Hälsoråden du aldrig hör

Hälsoråden du aldrig hör Ha bil. Var inte fattig. Ha inte ett stressigt jobb. Ålder, kön och socioekonomi är några faktorer som påverkar risken att drabbas av sjukdom och för tidig död. Sverige har som mål att utjämna påverkbara hälsoklyftor inom en generation. Men är målet realistiskt? Och varför är det så svårt att nå?

Gisela Nyberg, docent och forskare vid institutionen för global hälsa vid Karolinska Institutet samt vid Gymnastik- och idrottshögskolan, hör till dem som försöker förstå M hur man kan förbättra hälsan i socioekonomiskt utsatta grupper. Hon har mätt nivåer av fysisk aktivitet hos barn i hela Sverige fördelat på ålder, kön och föräldrarnas utbildningsnivå. Enligt resultatet rör sig flickor mindre än pojkar, aktiviteten sjunker när barnen blir äldre och barn till föräldrar med låg utbildning är mindre fysiskt aktiva. – Den undersökningen gjorde vi för att belysa läget. Den var själva grunden för att starta de projekt jag nu är inblandad i, säger hon. Ett av projekten Gisela Nyberg har jobbat med kallas En frisk skolstart. Där är målet att förebygga övervikt och fetma ÄNNISKAN HAR SOM ART existerat i hos barn som bor i socioekonomiskt ungefär 200 000 år. Under 99,9 procent utsatta områden. Därför har föräldrar av den tiden har hennes medellivslängd till barn som börjar förskoleklass fått varit ungefär 30 år i genomsnitt. Så sent en broschyr med kostråd samt två som 1865 blev en manlig stockholmare motiverande samtal för att förändra fai snitt 25 år medan kvinnorna snittade miljens vanor. Samtidigt har barnen fått på 31 år. undervisning och hemuppgifter kring Sedan dess har enorma ekonomiska, kost och fysisk aktivitet via skolan. sociala och tekniska framsteg stöpt om Projektet En frisk skolstart är utvärderat samhället i grunden, vilket har lett till flera gånger, senast i en avhandling som stora vinster i folkhälsan. Därför väntas presenterades i juni 2022. Där visar en stockholmska pojkar födda under 2018 av studierna att barnen fått bättre kost- få leva tills de fyller 81 år, flickorna och motionsvanor, men det hade ingen tills de fyller 85. Allt det här berättas i effekt på förekomsten av övervikt och Folkhälsorapport 2019 från Centrum fetma. för epidemiologi och samhällsmedicin. I samma rapport ges mängder av beskrivningar på hur hälsan i dag är ojämnt fördelad inom Stockholms län. Till exempel: ”Det är väl belagt att fetma och över-

Vart tredje dödsfall i Stockholms län vikt är vanligare i under åren 2015-2017 hade kunnat socioekonomiskt undvikas om alla länets invånare hade haft samma låga dödlighet som länets utsatta grupper och höginkomsttagare. det är lika känt att Det är mer än dubbelt så vanligt att drabbas av en stroke i Upplands Bro, fysisk aktivitet och Skärholmen, Botkyrka, Rinkeby-Kista kostråd kan föreoch i Södertälje än i Danderyd eller på Östermalm. bygga fetma och Tre procent av länets invånare uppger att de har avstått från att söka vård på grund av dålig ekonomi. övervikt hos barn och ungdomar. ”

ETT ANNAT PROJEKT som Gisela Nyberg är delaktig i, En frisk generation, vänder sig till hela familjer där minst ett barn går i tvåan på lågstadiet, också det i resurssvaga områden. De här familjerna bjuds in till två aktiviteter i veckan, till exempel skridskoåkning, basket eller fotboll, allt gratis och utan krav på egen utrustning. Efter aktiviteterna serveras en hälsosam middag eller frukt och under måltiden kretsar samtalen kring olika aspekter av fysisk aktivitet, kost och hälsa. Det kan handla om vikten av att göra saker tillsammans i familjen eller hur man klär sig för att vara i skogen.

Utvärderingar av det här projektet visar att studiedeltagarna har blivit mer aktiva, men här uppnåddes även sänkta blodsockernivåer och höjd livskvalitet, särskilt hos dem som vid studiestarten beskrev låg livskvalitet. Dessutom har det gjorts kvalitativa studier där studiedeltagarna har intervjuats. De visar att projektet har lett till minskad social isolering. Framför allt mammorna har lärt känna andra i området, vilket bidragit till en känsla av trygghet och gjort det lättare för dem att komma ut för att röra på sig. Dessutom har barn som tidigare inte vågat vara med på idrotten i skolan fått mod att delta efter att ha fått pröva på olika aktiviteter. – Det här är sånt som är svårt att mäta men som också är mycket viktiga parametrar för en individs hälsa. Jag tycker det här är ett bra projekt – jag känner inte till något annat som engagerar och stärker hela familjer i utsatta områden, säger Gisela Nyberg.

I ETT TREDJE PROJEKT, nystartade Hjärnhälsa i skolan 2, har skoldagen förlängts med tre timmar för elever som går i åttan. Upp mot 60 skolor från hela landet, från områden med olika socioekonomisk utsatthet, ska ingå. Under dessa tre timmar ska eleverna vara fysiskt aktiva, få läxhjälp och ta en promenerad med ljudbok. Eleverna kommer att följas med tester som mäter bland annat kondition, psykisk hälsa och minne.

Därutöver är Gisela Nyberg rådgivande åt Generation Pep, som är tänkt att fungera som en folkrörelse där privatpersoner, ideella organisationer, offentlig sektor och företag kan engagera sig i barn och ungas hälsa.

Så hur har de här insatserna gått? Har de påverkat hälsan hos barn och unga?

”Den enda gruppen som det är tillåtet att diskriminera”

”Jag har varit generalsekreterare för Riksförbundet HOBS, Hälsa oberoende av storlek, sedan 2013. Personer med obesitas, även kallat fetma, brukar kallas för den enda gruppen som det är tillåtet att diskriminera. Jag kan bara hålla med.

När det gäller barn är vården alldeles otillräcklig. Vissa regioner har för få eller inget obesitasteam för barn. Det händer att barn som vill ha behandling för obesitas nekas vård eftersom den inte finns. Det är helt oacceptabelt. Det kan inte förstås på annat sätt än att beslutsfattare som fördelar resurser i vården saknar grundläggande kunskaper. Vi träffar både politiker och vårdpersonal som inte vet att obesitas är en komplex och kronisk sjukdom.

När det gäller vuxna har Socialstyrelsen slagit fast att det skulle behöva göras cirka 33 600 obesitasoperationer under de kommande fem åren i Sverige. I verkligheten görs ungefär 5   000 sådana operationer per år, enligt siffror från 2019, men därefter har siffrorna sjunkit på grund av pandemin. Under 2021 bekostade var tredje person ingreppet själv.

Det här är några siffror som visar hur personer med obesitas inte får vård för sin sjukdom med samma självklarhet som andra patienter.

Vi har nyligen intervjuat drygt 500 av våra medlemmar om bemötande inom vården. En kvinna berättade att när hon var hos gynekologen för att lämna cellprov pratade gynekologen så mycket och så nedsättande om hennes vikt att hon inte vågade gå tillbaka – trots att cellprovet visade allvarliga cellförändringar.

Sådana här negativa upplevelser av vården är vanliga hos våra medlemmar. Därför har vi sedan många år en stödfunktion, där vi stöttar personer att våga söka vård och erbjuder oss att följa med.”

Berättat för: Annika Lund

JENNY VINGLID

Ålder: 43 år. Gör: Är generalsekreterare för Riksförbundet HOBS, Hälsa oberoende av storlek.