Forskarnas Master Mind ska ge nya svar

sämre hälsa än en högre, oavsett om jämförelsen gäller individer med olika slags liv i Kenya eller högre respektive lägre tjänstemän på en svensk arbetsplats.

Men på vilket sätt leder då en lägre social position till ohälsa? Eller, omvänt frågat – varför ger en högre position ett skydd?

Ja, här blir forskningen mindre tydlig, förklarar Johan Fritzell. Men ett sätt att se det är att det handlar om fördelning av resurser, sett ur en vid aspekt. Pengar, kunskap, nätverk samt psykisk och fysisk energi är exempel på resurser som ger individen större möjlighet att själv kontrollera sitt liv. Mer resurser ger större frihet i valet av bostad och mat. Mer resurser kan också minska stress, till exempel till följd av mindre oro för oförutsedda utgifter. – De forskare som ser på orsakerna på det här sättet menar att det inte går att få bort strukturella skillnader i hälsa utan att jämna ut materiella och sociala villkor i samhället, säger Johan Fritzell.

DEN SVENSKA REGERINGEN satte 2018 ett nytt folkhälsopolitiskt mål. Enligt det ska de påverkbara hälsoklyftorna slutas inom en generation, eller närmare bestämt till 2048. Vägen dit ska gå genom att skapa samhälleliga förutsättningar för detta. Åtta målområden har ringats in och utbildning, inkomster, arbetsmiljö och boende är några av dem.

Johan Fritzell tror dock inte att målet kommer att nås. – Nej, jag tror inte att vi kommer ha utjämnat strukturella skillnader i hälsa om drygt 25 år. Men det är en bra målsättning att försöka minska dem, för det finns inget bra argument för varför de ska bestå. Jag har tidigare i min forskning studerat ekonomisk fattigdom och inkomstfördelning och där går det

”Jag tror inte att vi kommer ha utjämnat strukturella skillnader i hälsa om drygt 25 år. Men det är en bra målsättning att försöka minska dem.” Nya sätt att närma sig kunskap Hur räknar man egentligen på jämlikhet i hälsa? Medicinsk Vetenskap har pratat med forskarna som söker nya metodologiska vägar.

Det är välkänt att det är förenat med sämre hälsa att höra till en socioekonomiskt utsatt grupp. Men hur mycket sämre? Och vilka sjukdomar är det som driver dessa skillnader? – Tidigare har vi tittat på en eller några sjukdomar i taget och försökt beskriva kopplingen till socioekonomi. Nu ska vi ta ett samlat grepp och skapa en helhetsbild, säger Emilie Agardh, senior forskare vid institutionen för global folkhälsa vid Karolinska Institutet.

Hon och hennes kollegor ska använda sig av den metod som nyttjas i det internationella samarbetet Global Burden of Diseases, GBD. Där finns redan gjorda skattningar av sjukdomsbördan för 315 olika diagnoser, allt framräknat enligt en metod som har vuxit fram inom GBD. Begreppen som används är förlorade levnadsår (YLL) och förlorade år på grund av funktionsnedsättning eller sjukdom (YLD). De vägs samman till DALY som är måttet på sjukdomsbörda.

Forskarna ska dela in den svenska befolkningen i tre eller fyra grupper utifrån socioekonomisk status. Därefter ska de via hälsoregister och vetenskaplig litteratur se vilka diagnoser som förekommer i de olika grupperna – och därefter ska sjukdomsbördan för dessa diagnoser räknas samman. Sjukdomarna kommer kunna rangordnas, så man kan se hur mycket sjukdomsbörda till exempel hudcancer genererar i förhållande till depression – per socioekonomisk grupp. – Vi tänker oss att det här kommer att öka kunskapen om vilka sjukdomar som orsakas av ojämlikhet. Vi kommer kunna ge en bild av hur det ser ut just nu, men vi kommer också kunna visa hur den totala sjukdomsbördan har förändrats över tid i grupper med olika socioekonomisk status, säger Emilie Agardh.

En som tagit metodutvecklingen ännu ett steg längre är Matteo Bottai, professor och chef för enheten för biostatistik vid Karolinska Institutet. Han har funderat ut en helt ny metod för att väga samma information som finns i redan befintliga källor, enligt hypotesen mer rättvisande än till exempel meta-analyser. – I dag är det svårt att slå samman kunskap från olika håll till ett tydligt resultat som går att använda för politiker eller myndigheter eller andra när de ska fatta beslut. Den metod vi har tagit fram gör det möjligt att väga samman befintlig kunskap från mycket olika håll, säger Matteo Bottai.

I forskarnas Master Mind vägs kunskap från olika håll samman till en helhetsbild. Det kan användas för att undersöka ojämlik hälsa på nya sätt.

Han liknar sin metod vid spelet Master Mind, som går ut på att en person ska välja ut ett antal pjäser av olika färger och skapa en hemlig färgkod som den andra spelaren ska sedan försöka knäcka.Efter varje gissning får den som vill komma på koden veta hur många pjäser som av rätt färg och på rätt plats, alternativt av rätt färg men på fel plats. – Varje gissning ger lite information som i sig inte räcker för att knäcka koden, men när man lägger ihop alla gissningarna går den att komma åt, säger Matteo Bottai.

I liknelsen med hans metod är varje gissning en uppsättning data, som kan vara av helt olika slag. Studier där en grupp människor följts över tid kan ingå tillsammans med bakåtblickande registerstudier. Man kan också lägga till basfakta som könsfördelning, vilka inkomster personer har i ett specifikt geografiskt område eller hur många som röker. Det går också att väga in relevant information hämtad ur helt andra studier, till exempel kunskap om vad rökning spelar för roll i det specifika sammanhanget – det är en riskfaktor av olika betydelse för olika sjukdomar. Bredden av information som går att väga samman gör att det här upplägget skiljer sig från till exempel metaanalyser, där de studier som ingår behöver vara ganska lika varandra i metod, urval och frågeställning. – Det går att mata in i princip vilken information som helst. Varje ny inmatning kan liknas vid en ny gissning i Master Mind – i sig otillräcklig för att ge en helhetsbild, men tillsammans med annan information tillräcklig för att ge ett svar på det man frågar efter, säger Matteo Bottai.

Han kallar upplägget för the heterogeneous method, förkortat the HS method och betonar att den fortfarande är under utveckling. Som ett led i utvecklingen har en student vid matematiska institutionen vid Stockholms universitet skrivit sin masteruppsats om metoden.

Men redan nu är HS-metoden efterfrågad. Den prövas i en pilotstudie som görs vid USA:s miljöskyddsmyndighet EPA. Där är frågeställning är huruvida bekämpningsmedlet Parakvat bör förbjudas eller inte. – Beslutsfattare behöver hjälp att nyttja befintlig kunskap på ett sätt som mynnar ut i ett tydligt ja- eller nejsvar, säger Matteo Bottai.