Medicinsk Vetenskap nr 3 2021

En tidning från Karolinska Institutet Nummer 3 • September 2021 Pris: 50 kronor

L Ä N D RYG G S S M Ä R TA

Nästan alla drabbas av ont i ryggen IMPLEMENTERING

Lång väg från ny kunskap till patientnytta ARBETSMILJÖ

”Omtänksamt ledarskap är det bästa”

Bli ditt

smartaste jag!

Så kan du få bättre IQ – och ett längre liv

ANNONS NYHET! 2,5 M MOBIL GAVELSKÄRM

Keep it Clean

™

Kraven på en hygienisk närmiljö runt patienten blir viktigare hela tiden.

Keep it Clean är Silentias bidrag till minskad smittspridning. Silentias skärmsystem har stor fexibilitet och kan anpassas till vårdens alla miljöer.

Skärmarna är enkla att rengöra, fytta och fälla in.

Våra uppskattade mobila gavelskärmar har utökats med en bredare variant och fnns nu både som 1,5 m och 2,5 m.

EasyClean™ för optimal hygien på plats Alla våra produkter uppfyller strikta hygienkrav. Ytorna är lätta att rengöra på plats. Det går snabbt och minskar smittspridning på ett efektivt sätt.

Designa din egen skärm och få ett kostnadsförslag

hstd

På vår webb kan du använda vår konfgurator EasyScreenDesign™ för att ta fram din egen skärmlösning. Här kan du testa dig fram och välja skärmtyp, storlek, design och installation, så återkommer vi med ett kostnadsförslag.

silentia.se

Mobil dubbelskärm Mobilt vaccinationsrum Silentias fexibla hopfällbara skärmar gör det enkelt att skapa ett bra, avskärmat vaccinationsområde.

De uppfyller strikta hygienkrav och skärmarnas släta ytor rengörs snabbt mellan varje vaccination.

Vår mobila dubbelskärm är en fri­ stående skärmlösning med två vikskärmar monterade rygg mot rygg på en vagn. Finns i längd upp till 7,5 m. Tar minimalt med plats när den inte används.

Innehåll

№3—2021 Framsteg 7 8 12 13

Ny metod ger mer spindeltråd Det har hänt sedan stenåldern Lättare upptäcka självmordsrisk Närkoll på plåstret som kan ersätta sprutan 14 Tre faktorer som styr ditt liv 15 KI förbereder inför framtida hälsokriser 16 Hjärtinfarkt: Sämre uppföljande vård till de med lägre inkomst

I fokus 24 IQ: Så tränar du hjärnan 44 Perspektiv: Därför når mycket kunskap aldrig patienterna

37

Möt forskarna Bild: Emelie Asplund, Anders Kjellberg, Jonas Malmström, Martin Stenmark, Katrin Rodegast, Getty Images

18 Tre forskare väljer sina favoritmolekyler

Karl om sin ryggsmärta: ”Smärtfrihet känns inte realistiskt.”

30 Företagshälsoprofessorn: ”Det känns direkt vad det är för stämning på en arbetsplats” 54 Veronica Lindström – om vikten av ambulanshygien

På djupet: Ryggont

Omplåstrat.

Så kan spruträdda få hjälp.

13

34 Vanligt med smärtor i ryggen 41 Mia fck foglossning: ”Så fort bebisen var född fck jag mindre ont” 42 När själva smärtan är sjukdomen

Alltid i MV 10 I korthet 17 Utblick 22 Tidslinjen: Antikroppars historia 47 Frågor och svar 50 Topplistan 53 Boktips

Ambulanssjukvård. ”Hygienen har blivit bättre.”

24

Bra klimat.

Hon vet hur man skapar en god arbetsmiljö.

30

54

IQ. Så hänger hälsa och intelligens ihop.

3

Redaktören har ordet

K

ommer detta att pågå för alltid? Den frågan ställde jag mig när jag låg vaken på nätterna med ryggsmärta en period under småbarnsåren. Det var troligen alla barnlyft som orsakade problemet den gången och det gick tack och lov över.

Sedan dess har ryggen gjort ont lite här och var, då och då. Och jag är inte ensam – cirka 80 procent drabbas någon gång i livet av ländryggssmärta. På global nivå är ont i ryggen det tillstånd som orsakar störst sjukdomsbörda. Hemifrånarbete under pandemin har inneburit att många tvingats sitta i ergonomiskt tveksamma arbetsställningar och det har gissningsvis inte gjort saken bättre.

Därför ville vi skriva om forskningen på området.

Det visar sig att det väldigt sällan går att ange en orsak till smärtan, i de allra festa fall hittar man ingen strukturell förklaring. Ett viktigt budskap är dock att ryggont ytterst sällan beror på någon allvarlig sjukdom och att det inte är farligt att röra på sig. Tvärtom lyfts motion fram som en av de förebyggande och behandlande åtgärderna.

Ryggont är också ett vitt begrepp. Om man, som en av forskarna i vårt tema föreslår, istället skulle fokusera mer på den avgränsade grupp som lider av kronisk funktionsnedsättande ryggsmärta, då skulle patientgruppen troligen ges mer utrymme i forskningen. Och det vore kanske bra eftersom det fortfarande är mycket man inte vet kring hur man bäst hjälper dessa över 800 000 drabbade – bara i Sverige.

Att så många har ont i ryggen är lite av ett evolutionärt misslyckande, kan man tycka. Läs mer om vad evolutionen ännu inte löst – men också vad den lett till – i vår evolutionsspecial på sidorna 8-9.

Men att IQ ökat kraftigt under 1900-talet beror dock sannolikt inte på evolutionen utan på att vi fått näringsrikare mat och mer utbildning. Att gå i skolan länge och sedan fortsätta träna och stimulera hjärnan livet ut – det är ett av de bästa sätten att bli ditt smartaste jag, enligt forskarna i vår artikel om intelligens.

Själv tänker jag att mitt jobb med att göra denna tidning är ett sätt att hålla i gång geniknölarna. Att läsa om allt från d-faktorer och spindeltrådstillverkning till TACK! antikroppar Vi vill tacka alla er som deltog i Medicinsk och DNA-moVetenskaps läsarunderlekylens struksökning i somras. Läs tur kanske kan mer om resultatet på sidan 15. hålla igång dina en stund?

4

Medicinsk Vetenskap №3–2021

Medarbetare i detta nummer Katrin Rodegast Illustratör och papperskonstnär Katrin Rodegast är en prisvinnande illustratör och papperskonstnär från Tyskland.

I sin studio i Berlin skapar hon digitala och analoga illustrationer med pappersuttryck. Hennes verk går att hitta i internationella magasin, podcaster, webbsidor, animerade flmer – och nu även i Medicinsk Vetenskap.

Jonas Malmström Fotograf Jonas Malmström varvar frilansjobb med egna projekt, för det mesta i Sverige men även utomlands.

Det roligaste med jobbet är att träfa alla typer av människor. När han inte jobbar är han mest med sin familj.

Emelie Asplund Fotograf Emelie Asplund arbetar som frilansfotograf i Göteborg och tycker allra bäst om att porträttera människor i olika situationer. Hon vann Årets Bild med ett undervattensporträtt på 83-åriga Stina. De roligaste uppdragen är de vardagliga, för de ger ofta fna möten och oväntade bilder.

Dessutom: Alexander Donka, Anders Kjellberg, Ann Kjellqvist, Annika Lund, Maja Lundbäck, Magnus Trogen-Pahlén, Ulf Sirborn, Matilda Skoglöw, Martin Stenmark.

Foto: Joel Nilsson, Ragnar Schmuck, Henric Lindsten, Emelie Asplund

Cecilia Odlind:

Redaktionen Ansvarig utgivare Anna Maria Böök Kommunikationsdirektör, Karolinska Institutet Chefredaktör Cecilia Odlind 08–524 861 16 cecilia.odlind@ki.se Redaktör Ola Danielsson ola.danielsson@ki.se Kontakt E-post: medicinskvetenskap@ki.se Art Director Jesper Möller jesper.moller@ci.se Annonser Jan Nilsson jan.medicinskvetenskap@telia.com Redaktionsråd Erika Franzén, Johan Frostegård, Björn Högberg, Pernilla Lagergren, Daniel Normark, Jessica Norrbom, Mikael Rydén, Carolina Hagberg.

Prenumerera på Medicinsk Vetenskap

Beställ redan i dag 4 nummer för 200 kr

E-post: medicinskvetenskap@ki.se Webb: ki.se/medicinskvetenskap

Omslagsillustration Katrin Rodegast Tryck Lenanders Grafska AB Medicinsk Vetenskap ges ut av Karolinska Institutet och utkommer med fyra nummer per år.

ISSN 1104-3822 Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla.

I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Följ oss på Facebook! facebook.com/ medicinskvetenskap

Medicinsk Vetenskap №3–2021

5

ANNONS

Lyssna på Medicinvetarna – Karolinska Institutets podcast om medicin, forskning och hälsa.

Hör experterna döda myter och berätta begripligt om de senaste rönen.

Medicinvetarna fnns där poddar fnns eller på ki.se/medicinvetarna.

Följ oss också på Instagram.

Nytt avsnitt varannan onsdag!

MEDICINVETARNA

GE EN GÅVA TILL KarolinsKa institutEt Karolinska institutets vision är att på ett avgörande sätt bidra till att förbättra människors hälsa.

Med ditt stöd kan vi förverkliga visionen och fortsätta att göra skillnad.

Foto: Erik Cronberg

om du har frågor eller ideér rörande Karolinska institutets forskning och utbildning, kontakta oss på Development offce. Vi berättar gärna mer om hur du kan vara en del av framtiden och bidra till nya genombrott för livet.

Ge din gåva via webben: ki.se/stodki

Kontakta oss på Development offce; telefon 08-524 800 00 eller development-offce@ki.se, du kan även ge din gåva direkt via webben på ki.se/stodki

Vill du också bidra till nya

gEnoMbrott För liVEt™

Det senaste inom medicinsk forskning

Foto: Benjamin Schmuck

Bättre snurr på konstgjord spindeltråd Konstgjord spindeltråd kan förhoppningsvis användas för att reparera nerver och kanske skadade organ, men även som slitstarkt material utanför medicinens värld.

En forskargrupp vid Karolinska Institutet och Sveriges lantbruksuniversitet har nu utvecklat bättre metoder för att spinna konstgjord spindeltråd, vilket öppnar för en industriell användning.

– I den här studien har vi utvecklat en produktionsmetod som ger tio gånger mer spindeltrådsprotein än vad man tidigare någonsin kunnat åstadkomma, säger Anna Rising, senior forskare vid institutionen för biovetenskaper och näringslära, Huddinge, Karolinska Institutet.

Forskarna använder en biomimetisk spinnapparat, alltså en apparat som efterliknar hur spindeltråden produceras naturligt, utan de starka kemikalier som behöver tillföras med de festa andra metoder. Nu kan produktionen dessutom ske i TIPS! I avsnitt 57 av större skala. podden Medicin– Den mängd spindelstrådsvetarna berättar Anna fbrer som vi får fram per Rising mer om sin forskning på spinodlingsomgång är tillräckligt deltråd. för att spinna kontinuerligt i 75 timmar, vilket skulle resultera i en 125 kilometer lång fber. Vår process innebär ett stort steg framåt mot produktion av biomimetiska spindeltrådar för industriellt bruk säger Anna Rising. Materials Today, augusti 2021

Hållbara.

Forskarnas trådar är lika starka som tidigare, men tillverkas nu på ett mer miljövänligt och efektivt sätt.

Medicinsk Vetenskap №3–2021

7

Guide Människans evolution

Hänt sedan stenåldern Är vi stenåldersmänniskor i moderna kläder? Ja, på många sätt. Men evolutionen går alltid vidare.

Text: Ola Danielsson

Så funkar evolutionen Evolution innebär att en organisms egenskaper gradvis omvandlas. Det sker genom naturligt urval, det vill säga att gener som bidrar till att individer överlever och fortplantar sig i en viss miljö har större chans att föras vidare till nästa generation.

Människans längsta period Stenåldern är den långa arkeologiska period som började när de första människorna i Afrika började tillverka stenverktyg för 2,5 miljoner år sedan och slutade när bronsåldern tog vid för cirka 10 000 år sedan. Vår art av människa, Homo sapiens, uppstod för cirka 200 000 år sedan.

Stenåldern

Det mesta är sig likt Sedan stenålderns början har vi bland annat ställt oss upp, fått ett bra tumgrepp och tappat morrhåren. Vi delar dock större delen av våra gener med tidigare livsformer, som maskar, fugor och ja – stenåldersmänniskor. Men generna fnns i dag i nya varianter vilket har gett oss nya egenskaper.

8

Medicinsk Vetenskap №3–2021

Enligt vissa forskare har människans evolution accelererat de senaste 10 000 åren. En förklaring är att vi är fer i dag än någonsin tidigare, vilket innebär en ökad chans att nya fördelaktiga genvarianter uppstår någonstans i befolkningen.

Bild: Getty Images

Det går snabbare

Mindre hjärna

Lokala anpassningar

Länge växte människans hjärna, men de senaste 20 000 åren har den i stället krympt med ungefär en tennisbolls storlek. Huvudförklaringen är att människans kropp bllvit mindre grov och muskulös och därför behöver en mindre hjärna. Vissa forskare tror att hjärnan dessutom blivit mer energiefektiv.

Sedan människor vandrade ut ur Afrika för cirka 50 000 år sedan har anpassningar till många miljöer uppstått. Exempelvis: Malariaskydd. På den afrikanska kontinenten där malaria är vanligt, har också gener som skyddar mot malaria blivit vanligare.

Laktostolerans. Förmågan att bryta ner mjölksocker fanns inte hos stenåldersmänniskan utan har nyligen utvecklats hos befolkningar som höll sig med tamdjur.

Köldtålighet. Ökad ämnesomättning och högre blodtryck hos Sibiriens ursprungsbefolkning anses vara ett skydd mot kyla.

Syrerikt blod. Mutationer som ökar blodets syrebärande förmåga gör det möjligt att leva på hög höjd och har blivit vanligare bland befolkningen i Tibet de senaste 3 000 åren.

Ej löst Människokroppen är inte perfekt, bara tillräckligt bra för att leva ett tag och ha chans att skafa barn.

Här är några evolutionära halvmesyrer: MÄNS BRÖSTVÅRTOR Är helt onödiga men sitter nu där de sitter. Eftersom de inte gör någon skada får de vara kvar.

Läs mer om ryggont på sidorna 34–43.

DÅLIG RYGG En tredjedel av alla vuxna har ont i ryggen, men det har evolutionen inte haft någon anledning att fxa.

PÄLS HÄR OCH DÄR I stället för päls har vi numera kläder. Men hår på rätt ställen kan vara attraherande för vissa och fnns kvar i varierande grad.

Sentida smarthet Bronsåldern

Järnåldern

Under utveckling Evolutionen stannar inte, men kan ändra fart och riktning när omständigheterna förändras. Ett aktuellt exempel är att gener som minskar risken att dö i covid-19 sannolikt kommer bli vanligare med tiden.

Modern tid

Under 1900-talet ökade resultaten på IQ-test kraftigt över stora delar av världen. Men riktigt så snabbt jobbar inte evolutionen.

Snarare än genetik lyfter forskarna fram bättre näring och ökad utbildning som troliga förklaringar.

Läs mer om intelligens på sidorna 24-28.

Källor: Hugo Zeberg, forskare vid institution för neurovetenskap, Karolinska Institutet.

Human evolution is still happening – possibly faster than ever, The Conversation, maj 2020.

The Genomics of Human Local Adaptation, Trends in Genetics, juni 2020. If Modern Humans Are So Smart, Why Are Our Brains Shrinking?, Discovery Magazine januari 2011 Medicinsk Vetenskap №3–2021

9

Framsteg I korthet Forskningsnyheter hämtade från

ki. s e/nyheter

”Unga chefer, framför allt kvinnor, borde tvivla mindre på sig själva.”

Ett felaktigt fastställt faderskap, där en man på felaktiga grunder tros vara den genetiska pappan till ett barn, kan få konsekvenser för familjen i fråga, men även för samhället i stort.

Malin Mattson Molnar, forskare i organisationspsykologi vid Karolinska Institutet, som i enkätstudier sett att unga chefer, framför allt kvinnor, oftare utövar den typ av ledarskap som medarbetare uppskattar. Källa: Ingenjören

Oklar pappa. Utifrån tidigare studier med vissa utvalda grupper har det antagits att antalet felaktigt fastställda faderskap kan uppgå till så mycket som 20 till 30 procent.

– Det har dock saknats forskning som studerar detta på ett tillförlitligt sätt, säger Gustaf Edgren, huvudansvarig för studien och forskare vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet.

I den nya studien har forskarna sammanlänkat två olika register: en transfusionsdatabas som bland annat innehåller blodgruppsdata samt det svenska fergenerationsregistret som innehåller detaljerad information om släktskap, exempelvis vem som är registrerad mamma och pappa. Baserat på barn födda mellan 1930 och 2010, skapades närmare två miljoner så kallade familjeenheter med information om mammans, pappans och barnets blodgrupp.

– Vi använde två olika analysmetoder och båda visade på samma resultat. Förekomsten av felaktigt fastställt faderskap landade på ett medelvärde på 1,7 procent.

Det visar att frekvensen är betydligt lägre än tidigare antaganden, säger Torsten Dahlén, forskarstuderande vid samma institution och studiens försteförfattare.

Forskarnas resultat stämmer även överens med bland annat holländska och famländska släktforskningsmaterial där den uppskattade förekomsten av felaktigt fastställda faderskap ligger på mellan en och två procent.

Studien visar även att antalet felaktigt fastställda faderskap minskat gradvis sedan 1930-talet då sifran låg på ungefär tre procent. Forskarna såg också att felaktigt faderskap är vanligare bland föräldrar med en lägre utbildningsnivå.

Klåda. Minst 20 procent av alla barn och 3-10 procent av alla vuxna drabbas av atopiskt eksem. I svårare fall är sjukdomen förknippad med sänkt livskvalitet och ökad risk för depression och andra sjukdomar. Nu har forskare vid Karolinska Institutet utvärderat behandling med internetbaserad kognitiv beteendeterapi, IKBT, på 102 vuxna med atopiskt eksem. Studien tyder på att patienterna mår bättre efter IKBT jämfört med en kontrollgrupp som enbart fck traditionell behandling.

– Resultaten visade att deltagare som genomgick internetbaserad KBT hade signifkant mindre eksem, mindre klåda och mådde bättre jämfört med kontrollgruppen som erhöll instruktioner om sedvanlig vård vid atopiskt eksem, säger Maria Bradley, professor vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet, och studiens sisteförfattare.

Journal of Internal Medicine juli 2021

JAMA Dermatology maj 2021

Faderskapet – mer rätt än fel

10

Medicinsk Vetenskap №3–2021

Foto & illustration: Getty Images

Internetbaserad KBT hjälpte vid eksem

Billig metod hittar nya coronavirusvarianter Övervakning. För att identifera särskilt smittsamma eller farliga varianter av coronaviruset behöver arvsmassan, genomet, analyseras. Då är det viktigt att kunna sekvensera och analysera många prover på ett kostnadsefektivt sätt. Därför har forskare vid Karolinska Institutet och SciLifeLab utvecklat en ny billig metod, COVseq, som kan användas för övervakning av virusets arvsmassa i massiv skala.

– Vår metod kan redan nu användas för sars-cov2-övervakning och kan dessutom enkelt anpassas för andra RNA-virus, såsom infuensa- och dengue-virus, säger Nicola Crosetto, forskare vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, Karolinska Institutet, och studiens sisteförfattare. Nature Communications juni 2021

Autoantikroppar möjlig bidragande orsak till fbromyalgi

Illustration: Getty Images

Värk. Fibromyalgi drabbar

uppskattningsvis 2–4 procent av den svenska befolkningen och kännetecknas av långvarig ömhet och värk. Fungerande medicinsk behandling saknas.

Forskare vid Karolinska Institutet har nu tillsammans med ett brittiskt forskarlag identiferat en möjlig bidragande orsak till den svårbehandlade smärtsjukdomen fbromyalgi. I en studie på möss och mänsklig vävnad fann forskarna att fbromyalgipatienternas antikroppar spelade en viktig roll för utvecklingen av sjukdomssymtom.

– Vår studie tyder på att det fnns en autoimmun komponent i sjukdomsbilden hos patienter med fbromyalgi, och att dessa patienters antikroppar binder till celler som är en del av det perifera nervsystemet.

För att den globala övervakningen av sars-cov-2 ska fungera är det viktigt att kunna analysera många prover efektivt.

Det är en viktig upptäckt som utmanar den traditionella bilden av fbromyalgi som en sjukdom enbart i det centrala nervsystemet, säger Camilla Svensson, professor vid institutionen för fysiologi och farmakologi och en av studiens författare. Journal of Clinical Investigation juli 2021

Immunceller i gallvägar kartlagda Resurs. En forskargrupp

vid Karolinska Institutet har, i nära samarbete med kliniska forskare vid Karolinska universitetssjukhuset, karakteriserat var och en av de immunceller de hittat i gallgången från 125 patienter.

Forskarna jämförde immunceller från patienter med primär skleroserande kolangit (PSC), en allvarlig infammatorisk sjukdom i gallvägarna, med immunceller i gallvägarna från kontrollpersoner.

PSC-patienter hade en hög infltration av immunceller kallade neutrofler och Tceller, som tycktes samarbeta för att orsaka en infammatorisk miljö.

– Vår studie belyser inte

bara de immunologiska processerna vid PSC, den ger oss också viktiga detaljer om den immunologiska miljön i människans gallvägar. Det kommer att vara en viktig resurs för framtida studier av immunsvaret vid sjukdomar i gallvägarna, säger Niklas Björkström, läkare och immunologiforskare vid institutionen för medicin, Huddinge, som lett studien. Science Translational Medicine juni 2021

16

år efter att kvinnan som 14-åring drabbats av leukemi återtransplanterades delar av hennes äggstocksvävnad av forskare vid Karolinska Institutet. Med hjälp av IVF föddes sedan för första gången ett barn i Sverige av en kvinna som fått sin äggstocksvävnad nedfryst i barndomen. Nu väntar hon barn igen. Källa: Barncancerfonden

Kontakt med donator väckte många känslor Genetiska band. Sverige var

det första landet i världen som 1984 förbjöd anonyma spermadonatorer och gav barnen rätt att vid 18 års ålder få veta vem donatorn är.

I Sverige fnns drygt 800 vuxna som tillkommit med hjälp av öppen spermadonation, men få av dem har sökt den här informationen. Nu har forskare vid Karolinska Institutet undersökt hur sådana kontakter och relationer påverkar föräldrarna till dessa unga män och kvinnor. Resultaten bygger på intervjuer med 23 föräldrar (åtta föräldrapar och sju mammor).

– Mammorna var generellt mer positiva till att deras barn hade sökt information om donatorn och några tyckte att det var som att familjen hade blivit större.

Att se eller träfa donatorn väckte ändå en hel del frågor om betydelsen av genetiska band som föräldrarna inte varit förberedda på, säger Claudia Lampic, docent vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, och studiens sisteförfattare. Human Reproduction juni 2021 Medicinsk Vetenskap №3–2021

11

Framsteg Hallå där JOHAN BJUREBERG

är psykolog och forskare vid Karolinska Institutet och Stanforduniversitet.

Ökat hopp om att förutsäga självmord Trots omfattande forskning är det fortfarande svårt att förutsäga självmord. En ny studie ger hopp men mer kunskap behövs, enligt psykologen Johan Bjureberg.

Text: Ann Kjellqvist Foto: Jonas Malmström Ni har utvärderat ett test för screening av självmordsrisk, Columbia Suicide Severity Rating Scale. Vad såg ni?

– Vi såg en koppling mellan testresultatet och risk för suicid kort tid efter besök på psykiatrisk akutmottagning.

Det betyder att screeningverktyg kan fungera som ett underlag och komplement till en bredare suicidriskbedömning som föregår beslut om omhändertagande och behandling av patienten.

Varför är det svårt att förutsäga självmordsrisk?

– Vad som leder fram till att någon bestämmer sig för att ta sitt liv och sedan faktiskt tar sitt liv involverar ett samspel mellan en rad faktorer både inom och utanför den enskilda individen. Screeningverktyg fångar i regel upp enskilda kända riskfaktorer som på gruppnivå har visat sig ha ett samband med suicid men som på individnivå inte alltid säger så mycket.

Vi vet till exempel att tidigare suicidförsök och självskadebeteende är några av de faktorer som hänger starkast ihop med framtida suicid. Men de festa med erfarenhet av att skada sig själv försöker aldrig ta sitt liv och även personer

12

Medicinsk Vetenskap №3–2021

Tidigare självskadebeteende eller suicidförsök, suicid i släkten, depression och olika sociala omständigheter är riskfaktorer som är kopplade till ökad risk för suicid.

utan erfarenhet av att skada sig själva kommer att dö av suicid. Så den kanske främsta anledningen till att det är svårt att förutsäga suicidrisk är att det är ett komplext förlopp och beteende som är svårt att mäta på ett komplett sätt. För att vi ska lära oss mer om suicidrisk behöver vi följa ett stort antal personer över tid. Vi saknar fortfarande kunskap, trots omfattande forskning och många framsteg inom området.

Hur väl fungerar dagens verktyg?

- I regel fungerar de skattningsskalor som fokuserar på riskfaktorer för suicid ganska dåligt och har hög risk att både falskt identifera någon som suicidnära och att missa personer som faktiskt kommer att ta sitt liv. Ett alternativ är klinikerns subjektiva uppskattning men då fnns risken för fördomar, visar forskning. Det fnns också suicidrisk-

modeller som bygger på att man med hjälp av maskininlärning identiferar många olika variabler som tillsammans kan förutsäga vem som riskerar att dö till följd av suicid. Resultaten från den typen av forskning är lovande men fortfarande i sin linda.

Varför är det viktigt att kunna förutsäga suicidrisk?

– Många som dör till följd av suicid har haft kontakt med vården medan de fortfarande levde. Det betyder att det fnns en hypotetisk chans att stoppa tragedin från att hända. Om vi kan bli bättre på att förutsäga vem som löper risk för suicid kan vi också erbjuda omfattande insatser vid rätt tillfälle vilket ger potential att spara såväl ekonomiska som omätbara mänskliga kostnader.

Mer information om självmord och länkar till hjälplinjer och stöd fnns på ki.se/nasp

Närkoll på mikronålar Framsteg

Plåstret som kan ersätta sprutan Illustration: Anders Kjellberg Text: Ola Danielsson

Var?

Vad? Mikronålsplåster är en medicinteknisk produkt som kan användas för att leverera läkemedel in i kroppen i stället för med exempelvis en kanyl. Plåstret består av pyttesmå nålar tillverkade av en polymer fylld med läkemedel.

Används för behandling i huden med läkemedel som normalt inte tränger igenom huden.

Forskare vid Karolinska Institutet har nyligen visat att MRSAinfektion i huden potentiellt skulle kunna behandlas efektivt med mikronålsplåster i stället för att, som i dag, ge antibiotika intravenöst.

Hur? De ungefär 0.5 millimeter långa nålarna har en vattenlöslig spets som är laddad med läkemedel och frigör sitt innehåll under det yttersta lagret i huden.

Nålarna är så små att de inte når smärtreceptorerna vilket gör behandlingen relativt smärtfri.

Och? Mikronålar utnämndes till en av de 10 mest lovande teknologierna av World Economic Forum 2020.

De gör livet lättare för spruträdda personer och möjliggör mer precis behandling, samtidigt som de öppnar upp möjligheter för självadministrering av viktiga läkemedel som exempelvis vaccin.

Källa: Vancomycin-Loaded Microneedle Arrays against Methicillin-Resistant Staphylococcus Aureus Skin Infections. Jill Ziesmer m.f. Advanced Materials Technologies, maj 2021

Medicinsk Vetenskap №2–2021

13

Framsteg 3 × Faktorer som styr ditt liv Beslutsskärpan stiger med åldern.

Bokstavsfaktorn bakom bra beslut Obeslutsam? Då kanske du skulle behöva lite mer av d i dig, den hemliga ingrediensen som förenar duktiga beslutsfattare.

d

som visade sig vara oberoende av IQ. Beslutsskärpan ökade med ålder och med föräldrarnas utbildning. Dessutom var den stabil över tid bland de deltagare som gjorde om samma tester 18 månader senare.

Med hjälp av hjärnavbildning fann forskarna också ett samband mellan beslutsskärpa och funktionella kopplingar mellan många hjärnregioner, inklusive fera områden som tidigare har kopplats till beslutsfattande.

Beslutsskärpa handlar om hur individerna går till väga när de fattar beslut, inte nödvändigtvis att varje beslut visar sig vara det bästa. Kännetecknande för personer med högt d var att de fattade beslut på ett konsekvent sätt.

– Även om studiedeltagarna utförde enkla beslutsuppgifter tror vi

Smarthetsfaktorn

g

Liksom beslutsfattande består intelligens av förmågor inom olika områden, som matematik, språk eller att kunna tänka sig hur 3D-former ser ut när de roteras. I början av 1900-talet stod det klart att personer som är bra på ett slags intelligenstest ofta också är bra på ett annat. Sambandet kallas generell intelligens, eller g. Forskare har sedan visat att högt g förutspår gynnsamma utfall i livet, som hög utbildningsnivå. World Psychiatry maj 2020

14

Medicinsk Vetenskap №3–2021

att beslutsskärpa på samma vis kan påverka mer komplexa beslut, eftersom det handlar om hur långt in i framtiden människor tänker och hur impulsiva eller tillitsfulla de är, säger Marc Guitart-Masip, som arbetat med studien på Karolinska Institutet tillsammans med Benjamín Garzón, båda vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle.

Forskarna fann också att låg beslutsskärpa är förknippad med sämre sociala förmågor och kan kopplas till symtom på psykisk ohälsa. De föreslår därför att beslutsskärpa skulle kunna ha en roll i framtida psykiatrisk diagnostik av vissa patienter. Neuron maj 2021

Den mentala hälsofaktorn Olika former av psykisk ohälsa överlappar ofta.

Erik Petterson, forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik och hans kollegor har visat att olika mått på psykisk ohälsa därför kan vägas samman till en enda faktor för psykopatologi kallad p. Den förutsäger en patients prognos och behov av stöd lika träfsäkert som g förutsäger positiva utfall kopplade till intelligens. World Psychiatry maj 2020

p

Bild: Getty Images

FÖRMÅGAN ATT fatta beslut varierar mellan människor och kan ha stor inverkan på allt från ekonomi till hälsa. Men till skillnad från andra kognitiva förmågor, som exempelvis intelligens, saknas ett etablerat sätt att mäta beslutsförmågan och hur den varierar.

Nu menar forskare vid bland annat Karolinska Institutet att de har lyckats mäta en övergripande förmåga att fatta beslut som de kallar ”decision acuity”, ungefär: beslutsskärpa. Eller kort och gott d.

Studien omfattade 830 ungdomar i åldrarna 14–24 år som fck genomföra en rad beslutsfattande uppgifter kopplade till aspekter som risktagande, förtroende för andra människor och känslighet för vinster och förluster.

Totalt 32 olika mått sammanfördes för att avgöra individens beslutsskärpa,

Aktuellt Framsteg Karolinska Institutet stärker beredskapen inför kommande pandemier.

”I mediebruset är det så skönt med en riktig tidning, att läsa med en kopp te.”

Läsare av Medicinsk Vetenskap som uppskattar papperstidningsformatet.

Källa: Läsarundersökning 2021

Medicinsk Vetenskap väcker nya tankar Inspiration. Medicinsk Vetenskap

Ökad beredskap för kommande hälsokriser

Foto: Foto: Getty GettyImages Images

Ett nytt centrum ska förbättra förmågan att möta framtida hälsohot.

DEN 1 JULI 2021 etablerades ett nytt virtuellt center – Health Emergency and Pandemic Science Center – vid Karolinska Institutet.

– Det ska bidra till att vi kan ta ett tydligare och mer aktivt samhällsansvar och medverka till att stärka beredskapen inför nästa pandemi, säger rektor Ole Petter Ottersen.

Genom multidisciplinär forskning och utbildning ska centret bidra till förbättringar av den regionala, nationella och globala beredskapen för akuta hälsokriser och pandemier.

I detta ingår även att ha beredskap för att snabbt kunna ställa om Karolinska

Institutets verksamhet vid en akut hälsokris eller pandemi.

Uppbyggnaden av det nya centret ska ske etappvis. Det ska granskas under 2024 utifrån dess relevans för akuta hälsokriser och pandemier.

Därefter ska man på nytt ta ställning kring centrets verksamhet.

Tips! Den 30 september hålls ett digitalt seminarium om en rapport som tagits fram av SEP Världshälsoorganisationen, WHO: The Independent Panel for Pandemic Preparedness and Response.

Läs mer på ki.se/kalender

30

lockar till läsning, fördjupar medicinsk kunskap och är värdefull. Det tyckte läsarna som deltog i vår läsarundersökning i början av sommaren. Undersökningsföretaget Axánd samlade in svar via mejl eller telefon från cirka 400 av Medicinsk Vetenskaps läsare. Resultatet visade bland annat att de som svarat tycker att Medicinsk Vetenskap väcker nya tankar och ger inspiration. Många uppskattar tidningsformatet men några efterfrågar en digital version.

Flera önskar också att tidningen ska spridas och marknadsföras mer. Resultatet, som också innehöll många tips och önskemål om specifka ämnen, kommer att användas av redaktionen för att utveckla Medicinsk Vetenskap till en ännu bättre tidning.

96%

av dem som läser Medicinsk Vetenskap gav den betyget 4, 5 eller 6 på en sexgradig skala i sommarens läsarundersökning. Det gav ett snittbetyg på 5.3 av 6 möjliga.

Medicinsk Vetenskap №3–2021

15

Framsteg Kortintervjun

Hög inkomst ger bättre hjärtvård Joel Ohm har undersökt vad som påverkar vårdinsatserna efter en hjärtinfarkt. Resultatet visar ett tydligt samband mellan hög inkomst och bättre uppföljande vård.

Text: Magnus Trogen Pahlén Foto: Jonas Malmström Människor som överlevt en hjärtinfarkt erbjuds ett fertal uppföljande insatser, såväl medicinering som fysisk träning och stöd att förändra sin livsstil. Men trots dessa efektiva vårdinsatser uppnås behandlingsmålen generellt dåligt.

För att ta reda på varför beslutade sig Joel Ohm i sitt avhandlingsarbete att följa upp cirka 30 000 män och kvinnor som drabbats av akut hjärtinfarkt mellan åren 2005–2013. Resultatet menar han var förvånande.

– Vi såg ett tydligt samband mellan socioekonomisk status och risken för nya hjärt-kärlhändelser. Särskilt visade det sig att de med lägre inkomst inte deltog i hjärtrehabilitering i lika hög grad som höginkomsttagare, säger Joel Ohm. Nu behövs ytterligare forskning för att utröna varför de med lägre inkomst inte nås av vården, menar han. Här kan fnnas faktorer som närheten till rehabiliteringsenheter och kostnader kopplade till fysisk träning.

Avhandlingen visade även ett oväntat svagt samband mellan uppnådda blodfettsnivåer, särskilt det som kallas för det onda kolesterolet, och risken för en ny hjärtinfarkt.

– Vi lägger troligen för stor vikt vid nivån av det onda kolesterolet i vår riskbedömning två månader efter hjärtinfarkt, då i princip alla patienter inledningsvis behandlas väl för det. Istället behöver vi utvidga vår riskbedömning till att omfatta socioekonomiska faktorer som utbildning och disponibel inkomst.

Han betonar också att hjärt-kärlsjukdomarna kan förebyggas bättre genom livsstilsförändringar tidigt i livet i form av bättre kost och mer motion.

16

Medicinsk Vetenskap №3–2021

Joel Ohm är nydisputerad forskare vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet.

Utblick Framsteg ”Småomsorger kan göra stor skillnad.”

Ullakarin Nyberg, psykiater och suicidforskare vid Karolinska Institutet, sommarpratade i P1 om hur man kan jobba sig igenom svårigheter tillsammans med andra människor. Hon debuterar också den 9 september som radiovärd för programmet ”Livet med Ullakarin Nyberg”.

DYRT Alkoholmissbruk i Sverige beräknas kosta 103 miljarder kronor per år, varav 15 miljarder för vård och behandling.

Foto: Getty images

Efektivt med tolvstegsbehandling vid alkoholberoende Nyktert. Så kallad tolvstegsbehandling har god efekt vid skadligt bruk eller beroende av alkohol, enligt en systematisk forskningsöversikt av brittiska Cochrane som SBU, statens beredning för medicinsk och social utvärdering, har granskat och kommenterat.

Tolvstegsbehandling används av självhjälpsorganisationen Anonyma alkoholister, men även av fristående professionella, och syftar till att underlätta anpassningen till en nykter livsstil.

De ingående studierna har utvärderat tolvstegsprogram ledda av professionella.

Efekten uppnås dock till stor del genom att främja ökat deltagande i Anonyma alkoholister under och efter avslutad behandling.

När det gällde kontinuerlig nykterhet hade tolvstegsbehandling något bättre efekt än andra vanliga behandlingar såsom kognitiv bete-

Svårt men inte omöjligt att utrota viruset Covid-19. Kanske kommer

endeterapi och motivationshöjande behandling. För de festa andra utfallsmått hade de olika typerna av insatser dock likvärdig efekt.

Källa: SBU

mål, men bara när han bar glasögonen. Förbättringen var tillräckligt stor för att underlätta vardagen skriver forskarna, som menar att tekniken är lovande.

Nature Medicine, maj 2021

Blind återfck delvis synen Optogenetik. En patient som

var nästan blind till följd av Retinitis pigmentosa, en neurodegenereativ ögonsjukdom, har delvis fått sin syn tillbaka med hjälp av en ny avancerad genteknik. Med hjälp av ett genmodiferat virus tillförde forskare först ett ljuskänsligt protein som togs upp av nervceller i ögats näthinna som normalt inte reagerar på ljus. Sedan fck patienten bära speciella glasögon som översätter visuell information från omvärlden till ljusimpulser. Dessa kan sedan stimulera nervcellerna i ögat till att skicka nervsignaler till hjärnan. Efter sju månaders regelbunden träning kunde mannen urskilja och lokalisera olika före-

13 %

minskade försäljningen av antibiotika med under pandemiåret 2020, visar en rapport från Folkhälsomyndigheten och Statens veterinärmedicinska anstalt. Åtgärder mot covid-19 lyfts fram som den främsta förklaringen.

Källa: Folkhälsomyndigheten

mänskligheten behöva leva med sars-cov-2 i framtiden även om vi lyckas ta oss ur pandemin. Men det är inte helt orimligt att vi lyckas utrota viruset, menar Nya zeeländska forskare som har analyserat 17 faktorer som påverkar hur realistiskt ett sådant mål är. Deras lista inkluderar variabler som tillgång till vaccin och immunitetens längd, men också sociala, ekonomiska och politiska faktorer som påverkar mänsklighetens agerande. Efter att ha poängsatt varje faktor på en tregradig skala gör forskarna bedömningen att det är lättare att utrota sars-cov-2 än polio, men mycket svårare än smittkoppor.

Risk för nya virusvarianter och stora kostnader för vaccinering hör till de största utmaningarna, medan ett stort globalt intresse av att nå målet kan underlätta. Med utrotning menar forskarna att ingen längre smittas i världen till följd av medvetna åtgärder som inte längre behövs, något som tidigare endast har lyckats för smittkoppor. BMJ Global health

juli 2021 Medicinsk Vetenskap №3–2021

17

Tre forskare och deras favoritmolekyl

”Förmåganatt ändra form gör DNA-helixen ännu vackrare” ”Våra kromosomers DNA är oerhört dynamiskt. Gener läses av eller blir tystade, DNA-skador uppstår och CAMILLA lagas, kromosomerna fördubbBJÖRKEGREN las inför celldelningen för att Titel: Professor vid sedan fördelas in i dottercelinstitutionen för biovetenskaper lerna. Alla dessa processer och näringslära samt institutionen påverkas av SMC-proteinför cell- och molekylärbiologi, Karolinska Institutet. komplex. De består av en hel Forskar om: Kromosomfamilj komplex som organidelning och stabilitet. serar kromosomerna genom Favoritmolekyl: DNA. att formera dynamiska länkar mellan två DNA-regioner. Fungerar SMC-komplexen inte som de ska störs utvecklingen från embryo till människa, och risken för cancerutveckling ökar.

Att säga att SMC-komplex är min favoritmolekyl är dock lite som att säga att favoritprylen är skidor utan att inkludera tanken på snö. Så mina favoriter är SMC-komplex och DNA, eller snarare den dynamik som uppstår dem emellan.

Många ser DNA-molekylens skönhet i dubbel-helixens form och det faktum att den lagrar livets kod på ett stabilt och efektivt sätt. Det blir nu allt tydligare att det pågår en kommunikation mellan DNA och SMC-komplex. Att DNA-spiralen inte är ett passivt tvinnat rep som hanteras av en uppsjö proteiner, utan påverkar sin egen organisation och funktion genom att förändra sin struktur. Denna förmåga att ändra form gör DNA-helixen än mer vacker, och utgör mitt vetenskapliga fokus.

SMC-komplexen upptäcktes på 1990-talet under forskning kring kromosomernas separation vid celldelning, och efter min disputation jobbade jag i en av upptäckarnas labb i Wien. I dag vet man att komplexen fnns i de festa organismer och ofta i fera varianter. I människan fnns det tre, och vi kartlägger det SMC-komplex som är minst utforskat.”

18

Medicinsk Vetenskap №3–2021

De ser skönheten i det allra minsta

Mycket medicinsk forskning kretsar kring små beståndsdelar av vår kropp.

Men små molekyler kan ha stor betydelse för hälsan. Möt tre forskare som presenterar varsin favorit.

Berättat för: Magnus Trogen Pahlén Foto: Alexander Donka

Medicinsk Vetenskap №3–2021

19

Tre forskare och deras favoritmolekyl

”Sfärerav ren energi” ”Att studera lipiddroppar i fettceller är bland det mest osexiga som du kan göra som cellforskare. Det anses mycket häftigare att ägna sig åt mitokondrier i neuroner. Men tittar du på lipiddroppar i ett mikroskop så är de väldigt vackra. Helt perfekta runda bollar som fyter omkring i varje cell som sfärer av ren energi.

Anledningen till att de väckte min nyfkenhet var just att jag tyckte de var estetiskt vackra.

De är en del av ett system som skapats av evolutionen för att lagra energi inför perioder då det var ont om föda.

Dropparna består mestadels av triglyceridmolekyler som hela tiden bildas och bryts ned beroende på hur mycket energi som cellen behöver. Det är en konstant process av uppbyggnad och nedmontering som är väldigt dynamisk.

Här fnns en rad enkla men olösta frågor, som hur vet cellen hur mycket fett den har inom sig? Något som är viktigt för att den ska kunna bibehålla sin funktion.

Att min forskning har en koppling till folkhälsa har varit avgörande NIKLAS för mig och därför drogs jag till att MEJHERT studera fetma. Här har triglyceriTitel: Forskare vid der huvudrollen: Hur lagras de, i institutionen för medicin, vilka celler och varför tolererar Huddinge, Karolinska Institutet.

Forskar om: Cellernas vissa celler att lagra dem medan förmåga att lagra fett. andra inte gör det? Du kan ha Favoritmolekyl: två personer med samma mängd Triglycerider. fettvävnad men där det är ohälsosamt bara för den ena. Jag tror att svaret fnns i hur bra fettcellerna är på att lagra energi.

Historiskt har fettvävnaden uppfattats som rätt inaktiv, något som isolerar mot kyla eller fungerar som mekaniskt skydd kring vissa organ. Men i dag förstår vi att den även signalerar mättnadsgrad till kroppen. Fortfarande fnns ett stort antal kliniskt relevanta frågor kring detta vackra men ofta hatade organ.”

20

Medicinsk Vetenskap №3–2021

”Förrädiskt enkel” ”Skönheten hos Notch ligger i att den är så enkel att beskriva vilket står i skarp kontrast till hur viktig den är för utvecklingen av allt från hudceller till blodkärl och nervceller. Denna förrädiska enkelhet kittlar grundforskaren URBAN i mig och har fått mig att ägna LENDAHL de senaste trettio åren åt att Titel: Professor vid förstå Notch i detalj. institutionen för cellMin resa började när jag och molekylärbiologi, återvände från MIT i Boston Karolinska Institutet.

Forskar om: Funktionen med en nyfkenhet kring vad hos signalvägen Notch. som får stamceller att mogna.

Favoritmolekyl: Då hade forskare funnit en sigNotch. nalväg som de kallade Notch hos bananfugor, och visat att den var viktig för nervsystemets utveckling. Jag ville ta reda på om den även fanns hos däggdjur och vilken funktion den hade.

I dag vet vi att Notch är avgörande för utvecklingen av kroppens alla celltyper genom att reglera utvecklingen av stamceller till bland annat hudceller, muskelceller och nervceller. Blir det fel hos denna signalväg så resulterar det i allvarliga sjukdomar, inte minst cancer.

Om Notch är överaktiv stannar för många celler som omogna stamceller vilket ofta ger cancer.

Jag är stolt över att min forskargrupp var först i världen med att fnna Notch3genen vilket hjälpte franska forskare att förstå orsaken till stroke- och demenssjukdomen CADASIL. Även om det inte fnns något botemedel för sjukdomen fnns nu en genetisk diagnosmetod och vi arbetar mot att ta fram terapier.

När min son Henry var i tonåren byggde vi ett Notch-museum i Minecraft tillsammans. När vi insåg att skaparen av Minecraft gick under pseudonymen Notch tog vi kontakt med honom. Jag skrev ett fysiskt brev till honom för att kolla att det var okej. Och fck svaret att han tyckte det var intressant forskning och kul att vi använde Minecraft för animeringen.

Sedan dess har jag bland annat använt vårt museum när jag pratat om Notchforskningen för allmänheten.”

Urban Lendahl byggde ett museum för sin favoritmolekyl i datorspelet Minecraft tillsammans med sin son. Se den genom att söka på ”Lendahl Lab på youtube.com.

Medicinsk Vetenskap №3–2021

21

Tidslinjen Antikroppar Fakta: Antikroppar är y-formade proteiner som bildas av en särskild sorts vita blodkroppar, så kallade B-celler. Kroppens immunförsvar använder antikroppar för att bekämpa exempelvis bakterier och virus. Antikropparna binder till främmande ämnen så att antikropparna eller andra delar av immunförsvaret kan bekämpa inkräktaren.

Med anfall som bästa försvar

1890. Serum.

Bakteriologerna Emil von Behring och Shibasaburo Kitasato i Berlin visar att blod från ett djur som vaccinerats mot difteri kan hjälpa andra djur som lider av sjukdomen att bli friska. De kallar vätskan som utvinns ur blodet för antitoxin och sin metod för serumterapi.

De räddar liv men var länge ett omdebatterat mysterium. Antikropparna är ständigt redo att skydda oss mot inkräktare som bakterier eller coronavirus.

1890

1895

1897. Hypotes.

Den tyske forskaren Paul Ehrlich lanserar sin teori om att celler har sidokedjor som kan binda till smittämnen. Han blir först med att mynta begreppet antikropp och beskriva molekylen som förgrenad.

1900

1905. Biverkningar. Barn som behandlats med stora mängder antitoxin från hästar får feber, klåda och ledvärk. Tillståndet beskrivs av Clemens von Pirquet och Béla Schick och kallas för serumsjuka. Symtomen beror på att kroppen reagerar mot antikropparna som uppfattas som främmande.

22

Medicinsk Vetenskap №3–2021

1894. Hästar. För att börja behandla difteri hos människor krävs stora mängder antitoxin.

Läkemedelsföretag börjar immunisera får och hästar för att säkerställa produktionen. När behandlingarna inleds sjunker dödligheten drastiskt.

1920

1940

1948. Tillverkning.

I sin doktorsavhandling beskriver den svenska immunologen Astrid Fagraeus hur kroppens plasmaceller är avgörande för tillverkningen av antikroppar. Plasmacellernas funktion hade fram tills dess varit okänd.

1923. Mystik. I USA upptäcker Michael Heidelberger och Oswald Avery att antikroppar är proteiner. Innan upptäckten har antikroppar av de festa setts som en mystisk substans och deras själva existens varit omdebatterad.

Foto: Wikimedia Commons, Getty Images

Text: Matilda Skoglöw

1971. ELISA. De svenska forskarna Eva Engvall och Peter Perlmann uppfnner det så kallade ELISA-testet som genom att identifera och mäta antikroppar avslöjar förekomsten av exempelvis hormoner eller virus i kroppen.

1959. Molekyl.

Oberoende av varandra publicerar två forskare antikroppars molekylstruktur. Britten Rodney Porter och amerikanen Gerald Edelman tilldelas senare Nobelpriset i fysiologi eller medicin för sina upptäckter.

1970

1990

1987. Nobelpris. Hur ett begränsat antal gener kan tillverka biljontals olika antikroppar var ett mysterium som löstes av den japanske forskaren Susumu Tonegawa som nu tilldelas Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Svaret är slumpvis förfyttning av gener, vilket ger nya kombinationer.

Pia Dosenovic.

1950

2020. Covid. När coronapandemin drabbar världen hamnar antikroppar i fokus. På rekordtid tillverkas vaccin mot viruset och antikroppstester används som verktyg för att få en bild av hur sjukdomen sprids i samhället.

Framtidens utmaningar

Foto: Ulf Sirborn, Getty Images

Utveckla de monoklonala behandlingarna Sedan monoklonala antikroppar uppfanns på 1970-talet har användningen av dem inom sjukvården blivit allt vanligare. I dag används monoklonala antikroppar för att behandla exempelvis cancer och autoimmuna sjukdomar. Utmaningar är att förstå antikroppar ännu bättre, utveckla tekniken och framgångsrikt behandla fer sjukdomar.

Vaccin mot hiv Hiv-viruset muterar exceptionellt ofta, vilket gör produktionen av ett vaccin till en utmaning. Eftersom antikroppar skapas för att attackera en inkräktare med specifka kännetecken förlorar ett vaccin lätt sin verkan när viruset ändrar skepnad. Forskning pågår med så kallade brett neutraliserande antikroppar som har förmåga att slå ut många olika typer av HIV-virus och därför skulle kunna ligga till grund för ett framtida vaccin mot sjukdomen.

2020

Källor: Llewelyn M.B, Hawkins R.E & S.J. Russell, 1992, ”Monoclonal Antibodies in Medicine: Discovery of Antibodies”, BMJ. Bordon, Y., 2016, ”The many sides of Paul Ehrlich”, Nature Immunology. Nobelprizemuseum.se, ”Kroppens eget försvar”. Historyofvaccines.com, ”Timeline”, The College of Physicians of Philadelphia. Van Epps, Heather L., 2005, ”How Heidelberger and Avery sweetened immunology”, Journal of Experimental Medicine. 1177.se, ”Så fungerar immunförsvaret”. Absoluteantibody.com, ”A Brief History of Antibodies”. Britannica, ”Tonegawa Susumu”. IAVI.org, ”Broadly Neutralizing Antibodies for HIV Prevention”.

IDAG

Vill förstå antikroppens skapare Pia Dosenovic, forskarassistent vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi vid Karolinska Institutet, arbetar med att bättre förstå hur B-celler fungerar vid vaccinering.

– B-celler är viktiga för att skydda oss mot infektion. När man blir vaccinerad börjar de expandera och kan därefter utveckla olika typer av funktioner, som att tillverka antikroppar eller bli så kallade minnesB-celler, säger hon.

Varför B-celler utvecklas i en viss riktning är till stor del okänt, något Pia Dosenovic vill förändra med sin forskning. Med bättre grundförståelse för B-cellerna skulle exempelvis ett efektivt vaccin mot hiv kunna bli verklighet. Eftersom hivviruset muterar ofta är det nu svårt att utveckla ett hållbart vaccin.

– Vi vill aktivera B-celler som reagerar på delar av viruset som inte förändras. Men i ett vanligt immunförsvar är sådana B-celler få, det är som att leta efter en nål i en höstack.

För att lösa problemet arbetar Pia Dosenovic med genmanipulerade möss. Hon forskar även på alternativa sätt att designa vaccin, med antikroppar i stället för protein.

Medicinsk Vetenskap №3–2021

23

Nyfken på Intelligens

Därför ger

högre IQ längre liv

Hög IQ i unga år ökar sannolikheten för ett långt, friskt liv. Men det handlar inte bara om vad man fått med sig i sina gener. Våra kognitiva förmågor är inte statiska – tidig skolstart, lång utbildning och fysisk aktivitet tränar hjärnan bäst.

Text: Maja Lundbäck Illustration: Katrin Rodegast 24

Medicinsk Vetenskap №3–2021

Medicinsk Vetenskap №3–2021

25

D E TRÄNAR MER, äter hälsosammare, är rikare, friskare och har mindre psykisk ohälsa – dessutom lever de längre än de festa. De som har hög intelligens har verkligen vunnit högsta vinsten i livets lotteri – eller – är det ett lotteri?

Torkel Klingberg är professor i neurovetenskap vid Karolinska Institutet och intresserar sig för hur våra skilda förutsättningar – våra gener, socioekonomiska omständigheter samt utbildningstid – kan påverka hur våra kognitiva förmågor utvecklas.

– Intelligens kan förutsäga framgång, som hur det kommer att gå i skolan, samt vilken sorts jobb, inkomst och livstillfredställelse en person kommer att få, förklarar han.

Men det är inte samma sak som att intelligens är statiskt. Förr trodde man att intelligens var medfött och mer eller mindre stabilt. Men nu visar studie efter studie att det inte bara är en fråga om arv – framför allt är det tydligt att tiden vi tillbringar i skolbänken har stor betydelse.

– Men väljer man en lång utbildning för att man är intelligent eller är det så att utbildning förbättrar ens intelligens? Vi behöver få reda på kausaliteten – och här har forskningen gjort en hel del framsteg, säger Torkel Klingberg.

INTELLIGENS KAN defnieras olika, men inom forskningen brukar man oftast utgå ifrån att intelligens är någonting som vi kan mäta med kognitiva tester, till exempel intelligenstester.

Forskare, oavsett om de kommer 26

Medicinsk Vetenskap №3–2021

Den 13 december 1994 enades 52 intelligensforskare om en defnition kring vad intelligens är som publicerades i Wall Street Journal:

fyra kognitiva förmågorna verbal funktion, perceptuell funktion, arbetsminne och snabbhet.

Det är framför allt G-faktorn, den generella intelligensen, som man är intresserad av att få fram. Intelligenstest är utformade så att om en person presterar bra på ett område så tenderar den att också göra bra ifrån sig på ett annat.

I dag vet vi att det fnns ett omvänt samband mellan hög intelligens å ena sidan samt sjukdom och död å den andra. Om man jämför den färdedel med högst intelligens med den färdedel som har lägst intelligens har de sistnämnda en fördubblad risk att dö i förtid.

– Men det är inte bara de i den lägre änden som åker på all sjukdom. Ju högre intelligens desto lägre risk att bli sjuk och dö i förtid. Det sambandet gäller över hela intelligensfördelningen, säger Anton Lager, forskare i folkhälsovetenskap vid institutionen för global folkhälsa vid Karolinska Institutet.

För några år sedan kunde Anton Lager visa i en avhandling att pojkar födda 1928, som följdes från 10 års ålder upp till 70 års ålder, levde längre ju högre IQ de hade. Dock visade samma studie att fickor med hög IQ inte alls levde längre än jämnåriga kvinnor med lägre IQ, tvärtom faktiskt.

Vad könsskillnaden i hans studie berodde på vet han inte, men han gissar att det kan ha att göra med rökning.

Andra studier har dock inte hittat den här könsskillnaden. Därför menar han ändå att varje liten extra IQ-poäng förlänger vår tid på jorden – för både män och kvinnor.

Personer som precis kvalar in i Mensa, föreningen för personer med hög IQ, och därmed är smartare än 98 procent av befolkningen, lever i snitt ett längre liv än de som precis inte kvalar in.

”Intelligens är en mycket generell mental kapacitet som, bland annat, involverar förmågan att resonera, planera, lösa problem, tänka abstrakt, förstå komplexa idéer, lära snabbt och lära av erfarenhet. Det handlar inte bara om att vara boklärd, om smal akademisk skicklighet eller att göra bra ifrån sig på test. Snarare speglar det en bredare och djupare förmåga att förstå vår omgivning – att ’fatta galoppen’, begripa saker eller ’lista ut’ vad man ska göra.”

ANTON LAGERS INTRESSE för IQ rör sig kring sambandet mellan hälsa, klass och intelligens – och startskottet till hans forskning gick när han hörde talas om en studie som gav honom rysningar. Den amerikanska psykologen Linda Gottfredson föreslog att arbetare dog tidigare än personer ur medelklassen på grund av lägre intelligens.

– Jag tyckte att det här var en fruktansvärd tanke, särskilt om man samtidigt tror att intelligens är medfött och stabilt. Men ändå blev det här bakgrun-

från neurovetenskapen, pedagogiken, folkhälsovetenskapen eller psykologin, brukar i dag skilja på olika varianter av intelligens; fytande respektive kristalliserad intelligens. Ibland pratar man också om arbetsminne och visualiseringsförmåga.

Den kristalliserade intelligensen är vår samlade kunskaps- och erfarenhetsbank och kan växa ända till ålderdomen. De med hög kristalliserad intelligens har god allmänbildning, bra ordförståelse och får ofta full poäng på frågesporter. Den fytande intelligensen handlar om förmågan att tänka, resonera och lösa nya obekanta uppgifter snabbt, oberoende vår samlade erfarenhet. Yngre personer upp till 30 år brukar vara bäst på detta.

DEN FRANSKA psykologen Alfred Binet var först ut med intelligenstest när han för drygt hundra år sedan utformade tester i syfte att upptäcka barn med inlärningssvårigheter. I Sverige används Wechsler-skalan för att få fram en persons IQ, intelligenskvot. Wechsler-skalan testar en persons numeriska, spatiala och verbala förmåga. För utredning av barn med neuropsykiatriska diagnoser eller intellektuella funktionsnedsättningar används WISCtestet. Detta test mäter IQ baserat på de

Fakta: Defnitionen av intelligens

Foto: Sara Mac Key, Anna Molander

Nyfken på Intelligens

”Väljer man en lång utbildning för att man är intelligent eller är det så att utbildning förbättrar ens intelligens? Vi behöver få reda på kausaliteten.”

Foto: Maria Wahlberg

den till min avhandling. Och det som gör sambandet mellan klass, intelligens och hälsa så intressant är att intelligens går att påverka, säger han.

Så kanske är det inte bara vid födseln som vi har chansen att dra den där vinstlotten i IQ. Att hjärnan är formbar och utvecklas utifrån vad vi gör har länge fascinerat Torkel Klingberg. Han berättar hur norska forskare kunnat visa att två extra år i skolan höjer barns IQ med ungefär ett poäng i snitt. När Norge införde utökad skolgång gjorde man det i en region i taget, därför var det lätt att jämföra hur jämnåriga elevers IQ utvecklades beroende på hur länge de gick i skolan. Det svenska införandet av nioårig grundskola har i en senare studie, gjord av Anton Lager, visat sig ha samma efekt.

SKOLGÅNGENS EFFEKT på IQ har kunnat visas på fer sätt, till exempel genom att jämföra barn som är födda tidigt respektive sent på året.

– Genom att jämföra antal månader i skolan och antal månader sedan barnen föddes har man kunnat se att skolgång påverkar intelligens och arbetsminne mer än kronologisk ålder, förklarar han.

Studier visar även att personer som följts i 20 år, från 12-års ålder, fck högre IQ ju längre utbildning de genomgått.

Men vilken roll spelar gener och miljö för en lyckad skolgång och möjligheterna att utveckla sin intelligens? I en studie på drygt 300 barn, som nyligen publicerats, har Torkel Klingberg med sin medarbetare Bruno Sauce, tittat på hur gener påverkar hur arbetsminne utvecklas, dels i takt med att barn blir äldre, dels beroende på hur mycket arbetsminnesträning barn får.

– Arbetsminnet ökade med åldern,

Livsstilen påverkar IQ, till exempel kost och motion.

men också av träningen. Samma gener påverkade både träning och utveckling. Det tyder också på att barns utveckling till stor del är en träningsefekt, säger Torkel Klingberg.

En sak som inte kan sluta irritera Anton Lager är dock att barn som ligger över medel från början har lättare att tillgodogöra sig undervisningen.

Barn med sämre förutsättningar skulle därför behöva mer träning än de får i dag, anser han.

– Skolan är ju tänkt att utjämna skillnader, men om det var det primära skulle man ta de barn som hade svårast och exponera dem för längst utbildning. Som det är nu förstärker skolan skillnader, säger han.

MEN VI VERKAR ändå inte ha hur lång tid som helst på oss att skruva upp vår IQ. I dag är det i alla fall mindre väl

belagt att man kan förbättra sin IQ som medelålders eller äldre. Kanske handlar det då främst om att bevara sina förmågor och färdigheter. Erika Jonsson Laukka är forskare i psykologi vid Aging Research Center, Karolinska Institutet, och studerar förändringar i kognitiva förmågor i samband med att vi åldras.

– Intelligens etableras till stor del under den första delen av livet, när vi är barn, växer upp och läser vid universitetet. Har man som ung presterat högt på intelligenstest, och de olika kognitiva domäner som dessa mäter, så behåller man sina förmågor upp i högre åldrar, säger hon.

Den kristalliserade intelligensen kan vara intakt upp till 80-årsåldern, enligt Erika Jonsson Laukka.

– Den funktion som drabbas mest i takt med åldrandet är den mentala snabbheten. Många intelligenstest och Medicinsk Vetenskap №3–2021

27

Nyfken på Intelligens ”Det är alltid bra att aktivera hjärnan, lära sig nya saker, som ett nytt språk, en ny dans eller hur en dator fungerar.” kognitiva test är på tid. Rena snabbhetstest toppar i 25 till 30-årsåldern. Minnet brukar hållas stabilt upp till 60-årsåldern och efter det ser man en nedgång, säger hon.

Ju äldre vi blir, desto större variation ser dock forskarna i hur vi presterar på kognitiva tester.

Det kan förstås vara begynnande demens som påverkar de kognitiva förmågorna negativt. Men det är också vanligt att hjärt-kärlsjukdom orsakar skador på hjärnan. Om man har högt blodsocker eller blodtryck och inte gör någonting åt det löper man större skaderisk.

– Även de små blodkärlen i hjärnan kan påverkas. Det kanske inte leder till bristningar eller infarkter, men kan ändå göra att blodfödet går långsammare så att mindre skador uppstår, vilket påverkar hjärnans kommunikationsförmåga, säger hon.

Det kan till exempel påverka det episodiska minnet, en komplex kognitiv förmåga som involverar fera hjärnregioner. Det här visar sig genom att man inte kommer ihåg saker från sitt eget liv, som vad man gjorde igår eller förra veckan.

ATT PÅVERKA HJÄRNHÄLSAN i rätt riktning är dock möjligt, och det är bra att börja senast i 50-årsåldern. En bra hälsa ur ett hjärt-kärlperspektiv i den åldern har stor betydelse för hur man kommer att åldras kognitivt. Man bör undvika kost som gör att man blir överviktig. Medelhavsdieten innehåller mycket frukt och grönt, samt nyttiga fetter som hjärnan behöver. En livsstilsfaktor som också har stor betydelse för hur vi åldras kognitivt är motion.

– Fysisk aktivitet kan hjälpa oss att hålla hjärt-kärlrelaterade riskfaktorer i schack, säger Erika Jonsson Laukka.

Att bryta en stillasittande livsstil är det som främst främjar hjärnhälsan för 28

Medicinsk Vetenskap №3–2021

Tränar du din hjärna? Att lära sig nya saker främjar kommunikationen mellan olika delar av hjärnan.

personer som har kommit ännu lite högre upp i åldrarna.

– Vi har tittat på äldre och sett att det är viktigast att inte hamna i den sämsta kategorin, där man motionerar mindre än fyra gånger i månaden, säger hon.

Forskning har också visat att

En i varje klass är särskilt begåvad

kognitiv träning kan få hjärnans gråa substans att öka i volym och positivt påverka nervbanorna i den vita hjärnsubstansen, vilket främjar kommunikationen mellan olika delar av hjärnan.

– Det är alltid bra att aktivera hjärnan, lära sig nya saker, som ett nytt språk, en ny dans eller hur en dator fungerar. Det handlar om att utmana sig och göra något som man inte har gjort förut. Social interaktion är också stimulerande och bra, det gör mycket för hjärnan att ha sällskap, säger Erika Jonsson Laukka.

Vart tjugonde barn, drygt en elev i varje klass, räknas som särskilt begåvat.

Eleverna utmärker sig i förmågan att resonera nyanserat, tänka abstrakt och förstå komplexa idéer. De lär sig oftast fort, har ett gott minne och drar lärdom av erfarenheter bortom det uppenbara. En del barn med särskild begåvning kan underprestera i skolan, antingen för att passa in eller för att de har tappat lusten att lära.

Elever som lätt når kunskapsmålen har sedan 2010 rätt enligt skollagen att få ledning och stimulans för att nå längre i sin kunskapsutveckling.

Källa: Skolverket

MEN OM DET är ett långt liv man främst är ute efter, fnns också andra saker man kan göra för att maxa sina förutsättningar.

– Det är inte som att rika personer har bättre hälsa för att de är smartare.

De har bättre hälsa för att de i genomsnitt har högre inkomst, bättre jobb och bor i bättre områden. Vem som helst kan försöka knycka de här fördelarna som ofta hör ihop med personer med hög intelligens och bra socioekonomiska förhållanden. Man kan sluta röka, följa sitt blodtryck och försöka omge sig med folk som är bra för en, säger Anton Lager.

ANNONS

Intervjun Irene Jensen

Hon vill se fer bra chefer Irene Jensen

är professorn som vet allt om vad som präglar en god arbetsmiljö. Men när hon själv blev chef var det först inte helt lätt.

Nu vill hon använda AI för att hjälpa chefer till ett gott ledarskap.

Text: Cecilia Odlind Foto: Martin Stenmark 30

Medicinsk Vetenskap №3–2021

CHEF

Forskarvärlden är mycket kompetetiv, det ställer extra krav på ett omtänksamt och bra ledarskap, menar Irene Jensen.

Medicinsk Vetenskap №3–2021

31

N

Intervjun Irene Jensen arbetsställningar i vissa branscher, som exempelvis inom vården, menar Irene Jensen. I sin forskning har hon även intresserat sig för hur dessa faktorer påverkar hälsan.

– När dessa aspekter fallerar bidrar de alla till risken att bli sjukskriven. Ju sämre man skattar dessa faktorer, desto längre tid riskerar man dessutom att vara sjukskriven, säger Irene Jensen.

ÄR IRENE JENSEN själv blev chef på 2000-talet var hon först entusiastisk.

Men det tog tid att hitta rätt i rollen.

– Jag vågade först inte riktigt vara chef, jag ville fortsätta vara en i gruppen, säger hon.

När det inte fungerade svängde hon över mot ett mer kravställande målinriktat chefskap. Men det var inte heller någon långsiktig lösning.

– Saker blev visserligen gjorda. Men det blev inte bra stämning. Det var stressande när jag märkte att det inte räckte att bara vara jag, berättar hon.

I dag är hon professor i metoder för företagshälsa vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet. Hon har studerat arbetsmiljön vid en rad arbetsplatser genom sin karriär. Så vad kännetecknar en god arbetsplats? Det fnns gott om forskning på området.

– Att ha kontroll över sin arbetssituation är en faktor som återkommande visat sig ha stor betydelse. Det ska balanseras mot chefens och verksamhetens krav, säger hon.

Ledarskapet är så klart också något som påverkar. Ett omtänksamt och tillitsfullt ledarskap har visat sig bäst.

Att man bryr sig om sina medarbetare och ser dem som resurser och inte som robotar som ska producera något åt dig.

Men minst lika viktigt är stödet från arbetskamrater.

– Bra medarbetarskap är nästan viktigare än stödet från chef. Har man en ”dålig chef” kan man ändå stå ut ganska länge om det är bra stämning bland arbetskamraterna.

Slutligen är den fysiska arbetsmiljön viktig. I Sverige är den generellt mycket god. Men det fnns fortfarande problem med tunga lyft och belastande

32

Medicinsk Vetenskap №3–2021

DET FINNS ALLTSÅ mycket forskning om hur en god arbetsmiljö ser ut. Men hur ska man göra för att få till det? En stor studie ledd av Irene Jensen som genomfördes inom fera tillverkningsindustrier på 2000-talet lärde henne att man inte ska vara rädd för att våga fråga medarbetarna hur de mår även på ett lite mer privat plan.

– Många sa att vi inte kunde fråga om exempelvis psykiskt mående eller alkoholkonsumtion, det skulle bli integritetskränkande menade de. Men efteråt var reaktionen bland de anställda positiv, de kände att någon äntligen brydde sig om hur de mådde på riktigt.

En förutsättning är ju att man samtidigt sätter in resurser för att ge stöd till dem som behöver det, säger hon.

Irene Jensen studerar även hur man på bästa sätt kan föra ut forskningsbaserad kunskap. I en studie som gick ut på att öka användningen av evidensbaserade metoder inom företagshälsovården utvecklade hennes forskargrupp, tillsammans med användarna, nationella

Namn: Irene Jensen.

Titel: Professor i metoder för företagshälsa vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet. Ålder: 65.

Familj: Två vuxna barn, fyra barnbarn och en hund.

Så kopplar jag av: Genom att vara på landet i Kilsbergen. Yoga och meditation. Läser skönlitteratur och målar.

Promenader och att vara med mina barnbarn.

Inspireras av: Emma Goldman, feminist och anarkist som gjorde sin egen grej på ett bra sätt.

Forskning för mig: Det är inte en karriärväg, det är en drivkraft att söka svar på frågor.

Bästa forskaregenskap: Jag är noggrann och nyfken och ställer ofta frågan ”Hur vet du det?”.

evidensbaserade riktlinjer för företagshälsa. Idag förvaltas riktlinjerna hos myndigheten för arbetsmiljökunskap.

– Det var verkligen att gå från forskning till praktik. Det är alla vi som gjorde studien mäkta stolta över, säger Irene Jensen.

Ett annat sätt att påverka verksamheten är att införa en tydlig ledarskapsstrategi, det vill säga defniera vilken typ av chefer man vill ha.

– Den används sedan vid rekryteringen så de nya ledare som anställs stämmer in på den valda ledartypen. De som anställs måste också få utbildning.

Och – man måste våga förfytta chefer som inte utövar den rätta typen av ledarskap, förklarar Irene Jensen.

Forskning har visat att ett tydligt och välförankrat systematiskt arbetsmiljöarbete inte bara ger företag med bra arbetsmiljö utan också hög produktivitet. Men återigen – det gäller att klimatet tillåter medarbetare att även ta eget ansvar över sin situation.

– Man kan inte lägga hela ansvaret på cheferna, det är ett gemensamt arbete som ska göras, säger hon.

Hon påpekar att forskningsbranschen, som hon själv arbetar inom, har särskilda utmaningar då den är extremt konkurrensutsatt och kompetitiv. Det utmanar sociala relationer och ökar risken för mobbning. Då är ett omtänksamt och bra ledarskap extra viktigt.

IRENE JENSENS forskning sker i samverkan med företagshälsan och olika arbetsplatser och det ställer särskilda krav på arbetet, enligt henne.

– Som forskare är det lätt glömma bort att man inte bara kan gå in och hämta kunskap, man måste ge också. Vi kräver tid och engagemang från chefer och medarbetare, då måste vi också kunna anpassa frågor och studiedesign till den specifka arbetsplatsen, säger hon.

Projektresultaten kan inte heller dra ut för länge på tiden, de medverkande vill få ut användbar kunskap av sin medverkan.

– Metodiken är ju viktig men vill man nyttiggöra och få ut resultaten i verksamheten måste man också jobba med samverkan. Det tar tid från den rena forskningen och vi har visat i en studie att det innebär en fördubbling av kostnaden per forskningspublikation.

Men nyttiggörande och implementering är ju väldigt viktigt, det är ju poängen med forskningen i slutänden, säger Irene Jensen.

”Bra medarbetarskap är nästan viktigare än stödet från chef.”

Implementering, att föra ut all kunskap som fnns om hur man skapar en god arbetsmiljö, är något hon brinner för. Därför hoppas hon på att kunna utveckla Sam, en intelligent robot som med hjälp av AI ska kunna sprida kunskap och ge stöd till chefer.

– All kunskap fnns ju oftast nedskriven i olika pdf-dokument på organisationers intranät. Men då gäller det att hitta dem, läsa dem och omvandla till praktisk handling för den problemsituation som chefen står inför just då, det klarar man kanske inte alltid som chef, säger hon.

Sam, som också är en förkortning av systematiskt arbetsmiljöarbete, ska fungera som en samtalspartner, en coach.

– Den kan till exempel lära chefen hur viktigt det är att ta tag i gryende konfikter i ett tidigt skede för att undvika mobbningsproblematik. Eller hur man bäst rehabiliterar en person som gått in i väggen, säger Irene Jensen.

Projektet, som kallas Snacka med Sam, söker fortfarande delar av sin fnansiering.

IRENE JENSEN HAR SJÄLV en sjukdom som gör att hon har ständig värk.

När hon började med yoga märkte hon att det gav henne både smärtlindring och minskad stress. Det inspirerade henne att börja undersöka yogans efekter på bland annat ryggsmärta.

Tillsammans med kollegor genomförde hon en randomiserad behandlingsstudie där de jämförde efekterna av yoga med efekterna av funktionell träning på ett gym hos personer med ryggsmärta.

– Det är välkänt att fysisk aktivitet hjälper mot smärta och stress och det kunde vi se i båda dessa grupper. Men

Irene Jensen om …

DRIVEN

”Stora utmaningar har aldrig stoppat mig, de utgör snarare en sporre”, säger Irene Jensen.

yoga var mer kostnadsefektivt, det kan du ju göra i hemmet. Det var också fer som fortsatte att utöva yogan över tid, troligen för att det är lättare att få till.

Det behövs ju bara en matta, säger hon. Åter till perioden när Irene Jensen själv blev chef. För att utvecklas i sitt ledarskap tog hon hjälp av en mentor för att hitta sin ledarstil.

– För mig är rättvisa och jämställdhet hjärtefrågor. Jag lärde mig också att det

… bra arbetsklimat: Det känns direkt när man kommer till en arbetsplats vad det är för stämning. Skrattas det eller sitter många tysta? Respekterar man varandra? Är man stolt över det man gör?

… skillnaden mellan en chef och en ledare: En chef är den som formellt bestämmer vad som ska göras och hur. Men en ledare är någon som får en grupp att arbeta ihop mot ett gemensamt mål.

är viktigt att våga vara tydlig med vad som behöver göras för verksamhetens bästa, det är ju därför vi jobbar. Men det måste ske i samverkan med medarbetarna, säger Irene Jensen.

Hon är själv mentor numera och hon tycker fer borde ta hjälp.

– En bra chef tar hjälp snarare än tvärtom. Det är positivt, det betyder ju att man vill utvecklas, säger Irene Jensen.

… arbetshälsoekonomi: Det behövs bättre verktyg för att mäta de företagsekonomiska efekterna av arbetsmiljöarbete på hälsa, arbetsklimat och arbetsprestation.

… att vara forskare och kvinna Inom akademin har du höga krav på dig. Du ska vara forskare, lärare, projektledare och chef.

Till det läggs ansvaret för barn och hushåll som oftare hamnar hos kvinnan.

Medicinsk Vetenskap №3–2021

33

På djupet Ryggont

34

Medicinsk Vetenskap №3–2021

Även friska ryggar värker De allra festa kommer någon gång att ha ont i ryggen.

Men går det att göra något för att slippa? Och vad ska man göra när ryggen ändå knakar till eller börjar mola?

Medicinsk Vetenskap har pratat med forskarna som undersöker ländryggssmärta.

Text: Annika Lund Medicinsk Vetenskap №3–2021

35

På djupet Ryggont

YGGONT ÄR SÅ VANLIGT att det kan anses höra till livet. Uppemot 80 procent beräknas få ländryggssmärta någon gång under sin livstid.

På global nivå är ont i ryggen det tillstånd som orsakar störst sjukdomsbörda. Åtminstone om man använder sig av måttet YLD, years lived with disability. Det är ett mått som jämför sjukdomar utifrån hur stor funktionsförlust de orsakar i en befolkning. Och 2018 publicerade den vetenskapliga tidskriften Te Lancet en rangordning av YLD för drygt 350 sjukdomar och skador, på global nivå. Ländryggsmärta, som också kallas lumbago, toppade listan. På andra och tredje plats kom huvudvärk och depressionssjukdomar.

Men trots att ländryggssmärta är så vanligt är kunskapsluckorna stora. Till exempel är det ofta svårt att förklara vad smärtan beror på – i de allra festa fall hittar man ingen strukturell orsak till ryggontet. Endast en mindre andel av patienterna har en specifk ryggsjukdom, som till exempel ett diskbråck, spinal spinos, eller fraktur till följd av benskörhet. En försvinnande minoritet, någon procent, har smärtor till följd av något allvarligt tillstånd, som cancersjukdom. Men de allra festa har det som kallas ospecifk ryggsmärta – smärta utan specifk orsak.

BRISTEN PÅ EN konkret förklaring väcker frustration hos många patienter, som tycker att något som gör så ont borde bero på något som kan upptäckas via till exempel en MR-bild. Men vanligen är det inte så – fynd från MR eller annan avbildningsteknik kan se likartade ut för två patienter, där en har 36

Medicinsk Vetenskap №3–2021

AKUT LUMBAGO är det som vanligen kallas ryggskott, en mycket plötslig och kraftig smärta, som kan stråla ut mot ljumskarna eller skinkorna. Lumbago kan också vara rygginsufciens, en trötthetskänsla i ryggen, en känsla av svaghet eller stelhet. En del har också ischias och då strålar smärtan ned mot benen.

För de festa är smärtan tillfällig och lägger sig inom ett par veckor. Sådan här övergående smärta går att hantera på egen hand, genom att försöka hålla sig så aktiv och rörlig som möjligt. För att klara av till exempel en kort promenerad kan man ta värktabletter. Men är smärtan för kraftig kan ett sängläge vara påtvingat, även om rekommendationen är att försöka hålla sig uppe.

Det här är en representativ bild av vad ”ryggont” betyder för många människor. Men många lever på andra sätt med sina ömmande ryggar. En del har ryggont som ständigt kommer och går, där olika långa perioder av smärta och smärtfrihet avlöser varandra. En mindre grupp har kroniskt ont, i en

”Nu är ryggsmärtor verkligen inget hett forskningsområde.

Det är synd och väldigt märkligt.”

EVA SKILLGATE drar paralleller till psykiatrin, där ”nedstämdhet” beskriver något lindrigare och mer tillfälligt än det som ingår i diagnosen ”depression”.

– Jag tror det är här vi måste börja.

Om ”funktionsnedsättande ryggsmärta” skulle bli en egen diagnos, då tror jag att den här patientgruppen skulle få större utrymme i forskningen än vad som är fallet i dag. Nu är ryggsmärtor verkligen inget hett forskningsområde.

Det är synd och väldigt märkligt, eftersom de vållar så mycket lidande och leder till så höga samhällskostnader.

Långvarig, molande ryggsmärta syns inte på utsidan och många personer som lever med det blir inte korrekt bemötta av vare sig arbetsgivare, vårdgivare eller samhället i stort, säger hon.

Men även funktionsnedsättande ryggsmärta är mycket vanlig. Enligt till exempel Folkhälsorapporten 2019, en återkommande sammanställning av folkhälsoläget i Region Stockholm, har åtta procent av stockholmarna ”svåra besvär” av smärtor i höft eller rygg. Det motsvarar nära 190 000 stockholmare eller, överfört på nationellt nivå, drygt 830 000 svenskar.

För väldigt många av de här personerna har ryggresan börjat med en första episod av övergående ryggont.

Så – vad är känt om riskfaktorer i det här sammanhanget? Vems övergående ryggsmärta riskerar att bli ofta återkommande? Och vems onda rygg riskerar att övergå i kronisk smärta?

Det är tyvärr inte helt tydligt. När det gäller riskfaktorer för att få en första episod av ryggsmärta är väldigt lite känt, berättar Eva Skillgate. En mycket

Foto: David Bicho

R

ont och en annan inte har det. Sådana bilder ger dålig vägledning i ett diagnostiskt sammanhang. De gör det svårt att slå fast vad som orsakar smärtan i det enskilda fallet – den kan ha att göra med muskler, leder, diskar eller själva smärtsignaleringen. Men för patienten är smärtan högst konkret, oavsett vad en MR-bild kan visa eller inte.

– Den här gruppen behöver mötas av förståelse och bekräftelse – ryggont är ett besvärligt tillstånd som kan påverka funktion och livskvalitet. Ett viktigt budskap är att ryggont ytterst sällan beror på någon allvarlig sjukdom och att det inte är farligt att röra på sig, säger naprapaten Eva Skillgate, docent i epidemiologi vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet samt professor vid Sophiahemmet Högskola.

tillvaro där värken alltid fnns där, men av varierande intensitet. ”Ryggont” är ett dimmigt begrepp som betyder olika saker för olika personer. Att prata om ryggont som något som drabbar de festa ibland, ungefär som huvudvärk, kan urvattna begreppet, vilket missgynnar dem som har stora besvär, anser Eva Skillgate.

– Vi behöver börja prata om ont i ryggen på två sätt. Vi skulle kunna använda uttrycket ”ont i ryggen” som ett vanligt symtom som många kan hantera på egen hand. Men mer långvariga besvär, där smärtan inte längre är endast ett symtom, det skulle kunna kallas ”funktionsnedsättande ryggsmärta”. Det borde bli en egen diagnos, som borde tas på större allvar, säger hon.

Foto: Emelie Asplund

”Mindreont räcker för mig” ”Jag fck ont i ryggen när jag som 23-åring jobbade i en brödfabrik. Jag körde truck och lyfte kartonger. En normal dag lyfte jag mellan 10 och 20 ton bröd.

Ländryggen började värka efter något år. Då gick jag till företagshälsovården och till primärvården. En slätröntgen visade inget avvikande. Jag fck några övningar av en fysioterapeut och fck höra att jag skulle röra på mig som vanligt, vilket i mitt fall innebar 10 till 20 tons lyft om dagen.

Smärtorna tilltog och sjukfrånvaron växte. Till slut sade jag upp mig. Då blev jag långtidssjukskriven för ångest och depression. Men jag tror att mina psykiska besvär berodde på att jag inte såg några utvägar från all smärta.

Jag försökte anmäla ryggontet som arbetsskada, men det rann ut i sanden. Jag var så slut, jag orkade inte driva saken.

Och ryggontet har aldrig gått över.

En bra dag skattar jag min smärta till en femma på en tiogradig skala. Då kan jag träfa vänner, handla, laga mat och vara självständig. Dåliga dagar ligger jag upp mot åtta–nio. Då stapplar jag mest runt med min käpp och kan inte sova. Det är KARL fruktansvärda dagar. Då känns livet ROSENQVIST inte värt att leva. Ålder: 44 år.

Jag känner ilska inför hur min Gör: Har sjukersättning. ryggresa startade. Mina ryggsmärJobbar ideellt i olika föreningar i den mån orken räcker till. tor togs inte på tillräckligt allvar.

Diagnos: Diskbråck, facettMen de var allvarliga – på grund av ledsartros, segmentell dem har jag sjukersättning i dag, ryggsmärta. det som förr kallades sjukpension.

Jag hade behövt få någon slags hjälp tidigare.

Sedan något år har jag kontakt med en ny ortoped. En MR har visat diskbråck och facettledsartros, några kotor glider mot varandra. Om jag erbjuds steloperation tar jag emot det.

Jag hoppas nå en tillvaro då jag ligger mer stabilt på en femma i smärta. Att bli smärtfri känns inte realistiskt.”

Berättat för: Annika Lund Medicinsk Vetenskap №3 №3–2021 –2021

37

”Jaghoppas blismärtfri iframtiden”

Berättat för:

Annika Lund 38

Medicinsk Vetenskap №3–2021

NICOLE FALCIANI Ålder: 24 år.

Gör: Jobbar som infuencer.

Diagnos: Barnreumatism.

Foto: Karin Törnblom/TT

”Jag fck diagnosen barnreumatism när jag var tolv år, men jag blev sjuk i sexårsåldern. I fera år hade jag mest feber men inte ledvärk.

Jag har mest problem med ländryggen.

Det är en molande värk, som en kraftig tyngd på ländryggen. När det är som värst ligger jag på en sjua eller åtta på den där VAS-skalan. Då gör det så ont att jag mår illa och jag blir sängliggande. När jag måste gå upp känns det som att jag ska kräkas. Illamåendet är lika jobbigt som smärtan.

För några år sedan hade jag ett skov med kraftig smärta i nästan två månader.

Det var nedbrytande, till slut började jag tvivla på mig själv – har jag verkligen så här ont? Eller inbillar jag mig? Man är inte sig själv när det gör jätteont.

Mina värsta smärtor kommer vid skov och dem kan jag inte göra så mycket åt. Smärtan vid skov lindras bara av morfn eller kortisoninjektioner, men sprutorna är så obehagliga att jag undviker dem.

Jag har ont även mellan skoven, jag har alltid ont. Jag tränar för att förebygga den här vardagliga smärtan. All träning funkar för mig. Jag spelar till och med padel, men där måste jag tänka efter, för det är krävande för ryggen. Annars går jag på gym, gärna högintensiv träning – jag gillar att svettas. Har jag mer ont tar jag det lugnare, då blir det kanske yoga.

Jag tränar även som smärtlindring.

Om jag har bara lite ont kan en promenad dämpa smärtan, men så fort jag slutar gå gör det ont igen. Samma gäller med varma bad eller TENS – det är bara precis när det pågår som smärtan lindras.

Jag hoppas bli smärtfri i framtiden. Det kommer hela tiden nya läkemedel för reumatism. Ett kanske är perfekt för just mig – jag hoppas på det.”

Ryggont På djupet ”Det går inte att ringa in enskilda, starka riskfaktorer för långvarig ryggsmärta. Det krävs en mängd faktorer som samverkar.”

Foto: Getty Images, Privat

vanlig berättelse kring ett första akut ryggskott är att någon burit eller lyft något tungt. Men den personen kan mycket väl ha gjort samma sak otaliga gånger tidigare, utan att ha fått ont.

Vad som gör att ett specifkt tungt lyft plötsligt får ryggen att låsa sig – ja, där saknar forskningen svar.

MER ÄR KÄNT om risker för att en person som ibland har ont i ryggen ska utveckla en långvarig ryggsmärta. En av dessa riskfaktorer är kvinnligt kön. Andra är upprepade tunga lyft samt att ha ett fysiskt tungt arbete. Även att utsättas för vibrationer ökar risken för ryggsmärtor liksom att arbeta i obekväma ställningar eller att göra vridande rörelser. Däremot, eventuellt något förvånade, verkar det inte vara skadligt för ryggen att sitta mycket länge. Det viktiga är att sittställningen varieras. Även levnadsvanor spelar roll för risken att utveckla långvarig ryggsmärta.

Eva Skillgate och hennes kollegor har följt nära 9 000 personer som hade ont i ryggen ”ibland” under fyra års tid.

Samtliga fck beskriva hälsovanor kring fyra områden; fysisk aktivitet, rökning, alkohol och kost, där en kost med mycket frukt och grönt ansågs hälsosam. Sedan räknade forskarna fram antalet hälsosamma vanor för varje studiedeltagare.

Efter fyra år gjordes en uppföljning.

Hos kvinnor med fyra hälsosamma vanor hade 9 procent fått kroniska ryggsmärtor. Hos kvinnor utan någon hälsosam vana var motsvarande sifra 21 procent. I den här studien sågs sambandet endast hos kvinnor, oklart varför. Möjligen kan det bero på att antalet män med fyra hälsosamma vanor var lågt, vilket ger ett mindre säkert resultat. I andra studier råder inga könsskillnader när det gäller vikten av en hälsosam livsstil för att undvika långvarig ryggsmärta. I den här studien undersöktes heller inte vilka vanor som spelade roll. Men i andra studier är det

framför allt rökning och brist på fysisk aktivitet som faller ut som riskfaktorer.

Eva Skillgate tror dock själv att studier av det här slaget endast visar en skärva av bilden, en så liten skärva att helheten i princip går förlorad.

– Det går inte att ringa in enskilda, starka riskfaktorer för långvarig ryggsmärta. Det krävs en mängd faktorer som samverkar. Det är en komplex helhet som avgör om man utvecklar långvariga besvär eller inte. För att fånga upp komplexa samband mellan många och ganska svaga riskfaktorer skulle vi behöva göra studier som omfattar fera hundratusentals personer, säger hon.

Psykologiska faktorer spelar in. Jobbstress, med till exempel stor arbetsbelastning, höga krav och liten möjlighet att styra sitt arbete ökar risken för att en ryggsmärta ska bli långvarig. Även hur man skattar sin egen arbetsförmåga kan vägas in – att själv anse att man har låg arbetsförmåga är förenat med en högre risk för ryggsmärta som inte går över.

Samma gäller för den som har stora rädslor kopplade till sin onda rygg.

Rörelserädsla, där man fruktar plötsliga smärthugg eller tror att fysisk aktivitet kan vara skadligt, ökar risken för långvariga besvär. Det gör även katastroftänkande kring smärtan, tankar av slaget ”det kommer aldrig gå över”. Även sömnen spelar roll. Dålig sömn ökar risken för att tillfällig smärta går över i kronisk ryggvärk.

Kort sagt: hur man lever och mår i övrigt, hur man ser på sig själv och hur man tänker kring sitt ryggont spelar roll för prognosen vid ospecifk ryggsmärta. Detta i kombination med vad själva ryggen exponeras för i form av lyft, vibrationer och obekväma arbetsställningar.

FLERA AV DE RISKFAKTORER som är relevanta för att utveckla långvarig rygg-smärta är relevanta även för utveckling av psykisk ohälsa. Och trenden inom ryggforskning är att allt mer fokusera på samspelet mellan dessa två tillstånd, berättar Eva Skillgate.

– Vi vet att psykisk ohälsa är en riskfaktor för att få ont i ryggen. Men det är också tvärtom – ont i ryggen är en riskfaktor för att få psykisk ohälsa. Det fnns starkt stöd för att det

Rökning och brist på fysisk aktivitet har kopplats till ryggont i fera studier.

är viktigt att stärka patientens tro på sin egen förmåga. När det handlar om ryggen går det ut på att patienten ska våga tro på att ryggen håller och försöka vara fortsatt aktiv. Med det menar man inte endast fysiskt aktiv, utan patienten ska försöka hålla igång även socialt genom att till exempel gå till jobbet och inte isolera sig i hemmet. Det här är mycket viktigt i ett tidigt skede, för att mer tillfälliga ryggsmärtor inte ska övergå i långvariga besvär, säger Eva Skillgate.

DET HÄR ÄR i korthet budskapet i fera länders behandlingsriktlinjer för ländryggsmärta. NICE, som ger nationell vägledning till vården i Storbritannien, skriver att den som har ont i ländryggen framför allt ska få hjälp att själv ta hand om sin smärta. I självhjälpsprogrammet ingår information till patienten och stöd för att hålla igång som vanligt, och i det ingår träning.

Enligt dessa riktlinjer är psykologisk behandling bra, men endast i kombination med fysiska träningsprogram.

Det fnns ännu inga nationella riktlinjer för behandling av ospecifk ryggsmärta i Sverige. Men i många länder ser de ut ungefär som i Storbritannien, berättar Eva Rasmussen Barr, klinisk fysioterapeut och forskare vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle.

– Första rådet är alltid ”stay active” – att man ska fortsätta göra Medicinsk Vetenskap №3–2021

39

det man brukar göra. I det är träning en viktig del. Man ska vara så pass fysiskt aktiv som man klarar av, säger hon.

Träningen syftar bland annat till att stärka muskler kring rygg och bål och på så sätt få en starkare rygg.

Det verkar inte vara någon skillnad i efekt mellan olika träningsformer.

Det visar en artikel som beskriver kunskapsläget, gjord av Eva Rasmussen Barr och hennes kollegor. Kondition, core, styrka, pilates, tai chi, promenader, vattenträning, yoga eller annan träning – all träning är ungefär lika efektiv när det handlar om att minska smärta och begränsa funktionspåverkan hos personer med ländryggsmärta.

– Det betyder att vi kan rekommendera patienten att välja träning fritt utifrån vad som känns roligt eller är görbart, säger Eva Rasmussen Barr.

Den som har haft ont i en månad har fortfarande en relativt god prognos.

Men efter tre till fyra månaders smärta, då ökar risken för att värken ska bli långvarig.

DEN FÖRSTA TIDEN är alltså viktig.

Men egentligen är det inte känt hur svenskar beter sig i början, när de nyss har fått ont i ryggen. Det man vet är att de festa söker vård först när någon funktion har gått förlorad – det har blivit svårt att lyfta barn eller spela golf.

De första vårdkontakterna tas vanligen med en läkare, en fysioterapeut, en naprapat eller en kiropraktor. Samtliga har numera yrkeslegitimation, utfärdad av Socialstyrelsen.

Hos läkare och fysioterapeut gäller patientavgift, som är olika hög i olika regioner. Det behövs ingen remiss för att boka tid till fysioterapeut, inte i någon region.

Den ofentliga vården är mindre utbyggd för den som vill träfa en naprapat eller kiropraktor. Några regioner har avtal med naprapater och/eller kiropraktorer, men oftast betalar patienten fullt pris ur egen fcka. Dessa besök är därför vanligen dyrare än besök hos läkare eller fysioterapeut. Men vem som söker vård hos vilken profession eller hur patienterna egentligen rör sig mellan dessa, det är inte känt.

Det är synd, tycker Eva Rasmussen Barr. För det är här som ryggresan börjar för många patienter. Det är ett stort ansvar för behandlarna – i den här första linjens sjukvård måste patien40

Medicinsk Vetenskap №3–2021

terna få en riktig bedömning, så att de skickas vidare åt rätt håll.

En viktig del i den bedömningen är sjukdomshistorien.

En annan är den kliniska undersökningen. Hur rör sig patienten? Hur står det till med ömhet, styrka och stelhet i muskler? Hur fungerar refexer och känsel på huden, fnns det några neurologiska avvikelser? En klinisk bedömning kan sålla fram dem som behöver träfa en läkare för vidare utredning, där kanske någon specifk ryggsjukdom kan upptäckas.

Men även självskattningsformulär kan ingå i denna bedömning. Det fnns en uppsjö av sådana formulär. De kan mäta till exempel nedstämdhet, nivå av fysisk aktivitet, rörelserädsla, tilltro till den egna förmågan eller livskvalitet. Det fnns massor av sådana här mätverktyg, där fera mäter sådant som är kända riskfaktorer för att en tillfällig ryggsmärta ska övergå i en långvarig.

EVA RASMUSSEN BARR har undersökt hur drygt 1 200 svenska fysioterapeuter, som samtliga arbetade inom primärvården, gjorde i den kliniska vardagen när de bedömde sina patienters behov.

Nära 100 procent tog ”alltid eller ofta” ett neurologstatus och tittade på kroppshållningen. En hel rad kliniska undersökningar gjordes ”alltid eller ofta” av över 60 procent av fysioterapeuterna.

Men de festa självskattningsformulä-

Träning kan minska smärta och begränsa funktionspåverkan hos personer med ländryggssmärta.

”Första rådet är alltid ’stay active’ – att man ska fortsätta göra det man brukar göra. I det är träning en viktig del.” ren användes ”sällan eller aldrig” av 85 procent. Det mest nyttjade var VAS-skalan för smärta, som tre av fyra använde ”alltid eller ofta”.

Inte bra, tycker Eva Rasmussen Barr.

Av fera skäl. Förutom att det är viktigt att fånga upp riskfaktorer för långvarig smärta behövs frågeformulären för att påvisa efekt av behandlingen, menar hon.

I en nyligen publicerad intervjustudie frågade hon och hennes kollegor en liten grupp fysioterapeuter om varför de valde bort självskattningsformulären. Flera skäl fördes fram. Bland annat beskrevs tidsbrist och en osäkerhet kring hur de ska användas.

– Det är synd, för jag tror vi skulle ha mycket att vinna på att använda sådana här verktyg mer. Min hypotes är att om man använder dem i början av en behandling, då kan man se vilka svårigheter en patient har och bemöta just dem.

Och om man sedan använder samma formulär i slutet av behandlingen, då ger det patienten ett kvitto på förbättring. Men formulären är viktiga också för vår profession. Om vi vill visa att fysioterapi har efekt, då måste vi börja mäta mer, säger Eva Rasmussen Barr.

SÅ – HUR EFFEKTIVT är egentligen fysioterapi när det handlar om att förebygga långvariga ryggsmärtor? Och hur skiljer sig fysioterapi från naprapati och kiropraktik?

Om man ska förenkla kan man säga att kiropraktik har en tydlig inriktning mot leder medan naprapatin har ett samtidigt fokus på mjukdelar. Fysioterapeuterna brukar lyfta fram träning.

Viktiga inslag i naprapati och kiropraktik är så kallade manuella behandlingar, där man mycket handgripligt tar på patienten. Massage hör hit. Det gör även olika sätt att dra och sträcka leder och muskler för att få dem att avlastas eller slappna av.

Men även en del fysioterapeuter ger manuella behandlingar. Deras variant kallas OMT, ortopedisk manuell terapi.

Och även naprapater och kiroprak-

Foto: Getty Images

På djupet Ryggont

Foto: Jonas Malmström

”Jag är glad att det är över” ”När jag väntade mitt andra barn fck jag kraftiga foglossningar. Fyra månader in i graviditeten fck jag svårt att gå, sitta och stå. Någon gång kring vecka 25 blev jag sjukskriven. Jag minns inte – de här månaderna är som en enda dimma för mig.

De sista fyra månader hade jag helt galet ont, smärttopparna var värre än förlossningssmärtan. Det satt i ländryggen och i ljumskarna och MIA YOMBI var plågsamt hela tiden, men vid Ålder: 38 år.

Gör: Jobbar som minsta belastning, som ett steg, arkitekt. då blev det värre. Dunsen från Diagnos: Fogsteget kändes som att någon höll lossningar. på att dra av mig benen. Jag kan inte beskriva det begripligt.

Av MVC fck jag en TENS-maskin och ett papper med sjukgymnastikövningar.

Det hjälpte inte ett dugg. Jag fck viss lindring när min syster gav mig en alternativmedicinsk behandling, kraniosakralterapi. Till slut fck jag morfn, det var det enda som fck mig igenom dagen.

När jag skulle till barnmorskan fck jag åka sjukresa till sjukhuset. Sedan blev jag hämtad i entrén, med rullstol eller bår.

Min man gjorde allt hemma och när han var tvungen att jobba, då ryckte mina föräldrar in. De få gånger jag hämtade min son gjorde jag det i en bil, som vi hade köpt med tanke på mina smärtor – den hade lite högre säte och var lättare att kliva in i.

Så fort bebisen var född fck jag mindre ont. Jag kunde gå efter några timmar. Nu har det gått två år och jag är helt återställd.

Jag hade velat få ett varmare bemötande från sjukvården. Jag har förstått att det är svårt att ge lugnande besked, för en del får bestående besvär. Men om man nu inte kan ge det, då kan man åtminstone visa en större förståelse.

Jag hade också behövt sjukskriva mig tidigare. Jag tror att jag hade kommit lindrigare undan om jag vilat mer i början när det bara gjorde rätt rejält ont.”

Berättat för: Annika Lund Medicinsk Vetenskap №3–2021

41

På djupet Ryggont

ÅR 2016 KOM en rapport från SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. Den jämförde behandlingar som vanligen ges av fysioterapeuter, naprapater och kiropraktorer utifrån hur efektivt de förhindrar pågående smärta från att övergå i långvarig.

Rapporten beskrev ingen behandlingsform som bättre än någon annan.

Det dåvarande forskningsunderlaget var för magert. Men ingen behandlingsform

dömdes ut som inefektiv – det gick inte att bedöma dem alls, enligt SBU. Rapporten är nu fem år. De forskare Medicinsk Vetenskap har talat med summerar nuvarande forskningsläge ungefär så här: De behandlingar fysioterapeuter, naprapater och kiropraktorer ger har efekt, men det är inga mirakelkurer, vare sig för att lindra pågående smärta eller för att förebygga långvarig.

Iben Axén, klinisk kiropraktor och forskare vid Institutet för miljömedicin på Karolinska Institutet, ser en poäng i att fera olika yrkeskategorier ger snarlika behandlingar.

Det ger en valfrihet, där vissa kanske föredrar någon yrkeskategori – eller en enskild behandlare – framför en annan.

Och det kan vara viktigt att få gå till den man tror, tycker eller har hört är ”riktigt bra”, kanske för att man har en tidigare positiv erfarenhet av just den personen.

– Förväntningar är en viktig del av resultatet av en behandling. Om du tror att just en kiropraktor kan hjälpa dig, då är sannolikheten större att du upplever dig vara hjälpt när du har fått träfa just en kiropraktor, säger Iben Axén.

I en studie från hennes forskargrupp ingick nära 600 personer som träf-

När själva smärtan är sjukdomen Eva Kosek har i många år forskat om smärtmekanismer. Nu har hon och hennes kollegor tagit fram kriterier för att ringa in så kallad nociplastisk smärta. Det är ett tillstånd där smärta inte bara är ett symtom utan en sjukdom i sig.

Du pratar om olika slags smärta. Kan man få en snabblektion?

– Vi skiljer på tre olika typer av smärta. Vävnadsskadesmärta eller så kallad nociceptiv smärta uppstår om vi till exempel slår oss på 42

Medicinsk Vetenskap №3–2021

tummen med en hammare.

Smärta till följd av skada eller sjukdom i nervsystemet kallas nervskadesmärta eller neuropatisk smärta och den kan uppstå vid till exempel ett diskbråck. Sedan har vi nociplastisk smärta.

Den beror på att själva funktionen i smärtsystemet är förändrad, smärtregleringen fungerar inte längre som vanligt. Smärtsignaler till hjärnan förstärks och hämmande signaler från hjärnan

”Förväntningar är en viktig del av resultatet av en behandling.”

försvagas. Det betyder att sådant som normalt inte gör ont blir smärtsamt, till exempel kan lättare tryck göra ont och man kan få utbredda, ömmande partier på kroppen.

Nociplastisk smärta är inte symtom på någon skada eller sjukdom, som vävnadsskadesmärta eller neuropatisk smärta är. Vid nociplastisk smärta är smärtan en sjukdom i sig.

Vad vet man om nociplastisk smärta?

– Vi förstår relativt mycket när det gäller mekanismerna och vi vet att smärtsignaleringen fungerar annorlunda. På sätt och vis vet vi mer om nociplastisk smärta än om till exempel

neuropatisk smärta, för där har vi ingen förklaring till varför samma typ av nervskada gör väldigt ont för vissa men inte alls för andra.

Hur uppkommer smärtan?

– Det vet vi inte riktigt. Men hos många leder långvarig smärta av annat slag till att själva smärtsystemet förändras, blir nociplastiskt. Det verkar vara vanligare att långvarig vävnadsskadesmärta övergår i nociplastisk smärta än att långvarig nervskadesmärta gör det.

Hur är det här relevant för ryggpatienter?

– En del patienter med långvarig ospecifk ryggsmärta kan ha nociplastisk smärta. En annan vanlig diagnos hos patienter med

Foto: Björn Fotograf, Ulf Sirborn, Getty Images

torer ger råd om träning. De ger också tips om övningar för att stärka eller mjuka upp någon del av kroppen.

Samtliga yrkeskategorier ger information om ryggsmärta, alla gör en bedömning av patientens problem och identiferar sådant som bör utredas vidare av läkare, som till exempel misstänkta reumatiska besvär eller något som skulle kunna opereras av en ryggkirurg. I praktiken gör alla de här tre yrkeskårerna snarlika saker, om än med lite olika syn på dem.

fade en kiropraktor för sin ländryggssmärta. Inför behandlingen fck alla på en tiogradig skala skatta hur troligt de ansåg det vara att de skulle förbättras i sin ryggsmärta. Efter fyra besök fck patienterna själva beskriva utfallet, hur stor förbättring de upplevde.

Bland dem som hade haft höga förväntningar, skattningar mellan fem och tio, där uppgav nära 75 procent att de hade blivit ”defnitivt förbättrade”.

Men hos dem med låga förväntningar, mellan noll och fem, där var det endast strax under 50 procent som beskrev en sådan förbättring. Förväntningarna spelade en större roll för utfallet än smärtintensitet, självskattad hälsa samt patientens psykologiska profl, enligt den här studien.

– Tillspetsat kan man säga att sådant som ligger bortom vår kontroll, som till exempel att någon har hört av sin granne att en viss kiropraktor är jättebra, kan påverka hur bra behandlingen fungerar för den personen. Det här är besvärligt när man ska undersöka efekt i studier, säger Iben Axén.

De allra festa som söker vård för ländryggsmärta får som sagt aldrig någon förklaring till vad smärtorna beror på. Men en minoritet får en specifk diagnos, där kotkompressioner, spinal stenos och diskbråck hör till de vanligaste.

Kotkompressioner är frakturer i ryggen, ofta till följd av benskörhet. De opereras vanligen inte, utan patienten får skelettstärkande behandling och smärtlindring.

Vid spinal stenos har pålagringar i ryggen gjort det trångt för nerverna i ryggkanalen. Det kan behandlas med kirurgi, då man skapar plats för nerverna igen. Det är det vanligaste kirurgiska ingreppet i ländryggen.

Det näst vanligaste görs på grund av ett diskbråck.

Men de festa diskbråck behöver inte opereras. Endast cirka fem procent av alla diskbråck behandlas kirurgiskt.

– Vi har en försiktig hållning i Sverige, för diskbråck läker vanligen ut spontant. Vi har satt en gräns där vi väntar en och en halv till två månader innan vi föreslår operation. Man blir snabbare symtomfri om man opererar i stället för att vänta på läkning, men operationen spelar ingen roll för den långsiktiga prognosen, säger Paul Gerdhem, ryggkirurg och adjungerad professor i ortopedi

nociplastisk smärta är fbromyalgi och de patienterna har ofta ont i ryggen. Det är viktigt att veta vilken typ av smärta en person har för att behandla rätt.

Hur ska nociplastisk smärta behandlas?

– Det är viktigt att göra en ordentlig smärtanalys för att förstå vilka smärtmekanismer som behöver behandlas.

Information till patienterna är A och O, så att de förstår att man inte kan ta bort smärtan genom att behandla de smärtande vävnaderna, utan att det är fel på själva smärtsignaleringen. Kirurgi kan ha sämre efekt vid nociplastisk smärta. Opioider ska undvikas, inte bara för att de är vanebildnade, utan även

Fysioterapeuter, naprapater och kiropraktorer har alla yrkeslegitimation utfärdad av Socialstyrelsen. Men kunskaperna är begränsade kring behandlingsefekterna, enligt SBU.

vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik vid Karolinska Institutet.

Men nära åtta procent av ryggkirurgin gjord under 2019 gäller så kallad segmentell ryggsmärta – ont i ett avsnitt, eller segment, av ryggen. Det är en mindre tydlig diagnos, som också kallas degenerativ disksjukdom, DDD. Patienten har ryggvärk – och en eller fera diskar mellan ryggkotor har åldrats, vilket gör

för att de kan förvärra den nociplastiska smärtan. Det är viktigt att ha en bra balans mellan vila och aktivitet, att ägna sig åt lämplig fysisk träning och att vara noga med sömnen.

Ni har nyligen publicerat kriterier för att sålla fram nociplastisk smärta. Berätta!

– När vi forskar om nociplastisk smärta använder vi ganska avancerad teknik.

Men de som har nociplastisk smärta får ofta vård inom primärvården, där den tekniken saknas. Nu har vi tagit fram ett födesschema, ett standardiserat upplägg för att med frågor till patienten ringa in de som sannolikt har nociplastisk smärta. Vi har gjort detta inom ramen för

att kotor kan ligga mot varandra eller röra sig i sidled.

Väldigt många människor har dock åldrade diskar utan att ha ont. Därför är det svårt att förklara smärtan utifrån det fyndet.

– Det stora bekymret är att det inte fnns någon objektiv undersökning som kan tala om vad som gör så ont, säger Paul Gerdhem.

Det vanligaste kirurgiska ingreppet för den här gruppen är steloperation, där två eller fer kotor fästs ihop med varandra.

– Vi opererar dem som har provat precis alla andra behandlingsmöjligheter och ändå inte blivit bra. Det här är en sista utväg, säger Paul Gerdhem.

Efter fem år är tre av fyra nöjda, enligt kvalitetsregistret SWESPINE. Många får bättre funktionsförmåga före ingreppet kunde drygt hälften gå mer än en kilometer, efter fem år kunde åtta av tio göra det. Även smärtnivåerna sjunker samtidigt som konsumtionen av smärtstillande läkemedel går ner efter ingreppet.

– Det fnns olika syn i olika länder på att steloperera patienter med ospecifk ryggsmärta. Jag tycker det kan vara värdefullt att göra ett omtag i frågan genom att göra en ny studie, säger han.

den internationella organisationen IASP, och artikeln är publicerad i tidskriften Pain.

Hur ska kriterierna användas?

– De är ett sätt att få fer att kunna ringa in nociplastisk smärta, det vill säga primära smärttillstånd. Det är ett viktigt koncept att smärta kan vara en sjukdom och inte bara ett symtom. I nästa version av diagnoskoder, ICD-11, delas långvarig smärtproblematik upp i primära och sekundära tillstånd. Vid de primära är smärtan en sjukdom i sig, vid de sekundära beror smärtan på andra tillstånd, det vill säga att den är ett symtom.

Hur klarar sjukvården av att ta hand om nociplastisk smärta?

– Vi behöver ha en bättre utbyggd specialistvård som

kan ta hand om de sjukaste patienterna och hjälpa till med att utbilda kollegor inom primärvården. Jag vill absolut inte kritisera mina kollegor i primärvården – det fnns många allmänläkare som är väldigt kompetenta i smärtbehandling. Men de är för få och deras arbete blir väldigt tungt när de ofta även får ta hand om kollegornas smärtpatienter.

Fotnot: Eva Kosek är smärtoch rehabiliteringsläkare och professor i klinisk smärtforskning vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet och institutionen för kirurgiska vetenskaper vid Uppsala Universitet.

Medicinsk Vetenskap №3–2021

43

Perspektiv Från kunskap till patientnytta

Lång väg från forskning till praktisk nytta Ska munskyddet på eller av? Hur lindras smärtan på bästa sätt? Ny kunskap kommer hela tiden från forskningen. Men att översätta nya vetenskapliga resultat till praktisk användning tar ofta lång tid.

P

Text: Ola Danielsson Illustration: Anna & Elena Balbusso/The iSpot

ERSONAL INOM hälsooch sjukvården ska alltid följa de råd som har bäst evidens, och uppdatera sina rutiner i takt med att ny kunskap tillkommer. Men den processen är ofta mer komplicerad än många tänker sig, menar Henna Hasson, professor i implementeringsvetenskap vid Medical Management Center, institutionen för

44

Medicinsk Vetenskap №3–2021

lärande, informatik, management och etik, Karolinska Institutet.

– Det fnns ett gap mellan teori och praktik som kan beskrivas på olika sätt.

Ur en forskares perspektiv kan det te sig som att en stor del av den utförda forskningen går förlorad, säger hon.

Och visst ligger det något i det. Enligt en uppskattning gjord av amerikanska forskare är det bara ungefär sju procent av all genomförd forskning som

FORSKNING SKA ALLTID vara tillförlitlig. Men för någon som vill använda den är det också nödvändigt att den är praktiskt relevant i en given situation.

– Att forskningen har en bra studiedesign och är publicerad i en fn tidskrift innebär inte automatiskt att den är praktiskt användbar, säger Ulrica von Tiele Schwarz, professor i psykologi vid Mälardalens högskola och forskare vid institutionen för lärande, informatik, management och etik, Karolinska Institutet.

Båda är de medlemmar i Procome, en forskningsgrupp vid Karolinska Institutet som studerar processer och utfall av förbättringsprojekt inom hälso- och sjukvård.

Den som vill få praktisk vägledning kan ju själv dyka ner i forskningshavet och söka efter olika studier om den fråga man är intresserad av. Men risken är att man drunknar i information.

– Att ta ställning till vilken kunskap som är den bästa är otroligt tidskrävande. Ny forskning tillkommer dessutom hela tiden, och det är väldigt svårt att själv sammanställa vad den samlade forskningen säger om en viss fråga, säger Ulrica von Tiele Schwarz.

Hjälp kan fås av SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, som sammanställer forskningsläget i olika medicinska frågor, dit det också går att lämna förslag på kliniskt viktiga frågeställningar. På basis av forskningsläget utfärdar bland andra Socialstyrelsen riktlinjer till vården, till exempel hur en viss sjukdom ska behandlas.

Riktlinjer och rekommendationer kan vara enklare att förhålla sig till än forskningsartiklar. De förblir dock bara ord om de inte implementeras, det vill säga genomförs i en verksamhet. Men

Foto: Eva Lindblad,Johanna Wulff

når hela vägen fram till praktisk användning. Resan från teori till praktik tar också lång tid – efter i genomsnitt 17 år har hälften av patienterna dragit nytta av forskningen.

Henna Hasson ser dock i sin forskning på problemet främst från kunskapsanvändarens perspektiv. Hon försöker förstå hur medarbetare, chefer eller patienter på bästa sätt kan få användning av den forskning som görs.

”Att forskningen har en bra studiedesign och är publicerad i en fin tidskrift innebär inte automatiskt att den är praktiskt användbar.” det sista steget glöms ofta bort, menar Henna Hasson.

– Ofta går det till så att nya rekommendationer kommuniceras i en organisation. Sen är det lätt hänt att man tror att implementeringen är klar.

Men det man har gjort då är att sprida information. Det är först när någon de facto gör någonting annorlunda som kunskapen har implementerats, säger Henna Hasson.

Vill man se att forskningsbaserade rekommendationer används behövs en ordentlig analys av vad som krävs.

– Utbildning räcker inte. I slutänden handlar det ofta om att genomföra förändringar på en arbetsplats. Kunskapsspridning kan vara en del i förändringen, men för att ändra människors beteenden behövs ofta fer insatser, säger hon.

Framför allt behöver medarbetarna få veta hur de förväntas agera och ges förutsättningarna för att göra det.

– Det är svårt nog att göra beteendeförändringar på egen hand, som alla som avgett ett nyårslöfte vet. I en organisation är det ännu svårare. Man ska inte bara lära sig tricken, utan också göra dem tillsammans med alla andra, säger Ulrica von Tiele Schwarz.

CHEFEN HAR EN central roll i att samordna arbetet och tillhandahålla de rätta förutsättningarna. Ulrica von Tiele Schwarz och Henna Hassons forskning visar att dessa ibland saknas.

Ett exempel är när en rutin för säker hantering av förbrukade kanyler inte följdes på en vårdavdelning.

– Förbrukade kanyler skulle läggas direkt i en burk, vilket inte gjordes.

Man skyllde först på bristande säkerhetstänkande hos personalen. Men närmare analyser visade att burken där kanylerna skulle läggas satt fastskruvad på en vagn i korridoren, samtidigt som personalen jobbade två och två och gick in i olika rum. Det var inte möjligt att följa rutinen, säger Ulrica von Tiele Schwarz.

Enligt Henna Hasson är det en fördel om en implementeringsprocess börjar med att ett behov identiferas.

Utifrån det kan man identifera en

insats med stöd i forskning, som sedan införs på ett systematiskt sätt.

I praktiken går det dock sällan till på det sättet.

– Det fnns många impulser som påverkar och saker införs av många anledningar. Det kan handla om att en annan klinik gör på ett visst sätt eller att någon har gått en kurs och lärt sig något nytt, säger Ulrica von Tiele Schwarz.

– Ofta har man ett visst arbetssätt inom en organisation, och så kommer en ny metod som är lite bättre. Men att ställa om till den nya metoden kan vara förknippat med kostnader och risker.

Därför är det viktigt att tänka efter före och göra sin behovsanalys, säger hon.

Det är också viktigt att kunna bromsa – för ibland går det för snabbt. Forskningen kanske inte är mogen att tilllämpa. Eller så är det inte värt besväret.

– Vi implementeringsforskare är ofta de som är mest skeptiska till att dra i gång en förändring. Även om en metod

Fakta: Många steg på vägen till patienten Forskning När forskare genomför studier genereras ny kunskap.

Kunskap vägs samman Resultaten från många studier vägs samman i litteratursammanställningar.

leder till en liten förbättring på pappret så är det inte säkert att den gör det i praktiken. Man måste först vara beredd att sätta av den tid, kraft och de resurser som krävs för att vi ska bli lika bra på att jobba på det nya sättet, säger Ulrica von Tiele Schwarz.

DET KAN VARA lika viktigt att sluta göra något gammalt som att börja med något nytt. Det fnns enligt Henna Hasson en rad insatser och metoder som används men som inte har stöd i dagens forskning.

– Ett klassiskt exempel är onödig antibiotikaförskrivning. Det kan också handla om vissa labbtester eller onödig användning av röntgen, säger Ulrica von Tiele Schwarz.

Det kan ha skett en ”indikationsglidning”, det vill säga att metoder används i fer sammanhang och för fer patienter än vad som har stöd i forskningen.

- I intervjustudier har det framkommit att läkaren i vissa fall vet att ett prov inte är medicinskt motiverat. Men läkaren vet att om provet inte görs kommer

Spridning Information om rekommendationerna sprids i verksamheter.

Rekommendationer Baserat på sammanvägd kunskap kan exempelvis en förändrad metod rekommenderas i riktlinjer för vården.

Användning Metoden används, eller implementeras, i möte med patienter.

Lång väg. Det kan ta många år innan ny kunskap implementeras och bara en bråkdel av forskningen leder till slut till praktisk nytta för patienten. Fakta är hämtad från nya boken Tillförlitlig & relevant kunskap för sjuksköterskor av Ulrica von Thiele Schwarz, Henna Hasson och Lars Wallin.

Medicinsk Vetenskap №3–2021

45

Perspektiv Från kunskap till patientnytta

Tips: Så kan forskare försöka öka nyttan Forskare kan inte styra över om den nya kunskap de kommit fram till kommer till användning eller inte. Men de kan underlätta kunskapsöverföringen genom att ha en användare i åtanke, tipsar implementeringsforskarna.

HÅLL DET ENKELT – I forskningen fnns en tendens att utveckla metoder som innehåller många komponenter och måste utföras av personer med hög kompetens inom området. Det gör det lättare att uppmäta en efekt som kan skiljas från slumpen. Men i slutändan har man kanske utvecklat en intervention som ingen kan använda, säger Ulrica von Thiele Schwarz.

GÖR TYDLIGA JÄMFÖRELSER – Centralt för praktiken är att veta om en ny intervention är bättre än det man redan gör. Det är viktigt att forskare defnierar vilka insatser den nya interventionen jämförs med i stället för att bara kalla det ”nuvarande praxis”, säger Henna Hasson.

TILLHANDAHÅLL UTFÖRLIG INFORMATION – Det fnns många studier som visar att beskrivningen av interventioner i forskningsartiklar ofta innehåller så lite information att det inte går att läsa sig till vad man ska göra.

Det är bra om forskare kan lägga till mer utförlig information om hur interventionen går till och vilka patienter den kan hjälpa, säger Ulrica von Thiele Schwarz.

46

Medicinsk Vetenskap №3–2021

Evidens i äldreomsorgen: ”Personalen har inte förutsättningar att uppdatera sig” 5 frågor till Anne-Marie Boström, som forskar om evidensbaserad vård av äldre personer. Är äldreomsorgen tillräckligt evidensbaserad?

– Nej, det fnns brister. Redan för 14 år sedan visade jag i min avhandling att det främst är den högskoleutbildade personalen som sätter sig in i ny forskning och tillämpar den kunskapen i vårdarbetet. Sedan dess har antalet äldre ökat samtidigt som platserna inom äldreomsorgen har blivit färre. De som får plats på äldreboende är i dag sjukare och har mer omfattande vårdbehov än tidigare. Samtidigt har andelen högskoleutbildade minskat och utgör endast fem procent av personalen. De får fokusera på vårdande av de äldre och handleda omsorgspersonal. Det kan medföra svårigheter att hålla sig uppdaterad inom forskningen.

Under pandemin har äldreomsorgen utsatts för stora påfrestningar som har gjort bristerna uppenbara.

Kunskap om basala hygienrutiner har i vissa fall saknats.

Tar inte cheferna ansvar för att uppdatera verksamheten?

– Det varierar. När vi gjorde en enkätundersökning bland sjuksköterskor inom äldreomsorgen med anledning av pandemin pekade många på att deras chefer saknar hälso- och sjukvårdskompetens och att det leder till brister i stöd för att ge en god vård. Men det ser väldigt olika ut. Vissa vårdgivare har skapat förutsättningar för personalen att ge evidensbaserad vård medan andra inte verkar ha förstått att det är deras skyldighet enligt lagstiftningen.

Kan du ge ett exempel på insatser som borde göras mer?

– Bedömning av behov av mun och tandvård. Munhälsan har stor betydelse för att äta och för självkänslan och det sociala livet. Har den äldre sår eller svamp i munhålan kan det ge smärta och leda till

obehag. Ett hinder i implementeringen är att personalen inte har de kunskaper som krävs vilket gör att de inte känner sig bekväma med att göra de bedömningar och ge den omvårdnad som behövs.

Vad ska man göra mindre av?

– Förskriva antipsykosmedel till personer med demens. Riktlinjerna avråder från det och förespråkar i stället social samvaro och aktivering genom exempelvis promenader. Men det tar tid, vilket personalen upplever att de inte har.

Du jobbar själv med att införa en ny metod – berätta!

– Vi har utvärderat en enkel metod för ökad fysisk aktivitet och förbättrat näringsstatus hos äldre. Den går ut på att patienten ställer sig och sätter sig upprepade gånger enligt ett träningsschema och får proteinrik näringsdryck. Nu försöker vi implementera metoden.

Precis som alla människor har de äldre olika förutsättningar och föredrar att träna på olika sätt. En del vill träna i grupp medan andra hellre gör det ensamma. Vi börjar i liten skala för att sedan utöka när vi får det att fungera.

Fotnot: Anne-Marie Boström är lektor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle på Karolinska Institutet och omvårdnadsansvarig vid Tema Infammation och Åldrande vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Foto: Getty Images, Mariana Lind

patienten fortsätta oroa sig. I det ljuset blir beslutet att förskriva provet logiskt, säger Ulrica von Tiele Schwarz.

Implementeringsforskningen undersöker vilka strategier för införande av evidensbaserade metoder, men också utfasning av dåliga metoder, som fungerar bäst. Med den kunskapen kan resan från teori till praktik snabbas upp.

Henna Hasson och Ulrica von Tiele Schwarz inriktar sig bland annat på vilken grad av anpassning och följsamhet som är optimal, det vill säga om det är viktigt att interventioner följs till punkt och pricka eller om de kan de anpassas till lokala förutsättningar.

Nästa steg är så klart att deras slutsatser ska användas i praktiken.

– Även vår forskning måste ju implementeras, säger Henna Hasson.

Forskarna svarar på dina medicinfrågor

Kan vi lugnas av dofter?

När jag tog min katt till veterinären fck jag tips om att köpa en spray med syntetiska feromoner som liknar kattens egna och spruta lite i väskan. Feromonerna ska bidra till att skapa trygghet och göra så att katten blir lugnare – och jag tror att det funkade. Min fråga är nu, går det att göra något liknande för människor? Till exempel om man är fygrädd eller har svårt att släppa jobbet i tankarna efter en stressig dag? /Othellos matte

Foto: Getty Images

Svar

Feromoner är ämnen som avsöndras från kroppen hos många djurarter, ibland via speciella organ, och via luften har en specifk efekt på mottagaren. De verkar vara tillkomna genom evolutionen för att stödja en viktig funktion, till exempel fortplantning. Hos människor fnns dock inga feromoner. Däremot har vi många ”doftkörtlar” på vår kropp och vi har ett luktsinne som kan känna av efekten av körtlarnas fyktiga ämnen. Vi har framför allt förmågan att lära oss

värdera luktämnen som varande bra eller dåliga i olika sammanhang. Om en lukt har en association till något bra som hände i dåtid kan lukten bidra till en positiv sinnesstämning i nutid (minns Prousts exempel med Madeleinekakan som ingav luktaren känslor förknippade med ett ljuvt barndomsminne av en kär faster, lindblomste och dessa kakor!) och vice versa.

Ett exempel från forskningen har visat att ett barns stressreaktion vid smärta mildras om det får känna doften av den egna mammans bröstmjölk. En annan studie har visat att sömnkvalitet ökar om man exponeras för sin partners doft.

Kort sagt, så ja, det fnns lukter som till exempel kan lugna oss. Men hur vi reagerar på en given lukt har mindre med dess molekylära sammansättning att göra och mer med våra erfarenheter av den.

/

Mats J. Olsson Professor i psykologi

Tack för din fråga, du får en inbunden anteckningsbok hemskickad. / Redaktionen

Medicinsk Vetenskap №3–2021

47

F+S Medicinfrågor

Kan kopparspiralen göra mig sjuk?

Kan huvudvärk bero på vädret?

Man hör ofta att migrän kan utlösas av viss sorts väder, till exempel åska.

Stämmer det och vet man vad det beror på? /Pär

Svar

Många patienter med så kallad primär huvudvärk, där migrän är den vanligaste formen, rapporterar att deras symtom har koppling till väder och vind. Vetenskapliga studier om efekterna av väder på huvudvärk har dock hittills gett inkonsekventa resultat.

Vissa forskningsrapporter har gett stöd för att högt tryck ökar risken för huvudvärk, medan andra tyder på att lågt tryck (som ofta är förknippat med åskväder) ökar risken.

I en av de största studierna på området, med fer än 7 000 deltagare, kunde

48

Medicinsk Vetenskap №3–2021

forskarna koppla både högt lufttryck och hög temperatur till att ett ökat antal personer fck diagnosen primär huvudvärk på en akutavdelning de efterföljande 72 timmarna.

Mekanismerna bakom hur väderförändringar skulle kunna ge upphov till huvudvärk är idag okända. Vad vi vet är att substanser som leder till att blodkärl vidgas, så kallad vasodilatation, triggar huvudvärk. Hit hör exempelvis signalsubstansen CGRP (calcitonin-genrelaterad peptid).

Eftersom vasodilatation också kan vara en konsekvens av både förhöjd kroppstemperatur och lågt lufttryck så skulle det mycket väl kunna vara en gemensam nämnare.

/

Andrea Carmine Belin Docent i neurovetenskap

/Lisa

Svar

Nej, det fnns inga belägg för att kopparspiral skulle orsaka förgiftning eller Graves sjukdom.

Till grund för bedömningen av eventuella hälsorisker vid användning av kopparspiralen NovaT 380, den enda tillgängliga och rekommenderade kopparspiralen i Sverige, ligger ett fertal studier specifkt utförda på just denna spiral. Analys av bland annat frisatt kopparmängd vid användning av NovaT 380 på människa visar att frisättningen av koppar är omkring 30 µg/dygn eller motsvarande 11 mg/år. Den totala frisättningen vid fem års bruk är 55 mg. Den frisatta kopparmängden är omkring 1–3 procent av det dagliga intaget i mat och dryck. Koppar i så låga koncentrationer”städas undan” genom att det binder till ett särskilt så kallat transportprotein.

Det fnns även tidigare studier som gjorts vid utveckling eller utvärdering av andra kopparspiraler. En del data som dokumenteras i samband med att nya mediciner eller medicintekniska produkter tas fram resulterar dock inte i vetenskapliga publikationer utan i rapporter som oftast är sekretessbelagda/konfdentiella. Men ibland kan de lämnas ut från företagen.

En arbetsgrupp inom Svensk förening för obstetrik och gynekologi har sammanställt de data som fnns och kan dra slutsatsen att det inte fnns någon koppling mellan Graves sjukdom och kopparspiral.

/

Kristina Gemzell Professor i obstetrik och gynekologi

Foto: Getty Images

Lågtryck kan vidga blodkärlen vilket möjligen triggar huvudvärk.

Jag har läst att man kan få graves sjukdom, eller andra sköldkörtelsjukdomar, av att ha kopparspiral.

Tydligen blir kroppen kopparförgiftad och det stör det endokrina systemet i kroppen. Stämmer det?

F+S Finns det ångestvaccin snart?

Jag har läst i en tidning att det snart fnns vaccin mot ångest. Stämmer det? /Ulla

Svar

Förkylningsvirus kan göra det svårare för det nya coronaviruset att kopiera sig.

Skyddar förkylningsvirus mot covid-19?

Jag har hört om forskning (i podden BBC Health Check, onsdag 24/3 ) som visar att rhinovirus kan motverka det nya coronaviruset. Kan man tänka sig att tillföra rhinovirus tidigt vid en covidinfektion för ett snabbare tillfrisknande? /Sari Karlström

Illustration: Getty Images

Svar

Att immunsvaret från olika virusinfektioner kan interagera med varandra är känt. Det förklaras till viss del av att virusinfektioner drar i gång immunsystemets generella virusförsvar, där produktion av signalmolekylen interferon är en central del. På så sätt kan en virusinfektion ge ökad motståndskraft mot andra virus. Just rhinovirus, som är vårt vanligaste förkylningsvirus, var uppe för diskussion redan under svininfuensapandemin (H1N1pdm09) och man spekulerade i om höga nivåer av cirkulerande rhinovirus under hösten 2009 skulle kunna ha varit en orsak till att pandemin inte spreds så snabbt som man förväntade sig, men detta gick inte att helt fastställa.

Studien som refereras i BBC Health Check är visserligen en spännande experimentell laboratoriestudie som

visar att infektion med rhinovirus ger ett interferonsvar som kan blockera det nya coronavirusets förmåga att kopiera sig i luftvägsceller. Men det är en lång väg kvar innan man kan överföra detta till behandling av patienter med covid-19. Och även om rhinovirusinfektioner i regel är milda är det inte etiskt försvarbart att infektera patienter med aktivt virus innan man i gedigna läkemedelsprövningar kunnat visa på säkerhet och en gynnsam efekt av behandlingen.

Däremot pågår idag fera studier på interferonbehandling mot svår covid-19 och den typen av forskning kommer sannolikt få ytterligare skjuts av denna studies resultat. Man har även på experimentell nivå gjort behandlingsförsök med sars-cov2-vaccinering hos patienter med långdragna besvär efter covid-19, så kallad ”långtidscovid”. Det bygger på en liknande tanke om att en uppreglering av kroppens naturliga virusförsvar kan hjälpa till att läka ut sjukdomen.

/

Samuel Rhedin Forskare inriktad på virala luftvägsinfektioner

Nej, det stämmer inte. I media har man kunnat läsa om ett vaccin mot ångest, men här råder nog en viss begreppsförvirring.

I studien man hänvisar till har forskare använt ett modiferat virus för att öka produktionen av ett visst ämne, tillväxtfaktorn neurotrofn-3, i hjärnceller på apor. Vissa vaccin förs in i kroppen med liknande teknik. Men eftersom immunsystemet inte aktiveras och inga antikroppar bildas, är det inte fråga om något vaccin i det här fallet.

Forskarna har använt tekniken för att studera om mängden neurotrofn-3 i amygdala, en del av hjärnan som är viktig för rädsla, kan påverka graden av ångest.

De såg att när det fnns mycket neurotrofn-3 i amygdala, beter sig djuret mindre oroligt.

Det här kan inte testas hos människor i nuläget. Man vet inte riktigt vad neurotrofn-3 gör i hjärnan och kroppens nervsystem, eller vad de långvariga konsekvenserna kan bli om man manipulerar det här systemet. Vi kan bara iaktta beteenden i djur, och det som ser ut som minskad ångest kan dölja även andra förändringar som inte är önskvärda, men som vi inte kan fråga djuret om. Studien är intressant då den ger en fngervisning om varför vissa personer kanske är mer ångestbenägna, men tyvärr är vi långt ifrån något vaccin mot oro och ångest.

/

Bianka Karshikof Forskare i psykoneuroimmunologi

Fråga och vinn! Är du nyfken? Skicka in din klurigaste fråga om medicin så letar vi rätt på en forskare som kan svara.

Bästa frågan vinner en inbunden anteckningsbok. Skicka din fråga till: medicinskvetenskap@ki.se eller Medicinsk Vetenskap, Kommunikationsavdelningen, Karolinska Institutet, 171 77 Stockholm

Medicinsk Vetenskap №3–2021

49

Topplistan antingen få iKMC och fortsatt hud-mothudkontakt på nyföddhetsavdelningen, där även mödrarna fck sin medicinska vård, eller till att få standardvård (kontrollgrupp). Standardvård innebar att mödrar och barn vårdades på separata avdelningar och kom till nyföddhetsavdelningen endast vid barnens mattider. Så snart barnen blivit tillräckligt stabila fyttades mor och barn i båda grupperna till ordinarie KMC-avdelning. Under de första tre dygnen fck barnen i iKMC-gruppen i genomsnitt 17 timmar hud-mot-hudkontakt per dag jämfört med 1,5 timmar i kontrollgruppen.

Det bästa är om för tidigt födda barn helt slipper separeras från modern efter förlossningen. Bilden visar en mycket för tidigt född ficka i Ghana med CPAPbehandling direkt på mammans bröst.

Omedelbar hudkontakt förbättrar överlevnaden EN NY STUDIE, fnansierad av Bill & Melinda Gates Foundation och ledd av WHO, har undersökt om hud-mothudkontakt med start omedelbart efter förlossningen, så kallad immediate KMC, iKMC, leder till ytterligare förbättrad överlevnad för barn med en födelsevikt på 1–1,8 kg i låg- och medelinkomstländer.

Studien genomfördes vid fem universitetssjukhus i Ghana, Indien, Malawi, Nigeria och Tanzania, där dödligheten för dessa barn innan studiestart varierade mellan 20 och 30 procent.

50

Medicinsk Vetenskap №3–2021

För att erhålla ett så bra och likvärdigt utgångsläge som möjligt innan studiestart, försågs alla sjukhus med basal utrustning för att kunna mäta barnens syresättning och ge mekaniskt andningsstöd. Dessutom bedrevs utbildning i basal nyföddhetsvård och säker hud-mot-hudkontakt för instabila barn. Forskare vid Karolinska Institutet var initiativtagare till studien och ansvarade för undervisning och kvalitetssäkring genom upprepade besök på de deltagande sjukhusen.

I studien lottades 3 211 barn till att

DÖDLIGHETEN UNDER de första 28 dagarna var 12 procent i iKMCgruppen jämfört med 15,7 procent i kontrollgruppen, en minskning med 25 procent. Dessutom var det signifkant färre barn i iKMC-gruppen som fck låg kroppstemperatur eller drabbades av bakteriell blodförgiftning.

– Huvudbudskapet är att lågviktiga nyfödda barn bör få hud-mot-hudkontakt direkt efter födseln och därefter på en neonatal samvårdsavdelning, där de får gemensam vård med modern och helt slipper att separeras från varandra. Våra resultat tyder på att denna vårdmodell, som inte är resurskrävande i sig, skulle kunna få mycket betydande hälsoefekter, säger Björn Westrup, överläkare och forskare vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet som tillsammans med forskaren Nils Bergman är initiativtagare till studien.

Forskarna bedömer att iKMC har potential att rädda livet på ytterligare 150 000 små nyfödda varje år. WHO håller på att se över sina nuvarande rekommendationer om KMC.

Immediate kangaroo mother care and survival of low birth weight infants Arya S, Naburi H, Kawaza K, Newton S, Anyabolu CH, Bergman N, Rao SPN, Mittal P, Assenga E, Gadama L, LarsenReindorf R, Kuti O, Linnér A, Yoshida S, Chopra N, Ngarina M, Thoko Msusa A, Boakye-Yiadom A, Kuti BP, Morgan B, Minckas N, Suri J, Moshiro R, Samuel V, Wireko-Brobby N, Rettedal S, Jaiswal HV, Sankar MJ, Nyanor I, Tiwary H, Anand P, Manu AA, Nagpal K, Ansong D, Saini I, Aggarwal KC, Wadhwa N, Bahl R, Westrup B, Adejuyigbe EA, Plange-Rhule G, Dube Q, Chellani H, Massawe A The New England Journal of Medicine maj 2021

Foto: Jill Bergman

Ett urval av de senaste publikationerna från Karolinska Institutet i de mest ansedda vetenskapliga tidskrifterna.

MR och blodprov minskade överdiagnostik PROSTATACANCER är den vanligaste

orsaken till cancerrelaterad död hos män. Nationell screening har inte införts i Sverige eftersom nuvarande rutiner – PSA-test i kombination med vävnadsprovtagning - medför att många vävnadsprover tas i onödan och ett stort antal ofarliga småtumörer upptäcks.

Resultat från STHLM3MR-studien, gjord på 12 750 män, visar nu att överdiagnostiken minskas när traditionell vävnadsprovtagning av prostata ersätts av magnetkameraundersökning (MR) och riktade vävnadsprover. Antalet onödiga vävnadsprover som identiferar ofarliga småtumörer minskar, samtidigt som den nya metoden hittar lika många farliga tumörer. Samma forskargrupp har också visat att tillägg av ett nytt blodprov, Stockholm3-testet, kan spara en tredjedel av alla MR-undersökningar som görs och ytterligare minska antalet ofarliga tumörer som upptäcks.

- Nu har vi de verktyg som behövs för införande av nationell screening, säger Tobias Nordström, docent i urologi vid institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus, och institutionen MEB, Karolinska Institutet, samt huvudansvarig för studien.

MRI-targeted or standard biopsy in prostate cancer screening Eklund M, et al NEJM juli 2021

Foto: Getty Images, Stefan Zimmerman

Prostate cancer screening using a combination of risk-prediction, magnetic resonance imaging and targeted prostate biopsies Nordström T et al.

The Lancet Oncology augusti 2021 MR och ett blodprov kan göra prostatacancerscreening mer efektiv, menar forskare.

L I S TA

Fler nya topppublikationer Tvångssyndrom kan behandlas via datorn.

Internet-KBT efektivt mot tvångssyndrom hos barn och unga T VÅN G SSYN D ROM , OCD, drabbar

cirka 1-2 procent av befolkningen. I en ny studie har forskare vid Karolinska Institutet utvärderat om barn och unga med OCD kan behandlas med internetförmedlad KBT (IKBT) i en så kallad stegvis vårdmodell. Totalt ingick 152 barn och ungdomar ( 8-17 år) där den ena gruppen fck terapeutledd digital behandling med KBT medan kontrollgruppen fck traditionell KBT genom fysiska terapeutmöten. Vårdnadshavare erbjöds också handledning. Vid uppföljning efter 3 månader fck deltagare från båda grupperna som bedömdes behöva ytterligare stöd extra sessioner med traditionell KBT. Denna modell av internetförmedlad KBT minskade deltagarnas OCD-symptom lika mycket som traditionell KBT. Cirka 70 procent hade blivit mycket hjälpta av behandlingen vid 6-månadersuppföljningen.

- Genom att erbjuda IKBT som första steg kan kliniker använda sin begränsade tid till att behandla fer patienter eller fokusera på mer komplexa fall, säger Eva Serlachius, adjungerad professor vid institutionen för klinisk neurovetenskap och ansvarig för studien.

Efect of an internet-delivered program vs in-person cognitive behavioral therapy on obsessive-compulsive disorder symptoms in children and adolescents: a randomized clinical trial Aspvall K, Andersson E, Melin K, Norlin L, Eriksson V, Vigerland S, Jolstedt M, Silverberg-Mörse M, Wallin L, Sampaio F, Feldman I, Bottai M, Lenhard F, MataixCols D, Serlachius E JAMA maj 2021

Vanliga vaccin skyddar mot fer HPV-virus än tidigare känt Sustainability of neutralizing antibodies induced by bi- or quadrivalent HPV vaccines correlates with efcacy Colaço Mariz F, Gray P, Bender N, Eriksson T, Kann H, Apter D, Paavonen J, Pajunen E, Prager KM, Sehr P, Surcel HM, Waterboer T, Müller M, Pawlita M, Lehtinen M Lancet Infect Diseases maj 2021 Adhd hos vuxna är kopplat till en rad fysiska åkommor Mapping phenotypic and aetiological associations between ADHD and physical conditions in adulthood in Sweden: a genetically informed register study Du Rietz E, Brikell I, Butwicka A, Leone M, Chang Z, Cortese S, D’Onofrio BM, Hartman CA, Lichtenstein P, Faraone SV, KujaHalkola R, Larsson H Lancet Psychiatry juli 2021 Bara en undertyp av fettcell reagerar på insulin hos människa Spatial mapping reveals human adipocyte subpopulations with distinct sensitivities to insulin Bäckdahl J, Franzén L, Massier L, Li Q, Jalkanen J, Gao H, Andersson A, Bhalla N, Thorell A, Rydén M, Ståhl PL, Mejhert N Cell Metabolism augusti 2021 Hjärnans fosterutveckling kartlagd in i minsta detalj Molecular architecture of the developing mouse brain La Manno G, Siletti K, Furlan A, Gyllborg D, Vinsland E, Mossi Albiach A, Mattsson Langseth C, Khven I, Lederer AR, Dratva LM, Johnsson A, Nilsson M, Lönnerberg P, Linnarsson S Nature juli 2021 Nya rön om hur ketamin verkar Ketamine decreases neuronally released glutamate via retrograde stimulation of presynaptic adenosine A1 receptors Lazarevic V, Yang Y, Flais I, Svenningsson P Molecular Psychiatry augusti 2021 Medicinsk Vetenskap №3–2021

51

European Paediatric Psychology Conference 2021 October 4-6 in Stockholm, Sweden A digital event for researchers and clinicians within the feld of paediatric psychology.

October 4-6, 1-5.30 pm. www.europedpsych.com

EPPC 2021 is arranged by the European Paediatric Psychology Network (EPPN) in collaboration with the Society of Pediatric Psychology (SPP-USA).

Karolinska Institutet is this year’s local host organization.

Vill du annonsera i Medicinsk Vetenskap?

Som annonsör i Medicinsk Vetenskap når du en stor läsekrets som är intresserad av medicin, forskning och hälsa. Upplagan är 27 400 och bland våra läsare f nns förutom allmänt nyfkna personer exempelvis patienter, forskare, vårdverksamma, media, forskningsfnansiärer och lärare.

Kontakta: medicinskvetenskap@ki.se

Photo: Henrik Trygg/mediabank.visitstockholm.com

ANNONS

Boktips Martina Nelson och Lotta Borg Skoglund har skrivit en bok riktad till föräldrar som har barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Men många av tipsen kan alla föräldrar ha nytta av.

Foto: Eva Lindblad

Ger stöd i en svår och viktig uppgift

Bättre än perfekt – en självhjälpsbok för perfektionister Alexander Rozental (Natur & Kultur) En perfektionist kan njuta fera fördelar av sitt beteende, som exempelvis nöjda kollegor, bra betyg eller lyckad karriär. Men om perfektionismen är starkt kopplad till oro kan den bli ohälsosam och skapa mycket stress. Psykologen och forskaren Alexander Rozental, defnierar problemet och ger steg för steg vägledning till den som vill minska sin perfektionism.

Den hälsosamma gemenskapen Peter Strang (Libris) När livet ställs på sin spets är gemenskapen med familj och vänner det viktigaste för nästan alla. Det skriver cancerläkaren och professor Peter Strang i sin nya bok. Forskningen visar att det fysiska och det psykiska välbefnnandet gynnas av att känna gemenskap med andra människor, men också med djur eller med naturen.

Svart bälte i föräldraskap – att lösa vardagen i npf-familjer Lotta Borg Skoglund och Martina Nelson (Natur & Kultur)

DET HÄR ÄR inte en handbok för att bli en perfekt förälder.

Det skriver författarna till en ny bok om föräldraskap med särskild inriktning på de utmaningar som fnns i familjer med barn som har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.

– I dessa familjer ställs särskilda krav på struktur, tålamod och fexibilitet. Det innebär att npf-föräldrar ofta har tvingats hittat smarta strategier i situationer som de festa föräldrar kämpar med.

TIPS! Dessa vill vi dela med oss av i boken, säger en av författarna, Lyssna även på Lotta Borg Skoglund, psykiater och forskare vid institutionen avsnitt #58 av KI:s podcast Medicinvetarna för klinisk neurobiologi vid Karolinska Institutet. ”Har alla adhd?” där Boken tar upp de svårigheter som kan uppstå, exempelvis Lotta Borg Skoglund kaotiska morgnar, problem med tidsuppfattning, konfikter om intervjuas. skärmtid, sömnstörningar, matvägran med mera. Här fnns mängder av tips på hur man kan tackla svårigheterna men också föräldrars och barns berättelser. Varje kapitel avslutas med tips på poddar, böcker eller kurser. Men målet är inte att bli en perfekt förälder?

– Nej, den fnns inte. Men förhoppningsvis kan boken vara en hjälp för föräldrar att få en fn relation till sitt barn, säger Lotta Borg Skoglund.

Cecilia Odlind

FLER BOKTIPS

Läkarinnor – Sveriges först utbildade kvinnliga läkare Gudrun Nyberg (Carlsson Bokförlag) År 1870 fck även kvinnor tillträde till högre utbildning. Karolina Widerström var den första kvinnan som avlade medicine kandidatexamen vid Karolinska Institutet. Här berättas om henne och 15 andra kvinnor som var först med att utbilda sig till läkare i Sverige.

Vetenskap och Vård.

Karolinska Sjukhuset 1940–2018 Helena Ek (Hagströmerbiblioteket) Karolinska sjukhuset har haft stor betydelse för hälso- och sjukvårdens utveckling. Dess 75-åriga historia presenteras nu i bokform.

Medicinsk Vetenskap №3–2021

53

Ögonblicket Veronica Lindström

”Det krävdes en pandemi” En känsla av att hygienen i ambulanssjukvården kunde bli bättre fck Veronica Lindström att vilja studera frågan vetenskapligt. Sedan dess har hon sett förbättringar, inte minst i samband med coronautbrottet.

Namn: Veronica Lindström Titel: Sjuksköterska i ambulanssjukvården och docent i omvårdnad vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle.

Forskar om: Vård och omvårdnad i ambulanssjukvården.

”När jag började arbeta som ambulanssjuksköterska hade jag tidigare jobbat länge inom intensivvården. Där var man mycket noggrann med hygienen. Det slog mig att man inte alls hade lika strikta hygienrutiner i ambulanssjukvården. I extremfallet kunde vi möta en patient med multiresistenta bakterier i ett ambulansuppdrag och hjälpa till vid en akut förlossning i nästa. Det kändes inte bra. Men som ny kollega vill man inte ifrågasätta alltför mycket.

Men så kom jag i kontakt med forskningen. Jag insåg att det gav mig verktyg att utvärdera detta på ett systematiskt sätt. Min första studie om hygien i ambulanser publicerades 2012 och visade att personalen i ambulanssjukvården bara följde de basala hygienrutinerna helt i 3 procent av alla uppdrag. Det handlar till exempel om att byta handskar efter olika vårdmoment, att sprita händer och att ha skyddande förkläde. Det beror inte på att ambulanspersonalen är slarvig men det kan tyda på att förutsättningarna att följa rutinerna inte fnns eller att man har arbetat in vanor som inte lever upp till dessa. Resultaten var inte så populära i verksamheten men ur ett patientsäkerhetsperspektiv tycker jag det är viktigt att undersöka hur resultaten kan förbättras. År 2018 publicerade vi en multicenterstudie där fera länder ingick som antydde att följsamheten till hygienrutinerna blivit bättre i Sverige, nu var det 13 procent som följde dem. Under pandemin har jag gjort en enkätundersökning som ännu är opublicerad där 92 procent av de som svarade menade att både de själva och kollegorna hade förbättrat sin följsamhet.

Det krävdes en pandemi för att vi skulle bli riktigt bra på detta.”

Berättat för: Cecilia Odlind Foto: Jonas Malmström 54

Medicinsk Vetenskap №3–2021

ANNONS

Carnegiestiftelsen Projektbidrag från Carnegiestiftelsen

AVENIO Millisect System for FFPE tissue dissection

Carnegiestiftelsen instiftades 1911 efter en donation av Andrew Carnegie. Stiftelsens huvuduppgift är att belöna dem som räddat andras liv och därvid riskerat sitt eget.

Bidrag kan också ges till forskning, undervisning och utbildning med syfte att rädda människoliv i samband med olyckor. Projektanslag med maximalt belopp 350 000:kan utdelas. Fortsatta anslag beviljas högst tre år i följd.

Se även stiftelsens hemsida: carnegiestiftelsen.se OBS! Endast sådana projekt som direkt syftar till att rädda liv i samband med olycksfall kan stödjas.Ansökningarna skall innehålla projektmotivering, forsknings- alt. undervisningsplan, ev. etiskt tillstånd, kort CV för den sökande samt kostnadskalkyl. Särskilda formulär finns ej.

Ansökningar sänds till: Carnegiestiftelsen/professor Eva Svanborg Neurofysiologiska kliniken, Universitetssjukhuset 581 85 Linköping Skicka gärna ansökan per mail till eva.svanborg@liu.se.

Sista ansökningsdag: måndagen den 27 september 2021

Simple, consistent, reliable FFPE tissue dissection Forego complicated, expensive or manual workflows and bring simplicity plus reliability to your FFPE tissue dissection.

Avenio Millisect System can help you extract relevant information from your precious sample.

Scan for more information

KI Alumni & Friends

Reproduktionsmedicin behöver fer ägg- och spermiedonatorer Intresseanmälan görs på vår hemsida med länk till 1177.se eller ring Reproduktionsmedicin Äggdonator 08 - 585 814 32

Spermiedonator 08 - 585 806 93 För mer information se hemsidan www.karolinska.se/reproduktionsmedicin

KI Alumni & Friends är ett socialt och professionellt nätverk för alla som vill hålla kontakten med KI. • Gå på seminarier, återträffar och håll kontakten med gamla kursare.

• Du får en gratis prenumeration av Medicinsk Vetenskap.

• Medlemskapet är kostnadsfritt.

Gå med idag! ki.se/alumni

POSTTIDNING B

ANNONS

Simplify your MDx without compromises Cost-effective and easy-to-use POCT

East-to-use Load Sample

Report Result

Insert Cartridge

The EasyNAT family

Available test: Launch in Q3: In development, expected launch in Q4:

•