Hjärtinfarkt: Sämre uppföljande vård till de med lägre inkomst

Hög inkomst ger bättre hjärtvård

Joel Ohm har undersökt vad som påverkar vårdinsatserna efter en hjärtinfarkt. Resultatet visar ett tydligt samband mellan hög inkomst och bättre uppföljande vård.

Text: Magnus Trogen Pahlén Foto: Jonas Malmström

Människor som överlevt en hjärtinfarkt erbjuds ett fertal uppföljande insatser, såväl medicinering som fysisk träning och stöd att förändra sin livsstil. Men -trots dessa efektiva vårdinsatser upp nås behandlingsmålen generellt dåligt. För att ta reda på varför beslutade sig Joel Ohm i sitt avhandlingsarbete att följa upp cirka 30 000 män och kvinnor som drabbats av akut hjärtinfarkt mellan åren 2005–2013. Resultatet menar han var förvånande. – - Vi såg ett tydligt samband mellan so cioekonomisk status och risken för nya hjärt-kärlhändelser. Särskilt visade det sig att de med lägre inkomst inte deltog i hjärtrehabilitering i lika hög grad som höginkomsttagare, säger Joel Ohm.

Nu behövs ytterligare forskning för att utröna varför de med lägre inkomst inte nås av vården, menar han. Här kan fnnas faktorer som närheten till -rehabiliteringsenheter och kostna der kopplade till fysisk träning.

Avhandlingen visade även ett -oväntat svagt samband mellan upp nådda blodfettsnivåer, särskilt det -som kallas för det onda kolestero let, och risken för en ny hjärtinfarkt. – Vi lägger troligen för stor vikt vid nivån av det onda kolesterolet i vår riskbedömning två månader efter hjärtinfarkt, då i princip alla patienter -inledningsvis behandlas väl för det. Istäl let behöver vi utvidga vår riskbedömning till att omfatta socioekonomiska faktorer som utbildning och disponibel inkomst. -Han betonar också att hjärt-kärlsjuk domarna kan förebyggas bättre genom livsstilsförändringar tidigt i livet i form av bättre kost och mer motion.

Joel Ohm är nydisputerad forskare vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet.