Medicinsk Vetenskap nr 3 2019

En tidning från Karolinska Institutet Nummer 3 • September 2019 • Pris: 50 kronor

Nummer 3 / 2019

testa BIOMIMETIK

Forskare lär av naturen

Att Snart är movember här, månaden då mustacher odlas för mäns hälsa.

PERSONLIGHET

Går den att mäta?

FÖ R LO S S N I N G S S K A D O R

Obeforskat och underskattat problem

eller AI ska ge säkrare svar vid prostatacancer

inte testa?

ANNONS

KI Alumni & Friends

KI Alumni & Friends är ett nätverk för alla som är, eller har varit, verksamma vid Karolinska Institutet.

Gå med idag! ki.se/alumni

Som medlem i KI Alumni & Friends • inbjuds du till kursåterträffar, föreläsningar och andra evenemang vid Karolinska Institutet • får du en gratis prenumeration av Medicinsk Vetenskap • kan du behålla kontakten med dina kurskamrater men också skapa nya värdefulla relationer med andra medlemmar verksamma inom många olika områden i över 50 länder.

Medlemskapet är kostnadsfritt.

Innehåll

№3—2019 Framsteg 7 8 13 14

Jyckevänliga gener Se upp för cykelskador Blir världen bättre?

Medicinska nyheter styrs av pressmeddelanden

I fokus 22 Förlossningsskador – forskare

letar skonsammare ställningar

24 Nyfiken på personlighet:

Odefinierad och svår att mäta

Möt forskarna

Foto: Joel Nilsson, Emil Nordin, NASA, iStockphoto. Illustrationer: Amanda Berglund och Emma Hanquist.

12 Hallå där Magnus Lundbäck

”E-cigarettter farligare än vi trott”

34

Svar sökes. Screening av prostatacancer kan snart bli verklighet, men diagnosmetoderna måste bli säkrare.

16 Tre forskare som söker

svar i djurens värld 30 Intervjun med Yvonne Wengström:

”Träning ger bästa hjälpen”

24

54 Ögonblicket med Sten Nilsson:

”Med förväntan testade vi

läkemedlet för första gången”

På djupet: Prostatacancer 34 41

43

Bättre diagnostik är målet Drabbade Peter Örn: ”Jag ville ha det ur min kropp” Därför är PSA-frågan inte så enkel

Alltid i MV 10 15 20 44 47 50 52

I korthet Utblick Tidslinjen: Människan i rymden Aktuellt vid KI Frågor och svar Topplistan Boktips - helt uppslag!

19

Trams?

Forskare avfärdar ovetenskapliga personlighetstest.

Naturligt.

Han snor spindelidé till medicinens värld.

22 Föda barn.

Vanligt med skador och besvär.

20

Dammigt. Så ska människor klara sig bättre i rymden.

3

Redaktören har ordet

FÖRST KOMMER LIVET, sedan kontinensen och sist potensen” – så sa tidigare politikern Peter Örns läkare till honom när han drabbades av prostatacancer. Han visste direkt att han ville operera bort tumören: ”Jag ville ha ut det ur min kropp”.

Men att operera bort en prostatacancer är inte alltid självklart. Fortfarande har läkarna svårt att skilja mellan farlig och mindre farlig prostatacancer. Det har länge inneburit att en del män riskerar allvarliga biverkningar i form av inkontinens och impotens i onödan samtidigt som andra riskerar att dö.

I detta nummer berättar vi om hur ett antal forskare vid Karolinska Institutet försöker förbättra möjligheten att ställa en säkrare diagnos för att underlätta mäns beslut i frågan. Svårigheterna att avgöra tumörens farlighet har också satt stopp för allmän screening – priset i form av biverkningar anses fortfarande vara för högt med tanke på den osäkra prognosen.

Nu hoppas forskarna att bland annat artificiell intelligens kan komma till hjälp. I slutänden är det mannen själv som måste avgöra vad som är viktigast för honom, men ökad kunskap kan underlätta beslutet.

Jag funderar på detta när jag läser sjuksköterskan Christie Watsons självbiografiska bok Göra gott. Där skriver hon om vad hon som student trodde att jobbet skulle handla om: kemi, biologi, fysik, farmakologi och anatomi. Och vad det sedan visade sig handla om: filosofi, psykologi, konst, etik och politik. Vetenskaplig kunskap är långt ifrån det enda man behöver för att hjälpa exempelvis män som drabbats av prostatacancer på ett bra vis. Samtidigt behövs hela tiden ny medicinsk kunskap för att vi ska kunna förbättra vården. Och som vanligt innehåller Medicinsk Vetenskap mängder av exempel på hur forskare tar fram just detta.

I höstens nummer kan du också läsa om lite mer udda frågeställningar: Hur kommer det sig att björnar, trots att de ligger helt still i många månaders ide, inte drabbas av benskörhet, njurproblem Fira med oss! och muskelsvaghet?

I hela 25 år har Hur kan spindlarnas Medicinsk Vetenskap tråd alltid vara redo publicerat nyheter och berätatt spinnas med? Och telser från den medicinsk forskningens värld. I höst firar vi med vad är rymddamm? ett jubileumsevent - läs mer Svaren kan förpå ki.se/25. hoppningsvis leda till Välkommen! bättre behandling av njursjuka. De kan inspirera forskare till nya sätt att behandla lungorna hos för tidigt födda barn. Och öka möjligheterna för människan att klara sig i rymden.

Om vi sedan ska ge oss ut i rymden är kanske lite mer av en filosofisk och politisk fråga.

Trevlig läsning!

4

Medicinsk Vetenskap №3–2019

Medarbetare i detta nummer Alexander Donka Fotograf Alexander Donka arbetar som frilansfotograf.

Han jobbar återkommande med temat att växa upp som ung man men har också gestaltat psykisk ohälsa, avsaknad av fadersgestalt eller att komma till ett nytt land. Utanför jobbet älskar han att vara med sin dotter och fru i naturen.

Stéfan Estassy Fotograf I mer än 15 år har Stéfan Estassy försörjt sig som frilansfotograf i Gävle med uppdrag mestadels i mellansverige. När han inte plåtar, kan han ses åkande på en veteranmotorcykel, vid en blåsig kust eller i trädgården med saxen.

Anders Edlund Vikarierande pressekreterare Anders Edlund har en bakgrund som kommunikationschef i finansbranschen, de senaste 14 åren på Nordea. Han är nu konsult och uppskattar mycket att arbeta för Karolinska Institutet, med en verksamhet som gör skillnad för människors hälsa.

Dessutom: Amanda Berglund, Emma Hanquist, Fredrik Hedlund, Lotta Fredholm, Annika Lund, Maja Lundbäck, Sofia Nahringbauer, Joel Nilsson, Sara Nilsson, Emil Nordin, Oskar Omne, Matilda Skoglöw, Martin Stenmark och Rebecka Uhlin.

Foto: Joel Nilsson, Könül Fadai, Cecilia Odlind.

Cecilia Odlind:

Redaktionen Ansvarig utgivare Peter Andréasson Tf kommunikationsdirektör, Karolinska Institutet Chefredaktör Cecilia Odlind 08–524 861 16 cecilia.odlind@ki.se Redaktör Ola Danielsson ola.danielsson@ki.se Kontakt E-post: medicinskvetenskap@ki.se Art Director Lisa Sigebrand lisa.sigebrand@ci.se Annonser Jan Nilsson jan.medicinskvetenskap@telia.com Redaktionsråd Erika Franzén, Johan Frostegård, Björn Högberg, Pernilla Lagergren, Daniel Normark, Jessica Norrbom, Mikael Rydén, Kristiina Tammimies.

Prenumerera på Medicinsk Vetenskap

Beställ ­redan i dag 4 nummer för 200 kr

E-post: medicinskvetenskap@ki.se Webb: ki.se/medicinskvetenskap

Omslagsillustration Amanda Berglund Tryck Lenanders Grafiska AB Medicinsk Vetenskap ges ut av Karolinska Institutet och utkommer med fyra nummer per år.

ISSN 1104-3822 Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla.

I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Följ oss på Facebook! facebook.com/ medicinskvetenskap

Medicinsk Vetenskap №3–2019

5

ANNONS

Här kan du ta del av Nobel Calling Stockholm Med start den 7 oktober tillkännages Nobelpriserna 2019 och först ut är Nobelpriset i fysiologi eller medicin. Från den 7 till den 14 oktober bjuder Nobel Prize Museum i samarbete med bland andra Karolinska Institutet på inspirerande event och lärorika möten i kunskapens anda.

Välkommen!

ki.se/nobelcalling

Det senaste inom medicinsk forskning

Gener förklarar hundönskan Generna verkar stå för mer än halva förklaringen till att en del blir hundägare och andra inte. Det visar en ny studie där forskare vid bland annat Uppsala universitet och Karolinska Institutet har samkört det svenska Tvillingregistret med två svenska hundägarregister.

Forskarna upptäckte att enäggstvillingarna i högre grad Fler favoriter­ hade fattat samma beslut Läs om forskare som gällande hundägande som fastnat för forskning sitt tvillingsyskon än vad om andra djur på tvåäggstvillingarna hade gjort, sidorna 16-19. vilket forskarna tolkar som att

Foto: Istockphoto

generna bidrar till beslutet. Enligt forskarna är resultaten viktiga för att förstå samspelet mellan hund och människa genom tiderna.

– Den här typen av tvillingstudier kan inte säga oss exakt vilka gener som är inblandade men här ser vi för första gången att gener och miljö spelar lika stor roll för om man skaffar hund. Nästa steg är att försöka identifiera vilka genetiska varianter som påverkar det här valet och hur de relaterar till personliga egenskaper och andra faktorer så som allergier, säger Patrik Magnusson, studiens seniorförfattare och forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet samt chef för Svenska Tvillingregistret. Scientific Reports maj 2019

Medicinsk Vetenskap №3–2019

7

Bilden Cykling

Säkert i sadeln Allt fler väljer cykeln. Hälso­ vinsterna är stora men när det gäller olyckor går utvecklingen åt fel håll.

Ett hälsosamt alternativ En person som byter bilen mot cykeln får hälsovinster till följd av ökad fysisk aktivitet, men också vissa hälsoförluster i form ökad exponering för luftföroreningar och olycksrisk. Enligt holländska forskare är dock valet enkelt ur hälsosynpunkt – en sådan livsstilsförändring kan enligt deras beräkningar förväntas förlänga livet 9 gånger mer än det förkortar det. På samhällsnivå kan vinsterna bli ännu större genom minskade luftföroreningar och färre dödliga olyckor.

Text: Ola Danielsson

Cyklister – en utsatt grupp

De flesta liv kan räddas Vid dödliga olyckor på landsväg blir cyklisten oftast påkörd när hen cyklar längs vägen, medan olyckorna i stadsmiljö oftast sker vid korsningar. Enligt forskare vid bland annat Karolinska Institutet skulle 91 procent av de dödliga olyckorna kunna förebyggas med kända tekniker, så som separata cykel­ vägar, fartdämpande hinder och automatiska bromssystem i bilar. Det är dock långt kvar tills sådana åtgärder är införda på bred front.

8

Medicinsk Vetenskap №3–2019

De flesta som skadas allvarligt i trafiken är cyklister, följt av bilister. Tillsammans utgör de 80 procent av alla allvarligt skadade i trafiken. Antalet bilister som skadas allvarligt i trafiken är på nedåtgående, en trend som förväntas fortsätta tack vare bland annat säkrare bilar. Men inget tyder på att cykelolyckorna är på väg att minska – tvärtom har antalet allvarligt skadade cyklister ökat de senaste åren.

Hjälmen räddar många

Foto:iStockphoto.

Vid de flesta dödliga olyckorna blir cyklisten påkörd av en bil och i 75 procent av fallen saknar cyklisten hjälm. Forskare bedömer att en hjälm hade varit livräddande i 46 procent av dessa fall. De allra flesta av de cyklister som uppsöker sjukvård efter en olycka har dock varit med om en singelolycka, och bland dessa är skador på armar och huvud vanligast. I 18 procent av fallen var skadorna så allvarliga att de ledde till sjukskrivning.

Elcyklar på frammarsch Allt fler använder elcyklar, vilket har väckt farhågor om fler olyckor i höga hastig­ heter. Studier tyder dock på att elcyklister inte når högre hastigheter, däremot färdas de längre sträckor med en högre genomsnittshastighet och tilltalar en högre åldersgrupp. Detta kan påverka både olycksrisken och öka den fysiska aktiviteten i nya grupper, men säker statistik saknas än.

Källor: Trafikverket, BMC Public Health april 2019, Traffic injury prevention, april 2019, Environmental Health Perspectives juni 2010.

Medicinsk Vetenskap №3–2019

9

Framsteg I korthet Forskningsnyheter hämtade från

ki.se/nyheter

En ny studie ökar förståelsen för fysiologin bakom smärta, något som drabbar var femte person.

” Studien visar tydligt att det inte finns någon enskild så kallad ’ gay gene’.”

Niklas Långström, forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och medförfattare till en studie genomförd med hjälp av det svenska tvillingregistret som visade att människans sexualitet påverkas av en komplex mix av genetiska och miljömässiga faktorer.

Känsligt. Forskare vid Karolinska Institutet har upptäckt en ny känselkropp i huden som känner av farlig retning från omgivningen. Den består av gliaceller som har många och långa utskott och som tillsammans bygger upp ett vävliknande sensoriskt organ under huden. Detta sensoriska organ är känsligt för smärtsam mekanisk åverkan som till exempel stick och slag.

I studien beskrivs hur känselkroppen ser ut, hur den är organiserad tillsammans med smärtkänsliga nerver i huden och hur aktivering leder till reflexreaktioner och smärtupplevelse. Cellerna som bildar det sensoriska organet är mycket känsliga för mekanisk retning, vilket förklarar hur de kan detektera stick och slag.

I experiment har forskarna också stängt av känselkroppen och såg då att möjligheten att känna av mekanisk smärta minskade.

– Vår studie visar att smärtkänslighet inte bara uppstår i hudens nervtrådar, utan också från dessa celler. Upptäckten kan få betydelse för förståelsen kring kronisk smärta, säger Patrik Ernfors, professor vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, Karolinska Institutet, och huvudansvarig för studien.

Riskökning. Att leva med autism innebär ofta många svårigheter i vardagen, till exempel i skola och arbetsliv, samt när det gäller färdigheter som behövs för att ta hand om sig själv och sitt hem. Det är välkänt att individer med autism har ökad risk för psykisk ohälsa.

En studie på cirka 55 000 personer med autism och cirka 270 000 kontrollpersoner visar nu att risken för självmordsförsök och självmord är mycket högre bland individer med autismspektrumdiagnos än bland övriga. Särskilt hög risk har kvinnor som förutom autism även har adhd.

– Det är viktigt att vara uppmärksam på, utreda och behandla psykiatriska sjukdomar hos personer med autism. Men alla verksamheter som träffar personer med autism kan behöva se över sina rutiner, säger studiens försteförfattare Tatja Hirvikoski, docent vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet. Psy-

Science augusti 2019

chological Medicine juni 2019

Nytt smärtorgan upptäckt i huden

10

Medicinsk Vetenskap №3–2019

Foto: iStockphoto

Autism kopplat till kraftigt ökad risk för självmordsbeteenden

Föräldrastöd minskar fetma hos förskolebarn Viktförbättring. I studien Mer och Mindre, har forskare vid Karolinska Institutet rekryterat 174 barn i åldern 4-6 år och deras föräldrar från närmare 70 barnavårdscentraler i Stockholm för att testa om föräldrastöd kan hjälpa vid fetma.

– Föräldraprogrammet handlar om att ge föräldAtt på rutin rarna praktiska verktyg testa blodsockret – inte bara säga vad hos personer med de ska göra, utan tandlossning skulle kunna hur – för att förbättra vara ett sätt att fånga upp kommunikationen de med risk för hjärtmed sitt barn. Hur infarkt, föreslår man uppmuntrar och forskare. sätter gränser, till exempel, säger studiens försteförfattare Anna Ek, forskare vid institutionen för klinisk lossning och okänd diabetes vetenskap, intervention och så har man än ytterligare teknik. ökad risk att få en första Efter tolv månader hade hjärtinfarkt, säger Anna barn vars föräldrar deltagit i Norhammar, kardiolog och föräldraprogrammet förbätdocent vid institutionen för trat sin viktstatus mer än medicin, Solna, barn som fått standardbeForskarna föreslår att detta handlingen. Viktförändrinkan vara något för tandvårgen låg dessutom på en nivå den att fånga upp. Diabetes som man sedan tidigare vet är förknippad med förbättrad Care juni 201 9 hälsa. Pediatrics juli 2019

Oupptäckt diabetes kopplas till hjärtinfarkt och tandlossning

Foto: iStockphoto

Samband. Tidigare oupp-

täckta glukosstörningar kan kopplas till tandlossning och hjärtinfarkt. Det visar en ny studie av hjärtläkare och tandläkare vid Karolinska Institutet som omfattar cirka 700 patienter och drygt 700 kontroller. Det var ungefär dubbelt så vanligt att hjärtinfarktpatienter hade oupptäckta glukosstörningar jämfört med friska kontroller.

Oupptäckt diabetes var också kopplat till svår tandlossning.

– Det som är helt nytt är att även de som har svår tandlossning oftare har okänd diabetes. Har man dessutom både svår tand-

App ger astmahjälp Innovation. Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat ett digitalt egenvårdssystem för astma. Hjälpmedlet kal�las Asthmatuner och gör det möjligt att mäta lungfunktionen med en trådlös spirometer som ansluts till en app i mobiltelefonen. Systemet analyserar lungfunktion och symtom och återkopplar med en automatiserad behandlingsrekommendation. Användaren får också en bild på den inhalator som ska användas och instruktion om behandlingen ska bibehållas, ökas eller minskas.

Nu har systemet utvärderats i en studie på 77 personer med okontrollerad astma.

– Resultaten är delvis svårtolkade, men vi kunde se att

astmasymtomen förbättrades mer med det digitala hjälpmedlet än med en traditionell vård, säger Björn Nordlund, forskare vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, samt delägare i företaget som marknadsför systemet.

European Respiratory Journal september 2019

Smärta kunde förklaras av antikroppar Ont. Ledgångsreumatism, reumatoid artrit, är en autoimmun sjukdom där kroppens egna försvarsceller angriper brosk och ben i lederna. I en ny studie, gjord på möss som fungerar som

modell av mänsklig ledgångsreumatism, såg forskare att djuren utvecklade en ökad smärtkänslighet redan innan det gick att se några tecken på ledinflammation. Även antikroppar som hade designats för att inte kunna starta inflammation, gav ett smärtbeteende hos djuren som tyder på en ökad smärtkänslighet i lederna.

– Antikropparna kan påverka smärtnerverna även i tillstånd utan tydlig vävnadsskada eller inflammation, säger Camilla Svensson, professor vid institutionen för fysiologi och farmakologi.

60 % Journal of Experimental Medicine juni 2019

högre risk att drabbas psykisk ohälsa. Det löpte barn med inflammatorisk tarmsjukdom jämfört med svenska barn i allmänhet men också jämfört med barnens egna syskon, visar en studie gjord på 6 400 barn.

Risken var förhöjd för exempelvis depression, ångestsyndrom, ätstörningar och adhd. JAMA Pediatrics augusti 2019

Medicinsk Vetenskap №3–2019

11

Framsteg Hallå där MAGNUS LUNDBÄCK

docent i kardiologi vid Karolinska Institutet och läkare på hjärtkliniken vid Danderyds sjukhus.

Hur farligt är e-cigaretter?

Att röka e-cigaretter verkar inte vara ofarligt, enligt studier gjorda av Magnus Lundbäck och hans forskarkollegor.

E-cigaretter skulle användas som rökavvänjning. Men nu kopplar forskare ihop dem med hälsofara. Ändå blomstrar marknaden – och många användare är unga.

Text: Maja Lundbäck Foto: Oskar Omne

Er forskning om e-cigaretter har fått stor uppmärksamhet internationellt, men inte i Sverige. Varför?

– Än så länge är e-cigaretter ovanligt här. Vi ligger ganska mycket efter, eftersom det inte blev fritt att sälja över disk förrän 2016. Bara två procent är användare. I Storbritannien är det mycket vanligare och i USA håller marknaden på att explodera, även bland unga. E-vätskan, som hälls i e-cigarettbehållaren där den förångas, säljs i tusentals smaker – inte bara som cigarettsmak utan också som godissmak och förfärande många andra smaker som tagits fram för att tilltala ungdomar och barn. De flesta e-vätskorna innehåller nikotin.

Vanlig rökning ökar risken för hjärt-kärlsjukdom. Hur är det med e-cigaretter?

– Vanlig rökning ger kronisk kärlstyvhet, och ju stelare kärl, desto större risk för hjärtinfarkt och stroke. När vi exponerade människor för e-cigaretter kunde vi se att kärlstyvheten ökade tillfälligt. Styvheten kom efter e-cigaretter med nikotin, men inte utan, så vi tror att det är nikotinet som är skadligt för kärlen. Vi tittade också efter en sorts stamceller, EPC-celler, vars upp12

Medicinsk Vetenskap №3–2019

gift i kroppen är att reparera kärl. Efter en hjärtinfarkt brukar de öka kraftigt i antal. Och vi såg att cellerna ökade efter e-cigarettanvändning, så det kan tyda på kärlretning eller kärlskada. Är det bara nikotinet som är farligt?

– Det finns andra skadliga ämnen i e-cigaretter förutom nikotin. Av naturliga skäl saknas långtidsstudier, men genom att plocka ut luftvägsceller från människor kunde vi exponera dem för e-cigarettånga under en längre tid. Då såg vi att cellerna fick försämrad funktion men också att det uppstod skador på DNA. När vi gjorde en analys av e-cigarettångan såg vi att den innehöll många skadliga partiklar men även vissa nivåer av så kallade polycykliska aromatiska kolväten, som kan ha potentiellt cancerframkallande effekter.

Hur mycket bättre är e-cigaretter än vanliga cigaretter?

– Eftersom vanliga cigaretter är så väldigt farliga är det troligen mindre farligt med e-cigaretter. Inom tobaksindustrin anser man att e-cigaretter ska kunna användas som rökavvänjning, men det är tveksamt om det fungerar. Våra fynd tyder på att de inte gör det och att de flesta som ska sluta röka snarare landar i att använda både vanliga tobakscigaretter och ecigaretter.

Riskerar e-cigarettanvändning att leda till värre beroenden?

– Nikotin är en väldigt beroendeframkallande substans, så det finns en rädsla för att e-cigaretter kan fungera som en inkörsport till tobakscigaretter, marijuana eller andra droger.

Nyheter Framsteg Nytt gymnasium har life science-profil

Världens utveckling är på många sätt positiv – men samtidigt har vi stora problem.

Nischat. En ny skola, Wider-

strömska gymnasiet, har öppnat Karolinska Institutets campus syd i Flemingsberg. Skolan ska ha en tydlig life science-profil och ett nära samarbete med de lärosäten som finns i närheten – som Karolinska Institutet, KTH och Södertörns högskola.

Skön mikroskopikonst belönas Konstnärligt.

Foto: iStockphoto

Kritisk diskussion i Roslings anda BLIR VÄRLDENS HÄLSA bättre? Den frågan belystes när runt 300 personer samlades på Karolinska Institutet för ett seminarium i Hans Roslings anda.

Stefan Peterson, Chief of Health Section, Unicef, konstaterade att mycket i världen har förbättrats. Exempelvis har barnadödligheten minskat sedan 1800-talet. Vad som kunde ha varit 60 miljoner döda har istället blivit 5 miljoner.

– Oavsett den positiva utvecklingen så är det fortfarande en hög siffra, sa han.

Hanna Akuffo, anknuten professor på institutionen för mikrobiologi, tumöroch cellbiologi vid Karolinska Institutet och senior advisor på SIDA, lyfte framsteg i kampen mot infektionsjukdomar.

– Världen, speciellt i Afrika, är mycket bättre idag, mycket tack vare antibiotika och andra tillgängliggjorda behandlingar.

Christian Berggren, professor emeritus vid institutionen för ekonomisk och

industriell utveckling vid Linköpings universitet, har tidigare uttryckt kritik mot vissa av Hans Roslings perspektiv och påpekade bland annat att den biologiska mångfalden hotas; I dag är omkring en miljon djur- och växtarter utrotningshotade och takten accelererar.

Samtidigt minskar regnskogen.

Hans Rosling själv hade uppskattat ett kritiskt perspektiv på den egna tesen, menade Karolinska Institutets rektor Ole Petter Ottersen och konstaterade att frågan om huruvida världens hälsa förbättras är mycket komplex och beror på vilka mätmetoder som används, vilken underliggande data som finns, och vilken tidsskala som används.

– Något vi behöver diskutera mer är hur vi kan observera trender bakåt i tiden för att förutspå en framtida utveckling, menade han. Anders Edlund Läs en längre text om seminariet på ki.se

Ed Boyden, professor i neuroteknik vid MIT, har tillsammans med kollegor utvecklat en ny mikroskopiteknik som kallas expansionsmikroskopi. Det är en teknik som gör det möjligt att avbilda biologiska preparat som tidigare har varit mycket svåra att studera. Han har”gjort det osynliga synligt och dessutom med ett konstnärligt öga lyft fram skönheten i mikroskop-preparaten”. För det tilldelas han Lennart Nilsson award 2019 som delas ut av Karolinska Institutet till minne av den världskända fotografen.

5

timmars lågintensiv aktivitet per dag minskade risken att dö kraftigt, enligt resultatet av en sammanslagningsstudie på drygt 36 000 individer.

Deltagarna bar rörelsemätare under alla vakna timmar vilket gav information även om lågintensiva aktiviteter, som vardagssysslor, som kan vara svåra att uppskatta själv. BMJ augusti 2019 Medicinsk Vetenskap №3–2019

13

Framsteg Kortintervjun

Nyhet stexter under lupp Maike Winters har undersökt hur pressmeddelanden från medicinska universitet påverkar innehållet i journalistiska nyhetstexter.

”Att vara öppen med en studies begränsningar är viktigt för att ge en korrekt bild av resultaten och har i tidigare studier visat sig öka trovärdigheten”, säger forskarstuderande Maike Winters.

Text: Sara Nilsson Foto: Sofia Nahringbauer Medicinska nyheter kan påverka människors beslut kring deras egen hälsa. Men längs vägen från upptäckt till medicinsk nyhet skalas en hel del information bort. Vad blir kvar och är det rätt information som når nyhetskonsumenterna? Det ville Maike Winters vid institutionen för folkhälsovetenskap och hennes kollegor ta reda på. De studerade drygt 500 pressmeddelanden från 21 universitet i Tyskland, Nederländerna, Sverige, USA och Storbritannien. Ungefär en tredjedel av pressmeddelandena ledde till mediabevakning, vilket resulterade i 496 nyhetsartiklar.

Texterna analyserades genom att undersöka om de tar upp 18 olika mått som beskriver den bakomliggande vetenskapliga studien (exempelvis studiedesign och huvudsakligt mål) samt sju så kallade intresseväckande ord, som ”ny”, ”banbrytande” och ”första”. Resultaten visade att om de vetenskapliga måtten fanns med i pressmeddelandet var det troligare att de också återfanns i nyhetstexten.

– Journalister måste bli bättre på att se pressmeddelanden som marknadsföring och inse att de måste gräva djupare för att vara säkra på att få hela bilden. Men kommunikatörer ska också vara medvetna om det inflytande de kan ha över vad som hamnar i medierna, säger Maike Winters.

Både pressmeddelanden och nyhetsartiklar utelämnade också ofta viktiga parametrar om den vetenskapliga studien, till exempel uppgifter om studiens begränsningar, intressekonflikter och finansiering.

Hon konstaterar att pressmeddelanden fyller ett syfte, men skulle gärna se att universiteten fokuserade mer på temaområden.

– Enstaka studier representerar inte hur ett fält utvecklas. Pressmeddelanden börplacera resultaten i ett större sammanhang, säger Maike Winters. PLOS ONE juni 2019 14

Medicinsk Vetenskap №3–2019

Kvalitetskriterier Forskarna har listat tolv uppgifter som pressmeddelanden av hög kvalitet bör innehålla, se dem på ki.se.

Framsteg Utblick ” Intresset för att vara med i studien har varit jättestort.”

Johan Lundberg, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, som leder en studie där narkosläkemedlet ketamin testas mot svår depression. Syftet är att förstå varför ketamin fungerar så bra med målet att kunna hitta substanser som kan ge samma effekt men med mindre allvarliga biverkningar. Läkemedelsvärlden

Plast finns det numera gott om i allt vatten.

Foto: iStockphoto

Mikroplast i dricksvatten inget hälsohot Bedömning. Enligt forskning som gjorts på uppdrag av Världsnaturfonden får vi i oss mikroplast, mycket små plastpartiklar, motsvarande ett kreditkort på 5 gram i veckan. Dricksvatten är en av de största källorna.

En ny rapport från Världshälsoorganisationen som sammanställt forskningen på området bekräftar att mikroplast är ett stort miljöproblem, men drar också slutsatsen att de inte är något hot mot människors hälsa.

Enligt rapporten passerar partiklar som är större än 150 mikrometer rakt igenom kroppen medan upptaget av mindre partiklar bedöms vara begränsat. Partiklar i nanostorlek skulle eventuellt kunna tas upp i större utsträckning av kroppen, men enligt rapporten finns det i dagsläget inga kända skäl att oroa sig ur hälsosynpunkt.

Författarna betonar att

BLIR DET BÄTTRE? Nya mediciner kan ha stor effekt men det gäller att de som behöver dem nås. Samtidigt finns stora miljöhot. Läs mer om världens hälsas utveckling på sidan 13.

föroreningar av mikroplaster behöver minska och efterlyser mer forskning kring hur de påverkar hälsan. WHO, WWF

Ny medicin visade sig effektiv mot ebola Vändpunkt. Två antikroppsbaserade mediciner som prövas mot ebola har visat sig så effektiva att de nu ska utgöra standardbehandling i den fortsatta kampen mot sjukdomen. Den kliniska prövning som har pågått sedan november 2018 har nu stoppats, då övriga ingående mediciner bedöms mindre effektiva.

Utan behandling har upp till 70 procent av de drabbade i det pågående ebolautbrottet i Kongo avlidit. De två medicinerna har sänkt den genomsnittliga dödligheten till runt 30 procent och bland de patienter som snabbt fick behandling var prognosen ännu bättre –

runt 90 procent överlevde.

Ett stort problem är dock att de drabbade är svåra att nå med behandling, bland annat på grund av pågående konflikter och lågt förtroende för myndigheter bland befolkningen. Forskarna hoppas att fler söker vård snabbare om det blir känt att det finns en effektiv medicin.

50 Nature, NIH

miljoner människor i världen lever med demens. Siffran beräknas tredubblas fram till 2050 om man inte kan hitta sätt att bota eller bromsa Alzheimers sjukdom och andra tillstånd som orsakar demens.

WHO släppte nyligen riktlinjer för hur man kan minska riskfaktorer, exempelvis genom livsstilsförändringar. WHO

Mänskliga celler får odlas i djur Kontroversiellt. En japansk

forskare har fått statliga anslag för att odla mänskliga celler i djurembryon som sedan ska utvecklas i ett djurs livmoder. Det långsiktiga målet med forskningen, där mänskliga celler till en början ska odlas i embryon från möss och råttor, är att framställa djur med mänskliga organ som kan transplanteras till människor.

Förfarandet har nyligen blivit tillåtet i Japan. Embryon bestående av människo- och djurceller har tidigare skapats av forskare även i länder som USA, men har aldrig fått utvecklats fullt ut i en livmoder.

En av de etiska frågorna som lyfts i diskussionen är om celler potentiellt kan hamna i djurets hjärna och få den att fungera på ett mer mänskligt sätt. Enligt den ansvarige forskaren Hiromitsu Nakauchi, verksam vid Tokyos universitet och Stanford University, har dessa farhågor tagits i beaktande i den aktuella forskningsplanen, som endast syftar till att odla specifika organ som exempelvis en bukspottkörtel. Nature News juli 2019 Medicinsk Vetenskap №3–2019

15

Tre forskare som lär av djuren PETER STENVINKEL

” Speciella ätvanor skyddar” ”När jag besökte en nationalpark i USA berättade en guide att björnar inte kissar under månaderna i ide. Då blev jag som njurläkare intresserad, varför drabbas de inte av de allvarliga komplikationer som vi ser hos njursjuka patienter? Hur kan de alls överleva? I dag vet man att den lilla mängd urin som produceras i björnarnas njurar återabsorberas i urinblåsan. Men det märkligaste är kanske hur björnarna använder slaggprodukterna som de inte kissar ut för att till exempel återbygga muskler. Benen är minst lika starka på vintern som på sommaren.

Vi som arbetar med så kallad biomimetik är inspirerade av naturen och vill lära oss av vilda djur hur de har anpassat sig under evolutionen. Jag har märkt att det finns otroligt mycket att lära av veterinärer, biologer och zoologer. För något år sedan körde vi upp en datortomograf med lastbil till Orsa rovdjurspark för att röntga benen på ett antal björnar både sommar och vinter för att se hur benstrukturen förändras och varför de inte utvecklar benskörhet trots att de ligger stilla så länge. Hos människor medför sängläge benskörhet och ökad risk för benbrott.

Björnar kan äta upp till en kvarts miljon bär per dag inför vintervilan och vi tror att deras speciella ätvanor skyddar dem.

Njursjuka patienter intar ofta en ganska dålig diet, eftersom vi råder dem att minska intaget av frukt, bär och grönsaker som innehåller mycket kalium då det kan bli livsfarligt för dem. Vi skall nu undersöka om medicinering som binder kalium tillåter njursjuka att äta mer av nyttiga grönsaker, frukter och bär.”

16

Medicinsk Vetenskap №3–2019

Titel: Professor i njurmedicin vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, Karolinska Institutet.

Djur i forskningen: Vill identifiera näringsämnen som skulle kunna användas som medicinering för njursjuka patienter, bland annat genom att studera björnar.

När naturen står för modellen Elefanter får inte cancer, kolibrier slipper diabetes.

Vad kan vi lära oss av deras fysiologi? Vi har träffat tre forskare som studerar naturen för att lösa mänskliga problem.

Berättat för: Maja Lundbäck Foto: Alexander Donka och Emil Nordin Tack till: Naturhistoriska riksmuséet där björnen och sovmusen finns och Skansenakvariet där spindeln bor.

Medicinsk Vetenskap №3–2019

17

Tre forskare som lär av djuren

” Sömnlöshet är ett stort problem” ”Jag har en vän i Normandie som är förtvivlad eftersom hon har vilda sovmöss som brukar lägga sig och sova i hennes tak.

Men jag tycker att det är fascinerande att mössen kan gå i dvala hela vintern utan att kroppen tar någon skada. Kan vi lära oss någonting om människans förmåga att styra sin sömn genom att studera sovmusen? Möss och människor skiljer sig inte så mycket åt när det kommer till sammansättning av celler. Sömnlöshet är ett stort problem, så jag hoppas att vi kan komma på något bättre sätt att förbättra sömnen på än alla dessa sömnmedel.

Nu samarbetar vi med österrikiska veterinärer och de 40-50 sovmöss som vi studerar finns på ett labb i Wien. Ett utvidgat kunskapsutbyte med zoologer och veterinärer kan ge mer kunskap och förståelse om exempelvis sjukdomar, eftersom utvecklingen i djurriket finns BIRGITTA STRANDVIK reflekterat i vår tidiga Titel: Professor emerita i pediatrik utveckling. vid Göteborgs universitet, anknuten Jag, som sysslar med forskare vid institutionen för fettforskning, är intresbiovetenskaper och näringslära, serad av sovmössens Karolinska Institutet.

Djur i forskningen: Vad vi kan lära oss förändrade fettsamom sömn genom att studera sovmansättning, hur ämmössens exceptionella fettmetanesomsättningen ställer bolism under vinterdvalan. om sig under vinterdvalan.

Vi har kunnat verifiera att det är samma metabola förändringar som sker vad gäller fettsyror hos både björnar och sovmöss. Nu försöker vi studera mekanismen bakom den här rubbningen, vilket är lättare att göra på sovmöss än på björnar. Vi misstänker att det är något ämne i sovmössens föda som ger ett förändrat genuttryck och påverkar ämnesomsättningen, inklusive sömnigheten. Vi vet att sovmöss, precis som släktingen svensk hasselmus, nästan bara äter frukt och bär, så vi letar efter nyckeln där.”

18

Medicinsk Vetenskap №3–2019

” Det var en vild idé” ”Jag är ingen spindelälskare, men tycker att de har många fascinerande egenskaper, som att de är kannibaler och duktiga på att göra tråd. De kan göra olika trådar beroende på vad de ska ha den till, som tänjbara och kladdiga bytestrådar eller starka flyktlinor att snabbt kunna fira ner sig från ett tak med. Spindlarna går runt med förstadier till tråden i flytande form, sirapsaktiga proteinlösningar lagrade i spindeltrådskörtlar i bakkroppen.

Vi använde den del av spindelproteinet som får den att hålla sig i lösning i mycket högre koncentrationer än vad som är känt för mänskliga proteiner. Det var en vild idé för att lättare kunna framställa konstgjort lungsurfaktant, en speciell komponent i lungor, som saknas hos för tidigt födda barn. Vi har tidigare försökt producera det med hjälp av bakterier men en svårighet var att det bildades klumpar. När jag provade att koppla ihop rätt spindeltrådsprotein med lungsurfaktanten så gick det, det var som att bakterierna blev lurade.

Nu pågår en klinisk prövning i USA på 120 för tidigt födda barn. Man jämför vårt konstgjorda surfaktant med ett som kommer från grislungor. Hypotesen är att vårt preparat är lika bra, men betydligt lättare att ta fram.

Jag tänker att vi skulle kunna testa detta på andra lungsjukdomar hos vuxna människor också. När vi drabbas av stora trauman som trafikolyckor eller brännskador JAN och hamnar i respirator JOHANSSON kan vi få chocklunga, Titel: Professor vid institutionen lungorna börjar läcka. för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet.

Många kanske skulle ha Djur i forskning: Undersöker hur man en chans att klara sig kan använda spindeltrådsprotein för om vi behandalde deras att framställa konstgjort lungsurfaktant till att behandla lungor hos för lungor med lösningen.” tidigt födda barn, men också vuxna med lungskador.

Medicinsk Vetenskap №3–2019

19

Tidslinjen Människor i rymden

Fakta: Den sovjetiske kosmonauten Yuri Gagarin blev 1961 den första människan i rymden. Innan dess hade exempelvis bananflugor, apor och hundar skickats upp. Hittills har över 500 personer gjort rymdresor. Den internationella rymdstationen ISS är idag normalt bemannad med sex personer åt gången.

Hälsa bland himlakroppar För 50 år sedan satte människan för första gången en fot på månen. Men rymdresorna har sitt pris, både fysiskt och psykiskt. Inför framtida uppdrag är hälsoutmaningarna många.

1961 Rymdsjuka.

Den sovjetiske kosmonauten Gherman Titov blir den förste att uppleva och beskriva rörelsesjuka i rymden, även kallat rymdsjuka. Symtom är illamående, kräkningar, yrsel och huvudvärk.

Text: Matilda Skoglöw

1960

1966 Vakuum.

Jim LeBlanc, tekniker och försöksperson vid NASA, överlever ett misslyckat test av hur en prototyp till rymddräkt klarar vakuum. En läcka gör att LeBlanc utsätts för nästintill vakuum och blir medvetslös.

1969 Karantän.

När Apollo 11 och de första månfararna når jorden sätts de omedelbart i karantän i en specialbyggd husvagn.

I tre veckor hålls besättningen inlåst för att skydda jorden mot skadliga organismer från månen.

1965 1963 Omlopp. Ombord på Vostok 6 blir Valentina Teresjkova den första kvinnan i rymden.

Förutom observationer av jorden är studier av hur kroppen hanterar start, omloppsbana samt landning ett viktigt mål.

1970

1980

1972 Citrusdiet. Under Apollo 15:s färd till månen registreras oregelbunden hjärtrytm hos besättningen. Ansvariga läkare tror att det beror på kaliumbrist och ökar därför mängden citrus i månlandarnas diet på Apollo 16.

20

Medicinsk Vetenskap №3–2019

1990

1998 ISS. Den första modulen till Internationella rymdstationen sätts i omloppsbana. ISS används bland annat som forskningsplattform för att lära oss mer om hälsa både i rymden och på jorden. Det handlar exempelvis om åldrande, trauma, sjukdomar och klimat.

2015 Yttre rymden. En rapport från NASA pekar ut hälsorisker vid framtida långa rymdfärder, exempelvis till Mars. Riskerna är exempelvis begränsade resurser, isolering, förändrad gravitation och rymdstrålning.

2005 Solstorm.

Upprepade stormar på solen slungar ut laddade partiklar i rymden. Trots risken för farlig strålning har mätningar visat att besättningen på ISS utsätts för lägre nivåer än befarat, tack vare plasma och magnetfält från solens yttre atmosfär.

2010

2015

2006 Salmonella. Amerikanska forskare visar att även mikrober påverkas av de extrema förhållandena i rymden. Salmonellabakterier som vistas i tyngdlöshet förändras och riskerar i högre grad att orsaka allvarliga infektioner hos människor.

Lars Karlsson.

2000

2019 Tvillingar.

NASA publicerar en tvillingstudie där två bröders hälsa jämförs efter att den ena tillbringat ett år i rymden. Forskarna konstaterar att vistelsen bland annat ledde till kromosomförändringar och nedsatt kognitiv förmåga.

Framtidens utmaningar Stark strålning Strålning kommer att vara ett stort problem vid längre resor i rymden, till exempel till Mars. Men det är svårt att studera effekterna, forskarna undersöker främst offer för kärnkraftsolyckor.

Foto: NASA, privat, iStockphoto, Wikimedia

Försämrat immunförsvar Ny forskning visar att människors immunförsvar tillfälligt försämras vid rymdfärder. Till och med en förkylning kan vara riskabel, särskilt vid längre rymdresor. Forskarna tror att detta beror på exempelvis förändrade sömncykler, isolering och stress.

Vätskeskiftningar i kroppen Vissa personer drabbas att högt tryck i skallen vid tyngdlöshet, antagligen på grund av att kroppsvätskorna omfördelas. Forskare studerar nu vilka effekter detta kan ha för hälsan.

2019

Källor: Arizona State University, 2007, ‘Space flight shown to alter ability of bacteria to cause disease’, BBC, 2019, ‘Apollo in 50 numbers: Medicine and health’.

NASA, 2005, ‘Who’s Afraid of a Solar Flare?”, Space Safety Magazine, 2012, ‘Jim LeBlanc survives early spacesuit vacuum test gone wrong’.

The New York Times, 2019, ‘Scott Kelly Spent a Year in Orbit. His Body is Not Quite the Same’.

IDAG

Irriterande damm Rymddamm irriterar astronauters luftvägar och kan i värsta fall leda till luftvägsinflammation. Lars Karlsson, forskargruppsledare för omgivningsfysiologi på institutionen för fysiologi och farmakologi, driver ett projekt sponsrat av European Space Agency och Svenska Rymdstyrelsen. Målet är att förbättra lunghälsa både i rymden och på jorden.

– Lungorna är ett av de organ som faktiskt inte fungerar sämre i rymden. Men tyngdlösheten gör att damm flyger omkring som sedan astronauterna andas in, säger han.

Dammet ombord på rymdfarkoster kommer exempelvis från kläder, hud och hår. Men även vasst damm från himlakroppar kan orsaka problem. I det pågående projektet ingår elva försökspersoner som undersöks före och efter besök på den internationella rymdstationen ISS. Forskarna har utvecklat en biomarkör för luftvägsinflammation som används för att värdera risken att drabbas.

– Den stora utmaningen ligger i längre resor i rymden, som till Mars.

Då är det smart att ha med utrustning för att hålla koll så att astronauterna inte är lungsjuka när de kommer fram, säger Lars Karlsson.

Förhoppningen är att forskningen i framtiden även ska komma astmatiker till godo genom förbättrad diagnostik och behandling.

Medicinsk Vetenskap №3–2019

21

I fokus Förlossningsskador

”Besvär har tyvärr betraktats som normalt” De allra flesta kvinnor får skador i underlivet när de föder barn, men för vissa blir problemen bestående. Helena Lindgren forskar om barnmorskornas roll och om bättre metoder kan minska risken för vaginala bristningar.

Text: Lotta Fredholm Foto: Joel Nilsson

N

ÄR MYNDIGHETEN Sveriges beredning för medicinsk utvärdering, SBU, under 2016 gjorde en genomgång av kunskapsläget om förlossningsskador var resultatet nedslående. Inom i stort sett alla områden, vare sig det gällde bristningar, inkontinens eller kvarvarande problem med smärta, saknades vetenskapligt belagd kunskap. Samtidigt är förlossningsskador vanligt förekommande, enligt Helena Lindgren, barnmorska och docent med inriktning mot reproduktiv hälsa vid Karolinska Institutet.

– Det har skett en snabb utveckling inom området under de senaste tio åren, tidigare har kunskapen om problemen och möjligheterna till behandling varit mindre. Symtom som förknippas med barnafödande har tyvärr betraktats som något normalt som många kvinnor tänkt att de får leva med, säger hon. Även om skadorna kan vara allvar-

22

Medicinsk Vetenskap №3–2019

liga, ger dock de flesta inte bestående men.

– Det som främst orsakar problem är större vaginala bristningar, och när bristningen involverar ändtarmens slutmuskel, säger hon.

Cirka 4-5 procent av de födande svenska kvinnorna drabbas i dag av denna form av allvarliga bristningar,

Många kvinnor drabbas av bristningar I Sverige i dag är bristningar den vanligaste förlossningsskadan.

Skadorna graderas från 1, som kan jämföras med skrubbsår som snabbt läker, till 3 och 4 då bristningen involverar även analsfinktern.

Skador av grad 2 delas upp i kategorierna a, b och c, där c är värst. Då brister muskler runt slidan, vilket ger tyngdkänsla, vidhet, besvär vid samlag och risk för urininkontinens.

där analsfinktern, ändtarmens slutarmuskel, skadas. För de flesta går problemen att korrigera med hjälp av operation, men några får bestående men. Betydligt vanligare är bristningar av grad 2 som drabbar ungefär hälften av alla kvinnor som föder vaginalt (se faktaruta).

Helena Lindgren och hennes kollegor har studerat olika symtom efter förlossningsskador och i en studie undersöktes hur drygt 460 förstföderskor graderade smärta efter förlossningen. Hos de kvinnor som fått grad 2-bristningar skattade mer än var tredje kvinna att de hade svår eller medelsvår underlivssmärta ett år efter förlossningen. Även urininkontinens är vanligt. När 600 kvinnor fick svara på en enkät ett år efter förlossningen rapporterade så många som fyra av tio att de fortfarande hade problem av en omfattning som störde vardagslivet. I en tredje studie undersöktes förekomsten av hemorrojder.

– Nästan var fjärde kvinna upplevde problem med hemorrojder efter ett år, det motsvarar hela 25 000 kvinnor årligen. De uppgav att de kände sig lite smutsiga och hade svårt att återuppta sexlivet, säger hon.

TIDIGARE FORSKNING visar att handläggningen av förlossningens slutskede kan ha betydelse för förekomsten av förlossningsskador. I många höginkomstländer föder kvinnor på rygg eller halvsittande, ställningar som inte minskar risken för förlossningsskador. I Sverige har det dessutom varit tradition att barnet helst ska krystas ut på en värk, något som Helena Lindgren kallar ”ett svenskt påhitt”, som inte anammats i andra länder.

Hon har utvärderat en metod kallad Midwives´ management during second stage of labor, MIMA. Där är en viktig del ett långsammare och mer kontrollerat utdrivningsskede. I en studie som publicerades i tidskriften Birth 2017, utbildades barnmorskorna på två förlossningsmottagningar i Stockholm i att använda metoden och den jämfördes med traditionellt handhavande. Sammanlagt ingick nästan 600 förstföderskor i studien och med MIMA sjönk andelen grad 2-bristningar med drygt 11 procent.

– Om metoden skulle praktiseras nationellt skulle det motsvara att 3200

” Nästan var fjärde kvinna upplevde problem med hemorrojder efter ett år. ” förstföderskor färre skulle få en grad 2-bristning varje år. Och andelen analsfinkterskador minskade med 25 procent, säger Helena Lindgren.

Metoden innebär att föda på knä, på alla fyra, på sidan eller på en förlossningspall, positioner som tillåter rörlighet i bäckenet. Det som ska undvikas är ryggläge, eftersom den ställningen minskar flexibiliteten i bäckenet. Kvinnan ska heller inte påskyndas att krysta ut barnet på en värk, utan föder istället först fram barnets huvud, och därefter, i nästa värk eller mellan värkarna, resten av kroppen. Då hinner barnet vrida sig spontant och risken för bristningar minskar.

– Barnmorskor har fått lära sig att det är bråttom, men det är det inte om det är en normal förlossning och barnet får syre via navelsträngen. En del i undervisningen inför MIMA är också att barnmorskan får reflektera över om det är fara för barnets eller moderns hälsa, eller om det ”bara” är man själv som är stressad, säger Helena Lindgren.

Metoden lärs ut vid Karolinska Institutet och när detta skrivs har 600 barnmorskor och förlossningsläkare genomgått utbildningen.

– Barnmorskor ska med vetenskap i ryggen kunna ha en aktiv roll i förlossningen, föreslå bra ställningar och stödja kvinnan i att föda så att det blir skonsamt för henne och för barnet, samt att det blir en positiv upplevelse, säger hon.

I dag pågår också andra studier, exempelvis en som undersöker om förekomsten av förlossningsskador påverkas av att två barnmorskor tillsammans hanterar en förlossnings slutskede.

FÖRLOSSNINGSSKADOR ÄR ett internationellt problem och i låginkomstländer kan de resultera i omfattande blödningar och dödliga infektioner. I dag leder Helena Lindgren ett forskningsprojekt i Gondar i norra Etiopien,

Barnmorskan Helena Lindgren forskar om mer skonsamma förlossningsställningar, exempelvis att föda på förlossningspall.

Sådana har hon också introducerat i ett projekt i Etiopien.

där bara var fjärde kvinna föder på sjukhus.

– När kvinnorna föder hemma väljer de traditionella förlossningsställningar, som vid MIMA, men på sjukhus behandlas de väldigt auktoritärt och har inte tillåtits föda på andra sätt än liggandes platt på rygg, ofta med tiofemton personer omkring som kan titta på dem, säger Helena Lindgren.

I studien som ska inledas nästa höst ska de pröva om det går att införa att kvinnorna får föda mer som hemma, helst med någon som är med dem och i en flexibel ställning.

– I Malawi har vi sett att möjligheten till ökad valfrihet kan locka kvinnor att föda på sjukhuset. Vi hoppas att detta ska locka fler kvinnor att föda säkrare, men det får studien utvisa, säger hon.

Medicinsk Vetenskap №3–2019

23

Nyfiken på Personlighet

24

Medicinsk Vetenskap №3–2019

Vem är du egentligen?

Din personlighet påverkar din verklighetsuppfattning.

Den påverkar också hur du ser på din chef.

Detta stöds av forskning, men världen av personlighetstester är också full av trams.

Text: Annika Lund Illustration: Emma Hanquist

Medicinsk Vetenskap №3–2019

25

Nyfiken på Personlighet

DET PERSONLIGHETSTEST som är mest systematiskt studerat i samband med rekryteringar bygger på femfaktormodellen, där det beskrivs hur mycket eller lite man har av dragen öppenhet, samvetsgrannhet, extroversion, tillmötesgående och neuroticism. Modellen skapades på 1950-talet när ett stort antal människor beskrev sig själva med olika 26

Medicinsk Vetenskap №3–2019

MEN VISS KRITIK har de fått.

Till exempel går det att lära sig vilka svar som ger en önskvärd profil, så att det går att fejka svaren. Dessutom beskriver femfaktormodellen endast vissa dimensioner i en människa. Den säger ingenting om i vilken utsträckning någon har till exempel humor, ödmjukhet eller civilkurage, drag som också

3 fakta om personlighet och hälsa Det finns inga belägg för att en viss personlighet skulle vara mer gynnsam vid återhämtning från allvarlig sjukdom, som cancer.

Det finns vissa svaga belägg för att begåvning är gynnsamt vid återhämtningen efter hjärt-kärlsjukdom, kanske för att det påverkar förmågan att lägga om livsstilen.

Personligheten är bland annat beroende av hjärnans pannlob, som finns bakom pannan. Personer som skadar denna del av hjärnan, till exempel vid pannlobsdemens eller tumörsjukdom, kan bli förändrade i sin personlighet.

Källa: Bo Melin och Hjärnfonden

kan beskriva hur någon ”är”.

Modellen säger heller ingenting om kognitiv förmåga, vilket enligt Bo Melin är en stor brist.

– Om man vill ringa in vad som har stor betydelse för framgång i både arbetslivet och i vanliga livet, då är kognitiv förmåga, mätt med ett etablerat begåvningstest, en oerhört viktig faktor.

Det har ett förklaringsvärde som är tillräckligt stort för att kunna användas även på individnivå i samband med komplexa och kognitivt utmanande arbeten. Men begåvning kan vara stigmatiserande att tala om, eftersom det till betydande del är genetiskt, säger han.

Det tror Bo Melin är bakgrunden till att begreppet grit, som också går att mäta med ett test, har vunnit mark på senare år. Begreppet betyder beslutsamhet på engelska och beskriver förmågan att alltid orka ta nya tag, även vid hårt motstånd. Det är också en framgångsfaktor i arbetslivet, även om underlaget för att påstå det är svagare än för intelligens.

– Folk är oerhört intresserade av grit.

Det finns visst stöd för att man skulle kunna träna upp sin grit, vilket man inte på motsvarande sätt kan göra med kognitiv förmåga. Det gör området intressant för arbetslivet och för konsulter, som då kan anlitas för att försöka höja medarbetares grit, säger Bo Melin.

BEGREPPET PERSONLIGHET har ingen tydlig definition. Men man kan säga att det är de dimensioner i en människas känslo-, tanke- och beteendemönster som är bestående under lång tid. Dessa har delvis genetisk bakgrund, men vi uttrycker olika sidor av oss själva i olika miljöer. Och vi är inte oföränderliga.

Tvärtom är det vanligt med långsamma förändringar, många blir till exempel lite mindre neurotiska genom livet.

Vissa mönster av känslor, tankar och beteenden kan kopplas till en ökad sårbarhet för ohälsa och sjukdom. Ett exempel är impulsivitet, som kan kopplas till en ökad risk för alkoholmissbruk.

Petter Gustavsson, professor i differentiell psykologi vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet, har tillsammans med kollegor tagit fram en förkortad och bearbetad version av frågeformuläret för femfaktormodellen. Det fångar de dimensioner av personligheten som är relevanta för hälsa och kallas HP5i, Health-Relevant

Foto: Stefan Zimmerman,

INTRESSET FÖR ATT beskriva människors läggning är urgammalt. För drygt 2000 år sedan delade dåtida vetenskapsmän in oss i tolv stjärntecken, som Kräftans och Skorpionens, baserat på hur himlakroppar rör sig. Resultatet ansågs vägledande för medicinska behandlingar. Några hundra år därefter utvecklade den grekiske läkaren Hippo-krates humoralpatologin, där både personlighet och sjukdomar ansågs bero på balansen av våra kroppsvätskor. Även i dag finns system för att beskriva vår personlighet och dra slutsatser, till exempel om vår hälsa eller hur vi kommer fungera på våra arbetsplatser.

Många tester som görs inom arbetslivet är dock rent trams, menar Bo Melin, professor i arbetspsykologi vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet. Dit hör enligt honom boken Omgiven av idioter, som delar in människor i fyra färggrupper. Den teoretiska modellen, kallad DISA eller DISC, har använts av både företag och myndigheter i samband med rekryteringar. Djupt provocerande, anser Bo Melin.

– Naiviteten kring de här testerna gör mig upprörd. Förutom att det vetenskapliga underlaget är noll och intet, så kan resultatet påverka hur människor ser på sig själva och varandra. Om någon anses vara ”en blå person” finns den uppenbara risken för att den personen därefter blir sedd genom de glasögonen, där endast ”det blåa” skiner igenom och inte alla andra sidor, säger han.

adjektiv. Sedan gjordes en analys över hur dessa adjektiv överlappade med varandra och kvar blev dessa fem övergripande drag, som lite slängigt kallas the Big Five.

Bo Melin är skeptisk även till femfaktormodellen, åtminstone i samband med rekryteringar, där syftet är att försöka förstå hur väl någon kommer att lyckas på den sökta tjänsten.

– Femfaktormodellen har ett visst förklaringsvärde när det handlar om att beskriva den genomsnittliga framgången för en stor grupp individer med vissa drag. Men testet är inte tillräckligt känsligt för att säga något på individnivå och det kan inte användas för att skilja ut den mest lämpade individen ur en grupp på ett tiotal ganska likartade sökande till en tjänst. Modellen kan på sin höjd fylla en funktion som underlag för en konstruktiv intervju efteråt. Jag är förvånad över att de här testerna inte får hårdare kritik, säger Bo Melin.

Foto: Oskar Omne, Mia Carlsson

Vem är du, vem är jag?

Det finns ingen klar definition av begreppet personlighet.

Personality Inventory. Det har använts av Karin Villaume, stress- och arbetsmiljöforskare på institutionen för lärande, informatik, management och etik på Karolinska Institutet, för att undersöka kopplingen mellan personlig läggning och specifikt arbetsrelaterad hälsa.

En av hennes studier visar att personer med negativ affektivitet, som tenderar att vara nervösa och spända, i större utsträckning är ljudöverkänsliga. Det betyder att vardagliga ljud upplevs som mycket störande eller smärtsamma, vilket kan göra en arbetsplats tuff att vara på.

Enligt studien är risken för ljudkänslighet större hos män än för kvinnor med negativ affektivitet, men kopplingen var tydlig för båda könen.

– Vi vet inte om de här personerna är ljudöverkänsliga och om det gör att de blir mer negativa eller om högre negativitet kan leda till en ökad ljudöverkänslighet, säger Karin Villaume.

I hennes studier var också personer med högre negativ affektivitet oftare

”Jag är förvånad över att de här testerna inte får hårdare kritik.” än andra missnöjda med sina chefer. I skattningar beskrev de lägre chefsstöd, mindre arbetsglädje och sämre arbetsklimat. De som däremot hade högre hedonisk kapacitet, en grupp som förenklat kan beskrivas som positiva livsnjutare, skattade i högre utsträckning att de var nöjda med sina chefer och stödet de fick och de upplevde högre arbetsglädje. Men något förvånande beskrev de samtidigt en stor arbetsbelastning.

Enligt Karin Villaume visar detta att personligheten spelar roll för hur en individ svarar i skattningsformulär. En del trivs med stor arbetsbelastning och kan snarast känna sig kränkta av en chef som de tycker detaljstyr. Andra känner sig stressade och övergivna i samma situation.

– Svaren är alltså relativa och det är viktigt att chefer lär sig hålla en saklig och vänlig dialog om enkätresultat, så de kan förstå vad som ligger till grund för skattningarna.

Tycker personen själv att det är ett problem som behöver lösas? Om inte, behövs ju ingen åtgärd, säger Karin Villaume.

EN SOM PÅ djupet försöker förstå hur vår personlighet påverkar vår verklighetsuppfattning är Predrag Petrovic, psykiater och docent vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet. Hans utgångspunkt är att vi alltid har med oss en bild av hur vi förväntar oss att verkligheten är, byggd på våra tidigare erfarenheter av den. Sedan påverkas denna bild av våra sinnesintryck. Hjärnan gör en kompromiss mellan den förväntade bilden och inkommande sinnesintryck, och denna kompromiss utgör vår verklighetsuppfattning, enligt Predrag Petrovic.

Nu är han intresserad av vilken roll Medicinsk Vetenskap №3–2019

27

Nyfiken på Personlighet Det är lockande att dela upp människor i några enkla typgrupper men detkan vara riskabelt.

personligheten spelar i detta. För det vill han använda andra mått än personlighetstester, mått som utgår från hur hjärnan fungerar. Han har fastnat för de som redan i dag används inom psykiatrin för att undersöka om någon uppfyller kriterier för en diagnos. Ett välkänt sådant mått är autismspektrumskalan, som beskriver hur mycket eller lite autistiskt beteende vi har. Det finns en uppsjö av sådana här skalor inom psykiatrin.

Det går att mäta hur ångestbenägen någon är eller hur väl de exekutiva funktionerna fungerar, de funktioner som beskriver hur väl man kan planera och organisera sin vardag. Man kan också undersöka hur emotionellt instabil någon är, alltså hur troligt det är att någon kommer att få vredesutbrott eller gråtattacker, samt graden av depressivitet.

En person med vissa adhd-beteenden, otillräckliga för att ställa diagnos men möjliga att ringa in, har sämre exekutiv förmåga efter att ha sovit dåligt. Vid god sömn ökar förmågan, till en nivå som betraktas som ”normal”, enligt studier från Predrag Petrovic forskargrupp.

– Vi går mer och mer mot relativa begrepp inom psykiatrin – alltså att man kan vara patient i en kontext men inte i en annan. Den idén jag driver är att om vi kan karaktärisera var någonstans på dessa skalor en person befinner sig, då 28

Medicinsk Vetenskap №3–2019

får man en beskrivning av den individens personlighet. Det är en mer exakt och objektiv beskrivning än vad till exempel femfaktormodellen ger. De här skalorna handlar om hur våra hjärnor bearbetar information. Där har vi olika förmågor och förutsättningar och det kommer påverka våra beteenden. Hur vi beter oss kommer sedan att påverka hur vi uppfattas av andra – och det är vår personlighet, säger han.

EN SKALA HAN har intresserat sig särskilt för är den som mäter psykosbenägenhet, som är ett mått för en individs risk att få en psykos. Den fångar upp vissa föreställningar som kan beskrivas som psykosnära, men inte psykotiska.

Det kan handla om mindre grava vanföreställningar, som inte är så avvikande att de omedelbart avfärdas av omgivningen. Det kan också handla om att någon är misstänksam, men inte fullt ut paranoid.

Predrag Petrovic och hans kollegor har en hypotes om att personer med högre grad av psykosbenägenhet har en djupare rotad förväntad verklighetsbild.

Därför väger den tyngre än inkommande sinnesintryck när hjärnan ska skapa sin kompromiss. En sådan hjärna är mer benägen att ändra och justera sinnesintryck så att de passar den förväntade

verklighetsbilden, enligt hypotesen.

Det finns en del som talar för det. Till exempel har tidigare studier visat att personer med hög psykosbenägenhet samt personer som haft en psykos snabbare än andra kan känna igen en inlärd bild, trots att delar av den saknas.

Nu vill Predrag Petrovic undersöka verklighetsuppfattning i denna grupp.

Studien går ut på att först ge studiedeltagarna en bestämd uppfattning om något och sedan ny information som inte stämmer med den tidigare. Sedan ska forskarna mäta hur lång tid det tar för personer med olika uttalad psykosbenägenhet att lära om i detta sammanhang.

Om hypotesen visar sig stämma och om man drar den till sin spets skulle psykosbenägenhet kunna vara en del i varför vissa människor är benägna att hålla fast vid uppfattningar eller övertygelser som av andra betraktas som grundlösa. Det skulle möjligen, rent hypotetiskt, kunna vara en förklarande komponent till varför en del människor är ”faktaresistenta”, till exempel vaccinskeptiker eller klimatförnekare.

– Min utgångspunkt är att det inte finns något som är bättre eller sämre här, det handlar bara om olika vägar för att skapa en verklighetsuppfattning. För att vara benägen att fylla i sinnesintryck och få dem att stämma med en förutbestämd uppfattning krävs också kreativitet. Man kan välja att se saker från olika håll, säger Predrag Petrovic.

Fotnot: Karin Villaume är också anställd i ett företag som bland annat gör arbetsmiljökartläggningar.

ANNONS

Kommunicera din forskning med en konferens i

Aula Medica Aula för 1000 personer Aula för 200 personer Toppmodern teknik

Flertal konferensrum för 8 till 65 personer Stora utställningsytor Fina foajéer för mingel Restauranger och café i huset

Aula Medica Nobels väg 6, Solna Kontakt bokning-aulamedica@ki.se Telefon 08-524 822 00 www.ki.se/aulamedica

Intervjun Yvonne Wengström

Motion som medicin Efter att ha sett de positiva effekterna av träning på bröstcancerpatienters välmående har Yvonne Wengström sin uppfattning klar: Det är dags att införa fysisk aktivitet i cancer­ vården på bred front.

Text: Cecilia Odlind Foto: Martin Stenmark

30

Medicinsk Vetenskap №3–2019

ÖVERTYGAD

”Träning är det mest effektiva sättet att få symtomlindring som jag studerat”.

Medicinsk Vetenskap №3–2019

31

Intervjun Yvonne Wengström

JAG TYCKTE JAG gjorde så lite men såg att det betydde så mycket.”

Möten med bröstcancerpatienter gjorde att den nyblivna onkologisjuksköterska Yvonne Wengström kände att hon hittat rätt yrke, då i början av 1990-talet.

Men ganska snart förstod hon att det skulle behövas mer än empati för att på djupet kunna förbättra vården.

– Jag förstod att forskning var vad som behövdes. Den kan generera kunskap som kan ge både verktyg och mandat att påverka, säger hon.

Sedan dess står hon med ena benet i forskningen – vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet – och det andra i det kliniska arbetet vid Karolinska universitetssjukhuset.

– Det är en perfekt kombination. Det håller mig à jour med aktuella kliniska forskningsfrågor och hjälper mig att förstå hur lösningar kan implementeras i vården. Visserligen räcker jag aldrig till men det är det värt, skrattar Yvonne Wengström.

FRÅGESTÄLLNINGARNA HAR hela tiden kretsat kring hur man kan lindra symtom hos patienter med cancer, såväl från sjukdomen som av behandlingen.

– I min tidiga forskning utvärderade jag möjligheten att stötta patienternas egenvård med hjälp av särskilda sjuksköterskeledda mottagningar. Men efter ett par år tyckte jag att vi stod och stampade, jag var frustrerad. Det fanns så få 32

Medicinsk Vetenskap №3–2019

interventioner att ta till, säger hon.

Samtidigt fick de allt fler frågor kring motion och cancer från patienterna: Kan man träna samtidigt som man får behandling? Är det farligt? Hur ska man träna?

– Då för tiden rekommenderade vi alltid lugn och vila, vi sa i princip att det inte var bra att träna i samband med pågående behandling, berättar Yvonne Wengström.

Men så började det dyka upp studier som pekade på att det tvärtom kunde vara något positivt med fysisk aktivitet. År 2009 var Yvonne Wengström hemkommen från en treårsperiod som professor i Skottland. Stärkt av nya kunskaper började hon bygga upp en samarbetsgrupp tillsammans med specialister inom andra fält som fysiologi och molekylärbiologi. Det blev stommen i en forskargrupp med ambitionen att kunna svara på patienternas frågor.

Tio år senare visar resultaten från deras forskning att patienter med bröstcancer har allt att vinna på att prioritera sin motion. I en studie som kallas OptiTrain, som startade 2013, studerades effekterna av två träningsprogram: högintensiv intervallträning kombinerat med antingen styrketräning eller med konditionsträning två gånger per vecka under de 16 veckor som cellgiftsbehandlingen pågick. Kontrollgruppen fick en allmän rekommendation att träna men fick inte ta del av det specifika tränings-

Namn: Yvonne Wengström Titel: Professor i omvårdnadsforskning vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet. Ålder: 59 Familj: Man och två söner, fyra barnbarn.

Motto: The only constant thing in life is change.

Så kopplar jag av: Segling, att vara nära naturen. Jag älskar att segla mot en oändlig horisont och låta vinden bestämma riktningen.

Förebild: Ingalill Rahm Hallberg, professor emerita vid Lunds universitet. Hon har utvecklat och drivit vårdvetenskaplig forskning nationellt och internationellt med fokus på interventionsstudier.

Bästa forskaregenskaper: Vetgirig och envis. Kan man inte gå till höger prövar jag att gå till vänster eller kanske rakt fram.

programmet eller det stöd som de andra kvinnorna fick. Mätningar av aktivitetsnivåerna visade att kontrollgruppen hade motionerat mindre.

– Båda träningsgrupperna uppgav att de hade bättre livskvalitet och de angav färre symtom som exempelvis smärta. De var också sjukskrivna i mindre omfattning och återgick tidigare till jobbet efter sjukdomsperioden. Vi såg också en tydlig mildrande effekt på den svåra form av trötthet som drabbar många cancerpatienter, så kallad fatigue.

Träningsgrupperna var också inlagda på sjukhuset i mindre omfattning jämfört med kontrollgruppen under cellgiftsbehandlingsperioden. Allra bäst effekt fick kvinnorna som ägnade sig åt kombinationsträning, berättar Yvonne Wengström.

Exakt vad effekterna av träning beror på har Yvonne Wengströms forskargrupp inte svarat på, men träningen verkar motverka de negativa effekterna av behandlingen.

– Cellgifter bryter ju ned cancerceller men även andra friska celler i kroppen.

Träning däremot bygger upp kroppen, bland annat såg vi att muskelcellerna blev större, och att fler små blodkärl bildades i motsats till hos kontrollgruppen, säger hon. Vi håller just nu på med att analysera blodprover från patienterna för att se om träning kan påverka den inflammatoriska processen under och efter cellgiftsbehandlingen. Vi studerar även om och hur stor påverkan inflammatoriska markörer har på cancerrelaterad trötthet, fatigue, som man ännu inte vet vad det beror på, säger hon.

Effekterna av träning på själva tumören har Yvonne Wengström inte studerat i sin forskning.

- Prognosen verkar snarast förbättras av träning enligt annan forskning men vad det beror på är oklart. Det finns studier både på möss och människor som tyder på att ökad blodcirkulation kan göra att cellgiftsbehandlingen fördelas effektivare, säger hon.

I LÅNGTIDSUPPFÖLJNINGAR har Yvonne Wengströms forskargrupp också sett att de positiva effekterna av att ha tränat under behandlingen kvarstår både ett och två år efter avslutad behandling. Det kan bland annat förklaras av att vanan att träna håller i sig.

- När patienterna väl upptäckt hur bra de mår av träningen är det många som fortsätter.

” Cancerpatienter har samma barriärer mot träning som alla andra. ” Idag finns runt 800 internationella studier om träning och olika former av cancer som gjorts på över 50 000 patienter. Alla kan träna, det är aldrig för sent att börja och biverkningarna är inte värre än träningsvärk. Bäst effekt hade de som aldrig tränat förut. Det där låter ju lätt. Men är det verkligen så självklart att prioritera motion mitt i den fysiologiska och psykologiska kris som en cancerbehandling innebär?

– Cancerpatienter har samma barriärer mot träning som alla andra. Det saknas tid, ork och motivation. I vår studie hade vi en träningsfysiolog och en sjuksköterska som peppade patienterna att ta sig till träningen och det hjälpte många gånger. I samma anda håller vi just nu på att utveckla en app där man skapar sin egen avatar som förhoppningsvis kan ge motsvarande stöd.

Men Yvonne Wengström nämner också något hon kallar teachable moment.

Vid en existentiell kris – som det innebär att drabbas av en livshotande sjukdom – öppnar sig ofta ett inlärningsfönster då vi känner extra stark motivation att göra livsstilsförändringar.

– Patienten känner att hen vill ta hand om sig själv på bästa vis och vill veta allt om hur det bör ske. Då är det viktigt att sjukvården är redo att stötta och coacha patienten så att hen kan prioritera fysisk aktivitet, säger hon.

DET KRÄVER UTBILDNING av både allmänhet och hälso- och sjukvårdpersonal, något som Yvonne Wengström satt igång med på flera fronter. Det handlar om att öka kunskapen generellt om träningens positiva effekter men

Yvonne Wengström om …

ENERGISK

Att gå 14 000 steg per dag är lätt gjort när man jobbar på olika delar av ett stort sjukhus.

också lite mer specifika frågor kring just cancer och träning.

Yvonne Wengström arbetar just nu med att försöka införa stöd till träning för cancerpatienter i stor skala i sjukvården.

– Det är dags att erbjuda träning som en del av behandlingen mot cancersjukdom för alla patienter, menar hon.

För att lyckas med implementeringen

…träning som religion Alla ska inte bli elitidrottare. Det handlar mer om att hitta träningsformer som du tycker är roliga och som du får in i just din vardag. Hatar du att springa?

Gör något annat.

…jämställdhet och möjlighet till träning Jag har sett kvinnor från mindre jämställda miljöer som förväntas sköta hemmet trots sin sjukdom och därför inte hinner med träning.

kommer det att krävas att även politiker förstår vinsterna med detta på samhällsnivå så att resurser kan skjutas till. Men det är på individnivå som Yvonne Wengström hittar sin egen motivation.

– Det är fint att se hur träningen gör kvinnorna gladare, starkare och piggare.

Det kan betyda så oändligt mycket att få uppleva hälsa trots att man är sjuk.

…att vara periodare Ett tag gick jag på yoga, en period var det styrketräning. Numera försöker jag gå minst 14 000 steg per dag. Det viktigaste är att man rör på sig och får till en pulshöjande aktivitet.

…vikt och träning Många som drabbas av cancer går upp i vikt. Men vi kunde se i en studie att träning motverkade detta eller till och med ledde till att vissa patienter gick ned i vikt.

Medicinsk Vetenskap №3–2019

33

På djupet Prostatacancer

Jakten på säkra svar MUSTASCHTÄTT

Movember är en kampanj för mäns hälsa. Mustaschodling i november har blivit en symbol för frågan.

Alla verkar vara överens om att screening är det enda sättet att minska dödligheten i prostatacancer, men hittills har de diagnostiska metoderna varit för dåliga. Forskarna arbetar för att kunna ställa säkrare diagnos, bland annat med hjälp av artificiell intelligens.

Text: Fredrik Hedlund Illustration: Amanda Berglund

34

Medicinsk Vetenskap №3–2019

Medicinsk Vetenskap №2–2019

35

På djupet Prostatacancer

ROSTATACANCER ÄR DEN vanligaste cancerformen i Sverige. Cirka 10 000 män får varje år diagnosen att jämföra med de omkring 8 000 bröstcancerdiagnoser som ställs varje år. Tittar man på dödligheten blir skillnaden ännu större. Strax över 1 400 kvinnor avled i bröstcancer under 2017 medan det var cirka 2 350 män som dog i prostatacancer samma år.

Det är svårt att förebygga prostatacancer, den främsta kända riskfaktorn är ålder. Det finns en del belägg för en viss ärftlighet då sjukdomen är vanligare i vissa familjer, men det kan eventuellt förklaras av en ökad benägenhet att testa sig bland de med en nära släkting som drabbats av prostatacancer.

I studier har det dock visat sig att risken varierar ganska mycket mellan olika befolkningsgrupper där afroamerikaner har den högsta risken, vita i USA och Europa har en medelrisk och asiater, särskilt japaner, har den lägsta.

Att omgivning och livsstil ändå spelar en roll har visats i studier av japanska immigranter som kommer till USA där den initialt låga risken successiv stiger hos den första och andra generationen japaner som föds i USA. Men det är, trots det, i princip omöjligt att påverka risken för prostatacancer med sin livsstil. Forskarna har inte på något övertygande sätt kunnat visa vad man ska göra. Det har gjorts en del forskning på kostens betydelse där främst tomater, sojabönor, linfrö, råg, grönt te och granatäpplejuice har föreslagits ha en viss skyddande effekt, men resultaten är allt annat än tydliga. Ett högt intag av mejerivaror och multivitamintablet-

36

Medicinsk Vetenskap №3–2019

DET ENDA SÄTTET att minska risken att dö i prostatacancer är därför att hitta tumören så tidigt att den kan behandlas. Eftersom tumören inte ger några symtom förrän det är för sent är det som upplagt för allmän screening, likt den mammografi som görs för att tidigt hitta bröstcancer. Men det har ännu inte införts i Sverige – eftersom diagnostiken är för dålig.

Sedan mitten av 1990-talet har det varit möjligt att göra ett så kallat

PSA-prov där man mäter halten prostataspecifikt antigen, PSA, i blodet.

Problemet är att PSA-värdet inte är särskilt specifikt för prostatacancer och testningen resulterar i ett antal problem (se separat artikel sidan 43 ).

Ett problem är överdiagnostisering.

– Ungefär en tredjedel av alla som idag får en prostatacancerdiagnos får den i onödan, säger Henrik Grönberg.

Det innebär ett cancerbesked med all den oro det för med sig, men det innebär också att ett beslut om eventuell behandling måste fattas. Vid prostatacancer som inte har spritt sig är behandlingsalternativen antingen att operera ut prostatakörteln eller att stråla ihjäl tumören. Båda behandlingarna är effektiva, men har en ganska hög risk att även leda till biverkningar som inkontinens och/eller impotens. Om PSA-testet leder till en diagnos i onödan är också behandlingen och alla biverkningar i onödan.

Men det är inte det enda problemet.

– Med dagens diagnostik missar vi säkert också 30-40 procent av de som har en prostatacancer som skulle behöva behandlas. Många pratar om överdiagnostiken, men underdiagnostiken är ett lika stort problem, säger Henrik Grönberg.

DAGENS DIAGNOSTIK FÖR

prostatacancer är alltså inte tillräckligt bra. Det är därför Socialstyrelsen upprepade

Artificiell intelligens kan ställa diagnos dygnet runt.

Foto: Stefan Zimmerman

P

ter verkar kunna öka risken medan det för fett i maten, särskilt för animaliskt fett, finns ganska många studier som pekar på en förhöjd risk samtidigt som det finns ungefär lika många studier som inte kan visa någon riskökning alls, vilket gör tolkningarna svåra.

– Vi kan inte äta bättre, springa mer eller röka mindre. Det finns inga riskfaktorer som vi kan påverka. Dessutom finns det inga symtom förrän cancern har spridit sig, säger Henrik Grönberg, professor i cancerepidemiologi vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet samt överläkare och ansvarig för Prostatacancercentrum vid S:t Görans sjukhus i Stockholm.

Foto: Stéfan Estassy

” Yoga har hjälpt mig” ”När jag var 55 år var jag på vårdcentralen i ett helt annat ärende och läkaren tyckte att det var lika bra att göra en fullständig hälsokontroll när jag ändå var där. Några veckor senare kom det hem ett brev som sa att PSA-värdet var för högt, det låg på 10-11 och jag visste inte ens vad PSA var för något.

Efter ett drygt år av biopsier och nya prov hittade läkarna en cancer. Jag reagerade inte särskilt på beskedet, ingen chock eller något sådant. För mig var operation det självklara valet, bara ta bort skiten så man blir frisk.

Efter operationen gick jag på ett rutinåterbesök. Läkaren berättade då att cancern hade spritt sig till sädesblåsorna. Då kändes det som en dödsdom.

Jag började med strålbehandling, som inte fungerade. Då fick jag antiandrogener som skulle hjälpa i tre till fem år, sa läkarna. Behandlingen fungerade HANS jättebra och efter två år var PSAJOELSSON värdet nere under 0,1. Men jag Ålder: 69 år Familj: Gift och har två barn drabbades av biverkningar. och sex barnbarn.

Dels en trötthet som gör att jag Vad: Lever med diagnosen måste sova en stund på dagen, lokalt avancerad prostatacancer sedan år 2007. men värst är en slags kronisk muskelfästesinflammation i bröstmuskulaturen. Vi gjorde därför ett uppehåll i behandlingen på ett år för att sedan starta den igen när värdet stigit och så har vi alternerat sedan dess.

Innan jag blev sjuk var jag ganska fysiskt aktiv, åkte Vasaloppet, sprang och orienterade, men behandlingen gjorde att jag fick ont i bröstet när jag sprang så jag tvingades hitta något annat. Det blev yoga, det har hjälpt mig.

Nu är det elva år sedan jag startade behandlingen och jag har precis börjat en ny omgång.

Det är viktigt att förstå att det inte behöver vara en dödsdom att få ett cancerbesked. Du dör inte imorgon och sannolikt inte dagen efter det heller. Min behandling fungerar fortfarande och under den här tiden har det dessutom kommit ganska många nya läkemedel så det finns hopp.”

Berättat för: Fredrik Hedlund

Medicinsk Vetenskap №3–2019

37

På djupet Tuberkulos

” Första frågan: Kommer han att överleva?”

Foto: Rebecka Uhlin

”Den första frågan man ställer sig som kvinna med en man som har fått prostatacancer är: Kommer han att överleva?

Sedan är nästa fråga hur det blir med samlivet, eftersom det kanske aldrig blir som förr. Det händer att kvinnan lämnar mannen, men det är inte särskilt vanligt.

De flesta kvinnor inser att nu är läget så här och då får vi göra det bästa av det. Det går att få samlivet att fungera utan att det fungerar, om man säger så.

Det gäller att hitta varandra igen och det är något som varje par måste komma fram till på sitt sätt. Och det kan vara svårt att prata om eftersom det kan finnas en CHRISTINA ÖRUM del prestige i att fixa det Familj: Delsbo, lever ihop med här. Men mitt råd är att Torsten Sundberg sedan 30 år.

Vad: Hennes man Torsten fick inte vänta för länge med besked om prostatacancer år 2001. att försöka. Numera finns Han grundade prostatacancerförockså hjälpmedel och eningen ProLiv Stockholm och Christina driver Närståendemediciner att ta till. Men gruppen inom föreningen. generellt tror jag att det här med potensen är ett större problem för männen än för kvinnorna. Kvinnorna tänker mer på att få männen att överleva och äta en bra kost.

Torsten bestämde sig tidigt för strålbehandling och inte operation. Han tänkte att det lät enkelt och bra, en strålbehandling och så var det klart, men så enkelt var det inte. Före strålbehandling ges en hormonbehandling som gör att mannen tappar sin lust, medan kvinnan har sin kvar. Torsten blev samtidigt lättretlig, fick vallningar och ville inte att jag skulle ta på honom eller vara för nära. Det upphörde så småningom, men det var en svår och jobbig tid, kanske det jobbigaste i hela den här resan.”

Berättat för: Fredrik Hedlund

38

Medicinsk Vetenskap №3–2019

Foto: Ulf Sirborn, Johan Adelgren, Åsa Deleau Wiklund

Prostatacancer På djupet gånger har sagt nej till att införa en allmän screening för prostatacancer.

Senast i höstas var frågan uppe och beskedet blev återigen nej trots att det är visat att en allmän screening skulle rädda liv – priset i form av biverkningar är fortfarande för högt.

Men Socialstyrelsen har fått kritik för sitt ställningstagande och många menar att myndigheten har en för snäv syn på frågeställningen.

– När Socialstyrelsen sa nej till screening så var frågeställningen om screening är bättre än inte screening. Men det är inte en relevant jämförelse eftersom det redan pågår en slags oorganiserad masscreening.

I Stockholm har omkring hälften av alla 70-åringar testat sig de senaste två åren, säger Olof Akre, professor i urologi vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet och överläkare och chef för prostatacancerflödet vid Karolinska universitetssjukhuset.

Han berättar att det tas en stor mängd PSA-prov i Sverige, men dagens PSA-prov tas på ett sätt som är allt annat än optimalt. Många testas som inte behöver medan andra som skulle kunna ha nytta av ett PSA-prov inte får det eftersom de inte efterfrågar det. I flera regioner, bland annat Stockholm, förbereds nu istället för organiserad prostatacancertestning där män i rätt ålder kommer att få information om testet, bjudas in att testa sig på ett strukturerat sätt, men sedan själva får bestämma om de vill komma eller inte. En utveckling som han stödjer.

– Ett organiserat testningsprogram skulle strukturera upp testningen så att det blir ordning i handläggningen.

Det kommer att öka nyttan och kostnadseffektiviteten, men också minska skadan av testning, säger Olof Akre.

SAMTIDIGT PÅGÅR DET en hel del arbete för att komma fram till en diagnostisk metod som är tillräckligt bra för att införa en allmän screening.

Henrik Grönberg har utvecklat testet Stockholm 3 som är ett blodprov som utöver PSA även mäter ytterligare markörer, både andra proteiner och

” Det är ett problem att det finns ett mått av subjektivitet i bedömningarna.” genetiska markörer. I en stor studie omfattande närmare 60 000 män kunde han redan 2015 visa att det nya testet kunde minska det totala antalet vävnadsprov med 32 procent och antalet vävnadsprov som saknade cancer, och alltså togs i onödan, med 44 procent. Samma år startade studien Göteborg 2 där man bjuder in 40 000 män i västsverige och kombinerar PSA-prov med en magnetkameraundersökning av prostatan för att styra vävnadsprovtagningen på ett bättre sätt än vad som görs idag. Syftet är att minska både överdiagnostiseringen och underdiagnostiseringen.

Vissa resultat väntas komma nästa år, men det slutliga resultatet väntas inte förrän år 2035.

En liknande studie är även igång med Stockholm 3-testet där 25 000 män bjuds in till en kombination av Stockholm 3-testet och magnetkamerastyrd vävnadsprovtagning kallad Sthlm3MRI. I en mindre studie på drygt 500 patienter, som publicerades i Läkartidningen förra året, såg Henrik Grönberg och hans forskargrupp att kombinationen fungerar och minskar det totala antalet biopsier som behöver tas samtidigt som fler män med behandlingskrävande prostatacancer hittades. Den stora studien leds av Tobias Nordström, forskare vid institutionen för kliniska vetenskaper, Karolinska Institutet och överläkare på Danderyds sjukhus. Och syftet är att nå fram till ett screeningbeslut.

– Vår målsättning är att minst lika många män med behandlingskrävande cancer ska upptäckas med den nya metoden jämfört med den gamla och att vi samtidigt kan bespara män från riskfyllda utredningar och onödiga diagnoser. Förhoppningen är att med den här studien erbjuda evidens så att Socialstyrelsen ska kunna ta ställning till om det är av värde att införa scre-

ening, säger han.

Resultatet väntas redan nästa år.

Och Socialstyrelsen har flaggat för att myndigheten kommer att ta upp frågan igen när det finns nya data att ta ställning till så det är inte omöjligt att ett beslut om screening mot prostatacancer ligger ganska nära i tiden.

Enligt Henrik Grönberg finns det dock redan data som visar hur det kommer att gå. Hälsoregionen i Stavanger i Norge gick för två år sedan över från PSA-prov till Stockholm 3-testet. Där har man redan använt magnetkamera för att styra vävnadsprovtagningen i fem år så de kan visa vad som händer när PSA-provet byts mot Stockholm 3-testet, allt annat lika.

– Det var mycket mer dramatiska effekter än vad de hade trott. De hittade ungefär dubbelt så många kliniskt signifikanta cancrar och minskade antalet små snälla tumörer med 30-40 procent, säger han.

Vissa menar att Henrik Grönberg är extra positiv till Stockholm 3-testet eftersom han som upphovsman till testet har flera patent på det, men det tycker han är en okunnig kritik.

– Det är så systemet fungerar. Vi måste ta patent för att det överhuvudtaget ska kunna bli en produkt. Det är en viktig del i det uppdrag som vi har som forskare att kommersialisera våra upptäckter så att de kommer patienterna till nytta. Sedan får andra bedöma vetenskapen, om det är bra eller inte. Men siffrorna är så tydliga och kommer även från andra forskare än mig så jag känner mig ganska trygg i det, säger han. ÄVEN STEGET EFTER blodprov och vävnadsprov behöver förbättras för att öka säkerheten i diagnoserna. Bedömningen av vävnadsproven, eller biopsierna, som görs av speciella patologer har visats ha ganska stor variation mellan olika patologer och till och med för samma patolog vid olika tillfällen.

– Det är ett problem att det finns ett visst mått av subjektivitet i bedömningarna både när det gäller diagnostiken och graderingen av prostatacancerns allvarlighetsgrad, säger Lars Egevad, professor i patologi vid institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet och överläkare Medicinsk Vetenskap №3–2019

39

På djupet Prostatacancer

MEN DE EXPERTBEDÖMDA bilderna tillsammans med de över 80 000 biopsier som blev resultatet av Stockholm 3-studien, där Lars Egevad själv bedömde samtliga prov, har även kommit till nytta på annat sätt.

Tillsammans med en forskargrupp under ledning av Martin Eklund, docent i biostatistik vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet har Lars Egevad använt materialet för att träna upp en AI, artificiell intelligens.

– Utvecklingen av AItekniken har gått väldigt fort de senaste åren i synnerhet när det gäller bild och mönsterigenkänning. De viktigaste orsakerna är att det har kommit allt kraftfullare datorer under de senaste 5-7 åren och att det finns mer tillgänglig data att träna AI-systemen på. Det har vi använt för att skapa en AI som kan läsa av biopsier från män som testas för prostatacancer, säger Martin Eklund.

Och i utvärderingar har maskinen visat att den fungerar förvånansvärt bra.

– När det gäller gradering av prostata40

Medicinsk Vetenskap №3–2019

cancerns allvarlighet ligger AI:n i samma spann som de internationella experterna, vilket är oerhört imponerande, och när det gäller diagnostiken, att avgöra om det är cancer eller inte, är AI:n alldeles sanslöst bra, säger Lars Egevad.

Den artificiella intelligensen är fortfarande under utvärdering i studier, men planeras att sättas in i kliniskt bruk redan i början av nästa år. Men Lars Egevad vill tona ned de värsta science fiction-associationerna direkt.

– Ibland lyfts det fram att artificiell intelligens ska ta över diagnostiken och helt ersätta den mänskliga inblandningen och det är väl möjligt att något sådant kan komma någon gång, men man måste ha klart för sig att det

Lästips Några aktuella lästips om prostatacancer.

Carina Danemalm Jägervall & Ola Bratt Sex, samliv & prostatacancer (2019) Maria Björkman (red) Prostatan – det ständiga gisslet? (2018) Peter Örn Prostatacancer – en bok om hopp (2016)

är en väldigt lång väg dit, säger han.

Istället är tanken att låta AI:n selektera fram de bilder som kan innehålla cancer och sortera bort de som säkert inte har cancer.

– Man får då ett säkerhetssystem, lite som de som finns i bilar där man får varningar och hjälp, men det är fortfarande föraren som kör. Det blir ett säkerhetssystem för att hjälpa patologen att inte missa förändringar. Då kan man få en väldigt hög nivå av säkerhet och i princip inte behöva missa några cancerfall, säger han.

I Martin Eklund och Lars Egevads AI-projekt har de tränat den artificiella intelligensen mot patologernas bedömningar. Sådana algoritmer kan möjliggöra kvalitetssäkring och effektivisering, men aldrig bli bättre än den bästa patologen.

Olof Akre driver en studie där han använder data från det nationella prostataregistret som startade 1998. Han har tillsammans med sin forskargrupp plockat ut 2 200 män som har avlidit i prostatacancer och matchat dem med lika många patienter som inte avlidit och håller nu på att analysera om deras vävnadsprover. Tanken är sedan att låta en artificiell intelligens tränas på att känna igen patologimönster för tumörer hos de som avlidit och de som inte gjort det och förhoppningsvis se något nytt.

Foto: Privat

vid Karolinska universitetssjukhuset.

Han har bland annat skrivit de två senaste upplagorna av WHO-klassifikationen för prostatacancerpatologi och är huvudförfattare till de internationella riktlinjerna kring hur vävnadsprov ska tolkas.

Han har engagerat sig mycket i frågan om den stora variationen i patologernas bedömningar. Han har bland annat satt upp en internationell bilddatabas på internet där ett 20-tal av de mest framstående patologerna i världen har lagt upp biopsibilder och var för sig graderat dem utan vetskap om hur andra har bedömt dem.

Bilderna var från början dolda för alla utom de deltagande patologerna, först när de hade nått en konsensus i sin bedömning blev bilderna publika.

– Tanken är dels att standardisera graderingen av prostatacancer och dels att använda bilddatabasen vid utbildning av nya patologer. Det går nu att gå in och testa sig själv och det har använts av ett mycket stort antal patologer i världen, säger han.

Många som skulle ha nytta av det får inget PSA-test idag, eftersom de inte efterfrågar det.

ALS På djupet

” En dag ska jag dö, alla andra dagar ska jag leva”

Foto: Rebecka Uhlin

”Först kommer livet, sedan kontinensen och sist potensen, sa min läkare till mig. Jag hade precis fått veta att jag hade prostatacancer.

Jag hade haft mina misstankar och hade därför läst in mig på sjukdomen. När beskedet kom så var jag bestämd att jag ville ha en operation. Jag ville ha ut det ur min kropp, bara bort med det.

Nu har det gått sex år och det går inte en vecka utan att jag tänker på att jag har varit sjuk. Det finns en sorg i att ha varit sjuk, men den har mer övergått till en tacksamhet för att jag lever och en förskjutning i mitt förhållningssätt mot att värPETER ÖRN dera de små sakerna i livet. Ålder: 65 år Mitt råd till alla som drabbas Familj: Gift och har två barn. är; Lär dig mer om din sjukdom Vad: Botad från prostatacancer och var en aktiv patient i mötet ”tills annat kan bevisas”. Har skrivit om sina erfarenheter i med din läkare. För läkaren boken ”Prostatacancer – kommer att ställa dig inför flera en bok om hopp”. val, exempelvis operation, strålning eller att vänta. Behandlingarna kan ge biverkningar som inkontinens och impotens.

Inkontinens kan vara svårt att acceptera.

Det kan till och med bli ett socialt trauma så man inte vill vara bland folk.

Impotens påverkar sexlivet som är en viktig del i en relation med den närhet och ömsinthet som följer med. En viktig lärdom är att man måste prata om det och inte vända sin partner ryggen. Kärlekslivet kan ta sig andra uttryck.

Under hela mitt liv har jag varit väldigt rädd för döden. Prostatacancern öppnade slussarna för min rädsla, men gjorde också att jag vågade se döden i ögonen och till och med planera min egen begravning. Och sedan vänder döden i dörren och då hör jag inom mig min doktors ord; ”Livet först…”. Jag är mer livsbejakande idag än vad jag var förut.

Dödsrädslan finns där, men den har bleknat.

Jag tänker nu att en dag ska jag dö, men alla andra dagar ska jag leva.”

Berättat för: Fredrik Hedlund

Medicinsk Vetenskap №3–2019 №2–2019

41

” De allra flesta testar sig för att få reda på att allt är bra. Man har inte förberett sig på att man kan få en cancerdiagnos”

Dags för screening inte bara för bröstcancer utan även för prostatacancer?

Med bättre diagnostik kan det bli verklighet.

– Om man tränar AI:n mot död istället för mot patologens bedömning kan man hitta och kvantifiera morfologiska mönster som den mänskliga hjärnan inte upptäcker och då kan man förhoppningsvis prognostisera ännu bättre än idag, säger han.

NÅGOT SOM OCKSÅ måste göras innan det går att införa någon typ av screening är att höja kunskapsnivån om prostatacancer i befolkningen. Det menar Yvonne Brandberg, psykolog och professor i vårdvetenskap med fokus mot onkologi vid institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet. Hon och hennes forskargrupp gjorde en studie av de män som bjöds in att delta i Henrik Grönbergs första Stockholm 3-studie. De skickade ut ett frågeformulär till 10 000 män tre månader innan de blev inbjudna till ett Stockholm 3-test och undersökte sedan skillnaderna mellan de som 42

Medicinsk Vetenskap №2–2016 №3–2019

accepterade inbjudan och de som inte gjorde det.

– Det vi kunde se var att de som inte kom och gjorde testet hade mindre oro, sämre hälsa och mindre kunskap.

Vi tror att det kan vara en socioekonomisk fråga, vet man mer så oroar man sig också mer, säger Yvonne Brandberg.

Men hon framhåller att det fanns en stor okunskap om prostatacancer i båda grupperna.

– Färre än hälften svarade rätt på de frågor vi ställde om prostatacancer i båda grupperna. Och det var inga svåra frågor, säger hon.

Hon menar att innan man fattar beslut om att testa sig så måste man vara fullt informerad och känna till konsekvenserna vid olika utfall.

– De allra flesta testar sig för att få veta att allt är bra. Man har inte förberett sig på att man kan få en cancerdiagnos, säger hon.

I sin roll som psykolog har hon

MYCKET FORSKNING SOM görs nu syftar till att förbättra diagnostiken av prostatacancer för att möjliggöra en organiserad eller allmän screening.

Men det pågår också en hel del forskning för att förbättra behandlingen när en diagnos väl är ställd.

– Prostatacancer har legat långt efter andra cancerformer och därför finns det fortfarande mycket tyckande när det gäller valet av behandling. Ett bra exempel är valet av strålning eller kirurgi.

Istället för att kombinera dessa som man gör inom många cancerformer så får patienterna ofta antingen det ena eller det andra, säger Olof Akre.

Han driver sedan 2014 en stor studie vid 23 centra i hela Skandinavien som har ambitionen att visa om det är kirurgi, strålning eller kombinationen som är den bästa behandlingen vid lokalt avancerad prostatacancer. Hittills är 550 patienter inkluderade av de totalt 1 200 som planeras. Tyvärr kommer de slutgiltiga resultaten att dröja ända till år 2032.

– Ska man svara på vilken behandling man överlever bäst på vid prostatacancer så måste man ha en lång uppföljning. Cancern är oftast så långsam i sin tillväxt så det går inte att göra en snabb studie av det. Men vi tittar ju också på livskvalitet och de siffrorna

Foto: Cancerfonden, Ulf Sirborn

många gånger mött män som beskriver beskedet om att de har prostatacancer som en chockartad upplevelse.

– Först tänker man ”Det här händer inte mig” sedan är ordet ”cancer” det enda man hör och det är detsamma som döden. Många beskriver det som att de fick en smäll som de inte var beredda på, det flesta tror ju inte att det ska drabba dem, säger hon.

Efter det hamnar man lätt i ett slags kaos och det är alltså då man förväntas fatta avgörande beslut om man ska genomgå behandling eller inte, vilket inte är så lätt. Därför är det viktigt att ha satt sig in i frågeställningarna och tänkt igenom hur man vill göra innan man låter testa sig, menar hon.

har vi ett till två år efter genomförd behandling så vi kommer att kunna jämföra biverkningarna av behandlingarna mycket tidigare, säger han.

Den allvarligaste formen av prostatacancer är när cancern har tagit sig ur prostatan och spridit sig i kroppen, metastaserat.

– Cirka 2 500 män får diagnosen metastaserande prostatacancer varje år. Dessa män kommer tyvärr att dö med sin sjukdom, ingen blir frisk idag.

Förloppet kan dock i vissa fall vara långsamt, och ganska många män lever med sjukdomen så pass länge att de hinner dö av någon annan orsak, säger Johan Lindberg, senior forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet.

Det går att bromsa cancern med hormonbehandling i några år, men sedan börjar den växa igen.

Då finns det fortfarande några ganska dyra läkemedel kvar att testa. En patient hinner normalt få några ytterligare behandlingar, men färre än hälften av patienterna svarar bra vid varje nytt behandlingsförsök, resten får bara biverkningar.

Johan Lindberg driver därför en studie där han i vanliga blodprov försöker hitta biomarkörer i DNA från tumören som kan förutsäga vilka patienter som kommer att svara och inte. Studien har en så kallad adaptiv design vilket innebär att styrningen till olika behandlingar kommer att förändras under studiens gång beroende på hur det går för patienterna.

– Studien lär sig av tidigare utfall för att så snabbt som möjligt hitta fungerande kombinationer av biomarkörer och behandlingar, säger Johan Lindberg.

Dessutom kommer det gå att inkludera nya behandlingar som är på gång och jämföra dem med befintliga.

Det bästa en medelålders man kan göra i nuläget är att lära sig mer om prostatacancer och de test som finns.

Förr eller senare kommer kunskapen komma till användning.

– Du har en möjlighet att minska din risk att dö i prostatacancer, men det finns en kostnad kopplad till detta och du behöver fundera över om du är beredd att betala det priset, säger Olof Akre.

Därför är frågan om PSA-prov inte så enkel Det prov som idag används i Sverige för att testa för prostatacancer är det så kallade PSA-provet. Det är enkelt att ta, men konsekvenserna av det kan vara svåra att bära. Provet hittar inte säkert all cancer och kan samtidigt indikera cancer där ingen finns vilket kan leda till både behandling och biverkningar i onödan.

PSA står för prostataspecifikt antigen och är ett protein som tillverkas i prostatakörteln och som gör spermierna rörligare efter utlösning. En liten mängd av proteinet cirkulerar dock i blodet och går enkelt att mäta med ett vanligt blodprov. Sedan blir det svårare.

PSA-värdet kan nämligen vara förhöjt av flera andra orsaker än prostatacancer – vanligast är så kallad godartad prostataförstoring, en inflammation i prostata, så kallad prostatit, eller sviterna efter en urinvägsinfektion. Ett förhöjt PSA-värde är därför bara en indikation till fortsatt utredning.

Nästa steg är att ta vävnadsprover, så kallade biopsier, från prostatan för att försöka hitta en eventuell tumör.

Biopsierna tas idag i ett standardiserat mönster med tio till tolv nålar spridda över prostata i hopp om att hitta cancer i något eller några av proven. Här finns det flera problem och felkällor. Dels kan själva biopsierna resultera i en infektion i prostatan, som i värsta fall kan leda till en blodförgiftning, dels måste varje biopsinål bedömas av en patolog där bedömningarna har visat sig variera, dels kan biopsinålarna helt missa tumören.

Ovanpå detta kommer det faktum att tumörer i prostatan kan växa med väldigt olika hastighet där en ganska stor andel växer så långsamt att de aldrig vållar mannen några egentliga problem.

Samt att de behandlingar som finns alla har en ganska hög risk

för biverkningar.

– Det finns ju patienter där man hittar prostatacancer, behandlar tumören och patienten får inga egentliga biverkningar. Det är inte den vanliga patienten, men säg kanske 30 procent av de som opereras och lika många som strålas. Men en betydande andel av patienterna kommer att få bära antingen erektionsstörning eller inkontinens eller båda två efter behandlingen, säger Olof Akre.

Läkarna kan visserligen ganska väl se i biopsierna hur aggressiv tumören är. Något som har en avgörande betydelse för om tumören ska behandlas eller inte.

– Om det är en väldigt ful tumör kanske man kan acceptera att förlora vissa funktioner medan om det är en halvful tumör så kanske man istället vill vänta och behålla de funktionerna. Men en del patienter blir väldigt oroliga av diagnosen och vill oavsett riskavvägningen göra maximalt.

Då kan man hamna i att man låter sig behandlas för en rätt mild tumör med liten risk att dö i förtid men samtidigt väldigt stor risk att påverka livskvaliteten, säger Olof Akre.

En man i 50-årsåldern som står inför att ta ett PSA-prov har följande utfall han kan ställas inför: 1. Lågt värde, i stort sett ingen risk.

Lätt, inget behöver göras.

2. Högt värde, hög risk för cancer.

Lätt, fortsatt utredning krävs.

3. Mittemellan, oklar risk. Svårt, leva med en misstänkt cancer eller gå vidare med utredning och behandling eventuellt med biverkningar som följd.

Medicinsk Vetenskap №3–2019

43

Aktuellt på KI För fler tips om aktiviteter på Karolinska Institutet

ki.se/ kalender

Föreläsning Tourette’s syndrome: Aetiology, NOV consequences and clinical interventions Lorena Fernandez De La Cruz, forskarassistent vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.

När: 19 november kl 16.

Var: Konferensrum Leo, KIND, Gävlegatan 22B, våning 8, Stockholm.

19

Konferens Sveriges möte för Alzheimerforskning vid NOV Karolinska Institutet Mötet är öppet för alla intresserade av forskning om Alzheimers sjukdom och kommer att samla forskare från hela Sverige. Syftet med mötet är att få en translationell diskussion om hur man förebygger, diagnostiserar och behandlar Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar.

När: 20 november kl 8:30-17.

Var: Aula Medica, Nobels väg 6, Campus Solna.

Anmäl senast 30 oktober via ki.se/kalender För information, kontakta: Mia.Lindskog@ki.se

20

Föredrag: Forskare på Bokmässan Psykopati, utmattSEP ningssyndrom, känslohantering. Forskare vid Karolinska Institutet ger ut böcker om många intressanta ämnen. Lyssna på flera av dem på årets Bok & Bibliotek.

När: 26-29 september, se bokmassan.se.

Var: Svenska Mässan, Göteborg.

26

Forskarfredag Forskarfredag Stockholm bjuder på SEP en diger utställning för allmänheten. Möt forskare från bland annat Karolinska Institutet, upptäck ny teknik, experimentera.

När: 27 september kl. 9-15.

Var: AlbaNova universitetscentrum, Roslagstullsbacken 21, Stockholm.

27

44

Medicinsk Vetenskap №3–2019

Föreläsning Forskare pratar psykologi OKT Att känna sig sjuk – vad betyder det? Mats Lekander, professor vid Stockholms universitet och Karolinska Institutet, pratar om hjärnan, om inflammation och om hälsoångest.

När: 7 oktober kl. 18.15.

Var: ABF-huset, Sveavägen 41.

Fri entré.

7

Jubileumsevent Medicinsk Vetenskap fyller 25 år!

OKT Kom och lyssna på Karolinska Institutets forskare som föreläser om kroppens mysterier. Det blir också tävlingar och aktiviteter och möjlighet att fråga experterna direkt. Välkommen!

När: 9 oktober kl 16-19.

Var: Biomedicum 1, Solnavägen 9, Solna. Läs mer på ki.se/MV25

9

Seminarium Miljöfaktorers betydelse för OKT hjärt-kärlsjukdom Flera forskare vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet har bidragit till rapporten som sammanfattar aktuell kunskap om hur miljöfaktorer, inklusive faktorer i arbetsmiljön, kan bidra till att orsaka hjärt-kärlsjukdom.

När: 15 oktober kl 14-16.

Var: IMM-salen, Institutet för miljömedicin, Nobels väg 13, Solna.

Anmälan kan ske via: ki.se/kalender

15

Konferens Spetspatienter Sveriges första naNOV tionella möte av, med och om spetspatienter.

När: 18 november.

Var: Aula Medica, Nobels väg 6, Karolinska Institutet, Solna.

Anmäl via konferensspetspatienter.axacoair.se

18

Föreläsning: Hur mycket behöver vi sova och spelar DEC åldern någon roll?

Media är fulla av påståenden om hur mycket man måste sova, men vad vet man egentligen? Man hör också att sömnproblemen ökar och sömnlängden minskar med ökad ålder. Torbjörn Åkerstedt, professor vid Karolinska Institutet och Stockholms universitet reder ut frågan.

När: 2 december kl 18:15.

Var: ABF-huset, Sveavägen 41, Stockholm.

2

Foto: Annika af Klercker

Aktiviteter med Karolinska Institutet

Sjuk?

Eller är det bara inbillning? Professor Mats Lekander har intresserat sig för hjärnan och hur man upplever sin hälsa. Lyssna på honom den 7 oktober i ABF-huset.

ANNONS

DETTA ÄR EN ANNONS FRÅN PAXMAN

Behålla håret viktigt för cancerpatienters livskvalitet O

Ökad livskvalitet – fullföljd behandling Att behålla håret under cellgiftsbehandling ökar livskvaliteten och bidrar till att behandlingen fullföljs.

O

Inte bara för bröstcancer Produkten kan användas för alla solida tumörer, av både kvinnor och män.

O

Stor potential i Sverige PAXMANs skalpkylning finns hittills på nio svenska sjukhus, men tusentals patienter drabbas fortfarande av håravfall i onödan.

Håravfall är den biverkning som cellgiftspatienter oroar sig mest för då den oundvikligen gör sjukdomen synlig i vardagen. Därför skapade PAXMAN sitt marknadsledande skalpkylningssystem, och nu kan de allra flesta patienter undvika håravfall helt eller delvis.

– Allt fler börjar förstå vikten av att främja cellgiftspatienters livskvalitet för att de ska fullfölja behandlingen, och skalpkylning har visat sig vara en effektiv metod som uppskattas av både kvinnor och män. Exempelvis finns skalpkylning med i de behandlingsriktlinjer för bröstcancer som ges ut av den inflytelserika amerikanska organisationen NCCN, Produkten används idag av samtliga av vilket har bidragit till en kraftigt ökande de fem högst rankade cancercentren i USA samt vid ett stort antal cancercenter användning i USA, säger PAXMANs VD Richard Paxman. över hela världen. I Sverige erbjuds det bland annat av Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm samt Akademiska Universitetssjukhuset i Uppsala.

PROSTATACANCER drabbar 10 000 män VARJE ÅR.

SWISHA till Prostatacancerfonden

900 10 17

Varmt TACK!

OM SKALPKYLNIN G PAXMANs skalpkylning består av en mobil kylenhet och kylhättor som tillverkats i mjuk silikon för optimal passform. Produkten kan köpas in eller hyras för att minimera uppstartskostnaden.

Läs mer om PAXMAN och fördelarna med skalpkylning på www.paxman.se där det även går att prenumerera på bolagets nyhetsbrev.

p SPANA IN PROVA PA TANK EFTER!

Fredagen den 27 september - på en ort nära dig! www.forskarfredag.se

Vetenskap & Allmänhet

ANNONS

GE En Gåva till KarolinsKa institutEt Karolinska institutets vision är att på ett avgörande sätt bidra till att förbättra människors hälsa.

Med ditt stöd kan vi förverkliga visionen och fortsätta att göra skillnad.

Foto: Erik Cronberg

om du har frågor eller ideér rörande Karolinska institutets forskning och utbildning, kontakta oss på Development office. Vi berättar gärna mer om hur du kan vara en del av framtiden och bidra till nya genombrott för livet.

Ge din gåva via webben: ki.se/stodki

Vill du också bidra till nya

gEnoMbrott För liVEt™

Kontakta oss på Development office; telefon 08-524 800 00 eller development-office@ki.se, du kan även ge din gåva direkt via webben på ki.se/stodki

Vill du annonsera i Medicinsk Vetenskap?

Som annonsör i Medicinsk Vetenskap når du en stor läsekrets som är intresserad av medicin, forskning och hälsa. Upplagan är 26 200 och bland våra läsare finns förutom allmänt nyfikna personer exempelvis patienter, forskare, vårdverksamma, media, forskningsfinansiärer och lärare.

Kontakta: Jan Nilsson jan.medicinskvetenskap@telia.com

Forskarna svarar på dina medicinfrågor

Hur anpassar sig öronen?

Jag uppfattar det som att öronen anpassar sig till volym. Om jag till exempel skruvar ner ljudet på TV:n, så kan jag skruva ner mer efter en stund, och sedan ännu mer. Inbillar jag mig? / Gunhild Kullenberg

Foto: Istockphoto

Svar

Upplevelsen du beskriver känner troligen de flesta igen. Liknande anpassning sker i olika sinnen: Om vi går från en ljus utemiljö in i ett mörkt hus, så vänjer sig ögonen så att vi efter en stund upplever att vi ser bra utan att anstränga oss. Även luktsinnet vänjer sig till olika miljöer: Om vi tar oss direkt från polarvinterns kyliga understimulation av luktsinnet till en tropisk storstad känns dofterna först överväldigande, men blir snabbt mindre påträngande.

Förmågan att vänja sig vid sinnesintryck kallas för adaptation och hjälper oss att upptäcka och anpassa oss till förändringar i omgivningen. Forskningen har beskrivit fysiologiska mekanismer som bidrar till detta. I djurförsök har man till exempel observerat att nervsystemets signaler snabbt minskar när stimuleringen ges kontinuerligt.

När det gäller ljud så har det länge varit Tack för oklart exakt hur tillvänjningen sker. Men din fråga, du får spännande nog visar nyare försök att en inbunden nervceller i hjärnstammen kan anpassa anteckningsbok sin känslighet så att de följer just de hemskickad. / Redaktionen ljudnivåer med vilka de har blivit stimulerade under en viss tid. Vi hör alltså mer med hjärnan än med öronen.

Det är alltså ingen inbillning, utan din hörsel som anpassar sig till förändringar i ljudmiljön. När du skruvar ner volymen så upptäcker hjärnan en förändring i ljudets nivåvariationer och anpassar sig snabbt så att ljudet kan analyseras på bästa sätt.

/

Katrin Vonderschen adjunkt i audiologi Medicinsk Vetenskap №3–2019

47

F+S Medicinfrågor

Hur fungerar ASMR? Alltså det märkliga fenomenet där ”kittlingar i hjärnan” utlöses av ljud som till exempel viskningar. Finns det någon vetenskaplig förklaring? / Andreas

Svar

ASMR står för autonomous sensory meridian response men har även kallats ”hjärnorgasm”. Det kan beskrivas som en känsla av djup avkoppling i kombination med behagliga stickningar i huvudet, utlöst av triggers som lågmälda ljud eller lätt beröring och en känsla av att bli uppmärksammad. På internet finns mängder av videos avsedda att utlösa ASMR, men forskningen om fenomenet är begränsad.

Det finns belägg för att de hjärnområden som aktiveras vid ASMR också är 48

Medicinsk Vetenskap №3–2019

involverade vid beteenden som stärker samhörighet med andra. Hit hör exempelvis känsloladdad beröring, men också andra former av omsorg som förekommer mellan föräldrar och barn, romantiska partners eller vänner. Många ASMR-videor ger just en känsla av att bli uppmärksammad eller omhändertagen av någon.

Dessa hjärnområden och beteenden involverar neurohormoner som dopamin, oxytocin och endorfiner, vilka kan framkalla känslor av välbehag, avkoppling och sömnighet. Samma känslor brukar också rapporteras vid ASMR. Den pirrande känslan vid ASMR har också vissa likheter, både i hjärnaktivitet och i den subjektiva upplevelsen, med känslan av att få gåshud som en del personer kan uppleva vid musiklyssnande. Men individer som har upplevt båda sakerna menar ändå

/

Laura Crucianelli Forskare i neurovetenskap Henrik Ehrsson Professor kognitiv neurovetenskap

Foto: Istockphoto

Hur kan en viskning ”kittlas”?

att det är seperata fenomen som triggas på helt olika sätt.

En annan intressant aspekt är att individer som upplever ASMR tenderar att ha hög empatisk förmåga och stor “öppenhet för upplevelser” jämfört med individer som inte upplever ASMR, vilket indikerar att personligheten påverkar mottagligheten.

ASMR-känsliga individer rapporterar att ASMR hjälper dem att slappna av, hantera stress och ångest och somna lättare. Därför finns det ett intresse för att använda ASMR kliniskt. För att uppnå positiva effekter skulle en behandlare kunna använda förinspelade ASMR-triggers, till exempel video- och ljudfiler, eller själv utlösa ASMR hos en patient genom lätt beröring, mild röst och omhändertagande beteende. Kanske kan det bli ett alternativ till andra behandlingar för vissa patienter, men först behövs mer kunskap i ämnet.

F+S Träna för livet.

Smarta strån?

Hur vet kroppshår hur långt det ska växa? Till exempel, håret på mina armar slutar växa efter en visst längd, men om jag klipper det växer det tillbaka till samma längd som förut. / Martin

Svar

Förlänger motion livet?

Lever man längre om man tränar? / Martin

Foto: Istockphoto

Svar

Vi har underskattat den fysiska aktivitetens betydelse för hälsan och livslängden.

Den som är regelbundet fysiskt aktiv lever i snitt minst 10 år längre, sannolikt mer. Rörelse påverkar funktionen i alla kroppens organ som hjärta, hjärna, muskler, fettväv, skelett, mag-tarmkanal och hud. Inne i cellkärnan finns telomerer, den yttre änden på våra kromosomer.

Telomerlängd brukar användas som ett mått på biologisk ålder. Individer som är regelbundet aktiva brukar ha längre telomerer och studier har också visat att vi med ökad fysisk aktivitet kan förlänga våra telomerer, vilket talar för att långa telomerer inte är något ”medfött”.

Eftersom fysisk aktivitet har många olika grundläggande skyddande effekter minskar också risken för vanliga sjukdomar som hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes, demens och vissa cancerformer. Sådana sjukdomar leder ofta till ett kortare liv. Rörelsen är viktig för både fysisk och mental hälsa. Den som är fysiskt aktiv återhämtar sig lättare efter sjukdomar och skador.

Det finns ett stort antal studier som tydligt visar att det lönar sig att börja träna även senare i livet. Vissa hälsoeffekter kommer omedelbart och inom fem år har man sett att risken att bli sjuk och dö minskar signifikant jämfört med individer som fortsätter att vara inaktiva.

/

Mai-Lis Hellénius professor i allmänmedicin

Hårstrån på olika kroppsdelar har olika långa tillväxtfaser, och det bestämmer hårets längd. Till exempel växer hårstrån på huvudet i flera år, medan hårstrån på armarna bara växer under några månader. Hårstrån produceras i hårsäckar, eller hårfolliklar, och varje hårsäck producerar många hår under sin livstid. En hårsäck på din arm kan producera ett hårstrå under 30 dagar, vilket då blir 1 cm långt. När hårstrået slutar växa så vilar det en stund innan det lossnar - sedan producerar hårsäcken ett nytt hårstrå, även det tar 30 dagar. Så några månader efter att du har klippt håret på armen, kommer alla hårsäckar att tappa sina gamla (klippta) hårstrån och producera nya. Om dessa nya hårstrån växer i 30 dagar ger det en illusion av att det hår som klippts växer tillbaka till samma längd som tidigare.

Hos människor producerar hårsäckar hårstrån i ett mosaikmönster, det vill säga olika hårsäckar är inte synkroniserade utan de producerar hår eller vilar oberoende av andra hårsäckar, så trots att alla hårsäckar kontinuerligt producerar hårstrån och sedan fäller dem, blir vi aldrig nakna.

/

Maria Kasper forskare vid Karolinska Institutet I samråd med Claire Higgins, forskare vid Imperial College London.

Fråga och vinn! Är du nyfiken? Skicka in din klurigaste fråga om medicin så letar vi rätt på en forskare som kan svara.

Bästa frågan vinner en inbunden anteckningsbok. Skicka din fråga till: medicinskvetenskap@ki.se eller Medicinsk Vetenskap, Kommunikationsavdelningen, Karolinska Institutet, 171 77 Stockholm

Medicinsk Vetenskap №3–2019

49

Topplistan Enligt USA:s nationella kunskapscentrum för ätstörningar, National Center of Excellence for Eating Disorders, har anorexi högst dödlighet av alla psykiatriska sjukdomar.

Anorexi både en psykiatrisk och metabol sjukdom ANOREXIA NERVOSA är en sjukdom

som kännetecknas av farlig undervikt, stark rädsla för viktuppgång och brist på insikt om hur allvarlig undervikten är.

En internationell grupp med fler än 100 forskare har nu i en ny studie undersökt hela genomet hos nästan 17 000 personer med anorexia nervosa och drygt 55 000 kontrollpersoner från totalt 17 länder i tre världsdelar.

50

Medicinsk Vetenskap №3–2019

Av dessa rekryterades 4 100 personer med anorexi och 4 000 kontroller från Sverige via det svenska kvalitetsregistret för ätstörningsbehandling: Riksät.

Förutom att forskarna fann åtta genregioner som skilde sig åt mellan personer med anorexia nervosa och kontrollindividerna så fann de även att den genetiska risken för anorexi överlappar med den genetiska risken för andra psykiatriska

sjukdomar som tvångssyndrom, depression och schizofreni. Detta var i viss mån väntat, men mer förvånande var att den genetiska risken för anorexi också överlappar med genetisk benägenhet till hög fysisk aktivitet. Det skulle kunna förklara att personer med anorexi tenderar att vara mycket fysiskt aktiva trots begränsat näringsintag. Ett annat intressant fynd var att den genetiska risken för anorexi var omvänt kopplad till den genetiska risken för övervikt, midjemått och mängden kroppsfett samt kopplad till ämnesomsättningen av socker och fett.

– Hittills har vi riktat in oss på de psykologiska aspekterna av anorexi, till exempel patientens strävan efter att vara smal. Men våra resultat visar tydligt att vi även bör uppmärksamma ämnesomsättningen för att förstå varför personer med anorexi även efter näringsbehandling ofta går ned i vikt igen till en farligt låg kroppsvikt. Att ämnesomsättningens roll inte har beaktats kan ha bidragit till sjukvårdens dåliga behandlingsresultat för denna sjukdom, säger studiens ledare Cynthia Bulik, professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet, och vid UNC School of Medicine.

Resultaten visar att avvikande ämnesomsättning kan ha genetiska orsaker och på så vis bidra till utveckling av sjukdomen, menar forskarna.

– Det är viktigt att ta hänsyn till både metaboliska och psykologiska faktorer när man söker nya behandlingsmetoder för denna potentiellt dödliga sjukdom, säger Mikael Landén, professor vid samma institution och ansvarig för den svenska delen av studien.

Genome-wide association study identifies eight risk loci and implicates metabo-psychiatric origins for anorexia nervosa Watson HJ et al. Medverkande från Karolinska Institutet: Leppä VM, Mattheisen M, Alfredsson L, Pedersen NL, Juréus A, Pearson JF, Lichtenstein P, Norring C, Padyukov L, Klareskog L, Landén M, Sullivan PF, Bulik CM Nature Genetics juli 2019

Foto: Ulf Sirborn

Ett urval av de senaste publikationerna från Karolinska Institutet i de mest ansedda vetenskapliga tidskrifterna.

Hormon­er ökade canceröverlevnad HORMONKÄNSLIG bröstcancer är den vanligaste formen av bröstcancer och innebär att tumören är beroende av det kvinnliga könshormonet östrogen för att kunna växa. Kvinnor som får sådan bröstcancer har en kvarstående långsiktig risk att drabbas av spridd cancer och dö. Forskare vid Karolinska Institutet har nu undersökt långtidsdata under 20 år för 336 kvinnor med så kallad Luminal A bröstcancersubtyp och 126 kvinnor med Luminal B bröstcancersubtyp som lottats att få antingen tamoxifenbehandling eller ingen hormonbehandling.

Resultaten visar att patienter med Luminal A-subtyp hade en relativt liten men långvarig riskökning för spridd cancer, och att tamoxifenbehandling signifikant minskade denna risk så lång tid som 15 år efter diagnos.

Patienter med Luminal B-subtyp hade hög risk för spridd bröstcancer under de första fem åren efter diagnos. Hos dessa patienter ledde tamoxifenbehandling till signifikant minskad risk under de första fem åren, men därefter avtog den skyddande effekten.

– Tamoxifenbehandling är gynnsam för båda dessa grupper av patienter, säger Linda Lindström, forskare vid institutionen för biovetenskaper och näringslära, som lett studien.

Assessment of Long-term Survival and Benefit from Tamoxifen Therapy in Patients with Luminal A or Luminal B Breast Cancer Yu NY, Iftimi A, Yau C, Tobin NP, van ’t Veer L, Hoadley KA, Benz CC, Nordenskjöld B, Fornander T, Stål O, Czene K, Esserman LJ, Lindström LS JAMA Oncology augusti 2019

Foto: Robert Silén , Ulf Sirborn

Hormonbehandling hjälper.

L I S TA

Fler nya topppublikationer Med hjälp av registret Swedeheart har livslängd efter aortaklaffsbyte studerats.

Ny kunskap om livslängd efter aortaklaffbyte VARJE ÅR genomgår ungefär 1 500 personer i Sverige ett kirurgiskt byte av hjärtats aortaklaff. En ny studie visar att dessa patienter har en kortare livslängd än normalbefolkningen.

Hos personer som hade genomgått byte av aortaklaffen innan de fyllde 50 år var förkortningen av livslängden 4,4 år jämfört med normalbefolkningen.

För opererade patienter i genomsnitt var den förväntade livslängdsförkortningen 1,9 år. Utan operation är dock medellivslängden två till tre år för dessa patienter.

Studien omfattade drygt 23 000 patienter som genomgått kirurgiskt byte av aortaklaffen i Sverige åren 19952013. Forskarna såg inga skillnader i förlust av livslängd mellan kvinnor och män.

– Nu kan vi informera patienter på ett bättre sätt om den långsiktiga prognosen efter operationen. Vi kan kanske också individanpassa vården bättre före och efter operation, säger studiens försteförfattare Natalie Glaser, läkare och forskare vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi vid Karolinska Institutet.

Ytterligare studier behövs för att undersöka skälet till den kortare livslängden efter operationen.

Loss in life expectancy after surgical aortic valve replacement: SWEDEHEART observational study Glaser N, Persson M, Jackson V, Holzmann MJ, Franco-Cereceda A, Sartipy U Journal of the American College of Cardiology juli 2019

Statiner kan förebygga levercancer Lipophilic statins and risk of hepatocellular carcinoma and mortality in patients with chronic viral hepatitis: Results from a nationwide Swedish population Simon TG, Duberg AS, Aleman S, Hagstrom H, Nguyen LH, Khalili H, Chung RT, Ludvigsson JF Annals of Internal Medicine augusti 2019 Psykiatrisk samsjuklighet bidrar till ökad dödlighet vid ADHD Association of psychiatric comorbidity in attention-deficit/hyperactivity disorder and the risk of premature death Sun S, Kuja-Halkola R, Faraone SV, D’Onofrio BM, Dalsgaard S, Chang Z, Larsson H JAMA Psychiatry augusti 2019 Oväntad effekt av MS-läkemedel Therapeutic efficacy of dimethyl fumarate in relapsing-remitting multiple sclerosis is linked with monocytic oxidative responses Carlström KE, Ewing E, Granqvist M, Gyllenberg A, Aeinehband S, Lind Enoksson S, Checa A, Badam TVS, Huang J, Gomez-Cabrero D, Gustafsson M, Al Nimer F, Wheelock CE, Kockum I, Olsson T, Jagodic M, Piehl F Nature Communications juli 2019 Mindre operationsmarginal lika säkert vid högriskmelanom 2-cm versus 4-cm surgical excision margin for thick ( >2 mm) primary cutaneous melanoma: long-term follow-up of a multicentre randomised trial Utjés D, Malmstedt J, Teras J, Drzewiecki K, Gullestad HP, Ingvar C, Eriksson H, Gillgren P The Lancet juli 2019 Ny förståelse för hur lungcancer sprider sig BACH1 Stabilization by Antioxidants Stimulates Lung Cancer Metastasis Wiel C, Le Gal K, Ibrahim MX, Arif Jahangir C, Kashif M, Yao H, Ziegler DV, Xu X, Ghosh T, Mondal T, Kanduri C, Lindahl P, Sayin VI, Bergö MO Cell juni 2019 Medicinsk Vetenskap №3–2019

51

Boktips

De medicinetiska gråzonernas historia Det så kallade Macchiariniärendet är en skandal som ingen någonsin vill se upprepas. Men har något liknande skett tidigare?

MEDICINSKA MORALER OCH SKANDALER Vetenskapens (etiska) gränser Motzi Eklöf (red)

JA, DET MENAR flera av författarna till en historisk antologi som beskriver tio medicinska kontroverser som har inträffat i Medicinska Sverige. Texterna är skrivna av forskare inom medicin- och veMoraler och tenskapshistoria, varav flera är knutna till Karolinska Institutet. skandaler - Syftet är inte att döma någon eller slå fast vad som borde Vetenskapens ha gjorts annorlunda. Vi vill komplettera historieskrivningen (etiska) gränser och hoppas kunna väcka etiska frågor som kan berika dagens Motzi Eklöf (red) diskussion kring vetenskapens, medicinens och etikens grän(Carlsson Bokförlag) ser, säger Motzi Eklöf, vård- och medicinhistoriker och bokens redaktör.

Varje kontrovers har sina särdrag, men det finns också återkommande teman.

Macchiariniärendet väckte exempelvis frågor om gränsen mellan vård och forskning, vilket även den så kallade Semb-affären gjorde 30 år tidigare (se kort text här intill).

Medicinetikerna Niklas Juth, Nils Lynöe och Gert Helgesson påminner i sitt förord om att medicinen inte bara är en vetenskaplig disciplin, utan också en uppsättning praktiska verksamheter med sina egna normer och värderingar. När nya forskningsetiska regleringar införs är det oftast i spåren av en skandal som synliggjort etiska brister och tvingat fram en förändring.

Boken sätter dagens kontroverser i ett större perspektiv och väcker frågan hur vi förhåller oss till både gårdagens och dagens medicinska verksamheter ur ett etiskt perspektiv.

Att alls känna till medicinhistorien är ett första steg, som Motzi Eklöf påpekar i sitt förord. Ola Danielsson Carlssons

52

Medicinsk Vetenskap №3–2019

Tre etiska fallstudier Mekaniska hjärtan När kirurgen Bjarne Semb i början av 1980-talet rekryterades till Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm fanns förhoppningar om banbrytande hjärttransplantationer.

Han gick ännu längre och inplanterade nyligen uppfunna konstgjorda hjärtan. Parallellt grodde en arbetsplatskonflikt som blev till en förtroendekris. Operationerna ifrågasattes: Var de rutinvård eller forskning utan etiktillstånd med patienter som försökskaniner? Författarna Olof Ljungström och Daniel Normark menar att man genom att återvända till Bjarne Semb bättre kan förstå händelserna kring Paolo Macchiarini.

Cancerläkemedlet THX Veterinären Elis Sandberg trodde att han med THX, ett injektionspreparat som han tillverkat av thymuskörtlar från kalv, var på väg att lösa cancerns gåta. Patienter vallfärdade till hans klinik i Aneby i Småland under 1960och 70-talen. Men enligt Socialstyrelsens saknade THX effekt och kunde vara farligt. Maria Josephson beskriver en omfattande konflikt mellan Elis Sandberg och hans patienter å ena sidan och myndigheter och professionen å den andra – två världar där begrepp som vetenskaplighet, nytta och risker uppfattades på helt olika sätt.

Experiment på Beckomberga sjukhus Ofrivilliga experiment på människor som är i underläge har förekommit upprepade gånger i historien.

I början av 1930-talet infekterades exempelvis nio patienter på Beckomberga mentalsjukhus med en könssjukdom, för att forskaren skulle kunna studera sjukdomsförloppet. Märkligt nog höjdes inga kritiska röster angående experimenten. Om det berättar Motzi Eklöf i sitt kapitel om avsaknaden av explicit forskningsetisk reflektion inom dåtida svensk medicin.

Foto: iStockphoto

Här tipsar vi om böcker skrivna av forskare vid Karolinska Institutet.

Gränsen mellan vård och forskning är ett återkommande tema i de medicinska kontroversernas historia.

FLER BOKTIPS

Oärlig, dominant, manipulativ och lögnaktig. Så kan en person med psykopati uppfattas. Men också stresstålig, djärv och extremt orädd. Så vad är en psykopat? I en ny bok försöker Karolina Sörman och Marianne Kristiansson besvara frågan.

Foto: iStockphoto

Ny bok nyanserar galna mytbilden HAN ÄR PSYKOPAT! Eller? Faktum är att det saknas en exakt definition av psykopati.

– Klart är att en person med psykopati har nedsatt förmåga till empati och ånger samt oförmåga att bry sig om konsekvenserna av sitt beteende. Men det är viktigt att förstå att psykoPsykopaten pati inte är en diagnos eller störning. Psykopatibedömning är verkligheten något som görs för vissa personer som är dömda för brott och bortom myten befinner sig inom rättssystemet, säger Marianne Kristiansson, professor vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolin- Karolina Sörman och Marianne ska Institutet, som tillsammans med kollegan Karolina Sörman Kristiansson skrivit en ny bok om psykopati.

(Natur & Kultur) Författarna vill nyansera bilden av ”psykopaten” som spritts i populärkulturen och vill hellre prata om psykopatiska drag. I boken ges exempel på scenarier som utspelas kring personer med olika varianter av psykopatiska drag. Alla fiktiva personer i boken är män och forskningen på området har också nästan uteslutande skett på kriminella män. Mycket kunskap saknas ännu.

De få studier som gjorts för att ta reda på om det går att ändra psykopatiskt beteende är av så låg kvalitet att frågan ännu är obesvarad.

– Det finns studier som tyder på att det kan gå att exempelvis träna empatisk förmåga, även om mer forskning behövs. Det skulle i så fall kunna bespara samhället både oro och pengar, säger Karolina Sörman. Cecilia Odlind

Man dör inte av stress, man slutar bara leva Selene Cortes och Marie Åsberg (Gothia fortbildning) Utmattningssyndrom är svårt att behandla men lätt att förebygga: Genom att ge möjlighet till återhämtning. Det slås fast i en ny bok där föreläsaren Selene Cortes personliga berättelse varvas med perspektiv från experten Marie Åsberg, senior professor vid Karolinska Institutet.

Livsutvecklingens psykologi Kristina Elfhag (Fri tanke) Vi utvecklas under hela livet, exempelvis när vi får familj eller gör karriär. Varje livsförändring kan ge oss ökad förståelse och nya perspektiv på oss själva, menar Kristina Elfhag, psykolog och forskare vid Karolinska Institutet i sin nya bok om livslång psykologisk utveckling.

Osteoporos Ingrid Bergström (red) (Studentlitteratur) Benskörhet utgör en av de avgörande riskfaktorerna för benbrott. I en ny bok behandlas orsaker, diagnostik och behandling samt ny forskning som visar att träning kan vara e kompletterande behandling. Redaktör är Ingrid Bergström, överläkare och forskare vid Karolinska Institutet.

Livsviktigt!

Kokboken Bästa maten för ett långt friskt liv Mai-Lis Hellénius (Tukan förlag) Mai-Lis Hellénius är professor emerita vid Karolinska Institutet och samlade redan 2018 sina bästa vetenskapligt grundade råd i denna kokbok. Nu har den utsetts till världens bästa kokbok i kategorin hälsa och nutrition i Gourmand World Cookbook Awards.

Medicinsk Vetenskap №3–2019

53

Ögonblicket Sten Nilsson

”Jag glömmer aldrig känslan” Professor emeritus Sten Nilsson minns när han gav försökspreparatet mot spridd prostatacancer till den allra första patienten. ”Det var med känslor av nyfikenhet och förväntan blandat med tyngden av stundens allvar som jag injicerade vårt försökspreparat Radium-223 i den första patienten någonsin. Det var en man i 75-årsåldern med grånat hår. Det här var år 2000 och vi befann oss i Radiumhemmets källare där strålbehandlingar utfördes. Det var ganska kärva lokaler, men jag minns att det rådde en mycket god stämning bland alla inblandade. Där fanns en fysiker som ansvarade för det radioaktiva, sköterskor som kopplade droppet och så jag och patienten.

Jag hade träffat patienten och hans fru flera gånger tidigare och diskuterat risker och möjligheter med behandlingen. Båda var väl införstådda med att det var en helt oprövad behandling, men då fanns det inget annat mot prostatacancer som hade spritt sig till skelettet. De var båda mycket positivt inställda till att försöka.

Fyra veckor senare kom han tillbaka och berättade att han hade betydligt mindre besvär av smärtor i skelettet och vi kunde också se en uppbromsande effekt i blodprov. Jag kommer aldrig att glömma den speciella känslan när vi förstod att det fungerade. År 2013 godkändes Radium-223 som läkemedlet Xofigo och är nu godkänt i 50 länder och har hittills använts av över 50 000 patienter. Effekten kan tyckas blygsam, i snitt lever patienterna 3-4 månader längre, men för vissa blir det längre och det är värdefulla månader. Nu håller vi på att utveckla en ny behandling mot spridd prostatacancer som kallas OsteoDex och även här verkar sjukdomen bromsas upp.”

Berättat för: Fredrik Hedlund Foto: Joel Nilsson

54

Medicinsk Vetenskap №3–2019

Namn: Sten Nilsson Titel: Professor emeritus vid institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet. Ålder: 71 år Aktuell med: Ligger bakom de båda behandlingarna mot spridd prostatacancer, Xofigo och OsteoDex.

ANNONS

Lyssna på Medicinvetarna – Karolinska Institutets podcast om medicin, forskning och hälsa.

Hör experterna döda myter och berätta begripligt om de senaste rönen.

Medicinvetarna finns där poddar finns eller på ki.se/medicinvetarna.

Följ oss också på Instagram.

Nytt avsnitt varannan onsdag!

MEDICINVETARNA

POSTTIDNING B

Nummer 3 / 2019

ANNONS

FRI ENTRÉ

25 år Medicinsk Vetenskap fyller 25 år! Redaktionen välkomnar alla läsare till ett jubileumsevent onsdag 9 oktober klockan 16–19. Kom och lyssna på Karolinska Institutets forskare som föreläser om frågor du undrat över. Det blir också tävlingar och aktiviteter och möjlighet att fråga experterna direkt. Välkommen!

KROPPENS MYSTERIER – EXPERTERNA REDER UT: HUR FUNGERAR PLACEBOEFFEKTEN? Karin Jensen

HUR VIKTIGA ÄR KROPPENS BAKTERIER? Lars Engstrand

HUR SKA MAN TRÄNA FÖR GOD HÄLSA? Jessica Norrbom

Onsdag 9 oktober kl 16–19 Biomedicum 1, Solnavägen 9 Läs programmet i sin helhet på ki.se/mv25 Ingen anmälan, först till kvarn. Föreläsningssalen rymmer 200 personer. Foto: Bildmakarna, John Sennett och iStock.

HUR HÄNGER SÖMN OCH HÄLSA IHOP? Torbjörn Åkerstedt