Framsteg Kortintervjun
Hög inkomst ger bättre hjärtvård Joel Ohm har undersökt vad som påverkar vårdinsatserna efter en hjärtinfarkt. Resultatet visar ett tydligt samband mellan hög inkomst och bättre uppföljande vård. Text: Magnus Trogen Pahlén Foto: Jonas Malmström Människor som överlevt en hjärtinfarkt erbjuds ett fertal uppföljande insatser, såväl medicinering som fysisk träning och stöd att förändra sin livsstil. Men trots dessa efektiva vårdinsatser uppnås behandlingsmålen generellt dåligt. För att ta reda på varför beslutade sig Joel Ohm i sitt avhandlingsarbete att följa upp cirka 30 000 män och kvinnor som drabbats av akut hjärtinfarkt mellan åren 2005–2013. Resultatet menar han var förvånande. – Vi såg ett tydligt samband mellan socioekonomisk status och risken för nya hjärt-kärlhändelser. Särskilt visade det sig att de med lägre inkomst inte deltog i hjärtrehabilitering i lika hög grad som höginkomsttagare, säger Joel Ohm. Nu behövs ytterligare forskning för att utröna varför de med lägre inkomst inte nås av vården, menar han. Här kan fnnas faktorer som närheten till rehabiliteringsenheter och kostnader kopplade till fysisk träning. Avhandlingen visade även ett oväntat svagt samband mellan uppnådda blodfettsnivåer, särskilt det som kallas för det onda kolesterolet, och risken för en ny hjärtinfarkt. – Vi lägger troligen för stor vikt vid nivån av det onda kolesterolet i vår riskbedömning två månader efter hjärtinfarkt, då i princip alla patienter inledningsvis behandlas väl för det. Istället behöver vi utvidga vår riskbedömning till att omfatta socioekonomiska faktorer som utbildning och disponibel inkomst. Han betonar också att hjärt-kärlsjukdomarna kan förebyggas bättre genom livsstilsförändringar tidigt i livet i form av bättre kost och mer motion. 16
Medicinsk Vetenskap №3–2021
Joel Ohm är nydisputerad forskare vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet.
