Medicinsk Vetenskap nr 3 2018

En tidning från Karolinska Institutet Nummer 3 • September 2018 Pris: 50 kronor

POSTTIDNING B

Nummer 3 / 2018

ANNONS

U T I N AT U R E N

”Vatten gör oss lyckliga” NOBELPRIS

Glädjefull väg till beslut

S I L E N T I A

S K Ä R M S YS T E M

Kraven på en hygienisk närmiljö runt patienten blir viktigare hela tiden.

TBC

Världens värsta hosta

Keep it Clean™ är Silentias bidrag till minskad smittspridning.

Silentias skärmsystem har stor flexibilitet och kan anpassas till vårdens alla miljöer. De är enkla att rengöra, flytta och fälla in. • Läs mer på silentia.se

Alla våra produkter uppfyller strikta hygienkrav. Ytorna är lätta att rengöra. Det går snabbt och minskar smittspridning på ett effektivt sätt.

Silentia AB Tel. 0346-485 80 info@silentia.se

Så kommer vi ihåg våra liv

Minnesvärt PLUS: AI-PSYKOLOGI / BOKTIPS / IMMUNSTART

1-2_55-56_Omslag.indd 1-3

2018-09-07 14:08

ANNONS

KI Alumni & Friends

Foton: Martin Stenmark, Erik Cronberg och Cecilia Odlind.

ANNONS

KI Alumni & Friends är ett socialt och professionellt nätverk för alla som vill hålla kontakten med KI.

Foto: Scanpix

Öppet hus Karolinska Institutet Biomedicum

•

Gå på seminarier, återträffar och håll kontakten med gamla kursare.

•

Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev.

•

Medlemskapet är kostnadsfritt.

Gå med idag! ki.se/alumni

TID 29 september 2018 | kl. 11.00–16.00 PLATS Karolinska Institutet, Biomedicum, Solnavägen 9, Solna

Programmet bjuder på aktiviteter så som: Utställningar Interaktiva aktiviteter Vetenskapliga aktiviteter för barn Testa dina lungor Möjlighet att titta på Biomedicums spännande arkitektur och laboratorier

teuqoC neirdA yb detaerC tcejorP nuoN eht morf

• • • • •

Evenemanget är gratis.

ki.se/biomedicumoppethus

1-2_55-56_Omslag.indd 4-6

GE En Gåva till KarolinsKa institutEt

MISSA INTE! Created by Adrien Coquet from the Noun Project

SYMPOSIUM OM STAMCELLER OCH REGENERATIV MEDICIN

Karolinska institutets vision är att på ett avgörande sätt bidra till att förbättra människors hälsa.

Med ditt stöd kan vi förverkliga visionen och fortsätta att göra skillnad.

kl. 11.00–12.30 i hörsal 1 Lär dig mer om hur stamceller fungerar, vilka möjligheter till nya behandlingar som finns och etiska aspekter.

SYMPOSIUM OM HUR VETENSKAP KAN ANVÄNDAS PÅ VERKLIGA PROBLEM

kl. 14.00–15.30 i hörsal 1 Lär dig mer om fysisk aktivitet och välmående, smärtan som väckarklocka samt om tarmfloran och dess roll vid hälsa och sjukdom.

om du har frågor eller ideér rörande Karolinska institutets forskning och utbildning, kontakta oss på Development office. Vi berättar gärna mer om hur du kan vara en del av framtiden och bidra till nya genombrott för livet.

Foto: Erik Cronberg

Öppet hus i Biomedicum är ett evenemang öppet för allmänheten där vi berättar om forskningen som pågår i Karolinska Institutets nya forskningslaboratorium. Vi välkomnar alla nyfikna vuxna och barn som söker de intellektuella utmaningar och belöningar som vetenskapen erbjuder.

Ge din gåva via webben: ki.se/stodki

Vill du också bidra till nya

gEnoMbrott För liVEt™

Kontakta oss på Development office; telefon 08-524 800 00 eller development-office@ki.se, du kan även ge din gåva direkt via webben på ki.se/stodki

2018-09-07 14:08

Innehåll

№3—2018 Framsteg 7 8 9 13

Rivstart för immunförsvaret Forskare möter elever Prisad närbild på nervcell Kroppen runt: Våra skrymslen

I fokus 12 AI assisterar psykologer 22 Inför tillkännagivandet:

Så ser Nobelåret ut 24 Nyfiken på minnet: Så skapas

berättelsen om våra liv

Möt forskarna 16 Tre forskare som ser vitsen

med att vistas naturen 30 Elisabete Weiderpass vill

förhindra cancerns uppkomst

24

Foto:Martin Stenmark, Mattias Ahlm, Christopher Hunt. Illustration: Amanda Berglund

54 Ögonblicket med Olle Söder

”Viktigt att symtomen förklaras”

Minnesbilder. Skärvor av det förflutna finns överallt i hjärnan.

På djupet: Tuberkulos

22

34 Världens infektionsfiende

nummer 1 37 Airi Inkeri: ”Det går att bli frisk” 38 Detektor ska hitta bakterier i luften 43 Fakta: Så sprids smittan

Alltid i MV 10 14 20 46 47 50 52

I korthet Utblick Tidslinjen: Livmoderhalscancer Aktuellt vid KI Frågor och svar Topplistan Boktipsuppslag

Världssmitta.

Historien om jordens dödligaste bakterie.

Beslut. Glädje och allvar bakom Nobelpriset.

30

34

Global. Hon bekämpar cancer i världens alla hörn.

54

Avgörande. Han hittade bröstmjölkens hemliga ingrediens.

3

MedVet_3-18.indb 3

2018-09-07 14:31

Redaktören har ordet

V

ARMT, HÖGT GRÄS omgav stigen vi gick på. Det var en lugn och stilla dag, om det inte vore för den dånande inkräktaren som precis anlänt. En bår bars ombord. Helikoptern lyfte med ett öronbedövande ljud och var snart borta.

Då och då har scenen spelats upp i mitt huvud. Men var det en dröm eller något som hänt på riktigt? Jag frågade min mamma som genast löste gåtan. När jag var liten, kanske 3 år, var vi i Stockholms skärgård. En dag blev någon på ön sjuk och hämtades med ambulanshelikopter.

Tidiga minnen är få och diffusa. Men av någon anledning tycks vissa fragment vara oförstörbara. I det här numret frågar vi forskarna vad vi egentligen kommer ihåg av våra liv. Mycket är gåtfullt, men hjärnforskaren Lars Olson berättar att känsloladdningen är viktig. Glädje, rädsla, ambulanshelikoptrar – sådant fastnar.

Under två perioder i livet är vi extra glömska. Den första gången är tidigt i livet när hjärnan har blivit för vildvuxen. Onödiga nervkopplingar sållas bort och kvar blir det som ska utvecklas till en ordentlig vuxenhjärna. Vår tidiga barndom ryker av bara farten. Andra gången är sent i livet när det episodiska minnet börjar svikta. De sidor i livets bok som hänger mest löst är de sista. Den period vi minns bäst är 2030 årsåldern. Men minns vi rätt? Troligen inte. Liksom en stig trampas upp när vi går på den, blir minnen fördjupade och förändrade varje gång vi tänker på dem. Livshistorien kan sitta hårt som berget och bli så omfattande att det räcka till flera memoarer. Men förhållandet till sanningen är ganska löst, om man ska tro forskarna.

Vi tar också med några forskare på promenad och ber dom berätta hur naturen påverkar hälsan. På många sätt, menar dom. Naturen inbjuder till exempel till fysisk aktivitet men kan också utöva en slags kravlös distraktion som ger rum för återhämtning. När temperaturerna blir höga, som sommaren 2018, ger grönskan skuggande skydd.

Kanske behöver just du ingen forskning för att känna att naturen är välgörande. Men tack vare vetenskap kan naturens hälsoeffekter också bli hårda fakta att sätta svart på vitt. Det är värdefullt när framtidens städer planeras och varje gång naturresurserna hotas.

Viktigt att veta är också att tuberkulos numera är den infektionssjukdom som tar flest liv i världen. Därför berättar vi om forskarnas kamp för att stoppa sjukdomen. Den är ovanlig i Sverige, men så har det inte alltid varit. Äldre personer minns hur det var och en del har blivit påminda sent i livet. En av dem intervjuar vi i det här numret.

Trevlig läsning!

4

Medarbetare i detta nummer Amanda Berglund Illustratör Amanda Berglund är illustratör och designer med ursprung i Dalarna.

Hon har en kandidatexamen från Konstfack och influeras av allt från teknologi och konst, till litteratur och sci-fi.

Joel Nilsson Frilansfotograf Joel Nilsson är frilansfotograf med inriktning på porträtt och bildreportage. Han är verksam och har studio i Stockholm men kommer från Gotland där han också tog bilden på Jennie Hasselqvist till det här numret.

Christopher Hunt Frilansfotograf Christopher Hunt är porträttfotograf med bas i Stockholm men åker ofta över till sitt andra hemland England för jobb. Det bästa med yrket är alla nya möten och inblickar i intressanta miljöer.

Ingen dag är den andra lik!

Dessutom: Helena Mayer, Johan Sievers, Christopher Hunt, Matilda Skoglöw, Rebecka Uhlin, Mattias Ahlm, Fredrik Hedlund, Anna-Maria E. Alsand, Annika Lund, Martin Stenmark, Magnus Trogen Pahlén.

Foto: Henric Lindsten, Christopher Hunt.

Ola Danielsson:

Medicinsk Vetenskap №3–2018

MedVet_3-18.indb 4

2018-09-07 14:31

Redaktionen Ansvarig utgivare Caroline Runéus, Kommunikationsdirektör, Karolinska Institutet Chefredaktör Cecilia Odlind 08–524 861 16 cecilia.odlind@ki.se Redaktör Ola Danielsson ola.danielsson@ki.se Kontakt E-post: medicinskvetenskap@ki.se Art Director Lisa Sigebrand lisa.sigebrand@ci.se Annonser Jan Nilsson jan.medicinskvetenskap@telia.com Redaktionsråd Maria Eriksson, Niklas Juth, Jessica Norrbom, Christian Rück, Mikael Rydén, Louise Sjöholm, Kristiina Tammimies.

Prenumerera på Medicinsk Vetenskap

Foto: Henric Lindsten, Christopher Hunt.

Beställ ­redan i dag 4 nummer för 200 kr

E-post: medicinskvetenskap@ki.se Webb: ki.se/medicinskvetenskap

Omslagsillustration Amanda Berglund Tryck Stibo Complete Medicinsk Vetenskap ges ut av Karolinska Institutet och utkommer med fyra nummer per år.

ISSN 1104-3822 Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att på ett avgörande sätt bidra till att förbättra människors hälsa.

I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Följ oss på Facebook! facebook.com/ medicinskvetenskap

Medicinsk Vetenskap №3–2018

MedVet_3-18.indb 5

5

2018-09-07 14:31

ANNONS

Förlägg din konferens i Karolinska Institutets Aula Medica Aula Medica erbjuder • 1 000 sittplatser • Toppmodern salsteknik • 10 konferensrum för 8–30 personer • 2 000 kvm utställningsyta ingår i hyran av Erling Perssonsalen • Cateringkök i huset, två restauranger, ett café • Flera luftiga foajéer lämpade för mingel med eller utan mat

För bokning av lokaler och konferenstjänster kontakta Ann-Catrin Moberg bokning-aulamedica@ki.se 08-524 822 00 ki.se/aulamedica

N=1 Stockholm symposium Small is beautiful For more information and registration: ki.se/sced

26 OCTOBER 09:00



KAROLINSKA UNIVERSITY HOSPITAL

Single Case Experimental Design is a scientific approach to evaluate changes in individual participants. Listen to experts in the field presenting the why, what and how, using examples from clinical research.

Organized by:

MedVet_3-18.indb 6

2018-09-07 14:31

Det senaste inom medicinsk forskning

Dramatisk nystart för immunförsvaret

Foto: Istockphoto

Skarpt läge När immunförsvaret möter världen börjar det genast förändras.

När ett barn lämnar mammans mage startar en kraftig förändring av barnets immunförsvar. Det visar en studie där forskarna tagit ny teknik inom immuncellsanalys till hjälp. Blodprover från 100 barn togs under den första, fjärde och tolfte levnadsveckan. Forskarna såg drastiska förändringar i barnens immunförsvar mellan varje provtagningstillfälle, vilket visar att immunsystemet är mycket dynamiskt tidigt i livet.

– Det som förvånade oss var hur likartade förändringarna var mellan de olika barnen. Det verkar som att alla barnen följer ett och samma mönster, där deras immunsystem svarar med exakt samma sekvens av förändringar. Nästan som en välkoreograferad dans, en inövad rutin, säger Petter Brodin, forskare vid SciLifeLab och institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Karolinska Institutet.

Anpassningen av immunförsvaret tros triggas av de mikrober, bakterier, svampar och liknande, som barnet möter utanför livmodern. Forskarna kunde också visa att de barn som hade en störd utveckling av tarmfloran under de första veckorna visade en avvikande utveckling av immunförsvaret.

– Våra resultat är viktiga för att vi bättre ska förstå nyfödda barns infektionskänslighet och riskerna med att födas för tidigt.

Kan vi följa immunsystemets utveckling, och i framtiden även styra det i olika riktningar, så öppnar sig möjligheten att förebygga autoimmuna sjukdomar och allergier, säger Petter Brodin. Magnus Trogen Pahlén Cell augusti 2018

Medicinsk Vetenskap №3–2018

MedVet_3-18.indb 7

7

2018-09-07 14:31

Nyheter

Grundskoleelever från socioekonomiskt utsatta områden ska få prova på forskning i ett nytt projekt.

” Att jobba är väldigt positivt för människan.”

Bo Melin, professor i psykologi vid Karolinska Institutet, påpekar inför semesterslutet att stressen hos den som är arbetslös är högre rent biologiskt än hos den som jobbar. Källa: TT

Sju forskare fälldes för oredlighet i forskning

Elever ska inspireras till naturvetenskap KAROLINSKA INSTITUTET SKA bygga Berättarministeriet ger vi elever en tidig upp mentorskapsprogram där grundinblick i en akademisk miljö. Vi ser det skoleelever får öva sig i att formulera som en unik möjlighet för oss att väcka och lösa vetenskapliga frågor tillsamintresset för såväl naturvetenskap som mans med forskare och doktorander. vetenskapligt arbete hos en yngre geneProjektet kallas ”Experiment för ration, säger Eva Hedlund, docent vid alla” och är ett samarbete institutionen för neurovetenskap, med Berättarministeriet, en en av forskarna som står bakom Tips: Träffa stiftelse som driver utbildprojektet. en forskare! ningscenter för barn och Målsättningen är också att Läs om forskares unga i socioekonomiskt inspirera och uppmuntra aktiviteter för allmänheten på sid 46. utsatta områden. fler lärare och forskare inom – En viktig del i Karoakademin att samverka med det linska Institutets uppdrag omgivande samhället. Erfarenheär att sprida intresset för det terna kommer att sammanfattas i en vetenskapliga arbetet och kunskapen i metodhandbok och spridas till universamhället. Genom att samarbeta med sitet och högskolor runtom i landet.

8

linska Institutets rektor den 25 juni 2018 fälldes sju forskare för oredlighet i forskning. Ärendet gäller sex vetenskapliga artiklar där Paolo Macchiarini är en av huvudförfattarna.

Ytterligare 31 författare bedömdes klandervärda men inte skyldiga till oredlighet i forskning. Fem författare friades helt.

– Beslutet har fattats efter ett noggrant utredningsarbete i ett ärende som fått stora konsekvenser för Karolinska Institutet, för forskarsamhället i stort och för allmänhetens förtroende för medicinsk forskning. Framför allt har det fått ödesdigra följder för patienter och deras anhöriga och det beklagar jag djupt.

Vi fortsätter nu arbetet med de åtgärder som krävs för att minimera risken att något liknande inträffar igen, säger rektor Ole Petter Ottersen.

Tre av medförfattarna, varav en fälls för oredlighet och två anses klandervärda, var bland de så kallade visselblåsarna som 2014 anmälde Paolo Macchiarini för misstanke om oredlighet i forskning i de aktuella artiklarna.

Flera av medförfattarna har överklagat beslutet till förvaltningsrätten, respektive begärt att Karolinska Institutet ska ompröva det. Läs mer: ki.se/ nyheter/macchiarini, blog. ki.se/rektor

Foto: Andreas Andersson.

Utredning. I ett beslut av Karo-

Medicinsk Vetenskap №3–2018

MedVet_3-18.indb 8

2018-09-07 14:31

Bilden Framsteg

Foto: Thomas Deerinck

Konsten att fånga en nervcell Med hjälp av ett svepelektronmikroskop har Thomas Deerinck, forskare och biokonstnär, här fångat en nervcell som odlats fram från stamceller. Han är 2018 års mottagare av Lennart Nilsson Award, ett pris som årligen delas ut till en person som medverkat till utvecklingen inom vetenskapligt fotografi eller utfört ett förtjänstfullt arbete i fotografen Lennart Nilssons anda. Thomas Deerinck är verksam vid The national center for microscopy and imaging reseach och Center for research on biological systems vid University of California i San Diego, USA.

Bilden är beskuren.

Medicinsk Vetenskap №3–2018

MedVet_3-18.indb 9

9

2018-09-07 14:31

Framsteg I korthet Forskningsnyheter hämtade från

ki.se/nyheter

Ökad förekomst av allergier kan delvis bero på minskad kontaktmed mikrober, tror forskare.

” Ju mindre man dricker, desto bättre för hälsan.”

Peter Allebeck, professor i socialmedicin vid Karolinska Institutet, apropå en internationell kartläggning publicerad i The Lancet som visade att alkohol inte ger några positiva effekter utan snarare har större skadeverkningar än man tidigare trott. Källa: SR

Hepatit C gav långvarig effekt på immunförsvaret

Jordkontakt gav mindre allergi Mikroliv. Forskning har visat att de senaste årtiondenas ökning av kroniska,

inflammatoriska sjukdomar delvis kan bero på minskad kontakt med naturliga mikroorganismer. Nu visar en studie från Karolinska Institutet att möss som lever i burar med jordgolv får ökad motståndskraft mot allergiska inflammationer.

– Vår hypotes var att mikroberna i jorden hjälper till att utbilda vårt immunsystem, och att det är när vi tappar kontakten med dessa som inflammatoriska sjukdomar och allergier ökar, säger Noora Ottman, forskare vid Institutet för miljömedicin.

När mössen utsattes för allergisk lunginflammation, märkte forskarna att de som levt med jordgolv utvecklade en betydligt lindrigare inflammation jämfört med mössen i rena burar. Forskarna såg också ett ökat utryck av antiinflammatoriska gener och en högre grad av en viss typ av celler som dämpar immunsystemets allergiska reaktion, aktiva T-regulatoriska celler. Resultaten stärker insikten om att en nära kontakt med naturen ökar vårt fysiska och psykiska välbefinnande.

– Ökad kontakt med naturliga mikroorganismer kan påverka vår hälsa positivt, säger Noora Ottman. Journal of Allergy and Clinical Immunology augusti 2018

10

munförsvaret finns kvar flera år efter att en infektion med hepatit C läkt ut, visar forskare vid Karolinska Institutet och Hannover Medical School i en ny studie.

Ett 40-tal patienter med kronisk hepatit C-infektion följdes innan, under och efter behandling med botande läkemedel. Resultaten visade att immunsystemets övergripande sammansättning påverkades vid den kroniska infektionen, med signifikant minskad mångfald bland NK-cellerna, en typ av vita blodkroppar som är viktiga för försvaret mot virus. Många av förändringarna fanns också kvar långt efter att viruset avlägsnats.

Forskarna vet ännu inte vad detta innebär för patienterna, men undersöker nu ifall de får svårare att bekämpa framtida virusinfektioner.

– Vidareutvecklade metoder har gett oss möjlighet att på ett nytt sätt bedöma och analysera komplexiteten i detta, säger Niklas Björkström, läkare och forskare vid institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet. Nature Communica-

tions juni 2018

Foto: Istockphoto

Mångfald. Förändringar i im-

Medicinsk Vetenskap №3–2018

MedVet_3-18.indb 10

2018-09-07 14:31

Störd sömn kopplades till demensrisk Måttligt. Sömnstörningar hos personer i 40- eller 50-årsåldern hänger samman med 24 procents ökad risk för demens senare i livet, enligt en studie från Karolinska Institutet. Hos personer i 60- eller 70-årsåldern var för tidigt uppvaknande associerat med en fördubblad risk att senare utveckla demens.

Ovanligt lång sömn var också kopplat till en kraftig riskökning.

– I kombination med tidigare studier indikerar resultaten att vi vid vissa stadier i livet är extra känsliga för sömnstörningar och att dessa ökar risken för demens. Sömnstörningar bör därför uppmärksammas mer i vården så att skräddarsydda behandlingsåtgärder kan sättas in, säger studiens försteförfattare Shireen Sindi, forskare vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle. Alzheimer’s & Dementia: The Journal of the Alzheimer’s Association juli 2018

Foto: Istockphoto

Det gör pneumokocker farliga Ytligt. Sedan tidigare vet man att pneumokockers sjukdomsalstrande förmåga beror på att de har ett sockerhölje som förhindrar immunförsvarskomponenten C3b att fastna på bakterien. Forskare vid Karolinska Institutet och KTH har nu studerat i detalj hur pneumokocker interagerar med C3b.

Studien visar att kapselskyddet är nedsatt vid bakteriernas delningsställen, som därför fungerar som en inträdesport för C3b. Särskilt sjukdomsalstrande pneumokockstammar har dock två ytproteiner som genom sin placering ökar bakteriens överlevnad.

– Det är en viktig pusselbit i förståelsen för hur

Lagom är bäst.

Både för för lite och för mycket sömn är kopplat till ökad risk för demens.

pneumokocker undkommer immunförsvaret och orsakar alltifrån öroninflammation och bihåleinflammation till allvarlig lunginflammation, hjärnhinneinflammation och blodförgiftning, säger Birgitta Henriques-Normark, professor vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, vid Karolinska Institutet. Nature Communications augusti 2018

Genetisk mekanism bakom MS upptäckt Epigenetik. Genetiska varia-

tioner i de så kallade HLAantigenerna utgör den största riskfaktorn för multipel skleros (MS). Det är dock inte helt klarlagt vilka specifika gener som är inblandade och vilka molekylära mekanismer som leder till uppkomst av sjukdom.

Genom analyser och sammanslagning av flera studier har forskare vid Karolinska Institutet nu kunnat visa att personer med en viss genvariant, HLA-DRB1*15:01, får ett ökat uttryck av genen HLA-DRB1 vilket ökar sjukdomsrisken.

– Det är första gången som

vi ser att epigenetiska mekanismer kan orsaka sjukdomen. Dessutom kan vi koppla denna gen till en genvariant som vi sedan tidigare vet innebär den största riskfaktorn för MS, säger Maja Jagodic, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska Institutet och en av artikelförfattarna.

Forskarna upptäckte också en ny genvariant som tvärtom fungerar skyddande mot sjukdomen. Nature Com-

31 munications juni 2018

organisationer, däribland Karolinska Institutet, från 16 länder samarbetar i det största europeiska projektet inom barnfetma, STOP-projektet.

Bland annat ska effektiviteten av fetmavård i tidig barndom noggrant utvärderas. ki.se

Stoppsignal kan förhindra cancer Celldelning. Forskare vid Karolinska Institutet och University of Sussex har upptäckt en mekanism hos mänskliga celler som hindrar dem från att dela sig innan kopieringen av DNA är klar, vilket i sin tur förhindrar DNA-skador och cancerutveckling.

– Genom att skapa celler som inte kan kopiera sitt DNA och genom att följa enzymaktiviteter i enskilda celler över tid har vi upptäckt att kopiering av DNA ger upphov till en stoppsignal för celldelning. Omedelbart efter att DNA-kopieringen är avslutad aktiveras det maskineri som sätter igång celldelningen, säger Arne Lindqvist, docent och forskargruppsledare vid institutionen för cell- och molekylärbiologi, Karolinska Institutet.

Forskarna visar också att stoppsignalen förhindrar uppkomsten av DNA-skador.

Utan en fungerande stoppsignal försöker cellen dela sig för tidigt, innan allt DNA är färdigkopierat, vilket ger upphov till stora mängder DNA-skador. Molecular Cell juni 2018 Medicinsk Vetenskap №3–2018

MedVet_3-18.indb 11

11

2018-09-07 14:31

Framsteg Hallå där VIKTOR KALDO

professor i klinisk psykologi och forskare vid Karolinska Institutet.

Kan psykologer ta hjälp av AI? I psykologisk behandling är det viktigt att tidigt kunna avgöra om patienten får rätt sorts terapi. Viktor Kaldo ska undersöka om artificiell intelligens, AI, kan hjälpa till.

Text: Johan Sievers Foto: Rebecka Uhlin Vad är det för ett problem ni vill lösa?

– För att förhindra att människor går i krävande psykologiska behandlingar som inte hjälper dem ska egentligen alla behandlare fortlöpande utvärdera om de ger sina patienter rätt terapi eller om den behöver modifieras. Men behandlare är inte så bra på att göra prognoser, ofta är de lite för optimistiska. Man har tidigare sett att prognoserna blir bättre om man istället utgår från standardiserade självskattningar om mående som analyseras på ett mer systematiskt sätt.

Nu vill vi ta denna idé ett steg vidare och undersöka om man med hjälp av lärande maskiner, det vill säga AI, kan göra prognoserna ännu bättre.

Hur ska ni göra för att få en lärande maskin att bli bättre på behandlingsprognoser än en erfaren psykolog?

– Med hjälp av AI kan man hitta samband i mycket stora material. Vi har valt att göra studien på internetbaserad KBT-behandling för att det finns väldigt mycket data från de omkring 6 000 behandlingar som gjorts på landstingets internetpsykiatrienhet. Just nu håller vi på att göra all data tillgänglig så att den kan hanteras av en lärande maskin, det är ett jättejobb.

12

Viktor Kaldos forskning ligger i skärningspunkten mellan psykologisk behandling och artificiell intelligens. Han samarbetar med forskare på KTH och institutet RISE/SICS.

Kan du ge något exempel på något som AI kan hitta?

– En lärande maskin kan hitta samband som skulle ta mycket lång tid för en behandlare att ta fram. Den kan till exempel analysera de meddelanden som patient och behandlare skickar till varandra och hitta mönster som talar för ett visst utfall. På en enkel nivå kan det handla om att räkna antal negativa och positiva ord. Om det visar sig ha samband med hur framgångsrika behandlingarna blir kan det användas som en del av en behandlingsprognos.

Hur ska en behandlare hantera rekommendationer från en lärande maskin?

– Vi vill först och främst se om en lärande maskin kan göra bra behandlingsprognoser. I steg två vill vi skapa ett

gränssnitt så att den kan ge behandlaren begriplig och användbar information och sedan göra upp rutiner för hur denna ska användas. Till sist vill vi studera om det här arbetssättet verkligen innebär en förbättring för patienterna.

Finns det några etiska problem förknippade med detta?

– Om man lät en lärande maskin ta beslut om att till exempel ändra i ett behandlingsupplägg så skulle det väcka frågor om det medicinska ansvaret.

Men vi kommer bara låta den ge råd till ansvarig behandlare och bara anpassa behandlingen så att patienter kan få mer hjälp och stöd än vad som brukar ges vid internetbehandling, inte mindre. På så sätt hanterar vi de etiska problemställningarna i det här projektet.

Medicinsk Vetenskap №3–2018

MedVet_3-18.indb 12

2018-09-07 14:32

Kroppen runt Skrymslen och vrår Där det är trångt är det lätt att saker fastnar, men ibland är det hela poängen. Vi tar en titt i kroppens mindre utrymmen.

Text: Ola Danielsson

H Ö R S E LG Å N G A R N A

Två typer av vax Öronvax består av döda hudceller och bakteriedödande sekret som hindrar vatten, damm och annat skräp att komma in i örat. Det finns två distinkta typer av öronvax, en våt sort som är vanligast i Europa och en torr variant som är vanligare i Asien. Vilken variant man har avgörs av en gen som kallas ABCC11.

B I H Å LO R N A

Ekande tomrum

ARMHÅLAN

Svettig plats

När vätska samlas i dessa tomma hålrum, till exempel vid förkylning, kan de bli smärtsamt inflammerade. Så varför finns de? Ingen vet säkert, men bihålorna ger rösten resonans och gör skallen lättare. Forskare vid Karolinska Institutet visade på 1980-talet att den kärlvidgande gasen kväve­ oxid bildas i bihålorna, vilket kan bidra till att blodet i lungorna syresätts.

B L I N DTA R M E N

Foto: Istockphoto

Foto: iStockphoto

Inte helt onödig I detta bihang till tarmen kan till exempel avföringsrester fastna vilket skapar förutsättningar för blindtarmsinflammation. Det har länge debatterats om blindtarmen är helt onödig. Forskning på senare år talar för teorin att blindtarmen fungerar som ett slags skyddsrum för bakterier. När tarmens normala bakterieflora har skadats eller spolats bort i samband med sjukdom kan bakterierna i blindtarmen återställa ordningen.

Här samlas svett tack vare ett stort antal svettkörtlar. De apokrina körtlarna ger upphov till svettavlagringar som äts av hudens bakterier vars nedbrytningsprodukter vi känner som svettlukt.

Ett samband finns mellan öronvax av våt typ och lukt från armhålorna har länge noterats och forskare har funnit att genen ABCC11 påverkar båda egenskaperna.

FÖ R H U D E N

Omdebatterad skinnbit Att hålla huden mjuk, skydda penis under fosterutvecklingen och ge sexuell njutning genom nervändar är möjliga funktioner hos förhuden, men enligt Världshälsoorganisationen är dess biologiska roll omdebatterad.

Många har dock sin bestämda uppfattning både för och emot dess avlägsnande. Cirka 30 procent av världens män uppskattas vara omskurna.

Källor: BMC Genetics 2009, (armhåla, öronvax), Journal of Theoretical Biology December 2007 (blindtarm), WHO 2007, Male circumcision Global trends and determinants of prevalence, safety and acceptability (förhud), The Journal of Laryngology & Otology 2009 (bihålor).

Medicinsk Vetenskap №3–2018 №3–2017

MedVet_3-18.indb 13

13

2018-09-07 14:32

Framsteg Utblick ” Man ska kunna säga nej, jag bestämmer över min kropp.”

AI kunde upptäcka fetma från rymden

Brister i vård och kunskap om endometrios

Studie tonar ner saltets farlighet

Överblick. Förekomsten av fetma hos befolkningen har i olika studier kopplats till miljöfaktorer som tillgången till restauranger, promenadstråk, grönområden och den upplevda säkerheten i området.

Resultaten spretar dock när det gäller exakt vilka faktorer som är viktigast.

Forskare lät i en ny studie ett AI-program identifiera olika strukturer, som träd och hus, i 150 000 googlekartbilder från 1700 amerikanska områden. Ett annat program gavs sedan uppgiften att finna kopplingar mellan strukturerna och statistik om fetma.

I slutändan kunde AIprogrammet utifrån bilderna uppskatta förekomsten av fetma i områden med större säkerhet än forskarna kunde göra utifrån tillgänglig data om miljöfaktorer. Forskarna föreslår att AI kan vara ett kostnadseffektivt komplement för den som vill uppskatta olika typer av hälsoindikatorer i geografiska områden. JAMA Network

Lucka. Vid endometrios växer livmoderslemhinnan utanför livmodern med smärtor, sänkt livskvalitet och minskad fertilitet som följd. Statens beredning för medicinsk och social utredning, SBU, har nu sammanställt de senaste tjugo årens internationella forskning om sjukdomen och kommit fram till att det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att besvara många frågor som rör diagnostik och behandling. Det finns dock vetenskapligt stöd för vissa metoder som kan öka chansen för kvinnor med endometrios att bli gravida och för att hormonbehandling kan minska smärtan, skriver SBU i ett pressmeddelande.

Enligt sammanställningen upplever många kvinnor att deras problem inte tas på allvar och att kunskapen om endometrios brister bland vårdpersonal. Samtidigt visar forskning att ökad kompetens och förändrade attityder hos vårdpersonalen kan förbättra dessa kvinnors situation. Källa: sbu.se

Risker. För att undvika

augusti 2018 14

Hälsoindikatorer kan upptäckas från hög höjd.

hjärt-kärlsjukdomar rekommenderar WHO ett maxintag av natrium på 2 gram per dag. Rekommendationen är primärt baserad på data från korttidsstudier.

En ny studie, ledd av kanadensiska forskare i samarbete med forskare vid bland annat Sahlgrenska akademin, talar nu för att riskerna med saltkomsumtion kan vara mindre än man tidigare trott.

I studien undersöktes kopplingen mellan natriumoch kaliumintag, hjärtkärlsjukdom och dödlighet bland över 97 000 personer i åldrarna 35-70 år i en rad regioner i 18 olika länder.

Resultatet visade att det först vid en daglig saltkonsumtion på 12,5 gram, eller två och en

halv tesked (motsvarande fem gram natrium) gick att se en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom och stroke på populationsnivå. Riskerna visade sig också kunna uppvägas av förbättrad diet med kaliumrika livsmedel som frukt och grönsaker.

Forskarna bakom menar att insatser främst bör riktas mot de samhällen och länder där konsumtionen når de högsta risknivåerna, exempelvis Kina.

Livsmedelsverket rekommenderar dock fortsatt försiktighet då det är belagt att salt kan höja blodtrycket hos känsliga personer. The Lancet augusti 2018

449 000 spädbarn. Så många dog under 2015 till följd av luftföroreningar i Afrika söder om Sahara, enligt en ny studie som kombinerar satellitbilder med data om barnadödlighet. Det är tre gånger fler än vad tidigare beräkningar har visat . Källa: Nature juni 2018

Foto : Istockphoto.

TIPS! Läs mer om hur utemiljön påverkar hälsan på sidan 16.

Anna Mia Ekström, professor vid Karolinska Institutet, om en utbildning som genomgåtts av 300 000 skolungdomar i Kenya och som har minskat våldtäkterna med 40-50 procent. Nu ska projektet utvärderas och spridas vidare. Läs mer på ujamaa-africa.org. Källa: SR

Medicinsk Vetenskap №3–2018

MedVet_3-18.indb 14

2018-09-07 14:32

ANNONS

Webbstöd för vårdens arbete mot mäns våld mot kvinnor Webbstöd för vården riktar sig till personal inom hälso- och sjukvården samt tandvården.

Det har utarbetats av Nationellt centrum för kvinnofrid i samverkan med Socialstyrelsen.

Många våldsutsatta kvinnor söker vård, både för akuta besvär och mer diffusa symtom. Genom att ställa frågor om våld kan personalen upptäcka patienter som utsätts för våld och ge dem ett professionellt omhändertagande.

För att ge personalen den kunskap som behövs i det arbetet har ett webbaserat stöd anpassat efter hälso- och sjukvården och tandvårdens behov utvecklats. Här hittar du information om allt från att ställa frågor om våld till det medicinska omhändertagandet, att dokumentera och följa upp samt att samverka med andra aktörer.

Webbstödet är kopplat till NCK:s kunskapsbank och innehåller faktatexter, expertintervjuer, fördjupningsfilmer och reportage från verksamheter runt om i landet.

www.nck.uu.se/webbstodforvarden

Forskningsbidrag 2018 Henning och Ida Perssons Forskningsstiftelse utdelar årligen bidrag till forskning inom området för folksjukdomar, i första hand cancer.

Inom två år, från det anslag tilldelats, har mottagaren att insända kortfattad redovisning över resultat.

Årets anslag, 250 000 kr, delas ut till forskning avseende vaccination som behandling vid etablerad cancer.

Ansökan skall skickas till Henning och Ida Perssons Forskningsstiftelse, c/o Henning Persson Förvaltnings AB, Västergatan 34, 211 21 Malmö alt. info@hpforvaltning.se

Styrelsen beslutar om fördelning av anslaget på grundval av inkomna ansökningshandlingar. Bidrag till egen lön, resor för deltagande i kongresser eller motsvarande beviljas ej.

Ansökan skall innehålla projektbeskrivning, kostnadskalkyl, uppgift om sökt belopp, om bidrag sökts från andra organisationer för samma projekt samt i förekommande fall, godkännande av etisk kommitté.

MedVet_3-18.indb 15

Senast den 20 oktober 2018.

Ansökningsformulär kan rekvireras per tel. 040-98 78 50, mail till info@hpforvaltning.se eller www.hpforskningsstiftelse.se.

2018-09-07 14:32

Tre forskare om utemiljöns hälsoeffekter

De ser nyttan med naturen 16

Medicinsk Vetenskap №3–2018

MedVet_3-18.indb 16

2018-09-07 14:32

Vad är det egentligen som lockar med naturen – och är den bra för vår hälsa? Vi pratar med tre forskare som studerar hälsoeffekter av att vistas i naturområden.

Foto: Mattias Ahlm

” Vatten gör oss lyckligare”

MARIA ALBIN Titel: Professor i arbetsoch miljömedicin vid ­ Karolinska Institutet Aktuell: Medverkar i forsknings­ projektet Blue Health (blue­health­2020.eu) som koordineras från universitetet i Exeter, Storbritannien och vars svenska del leds från Lunds universitet.

”Forskning visar att vi upplever att vi mår bättre och blir lyckligare av att bo nära vatten. Historiskt har städer ofta byggts vid hamnar så många människor bor nära vatten i världen. Nyligen publicerades också aktuell forskning som visar att närheten till vattenområden ökar graden av fysisk aktivitet och leder till fler sociala möten mellan människor. Vi vet även att rymd kan ge vila.

Ett hav innehåller få tydliga mål utan tycks fortsätta i oändlighet och det verkar lugna oss, enligt miljöpsykologisk forskning.

Men man vet inte så mycket om exakt hur det påverkar hälsan. Ett pågående EU-projekt, kallat Blue Health, ska ta reda på mer.

Bland annat planerar vi att skapa virtuella blå miljöer för att undersöka hur de påverkar återhämtning efter stress. Vi vill se om det går att få en stressreducerande effekt bara av att se och höra ljudet av vatten, så som vi redan vet att det fungerar med grönområden. Då skulle man kunna erbjuda detta till äldre som har svårt att ta sig ut eller till personer som upplever akut stress till exempel i samband med tandläkarbesök.

Projektet kommer också undersöka vikten av att tillgängliggöra blå områden så att de blir lättare att nå, mindre skräpiga och känns trygga att vara i. Annars verkar inte de positiva effekterna fungera. Men mer kunskap på området är viktigt eftersom den kan användas vid stadsplanering.

Genom åren har jag själv mest studerat det som är farligt i miljön, det är roligt att även undersöka de faktorer som leder till att vi mår bättre. Själv bor jag inte vid vatten men söker ofta upp det. Att få vila ögonen på ett hav lyfter anden. Havet! brukar jag utropa när jag ser det.” Berättat för: Cecilia

Odlind

Medicinsk Vetenskap №3–2018

MedVet_3-18.indb 17

17

2018-09-07 14:32

Tre forskare om utemiljöns hälsoeffekter

CECILIA STENFORS Titel: Forskare vid Aging Research Centre, Karolinska Institutet, samt vid University of Chicago.

Forskar om: Hur inre och yttre faktorer, inklusive naturliga och urbana miljöer påverkar kognition, återhämtning, känsloläge, stress och mående.

”Naturen är en viktig resurs för återhämtning” ”I det moderna arbetslivet är vi ofta still­a­ sittande och har höga psykiska krav. Att uppleva sig mentalt överbelastad med både koncentrations- och minnesbesvär är relativt vanligt.

Forskningen visar att vistelser i naturliga miljöer tvärtom minskar negativa känslor och stress, och ökar positiva känslor, mental återhämtning och prestation. I våra studier ser vi att man presterar bättre på tester av uppmärksamhet och minne efter naturupplevelser än innan, jämfört med urbana kontrollmiljöer. Mest positiv inverkan har verkliga naturmiljöer, men även naturbilder och film kan fungera. Nedskräpade och förstörda naturområden verkar däremot inte ha samma effekt. Det finns alltså kopplingar mellan naturens och individers välmående.

En möjlig förklaring till naturens inverkan på oss är att den är milt fascinerande och fångar vår uppmärksamhet, men samtidigt låter krävande kognitiva processer vila och återhämtas. Andra teorier framhåller att det finns evolutionära skäl till att vi mår bra i naturmiljöer med biologisk mångfald, eftersom de signalerar resurser för överlevnad i form av exempelvis vatten, mat och skydd.

Naturmiljöer utgör en viktig resurs för att möta våra folkhälsoutmaningar. Jag hoppas därför att beslutsfattare och stadsplanerare skapar mer grönområden i städerna och bevarar befintliga grönområden och skogar med biologisk mångfald. Jag tror också att vi behöver mer återhämtande miljöer i arbetslivet. Det kan handla om gröna växter, balkonger och parker som man kan vara kring och i. Man ska lätt kunna gå utomhus för återhämtning eller för att jobba, till exempel ta promenadmöten. Här måste man också jobba med vanor och arbetskultur.”

Berättat för: Helena Mayer

18

Medicinsk Vetenskap №3–2018

MedVet_3-18.indb 18

2018-09-07 14:32

” Grönskan ska helst finnas runt husknuten” ”Hela 85 procent av Sveriges befolkning bor i städer, och vår och andras forskning visar att grönområdena är viktiga för återhämtning och fysisk aktivitet. Människor som bor i stadsmiljöer med mycket växtlighet är friskare än de som bor i områden med mindre grönska. De är mindre stressade, lever längre och har lägre risk för hjärt-kärlsjukdom, högt blodtryck, typ 2-diabetes och mental ohälsa.

Barn som föds och bor i gröna grannskap har mindre risk för låg födelsevikt och övervikt senare i livet. Och att leka vid platser med mycket vegetation har visat sig ge barnen bättre koncentrationsförmåga, uppmärksamhet och självdisciplin.

Grönområdena behövs också för att kyla ner städerna och motverka höga inomhustemperaturer under värmeböljor, vilket har visat sig minska dödligheten. Ju mer vegetation desto lägre blir också risken för översvämningar under stormar och desto bättre blir luftkvaliteten.

Mycket grönska i grannskapet ökar befolkningens motivation till fysisk aktivitet, men forskningen visar att det inte räcker med ett grönområde i närheten av bostadsområdet, eftersom många inte har vanan eller möjligheten att använda dessa. Grönskan ska helst finnas runt husknuten. Därför måste stadsplanerare även förtäta grönskan när de förtätar eller bygger städer. Samtidigt ska man också känna sig trygg i grönområdet, för annars uteblir de positiva effekterna.

Ett av forskningsprojekten jag är involverad i just nu undersöker om naturupplevelser genom virtual reality-teknik kan öka livskvalitet­en hos personer som har svårt att röra sig själva, till exempel inom äldrevården.

Själv är jag är född i en skogsby på Dagö och mår som bäst när jag är i skogen, där jag vistas i timtals.” Berättat för: Helena Mayer

MARE LÖHMUS SUNDSTRÖM Titel: Forskare vid Institutet för miljömedicin.

Forskar om: Vilken roll grönområden spelar för hälsan.

Medicinsk Vetenskap №3–2018

MedVet_3-18.indb 19

19

2018-09-07 14:32

Tidslinjen Livmoderhalscancer

Fakta: Varje år dör ungefär 250 000 kvinnor i världen av livmoderhalscancer, varav cirka 150 i Sverige. HPV, humant papillomvirus, av typerna 16 och 18 ligger bakom ungefär 70 procent av fallen.

HPV är den vanligaste sexuellt överförbara infektionen i Sverige.

Från högriskoperation till prevention Forskning har lett till att livmoderhalscancer effektivt kan förebyggas. Men trots allmän vaccinering och screening ses nu en ökning av sjukdomen i Sverige, och ingen vet ännu varför.

400 f. Kr.

1898. Lyckad operation.

Gynekologen Ernst Wert­heim i Österrike genomför den första hysterektomin på en patient med livmoderhalscancer. Operationen, där livmodern tas bort, blir en relativt vanlig men riskfylld behandling av livmoderhalscancer.

1830

1834. Nunneskydd.

Den italienska läkaren Domenico Rigoni-Stern noterar genom statistisk analys att förekomsten av livmoderhalscancer är låg bland nunnor i jämförelse med resten av Italiens kvinnliga befolkning.

Misstankar om sexuell överförbarhet väcks.

1930

1928. Cellprovssuccé. Grekiska läkaren Georgios Papanikolaou utvecklar en metod för att upptäcka cancer i livmodern; ett cellprov som studeras i mikroskop.

Metoden kunde användbas även för livmoderhalscancer och resulterade med tiden i en tydlig nedgång i antalet cancerfall.

1950

1970

1966. Förebyggande.

Screening av livmoder­ halscancer införs stegvis i Sveriges landsting mellan 1966 och 1977. Cellprov tas från livmoderhalsen och undersöks med mikroskop (kallat cytologi). Målet är att hitta förstadier till cancer och sätta in tidig behandling.

1951. Odödliga celler. Ett cellprov tas utan medgivande från 31-åriga Henrietta Lacks, döende i livmoderhalscancer. De är de första mänskliga cellerna som gett upphov till en odödlig cellinje. Forskning på Lacks celler pågår än idag och ligger till grund för läkemedel mot exempelvis leukemi.

Foto & illustration: iStockphoto

Text: Matilda Skoglöw

400 f.Kr. Krabba.

Den första kända beskrivningen av livmoderhalscancer görs av Hippokrates i antikens Grekland. Även om cancerfall var kända tidigare var det han som gav sjukdomen dess namn, carcinos, efter det grekiska ordet för krabba.

20

MedVet_3-18.indb 20

2018-09-07 14:32

2010. Flickor får vaccin. HPV-vaccination mot livmoderhalscancer införs i Sveriges allmänna vaccinationsprogram och erbjuds till flickor i årskurs 5 eller 6. 2018 beräknas åtta av tio flickor födda mellan 1999 och 2005 vara vaccinerade.

1976. Virus avslöjas. Den tyske forskaren Harald zur Hausen presenterar en hypotes om att humant papillomvirus (HPV) är en nyckelfaktor bakom många fall av livmoderhalscancer. År 2008 tilldelas han Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

2000

2010

2015

2017. Pojkar står på tur.

Folkhälsomyndigheten bedömer att även pojkar borde erbjudas vaccin mot HPV inom det allmänna vaccinationsprogrammet för barn. Över 300 män i Sverige beräknas varje år drabbas av HPV-relaterad cancer.

1998. Vaccin. Zur Hausens upptäckt av HPV16 och HPV18 banar väg för ett vaccin mot HPV och livmoderhalscancer. I slutet av 1990-talet testas ett potentiellt vaccin mot livmoderhalscancer på människor för första gången.

Framtidens utmaningar Verifiera vaccin Ännu finns endast data på HPV-vaccinets skydd gällande förstadier till cancer. En framtida utmaning är att verifiera att vaccinet också skyddar mot faktisk livmoderhalscancer.

Foto: Stefan Zimmerman, iStockphoto

Förklara ökningen i Sverige En ökning av antalet fall av livmoderhalscancer har noterats på flera håll i världen. Men endast Sverige uppvisar en tydlig och markant ökning de senaste åren, något som forskarna hoppas kunna förklara och motverka.

Utveckla testmetod Screening för livmoderhalscancer sker med cellprovtagning och HPV-test. Ett problem är att individer med låg risk också kan få utslag på testet, därför behöver metoden utvecklas.

2018

Källor: Folkhälsomyndigheten, 2018, Vaccin mot Humant Papillomvirus (HPV), Cervical cancer, 2009, Current and emerging trends in detection and treatment, MedGenMed, 2005, Multifactorial etiology of cervical cancer: A hypothesis, Läkartidningen, 2008, Virusupptäckter belönas med Nobelpriset., SBU, 2015, Screening för livmoderhalscancer med HPVtest, SMJ, 2015, George Papanicolaou (1883–1962): Discoverer of the Pap smear.

Pär Sparén.

IDAG

Mål: Att förklara ökning För första gången på decennier sker en stadig ökning av antalet fall av livmoderhalscancer i Sverige. Sedan 2014 är antalet insjuknade patienter ungefär hundra fler per år jämfört med tidigare. Pär Sparén, professor i medicinsk epidemiologi vid Karolinska Institutet, har arbetat med att förebygga livmoderhalscancer sedan 1990-talet.

– När ökningen först upptäcktes trodde många att det var en tillfällighet och att siffrorna skulle gå ner året efter. Men det är en långsiktig trend, säger han. Ökningen av livmoderhalscancer är särskilt märkbar i sju av landets landsting. Bakom en stor del av de nya fallen finns patienter som tidigare uppvisat normala cellprov.

– När man ser en ökning av cancerfall bland dem som haft normala prover tidigare är det en varningsklocka. Det säger oss att något inte fungerar som det gjort innan, säger Pär Sparén.

Tillsammans med en mindre grupp forskare arbetar han nu med att utreda vad ökningen beror på. Som ett led i undersökningen kommer alla provsvar sedan 2008 för de fall av livmoderhalscancer som föregicks av ett normalt cellprov att gås igenom.

– En hypotes vi arbetar med är att känsligheten i cellprovtagningen försämrats över tid så att fler cellförändringar missas, säger Pär Sparén.

Att fler smittas av HPV-virus, möjligen till följd av förändrade sexuella beteenden, skulle enligt honom också kunna vara en förklaring till ökningen av cancerfall.

Medicinsk Vetenskap №3–2018

MedVet_3-18.indb 21

21

2018-09-07 14:32

I fokus Medaljbeslut rig tilldelas priset innan han gick bort, säger Thomas Perlmann.

”Alla brinner för Nobelpriset” Få priser röner samma världsintresse och har en urvalsprocess som går så på djupet som Nobelpriset. Vikten av att vårda prisets renommé är större än på länge, menar Thomas Perlmann, sekreterare i Nobelförsamlingen och Nobelkommittén.

Text: Helena Mayer Foto: Christopher Hunt

F

EMTIO professorer i Karolinska Institutets Nobelförsamling väljer varje år ut den eller de forskare som får Nobelpriset i fysiologi eller medicin. Vid sidan av församlingen finns en Nobelkommitté, en arbetsgrupp med ungefär 15 personer som sköter mycket av det praktiska arbetet.

– Det allra roligaste är tveklöst förberedelsearbetet och sammanträdena som vi har i kommittén och församlingen. Det handlar om otroligt spännande forskning som man får ta del av, folk är väldigt engagerade, det är ingen tvekan om att de brinner för Nobelpriset, säger Thomas Perlmann, sekreterare i både Nobelförsamlingen och Nobelkommittén för fysiologi eller medicin sedan 2016.

Församlingen röstar om vilka kandidater man ska gå vidare med.

– Vi nöter våra åsikter mot varandra, men på ett vänskapligt vis. Det kan vara väldigt olika starka åsikter och känslor, säger Thomas Perlmann.

22

Han menar att det är det noggranna utredningsarbetet som lett till att rätt forskning har belönats genom åren.

– Men ska man ge exempel på en miss kan man nämna Oswald Averys upptäckt 1944 att DNA är den molekyl som bär vår arvsmassa i cellerna, vilket var ett Nobelprisvärdigt fynd.

Avery blev nominerad, men hann ald-

Årscykel som rullar på Under hösten skickas flera tusen inbjudningar ut till tidigare Nobelpristagare och professorer vid medicinska fakulteter för att nominera kandidater. Enbart inbjudna forskare får nominera.

I januari är det deadline och Nobelkommittén tar fram förslag till Nobelförsamlingen. Ytterligare personer adjungeras till kommittén beroende på vilka expertkunskaper som behövs.

I augusti-september har församlingen kommit fram till ett kandidatförslag. Den slutliga omröstningen sker på morgonen strax före tillkännagivandet första måndagen i oktober årligen.

Nobelpriset delas ut på Nobeldagen den 10 december varje år.

EN GRUNDLÄGGANDE REGEL är att det ska vara en specifik upptäckt som belönas, inte en forskares karriär. Det ska gå att se ett tydligt före och efter inom ett forskningsfält.

– Generellt kännetecknas bra forskning av att den får ett väldigt stort genomslag och möjliggör för ytterligare upptäckter och innovationer. Problemet är att detta oftast inte går att se förrän efter 20, 30 eller till och med 40 år, säger Thomas Perlmann.

Ett undantag är Shinya Yamanaka, som 2012 (tillsammans med John B. Gurdon) belönades för en upptäckt han gjorde 2006 att redan specialiserade celler kan ”backas” i utvecklingen och omprogrammeras till stamceller igen och som i sin tur kan utvecklas till kroppens alla vävnader. Där uppfylldes kriterierna för en stor upptäckt väldigt snabbt.

Om man kan beskriva några gemensamma drag hos Nobelpristagare, så upplever Thomas Perlmann att de han träffat präglas av ovanligt stor nyfikenhet och öppenhet för nya idéer.

– De är ofta väldigt kreativa och dynamiska personer, men de allra flesta har också haft en hel del tur, de har varit på rätt plats vid rätt tillfälle, säger han.

TRANSPARENSEN ÄR OBEFINTLIG när det gäller urvalsprocessen till

Nobelpriset. Skälet är att ingen utifrån ska kunna påverka vem som får priset.

Alla medlemmar har skrivit på ett avtal om tystnadsplikt och först 50 år efter ett beslut tagits blir dokumentationen offentlig.

Något gick dock fel 2010, då Svenska Dagbladet avslöjade vem som skulle få priset innan kommittén offentliggjort det. Nobelkommittén har sedan dess skärpt sitt regelverk och även tagit hjälp av expertis på IT-säkerhet för att det inte ska hända igen.

En av de största kriserna var 2011 när det först efter att priset tillkännagivits uppdagades att Nobelpristagaren Ralph Steinman gått bort innan beslutet togs på morgonen. Enligt stadgarna måste pristagaren vara i livet när beslutet tillkännages. Efter konsultation med juridisk expertis lät ändå Nobelstiftelsen beslutet stå fast, eftersom det tagits i god tro.

Medicinsk Vetenskap №3–2018

MedVet_3-18.indb 22

2018-09-07 14:32

” Vi måste forsätta vara relevanta och förtroendeingivande med hög vetenskaplig integritet.”

”Varje år händer det oväntade saker men vi har beredskap”, säger Thomas Perlmann inför tillkännagivandet av Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2018.

Thomas Perlmann var inte sekreterare då, men väl när Macchiarini-ärendet kulminerade 2016. Några personer kopplade till ärendet satt även i Nobelförsamlingen.

– Jag har ett övergripande ansvar utåt att kommunicera med journalister och det är viktigt att vara noggrann och transparent. Men det var svårt att hantera det massmediala trycket, även om Nobelpriset inte var direkt berört, säger han.

En undersökning efteråt visade att Nobelprisets anseende påverkats negativt i Sverige av Macchiarini-ärendet, men inte nämnvärt internationellt.

ETT PROBLEM SOM uppmärksammats allt mer är att endast under tio procent av de omkring 400 nomineringar som brukar komma in varje år gäller kvinnliga kandidater, även om trenden är ökande. Det är också få kvinnor som lämnar in nomineringar.

För att få fler kvinnor att nominera har kommittén sett över formuleringarna i inbjudan och skickat ut fler enskilda inbjudningar till kvinnor, något som har gett resultat.

Men bland de 214 personer som hittills mottagit medicinpriset fram till 2017 har endast tolv varit kvinnor.

– Varför det är så få kvinnor är en komplex fråga att svara på. Men eftersom de forskningsupptäckter vi oftast belönar gjorts för länge sedan, då andelen kvinnliga professorer också var lägre, avspeglas detta mönster i de Nobelpris som ges idag. Jag känner mig övertygad om att utvecklingen går åt rätt håll och att det kommer resultera i fler Nobelpris till kvinnor framöver, men jag skulle önska mig att det gick fortare, säger Thomas Perlmann.

SVENSKA AKADEMIEN, SOM utser Nobelpristagaren i litteratur, har under året genomgått en stor kris i kölvattnet av #metoo-kampanjen.

– Det är lett till ett ökat fokus på frågan. När det gäller Svenska Akademiens kris så är det ett allvarligt problem eftersom alla Nobelprisen hänger ihop.

Kombinationen av vetenskap, kultur och fred ger en slags synergieffekt och bygger det goda ryktet, säger han.

Thomas Perlmann ser ändå ljust på Nobelprisets framtid.

– Renomméet står sig, men vi måste fortsätta vara relevanta och förtroendeingivande med hög vetenskaplig integritet. I tider när många sanningar ifrågasätts av till exempel politiker, som istället använder sig av alternativa fakta som passar just deras intressesfär, så måste Nobelpriset hålla fanan högt.

Medicinsk Vetenskap №3–2018

MedVet_3-18.indb 23

23

2018-09-07 14:32

Nyfiken på Minnet

24

Medicinsk Vetenskap №3–2018

MedVet_3-18.indb 24

2018-09-07 14:32

Minns du och din bror olika om vem som egentligen välte granen den där julen när katten sprang bort och gröten brändes vid?

Ni kanske minns fel båda två. Det menar forskarna som vet hur vi minns våra liv.

Det ömtåliga minnet Text: Annika Lund Illustration: Amanda Berglund Medicinsk Vetenskap №3–2018

MedVet_3-18.indb 25

25

2018-09-07 14:32

Nyfiken på Minnet

N AV HJÄRNFORSKNINGENS mest välkända patienter är en man som i litteraturen kallas för Patient HM. Han led av epilepsi som till slut gav ett tiotal anfall om dagen. I ett försök att stävja anfallen opererade en neurokirurg bort stora delar av hippocampus och angränsande områden från hjärnans båda sidor.

När HM vaknade upp från operationen hade han visserligen färre epileptiska anfall - men samtidigt var hans minnesförmåga kraftigt skadad. Stora delar av åren närmast före operationen var försvunna för honom.

Den största förlusten var dock att han inte längre kunde skapa nya bestående minnen av händelser som skedde efter operationen.

Däremot kom HM ihåg nära och kära, sitt namn och han kände igen sig själv i spegeln. Han kom också ihåg kunskaper som förvärvats tidigare i livet. Men om han träffade en ny person som tillfälligt lämnade rummet mindes han inte det tidigare mötet, även om det skett endast några minuter tidigare. När hans mor gick bort kunde han inte komma ihåg det, så varje gång saken kom på tal blev han lika ledsen. Han kunde heller inte lära sig känna igen sitt åldrade utseende och blev förskräckt över sin spegelbild.

Samtidigt var minnen från barndomen fortsatt välbevarade.

HM var villigt inställd till att delta i olika studier och det gav forskarna möjlighet att förstå grundläggande saker om vårt minne. Han fick bland annat rita en figur genom att titta i en spegel, inte på pappret. Övningen upprepades många gånger och vid varje tillfälle fick HM

26

MEN DET ÄR mer komplicerat än vad

det kanske låter. Var i hjärnan våra minnen egentligen finns är fortfarande ”en av minnesforskningens stora gåtor”, säger Lars Olson, professor vid institutionen för neurovetenskap. Det är inte så att vissa nervceller rymmer vissa minnen, medan andra nervceller rymmer andra.

I stället lagras våra långtidsminnen utspridda på många platser i hjärnbarken, säger Lars Olson: – Tänk dig att man avbildar något i form av ett hologram på en glasbit som man sedan slår sönder. Det sägs att man

3 sätt att dela in minnen

1. Arbetsminnet, eller korttidsminnet, är där vi tillfälligt lagrar en mindre mängd information som behövs för det vi för stunden håller på med. Sedan glöms informationen.

Upprepad kontakt med samma information bidrar till inlagring i långtidsminnet.

då ser en nästan komplett bild, fast med sämre upplösning, i varje enskild skärva.

Ungefär så verkar minnen lagras in i hjärnbarken.

Enligt vissa uppskattningar sägs hjärnan bestå av nära 100 miljarder nervceller och de flesta sitter tätt packade i hjärnbarken. Det kan jämföras med antalet stjärnor i en normalstor galax, som också sägs vara 100 miljarder.

Varje nervcell har kontakt med cirka 10 000 andra nervceller via synapser, kontaktytor för kommunikation mellan cellerna. I detta ofattbart stora nätverk är våra långtidsminnen lagrade, säkerhetskopierade ofantligt många gånger.

– Om man tar bort små delar av hjärnbarken på en person försvinner nästan inga minnen. Informationen finns på så många platser att den inte går förlorad, säger Lars Olson.

En del personer föds med en obegripligt stor minneskapacitet. En sådan person är Kim Peek, som var förebild till huvudpersonen i filmen Rain Man. Han kunde läsa oerhört snabbt och memorera innehållet i böcker ordagrant. Vid sin död kunde han återge tusentals böcker och mängder av detaljerade fakta om stadskartor, militärhistoria och musik – och massor av annat.

– Han var som en levande sökmotor.

Ofantliga mängder information fanns inlagrad i hans hjärna. Det fanns ingen bortre gräns för vad som gick att lagra in, säger Lars Olson.

Han anser att personer som Kim Peek,

2. Långtidsminnet består av fyra delar: Motoriska färdigheter, som att cykla, vispa smet eller spela något instrument hör till det som kallas procedurminnet.

Det perceptuella­ minnet hjälper oss att orientera i omvärlden och känna igen saker. Det är ett minne för sådant som det är svårt att sätta ord på, som känslan av kyla i luften på vintern, tyngden i en blöt handduk eller ljudet av någons röst.

Det episodiska minnet kodar in händelser vi har varit med om, sådant som

går att återberätta, som vad man åt till frukost i morse eller vad som hände på semestern förra sommaren.

Mycket djupt inlagrade minnen, som faktakunskaper av slaget ”Stockholm är Sveriges huvudstad”, finns i det semantiska minnet.

3. Procedurminnen och perceptuella minnen är omedvetna och kommer fram spontant. Episodminnen och semantiska minnen är medvetna och nås genom att vi vill eller försöker återkalla dem.

Foto: Camilla Svensk

E

frågan om han ritat figuren tidigare. Då nekade han alltid. Samtidigt lärde han sig att teckna figuren allt mer felfritt.

Forskarna drog slutsatsen att förmågan att minnas händelser lagras någon annanstans i hjärnan än förmågan att lära sig motoriska färdigheter. De slöt sig också till att nya minnen av händelser lagras i hippocampus medan äldre minnen lagras någon annanstans.

Slutsatserna är hållbara även enligt modern minnesforskning, se faktaruta.

Det som vi i vardagligt tal kallar för ”minnen” är vanligen händelser som går att återberätta. De kallas för episodiska minnen och lagras först i just hippocampus. Efter en tid glöms händelsen bort – eller så överförs minnet till hjärnbarken, det veckade gråfärgade skikt som utgör hjärnans yttersta skikt.

Medicinsk Vetenskap №3–2018

MedVet_3-18.indb 26

2018-09-07 14:32

” Han var som en levande sökmotor.

Ofantliga mängder information fanns inlagrad i hans hjärna.”

Foto: Ulf Sirborn,

som kallas högpresterande savanter, är högintressanta för den som vill förstå hur minnet fungerar. Har dessa personer mer av samma vara som människor med normal minnesfunktion har – eller fungerar deras minne på något annat sätt? Eller har även normala människor egentligen samma minneskapacitet, fast något håller inlagringen tillbaka?

– Ja, visst är det spännande att tänka sig det? Vi vet helt enkelt inte. Det vi vet är att många så kallade savanter har någon form av hjärnskada, men det gäller inte alla. Det är svårt att dra slutsatser om de här specialförmågorna, för personer med sådan här extrem minneskapacitet är så ovanliga. Det finns högst en handfull kända på hela planeten, säger Lars Olson.

MEN, HOS OSS med normal minneskapacitet, där endast vissa händelser och fakta biter sig fast – vad styr urvalet? Vad är det som avgör om något anses minnesvärt eller inte?

Enligt Lars Olson spelar den känslo­ mässiga laddningen i en händelse stor roll för om den kommer lagras in eller inte. Om vi har blivit väldigt rädda, glada eller arga över något är det troligare att minnet konsolideras, alltså kodas djupare i hjärnbarken via fler synapskopplingar. I övrigt är det en del av gåtan kring vårt minne; det är oklart hur urvalet styrs, hur vi väljer ut det som behålls för framtiden.

Men varje gång vi plockar fram ett minne och tänker på det lagras det in igen, ännu djupare, ännu lättare att plocka fram på nytt. Den processen kallas rekonsolidering.

Att vi ständigt lagrar våra minnen på nytt gör dem sköra och opålitliga. När vi tänker tillbaka på en händelse är det troligt att vi putsar vår berättelse, fyller i sådant vi inte riktigt kommer ihåg eller låter historien färgas av associationer vi gör vid tillbakablicken. Det är sedan den friserade bilden vi lagrar. Det är därför både du och din bror kan ha fel om den där julen när ni var små, även om ni båda känner er säkra på att minnas rätt.

De sista kapitlen i livsberättelsen är de första som hotas när minnet sviktar.

VÅRA MINNEN ÄR alltså högst föränderliga. Förmågan till inlagring varierar också genom livet. Tidigt i livet klarar hjärnbarken inte riktigt av att göra sitt jobb, då den omogna hjärnan innehåller enormt många synapser som successivt sållas bort. Det är skälet till att vi har få eller inga minnen från våra första år – hjärnan är inte mogen för uppgiften.

Senare i livet tappar vi på nytt i minnesförmåga. Av alla minnessystem vi har (se faktaruta) är det episodiska minnet och arbetsminnet mest ålderskänsliga.

Andra minnen, som förmågan att cykla eller känna igen en katt, påverkas avsevärt mindre av att vår hjärna åldras.

Men vi får svårare att lägga nya kapitel till berättelsen om våra liv. Vi får också svårare att komma åt det redan inlagrade, framför allt det nyligen inlagrade.

Detta gäller både personer med ett

normalt åldrande och de som drabbas av demenssjukdomar, säger psykologen Lars Bäckman, professor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle vid Karolinska Institutet.

– Det som händer är att nervceller dör och synapser försvinner. Det sker både hos dem som får en demensdiagnos och hos andra. Man kan fråga sig om det är en artskillnad eller en gradskillnad mellan dessa två grupper. Jag menar att det är en gradskillnad och vill gärna använda begreppet accelererat åldrande i stället för demenssjukdom. Vid accelererat åldrande faller minnesförmågorna snabbare undan, men det sker på samma sätt som vid ett friskt åldrande, säger han.

Generellt sett minns vi åren mellan 20- och 30-årsåldern bäst. Frågan är vad det beror på. Tenderar minnen från Medicinsk Vetenskap №3–2018

MedVet_3-18.indb 27

27

2018-09-07 14:32

Nyfiken på Minnet

denna period i livet, då vi gör mycket för första gången, att ha starkare känslomässig laddning? Eller kan dessa minnen ofta ha återkallats och på så sätt förstärkts? Eller fungerar minnet generellt sett bättre i denna ålder?

Det senare vänder sig Lars Bäckman kraftigt emot.

– Det står i varenda lärobok om åldrande att minnesförmågan sjunker redan tidigt i livet, någonstans kring 25till 30-årsåldern. Det är fel. Den tesen bygger på tvärsnittsstudier där man jämfört äldre personer med yngre. Det blir missvisande, eftersom det rör sig om olika generationer som levt under olika villkor när det gäller viktiga faktorer för minnesförmågan, som till exempel utbildningsnivå, fysisk aktivitet eller kost, säger han.

Andra studier, där individer följts under många år och jämförs med sig själva, visar i stället att minneskapaciteten generellt sett sjunker vid ungefär 65-årsåldern. Men den individuella variationen är stor – och orsakerna till den vill Lars Bäckman och hans kollegor försöka ringa in. I det arbetet är de särskilt intresserade av substansen dopamin, som fungerar som ett allmänt smörjmedel i hjärnan och får synapserna att må bra.

Forskarna vill bland annat ta reda på i vilken omfattning mätbara nedgångar i dopaminnivåer går att koppla till senare minnesproblem. De vill också undersöka vad som utmärker de individer som sent i livet har höga dopaminnivåer – har de startat från en högre nivå eller 28

” Oavsett vad vi kommer fram till kan man redan nu slå fast att den som vill vårda sin hjärna ska ägna sig åt fysisk aktivitet.” finns det några tydliga skyddsfaktorer som hindrar nivåerna från att sjunka?

– Oavsett vad vi kommer fram till kan man redan nu slå fast att den som vill vårda sin hjärna och sitt minne ska ägna sig åt fysisk aktivitet. Att syresätta hjärnan är att hjälpa den. Det är väl belagt i massor av studier gjorda på olika sätt på både människa och försöksdjur, säger Lars Bäckman.

UTÖVER ÅLDERSPÅVERKAN finns det en tydlig könsskillnad kring vår minnesförmåga. Det vet Agneta Herlitz, psykolog och professor vid institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska Institutet. Hon berättar att kvinnor generellt sett har ett bättre episodiskt minne och har lättare för att komma ihåg sådant som går att återberätta.

Samtidigt har män generellt sett lättare att skapa spatiala minnen, som till exempel hur man rör sig mellan platser eller hittar i en skog. Men om det går att skapa en berättelse om hur man rör sig mellan platserna, som till exempel ”först går

man till mataffären och sedan går man över torget till blomsterhandeln”, då blir könsskillnaderna mycket små när det gäller det spatiala minnet.

Minneskapaciteten hos både män och kvinnor har successivt förbättrats sedan tidigare generationer. Det intressanta är att kvinnors minnesförmågor har förbättrats mer än mäns. Enligt flera studier som Agneta Herlitz och hennes forskargrupp arbetar med verkar alla kognitiva förmågor förbättras lite mer för kvinnor än för män mellan generationerna. Viktiga anledningar till det är ökat deltagande i arbetslivet, högre utbildningsnivå och förbättrad jämställdhet. När levnadsförhållandena ökar i ett land tycks alltså kvinnor dra särskilt stor nytta av det – inte minst när det gäller det episodiska minnet.

Det innebär att kvinnors övertag när det gäller förmågan att minnas händelser är något större i länder med goda levnadsförhållanden.

Men vad betyder det här? Spelar det någon roll för individens hälsa och välmående? Mår man bättre av att minnas rätt om den där julaftonen?

– Jag skulle snarare vilja säga så här: det är bra för ett samhälle att ha kompetenta invånare. Det är bra för demokratideltagandet och det bidrar till att ett samhälle kan ligga i framkant när det gäller forskning och utveckling.

I ett välmående samhälle kan också fler må bra, säger Agneta Herlitz.

Foto: Stefan Zimmerman

Minnen som plockas fram ofta blir starkare, men riskerar också att med tiden fövrängas.

Medicinsk Vetenskap №3–2018

MedVet_3-18.indb 28

2018-09-07 14:32

ANNONS

Säker provförvaring i -80°C Nya Forma 89000-serien Designad för energisnål och hållbar förvaring av prover, med maximal förvaringskapacitet.

Utrustad med touch-screen för enkel åtkomst till driftoch säkerhetsinformation.

Snabb återhämtning efter dörröppning, frysarna är gjorda för daglig användning.

Finns i fyra modeller, för förvaring av 300, 400, 500 eller 600 stycken 5 cm askar.

Frysarna i nya 89000-serien är tystgående och har låg energiförbrukning.

Nyhet!

08-590 962 00 www.ninolab.se

Patientsäng P2 Washable

PCR supplier. From sample to result.

08 56036190 www.techtum.se

MÖT EN FORSKARE på en ort nära dig 28–29 september!

Patientsäng P2 Washable ED från småländska Caretec är marknadens första patientsäng som är avsedd för maskintvätt.

Sveriges mest spridda vetenskapsfestival – nu även lördag www.forskarfredag.se

Läs mer om våra produkter på vår nya hemsida

www.caretec.se

MedVet_3-18.indb 29

dag!

Nu även lör

2018-09-07 14:32

Intervjun Elisabete Weiderpass Intervjun

” Helst ska folk inte ens få cancer” Finland, Norge, Frankrike, Kuwait, Kina, Taiwan – Elisabete Weiderpass var nyss där. Hennes energi räcker runt jorden och tillbaka. Drivkraften? Att minska det stora lidande som cancer orsakar i världen.

Text: Cecilia Odlind Foto: Martin Stenmark

30

Medicinsk Vetenskap №3–2018

MedVet_3-18.indb 30

2018-09-07 14:32

KOSMOPOLIT

Elisabete Weiderpass reser mycket för att delta i olika forskningsprojekt. ”Jag försöker vara där jag är just nu, och vara realistisk med hur jag kan bidra i varje situation”, säger hon.

Medicinsk Vetenskap №3–2018

MedVet_3-18.indb 31

31

2018-09-07 14:32

Intervjun Elisabete Weiderpass

E

LISABETE WEIDERPASS möter mig med pigg blick. Hon har redan avverkat delar av intervjun själv genom att skriftligen svara på mina i förväg utskickade frågor. Och det fortsätter i raskt tempo.

Snart ser jag på världen med hennes utzoomade perspektiv. Hon är inte bara professor i epidemiologi vid Karolinska Institutet men även vid Arctic University of Norway i Tromsö. Dessutom är hon adjungerad professor vid universitet i Brasilien, Kina, och Iran. Och därtill gästprofessor i Kuwait. Samarbetet med forskargrupper på olika platser i världen gör att hon reser extremt mycket.

– Vi är alla invandrare om man tittar tillräckligt långt bakåt i tiden. Själv känner jag mig hemma på flera platser, säger hon.

I SIN FORSKNING fokuserar Elisabete Weiderpass på att identifiera riskfaktorer för cancer, med särskilt fokus på sådant som går att förebygga eller påverka.

– Förekomsten av magsäckscancer och cancer i munhålan till exempel. Det varierar mycket mellan olika regioner i världen. Varför det är så hänger ihop med att levnadsvanor och livsmiljöer ser olika ut i olika länder, säger hon.

Hennes internationella forskningssamarbeten har gett henne en unik överblick över hur olika typer av cancer drabbar olika länder men också hur

32

förutsättningarna att bedriva vård och preventiva insatser varierar globalt. I utvecklingsländerna har man framförallt fokuserat på infektionssjukdomar som hiv och tuberkulos. Men i takt med att befolkningen globalt blir äldre och äldre ökar också förekomsten av olika former av cancer.

– Det är en tsunami på ingång. Visste du att många afrikanska länder söder om Sahara saknar tillräcklig infrastruktur för att diagnosticera och än mindre behandla ens de vanligaste formerna av cancer? Ingen screening, begränsad provtagning och medicinering och avsaknad av strålningsterapi. Det finns enormt mycket att göra framöver för att förbättra situationen, säger Elisabete Weiderpass.

Det stora globala kontaktnät som Elisabete Weiderpass byggt upp var också avgörande för att hon skulle få sitt senaste jobb: Chef för Världshälsoorganisationens cancerforskningsinstitut, IARC. I sin nya position kommer hon att kunna arbeta mer med påverkansarbete för att minska cancerrisken och även förbättra cancervården.

– Kartläggningen av cancerförekomst och risker sker på global nivå. Men insatserna måste anpassas till lokala förutsättningar. Och dessa skiljer sig enormt mellan olika länder, säger Elisabete Weiderpass.

Hon lyfter fram all tid, kraft, livskvalitet och alla pengar som går förlorade i cancerns spår.

Namn: Elisabete Weiderpass Titel: Professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet och nyligen utsedd chef för IARC, Världshälsoorganisationens cancerforskningsinstitut. Ålder: 52.

Familj: Man, 4 bonusdöttrar, 6 bonusbarnbarn.

Motto: Varje dag är en gåva.

Så kopplar jag av: Lagar vegetarisk mat.

Inspireras av: Desmond Tutu, känd sydafrikansk apartheidmotståndare och icke-våldsförespråkare, för att han sprider glädje och visdom och för hans tro på mänsklig godhet.

Bästa forskaregenskap: Orädd för utmaningar, enligt henne själv. Bär på ett starkt engagemang och en obändig energi, enligt medarbetare.

– Lidandet. Jag vill se till att människor aldrig ens får cancer.

DET KAN LÅTA som ett överambitiöst mål. Men faktum är att så många som 20-50 procent av alla cancerfall i världen ganska enkelt skulle kunna förebyggas, enligt Elisabete Weiderpass forskning.

– Rökning orsakar ungefär 20 procent av all cancer och det känner nog många till. Men att till exempel risken för bröstcancer hänger ihop med alkoholintag är inte lika välkänt. Fetma, alkohol och fysisk inaktivitet och infektioner ligger tillsammans bakom en stor andel av all cancer, säger hon. Ökad spridning av denna kunskap är viktig för att folk ska kunna ta eget ansvar. Men mycket skulle också kunna förbättras genom gemensamma politiska beslut. Att till exempel reglera alkoholintaget genom försäljningsrestriktioner eller genom att införa fysisk aktivitet en timme per dag i skolan, så att alla barn får in vanan att röra på sig regelbundet, kan göra stor skillnad, menar hon. En annan viktig preventiv insats är screening av cellförändringar och vaccin mot humant papillomavirus, HPV, som skydd mot livmoderhalscancer.

– Ännu har man inte hållit på med vaccinering tillräckligt länge för att vetenskapligt kunna se effekter på cancerförekomst men vi kan se att vaccineringen minskar infektionsförekomsten och därmed förväntar vi oss färre cancerfall, säger Elisabete Weiderpass.

ETT ANNAT OMRÅDE där det finns potential att minska cancerrisken är bland alla de som får hormonersättning under övergångsåldern.

– Vi var flera forskargrupper som kunde visa på 1990-talet att dessa läkemedel ökar risken för en rad cancerformer och kunskapen är numera väl spridd. I Sverige sker också förskrivning av dessa läkemedel i hög grad på ett seriöst sätt och ges inte i onödan eller under lång tid. Men i många andra länder är överanvändningen stor, säger hon.

Ytterligare en internationellt viktig fråga handlar om föroreningar i luft och vatten, som orsakar exempelvis lungcancer.

– Miljön känner inte av landgränser.

Här måste länder samarbeta, säger Elisabete Weiderpass.

ELISABETE WEIDERPASS föddes i en arbetarklassfamilj i Sao Paulo, Brasilien.

Medicinsk Vetenskap №3–2018

MedVet_3-18.indb 32

2018-09-07 14:32

” Fetma, alkohol, fysisk inaktivitet och infektioner ligger tillsammans bakom en stor andel av all cancer.”

Tack vare ett stipendium fick hon ta läkarexamen.

– Det var långt ifrån självklart att jag alls skulle studera vidare. Livet styrs till del av tillfälligheter och jag hade tur, säger hon.

Att göra karriär som forskare var inte heller att tänka på för en kvinna i Brasilien för 25-30 år sedan.

– Då var det nästan enbart män som lyckades forska på heltid. Idag är det mycket bättre men fortfarande består akademin enbart av en liten minoritet kvinnor, säger Elisabete Weiderpass som nu har ett forskningssamarbete med universitetet i Sao Paolo och besöker landet en till två gånger per år.

Istället var det Karolinska Institutet som kunde erbjuda doktorandutbildning.

– Det var här jag fostrades till en vuxen akademiker. För mig var det ett paradis att komma hit, att känna att vare sig min bakgrund, nationalitet eller att jag var kvinna stod i vägen för att få forska och utmanas intellektuellt. Jag upplevde 100 procent öppenhet, säger Elisabete Weiderpass.

Att successivt få vara med och flytta kunskapens gränser, det är det bästa med forskning, tycker hon.

Elisabete Weiderpass om …

PIONJÄR

Elisabete Weiderpass är första kvinnan på posten som chef för WHO:s cancerforskningsinstitut. ”Min dröm är att hitta ett sätt att få politiker att förstå vikten av långsiktig cancerprevention”.

– Vetenskap går långsamt och kräver både tålamod och ihärdighet. Men jag är en person som välkomnar den typen av utmaningar. Som chef och forskningsledare har jag också en viktig roll

…systembolaget Att reglera tillgängligheten på alkohol, både med åldersgräns och med begränsade tider för försäljning minskar konsumtionen och därmed cancerförekomsten. Att införa restriktioner i fler länder än de nordiska skulle leda till att färre drabbades av cancer.

…lämplig pensionsålder När min man, som bor i Finland, blev 68 år var han en glad pensionär - i tre månader. Sedan valde han att använda sin tid på ett meningsfullare sätt och flyttade till Kuwait där han arbetar som dekanus för ett folkhälsoinstitut.

i att få andra människor att våga tro på sin förmåga och prestera över sina egna förväntningar. Tillsammans kan vi åstadkomma mycket, säger Elisabete Weiderpass.

…bästa life hacks på resa Jag ser till att få den sömn jag behöver och undviker morgonmöten i Asien och kvällsmöten i USA. Jag checkar aldrig in bagage, min resväska är en i hopvikbar kasse.

Jag är mycket enkelt klädd, aldrig elegant. Min datorväska är också min träningshantel.

…hetast inom cancer just nu Biomarkörer för lungcancer. Det kan förhoppningsvis innebära att man i framtiden med ett enkelt blodprov kan identifiera mutationer som kan styra val av behandling och också avgöra om en behandling har effekt eller inte.

Medicinsk Vetenskap №3–2018

MedVet_3-18.indb 33

33

2018-09-07 14:32

På djupet Tuberkulos

34

Medicinsk Vetenskap №3–2018

MedVet_3-18.indb 34

2018-09-07 14:32

Världens infektionsfiende nr 1 Tuberkulos är ett litet problem i Sverige, men ett av de största globala hälsohoten. WHO och FN vill stoppa sjukdomen till 2030. Vid Karolinska Institutet samlas forskarna i ett nytt centrum för att kunna bidra.

Text: Fredrik Hedlund

Medicinsk Vetenskap №3–2018

MedVet_3-18.indb 35

35

2018-09-07 14:32

På djupet Tuberkulos

UBERKULOS-BAKTERIEN Mycobacterium tuberculosis har under det senaste decenniet seglat upp som det smittämne, eller patogen, som dödar flest människor i världen. Cirka 1,7 miljoner människor dog av tuberkulos under 2016. Det är närmare 5 000 människor om dagen. Som jämför­ else orsakade det uppmärksammade ebola-utbrottet som pågick i Väst­ afrika mellan åren 2013 och 2016 drygt 11 000 människors död totalt. Motsvarande mängd människoliv skördar tuberkulos på en helg.

Den främsta anledningen till att tuberkulos har intagit positionen som det globala samhällets fiende nr 1 när det gäller infektionssjukdomar är att behandlingen av en annan infektionssjukdom – hiv/aids – har blivit så mycket bättre. Det är alltså inte längre hiv-viruset som dödar flest. Under 2016 dog cirka en miljon människor i aidsrelaterade sjukdomar, enligt FNorganet UNAIDS, nästan en halvering sedan 2005 då cirka 1,9 miljoner beräknas ha avlidit.

– Det är en otrevlig förstaplats som tuberkulos har fått under de senaste åren, säger Knut Lönnroth, professor i socialmedicin vid institutionen för folkhälsovetenskap vid Karolinska Institutet och föreståndare för det nya tuberkulosforskningscentret vid universitetet, som invigdes i mars i år.

Samtidigt innebär förstaplatsen att intresset för att försöka eliminera

36

Nytt center samlar tuberkulosforskarna Ett nytt centrum för tuberkulosforskning vid Karolinska Institutet för samman alla olika typer av tuberkulos-forskare.

– Vi hoppas att det uppstår nya samarbeten som är tvärvetenskapliga där vi kan koppla ihop immunologer och mikrobiologer med epidemiologer, kliniker och policy-forskare. Detta för att göra mer relevant forskning som har bättre förutsättningar att leda till förändring i klinik och folkhälsoarbete, säger Knut Lönnroth, professor i socialmedicin och föreståndare för centret.

En annan tanke är att nya, mer relevanta, samarbeten också ska göra det lättare att få forskningsmedel.

TUBERKULOS, ELLER TBC, är en infektionssjukdom orsakad av bakterier ur mycobakterie-släktet, i huvudsak Mycobacterium tuberculosis. Den vanligaste formen angriper lungorna, men sjukdomen kan ta sig olika uttryck och sätta sig i lymfsystemet, ryggraden, hjärnan och andra organ i kroppen. Lungtuberkulos är den smittsamma formen som orsakar den stora spridningen när de sjuka hostar och nyser ut bakterier i små aerosoldroppar i luften. Det kan räcka med att andas in ett fåtal av dessa droppar för att bli smittad, men oftast krävs mer långvarig och nära kontakt. Immunförsvaret hos nio av tio smittade klarar dock att döda eller kapsla in bakterierna i så kallade granulom och oskadliggöra dem, vilket innebär att de inte får några sjukdomssymtom. Varför vissa drabbas av den aktiva sjukdomen medan en majoritet klarar att kapsla in bakterierna vet man inte, men för personer med ett nedsatt immunförsvar, som undernärda, hiv-smittade eller personer som behandlas med läkemedel som sänker immunförsvarets funktion, är risken att drabbas av den aktiva sjukdomen extra hög.

Men de flesta som smittas märker det alltså inte ens. Enligt beräkningar från WHO är minst var fjärde människa på jorden infekterad av tuberkulos-bakterier, men håller bakterierna i schack i ett så kallat latent stadium.

För en person med latent tbc är risken att sjukdomen bryter ut liten, cirka tio procent drabbas någon gång under livet. De flesta drabbas mellan två och fem år efter att de smittats, men det finns också de som går ett helt liv med bakterierna latent för att sedan drabbas av ett aktivt utbrott på ålderns höst, när immunförsvaret naturligt försvagas.

FÖR 30 ÅR sedan var gruppen äldre som fick sin latenta tbc reaktiverad av ålder eller läkemedelsbehandlingar som dämpar immunförsvaret den största gruppen tbc-patienter i Sverige.

Men så är det inte längre.

– Från slutet av 1980-talet har bilden ändrats från äldre tbc-patienter med reaktivering av en smitta de ådragit sig då tbc var vanligt i Sverige till huvudsakligen unga migranter. 90 procent av våra fall i Sverige inträffar nu hos personer som kommer någon annan-

Foto: Creo Media

T

sjukdomen är fortsatt starkt. WHO lade 2014 fast sin strategi för att stoppa sjukdomen och målsättningen är att nyinsjuknande ska minska med 80 procent och dödsfallen i tuberkulos minska med 90 procent till 2030.

Målet att stoppa epidemin finns även upptaget i FN:s resolution Agenda 2030.

Trots den otrevliga förstaplatsen går det åt rätt håll även för tuberkulos, men långsamt. Nyinsjuknandet, eller incidensen, minskar med 1,5 – 2 procent per år. Det är mycket långt ifrån vad som behövs för att klara det uppsatta målet. Minskningen måste i ett första skede öka till mellan fyra och fem procent per år.

– Ja, och det måste i princip ske i år, sedan måste man accelerera upp till tio procent år 2025 och därefter upp till 15 procent och det är inte möjligt med de diagnos-, behandlings- och preventionsverktyg som vi har idag, säger Knut Lönnroth.

Det behövs med andra ord minst ett större forskningsgenombrott, något som de internationella organisationerna helt sonika räknade med när de lade fast målen.

– Nu handlar det om att använda allt vi har på ett optimalt sätt. Därefter har man gett det tio år, sedan målen formulerades, att ta fram något som revolutionerar prevention och behandling, säger Knut Lönnroth.

Medicinsk Vetenskap №3–2018

MedVet_3-18.indb 36

2018-09-07 14:32

” Jag trodde det var cancer”

AIRI INKERI Ålder: 78 Fick sin diagnos: 2018 Jobbar som: pensionär, före detta under­ sköterska

Foto: Rebecka Uhlin

”Förra julen började det växa en boll på halsen, den var ganska stor, ungefär som en aprikos. Jag trodde direkt att det var cancer, så jag blev skraj. Proverna visade att jag hade en bakteriell infektion och jag fick antibiotika, men klumpen blev inte mindre av det, bara större. Efter ett tag ringde de från infektionsavdelningen i Huddinge och bad mig komma dit. Där fick jag göra en lungröntgen och lämna två spottprover. Läkaren sa ”Grattis du har inte cancer, däremot så har du körteltuberkulos, men det är ingen fara, det finns medicin och du kommer bli botad”.

Jag tänkte direkt på min pappa och bror som båda två dog i tuberkulos, men blev samtidigt lugnad av min läkares ord att det nuförtiden finns behandling och att man blir frisk. Men precis när jag fick beskedet kändes det som om jag skulle svimma.

Jag hade en tuff uppväxt i ett fattigt torp med två rum i Finland efter kriget. Många dog av tuberkulos då. Min pappa och bror hostade väldigt mycket. Jag var bara sju år när pappa dog. Jag undrar fortfarande hur jag kunde få tuberkulos nu. Jag har jobbat inom vården och varit blodgivare i 25 år, men aldrig att någon sett att jag haft smittan i kroppen. Min läkare sa att den kan ligga inkapslad i kroppen och det har den alltså gjort sedan jag fick smittan för 70 år sedan i Finland av min familj.

Jag fick äta tabletter i olika dos i ett halvår och jag har verkligen varit noga med det. Jag mår bra nu och har börjat gå upp de kilon jag tappade när jag blev sjuk. Mitt viktigaste budskap till de som får tuberkulos är att det blir bra, du kan bli frisk.”

Berättat för: Anna-Maria E. Alsand

Medicinsk Vetenskap №3–2018

MedVet_3-18.indb 37

37

2018-09-07 14:32

På djupet Tuberkulos

ETT VÄXANDE PROBLEM är dock att bakterierna är resistenta mot standard­behandlingen och då måste andra läkemedel väljas utifrån resistensmönstret. Behandlingen kan då bli så lång som två år. Även om det kan vara påfrestande att behandlas så länge med tanke på biverkningar som så fungerar behandlingarna bra.

– Här i Sverige har vi jättefina resultat, cirka 83 procent av patienterna blir friska, säger Judith Bruchfeld.

För några år sedan godkändes de första två nya antibiotikabehandlingarna mot tuberkulos på 40 år, bedakilin (Sirturo) och delamanid (Deltyba). Studier pågår just nu för att dokumentera kortare behandlingar av resistenta bakteriestammar och WHO rekommenderar dem redan för vissa typer av patienter. Även latent tbc kan behandlas, men ett problem är att det idag inte går att förutsäga vilka av de med latent tbc som kommer att få ett utbrott av aktiv tbc och alltså skulle ha någon praktisk nytta av en behandling.

– Om vi ger förebyggande behand38

ling så medicinerar vi ju personer som ännu inte är sjuka. Då vill man absolut inte ha några biverkningar, i varje fall inte allvarliga. Man vill behandla så få som möjligt och så kort tid som möjligt, säger Judith Bruchfeld.

Hon berättar att det nu finns tremånadersbehandlingar som endast omfattar tolv doser antibiotika och att man studerat en behandling som bara varar i en månad med lovande resultat.

Men hur kort behandlingen än blir är det inte realistiskt att behandla en fjärdedel av jordens befolkning så det behövs ett test som kan identifiera de personer som bör få behandling. Något Judith Bruchfeld och hennes forskargrupp jobbar på.

– För att kunna minska förekomsten av tbc kraftigt till 2030 måste vi också komma åt den här poolen av latent tbc. Vi försöker därför hitta markörer för de typer av latent tbc som vi vet har en ökad risk att aktiveras, säger hon.

Hon berättar också att de håller på att utveckla bättre och enklare metoder för att diagnostisera tbc.

– Ett annat av våra forskningsområ-

”En detektor kan bromsa smittspridningen” Antonio Rothfuchs, docent vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi vid Karolinska Institutet har skapat en apparat som kan fånga tuberkulosbakterier i luften.

Vad har ni gjort och varför?

– Vi har utvecklat en

den är att hitta bättre diagnosmetoder som kan användas i länder där tbc är vanligt förekommande. Vi utvecklar snabbmetoder för att kunna hitta tbc i urinprov. Det skulle idealt fungera som en graviditetssticka och är ett forskningssamarbete som sker tillsammans med Bill Gates Foundation, säger hon.

TUBERKULOS ÄR ETT litet bekymmer i Sverige, men ett allvarligt hot i många fattiga länder i världen. Ett problem är därför att den befintliga behandlingen fungerar bättre här än där. För där Judith Bruchfeld kan visa över 80 procents utläkningsfrekvens vid multiresistent tuberkulos är samma siffra i de länder där sjukdomen är ett reellt problem så låg som 54 procent.

– Det är fruktansvärt dåligt. Vissa dör och de andra fortsätter att smitta nya personer, säger Judith Bruchfeld.

Faktum är att det finns beräkningar som visar att de flesta av de tio miljoner människor som smittas av tuberkulos i världen varje år skulle kunna botas med befintlig behandling.

– Ja, om man utesluter de som har de mest resistenta formerna av bakterien så är det så att man kan bota nästan alla, säger Knut Lönnroth.

tuberkulosdetektor, vi kallar den för TB Hotspot Detector, eller THOR. Med den kan vi ta reda på om det finns bakterier i luften.

Får man ett positivt utslag innebär det att det finns en risk att smittas. Tanken är att det ska vara ett sätt att spåra och förhindra smittspridning.

På vilket sätt skulle er detektor göra skillnad?

– Ett problem som man har med tuberkulos idag är att diagnostiken är passiv.

Först när folk blir sjuka och får symtom går de till sjukvården och då tas en massa prover. Men patienterna smittar andra människor långt innan dess. Det är dock för dyrt med existerande metoder

att gå ut i en högriskmiljö och screena. Man skulle då kunna använda sig av apparaten för att spåra smittan i luften. På så sätt blir aktiv smittspårning både ekonomisk och praktisk.

Var tänker ni att smittspårningen skulle ske?

– Det finns ett antal olika miljöer där detta skulle kunna vara användbart, som fängelser, i skolor och i väntrum på sjukhus till exempel. Vi genomför just nu praktiska test i fängelser i Brasilien.

Apparaten ska stå där som en slags rökdetektor för tuberkulos. Men man skulle också kunna be en person hosta på apparaten. Den kommer att bli väldigt billig att tillverka, men den finns ännu bara som prototyp.

Foto: Ulf Sirborn, Johan Garfelt

stans ifrån, säger Judith Bruchfeld, överläkare och ansvarig för tuberkulossjukvården av vuxna inom patientområde infektion vid Karolinska universitetssjukhuset och docent vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet. Hon är också ordförande för det nya tuberkulosforskningscentret och medlem i WHO:s styrgrupp för behandling av latent tbc.

I sitt jobb som infektionsläkare möter hon dagligen patienterna som får behandling. Och här fungerar behandlingarna väldigt bra.

– Vid aktiv tbc behandlar vi med minst fyra olika läkemedel samtidigt för att förhindra att resistenta bakteriestammar växer till medan vi väntar på resistensbesked från lab. Vi har numera snabbtest som ger oss svar inom en vecka om resistens finns mot de två viktigaste läkemedlen isoniazid och rifampicin, säger hon.

Om bakterierna är känsliga kan ett läkemedel tas bort direkt, ett annat efter två månader och sedan behandlas patienterna med antibiotika-preparaten isoniazid och rifampicin i totalt sex månader.

Medicinsk Vetenskap №3–2018

MedVet_3-18.indb 38

2018-09-07 14:32

Foto: Helena Kristersson

Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en slags rökdetektor för tuberkulos som varnar för bakterier i luften.

Det största problemet är alltså inte att de medicinska verktygen inte räcker till utan att de inte används optimalt i alla länder. Det är här de andra dimensionerna i sjukdomen kommer in. Knut Lönnroth förklarar att den medicinska modellen inte räcker till för att förklara allt när det gäller tuberkulos.

– Lägger man förklaringsmodellen på ett mer socialt och ekonomiskt plan blir det genast mycket mer komplicerat, säger han.

Tuberkulos drabbar till exempel alltid de fattigaste hårdast. De fattiga bor sämre och äter sämre. Den luftburna smittan har lättare att infektera personer som bor trångt och sjukdomen bryter oftare ut hos smittade som är undernärda.

” Här i Sverige har vi jättefina resultat, cirka 83 procent av patienterna blir friska.”

– Sedan kan man titta på hela behandlingskedjan där det så fort man har insjuknat gäller att snabbt komma till sjukvård, få en bra behandling och genomföra hela behandlingen. För de fattigaste är det ofta många hinder på vägen till en god vård. Att få tillgång till, och förstå, information och omsätta det i aktiv handling är andra fattigdomsrelaterade hinder, säger Knut Lönnroth.

TROTS ATT BEHANDLINGEN mot tuberkulos i de flesta länder är gratis för de som insjuknat drabbas de av andra kringkostnader som exempelvis tester för att ställa diagnosen eller för att utesluta andra sjukdomar och kostnader i samband med sjukhusvistelse och för mat. Dessutom måste anhöriga ofta ställa upp och sköta servicefunktioner till den smittade, något som gör att både den drabbade och de anhöriga hamnar i en situation där de inte kan, eller får, jobba. I många länder finns det ett stigma kring tuberkulos som gör att drabbade helt enkelt får sparken och inte längre kan försörja sig. Knut Lönnroth och hans forskargrupp har undersökt vilka hinder som finns för en optimal och framgångsrik behandling och där är kostnader som Medicinsk Vetenskap №3–2018

MedVet_3-18.indb 39

39

2018-09-07 14:32

På djupet Tuberkulos

” Jag ser livet på ett annat sätt nu”

JENNIE HASSELQVIST Ålder: 39 Vad: Drabbades av multi­ resistent tuberkulos.

Foto: Joel Nilsson

”Fortfarande idag vet jag inte hur jag blev smittad, den stam som jag hade har man inte sett i Sverige, vare sig förr eller senare.

Jag har rest, men inte till forna Sovjet eller till något afrikanskt land. Jag kan ha blivit smittad på ett flygplan, men lika gärna på tunnelbanan, säger mina läkare.

Det började med att jag fick jätteont i magen julen 2014 och jag fick svårt att äta.

Jag gick till läkare flera gånger, men fick aldrig rätt diagnos. En morgon vaknade jag och kunde inte andas utan att det gjorde jätteont. På sjukhuset röntgades jag eftersom de misstänkte en propp i lungan, men då fanns det en läkare som hade sett tuberkulos tidigare och han kunde ganska snabbt konstatera att det var det.

Efter odling och åtta veckors väntande fick jag beskedet att jag drabbats av en multiresistent variant och att jag måste isoleras och läggas in på sjukhus. Det var en tuff tid.

Man bor på sjukhuset och läkarna kommer in med ansiktsmasker. Familjen kan besöka, men de fick bara träffa mig på en slags loftgång utomhus. Man kan ju inte låta bli att googla heller. I början trodde jag inte att jag skulle överleva så jag skrev brev till mina barn och så.

Totalt var jag isolerad i fyra månader, men två dagar innan julafton 2015 visade mina prover att jag inte var smittsam så jag fick flytta hem. Det var en julklapp det! Men sedan fick jag fortsätta ta medicin i ytterligare 18 månader och tvingades vara sjukskriven hela tiden eftersom jag mådde så dåligt.

Jag ser på livet på ett annat sätt nu. Jag är glad för varje dag och jag är tacksam för att jag bor i Sverige där vi kan få den här vården.”

Berättat för: Fredrik Hedlund

40

Medicinsk Vetenskap №2–2016 №3–2018

MedVet_3-18.indb 40

2018-09-07 14:32

Tuberkulos På djupet patienter och deras familjer har för att komma till diagnos och genomföra behandlingen en viktig del.

– I många länder är den största delen av kostnaden inkomstbortfall, antingen för patienten eller kombinerat patienten och andra familjemedlemmar som behöver finnas till hands för att hjälpa till i behandlingen, visar vår forskning. Vi har tagit fram ett nytt mått som används av WHO som nu säger att ingen familj som drabbas av tuberkulos ska riskera att få katastrofala kostnader, säger han.

De försöker också ta reda på hur man bäst ska komma till rätta med de ekonomiska och sociala problemen som omgärdar sjukdomen i olika länder.

– Det handlar om att hitta de bästa strategierna för att minska kostnaderna, både för att minska barriärer för att komma till vård och genomföra behandlingen och för att minska fattigdomseffekterna av sjukdomen, så att man hindrar individer och hela familjer att hamna i en ond cirkel av sjukdom och fattigdom. En fungerande socialförsäkring skulle man kunna kalla det på svenska, säger han.

KNUT LÖNNROTH GENOMFÖR just nu ett antal studier tillsammans med sin forskargrupp av olika modeller för att ge socialt och ekonomiskt stöd och kompensation för inkomstbortfall.

– Det är egentligen inte för att svara på frågan om detta är något som hjälper eller inte för det vet vi att det gör. Frågan är hur man designar det på bästa sätt och hur man anpassar det till respektive lands förutsättningar, säger han.

Och problemet verkar inte omöjligt att lösa. De sju länder som, enligt WHO, stod för 64 procent av alla nya fall av tbc 2016 var Indien, Indonesien, Kina, Filippinerna, Pakistan, Nigeria och Sydafrika. Länder som i huvudsak kan betraktas som medelinkomstländer med växande ekonomier som borde ha resurser att åtminstone kunna hantera frågan i sina egna länder och på så sätt bidra till den globala bekämpningen. Knut Lönnroth pekar på att även om dessa länder generellt sett blir rikare nu så har de större skillnader när det gäller inkomstfördelningen i befolkningen jämfört med vad Sverige hade på 1950-talet när förekomsten av

tbc minskade dramatiskt här.

– Eftersom tuberkulos är så tydligt kopplat till fattigdom så kan man använda nyinsjuknandet som en indikator på hur framgångsrika länder är både när det gäller hälso- och sjukvård och när det gäller socialpolitik, men det tycker länderna inte om att höra, säger han.

Just därför är det ett bra argument för att sätta press på dem.

Och press måste man sätta för att få fart på utvecklingen, menar han.

– Minskningen i de här länderna är inte lika snabb idag som den var på 1950och 60-talen när de första antibiotikabehandlingarna kom.

Men det finns egentligen ingen anledning till att det skulle gå långsammare nu. Dagens verktyg för diagnos och behandling är bättre än vad som fanns då, säger han.

En gammal historia I Norden finns tuberkulos-bakterien påvisad i skelettfynd åtminstone sedan 1100-talet. Men det var först på 1800-talet när städerna växte till som sjukdomen fick ordentlig spridning. Tuberkulos, tbc, drabbade i första hand de fattiga som bodde trångt och åt dåligt.

Eftersom bakterien är luftburen och smittar vid upphostningar ökar smittrisken vid trångboddhet.

Den som är undernärd och i allmänt sämre kondition har en ökad risk att drabbas av den aktiva formen av sjukdomen.

I slutet av århundradet startades en offensiv mot tuberkulos då ett stort antal sanatorier byggdes

MEN ÄVEN OM dagens alla verktyg användes optimalt överallt skulle det inte räcka för att nå WHO:s och FN:s målsättning till 2030. För det krävs nya idéer. Och nya idéer finns det.

Gunter Schneider är professor i molekylär strukturbiologi vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik vid Karolinska Institutet. Han och hans forskargrupp försöker kartlägga mekanismer som är viktiga för tuberkulosbakteriens överlevnad och sedan utveckla hämmare för dessa.

– Vi vill ta fram en behandling som slår ut tuberkulosbakterien helt och hållet, det vill säga också i den latenta fasen. Vi fokuserar på ett område som kallas för redox-försvar, eller reduktions-/oxidations-försvar, säger han.

Han förklarar att de infekterade cellerna i kroppen känner av att det finns en inkräktare där och använder sig

runt om i Sverige. Där skulle patienterna få vila, ”hälsosam luft” och näringsrik mat. Sanatorierna hade en begränsad effekt, liksom även införandet av BCG-vaccineringen 1927.

I början av 1940-talet insjuknade över 300 personer per 100 000 invånare i Sverige. När antibiotika upptäcktes och började användas i slutet av 1940-talet sjönk förekomsten dramatiskt under några decennier och har sedan 1990-talet

legat på cirka fem fall per 100 000 invånare, motsvarande runt 500 fall per år. En svag ökning har skett under hela 2000-talet som toppade 2015 under flyktingvågen då förekomsten ökade till cirka åtta fall per 100 000 invånare, eller 831 fall.

Men den senaste statistiken visar att förekomsten är tillbaka på samma nivå som före flyktingvågen.

Källor: Riksarkivet, Nationalencyklopedin, Folkhälsomyndigheten

350 250 150 50 1946

1958

1970

1982

1994

2006

2018

Grafen visar antal fall per 100 000 invånare i Sverige.

Källa: Folkhälsomyndigheten Medicinsk Vetenskap №3–2018

MedVet_3-18.indb 41

41

2018-09-07 14:32

På djupet Tuberkulos

Det vaccin mot tbc som finns idag fungerar bättre på barn än på vuxna.

av så kallade radikaler för att förstöra bakterierna, men de sätter då in sitt redox-försvar. Detta sker främst i den latenta fasen.

– Tuberkulosbakterien försvarar sig genom att använda vissa knep och vi vill förstöra bakteriens försvar, säger Gunter Schneider.

Han berättar att de har utvecklat några substanser som verkar lovande i provrörsförsök, men som måste testas vidare, först i djurförsök och sedan, om de fortfarande ser bra ut, i försök på människor. Samtidigt är han medveten om att oddsen för att just dessa substanser kommer att gå vidare till studier på människor är liten.

– Har man tusen substanser så är det max tio som tar sig vidare, säger han.

De eventuella försöken på människor är också för dyra och komplicerade för att göra inom universitetsvärlden så om substanserna skulle klara nåls­ögat kommer han att erbjuda dem till den icke-kommersiella utvecklingsorganisationen TB Alliance som har samarbetsavtal med många läkemedelsbolag som kan ta substanserna vidare.

Det är så det ser ut inom tuberkulosområdet. Mycket av den förberedande 42

forskningen görs vid universiteten, medan läkemedelsbolagen väntar till de 990 substanserna som inte klarade sig är bortsorterade. En ordning som Gunter Schneider inte har något emot, det viktiga är att de lovande projekten lyfts vidare och så småningom eventuellt resulterar i en verklig behandling.

– Inom tuberkulos-området finns det inga stora pengar att hämta utan läkemedelsbolagen gör detta nästan gratis och då vill de verkligen ha lovande kandidater, säger han.

ETT ANNAT SÄTT att effektivt stoppa tuberkulosbakteriens framfart skulle vara ett vaccin som skyddar mot infektionen. Men det har visat sig vara lättare sagt än gjort, berättar Martin Rottenberg, professor i infektionsimmunologi vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi vid Karolinska Institutet.

Det finns visserligen redan ett vaccin, det snart hundra år gamla BCG-vaccinet, men det är långt ifrån perfekt. Det fungerar bättre när det ges till barn än till vuxna, effekten varierar mellan 0 och 80 procent i olika studier. De vaccinerade blir inte skyddade mot själva infektionen utan får en något mindre

risk att utveckla den aktiva sjukdomen och den eventuella effekten av vaccinet är inte bestående utan klingar av efter en tid. Det är med andra ord helt otillräckligt för att stoppa epidemin.

Att det är så svårt att göra ett bra vaccin mot tuberkulosbakterien beror på att det är en intracellulär bakterie, den gömmer sig inne i immunceller i kroppen, som dessutom är omringad av andra immunceller i ett så kallat­ granulom. Det gör att ett vanligt vaccin som genererar antikroppar inte fungerar. Istället måste ett tuberkulos-vaccin generera en annan sorts immunceller, så kallade T-celler. Och det är inte så lätt. Efter ett antal försök och lika många misslyckanden har vaccinforskarna nu gått tillbaka till ritborden för att tänka nytt.

– Det som har hänt är att vi har stoppat de stora kliniska försöken och gått tillbaka för att ta reda på hur det verkligen fungerar, vilka mekanismer som finns och hur vi mäter dem. Det har tidigare inte varit särskilt klart, säger Martin Rottenberg.

Hans egen forskargrupp bidrar i högsta grad till arbetet.

– Vi försöker nu bättre förstå vilka mekanismer vi ska inducera och vilka ska vi låta bli för att få ett bra immunsvar. Vi försöker också förstå arkitekturen i granulomet, vilka celler som finns där och vilka betydelsefulla molekyler som de frisätter, säger han.

Men han har också en del nya idéer på gång. Nyligen publicerade han, tillsammans med ett antal forskare, en studie av ett nanopartikel-fusionsprotein som visade sig bidra till en kraftigt förstärkt effekt av BCG-vaccinet i djurförsök. Det handlar om en nanopartikel med en kort svans med tre tuberkulosantigen.

– Huvudidén var att utveckla ett vaccin som kan ges i slemhinnan istäl-

Foto: Rebecka Uhlin

” Tuberkulosbakterien försvarar sig genom att använda vissa knep och vi vill förstöra bakteriens försvar.”

Medicinsk Vetenskap №2–2016 №3–2018

MedVet_3-18.indb 42

2018-09-07 14:32

Tuberkulos På djupet En av världens vanligaste dödsorsaker År 2016 insjuknade 10,4 miljoner människor i tuberkulos och 1,7 miljoner människor dog i sjukdomen. Över 95 procent av dödsfallen i tuberkulos inträffar i lågoch medelinkomstländer.

Nya fall av tuberkulos per 100 000 invånare år 2016.

0–24 25–99 100–199 200–299 >300 Ingen data

LUFTBUREN SMITTA 25 procent av jordens befolkning är smittade och har en latent tuberkulos, enligt WHO.

Få smittade drabbas av aktiv sjukdom Av de som smittas av tuberkulosbakterien utvecklar bara ungefär tio procent den aktiva formen av sjukdomen.

Immunförsvaret hos de resterande 90 procenten lyckas kapsla in bakterien.

De har då drabbats av latent tuberkulos. Att sjukdomen bryter ut i aktiv form kan bero på stress, ålder, immunsänkande läkemedel eller något annat som försvagar immunförsvaret.

LÅNGVARIGT FÖRVAR

EN AV TIO INSJUKNAR Cirka var tionde person med latent tuberkulos utvecklar någon gång aktiv tuberkulos.

Ett granulom är immunceller som håller bakterierna i schack genom att bilda en barriär runt dem.

Smittad av tuberkulos

10 %

90 %

10 %

Aktiv tuberkulos

Latent tuberkulos

Medicinsk Vetenskap №3–2018

MedVet_3-18.indb 43

43

2018-09-07 14:32

På djupet Tuberkulos let för att injicera det. Vi tänker oss att det ska kunna ges direkt i lungan.

Fusionsproteinet fungerade ganska bra och förstärkte skyddet av BCG-vaccinet, säger han.

Den fortsatta utvecklingen av nanovaccinet har han nu lämnat ifrån sig och han törs inte ens gissa när ett nytt fungerande vaccin mot tuberkulos, nanobaserat eller inte, kan finnas tillgängligt. Men klart är att det knappast blir snart.

DÅ KAN DET kanske vara bra att det finns andra idéer som kan omsättas omedelbart. I slutet av april publicerade Susanna Brighenti, docent i immunologi vid institutionen för medicin, Huddinge, vid Karolinska Institutet, en klinisk studie som inkluderade cirka 350 etiopier med lungtuberkulos. Den visar att ett tillskott av D-vitamin och fenylbutyrat leder till ett signifikant snabbare tillfrisknande vid antibiotikabehandling.

– D-vitamin påverkar immunförsvaret på flera sätt, men framför allt så induceras antimikrobiella peptider och något som kallas autofagi som har en avdödande effekt på tuberkulosbakterien både i makrofager och i luftvägarnas slemhinnor. Butyrat, som normalt produceras i tarmen av goda bakterier, förstärker vitaminets effekt ytterligare, säger Susanna Brighenti. Över hälften av de etiopiska patienterna i studien var underviktiga och 80 procent hade D-vitaminbrist, något som skulle kunna ligga bakom vitamintillskottets effekt på immunförsvaret.

– Våra resultat tyder på att tillskott av vitamin D har allra störst effekt om patienterna har låga nivåer från början. Effekten är också tydligare hos patienter med mer omfattande sjukdomssymtom, säger Susanna Brighenti.

Eftersom tuberkulos i huvudsak drabbar fattiga och undernärda människor så är utfallet från studien av stor betydelse.

– Förhoppningsvis kan den här typen av immunterapi fungera som en stödbehandling till vanlig antibiotika för att uppnå ett snabbare tillfrisknande, framförallt i länder där 44

Ett vaccin som ges direkt i lungans slemhinna är ett av flera forskningsspår.

” Våra resultat tyder på att tillskott av vitamin D har allra störst effekt om patienterna har låga nivåer från början.” tuberkulos är vanligt, säger Susanna Brighenti.

TROTS DET ÄR totalbilden inte så ljus när det gäller möjligheten att uppfylla WHO:s och FN:s mål om en 80-procentig minskning av nyinsjuknandet och en 90-procentig minskning av dödsfallen till år 2030. En ökande resistens mot antibiotika, bakslag i vaccinforskningen och en alltför låg minskningstakt av nyinsjuknandet är faktorer som talar emot att målen kommer att nås. Men Knut Lönnroth är fortfarande försiktigt optimistisk.

– För att få bukt med situationen globalt behövs medicinska interventioner, sociala ekonomiska interventioner och ny forskning. Det är fortfarande

teoretiskt möjligt att nå målet om alla pusselbitar faller på plats snabbt, men om man ska vara realist kan man säga att det räcker med att ett av dessa spår fallerar så är det inte längre möjligt, säger Knut Lönnroth.

Han berättar dock att frågan nu har högsta politiska prioritet i och med det möte med statschefer som FN ska hålla den 26 september i New York för att bidra till ett ökat fokus och en ökad hastighet i arbetet.

– Det är första gången någonsin man har samlat statschefer från ett stort antal länder under FN:s flagg för att diskutera tuberkulos. Det är en historisk möjlighet att få mer fokus och mer resurser för att nå målen, säger han.

Det är ingen överdrift att beskriva det som att sanden håller på att rinna ut ur timglaset för att kunna nå tuberkulosmålet 2030. Därför är mötet i New York lite av tuberkulosforskarnas sista hopp.

– Det finns en tydlig förhoppning om att det ska formuleras en väldigt ambitiös forskningsagenda och för det behövs mycket mer finansiering. Om det inte sker kommer vi definitivt inte att nå målen, säger Knut Lönnroth.

Medicinsk Vetenskap №3–2018

MedVet_3-18.indb 44

2018-09-07 14:32

ANNONS

adlego.se

We perform GLP studies to characterize new drug candidates We have access to equipment for: Angiography Micro-PET MRI, CT Blood pressure EKG Calorimetry

Please contact us if you need to characterize drugs with regards to:

IVIS Haematology Clinical chemistry Bioanalysis BSL-3 containment Surgical interventions

DMPK Toxicity ISO 10993 Histopathology

Effect Biocompatibility ISO 15798

DETTA ÄR EN ANNONS FRÅN PAXMAN

Cancerpatienter behöver inte tappa håret O

Ökad livskvalitet – fullföljd behandling Att behålla håret under cellgiftsbehandling ökar livskvaliteten och bidrar till att behandlingen fullföljs.

O

Inte bara för bröstcancer Produkten kan användas för alla solida tumörer, av både kvinnor och män.

O

Stor potential i Sverige PAXMANs skalpkylning finns hittills på åtta svenska sjukhus, men tusentals patienter drabbas fortfarande av håravfall i onödan.

Håravfall är den biverkning som cellgiftspatienter oroar sig mest över, men det finns hjälp att få. Med PAXMANs skalpkylningssystem kan de allra flesta undvika håravfall helt eller delvis.

Produkten används bland annat av de fem främsta och världsledande cancercentren i USA, samt vid Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm och Akademiska Universitetssjukhuset i Uppsala.

Läs mer på: www.paxman.se

MedVet_3-18.indb 45

– Vi förbättrar ständigt vår produkt och har medverkat i ett stort antal kliniska studier. I en av de senaste, som genomfördes i Bonn i Tyskland, behöll 80 procent av patienterna som behandlades med taxaner merparten av håret, och siffran för kombinationen taxaner och antracykliner var 74 procent, säger PAXMANs VD Richard Paxman.

Prenumerera på bolagets nyhetsbrev: bit.ly/paxmanjun

OM SKALPKYLNING PAXMANs skalpkylning består av en mobil kylenhet och kylhättor som tillverkats i mjuk silikon för optimal passform.

Produkten är både enkel att använda för vårdgivaren och bekväm för patienten.

Läs årsredovisningen för 2017: bit.ly/pax2017ar

2018-09-07 14:32

Aktuellt på KI För fler tips om aktiviteter på Karolinska Institutet

ki.se/ kalender

av de frågor som psykologiforskaren Armita Golkar reder ut i den tredje föreställningen i Dramatens och Nobel Centers serie Performance Lecture där vetenskap och scenkonst blandas.

När: 11-12 september och 2-3 oktober.

Var: Dramaten, Lilla scenen, Stockholm.

Föreläsning på Hagströmerbiblioteket OKT Gunnar Svartengren, specialist i handkirurgi, berättar om den sällsynt despotiska, egensinniga och kontroversiella men nyskapande kirurgen Guillaume Dupuytren.

När: 10 oktober kl. 18.00.

Var: Hagströmerbiblioteket, Haga Tingshus, Annerovägen 12, Solna.

För anmälan och mer information, se ki.se/kalender.

10

Aktiviteter med Karolinska Institutet Föredrag: Lyssna på forskare som besöker Bokmässan SEP ”Musikens makt över människan”. Det är titeln på ett föredrag årets Bokmässa där Fredrik Ullén, professor vid Karolinska Institutet och konsertpianist, medverkar.

Lyssna på honom och andra forskare som lanserar böcker.

När: Den 27-30 september, se bokmassan.se.

Var: Svenska Mässan i Göteborg.

27

Utställning: Forskarfredag Möt forskare från SEP bland annat Karolinska Institutet, upptäck ny teknik, experimentera och ställ dina frågor till experter när Forskarfredag Stockholm bjuder in till en diger utställning för allmänheten.

När: 28 september kl 9-15.

28

46

Var: AlbaNova universitetscentrum och Vetenskapens Hus på Roslagstullsbacken 29 i Stockholm. Öppet hus i Biomedicum Ta del av forskSEP ningen som pågår i Karolinska Institutets nya forskningslaboratorium Biomedicum. På programmet finns utställningar, symposier och vetenskapliga aktiviteter för barn.

När: 29 september kl 11-16.

Var: Biomedicum, Solnavägen 9, Campus Solna, Karolinska Institutet.

Läs mer på ki.se/kalender.

29

Symposium: Stamceller och regenerativ medicin SEP Hör forskare berätta hur stamceller fungerar, hur de används och vilka möjligheter till nya behandlingar som finns inom området regenerativ medicin. Välkommen att lyssna och ställa frågor

29

under paneldiskussionen ledd av Eva Hellström- Lindberg, överläkare och professor vid Karolinska Institutet och Kjell Asplund, ordförande för Statens medicinsk-etiska råd.

När: 29 september kl 11-12:30.

Var: Biomedicums hörsal 1, Karolinska Institutet, Solnavägen 9, Campus Solna. Öppet seminarium vid Aging Research Centre: Sense of OKT smell in dementia and mortality Jonas Olofsson, docent vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet.

När: 2 oktober kl 11.00 Var: Widerströmska huset, Tomtebodavägen 18, konferensrummet våning 10, Campus Solna, Karolinska Institutet.

Föreläsningen ges på engelska.

2

Performance Lecture: Om rädsla Var kommer rädslan OKT ifrån? Och hur påverkas vi av den? Detta är några

2

Pedagogiskt Forum – Danderyd Journalisten Maciej OKT Zaremba berättar om sin nya bok ”Huset med de två tornen” som handlar om hans och hans familjs liv.

När: 18 september kl 13 - 14:15.

Var: Granits väg 4, Campus Solna, Karolinska Institutet.

Anmäl till sebastian.hokby@ki.se.

11

Seriestart: Bästa dieten LCHF, 5:2, vegan OKT eller Livsmedelsverkets rekommendationer – vilken diet är bäst? I SVT:s nya serie följer fyra par varsin ny diet under en månad.

Kerstin Brismar, professor vid Karolinska institutet, och kostforskaren Ulf Risérus från Uppsala universitet analyserar resultaten och bedömer hur väl de olika dieterna passat för paren.

När: Första avsnittet sänds 16 oktober kl 21-22.

Var: SVT1 och SVTPlay.

16

Foto: Ulrika Widmark, SVT

Tips!

Kerstin Brismar, professor vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet och kostforskaren Ulf Risérus från Uppsala universitet deltar i SVT:s serie Bästa dieten.

Medicinsk Vetenskap №3–2018

MedVet_3-18.indb 46

2018-09-07 14:32

Forskarna svarar på dina medicinfrågor

Är meditation bra för hälsan?

Jag undrar vilka effekter meditation har på människan. Vad säger forskningen? / Linn

Svar

Mindfulness är en populär typ av meditation som i flera studier visat sig kunna minska nedstämdhet, ångest och stress. Dessutom finns det forskning som antyder att även hjärnan och immunförsvaret kan påverkas i positiv riktning.

Problemet är att långtidseffekterna inte är solklara och en viktig fråga är hur pass ofta och länge man bör ägna sig åt mindfulness. Psykologiska behandlingsmetoder är ofta tidsbegränsade och så är även fallet i studier om mindfulness. Samtidigt lärs mindfulness ut som ett livslångt lärande.

Ett annat frågetecken är hur pass viktigt det är med just mindfulness och om exempelvis avslappningsövningar fungerar lika bra. Här finns det inte så mycket forskning gjord. I några studier om depression har mindfulness visat sig hjälpa. Men i en aktuell översikt av Hedman och medarbetare vid Karolinska Institutet kunde man visserligen se att mindfulness var bättre än att inte få något alls men inte jämfört med placebo. I detta fall gällde det studier om mindfulness för psykisk ohälsa.

Tack för din fråga, du får en inbunden anteckningsbok hemskickad. / Redaktionen

Foto: Istockphoto

/

Gerhard Andersson professor i klinisk psykologi

Medicinsk Vetenskap №3–2018

MedVet_3-18.indb 47

47

2018-09-07 14:32

F+S Medicinfrågor Plötsligt kan våren te sig mindre trevlig.

Måste man sluta dricka helt?

Många menar att personer som dricker för mycket helt måste sluta med alkohol. Vad säger forskningen? / Clive

/

Länge har den rådande uppfattningen bland svensk allmänhet och även inom vården varit att personer med alkoholproblem bör avrådas helt från fortsatt alkoholkonsumtion. Denna bild har grundat sig i en gammaldags bild av alkoholproblem som modern forskning har avvisat för ganska länge sedan.

Idag finns det en stor mängd både svenska och internationella studier som visat att många personer med en riskabel alkoholkonsumtion (vilka utgör cirka 15 procent av Sveriges befolkning) kan återgå till en måttlig konsumtion, oftast med ganska enkla medel. En viss andel av de med alkoholproblem har dock visat sig ha svårt att återgå till ett kontrollerat drickande, och för dessa bör rådet naturligtvis vara att avstå helt.

Studier har visat att andelen som lyckas förefaller variera med graden alkoholproblem. Alkoholproblem varierar mycket i svårighetsgrad, och är inte ett tydligt avgränsat tillstånd.

Människor kan vara allt ifrån riskkonsumenter till milt, måttligt och svårt alkoholberoende. Forskningen tyder på att andelen som lyckas med att dricka måttligt minskar med graden av problemens svårighetsgrad. Dock finns det inga exakta gränser – exempelvis antal beroendekriterier eller poäng på beroendeskalor – för när man bör avstå.

Troligtvis finns också andra faktorer som påverkar, exempelvis konsumtionsmönster, psykologiska faktorer (exempelvis impulsivitet), genetiska och socioekonomiska faktorer. Om dessa vet vi idag relativt lite.

Gunilla Hedlin senior professor i barn- och ungdomsallergologi

Anders Hammarberg klinisk alkoholforskare

Kan vuxna bli allergiska?

Flera av mina vänner säger att de nyligen har blivit allergiska mot pollen. Är det vanligt att plötsligt bli allergisk i vuxen ålder? Vad kan det bero på? / Felicia

Svar

Ja, man kan bli allergisk mot pollen i vilken ålder som helst även om många utvecklar allergin under barndomen eller i tidig vuxenålder. De som flyttar till Sverige och inte har stött på björkpollen tidigare kan bli allergiska när de utsätts för en eller ett par pollensäsonger här.

48

Man kan också ha en lindrig allergi som man inte är medveten om förrän det blir mycket höga halter pollen. Då får man besvär som man kanske under tidigare mer beskedliga pollensäsonger inte märkt alls eller tolkat som lindrig förkylning. Bästa sättet att själv ta reda på om det är allergi eller förkylning är att köpa receptfria antihistamintabletter på apoteket och testa om de hjälper.

/

Foto: Istockphoto

Svar

Medicinsk Vetenskap №3–2018

MedVet_3-18.indb 48

2018-09-07 14:32

F+S Har du tjockt pannben?

Då kan du gå långt.

Varför blir sterilisering vanligare?

Jag har hört att det blir allt vanligare att män steriliserar sig. Stämmer det och vad beror det på? Är det inte många som ångrar sig senare i livet? / Jacob

Svar

Hur långt kan man gå?

Jag läste om tävlingen Maratonmarschen där vinnaren gick i 87 timmar och 48 minuter. Helt galet kan man tycka men också fascinerade.

Hur är det ens möjligt att gå så länge – vilka fysiologiska och psykologiska mekanismer måste till? / Andreas

Foto: Istockphoto

Svar

Människan är otroligt bra på långa distanser – både gående och löpning. Delvis beroende på vår upprätta och tvåbenta gång och effektiva biomekanik med inte minst fjädrande hälsenor, och delvis på vår mycket väl utvecklade svettningsförmåga som reglerar kroppsvärmen oerhört bra.

Det är möjligt att gå i flera dagar förutsatt att några grundläggande behov är uppfyllda. Kroppen behöver mycket vätska – men i en tävling där man tillåts dricka efter behov så är detta inget direkt problem. Behovet av mat och energi

behöver inte heller sätta käppar i hjulet – eftersom tempot är lågt används i hög utsträckning fettsyror från kroppens fettceller som bränsle och dessutom kan deltagarna äta regelbundet och tillföra kolhydrater.

Det är sannolikt att sömnbehovet förr eller senare kommer att sätta stopp för gångaren – en människa kan överleva maximalt 7-10 dygn utan sömn.

Det gäller också att undvika att tävlingen blir en alltför smärtsam upplevelse. Det krävs att personen tränat och skaffat sig tåligare hud där utrustningen, främst skorna, skaver för att undvika skavsår. Dessutom behövs strump- och kanske skobyte regelbundet.

Slutligen måste psyket vara det rätta för att orka med – det krävs nog en person med tjockt pannben.

/

Carl Johan Sundberg professor i molekylär och tillämpad arbetsfysiologi

Det stämmer, de senaste åren har en fördubbling skett i Stockholms län.

Samtidig har det skett en minskning av användningen av preventivmedel hos kvinnor, vilket är kopplat till oro för biverkningar. Min gissning är att fler män väljer att ta ett långsiktigt ansvar för att undvika graviditet.

Ingreppet sker genom att sädesledarna, de som för spermierna vidare till penisen, knyts eller skärs av. Det är en mycket effektiv preventivmetod. Om 100 kvinnor under ett år förlitar sig på mannens sterilisering så blir färre än 1 gravid. En eventuell graviditet beror på att det kan ta upp till tre månader innan spermierna helt har försvunnit eller att sädesledarna har vuxit ihop igen.

Hur många som ångrar sig finns det mig veterligen ingen statistik på, men ingreppet är inte helt permanent. Antingen kan sädesledarna opereras ihop igen eller ”knuten” knytas upp.

Sterilisering och kondom är de två preventivmetoder som finns tillgängliga för män idag. Även om båda har sina fördelar finns det ett stort behov av fler alternativ. Vår forskargrupp på Karolinska Institutet planerar ett projekt där vi ska undersöka ett nytt hormonbaserat preventivmedel för män.

/

Niklas Envall doktorand

Fråga och vinn! Är du nyfiken? Skicka in din klurigaste fråga om medicin så letar vi rätt på en forskare som kan svara.

Bästa frågan vinner en inbunden anteckningsbok. Skicka din fråga till: medicinskvetenskap@ki.se eller Medicinsk Vetenskap, Kommunikationsavdelningen, Karolinska Institutet, 171 77 Stockholm

Medicinsk Vetenskap №3–2018

MedVet_3-18.indb 49

49

2018-09-07 14:33

Topplistan Ett urval av de senaste publikationerna från Karolinska Institutet i de mest ansedda vetenskapliga tidskrifterna.

Röda blodkroppar orsakar hjärt-kärlskada vid typ 2-diabetes PATIENTER med diabetes löper betydande risk att drabbas av hjärtkärlsjukdomar. Dessa orsakas av skador på blodkärl i flera organ vilket leder till hjärtinfarkt, stroke, njurskador, ögonskador med mera. De underliggande mekanismerna bakom hjärt-kärlskador vid diabetes är dock till stora delar okända och det saknas behandling.

50

Forskare vid Karolinska Institutet har nu studerat hur de röda blodkropparna förändras vid typ 2-diabetes och om de bidrar till hjärt-kärlskador.

– Vi fann att friska blodkärl som exponeras för röda blodkroppar från patienter med typ 2-diabetes får skador på sitt innersta cellager, endotelcellerna. Detta fenomen, som kallas endotel-

dysfunktion, uppkommer tidigt vid utvecklingen av kärlskador och medför att kärlens förmåga att vidga sig blir kraftigt nedsatt samt att inflammationen ökar, säger John Pernow, professor vid institutionen för medicin, Solna, och ansvarig för de två aktuella studierna.

I en experimentell modell kunde forskarna dessutom visa att röda blodkroppar från patienter med diabetes eller från diabetiska möss orsakar försämrad hjärtfunktion och större hjärtmuskelskada vid en hjärtinfarkt jämfört med röda blodkroppar från friska individer. Forskarna har också i detaljerade analyser på blodkärl från råttor och människor kunnat visa att de skadliga effekterna orsakas av ökad aktivitet av enzymet arginas, nedsatt bildning av den kärlvidgande molekylen kväveoxid samt ökad bildning av skadliga fria syreradikaler i de röda blodkropparna.

– Behandling riktad mot arginas eller fria syreradikaler normaliserade de röda blodkropparnas funktion. Vi hoppas att den här kunskapen ska leda till nya behandlingar, säger John Pernow.

Red blood cells from patients with type 2 diabetes induce endothelial dysfunction via arginase I Zhou Z, Mahdi A, Tratsiakovich Y, Zahorán S, Kövamees O, Nordin F, Gonzalez AEU, Alvarsson M, Östenson CG, Andersson DC, Hedin U, Hermesz E, Lundberg JO, Yang J, Pernow J JACC augusti 2018 Red blood cells in type 2 diabetes impair cardiac post-ischemic recovery through an arginase-dependent modulation of nitric oxide synthase and reactive oxygen species Yang J, Zheng X, Mahdi A, Zhou Z, Tratsiakovich Y, Jiao T, Kiss A, Kövamees O, Alvarsson M, Catrina CB, Lundberg JO, Brismar K, Pernow J JACC: Basic to Translational Science juli 2018

Foto: , Istockphoto.

Forskare har identifierat de bakomliggande orsakerna till hjärt- kärlskador vid diabetes.

Medicinsk Vetenskap №3–2018

MedVet_3-18.indb 50

2018-09-07 14:33

Svampmedicin ökade inte dödföddhet VAGINAL SVAMPINFEKTION är vanligt förekommande hos gravida kvinnor.

Vid allvarliga symtom, återkommande infektioner eller när vaginal behandling inte varit framgångsrik används ibland orala läkemedel, vanligen flukonazol.

Trots att gravida kvinnor i allmänhet avråds från medicinering med flukonazol, använder mellan 0,5 och 4 procent ändå detta läkemedel under graviditeten.

I samarbete med norska Folkehelseinstituttet har forskare vid Karolinska Institutet nu med hjälp av svenska och norska hälsodataregister identifierat fler än 10 000 kvinnor som använde flukonazol under graviditeten. Dessa jämfördes med cirka 100 000 kvinnor som inte använt läkemedlet. Resultaten visar att flukonazol inte kunde kopplas till ökad risk för dödföddhet eller spädbarnsdöd, och resultaten var oberoende av läkemedelsdos.

– Det här är viktiga fynd men man behöver även ta hänsyn till andra potentiella risker med flukonazol, till exempel missbildningar hos barnet, när fynden tolkas för eventuella behandlingsrekommendationer, påpekar Björn Pasternak.

Foto: Stefan Zimmerman, Istockphoto.. Illustration: Istockphoto.

Oral fluconazole in pregnancy and risk of stillbirth and neonatal death Pasternak B, Wintzell V, Furu K, Engeland A, Neovius M, Stephansson O JAMA juni 2018

Att ta oral svampmedicin under graviditeten verkar inte öka risken för död hos barnet men mer forskning behövs.

L I S TA

Kan gensax mot cancer orsaka cancer?

Fler nya topppublikationer Syrgasbehandling vid hjärtinfarkt hindrar inte hjärtsvikt Long-term effects of oxygen therapy on death or hospitalization for heart failure in patients with suspected acute myocardial infarction Jernberg T et al for the DETO2XSWEDEHEART investigators Circulation augusti 2018

Genterapi med CRISPR-teknik kan öka risken för cancer CRISPR-CAS9 ÄR ett molekylärt maskineri, en slags gensax, som kan användas för att korrigera felaktiga delar i DNA och det finns förhoppningar om att kunna använda den i cancerbehandling.

Två oberoende studier, varav en från Karolinska Institutet i samarbete med Helsingfors universitet, visar nu att terapeutisk tillämpning av genredigeringsverktyget kan öka risken för cancer. I laboratorieförsök med mänskliga celler visar forskarna att CRISPR-Cas9 aktiverar ett protein kallat p53, som fungerar som cellens “första hjälpen” vid skador på DNA. När p53-proteinet är aktivt blir CRISPR-Cas9-genredigeringen mindre effektiv. Celler som saknar p53 eller inte kan aktivera proteinet får därför bättre resultat av genredigeringen. Tyvärr är brist på p53 också känt för att bidra till utveckling av cancerceller.

– Resultaten skapar oro kring säkerheten med CRISPR-baserade genterapier. Samtidigt är det ett kraftfullt verktyg med fantastisk potential, säger Emma Haapaniemi, forskare vid institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet och delad försteförfattare till studien.

CRISPR/Cas9-genome editing induces a p53-mediated DNA damage response Haapaniemi E, Botla S, Persson J, Schmierer B, Taipale J Nature Medicine juni 2018

Detaljerad kartläggning av nervsystemets celler Molecular architecture of the mouse nervous system Zeisel A, Hochgerner H, Lonnerberg P, Johnsson A, Memic F, van der Zwan J, Haring M, Braun E, Borm LE, La Manno G, Codeluppi S, Furlan A, Lee K, Skene N, Harris KD, Hjerling-Leffler J, Arenas E, Ernfors P, Marklund U, Linnarsson S Cell augusti 2018 Behandling vid svår halsbränna förebygger cancer The risk of esophageal adenocarcinoma following antireflux surgery in the five Nordic countries Maret-Ouda J, Wahlin K, Artama M, Brusselaers N, Färkkilä M, Lynge E, Mattsson F, Pukkala E, Romundstad P, Tryggvadóttir L, von Euler-Chelpin M, Lagergren J JAMA Oncology augusti 2018 Ökad risk för hjärtmissbildningar när mamman har typ 1-diabetes Periconceptional glycemic control in type 1 diabetes and the risk of major birth defects: population based cohort study in Sweden Ludvigsson JF, Neovius M, Söderling J, Gudbjörnsdottir S, Svensson AM, Franzén S, Stephansson O, Pasternak B BMJ juli 2018 Högkänsligt troponintest minskar risken för ny hjärtinfarkt High-sensitivity troponins and outcomes after myocardial infarction Odqvist M, Andersson PO, Tygesen H, Eggers KM, Holzmann MJ Journal of the American College of Cardiology juni 2018 Medicinsk Vetenskap №3–2018

MedVet_3-18.indb 51

51

2018-09-07 14:33

Boktips Här tipsar vi om böcker skrivna av forskare vid Karolinska Institutet.

Experterna ger råd på vägen Oavsett om du ska bli förälder, vill jobba med din relation eller ska skiljas - Karolinska Institutets forskare har tips att ge. Här presenterar vi ett helt uppslag med böcker för både självhjälp och inspiration.

VÄN – ELLER FIENDE? Vår vilja att dela in människor i vi och dom ställer ofta till det.

Förstå fördomarna Gruppens grepp – Hur vi fördomsfulla flockvarelser kan lära oss leva tillsammans Mikael Klintman, Thomas Lunderquist, Andreas Olsson (Natur & Kultur) Vi människor har alla en benägenhet att generalisera och dela in tillvaron i onda och goda, vi och dom. I en ny bok vill tre författare, varav Andreas Olsson är forskare vid Karolinska Institutet, få oss att förstå och acceptera detta genomgripande mänskliga beteende så att vi, när det behövs, kan lägga våra fördomar åt sidan och leva bättre tillsammans i en värld av olikheter.

CHANS Vi kan alla vara med och påverka vår värld, menar Stefan Einhorn.

Nilsson i nyutgåva Ett barn blir till Gudrun Abascal, Linda Forsell, Lars Hamberger, Lennart Nilsson (Bonnier fakta) Fotografen Lennart Nilsson, som fick sitt stora genombrott 1965 med boken ”Ett barn blir till”, var verksam vid Karolinska Institutet från 1970-talet fram till sin död.

Nu kommer den sjätte och omarbetade utgåvan av boken där hans välkända bilder varvas med nytagna reportage- och förlossningsbilder av fotografen Linda Forsell. Nyskrivna texter ger också råd och information till blivande föräldrar.

52

Stärk din relation Närmare varandra – 9 veckor till en starkare parrelation Maria Burman, Anna-Karin Norlander, Per Carlbring, Gerhard Andersson (Natur & Kultur) I princip alla par drabbas förr eller senare av problemperioder. I en ny självhjälpsbok presenteras en vetenskapligt utvärderad parterapi som ska stärka relationen och som utgår ifrån att svårigheter måste bearbetas tillsammans. Acceptans är ett nyckelord. I inledningen finns ett test på sju frågor som hjälper läsaren att avgöra kvaliteten på hens relation – och därmed behovet av att följa bokens metodiska nioveckorsprogram.

Du kan spela roll Konsten att göra skillnad Stefan Einhorn (Forum förlag) Klimatkatastrof, krig och AI. Det är lätt att känna hopplöshet inför hoten mot vår existens. Det är också mänskligt att tänka att det ändå är kört, lilla jag kan inte förändra något. Jodå, menar Stefan Einhorn, professor vid Karolinska Institutet och ordförande för centrum för social hållbarhet, som i sin senaste bok slår ett slag för den enskilda människans möjlighet – och ansvar – att göra skillnad.

Medicinsk Vetenskap №3–2018

MedVet_3-18.indb 52

2018-09-07 14:33

Hur tar man sitt föräldraansvar genom en skilsmässokris?

Om det handlar forskaren och psykologen Malin Bergströms nya bok.

FLER BOKTIPS

Musikens makt Red. Jenny Björkman och Arne Jarrick (Makadam) Musikens makt Personer som övar musik ofta, särskilt tillsammans med andra, har oftare högre känslomässig kompetens.

Fredrik Ullén och Töres Theorell är två professorer på Karolinska Institutet som intresserat sig extra mycket för hur musik påverkar vår hälsa. Här medverkar de i Riksbankens Jubileumsfonds årsbok. rj:s årsbok 2018

Red. Jenny Björkman & Arne Jarrick

TIPS

Lyssna även på BVCpodden där Malin Bergström intervjuar gäster om föräldraskap och små barn.

Foto: Stefan Tell

Så skonas barnen vid en separation BARN BEHÖVER bra relationer till båda sina föräldrar. Vid en skilsmässa är det därför viktigt att man separerar parrelationen från föräldraansvaret. Det menar Malin Bergström, psykolog och Att skiljas med forskare vid Karolinska Institutet och Stockholms universitet, barn som nu kommer ut med boken ”Att skiljas med barn”.

Malin Bergström – När ett par separerar avslutar de sin kärleksrelation. Men (Bonnier Fakta) rollen som förälder varar heltid livet ut, säger hon.

Då blir det viktigt med en fungerande kommunikation.

– I övergången från kärlekspar till föräldrateam bör man vara lojala med varandra oavsett om skilsmässan har inbegripit svek. Målet måste vara att kontakten mellan föräldrarna ska vara neutral, korrekt och trevlig, allt för barnens skull, säger hon.

Ett särskilt kapitel ägnas också åt de problem som uppstår när detta inte går att få till, när den ena föräldern har bristande omsorgsförmåga eller till och med utgör ett hot. I boken finns många praktiska råd, vissa baserade på vetenskap.

– Forskning har visat att barn som bor växelvis generellt mår bättre och är mindre stressade än de som bor mest eller bara med en förälder. Men man måste alltid titta på vad som passar varje barn bäst. Lyhördhet är det som spelar störst roll för att barn ska uppleva föräldrarna som en trygghet, säger Malin Bergström. Cecilia Odlind

Vi begravde våra barn (Vulkan) 33 mammor berättar om sina barn som av olika skäl hamnat i ett missbruk och dött. ”Narkotikadödligheten är ett ämne som ofta återfinns i debatten, men sällan beskrivs på ett konkret sätt av dem som drabbats. Därför är detta en mycket angelägen bok”, skriver Anna Fugelstad, som forskar i ämnet vid Karolinska Institutet, i sitt förord.

Det omöjliga samtalet Margaretha Möller och Georg Klein (Type and Tell) Cancerforskaren Georg Klein var fram till sin död 2016 verksam vid Karolinska Institutet. Han var även skönlitterär författare och höll gärna kontakt med sina läsare. En av dem var Margaretha Möller, som till skillnad från Georg Klein var troende kristen. I 25 år brevväxlade de om existentiella frågor, nu publiceras delar av korrespondensen.

Livsviktigt!

Kokboken Mai-Lis Hellenius (Tukan förlag) Medelhavsmat är hälsosamt. I sin nya kokbok presenterar livsstilsprofessorn Mai-Lis Hellenius vetenskapliga rön tillsammans med en rad recept.

Medicinsk Vetenskap №3–2018

MedVet_3-18.indb 53

53

2018-09-07 14:33

Ögonblicket Olle Söder

Berättat för: Anna-Maria E. Alsand Foto: Mattias Ahlm

”Viktigt att veta vad symtomen beror på” Olle Söder minns en upptäckt som gjorde skillnad.

Namn: Olle Söder Titel: Professor i barnmedicin och överläkare, prefekt vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet.

54

”År 1986 upptäckte jag att bröstmjölk från ammande kvinnor innehöll ett protein, interleukin-1, kallat för IL-1, som stimulerar immunförsvaret och orsakar inflammation. Bara några få cytokiner var upptäckta då, till skillnad från i dag då vi känner till mer än hundra olika varav flera används som läkemedel. Jag gjorde upptäckten helt själv utan medarbetare och publicerade resultaten i en artikel där jag var ensam författare. Detta var vanligare förr men förekommer knappast nu för tiden.

Min upptäckt av IL-1 i bröstmjölk var viktig eftersom den gav en förklaring till varför kvinnor som ammar får feber om de får mjölkstockning.

Vid detta tillstånd som är ett vanligt förekommande problem tidigt i amningen blir det stopp i mjölkgångarna och mjölkproteiner läcker ut i blodcirkulationen och orsakar feber. Tack vare upptäckten vet vi nu varför; IL-1 är ett feberframkallande ämne. Att kunna förklara orsaken varför symtom uppkommer är viktigt då den som drabbas vill veta och har lättare att hantera situationen. Upptäckten bidrog också till att förklara varför amning ger spädbarn skydd mot infektioner.

Allt detta ledde till att jag blev inbjuden att hålla föredrag vid nationella och internationella vetenskapliga kongresser och blev upptäckt som ”ung och lovande”, i dag bara lovande!

Jag förstår nu att min upptäckt bidrog till att jag ville arbeta med barns hälsa. Barnmedicinen innehåller ju alla slags medicinska tillstånd från högteknologisk neonatologi till tonårsmedicin.

Just nu planerar jag forskning kring barn och ungdomar som vill byta kön. Det är en snabbt ökande grupp vid vår hormonmottagning på barnkliniken där vi förstår väldigt lite om biologin.”

Medicinsk Vetenskap №3–2018

MedVet_3-18.indb 54

2018-09-07 14:33

ANNONS

KI Alumni & Friends

Foton: Martin Stenmark, Erik Cronberg och Cecilia Odlind.

ANNONS

KI Alumni & Friends är ett socialt och professionellt nätverk för alla som vill hålla kontakten med KI.

Foto: Scanpix

Öppet hus Karolinska Institutet Biomedicum

•

Gå på seminarier, återträffar och håll kontakten med gamla kursare.

•

Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev.

•

Medlemskapet är kostnadsfritt.

Gå med idag! ki.se/alumni

TID 29 september 2018 | kl. 11.00–16.00 PLATS Karolinska Institutet, Biomedicum, Solnavägen 9, Solna

Programmet bjuder på aktiviteter så som: Utställningar Interaktiva aktiviteter Vetenskapliga aktiviteter för barn Testa dina lungor Möjlighet att titta på Biomedicums spännande arkitektur och laboratorier

teuqoC neirdA yb detaerC tcejorP nuoN eht morf

• • • • •

Evenemanget är gratis.

ki.se/biomedicumoppethus

1-2_55-56_Omslag.indd 4-6

GE En Gåva till KarolinsKa institutEt

MISSA INTE! Created by Adrien Coquet from the Noun Project

SYMPOSIUM OM STAMCELLER OCH REGENERATIV MEDICIN

Karolinska institutets vision är att på ett avgörande sätt bidra till att förbättra människors hälsa.

Med ditt stöd kan vi förverkliga visionen och fortsätta att göra skillnad.

kl. 11.00–12.30 i hörsal 1 Lär dig mer om hur stamceller fungerar, vilka möjligheter till nya behandlingar som finns och etiska aspekter.

SYMPOSIUM OM HUR VETENSKAP KAN ANVÄNDAS PÅ VERKLIGA PROBLEM

kl. 14.00–15.30 i hörsal 1 Lär dig mer om fysisk aktivitet och välmående, smärtan som väckarklocka samt om tarmfloran och dess roll vid hälsa och sjukdom.

om du har frågor eller ideér rörande Karolinska institutets forskning och utbildning, kontakta oss på Development office. Vi berättar gärna mer om hur du kan vara en del av framtiden och bidra till nya genombrott för livet.

Foto: Erik Cronberg

Öppet hus i Biomedicum är ett evenemang öppet för allmänheten där vi berättar om forskningen som pågår i Karolinska Institutets nya forskningslaboratorium. Vi välkomnar alla nyfikna vuxna och barn som söker de intellektuella utmaningar och belöningar som vetenskapen erbjuder.

Ge din gåva via webben: ki.se/stodki

Vill du också bidra till nya

gEnoMbrott För liVEt™

Kontakta oss på Development office; telefon 08-524 800 00 eller development-office@ki.se, du kan även ge din gåva direkt via webben på ki.se/stodki

2018-09-07 14:08

En tidning från Karolinska Institutet Nummer 3 • September 2018 Pris: 50 kronor

POSTTIDNING B

Nummer 3 / 2018

ANNONS

U T I N AT U R E N

”Vatten gör oss lyckliga” NOBELPRIS

Glädjefull väg till beslut

S I L E N T I A

S K Ä R M S YS T E M

Kraven på en hygienisk närmiljö runt patienten blir viktigare hela tiden.

TBC

Världens värsta hosta

Keep it Clean™ är Silentias bidrag till minskad smittspridning.

Silentias skärmsystem har stor flexibilitet och kan anpassas till vårdens alla miljöer. De är enkla att rengöra, flytta och fälla in. • Läs mer på silentia.se

Alla våra produkter uppfyller strikta hygienkrav. Ytorna är lätta att rengöra. Det går snabbt och minskar smittspridning på ett effektivt sätt.

Silentia AB Tel. 0346-485 80 info@silentia.se

Så kommer vi ihåg våra liv

Minnesvärt PLUS: AI-PSYKOLOGI / BOKTIPS / IMMUNSTART

1-2_55-56_Omslag.indd 1-3

2018-09-07 14:08