Faktorer som påverkar hälsan

Sex faktorer som påverkar hälsan

Att levnadsvanor påverkar hälsan är känt. Men även faktorer som du inte kan styra har en inverkan. Här är sex exempel.

Bostadsort

Risken att få en stroke är 37 procent högre i Gävleborg län än i Kalmar län, enligt en sammanställning från Hjärt-Lungfonden. Stroke är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige men antalet fall minskar. Minskningstakten är dock olika hög i olika delar av landet.

Födelseland Yrke

Personer födda i Irak, Somalia eller Syrien hade en tydligt ökad överdödlighet i början av pandemin med covid-19. Trångboddhet, flergenerationsboende och mindre möjlighet till social distansering i hemmet och på arbetet bidrog troligen till detta.

Sexuell läggning

Att inte kunna vara öppen med sin sexuella läggning har en negativ påverkan på hälsan. Det visar bland annat en studie där drygt 120 000 homosexuella män från en lång rad olika länder ingick. Studien visar att strukturell stigmatisering, där samhällets lagar och allmänna attityder är diskriminerande, är förenat med en sämre hälsa hos homosexuella personer, där forskarna kunde se en ökad förekomst av depression och självmord.

Socioekonomi

En svensk studie har följt alla patienter i Sverige som fick en mekanisk hjärtklaffsprotes någon gång mellan 1997 och 2018 via olika hälsoregister. Det visade sig att av dessa 6000 hade personer med låg socioekonomisk status högre risk för blödningar totalt och också en högre risk för dödliga hjärnblodningar. Risken att utveckla typ 2-diabetes är olika hög i olika yrkesgrupper. Det framgår av en studie där 4,6 miljoner svenskar följdes via register mellan åren 2006 och 2015. Hos manliga fabriksarbetare fick 9,4 procent sjukdomen mellan dessa år. Det kan jämföras med manliga universitets- och högskolelärare, där motsvarande siffra var 3,4 procent. Bland kvinnor hade fabriksarbetare högst incidens, med 7,2 procents insjuknande under perioden, att jämföra med 2,2 procent hos kvinnliga sjukgymnaster och tandhygienister.

Kön

Män och kvinnor bedöms olika i sjukskrivningsprocessen, enligt en rapport från 2019 från Riksrevisionen. Där granskades könsskillnader i sjukskrivning vid lindrig till medelsvår psykisk sjukdom. Enligt resultatet sjukskrivs kvinnor 30 procent mer än män och det är en osaklig könsskillnad, enligt rapporten.

Källor: Läkartidningen, Hjärt-Lungfonden, Pachankis Jet al. Journal of Abnormal Psychology, 2021, Dalén M et al. Journal of the American College of Cardiology, 2022, Carlsson S et al. Diabetologia, september 2019, Rapport från Riksrevisionen, 2019:19.

10 x hälsoråd (som du säkert känner igen)

1 Rök inte. 2 Ät varierad kost med mycket

frukt och grönt.

3 Var fysiskt aktiv. 4 Hantera stress och skapa tid

för återhämtning.

5 Var måttlig med alkohol. 6 Skydda dig mot solen. 7 Skydda dig vid sex. 8 Delta i screeningprogram

mot cancer.

9 Kör försiktigt i trafiken. 10 Lär dig ABC inom livräddning.

… men har du sett de här?

1 Var inte fattig. 2 Ha inte fattiga föräldrar. 3 Ha en bil. 4 Ha inte ett stressigt, låg-

avlönat jobb.

5 Bo inte i ett fuktigt, dåligt

byggt hus.

6 Ha råd att åka på semester. 7 Träna på att inte förlora jobbet. 8 Om du blir arbetslös, har en

funktionsnedsättning eller går i pension, nyttja alla samhälleliga stöd du kan få.

9 Bo inte bredvid en stor väg

eller nära en fabrik som ger utsläpp.

10 Lär dig vad som gäller kring

bostadsbidrag eller asylansökan innan du blir hemlös och utblottad.

Källa: Gordon, D. Posting on Spirit of 1848 List, April, 1999. Fritt återgivet och översatt av redaktionen.

”I grund och botten faller det tillbaka på en social ojämlikhet, om levnadsvillkoren i samhället i stort.”

Bild: Getty Images, Sam Brewster, Stefan Zimmerman

Ja, det har de. Men effekterna är blygsamma och kortsiktiga.

Gisela Nyberg berättar om svårigheter med att påvisa effekter av insatser som intuitivt upplevs som mycket värdefulla. Till exempel kan det vara komplicerat att få till kontrollgrupper, där de tänkta kontrollpersonerna ibland kan ha värden som förutsätter att de remitteras till vårdcentral för att få hjälp med till exempel förstadium till typ 2-diabetes. – Då har vi gjort en intervention i kontrollgruppen redan innan studien har börjat. Ett annat problem kan vara att studiedeltagarna helt enkelt hoppar av om de hamnar i kontrollgruppen, eftersom de så gärna vill få ta del av insatsen vi erbjuder interventionsgruppen. Därför har vi gått över till att erbjuda interventionen även till kontrollgruppen när studieperioden är över, men då kan vi inte göra uppföljningar över tid med kontrollgrupp, säger Gisela Nyberg.

HON BESKRIVER DEN självklara bakgrunden till några av projektet: Det är väl belagt att fetma och övervikt är vanligare i socioekonomiskt utsatta grupper och det är lika känt att fysisk aktivitet och kostråd kan förebygga fetma och övervikt hos barn och ungdomar. Det är alltså väldigt önskvärt att ge spridning åt hälsosamma vanor i grupper där det finns hinder inför att få dem på plats.

Men – hur ska insatserna se ut för att ha effekt, för att lyckas förebygga övervikt och fetma hos barn och ungdomar som löper risk att drabbas? Och hur ska man få fram evidens kring vad som fungerar när insatserna är svåra att utvärdera? – Ibland känns det tröstlöst. Jag tycker att det går trögt. Vi skulle behöva vara så många fler som jobbade i de här områdena och vi behöver hitta insatser som når dem som behöver det allra mest. Men det är svårt. Om vi skapar en insats som når dem som redan är aktiva, då har vi misslyckats. Ett exempel är informationskampanjer – vi når inte de mest resurssvaga genom en informationskampanj. Vi vet inte hur vi ska göra och vi är för få. Men att göra ingenting är ju inte en bra idé, säger Gisela Nyberg.

DET GÅR ATT rabbla en lång rad hälsorelaterade riskfaktorer som är mer förekommande i socioekonomiskt utsatta grupper. Det gäller till exempel rökning, narkotikabruk, intag av frukt och grönt, fysisk aktivitet, högt BMI, nedsatt njurfunktion – för att nämna endast några. Johan Fritzell, professor i socialgerontologi vid Aging Research Center vid Karolinska Institutet, beskriver två skilda förhållningssätt inom forskningen kring jämlik hälsa.

Ett handlar om att undersöka kopplingen mellan olika riskfaktorer och grupper i samhället. Frågeställningar kan då vara hur vanligt det är med rökning, alkohol- eller narkotikabruk eller ohälsosamma matvanor grupper i samhället, till exempel i olika socioekonomiska grupper. Det andra förhållningssättet handlar om att försöka förstå varför sådana och andra riskfaktorer är mer eller mindre förekommande i socioekonomiskt utsatta grupper – att försöka se the causes of causes eller orsakernas orsak, som det har kommit att kallas. – Enligt det här sättet att se på jämlik hälsa handlar det inte bara om folks val och levnadsvanor utan i grund och botten faller det tillbaka på en social ojämlikhet, om levnadsvillkoren i samhället i stort, säger Johan Fritzell.

Ett begrepp som används för att beskriva detta för en enskild individ är socioekonomisk position eller, kortare uttryckt, social position. Oftast mäts den utifrån yrke, utbildning eller inkomst – men mer troligt ingår en mängd faktorer som uppträder under hela livscykeln, förklarar Johan Fritzell.

Enligt resonemanget går skillnader i social position att koppla till skillnader i hälsa i alla samhällen, nu befintliga och historiska, och inom olika grupper. En lägre social position är förenad med