Medicinsk Vetenskap nr 4 by Karolinska Institutet

En tidning från Karolinska Institutet Nummer 4 December 2012 Pris: 50 kronor Nummer 4 / 2012

sätt att uppnå

flow

Nobelspecial

Vägen till priset

intervjun

Forskaren om varför vissa begår brott

På djupet

Smartare cancerläkemedel Framsteg

Malariafri vision blev verklighet

Genialiskt Därför älskar ärftlighetsforskarna

tvillingar

PLUS: veteranhjärnor / Flygande försöksdjur / hypokondri

Skräddarsydd behandling

–Rätt läkemedel till rätt patient Skräddarsydd behandling innebär att vi kan hitta de patienter som har störst nytta av ett visst läkemedel. Genom tester ser vi hur den enskilde patientens sjukdom ser ut på gen- eller molekylnivå. Det visar vilka patienter som bäst svarar på ett visst läkemedel: Rätt läkemedel till rätt patient.

Roche är ledande inom skräddarsydd behandling Inom bröstcancer, hudcancer, lungcancer och hepatit har vi redan både tester och läkemedel. I mer än 160 pågående projekt arbetar vi för att hitta fler skräddarsydda behandlingar.

Roche AB Telefon: 08-72 61 200 www.roche.se

SE.ROC.1208:01

Inom Roche utvecklar vi både tester och nya bättre läkemedel.

Innehåll

№4–2012

Framsteg 7 8 9 10 11 18

Forskare löser kriminalfall Veteranhjärnor Värkande dans Omedveten placebo Flygande försöksdjur Hypokondri ska botas

I fokus 12 Malariafri ö blev turistmål

24 Nobelspecial

• Årets pristagare • Medicinpris i siffror • Krönikan: Kliniska nyttan dröjer

46 Tvillingar: Därför älskar

forskarna dem

Stål-Maya. När bröstcancern drabbade Maya StålSöndergaard fick hon testa en ny målinriktad medicin.

Möt forskarna 14 Tre forskare berättar om sin egen sjukdom 42 Marianne Kristiansson

om våldets ansikten

54 Ögonblicket: Anders Sönnerborg om sin

första hivpatient

På djupet: Den nya cancerbehandlingen 32 37

Maya och forskarna – mot bröstcancern Grafik: Den långa vägen mot nya läkemedel

Alltid i MV 20 22 23 28 30 51

Tidslinjen Boktips Utblick Topplistan Aktuellt vid KI Frågor och svar En tidning från Karolinska Institutet Nummer 4 December 2012 Pris: 50 kronor

Nummer 4 / 2012

sätt att uppnå

FLOW

NOBELSPECIAL

Vägen till priset

INTERVJUN

Forskaren om varför vissa begår brott

PÅ DJUPET

SMARTARE cancerläkemedel FRAMSTEG

Malariafri vision blev verklighet

Genialiskt Därför älskar ärftlighetsforskarna

tvillingar

PLUS: VETERANHJÄRNOR / FLYGANDE FÖRSÖKSDJUR / HYPOKONDRI MV1204 01 Omslag.indd 13

2012-11-15 09:10

Omslagsfoto: Istock

”Jag var ofta snuvig.” Sven-Erik Dahlén om allergin som ändrade hans karriär.

Färgseende. Betyder blått samma sak för alla?

”Vi möter många extremt udda och störda personer.” Rättspsykiatern Marianne Kristiansson Sid 42

Malaria. Han får den att sticka. Medicinsk Vetenskap №4–2012

Redaktören har ordet

är vi drabbas av sjukdom uppstår ofta många frågor. Varför drabbas just jag? Hur kommer sjukdomen utvecklas? Finns det ett botemedel? Är det ärftligt? De flesta av oss räknar med att andra – läs doktorn – har svar på de akuta frågorna, och att ytterligare andra – läs forskare – reder ut oklarheter kring sjukdomens orsaker, utveckling och prognos. Men det finns de som tar saken i egna händer. I detta nummer har vi träffat tre personer som när de själva drabbats av sjukdom sökt sig till forskningen för att ta reda på mer. En av dem är Christina Helging Opava, idag professor i sjukgymnastik. Om hon gjort som hon blev undervisad som ung student så hade inte bara hon men också många andra mått sämre idag. Men eftersom hon av egen erfarenhet visste att fysisk aktivitet snarare förbättrade än försämrade hennes symptom från ledgångsreumatismen blev det en viktig drivkraft i hennes forskning att ta reda på om detta gällde fler. Och det gjorde det. Idag handlar hennes forskning bland annat om hur patienter med ledgångsreumatism ska få in fysisk aktivitet på ett enklare sätt i sin vardag. Nu kan ju inte alla börja forska om den sjukdom som drabbar dem. Men man kan ändå bidra. Ett exempel är alla de tvillingar som ingår i världens största tvillingregister på Karolinska Institutet. Genom att låta sig intervjuas, lämna saliv och blodprover och genomgå hälsoundersökningar har de redan bidragit till en rad nya kunskaper om betydelsen av arv och miljö för vår hälsa. Läs mer om forskningens hjältar – som tvillingforskarna själva kallar dem – i vår serie Nyfiken på. En annan hjälte är Maya Stål-Söndergaard som vi får träffa i vår djupdykning om nya riktade cancerläkemedel i detta nummer. Hon fick testa en ny kompletterande medicin mot sin bröstcancer. Den gav henne svåra biverkningar. Men hon ville ta chansen att testa ett nytt läkemedel och samtidigt hjälpa forskarna, det fick henne att stå ut under det år som studien pågick. Mitt under pågående cancerbehandling skrev Maya Stål-Söndergaard en lista på saker hon tyckte var viktiga i livet, som en påminnelse. Att lyssna på fåglarna och krama sina barn ofta, till exempel. Där har vi en annan effekt sjukdom kan ha på våra liv – att synliggöra det vi uppskattar allra mest. PS: Visste du att Medicinsk Vetenskap var en av tre tidskrifter som nominerades till Sveriges Tidskrifters pris Årets Tidskrift Fackpress? Vi nominerades även i kategorin Årets omgörning. Tyvärr vann vi inte denna gång men vi är fortfarande stolta över prismotiveringen: ”Medicinsk Vetenskap levandegör forskarmödan och förklarar dess betydelse i våra liv”.

Medicinsk Vetenskap №4–2012

Medarbetare i detta nummer: Mattias Ahlm Frilansfotograf Mattias Ahlm är utbildad vid Göteborgs universitet och har specialiserat sig på att porträttera människor, ofta i deras yrkesroll. Att bli inbjuden till alla dessa världar och att möta passionerade människor i deras eget universum är det bästa med jobbet, tycker han. Karin Söderlund Leifler Frilansjournalist Efter att tidigare ha forskat om bröstcancer vid Linköpings universitet har den nu disputerade biomedicinaren Karin Söderlund Leifler sadlat om till vetenskapsjournalist. Hon har tidigare gjort praktik på Medicinsk Vetenskap. I det här numret tar hon med oss på en tidsresa genom genetikens historia. Anders Nilsson Frilansjournalist Anders Nilsson är frilansande vetenskapsjournalist som ofta och gärna porträtterar människorna bakom forskningen. Han har bland annat skrivit den populärvetenskapliga boken ”Ett hållbart arbetsliv”, utgiven av FAS 2011. I det här numret av Medicinsk Vetenskap skildrar han en ung läkares omvälvande möte med aids 1983. Dessutom: Lotta Fredholm, Annika Lund, Helena Mayer, Ulf Sirborn, Fredrik Hedlund, Jezzica Sunmo, Mickael Tannus, Svenska grafikbyrån.

Foto: Henric Lindsten

Cecilia Odlind:

Redaktion En tidning från Karolinska Institutet Nummer 2 Maj 2012 Pris: 50 kronor

Ansvarig utgivare Christina Bostedt, Kommunikationsdirektör, Karolinska Institutet Chefredaktör Cecilia Odlind 08–524 861 16 cecilia.odlind@ki.se

Mardrömmar – så kan demonerna besegras

Redaktör Ola Danielsson 08–524 863 46 ola.danielsson@ki.se

tips från livsstilsprofessorn Forskarna som har kartlagt sina gener

Art Direction Per Boström per@contentinnovation.se

livskraft

Design Johan Sundqvist Annonser Jan Nilsson jan.medicinskvetenskap@telia.com

För tidigt födda klarar sig allt bättre

ings PLUS: DNA-origami / Klimathälsa / Trän

molekyler

Prenumerera på Medicinsk Vetenskap

Beställ redan i dag 4 nummer för 200 kr

Decemberspecial!

4 nr för 99 kr

E-post: medicinskvetenskap@ki.se Internet: www.ki.se/medicinskvetenskap

Redaktionsråd Gösta Gahrton, Malin Flodström- Tullberg, Ola Hermanson, Jan Carlstedt-Duke, Ingrid Lundberg, Theodore Holmlöv, Birgitta Jörgensen och Cecilia Magnusson Tryck Kaigan Medicinsk Vetenskap ges ut av Karolinska Institutet och utkommer med fyra nummer per år. En helårsprenumeration kostar 200 kr. ISSN 1104-3822 • Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. Karolinska Institutets uppdrag är att genom forskning och utbildning bidra till att förbättra människors hälsa. • I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. • Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Följ oss på Facebook! Facebook.com/ medicinskvetenskap

Medicinsk Vetenskap №4–2012

LIF201209:2

Aktuellt Ojämlik vård

Fyra förslag för att göra svensk sjukvård mer jämlik Förslag från Kommissionen för jämlik vård. Läs mer på www.life-time.se

Aktuellt Vårdresultat

Prenumerera kostnadsfritt på läkemedelsbranschens nyhetsbrev!

Nya läkemedel ökade livslängd och minskade vårdkostnader

Det finns idag tillgång till bra och dagsaktuella nyheter om hälsa, sjukvård och läkemedel. LIFe-time.se lyfter få, men centrala ämnesområden inom hälso- och sjukvården.

Analys av professor Frank Lichtenberg. Läs mer på www.life-time.se

LIFe-time.se består av ett nyhetsbrev med tillhörande e-tidning och debattseminarier. LIFe-time.se ger bakgrund, perspektiv och fördjupning och gör tydlig skillnad på redaktionellt innehåll och debattartiklar. Målet är framåtsyftande och kunskapsbaserade diskussioner mellan vårdens olika aktörer, från hela landet. LIFe-time.se ges ut av LIF, branschorganisationen för forskande läkemedelsföretag verksamma i Sverige. LIF företräder ca 80 företag vilka står som tillverkare av ca 80 % av alla läkemedel som säljs i Sverige.

Läs av koden och kom till prenumerationssidan.

Läkemedelsindustriföreningens Service AB, LIF

Box 17608, SE -118 92 Stockholm

Tel +46 8 462 37 00

E-mail info@lif.se

www.lif.se

www.fass.se

www.minhjartskola.se Ett samarbete mellan Pfizer och representanter inom Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund samt svensk hjärtsjukvård

OTH110224PSE03

Framtidens patientutbildning www.minhjartskola.se är en internetbaserad utbildning som är utvecklad för att komplettera de befintliga patientutbildningar som tillhandahålls genom sjukvården. Utbildningen vänder sig också till den som helt enkelt vill veta mer om livsstil och hälsa. I fyra olika utbildningsavsnitt ges värdefull information om hjärt-kärlsjukdom, riskfaktorer och livsstilens betydelse för att undvika risker. Det finns även information om kost, motion, rökning och olika behandlingsalternativ – vad de gör för nytta och vad som kan förväntas av dem. Gå in på adressen www.minhjartskola.se och delta redan idag!

Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se

C289393_Annons_min_hjartskola_205x130.indd 1

2012-08-28 14.56

Det senaste inom medicinsk forskning

Spårlöst försvunnen – men forskarna löste gåtan

Foto: Istock

År 1965 försvann en pojke. Mer än 40 år senare har forskare vid Karolinska Institutet hjälpt till att visa vad som hände. En fyraårig pojke försvann år 1965 i norra Kanada. Man befarade att han drunknat i den närbelägna floden, men kroppen återfanns inte. Tre år senare hittade visserligen en jägare delar av ett barnkranium nedströms samma flod. Polisutredningen kom dock fram till att det inte kunde röra sig om samma person, eftersom kraniet bedömdes komma från ett ungefär dubbelt så gammalt barn.

När kraniet för några år sedan undersöktes på nytt blev Karolinska Institutets Kirsty Spalding. forsFoto: Stefan kare Kirsty Zimmerman Spalding inkopplad på fallet. Med hjälp av Spaldings kol-14-metod upptäckte den kanadensiska utredningen att kraniets ålder

missbedömts och att det faktiskt matchade den försvunna fyraåringen. Att det verkligen var samma person kunde sedan bekräftas genom en analys av mitokondriellt DNA. Fallet är ett av ett tiotal där metoden använts tillsammans med andra tekniker för identifiering av avlidna. – Det rör sig om både färska brott, och ”cold cases”i Sverige, Nya Zeeland och Kanada. Nu för jag samtal med

polisen i USA, där det finns väldigt många ”cold cases”, säger Kirsty Spalding. Metoden utnyttjar det faktum att halten av kol-14 ökade kraftigt mellan 1955 och 1963 på grund av stormakternas kärnvapenprov i atmosfären. Sedan dess har kurvan långsamt dalat. Genom att mäta C14-halten i tandemalj går det därför att med stor precision avgöra när tanden bildats, och på så sätt härleda födelseår. – Jag utvecklade metoden tillsammans med professor Jonas Frisén för ett tiotal år sedan, för att studera nybildning av hjärnceller. Idag använder jag den för att studera omsättningen av fettceller. De rättsmedicinska tillämpningarna är ett spännande sidoprojekt, säger Spalding. Anders Nilsson. Medicinsk Vetenskap №4–2012

Framsteg

EU-projekt tar helhetsgrepp på svår sjukdom

Lika smart efteråt?

Veteranhjärnor ger svar om skallskador

Tre frågor till Elham Rostami som studerar varför vissa får en kognitiv nedsättning av skallskador medan andra slipper.

Foto: Istock, Per Berglund (Rostami)

Varför har du undersökt intelligensen hos Vietnamsoldater?

- Traumatiska hjärnskador, kan få olika effekter hos olika personer, trots att skadorna förefaller vara lika kraftiga. Skadan sätter igång neurokemiska reaktioner, som skadar hjärnan även efter traumat. De neurokemiska reaktionerna ser olika ut hos olika individer. I vår studie ingår 109 soldater som fick en hjärnskada under Vietnamkriget. Vi har haft tillgång till IQtester som de har gjort både före och efter sina skador och IQ är ett utmärkt mått på hur väl patienterna har återhämtat sig kognitivt. Vad betyder våra gener i dessa sammanhang?

- De har troligen stor påverkan på hur bra vi kan återhämta oss från en hjärnskada. Det finns ett ämne som heter brainderived neurotrophic factor, BDNF, och det har betydelse för hur man kan läka ut en hjärnskada. Vi har sett att individer som har en viss variant av BDNF-genen i Medicinsk Vetenskap №4–2012

princip alltid får sänkt intellektuell kapacitet efter kraftig hjärnskada. Hur kan resultaten användas?

- Min vision är att man på sikt ska ha som rutin att ta blodprov och göra genanalys på patienter som kommer in akut med traumatisk hjärnskada. Patienter med den aktuella varianten av BDNF-genen bör från början få större stöd och mer rehabilitering. Möjligen kan man också på sikt ändra funktionen hos BDNF-genen hos dessa patienter, så att de får förbättrade förutsättningar att läka ut sin hjärnskada. Annika Lund Eli Rostami är legitimerad läkare och forskare vid institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet. Hon presenterade nyligen sin avhandling: “Traumatic brain injury in humans and animal models”.

Bakterier som vanligtvis orsakar mindre allvarliga sjukdomar som halsfluss kan i enstaka fall leda till svåra infektioner i djup vävnad, en fruktad sjukdom som är kopplad till över 30 procents dödlighet och ibland även amputation av kroppsdelar. För att öka förståelsen för vad som leder till dessa svåra förlopp startar i januari ett EU-finansierat projekt, INFECT, vid Karolinska Institutet. - Vi kommer att studera hela hänAnna Norrbydelseförloppet – Teglund. Foto: Camilla Svensk från hur patienten först identifieras till att förstå hur bakterieoch värdspecifika egenskaper påverkar sjukdomsförloppet, säger professor Anna Norrby-Teglund som leder projektet tillsammans med docent Mattias Svensson, båda vid institutionen för medicin, Huddinge. En central del i projektet är att etablera ett patientregister för att få fram riktlinjer för klassificering och behandling. Man hoppas även kunna skapa snabbare diagnostik och nya, bättre behandlingar. I projektet deltar 14 partners från svenska, europeiska och amerikanska universitet och sjukhus.

Cecilia Odlind

Amputation kan bli följden när vanliga bakterier går över styr.

Xxxxxx

Aj! Det gör ont! Skador är vanliga hos balettdansare och skiljer sig mellan könen, framförallt beroende på att de använder olika dansteknik . Det visar en ny avhandling från institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle vid Karolinska Institutet som har studerat dansare vid Operabaletten och balettelever vid Kungliga svenska balettskolan i Stockholm. Hos kvinnliga dansare var det extra vanligt med så kallad generell ledöverrörlighet, de hade också ökad risk att drabbas av en skada. – Genom att screena dansare med avseende på överrörlighet hoppas vi kunna förebygga skador framöver, säger forskaren Charlotte Leanderson, som ligger bakom arbetet.

Foto: Alexander Kenney/Kungliga Operan

Framsteg Bilden

Medicinsk Medicinsk Vetenskap Vetenskap №4–2012 №2–2012 9

Hallå där Karin Jensen

som spelade patienter. Medan vi skannade läkarens hjärna fick patienten simulera smärta med en smärtgrimas. I vissa fall uppmanades läkaren att behandla genom att trycka på en smärtlindrande knapp. Då antog patienten ett neutralt uttryck, som gav sken av att behandlingen fungerade. I andra fall fick de inte behandla, och patienten behöll då den plågade minen. I det tredje fallet fick de passivt se på hur patienten blev smärtfri.

Som undersökt hur placeboeffekten fungerar – hos patienter och läkare

Vad visade resultatet?

- En förväntanseffekt aktiverades i hjärnan hos läkarna när de behandlade, jämfört med när de passivt fick se patientens smärta lindras. Samma område aktiveras hos patienter som förväntar sig smärtlindring. När läkarna fick behandla aktiverades också hjärnans belöningssystem. Det återspeglar sannolikt den tillfredställelse som de samtidigt beskrev att de kände när de kunde ge lindring. En intressant fråga som den här studien inte ger svar på är om graden av läkarens förväntan kan påverka utfallet för patienten. Det här är, vad vi vet, den första gången som någon undersökt hjärnan hos den som ger placebobehandlingen. Ni har i tidskriften PNAS publicerat en artikel om hur placeboeffekt kan uppfattas även på ett omedvetet plan.

Placebo får effekt – även omedvetet Positiva förväntningar på behandling kan vara omedvetna och ändå fungera, visar ny forskning. På en konferens nynyligen presenterade du resultat från en studie där ni kikat in i hjärnan på läkare. Varför har ni gjort det?

- Det finns studier som visar att pla-

Medicinsk Vetenskap №4–2012

ceboeffekten till stor del beror på samspelet med den behandlande sjukvårdspersonalen. Trots att behandlare utför identiska behandlingar och ger samma information finns det något subtilt i samspelet med patienten som ger olika placebosvar. Placeboforskningen har varit fokuserad på patientens hjärna men detta är den första studien som undersöker den behandlande läkaren. Hur genomfördes studien?

- Vi lät 18 läkare behandla personer

- Ja, vi visar att placebo inte behöver vara kopplat till medvetna förväntningar, utan att vi även reagerar omedvetet. Kan du beskriva ert experiment?

- Deltagarna fick lära sig att associera starka eller svaga smärtimpulser med bilder av två olika mansansikten. I nästa steg utsattes de enbart för medelstarka smärtpulser, men de upplevde ändå smärtan som stark eller svag när det ansikte som först associerats med respektive smärtnivå visades. Sedan upprepades försöket, men nu visades ansiktena bara under en kort exponering som inte går att uppfatta medvetet, men ändå upplevdes smärtan som stark om det var just det specifika ansiktet som glimtade förbi och tvärtom. Hur kan den kunskapen användas?

- Att vi omedvetet får associationer som kan göra att en behandling upplevs som mer eller mindre verksam är jätteintressant men det är för tidigt att slå fast hur det kan användas praktiskt. Jag kan bara spekulera i att det skulle kunna handla om att till exempel sitta på en varm och mjuk stol när man får en spruta, istället för på en kall pall. Lotta Fredholm

Foto: Jens Gisselgård

Karin Jensen är legitimerad psykolog och gör sin postdoc vid Harvard University och är knuten till Osher Centrum för integrativ medicin vid Karolinska Institutet.

Framsteg Vad mer kan flygfän lära oss? Här är två exempel till:

Flygande försöksdjur.

Forskningen som det surras om

Precis som människor måste bin visa flexibilitet i arbetslivet. Nyckeln är epigenetiska förändringar, visar en ny studie.

Foto: Istock

ett bisamhälle har olika bin olika roller. En del ägnar sig åt att sköta larver i bikupan medan andra koncentrerar sig på att leta efter nektar och pollen utanför boet. Vad en viss individ för tillfället ägnar sig åt varierar beroende på bisamhällets behov. Nu har forskare för första gången kunnat visa att binas beteende kan kopplas till så kallade epigenetiska förändringar på DNA. Metylgruppers infästning på DNA påverkar genuttrycket och förklarar hur bin så snabbt kan byta uppgifter när det behövs.

Kan denna kunskap kopplas till människans genetik? – Epigenetiska förändringar som reglerar genaktiviteter förekommer även i människokroppen. De styr till exempel hur kroppens celler får sina olika uppgifter under kroppens utveckling. Men om de kan ligga bakom beteendeförändringar även hos människor får framtida forskning utvisa, säger en av forskarna bakom studien, Andrew Feinberg, vid The Johns Hopkins Medical University, även gästprofessor och hedersdoktor vid Karolinska Institutet. Cecilia Odlind

Tips! Läs mer om hur epigenetiska förändringar påverkar oss på sid 46-49.

Myggors megakromosomer studeras i mikroskop RNA-molekyler fungerar bland annat som budbärare i cellen då den genetiska informationen från DNA ska översättas till proteiner. Hur denna informationsöverföring går till i detalj försöker forskare vid Karolinska Institutet ta reda på. De använder celler från spottkörtlarna hos myggan Chironomus tentans eftersom deras kromosomer är mycket stora och lättstuderade. Med hjälp av elektronmikroskop kan forskarna visuellt följa budbärarpartikelns väg från DNA genom speciella porer i cellkärnans membran ut i den omgivande cytoplasman. Alzheimersflugors felflygande förbättrades Vid Alzheimers sjukdom bildas giftiga ansamlingar av proteinet beta-amyloid i hjärnan. I försök att hindra uppkomsten eller hitta botemedel mot Alzheimers sjukdom försöker forskare vid Karolinska Institutet hitta sätt att påverka denna process på molekylnivå. Med hjälp av en genmodifierad variant av bananflugan Drosophila melanogaster, som bildar beta-amyloid, testas effekten av substanser och proteiner som binder till och påverkar ansamling av proteinet. Forskarna iakttar sedan förändringar i flugornas flygbeteende och har hittills funnit substanser som kan minska både ansamling och giftighet av beta-amyloid. Cecilia Odlind Medicinsk Vetenskap №4–2012

Sjukdomen: Malaria

Orsak: Encelliga parasiter, som sprids när myggor av släktet Anopheles suger blod. Symptom: Frossa och plötslig feber, illamående, kräkningar, huvudvärk, diarré, sjukdomskänsla och muskelvärk. Eftersom malarian förstör röda blodkroppar orsakar parasiterna anemi (blodbrist) hos den infekterade. Drabbar: 220 miljoner människor smittas globalt varje år, och ungefär 780000 dör, främst barn under fem år. Smittan är mest utbredd i Afrika söder om Sahara.

Akira Kanekos dröm:

utrota malaria Akira Kaneko nöjer sig inte förrän malarian sticker från ön. Efter att ha utrotat malaria från en isolerad ö i den globala malariaepidemins utkant är det dags för nästa utmaning – de svårt malariadrabbade öarna i Victoriasjön, Kenya. Text: Ola Danielsson Foto: Jezzica Sunmo

Människans fiende nummer ett.

Medicinsk Vetenskap №4–2012

som kan bära malaria. Till väster finns andra malariadrabbade öar, men Aneityum är ändå mycket isolerad. Inflödet av potentiellt smittade människor är begränsat till några få små flygplan och båtar i månaden. Avsaknad av vägtrafik gör att öns byar är relativt isolerade från varandra. Ön var ett perfekt mikrokosmos för malariabekämpning. Akira Kaneko skred till verket och upprättade en organisation för projektet. Alla 718 öbor involverades. – Det var mycket viktigt att engagera lokalbefolkningen. De måste förstå att projektet bara lyckas om alla samarbetar. Även personer som är symptomfria måste ta sin medicin för att hindra att parasiten sprids vidare till andra, säger Akira Kaneko. Och som om inte utmaningen att bota människorna från malaria var tillräcklig – även öns myggor måste befrias från malariaparasiten. Därför gjordes den massiva inledande insatsen precis innan regnperioden då myggorna förökar sig och malariaparasiten riskerar att överföras från smittade människor till nya myggor. Öborna massmedicinerades under nio veckor för att få bort malariaparasiterna från blodet. Samtidigt installerades impregnerade myggnät i deras enkla bostäder. För att decimera den årliga armén av nyfödda myggor planterade forskarna också ut fiskar som gillar att äta mygglarver i dammar runt om på ön. Därefter följde en lång övervakningsperiod för att se till att sjukdomen inte kom tillbaka.

Foto: Istock

ftersom myggor struntar i människors gränser kan malariabekämpning framstå som ett hopplöst projekt. Många ambitiösa försök att utrota sjukdomen på platser runt om i världen har slutat med att parasiten invaderar igen från angränsande områden. Dessa bittra erfarenheter präglade synen på malariabekämpning när Akira Kaneko i slutet av 1980-talet flyttade till ö-gruppen Vanuatu i stilla havet. Han hade anställts av WHO, Världshälsoorganisationen, för att arbeta med programmet för malariakontroll i området. – Det var en nedslående tid. WHO hade gett upp försöken att utrota malaria och fokuserade istället på att hålla nere smittspridningen. Få trodde att sjukdomen kunde utrotas, minns Akira Kaneko som är nybliven professor i global hälsa vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska Institutet. Men han kände till den gräns myggorna faktiskt respekterar, nämligen vatten: en mygga som ger sig av ut till havs kommer inte längre än ett par kilometer innan den faller i vattnet och dör. Förutsättningarna att utnyttja denna gräns var särskilt goda på den lilla ön Aneityum. Den ligger inte bara i utkanten av ögruppen, utan markerar också den yttre gränsen för malariasjukdomens utbredning på hela jordklotet. Öster om Aneityum finns inga myggor

Akira Kaneko tar sikte på nästa utmaning.

Alla som klev av det lilla planet möttes, och möts än idag, av en mikroskopist som undersöker blodet på alla passagerare. År 2000 kunde Akira Kaneko och hans medarbetare rapportera i tidskriften The Lancet att de hade lyckats. Inga spår av malariaparasiten Plasmodium falciparum syntes längre i öbornas blodprover efter massmedicineringen. Från 1996 hade också den andra malariaparasiten som fanns i området, Plasmodium vivax, försvunnit helt. – Jag trodde hela tiden att det skulle fungera, men självklart blev jag mycket glad när jag såg resultaten, säger Akira Kaneko. Aneityum har till och med upplevt en liten turistboom sedan ön kan stoltsera med att den är malariafri. Varannan vecka anländer en båtlast med resenärer som vill varva ner på den lilla söderhavsön. Akira Kaneko ser nöjd ut när han visar sina diagram över hur antalet besökare har ökat i takt med att malariaförekomsten minskat. – Det är mycket glädjande. En del av pengarna från turismen går in i malariaprojektet och används för att förebygga att sjukdomen kommer tillbaka, säger han.

I sitt nästa projekt planerar Akira Kaneko ta sig an en ö i Victoriasjön i Kenya. Området är svårt malariadrabbat och innebär en mycket större utmaning. Vanuatu är malariaepidemins isolerade utpost. Victoriasjön precis det motsatta – det var där malaria uppstod en gång i tiden för att sedan spridas över världen. I dag kännetecknas området av ett myller av olika kulturer och en stor genetisk mångfald, bland både människor, myggor och malariaparasiter. Det gör malariabekämpningen till ett mer komplicerat projekt, eftersom exempelvis fler mediciner måste kombineras. Efter flera besök på ön har Akira Kaneko utvecklat en handlingsplan, men finansieringen återstår att lösa. Många forskare har inspirerats av framgångssagan på Vanuatu, och utrotning av malaria är återigen ett uttalat mål för WHO. Den givna slutfrågan på Akira Kanekos berättelse är om hans metoder kan användas för att utrota malaria på fastlandet, och kanske en dag från hela världen? – Det går men det kommer inte att vara lätt. Det är en fråga om arbetsinsatser, resurser och pengar, svarar han.

” Det var viktigt att engagera lokalbefolkningen. De måste förstå att projektet bara lyckas om alla samarbetar”

Medicinsk Vetenskap №4–2012

Framsteg Tre forskare Xxxxxx berättar

Namn: Christina Helging Opava Titel: Professor i sjukgymnastik vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle. Forskar om: Fysisk aktivitet och hälsa vid reumatiska sjukdomar.

De vet vad de pratar om De flesta medicinska forskare drivs av att hitta bot och lindring mot olika sjukdomar. Vi har träffat tre forskare vars karriär startade med att de själva blev sjuka.

Medicinsk Vetenskap №4–2012

Foto: Mattias Ahlm

Framsteg

Xxxxxx

” Jag var övertygad om att det var bra att röra på sig” ”Det var först när jag läste reumatologi som jag förstod att jag själv led av sjukdomen. Det var en lättnad att få en förklaring på de symptom jag hade haft sedan tonåren men som läkarna dittills hade ignorerat. Jag fick sedan under min utbildning lära mig att patienter med reumatism enbart ska ägna sig åt statisk träning, det vill säga belastning utan samtidig rörelse. Men det var mycket främmande för mig som levde ett aktivt liv och mådde bra av det. Som patient förstod jag inte vad sjukgymnastiken skulle kunna ge mig utan prövade egna vägar. Eftersom jag var övertygad om att fysisk aktivitet snarare

var positivt för de allra flesta reumatiker så ägnade jag mitt examensarbete åt frågan. Det ansågs kontroversiellt på den tiden. Tack vare att jag hade ett så tydligt mål – att undersöka om fysisk aktivitet kunde ha motsatt effekt mot vad man híttills trott – gick det fort och lätt för mig att komma in i forskningen som doktorand. Idag vet vi tack vare min och andras forskning att fysisk aktivitet är positivt för personer med reumatism – både i fysisk och psykisk bemärkelse. Nu handlar mycket av vår forskning om hur man bäst får patienterna att lyckas träna regelbundet i vardagen. Att själv ha sjukdomen har inneburit en ökad trovärdighet gentemot patienter och försökspersoner eftersom jag vet vad jag talar om. När det gäller min egen träning så är det väl som för de flesta andra, det går upp och det går ner. Just nu söker jag en ny träningsform för att få upp motivationen igen.” Berättat för: Cecilia Odlind

Medicinsk Vetenskap №4–2012

Tre forskare berättar

” Mina allergibesvär ansågs vara klena nerver ” ” Som ung var jag lovande löpare och planerade en karriär inom idrotten. Jag satsade stenhårt på träningen och sökte mig samtidigt till Karolinska Institutet för att läsa fysiologi – jag hoppades att jag skulle lära mig mer om kroppen och på så vis bli en ännu bättre idrottsman. Men min fysiska form var ojämn, jag var ofta snuvig och hängig. Jag minns speciellt en gång när jag värmde upp utanför Stockholms olympiastadion – jag kände att jag var i mitt livs form. Men 200 meter in i loppet var jag plötsligt tvungen att bryta för att jag inte fick tillräckligt med luft. Jag behandlades av landets främsta idrottsläkare men på den tiden fanns varken astma

Namn: Sven-Erik Dahlén Titel: Professor vid Institutet för miljömedicin och föreståndare för centrum för allergiforskning. Forskar om: Förbättrad diagnostik och nya behandlingsmetoder av astma.

Medicinsk Vetenskap №4–2012

eller allergi som begrepp. Jag ansågs snarare ha lite klena nerver. Det var först långt senare som jag förstod att jag led av allergi med astmainslag. Jag blev mer och mer indragen i forskningen och lade idrottskarriären på hyllan. Min avhandling handlade om hur astma hänger ihop med leukotriener, upptäckter som lett till läkemedel som idag används av 50 miljoner människor. På slutet av 1980-talet var jag med och tog fram allergiutredningen åt Statens offentliga utredningar. Det var först då dessa sjukdomar sattes på kartan. Vår senaste upptäckt handlar om att det finns receptorer för bitter smak inte bara på tungan utan även i luftvägarna. Där hjälper de till att vidga luftvägarna och utgör därför ett mycket spännande potentiellt framtida mål för läkemedel. Jag tror att mina egna tidiga upplevelser av allergi har ökat min förståelse för det handikapp som sjukdomen innebär. Att kunna hjälpa dessa individer, som utgör hela 25-30 procent av befolkningen, motiverar mig mycket i min forskning.” Berättat för: Cecilia Odlind

” För mig handlar det om mer än ett jobb”

Namn: Sara Riggare Titel: Doktorand i medical management vid institutionen för lärande, informatik, management och etik, Karolinska Institutet. Ambassadör för World Parkinson Congress 2013. Forskar om: Metoder för att stärka patienters egenvård med hjälp av IT-verktyg.

”Jag märkte av att något i min kropp var fel för första gången när jag var 13 år. Jag var på en folkmusikfestival tillsammans med mina släktingar som glatt stampade takten till musiken. Men min ena fot lydde inte. Som den tonåring jag var försökte jag förtränga det hela och det dröjde ytterligare ett antal år innan jag fick en diagnos, generaliserad dystoni. Arton år senare fick jag beskedet att jag feldiagnostiserats, det var Parkinsons sjukdom jag hade. En enda mening förändrade hela min livsinställning, för till skillnad från dystoni så innebär Parkinsons sjukdom en gradvis försämrad hälsa. Jag kände då intensivt att jag ville ägna mig åt det jag verkligen brann för och att det var bråttom om jag ville hinna åstadkomma något. Jag sade upp mig från jobbet som miljökonsult och började läsa hälsoinformatik. Två år senare har jag nu satt igång mitt doktorandarbete och får äntligen helhjärtat ägna mig åt min passion – att hjälpa personer med kronisk sjukdom att förbättra sina liv. Som exempel så har jag i ett pilotförsök använt ett ”tappingtest” på iphone. Det baseras på det faktum att förmågan att knacka med pekfingret i snabb takt varierar under dygnet hos vissa Parkinsonpatienter. Tack vare en enkel kartläggning av min egen ”tappingförmåga”upptäckte jag att jag genom att tidigarelägga min lunchmedicin kunde få en jämnare effekt av den över dagen. För mig handlar det om mer än ett jobb, det handlar om att leva ett bättre liv. Jag har nog träffat fler personer med Parkinsons sjukdom än de flesta neurologer och jag känner hundratals kompetenta Parkinsonpatienter som bara väntar på att få testa mina verktyg för en bättre hälsa.” Berättat för: Cecilia Odlind Medicinsk Vetenskap №4–2012

Framsteg ” Vi vet ju inte vad vi transplanterar, för vi vet ju inte vad bajset innehåller.” Sven Pettersson, professor i värd-mikrobinteraktioner på Karolinska Institutet, om att avföring från en frisk människa kan minska behovet av mediciner hos patienter med typ 2-diabetes. Idag används avföringstransplantation för att hjälpa personer med tarmproblem. Till SR.

Trådlös vård.

Inbillningssjuka får KBT via nätet

Illustration: Ispot

Visst är det lätt att då och då oroa sig över sjukdomar. Men de som lider av riktigt svår hälsoångest har ofta mycket nedsatt livskvalitet. Nu hoppas forskarna kunna hjälpa dem via internet-KBT. Ungefär fyra procent av befolkningen lider av hälsoångest, eller hypokondri, vilket innebär en stark, ihållande och ogrundad rädsla för att man är eller kommer att bli allvarligt sjuk. Även om man får lugnande besked via sjukvården om att man är frisk, så har det bara en tillfällig ångestminskande effekt. Rädslan kommer snart tillbaka. Det finns inte mycket forskning kring riskfaktorer för hälsoångest, men en förhöjd risk finns om närstående nyligen drabbats av sjukdom eller efter perioder av hög stress. För en majoritet är obehandlad hälsoångest kronisk, men genom kognitiv beteendeterapi, KBT, kan man med hjälp av psykolog och träning i sin vardag, lära sig nya strategier för att hantera sin hälsoångest. KBT är en mycket effektiv behandlingsmetod mot hälsoångest, men tillgången är begränsad och därför undersöker nu forskare vid Karolinska Institutet om KBT kan ges via nätet. I den redan påbörjade studien genomgår deltagarna under tolv veckor ett internetbaserat KBT-program. Den övergripande

Medicinsk Vetenskap №4–2012

idén är att patienten via programmet får ta del av samma behandling som vid sedvanlig terapi. Under behandlingens gång har patienten kontakt med en behandlare som ger feedback och stöd via ett e-post-liknande system. – Hälsoångest kan vara mycket handikappande och leda till starkt nedsatt livskvalitet, sämre arbetsförmåga, Erik Hedman. sjukskrivning och stora Foto: Annika påfrestningar i relatioSonnenstein ner. Dessutom kan ofta sjukvårdskontakter präglas av misstro och bli en källa till ytterligare stress. Men det är väldigt spännande och ofta tacksamt att arbeta med psykologisk behandling av hälsoångest, eftersom det kan ge så goda effekter, säger Erik Hedman, psykolog och forskare vid Osher centrum för integrativ medicin och institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, som leder studien. Helena Mayer

1 000 Så många kvinnor ansluter sig varje vecka till den största bröstcancerstudien i Sverige, Karmastudien, som i höst passerade 50 000 deltagare. Målet är att kunna beräkna varje kvinnas individuella risk för bröstcancer och sedan skräddarsy en förebyggande behandling. Karmastudien.se

” Individen drabbas inte till två procent, individen drabbas till noll eller hundra procent.” Nyblivna professorn Ellika Andolf om att kejsarsnitt ökar risken för många komplikationer. Hon hoppas att forskningen ska bidra till att fler kvinnor väljer vaginal förlossning. I Karolinska Institutets skrift Cell till Samhälle.

Handla för kampen mot bröstcancer Supreme Card Woman är ett unikt betal- och kreditkort som sedan starten för fem år sedan genererat 5 miljoner kronor till cancerforskningen. Varje gång du handlar med kortet går 1 krona till Cancerfondens Rosa Bandet-kampanj. Låt dina vardagsinköp bidra till en viktig sak utan att det kostar dig något extra. Byt kort och läs om alla fördelar med kortet på www.supremecardwoman.se eller ring oss på 042-450 32 15.

Supreme Card Woman. Så generöst att du vill använda det ofta. Betala hela beloppet månaden efter köpet – upp till 6 månaders räntefri kredit. Krediten kan också delbetalas på 1/10 eller 1/20. Representativt exempel på delbetalningsalternativ 1/10: Vid kreditbelopp om 15 000 kr med rörlig årsränta om 12,06 % uppgår den effektiva räntan till 16,63 % beräknad på en återbetalningstid om 12 månader. I exemplet ingår administrationsavgift om 29 kr per månad, årsavgift om 195 kr och uppläggningsavgift om 0 kr. Det ordinarie månadsbeloppet att betala är 1 558 kr och det sammanlagda beloppet 17 511 kr. Exemplet baseras på ett köp den första dagen i en kalendermånad och är beräknat 2012-04-01. Andra sätt att utnyttja krediten kan leda till såväl högre som lägre effektiv ränta. Den effektiva räntan är beräknad i enlighet med Konsumentverkets riktlinjer.

Tidslinjen Genetikens historia

Genvägen till bättre hälsa

1859 / Darwin om naturlig selektion. Brittiske forskaren Charles Darwins bok ”Om arternas uppkomst” publiceras. Den blir starten till utvecklingen av den moderna evolutionsbiologin som beskriver hur ärftliga egenskaper i en population förändras från generation till generation.

För 50 år sedan fick James Watson och Francis Crick Nobelpriset för sin beskrivning av DNA-spiralen. Idag avläser vi en människas hela arvsmassa i en enda analys.

1866 / Mendels ärtor. Den botaniskt intresserade munken Gregor Mendel beskriver hur egenskaper som färg och storlek ärvs hos ärtblommor. Han förklarar resultatet av sina experiment med förekomsten av ärftliga faktorer som förs över mellan generationerna i odelbara bitar. Men hans idéer faller i glömska.

1800

Text: Karin Söderlund Leifler

1900 1902 / Kromosomernas roll blir kända. Forskare upptäcker att spermier och äggceller bara har en kromosom av varje sort, medan alla andra celler har dubbel uppsättning kromosomer. Kromosomerna kopplas nu ihop med Mendels teorier om hur egenskaper ärvs.

1940 1941 / Genernas roll upptäcks. Forskarna visar att mutationer i gener orsakar fel i vissa ämnesomsättningsprocesser. Det talar för att specifika gener kodar för specifika proteiner, vilket i sin tur leder till den så kallade ”en gen - ett enzym”hypotesen. 20

Medicinsk Vetenskap №4–2012

1944 / DNA kan omvandla bakterier. Forskare upptäcker att bakterier kan byta egenskaper med varandra. En relativt harmlös bakterie kan omvandlas till en farligare variant. Det visar sig vara DNA, och inte proteiner som man tidigare trott, som överför förändringen.

1960

1950

1953 / DNA-spiralen beskrivs. Crick och Watson beskriver att DNA är format som en dubbelsträngad spiral, där byggstenarna alltid paras ihop på samma sätt. Upptäckten banar väg för tekniker att kopiera, syntetisera och läsa av DNA-sekvenser.

Illustration: Getty Images (Crick & Watson)

1910-talet / Mutationer i flugor visar vägen. Genom att studera mutationer som gör bananflugors ögon vita i stället för röda visar forskare att kromosomerna innehåller gener. Thomas Hunt Morgan får senare Nobelpriset för sitt bidrag till dessa upptäckter.

1977 / Intronerna i DNA upptäcks. Forskare inser att stora delar av generna inte översätts till protein. Upptäckten förändrar synen på arvsmassans arkitektur. Dessa icke-kodande avsnitt betraktas som ”skräpDNA”.

1980

1990 / Den första genterapibehandlingen. En 4-årig flicka med en ovanlig immunbristsjukdom blir den första personen i världen att få genterapi. Hennes vita blodkroppar behandlas med ett modifierat virus som innehåller genen som hon saknar.

1970

1975 / Epigenetiken föds. Forskare får upp ögonen för att metylgrupper på DNA påverkar hur gener uttrycks. Metyleringsmönstret kan ärvas från förälder till barn. Ordet epigenetik myntades redan 1942, men får ett uppsving på 1990-talet.

1990

2001 / Människans arsvmassa kartläggs för första gången. Human Genome Project presenterar den första kartan över de 3 miljarder byggstenarna i vår arvsmassa. Antalet gener visar sig vara överraskande lågt. 2012 / ”Skräp-DNA” visar sig ha funktioner. Majoriteten av vår arvsmassa översätts inte till proteiner i cellerna. Projektet Encode beskriver genomets funktioner och visar att andra delar i DNA förstärker eller tystar uttrycket av de proteinkodande generna.

Framtidens utmaningar Bättre diagnostik

Forskare försöker omsätta den nya kunskapen om vår arvsmassa till förbättrad diagnostik av exempelvis cancer.

Identifiering av riskfaktorer

Kunskapen om vilka genetiska förändringar som ökar risken för att få olika sjukdomar kan användas till att identifiera riskgrupper och förebygga sjukdom innan den uppstått.

Individanpassad medicinering Förbättrad kunskap om skillnaderna i hur våra kroppar svarar på olika läkemedel kan leda till skräddarsydd medicinering.

2010

Anna Wedell. Foto: Ulf Sirborn IDAG

Rasande snabb teknik En enda analys ger detaljerad bild av arvsanlaget De senaste årtiondena har utvecklingen inom genetikforskningen gått allt hastigare. – Sedan ett par år tillbaka kan vi med hjälp av så kallade massiva parallella DNA-sekvenseringsmetoder få fram DNA-sekvensen för hela det mänskliga genomet i en enda analys och på så vis hitta förändringar i genomet effektivare. Dessa analyser finns tillgängliga för svenska forskare vid Science for Life laboratoriet, säger Anna Wedell, professor i medicinsk genetik vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi. Forskarna letar med dessa metoder efter genetiska förändringar som kan förklara varför sjukdomar uppstår. Andra viktiga frågor är om och i så fall hur genetiken kan förklara varför patienter med till synes samma sjukdom har olika sjukdomsförlopp, men också hur genetiska faktorer samverkar med miljöfaktorer vid till exempel atopiskt eksem och cancersjukdomar. – De nya metoderna har stor til�lämpning på ärftliga sjukdomar. Idag kan vi tack vare identifieringen av förändringar i gener förklara flera sjukdomar där orsaken tidigare varit okänd, säger Anna Wedell.

Medicinsk Vetenskap №4–2012

Boktips

Georg Klein anser sig vara beroende av flow, och det yttrar sig genom att han ständigt skaffar sig uppgifter han upplever som meningsfulla och som gör honom uppslukad och djupt koncentrerad.

Koncentrera dig djupt – och bli lycklig Måla en tavla eller lös en forskningsfråga – och upplev ett lyckorus. Det handlar om att försätta sig i flow.

F Nya tankar om kreativitet och flow George Klein (Brombergs)

ör drygt 20 år sedan gavs boken Kreativitet och flow ut, en essäsamling med olika skribenter. Intresset för boken har aldrig svalnat, så förlaget har nyligen gett ut en uppföljare, Nya tankar om kreativitet och flow. – Vi tyckte det var dags att låta nya personer komma till tals om detta ämne, säger bokens redaktör Georg Klein, professor vid Karolinska Institutet. Men någon ny forskning har egentli-

Hjärnan Redaktörer: Lars Olson och Anna Josephson (Karolinska Institutet University Press)

gen inte kommit inom området, anser han, en åsikt han bygger på att begreppet kreativitet är svårt att definiera och därmed svårt att studera vetenskapligt. Flow är däremot väl definierat och beskriver ett tillstånd där någon uppslukas av något som känns viktigt och får känslor av eufori och tidlöshet. Det går att uppleva flow utan att vara kreativ. Det beror helt enkelt på vilken uppgift man har fastnat för. Om man däremot upplever flow samtidigt som man är kreativ, då kan resultatet bli mycket framgångsrikt. Det är belagt att individer förbättrar sina prestationer om de görs under flow. I den nya utgåvan berättar bland andra patologiprofessorn Birgitta Sander hur hon kan uppleva flow både framför målarstaffliet och vid mikroskopet. Fredrik Ullén, professor i kognitiv neurovetenskap samt konsertpianist, skriver om kreativitet och psykisk sjukdom. Annika Lund

Georg Kleins tre tips för att uppnå flow Kämpa med en utmaning. Den ska kännas meningsfull och vara lagom svår. För svår utmaning ger ångest, för lätt blir tråkig. Ge dig hän. Koncentrera dig djupt på en uppgift och gå in i den. Tråkigt + tråkigt = utmanande. När du måste göra tråkiga saker, försök få två tråkiga saker att ta ut varandra. Att till exempel städa medan man ringer jobbiga samtal, att göra administration medan man köar eller diktera medan man åker till jobbet kan ge starka upplevelser av flow, om man ser det som meningsfullt att utnyttja tiden effektivt.

Hjärtat Redaktörer: Mårten Rosenqvist och Per Tornvall (Karolinska Institutet University Press)

Vårt mest svårstuderade organ

Medicinsk Vetenskap №4–2012

Förändras av vår livsstil

Ett muskelknippe som pumpar jämt. Så beskrivs vårt hjärta i den nya boken med samma namn. Men hjärtsjukdom är också den viktigaste orsaken till att människor dör för tidigt. Läs om det friska och det sjuka hjärtat och hur livsstilsförändringar kan stärka det.

Foto: Peter Kjellerås

I den nya upplagan av boken ”Hjärnan” berättar några av Sveriges kunnigaste forskare och läkare om de senaste forskningsrönen om vårt kanske viktigaste och mest svårstuderade organ. Här finns också två nya kapitel: ett om hörseln och ett om infektioner som drabbar hjärnan.

Utblick

Forskare misstänker att rödhåriga kan ha ökad risk för hudcancer trots solskydd.

Rödhårigas risk oberoende av solljus Hudcancer. Personer med rött hår, fräknar och ljus hy löper ökad risk att drabbas av hudcancerformen melanom, något som kan förklaras av att deras hudpigment skyddar dåligt mot UV-strålning. Men amerikanska forskare menar nu att detta inte är hela sanningen. När forskare förde in en gen med koppling till melanom i rödhåriga möss utvecklade de sjukdomen även om de inte exponerades för UV-ljus. Albinomöss som saknade pigment var dock skyddade mot sjukdomen, trots att de hade genmodifierats på samma sätt. Enligt forskarna tyder resultaten på att det röda pigmentet är kopplat till ökad risk för melanom även oberoende av exponering för UV-ljus. Det är dock fortfarande solklart att UV-ljus ökar risken för cancer och att rödhåriga bör skydda sig extra noga, menar forskarna. Nature september 2012

Foto: Istock

Tre föräldrar kan få ett barn Assisterad befruktning. Amerikanska forskare har utvecklat ett sätt att undvika att svåra mitokondriella sjuk-

domar ärvs vidare från mor till barn. Tekniken utnyttjar det faktum att mitokondriens eget DNA inte finns i cellkärnan, där cellens övriga DNA finns, utan utanför den. Metoden innebär att cellkärnan i den blivande mammans äggcell överförs till en donators äggcell, som sedan befruktas och inplanteras i livmodern. Ett barn som kommer till genom en sådan procedur kommer att få alla sina gener från sin mamma och pappa, förutom det mitokondriella DNAt som kommer från donatorn. Metoden är på utvecklingsstadiet och forskarna har bara odlat fram mänskliga blastocyster, tidiga embryon, för att visa att den kan fungera. Tidigare har forskargruppen visat att friska apor kan komma till världen genom metoden. Nature oktober 2012

Betablockerares effekt ifrågasätts Hjärthälsa. En ny studie som undersökt effekten av betablockerare, en medicin som används för att skydda hjärtat mot stresshormoner, visade överraskande resultat. Läkemedlet, som varit standardbehandling efter hjärtinfarkt de senaste 40 åren, skyddade

varken mot hjärtinfarkter eller mot stroke och minskade inte dödligheten bland dem som åt det. Orsaken till att den effekt man observerat i tidigare studier uteblev kan vara att den behandling och de andra läkemedel man idag rutinmässigt får efter hjärtinfarkt eller som hjärtkärlsjuk är mycket effektiva. Det kan innebära att betablockerare inte längre tillför någon positiv effekt, menar de amerikanska forskarna som genomfört studien. Resultaten, som baseras på totalt nästan 45 000 individer, kan nu leda till att användningen av läkemedlet ifrågasätts. – Det är bra med studier som ifrågasätter gamla sanningar, betablockerare får nu börja maka på sig för mer effektiva terapier. Men de har fortfarande en viktig roll att spela vid behandling av hjärtsvikt och i tidigt skede av kranskärlssjukdom, säger Mårten Rosenqvist, överläkare och professor vid institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus. JAMA oktober 2012

Manligt DNA funnet i kvinnors hjärnor Främmande celler. Kroppens organ kan till viss del bestå av celler som härrör från andra individer. Till exempel kan mammor bära på celler som tagits upp från barnet under graviditeten och vice versa. Tvillingar kan också bära på celler från syskonet. Nu har amerikanska forskare visat att främmande celler ofta finns även i hjärnan. De undersökte hjärnan hos 59 avlidna kvinnor och fann i 60 procent av fallen DNA från den manliga Ykromosomen. Det är oklart vilken sorts celler DNAt kommer från och om fenomenet har någon betydelse för exempelvis sjukdomar.

Forskarna misstänkte i denna studie att främmande DNA i hjärnan kan vara vanligare hos kvinnor som haft Alzheimers sjukdom, men när de undersökte saken fann de att det snarare förhöll sig tvärtom. PLOS ONE september 2012

Oxytocin håller din man borta från andra Relationer. Hormonet oxytocin hjälper till att skapa sociala band, mellan till exempel mor och barn och inom kärlekspar. Men nu har tyska forskare visat att hormonet även kan få oss att bevara dessa band genom att öka avståndet till andra människor. Forskarna lät en grupp män få oxytocinpuffar i näsan, medan en annan grupp fick placebo. Därefter fick männen träffa en kvinna som de ansåg var attraktiv. När kvinnan rörde sig fick männen ange vad de tyckte var ett lagom avstånd och när hon kom för nära, så att det kändes ”lite obehagligt”. Forskarna hade förväntat sig att oxytocin skulle få männen att släppa kvinnan närmare inpå livet. I stället visade det sig att oxytocinpåverkade män som levde i ett förhållande, men inte singelmän, ville hålla större avstånd till kvinnan. Oxytocinet hade ingen inverkan på hur attraktiv männen tyckte att kvinnan var. The Journal of Neuroscience November 2012

Oxytocinpåverkade män vill vara nära en kvinna i taget.

Medicinsk Vetenskap №4–2012

Nobelspecial

Ola Danielsson:

De öppnade en värld av möjligheter Årets Nobelpristagare i fysiologi eller medicin har visat att livets väg inte behöver vara enkelriktad. De har upptäckt att kroppens vuxna celler kan omvandlas till stamceller och återfå sina näst intill obegränsade möjligheter.

Shinya Yamanaka, Japan 24

Medicinsk Vetenskap №4–2012

den vuxna kroppen finns visserligen mindre mängder av stamceller kvar. De är en källa till förnyelse när specialiserade celler, exempelvis blodceller, dör. Stamcellerna har en förmåga att dela sig oändligt många gånger och kan utvecklas till de mer specialiserade celler som behöver ersättas. Men ingen hade någonsin sett en specialiserad cell återgå till sitt ursprung och bli en stamcell igen. En bra förklaring verkade vara att den genetiska information i stamcellerna, som ger dem deras speciella egenskaper, på något sätt försvinner eller blockeras när celler specialiseras. Men år 1962 rapporterade den unge embryologen John B. Gurdon nya forskningsresultat som gick tvärtemot teorin om livets enkelriktning. Det var inte många som först trodde honom, men faktum var att han i sitt laboratorium i Oxford hade fått celler att hoppa bakåt i utvecklingen. John B. Gurdon misstänkte att alla celler i kroppen fortfarande innehåller all den genetiska information som krävs för att utveckla kroppens alla celler, och utvecklade

Foto: Henric Lindsten (Danielsson), Johan Rosengren (Gurdon), Chris Goodfellow, Gladstone Institutes (Yamanaka)

John B. Gurdon, Storbritannien

Vad ska du bli när du blir stor? När du är ett barn ligger alla livets vägar öppna och frågan har ännu inget svar. Men under livets resa styr en lång serie val och yttre omständigheter dig i en viss riktning. Som vuxen kanske du förverkligar din inre potential genom att bli forskare, journalist eller politiker, men troligen inte allt på samma gång. Cellerna i våra kroppar genomgår en liknande livsresa. Stamcellerna i det tidiga embryot har var och en potential att utvecklas till vilken som helst av de celltyper som bygger upp den vuxna kroppen. Man säger att de är pluripotenta stamceller. Snart börjar cellerna utvecklas i olika riktningar och få specialiserade roller i kroppen. Några blir exempelvis nervceller som med sin avlånga form är experter på att skicka och ta emot nervsignaler, medan andra blir muskelceller som gör att vi kan röra oss eller benceller som bygger upp vårt skelett. Forskarna trodde länge att livets resa alltid går i en enda riktning, även i cellernas värld. Man trodde att när en cell väl har utvecklats till en specialiserad cell med en viss uppgift i kroppen så har den för alltid förlorat de alternativa möjligheter den hade från början. Det fanns goda skäl för detta. Runt om i

”Ingen hade någonsin sett en specialiserad cell återgå till sitt ursprung och bli en stamcell igen.”

Shinya Yamanaka föddes år 1962, samma år som John B. Gurdon rapporterade att hans klonade grodyngel kommit till världen. Han skulle 44 år senare hitta ett nytt recept för omprogrammering av celler, inspirerat både av John B. Gurdons upptäckter och av modern stamcellsforskning. På sitt laboratorium i Nara, Japan, började han studera embryonala stamceller, pluripotenta celler som kan utvinnas från tidiga embryon. Han ville förstå hur de behåller sin pluripotens, det vill säga hur de hindras från att utvecklas till specialiserade celler. Man kände till att pluripotenta celler kännetecknas av att en rad specifika gener är aktiva. Dessa kodar för så kallade transkriptionsfaktorer, proteiner som i sin tur styr andra gener i cellen. När Shinya Yamanaka hade lyckats identifiera ytterligare en gen som är viktig för pluripotensen hos embryonala stamceller tyckte han att han hade den kunskap han behövde. Nu var det dags att utsätta den för ett eldprov. Istället för att studera hur stamceller hindras från att utvecklas till specialiserade celler började han nu i andra änden och försökte få specialiserade celler att resa bakåt till stamceller. Efter att ha valt ut 24 av generna

som var förknippade med pluripotens förde han, gen för gen, in dem i hudceller från möss med hjälp av ett virus. Inget hände. Men när han och hans medarbetare istället förde in alla 24 generna samtidigt började några av cellerna ändra sin form och blev rundare med en större cellkärna. De förvandlades till något som var mycket likt embryonala stamceller. Det var en banbrytande upptäckt, men Shinya Yamanaka ville ta den ett steg längre. Till slut landade han i ett oväntat enkelt recept: endast fyra gener räckte för att få hudcellerna att backa i utvecklingen och bli vad han kallade inducerat pluripotenta stamceller (iPS-celler). I dag har forskare lärt sig föra in transkriptionsfaktorerna med metoder som har minimal påverkan på cellens arvsmassa och är nu på god väg att lära sig omvandla specialiserade celltyper direkt till andra specialiserade celltyper. Man har exempelvis, genom att tillföra ett litet antal transkriptionsfaktorer, lyckats få hudceller att omvandlas direkt till hjärtceller i laboratoriet. I framtiden hoppas forskare kunna använda iPS-celler för att odla fram celler som kan transplanteras in i kroppen och ersätta sjuka celler. iPS-tekniken innebär också att forskare har fått en ny obegränsad källa till stamceller. Ett annat användningsområde, som redan är verklighet, handlar om att använda iPS-celler för att lära sig mer om sjukdomar. Med iPS-tekniken kan forskare odla fram kopior av de sjuka cellerna i kroppen – allt som behövs är ett hudprov från patienten och Shinya Yamanakas recept för omprogrammering. Hudcellerna omprogrammeras först till iPS-celler och sedan till den celltyp man vill studera. De odlade cellerna har samma gener och mutationer som cellerna i patientens kropp. Metoden är därför särskilt användbar för att studera genetiska sjukdomar. John B. Gurdon, med sina manipulerade grodceller, och Shinya Yamanaka, med sina iPS-celler, har visat att varje cell i våra kroppar bär på möjligheten att utvecklas till vilken annan cell som helst. Men de möjliga medicinska tillämpningarna av denna insikt återstår fortfarande till stor del att utforska. Med Nobelpristagarnas upptäckter som startskott har världens forskare gett sig av på en lång upptäcktsresa med målet att ta reda på våra cellers sanna potential.

Sågningen!

Men Gurdon fick sista ordet. John B Gurdon såg tidigt i sin forskarbana en stor utvecklingspotential hos sina grodceller. Hans biologilärare såg inte detsamma hos honom. ”Gurdons tankar på att bli en vetenskapsman är löjeväckande. Det skulle vara ett fullständigt slöseri med tid för honom och för hans lärare”, skrev hans första biologilärare år 1949. Den då 15-årige John B. Gurdon hade visserligen usla betyg. Men läraren, som egentligen inte var lärare utan en museikurator som anlitats för att undervisa de mest lågpresterande eleverna på skolan, var knappast heller fulländad i konsten att uppmuntra. I dag sitter utlåtandet på väggen i hans arbetsrum på The Gurdon Institute, som bär hans namn. Ola Danielsson

Källa: ”An interview with Sir John Gurdon”, www.youtube.com

ett snillrikt sätt att testa sin hypotes. I sitt experiment tömde han först ett grodägg på dess genetiska innehåll genom att förstöra cellkärnan med UV-ljus. Sedan ersatte han äggets cellkärna med cellkärnan från en specialiserad tarmcell, som han hade tagit från ett grodyngel. Om den specialiserade tarmcellens cellkärna saknade viktiga delar av arvsmassan skulle den inte kunna ge upphov till några grodyngel. Men det kunde den – John B. Gurdons manipulerade grodägg utvecklades både till sprattlande grodyngel och till vuxna grodor. Den nya tekniken, som kallas kloning, fick till en början inte så stort genomslag i forskarvärlden. Många forskare tvivlade på att resultaten stämde. Men så småningom accepterades upptäckterna och andra forskare började använda tekniken för att studera hur celler förändras när de utvecklas och specialiseras. Man lyckades också klona en rad andra djurarter. När brittiska forskare år 1997 rapporterade födelsen av Dolly, det första klonade fåret, blev det en världsnyhet. Även grisar, kor, vargar och möss har klonats med olika varianter av John B. Gurdons teknik.

PS: Detta är en kortad version av texten om årets Nobelpris i fysiologi eller medicin, framtagen för © 2012 Nobelkommittén för fysiologi eller medicin, Karolinska Institutet. Läs hela texten på Nobel.org. eller nobelprizemedicine.org Medicinsk Vetenskap №4–2012

Nobelspecial Medicin i siffror

Nu är det forskarnas julafton I december kommer ett antal förväntansfulla forskare till Sverige för att ta emot världens mest prestigefyllda forskarpris – Nobelpriset. iset. Priset i fysiologi eller medicin har hittills tilldelats 201 forskare. re.

80 00

År ets he vilk la in e me ivå t i i dic me nfla inp de d d tion ris e s t a 15 ju är llra 0 ste för 78 rat 2 sta k vä pr r so rde ise m lig t 19 utg ge 01 jor r . de

Text: Anders Nilsson

utdelning) delats ut 1 s i r p 03 ets r gå å r ng e t f …32 gång e er n ( er till r ,v erso två a p ar h m p er sa et s on er

n vin

or t (varav fyra senaste de inprise cenn iet) edic tt m r få ha

8g ån ge r

Nobelpriset ® och Nobelmedaljen ® är Nobelstiftelsens registrerade varumärken.

…3

ne e till

k 10

år var Fredrik Banting när han fick priset för upptäckten av insulin. Det gör honom till historiens yngste medicinpristagare.

00 0

… av

år fyllde i april i år Rita Levi-Montalcini, den pristagare som blivit äldst. Hon prisades 1986 för upptäckten av nervtillväxtfaktor.

8 år

…33

20 200 blommor kommer blomsterarrangemangen innehålla vid årets Nobelfest.

i rad fick forskare från USA ta emot medicinpriset (1974–1981).

gån ger till tre personer

50 professorer

vid Karolinska Institutet sitter i Nobelförsamlingen som utser pristagarna.

Källor: Nobelstiftelsen, Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet, Nationalencyklopedin, Wikipedia, Hässelby Blommor. Årets pristagare är inkluderade i siffermaterialet. Medicinsk Vetenskap №2–2012

Grafik: Svenska Grafikbyrån. Foto: Istock

103

Nobelspecial Krönika Ola Hermanson Ola Hermanson är forskare vid institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet. Han är också universitetets stamcellsombudsman.

Många läkare och forskare drömmer om att använda stamceller för att kunna bota sjukdomar. Förhoppningen är att kunna transplantera friska celler att ersätta sjuka, främja immunsystemet och/eller bidra till en lokal miljö i organet som stimulerar produktion av kroppsegna stamceller. Med detta följer nya sätt att odla delar av eller till och med hela organ i laboratoriet vilket öppnar fascinerande möjligheter även för läkemedelstestning och framställning, liksom för individualiserad behandling av patienter. Men för att dessa storartade mål ska uppnås behövs celler med fantastiska egenskaper som kan odlas enkelt, kontrollerat och reproducerbart. 2012 års Nobelpris i fysiologi eller medicin har tilldelats John B. Gurdon och Shinya Yamanaka för deras häpnadsväckande studier av hur en cell kan programmeras till att få stamcellspotential, det som kallas reprogrammering. Bara sex år efter första publikationen är Yamanakas metod för reprogrammering nära nog rutin på många universitet och kliniker över världen. Men hur nära är vi en enkel och robust klinisk applikation för dessa

celler? De terapeutiska och ekonomiska incitamenten för att få iPS-cellerna att fungera kliniskt är enorma, och det kan därför gå mycket fort, fortare än vad som idag är greppbart, men några punkter måste först lösas. Tidigt påpekades att effektiviteten av framställning av iPS-celler är låg, men i stort sett varje vecka publiceras metoder för att förbättra kvaliteten och sorteringen av iPS-cellerna, så detta problem kommer förhoppningsvis snart vara åtgärdat. Ett annat problem är själva metoden bakom framställningen av iPS-cellerna. Det mest tillförlitliga sättet baserar sig fortfarande på att tillföra extra kopior av DNA till en cell, och även om det visats att aktiviteten av detta

” Dessa nya forskningsmetoder ställer höga krav på uppdatering av lagar så att de är i fas.”

En allmän svårighet med stamcellstransplantationer är också risken med okontrollerad tillväxt. Även här har forskningen gått framåt, och flera finurliga tricks kan användas för att sätta stopp för detta. Men lösningarna måste vara helt perfekta, bland annat för att undvika risken för tumörbildning. Det är av stort intresse att utveckla metoder för att framställa progenitorceller från iPS-celler, det vill säga celler med mer begränsad stamcellspotential, men som är mer kontrollerbara och testbara i kliniska miljöer. De första rapporterna om hur vi kan generera till exempel neurala progenitorceller, nervstamceller, mycket effektivt från iPS-celler från friska och sjuka individer har publicerats och aktiviteten här är mycket stor. Dessutom finns lokala juridiska problem. I Sverige måste till exempel ett vårduppdrag finnas när stamceller ska användas kliniskt, och med få undantag är det därför sjukhusen som ska ha ansvaret för dessa studier. Det ställer till problem: forskarna arbetar vid universiteten men bara sjukhusen får transplantera. Dessa nya forskningsmetoder ställer också höga krav på uppdatering av lagar så att de är i fas med forskningens snabba utveckling. Det är viktigt att inte den kliniska forskningen och kopplingen till grundforskningen bromsas eller förhindras av gamla lagar. Medicinsk Vetenskap №4–2012

Foto: Ulf Sirborn

Därför dröjer det innan cellerna kan bota sjukdom

extra-DNA kan kontrolleras och stängas av, så är detta ett reellt problem. Därför satsas just nu stora resurser på att aktivera nyckelgener för reprogrammering på andra sätt, som med signalsubstanser eller syntetiska molekyler. En annan sida av framställningsproblematiken är att många noterat att iPS-cellernas egenskaper kan bero mer på vem som framställer dem än vem de är tagna från. I nuläget är dessa framställningsproblem akuta, men kan sannolikt lösas på ett godtagbart sätt inom några år.

Topplistan Ett urval av de senaste publikationerna från Karolinska Institutet i de mest ansedda vetenskapliga tidskrifterna.

Onyttig mat och brist på motion ökar risken att drabbas av diabetes typ-2, en sjukdom som ökar kraftigt. Nu har forskare hittat ett helt nytt sätt att behandla sjukdomen.

Forskare vid Karolinska Institutet har upptäckt Nature September ett helt nytt sätt att behandla typ 2-diabetes. 2012 Metoden går ut på att blockera signaleringen av proteinet VEGF-B, vilket förhindrar att fett lagras på ”fel” platser i kroppen så som muskler och hjärta. I stället transporteras fettet till mindre skadliga platser Ulf Eriksson. - och som en följd klarar Foto: Stefan cellerna åter av att reaZimmerman gera på insulin. I försök på möss och råttor har forskarna nu lyckats bota eller förhindra uppkomst av typ 2-diabetes. Arbetet bygger på ett samarbete mellan Karolinska Institutet, Ludwiginstitutet för cancerforskning och läkemedelsföretaget CSL Limited. - Det känns helt fantastiskt att presentera dessa resultat. Vi upptäckte VEGF-B redan 1995 men först nu har Publicerad i:

Medicinsk Vetenskap №4–2012

vi visat att det går att använda hämning av VEGF-B för att förebygga och behandla typ 2-diabetes, säger Ulf Eriksson, professor vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik på Karolinska Institutet. Typ 2-diabetes föregås vanligen av insulinresistens, som orsakas av övervikt. Vid insulinresistens reagerar inte längre kroppens celler tillräckligt på insulin, vilket ger ett förhöjt blodsocker. Insulinresistens hänger samman med att kroppen har lagrat fett på ”fel” platser i kroppen, som i muskler, kärl och hjärta, men riktigt hur detta sammanhang ser ut är inte klarlagt. Det är däremot klarlagt att proteinet VEGF-B påverkar hur kroppen transporterar och lagrar fett i kroppens vävnader. Totalt fyra delstudier redovisas nu i den vetenskapliga tidskriften Nature. I ett fall har möss som är framavlade för att alltid drabbas av diabetes fått en substans, kallad 2H10, som är en antikropp som blockerar effekten av

VEGF-B. Det gjorde att mössen aldrig utvecklade insulinresistens och de fick inte diabetes. Forskarna har också korsat mössen som alltid får diabetes med möss som saknar möjlighet att producera VEGF-B. Det skyddade avkomman från att utveckla sjukdomen. Dessutom har mössen som inte kan producera VEGF-B fått äta mycket fet mat och bli överviktiga, något som inte ledde till diabetes för dem. I ytterligare två studier har forskarna använt sig av normala möss respektive råttor, djur som inte är framavlade för att alltid få diabetes typ 2. I stället har djuren fått utveckla sjukdomen som en följd av fet kost och övervikt. I dessa fall har djuren botats i olika utsträckning från sin etablerade sjukdom efter att ha behandlats med substansen 2H10, som ges som injektioner. Forskare från CSL har deltagit i den aktuella studien som också är delfinansierad av företaget. Targeting VEGF-B as a novel treatment for insulin resistance and type 2 diabetes Hagberg CE, Mehlem A, Falkevall A, Muhl L, Fam BC, Ortsäter H, Scotney P, Nyqvist D, Samen E, Lu l, Stone-Elander S, Proietto J, Andrikopoulos S, Sjöholm Å, Nash, Eriksson U. Nature september 2012

Foto: Istock

Genombrott för nytt sätt att behanda diabetes

Genetisk strömbrytare släcker cancergen En genregion som tidigare kopplats till uppkomst Science av cancer är Myc335. Nu november har forskare vid Karolin2012 ska Institutet, tillsammans med kollegor vid Universitetet i Helsingfors, visat att Myc335 har en reglerande effekt och i princip fungerar som en strömbrytare som kan stänga av eller sätta på en annan cancerassocierad Jussi Taipale. gen, MYC. Forskarna Foto: Ulf Sirborn använde sig av möss som har en genetisk cancersignal aktiverad på samma sätt som människor med tjocktarmscancer, något som gör mössen särskilt känsliga för att utveckla tumörer i tarmen. En del av mössen avlades ytterligare, så att de inte längre hade genregionen Myc335 i sitt DNA. Dessa möss slapp drabbas av cancer i tarmen. – Mössen blev i stort sett motståndskraftiga mot tumörbildning. Om vi kan lära oss att kontrollera den här på- och avfunktionen skulle den kunna användas i förebyggande syfte hos personer med förhöjd risk att drabbas av vissa cancersjukdomar. Men väldigt mycket grundforskning kvarstår, säger Jussi Taipale, professor vid institutionen för biovetenskaper och näringslära, Karolinska Institutet, som lett studien. Publicerad i:

Att läggas in på sjukhus ökade inte risken för propp för patienter med ledgångsreumatism, enligt en ny studie.

Viktig kunskap om blodproppsrisk vid ledgångsreumatism Tidigare studier har visat att personer med ledgångsreumatism löper ökad risk att få proppar i ben eller lungor, särskilt i samband med sjukhusvistelse. Men en aktuell studie av forskare vid Karolinska Institutet tillsammans med kollegor vid Umeå universitet och Lunds universitet som undersökt risken att Marie Holmqvist. få proppar bland totalt Foto: Anna cirka 48 000 patienter Lundstedt med ledgångsreumatism ger en mer nyanserad bild. Forskarna kunde slå fast att ledgångsreumatism i sig är en riskfaktor för att få proppar, propprisken var förhöjd redan ett år efter diagnostillfället och var sedan relativt oförändrad på den förhöjda nivån under resten av uppföljningstiden. Men propprisken efter sjukhusinläggning var inte högre än i normalbefolkningen. - Detta är viktig kunskap, eftersom en felaktig slutsats i värsta fall kan leda till behandlingsrekommendationer som kan medföra onödiga risker, särskilt för reumatiker som ofta redan använder läkemedel som påverkar blodets levringsförmåga, säger Marie Holmqvist, forskare vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet. Publicerad i:

JAMA oktober 2012

Risk of venous thromboembolism in patients with rheumatoid arthritis and association with disease duration and hospitalization Holmqvist ME, Neovius M, Eriksson J, Mantel Ä, Wållberg-Jonsson S, Jacobsson LTH, Askling J JAMA oktober 2012

Mice lacking a Myc enhancer element that includes human SNP rs6983267 are resistant to intestinal tumors Sur I, Hallikas O, Vähärautio A, Yan J, Turunen M, Enge M, Taipale M, Karhu A, Aaltonen L A, Taipale J Science november 2012

Cancer kunde stängas av i möss.

Fler av höstens toppublikationer listade i korthet : Ärftlighet för mitokondriell sjukdom avgörs när mamman fortfarande är embryo Variation in germline mtDNA heteroplasmy is determined prenatally but modified during subsequent transmission Freyer C, Cree LM, Mourier A, Stewart JB, Koolmeister C, Milenkovic D, Wai T, Floros VI, Hagström E, Chatzidaki EE, Weisner RJ, Samuels DC, Larsson N-G, Chinnery PF Nature Genetics oktober 2012 Lägre läkemedelskostnader 20 år efter fetmakirurgi Health care use during 20 years following bariatric surgery Neovius M, Narbro K, Keating C, Peltonen M, Sjöholm K, Ågren G, Sjöström L, Carlsson L JAMA september 2012 Stress på arbetet riskfaktor för hjärtinfarkt Job strain as a risk factor for coronary heart disease: a collaborative meta-analysis of individual participant data Kivimäki M, Nyberg ST, Batty GD, Fransson EI, Heikkilä K, Alfredsson L, et al The Lancet september 2012 Nytt om hur nybildningen av nervceller från nervstamceller regleras Noisy neurons keep neural stem cells quiet Chell JM, Frisén J Cell Stem Cell september 2012 Cancer även i andra bröstet bör leda till ny klinisk bedömning Tumor stage affects risk and prognosis of contralateral breast cancer: results from a large Swedish-population-based study Vichapat V, Garmo H, Holmqvist M, Liljegren G, Wärnberg F, Lambe M, Fornander T, Adolfsson J, Lüchtenborg M, Holmberg L. Journal of Clinical Oncology augusti 2012 Genetiska varianter bakom diabetes typ-2 kartlagda Large-scale association analyses identify new loci influencing glycemic traits and provide insight into the underlying biological pathway Scott RA, Lagou V, Welch RP, et al. Nature Genetics augusti 2012 Medicinsk Vetenskap №4–2012

Aktuellt vid KI

kalendern

Tips på aktiviteter vid Karolinska Institutet

Populärvetenskaplig föreläsning: Hjärnan Lars Olson och Martin Ingvar berättar om deras bok som nu kommer ut i reviderad upplaga. Var: Sal Andreas Vesalius, Karolinska Institutet, Solna När: Tisdagen den 4 december kl 17.30-20.00

Sjalar med själ De vill öka intresset för anorexiforskning Ida Nilsson forskar om neurobiologiska mekanismer bakom anorexi, vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi på Karolinska Institutet. Nu används hennes mikroskopbilder i textildesign av systern Mathilda Nilsson, elev på Konstfack. Hennes sjalar och affischer börjar säljas lagom till julhandeln och 30 procent av förtjänsten går till Karolinska Institutets anorexiforskning. – Det här blir första testet, säger Mathilda Nilsson. Om sjalarna tas emot bra vill jag gå

vidare för att till exempel trycka tröjor och tyg i metervara. Bilderna föreställer hjärnceller

i hypotalamus – en region i hjärnan som reglerar hunger- och mättnadskänslor. Det signalsystemet befinner sig sannolikt i obalans vid ätstörningar. – Vi har sett att hos anorektiska möss är detta knutet till en specifik inflammation i hypotalamus samt till nedbrytning av nervcellernas utskott. Detta ska vi studera vidare, säger Ida Nilsson. Anders Nilsson Tips! Sjalarna säljs på Konstfacks julmarknad i Stockholm den 1–2 december. De går också att köpa på nätet: www.mathildanilsson.se

” Det här är det finaste pris jag har fått under hela mitt yrkesliv.” Jonas Bergh, professor vid institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet, om att han tilldelats Bröstcancerföreningarnas Riksorganisations utmärkelse 2012 för sina betydelsefulla och helhjärtade insatser för bröstcancerbehandlade. 30

Medicinsk Vetenskap №4–2012

miljoner kronor skänks till forskning kring blodsjukdomar vid Karolinska Institutets centrum för hematologi och regenerativ medicin. Pengarna är en gåva från musikern och kompositören Björn Ulvaeus och hans fru Lena.

Workshop: Hot och våld i nära relationer Vårdens och kulturens roll – en workshop i medicinsk etik. Var: KTH, sal L1, Drottning Kristinas väg 30 När: Tisdagen den 4 december kl 10.00-16.00 Föranmälan: botonjic@kth.se, för frågor kontakta niklas.juth@ki.se Vetenskaplig konferens: Nobel Week Dialogue ”The Genetic Revolution and its Impact on Society” är temat för en ny programpunkt under Nobelveckan. Allmänheten bjuds in att möta Nobelpristagare, forskare, vetenskapsmän, politiska beslutsfattare och experter för att diskutera frågor inom genetikområdet. Var: Stockholm City Conference Center, Drottninggatan 71B När: 9 december kl 09.00-17.30 För anmälan och mer information och streamad film se: www. nobelweekdialogue.org Seminarium: My Care Pathways – giving the patient control! Presentation of the project My Care Pathways (Mina Vårdflöden) that aims to create new innovative citizens’ services for a mobile national platform that allows patients to follow, own and manage information related to their care processes. Var: LIME, The Duncan Room, plan 5, Berzelius väg 3, Karolinska Institutet När: 11 december kl 14.00 För fler tips se ki.se/kalender

Foto: Staffan Larsson. Illustration: Andrew J. Young, Ezra Keddell

Det var storasyster Johanna Isaksons självsvält i tonåren som ledde till att Ida Nilsson började forska om anorexi. Nu gör forskningen avtryck i yngsta systern Mathilda Nilssons textildesign. Från vänster syns Ida, Mathilda och Johanna.

EndnotE, världEns populärastE rEfErEnshantEringsprogram, släpps i ny vErsion

• Organisera referenser, bilder och PDF- filer och hitta artiklar i fulltext. • Automatisk formatering i över 5.000 tidskriftsstilar. • Jobba både lokalt och webbaserat – det bästa av två världar.

endnote.com

Läs mer och köp din produkt på alfasoft.com/se eller ring 031-604 380

KI Alumni & Friends Foto: Scanpix

KI Alumni & Friends är ett socialt och professionellt nätverk för alla som vill hålla kontakten med KI.

Gå med idag! ki.se/alumni

•

Gå på seminarier, återträffar och håll kontakten med gamla kursare.

•

Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev.

•

Medlemskapet är kostnadsfritt.

på d j u p e t: d e n n ya ca n c e r fo r s k n i n g e n

Medicinsk Vetenskap №4–2012

Smartare läkemedel ska

rädda liv Utvecklingen av den celloch tumörbiologiska grundforskningen har varit en förutsättning för de nya typer av riktade cancerbehandlingar som nu kommer på bred front. Maya Stål Söndergaard är en av dem som redan har behandlats. ”Jag är oerhört tacksam”, säger hon. Text: Fredrik Hedlund Foto: Mickael Tannus

Medicinsk Vetenskap №4–2012

på d j u p e t: d e n n ya ca n c e r fo r s k n i n g e n

Det var för fem år sedan Maya Stål Söndergaard en dag kände en konstig klump ovanför det vänstra bröstet. Hon hade nyligen börjat jobba efter mammaledigheten med sin andra dotter. På jobbet vid Räddningstjänsten Syd hade hon precis fått en ny position som chef. Hon hade med andra ord rätt fullt upp och så dyker det upp en knöl. - Först blev jag helt kallsvettig, men eftersom jag är ganska rationell, så tänkte jag att det är nog inget att hetsa upp sig över, det finns säkert en naturlig förklaring, säger hon. På nätet hittade hon information om att det kunde vara en inflammerad mjölkkörtel, men att man alltid bör kontrollera misstänkta knölar med en läkare. Läkaren på vårdcentralen hittade ytterligare en knöl i bröstet och remitterade henne till Bröstmottagningen på Lunds universitetssjukhus för mammografi, ultraljud och vävnadsprov. - När jag låg där på ultraljudet och tittade rakt upp i taket då kände jag första gången att jag blev lite orolig. Jag vet inte om det var något de sa eller gjorde, men jag tror inte det utan mer en känsla av att ”tänk om det är något i alla fall”. På ultraljudet hittade de en tredje knöl. Maya Stål Söndergaard är van vid dramatiska situationer. Innan hon blev befordrad till chef tjänstgjorde hon som vakthavande brandingenjör, vilket innebär att det var hon som ansvarade för och ledde räddningsarbetet vid större bränder och trafikolyckor. Men när hon blev kallad till vårdcentralen redan dagen efter och läkaren berättade att det var cancer i alla tre knölarna så brast det för henne.

Nackdelarna med traditionell behandling

- Jag blev helt chockad. Jag hade ju inte alls förväntat mig det. Det var jättekonstigt. Först trodde jag att det nog ändå inte var riktig cancer. ”Finns det någon chans att det är godartat?” sa jag i ett försök att gripa efter ett halmstrå. Så började jag ju gråta såklart, och var jättechockad, säger hon. Det visade sig att hon hade en form av bröstcancer som var HER2-positiv som hade spridit sig till lymfknutorna under vänster arm. Cancerformen är mer aggressiv, dödligheten är högre och de som drabbas är ofta yngre än vid annan bröstcancer. Den positiva nyheten var att det fanns ett alldeles nytt läkemedel som visat sig vara väldigt effektiv mot HER2-positiv bröstcancer, berättade onkologen, eller cancerläkaren, vid Lunds universitetssjukhus. Han kunde inte se några metastaser, men han kunde inte utesluta att det fanns mikroskopiska mängder spridda i kroppen. Därför ville han börja med behandling utan att operera bort tumörerna i bröstet för att se hur cancercellerna svarade på behandlingen. Maya Stål Söndergaard fick först tre inledande cytostatikabehandlingar med tre veckors mellanrum. Därefter följde en kombination av den nya medicinen trastuzumab (Herceptin) och ett annat cytostatikum under lika lång tid. - Det var visserligen lite jobbigt att ha tumörerna kvar under de 18 veckor som jag fick cytostatikabehandling. Men det var samtidigt lite psykologiskt viktigt att jag kunde känna att knölarna minskade, säger Maya Stål Söndergaard. Hennes cancer svarade mycket bra på behandlingen. I normala celler finns det en balans mellan signalerna för tillväxt och signalerna för bromsning av tillväxten. Den balansen är rubbad i en cancercell. - Ett gemensamt drag för alla tumörer är att de har förändringar i de gener

I dag används fortfarande främst de äldre metoderna: kirurgi, cellgifter och strålning för att bekämpa cancer. Men de har flera begränsningar. Strålning: Dödar effektivt vissa cancerceller men påverkar även kroppens

Medicinsk Vetenskap №4–2012

som kodar för proteiner som styr tillväxtkontroll. Det kan antingen vara mutationer som aktiverar tillväxtstimulerande gener eller mutationer som inaktiverar tillväxthämmande gener, säger Arne Östman, professor i molekylär onkologi vid institutionen för onkologipatologi på Karolinska Institutet. Arne Östman. Proteiner som Foto: Ulf Sirborn stimulerar tillväxt i cellerna kallas för tillväxtfaktorer och det är vanligt att generna för dessa tillväxtfaktorer eller deras receptorer har muterat vid cancer och att de produceras i alltför stor utsträckning. HER2, eller ”Human Epidermal Growth Factor Receptor 2” är en sådan receptor på cellytan som är involverad i cellens signalering kring tillväxt och celldelning. Vid HER2-positiv cancer finns det för många av dessa receptorer vilket gör att tillväxtsignaleringen i cellerna blir alldeles för stark och tumören växer ohämmat. Herceptin är ett exempel på de nya målriktade cancerläkemedlen som specifikt utövar sin effekt på en receptor som har identifierats tack vare ny celloch tumörbiologisk forskning. Cancerbehandlingens gyllene hörnpelare är fortfarande de äldre metoderna: kirurgi, cellgifter eller strålning. Men de har flera begränsningar både när det gäller effektivitet och svåra biverkningar. Drömmen för alla cancerforskare är därför att hitta något som kan ersätta de äldre behandlingarna. Dit har man inte nått men de nya målriktade cancerläkemedlen innebär en ytterligare förstärkning av den celldödande effekten. Under det senaste decenniet har det kommit ett femtontal nya målriktade cancerläkemedel som antingen riktar sig mot själva tillväxtfaktorn eller dess

friska celler med svåra biverkningar som håravfall och kraftigt illamående som följd. Kirurgi: Fungerar framförallt innan cancern spridit sig och det är svårt att veta om all cancer tagits bort. Efterlämnar ärr och

i värsta fall borttagna kroppsdelar. Cellgifter: Kan numera i allt högre grad koncentreras till själva tumören, men ger fortfarande relativt kraftiga biverkningar som exempelvis trötthet, hudproblem och håravfall.

receptorer på cancercellen. Och fler är på gång. Forskning har visat att det finns ett 50-tal olika varianter av receptorer som tillväxtfaktorer kan signalera igenom. Det innebär fler möjligheter att utveckla nya läkemedel och i företagens pipeline ligger ett helt gäng nya preparat. - Ja, jag skulle tro att det kommer att dyka upp en serie nya läkemedel riktade mot tillväxtfaktorer, deras receptorer eller signalproteiner under de närmaste fem åren. Det är inte säkert att någon av dem kommer att vara extremt mycket bättre än det vi har idag, men de kommer att vara likvärdiga och kunna användas till andra patientgrupper, säger Arne Östman. Men den stora variation av tillväxtfaktorer och receptorer som möjliggör de många nya läkemedlen försvårar samtidigt behandlingen, särskilt vid metastaserande cancer där flera olika cancercellstyper har hunnit utvecklas i tumören. Lite förenklat kan en utvecklad cancertumör beskrivas som en samling celler där 80 procent av cancercellerna har en specifik mutation. De övriga 20 procenten har istället andra mutationer. När behandlingen riktas mot den dominerande celltypen så krymper tumören först eftersom behandlingen är effektiv mot majoriteten av celler. Men när de har dött finns fortfarande de andra cellerna kvar. Och på dem biter inte behandlingen. Cancern har på sätt och vis blivit resistent mot behandlingen. - Vi ser snabbt effekt på tumören som slutar växa i ett par, tre månader upp till ett år, men sedan kommer den tillbaks. När det gäller de väldigt målriktade behandlingarna så är resistensutveckling en realitet speciellt när det gäller spridd cancer. Det innebär att förhoppningen att man skulle kunna bota spridd sjukdom med en enda målriktad behandling är liten. Det vi hoppas på nu är kombinationsbehandlingar eller sekventiell behandling där vi först använder ett läkemedel och sedan ett annat, säger Arne Östman. Även om Maya Stål Söndergaards cancer hade spridit sig upp i lymfknutorna under armen så räknas inte det som en spridd cancer, förklarar hennes läkare. Hon hade tur som upptäckte tumörerna i tid innan de hade spridit sig vidare. Efter 18 veckors läkemedelsbehandling fick hon genomgå en operation.

Maya Stål Söndergaard, 37, drabbades av en särskilt aggressiv bröstcancer för fem år sedan. Som tur var fanns det en ny målriktad behandling mot just den typen av bröstcancer.

” Det var samtidigt lite psykologiskt viktigt att jag kunde känna att knölarna minskade ” Hela det vänstra bröstet och lymfknutorna under vänster arm togs bort. Efter operationen förklarade läkaren att nu är cancern borta och att hon därmed var frisk. All fortsatt behandling hade syftet att förbygga återfall. Hon fick fortsätta med Herceptin under det närmaste året och två månader efter operationen fick hon genomgå en fem veckor lång strålningsterapi med dagliga doser måndag till fredag. Efter en tid dök det upp en möjlighet att vara med i en studie för ett av de nya läkemedlen som är på gång. Det var en substans som hette neratinib som, på samma sätt som Herceptin, riktade sig mot HER2-receptorer, men också mot

flera andra receptorer för tillväxtfaktorer som HER4 och EGFR, eller ”Epidermal Growth Factor Receptor”. Maya Stål Söndergaard fick läsa om kända biverkningar av substansen, men hon tänkte att om behandlingen kan hjälpa henne så var hon beredd att stå ut med mycket. Och det fick hon också göra. Behandlingen orsakade nämligen störningar i mag-tarmsystemet med lös mage och diarré som följd. - Det tog två dagar efter att jag tagit de första tabletterna så kom det och sedan varade det under ett helt år till och från hela tiden. Efteråt kan jag tänka; Hur orkade jag? Men jag hade nog bestämt mig. Dels för min egen skull om det var ett jättebra läkemedel, men dels också för andra – det är viktigt att man forskar fram nya saker, säger hon. I takt med att forskningsteknik och den moderna genetiken har utvecklats har det blivit möjligt att på grundforskningsnivå bättre kartlägga vad som Medicinsk Vetenskap №4–2012

på d j u p e t: d e n n ya ca n c e r fo r s k n i n g e n

Medicinsk Vetenskap №4–2012

att ge både nya och existerande läkemedel bättre effekt, säger han. Det finns idag några få substanser i klinisk fas I som riktar sig mot syrebristen i cancertumörerna, men Randall S. Johnsson menar att dessa sannolikt ska ses som testballonger i det ständiga samspelet mellan grundforskningen och den tillämpade kliniska forskningen. - Det är ofta så att den kliniska forskningen visar något som grundforskningen måste gå tillbaka till och försöka förstå bättre, säger han. Det är sannolikt mycket långt kvar innan det finns läkemedel som utnyttjar kunskapen om hypoxi i cancertumörer ute på marknaden. Cancer är det i särklass hetaste området inom läkemedelsforskningen i världen just nu. Enligt den amerikanska läkemedelsindustriföreningen PhRMA finns det närmare 1 000 nya substanser i den kommersiella kliniska cancerforskningen, som drivs av läkemedelsföretagen. Till det ska läggas alla forskningsprojekt på världens akademiska institutioner. Många av dessa substanser och idéer kommer att falla ifrån längs vägen, men några av dem kommer att resultera i nya cancerläkemedel i framtiden. Ett spännande exempel är substansen APR-246 som utvecklas av företaget Aprea som ligger under forskningsinvesteringsbolaget Karolinska Developments paraply. Det är en substans som återställer funktionen av genen p53 när denna är inaktiverad av en mutation. Genen p53 brukar populärvetenskapligt kallas för ”självmordsgenen” och är den vanligaste förekommande mutationen i cancerceller som man idag känner till. Mutationen resulterar i att cancercellerna inte dör som de ska, delar sig okontrollerat och blir resistenta mot Sören Lehmann. cytostatika, eller Foto: Melker cellgifter. Dahlstrand En första studie på 22 svårt sjuka patienter med långt framskriden blod- eller prostatacancer har precis publicerats som visar att substansen är säker att ge till människor och har en förutsägbar verkan i kroppen. Hos 15 patienter kunde forskarna även utvärdera hur cancersjukdomen utvecklades.

” Det är som att ett plus ett blir tre vid kombinationsförsök” - Vi såg att vi kan aktivera p53 i tumörcellerna och att det i vissa fall ledde till en bromsning av celldelningen och så kallad apoptos, ett planerat självmord. I två fall kunde vi även se en tillbakagång av tumörsjukdomen, säger Sören Lehmann, docent vid institutionen för medicin vid Karolinska Institutet och överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge som har lett studien. Den stora potentialen med substansen är dock att ge den tillsammans med traditionella cytostatika eftersom aktiveringen av p53 kan undanröja cancercellernas resistens mot cytostatika. - Vi har tidigare sett i djurförsök att man kan få väldigt bra kombinationseffekter mellan cytostatika och APR-246. Det vi ser är så kallade synergistiska effekter som kan liknas vid att ett plus ett blir tre, säger Sören Lehmann. Därför går forskningen nu vidare med en fas II-studie där APR-246 kommer att ges i kombination med cytostatika till patienter med p53-muterad äggstockscancer under nästa år. Om allt går vägen så kan substansen så småningom finnas ute som ett läkemedel, men det kommer att ta sin tid. - Man får nog se det på minst tre till fem års sikt, säger Sören Lehmann. Ett annat bra exempel på hur ett fynd på grundforskningsnivå kan gå hela vägen ut till patienterna är PARP-hämmarna som först beskrevs av Thomas Helleday, professor i molekylärgenetik vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik på Karolinska Institutet. Varje dag sker det i en vanlig cell över 10 000 så kallade enkelsträngsbrott, det vill säga att den ena av DNA-spiralens båda strängar går av. I cellen finns det ett flertal system för att reparera sådana brott och i normalfallet repareras dessa väldigt snabbt. Ärftlig bröstcancer beror nästan alltid på en medfödd defekt i en av de två generna som kallas BRCA1 och BRCA2 eftersom de orsakar bröstcancer typ 1 och 2. Generna kodar för proteinerna BRCA1 och 2 som båda har en funktion när det gäller reparationen av brott på DNA-strängarna. Eftersom generna är defekta blir proteinerna

Grafik: Svenska grafikbyrån

faktiskt händer både i cancercellen och i dess omgivning. Det har bland annat resulterat i idén om det skulle kunna gå att utnyttja syrebrist i kampen mot cancer. Cancertumörer växer snabbt, så snabbt att de inte hinner skapa nya blodkärl som förser cancercellerna med syre. Då uppstår det syrebrist, eller hypoxi, i tumören. Alla celler har ett skydd mot syrebrist bestående av så kallade hypoxi-inducerbara transkriptionsfaktorer, HIF, som förändrar cellernas sätt att fungera så att de klarar sig med väldigt mycket mindre syre än vanligt. Det var här Randall S. Johnson, nyutnämnd professor i molekylär biologi och hypoxins biologi vid Karolinska Institutet, började sin forskning kring syrebrist i tumörer. - Vi tänkte att kanske är genen för HIF viktig för cancerutvecklingen. Och det var den, vi kunde se att när vi modifierade genen i möss resulterade det i mindre Randall S. Johnson tumörer, säger han. Foto: Stefan Forskare har därefZimmerman ter tagit fram läkemedel som hämmar cancercellernas förmåga att nybilda blodkärl, så kallade angiogenes-hämmare, och andra forskare jobbar med att ta fram HIFhämmare, båda med tanken att försöka ”strypa” tumören helt. Men det verkar nu som om många tumörer istället blir mer aggressiva och ökar sin benägenhet att skapa metastaser om syrebristen blir för stor. - Därför har den motsatta strategin lanserats istället. Tanken är att om vi förbättrar blodkärlsnätverket in i tumören och sedan behandlar med vanliga anti-tumörläkemedel som tidigare hade svårt att nå in i tumören eftersom den saknade blodkärl så kan det öka effektiviteten. Och det är visat att det i vissa fall kan vara rätt, säger Randall S. Johnson. Han medger att det är kontroversiellt med en cancerbehandling som initialt underlättar för tumören att växa, men han menar att framtiden ligger i att utnyttja både tumörcellerna och de vanliga celler som finns i och runt omkring dem på bästa sätt. - Vi måste förstå samspelet mellan tumörcellerna och de normala cellerna bättre och använda den kunskapen för

Prövosam väg mot nya cancerläkemedel

Utvecklingen av ett läkemedel är lång och svår, och endast ett fåtal substanser når hela vägen fram. Här ger vi exempel på forskningsprojekt vid Karolinska Institutet som är i olika faser på väg mot färdigt cancerläkemedel.

= Forskning som tas upp i artikeln

IDÉSTADIET 10 000 substanser

Svältdöden

Prover/djurförsök

nse

sta

ub 5 substanser

Det finns flera exempel på att det mänskliga immunförsvaret utnyttjas i kampen mot cancer. Ett sätt är att ta ut en typ av vita blodkroppar, T-celler, från patientens tumör eller en lymfknuta vid tumören. Forskarna förstärker T-cellernas förmåga att känna igen och förstöra cancercellerna och återför dem sedan till patienten. Ett annat sätt är att med hjälp av vaccin få immunförsvaret att rikta sig mot cancern.

PREKLINIK

Immunattack

5 år 25

Snabbt växande cancerceller behöver aminosyran glycin i stora mängder. Det behöver inte normala celler i kroppen. Det har forskare vid Karolinska Institutet upptäckt. Deras tanke är därför att försöka stoppa cancercellernas tillgång till glycin och på så vis svälta ut dem utan att påverka de normala cellerna.

Tveeggat kvävningssvärd Vissa cancerceller kan strypas genom hämmad blodtillförsel, andra blir aggressivare då och kan bättre dödas genom ökad blodtillförsel så att cellgifterna når in.

1,5 år

Sopstrejk FAS I

5–50 testpersoner (Friska frivilliga)

FAS II

100–200 testpersoner

I kroppens celler finns ett system för att ”märka ut” vilka proteiner som ska brytas ned, till exempel för att de är skadade. Märkningen måste dock tas bort innan proteinet kan brytas ned. Forskare vid Karolinska Institutet har tagit fram en substans som försvårar denna avmärkning vilket gör att cellens nedbrytningsfunktioner proppas igen och dör. Cancerceller är känsligare för denna process.

(Patienter)

Signalstopp FAS III

1 500–5 000 testpersoner

Planerat självmord Självmordsgen aktiveras så att cancercellen förstör sig själv.

(Patienter. Jämförelse mot placebo eller annat befintligt läkemedel)

6 år

Reparationshaveri Reparationsenzymet PARP hämmas och cancercellen slutar fungera.

Cancercellernas tillväxt stoppas med tillväxthämmare.

GODKÄNNANDE Färdigt läkemedel 1 substans

”Växtkramp”

Vissa signalvägar i cellen är viktiga under fosterutvecklingen, till exempel den så kallade Hedgehog-signaleringen, men ska sedan vara avstängda. Mutationer kan dock sätta igång signaleringen som då kan orsaka cancer. Med hjälp av olika Hedgehoghämmare försöker forskare i möss blockera den felaktiga signaleringen.

2 år

Målsökning Det radioaktiva grundämnet radium-223 (alpharadin) fungerar som en målsökande robot mot skelettmetastaser, en smärtsam och dödlig konsekvens vid vissa typer av cancer. Radium-223 avger alfa-strålning som är kraftigt dödande, men har en mycket kort räckvidd vilket gör att bara cancercellerna i närheten dödas. Förväntas godkännas som läkemedel under nästa år.

KÄLLOR: 1177 Tema cancer. Svältdöden: Roland Nilsson mfl, Science maj 2012, Sopstrejk: Stig Linder mfl, Nature Medicin november 2011 och The International Journal of Biochemistry & Cell Biology juli 2012, Signalstopp: Rune Toftgård mfl, Journal of Clinical Investigation februari 2012, Immunattack: Ola Winqvist och Rolf Kiessling, Målsökning: Sten Nilsson. Samtliga forskare vid Karolinska Institutet. Medicinsk Vetenskap №4–2012

Tem på da ju : p au e t: tis dm e n n ya ca n c e r fo r s k n i n g e n

Maya Stål Söndergaard kallar sig ibland för Stål-Maya på nätet och kanske, säger hon, är det en fördel om man åtminstone tror att man har lite superkrafter när man ställs emot något som cancer. 38

Medicinsk Vetenskap №4–2012

defekta och kan inte reparera de trasiga DNA-strängar som uppstår. Det ökar risken för mutationer som kan göra att cellerna utvecklas till cancerceller. Men det finns i alla celler ett slags ”reservsystem” som kallas för poly(ADPribos)polymeras, eller PARP, som också har till uppgift att reparera dessa fel. Det Thomas Helleday hade upptäckt var att om även reservsystemet slogs ut så dog bröstcancercellerna som hade en defekt BRCA2-gen eftersom de drabbas av för många ogynnsamma mutationer. Men de vanliga cellerna som har en fungerande BRCA2-gen klarade sig. Han kunde 2005 i en artikel i den vetenskapliga tidskriften Nature visa att PARP-hämning effektivt dödade BRCA2-defekta cancerceller utan att påverka normala celler. Artikeln blev startskottet på en intensiv aktivitet på universitet och läkemedelsbolag runt om i världen och idag finns det över 100 kliniska studier omfattande ett stort antal PARP-hämmare registrerade på den amerikanska webbplatsen Clinicaltrials.gov. Men förhoppningarna kring den nya behandlingsprincipen har falnat något och flera läkemedelsbolag har trappat ner på sin forskning på området eller helt lagt den på is. Besvikelsen är tydlig i Thomas Helledays röst när han förklarar varför. - PARP-hämmarna är tyvärr inget botemedel mot cancer. De är visserligen väldigt effektiva på att selektivt döda ärftlig bröstcancer och äggstockscancer, men sedan utvecklar cancern resistens. PARP-hämmarna gör att patienterna, i snitt, får ett år till att leva, säger han. Men ett år till att leva är lång tid för den som är drabbad och även de målriktade behandlingarna mot tillväxtfaktorsignaleringen har problem med resistensutveckling så det verkar inte som ett rimligt skäl till att företagen lägger just PARP-hämmarna på is. Särskilt inte som det finns en hypotes om att kvinnor med BRCA-mutationen skulle kunna få PARP-hämmare profylaktiskt för att förebygga att en ärftlig bröstcancer ska kunna uppstå, istället för att operera bort brösten som sker idag. Den provocerande sanningen bakom

” PARP-hämmarna gör att patienterna, i snitt, får ett år till att leva”

läkemedelsföretagens svalnande intresse för PARP-hämmarna är istället att ett amerikanskt företag har tagit patent på de båda bröstcancergenerna BRCA1 och BRCA2 och tar 3 000 dollar, eller drygt 20 000 kronor, för att genomföra de genetiska tester som visar vem som bär på generna. Något som effektivt bromsar användningen av dessa kunskaper. I Sverige innebär patentfrågan visserligen inte något direkt problem för patienterna eftersom företaget inte längre upprätthåller patentet här. Det innebär Thomas Helleday. att svenska labb kan Foto: Ulf Sirborn utföra genetiska tester bäst de vill. Men däremot påverkar det indirekt eftersom läkemedelsföretagen verkar på en global marknad. Och en behandling som, på läkemedelsföretagens viktigaste marknad USA, är kopplad till ett mycket dyrt test får svårt att bli ekonomiskt lönsamt. Maya Stål Söndergaard genomgick ett sådant genetiskt test och hennes bröstcancer var inte av den ärftliga typen med defekta BRCA-gener. Något hon är tacksam över. - Det är skönt att veta, jag har två döttrar och jag vill ju inte skicka något vidare till dem. Även för mina systrar var det skönt att veta, säger hon. Maya Stål Söndergaards behandling var ganska typisk för dagens moderna sätt att behandla cancer. Basen är fortfarande de äldre behandlingarna bestående av cytostatika och strålning och på toppen läggs sedan någon eller några av de nyare preparaten för att ytterligare förbättra effekten. Men alla besvärliga biverkningar med de gamla behandlingarna som illamående och håravfall tvingas dagens patienter fortfarande genomlida. Thomas Helleday har nu släppt frågan om PARP-hämmarna och har istället ställt in siktet på nya mål. - I mitt labb arbetar vi nu med att försöka hitta behandlingar som kan ersätta strålning och cytostatika. Vi vill hitta något som botar cancer, säger han. Och kanske har de redan gjort det. Thomas Helleday berättar att han och hans forskargrupp har identifierat några proteiner som är specifikt involverade i att reparera de DNA-skador som naturligt uppstår i cancerceller, men

Ett cancerår i siffror – statistik för 2010

55 342 Antal diagnostiserade fall

Antal insjuknade män/ kvinnor per 100 000:

643

502

Antal dödsfall i cancer:

21 646 Källa: Cancerfondsrapporten 2012.

som inte har någon funktion i normala celler. Hittills har de fått goda resultat från djurförsök. - När vi behandlar med hämmare mot dessa protein ser vi att de bara dödar cancercellerna och inte de normala cellerna, säger Thomas Helleday. Principiellt liknar det funktionen av PARP-hämmarna, men det finns viktiga skillnader, menar han. - PARP används bara i vissa cancerceller och de flesta cancerceller klarar sig utan PARP. De proteiner vi tittar på nu är mer centrala och viktigare för cancercellerna. Tanken är att de ska slå bredare och att cancercellerna inte ska kunna utveckla resistens, säger han. Det finns ännu inget publicerat om fyndet och forskningen befinner sig i den så kallade prekliniska fasen med djurförsök så mycket oväntat kan hända på vägen och det är långt kvar innan det kan bli ett godkänt läkemedel. Men Thomas Helleday är optimistisk. - I min forskningsgrupp tror vi stenhårt på detta. Och om ett par år kan vi börja testa på patienter, säger han. Hemma i den nyligen utbyggda villan sitter Maya Stål Söndergaard och Medicinsk Vetenskap №4–2012

Mayas lista

på d j u p e t: d e n n ya ca n c e r fo r s k n i n g e n

som hon skrev när hon behandlades mot cancer.

Krama mina barn ofta. Gå promenader i naturen och lyssna på fåglarna. Dricka champagne utan någon särskild anledning att fira. Dricka kaffe och småprata med mina vänner och mina systrar. Berömma mig själv om jag gjort något bra och vara snäll mot mig själv om jag gjort något fel.

bläddrar i en anteckningsbok där hon skrev ner fakta och tankar under cancerbehandlingens olika faser. - För att få positiva målbilder skrev jag upp saker jag ville göra i framtiden. Bland annat bygga ut huset och skaffa nytt kök, och ja det är bara att bocka av, säger hon och ser sig om i huset där renoveringen nu är genomförd. I en annan lista har hon skrivit upp saker att göra för att njuta av livet och ta till vara på varje dag. Ibland går hon tillbaks till listan för att påminna sig om dessa tankar, men det är lätt att

” Efteråt kan jag tänka; ’Hur orkade jag?’ Men jag hade nog bestämt mig” 40

Medicinsk Vetenskap №4–2012

glömma när vardagen tar över. - Tyvärr så gör jag inte det så ofta som jag kanske borde, sägerMaya Stål Söndergaard. Och hennes relation till cancern har förändrats sedan den där höstdagen för fem år sedan. - Jag är inte bitter eller arg, det var jag i början när jag tyckte att det var orättvist. Nu kan jag säga att hela den här historien har givit mig ganska mycket som jag inte hade kunnat få på något annat sätt. Jag märker det bland annat i mitt jobb, jag hetsar inte upp mig över småsaker, jag är inte mitt jobb på samma sätt som jag var tidigare och jag är snällare mot mig själv. Det låter kanske lite klyschigt, men min relation till cancern är ändå rätt så positiv. Bara att ha tagit mig igenom detta ger mig styrka, säger hon.

Mer om cancer Information från sjukvården: 1177.se/Tema/Cancer För barn: barncancerfonden.se För 16-30 år: ungcancer.se För vuxna: cancerfonden.se Patientorganisationer i samverkan: natverketmotcancer.se

ROI Return On Investment Alla lönsamma innovationer börjar med en idé, men alla idéer blir inte lönsamma innovationer.

return on innovation® www.bergenstrahle.se

Bergenstrale ROI Halvsida 175x115.indd 2

Sobi är ett internationellt läkemedelsbolag inriktat på innovativa behandlingar för patienter med sällsynta sjukdomar.

Produktportföljen är främst inriktad på inflammationssjukdomar och genetiska sjukdomar samt omfattar även tre projekt i sen klinisk fas inom hemofili och neonatologi. Sobi marknadsför även ett 40-tal specialistoch särläkemedel på uppdrag av olika partnerföretag.

www.sobi.com

2012-08-13 14.37

Intervjun

Hon ser bakom

våldets ansikte

Rättspsykiatern Marianne Kristiansson utreder landets mest extrema våldsbrottslingar. Intellektuellt går det att förstå varför vissa individer begår brott, menar hon, och varnar för risker med att demonisera.

Foto: Istock

Text: Lotta Fredholm Foto: Jezzica Sunmo

Medicinsk Vetenskap №4–2012

s Medicinsk Vetenskap №4–2012

I en lite malplacerad kundvagn i arbetsrummet ligger några mappar. I december går flyttlasset till nya lokaler och Marianne Kristiansson säger att hon håller på att ”nedmontera” sitt rum. På skrivbordet ligger en stressboll i form av en liten ljusgrå hjärna. – Jag anses vara rak och tydlig, men ibland får jag hålla tand för tunga och då är den bra att klämma på, säger hon. Inget i rummet sticker egentligen ut, utom att det är lås för fönstren, något som gäller hela byggnaden. Det är en nödvändighet då Marianne Kristiansson i sin vardag träffar och bedömer våldsbrottslingar. – I den här miljön möter vi många extremt annorlunda, udda och störda personer, säger hon. I Sverige görs ungefär 500 rättspsykiatriska utredningar per år, varav hälften vid den Rättspsykiatriska avdelningen vid Rättsmedicinalverket. Det handlar om att bedöma om personen ifråga är tillräckligt frisk för att kunna dömas till ett fängelsestraff för sitt brott, eller om han (det är 90 procent män som hamnar här) har så svåra psykiska men att påföljden bör bli rättspsykiatrisk vård.

För Marianne Kristiansson är det viktigt att alla människor behandlas med värdighet och respekt – även brottslingar.

Hur vet man om någon simulerar psykisk sjukdom under utredningen?

– Det vet man inte, men när det gäller allvarliga brott har vi tillgång till personen dygnet runt och det är svårt att fejka 24 timmar om dygnet. När man är hungrig och ska äta, eller ska städa sitt rum, då kommer ens normala funktionsnivå fram, säger Marianne Kristiansson.

I sin forskning studerar hon de

biologiska mekanismer som ligger bakom att människor tar till våld. Här har hennes forskargrupp kunnat visa att personer med psykopatiska eller autistiska drag uppfattar bilder av ansikten som uttrycker rädsla på ett annorlunda än vad människor normalt gör. – Med hjälp av funktionell magnetröntgen såg vi att de aktiverar andra nätverk i hjärnan. Jämfört med friska kontrollpersoner har de även tunnare hjärnbark i framloberna, något som kan bidra till bristande impulskontroll, säger Marianne Kristiansson. De har även studerat empatisk förmåga hos dessa grupper. Så kallad affektiv empati innebär att kunna dela en känsla med någon annan, att förstå och ta till sig känslomässigt hur någon annan känner. Det har personer med 44

Medicinsk Vetenskap №4–2012

” Jag kan säga ’den handling du anklagas för är avskyvärd’ men jag får inte tycka att personen är det, då gör jag inget bra jobb.” psykopatiska drag dålig förmåga till, säger Marianne Kristiansson, medan personer med autistiska drag snarare har problem med kognitiv empati. – De förstår helt enkelt inte andras känslor. Men det kan påpekas att som grupp betraktat är dom inte mer våldsamma än normalbefolkningen. Riskbedömning är ett annat forskningsområde och där har gruppen undersökt risk för våld i psykiatriska

sammanhang. I en studie ingick 400 individer som fångats upp när de sökt sig akut till psykvården och dessa personer följdes sedan under 20 veckor efter det att de skrivits ut. – Det vi kunde se var att det var otroligt få som begick våldsbrott under uppföljningsperioden, tvärtemot den bild som medierna ofta ger. Betydligt vanligare var att de själva varit utsatta för våld, säger Marianne Kristiansson. När vi kommit såhär långt i samtalet hörs plötsligt en ihållande siren. – Det är bara vårt larm, det behöver du inte bry dig om, säger hon lugnt och berättar om sitt tredje forskningsintresse, som handlar om hur våldsbrottslingar ska kunna behandlas. Här används simuleringar med hjälp av filmer, där den som tittar kan välja hur gärningsmannen i filmen ska agera. Kriminalvården är intresserad av

metoden och man har skapat en film som beskriver våld mot kvinnor. Snart inleds en större jämförande studie där dömda förövare får behandling antingen med hjälp av filmen om kvinnovåld eller med dagens metod som bland annat bygger på rollspel. – Det finns ett mycket stort antal av dessa män inom rättsväsendet så det ska nog inte vara så svårt att få ihop till en bärande studie, säger Marianne Kristiansson krasst. I våras lade Psykiatrilagsutredningen fram ett betänkande där man föreslår en förändrad tvångslagstiftning, där rättspsykiatrisk vård ska avskaffas som möjlig påföljd i domstol. Det innebär att handlingar som begås under psykisk störning inte längre kommer att vara straffbara. – Jag var expert i utredningen och jag instämmer med utredningens förslag. När det gäller ansvar är det bara i Sverige alla anses ha ansvar, men i utredningen vill vi återföra otillräknelighet, säger Marianne Kristiansson och fortsätter: – Det är en grundläggande princip i straffrätten att personer som är så svårt sjuka att de inte förstår vad de gjort inte kan bära skuld och därmed inte kan vara straffrättsligt ansvariga. Dessa individer kommer istället att få psykiatrisk vård på särskild stödenhet inom Kriminalvården eller på behandlingshem.

Går det att intellektuellt förstå varför vissa personer begår grova våldsbrott?

– Ja, att begå våldsbrott är inte normalfördelat. Hypotesen är att många olika faktorer samvarierar för att risken för våldsbrott ska öka, säger Marianne Kristiansson. Sådana risker kan vara att individen

Marianne Kristiansson om …

Namn: Marianne Kristiansson Titel: Legitimerad läkare och specialist inom rättspsykiatri och adjungerad professor i rättspsykiatri vid Institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet samt verksamhetschef vid Rättsmedicinalverkets Rättspsykiatriska avdelningen i Stockholm. Ålder: 57 år Så kopplar jag av: Med att skriva – både försök till skönlitteratur och fackböcker. Nu i augusti kom ”Hot och våld på jobbet” som hon skrivit tillsammans med Maria Bauer. Motto: Att aldrig ge upp. Favoritresmål: Italien och södra Frankrike. ”Jag är inte hemmafrutypen men jag gillar god mat och gott vin.”

har en sårbarhet – nedsatt impulskontroll, empatistörning, störningar i hjärnans belöningssystem eller har svårighet att kommunicera. Och i en socioekonomiskt utsatt miljö ökar risken att en sådan individ begår brott. De hon träffar i sitt arbete tillhör landets farligaste och mest våldsamma personer, blir hon aldrig rädd? – Nej, inte numera. Men man måste vara medveten om att det är väldigt speciella människor man träffar. De har överskridit fundamentala gränser och det är viktigt att hela tiden ha respekt för situationen, säger hon. Något som är grundläggande är att visa äkta värdighet och respekt för dessa personer. ”Även om det kan vara utomordentligt svårt om det handlar om någon som våldfört sig på och dödat en åttaåring” som Marianne Kristiansson uttrycker det. – Jag kan säga att ”den handling du anklagas för är avskyvärd” men jag får

… riskbedömning ”I dag används checklistor för riskfaktorer, som handlar om ålder, kön och missbruk. Jag tycker de är bra och använder dem ofta, men det vore ännu bättre med ett verktyg som kunde fånga upp vilka mönster av samverkande faktorer som tydligast går att koppla till risk att hamna i brott.”

…människosyn ”Att träffa så många extremt udda människor som begått mycket allvarliga våldshandlingar kan påverka ens människosyn negativt och det finns nog risk att man blir empatistörd. Men jag hoppas att jag inte är alltför avtrubbad, men det får andra bedöma.”

inte tycka att personen är det, då gör jag inget bra jobb, säger hon. Att i sitt arbete ha koppling till andra delar av vården och patienter som inte begått våldsbrott är viktigt för att behålla en sund inställning. Hon har själv en brokig bakgrund och är förutom professor i rättspsykiatri även specialiserad narkosläkare och smärtläkare. Även om hon nuförtiden ägnar merparten av sin tid år rättspsykiatriska utredningar har hon kvar en fot på sjukhuset, där hon bland annat bedömer hur personer som ska genomgå en organtransplantation mår psykiskt. – Jag brukar säga till nya medarbetare att de ska se till att träffa ”riktiga patienter” också. Det är viktigt att få andra intryck för att inte riskera att börja känna förakt och se ned på de människor som är våra klienter. Då förlorar man förmågan att vilja förstå och riskerar att inte göra en bra utredning – vi ingår i en rättsprocess och alla ska behandlas lika, säger hon. Men självklart blir även en rutinerad person som hon själv ibland påverkad. Hon berättar att hon som chef har som rutin att försöka hinna hälsa på nya klienter även om det är en kollega som håller i själva utredningen. Det är ett sätt att skapa sig en uppfattning om personen och göra en riskbedömning. – Det här var några år sedan och det var en person som utfört mycket bekymmersamma handlingar. Jag märkte att jag gång på gång sköt upp att gå och hälsa och istället hittade på andra arbetsuppgifter, säger hon. Hon satte sig då ner och funderade och insåg att hon faktiskt tyckte det var obehagligt och otäckt. – Jag blev lite arg på mig själv först, men sedan bestämde jag mig för att ta tag i det – det vara bara att gå ner och hälsa.

…medierna ”Våldsbrottslingar beskrivs ofta som onda, för att man vill skilja på dem och oss, vi normala. Men jag tror det är olyckligt att utesluta grupper av människor eller enskilda från samhällets gemenskap. Om personen under sitt tidigare liv inkluderats hade kanske inte brottet skett.”

…grupptillhörighet ”Det är ett grundläggande behov hos människor att tillhöra en grupp. Därför är det viktigt att hitta de unga killar som börjar skolka och hamna utanför. Om inte samhället fångar upp dem plockas de upp i den kriminella gemenskapen och får sin tillhörighet där.”

Medicinsk Vetenskap №4–2012

Nyfiken på tvillingforskning

En tvilling är frisk, men den andra är sjuk – trots att de har samma gener. Identiskt DNA gör enäggstvillingar till de perfekta forskningsobjekten för att studera hur vi påverkas av arv respektive miljö. Text: Annika Lund Foto: Istock Forskarnas älsklingar. Enäggstvillingar har samma DNA men kan ändå drabbas olika av sjukdom – det utnyttjar forskarna.

Medicinsk Vetenskap №4–2012

Enäggstvillingar delar samma DNA och har i princip samma genuppsättning. Men redan i magen börjar de skilja sig åt. När de föds är de inte längre identiskt lika – de har till exempel inte samma fingeravtryck. Det beror på små, små skillnader i livmoderns miljö och på slumpmässiga händelser. Att tvillingar är särskilt intressanta ur ett vetenskapligt perspektiv uppmärksammades redan på 1800-talet av den brittiske forskaren Francis Galton. En av hans teorier gick ut på att intelligens kunde vara ärftligt, något som på den tiden var en kontroversiell tanke. För att belägga sina hypoteser jämförde han tvillingar som hade vuxit upp i olika miljö. Särskilt intresserad var han av de tvillingar som var väldigt lika – dessa jämförde han med dubbla äggulor som kan förekomma i hönsägg. Så småningom upptäcktes den genetiska skillnaden mellan å ena sidan enäggstvillingar, som delar 100 procent av sitt DNA, och å andra sidan tvåäggstvillingar, som bara delar 50 procent. Det tog tvillingforskningen ett steg vidare; om enäggstvillingarna är mer lika än tvåäggstvillingarna kan Medicinsk Vetenskap №4–2012

N y fi k e n på t v illi n g fo r s k n i n g

I början av 1960-talet lades grunden till det Svenska tvillingregistret, som i dag är världens mest omfattande tvillingregister. Där ingår nära 180 000 individer, födda från 1886 och framåt. Registret förvaltas av Karolinska Institutet och startades ursprungligen för att undersöka om rökning var farligt, något som för 50 år sedan ännu inte ansågs vetenskapligt belagt. Sedan registret startade har tusentals tvillingar fyllt i omfattande enkäter om sin livsstil, genomgått hälsoundersökningar och intervjuats. Det finns en stor mängd biobanksprover insamlade, till exempel nästan 15 000 blodprover och över 30 000 salivprover. – Detta är en veritabel guldgruva ur ett forskarperspektiv, och vi får många förfrågningar från både svenska och utländska forskare som vill ta del av vårt material, säger Nancy Pedersen, professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik och en av dem som använder registret. I dag anses det belagt att gener förklarar ungefär 70 procent av de skillnader som finns mellan olika individer när det gäller intelligens. - Betydelsen av gener är alltså relativt hög – men man ska komma ihåg att miljörelaterade faktorer också är viktiga. Det går ju att påverka vårt minne och vår risk för demenssjukdom genom träning, såväl fysisk som mental, säger Nancy Pedersen. När det gäller andra personlighetsdrag, som hur gladlynt eller utåtriktad man är, skattas de ärftliga faktorerna till ungefär 40 procent – där spelar alltså miljön, som vad man exponeras för under uppväxten, mycket större roll. Att kvotera effekter av arv respektive miljö i olika sammanhang har från tvillingforskningens början varit en grundläggande frågeställning. Det gäller olika sjukdomar, men också egenskaper. Till exempel har tvillingstudier visat att den ärftliga komponenten vid ADHD kan skattas till mellan 45 och 90 procent. Autism, alkoholism, astma, bipolär sjukdom, kroppsbyggnad och schizofreni anses också till stor del bero på ärfliga anlag. Annan kunskap som baseras på 48

Medicinsk Vetenskap №4–2012

” För vissa förmågor, som till exempel hur väl man löser ett problem, verkar de genetiska faktorerna minska i betydelse med åren.” registret är till exempel att rökning inte endast skadar lungorna utan även hjärta och kärl – något som var en omvälvande nyhet på 1970-talet. Just nu pågår ett 30-tal forskningsprojekt på svenska tvillingar. De handlar om allt från beteendeproblem hos barn till hjärt-kärlsjukdom och schizofreni hos vuxna. Flera studier handlar om sjukdomar i den äldre befolkningen. Några av dem bygger på ett särskilt underlag, som på flera sätt är extra kittlande för forskarna. I tvillingregistret ingår nämligen ungefär 900 par enäggstvillingar, som vuxit upp i olika hem under barndomen. Av dessa har många deltagit i enkätundersökningar eller intervjuats, vissa upp mot tio gångar. Dessa tvillingar är nu åldrade, många av dem är sjuka. I flera fall har endast den ena enäggstvillingen blivit sjuk, vil-

Så blir vi som vi blir Arv vs. miljö Vissa personlighetsdrag beror till stor del på vilka genetiska anlag man har, andra påverkas mer av den omgivande miljön.

Verbal

ket ger forskarna en unik möjlighet att studera hur deras skilda uppväxtmiljöer kan ha påverkat dem. Tidigare gjorda tvillingstudier har nämligen ringat in att sårbarheten för Alzheimers sjukdom till 80 procent beror på ärftliga komponenter, så det är mycket intressant att försöka förstå vilka miljöfaktorer som står för resterande 20 procent. Hittills har till exempel fetma mitt i livet identifierats som en stark riskfaktor. Även andra intressanta fynd har gjorts, som att hur vi påverkas av arv respektive miljö förefaller att ändras genom livet. Samma individ kan alltså i sin barndom vara mer påverkad av ärftliga anlag, för att senare i livet påverkas mer av Nancy Pedersen. sin miljö. Foto: Camilla – För vissa förmåSvensk gor, som till exempel hur väl man löser ett problem, verkar de genetiska faktorerna minska i betydelse med åren. Det kan tyda på att epigenetiska effekter blir mer märkbara sent i livet, säger Nancy Pedersen. De epigenetiska effekter hon talar om handlar om den gråzon som finns i gränslandet mellan arv och miljö. Vad är det som händer i kroppen när ett nedärvt anlag för en sjukdom väcks

Glad

Arv: 40% Miljö: 60%

Lång Miljö: 30% Källa: Svenska tvillingregistret

man sluta sig till att det genetiska arvet har betydelse. Metoden är i dag en standardmodell inom epidemiologisk forskning, där resultat från tvillingstudier anses mycket säkra.

Miljö: 25%

Arv: 70% Arv: 75%

” I de fall de genetiska anlagen är desamma påverkas individerna av något annat”

publicerades till exempel en artikel i den ansedda tidskriften Nature baserad på endast tre par enäggstvillingar, där den ena hade MS medan den andra var frisk. Studien fick stor uppmärksamhet, trots att forskarna inte lyckades identifiera några epigenetiska skillnader som kunde förklara varför endast den ena blivit sjuk. Tack vare gemensamt arbete av flera forskare vid Karolinska Institutet har man ändå lyckats få ihop 25 par enäggstvillingar, där endast den ena har fått ledgångsreumatism. Hälften av dessa har en särskilt aggressiv variant av ledgångsreumatism och är så kal�lat ACPA-positiva. Den forskargrupp Tomas Ekström leder har studerat vita blodkroppar från dessa enäggstvillingar och gjort flera intressanta upptäckter. - Det handlar om tydliga epigenetiska skillnader i gener som är av funktionellt intresse för sjukdomen, säger han. Ett uppenbart problem i dessa studier är dock att det inte går att säga om de observerade skillnaderna är en konsekvens av sjukdomen – eller om de orsakar sjukdomen. Det går heller inte att se när skillnaderna har uppkommit och vilken miljöpåverkan som låg bakom. - Det kan ha skett redan i livmodern, säger Tomas Ekström. På lång sikt är målsättningen att förstå hur de epigenetiska Tomas Ekström. processerna går till i Foto: Stefan just de gener som är Zimmerman viktiga för olika sjukdomar, som till exempel ledgångsreumatism. En förhoppning är att ta reda på vilka gener som slås på eller av och på vilket sätt. Och eftersom epigenomet, alltså de modifierade generna, är föränderligt, borde det vara möjligt att backa processen. – Det är en möjlig behandlingsstrategi som skymtar någonstans långt borta. Om vi kan backa till exempel DNA-metylering eller histonförändringar så att relevanta celler inte längre uttrycker det som alstrar sjukdomen, då kan det vara ett möjligt sätt att behandla sjukdomen. Men detta gäller endast när uppkomsten beror på en epigenetisk förändring – är det en mutation som ligger bakom, då är det DNA-sekvensen som är förändrad och det går inte att backa, säger Tomas Ekström.

Foto: Annika Karlbom/Hallands Nyheter

hos en individ men förblir fortsatt slumrande hos en annan? När, hur och varför kan vissa gener aktiveras och slås på medan andra är fortsatt passiva och avstängda? Att studera just enäggstvillingar är extra intressant i dessa fall, eftersom genetiken är densamma. – I de fall de genetiska anlagen är desamma påverkas individerna av något annat. Epigenetiken kan förklara hur dessa faktorer påverkar oss. Dit hör allt som individen har exponerats för, som olika infektioner, trauman, kost, rökning, stillasittande eller miljögifter, säger Tomas Ekström, professor i molekylär cellbiologi vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet Två epigenetiska mekanismer som anses relativt väl utredda är DNAmetylering, där metylgrupper fäster direkt på DNA-strängen, och histonförändringar, där de proteiner som DNA-strängen är virad runt modifieras. I båda dessa fall blir gener i närheten påverkade i sina uttryck – de blir aktiverade eller avstängda, beroende på hur modifieringen ser ut. Därutöver är det känt att RNA-molekyler har en epigenetisk betydelse, på grund av sin viktiga roll vid reglering av gener och när information från modercellen ska föras över till dottercellerna vid celldelning. Men vad som styr de epigenetiska processerna i olika vävnader och celltyper är fortfarande långt ifrån kartlagt. Inom cancerforskningen har epigenetiska frågeställningar varit i fokus under ganska många år, men inom till exempel diabetesforskning, reumatologi och neurologi är det ett betydligt yngre forskningsfält. Tomas Ekström använder sig av tvillingar för att studera epigenetiska frågeställningar kring systemiska autoimmuna sjukdomar. Det smala forskningsfältet brottas med praktiska svårigheter – det är tålamodsprövande att samla ihop ett stort antal enäggstvillingar, där endast den ena har utvecklat en relativt ovanligt sjukdom. Häromåret

” Det känns bra att kunna bidra” Emma och Sofia hjälper forskarna För några år sedan kontaktades enäggstvillingarna Emma och Sofia Sandgren av forskare på Karolinska Institutet. De blev tillfrågade om att delta i en studie om beteendegenetik. Studien skulle bland annat handla om risktagande. De tackade ja – ett lätt val, säger de. – Det känns bra att bidra till forskningen. Och särskilt jobbigt var det ju inte – vi fick sitta i en stor lokal och svara på frågor och så fick vi lämna salivprov. Det enda konstiga var att hela salen var full av tvillingar – det kändes lite märkligt, säger Sofia. Frågorna handlade om hur mycket pengar de var beredda att satsa i olika tänkta scenarion. De fick också frågor om vilken färg och vilket bilmärke de föredrog. Direkt när de kom ut från lokalen jämförde de sina svar – som var i princip identiska. – Det var så klart spännande att se. Vi är lika på många sätt, men inte alla, säger Emma Sandgren. De har följts åt under hela skolgången och i dag jobbar båda som ST-läkare vid Varbergs sjukhus. Nu planerar de för att dela på sig: Emma ska på sikt specialisera sig inom kardiologi, medan Sofia planerar att bli neurolog. – Jag tror att det kommer kännas skönt att inte umgås hela dagarna. Det ger möjligheter att utveckla den egna personligheten, säger Sofia. Annika Lund

Medicinsk Vetenskap №4–2012

Specialiserad vård kräver specialiserad kunskap För den allra bästa vården krävs den allra bästa kunskapen inom samtliga av vårdens kunskapsområden. Att våra yrken själva måste finansiera sin specialistutbildning innebär stora problem för vårdens kunskapsförsörjning. Sjuksköterskor måste få betalt under sin specialistutbildning. Annars saknar vi i Sverige förutsättningar att möta framtidens behov av vård – av bästa kvalitet och baserad på den senaste kunskapen.

Medlemmar i Vårdförbundet arbetar för en säker vård. Vi är 110 000 sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor som utvecklar vården för dig som individ. Från sjukdom och diagnos till hälsa och helhet. www.vardforbundet.se

Hygieniskt tangentbord

Snabb, enkel rengöring Bra tangentbordskänsla Bakgrundsbelysning Påminnelse om rengöring

www.medigenic.se tfn: 08-97 09 90

Forskarna svarar på dina medicinfrågor

Ser vi samma färger? Är det så att två eller flera personer med vanlig normal syn ser färger i sin omgivning i exakt samma nyans? Ibland kan man undra när man tycker att någon valt till exempel en väldigt osmaklig färg i sin klädsel eller inredning i hemmet. Kan det till och med vara så att en person ser en grön färg som en annan ser som blå men namnet på färgen blir ju denTack för samma eftersom det är inlärt från din fråga, du får en inbunden anteckbarnsben.Vad vet man om detta? ningsbok hemskickad. / Redaktionen

Foto: Istock

Svar

I ögats näthinna finns tre sorters färgkänsliga celler som stimuleras av rött, grönt och blått ljus. Utifrån dessa cellers signaler till hjärnan skapas upplevelser av färger. De färgkänsliga cellerna kan ha lite olika proportioner hos olika individer vilket kan leda till skillnader i hur färgnyanser uppfattas. I en blågrön färg kan till exempel det blåa vara mest framträdande för en individ medan en annan mest ser den gröna nyansen. Bortsett från dessa relativt små skillnader tyder allt på att personer med normal syn i princip uppfat-

/ Anita Thunell

tar färger på samma sätt. Men det händer ändå ofta att människor uppfattar färger radikalt olika, och det beror då på ett annat fenomen som kallas färgkodning. Det innebär att våra hjärnor bestämmer sig för vilken färg ett föremål har första gången vi ser det och sedan håller fast vid det. En person som köper en tröja kan till exempel uppleva den som grön i affärens belysning, medan någon som väntar utanför affären bestämt hävdar att den är blå, eftersom den ser blå ut i solljus. Personen som köpte tröjan kommer dock att fortsätta att uppleva den som grön, alldeles

oavsett hur ljusförhållandena förändras. De två personerna kan vara oense om tröjans färg under lång tid framåt. Förmågan att uppfatta färger kan också skilja sig mellan yngre och äldre människor. Äldre män köper exempelvis ofta lila bilar, eftersom de till skillnad från många andra tycker att lila är en behaglig färg. En förklaring till denna skillnad kan vara att äldre män ofta har en grumling på linsen som gör att de uppfattar den lila färgen som mer blå än lila. / Rune Brautaset Docent i fysiologisk optik Medicinsk Vetenskap №4–2012

F+S

Fetmaoperationer till vilket pris?

Är alla forskare tråkiga?

Kort svar: Nej, vissa verkar rätt trevliga och underhållande.

Martin Ingvar Professor i integrativ medicin Fråga och svar är hämtad från Martin Ingvars bok ”Vad är vetenskap” som utkommer på bokförlaget Langenskiöld.

Medicinsk Vetenskap №4–2012

Boktips!

Fetmakirurgi kan ge god hälsorelaterad livskvalitet, visar forskning. Foto: Istock

Finns det någon ekonomisk vinning med att utföra fetmaoperationer för att minska övervikt, med tanke på vilka följder som kan uppstå? Man minskar sjukdomar som diabetes och högt blodtryck men biverkningar som tarmvred och epilepsi kan uppstå istället. / Catharina Larsson

Svar

Jämfört med konventionell behandling leder fetmakirurgi till minskad risk för förtida död, hjärtinfarkt, stroke, cancer och typ 2 diabetes. Det har den svenska studien Swedish Obese Subjects (SOS) visat. Dessutom hade den grupp som behandlades med fetmakirurgi bättre hälsorelaterad livskvalitet under en uppföljningsperiod på 10 år jämfört med kontrollgruppen. Fetmakirurgins långsiktiga kostnadseffektivitet jämfört med konventionell behandling har ännu inte utvärderats. Nyligen publicerades data från SOS-studien som visade att läkemedelskostnaderna var lägre i kirurgigruppen under en 20-årspe-

riod. Men konsumtionen av slutenvård och specialiserad öppenvård var likartad under större delen av uppföljningsperioden efter att initialt varit högre i kirurgigruppen på grund av operationen och associerade komplikationer. Annan forskning har visat att det finns en risk för de biverkningar du nämner, tarmvred och epileptiska anfall, men det är relativt få, färre än en procent enligt en svensk studie, som drabbas av det. För att bedöma kostnadseffektiviteten av kirurgi jämfört med konventionell fetmabehandling skulle även konsumtion av primärvård, samt eventuella effekter på sjukskrivning och förtidspension behöva vägas in. De totala kostnaderna skulle sedan jämföras med hälsoeffekterna för att bedöma om förbättrad hälsa erhålls till en rimlig kostnad. Detta är ännu inte gjort och det är därför svårt att ge ett tydligt svar på frågan i dagsläget.

Martin Neovius Civilekonom och docent i epidemiologi

Foto: Istock

Långt svar: De mest framstående forskarna är ofta väldigt begåvade och intelligens är en bra, men inte alltid tillräcklig, grund för att ha humor. Einstein använde ofta humor för att föra fram vetenskapens argument. ”Om du inte kan förklara det för en sexåring har du inte förstått det själv” är ett känt citat som tillskrivits Einstein. Resonemanget om hur relativitetsteorin delvis stred mot mänsklig intuition möttes med invändningen att ”verkligheten är bara en illusion, låt vara att den är ganska envis”. Men visst, forskare finns av alla typer och många saknar helt humor. Det mest jobbiga är när man träffar en uppblåst medioker forskare som saknar humor. Genier är lättare att förlåta.

Kan kosten påverka adhd?

Svar

Det vetenskapliga underlaget för att behandla adhd-symptom med kostförändringar är begränsat. En del studier visar små men positiva effekter på adhd-symptom genom kosttillskott med omega 3 och elimination av färgämnen. Andra eliminationsdieter gav inga tydliga resultat. Trots bristen på evidens provar många föräldrar till barn med adhd och andra neuropsykiatriska funktionshinder olika kostförändringar med hopp om att symptomen ska förbättras, oftast utan någon kontakt med

läkare. Enligt min mening bör man vara mycket försiktig med att prova kostförändringar på egen hand. Samtidigt bör självfallet personer som har adhd och dessutom är överkänsliga för eller allergiska mot vissa ämnen undvika dem. I allmänhet är kopplingen mellan gener, miljö, tarmen och hjärnan ett intressant och växande forskningsområde där det mesta fortfarande är okänt. En del forskare tror att bakteriefloran i tarmen och tarmens nervsystem kan ha stor inverkan på hjärnans funktion, men än så länge vet vi alltså mycket lite om detta i relation till neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Sven Bölte Professor i Barn- och ungdomspsykiatrisk vetenskap

För bra för att vara sant? Jag läste nyligen på nätet om ett nytt preventivmedel för män som går ut på att man sprutar in spermiedödande gel i sädesledarna. Enligt artikeln är metoden billig, 100 procent effektiv och ska dessutom skydda mot hiv. Är det möjligt att metoden är så bra som det påstås? / Max Gnipping

Svar

Manlig sterilisering, vasektomi är en mycket effektiv preventivmetod men den är inte att betrakta som reversibel, det vill

Ny p-stav kan sätta stopp för spermierna.

säga det går inte att ångra sig om man senare kommer på att man vill ha barn. Den metod du har läst om är en variant av vasektomi där förhoppningen har varit att, genom injektion av olika material i sädesledarna, skapa möjlighet att avlägsna hindret vid behov och på så sätt återställa fertiliteten. Men studier har tyvärr visat att detta inte är möjligt eftersom det ganska snart bildas antikroppar mot spermierna. Detta leder till fortsatt sterilitet även då pluggen avlägsnats. Varken vasektomi eller denna metod skyddar mot hiv och jag tvivlar på att det är någon större skillnad i kostnad mellan de två metoderna. Det saknas fortfarande en motsvarighet till hormonella preventivmedel som p-piller för män. Två sådana preventivmedel är dock under utveckling och testas nu kliniskt, dels en manlig p-stav som placeras innanför huden och dels en slags p-gel som appliceras på huden.

Kristina Gemzell Danielsson Professor i obstetrik och gynekologi

Cancer fanns redan på dinosauriernas tid.

Foto: Istock

Jag har hört att adhd-symptom kan förbättras av kostförändringar. Finns det några teorier om vad det är i kosten som påverkar och hur det går till? / Micko

Hur länge har cancer funnits? / Clara, 8 år

Svar

Cancer har funnits väldigt länge! Man har till och med hittat cancerceller i skelett från dinosaurier som levde för mer än 65 miljoner år sedan! Det verkar som att en speciell art drabbades: anknäbbsdinosaurierna. Varför just de blev sjuka vet man inte. Det kan bero på att de åt barrträd som innehöll en del giftiga ämnen eller att dessa dinosaurier blev väldigt gamla. Människor beskrev cancer på papyrusrullar för flera tusen år sedan, så de första skrifterna om medicin som vi vet om handlade bland annat om cancer. Hippokrates som levde för nästan 2,5 tusen år sedan och som kallas för ”läkekonstens fader”, beskrev flera olika former av cancer eller kräfta som han kallade det.

Veronica Höiom Cancerforskare

Fråga och vinn! Är du nyfiken? Skicka in din klurigaste fråga om medicin så letar vi rätt på en forskare som kan svara. Bästa frågan vinner en inbunden anteckningsbok. Skicka in din fråga till: medicinskvetenskap @ki.se eller Medicinsk Vetenskap, Kommunikationsavdelningen, Karolinska Institutet, 171 77 Stockholm

Medicinsk Vetenskap №4–2012

Ögonblicket

” Vi kämpade ihop i ett halvår” Som ung läkare konfronterades Anders Sönnerborg med de tidiga svenska fallen av aids. Mötet med en döende man blev starten på hans yrkesbana inom hiv. Berättat för: Anders Nilsson Foto: Mattias Ahlm ”Jag började som nyutbildad läkare på Roslagstulls infektionssjukhus i maj 1983. Vid sidan av de vanliga fallen, såsom lunginflammation och gulsot, hade sjukhuset börjat få in enstaka patienter med den nya sjukdomen aids. Den första i min vård var en ung man som fram till nyligen varit helt frisk. Han var idrottsman, mycket vältränad, under sommaren hade han sprungit Stockholm maraton och Midnattsloppet. Han kom till oss bara tre, fyra veckor senare, med hög feber och intensiva diarréer. Det visade sig snabbt att han bar på den nya, ännu namnlösa, smittan. Diarréerna orsakades av ett annat virus, CMV – en vanlig komplikation. Vi kämpade tillsammans mot sjukdomen det halvår han hade kvar att leva. Den patientrelationen påverkade

Namn: Anders Sönnerborg Titel: Professor i klinisk virologi vid Karolinska Institutet, överläkare vid Karolinska Universitetssjukhusets infektionsklinik i Huddinge. Aktuell: Som styrgruppens ordförande i Karolinska Institutets nybildade centrum för hiv-forskning. I centret ingår ett tjugotal forskargrupper som är inriktade på hiv. 54

Medicinsk Vetenskap №4–2012

mig djupt, av flera skäl. Dels emotionellt: det var oerhört gripande att komma en ung, jämnårig och döende patient så nära. Vi träffades varje arbetsdag, jag satt mycket inne hos honom och pratade. Dels biomedicinskt: jag blev varse virusets kraft – hur en kropp som varit så stark och frisk kunde brytas ner så fort. Vi hade tillfälliga framgångar i hans behandling, stunder då det tycktes finnas hopp. Allra starkast minns jag när det verkade som att vi hade lyckats häva inflammationen i tarmen. Mannen var i stort sett symptomfri och blev allt starkare. Vi började prata om att han skulle få åka hem. Men samma

dag som jag skulle skriva ut honom kom febern och diarréerna tillbaka. Vi hade misslyckats. Den dagen satt vi och pratade i flera timmar, han och jag, i hans rum. Det var första gången jag förmedlade diagnosen aids. Jag minns hur svårt det var att uttala ordet. Men han hade redan förstått, flera av hans kompisar hade dött i sjukdomen. Han var samlad; vi pratade om hur begravningen skulle se ut, om vad som skulle hända med lägenheten. Sådana praktiska, rationella frågor. Han avled i början av 1984. Vid det laget hade vi så många aidspatienter att vi fått öppna en ny avdelning, som ändå inte räckte till. Aidsskräcken i samhället var på väg att nå sitt maximum. Jonas Gardell beskriver det mycket väl i boken ”Torka aldrig tårar utan handskar”. Rädslan fanns snarare runtomkring oss än på Roslagstull. För en infektionsläkare var det redan då rätt tydligt hur smittvägarna såg ut, men överallt annars var rädslan för att smittas utbredd, vilket gav oss stora problem. Ingen intensivvård ville ta emot våra patienter. Mina möten med den här patienten, och mina andra tidiga upplevelser på Roslagstull, blev avgörande för min fortsatta yrkesbana. De kvalfyllda dödsförloppen, de obesvarade medicinska frågorna, det stötande sätt som samhället behandlade de smittade på – allt gjorde att jag snabbt bestämde mig för att inrikta mig på hiv och att engagera mig även som forskare.”

Urininkontinens, framfall och rikliga blödningar är vanligt förekommande hos kvinnor och har i många fall en stark inverkan på livskvalitén. Gynecare (Johnson & Johnson) och Kvinnosidan samarbetar för att öka kunskapen om dessa tillstånd och för att

tillsammans höja livskvalitén för kvinnor! Vill du lära dig mer?

Impact Communication, 2012

Gå in på kvinnosidan.se

Världens vassaste hjärnor Vill du arbeta med några av de vassaste hjärnorna i världen? På Karolinska Institutet finns världsledande forskare inom allt från cancer och neurovetenskap till folkhälsa och vårdvetenskap. Vill du samarbeta eller har du själv en idé inom medicin och hälsa? Kontakta Innovationskontoret på Karolinska Institutet så berättar vi mer.

Välkommen att arbeta för Prime Doctor – specialisten på läkarbemanning, varken mer eller mindre Vi har avtal med ﬂera landsting i Sverige samt privata vårdaktörer.

ki.se/innovationoffice innovationoffice@ki.se 08-524 890 00

Vi söker nu ﬂer läkare som kan tänkas ta längre eller kortare uppdrag inom följande: psykiatri, ögon, vårdcentraler, kirurgi, ortopedi, kardiologi, internmedicin, radiologi

Innovationskontoret - Kostnadsfri idérådgivning och näringslivssamverkan

Bli en av oss ring 08-4707040 eller gå in på www.primedoctor.se och registrera dig.

Primedoctor2.indd 54

2012-11-13 15:50

POSTTIDNING B Medicinsk vetenskap201211x205x235_Layout 1 2012-10-19 11:09 Sida 1

12 extra år!

Svensk hjärtforskning har gjort dramatiska framsteg under de senaste decennierna. Många 65åringar som 1980 skulle ha avlidit i hjärtinfarkt överlever idag. Tack vare forskningen och den tekniska utvecklingen kan de också förvänta sig minst tolv extra levnadsår. Detta slås fast i en färsk rapport om forskningens betydelse framtagen av Institutet för Hälso- och sjukvårdsekonomi på uppdrag av Hjärt-Lungfonden. Det är tack vare svenska folkets gåvor till Hjärt-Lungfonden som den oberoende hjärtforskningen i vårt land kan hålla så hög nivå, absolut världsklass.

Men... Hjärtsjukdom är fortfarande vår tids stora folksjukdom. Ingen annan sjukdom dödar så många i Sverige. Forskarna står därför inför enorma utmaningar och livsavgörande gåtor måste lösas. Det handlar om att kunna förutsäga vilka individer som kommer att drabbas, hur enskilda människor ska behandlas på individuell nivå och om hur nya mediciner och vacciner ska kunna utvecklas och användas. Det är därför din medverkan är så viktig. Endast genom att du och andra generösa givare engagerar sig i Hjärt-Lungfondens arbete kan vi fortsätta att nå dessa enastående resultat. Hjärtforskningen räddar liv och ger oss alla fler friska år. Ring in din gåva redan idag!

Ring 0200 - 89 19 00 pg 90 91 92-7