6 minute read
Topplistan
Ett urval av de senaste publikationerna från Karolinska Institutet i de mest ansedda vetenskapliga tidskrifterna.
Resultaten från en ny studie stöder hypotesen att tidig och regelbunden introduktion av allergena livsmedel, snarare än senare eller att försöka undvika dem, kan minska risken för matallergi.
Advertisement
MATALLERGI med risk för alltifrån mild till akut, livshotande allergisk reaktion drabbar ungefär två till fem procent av alla barn. Nu har forskare vid Karolinska Institutet och Universitetet i Oslo, i samarbete med Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm, Oslo universitetssjukhus och Sjukhuset Östfold i Norge, undersökt om risken för matallergi vid tre års ålder minskar om barnen från tre månader får regelbundna smakportioner innehållande jordnöt, mjölk, vete och ägg, i den så kallade PreventADALL-studien.
Resultaten visar att barn som fick tidiga smakportioner hade i genomsnitt 1,1 procent risk för matallergi mot något av de introducerade födoämnena vid tre års ålder, jämfört med 2,6 procent risk för barn som inte fick smakportionerna. Det innebär att 63 barn behöver exponeras för tidig introduktion av allergena livsmedel för att förhindra födoämnesallergi hos ett barn. Effekten kunde främst förklaras av minskad risk för jordnötsallergi, den vanligaste allergin i studien, som var 0,7 procent i interventionsgruppen jämfört med 2,0 procent i kontrollgruppen. – Den relativa riskminskningen för matallergi var 58 procent och för jordnötsallergi 65 procent. Det är en betydelsefull skyddseffekt med tanke på att det här är en enkel åtgärd. Tidig introduktion minskade tydligt risken för jordnötsallergi; en allergi man har med sig hela livet, med risk för allvarliga allergiska reaktioner och en oro som ofta påverkar livskvaliteten, säger Björn Nordlund, docent vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet, och specialistsjuksköterska på Astrid Lindgrens barnsjukhus, där den svenska delen av studien är gjord.
STUDIEN OMFATTADE nästan 2 400 barn från Norge och Sverige som lottades till att delta i en av fyra behandlingsgrupper. Över 80 procent av barnen följdes till tre års ålder, då förekomsten av matallergi mot något av de fyra födoämnena undersöktes. Matallergi diagnostiserades hos 44 barn: 32 med jordnötsallergi, 12 med äggallergi och fyra med mjölkallergi. Eftersom förekomsten av andra allergier än mot jordnöt var låg vid tre års ålder, kan studien inte avgöra effekten på allergirisk för alla enskilda födoämnen.
I Livsmedelsverkets råd om mat till spädbarn står att man tidigast från fyra månaders ålder kan låta barnet smaka små prov av vanlig mat, så länge det inte konkurrerar med amningen. Den tidigare introduktionen i studien tycks inte ha påverkat amningen – ungefär 90 procent av barnen i alla grupper ammades vid sex månader.
Studien identifierade inga säkerhetsproblem och inga allvarliga allergiska reaktioner på grund av den tidiga födoämnesintroduktionen observerades.
Early food intervention and skin emollients to prevent food allergy in young children (PreventADALL): a factorial, multicentre, cluster-randomised trial Skjerven HO, Lie A, Vettukattil R, Rehbinder EM, LeBlanc M, Asarnoj A, Carlsen KH, Wik Despriee Å, Färdig M, Wärnberg Gerdin S, Granum B, Gudmundsdóttir HK, Haugen G, Hedlin G, Håland G, Monceyron Jonassen C, Landrø L, Olsson Mägi CA, Olsen IC, Rudi K, Saunders CM, Kurås Skram M, Staff AC, Söderhäll C, Tedner SG, Aadalen S, Aaneland H, Nordlund B, Lødrup Carlsen KC The Lancet juni 2022
Bekämpningsmedel på frukt kan upptäckas
RAPPORTER VISAR att drygt hälften av all frukt som säljs inom EU innehåller spår av bekämpningsmedel som i högre doser har kopplats till hälsoproblem hos människor. – I praktiken är det dock svårt att testa enskilda produkter innan konsumtion då dagens metoder innehåller dyra och svårtillverkade sensorer. För att komma runt detta problem har vi utvecklat en billig och reproducerbar nanosensor som kan användas för att mäta rester av bekämpningsmedel på frukt i exempelvis butiken, säger Georgios Sotiriou, docent i biomaterialvetenskap vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska Institutet, och en av forskarna bakom studien.
Sensorn består av flamsprutade nanopartiklar gjorda av silver och ökar känsligheten för kemikaliernas signaler. Enligt forskarna skulle konceptet kunna användas för att upptäcka bekämpningsmedel på livsmedel innan konsumtion utan att förstöra frukten. Härnäst vill forskarna undersöka om nanosensorerna kan användas inom andra områden, till exempel för att upptäcka biomarkörer för specifika sjukdomar i vårdmiljöer med begränsade resurser.
SERS Hotspot Engineering by Aerosol Self-Assembly of Plasmonic Ag Nanoaggregates with Tunable Interparticle Distance Li H, Merkl P, Sommertune J, Thersleff, T, Sotiriou GA Advanced Science juni 2022
En ny sensor kan upptäcka skadliga bekämpningsmedel.
En ny studie belyser vikten av individanpassad behandling vid hormonkänslig bröstcancer.
Behandling gav sänkt risk för canceråterfall
FORSKARE VID Karolinska Institutet har undersökt den långsiktiga effekten av hormonsänkande behandling hos 584 premenopausala kvinnor med östrogenreceptor-positiv bröstcancer. – Efter 20 år hade risken för spridning till andra organ minskat bland de kvinnor som hade fått hormonsänkande behandling med läkemedlen tamoxifen eller goserelin eller en kombination av båda, jämfört med de som inte hade fått någon hormonsänkande behandling, säger studiens försteförfattare Annelie Johansson, postdoktor på institutionen för onkologipatologi.
Genom att mäta aktiviteten hos 70 olika gener kunde patienterna även kategoriseras i riskgrupper. – Tumörerna hos patienter med hög genomisk risk har oftast en högre cancertillväxt. Dessa patienter har därför en tidigare risk för återfall och behöver då en mer aggressiv behandling, till exempel med goserelin. Patienter som har en mindre aggressiv sjukdom verkar däremot ha en långsiktig risk för återfall. Då verkar tamoxifen erbjuda ett bättre skydd, säger Linda Lindström, gruppledare och docent.
20-Year Benefit from Adjuvant Goserelin and Tamoxifen in Premenopausal Breast Cancer Patients in a Controlled Randomized Clinical Trial Johansson A, Dar H, van ’t Veer LJ, Tobin NP, Perez-Tenorio G, Nordenskjöld A, Johansson U, Hartman J, Skoog L, Yau C, Benz CC, Esserman LJ, Stål O, Nordenskjöld B, Fornander T, Lindström LS Journal of Clinical Oncology juli 2022
Fler nya topppublikationer
Cancertillväxt i möss minskade vid kall rumstemperatur
Brown-fat-mediated tumour suppression by cold-altered global metabolism
Seki T, Yang Y, Sun X, Lim S, Xie S, Guo Z, Xiong W, Kuroda M, Sakaue H, Hosaka K, Jing X, Yoshihara M, Qu L, Li X, Chen Y, Cao Y Nature augusti 2022
Färre skov vid MS med off label-läkemedel
Safety and efficacy of rituximab versus dimethyl fumarate in patients with relapsing-remitting multiple sclerosis or clinically isolated syndrome in Sweden: a rater-blinded, phase 3, randomised controlled trial
Svenningsson A, Frisell T, Burman J, Salzer J, Fink K, Hallberg S, Hambraeus J, Axelsson M, Al Nimer F, Sundström P, Gunnarsson M, Johansson R, Mellergård J, Rosenstein I, Ayad A, Sjöblom I, Risedal A, Flon P, Gilland E, Lindeberg J, Shawket F, Piehl F, Lycke J The Lancet Neurology juli 2022
Transfusion av röda blodkroppar från kvinnor orsakar inte ökad dödlighet hos mottagare
Mortality among patients undergoing blood transfusion in relation to donor sex and parity: A nationwide natural experiment
Zhao J, Sjölander A, Edgren G JAMA Internal Medicine juni 2022
Unik inblick i cellens kraftverk
Mechanism of mitoribosomal small unit biogenesis and preinitiation
Itoh Y, Khawaja A, Laptev I, Cipullo M, Atanassov I, Sergiev P, Rorbach J, Amunts A Nature juni 2022
Ny typ av cellterapi kan reparera skadad hjärtvävnad efter infarkt
Migratory and anti-fibrotic programs define the regenerative potential of human cardiac progenitors Poch CM et al Vid Karolinska Institutet: Foo KS, Long Tsoi Y, Eroglu E,
