulle studera hur blodtrycksreglering fungerar i tyngdlöshet. Carl Johan Sundberg genomförde humanfysiologiska experiment vid Johnson Space Center i Houston, USA, men när rymdfärjan Challenger störtade år 1986 sköts hela forskningsprogrammet upp i flera år. Det ledde till att han istället började intressera sig för hur aktiviteten i generna förändras vid fysisk aktivitet och hur detta hänger ihop med prestation och hälsa.

- Att det är bra för oss att träna är ju konstaterat, men hur går det till? Vad händer i cellerna som ger alla dessa positiva effekter?

I ett finurligt experiment där försökspersoner får träna det ena benet men inte det andra har Carl Johans forskar30

Medicinsk Vetenskap №3–2017

grupp försökt ta reda på mer om detta.

De har kunnat konstatera att träning leder till förändrad koncentration av cirka 3400 RNA-varianter, DNA-kopior.

- Träningen leder till att aktiviteten i många gener förändras. Det leder till ökad eller minskad produktion av vissa proteiner och förklarar sannolikt en stor del av de positiva effekterna, säger Carl Johan Sundberg.

EN ANNAN FRÅGA som intresserar

honom är hur man tränar bäst. Det man redan vet är att det generellt sett är bra att varje vecka kombinera minst 150 minuters uthållighets- och konditionsträning med två styrketräningspass.

Det är sannolikt även bra för hälsan att variera tempot. Men Carl Johan Sundbergs forskargrupp har bland annat visat att variationen i hur människor svarar på träning är stor. En del får stor effekt och andra får en ganska låg utdelning. Ärftliga komponenter förklarar cirka hälften av dessa skillnader.

- Det är helt klart så att vissa skulle få ut mer av sin träning om de ägnade sig mer åt den ena eller den andra typen av träning men idag vet vi inte tillräckligt för att ge sådana råd. Att det till cirka 50 procent är genetiskt betingat, den saken är klar, den stora frågan är vilka gener och komplexa genkombinationer som reglerar detta och hur, säger han.

Enstaka gentester som säljs idag och påstås kunna svara på vilken träning du bör ägna dig åt är inte tillförlitliga och baseras på allt för lite fakta, menar han.

- Men visionen är att i framtiden kunna ge individuellt anpassade råd.

Ytterligare en forskningsfråga är hur fysisk aktivitet kan påverka förloppet om man väl blivit sjuk. Det är till ex-

Namn: Carl Johan Sundberg Titel: Professor i molekylär och tillämpad arbetsfysiologi vid institutionen för fysiologi och farmakologi, prefekt vid institutionen för lärande, informatik, management och etik, Karolinska Institutet. Ålder: 58 Familj: Hustru som också är forskare vid Karolinska Institutet. Tre vuxna barn, fyra systrar och 43 kusiner.

Motto: Låt lust och nyfikenhet driva.

Så kopplar jag av: För lite. Men hela familjen åker gärna på dyksemester.

Inspireras av: Personer med nyfikenhet och integritet.

empel konstaterat att personer som är regelbundet fysiskt aktiva har lägre risk för både bröst- och tjocktarmscancer.

- Men kan man också minska risken för återfall genom att öka träningsdosen om man väl har insjuknat? Det är mer oklart. Vi planerar en större studie som ska undersöka detta och hur det i så fall kan förklaras, säger han.

CARL JOHAN SUNDBERG är även verksam inom flera andra forskningsfält.

I ett nystartat projekt ska hans grupp i samarbete med flera andra forskare undersöka hur patienter kan medverka till att så mycket kunskap som möjligt finns tillgänglig inför mötet med läkaren.

Cirka 8 000 patienter som kommer in till hjärtakuten på Danderyds sjukhus med bröstsmärta ska på en läsplatta få svara på frågor om aktuella besvär och annan viktig anamnesinformation via ett speciellt utvecklat program. Det finns idag cirka 10 000 frågor i programmet och en typisk patient besvarar cirka 350 av dessa under 60 min. Frågorna kan besvaras hemifrån eller under väntetiden på akuten. Efter 18 månader ska forskarna utvärdera om den information som patienterna lämnade hade kunnat resultera i en annan hantering och på så vis påverkat utfallet.

- Idag är läkarsamtalet ofta kortvarigt och läkaren hinner inte ta reda på all information. Patienten är ju också den som vet mest om sina symtom. Om frågorna i programmet är rätt ställda bör svaren kunna hjälpa läkaren att ställa en säkrare diagnos och att ge rätt behandling så tidigt som möjligt, säger Carl Johan Sundberg.

Hans entusiasm i projektet hänger troligen ihop med hans vilja att ständigt förbättra system och rutiner i vården och forskarsamhället. Drivkraften är stark hos Carl Johan Sundberg och har bland annat lett till att han startade Euroscience Open Forum, ESOF, år 2004. Det är ett vetenskapsmöte som vartannat år samlar cirka 4 500 deltagare - forskare, politiker, journalister och andra aktörer.

- Jag tror att vi genom åren har kunnat påverka viktiga frågor kring exempelvis etik, karriärvägar och finansiering genom att lyfta dem på dessa möten, säger Carl Johan Sundberg.

Ett annat exempel på hans vilja att systematiskt förbättra är hans ordförandeskap i Yrkesföreningar för fysisk aktivitet, en delförening inom Svenska

Läkaresällskapet. Det viktigtaste arbetet där har varit att ta fram FYSS, en handbok som samlar information om och i detalj beskriver vilken typ och dos av fysisk aktivitet som passar bäst för patienter med olika typer av sjukdomar. Boken används av många olika yrkesgrupper och baseras på den samlade kunskapen om varje sjukdomstillstånd.

MEN DEN SENASTE forskningen är ofta den minst intressanta på sikt, enligt Carl Johan Sundberg.

- Den blir ofta överdrivet positivt tolkad. Först när flera upprepade välkontrollerade studier oberoende av varandra visar samma sak kan man veta om resultaten stämmer. I vissa fall krävs det att man slår samman flera studier till stora så kallad metaanalyser för att man ska kunna dra statistiskt säkra slutsatser, säger han.

Men ändå rapporteras det ofta i media om nya enstaka studieresultat som om de vore en sanning.

- Jag anser att journalister gör samhället en otjänst när de okritiskt publicerar forskningsnyheter utan att sätta in dem i ett sammanhang, säger han.

Bakom nyheterna finns ofta pressmeddelanden som universiteten själva skickar ut i samband med att nya studier kommer ut. Carl Johan Sundbergs engagemang i frågan har lett till ett pågående forskningsprojekt där en av hans medarbetare undersökt hur väl innehållet i pressutskicken från flera universitet, bland annat Karolinska Institutet, stämmer överens med forskningsresultaten.

- Vi har till exempel undersökt om rubriker och slutsatser är korrekta, om det tydligt framkommer att det handlar om resultat från studier av människa eller försök på djur och om man redovisat potentiellt jäv. Vi håller just nu på att sammanställa resultaten, säger han.

Men även inom akademin finns pro-

Carl Johan Sundberg om …

KRITISK ”Media borde inte fokusera så mycket på den senaste forskningen, den är ofta den minst sanna”, säger Carl Johan Sundberg.

blem. En orimligt stor andel av alla vetenskapliga studier som publiceras inom det medicinska fältet, över 95 procent, redovisar skillnader eller effekter.

- Det är naturligtvis ett problem att så få ”negativa” studier publiceras. Men det är svårt att publicera sådana studier, tidskrifterna vill hellre redovisa positiva fynd, säger Carl Johan Sundberg.

Forskningen genomförs inte heller så bra som den egentligen skulle kunna genomföras, menar han.

- Det är inte fusk som är det stora

…att vara chef Som bror till fyra systrar, varav tre är äldre, så har jag blivit mycket kompromissorienterad.

Det tror jag att jag har nytta av. Sedan jag blev prefekt kommer jag oftare försent.

…svar på långdragna frågor Omfattande studier ger säkrare svar, men det är dyrt. Finansiärer skulle här kunna göra en insats genom att utlysa tillräckligt stora anslag i syfte att en gång för alla reda ut vissa frågor.

problemet utan att det görs för små och illa kontrollerade studier.

Lite deprimerande, konstaterar han.

- Men det är bara att fortsätta prata om problemen, annars kan de aldrig åtgärdas. Den vetenskapliga metoden är ändå det bästa sättet vi har för att förstå verkligheten. I en tid då solida fakta kritiseras på ett lättvindigt sätt är den helt avgörande för att vi ska ha ett bra samhälle där inte ideologier och maktambitioner får råda fritt, säger Carl Johan Sundberg.

…fysisk aktivitet på recept Det har visats kunna öka fysisk aktivitet hos patienter så att de blir friskare. Men det avgörande är inte själva receptet utan det motiverande samtalet och uppföljningen.

…forskningsmedel Mer pengar borde tilldelas direkt till universiteten så att varje ledning kan satsa mer på infrastruktur, motfinansiering och strategiska rekryteringar.

Medicinsk Vetenskap №3–2017

31

På djupet Våra vänner bakterierna

Hellre mångfald Överallt på och i vår kropp lever mängder av bakterier.

Utan dem skulle vi snabbt drabbas av sjukdom. Men hur avgörande är de för vår hälsa? En sak verkar klar: Att ha en varierad mikrobiota är bra.

än enfald Text: Fredrik Hedlund Illustration: Björn Öberg

HUDEN Mikrobiotan på huden påverkas bland annat av var vi bor. De som bor på landet har en mer varierad sammansättning än de som bor i städer och det är positivt för deras hälsa.

TARMARNA Runt 80 procent av de bakterier som lever i vår kropp finns i tarmsystemet. Flera vanliga tarmsjukdomar beror på en rubbad balans av mikrobiotan.

VAGINALFLORAN I vaginan finns bakterier som genom att sänka pH-värdet gör miljön ogästvänlig för andra skadliga mikrober.

32

Medicinsk Vetenskap №3–2017

HJÄRNAN

MUNNEN Bakterierna i munnen lever i ett komplext samspel med varandra. Socker och rökning är exempel på miljöfaktorer som leder till förändrad mikrobiota.

Forskare har i försök på möss visat att tarmbakterier kan påverka hjärnutvecklingen hos djuren och ha effekter på deras sociala beteende.

Medicinsk Vetenskap №3–2017

33

På djupet Våra vänner bakterierna

F

ÖR INTE SÅ länge sedan hade alla, vanliga människor liksom forskare och läkare, uppfattningen att bakterier, svampar och virus i huvudsak var något oönskat. Visst användes vissa av dem vid tillverkning av en del mejerivaror, vid jäsning av bröd och alkohol, men i övrigt var mikroberna något negativt som, om de ställde till problem, skulle utraderas med en kur antibiotika, svampmedel, eller annan behandling så fort som möjligt.

Nu vet vi bättre. Kunskapen om mikrobernas roll för vår utveckling och vårt välbefinnande har på ett dramatiskt sätt exploderat under det senaste decenniet.

Mycket återstår fortfarande att ta reda på och forskarna jobbar hårt för att reda ut hur det hänger ihop. Forskningen kring bakteriernas betydelse är ett av de allra hetaste forskningsområdena just nu.

Men redan finns det en hel del fakta som är tämligen omvälvande att ta in.

I och på varje människa finns det uppskattningsvis 100 triljoner mikrober, varav 80 procent finns i tarmsystemet.

Det innebär att vi var och en bär runt på ungefär tio gånger så många mikrober som vi har egna celler i kroppen. I tarmfloran finns hundratals olika bakteriearter som tillsammans har ungefär 150 gånger så många gener som vårt mänskliga genom innehåller.

Nu kommer det alltfler bevis på att bakteriernas gener kodar för många viktiga och nödvändiga ämnen i kroppen.

Till exempel är det visat att majoriteten av signalsubstansen serotonin, som många läkemedel mot depression försöker påverka, tillverkas av mikroberna i tarmen.

– Vissa säger till och med att två tredjedelar av allt som cirkulerar i

34

Medicinsk Vetenskap №3–2017

kroppen kommer från mikroorganismerna. De finns i tarmsystemet och producerar produkter som påverkar oss på olika sätt även i hjärnan, säger Lars Engstrand, professor i smittskydd och klinisk bakteriologi vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi samt föreståndare för Center för translationell mikrobiomforskning vid SciLifeLab och Karolinska Institutet.

Det står nu klart att det finns en tvåvägskommunikation mellan tarmsystemet och hjärnan. Tidigare trodde man bara att det var hjärnan som gav order till tarmarna om rörelse och tarmtömning och liknande, nu vet man att det även går order åt andra hållet. Exakt hur kommunikationen går till förstår forskarna ännu inte till fullo, men bara tanken att tarmbakterierna har en slags beslutsrätt över hjärnan i vissa frågor påverkar den mänskliga självbilden och gör att man kan ställa sig frågan om vem det egentligen är som bestämmer?

– I diskussioner har forskare ställt sig frågan vilket inflytande mikrobernas gener har, är vi tio procent människa och 90 procent mikrober eller är det mera 50/50, säger Lars Engstrand, utan att kunna ge något definitivt svar.

Han berättar att många forskare och läkare numera betraktar mikroberna på och i kroppen, den så kallade mikrobiotan, som ett eget organ som man måste ta hänsyn till. Det står nämligen helt klart att mikroberna bidrar till vårt välbefinnande på en mängd olika sätt. Och när balansen rubbas kan vi bli sjuka.

Ett relativt nytt hot mot bakteriebalansen är antibiotika, som riktas mot en sjukdomsalstrande bakterie, men som effektivt utraderar en stor mängd bakterier överallt i kroppen.

Mikrolexikon Mikrob, samlingsnamn för mikroorganismer som bakterier, svampar och virus.

Mikrobiota, de mikrober som finns på ett visst ställe utgör en mikrobiota.

Mikrobiom, de gener som dessa organismer har.

– Det är viktigt att inse att det inte bara är resistensproblematiken vi ska diskutera när det gäller överanvändning av antibiotika utan också att vi slår ut våra bra bakterier. Antibiotika ska ju egentligen användas för att rädda liv, kan man säga, inte som en allmän behandling, säger Lars Engstrand.

Många forskare menar att det finns ett samband mellan rubbningar i mikrobiotan och tillstånd som har blivit allt vanligare som till exempel astma, allergi, diabetes, fetma och depression. Men hur dessa samband ser ut och precis hur det fungerar vet de inte ännu. En av de viktigaste uppgifterna nu är därför att kartlägga och förstå hur normalfloran ser ut, det vill säga vilka mikrober som finns på och i en frisk människa, och vilka förhållanden mikroberna har till varandra.

– Det är mycket det vi gör nu, samlar ihop stora populationer med friska individer och tar reda på hur deras tarmflora, oralflora, vaginalflora eller hudflora ser ut. Då har vi ju en referens, säger Lars Engstrand.

– Här ligger vi väldigt bra till i Sverige, dels för att vi har en befolkning som är väldigt positiv till att ställa upp sådana här studier och sedan har vi våra register som gör att vi kan följa upp patienterna och se vad de har utvecklat för något, fortsätter han.

En svårighet med att kartlägga tarmfloran är att tarmen är lång och mycket viktigt händer i tunntarmen där det är svårt att ta prover med dagens metoder, berättar Lars Engstrand.

”Är vi tio procent människa och 90 procent mikrober eller är det mera 50/50?”

Foto: John Sennet, iStockphoto

– När man tar ett avföringsprov till exempel så visar ju inte det vad som händer i tunntarmen. Tunntarmen är därför en sju meter lång black box. Vi måste hitta nya metoder för att undersöka den här viktiga delen där mycket av utbytet mellan mikroorganismen och värden, det vill säga oss, sker, säger han.

Frågan är vad man menar med en frisk normalflora? Mikroberna har sannolikt spelat en viktig roll för liv och hälsa för däggdjur i många miljoner år. Vi har fått upp ögonen för deras roll först nu när det verkar som om vår livsstil, diet och användning av antibiotika har förändrat normalfloran hos många människor.

– Hur det såg ut i Sverige för 200 år sedan det vet vi ju inte, vi kanske redan har selekterat fram en onormal tarmflora eller hudflora. Men om vi definierar hälsa som frånvaro av sjukdom och studerar vad som är normalt utifrån de förutsättningar vi har här i Sverige nu så har vi någon slags referensbas, säger Lars Engstrand.

Men mycket talar för att den ursprungliga normalfloran inte längre är kvar.

– Forskare har åkt ut i djungeln till befolkningar som aldrig varit i kontakt med antibiotika eller en västerländsk livsstil. De har en mycket rikare flora än vad vi har. Den västerländska tarmfloran har en mindre mångfald än ursprungsbefolkningarna, säger han.

OCH JUST MÅNGFALD verkar vara ett nyckelord för en väl fungerande mikrobiota.

– Jag brukar säga att man ska tänka på mångfalden och inte vara enfaldig, säger Elisabeth Norin, docent i medicinsk mikrobiell ekologi vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi vid Karolinska Institutet.

Hon är något av en pionjär inom området i Sverige och är expert på avföringstransplantation. Just det,

Utbredd användning av antibiotika har genom åren lett till en utarmad mikrobiota i stora delar av världen.

transplantation av bajs. Något som blir allt vanligare.

– Jag har jobbat med detta under hela min aktiva forskningstid, men det är ju först nu under de sista 8-10 åren som andra också har börjat intressera sig. Nu är det jättehett och det är ju jätteroligt, säger hon.

Den vanligaste orsaken till att man behöver göra en avföringstransplantation är att en patient drabbats av en antibiotikaorsakad infektion av bakterien Clostridium difficile. Vid vanliga antibiotikabehandlingar slås stora delar av tarmfloran ut och har man otur har man den resistenta och opportunistiska bakterien Clostridium difficile i tarmen.

Den passar då på att växa till vilket leder till besvärliga diarré-attacker som ofta gör patienten helt bunden vid hemmet.

Standardbehandlingen är mer antibiotika av en annan sort, men om Clostridium-bakterien är resistent även mot den får man problem.

Avföringstransplantation är en gammal teknik som påstås ha utförts första gången i Kina för 1700 år sedan.

Metoden har även använts av veterinärer i väst i hundratals år, men på människa uppmärksammades den första gången i väst 1958 i en vetenskaplig rapport och det var först i slutet av 1970-talet som metoden började användas i någon större omfattning.

Genom att ge avföring, eller tarmflora, Medicinsk Vetenskap №3–2017

35

”Våren 2012 fick jag plötslig diarré. Jag kunde inte gå ut och var tvungen att vara nära en toalett dygnet runt. Efter två veckor med problemen skickade min husläkare mig till Södersjukhuset, där jag blev inlagd. Där blev jag kvar i 11 dagar.

Antibiotika hjälpte inte och jag utreddes för olika åkommor. Men man fann ingen orsak och jag skickades hem.

Väl hemma mådde jag CHARLOTTA JAKOBSSON fortsatt dåligt, inte minst Ålder: 36 år psykiskt då det inte fanns Yrke: Journalist någon förklaring till mina symtom. Jag undrade om jag någonsin skulle bli frisk.

Diarréerna gav inte med sig och det ledde till att jag lades in igen. Man gjorde fler undersökningar, bland annat en kapselendoskopi där man får svälja en kamera, stor som en tablett, som tar bilder inifrån tarmen. Men det gav ingen ny förklaring. Jag fick då testa kodein, ett smärtläkemedel som har som biverkan att tarmarnas motorik minskar. Det hjälpte mot diarrén så att jag kunde fungera bättre i vardagen.

Men att hela tiden äta kodein, som i kroppen omvandlas till morfin, gjorde mig illamående, trött och trögtänkt. I januari 2013 var jag desperat. Då fick jag via en läkare vid Hötorgskliniken kontakt med ett forskningsprojekt vid Karolinska Institutet där man studerade patienter med IBS, känslig tarm. Jag fick en bakteriekultur baserad på en annan persons friska avföring levererad till min tolvfingertarm med hjälp av gastroskopi.

Efter sju behandlingar i olika omgångar var jag återställd. Det tog totalt ett och ett halvt år från det att jag insjuknade tills jag var helt frisk. Känslan var magisk, jag är fortfarande obeskrivligt glad att jag fick möjlighet att göra den här behandlingen.”

Berättat för: Cecilia Odlind

36

Medicinsk Vetenskap №3–2017

Foto: Marco Glijnis/Kola Productions

”Jag var desperat”

Våra vänner bakterierna På djupet

Foto: Patricia Torregrosa , iStockphoto

”Man ska inte reagera mot sina tarmbakterier. De är viktiga för oss, vi måste kunna leva med dem” från en frisk person är det möjligt att snabbt återställa balansen i tarmfloran.

Nio av tio patienter blir friska på bara några dagar.

Avföringstransplantationer görs nu i hela världen och kan göras med verklig avföring, men i Sverige har Elisabeth Norin och hennes kollegor tagit fram en bakteriekultur från en donator som de odlar på laboratoriet och använder.

– Den är väldigt komplex och innehåller flera hundra olika stammar. Den är kontrollerad och garanterat fri från hiv, salmonella, shigella och de andra vanliga sjukdomsframkallande tarmbakterierna. Fördelen med vår kultur är att man kan beställa den och använda dagen efter. Ska man använda en donator så bör man ju undersöka den lite först. Så det är snabbare och billigare och så vet vi ju att det sannolikt är lite säkrare än att ta direkt ifrån en donator, säger Elisabeth Norin.

Metoden hanteras rent juridiskt lite olika i olika delar av världen. I USA har det amerikanska livs- och läkemedelsverket, FDA, tittat på behandlingen och kommit fram till att avföringen bör klassas som läkemedel. Men myndigheten säger samtidigt att de officiellt tänker blunda för detta eftersom de inser svårigheterna med att ställa samma krav på avföring som på andra läkemedel.

Det skulle riskera att behandlingen blev omöjlig att använda. I Europa finns ännu inget gemensamt regelverk för avföringstransplantationer, men experter på detta område menar att avföringen faller under begreppet ”substanser med humant ursprung” på samma sätt som celler, vävnad och mjölk och detta regleras av EU-kommissionen.

Rent praktiskt kan transplantationen göras på två sätt. Antingen ges den med en sond som förs genom näsan ner förbi den sura miljön i magsäcken till övre tunntarmen.

– Sedan rinner det snabbt ner och vi tror att den största effekten är i nedre

delen av tunntarmen eller översta delen av tjocktarmen, säger Elisabeth Norin.

Eller så ges den med ett lavemang där patienten ligger på sidan och ska försöka behålla vätskan så länge som möjligt.

Då är det en fördel med den bakteriekultur som forskarna tillhandahåller där dosen endast är 30 milliliter, medan en mer regelrätt avföringstransplantation handlar om fyra till fem deciliter.

Hon kan inte säga hur många avföringstransplantationer som genomförs varje år i Sverige, men uppskattningsvis ligger det någonstans mellan 100 och 1 000 stycken, säger hon, så det är ingen rutinbehandling.

En anledning till att det är svårt att exakt veta antalet transplantationer är att intresset för att använda avföringstransplantationer som behandling ökar i takt med att alltmer bevis kommer för att en störd tarmflora kan påverka vår hälsa på många olika sätt. Därför finns det nu en lång rad sjukdomar där forskare antingen redan gör försök eller planerar dem.

Elisabeth Norin håller själv på med en

studie på patienter som lider av syndromet irriterad tarm, så kallad ”irritable bowel syndrome”, IBS. – Men här har vi inte lika fina resultat som vid Clostridium difficile-infektion där nio av tio blir friska. Här blir ungefär tre av tio patienter helt friska eller väldigt mycket bättre, säger hon.

En anledning till det kan vara att det finns flera bakomliggande orsaker till problemen, och det är svårt att hitta de patienter som kan ha glädje av behandlingen.

EDUARDO VILLABLANCA är forskningsledare vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet och han forskar på inflammatoriska tarmsjukdomar som ulcerös kolit och Crohns sjukdom.

Han förklarar att det är klarlagt att de inflammatoriska tarmsjukdomarna beror på att kroppens immunförsvar felaktigt reagerar och attackerar vissa bakterier i tarmfloran. De personer som drabbas har dock vissa mutationer som på något sätt ökar sannolikheten att immunsystemet ska felreagera.

– Det finns många som beskriver att de blir bättre i sin inflammatoriska tarmsjukdom genom att ta yoghurt- och probiotikakurer så man ska inte säga att det inte fungerar, men vi behöver fler randomiserade studier för att veta, säger professor Lars Engstrand.

Medicinsk Vetenskap №3–2017

37

På djupet Våra vänner bakterierna

MEN TARMFLORAN tränar inte bara upp immunförsvaret, den har också 38

Medicinsk Vetenskap №2–2016 №3–2017

en vital roll i hjärnans utveckling. År 2011 publicerades en studie som kunde visa att möss som fötts och växt upp i en helt bakteriefri miljö, och alltså helt saknade tarmflora, hade en förändrad hjärnutveckling och ett annat beteende än vanliga möss. De bakteriefria mössen var mindre oroliga, men hyperaktiva och uppvisade avvikande sociala beteenden. Bakom studien, som publicerades i den vetenskapliga tidskriften PNAS, stod Rochellys Diaz Heijtz, docent vid institutionen för neurovetenskap vid Karolinska Institutet.

Strax efter kom flera andra studier som pekade på samma sak och tillsammans blev dessa artiklar startskottet för en intensiv forskning kring sambandet mellan tarmfloran och hjärnans utveckling.

Rochellys Diaz Heijtz kunde därefter i djurförsök visa att det finns ett tidfönster från födseln och ungefär fram till könsmognaden där det var möjligt att normalisera de flesta av de avvikande beteendena.

– Nu har vi gått djupare och anser att det finns ett tidsfönster som kan variera för olika typer av beteende. För sociala beteenden är det väldigt tidigt, medan det för påverkan på hjärnans anatomi är lite senare, säger Rochellys Diaz Heijtz.

Balans i vaginalfloran viktigt för hälsan Forskaren Juan Du vid Karolinska Institutet studerar bakteriers relation till humant papillomvirus, HPV, och hur samspelet mellan bakterierna och HPV påverkar utvecklingen av livmoderhalscancer.

Hur kan vaginalfloran skydda mot sjukdom?

”Vi tror att mikrobiotan är en av faktorerna inblandad i den normala utvecklingen av hjärnan.”

Hennes hypotes är att störningar i tarmfloran under barnets första två, tre år kan få stora konsekvenser.

– Vi tror att mikrobiotan är en av faktorerna som påverkar den normala utvecklingen av hjärnan och att störningar av den kan vara en del i förklaringen bakom vanliga neuropsykiatriska sjukdomar som autism och ADHD. Vi säger inte att det orsakar sjukdomarna, men att det kan bidra, säger Rochellys Diaz Heijtz.

För knappt 30 år sedan lanserades den så kallade hygienhypotesen som går ut på att den ökade förekomsten av allergier hos barn beror på att de inte utsätts för lika många bakterier i våra välstädade hem. Nu börjar alltfler se den egna mikrobiotan som en viktig pusselbit i den förklaringen samtidigt som hypotesen växer. Samspelet mellan oss och våra bakterier påverkar en mängd olika funktioner och en störd mikro-

– Bakterier kan till exempel sänka pH-värdet, som lactobaciller gör, och på så vis göra miljön ogästvänlig för andra mikrober som annars kan orsaka bakteriell vaginos eller svampinfektioner.

Kan mikrobiotan även skydda mot livshotande sjukdomar som cancer?

– HPV-infektion kan leda till livmoderhalscancer. I vår forskargrupp studerar vi just nu om specifika bakterier i vaginalfloran, exempelvis lactobaciller, kan rensa ut kvarstående HPV-infektion. Idag vaccineras

visserligen de flesta unga kvinnor mot HPV men bara mot vissa typer av viruset.

Vi är intresserade av att bättre förstå hur vaginalfloran påverkar förmågan att läka ut infektioner av HPV-typer som inte täcks av vaccinet.

Hur sköter man bäst om sin vaginalflora?

– Man bör hålla god hygien runt vulvan, men låta vaginalfloran sköta rengöringen av vaginalkanalen, det gör den bäst.

Att duscha vaginalkanalen är inte att rekommendera.

Man bör också vara extra observant efter att man gått igenom en antibiotikakur eftersom vaginalfloran då kan påverkas.

Foto: John Sennett , Ulf Sirborn

– Man ska inte reagera mot sina tarmbakterier. De är viktiga för oss, vi måste kunna leva med dem. Vi försöker därför förstå hur det kommer sig att vårt immunsystem uppfattar bakterierna som fiender, säger han.

Hans forskning är ännu i ett tidigt skede. Men han har redan sett att tiden det tar mellan att en skada uppstår i tarmen, till exempel från intag av alkohol, tills den är lagad spelar roll.

– Om det går fort minimerar man risken att få en immunreaktion. Vår hypotes är att de som drabbas av inflammatoriska tarmsjukdomar har mutationer som gör reparationen långsammare än de som inte drabbas, säger han.

Men det krävs också något mer ifrån miljön för att drabbas. Skandinavien och Nordamerika har av ännu okända orsaker väldigt hög förekomst av inflammatoriska tarmsjukdomar och när människor från Asien flyttar hit så påverkas inte den första generationen. Men deras barn har en ökad risk att drabbas av tarmsjukdomarna.

– Så även om de har samma genetiska bakgrund så ökar risken att drabbas. Det antyder att miljön kan spela en viktigare roll än genetiken, säger Eduardo Villablanca.

En av tarmflorans uppgifter är att lära immunförsvaret att inte reagera mot de vänliga bakterierna som ingår i floran och det finns nu studier som pekar på att barn som föds i Skandinavien inte har en lika stor mångfald i tarmfloran som barn från exempelvis Ryssland eller Estland. Något som gör att de Skandinaviska barnens immunförsvar inte får lika bra träning på olika bakterier. Detta menar Eduardo Villablanca kanske kan vara en faktor bakom de inflammatoriska tarmsjukdomarna.

– Vårt mål är att förstå hur vi ska kunna omskola immunsystemet antingen via diet eller via mikrobiotan på något sätt, säger han. Även här har man provat att återställa tarmfloran genom avföringstransplantation, men resultaten är svårtolkade.

– Vissa har rapporterat goda resultat, medan andra inte sett någon förändring och vissa patienter har till och med blivit försämrade. Så det är väldigt motsägelsefullt just nu och vi har mycket kvar att lära, säger Eduardo Villablanca.

biota kan leda till störningar på en lång rad olika områden, inte bara allergi.

I samband med förlossningen får den nyfödde en dos av mammans tarmflora i och med att det pressas fram lite bajs när barnet passerar genom vaginalkanalen och trycker på ändtarmen. Amningen fortsätter att förmedla bidrag till normalfloran. Efter en tid börjar sedan barnet få en egen mikrobiota.

Om dessa processer störs, eller om vår moderna livsstil eliminerar kontakten

med vissa bakterier kan mikrobiotans mångfald minskas, vilket alltså inte är bra.

Ett stort hot mot mikrobiotan är behandling med antibiotika och nu börjar bevisen samlas som kan visa hur sambanden ser ut.

– Vi har nyligen gjort en djurstudie, som ännu är opublicerad, som visar att om musmamman har fått antibiotika under graviditeten så är det högre risk att hon får musungar som är hyperakti-

va och har ett förändrat socialt beteende, säger Rochellys Diaz Heijtz.

Hon berättar också om en nypublicerad studie på människor från Nya Zeeland som pekar på att barn som fått antibiotika under det första levnadsåret har en försämrad kognitiv utveckling.

– Resultatet måste förstås bekräftas i fler studier av andra forskare innan vi säkert vet att det stämmer, säger Rochellys Diaz Heijtz.

Hon menar att bevisen ändå är så pass starka för mikrobiotans betydelse för utveckling av hälsa och välbefinnande hos oss människor att vi bör agera för att skydda den.

– Vi har nu möjligheten att vara mer försiktiga kring de faktorer som kan vara förödande för mikrobiotan. Vi kan försöka undvika att använda antibiotika i onödan. Vi säger inte att vi ska sluta använda det helt, men vara mer försiktiga kring hur ofta vi ger det och varför, säger hon.

Ett annat hot mot mikrobiotan är kejsarsnitt. När barnet inte får den första bajsdosen som normalt kommer vid vaginal förlossning påverkas mikrobiotan. Det har även publicerats ett antal mindre studier som har pekat på ett samband mellan kejsarsnitt och en sämre kognitiv utveckling. Men en nyligen genomförd svensk studie som var både betydligt större och bättre gjord kunde inte se något samband.

– Efter att ha läst de flesta studierna på området är min slutsats denna; det är ingen tvekan om att det finns bevis för att förlossningsmetoden påverkar vilka typer av mikrober som barnet får. Men i frågan om det långsiktiga utfallet och om den kognitiva utvecklingen så krävs det fler studier, säger Rochellys Diaz Heijtz.

Samtidigt visar ny forskning att tarmfloran ganska lätt kan påverkas av den mat vi äter och dessutom att motion bidrar till att öka mångfalden i tarmfloran.

– För barn är det därför viktigt att man äter en varierad kost och ser till att barnet får motion. Egentligen är det sådant som vi redan vet att vi ska göra, men kanske inte gör, men nu har vi ytterligare ett gott skäl till varför, säger hon.

EN ANNAN SAMLING mikrober som skyddar oss är hudfloran. På huden Medicinsk Vetenskap №3–2017

39

finns en uppsättning mikrober som, på samma sätt som i magen, lever i symbios med oss. Hudmikrobiotan har lite olika sammansättning beroende på fuktighet och pH-värde i huden. På samma sätt som i tarmfloran kan forskarna se att mångfalden av mikrober är hög i en frisk hud. Vid olika hudsjukdomar har ofta någon eller några bakterier tagit över och andra fått stå tillbaka.

– När en eller ett fåtal mikrober tar över då kan vi se problem, men vi vet egentligen inte om det är orsaken till problemet eller ett symtom på det, säger Harri Alenius, professor i molekylär toxikologi vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet.

Det är sedan tidigare känt att hudfloran är ganska beroende av miljön i omgivningen, om det är kallt eller varmt, fuktigt eller torrt och så vidare. Men Harri Alenius och hans forskarkollegor har i en artikel från 2012, publicerad i den vetenskapliga tidskriften tidskriften PNAS, visat att hudflorans sammansättning på ett tydligt sätt också är beroende av den biologiska mångfalden i naturen där vi bor. De kunde visa att mångfalden i hudmikrobiotan var större hos personer som bodde med mycket skog och jordbruksmark omkring sig jämfört med de som bodde i tätbebyggda områden och nära vatten.

– Det verkar som om omgivningen påverkar vår hudmikrobiota som sedan utbildar immunsystemet. Fyndet pekar på att immunsystemet inte blir ordentligt utbildat i stadsmiljö, säger han.

Harri Alenius pekar på att det finns mycket fler personer som lider av allergi och astma bland de som bor i städer.

– Var man bor och hur mycket man är i kontakt med den naturliga mikrobiotan i naturen påverkar den egna mikrobiotan och kan ge dramatiska effekter på hälsan, säger han.

Resultatet stämmer bra in i den ganska nyligen lanserade ”biodiversitetshypotesen” som pekar på sambandet mellan en minskad mångfald i naturen och en ökad förekomst av inflammatoriska sjukdomar.

– Immunsystemet är konstruerat för att ta hand om en myriad av mikrober som finns i naturen, men när vi lever i staden så är det ganska rent och mik40

Medicinsk Vetenskap №3–2017

robfritt. Och ett immunsystem som inte har något att göra börjar till slut ställa till med bråk, likt uttråkade ungdomar, säger Harri Alenius.

Ett annat relativt modernt hot mot den skyddande hudfloran är tvålen som likt antibiotika, om än med en svagare effekt, eliminerar både fiender och vänner i mikrobiotan.

”Ett immunsystem som inte har något att göra börjar till slut ställa till med bråk, likt uttråkade ungdomar.”

Foto: Ulf Sirborn

På djupet Våra vänner bakterierna

”Till skillnad mot våra egna gener kan vi faktiskt påverka uppsättningen av våra mikroorganismer.”

Foto: Gustav Mårtensson

– Det beror lite på vilken tvål man använder och hur känslig man är, men vi har nu insett att samtidigt som vi tar bort de dåliga mikroberna så tar vi bort de bra. Och vi har många goda vänner i huden som gör ett väldigt bra jobb.

Tvättar man bort dem med tvål så kan man att få problem med irritation, säger Harri Alenius.

MUNNEN ÄR ytterligare ett ställe där vi har en specifik mikrobiota bestående av hundratals bakteriearter som lever i samexistens med oss och skapar en skyddande miljö i munhålan. Också här har forskarna kommit fram till att det är störningar i balansen mellan olika bakteriearter i munfloran som verkar ligga bakom tandsjukdomar. Störningar som vi själva många gånger skapar genom vårt beteende.

– Till exempel finns det en bakterie som är starkt förknippad med tandlossningssjukdomen parodontit. Den kan också hittas i munnen hos friska personer, men i lägre antal. Bakterien behöver blod för att växa och om man inte borstar tänderna eller låter bli att använda tandtråd så börjar tandköttet blöda vilket då föder bakterien som ökar i antal, säger Nagihan Bostanci, professor i inflammationsforskning med inriktning mot parodontologi vid institutionen för odontologi, Karolinska Institutet.

Hon forskar på hur samspelet mellan bakterierna i mikrobiotan och vävnaderna i munnen orsakar inflammation.

Bakterierna i munnen lever inte var för sig utan är organiserade i en så kalllad biofilm som kan liknas vid komplexa samhällen med bakterier som gått samman i en matrisartad struktur där de sitter tätt ihop och hjälper varandra. Det gör att de är ganska svåra att angripa.

Nagihan Bostanci har byggt upp en

tredimensionell modell av munnen med levande vävnad och orala bakterier för att hon ska kunna studera olika effekter och förstå vad som händer i inflammationen runt tänderna.

– Förhoppningsvis kan vi överbrygga de tekniska problem som finns med andra modeller. Försöksdjur har inte samma orala mikrobiota som vi och av etiska skäl kan vi inte låta sjukdomen gå till den destruktiva fasen i studier på mänskliga försökspersoner, säger hon.

Modellen av munhålan är inte helt perfekt den heller eftersom biofilmen där endast består av ett mindre antal odlingsbara bakterier, men det är ändå den mest avancerade modell som finns.

Där har hon kunnat visa att bakterierna och vävnaden för en slags kamp mellan varandra där vävnaderna frisätter hundratals proteiner som försöker döda bakterierna.

Bakterierna i sin tur frisätter enzym för att neutralisera proteinerna. Hon har till och med hittat bakterier som kapar värdceller och lurar värden att inte frisätta sina mest effektiva

Har du själv ändrat din diet?

Som forskare får man ny kunskap först av alla. Vi frågade våra bakterieforskare om de nya insikterna om mikrobiotans betydelse förändrat deras eget förhållande till mat.

Lars Engstrand – Ja, jag äter mer varierat, mindre kött och mer frukt, grönsaker och fisk mot vad jag åt för några år sedan.

Elisabeth Norin – Nej, jag tror inte det. Jag är en blandkostare och tycker mycket om fisk.

Däremot nu när jag har fått barnbarn så säger jag till föräldrarna att de inte

vapen på en gång. Det gör värdresponsen svagare.

– Men när bakterierna väl har invaderat och fått fäste så släpper de lös allt de har. Jag tror inte att bakterier är smarta, men de kan utveckla smarta beteenden för att överleva. Vi kan tala om en slags krigstaktik, säger hon.

Med en delikat balans mellan mikroberna på och i vår kropp så måste vi ta hand om vår mikrobiota. Och även om den nya kunskapen i grunden förändrar synen på hur allt hänger ihop så är råden fortfarande desamma. Vi bör äta en varierad kost, vara ute i naturen, motionera, borsta tänderna och använda tandtråd. Men snart kan de råden bli mer specifika.

– Inom en nära framtid kommer vi att få mer kunskap om denna balans och därmed också bättre möjligheter att påverka detta nya organ. Till skillnad mot våra egna mänskliga gener, som vi inte kan göra så mycket åt, kan vi faktiskt påverka uppsättningen av våra mikroorganismer och därmed också de ämnen som deras gener kodar för, säger Lars Engstrand.

ska ge barnen yoghurt de första månaderna utan att tarmfloran ska få utvecklas på ett så normalt sätt som möjligt. Forskning har visat att yoghurt kan störa den tidiga utvecklingen och leda till en förändrad tarmflora, vilket kan vara negativt för hälsan.

Rochellys Diaz Heijtz – Ja, absolut, jag har helt förändrat min diet.

Jag undviker skräpmat, animaliskt fett och raffinerade kolhydrater, som vitt bröd och vanlig pasta. Jag har märkt både fysiska och mentala effekter. Till exempel är jag piggare och känner mig mer avslappnad.

Harri Alenius – Nej, jag har inte förändrat mina kostvanor.

Däremot har jag försökt att få min familj och mina vänner att vara mer ute i naturen.

Nagihan Bostanci – Ja, jag försöker hålla en balanserad kost och undviker frekventa och stora mängder socker eller läsk som stimulerar tillväxten av syraproducerande bakterier som orsakar karies. Jag skulle heller aldrig röka.

Eduardo Villablanca – Ja, jag försöker äta mer fiber som är mat som är bra för mikrobiotan. Vi vet nu också att broccoli innehåller komponenter som är bra för immunsystemet. Så varje gång jag äter broccoli så tänker jag att jag gör något bra både för min mikrobiota och mitt immunförsvar.

Medicinsk Vetenskap №3–2017

41

Perspektiv P-pillret 60 år medel som används av uppskattningsvis 100 miljoner kvinnor över hela världen.

Mycket har hänt under resans gång.

Hormondoserna i p-pillren har minskat radikalt, Enovid innehöll nästan 100 gånger mer gestagen (syntetisk progesteron) än dagens p-piller. I dag finns det p-piller som innehåller enbart gestagen, men de flesta består av en kombination av gestagen och östrogen.

Trots att p-piller funnits i 60 år så finns det lite forskning om hur de påverkar kvinnors livskvalitet. En del kvinnor får humörsvängningar och lägre energinivå. Samtidigt skulle många fler ha stor nytta av p-piller för att minska menstruationssmärtor och kraftiga blödningar.

Text: Johan Sievers Illustration: Jing Jing Tsong/The Ispot

N

ÄR DET FÖRSTA p-pillret, Enovid, lanserades i USA 1957 var det första gången som kvinnor fick tillgång till ett effektivt preventivmedel som de kunde kontrollera själva. I århundraden hade männen haft den avgörande makten över om det skulle bli någon graviditet eller ej, medan kvinnorna fick ta de stora sociala och ekonomiska konsekvenserna av oönskade graviditeter.

Men nu fanns det ett piller som skulle

42

Medicinsk Vetenskap №3–2017

komma att få en enorm betydelse för kvinnors frigörelse och sexuella hälsa.

Det som många såg som en fantastisk möjlighet uppfattade andra som ett hot. P-pillret gav kvinnor tillgång till en sexualitet som inte bara handlade om att få barn, och det skapade en upprörd debatt. Enovid ansågs så kontroversiellt att det under de första åren bara var godkänt som ett läkemedel mot menstruationsstörningar. Men alla visste vad pillret egentligen kunde användas till och Enovid blev snabbt en storsäljare.

60 år senare är p-piller ett preventiv-

MED TANKE PÅ att så många kvinnor använder p-piller, och att så många berättar om olika biverkningar, så finns det anmärkningsvärt lite forskning om hur pillren påverkar kvinnors livskvalitet.

– Det beror på att läkemedelsbolagen till stor del styr forskningen. Det ligger inte i deras intresse att jämföra p-piller med placebo för att få veta mera om

Foto: Joakim Poromaa Helger

Populärt piller med tveksamt rykte

SAMTIDIGT SOM p-piller har haft stor betydelse för kvinnors makt över sin sexualitet så har de hela tiden haft dåligt rykte. Redan i p-pillrets barndom berättade kvinnor om biverkningar som humörsvängningar, nedsatt sexuell lust, viktuppgång och akne. Än i dag uppger många kvinnor att de får biverkningar, och medierna rapporterar regelbundet om problemen med p-piller.

Risken för blodproppar är det som har bekymrat läkarna mest, och läkemedelsbolagen har medverkat till en omfattande forskning kring problemet.

Idag vet man att kombinerade p-piller ger en något ökad risk för blodpropp.

Därför ska de inte användas av kvinnor som har andra riskfaktorer, som rökning eller ökad benägenhet till blodproppar i familjen.

På 1960-talet kom rapporter om att en del kvinnor kunde få psykiska besvär av p-piller.

– Det togs på allvar, men forskningen fick fokus på risken för att insjukna i depression. Studierna visade att det inte fanns någon ökad risk för självmord, eller att bli intagen på psykiatrisk klinik, och då var man nöjd med det. Att forska på andra psykiska besvär var inte intressant, berättar Inger Sundström Poromaa, professor i gynekologi vid institutionen för kvinnors och barns hälsa på Uppsala universitet.

Foto: Stefan Zimmerman

”Det rör sig om väldigt små skillnader.

Många mår bättre av att äta p-piller men de som försämras är lite fler” biverkningar, säger Angelica Lindén Hirschberg, professor på institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Karolinska Institutet.

Hon har lett en av de få studier som gjorts på området och resultatet publicerades i våras. 340 friska kvinnor fick tre månaders behandling med det vanligaste kombinerade p-pillret i Sverige eller verkningslösa piller. Varken försöksledarna eller försökspersonerna visste vem som fick vad. Kvinnorna som fick p-piller angav signifikant lägre livskvalitet än de som fick placebo. Det gällde både livskvalitet i stort och mer specifika aspekter som energinivå och självkontroll. Däremot såg man inte någon signifikant påverkan på nedstämdhet.

– Det är viktig kunskap att p-piller kan ha sådana biverkningar. Vissa kvinnor påverkas, men långt ifrån alla.

I en tidigare studie har vi fått liknande resultat vad gäller sexualitet. Vissa kvinnor kan påverkas negativt när det gäller till exempel åtrå och upphetsning. Men det är små förändringar och man ska inte dra för stora växlar på det, säger Angelica Lindén Hirschberg.

Biverkningarna kan vara en anledning till att en del kvinnor använder p-piller oregelbundet och löper risk att bli gravida.

– När det gäller läkemedel så har vi en viss tolerans för att de kan ha biverkningar. Men när det gäller preventivmedel så ställer kvinnor högre krav på att de inte ska skapa några problem, säger Angelica Lindén Hirschberg.

En svårighet med den här typen av blindstudier är att p-piller ger ett förändrat menstruationsmönster och att försökspersonerna därför kan dra slutsatser om de får p-piller eller placebo.

– Vi kunde inte utesluta att en del förstod att de fick p-piller, men det finns inget bättre sätt att göra en sådan här studie på än med det vi kallar randomiserad placebokontrollerad design, förklarar Angelica Lindén Hirschberg.

FÖRRA ÅRET publicerade Inger Sundström Poromaa en studie som visade liknande resultat. 202 kvinnor fick

nyanserad bild av hur p-piller påverkar kvinnor, och det visade tydligt att många upplever att det finns en vinst med att ta dem. Kanske har man alltför stort fokus på p-pillrens biverkningar, och underskattar den stora positiva effekt som de kan ha för kvinnor med kraftiga blödningar och svår mensvärk?

– Ja, så är det verkligen. Vi har gjort en studie som visar att 57 procent av svenska kvinnor inte kan nämna en enda positiv hälsoeffekt av preventivmedel. Samtidigt vet vi sedan länge att hormonella preventivmedel minskar blödningar, mensvärk och risken för vissa typer av cancer, säger Helena Kopp Kallner, överläkare och forskare vid institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus, vid Karolinska Institutet.

Hon hänvisar till undersökningar som visar att 75 procent av svenska kvinnor tar värktabletter i samband med menstruation, och att 9-13 procent har rikliga menstruationer. En del blöder så mycket att de får blodbrist.

– Många kvinnor lever med föreställningar om att det är det som är det naturliga, det ska göra ont, man ska blöda.

Det är en del av att vara kvinna. Men det

antingen p-piller eller placebo i tre månader. Under tiden fick de föra dagbok över hur de mådde. I gruppen som fick p-piller såg man en liten men signifikant ökning av ångest, humörsvängningar och irritabilitet under perioden mellan två menstruationer. Det fanns däremot inga skillnader vad gäller nedstämdhet, tvärtom kunde p-piller ge en förbättring av stämningsläget veckan före menstruation.

– Det rör sig om väldigt små skillnader. Många mår bättre av att äta p-piller, men de som försämras är lite fler, säger Inger Sundström Poromaa.

Att studien bara varade i tre månader förklarar hon så här: – Det är för att vi gav placebo. Unga kvinnor behöver preventivmedel. Under tre månader kan man skydda sig på andra sätt, men det vore oetiskt att göra en studie under en längre period. Då skulle vi få fler graviditeter, redan under den här korta perioden blev en kvinna i placebogruppen gravid.

GENOM ATT låta försökspersonerna skriva dagbok fick forskarna en mer

Fler använder spiral P-piller går ner 1 500 000 1 200 000 900 000 600 000

Långtidsverkande preventivmedel ökar

Korttidsverkande preventivmedel minskar

300 000

2006 2007 2008 2009 2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

Grafen visar antal utskrivna recept av lång- respektive korttidsverkande preventivmedel till kvinnor i Sverige mellan 0-85 år. Till långtidsverkande hör spiral och p-stav, till korttidsverkande hör p-piller. Källa: Socialstyrelsen Medicinsk Vetenskap №3–2017

43

Perspektiv P-pillret 60 år

finns inget naturligt med att ha mens 12 gånger om året under en stor del av livet, det är ett totalt missförstånd! Det normala är att vara gravid och amma.

Mensen är ju en signal om att det är dags att bli gravid igen, fortsätter hon.

Helena Kopp Kallner är kritisk till att många kvinnor fortfarande tar p-piller med en veckas uppehåll, eftersom det är så pillerkartorna är markerade. Hon och många andra läkare rekommenderar det som kallas långcykelanvändning, att man tar p-piller kontinuerligt tills man får en genombrottsblödning. Då gör man uppehåll i fyra dagar. Det ger bättre humör och mindre blödningar.

– Det bästa är att ta p-piller kontinuerligt. Det finns inga nackdelar med det, tvärtom. Vi måste ha fokus på vad som är bäst för kvinnan, hur man minskar problem med blödning, smärta och begränsningar av vardagslivet på bästa sätt, säger hon.

P-pillrens svaghet är att det är så lätt att glömma bort att ta dem, eller att man avstår från dem när man upplever

att de ger biverkningar. Många oönskade graviditeter har uppkommit samtidigt som det ligger p-piller i byrålådan.

– Vi som arbetar med kvinnor och preventivmedel har fokus på att komma bort från p-pilleranvändning och istället föreslå hormonella preventivmedel som p-stav eller spiral. Det är inte för att p-piller kan ge humörsvängning utan för att preventivmedel som man inte behöver komma ihåg att ta är mycket effektivare, säger Inger Sundström Poromaa.

Siffror från Socialstyrelsen visar på en tydlig trend: Under år 2016 valde drygt 13 000 flickor mellan 15 och 19 år att sätta in en spiral eller p-stav. Jämfört med 2013 är det en ökning med 46 procent. Under samma period minskade antalet flickor i samma ålder som hämtade ut p-piller med 13 procent.

Det finns stort behov av fortsatt forskning om hur p-piller påverkar kvinnors livskvalitet. Det är dock svårt att få finansiering. Forskarna har också växande problem med att rekrytera försökspersoner till kliniska studier, människor är allt mer upptagna och allt färre vill ta sig tid att delta i forskningsprojekt.

– Jag skulle vilja göra en studie om vilka p-piller som ger minst humörpåverkan på kvinnor som lider av psykisk ohälsa. Det är ett jättestort problem för dem och vi behöver mer kunskap för att kunna ge dem bra råd, säger Inger Sundström Poromaa.

Att komma ihåg att ta piller varje dag är svårt. Därför rekommenderar många läkare idag mer långtidsverkande preventivmedel.

Fakta: Sant och falskt om biverkningar av p-piller

MAN GÅR UPP I VIKT AV P-PILLER Många studier visar att p-piller inte ger någon viktökning. Kvinnor som går upp i vikt gör det troligen för att de börjar med p-piller samtidigt som de gör någon annan livsstilsförändring.

MAN KAN FÅ BLODPROPPAR AV P-PILLER P-piller som innehåller östrogen ger ökad risk för blodproppar. Men risken är väldigt liten, 6 av 10 000 kvinnor drabbas. Om man tillhör någon riskgrupp (se huvudtext) bör man inte ta p-piller.

DET ÄR SVÅRT ATT BLI GRAVID EFTER ATT MAN HAR SLUTAT ANVÄNDA P-PILLER Det finns inga studier som visar på en sådan koppling. Ibland maskerar p-pillren att man har oregelbunden mens, och då har man även oregelbunden ägglossning som gör det svårare att bli gravid.

P-PILLER GER SÄMRE SEXLUST Vissa kvinnor kan uppleva försämrad sexlust. För många löser sig problemet när de byter till en annan sorts p-piller.

MAN KAN BLI DEPRIMERAD AV P-PILLER Forskning visar att vissa p-piller kan påverka humöret, men de orsakar inte depression. Om p-piller påverkar humöret så är det precis när man börjar ta dem. Många blir hjälpta av att byta p-piller.

44

Medicinsk Vetenskap №3–2017

Foto: iStockphoto. Illustration: Alina Oleynik /Noun Project

”Det bästa är att ta p-piller kontinuerligt. Det finns inga nackdelar med det, tvärtom.”

ANNONS

SUCCÉN FORTSÄTTER! ”RS Strumpan” Vår storsäljare! Stödstrumpa bomull. Många härliga färger, oslagbart pris!

61% bomull, 32% polyamid, 7% elastan.

1-2 par 95:3 par 79 och uppåt:-

BESTÄLL TILLSAMMA NS OCH SPARA MER! FÖR PROV ER TILL DIN ARBETSPLATS, KONTAKTA OSS.

Mer än 20 par 70:-/par, fraktfritt.

Beställ redan i dag på www.rsprodukter.se ALLTID RETURRÄTT VID OBRUTEN FÖRPACKNING • INGA DOLDA AVGIFTER • ENDAST VARANS PRIS + FRAKT FRAKTFRITT VID KÖP ÖVER 1200:- • 0247-235 32 • ORDER@RSPRODUKTER.SE • WWW.RSPRODUKTER.SE

Forskningsbidrag 2017 Henning och Ida Perssons Forskningsstiftelse utdelar årligen bidrag till forskning inom området för folksjukdomar, i första hand cancer. Årets anslag, 150 000 kr, delas ut till forskning gällande betydelsen av bakteriefloran i gastrointestinalkanalen för uppkomsten av cancer.

Ansökan skall skickas till Henning och Ida Perssons Forskningsstiftelse, c/o Henning Persson Förvaltnings AB, Västergatan 34, 211 21 Malmö alt. info@hpforvaltning.se

Styrelsen beslutar om fördelning av anslaget på grundval av inkomna ansökningshandlingar. Bidrag till egen lön, resor för deltagande i kongresser eller motsvarande beviljas ej. Ansökan skall innehålla projektbeskrivning, kostnadskalkyl, uppgift om sökt belopp, om bidrag sökts från andra organisationer för samma projekt samt i förekommande fall, godkännande av etisk kommitté.

Inom två år, från det anslag tilldelats, har mottagaren att insända kortfattad redovisning över resultat.

Senast den 20 oktober 2017.

Ansökningsformulär kan rekvireras per tel. 040-98 78 50, fax 040-98 78 51, mail till info@hpforvaltning.se eller www.hpforskningsstiftelse.se.

Medicinsk Vetenskap №3–2017

45

ANNONS

Molekylärbiologi

Organisk kemi

Biokemi

bioteknik

Looking for aNGS needle IVD godkända kit the haystack? förin cancerdiagnosঞk %UHGDVWH GLDJQRVWLNVSURJUDPPHW I|U RQNRORJL RFK ITUPDNRJHQHWLN Från Schweiziska 4bases kommer kit för kolon-, lung-, hud- & thyroidcancer. Även bröst- (både somaঞska maঞska och ärvda) och oh äggstockscancer äggstockscancer.

Kontakta oss för mer info!

Specialister på patent inom kemi och life science www.novitaspatent.com

info@novitaspatent.com

Polymera material cellulosateknik

Immunologi

programvara ingår. ingår Integrerad kliniskt validerad analysprogramvara Endast två NGS workYows. Enkelt a kombinera olika test i samma NGS-körning. Support på plats för a komma igång ingår. Kostnadse@ekঞvt!

Användarvänlig helautomaঞsering av NGS bibliotekspreppar inkl ovan ACSIA NGS robot med dedikerad programvara!

Boka presentaঞon!!

Kontakta oss på 08-560 361 90 eller info@techtum.se • Provpreparaঞon • PCR • qPCR • Digital PCR • Next Generaঞon Sequencing (NGS)

www.techtum.se

GE EN GÅVA TILL KAROLINSKA INSTITUTET Karolinska Institutets vision är att på ett avgörande sätt bidra till att förbättra människors hälsa. Med ditt stöd kan vi förverkliga visionen och fortsätta att göra skillnad.

Foto: Erik Cronberg

Om du har frågor eller ideér rörande Karolinska Institutets forskning och utbildning, kontakta oss på Development Office. Vi berättar gärna mer om hur du kan vara en del av framtiden och bidra till nya genombrott för livet.

Ge din gåva via webben: ki.se/stodki

Kontakta oss på Development Office; telefon 08-524 837 43 eller development-office@ki.se, du kan även ge din gåva direkt via webben på ki.se/stodki.

46

Medicinsk Vetenskap №3–2017

Vill du också bidra till nya

GENOMBROTT FÖR LIVET™

Forskarna svarar på dina medicinfrågor

Är det farligt att träna med cancer?

Tack för din fråga, du får en inbunden anteckningsbok hemskickad. / Redaktionen

Kan intensiv motion bidra till spridning av cancerceller i kroppen? / Susanne

Foto: Fot Fo otto o o:: Is Istock stoc occk P Photos hot h otos o os

Svar

Det finns mycket tydliga forskningsresultat som visar att fysisk träning skyddar mot uppkomst av cancer. Desto mindre är känt om huruvida träning påverkar cancercellers förmåga att sprida sig. På senare år har det dock kommit fram forskningsresultat som visar att fysisk träning är bra även för patienter som har spridd cancer. Motion stärker en rad kroppsliga funktioner som hjärtats och musklernas arbetsförmåga samt immunförsvaret. Detta gör att patienter klarar av sin sjukdom bättre och har ökad tolerans för olika typer av behandlingar. Det finns även studier som visar att intensiv motion hämmar cancercellers förmåga att sprida sig. Mekanismerna är inte helt kartlagda men några studier antyder att träning normaliserar blodkärl i cancertumörer. Den ökade syretillförseln skulle kunna vara gynnsam då man vet att områden med syrebrist inne i tumörer är kopplat till ökad aggressivitet och tillväxt.

/ Jonas Fuxe Cancerforskare Medicinsk Vetenskap №3–2017

47

F+S Medicinfrågor Skatteväxling skulle kunna underlätta för familjer med svag ekonomi som vill äta nyttigare.

Hjälper Gammeldansk mot magsjuka?

Vissa menar att spriten Gammeldansk och vitpepparkorn kan vara preventivt mot magsjuka? Stämmer det? Hur fungerar det? / Helena

bör konsumeras i mindre mängd ge en större positiv effekt.

Såvitt jag vet så är det inte studerat vetenskapligt. Men din tanke ligger nära ett förslag som lagts fram i Sverige avseende ”söt skatteväxling” det vill säga att skatt på socker skulle finansiera ett borttagande av moms på färsk frukt och färska grönsaker. En fördel med ett sådant förslag är också att det inte skulle medföra dyrare levnadsomkostnader för familjer med svagare ekonomi. Men det är inte bevisat att det skulle ge bättre effekt än enbart en skatt på socker/godis/läsk.

Det finns många huskurer som påstås skydda mot vinterkräksjukan. De mest spridda huskurerna är sannolikt att äta vitpepparkorn, dricka Gammeldansk, whisky eller konjak.

Jag tror att dessa huskurer bygger på hörsägen. I sjukvården förhåller vi oss till behandlingar som har vetenskapligt stöd och som i kontrollerade studier kunnat visa på effekt.

Jag känner inte till någon vetenskaplig undersökning med vitpeppar eller Gammeldansk mot vinterkräksjuka, och misstänker att det inte heller gjorts någon sådan studie.

När det kommer till vinterkräksjuka som orsakas av norovirus, har cirka 20 procent av européerna ett medfött skydd mot den vanligaste typen av norovirusinfektion.

Det är möjligt att dessa personer som har ett medfött skydd mot vinterkräksjuka och tagit vitpeppar eller någon annan huskur, tror att det varit vitpepparn eller motsvarande som skyddade när det i själva verket var det medfödda skyddet.

Vacciner mot vinterkräksjuka är under utprovning i flera länder, det är dock för tidigt att säga om dessa fungerar. En uppskattning är att vi inom fem år vet om vaccinkandidaterna verkligen ger skydd.

/

/

Claude Marcus professor i pediatrik

Lennart Nilsson professor i molekylär virologi

Borde nyttig mat vara billigare?

Jag tycker frukt och grönsaker borde vara billigare och chips och godis dyrare så att fler väljer de nyttigare alternativen. Finns det forskning som undersökt ifall det är en strategi som fungerar? / Cissi

Svar

Jag tror nog att det är många som delar din åsikt!

Det finns flera exempel på att sockerskatt påverkar, exempelvis i Berkley i USA så medförde en drygt tioprocentig skatt på läsk en 20-procentig minskning i konsumtionen. Eftersom kostnaden således påverkar vad vi köper så skulle rimligen en sänkning av priset för nyttiga varor i samband med höjning av det som 48

Medicinsk Vetenskap №3–2017

Foto: Istock Photos

Svar

F+S Kan demens börja i hjärtat?

Kan förmaksflimmer leda till vaskulär demens? / Fatema

Svar

Tandgnissling är hjärnans svar på stress.

Varför gnisslar vi tänder?

Vad är det som händer när vi gnisslar tänder, varför gör vi det och hur påverkas man av det? / Elsa

Foto: Istock Photos

Svar

Gnissla tänder har människor gjort i alla tider, ”gråt och tandagnisslan” finns nämnt i flera av våra äldsta skriftliga källor. Gråt är ju en känsla och känslor, till exempel stress, är starkt kopplade till nattlig tandgnissling. Sannolikt gnisslar alla människor tänder på natten i varierande omfattning. De flesta är bara inte medvetna om det!

Tandgnissling, eller sömnbruxism som det heter på fackspråk, är en sorts sömnstörning som sker vid uppvaknanden och är förknippad med ökad hjärtfrekvens, blodgenomströmning, sväljning och svettning.

Varför man gnisslar tänder vet man inte, men det har föreslagits att det kan vara kroppens strategi för att minska stress. Stress leder ju till frisättning av

hormoner som dopamin, adrenalin och serotonin. Dessa hormoner påverkar en så kallad rytmgenerator i hjärnstammen, som sätter igång den rytmiska aktiviteten i käkmusklerna. Nattlig muntorrhet, där stress kan bidra, har också föreslagits som förklaring. Genom att bita ihop tänderna kan kroppen aktivera en sorts känselceller i munnen (mekanoreceptorer), vilket gör att salivflödet ökar. Genetiken spelar också in, det är vanligare att barn gnisslar tänder om någon av föräldrarna gör det.

Man brukar anse att tandgnissling är ett problem om den orsakar smärta eller uttalat tandslitage, eller stör den egna eller sängkamratens sömn. I så fall kan man sätta in en bettskena på natten.

Den brukar minska smärta, morgonstelhet och trötthet i käkarna och skyddar tänderna från fortsatt slitage.

/ Malin Ernberg professor i klinisk oral fysiologi

Risken för att drabbas av hjärtrytmrubbningen förmaksflimmer stiger med ökad ålder. Det gör även risken att drabbas av demens. Så kallad vaskulär demens orsakas av störningar i blodflödet i hjärnan, exempelvis till följd av stroke. Flera forskningsstudier har talat för att förmaksflimmer kan öka risken för demens även i frånvaro av stroke.

Förmaksflimmer kan tänkas leda till nedsatt kognition eller demens på flera sätt: 1. Försämrad pumpfunktion ger minskad blodtillförsel till hjärnan.

2. Ökad strokerisk till följd av blodproppar från hjärtat. 3. ”Tyst” stroke, det vill säga stroke med inga eller små symtom som därför inte diagnostiseras som stroke.

Det står alltså klart att förmaksflimmer är förknippat med nedsättningar av kognitiva funktioner och med demens. Det är sannolikt att blodförtunnande läkemedel som ofta används vid förmaksflimmer, liksom behandling för att häva själva flimret, kan förhindra eller försena nedsättningar av kognitiva funktioner och demens, men studier av det sistnämnda kräver många deltagare och är svåra att genomföra.

/ Dorota Religa docent i geriatrik Björn Johansson docent i neurovetenskap

Fråga och vinn! Är du nyfiken? Skicka in din klurigaste fråga om medicin så letar vi rätt på en forskare som kan svara.

Bästa frågan vinner en inbunden anteckningsbok. Skicka din fråga till: medicinskvetenskap@ki.se eller Medicinsk Vetenskap, Kommunikationsavdelningen, Karolinska Institutet, 171 77 Stockholm

Medicinsk Vetenskap №3–2017

49

Topplistan Ett urval av de senaste publikationerna från Karolinska Institutet i de mest ansedda vetenskapliga tidskrifterna.

För tidig födsel kopplad till ökad risk för hjärtsvikt ALLT FLER OCH allt yngre barn överlever för tidig födsel. Forskning har på senare år fokuserat på vilka konsekvenser för tidig födsel kan få för bland annat hjärt-kärlhälsan hos unga vuxna. Tidigare studier har pekat på ökad risk för högt blodtryck, stroke och död i hjärt-kärlsjukdom. Nu har forskare vid Karolinska Institutet 50

Medicinsk Vetenskap №3–2017

funnit ett hittills okänt samband mellan för tidig födsel och hjärtsvikt i en registerstudie av 2,6 miljoner individer födda 1987-2012.

– Vi ser att risken att drabbas av hjärtsvikt är högre bland för tidigt födda och att risken ökar med kortare graviditetslängd. Ju tidigare du föds, desto större riskökning, säger Hanna

Carr, doktorand vid institutionen för medicin, Solna, och artikelns försteförfattare.

Studien visar att barn födda före den 28:e graviditetsveckan löper 17 gånger högre risk att utveckla hjärtsvikt jämfört med fullgångna barn. För barn födda något senare, i vecka 28-31, sågs en drygt trefaldig riskökning. Sambanden kvarstod även när forskarna uteslöt barn med missbildningar och justerade för andra faktorer som kan påverka resultatet som födelsevikt, socioekonomiska faktorer och hjärtsjukdom hos föräldrarna.

Resultaten är i linje med tidigare studier som visat en förändrad utveckling av hjärt-kärlsystemet hos för tidigt födda personer. Forskarna poängterar dock att hjärtsvikt är ett mycket ovanligt tillstånd bland barn och unga vuxna. Risken att drabbas i unga år är totalt sett mycket liten, även för extremt för tidigt födda personer.

– Det kan vara så att överrisken för hjärtsvikt kvarstår när de åldras, och i så fall kommer fler personer att drabbas eftersom hjärtsvikt är betydligt vanligare hos äldre personer. De allmänna råden för att minska risken att drabbas av hjärtsvikt är en hälsosam livsstil där man avstår tobak, är fysiskt aktiv, minimerar alkoholintaget och kontrollerar blodtrycket då och då, säger Anna-Karin Edstedt Bonamy, barnläkare, docent vid institutionen för medicin, Solna, som lett projektet.

Preterm birth and risk of heart failure up to early adulthood Carr H, Cnattingius S, Granath F, Ludvigsson JF, Edstedt Bonamy A-K JACC maj 2017

Foto: Istockphoto, Stefan Zimmerman, Clas Fröhling.

Hjärtsvikt är ett ovanligt tillstånd men drabbar oftare personer som fötts för tidigt, visar ny forskning.

Medicin mot halsbränna kan öka risk för njursvikt FÖRRA ÅRET åt nästan var tionde svensk protonpumpshämmare, PPI, för att lindra halsbränna och förebygga magsår. I en ny studie har forskare vid Karolinska Institutet jämfört risken för njurskador vid användning av PPI på cirka 100 000 personer med användning av det något mindre potenta läkemedlet H2-receptorblockerare bland knappt 10 000 personer.

De som hade använt PPI hade 26 procent högre risk att drabbas av njursvikt jämfört med de som använde H2blockerare. Det fanns också ett samband mellan PPI och akut njursvikt.

Forskarna understryker att studien inte bevisar att PPI verkligen orsakar njurskada. Men eftersom flera miljoner individer använder läkemedlet varje dag kan även en relativt sällsynt biverkan påverka ett stort antal personer.

– Läkare måste överväga för- och nackdelar i större utsträckning när de ordinerar protonpumpshämmare och regelbundet överväga om behandlingen ska fortsätta. De ska inte tas om de inte behövs, och dosen bör minimeras när det går, säger Juan Jesus Carrero, forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik.

Foto: Istockphoto, Ulf Sirborn.

Association between proton pump inhibitor use and risk of progression of chronic kidney disease Klatte DCF, Gasparini A, Xu H, de Deco P, Trevisan M, Johansson ALV, Wettermark B, Ärnlöv J, Janmaat CJ, Lindholm B, Dekker FW, Coresh J, Grams ME, Carrero JJ Gastroenterology juni 2017

Medicin mot magsår och halsbränna kan i vissa fall ge allvarliga biverkningar.

L I S TA

Fler nya topppublikationer

Xxx

Färre infektioner i mekaniska hjärtklaffar VARJE ÅR genomgår ungefär 1 500 personer i Sverige kirurgiskt byte av aortaklaffen. I dag får cirka 75 procent en biologisk klaff (från gris eller kalv) och resten en mekanisk. En komplikation med hög dödlighet är att den nya klaffen infekteras av bakterier, så kallad protesendokardit. En ny studie från Karolinska Institutet på drygt 26 500 patienter som fick en hjärtklaffprotes mellan 1995 och 2012, varav 940 patienter drabbades av protesendokardit, visar att risken var cirka 50 procent högre med en biologisk klaffprotes jämfört med en mekanisk klaffprotes.

– Vi hade inte väntat oss den stora skillnaden. Våra resultat är viktiga eftersom de bidrar till ökad kunskap om komplikationer efter kirurgiskt aortaklaffbyte, säger Natalie Glaser, läkare och doktorand vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi.

Studien visar att cirka 0,5 procent av de opererade patienterna drabbas av protesendokardit årligen. Vidare visar resultaten även att dödligheten var så hög som 16 procent inom en månad efter konstaterad infektion och 50 procent fem år efter diagnosen.

Prosthetic valve endocarditis after surgical aortic valve replacement Glaser N, Jackson V, Holzmann MJ, Franco-Cereceda A, Sartipy U Circulation juli 2017

Syrgasbehandling vid hjärtinfarkt saknar effekt Oxygen Therapy in Suspected Acute Myocardial Infarction Hofmann R, James SK et al Från Karolinska Institutet: Hofmann R, Jernberg T, Witt N, Frick M, Linder R, Ekström M, Pernow J, Svensson L NEJM augusti 2017 Kranskärlskirurgi effektivt vid typ 1-diabetes PCI Versus CABG in patients with type 1 diabetes and multivessel disease Nyström T, Sartipy U, Franzén S, Eliasson B, Gudbjörnsdottir S, Miftaraj M, Lagerqvist B, Svensson AM, Holzmann MJ JACC augusti 2017 Binjurecellers ursprung kartlagda Multipotent peripheral glial cells generate neuroendocrine cells of the adrenal medulla Furlan A, Dyachuk V Kastriti ME Calvo-Enrique L,Abdo H, Hadjab S, Chontorotzea T, Akkuratova N, Usoskin D, Kamenev D, Petersen J, Sunadome K, Memic F, Marklund U, Fried K, Topilko P, Lallemend F, Kharchenko PV, Ernfors P, Adameyko I Science juli 2017 Test hjälper bröstsmärtepatienter Outcomes in patients with chest pain discharged after evaluation using a high-sensitivity troponin T assay Nejatian A, Omstedt Å, Höijer J, Hansson LO, Djärv T, Eggers KM, Svensson P JACC maj 2017 Kartläggning avslöjar hur epigenetiska förändringar i DNA tolkas Impact of cytosine methylation on DNA binding specificities of human transcription factors Yin Y, Morgunova E, Jolma A, Kaasinen E, Sahu B, Khund-Sayeed S, Das PK, Kivioja T, Dave K, Zhong F, Nitta KR, Taipale M, Popov A, Ginno PA, Domcke S, Yan J, Schübeler D, Vinson C, Taipale J Science maj 2017 Medicinsk Vetenskap №3–2017

51

Aktuellt på KI Publikt seminarium: The Scent of Disease Mats J Olsson, OKT professor vid institutionen för klinisk neurovetenskap.

När: 11 oktober kl 12-13 Var: Stora konferensrummet, plan 4, Avdelningen för psykologi, Nobels väg 9, Campus Solna.

11

För fler tips om aktiviteter på Karolinska Institutet

ki.se/ kalender

Diskussionsseminarium: DöBra-dagen 2017 OKT Unga och gamla inbjuds för att diskutera frågor kring döden tillsammans med representanter från forskningsprogrammet DöBra vid Karolinska Institutet och Umeå Universitet.

När: 12 oktober kl 13-17 Var: Nordiska museet, Stockholm.

Information och anmälan: dobra.se

12

”The root to it all” är titeln på denna bild som visar en hårsäck tagen i forskaren Maria Kaspers laboratorium på Karolinska Institutet.

Hennes forskargrupp undersöker hårsäckens stamceller vid sårläkning och cancer. I höst visas denna och andra bilder från medicinsk forskning på Sven-Harrys konstmuseum.

KIND-seminar: Suicide Prevention for Children and OKT Adolescents: Talk to Me! A New Initiative of the Viktor Kacic and Frank Zimmermann, from Aschaffenburg, Germany talks about the national suicide prevention program in Germany.

När: 24 oktober kl 14-16 Var: Lecture hall Rosemary, CAP research center, Gävlegatan 22 B, Karolinska Institutet, Stockholm.

The seminar is free of charge. Sign up to Lisa.Wilsson@ki.se and state your name, title and workplace.

24

Publikt seminarium ”The impact of hormones on SEP decision making” Gidi Nave, University of Pennsylvania, USA. När: 27 september kl 12-13 Var: Stora konferensrummet, plan 4, Avdelningen för psykologi, Nobels väg 9, Campus Solna.

27

Föredrag: Hör forskare på Bokmässan SEP Emma Frans talar på Forskartorget om hur du skiljer trams från vetenskap.

Lyssna på henne och andra forskare som lanserar böcker, till exempel Jessica Norrbom, Maria Ahlsén, Johan Frostegård och många andra.

När: Den 28 september – 1 oktober, se bokmassan.se

28

52

Medicinsk Vetenskap №3–2017

eller ki.se för program Var: Svenska Mässan i Göteborg Forskardag för unga: Forskarfredag i Stockholm SEP Är en glutenfri kaka nyttigare än en vanlig kaka?

Hur förändras normala celler till cancerstamceller? Kom och hör Karolinska Institutets forskare svara. Utställningar, stand up science-tävling och forskarmöten.

När: Den 29 september, se forskarfredag.se/stockholm för program.

Var: AlbaNova universitetscentrum och Vetenskapens Hus i Stockholm.

Tips! Forskarfredag arrangeras även på många andra platser i landet, se forskarfredag.se.

29

ForskarFredag på Friskis & Svettis Anna Krook, profesSEP sor i fysiologi på Karolinska Institutet föreläser

29

om vad som händer i muskeln när vi tränar.

Var? Friskis & Svettis Hagastan, Gävlegatan 22, Stockholm.

När? 29 september kl 8-9 Gratis, men antal platser är begränsade.

Halvdagsseminarium: Om ätstörningar – ny kunskap och OKT ökad medvetenhet Karolinska Institutet och Stockholms centrum för ätstörningar bjuder in till en halvdag för dialog och kunskapsutbyte kring ätstörningar. Föreläsare: Yvonne von HausswolffJuhlin, Cynthia Bulik, Göran Kenttä och Marit Sahlström.

Var: Aula Medica, Nobels väg 6, Campus Solna.

När: 2 oktober kl 13-17 Evemanget är kostnadsfritt och kommer att hållas på svenska, förutom en föreläsning som hålls på engelska. Föranmälan krävs: hanna.kilander@sll.se

2

Utställning: Den osynliga kroppen Med syftet att beNOV skriva forskning från ett annorlunda perspektiv visas bilder från medicinska laboratorier, tagna av bland annat forskare vid Karolinska Institutet. I samband med utställningen hålls en rad föreläsningar. Läs mer på denosynligakroppen.se När: 1 november 2017 7 januari 2018.

Var: Sven-Harrys konstmuseum, Eastmansvägen 10–12, Stockholm.

1

Foto: Karl Annusver

Aktiviteter med Karolinska Institutet

Boktips FLER BOKTIPS

Forskarna Maria Ahlsén och Jessica Norrbom vill förmedla en vetenskaplig väg till bättre hälsa.

Foto: Denise Lissert

Så hittar du rätt i hälsodjungeln DET FINNS INGA GENVÄGAR till att gå ner i vikt, enligt författarna till en ny bok som ger vetenskapligt baserade råd och bakFrisk utan flum grundskunskap om hur vi ska äta och träna för att må bättre.

Maria Ahlsén – Man ska vara skeptisk till bantningsmetoder som lovar och Jessica mycket snabba resultat eftersom det oftast inte ger beständiga Norrbom förändringar. Viktnedgång bör gå långsamt, som mest bör man tappa 0.5-1 kg per vecka, säger Jessica Norrbom, forskare i fysio- (Fri tanke) logi som skrivit boken tillsammans med kollegan Maria Ahlsén.

Vill man gå ner i vikt måste man äta mindre än vad man gör av med, menar de.

– Förtroendet för myndigheter i kost- och hälsofrågor är tyvärr lågt idag. Många vi möter undrar om rekommendationerna inte är förlegade och inaktuella. Men vi menar att man kan lita på råden, de baseras på all den forskning som gjorts hittills, säger Maria Ahlsén.

Sågandet av myter duggar tätt i boken: Glutenfritt är inte nyttigare (om du inte har celiaki), mat försurar inte kroppen, stress behöver inte undvikas så länge det finns tid för återhämtning och så kallade negativa kalorier, alltså livsmedel som påstås bränna kalorier, existerar inte. Det var inte heller Socialstyrelsen som gav rådet om 6-8 brödskivor om dagen - utan Brödinstitutet.

– I dagens samhälle är det extremt svårt att orientera sig i den djungel av information som råder. Att kunna skilja på det som skrivs i vinstdrivande syfte och det som är välgrundad kunskap är inte lätt. Vår bok är en vägledning, säger de. Cecilia Odlind

Aldrig ensam Charlie Eriksson (Lava Förlag) Självmord är den vanligaste dödsorsaken bland 15–24-åriga män. I en ny bok berättar entreprenören Charlie Eriksson om sina erfarenheter av psykisk ohälsa som han delar med många andra unga.

Målet är att få fler att söka hjälp i tid.

I boken medverkar flera medieprofiler men även Ullakarin Nyberg, som forskar om självmordsprevention vid Karolinska Institutet.

Tips! Lyssna också på Ullakarin Nybergs nystartade podcast, Inferno, där Charlie Eriksson är gäst i första avsnittet Larmrapporten. Att skilja vetenskap från trams.

Emma Frans (Volante) Alternativa fakta och rena lögner sprids alltmer – såväl via sociala medier som via mäktiga presidenter. Därför har Emma Frans, forskare vid Karolinska Institutet och välkänd twittrare, TÄVLING skrivit den deI vilket forskfinitiva guiden ningsfält är Emma som hjälper Frans aktiv? Maila ditt läsaren att svar till oss på medicinskundvika att vetenskap@ki.se. Tre gå på grundvinnare får hennes lösa påståennya bok. den. Läs mer på sidan 12.

Vildmarksmedicin.

Första hjälpen och sjukvård på tur och expedition.

Olivia Kiwanuka (Calazo) En ny bok riktar sig till vandrare, skidåkare, klättrare och alla andra som kan tänkas vara i behov av sjukvård på otillgängliga platser med begränsade resurser. Författaren Olivia Kiwanuka, läkare och forskarstuderande vid Karolinska Institutet, lär ut allt från vattenrening till hur man tar hand om brännskador, värmeslag, nedkylning och insektsbett, med mera.

Medicinsk Vetenskap №3–2017

53

Ögonblicket Agneta Herlitz Berättat för: Anders Nilsson Foto: Mattias Ahlm

”Kvinnornas minne var imponerande” Mötet med damerna i pensionärsföreningen Björken blev avgörande för Agneta Herlitzz forskarbana.

Namn: Agneta Herlitz Arbetar som: Professor i åldrandets psykologi vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.

54

Medicinsk Vetenskap №3–2017

”Redan efter någon termin på psykologprogrammet vid Umeå universitet på 1980-talet drogs jag in i ett forskningsprojekt. Inledningsvis som assistent, sedan som doktorand. Vi studerade minne vid åldrande och demens, vilket innebar att jag undersökte och testade minnet på en väldig mängd äldre personer – dels dementa patienter vid sjukhuset, dels friska försökspersoner från den lokala pensionärsföreningen Björken.

Av pensionärerna från Björken minns jag särskilt en kvinna. Hon och jag satt i det lilla biblioteksrummet på sjukhuset där testen genomfördes; hon var lågmäld, lite rundnätt och mycket vänlig. Kvinnan var född strax efter sekelskiftet och uppvuxen under enkla förhållanden på landet med några få års skolgång.

Hon hade fött tolv barn. Själv var jag drygt 20, mycket entusiastisk men desto mindre erfaren. Jag tyckte att tolv gulliga bebisar lät underbart och gratulerade henne till ett så fantastiskt liv. Hon skrev mig inte på näsan hur aningslös jag var, men nämnde stillsamt att det inte varit lätt alla gånger.

I likhet med många av de andra damerna i kontrollgruppen hade hon ett bra minne.

Faktum är att vi såg en tydlig skillnad: de friska kvinnorna presterade klart bättre i våra test än de friska männen. Det väckte mitt intresse.

Speglade det en verklig skillnad mellan könen? Fanns den beskriven? Jag letade, men hittade nästan ingen forskning i ämnet. Jag blev väldigt nyfiken.

När jag lagt fram min avhandling och det var dags att göra något nytt valde jag att forska om kön och kognition – och det har jag fortsatt med sedan dess. Idag vet vi att det finns en rad små skillnader som går igen i kulturer över hela världen. En av dem är just den som jag lade märke till i föreningen Björken: kvinnor har generellt lite bättre episodiskt minne än män.”

ANNONS

KÄNNER DU OBEHAG I BENEN ELLER ANDRA KROPPSDELAR? Obehag i kroppen kan vara symtom för sjukdomen Willis-Ekbom Disease (WED), även kallad Restless Legs Syndrom (RLS).

Det är en neurologisk sjukdom, som är okänd för allt för många.

Den som är drabbad av WED/RLS har ofta följande symtom:

känns djupt inne i benen, oftast mellan knä och ankel och ger • Obehagen ett oemotståndligt behov av rörelse.

• Andra kroppsdelar kan drabbas, till exempel armar, händer eller bål. beskrivs som stickande, krypande, hettande, svidande, domnande, • Känslan brännande och pirrande. En del drabbade har obehagskänslor kombinerat

• Vill du veta mer om WED/RLS? • Vill du få tips inför läkarbesöket?

• Vill du veta mer om lämpliga läkemedel?

• •

På www.wedforbundet.se ½RRW MRJSVQEXMSR SQ W]QXSQ HMEKRSW och behandling av sjukdomen.

Projektbidrag Carnegiestiftelsen 'EVRIKMIWXMJXIPWIR MRWXMJXEHIW ÿćÿÿ IJXIV IR HSREXMSR av Andrew Carnegie. Stiftelsens huvuduppgift är EXX FIP}RE HIQ WSQ VmHHEX ERHVEW PMZ SGL HmVZMH VMWOIVEX WMXX IKIX &MHVEK OER SGOWo KIW XMPP JSVWORMRK YRHIVZMWRMRK SGL YXFMPHRMRK QIH W]JXI EXX VmHHE QmRRMWOSPMZ M WEQFERH QIH SP]GOSV 4VSNIOXERWPEK QIH QE\MQEPX FIPSTT āþþ þþþ OER utdelas. *SVXWEXXE ERWPEK FIZMPNEW L}KWX XVI oV M J}PNH Se även stiftelsens hemsida: www.carnegiestiftelsen.se OBS! )RHEWX WoHERE TVSNIOX WSQ HMVIOX W]JXEV XMPP EXX VmHHE PMZ M WEQFERH QIH SP]GOWJEPP OER WX}HNEW %RW}ORMRKEVRE WOEPP MRRILoPPE TVSNIOXQSXMZIVMRK JSVWORMRKW EPX YRHIVZMWRMRKWTPER IZ IXMWOX XMPP WXoRH OSVX GZ J}V HIR W}OERHI WEQX OSWXREHWOEPO]P 7mVWOMPHE JSVQYPmV ÁRRW IN Ansökningar sänds till Carnegiestiftelsen 4VSJIWWSV )ZE 7ZERFSVK 2IYVSJ]WMSPSKMWOE OPMRMOIR 9RMZIVWMXIXWWNYOLYWIX ăĆÿ Ćă 0MRO}TMRK Fax þÿþ ÿþā Ăă Ăÿ Mail IZE WZERFSVK$PMY WI Sista ansökningsdag: onsdagen den 11.10 2017

med smärta.

Obehagen känns svårare vid vila eller stillhet, och reduceras vid rörelse av den drabbade kroppsdelen. Obehagen kommer omedelbart tillbaka då rörelsen upphör.

Känslan är värst kvälls- och nattetid – speciellt i liggande läge.

Vid svårare fall känns obehagen under hela dygnet.

POSTTIDNING B

ANNONS

EndNote X8

Marknadsledande referenshantering. Läs mer på endnote.se Samarbeta effektivt genom EndNotes delningsfunktion: dela artiklar, referenser och annoteringer med kollegor.

Med EndNote X8 kan du dela ditt bibliotek med 100 kollegor.

Med ett knapptryck laddar du ner fulltext PDF:er till dina referenser

Tillgång till din forskning var du än befinner dig - vad du än använder.

Mac, Win eller iPad

NVivo 11

Framtiden för kvalitativ dataanalys NVivo 11 stödjer flest datakällor och innehåller de mest avancerade verktygen inom kvalitativa analysprogram. Du kan samla och organisera data, analysera, visualisera och dela med dina kollegor. Kom snabbt till smartare insikter och fatta bättre beslut med NVivo.

Läs mer och köp på www.alfasoft.se